Handikapp, välfärd, rättvisa

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

HA_I_\IDI[_(APP A VALFARD RATTVISA

Statens offentliga utredningar § Q 199 1:46

% Socialdepartementet

Handikapp

Välfärd

Rättvisa

Betänkande av års

1_S_)ø89 handikapputredning

Stockholm 1991

SOU och DS kan köpas från Allmänna Förlaget som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Publikationema kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

ISBN 91-38-10796-1 ISSN 0375-250X

Graphic Systems AB. Göteborg 1991

Till statsrådet

Bengt Lindqvist

Genom regeringens beslut den 15 september 1988 bemyndigades statsrådet Bengt Lindqvist att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda om och frågor socialtjänstens habiliteringens/rehabiliteringens insatser for människor med omfattande funktionshinder (S 1988:03) Kommittén namnet 1989 års En antog handikapputredning. kortfattad redogörelse for utredningsuppdraget och vårt arbetes lämnas i Direktiven till uppläggning kap. 1. utredningen (dir. 1988:53) har i sin helhet bifogats betänkandet (bil. 1). Kommittén har en bred sammansättning med företrädare for alla den samlade riksdagspartier, handikapprörelsen, landstings- och kommunforbunden, statliga mil. myndigheter Totalt ingår i kommittén 11 ledamöter, 14 sakkunniga och tre experter. Sammansättningen av kommittén närmare framgår av bilaga 2 i betänkandet. Genom beslut av den 1 december 1988 utvidregeringen gades kommitténs uppdrag (dir. genom tilläggsdirektiv 1988:65). Kommittén därigenom i att utreda och gavs uppdrag lämna om förslag gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade och om social omvårdnad och i ungdomar habilitering anslutning till utbildningen. Regeringen beslutade den 20 april 1989, dnr V 1178/86 (delvis) och V 1439/89 att till kommittén överlämna socialberedningens betänkande Aktuella socialtjänstfrågor (SOU 1986:19), i de delar som avsåg klagorätt och inkomstprövning när det gäller social service inom äldre- och handikappomsorgen. Genom beslut av regeringen överlämnades i september 1990 en skrivelse till handikapputredningen vari begärdes en översyn av det framtida tolkbehovet (dnr 38/90). Frågan utreds for närvarande av kommittén och ett delbetänkande kommer att avlämnas under hösten 1991. Regeringen har (dir. beslugenom tilläggsdirektiv 1990:24)

tat att 1989 års inte skall begränsas av handikapputredning de s.k nolldirektiven från 1984 mot av behovet av bakgrund inom Innebörden av detta är att åtgärder handikappområdet. inte behöver visa hur forslag om uthandikapputredningen eller behöver finansieras. giftsökningar inkomstminskningar skall kommittén väl kostnads- Däremot göra genomarbetade av sina och Visa konsekvenserna for beräkningar förslag på olika intressen. 1989 års har fore detta huvudbetänhandikapputredning kande avlämnat tre delbetänkanden. Det första hade titeln Rätt till gymnasieutbildning for svårt rörelsehindrade ungdomar (SOU 1989:54) och överlämnades till Socialdepartemenoch det andra och ekonomisk

tet i juli 1989 Överklagningsrätt

1990:2) överlämnades i januari 1990. behovsprövning (SOU Det delbetänkandet som överlämnades till socialdepartredje tementet i mars 1990 hade titeln Handikapp och välfärd? en (SOU 1990:19) och var en kartläggning av livssilägesrapport tuationen för svårt I som handikappade. kartläggningen, genomfördes i form av enkäter, intervjuer och studier av andra samt såväl brukares som huutredningar hearings belystes vudmäns uppfattning. remitterades av kommittén till Kartläggningsbetänkandet remissinstanser och svar erhölls från 150. En sam- 250 drygt av remissvaren presenterades under namnet manställning Gjort och ogiort. de betänkanden som ut- Utöver fyra handikapputredningen arbetat har den också gett ut ett antal rapporter för ytterligare av situationen for funktionshindrade. En intervjubelysning studie riktad till 60 personer med omfattande funktionshinder finns redovisad i en särskild bilagerapport till kartläggnings- betänkandet. Därutöver finns en seminarierapport Brukar- livsinflytande och delaktighet som på handiinflytande, initiativ utarbetats av Centrum för h.andikapputredningens vid Universitet samt en rapport kappforskning Uppsala - Framtiden och människor med omfattande funktionshinder framställd Institutionen för vid av Temaforskning Linköpings universitet. har också en av for- Utredningen genomfört kartläggning for samverkan mellan och merna handikapporganisationern.a samhället 1990). Organisation av habilite- (rapport september

ringen for barn och ungdomar med funktionshinder har belysts i ytterligare en rapport (1991). Föreliggande betänkande, som är vårt huvudbetänkande, har utarbetats mot bakgrund av vår kartläggning, våra bärande principer och remissynpunkter på kartläggningen. Vi lägger här fram forslag som skall säkra att svårt funktionshindrade får ett individuellt anpassat stöd och service i samhället. Det handlar om habilitering, rehabilitering, expertinsatser och hjälpmedel. också om Förslag läggs personligt stöd och bättre till tillgång sysselsättning, arbete, färdtjänst, boende m.m. Förslagen betonar respekt for den enskildes självbestämmande och Medlen for brukarinflytande. förverkligande av våra förslag är ny lagstiftning, förändrat huvudmannaskap och finansiellt stöd. Handikapputredningen vill arbeta som en öppen utredning och medverka till att så som kan delta i debatmånga möjligt ten. Kommittén har därför framställt detta huvudbetänkande i lättläst version, i punktskriña, kassett samt översatt sampå manfattningen till engelska. Material från kan utredningen rekvireras under adress 1989 års handikapputredning, Socialdepartementet, 103 33 Stockholm. Samtidigt med detta huvudbetänkande utger handikapputredningen två rapporter: Om rättslig reglering (Håkan Hydén, professor, Lunds universitet, 1991) samt Socioekonomisk situation för med Linköpersoner funktionsnedsättningar (CMT, pings universitet 1991). 1989 års handikapputredning arbetar nu vidare med tolkfrågoma och med de generellt inriktade insatserna. I ett särskilt delbetänkande, som kommer att presenteras under hösten 1991, förbättrad tolkservice till läggs forslag om döva, dövblinda, hörselskadade och talskadade. Utredningens arbete med de generellt inriktade insatserna har till att det for den enskilde del syfte göra möjligt att ta av samhällets utbud av service, media kultur, fritid, rekreation, etc. Genom arbetet med de inriktade insatserna generellt avser 1989 års handikapputredning att slutföra sitt uppdrag.

Kommittén är i sina huvudfrågor i föreliggande beenig tänkande. I två finns reservation från tre ledamöter: Dessutom frågor har i vissa avlämnats särskilda yttranden. frågor

Gerhard Larsson

Ingvar Björks Ingegerd Anderlund Jan Andersson

Folke Carlsson Ingela Tuvegran Marianne Jönsson

Hans Dau Birgitta Rydberg Rolf L Nilsson

Anita Stenberg

/Tore Karlsson Ann-Charlotte Carlberg Arne Edström Allan Everitt

Förkortningar

AD Arbetsdomstolen AFL om allmän Lagen försäkring (1962:381) AMI Arbetsmarknadsinstitutet ANJIS Arbetsmarknadsinstitutet med särskilda resurser AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU

Arbetsmarknadsutbildning

CMT Centrum för medicinsk utvärdering av teknologi, Linköpings universitet. DHR De riksförbund handikappades DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska gemenskapen EES Economic European Space EFTA Free Trade Association European FUB Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna HCK Handikappförbundens centralkommitté HI Handikappinstitutet HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HELIOS in the Handicapped people European Community Living Independent in an Open Society HVU

Hörselvårdsutredningen

J uU J ustitieutskottet JämO J ämställdhetsombudsmannen KBH Kommunalt för bostadstillägg handikappade KBT Kommunalt bostadstillägg KI-IR Kommunalt handikappråd › LAF Lagen om arbetsskadeförsäkring (1976:380) LO Landsorganisationen LSS om stöd och service till vissa Lag funktionshindrade LHR Länshandikappråd MBD Minimal brain dysfunction . NHV Nordiska hälsovårdshögskolan

20 Förkortningar

NV Nämnden for vårdartjänst OL om särskilda omsorger om psykiskt ut- Lagen vecklingsstörda m fl (1985:568) arbete OSA Offentligt skyddat PBL Plan och bygglagen (1987:10) PRAO Praktisk arbetslivsorientering RBU Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar RF Regeringsformen RFV Riksförsäkringsverket RRV Riksrevisionsverket SACO Sveriges akademikers centralorganisation SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk författningssamling SHR Statens handikappråd Statens institut for inom ut- SIH handikappfrâgor bildningsområdet SIV Statens invandrarverk SJ Statens järnvägar riksförbund SRF Synskadades SoL Socialtjänstlagen (1980:620) SoS Socialstyrelsen SoU Socialutskottet SOU Statens offentliga utredningar STIL Stockholm independent living SÖ Skolöverstyrelsen TCO Iiiänstemännens centralorganisation TFB Traflkforskningsberedningen Ibknik För Funktionshindrade i TUFFA Upphandling Arbetslivet FN:s världshälsoorganisation

WHO Adel Äldredelegationen

Sammanfattning

Uppdraget

1989 års har att utreda vissa handikapputredning uppdraget ñâgor om samhällets stöd till människor med funktionshinder: Huvuduppgiiten är att kartlägga och analysera insatser som görs inom socialtjänsten samt habiliteringen och rehabiliteför utredningsarbetet är situationen ringen. Utgångspunkten for barn, ungdomar och vuxna med omfattande funktionshinder samt de små och mindre kända handikappgruppema. Om det föreligger brister i socialtjänstens och habiliteringens/ rehabiliteringens insatser bör utredningen lämna forslag som kan leda till och tillförsäkra med omförbättringar personer fattande funktionshinder ett väl fungerande stöd. Skillnader i standard och avgiftssättning mellan enskilda och grupper liksom mellan olika delar av landet skall uppmärksammas. Uppdraget omfattar vidare bl.a. tillgång till sysselsättning resp. fritids- och rekreationsmöjligheter. Den generella tillgängligheten till miljöer och verksamheter samt behovet av en lag mot är frågor som skall utredas. diskriminering ytterligare Regeringens uppdrag till oss i dessa frågor har lämnats i direktiv (dir 1988:53) jämte tilläggsdirektiv (dir 1988:65 resp 1990:24). Därjämte har till handikapputredningen överlämnats vissa skrivelser och riksdagsuttalanden. Utredningen har tidigare avlämnat tre delbetänkanden och presenterat ett antal rapporter. De redovisas mera ingående i andra avsnitt av detta betänkande. avser att sitt dels ett Utredningen fullfölja uppdrag genom särskilt betänkande om tolkservice m.m. till döva/dövblinda, hörselskadade och talskadade, dels ett slutbetänkande under senare delen av 1991.

Grundläggande synsätt i vårt betänkande

Det är oomstritt att framväxten av det miljörelaterade handihaft och har stor for svensk handikappbegreppet betydelse

22 Sammanfattning

kappolitik. Handikapporganisationernas intressepolitiska arbete har lett till en förankring av begreppet som kommer till uttryck i sammanhang. Att beskriva handikapp som många ett förhållande mellan skadan eller och sjukdomen personens omgivning (som i 1979/80:1 till är vikprop. socialtjänstlagen) av två skäl. Det betonar att inte är den tigt handikappet enskildes egenskap och det ger möjligheter till förändring. Vi har emellertid kunnat konstatera (i vår lägesrapport, SOU 1990:19) att inte tillvara begreppets möjligheter tagits för många människor med omfattande funktionsnedsättningar. Det är tvärtom så att vi kunnat se hur vissa samhällsförändringar vidmakthåller och t.o.m. och skapar nya betydande hinder, dvs. ökar handikapp. Vi kunnat hur enskilda har_ också se och grupper med stora funktionsnedsättningar har levnadsvillkor som tydliggör kvarstående klyftor i välfärdens Väl kända mål om utveckling. full och har inte delaktighet jämlikhet uppnåtts. Stora knöts till det nationella förväntningar handlingsprogrammet i (1982) med dess breda handikappfrågor förankring hos då samtliga de båda kommunförbunden riksdagspartier, och handikapprörelsen. Genom den uppföljning som på regeutförts av statens och ringens uppdrag handikappråd genom våra har det det

klarorts

egna kartläggningar att visserligen tillkommit reformer som i flera avseenden främjat situationen för människor med funktionsnedsättningar. Samtidigt har det emellertid uppstått betydande olikheter i villkor, också mellan grupper med skilda ñmktionsnedsättningar, mellan olika delar av landet och inom olika samhällssektorer, t.ex. inom arbetslivet inom rekreations- och kulturområdena. resp. fritids-, Förenklat kan det uttryckas så att de som till följd av omfattande funktionsnedsättningar har stora mycket svårigheter i sin lever med de bristerna i dagliga livsföring största tilltill gången bostäder, sysselsättning och arbete, fritid och rekreation, hälso- och allmänna sjukvård, kommunikationer, information etc. Därmed ställs de också utanför att möjligheter utöva Bristerna förblir inflytande. många gånger osynliga, en

undantagsställning etableras. I denna befästs de

cirkelgång attityder hos omgivningen som kan ta i att ensig uttryck skildas självbestämmande i den situationen nonchaleprivata ras och fråntas dem som är helt eller mycket beroende av stöd och hjälp i sitt dagliga liv.

23 Sammanfattning

Detta är alarmerande och både med uppfordrande hänsyn till enskildas villkor och samhällets Det har lett utveckling. oss till en av olika situationen för fördjupad analys synsätt på människor med och samhällets strukfunktionsnedsättningar turförändringar. Sammantaget har detta givit en för grund våra och för de bärande vi förslag kvalitetskrav, principer, som uppställt. För att häva den som vi och undantagssituation påtalar tillförsäkra enskilda med omfattande funktionsnedsättningar trygga och levnadsvillkor har vi en i det goda utgångspunkt synsätt som den samlade formulerat i ett handikapprörelsen dokument till handikapputredningen (1991). Vi delar att handikapprörelsens uppfattning som innebär funktionsnedsättningar skall betraktas som en av flera naturliga och variationer hos en Människor oundvikliga befolkning. med ñmktionsnedsättningar och deras behov är inte ständigt nya problem” som skall lösas i särskild ordning. Mångfalden - och människors ñmktionsnedsättningar finns alltid att räkna med. Denna skall vara för den vetskap utgångspunkt generella välfärdspolitiken och samhällets Alla utveckling. människor skall lika samt att leva ges rättigheter möjligheter ett gott liv. Vi menar att detta en för perspektiv ger tydlig färdriktning nödvändiga och kraftfulla reformer. I det läge som råder menar vi att det finns behov av både och individuellt ingenerella riktade åtgärder. I de som vi i detta beförslag framlägger tänkande och i det i ett slutbeutredningsarbete som fullföljs tänkande under senare delen av år 1991 ingår insatser för - av förändringar personliga förutsättningar genom habilitering, rehabilitering, hälso- och sjukvård, m.m. - av samhällets förändringar utformning genom åtgärder som i vid mening skapar tillgänglighet stöd och service med särskild inriktning för att tillgodose behov hos enskilda med ñinktionsnedsättningar

Vi menar att och samhällsekonogrundläggande värderingar miska överväganden kräver att av samhällets förändringar generella tillgänglighet blir en starkt hävdad strategi. Samtidigt vill vi betona att behov av individuellt inriktade insatser måste tillgodoses. De särskilda och individuellt inriktade insatserna ersätter dock inte de stora och generella förändringar

24 Sammanfattning

som behövs för att göra skolor, bostadsmiljöer, arbetsplatser, föreningsliv, media, kulturliv, kollektivtrafik etc. tillgängliga. Enskilda inom vår konfronteras dag med personkrets varje och brister i såväl den generella tillgängligheten ojämlikhet som i det särskilda stöd som ställs till förfogande. Den otrygghet som uppstår för den enskilde (och hans/hennes anhöriga) en och vars kostnader i alla ger psykisk fysisk förslitning avseenden är svåra att beräkna. Vi har därför ansett det nödvändigt att tillförsäkra enskilda goda levnadsvillkor och stöd särskild Det kan tyckas behövligt genom lagstiftning. vara i förhållande till vårt att männimotsägelsefullt synsätt skor med inte skall ses som problem funktionsnedsättningar att lösa i särskild Det är enligt vår uppfattning dock ordning. följdriktigt mot bakgrund av erfarenheter från våra kartläggningar av den nuvarande situationen för vår personkrets. Behoven förstärks av inslag i den aktuella samhällsutveck- Vi avser bl.a. den uttalade av individens lingen. betoningen självständighet, den ökade användningen av målstyrning, dedet ökade internationella beroendet och vissa centraliseringen, förändringar av offentliga sektorn, vilka ger en ökad konkurrens mellan olika insatsområden i ett läge där gemensamma ekonomiska resurser är knappa. Vi anser att behövs som ett led i processen att lagstiftningen hävda den enskildes ställning i samhället och ge honom/henne (och för att kunna sin situation. anhöriga) verktyg påverka Men också för att han/hon skall kunna delta i samhällets och forma det samhälle där och utveckling barn, ungdomar vuxna med omfattande funktionsnedsättningar självklart ingår och respekteras i mångfalden. sikt - - vi det På längre på 2000-talet anser dock vara ett givet mål att behoven hos vår personkrets skall kunna tillgodoses genom reglering i lagar som är bärkraftiga nog för alla medborgare.

Kort betänkandets innehåll

redovisning

av

Strukturförändringar (Kap 3)

I kapitlet analyseras konsekvenserna av ökad internationell integration och den nya förvaltningspolitiken med dess inriktning på decentralisering och målstyrning. Utgångspunk-

Sammanfattning 25

ten är möjligheter för enskilda med omfattande funktionshinder att hävda sin medborgarrätt och ha inflytande över bl.a. stöd och service. Vi diskuterar regelstyrning resp. målstyrning av olika verksamheter. Kritiken av har ofta förbisett skillnader melregelstyrning lan externa och interna regler. Externa avser i relation till regler medborgaren myndigheter/staten. Ju mer precisa dessa regler är, desto starkare står hans/hennes ökar. medborgaren, medborgarrätt Interna avser angelägenheter inom en förvaltningsregler (budgetregler, personalfrågor etc.). För den enorganisation skilde medborgaren är det, förutsatt att organisationen är effektiv, hur den interna sker. likgiltigt styrningen förutsätter rättslig kontroll t.ex. möj- Regelstyrning genom ligheter att överklaga beslut till domstol. Det kan i vissa aspekter leda till ett problematiskt förhållande mellan politik och rättskipning. Samtidigt är dock en domstolsinstans oberoende och kan värna om enskildas vid konflikt rättstrygghet mellan medborgare och den myndighet som de är beroende av. En aktuell utveckling är att övergå till målstyrning för att åstadkomma flexibilitet. För den enskilde är målbeskrivningar främst användbara som en viss norm mot vilken en verksamhet kan bedömas offentligt. Som internt stymingsmedel för t.ex. en förvaltning kan målstyrningen fungera. Däremot är det oklart om den kan i relation till fungera medborgarens dvs. i den externa Dessutom har det förvaltningen, styrningen. visat sig svårt att den utvärderingsverksamhet som genomföra i idé. Vaga mål är ett av flera hinder. ligger målstyrningens Värden kan finnas i en kombination av och regelstyrning målstyrning med innebörden att myndigheters/förvaltningars interna förhållanden ges ökad målstylning och relationen mellan medborgaren och förvaltningen en mer preciserad regelstyrning. Ytterligare en aktuell utvecklingslinje är privatisering, främst i bemärkelsen av produktion av offentlig privatisering service. Det konkurrensförhållande som kan skadärigenom pas har för- och nackdelar för människor med funktionsnedsättningar. En nackdel är t.ex. risken för segregering, möjlig dvs. att det offentliga får ta hand om komplicerade delar av en verksamhet samtidigt som kvalificerad personal övergår till andra producenter. En fördel för enskilda med funktionsned-

26 Sammanfattning

sättningar kan vara att valfriheten och anpassningen till individuella servicebehov blir bättre. Andra i aktuella rör decentralidrag strukturforändringar sering. För människor med funktionshinder innebär decentrai form av en större närhet till belisering kommunalisering slutsfattare. blir det större skillnader mellan kom- Samtidigt muner över landet vilket ger olika villkor for enskilda med behov av stöd och service. Enskilda kan bli helt utlämnade till lokala och har sin situapolitiska majoriteters godtycke genom tion svårt att den lokala agera i politiska processen något som ytterligare kan accentueras vid decentralisering genom kommun- eller Stadsdelsnämnden Vi tar också upp vissa frågor om brukarinflytande som hittills är outredda bl.a. avseende tämligen fordelningspolitiska konsekvenser. I Vårt har vi i forsta hand utredningsarbete beskrivit självbestämmande och inflytande och inprioriterat satser for att stärka den enskildes bl.a. möjligheter genom personlig assistans. Mot bakgrund av denna av strukturforändanalys några ringar finner vi att reformarbetet måste ha två inriktningar som kompletterar varandra - Den enskildes i hans/hennes ställning samhället, rättstrygghet och politiska makt måste stärkas - En måste inriktas att medgenerell samhällsplanering på borgare med inte skall uteslutas funktionsnedsättningar från grundläggande möjligheter att utöva sin medborgarrätt.

Dessa inriktningar ger i utredningsarbetet en betoning på frågor om 0 behovet och av en utformningen rättighetslag 0 behovet av stöd for enskilda via utvidgat rättshjälpssystemet 0 om inte av en huvudman vitesföreläggande lagen följs 0 valfrihet olika av verksamhet men med genom producenter offentlig finansiering och reglering 0 insatser for att stärka och självbestämmande inflytande i bl.a. genom personlig assistans 0 förhållandet mellan enskildas rättigheter och samhällets skyldigheter, dvs. möjligheter att dels stärka enskildas ställning precisa centralt utformade (externa genom regler reg-

Sammanfattning 27

ler), dels lämna huvudmännen frihet vid utformningen av den lokala verksamhet som skall enskildas behov tillgodose (interna regler).

- Välfärd i ett samhälle för alla ett etiskt

perspektiv (Kap 4)

I detta beskrivs de kapitel grundläggande värderingar som konkretiseras i våra kvalitetskrav och bärande principer. De skall leda till att målen om full och nås. delaktighet jämlikhet Vi redovisar vårt medvetna val av den humanistiska människosynen som grund för våra förslag och avvisar därmed tanken människan som och föremål för på objekt åtgärder. Alla människors värde är lika, alla har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem Oavsett respekterade. förlust av eller till den ena eller andra individuella tillgång förmågan. Självbestämmande (autonomi) är att försvara rätten till integritet. Vissa enskilda är beroende av att rätten kan försvaras av ställföreträdare, det gäller bl.a. svårt utvecklingsstörda Vi att sådana situationer kräver stor personer. pekar på vaksamhet för att inte missbrukas. Ju mer nedsatt självbestämmandet är hos en person desto mer utsatt är hans/hennes integritet. Därmed är hans/hennes beroende av andras solidaritet också större. Vi har konstaterat klyftor i välfärden mellan människor med och utan och sett att dessa funktionsnedsättningar klyftor betydande svårigheter i den dagliga för enger livsföringen skilda inom vår personkrets. Vi har vidare ställt frågan vilka värderingar som leder till att välfärdsutvecklingen i mindre grad når dem som har svåra funktionshinder. ”Lagom-för-funktionshindrade”-tänkandet (W Ekensteen 1989) är en barlast som uttrycker negativa värderingar om en undantagsställning i samhället. Den leder till att t.ex. tilli generell bemärkelse är ett eftersatt område i gänglighet samhällsplaneringen. Vi konstaterar att ett samhälle för alla inte kan avgränsa vissa områden som eller ”Tillåtna” för människor tillgängliga med funktionshinder. måste i sin hel- Samhällsgemenskapen het räkna med barn, och vuxna med funktionsungdomar hinder. Ett krav som måste omsättas i på solidaritet handling.

28 Sammanfattning

Insatser skall vår utformas med dessa kvalienligt mening tetskrav som skall hävda: 0 och Självbestämmande inflytande 0 Tillgänglighet 0 Delaktighet 0 Kontinuitet och helhetssyn Dessa begrepp är våra bärande principer. Våra förslag handlar inte om förmåner eller välgörenhet. De beskriver i stället nödvändiga och självklara verktyg för att målen om full och att förgöra delaktighet jämlikhet möjliga verkliga.

Personkretsen (Kap 5)

Handikapputredningen har ett uppdrag som avser barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder: Inom finns olika problemområden som berör ett uppdraget mindre resp. ett större antal personer. Det har också lett till att våra riktas till en som varierar i storlek efter forslag målgrupp och dess hemortsrätt inom ett inriktningen på resp. forslag visst område. Efter en kort genomgång av handikappbegreppet och ett synsätt som vi delar med handikapprörelsen redovisar vi överväganden om personkretsen. Vi ifrån det synsätt som handikapprörelsen formuleutgår rat med innebörden att välfärd och samhällsutveckling måste kunskap om den mångfald variationer som naturgrundas på ligt och oundvikligt finns inom en befolkning. Detta leder till att kraftfulla måste ske synsätt satsningar for att öka samhällets generella tillgänglighet, något som avser en mycket vid personkrets. Det finns emellertid också behov av individuellt inriktade särskilda insatser. Också dessa måste kunna tillgodoses med kvalificerade åtgärder eñer enskildas behov. Vi beskriver personkretsen for - individinriktade LSS åtgärder enligt - andra individinriktade åtgärder I enlighet med vårt uppdrag behandlar vi också begreppen små och mindre kända handikappgrupper, samt invandrar- . För insatser med anknytning till dessa begrepp bakgrun vi i särskilda kapitel i detta betänkande i vårt redogör resp. slutbetänkande.

Sammanfattning 29

Vi vissa som bl. a. relaterar till gör vidare avgränsningar och ansvar hos andra utredningar inom vissa uppdrag resp. samhällssektorer, äldreomsorgens uppgiñzer. Kortexempelvis fattat menar vi att om äldres villkor generella frågor ligger utanför vårt liksom som avser enskilda och uppdrag frågor grupper med missbruksproblematik. Avgränsning sker även i Vissa avseenden i förhållande till den s.k. psykiatriutredningens och målgrupp. uppdrag Personkretsen för individinriktade åtgärder enligt vårt förslag till ny lag, lagen (1992:000) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), är människor som till följd av 1. stora funktionshinder har 2. i den och därbetydande svårigheter dagliga livsföringen med 3. ett omfattande stödbehov.

Dessa kriterier innebär att insatser skall koncentreras till människor med bestående eller tilltagande funktionsnedsätt- Orsaken till eller arten av funktionshinder är däremot ningar. inte avgörande, inte heller den medicinska diagnosen. Funktionshindrets måste med omfattning sammanvägas i den dagliga livsföringen och behovet av särskilt svårigheter stöd. statisk av vår personkrets till ett visst Någon avgränsning antal personer är ej möjlig. Sammantaget räknar vi med en personkrets om ca 100 000 personer (barn och vuxna) för individinriktade insatser enligt LSS. Inom flera andra individinriktade insatser föreslår vi nödvändiga förstärkningar. Det gäller exempelvis habilitering/ och färdtjänst. Inom dessa områden rehabilitering, hjälpmedel kan personkretsen inte avgränsas på samma sätt. Verksamhet t ex för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel bedrivs för vår i samma former som för andra med funktionspersonkrets hinder i vissa hänseenden för äldre personer inom äldreresp. omsorg. Vi anser också att habilitering och rehabilitering samt med en bedömning kan minska behjälpmedel generös hov av särskilda individinriktade insatser. På motsvarande sätt för vi en diskussion om i 11. Denna färdtjänsten kapitel vidare personkrets har vi beaktat i våra ekonomiska bedömningar (kap. 18).

30 Sammanfattning

Särskilt stöd och service till barn och familj (Kap 6

- 6.1)

Målet för de insatser som vi föreslår är, att barn och ungdomar med omfattande funktionshinder som andra skall få tillgång till en barn- och med som ungdomstid goda uppväxtvillkor, samtidigt ger en individuellt formad förberedelse till ett gott liv som vuxen medborgare. De särskilda insatser som vi föreslår är inte mål i sig utan för välbefinnande och i andra nödvändiga verktyg delaktighet barns och ungdomars livsinnehåll, aktiviteter, osv. I miljöer detta ligger också, att insatsernas innehåll och kvalitet fortmåste kunna och förändras. löpande granskas Möjligheterna för barn och (och deras att delta och ha ungdomar närmaste) inflytande i detta konkretisera sina kvaliutvecklingsarbete, tetskrav och få sina beaktade måste stärkas. synpunkter Inom vår finns också barn och med personkrets ungdomar en särskilt utsatt situation. Deras skador/sjukdomar/funktionsnedsättningar uppställer hinder som inte kan avidag hjälpas i alla sammanhang genom att miljön anpassas och kompletteras med stöd osv. hjälpmedel, personligt Vi menar att det i sådana situationer är angeläget mycket med kraftfulla satsningar för att finna medel och vägar som tillför enskilda barn och ungdomar en positiv livskvalitet. Det kan kräva kompenserande åtgärder. Vi beskriver vidare ett i vårt familjeperspektiv utredningsarbete: Föräldrars ansvar och hela familinflytande betonas, jens Välbefinnande beaktas liksom de olika roller som varje familjemedlem har eller vill ha också utanför familjen. Gnmden är att barn och ungdomar med omfattande funktionshinder skall ha tillgång till en stabil familjesamhörighet. Det kräver att det samhällsstöd som riktas till alla barn och ett sätt som svarar mot individubarnfamiljer kompletteras på ella behov och önskemål. Ett riktmärke för att beräkna antalet barn och ungdomar som i åldrarna upp till 20 år kan vara i behov av expertinsatser i form av habilitering (samverkande medicinska, psyoch sociala resurser) har ofta satts till kologiska, pedagogiska ca 1.5 % av det totala antalet i dessa åldrar. barn/ungdomar

Sammanfattning 31

Trots en i olika sammanhang manifesterad uppslutning om att behoven hos det enskilda barnet, den och unge familjen skall vara för att få stöd och service har utgångspunkt lagstiftning, organisationsmodeller, resursutbyggnad osv kommit att präglas av hänsyn till diagnoser eller gruppbeteckningar. Det har i vissa en och sammanhang givit nödvändig kraftsamling bearbetning av mycket påtagliga brister. Samtidigt har det skapat olikheter i förutsättningarna att få stöd och service i situationer där enskilda med likartade stora svårigheter beskrivits olika eller genom diagnos- gruppbeteckningar. Vi anser, att krafttag nu måste tas för att i detta hänseende skapa jämlika och goda förutsättningar för barn och ungdom inom vår personkrets. Förändringsarbetet måste ske på ett sätt som tar tillvara det som redan samtidigt positiva uppnåtts och ökar möjligheterna att utveckla nya kunskaper och former för insatser. Enskilda barn och (och deras måste få ungdomar familjer) till kvalificerad funktillgång allsidig utredning, diagnostik, tionsbedömning, behandling, hjälpmedel och rådgivning m.fl. stödjande insatser. Flera kompetensområden måste engageras. Insatsernas tyngdpunkt i medicinska, pedagogiska, psykologiska och sociala växlar, men behovet av samverkan åtgärder mellan olika kompetensområden består: Landstingen är idag huvudmän för av de insatser, som avses och har för merparten vissa etablerat verksamheten i en särskild grupper organisation för barn- och ungdomshabilitering. Dessa habiliterande insatser ersätter inte för barn och och kvalififamilj väsentligt cerat kunnande och nödvändiga insatser som förmedlas av andra t ex inom barnomsorg, skola socialtjänst, barnhälso- Vård. Också inom dessa och flera andra verksamheter måste det finnas grundläggande kunskap om handikappande situationer och åtgärder som kan vidtas för att minska följderna av en funktionsnedsättning. Elevhemslagen (1965:136) och omsorgslagen (1985:568) utgör en utgångspunkt för utformningen av våra förslag. Båda lagarna kompletterar insatser som ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vi har funnit att det finns behov av en fortsättningsvis lagreglering som för vår det lagstöd personkrets kompletterar som i övrigt fimis. Vi menar att det starkaste skälet för detta är dels dels de ojämna Villkoren för personkretsens utsatthet,

32 Sammanfattning

olika grupper, inom olika insatsområden och i olika delar av landet. Vi föreslår genom tillägg till HSL att sjukvårdshuvudmännen skall ha skyldighet att organisera och finansiera habiliteför barn och med oavsett ring ungdom funktionsnedsättningar funktionsnedsättningens art. Var resurserna ställs till förfogande skall framgå av en särskild av huvudmannen upprättad Den skall omfatta verksamhet inom det organisationsplan. men också de insatser som finns vid egna landstingsområdet t ex kunskapscenter för små och mindre kända handikappgrupperskall av en individuell Habiliteringens uppläggning framgå Också den föreskrivs till HSL. Vissa komplan. genom tillägg pletterande expertinsatser skall enligt vårt förslag ställas till förfogande genom en föreskrift i LSS. Barn och behöver vidare tillförsäkras en rad olika andra familj insatser, som vi finner att till ett kommunalt naturligt knyta huvudmannaskap. Vi beskriver i vårt förslag till en ny lag, LSS, insatser som barn och familj skall ha rätt till och som syftar till att skapa förutsättningar för ett gott liv. Vi avser bl a biträde av en rätten till en kontaktperson, samordnad individuell över olika stödinsatser, olika forplan mer av avlösningsservice, dels i hemmet, dels i korttidshem. Vidare föreslår vi rättigheter som avser kompletterande uppsom elevhem och rätt till särväxtmiljöer familjehem jämte skild tillsyn för barn över 12 år före och efter skoldagens vid lov etc. Särskild barn och början, uppmärksamhet ägnas vilkas funktions-nedsättningar är mycket kompliungdomar cerade. Vi har också i förslaget till den nya lagen, LSS, genom särskilda föreskrifter ökat att erhålla en assismöjligheterna tans som är knuten till bamet/den unge och som kan biträda honom/henne i olika verksamheter. Vi menar att dessa olika kan barnets till bl a fritidsverksamåtgärder främja tillgång het.

Sammanfattning 33

Föräldrars deltagande i och behandling utbildning underlättas (Kap 6.2)

För att förbättra insatserna för barn och med omungdomar fattande funktionshinder krävs också ett familjeperspektiv. Det handlar bl.a. om ekonomiska möjligheter för föräldrar att kunna medverka i behandling av barnet samt utbildning om barnets funktionshinder och om insatser för att allsidigt hämja bamets För att detta föreslår vi för utveckling. möjliggöra föräldrar som omfattas av vårt förslag till lag (1992:000) om stöd och service till vissa funktionshindrade en utvidgning av systemet med kontaktdagar inom föräldraförsäkringen. Vi föreslår att föräldern får rätt att ta ut kontaktdagar från det att barnet två år till dess att det 16 år. 10 fyllt fyller dagar föreslås kunna tas ut per år och barn. Det innebär för föräldrar till barn i åldersgruppen 4 - 12 år en utökning med åtta dagar från två till tio barn och år. För föräldrar till barn i dagar per åldersgrupperna 2 - 4 och 12 - 16 år innebär förslaget att tio nya dagar per år tillkommer. Genom detta förslag ökar möjligheterna för båda föräldrarna att enskilt eller tillsammans kunna delta i föräldrautbildning som anordnas av t.ex. handikapporganisationer. Detta bör också innebära viss av för förbättring möjligheterna båda föräldrarna att kunna få vid medverkan i ersättning behandling av barnet när de samtidigt gör besök på en värdinrättning etc. Vi föreslår också att föräldrapenning i samband med barns födelse skall kunna användas för samma slags föräldrautbildning som tillfällig föräldrapenning, inklusive kontaktdagama, kan användas för, dvs. även för t.ex. föräldrautbildning som en anordnar. handikapporganisation Vi föreslår vidare bl.a. en utökning av möjligheterna att få när en förälder medverkar i behandtillfällig föräldrapenning ling av barnet. Nuvarande regler innebär att barnet Vanligtvis måste med föräldern för att skall kunfölja föräldrapenningen na betalas ut. innebär att kravet barnets närvaro Förslaget på inte längre skall gälla som ett villkor för att få ersättningen. Kostnaderna för föräldraförsäkringen av våra förslag beräknar vi till totalt ca 85 milj. kr/år. Vi har vid vår konstaterat ojämnheter mellan genomgång

34 Sammanfattning

olika delar av föräldraförsäkringen vad gäller målgrupper och ersättningsformer. Skillnaderna påverkar möjligheterna att med påbyggnad på de nuvarande reglerna skapa övergripande och En när det gäller förenhetliga lösningar. viktig fråga förmåner i förhållande till funktionshindäldraförsäkringens rade och sjuka barn är vidare den övre gränsen, 16 år, för rätt till tillfällig föräldrapenning. Vi anser det angeläget att våra förslag till förbättringar inom föräldraförsäkringen genomförs som en del i Vårt reformpaket. I ett andra steg anser vi att föräldraförsäkringens regler vad avser barn med fimktionshinder behöver ses över och få en mer Vi enhetlig utfornming. är beredda att pröva detta i vårt fortsatta arbete.

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 7 -7.2)

(Kap

beskriver vi allmänna utgångspunkter för habi- Inledningsvis och stöd och service till litering, rehabilitering fortlöpande vuxna. Vi anger med stöd av remissynpunkter vikten av att vuxna med omfattande funktionsnedsättningar får tillgång till stöd och service som möjliggör att de kan etablera sig i och behålla olika roller i vuxenlivet. I den del av som och rehabilitekapitlet belyser habilitering ring definieras som som kräver allsidiga begreppen processer och i tid samordnade insatser till stöd för enskildas utveckling, m m. Vi betonar den enskildes och slår fast träning inflytande att han/hon inte skall vara ett föremål för habilitering och rehabilitering. Vi ger exempel på brister i nuvarande tillgång till insatser och för en kraftfullt utbyggd verksamhet. Vi ger riktlinjer menar att aktiva insatser måste nå också dem som hittills stått utanför arbetslivet. Det konstateras att och kunskap - erfarenheter finns t ex om vid hjärnskador rehabilitering men att resursutbyggnaden inte är i takt med dessa rön. Utbyggnaden måste ske allsidigt inom flera områden, som berör rehabiliteringsmedicin, syn- och hörselrehabilitering m fl. Också formen för utbyggnad behöver präglas av mångfald (ex enskilda för rehabilitering). kunskapscentra, anläggningar För att göra denna utbyggnad av såväl habilitering som rehabilitering möjlig föreslår vi en försäkringsersättning från

Sammanfattning 35

socialförsäkringen till landstingen motsvarande 400 kromilj non Vi anger utvecklingslinjer för vuxenhabilitering och pekar på behovet av en tidig planering för ungdomars till övergång vuxenliv. Vi föreslår att en

huvudman, sjukvårdshuvudmannen, skall

ha skyldighet att organisera och finansiera allsidig habilitering och rehabilitering för vuxna. Verksamheten kan bedrivas av andra eller i vissa fall samverkan mellan genom flera sjukvårdshuvudmän. Sjukvårdshuvudmannen i enskildas skall sitt hemlandsting genom ansvar för en särskild organisationsplan kunna anvisa vägar för och rehabihabilitering litering vid olika

funktionsnedsättningar. Skyldigheten fram-

går genom tillägg till HSL. Vi föreslår att den enskilde skall ha rätt till en individuell habiliterings- och vilken rehabiliteringsplan av framgår behov, insatser, ansvar m m. Också detta uttrycks genom en kompletterande föreskrift i HSL. Därutöver kan den enskilde också i dessa ha sammanhang nytta av en särskild kontaktperson, ett biträde, som kan ges enligt vårt förslag till LSS (§ 6).

Bostad, boende och service 7.3) (Kap

Det målet for övergripande bostadspolitiken är att alla skall ha till tillgång en god bostad. I detta redovisas krav kapitel generella på utforrrmingen av en god bostad och det stöd samt den service personliga som människor med har behov i

funktionsnedsättningar av bo-

stadssituationen. Vi har valt att beskriva bostads- och boendeformer med följande indelning: egen friliggande bostad, servicebostad, kollektiva bostadsformer samt institutionella boendeformer. På olika sätt har dessa olika bostads- och serviceformer varit föremål för utredningar, projekt, m m under senalagstiftning re år. Flera initiativ har haft att förbättra situainriktningen tionen för människor med funktionsnedsättningar. Trots olika positiva ansatser har vi funnit att människor med omfattande har att få sina funktionsnedsättningar svårt bostads- och servicebehov Fortfarande vistas tillgodosedda. många på institutioner och har inte någon egen bostad. Andra

36 Sammanfattning

bor som vuxna kvar i föräldrahemmet trots önskemål om egna flera den bostads- .

bostäder. Återigen andra har inte av skäl

serviceform de brister kan finnas i tillgängeller som önskar; i etc. kan inte lighet behövliga utrymmen, personalstöd Många till önskad ort av osäkerhet om servicebehoven flytta på grund skall kunna i nödvändig omfattning. tillgodoses - - Vi har därför trots lagstiftning inom området befintlig starkare och for vår ñmnit behov av ett utvidgat lagskydd Vi föreslår en for enskilda att personkrets. rättighet genom till bostad med särskild hemkommunen få tillgång lämplig skall vår mening komma till utservice. Rättigheten enligt föreskrift i den LSS. Det kommunatryck genom en nya lagen, enskilda i detta hänseende i la ansvaret för att tillgodose ligger med den som kommunen har efter den s k linje skyldighet ädelreformen. Vi finner inte att ut utvecklingsstörda som anledning skilja i vårt utan avser att den kommunala skyldiggrupp förslag heten skall omfatta alla med svåra funktionshinder. vidare hur enskildas behov av stöd och service i Vi beskriver kunna och till bostaden skall tillgodoses pekar på möjligheter ökat och bättre kontinuitet vårt för-

självbestämmande genom

om biträde av assistent. (se bl a kap 9). slag personlig liksom bo- Institutionsavvecklingen ägnas uppmärksamhet stadsformer måste ställas till bl a för dem som som förfogande vistats institutionerna. Vi slår fast att vårdhem för länge på skall avvecklas med en bestämd tidpunkt utvecklingsstörda när detta skall ha fullföljts i hela landet. Enligt vårt forslag bör denna vara den 1 januari 1998. tidpunkt kräver en planering av landsting Avvecklingen gemensam och kommun. Vi finner det motiverat att införa betalningsanboende vårdhem så vårdsvar för kommunerna för på länge hemmen finns kvar.

Särskilt stöd och service för små och mindre

kända handikappgtupper (Kap 8)

har under senare år riktats på de för- Uppmärksamheten som kan när enskilda har en svårande omständigheter uppstå

ovanlig sjukdom/skada/funktionsnedsättning. Svårigheterna

Sammanfattning 37

rör i korthet dels till dels möjtillgången specialistkunnande, ligheter att utbyta erfarenheter med andra i samma belägenhet. för Våra överväganden och förslag är de Utgångspunkten som leder till omfattande funkovanliga sjukdomar/skador tionshinder och finns hos 100 personer (barn och vuxna) eller färre 1 invånare. Detta är dock inte någon fast gräns. på milj. För att komplettera de insatser som vi i övrigt föreslår för vår personkrets anser vi att de små handikappgruppernas situation skall bli föremål för en nationell, fortlöpande uppför vilken socialstyrelsen föreslås svara. Med detta följning föreslås inrättande av vissa kunskapscentra på reunderlag gion- och riksnivå som en utveckling av sjukvårdshuvudmännens att och finansiera habilitering och skyldighet organisera rehabilitering. Kunskapscentra skall erbjuda allsidigt speciaoch i svara för olika uppgifter listkunnande, träning övrigt som leder till förbättrade villkor för små handikappgrupper. Arbetssättet skall karaktäriseras av nära samverkan med stöd, service och som finns att tillgå inom en komkompetens mun eller ett landsting/län. Mot av huvudmannens ökade kostnader bakgrund genom detta förslag föreslår vi en försäkringsersättning efter överenskommelse för mellan riksförsäkvarje kunskapscenter och Landstingsförbundet. ringsverket landstingen genom om små behov bör mera Kunskapsspridning gruppers göras effektiv. Vi föreslår statliga medel dels till stöd för handikappinformationsverksamhet skrifter om organisationernas genom små och mindre kända handikappgrupper, dels till inrättande av en databank. Denna samordnas med den av oss föreslagna databanken för hjälpmedel. För att underlätta erfarenhetsutbyte mellan enskilda föreslås att socialstyrelsen också omfattar uppföljningen genom for olika till aktiviteter som möjligtillgången grupper ger heter att träffa andra, få information osv. En årlig förteckning över utbudet skall av i samupprättas Landstingsförbundet verkan med m.fl. Vid behov skall handikapporganisationerna utbudet så att olika tillgodoses. kompletteras grupper Föräldrars möjligheter att delta i aktiviteter vid bl.a. kununderlättas vårt om ändringar röskapscentra genom förslag rande tillfällig föräldrapenning (kap. 6.2).

38 Sammanfattning

-

Personlig assistent ekonomiskt stöd (Kap 9)

Personlig assistans har inom många kommuner vuxit fram som en insats inom socialtjänsten. Denna form av personligt utformat stöd finns emellertid inte att tillgå överallt. Detta skapar olikheter över landet i stöd till med personer likvärdiga behov till följd av omfattande funktionshinder. Vi anser att till sådan assistans måste stärkas. möjligheten Därigenom kan valfriheten, och kontinuiteten i den självbestämmandet personliga livssituationen förbättras. Vi föreslår därför att en rättighet till personlig assistent införs i LSS för alla som kan anses ha behov av insatsen och som i för LSS. Den enskilde skall hos ingår personkretsen kommunen kunna få sådant stöd. Vi föreslår vidare att den enskilde själv skall kunna vara arbetsgivare eller kunna anlita t.ex. ett kooperativ som arbetsgivare. Kommunen bör ha ett grundläggande ansvar för att tillhandahålla och finansiera insatsen assistent. I ñpersonlig nansieringen ingår en att alternativt ett ekonoskyldighet ge miskt bidrag direkt till den enskilde. Med insats av personlig assistent avses att den enskildes behov av stöd och i alla situationer av ett hjälp tillgodoses begränsat antal personer. De är knutna till personen och inte till viss verksamhet. någon I den personliga assistentinsatsen ligger också att den enskilde har ett avgörande eller mycket stort inflytande på vem som anställs som assistent och att den enskilde skall ha ett stort över när skall Genom att förinflytande hjälpen ges. bättra möjligheterna till assistent ökar också personlig möjligheterna att samordna stöd som i personligt dag ges inom hem, arbete och skola. Vi anser också att införandet av en rätt till personlig assistent kommer att underlätta från utflyttningen institution för bl.a. och utvecklingsstörda psykiskt långtidssjuka. Vi anser också att det finansiella stödet för assipersonlig stans måste stärkas. Det bör ske genom socialförsäkringen. Därigenom kan en solidarisk av kostnader skapas finansiering för stora stödbehov inom kommunerna. har Socialforsäkringen också redan i ett stort finansiellt för funktionsdag ansvar hindrade genom olika stöd som t.ex. förtidspension och handikappersättning.

39 Sammanfattning

Ett basansvar skall dock alltid finnas kvar hos kommunerna. Dvs. även om stödbehovet i det enskilda fallet är stort skall inte hela stödet finansieras utan genom socialförsäkringen en viss del ligger kvar på kommunen. Försäkringskassans ansvar bör träda in först när timmar hjälpbehovet överstiger 20 per vecka. Stödet från försäkringskassan kallas assistansersättning. Denna ersättning utgör en i likhet merkostnadsersättning med bl.a. handikappersättningen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. är avsedd främst för dem Ersättningen som ingår i LSS personkrets och 16 år samt bor i fyllt eget boende, servicehus eller hos familj/anhörig. Assistansersättningen utinte för ges dygnsvila. Om försäkringskassan inte beviljar kan assistansersättning den enskilde begära att kommunen beviljar ersättningen. Kommunen har således ett subsidiärt ñnansieringsansvar i de fall där kan kassan att assistansersättning ges men anser rätt till inte ersättning föreligger. Merkostnaderna vid bestämmandet av assistansersättning utgörs i huvudsak av lönekostnader för assistenten eller av de - avgifter motsvarande i princip lönekostnaderna kommunen eller någon atman som svarar för insatsen debiterar Ersättningen utges per veckotimme och kan i dagsläget beräknas till ca 6.240 kr. Om den enskilde vill ordna assistentinsatsen annat sätt på än genom personlig assistent från kommunen bör han/hon ändå först vända till kommunen för att få sig bidrag därifrån ett bidrag som i till 20 timmar vecka. regel uppgår högst per Därefter vänder sig vederbörande med eller utan administrativ från kommunen till hjälp försäkringskassan för ersättning för insatser som stödbehov. tillgodoser överskjutande Vi beräknar att rätten till assistent med assipersonlig stansersättning från initialt kommer att försäkringskassan beröra ca 8 000 Vi beräknar vidare att det personer. uppkommer merkostnader netto för kommunerna med ca 500 milj. kr/år. Samtidigt övertar kostnader för socialförsäkringen ca 1.1 miljarder kr., varför kommunerna avlastas ca 600 milj. kr/år. Genom utflyttning från institutioner tillkommer sikt på 3 000-4 000 som blir till assistanserpersoner berättigade sättning.

40 Sammanfattning

Sysselsättning och arbete (Kap 10)

Den som vi redovisade i ett tidigare betänkande kartläggning (SOU 1990:19) visade att bristen på arbete och sysselsättning är ett av de svåraste problemområdena för vår personkrets. till och arbete måste förstärkas be- Vägarna sysselsättning tydligt. Insatserna för arbete och sysselsättning måste samverka och ha en klar målsättning att stärka arbetsmöjligheterna för personer med omfattande funktionshinder. Vi föreslår att det kommunala ansvaret för sysselsättning för vår införande av en kommupersonkrets förtydligas genom nal i om stöd och service för vissa sysselsättningsgaranti lagen funktionshindrade (LSS 6 §). För närvarande har 17 000 vuxna sådan verksamhet vid landstingens dagutvecklingsstörda centra. Vi föreslår att dessa dagcentra överförs till kommunerna. En för andra svårt funktionshindrade behövs i utbyggnad lika stor vilket betyder ett successivt utbyggnadsomfattning behov för 17 000 personer. Vi pekar på att det kommunala ansvaret för att anordna kan förverkligas på olika sysselsättning vägar. Kommunerna bör också ha ansvar för att individuella planer där bl.a vägar till sysselsättning och arbete upprättas behandlas. Härvid föreslås att det bör åligga försäkringskassoma att dessa och vid behov kalla till överfölja upp planer med berörda inkl. arbetsmarkläggningar samhällsorgan, nadsorgan. För att stärka till sysselsättning och ytterligare vägarna arbete föreslår vi att arbetsförmedlingen har särskilda koni förhållande till habiliterings- och rehabilitetaktpersoner Vidare, att funktioner som kommunal arringsverksamhet. betsanpassare inrättas. Det är angeläget att undvika förtidspensionering av unga Vi ansluter oss i stort till rehabiliteringsbehandikappade. om till Vi redningens förslag ersättning unga handikappade. att en absolut lägsta åldersgräns för rätt till gör bedömningen bör sättas till 25 år. förtidspension/sjukbidrag Det finns nu en klar hotbild i arbetslivets utveckling, trots insatser t.ex. inom arbetsmiljö- och rehabilitemycket positiva Riskerna är för att ett ökat arbetsringsområdena. uppenbara för för de anställda, evengivaransvar rehabiliteringsinsatser tuella system med differentierade arbetsgivareavgifter, inför

Sammanfattning 41

ande av sjuklöneperioder m.m. leder till nya utestängningseffekter för svårt handikappade utanför arbetslivet. Samtidigt sker betydande strukturella i arbetslivet vilka förändringar bl.a. innebär att arbetsuppgifter rationaliseras bort. Därför krävs fortsatta stora ansträngningar för att utveckla och öppna till arbetslivet för nya vägar handikappade. Vi framhåller vikten av att vissa arbetsmarknadspolitiska resurser/medel måste förbehållas personer med svårare funktionshinder. Detta gäller framför allt insatser som lönebidrag, AMI-S, Samhall och särskilda inskolningsplatser (jämte insatser som motsvarar sådana inskolningsplatser). Vi föreslår en utbyggnad av antalet arbetstillfällen för vår personkrets inom Samhall med ca 600 per år under en dryg lO-årsperiod. En viss andel av Samhalls arbetstillfällen bör efter avtal härvid stå till direkt förfogande för den kommunala huvudmannen för dem i den berörda personkretsen som är beredda att från sysselsättning till arbete. gå Utredningen konstaterar att de särskilda inskolningsplatsema visat vara en bra introduktion till arbetslivet för sig personkrets. Därför föreslås en vidgning av utredningens möjligheterna för hela personkretsen till motsvarande insats som särskilda inskolningsplatser. Vi avser att i vårt slutbetänkande återkomma till om frågor vägar till arbete och förutsättningar för att öronmärka arbetsmöjligheter för vår personkrets.

Färdtjänst (Kap ll)

Kollektivtrafiken är enligt vårt synsätt basen i trañkförsörjningen för alla människor. Behoven av förändringar för att öka är trots vissa insatser under senare tillgänglighet betydande år. Vi menar att ansvars- och finansieringsprincipen är en utgångspunkt för ett sådant förändringsarbete. Vi återkommer i vårt slutbetänkande till detta. Här berör vi främst dels den särskilt anpassade kollektivtrafiken (servicelinjer), dels färdtjänsten som ett komplement till den anpassade kollektivtrafiken. Enskilda som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer måste vår kunna känna ett större oberoende än vad enligt mening

42 Sammanfattning

som är fallet inom nuvarande Vi har i detta färdtjänst. syfte uppställt mål för färdtjänstens utveckling. Bland målen är att - som trafikform skall bl.a. kolfärdtjänsten komplettera lektiva trafikmedel - skall införas i alla län kommunal länsfärdtjänst genom samverkan - tak i antalet resor skall i inte förenågot högsta princip komma - för under skall i begränsningar resors tidpunkt dygnet princip inte förekomma - skall inte kollektivtrafiktaxan i egenavgiften överstiga lokal- och länstrañken. skall inte tas ut för ledsa- Avgifter gare eller för medåkande barn till färdtjänstberättigad

För att förverkliga målen föreslår vi ändringar i socialtjänstlagen (10 och 35 §§). Vi föreslår dessutom att ett 50-100 Stimulansbidrag på miljoner kr/år (nya fördelas till kommuner och trafikpengar) huvudmän under en period av 4-5 år för att påskynda utbyggnad av främst servicelinjer. Vi föreslår vidare av reformen forskuppföljning genom ningsinsatser.

Hjälpmedel (Kap 12)

I kapitlet kartlägger och definierar vi ansvarsförhållanden samt som stärker den enskildes i tilllägger förslag trygghet till hjälpmedel. gången Genom tillägg i HSL blir det en skyldighet för landstingen att tillhandahålla och finansiera hjälpmedel för den dagliga livsföringen och för egen vård och behandling för alla funktionshindrade. Det skall ske på ett individuellt samt likvärdigt sätt. Detta kan sedan kompletteras med åtagande från landstingen om en garanti för att den enskilde inte skall behöva vänta mer än en viss minsta tid på rätt hjälpmedel. Landstingen blir också skyldiga att ha en organisation för kartläggning och av hjälpmedel för daglig livsutprovning föring och för egen vård och behandling men även för hjälpmedel av annat slag. får använda olika för Landstingen producenter utprovning m.m. Vilka är och var de finns att nå skall för producenterna

43 Sammanfattning

den enskilde brukaren och i kravet övrigt enligt på tillgänglighet framgå av en Tillsammans med organisationsplan. den individuella habiliterings- och och rehabiliteringsplanen möjligheten att få biträde av en detta kontaktperson stärker också den enskildes trygghet. Vi föreslår vidare en särskild satsning (100 milj. kit/år) på hjälpmedel för fritid och rekreation samt på hjälpmedel för grupper med särskilda behov av vid kompetens utprovning, anpassning och träning av hjälpmedel. Handikappinstitutet skall vara ett centralt och kunskaps- utvecklingscentrum för hjälpmedel. Vidare läggs förslag om och

kompetensutveckling informa-

tionsspridning. Enskilda med skall inte betala

funktionsnedsättningar för

de och den service hjälpmedel som behövs på grund av funktionsnedsättningar. Vi kommer i vårt slutbetänkande att behandla ytterligare frågor om hjälpmedel. Här avses bl.a. hjälpmedel i arbetet och en av behovet ett eventuellt prövning av ändrat finansiellt ansvar inom den totala

hjälpmedelsförsörjningen.

Fritid och rekreation efter val

eget (Kap 13)

Kapitlet redovisar den mycket stora bristsituation som råder beträffande olika inom aspekter på tillgänglighet fritids, rekreations- och kulturlivet. Vi visar att denna situation trots och betydande kunskaper erfarenheter om och förändringsbehov möjligheter inte utvecklats nämnvärt för vår Flera personkrets. förhållanden understryker en ojämlik situation. Bl.a. omnämns enskildas bräckliga socioekonomiska ställning som ofta inte ger utrymme för fritidsaktiviteter varken till eller under vardags semestertid. Vidare många hinder i genom begränsningar tillgång t.ex. till färdtjänst, ledsagarservice m.m. Vi menar att för att förbättra åtgärder generell tillgänglighet i samhället måste vara en starkt hävdad Framförstrategi. allt i med konsekvent förening en mera tillämpning av den s.k. ansvars- och Denna

finansieringsprincipen. fråga har en

mycket stor räckvidd. Vi avser därför att återkomma till den i vårt slutbetänkande. Vi redovisar här våra med förslag inriktning på individuella

44 Sammanfattning

kan enskildas att delta i friinsatser som stärka möjligheter tids- och rekreationsverksamhet. B1.a. avses stöd genom bibättre till hjälpmedel, träde av personlig assistent, tillgång och riktabiträde av kontaktperson, avgiftsfri ledsagarservice de insatser. Vi föreslår också förändringar inom färdtjänsten oberoende och valfrihet (t.ex. till resor för att öka möjligheter utanför den egna kommunen och avgifter motsvarande kollektivtrañkens taxor). I ett kommande delbetänkande läggs om tolkservice för fritid för döva mil. förslag De nu innebär en resursförstärkning föreliggande förslagen motsvarande 2-300 kronor för fritidsområdet. miljoner

Rättshjälp (Kap 14)

I redovisas olika till stöd för bevakning av kapitlet vägar enskildas intressen: - (1986:223) förvaltningslagen - (1971:293) förvaltningsprocesslagen - stöd (1985:568) enligt omsorgslagen - stöd (1980:620) enligt socialtjänstlagen - verksamhet social- Socialstyrelsens tillsyn över enligt tjänstlagen och omsorgslagen - (1972:429) med allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen de som vidtogs den 1 juli 1988 ändringar - insatser handikapporganisationemas

Vi beskriver vidare vårt förslag om biträde av kontaktperson (LSS 6 §). anser att bör ändras så att det Utredningen rättshjälpslagen blir lättare för människor med funktionshinder att få rättshos i som rör socialhjälp förvaltningsdomstol angelägenhet bistånd eller särförsäkringsförmåner, enligt socialtjänstlagen skilt och service den om stöd och stöd enligt föreslagna lagen service till vissa funktionshindrade (LSS). anser vi kan ske genom tillägg i 8 a§ rätts- Förändringar hjälpslagen.

att utkräva sociala rättigheter (Kap 15.) Vägar

Under senare år och med ett kärvare ekonomiskt klimat har diskussionen accentuerats om enskildas möjligheter att utkräva sociala Publicitet har överklagningsrättigheter. ägnats

Sammanfattning 45

ärenden om bl.a. bistånd enligt 6 § SoL och särskilda omsorger enligt 4 § OL. I redovisas de till utkrävbarhet som kapitlet möjligheter inryms i förvaltningsbesvär. Vidare beskrivs de nya reglerna för brotten tjänstefel och och det ansvar som kan utgrovt tjänstefel straffrättsliga krävas. Det att ledamöter av t.ex. kommunal socialframgår nämnd och omsorgsnämnd inte är unlandstingskommunal dantagna från ansvar. För offentlig verksamhet som avser myndighetsutövning skadeståndsansvar i 2 § skadeståndslagen. Ersättregleras för det allmänna är dock så begränsad att ningsskyldigheten det för den enskilde sällan är att skademöjligt grunda någon ståndsrätt t.ex. uteblivna bistånds- eller omsorgsinsatser på SoL (enligt resp. OL). en kan vara att bruka bestämmelser om Ytterligare väg vite. skall av dom ske Enligt utsökningsbalken verkställighet genom att kronofogdemyndighet förelägger svaranden att fullhonom domen. kan göra vad som åligger enligt Föreläggandet förenas med vite. Efter denna att utsökningsgenomgång gör vi bedömningen balken för att vite ger möjlighet kronofogdemyndighet genom mot eller kommun framtvinga verkställiglandstingskommun het av dom som meddelats av har förvaltningsdomstol. Frågan Om detta inte anser vi dock ej prövats. är en framkomlig väg att det bör övervägas att genom lagändring skapa möjlighet att rikta mot landstingskommuner och kommuner. vitespåföljd

Uppföljning, utvärdering och tillsyn (Kap 16)

Mot bakgrund av aktuella utvecklingstendenser (målstyrning, förändrad sektor) beskriver vi hur decentralisering, offentlig och ersätter andra former av tillsyn utvärdering uppföljning (inkl. inspektionsverksamhet). Som vi anfört i 3 har detta för- och nackdelar för vår kap. personkrets. Vi redovisar vidare hur i olika tillsynsverksamhet regleras som OL och HSL med socialstyrelsen som tillförfattningar samt den av bland hälsosynsmyndighet tillsyn yrkesutövning och som av den s.k. tillsynslagen sjukvårdspersonal regleras (1980:11).

46 Sammanfattning

I vår diskussion om framtida former för utvärdering, uppföljning och tillsyn tar vi vår i till den utgångspunkt förslaget nya lagen, LSS. Vi konstaterar att till LSS innebär förslaget en rättighetslag med möjligheter för enskilda att beslut som överklaga går honom/henne emot. För att underlätta för enskilda att bruka sin föreslår vi en ökad till överklagningsrätt rättighet rättshjälp ett till av genom förslag förändring rättshjälpslagen (kap. 14). Vi menar också att vårt med innebörden att förslag enskilda får rätt till en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan där insatser, uppföljning etc. ansvar, framgår ger en ökad och säkerhet. Detsamma vårt om trygghet gäller förslag biträde av en som den kontaktperson. Samtidigt nya lagen (LSS) enligt vårt förslag stärker enskildas markerar ställning den kommuners och ansvar och landstings (i organisatoriskt finansiellt avseende) för insatser som lagen föreskriver. Vi anser att det bör en central att samlat åligga myndighet följa om och hur lagstiitarens intentioner i verkföljs praktisk Vid brister bör dessa redovisas till med lighet. regeringen förslag till behövliga förändringar. Inom ramen för sitt ansvarsområde skall fackresp. statlig myndighet följa de verksamheter som har att tilluppgifter godose enskilda i de avseenden som föreskriven lagförslaget Myndigheterna skall även förmedla kunskap. De centrala myndigheterna har vid fullgörande av dessa rätt till uppgifter full insyn i all verksamhet som och offentliga privata organ bedriver inom lagens område. Länsstyrelsens tillsynsuppgifter skall enligt vår mening enbart avse tillsyn av verksamhet som bedrivs i enskild regi. Länsstyrelsens uppgift kvarstår som samordnare av regionalt planeringsarbete inom ramen för samhällsplaneringen. Den är väsentlig också i frågor som rör människor med handikapp. Vi menar därutöver att det redan nu finns skäl som talar för inrättande av en som bl.a. skulle ha handikappombudsman funktionen att följa tillämpningen av lagstiftningen. Vi avser att pröva denna fråga i särskild och återkommer till ordning den i vårt slutbetänkande.

47 Sammanfattning

Den

rättsliga regleringen (Kap 17)

Våra förslag till och till nya lagar resp. förändringar av tillägg olika nuvarande föreskrifter framgår (jämte specialmotiveringar) i andra delar av betänkandet. I detta om den beskriver vi dels kapitel rättsliga regleringen nu gällande och erfarenheter dels olika lagstiftning av den, överväganden som lett fram till de vi förslag som nu lägger. De som här en lagar ges beskrivning är socialtjänstlagen (1980:620), omsorgslagen (1985:568), hälso- och sjukvårdsla- (1982:763) samt gen elevhemslagen (1965:136). Våra principiella de ställningstaganden grundar sig på uppenbara brister och den ojämlikhet som enskilda inom vår personkrets konfronteras med och som framstod b1.a. i svar på våra olika enkäter till enskilda och huvudmän. Några mycket tydliga exempel är sysselsättnings- resp. fritidsfrågor. Brister undanröjs inte enbart den genom lagstiftning men kan vara att samhällets till eftersatta ägnad styra resurser områden. kan också betona samhällets Lagstiftning viljeinriktning att förbättra förhållanden för utsatta Vi har gruppen sett att enbart SoL och OL i nuvarande inte HSL, utformning varit för att brister. Dessutom har tillräckliga undanröja lagstiftningen bl.a. lett till ojämlikheter mellan handikappgrupäven om stödbehovet är per likvärdigt. Vi har funnit att enskilda med svåra funktionsmånga hinder lever under högst otrygga förhållanden. Vi har därför funnit att stödinsatser grundläggande måste kunna tillförsäkras dem genom lagreglering. Den skall avse barn, ungdomar och vuxna och b1.a. kunna utjämna skillnader som finns i tillgång till stöd över landet. Vi har också sett det som att stärka mycket väsentligt enskildas möjligheter till självbestämmande och inflytande över insatser till stöd och Flera till personligt service. förslag föreskrifter ägnas inflytandesituationen. Bl.a. rätten att själv få anställa eller assistent påverka vem som är personlig liksom rätten till biträde av kontaktperson. En utgångspunkt har varit att enskilda med funktionsnedsättningar i första hand skall kunna bli tillgodosedda genom befintliga lagar och föreskrifter. I vissa hänseenden har detta krävt av för att de ett förstärkningar gällande lagar på tydligt sätt skall insatser som är av stor för ange betydelse vår per-

48 Sammanfattning

sonkrets som helhet och enskildas trygghet i en utsatt situation. Genom till HSL att i landstingskommutillägg tydliggörs också och nens skyldigheter ingår habilitering, rehabilitering tillhandahållandet av för daglig livsföring och hjälpmedel egen vård och Dessa insatser är likvärda med övriga behandling. insatser HSL. vår skall denna markering enligt Enligt mening i medverka till att enskilda får till insatta lagen tillgång tidigt kvalificerade resurser. Vi har i vår konstaterat betydande svårigkartläggning heter och för med omfattande funktionsojämnheter personer hinder vad att allmänna kommunigäller möjligheter utnyttja kationer. Genom en i SoL föreslår vi vissa förstärkändring om ningar av färdtjänsten. (Ytterligare överväganden till kollektiva fárdmedel sker i kommande sluttillgänglighet betänkande). Personkretsen kan i dessa sammanhang inte avgränsas strikt efter omfattning, eftersom den funktionsnedsättningens bl.a. kan vara svår att fastställa i början av en habiliteringsresp. rehabiliteringsprocess. Vi har funnit att vår utöver stöd bepersonkrets genom (och de som vi föreslår i dessa) ñntliga lagar kompletteringar behöver en förstärkt för att kunna även rättslig reglering sin och få det stöd som kan i hävda rätt undanröja svårigheter den Denna rättsliga reglering har vi i dagliga livsföringen. ta formen av en särskild LSS. Vårt våra förslag låtit lag, till skall betraktas som den till SoL förslag en ny lag pluslag skall ett förstärkt i och HSL som ge skydd genom rättigheter livssituationer. Den innebär inte någon inkomplicerade i de som kan tillkomma den enskilde skränkning rättigheter HSL och andra lagar. enligt SoL, Vi har i analyserat för- och nackdelar utredningsarbetet med (se även 3). Vi har funnit att behovet en rättighetslag kap. enskildas är inte minst att stärka rättsskydd betydande, geatt med svåra är i minonom personer ñinktionsnedsättningar ritet och av flera skäl lätt kan komma att bli underkastade starkare Genom omsorgslagen majoritetsgruppers godtycke. finns att vissa ansetts vara i behov av exempel på grupper detta förstärkta som vår också måste rättsskydd enligt mening omfatta andra grupper med likvärdiga stora hinder och svårigheter.

49 Sammanfattning

För att en skall avsedd verkan rättighetslag få är det nödvändigt att dels precisera kretsen av dels berättigade personer, precisera de prestationer som de skall vara till. berättigade Detta har genomsyrat våra till överväganden om förslag ny lagstiftning. Den lag som vi föreslår och som b1.a. skall ersätta nuvarande omsorgslag har en personkrets i vilken ingår omsorgslagens nuvarande personkrets. I ett särskilt kapitel (kap. 5) redovisar vi om och konstaterar den överväganden personkretsen att för förslag till är vid. individinriktade generella åtgärder För insatser som och habilitering, rehabilitering, hjälpmedel färdtjänst finns en personkrets som vi anser skall bedömas generöst. Insatser i dessa hänseenden ges för personer med omfattande ñmktionshinder i samma organisatoriska former som för andra med funktionshinder resp. för personer inom äldreom- en distinkt ter därför mindre sorg avgränsning sig lämplig. Beträffande vårt förslag till har vi ny lag, LSS, utpekat preciserade insatser som personer med omfattande funktionsnedsättningar kan ha behov när de har stora i av, svårigheter sin och behov Med dagliga livsföring av särskilt stöd. erfarenheter från SoL, där den enskildes rätt till bistånd är allmänt formulerad och där det ej direkt kan utläsas hur kommulångt nens biståndsskyldighet sträcker sig, ser vi det ur rättvise- och trygghetssynpunkt nödvändigt att precisera vissa grundläggande rättigheter för personer som är i en mycket utsatt situation genom svåra funktionshinder. skall finnas Rättigheterna oavsett var man bor i landet. LSS syftar till att i ett kortare förstärka perspektiv personkretsens I ett - in ställning. längre perspektiv på 2000-talet bör en sådan och ske omarbetning förstärkning av lagar som gäller alla medborgare att som nu föreslås bli åtgärder reglerade i LSS kan innefattas i dessa Som vår lagar. kartläggning och analys visar är det och det stöd som i skydd erbjuds dag ej tillräckligt. Den LSS avses ersätta om föreslagna nya lagen lagen särskilda omsorger om psykisk utvecklingsstörda m.fl. (1985:568) samt (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade lagen barn m.fl. som nu under vissa Iyångsåtgärder omständigheter kan riktas mot med avskaffas personer utvecklingsstörning samtidigt. LSS föreslås träda i kraft den 1 1993 liksom januari föreslagna ändringar i HSL och SoL.

50 Sammanfattning

Konsekvenser av våra förslag: Ekonomi,

och

huvudmannaskap, finansiering (Kap 18)

genomförandetid

konstateras att våra leder till I kapitlet förslag sammantaget beräknad merkostnad om 2 400 kr. (i 20 %). Den slås en milj. emellertid ut flera år från ikraftträdandet den 1 januari på 1993. har uttalat att det är nödvändigt att handikapp- Riksdagen att kan området tillförs sådana resurser nödvändiga åtgärder komma till stånd. har mot denna bakgrund genom Regeringen från de s.k. tilläggsdirektiv undantagit handikapputredningen nolldirektiven från 1984. Vi fördelar ett huvudmannaansvar för olika stödyttersta och serviceinsatser till svårt funktionshindrade mellan landsoch men att huvudmännen ting kommuner, anger samtidigt har att sinsemellan avtala om annan reglering efter möjlighet lokala förhållanden. Staten ansvarar för arbetsmarknadsåtoch ekonomiskt stöd, inklusive till vår reform personlig gärder Vi i våra att huvudmannen kan assistent. möjliggör lagförslag organisationer som producenter utnyttja kooperativ, företag, skilda insatser. I en skall huvudmannen av organisationsplan visa hur och var insatser anordnas och kan erbjudas enskilda med funktionsnedsättningar. vidare att nu Våra förslag innebär huvudmannaskap enligt och förs över till kommunergällande omsorgslag elevhemslag inom en Detta berör närmare 40 000 na treårsperiod. personer med och ca 30 000 anställda. Det förfunktionsnedsättningar utsätter en successiv skatteväxling mellan de båda huvudmännen motsvarande dagens kostnader om 9 000 milj. kr. av våra måste ske genom flera alter- Finansieringen förslag nativa Vi föreslår framför allt finansiering tillvägagångssätt. via samt i viss mån även via statsbudget socialförsäkringen samt via kommuner och Beträffande kommuner och landsting. som successlandsting avses finansieringsbehov uppkommer ivt. Vi förutsätter att de tas upp i de årliga överläggningama kommunernas och ekonomi. om landstingens är det att konse- Enligt vår bedömning angeläget följa upp kvenserna av våra Vi föreslår därför bl.a. en organisaförslag. tion med databank för att bl.a. kostnaderna. löpande följa upp En första bör ske efter tre år. utvärdering

51 Sammanfattning

Frågor om avgifter och den enskildes ekonomi (Kap 19)

En del i enskildas situation är i allmänhet handikappande merkostnader till följd av funktionsnedsättningen. Merkostnader kan vara för utgifter tjänster som väsentligen tillhandahålls av verksamhet som offentlig vård, service, läkemedel etc eller marknaden frekventa varor/tjänster som köps på som frisörtjänster och speciell kost. Merkostnaderna belastar enskilda med i övrigt olika privatekonomiska situationer (inkomstsituation, försörjningsbörda, pensioner). Dessutom skillnader i vissa föreligger kompenserande offentliga (ex. varierade nivåer transfereringssystem på kommunala bostadstillägg, KBT). Det finns också skillnader i avgifter för samma som tjänster tillhandahålls av kommuner resp. landsting. Handikapputredningen visade i sin att bl.a. kartläggning detta kunde resultat skillnader i ge som betydande disponibel inkomst beroende på enskildas bostadsorter (kommuner). I vårt slutbetänkande kommer vi att presentera en fördjupad analys och lägga förslag i att dels utjämna skillsyfte nader i avgifter för samma tjänster för enskilda bosatta inom olika kommuner; dels påverka eñekten av att enskilda inom vår personkrets har höga kostnader för över sektorstjänster i samhället. dessa begränser Sammantaget ger betydande lastningar. att relatera dessa kostnader till var- Möjligheten andra och form av kommer skapa någon högkostnadsskydd att prövas. Vi redovisar i också kapitlet en sammanfattning av en studie som Universitet

orts för vår räkning av Linköpings

(CMT, U. Hass, 1991). Den visar bl.a. att vissa hushåll har permanenta varaktiga underskott vilka kan hänföras till olika faktorer relaterade till funktionsnedsättningen. Som vi uppmärksammar i 13 hade hushåll i denna studie kap. merparten inte något som helst utrymme för hobbies, semesteraktinöjen, viteter osv. en av tendenser i kommuners Slutligen gör vi genomgång och för till enskilda. landstings avgiftssystem Servicetjänster Utredningen lägger förslag som nu har förutsättningar att positivt påverka enskildas ekonomiska situation. Huvudregeln i den föreslagna om stöd och service till lagen

52 Sammanfattning

vissa fimktionshindrade (LSS) är att insatserna skall vara avgiftsfria. Vårt beträffande innebär sänkning av forslag färdtjänsten flera håll, till nivåer som motnuvarande, på höga avgifter svarar taxor inom kollektivtrafik. redovisas att vi infor slutbetänkandet Sammanfattningsvis avser att for att finna former att hindra pröva följande vägar att den enskilde skall betala extra for sitt handikapp: 0 t.ex. avgiftsñnansieringsgrad och avgiftstak påverkan på eller avgiftsfrihet 0 samordnat över högkostnadsskydd huvudmannagränser 0 handikappersättinkomstforstärkning exempelvis genom ning

Förhållandet till EG (Kap 20)

inom EG (oberoende av svenskt medlemskap Utvecklingen eller har for svensk Vi har därej) betydelse handikappolitik.

för i detta dels ort en kort beskrivning av förut-

kapitel för samverkan i olika avseenden av typ basfakta, sättningarna dels beskrivit handikappfrågomas position genom den sociala i EGs handikapprogram (bl.a. Helios 1 och 2). stadgan resp Slutligen har vi helt kort mot bakgrund av detta gjort en av våra i förhållande till EGs arbetsöversiktlig analys forslag sätt och regler. Slutsatsen blir att utredningens forslag om vissa insatser en reglerar interna forenligt ny lag (LSS) hållanden i och inte är att betrakta som socialför- Sverige som faller in under EGs regelsystem om säkringsförmåner social trygghet. avser att i sitt slutbetänkande återkomma till Utredningen som rör olika former av internationell samverkan och frågor därvid bl.a. roll. handikapporganisationernas

för en framtida lagreglering av Möjligheter ansvars- och ñnansieringsprincipen (Kap 21)

innebär att och verksamheter skall utformas Principen miljöer och bedrivas så att de blir for alla människor. tillgängliga Kostnader for ses som en del anpassningsåtgärderna självklar av de totala kostnaderna for verksamheten och finansieras därmed som verksamheten i övrigt. Principen formulerades i

53 Sammanfattning

mitten av 1970-talet av den dåvarande handikapputredningen. För att bedöma för konsekvent förutsättningarna en mer tillämpning av ansvars- och har vi finansieringsprincipen som underlag bl.a. en egen enkät och internationellt material från främst USA. En ny lagstiftning mot diskriminering (Americans with Disabilities Act, ADA) där år 1989. ADAs antogs diskrimineringsbegrepp innebär att hinder för tillgänglighet till bl.a. vissa telekommunikationer transportmedel, lokaler, m.m. ses som diskriminering. Vi har vid Vår av ansvars- och analys ñnansieringsprincipen (som i avser all verksamhet som vänder till princip sig allmänheten) sett behov av att stärka en tillämpning genom information och opinionsbildning kompensatoriska åtgärder från staten (i ett övergångsskede) lagstiftning (kombinerad med påföljder och sanktioner)

I vårt fortsatta arbete avser vi att vår och fördjupa analys överväga förslag om reglering inom vissa områden: och planbyggområdet, media, tele och kommunikation. Ett konsekvent genomförande av ansvars- och finansieringsprincipen torde sikt kunna innebära på kostnadsbesparingar för samhället utöver värdet att vidga medborgarnas möjligheter till delaktighet i olika verksamheter.

Författningsförslag

1. till

Förslag Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade;

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna innehåller bestämmelser insatser lag om för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med autism eller med bestående beutvecklingsstörning, gåvningshandikapp efter i vuxen ålder eller hjärnskada 2. med andra stora och eller varaktiga fysiska psykiska funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande, men som förorsakar betydande i den svårigheter dagliga livsföüngen och därmed ett omfattande stödbehov.

2 § Denna lag innebär ingen i de inskränkning rättigheter som kan tillkomma den enskilde enligt annan lag.

Verksamhetens mål

3 § Verksamhet enligt denna lag skall främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor och fulla i samhällsdelaktighet livet. Syftet skall vara att den enskildes hela tillvaro skall fungera som för andra i samhället. stöd skall Erforderligt ges ur ett helhetsperspektiv. Insatser enligt denna skall vara samt i lag varaktiga ges samarbete med berörda och samhällsorgan myndigheter. Verksamheten skall vara för den engrundad på respekt skildes självbestämmanderätt och Den enskilde integritet. skall i största möjliga och medbeutsträckning ges inflytande stämmande över stöd som ges.

56 Författningsförslag

Rätten till insatser

4 § Människor som avses i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service denna om de beenligt lag höver sådan i sin och om deras behov inte hjälp livsföring annat sätt. tillgodoses på Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall till mottagarens indivianpassas duella behov samt utformas så att de är lätt för de tillgängliga människor som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

5 § Särskilda insatser skall ges den enskilde endast om han det. Om han är under 15 år eller uppenbart saknar begär att hand ta i skall insatserförmåga på egen ställning frågan, na av vårdnadshavare, god förmyndare ges på begäran man, eller förvaltare.

De särskilda insatserna

6 § Insatserna för särskilt stöd och särskild service är 1. och annat stöd som ställer krav på rådgivning personligt särskild om och livsbetingelser för märmikunskap problem skor med stora funktionshinder, 2. biträde av assistent eller ekonomiskt stöd till personlig sådan assistans, till den del som inte täcks av allmän förom allmän försäkring, säkringskassa enligt lagen (1962:381) 3. tidsbunden hemtjänst, 4. biträde av kontaktperson, 5. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, 6. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna

hemmet i till samt under lov och ferien

anslutning skoldagen 7. korttidsvistelse utanför det egna hemmet och avlösarservice i hemmet, 8. boende i eller elevhem för barn och familjehem ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna. I insatserna första stycket 5-9 ingår också omvårdenligt nad. I insatserna boende i elevhem samt bostad med särskild service för vuxna också fritidsverksamhet och kulturella ingår aktiviteter.

r

l

Författningsförslag 57

Insatsema skall ges i samordnad form och med beaktande av den enskildes hela livssituation. Närmare föreskrifter om ekonomiskt stöd för biträde av i personlig assistent meddelas av regeringen.

Landstingskommunernas och kommunernas

ansvar 7 § Varje landstingskommun skall, om inte annat överenskoms 9 §, svara for insats 6 § forsta 1. enligt enligt stycket Varje kommun skall, om inte annat överenskoms 9 §, enligt svara for insatser enligt 6 § forsta stycket 2-9.

Plan 8 § I samband med att insats enligt denna lag beviljas skall, om den enskilde begår det, i samråd med denne upprättas en individuell plan vari beslutade och planerade insatser redovisas. I planen skall även redovisas åtgärder av andra organ. Planen skall fortlöpande och minst en gång om året omprövas och i mån av behov ändras. Landstingskommunen och kommunen skall underrätta varandra om upprättade planer. Planerna skall översändas till den försäkringskassa i vilken den försäkrade är inskriven. När anledning förekommer har försäkringskassan att genom övermed verka for att läggning respektive stödorgan erforderliga insatser görs.

9 § Ansvaret enligt denna lag for landstingskommuner och kommuner gäller gentemot dem som är bosatta i landstingskommunen respektive kommunen eller ämnar bosätta sig där. Den som vistas i landstingskommunen eller kommunen en kortare tid skall ges det stöd och den hjälp som han omedelbart behöver. Landstingskommunen och kommunen får med bibehållet ansvar sluta avtal med annan om tillhandahållande av insatser enligt denna lag. Landstingskommun och kommun får träffa avtal om att denna från uppgift enligt lag överflyttas landstingskommun till kommun eller från kommun till Om landstingskommun.

58 Författningsförslag

en sådan överlåtelse sker skall föreskrifterna i denna lag om kommun i delar landstingskommun respektive tillämpliga för kommunen respektive landstingskommunen. gälla i

Kommuiiens ansvar

10§ Kommun skall verka for att insatser från olika organ som den enskilde är beroende av och som skall tas upp i plan

samordnas

8 § ett för den enskilde så fördelaktigt sätt enligt på som möjligt.

ll Till kommunens hör att § uppgifter 1. hålla en fortlöpande kunskap om vilka invånare i kommunen som har behov av stöd enligt lagen, 2. verka för att människor som avses i 1 § får sina behov allsidigt tillgodosedda, 3. informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag, 4. medverka till att människor som avses i 1 § får ett meningsfullt arbete, 5. samverka med organisationer som företräder människor med stora funktionshinder, 6. verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir för människor som avses i 1 §, samt tillgängligt 7. anmäla till när som avses i 1 § Överförmyndaren person kan antas behöva förvaltare eller god man samt förmyndare, när ett förvaltarskap eller godmanskap bör förmyndarskap, kunna upphöra.

Avgifter

12 § Avgift skall med nedan nämnda undantag inte tas ut för särskilda insatser enligt denna lag. Av dem som är berättigade att av allmän erhålla enförsäkringskassa assistansersättning 9 7 § om allmän försäkring får avgiit ligt kap. lagen (1962:381) tas ut inom ramen för sådan ersättning. Av dem som folkpension i form av hel förtidspension uppbär eller hel eller som har inkomst av arbete ålderspension eget eller får skäliga avgifter för tidsbunden kapitalinkomster hemtjänst, bostad, upppehälle samt fritidsverksamhet tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgiitema får

Författningsförslag 59

dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen skall tillse att den enskilde förbehålls medel för tillräckliga sina behov. meddelar förepersonliga Regeringen ytterligare skrifter om sådana avgifter.

Nämnder 13 § Ledningen av landstingskommunens verksamhet enligt denna lag skall utövas av en nämnd som utser. landstinget Ledningen av kommunens verksamhet denna enligt lag skall utövas av en nämnd som utser. kommunfullmäktige

Enskild verksamhet

14 § Om en enskild yrkesmässigt vill bedriva sådan verksamhet som anges i 6 § första stycket 5-9 skall den enskilde söka tillstånd hos i det län där verksamheten länsstyrelsen skall bedrivas. Enskild verksamhet skall stå under tillsyn av nämnd som avses i 13 § andra stycket i den kommun där verksamheten är belägen. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten.

Uppföljning

15 § Central myndighet, som regeringen utser, har att övergripande följa verksamheten enligt denna lag. Myndigheten skall stödja och utvärdera verksamheten, informera om den samt stimulera till vidareutveckling.

16 § skall inom länet Länsstyrelsen 1. följa tillämpningen av denna lag, 2. informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör verksamheten, 3. biträda kommunerna med råd i deras verksamhet, 4. främja samverkan i planering mellan kommunerna och andra samhällsorgan, samt 5. utöva tillsyn över enskild verksamhet.

Ytterligare föreskrifter

17 § Regeringen att i om verksamhet enbemyndigas fråga ligt denna lag meddela ytterligare föreskrifter till skydd för enskilda.

60 Författningsförslag

får överlåta åt den myndighet som avses i 15 § Regeringen att meddela sådana föreskriñer.

Överklagande

l8§ Beslut om särskilda insatser åt enskilda enligt 6§ får överklagas hos länsrätten. Beslut om återkallelse 19§ får hos kamenligt överklagas marrätten. De beslut som meddelats av nämnd som avses i 13 §, länseller kammarrätten i frågor som avses i rätten, länsstyrelsen första och andra styckena gäller omedelbart och får verkställas. Länsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut skall gälla först sedan de vunnit laga kraft.

Övriga

bestämmelser 19 § Om verksamhet som avses i 14§ inte ombesöxjs på ett tillfredsställande sätt eller om annat uppenbart missförhållande och rättelse inte sker kan länsstyrelsen återkalla föreligger tillståndet.

20 § Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet som avses i 14§ får inte obehörigen röja vad han därvid erfarit om någons personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet denna lag tillämpas beenligt stämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i om ikraftträdande av lagen (1992:000) om lagen (1992:000) stöd och service till vissa funktionshindrade.

Förfa ttningsförslag 61

2. till

Förslag

i

Lag

om

ändring socialtjänstlagen

(1980:620);

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)1 dels att 5, 8, 10, 35 och 73 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 21 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§ Till socialnämndens uppgif- Till socialnämndens uppgifter hör att väl för- ter hör att väl förgöra sig göra sig trogen med levnadsförhållan- trogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka dena i kommunen, särskilt i och i med avseende äldre männisamhällsplaneringen på samarbete med andra sam- skor och människor med funkhällsorgan, organisationer, tionshinder; medverka i samföreningar och enskilda främ- hällsplaneringen och i samarja goda miljöer i kommunen, bete med andra informera om socialtjäns- samhällsorgan, organisatioten i kommunen, och enskilda ner, föreningar genom uppsökande verk- främja goda miljöer i kommusamhet och på annat sätt nen, främja för informera om förutsättningarna socialtjänsgoda levnadsförhållanden, ten i kommunen, svara för omsorg och servi- genom uppsökande verkstöd och samhet och annat sätt ce, upplysningar, råd, på vård, ekonomisk och an- förutsättningarna för hjälp främja nat bistånd till familjer och goda levnadsförhållanden, enskilda som behöver det. svara för och serviomsorg stöd och ce, upplysningar, råd, vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

1 Lagen omtryckt 1988:871.

62 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§ Socialnämnden skall i den Socialnämnden skall i den verksamheten uppsökande verksamheten uppsökande om och om socialtjänsten och upplysa socialtjänsten upplysa och enskilda om verksamheten enligt lagen erbjuda grupper sin hjälp. När det är lämpligt (1992:000) om stöd och service skall nämnden härvid sam- till vissa funktionshindrade. verka med andra samhällsor- Socialnämnden skall erbjuda gan och med organisationer grupper och enskilda sin och andra När det är lämpligt föreningar: hjälp. skall nämnden härvid samverka med andra samhällsormänniskor gan, föreningar för med

funktionshinder

samt med andra och organisationer föreningar.

10 §2 Socialnämnden bör genom Socialnämnden bör genom i el- i hemmet, färdtjänst elhjälp hemmet, färdtjänst hjälp ler annan service samt dag- ler annan service samt dagverksamheter underlätta for verksamheter underlätta for den enskilde att bo hemma den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra. och ha kontakter med andra.

bör utformas så

Färdtjänsten att den kompletterar kollektivtrafiken. Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyräer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämforlig verksamhet. Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en med att den enskilde och hans närmasfamilj uppgift hjälpa te i om den enskilde begär eller personliga angelägenheter, till det. För barn som inte har fyllt 15 år får konsamtycker utses endast om barnets vårdnadshavare begär taktperson eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktutses endast om barnet eller till person själv begär samtycker det. 2 Senaste lydelse 1990:1527.

l › 63 i; Författningsförslag i Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 a§ Kommunen skall planera sina insatser för människor med handikapp. I planeringen skall kommunen samverka med landstingskommunen samt andra samhällsorgan och organisationer:

35 §3 För i förskola eller i social hemplats fritidshem, färdtjänst, hjälp, sådant boende som avses i 20 andra eller 21 § stycket § tredje stycket eller annan liknande social tjänst får kommunen ta ut kommunen skäliga avgifter enligt grunder som bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. För sådana platser i förskola som avses i 14 och 15 §§ får avgift tas ut endast i den mån verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Avgifter som avser helinackordering i en särskild boendeform för service och omvårdnad skall bestämmas så att de boende förbehålls medel för sina behov. tillräckliga personliga Regeringen meddelar föreskrifter om sådana avytterligare gifter. Regeringen meddelar föreskrifter om avgifter vid de inrättningar som enligt lagen (1990:1402) om Övertagande av Vissa sjukhem och andra vårdinrättningar övertagits av kommunerna. I fråga om färdtjänst får avgiften inte överstiga vad som gäller med allmänt för färd kommunikationsmedel. För ledsagare till den som har rätt till färdtjänst får avgift inte tas ut.

3 Senaste lydelse 1990:1403.

64 sou 1991:46 Författnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

73 §4 3 i Socialnämndens beslut får Socialnämndens beslut hos om överklagas hos länsrätten, om överklagas länsrätten, nämnden har meddelat beslut nämnden har meddelat beslut i om i fråga om fråga bistånd 6 §, bistånd enligt 6 §, enligt 25 §, förtur enligt 15 medgivande enligt §, förbud enligt 27 §, eller medgivande enligt 25 §, 37 förbud 27 eller eñsergiñ: enligt §. enligt §, enligt 37 eñergiñ; §. Beslut i om bistånd till annan får inte överklagas enligt fråga första stycket. Beslut i som avses i första stycket gäller omedelbart. frågor En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit laga kraft.

Denna träder i kraft den 1 januari 1993. lag

4 Senaste lydelse 1990:53.

65 Författningsförslag

3. till

Förslag Lag om i hälso- och

ändring sjukvårdslagen

(1982:763);

Härigenom föreskrivs i om hälso- och fråga sjukvårdslagen (1982:763) dels att 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Med hälso- och av- Med hälso- och sjukvård sjukvård avses i denna i denna lag åtgärder för ses lag åtgärder för att medicinskt att medicinskt förebygga, ut- förebygga, utreda och behandla reda och behandla sjukdomar sjukdomar och skador. Till hälso- och och skador. Till hälso- och sjukvården hör sjuktranspor- sjukvården hör habilitering, ter. rehabilitering, hjälpmedelsförsörjning till handikappade och Sjuktransporter. I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser.

3 a § Landstingskommun skall svara för att rehabilitering eller habilitering som den enskilde behöver samt tillgodoseende av hjälpmedelsbehov planeras isamverkan med den enskilde. Av skall planen framgå beslutade och planerade insatser: Om den enskilde eller den allmänna försäkringskassan begär det skall denna redovisas plan för försäkringskassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

i 66 Författningsförslag

4. Förslag till

i (1962:381) om

lagen

om

Lag ändring allmän försäkring;

föreskrivs i om (1962:381) om all- Härigenom fråga lagen

män försäkring*

12 och 16 §§, 5 4 §, 9 2 och 3 §§ dels att 4 kap. 4, 10, kap. kap. samt 18 kap. 21 § skall ha följande lydelse, dels det i skall införas tre 2 kap. att lagen nya paragrafer, 11 § och 9 7 och 8 §§, av följande lydelse. kap.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 11 § Den allmänna försäkringskassan skall verka för att planer som avses i 8§ lagen (1992:000) om stöd och service till vissa

funktionshindrade

av kommuner och upprättas landsting. Försäkringskassan skall även genom överläggmed kommuner och ningar landsting verka för att erforinsatser derliga görs. Om har försäkringskassan mottagit sådan plan som avses i 3 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall försäkringskassan vid behov ta initiativ till av de samordning habiliterings- och rehabilite- § som den enskilringsinsatser de kan behöva samt verka för att insatser görs erforderliga enligt planen.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

Författningsförslag 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 4 §2 Modern har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till del vårdar barnet till huvudsaklig berättigad föräldrapenning. Föräldrapenning utges även i samband med föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, i Vilken barnet deltar: Föräldrapenning i samband med kan före barnets födelse. föräldrautbildning utges En förälder som inte har En förälder som inte har barnet i sin vård har rätt till barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om föräldrapenning endast om särskilda skäl M0- särskilda skäl Moföreligger. föreligger. dern har dock alltid rätt till dern har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med till och med föräldrapenning den tjugonionde dagen efter den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, även om förlossningsdagen, även om hon inte har barnet i sin Vård. hon inte har barnet i sin vård. En förälder som deltar i föräldrautbildning utan att samvårda barnet har också tidigt rätt till föräldrapenning.

10 §3 En förälder har rätt till för vård av tillfällig föräldrapenning ett barn, som inte har tolv om föräldern behöver avstå fyllt år, från förvärvsarbete i samband med 1. sjukdom eller smitta hos barnet, 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, 3. besök i samhällets barnhälsovård, förebyggande 4. vårdbehov som till att barnets andra uppkommer följd av förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

2 Senaste lydelse 1985:87. 3 Senaste lydelse 1989:100.

68 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse lydelse Föreslagen

För vård av ett barn vars Vid besök på en institution levnadsålder 240 medverkan i understiger för behandling dagar utges tillfällig föräldra- av ett barn eller för att lära sig penning enligt första stycket vårda ett barn eller vid deltaendast om tillsynen av barnet gande i kurs som anordnas av är stadigvarande ordnad eller sjukvårdshuvudman i samma om barnet vårdas på sjukhus. syfte har föräldern rätt till tillfällig föräldrapenning även om barnet inte är närvarande. För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om av barnet tillsynen är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus. En förälder till barn som En förälder till barn som fyllt fyra år har, till och med fyllt fyra år har, till och med

det kalenderår under vilket det kalenderår under Evilket

barnet tolv rätt till barnet tolv till

fyller år, fyller år, rätt

tillfällig föräldrapenning tillfällig föräldrapenning även när föräldern avstår även när föräldern avstår från förvärvsarbete i sam- från förvärvsarbete i sami band med band med föräldrautbildning, föräldrautbildning, besök i barnets skola eller be- besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritids- sök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom sam- hemsverksamhet inom samhällets i vilken hällets i vilken barnomsorg, barnomsorg, barnet deltar (kontaktdagar). barnet deltar (kontaktdagar). En förälder till barn som om-

fattas av 1 § lagen (1992:000)

stöd och service till vissa om,

funktionshindrade har dock

rätt till det kontaktdagar från att det två år till dess att fyllt barnet sexton år. fyller Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid biträda i hemmet eller vårda förlossningen,

69 Författnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

barn. Motsvarande i delar för fader vid gäller tillämpliga en adoption av barn, om barnet inte tio år. Som fyllt adoption anses även att tar emot ett barn i avsikt någon att adoptera det.

12 §4 Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 11 § utges under 60 barn och högst dagar för varje år. Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som i anges 10§ första stycket 1, 3 och 4 utges tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.

Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning

enligt 10§ tredje stycket ut- enligt 10§ tredje stycket utges under högst två under dagar per ges högst två dagar per barn och år. barn och år. Dock i

utges fall

som avses i 10§ tredje stycket andra meningen tillfällig föräldrapenning under tio högst dagar per barn och år: Tillfällig föräldrapenning enligt 10§ fjärde stycket utges under högst tio dagar bam. Sådan per tillfällig föräldrapenning utges inte för tid efter sextionde efter barnets dagen hemkomst efter förlossningen. Vid tiden adoption räknas från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård. Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig i den föräldrapenning, mån föräldern går miste om löneförmånerna.

16 §5

Föräldrapenningförmåner får inte utges till båda föräldrar-

na för samma barn och tid i annat fall än som anges i 4 § andra stycket och 10 och § tredje fjärde styckena.

l Senaste lydelse 1990:741. 5 Senaste lydelse 1988:130.

70 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna får till båda föräldrarna får utges utges för samma barn och om för samma barn och tid, om tid, barn till båda med ett barn till båda följer med ett följer barnet lider av all- läkare när barnet lider av allläkare när Detsamma Detsamma varlig sjukdom. varlig sjukdom. båda om båda föräldrarna, gäller om föräldrarna, gäller del i av som en del i behandlingen av som en behandlingen behöver delta i ett lä- barnet, behöver delta i ett läbarnet, karbesök eller i av lä- karbesök eller i någon av länågon kare ordinerad behandling. kare ordinerad behandling. Vad nyss sagts gäller även om barnet inte med vid beföljer söket eller behandlingen. Oavsett antalet barn till en förälder inte mer än samutges manlagt hel föräldrapenning per dag.

5 kap. 4

§6

Den svensk men är bosatt i Sverige, som ej är medborgare, är samma villkor och med samma tilläggsförmåner som på till i form av svensk medborgare berättigad folkpension han bosatt i sedan minst fem a) ålderspension, om är Sverige sexton år har varit bosatt i Sverige under år och efter fyllda minst tio år, sammanlagt eller om han antingb) förtidspension handikappersättning, sedan minst fem år eller, om han är en är bosatt i Sverige bosatt i sedan kortare tid än fem år, har varit normalt Sverige arbetsför oavbrutet minst ett år under bosättningstiden, om den avlidne föräldern omedelc) barnpension, antingen hade varit bosatt i minst sex månader bart före sin död Sverige barnet vid dödsfallet var bosatt i eller om barnet är och Sverige bosatt i sedan minst sex månader och barnet eller den Sverige avlidne föräldern vid dödsfallet var bosatt i Sverige, d) omställningspension eller särskild efterlevandepension, omedelbart före sin död hade varit antingen om den avlidne bosatt i minst fem år och den efterlevande vid döds- Sverige

6 Senaste lydelse 1988:881.

Författningsförslag 71

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

fallet var bosatt i Sverige eller om den efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem år och den efterlevande eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt i Sverige, e) för barn, om e) Vårdbidrag för barn, om Vårdbidrag föräldern är bosatt i Sverige föräldern är bosatt i Sverige sedan minst ett år. sedan minst ett år, om f) assistansersättning, han är bosatt i Sverige sedan minst ett år.

9 kap. 2 §7 Rätt till tillkommer försäkrad, som handikappersättning fyllt sexton år och som innan han fyllt sextiofem år för avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han a) i sin behöver mera tidskrävande hjälp dagliga livsföring av arman, b) för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan eller c) behöver Vidkännas betydande merutgifter. eljest behov av hjälp antingen i den dagliga livsförin- Föreligger och för att kunna eller ettdera av

gen förvärvsarbeta, eller

båda dessa avseenden och därjämte merutgifter i anledning av bedömning av rätt till handikappersätthandikappet, grundas ning på det sammanlagda behovet av stöd. Vid tillämpning av denna paragraf skall med försäkrad som utför förvärvsarbete likställas studerande som åtnjuter studiestöd enligt studiestödslagen eller endast på grund

(1973:349)

av bestämmelse om behovsprövning är utesluten från sådan förmån. Handikappersättning utgår alltid till försäkrad som är blind, döv eller gravt hörselskadad, om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt innan den försäkrade uppnått sextiofem års ålder. Har den försäkrade beviljats assistansersättning enligt 7§ bortses vid bedömningen 7 Senaste lydelse 1978:216.

72 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av rätt till handikappersättning från de merutgifter som rätt till assistansergrundat sättning.

3 §8 Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek utgör handikappersättning för år räknat 69, 53 eller 36 procent av basbeloppet. Handikappersättning kan kan Handikappersättning begränsas till viss tid. Beho- begränsas till viss tid. Behovet av vet av handikappersättning handikappersättning skall omprövas i samband skall omprövas i samband med beslut om förtidspension med beslut om assistanseroch då den försäkrade tiller- och sättning, förtidspension kännes då den försäkrade tillerkänålderspension enligt denna lag. nes ålderspension enligt denna lag. Handikappersättning till försäkrad som är blind utgör för tid före den månad, då hel eller hel förtidsålderspension pension enligt denna lag börjar utgå, för år räknat 69 procent av basbeloppet. För tid därefter utgör ersättningen 36 procent av basbeloppet om ej stödbehovet ger anledning till högre ersättning. Handikappersättning till försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad utgör 36 procent av om basbeloppet ej stödbehovet till ger anledning högre ersättning.

7§ Rätt till assistansersättning tillkommer försäkrad som fyllt

16år; om han omfattas av 1 §

lagen (1992:000) om stöd och service till vissa funktionshindrade och för sin dagliga livsföring kan anses behöva vidkännas merutgifter för personlig assistent i genomsnitt minst 21 timmar per vecka. 8 Senaste lydelse 1990:776

73 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Assistansersättning beräk-

nas efter det

genomsnittliga stödbehovet per vecka och utges för varje timme som stödbehovet 20 timmar överstiger vecka. per Assistansersättning utges inte för dygnsvila. Försäkrad som 65 år fyllt har inte rätt till assistanserden sättning. Uppbär försäkrade sådan när han ersättning fyller 65 år får han dock behålla ersättningen så länge som stödbehovet består: Om den vårdas försäkrade på institution som tillhör eller till vars

drift bidrag utges från

staten, kommun eller landstingskommun eller bor i gruppbostad utges inte assistansersättning.

8 § Assistansersättning beräknas med ledning av lönekostnaderna för ett vårdbiträde inom den sociala hemhjälpen och de kostnader som kan anses skäliga att administreför ra insats av personlig assistent. Regeringen fastställer

för varje år; efter förslag från

storleriksförsäkringsverket, ken på assistansersättning.

74 Författningsförslag sou 1991:46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 21 §9 En om rätt till socialforsäkringsnämnd avgör frågor 1. med av ärenden som avses i förtidspension undantag 7 kap. 1 § andra stycket, 2. särskild efterlevandepension, 3. handikappersättning, 4. Vårdbidrag. 4. Vårdbidrag, 5. assistansersättning. även om rätt till Socialförsäkringsnämnden avgör frågor förmåner vad som föreskrivs i andra författningar. enligt Socialförsäkringsnämnden är beslutfor då minst fyra ledamöter är närvarande. I skall vad i 8-10 föreskrivs med avseende på övrigt §§ ha motsvarande tillämpning med avseende på socialstyrelse Har från beslutet avviforsäkringsnämnden. föredraganden kande mening skall denna antecknas till protokollet.

Denna träder i kraft den 1 januari 1993. lag

9 Senaste lydelse 1988:881.

Författningsförslag 75

5. Förslag till

i (197 2:429);

Lag ändring rättshjälpslagen

om

Härigenom föreskrivs att 8 a§ rättshjälpslagen (1972:429)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§2 Vid av en an- Vid prövningen av en anprövningen sökan om allmän i sökan om allmän rättshjälp i rättshjälp som rör ersätt- som rör ersättangelägenhet angelägenhet till en för be- ning till en för bening patient patient eller läkeme- handlingsskada eller läkemehandlingsskada delsskada skall särskild hän- delsskada, eller som rör socitas till den rättssökandes eller syn alförsäkringsförmåner förhållanden. bistånd enligt socialtjänstlapersonliga gen (1980:620) för en person med eller

funktionshinder

som rör särskilt stöd och särskild service enligt lagen (1992:000) om stöd och service till vissa fünktionshindrade, skall särskild hänsyn tas till den rättssökandes förhålpersonliga landen.

Denna träder i kraft den 1 januari 1993. lag

1 Lagen omtryckt 1983:487. 2 Senaste lydelse 1989:360.

1 och vårt

Utredningsuppdraget

fortsatta arbete

1.1 Våra direktiv

1989 års tillsattes med att utreda handikapputredning uppgift frågor kring samhällets till stöd för människor med åtgärder stora funktionshinder. skall direkti- Utredningsarbetet enligt ven (1988:53) främst brister i nuvarande och klarlägga stöd service i kommuner och samt vid behov landsting lämna förslag till åtgärder som kan leda till (Direktiven förbättringar: som helhet återfinns i 1). bilaga I om och skall frågor socialtjänst habilitering/rehabilitering utredningsarbetet främst ha sin i situationen utgångspunkt för som till av stora funktionshinder har personer följd mer betydande svårigheter i den och därmed dagliga livsföringen ett omfattande behov av samhällsinsatser. Utredningsarbetet har därför sin i stöd och service till tyngdpunkt svårt funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna. De personer som finns i de s.k. små och mindre kända handikappgrupperna har ofta ett omfattande behov av stöd. Handikapputredningen fick därför i att dessa uppgift: ägna särskild Detta med uppmärksamhet. gäller också personer invandrarbakgrund och stora funktionsnedsättningar. Stödet till barn och med funktionshinder ungdomar är en fråga som varit föremål för flera tidigare utredningar men som behöver utredas Därför fick i ytterligare. kommittén uppdrag att vilket med olika funktionshinder pröva på sätt grupper kan tillförsäkras ett väl fungerande stöd i likhet med vad som gäller för omsorgslagens personkrets. I dessutom att uppdraget ingick pröva om ansvarsfördelningen mellan kommuner och borde förändras landsting när det stödet till barn och Även gäller ungdomar. lagen om elevhem för vissa rörelsehindrade barn mil. borde ses över. När det kommunerna och skall gäller socialtjänsten kommittén kartlägga och de insatser analysera som görs för män-

i

78 Utredningsuppdraget och vårt fortsatta arbete

1 niskor med handikapp liksom skillnader i avgifter för social i service mellan olika kommuner. Ett sådant och kartläggningsanalysarbete betraktas också som angeläget vad gäller landsinsatser inom Den entingens habiliteringen/rehabiliteringen. skildes till över serviceinsatserna borde möjlighet inflytande särskilt belysas. Andra förhållanden som anses att och viktiga kartlägga är om funktionshindrades och analysera frågor sysselsättning som måste vidtas för att den enskilde skall hitta åtgärder vägar till arbete och sysselsättning. Utöver dessa frågeställningar uppdrogs åt handikapputredningen att och analysera möjligheterna för funkkartlägga tionshindrade att få del av utbudet inom fritids- och rekreationsområdet och kunna delta i aktiviteter och verksamheter. mellan kommuner och och Ansvarsfördelningen landsting behovet av samverkan mellan dem i handikappolitiska frågor nämns även som väsentliga utredningsuppgifter. Vidare skall kommittén göra en uppföljning och en analys av i vilken utsträckning den s.k. ansvars- och finansieringssom formulerades i mitten av 1970-talet av den principen, dåvarande handikapputredningen, kommit att tillämpas. Eventuella och hinder som för en mer konproblem föreligger sekvent av skall liksom beanvändning principen klargöras hovet av en särskild handikappombudsman. Handikapputredningen har erhållit tilläggsuppdrag som avsett dels gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar och vissa insatser i anslutning till utbildningen, dels att biståndsbeslut samt frågor om möjligheterna överklaga för social service inom äldre- och handikappinkomstprövning omsorgen. Handikapputredningen har vidare efter en regeringsskrivelse att se över tolkservice och behovet av tolkar för uppdrag döva mil. i framtiden. I ett särskilt delbetänkande kommer under hösten 1991 att lämna förslag till hur denutredningen na tolk- och talservice kan förbättras. har också valt att behandla hjälpmedelsfrågor Utredningen beroende deras nära samband med frågor om habilitering på och samt deras avgörande betydelse för enskilrehabilitering das överlevnad, livskvalitet och oberoende. Vi har funnit att det sambandet mellan och nära habilitering, rehabilitering bör komma till ett samlat uttryck i lagstiftningen. hjälpmedel

Utredningsuppdraget och vårt fortsatta arbete 79

för oss har härvid bl.a. varit den s.k. hjälpme- Utgångspunkten betänkande 1989:39) samt den s.k. del.sutredningens (SOU ädelreformen (prop. 1990/91:14). Sedan Socialutskottet i sitt betänkande 1989/90:S0U13 uttalat att 1989 års handikapputredning i sitt arbete inte bör av de s.k. nolldirektiven från år 1984 mot bakgrund begränsas av behovet av inom har regeringåtgärder handikappområdet en (dir. 1990:24). Innebörden gett utredningen tilläggsdirektiv av dessa är att inte behöver visa hur handikapputredningen om eller skall förslag utgiftsökningar inkomstminskningar finansieras. Kommittén skall däremot göra väl genomarbetade i till sina förslag och visa kostnadsberäkningar anslutning konsekvenserna för olika intressenter. Kommittén skall på dessutom Visa hur ett successivt av de olika genomförande utredningsförslagen kan ske.

och rapporter

1.2 från

Tidigare utredningar

1989 års

handikapputredning

Det utredningsuppdrag om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar som regeringen överlämnade till handikapputredningen i december 1988 resulterade i ett delbetänkande Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (SOU 1989:54). Utredningen föreslog där bl.a. att skulle kunna utsträckas till elevens 23 års gymnasietiden ålder och att en gymnasieskola med särskilda reytterligare surser för rörelsehindrade elever skulle komma till stånd (med i den norra regionen). Kommittén föreslog också ett placering ökat statligt åtagande vad gäller finansieringen av elevhemsboendet för Riksdagen beslutade våren 1990 i gymnasieelever. enlighet med kommitténs förslag. I betänkandet om och ekonomisk behovs-

Överklagningsrätt

prövning inom socialtjänsten (SOU 1990:2) som överlämnades av till Socialdepartementet i januari handikapputredningen 1990 att av den enskildes ekonomi endast föreslogs prövning skulle göras när biståndsprövningen handlade om socialbidrag. Vidare föreslogs utökade möjligheter att klaga på kommunala beslut. Betänkandet har under år 1990 varit föremål för remissbehandling. Regeringen har ännu ej tagit ställning till förslagen.

80 Utredningsuppdraget och vårt fortsatta arbete

Handikapputredningen har i ett särskilt delbetänkande redovisat en av olika livssituationen kartläggning aspekter på för svårt En sådan och handikappade. kartläggning analys bedömdes angelägen som för till Detta grund förslag åtgärder. kartläggningsarbete genomfördes under år 1989 och redovisades i delbetänkandet och välfärd? - Handikapp en lägesrapport (SOU 1990:19) i mars 1990. I kap. 2 en kort återges sammanfattning av vårt kartläggningsbetänkande. I som i form kartläggningen, genomfördes av enkäter, intervjuer, studier av andra samt utredningar hearings deltog såväl brukare som huvudmän. Även om materialet inte är heltäckande blir den generella bilden att det finns brister i många service och stöd till personer med funktionshinder. De två största generella svårigheterna som vi konstaterat tillgäller gång till och arbete samt till fritid sysselsättning möjligheter och rekreation. Andra av brukarna framförda brister rör den enskildes möjtill över och lighet inflytande hemtjänstens färdtjänstens utformning. Detta gäller också bl.a. och avlösarledsagarservice service. Vi har vidare kunnat iaktta stora skillnader i avgifter inom mellan olika socialtjänsten kommuner. Samtidigt är bilden av socialtjänsten inte entydig. I många - kommuner framför allt de mindre och medelstora är brukare exempelvis ganska tillfreds med den service som erbjuds, framför allt färdtjänsten. Förhållandevis omdömen goda om färdtjänsten återfinns också i de med 60 svårt intervjuer

funktionshindrade som ordes av Centrum för

handikappforskning vid Uppsala universitet av på uppdrag handikapputredningen. Brukarna nämner oftast bristen på självbestämmande och inflytande samt den ojämna service och tillgången på stöd, expertkunnande i olika delar av landet som de största problemen inom och detta landstingens habilitering rehabilitering. I inkluderas ofta brister i tillgång till hjälpmedel. Genom enkäter till och kommuner har sin landsting huvudmännen gett syn på habilitering, vuxenhabilitering och samt rehabilitering på formerna för samverkan med handikapporganisationerna. Även tillämpningen av den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen har blivit föremål för enkätundersökning. För att få en nödvändig komplettering till det insamlade materialet har ett flertal med hearings genomförts personalorganisationer,

SOU 1991246 Utredningsuppdraget och vårt fortsatta arbete 81

handikapporganisationer, kommuner och landsting m.fl. där olika företrädare haft tillfälle att framföra synpunkter på angelägna frågor inom utredningsarbetet. Vi har också tagit del av undersökningar och projekt som utförts av handikapporganisationer, myndigheter, enskilda forskare och huvudmän.

Vi har sedan ort våra bedömningar av situationen utifrån

ett antal bärande - kvalitetskrav som vi vill föra principer fram i svensk handikappolitik. Vi har funnit kvarstående, betydande klyftor i välfärd för medborgare med funktionsnedsättningar och vill, med våra förslag i detta betänkande, initiera reformer som leder till bättre villkor för enskilda i handikappande situationer. Ett viktigt komplement till vår brukarenkät har varit den intervjuundersökning som Centrum för handikappforskning utfört redopå handikapputredningens uppdrag. Intervjuerna visades i en särskild av en interbilagerapport ”Redovisning vjuundersökning (red. M. Söder, 1990). I likhet med vad som framkom i enkäterna om socialtjänsten och vuxenhabiliteringen samt lyfts i denna studie särskilt fram rehabiliteringen bristerna på reellt inflytande och självbestämmande över den egna situationen. Vid sidan av nämnda och kartläggningsbetänkande bilagerapport har utredningen tillsammans med Centrum för handikappforskning vid Uppsala universitet och institutionen för Temaforskning vid universitet, sammanställt och Linköpings producerat två seminarierapporter (1989). En om brukarin- - flytande Brukarinflytande, livsinflytande och delaktighet och en om framtidsfrågor Framtiden och människor med omfattande funktionshinder. Utredningen har också genom- * fört en kartläggning av formerna för Samverkan mellan hani dikapporganisationer och samhälle (rapport, september 1 1990). Vi vill arbeta öppet och i dialog med enskilda brukare, I och huvudmän. Vi handikapporganisationer, myndigheter l sände därför ut kartläggningsbetänkandet på en omfattande j remiss under våren och sommaren 1990. Av 250 remissinstan-

l ser fick vi svar från drygt 150. Materialet har sammanställts

och en grund för ställningstaganden i föreligganutgjort viktig

F kommer

de betänkande. Också i vårt fortsatta arbete dessa remissynpunkter att spela en stor roll. En särskild samman-

82 Utredningsuppdraget och vårt fortsatta arbete

ställning av remissmaterialet har i

orts en rapport (Gjort

och oort, december 1990). Samtliga ovan nämnda rapporter finns tillgängliga hos ut- i i under adress: 1989 års Sociredningen Handikapputredning, aldepartementet, 103 33 Stockholm. Som ett led i ambitionen att arbeta som en öppen utredning har handikapprörelsens s.k. skuggutredning fortlöpande tillställts vårt utredningsmaterial.

1.3 Vårt arbete med detta betänkande

Handikapputredningens uppdrag har sin utgångspunkt i situationen for personer med omfattande funktionshinder. Deras behov av insatser är För att dem mångskiñsande. tillgodose krävs generella åtgärder for att i vid bemärkelse öka samhällets tillgänglighet. Det krävs också olika individinriktade insatser for att stärka den enskildes situation och underlätta den dagliga livsföringen. Handikapputredningen har valt att dela upp sitt arbete på så sätt att individinriktade insatser intar en framskjuten plats i detta betänkande. kommande slutbetänkande Utredningens avses i huvudsak behandla generella åtgärder och det samspel som föreligger mellan generella och individinriktade insatser. till att vi valt detta är inte Bakgrunden tillvägagångssätt minst de stora brister i individinriktade insatser som framkom i vår kartläggningsrapport. Det gäller t.ex. svårigheterna att utöva självbestämmande och inflytande, bristerna i expertstödet och i bostads- och servicesituationen, i tillgång till sysselsättning och arbete resp. fritid och rekreation. Vi menar i enlighet med våra bärande principer att dessa brister måste snara och kraftfulla satsundanröjas genom ningar som leder till målen om full och delaktighet jämlikhet. Mot bakgrund härav skiftar till sin omfattpersonkretsen ning även om vi har en viss personkrets som utgångspunkt. Det att är vidare när vi behandlar dels gäller personkretsen generella frågor dels frågor om färdtjänst, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Vi föreslår att dessa insatser skall förbättras for alla som har behov av dem.

iI l I och vårt Utredningsuppdraget fortsatta arbete 83

1.4 Vårt fortsatta arbete

Handikapputredningen kommer således i sitt fortsatta arbete

att i huvudsak åt inriktade ägna sig generellt insatser dvs. åt insatser vilkas är att det for den syfte göra möjligt enskilde att ta del av samhällets utbud av service, transporter, kultur, fritid och media etc. En blir viktig utgångspunkt att pröva förutsättningarna för en konsekvent och tillämpning av ansvars-

finansieringsprincipen i syfte att och

skapa tillgänglighet ökad delaktighet. Med kraftfulla inom generella åtgärder bl.a. sam-

hällsplaneringen kan delar av det samlade behovet av in-

dividinriktade insatser minska. Vi avser sådana insatser som i nuvarande bristsituation kompenserar hinder i tillgänglighet, vilka uppkommer att olika inte genom generella åtgärder vidtagits. I ett särskilt delbetänkande i av början hösten 1991 kompletterar vi i detta med situationen förslagen betänkande for döva mil. och deras behov av tolkservice. Vi vårt fullföljer uppdrag genom ett slutbetänkande som beräknas till kommande årsskifte. I avsnitt följande redogörs för områden som vi avser att behandla i det betänkandet.

1.4.1 Generellt inriktade insatser

Ansvars- och

ñnansieringsprincipen

Enligt ansvars- och bör ansvaret for

ñnansieringsprincipen att

en verksamhet blir tillgänglig och anpassas till personer med

funktionsnedsättningar åvila den som bedriver verksamheten.

Detta gäller också ñnansieringsansvaret. Vi har kunnat konstatera att ännu inte fått principen genomslagskraft. I vårt fortsatta arbete kommer vi därför att hur överväga principen kan stärkas inom områden. Inom såväl media några som inom skall teleområdet vi pröva förslag som syftar till att öka den enskildes till och möjligheter delaktighet inflytande. Många lokaler och anläggningar är for otillgängliga personer med och till liv i handikapp begränsar möjligheten ett gemenskap med andra och ett aktivt i samhällslivet. deltagande I vårt fortsatta arbete skall vi därför pröva vilka åt-

i

arbete 2 84 Utredningsuppdraget och vårt fortsatta i

som måste vidtas för att behoven hos människor med gärder fhnktionsnedsättningar skall tillgodoses i samhällsplaneringen. Vi kommer därför att bl.a. se över behovet av förändringar i plan- och bygglagen.

Den enskildes och självbestämmande hänger

delaktighet nära samman med att resa och förflytta sig. möjligheterna av har därför stor betydelse Utformningen transportväsendet med Vi har i beför personer funktionshinder. föreliggande till av och tänkande lämnat förslag förbättringar färdtjänsten ökad av inom kollektivtraföreslagit användning servicelinjer fiken. Att utforma kollektivtrafiken så att det blir möjligt för med ñmktionshinder att resa med allmänna färdmepersoner del i större än nu är ett angeläget betydligt utsträckning område för våra fortsatta överväganden.

Internationella förhållanden

Inom ramen för det internationella samarbete som Sverige deltar i diskussioner om hur samarbetet länderna emelpågår lan kan utvecklas bl.a. av lagstiftning inom genom anpassning olika områden. Vi avser att i vårt fortsatta arbete ytterligare vid de internationella och då närmare uppehålla oss frågorna undersöka roll och förutsättninghandikapporganisationernas ar i olika länder. Vi kommer vidare att redovisa skillnader i som rör situation i olika länder lagstiftning handikappades och hur skulle utfalla analysera harmoniseringssträvanden för svenska förhållanden.

Handikapporganisationernas inflytande

Vi har i och i en särskild studie kartläggningsbetänkandet relationerna mellan och undersökt handikapporganisationer huvudmän och därvid funnit att möjligheterna till inflytande är Vi kommer därför inom ramen för vårt slutbebegränsade. olika sätt hur kan stärkas. tänkande att på pröva inflytandet att införa form av för Möjligheten någon överläggningsrätt landsting och kommuhandikapporganisationerna gentemot ner skall analyseras.

Utredningsuppdraget och vårt fortsatta arbete 85

Kompetens, personalförsörjning och forskning

Tillgången på välutbildad personal för stöd och service till personer med funktionshinder måste förbättras. Antalet utbildningsplatser inom olika yrkesinriktade utbildningar måste vägas mot de behov av insatser som föreligger. Logoped- och sjukgymnastutbildningama kan nämnas som exempel. Handimåste också lyftas fram tydligare inom kappaspektema många olika utbildningsområden. Vi bör också verka för att forskning och utvecklingsarbete initieras och att det sker utifrån allsidiga aspekter på funktionshindrades situation. Nya forskningsmöjligheter kan behöva skapas i nära samverkan med bl.a. handikapporganisationerna. Också detta är en angelägen uppgift i vårt fortsatta arbete.

Myndigheter inom handikappområdet

Det finns i flera myndigheter som är engagerade i dag statliga frågor som rör handikappande situationer och märmiskor med ansvarsområde är fimktionsnedsättningar Resp. myndighets inte alltid tydligt, vilket är till nackdel för enskilda och för utvecklingen av åtgärder som flyttar fram positionerna för medborgare med funktionsnedsättningar. I våra fortsatta överkommer vi därför att undersöka om nuvarande arväganden bets- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna är ändamålsenlig. Vi ser detta särskilt viktigt i den pågående allmänna förändringen av den offentliga sektorn och i perspektivet av och sammanläggningar av statliga myndigrationaliseringar l heter. Det är härvid av att samlat se betydelse på myndigheternas roller utifrån både brukarnas och samhällets behov. En sådan är också mot bakgrund av att vi översyn angelägen avser att pröva frågan om en handikappombudsman. r

Fritid, rekreation och kultur

l

l Genom våra förslag i detta betänkande om rätt till personlig

och

i

assistans, bättre färdtjänst kollektivtrafik, förbättringar särskilt stöd till rikj på hjälpmedelsområdet, ledsagarservice, l tade fritidsinsatser ökar den enskildes möjligheter att ta del av det befintliga fritids- rekreations- och kulturutbudet. Vi vill i vårt fortsatta arbete ytterligare öka den enskildes möjligheter till fritid och rekreation villkor på egna genom satsningar på

86 och vårt fortsatta arbete Utredningsuppdraget

i samhället och genom en konsekvent generell tillgänglighet tillämpning av ansvars- och finansieringsprincipen.

1.4.2 Individinriktade insatser

och den enskildes ekonomi

Avgifter

Vi har i vår funnit att avgifter för social service kartläggning varierar mellan kommunerna och att olika avgiftssystem i hög den enskildes ekonomi. Han/hon bär i många grad påverkar fall stora kostnader for sitt I vårt kommande arbehandikapp. te vill vi därför försöka hitta vägar till att minska avgiftsskillnader mellan kommunerna. att införa ett hög- Möjligheten som involverar avgifter från såväl kommun, kostnadsskydd som av staten fastställda skall undersökas. landsting avgifter Andra alternativ är inkomstförstärkning till enskilda med svag ekonomi och höga avgiften

Invandrarfrågor

De förslag som läggs i detta betänkande avser självfallet även personer med invandrarbakgrund. Med tanke på de särskilda behov som kan till av och kulturella uppstå följd språkliga olikheter och den accentuering detta kan få vid förekomst av funktionshinder kommer vi i det fortsatta arbetet att särskilt pröva behovet av kompletterande stöd och service till personer med invandrarbakgrund.

in arbetsmarknaden

Vägar på

Brister i sysselsättning och arbete är kännbara för vår mål- I detta betänkande lägger vi fram betydelsefulla forslag grupp. för att stärka Vi också fram förslag sysselsättningen. lägger till vissa åtgärder som skall underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Mot av arbetets betydelse för den enbakgrund skildes välbefinnande kommer vi att vidareutveckla förslag på detta område i vårt kommande betänkande. I slutfasen av arbetet med föreliggande betänkande behandlas i riksdagen reformer som bl.a. rör arbetsgivarrollen och ansvaret för rehabiliteringsinsatsen Samtidigt tenderar svårigheten för handikappade att öka på en internationellt hårdare arbetsmarknad.

Utredningsuppdraget och vårt arbete 87 fortsatta

Detta leder till att vi vill för att ytterligare överväga åtgärder underlätta inträde det handikappades på arbetsmarknaden. I sammanhanget kommer vi också att ta upp frågan om ansvar för och tillgång till i arbetssituationen. (Som framhjälpmedel går av kapitel 12 kommer även finansieringsansvaret för landets totala hjälpmedelsförsörjning m.m. att prövas.)

Handikappombudsman och lag mot diskriminering

om en och mot Frågan handikappombudsman en lag diskrimihar i våra direktiv Det bör nering uttryckts på följande sätt: ingå i kommitténs att om funktionshindrade uppgifter pröva kan tillförsäkras ett väl samhällsstöd inom fungerande ramen för det nuvarande åtgärdssystemet eller om av tillskapandet särskilda som t.ex. mot diskrimineanordningar lagstiftning ring och handikappombudsman kan funktion i fylla en sammahanget. Enligt våra direktiv bör vi alltså pröva behovet av en särskild ombudsman för handikappfrågor. En är utgångspunkt problemen för funktionshindrade att utkräva sina lagstadgade rättigheter. Vi skall också pröva i Vilken utsträckning ombudsmannen skall ha en opinionsbildande roll. Vidare skall klarläggas om ombudsmannen skall föra processer i domstol, svara för uppföljning av lagstiñzarens intentioner samt även vara rådgivare till enskilda.

Ersättningen från föräldraförsäkringen

För att underlätta av g förbättringar ersättningsmöjligheterna inom den har vi i detta

i

tillfälliga föräldrapenningen betänkani de valt att lägga förslag som de olika som i bygger på regler

i dag finns för förmånerna inom föräldraförsäkringen. Detta

skapar vissa problem eftersom varierar i reglerna viktiga avseenden. Begreppet har olika innebörd. Oliföräldrautbildning ka Rätten för båda föräldrarna åldersgränser gäller. att få delta i utbildning varierar också. Även andra skillnader finns som påverkar att med nuvarande möjligheterna påbyggnad på system skapa övergripande och enhetliga förändringar. Det kan därför finnas behov av en samlad av dessa översyn frågor. I denna översyn kan det också vara att ta in lämpligt frågan om den övre gränsen för barnets ålder, 16 år, för föräldrars rätt

och vårt arbete 88 Utredningsuppdraget fortsatta

till Kommittén är beredd att göra en tillfällig föräldrapenning. sådan översyn.

1.5 Aktuella närstående reformer och

utredningar

I det tas kortfattat aktuella reformer och följande upp några som berör Vårt utredningsompågående statliga utredningar råde. Vi har försökt hålla kontakt med pågående utredningar och deras för att undvika dubbelarbete följt resp. inriktning och för att om skall kunna harmoniera med förslag möjligt våra överväganden.

Ansvaret för skolan

Riksdagen har antagit förslag enligt regeringens proposition 1990/91:18 om Ansvaret för skolan. En särskild myndighet får att stöd till kommunerna för att underlätta uppgiften ge när det handikappade elevers integrationssträvanden gäller sker av vissa befintliga resurser till ett skolgång”. Samordning vars arbetssätt m.m. för närvarande är föremål för institut, utredning.

Förstärkt arbetsgivaransvar m.m.

har i mars 1991 riksdagen förslag dels om Regeringen förelagt dels om rearbetsmiljö och rehabilitering (prop. 1990/912140), och (prop. 1990/91:141). habilitering rehabiliteringsersättning ansvar för det förebyggande Förslagen avser arbetsgivarens arbetsmiljöarbetet och den yrkesinriktade rehabiliteringen m.m. särskilt ansvar för hjälpmedel i arbetssituationen Något tas ej upp. Behovet av till arbetssituationen anpassade personliga hjälpmedel torde dock öka med dessa förslag.

Ansvaret för service och vård till äldre och

handikappade (prop. 1990/9l:14)

Den s.k. ädelreformen av riksdagen i december 1990) (antagen till att klara ansvarsförhållanden och en ändasyitar skapa för att utveckla samhällsinsatsermålsenlig organisation

och vårt fortsatta arbete 89 Utredningsuppdraget

na för äldre och Kommunerna övertar fr.o.m. handikappade. den 1 1992 ansvaret för sjukhem och andra somatiska januari i samt får kostnadsansvar långvårdsinrättningar landstinget för patienter på landstingens sjukvårdsinfärdigbehandlade Kommunerna föreslås dessutom få ansvaret för att rättningar. anordna särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre samt en skyldighet att anordna bostäder med särskild i service for handikappade.

l l

Psykiatriutredningen

l

direktiven 1989:01) skall utredningen kartlägga si- Enligt (S tuationen inom och utvärdera effekterna av den psykiatrin

i

som skett under 1980-talet från slutna till förändring öppna av skall ut-

y

vårdformer. Utifrån analyserna kartläggningen sedan bl.a. formerna för samarbete mellan ; redningen överväga vårdsektorn och andra samhällssektorer, formerna för sam- ; Verkan med fiivilligorganisationer och närstående samt bea hovet av stöd till varaktiga kontakter med arbetsmarknaden. i Bland övriga kan nämnas psykoterapins och psykoal uppgifter l i vården samt den l nalysens ställning specialiserade psykiatriska vårdens och mot andra vårdområutformning avgränsning den. direktiven skall samråd etableras mellan psykiat- Enligt och 1989 års handikapputredning (se Vidare riutredningen 5 i detta betänkande). kap.

Särskolekommittén

Kommitténs uppgift var enligt direktiven (U 1989:08) att utreda om ett generellt överforande av ansvaret för särfrågan skolan från landstingen till kommunerna. Kommittén avläm- - skonade sitt betänkande Särskolan en primärkommunal la 1991:30) i 1991. föreslår, utöver en (SOU april Utredningen

i

kommunalisering av Särskolan, att skoltiden för elever inom Särskolan förändras från 10 år till 9 ån Utredningen lägger också om förstärkt föräldrainflytande i skolan. förslag

Merkostnadsutredningen

skall direktiven (S 1990:04) se över det Utredningen enligt samlade för med betydande kostnaförmånssystemet personer

90 Utredningsuppdraget och vårt fortsatta arbete

der för sjukdom och I detta också att se över handikapp. ingår för kostnadsfria läkemedel och reglerna förbrukningsartiklar. Bland uppgifterna kan dessutom nämnas införande av ett eventuellt högkostnadsskydd för sjukresor samt en ytterligare, lägre, nivå på handikappersättningen.

Samhall

Samhall (som för närvarande har 30 000 arbetshandikappade anställda) har i mars 1991 fram ”Samhall lagt utredningen mot år 2000”. Den för anger utvecklingslinjer företagsgruppens möjligheter och former för att skapa arbete för arbetshandikappade. Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare (A 1990:07) att en av vissa rörangöra översyn frågor de Samhall. Utredaren skall mot bakgrund av sin analys överväga om det finns skäl att i några avseenden förändra eller precisera Samhalls mål och roll i samhället liksom behovet av en förändring av Utredaren skall härvid organisationsformen. bl.a. beakta vad som framkommit i Samhall mot år 2000 och samråda med handikapputredningen.

Översyn

av systemet med kommunala

bostadstillägg (KBT)

Kommitténs bör direktiven huvuduppgift enligt (S 1991:25) vara att åstadkomma en enhetligare nivå kommunerna emellan avseende bostadstill.äggen. Kommittén bör också överväga för- och nackdelar med kommunalt huvudmannaskap och pröva om ett är motiverat. Som en statligt huvudmannaskap särskilt angiven utredningsuppgift nämns att kommittén bör kartlägga omfattningen av och regler för KBH samt bedöma det framtida behovet av ett bostadsstöd till speciellt handikappade. Om kommittén finner att ett sådant behov kommer att finnas bör den pröva lämpligheten av att föra in denna stödform i KBT-systemet. Finansieringen av denna stödform bör i så fall särskilt beaktas.

Statsbidragen och kommunernas finansiering

Enligt direktiven (Fi 1990:04) till denna utredning skall en vara att utforma ett för statens huvuduppgift nytt system bidrag

och vårt Utredningsuppdraget fortsatta arbete 91

till kommuner och samt att se över den kommunala landsting sektorns övriga finansieringskällor. Kommittén skall Vidare undersöka att fördela statens efter möjligheterna bidrag generella samt söka till principer få stånd en utjämning av kommunalskatten.

2 Vårt

kartläggningsbetänkande

2. 1 Allmänt

I mars 1990 överlämnade kommittén kartläggningsbetänkan- - och till det Handikapp Välfärd? (SOU 1990:19) regeringen. Bakom betänkandet låg en omfattande kartläggning där ca 1000 utfrågats och ytterligare 60 brubrukare/handikappade hade mera ingående. Alla kare/handikappade intervjuats 72 kommuner och en rad och ideella landsting, myndigheter hade besvarat enkäter från kommittén. Detta organisationer hade med med olika och kompletterats hearings målgrupper av annat material. För att få perspekgenomgång tillgängligt tiv en av framväxten av dagens på nuläget gavs beskrivning samhällsstöd. Vidare en vision av de nyckelfrågor som gavs kan påverka situationen for handikappade omkring år 2000. Vi framhöll dock att kartläggningen, trots den omfattning den hade, inte kunde anses ge en heltäckande bild. Men genom en diskussion och remissomgång på grundval av kartläggbl.a. hos de berörda människorna själva, ningsbetänkandet, kunde för att kartläggförutsättningar skapas komplettera ningen. En översikt av remissynpunkter på kartläggningsbetänkandet har lämnats i rapporten Gjort och oort, som utredningen publicerade i december 1990. Personkretsen för hade i enlighet med utredningsarbetet direktiven till sin i situationen och utredningen utgångspunkt behoven för människor som till av stora funktionshinder följd har mer i den dagliga livsföringen och betydande svårigheter därmed ett omfattande behov av samhällsinsatser. Detta uteslöt människor med funktionshinder som för sin livsmånga endast behöver stöd eller i mindre uttalad foring tillfälligtvis Kommittén framhöll dock att många av de komomfattning. mande torde få stor betydelse även för persoåtgärdsforslagen ner med mindre omfattande funktionshinder. Kommittén fann anledning att särskilt framhäva några

i

i

94 Vårt kartläggningsbetänkande

J i kvalitetskrav samhällets stöd och formulerade därvid ett på antal bärande for av 1990-talets hanprinciper utformningen dikappolitik. Dessa är tillgänglighet - och inflytande självbestämmande delaktighet - och kontinuitet helhetssyn

Vi konstaterade att när levnadssituation för svårt dagens funktionshindrade ställs mot dessa bärande finns det principer kvar mellan och icke handibetydande klyftor handikappade

kappade i Sverige. Även om mycket har orts för att förbättra

situationen för svårt funktionshindrade och många av samhällets insatser uppfattas som ganska goda finns det alltså flera områden där brister föreligger och där åtgärder behöver vidtas. Det gäller bl.a. socialtjänst, habilitering, rehabilitering, det ekonomiska stödet och inte minst sambandet mellan olika insatser. Nedan redovisas vissa närmare uppgifter och slutsatser från områden där vi i detta betänkande till åtgärder lägger förslag för att förbättra situationen för funktionshindrade.

Socialtjänsten

Vi framhöll att måste inom ett flertal förbättringar göras områden inom Tillgången till boende med sersocialtjänsten. vice i olika former måsta ökas. Vi såg det också som viktigt att öka den enskildes till inflytande och självbestämmöjligheter mande över såväl den egna livssituationen i stort som möjligheten att för individ för det välja tidpunkt färdtjänst, personstödet osv. Av framkom att endast åtta liga kartläggningen procent av de svårt funktionshindrade kunde påverka vem som skall komma och ge hjälp och service i deras hem i mycket situationer. privata Endast 30 % av de 72 kommunerna i kommunentillfrågade käten sade ha för att skaffa

sig ort någon inventering sig

kunskap om handikappade och deras behov. Flertalet kommuner hade inte heller planer på att göra någon sådan inventering. framkom bl.a. att den enskilde i en Angående färdtjänsten

j sou 1991:46 Vårt kartläggningsbetänkande

kommun kan få efter behov och till färdtjänst det pris som gäller för medan det i komvanlig kollektivtrafik, en annan mun tas ut tre eller så i fyra gånger mycket fardtjänstavgifler. Dessutom är resandet håll av restrikpå många kringgärdat tioner och begränsningar. Bl.a. ställer flertalet kommuner krav på från en och till tre i forbeställning dag upp dagar 2 förväg när det resor med gäller specialfordon.

Specialistresurser

Vi framhöll att flertalet svårt funktionshindrade behöver nära och kontakt med och ständig rehabilitering habilitering. Eftersom detta specialistkunnande är ämt fördelat över landet och oj mellan får av dem bristande service och omgrupper många sorg; Vi att bör for ansåg tillgången på specialistresurser ses över att förbättra situationen for svårt handikappade människor, inte minst for dem som tillhör små och mindre kända handikappgrupper”. Inom bör sådana överväsjukvården åtgärder gas som leder till att rehabiliterande insatser sätts in tidigt och i tillräcklig omfattning. Vi framhöll också bl.a. att bör verka for att alla utredningen handikappgrupper får till likvärdig tillgång Specialistresurserna. Former for en närmare samverkan mellan barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering, rehabilitering, omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda, syn- och hörselvård och hjälpmedelsorganisation m.m. bör även övervägas.

2.4 Sysselsättning och arbete

Vi konstaterade att personer med omfattande funktionshinder vanligen inte är aktivt delaktiga i arbetslivet. Detta vi såg som en brist Av komuppseendeväckande på måluppfyllelse. munenkäten framkom att endast en fjärdedel av kommunerna ordnat meningsfull for med funksysselsättning ungdomar tionshinder (18-25 år). Motsvarande för vuxna var 36 uppgift %. I enkäten till personer med omfattande funktionshinder uppgav 62 % att de saknade arbete utanför hemmet och 72 % att de saknade annan daglig sysselsättning.

96 Vårt kartläggningsbetänkande

Sammantaget ledde de uppgifter som framkom till frågan om behöver förstärkas för att kunna garantera lagstiftningen som stöd till människor med svåra funktionssysselsättning hinder.

Lagstiftningsñâgor

Vissa bl.a. (1980:620) och hälso- och lagar, socialtjänstlagen som service och stöd till sjukvårdslagen (1982:763), reglerar människor med funktionshinder är utformade som målinriktade med stort för beslutsfattare att tolka ramlagar utrymme innehåll. (1985:568) om särskilda om lagens Lagen omsorger m.fl. däremot mer detaljerade psykiskt utvecklingsstörda ger föreskrifter Vi framhöll att vi i vårt fortsatta kommer utredningsarbete att rättsöverväga om ramlagskonstruktionen ger tillräcklig för den enskilde handikappade eller om lagstiftningtrygghet en bör vara mera styrande. Vi pekade också på att domar av där en tillerkänns förvaltningsdomstol, handikappad person viss inte alltid länder till efterrättelse. Detta förstödinsats, hållande bör vad vi anförde leda till att frågan om enligt förstärkning av den enskildes rättsskydd övervägs. Andra som vi nämnde var bl.a. frågan lagstiftningsfrâgor om av den s.k ansvars- och ñnansieringsprincipen, lagstiftning och i planinförandet av en handikappombudsman ändringar och (1987:10) mil. som har betydelse för sambygglagen lagar och för till fullt hällsutvecklingen handikappades möjligheter deltagande i samhällslivet.

3 Strukturförändiingar

Inledning

Omvärldsförändringar

Som alla andra kommer människor med funkmedborgare tionshinder att påverkas av de accelererande som förändringar sker i vår omvärld. Den politiska i rask takt mot ökad interutvecklingen går nationell Nationalstatema utmanas integration. från två håll, dels från allt starkare övernationella organ, dels från kraven på lokal autonomi dvs. decentralisering. Oberoende av de formella formerna för allt starka- Sveriges re till EG kommer den att innebära anknytning förändringar för människor med Även i ñmktionsnedsättningar. om EG dag i första hand avser att underlätta för rörlighet varor, tjänster, kapital och personer mellan länderna, så finns det också inom EG en diskussion om den sociala dimensionen. Tankegången är att de kostnader som är med förknippade befolkningens sociala levnadsnivå på något sätt måste standardiseras om företag och länder skall kunna konkurrera lika villkor. på För människor med ñinktionsnedsättningar innebär denna utveckling både och Ett i detta problem möjligheter. problem sammanhang är att kan givetvis Sverige sägas ha jämförelsevis ambitioner i sin Därmed finns det höga handikappolitik. risk för att en innebär en dvs. integrering anpassning neråt, att det blir de länder med de minsta ambitionerna som kommer att sätta standarden. Å andra sidan finns det inget som säger att en gemensam basnivå måste innebära att vissa länder inte kan tillåta sig mycket höga ambitioner. Exempel kan hämtas från USA där variationerna mellan de olika delstaternas social- och handikappolitik är mycket stora, kanske t.0.m. större än variationerna mellan väst-Europas länder i dag. Detta betyder att variationerna även inom en och samma nationalstat kan vara stora. Det måste tolkas som att EGintegrationen inte måste innebära en nivellenödvändigtvis

98 Strukturförändringar

den svenska social- och Det bör ring av handikappolitiken. att det inom finns stora vaockså påpekas dagens Sverige riationer vad kommunernas inriktning och ambitioner gäller det området, som framkom bl.a. i på t.ex. socialpolitiska något lägesrapport (SOU 1990:19). handikapputredningens Den ökade tar även uttryck i att politiska integrationen sig länder som förbinder sig att följa vissa internationella Sverige konventioner, typ Europarådets bestämmelser om mänskliga eller FNs om barns I rättigheter nya stadganden rättigheter. vissa fall är det ett förfarande till dessa kopplat juridiskt dvs. en för i länder överenskommelser, möjlighet medborgare som konventionen att anföra klagomål till något accepterat internationellt En sådan utveckling kan komdomstolsorgan. för att driva ma att innebära större möjligheter handikappade sina krav. Inte minst den massmediala uppmärksamhet som ofta sådana kan komma att få stor beföljer på processer delar av finns det en annorlunda tydelse. I Västeuropa något relationen mellan och än i Ofta syn på politik juridik Sverige. den att domstolar har en större roll när det att innebär gäller och kring olika medan tolka, genomdriva skapa praxis lagar, och kommuner en mindre framträdande myndigheter spelar roll. En gäller teknikutveckannan tydlig omvärldsförändring inte minst kommunikationsområdet. Det är rimligt lingen, på denna kommer att vara för att anta att huvudsakligen positiv människor med funktionsnedsättningan Det krävs många emellertid stora insatser för att den tekniken tillgöra nya till EG kan i detta sammanhang innegänglig. Anpassningen att att använda olika bära handikappades möjligheter produkter ökar att olika preciserar standards genom EG-organ och som redan i produktionsstadiet gör produkter tillgängliga användbara för med funktionsnedsättningar. personer

3.2 Strukturförändringar

Med avses en mängd olika företeelser, strukturförändringar t.ex. och ekonomiska förändringar. I detta teknikutveckling avsnitt kommer vi att behandla en speciell strukturförändi den sektorns styrningsring, nämligen ändringar offentliga och Det rör om vad som kommit att kallas den regelsystem. sig

99 Strukturförändringar

nya förvaltningspolitiken. Med detta avses förändbegrepp ringar i den offentliga förvaltningens sätt att fungera, både dess relation till de parlamentariska instansema och till medborgarna. Man kan beskriva bort central utvecklingen som en väg från regelstyming och till och Andra decentralisering målstyrning. förändringar är ett ökat inslag av icke-offentlig serviceproduktion och olika genom privatisering slags kooperativ. Eftersom människor med kan funktionsnedsättningar antagas vara mera beroende av den offentliga sätt förvaltningens att fungera än andra detta många medborgare är förändringar som starkt påverkar deras situation.

3.2.1 Det

förvaltningspolitiska grundproblemet

Demokrati innebär att de insatserna olika offentliga på områden det Vilket besluten rättfardigas genom sätt på tillkommit. Besluten skall således ha fattats efter en debatt offentlig genom majoritetsbeslut av där parlamentariska församlingar ledamöterna ställs till ansvar inför i medborgarna regelbundet återkommande allmänna val. Till detta är knutet en rad villkor som fri opinionsbildning, lika frihet rösträtt, valhemlighet, att ställa m.fl. Den demokratiska upp kandidater; beslutsprocessens konstruktion syftar i grund till att skänka de offentliga besluten legitimitet. Alla har formellt medborgare samma möjligheter att bilda opinion, att kandidera eller föreslå kandidater och att rösta. Redan här stöter Vi ett att på problem, nämligen människor med alltid kommer funktionsnedsättningar att utgöra en minoritet i samhället. De har ofta svårare än andra medborgare att delta i den Som andra minoritetspolitiska processen. kan inte enbart sin grupper handikappade genom röststyrka påverka det politiska beslutsfattandet. Det centrala i demokratin är emellertid att alla medborgare skall räknas lika och behandlas lika vad att delta gäller rätten i den politiska processen. Demokrati är således inte bara en formaliserad beslutsteknik. Den innehåller också enligt vår mening en bestämd att staten skall politisk norm, nämligen behandla alla medborgare som lika värda när det gäller rätten att delta i den politiska processen.

100 Strukturförändringar

Om man detta innebär det att den accepterar resonemang måste förse alla med vissa politiska majoriteten medborgare som för dem att delta i preciserade rättigheter gör det möjligt och samhällsliv, oberoende av om de tillhör majoriteten politik eller en minoritet. Därmed har vi också satt en gräns för räckvidd. De får inte så att de majoritetsbeslutens gå långt försvårar eller att delta i upphäver medborgarnas möjligheter eller i samhällslivet i övrigt. Detta innebär att varje politiken måste finna ett mellan å politiskt system slags balanspunkt ena sidan ett kollektivistiskt demokratiideal som värnar majoritetens att sin å andra sidan ett möjligheter genomdriva vilja, individcentrerat demokratiideal, som värnar individens rätt till självbestämmande. Ett är att alla medborgare i verkligheten problem givetvis inte har att delta i den i den möjlighet politiska processen som de önskar. Inte minst detta många utsträckning gäller människor med funktionsnedsättningar. De är därför, kanske mera än någon annan grupp, beroende av att samhället tillförsäkrar dem som att de kan delta. rättigheter gör Från ett tillkommer ett väförvaltningspolitiskt perspektiv De beslutande kan själva sentligt problem. församlingarna behandla en liten del av alla de beslut om medborgarmycket .nas välfärd som måste fattas i den moderna Välfärdsstaten. Skälen härtill är främst två. För det första av dessa beslut enskilda fall gäller många och/eller situationer. Det kan vara beslut om förspeciella av av i delning daghemsplatser, placering patienter operationsköer eller beslut om individuellt avpassade stödinsatser för I situationer måste beslut fattas handikappade. många t.ex. av läraren i klassrumssituationen eller av kontinuerligt, och servicehem. Vid sådana offentpersonal på behandlingsbeslut krävs en specifik kunskap om aktuella förhållanliga den. Denna kan en församling inte kunskap parlamentarisk besitta. Även om vi skulle önska att alla beslut om medvälfärd kunde hänvisning till borgarnas rättfardigas genom att de fattas i demokratisk så är detta inte möjligt. ordning, Kravet är ofta så stort att politiskt på situationsanpassning valda inte kan utöva något direkt inflytande över församlingar denna typ av beslut. det andra är tiden en resurs för För utomordentligt knapp Vanligtvis kan dessa besluta en parlamentariska församlingar.

101 Strukturförändringar

gång om året för ett helt Inom politikområde. många politikområden ställs emellertid krav på oerhört ibland många fler, kontinuerliga, beslut. De parlamentariska besluten inom sådana områden måste därför bli av övergripande och ramsättande natur. Detta innebär att många och för enskilda medborgare utomordentligt beslut måste fattas viktiga fortlöpande av organ som inte kan anses ha legitimitet genom att hänvisa till den demokratiska demorepresentationsprincipen. Ingen kratiskt vald församling har haft något avgörande inflytande över dessa beslut. Dessa båda faktorer, dvs. kravet på situationsanpassning och tidsfaktorn, innebär att i de många viktiga frågor måste parlamentariska församlingarna överlämna beslutanderätten till andra då till den organ vanligen offentliga förvaltningen. Dessa beslut är emellertid ändå i den politiska meningen att de direkt rör värdefördelningen i samhället, dvs. vem som får vad, när och hur. Utmärkande för den moderna välfärdsstaten är att ambitionerna att inom olika samhällsomingripa råden ökat starkt, inte minst inom områden där kraven på situationsanpassning och kontinuerliga beslut är stora, t.ex. inom vård och är det demokratiska omsorg. Samtidigt själva i oförändrat. representationssystemet princip Förvaltningen blir därför i allt mindre en neutral Verkställare av de grad parlamentariska församlingamas beslut. I stället kan man se på förvaltnings- och genomförandeprocessen som en politikens direkta fortsättning en annan arena och under andra förutpå sättningar. För särskilt då för människor med många medborgare, är dessa

funktionsnedsättningar, förvaltningsbeslut utomor-

dentligt viktiga, i vissa fall t.o.m. livsavgörande. Samtidigt kan dessa inte med förvaltningsbeslut rättfärdigas hänvisning till att de fattats i demokratisk De valda ordning. politikerna har haft ett ringa, eller kanske över dem. inget alls, inflytande Inflytandet utövas i stället av tjänstemän olika nivåer. Här på uppstår vad man skulle kunna kalla ett demokratins svarta hål, dvs. det fattas politiska beslut om medborgarnas välfärd utan reella möjligheter till politiskt ansvarsutkrävande. Detta är ett klassiskt politiskt dilemma utan enkla några lösningar.

102 Strukturförändringar

3.3 möjligheter och Regelstyrningens problem

Ett att lösa ovanstående är att söker sätt problem riksdagen utforma precisa regler som specificerar medborgarnas rättigheter den offentliga förvaltningen, dvs. den klassisgentemot ka Förutsättningarna för rättsstatliga förvaltningsmodellen. att skall fungera är att lagreglerna görs regelstymingen genedvs. utformas så att lika fall skall behandlas lika. Det rella, som för A skall under i övrigt identiska gäller medborgare också för B. Lagreglerna förutsättningar gälla medborgare måste dessutom vara utformade. Denna tillräckligt precist det nämligen möjligt att förutse utfallet av staprecision gör tens kan, utifrån kännedom om dessa åtgärder. Medborgaren i stor utfallet av sina relationer regler, utsträckning kalkylera till staten/kommunen. Det är motsatsen till att vara underkastad olika former av Vidare måste den enskilde godtycke. kunna ha reella att hävda sin rätt, dvs. kunna möjligheter beslut och erhålla de förmåner som lagöverklaga verkligen tillskriver honom/henne. stiftningen Ett intressant förhållande är att denna förvaltningsform kom att användas i stor i den moderna socialutsträckning inte minst i konstruktionen av den politikens begynnelse, svenska välfärdsstaten. Det problem som dåtidens socialpolitiker stod infor var att och bidrag från samhället hade en hjälp starkt effekt och därför betraktades med stor stigmatiserande misstänksamhet av de till vilken politiken riktajust grupper des. Den utmärktes av stort gamla fattigvårdslagstiftzningen Den som fick saknade varje form av rättigheter godtycke. hjälp staten/förvaltningen. 1853 års fattigvårdsförordning gentemot att eftersom är en av fastslog t.ex. fattigunderstödet nödhjälp för den behövande, vare allt pockande, då kristligt deltagande understödet sökes, eller klandrande utlåtelser om dess beskaffenhet då det alldeles När de forsta emottages, förbjudna. infördes i 1913 argumenterade det folkpensionema Sverige statsrådet (liberalen Schotte) mot ansvariga mycket kraftigt denna från samhället och markerade att den syn på hjälp nya socialpolitiken var artskild från det gamla fattigvårdstänkandet:

103 Strukturförändringar

Den växande solidaritetskänslan har icke kunnat förlängre lika sig med den mot vilken vilar som otrygghet nöden, en mara över en stor del av För denna känsla befolkningen. måste varje samhällsgagneligt livsverk, även det anspråkslösaste, betraktas såsom givandes rätt till ett understöd, vilket icke får i utgå förödmjukande former. Du kan, säger av socialförsäkringen, samhället såsom din rätt utkräva skydd mot nöden, och du har intet skäl att blygas över detta skydd. (Prop. 1913-126.)

Denna av en av huvudarkitekterna bakom den linje fullfoljdes svenska Gustav Möller välfärdspolitiken, (socialminister 1924-26 och 1932-51). Han betonade nödvändigheten av att komma bort från det stora i godtycket socialpolitikens tilllämpning. Det var en effekt av att kommunerna dels hade olika dels olika till och ambitioner i fråresurser, inställning Detta ledde Möller till stora gan. sammantaget enligt orättvisor mellan i olika kommuner. Istället detta medborgare för lokala godtycke förordade Möller en där ordning varje medborgare tillförsäkrades ”en rätt till stöd från samhällets sida under vissa i eller klart och lag författning angivna jämförelsevis lätt konstaterbara förutsättningar” (regeringens prot över socialärenden 1937-12-17). Det nya var att socialpolitiken utformades som medborgerliga rättigheter. Undersökningar visar att sociala reentydigt former av denna typ, t.ex. de allmänna och barnbidragen folkpensionerna, har ett mycket starkt stöd hos befolkningen. Reformer där graden av godtycke är större, typ och bostadsbidrag socialbidrag, har ett klart mindre stöd. Med en tillnågot spetsad formulering kan man säga att den nuvarande utvecklingstrenden inom svensk förvaltningspolitik, dvs. att gå ifrån precis den form regelstyming, går emot av offentlig verksamhet som har starkast stöd hos befolkningen. Regelstymingen är givetvis inte utan problem. Begränsningarna gäller just svårigheten att finna tillräckligt precisa kriterier för reglernas kan utformning. Riksdagen t.ex. lätt fastställa en regel som säger att alla barn mellan 7 och 16 år har rätt till i den allmärma Vissa undervisning grundskolan. elever har emellertid behov av mer och/eller stöd undervisning i elever med inlämingssituationer än andra, t.ex. funktionshinder. Det dock inte att centralt och i går lagtext exakt fastställa hur extra den enskilde har mycket resurser som rätt till.

104 Strukturförändringar

När man kritiserat har man i allmänhet inte regelstyrning skillnad två helt olika typer av regler. Dels gjort någon på finns det som inregler reglerar förvaltningsorganisationens terna angelägenheter. Detta är t.ex. regler om personalrekiytering, etc. Dels finns det regler som reglerar budgetregler och skyldigheter gentemot förvaltmedborgarnas rättigheter De senare kan kallas för externa regler. För den enningen. skilde är det i vilka former medborgaren tämligen likgiltigt den interna styrningen inom förvaltningen sker. Självklart finns krav men om den åstadkommes via regler på effektivitet, eller med andra styrformer är av mindre intresse. Däremot är det av största för hur de externa betydelse medborgaren reglerna utformas. Ju mer dessa desto mer stärks precisa är, i relation till dvs. desto mer ökar hans/ medborgaren staten, hennes medborgarrätt. Ett med är att den inte alltid är problem regelstyrningen målrationell. En regelstyrd förvaltning strävar efter att uppnå överensstämmelse med det formella Om detta regelverket. också innebär att man når de uppställda målen för verksamheten är en öppen fråga; den avgörs av överensstämmelsen mellan och karaktären av det objekt mot reglemas utformning vilket verksamheten riktar sig. Detta är det grundproblemet. Om det förvaltningspolitiska vore för parlamentariska att skapa precisa möjligt organ regler för handlande i alla lägen, så skulle de förvaltningens lokala inte utöva I de tillämpama givetvis något inflytande. fall då verkligen lyckas finna kriterier som fungerar riksdagen i förhållande till tillämpningen, så är den regelstyrda modellens legitimitet oftast hög.

3.3.1 att utforma

Svårigheter styrsystem

Demokratin således att det är möjligt att utforma bygger på som är tillräckligt så att folkets representanter lagar precisa också utövar och/eller kontrollerar den offentliga makten. Lagtillsammans med finansmakten de parlamentarisstiftning är ka Inom församlingarnas huvudsakliga styrinstrument. många områden är dock precis regelstyrning inte möjlig. Om man försöker arbeta med precisa regler inom områden där forändringstakten är hög eller där enskilda situationer är

Strukturförändringar 105

mycket olika sinsemellan, uppstår lätt ett antal absurda konsekvenser. Reglerna kan få helt oförutsedda konsekvenser i tillämpningsledet. Resultatet kan bli helt annorlunda än vad lagstiftarna tänkt sig. En annan effekt är att man i försöken vanlig att söker För undgå problemen lappa på regelverket. varje undantag skapas en regel. Detta leder till att ny regelverket efterhand blir så komplext att det knappast kan överblickas eller hanteras av någon. Det kan också leda till att man efterhand finner sig ha skapat regler som är inbördes motstridiga. Detta var t.ex. en situation som i uppstod skattelagstiftningen och som var en av anledningarna till att denna reformerades (jfr. SOU 1989:33). förutsätter form av Regelstyming någon rättslig kontroll, t.ex. för att beslut. Detta möjligheter medborgarna överklaga sker då oftast till av domstol och kan leda till ett någon typ problematiskt förhållande mellan politik och rättsskipning. Utvecklingen mot ett ökat användande av ramlagar ger ofta domstolarna ett större inflytande. Användningen av ramlagstekniken inom det sociala området är i sig ett bevis för svårigheterna att inom detta område arbeta med precis regelstyming. Genom överprövning av beslut och tolkning av författningstexter av kan domstolarna utöva ett ramlagskaraktär betydande inflytande över den politiska värdefördelningen. De högsta instansernas prejudikatbildning kan bli den verksamhet som tar kontroll över ett politikområde. Detta ger domstolarna en politisk ställning som kan inkräkta på de folkvaldas mandat. Det är inte givet på vilket sätt en ökad domstolsmakt kommer att verka för intressen. Kraven förhandikappades på måga att hävda sin egen rätt, t.ex. förmågan att överklaga beslut och driva juridiska processer kan vara alltför stora. Detta är dessutom en som inte är fördelad förmåga jämnt bland medborgarna. Som enskilda kan människor med funktionsnedsättningar kanske stå än andra i svagare medborgare detta sammanhang. Genom bl.a. handikapporganisationerna är det dock möjligt att kompensera detta. Ett annat är att kan problem prejudikatsbildningen styras av juridiska principer som kan vara och svåra svårtillgängliga att förutse. Det finns dock en viss i att oberättstrygghet en roende domstolsinstans kan pröva en intressekonflikt mellan medborgaren och den myndighet som han/hon är beroende av.

106 Strukturförändringar

Ännu ett problem är att domstolarna kan fatta prejudicerande beslut som innebär ekonomiska långtgående belastningar för stat och kommun eftersom domstolarna inte behöver ta ekonomiska när de fattar sina beslut. Detta kan några hänsyn leda till att man från politiskt håll blir mera restriktiv i utformningen av rättigheter i form av lagregler för att undvika en driven kostnadsutveckling. juridiskt I av den svenska välfardsstaten fann socialuppbyggnaden departementet under 1940-talet en intressant kompromisslösning i detta dilemma. Man att det inte att utforma insåg gick med en sådan av att lagtextema grad precision tolkningsproblem skulle gå att undvika. Därför förlades inledningsvis prejudikatsbildningen till Socialdepartementet, dvs; till den politiska instans som bäst förstod intentionerna bakom lagen. Först när man försäkrat om en genom prejudikatsbildning sig i med de intentionerna överlagtillämpning enlighet politiska lät man åt domstolsväsendet att vara slutinstans. Denna medelväg utgör ett intressant men i dag bortglömt sätt att hantera problematiken mellan rätt och politik. I korthet kan man säga att fördelen med precis regelstyrär möjligheten att förutse utfall av åtgärder, nackdelen är ning dess inflexibilitet. Detta är två sidor av samma mynt. Kravet på precision medför alltid en Viss Kravet flexibilirigiditet. på tet, att anpassa verksamheten efter rådande förhållanden i olika fall, innebär alltid ett inflytande över politiken. Flexibilitet i förvaltningen förutsätter ett eget handlingsutrymme för tjänstemännen, dvs. ett beslutsområde fritt från parlamentarisk styrning. Förhållandet mellan kravet pä precision resp. på flexibilitet är ett dilemma. Det finns i lösning på genuint grunden ingen Det handlar ofta om att avvägningar mellan problemet. göra två var för sig goda, men i grunden oförenliga principer. I ett handikapperspektiv kan det å ena sidan vara en fördel med en av Å andra sidan måste lagstiftning precis rättighetskaraktär. man räkna med att en sådan också innebär vissa lagstiftning nackdelar eftersom det blir svårt att ta till det unika i hänsyn varje människas situation.

107 Strukturförändringar

3.4 Problem och

Målstyming: möjligheter

För att komma till rätta med regelstyrningens svagheter har statsmakterna alltmera sökt till I stället övergå målstyrning. för styrning ett är att genom preciserat regelverk tankegången den verksamheten skall av bestämoffentliga styras politiskt da mål. sådana Typiska exempel är målsättningsparagraferna i och hälso- och socialtjänstlagen sjukvårdslagen. Fördelen är att statsmakterna kan en för ange långsiktig inriktning myndigheternas arbete. Däremot är dessa i stort målbeskrivningar sett utan verkan. Även i finns rättslig regeringsformen exempel på detta målsättningstänkande. Å ena sidan att stadgas Det skall särskilt åligga det allmänna att rätten till trygga arbete, bostad och Å andra sidan har utbildning (RF1:2). man klart i förarbetena att detta inte har karakangivit stadgande tären av rättsligt bindande föreskrifter den enskilde kan inte på grundval av dem påkalla domstols ingripande gentemot det allmänna. Ett problem är att man använder begreppet rätt i lagtexten vilket kan ge intrycket att detta handlar om som faktiskt kan kräva av det något medborgaren offentliga. Så är emellertid inte fallet. Begreppet rätt får anses fylla en symbolisk funktion i detta sammanhang. Målstyrningen anger en färdriktning som politikerna anser att de bör De tillämpande myndigheterna följa. får ett överordnat ideologiskt bestämt mål för sin verksamhet och kan utifrån detta försöka utforma den lokala i tillämpningen överensstämmelse med dessa För den enskilde målbeskrivningar. medborgaren är det emellertid oklart vad dessa målbeskrivkan användas till eftersom de saknar värde. ningar rättsligt En möjlighet är att dem i debatt när man vill peka på offentlig kritisera någon lokal tillämpares verksamhet. En handikapporganisation kan t.ex. hävda att en kommun eller ett landsting inte målen för en viss verksamhet. Det att följer är möjligt sådana kan ha verkan den lokala argument på tillämparens inställning. Målbeskrivningar ger en norm mot vilken verksamheten kan diskuteras och kritiseras i debatt. Med offentlig tanke på massmedias ökande betydelse är detta inget oviktigt argument. Liksom beträffande regelstymingen kommer vi här tillbaka till skillnaden mellan intern och extern styrning. Målstyming kan ha stor för den förmodligen betydelse offentliga förvalt-

få

E: 108 Strukturförändringar

ningens inre verksamhet. Det är svårare att se vilken betydelse kan ha för relationer målparagrafer förvaltningamas till medborgarna, dvs. till den externa styrningen. Det är möjligt att en ökad målstyming vad gäller myndigheternas interna förhållanden tillsammans med en preciserad regelstyrning för deras externa förhållanden (dvs. till vore en medborgarna) modell värd att pröva. I korthet kan man säga att detta skulle innebära stor frihet för myndigheterna beträffande tillvägaför att de i krav som medgångssätt uppfylla lag preciserade har rätt att ställa dem. borgarna på Idén med målstyrning är att den offentliga verksamheten skall mätas genom utvärderingar, dvs. att resultatet bedöms i förhållande till de målen. skall sedan uppsatta Utvärderingen för beslut om ändrade mål eller utgöra underlag politiska resurser för verksamheten. Utvärdering kan för den offentliga serviceverksamheten sägas fylla samma funktion som ett bokslut fyller för ett företag. Problemet är att det är mycket svårare att utvärdera relationer än ekonomiska mänskliga transaktioner. De förra nämligen inte enbart som uppträder kronor och ören. Att t.ex. utvärdera en ledsagarverksamhet, en särskola eller ett vårdhem ställer mycket speciella krav. Några av de vanligaste problemen vid utvärderingar är att målen ofta är eller t.o.m. motstridiga. vaga, otydliga

3.4.1 och

Målstyming precision

av

målformuleringarna

Den och motstridighet som ofta kännetecknar målsättvaghet ningsparagrafer är inte någon tillfällighet. Det finns ett antal drag i den politiska beslutsprocessen som befrämjar tillkomsten av vaga och motstridiga målsättningar. Det som kännetecknar är att de politiska beregelstyrning sluten direkt sammankopplas med en plikt för det offentliga att uppfylla de bestämmelser man beslutat om. Beslut om t.ex. en av kan inte från en dishöjning barnbidragen frikopplas kussion om ansvar för finansieringen. Beslut om målsättningar är av motsatt karaktär. Genom att de är frikopplade från en plikt för det allmänna att uppfylla dem, så tenderar de politiska beslutsfattarna att formulera utomordentligt ambitiösa i Det är i den målskrivningar lagtexterna. politiska processen,

Strukturförändringar 109

t.ex. i ett riksdagsutskott, svårt att hålla en rimlig ambitions- nivå i dessa sammanhang vem vill inte allt det goda åt alla? blir därmed ofta så substanslöst formulerade Målsättningar att de inte ett meningsfullt sätt låter användas i utpå sig värderingar Motstridigheter i målformuleringar uppstår ofta soIn resultat av Eftersom det inte kostar politiska kompromisser. något att formulera dvs. de behöver inte växlas in i målsättningar, reala resurser, blir kompromissen ofta att olika parter får sina, i grunden kanske intressen I stället oförenliga, tillgodosedda. for att prioritera mellan mål så låter man dem ingå i lagtexten med samma dignitet. Detta kan resultera i analytiskt ogenomträngliga formuleringar. Ett sätt att råda bot detta är att kräva en större på givetvis precisionsgrad i målformuleringarna. Att formulera generella mål for vård och med av omsorg, utbildning någon grad precision har dock visat sig mycket svårt. Dessa områden rör å ena sidan alla medborgare, å andra sidan varje medborgares unika behov och möjligheter. Förutom utvärderingssvårigheter finns ett ytterligare problem med att det demokratiska vag målstyrning, nämligen inflytandet över verksamheten kan tappas bort. I stället kommer den verksamheten att av andra krafter offentliga styras som professionella vårdideologier och massmediestillfälliga tormar.

3.4.2 Målstyrning och utvärdering

Kombinationen målstyming/utvärdering är framför allt ett politiskt styrinstrument. Det utgör inte underlag for en något rättslig prövning av förvaltningsforfarandet eller servicens kvalitet. Utvärderingar tar ofta formen av undersökningar av attitydmål och i vilken grad de uppnåtts. En kommun kan t.ex. ha målet att de som utnyttjar kommunens service inom ett område skall vara med servicens kvalitet. Den nöjda följande utvärderingen kan då Visa att t.ex. 85% verkligen är nöjda vilket från en synpunkt är imponerande. Förvaltningen kan få signalen att den arbetar rätt sätt och bör intensifiera sitt på arbete i just den riktning man valt. Problemet är att inom

l 110 Strukturförändringar

många verksamheter, särskilt dem som rör svårt funktionshindrade, så är kundernas/medborgamas hela livssituation direkt och omedelbart beroende av hur verksamheten fun- De resterande 15% kan vara missnöjda. Det gerar. mycket innebär att deras livssituation är svårt störd genom det sätt på vilket servicen bedrivs. Sådana kan därför med utvärderingar en drastisk liknelse med om skulle framjämställas flygbolag häva att deras flygplan faktiskt lyckas landa i 85% av alla försök. Ett annat med utvärderingar är att de ofta inte problem kommer till politisk användning för att besluta om förändringar av verksamheten. Ett skäl är att resultaten ofta kan hota eller andra intressenter av verksamheten. Ett annat politiska är att det ofta är lätt att kritisera den modell efter vilken är Det faller tillbaka på svårigheterna att utvärderingen gjord. beskriva konkreta mål. Ytterligare ett problem är att ta ställning till vilka åtgärder som skall vidtas om en utvärdering visar att en verksamhet inte når upp till målen. Ett flertal förekommer. Man kan Välja att ändra målen, dvs. lösningar sänka ambitionsnivån. Man kan också välja att tillföra verksamheten resurser för att den skall kunna nå ytterligare uppställda mål. Situationen kan då bli att de serviceverksamheter som får ökade medan de som fungerar dåligt ständigt resurser, bra ser sina resurser i bästa fall oförändrade. Detta fungerar en situation för den personal som är skapar något märklig för verksamheten. Ju sämre man sköter verksamansvarig heten desto mer resurser får man, och tvärtom. För funktionshindrade är utvecklingen mot ökad målstyrning tveeggad. Å ena sidan är det en fördel om man kan peka att det finns satta mål för en verksamhet. Detta på politiskt

ett starkt i debatt och möjlig-

utgör argument offentlig öppnar heterna för att kritiskt granska olika myndigheters verksamhet. Å andra sidan är målstyrning problematisk ur ett individuellt medborgarperspektiv eftersom den strider mot idén om att skall utformas som medborgerliga handikappolitiken - I vilken kombinationen målstyrning uträttigheter. grad kommer att bli ett effektivt instrument för att förvärdering bättra den offentliga servicen är en öppen fråga.

Strukturförändringar 1 1 1

3.5 Privatisering av offentlig verksamhet

En omstridd i den fråga offentliga förvaltningspolitiken år privatisering. I vilken mån skall den offentliga servicen till olika grupper ske i privat regi och/eller finansieras privat? En offentlig verksamhet kan bestå av tre sägas komponenter; ett offentligt huvudmannaskap for produktionen, offentlig finansiering och offentlig reglering. Det handlar med andra 0rd om vem som har ansvar for verksamheten, om den helt eller delvis skall bekostas av offentliga medel samt om verksamheten skall vara och kontrollerad. För offentligt reglerad att ta ett konkret innebär att det exempel: Tandvårdspolitiken offentliga delvis står for den enskildes kostnader, att det finns både offentlig och privat men att verksamheten produktion, står under kontroll vilka offentlig av soIn får utöva verksamheten och det ansvar utövarna har. Graden av for offentlighet en verksamhet kan således variera i samtliga tre dimensioner (produktion, finansiering, reglering) och genom kombinationer dem emellan som olika varianter av privat ger åtta respektive offentligt inflytande. När det finns det dessutom flera gäller huvudmannaskapet mellanvarianter, t.ex. i form av olika huvudmankooperativa naskap, allmännyttiga stiftelser etc. Den svenska diskussionen om ofta om privatisering gäller privat huvudmannaskap/produktion skall tillåtas konkurrera med offentligt producerad service, inte om att kostprivatisera naderna för verksamheten. När det gäller stöd till funktionshindrade är det senare i alla händelser alternativ. Vi inget koncentrerar oss här på frågan om vad en privatisering av huvudmannaskap/produktion av offentlig service kan tänkas innebära. Bland argumenten mot en sådan utveckling finns skälet att kommersiella krafter inte bör in i vård och släppas omsorg. Funktionshindrade kan tänkas bli utnyttjade om ett vinstinstresse styr verksamheten. Det finns också risk för segregering, t.ex. att privata lämnar den genom producenter riktigt tunga vården till de offentliga organen. Detta kan innebära att kvalificerad personal överger de offentliga till producenterna, men för dem som behöver de allra största vårdinsatserna. Argumenten for ett ökat av inslag privat serviceproduktion är bland annat att man åstadkommer valfrihet. Medborgare

112 Strukturförändringar

som är missnöjda med den service de erhåller kan vända sig till annan leverantör. För som har funktionsnågon personer hinder kan detta vara väsentligt av två skäl. Dels är de ofta beroende av servicen Dels är det svårt utomordentligt ifråga. att med centrala regler styra verksamheten eñersom den ofta rör en direkt och unik relation, t.ex. mellan en personlig perassistent och den funktionshindrade. Om den enskilde sonlig inte kan i detta sammanhang är han/hon själv välja producent utlämnad åt intressen som ingen har någon konegentligen troll över. ett for valfrihet på detta område rör Ytterligare argument den som mot ett ökat individuellt självbestämutveckling går mande i samhället. Med att mellan flera möjlighet välja producenter ökar också att få den av stöd som möjligheten just typ man och/eller vill ha. själv anhöriga Den har den utbyggda arbetsoffentliga personalen genom stora att hävda sina rättslagstiftningen mycket möjligheter intressen i verksamheten, medan medborgama/kunderna i allmänhet har mindre möjligheter. Detta är särskilt betydligt i verksamheter som är svåra eller omöjliga att problematiskt t.ex. inte for regelstyra. Så gäller konsumentlagstiftningen . offentligt producerade tjänster. Det finns ett skäl for form av konkurrens ytterligare någon mellan Det effektivitet och förnyelse (inproducenter. gäller novationsspridning). Om en serviceverksamhet av något slag kunder så får den en tydlig signal att något är fel böljar tappa och behöver rättas till. Samtidigt får den verksamhet som drar till kunder Den sig en signal att den gör något som uppskattas. verksamhet som kunder/intäkter får ett starkt incitatappar ment att förbättra verksamheten, t.ex. genom att ta efter vårdmodeller och nya uppslag som finns hos mera framgångsrika Denna konkurrens kan ske mellan olika producenter. men också mellan dem och privata offentliga producenter producenter. För funktionshindrade är det givetvis en fördel om bra servicemodeller m.m. snabbt kan få behandlingsmetoder, spridning.

113 Strukturförändringar

I

3.5.1 Behovet av offentlig reglering av privat

Verksamhet

Privatisering i olika former innebär ofta starkare krav på offentlig reglering, inspektion och kontroll för att motverka tendenser till social segregering och kvalitetssänkning på grund av vinstintresse. Internationella erfarenheter visar att i de länder där privatisering genomförts i stor skala har de kontrollerande och inspekterande myndigheternas verksamhet tvingats öka. Vad gäller politisk kontroll över verksamheten kan privatisering ses ur två perspektiv. Å ena sidan innebär offentligt huvudmannaskap möjigheten att åtminstone formellt styra och dirigera verksamheten. Som vi sett är detta ibland problematiskt, inte minst inom vård och omsorg. I stället kan man hävda att de instanserna kan utöva en bättre konpolitiska troll och få ökat över verksamhet att inflytande just genom inte vara huvudman. Skälet till detta är att man som stor uppköpare av service kan ställa hårdare krav (t.o.m. säga upp en producent) än om man själv är ansvarig för produktionen. Det är således inte att ett huvudmannasjälvklart offentligt skap också innebär att den politiska kontrollen över verksamheten ökar.

Decentralisering

Kommunalisering

Ett av de tydligaste dragen i den nya förvaltningspolitiken är att överföra ansvar för olika verksamheter från staoffentliga ten till och kommuner. Skälen till detta är landsting många och Vi oss här till att se vad detta kan komplicerade. begränsar innebära för personer med funktionsnedsättningar. Å ena sidan ger en kommunalisering en större närhet mellan och beslutsfattarna. Lokala opinioner och medborgarna förhållanden kan verksamheten. till lokala prägla Anpassning förhållanden kan också göra den mer effektiv. Engagemanget för en kan öka om man också får ta ansvar för dess fråga genomförande. Å andra sidan innebär decentralisering med nödvändighet också olikheter. Kommunerna är och deras förutsättmånga

114 Strukturförändringar

som och liksom ambitioner inom ningar, kompetens resurser, varierar starkt. Om man ser funktionshandikappområdet hindrades som till dvs. rättigheter kopplade medborgarskapet, som är det svårt att finna för medborgarrättigheter, argument att villkoren för enskilda är olika beroende på bostadsort. Staten ansvar kommunerna lagstiftning lägger på genom som i olika mån preciserar deras skyldigheter. För en minoritetsgrupp som människor med funktions-nedsättningar är såkrav de gör det dana eftersom att ställa lagar viktiga möjligt kommunerna. Ju mer desto större blir på preciserade lagar, Vi har dock kunnat konstatera att det är formöjligheterna. enat med betydande svårigheter att precisera lagstiftningen inom detta område. Ett särskilt svenskt problem är vilket värde dessa har som kommunernas rättsligt lagar reglerar till medborgarna. Den kommunala självstyrelsen skyldigheter är stark och traditionen med juridisk prövning av politiska beslut är svag i vårt land. Det innebär att kommunerna idag riskfritt kan trotsa domstolsbeslut, även dem som tämligen i instans. Detta är ur flera tagits högsta problematiskt per- Man kan den allmänna laglydnaspektiv. självklart peka på - kan det den om offentliga organ trotsa domstolsbeslut är svårt att för lagarna i överhuvudtaget upprätthålla respekten samhället. i detta är ett annat för- Viktigare sammanhang hållande. Om kommunerna kan att inte efterkomma välja domstolsbeslut i frågor, då faller också hela idén socialrättsliga om en välfärdspolitik byggd på principen om medborgarrätt. Vi är istället tillbaka till den situation som Välfärdsstatens pionjärer försökte undvika, nämligen att den enskilde hjälpbehövande for sina elementära behov blir utlämnad åt den lokala För funktionshindrade politiska majoritetens godtycke. måste detta vara en stor nackdel, inte minst därför att mycket deras till självbestämmande och integritet minmöjligheter skar starkt. En sådan saknar också av allt skönsmässig politik att döma folkligt stöd.

3.6.2 Kommun- och stadsdelsnämnder

sker också att en del kommuner in- Decentralisering genom rättar lokala nämnder dit man sammanfor en mängd uppgifter för en bestämd del av kommunen. En kommundelsgeografisk nämnd kan samtidigt ha ansvar för t.ex. social-, skol-, fritids-,

1 15 Strukturförändringar

och for denna i kulturpolitiken. Argumenten utveckling är desamma som för princip kommunalisering. Det finns del en särskilda problem med just denna typ av decentralisering. För det första så kommer den i direkt konflikt med en av demokratins bärande att principer, nämligen de styrande skall kunna ställas till ansvar i allmänna val. Medborgama i en kommundel eller stadsdel har inga möjligheter att rösta fram en annan i sin kommundel om majoritet de är med Till skillnad mot missnöjda politikerna. kommunaliinnebär detta att om demokratiskt sering principen ansvarsutkrävande inskränks. Det är därmed oklart vilket mandat politikerna i en kommundel har. Uttryckt med andra ord är det svårt att se hur kommundelsnämnder stämmer överens med att de bestämmande har en grundregeln organen politisk sammansättning som avspeglar fördelningen i väljarkåren. Denna utveckling medför också risker för att kompetensnivån hos de som har att fatta beslut i sjunker organ frågor som berör människor med Inrättandet av funktionsnedsättningar kommundels-nämnder innebär vidare att beslutanderätt, rättsliga skyldigheter och ekonomiskt ansvar glider isär, ett förhållande som dock i sig inte skiljer sig från situationen med funktionella nämnder. Det kan emellertid göra det svårt för enskilda och grupper att se hur makt och ansvar är fördelade. Därmed försvåras deras att i den lokala möjligheter agera politiska processen.

Brukarinflytande

Brukarinflytande innebär att de medborgare som direkt använder sig av eller kommer i kontakt med en offentlig serviceverksamhet också ges någon form av inflytande över Verksamhetens utformning. Detta är en tämligen ny verksamhet, som i Sverige har sin grund i den forvaltningspolitik som statsmakterna drivit sedan 1982. Denna modell har betraktats som ett alternativ till system med större valfrihet inom olika serviceområden, dvs. som alternativ till att medborgarna skulle söka från en viss verksamhet till andra som de anser sig fungerar bättre. Brukarna är de som nära och personligt berörs av en kommunal verksamhet och som i regel utnyttjar den kontinuerligt

116 Strukturförändringar

under en relativt period. Människor med funktionsnedlång sättningar är en typisk brukargrupp. Modellen medför vissa Personer som för sin dagliga problem. är direkt beroende av en verksamhet kan känna sig livsföring förhindrade att framföra kritik mot t.ex. personalens själva sätt att sköta verksamheten. Personalen, som kan ha bestämda och andra synpunkter på verksamhetens professionella drift befinner ofta i ett överläge brukarna. sig gentemot På den kommunala sidan utmärks om brukalagstiftningen en inte särskilt vad gäller rinflytande av obetydlig vaghet, formerna för Det är inte klart vem som är att anse inflytandet. som i Vilka former besluten skall fattas eller vad som brukare, brukamas dvs. vad de har rätt att utgör beslutskompetens, besluta om i olika verksamheter. Det är inte heller klart vilket ansvar de har för sina beslut. I realiteten innebär lagstiftinte en rätt för brukarna att utöva något bestämt ningen stället bör den som en till inflytande. I uppfattas uppmaning de kommunala nämnderna att efter eget gottfinnande söka kanalisera brukamas önskemål i lämpliga former. Den exakta som återfinns i kommulagtexten reglerar brukarinflytandet 1 5§ och nämnder skall verka nallagen kap. Styrelsen övriga för att samråd sker med dem som deras tjänster. utnyttjar Även i vissa finns bestämmelser om brukarinspeciallagar Både i hälso- och och i lagen om flytande. sjukvårdslagen särskilda om m.fl. stadomsorger psykiskt utvecklingsstörda gas att Verksamheten skall bedrivas med respekt för individens och integritet och att den skall utsjälvbestämmande formas i samråd med den enskilde (SFS 1982:763 resp. 1985:568). I socialtjänstlagens målsättningsparagraf sägs dessutom att Verksamheten skall människors aktiva bygga på deltagande i samhällslivet (SFS 1980:620). Eftersom är små sker besluten brukargrupperna vanligen ofta i stormötesform. Detta ställer modellen inför ytterligare För det första innebär stormötesformen att möjligproblem. heterna att utkräva ansvar för fattade beslut minskas radikalt eller försvinner. Olika majoriteter kan besluta olika från gång till Besluten kan få orimliga konsekvengång. sammantaget ser eller helt enkelt bli så att de är omöjliga att motstridiga För det andra är det oklart vad som skall ske vid genomföra. konflikter i dvs. i vilken en minoritet brukarkollektivet, grad inom brukargruppen måste underordna sig majoritetsbeslut.

Strukturförändringar 117

Ett tredje problem med denna modell är att den tenderar att med tidsresurser och med starkt gynna personer överlägsna intresse att verksamheten. Denna modell även påverka ger fördelar till dem som har stora resurser vad gäller information, utbildning och vana att agera i beslutande organ. De förkonsekvenserna av denna modell är huvuddelningspolitiska outredda. De undersökningar som finns pekar emelsakligen lertid att redan starka I förhållande till på grupper gynnas. demokratins ideal, dvs. varje lika är därmedborgares värde, för i viss mån brukarinflytandet problematiskt.

3.8 Slutsatser

Genom att beskriva och analysera vissa politiska strukturförändringar har vi tecknat en miljö som anger några yttre förutför vårt utredningsarbete. Den förvaltningssättningar nya politiken, med dess inriktning på målstyming, utvärdering och decentraliserin innebär både problem och fördelar för funktionshindrade. ena sidan kan utvecklingen innebära att godtycke genom lokala variationer och orättvisor ökar. Den individuella att hävda sina behov kan bli förmågan avgörande. Å andra sidan är det naturligtvis en fördel att inte behöva anlita och vara beroende av förvaltningar som är formalistiska i överkant och som inte kan ta hänsyn till individernas speciella av rädsla för att mot formell omständigheter bryta någon regel. På samma sätt kan det vara både en fördel och nackdel med stark central av kommunernas förpliktelser styrning gentemot människor med funktionshinder. Det är en fördel att kunna åberopa sin rätt till stöd genom att hänvisa till regler och centrala kan detta innebära att kommupåbud. Samtidigt nernas intresse och initiativ att utveckla t.ex. handikappeget rogram och andra lokalt anpassade åtgärder minskas. De olika kan ses som komforvaltningspolitiska åtgärderna municerande kärl, dvs. det man vinner genom att driva verksamheten åt ett håll har alltid kostnader på ett annat håll. Regelstyming går ut över flexibilitet, lokalt engagemang går ut över rättstrygghet för funktionshindrade osv. Ett möjligt sätt att hantera detta vore att mera skilja problem precist mellan externa och interna Detta skulle betyda att man regler.

118 Strukturförändringar

centralt, i möjligaste mån, avstod från att söka reglera den lokala nivåns interna angelägenheter men behöll och utökade de som fastställer individernas de regler rättigheter gentemot lokala myndigheterna. Med andra 0rd blir innebörden att statsmakterna i mån vad den lokala nigörligaste preciserar vån är att åstadkomma, men avstår från att bestämma skyldig hur verksamheten bäst bedrivs. I dessa avvägningar har vi funnit att den mest angelägna frågan för enskilda med funktionsnedsättningar och for sam-

”ar-ir” hällets är att värna enskildas ställning som med-

7:2- utveckling borgare och därmed den djupaste innebörden av demokrati. Det kräver reformer som utgår från kunskapen att medför människor med funktionsnedsättningar inborgarrätten skränks att de inte har till jämlika medel att genom tillgång & utöva rätten. Vi har redovisat olika hinder som rör en hel skala från bristande möjligheter att bestämma i den privata an: situationen, eller till stöd och service, ojämn dålig tillgång som är och inte kan på- 3 beslutsprocesser svåröverskådliga verkas etc. Vi har också belyst en utveckling som kan skapa mycket olika villkor över landet. Det framstår klart att enskilda med ofta är underkastade ett funktionsnedsättningar som är och ett demokratiskt samgodtycke betydande ovärdigt hälle. Vi menar utifrån denna analys att reformarbetet måste ha två inriktningar som inte ersätter men kompletterar varandra: Den enskildes ställning i samhället, hans/hennes rättstrygghet och politiska makt måste stärkas. En generell samhällsplanering måste inriktas på att medborgare med funktionsnedsättningar inte skall uteslutas från grundläggande möjligheter att utöva sin medborgarrätt. Dessa inriktningar har givit att vi i utredningsarbetet uppmärksammar:

0 behovet och av en utformningen rättighetslag 0 behovet av stöd för enskilda via utvidgat rättshjälpssystemet

0 om inte av en huvudman vitesföreläggande lagen följs 0 valfrihet olika av verksamhet men ofgenom producenter fentlig finansiering och reglering

Strukturförändringar 119

0 insatser för att stärka och självbestämmande inflytande bl.a. genom personlig assistans 0 behovet av externa interna dvs. att statsmakterresp regler, na i görligaste mån preciserar vad den lokala nivån är skyldig att åstadkomma för enskilda men avstår från att bestämma hur verksamheten skall bedrivas.

-

4 Välfärd i ett samhälle for alla ett etiskt

perspektiv

Inledning

Handikapputredningens lägesrapport (SOU 1990:19) inbjöd till jämförelse mellan å ena sidan de kvalitetskrav bärande principer som utredningen uppställt for samhällets insatser till människor med omfattande funktionshinder, å andra sidan de levnadsvillkor som avspeglades inom en rad olika områden. De bärande uttrycktes begreppen tillgängprinciperna genom lighet, inflytande och självbestämmande, delaktighet samt och kontinuitet. Betänkandets titel ställde frågan: helhetssyn och välfärd? Handikapp De många remissvaren till utredningen gav genomgående uttryck for en uppslutning omkring kvalitetskraven. Skillnaden mellan verkligheten for många personer med omfattande funktionshinder och våra kvalitetskrav har upprört och väckt oro. Den tolkas som tecken på ökande avstånd till demokratiska ideal. Det är en kritik som intet sätt kan allvarlig på till särskilt ”handikappområdd” i samhället. avgränsas något Den gäller grundläggande värderingar som är betydelsefulla for alla. Vi kan liksom många andra konstatera att intresset for etiska ökat under det senaste decenniet. Det märks frågor inom en rad områden: Medicin, ekonomi, politik, arbetsliv, miljö, massmedia osv. Ofta handlar det om att analysera och välja färdriktning och regler for handling (normativ etik) i situationer som innebär avvägningar mellan många motstridiga intressen och olika alternativ. etik och moral förekommer ofta tillsammans. De Begreppen har emellertid inte samma betydelse. Enligt ett utbrett internationellt innebär att kritiskt språkbruk etikbegreppet granska och som ett handlande. Termen pröva värderingar styr moral syftar på det praktiska handlandet. Skillnaden kan

122 Välfärd i ett samhälle för alla

också som att etik handlar om insikter, moral om uttryckas insatser. Vi vill här särskilt oss vid styrande värderingar, uppehålla dvs. det etiska Det kan t.ex. gälla konsekvenserperspektivet. na av att eller avstå från att kunskap. De tillämpa tillämpa ny är ofta svåra att överblicka både kort och lång sikt. Motpå information media kan leda till stridig genom verkningsfulla upplevelser av intellektuella tillkortakommanden, känslomäsvamnakt eller försvar mot att sig i sig ytterst själv engagera tanke eller handling. Det finns emellertid också motkraiter, som breddar dialogen, det etiska samtalet. Till motkrafberna hör ökade nödvändiga om etik i olika och inslag vårdutbildningar handlingsprogram m.fl. dokument från Andra exhandikapporganisationerna. av etiska koder för empel är många yrkesgruppers utveckling sin verksamhet och inrättandet av etiska råd inom olika forsksådana insatser till att ningsområden. Sammantaget syftar föra ut etikens att kritiskt människans huvuduppgift granska i vid bemärkelse och samtal och diskussioner livsföring genom bereda mark för det egna ställningstagandet.

4.2 Människosyn och människovärde

för etiska är både fakta Utgångspunkten ställningstaganden Etik och värderingar. I skriñen en introduktion (1989) konstaterar Statens medicinsk-etiska råd att fakta måste kompletteras med etiska överväganden om människosyn, rätten till självbestämmande, rättvisa och andra grundläggande värden. Ofta betraktas de som så självklara att de inte diskuteras. Det betonas att det är en illusion att tro att man med från påståenden om fakta kan härleda vad som utgångspunkt bör Om detta förefaller beror det på att man göras. möjligt, underförstår eller förutsätter vissa värderingar eller normati- De behöver då in- Va antaganden. göras synliga. (s. 15) Vi stämmer i denna uppfattning. Mot denna redovisar ett bakgrund handikapputredningen medvetet val av den humanistiska människosynen som grund för sina och den av samhället som kan förslag utveckling

förverkliga mål om full delaktighet och jämlikhet.

Valet av detta innebär att vi avvisar tanken på synsätt

i ett samhälle 123 Välfärd för alla

människan som ett eller ett objekt föremål för åtgärder. Hennes liv är inte heller mekaniskt förutbestämt eller utan egna val. Med andra 0rd menar vi att en teknokratisk och deterministisk inte kan eftersom den människosyn försvaras, rationaliserar bort det skulle bli specifikt mänskliga. Följden att människan kan ses som en mer eller mindre välfungerande maskin. Den humanistiska människosynens kärna, respekten för människovärdet, innebär att människan alltid är att betrakta som en person med ett värde i Värdet inte delbart eller sig. är förhandlingsbart och inte knutet till vad en människa har eller gör. Alla människors värde är lika. Att alla människor har samma värde innebär att alla har samma mänskliga och att dem rättigheter samma rätt få respekterade. Synsättet avspeglas i de fri- och grundlagsfásta rättigheterna för alla i vårt land. När till medborgare rätten respekt för det i personliga egenvärdet någon mening inskränks t.ex. genom andras diskriminerande handlingar är det en kränkning, men det försvagar inte människovärdet i Det att sig. går kränka men inte att utplåna. Det är också att den etiska grundläggande principen om människans värde är oberoende av vilka andra egenskaper eller funktioner som en människa har. Det både förgäller tjänster och begränsningar. enskild Varje människas värde är ovillkorligt liksom hennes rätt till respekt är ovillkorlig. Denna oavsett till eller den princip gäller tillgång förlust av ena eller andra individuella Den till förmågan. ovillkorliga rätten respekt förändras inte sätt efter art och på något t.ex. grad av

funktionsnedsättning.

Detta är en oavvislig handlingsprincip, trots att nyhetsflödet varje dag ger exempel på ofullkomlighet genom att människovärdet kränks eller inte värnas när det alla gäller människor. måste fast Principen stå som själva kärnan i den humanistiska människosynen, det är en grundsats. Även om i den eller andra riktigheten ena människosynen inte kan bevisas så är valet vetenskapligt, av människosyn inte Det godtyckligt. är nämligen möjligt att på ett rationellt sätt reflektera över följderna av olika För oss är det synsätt. givet att sådana reflexioner måste leda till valet av den humanistiska Om den teknokratiska människosynen. människosy-

124 Välfärd i ett samhälle för alla

nen fick råda i vårt samhälle skulle föraktet för svagheten Det är vår att motarbeta detta. Vårt utlegitimeras. uppgift handlar om att konkretisera den grundlägredningsuppdrag etiska om människans lika värde. Var och en gande principen av våra bärande principer skall spegla detta. Våra förslag skall prövas mot detta synsätt. är Den leder också till reflexio- Ståndpunkten uppfordrande. ner över att behålla den i alla möjligheterna vardagslivets konkreta Det har i filosofins historia funnits olika handlingar. om detta och om möjligheten att i vissa lägen uppfattningar försvara från den etiska principen om människovärundantag det. En för tanke och kan vara att revägledning handling flektera över en konsekvenser kort och lång sikt. handlings på - I den skriften Etik en introduktion (Statidigare åberopade tens medicinsk-etiska råd, SMER 1989) diskuteras en fråga som av och till får stor uppmärksamhet i den allmänna debatten: Skall en svårt lidande människa som vill få hjälp att dö också få denna hjälp? SMER skriver Vad som är obotligt och vad som är svåra lidanden är subjektivt och svårt för en utomstående att bedöma. Alla försök till gränsdragning skulle leda till en av vem som är värd att få leva och till bedömning

Åldrande, och

en av människovärdet. död urholkning sjukdom kan inte från livet. Ur det enskilda kan avskiljas perspektivet det vara ett krävande synsätt, men på lång sikt är det nödvändigt om vi vill upprätthålla vår människosyn.” (s. 31 ff)

4.3 och självbestämmande Integritet

Insatser som av hälso- och sjukvårdslagen, socialregleras tjänstlagen och omsorgslagen upptar stor plats i vårt utred- Gemensamt för dessa författningar är att de värningsarbete. nar människovärdet genom att slå fast rätten till integritet, dvs. en rätt till att få sitt värde respekterat. Denna respekt får inte förändras med skiftande situationer eller en människas att hävda denna rätt. betyder helhet och förmåga Integritet Rätten till att människan i sammanhang. integritet uttrycker sin helhet skall Det är ett krav respekteras. oavvisligt på att tillförsäkra den enskilde hans värdighet, omgivningen även om han själv inte kan formulera kravet t.ex. på grund av svår psykisk utvecklingsstörning.

Välfärd i ett samhälle för alla 125

Att själv kunna formulera och försvara rätten till integritet i olika situationer är annorlunda uttryckt självbestämmande (autonomi). I de som vi nämnt talas om att införfattningar satser också skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmande. Principen om självbestämmande kan sägas vara en etisk princip och därmed en för våra vägledning handlingar. - Den gäller inte men helt säkert gäller den i obetingat många flera situationer än där den vanligen respekteras. Det finns flera anledningar till att rätten till självbestämmande nonchaleras. Ett skäl är att vi den från den frikopplar grundläggande Ett annat skäl är att den enskildes ] människosynen. förmåga att utöva sin rätt till självbestämmande inte får nå-

i

gon tilltro. Integritet och värdighet hävdas genom självbestämmande. Om en person inte kan utöva rätten till j själv självbestämman-

l de och därmed försvara sin integritet blir han/hon beroende av

l att rätten kan hävdas av andra, ställföreträdare bland t.ex. och Historik om kan anhöriga personal. synsätt på handikapp j visa, att det inte är sedan alla med psykisk utvecklingslänge störning fråntogs respekten för sin förmåga att utöva självbestämmande. Det försvarades bl.a. med uppfattningar om funkkaraktär, men handlade också om värdetionsnedsättningens i ringar av människor med Som vi begåvningshandikapp. noterade i vår lägesrapport (SOU 1990:19, s.80) kan vi skönja en viss positiv när det människor utveckling gäller synen på med psykisk och deras möjligheter att utvecklingsstörning bestämma i frågor som rör dem själva. Det kvarstår emellertid att i är kunmöjligheten hög grad avhängig omgivningens skaper och förhållningssätt. Att förhålla sig solidarisk till personer med nedsatt självbestämmande innebär att gemensamt - skapa levnadsvillkor t.ex. bostäder med stöd och service som tillfällen till ger personlig utveckling. I självbestämmande kan också ingå att aktivt förmedla att - man vill för viss tid eller i vissa hänseenden överlåta beslut åt annan. Det finns risk för maktmissbruk också någon i dessa situationer. Vi skall peka på några risker som inte är , ovanliga. Hur säkert vet vi att en person överlåtit rätten att bestämma till andra? Kan det i stället vara om andras fråga utifrån han/hon vet inte personliga uppfattning bedömningen sitt eget bästa? Många som i sitt dagliga liv och för sin

5 å l 126 Välfärd i ett samhälle för alla

överlevnad är beroende av hjälp kan bekräfta mycket praktisk att hjälpbehovet - t.ex. hos en person med omfattande rörelse- - i hinder och talsvårigheter kan invagga ”hjälparna tron att de har rätt att och underlåta att förbarnsliga, omyndigförklara dem som behöver hjälpen. Den blir en form av lyssna på maktutövning och kränkning av integritet. Hjälparnas egna om vad som är innehållet i ett liv får stort uppfattningar gott spelrum. - vilket bilden I vissa sammanhang komplicerar och ger - till ytterligare anledning till vaksamhet kan rätten självbestämmande inskränkas mot någons aktivt förmedlade vilja. t.ex. kan inom för att Tvångsvård lagligt medges psykiatrin minska fara för patientens eller andra människors liv. Självbestämmandeprincipen kommer då i andra rummet, efter principer som avser att minska eller ta bort skador och lidanden. Föräldrars vårdnadsrätt kan tvångsvis överföras till samhället t.ex. vid risk för att barnet skall skadas genom att föräldrarna använder droger. Vi har tidigare nämnt att det finns risker för att egna värderingar om vad som är styrka, svaghet och ett gott liv eller ett lidande kan leda fel i förhållandet till andra människor. Det bör också sägas att detta inte bara gäller i situationer mellan enskilda människor utan också i förhållningssätt mellan grupper och i kollektiv bemärkelse. Det är ett antagande att värderingarna vanligen leder till att andras styrka, möjligheter till ett liv och förminskas. Det gott självbestämmande antagandet förefaller särskilt styrkt av erfarenheter som läm- nas av personer med funktionshinder. Det omvända att styrkan och självbestämmandet hos den enskilde överbetonas - i överensstämmelse kan förekomma och är då inte säkert med vårt Ytligt kan det dock se så ut. grundläggande synsätt. normalisering har t.ex. ibland felaktigt använts för Begreppet att försvara om rättvisa i situationer där en principen person med funktionshinder i själva verket får en sämre situation än andra. Ett exempel är alla medborgare måste dela bördorna vid en försämrad Samhällsekonomi. Att dela andras villkor kan då väl innebära att få sämre villkor, dvs normalimycket seringsprincipen missbrukas och tar inte hänsyn till den enskildes i förhållande till andra. utgångsläge Konsekvenserna av ett etiskt perspektiv och en etisk analys inom vår utrednings område har sammanfattats mycket tyd-

i ett samhälle 127 Välfärd för alla

ligt i förordet till Livsboken (Ofstad H. De m.fl., 1980). företeelser som var den aktuella till boken anledningen (främst s.k. också dödshjälp, men exempelvis genteknikens framväxt, prioriteringar inom hälso- och och sjukvård annat samhällsstöd) är inte mindre tio avgörande frågor nu, drygt år senare. Snarast mera framträdande med de som finns i nya kunskaper dag. Författarna hävdar att valet av människosyn är en uttill kollektivt och maning ansvar politiskt handlande för att alla skall få ett liv. För oss räcker det inte med att gott rädda människor till livet. Vi måste också ta ett ansvar gemensamt för det liv vi räddar människor till. I och dödshjälpsdebatten andra yttringar i tiden vi ett förakt för spårar svaghet; ett ett de starka övermänniskoideal, hyllande av på de svagas bekostnad. Vi vill betona att mer nedsatt ju självbestämmandet är hos en person, desto mer utsatt är hennes Och integritet. ju svagare en människa är desto mer är hon beroende av andras solidaritet för att få sin säkerställd. integritet

4.4 och

Välfärd, jämlikhet medborgarskap

Handikapputredningen använde begreppet Välfärd i den fråga

som var titeln en och på lägesrapport ?Handikapp välfärd?, SOU 1990:19). Vi definierade inte begreppet. Rapportens innehåll kunde leda till läsarnas svar. De egna kompletterades genom erfarenheter som lämnades vid bl.a. och rådshearings lag liksom genom en viss, men förhållandevis begränsad uppmärksamhet i massmedia. Det senare nämns som ett typiskt tecken: Välfärd är ett begrepp som får vanligen användning när andra medborgare än människor med funktionsnedsättvill säkra sina ningar villkor. Vad är då välfärd? har försökt definiera Många begreppet. Välfärd är ett honnörsord som leder tanken till goda, främst materiella trygghetsramar för ett gott liv. Ibland ses det som helt synonymt med dvs. kvantitativa levnadsnivå, mått på människors levnadsvillkor: utbildningsnivå, personlig ekonomi, typ av förvärvsarbete, bostadssituation, kostvanor, fritidsvanor etc. Andra betonar också till livskvalitet kopplingen (gemenskap, sociala relationer osv.). en definition Enligt är välfärd ett

128 i ett samhälle för alla Välfärd

bestämt soIn avser sådana kvaliteter som subjektivt begrepp vad den enskilde bedömer som ont och i livet. själv gott Jämförelser har mellan som har olika materigjorts grupper ella villkor och om hur de som tillfrågats nöjda resp. missnöjda är med situationen. Så har bl.a. skett i studier av arbetslivets villkor for kvinnor och mån. Sämre villkor materiellt sett - i som for kvinnorna i dessa undersökningar resulterade inte av större Det är resultat som kan leda upplevelser missnöje. till slutsatser. Det finns särskild att obetänksamma anledning beakta den risken inom vår område. En större utrednings i sämre och villkor kan ha sitt ursprung i tålighet ojämlika bl.a. missriktad tacksamhet, bristfällig information, negativ bemötande. (Exempel självuppfattning genom omgivningens kan från Redohämtas handikapputredningens bilagerapport av en SOU 1990:19). visning intervjuundersökning till kan också vara att den del av Ursprunget ”tåligheten välfärden som handlar om att använda sina polimöjligheten tiska resurser inte får komma till uttryck. Maktutredningen har i sin 1990:44) vid välhuvudrapport (SOU uppehållit sig färd med en innebörd av både materiella tillgångar och tilltill att demokratiskt utöva sitt medborgarskap. Deltagången och maktdimensioner i lika gande- ingår välfärdsbegreppet berättigade som de mera kända levnadsnivåkomponenterna och livskvalitetsbegreppen. Med de situationer vi beskrivit i vår och de lägesrapport bärande som vi antagit blir det angeläget att ställa principer hur samtliga aspekter omfattar frågan välfärdsbegreppets med funktionshinder. Efter vilka principer formedborgare delas möjligheterna? I ett avsnitt har vi beskrivit att etiska övervägantidigare den både fakta och Vi har i utredinbegriper värderingar. kunnat konstatera att det kvarstår melningsarbetet klyftor lan som har inte har funktionshinder. medborgare respektive Resurser fördelas inte neutralt. Vilka värderingar leder till att i mindre når dem som har svåra välfärdsutvecklingen grad funktionshinder? Om vi utvecklar våra svar till att också tidigare på frågan människor med funktions-nedsättningar belysa synsätt på som i kan vi konstatera att det finns medborgare samhället, i form har barlast av mycket gamla synsätt: Handikappade sin i samhället och anses i den bara få plats” positionen göra

i ett samhälle Välfärd för alla 129

anspråk på vissa bestämda mått av välfärden. Vilhelm Ekensteen har träffande myntat begreppet lagom-för-funktionshindrade-tänkandet (artikel i ”Vägar till demokrati, skolöverstyrelsen 1989). Han vidareutvecklar att begreppet genom beskriva sprängkraften i det relativa handikappbegreppet, dvs. att möjligheten påverka samhälleliga förutsättningar. Det leder bl.a. till reflexioner om vikten av att använda rätt kriterium vid levnadsvillkor. i jämförelse av Färdtjänsten en kommun skall t.ex. inte enbart med för färdjämföras möjligheten tjänstberättigade i andra kommuner: Den skall Ekensenligt teen mätas efter om dess funktion och flexibilitet ger rörlighet på samma sätt som för dem som inte har behov av färdtjänst. Kan den rullstolsberoende med denna insats vara kommunstyrelsens ordförande? Ekensteen hävdar att den inte ovanliga tanken är att man ser medborgaren med handikapp som okvaliñcerad att kunna i en sådan överhuvudtaget fungera samhällsroll (lagom-tänkande). Det finns ett betydande behov av att hela samhället öppna för människor med funktionshinder. Det innebär också att vi tar fasta på hela välfärdsbegreppet. Självfallet förutsätter detta att behov av individuella och riktade insatser också Det är och handtillgodoses. nödvändigt lar om att tillföra den enskilde det stöd som det personliga gör möjligt för honom eller henne att delta lika villkor och på utöva sitt medborgarskap. Detta synsätt överensstämmer helt med vår humanistiska människosyn.

4.5 Ett samhälle för alla

Ett samhälle för alla har blivit ett begrepp som leder tanken till kvaliteter som och solidaritet, jämlikhet, rättvisa gemenskap. (Se t.ex. HCKs och handlingsprogram 1985.) princip- Det vittnar om en grundsyn som kom till uttryck i det nationella i Vi citerahandlingsprogrammet handikappfrågor. de i vår lägesrapport som inledning till avsnittet om våra bärande principer (SOU 1990:19, sid. 77) följande.

Handikappade har samma rättigheter som andra att få del av välfärden och skall kunna leva ett fritt och oberoende liv som

130 i ett samhälle alla Välfärd för

till Det är en hela folkets ger möjlighet självförverkligande. att alla kan vara med i gemenskapen. (SOU angeläget 1982:46, s.7)

Vi framhöll att vi delade denna grundsyn. Vi noterade också, att sin breda förankring hos handlingsprogrammet genom då de båda kommunförbunden och samtliga riksdagspartier, är ett principiellt viktigt handikappolihandikapprörelsen tiskt dokument. Innebörden av citatet kan ställas mot vissa nyttosynpunkter som tidvis gör sig starkt gällande när insatser för människor med funktionsnedsättningar diskuteras. Harald Ofstad (en av skribenterna i den tidigare nämnda 1980) har i olika visat hur prägla- Livsboken, sammanhang de vi är av snäva om vad som är till i uppfattningar nytta, bemärkelsen störst i förhållande till omkostnader. utbyte har särskilt i tider av ekonomisk åtstram- Uppfattningarna till där de inte hör hemma: Männining spritts sammanhang, skors behov och rätt att få dem tillgodosedda grundläggande efter den enskildes till Att graderas förmåga motprestationer. blir inte bara till en bedömning av hans en person gör nytta insatser t.ex. i arbetslivet utan medför också lätt att hans betraktas som höjt. Det kan sedan användas för att egenvärde motivera att han t.ex. lättare får del av skilda samhällssats- Omvänt kan situationen förvärras för en person som ningar. har omfattande och mindre mycket funktionsnedsättningar till vissa För honom eller henne möjligheter motprestationer. kan för välfärd (t.ex. en bostad grundläggande förutsättningar med stöd och service) En med stora funkifrågasättas. person tionshinder skulle kunna bidra till samhällsgemenskapen genom sina intressen etc. men tillåts erfarenheter, kunskaper, inte detta av och/eller brist på grund omgivningens inställning t.ex. stöd, service och hjälpmedel. Det är inte heller ovanligt på att detta leder till att personer med funktionshinder odugligförklarar och sitt egenvärde. sig själva förringar Ett samhälle för alla kan emellertid inte begränsa sig till att omfatta bara dem som i snäv bemärkelse kan mycket prestera insatser t.ex. sitt arbete. Som Vi hävdat i andra nyttiga genom måste till och arsammanhang möjligheterna sysselsättning bete (och den gemenskap som erbjuds på det sättet) utvecklas för människor med funktionshinder. Men räthögst betydligt

i ett samhälle 131 Välfärd för alla

ten till måste omfatta också dem samhällsgemenskap som t.ex. inte tillför samhället sina insatser en på arbetsplats. Ett samhälle för alla kan inte heller vissa omavgränsa råden som eller tillåtna för människor med tillgängliga funktionshinder. Samhällsgemenskapen måste i sin helhet räkna med barn, och med ungdomar vuxna funktionshinder. Vi har därför betonat i begreppet delaktighet stället för integrering. Synsättet måste vidgas ytterligare så att inte grundläggande värderingar om allas lika värde hotas och leder till följder som i ett etiskt utarmar alla. Med handperspektiv lingsprogrammets 0rd är det en hela folkets angelägenhet att alla kan vara med i och ett krav solidaritet gemenskapen på soIn måste omsättas i handling.

4.6 Några bärande etiska grundpelare

Överväganden och förslag från vår utredning skall med den

grundsyn vi redovisat syfta till att målet om full

delaktighet och jämlikhet uppnås. Detta är vägledande for vårt som att arbete, ytterst gäller bereda människor med omfattande funktionshinder möjligheter att kunna utöva sitt medborgarskap. Vi har funnit att särskilt framhålla anledning några begrepp som vi tidigare beskrivit i vår lägesrapport (SOU 1990:19, kap. 5). Genom vårt utredningsarbete vill vi medverka till den förnyelsen av begreppen att de tillämpas som kvalitetskrav på insatser för människor med funktionshinder. Vi vill genom våra förslag stärka för en sådan förutsättningarna tillämpmng.

självbestämmande och inflytande

Vi har tidigare beskrivit rätten till självbestämmande och dess nära samhörighet med rätten till integritet. Vi konstaterar att rätten till integritet (värdighet) finns i alla situationer och är oberoende av den enskildes förmåga, hjälpbehov etc. Det fmns emellertid då den enskilde inte kan utöva sitt självbe-

tillfällen

stämmande och behöver få stöd i vissa beslut av andra. Sådana situationer kräver stor vaksamhet. mycket

132 i ett samhälle för alla Välfärd

om måste få särskild uppmärk- Frågor självbestämmande samhet i de där enskilda till följd av omfattande situationer, funktionshinder är eller totalt beroende av dagligen mycket olika stödinsatser. Att vara vaksam att förmågan att utöva självbestämpå mande inte anser vi vara ett kvaliförringas grundläggande tetskrav. vår måste det också skapas större utrymme Enligt mening för olika nivåer för enskilda med omfattande inflytande på funktionshinder. Genom att använda inflytande i stället för medinbegreppet vill vi att det aktiva inflytandet skall flytande understryka underlättas. Det att påverka olika intresseområden gäller möjligheten att t.ex. kunna utöva sitt medborgarskap, delta i förgenom och kunna delta i och genomförande av eningsliv planering insatser för samhällets utveckling. Vi anser det vara väsentligt att utveckla och säkerställa former för inflytande både för enskilda och organisationer som företräder personer med omfattande funktionshinder.

Tillgänglighet

Vi att har en vidsträckt i fysiskanser, tillgänglighet betydelse teknisk, social, psykologisk, ekonomisk och organisatorisk bemärkelse. Livsvillkoren för personer med omfattande funktionshinder av var och en av dessa tillgänglighet och påverkas aspekter på av den samverkan som finns dem emellan. Tillgängligheten till kultur- och rekreationsaktiviteter är ett av flera fritids-, detta. exempel på i bemärkelse är ofta lätt att Tillgänglighet fysisk-teknisk beskriva. finns om och i Kunskaper goda dåliga lösningar bostadsbestånd, utemiljöer och allmänna kommunikationer. För en fortsatt behövs dock striktare krav på att utveckling används både för att förbättra befintliga miljöer kunskapen och verksamheter och för att planera och genomföra nya åtaganden på rätt sätt. Det behövs en samhällsplanering som uppmärksammar sambanden i enskildas tillvaro. Punktvisa lösningar, som innebär, att den enskilde t.ex. har tillgång till en väl anpassad

Välfärd i ett samhälle för alla 133

bostad men genom bristfällig tillgänglighet inte kan delta i arbetsliv och fritidsverksamhet uppfyller inte målen om full delaktighet och jämlikhet. Kunskaper om den nya teknikens hinder och möjligheter for människor med omfattande funktionshinder bör få en systematisk Det både tillämpning. gäller generell utrustning av t.ex. allmänna kommunikationer och offentliga lokaler och individuellt utprovade hjälpmedel. I att behoven assistans god tillgänglighet ingår av personlig kan i i i arbetstillgodoses bostaden, utbildningssituationer, livet och på fritiden. Här avses också lätt tillgänglig tolkhjälp for med dövhet, dövblindhet, tal- och personer språkstömingar samt for dem som har omfattande funktionshinder och är invandrare med bristande kunskaper i svenska språket.

i

Tillgänglighet handlar också om möjligheter att ta del av I information och att själv kunna bidra med sina erfarenheter och För detta och kunskaper. är fysisk-teknisk tillgänglighet personlig assistans förutsättningar. Dessutom behövs sam-

i

i

hällsinformation som anpassas efter konsumenternas behov, F media (inkl. dagspress) som genom sin utformning når persomed funktionshinder

i

ner samt som kulturinstitutioner, gör det möjligt att delta t.ex. som publik men även som utövare av verksamheten. Vi anser också, att i social och tillgänglighet psykologisk bemärkelse måste uppnås på flera andra vägar: Handikappolitiska insatser måste tydligt utvisa, att samhällsgemenskapen omfattar alla. Kunskap om handikapp måste förmedlas brett och att bl.a. handisakkunnigt genom kapporganisationernas erfarenheter tas tillvara. Negativa for- hållningssätt som av människor med funkdiskriminering tionshinder - måste kunna effektivt. påtalas Tillgänglighet i ekonomisk bemärkelse innebär, att den en-

i

skilde inte skall åsamkas extra kostnader på grund av sitt

i

funktionshinder. Han/hon skall kunna delta i en verksamhet lika villkor

i på

som andra. Med tillgänglighet i organisatorisk bemärkelse avser vi att

g

stöd, service och skall ett sätt som Q behandling organiseras på är överskådligt och lätt att nå för dem som har behov av insatser. Ansvaret för olika och mellan åtgärder samordning verksamheter måste formuleras klart. Enskilda skall inte behöva mellan olika instanser och därmed få sin situa-

bollas”

134 i ett samhälle för alla Välfärd

tion förvärrad. Enskilda skall också ha rätt till information om hur och hur man skall kunna bevaka stödssystemen fungerar sina rättigheter.

Delaktighet

Vi vill använda i bemärkelsen aktivt begreppet delaktighet i samhällslivet. Önskemål och intressen kan Vadeltagande riera mellan olika skeden i livet, mellan olika personer och mellan olika orter. Vi vill också se delaktighet som ett begrepp för att människor med omfattande funktionshinder har alla medborgares rättigheter och skyldigheter. Principen om integrering hade i sin ursprungliga formulemotsvarande innebörd: Människor med funktionshinder ring skall vara med i samhället tillsammans med och på samma villkor som andra. På så sätt skulle det övergripande målet om normalisering uppnås. En alltför allmän och omedveten användning av begreppet har ibland barriärer i stället för delaktigintegrering skapat het. En slutbetidigare statlig utredning (omsorgskommittén, tänkandet SOU 1981:26, s. 90) formulerade det på följande sätt: vår är det inte att i alla lägen, Enligt mening riktigt där deltar tillsammans med andra, tala om handikappade Att märmiskor deltar tillsammans är vanligt och integrering. skall inte behöva kallas för särskilt. Om handikappade något - däremot särbehandlas segregeras förtjänar det att uppmärksammas. Och det är först som ett motsatsförhållande till som det är meningsfullt att tala om integrering. segregering Vi delar denna och väljer begreppet delaktighet uppfattning som för ett kvalitetskrav. uttryck väsentligt

Kontinuitet och helhetssyn

Den kvaliteten hos en helhetssyn på och kontinuiavgörande tet i stöd och service är att ses ur den enskildes tillämpningen Det är han/hon och i vissa fall som kan perspektiv. anhöriga bedöma om insatserna planeras och genomförs på ett sätt som mot individuella och behov. Det svarar praktiska psykosociala finns att betona detta, eftersom begreppen ibland anledning utsatts för en vår Beenligt mening felaktig användning.

i ett samhälle alla 135 Välfärd för

greppen har ensidigt avsett organisationens, institutionens eller verksamhetens eget perspektiv.

Kontinuitet

I Våra direktiv talas om att stöd skall kunna tillforsäkras barn, ungdomar och vuxna med omfattande funktionshinder: En viktig del i detta är att kunna garantera en kontinuitet som förmedlar till den enskilde och hans/hennes trygghet närstående. Man skall kunna tilltro till insatserna och hysa att varar att tillvaron är överblickbar. Det i kortare och i gäller både ett ett längre perspektiv. I snävare bemärkelse handlar det om att stödet i dag inte skall eller förändras inte upphöra om brukaren i ett sådant själv deltagit beslut. I ett längre perspektiv handlar det om att våga planera for en framtid och kunna lita till att samhället tar ett for att långsiktigt ansvar förverkliga handikappolitiska mål.

Helhetssyn

Helhetssynen innebär, att och personlig integritet individualitet skall bli betraktad respekteras. Ingen som ett Vårdobjekt eller hanteras som om en är hans/hen-

funktionsnedsättning

nes enda egenskap. En innebär och helhetssyn vidare, att stödet planeras ges med i att den enskildes hela tillvaro skall utgångspunkt fungera. Man kan inte välja att goda insatser ett område och ge på bortse från andra. kan heller

_Man inte planera insatser från en

verksamhet utan att ta hänsyn till den enskildes familjens synpunkter på hur väl åtgärden kan tillsammans fungera med annat stöd. skall också innehåll i och Helhetssynen gälla former for själva samverkan mellan samhällsverksamheter, organ och huvudmän. Den bild som ter for dem sig överskådlig kan vara ur enskildas och till

splittrad perspektiv leda att

stödet blir svårtillgängligt.

4.7 Full och

delaktighet jämlikhet

Vi har redovisat den som är de grundsyn väsentlig för av oss uppställda kvalitetskraven for med

insatser

på människor

funktionsnedsättningar.

136 i ett samhälle för alla Välfärd

vill vi betona sambandet Sammanfattningsvis ytterligare mellan vårt synsätt och de mål som skall nås genom att kvalitetskraven Det både generella och särskilda tillgodoses. gäller insatser. handlar inte om förmåner eller De Våra förslag välgörenhet. beskriver i stället och för att nödvändiga självklara verktyg målen om full och jämlikhet möjliga att förgöra delaktighet När enskildas är olika till följd av verkliga. utgångslägen måste skillnader i förhållande till funktionsnedsättningar andra människors villkor kunna beskrivas. Men det behövs också en om hur skillnader kan överbryggas, utjämkunskap nas och/eller är dock den målmedvekompenseras. Viktigast tenhet som omsätter i praktisk och solidarisk kunskapen handling. Vi delar den som i ett dokument som uppfattning uttrycks den samlade handikapprörelsen tillställt utredningen (1991): Det som måste i Sverisynsätt genomsyra välfärdspolitiken är att skall rättigheter och ge samtliga medborgare ges lika att leva ett liv. I alla samhällen ñmis stora möjligheter gott variationer inom i en rad avseenden. Ett av befolkningen dessa avseenden är att människor har någon funkmånga Detta är ett och naturligt inslag tionsnedsättning. oundvikligt i ett samhälle och kan inte betraktas som avvikande och främmande, för att därmed behandlas som problem som skall i särskild Den i samåtgärdas ordning. generella politiken hället måste ta sin utgångspunkt i mångfalden och samhället måste så möjligt byggas utifrån denna kunskap. långt

5 Personkretsen

Begreppen funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp

funktionshinder och handikapp an- Funktionsnedsättning, vänds ofta som liktydiga begrepp. Det är emellertid väsentligt att klargöra skillnader i betydelse även om ett allmänt språkbruk inte uppmärksammar dem. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) välkända analys är en funktionsnedsättning en av medför aktivitetsföljd skada/sjukdom. Nedsättningen som att den enskilde kan möta förlust, en begränsning gör hinder i sin Förekomsten av hinder och dagliga livsföring. deras bestäms av miljöfaktorer. En verksamhet svårighetsgrad eller en miljö kan genom bristfällig tillgänglighet förorsaka som inte föreligger i en bättre anpassad situation. handikapp, kan vara skillnaden mellan den enskildes Handikapp sägas behov och hans/hennes möjligheter att få dem tillgodosedda dvs. att kunna leva som andra. Den svenska handikappolitiken betonar en miljörelaterad i vid bemärkelse hos miljöer syn på handikapp: Tillgänglighet och verksamheter bestämmer Detta är även vårt handikappet. synsätt. I likhet med anser vi att det handikapprörelsens synsätt förhållande att enskilda, många medborgare, har funktionsskall ses som en och naturlig del av nedsättningar oundviklig variationer som finns inom en befolkning. Det är inte ett och främmande problem. Den generella välständigt nytt måste ha denna Detta leder till färdspolitiken utgångspunkt. slutsatsen att samhället måste utvecklas med kunskap om de insatser som och jämlikhet för märmiskor skapar delaktighet med omfattande funktionsnedsättningar. kan och skall minskas. Det kräver generella Handikapp för att förändra samhällets men också åtgärder utformning särskilda insatser med inriktning på den enskildes funktionsoch behov. för som nedsättning Utgångspunkten åtgärder ge-

138 Personkretsen

nom särskilda insatser skall minska, eller undanöverbrygga röja handikapp skall vara den enskildes önskemål och behov. De varierar över tid och i olika situationer. Det måste understrykas att den enskildes anspråksnivå styrs av hans/hennes referensramar, dvs. av de och som är möjligheter rättigheter kända för honom/henne. Det är också att framhålla att önskemål och behov viktigt även är beroende av individens tilltro till möjligheterna att få dem Om en sina tillgodosedda. person ser mål som ouppfinns risken att han dem och riktar in sina nåeliga överger intressen på annat. Detta kan vara ett och riktigt viktigt sätt att efter en omfattande men kan även anpassa sig skada, innebära att i och för sig mål I uppnåeliga ej förverkligas. kan detta leda till statisk Det förlängningen en situation. är därför av stor att det finns till ett betydelse möjligheter visionärt synsätt både hos individen och hos samhällets företrädare så att även till ställda önskemål och behov synes högt lyfts fram och för att förutsättningar skapas tillgodose dem.

5.2 Generella och individuella

åtgärder

Genom kraftfulla och systematiska satsningar på generella åtgärder kan livssituationen för svårt funktionshindrade människor förbättras samtidigt som behovet av vissa särskilda åtgärder kan minskas. Vi avser med insatser generella sådana insatser som är till nytta för t ex insatser för att många, förbättra motverka och den tillgänglighet, diskriminering öka allmänna om och behov kunskapen funktionsnedsättningar som måste tillgodoses. Generella insatser är dock inte tillräckliga för att kompensera alla och alla Utan funktionsnedsättningar tillgodose behov. avkall insatser behövs därför också på generella åtgärder utformade efter individuella behov. Detta i särskilt gäller hög grad för de svårast handikappade.

Personkretsen 139

5.3 Personkretsen för individinriktade

LSS

åtgärder enligt

5.3.1 Kriterier

För de riktade och individuella åtgärder som vi föreslår är våra direktiv behov hos människor utgångspunkten enligt med omfattande funktionshinder: Vår omfattar när det gäller riktade insatser, personkrets som vi formellt i en särskild om stöd och reglerar lag, lag service till vissa funktionshindrade (LSS), personer som upptre kriterier: De har fyller följande 1. stora

funktionshinder

2. i den dagliga livsföringen och därbetydande svårigheter med

3. ett omfattande stödbehov.

Denna av innebär att insatserna avgränsning målgruppen skall koncentreras till människor med bestående eller tillfunktionsnedsättningar. Orsaken till eller arten av tagande funktionshinder är däremot inte inte heller den avgörande, medicinska Inom personkretsen finns enskilda med diagnosen. och funktionsnedsättfysiska, psykiska begåvningsmässiga ningar. Stora ñmktionshinder har t ex. människor med uttalade eller svårartade och invalidiserande effekter av förlamningar som diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar samt sjukdomar människor med och/eller hörselskador. Det måste grava synemellertid framhållas att även ett till mindre uttalat synes funktionshinder ibland kan förorsaka svårigheter i betydande den dagliga livsföringen. Som kan nämnas att dolda eller mindre exempel många kända och s.k. medicinska kan handikapp många handikapp te men förorsaka i den sig måttliga, betydande inskränkningar enskildes livsföring. Som exempel på detta kan nämdagliga nas tarmåkommor med täta vissa tömningsträngningar, typer av som kan innebära obetydliga intellektuella hjärnskador störningar i vissa avseenden men uttalade störningar i andra, vissa eller som innebär att den enhudsjukdomar allergier skilde endast kan vistas i vissa miljöer etc. Funktionshindrets omfattning måste därför sammanvägas

140 Personkretsen

med i den dagliga livsföringen och behovet av svårigheterna stöd. Det måste i detta sammanhang framhållas att människor med sammansatta funktionshinder (flerhandikappade) ofta har stora i den och speciellt svårigheter dagliga livsföringen därmed stora stödbehov. Det kan gälla vid dövblindhet, kombinationer av rörelsehinder, tal- och och begåvspråkstöming m.fl. ningshandikapp Med i den dagliga livsföringen menar vi att den svårigheter enskilde inte utan stora hand kan svårigheter på egen själv klara som och påklädning, vardagsrutiner toalettbestyr hygien, kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra, mathållning, (inomhus eller utomhus), sysselsätttelefonering), förflyttning eller att utföra nödvändig träning och/eller behandling ning m.m. I detta begrepp ligger även att man lätt blir isolerad från omgivningen. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller att förstå sin ekonomi. Det tredje kriteriet för att tillhöra personkretsen är att ett omfattande stödbehov föreligger. Detta uttryck, stöd, uppfattar vi i vid bemärkelse, som gällande insatser från hela samhället (offentliga organ, organisationer, företag och medmänniskor i allmänhet m.m.). Det särskilda stödet omfattar åtgärder som skall förverkliga våra bärande principer och leda till delaktighet och jämlikhet i samhället. Det kan innebära fortlöpande stöd och service som hjälp med olika vardagsrutiner, hjälp med läsning, skriftlig och och muntlig kommunikation, förflyttning transport, sysoch rekreation m.m. selsättning I begreppet omfattande stödbehov kan ligga både kvantitativa och kvalitativa Detta innebär att den enskilde i aspekter. allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan det dock behövas stödinsatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. Som exempel kan nämnas behov av personal med och vissa tekniskt mycket speciell utbildning kompetens, avancerade, ofta dyra hjälpmedel m.m. Det måste härvid framhållas att det i SoL HSL respektive finns föreskrifter om kommunernas och landstingskommunernas ansvar för socialtjänst respektive hälso- och sjukvård för alla. Detta ansvar för människor med gäller självfallet även omfattande funktionshinder. I första hand bör därför den enskildes behov tillgodoses genom stödinsatser enligt dessa lagar.

l

i

Personkretsen 141 I l Våra koncentreras alltså till de mest funktionshindförslag l rades behov Orsaken till detta är att av stödinsatser. tidigare l riktat utredningar inom handikappområdet huvudsakligen sig mot en vidare personkrets eller mot specificerade delproblem för människor med mycket stora funktionsnedsättningar. Tidioch har därför endast till dels kommit de gare förslag åtgärder mest utsatta grupperna till godo. Tillräckligt omfattande åthar för dem som är i störst behov av samgärder ej vidtagits hällets stöd. Som framhållits är dock många av våra förslag av natur. De är inriktade på sådana allmänna förbättgenerell ringar i samhället, som är av stor betydelse även för människor som ställs inför mindre uttalade handikapp. Vissa remissvar med anledning av vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) har instämt i behovet av en snäv av för att riktade åtgärder avgränsning målgruppen behövliga skall komma till stånd och häva de ojämlika villkoren för med omfattande Andra har personer funktionsnedsättningar. framhållit att människor trots stora och angelägna många behov kan komma att undanhållas adekvata stödinsatser genom att de har mindre kända och/eller ej tillhör de handikapp traditionella Detta gäller inte minst handikappgrupperna. människor med medicinska handikapp. Eftersom inte funktionshindrets orsak utan dess omfattning och framförallt dess konsekvenser är avgörande för vilka stödinsatser som skall anser vi dock att även dessa grupper ges, omfattas av våra när de tre kriterierna är uppåtgärdsförslag fyllda. En mellan funktionshindren, svårighetersammanvägning na i den dagliga livsföringen och stödbehovet måste härvid alltid Dels kan funktionshindren variera, dels kan deras göras. för den och stödbehovet variera följder dagliga livsföringen såväl i tiden som från individ till individ. En person med diabetes kan t.ex. falla utanför vår om han endast personkrets behöver hjälp med injektioner och viss hjälp i hushållet. Samma person kan ingå i vår personkrets som följd av amputation och om behovet av stödinsatser därmed ökar. synsvårigheter Detta även vikten av att resurser skapas så exempel belyser att människor med får sådamåttliga funktionsnedsättningar na stödinsatser att ytterligare eller ökade funktionsnedsätt-

l

142 Personkretsen

i

ningar kan Kommittén därför förebyggas. framlägger förslag i som är av betydelse även för människor med mindre omfattande funktionshinder som riskerar att utveckla större funktionsnedsättningar och därmed får ökande svårigheter i det dagliga livet samt ökade behov av stödinsatser: (Individinriktade åtgärder Vid sidan av LSS behandlas i avsnitt 5.4 nedan.) Som som kan falla utanför våra individexempel på grupper inriktade åtgärder kan nämnas människor med förtidspension på grund av ryggbesvär. De kan behöva hjälp med vissa moment i hushållet och har behov av sysselsättning men klarar for bra. Ett annat är personer som sig övrigt exempel på grund av har enbart och som behöver hjärnskador minnessvårigheter hjälp att göra inköp m.m.

Åldersavgränsning

Med stigande ålder inträffar hos alla en naturlig och med åldern funktionsförlust. Denna kan variera sammanhängande såväl till som till debutålder och Fleromfattning utveckling. talet människor har bibehållna funktioner även i ålder hög medan andra relativt tidigt får uppleva att funktioner blir sämre eller försvinner. Detta gör att någon skarp gräns mellan en naturlig och en inte sjukdomsrelaterad åldrandeprocess kan anges. Metoder att kompensera funktionshinder är i princip desamma vare sig dessa är åldersrelaterade eller ej. Samverkande insatser krävs från ett flertal huvudmän: Hjälpmedelsförsörjning, bostadsanpassning, färdtjänst och personlig service utgör exempel på medel att förbättra livssituationen för människor med funktionshinder oavsett ålder. De åldersrelaterade funktionshindren skiljer dock från sig de icke åldersrelaterade i vissa avseenden. De åldersrelaterade funktionshindren har ofta ett progredierande förlopp som leder till ökade behov av stöd och service. De vanligaste sjukdomsgrupperna är hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar inom skelett och samt inom centrala rörelseorgan nervsystemet. Sjukdomsbilden omfattar ofta flera vilket förorgan samtidigt svårar möjligheterna till behandling och rehabilitering. På grund av åldrandeprocessen får dessutom vanliga sjukdomar

Personkretsen 143

och skador ofta större för äldre än for människor. följder yngre Möjligheterna till återhämtning efter sjukdom kan minskas av sociala faktorer bl.a. ensamboende. De äldres behov av stöd och service har fram i ett flertal lyfts utredningar och planer. På grund av befolkningspyramidens och det ökande hjälpbehovet med stigande sammansättning ålder har äldres behov kommit i (som ex. kan förgrunden nämnas att SOU att hjälpmedelsutredningen, 1989:39, anger 70 procent av hjälpmedelsanvändama är över 65 år). Behov hos med har inte uppmärksammats I yngre personer handikapp Deras situation har inte jämförts med jämnårigas tillräckligt.

l har deras behov med

situation. Inte sällan ett tillgodosetts synsätt som inte beaktat frågor som sysselsättning/arbete osv. Även om vi är medvetna om svårigheterna att avgränsa åldersrelaterade har vi sjukdomar/funktionsnedsättningar därför funnit det motiverat att i huvudsak inrikta vårt arbete mot människor med omfattande funktionshinder i åldrar under den allmänna samt icke åldersrelaterapensionsåldem, på de funktionshinder hos äldre. Detta innebär att äldre människor hos vilka accentuerar besvär som deåldrandeprocessen buterat före inkluderas i vår målgrupp. pensionsåldern Detsamma gäller äldre personer som genom skada eller ej åldersrelaterad en omfattanfunktionsnedsättning ådragit sig de fimktionsförlust. Vi har sett det angeläget att lägga förslag som innebär att människor med stora funktionshinder (barn, och vuxna) har lika villkor som andra i motsvaranungdomar de ålder. Således anser vi inte att i stort ingår i äldreomsorgen vårt uppdrag. En sådan avgränsning av personkretsen hindrar inte att vissa förslag från kommittén kan komma även människor med åldersrelaterade handikapp till godo. Vi tänker här på våra förslag om rehabilitering, hjälpmedel och färdtjänst. Våra kommande överväganden beträffande generella insatser | torde också bli till nytta för äldre personer överlag. I viss mån även en naturlig åldersavgränsning beuppstår - kan

l roende insatsernas

art t.eX. åtgärder för sysselsättpå l för människor i arbetsför ålder med svåra funktionsning hinder med arbetsförmedlande insatser för andra i jämföras samma ålder.

144 Personkretsen

5.3.3 Små och mindre kända handikappgiupper

I direktiven framhålls att kommittén bör ägna särskild uppmärksamhet åt s.k. små och mindre kända handikappgrupper, även i dessa situationer med med ominriktning på personer fattande funktionshinder. Det konstateras att personer i dessa har ett omfattande behov av kvalificerat grupper vanligtvis stöd från kommuner och samt att det nu ofta saknas landsting om dessa situation och behov hos kunskap gruppers ansvariga Direktiven framhåller vidare de särskilda stusamhällsorgan. dier området som har genomförts av bl. a. Nordiska nämnpå den för handikappfrågor och Handikappförbundens Centralkommitté. små och mindre kända har Begreppet handikappgrupper blivit etablerat de nordiska projekten. Det har också genom fått gehör i opinionsbildande arbete, även om begreppets forinte innebär en Det finns mulering entydig avgränsning. påfallande stora grupper medborgare med funktionshinder som kan sägas vara mindre kända” när det kommer till situationer, där behov av stöd och service skall tillgodoses. Till antalet små grupper kan i något visst hänseende vara Väl kända, men helhetssynen som leder till ett gott, samlat samhällsstöd kan vara bristfällig. Små handikappgrupper har vi definierat som grupper omfattande 100 eller färre 1 invånare vilket personer per miljon också är den som de nordiska projekten haft. utgångspunkt Utan att framhålla framför en annan kan som någon grupp exempel nämnas människor med cystisk ñbros, kortvuxenhet och medfödd benskörhet. Vi behandlar emellertid även större grupper med omfattande funktionshinder som är dåligt kända som t.ex. olika former av s.k. dolda handikapp (mag-tarmsjukdom m.fl.). Inom dessa olika grupper ryms funktionshinder av skiftande art och orsak. mycket

5.3.4 storlek

Målgruppens

För människor med omfattande funktionshinder krävs så gott som alltid samordnade insatser från flera verksamheter. Tyngdpunkten i och huvudansvaret för stödet kan emellertid skifta. I vissa perioder och i vissa situationer kan behovet av vara medan vid andra tillfällen besjukvårdsinsatser störst,

Personkretsen 145

hovet av åtgärder som gäller utbildning och sysselsättning osv. kan vara av större Trots att stödets tyngdpunkt kan betydelse. växla mellan olika insatser nästan alltid långsiktiga föreligger behov av kontakt och samverkan mellan den enskilde och olika Vi betonar att denna samverkan skall ske på stödsystem. den enskildes villkor. l Det är inte att statisk eller exakt avmöjligt göra någon av vår Inte heller är det särskilt me-

l gränsning personkrets.

att försöka definiera målgruppen med utgångsningsfullt frän av i fysiologiska punkt graden funktionsnedsättningar eller i medicinska termer eller med någon typ av prestationsmått. En bättre är därför att utgå från individens avgränsning behov av såväl som individuellt stöd, dvs. behovet av generellt av allmänna kommunikationer osv. av anpassning yttre miljö, allmän art särskilda insatser i form av hjälpmedel, perresp. service m.m. som riktas till den enskilde som har handisonlig kapp. Med detta skiftar storlek också efter synsätt målgruppens olika insatser, sysselsättning, boende etc. och expertinsatser, efter det samlade behovet av åtgärder inom respektive insats. När det gäller åldersgruppen 0-19 år är andelen av bemed och habiliteringsbehov folkningen varaktiga långvariga och därmed ofta behov av expertstöd sannolikt nära 1,5% av hela bl.a. av den tidigare åldersgruppen enligt bedömningar och som vi omsorgskommittén förnyade uppskattningar gjort. Detta skulle innebära ca 30 000 personer. Siffran anger, med reservation för vissa felkällor, antalet barn och ungdomar som, till av ofta mer än en funktionsnedsättning, behöver mer följd kontinuerliga insatser från flera verksamheter och huvudmän. Vi vill dock att aktiva insatser från bl.a. skola, peka på

barnhälsovård och socialtjänst ort att antalet barn i särskola

med behov av särskilda minskat under senare år. omsorger

Det att de beräkningar som ordes av omsorgskom-

tyder på mittén om i intervallet 0-19 år inte är helt personkretsen relevanta och att siffran 1,5% är något för hög. längre Andelen i 20-65 år som kan tänkas personer åldersgruppen i personkretsen är sannolikt lägre än för gruppen 0-19 ingå dvs. lite 1%. Andelen över 65 år som tillhör år, drygt personer tror vi ca 1%. Bepersonkretsen är ytterligare något lägre, då att vissa tillstånd förbättras i åldrardömningen bygger på na över 20 år som en effekt av aktiv habilitering/rehabilitering

146 Personkretsen

och annat stöd i ålder. Den medicinska och tidig utvecklingen tekniska med bl.a. nya möjligheter hjälpmedel gör att tidigare livslånga handikapp begränsas eller kan undanröjas. Enligt tillgänglig befolkningsstatistik är dessutom medellivslängden något lägre för delar av vår personkrets än för befolkningen i övrigt vilket också gör det motiverat att räkna med att personkretsen minskar i de övre åldersskikten. Å andra sidan debuterar vissa tillstånd inte förrän efter fyllda 20 är liksom det tillkommer funktionsnedsättningar efter i vuxen olycksfall ålder vilka kan leda till en av ökning personkretsen. Vi vill att äldre människor vilkas ñmktionsunderstryka hinder beror på åldrande inte i den ingår föreslagna lagens personkrets enligt vår ovan i 5.3.2. Som äldre beskrivning betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldern, 65 år. En skarp mellan en och gräns naturlig en sjukdomsrelaterad åldrandeprocess kan inte anges. Det antalet i det sammanlagda personer vår personkrets när gäller riktade individuella insatser utifrån här redoviuppgår sade förutsättningar till 100 000 dvs. lite drygt personer, drygt 1,2% av totalbefolkningen. Man kan dock härav inte direkt beräkna för kommun/ varje ort det samlade behovet av samhällsstöd individingenom riktade insatser enligt vårt lagförslag, LSS. Behovet av stödinsatser varierar från individ till individ och i olika situationer. Behovet av individuella stödinsatser är vidare beroende av hur det lokala samhället generellt är anpassat till funktionshindrade situation och behov. Denna personers samhällsanpassning varierar mellan olika orter och med den for öppenhet nya behov och lösningar som ñnns eller saknas.

5.4 Andra individinriktade

åtgärder

För vår personkrets, som den är beskriven ovan, erfordras

även habilitering/rehabilitering och tekniska hjälpmedel lik-

som till som till tillgång färdtjänst komplement kollektivtrafiken. Detta är som behöver stärkas för vår åtgärder personkrets men som lämpligen ej går att avgränsa i förhållande till

Personkretsen 147

andra funktionshindrades behov eller till behov inom äldreomsorgen. Vår 1990:19) visar på brister i dessa kartläggning (SOU åtgärder och på ojämnheter i tillgång mellan olika delar av landet. Sådana olikheter även enskilda utanför vår gäller personkrets vilka är i behov av dessa åtgärder. När vi lägger förslag om förändringar i sådana individinriktade åtgärder blir effekterna vidare än för den personkrets som avses enligt 5.3 ovan. Vi anser också att en generös bedömning av målgrupper för habilitering och rehabilitering måste tillämpas för att minska behov av särskilda individinriktade åtgärder enligt vårt LSS. insatser kan behov av lagförslag Tidiga begränsa andra vilket är till fördel för den ensamhälleliga åtgärder, skilde och samhället. Habilitering/rehabilitering liksom hjälpmedel menar vi också är en del av landstingens hälso- och sjukvård som skall ges till alla efter behov. Vi har försökt beakta de olika målgruppernas storlek i vårt ekonomiska avsnitt 18). (kap. När det beräknar Vi barn gäller habilitering målgruppen och till nära av antal barn och ungdomar i ungdomar 1,5% åldern 0-19 år medan målgruppen blir vidare för rehabilitering och färdtjänst.

Begreppet invandrarbakgrund

I denna grupp inkluderar vi utrikesfödda individer (barn och vuxna) med omfattande funktionshinder oberoende av juridisk status. Vi har också funnit att särskilt beakta situationer anledning för barn och som fötts i Sverige men har utrikesungdomar, födda föräldrar: Vidare har vi utgått från, att de svårigheter som i direktiven, när det gäller barn, uppmärksammas ungdomar och vuxna med omfattande funktionshinder och infrämst dem som inte kommer från vandrarbakgrund, gäller nordiska länder. Vi har ansett att de analyser vi gör och de förslag vi lägger också skall omfatta personer med invandrarbakgrund. De ingår alltså i beskrivningen av personkretsen för generella resp. för olika individinriktade insatsen Därutöver har dessa personer behov av vissa förstärkta insatser som vi anger närmare i vårt kommande slutbetänkande. Här avses

148 Personkretsen

bl.a. av olikheter i och kulturell som följder språklig bakgrund ger behov av riktade åtgärder.

5.6 Vissa andra

avgränsningar

Missbruksproblematik som sådan anser vi inte ingå i vårt Om en med erhåller omuppdrag. person missbruksproblem fattande funktionshinder och därmed mer betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, vare detta beror misssig på bruket eller inte, har han däremot rätt till stödinsatser på samma villkor som andra. Beträffande enskilda med psykiska handikapp efter psykisk sjukdom/störning kan konstateras att en särskild utredning (dir. 1989:22, utredning om service, stöd och vård till psykiskt störda) för närvarande behandlar frågor som rör olika vägar att deras behov. skall situatillgodose Utredningen kartlägga tionen inom psykiatrin och utvärdera effektema av den förändring från slutna till öppna vårdformer som skett under 1980-talet samt för att förbättra bl.a. samöverväga åtgärder arbete mellan vårdsektorn och andra samhällssektorer. Utredningen har enligt sina direktiv att samråda med vår utredning. Det har därvid framkommit att det finns flera beröringspunkter. Psykiskt störda personer som uppfyller kriterier för individinriktade insatser enligt vårt forslag till LSS ingår också i vår personkrets, vilket vi har beaktat vid bedömningar av personkretsens omfattning. Dessa personer torde också ha nytta av de förslag vi lägger om vissa generella åtgärder. Däremot menar vi att om bl.a. specifika frågor behandlingsalternativ (enligt dir. 1989:22 t.ex. psykoterapins och psykoanalysens ställning i vården) inte ingår i våra överväganden och Det bör noteras att också i förslag. psykiatriutredningen har en vidare bland med övrigt personkrets personer psykiska störningar än dem som ingår i personkretsen för vårt utredningsarbete.

6 Särskilt stöd och service till barn

och

familj

Våra forslag Barn och med funktionsnedsättningar skall ungdomar ha till insatser for sin habilitering. tillgång allsidiga Detta skall att sjukvårdshuvudmöjliggöras genom mannen får en till HSL att skyldighet genom tillägg och finansiera for barn och organisera habilitering ungdomar med oavsett funktions- ; funktionsnedsättningar nedsättningens art. Huvudmannen skall enligt vårt forslag upprätta en som utvisar var habiliteringsresurser organisationsplan finns att vid olika behov. Planen skall avse verktillgå samhet även utanför det egna landstingsområdet (t.ex. kunskapscentra). Genom till HSL föreslås en for hutillägg skyldighet vudmannen att även upprätta individuella planer. Kompletterande expertstöd skall kunna ges enligt vårt forslag till LSS. Rätt till insatser med kommunen som huvudman foreslås i LSS: biträde av biträde av personkontaktperson, kortlig assistent, avlösningsservice, ledsagarservice, tidshem, elevhem, m.m. familjehem, Enskildas stärks förslag om en rätt inflytande genom till individuell plan. Genom till SoL till överklagtillägg vidgas möjligheter i beslut om förtur till barnomsorg. ningsrätt

150 Särskilt stöd och service till barn och familj

6.1 och stödinsatser i

Habilitering allsidiga olika miljöer

Utgångspunkter

Som allmänna för våra och utgångspunkter överväganden förslag anger vi att barnet och den måste få till unge tillgång fullgod specialistbehandling och andra behövliga insatser för att förebygga och minska följderna av och ñmkskada/sjukdom tionsnedsättning. barnet och den måste få till de insatser unge tillgång som riktas till alla barn och för ungdomar att skapa uppväxtvillkor, som vi i vårt samhälle betraktar som goda förutsättningar för barns och ungdomars och psykiska fysiska utveckling. familjerna, vuxna och barn, måste få stöd och service som både ser till hela familjens och till enskilda familjemedlemmars behov. Det oavsett olika gäller familjemönster som t.ex. när ett barn växer med en förälder eller när upp heldygnsomsorgen av barnet långvarigt eller ofta delas med flera vuxna (i bl.a. familjehem, korttidshem osv.).

6.1.2 Ett barn- och

ungdomsperspektiv

Vårt är att beskriva och uppdrag föreslå insatser, som behövs när barn och har omfattande ungdomar funktionshinder. Behov till av och skada i följd sjukdom sätts blickpunkten, de särskilda fram. Det åtgärderna lyfts är nödvändigt för att åstadkomma och brister i förändringar undanröja både personligt stöd och i verksamheter och som skall stå till miljöer, allmänt förfogande. Detta förhållande får emellertid inte att skymma behov, insatser och hela tiden barn och rättigheter avser ungdomar med samma behov andra har under grundläggande som uppväxtåren. Det kan gälla familjeanknytning, omvårdnad, käns-

lomässig kontakt och trygghet, stimulans för att utveckla oli-

ka och med

förmågor samspel omgivningen, utbildning m.m.

Målet för de insatser som vi föreslår är, att barn och ungdomar med omfattande funktionshinder som andra skall få tillgång till en barn- och med ungdomstid goda uppväxtvillkor, som samtidigt ger en individuellt formad förberedelse till ett

Särskilt stöd och service till barn och familj 151

liv som vuxen Genom detta har vi givit gott medborgare. för att ett barn- och dels handlar uttryck ungdomsperspektiv om dels om som förenar olika insatser som jämlikhet, synsätt barn behöver. Medlen att de betillgodose grundläggande gemensamma hoven kan skifta i varje enskild situation och hör naturligtvis samman med barnets och den unges unika personlighet, aktuella utvecklingsperiod och funktionsnedsättning. När en i likhet med denna, domineras av framställning, behov och insatser som i någon mening betraktas som särfinns det risk för en av barskilda” fragmentarisk bedömning nens och situation. De särskilda insatserna är ungdomarnas inte i utan för välbefinnande och mål sig nödvändiga verktyg i andra barns och livsinnehåll, aktividelaktighet ungdomars detta att insatsernas innehåll tzeter, miljöer osv. I ligger också, och kvalitet måste kunna och förändras. fortlöpande granskas för barn och (och deras närmaste) att Möjligheterna ungdomar delta och ha i detta utvecklingsarbete, konkretisera inflytande sina kvalitetskrav och få sina synpunkter beaktade måste

stärkas. finns också barn och med Inom vår personkrets ungdomar situation. Deras funken särskilt utsatt skador/sjukdomar/ hinder som i inte kan avtionsnedsättningar uppställer dag i alla att miljön och hjälpas sammanhang genom anpassas med stöd osv. Därigenom kompletteras hjälpmedel, personligt riskerar dessa barn och att utestängas från l ungdomar uppl och erfarenheter betraktas som inslag i levelser som självklara

i

andra barns och ungdomars utveckling. * det i situationer är Vi menar att sådana mycket angeläget med kraftfulla för att finna medel och vägar som satsningar enskilda barn och en livskvalitet. Det tillför ungdomar positiv kan kräva som i den enskilda situakompenserande åtgärder

l tionen kan vara alltför kostnadskrävande. En rättvis

g tyckas

l måste vår alltid inkludera

bedömning dock, enligt mening, med kostnader inom områden, där det enskilda

t

jämförelsen hindrade barnet inte kan

svårt (trots anpassningsåtgärder)

l

dra av allmänna satsningar, t.ex. inom kultur- och renytta Vi avser i förhållande till antalet barn i kreationsområdet. bl.a. barn och med dövblind- Sverige små grupper, ungdomar barn och med svår psykisk utvecklingsstörhet, ungdomar samt barn och med omfattande och varaktiga ning, ungdomar

152 Sârskilt stöd och service till barn och familj

omvårdnadsbehov som måste tillgodoses genom avancerade medicinska-tekniska insatser. För att barn- och understryka ungdomsperspektivet vill vi peka på att Sverige 1990 undertecknat FN-konventionen om barnets rättigheter, där bl.a. artikel 23 särskilt berör situationen för barn med eller fysiska psykiska handikapp. De bör åtnjuta ett och liv under fullvärdigt anständigt förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva i deltagande samhället. (art. 23 p.1).

6.1.3 Ett

familjeperspektiv

Innebörden av ett har i familjeperspektiv vårt utredningsarbete flera dimensioner: föräldrars ansvar och beinflytande tonas, hela familjens välbefinnande beaktas liksom de olika roller som har eller varje familjemedlem vill ha också utanför familjen. Grunden är att barn och med omfattande ungdomar funktionshinder skall ha till stabil tillgång en familjesamhörighet. Det kräver att det samhällsstöd som riktas till alla barn och barnfamiljer kompletteras på ett sätt som svarar mot individuella behov och önskemål. Barnet och familjen behöver ofta eller tid samtidigt över engagemang och insatser från flera verksamheter, som måste kunna samverka med varandra. Remissinstanser har påtalat vikten av att samverkan sker verkligen på familjens villkor. Det kan finnas risker for så tät mellan olika samordning funktioner, att den kan upplevas som kontroll och en för-

längning av äldre tiders institutionella och totala omhänderta-

gande. Det finns också risker for det motsatta, dvs. att foräldrars ansvar vilket leder till övertolkas, att föräldrarna lämnas att helt hand söka fram till på egen sig stöd, service och lagfasta rättigheter. Vi vill här understryka betydelsen av samverkan på familjemas villkor, eftersom till många barnfamiljer oss förmedlat de avsevärda som helheten och svårigheter uppstår när kontinuiteten i och

behandling, stöd service är bristfällig. Hela

familjen berörs. Vissa upplever störst svårigheter att få tillgång till och sakkunnig diagnostik behandling, andra hävdar främst behoven av t.ex. till fritidsaktiviteter tillgång på bar-

Särskilt stöd och service till barn och familj 153

nets eller den

Återigen

unges egna villkor. andra är i en situation, där de inte har till information tillgång tillräcklig för att kunna efterfråga bättre lösningar och stöd. Förhållandet bl.a. speglar en ojämn utbyggnad av stöd och service för olika grupper, på olika orter och för olika åldersgrupper. Föräldrar till barn med omfattande och mycket komplicerade

ñmktionsnedsättningar som ingriper i barnets och famil-

jens hela har livsföring särskilt stora behov av aktiva och välplanerade åtgärder som underlättar kontinuitet och sam-

ordning. Handikapputredningen har genom företrädare för

dessa föräldrar också erfarit att deras situation försvåras av att realistiska högst beskrivningar av familjemas behov ofta

uppfattas som glädjelösa svartmålningar. De möts ofta med

inskränkt och respekt inlevelseförmåga.

6.1.4 Barn och i -

barnfamiljer Sverige några

översiktsbilder

Vi vill sätta behoven hos barn och med ungdomar funktionsnedsättningar och deras familjer in i ett större sammanhang där de också hör Enskilda givet hemma. familjemedlemmars ambitioner; önskemål, intressen och tillvaro i stort rymmer mycket mera än följderna av den egna eller den anhöriges

funktionsnedsättning. Under utredningsarbetet har vi dock

kunnat konstatera att och barn, ungdomar vuxna med omfattande funktionshinder sällan återñnns i

beskrivningar som

rör det allmänna och

läget förändringsprocesser inom olika

samhällssektorer.

Hur många barn?

År 1990 föddes barn drygt 124.300 i Sverige, som nu har bland de allra födelsetalen i högsta västvärlden (2,1). Födelsetalet växlar betydligt, den minsta årskullen under 1980-talet kom 1983, då det föddes 92 000 barn. I oktober 1990 var cirka 2 084 200 av landets i befolkning åldern 0 - 19 år. Av dem hade cirka 18 % invandrarbakgrund (i vid bemärkelse). I vårt land som i andra länder har det visat sig mycket svårt att beräkna det totala antalet barn inom respektive årskull som har form någon av funktionshinder. Uppgifter om förekomster av vissa eller skador tillstånd, sjukdomar finns, men

154 Särskilt stöd och service till barn och familj

detta ger inte en bild av det totala antalet barn med funktions-

än mindre en bild av behovet av stöd och service. Det är

hinder,

en som vi också belyser i vårt kartläggningsbesvårighet

tänkande.

studien Nordiska om välfärd,

I från hälsovårdshögskolan

och livskvalitet och i Norden, Len-

hälsa (Barn barnfamiljer

nart Köhler 1990:1) valde man att i en (red), NHV-rapport

000 i Nor-

stort upplagd enkätundersökning (10 barnfamiljer den) använda måttet en åkomma som i väsentlig grad på-

verkat barnets liv under minst 3 månader det senaste

dagliga

året.

Barn med sjukdom/handikapp i olika åldrar (källa långvarig 1990:1, sid. 111 ff). NHV-rapport

Av intresse är att notera att siffrorna bygger på familjernas och än vad som framegen rapportering ligger betydligt högre i olika om hur barnets dagkommer register. Uppgift mycket liga liv påverkats av sjukdomen/ handikappet framgår inte, ej heller vilka som är bestående under längre tid eller följder varaktigt. Ett riktmärke for att beräkna antalet barn och ungdomar som i åldrarna till 20 år kan vara i behov av expertinsatupp ser i form av habilitering (samverkande medicinska, psykolooch sociala resurser) har oñza satts till ca giska, pedagogiska det totala antalet i dessa åldrar (t.ex. 1.5 % av barn/ungdomar i arbete Förslag om samordnad habiliteomsorgskommitténs DsS 1979:12). Då liksom i det följande om barnring, avses, omsorgen, barn med funktionsnedsättning utan närmare uppefter omfattning eller varaktighet. delning nedsättningens Bland barn inom den kommunala barnomsorgen (348 000 - med i eller barn i ålder 3 mån 6 år plats daghem familjedaghem 1990) beräknas andelen barn med handikapp vara cza med en variation som är avhängig definitionen av 1.5-3%, undantar barn med psykosobegreppet handikapp. Uppgiften

Särskilt stöd och service till barn och 155 familj

ciala/psykiska störningar, grupper som bl.a. bamomsorgspersonal upplever som ökande. Vi vet att vissa barn trots också, föräldrars starka önskemål inte kunnat beredas lämplig kommunal - det barnomsorg gäller bl.a. en del barn med psykisk utvecklingsstörning/ autism och barn med medicinska omvårdnadsbehov. Ytterligare sätt att antal barn med spegla funktionsnedsättningar ges genom vissa register: Riksförsäkringsverket t.ex beräknar antal till utgående statliga Vårdbidrag 1990/91 16 300. Även om detta avser barn till 16 (upp år, cza 1% av antalet barn i dessa åldrar) inom vår så är det inte personkrets en heltäckande framförallt inte uppgift, beträffande de yngsta barnen.

Familjerna förändras

Sedan början av 1960-talet har det skett märkbara förändringar som rör och

familjebildning familjeupplösning. Det finns nya typer av familjer, även om ca 80 % av alla barn lever

tillsammans med båda sina föräldrar. Rapporten visar också att 50 % barnen lever drygt av som med en förälder, har ingen eller liten kontakt (mer sällan än varannan helg) med den andra föräldern. Ensamstående föräldrars situation har enligt socialstyrelsens utvärdering av i socialtjänsten (Växa välfardsland, SoSrapport 1990:3) förändrats till det bättre bla värdegenom ringsförskjutningar och Det socialpolitiska betingelser. kvarstår emellertid att ensamföräldems materiella och ekonomiska Villkor ofta är sämre än sammanboendes. Det finns både svensk och internationell som förforskning sökt granska i har barn familjebildning etc. familjer som med funktionshinder. Syftet har bl.a. varit att eventuella spåra skillnader i förhållande till andra Resultaten är familjer. ytterligt motstridiga, något som egentligen inte ger anledning till förvåning. I en studie med föräldrar till 100 barn med rörelsehinder (Nordgren Esscher I, E, Lindqvist A, SoS-rapport 1989:9) rapporteras t.ex. en lägre siffra i upplösta äktenskap jämförelse med andra. Författarna att det kan finnas pekar på mycket olika till Relationen kan anledningar detta: fördjupas genom barnets situation. Det kan också vara så att ekonomiska skäl gör ett den uppbrott omöjligt när ena av föräldrarna

156 Särskilt stöd och service till barn och familj

inte kan arbeta utanför hemmet p.g.a. bristande avlösningshjälp. Genom kontakter med landstingens habiliteringsverksamheter har vi hur ensamstående föräldrar (oftast möderfarit, rar) till barn med svåra funktionshinder ofta har en i alla avseenden utsatt situation. Detta har blivit mera mycket synnär olika former av samhällsstöd (t.ex. korttidshem) ligt, ålagts begränsningar av ekonomiska skäl.

Arbetslivets villkor

Trots den nuvarande oron på arbetsmarknaden är den generella förvärvsfrekvensen för både kvinnor och män i vårt hög land. Förvärvsfrekvensen för kvinnor är nästan lika hög som för kvinnors arbetstid vecka har också blivit männen; per I studier av barns levnadsvillkor mm (SCB 1989) framlängre. att föräldrar som förvärvsarbetar utanför hemmet i stor går har obekväm eller förskjuten aromfattning oregelbunden, betstid. Arbetstidskommitténs betänkande Arbetstid och välfärd (SOU 1989:53) Visar även att kvinnors oregelbundna/obekväarbetstid ökat. Bland LO medlemmar är det ma kvinnliga endast 43 % som har hela sin arbetstid förlagd till dagtid på (motsvarande för TCO 73 % och 70 %). vardagar resp. SACO, Arbetslivets olika villkor påverkar naturligtvis över huvud välfärd och inte minst situationen för de taget barnfamiljernas som har ett barn med omfattande funktionsnedsättfamiljer Behovet av kvalificerad av behovet av ning. tillsyn barnet, omvårdnad och också under år, när andra barn nått en tillsyn större självständighet, merkostnader m.m. ställer krav på och flexibla som kan öka föräldrars möjpraktiska lösningar att delta i arbetsliv - samhällsliv och samtidigt känna ligheter förvissade om att barnens fungerar väl. sig tryggt vardag av stöd och service till föräldrar (inkl. ensam- Utformningen stående) som har barn med funktionsnedsättningar måste räk- - den na med den verklighet som råder i arbetslivet även om också skall kunna till det bättre. I direkta kontakter påverkas med och i remissvaren har påtalats att handiutredningen ibland betraktas som undantag deras behov kappföräldrar av stöd och service skulle inte vara beroende av de situationer som nämnts här. kan eftersom flera I viss bemärkelse det sägas vara sant,

Särskilt stöd och service till barn och 157 familj

familjer redovisat hur bristande flexibilitet både i arbetsliv och stödresurser just skapat en undantagssituation. (Det bör sägas att tar fasta behovet av resonemanget på praktiska lösningar, det avser inte att relation till enskilda spegla någon barn med handikapp.) Ofta har mödrar ansvaret för stora delar av den praktiska omvårdnaden och för besök hos olika experter. Detta skall mot i kanske vägas anspråk yrkeslivet, som också ställer krav på geografisk rörlighet, återkommande utbildning etc. Trots utbyggnad av bl.a. och avlösarservice föräldraförsäkring * är det väl känt om än inte statistiskt säkerställt - att många kvinnor måste att lämna eller välja yrkeslivet låta bli att avancera i sitt arbete för att skall familjen få en fungerande situation. Om detta leder till att samtidigt önskningarna om ett hemmet finns yrkesliv utanför kvar och den ekonomiska situationen det risk betydligt försämras, är för att familjesituationen totalt sett utsätts för stora påfrestningar: Föräldrar till barn med funktionshinder har också uppgiften att samordna stödinsatser och förena dem med den egna mer eller mindre bundna arbetstiden. Det tar tid och kraft utöver krav som ställs på alla föräldrar. Den faktiska förav samhällets till delningen resurser familjer med handikappade barn kan delvis komma att styras av hur väl rustade föräldrarna är att hantera kontakterna med alla berörda myndigheter. Detta att betona ger här anledning även tillkommande som kan finnas svårigheter för föräldrar som har annan språk- och eller kulturbakgrund som på grund av eget funktionshinder är beroende av tolk eller annat stöd. personligt

Barnomsorgen, skolan och fritiden

Samtidigt med vårt utredningsarbete pågår på lokal, regional och central nivå ett betydande förändringsarbete som berör tillgång till, organisation av och innehåll i barnomsorg, skolbarnsomsorg, skola och fritidsverksamhet. Förväntade förändringar med särskild barn och med vissa inriktning på ungdom funktionshinder rör bl a huvudmannaskapet för särskolan den pedagogiska elever resp. stödorganisationen för med handikapp. Vi vill också här nämna inom pågående förändringar

flyktingmottagandet, hemspråksundervisning etc som kan

beröra grupper inom vår barn och personkrets. (Frågor om

158 Särskilt stöd och service till barn och familj

med blir närmare i vårt ungdom invandrarbakgrund belysta slutbetänkande).

Larmsignaler

konstaterar i sin utvärdering av socialtjänsten Socialstyrelsen det finns att från att (SoS-rapport 1990:3) att anledning utgå barn och har förutsättningar i stora grupper ungdomar goda som bl.a. livet (sid. 51). Samtidigt påpekas larmsignaler, allt i ett och gäller risker för en hårdare utslagning kunskapsobalanser som bl.a. fainformationssamhälle, regionala gäller välfärd och en i förskola/ skola. Rapporten miljers segregation krav måste ställas en reformeanger också att betydande på av samhällets insatser för barn och ungdom. Socialtjänsring ten måste beträffande innehåll, organisation, enligt rapporten utformas med särskild tonvikt vissa personal osv. bättre på vars levnadsförhållanden av skilda skäl släpar efter grupper, eller är svårbemästrade. De starka klarar sig i ett samhälle allt krav och försom ställer högre på utbildning, rörlighet sin röst andra får svårare att hålla måga att göra hörd, medan takten” (sid. 21). Detta accentuerar kraven för att skapa på förbättringar för barn och med omfattande goda uppväxtvillkor ungdomar funktionshinder. barns och levnads- I antologin Sju perspektiv på ungdomars formulerar Anders Gustavsförhållanden (SoS rapport 1990:5) - Att leva i om

son synpunkter på integrationssamhället

”ökat tillträde för svårigheter och möjligheter (sid. 82 ff) till normala sociala sammanhang innebär att handikappade de också utsätts för de prestationskrav och utstötningsprofinns Man skulle kunna att vi cesser som normalt där. säga under normaliserings- och integreringsreformerna hittills, främst befunnit oss i en tillträdesfas. Nu håller vi emellertid ta in i där det handlar om

på att steget integrationssamhället”, att leva tillsammans, under de grundläggande förutsättningar

socialt liv i samhälle. Detta sätt att se som gäller för vårt på oss att både vad reformdet som hänt ger möjlighet upptäcka för barns och perioden egentligen betytt handikappade ungdomars livsvillkor och vad samhällets insatser bör inriktas på för att arbetet skall kunna gå vidare med att förbättra villkoför barn och med funktionshinder. ren ungdomar

Särskilt stöd och service till barn och 159 familj

Överväganden och förslag om kunnande och

insatser från flera

kompetensområden,

verksamheter och huvudmän

I det beskriver vi och följande lägger forslag om insatser som barn och ungdomar har behov av till av sina omfattande följd

ñmktionsnedsättningar: Med de utgångspunkter vi av-

angivit ses också insatser till barnens och ungdomarnas närstående. Genom särskilt stöd och service som kännetecknas av kvaliteter uttryckta i våra bärande skall barn och principer ungdomar tillforsäkras Genom goda levnadsvillkor. våra forslag kompletteras insatser och som i tillkommer rättigheter övrigt enskilda bla genom socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslaoch Vi gen skollagen. lägger forslag om en lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vi anser att det också finns behov att tydliggöra sjukvårdshuvudmännens skyldighet rörande habilitering och rehabilitering i hälso- och sjukvårdslagen och i denna lägger förslag om en ändring lag. Inom personkretsen finns behov av särskilt gemensamma stöd och service, vilket bekräftades tydligt av remissynpunkter med anledning av vår kartläggningsrapport (SOU 1990:19), inte minst av olika Lika handikapporganisationer. viktiga att uppmärksamma och är de behov och tillgodose av särskilt stöd service som är for en viss eller specifika grupp, stor liten, på grund av en skadas verkningar eller en sjukdoms förlopp. I varje situation vidare att de gäller såväl gemensamma som de specifika behoven av särskilt stöd och service alltid måste beaktas och tillgodoses som behov. personliga I de avsnitt som följer avhandlar vi insatser som kräver särskild och kunskap om problem livsbetingelser for barn och ungdomar med stora funktionshinder. Vi talar främst om barn och i åldrarna ungdomar 0-20 år men vill redan här markera, att den övre angivna åldersgränsen bör uppfattas som flexibel, något som vi återkommer till. Vi tar den och upp barnets, unges familjens rätt till inflytande och om den aktuella

kunskap funktionsnedsättning-

ens konsekvenser samt rätten till ett och planerat personligt format psykosocialt och praktiskt stöd. Vissa frågor återkommer mera behandlade i andra ingående kapitel. Det gäller bl.a. och barn och hjälpmedel frågor om ungdom med mindre kända handikapp. Aspekter på situatio-

160 Särskilt stöd och service till barn och familj

nen for barn och med invandrarbakgrund återungdomar kommer vi till i vårt slutbetänkande. Ett särskilt betänkande kommer att redovisa våra om (hösten 1991) överväganden dövblinda och talskadade och berör döva, gravt hörselskadade, även vissa om barn och ungdomar. frågor Vi att insatser av for barn och menar vidare, betydelse också finns i andra delar av betänkanungdom belysta många det, t.ex. i de övergripande kapitlen om strukturförändringar etiska 4) liksom i om konkreta (kap 3) resp. frågor (kap kapitel serviceinsatser som t.ex. färdtjänst (kap 11).

6.1.6 Barn och i personkretsen ungdomar

Rätt till kvalificerade insatser efter behov

När det gäller barn och ungdom med funktionsnedsättningar särskild att det handlar om inkrävs en uppmärksamhet på divider i Det kan innebära både stor sårbarhet och utveckling. stor Det kan i vissa situationer vara återhämtningsmöjlighet. och/eller hos det svårt att bedöma omfattning av varaktighet enskilda barnets om funktionsnedsättning; forskning uppväxtårens när det gäller olika funktioner,(rörelutvecklingsförlopp begåvningsutveckling, känslomässig utveckling seutveckling, etc.) och deras samband visar att insatser som påkallas av hos barnet kan ha i aktuella behov också mycket långsiktiga, fall Detta bevissa förebyggande, verkningar. understryker hovet av tidigt insatta, allsidiga åtgärder även i situationer, där omfattningen av barnets varaktiga funktionsnedsättning är svårbedömd. För detta talar både hänsyn till det enskilda barnets utveckling och samhällsaspekter. Hos barn inom vår omfattande många personkrets upptäcks vid födelsen eller under nyföddhetsfunktionsnedsättningar I vissa fall har de senaste årens forskning lett till att perioden. vilkas är kända, fore födelsjukdomar/skador, följder upptäcks Det är ett som vi inte uppehållit oss vid inom sen. perspektiv vårt Det har nyligen berörts av andra ututredningsarbete. och är mera ett tema inom verksamredningar fortlöpande heten hos rådet for medicinsk-etiska frågor (S 1985:A). Behovet finns naturav tidigt insatta, allsidiga åtgärder också i de situationer där skadan eller sjukdomen uppligtvis eller inträffar under senare Det gäller täcks utvecklingsår.

Särskilt stöd och service till barn och 161 familj

också då behoven förändras vid tillstånd som allt gradvis ger flera eller större funktionsnedsättningar (progredierande sjukdomar). Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen kan uppstå för barn och med stor ungdomar nedsättning av en eller flera funktioner. En andel barn och betydande ungdomar inom personkretsen har flera funktionsnedsättningan kan Exempelvis nämnas att bland barn med synskada har mer än hälften också andra

funktionsnedsättningar (vanligast psykisk ut-

vecklingsstörning och rörelsehinder). Tillkommande särskilda i den livsfösvårigheter dagliga ringen kan uppstå om barnet och dess familj är ovana vid det svenska och förhållanden i det svenska språket samhället. Trots en i olika sammanhang manifesterad om uppslutning att behoven hos det enskilda den och barnet, unge familjen skall vara för att få stöd och service har utgångspunkt lagstiitning, organisationsmodeller, resursutbyggnad osv. kommit att präglas av hänsyn till diagnoser eller Det gruppbeteckningar. har i vissa och sammanhang givit en nödvändig kraftsamling bearbetning av mycket brister. har det påtagliga Samtidigt skapat olikheter i förutsättningarna att få stöd och service i situationer där enskilda med likartade stora besvårigheter skrivits olika eller genom diagnos- gruppbeteckningar. Vi att nu tas för att i detta anser, krafttag måste hänseende skapa jämlika goda förutsättningar för barn och inom ungdom vår personkrets. måste ske ett sätt Förändringsarbetet på s0In samtidigt tar tillvara det positiva som redan uppnåtts och ökar möjligheterna att utveckla nya kunskaper och former för insatser. Stöd och service kan självfallet ges inom verksamheter som organiseras olika, forskning och utvecklingsarbete kan kräva olika samverkan kan omfatta olika i miljöer, kompetenser samhället osv. Det måste dock att för barn och fastslås, rätten ungdomar inom vår personkrets att efter sina behov få kvalificerade insatser skall vara lika.

Ett återkommande dilemma:

precisering av

grupperna

Krav har i ställts en preutredningssammanhang tidigare på cisering av vilka (ofta underförstått grupper diagnosgrupper)

162 Särskilt stöd och service till barn och familj

skulle vara i behov av stöd i likhet med vad som nu som lagfäst för barn och ungdom inom omsorgslagens personkrets. gäller Kravet har också avsett antal personer per grupp i riket. Vår är att det är av fortsatt stor betydelse mening självfallet satsas att förfina och beatt forskningskrafter på diagnostik att i dessa avseenden handlingsmetoder, kunskapsunderlaget också har nationell bas och att det finns vetenskaplig observans i förekomst av olika tillstånd och stödinpå förändringar satsers kvalitetsutveckling. Vi anser dock att ett reformarbete inte får förangeläget fruktlösa försök att heltäckande förtecksenas genom skapa ningar o.dyl. över mer eller mindre kända diagnosgrupper, som skulle ut enskilda med omfattande funktionsantagas skilja nedsättningar och stora stödbehov. Det som krävs är att förhållandet mellan enskildas behov och till stöd och service blir inom varje komtillgången belyst För att kurma förverkliga innemun resp landstingsområde. hållet i det ansvar som åvilar resp. huvudman och fortlöpande om innehåll, kvaliteter och omfattning motsvarar behov, följa och mål är grunden den lokala kunförväntningar uppställda Den inhämtas b1.a. kommunernas uppsökande skapen. genom verksamhet och Den kan i sin tur systematiskt planarbete. samlas till jämförelser på nationell nivå som underlag för och andra olika former av tillskott till utbildningsinsatser lokal och kunskap och utveckling. regional

Åldersgränser

Vi har inte ansett det att fast befogat ange någon åldersgräns mellan insatser för barn, ungdomar och vuxna. I huvudsak berörs här behov som i åldrarna 0 till föreligger dvs under samt un-

18-20 år, nyföddhetsperiod/förskoleperiod

der och Insatserna får ett annat grund- gymnasieskoletiden. innehåll, när den enskilde håller på att etablera sig som vuxför detta varierar i grad efter individuella en. Tidpunkten hög och intressen men också efter gränser behov, förutsättningar som i övrigt finns i samhället, t.ex myndighetsålder, förlängd för mellan barn- och vuxeninsatser skolgång vissa, gränser inom hälso- och till resurser som t.ex sjukvården. Tillgången bostad, biträde av assistent etc. spelar lämplig egen personlig också en stor roll. självfallet

Särskilt stöd och service till barn och 163 familj

Viktigare än att en fast är ange åldersgräns enligt vår mening att anlägga några generella kvalitetsaspekter som rör förhållandet mellan insatser för barn Vuxna: resp. - insatser för barn kräver kunnande som från barnutgår och och familjeperspektivet skiljer sig därmed på ett avgörande sätt från vuxeninsatser. förberedelserna för en övergång till vuxenliv måste ägnas god tid och oftast sin omsorgsfull planering, som måste ta aktiva början när den är i 15-16 dvs. under unge årsåldem, senare delen av grundskoletiden. - den verksamhet som haft ansvar för att biträda familjen med av insatser runt barnet samordning måste också ta ett ansvar for att den (och hans/hennes unge anhöriga) enligt individuella önskemål får en etablerad kontakt med behövlig verksamhet for vuxna. Det kan t.ex mellan gälla övergång verksamheter inom hälso- och mellan och sjukvård, utbildning sysselsättning/arbete, vid planering för egen bostad och egen ekonomi. En flexibel till vuxeninsatser den övergång innebär att enskilde och familjen måste få information, tid och att möjlighet överväga olika alternativ (t.ex beträffande personligt stöd, bostad, sysselsättning/arbete) och hjälp att komma i kontakt med olika former av stöd och service. Flexibiliteten skall inte tolkas som en passiv väntan att insats skall infinna på lämplig sig. Enskilda inom vår personkrets har behov av individumycket aliserade lösningar. Det kan ta avsevärd tid att åstadkomma lämpliga Ett aktivt och anpassningsåtgärder. systematiskt tillvägagångssätt tar tillvara enskildas resurser och använder tillgängliga samhällsmedel rationellt utan onödiga glapp mellan behövliga insatser.

-

6.1.7 Behov av särskild rätt till insatser

kunskap från flera kompetensområden

Med rubrikens särskild vi begrepp kunskap avser sammanfatta behov av kunnande som leder till att enskilda även med mindre kända funktionsnedsättningar får tillgång till allsidig kvalificerad utredning, diagnostik, funktionsbedömning, behandling, hjälpmedel och rådgivning m.fl. stödjande

164 Särskilt stöd och service till barn och familj

insatser. Flera måste För barn kompetensområden engageras. och inom vår kvarstår behovet av denungdomar personkrets na särskilda under ofta Insatserkunskap lång tid, varaktigt. i och nas tyngdpunkt medicinska, pedagogiska, psykologiska sociala men behovet av samverkan mellan åtgärder växlar, olika består. Landstingen är i dag huvudkompetensområden män för av de insatser som avses och har för vissa merparten etablerat verksamheten i en särskild för grupper organisation barn- och ungdomshabilitering. Den särskilda och de habiliterande insatser som vi kunskap beskriver här ersätter inte för barn och väsentligt och familj kvalificerat kunnande och nödvändiga insatser som förmedlas av andra t.ex. inom barnomsorg, skola, socialtjänst, barnhälsovård. Också inom dessa och flera andra verksamheter måste det finnas om situagrundläggande kunskap handikappande tioner och som kan vidtas för att minska följderna av åtgärder en funktionsnedsättning.

på behov av särskild Remissopinionens syn

och insatser från flera

kunskap

kompetensområden

Remissvaren med anledning av vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) ger uttryck för en mycket bred enighet när det behovet av särskild och i frågor gäller kunskap kompetens som rör barn och ungdom med stora funktionsnedsättningar. kort handikan sägas att företrädarna för brukarna, Mycket kapporganisationerna, uppehåller sig vid att - alla barn och inom måste få rätt ungdomar personkretsen till särskild och som vissa (omsorgkunskap kompetens har rätt till slagens personkrets) lagfast - särskild och är av den efterfrågad kunskap kompetens samordnande och från flera kunskapsområden sammansatta karaktär som vissa landstingens haerbjuds genom för barn och ungdom biliteringsverksamhet - särskild och är vidare efterfrågad kunskap kompetens med särskild viss sjukspecialistinsatser inriktning på dom/skada/funktionsnedsättning

Särskilt stöd och service till barn och 165 familj

- för inflytandet enskilda och deras familjer måste stärkas i all verksamhet som svarar för habiliterande insatser - de allvarliga hoten genom resursbrist (bl.a. brist särpå skilt utbildad och personal) kuxiskapsförtunning genom en alltför långt eller snabbt driven måste decentralisering avväxjas.

Huvudmannen vill också värna om den särskilda och kunskap kompetens som byggts inom bl a habiliteupp landstingens ringsverksamhet och att dess att bibeanser, förutsättningar hållas/utvecklas måste stärkas, framför allt i ett skede när många verksamheter till stöd och service for människor med

funktionsnedsättningar decentraliseras. Det finns även en

medvetenhet om att kunskap och kompetens behöver utvecklas vid vissa centra med situationer för personer inriktning på med mindre kända och stödbehov. Företrädare svårigheter för såväl landsting som kommuner behovet av klaunderstryker rare kompetens- och mellan ansvarsfördelning huvudmännen. Kommunerna ger uttryck för behovet av tvärfacklig expertis som en konsultfunktion Visavi kommunernas egna insatser. Landstingen uppmärksammar även behovet av stärkt samverkan mellan inom specialistfunktioner landstingens egen verksamhet. Landsting och kommuner är överens om att det föreligger påtagliga brister när det gäller Från personalutbildning. landstingens sida poängteras risker för att positiv reformverksamhet för andra, i detta fall ökade rehabiliteringsinsatser för vuxna i kan få arbetslivet, betydande negativa konsekvenser för svagare som barn och inom vår grupper, ungdom personkrets. Anledningen är den ökade efterfrågan vissa på tjänster (t.ex. av sjukgymnaster) som inte motsvaras av ökad tillgång det föreligger redan i en besvärande brist. Man dag menar, enligt vår åsikt med rätta, att detta förhållande måste uppmärksammas och åtgärdas.

till i

Tillgång stöd habiliteringsprocessen

Stöd med och hela inriktning på barns ungdomars utvecklingsperiod och det enskilda barnets/den hela unges person kräver ett kvalificerat lagarbete.

166 Särskilt stöd och service till barn och familj

Inom finns i flera verksamheter som svarar landstingen dag for från olika till vår specialistinsatser kompetensområden personkrets. Särskilt inriktad på att kunna erbjuda ett mångoch stöd är verksamheten for barn- och sidigt långvarigt ungdomshabilitering. andra har liksom vår beskrivit Många utredning tidigare historik. Den har viss for våra överhabiliteringens betydelse och Vi hänvisar därför till vårt kartläggväganden forslag. ningsbetänkande (SOU 1990:19, sid 122 ff). Kort skall konstateras, att elevhemslagen (1965:136) och (1985:568) en for utformomsorgslagen utgör utgångspunkt av vårt från behoven ningen uppdrag. Elevhemslagen utgår hos barn och ungdom med främst rörelsehinder men också andra funktionshinder. i sin tur avser fysiska Omsorgslagen barn och med utvecklingsstörning barnungdom psykisk resp. (bl.a. autism). Båda lagarna speglar erfarenheter domspsykos av samverkan mellan flera kompetenser. kan användas i vid bemärkelse som ett begrepp Habilitering for skiftande insatser i barnets och olika mycket familjens miljöer eller snävare som beteckning for ett särskilt kunskapsoch kompetensområde. Vi har av i remissvar som hävdat, tagit intryck synpunkter att det för den fortsatta utvecklingen är av vikt att begreppet används snävare för att beskriva ett särskilt kunhabilitering och teoretisk och skaps- kompetensomrâde uppbyggt genom praktisk samverkan mellan flera kompetenser. Utmärkande för detta särskilda kunnande är att det förenar kunskap om barns utveckling och kunskap om funktionsnedoch deras Detta sättningar påverkan på utvecklingsforloppet. sammansatta kunnande är for att kunna främja grundvalen det enskilda barnets utveckling. Karakteristiskt är också att det särskilda kunnandet kräver insikt i hur en bestående och betydande funktionsneddjup kan påverka enskilda och deras levnadsvillkor över sättning tid. Det råder skillnader inom vår när det gäller personkrets enskildas och gruppers tillgång till allsidigt stöd for sin habilisom vi belyst i vårt kartläggningsbetering, något tidigare tänkande.

Särskilt stöd och service till barn och 167 familj

Utöver skillnader som har att göra med kvalitets- och resursutveckling inom är den domineresp landstingsområde, rande skillnaden den till vissa lagfasta rätt plusinsatser som tillkommer omsorgslagens personkrets. Tillgång till habiliterande insatser t.ex inom pedagogiska resurscentra, den statliga specialskolan, Särskolan, syncentraler, hörselvård, barn- och Ungdomspsykiatrisk verksamhet bestämmer i viss mån om och i vilka avseenden önskar familjer och kan få konkreta insatser från den särskilda verksamheten for barn- och ungdomshabilitering. För många barn och med s.k medicinska ungdomar handikapp (t ex svår astma, svår diabetes, svåra hudsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar osv) är situationen ofta den att tillgången till kvalificerade medicinska insatser överträffar tilltill stöd och andra habiliterande gången psykosocialt insatser. Det bör dock framhållas att även medicinska insatser fördelas ojämnt över landet. Särskilda svårigheter att få till kvalificerat stöd har tillgång barn med s.k. mindre kända handikapp. Av andra skäl, som ofta rör i ansvarsförhållanotydlighet den, kan enskilda med mindre ovanliga handikapp uppleva hinder i tillgång till särskilt kunnande. Det har redovisats till oss avseende barn och ungdomar med bl a barndomspsykos (autism), MBD samt tal- och språkstörningar.

Innehåll i

habiliteringsprocessen

Även med en snävare användning av habiliteringsbegreppet är det svårt att i detalj fastslå vilka insatser som behöver ingå for att och främja utvecklingen skapa betingelser för bästa möjliga funktion. Det avser både enskilda funktioner som är nedsatta och barnets och välbefinnande funktionsförmåga som helhet. Anspråken på expertstöd och den särskilda kunskapens djup och bredd skärps vid tillämpningen inom vår personkrets. Kombinationer av funktionsnedsättningar, deras betydande omfattning, kanske även deras ovanlighet ställer krav att på kunskap och erfarenhet kan användas for att utveckla nya lösningar i en individuell situation. Till detta kommer att bemötandet av barn, ungdomar och föräldrar, vilkas livsforing

168 Särskilt stöd och service till barn och familj

i av för att undanröja och minska hög grad påverkas åtgärder handikapp kräver särskild kunskap och inlevelseförmåga. Ett sätt att innehållet i stödet återñmis i motivtext uttrycka till 4 § punkt 1 omsorgslagen. Där framgår genom exempel att avser stöd för att främja alla aspekter lagstiitaren kompetent barns med till att och ungas dvs. hänsyn också på utveckling, funktioner kan av nedsättningar, förluster samtliga påverkas etc. I den exempliñerande uppräkningen nämns olika yrkeskategorier som företräder medicinska, psykologiska, pedagooch sociala Barn och ungdom inom giska kunskapsområden. har vid behov lagfäst rätt till detta omsorgslagens personkrets expertstöd. Ett annat exempel är förarbeten till elevhemslagen som särskilt understryker behovet av pedagogiska och medicinska insatser för barn och med rörelsehinder m.fl. ungdomar Inom verksamhet för barn- och ungdomshabilitering dagens behov samverkande den bastillgodoses av expertstöd genom av som är arbetsterauppsättning” yrkeskategorier gängse: peut, förskolekonsulent, habiliteringsläkare, kurator, logoped, och ofta någon funktion för fripsykolog sjukgymnast, jämte tids- resp. lekotek- och hjälpmedelsfrågor. Ett nätverk av konsultñmktioner finns som berör inom det specialistinsatser egna Till detta kommer den nära kontakten med landstinget. verksamheter som tillgodoser behov av särskilda omsorger som korttidsboende, elevhem, verksamhet m.m. och daglig olika skolformer. I nätverket ingår också bl.a. regional habiliteringsverksamhet, statliga specialskolor, resurscentra, pedagogisk konsulentverksamhet, region- och rikssjukvård. Många habiliteringsverksamheter drar fortlöpande nytta av olika och erfarenhet, även om handikapporganisationers kunskap detta är i behov av fortsatt utveckling. utbyte Landstingens barn- och ungdomshabilitering är en väsentbas för långvariga tvärfackliga insatser. lig Barn och har rätt att ställa stora krav på kvalificerafamilj de insatser från kompetensområden inom habilitesamtliga till samverkan och till stöd ringen, på förmågan på tillgången för att efter enskildas egna önskemål kunna samordna alla insatser i den individuella situationen. behövliga

Särskilt stöd och service till barn och familj 169

kärnan i habiliteringsverksamheten, Samverkansaspekten, förutsätts bli alltmera både i arbete och betydelsefull praktiskt inom forsknings- och utvecklingsarbete. av insatser till det enskilda Nödvändigheten tvärfackliga barnet och den kommunikation och familjen understryks av samverkan som behövs med olika andra och yrkeskategorier som barnet möter. Inte minst gäller detta i verksammiljöer heter och miljöer, som decentraliseras och bygger upp ny komi som rör människor med handikapp. petens frågor Vår är att behoven hos barn och ungdom inom uppfattning måste tillgodoses dels utveckling av repersonkretsen genom surser och i verksamheter som finns i barnets varkunskap dels att och specialiserad dagliga miljöer, genom fördjupad kunskap ställs till förfogande genom landstingens skyldigheter att organisera och finansiera habilitering och rehabilite-

ring. För barn och i de situationer som ungdom komplicerade avses här, är det av stor Vikt att samverkan verkligen etableras. och resurser hos huvudman måste Sakkunskap resp. varandra. De ersätter inte varandra. Lika komplettera viktigt som att undvika att parallella resurser byggs upp, är att uppmärksamma om och huvudmarmadecentraliseringsprocesser leder till att luckor uppstår i stödet till skapsförändringar svårt funktionshindrade barn och ungdomar. Även om vi ser habiliteringsverksamheten som en bas för ett vill vi inte utesluta möjligheten att tvärfackligt expertstöd enskilda med vissa helt eller delvis får ñmktionsnedsättningar tillgång till behövligt kunnande genom annan verksamhet som eller andra huvudmän svarar för. Vi avser då landstingen exempelvis regionala habiliteringsverksamheter, kunskapsoch resurscentra. Detta med frågan om hur omfattande en sammanhänger för barn- och ungdomshabilitering skall organisation vara, dvs. i bemärkelsen antalet olika kompetenser som med fördel inryms i organisationen. vår måste lokala förhållanden sva- Enligt uppfattning styra ret. Vilken som än handlar det om att lösning väljs varje barn/ungdom med stora funktionsnedsättningar (och familjerna) bör ha rätt till insatserna, även om de genomförs inom ramen för olika organisationer.

170 Särskilt stöd och service till barn och familj

En för

skyldighet landstingskommunen

Det faller att sig naturligt landstingskommunen får skyldighet att organisera och finansiera insatser som barn och ungdom inom vår personkrets behöver för sin Särhabilitering. skilt kunnande ñnns redan eller håller att utuppbyggt på vecklas, bl a inom den särskilda verksamheten för barn- och ungdomshabilitering. Vi vill till genom förslag lagreglering stärka säkra enskildas och utvecklingen, trygghet skapa förutför landet. sättningar jämn tillgång över Det stödet barn- och allsidiga genom ungdomshabilitering kan kompletteras andra genom specialistinsatser som idag finns uppbyggda inom bl a Tillskott landstingen. av kunskap och kompetens kan ske fast till genom tillhörighet organisationen ifråga, konsultverksamhet eller genom reguljär genom samutnyttjande av annan befintlig expertis hos landstingen eller köp av tjänster hos eller hos privat vårdgivare kommun. För att stärka enskildas att få ett stöd möjlighet allsidigt föreslår vi en i hälso- och ändring sjukvårdslagen (HSL), som markerar huvudmannens att och skyldighet organisera finansiera kvaliñcerade för habiliteringsinsatser vår personkrets. Resurser för habilitering måste vara lätt Vi tillgängliga. menar därför att skall och beskriva i resp. landsting analysera en organisationsplan, var insatser lämnas vid olika behov och hur man kommer i kontakt med verksamheten. Planen skall utformas som stöd för enskilda och företrädare for andra verksamhetsområden i samhället. Planen skall även omfatta habiliteringsresurser utanför det egna landstingsområdet (t ex kunskapscentra)

Rätten till kompletterande expertstöd

Vår är att barn och inom uppfattning ungdom personkretsen (och deras närstående) har en så utsatt situation att deras tillgång till särskilt kompletterande expertstöd bör lagregleras. Som kan att vägledning anges sådant expertstöd ges av företrädare för yrkeskategorier som bl a kurator, psykolog, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut, dietist m fl. En bas for olika och långvariga tvärfackliga expertinsatser

Särskilt stöd och service till barn och familj 171

är barn- och Vi anser dock landstingens undomshabilitering. att behoven av också kan andra expertstöd tillgodoses genom verksamheter, i nära samverkan med barn- och ungdomsetter barns och behov. Som exempel habiliteringen, ungdomars kan nämnas barn- och syncentraler, pedagogisk hörselvård, verksamhet samt bl a sjukgymnaster ungdomspsykiatrisk med privat verksamhet. Av särskild för de barn och ungdomar inom vår betydelse som har mindre kända svårigheter och behov är personkrets att deras rätt till kan också utanför det expertstöd tillgodoses egna landstinget vid kunskapscentra, regional habiliteringsverksamhet etc.

Enskildas inflytande

behovet av stärkt inflytande för Remissopinionen påtalade enskilda och deras anhöriga. Inilytandet behöver stärkas på flera sätt. Här föreslår vi rätten till en individuell plan. För barn och med omfattande funktionsnedsättningar ungdomar blir det ofta naturligt att den upprättas i ett första steg inom barn- och och att samverkan och utungdomshabiliteringen av sedan sker med aktuell kommunal verksamhet. byte plan vårt får skyldighet att Enligt förslag sjukvårdshuvudmannen individuella habiliteringsplaner enligt en föreskrift i upprätta HSL. Beträffande olika stödinsatser som kommunen tillhandahåller har den enskilde rätt till en individuell plan enligt vårt förslag till LSS. Enskildas inflytande och gällande sekreskall beaktas. Som vi i annat sammanhang tesslagstiftning föreslår bör försäkringskassan reguljärt ta del av dessa planer, ta initiativ till mellan huvudmännen och göra samordning Vissa Detta har under enskildas tidiga barn- och uppföljningar. ungdomsår ofta en mindre omfattning försäkringskassans insatser blir mera tydliga ju äldre barnet blir och aktualiseras särskilt, när stödinsatser som handikappersättning och den av oss kommer i fråga (efter 16 föreslagna assistansersättningen år). Vi menar vidare att rätten att beslut är väsentlig överklaga för att stärka självbestämmande och inflytande. till den kan beslut om Enligt förslaget nya lagen, LSS, särskilda insatser överklagas och bli föremål för domstolspröv-

mng. Vi menar även att enskildas inflytande också måste stärkas

172 Särskilt stöd och service till barn och familj

att inom olika genom personal kompetensområden får utbildning i frågor som rör enskildas och inflytande rättigheter. Frågor om avser vi att behandla i personalutbildning vårt slutbetänkande. Det stöd och den återkommande psykosociala kunskapsförmedling om i funktionsnedsättning, stödmöjligheter etc, som stor i remissvaren omfattning eiterfrågades från företrädare för vi handikapporganisationer menar är ett självklart inslag för att värna enskildas rätt till Det i ett inflytande. ingår sakkunnigt expertstöd och i habilitering, men ersätter inte den sakkunniga information som är ett i verksamheter inslag som ligger inom primärkommunernas ansvarsområde. Det finns rik dokumentation om av att barn och betydelsen ungdomar med samt deras funktionsnedsättningar närstående får kunskap om olika aspekter på den funkskada/sjukdom/ tionsnedsättning som är aktuell i den enskilda situationen. Det finns även erfarenheter hur betydande av en god kunskapsförmedling tar sin i den enskildes utgångspunkt behov, egna erfarenheter och möjligheter att ta emot information. På motsvarande sätt har det även samlats stor erfarenhet av hur stöd kan utformas efter individuella psykologiskt behov och erbjudas varierande insatser som genom stödjande samtal, krisstöd eller, mera och ingående bearbetande, genom en längre tids psykoterapi. Vi anser bl a att barns, och föräldrars ungdomars möjligheter att utöva inflytande, att använda sina erfarenheter och att vara i kan delaktiga samhället stärkas genom dessa insatser, som konstruktivt frigör egna resurser. Utöver detta stöd menar vi att inom landstingskommunen skyldigheten att organisera insatser för skall svahabilitering ra för den särskilda som vi behöver föräldrautbildning anser komplettera en allmän föräldrautbildning. Utan att här beskriva de ingående mycket positiva erfarenheter som finns av för föräldrar vill vi gruppverksamhet peka att den ofta får karaktär till på av hjälp Självhjälp genom att föräldrar varandra sina erfarenheter och delger t.ex skapar anknytning till den aktuell i handikapporganisation som är den enskilda situationen. Vi menar att detta är av särskilt stor betydelse för föräldrar med föräldrar invandrarbakgrund resp. som har funktionshinder. själva

Särskilt stöd och service till barn och familj 173

-

6.1.8 Behov av stöd och service rätt till insatser i

barns och olika

ungdomars miljöer

De och det expertstöd som vi tidigare lagt habiliteringsinsatser om är inte för att barn och förslag tillräckligt erbjuda ungdomar inom vår levnadsvillkor. De behöver, personkrets goda liksom sina kvalificerat och stöd och närstående, mångsidigt service från rad verksamheter som i företrädesvis har en dag som huvudman. primärkommunen För personkrets gäller att delar av detta stöd omsorgslagens också tillhandahålls som särskilda omsorger med landstingen som huvudmän i till Särskolan. resp. anslutning Vi kan emellertid konstatera, att sin omsorgslagen genom 12 § för överlåtelse från till komöppnar möjligheter landsting mun av ansvaret för de särskilda omsorgerna och att detta som en i omsorgslagens föruttrycks naturlig utvecklingsväg - arbeten. Överlåtelse länsvis eller i enskilda kommuner har också skett. Särskolan har nyligen varit föremål för utredningsarbete om ändrat Därvid har framkommit skäl huvudmannaskap. som talar för att övertar ansvaret för särprimärkommunen skolan. Vi har omnämnt de som landstingen tidigare skyldigheter är De avser elevhem m.m. för ålagda genom elevhemslagen. rörelsehindrade och vissa andra barn och ungdomar med fysiska funktionsnedsättningar. Beträffande det till elevhemsverksamheten knutna finns redovisat hur det expertstödet tidigare vårt till HSL i LSS. I enligt förslag regleras genom tillägg resp. det vi för hur andra delar av stöd enligt följande redogör kan insatser till stöd och servielevhemslagen erbjudas genom ce som våra skall tillhandahållas av primärkomenligt förslag munerna. Det barn- och blir särskilt integrerade familjeperspektivet när det stöd och service som beskrivs i det följantydligt gäller de. Kraven och kontinuitet, självbestämmande på helhetssyn och samt är berättigat stora. Det inflytande tillgänglighet reformarbete som vi anser med i de nödvändigt utgångspunkt stora behoven hos vår tar i fasta att personkrets hög grad på dessa krav skall uppfyllas. Praktiskt och stöd till barn och familj måste psykosocialt kännetecknas av en växelverkan som utformas efter ingod

174 Särskilt stöd och service till barn och familj

dividuella behov. Föräldrar måste även kunna påräkna hjälp att få tillgång till stöd som lämnas av verksamhet hos annan huvudman.

Biträde av assistent

personlig

Det finns en rad erfarenheter som talar för Värdet av personlig assistans, dvs. hjälp och stöd som till den enskilde och knyts finns för honom eller henne i olika verksamheter tillgängligt och under olika tider på dygnet. En assistent ersätter personlig inte den som behöver finnas for att bedriva verkpersonal en samhet, t.ex. inom och barnomsorgen skolan, på fritiden, en PRAO-period osv. Assistansen är ett personligt stöd som gör det möjligt för barnet eller den unge att delta på lika villkor i en verksamhet. av dess och Utformningen stödet, innehåll valet av person som skall utföra uppgiften skall av den präglas enskildes och önskemål och familjens behov. Många barn och ungdomar inom vår behöver personkrets ett stöd som särskilda personligt bygger på kunskaper om individuella Det kan barn med hjälpbehov. exempelvis avse svår utvecklingsstörning i kombination med andra funktionsnedsättningar, barn med autism barn med (barndomspsykos), andra kommunikationshinder eller med tillstånd som kräver kunskap om specifika t.ex. vid svår omvårdnadsbehov, epilepsi och störningar i vitala funktioner som rör bl.a. andning. Inom har vårdaomsorgsverksamheten begreppet personlig re präglats för att uttrycka kvalitetskrav på personlig assistans. Vi menar att barn och inom vår ungdomar personkrets genom föreskrüter i den skall nya lagen (LSS) ges en rättighet att erhålla biträde av assistent efter sina personlig behov. Denna assistans avser också det stöd som hittills benämnts personlig vårdare. Kommuner bör att tillåläggas skyldighet handahålla denna assistans, även för barn i åldrar under den 16-årsgräns som föreligger beträffande den s.k. assistansersättningen (se kap. 9). För att kvaliteten hos den upprätthålla personliga assistansen bör kommunen ta ansvar för att den personal som utför uppgiften utöver handledning och från den enskilda kunskap familjen också får tillgång till mer i generell utbildning frågor som rör situationer. I detta handikappande syfte bör god sam-

Särskilt stöd och service till barn och familj 175

verkan etableras med sjukvårdshuvudmännens företrädare för Vi anser också att den som har habiliteringsverksamhet. uppatt vara assistent bör ha tillgång till handgiften personlig ledning, då det ställer särskilda krav att utföra sina arbetsuppi mycket nära samverkan med föräldrar som självfallet gifter har huvudansvaret för barnets välbefinnande.

Ledsagarservice till barn och ungdom

I till om assistans vill vi också anslutning frågan personlig att den kan ta formen av ledsagarservice som uppmärksamma i kan enskilda enligt socialtjänstlagen. dag erbjudas I vissa som rör barn och ungdom sammanhang gränsar också till stöd som behövs för att avlösa förledsagarservice äldrar och barnet och den en innehållsrik fritid ge unge på egna villkor. - Vi anser att ledsagarservice också den med personlig - barn utformning skall kunna erbjudas och ungdom som en de föreskrifter som vi föreslår i LSS om rättighet enligt personlig assistent resp. om tidsbunden hemtjänst.

Kontaktperson

Biträde av en är en insats som kan komma i kontaktperson både nuvarande och socialtjänstlagen. fråga enligt omsorgslag förarbeten till allmänna råd från soci- Enligt omsorgslagen, och cirkulär från de båda kommunförbunden har alstyrelsen kontaktmannafunktionen för utvecklingsstörda ett rikt individuellt innehåll, är ett medmänskligt stöd och kan ge hjälp att hitta serviceinsatser m.m. Den ersätter inte exempellämpliga vis god man eller förvaltare. Vi att denna funktion är och kan tillanser, betydelsefull behov också hos andra än utvecklingsstörda inom vår godose personkrets. Vi har kunnat konstatera, att möjligheter att få kontaktperson varierar mellan de olika landstingens omsorgsverksamhet. Det är också så att funktionen företrädesvis har ansetts ett behov hos vuxna. fylla Vi menar att behovet av kontaktperson bör uppmärksammas mera och till aktiva insatser för att betydligt ge upphov till detta stöd. Behovet kan också hos skapa tillgång föreligga

176 Särskilt stöd och service till barn och familj

yngre personer och bl.a. ta formen av fadderverksamhet inom t.ex. föreningsliv och annan fritidsverksamhet. Funktionen bör enligt vår mening också utsträckas i vissa avseenden. De har att göra med behovet att bättre skapa till

tillgänglighet stöd från olika verksamheter. En kontakt-

person kan i detta den enskilde med sammanhang hjälpa information, hålla vissa kontakter med olika och stärka organ den enskildes initiativ sätt. I detta avseende kan egna på flera en kontaktperson en roll barn och fylla viktig för både familj. Vi vill särskilt behovet av detta peka på stöd för föräldrar med liksom med invandrarbakgrund, för föräldrar egna funktionshinder. Vi tänker oss att en kan kontaktperson vara en befattningshavare hos kommun eller landsting men anvisar här inte någon speciell yrkesbakgrund. Också andra med intresse och god samhällskunskap kan komma i fråga. Enskilda (barn och föräldrar) skall vårt ha enligt förslag rätt till denna insats. Kommunerna skall personliga åläggas skyldighet att tillgodose behovet och när det gäller kontaktperson som till lekmannauppdrag svara för ersättning kontaktpersonen.

Avlösarservice i hemmet

En mycket viktig tillgång för att skapa goda levnadsvillkor för barn och är en Flera har familj välfungerande avlösarservice. beskrivit värdet både i form av insatser och regelbundna som en möjlighet till vid behov som inte eller hjälp är förutsedda planerade. Uppföljningar - bl.a. på initiativ av intresseorganisationer har visat, att behovet inte tillgodoses i den kvantitet och med den kvalitet som önskar. Framför allt familjerna efterlyser föräldrar s.k. tid (även avlösningsservice på obekväm nätter). Också att möjligheten påräkna en regelbunden, jämn insats, utförd av samma ses som en Den person, nödvändig hjälp. riktar till hela den kan sig familjen, bl.a. genom att möjliggöra att föräldrar kan i som ibland åt engagera sig syskon ställs sidan på grund av behovet av stora omvårdnadsinsatser till det barn som har omfattande funktionsnedsättningar. Det bör sägas, att vissa kommuner under senare år mycket

Särskilt stöd och service till barn och familj 177

aktivt och med gott resultat försökt förbättra denna avlösarservice. Vi vill framhålla att det också i detta sammanhang är väsentligt att den som utför avlösarservice får tillgång till utoch utöver den vägledning som förbildning handledning, äldrar svarar för. självfallet Vi anser att avlösarservice skall vara en rättighet enligt den nya lagen LSS.

och korttidsvistelse utanför det

Korttidstillsyn

egna hemmet

korttidsvistelse utanför det hemmet Korttidstillsyn resp. egna är insatser som både har karaktären av att kunna ge barn och ett värdefullt tillskott fritidsverksamhet och ungdomar genom familjen möjlighet till avlösarservice. Begreppen återfinns som särskilda omsorger i nuvarande omsorgslag. Den som avses gäller barn och ungdom över korttidstillsyn 12 år och täcker tider som före och efter skolans slut, lovdagar m.m. och kommuner samverkar ofta när det gäller Landsting att anordna verksamheten (som landstingen nu är skyldiga att tillhandahålla). Insatsen kompletterar den skolbarnsomsorg som kommunen tillhandahåller för yngre barn. Korttidstillsyn av detta slag efterfrågas i hög grad av föräldrar till barn också utanför Barn omsorgslagens personkrets. och med omfattande funktionshinder har ofta behov ungdomar av att tillsynen kan organiseras som en särskilt anpassad fritidsverksamhet. Den kan kombineras med eller ibland ersätta ett allmänt utbud av aktiviteter etc. eller de på fritidsgården särskilda aktiviteter som förekommer vid skollov vanligen genom t.ex. den kommunala fritidsförvaltningens samverkan med m.fl. Föräldrar till barn och med föreningar ungdomar omfattande funktionsnedsättningar måste under ett mera skede än andra föräldrar få tillgång till organiserad långvarigt för sina barn av att barnens funktionsnedtillsyn på grund ställer krav på kvalificerad hjälp. Tillsynen måste sättningar kunna ett sätt som föräldrarnas möjligerbjudas på tryggar heter att delta i arbetslivet. Erfarenheter som nått utredningen visar att många föräldrar inför bl.a. skollov tvingas att

178 Särskilt stöd och service till barn och familj

som är så sköra och osäkra att de till pussla ihop lösningar sist resulterar i att föräldrarna måste vara hemma från sitt arbete. vår skall korttidstillsyn för barn över 12 Enligt uppfattning år vara en som i LSS. Beträifande innehåll, rättighet, anges m.m. vi ifrån att det reformarbete som för organisation utgår närvarande och inriktas på kommunens ansvar för skopågår - hos barn och inom la fritid särskilt beaktar behoven ungdom vår personkrets. Vi menar att hänsyn också skall tas till att en kvalificerad av detta kan medverka till barnens tillsyn slag och frigörelse och delaktighet i samhället. ungdomarnas Korttidsvistelse utanför det egna hemmet anordnas för barn och inom vår olika stödungdom personkrets på sätt; genom särskilda korttidshem (utformade familj, lägervistelser, genom som de elevhem vi beskriver i det följande). Insatsen regleras för vissa Liksom avlösarservice i övrigt enligt omsorgslagen. bör denna form kunna erbjudas såväl som en regelbunden insats som en vid akuta behov. Innehållet i verksamlösning heten bör från barnets behov. Detta ställer krav utgå på god samverkan med föräldrar, om olika funkpersonalens kunskap och ett varierat utbud av bl.a. fritidsintionsnedsättningar satser. I vissa kan verksamheten också behöva sammanhang barnet möjlighet att mera intensivt delta i någon erbjuda behandlings- eller träningsaktivitet. Positiva erfarenheter har inom bl.a. omsorgsverksamhet och verksamhet för rörelsehindrade barn vunnits genom att ett antal familjer haft ett visst korttidshem att vända begränsat sig till. Vi menar att detta kan ge mycket värdefull hjälp för barn och ungdomar som har särskilda svårigheter att byta Det bör beaktas att vissa barn och inom miljö. ungdomar personkretsen har behov av medicinska omvårdnadsinsatser i samband med korttidsvistelser. Resurser bör i detta hänseende ut i samverkan mellan huvudmännen. Bristen på bl.a. byggas kvalificerat kunnande om medicinska omvårdnadsbehov har lett till att barn och ungdomar utan akuta behandlingsbehov hänvisats till sjukhus i stället för till ett välrustat korttidshem. Rätten till korttidsvistelse, i olika former, med arrangerad till och vuxnas behov anser vi skall hänsyn barns, ungdomars tillkomma alla inom och regleras i LSS. Skylpersonkretsen

Särskilt stöd och service till barn och 179 familj

dighet att tillgodose behovet skall åvila primärkommunen som i förekommande situationer har att samverka med sjukvårdshuvudmannen för att tillgodose behov av särskilda medicinska omvårdnadsinsatser och av den art behövligt expertstöd som sjukvårdshuvudmannen i över. övrigt förfogar

Förstärkt till

tillgång barnomsorg

Vi har i det föregående våra förslag till genom kompletteringar av HSL och till den genom förslaget nya lagen, LSS, tagit fasta på behov av förstärkta insatser för barn och vilka familj framkommit bl a i remissynpunkter till utredningen. Det har i dessa synpunkter och genom bl a Socialstyrelsens Allmänna råd, är för alla barn också Barnomsorgen (199121), framkommit behov av förstärkta att få till möjligheter tillgång barnomsorg genom en förändring av möjligheter att överklaga beslut om barnomsorgsplats enligt 15 § SoL. För närvarande gäller, att ett avslag på framställan om barnomsorgsplats med förtur, när barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling inte kan överklagas genom förvaltningsbesvär, utan endast genom kommunalbesvär. Vi menar att att möjligheter överklaga genom förvaltningsbesvär är för att enskildas behov väsentliga tillgodose enligt intentionerna i 15§ SoL. Rätt till i förskola/fritidshem plats med förtur avser också att behovet av kommunerunderstryka nas uppsökande verksamhet som skall ge förutsättningar för barnet att få en förskole/fritidshemssituation som på ett kunnigt sätt anpassas efter individuella stödbehov. Här spelar den rättighet till individuell som vi en plan föreslagit väsentlig roll. Vi föreslår här möjlighet att överklaga beslut genom förvaltningsbesvär angående rätten till i förskola före sexplats årsâldem och rätten att med förtur anvisas plats i fritidshem. i

Ändringen skall ske genom

föreskrift SoL. kompletterande

Familjehem

Familjehem har blivit ett som avser flera olika funkbegrepp tioner inom samhällets stöd till barn och ungdom. Det avspeglas i socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestäm-

180 Särskilt stöd och service till barn och familj

melser vård av och Barn om unga (LVU) omsorgslagen (OL). och inom vår kan vara berörda av åtungdom personkrets dessa lagar. gärder enligt samtliga Här avser vi familjehem som en plusinsats med samma syfte som den särskilda omsorgen familjehem enligt omsorgslagen. Det är en vald och i förhållande till barnets hem frivilligt kompletterande uppväxtmiljö. För barn och med funktionsnedsättningar har faungdom halt en särskild för den som miljehemmen betydelse grupp och i störst hänvisats till institutioner som längst omfattning barn och med begåvningsuppväxtmiljö, nämligen ungdom har till vårdhemsavveckhandikapp. Familjehemmen bidragit och berett utvecklingsstörda barn möjligheter lingens förlopp till en med kvaliteter som vårdhemmen inte kunde uppväxt Denna funktion att vara ett hem för barn erbjuda. långvarigt med finns kvar som alternativ till bl a utvecklingsstörning elevhem. Det är dock en avsevärt större betoning än tidigare att kontakterna med barnets ursprungliga familj skall bibepå hållas och främjas. I takt med av institutioner och uppbyggnaden avvecklingen olika och stödformer har av psykologiska praktiska fått flera flexibla roller. De är väsentliga inte familjehemmen enbart för med utvecklingsstörda barn utan även för familjer andra inom vår Familjehemmen har i stor ompersonkrets. att avlösa föräldrar och barnen fattning uppgiflen erbjuda återkommande till ett kontaktnät regelbundet möjligheter utanför den egna (eller ibland elevhemmet). Familjefamiljen hemmens lokala benämningar som Stödfamilj, ”helgfamilj, ”kontaktfamilf” m m visar avlösningshem, korttidsfamilj, de varierade funktionerna. När 1988 undersökte familjehemsverksamsocialstyrelsen het inom och kommuner var också mönstret att av landsting de ca 900 barn och som då var i familjehem som ungdomar särskild omsorg enligt OL, så avsågs korttidshemsverksamhet i 2/3 av situationerna. Den traditionella, mera forlångvariga men av insats förekom i 1/3 av familjehemmen. Vi har om det för vår finns behov av övervägt personkrets som en särskild enligt LSS. familjehem rättighet Vi har därvid funnit skäl att även fortsättningsvis se familsom en av de särskilda insatserna och en rättighet för jehem

Särskilt stöd och service till barn och familj 181

barn inom vår personkrets (dvs. utöver vad som föreskrivs om i SoL och familjehem LVU). Vi ett i de menar att familjehemmen utgör väsentligt inslag olika alternativ till kort- eller långvarig avlösningsservice som skall kunna efter deras primärkommunen erbjuda familjerna individuella behov och önskemål. Vi anser att det finns fördelar med att en och samma huvudman har ansvar för reoch kostnader i samband med familjekrytering, uppföljning hemsverksamhet. Vi menar vidare att det (även om vårdhemsavvecklingen i stort finns behov av kvalificerade familjehem som i fullföljts) samverkan med barnens ett välutvecklat tvärfackföräldrar, m.m. kan barnen en varaktig uppväxtligt expertstöd erbjuda utanför det hemmet. Familjehemmen skall på motmiljö egna svarande sätt som föräldrahem få del av de insatser för psykosocialt och stöd som vi beskriver. praktiskt För att värna om särskilda kvalitetskrav menar vi att familskall i LSS och utformas efter lagförslagets jehem regleras övergripande intentioner. Vi menar att den lilla och mycket utsatta grupp som utgör utan särskild våra vår personkrets en lagreglering byggd på bärande skulle kunna drabbas av brister i t ex utprinciper, och annat stöd för samt avbildning familjehemsföräldrar, saknad av m.m. som anförs som kriregelbunden uppföljning tik mot i stort av i dess familjehemsvården socialstyrelsen utvärdering 1988. Vi avser att lagregleringen av familjehem som en rättighet LSS skall ses som en till huvudmannen att enligt uppfordran särskilt kvaliteter som av och stöd uppmärksamma utbildning till Uppföljning i den enskilda situatiofamiljehemsföräldrar. nen betraktar vi som en för att bl a stärka nödvändig uppgift samverkan mellan barnets föräldrar och familjehemmet. Barnets rätt till andra särskilda insatser måste bevakas också i Även här gäller att åtgärderna skall beskrivas familjehemmet. i en särskild individuell plan.

Elevhem

förekommer i flera författningar och i Elevhemsbegreppet med olika huvudmän. I detta avsnitt utgår vi sammanhang främst från elevhem (1985:568) om särskilda omenligt lagen

182 Särskilt stöd och service till barn och familj

sorger om psykiskt m.fl. samt utvecklingsstörda (OL) lagen (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade barn m.fl. Landstingen är för närvarande huvudman för flertalet av dessa elevhem. 1989 års har i handikapputredning förut ett delbetänkande (SOU 1989:54, Rätt till för svårt rörelsegymnasieutbildning hindrade ungdomar) vissa elevhemsinsatser belyst för en begränsad grupp gymnasieelever och lagt förslag om finansiering m.m. som senare beslutats av riksdagen. Beträffande elevhem vid hänvisar vi statliga specialskolor till det utredningsarbete som pågår efter direktiven (dir. 1990:60) om ny organisation för den statliga skoladrninistrationen. Förutom stat, kommun och kan också enskilda landsting under vissa driva elevhem förutsättningar eller elevhemsliknande verksamheter, som berör vår personkrets.

Elevhem enligt nu gällande omsorgslag för psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

En av de särskilda bostad i omsorgerna enligt 4§ OL är familjehem eller i elevhem för barn och som beungdomar höver bo utanför föräldrahemmet”. I ett avsnitt har vi föregående behandlat frågor om familjehem, som enligt omsorgslagens förarbeten (prop. 1984/85:17 6, sid. 31) vanligen är att föredra, då barn och ungdomar behöver bo utanför föräldrahemmet. Dock anförs ”När ett barn skall beredas bostad utanför föräldrahemmet skall den vällösning jas som är bäst i det individuella fallet. Vi instämmer i detta. De kvalitetskrav som enligt skall omsorgslagens förarbeten gälla för elevhem från barns och utgår ungdomars grundläggande behov. Hänsyn skall tas till behov som hör samtidigt samman med alla barns och till de behov utveckling som följer av olika och

funktionsnedsättningar begåvningshandikapp.

Genom omsorgslagen att barnets fastslogs individuella, psykiska och fysiska behov måste kunna tillgodoses.

Sammanfattningsvis framhålls i prop. 1984/85217 6 följande

kvalitetskrav på ett elevhem: att det skall kunna stöd och stimulans efter enskilda ge elevers behov

Särskilt stöd och service till barn och familj 183

- att det skall ett som också erbjuda omvårdnad, begrepp återfinns i 4 § OL (andra Det avser stöd och hjälp stycket). med behov t.ex. (sid. 62) hjälp att dagliga personliga sköta hygien, att äta, att klä sig, att nå och förflytta sig liksom med t.ex. kläder, skor och hjälp inköp glasögon, I ansvaret för omvårdnaden ligger också hygienartiklar. att se till att den psykiskt utvecklingsstörda får den hälso- och sjukvård, tandvård, samt de tekniska hjälpmedel han behöver. - att ett allmänt fritids- och kulturutbud med kompletteras fritidsverksamhet och kulturaktiviteter genom elevhemsärskilt med tanke barn och som har met, på ungdomar flera funktionshinder (även i 4 § OL, andra stycket) - att kontakter och samverkan med föräldrar (och/eller en värdesätts och underlättas Stödfamilj) - att ett elevhem riktar till ett litet antal elever med ett sig riktmärke motsvarande i elevfyra barn/ungdomar varje hem - att elevhemmet finns i vanlig bostadsbebyggelse.

Vi har fog att anta, att många av de barn och ungdomar som nu bor elevhem behöver mera hjälp, stöd och behandlingspå insatser av olika slag än de som bodde på elevhem 1980. Då fanns i jämförelse med dagens situation ca. 1.000 flera barn och vårdhem, också barn och ungdomar med ungdomar på stora funktionshinder, som i i idag växer upp föräldrahem, eller med elevhem som till föräldrafamiljehem komplement Hit måste också räknas de barn med mycket hem/stödfamilj. komplicerade omvårdnadsbehov, som hittills inte tillgodosetts inom befintlig elevhemsverksamhet och i vissa fall ”bor på sjukhus eller har en i andra avseenden mindre tillfredsställande boendesituation. Genom att särskolan decentraliserats har behovet av elevhemsvistelser grund av geografiska skäl minskat. I elevpå som hänvisades till elevhem grund av gruppen tidigare på skolresor finns också utvecklingsstörda barn långa psykiskt och som i motsvarande situation inte har ungdomar idag någ- ra särskilda omsorger barn och familj får stöd genom särskolan och socialtjänsten. Bland mönster i är (förutom att elevpositiva utvecklingen hemmen nu främst av små enheter) att satsningar på utgörs

184 Särskilt stöd och service till barn och familj

utbildning av personal i elevhem har ökat. Innehållet i utbildningsinsatserna inriktas b1.a. på samverkan med föräldrar och barns och och på ungdomars personlighetsutveckling känslomässiga behov. Elevhem som till föräldrakomplement hem och betonas. familjehem Tillgången till sakkunnigt stöd rörande eleverna och fortlöpande samverkan med företrädare för olika kompetensområden inom habiliteringsorganisationen har ökat. Det är däremot en alltför liten att i elevhem uppmärksamhet på personal har behov av regelbunden handledning i sitt arbete. Det finns behov av att ytterligare utveckla samverkan med föräldrar och syskon och hitta flera flexibla former för förhållandet mellan barnets föräldrahem och elevhemmet. I takt med ökade om och erfarenheter kunskaper av enskilda barns och ungdomars behov uppmärksammas enskilda och som behöver bättre särskilda grupper, tillgodoses genom kunskaper hos personalen, expertstöd, av verkanpassning samhetens innehåll och materiella förutsättningar m.m. Vi har tidigare nämnt barn (i synnerhet i yngre åldrar) med komplicerade omvårdnadsbehov. Hit hör ofta även barn och ungdomar med autism och autismliknande tillstånd, andra barn med begåvningshandikapp och uttalade störpsykiska ningar, bam och med ungdomar oupptäckta hjälpmedelsbehov (t.ex. vid och barn och i syn- hörselnedsättning) ungdomar behov av andra än talet. om kommunikationsvägar Kunskap samverkan med till barn med anhöriga invandrarbakgrund måste också fördjupas. Generellt gäller att från att bo elevhem till övergången på att få en bostad som är efter behov anpassad vuxnas kräver omfattande förberedelser. De hämmas brister b1.a. idag av på gruppbostäder och bostadsformer med service. Det personlig innebär på sina håll kvarboende elever elevhem på långt efter det att den enskilde slutat skolan. Det har också för denna påtalats handikapputredningen att situation lett till att bott i och ungdomar som föräldrahemmet i tonåren flyttat till elevhem enbart kunnat vårdhem erbjudas som boendealternativ efter elevhemstiden, Vilket måste ses som en helt otillfredsställande lösning.

Särskilt stöd och service till barn och familj 185

Elevhem nu gällande elevhemslag (1965:136) enligt

En särskild lag for rörelsehindrade barn eller eljest fysiskt handikappade barn reglerar landstingens skyldigheter att anordna och vård inackordering erforderlig på landstingets bekostnad. Den dels barn under skolåldem, som behöver gäller vård och forskoleundervisning, dels barn och ungdomar som behöver elevhem för att kunna delta i grundskoleundervis- Insatserna är för den enskilde. ning. avgiftsfria handikappade bam definieras inte Gruppen eljest fysiskt närmare. inte barn, för vilkas vård och under- Lagen gäller visning särskilda bestämmelser gäller (1 §, tredje stycket). Lagmotiven har här avsett att utesluta bl.a. döva och hörselskadade bam m.fl. som bor på elevhem i anslutning till de statliga specialskolorna. Elevhemmen tillkom for att undvika långa och ansträngande Skolresor men också for att praktiskt kunna kombinera vård och För vissa barn att undervisning, behandling. gällde deras behov måste tillgodoses med kvalificerade resurser som kunde orter med barnmedicinsk klinik. erbjudas på Utvecklingen har sedan elevhemslagens ikraftträdande haft ett annat som minskat eller förändrat elevhemmens förlopp ursprungligen planerade antal och verksamhet. I vissa avseenden har deras betydelse ytterligare betonats, dels som dels som centra for och korttidshem, fördjupade specialiserade habiliteringsinsatser (regional habilitering). Vid kartläggning 1989 fanns i hela handikapputredningens landet 62 elever som var terminsboende. Senare beräkningar - (infor höstterminen 1991) ger för landet ett behov av 30 40 platser. vår gick ett fåtal av de termins- Enligt kartläggning boende barnen i låg- och mellanstadium. Vissa elever hade lämnat grundskolan, gick i gymnasium eller ägnade sig åt annan verksamhet, dvs. de omfattades inte av elevhemslagen även om de bodde ett elevhem inrättat efter den. på Befintliga elevhem har kommit att spela en roll for äldre - grundskoleelever och for vissa gymnasieelever som ett led i deras från foräldrahemmet. Elevhem har för kortafrigörelse re eller längre tid tillgodosett ungdomarnas behov av att möta

186 Särskilt stöd och service till barn och familj

jämnåriga med erfarenhet av rörelsehinder. har vi Tidigare dock konstaterat att elevhemslagen inte omfattar gymnasieelever (vilkas situation vi beskrev i delbetänkandet SOU 1989:54), inte heller äldre ungdomar som bor kvar på elevhem för att lämpliga bostäder med stöd och service saknas. Ytterligare en funktion hos elevhemmen är att de i vissa situationer använts vid behov av insatser som for andra barn och vid inom barn- och ungdomar ges behandlingshem ungdomspsykiatri eller i familjehem etc. enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga. I mindre omfattning har elevhemslagen reglerat åtgärder for att skapa boende- och omvårdnadsvillkor for barn med mycket omfattande skador och behov av kvalificerade medicinska insatser. Som vi också redovisat beträffande elevhem for psykiskt utvecklingsstörda m.fl. bor en del av dessa barn på sjukhus. Efter våra föreslår vi att elevhem skall vara överväganden en insats som vid behov tillkommer den enskilde som en rättighet enligt förslaget till LSS. Den ersätter därvid motsvarande föreskrifter i omsorgslagen och elevhemslagen. Elevhem är en av flera insatser som riktas till barn och ungdomar inom vår personkrets i syñe att erbjuda fortlöpande stöd och service med individuell anpassning. Dessa insatser måste ses som en helhet och kuima användas flexibelt efter barnets och familjens behov. Utvecklingen har också visat, att gränserna mellan olika boendealternativ för barn (föräldrahem, elevhem) tenderar att familjehem, korttidshem, mjukas när är att med foräldrahemmet som bas upp, utgångspunkten hitta den bästa lösningen i den enskilda situationen. För att understryka möjligheter till en individuell och flexibel användning av elevhem tillsammans med andra stödinsatser anser vi att skall vara den huvudman primärkommunen som och finansierar elevhem enligt LSS for barn organiserar och ungdom inom vår personkrets. Det kräver i flera situationer en mycket välutvecklad samverkan med som har att sjukvårdshuvudmännen skyldighet HSL insatser for habilitering. I flera situatioenligt organisera

Särskilt stöd och service till barn och 187 familj

ner krävs en samverkan mellan kommuner för att tillgodose behov hos små med omfattande grupper funktionsnedsättningar. Vi har övervägt andra benämningar än elevhem för denna särskilda insats, som har flera funktioner vad betydligt än elevhemsbegreppet vanligen förmedlar. Bland de som begrepp diskuterats är för barn och grupphem ungdom. Vi har dock valt att istället for att hävda ett nytt begrepp använda elevhem och markera dess benämningen nödvändiga och samt behovet olika mångsidiga användningsområde av inslag av förstärkta resurser. Med utgångspunkt i våra de bärande kvalitetskrav, princiskall elevhemmen barn och perna, erbjuda ungdomar en god uppväxtmiljö. Elevhemmen skall vara ett kompletterande stöd till barnens och Det ungdomarnas föräldrahem/familjehem. innebär att barnen och skall ha ungdomarna varaktig anknytning till någon familjemiljö utanför elevhemmet. Hur kontakterna utformas måste av barnet/den avgöras unge och/eller hans/hennes närstående. Huvudmannen och personalens uppgift är att underlätta och stödja samspelet mellan barnets/den olika unges miljöer. Varje barn och har rätt till insatser utformas ungdom som efter hans/hennes behov. Detta leder till att verksamhet och miljö utöver grundläggande kvaliteter som gäller alla elevhem också måste anpassas efter dem som bor i ett visst elevhem. Det åligger huvudmannen att inom sitt ansvarsområde underrätta om och behov och sig barns, ungdomars familjers att på bästa sätt utveckla resurser som kan dem. Intillgodose satserna skall i en individuell uttryckas plan. Vidare är det en skyldighet för huvudmannen att tillgodose enskildas behov av sakkunnig information om olika insatser och deras möjligheter att efter beanpassas bamets/familjens hov. Till skyldigheten att information vi ge sakkunnig knyter också en skyldighet att vid behov enskildas önsketillmötesgå mål om att ett och med på ingående sätt hjälp av expertstöd bearbeta en valsituation mellan t.ex. och elevhem. familjehem Behov av att under längre tid bo utanför föräldrahemmet men med familjeanknytning uppstår av en rad olika anledningar. Även om vi redovisat erfarenheter tidigare positiva av så måste också de situationer kunna familjehem respekteras när detta alternativ överges till förmån för elevhem. Det

188 Särskilt stöd och service till barn och familj

kan situationer där med rörelsehinder vill gälla tonåringar pröva sin självständighet och bo tillsammans med andra ungdomar i samma situation, barn och ungdomar med mycket omfattande behov av medicinsk-tekniska insatser eller familjer som funnit att den bästa lösningen är ett närbeläget förstärkt korttidshem/elevhem där barnet t.ex. vistas tre fasta vecka, i övrigt i föräldrahemmet. dygn per I situationer måste elevhemmets verksamhet forsamtliga mas så att den kan behålla och utveckla psykologiska, sociala och materiella egenskaper hos en god uppväxtmiljö, ett hem, som också räknar med barnets anknytning till andpersonliga ra miljöer. elevhem till ett under en avvecklingstid

Övergång

från kvarvarande vårdhem för vuxna utvecklingsstörda får inte ske. Det är inte heller ett fullgott bostadsalternativ att efter skoltidens slut bo kvar elevhem. Också i detta hänseende på måste förberedelser för andra bostadsformer (gruppbostad mil.) vidtas i mycket god tid och samordnas med en planering av andra insatser som den unge behöver. förordade i sitt slutbetänkande (SOU Omsorgskommittén en viss inom i elevhem för 1981:26) heterogenitet barngruppen Vi stöder den tanken, men menar att en utvecklingsstörda. avvägning måste ske utifrån olika behov, t.ex. intressegemenatt kommunicera med tecken eller annat skap, möjligheter gemensamt språk, gemensamma behov av viss särskild komhos (t.ex. för att behov av medicinspetens personal tillgodose ka insatser). Barn och i behov av elevhem kan i vara i ungdomar princip åldrar från under sju år till över 20 år (till skolrätten upphör). Det är vanligast, att yngre barn i första hand tillgodoses genom kvalificerade insatser med stöd och service till föräldrahem och Dock har vi inte satt någon nedre åldersfamiljehem. bl.a. med tanke vissa barn med stora behov av kvaligräns på ñcerad särskilt utbildad och teknisk utrustning. personal Barn som bor elevhem måste förutsättlångvarigt på ges att i stabila kontakter med andra ningar uppleva trygghet barn och på elevhemmet. Därför har vi tidigare anfört personal att med stor är kräkorttidsplatser genomströmning mycket vande både för de barn och den som tillsammans personal bildar den Om elevhemmet i samma lävaraktiga gruppen.

Särskilt stöd och service till barn och familj 189

har korttidsverksamhet och bostad for långvarigt genhet/villa boende bör strävan vara att minska for den påfrestningarna fasta t.ex. att endast vissa (ett mindre antal gruppen genom barn) återkommande använder elevhemmet som korttidsbostad. i en och samma lägenhet/villa skall bestå av Barngruppen ett litet antal Motivet är att varje barn som barn/ungdomar. behöver assistans (ibland även i en liten dygnet runt) grupp av många olika barn och vuxna. samtidigt omges personer, barns krets av kontakter är beroende av möten och Varje samverkan med dem som i barns vardag. Ju ingår övriga större antal barn desto större blir antalet nödvändiga samband for att hålla sig informerad, delta i olika aktiviteter, engagera sig i kontakter osv. Elevhem kommer våra att enligt antaganden efterfrågas främst av de barn och som enligt gällande omungdomar och redan har till elevsorgslag elevhemslag lagfást tillgång hemsinsatser (samt elever vid specialskolor). Detta statliga förutsätter att vi även solidariskt antagande fortsättningsvis utvecklar olika andra former av stöd och service som riktar sig till barn och med stora funktionshinder och deras ungdomar familjer. Avlösningsservice och korttidshem är väsentliga inmed en som i dag inte motsvaras av tillgången slag eñerfrågan (i omfattning, utfornming m.m.). Våra om elevhem skall anknytas till övriga forslag forslag om rätten till en individuell plan, uppsökande inflytande, verksamhet, m m. kunskapscenter I vårt slutbetänkande återkommer vi till frågor om personalutbildning. Genom några vill vi emellertid redan här peka på exempel hur olika behov hos barn och ungdom måste styra utfornming av verksamhet och miljö i elevhem. Med tanke att vissa är små och har på handikappgrupper behov av omfattande insatser från flera kompetensområden innebär det ibland att flera kommuner måste kunna samverka vid inrättande av elevhem med vissa specifika inslag i sin verksamhet och i sitt innehåll. Barn och med autism och autismliknande tillungdomar stånd kan behöva tillgång till en inne- och utemiljö, som både till kontakter med andra och for ger tillgång ger utrymme avskildhet ett välstrukturerat och långvarigt enligt mycket

190 Särskilt stöd och service till barn och familj

Med denna kan barnen och program. plattform ungdomarna gradvis vägledas till större och ett mera flexisjälvständighet belt med andra utanför den samspel närmaste kretsen. Behovet av kontinuitet och är stort och ställer helhetssyn mycket omfattande krav på personalens kompetens, inlevelsefönnåga och dimensionering. Fast etablerad och kontakt regelbunden mellan elevhem och bampsykiatrisk verksamhet/habiliteringsverksamhet bör finnas. för är en Handledning personalen nödvändighet som i hög grad motverkar oönskad personalomsättning. Höga krav ställs också på till personalens förmåga ingående samverkan med barnens fritidsverkfamiljer, skola, samhet osv. Förberedelser för vuxenliv kräver ungdomarnas omfattande insatser och mycket god framförhållning. Motsvarande samverkan med barnet och dess olika miljöer krävs av den personal som i ett elevhem stöd till svårt ger

psykiskt utvecklingsstörda som har flera andra

ungdomar funktionshinder. Innehåll i verksamhet och måste miljö bygga på att värnas och att inte alltid så att integritet tydliga sätt kommunicera uppmärksammas och stärks. Detta kräver bl.a. att behovet av individuella hjälpmedel (ett eftersatt tillgodoses område) och att bostadens fysiska förutsättningar (utrymme, tillgänglighet etc.) är goda. Kraven på personalen är liksom i det liksom tidigare exemplet stora. Handledning behövs fortför att bl.a. förståelsen av livskvabildning fördjupa begreppet litet för i denna situation. ungdomar Elevernas möjligheter till kontakt med anhöriregelbunden eller måste underlättas bl.a. ga Stödfamilj genom en beredskap hos personalen att ge anhöriga och/eller Stödfamilj naturliga tillfällen att efter önskemål delta i t.ex. omvårdnad och fritidsaktiviteter. Elevhemmets måste sådan att belägenhet vara utemiljön kan användas utan svårigheter av den som är helt beroende av förflyttningshjälpmedel och personlig, praktisk hjälp. Vi har erfarit att detta, som ter är sig självklart, mycket bristfälligt tillgodosett på många håll. Det leder till att spontana tillfällen till aktivitet stimulerande erfysisk utomhus, farenheter etc. blir hårt bundna till tillgången på transportservice och begränsas. Barn med och

omfattande funktionshinder

stora omvårdnadsbehov, inte minst i medicinskt hänseende, måste självfallet ha tillgång till den kvalificerade och konsultverksampersonal het som de behöver för sin överlevnad, utveckling och sitt

Särskilt stöd och service till barn och familj 191

välbefinnande. Flera av dessa barn befinner sig idag på sjukhus utan att deras aktuella tillstånd kräver det. Deras tillgång till stimulans och känslomässig trygghet är beskuren liksom föräldrars och att hålla kontakt med dem i syskons möjligheter en mera och Dessa barn behöver avspänd vardaglig miljö. elevhem som kan erbjuda säkerhet och trygghet i medicinskttekniskt hänseende och samtidig tillgång till kvaliteter som på olika sätt ger dem bästa möjliga förutsättningar i övrigt. I detta ingår självfallet kontakter med personer som står barnet nära. Det ställs ofta specifika krav elevhemmets utformpå ning och närhet till medicinska resurser utöver dem som finns i en välutbildad personalgrupp. I vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19 sid. 135) redovisade vi erfarenpreliminära heter från en av socialstyrelsen utförd undersökning av situationen i landet för barn och ungdomar med nämnda omfattande behov. har redovisats i sin helhet (1991) och över- Undersökningen lämnats till handikapputredningen. Inom ramen för rätten till elevhem enligt förslaget till LSS skall också det individuella behovet av elevhem med hög medicinsk kompetens tillgodoses. Det skall ske dels genom att personalens utbildning och kompetens också omfattar kunnande om medicinska omvårdnadsbehov, dels genom fast etablerad samverkan (bl a genom konsulttjänster) med landssom Det enskilda barnet skall vid tingen sjukvårdshuvudmän. akuta behov som andra ha tillgång till behövliga specialistresurser på sjukhus. Men även den omvårdnaden behov av så dagliga rymmer omfattande och allsidiga medicinska insatser att det måste finnas en fast struktur för hur dessa behov skall tillgodoses med kvalitet, kontinuitet och till barnets andra behov. hänsyn Den individuella planen som vi tidigare beskrivit får en särskilt betydelsefull roll i dessa situationer. Planen måste

utvisa vilken verksamhet (funktion) som har samordningsan-

dels beträffande den omvårdnaden, dels vid konsvar, dagliga takter med olika specialistresurser inom bl a hälso- och sjukvården. I det senare fallet talar de sammansatta och varaktiga behoven för att till en verksamhet för samordning förläggs barn- och Den kan också förungdomshabilitering. erbjuda äldrar stöd för en individuell planering som beaktar hela familjens situation och behov av praktiska och psykologiska insatser.

192 Särskilt stöd och service till barn och familj

Vi hänvisar även till i 8 om ”små och mindre förslag kapitel kända handikappgmpper.

Vissa ungdomsfrågor

Genom kontakter med eller motsvarande inungdomsförbund om och forskning med inhandikapprörelsen, genom projekt med handikapp samt enskilda riktning på ungdomar genom initiativ har utredningen uppmärksammats på att ungdomars stödet till med omfattande funktionsnedsättningar ungdomar måste utvecklas för att ge en bättre plattform vid övergången till vuxenlivet. Vi avser sådant stöd som vi föreslår i andra avsnitt praktiskt för att förbättra till i samhället förutsättningar delaktighet en service, individuellt genom god bostadssituation, personlig anpassade utbildningsinsatser, välfungerande sysselsättningsoch arbetsförhållanden och en meningsfull fritid m m. Vi menar dock att ungdomar med omfattande funktionsnedockså behöver andra insatser av betydelse för att sättningar en helhet i stöd och service. De tar sikte på att ungdomsskapa åren för alla erbjuder stora psykiska och fysiska omställningar och en ibland för att finna fram till ett ansträngande process oberoende och Denna kan en egen identitet. utvecklingsperiod i av som hör samman med funkhög grad präglas upplevelser och dess i psykiskt, fysiskt och socitionsnedsättningen följder alt hänseende. Också närstående är berörda av förändringar ungdomarnas i och praktisk bemärkelse. Många gånger inger psykologisk situationen oro som sträcker över ett en sig mycket långt Detta har i särskilt hög grad förmedlats framtidsperspektiv. till av föräldrar till barn och ungdomar som för utredningen sin överlevnad och sitt välbefinnande är helt beroende av och stora omvårdnadsinsatser. Deras kontinuerlig daglig hjälp närstående har med rätta stora den konkreta förväntningar på att stöd och service bärande innebörden av enligt utredningens skall kunna tillförsäkras enskilda och med principer ges garantier om individuell och kontinuitet. Situatioanpassning nen är inte tillfredsställande i och leder bl.a. till att många dag föräldrar har ett stort omvårdnadsansvar för unga vuxna som andra bostads- och omvårdnadssituatiolångt tidigare genom ner m m borde ha fått tillfälle till efter sina förutfrigörelse

Särskilt stöd och service till barn och 193 familj

sättningar. Genom inventeringar vet vi att detta förhållande inte är för vuxna med ovanligt exempelvis unga psykisk utvecklingsstörning, med etter traumatisbegåvningshandikapp ka hjärnskador samt vuxna med unga funktionsnedsättningar efter psykoser som utvecklats under tonåren. Utöver för att unvälplanerade praktiska förutsättningar derlätta självständighet och oberoende har ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar behov av psykosocialt stöd. Vi avser insatser dels från företrädare för olika kompetensområden - inom habilitering, dels och inte minst stöd genom erfarenhetsutbyte med andra i motsvarande situation. Ungdomar med handikapp redovisar ofta att de har förbisedda behov av nya kunskaper om sina funktionsnedsättningar för att själva kunna ta ansvar för träning etc och av planering egna livsprojekt Nya kunskaper avser fakta och erfarenheter från och vuxna förebilder. På ett sätt jämnåriga positivt har bl a flera handikapporganisationer detta uppmärksammat behov genom särskilda ñitidsarrangemang, genom stöd till ungdomsforeningar, sektioner osv. Vissa medel från statens ungdomsråd har också för att främja verksamheten. utgått Behovet är emellertid inte täckt. Enskilda har många gånger svårigheter att få information om tillgängligt utbud. Vi menar att det är en del av stödet till enskildas väsentlig habiliteringsprocess att de bl a genom habiliteringsverksamheten kan få information om kontaktvägar till aktiviteter inom eller exempelvis handikapporganisationerna föreningslivet i övrigt. Vi menar vidare att habiliteringsverksamhet för ungdomar bör se som ett sätt att individugruppverksamhet komplettera ell rådgivning i frågor som rör identitet, existentiella frågor, sexualitet osv. Den självkänsla som kan byggas upp i detta skede är av mycket stor betydelse för den unges möjligheter till och i samhället. delaktighet inflytande Nya rön från forsknings- och utvecklingsarbete bekräftar detta. Vi att detta är ett så område att utveckanser, väsentligt lingen måste stärkas på flera sätt enligt bl a följande linjer: Habiliteringsverksamhet skall se det som en naturlig uppgift att beakta behovet i förberedelserna för den enskildes vuxenliv. Handikapporganisationer bör enligt vår mening stimuleras

194 Särskilt stöd och service till barn och familj

att genom intensifierad verksamhet för ungdomar och unga vuxna öka utbudet av alternativa former för erfarenhetsutetc. Projekt och andra byte, rekreation, föreningsverksamhet aktiviteter i detta syfte är en långsiktig tillgång också för samhället och bör kunna finansiellt stöd. påräkna - med och utvecklingsarbete inflytande av ung- Forsknings- - inriktas kundomar och unga vuxna bör på att fördjupa om bl a och sociala upplevelser av omskaper psykologiska fattande funktionsnedsättningar i ungdomsåren. Metodik vid - t ex i samlevnadsfrågor och för psykoterapeurådgivning tiska insatser behöver bl a utvecklas. Ungdomar med stora har förmedlat att de ofta inte tycker ñmktionsnedsättningar sig få adekvat stöd eftersom kunskap om funktionsnedsättsaknas bl a inom olika verksamningens följder många gånger heter som och psykoterapi. erbjuder psykologisk rådgivning

6.2 Föräldrars i utbildning och deltagande

information underlättas

Våra förslag För att förbättra insatserna för barn och ungdomar med omfattande funktionshinder krävs också ett familjeper- Det handlar bl.a. om ekonomiska möjligheter för spektiv. föräldrar att kuxma medverka i behandling av barnet. Det handlar vidare om att kunna delta i utbildning om barnets funktionshinder samt om insatser för att allsibarnets utveckling. För att möjliggöra detta digt främja föreslår vi att antalet kontaktdagar inom föräldraförsäkringen utökas till tio per barn och år för föräldrar som omfattas av vårt förslag till lag (1992:000) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Rätten till tillfällig föräldrapenning utökas till att även de fall då föräldern utan att barnet följer med gälla gör besök for medverkan i behandling av barnet eller för information om barnets (utbildning) sjukdom/funktionshinder. i samband med barns födelse bör få Föräldrapenning användas även for föräldrautbildning, som t.ex. en hananordnar. dikapporganisation

Särskilt stöd och service till barn och 195 familj

6.2.1 Reformbehov

I vårt arbete att ingår pröva möjligheterna att på olika sätt förbättra insatserna för barn och till ungdomar som följd av skada/sjukdom har svåra funktionshinder. Vi har hävdat att detta kräver ett familjeperspektiv, dvs. att föräldrarna också stärks i sin situation. Det avser bl.a. att med möjligheterna kompensation för förlorad arbetsinkomst kunna medverka i

behandling av barnet samt delta i utbildning om barnets funk-

tionshinder och om insatser för att barnets allsidigt främja utveckling. Här tar vi att upp frågan om utvidga kompensationsmöjligheterna inom i föräldraförsäkringen sådana fall. Frågan om att vidga möjligheterna att få tillfällig föräldrapenning utan att föräldern vårdar barnet har efter ett regeringsuppdrag år 1988 utretts av riksförsäkringsverket (RFV). Rapporten (RFV ANSER 1989:2) överlänmades i april 1989 till regeringen. RFV föreslog ingen förändring på grund av de kostnadsökningar som skulle uppstå. Våra har till stor del sin förslag utgångspunkt i RFV:s rapport.

6.2.2 Nuvarande

föräldrapenningsystem

Allmänt

Föräldrapenningförmånerna, som regleras i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), utgörs av föräldrapenning (som utges med anledning av barns födelse) och tillfällig föräldrapenning.

Föräldrapenning

Föräldrapenning utges under högst 450 Av dessa dagar. dagar utges 90 dagar med s.k. garantibelopp, motsvarande 60 kr/dag. För resterande med dagar utges foräldrapenningen belopp motsvarande sjukpenningnivån. till Föräldrapenningen utges dess barnet har fyllt åtta år eller den senare då tidpunkt barnet har avslutat det första skolåret. Rätt till vid anordnas föräldrapenning gäller utbildning som för blivande och nyblivna föräldrar av bl.a. När landstingen.

196 stöd och service till barn och Särskilt familj

deltar i kan de få båda föräldrarna samtidigt utbildningen för samma barn och tid. Utbildningen för föräldrapenning föräldrar förutsätter dock att barnet är med vid utnyblivna bildningstillfället.

Tillfällig föräldrapenning

betalas ut för vård av barn som inte Tillfällig föräldrapenning Om barnet av utveckfyllt 12 år. på grund sjukdom, psykisk eller annat är i behov av särskild lingsstöming handikapp och vård kan dock tillfällig föräldrapenning utges yttertillsyn år eller fram till den då barnet fyller 16 år. ligare fyra dag om föräldern behöver avstå Tillfällig föräldrapenning utges från förvärvsarbete i samband med att - barnet är eller smittbärande sjukt - barnets ordinarie vårdare är eller smittbärande sjuk - besöker samhällets barnhälsoföräldern förebyggande vård - den andre föräldern besöker läkare med ett annat av barn under 12 år. familjens föräldrapenning betalas ut under högst 120 dagar per Tillfällig barn och Den kallas förår. fortsättningsvis vanlig tillfällig äldrapenning. Förälder till barn som 4 år har t.0.m. det kalenderår då fyllt barnet 12 år rätt till föräldrapenning under fyller tillfällig barn och år för besök i högst två dagar per föräldrautbildning, barnets förskola eller fritidshem inom samhällets barskola, nomsorg, i vilken barnet deltar (kontaktdagar). Två dagar per barn och år utges. En har samförälder som uppbär tillfällig föräldrapenning rätt till från sin anställning enligt lagen tidigt ledighet (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (4 §).

till för

6.2.3 Rätten Vanlig tillfällig föräldrapenning föräldrar som medverkar i behandling av

barnet eller lär vårda barnet

sig

För att skall kunna utges vanlig tillfällig föräldrapenning förutsätts i att barnet har behov av förälderns omprincip vårdnad. Detta ställer krav att föräldern och barnet är på tillsammans. Det dock i 1975/76:133, sid 57, att anges prop. i vissa fall kan betalas ut när en förälder föräldrapenningen

Särskilt stöd och service till barn och familj 197

besöker t.ex. den psykiska bama- och ungdomsvården (PBU), även om barnet inte är med. Besöket skall då vara föranlett av barnets sjukdom och efter kallelse ingå som ett led i behandlingen av barnet. I det följande beskrivs möjligheterna att få vanlig tillfällig föräldrapenning vid medverkan i behandling av barnet samt vid och information. utbildning RFV rekommenderar i sina allmänna råd (1989:4) om föräldrapenningförmåner att tillfällig föräldrapenning betalas ut när en förälder som har ett sjukt eller handikappat barn tillsammans med barnet besöker en institution habi- (exempelvis literingsklinik, m.m.) eller annat sätt medspecialskola på verkar i den behandling av barnet som barnets sjukdom eller handikapp kräver. En annan situation är när föräldern besök för att lära gör sig vårda ett eller barn. RFV rekommenderar i sjukt handikappat sina allmänna råd att ersättning betalas ut när föräldern besöker en institution eller deltar i kurser som anordnas av sjukvårdshuvudman eller besöker en specialskola för att lära sig vårda ett sjukt eller handikappat barn. En förutsättning är att kursen är inriktad och inhuvudsakligen på utbildning formation om barnets sjukdom eller handikapp. Enligt RFV är det inte möjligt att räkna upp de skolor eller kurser som en förälder tillsammans med barnet kan besöka/ delta i med rätt till vanlig tillfällig föräldrapenning. Det måste göras en individuell prövning i varje enskilt ärende om förutsättningar för rätt till finns. ersättning Om handikapporganisationer/föräldraföreningar anordnar kurser som vänder sig till föräldrar med barn som har samma handikapp är det enligt dagens regler att betrakta som en allmän föräldrautbildning, vilket inte ger rätt till vanlig tillfällig föräldrapenning. I stället kan kontaktdagar användas.

6.2.4 Rätten till vid

kontaktdagar föräldrautbildning

Rätt till som när kontaktdagar föreligger, tidigare angetts, föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar.

198 Särskilt stöd och service till barn och familj

I förarbetena till den reform inom då föräldraförsäkringen bl.a. kontaktdagarna infördes 1984/85:78) anförs, sid. (prop. 71, att bör också få t.ex. när föräldrar ersättningen användas, behöver delta i särskilt anordnade kurser för att kunna vårda ett handikappat eller sjukt barn. Sådana kurser bör anses ingå som en form av föräldrautbildning. Kontaktdagama kan betalas ut till båda föräldrarna för samma barn och tid. Det finns inte krav att barnet något på skall vara med vid föräldrautbildningen. Det uppställs inte i AFL eller i RFV:s rekommendationer några krav när det gäller vem som får anordna föräldrautbildning för att skall Som anersättningsrätt anses föreligga. getts ovan kan användas vid s.k. allmän förkontaktdagar äldrautbildning som anordnas av bl.a. handikapporganisationer. Under år 1989 togs kontaktdagar ut för 234.700 barn. Andelen bam för vilken ersättning togs ut uppgick till 27 %. Andelen barn för vilken ersättning togs ut uppgick till 12 % för 1986, 16 % för 1987 och till 22 % för 1988. Tendensen är alltså att allt fler tar ut men att det fortfarande kontaktdagar är en mycket stor andel föräldrar som inte utnyttjar möjligheten.

6.2.5 Rätten till

vanlig tillfällig föräldrapenning

när föräldrarna besök för att

samtidigt gör

medverka i barnet

behandling

av m.m.

Vanlig tillfällig föräldrapenning kan betalas till båda föräldrarna i situationer när de vissa besök inom samtidigt gör sjukvården. Det gäller när båda följer med ett barn som lider av allvarlig sjukdom till läkare. Även när båda föräldrarna som en del i behandlingen av barnet behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling kan ersättning betalas ut till båda föräldrarna för samma barn och tid (4 kap. 16§ andra stycket). barn och inom barn- och

Familjebehandling av ungdomar

ungdomspsykiatrisk Verksamhet utgör exempel på fall där ersättning bör utges (prop. 1984/85:78, sid. 75).

Särskilt stöd och service till barn och 199 familj

Enkätundersökning

av

riksförsäkringsverket

I sin med av utredning anledning regeringsuppdraget år 1988 foretog RFV en enkätundersökning riktad till handikappför-

bunden. Den ordes for att få b1.a. de olika in-

uppgift om stitutioner eller skolor som finns, Vilka son1 anordnar utbildning och för att försöka uppskatta det totala antalet barn som berörs. Av svaren framkom b1.a. att barnen i stort sett alltid är med under vissa kursmoment kan utbildningen även om vara avsedda enbart for föräldrarna eller enbart för barnen. Oftast är utbildningen uppplagd att passa både barn och föräldrar. Den förälder som deltar i teckenspråkskurs har ingen möjlighet att kunna vårda sitt barn under lektionstid. Oftast är det därför så att en av föräldrarna och den andra går teckenspråkskurs föräldern är hemma hos barnet. Det är enkätsvaren av stort värde i flera situationer enligt att föräldern också kan delta utan att barnet är med. Det kan gälla vid kurser som syftar till att föräldrarna ge psykosocialt stöd i sin svåra föräldraroll. Vidare uppger Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) att vid besök hos b1.a. läkare för och remisser bör intygsskrivning föräldern inte ha barnet med. Förbundet framhåller att barnet kan uppleva att man talar om det trots att det negativt rör sig om en redogörelse för faktiska förhållanden. Vissa barn med olika och vid handikapp genomgår operationer svåra avkan läkaren föredra att tala med föräldrarna utan väganden barnets närvaro.

Riksförsäkringsverkets bedömning

Som angetts inledningsvis lämnade RFV i sin rapport inga förslag till Det berodde de förändringar. på kostnadsökningar som skulle uppstå, vilka RFV inte farm att finansiera möjliga genom besparingar inom andra delar av försäkringen. RFV framhöll dock att om reglerna skulle förändras så att en förälder kan få ersättning i flera situationer utan att barnet är närvarande bör en med denna innebörd komplettering göras i En till lagtexten. förutsättning för rätt ersättning bör vara att ett besök vid en institution (t.ex. habiliteringsklinik, specialskola m.m.) är direkt föranlett av barnets sjukdom eller

200 Särskilt stöd och service till barn och familj

handikapp eller ingår som en del i behandlingen av barnet. När det gäller att lära sig vårda barnet bör enligt RFV ersättkunna om utbildningen anordnas av sjukvårdshuning utges Vudman och är inriktad på ututbildningen huvudsakligen och information om barnets sjukdom eller handikapp. bildning Båda föräldrarna bör också tillsammans kunna därigenom besöka läkare som en del i av barnet eller delta i behandlingen en av läkare ordinerad även om barnet inte är behandling närvarande. Det bör alltså enligt RFV fortfarande ställas krav på att är anordnad av sjukvårdshuvudman för att erutbildningen skall kunna Det bör också fortfarande handla sättning utges. om utbildning om barnets handikapp. de skulle

orde

RFV ett sådant Enligt kostnadsberäkningar förslag öka kostnaderna för föräldraförsäkringen med ca 17 milj. kr/år.

6.2.8 Våra

förslag

Rätten till när barnet inte följer med ersättning

Vi ansluter oss till de överväganden som RFV gjort om utav att få vanlig tillfällig föräldravidgningen möjligheterna utan att barnet är med vid besöket för utbildning eller penning Det som framhållits i de svar som RFV fick behandling. kan, den enkät som man skickade vara av stort värde i flera på ut, situationer att föräldern kan delta utan att barnet är med. Det kan gälla vid kurser som syftar till att ge föräldrarna psykosocialt stöd i sin svåra föräldraroll. Vid t.ex. ett läkarbesök kan barnet också, som FUB framhållit, uppleva att man talar om det trots att det rör sig en redogörelse för negativt om faktiska förhållanden. Vi föreslår mot härav att kravet barnets närvabakgrund på ro tas bort i de situationer där föräldrar i dag har rätt till tillfällig föräldrapenning vid besök för att medverka i vanlig barnet eller för att lära barnets funktionsbehandling av sig hinder/sjukdom. Detta bör också gälla när båda föräldrarna deltar samtidigt i besöket. Vårt förutsätter ändringar i lagen (1962:381) om förslag allmän försäkring.

Särskilt stöd och service till barn och familj 201

vid

Vidgade ersättningsmöjligheter

m.m.

föräldrautbildning,

För att underlätta i den situation när man har barn med funktionshinder det att få ökad om hur är angeläget kunskap barnets kan hur stöd i hemmet kan läggas utveckling främjas, och om hur den egna föräldrarollen kan stärkas. I vårt upp avsnitt om stöd och service för barn och familj (avsnitt 6.1) har vi närmare berört de behov som finns av att förbättra möjligheterna for föräldrar att enskilt eller tillsammans delta i för- Det bl.a. i kurser som äldrautbildning. gäller deltagande anordnas vid s.k. (resurscentra). Det är också kunskapscentra att framhålla att det finns stora behov för föräldrar till viktigt barn med funktionshinder att i större utsträckning än i dag med ersättning för förlust av arbetsinkomst kunna besöka förskola och skola bl.a. i inskolningssituationer. Mot av detta föreslår vi att rätten till kontaktbakgrund utökas. Detta bör föräldrar till barn som omfattas dagar gälla av Vårt till (1992:000) om stöd och service till vissa förslag lag funktionshindrade. Som annan plats i vårt beframgår på tänkande, 5, motsvarar det i stort samma personkrets kap. som har varaktiga och långvariga behov av habilitering. Vi att föräldern får rätt att ta ut från föreslår kontaktdagar det att barnet två år till dess att det fyller 16 år. 10 dagar fyllt föreslås kunna tas ut per år och barn. Det innebär för föräldrar till barn i 4 - 12 år en utökning med åtta dagar åldersgruppen från två till tio år. För föräldrar till barn i åldersdagar per - att tio grupperna 2 - 4 och 12 16 år innebär förslaget nya år tillkommer. bör få användas för dagar per Kontaktdagarna i dvs. för besök i samma ändamål som dag, föräldrautbildning, barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar. Vi har valt att sätta en nedre två år. Upp till denna gräns på ålder kan föräldrapenning (i samband med barns födelse) tas ut för De närmare framgår av föräldrautbildning. reglerna avsnitt 6.2.2. Det innebär att denna föräldrapenning inte kan användas fullt ut för att klara behovet av ersättning för deltai när barnet är mellan 0 - 2 år. Vi gande föräldrautbildning därför att utvidgas. Förföreslår föräldrautbildningsbegreppet bör få användas för föräldrautbildning äldrapenningen

202 Särskilt stöd och service till barn och familj

om barns ñmktionshinder och i sjukdomar samma omfattning som inklusive vanlig tillfällig föräldrapenning, kontaktdagar, kan användas för detta ändamål. Detta innebär bl.a. att och föräldrapenning kontaktdagar kan användas för s.k. allmän ända tills föräldrautbildning dess barnet åtta år eller avslutat det första Dock fyllt skolåret. har föräldrar ofta få kvar med dagar föräldrapenning när barnet två år. Detta torde i till fyller hög grad gälla föräldrar barn som fötts med eller som har fått ett funktionstidigt hinder. Den av att få vi utökning möjligheterna kontaktdagar som föreslagit förbättrar också för båda föräldrarna möjligheterna att medverka vid eller samtidigt habilitering motsvarande. Sådan medverkan är ofta kombinerad med föräldrautbildning. Kontaktdagarna kan då användas när båda föräldrarna samtidigt gör besöket. De förslag som vi här fram förutsätter i lagt ändringar lagen (1962:381) om allmän försäkring. En konsekvens av de utvidgade ersättningsmöjlighetema blir att rätt uppkommer till från arbetet för att delta i ledighet utbildningen m.m. Ifrågavarande om lag, lagen (1978:410) rätt till ledighet för vård av redan med den barn, m.m, ger formulering den har i dag, jfr. 4 §, utrymme för denna förbättring. Även det förslag som fram i avsnitt utökar lagts föregående möjligheten till ledighet från arbetet utan att behövs i ändring denna lag.

Kostnadsberäkningar

RFV beräknade kostnaderna för förslaget om ökade möjligheter till ersättning när barnet inte med vid besöket till följer ca 17 milj. kr/år. RFV baserade beräkningarna en av det på uppskattning antal barn och i åldern O - 16 år som kunde antas ungdomar vara i behov av särskilda insatser från samhället. Detta antal uppskattades till 28 000. Kostnaderna torde nu kunna uppskattas till ca 20 inklusive i milj. kr/år, någon miljon ökade administrationskostnader. Förslaget om en av kan utökning kontaktdagama uppskattas innebära med kostnadsökningar för föräldraförsäkringen

Särskilt stöd och service till barn och familj 203

ca 65 milj. kr per år, inklusive administrationskostnader på några milj. kr. Det antas därvid att förslaget kommer att omfatta föräldrar till ca 22.500 barn och att medelersättningen uppgår till ca 470 kr/dag. Vidare är utgångspunkten att sju dagar per barn och år tas ut, dvs. det antas att ganska många inte kommer att utnyttja fullt ut. rättigheten att vid föräldrautbildning i ökad utsträck- Möjligheterna kunna använda föräldrapenning i samband med barnets ning födelse bör inte medföra några kostnadsökningar, eftersom alla dagar med föräldrapenning ändå i regel tas ut. skulle våra innebära kostnadsökningar Sammanlagt förslag med ca 85 milj. kr/år.

6.2.1O Fortsatt översyn

Vi har vid vår konstaterat ojämnheter mellan genomgång olika delar av föräldraförsäkringen vad gäller målgrupper och har olika inersättningsformer. Begreppet föräldrautbildning nebörd. Olika Rätten för båda föräldraråldersgränser gäller. na att samtidigt få delta i utbildning varierar. Även andra skillnader ñnns som påverkar möjligheterna att med påbyggnad de nuvarande övergripande och enhetpå reglerna skapa liga lösningar. En annan viktig fråga när det gäller föräldraförsäkringens förmåner i förhållande till funktionshindrade och sjuka barn är den övre gränsen, 16 år, för rätt till tillfällig föräldrapen- I fall kvarstår behovet av även sedan ning. många ersättning barnet uppnått denna ålder. Det gäller i hög grad barn och ungdom inom personkretsen för vårt utredningsuppdrag. Våra förslag till förbättringar har vi anpassat till nuvarande Vi anser att det är att de genomförs regelsystem. angeläget som en del i vårt i detta betänkande. I ett andra reformpaket steg anser vi att föräldraförsäkringens regler för föräldrar till barn med funktionshinder behöver ses över och få en mer enhetlig utformning. Vi är beredda att ta upp och pröva detta i vårt fortsatta arbete.

i ;ik 97- Å

7 Särskilt stöd och service till

vuxna och deras närstående

Inledning

Utgångspunkter

Vi har allmänna som bygger på våra följande utgångspunkter bärande principer: - Vuxna med omfattande måste få funktionsnedsättningar till och andra betillgång fullgod specialistbehandling insatser för att och minska följderna av hövliga förebygga skada/sjukdom och funktionsnedsättning. - Insatserna skall till sitt innehåll och till sin utformning av det att skapa jämlikhet i präglas övergripande syñaet förhållande till levnadsvillkor för andra vuxna medborgare. - Insatserna skall behov som den enskilde grundas på själv finner att få för att i vuxenlivets angelägna tillgodosedda olika roller kunna delta i samhället. Detta förutsätter att han/hon får uttömmande och Väl information anpassad som för sina ställningstaganden. Sakkunnigt underlag stöd skall när den enskilde och/eller närstående har ges att överblicka den situationen på svårigheter personliga kort och sikt. Det kan t.ex. i ett kristillstånd till lång gälla eller när den enskilde har ett följd av skada/sjukdom eller en djupgående psykisk störbegåvningshandikapp ning. Kravet väl information avser vidare åtpå anpassad gärder för att genom tolk eller annat personligt stöd bereda personer med olika kommunikationshinder möjlighet att utöva och inflytande. Detta självbestämmande även med invandrarbakgrund. gäller personer - Insatser skall att den enskildes ges för stödja personliga nätverk av kontakter med anhöriga och andra närstående som har för hans/hennes situation betydelse psykosociala och i samhället. delaktighet

206 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

7.1.2 Insatsen skall

Perspektivet: möta vuxnas

behov

Möjligheten att vara i i olika vuxenroller delaktig samhället är oñaa hårt beskuren för vuxna med omfattande funktionsnedsättningar. Vi speglade detta inom olika områden i Vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19): Självbestämmande är inte något givet, ens i mycket privata situationer, många saknar bostad, är från arbetsliv och har egen utestängda få möjligheter att välja innehållet i sin fritid och sitt sociala liv utvidga utanför en snäv krets av anhöriga. I som nådde efter synpunkter utredningen lägesrapporten utökades listan över ifrågasatta vuxenroller: begränsningen till att vara brukare av i handikappservice stället för konsument som andra, misstron mot att kunna som duga förälder, neutraliseringen av könsroller, till vissa hänvisningen kulturaktiviteter, inte efter eget intresse utan av tillgänglighetskäl osv. För att liv skapa förutsättningar för ett gott för vuxna med omfattande funktionsnedsättningar behövs de insatser som generellt ökar i tillgängligheten samhället och öppnar möjligheter för den enskilde att bidra till Därmed gemenskapen. utvecklas också möjligheter att förändra till positivt attityder människor med funktionsnedsättningar. Sådana åtgärder beskriver vi i andra delar av detta betänkandet och i vårt kommande slutbetänkande. I det följande avhandlar vi de som också behövs för åtgärder att i den enskilda situationen öka välbefinnande och stärka delaktighet i samhället. Vi avser dels habiliterande och rehabiliterande insatser, dels stöd och service med fortlöpande anknytning till bostaden. I andra behandlas kapitel frågor om arbetslivet, fritiden osv. Genomgående anser vi att innehåll i och av olika insatser skall ske den utformning utifrån vuxnes intressen och för att understryka hans/hennes att möjligheter etablera sig i och behålla olika roller som i vuxnas liv. ingår Beskrivningar av situationen för personer med svåra funktionsnedsättningar saknas ofta i allmänna översiktsbilder av t.ex. Vi bostadsförhållanden, arbetsmarknad, levnadsnivå. menar att också detta är ett av utslag attityder som måste förändras. Behoven av särskilda individuellt inriktade åtgärder, som ibland kallas tas den skyddsnät, som intäkt för att enskildes levnadsförhållanden inte relateras till andra vuxnas

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 207

situation. Att behov av särskilda insatser anser vi tillgodose vara en att jämlika levnadsvillkor. väg skapa För personer som har behov av dagliga insatser från många verksamheter uppstår lätt en situation där en nödvändig samverkan mellan insatser leder till att hela privatlivet exponeras och att den enskildes åsidosätts. Vi menar självbestämmande att detta är en rest av institutionella attityder som oundmåste förändras, bl.a. våra förslag. gängligen genom Vuxna med omfattande begåvningshandikapp undantas inte från detta Vi hävdar, att deras rätt till självfallet synsätt. vuxet bemötande och respekt för ett privatliv måste tillgodoses bl.a. insiktsfullt stöd och till materigenom personligt tillgång ella förutsättningar som t.ex. ändamålsenliga bostäder. Vi vill också uppmärksamma att det inom Vår personkrets finns enskilda som trots personligt stöd och anpassningsåti miljöer och verksamheter har mycket begränsade gärder att ta del av t.ex. informations- och kulturutbud möjligheter och allmäxma satsningar inom bl.a. fritids- och rekreationsområdet. Vi menar att det i sådana situationer är berättigat och att som den enväsentligt skapa möjligheter kompenserar skilde för detta och ökar hans/hennes livskvalitet. I en med i behov och inhelhetsyn utgångspunkt vuxnas tressen också att anhöriga skall få sådant praktiskt och ingår psykologiskt stöd att vårdarrollen inte tar över andra relationer. Förhållandet mellan föräldrar och barn måste också ges att utvecklas och inte (på grund av brister i stödet) möjligheter kvarstå oförändrat utan till Vuxnas behov av frigörelhänsyn se.

7.2 Habilitering och rehabilitering

Våra förslag i HSL Sjukvårdshuvudmannen åläggs genom ändring skyldighet att organisera och finansiera habilitering och i bemärkelse och eñaer olika rehabilitering allsidig gruppers behov. kan för att detta Sjukvårdshuvudmannen tillgodose använda olika eller, för vissa ex producenter grupper, samverka med i andra landsting. sjukvårdshuvudmän

208 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

Sjukvårdshuvudmannen skall upprätta en organisasom utvisar var enskilda med olika funktionstionsplan hinder kan få tillgång till och habilitering rehabilitering. I att och finansiera skyldigheten organisera habilitering och att utveckla s.k. rehabilitering ingår kunskapscentra och bereda enskilda att få sina behov möjlighet tillgodosedda genom sådana centra. Vi avser bl.a. behov hos med mindre kända funkpersoner skador/sjukdomar/ tionsnedsättningar liksom behov av rekompletterande surser för med personer hjärnskador. Sjukvårdshuvudmannen skall i samverkan med den enskilde upprätta en individuell över dennes behov av plan habilitering och rehabilitering. Av skall de planen framgå åtgärder som skall vidtas, när insatserna skall göras, samm.m. ordning Det biträde av som föreslås LSS kontaktperson enligt skall också kunna vara ett stöd vid enskildas habilitering och rehabilitering.

7.2.1 och

Begreppen habilitering rehabilitering

I en direkt översättning uttrycker begreppet rehabilitering att skall återvinnas. har ñmnits men förmåga Förmågan tidigare minskats eller förlorats, i detta sammanhang genom skada eller sjukdom. Habilitering uttrycker att en utveckling skall främjas och leda till ny förmåga som den enskilde inte ägt tidigare. I begreppens finns variationer som bör tillämpning uppmärksammas. I olika sammanhang har begreppet kommit att habilitering stå för insatser från ett särskilt allsidiga kompetensområde med inriktning på barn och Detta har också i ungdom. gällt situationer när tonåringar som passerat väsentliga steg i sin

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 209

utveckling efter skada eller sjukdom fått funktionsnedsättoch därmed behov av olika insatser för att återvinna ningar förmåga och stärka fortsatt utveckling. oftast associationer till insatser och verk- Rehabilitering ger samhet för vuxna som senare i livet fått en förändrad situation skada eller och därmed behov av olika stödingenom sjukdom

satser för en ny orientering. (Mot bakgrund av rehabilite-

historik har i särskilt ringsverksamhetens begreppet hög grad förknippats med funktionsforbättrande åtgärder för personer med rörelsehinder.) I vissa situationer är denna uppdelning mindre tillämpbar. För många gäller att tidigt insatta habiliterande insatser minskar eller utesluter behovet av motsvarande insatser i vuxen ålder. Fortlöpande kvalificerat stöd och service med anknytning till bostaden, arbetslivet, fritiden kan behövas. Detta är dock inte att betrakta som habiliterande eller rehabiliterande insatsen (Vi har tidigare anfört att det är mindre lämpligt att ge dessa begrepp en vid betydelse.) Det finns emellertid inom vår personkrets vuxna som mera har behov av insatser för att bibehålla, stärka och varaktigt utveckla olika funktioner som varit nedsatta sedan födelsen eller sedan barndomsåren. I dessa situationer handlar det om en fortsatt habilitering snarare än en rehabilitering för vuxna. Vi avser t.ex. vuxna med begåvningshandikapp. I själva funktionsnedsättningen ligger behov av längre tid för inlärning, självständighets- och identitetsutveckling osv. och därmed behov av vissa särskilda insatser soIn inte låter sig avgränsas t.ex. i tid. Detta har varit för de arbetslag som utgångspunkten etablerats inom landstingens omsorgsverksamhet för att tillvuxna behov av expertstöd. godose utvecklingsstördas har också blivit ett begrepp för fortsatta Vuxenhabilitering insatser för unga vuxna (främst med komplicerade rörelsehinder) som erhållit service och behandling tidigare stöd, genom den för barn- och ungdomshabilitering som organisation inom landstingen. byggts upp har även använts i samband med Habiliteringsbegreppet vuxna som under barndomsåren inte fått tillgång till kvalificerade stödinsatser och därför i vuxen ålder kompenserats genom riktade insatser för att t.ex. genom utbildning, träning och språklig förmåga, sociala funktioner hjälpmedel bygga upp m.m. Verksamheten har ofta karaktär av aktivering och kan

210 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

särskilda folkhögskolekurser for bl.a. exempliñeras genom bamdomsdöva, sociala träningsaktiviteter for personer soIn sedan uppväxtåren vistats på institutioner osv. har i sin utöver den Rehabiliteringsbegreppet tur, tidigare nämnda tillämpningen, kommit att användas for olika insatser som syftar till att så långt möjligt bibehålla funktioner och bevara en god livskvalitet for personer som genom pro- (t.ex. får megredierande sjukdomar tumörsjukdomar) gradvis ra uttalade fimktionsnedsättningan Det används vidare för att t.ex. genom träning förebygga större eller nya funktionsnedsättningar. Mot bakgrund av detta använder vi fortsättningsvis både och när det gäller vuxna begreppet habilitering rehabilitering med omfattande fimktionsnedsättningar. Som vi tidigare noterat har såväl habilitering som rehabilikommit att stå för dels den som olika insatser tering process leder till, dels en del verksamheter som ger stöd, service och behandling. Ibland har detta avsett verksamhet med inriktning på vissa skador/sjukdomar/funktionsnedsättningar. Exempel är psykiatrisk rehabilitering, medicinsk rehabilitering, synrehabilitering. (Medicinsk rehabilitering som specialitet benämns from. april 1991 rehabiliteringsmedicin.) Man har också utpekat vissa insatser som yrkesinriktad rehabilitering och social rehabilitering. I förekommande definitioner (från t.ex. socialstyrelsen och senare från rehabiliteringsberedningen) betonas att rehabiliär en som till att återtering sammanhängande process syftar möjliga fimktionsfonnâga och att lege bästa förutsättningar va ett liv. i och självständigt Allsidighet åtgärder tidsmässig samordning av dem betecknas som en nödvändighet. Företrädare for har till forhandikapprörelsen utredningen medlat att sådana definitioner inte är tillräckliga eftersom de tenderar att bortse från den enskildes inflytande, intressen, ansträngningar och ansvar. Om sådana saknas i en aspekter definition leder det lätt till att den enskilde blir föremål for habilitering/rehabilitering”, dvs ett uttryck för en objektsyn. Vi instämmer i denna uppfattning och anser att den enskildes roll i måste Det är att underprocessen tydliggöras. viktigt stryka att den enskilde i vissa situationer kan behöva stöd for att bevaka sina intressen och utveckla sitt inflytande, sin

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 211

motivation och sin aktivitet. Det kan med egen gälla personer hjärnskador, depressioner mil. Enligt vår står och mening habilitering rehabilitering för allsidiga kvalificerade insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Pedagogiska, sociala, medicinska, psykologiska och tekniska insatser behöver kombineras efter den enskildes personliga behov, och Den förutsättningar intressen. enskildes egna mål skall ingå i mål och delmål som uppställs för hans/hennes och habilitering rehabilitering. I planering, genomförande, tidsmässig samordning och utvärdering av insatserna är den enskilde en med till huvudperson rätt självbestämmande och till inflytande, även om han/hon följd av skada/sjukdom för kortare eller längre tid kan ha behov av att biträdas av eller av i anhörig kontaktperson enligt vårt förslag den lagen, LSS. Habiliterings- och nya rehabiliteringsprocessens av relaterad till inslag träning funktionsnedsättningen och med avsikt att individuella efter kompensera svårigheter skada och sjukdom kan inte med den enskilde genomföras som ett objekt för andras handlingar. Habilitering och skall det rehabilitering skiljas från fortlöpande stöd och den service som behövs för att underlätta den dagliga livsföringen. Någon skarp gräns är emellertid inte alltid möjlig. Insatsema ersätter dock inte varandra. Höga krav ställs på kunskap och i båda fallen. Ofta krävs kompetens samverkan mellan olika insatser och verksamheter. Den måste ske på den enskildes villkor och med en i tydlighet resp. verksamhets ansvarsområde.

Remissynpunkter

I en rad frågor som rör och kvalificerad allsidig habilitering och rehabilitering råder överensstämmelser i åsikter mellan företrädare för handikapporganisationer, huvudmän, myndigheter mil. Det gäller att - till möjligheterna habilitering och rehabilitering är ojämnt fördelade över riket g betydande olikheter i tillgång till behövliga insatser råder både för enskilda och mellan av människor grupper med skilda funktionsnedsättningar behovet av tidigt insatta åtgärder dels från poängteras enskildas synpunkt, dels i ett samhällsperspektiv

212 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

- behovet av i funktionsbedönmingar och stödallsidighet insatser måste utvecklas - samverkan och kontinuitet enskildas villkor måste på beträffande och stärkas både habilitering/rehabilitering stöd och service fortlöpande - måste mål (och delrehabilitering/habilitering ges tydliga mål) både i den enskildes och i samhällets perspektiv - och for vuxna med omfattande habilitering rehabilitering måste möjligheter till kraftfunktionsnedsättningar ges De skall inte ställas åt sidan i samband fullutveckling. med av for starkare reformering rehabiliteringsinsatser med till arbetslivet som framträdande grupper, återgång syfte.

remissvar betonar behovet av att stärka den enskildes Många och att utveckla hans/hennes att aninflytande möjligheter vända sin sina intressen och sin kraft i habilitemotivation, rings-/rehabiliteringsprocessen. Flera har berört den brist helhetssyn som när på uppstått tillförts stora som inte följts akutsjukvården resurser, upp gefor och rehabilitering. nom resursforstärkningar habilitering Detta har som en brist på solidaritet men också som påtalats ett av och samhällsekonomiska dåligt utnyttjande mänskliga resurser. Från det medicinska rehabiliteringsområdet konstaterade vi i vår sådana som att medicinska rehalägesrapport exempel biliteringskliniker endast finns inom 14 landstingsområden och att ett antal människor erbjuds rehabilibetydande yngre eller inom långvårds-/geriatristeringsinsatser långtidsvårdas ka kliniker: Flera har att åtgärder måste uppmärksammat vidtas for att inom hälso- och öka ett sjukvårdsorganisationen professionellt intresse for området rehabiliteringsmedicin. Även andra har berörts i remissvar till kompetensområden Brister har uppmärksammats som bl.a. gällt utredningen. väntetider för till för syn- och hörselskadatillgång hjälpmedel de till introduktion for att kunna använda resp. sakkunnig eller teknik. Bristen stöd har hjälpmedel ny på psykosocialt av Särskilt nämns att behovet måste kunna påtalats många. med ett kunnande som från om den tillgodoses utgår kunskap enskildes funktionsnedsättning och dess följder. specifika att överblicka habiliterings- och rehabilite- Svårigheten

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 218

har liksom stora resursbrister, inte ringsmöjligheter påpekats minst for personer med flera funktionsnedsättningar (fler- Det har både gällt åtgärder som behövts i handikappade). tidigt skede av rehabiliteringen och vid behov av återkommande insatser. Huvudmärmen har understrukit behovet av ökad om situationer och behovet av att kunskap handikappande brister i personaltillgång särskilt inom vissa yrkesåtgärda Vi hänvisar till vår i 6 då dessa kategorier. redovisning kapitel berör situationen for både barn och vuxna. synpunkter

7.2.3 Tillgång till särskilda insatser för vuxnas habilitering och rehabilitering

Inom ansvarsområde finns i dag många olika landstingens verksamheter som svarar för särskilt kunnande om funktionsoch särskilda insatser till vuxna inom vår nedsättningar personkrets. och yrkeskategorier är Många kompetensområden engagerade i och teksociala, pedagogiska, medicinska, psykologiska niska med till och rehabilitefrågor anknytning habilitering ring. I vid bemärkelse har nästan varje medicinsk specialitet rehabiliterande De är självfallet nödvändiga for att hindinslag. ra eller minska av och skada såväl for följder sjukdom personer inom vår personkrets som for andra. Utgångsläget för den enskildes habiliterings- och rehabiliteringsprocess påverkas av kvalitet i den kunskap och i de resurser som kan ställas till förfogande inom akutsjukvårdens olika enheter och genom deras samverkan med varandra. I snävare bemärkelse, som tar fasta på att den enskilde fått en funktionsnedsättning som enligt tillgänglig kunskap och erfarenhet kommer att bestå under lång tid eller för alltid, och i korresponderar habiliterings- rehabiliteringsbegreppet med Det beskriver, att en högre grad gängse språkbruk. procepss inleds med syfte att funktionsnedsättningens omfattning och skall De avser följder påverkas genom allsidiga åtgärder. också att att tillförebygga ytterligare funktionsnedsättningar - med kommer. För Vissa inom personkretsen främst personer s.k. medicinska som t.ex. vid svåra och tarmhandikapp magastma och - sker detta sjukdomar, diabetes, psoriasis, allergi

214 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

åtminstone delvis inom den enhet, som den enskilde fått kontakt med i samband med utredning/diagnos. För andra med bestående finns funktionsnedsättningar inom landstingen t.ex. hörrehabiliteringskliniker, syncentraler, centraler, geriatriska enheter, omsorgsverksamhet för vuxna utvecklingsstörda, Vuxenhabilitering. Stat, kommuner och enskilda svarar även för insatser som kan i en och ingå allsidig habilitering rehabilitering. Som exempel kan nämnas yrkesinriktad inrehabilitering om vid AMI-S, rehabiliteringsverksamhet riksförsäkringsverkets sjukhus, vissa insatser som genom Ädelreformen och den planerade försöksverksamheten beträffande primärvård får kommuner som huvudman, rehabiliteringsanläggningar som drivs av stiftelser och organisationer liksom och folkhögskolor annan vuxenpedagogisk verksamhet med särskild inriktning för t.ex. personer med tal- och döva med inspråkstörningar, vandrarbakgrund, personer med utvecklingsstörning och med omfattande rörelsehinder. Här kan också nämnas en rad olika aktiviteter inom ramen för handikapporganisationernas verksamhet för att stödja enskildas och rehabilitehabiliteringsringsprocess, inte minst i psykosociala hänseenden. Den mångfald som i den korta antyds summeringen krävs för att och tillgodose habiliterings- rehabiliteringsbehov hos vuxna inom vår emellertid personkrets. Mångfalden är inte tillräcklig. Tillgången till kvalificerade insatser från olika kompetensområden måste utvecklas kraftfullt och utjämna de skillnader som i mellan olika dag föreligger grupper, på orter och mellan insatsområden. Samhällskostnader för att ut och kvaliteten i bygga fördjupa stödet till vuxnas och habilitering rehabilitering måste ses i ett

långt tidsperspektiv. Genom rehabiliteringsberedningens

arbete har diskussionen om kostnader för aktiva resp. passiva åtgärder fått aktualitet med arbetslivets specifik inriktning på villkor. Vi menar att det nu finns att ställa anledning frågan vilka kostnader (i och i ekonomiska mänskliga resurser termer) som uppstår över tid, när och rehabilitehabiliteringsringsbehov hos vuxna med omfattande funktionsnedsättningar, personer utanför arbetslivet, inte Svaret bör tillgodoses. kurma leda till en offensiv för att utveckla satsning verksamhet som når vår och enskilda till personkrets tillför möjligheter bl.a. större välbefinnande och bidra till oberoende, tillfällen att

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 215

samhällets och erfarenhet hos utveckling. Betydande kunskap enskilda med omfattande funktionsnedsättningar, deras intresseorganisationer samt hos olika och verkyrkeskategorier samheter finns. Bristerna finns i och resursuppbyggnad organisation för att systematiskt kunna ta tillvara och tillämpa dessa erfarenheter och kunskaper. Inte sällan handlar det i den enskilda situationen om att ett tidigt upptäckt hinder att en tidigt insatt, väl ger avgränsad, insats kan leda till att inte eller att det handikapp uppkommer minskar dramatiskt. I andra situationer innebär det stor och ekonomisk mänsklig vinst om insatserna från och början präglas av allsidighet god tidsmässig samverkan, som undanröjer att det uppkommer ett lappverk” som inte underlättar utan försvårar den enskildes dagliga livsföring. (Exempel på detta ger vi bl.a. i vårt kapitel om och sysselsättning arbete.) Det finns också situationer, där erfarenheter (delvis tämligen nya) visar, hur i en den ihärdigheten insats, långvariga satsningen, innebär, att den enskilde, hans anhöriga och samhället ett sätt får och på mycket påtagligt en annan mera positiv situation av aktivitet i stället för Vi präglad passivitet. avser t.ex. erfarenheter av rehabiliteringsinsatser för personer med traumatiska med hjämskador, personer svåra smärttillstånd samt med omfattande hinder till av bepersoner följd gåvningshandikapp eller psykiska störningar. Vi vill också understryka att samhället tillförs vinster om enskilda med hinder kan leva ett mycket komplicerade gott liv, även om det med ett ytligt betraktelsesätt av behov av präglas varaktiga och stora omvårdnadsinsatser. Kvaliteten i sådana insatser och i betygsätter attityder välfardsutveckling samhället. För att illustrera vårt resonemang beskriver vi några situationer som aktualiserats under De utredningsarbetet. utgör att medel kan användas bättre till exempel på tillgängliga fördel för både enskilda och samhället: A. placerades efter kvalificerade akuta sjukvårdsinsatser på institution för långvård. En traumatisk hade lett hjärnskada till omfattande rörelsehinder och kommunikationshinder, synskada, som i alla hänseenden bedömdes som De varaktiga. psykosociala och ekonomiska konsekvenserna i den enskilda situationen var betydande: det kunde inte driegna företaget

216 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

vas Vidare, distansen till familjen (med bl.a. ett nyfött barn) blev stor och ledde till skilsmässa, kontakter med tidigare vänner besökare blev de åldriga förglesnade, varaktiga äldrarna. Rehabiliteringsinsatser som ställdes till förfogande var i A. sin sjukgymnastik begränsad omfattning. uttryckte till och sin till hela situationen vilja förändring inställning genom att enligt personalen bli ”en besvärlig och tungvårdad patient. Efter fyra år på långvårdsenheten och inom ramen för ett tillfälligt om arbete fick han till projekt uppsökande tillgång allsidiga rehabiliteringsinsatser som också från hans utgick egna tidigare erfarenheter före olycksfallet. - - Dagsläget efter två år är i korthet att han a) har till som olika funktillgång hjälpmedel kompenserar tionsnedsättningar b) genom sin egen träning och med hjälp av expertinsatser fått en förbättrad och större funktionsförmåga självständighet c) har en egen lägenhet utrustad efter personliga behov och med tillgång till som han valt personal själv d) har deltidsarbete med lön inom Samhall avtalsenlig e) har börjat bygga upp självförtroende och återknyta kontakter med sina bam, vänner mil. f) har egna mål för sitt fortsatta liv. B. är sedan födelsen svårt utvecklingsstörd. Hon har från tonåren också betecknats som beteendestörd” och ett utgjort s.k. vårdproblem. Hennes situation har inte förbättrats genom psykofarmaka. I trettioårsåldern hon från den dagavstängdes liga verksamhet som hon enligt har rätt till. omsorgslagen I samband med screeningundersökning av synskador bland utvecklingsstörda uppmärksammades att B. hade en komplicerad synnedsättning samt en pågående B. var ögonsjukdom. då 33 år. Följande åtgärder vidtogs a) medicinsk behandling av ögonspecialist (bl.a. operation efter 1 1/2 år i kö) b) hjälpmedel i form av glasögon c) introduktion i hjälpmedlets användning med hänsyn till hennes behov av gradvis och stöd tillvänjning d) miljöanpassning (i bostad och lokal för daglig verksamhet), enkla åtgärder som främst inriktades att personal på skulle få kunskap om bemötande och åtgärder som underlättar för med personer synskador.

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 217

B. är nu i 35-årsåldern. I hennes dagliga miljö kan man inte förstå att det som med ständig tidigare upplevts nödvändigt med lugnande läkemedel, extraorextrapersonal, behandling dinära kostnader för förstörda kläder, möbler etc. B. kan på annat sätt än tidigare uttrycka tillfredsställelse resp. missnöje i sin situation och har utvecklat en kommunikationsfönnåga och vilja som ingen tidigare bedömt möjlig. C. har en hörselskada från tidig ålder och ett s.k. medicinskt samt sedan ZO-årsåldern. Han handikapp, psykiskt handikapp har under en lång följd av år varit en s.k. svängdörrspatient inom både somatisk och psykiatrisk vård. Tidigare ledde sjukhusvistelser till ett flertal olika utredningar men man kom inte tillrätta med hans problem, vilket ledde till nya intagosv. Den nödvändiga samordningen av insatser och den ningar enskildes djupare mål förbisågs. I samband med uppsökande Verksamhet med och inriktning på unga fortidspensionärer deras till arbete ville man börja på och möjligheter nyt samlade med den enskildes medgivande in dokument etc. som hans liv i samhällets vård- och under ca speglade stödsystem 15 år. Efter ingående diskussioner framstod hans egna tydliga önskemål om arbete och sociala kontakter, vilka dolts tidigare av alla hans upplevda problem med sin psykiska och fysiska hälsa. Följande åtgärder ledde efter mindre än ett år till att han aktivt sin framtid och tycker sig ha själv planlägger uppnått avsevärt bättre hälsa: a) han deltar i vid AMI-S prövning/träning b) han har aktiv kontakt med en organisation som bevakar intressepolitiska frågor med anknytning till hans funktionsi nedsättningar c) han har moderna hjälpmedel för att kompensera sina - helt till svårigheter tidigare hjälpmedel var bristfälliga följd av bruk samt att senare inom området långvarigt utveckling inte bevakats.

7.2.4 Olika behov kräver varierande insatser från flera verksamheter

Med från de brister som vi och andra utgångspunkt påtagliga kunnat konstatera när det gäller vuxnas habilitering och rehabilitering vill vi ange principer som skall vägleda en offensiv resursutbyggnad och förnyelse:

218 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

Verksamheten skall enskildas grundas på självbestämmande och inflytande Insatser skall utvecklas vilket dels allsidigt, avser inriktning på den vuxnes olika roller, dels behovet av samverkan mellan olika kompetensområden Kunskap och erfarenhet beträffande värdet av dels tidiga insatser, dels i tid samordnade insatser skall användas Enskilda skall tillforsäkras tillgång till insatser for habilitering och rehabilitering Verksamheten skall vara planerad och målinriktad med möjlighet att utvärdera och förändra insatserna i den enskilda situationen Olika inslag i en habiliterings- och rehabiliteringsprocess skall, där så är och lämpligt möjligt, tidsbestämmas så att den enskilde och verksamheten kan ha överblick över processen Möjligheter till uppsökande verksamhet och återkommande insatser efter enskildas behov skall utvecklas Utrymme skall för inom skapas tillämpning av nya rön forskning, teknikutveckling m.m. bl.a. inom hjälpmedelsområdet Tydlighet måste skapas i olika huvudmäns ansvar for insatsområden inom och resp. habilitering rehabilitering samt stöd och service fortlöpande En huvudman skall ha ett ansvar för yttersta habilitering och också i de situationer där flera rehabilitering huvudmän och verksamheter samverkar Enskildas behov av insatser skall både i de tillgodoses situationer när åtgärderna med bibehållen och utvecklad kvalitet kan erbjudas inom decentraliserad verksamhet och när fullgod habilitering/rehabilitering kräver särskilt kunnande och kompetens som (bl.a. beträffande s.k. mindre kända handikapp) bara kan etableras ett på mindre antal orter.

Exempel på utvecklingsbehov

Vi har for av och angett principer utveckling habilitering rehabilitering. De skall gälla oavsett orsak till eller art av enskildas funktionsnedsättning-ar). till stöd Tillgängligheten

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 219

för bl.a. relaterad till allsidig utveckling genom träning individuella funktionshinder skall vara lika. Utöver våra förslag om och vill vi habilitering rehabilitering peka på några framträdande utvecklingsbehov inom skilda verksamheter. Framställningen skall ses som exempel.

Rehabilitering vid hjärnskada

Varje år inskrivs drygt 20000 människor minst en natt på sjukhus på grund av våld mot huvudet med misstänkt hjärnskada Av som följd. dessa hade 150 400 personer omfattande skador. I den hjärnans kärlsjukdomar, som utgör tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, insjuknar ca 25 000 årligen människor. Av dessa är en under Ca ungefär tredjedel 65 år. 500 med medfödda eller förvärvade personer tidigt hjämskador tillkommer årligen. Vid stora skador är och funktionsnedsättningarna påtagliga kan ge upphov till rörelsehinder, begåvningsnedsättningar, personlighetsförändringar etc. Det måste emellertid framhållas att även små skador som inträffar i centra i viktiga hjärnan kan ge stora funktionsnedsättningar, betydande i den problem dagliga livsföringen och omfattande hjälpbehov. Ett välkänt är att en liten skada inom ett visst i exempel område hjärnan kan leda till nedsatt förmåga att förstå och använda språklig kommunikation (afasi). Om skadan drabbar ett annat område kan den leda till stora orientera exempelvis svårigheter att sig i att tolka omgivningen, synintryck m.m. Rehabilitering efter har varit ett eftersatt hjärnskada länge område. Särskilt har varit bristfälliga resurserna för diagnostik och som avser emotionella och träning intellektuella, personlighetsmässiga funktioner. Det delvis med sammanhänger att det bristande och tidigare förelegat kunskap om läkningsanpassningsmekanismer i och avsaknad metoder hjärnan av för rehabilitering. Under senare år har man kunnat visa att läkningsförmågan i hjärnan är större än vad man trott. Detta har inlett tidigare en snabb utveckling av metoder för funktionsbedömning och rehabilitering vid resttillstånd efter hjärnskada. Personer med hjärnskada vårdas i akutskedet i allmänhet inom invärtesmedicinska eller kineurologiska kliniker, på rurgkliniker eller regionssjukhusens klinineurokirurgiska

220 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

ker. till adekvat neuropsykologisk diagnostik Möjligheterna för att närmare och kartlägga funktionsnedsättningar till den enskilde och anhöriga etc. är mycket begränsade. Allmänt att utan påtagliga skrivs ut från gäller patienter symtom utan organiserad uppföljning. Många patiensjukhuset någon ter med mer uttalade skador överförs till och vid s.k. långvård ”beteendestörningaf till psykiatrisk vård. En ökad satsning för att förbättra rehabiliteringen för hjärnskadade har inte betydelse enbart genom att livskvaliteten för den enskilde och hans anhöriga ökar. Avsevärda samhällsekonomiska vinster kan även förväntas. Stödinsatser till den enskilde kan sikt minskas och möjligheterna att återgå i på arbete ökar. Samma förhållande gäller anhöriga som på grund av och ansvar i den situationen ofta har otrygghet nya långa perioder av sjukskrivning eller reducerad arbetstid. Ett sätt att förbättra till rehabilitering kan möjligheterna vara att etablera ett hjämskadecentrum. Vi menar speciellt dock att detta inte är en tillräcklig åtgärd för att tillgodose enskildas behov. På grund av det stora antalet personer med hjärnskador är behovet av insatser sådant att ett enstaka centrum i landet är bl.a. från tillgänglighets- och otillräckligt Vi anser i stället att resursförstärkeffektivitetssynpunkt. måste vid de som redan i dag har ningar göras regionssjukhus tillgång till neurokirurgi, neurologi, neuroröntgenologi, neurofysiologi, neurorehabiliteting m.m. och som bedriver forskning och metodutveckling inom området. På motsvarande sätt menar vi att satsningar måste göras genom uppbyggnad av andra kompetenser till stöd för enskildas pedagogiska, sociala, psykologiska osv. rehabilitering. Det kan därutöver vara att anordna ett kunskapslämpligt centrum för metodutveckling och undervisning. För forskning, att och inom påskynda ytterligare metodutveckling forskning området bör särskilda medel tillföras för målinriktade projekt under begränsad tid. En av landets resurser för vård och rehabilitering utredning vid hjärnskada pågår inom socialstyrelsen på landstingsförbundets initiativ. Studien avser hela från och kedjan transport till socialtjänst och arakutomhändertagande rehabilitering, planeras vara avslutad unbetsträningsinsatser. Utredningen der år 1991. Vi från att denna leder till om utgår utredning förslag

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 221

resursuppbyggnad och organisation av hjärnskadevård och rei med de intentioner vi De förhabilitering enlighet angivit. som förväntas bli konkretiserade socialstyrelsens slag genom anser vi skall mötas av ett resursutrymme utredningsarbete som ett snabbt Uteblivna insatser möjliggör förverkligande. kostar enskilda och samhället avsevärt mera än de kvalificerade som måste kunna erbjudas enskilrehabiliteringsåtgärder da.

Rehabilitering vid progredierande sjukdom

Enskildas (och situation vid progredierande sjukanhörigas) dom, som leder till att den enskildes funktionsförmåga avtar, mål måste och framtidssituationen ter sig personliga uppges eller måste Det gäller dels dyster hopplös uppmärksammas. beträffande insatser för att påverka förloppet av sjukdomen, dels stöd och service som tar till både och hänsyn fysiska behov som måste tillgodoses för att underlätta livspsykiska roll är väsentlig i habiliteföringen. Anhörigas genomgående och rehabiliteringsprocesser. Här tillkommer behov av ringssärskilda insatser för att anhöriga skall kunna psykosociala möta att leder till allt sämre funktionsfönnåga. De sjukdomen situationer vi avser rör bl.a. människor med tumörsjukdomar, åldrande och med for tidigt neurologiska sjukdomar följder t.ex. kommunikationsförmåga och I en rörelseförmåga, syn. del situationer är sjukdomen och dess följder mindre kända.

Rehabilitering vid allvarlig psykisk störning/

sjukdom

Vi vill här uppmärksamma att vuxna med allvarlig psykisk som andra inom skall tillförstörning/sjukdom personkretsen säkras till insatser och stöd för sin rehabilitering. tillgång Genom ett särskilt inriktat utredningsarbete (den tidigare mentalservicekommittén, numera anapsykiatriutredningen) deras och nödvändiga åtgärder. lyseras rehabiliteringsbehov Vi menar att våra kan detta arbete till förslag komplettera förmån för människor med allvarliga och varaktiga psykiska störningar. (Se också kapitel 5.)

222 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

Rehabiliteringsmöjligheter för yngre vuxna med

omfattande funktionsnedsättningar och stora

servicebehov

Ett betydande antal människor inom yngre långtidsvårdas långvårdskliniker. (Som exempel kan nämnas att 783 personer under 55 års ålder vårdades inom 27 1988 långvård september enligt Landstingsförbundets kartläggning. Av dessa hade 271 vårdats mer än 3 år.) av dessa i behov personer Många är ej av sjukvårdsinsatser. andra inom Enligt undersökningar (bl.a. långvården i Stockholms län) är det oftare bristen på alternativ för att konkreta behov tillgodose avgränsade (som att kunna larma om hjälp) än krävande medicinska insatser som är orsaken till vistelsen inom långvård när det gäller unga vuxna. Inom bl.a.

Östergötlands

läns har man visat landsting på framkomstvägar och skapat alternativ, där behov av särskilda insatser och service kunnat i fortlöpande tillgodoses samverkan mellan olika verksamheter. Genom bl.a en utvecklad verksamhet och den uppsökande nya ansvarsfördelningen genom Ädelreformen samt en uppföljning av föreskrifter i vi att bostadsförsöijningslagen menar förutsättningar till förändrade förhållanden finns. Dessutom anser vi att våra om t.ex. assistans och förslag personlig rätt till individuell ett kan hindra plan på verkningsfullt sätt långtidsvård för yngre. I de enstaka situationer då långvård av nyskadade människor inte kan undvikas bör den yngre självfallet vara så kortvarig som möjligt och inte överskrida ett år om inte speciella medicinska skäl föreligger. Dessa skall redovisas i den nämnda individuella planen enligt vårt förslag.

Utveckling av stöd för allsidig och samordnad

-

rehabilitering några exempel

Specialistresurser för i i rehabilitering erbjuds dag begränsad form från olika och med varierande specialiteter organisation inom sjukvården. I hög grad har denna verksamhet byggts upp med från och utgångspunkt funktionsnedsättningens art sjukvårdens Det flera befintliga organisation. är en av anledningar till att olika i olika Genom grupper tillgodoses omfattning. bristande samordning kan insatserna för flerhanexempelvis

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 223

dikappade vara goda i ett avseende, men i andra. bristfälliga Basen för somatisk specialiserad rehabilitering av vuxna inom sjukvården utgörs av rehabiliteringsmedicin (specialitetens var medicinsk tidigare beteckning rehabilitering). Enligt Socialstyrelsens principprogram (1978) for medicinsk rehabilitering bör medicinska finnas inom rehabiliteringskliniker varje landstingsområde. Vår kartläggning visar att kliniker endast finns inom 14 huvudmannaområden och att endast ett av dessa uppfyller det rekommenderade antalet 15 vårdplatser, vpl/100000 inv. Inom vissa sjukvårdsområden (men ojämnt över landet) finns kliniker/enheter inom andra medicinska specialiteter med inriktning på kvalificerad rehabilitering. Som kan exempel nämnas Ortopediska, neurologiska och reumatologiska avdelningar inriktade speciellt på att stödja enskildas rehabilitering. Ett annat är exempel ryggmärgsskadeenheten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. I bl.a. läns finns en gemensam Skaraborgs landsting organisation där flera verksamheter rehabiliteringsinriktade (med inriktning på rörelsehinder) samordnas i ett rehabiliteringscentrum. Ett lagarbete har byggts för att den upp tillgodose

enskildes behov vid t.ex. traumatiska

hjärnskador, ryggmärgsskador, neurologiska sjukdomar, långvariga smärtproblem m.m. Ett särskilt arbetslag är inriktat att habilipå tillgodose teringsbehov. Vi menar att det finns behov av att genom utbyggnad utjämna skillnader över landet när det till insatser gäller tillgång från Vi specialiteten rehabiliteringsmedicin. avser både sjukhusanknuten verksamhet och konsultfunktioner, när insatser i andra inom skilda övrigt huvudsakligen ges av kompetensområden och Verksamheter. Specialiteten rehabiliteringsmedicin bör därför successivt ut till att bli inom byggas tillgänglig samtliga landstingsområden for som till personer följd av somatiska funktionshinder (främst rörelsehinder) har behov av den form av lagarbete som utvecklats inom rehabilibefintliga teringskliniker. En av i form utveckling samordningen av rehabiliteringscentra har betydande fördelar förutsatt att samordningen inte innebär for resursforsämring någon grupp. Vi menar dock att och insatser allsidighet samordning av till stöd for enskildas kräver inom rehabilitering utveckling flera områden. vi har situationen tidigare uppmärksammat för personer med s.k. medicinska handikapp. Ytterligare exempel

224 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

kan nämnas: Också för synskadade är en välfungerande samordning mellan olika rehabiliteringsinsatser av stor betydelse. I Samordning av synskadades rehabilitering” (Socialstyrelsens allmänna råd, 1990:1) som beskrivs behov gäller vuxna, av den enskildes kontroll över sin rehabilitering, tydlig målkontinuitet och sättning, planeringsinstrument, samordning, angivande av ansvarig organisation/verksamhet och person. Vid syncentralerna föreligger enligt socialstyrelsens utflera resursbristen Framför allt finns brister i psykoloredning och socialt stöd för inlärgiskt-pedagogiskt krisbearbetning, av alternativa tekniker såsom punktskrift etc. Väntetining den till är ofta oacceptabelt lång vilket leder till rehabilitering bl.a. krisreaktioner. fördjupade Ett inte antal med synskada har andra obetydligt personer medfödda eller förvärvade funktionshinder. Detta medför svåav två Inom syncentralerna är erfarenheten av righeter slag: intellektuella funktionsnedsättningar, förlamningstillstånd begränsad. Omvänt saknas ofta kunskap om synskador o.dyl. och synrehabilitering inom medicinska rehabiliteringskliniker, omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda osv. Behoven av ökade insatser för hörselskadade finns beskrivna i Hörselvårdsutredningen (HVU, 1990), genomförd av Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Hör- Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund selfrämjandets med medel från allmänna arvsfonden. Även i HVU framhålls behov av en målinriktad rehabiliteför den enskilde, förbättrat samarbete såväl mellan ringsplan brukare och verksamheter som mellan olika yrkesgrupper och av psykosocialt stöd understryks. kompetenser. Betydelsen Det finns enligt utredningen också behov av att över landet skapa likartade lösningar som bl.a. ger bättre överblick över rehabiliteringsresurserna. Andra behov som framförs från HVU till gäller tillgång vissa och personalens utbildningsbehov, hjälpmedelstjänster och tolkverksamhet samt Dessa fråförsörjning sysselsättning. i andra i vårt betänkande men kommer gor diskuteras kapitel även att få sin ett särskilt betänkande behandling genom hösten 1991.

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 225

Utveckling av insatser vid behov av

habilitering

Vi avser här behov hos vuxna inom omsorgslagens personkrets behov hos andra vuxna som fått insatser resp. tidigare genom barn- och ungdomshabilitering. (Bland de senare inräknat vi också dem som av på grund svåra, tidigt förvärvade funktionsnedsättningar borde ha fått i barn- och habilitering ungdomsåren.)

Situationen för vuxna

psykiskt utvecklingsstörda

Omsorgslagens personkrets har enligt OL till 4§ p.1 rätt expertinsatser. Insatsema kan i vissa delar också riktas till anhöriga och andra närstående. har utvecklat Landstingen verksamhet i sammansatta distriktslag av företrädare för olika yrkeskategorier. Psykosocialt stöd (inkl. t.ex. rådgivning till anhöriga och handledning till personal som stöd till ger utvecklingsstörda) har utvecklats mera än insatser med behov till inriktning på följd av andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörda har (i betydligt större omfattning än andra). Det bl a gäller rörelsehinder, och hörselskador, tal- och syn- språkstömingar. Dessutom ñmis vilkas många dagliga livsföring kompliceras genom epilepsi. Särskilda kontakt- och kommunikationshinder har de som sedan år autism eller tidiga genom autismliknande tillstånd (enligt OL fått ”barndomspsykos) svårigheter i hela sin livssituation. Brister i ett stöd för enskilda har allsidigt habilitering när

begåvningshandikapp har bekräftats genom en rad under-

sökningar och (Se också utredningar. SOU 1990:19, bilaga 4) Behov av kraftfulla det satsningar föreligger när gäller - s.k. tillkommande hos med ñlnktionsnedsättningar vuxna utvecklingsstörning enligt ovan. Hit räknas också insatser för personer som i vuxen ålder fått funktionsnedsättbetydande ningar - särskilt stöd till vuxna som sedan barndomen haft autism eller autismliknande tillstånd - att uppmärksamhet på expertinsatser och kunnande för rådgivning och handledning till personal (vilket i exingår pertstödet) måste tillgodoses på ett kvalificerat sätt och med kontinuitet då verksamhet till annan huvudman övergår en-

226 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

Vi avser t.ex. till ligt vårt förslag. handledningsinsatser personal inom daglig verksamhet och boendeformer. - stöd för liksom

hjälpmedel (och hjälpmedelsanvändning)

andra till stöd för enskildas kommunikationsmöjligåtgärder heter och

självbestämmande.

för andra vuxna som har behov

Utvecklingsbehov

av habiliterande insatser

Som vi beskrivit har behov av fortsatta habiliteringstidigare insatser hos vuxna lett till inrättande av s.k. vuxenunga habilitering. Insatserna ställs till fördelade över som förfogande (ojämnt har dels dels inslag, ibland landet) behandlande, rådgivande av en art som med fördel kunde kommit den unge vuxne (och till del barn- och ungdomshabiliteanhöriga) tidigare genom I vissa situationer har vi noterat att verksamheten ger en ring. kombination av insatser som inom andra landstingsornråden av kliniker i samverkan ombesörjs rehabiliteringsmedicinska armed socialtjänst, försäkringskassa, utbildningsanordnare, samt nämnden för vårdartjänst. betsförmedling för denna verksamhet är framför allt personer Målgruppen ibland i kombination med andra funktionsmed rörelsehinder, till eller hörselnedsättning och psykisk hinder, exempel synutvecklingsstörning. och behov dessa har, i De problem som ungdomar skiljer sig vissa från dem som hos nyskadade vuxna. aspekter föreligger Det bl.a. om till vuxenliv, aspekter på gäller frågor övergången bostadssituation, yrkesinriktning, sex och samlevnad, familjestora är för ungdomar med bildning m.m. Speciellt problemen t.ex. vid tilltagande progredierande funktionsnedsättningar vissa I avseenden är dock svårigmuskelsjukdomar. många heter och behov likartade om man erhåller en funktionsnedsom eller som vuxen. sättning barn/ungdom Det finns behov av inriktade på funktvärfackliga insatser, (medicinska inklusive sjukgymtionsnedsättningen åtgärder och socialt stöd av olika nastik, hjälpmedel etc.), psykologiskt samt behov av samordning och kontinuitet. Detta stöd slag i stå till under tid och behöver allmänhet förfogande lång kunna förändras efter den enskildes funktionsnedsättning, sociala och förhållanden m.m. De behov av sampsykologiska

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 227

ordnade insatser som föreligger överensstämmer väsentligen med behov hos andra vuxna med omfattande funktionshinder. Vi menar med stöd av remissvar att vuxenhabiliteringen borde utvecklas genom följande inriktning: a) tidigare start inom barn- och ungdomshabiliteringens verksamhet beträffande målinriktad för den allsidig planering unges vuxenliv b) mera utvecklad, kontakt och samverkan med tidig insatser för och service fortlöpande stöd med kommunen som huvudman c) motsvarande beträffande verksamhet från andra, t.ex. arbetsförmedling, utbildningsanordnare, handikapporganisationer, fritidsverksamhet d) anknytning till avseende rehabiliteringsklinik/centrum insatser med specifik

inriktning på funktionsnedsättningen.

Utveckling av andra habiliterande och

rehabiliterande resurser

I andra i detta liksom kapitel betänkande i vårt kommande slutbetänkande behandlar vi flera åtgärder av betydelse för enskildas habilitering och bl.a. rehabilitering, yrkesinriktad rehabilitering, fritids- och rekreationsverksamhet, hjälpmedel, verksamhet till stöd för invandrare och personer med mindre kända m.m. beskrivs handikapp Utvecklingsbehov också i dessa sammanhang. Här vill vi redovisa insatser några ytterligare som bl.a. betonats i remissvar till inte minst från oss, handikapporganisationer: Även om strävan efter närhet till den enskildes vardagsmiljö är för och viktig habiliterings- rehabiliteringsinsatser finns också behov av andra i den enskildes och inslag habiliteringsrehabiliteringsprocess. Vi tänker dels de insatser på vuxenpedagogiska (folkhögskolekurser, studiecirkelverksamhet m.m.) som vi tidigare nämnt, dels på enskilda vårdhem med rehabilitespeciella ringsresurser. Inom landet finns ett flertal enskilda vårdhem med riktade resurser för Dessa drivs av olika rehabilitering. organisationer och stiftelsen Verksamheten är för uppbyggd att stöd och kontakter med andra. ge omväxling, träning, Kostnaderna for den enskilde betalas ofta av enlandstingen

228 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

taxa som förteckning från landstingsförligt anges på speciell bundet. Inom dessa vårdhem finns rehabiliteringsinriktade och ofta stor när det gäller betydande kunskap kompetens och träning vid olika omfattande funktionsnedkompensation sättningar. Vi menar att sådana och motsvarande till habimöjligheter och rehabilitering bör och möjlighet till litering stödjas ges fortsatt utveckling.

och

överväganden

7.2.6 forslag

I det har vi redovisat exempel på behov av en föregående Behoven är mer eller mindre betydande resursutveckling. framträdande olika inom olika verksamheter etc. Vi på orter, för med de argument vi betonar anfört, huvudmännens ansvar att situationen inom område och utveckla verkanalysera resp samheten eiter lokala behov. Handikapporganisationers erfarenheter och bör därvid tas tillvara. synpunkter Genom ett antal mera vill vi stödja denpreciserade förslag na och För att säkra enskildas utveckling resursutbyggnad. tillgång till habilitering och rehabilitering och utjämna skillnader över landet föreslår vi en lagreglering genom ett tillägg till HSL.

för landstingskommunen Skyldighet

att tillhandahålla habili- Sjukvårdshuvudmännens skyldighet och föreslås bli reglerad tering, rehabilitering hjälpmedel getill Dessa insatser skall vara och nom ett tillägg HSL. allsidiga ses som likvärdiga med skyldigheten att förebygga, diagnosticera och behandla och skador. Personkretsen blir i sjukdomar detta vidare än för vårt till då sammanhang förslag LSS, verksamheten i former som inte är för en avges ägnade av Det är dessutom förenat med gränsning personkretsen. att i inledningsskedet av en rehabiliteringsprocess svårigheter av bestående funktionshinder. avgöra omfattningen För att förbättra öka och möjligheter resurser, tillgänglighet till samordning/samverkan på enskildas villkor föreslår vi, att sjukvårdshuvudmannen skall upprätta en organisationsplan över och Den skall habiliterings- rehabiliteringsmöjligheter. avse som kan vara i behov av habiliteringssamtliga grupper

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 229

och dvs vid behov insatser vid rehabiliteringsinsatser, även av kunskapscentra som vi föreslår i kap 8. Planen skall analysera och beskriva resurser inom tillgängliga landstingsområdet men också i vissa fall utanför det (Se egna landstingsområdet. ovan). Den skall avse behov vid olika funktionsnedsättningar och det stöd som kan olika ges genom kompetenser: Den skall vidare avse resurser för habilitering och rehabilitering i tidigt skede samt vid behov av Vi upprepade åtgärder. avser i detta både kort- och sammanhang långsiktiga inslag som kan behövas för och habiliterings- rehabiliteringsprocesser. Behoven kan tillgodoses av andra än sjukvårdshuvudmannen men ansvar för organisation och åvilar finansiering denne. Planen skall vidare vara så utformad att den är lätt tillför enskilda och företrädare för olika verksamheter. gänglig

Rätten till en individuell för att stärka

plan

samverkan och kontinuitet

Den enskilde skall vår rätt att få en inenligt mening ges dividuell plan för habilitering och rehabilitering. Planen utgår från enskildas mål, intressen och egna behov, m.m. hans/hennes uppfattning om samverkan mellan olika insatser och verksamheter. Planen skall omfatta olika behov som kan tillgodoses genom insatser från flera kompetensområden. Planen skall utformas så att den till ger möjlighet uppföljning, och Om det är och utvärdering förändringar. lämpligt möjligt skall olika insatser relateras i tiden, så att den enskilde kan ha överblick över sin situation. Insatserna kan ges genom flera verksamheter som var för sig har att upprätta plan över olika åtgärder: Med den enskildes (eller i vissa situationer, hans/hennes företrädares) medgivande skall utväxlas mellan de verksamheter planen som för den enskildes eller ger stöd habilitering rehabilitering. På så sätt menar vi att den enskildes att få möjligheter tillgång till väl samverkande insatser ökas. Ett exemplar av planen skall om den enskilde så vill och försäkringskassan det tillställas När begär försäkringskassan. anledning förekommer till det kan kalla till försäkringskassan överläggning med resp organ som skall ge stöd till den enskilde. skall verka för att in- Försäkringskassan erforderliga

230 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

satser upprättade planer. På så sätt menar vi att görs enligt behovet av markeras. Beträffande insatser för hauppföljning och inom hälso- och sjukvården förebilitering rehabilitering slår vi en skyldighet för sjukvårdshuvudmännen att upprätta en individuell plan. Skyldigheten uttrycks genom en ny föreskrift i HSL 3a§. Planen skall grundas på patientjournalen.

Kompletterande expertinsatser

Mot de stora och hinder som bakgrund av komplicerade många enskilda möter har vi funnit att föreslå en rätt till anledning en föreskrift i LSS 6 §. kompletterande expertinsatser enligt

Biträde av

kontaktperson

Även med en individuell plan där ansvarig verksamhet och finns det en risk, särskilt vid funkperson anges, långvariga tionsnedsättningar, att planeringen inte fullföljs. För att underlätta för den enskilde föreslår vi i LSS 6§ rätt till biträde av kontaktperson om den enskilde (eller i vissa fall företrädare) så önskar. Kontaktpersonen kan biträda i olika frågor om vid kontakter med m.m. rehabilitering, arbetsförmedling Vi har tidigare beskrivit att vi i detta sammanhang avser ett utvidgat kontaktmannaskap enligt enskildas önskemål. Kontaktpersonen är en personlig representant som skall hjälpa den enskilde att hitta rätt mellan olika instanser och biträda honom/henne så att han/hon får det stöd som behövs. Kontaktpersonen avses ej ha ett juridiskt ansvar som god man eller förvaltare. Vi vill inte föreslå någon given yrkesbakgrund för den som har uppdrag som kontaktperson; viktigast är att vederbörande har en samt har den god samhällsorientering kan antingen vara personliga lämpligheten. Kontaktpersonen en särskilt arvoderad person eller en befattningshavare inom berörd verksamhet. någon

7.3 Bostad, boende och service

Våra förslag Genom en föreskrift i vårt till stärks förslag ny lag, LSS, rätten för funktionshindrade att få en individuellt anbostad med särskild service. passad

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 231

Enskildas till och möjligheter självbestämmande inflytande stärks bl.a. rätt till biträde av assisgenom personlig tent och en individuell plan enligt LSS 6 §. Avveckling av kvarvarande vårdhem för utvecklingsstörda förbud mot ett påskyndas genom nyintagning jämte fastlagt datum för slutförande (1 januari avvecklingens 1998). skall ske samverkan mellan de Avvecklingen genom båda huvudmännen. En särskild skall över plan upprättas personer som skall beredas bostäder och service i stället för institutionsboende. Individuella behov skall framgå av planen. Kommunen skall ha för dem som unbetalningsansvar der vistas på landstingets vårdhem. avvecklingstiden Kvarvarande avvecklas. specialsjukhus Avlösningsservice förstärks och skall kunna ges i olika, individuellt former som en LSS. anpassade rättighet enligt

Inledning

Det övergripande målet för bostadspolitiken är att alla människor skall ha tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och utrustad bostad av kvalitet till ändamålsenligt god skäliga kostnader. Målet om en egen, god bostad har dock inte uppnåtts för alla. Fortfarande har 12-14 000 en institupersoner tion (vårdhem för och för somautvecklingsstörda inrättningar tisk eller psykiatrisk vård) som sin stadigvarande bostad. Minst 5-6 000 personer med funktionshinder bor, trots att de är vuxna, kvar hos sina föräldrar eller i familjehem. Alla dessa är bostadslösa i bemärkelsen att de inte bor ett personer på sådant sätt att de kan leva ett eget, självständigt liv. Ett och stöd i bostaden är en gott tillräckligt förutsättning för att en person med svåra funktionshinder skall kunna leva ett liv lika Villkor som andra. självständigt på Utredningsarbetet har visat att den service som samhället ger är mindre tillfredsställande i vissa avseenden. Det gäller bl.a. den enskildes möjligheter att kunna påverka hur serviceinsatserna utformas. I detta kapitel berörs målen för den sociala inledningsvis

232 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

och samhällets när det att bostadspolitiken skyldigheter gäller tillgodose bostads- och servicebehov. Därefter redovisas vissa krav som kan ställas utformningen av en god generella på bostad. När sedan den faktiska bostadssituationen beskrivs och vi redovisar våra intentioner för förbättringar av bostäder och boende för vår personkrets gör vi följande indelning: 1) egen friliggande bostad, 2) servicebostad, 3) kollektiva bostadsformer och 4) institutionella boendeformer. En sådan indelning kan dock aldrig bli entydig. Några offici-

ella, allmänt omfattade definitioner av vad som är en egen

eller bostad finns inte. varierar hos lägenhet Språkbruket olika individer, mellan olika kommuner, mellan landsting och kommun osv. Framför allt varierar definitioner och innehåll i begreppen över tiden. Några begrepp som har bl.a. i låne- och bidragsbetydelse sammanhang är boende, som ofta används liksjälvständigt tydigt med egen lägenhet, och fullvärdig bostad”. Enligt vedertagna definitioner (SOU 1984:78 Bo på egna villkor) anses boende när den boende kan besjälvständigt föreligga själv stämma över hur bostaden nyttjas och även i övrigt råder sig själv vad gäller sysselsättning, besök, umgänge m.m. Om det fimis generella regler och rutiner, som den boende måste rätta efter är det om institutionsboende. En bostad sig fråga egen” skall upplåtas till den enskilde genom ägande, i form av bostadsrätt, eller genom ett reguljärt hyresforhållande direkt med fastighetsägaren d.v.s. med eget hyreskontrakt. Genom att bostaden upplåts på ett normalt sätt skyddas den boendes självständighet av den lagstiftning som reglerar resp. upplåtelseform. Enligt denna definition är sjukhus, sjukhem, behandlingshem, vårdhem och institutioner inte att betrakta som ett självständigt boende. I den mån dessa institutioner moderniseras så att de boende får mer eller mindre egna, fullständiga lägenheter med eget blir mer oklara. Det blir kontrakt, gränserna då mer den institutionella från det atmosfären, isoleringen övriga samhället och den boendes möjligheter till självbestämmande som sätter gränsen gentemot självständigt boende. Däremot innebär servicebostad och modernare i gruppbostäder att man har en egen lägenhet med kontregel fullvärdig eget rakt och möjlighet att leva självständigt. för bostäder (SFS Enligt nybyggnadslåneforordningen 1986:692) avses med fullvärdig bostad en bostad där alla pri-

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 233

mära bostadsfunktioner är tillgodosedda i lägenheterna. Tilltill för tvätt och till förrådsutrymme skall gång anordning finnas. skall krav Lägenheterna uppfylla gällande på utrymmes- och och bestå av minst ett rum och utrustningsstandard kök eller ett och ett halvt rum och kokvrå. Ovan nämnda om bostad vid om- och regler fullvärdig gäller De medför att bostadsformer där berörd nybyggnad. person bara sovrum inte kan bostadsdisponerar eget beviljas statliga lån i och därmed kan Denna av dag knappast byggas. typ bostäder existerar dock och kan givetvis utgöra en bra bostad under att den boende att bo kolförutsättning själv väljer lektivt och med en sådan standard. Kravet på fullvärdig bostad hindrar heller inte att initiativ givetvis personer på eget eller ett hus eller en stor lägenhet för att bo tillhyr köper sammans. Det är att valet att bo kollektivt är helt avgörande frivilligt inte bestämt av en myndighet.

7.3.2 Allmänna krav bostad

på

en

god

Bostadens läge

Bostaden skall i en som för ett ingå miljö ger förutsättningar aktivt i samhällslivet. I studier

orda

av SCB deltagande (1984, 41) visas att med funktionshinder är rapport personer mer socialt isolerade än De är oftare ensambetydligt övriga. boende och saknar nära värmer. och Tillgängligheten till, i, lokaler är ofta dålig vilket medför att besök på offentliga teatrar och är bland biografer, restauranger sällsynta personer med funktionshinder. Motsvarande förhållande framkom i handikapputredningens kartläggning (SOU 1990:19). För att personer med funktionshinder skall ha möjlighet att ta del av samhällets utbud av aktiviteter bör bostaden ligga centralt det kommersiella och kulturella utbudet i orten, där är mest koncentrerat och lättast att nå. För den som tvingas tid i bostaden, kan det också vara viktigt att tillbringa mycken bo mitt i centrum där det finns liv och rörelse som kan ses från Andra värdesätter närheten till lägenheten. personer mera eller vill bo nära släktingar och vänner i grönområden ett område som de är väl med. Det är därför viktigt förtrogna att det finns ett varierat utbud av i olika boendemöjligheter av så att bostadsläge kan väljas fritt. typer miljöer

234 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

Bostadens

utformning

Lägenheter för personer med särskilda bostads- och servicebehov skall inte planeras så att de koncentreras till ett och samma kvarter i ett visst område. En sådan besegregation gränsar att bostadsområde. möjligheten välja Plan- och bygglagen 1987:10) är en som (PBL, ramlag, ger kommunen stor frihet att avgöra vilka krav som skall gälla for bostäders De kravnivåer som finns i låneforordutformning. ningarna, t.ex. vad definitionen av vad som är en fullgäller värdig bostad, ger kommunen tolkningsföreträde. Beträffande kollektiva bostäder, för vilka vissa har länsboavsteg medges, stadsnämnderna större att neka lån i de fall kommöjligheter munen har satt kraven for I samband med att de lågt. statliga bostadssubventionerna förändras kan dock låneförordningarnas styrande inverkan komma att minska. Den minskade statliga styrningen, som PBL ger uttryck för, till att större lokala syftar ge påverkansmöjligheter. Någon formell möjlighet att överklaga finns inte för handikapporganisationerna, utan påverkan måste ske genom information och samråd vid kommunens Det är därför planarbete. avgörande att handikapporganisationerna för fram sina kunskaper och krav angående bostäder såväl genom direkta samrådskontakter som att utarbeta referensmaterial. genom skriftliga Det fimis i en tendens att for dag krympa lägenhetsytorna att sänka kostnaderna. Bra planerade lägenheter med väl tilltagna rumsytor har dock ett högt värde i sig och ökar användbarhet för olika av bostadskonsulägenhetens typer menter. Det minskar också behovet av senare anpassningsåtgärder, vilka alltid ställer sig dyrare än om bostäderna byggs med en god tillgänglighetsstandard redan från början. av mot mer flexibla - Utvecklingen hemtjänsten lösningar kvälls- och larm personlig assistans, nattpatruller, m.m. gör också att allt fler funktionshindrade kan erbjudas en bra bostad i det ordinarie beståndet. För personer som använder elrullstol behövs dock ofta en med extra stora speciallägenhet i badrum, sovrum och entré. I vissa fall är och vändytor höjsänkbar köksinredning motiverad. För skrymmande hjälpmedel och för laddning av elrullstol kan det behövas extra, kompletterande utrymmen liksom för utrustning for egen vård och behandling. Personer med andra funktionshinder än rörelsehinder kan

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 235

givetvis också ha speciella och varierande krav på bostaden. De flesta av dessa krav kan dock tillgodoses genom en allmänt byggnadsstandard samt generella och individuella god anpass- (De specifika som olika av funkningsåtgärder. krav, grupper tionshindrade personer har, finns utförligt beskrivna i bl.a. Bo-boken utgiven av Handikappförbundens Centralkommitté, HCK, 1967 samt i riktlinjer utgivna av Boverket.)

Bostadsanpassningsbidrag

Individuella i bostaden i kombination anpassningsåtgärder med väl har en for utprovade hjälpmedel, avgörande betydelse svårt funktionshindrade att bo personers möjligheter självoch leva ett aktivt liv. En god anpassning av bostaden ständigt kan också minska behovet av andra insatser från samhället, t.ex. och hjälpmedel komplettehemtjänst. Bostadsanpassning rar varandra. Flera faktorer talar för ett fortsatt stort behov av bostadsanpassning: - institutionsboendet ersätts av vård och i service, omsorg egen bostad, - den ökande förekomsten av funktionshinder som astma och allergier, - av den medicinska som medutvecklingen kompetensen for att alltfler, även svårt skadade personer, kan räddas till livet och har behov av goda bostadsförhållanden med individuell anpassning, - antalet äldre över 80 år har ökat och personer kraftigt fortsätter att öka under 1990-talet, - den tekniska som har att allt bättre

utvecklingen ort

insatser kan göras för att underlätta boendet, - huvuddelen av bostadsbeståndet fortfarande av utgörs äldre, svårtillgängliga fastigheter, - det icke behovet av insatser hos stora, tillgodosedda, personer som inte känner till möjligheterna.

7.3.3 Bostads- och boendeformer

Den delen av Vuxna som i vår personkrets övervägande ingår - eller bor i egna friliggande bostäder i småhus flerbostadshus - mindre efter den som i större eller omfattning anpassats enskildes behov för att underlätta ett självständigt boende. Om bostaden är en speciallägenhet, en s.k. handikapplägenhet, kan den ha förmedlats av socialtjänsten men ofta avbo-

236 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

stadsförmedlingen. Eftersom ca hälften av landets kommuner saknar kommunal det också att bostadsförmedling är vanligt man skaffat bostaden helt hand. på egen med svåra funktionshinder får allt det stöd Många personer och den service de behöver från sina Andra får anhöriga. kompletterande eller all sin service genom den kommunala hemtjänsten. Flera remissvar vårt på kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) tar den otillräckliga av upp omfattningen hemtjänst, färdtjänst, ledsagning och avlösarservice och framhåller vikten av att förstärka dessa insatser. Den enskilde bedöms också ha alltför litet över vilka inflytande hemtjänstens utformning, tider den kan och vem som utför ges på tjänsten. Många personer med funktionsnedsättningar framför önskemål om att kunna få service av som har personal specialkunskap om deras individuella funktionsnedsättningar. De flesta med funktionshinder bor personer som i egna friliggande bostäder får tidsbestämd service från den öppna hemtjänsten. Däri ingår den personliga omsorgen, hjälp med hemmets skötsel, av distribution av färupphandling dagligvaror, diglagad mat, viss m.m. Den ledsagning öppna hemtjänsten arbetar huvudsakligen på dagtid och kompletteras därför ofta med kvälls- och/eller som till vid nattpatruller, hjälper sänggå- endet, vändning på natten m.m. ofta i samverkan med personal från primärvården. För aktiviteter utanför hemmet finns de i flesta kommuner ledsagarservice inom antingen ramen för den eller som en fristående vanliga hemtjänsten verksamhet. Olika kommuner har olika begränsningar av när och hur ofta servicen kan ges. Alltfler kommuner erbjuder i dag, till dem som så önskar, personlig assistans i stället för, eller som till komplement annan hemtjänst. Möjligheterna att få personlig assistans är dock fördelade över landet. ojämnt En vanlig boendeform för personer med svåra funktionshinder är servicebostad. servicebostad är dock Begreppet mycket ospecifikt såväl vad gäller bostädernas fysiska utformning och läge som vad gäller den serviceorganisation som erbjuds. I innefattas som begreppet servicelägenheter ligger i, eller i anslutning till, ett servicehus för äldre och som replierar på den fasta serviceorganisation och den service i form övriga av restaurang och fritidslokaler som finns i servicehuset. Såväl servicehus som därtill anknutna har oüa servicelägenheter

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 237

lokaliserats i ortens centrum med närhet till affärer, kommunikationer samt fritids- och kulturutbud. finns också knutna till andra Friliggande servicelägenheter boendeformer, t.ex. Dessa lägenheter är avgruppbostäder. sedda for personer som har ett mindre omfattande servicebehov men där ändå till dess kopplingen gruppbostaden, personal och träfflokaler har bedömts som lämplig och praktisk. Det är också att särskilt handikappanpassade vanligt flera, finns i till varandra av servicerationella lägenheter anslutning och skäl. finns det i omedelbar byggnadstekniska Vanligtvis till en varifrån den anslutning lägenheterna personallokal som tillhandahåller boendeservice. Ibland, men personal utgår långt ifrån alltid, finns det gemensamma träfflokaler. Gemensamt för denna av bostäder är att det finns en fast typ personalstab och att de är avsedda för personer med omfattande servicebehov som sträcker sig över dygnets alla timmar. Till skillnad från hemtjänst är boendeservice inte vanlig timbunden och förutbestämd, utan skall tillgodose hjälpbehov så snart de Antalet som ingår i en bostadsuppstår. lägenheter med varierar mycket. Ju grupp gemensam serviceorganisation större antalet är desto mer ökar risken för att lägenheter och blir otillfredspersonanknytningen personalkontinuiteten De boende möter då som de ställande. ständigt ny personal, måste instruera om sina speciella behov. Eftersom det ofta handlar om intima hjälpbehov är det en stor påfrestmycket att inte veta från till vem som kommer och om ning gång gång det är en person som man känner förtroende för. Vid slutet av år 1989 bodde ca 7 500 personer med uti form av gruppbostad. Det finns ockvecklingsstörning någon så ett mindre antal för med andra gruppbostäder personer funktionshinder. Enligt en nyligen genomförd utvärdering 1991:7) bor ca 2 500 äldre de flesta med (SoS-rapport personer, i Inom äldreomsorgen har gruppbostademens, gruppbostad. der ofta inrättats i ombyggda servicehus eller ålderdomshem. De kan ha upp till 10 boende och en mycket varierande standard. av alternativa bostadsformer startade inom Utbyggnaden for utvecklingsstörda redan i omsorgsverksamheten psykiskt av 1970-talet. För dem som inte kunde flytta till helt början bostad inrättades bestående av en egen inackorderingshem, stor for 2-4 eller ibland två eller tre samlägenhet personer

238 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

manslagna lägenheter for flera boende. (Inackorderingshem ñck när beteckningen gruppbostad nu gällande omsorgslag trädde i kraft år 1986.) Det finns också lösningar med flera enskilda eller grupplägenheter i ett bostadsområde och en särskild for lägenhet personalen. Denna lägenhet kan också ha s.k. serviceplatser för 1-2 för boende vid behov särskilt personer tillfälligt av stöd. Personalen ger stöd och tillsyn utifrån de boendes individuella behov med av måltiinköp, tillagning gemensamma der och praktisk i den bostaden. hjälp egna I uppgifterna ingår också bl.a. viss for att stärka enskildas handledning självständighet. En annan typ av består i ett mer gruppbostäder sammanhållet boende i en stor i gemensam lägenhet flerfamiljshus eller villa. Dessa bostäder är vanligen handikappanpassade och avsedda för personer med ett större omvårdnadsbehov. De boende disponerar egna rum och har dessutom gemensamma utrymmen. Personaldimensioneringen varierar men omfattar ofta vakande nattpersonal. Ibland replierar dessutom ett antal friliggande lägenheter på den serviceorganisation som finns i gruppbostaden. Successivt under senare år har standarden vid nybyggnation av i mot gruppbostäder höjts riktning fullvärdiga privata lägenheter som kompletteras med väl tilltagna gemensamma utrymmen och personallokaler. Genom att såväl de äldre inackorderingshemmen som de nyare enheterna kallas för gruppbostäder finns det dock en varierande utformmycket ning, gruppstorlek och bostadsstandard inom begreppet gruppbostäder liksom en varierande personaltäthet. Fortfarande vistas 12-14 000 personer på institutioner och har inte bostad. någon egen stadigvarande (Här avses vårdhem for samt psykiskt utvecklingsstörda inrättningar för psykiatrisk och somatisk vård.) Dessa kan ofta i personer mycket liten utsträckning påverka vardagliga ting såsom när och vad de skall äta, när de skall eller och stiga upp på morgonen gå lägga sig, bada eller duscha m.m. De har inte alltid egna kläder och På institutioner det att tillhörigheter. är svårt urskilja och tillgodose behov. Inom institutionerna personliga utvecklas lätt en vårdkultur med egna normer och kollektiva regelsystem. Vårdarbetet blir ritualiserat och små ger möjligheter till individuella och aktiviteter. Trots spontana geogra-

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 239

fisk närhet kan det vara ett stort avstånd till samhällsmycket livet i och den som t.ex. av former för övrigt utveckling pågår stöd och service. fanns i

Enligt en inventering som landstingsförbundet ort

mars 1990 5 000 färdigbehandlade personer inom psykiatrisk slutenvård och de av bristande privata sjukhemmen på grund stöd och bostäder i former. En stor andel av tillgång på öppna dessa vara i behov av gruppbostad eller anpersoner uppges nan boendeform med särskilt stöd. hundratal med svåra funktionshinder Några yngre personer vistas inom utan att ha ett så stort sjuklångtidssjukvården vårdsbehov att det kan motivera fortsatt boende där. Anledtill att de inte beretts bostad och service utanför sjukningen vårdsinrättningen är bristen på särskilt anpassade bostäder med till tillräckligt omfattande och kvaliñcerad omtillgång vårdnad. År 1989 bodde 5 700 personer på vårdhem för psykiskt utvarav 2 400 över 65 år. Det fanns vecklingsstörda, personer 140 vårdhem varav ett 20-tal var s.k. riksanstalter i enskild (Det bör noteras att vårdhem enligt nu gällande lagstiftregi. skall avvecklas ett sätt och att de ej är att ning på planmässigt betrakta som särskild omsorg.) Trots att de flesta som nu bor kvar vårdhemmen har fler på funktionsnedsättningar utöver psykisk utvecklingsstörning nära 50 % vara beroende av rullstol är den uppskattas De boende får inte heller alltid fysiska tillgängligheten dålig. sina behov av individuellt anpassade hjälpmedel tillgodosedda. På håll är hälso-, hörsel- och tandkontroller eftermånga syn-, Olika har också visat att inte satta. undersökningar många har till i tillräcklig omfattning. tillgång daglig sysselsättning Vårdhemmet är traditionellt en total som omfattar miljö verksamhet, fritid och Under senare boende, daglig umgänge. år har dock skett att t.ex. den dagliga förändringar genom och fritidsaktiviteter i viss omfattning sker sysselsättningen utanför vårdhemmen. Genom den successiva utflyttningen har sina håll också personaltätheten ökat och givit bättre förutpå för individuella aktiviteter även utanför institusättningar tionen. har också medfört att boendestandarden Utflyttningen kunnat så att de flesta numera har eget rum. Det är höjas att enskilda som bor kvar vårdhem under avveckviktigt på får sin boendestandard får till lingstiden höjd, tillgång hjälp-

240 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

medel, sysselsättning osv. Det väsentliga är emellertid en målmedveten och planerad insats för att avveckla vårdhemmen och bereda enskilda bostäder och service efter deras behov.

7.3.4 Våra

forslag

Rätten till bostad

Ingen annan enskild faktor har så stor för känslan betydelse av att ha en egen identitet som en egen bostad. Det är i bostaden man tillgodoser de mest elementära behoven. Bostaden är också den från vilken man plattform utgår när man skapar relationer med andra och deltar i samhällslivet. För den som har svåra funktionshinder, och som på av detta grund tvingas en stor del av sin i bostaden tillbringa dag hemmet, är ännu mer betydelsefull än for icke funktionshindrade personer: Riksdagen har i propositionen om Förbättrade boendeforhållanden för gamla, handikappade och långvarigt sjuka (Prop. 1984/851142) uttalat tre grundläggande principer: - Alla har till rätt en bostad där friheten och integriteten är skyddad. - De som behöver stöd och hjälp i sin dagliga livsforing eller som mer än behöver medicinsk eller annan tillfälligt vård har rätt att få sådan i bostaden.” hjälp - Alla människor, oberoende av behovet av stöd, hjälp och vård har rätt till en bostad med god tillgänlighet och god utrymmesstandard i en miljö som för ger förutsättningar ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Dessa mål innebär enligt föredragande departementschefen att alla skall ha rätt till en egen bostad. Kommunernas skyldighet att ansvara för planeringen av bostäder i fast regleras bostadsfdrsötjningslagen. Lagen lägger skyldigheter for kommunen men i ger inga rättigheter juridisk mening for enskilda människor. Den enskilde har ingen möjlighet att klaga till en bostad med stöd av denna sig lag. I de for socialtjänstlagen anges socialpolitiska målen bodels i den s.k. dels i stadspolitiken portalparagrafen, närmare §21 vad gäller kommunens särskilda ansvar for bostäder och service till med Av redopersoner funktionsnedsättningar. en visning från socialstyrelsen och bostadsstyrelsen, Boende for

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 241

gamla, handikappade och långvarigt sjuka (PM 1988:22), framgår dock att endast 20-30 % av kommunerna

ort någon bedömning av hur

många personer som saknar bostad eller har en otillfredsställande boendesituation. Ibland har kommunen inventerat visserligen boendeförhållandena för dem som redan bor i kommunen, men inte till tagit hänsyn bostadsbehoven hos dem som bor på institutioner med landstinget som huvudman. har sin sida Landstingen å i alltför liten utsträckning samrått med kommunerna eller informerat om eventuella, planerade förändringar av institutionsboendet. I socialutskottets betänkande Ändrad ansvarsfördelning inom äldreomsorgen m.m. (1990/91:SoU9), som antogs av riksdagen 1990-12-13, understryks att ansvaret för att tillgodose enskildas behov av boende, service och omvårdnad enbör tydigt ligga på en huvudman på kommunerna. § 21 SoL får genom detta beslut en ny lydelse där ansvaret för boendet markeras än tydligare: Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till funkföljd av

tionsnedsättningar behöver ett sådant boende. För personer

med

utvecklingsstörning, som behöver ett mer omfattande

stöd och som inte kan bo självständigt ansvarar dock landstingen i enlighet med nu gällande omsorgslag. För personer med funktionshinder finns i socialtjänstlagen en större skyldighet för samhället att ordna lämplig bostad och service än för andra. Trots detta är det att uppenbart personer med svåra funktionshinder inte får sina behov tillgodosedda i ñill För utsträckning. personer som ingår i omsorgslagens personkrets fastställer lagen en rätt till bostad ytterligare gruppbostad men även där finns många exempel att på enskilda, trots

domstolsutslag som bekräftar deras berättigade

krav, inte kuimat få sina bostadsbehov tillgodosedda inom rimlig tid. Det synes således finnas ett behov av såväl ett starkare lagskydd som ett utvidgat lagskydd som omfattar alla de personer som har svåra funktionshinder. Vidare krävs medel att genomdriva och förverkliga lagstiftningens intentioner. Av denna föreslår vi det anledning att för alla svårt handikappade blir en att sin hemkommun rättighet genom få tillgång till en bostad med lämplig service. Detta föreslår vi skrivs in som en föreskrift i den av oss föreslagna nya lagen, LSS. Detta förslag ligger i med den linje skyldighet att ordna

stöd och service till vuxna och deras närstående 242 Särskilt

redan har Ädelreformen. Vi bostad som kommunerna genom finner att for framtiden särskilja ansvaret för ej anledning - boendet for en handikappgrupp psykiskt utvecklingsstörda och det hos Vi anser att, lägga annan huvudman, landstingen. fr.o.m. våra ikraftträdande kommunen skall ha lagforslags att och finansiera bostäder för alla svårt skyldighet organisera Dock har vi anvisat till en viss överhandikappade. möjlighet avseengångstid beträffande huvudmannaskapsforändringen de de Vi har gjort särskilda omsorgerna enligt omsorgslagen. detta med tanke av en individuell planering på nödvändigheten av bl.a. bostads- och servicesituationen for psykiskt utvecklingsstörda. Vi finner inte för statsmakterna att i detalj regleanledning ra hur boendet skall organiseras. Vi kan dock huvudformer. I samtliga fall urskilja några innebär dessa att det till boendet skall ordnas erforderligt och service. Under en kommer personellt stöd övergångsperiod kommunerna att vårt även överta ansvar for enligt forslag som bor vårdhem som psykiskt utvecklingsstörda på precis man redan fått skyldighet beträffande andra svårt funktionshindrade genom Ädelreformen.

7.3.5 Olika framtida boendeformer

Enskild integrerad bostad

Enskilda bor eller villa har som i egen friliggande lägenhet eller mindre Hittills har det behov av stöd mer regelbundet. ordnats traditionell I komvanligen genom hemtjänst. några i Storstockholm finns sedan år att få muner nâgra möjlighet assistans via en Kommunen betalar, kooperativ förening. sepasom täcker kostnafor varje rat person, en assistansersättning, den för såväl löner och lönebikostnader som administration. har det formella och anstäl- Kooperativet arbetsgivaransvaret ler och betalar ut löner till assisfenterna. Huvuddelen av administrationen, dvs. rekrytering, instruktion, schemaläggm.m. sköter den enskilde kooperativning, tidrapportering medlemmen själv. Modellen har utformats i samarbete med Stockholmskooperativet för i en försöksverksamhet Independent Living, STIL, som startade 1987. Verksamheten är permanent sedan juli

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 243

1989 och i Sedan reglerad avtal. dess har flera små, ideella föreningar bildats där medlemmarna i form kooperativ själva administrerar sin assistans. En

vidareutveckling av personlig assistans som innebär att

den enskilde själv, utan att i en kan ingå förening, vara arbetsgivare skulle öka den enskildes ytterligare inflytande över sin service. Detta har hittills varit svårt att realisera på grund av att inte statsbidrag utgår för hemtjänst som ges i form av bidrag direkt till brukaren. En annan består i det svårighet att är svårt för en enskild att vara insatt i alla de och person lagar bestämmelser som ingår i Problemet kan arbetsgivaransvaret. dock lösas genom att den enskilde anlitar kommuantingen nens eller annan organisations kompetens för administrationen. Ur den enskildes är det perspektiv helhetssynen på och kontinuiteten i hjälpen som är avgörande, oavsett om det handlar om stöd eller med hemmets personligt hjälp skötsel, på arbetet eller fritiden, vardag som helgdag, på dag- eller kvällstid. Att få sin service i form av assistans personlig innebär en markant med kvalitetshöjning jämfört sanmyttjad boendeservice i och med att man har till sitt egen personal förfogande under längre tid och inte sammanhängande olika stödpersoner från Denna

hemtjänsten. kvalitetshöjning med-

för högre kostnader inte organisationsmodellen som sådan. Större resurser för assistans de personlig är ett av mest verkningsfulla medlen för att att med uppnå personer svåra funktionhinder har självbestämmande, ett innehållstryggt rikt liv och i samhällets Det delaktighet gemenskap. ökar också för snabbare

förutsättningarna att avveckla institu-

tionsboendet och ersätta det med mer flexibla bostadslösningar än gruppbostad. Möjligheterna att få tillgång till denna serviceform är dock mycket olika i olika kommuner i landet. Vi föreslår därför att rätten till biträde av personlig assistent, som alternativ eller till andra former komplement av öppen hemtjänst, skall bekräftas som en av de rättigheter som tillkommer svårt ñmktionshindrade LSS. personer enligt Härigenom stärks den enskildes och självständighet självbestämmande över hur stöd och service utformas. Det ökar möjligheterna att välja eget vilket vi fundamentalt boende, ser som för den enskilde vuxne.

244 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

Servicebostäder

Servicebostäder är hittills ett mycket differentierat begrepp. Vi vill se detta som en andra huvudform for boende for svårt Vi menar att sådant boende karaktäriseras av handikappade. till service i form av restaurang, matdistillgång gemensam tribution och Viss fast bemanning som svarar for personell sysslor åt den enskilde och trygghet exempelvis praktiska nattetid. är for den enskilde och lig- Lägenheterna anpassade samlade i samma hus eller kringliggande hus med vissa ger Den fasta har gemensamma utrymmen. personalen egna per- För att öka självständighet och sonalutrymmen. personernas att kunna vara i samhället bör rätten möjligheter delaktiga till biträde av assistent som komplement till basbepersonlig manningen finnas. Denna boendeform ser vi som ett gott melboende och lanting mellan helt självständigt i egna lägenheter kollektivt boende i gruppbostad. Vi vill emellertid att det är olämpligt att understryka yngre med funktionshinder anvisas i servicehus personer lägenhet for enbart det skälet att där finns till service. äldre av tillgång

boendeformer

Gruppbostäder/kollektiva

Den boendeformen är med till tredje gruppbostad tillgång perstöd. sonligt

Nuvarande bestämmelser angående utformningen av

gruppbostäder

I föreskriñer om bostadslån bl.a. att i bostadsstyrelsens anges kollektiva boendeformer, som alternativ till institutionsvård, mindre från krav utforrnningsfår medges avsteg gällande på och t.ex. i fråga om den enskilda lägenutrustningsstandard, hetens och köksutrustning, under förutsättning att avyta med intilliggande utrymstegen kompenseras gemensamma men och utrustning. samband med Ädelreformen har uttalat att I riksdagen kommuner och bör få frihet utifrån lokala förlandsting att, finna for boendet. Det antyds att hållanden, goda lösningar vissa krav beträffande för äldre kan efterges. gruppbostäder Det t.ex. entréers placering, antalet gäller köksutrustning, bostäder i och till samlokalisering. Begruppen möjligheterna

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 245

träffande gruppbostäder för med personer psykisk utvecklingsstörning framhålls att det bör ställas särskilda krav boenpå destandarden med hänsyn till att det handlar om långvarigt boende för yngre och medelålders personer, men att det måste finnas utrymme för lokala så att bedömningar en nödvändig utbyggnad inte motverkas av olika bestämmelser. statliga

Behovet av nyproduktion av gruppbostäder

Det stora behovet av som för ingruppbostäder ersättning stitutionsboende har påpekats från håll. Av de 5 000 många personer, som nu bor på vårdhem for utvecklingsstörda, uppges de flesta vara i behov av Av de gruppbostad. ca 5 000 vuxna med psykisk utvecklingsstörning, som bor i sina föräldrahem, kan ungefär hälften antas vara aktuella for en boendeform där omfattande stöd kan Vidare finns, bland dem som bor ges. på elevhem och i bostäder enligt den äldre modellen inackorderingshem med låg standard, ett antal personer som skulle behöva en bättre bostadssituation. Enligt psykiatriutredningen finns det ca 5 000 psykiskt störda kliniker och personer på psykiatriska vårdhem, som behöver bostad. Av dessa 3 000-5 000 vara i personer uppges behov av gruppbostad eller bostad med särskilda komplement. Inklusive de ca 500 som har sitt boende personer varaktiga inom skulle det finnas behov långvården ett ytterligare av gruppbostad for 8 000-10 000 personer.

Vår

definition av begreppet gruppboende

Det finns definition eller ingen entydig av, något enhetligt innehåll i begreppet Det används gruppbostad. snarare allmänt för att beskriva en boendeform när ett antal människor bor nära varandra och har vissa och ibland aktiviteter lokaler, och hushåll, beskriver gemensamt. Begreppet också en särskild form av omvårdnad med fast knuten till personal gruppen. Handikapputredningen vill med sikte vår därför, på personkrets bestående av personer med omfattande funktionshinder, föreslå följande, avgränsande definition av vad som skall avses med gruppbostad: Gruppbostad skall utgöra den permanenta bostaden for per-

246 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

soner som har så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nöd- Det handlar dels om till av flera, vändig. personer som, följd svåra funktionshinder har särskilda omvårdnads- och stödbehov, bland dem personer med utvecklingsstörning i kombination med allvarlig psykisk störning. Förutom en välutbilfast fordras ofta tillskott av konsulterande dad, personalstab I en finns en fast personalgrupp som specialister. gruppbostad bas. Om personerna i gruppbostaden har behov av personliga assistenter skall detta ges. För dessa personliga assistenter har kommunen helt kostnadsansvar. Innebörden av vårt förslag är att flexibla lösningar kan erbjudas anpassat till behoven hos de enskilda personerna i gruppbostäder. Personerna i gruppbostaden skall ha inflytande och medbestämmande över vilken som skall dem i bostaden. Det skall personal hjälpa också vara att etablera gruppbostäder i kooperativa möjligt former, där t.ex. personal anställs av kooperativets medlemmar. Eftersom det handlar om ett boende är det livslångt viktigt att den privata bostaden är ett komplett, eget hem. Med hänsyn till det stora servicebehovet och ibland behovet av skrymmande hjälpmedel är det ett krav att den privata bostaden har väl tilltagna ytor, särskilt i hygienutrymmet och kring sov- Köksfunktionen har ibland mindre betydelse för den platsen. enskilde, men bör finnas i någon omfattning för att användas t.ex. av besökande. De privata lägenheterna bör med fördel ha ett direkt samband med de gemensamma utrymmena, som skall fungera som den samlande punkten for de boende. Ytoma måste även här vara väl så att alla när de så önskar kan delta tilltagna i olika aktiviteten Personalrum måste finnas i ansamtidigt slutning till gruppbostaden. Med hänsyn till det mycket stora och till att av de som avses personalbehovet många personer bo detta sätt inte bör utsättas for ett oöverblickbart antal på måste antalet boende hållas lågt. Vi anser personkontakter, att antalet boende i gruppbostad bör ligga i intervallet 4-6 För och med personer. psykiskt utvecklingsstörda personer autism (autismliknande tillstånd) är det särskilt med viktigt få personer i samma med hänsyn till deras utgruppbostad vecklingsbehov. Gruppboende är en relativt ny form av boende med service

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 247

där Sverige ligger väl framme jämfört med andra länder. Bostadsformen har utvecklats successivt genom att nya idéer prövats ofta i projektform. Det måste anses att beviktigt hålla denna öppenhet och flexibilitet och inte skapa modeller som låser och begränsar och utvecklingsmöjligheterna anpassningen efter individuella och lokala behov. Behov av finns bland med åldersgruppbostad personer demens, med med med utvecklingsstörning, psykisk störning, rörelsehinder och med flerhandikapp men de individuella behoven ser mycket olika ut. Den enskildes önskemål och behov skall i högre grad än idag vara styrande vid valet av boendeform. Många funktionshindrade kommer till ett kollektivt boende av servicerationella, skäl. De slentrianmässiga egna intressena, bostadsorten och de sociala relationerna måste avgöra hur man bor och vilka man bor med. personer ihop

7.3.6 Institutionella boendeformer for vuxna

Personer med bland de psykiska störningar ingår personer med svåra funktionshinder som utgör vår Bepersonkrets. hovet av stöd i bostaden för dem kommer emellertid inte att beröras närmare med till att denna behandlas hänsyn fråga av den pågående psykiatriutredningen. För de som har sin bostad inom personer stadigvarande långtidssjukvården måste kommunerna, tillsammans med landstingen, göra en grundlig kartläggning av dessa personers behov och önskemål om varaktig bostad och service samt skyndsamt planera for ett genomförande. Att vårdhemmen för skall avvecklas har utvecklingsstörda slagits fast. Omsorgslagen ger vuxna personer med utvecklingsstörning rätten till gruppbostad. Trots den lagliga rättigheten har många personer med utvecklingsstörning inte kun- nat beredas boende i gruppbostad beroende på resursbrist och att i såväl i äldre svårigheter ny som bebyggelse inrymma de stora ytor som erfordras. Genom att å ena sidan hålla antalet boende och därmed minska storleken lågt på gruppbostädema, å andra sidan till ett mera flexibelt ge möjligheter val av boendeformer vill vi självständiga underlätta utflyttfrån institutionerna. Flexibiliteten åstadkoms bl.a. ningen genom till service i form assistans for möjligheter av personlig

248 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

dem som inte behöver mycket omfattande omsorger. Därför föreslår vi i LSS en rätt till bostad utan att ange hur den bör vara utformad. Genom LSS får också andra personer med funktionshinder än de med utvecklingsstörning en laglig rätt till en bostad. lämplig

7.3.7 vårdhemmen och

Avveckling

av

specialsjukhus

bedömer det att Handikapputredningen synnerligen viktigt den redan beslutade av vårdhemmen för tidigare avvecklingen utvecklingsstörda påskyndas. För att åstadkomma detta måste kommunerna stimuleras att snabbt ut bygga ersättningsbostäder och landstingen att påskynda nedläggningen av vårdhemmen. För att genomföra en sådan avveckling fordras att parterna utarbetar inneskyndsamt gemensamma avvecklingsplaner fattande en förteckning över de personer som varje kommun skall ha ansvar för. Förteckningen skall omfatta även de personer som bor på de enskilda vårdhemmen. I de fall en självklar saknas får i enskilt fall utredas kommunanknytning varje vilken kommun som bäst kan tillgodose den enskildes önskemål. Kostnaden för vårdhemmen varierar mycket mellan olika landsting beroende på i vilken utsträckning kommunerna kunnat åstadkomma och hur landsersättningsbostäder långt tingen därmed hunnit i Det är därför inte avvecklingen. lämpatt för hela landet för skatteväxligt något, gällande, underlag ling föreslås. Den ekonomiska regleringen måste utformas efter lokala förhållanden. Vi menar också att det är motiverat att införa någon form av betalningsansvar för kommunerna så som vårdhemmen finns kvar. få fastlänge Ersättningsnivån ställas efter överläggningar lokalt. Betalningsansvaret träder i kraft samtidigt som kommunerna erhåller det yttersta ansvaret. Den helt för att kunna avveckla avgörande förutsättningen vårdhemmen är att kommunerna har resurser for att ut bygga bostäder och service som är anpassade för de personer som nu vistas på vårdhemmen. Inom ramen för Ädelreformen har riksdagen beslutat bevilja ett Stimulansbidrag för utbyggna-

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 249

den av dels for senildementa, dels för gruppbostäder, personer med Det utbetalas som ett engångsbidrag utvecklingsstörning. med 200 000 kr. per sammanhållen gruppbostad som färdigställs under åren 1991-1995. av vårdhemmen är en som pågår i Avvecklingen process många landsting. Vårt till LSS innebär att och förslag omsorgslagen upphör att kommunaliseras. Den förändring omsorgsverksamheten som av LSS och avvecklingen av vårdhemmen genomförandet innebär inträffar samtidigt som den s.k. Ädelreformen genomförs. Mot bakgrund av att det här rör sig om två stora samför kommuner och landsting menar vi att tidiga förändringar det behövs viss tid för avveckling av vårdhemsytterligare boendet. Vi menar att en tidpunkt då vårdhemmen skall vara ersatta av bostadsformer som vi beskrivit skall sättas till den 1 januari 1998. som skall av kommuner och Avvecklingsplaner upprättas skall vara landsting gemensamt jämte personförteckning upprättad senast den 31 december 1993. Vi föreslår att definitivt intagningsstopp på vårdhemmen skall råda från och med samma datum. Från detta datum får inte heller omplacering från ett vårdhem till ett annat ske såvida det inte sker på den enskildes önskan och i den individuella plan uttryckliga ingår som LSS föreskriver. Undantag får medges for akuta placeringar, som dock inte får vara mer än högst tre månader. Kvarvarande specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda skall enligt nu gällande bestämmelser också avvecklas. I annat föreslår vi rörande vård oberoende sammanhang ändring av samtycke (kap. 17) avseende utvecklingsstörda. Under förav riksdagens bifall till 1990/91:58 om psykiautsättning prop trisk tvångsvård m.m. föreslår vi att personer som den 1 januari 1998 är intagna på/specialsjukhus på grund av dom skall anses vård enligt i föreslagen undergå rättspsykiatrisk prop lag om rättspsykiatrisk vård. De som vi om och förslag lägger avvecklingsplanering anordnande av bostäder avser också personer som i dag vistas specialsjukhus. Behov av nära samverkan mellan den kompå munala huvudmannen och sjukvårdshuvudmannen föreligger när det av stöd till enskilda, gäller utformningen psykosocialt kvalificerad till m.m. Vi anser att de handledning personal initiativ skall fullföljas som socialstyrelsen tagit för att till-

250 Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående

sammans med berörda sjukvårdshuvudmän finna former for bostäder och service som tillgodoser speciella behov hos tidigt störda vuxna med utvecklingsstörning.

7.3.8 Rätt till

avlösning

Mellan 5 000 och 6 000 personer med svåra funktionshinder bor, trots att de är vuxna, kvar hos sina föräldrar och vårdas av sina anhöriga. Olika har konstaterat att utredningar närstående, dvs. både släkt, vänner och står för familj, grannar, en så stor del av omsorgen att man kan hävda att det är samhällets insatser som de kompletterar anhörigas inte tvärtom. Anhöriga som gör stora och vårdinsatser känner ofta tunga sig besvikna på, och övergivna av samhället. Från att till en början har varit en insats riktad till föräldrar med har avlösarservice i de handikappade barn, byggts upp flesta kommuner till ett mer generellt anhörigstöd. Såväl utformning som omfattning varierar i olika kommuner. Avlösning kan dels med stöd av med ett ges socialtjänstlagen, dels, starkare rättsskydd, som en särskild for omsorg omsorgslagens personkrets i form av korttidshem. Icke desto mindre finns det ett mycket stort, icke behov av i olika tillgodosett avlösning former, som kan anpassas till individuella behov. Vi ser också avlösningsinsatser som en väg att pröva andra och mera självständiga bostadsformer for dem, bl.a. utvecklingsstörda, som behöver särskilt stöd vid en av bostadssituationen. förändring Socialtjänsten bör, i samarbete med landstingen, genom uppsökande verksamhet förbättra sin information till anhöriga om vilka rättigheter och möjligheter man har att få avlösning och annan hjälp från samhället. som Anhörigvårdare gör omfattande omsorgsinsatser bör i större erutsträckning bjudas att delta i Stödgrupper och att få anställning. I de fall korttidsvistelse inte är lämplig bör även längre tids avlösning i hemmet kunna erbjudas. Rätten till avlösning får ett starkare att rättsskydd genom skrivas in i LSS. Vi vill betona att insatsen har därigenom mycket stor och att verksamheten bör få större ombetydelse fattning inom den kommunala Vi vill också förhemtjänsten. orda att tillsammans med de berörda socialtjänsten gör upp en individuell plan for hur avlösningen skall utformas for att garantera att den avsedd ger trygghet.

8 Särskilt stöd och service till små och mindre kända

handikappgrupper

Våra förslag nationell av insatser till små Fortlöpande uppföljning och mindre kända handikappgrupper fastslås som ett ansvar för socialstyrelsen med högspecialiserad tvärfacklig kom- Kunskapscentra petens på region- och riksnivå inrättas skall ses som del i sjukvårdshuvud- Kunskapscentra männens att finansiera och i en skyldighet organisera, beskriva och rehabiliteorganisationsplan habilitering ring Statliga medel för ökad kunskapsspridning genom lätttillgängligt informationsmaterial och databank ställs till förfogande A Ökade till erfarenhetsutbyte mellan enmöjligheter ges skilda inom små och mindre kända handikappgrupper bl.a. genom årlig förteckning över verksamhet med särskild inriktning på dessa grupper

Inledning

De som vi föreslagit i tidigare kapitel om bl.a. habiliåtgärder och rehabilitering avser självfallet även enskilda och tering grupper som åsyftas med benämningen små och mindre kända handikappgrupper. I detta riktar Vi insatser för kapitel uppmärksamheten på att undanröja hinder bl.a. till följd av bristfällig kunskap om

252 Särskilt stöd och service till handikappgrupper

dessa gruppers situation. I vår kartläggningsrapport (SOU 1990:19) påtalade vi risken för att enskilda med mindre vanliga sjukdomar/skador/ funktionsnedsättningar kan hamna i en mellan olika och därför inte gråzon stödsystem får nödvändiga insatser. I förhållande till innehållet i våra övriga förslag presenteras här behovet av kompletterande resurser, delar i den helhet, som skall stärka till kvalificerat och tillgången allsidigt stöd goda levnadsvillkor.

8.2 Begreppet små och mindre kända

handikappgrupper

I beskrev vi till kartläggningsbetänkandet bakgrunden begreppet små och mindre kända och dess handikappgrupper anknytning till ett antal nordiska projekt (SOU 1990:19, s. 175 fi). Vi diskuterade att statiskt svårigheten fastslå och avgränsa ett visst antal små och mindre handikappgrupper som kända. Sambandet mellan antalet med viss personer skada/sjukoch

dom/funktionsnedsättning graden av kunskapsspridning

om behov m.m. är inte entydigt. Under utredningsarbetet harvi kurmat hur olika aktifölja viteter i de nordiska länderna koncentrerats till begreppets forsta led, dvs. till att allsidigt konsekvenserna den belysa när enskilde är en av ett fåtal som har en viss personer sjukdom/ skada och får De kan funktionsnedsättningar. avse begränsningar i en eller flera funktioner som är av för att betydelse kunna röra sig, orientera i olika sig miljöer, kommunicera, etablera social kontakt m.m. och Funktionsnedsättningarna behoven av insatser som motverkar att och psykiskt, fysiskt socialt situationer inte handikappande uppstår är ovanliga inom vår personkrets. Det finns emellertid försvarande omständigheter då bakgrunden till en

funktionsnedsättning är

ovanlig, svår att säkerställa och/eller till mindre ger upphov vanliga kombinationer av omfattande eller allt gradvis större

funktionsnedsättningar. I vissa situationer vidare att

gäller omvårdnads- och behandlingsbehov måste kunna tillgodoses med och mycket specialiserad kunskap utrustning. För att beskriva situationen vi att små anger grupper”

Särskilt stöd och service till handikappgrupper 253

omfattar 100 personer (barn och vuxna) eller färre per miljon invånare. Det är ett riktmärke och innebär diagnosrelaterat inte skarp exempel är situationen någon avgränsning. Några för med vissa och tarmsjukdomar, personer blödarsjuka, magautism och autismlikbenskörhet, cystisk fibros, dövblindhet, nande tillstånd samt vissa muskelsjukdomar. Vi har också kunnat konstatera att det svenska smågruppsprojektet som bedrivs av Centralkommitté (HCK) och Handikappförbundens som vi under utredningsarbetet ett åttiotal handiföljt upptar av varierande storlek. kappgrupper Innan vi redovisar de små särskilda behov vill vi gruppemas med stöd av remissynpunkter ange ett generellt förhållningssätt till det andra ledet i små och mindre kända begreppet handikappgrupper°°z Vi att det finns behov av att över huvud menar, betydande öka om situationer i samhället taget kunskap handikappande och villkoren för människor med omfattande funktionsned- Kraftñilla måste för att öka sättningar. ansträngningar göras i den vida bemärkelse som vi beskriver i kap. 3. tillgänglighet

8.3 behov i ovanlig situation Vanliga

en

Vi har 1990:19) refererat de särskilda behov tidigare (SOU som som hos små handikappgrupper enligt uppfattats vanliga erfarenheter från vårt land och nordiska länder. Genom övriga kontakter med enskilda, handiremissynpunkter, hearings, samt företrädare för olika yrkeskategorier kapporganisationer i och har erfarenhehabiliterings- rehabiliteringsverksamhet terna bekräftats. Enskilda - - har behov och deras närstående av - till funktionsnedkvalificerad kunskap om bakgrunden sättningen och följder på kort och lång sikt (diagnos allsidig funktionsbedömning prognos) - krisstöd och annat stöd som vid behov skall psykosocialt kunna eller över tid och bygga ges återkommande längre på om den enskildes ovanliga situation kunskap - kvalificerade rehabilibehandlingsinsatser, habilitering, tering, hjälpmedel och fortlöpande stöd och service som anpassas efter den enskildes intressen, förutsättningar och livssituation. Vi avser insatser från olika kompetens-

254 Särskilt stöd och service till handikappgrupper

områden medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala och tekniska - och från olika verksamheter t.ex. skola, socialtjänst, primärvård, habilitering, yrkesinriktad rehabilitering samt de till eller riksnivå koncenregiontrerade resurser som skall utveckla och förmedla kompletterande kompetens möjligheter att träffa andra i motsvarande situaovanliga tion, få stöd, erfarenheter utbyta och gemensamt verka för i och service förbättringar stöd hjälp för att sprida om kunskap skadan/sjukdomen/ funktionsnedsättningen och om behov av t.ex. anpassningsåtgärder i olika Vi har kunnat miljöer: konstatera, att ett mycket stort ansvar ofta enskilde läggs på den (och närstående) när det att gäller sprida upplysning, återkommande förklara till bakgrund och argumentera för behov av insatser. särskilt stöd i Vissa situationer: Som vill vi exempel nämna personer med tillstånd som förvärras och gradvis ger allt större eller flera

funktionsnedsättningar samt perso-

ner vilkas dagliga livsföring av att i påverkas tillståndet återkommande perioder kan betecknas som livshotande kris eller är sådant att den enskilde (och måste anhöriga) leva med vetskapen om att livslängden är mycket förkortad. Särskilt stöd kan också i behövas de situationer, förhållandevis många, där en ovanlig sjukdom/skada medför

begåvningshandikapp.

8.4 verksamhet med

Exempel på befintlig

specialiserade resurser

Inom flera verksamhetsområden finns att exempel på specialiserade kunskaper och insatser till förläggs region-eller riksnivå för att olika behov smal och tillgodose av djup kompetens samt finns komplettera resurser som vanligen lokalt inom en kommun, ett eller landstingsområde ett län. För att tillgodose behov hos små handikappgrupper krävs kvalificerade resurser på samtliga verksamhetsnivåer. Regionoch riksresurser har utöver sina riktas direkt till insatser, som den enskilde, en nyckelroll när det gäller att samla, utveckla och sprida kunskap.

Särskilt stöd och service till handikappgrupper 255

De s.k. i och nordiska smågruppsprojekten Sverige övriga länder har i flera dokument redovisat att till speciatillgången liserade resurser är fördelad mellan kompletterande ojämnt insatsområden, mellan olika regioner och mellan olika små

grupper. I remissvar till vår utredning har också påpekats att kunom de resurser som finns att tillgå är bristfälligt spridd. skap Företrädare for med inriktning på s.k. mediorganisationer cinska har dessutom påtalat administrativa svårighandikapp heter (i samband med remissforfarande) när det gäller att komma i kontakt med högspecialiserad verksamhet. Här, liksom i Norge, där initiativet togs for att belysa små handikappär stödet till barn bättre utvecklat än ingruppers situation, satser for vuxna. Högspecialiserade utrednings- och behandlingsinsatser finns inom och Genom enstaka forskares eller region- rikssjukvård. särskilda intresse for någon problemställning forskargruppers i till små och mindre kända handikappgrupper anslutning har verksamheten på vissa håll proñlerats och har en välkänd for att eller några mediinriktning tillgodose någon gruppers cinska behov. Det har också funnits en den s.k. styrning genom (rikslistan över vård) som framta- R-listan, högspecialiserad gits i samarbete mellan socialstyrelsen och landstingsforbundet. R-listan har dels var högspecialiserad vård finns, angivit dels haft en direkt funktion for lokalisering av sådan styrande vård. Denna funktion bortfaller fr.o.m. år 1992 och styrande ersätts av Vissa andra åtgärder. För att värna patientsäkerheten skall under år 1991 utveckla ett aktivt socialstyrelsen informations; och utvärderingssystem. Samtiuppfoljningsskall en över vårdresurser for högspecialiserad digt katalog vård av rikskaraktär tas fram som bl.a. anger minimikrav på verksamheternas kvalitet. Sjukvårdshuvudmännen får därefter fritt och på marknaden. köpa sälja tjänsterna Med särskild situationen for barn och ungdom inriktning på med omfattande finns och funktionsnedsättningar kunskap koncentrerad till dels den statliga specialskolan/ kompetens vissa resurscentra som Tomteboda och Ekeskopedagogiska lans dels habiliteringsverksamhet hos resurscenter, regional Alla barn och ungdomar som har sjukvårdshuvudmännen. kontakt med dessa verksamheter kan inte sägas ha små och

256 Särskilt stöd och service till handikappgrupper

mindre kända handikapp, men har ofta många komplicerade, flera, funktionsnedsättningar med ovanlig bakgrund. I specialskolan for synskadade hörsel- och talskadade resp. gick 1989/1990 drygt 650 elever. I synnerhet Ekeskolan i Örebro, Åsbackaskolan i Gnesta och Hällsboskolan i med Sigtuna tillsammans ca 160 elever möter i sin verksamhet komplicerade behov av pedagogiska insatser till av kombiföljd ovanliga nationer av omfattande funktionsnedsättningar. Regional habiliteringsverksamhet finns med varierande omfattning och inom profilering Vaije sjukvårdsregion. I Umeå, Örebro och Lund beskrivs verksamheten som en integrerad läns- och regionvård medan Folke Bernadottehemmet i Uppsala, Ekhaga i Linköping och Bräcke

Östergård i Göteborg

enbart är inriktade verksamhet. på regional Den syftar till att länsanknuten komplettera habilitering med insatser for specialiserade bl.a. utredning, träning och utprovning av avancerade hjälpmedel. Inriktningen har sin grund i och särskilt kunnande kompetens om komplicerade rörelsehinder, deras bakgrund och möjligheter till habilitering. Forskning och metodutveckling bedrivs i samarbete med olika universitetskliniker. Elevhem (enligt elevhemslagen) finns for svårt rörelsehindrade i till grundskoleelever anslutning verksamheten i Göteborg, Örebro och Umeå. Andra verksamhet sitt exempel på som specialiserat kunnande och kan sägas svara mot vissa behov hos små och mindre kända är resursinstituten inom handikappgrupper den AMI-verksamheten med efter olika statliga en uppdelning

funktionsnedsättningar (rörelsehinder, synskadade, psykiska

handikapp osv.). I vårt om och arbete kapitel sysselsättning redogör vi för deras Verksamhet och stora for betydelse yrkesinriktad rehabilitering inom vår personkrets. En koncentration av finns också beträfspecialistresurser fande utveckling av läromedel och datorhjälpmedel (bl.a. stödda hjälpmedel). Såväl på riks- som regionnivå finns också annan exempel på verksamhet som har en särskild och till att i inriktning syftar ett eller flera avseenden stöd till erbjuda specialiserat någon eller några små handikappgrupper. Verksamheterna drivs i offentlig regi eller av enskilda, stiftelser, organisationer mil., ofta i nära samverkan med bl.a. sjukvårdshuvudmännen. Som vi de exempel nänmer läkepedagogiska institutens

Särskilt stöd och service till handikappgrupper 257

verksamhet for personer med autism och autismliknande tillstånd, enskilda vårdhem för av vuxna med rörehabilitering relsehinder, den särskilda verksamheten för döva med invandrarbakgrund vid Västanviks (i folkhögskola Kopparbergs län) för döva med vid Österresp. begåvningshandikapp Mogård (i götlands län). Av stor betydelse for att utveckla psykosociala insatser, alternativa rekreationsmöjligheter och andra gemensamma aktiviteter for små är engrupper handikapporganisationernas gagemang både inom och utanför ramen for de nämntidigare da särskilda I den bild projekten. splittrade som föreligger beträffande kunskapsspridningen om situationen for små handikappgrupper utgör handikapporganisationerna en kunskapsbank både for enskilda och yrkesföreträdare. Handikapporganisationerna har bl.a. utgivit informalättillgängligt tionsmaterial om mindre kända sjukdomar/funktionsnedsättningar, en insats som behöver utvecklas och fortsättningsvis stödjas.

Överväganden och förslag

Vi har sammanfattat de små behov handikappgruppernas av kompletterande insatser: De avser åtgärder for att säkra tilltill och och for den gång utveckling av allsidig kompetens stöd enskildes habilitering och rehabilitering. Insatserna skall underlätta den dagliga och for livsfbringen skapa förutsättningar och i samhället. jämlikhet delaktighet För detta ändamål krävs bl.a. specialiserade resurser som i sin funktion skall kunna täcka hela landet men från ett utgå mindre antal centra inom olika verksamhetsområden.

Närhetsprincipens utveckling

Vi delar den allmänt att stöd och servispridda uppfattningen ce skall kunna erbjudas enskilda i eller nära deras vardagliga miljöer. I remissvaren till oss har att denna kan påtalats princip komma i konflikt med små behov av kvaliñgruppers mycket cerade utrednings-, behandlings- och etc. som träningsresurser inte finns eller kan etableras flertalet har på orter. Principen

258 Särskilt stöd och service till handikappgrupper

också sina när det gäller den enskildes möjligbegränsningar heter att få stöd tillfällen till samvaro med psykosocialt genom andra i motsvarande belägenhet. Detta talar för behov av koncentrerade resurser på regioneller riksnivå. Vi stöder denna men vill inte se den som ett uppfattning för en konflikt med Vi menar i stäluttryck närhetsprincipen. let att de särskilda resurser som vi föreslår skall utveckla och stärka närhetsprincipen och enskildas möjligheter att få ett stöd hemorten och i olika miljöer inom barnomsorg, fullgott på skola, arbetsliv, fritid osv. De resurser som vi aktualiserar här (främst genom s.k. har som en uppgift att arbeta utkunskapscentra) väsentlig och i nära samverkan med stöd och service åtriktat, rörligt som andra, decentraliserade verksamheter tillhandahåller. Utmärkande är att vi avser tillskott av kunnande, expertstöd och andra inte resurser som i sin funktion är insatser, till annan verksamhet. Detta ställer krav på målinparallella flexibilitet och hos resurser på riktning, utvecklingsberedskap De - med region- och riksnivå. skall ett uttryck från en av - ”vara unika i sin funktion handikapputredningens hearings och före. Därmed är det också angeläget att på ligga steget nationell nivå utvärdera till expertstöd regelbundet tillgången m.m. för olika små grupper och tillsammans med intresseorganisationerna ta till om insatser och ställning allsidiga erbjuds om det sker på rätt nivå. har över tid lett till som haft Utvecklingen förskjutningar både och för vår Vi kan positiva negativa följder personkrets. nämna förhållandet mellan habilitering för barn och ungdom inom resp. län och de regionala habiliteringsverksamheterna, och särskolans i förhållande till den grundskolans utveckling specialskolan, AMI i förhållande till de s.k. resursinsstatliga tituten. Vi menar att dessa förskjutningar bör följas systematiskt i det dubbla att dels stöd till syftet styra kompetent verksamheter nära den enskilde, dels bibehålla och utveckla kvalificerat kunnande inom vissa centraliserade verkmycket samheter för att och/eller betillgodose specifika nyupptäckta hov som inte utan nackdelar för enskilda och sambetydande hället kan lokaliseras till annan verksamhet. Vi menar att detta måste ske på nationell nivå för att uppföljningsarbete säkra till resurser och över tid skapa tillgången specialiserade

Särskilt stöd och service till handikappgrupper 259

förutsättningar för kunskapsspridning och av samordning b1.a. Genom en sådan utvecklingsarbete. systematisk uppföljning beaktas olika behov, kvaliteten i verksamhetens gruppers innehåll och samhällsekonomiska aspekter. Under har vi erfarit att det för närvaranutredningsarbetet de råder en situation för vissa bekymmersam befintliga centraliserade verksamheter (på region- eller riksnivå). De har svårigheter att nå fram till enskilda med behov av det kunnande som verksamheterna kan ställa till förfogande. Resurserna används inte fullt ut. Finansieringsskäl har anförts av kostnadsansvariga kommuner och De har ibland landsting. även hävdat att motsvarande stödinsatser kan inom erbjudas den kommunen eller det I en del situaegna egna landstinget. tioner är detta fallet och skall leda till att enskilda naturligtvis får stöd nära håll. behövligt på Det finns emellertid en risk för att detta resonemang generaliseras alltför snabbt. Det kan leda till konsekvennegativa ser för enskilda och vilkas behov tills vidare måste grupper kunna tillgodoses en samverkan mellan det genom grundläggande stödet på hemorten och en specialiserad verksamhet. Om den senare verksamheten inte kvaerbjuder tillräckligt liñcerade, proñlerade och kompletterande insatser, inte når fram till den enskilde eller om han/hon inte får att möjlighet använda minskar dess att bestå och resursen, förutsättningar utveckla sin Den verksamheten kan kompetens. specialiserade då inte hävda sitt trots att enskilda med berättigande omfattande och komplicerade funktionsnedsättningar fortsättningsvis har behov av mycket kvalificerat stöd som kompletterar andra verksamheters insatser. Vi anser att denna stärker motiven för problemsituation vårt förslag om en nationell uppföljning och en styrning (byggd på fortlöpande utvärdering) av kvalificerade resurser till små handikappgrupper. Det ringa antalet personer, deras behov av smal och djup kompetens samt de goda förutsättningarna att i vårt land skapa organisatorisk överblick genom att tydliggöra vissa verksamheters funktion och talar (profilera) kapacitet för åtgärden. På så sätt kan närhetsprincipen och decentraliseringssträvandena understödjas med kvalitet. Med den inriktningen har vi också valt att genom våra förslag försöka ta till vara och stödja utvecklingen hos be-

260 Särskilt stöd och service till handikappgrupper

resurser med olika huvudmän. Vi strävar efter att det ñntliga stöd som riktas till vissa små grupper skall integreras i de där det redan finns kunnande, arbetssätt m.m. sammanhang som kan vidgas och fördjupas. I denna process ingår handikapporganisationernas erfarenheter och kännedom om behov som måste bättre för små handikappgrupper. tillgodoses Ansvaret for en nationell avseende fortlöpande uppföljning habilitering och rehabilitering för små handikappgrupper foreslår vi skall åvila socialstyrelsen. Detta bör enligt vår mening kunna vara en del i det utvecklingsprogram som naturlig socialstyrelsen 1991 skall presentera for sin utvärderingsverksamhet m.m. Vi förutsätter därvid ett nära samarbete med samt myndiglandstingsforbundet, handikapporganisationer heter som har inom skolan och utbilduppföljningsansvar inom arbetsmarknadspolitiken. ningsväsendet resp.

Kunskapscenter

I remissvar till har flera använts for att utredningen begrepp formen för en koncentration av särskilt kunnande om uttrycka bl.a. små handikappgrupper: resurscenter, kunskapscenter, rikscenter eller med direkt till kunbeteckningar anvisning som cf-center fibros) och hjärnskadecenskapsområdet (cystisk ter. Funktionen hos dessa centra beskrivs likartat: Enskilda och yrkesforeträdare på lokal och länsnivå skall genom centra ha till senaste och rön inom varaktig tillgång djupaste specifika frågeområden. Flera tänkbara arbetssätt redovisas. Gemensamt är dock att de bör ha inriktningen att underlätta enskildas livsföring i olika miljöer på hemorten. dagliga i sina svar behovet av att centra få Många påpekar genom överblick över vilka stödresurser som finns och beskriver av kvalificerat expertstöd slumpartade upptäckter tillgängligt som utvecklats på enstaka orter. Vi använder for en koncentrerad begreppet kunskapscenter region- eller riksverksamhet med kunnande högspecialiserad och utöver vad som kan erbjudas inom varje landskompetens tingsomrâde eller län. Den enskilde och företrädare för verksamheter som kommer i kontakt med små och mindre kända handikappgrupper” skall utan administrativa kunna vända sig till svårigheter

Särskilt stöd och service till 261 handikappgrupper

dessa centra för att få kvalificerat stöd och tillgång till särskilt kunnande. Ett kunskapscenter skall vara en permanent verksamhet i bemärkelsen att från flera inspecialister kompetensområden om ett visst har centret som kunskapsområde utgångspunkt for flera olika aktiviteter. Enskilda besöker centret eller vistas där under målinriktade, väl avgränsade utrednings-, träningseller utbildningsperioder. I vissa fall har motsvarande verksamhet redan byggts upp under resurscenter som då är att betrakta som beteckningen synonymt med vårt begrepp kunskapscenter. Bland de aktiviteter som även kan till knytas kunskapscentra för små och mindre kända är t.ex. handikappgrupper forsknings- och utbildutvecklingsarbete, dokumentation, ningsverksamhet, internationell samverkan (tillsammans med motsvarande verksamhet i nordiska länder) samt övriga policyskapande insatser. Kunnandet och kompetensen vid ett bör vara den källa till fakta och som kunskapscenter underlag efterfrågas, när det nationell nivå finns behov av på fördjupad information i frågor om olika små handikappgrupper. Vi finner det mindre att använda resurs- eller lämpligt kunskapscenter som för verksamhet som etableras begrepp mera tillfälligt för vissa små handikappgrupper. Lägerveckor, konferensverksamhet, kurser är exempel sådana aktivitepå ter som fyller behov och som i vissa former högst väsentliga kan erbjuda högkvaliñcerat (Vi behandlar denna expertstöd. verksamhet i särskild ordning senare i detta kapitel.) För att för ytterligare förtydliga begreppet kunskapscenter små handikappgrupper vill vi slå fast att vårt förslag inte skall ge upphov till likheter med den typ av centraliserad verksamhet som numera i stort är helt avvecklad. Vi avser t.ex. specialsjukhus för psykiskt vanföreanstalter för utvecklingsstörda, rörelsehindrade, institutioner för personer med Sådaepilepsi. na och liknande verksamheter hade (har) inte målsättningen, innehållet eller funktionen att stärka enskildas möjligheter till i samhället. delaktighet 4

Vi föreslår att kunskapscentra med inriktning på habilite-

ring och för små inrättas rehabilitering handikappgrupper på grundval av de behov som framkommer vid den av oss tidigare föreslagna uppföljningen på nationell nivå. Den skall utvisa behovet fortlöpande uppföljningen om av

262 Särskilt stöd och service till handikappgrupper

kunskapscenter för viss(a) grupp(er) redan eller tillgodoses skall eller riksnivå. Med stöd av den tillgodoses på regionalfortlöpande skall kunna uppföljningen socialstyrelsen årligen underlag till huvudmännen för att omge belysa behövlig fattning av verksamhet, stärka olika kunskapscentras profilering och av kunnande och specifika utveckling kompetens liksom möjligheterna att samordna viss verksamhet t.ex. inom forskning och metodutveckling. Vi har ett till som skall tidigare föreslagit tillägg HSL tydliggöra sjukvårdshuvudmännens ansvar för att tillhandahålla habilitering och Inom ramen för denna rehabilitering. skyldighet skall det också åvila huvudmäxmen att organisera och finansiera och habilitering rehabilitering genom kunskapscentra för små I med vårt handikappgrupper: enlighet förslag beträffande bl.a. kan utrehabilitering landstingen ifrån detta ansvar träffa avtal med privata stiftelvårdgivare, ser, kooperativ verksamhet och handikapporganisationer om att de skall driva och tillhandahålla kunskapscentra. Varje landsting skall i en var i landet det organisationsplan ange finns resurser vid för enskilda kunskapscentra som på grund av sin ovanliga situation inte kan få insatser för sin lämpliga habilitering och rehabilitering eller expertstöd inom det egna landstingsområdet. Med habilitering och rehabilitering avser vi sådana insatser från flera kompetensområden som tidigare beskrivits i kap. 6 och kap. 7. Vi anser också att den rätt till expertstöd som tillkommer enskilda enligt vårt förslag till den nya lagen LSS (6 §) även skall kunna verksamhet vid tillgodoses genom kunskapscentra om denna åtgärd svarar mot den enskildes behov av kvalificerat kunnande i ett eller flera hänseenden. Inrättandet av kunskapscentra för små handikappgrupper förutsätter att sjukvårdshuvudmännen utvecklar samverkan sinsemellan för att över landet lokalisera dessa kunskapscentra till orter och Vi ser lämpliga specialistverksamheter. också ett stort behov av samverkan med som kunskapscentra byggs upp utanför det område som regleras av HSL och avser bl.a. och resurscentra och resursinstipedagogiska kunskapstuten inom AMI-verksamheten. Vi är medvetna om att inrättande av förutsätter förstärkta resurser kunskapscentra från landstingen över Vi föreslår därför att ett länsgränser.

Särskilt stöd och service till handikappgrupper 263

stöd skall utges i form av försäkringsersättning efter överenskommelse för enskilt mellan riksförvarje kunskapscenter säkringsverket och berört landsting genom landstingsförbundet. Vi menar att förutsättningar för en närmare samverkan mellan och resurscentra för barn kunskapscentra pedagogiska och bör utredas vidare. Det bör enligt vår mening ungdom ske sedan den utredning fullföljts som avser organilämpligen sationen av stöd till kommunerna när det gäller handikappade elevers skolgång m.m. (regeringens prop. 1990/91:18, Ansvaret för skolan).

8.5.3 Särskilda insatser för kunskapsspridning

Vi har redovisat behov av kunskapsspridning i flera avseenden. Beträffande forsknings- och utvecklingsinsatser resp. per- - som till dels kan inom sonalutbildning uppgifter inrymmas verksamhet vid de av oss - avser vi föreslagna kunskapscentra att återkomma i vårt slutbetänkande. Här föreslår vi två kompletterande medel för att utveckla kunskapsspridning: Vi har anfört att inom tidigare handikapporganisationerna sin verksamhet en kunskapsbank när det gäller behov skapar av insatser för små handikappgrupper. Handikapporganisationerna svarar även i för kunskapsspridning till olika hög grad samhällsfunktioner. Ett exempel är lättillgängliga informationsskriftzer om och behov ovanliga ñmktionsnedsättningar av stöd och service. Enskilda har i olika sammanhang en stor hjälp av sådana skrifter för att kunna belysa sin situation. Vi menar att handikapporganisationerna bör få statliga medel för att även fortsättningsvis kunna tillhandahålla lättillgänglig dokumentation/information i stora upplagor och med särskild exempelvis skola, barnomsorg, fritid, inriktning på arbetsliv etc. Vi menar vidare att ny teknik bör komma till användning för att lätt kunna enskilda och yrkesföretillgängligt erbjuda trädare grundläggande uppgifter om små och mindre kända handikappgrupper, resurser för stöd och service m.m. Vi föreslår därför inrättandet av en databank för Vilken vi anser att medel skall ställas till förfogande. Inför statliga

264 Särskilt stöd och service till handikappgrupper

inrättandet av denna databank föreslår vi att en sker prövning av möjligheten att samordna denna med den som motsvarighet vi föreslår avseende Vi hjälpmedel. föreslår även att det prövas huruvida ett nordiskt samarbete - som en av det fortsättning nordiska - kan etableras vid och tidigare projektet inrättandet driften av databanken. Vi anser att de något av kunskapscentra som etableras eller redan finns etablerade i samverkan med universitetsinstitution och någon handikappinstitutet skall anförtros uppgiften att utveckla databanken och bl.a. bevaka möjligheterna att få del av internationell kunskap. Efier prövning bör regeringen besluta om lokalisering. Material från databanken bör kunna komma till som användning underlag för beskrivna informationsinsatser tidigare genom lättillgängliga skrifter m.m.

8.5.4 Stöd genom att träffa andra i samma

situation

En väsentlig del i helheten av stödinsatser som riktas till små och mindre kända handikappgrupper är att underlätta möjligheter att träffa andra med motsvarande skada/sjukdom/ funktionsnedsättning. olika behov detta sätt bredvid dem som Många tillgodoses på måste beaktas tvärfackliga inom habiligenom expertinsatser terings- och rehabiliteringsverksamhet. Det en att veta att man inte är ger känslomässig styrka ensam i sin belägenhet, som är av särskild för något betydelse barn och ungdomar och deras identitets- och självständighetsutveckling. Utbyte av erfarenheter med andra leder också till bättre möjligheter att praktiskt klara sin situation och finna kanaler - bl.a. - för att genom handikapporganisationema påverka samhällsinsatser. För små och mindre kända är handikappgrupper möjligheterna till gemensamma aktiviteter begränsade eller förenade med stora svårigheten Det gäller både den enskilde och hans/hennes närstående. Det finns emellertid erfarenheter som talar för värdet av olika aktiviteter och visar att anordna dem: på möjliga vägar medlemsstöd, kur- Handikapporganisationerna gör genom

Särskilt stöd och service till handikappgrupper 265

m.m. (i vissa fall ser, lägerveckor, semesterarrangemang på stora också för närstående. egna anläggningar) insatser, Landstingsförbundet utfärdar årligen rekommendation om bidrag från sjukvårdshuvudmännen till deltagare i de enskilda organisationernas habiliterings-, rehabiliterings-och rekreationsverksamhet m.m. Dessa bidrag och Verksamheter täcker dock inte behoven för alla enskilda eller grupper. Olika huvudmän anordnar aktiviteter, som ger möjligheter till erfarenhetsutbyte inom vissa grupper: Arrangemangen planeras och genomförs ofta i samarbete med handikapporganisationer. Exempel är s.k. föräldrar-barnkurser anordnade av och lägerveckor för omsorgs- habiliteringsverksamhet, ungdomar med svåra funktionshinder och temaveckor t.ex. vid för verksamhet vid resurscenter som folkhögskolor vuxna, Tomteboda, Ekeskolan osv. Utanför har den s.k. Göteborg samarbete med flera

Ägrenska

stiftelsen en anläggning som i intressentgrupper utvecklar program och aktiviteter som föräldrakurser m.m. Flera har haft inriktning på situationen för små och mindre kända gruppen Vår är att behövs och skall stärkas. uppfattning mångfalden Vi har i ett om habilitering m.m. för barn och tidigare kapitel anfört att sjukvårdshuvudmännen inom ramen för ungdom skyldigheten att tillhandahålla habilitering också skall svara för att särskild föräldrautbildning anordnas för olika grupper. Vidare, att det psykosociala stödet till barn och ungdom samt deras närstående bör ha inslag av gruppverksamhet för att stimulera till enskildas och närståendes hjälp Självhjälp, egna initiativ och resurser. I Norge har motsvarande verksamhet fått särskilt stöd sedan helsecenter - och erfarenheter från Frambu efterföljande liknande verksamhet - av givit goda exempel på betydelsen gemensamma aktiviteter för små grupper. Frambu är ett informations- och för behandlingscenter olika med mindre kända handikapp. Det många grupper ägs av en stiftelse och vistelser där finansieras via socialförsäkringen. Centret erbjuder en rad olika aktiviteter och organiserar vistelser, kurser osv. för personer med samma lägerveckor, Barn och föräldrar (ibland även till barn med diagnos. syskon funktionshinder) erbjuds internatvistelse, där programmet kombinerar aktiviteter med till gemensamma möjligheter verksamhet riktad till barn resp. föräldrar. Vistelsen omfattar

266 Särskilt stöd och service till handikappgrupper

i allmänhet två till fyra veckor. Båda föräldrarna har möjlighet att med från delta ersättning socialförsäkringen samtidigt i verksamheten tillsammans med sitt barn. Därigenom betonas, att hela familjen har behov av stöd och tillgång till kontakt med andra. Med stöd av de samlade erfarenheterna i vårt land och inom andra nordiska länder, främst föreslår vi att Norge, möjligheter till aktiviteter för små gemensamma handikappgrupper skall stärkas. Det finns inte att föreslå viss anledning någon form för eller viss av denna verksamhet. Dock bör anordning den ha inriktningen att kunna behov hos enskilda i tillgodose olika åldrar. Det är väsentligt att understryka behovet av mångfald som närmare kan konkretiseras av handikapporganisationerna och de av oss föreslagna kunskapscentra. Vi menar att den vårt myndighet, enligt förslag socialstyrelsom får ansvaret för av insatser för små hansen, uppföljning dikappgrupper också skall beakta tillgången till kurser, informationsverksamhet, lägerveckor etc. för resp. grupp. Myndigheten skall stimulera till nya initiativ bl.a. genom kunskapscentra och samverkan dem emellan för bl.a. ett bättre och flexibelt utnyttjande av resurser som lokaler, specialistmedverkan m.m. För att enskilda, deras anhöriga och yrkesföreträdare skall få överblick över de möjligheter som finns anser vi att landstingsförbundet efter av socialutredning och tillsammans med styrelsen handikapporganisationerna årligen skall upprätta en förteckning över aktiviteter med inriktning på små handikappgrupper och deras särskilda behov av erfarenhetsutbyte.

-

9 assistent ekonomiskt

Personlig

stöd

Våra förslag Vi anser att till personlig assistans behöver möjligheten förbättras och föreslår därför att en rättighet till personlig assistent införs i LSS för alla som kan anses ha behov av insatsen och som tillhör för LSS. Den personkretsen enskilde skall hos kommunen kuxma få sådant Vi föreslår vidare att den enskilde själv skall kunna vara eller kunna vända sig till kommunen för arbetsgivare att få insatsen. Han skall även kunna anlita t.ex. ett kooperativ som arbetsgivare. För dem i vår personkrets som fyllt 16 år och bor i eget boende, servicehus eller hos familj/anhörig införs en ny - - för socialförsäkringsförmån assistansersättning stödbehov 20 veckotimmar. För tid däröverstigande under och i situationer är kommunen alltid även övriga finansiellt ansvarig. Om den enskilde vill ordna personlig assistent på annat sätt än genom kommunen vänder han/hon sig först till kommunen för därifrån till i 20 bidrag upp regel timmar per vecka. Därefter vänder sig vederbörande med eller utan administrativ hjälp från kommunen till försäkringskassan för överstigande stödbehov. Stödet från kassan utgör en avlastning för kommunerna vad avser kostnaderna för insatser av detta slag. en merkostnads- Försäkringskassans ersättning utgör i likhet med bl.a. handikappersättning enligt ersättning lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättningen utges inte för dygnsvila. Vi beräknar att rätten till biträde av personlig assistent med från försäkringskassan assistansersättning

268 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

initialt kommer att beröra ca 8000 personer. Vi beräknar vidare att det merkostnader netto för kornuppkommer munerna med ca 500 milj. kr/år. övertar social- Samtidigt försäkringen kostnader för ca 1.1 miljarder kr., varför kommunerna avlastas ca 600 milj. kr/år. Genom utflyttfrån institutioner tillkommer sikt 3.000-4.000 ning på som blir till personer berättigade assistansersättning.

9.1 Reformens

inriktnig

Personlig assistans har inom många kommuner vuxit fram som en insats inom socialtjänsten. Denna form av personligt utformat stöd finns emellertid inte att överallt. Detta tillgå olikheter över landet i stöd till med skapar personer likvärdiga behov till följd av omfattande funktionshinder. Vi anser att möjligheten till sådan assistans bör stärkas. Därigenom kan valfriheten, självbestämmandet och kontinuiteten i den personliga livssituationen förbättras. En rätt till biträde av personlig assistent bör införas i lag. Vi anser också att det finansiella stödet för assistans måste stärkas. Det bör ske personlig stöd från genom socialförsäkringen. Grundläggande för våra förslag är att de handlar om ett personligt stöd. I detta begrepp finns flera inslag som vi redogör för i det följande. Grundläggande är vidare att den enskilde själv skall kurma vara arbetsgivare för assistenten eller kunna vända sig till kommunen för att få insatsen. Alternativt skall han/hon kunna anlita ett annat organ, t.ex. ett kooperativt som STIL för Liorgan (Stockholmskooperativet Independent ving) för att få insatsen. Kommunen bör enligt våra förslag ha ett grundläggande ansvar för att tillhandahålla och finansiera insatsen personlig assistent. I av insatsen en att finansieringen ingår skyldighet alternativt ge ett ekonomiskt bidrag direkt till den enskilde. Stödet från socialförsäkringen skall ses som ett komplement till det ansvar som kommunerna Det innebär att i den åläggs. mån stöd inte från kan den enskilde ges försäkringskassan begära att kommunen ger stödet.

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 269

9.2 Motiv för att införa rätt till biträde av

assistent

personlig

9.2.1 Med assistent ökade möjligheter personlig ges till och inflytande. självbestämmande

Kontinuiteten ökar. Stödet stärks

Vi har i vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) framhållit att det måste skapas större utrymme för inflytande på olika nivåer för enskilda med omfattande funktionshinder. Det gäller bl.a. självbestämmande i den egna situationen. Frågor om måste få särskild i de situatioinflytande uppmärksamhet ner där enskilda till följd av omfattande funktionshinder dagär eller totalt beroende av olika stödinsatser. Det ligen mycket är också att kunna kontinuitet som förmedviktigt garantera lar trygghet till den enskilde och hans/hennes närstående. Man skall kunna tilltro till att insatserna varar och att hysa tillvaron är överblickbar. Av svaren på den brukarenkät som handikapputredningen skickade ut våren 1989 framkom att endast åtta procent av de personer som erhöll hemtjänst kunde bestämma över vem som skall Framför allt hade boende i storstad och glesge hjälpen. bygd det minsta inflytandet över valet av person. I remissvaren finns på kartläggningsbetänkandet genomgående en stark uppslutning för de av utredningen framförda principerna om självbestämmande, inflytande och kontinuitet. En i överensstämmelse med dessa bärande principer är åtgärd att införa rätt till biträde av assistent och även att personlig ge ekonomiskt stöd för sådan insats. Med assistentinsats avses att den enskildes behov personlig av stöd och hjälp i alla situationer tillgodoses av ett begränsat - De knutna till antal personer personliga assistenter. är och inte till Viss verksamhet. Samhällets stöd personen någon inte på det traditionella sättet att splittras därigenom upp för svarar för insatser. varje myndighet sig erforderliga I den assistentinsatsen också att den enpersonliga ligger skilde har ett eller stort inflytande på vem avgörande mycket som anställs som assistent. Den enskilde skall också ha ett stort inflytande över när hjälpen skall ges och kunna bestämma över sin livssituation.

270 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

Den enskilde frihet som för andra mänhandikappades att, niskor, kunna bestämma över sin livssituation är således en mycket viktig förutsättning för våra förslag. Friheten skapas bl.a. att den enskilde får medel till sitt som genom förfogande kan användas det sätt som han/hon anser är bäst när det på gäller att ordna personlig assistent. Som motiv för stödet gäller också att möjligheterna för den enskilde att kunna arbeta och studera förbättras. Assistenten kan den enskilde i arbetet samt med den hjälpa personliga som behövs. Den assistenten kan en omsorg personlige utgöra viktig förutsättning för att den enskilde skall kunna fungera på arbetsplatsen. är beroende av kontakt med Många handikappade personlig ett fåtal hjälpare för att förstådda och för att göra sig själva kunna ta emot information. Genom assistent underpersonlig lättas dessa kommunikationsmöjligheter. Isolering och passivitet kan undvikas och det till ett aktivare skapas möjligheter deltagande i samhällslivet. För de uppgifter som ingår i en personlig assistentinsats krävs i regel en förhållandevis lång inlärningstid innan sammellan den som tar emot assispelet fungerar ger respektive stansen. Av detta skäl, liksom av andra skäl, är det viktigt att den funktionshindrade har att assistenter som möjlighet välja han kan känna förtroende för och att antalet assistenter kan begränsas. I vissa andra situationer, som t.ex. med den hjälp personliga hygienen, är det också viktigt att kunna begränsa antalet som till och att hjälpen av som personer hjälper ges personer den enskilde känner väl. Många funktionshindrade har i dag på grund av resursbrist svårt att få sitt behov av i tillfysikalisk träning tillgodosett räcklig omfattning. En personlig assistent kan, i vissa fall efter att ha fått särskilda instruktioner, utföra enklare insatser som och förstärker uppehåller funktionsförmågan. Det kan också framhållas det stora värdet för infektionskänsliga att kontinuerligt få stödinsatser av ett fåtal personer. Ledsagningen kan också förbättras. Många handikappade kan med hjälp av assistenten använda sig av vanliga färdmedel och behöver inte använda vilket därigenom färdtjänst, betydligt ökar rörligheten. Möjligheterna till spontana aktivi-

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 271

teter ökar. Den personlige assistenten kan också utföra arbetssom i utförs av den tidsbundna hemtjänsten. uppgifter dag Dock bör det inte vara meningen att denna hemtjänst skall ersättas till alla delar. T.ex. bör hemtjänstens boendeservice kunna gå in med sin ordinarie under organisation dygnsvilan. Med assistent kan således den svårt funktionspersonlig hindrade den som behövs for alla de olika ges kompensation funktioner och aktiviteter som ingår i det dagliga livet. Tillgång till personlig assistent kan också ge ökade möjligheter till träning, kommunikation med andra och till nya sinnesoch erfarenheter och förutsättningar till ett aktivt intryck ge deltagande i samhällslivet. Personlig assistent ersätter helt eller delvis befintlig eller annan behövlig personal i hemtjänst eller andra verksamhetsformer.

9.2.2 Med assistent kan stöd lämnas

personlig

som

i skola samordnas

hem, arbete,

m.m.

Genom bl.a. social hemhjälp, personlig assistans från kommunen, arbetsbiträde, personlig vårdare för psykiskt utvecklingsstörda, vårdartjänst i samband med eftergymnasial utbildning m.m. och elevassistenter i bl.a. grundskola och specialskola ges stöd och service till den enskilde i olika verksamheter. Genom att förbättra möjligheterna till personlig assistent ökar möjligheterna att samordna detta stöd. Med samordning menas att en assistent skall kunna utföra flera av de arbetspersonlig som Detta innebär att behoven av de olika uppgifter angetts. stöden kan minska. Vissa av stöden kommer även att behövas i bl.a. för att hjälpa dem som inte ingår i fortsättningen personkretsen för vårt förslag till lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Här en kortfattad av de stöd, där det enligt följer redovisning vår mening finns utrymme för samordning genom att en rätt till personlig assistent införs.

Den sociala hemhjälpen

Den sociala har sin i till hemhjälpen tyngdpunkt anslutning själva bostaden som med att handla, laga mat och städa. hjälp Men den också en service i vidare bemärkelse. utgör personlig

272 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

Några av de viktigaste uppgifterna for den sociala hemhjälpen kan sammanfattas på följande sätt. - till hjälpa med det som man inte klarar av på grund av sin funktionsnedsättning - lära känna människorna och deras miljö - ett erbjuda differentierat serviceutbud som inte bara tar sikte traditionella på hemtjänstuppgifter - medverka till att människor får bo kvar i sina egna hem och även underlätta en till boende från återflyttning eget institution eller liknande - bestämma insatserna och servicen tillsammans med den det gäller - förmedla sina kunskaper om människors situation och behov till planerare och beslutsfattare.

De flesta funktionshindrade får sin service den genom vanliga öppna hemtjänsten. Servicebehovet har då utretts och beslutats av for det aktuella hemtjänstassistenten bostadsområdet. Denne är också arbetsledare for en grupp om ca 15 25 vårdbiträden. att är tim- Organisationen bygger på hjälpen bunden och förutbestämd (reguljär hemtjänst). Vårdbiträdenas arbete görs upp på ett schema där arbetsuppgifterna återkommer bestämda tider. har litet på Vanligtvis hjälptagaren eller inget inflytande över vem som ger hjälpen. Den reguljära hemtjänsten arbetar huvudsakligen på dagtid och kompletteras ofta med kvälls- och/eller som nattpatruller, hjälper till vid natten m.m. I vissa sänggåendet, vändning på patruller medverkar personal från landstingets hemsjukvård. Personlig assistans erbjuds av vissa kommuner Det idag. sker i ökad som eller alternativ till omfattning komplement den reguljära hemtjänsten. Av de 72 kommuner som svarade den kommunenkät som skickade på handikapputredningen ut våren 1989 var det ca 30 % som erbjöd personlig assistans och de fanns framför allt i storstadsregionerna. Assistansen kan ges av kommunen antingen genom ett personligt vårdbiträde, som då är anställt hos kommunen eller via ett fristående t.ex. ett som erhåller organ, kooperativ, ersättning från kommunen för insatsen.

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 273

Arbetsbiträde

Enligt en förordning om bidrag till arbetshjälpmedel (1987:409) får lämnas till en som anställer bidrag arbetsgivare en handikappad eller har en anställd. handikappad Bidraget söks för en viss Tanken är att som får person. arbetsgivare bidraget skall avdela en arbetstagare för att hjälpa den enskilde handikappade i arbetet. Bidraget utgör en kompensation för att täcka de kostnader som för uppkommer arbetsgivaren med anledning av detta. kan även lämnas till en eller fri Bidraget företagare en yrkesutövare som är handikappad och en arbetsgivare som ställer plats till för i förfogande praktisk arbetslivsorientering skolan för handikappade ungdomar eller dem som är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut. får lämnas om förorsakar för Bidraget handikappet utgifter arbetsbiträde i en som vad utsträckning väsentligt överstiger som kan anses vara normalt för befattningen eller verksamheten. För arbetsbiträde med ett om utges bidrag belopp högst 50.000 kr/år. För 1989/90 med sambudgetåret utgavs bidrag manlagt ca 25 milj. kr. För den som uppbär lönebidrag gäller vissa regler som kan begränsa bidraget för arbetsbiträde. Lönebidraget och bidraget till arbetsbiträde får sammantagna inte lönekostnaöverstiga den för den anställde. handikappade När den enskilde har assistans för att kurma utpersonlig föra som lönearbete motsvarar arbetsuppgifter assistansfunktionen dels insatser som ett arbetsbiträde har, dels ytterligare personliga stödinsatser som den enskilde har behov av i denna situation. Det bör poängteras att vissa personer med stora funktionsnedsättningar (bl.a. till av följd begåvningshandikapp) har särskilda behov av långvarig och flexibelt utformad introduktion för att kunna delta i arbetet. Från sida har i andra sammanarbetsmarknadsstyrelsens hang framhållits att det i är mycket oklart vem som skall dag tillhandahålla och betala för den personliga assistansen. När det gäller arbetstagare inom Samhall med behov av arbetsbiträde utges inte bidrag för sådant biträde. Det har lett till att Samhall ordnar med oftast själv arbetsbiträde, genom att annan arbetstagare ställer upp för den enskilde handikappade eller genom att särskilt arbetsbiträde eller personlig assi-

274 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

stent anställs och finansieras av Samhall. Det förekommer också i vissa fall att kommunen bistår med assistent. personlig Det kan noteras att behovet av arbetsbiträde/personlig assistent är större inom Samhall än på andra arbetsrimligen att av insatsen är mera oklar än platser men finansieringen på andra håll. till arbetsbiträde avser numera även insatser som Bidrag fadder åt en utvecklingsstörd arbetsexempelvis psykiskt tagare eller personer som behöver stöd på arbetsplatsen på av eller missbruksproblem. Bidraget grund psykiska problem kan också lämnas till annan än arbetsgivaren, om någon annan har haft för arbetsbiträdet (t.ex. kommunen eller utgift Beslut har också tagits om att bidraget skall personen själv). kunna lämnas till annan än arbetsgivaren. Om en gravt hanhar en personlig assistent som också dikappad person egen som arbetsbiträde kan bidraget fungerar på arbetsplatsen lämnas till den om han har kostnahandikappade personen, derna.

Personlig vårdare

vårdare är en stöd inom Personlig benämning på personligt Den vårdaren är en som under sin omsorgen. personlige person arbetstid alltid med den Det i är utvecklingsstörde. gäller skolan, hemma eller någon annanpå dagis, på dagcenter, oavsett dennes skiftande verksamhet under dagen. stans, I en med rubriken vårdare, som Riksförbroschyr Personlig bundet for barn, ungdomar och vuxna utvecklingsstörda (FUB) gett ut år 1987, att den personlige vårdaren

framhålls

skall den utvecklingsstörde med allt det som han inte hjälpa kan klara av Han skall också själv på grund handikappet. den till aktiviteter och därmed hjälpa utvecklingsstörde nya och erfarenheter. sinnesintryck En vårdare kan anställas antingen av kommupersonlig nens dvs. i eller hemtjänsten eller socialtjänst, barnomsorgen av om den utvecklingsstörde t.ex. landstingets omsorgsnämnd, bor i gruppbostad.

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 275

Vårdartjänst

Den som har ett rörelsehinder och av det skälet är beroende av personlig praktisk hjälp i det livets funktioner har rätt dagliga till i samband med vårdartjänst eftergymnasial utbildning eller folkhögskolestudier. Vårdartjänsten är ett finansierat som tillkom statligt stöd, 1970 for att vidga möjligheterna till studier for svårt rörelsehindrade. Vårdartjänst finns att tillgå eller kan ordnas på alla universitets- och samt vid de som högskoleorter folkhögskolor tar emot elever med rörelsehinder och vårdartjänstbehov. Vårdartjänsten utformas med till indviduella föruthänsyn sättningar och den studerande har ett stort inflytande över valet av assistenter. Nämnden for är i inte för vårdartjänst regel arbetsgivare assistenterna. Verksamheten bedrivs i samverkan med berörda folkhögskolor samt kommuner, studerandeorganisationer, handikapporganisationer m.fl. Dessa anställer de assistenter som behövs de skilda på utbildningsorterna. Vårdartjänsten är kostnadsfri for den enskilde studerande. Nämnden för betalar kostnaden statsbivårdartjänst genom drag till de lokala arbetsgivarna. Under läsåret 1989/90 erhöll 1181 studerande i vårdartjänst anslutning till folkhögskolekurser eller studier vid universitet och samt andra Den högskolor eftergymnasiala utbildningar. tillhandahållna vårdartjänsten omfattade sammanlagt 354 862 timmar till en kostnad av 38,5 milj. kr. För budgetåret 1990/91 är anslaget till kr. vårdartjänst 42,8 milj.

Elevassistenter

Elevassistenter är en form av personlig assistent inom skolväsendet. I läroplanen for föreskrivs att alla skall grundskolan oberoende av kön, geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden ha lika tillgång till utbildning. Detta innebär en att ställa med det stöd som kan behövas. skyldighet upp Det kan bl.a. röra sig om personlig assistans som ges av en elevassistent. Denne kan vara knuten till en viss elev är då objektsanställd eller till klassen eller skolan. Elevassistenten är anställd av kommunen. För motgymnasieskolan gäller

276 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

svarande att ställa med det stöd som kan skyldighet upp behövas. För är det också för grund- och specialskolan läroplanen som att ställa med nödgymnasieskolan styr skyldigheten upp assistans. Det finns åtta i lanvändig personlig specialskolor det. Antalet elever är ca 600. Tre av skolorna är riksskolor. Där är antalet elevassistenter störst. Även för särskolan är det läroplanen som styr skyldigheten för huvudmannen att ställa med assistent. Det anges att upp eleven kan behöva vid förflyttning, måltider, toalettbehjälp sök och andra situationer som de inte har förmåga att klara Förutom sådant funktionsstöd kan elever också vara i själva. behov av stöd i undervisningssituationen. Läsåret 1989/90 fanns 11.306 elever i särskolan. Den budkostnaden för 1989 till nära 170 milj. kr. geterade uppgick Kostnaden per elev uppgick till 17.000 kr. Medeltalet veckotimmar per elev uppgick 5.1.

9.2.3 Med personlig assistent underlättas utflyttning från institution

om införande av om särskilda Enligt lagen (1985:569) lagen om utvecklingsstörda mil. skall landstingomsorger psykiskt en för av vårdhemmen (3 En stor planera avveckling §). grupp finns ännu kvar i denna boendeform. utvecklingsstörda En annan stor som bor institution är människor grupp på i en som är psykiskt långtidssjuka. Enligt uppgifter rapport från och från 1988 med rubrisocialstyrelsen bostadsstyrelsen ken Boende för handikappade och långvarigt sjuka gamla, har hälften av alla i landet minskat sitt nästan mentalsjukhus mellan 1968 och 1985 med mer än två tredjedelar. platsantal Den fortsatta sker med ca 1000 år minskningen patienter per och beräknas vara slutförd inom tio år. i mars 1990 en invente- Landstingsförbundet genomförde av inom sluten psykiatrisk ring färdigbehandlade patienter vård. I inte vård vid enskilda sjukhem inventeringen ingick vilket innebär att ca 2.800 eller ca 17 % av den patienter slutna vården inte omfattades av inventeringen. psykiatriska läkare för inventeringen bedömde att totalt 2.200 Ansvarig var Av dessa läkaren att 735 lämpfärdigbehandlade. angav kunde skrivas ut till ett gruppboende. ligen

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 277

Vi ser det som angeläget att genom olika åtgärder försöka skynda på avvecklingen av institutionerna. Ett mycket viktigt i detta är att förbättra till stöd i inslag möjligheterna eget boende bl.a. assistent. genom personlig

9.3 Motiv för via

finansiering socialförsäkringen

9.3.1 Genom att använda

socialförsäkringssystemet

kan kommunerna avlastas kostnader för

höga

stödinsatser

Kostnaderna för stödinsatser till svårt funktionshindrade kan i vissa fall till stora Kommunerna har uppgå mycket belopp. också i varierande sådana kostnader. I en kommun kan grad det finnas få personer med behov av omfattande stödinsatser medan det i en annan lika stor kommun kan finnas flera som behöver Har kommunen en ekonomi kan det hjälpen. svag påverka dess benägenhet att ge stödet. Särskilt för små kommuner kan stora om det finns flera invånare problem uppstå, med stort behov av hjälp. Socialförsäkringssystemet bygger på en solidarisk finansiering där arbetsgivare och egenföretagare tillsammans finansierar de förmåner som betalas ut. Genom detta system kan tillskapas en solidarisk finansiering av kostnader för stora stödbehov inom kommunerna.

9.3.2 Försäkringskassan har lång erfarenhet av att bedöma individuella stöd- och hjälpbehov

har handläggning av ärenden om Försäkringskassan genom handikappersättning och Vårdbidrag stor erfarenhet av att bedöma individuella stöd- och Här en korthjälpbehov. följer fattad för dessa förmåner. redogörelse Handikappersättning kan utges till en försäkrad som har fått sin nedsatt för avsevärd tid så att han funktionsförmåga behöver av annan för att klara sin hjälp någon person dagliga livsföring, för att kunna förvärvsarbeta eller studera eller har betydande merutgifter. Handikappersättningen är i princip, i sin helhet, en merkostnadsersättning.

278 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

Vårdbidrag har en förälder rätt till för vård av barn som inte fyllt 16 år, om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till Vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets eller är således sjukdom handikapp. Vårdbidraget avsett som ett ekonomiskt stöd som underlättar för föräldrar med handikappade eller sjuka barn att i hemmet kunna ge barnen den tillsyn, vård och stöd i olika former som krävs för att barnen skall kunna utvecklas bästa sätt. på Men är även att se som en viss för vårdbidraget ersättning att en av föräldrarna i måste avstå från förvärvsinkomst regel för att vårda det barnet För handikappade (prop. 1973:47). föräldern kan således ha karaktären av en lön ersättningen som uppbärs. Vidare har kassan stor erfarenhet av att bedöma funktionsförmågans nedsättning genom handläggning av ärenden om förtidspension.

9.3.3 Försäkringskassan tar redan ett stort

finansiellt ansvar

Socialförsäkringen har redan i dag ett stort finansiellt ansvar för svårt funktionshindrade genom utbetalning av förmåner som förtidspension, och handikappersjukbidrag, Vårdbidrag sättning. De svårt funktionshindrade är även i stort behov av sjukvård och hjälpmedel nyttigheter som delvis finansieras från till genom utbetalningar sjukförsäkringen sjukvårdshuvudmännen.

9.4 Kommunen skall ha ett basansvar för insatserna

Syftet med reformen är att förbättra att primärt möjligheterna bättre för funktionshindrade. ge livsbetingelser svårt Valfriheten, självbestämmandet och kontinuiteten i den personliga livssituationen förbättras. Ett annat med reformen att kommunerna syfte är genom stöd från skall socialförsäkringen få en avlastning för de topp-

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 279

kostnader som kan uppstå när omsorgsbehovet är stort. Ett basansvar skall dock alltid finnas kvar hos kommunerna. Dvs. även om stödbehovet i det enskilda fallet är stort skall inte hela stödet finansieras utan en viss genom socialförsäkringen del ligger kvar på kommunen. Mot bakgrund av detta bör försäkringskassans ansvar träda in först när 20 timmar vecka. Det hjälpbehovet överstiger per betyder att kommunen står för insats till kostnadsmässigt upp 20 timmar per vecka. Gränsen 20 timmar är också lämplig för att göra hanteringen enklare och för att kommunen står den enskilde nära och därmed lättare kan se behoven och bedöma alternativa möjligheter. Med basansvar menas också att kommunen alltid står beredd att ge den enskilde ett ekonomiskt stöd för att ordna insatsen annat sätt än om det är den på genom kommunen, enskildes önskemål att ordna stödet på detta sätt. Detta innebär b1.a. att om försäkringskassan inte beviljar stöd i enlighet med vad vi förelår i det följande, kan den enskilde begära att kommunen subsidiärt prövar om inte den kan utge stödet.

9.5 Rätten till biträde av personlig assistent

I avsnitt 9.2.1 har redovisats skäl för att införa rätt till personlig assistent. Det handlar b1.a. om att den enskilde ett på avgörande sätt skall kunna förändra sin livssituation. Rätten till personlig assistent regleras i vårt förslag till lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, se 6§ p.2.- Förslaget innebär att kommunen är skyldig att på ansökan från den enskilde insatsen om rätt kan anses bevilja föreligga till den. Som kriterier för rätt till assistent bör gälla att personlig den enskilde skall ha ett klart behov av personlig assistent för att kunna klara den personliga hygienen, för att kunna inta måltider, för att kurma komma ut i samhället eller för att kunna få och behålla ett arbete om inte detta stöd kan ordnas på arbetsplatsen. Detta ställer inte något krav på att det skall föreligga ett Visst stödbehov i tid för att rätten skall uppstå. Dock har tidsfaktorn Ju större stödbehov självfallet betydelse.

280 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

i tid som desto mer talar omständigheterna för att föreligger rätt till biträde av assistent föreligger. Om kommunen beviljar personlig assistent bör stödet bei sådan att den enskildes hela stödbehov kan viljas omfattning tillgodoses. Dvs. assistenten/assistenterna bör i princip kunna överta alla hemtjänstens uppgifter. Rätten till assistent bör vår personlig enligt mening utgöra en i som den enskilde kan ansöka samma rättighet lag om, på sätt som den enskilde kan ansöka om t.ex. bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620). Kommunens roll i sammanhanget är därför inte att vara entreprenör. Kommunen bör alltså inte ses som den som samma sätt som ett säljer tjänster på fristående organ kan göra det. Däremot står det naturligtvis kommunen fritt att uppfylla sina att anlita andra t.ex. en åtaganden genom organ, kooperativ för att utföra insatsen. organisation, Eftersom vi vill förstärka valfriheten för den enskilde anser Vi dock att stödet inte enbart bör ha formen av en rättighet att få insatsen. Kommunen bör som vara även, tidigare angetts, skyldig att ställa upp med ett ekonomiskt stöd om den enskilde vill ordna insatsen annat sätt än kommunen. Den på genom enskilde bör således alternativt kunna begära att få ett ekonomiskt Detta bör i täcka stödbehov till 20 bidrag. princip upp timmar/veckan. För stödbehov därutöver får den enskilde Vända till försäkringskassan. sig

9.6 Det ekonomiska stödet från

för assistent

försäkringskassan personlig

9.6.1 En individuell

ny socialförsäkringsförmån skapas

Inom finns i förmåner som socialförsäkringssystemet dag grundar att lämnas för som sig på ersättning merutgiiter uppstår. Det gäller förmånerna och vårdhandikappersättning Stödet för assistent bör utformas som en bidrag. personlig ny socialförsäkringsfönnån innebärande att kan beersättning viljas för för assistent. merutgiñaerna personlig Ersättningen kallas för assistansersättning. Eftersom det ekonomiska stödet från bör träda in för stödbehov som översocialförsäkringen

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 281

20 timmar vecka bör för rätt till assistansersättning stiger per krävas ett minsta stödbehov om 21 timmar per vecka. Assistansersättningen utgör alltså en merkostnadsersättsätt som det. ning på samma handikappersättningen utgör När den enskilde anställer merkostnaderna av de själv utgörs lönekostnader som han/hon skall svara för: Vänder sig vederbörande till en fristående är det de avgifter som organisation den tar ut som merkostnaderna. Vänder sig den enskilde utgör till kommunen är det de avgifter kommunen tar ut som utgör merkostnaderna. Dessa måste kunna bestämmas så avgifter att kommunen helt kan tillgodogöra sig assistansersättning Det innebär att måste kunna som utges. mycket höga avgifter tas ut för stödbehov över 20 timmar, vilket då inte är avsedd att drabba den enskilde men som en förutsättning for att utgör kunna ”föra vidare” till kommunen. Vidare bör den pengarna att den enskilde kan få lika mycket assistenprincipen gälla tinsats oberoende av om han anställer själv eller Vänder sig till kommunen för att få insatsen. Normer för vilka avgifter kommunen får ta ut torde därför behövas. Vad innebär i sin tur också att av nu sagts beräkningen för bestämmandet av assistansersättningen måste merutgifter baseras schabloner om vad kostnaderna för en personlig på assistent kan anses uppgå till. Det alltid den enskilde som står som söär handikappade kande för från Kommunen ersättningen försäkringskassan. kan alltså inte vara part hos kassan. Avsikten med är att täcka ett stadigassistansersättningen varande behov. Om behov tillfälligt uppstår av en utökning av t.ex. för att en behöver hjälp dygassistentinsatsema, person net runt under en semesterresa, bör kommunen ta ansvaret för detta ekonomiskt och även insatsmässigt.

och andra

Åldersavgränsningar

för rätt till assistansersättning avgränsningar

Vårt till (1992:000) om stöd och service till vissa förslag lag funktionshindrade (LSS) omfattar (1 §) personer med utveckautism eller med bestående begåvningshandilingsstörning, efter i vuxen ålder. Detta motsvarar kapp hjärnskada personkretsen för den nuvarande Dessutom omfattar omsorgslagen.

282 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

LSS med andra stora och fysiska eller personer varaktiga psykiska funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande, men som förorsakar betydande i den livssvårigheter dagliga föringen och därmed ett omfattande stödbehov. I specialmotitill beskrivs närmare vad som krävs för veringen lagförslaget att dessa skall anses förutsättningar uppfyllda. Personkretsen för rätt till bör i assistansersättning princip vara densamma som den som ingår i LSS. LSS innehåller som angetts en övre åldersgräns. Den omfattar inte personer som drabbats av normalt åldrande. Därmed avses åldrande efter 65 år. Om denna åldersavgränsning följs skulle ett antagligen mycket stort antal äldre få rätt till ersättningen. Alla äldre som drabbas av icke åldersrelaterade sjukdomar och som drabbas av olycksfall skulle komma med. Det är värdenaturligtvis fullt om denna stödform så om långt möjligt följer reglerna personkrets i LSS. Men åtminstone till en början bör på grund av kostnadsskäl en om 65 år. Den som före gälla åldersgräns fyllda 65 har fått ersättningen bör dock få behålla den efter 65-års dagen.

Åldersavgränsning det

nedåt bör införas sättet att rätt på till inte för barn under 16 år. Det assistansersättning gäller innebär att denna förmån inte kan konkurrera med vårdbidraget. Ett viktigt skäl till åldersgränsen 16 år är att vårdbiskulle behöva reformeras om sattes Det draget gränsen lägre. är inte att i detta den lämpligt sammanhang göra utredning som skulle behövas för att kunna kombinera de båda ersättningsformerna. Vidare finns för dem under 16 års ålder till elevasmöjlighet sistent i förskole- och skolsituationen. behov av Ytterligare avlastning i föräldrasituationen bör kunna erhållas genom avlösarservice, korttidsboende eller kommunal personlig assistent som för vår personkrets ordnas genom vårt förslag till LSS. Som en följd av att en socialassistansersättningen utgör försäkringsförmån kommer även den avgränsningen att gälla att den som skall vara försäkrad beviljas ersättningen enligt lagen (1962:381) om allmän Försäkrade enförsäkring (AFL). ligt AFL är som är svenska och personer medborgare personer som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. Vad beträffar handikappersättning anses den bosatt i Sveri-

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 283

ge som sedan minst fem år är bosatt i riket eller den som varit bosatt kortare tid men Varit normalt arbetsför oavbrutet minst ett år under bosättningstiden. Vad beträffar Vårdbidrag gäller dock en bosättningsregel om ett år. För assistansersättningen bör också en bosättningsregel om ett år kurma väljas.

9.6.3 för dygnsvila Assistansersättning utges ej

Det införs inte fixerad övre för rätten till assinågon gräns Behovet varierar i efter funktionsstansersättning. hög grad hindret och vederbörandes livssituation. Dock avses reformen - med assistent inte i vart fall inte inledningsvis personlig täcka behov av stöd under Detta får som hittills dygnsvila. finansieras och arrangeras av kommunen med boendeservice, eller annat sätt vid behov. Någon generell jourpersonal på definition av anser vi inte behövlig. begreppet dygnsvila ett motiv för att inte ersättning som täcker Ytterligare ge stöd av assistent dygnet runt är att kommunerna personlig har ett i inskrivet ansvar att ordna service i boendet. lag fattade beslut grundval av Enligt riksdagens nyligen på proom ansvaret för service och vård till äldre och positionen 1990/91:14, SOU9, rskr. 97) har kommuhandikappade (prop. nerna ansvar att inrätta bostäder med serviålagts gemensam ce för Vi har också i LSS lagt förslag som berör handikappade. kommunernas ansvar för att anordna service i boendet.

9.6.4 inte för

Assistansersättning utges personer som bor institution och i gruppboende, på

m.m.

Avsikten med i vart fall i ett första assistansersättning är, att en hjälp för dem som bor i boende, skede, utgöra eget servicehus eller hos För dem som bor infamilj/anhörig. på stitution eller gruppboende förutsätts personalen därstädes motsvarande behov som hittills. Motsvarande bör tillgodose för för omvårdnad i kommunal gälla behövlig personal sysselsättning. Även av administrativa skäl kan det anses mindre lämpligt att för asisstent som skall utföra stödinsatersättning beviljas

284 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

ser som personalen på en institution eller i utför. gruppboendet och kan befaras i Planerings- samarbetssvårigheter uppstå fall. Som vi framhåller annan kan däremot många på plats personliga assistenter forekommma även i dessa situationer men då har kommunen fullt kostnadsansvar. Begreppet institution finns i dag i AFL. Rätt till handikappersättning gäller i inte vid institutionsboende. Anprincip gående vad som skall avses med får hänvisas till gruppbostad vad som anförts om detta i specialmotiveringen till LSS.

9.6.5 Konsekvenser i förhållande till

handikappersättningen

Handikappersättningen ger ersättning för att täcka vårdbehov och merkostnader. Som merkostnad anses även egenavgifter inom hemtjänsten. Om kommunen debiterar för avgiñer personlig assistent, som då skulle komma att bli betydligt högre än egenavgiftema inom hemtjänsten, kan dessa avgifter räknas in i för bestämmandet av underlaget handikappersättningen. Regler behövs som innebär att merkostnader som ligger till grund för bestämmande av assistansersättning inte får medräknas vid bestämmande av handikappersättning. Om en person uppbär handikappersättning och ansöker om assistansersättning bör handikappersättningen omprövas om assistansersättning beviljas.

9.6.6 Storleken på assistansersättning

Assistansersättningen, är som tidigare nämnts en merkostnadsersättning. Merkostnaderna utgörs i huvudsak av löne- kostnader eller av de avgifter motsvarande i princip löne- kostnaderna kommunen eller annan som svarar för någon insatsen debiterar. Med lönekostnader avses främst lön, sociala och Som merkostnad bör även avgifter semesterersättning. anses administrationskostnader i viss omfattning. av lönekostnaderna bör ske utifrån den lön Beräkningen som ett vårdbiträde har. Enligt uppgifter från Kommunförbundet hösten 1990 kan den lönen till ett vårdgenomsnittliga

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 285

biträde med till ca 11.000 kr. heltidsanställning uppskattas per månad eller ca 132.000 kr/år. Till detta kommer sociala avmed ca 37.5 % avser för den gifter ca 45 %, varav avgifter och ca 7.5 % för kolobligatoriska socialförsäkringen avgifter lektiva På årsbasis skulle detta medföra löneförsäkringar. kostnader med ca 191.000 kr. En torde i dag heltidsanställning motsvara ca 37 timmar per vecka. I olika har nämnts att man inom hemtjänsten sammanhang räknar med att ca 70 % av används för tjänstgöringstiden direkta En del av den tid som går hemtjänstinsatser. väsentlig bort av mellan hemhjälpstagare. Semesutgörs förflyttningar ter och är andra faktorer. Det innebär att ett fortbildning vårdbiträde utför ca 26 timmar per vecka i hemtjänstinsatser. Lönekostnaderna utförd skulle då kunna per hemtjänsttimme beräknas enligt följande. heltidsanställt vårdbiträde kan Hemtjänstinsatserna per till ca 1 350 timmar (52 x 26) år. Kostnaden per uppskattas per skulle då kunna till ca 141 utförd hemtjänsttimme uppskattas kr (191.000 kr/ 1350). Vad assistent bör inte så stor andel som 30 gäller personlig Tid inte bort för 15 % kan vara % avräknas. går förflyttningar. ett Då skulle en helårsanställd assistent rimligare procenttal. 37 timmar/veckan) kunna uppskattas utföra (anställning på direkta assistentinsatser 31,5 timmar per vecka i genomsnitt. Antalet utförda assistenttimmar per år skulle då kunna till ca 1.640. Kostnaden utförd assistenttimme uppskattas per skulle kunna till 116 kr (191.000 kr / 1640). uppskattas Till detta bör en mindre summa för att täcka adminiläggas strationskostnader, fyra kr timme. Kostnaden förslagsvis per per utförd assistenttimme skulle då bli 120 kr. Rätten till stöd beräknas av behovet av stöd på grundval per vecka. Den som en timme i veckan skulle då på ett år beviljas få 52 assistenttimmar utförda. Varje veckotimme” skulle då vara värd 6.240 kr (52 X 120). Kommunen för 20 timmar vecka ger ersättning högst per om den enskilde vill ha från kommunen för att ordna på bidrag annat sätt än genom kommunen. Den maximala ersättningen skulle då i kunna sättas till 124.800 kr. Ersättdagsläget ningen utges per timme från en timme till och med 20 timmar per vecka. för stödbehov från 21 timmar Assistansersättningen utges

286 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

och uppåt. Den blir med lägsta ersättningen då utgångspunkt från löneförhållandena hösten 1990 6.240 kr. fixerad Någon övre gräns som inte avsedd att är, tidigare nämnts, sättas. Dock täcks inte Som kan dock dygnsvila. exempel nämnas att om försäkringskassan skulle ersättning för 90 ge ytterligare timmar/veckan skulle ersättningen från kassan bli 560.000 kr/år (90 x 6.240). Regeringen bör att i en fastges bemyndigande förordning ställa beloppen för Till för fastassistansersättning. grund ställandet bör ett ligga yttrande från riksförsäkringsverket. Nya belopp bör fastställas för år. varje

Indragning/nedsättning

av

ersättning

Förutsättningarna för en försäkrads rätt till assistansersättning kan ändras av olika sedan den enskilde anledningar beviljats förmånen. Det bör för den gälla en skyldighet enskilde att anmäla till om förhållandena försäkringskassan ändras så att rätten till En sådan ersättning påverkas. skyldighet gäller i dag beträffande handikappersättningen. När det gäller handikappersättningen rekommenderar riksforsäkringsverket i sina allmänna råd (198828) att ersättningen minskas eller dras in då en avgörande av förutförändring sättningarna för beviljad har inträffat handikappersättning som rätten till eller nivån påverkar på handikappersättningen. Samma villkor bör gälla beträffande assistansersättningen. Vidare bör utgående handikappersättning alltid omprövas om assistansersättning beviljats. Riksförsäkringsverket rekommenderar vidare att handikappersättningsärenden efterkontrolleras vid viss tidpunkt om det finns särskild anledning. Vad assistansersättgäller ningen bör kassan också kunna företa efterkontroller. Om det sannolika skäl att dra in eller minska en föreligger handikappersättning kan försäkringskassan enligt 20 kap 2a§ AFL fatta ett provisoriskt beslut om nedsättning eller indragning i avvaktan på att beslut fattas. Samma slutligt regler bör gälla beträffande assistansersättningen.

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 287

9.6.8 Ärenden i

om assistansersättning avgörs socialförsäkringsnämnd

hos försäkringskassan bör besluta om Socialförsäkringsnämnd rätt till assistansersättning. Beslutanderätten bör således inte läggas på en enskild tjänsteman utan ärendena bör avgöras med lekmannainflytande. Ärenden om handikappersättning och också i socialförsäkringsnämnd. Vårdbidrag avgörs Ev. sker till länsrätten, kammarrätten och överklagande i enlighet med den 0rdslutligen försäkringsöverdomstolen för som införts socialförsäkringsområdet ning överklagande på fr.0.m. den 1 juli 1991.

9.7 Det ekonomiska från kommunen

bidraget

Det ekonomiska från som kan som bidraget kommunen, utges ett alternativ till regleras i vårt förslag till personlig assistent, om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lag är att rätten till bidraget från komgrundläggande principen munen samma villkor som rätten till personlig assistent. följer - minst timmer I ett visst intervall från stödbehov om 21 per vecka upp till den tid som kan anges utgöra dygnsvila har dock i det ansvaret. Komförsäkringskassan regel primära munens ansvar är här subsidiärt. Kommunen har ansvar för det ekonomiska stödet under om behov av dygnsvilan, personassistent även denna tid. Denna fråga kan komlig föreligger

munen sedan har avort var den

pröva försäkringskassan övre gränsen bör anses ligga för rätt till assistansersättning. För vissa fall har dock kommunen alltid det primära ansvaret även när det rör om stödbehov från 21 timmar/ sig veckan och Det för assistent för uppåt. gäller bidrag personlig insats till barn under 16 år. Det även stödet till gäller personer som efter att ha fyllt 65 år drabbats av funktionshindret och det inte kan anses ha berott normalt åldrande. Om så på önskas och det bedöms med personlig assistent för lämpligt som bor institution eller i gruppbostad har kompersoner på munen också kostnadsansvaret fullt ut. Vi anser att de närmare för det ekonomiska stödet reglerna från kommunen bör i en särskild som i sitt regleras förordning,

288 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

regelsystem så långt möjligt ansluter till den som vi reglering har föreslagit för assistansersättningen från försäkringskassan. Det innebär bl.a. att bidraget bör beräknas per Veckotimme och till samma som uppgå belopp assistansersättningen utgör.

Samordningsfrågor

Våra förslag om personlig assistent och om ekonomiskt stöd för detta förutsätter att den enskilde alltid först vänder sig till kommunen för att endera få insatsen personlig assistent eller ett bidrag för att ordna insatsen på annat sätt än genom kommunen. Den rutinen bör kunna införas att den enskilde, vid sin ansökan hos kommunen, även i en ansökan till fyller försäkringskassan när det är aktuellt att pröva stödbehov över 20 timmar/veckan och vederbörande tillhör den personkrets som kan komma i fråga för ersättning från kassan. Kommunen skickar denna ansökan till försäkringskassan, när den

avort sitt ärende. Kommunen då också sitt beslut och

bifogar ev. underlag som försäkringskassan kan behöva för sin bedömning, såvida inte bestämmelser i sekretesslagen lägger hinder i vägen för det. I ett ärende om ekonomiskt bidrag har kommunen vanligtvis endast att pröva om skall ersättning för 20 timmar även om stödbehovet är Har utges högst högre. kommunen fattat ett sådant beslut bör den ett utlåtande foga till de handlingar som översänds till kassan, i vilket kommunen anger hur den bedömer det totala stödbehovet. Det är som tidigare angetts den enskilde handikappade som har rätt till och också skall uppbära den assistansersättningen för att täcka de merkostnader som uppstår. En smidig lösning vore att assistansersättningen utbetalas direkt till kommunen för att täcka kommunens såvida det är kommuavgiftsuttag, nen som ställer upp med insatsen. Har den enskilde anställt själv kan det också vara att utbetalas praktiskt pengarna direkt till assistenten. Likaså kan det var praktiskt att utbetala till det fristående organet om insatsen erhålls från ett sådant organ. Att utbetalningarna sker på sådana här sätt kan ordnas att fullmakt lämnas som att praktiskt genom gör den andre får kvittera ut ersättningen. Formell överlåtelse kan också ske med beaktande av bestämmelser i om lagen

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 289

allmän (20 16 §). Sådana förfoganden från den försäkring kap. enskilde måste dock alltid vara Som en rutin i förfrivilliga. bör dock att ta reda på säkringskassans handläggning ingå den enskilde till om han vill överlåta ersättningen inställning eller annat sätt underlätta ett överförande av till på pengarna den som svarar för insatsen. När kommunen till assistent och beviljat bidrag personlig också har assistansersättning bör försäkringskassan beviljat den kunna gälla att försäkringskassan sköter utbeordningen av det kommunala stödet. Det finns sedan talningen exempel att rent administratitidigare på försäkringskassan åtagit sig va för annans räkning i form av utbetalning av uppgifter ersättningar.

9.9 En närmare beskrivning av

hos kommun och

handläggningen försäkringskassa

FAS 1 - hos kommunen

Prövningen

Den enskilde vänder som alltid först till sig, tidigare angetts, kommunen. Där har han följande två valmöjligheter. a) Han begär att kommunen skall ställa upp med insatsen personlig assistent. b) Han att få ett ekonomiskt Med av begär bidrag. hjälp kan vederbörande anställa assistent själv eller bidraget vända till ett fristående för att få insatsen. sig organ

Fall a)

Rätten till assistent har beskrivits tidigare. Beviljas personlig insatsen tas ut för insats till 20 timmar/ inga avgifter upp veckan. Om insats för tid därutöver tar kommunen ut beviljas fr.o.m. 21 timme vecka, motsvarande i princip avgifter, per lönekostnaderna för ett vårdbiträde i Dessa avhemtjänsten. finansierar den enskilde med hjälp av assistansersättgifter från I vissa fall kommer dock alltid ning försäkringskassan. att Det de fall som beskrivits avgiñsbefrielse gälla. gäller

290 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

under 9.7 då kommunen har ett kostnadsansvar även primärt när stödebehovet 21 timmar/veckan. överstiger Om kommunen inte assistent eller inte beviljar personlig gör det i den som den enskilde det kan omfattning begärt beslutet överklagas till länsrätten och ev. vidare till kammarrätt och regeringsrätt. Som ovan angetts förutsätts samordning kunna ske mellan kommun och beträffande bl.a. försäkringskassa ansökningsförfarandet och utbetalningen av ersättning.

Fall b)

Här begär den enskilde att få ett ekonomisk bidrag för att ordna assistentinsatsen på annat sätt än genom kommunen. Som tidigare angetts utger kommunen med vissa undantag bidrag för högst 20 timmar/veckan. Om den enskilde är i behov av mer ersättning för att täcka kostnader för personlig assistent får han vända till Den sig försäkringskassan. prövar vanligtvis stödbehovet därutöver.

-

FAS 2 Prövningen hos försäkringskassan

Fas 2 blir aktuell när den enskilde ansöker om stöd för behov som överstiger 20 timmar/veckan. Prövningen har då föregåtts av en prövning av kommunen se ovan. Försäkringskassan prövar om assistansersättning skall utges för stödbehov fr.o.m. 21 timme per vecka. Endera har då kommunen beslutat att biträde av assistent för mer än 20 timmar/ bevilja personlig veckan, t.ex. 37 timmar/veckan, varvid ersättningen behövs for att betala kommunen for de avgifter som den tar ut för 17 timmar motsvarande vårdbiträdeskostnadema. Eller så har vederbörande fått från kommunen för 20 timmar/veckbidrag an och vill ha från för assistansersättning försäkringskassan överskjutande stödbehov. Det är givet att kommunens bedömning av hur omfattande behovet av personlig assistent är kommer att ha en stor betydelse for kassan i dess prövning av rätten till assistansersättning. Försäkringskassan har dock att en göra självständig prövning av vilket stödbehov som föreligger. När ärendet vet den i komförsäkringskassan prövar regel munens till endera kommuinställning stödbehovet, genom

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 291

nens beslut att ställa upp med den personliga assistentinsatsen eller genom att kommunen skickat med ett utlåtande i de fall då den enbart bedömt behovet av ekonomiskt stöd upp till 20 timmar/veckan. Om inte vill bevilja i försäkringskassan assistansersättning den omfattning som den enskilde begär det kan han överklaga beslutet till länsrätten och ev. vidare till kammarrätten och försäkringsöverdomstolen. Alternativt kan den enskilde kommunens subsidiäåberopa ra ansvar och begära att kommunen prövar finansieringsfrågan för de timmar som kassan inte beviljat ersättning för. Skulle kommunen bifalla denna prövning blir konsekvensen, om assistent av kommunen, att kommunen personlig beviljats inte tar ut Om kommunens insats under den några avgifter. föregående prövningen beviljats i form av ett ekonomiskt bikan det subsidiära ansvaret i att kommunen drag utmyrma betalar ut ytterligare bidrag. Skulle kommunen inte bifalla den enskildes önskemål under den subsidiära kan ärendet till prövningen överklagas länsrätten och ev. vidare till kammarrätt och regeringsrätt.

Arbetsgivarfrågor

Med arbetsgivarrollen följer en hel del skyldigheter i olika avseenden. Skyldighet finns att göra avdrag för preliminärskatt och att betala in Det sker en samarbetsgivaravgifter. ordnad av denna skatt och av arbetsgivaravgiflzerna. uppbörd Inbetalningen sker månadsvis. Detta arbete innebär också redovisningsskyldighet i olika avseenden. En har också ansvar på många andra områden. arbetsgivare Ett är arbetsmiljön. Det finns ett flertal allmänna skyldigheter i arbetsmiljölagen. En arbetsgivare skall bl.a. vidta alla åtsom behövs för att att arbetstagare utsätts gärder förebygga för ohälsa eller olycksfall. Arbetarskyddsstyrelsen utfärdar med stöd av På i tillämpningsföreskriñer arbetsmiljölagen. stort sett hela den arbetsmarknaden finns avavtalsreglerade tal mellan arbetsmarknadens parter på arbetsmiljöområdet. Semesterlagstiftningen ställer också krav på arbetsgivaren. Bl.a. skall, om inte kollektivavtal säger annat, semesterledig-

292 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

heten i princip förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsveckor under period av fyra juni augusti. Det finns även andra av intresse i relationen lagar arbetsgi- vare arbetstagare. En är lagstiftningen om rätt till ledighet för vård av barn m.m. Den innebär bl.a. rätt till under ledighet ett och ett halvt år efter barnets födelse. Däreñzer finns rätt till t.0.m det första skolåret. Lagstiftningen innepartiell ledighet håller också regler om vad som skall gälla för ledighetens förläggning, återgång i arbete och anställningsskydd. Andra som kan bli aktuella för en att regler arbetsgivare är de som finns om för tillämpa regler saklig grund uppsägning, uppsägningstider m.m. i lagen (1982:80) om anställningsskydd. - I relationen arbetsgivare arbetstagare kan det också ñnnas anledning att uppehålla sig vid de svårigheter som kan uppstå att få arbetsinsatsen uförd när arbetstagaren är ledig, t.ex på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Det kan också vara så att in och att assiarbetsgivaren läggs på sjukhus stenten därav inte har att utföra sitt arbepå grund möjlighet te. Om av någon anledning assistansinsatsen inte kan utföras blir det ytterst kommunen som måste ställa upp med hjälp. Däremot kan det vara svårare att klara att assiproblemet stenten inte har arbete att utföra, därför att något arbetsgivaren blivit inlagd på sjukhus. Det går inte gärna att dra in ersättningen under tiden för sjukhusvistelsen åtminstone inte om den kan bedömas som kortvarig. Här bör ev. kommunen kunna till med åt assistenten. hjälpa sysselsättning En annan fråga i sammanhanget är den roll som försäkringskassan kommer att få. Försäkringskassan riskerar att ses som den I realiteten får kassans verklige arbetsgivaren. ju beslut en mycket stor betydelse för lön och andra villkor i arbetet. Försäkringskassans roll är dock inte att vara givare av omsorg eller vård. Socialförsäkringen utgör i princip en försäkring för inkomstbortfall och en försäkring för kostnader som uppkommer i olika situationer främst vid besök inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att försäkringskassan inte hamnar i rollen av att i bli Förpraktiken arbetsgivare. säkringskassan måste dock kunna kontrollera att den enskilde är i behov av I avsnitt 9.6.7 har vi behandlat ersättningen.

assistent - ekonomiskt stöd 293 Personlig

om under vilka förutsättningar ersättningen skall kunfrågan na dras in eller minskas.

9.11 Kostnadsberäkningar

9.11.1 Kostnaderna för socialförsäkringen

I en till detta betänkande, har en närmare bilaga bilaga 3, de som kostnadsberäk-

redovisning orts av överväganden

Här återgers i korthet resultatet av ningarna grundar sig på. dessa beräkningar. SCB material och uppgifter som Beräkningarna grundas på lämnats från universitet. Linköpings SCB materialet innehåller b1.a. fördelning i olika intervall har mindre än timmar av personer soIn hemtjänst fyra per - Man kan hur som har t.ex. 0.8 dag. se många personer hjälp timmar och hur timmar hjälpen totalt i 1.5 per dag många ges detta materialet att få fram intervall. SCB ger ingen möjlighet hur används för dem som har hjälp mer än fyra hemtjänsten timmar Däremot finns statistik från Linköping och per dag. Stockholm som visar av för dem användningen hemtjänsten som har mer än fyra timmar dag. Med ledning av hjälp per har vid universitetet för

dessa uppgifter orts en fördelning

hela riket. Vid har till eñektema av den beräkningarna hänsyn tagits Effekterna därav blir dock pågående avinstitutionaliseringen. inte så stora den första tiden efter reformen. Det antal funktionshindrade som kan antas bli beviljade kan i bilaga 3 uppskatersättningarna enligt beräkningarna tas till ca 8.000 den första tiden efter reformens genomförande. De de som har och stöd i antas tillhöra grupper idag hemtjänst arbete och eller har en Nu har ca utbildning, anhörigvårdare. 4000 mer än 20 timmar vecka. Dessa personer hemtjänst per antas bli beviljade ersättningen. Ca 3000 anhörigvårdare uppskattas komma att beviljas ersättningen. Ca 1000 personer antas tillkomma för rätt till ersättning på personkretsen av det stöd som behövs i arbete och utbildning. grund När är avslutad, en som institutionsavvecklingen process beräknas ca tio år till, att ca 11.500 pågå uppskattas personer Då har tillkommit som flyttat uppbär ersättningen. personer

294 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

ut från vådhemsboende med ca 2000 personer, långtidssjuka inom psykiatrisk vård som ut med flyttat ca 1000 personer samt personer som fått behålla efter 65 år ersättningen fyllda med ca 500. Det antal timmar som assistentinsats kommer personlig att utföras, finansierad av socialförsäkringen, till uppskattas ca 10 milj. timmar per år. Kostnaden utförd har per hjälptimme tidigare uppskattats till 120 kr (avsnitt 9.6.6). Detta innebär att den totala kostnaden år den första per tiden efter ikraftträdandet kan till uppskattas ca 1,2 miljarder kr. Detta belopp bör dock reduceras av att något på grund utbetalningen av kan

handikappersättning antas minska. Re-

duktion bör ske med ca 100 kr. milj. Kostnaderna för skulle bli socialförsäkringen då ca 1.1 miljarder kit/år. I detta belopp ingår också ca 20 25 milj. kr. avseende Ökade administrationskostnader för socialförsäkringen (se 9.11.3). Antagandet om att kostnaderna för komsocialförsäkringen mer att till ca 1.1 uppgå miljarder kr/år är givetvis behäftat med en Det kan betydande osäkerhet. därför vara lämpligt att även använda ett minimialtemativ och ett maximialternativ. En minskning resp. en höjning med 20 % kan vara motiverat. Minimialternativet skulle innebära 880 kr. Maximialtermilj. nativet skulle innebära 1.32 kr. miljarder När avslutad institutionsavvecklingen är uppskattas kostnaden for till socialförsäkringen ca 1,7 miljarder kr/år. Här bör också ett avdrag göras med 100 kr minskad milj. för handi-

kappersättning. Kostnaden bli då ca 1,6 kr.

miljarder

9.11.2 Kommunernas kostnader

Vi anser inte att det uppstår kostnadsökningar som en omedelbar följd av reformen. Initialt handlar det om en omfördelning av kostnader inom kommunerna. Redan den första tiden efter ikraftträdandet räknar vi dock med att det kommer att vissa Det uppstå dynamiska effekter. beror bl.a. och på ambitionshöjningar ett smidigare system

Personlig assistent - ekonomiskt stöd 295

som kommer att öka Detta for med sig vissa efterfrågan. for kommunerna. kostnadsökningar Som redovisats i 3 visar att de bilaga hemtjänststatistiken som har mer än 20 timmar/veckan har hemhjälp ca hemtjänst 5.5 timmar Vi har att blir något per dag. antagit utnyttjandet och att det kommer att handla om ca 6.5 timmar högre per Vi har därvid räknat med ca 1.5 timmars dag. egentligen men tror vi att det blir effektivare med ökning samtidigt varfor vi till en timpersonlig assistent, uppskattar ökningen me. Den effekten består således i ett ökat stödbedynamiska hov om ca en timme. Vi beräknar effekterna därav till ca 350 kr./år vad avser den som blir berätttigad till milj. personkrets assistansersättning. Vad avser den personkrets i övrigt som kan antas bli till assistent kan uppskattas berättigad personlig en effekt om ca 150 kr/år. Till detta kommer dynamisk milj. - kr. också administrationskostnader (se 9.11.3) på 20 25 milj. Totalt skulle det då den första tiden efter ikraftträdandet röra om för kommunerna på ca 525 milj. sig kostnadsökningar kr/år. På av osäkerheten i siffrorna kan det även här grund vara att räkna med minimi- och maximialtemativ lämpligt med 20 höjning. Minimialternativet procents minskning resp. skulle bli 410 kr. och maximialternativet skulle då bli ca milj. 640 kr. milj. Kostnaderna for socialförsäkringen for assistansersättningen har vi till ca 1.1 kr/år den forsta tiden uppskattat miljarder efter reformens ikraftträdande. På sikt kommer kostnaderna att till ca 1,6 kr/år. I bilaga 3 har närmare uppgå miljarder for dessa Vi menar att de kostnader

redoorts beräkningar.

som för bör kunna anses komuppkommer socialförsäkringen ma kommunerna till godo i sin helhet. Endera får kommunerna ett direkt ekonomiskt stöd via avgifter som den tar ut, vilka täcks genom assistansersättningen, eller så kommer kommunen inte att behöva ställa upp med insatser därför att den enskilde att endast anlita kommunens basstöd. väljer Å andra sidan räknar vi med att, som angetts, det uppstår vissa effekter for kommunerna som innebär kostdynamiska Det handlar i ett medelaltemativ om ca 525 nadsökningar. kr. Detta medför att som ett medelalternamilj. avlastningen tiv bör kunna uppgå till ca 600 milj. kr/år. På sikt blir större och torde kunna uppskattas avlastningen till ca 750 kr/år. Att ökar beror bl.a. på den milj. avlastningen från institutionerna som pågår. utflyttning

296 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

i s i

9.11.3 Administrationskostnader

i .l 2 5 Det tillkommer kostnader för administrationen av reformen.

Enligt uppgifter från torde kostnaderna riksförsäkringsverket

för administrationen inom kunna bli socialförsäkringen ca 20

- 25 kr/år. Om milj kommunernas administrationskostnader

kommer att öka jämfört med den administration som redan

behövs för de stödinsatser som är svårt att uttala om. ges sig

Kommunerna skall dock, liksom adminiförsäkringskassan,

strera en ekonomisk ersättning en uppgift som inte funnits

tidigare. De tillkommande kostnaderna för detta kan kanske

uppskattas till samma som för belopp försäkringskassan, dvs.

- 20 25 kr/år. Vi skulle kunna milj. då räkna med admini-

strationskostnader på totalt ca 40-50 kr/år. milj.

10 och arbete

Sysselsättning

Våra förslag Arbetslinjen hävdas för personer med svårare funktionshinder. En kommunal införs för sysselsättningsgaranti personer med svårare funktionshinder. 34 000 personer berors. Kommunerna ges frihet att fullfölja sitt sysselsättningsansvar i olika former, men vissa gemensamma krav och innehåll ställs. En funktion på utformning som kommunal arbetsanpassare införs. Försäkringskassoma åläggs ett ansvar för uppföljning av insatser i individuella planer om och sysselsättning arbete. Möjligheter till assistans underlättas även i personlig arbetssituationen. Vidgade möjligheter, motsvarande särskilda för med inskolningsplatser, skapas personer svårare funktionshinder. Ca 6 000 nya arbetstillfällen tillkommer inom Samhall under en IO-årsperiod. Viss andel av Samhalls arbetstillfällen ställs till direkt förfogande for kommunerna. Arbetsförmedlingen skall ha kontaktpersoner för landstingens habiliterings/rehabiliteringsorganisation.

10.1 Arbetets betydelse

Arbete i vid är av för alla mening mycket väsentlig betydelse människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Arbete är inte bara en för den materiella utan grund försäljningen svarar även mot behov av grundläggande mänskliga gemenskap, utveckling och i tillvaron. Dessa behov meningsfullhet och värden kan naturligtvis var för tillfredsställas och sig uppnås genom aktiviteter vid sidan av arbetet. Ytterst hand-

298 Sysselsättning och arbete

lar det också om den enskildes egen uppfattning och värdering av sin livssituation. Arbetets dock inte bara från värdet för den betydelse utgår enskilde. Det är också samhällets intresse och skyldighet att ta tillvara alla medborgares möjligheter att bidra till utvecklingen av den gemensamma välfärden. Detta gäller inte bara materiell välfärd utan också andra värden som berikar gemeni samhället. skapen I arbetsmarknadspolitiken under 1970-talet manifesterades arbetets att målet full ersattes betydelse genom sysselsättning med målet arbete åt alla. Detta markerade att arbetsmarkinte bara skulle syfta till att hålla arbetslösnadspolitiken heten nere. Möjligheter till arbete skall skapas även för grupper som tidigare inte ansetts tillhöra arbetskraften. Detta mål har utvecklats Nu det ytterligare. gäller målsättningen goda arbetet åt alla. Det innebär ett av kraven en tydliggörande på och möjligheter till lärande, utveckling och god arbetsmiljö på inflytande i arbetet. Den goda arbetsmiljön måste anpassas efter människors olika förutsättningar. Internationellt sett är den svenska arbetsmarknaden unik i betydelsen att en mycket hög andel av befolkningen i yrkesverksam ålder tillhör arbetskraften. Framför allt beror detta att de svenska kvinnorna i så har förvärvsarbete. på hög grad För kan dock möjligheterna till arbete utredningens målgrupp många gånger synas helt orealistiska. Trots detta, eller snarare med utgångspunkt från detta, vill vi hävda att möjligheten till arbete har större för än betydelse utredningens målgrupp för andra. Frågan om när och hur vägarna till arbete skall utformas för den enskilde måste självfallet alltid utgå från hans/hennes behov, förutsättningar och förväntningar. När arbete av olika skäl inte är aktuellt skall det finnas annan sysselsättning eller andra aktiviteter som kan erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap eñer hans/hennes önskemål. vår skall också dessa åtgärder Enligt uppfattning utformas så att de på sikt stärker den enskildes möjligheter att finna vägarna till arbete. I vårt tidigare betänkande (SOU 1990:19) anförde Vi t.ex. att åtgärdernas innehåll borde vara målinriktat, och kunna till regelbunden planerat ge möjlighet verksamhet. Enligt direktiven skall utredningen behandla frågor om sys-

Sysselsättning och arbete 299

Åtgärder inom

selsättning. arbetsmarknadsområdet ingår däremot inte direkt i Vi har tolkat utredningens uppdrag. direktiven som att är att behandla utredningens uppgift vägar till sysselsättning och arbete för Vi utredningens personkrets. har därför valt rubriken sysselsättning och arbete. Vi menar att det inte att beskriva eller behandla dessa isolegår frågor rade från varandra. När det till arbete måste gäller vägarna arbetsmarknadspolitiska medel och sysselsättningsaktiviteter vid sidan av arbetsmarknadspolitiken samverka. Genom vår rubrik vill vi markera denna samverkan. Vi vill framhålla att detta inte innebär att vi vill se någon av de arbetsurholkning målen. Vi har emellertid kunnat konstatemarknadspolitiska ra att många inom vår har behov av personkrets kompletterande verksamhet vid sidan av de arbetsmarknadspolitiska medlen. Vi anser också att samverkan mellan sysselsättning och arbete är för att bibehålla och utveckla sådan nödvändig kompetens, som kan stärka till arbete för persomöjligheterna ner med omfattande funktionshinder.

10.2 Bristområden

I vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) kunde vi redovisa att bristen arbete och är ett av de på sysselsättning svåraste problemen för utredningens Detta är också målgrupp. en markering av att angelägna handikappolitiska mål inte uppnåtts. Sammanfattningsvis kan framhållas följande: antalet förtidspensionärer ökade successivt under 1980talet för att nu uppgå till drygt 350 000 personer (förtidspension/sjukbidrag). Antalet nybeviljade förtidspensioner uppgår till ca 50 000. Bland de förtidsårligen nybeviljade pensionema för personer i de yngre grupperna dominerar psykisk sjukdom och psykisk utvecklingsstörning bland Under de senare åren 1980-talet mindiagnoserna. på skade dock antalet i de nybeviljade förtidspensioner yngre (16-29 år) från ca 2 000 till grupperna tidigare årligen att år 1989 omfatta 1 637 personer. - antalet kvarstående sökande med arbetshandikapp vid arbetsförmedlingarna vid slutet av månaden i uppgår genomsnitt till ca 30 000. Bland dessa arbetshandikappade sökande finns ett ökande antal ombytessökande som

300 Sysselsättning och arbete

måste och/eller av arbetsbyta yrke arbetsplats på grund skada eller handikapp; bristen bland med inpå sysselsättning/arbete personer vandrarbakgrund är betydande. Grupper med kombinationen funktionsnedsättning och invandrarbakgrund har att vinna inträde arbetsmarkbetydande svårigheter på naden och drabbas hårdare av utslagningsmekanismer; antalet i olika arbetshandikappade arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökade successivt under 1980-talet. Under slutet av år 1990 fanns totalt drygt 80 000 arbetshandii särskilda sysselsättningsskapande åtgärder kappade (varav ca 45 000 personer i anställning med lönebidrag, 30 000 i anställning inom Samhall och 6 000 i offentligt skyddat arbete). Närmare 20 000 arbetshandikappade fanns då i mer temporära åtgärder som arbetsmarknadsutbildning, AMI, beredskapsarbete och särskilda inskolningsplatser; drygt 17 000 psykiskt utvecklingsstörda vuxna (inkl. personer över 65 år) har verksamhet vid landstingens daglig därav ca 2 000 i s.k. utflyttad verksamhet. dagcenter, Motsvarande dagliga verksamheter finns i mycket begränsad omfattning for grupper med andra funktionshinder; i utredningens brukarenkät, besvarad av 652 personer i ålder 18-65 år, uppgav 72 % att de saknar såväl arbete som annan utanför daglig sysselsättning hemmet; en aktuell långtidsuppfoljning av de närmare 900 ungdomar (fortidspensionärer och sjukbidragsmottagare i åldrarna 16-29 år) soIn sedan 1986/87 deltagit i arbetsmarknadsverkets projekt Arbete åt unga handikappade har delvis redovisats. Uppföljningen visar att 217 av ungdomarna (24 %) våren 1990 hade fått form av varnågon varav ett 80-tal inom Samhall. 63 (7 %) aktig anställning, av ungdomarna var i utbildning, medan 177 (19 %) hade sin sysselsättning vid dagcenter och deras s.k. utflyttade verksamhet, oavlönad m.m. Av dessa 177 var 136 praktik En dryg tredjedel (305 psykiskt utvecklingsstörda. personer - 34 %) saknade vid uppfoljningstillfallet våren 1990 sysselsättning utanför hemmet. Inom gruppen psykiskt

Sysselsättning och arbete 301

var det hela 62 % som saknade handikappade/sjuka sysutanför hemmet; selsättning - enkäter till kommunerna visade utredningens på uppenbara brister när det gäller såväl kännedomen om situationen för svårt funktionshindrade i kommunen som den verksamheten. Vidare framkom att endast uppsökande en mindre del av kommunerna ordnat meningsfull sysför kommuninnevånare med svåra funktionsselsättning hinder. och arbetsfrågor inte Sysselsättnings- uppgavs vara i verksamheten. naturliga inslag

Remissynpunkter

I remissyttrandena över utredningens kaitläggningsbetänkanfor de poängteras allmänt att området sysselsättning och arbete behöver mycket kraftfulla insatser. utredningens målgrupper framhåller att livsvillkoren for den enskilde på ett Många mycket avgörande sätt påverkas av just sysselsättningssituationen. Man framhåller också av att samhället får betydelsen del av kunnande, erfarenheter och engagemang som finns hos med omfattande funktionshinder. Flera remissmedborgare instanser behovet av att fler med svårare pekar på personer funktionshinder måste beredas arbete med stöd av de arbetsinklusive inom Samhall. marknadspolitiska resurserna, Många tar också upp behovet av att förtydliga den kommunala ansvar for den uppsökande verksamheten och socialtjänstens for sysselsättningsfrågoma.

Några utgångspunkter

10.4.1 En arbetsmarknad

Sysselsättning och arbete kan ses som delar av en helhet. Den kan beskrivas som en arbetsmarknad i vid mening och består schematiskt av: - vid i i olika komsysselsättning dagcenter, utegmpper, munala m.fl. i kooperasysselsättningsprojokt/aktiviteter, tiv initierade av intresseorganisationer m.m.; - arbete inom Samhall eller med andra (egna anläggningar och i arbete integrerade arbetsplatser) offentligt skyddat (OSA);

302 Sysselsättning och arbete SOL 1991:46

- den arbetsmarknalönebidragsanställning på reguljära den; - den arbetsmarknaden utan nåanställning på reguljära got lönestöd.

Ofta beskrivs dessa olika former som steg i en där alla trappa, förväntas sträva och om för Ett uppåt möjligt gå steg steg. sådant synsätt är naturligtvis riktigt sett utifrån metodiken i den yrkesinriktade rehabiliteringen. Men det ñnns också risker med detta Ett sådant risketrappstegsperspektiv. synsätt rar leda till (eller har redan lett till) att de olika delarna får mycket varierande status och ställning. De blir något av A-, B-, C-lag osv. Detta kan leda till att insatserna för den enskilde styrs mer av de olika verksamheternas ställning i trappan (hierarkin) än av den enskildes behov och Inte förutsättningar. sällan avstånd mellan verksamheterna som är svåra uppstår att överbrygga när den enskilde önskar byta verksamhet. Den hittillsvarande utvecklingen har t.ex. inneburit att Samhall eñsersträvat att mer och mer bli en del av det reguljära arbetslivet och har därmed ljärmat sig från dagcenterverksamheten. Samtidigt har dagcentren t.ex. genom sina utegrupper eftersträvat att komma närmare arbetslivet. vår Enligt uppfattmåste alltid vara den enskildes förutning utgångspunkten sättningar, önskemål och behov av stödinsatser. Det innebär att rät insats är den insats som passar den enskilde bäst. Ett sådant synsätt talar för att det behövs en arbets- och mångfald sysselsättningsmöjligheter samt okonventionella vägar ut i arbetslivet. Regelverk, ekonomiskt stöd m.m. måste ge utför varierade och ibland kombinerade rymme lösningar.

Sysselsättning/lönearbete

Hittills har vi använt som en allmän begreppet sysselsättning av vid sidan av beskrivning åtgärder arbetsmarknadspolitikens medel. Enligt utredningens uppfattning är den grundläggande skillnaden mellan sysselsättning och arbete att det senare förutsätter ett anställningsförhållande med avtalsenlig lön. En allmän att staten har ansvar för arutgångspunkt är, betsmarknadspolitiken och kommunerna för sysselsättningen. Beträffande innehållet i de olika verksamheterna kan samma

Sysselsättning och arbete 303

typ av arbetsuppgifter förekomma såväl inom dagcenter och andra som hos Samhall och sysselsättningsforrner arbetsgivare på den arbetsmarknaden. Skillnaderna reguljära ligger snarare i utformningen av verksamheten, förekomsten av andra stöd- och träningsinsatser än arbete, anställnings- och löneformer, nivån på kraven att delta i en arbetsorganisation och i en produktionsprocess m.m. Kraven på en formell med lön har inte sällan anställning framhållits som hinder för att bereda betydande möjligheterna svårt funktionshindrade arbete. Enligt vår mening är det dock viktigt att dessa formella krav ett på anställningsförhållande inte systematiskt sätts ur spel. Ett sådant förfarande riskerar att leda till att man inte värderar de faktiska arbetsinsatser s0In I det kan detta leda till ett utgörs. långa perspektivet nyttjande av handikappade som och kanske billig” temporär arbetskraft. Detta får inte hindra att man for naturligtvis prövning, träning, inskolning, tillfällig sysselsättning m.m. behöver utveckla och använda former vid sidan av reguljära anställningar med lön etc. Dessa insatser skall dock ha en klar målinriktning. De skall inte i flera år utan att egen pågå möjligheter till ett anställningsförhållande grundligt prövas. insatserna måste utvärderas med medverkan av den enskilde och relateras till hans/hennes egna mål. Mot samma bakgrund vill utredningen framhålla vikten av att man från de olika tar ut marksysselsättningsformerna nadsmässiga priser for arbetsuppgifter som utförs för olika externa kunder och uppdragsgivare. Vi anser att detta har betydelse för inställningen i samhället till människor med funktionshinder.

10.4.3 Allas rätt till arbete

Den svenska arbetsmarknadspolitiken bygger på målsättningen arbete åt alla. Det innebär i grunden att alla människor skall ha rätt till arbete oberoende av individuella skillnader i förutsättningar, förväntningar och behov av stödinsatser. Denna utgångspunkt för innebär också arbetsmarknadspolitiken att samhället olika sätt skall medverka till att arpå skapa betsmöjligheter för den enskilde. När det om gäller utredningens målgrupp uppstår frågan

och arbete Sysselsättning

:ars-.ozøzrøoøñü

hur denna rätt till arbete sträcker sig. Var går långt gränserna för den enskilde och för samhället? Kan uppsökande verksamhet och insatser från samhällets sida skapa förväntningar hos den enskilde vilka leder till senare besvikelser om möjligheterna till arbete inte finns? Hur omfattande insatser skall och kan samhället vidta för att till arbete i skapa möjligheter det fall värdena för den enskilde kan andra och uppnås genom för samhället billigare sysselsättningsalternativ? Enligt vår finns det generella svar på dessa frågor. uppfattning inga Det inte att dra några exakta som innebär att går upp gränser med en viss eller begränsning i personer funktionsnedsättning arbetsförmågan skulle vara definitivt utestängda från möjligheterna till arbete. måste alltid från den Avvägningar utgå enskildes behov, intresse och motivation. Vi förutsättningar, har också anledning att ta tillvara senare års erfarenheter, som visat att ny teknik m.m. skapat möjligheter till arbete för som för inte så sedan ansågs vara vårdfall. personer länge

Helhetssyn

till arbete och har Möjligheterna meningsfull sysselsättning en mycket stor betydelse för hela livssituationen. För att arbetet och skall måste också andra delar sysselsättningen fungera i tillvaron ett tillfredsställande sätt. Det allt fungera på gäller ifrån boende, stöd och till ekonomi, fripersonligt färdtjänst tidsaktiviteter m.m. till arbete och den yrkesinrikta- Vägarna de måste därför ifrån en där rehabiliteringen utgå helhetssyn den enskildes och hela livssituation beegna uppfattningar aktas. Det betyder att insatser för att skapa förutsättningar för arbete inte bara kan ta vid när delar i den enskildes övriga situation Olika stödinsatser måste samverka med fungerar. i de individuella behoven. Det kräver en systeutgångspunkt matisk planering. En stor brist som förmedlat till oss är väntetiderna i många olika m.m. Den enskilde utsätts för påfrestningar, stödsystem när t.ex. insatser för att kunna delta i sysselsättnödvändiga dröjer trots att erbjudande om sysselsättningen/ ning/arbete arbetet - efter Vi föreligger också det kanske lång väntan. menar att sådana väntetider, vare sig de beror på knappa resurser eller administrativa brister, skadar enskilda och på en förlust för samhället. utgör betydande

Sysselsättning och arbete 305

10.4.5 Motivation

Den kanske viktigaste förutsättningen för att vägarna till sysselsättning och arbete skall öppnas är den enskildes motivation. Den är inte bara beroende av den enskildes bedömning av sin situation. Det är inte minst att betydelsefullt andra kan se vilka möjligheter som finns. Alltför ofta står och faller olika rehabiliteringsaktörers insatser med hänvisning till den enskildes motivation. Vår är det Enligt uppfattning därför av att grundläggande betydelse motivationsskapande insatser och psykologiskt stöd får en mer framskjuten plats bland arbetsforberedande åtgärder för svårt funktionshindrade. Det är också att olika har väsentligt rehabiliteringsaktörer tillgång till sådan och att de inte förbiser kunskap erfarenhet, möjligheter eller för en olika alterger uttryck negativ syn på nativ om vilka de kanske inte har aktuell information.

10.4.6 Tiden kan behövas

Tidiga och samordnade insatser är för vår viktiga målgrupp. Det är samtidigt mycket att beakta att resultatet av väsentligt insatserna i många fall kan och måste få ta lång tid. Det visar bl.a. nya erfarenheter av rehabilitering för personer med hjärnskador och den rika som finns från verksamhet kunskap för Att och utpsykiskt utvecklingsstörda. rehabiliteringen vecklingen inte alltid går i takt med ursprungliga planer får därför inte betraktas som misslyckanden som stänger vägarna till alla insatsen Detta kanske särskilt ytterligare gäller möjligheterna till och arbete. Resultatet av arbetssysselsättning marknadsverkets projekt Arbete åt unga handikappade, visar också att en till situation kan förändras till synes hopplös en mycket lyckad lösning av den enskildes sysselsättnings- och arbetssituation.

10.4.7 Kompetens

En allmän är att insatser för med utgångspunkt personer svåra funktionshinder skall i verksamheter för andra. ingå Detta gäller inte minst möjligheterna till meningsfull sysselsättning och arbete. Inom utredningens målgrupp finns dock många med omfattande funktionshinder och behov av

306 Sysselsättning och arbete

särskilda resurser och kompetenser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Detta avser såväl arbetsförmedlingens och AMIs insatser som Samhall, arbetsmarknadsutbildning m.m. En del svåra funktionshinder är också mindre kända”, något som särskilt uppmärksammas i utredningens direktiv. Sammantaget innebär detta att kunskaper och kompetenser även måste samlas och utvecklas hos vissa och centrala specialister resurser som exempel arbetsmarknadsinstituten med särskilda resurser (AMI-S) för vissa handikappgrupper och de kunskapscentra vi föreslår.

10.5 Arbetsmarknaden

Under senare delen av 1980-talet kännetecknades arbetsmarknadssituationen allmänt av låg arbetslöshet och hög efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt ökade dock successivt antalet förtidspensionerade och långtidssjukskrivna for att vid ingången av 1990-talet totalt uppgå till ca 500 000. För 1990talet kan bl.a. faktorer bedömas få for arföljande betydelse betsmöjligheterna för människor med omfattande funktionshinder: efterfrågan på arbetskraft; - inom såväl som den strukturomvandlingen näringslivet offentliga sektorn kommer att intensifieras och ställer ökade krav och rörlighet hos arbetskrafpå omställning ten. En fortsatt effektivisering och rationalisering i arbetslivet forändrar också utbudet av arbetsuppgifter. En hel del arbetsuppgifter försvinner, t.ex. monterings- och serviceuppgifter, som i många fall varit lämpliga ingångsjobb. En del sådana arbetsuppgifter försvinner också genom att svenska sin arbetskraftsinföretag lägger tensiva produktion utomlands; - och teknik i arbetslivet utvecklingen användningen av ny som en del skapar nya arbetsuppgifter samtidigt gamla försvinner; - den ökande kommer att internationaliseringen påverka den svenska ekonomin och den svenska arbetsmarknaden. Effekterna av är ännu bara internationaliseringen delvis kända. obalanser den svenska arbets- Regionala på marknaden riskerar t.ex. att bli än mer betydande till

och arbete 307 Sysselsättning

följd av ett ökat internationellt samarbete bl.a. inom ramen för EG; - de äldre grupperna i arbetskraften blir större; tjänstesektom kommer att öka på bekostnad av antalet arbetstillfällen inom industrin. År 2000 beräknas tjänstesektom svara för 73 % av att sysselsättningen jämföra med 67 % år 1990; - när det gäller arbetsmiljön kommer arbetets innehåll och organisation att uppmärksammas alltmer. Den anställdes upplevelse av meningsfullhet och inflytande i arbetssituationen kan förväntas en allt roll i spela viktigare utvecklingen av arbetslivets villkor; arbetsmarknadspolitikens inriktning.

En hög allmän är en men inte sysselsättning viktig tillräcklig förutsättning för att personer med funktionsnedsättningar skall beredas till arbete. Detta inte minst möjligheter framgick under senare delen av 1980-talet. Den höga efterfrågan på arbetskraft medverkade då till en del arbetsmarknadspolitiska för att öka arbetskraftsutbudet och åtgärder därmed även möjligheterna till arbete för grupper som annars inte ansetts tillhöra arbetskraften. (T.ex. som vissa arbetshandigrupper kappade, förtidspensionärer, ålderspensionärer, flyktingar m.f1.) Frågan är i hur hög grad intresset för dessa grupper varit knutet direkt till den stora bristen arbetskraft eller på om en förskjutning av värderingar faktiskt ägt rum. En dämpad efterfrågan på arbetskraft, i enlighet med vad som inträffat under av riskerar inledningen 1990-talet, uppenbart leda till ett minskat intresse för att se arbetshandikappade mfl. grupper som en resurs och en del i arbetskraften. För vissa inom vår kan konstateras att svågrupper personkrets righeterna att få arbete, och även sysselsättning vid sidan av arbetsmarknaden, består såväl i låg- som Dethögkonjunktun ta förhållande har av uppmärksammats handikapporganisationer och av flera tidigare utredningar på handikappområdet. Den generella utvecklingen arbetsmarknaden och av efpå terfrågan på arbetskraft under 1990-talet är för närvarande svår att bedöma. i beroende den Utvecklingen är hög grad av internationella utvecklingen och Sveriges konkurrensläge i förhållande till omvärlden. Om arbetslösheten i Sverige skulle komma att stiga till de höga nivåer som av våra euromånga

308 och arbete Sysselsättning

har under tid skulle också peiska grannländer uppvisat längre möjligheter till arbete försämras betydligt. handikappades Hittills har dock den s.k. hävdats i den svenska arbetslinjen Det innebär att aktiva insatser för arbetsmarknadspolitiken. och arbete används i första hand i stället for konutbildning tant stöd till arbetslösa. Under det senaste året har också hävdas arbetslinjen börjat inom Det innebär att rehabilitering socialförsäkringssystemet. och arbete skall i stället för och erbjudas långtidssjukskrivning förtidspensionering. Vi vill framhålla att det är av största vikt att arbetslinjen hävdas för Vi måste dock också utredningens personkrets. konstatera att inom hittills inte nåtts av många personkretsen for att hävda eller fått till annan åtgärder arbetslinjen tillgång verksamhet stärker för i som förutsättningarna delaktighet arbetslivet.

10.6 Insatser för aktiv rehabilitering m.m.

1980-talets med kraftiga ökningar av antalet förutveckling och arbetsskador har untidspensionärer, långtidssjukskrivna der 1990-talet lett till flera beslut, och inledningen av planer inom och Bl.a. förslag arbetsmiljö- rehabiliteringsområdena. har fått möjlighet att köpa tjänster för försäkringskassorna från Samyrkesinriktad rehabilitering arbetsförmedling/AMI, kan erhålla för såväl hall, AMU mil. Arbetsgivare bidrag som rehabiliterings- och ararbetsmiljöforbättrande åtgärder från den arbetslivsfonden. Detta betsanpassningsåtgärder nya innebär att också arbetsgivare kan köpa rehabiliteringstjänster m.m. från Samhall, AlVfU mil. DesarbetsförmedlinyAMI, sa insatser förväntas sikt bidra till att utveckla en aktivare på och en bättre arbetsmiljö och därmed minska rehabilitering från arbetslivet. utslagningen Det är att konstatera att dessa medel som tillviktigt nya förts den rehabiliteringen och arbetsmiljöomyrkesinriktade rådet i forsta hand riktar till dem som redan har en ansig ställning och en anknytning till arbetslivet. Utredningens blir därmed inte direkt berörd av de insatserna. målgrupp nya Det finns också for att dessa insatser leder till ökade farhågor

Sysselsättning och arbete 309

anspråk på befintliga rehabiliteringsresurser och då bidrar till en direkt för de som står utanför arbetsförsämring grupper livet. När det gäller arbetsförmedlingens och AMIs vägledningsinsatser finns uppenbara risker för ett konkurrensförhållande mellan och insatserna för aruppdragsverksamheten betslösa vad avser och -resursen rehabiliteringskompetens Regeringen har under våren 1991 återkommit till riksdagen med 1990/91:14O om arbetsmilytterligare förslag (proposition och samt 1990/91:141 om rehabilijö rehabilitering proposition tering och inom och rehabiliteringsersättning) rehabiliteringsarbetsmiljöområdena. De senaste förslagen ålägger bl.a. arbetsgivare ett ökat ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet, för arbetets och för den utveckling yrkesinriktade tar också om ekonorehabiliteringen. Regeringen upp frågan miska incitament för att vidta olika rehabilitearbetsgivare rings- och arbetsmiljöåtgärder som kan förebygga utslagningen från arbetslivet. Härvid redovisar avsikten att regeringen utreda de närmare konsekvenserna av arbetsmiljökommissionens förslag om en form av differentierade arbetsgivaravgifter baserade på den sjukfrånvaro, den förtidspensionering och de arbetsskador som arbetet hos den enskilde arbetsgivaren förorsakar. I detta måste också beaktas att sammanhang regeringen nyligen återkommit till riksdagen med ett förslag om införande av en arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen omfattande 14 dagar med sjuklön (regeringens prop. 1990/ 91:181). Från vill vi allmänt att införanutredningen peka på det av denna typ av ekonomiska incitament och styrmedel innebär risker för att märmiskor med funktionsuppenbara hinder kan utestängas från arbetslivet. De nu planerade åtgärderna och rehabilitepå arbetsmiljökan förväntas bidra till en aktivare rehabiliteringsområdena ring och till utvecklingen av en i vid god arbetsmiljö mening. Detta skulle i så fall kunna innebära att från utslagningen arbetslivet och att blir tillstoppas upp nya arbetsmiljöer gängliga för handikappade. Totalt sett måste dock i vilken den ifrågasättas utsträckning förbättrade kommer att bli för utarbetsmiljön tillgänglig redningens personkrets. Det finns uppenbara risker för att arbetsgivare kommer att bli ytterst och i försiktiga noggranna sin prövning vid Detta skulle i så fall nyanställningar. ytterligare försvåra arbetsmöjligheterna för utredningens person-

310 Sysselsättning och arbete

krets. Dessa formuleras också i flera av de remissvar farhågor utredningen erhållit med anledning av tidigare delbetänkande (SOU 1990:19).

10.7 Arbetsmarknadspolitiska medel

Arbetsmarknadspolitiken är en del i en ekonomisk politik, vilken bl.a. har arbete åt alla som mål. Arbetsmarknadspolitikens är att underlätta arbetsmarkuppgift anpassningen på naden. Arbetsförmedlingens har en central funkplatsforrnedling tion i arbetsmarknadspolitiken. Därutöver inrymmer arbetsmarknadspolitiken allt ifrån arbetsmarknadsutbildning, rörlighetsstimulanser, vägledningsinsatser och sysselsättningsskapande åtgärder till yrkesinriktad och rehabilitering särskilda insatser for utsatta som invandgrupper ungdomar, rare och i arbetsmarknadsarbetshandikappade. Arbetslinjen politiken innebär att arbetslösa i första hand alltid skall erbjudas arbete, utbildning, vägledning/rehabilitering och andra aktiva insatser. Kontant stöd vid arbetslöshet skall alltid användas i sista hand. Under inledningen av 1990-talet har obalanserna i den svenska ekonomin medverkat till att arbetslöshetens och arbetsmarknadspolitikens betydelse for inflationsbekämpningen har uppmärksammats mer än tidigare. Åsiktema om i vilken utsträckning arbetslösheten kan och skall användas som ett aktivt medel för att hålla nere inflationen varierar. Den svenska arbetsmarknadspolitiken bygger på en djup insikt om långtidsarbetslöshetens effekten Inte minst negativa har erfarenheterna från andra länder med arbetslöshet hög visat att ofta leder till De långtidsarbetslöshet passivitet. långtidsarbetslösa riskerar att komma helt utanför arbetslivet och påverkar därmed inte heller på något aktivt sätt lönebildningsprocessen och inflationsutvecklingen. För sett ur ett utredningens personkrets är situationen, arbetsmarknadspolitiskt perspektiv, att jämställa med den som råder för En tid utanför arbetslångtidsarbetslösa. längre livet försämrar och motivationen att påtagligt möjligheterna gå tillbaka eller for forsta gången ta steget ut i arbete. För utredningens personkrets krävs därför inte bara särskilda in-

Sysselsättning och arbete 311

satser för och Det vägledning yrkesinriktad rehabilitering. krävs också att kan arbetsarbetsmarknadspolitiken skapa möjligheter som alternativ till förtidspension och ett liv vid sidan av arbetsmarknaden. Härvid har såväl lönebidragen som Samhall m.fl. särskilda sysselsättningsskapande åtgärder för arbetshandikappade en stor mycket betydelse. De insatserna arbetsmarknadspolitiska för arbetshandikappade har som att den enskilde skall få och målsättning behålla ett arbete, i första hand den arbetsmarknaden. på reguljära För en del människor med kan arbetsfunktionsnedsättningar förmedlingens och arbetsmarknadsinstitutens (AMI) vägledningsinsatser liksom arbetsmarknadsutbildning vara tillräckliga åtgärder för att till arbete skall kurma förmöjligheten verkligas. Arbetsmarknadsinstituten med särskilda resurser (AMI-S) för hörselskadade och vuxendöva, döva, synskadade, rörelsehindrade, intellektuellt arbetshandikappade, arbetspsykiskt handikappade och socialmedicinskt arbetshandikappade är en viktig verksamhet för utredningens personkrets och dess möjligheter till arbete. har beslut Regeringen genom 1991 -04- 11 bemyndigat AMS att i genomföra förändringar AMI-S organisationen, vilka bl.a. innebär decentralisering och en viss ökad förstärkning av AMI-S resurser för med socialgrupperna medicinska och psykiska arbetshandikapp. I finns AMI dag med särskilda resurser vid 35 av de 83 arbetsmarknadsinstituten. Resurserna finns dels som integrerade specialarbetslag vid AMI, dels som särskilda institut. Från handikapporganisationerna har framförts farhågor för att den depågående centraliseringen av AMI-S kan innebära en uttunning av institutens särskilda kompetens för vissa handikappgruppen Arbetsförmedlingens möjligheter att använda lönebidrag och till bidrag arbetsbiträde, arbetshjälpmedel, näringshjälp m.m. kan stärka den enskildes att få och behålla möjligheter ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. För närvarande har ca 45 000 arbetshandikappade lönebidragsanställningar, inkl. och introduktionsbidrag särskilda lönebidrag. Riksdagen har under våren 1991 beslutat att ett med flexibla system lönebidrag skall införas fr.o.m. budgetåret 1991/92. Detta innebär att nuvarande bestämmelser om Vilka bidragsnivåer som skall tillämpas för skilda I kategorier arbetsgivare upphävs. stället skall bidragsnivån fastställas med till den hänsyn en-

312 och arbete Sysselsättning

skildes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och av Detta oberoende graden funktionsnedsättning. gäller av vilken som är aktuell. De nuvarande arbetsgivarkategori för de högre lönebidragen upphävs. I volymbegränsningama stället kommer den totala arbetstillfällen med lönevolymen att bestämmas av den totala medelstilldelningen och bidrag att förhandla om i arbetsförmedlingens förmåga bidragsnivån det enskilda fallet. AMS kommer det flex- Enligt bedömningar fler ibla systemet att ge utrymme för lönebidragsanställningar inom ramen för samma totalkostnad. kan lämna bidrag till arbetshjälpme- Arbetsförmedlingarna del som den arbetshandikappade behöver för att få en an- (1987:409) om till arbetsställning enligt förordningen bidrag hjälpmedel. Bidraget kan även utgå vid praktik. Om särskilda skäl kan lämnas till den som redan har en föreligger bidraget för att denne skall kuxma behålla anställningen. anställning Fr.0.m. 1990/91 har arbetsgivaren givits ett större kostnadsansvar för arbetsplatsanpassningen och för arbetshjälpmedel åt anställda med arbetshandikapp. I proposition 1990/91:141 om rehabilitering och rehabiliteringsersättning har regeringen nu föreslagit att arbetsförmedlingarna endast skall svara för bitill för den som är arbetslös, medan drag arbetshjälpmedel skall kuxma motsvarande till försäkringskassorna ge bidrag den som redan har en anställning. Någon ändring av praxis beträffande rätten till arbetshjälpmedel bör enligt förslaget inte ske. Riksdagen har under våren 1991 även beslutat att de hittillsvarande arbetsmarknadspolitiska anslagen för arbetshjälpmedel, näringshjälp, arbetsbiträde, lönebidrag, OSA (offentligt skyddat arbete) och Galaxen (strukturstöd för byggarbetsmarknaden) from. budgetåret 1991/92 skall slås samman till ett benämnt Särskilda åtgärder för arbetsgemensamt anslag Avsikten är att denna förändring skall handikappade. ge ökade möjligheter att välja mellan desarbetsförmedlingarna sa olika åtgärdsformer. OSA, med för närvarande ca 6 000 anställda, är en anställningsform för personer med socialmedicinska arbetshan- För denna form kan främst kommuner få bidrag med dikapp. till 75 % av lönekostnaderna. OSA avser inte arbete inom upp industriell tillverkning. Inom ramen för det s.k. TUFFA-avtalet (TeknikUpphand-

Sysselsättning och arbete 313

För Funktionshindrade i Arbetslivet) har AMS kunnat ling medverka till och av datorbaserad utvecklingen användningen teknik i att för handikappade. syfte skapa arbetsmöjligheter Den baserad mikrodatorelektronik och komnya tekniken, på kan innebära helt för utmunikationsteknik, nya möjligheter redningens målgrupp. det insatser för har avtalade inskol- När gäller ungdomar och s.k. särskilda hos offentningsplatser inskolningsplatser fr.0.m. 1989/90 ersatt de ungdomsliga arbetsgivare tidigare Dessa insatser i ett som skall lagen. ingår åtgärdssystem garantera arbete eller utbildning för alla ungdomar under 20 år. För (de som omfattas av omsorgslanågra handikappgrupper eller som fått sin fördröjd till följd av ett vargen skolgång den övre 25 aktigt fysiskt funktionshinder) är åldersgränsen heltid. Statsbiån Inskolningsplatsema gäller anställning på till med 105 % av lönekostdrag utgår arbetsgivaren 50 resp. naden för avtalade och särskilda inskolningsplatser. Bidragen kan under sex vid särskilda skäl kan tiden utgå månader; till 12 månader. Totalt började 4 500 förlängas högst ung- 660 (15 vid särskilda domar, Varav arbetshandikappade %), under 1989/90. av med inskolningsplatser Många ungdomarna var i åldrarna 20-24 år. Av dem fick 41 % arbetshandikapp de lämnade särskild I det förarbete när en inskolningsplats. sämrade arbetsmarknadsläget under inledningen av 1990-talet har det blivit svårare att få till stånd avtalade inskolningsplatser på hela arbetsmarknaden. det arbetsmarknadsområdet När gäller lagstiftningen på konstaterade vi redan i utredningens kartläggningsbetänkande att den s.k. (197413) har haft ytterligt ñämjandelagen effekter när det gäller att stärka handikappades begränsade i arbetslivet. som till att främja såväl ställning Lagen, syftar för äldre och arfortsatta anställningar som nyanställningar AMS att föreskriva betshandikappade, ger ytterst möjlighet om arbetsförmedlingstvång. Från arbetsmarknadsmyndighehar dock åren samförståndslösterna man genom prioriterat de mellan arbetsmarknadsmynningar genom överläggningar och som föreskriver. Under år digheten arbetsgivaren lagen har i till före- 1990 AMS en särskild framställning regeringen I framslagit en översyn av främjandelagen. framställningen håller AMS bl.a. att Den roll som arbetsmarknadsverket har är i inte förenlig med intentionerna enligt främjandelagen dag

314 Sysselsättning och arbete

i arbetslivsreforrnen och de som uppgiiter försäkringskassan kommer att få i det framtida rehabiliteringsarbetet. För personer med som inte kan beredas arbetshandikapp arbete är en inom Samhall anställning ett viktigt alternativ. För vår - med personkrets personer omfattande funktionshinder - är Samhall ofta det enda alternativet. Samhall har for närvarande ca 30 000 arbetshandikappade anställda vid ca 430 hela arbetsplatser över landet. Under senare år har Samhall som till de komplement egna verkstäderna utvecklat s.k. verksamheter och inbyggda entreprenader, där av Samhall-anställda arbetar hos andra grupper arbetsgivare. Samhall ökar nu successivt andelen anställda inom service- och från tjänsteområden en tidigare inriktning på tillverkningsindustri. 4-6 % av de Samhall-anställda går årligen över till hos andra anställningar arbetsgivare. Från

handikapporganisationer, m.fl. framhålls att fler svårt handi-

kappade behöver ges utrymme till arbete inom Samhall. De senaste åren har också i samråd med Samhall, AMS, prioriterat grupperna psykiskt sjuka, psykiskt utvecklingsstörda och flerhandikappade vid till rekryteringen Samhall. Målsättningen är att 50 % av skall dessa nyrekryteringen avse gruppen Möjligheten att uppfylla denna målsättning har varierat mellan olika arbetsplatser och inom Samhall. Under företag 1989/ 90 redovisar Samhalls regionala att de tre företag prioriterade grupperna utgör i genomsnitt 43 % av nyrekryteringen. I en aktuell - rapport Samhall mot år 2000 har Samhall framhållit att bl.a. Samhall följande åtgärder är viktiga för att under 1990-talet skall kunna bereda fler svårt handikappade möjligheter till arbete: 0 de kommunala mil. sysselsättningsforrner som tillskapas vid sidan av utformas arbetsmarknadspolitiken måste med sikte på att förbereda en senare till övergång arbete; 0 den verksamheten uppsökande måste förstärkas i en organiserad samverkan mellan berörda rehabiliteringsaktörer; 0 fler svårt handikappade måste registreras som arbetssökande vid arbetsförmedlingarna; 0 mellan arbetsmarknadsverket samspelet och Samhall måste vidareutvecklas; 0 med väl utvecklade lokala/regionala rekryteringsplaner kan Samhalls utbud arbetsmiljö, av arbetstillfällen, stödin-

Sysselsättning och arbete 315

satser och i inriktas mot och personalutveckling högre grad till förutsättningarna hos enskilda arbetssökande anpassas från svårt handikappade; grupperna 0 Samhall måste fortsätta av nya verksamheter utvecklingen inom samt former som inbyggd service-/tjänsteområdet verksamhet, entreprenader och ”avknoppning”, där arbetstar över och driver Samhall-verksamhet på handikappade hand. Denna förutsätter emellertid en vidaegen utveckling reutvecklad med en stabil varuföretagsorganisation egen produktion i basen. 0 och arbetsmetodik med sikte på att skahandikappkunskap för svårt måste förstärpa arbetsmöjligheter handikappade kas hos arbetsledare m.fl. direkt anställda inom Samhall; 0 samverkansformer måste utvecklas mellan den lokala Samoch förhall-arbetsplatsen socialtjänst, omsorgsverksamhet, m.fl. Lokala/regionala samverkansformer säkringskassa mellan Samhall och bör också handikapporganisationerna utvecklas.

Arbete åt from. AMS-projektet unga handikappade ingår 1990/91 i den verksamheten vid arbetsbudgetåret reguljära och AMI. En från projektet skall förmedlingar slutrapport redovisas under våren 1991. Under åren 1986/87 -1989/90 bedrev arbetsmarknadsverket i projektform uppsökande verksamhet och intensifierade stödinsatser för förtidspensionerade i åldrarna 16-29 år. När projektet inleddes beungdomar dömdes ca 2 000 av de 13 000 i målgruppen drygt personerna aktuella för att i hälften av dessa vara ingå projektet. Drygt föll bort av att enskilda tackade nej till deltagande på grund m.m. kom därför att omfatta ca 900 Projektgruppen personer, vilka sedan har år från år. Vi redovisade tidigare följts upp (10.2) resultatet från uppföljningen 1990. Även om den av AMS-projektet ännu slutliga utvärderingen inte kan dock redan nu konstateras att intensifiepresenterats rade insatser för verksamhet och personligt stöd uppsökande också ger resultat. Dessa insatser måste få ta tid och kräver och flexibilitet hos dem kunnande, personligt engagemang som skall medverka till att enskilda får arbete. Resultatet visar också behovet av vid sidan av på sysselsättningsåtgärder de arbetsmarknadspolitiska medlen.

316 Sysselsättning och arbete

10.8 roll

Försäkringskassornas

Fr.0.m. budgetåret 1990/91 har försäkringskassorna fått möjligheter att vissa köpa tjänster för yrkesinriktad rehabilitering. Detta gäller sådana tjänster som bedöms direkt erforderliga för att återföra en försäkrad i arbete och omfattar alltså dem som har

Åtgärder dem

en anställning. för som saknar arbete skall inom

rymmas arbetsförmedlingens/AMIS ordina-

rie Detta åtgärder. gäller även personer som uppbär sjukbidrag/förtidspension i de fall dessa är arbetssökande. I 1990/91:141 och regeringens proposition om rehabilitering föreslås

rehabiliteringsersättning nu förändringar beträffande

försäkringskassomas arbete med rehabilitering. Förändringarna bygger främst på och

rehabiliteringsberedningens arbets-

miljökommissionens förslag. För anställda åläggs arbetsgivaren ett förstahandsansvar för att enskildas behov av rehabilitering blir klarlagt. Vidare skall arbetsgivarna svara för att sådana arbetslivsinriktade vidtas rehabiliteringsåtgärder som kan inom eller i till den genomföras anslutning egna verksamheten. Försäkringskassorna föreslås få ett samövergripande ordningsansvar för rehabiliteringsverksamheten, innefattande ansvar för och lokalt samarbete mellan regionalt olika aktörer med uppgifter på rehabiliteringsområdet. Försäkringskassorna skall också ha och vid behov tillsyn över ta initiativ till sådana som åtgärder enligt lagen om allmän försäkring krävs för enskilda rehabilitering av försäkrade. Försäkringskassorna ges också ansvaret för att arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder kommer till stånd för personer som har en har

anställning. Arbetsmarknadsmyndighetema

ansvaret för personer som är arbetslösa och vänder till sig arbetsförmedlingen. Denna uppdelning av ansvaret avser enligt den aktuella särskilda propositionen rehabiliteringsinsatser. Service i form av information, etc. till vägledning personer som söker annat arbete skall även fortsättningsvis lämnas av arbetsförmedlingen. Vidare föreslås att en rätt till

rehabiliteringsersättning in-

förs för den som deltar i arbetslivsinriktad Denrehabilitering. na förutsätts i rehabilitering ingå en av försäkringskassan upprättad rehabiliteringsplan, som bl.a. anger vilka åtgärder som skall vidtas, vem som ansvarar för dem och när de skall genomföras. Rehabiliteringsersättningen, som föreslås bestå

Sysselsättning och arbete 317

av och särskilt bidrag, förutsätts i rerehabiliteringspenning då den försäkrade en argel avlösa en sjukpenning påbörjar betslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsersättningen förutsätts dock också kuxma bli aktuell för den som uppbär eller och som vill pröva att återförtidspension sjukbidrag till föreslås vända arbetslivet. Rehabiliteringsersättningen som under längst ett års tid. regel utges den aktuella tar inte ställning I propositionen regeringen till om ersättning till rehabiliteringsberedningens förslag Med syñe att undvika förtidspensioneunga handikappade. ring i de lägre åldrarna föreslog rehabiliteringsberedningen att för rätt till förtidspension/sjukbidrag skulle åldersgränsen till 25 om inte synnerliga skäl föreligger. Regeringen höjas år, framhåller nu att beredningens förslag är tekniskt komplicerat och att flera remissinstanser har riktat invändtunga mot dock en avsikt att ningar förslaget. Regeringen anger till med om ersättning till återkomma riksdagen förslag unga handikappade.

skola/arbetsliv

Övergången

statliga utredningar och Enskilda, handikapporganisationer, ett flertal har i upprepade sammanhang poängterat projekt värdet av och vinsten med effektiva åtgärder till stöd för enskilda i mellan skola och arbetsliv. övergångsskedet Det dokumenterat hur insatser i är också väl bristfälliga detta skede kan få förödande och långvariga konsekvenser, att den enskilde inte efterfrågar som gör fortsättningsvis sys- Det är inte heller att den selsättning/arbete. ovanligt unge med svåra efter skolåren hamnar i en funktionsnedsättningar av ohälsa och situation som kännetecknas passivitet, isolering, försämrad Detta leder till att det reella funktionsförmåga. behovet av insatser blir osynligt och inte föranleder rät aktivitet från samhällets sida. Det emellertid att motverka att sådana situationer uppgår konstateras i en rad står. I stor samstämmighet lång proetc. att det till en betydande del handlar om att jektrapporter och utveckla resurser ett planerat och använda befintliga på om och se till systematiskt sätt, att värna kunskapsutveckling erfarenheter i samt att att goda sprids opinionsbildande syfte finna mera effektiva former för samverkan och nätverk mellan

318 Sysselsättning och arbete

berörda verksamheter. Som kan nämnas de exempel erfarenheter som vunnits AMS Arbete genom projekt åt unga handikappade bl.a. inom delprojekten om vägledningsinsatser i specialskolan för döva om ackvisition av PRAO- och resp. projektplatser. Skolområdet (inkl. gymnasieskolan och vuxenutbildningen) är föremål för betydande omstruktureringar som inom de närmaste åren kommer att situationen för påverka ungdomar inom vår personkrets. Vi avser bl.a. förändringen av särskolans den

huvudmannaskap, nya gymnasieskolan med treåriga

nationella den program, kompetensinriktade vuxenutbildningen och den planerade nya organisationen för att genom en särskild myndighet stärka det stödet till elever pedagogiska med olika handikapp. Frågor som rör skola och utbildning utanför vårt ligger uppdrag. Det finns emellertid här att med anledning stöd av remissynpunkter till vår notera utredning följande angelägna utvecklingsområden när det till arbetslivet gäller övergången för ungdomar med svåra

funktionsnedsättningar:

- att skolan tar sitt fulla ansvar för att enskilda elever med svåra individuellt

funktionsnedsättningar får en anpassad un-

dervisningssituation och en god utbildning efter sina förutsättningar. Läromedel, hjälpmedel och personligt stöd är insatser som skall finnas tillgängliga på ett sätt som gör att eleven kan vara säker insatsernas kvalitet och på omfattning; att elevens valmöjligheter inom inte skolan/utbildningen skall bristande begränsas genom fysisk tillgänglighet; - att syo-verksamheten bedrivs med om olika gott kunnande

funktionsnedsättningar och om att få

möjligheter kompletterande olika kunskap genom specialiserade verksamheter t.ex. landstingens habiliteringsverksamhet; - att skolans elevvårdsverksamhet får tillskott i kunnande

bl.a. avseende elever med s.k. medicinska handikapp; - att elever med behov av eller ofta återkommande långa sjukhusvistelser får bättre stöd genom skolan för att minska kunskapsluckor. Skolans insatser för att förbereda elevernas fortsatta utbildning eller yrkesliv måste kombineras med de förberedelser som vi tidigare beskrivit i och kapitel 6 7 om habilitering resp. rehabilitering. En samverkan välfungerande behövs för att dessa elever i likhet med andra elever skall få till tillgång

Sysselsättning och arbete 319

PRAO och arbetslivserfarenhet. Vägledande insatser från arbör aktualiseras i god tid bl.a. för att möjbetsförmedlingen till arbetshjälpmedel och teknisk anpassning liggöra tillgång under praktiktider. I projektform har vunnits mycket goda erfarenheter av planerad samverkan mellan skolans syo-verksamhet och arbets- Härvid har i betydande förmedlingens vägledningsñinktion. understrukits att övergången mellan skola och arbetsliv grad kräver att olika verksamheters kurmande samordnas. I rap- Vi har broar ... (AMS 1991) exempel som porten byggt ges bl.a. hur motivation kan tas tillvaspeglar ungdomarnas egen ra. Det har bl.a. visat sig att de har stora behov av att få information om olika möjligheter att få stöd och att sakkunnig och kontakter stärkas i egna initiativ genom gruppaktiviteter med vuxna som kan vara förebilder i arbetslivet.

Sysselsättningsåtgärder

I Vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) beskrev vi det kommunala sysselsättningsansvaret enligt socialtjänstlagen vad avser - verksamhet uppsökande - medverkan till att den enskilde får arbete - medverkan till anordnande av meningsfull sysselsättning. Vi redovisade att detta ansvar inte beaktades och att flera av dessa insatser inte betraktades som naturliga inslag i Verksamheten. Vi redovisade också att omsorgslagens personkrets, rätten till verksamhet 4 § har en genom daglig (OL p.2), syssom också andra har behov av. selsättningsgaranti Den dagliga verksamheten för psykiskt utvecklingsstörda anordnas främst Dessa har under senare år genom dagcentra. utvecklats och ofta kompletterats med utflyttad verksamhet, där av utför i grupper psykiskt utvecklingsstörda uppgifter arbetslivet hos olika Det handlar dock fortfaranarbetsgivare. de om oavlönad sysselsättning utan anställningsforhållanden. Flera har också särskilda s.k. med landsting arbetsanpassare att utveckla psykiskt utvecklingsstördas kontakter uppgift med arbetsplatser m.m. i syfte att förarbetsfönnedlingar, bättra till arbete. Arbetsanpassarna fyller också möjligheterna

320 Sysselsättning och arbete

en viktig funktion som informatörer om psykiskt utvecklingsstördas villkor och behov. Under åren 1988 och 1989 har ställt 10 regeringen miljoner kronor ur allmänna arvsfonden till socialstyrelsens förfogande för försöksverksamhet med arbete och inriktning på meningsfull för med sysselsättning personer svåra funktionsnedsättningar. Socialstyrelsen har beviljat bidrag främst till kommuner och organisationer för 34 vilka bl.a. sammanlagt projekt, har halt följande inriktning: - av inventeringar handikappades arbets- och sysselsättningssituation uppsökande verksamhet tillskapande av sysselsättningsverksamheter - av samverkan mellan utveckling arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, vårdcentraler, Samhall mil. - av upprättande sysselsättningsplaner - underlättande av övergången mellan skola och arbetsliv.

En av dessa har lämnats redovisning projekt bl.a. genom rapporten En dörr har (SoS En rad öppnats rapport 1990:32). olika sysselsättningsformer beskrivs. De handlar bl.a. om kooperativ för psykiskt handikappade och om olika verksamheter som kommit till stånd sedan samverkan utvecklats mellan berörda organ på det lokala planet. Sammanfattningsvis visar dessa beskrivningar att det finns till förmånga möjligheter och också i situationer ändring utveckling, när personer mycket länge varit hänvisade till en passivitet som skapat dåligt självförtroende etc. Den inom i har grupp utredningens personkrets, som dag tillgång till väl utvecklade och planerade sysselsättningsaktiviteter vid sidan av de arbetsmarknadspolitiska insatserna domineras helt av de 17 000 vuxna drygt utvecklingsstörda som har någon daglig verksamhet vid landstingens dagcenter.

Övriga sysselsättningsaktiviteter, anordnade av kommuner,

organisationer m.fl., omfattar endast ett fåtal personer bland dem som inom utredningens personkrets har behov av sådana insatser. Det bör dock nämnas att det bland dessa sysselsättningsaktiviteter (som ofta startar i projektform) finns många uppslag och exempel på hur verksamhet kan utvecklas för att stödja enskildas inflytande, och självförtroende egen aktivitet.

och arbete 321 Sysselsättning

Inte minst finns sådana att hämta exempel .beträffande verksamhet för med omfattande personer psykiska handikapp.

10.11 till och arbete -

Vägar sysselsättning överväganden och förslag

10.11.1 Allmän

inriktning

Arbetslinjen måste hävdas även för utredningens personkrets. Det innebär att arbete och arbetsforberedande åtgärder så långt möjligt skall i stället för eller mindre erbjudas mer aktiva insatser vid sidan av arbetslivet. För dem som inte kan erbjudas arbete eller arbetsförberedande inom åtgärder arbetsmarknadspolitikens ram skall anordnas annan meningsfull och utvecklande dock sysselsättning. Arbetslinjen innebär att även dessa sysselsättningsformer vid sidan av arbetsmarknadspolitiken måste utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att efter sina förutsättningar finna till vägarna arbete.

10.11,2 mellan

Gränsdragningen arbetsmarknadspolitiken och socialtjänsten

När det gäller gränsdragningen mellan statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken och det kommunala ansvaret for syssselsättningen kan följande alternativ diskuteras: a) Bibehållande av nuvarande ansvarsfördelning. b) Med från den utgångspunkt arbetsmarknadspolitiska målsättningen om arbete åt alla utvidgas det ansvaret statliga till att gälla såväl arbete som Detta skulle sysselsättning. t.ex. också kunna innebära att får arbetsförmedlingarna ansvar för att förmedla alternativ någon sysselsättningsform för personer med funktionsnedsättning vilka inte kan få eller behålla ett arbete. c) Det kommunala ansvaret för att bereda arbete/ sysselsättning utvidgas. En fördel med ett samlat huvudmannaskap enligt alternativen (b) och (c) skulle vara att ett åtskilt ñnansieringsansvar för och arbete inte skulle hindra sysselsättning längre en rationell för den enskilde. utveckling En särskild fördel med alternativet (b) skulle vara att svårt funktionshindrade och olika skulle få en sysselsättningsformer

322 Sysselsättning och arbete

som en del av arbetsmarknaden och det reguljätydligare plats ra arbetslivet. Mot detta alternativ talar dock behovet av att andra stödinsatser måste vid sidan av Detta ñmgera arbete/sysselsättning. alternativ skulle innebära risker för att arbetsmarknadsverket får överta ansvaret för att finna och förmedla tränings- och stödinsatser som utanför verkets kompetens och resurligger sen Detta alternativ skulle också kunna medverka till en och en form av osund konkurrens mellan sammanblandning det avlönade arbetet och olika sysselsättningsaktiviteter. Fördelen med alternativ (c) skulle vara att kommunerna får ett klart och ansvar att stå för såväl arbete som entydigt för kommuninnevånarna. I med vad som sysselsättning linje angivits under (b) skulle dock detta alternativ innebära uprisker för att svårt funktionshindrade och olika bepenbara stödformer fjärmas från arbetslivet i övrigt. hövliga Sammantaget talar detta för alternativ (a) innebärande att nuvarande ansvarsfördelning bibehålles. Enligt vår uppfattfinns dock härvid ett stort behov av att förtydliga det ning kommunala ansvaret för sysselsättningen. Även med en bibehållen menar vi ändå att fmansieringsanansvarsfördelning svaret för sysselsättningsformema vid sidan av arbetsmarkkan diskuteras. Statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken är en garanti för att dess resurser fördelas nadspolitiken rättvist över landet i förhållande till behoven. För att få en liknande för sysselsättningsformerna skulle forordning nya mer för finansieringen av dessa behöva övervägas.

10.11.3 Försäkringskassornas roll

Vi har redovisat försäkringskassornas roll som tidigare nya samordnare i Vi har övervägt rehabiliteringsverksamheten. denna beträffande och dess fråga utredningens personkrets eventuellt förbättrade möjligheter till sysselsättning och arbete bl.a. av en särskild rehabiliteringsplan genom upprättande med som Vi har dock i nuvarande försäkringskassan ansvarig. situation stannat för att varje samhällsorgan som är skyldigt att medverka till en för den enskilde allsidig rehabilitering också tillsammans med honom/henne skall upprätta en plan individuella insatser. till blir över Möjligheterna sysselsättning därmed en för den kommunala in fråga planen. Vägarna på

Sysselsättning och arbete 323

arbetsmarknaden blir primärt en för den fråga plan som ar-

betsförmedlingen har att upprätta i samarbete med kommu-

nen för dem som är arbetssökande. Kommunen har vårt enligt lagförslag (LSS) att samordna olika huvudmäns insatser för den enskilde inom lagens personkrets. Försäkringskassan föreslås genom en ändring i lagen om allmän försäkring åläggas en skyldighet att följa upp att olika insatser den individuella blir enligt planen utförda. Försäkringskassan har därvid rätt att vid behov kalla till överläggningar. Detta i viss till förslag anknyter mån den ordning som skall för dem redan finns gälla som på arbetsmarknaden och har behov av rehabilitering. Sammantaget betyder våra förslag vissa förändringar i försäkringskassans roll: - Frågan om assistans och dess personlig anknytning till försäkringsförmånerna är av vital betydelse i sammanhanget. Förslag i denna återfinns i fråga kap. 9. - Vi föreslår att försäkringskassan har att den följa upp tidigare nämnda individuella habiliterings-/rehabiliteringsplanen och vid behov verka för att den revideras i de avseenden som rör och sysselsättning arbete. Försäkringskassan har härvid rätt att kalla till överläggningar med berörda samhällsorgan. - Vi bedömer att det är undvika mycket angeläget att för-

tidspensionering av unga handikappade. Till skillnad

från

rehabiliteringsberedningen anser vi dock att en ab-

solut lägsta åldersgräns för rätt till förtidspension/sjukbidrag bör sättas till 25 år. I vi att övrigt menar rehabiliteringsberedningens förslag till till ersättning unga handikappade i stort bör kunna till ligga grund för ett nytt ersättningssystem.

10.11.4 Kommunal

sysselsättningsgaranti

I med vad vi enlighet tidigare framhållit bör det kommunala ansvaret för för sysselsättning utredningens personkrets förtydligas. För att garantera enskilda i denna rätt personkrets till verksamhet daglig föreslår vi en kommunal sysselsättningsgaranti enligt föreskrifter i lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS 6 §). För med svåra personer funktionshinder som vid visst tillfälle inte kan beredas arbete, yrkesinriktad rehabilitering etc. inom ramen för arbetsmark-

324 och arbete Sysselsättning

innebär detta att kommunen, i egen eller annadspolitiken skall vara att anordna daglig verksamhet nans regi, skyldig med och Vi finner inte meningsfull planerad sysselsättning. att härvid längre betrakta psykiskt utvecklingsanledning vars behov av verksamhet skall störda som en grupp daglig som en för annan huvudman, dvs. landstillgodoses skyldighet skäl talar för detta Dels har tingen. Två synsätt. dagcenterverksamhetens lett till betydligt närmare anknytutveckling till lokalsamhälle och kommun. Dels ning omgivande resp. måste den verksamheten alltid planeras och genomfödagliga utifrån enskildas behov, inte av viss diagnos ras på grundval eller Därför föreslår vi att landstingens daggruppbeteckning. center överförs till kommunerna och blir ett av flera olika verksamhetsalternativ inom ramen för kommunernas syssel-

sättningsgaranti. Beroende olika omvärldsfaktorer bedömer vi att sampå minst 34 000 (Vuxna) med omfattande mantaget personer funktionshinder kommer att efterfråga mera varaktig sysvid sidan av den statliga arbetsmarknadspolitiselsättning kens verksamhet. Vi bedömer vidare att dessa i dag personer endast i mindre antal finns registrerade som arbetshandikaparbetssökande vid arbetsförmedlingarna. Vår bedömning pade som kräver att en rad grundar sig på några antaganden dynamiska faktorer beaktas. En i för dem som ingår sysselsättningsgaranti föreligger dag i och som inte har förvärvsarbete omsorgslagens personkrets eller utbildar Dessa har rätt till daglig verksamsig. personer het. I (i särskilda lokaler eller i s.k.

dagcenterverksamhet

finns för närvarande ca 17 000 vuxna ututflyttade grupper)

vecklingsstörda vilka ingår i ovan angivna 34 000 pers0ner.Av

dem över 65 år, då inte någon är ca 1 500 omsorgslagen anger fast i detta sammanhang. högsta åldersgräns Antalet med äldre (över 65 år) psykiskt utvecklingsstörda behov av verksamhet ökar. En del av detta behov kan daglig inom ramen för annan äldreverksamhet hos den tillgodoses kommunala huvudmannen. Samtidigt har såväl AMS som Samhall uttryckt ambitioner att bereda fler svårt handikappade till arbete. Detta bör innebära att fler yngre möjligheter kan förväntas från skola till ett utvecklingsstörda övergå yrkesliv inom Samhall eller den reguljära arbetsmarknaden på med eller utan stöd av Totalt sett kan därför antas lönebidrag.

Sysselsättning och arbete 325

att antalet i behov av daglig verkpsykiskt utvecklingsstörda samhet i olika sysselsättningsformer inte nämnvärt ökar från dagens nivå om ca 17 000. Frågan är sedan vilka grupper med omfattande funktionshinder och stora svårigheter i den dagliga livsföringen som i högre grad kommer att eñerfråga daglig verksamhet/sysselsättning när vi betraktar den beräknade nya personkretsen (för sysselsättningsgarantin). Mot bakgrund av erfarenheterna från ett antal utförda bl.a. AMS projekt nyligen projekt, Arbete åt unga handikappade, sluter vi oss till att det till stor del handlar om personer med svåra psykiska handikapp. Trots många riktade insatser har ett betydande antal personer inom denna inte få eller behålla arbete, personkrets lyckats slutföra m.m. Vid sidan av utvecklingsstörda är utbildning gruppen psykiskt handikappade/sjuka dominerande bland unga (16-29 år) med förtidspension. AMS-projektet Arbete åt unga handikappade” har visat att denna grupp, förutom svårigheterna att få arbete och utbildning, också i särskilt hög grad saknar annan sysselsättning utanför hemmet. Utökade insatser från bl.a. AMS och Samhall, tillsammans med aktivare insatser inom kan förrehabiliteringsområdet, hoppningsvis leda till arbete och utbildning för flera. I dagsläget beräknas dock ca 7 000 svårt psykiskt handikappade/ störda till 65 mera behöva vid (upp år) varaktigt sysselsättning sidan av de arbetsmarknadspolitiska formerna. Bland övriga grupper inom personkretsen är det ett mindre antal som mera varaktigt kommer att efterfråga sysselsättning enligt den av utredningen föreslagna kommunala sysselsättningsgarantin. Inom mindre kommuner rör det sig ofta om enstaka personer med t.ex. dövblindhet, svåra rörelsehinder i kombination med andra (som funktionsnedsättningar exempelvis tal- och språkstörningar, synskador, progredierande medicinska problem) och omfattande hjärnskador som ger en rad t.ex. bristande och kommunisvårigheter, orienteringskationsförmåga. Erfarenheter från den verksamuppsökande het som genomförts inom kommuner har t.ex. visat att några denna grupp kan uppgå till ca 45 personer i en kommun med i 70 000 innevånare. Vi bedömer att antalet i storleksordningen denna grupp totalt sett inte torde överstiga 5 000 personer. Utredningen anser att sysselsättningen skall ske i nära kontakt med arbetsmarknadsorganen och kunna förbereda

326 Sysselsättning och arbete

den enskilde för senare arbetsträningsinsatser inom t.ex. AMI, Samhall, AMU m.fl. arbetsmarknadspolitiska former. Med denna utgångspunkt kommer det också att finnas en grupp, med behov av mer vars storlek varaktig sysselsättning, är ytterligt svår att beräkna. Antalet personer i denna är grupp över tiden avhängigt omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatser som ställs till och hur dessa förfogande insatser lyckas. Härvid ett konkurrensförhållande föreligger med andra arbetslösa vilka i varierande grupper; utsträckning har behov av arbetsförberedande insatser. med svåra Gruppen funktionshinder kan därför, beroende på arbetsmarknadsläget, få stå tillbaka i förhållande till grupper som blir arbetslösa av mer allmänna arbetsmarknadsskäl. Gruppen med svåra funktionshinder och behov av mera varaktiga sysselsättningsformer kan därför komma att öka. Den internationella det svenska utvecklingen, arbetsmarknadsläget, resultatet av mer aktiva rehabiliteringsinsatser i arbetslivet m.m. därför sikt hur avgör på längre sammantaget stor denna blir. Storleken denna sistnämnda grupp på grupp kan ,därför också förväntas variera över tiden. Om vi förutsätter att i denna främst kommer att sysselsättning grupp efterfrågas av personer under 45 år kan med utgångspunkt från statistiken över förtidspensioner/sjukbidrag antas att denna grupp omfattar (svårt funktionshindrade) ca 5-7 000 personer: Detta är emellertid en uppskattning med stor osäkerhet. Vår kännedom om de olika faktorer dynamiska som påverkar storleken denna på grupp (uppåt resp. nedåt) är ytterligt begränsad. Vid vår bedömning har vi inte beaktat eventuella behov av denna av för typ sysselsättningsinsatser där form av missbruk den dominerande personer någon är bakgrunden till Vi har däremot förfunktionsnedsättningen. sökt att beakta sådana arbetsskador m.m. som ger anledning till de och aktivare åtgärder enligt nya rehabiliteringsinsatser som nu utvecklas för dem som redan har till anknytning arbetsmarknaden. Ibtalt sett stannar vår alltså vid att 34 000 bedömning ca personer kommer att eñerfråga mera varaktig sysselsättning inom ramen för den av utredningen föreslagna sysselsättningsgarantin.

Sysselsättning och arbete 327

Sysselsättningsformer

Det kommunala ansvaret för att anordna meningsfull sysför den enskilde kan olika selsättning förverkligas på vägar: - aktivitetscenter i den modell som i egen regi enligt dag tillämpas för landstingens dagcenter för psykiskt utvecklingsstörda. Enligt utredningens uppfattning bör dock institutionella undvikas så I ställösningar långt möjligt. let bör utåtriktade verksamheter i samarbete med olika arbetsgivare, organisationer, Samhall mil. prioriteras; - stöd till mil. som anordnar organisationer, kooperativ olika sysselsättningsaktiviteter; - användande av vid Samhalls träningsplatser arbetsplatser.

När det gäller anordnande av sysselsättning har, bl.a. i samband med remissbehandlingen av vårt kartläggningsbetänkande, väckts förslag om att Samhall i någon form skulle kunna svara för denna vid sidan av sin ordinarie uppgift att bereda arbete för arbetshandikappade. Med utgångspunkt från ett kommunalt ansvar för sysselsättningen skulle en samverkan med Samhall alternativt kurma innebära a) att sysselsättningen anordnas som en del i Samhalls ordinarie verksamhet; b) att sysselsättningen anordnas av Samhall, men bedrivs i en form av filialer till Samhalls arbetsplatser eller i en sidoorganisation; c) att kommunen eller annan är huvudman för verksamheten, men att Samhall åtar sig att svara för de arbetsrelaterade inslagen i verksamheten t.ex. anskaffning av arbetsuppgifter etc.

I samtliga alternativ skulle då gälla att resp. kommun köper dessa tjänster från Samhall-företagen. Från Samhalls sida har framhållits att man är beredd att medverka vid tillskapandet av sysselsättningsformer för grupper som inte kan beredas arbete inom Samhalls ordinarie verksamhet. Samhall har dock framfört tveksamheter när det gäller formerna a) och b) enligt ovan. Samhall menar att dessa former bl.a. skulle riskera att förändra karaktären på Samhalls verksamhet från till mer av arbetsplats sysselsättningsinstitution och att en segregering med A- och B-lag etc. skulle

328 Sysselsättning och arbete

kunna uppstå. Däremot har Samhall angivit att man genom försäljning av tjänster kan bistå t.ex. en kommunal huvudman med olika arbetsrelaterade inslag i verksamheten. Man har också angivit att ett alternativ skulle kunna vara att Samhall står för och förmedlar kontakter med andra arbetsgivare för en typ av inbyggda verksamheter, där mindre grupper utför arolika ställen ute i arbetslivet. Ett annat alterbetsuppgifter på nativ kan vara en av Samhalls roll med förutveckling nya säljning av tillfälliga där kommuarbetsplatser/arbetsträning, nerna köper vissa träningsplatser hos Samhall. I med vad vi framhållit är det härvid enlighet tidigare fråga om vid sidan av sysselsättningsformer arbetsmarknadspolitiken och inte arbete. Det innebär att det inte är om fråga avlönat arbete och ett utan om inanställningsförhållande satser som kan ses som en väg till ett senare inträde i arbetslivet. Från utredningens vi det inte

sida

anser att behövs någon närmare reglering av hur kommunerna sitt fullföljer sysselsättningsansvar förutsatt att verksamheten präglas av kunskap om och för enskildas behov. Vi vill att det respekt peka på finns olika alternativ för anordnandet av Fölsysselsättning. jande krav på sysselsättningsfonnernas generella utformning och innehåll bör ställas: - verksamheten skall utgå från kommunens skyldigheter att inventera behovet och insatser av, planera genomföra för att främja möjligheterna till och arbete sysselsättning för personer med svåra funktionshinder; - verksamheten bör ha ett klart mål att utveckla den enskildes möjligheter till arbete även om detta för vissa kan vara ett mål längre sikt. Mot denna bakgrund bör på därför kommunen också ha ansvar för att individuella utvecklings-/rehabiliteringsplaner upprättas tillsammans med den enskilde. Vi anser att det bör äligga försäkringskassoma att följa att insatser dessa upp enligt planer utförs; verksamheten bör bedrivas av kommunen i nära samarbete med arbetsförmedling, AMI, försäkringskassa, handikapporganisationer, Samhall mil. Någon form av lokala samverkansgrupper, eventuellt de lokala rehagrupperna, kan med fördel fungera som referensgrupp för verksamheten; - verksamheten måste utformas med beaktande av de be-

Sysselsättning och arbete 329

rörda olika funktionshinder och vad det innepersonemas bär av behov beträffande aktiviteter, stöd, omvårdnad m.m. Det omvårdnadsbehovet måste alltid tillpersonliga under de aktiviteterna. I verksamheten godoses dagliga bör vid behov kunna förekomma vuxenutbildningsmoment. I med vad vi i annat sammanhang föreenlighet skall den enskilde också ha rätt till stöd slagit genom biträde av för sina kontakter med arbetskontaktperson liv, arbetsförmedlingar osv; - i verksamheten bör kommunen kunvägledningsinsatser na i form av arbetslivstjänster från arbetsförmedköpa Detta bör dock mer generella insatser och ling/AMI. gälla inte individuella vägledningsinsatser m.m. vilka förutsätts bedrivas inom ramen för arbetsmarknadsverkets ordinarie verksamhet; - för att stimulera den enskilde att delta i verksamheten bör form av utgå i likhet någon (habiliterings)ersättning med vad som nu för psykiskt utvecklingsstörda vid gäller dagcenter; - rätten till denna verksamhet bör avse dagliga primärt i yrkesverksam ålder. Denna begränsning anger personer dock mer en inriktning på verksamheten och bör inte hindra att personer som uppnått pensionsåldem ges möjatt fortsätta i verksamheten om de så önskar; lighet - en funktion för kommunala bör inrättas arbetsanpassare i former liknande hittillsvarande s.k. arbetsanpassare för utvecklingsstörda. Dessa arbetsanpassare bör psykiskt personkretsens kontakter med arbetsförmedlingfrämja ar, AMI, Samhall och olika arbetsplatser m.fl. Arbetsanbör arbeta med såväl individuella som mer gepassama nerellt riktade insatser för att öppna vägar till arbetslivet.

10.11.6 Arbetsmarknadspolitiska medel

När det till arbete för utredningens målgrupp gäller vägarna vill vi i det särskilt framhålla några faktorer av beföljande beträffande och av de artydelse inriktningen utformningen betsmarknadspolitiska medlen. Allmänt vill vi hävda att vissa arbetsmarknadspolitiska

330 Sysselsättning och arbete

resurser/medel alltid måste förbehållas personer med svårare funktionshinder. Detta gäller framför allt insatser som lönebidrag, AMI-S, Samhall, särskilda inskolningsplatser m.m. Annars riskerar denna alltid tillbaka målgrupp att få stå när den allmänna situationen på arbetsmarknaden försämras och många olika grupper behöver stöd. Utredningens målgrupp får inte hanteras som någon reserv-arbetskraft” som bara efterfrågas i högkonjunkturen. Vi har framhållit tidigare att vår visade att bristen kartläggning på arbete är ett av de svåraste problemen för med utredningens målgrupp negativa konsekvenser såväl för den enskilde som för samhället en på rad olika områden. I den framtida

habiliterings-/rehabiliteringsverksamheten

bör alltid finnas till tillgång en kontaktperson från arbetsförmedlingen. Uppgiften för denna kontaktperson kan jämföras med den roll hade arbetsförmedlingarna tidigare i de s.k. anpassningsgrupperna och med den uppgift arbetsförmedlingens kontaktpersoner har i samrådsgruppema vid Samhalls arbetsplatser. Den särskilda skall kunna kontaktpersonen tillgodose behovet av mer direkt mellan

kunskapsförmedling arbetsför-

medlingen, den enskilde och olika inom specialister habilitering-rehabilitering. Kontaktpersonen bör också kunna bistå kommuner vid upprättandet av de individuella där planerna frågor om sysselsättning/arbete måste få en framskjuten plats. Vårt om till förslag rätt personlig assistans enligt 6§ LSS och ñnansieringsstöd från socialförsäkringen (kap. 9) gäller för vår personkrets även i arbetssituationen. Detta bör möjliggöra att fler vågar pröva ett arbete. Det är kommunen som bedömer och fattar beslut i dessa Om sådan assistans har frågor. beviljats kan den också med i följa arbetssituationen. Denna lösning täcker emellertid inte alla behov av arbetsbiträde. En del personer i vår personkrets har behov av assistans i väl avgränsade aktiviteter som t.ex. vid måltid eller vid specifika arbetsoperationer. Det gäller framför allt också personer utanför den föreslagna lagens (LSS) personkrets. I dessa situationer bör, som hittills, arbetsförmedlingarna kunna bevilja bidrag till arbetsbiträde. Vidare är det att behovet viktigt av hjälpmedel i arbetet kan tillgodoses. I med vad vi beskriver enlighet i kapitel 12 är detta ett stort och viktigt utvecklingsområde för 1990-talet. Det finns dock vissa oklarheter beträffande ansvar och finan-

Sysselsättning och arbete 331

siering, vilka har för avsikt att återkomma till i utredningen slutbetänkandet. Oavsett detta bör dock redan nu utredningens beträffande organisationen för kartläggning av förslag behov, utprovning m.m avseende för den dagliga hjälpmedel även kunna medverka till att individanpassade livsföringen och effektiva arbetshjälpmedel kan erhållas i ökad utsträck- Bl.a. bör härvid kunna leda till att ning. utredningens förslag ökad för utvecklas och att brukaren kompetens utprovning vända till en rad olika instanser. slipper sig Även för utredningens personkrets bör de arbetsmarknadspolitiska insatserna inriktas mot att i första hand bereda möjtill arbete den arbetsmarknaden. Härvid ligheter på reguljära har lönebidragsformen en väsentlig betydelse. Utredningen anser det att effekterna av det flexibla lönebidangeläget nya ragssystemet särskilt med avseende på situationen följs upp för personer med svårare funktionshinder. Den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden är avgörande för omfattningen av Mot bakgrund av vad som lönebidragsanställningar. framhållits om arbetslivets bedömer vi att tidigare utveckling även 1990-talets arbetsmarknad kommer att bli för begränsad Det kommer därför enligt Vår meutredningens personkrets. ning att finnas ett växande behov av särskilt anordnade arframför allt inom bl.a. som en effekt av betsplatser, Samhall, att till arbete förbättras genom de kommunala vägarna sysselsättningsformerna. anser därför att det är av stor betydelse att Utredningen Samhalls utformas och utvecklas så att de sucarbetsplatser cessivt kan bereda arbete för allt fler personer med svårare funktionshinder. I dag är endast ett mindre antal från utanställda inom Samhall. Under senare redningens personkrets år har samtidigt behovet av arbetstillfällen inom Samhall för andra grupper arbetshandikappade varit betydligt större än vad statsmakternas ramar för verksamheten Mot medgivit. av kan detta behov bakgrund dagens utvecklingstendenser förväntas bestå och även öka något under 1990-talet. troligtvis Enligt utredningens bedömning bör det därför ske en utav 30 000 arbetstillfällen inom Samhall för byggnad dagens att skall kunna reella och ökade utredningens personkrets ges till arbete. På sikt torde i storleksordningen möjligheter längre 5 000-10 000 inom totala målgrupp personer utredningens om ca 100 000 arbete inom Samhall. Vi har personer efterfråga

332 Sysselsättning och arbete

härvid utgått ifrån att ca 55 000 inom personer utredningens målgrupp är i yrkesverksam ålder. Av dessa beräknas ca 34 000 personer successivt komma att erhålla sysselsättning enligt utredningens förslag till kommunal sysselsättningsgaranti. Med förbättrade former för och/eller arbetshjälpmedel personlig assistans kan en del av de i övriga målgruppen förväntas erhålla arbete den på reguljära arbetsmarknaden. Andra i kommer inte under tid målgruppen överskådlig att efterfråga arbete. Utredningen föreslår därför att Samhalls verksamhet byggs ut med i 600 arbetstillfällen under storleksordningen årligen 1990-talet. En sådan har beaktats i utbyggnad utredningens ekonomiska överväganden. Härvid bör också beaktas att ett arbete inom Samhall innebär att kan förtidspension upphöra. På sikt innebär ett arbete i också ett minskat behov av regel andra stödinsatser vårt till och enligt förslag LSS från rehabiliteringsaktörer, sjukvård m.m. Redan för sex år sedan visade en samhällsekonomisk att ett arbete inom Samhall kalkyl innebär en samhällsekonomisk vinst i storleksordningen 30 000 kronor per år. Vår här av Samhall oavsett föreslagna utbyggnad måste, behovet av arbetstillfällen för andra inriktas mot grupper, personer som ingår i utredningens personkrets. Inriktningen avser alltså personer som hittills inte setts som en primärt målgrupp för Samhall. Det är av största vikt att mellan olika övergången sysselsättningsformer och Samhalls arbetsplatser generellt underlättas för att fler från utredningens målgrupp skall kunna beredas arbete. Vi anser att också en del av våra kan övriga förslag medverka till detta. Det gäller framför allt kommunernas skyldighet att medverka till att vår personkrets får arbete (LSS § 11) samt inrättandet av kommunala arbetsanpassare och kontaktpersoner från i arbetsförmedlingen habiliterings-/ rehabiliteringsverksamheten. Det är vidare att Samviktigt hall kan erbjuda ett brett utbud av och arbetsarbetsuppgifter former inom både varu- och samt utvecktjänsteproduktion lingsmöjligheter, teknisk arbetsanpassning mil. stödinsatser i arbetet. bör Samhall som och Samhalls Samtidigt företag arbetsplatser fortsätta att utvecklas på det sätt som bl.a. framgår av den aktuella Samhall mot år 2000. Det rapporten betyder också att vi ser en där delar Samhalls positivt på utveckling av

och arbete 333 Sysselsättning

i det arbetslivet former verksamhet integreras övriga genom m.m. På det sättet som inbyggda verksamheter, entreprenader kan från den komenskilda erbjudas utvecklingsmöjligheter munala till Samhalls och integrerade sysselsättningen egna över till i det reguljära arbetslivet arbetsplatser anställningar med eller utan olika stödformer som lönebidrag m.m. vill också särskilt framhålla att samarbetet Utredningen Samhalls kan utvecklas och mellan AMl-S och arbetsplatser intensifieras Inte minst när det gäller att skapa betydligt. är det av stor arbetsmöjligheter för utredningens målgrupp att de unika hos de två organisationerbetydelse kunskaperna na tas tillvara gemensamt. anvisar Samhall-anställning till per- Arbetsförmedlingarna med vilka inte kan beredas arbete på soner arbetshandikapp den arbetsmarknaden med eller utan stöd av lönereguljära Den av vissa arbetshandikappade bidrag. prioritering grupper sker vid till Samhall är en arbetssökande som rekryteringen att resurserna till dem som bäst behöver dem. viktig väg styra Sett till situationen för målgrupp har dock också utredningens Dels beskriver inte arbetsfördenna prioritering svagheter. medlingarnas registrering av arbetshandikapp svårighetsgraden i eller omfattningen i den arbetsfunktionsnedsättningen sökandes behov av olika stödinsatser. Dels är huvuddelen av inte som arbetssökande utredningens målgrupp registrerad vid vår bedömning utgör därför arbetsförmedlingarna. Enligt bara en del av dem som nu prioriteras utredningens målgrupp vid till Samhall. rekryteringen bör därför om inte denna prio- Enligt utredningen övervägas skulle kunna definieras och utvecklas med sikte på ritering skall den personkrets som, enligt utredningens förslag, garanteras av kommunen. Denna prioritering skulle sysselsättning då dem i som är beredda att gå från en gälla personkretsen till en arbetssituation. Prioriteringen sysselsättningsaktivitet skulle innebära att en viss andel av Samhalls arbetstillfällen skulle stå till direkt för den kommunala huvudförfogande Den av dessa särskilmannen. lokala/regionala omfattningen kunna avtal mellan de da arbetstillfällen bör regleras genom kommunala huvudmännen och Samhallföretag. Totalt resp. t.ex. 20 %, av de bör fastslås att en bestämd andel, högst Samhall inom den totala finansiella arbetstillfällen erbjuder

334 Sysselsättning och arbete

ram som fastställer riksdagen för Samhall, direkt kan utnyttjas av de kommunala huvudmännen. På detta sätt skulle en del av Samhalls arbetstillfällen ett på mycket påtagligt sätt kunna förbehållas utredningens personkrets.

Övergången från sysselsättningsaktivitetema till

arbetet inom Samhall skulle då kunna ske som ett led i den av kommunen upprättade

rehabiliteringsplanen för den enskilde.

Härvid bör då även ha beaktats i vilken mån arbetsförberedande insatser vid t.ex. AMI-S i stället skulle vara en mera relevant åtgärd. Vidare förutsätts att dessa beövergångar handlas i de med samrådsgrupper, representation för bl.a. ar-

betsförmedlingen, som finns vid samtliga Samhall-arbetsplat-

ser. På detta sätt kan också i helhetssynen rehabiliterings- och stödinsatserna förstärkas genom att Samhall och de kommunala huvudmännen får direkta samarbetsformer och en tydlig

rollfördelning inte minst vad

gäller stödinsatser vid sidan av arbetet.

Övergången underlättas också genom att den enskilde

t.ex. kan kombinera en halvtid i sysselsättningsverksamheten med en halvtid

på Samhall-arbetsplatsen. Den enskilde kan

också för en tid vid behov till social återgå träning m.m. i sysselsättningsformen utan att detta ses som ett misslyckande för individen. Det är att konstatera viktigt att det även i denna prioritering av vissa vid till Samhall grupper rekryteringen är fråga om en till arbete övergång avlönat och en anställningsform för den enskilde, alltså fortfarande inom ramen för arbetsmark-

nadspolitiken och det statliga ñnansieringsansvaret. Vi har tidigare framhållit att de särskilda inskolningsplatserna visat vara bra introduktion sig en och väg till arbetslivet för utredningens målgrupp. Enligt vår bedömning bör därför motsvarande möjligheter som erbjuds genom särskilda inskolningsplatser ställas till förfogande för hela vår personkrets; vår mening är, - att utredningens personkrets, i sin helhet (18-65 bör år), omfattas av en lag motsvarande om lagen särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare; - att kommuner, efter medgivande från länsarbetsnämnden, får låta personer från utredningens personkrets, som arbetar till eller på motsvarigheten på särskilda inskolningsplatser hos kommuner, utföra tidsbegränsade arbetsuppgifter hos Samhalls arbetsplatser.

Sysselsättning och arbete 335

I kap 18 (om ekonomiska mfl konsekvenser av våra förslag) har vi beaktat att detta innebär en viss kostnadsökning. Hittills har de särskilda till mycket stor del inskolningsplatserna avsett inom den offentliga sektorn, främst inarbetsuppgifter om den kommunala verksamheten. På sikt bör därför överatt utredningens personkrets vägas möjligheten garantera särskilda och motsvarande (för inskolningsplatser personer över 25 år) över hela arbetsmarknaden. På det sättet skulle den enskilde kunna fler olika alternativa erbjudas betydligt En sådan garanti skulle kunna regleras arbetsuppgifter. geen för alla med ett nom lagstadgad skyldighet arbetsgivare, visst minsta antal anställda, att tillhandahålla inskolnings- Det skulle i så fall om en kvotlagstiftning i platser. påminna former som i en del andra länder. Utredningen har tillämpas för avsikt att detta och återkomma till ytterligare överväga i sitt slutbetänkande. frågan kan konstatera att det nu Sammanfattningsvis utredningen sker en rad inom arbetslivet vilka på olika sätt förändringar kommer att till arbete för utredningens påverka möjligheterna Till dels är detta en mycket positiv utveckling med målgrupp. aktivare insatser inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsområmed ökade till lönebidragsanställningar och dena, möjligheter till hos Samhall m.m. Samtidigt finns en klar anställningar hotbild. Riskerna är för att ett ökat uppenbara arbetsgivaransvar för för de anställda, eventuella rehabiliteringsinsatser system med differentierade arbetsgivaravgifter, införande av sjuklöneperioder m.m. leder till nya utestängningseffekter för svårt utanför arbetslivet. Samtidigt sker behandikappade tydande strukturella förändringar i arbetslivet. Sammantaget talar detta för ett stort behov av att framöver pröva vilka som kan och måste vidtas för att främja möjligheteråtgärder na till arbete för Frågan är om mer utredningens personkrets. bör vidtas från samhällets sida alternativt styrande åtgärder fler särskilda arbetstillfällen tillskapas för dessa grupper. Bl.a. bör i vilken främjandelagen kan förövervägas utsträckning ändras i att bli mera I detta sammanhang syfte verkningsfull. bör i vilken form av även noga prövas utsträckning någon av skulle kunna vara en alternativ kvotering arbetsplatser har för avsikt att dessa väg. Utredningen ytterligare överväga och återkomma till dem i sitt slutbetänkande.Såsom frågor

336 Sysselsättning och arbete

framkommer i kapitel 12 kommer vi där också att ta upp frågor om ansvar och av och i finansiering arbetshjälpmedel vad mån dessa områden bör och renodlas. förtydligas Det är bestämda fortsatta utredningens uppfattning att stora måste till för att utveckla och ansträngningar öppna vägar till arbetslivet för personer med funktionsnedsättningar. Detta är for att nä målen full väsentligt om delaktighet och jämlikhet.

11 Färdtjänst

Våra förslag Kollektivtrafiken är basen i Vi återtrafikförsöijningen. kommer till dess med ansvars- och finanförbättring sieringsprincipen i nästa betänkande. Nu vi om en av denna lägger förslag komplettering med utbyggda s.k. servicelinjer och en bättre färdtjänst. Genom en differentierad fárdtjänstlegitimering (hel- och partiell) så kompletterar färdtjänsten effektivare den anpassade kollektivtrafiken när den ej är tillräcklig. Vi föreslår att länsfárdtjänst införs med ett kommunalt basansvar. För funktionshindrade som behöver tillgång till färdfor ett normalt resande föreslår vi mindre av betjänst gränsningar i resors längd, antal, tidpunkt under dygnet och förbeställning. Egenavgiften skall inte överstiga kollektivtrafiktaxan i lokal- och länstrañk. Avgift skall tas ut för ledsagare. Barn skall kunna ej resa med på villkor som i kollektivtrafiken. Våra föranleder i SoL. förslag ändringar De till i för enskilda förslag förbättringar färdtjänsten som vi lägger fram balanseras i stort med de effektiviseringar i organisation med servicelinjer och färdtjänst som vi uppnår med våra förslag.

338 Färdtjänst

Inledning

är ett till kollektivtrafiken och är Färdtjänsten komplement avsedd för som har att förpersoner väsentliga svårigheter flytta sig på egen hand eller använda allmänna kommunikationer. Den relation mellan färdtjänst och kollektivtrafik som anges i definitionen betyder att varje steg som tas att anpassa kollektivtrafiken och reskedjan från hem till färdmedel, minskar svårigheterna att åka kollektivt. Under 1980-talet har en viss höjning skett av de kollektiva färdmedlens tillgänglighet. Detta har kommit personer med mindre förflyttningshinder För att nå en kollektivtrafik för alla, där även tillgodo. personer med mer omfattande och kan grava förflyttningshinder använda kollektivtrafiken, måste anpassningsarbetet drivas vidare både när det gäller färdmedlen och hela reskedjans utformning. Därtill måste kunskapen om funktionshindrades situation öka hos i kollektivtrafiken. servicepersonalen

1 1.2

Statsbidragsreglerna

fattade år 1974 1974:141) beslut om att Regeringen (prop. införa det nuvarande statsbidraget, motsvarande 35 % av kommunernas bruttokostnader. Frågan om egenavgiftens storlek berördes av statsrådet. Han erinrade att hanföredragande dikapputredningen (den dåvarande) i sitt betänkande (SOU 1970:64) föreslagit att avgift skall tas ut för resor som färdtjänstberättigade gör. Denna avgift borde motsvara avgiften för färd med allmänna kommunikationsmedel. Vidare framhölls att i den mån avgifterna för sådana resor förändrades är det att ändras även beträffande naturligt avgifterna färdtjänsten. Till bakgrundsbeskrivningen hör också den som behandling färdtjänsten fick i propositionen om socialtjänsten (1979/80:1). Föredragande statsrådet framhöll bl.a. att kraven på färdblir beroende av i vilken kollektivtrafiken tjänst utsträckning är ändamålsenlig också för äldre och Naturhandikappade. ligtvis måste - anfördes det - färdtjänsten liksom annan service skapas och utvecklas efter de behov som föreligger i de enskilda kommunerna. Statsrådets storbedömning angående

339 Färdtjänst

leken på avgiften i samband med färdtjänst, var att denna borde motsvara avgiften i den kollektiva trafiken.

En takregel införs

År 1980 infördes en s.k. takregel (prop 1979/80:100, bilaga 8). Den innebär att from. år 1981 får statsbidraget per person som är 65 år eller äldre öka med högst ett visst Detta belopp. belopp beräknas att det genom genomsnittliga statsbidraget utslaget per invånare som är 65 år eller äldre i hela riket under fördubblas och med föregående bidragsår, multipliceras det tal som den relativa av anger ökningen konsumentprisindex under bidragsåret. Ilakregeln infördes för att begränsa kostnadsexpansionen och de skillnaderna mellan olika samtidigt utjämna betydande kommuner med hänsyn till färdtjänstkostnaderna per invånare.

Riksrevisionsverket granskar statsbidraget

Skillnaderna mellan kommunerna när det gäller färdtjänstens utbyggnad är fortfarande stora. Kommuner med hög skattekraft satsar mera än kommuner med skattekraft. Kommulåg ner med hög skattekrafc har en förhållandevis andel låg pensionärer medan motsatsen för kommuner med skatgäller låg tekraft. Riksrevisionsverket har funnit vid sin revision av statsbidraget till att den år 1980 införda färdtjänsten (RRV 1987:101) takregeln i praktiken inte har medfört större någon utjämning av färdtjänsten mellan kommunerna. Även kommuner med lägre nivå än får i relativt stor på färdtjänsten genomsnittligt utsträckning statsbidraget reducerat på grund av takregeln. För att i större kunna bidra till att utsträckning utjämna kommunala skillnader föreslår RRV en från det övergång nuvarande kostnads- och till ett prestationsrelaterade bidraget behovsrelaterat eller blandat behovs- och prestationsrelaterat bidrag. Tankegången om en ny statsbidragskonstruktion följs upp av socialstyrelsen som föreslår ett kombinerat nettokostnadsoch behovsrelaterat bidrag. (Socialstyrelsen, Anslagsframställning budgetåret 1990/91, del 2)

340 sou 1991:46 Färdtjänst

RRV:s att till färdtjänsten misssynpunkter statsbidraget och annan av kollektivtrañgynnar servicelinjer anpassning ken, behandlades i propositionen (1987/88:50) om trafikpolitiken inför 90-talet. Efter förslag i propositionen beslutade riksunder år 1988 att avsätta 50 Mkr som ett dagen för att stimulera handikappanpassningen av engångsanslag kollektivtrafiken utöver de krav som ställs genom transportrådets föreskrifter:

till servicelinjer m.m. beslutas statsbidrag

I (1989/902100, 7) tar föredragande budgetpropositionen bilaga statsrådet upp frågan, aktualiserad genom RRV och socialstyrelsen, om en omprövning av statsbidragskonstruktionen. Statsrådet konstaterar i prop. att underlaget för närvarande inte är för att bedöma och ta ställning till en tillräckligt av och genomgripande förändring statsbidragets utformning konstruktion. Statsrådet anför att vissa förändringar utöver 50 Mkr för anpassning av kollektivtrafiengångsanslaget på ken bör göras i syfte att stimulera utvecklingen av servicelinoch andra kollektiva lösningar. Förslag lämnas att upphäva jer om till och att kungörelsen (1974:840) statsbidrag färdtjänst införa ett till färdtjänst och särskilt anpassad nytt statsbidrag kollektivtrafik. I 1990 utfärdades en (1990:489) om statsbimaj förordning till och särskilt anpassad kollektivtrafik. Endrag färdtjänst som trädde i kraft den 1 juli 1990, lämnas ligt förordningen, med 35 % av den del av bruttodriftskostnaderna statsbidrag för servicelinjer som motsvarar andelen färdtjänstberättigade För lämnas som statsbidrag med personer. färdtjänst tidigare 35 % av bruttodriftskostnaderna. Det sammanlagda statsbiför färdtjänst och servicelinjer omfattas av takregeln. draget

statsbidrag i framtiden

1990/91:14 om ansvaret för service och vård till äldre I prop. och m.m. föreslås att det aktuella prestationshandikappade relaterade till kommunerna för stöd och hjälp i statsbidraget boendet, ändras till ett behovsrelaterat statsbidrag. Angående

Färdtjänst 341

det senare föreslås att skall definieras med utgångsbidaget punkt i objektiva kriterier såsom antalet förtidspensionärer, antalet personer i åldrarna från 75 år och uppåt med ökande vikt för 5-års åldersklass, andelen ensamboende äldre varje (storstadsfaktor) och andelen personer 80 år och äldre per kvadratkilometer I att (glesbygdsfaktor). propositionen utsågs till avses i avvaktan förslaget nytt statsbidragssystem fungera i av den kommunalekonopå ställningstaganden anledning miska kommitténs kommande förslag. Enligt direktiven till den kommunalekonomiska kommittén dels utforma ett för (Fi 1990:04) skall kommittén nytt system statens till kommuner och landsting och dels se över bidrag den kommunala sektorns övriga ñnansieringskällor. Ett bör enligt direktiven innebära en nytt bidragssystem av de och en fördelning samordning statliga transfereringarna så efter generella principer. Kommittén skall långt möjligt även om det som är nödvändigt med sekpröva komplement torsanknutna eller någon form av specialdestinerade bidrag. Statsrådet framhåller att mål- och resultatuppföljning måste som en del i ett statsbidragssystem. ingå naturlig nytt till ett behovsrelaterat statsbidragssystem Förslaget nytt inom äldreboendet och direktiven till den kommunalekonomiska signaler om och behovsrelaterade utredningen ger nya konstruktioner för statsbidraget. De nuvarande statsbidragen till och kan förväntas inom ett färdtjänst servicelinjer upphöra antal år och lämna för ett generellt eller bredare sektorsplats anknutet I båda fallen kan det bli aktuellt att statsbidrag. mål- och skall som en naturlig del i resultatuppföljning ingå systemet.

11.3 inom kommunal

Volymutvecklingen färdtjänst

Antal resenärer och resor

av antal färdtjänstberättigade och antal enkel- Utvecklingen resor under 1980-talet framgår av följande tabell.

342 Färdtjänst

42,4 Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie S 1981-1990

Antalet

fardtjänstberättigade år 1980, 287 000 personer, utorde ca 3,5 % av landets befolkning. År 1989 var antalet fardtjänstberättigade 445 000 och andelen av

befolkningen ca 5,2 %. Personer 65 år och äldre är den andelsmässigt största grup-

pen fárdtjänstberättigade. Inom har

äldregruppen ökningen av personer över 80 år varit och andelen syrmerligen kraftig börjar nu närma sig 50 %. När det gäller personer under 65 år med fárdtjänstlegitimation visar statistiken att har minskat gruppen andelsmässigt men ökat i absoluta tal. Från att ha varit ca 51 000 år personer 1980 är antalet år 1989 70 500. omkring Fördelningen på åldrar i gruppen under 65 år framgår av följande tabell.

meddelanden,

sou 1991:46 Färdtjänst 343

inom andelen specialfordonsanvän- Fördelningen gruppen på dare finns inte redovisad i statistiken. Vad man vet allmänt när det gäller yngre färdtjänstanvändare är att dessa åker mer än äldre. Wilhelmsväsentligt son (TFB-rapport 1989:10) anger, t.ex. med uppgifter från Stockholms län, att personer under 65 år står för ca 40 % av fardtjänstresandet. De äldres numerärt större antal och större andel i tillväxten av fárdtjänstberättigade innebär dock att antalet enkelresor per person och år är relativt konstant på nationell nivå. Under 1980-talet fram till 1987 har till och med en minskning skett, från 43 resor till 41 och därefter en viss ökning. Denna mindre ökning som 1989 kan enligt muntlig uppgift från registrerats SCB betraktas som tillfällig. I TFB-rapport 1989:10 framhålls att sannolikt kommer antalet att öka även under 1990-talet men färdtjänstberättigade att ett kan nås kring 500 000, kanske 600 000 mättnadsläge personer. Denna prognos baseras på tvâ antaganden. Det ena är att antalet äldre över 65 år kommer att minska något. Det andra är att nytillträdande äldre i högre grad än tidigare äldregenerationer disponerar egen bil. En fortsatt anpassning av kollektivtrafiken förutsätts även kuxma komma att påverka de äldres resvanor. För gruppen äldre över 80 år, vilka förutsätts öka i antal under 1990-talet, förutspår rapportförfattaren ett ökat behov av färdtjänst och då särskilt på specialfordonssidan.

Kostnadsutvecklingen

Den kraftiga ökningen av antalet färdtjänstberättigade och antal resor har inneburit att kostnaderna har ökat i ungefär motsvarande mån. av bruttokostnadema och Utvecklingen beviljat statsbidrag under 1980-talet visas i följande tabell.

Statsbidragets har minskat från 35 % till 31 % som en konsekvens av den takregel som infördes from. 1981. bidragsåret Bruttokostnadema i löpande priser per firdtjänstberättigad har under 1980-talet ökat från 2 414 kr till 4 208 kr eller med 74 %. I fasta priser (konsumentprisindex) har en minskning skett med 8 %. Bruttokostnadema per enkelresa har ökat med 77 % i löpande priser, från 56 kr till 99 kr, och minskat med 7 % i fasta 1991/ priser (Socialstyrelsen, Anslagsiramställning 1992, del 2).

11.4 Lokala

regler och utvecklingen

av

egenavgifter

Variationer i insatta resurser

RRV redovisar i sin rapport (RRV 1987:101) en egen studie med i tre mått for bautgångspunkt fárdtjånstens utveckling serade på bruttokostnadsuppgifter från socialstyrelsen och övriga uppgifter från SCB:

Färdtjänst 345

- Bruttokostnader 65 år och per ålderspensionär (person äldre) for att resursinsatsen i kommunen i forspegla hållande till behovet av färdtjänst. - Antal Även detfärdtjänstberättigade ålderspensionärer. ta mått for att resursinsatsen i förhållande till spegla behovet. - Antal for att resor per färdtjänstberättigad person spegla kvaliteten på färdtjänsten.

RRV konstaterar att antalet kommuner som har mycket låga resursinsatser 0-199 kr, har minskat från 39 per pensionär, kommuner år 1980 till 19 kommuner år 1985, men att det unmönstret kvarstår, dvs att kommuner med en stor derliggande andel har en resursinsats for dessa (andelen pensionärer lägre pensionärer med färdtjänsttillstånd är låg och antalet enkelresor är litet) än kommuner med en mindre andel pensionärer. RRV visar sitt resultat for 1985 i en tabell.

som en kommun. Källa: RRV 1987:101, Statsbidraget till kommunal färdtjänst, sid. 27.

Ett annat mått på Variationsbredden år 1985 är att ungefär 25 % av landets kommuner hade färre än 20 resor per färdoch år och att endast drygt 10 % av kommutjänstlegitimerad nerna hade ett genomsnittligt resande som översteg 50 resor per ar.

346 Färdtjänst

Andra typer av skillnader i utbud mellan kommunerna framgår av SCB:s statistiska meddelanden för färdtjänsten. Här redovisas den 31 december uppgifter per 1989. Samtliga 284 kommuner har år 1989, for forsta gången, tillgång till specialfordon. Servicen med är tillspecialfordon gänglig dygnet runt i 260 medan kommuner kommuner, 22 inte medger service nattetid och två kommuner varken är tillgängliga kvälls- eller nattetid. 211 kommuner har forhandsbeställning på specialfordon medan 44 kommuner även har forbeställning på taxifordon. Förhandsbeställningen på specialfordon varierar tidsmässigt. 32 kommuner medger beställning samma dag som resan skall företas. Beställning en dag fore krävs av 164 kommuresdag ner och 15 kommuner vill ha två eller flera förbedagars ställning. Av kommuner som har taxifordon forbeställning på medger 32 stycken att detta sker samma dag medan 12 stycken har en dags varsel.

Variationer i avgifter

I en skrift från transportforskningsberedningen (april 1989) konstateras att den avgift som de färdtjänstberättigade själva betalar varierar kraftigt mellan olika kommuner. Avgifterna varierar såväl mellan olika typer av mellan avgiftssystem som olika nivåer inom samma system. Avgiñzssystemen år 1980 och 1985 visas i en tabell.

Månadskort i kombination med annat system Uppgift saknas 34 Enbart månadskort Uppgift saknas 2 Ej specificerat 21 0 Källa: TFB april 1989, Kommunerna kan styra färdtjänsten, sid. 14.

Färdtjänst 347

Viktiga förändringar mellan 1980 och 1985 är att allt färre kommuner har en fast avgift som är oberoende av reslängden och att blivit och procentavgifterna vanligare högre. Månadskort fanns 1985 i 36 kommuner och kostade mellan 60 och 400 kronor. Månadskorten fungerar som ett högkostnadskydd för de som ofta. färdtjänstberättigade reser Sammanställningen i tabellen visar också att utvecklingen under den första delen av 1980-talet karaktäriseras av en allmän höjning av avgiftsnivåerna. I vårt redovisas kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) om att den enskilde beuppgifter avgiftssättning. Systemet talar en del av kostnaden för enkel resa är den vanligaste avgiftskonstruktionen, enligt betänkandet. Det i 205 tillämpas kommuner år 1987. Flertalet kommuner ut 20 % i tog egenavgift. På senare tid har dock och alltfler kommuavgiften höjts ner tar idag ut 25 % eller mer av reskostnaden. För samtliga färdtjänstanvändare, men i syrmerhet för yngre personer med omfattande funktionshinder och stort behov av är i färdtjänst, ökningarna avgifter problematiska.

Länsfärdtjänst

I Stockholms län genomfördes en länssamordxiing av färdtjänsten 1977 då landstinget övertog verksamheten från kommunerna. I övriga län har kommunerna sedan 1970-talet utformat den kommunala färdtjänsten mot bakgrund av bl.a. rekommendationer om samordnade regler som har av antagits de länsvisa Kommunförbunden. De trots rekommendationerna stora variationerna i kommunernas regler och erfarenheter av att en stor andel av riksfärdtjänstens resor företas inom län, gav under 1980-talet upphov till en diskussion om att införa länsfardtjäxist. Handikapporganisationer i kommuner, länsvis och nationellt, önskeuttryckte mål om mer i den kommunala enhetliga regler färdtjänsten och en av det området för resor. Centrala vidgning geografiska instanser, t.ex. förordade en nivå mellan den transportrådet, kommunala färdtjänsten och riksfärdtjänsten dels för att ca 25 % av riksfärdtjänstens resor enligt undersökningar ägde rum inom länen och dels för att en integrering av den kollektiva länstrañken och den kommunala färdtjänsten bedöm-

348 Färdtjänst

des som och länstrafik lämplig. Kommuner, landsting tog i vissa fall egna initiativ till utredningar och formande av modeller för en service länsnivån till färdtjänstens kunder. på Svenska kommunförbundet framförde i olika sammanhang att en länsvis av den kommunala färdtjänsten var samordning önskvärd. En länsfärdtjänst med länstrañken som generalentreprenör

och landstinget som huvudman startade i Östergötlands län

1987. Länsfärdtjänsten utformades som ett komplement till kollektivtrafiken. och som en förutsättning för läns- Samtidigt infördes minimiregler i den komfärdtjänsten gemensamma munala färdtjänsten. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet har skäl för länssamordnad tillkommit. Utytterligare färdtjänst över motiven att åstadkomma en bättre service för kunderna till en samhällsekonomiskt rimlig kostnadsökning har taxis avreglering den 1 juli 1990 inneburit och innebär en omfattande diskussion i kommuner; landsting och länstrañk om effektiv samordning av de transporter huvudmännen köper av taxi och andra Det antas att med upp transportföretag. avancerad teknik och och samsamhällsstyrda beställningsordningscentraler kan bättre effektivitet samt kostnadsreduktion ske. En rationalisering förutsätts kunna ske inom framförallt fyra områden; marknadsmässig upphandling, styrning av resandet, samåkning och slingläggning samt förenklad administration och bättre kontroll. Frågan om samordning och leder huvudmännen till en diskussion beställningscentraler om en ökad av i länsnivån. grad enhetlighet regler på Initiativ till en länssamordning av färdtjänsten med utgångspunkt i möjligheter att tillvarata samordningsvinster finns i Örebro län och i Värmlands län. I Örebro län har Kommunförbundet Örebro län utgivit rekommendationer hösten 199O om gemensamma regler för färdtjänstresor. Länstrafiken skall upphandla trafik och samordna beställningar genom en för länet central beställningscentral med avancerat datorstöd. I Värmlands län pågår sedan ett par år tillbaka arbete för en total samordning av alla samhällsbetalda transporter. Till skillnad från Örebro län avser man att bygga upp med från decentraliserade besamordningen utgångspunkt ställningscentraler. Den följande översikten behandlar fungerande länsfärd-

Färdtjänst 349

initiativ till och en summerande jämtjänst, länsfärdtjänst förelse mellan altemativen. En mer översikt och refeutförlig renser i bilaga 4. presenteras

Fungerande länsfärdtjänst

De modeller för som är i funktion, i Östergöt-

länsfärdtjänst land och i Stockholms län (från Gotlands län bortses eftersom Gotland är både län och kommun), kan på grund av materialets olika beskaffenhet bara i viss utsträckning. jämföras har dels kommunal färdtjänst med samma

Östergötland

för alla kommuner och dels en länsfärdtjänst minimiregler som är ett till kollektivtrafiken. Stockholms län komplement har en utsträckt kommunal färdtjänst som även fungerar som en är samma för alla kunder boende länsfärdtjänst. Reglerna inom länet. administreras av länstrañ-

I Östergötland länsfärdtjänsten

ken medan har samma funktion i Stockholms län. landstinget I beslutar kommunerna om färdtjänstlegitima-

Östergötland

tion medan i Stockholms län har denna funktion landstinget av kommunerna. på uppdrag och Stockholms län bedöms kun-

Östergötlands

I både län derna vara med länsfärdtjänsten. nöjda Problem med finns särskilt i Österkostnadsutvecklingen det inte som sådan

götland. I Östergötland är länsfärdtjänsten

som innebär utan istället de kommunala minibekymmer Genom minimireglema har den kommunala färdmireglerna. förbättrats, i synnerhet i de mindtjänststandarden väsentligt re kommunerna. Resandet har ökat bl ä genom att kundens satts lika med länstrañktaxan och genom att månadsavgift kort införts. Materialet angående Stockholms län ger inte unför att bedöma I materialet skymderlag kostnadsproblemen. dock att för extra av fritidsresor tar grunderna tilldelning bedöms som otillräckligt strama.

Initiativ til] länsfärdtjänst

Örebro län och Värmlands län är som län vilka upptagna håller att utveckla form av länssamordnad färdpå någon I båda fallen är avsikten att länstrafiken skall adminitjänst. strera med ävtal i botten mellan länstrañk färdtjänsten

350 Färdtjänst

kommuner å ena sidan och länstrañk - å den transportörer andra.

Transportsamordningen byggs i Örebro län ett

upp kring avancerat centralt datorstöd för hela länet medan Värmlands län tänker att satsa flera decentraliserade sig på stöd. Örebro län har utarbetat till förslag gemensamma riktlinjer för i Grundtanken färdtjänstresor länet. är att egenavgiften i stort sett skall den finns ligga på nivå som idag. Avgiften föreslås bli länstrañktaxa ett med plus standardtillägg 50 % av denna taxa samt ett i centralort enhetspris respektive bestående av den i lägsta avgiften egenavgiftsstegen. Länstrafiktaxa 50 % motsvarar mellan och plus 25 30 % av taxikostnaden. I Värmland finns gemensamma i en refärdtjänstregler gion med fem kommuner samt i samordningsprojekt tre kommuner med sjukvårdsdistriktet och försäkringskassan som ytterligare parter. Med dessa och samverkan exempel om riksfärdtjänst-sjukresor som grund pågår arbete att utveckla en total alla i samordning av samhällsbetalda resor länet.

Jämförelse av i

reglerna länsfärdtjänsten

En systematisk i ett antal variabler jämförelse mellan den samordnade i

färdtjänsten Östergötlands län och Stockholms

län tiden den (uppgiiterna avser fr.o.m. 1 januari 1991) samt reglerna för Örebro län visar följande:

Östergötlands Stockholms Örebro län län län

Färdtjänst- Kommunerna Landstinget Kommunerna legitimering Resors Obegränsat 72/år. Extra Obegränsat antal är tilldelning möjlig Resors Inom länet Inom länet Inom länet längd Resors Kollektiv- Hela dygnet Hela dygnet tidpunkt trañkens tider Samordning Samåkning Samåkning Samåkning tillämpas vid special- tillämpas fordon, ej taxi

sou 1991:46 Färdtjänst 351

Östergötlands Stockholms Örebro

län län län

Förbeställ- Taxi dagen före. Taxi ingen. Taxi och ningtid Specialfordon Specialfordon Specialfordon två dagar före. en timma. ingen förbest.tid Beställ- Central b c Enskilda taxi- Central b c. ningscentral Offentlig huvud- företags b c. Offentlig man. Offentlig huvudman. huvudman för specialfordonstrafik. Egenav- Kollektivtrafik- Hög initial Kollektivtrafikgift taxa. Låg initial kostnad, 30:- taxa +50 %, 15:kostnad, 13:- som Högkostnads- som ökar med ökar med avstånd. skydd efter 9 avstånd. Inget hög- Högkostnadsskydd resor = 270:- kostnadsskydd förvid alla resor Högkostnads- utom vid arbetsgenom månads- skydd för och studieresor. kort, 300:- (inkl pensionärer SJ-tåg 400:-) efter 4,5 resor pensionärskort = 135:-. 235:-, barnkort 100:-. Avgift Ledsagare Avgiftsfritt Avgiftsfritt ledsagare samma taxa. och barn Barn halv taxa

Som framgår av tabellen finns det väsentliga skillnader mellan modellerna i villkoren för resors tidpunkt, förbeställningstider, egenavgifter och avgifter för ledsagare och barn. När det

i att införa ett

Östergötlands

län

gäller förbeställning planeras datoriserat samordningsstöd som kan minska förbeställnings-

tiden i till en timma.

länsfardtjänsten

Riksfärdtjänst

infördes år 1980 som försöksverksamhet och

Riksfárdtjänsten riksdagsbeslut år 1984. Transportrådet pemanentades genom administrerar riksfardtjänsten. Riksfárdtjänsten regleras genom förordningen (1989:340) om riksfárdtjänst och transportrådets föreskrifter (TPRFS

352 Färdtjänst

1989:6) om riksfárdtjänst och (TPRFS 1989:7) om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst. har meddelat all- Transportrådet männa råd (1989:3) för verksamheten. Genom med svårt och beståenriksfärdtjänsten ges personer de handikapp möjlighet att göra längre resor inom landet till kostnader som i princip motsvarar kostnaden för att åka med andra klass Resorna son1 kan ske med taxi eller tåg. flyg, tåg, skall ha rekreation eller fritidsverksamhet eller specialfordon, resande av annat enskilt som ändamål. slag Kommunerna meddelar tillstånd till och riksfärdtjänsten anger de villkor som är förknippade med tillståndet såsom val av färdmedel. Staten bekostar som den utgifter överstiger enskildes egenavgift. Antalet resenärer inom har, riksfárdtjänsten enligt budgetpropositionen 1990/91:100, ökat från 6 600 1981/82 budgetåret till 24 900 1990/91. Antalet resor har under samma budgetåret period ökat från 10 600 till 48 800. En av resorna sker tredjedel på avstånd under 10 mil och andelen taxi/specialfordonsresor uppgår till 80 %. I den nämnda propositionen föreslås att riksfärdtjänsten från och med budgetåret 1991/92 skall finansieras inom ramen för ett reservationsanslag. Ett sådant inte kostnadsmedger överskridande. statsrådet Enligt föredragande utgör reservationsanslag istället för ett mot att verkförslagsanslag steg samheten överförs till kommunerna och i Stockholms län till landstinget. Ett överförande till kommunerna föreslås ske vid årsskiftet 1991/92. För överläggningar med de båda kommunförbunden om ett överförande har en särskild förhandlare utsetts. finns inte om hur ett överförande till kommu- Kunskap idag nerna tekniskt kommer att se ut. Förslaget ligger emellertid väl i linje med de förslag om färdtjänsten som lämnas i detta kapitel. När det gäller riksfärdtjänsten som den fungerar idag menar vi att den stora kortdistanta resor inom mer mängden län, än 25 %, talar för en av den kommunala färdutvidgning tjänsten till att omfatta län. Vidare anser vi att den höga andelen med taxi och ett riksfärdtjänstresor specialfordon är uttryck för att de kollektiva för och transportmedlen regionala interregionala resor behöver en av anväsentligt högre grad

Färdtjänst 353

passning till gravt funktionshindrades behov, om dessa transportmedel skall utgöra rimliga alternativ. Vi vill också framhålla att personer som saknar permanent tillstånd för och därför måste ansöka från riksfårdtjänst gång till gång, ofta har en väntetid för tillstånd och biljettförfarande som kan omfatta flera veckor. Detta anser vi inte rimligt. När det gäller avgifter för den enskilde gäller att vald taxi har inneburit ökade kostnader för vissa av handikraftigt grupper kappade som använder taxi och specialfordon. Den höga grundavgiften i kombination med kilometer- och tidstaxan i övrigt har denna effekt. Man kan konstatera att för med utgifterna riksfärdtjänsten nuvarande tendens, transportrådet, kan förväntas öka enligt från 88,2 Mkr budgetåret 1989/90 till ca 150 Mkr budgetåret 1991/92 på grund av moms och andra kostnadsökningar. Med bl.a. detta som har trafikutskott unutgångspunkt riksdagens der våren 1991 tillkänna att det av givit regeringen regeringen föreslagna reservationsanslaget på 96,5 Mkr för budgetåret 1991/92 bör ändras till ett förslagsanslag med samma belopp. Den markanta skillnaden mellan prognos och anslag innebär enligt vår en uppenbar risk för försämringar av mening riksfärdtjänstens service till enskilda, bl.a. till personer med omfattande funktionshinder som är beroende av riksfardtjänsten för sina transporter.

11.7 Servicelinjer och annan anpassad

kollektivtrafik

Servicelinjer är särskilt anpassad kollektivtrafik efter äldres och behov. Fordonen skall ha lågt plant handikappades insteg, golv, rullstolsramp, rullstolsplatser och övrig handikappanså att och och resan blir bepassning på- avstigning själva kväm. skall ske med utgångspunkt från mål- Linjedragningen gruppemas behov av service- och besöksresor. Hållplatsavstånden skall vara korta. Körtidema skall ge möjlighet för föraren att hantera rullstolar och ge extra service Servicelinjer uppstod som begrepp när Borås lokaltrafik 1983 inledde ett försök med en handikappanpassad småbuss. Servicelinjen som passerade viktiga målpunkter för äldre blev en stor framgång och trafiken utökades redan samma år till

354 Färdtjänst

två Fram till 1990 utvecklades därefter ytterligare nio linjer. linjer.

Erfarenheter av servicelinjer i Borås

För att undersöka vilka effekter införandet av en servicelinje får för äldre personer, samhället (kommun och stat) och trafiken studie i Borås 1985-1987. I studien företaget, genomfördes (TFB-meddelande 1988:42) konstateras att effekterna är positiva både för de transportsvaga grupperna, för samhället och för trafikföretaget. Enligt studien innebär servicelinjer som trafiksysfem först och främst att resandet och komforten ökar för de transportatt fárdtjänstberättigade personer upplever svaga grupperna, som ett bättre med större valservicelinjer transportaltemativ frihet än och att bidrar till att öka färdtjänst servicelinjer aktivitetsnivån och bryta isoleringen för många äldre. I de ekonomiska bedömningama beräknas färdtjänstresandet ha minskat med 50 000 resor per år till följd av de vid aktuella fem Bruttovinsten för tidpunkten servicelinjerna. kommunen beräknas till 2,5 Mkr vilket motsvarar en avlastning av färdtjänsten med 20-25 %. Efter täckning för traunderskott i ett underskott fikföretagets servicelinjetrañken, som sett bara är än underskottet för procentuellt något högre annan lokal kollektivtrafik, beräknas nettovinsten för stat och kommun till minst 1 Mkr under ett år. Denna summa motsvarar en nettovinst per servicelinje och år på 200 000 kr. De redovisade kalkylerna avser år 1986. Vid en senare räkning i oktober 1987 konstateras att antalet fárdtjänstberättiresenärer de fem studerade linjerna ökat med yttergade på 50 %. är förutsatt en parallell minskligare Bedömningen att, i och att av ökningen är ning färdtjänståkandet registreringen korrekt, nettovinsten ytterligare för kommun per linje stiger och stat. I ett avsnitt om undersökningens generaliserbarhet framhålls att de erfarenheterna i Borås - en förbättrad positiva för både färdtjänstberättigade och icke färdtransportsituation - även bör tjänstberättigade men transportsvaga personer kunna erhållas i andra områden och i andra orter. Kanske nås inte effekterna omedelbart vid inrättande av en linje men sannolikheten är stor att effekterna blir goda på sikt.

355 Färdtjänst

Studien avslutas med en diskussion om behovet att differentiera för med olika transportlösningama personer funktionshinder och behov. Författarna föreslår följande utfornming: 1. Färdtjänst - för personer med så allvarliga handikapp att de behöver dörr till dörr transport. 2. Servicelinjenät - för personer med så pass allvarliga handikapp att de inte kan klara av ett kollektivtrañksystem med större och fordon, längre hållplatsavstånd stressen i samband med bussfärden. själva 3. Ordinarie kollektivtrafik med serviceinriktade åtgärder och vissa tekniska förändringar på fordonen för personer med lättare uttalade de handikapp men så pass att innebär att klara den traditionella svårigheter kollektivtrafiken.

Bakgrunden till är konstaterandet att det förslagen - dels finns en stor grupp i samhället, ca 5 % som har bedömts ha så stora att de kollektiva problem använda färdmedlen att de har beviljats färdtjänst, - dels att det finns en mycket större grupp, åtminstone 10 % av befolkningen som har stora svårigheter att klara av (den kollektivtrafiken. vanliga)

Utvecklingen av i landet servicelinjer övriga

Det nästan år innan Borås fick dröjde fyra servicelinjer efterföljare i landet. startade Helsingborg en linje hösten 1987. Därefter har antalet orter ökat snabbt. tabell Följande belyser befintliga och planerade system enligt TFB-rapport 1989:8, Servicelinjer i Sverige.

-

Trafikstart befintliga system

1983 Borås; 1987 Helsingborg; 1988 Malmö, Karlstad, Kinna, Umeå, Nacka, Stockholm/Hökarängen, Gävle, Eskilstuna,

Härnösand; 1989 Mölndal, Östersund, Falkenberg, Partille.

-

Trafikstart planerade system

1989 Falun, Göte- Kristianstad, Sundsvall, Varberg, Vetlanda, borg; 1990 Borlänge, Enköping, Karlskrona, Linköping, Luleå, Lund, Norrköping, Nyköping, Uppsala, Västerås, Örnskölds-

vik; Åtvidaberg,

1990/ 1991 Motala, Skara, Växjö-startpunkt ej

bestämd, Örebro-igångsättning ej bestämd.

356 Färdtjänst

Av tabellen att 15 kommuner hade etablerat serviceframgår medan 22 för start inom ett par linjer 1989 stycken planerade år. i inte hur många linjer som Uppgifterna rapporten anger avses per kommun. års till länens Av en enkät från 1989 handikapputredning kommunforbund att även planeras eller framgår servicelinjer har startat i kommuner; Oskarshamn, Västervik, följande Skövde, Falkö-

Kungälv, Åmål, Ulricehamn, Mark, Mariestad,

och Hallstahammar. ping, Karlskoga

av effekter på färdtjänstresandet

Nya beräkningar

i en kalkyl för flera I rapporten Servicelinjer Sverige görs kommuner av en satsning på servicelinjer. Borås som for att konstruera Författaren tar utgångspunkt för av hur mycket servicelinjeresor per en hypotes beräkningar i andra kommuner vid som skulle kunna utföras några dygn av en fullt utbyggd servicelinjetrañk. (Beräkningarna framgår

bilaga 4). Av kan 15 % antas ha rörelsehinder (TFBbefolkningen Med från att meddelande 1988:42). utgångspunkt hypotesen fortca 16 % av denna rörelsehämmade grupps transportbehov utföras med kan ett framtida färdtjänstsatt måste färdtjänst, utnyttjande framräknas.

Färdtjänstresor/dygn Framtida Skillnad % Idag

Gävle - 170 - 23 750 580

Helsingborg

150 150 +/- 0 0 Härnösand - 90 - 18 Karlstad 500 410 2.400 1.250 - 1.150 - 48 Malmö 260 270 + 10 + 4 Mölndal - 30 - 6 Umeå 500 470 500 310 - 190 - 38 Östersund

Källa: TFB-rapport 1989:8, Servicelinjer i Sverige, sid. 23

Färdtjänst 357

Författaren anser att resultatet av studien bör fördjupas avseende resandeantal både i kollektivtrafiken, i färdtjänsten och vad gäller antalet fárdtjänstlegitimerade resenärer på seri de olika kommunerna, för att förbättra säkervicelinjerna heten i studien.

Arman anpassad kollektivtrafik

Handikappanpassningen av kollektivtrafiken i övrigt redovisas i transportrådets rapport (1990:3), Handikappanpassning av kollektivtrafiken - av tio års utvärdering anpassningsarbete och förslag till inriktning under 1990-talet. har remissbehandlats. Föredragan- Transportrådets rapport de statsrådet anför i budgetprop. 1990/91:100, bil.8, att många remissinstanser framfört kritiska synpunkter när det gäller kostnaderna för På av otillhandikappanpassningen. grund fredsställande avseende bl.a. kostnader och tekniska underlag uttalar statsrådet att förslag inte kan biproblem rapportens fallas. Statsrådet konstaterar därutöver bl.a. att kunskapen om brukarnas erfarenheter är begränsad och att det är anatt få ytterligare klarhet i resenäremas på handigeläget syn kappanpassningen inför kommande arbete med föreskrifter om tekniska hos fordon, terminaler och närmiljö och åtgärder om från sida. För utvärdering driftsåtgärder trañkföretagens av ur brukarsynpunkt avser statshandikappanpassningen rådet att återkomma till med förslag att transportregeringen forskningsberedningen skall genomföra denna utvärdering. Det är angeläget för oss att kommentera transportrådets mot av i transportsituationen för rapport bakgrund problem med funktionshinder och med i anpersoner utgångspunkt svars- och finansieringsprincipen. för till anpassningsar- Transportrådet redogör bakgrunden 1975:68) för anbetet; HAKO-utredningens (SOU ramprogram passning av kollektivtrafiken, 1979 års trafikpolitiska beslut 1978/79:99), lagen (1979:538) om handikappanpassad (prop. kollektivtrafik och de föreskrifter för olika som har trañkslag utfärdats av samt 1988 års betransportrådet trafikpolitiska slut (prop.1987/88:50). framhåller att statsmakterna i 1979 års tra- Transportrådet beslut valde att bedriva arbetet med handikappanñkpolitiska

358 Färdtjänst

passningen att prioritera generella som skulle genom åtgärder komma så stora grupper tillgodo som möjligt. Transportrådet konstaterar att - en allmän har höjning av tillgängligheten skett av färdmedlen, - for svårigheterna de gravt forflyttningshandikappade kvarstår, de tekniska forbättringarna/hjälpmedlen for att få avsedd verkan måste med kompletteras kunskap om förflyttningshandikappades situation hos den servicepersonal som arbetar i transportsektorn, - hela reskedjans utformning måste vara anpassad for att de tekniska färdmedlen skall kuima användas av handikappade.

För människor med mer omfattande forflyttningshandikapp har det, enligt inte skett En rådet, några större förbättringar. fullständig tillgänglighet till de kollektiva färdmedlen, dvs. plana insteg, lyftar eller ramper vid alla färdmedel och alla knutpunkter/anhalter såsom terminaler, busshållplatser, järnvägsstationer etc. har hittills inte kuxmat genomföras. För de gravt forflyttningshandikappade är bristerna i den totala reskedjan hemmet fardmedel - slutmål alltför stora. För dem har hittills andra lokal lösningar erbjudits; färdtjänst, riksfärdtjänst och egna speciellt handikappanpassade bilar. Pransportrådet redovisar mål for den fortsatta anpassningen av kollektivtrafiken. Rådet framhåller att under 1990-talet är det nödvändigt att ytterligare steg tas mot en tillgängligare kollektivtrafik. När det gäller fárdmedlen kan det viktigaste målet sammanfattas i orden plant insteg. I kombination med en helhetssyn på kollektivtrafiken där anpassningsätgärderna samordnas till en användbar helhet är detta, enligt rådet, nyckeln till en kollektivtrafik som är tillgänglig for stora rörelsehindrade och som blir enkgrupper personer samtidigt lare och att använda även for dem som inte är smidigare rörelsehindrade. Vi delar transportrådets synsätt i (1990:3) att rapporten av kollektivtrafiken - busanpassningen spårbunden trafik, och - skall och vidareutvecklas sar, flyg fartyg fortgå under 1990-talet. Målet for oss när det kollektivtrafiken är en gäller kollektivtrafik for alla. Vi delar också ståndtransportrådets

359 Färdtjänst

punkt att trañkhuvudmännen måste ta sitt ansvar att utveckla handikappanpassningen och vara beredda att ta de kostnader som detta för med samt att måssig trañkföretagen te ta sitt ansvar och driva än i anpassningen väsentligt längre dag. Enligt vår mening är ett sådant förhållningssätt liktydigt med ansvars- och och ñnansieringsprincipen utredningens långsiktiga mål att flertalet människor skall kunna använda kollektivtrafiken för sina resor. På några punkter vill vi kommentera transportrådets rapport. Målet för den interregionala tågtrafiken är, enligt transportrådet, att rullstolsbuma enkelt skall kunna komma och på av alla tåg, åtminstone i en i varje Ett delmål är vagn tågsätt. att alla åtminstone skall ha fullt Intercity-tåg en vagn som är tillgänglig för rullstolsburna. Den som hittills har satsning

orts är att fem byggts om och har samt att 38

vagnar lyñ; vagnar med lyft har beställts för leverans inom ca ett år: Det innebär enligt vår en nivå än det mening väsentligt lägre delmål som Problemet i transportrådet anger. här, liksom fråriktlinjer for andra är att mål ställs utan ga om trañkslag, upp att en tidsdimension Vi menar att SJ mot anges. bakgrund av ansvars- och ñnansieringsprincipen måste öka sin kapacitet väsentligt när det gäller med och att ett vagnar rullstolslyft tidsschema för denna under 1990-talet skall utbyggnad anges. När det gäller regional tågtrafik som anger transportrådet att skall konstrueras med utgångspunkt tågen plant insteg. Problem med drivpaket under som en del i golven tågens konstruktion och därtill varierande medför plattforrnshöjder att blir för att åstadkomma full ramper ofrånkomliga tillgänglighet. Här menar vi att utöver i nyinvesteringar regionaltåg som har instegsmått som motsvarar plattformar med svensk standard (580 mm), en av måste utveckling ramper komma till stånd under 1990-talet som gör alla regionaltåg tillgängliga innan det seklets nya ingång. Ilransportrådet anför att tätortstrañken innebär krav på snabbhet vid pâ- och medför tidsavstigning. Rullstolslyitar krav som inte passar i sådan trafik. Det ideala är därför att ha ett i tätortsbussar. bussar med plant insteg Utvecklingen av en golvnivå på 320 mm kombinerat med en möjlighet att sänka bussen drygt 100 mm vid hållplatserna ger ett i det närmaste plant insteg med en obetydligt upphöjd plattform. Enligt vår

360 s0U 1991:46 Färdtjänst

mening är lågbusstrafik, tillsammans med servicelinjer där sådana det mest spännande och mest verkningsñilla passar, sättet att ordna den kollektiva tätortstrafiken sett ur både och synvinkel. En sådan uttrafikpolitisk handikappolitisk trafiken kombinerat med till ombordveckling av möjligheter av rullstol, för sittande i rullstol tagning utrymme personer och säkerhet genom stödbälten och fastanordningar (föreskrifter om etc från 1989 års bussmodeller) ombordtagning gäller innebär i en kollektivtrafik för alla. Även här verklig mening dock att tidsdimensionen måste Både gäller uppmärksammas. med tanke i allmänhet och funktionshindrade på befolkningen i är det att alla i den kolsynnerhet viktigt nyinvesteringar lektiva tätortstrafiken om och att en följer linjen plant insteg i detta avseende kommer till stånd tidigt verklig omvandling under 1990-talet. I om till och från och i anslutning till färdfråga miljöerna medlen behöver också ske. i förbättringar Riktningsgivare asfalt och för synsvaga, i trottoarstenbeläggning avfasningar kanter vid övergångsställen för rullstolsbuma, ljudsignaler vid och för är exempel övergångsställen korsningar synsvaga som behöver komma till stånd i en ökad utsträckpå åtgärder Flera huvudmän berörs av i Vi ning. tillgängligheten miljön. delar transportrådets syn att dessa huvudmän statliga verk, trafikhuvudmän och kommuner - skall ta ansvar fullt ut för miljöfrågor inom deras respektive fögderier. Sedan den 1 januari 1989 omfattas även beställningstrafik av om kollektivtrafik. Till och med lagen handikappanpassad 1991 års modeller gäller transportrådets föreskrifter enbart bussar i När det bussar i långväga linje- och linjetrafik. gäller beställningstrafik är det tekniskt svårt att åstadkomma så att man närmar Kravet på tilllåga golv sig plant insteg. måste därför lösas med lyftar. I ett första steg är gänglighet att kräva att bussar i interregional det, enligt rådet, rimligt trafik förses med och att föreskrifter införs om detta. Vi lyft med rådet att så skall ske från 1993 års modeller samtycker med gränstid för äldre bussar 4-5 år senare. Föreskrifter som i utrikesfart saknas. Det kan gäller flyg t.ex. innebära att inte finns. handikapptoaletter I finns särskilda för rullstolar. Orsainrikesflyg inga platser ken är inte tekniska problem att placera och sätta fast rullstolar i Istället är det tidsförluster flygplan. enligt flygbolagen

Färdtjänst 361 s0U 1991:46

och därav som är skälet. Försök pågår ekonomiska problem med till som inte har nosbryggor. Några rullstolslyft flygplan har man emellertid för flygbranschen acceptabla lösningar av så kostännu ej funnit. Bårtransporter anses flygföretagen for ta bort att samt i form att tidsforluster att vanliga platser, blir relativt sett Transambulansflyg eller bårtaxi billigare. för av rörelsehindrade fram och portstolar transport personer och stol finns men däremot inga särtillbaka mellan entré skilda stolar som är för med funktionsanpassade personer finns stolshinder. Inte heller någon utveckling angående att de kan innebära konstruktioner trots vanliga platserna för enskilda. De som finns att göra väsentliga besvär problem även till en kollektivtrafik för alla när det gäller tillflyget under gänglighet måste, menar vi, ges ny uppmärksamhet 1990-talet. Särskilt borde stolskonstruktioner utvecklas som kan individuella behov hos personer med funktionstillgodose hinder. med omfattas av föreskrifter om handi- Inrikesfart fartyg Motsvarande inte for i interkappanpassning. gäller fartyg förhållande vår benationell fart. Detta kan, enligt mening,

höva ges uppmärksamhet. Vi att kollektivtrafiken skall anser sammanfattningsvis alla och att i sin rapport inte vara en trafik for transportrådet det i målen för trañgår tillräckligt långt när gäller precision kens Under menar vi, måste anpassning. 90-talet, anpassså att allt fler av funktionsningsarbetet förstärkas grupper hindrade kan använda kollektivtrafiken. För att nå detta mål aktuellt att om ansvars- och kan det eventuellt bli lagstifta Till detta och de ekonomiska konsefinansieringsprincipen. kvenserna härav återkommer vi i vårt nästa betänkande.

11.8 Mål for färdtjänsten

när det gäller färdtjäns- Utredningens övergripande problem for med omten är att förbättra denna den grupp människor helt beroende av att åka fattande funktionshinder som är med taxi eller med specialfordon. färdtjänst, antingen av med tanke på denna grupp Förbättringar färdtjänsten i mål som dels svarar mot kraven om full kan specifiseras

362 Färdtjänst

delaktighet och jämlikhet och dels är att möjliga relatera till de aktuella regelsystem som tillämpas i kommunerna. Full och delaktighet jämlikhet innebär, enligt vår mening, att funktionshindrade skall tillförsäkras samma villkor när det och gäller resor möjligheter att förflytta sig som medborgarna i gemen har i den kommun och det län där den enskilde funktionshindrade bor. Som den framgått av tidigare redovisningen är det i första hand villkoren för specialfordonsresenärema som behöver förbättras . Bl.a. måste förbeställningstidema minska och resandet kunna ske under samma tider på dygnet som resor med taxi. För både specialfordon och taxi också gäller att egenavgifterna behöver sänkas till nivån för kollektivtrafiktaxan och att resandet bör till att omfatta hela utvidgas länet. Mot av redovisade fakta bakgrund i de föregående avsnitten och i vårt

kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) samt med

hänvisning till den betydelse som goda möjligheter att förflytta sig har för den enskilde när det känslan frihet gäller av och oberoende, föreslår vi att mål följande ställs upp för färdtjänsten och den enskildes resande. Trafikform: Färdtjänst skall komplettera kollektiva trafikmedel, möjligheter att gå och cykla osv. Resors antal: Något tak i antal skall högsta resor i princip inte förekomma, men resevolymen skall vara skälig i förhållande till andra medborgares resemöjligheter i kommunen och inom länet. Resors längd: Resor skall kunna ske i såväl kommunen som inom länet. Resors tidpunkt: i

Någon begränsning resors tidpunkt under

dygnet skall i princip inte förekomma. skall Resemöjligheter eftersträvas som motsvarar förhållandena för medborövriga gare i kommunen och inom länet.

Förbeställning: Förbeställningstiden för taxi och specialfor-

don skall inte vad som med teknik överstiga god kan anses vara rimligt för samordning av transporterna och vad som kan gälla övriga medborgare i kommunen och inom länet. Beställning skall i den som i utsträckning är möjlig län och kommuner kunna ske runt för dygnet både taxi- och specialfordonsresor. Vid skall information beställning om resans start- och ankomsttid kunna till ges färdtjänstresenären. Resenären skall hämtas vid angiven tidpunkt.

soU 1991:46 Färdtjänst 363

för resenären skall inte överstiga Egenavgifl: Egenavgifien kollektivtrafiktaxan i lokal- och länstrafiken. avgift skall tas ut för ledsagare. Avgift ledsagare: Ingen Medresenär: Barn till skall kunna åka färdtjänstresenären med de villkor som för resande med kolenligt gäller vanligt lektivtrafiken.

Motiv för de föreslagna målen

Vi menar att ett förverkligande av de formulerade målen innebär att den enskilde brukaren av färdtjänst tillförsäkras en och flexibilitet i transporthänseende som väl svarörlighet rar mot de mål och kvalitetskrav som formulerats i kapitel 4 i betänkandet. En överensstämmelse nås mellan funktionshindrades och icke-funktionshindrades resmöjligheter. Motiven för de föreslagna målen skall redovisas. I att färdtjänst Tnafikform: socialtjänstpropositionen anges är en specialform inom kollektivtrafiken och att den inte bör ses som en fristående service. Socialstyrelsen å andra sidan anför i allmänna råd 1985:8 följande:

mfärdtjänsten i alla sammanhang skall jämföras med allmänna färdmedel kan medföra egendomliga konsekvenser. Den som är beroende av att resa med specialfordon bör rimligtvis få göra det även på kvällen och även om kollektivtrafiken inte går. Färdtjänst kan därför inte helt jämställas med kollektiva trafikmedel. Den måste även ersätta de möjligheter att gå, osv som människor utan funktionsnedsättningar har. cykla (Socialstyrelsen, Allmänna råd 1985:8)

Orsaken till att som trafikform uppmärksamfärdtjänsten ges är att det mer betraktelsesättet fortfarande inte het, generösa överallt i landet och att därtill risk finns att ett tillämpas sådant kan komma att luckras som en konsekvens synsätt upp av finansiella i kommunerna. svårigheter Det är för oss att betona att färdtjänst både skall angeläget ersätta kollektiva trafikmedel, att gå och cykla möjligheter samt i viss utsträckning egen bil. Resors antal: Flertalet kommuner tillämpar ett obegränsat antal resor i den kommunala färdtjänsten.

364 Färdtjänst

Vi anser att frånvaro av i antalet resor är begränsning viktig med tanke på den enskildes upplevelse av oberoende och frihet och for att behov möjligheten förverkliga som följer av den personliga situationen. tak skall därför i Något högsta princip inte förekomma, men skall vara i resevolymen skälig förhållande till andra i kommumedborgares resemöjligheter nen och inom länet. Resors Som redovisats i avsnitt finns färdlängd: tidigare tjänst i alla kommuner och inom dessas geografiska gränser. En som omfattar län finns bara i Österfärdtjänst Stockholms, och Gotlands län. Initiativ till götlands en länssamordnad färdtjänst finns i ett län. ytterligare par Genom att inte mer än färdtjänsten undantagsvis är samordnad länsvis, har färdtjänstresenärema en väsentligt sämre resesituation än kollektivtrafikresenärer i I vår tid övrigt. sker resor över och mellan kommungränser flyttningsrörelser kommuner i en helt annan omfattning än Samhällstidigare. planeringen har skapat regionala centra av olika dignitet. Detta här kommersiellt påverkat lokaliseringen av utbud, men också av kulturinstitutioner som t.ex. länsmuséer, länsteatrar, länsbibliotek och olika andra slag av sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Det är att man mycket vanligt pendlar till en i en annan kommun och kanske arbetsplats då bygger upp sociala kontakter i denna andra kommun. Det är likaså mycket vanligt att man har barn eller andra anföräldrar, höriga bosatta i en annan kommun än där man själv bor. Föreningar, inte minst handikappföreningar, omfattar ofta mer än en kommun. Dessutom har alla folkröpraktiskt taget relseorganisationer och politiska inte bara loorganisationer kala, utan också länsbaserade föreningar. Riksfärdtjänst finns som etablerad verksamhet sedan 1984 för personer som till följd av ett svårt handikapp måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Andelen riksfärdtjänstresor som sker inom länet varierar från år till år mellan 25 och 30 %. Riksfärdtjänstens målgrupp är ungefär 25 000 personer, dvs knappt 6 % av antalet legitimerade för kommunal färdtjänst. Det förhållandet att 94 % av dem som är för legitimerade kommunal färdtjänst inte har tillgång till riksfärdtjänst, döljer sannolikt ett stort icke resbehov. tillgodosett Det är inte att enbart har kommunal rimligt personer som färdtjänstlegitimation, skall hindras att delta i en rad sam-

Färdtjänst 365 sou 1991:46

aktiviter som förutsätter regionalt resanhälleliga och sociala tillfredsställande att som tillhör de. Det är inte heller personer skall behöva ett särriksfardtjänstens målgrupp gå igenom och söka för att be-

skilt ansökningsförfarande riksfärdtjänst

andra som bor ett fåtal söka anhöriga eller viktiga personer mil bort eller för att delta i sin lokala förenings aktiviteter,

bevista länsteatems föreställningar eller liknande.

överta” resor inom Utöver funktionen att riksfardtjänstens länssamordnad i länet skulle, enligt vår mening, en färdtjänst

alla innebära en förbättring av transportsituatiolän väsentlig för som idag saknar nen och därmed jämlikheten personer till för sina resor eller som är beroende av alternativ färdtjänst tid och att ombesörja transoch vänners goda vilja släktingars

porter. i resors finns i dag Resors tidpunkt: Begränsningar tidpunkt

landets SCB var t.ex. endast undantagsvis i kommuner. Enligt runt i 260 av service med specialfordon tillgänglig dygnet

landets 284 kommuner år 1989.

Användare av färdtjänst skall enligt vår mening ges samma med från behov som andra att resa utgångspunkt möjlighet situation. Frånvaro av tidsmässiga restriktioner och personlig särskilt för funktionshindrade persobedöms som viktig yngre är också frekvensen av färdtjänstrener. Erfarenhetsmässigt i förhållande till antalet resor under sor efter kl 18.00 låg i resors tidpunkt under dygnet dagtid. Någon begränsning i inte förekomma. Resemöjligheter skall skall därför princip förhållandena för medboreftersträvas som motsvarar övriga

i kommunen och inom länet. gare 44 kommuner förbe- Förbeställning: Enligt SCB tillämpade

av taxifordon och 211 förbeställning av specialfordon

ställning fanns om förbeställ-

år 1989. I fråga om specialfordon regler

i 32 kommuner, beställning en samma dag som resdagen ning i 164 kommuner och två eller flera dagars dag före resdagen förbeställning i 15 kommuner. i en majoritet Vi anser att dessa långa förbeställningstider måste radikalt. Den nuvarande av kommunerna nedbringas av beror enligt situationen angående beställning specialfordon till effektiv av vår bl.a. på att strävan en användning mening rationell av resenärerna i förhållanfordon och en samordning och resefrekvens, medför en låg de till resenärernas antal fordon och därmed långa förbedimensionering av antalet att i många ställningstider. Ett annat skäl är specialfordonen

366 Färdtjänst sou 1991:46

kommuner är upptagna av återkommande planerade grupptransporter: Spontant beställda resor försvåras därmed. Möjligheter till förbättringar bör vår i enligt mening första hand kunna ske genom och teknisk organisatorisk samordning mellan kommunala och andra huvudmän. Genom en sådan ökar samordning underlaget för resor med både taxi och specialfordon liksom möjligheten för huvudmännen att tillgodogöra sig datorstöd i den tekniska I de samordningen. kommuner och län där datorstöd används eller förväntas komma att användas - t.ex. Malmö, Helsingborg, Borås, Göteborg,

Linköping, Norrköping, Hallands län, Östergötlands län och

- Örebro län har dessa en prestanda som medger samordning inom en tidsram av 15 minuter - 1 timma. Målet, att

förbeställningstiden för taxi och specialfordon inte

skall vad som med teknik överstiga god kan anses vara rimligt för samordning av transporterna och vad som kan gälla övriga medborgare i kommunen och inom har sin länet, utgångspunkt i de nämnda Vi prestationerna. är emellertid medvetna om att mål som avser

förbeställningstider på en timma eller

kortare tid för specialfordonsresenärer, måste ses som långsiktigt med tanke på många kommuner och län. Etappvis förbättringar måste därför accepteras. En sådan etapp kan t.ex. vara en från övergång två dagars forbeställningstid till en dag och vid ett senare tillfälle en ny etapp där tiden minskas ytterligare. Det som är ur vårt väsentligt perspektiv är att förbättringama sker så snabbt som så att möjligt jämställdhet kan nås i resevillkoren mellan funktionshindrade och personer medborgarna i övrigt. Möjlighet att i resa under alla princip dygnets timmar och en

förbeställningstid som successivt krymper till en timma

eller kortare tid, förutsätter att beställningscentralema genom mellan eller samordning huvudmän på annat sätt kan bemannas runt. dygnet Vi ser det som att information viktigt om resans start- och ankomsttid kan till i ges fardtjänstresenären samband med beställning. Likaså vill vi betona vikten av att resenären hämtas vid angiven tidpunkt. Egenavgift: Egenavgiftzens storlek har berörts under avsnitten 2 och 4. I det senare avsnittet har framhållits att skillnaderna i avgiftssättning är stora, att nivån på avgifterna har höjts under 1980-talet och att trenden visar på ytterligare

Färdtjänst 367

I vårt 1990:19) anökningar. kartläggningsbetänkande (SOU alltfler kommuner tar ut 25 % eller mer av reskostnages att den. Den aktuella nivån samt tendensen att avgifterna ökar innebär avsteg från de riktlinjer som har beslutats av regering och riksdag. I samband med år 1974 om att införa det regeringsbeslut nuvarande statsbidragssystemet erinrade föredragande statsrådet (prop. 1974:141 s. 18) att den dåvarande handikapputi sitt betänkande (SOU 1970:64) föreslagit att färdredningen borde motsvara avgiften för färd med allmänna tjänstavgiften Ett motsvarande uttalande av

kommunikationsmedel. ordes

statsrådet i 1979/80:1 s. 289). socialtjänstpropositionen (prop. Vår mot den bakgrunden och ur delaktighetsbedömning och är att i färdtjänsten inte jämlikhetssynpunkt egenavgiñen skall taxan i lokal- och länstrafiken. Färdtjänst inneöverstiga bär en dörr-till-dörr service som för en icke-funkvisserligen tionshindrad kan innebära en kvalitet än person sägas högre den som kollektivtrafiken Sett i relation till att färdger. tjänstresenären saknar de alternativ som den icke-funktionshindrade har, måste dock fárdtjänstens dörr-till-dörr funktion bedömas annorlunda. I det fall en fárdtjänstberättigad har behov Avgiñ ledsagare: av för att kunna anser vi att ledsagaren ledsagare förflytta sig skall kunna färdas kostnadsfritt med fordonet. medresenär. När det barn till färdtjänstresenä- Avgift gäller det vår att dessa skall kunna åka med de rer är mening enligt villkor som gäller för vanligt resande med kollektivtrafiken.

11.9 Målens effekter i en modellkommun

i detta avsnitt är vilka ekonomiska effekter ett genom- Frågan förande av målen i avsnitt 11.8 kan få i landets kommuner. När svar söks visar det sig att det saknas både data på frågan och användbara modeller som kan klarhet beträffande skapa effekterna. För att få svar måste därför egna antaganden, beräkningar och tolkningar göras. En bedöms vara att definiera en memöjlig väg till analys delkommun i landet det service och och att när gäller avgifter successivt av målens effekter i förhållande till göra tolkningar denna medelkommun.

368 Färdtjänst

Variationer mellan kommuner föreligger i förnaturligtvis hållande till en i första hand konsemedelkommun, som en kvens av skillnader i ett antal tröga” faktorer (parametrar) som 0 kollektivtrafikens i förhållande till och utbyggnad orts- bebyggelsestrukturen O och situation befolkningens demografiska sammansättning angående hälsa och funktionsnedsättningar 0 kommunens skattekraft och finansiella förutsättningar, 0 storlek och inklusive statsbidragets utformning takregelns effekter.

Någon analys av dessa variationer skall inte göras. Här förutsätts att bl.a. de samlade kan statsbidragen korrigera för variationer som är reala och inte av lokal policykaraktär (se avsnitt 11.2). Avsnittet inleds med en definition av variablema för färdtjänsten i en medelkommun. Därefter med görs tolkningar utgångspunkt från var och en av variablema. och Antaganden sifferuppgifter redovisas bara i den som behövs för omfattning att kunna följa resonemanget. i Detaljerade beräkningar ges en separat bilaga (bilaga 4).

En genomsnittskommun

Vi antar att en i sin genomsnittskommun landet, på grund av situation i de faktorerna har för sina tröga följande regler variabler (LTH i kommuner - en 1987, Färdtjänst uppföljningsstudie; Kommunförbundet Malmöhus 1989, Färdtjänsten i Malmöhus SCB Statistiska län; 1990, meddelanden, Färdtjänst 31 december 1989). Resors antal: i antal resor: Inga begränsningar Resors längd: 40 km från bostaden. Resors tidpunkt: Inga begränsningar under för taxi dygnet eller specialfordon. Samordning: Samordning skall ske så gott det går”. För den enskilde finns motiv till samåkning genom lägre avgift. Förbeställning: Förbeställning rekommenderas angående taxi (ej krav) och krävs angående Bespecialfordon (en dag) ställningscentral är öppen dygnet runt till taxi. För specialfor-

369 Färdtjänst

don skall ske mellan kl. innan beställning 8.00-16.00 dagen resa. Egenavgifif: Denna är 25 % av taxikostnaden. Annat avgiftssystem men motsvarande nivå finns för på egenavgiñen specialfordon. Avgift ledsagare: tas ut. Ingen avgiit

Resors antal

Erfarenheterna av en geografisk av till vidgning färdtjänsten att omfatta länet är att totalantalet resor ökar. I

Östergötland

uppgår antalet färdtjänstresor med taxi och i specialfordon länet till ca 3 % av antalet resor i kommunerna. Med från detta antar vi att de utgångspunkt nya målen innebär att antalet resor i medelkommunen inte ändras medan att resa i länet ökar antalet med möjligheten resor 3 %.

Resors längd

Uppgifter om resors med införande längd anledning av av länsfärdtjänst saknas. För att komma undan detta problem approximerar vi längd med från kostnadsrelautgångspunkt tioner i kommunal och Medelkostnafärdtjänst länsfárdtjänst. den for en färdtjänstresa i landet används liksom kostnaderna resa i

per Östergötlands länsfärdtjänst. Det konstateras att

i

genomsnittsresan Östergötlands länsfärdtjänst är 3,4 gånger

längre än motsvarande resa i en kommun. Ösgenomsnittlig tergötlands yta ställs därefter i relation till medelvärdet av samtliga läns ytor så att vår modellkommun kan sägas i ligga ett medellän. För modellkommunen i vårt medellän har vi genom beräkningarna av utökat antal resor och utökad yta for resor etablerat en kostnadsnivå som är 110 % av ursprungsnivån.

Resors tidpunkt och förbeställnjng

Effekterna av våra mål om i princip obegränsade tidpunkter för resandet, 1 timmas for både taxi och forbeställningstid specialfordon och runt i öppethållande dygnet beställningscentralen är svåra att bedöma. Som av relationen mellan framgår målen och reglerna i modellkommunen, är det i första hand en

370 Färdtjänst

av specialfordonssidan som uppskattning förändringen på måste ske. Vi antar att specialfordonsresoma behöver öka kostnadsmässigt med 75 % för fordon och Då specialfordonspersonal. resorna utgör 9 % av kommunens färdtjänstresor och kostnaden för de förra är 140 % av taxiresorna, ökar genomsnittskostnaden per resa i kommunen med 9 %. Efter till att resor skall kunna ske även hänsynstagande inom länet blir de sammanlagda kostnadsökningarna på av resors och grund tidpunkt, förbeställning beställningscentral 9,9 %. Genom så här långt har vi etablerat en kostberäkningarna nadsnivå som är 119,9 % i förhållande till den ursprungliga (110 % + 9,9 %).

Samordning

Runt i landet diskuteras eller olika av omkring prövas typer samverkan mellan huvudmän för att nå en god samordning av de samhällsbetalda transporterna. När det gäller effekterna av sådan vi från förhållanden som gäller samordning utgår Malmöhus län. I en studie som behandlar en relativt glest befolkad region i länet - mellanskåne med tre kommuner och ett sjukvårdsdistrikt - som visar att samverkan mellan görs beräkningar kommunerna, hälso- och sjukvården, omsorgsverksamheten, försäkringskassan och länstrafiken, skulle kunna sänka huvudmannens och statens kostnader för de samhällsbetalda transporterna med 12,8 %. I studien förutsätts att huvudmännen samverkar kring en gemensam beställningscentral. I brist på information o1n invånarantal och ortsstruktur i vår modellkommun, vi en med gör approximation utgångspunkt från befolkningstäthet och antar att denna är hälften av mellanskånes. Effekten av samordningen förutsätts genom detta att halveras i förhållande till den i mellanskåne. Samdock de när det ordningen påverkar tidigare beräkningarna av och personal. Istället för 75 % gäller ökningen specialfordon denna till 50 %. korrigeras ökning Slutresultatet för vår modellkommun när det samgäller blir en med %. ordning kostnadsminskning 9,6

Färdtjänst 371

Bedömningarna så här långt innebär att kostnaderna i m0dellkommunen blir 110,3 % av de kostnader vi ifrån utgick innan några beräkningar inletts.

Egenavgift

En till som motsvarar kollektivtrafikövergång egenavgifter taxan kan antas motsvara ett skifte från 25 % av bruttokostnaderna till 10-20 %. Vi antar att 16,5 % är korrekt i vår modellkommun (Se bilaga 2). En förändring av taxan kommer sannolikt att resepåverka benägenheten. Studier visar att höjningar av avgifter medför ett minskat resande medan av sänkningar avgifter ökar resandet (TFB-meddelande 1988:58). I Motala som är en av sex kommuner som under perioden 1980-87 övergått från procenttaxa (25 %) till kollektivtrafiktaxa ökade resebenägenheten med 22 % mellan 1986 och 1987. I som per resenär Ljusdal genomförde en motsvarande 1985 ökade antalet förändring enkelresor med 9 %. I Ljusdal per person gynnades personer med långa avstånd till tätorter medan motsatsen i Mogällde tala. I den senare kommunen medförde avgiftsförändringen i forsta hand att resorna blev billigare i tätorten. En delförklaring till den i Motala är att månadskort kraftiga ökningen infördes som högkostnadsskydd i samband med övergången till kollektivtrafiktaxa. I de kommunerna övriga fyra Gnosjö, Vetlanda och Karlstad - Värnamo, är effekterna, enligt författaren, inte lika tydliga. Den refererade studien saknar mätt på relationen mellan taxikostnad och kollektivtrafikkostnad. I t.ex. fallet Motala vet vi inte vad en från 25 % av taxameterkostnaden övergång till kollektivtrafiktaxan innebär. Även i detta avseende måste vi därför göra en bedömning. Vi antar att varje av taxan innebär en procentuell minskning motsvarande av antalet resor I vårt fall ökning per person. med en minskning av med % antar vi att egenavgiften 8,5 antalet enkelresor per person och bruttokostnaderna ökar med 8,5 %.

372 Färdtjänst

En summering

Allt annat lika skulle vår ekvation innebära att bruttokostnaderna ökar till 118,8 % (110,3 % + 8,5 %) av de ursprimgliga kostnaderna om våra mål genomförs utan att förutsättningarna i övrigt ändras. Utöver denna ökning skulle också en förskjutning av kostnadsandelama äga rum. Om vi antar att de ursprungliga bruttokostnaderna är 6 Mkr och att fördelningen av dessa är 40 % kommunen, 25 % för resenären och 35 % egenavgiit (från bortses) så betalar kommunen 2,4 statsbidrag takregeln Mkr, den enskilde 1,5 Mkr och staten 2,1 Mkr. Genomförs målen och bruttokostnaderna ökar med 18,8 % så blir bruttokostnaden 7,1 Mkr. blir då sådan att den en- Fördelningen skilde betalar 16,5 % av den kostnaden, dvs 1 ursprungliga Mkr medan staten betalar 35 % av den nya bruttokostnaden, 2,5 Mkr och kommunen står för återstoden 3,6 Mkr. Genomförandet av målen innebär alltså utan att förutsättningarna i övrigt ändras att kommunes egna kostnader ökar med ca 50 %. (3,6 Mkr / 2,4 Mkr)

Vad kommunen i denna situation? gör Med de mål som har som och givet en antagits utgångspunkt finansiell restriktion som innebär att varken bruttokostnaderna eller statsbidraget får öka, så har modellkommunen inte så stora möjligheter att parera den märkbara kostnadsökning som redovisats. Av det normala reaktionsmönstret vid kost- - strama åt för att få ner nadsökningar legitimeringsreglerna antalet berättigade, försämra reglerna för resornas längd, antal och eller att - återstår enbart att tidpunkt höja avgifterna strama åt legitimeringsreglerna. Vi skall titta på två situationer med åtstramning. För att nå samma bruttokostnad som skulle vår tidigare kommun behöva minska antalet berättigade med följande: Antal / (118,8 Om antalet färdtjänstbeberättigade 1,188 %). rättigacle är t.ex. 1 500, behövs en minskning ner till 1 263. I procent är minskningen av antalet berättigade resenärer ca 16 %. För att nå samma nettokostnad för kommunen som tidigare,

Färdtjänst 373

40 % av den ursprungliga bruttokostnaden, behöver antalet minska från det antagna fardtjänstberättigade ursprungsantalet 1 500 till ca 988. (1500/1,518). Minskningen blir i detta fall ca 34 %. Dessa två fall är ämnade att ge en referens till vilka nivåer på avlegitimering av personer med mindre uttalade förflyttningssvårigheter som kan bli tänkbara för att genomföra målen. och skall emellertid fort- Beräkningarna tolkningarna sätta innan korrekta effekter kan utläsas.

Antal resor vid

per person skärpt legitimering

en som är av betydelse för kostnaderna är Ytterligare fråga huruvida antalet resor per person och år ökar hos de kvarstående färdtjänstlegitimerade efter att, som i fall 1 och 2, har för dem som har mindre rörelselegitimeringen upphört och orienteringsproblem. För att belysa detta har en kommun i Skåne gått igenom samtliga legitimerade och dessas resor år 1989 inom ett av kommunens fardtjänstdistrikt och prövat vad som händer om 20 % respektive 50 % avförs till en (tänkt) väl anpassad kollektivtrafik i form av bl.a. servicelinjer. Resultatet av undersökningen är att antalet resor per person och år hos kvarstående inte ökar fårdtjänstlegitimerade när en avlegitimering och överföring till kollektivtrafiken sker av personer som har mindre problem (Se bilaga 4). Därmed

kvarstår de som orts hitintills.

beräkningar

11.10 målen för

Förverkligande

av

färdtjänsten kräver ökade satsningar

inom kollektivtrafiken

Det problem som vid en legitimering är att uppstår skärpt alternativa transportmöjligheter måste kunna erbjudas de som inte klarar att åka med den kollektivtrapersoner vanliga fiken. Alternativen till färdtjänst är, förutom bilstöd och en allmän anpassning av kollektivtrafiken enligt transportrådets före-

374 Färdtjänst

l

skrifter, särskild anpassning genom småbussar i vanlig linjetrafik och i form av l servicelinjer. Utvecklingen när det och gäller servicelinjer annan anpas- E sad kollektivtrafik har redovisats i avsnitt 11.6. Här skall en summering göras av servicelinjer och dessas faktiska och prognostiserade effekter på färdtjänsten.

En effekter

summering av servicelinjers

I avsnitt 11.7 visas att erfarenheterna av är servicelinjer entydigt positiva som alternativ for äldre och med handikappade fardtjänsttillstånd och för utan personer färdtjänsttillstånd som har

p g a förflyttningshandikapp svårigheter att klara den

vanliga kollektivtrafiken. Servicelinjer är också gynnsamma för kommun och stat i ekonomiskt hänseende eftersom servicelinjerna används av färdtjänstberättigade som alternativ till färdtjänsten. I en studie av servicelinjerna i Borås (TFB-meddelande 1988:42) bedöms de då aktuella fem linjerna ha inneburit en minskning av antalet med färdtjänstresor per år 50 000 och en avlastning av färdtjänsten med 20-25 %. En av det resultat bedömning som nås i rapporten Servicelinjer i resultatet Sverige (TFB-rapport 1989:8) är att bekräftar att som trafikeras med servicelinjer planeras noggrannt, rätt fordon och marknadsförs kan avlasta på rätt sätt färdtjänsten minst upp till den nivå som Borås-studien kom fram till. Om man tar helt ad notam och från att rapporten utgår enbart 16 % av den rörelsehämmade behöver färdgruppen tjänst vid en maximal av samt utbyggnad servicelinjer kopplar denna uppgift till noteringen (TFB-meddelande 1988:42) att 15 % av den befolkningen tillhör rörelsehämmade gruppen dessa antingen genom att har eller saknar färdtjänsttillstånd sådant men inte kan åka med vanlig kollektivtrafik, så ger detta att endast 2,4 % av befolkningen behöver färdtjänst istället för 5 % under den tid i på dygnet som servicelinjerna är trafik. Mer än 50 % av det aktuella antalet färdtjänstberättigade skulle alltså kunna klara med under sig servicelinjer servicelinjernas vilken trafiktid, vanligtvis är 9.00 18.00. Aktuella muntliga från Lokaltrafik och uppgifter Borås socialtjänsten i Borås visar att for år 1990 kan det förväntas att de

färdtjänstberättigades resande fördelar sig på ungefär 50 %

Färdtjänst 375

färdtjänst och 50 % Det innebär att drygt 200 000 servicelinjer. resor kommer att göras med servicelinjer på de aktuella tio de två till två riktiga linjerna, förstärkningslinjerna vanliga linjer samt en förortslinje. Antalet kommuner som inrättat servicelinjer var 15 stycken år 1989. Samma år 22 kommuner att planerade ytterligare etablera linjer. En enkät från handikapputredningen visar att fler kommuner därutöver planerar eller har infört servicelinjer.

Går det att dra in

färdtiänstlegitimationer?

Med ovanstående kan vi konstatera att åtminstone 20-25 % och sannolikt, för vissa kommuner, ända upp till 50 % av de färdtjänstlegitimerade, kan klara sina transportbehov under dagtid med en väl utbyggd kollektivtrafik i form av bl.a. servicelinjer. Här kan uppmärksammas att bedömningen att ca 25 % av färdtjänstens resenärer skulle kunna klara sina transportbehov med en väl kollektivtrafik framhålls i andra anpassad sammanhang än de nu refererade. I en studie, Möjligheter att delar av inom kollektivtrafiken tillgodose färdtjänstbehovet (TFB-stencil 1986:22) uttalar författarna att det förefaller finnas en relativt stor grupp färdtjänstresenärer, ca 25 % för vilka kollektivtrafiken är ett realistiskt alternativ. Detta resultat i studien nåddes i samband med undersökningar i Göteborg och Lund av hälso- och transportsituationen hos personer 65 år och äldre med fardtjänsttillstånd. Den redovisade studien noteras av statsrådet i den 1987/ trafikpolitiska propositionen (prop. 88:50). Statsrådet anför att resultaten tyder på att om busstrafiken görs mera tillgänglig för bl.a. äldre personer, som i stor anlitar finns förutidag utsträckning färdtjänst, goda sättningar för fler personer att övergå till att åka buss och att för ...ca 25 % av resenärerna, skulle dock en väl anpassad kollektivtrafik kunna vara ett realistiskt altemativ” (sid. 286). Ett som inställer vid en diskussion om att dra in problem sig legitimationer är just att transportbehovet genom servicelinjer kan tillfredsställas för en stor grupp under dagtid men inte under kvälls- och nattid. Ett annat problem är att besöksresor, jämfört med serviceresor, oftare har som målpunkter ligger utanför den egna kommunen. Med dessa problem kan det

376 Färdtjänst

konstateras att det inte går att rakt av upphäva legitimationer. För att kunna målen för dem inte har genomföra som alternativ till skulle vi därmed nå fram till slutsatsen att färdtjänst kriterierna för hel” behöver att för färdtjänst skärpas, regler partiell färdtjänst bör införas samt att bör ske satsningar på kollektivtrafiken i form av servicelinjer och annan anpassad trafik. Om vi antar att 25 % av de i vår mofärdtjänstberättigade dellkommun kan få sina transportbehov tillgodsedda dagtid genom servicelinjer och handikappanpassad kollektivtrafik i övrigt, skulle detta innebära i vårt exempel att 75 % kvarstår som till full Om vi vidare berättigade färdtjänst. antar att resbehovet under kvällar och nätter och i av utomanledning kommunsbesök, motsvarar det resbehovet hos genomsnittliga 5 % av med full så blir de båda gruppen legitimation antagandena matematiskt liktydiga med ett överförfullständigt ande till kollektivtrafiktransporter av 20 %. Den kostnad som vi har tidigare kalkylerat för färdtjänsten, 118,8 % av ursprungskostnaden minskar pga detta till 95 % (118,8% x 80%). Denna nivå, 5 % den lägre än ursprungliga skall klaras genom kommunens insatser och egna genom statsbidrag. Fördelningen som framhållits påverkas tidigare. För kommunen innebär det en ökning med 13 % och för staten en minskning med 5 % i förhållande till de kostursprungliga naderna. (Se bilaga 4)

Villkoren för anpassad kollektivtrafik

Efter förslag i om inför 90-talet propositionen trafikpolitiken (1987/88:50) beslutade riksdagen under år 1988 att avsätta 50 Mkr som ett för att stimulera engângsanslag handikappanpassningen av kollektivtrafiken utöver de krav som ställs genom transportrådets föreskrifter. har Enligt transportrådet medlen fördelats under åren 1989 och 1990. Vidare avser enligt transportrådet (rapport 1990:3) de fördelade medlen till övervägande del, ca 85 %, investeringar i färdmedel. Anskaffning av fordon för är den servicelinjer vanligaste åtgärden. Transportrådet har schablonmässigt bedömt att hälften av anskaffningskostnaden för en servicelinjebuss kan anses utgöra merkostnad för handikappanpassning. Enligt uppgift

Färdtjänst 377

från Borås Lokaltrafik är kostnaden för den mest använda Ontario ca Mkr och avskrivningsservicelinjebussen, II, 1,2 tiden 10-12 år. om statsbidrag till driften av servicelinjer behand- Frågan lades i bil. 7. Statsrådet anför att budgetprop. 1989/90:100, vissa utöver 50 Mkr för anförändringar engångsanslaget på av kollektivtrafiken bör i syfte att stimulera passning göras av och andra kollektiva lösningar. utvecklingen servicelinjer I 1990 utfärdades en om statsbidrag till maj förordning och särskilt anpassad kollektivtrafik (1990:489). färdtjänst som trädde i kraft den 1 juli 1990 lämnas Enligt förordningen, med 35 % av den del av bruttodriftskostnadema statsbidrag för soIn motsvarar andelen färdtjänstberättigade servicelinjer För lämnas som tidigare statsbidrag med personer. färdtjänst 35 % av bruttodriftskostnaderna. Det sammanlagda statsbiför och servicelinjer omfattas av takregeln. draget färdtjänst Den statsfinansiella tanken med statsbidragskonstruktionen avseende är att en avlastning av färdservicelinjerna minskar statens kostnader för denna och ger utrymtjänsten me för till servicelinjer. driftbidrag I vårt ovan ökar kommunens kostnader för färdexempel med 13 % medan det bruttobaserade statsbidraget tjänsten minskar med 5 % trots en till servicelinjer av färdöverföring ” med 25 % och en pot för partiell färdtjänsttjänstresenärer motsvarande 5 %. Utöver denna ökning av kostlegitimation naderna skulle kommunen med nuvarande statsbidragskonstruktion för förlora 35 % servicelinjer driftbidraget på per om partiell legitimafärdtjänstberättigad servicelinjeresenär tion inte skulle anses berättiga till statsbidrag för servicelinjer. I vårt förutsätter Vi dock att samtliga 25 % som avexempel från full färdtjänstlegitimation erhåller partiell legitimeras samt att berättigar till statslegitimation partiell legitimation bidrag för servicelinjer. Det som behöver bedömas är därför nivån på statsbidraget till relativt till färdtjänst. Uppgifter servicelinjer statsbidraget från Borås används och beräknas till 1,2 % av statsbidraget modellkommunens ursprungliga bruttokostnad för färdtjänsten. (Se bilaga 4) Den noterade av statsbidraget med 5 % tidigare sänkningen blir vid addition av till servicelinjer fortfarande statsbidraget ett med 1,4 %. lägre statsbidrag

378 Färdtjänst

Hur påverkas riksfärdtjänsten av länsresandet enligt våra mål?

Statens kostnader för under riksfärdtjänsten budgetåret 1989/ 90 var 82,2 Mkr. Antalet resenärer var 24.400. Om vi antar att 10 % av kostnaderna av minskar utgörs inomlänsresor, statens kostnader med 8,2 Mkr när i hela länsfärdtjänst införs landet enligt våra mål. 8,2 Mkr är % av till den 1,4 statsbidraget kommunala . Denna kan färdtjänsten procentsats avräknas statens utgifter för vår modellkommun.

Ändringen är 34,5 % -

1,4 % och resultatet blir 33,1%. (Se bilaga 4)

Det ekonomiska utfallet i

slutliga

modellberäkningarna

Det slutliga ekonomiska resultatet av blir att beräkningarna bruttokostnaderna i sin helhet minskar till 95 % av kostnaderna i att modellkommunen utgångsläget men ändå erhåller ökade kostnader på grund av den sänkta och egenavgiften övriga förbättringar för de Kommunen

färdtjänstberättigade.

ökar sina kostnader i förhållande till de kostnader som beräkningarna utgick ifrån med 13 % . Staten minskar sina kostnader med 5,4 %. I reala termer och med utgångspunkt från att modellkommunens bruttokostnad ursprungliga antogs vara 6 Mkr, skulle kommunens egen kostnad öka från Mkr till Mkr eller 2,4 2,7 med 300 000 kr och statens kostnad minska från Mkr till 2,1 knappt 2 Mkr eller med 100 000 kr. blir kost- Sammantaget nadsökningen för modellkommunen och staten 200 000 kr.

11.11 Våra slutsatser

Genom att formulera mål som kriterierna full uppfyller för delaktighet och jämlikhet inom transportområdet för personer med omfattande funktionshinder och dessa mål mot pröva reglerna i en tänkt medelkommun i ett har medellän, beräkningar kunnat göras som visar att större enhetlighet, högre kvalitet och lägre avgifter är finansiellt att möjliga genomföra. Bruttokostnadema minskar med 5 % samtidigt som de

sou 1991:46 Färdtjänst 379

bättre villkoren för de färdtjänstlegitimerade, bl.a. lägre egenmedför en för kommuavgifter, sammantagen kostnadsökning ner och stat med 3,3 %. ett flertal vilka kan Beräkningarna bygger på antaganden innehålla en viss av osäkerhet både nedåt och Med grad uppåt. tanke att har från en maximal nivå på beräkningarna utgått målen bedöms det som rimligt att de nämnda 3,3 %-en på snarast innebär en för än en för nivå. hög låg De förutsättningar som har poängterats för att genomföra i för som är helt beroende förbättringar färdtjänsten personer av till taxi- eller specialfordonsresor, avser förändringtillgång ar för personer som har mindre uttalade förflyttningshinder och som i mån kan klara sina väsentlig transportbehov genom en väl kollektivtrafik. är anpassad Förutsättningarna 0 en differentiering av fárdtjänstlegitimeringen i form av hel legitimering och partiell legitimering, 0 en avlegitimering vad gäller hel legitimering av de 25 % av det totala antalet som kan bedömas enbart ha legitimerade mindre uttalade förflyttningshinder, 0 ett överförande till och annan anservicelinjetransporter passad kollektivtrafik under dagtid av dessa 25 %, 0 en partiell fárdtjänstlegitimering av nämnda 25 % avseende kvälls- och nattider och andra situationer med särskilt besvärliga reserelationer. Därutöver förutsätts för en differentiering av färdtjänstlegitioch en av med mindre funkmeringen avreglering personer tionshinder att 0 och annan kollektivtrafik utveckservicelinjenät anpassad las till en som motsvarar transportbehoven täckningsgrad hos dem som avlegitimeras och hos övriga personer som på av har stora svårigheter att grund förflyttningssvårigheter klara vanlig kollektivtrafik.

anpassad trafik i form av bl.a. servicelinjer, för Betoningen på att kunna klara en högre målsättning inom färdtjänsten, medför behov av särskilda satsningar inom detta område utöver det driñsbidrag som införts fr o m den 1 juli 1990. statliga Idag finns ca 200 servicelinjefordon i trafik i Sverige (Borås lokaltrafik. Det 50 Mkr Muntlig uppgift). engångsanslag på som beslutade om 1988 och som fördelats under riksdagen 1989 och 1990, har till att skjuts åt utvecklingen av bidragit ge

380 Färdtjänst

servicelinjer i landet, men återstår. Av totalt mycket 284 kommuner har mellan 40 och 45 stycken hösten servicelinjetrañk 1990. Flertalet av dessa kommuner är bara i ett inledningsskede, där en eller ett För par linjer prövas. genomförande av de mål som har varit för i utgångspunkten beräkningarna detta kapitel förutsätts att 0 ett nytt kan tidsbegränsat Stimulansbidrag ges till kommunerna för kollektivtrafiken under upprustning av en övergångstid av 4 - 5 år.

Bedömning

Den fråga som kan ställas är om konsekvenserna vid en förbättring av färdtjänsten för personer som är helt beroende av denna, innebär en alltför ansträngd situation för enskilda färdtjänstanvändare och huvudmän. Att till offentliga få stånd en väl anpassad kollektivtrafik med bl.a. utbyggda servicelinjenät i alla kommuner och att kunna avlegitimera 25 % av färdtjänstens resenärer med mindre uttalade förflyttningsproblem, är naturligtvis ingen enkel fråga. Vi vill dock framhålla att dels redovisade studier att en gör det troligt avlegitimering i den omfattningen är och att dels och möjlig en upprustning anpassning av kollektivtrafiken, våra enligt bedömningar, ligväl i med den ger linje uppfattning regeringen tidigare har givit uttryck för i den trafikpolitiska propositionen (prop. 1987/ 88:50). I propositionen framhålls behovet av att ytterligare anpassa de kollektiva trafikmedlen bl.a. för att ge alternativ till personer som annars skulle vara att använda tvungna färdtjänsten. En förändring kräver en längre övergångsperiod både för att få till stånd de inom nödvändiga förbättringarna kollektivtrafiken, upprätta samordning mellan huvudmän offentliga kring färdtjänsten och annan samhällsbetald trafik och för att ge möjlighet för enskilda kommuner att hitta rätt balans mellan avlegitimering och skärpta kriterier i förhållande till nytillträdande ansökare av Vi bedömer färdtjänst. att en rimlig övergångsperiod är 4-5 år För att få med snabbare igång förändringsprocessen en anpassning av anser vi att det kollektivtrafiken, är nödvändigt att till kommunerna och Stimulansbidrag ges trafikhuvudmännen under denna Vi är medvetna övergångsperiod. om att

Färdtjänst 381

effekten den kommunalekonomiska arbete av utredningens kan komma att bli att det nuvarande prestationsrelaterade i ett sektorsbidrag baserat på behovskristatsbidraget går upp Vi vill dock starkt att även om inriktterier. understryka är att ta bort bidrag bedömer vi det ningen specialdestinerade som att kan for att stimulera ytterst angeläget statsbidrag ges till inom kollektivtrafiken under en begränsad investeringar tidsperiod. Flera har i En störmyndigheter uppgifter transportsektorn. re och ett överförande av upphandorganisatorisk enhetlighet och till trafikhuvudmännen, melings- samordningsuppgiñer vi Detta innebär inte i nar är önskvärd. någon inskränkning kommunens ansvar. Kommunen skall även fortsättningsvis ha ett basansvar för och for tillgodoseende färdtjänstlegitimering av Med vårt kommer kommunen även fárdtjänstbehov. forslag att ha ett basansvar för länsfárdtjänst. Vi har i visat att enligt de modellberäkningama färdtjänst målen kan klaras med en lägre bruttokostnad än idag, nya att de kostnaderna för kommuner och stat men sammanlagda Det är vår att det i samökar, om än marginellt. uppfattning band med ett bör beaktas att de mål nytt statsbidragssystem lämnas till i detta förutsätter samma reala som forslag kapitel nivå till och servicelinjer som idag. på statsbidraget färdtjänst Det är vidare vår bedömning att väl utformade objektiva kriterier i samband med ett kan nytt statsbidragssystem utjämna de skillnader som hos kommuner i förhållande till föreligger den modellkommun som varit utgångspunkt i de analytiska avsnitten i detta kapitel. En reform med den inriktning som diskuteras bör, enligt vår Förbättrade mål for färdmening, belysas genom forskning. kräver en anpassning av kollektivtrafitjänsten påskyndad ken. under av det ut- Uppbyggnaden övergångsperioden nya budet av kollektivtrafik är därför en angelägen forskningsupp- Människors sociala och medicinska situation och gift. i förhållande till förutsättningarna med hel transportbehov och behöver också Enpartiell färdtjänstlegitimation, belysas. vår är som rör behov och efterligt uppfattning forskning särskilt angelägen. frågan

382 Färdtjänst

Förslag

Vi har i avsnitt 11.7 betonat att anpassningen av kollektivtrafiken måste förstärkas under 90-talet. Kollektivtrafiken är enligt vårt synsätt basen i alla trafikförsörjningen för människor. Vi ser ansvars- och

finansieringsprincipen som utgångs-

punkten för och anpassningsarbetet avser att återkomma i denna fråga i vårt nästa betänkande. Utöver av den kollektiva trafiken anpassningen i allmänhet har vi fäst vid uppmärksamhet särskilt anpassad kollektivtrafik - servicelinjer och den potential som i ligger en utvidgning av denna trafik när det gäller transportservice till personer som har att klara svårigheter bl.a. större fordon och längre hållplatsavstånd. Färdtjänst är ett komplement till den anpassade kollektivtrafiken och är avsedd för personer som har väsentliga svårigheter att hand förflytta sig på egen eller använda allmänna kommunikationer. I avsnitt 11.8 har vi presenterat och motiverat de mål som vi anser bör till ligga grund för utformningen av handikappades transportmöjligheter genom färdtjänsten. Dessa mål har sedan

utort en bas för beräkningar med tanke på en ny transport-

politik för handikappade. Enligt vår bedömning innebär ett förverkligande av målen att positionerna flyttas fram avsevärt inom Den enskildes transportområdet. möjligheter till ett mer fritt och oberoende liv förändras därmed i hög grad. Med från detta utgångspunkt föreslår vi att följande mål skall utgöra den grund vilken i framtiden på färdtjänsten skall utformas. Färdtjänsten skall vara en traflkform som kompletterar kollektiva trañkmedel och möjligheter att gå, cykla osv. När det gäller resors inom längd färdtjänsten anser vi att resor skall kunna ske i såväl kommunen som inom länet. Resenärerna skall alltså ha till en tillgång länsfärdtjänst. Något högsta tak i antalet resor skall i inte föreprincip komma, men resevolymen skall vara skälig i förhållande till andra medborgares i kommunen och inom resemöjligheter länet. När det gäller resors tidpunkt menar vi att begränsningar i resor under i inte skall dygnet princip förekomma. Resemöjlig-

Färdtjänst 383

heter skall eftersträvas som motsvarar förhållandena för övriga i kommunen och inom länet. medborgare för taxi och skall Förbeställningstiden specialfordon enligt vår åsikt inte vad som med teknik kan anses överstiga god för av och vad som kan rimligt samordning transporterna i kommunen och inom länet. Vidare gälla övriga medborgare menar vi att skall, i den utsträckning som är beställning i län och kommuner, kunna ske runt för taxi- och möjlig dygnet Vi anser därtill att information om resans startspecialfordon. och ankomsttid skall kunna till resenären vid beställning ges och att resenären skall hämtas vid angiven tidpunkt. för resenären skall inte överstiga kollektivtra- Egenavgiiten fiktaxan i lokal- och länstrañken. När det gäller avgifter i menar vi att inte skall tas ut för och att övrigt avgift ledsagare barn skall kunna åka med enligt de villfärdtjänstberättigads kor som gäller för vanligt resande i kollektivtrafiken. De målen innebär en så att vi föreslagna viktig förändring en av 10 § SoL och av 35 vad föreslår komplettering § gäller för den enskilde. avgifterna Utöver detta föreslår vi att ett Stimulansbidrag på 50-100 Mkr år fördelas till kommuner och trafikper (nya pengar) huvudmän under en period av 4-5 år för att uppnå en nödvändig acceleration av förändrings- och anpassningsprocessen inom kollektivtrafiken, inklusive servicelinjer. Vi vidare att reformen inom den tekniska föreslår följs upp och samhällsvetenskapliga forskningen.

11.12 Ekonomiska konsekvenser av förslagen

Den som har med utgångspunkt från en modellanalys gjorts kommun visar att bruttodriftskostnaden för kan färdtjänsten förväntas minska med 5 % i samband med ett genomförande av förbättrade mål för färdtjänsten med tanke på personer med omfattande funktionshinder. Denna minskning av bruttodriitskostnaden utgår från förutsättningen att ca en fjärdedel av antalet med har mindre personer färdtjänstlegitimation uttalade förflyttningshinder och kan avlegitimeras från färdtjänsten i en sådan utsträckning att de utöver tillgång till en väl anpassad kollektivtrafik enbart är i behov av partiell färdtjänstlegitimation.

384 Färdtjänst

Om för modellkommunen beräkningarna appliceras på den nationella nivån och bruttokostnaderna för hela nationen, betyder en sänkning med 5 % att bruttokostnaderna minskar från 1 872,7 Mkr (1989 års till bruttodriftskostnad) 1 779,1 Mkr. Bruttodriñskostnaderna fördelar sig tre på parter; enskilda, kommuner och staten. Trots den nämnda brutsänkningen av todriñzskostnaderna med 5 % kan det antas att kommuner och stat får ökade Detta sammantaget något kostnader. på grund av att egenavgifterna sänks för färdtjänstresenärerna till samma nivå som taxan i kollektivtrafiken och att resenärerna i övrigt får bättre villkor, bl.a. ökar länsfärdtjänst, som kostnaderna för samhället. Det teoretiska - här vill vi exemplet understryka att detta bygger på antaganden och beräkningar som kan innehålla osäkerhet - visar på en mindre kostnadsökfor samhället med Vid ning 3,3 %. en generalisering till hela landet motsvarar denna Mkr ökning 61,8 ( 1989 års kostnader). När det gäller fördelningen mellan kommuner och stat av

kostnadsökningen på 3,3 %, redovisas i modellkommunberäk-

ningarna en ökning av kostnaderna på kommunsidan med 13 % och en av statens kostnader minskning med drygt 5 %. I det teoretiska har exemplet utgångspunkten för beräkningarna varit att kommunens andel av bruttokostnaderna är 40 %, att statens andel är 35 % och att den enskilde betalar 25 % i egenavgift. Med denna senare mall skulle fördelning som kostnaderna på kommunsidan (alla kommuner) öka med 97 drygt Mkr och statens kostnader minska med 35 Mkr. drygt För att få med igång förändringsprocessen en snabbare anpassning av kollektivtrafiken har vi bedömt det som nödvändigt att ett kan till kommunerna och Stimulansbidrag ges trafikhuvudmännen under en övergångsperiod av 4-5 år. Kostnaden har beräknats till 50-100 Mkr per år.

12 Hjälpmedel

Våra förslag Landstingen blir, genom ett tillägg i HSL skyldiga att tillhandahålla och finansiera för den hjälpmedel dagliga livsforingen och for vård och för alla egen behandling funktionshindrade på ett individuellt och sätt. likvärdigt Detta kan sedan med ett från kompletteras åtagande landstingen om en garanti for att den enskilde inte skall behöva vänta mer än en viss minsta tid rätt på hjälpmedel. Landstingen skall Vidare ha en för kartorganisation läggning och av dessa och sådana utprovning hjälpmedel som avser andra hjälpmedelsbehov. Landstingen kan anlita olika for producenter kartläggning och av Vilka de utprovning hjälpmedel. är skall framgå av en organisationsplan. Särskild satsning på för fritid och rekreahjälpmedel tion görs samt för grupper med särskilda behov (50- 100 milj. kr./år). Handikappinstitutet skall vara centralt kunskapsoch utvecklingscentrum for alla slags hjälpmedelsbehov och bl.a. bedriva och kompetensutveckling informationsspridning i hjälpmedelsfrågor. En person med funktionshinder skall inte behöva betala extra for det stöd och den service som erfordras (ex. hjälpmedel) for att leva i nivå med andra. Utredningen återkommer i sitt slutbetänkande till andra hjälpmedelsfrågor, bl.a. till arbetstekniska hjälpmedel och vissa ñnansieringsfrågor.

386 Hjälpmedel

12.1 roll

Hjälpmedlens

till är helt för många Tillgången hjälpmedel avgörande personer med funktionshinder och deras möjligheter att kunna delta i samhället. Handikapputredningens (HU) bärande princiskall av den framtida hjälpmedelper vägleda utvecklingen sförsörjningen. Kvalitetskrav som avser tillgänglighet, och självbestämmande, delaktighet samt helhetsinflytande och kontinuitet har inom syn väsentliga tillämpningsområden hela hjälpmedelshanteringen. Ansvars- och skall vara basen så finansieringsprincipen Alla samhällsorgan (privata som offentliga) villångt möjligt. ka Vänder till allmänheten skall vår uppfattning sig enligt tillse att kan deras aktuella service. handikappade utnyttja Sålunda bör allmänna transportmedel utformas så att de kan användas fullt ut även av funktionshindrade personer. Det också media etc. och deras for exempelvis gäller tillgänglighet synskadade och döva. Enligt handikapputredningen bör anfinansieras av anordnaren och inkluderas passningskostnader i för finansieras de sådant priset varan/tjänsten. Därigenom på sätt som i övrigt gäller for verksamheten. Detta tar emellertid lång tid att förverkliga. För att en person med funktionshinder skall kunna vara delaktig i samhället och få ett heltäckande stöd krävs därför extra, särskilda insatser inom vissa områden. Samhället måste ge stöd till individuella hjälpmedel. Vi delar dem i områden: for vård och upp fyra Hjälpmedel egen for arbete, för samt for att underbehandling, undervisning lätta den dagliga livsforingen. Med denna uppdelning finns det emellertid stödområden som faller utanför resp. kategori eller sådana som avser flera av ovan nämnda situationer, exempelvis möjligheten till anpassning av bil. Bilens särställning redan i att bilstödets och framgår dag genom organisation finansiering sker genom försäkringskassan. Bostadsanpassär en annan stödform som heller inte direkt in i en ning passar indelning som ovan. Inom bostadsanpassningsåtgärderna forekommer tekniska hjälpmedel endast i begränsad omfattning. till av bostaden behandlas i kap. 7. Möjligheten anpassning Hjälpmedel for att underlätta den dagliga livsforingen kan indelas i ytterligare två undergrupper;

387 Hjälpmedel

förbrukningsartiklar - andra hjälpmedel

För har förbrukningsartiklar staten påtagit sig ansvaret fullt ut for tre artiklar vid huvudgrupper: behövliga inkontinens, diabetes och eñer Distribution ileostomioperation. sker genom Apoteksbolaget och via finansiering socialförsäkringen. För andra avsedda hjälpmedel som är att underlätta den dagliga livsforingen liksom for vård och behjälpmedel egen handling finns ett delat ansvar. svarar för be- Landstingen dömning, utprovning, distribution och finansiering men med ekonomiskt stöd från socialförsäkringen.

12.2 och

Några tidigare utredningar riksdagsbeslut

12.2.1 Den

tidigare handikapputredningen

Den dåvarande under slutet 1960handikapputredningen, av talet och forsta hälften av 1970-talet, lade till ett grunden radikalt förändrat synsätt på handikappbegreppet och därmed också for på begreppet hjälpmedel. (Bättre hjälpmedel handikappade, SOU 1967:60 resp. Kultur åt alla, SOU 1976:20.) Utgångspunkten var principen om alla människors lika värde och kravet på jämlikhet. betonade sitt Utredningen genom arbete principerna om integrering och och normalisering slog fast handikappades rätt att leva som andra, med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Den s.k. ansvars- och ñnansieringsprincipen lanserades också som en väg att påskynda en utveckling mot handikappades delaktighet i samhället.

12.2.2 i

Handlingsprogram handikappfrågor

I det nationella i handlingsprogrammet handikappfrågor (SOU 1982:46) som utarbetades i till det interanslutning nationella behandlades och handikappåret 1981, hjälpmedel tolkfrågor i ett särskilt avsnitt. skall sam- Enligt programmet hället sträva efter att förenkla hjälpmedelshanteringen. Den som har behov av ett skall erhålla detta utan hjälpmedel

i 388 sou 1991:46 Iijälpmedel

kostnad. få det samlade och Sjukvårdshuvudmännen föreslogs fulla ansvaret för all hjälpmedelsverksamhet. Behovet av ökad information och uppföljning betonades liksom behovet av ökat stöd till och för att forskning utveckling bl.a. se till att den snabba tekniska utvecklingen i samhället också kom personer med handikapp till del.

12.2.3 Hälso- och sjukvårdslagen

Hälso- och (1982:763) är en där sjukvårdslagen, HSL, ramlag av att en hälsovarje landsting åläggs riksdagen erbjuda god och I för att förebygga, sjukvård. begreppet ingår åtgärder utreda och behandla och skador. Funktionsförbättsjukdomar rande och funktionsuppehållande behandlingar för personer med räknas också hit. behandhandikapp Hjälpmedelsfrågor las inte uttryckligen i HSL, hjälpmedlen får ses som inslag integrerade i själva sjukvårdsinsatsen.

12.2.4 Hjälpmedelsutredningen (SOU 1989:39)

1986 tillsatte den s.k. hjälpmedelsutredningen med regeringen att och analysera den dåvarande situationen uppgift kartlägga var flera olika och bepå hjälpmedelsområdet. Bakgrunden som konstaterats av handikapprörelsen, tydande problem och lade fram myndigheter landstingsförbundet. Utredningen sitt slutbetänkande hösten 1989. I detta presenteras en inöver hjälpmedelsverksamheten i landet, gående kartläggning och dess orsaker. Andra som bekostnadsutvecklingen frågor var den enskildes rätt till hjälpmedel, olika som lystes grupper behöver området samt förslag till speciell uppmärksamhet på framtida förändringar i organisation, huvudmannaskap m.m. om en eventuell lagreglering av hjälpmedels- Frågan skulle lämnas över till 1989 försörjningen ansåg utredningen års handikapputredning. i samband med Handikapporganisationerna genomförde en särskild tillhjälpmedelsutredningen uppföljning. Dålig till information, svårigheter att påverka och utöva ingång var som fördes fram. Handikappflytande viktiga synpunkter organisationernas om hur hjälpmedelsverksamuppfattning heten skulle organiseras skilde sig från utredningsmannens.

Hjälpmedel 389

De avstånd från flera av i utredningen. Remisstog förslagen instansernas reaktion var blandad. De flesta ställde sig positiva till den som utredningen genomfört. Även om kartläggning försök till analys av bristerna i hjälpmedelsförsörjningen goda hade saknade emellertid remissinstanser kon-

orts många

kreta till Regeringen har mot bakgrund förslag förbättringar. av bl a föreslagit vidgade uppgifter för Handikaputredningen pinstitutet.

12.2.5 Ändrad ansvarsfördelning inom

äldreomsorgen

Kommunerna den 1 1992 ett samlat ansvar ges from. januari för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I detta ansvar bl.a. en att inrätta särskilda ligger skyldighet boendeformer. Som en av hälso- och följd primärkommunens i detta sammanhang har kommunen också sjukvårdsansvar ansvar för att den enskilde erhåller vissa hjälpmedel. Med vissa avses i första hand hjälpmedel för den dagliga hjälpmedel samt för vård och Kommunerna kan livsföringen behandling. sitt ansvar och tillgodose enskildas behov av hjälpmefullfölja del att de befintliga landstingskommunala genom utnyttja hjälpmedelscentralerna.

12.3 Våra direktiv och till vår

bakgrunden

behandling hjälpmedelsfrågor

av

är såväl av överlevnads- som Hjälpmedelsfrâgorna avgörande av livskvalitetsskäl för personer inom vår personkrets. Vi har därför funnit det naturligt att, även om hjälpmedelsförsörjningen inte direkt är nämnd i direktiven, behandla dessa Våra direktiv att redovisa och beskriva frågor. ger uppdrag brister i insatserna till personer med handikapp samt lägga till Med en helhetssyn på handikappande förslag förbättringar. situationer menar vi att om hjälpmedel i frågor ryms uppdraget. Vi har i vårt 1990:19) funkartläggningsbetänkande (SOU nit ojämnheter i dagens organisation av hjälpmedelsförsörjningen. Dessa brister är angelägna att undanröja för vår per-

390 Hjälpmedel

sonkrets. De handlar om skillnader mellan olika handikappgrupper, bristande tillgång till i vissa hjälpmedel levnadssituationer, den enskildes och trygghet inflytande m.m. Hjälpmedelsutredningen (se ovan) uttalade även att lagstiftningsfrågor bör av

övervägas handikapputredningen.

Vi anser också att om frågan lagstiftning om och ansvar för rehabilitering och bör behandlas habilitering ej utan en sam-

tidig bedömning av hjälpmedelsförsörjningen. Ändamålsen-

liga och för varje individ anpassade hjälpmedel är en nödvändig förutsättning för att i den enskilda situationen förverkliga våra bärande Av dessa principer. skäl ser vi det angeläget att i detta betänkande behandla

hjälpmedelsförsöijningen.

12.4 Samhällets

nuvarande insatser

på

-

hjälpmedelsområdet kort översikt

Utifrån den beskrivna tidigare uppdelningen av hjälpmedel ges en kortfattad beskrivning av samhällets nuvarande insatser på hjälpmedelsområdet.

12.4.1 i den

Hjälpmedel dagliga livsföringen och för

vård och

egen behandling

Sjukvårdshuvudmannen tillhandahåller hjälpmedel för personligt bruk mot bakgrund av sitt ansvar för sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen samt enligt överenskommelser mellan staten och landstingsförbundet. Hjälpmedel betraktas härigenom som en del i vård och

behandling.

Sjukvårdshuvudmännen har således efter påtagit sig, överenskommelse med staten fr.0.m. den 1 januari 1976, ett organisatoriskt och finansiellt ansvar för hjälpmedelsverksamheten. Varje landsting erhöll i gengäld en ersättning från socialförsäkringen schablonmässigt beräknad till 22 kit/invånare och år för att tillhandahålla tekniska uppgiften hjälpmedel för den dagliga Staten skulle livsföringen. däremot ansvara fullt ut för s.k. förbrukningsartiklar. fick Samtidigt handikappinstitutet en central roll inom vad

hjälpmedelshanteringen gäller

provning, rekommendation om hjälpmedel etc., som stöd till landstingen.

Hjälpmedel 391

Nämnda överenskommelse har sedan och ifrågaförlängts varande till har räknats i de belopp landstingen upp årliga mellan staten (regeringen) och landstingen förhandlingarna för att år till 85 kr./ (landstingsförbundet) föregående uppgå invånare. Vid de senaste överenskoms att det förhandlingarna särskilda skulle upphöra fr.0.m. 1991 för beloppet per invånare att istället inräknas i den allmänna försäkringsersättningen till Samtidigt upphörde Handikappinstitutets landstingen. normerande funktion. fastställer fortsätt- Resp. landsting för vilningsvis själv reglerna hjälpmedelstilldelningen resp. ket sortiment som skall finnas. har olika s.k. centraler för Vanligen sjukvårdshuvudmännen skilda delområden syncentral, hörcentral, ortopedteknisk verkstad samt hjälpmedelscentral. De tre förstnämnda är oftast knutna till ögon-, öron- och ortopedklinik. Hjälpmeresp. delscentralen är för det mesta en verksamegen självständig het direkt under en nämnd eller direktion. I sköts den verksamheten många landsting ortopedtekniska på entreprenad. Medicinsk behandlingsutrustning/hjälpmedel handhas vanligtvis av resp. specialistklinik. ansvarar också för tolkverksamhet Sjukvårdshuvudmannen och den framtida tolkverksam-

Överväganden

om taltjänst. heten behandlas av handikapputredningen i ett komseparat mande delbetänkande. Under år 1989 uppgick landstingens kostnader enligt tillför rubricerade till 1 517 milj. gängliga uppgifter hjälpmedel kr. Hur kostnaderna mellan de olika hjälpmedelsområdena fördelar av figur 1. sig översiktligt framgår Fram till år 1991 har som ovan noterats landstingen erhållit en särskild till hjälpmedel. Under 1989 försäkringsersättning detta bidrag till 85 kit/invånare och totalt 684 milj. kr. uppgick Från denna summa avgick pengar till drift av Handikappinstitutet och upphandlingsbolag SUB Sjukvårdhuvudmännens (4z30/inv). Statens bidrag täckte 45 % av landstingens uppkostnader. Under år 1990 lämnade staten bidrag med givna 725 kr. From. år 1991 statens i den allmänmilj. ingår bidrag na till landstingen. sjukvårdsersättningen

392 Hjälpmedel

Figur 1: Inköpskostnader för 1989 fördelahandikapphjälpmedel de på olika hjälpmedelsenheter

14,5% o Hjälpmcentr behandLhjäIpm. m n Synhjälpmedel

DEEEI

2,3% Ortopedt. hjälpmedel Tolkservice Hörhjälpmedel

53,3% 22,9%

Hjälpmedel på fritiden

Handikappinstitutet har fram till år 1991 rekommenderat landstingen att inte lämna ut för och hjälpmedel sport fritidsaktiviteter.

12.4.2 Kostnadsfria

förbrukningsartiklar

Sedan 1973 finansieras behov av vissa förbrukningsartiklar vid diabetes, urininkontinens ileostomi, genom den allmänna försäkringen och regleras i § 6 lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m. Gällande sortiment rekommenderas av Handikappinstitutet. Förskrivning sker av läkare och viss annan sjukvårdspersonal till personer med funktionshinder med nämnda diagnoser. Upphandling och distribution sker via för Apoteksbolaget personer i öppen vård. Inom den slutna vården bekostas motsvarande produkter av landstinget. Kostnaden för

förbrukningsartiklarna i öppen vård var år

1990 908 vilket milj. kr., innebär en ökning med 13 % från föregående år.

12.4.3 i

Hjälpmedel undervisningen

För närvarande olika tillämpas ansvarsförhållanden för hjälpmedel i skolan och Ansvaret i barnomsorgen. för hjälpmedel skolan är

Hjälpmedel 393

i sin tur delat mellan flera olika myndigheter bl a beroende på om det eller för den gäller pedagogiska hjälpmedel hjälpmedel dagliga livsföringen.

Grundskola, särskola, gymnasieskola, högskola, statlig och kommunal vuxenutbildning

Landstingen ansvarar för personliga hjälpmedel till elever som behöver sådana i ovan nämnda skolformer medan skolhuvudmannen har ansvar för och läpedagogiska hjälpmedel romedel. Skolhuvudmannen har också ansvar för eventuell anpassav lokaler. ning

Statliga studiecirklar specialskolor, folkhögskolor,

Elever som går i statlig specialskola (t.ex. för döva) erhåller sina personliga hjälpmedel för skolbehovet via resp. skola. Det ekonomiska ansvaret åvilar från och med 1 juli 1991 Statens Institut för som fördelar medlen till Handikappfrågor (SIH) respektive skola. Resp. skola är ägare till de olika hjälpmedlen. Samma för i skolan regler gäller personliga hjälpmedel och för pedagogiska hjälpmedel och läromedel. Elevens ansvarar för hemlandsting personliga hjälpmedel utanför skolan t.ex. i elevhemsboendet och hemmaboendet. Uppgifter om aktuella kostnader har ej hittills kunnat särredovisas (SÖ). I 1990/91:82 Folkbildning föreslås proposition nya regler från och med den 1 juli 1991 avseende studieförbunden och folkhögskolorna. För elever i studiecirkel skall det nybildade folkbildningsrådet fördela medel för studieförbundens verksamhet för han-. dikappade, förutom till teknisk av studiebidraget anpassning material för synskadade och dövblinda, som fördelas av Nämnden för NV skall fördela de medel som vårdartjänst (NV). avser särskilt kostnadskrävande för persoutbildningsinsatser ner med funktionshinder i folkhögskola.

Hjälpmedel i kommunal barnomsorg

Primärkommunen är huvudman och har det ekonomiska ansvaret för till barn i kommunala hjälpmedel handikappade

394 Hjälpmedel sou 1991:46

dag-, fritids- och samt i förskola. familjedaghem Hjälpmedlen är avsedda att underlätta och vistelse i ovan nämndeltagande da verksamheter. Under år 1987 till en utgick hjälpmedel kostnad av 3,5 kr. milj. (enligt hjälpmedelsutredningen).

12.4.4 Hjälpmedel i arbetet

Arbetsgivaren skall enligt arbetsmiljölagen ta till arhänsyn betstagarens särskilda för arbete”. Det finns förutsättningar emellertid för närvarande varken någon eller lagstiftning klart utvecklad praxis för hur omfattande anpassningsåtgärder som kan krävas eller vilka som åtgärder arbetsgivaren är skyldig att vidta eller bekosta. För de 30 000 inom Samhall arbetshandikappade ansvarar däremot Samhall fullt ut för såväl som utveckling finansiering av hjälpmedel och andra åtgärder på arbetsplatsen. Arbetsmarknadsverket lämnar bidrag till i arbetshjälpmedel form av arbetstekniska eller speciella hjälpmedel särskilda anordningar på arbetsplatsen till handikappade eller till deras arbetsgivare enligt föreskrifter i förordningen (SFS 1987:409) om till bidrag arbetshjälpmedel m.m. Bidrag får lämnas 1. när en handikappad anställs, dock ej inom Samhall 2. för praktisk arbetslivsorientering för handikappade ungdomar samt för inskrivna sökande vid arbetsmarknadsinstitut.

Bidrag till lämnas med hälften den kostnad arbetsgivare av för hjälpmedlet eller som kr. anordningen överstiger 10.000 Fr.0.m. 1/7 1991 svarar för till försäkringskassan bidrag arbetshjälpmedel som avser redan anställda. -

Arbetslivsfondens

är att under en tid (4 uppgift begränsad 6 år) lämna bidrag till arbetsgivare för utgifter 1. för för med rehabiliteringsåtgärder anställda långvarigt nedsatt hälsa, 2. för för att de åtgärder nedbringa anställdas sjukfrånvaro, 3. för för bättre det inte investeringar arbetsmiljö, som åligger arbetsgivaren att göra enligt eller annan författlag ning.

Fondens stöd kan, helt eller delvis, avse kostnader för att

genomföra arbetsplatsprogram, som även kan innefatta arbetsplatsanpassningar och åt anställda. arbetshjälpmedel

395 Hjälpmedel

Försäkringskassorna disponerar fr.0.m. budgetåret 1990/91 medel till köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. De åtgärder som kassorna kan köpa är sådana som bedöms direkt erforderliga för att återföra en försäkrad i arbete. Det gäller tjänster dels för av för rehabiliteutredning förutsättningarna ring, dels för de som underlättar i åtgärder återgång arbete.

Åtgärderna

skall ingå i en för plan rehabilitering. Regeringen har i mars 1991 förelagt dels om riksdagen förslag Arbetsmiljö och dels rehabilitering (prop. 1990/91:140), om Rehabilitering och rehabiliteringsersättning (prop. 1990/91:141). Förslagen avser arbetsgivarens ansvar för att ha en och organisation fungerande rutiner för och arbetsanpassnings- rehabiliteringsverksamhet på arbetsstället, resp ansvaret för att en enskild anställd får del av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Detta innebär vidare att fr.0.m den 1 1991 skall försäkjuli ringskassorna från arbetsmarknadsverket överta ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel på arbetsmarknaden för redan anställda med handikapp. Arbetsmarknadsverkets kostnader för arbetshjälpmedel under 1989/90 till 126 uppgick budgetåret milj. kr., varav 77 % användes för redan anställda. (Sistnämnda övertas ovan enligt av försäkringskassorna fr.0.m den 1 till juli 1991.) Bidrag arbetsbiträde och näringshjälp till start av egen rörelse lämnades därutöver med 24,6 16 kr. Då resp. milj. bidragsmöjligheterna via arbetslivsfonden är relativt nya finns det ännu ej någon redovisning av dem. Kostnaderna för särskilda anpassningsåtgärder inom Samhall till 30-35 kr. åruppgår milj. ligen.

Övrig hjälpmedelsförsöijning

Bilstöd

Personer som av har på grund varaktig funktionsnedsättning väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer kan få till att skaffa bidrag bil och att densamma. Bilstödet av föranpassa handläggs säkringskassorna. delas in i ett in- Bidraget grundbidrag (ej komstprövat), ett anskaffningsbidrag samt (inkomstprövat) full ersättning för de och som eranpassningar anordningar fordras på grund av funktionsnedsättningen.

396 Hjälpmedel sou 1991:46

Bidrag lämnas till - under 65 år som är beroende av bil för att handikappade förvärvsarbeta eller utbilda med sig yrkesinriktning - under 65 år som fått bilstöd arbetshandikappade på marknadspolitiska grunder, men som efter den 1 oktober 1988 beviljats eller förtidspension sjukbidrag - i handikappade åldern 18-49 år som själva kör bilen - med barn familjer handikappade - föräldrar med barn under handikappade 18 år.

Under 1989/90 utbetalades bilstöd via med försäkringskassan 290 milj. kr. Många landsting ger dessutom bidrag till bilanpassning främst till handikappade som inte ingår i ovan beskrivna grupper- Riksförsäkringsverket planerar att under år 1991 följa upp hur det nuvarande bilstödet och om fungerat målsättningarna i författningen uppnåtts.

Ledarhundar för synskadade

Synskadades riksförbund (SRF) är huvudman för tillhandahållande av ledarhundar för synskadade. Verksamheten finansieras över statsbudgeten och har de senaste åren anvisats medel motsvarande ca 10 mkr/år.

Texttelefoner

Döva, gravt hörselskadade, dövblinda och gravt talskadade har rätt till som en telekommuutrustning möjliggör anpassad nikation. Med hjälp av texttelefon kan man kommunicera dels mellan två texttelefoner, dels mellan texttelefon och vanlig telefon via särskild Staten finansierar verkförmedlingstjänst. samheten och Televerket det arbetet ombesörjer praktiska med utrustning, installation och service samt driver den s.k. förmedlingstjänsten. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för behovsbedömning och beställning. Speciella telefoner för dövblinda förmedlas för närvarande via Även här Televerket det Handikappinstitutet. ombesörjer praktiska arbetet och staten har det ekonomiska ansvaret. Kostnaden för texttelefoner 1989/90 till uppgick budgetåret 7,8 kr. och till 33 kr. milj. förmedlingstjänsten milj. Hjälpme-

Hjälpmedel 397

bedömer det behovet av texttelefoner delsutredningen årliga till ca 500. avser att behandla och lämna för- Handikapputredningen beträffande telefrågorna i sitt slutbetänkande på grundslag val som för kommittén av ett utredningsarbete presenterades under hösten 1990.

124.6 i

Finansieringen dag

av sker i via statsbudgeten, Finansieringen hjälpmedel dag socialförsäkringen, försäkringsersättning enligt årliga sjukvårdsöverenskommelser mellan staten och landstingen, av och samt av arbetsgivare. landstingen primärkommunema kan även arbetslivsfondens medel användas. Temporärt Fr.o.m. den 1 1992 kommer via skatteväxling medel januari att överföras från till kommunerna i och med att landstingen kommunalt för äldres och boende ett ansvar handikappades införs och med detta, ansvar för vissa dagliga hjälpmedel (jfr

12.2.5 ovan). under år 1990 av nedanstående dia- Fördelningen framgår Samhällets totala kostnader för hjälpmedel uppgår ungram. till kronor. Det måste att denna gefär 3,5 miljarder påpekas är då det är svårt att få fram uppgifter redovisning ungefärlig i stödformer. som speciñcerar hjälpmedelsinsatserna samtliga Den senast redovisade används i nedanstående figuperioden rer 1989/90 eller kalenderåret 1990). (budgetåret Staten finansierar direkt via statsbudgeten bostadsanpassarbetstekniska bilstöd, vissa skolhjälpmedel ning, hjälpmedel, samt via socialförsäkringen kostnadsfria förbrukningsartiklar. Hos har hjälpmedelsförsörjningen sjukvårdshuvudmannen en stor om man ser till faktorer som volym, antal omfattning Kostnaderna fördelar sig olika involverade personer etc. på delområden nedanstående figur. Det är en bruttoredoenligt vilken får dras den landsvisning, från försäkringsersättning får avtal med staten. tingen enligt

398 I-Uälpmedel sou 1991:46

Figur 2: Fördelning av de statliga hjälpmedelsinsatserna mellan

olika stödområden Miljoner kronor (1989) 1°°° I Hörcentral Tolkcentral å aoo - E verks.

Onopedtekn.

Syncentral

E] Hjálpmcentr + medhjälpm m m

600 _

ID 400 - Å

200

O

Figur 3: Fördelningen av hjälpmedelskostnader

hos sjukvårdshuvudmannen 1989 Miljoner kronor (89-90) 1000

908 Koffa x_ s. Texttel 4-21: 57 Bilstöd

Arbete Skola Bostad

Den del av det ekonomiska ansvaret som åvilar primärkom-

munerna är begränsad och har hittills avsett ansvaret för hjälpmedel inom finns barnomsorg. Här inte någon särredovis-

ning som kan Visa storleken av dessa insatser. Vi har erfarit

att några har

landsting tagit på sig ansvaret även för detta

område.

Enligt hjälpmedelsutredningen uppskattades dessa

kostnader till kr.

ungefär 3,5 milj. (1989). Vad överförandet till

sou 1991:46 Hjälpmedel 399

(fr.o.m. den 1 januari 1992) av långvarig primärkommunerna och till äldre och och ansvar for service vård handikappade vissa i härtill kommer att innebära i hjälpmedel anslutning kostnader är inte klarlagt ännu. Av ovanstående och tabeller samt tidigare redovisad figurer att staten svarar for finansieringnulägesbeskrivning framgår en av med ca 75 % om statens bihjälpmedelsverksamheten via inräknas. Den mest frekventa drag sjukvårdsersättningen hanteringen av finns hos sjukvårdshuvudmännen. hjälpmedel Hos har vi också en flera olika landstingen fördelning på områden som var för står for stora kostnader och en forsig Landstingens kostnader för delning på många produkter. endast for produkterna) hjälpmedel (avser inköpskostnaden motsvarar 1.5 % av kostnaderna for hälso- och sjukungefär vårdsverksamheten i landet.

12.5 Brukarsynpunkter

I samband med hjälpmedelsutredningen (SOU 1989:39) orde

en undersökning av hur hjälpmehandikapporganisationerna delsverksamheten i landet ur brukarnas perspektiv. fimgerade att Studien bestod av enkäter och intervjuer. Syftet var kartbrukarnas erfarenheter och att belägga belysa hjälpmedlens for den samt att Visa konsekventydelse dagliga livsforingen for den ser av en dåligt fungerande hjälpmedelsverksamhet enskilde. användarnas beskrivningar, att Studien visade, utifrån egna ofta en for att livet skall hjälpmedel utgör grundtrygghet De vital ur flera bl a: fungera. är av betydelse aspekter, socialt - funktionellt praktiskt, - för ett liv eller en självständigare - maximal livskvalitet l identitetsmässigt psykologiskt, - medicinskt - ekonomiskt - delta i den demokratiska processen.

framkom brukarna sina Vidare att många gånger upplevde som eller mindre bra. Speciellt personer hjälpmedel dåliga

400 Hjälpmedel

med flera funktionshinder har en

bristfällig hjälpmedelsut-

En

rustning. vanlig upplevelse är också att behoven inte tillgodoses på önskat sätt. Det är också relativt att man vanligt

inte har att eller

möjlighet vågar framföra sina önskemål.

Andra som vikt den

synpunkter är av stor för framtida

hjälpmedelsförsörjningen rör den informationen

bristfälliga

om olika

hjälpmedel. Handikapprörelsens representanter i

hjälpmedelsutredningen (SOU 1989:39) avlämnade ett sär-

skilt yttrande där bl.a. framhölls:

Hjälpmedel skall ingå som en av flera av samhällets insatser för att stärka till ett bra liv förutsättningarna för människor med funktionshinder att till genom ge förutsättningar självbestämmande, aktivitet och god livskvalitet: - Rätten till skall hjälpmedel garanteras i lag Det övergripande ansvaret skall ävila staten - Tillhandahållandet skall åvila landstingskommunerna (och jämförbara landstingsfria kommuner) - Verksamheten skall vara urskiljbar med egen politisk styrning - Kostnadsansvaret skall åvila staten fullt ut - skall vara Hjälpmedel kostnadsfria för den enskilde brukaren samt alltid betraktas som ett till personligt hjälpmedel personer med funktionshinder även när det används i en hjälpsituation - skall Förbrukningsartiklar tillhandahållas kostnadsfritt till den som behöver sådana av på grund långvarig sjukdom/varaktig funktionsnedsättning, oavsett diagnos och/eller funktionsnedsättningens art. Finansiering skall som idag ske via socialförsäkringen.

12.6 den

Dagens hjälpmedelsverksamhet ur

enskildes

-

och samhällets

perspektiv några iakttagelser

Förenklad och samordnat ansvar hantering

I det nationella handlingsprogrammet från år 1982 att

angavs samhället skulle sträva efter en förenklad

hjälpmedelshante-

ring med ett samlat ansvar hos

sjukvårdshuvudmännen. Enligt vår inte enkel uppfattning föreligger någon hantering i

Hjälpmedel 401

dag genom att ansvaret är uppdelat på många. Sjukvårdshuvudmännen, arbetsgivarna, kommunerna och flera statliga myndigheter är inblandade i såväl ansvar som handläggning av Framför allt finns det åtskillnad inhjälpmedelsfrågor. en om hjälpmedelsförsörjningen, och organisatoriskt finansiellt, mellan behov i arbete och i övriga livssituationer.

Ökat

inflytande

Under de senaste åren har beslut fattats hos flera kommuner och landsting om och ökat lokadecentralisering inflytande på la nivåer: Det är beslut som kan i med en sägas ligga linje uttalad önskan om större närhet för till medborgaren hjälpmedelsverksamheten och produkterna. Det finns emellertid risker med denna nya organisation om det inte också finns klara regler och stor om Det är för att kunskap hjälpmedel. tidigt med säkerhet vilken effekt har för den säga decentraliseringen enskilde i detta sammanhang. Många hyser dock farhågor för att den skall medföra och försämrade kunskapsurtunning möjligheter för personer med stora behov av hjälpmedel.

Ökad information och uppföljning

Områdena information, vidareutveckuppföljning, forskning/ ling och utbildning är fortfarande eftersatta. Detta avser såväl enskilda hjälpmedel för individen som m.m. av den uppföljning totala samhällsekonomiska effekten av olika hjälpmedelsinsatser.

-

Behov resurser

Kommunernas och resurser har senare år landstingens på blivit alltmer ansträngda vilket självfallet också gått ut över Kraven insatser har dock vahjälpmedelsverksamheterna. på rit oförändrade eller har tillförts bl.a. stigande. Nya uppgifter tekniska hemsjukvård, ökande genom landvinningar, utbyggd antal äldre brukare etc. Det har varit svårt eller omöjligt att med minskande resurser kunna tillfredsställa nya krav.

402 Hjälpmedel

Utvecklingsstörda

Personer med begåvningshandikapp kan sällan föra sin egen talan och ställa krav. Informationen till och vårdanhöriga personal om rättigheter och om de som står till möjligheter buds har varit Behoven av har mycket bristfällig. hjälpmedel därför ett sätt. Ett annat har tillgodosetts på dåligt problem varit interna och oklarhet rörande vad som skall gränser bekostas av anslag inom omsorgsverksamheten resp. av hjälpmedelsanslaget. Dessa brister i den interna organisationen har ibland lett till att enskilda med behov av hjälpmedel olyckligtvis blivit utan eller fått dåligt anpassade hjälpmedel.

Hjälpmedel utan kostnad

I det nationella handlingsprogrammet i handikappfrågor uttalas att hjälpmedel skall vara kostnadsfria. Till detta synsätt ansluter sig även den avslutade nyligen hjälpmedelsutredningen (SOU 1989:39); dock i samma uppmärksammas utredning också möjligheten att ta ut avgifter samma sätt på som för Under de senaste 2-3 övrig sjukvårdande behandling. åren i takt med minskade ekonomiska har resurser, avgiftsfrågan diskuterats flitigt inom många landsting. Under år 1990 har för införts i avgifter hjälpmedel många landsting. Hur tas ut och storlek varierar. avgiften avgiftens Depositionsavgifter, besöksavgifter, för vissa förbrukavgift ningsartiklar, avgift för enskilda grupper av hjälpmedel, avgift för korttidsanvändning, för etc. avgift andragångsordination är exempel på olika avgifter som införts. För besöksavgifter och motsvarande gäller sjukvårdens högkostnadsskydd men den ekonomiska belastningen för vissa grupper kan ändå bli betydande.

12.7 Våra

överväganden

12.7.1 Vår

principiella syn på hjälpmedel

Väl fungerande hjälpmedel är en såsom statens förutsättning, handikappråd framhåller i en skrivelse överlämnad till kommittén, for att funktionshindrade människor skall kunna leva ett så normalt liv som Att inte kunna möjligt. exempelvis

403 Hjälpmedel

förflytta sig, att inte kunna höra, tala eller se eller omöjliggör försvårar icke funktionshindrad dagliga sysslor som för en är Bra ökar oberoendet och person självklara. hjälpmedel ökar möjligheterna till ett mer innehållsrikt liv. Detta såväl gäller enkla t.ex. avancerade hjälpmedel stödkäppar, som hjälpmedel av typen motoriserade rullstolar och datorbaserade läsmaskiner. Enligt handikapputredningens uppfattning skall hjälpmedel som en av samhällets insatser ingå för att stärka föruttill ett liv för människor med funktionssättningarna gott hinder. För människor är den insats många hjälpmedlet som förverkligar våra bärande principer om tillgänglighet, självbestämmande och ytterst den fulla delaktigheten i samhället. Hjälpmedlet kan i vissa situationer vara en för förutsättning att överleva. Det måste vara en för samhället att skyldighet tillhandahålla och för individen goda anpassade hjälpmedel till alla funktionshindrade, för att eller underlätta i möjliggöra arbete, undervisningssituationer, i den dagliga livsföringen, i fritids- och rekreationsverksamhet m.m. I skyldigheten måste också ingå att samhällsansvariga den enskilde funktionshindrade och organ ger inflytande möjligheter till reell påverkan valet av på hjälpmedelslösningar. För att detta skall kunna förverkligas behöver krav ställas på den som arbetar med den kan personal hjälpmedel att ge en professionell information av hög kvalitet. Personalen skall underlätta brukarens möjlighet att delta i beslut som rör hjälpmedlen. I dagens samhälle där den tekniska utvecklingen går snabbt, inte minst på informationsområdet, är det vår enligt uppfattning också Viktigt att bevaka att personer med funkfår till aktuella rön och tionsnedsättning tillgång kunskaper. Eftersom många system och produkter vidareutvecklas kontinuerligt måste produkterna i sin grundutforrnning få en sådan och funktion att de blir tillgängliga för utformning personer med handikapp. På detta sätt kan även komplicerade, kostsamma, och ibland för individen utpekande hjälpmedelslösningar undvikas.

404 Hjälpmedel

12.7 .2 Personkretsen och definitioner

Personer med nedsatt funktion har olika behov av hjälpmedel beroende på funktionsnedsättningens art, användningsmiljö, livssituation etc. Personer med behov av hjälpmedel återfinns i alla åldersgrupper. För enskilda inom vår personkrets är ett for att kunna överleva. hjälpmedel många gånger avgörande bestämmer också kvaliteten i det dagliga livet. Hjälpmedlen kan t.ex. till arbete. Hjälpmedel skapa möjlighet 1989:39) är ca 70 % av Enligt hjälpmedelsutredningen (SOU hjälpmedelsanvändarna (hjälpmedel för den dagliga livsforinöver 65 år. Det beror bl.a. på åldersutvecklingen inom gen) av former för vård som befolkningen, utbyggnaden nya ges i eget boende hemsjukvård, servicehus och gruppboexempelvis städer samt utveckling av nya och bättre produkter m.m. Flertalet äldre som använder har behov av dessa hjälpmedel av en nedsatt funktion efter eller i samband med en på grund skada eller De har också behov av stora insatser for sjukdom. bl.a. vård. hos en liten personlig Hjälpmedelsbehovet mycket grupp äldre fororsakas enbart av åldersrelaterade funktionsnedsättningar. Personer över 65 år relativt sett, en förhållandevis utgör, stor del av Därför måste hjälpmedelskonsumenterna. uppmärksamhet riktas mot detta område. En väl funspeciella får för denna en mycket gerande hjälpmedelshantering grupp stor betydelse både för enskilda och for samhällsekonomin. Tack vare kan bo kvar i sina välfungerande hjälpmedel många hem och leva ett efter förhållandena normalt och självständigt liv. Bland personer under 65 år som har stora funktionsnedsättningar återfinns personer som har behov av många olika och ibland komplicerade hjälpmedel. Det gäller bl.a. personer med och med begåvningshandikapp. flerhandikapp personer Vi delar uppfattning att varken hjälpmedelsutredningens sjukdomsdiagnos, skada eller den förväntade varaktigheten av ett funktionshinder skall vara for att bedöma om ett grund skall eller inte. Enligt vår hjälpmedelsbehov tillgodoses uppfattning, som beskrivs ovan (12.7.1), är det samhällets skyldighet att tillse att goda och för individen anpassade hjälpmedel tillhandahålles vid behov. Någon avgränsning inom personk- retsen funktionshindrade skall inte ske behoven av

Hjälpmedel 405

skall vara styrande. Våra överväganden beträffanhjälpmedel de får därför effekter för en vid Vi hjälpmedel målgrupp. uppfattar detta eftersom man inte bör utforma olika nödvändigt och policy för att tillgodose likartade behov. En helhetsregler syn och ett samlat ansvar tror vi dessutom gynnar samhällets effektivitet och ekonomi. omfattar ett stort antal produkter av olika ka- Hjälpmedel raktär. En och samma kan användas vid skilda funkprodukt tionshinder och i olika behovssituationer. Hjälpmedelsområdet bör därför inte definieras eller och produktgruppen produkten utan efter de behov som skall tillgodoses och det syfte som skall nås med produkten.

Mot denna bakgrund definierar vi hjälpmedel som produkter

som möjliggör eller underlättar: a) egen vård och behandling (i denna ingår även produkter som förlust av eller kroppsfunktiokompenserar kroppsdel ner eller som behövs efter en medicinsk behandlingsinsats) att ett arbete eller tar del av

b) en funktionshindrad utför

undervisning c) den dagliga livsföringen (individuellt utprovade hjälpmedel som behövs för att individen eller med hjälp av en själv annan skall kunna tillgodose grundläggande personliga behov, kommunicera med omvärlden, fungera förflytta sig, i sitt hem och i sin närmiljö, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i ett hem, gå i skolan och delta i verksamhet för fritid/rekreation); samt d) förbrukningsartiklar kan vård och i

Härutöver hjälpmedel ingå vid behandling

Dessa ser vi som en integrerad del i sjukvården. hjälpmedel och tar därför dem närmare här. Såsom vi behandlingen ej upp är också bilstödet en hjälpmedelsform. angett inledningsvis Den faller in såväl under b) som c) ovan, dess särställning markeras genom hanteringen via försäkringskassorna. Förär föremål för en särskild i den brukningsartiklar prövning s.k. (dir. 1990:04), varför vi Merkostnadsutredningen ej belyser dem närmare här. Våra förslag är enligt vår mening oberoende av denna utrednings pågående arbete. är en stödform som ligger nära hjälpme- Bostadsanpassning

406 Hjälpmedel

delsforsörjjningen och som vi berör i kapitel 7. Våra överväganden kommer här således att gälla punkterna b) och c). a),

12.8 Kortfattad

probleminventering

12.8.1 Vår och

kartläggning brukarsynpunkter

I

handikapputredningens kartläggningsbetänkande (SOU

1990:19) framkom den stora betydelsen av goda hjälpmedel. I remissvar bekräftades detta Internationellt ytterligare. sett fann vi att Sverige har en tradition inom lång hjälpmedelsområdet och en avancerad organisation for att den tillgodose enskildes behov av hjälpmedel utan kostnad. Vi har dock konstatera att till tvingats tillgången hjälpmedel präglas av stora olikheter i vårt land mellan skilda handikappgrupper. Personer med har ofta

begåvningshandikapp ex.

svårt att få sina behov Olikheter i tillgodosedda. tillgången förekommer också mellan skilda situationer i livet. Hjälpmedel for fritiden har hittills varit ett bristområde. Vi kan också konstatera att det från brukare framkommer kritik många mot väntetider och långa avgiften Detta har även styrkts i

yttrande över hjälpmedelsutredningen (se 12.5 ovan) från fore-

trädare for

handikapporganisationerna.

Vi kan notera att huvudmännen och staten under senare år satsat stora och växande resurser

på hjälpmedelsforsörjningen.

Vår visar

kartläggning på ytterligare behov av utveckling for

att i mellan klyftan välfärd handikappade och andra i samhället skall minska och försvinna. Dessa utvecklingsbehov belyser vi under två rubriker nedan (12.8.2 och 12.8.3).

12.82 Behov av sett

förändringar ur den enskildes

perspektiv

Brukarens trygghet i att få till tillgång hjälpmedel utan extra kostnader behöver stärkas. Syftet med

hjälpmedelsforsörjning-

en i detta avseende har markerats av riksdagen. Vår kart-

läggning visar emellertid att enskilda känner otrygghet och

har svårt att få inflytande över åtgärder for att tillgodose individuella hjälpmedelsbehov. Brukama också vända till olika tvingas sig organisationer

Iijälpnzedel 407

har inom och system för att få sina ett hjälpmedel. Sjukvården län delvis olika organisationer med olika ledningar och policy, arbetsmarknaden har ett annat system med (från 1/7 91) fyra olika finansiärer (arbetsgivarna, arbetslivsfonden, försäkringskassoma och länsarbetsnämnderna) och i boendesituationen kan brukaren bli beroende både av och komlandstingets munens kan vara detsamma i åtgärder. Hjälpmedelsbehovet skilda livssituationer men bedömningarna blir olika. Barn med handikapp har svårt att själva framföra sina behov och måste företrädas av föräldrar eller andra vuxna. För med ett barn uppkommer de första hjälpfamiljer handikappat medelsbehoven oftast under en period då föräldrar samtidigt måste sätta in i den situationen att ha fått ett handisig nya barn. En samordnad som den enskilde kappat organisation ger att få sina servicebehov tillgodosedda på ett ställe är möjlighet då av stort värde. människor vill numera vårdas hemma i en välbe- Många kant under livets slutskede. Detta är en speciell situation miljö med krav stor respekt för den personliga integriteten. på måste kunna lösas och väl an- Hjälpmedelsfrågorna smidigt till behov och den aktuella situationen. Ockpassat personens så i dessa är behovet stort av en samordnad lägen naturligtvis och service som kan beakta krav förändringar kompetent på av och snabbt vidta åtgärder för att behålla så god hjälpmedel livskvalitet som i ett svårt skede för den enskilde. möjligt Fritiden en del av tillvaron för alla. Att utgör viktig ge den ett innehåll betyder mycket för personlig utmeningsfullt veckling och tillfredsställelse, både för barn, unga och vuxna med och utan En välfungerande funktionsnedsättningar. hjälpmedelsförsöijning är ett viktigt medel för detta. En av handikapputredningens uppgifter är att uppmärksamma med behov. Det kan gälla svårt hangrupper speciella men också små som har särskilda behov. Vi dikappade grupper har tidigare nämnt de svårigheter att få hjälpmedel som föreför personer med flera funktionsnedsättningar, ligger personer med begåvningshandikapp mil. För att tillgodose dem krävs Ökade väl mellan olika kunskaper, en planerad samordning och ibland en särskild utformad specialistinstanser pedagogik med tanke på användarnas speciella problem och behov. Ofta ställs cckså särskilda krav utformning. på produkternas

408 Hjälpmedel sou 1991:46

12.8.3 Behov av sett samhällets

förändringar

ur

perspektiv

Behoven av förändringar inom sett hjälpmedelsområdet ur samhällets stämmer ofta med brukarnas perspektiv överens uppfattningar. Det finns även mer några specifika samhällsaspekter som vi vill ta upp i det följande. Enligt vår bör och uppfattning ansvars- finansieringsprincigälla så även när det att med tekniska pen långt möjligt gäller hjälpmedel anpassa en verksamhet så att den enskilde kan ta del av den. Vi kan konstatera att denna princip tillämpas begränsat beroende dels på bristande dels kostnakunskap, på derna och på hur de skall finansieras. Vi avser att i vårt slutbetänkande återkomma med om hur denna förslag princip kan stärkas. Oavsett detta måste redan i dag gränsdragningsproblem mellan olika myndigheters ansvarsområden etc. klaras ut. Det kan härvid övervägas om kan hjälpmedelsförsöijningen tillhöra varje huvudman som i har för övrigt ansvar åtgärder/ service till den enskilde (skola, boende, arbete etc.) eller om ansvaret kan brytas ut och samlas hos en huvudman. Vi tror inte att någon av dessa för närvarande kan linjer tillämpas fullt ut. Vi räknar med att en måste där blandning tillämpas, gränserna emellertid görs klarare än i dag. Sjukvårdshuvudmännen betraktar vanligen hjälpmedel för den som en del i och och dagliga livsföringen vård behandling har tagit ansvaret för detta område. det på sig När gäller hjälpmedel för att en anställd efter skada/funktionsnedsättning skall kunna utföra sitt arbete finns för närvarande inga tydliga regler eller skyldigheter i lag om att ställa hjälpmedel till den enskildes skulle förfogande. Enligt vår uppfattning samhället genom att stärka att ordna tekniska skyldigheten hjälpmedel på arbetsplatsen på sikt kunna minska antalet nybeviljade förtidspensioneringar (som för närvarande uppgår till 50 000 år) men framför allt kvalitativt per skapa en bättre situation för människor med Vissa i handikapp. förändringar arbetsgivarens ansvar för sina anställda och deras rehabilitering behandlas i vår (1991) i De bör kunna leda till riksdagen. viss förbättring men ansvarsförhållanden otydliga för hjälpmedel torde ändå kvarstå till stor del. Handikapputredningen har därför för avsikt att en av dessa göra fördjupad analys

Hjälpmedel 409

i sitt slutbetänkande och därvid beakta utformningen frågor av i vad rehaföreslagna förändringar arbetsgivarrollen gäller bilitering.

12.9 Våra

förslag

12.9.1 Samhällsansvar

är och komplicerat. Hjälpmedelsområdet mångfacetterat är alltifrån enkla som till Spännvidden stor, produkter gränsar konsumtionsvaror till avancerad medicinsk apparatur. Verksamheterna skall handlägga frågor av försötjningsnatur, göra individuella och ombesörja specialtillverkning anpassningar av De skall dessutom sig åt utbildning, inhjälpmedel. ägna formation och andra övergripande frågor av policy-karaktär. av stödet har olika behov vilket ställer stora krav Mottagama också på den medicinska kompetensen. på allsidiga kunskaper, Omfattande insatser behövs central, och lokal nipå regional va. vårt (12.7.1) skall samhället ha Enligt principiella synsätt att tillse att och till funktionshindrad skyldighet goda varje tillhandahålles för att eller anpassade hjälpmedel möjliggöra underlätta arbete, livsföring och deltaundervisning, daglig gande i fritid och rekreation. En konsekvent av ansvars- och finanutbyggd tillämpning dvs. att varje samhällsorgan (privat eller sieringsprincipen, som vänder allmänheten på bekostnad offentligt) sig till egen skall tillse att den funktionshindrade också kan tillgodogöra dess utbud ett med andra likvärdigt begränsar på sig på sätt, sikt behovet av individuellt Vi kommer anpassade hjälpmedel. i vårt slutbetänkande att och förslag till tillanalysera ge lämpning av ansvars- och finansieringsprincipen för vissa områden (främst transporter, media, telekommunikation). Som vi redan framhållit kan detta emellertid inte mer än marginellt ersätta behovet av individuellt anpassade hjälpmedel och en ändamålsenlig samhällsorganisation för att tillhandahålla hjälpmedel. Vi här om hur tillgången till individuella lägger förslag bör säkras och stärkas. Vi avser här närmast hjälphjälpmedel medel definitionen a) och c) ovan (12.7.2). enligt

410 Ifjälpmedel sou 1991:46

Hjälpmedel för att den funktionshindrade skall kunna utföra ett arbete b) ser vi som det största (punkten utvecklingsområdet för 90-talet. finns inom detta som Samtidigt område, framgår av vår analys ovan, de minst klara ansvarsforhållandena för individuella arbetsteknishjälpmedel. Efterfrågan på ka hjälpmedel kan vidare väntas öka främst till av en följd ökad satsning på arbetsanpassning och i rehabilitering syfte att minska och långtidssjukskrivningar förtidspensioneringar. Bättre och fler skulle vår medhjälpmedel enligt uppfattning verka till mindre utslagning och kvalitet i arbetssituahögre tionen. Ny teknik (data, laser, robotar m.m.) ger nya möjligheter. Ett växande finns hos för att utvecklingsintresse företag möta det ökade behovet. Oklarheter om ansvar och finansiering kan emellertid bromsa en sådan önskvärd utveckling. Vi ser båda våren 1991 arbetsregeringens propositioner om miljö och 1990/91: 140 o som i rehabilitering (prop 141) steg rätt riktning, men ej Vi vill därför tillräckligt långtgående. ytterligare analysera hur ansvar och skall vara finansiering ordnad för arbetstekniska Redan vi hjälpmedel. nu lägger emellertid förslag om förstärkt organisation för tillhandahållande av sådana hjälpmedel. Vi återkommer sedan till dessa hjälpmedel i vårt slutbetänkande, där vi utöver en utvärdering av effekten av riksdagsbeslut till följd av nämnda två propositioner också vill överväga en konsekvent av tillämpning ansvars- och i arbetssituationen. finansieringsprincipen

12.9.2 Lagreglering av hjälpmedel för den dagliga

-

livsföringen två alternativ

Landstingen har, framför allt sedan den s.k. sjukvårdsöverenskommelsen år 1976, med ekonomiskt stöd från socialförsäkringen och råd från Handikappinstitutet en interbyggt upp nationellt sett bred och unik Kostnahjälpmedelsförsörjning. derna för denna har vuxit enligt hjälpmedelsutredningen kraftigare än för hälso- och (fram till övrig sjukvård 1987). Härigenom har allt fler fått tillgång till grupper hjälpmedel och har för denna nya möjligheter. Landstingen försörjning olika organisationer inom och sluten vård med primärvård hjälpmedels-, syn- och hörcentraler som framträdande exempel. Trots denna utveckling har vi ovan redovisat brister.

sou 1991:46 I-ljälpmedel 411

Enligt vår mening behöver därför samhällets ansvar för att tillhandahålla hjälpmedel för den dagliga bättre livsföringen tydliggöras. Vi anser att detta ansvar klart bör i uttryckas lag. När vi behandlar för den hjälpmedel dagliga livsföringen (punkt c i vår ser vi dessa indelning) som närstående hjälpmedel för vård och a egen behandling (punkt enligt ovan). Många produkter är direkt andra utvecklas gemensamma, och utprovas av personal med likartad Brukaren har ofta kompetens. samtidigt behov av båda dessa av Vissa kategorier hjälpmedel. av dessa är vidare mindre frekventa och hjälpmedel kunskaom dem Med pen begränsad. dagens organisation av hjälpmedelsförsörjning i samhället ser vi därför behov av ett sammanhållet ansvar för båda med kategorierna (a och c innehåll enligt vår definition i avsnitt 12.7.2). Mot denna och för att den bästa i bakgrund organisationen dag finns inom landstingens hjälpmedelsverksamhet föreslår vi att ansvaret ett tydliggörs som landstingskommunalt verksamhetsansvar. Vi har övervägt om denna bör utformas lagreglering som en skyldighet för landstingen och/eller som en för den rättighet enskilde. En för vår skulle i rättighetsutformning personkrets och för ligga i med den vikt vi tillmäter sig linje hjälpmedlen som medel att förverkliga de kvalitetskrav som vi formulerat som bärande Vi finner emellertid att det inte principer. är praktiskt möjligt i att dagens samhälleliga organisation genomföra en så stor till reform förändring. Vårt förslag innebär - i vart fall i ett första en Våra steg skyldighetslagstiftning. motiv för detta är: Tillhandahållandet av för den hjälpmedel dagliga livsföringinkl. vård och varit en, egen behandling (a) och (c)) har hittills oreglerat i lag och av handlagts landstingen genom frivillig överenskommelse med staten. Vår att en genomgång visar, skyldighetslag för att tillgodose alla handikappades behov inom dessa områden på ett individuellt och och likvärdigt sätt, utan kostnad för den enskilde, kommer att ställa väsentliga krav på landstingens organisation och kompetensutveckling. Krav ställs vidare på forskning och Effekterna utveckling. härav för den enskilde och samhället bör först avläsas innan ytterligare lagstiftning övervägs. Vi har inte funnit några vägledande erfarenheter från andra länder, då lagstiftning om

412 Hjálpmedel sou 1991:46

och rättigheter beträffande hjälpmedel inte tycks skyldigheter förekomma. Det kanske motivet är emellertid svårigheten, viktigaste också i ett etiskt att en enbart perspektiv, avgränsa rättighet till vår Som redan ovan brukas i dag personkrets. framgått 70 % av av personer över 65 år. Det ifrågavarande hjälpmedel är samma organisation, i regel samma ordinatörer och samma av som kommer i till dessa som typ hjälpmedel fråga personer, oftast ej tillhör vår som till enskilda inom vår personkrets, Vidare kan vara flytande mellan hjälppersonkrets. gränsen medel som kan behövas för en kortare tid (efter exempelvis en och dem som behövs vid en funkoperation) stadigvarande tionsnedsättning. Vi finner det inte heller realistiskt i dagens samhällsekono- mi och med hänsyn till andra reformer som vi ser nödvändi- för vår att föreslå en rättigga att förverkliga personkrets som i så fall kanske skulle för närmare en halv hetslag gälla milj. personer. För att domstolarna skall kunna en eventuell rättillämpa torde det krävas en förteckning över alla tusentals tighetslag artiklar som skall kunna betraktas som adekvata hjälpmedel. Det torde i så fall leda till omfattande byråkrati och riskera att hämma ett snabbt av etc. Det är utnyttjande nya produkter också om och som skall fastställa en sådan förfråga vem, som kostnadseffekter både för landstingen och teckning, ger För den enskilde skulle det dessutom kunsocialförsäkringen. na ta tid innan ett behov slutligt kunnat i berörda lång prövas instanser. Med en finns det också risk för att de rättighetslag ojämnheter vi i har mellan olika tillgång till hjälpmedag gruppers - de De del skulle bestå i vart fall under första åren. små behov, de behoven hos flerhandikapgruppernas komplicerade med en begränsad population i landet, det eftersatta pade fritidsområdet skulle även fortsättningsvis få stå tillbaka för de stora gruppernas behov av frekventa hjälpmedel. Hjälpmedel som lättare finner producenter och forskare för att volymen blir större och ger ett mera intressant kommersiellt utbyte skulle också kunna tränga undan mindre gruppers behov. Statens och ekonomi torde på kort sikt inte möjlandstingens liggöra en volymökning för att tillgodose både de stora grup-

Hjälpmedel 413

pernas önskemål om fler och bättre hjälpmedel enligt senaste internationella och en samtidig kraitig satsning forskningsrön de mindre och eftersatta till

Överklagning

på grupperna. forkan i sådana fall leda till en fortsatt valtningsdomstol ojämn utveckling. Ett annat skäl är svårigheter att tydligt kunna avgränsa vilka som skall i Om inte löpande hjälpmedel ingå rättigheten. om aktuella sammanställs (vilket i förteckningar hjälpmedel kan vara hämmande for skulle en enskild sig utvecklingen) kunna kräva ett avancerade tekniska och landsting på mycket unika kan andra funktionshindrade utan lösningar. Samtidigt kontakter med forskare eller sakkunniga på grund exempelvis av enklare och billigare hjälpmeokunskap tvingas acceptera del och en lägre livskvalitet. konstaterar vi att strukturen på HSL är sådan att Slutligen den har karaktären av knutna till skyldighetslag. Rättigheter vissa behov av eller speciella funktioner gruppers sjukvård ej in i en som skall lika till alla samhällspassar sjukvård ges efter deras aktuella behov. medborgare anser vi mot denna att det är ett Sammantaget bakgrund, i av hjälpmedlens roll att det viktigt steg förstärkningen genom i HSL blir en för och de tillägg skyldighet landstingen kommunerna att tillhandahålla hjälpmedel for landstingsfria den och för vård och behandling. Vi dagliga livsföringen egen föreslår därför ett sådant tillägg till HSL. En sådan kan med ett åtagande skyldighet kompletteras från om ”garanti” for att den enskilde ej skall landstingen behöva vänta mer än en viss minsta tid rätt hjälpmedel på på sätt som införs från år 1992 for vissa operationer (höftled, kranskärl etc.). Överskrids denna tid skulle den enskilde kunna få vända sig till annat eller på landstings organisation annat sätt skaffa sig ifrågavarande hjälpmedel på hemlandsbekostnad. tingets I ett kommande vill vi sedan få om utvecklingsskede prövat det bör bli en for arbetsgivare eller samhället att skyldighet tillgodose behovet av arbetstekniska hjälpmedel för anställda. att säkra av ansvars- och finans- Möjligheterna tillämpningen ieringsprincipen bör också prövas. Först därefter kan det vara att en av och läge göra utvärdering hjälpmedelsforsöijningen ta till om av ansvar och ställning ytterligare preciseringar rättigheter bör ske.

414 Hjälpmedel

Landstingens skyldighet

Vår av situation visar analys dagens på betydande nackdelar genom att att brukaren måste vända till olika sig organisationer, utprovare och distributörer av Vi vill därför hjälpmedel. att det i varje län skall finnas en för att utröna organisation behov av och utprova individuella oavsett hjälpmedel vem som finansierar och tillhandahåller tror hjälpmedlen. Härigenom vi också att samhällets resurser sikt på utnyttjas bättre, nämligen till och mindre till administration hjälpmedel och dubblering av personalresurser. Det för enskilda att skapar trygghet ha en organisation att vända till. finns att sig Förutsättningar där ha en och kunnande hög kompetens ett stort om den enskildes totala behov. Då hjälpmedlen i avseenden har många nära samband med och habilitering, rehabilitering sjukvård ser vi det att och de naturligt landstingen landstingsfria kommunerna också får det organisatoriska ansvaret. Mot av slutsatser i avsnitt och bakgrund 12.9.2 ovan föreslår vi en skyldighet för att landstingen ansvara för hjälmedelsförsörjningen. Skyldigheten införs som ett tillägg i § 1 hälso- och sjukvårdslagen. Motiven till detta är bl.a. att habilitering, rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning redan nu kan anses ingå i sjukvårdshuvudmannens HSL. uppgifter enligt Med hjälpmedelsförsörjning avses här landstingens ansvar för att dels tillhandahålla och finansiera för att hjälpmedel underlätta den dagliga livsforingen för och för handikappade vård och dels egen behandling, en organisation för kartläggning och utprovning av sådana och andra hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar. Vi avser då att landstingen, som ett led i en enskilds mot rehabilitering, ersättning från arbetsgivare, kommun eller behov och myndighet utröner av utprovar lämpligt hjälpmedel, som gör att en person med funktionsnedsättning kan utföra sitt arbete eller ta del av undervisning. Med att tillhandahålla den hjälpmedel menas att bedöma enskildes behov av och tillse denne lämpliga hjälpmedel att får ifrågavarande stöd och service. kan Landstinget överenskomma med eller att och primärkommun annan tillhandahålla finansiera vissa av dessa De hjälpmedel. överenskommelser som träffats mellan och kommun landsting inför 1992 med anledning av den s.k. Ädelreformen är detta. Även exempel på

Hjälpmedel 415

i dessa situationer bör för landstingets organisation kartläggoch emellertid finnas att mot ning utprovning tillgå ersättning. Detta förslag innebär behov av att i ändra inget praktiken på gjorda eller planerade överföringar mot eller skatteväxling bidrag från till kommuner beträffande vissa landsting dagliga hjälpmedel till funktionshindrade för vilkas boende kommunen fr.o.m 1992 skall ha fullt ansvar. Snarare det klarlägger att även för dem har det yttersta ansvaret för att landstinget tillhandahålla och finansiera vår definition hjälpmedel enligt a) och c) ovan. Delar av detta kan emellertid genom avtal överlåtas på den andra huvudmannen. På likartat sätt ser vi att överenskommelser kan vad göras gäller barn/ungdomar i barnomsorg och skola. Vi anser därför att i och med att vårt i landstingen, lagförslag träder kraft, skall ha det ansvaret för att tillhandahålla och finanyttersta siera även dessa behov av I den barns/ungdomars hjälpmedel. mån det lokalt bedöms bättre att huvudmannen för barnomsorgen/skolan tillhandahåller vissa dagliga hjälpmedel regleras det i lokala avtal. Huvudman kan vara såväl kommun som kooperativ eller enskild med de som utvecklas nya möjligheter för att driva barnomsorg/skola. Vi menar vidare att likartat har ett landstingen på sätt yttersta ansvar för motsvarande som behövs när hjälpmedel den enskilde deltar i den art sysselsättningsaktiviteter av som vi beskriver i 10. kapitel

12.9.4 Organisation för att utröna behov och utprova hjälpmedel

Vårt innebär sålunda att bl.a. är förslag landstingen skyldiga att tillse att det finns en för av organisation kartläggning behov och utprovning av oavsett vem som finanhjälpmedel sierar och tillhandahåller dem. När denna utorganisation nyttjas för andra än dem som skall hjälpmedel landstingen tillhandahålla (dvs. hjälpmedel för för daglig livsföring resp. egen vård och behandling) kan landstingen ta ut ersättning fullt ut av berörd arbetsgivare, myndighet eller kommun. Vi förutsätter att det blir där stordriftsfördelar skäliga avgifter, tillgodogörs kunden och ersättningen ej överstiger organisationens självkostnad.

416 Hjälpmedel sou 1991:46

I organisationen, som bör ha en samlad kommer ledning, olika för ex och hörselhjälpmedel specialistenheter ingå synoch andra hjälpmedel for daglig livsföring. Landstingen behöver inte driva dessa enheter i egen regi utan kan använda olika producenter, exempelvis en kommun, en kooperativ verksamhet, en handikapporganisation, ett företag osv. Det slutansvaret åvilar dock alltid Vilka resurser giltiga landstinget. och enheter som ingår i skall organisationerna landstingen Visa i en organisationsplan, där i övrigt habiliterings- och rehabiliteringsresurser framgår (jfr kap. 6 och 7). Då landstingen härigenom får ett samordnande ansvar för en stor del av samhällets hjälpmedelsfrågor finns det underlag att lösa och tillhandahållande ett samhällsförsörjning på ekonomiskt effektivt sätt i egen regi eller genom entreprenad. Det är viktigt att observera samordningsvinster som kan göras genom att flera huvudmän samarbetar och gemensamt etablerar effektiva i område. Genom detta försörjningsvägar resp. kan exempelvis god återanvändning uppnås i de fall det är ekonomiskt lönsamt och innebär att den enskilde får ett ändafinns det också stora målsenligt hjälpmedel. Därigenom möjligheter att på ett enkelt sätt tillhandahålla produkter, som kan vara lämpliga för personer som utan specifika funktionsvill använda dessa och är beredda att nedsättningar produkter betala för dem. Ett stort att hålla service och underlag ger möjlighet god beredskap för reparationer och underhåll. Detta är av mycket stor för dem som är helt beroende av sina betydelse hjälpmedel. De som används är ofta desamma inom flera produkter områden t.ex. i skolan, hemmet, i arbete liksom inom vård, omsorg och äldrevård. Denna samordning innebär att resurserna utnyttjas effektivt ur samhällets synvinkel. Samordningen innebär också en stor fördel for de personer som är i behov av Genom att vidareutveckla/etablera cenhjälpmedel. traler med stor kompetens kan insatsemas kvalitet dessutom garanteras. bör ansvaret för att Landstingen ges försörjningsfrâgorna löses och att ett samarbete etableras, där olika producenter kan utnyttjas. Olika lösningar kommer att finnas beroende på lokala och geografiska förutsättningar men det yttersta ansvaret har landstinget. Landstingens specialistenheter skall vara samarbetspart-

417 Iüälpmedel

ners i Individuella och rehahjälpmedelsfrågor. habiliteringsbiliteringsplaner skall dessutom upprättas.

12.95 Den enskildes och

trygghet inflytande

Med vårt forslag om en för att skyldighet landstingen enligt HSL tillhandahålla och finansiera vissa samt i hjälpmedel ha en för att behov och övrigt organisation utröna av utprova alla hjälpmedelsbehov vill vi säkra att funktionshindrades behov tillgodoses. ökar för den enskil- Därigenom tryggheten de. HSL det huvudmannen att information Enligt åligger ge till och samverka med den enskilde om dennes behov av hälsooch och i sjukvård fortsättningen även för hjälpmedel. Vårt till i förslag ny paragraf HSL (3 §) om upprättande av en individuell (och motsvarande i stärker att den plan LSS) enskilde får sitt behov bedömt. En sådan skall allsidigt plan alltid upprättas då den enskilde så önskar. Planen skall redovisa vad kan för att underlätta den enskildes hjälpmedlen göra livssituation. får ett Försäkringskassan samordningsansvar for att dessa blir alla berörda planer allsidigt upprättade av samhällsorgan, inkl. för Om sådan ansvariga hjälpmedel. plan (enligt LSS) ej upprättas kan det LSS i överklagas enligt förvaltningsdomstol.

12.9.6 och

Kunskaps- utvecklingscentral

Handikappinstitutet (HI) bör även fortsättningsvis vara centralt i Dess ansvar bör vår organ hjälpmedelsfrågor. enligt uppfattning utvidgas till hela hjälpmedelsområdet vår enligt definition ovan a) d). Nytt område blir framför allt arbetstekniska hjälpmedel (b) ovan. Vi menar att en effektiv såväl för hjälpmedelsförsöxjning den enskilde som for samhället kräver att någon har överblick över forskning, nya behov, internationell utveckling, organisation, kvalitet på hjälpmedel m.m. För närvarande är detta ansvar fullt och i viss mån och

mellan

ej tydligt uppdelat HI vissa andra och huvudmyndigheter (exempelvis AMS, SO) man. Institutets huvuduppgift bör vara att generellt bevaka hjälpmedelsområdet i syfte att uppmärksamma behov av

418 Iijälpmedel

hjälpmedel, verka för att behoven blir tillgodosedda med goda och säkra produkter samt och prova typgodkänna hjälpmedlen. Handikappinstitutets verksamhet skall således inriktas mot hela HI skall även bevaka hjälpmedelsområdet. bilstöd, bilanpassningar och Vi vill härmed betona bostadsutformning. vikten av att det finns ett centralt med som organ kompetens spänner över hela hjälpmedelsområdet. Behovet av information och är stort både bland utbildning brukare och handläggare av inom olika hjälpmedelsfrågor myndigheter men även bland personalgrupper som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med hjälpmedel. HI bör därför i samarbete med olika ta fram utbildningsorgan utbildningsoch informationsmaterial samt ordna fort- och vidareutbildningar för berörda personalgrupper. HI skall vidare hålla berörda informerade om aktuella inom organ löpande frågor området. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom hjälpmedelsområdet är angelägna. Den snabba tekniska utvecklingen i vårt samhälle och de möjligheter den ger måste bevakas och tas tillvara för personer med funktionsnedsättning. HI skall i den roll vi föreslår samordna samhällets behov av forsknings- och utvecklingsinsatser inom området. Forskning måste drivas både på basnivå om hjälpmedlens betydelse för individen och samhället men också inom de olika specialområdena. HI förutsätts inte driva men visst själv forskning utvecklingsarbete. HI skall däremot sålla fram behov av forskning, analysera dem och väcka intresse hos forskningsorgan och deras finansiärer. HI måste härvid ha ett etablerat samarbete med andra instanser som arbetar med i samhället. HI skall forskning vidare hålla sig informerad om pågående verksamhet i landet. Som en del i forsknings- och utvecklingsarbetet bör HI även fortsättningsvis arbeta med och stöd till och ge utveckling produktion av nya produkter. En viktig del av FoU-arbetet är att information om till berörda intsprida pågående projekt ressenter. Ett internationellt samarbete skall finnas. För att kunna ta tillvara om hjälpmedel och kunskap nya deras användning bör en databas upprättas. Enligt vår uppfattning skall en sådan ha översikt över utvecklingen såväl i - - Norden och sikt även internationellt utanför Norden. på (Intresse for detta har visats från direktoratet for handikappfrågor inom EG). Tillgång till denna bas bör beredas alla

419 Hjälpmedel

organisationer för liksom de hjälpmedelsutprovning ordinatörer som så önskar. Vi ser mellan densamordningsmöjligheter na bas och den som vi föreslår beträffande små och mindre kända handikappgrupper (kap. 8). I den del databasen berör bör för dess hjälpmedel ansvar upprättande och drift åvila HI. I vissa måste HI etablera samarbete med andra frågor specialistorgan, exempelvis vad gäller datorbaserade hjälpmedel, komplicerade medicintekniska hjälpmedel etc. För att - nå ett efter brukarnas förändrade behov anpassat utbud bör konsumentintresset stärkas i HI.

12.9.7 och

Regional kunskap kompetens

Vi vill behovet av samlad även poängtera kunskap på regional och lokal nivå, för att så effektivt som och möjligt utnyttja organisera samhällets men framför allt för att resurser, möjliggöra upprätthållande av en hög kompetens, erfarenhetsåterforing, och vidareutveckling. och Hjälpmedelscentralerna motsvarande specialistenheter i landstingens organisationsplan bör ha for att täcka hela kompetens hjälpmedelsområdet. På centralerna skall finnas att tillräckliga kunskaper tillgå inom bl.a. medicin, och rehabilitering, teknik, pedagogik försörjningsfrågor: Ofta sådana behov tillgodoses genom nära samarbete med och hos habilitering rehabilitering landstinget. Denna del av verksamheten utgör en viktig del för att få underlag for både av och Den utveckling kunskap produkter. bidrar till att öka erfarenheterna så att verksamheten effektivt kan anpassas efter individens och samhällets behov inom området. En för och viktig uppgift hjälpmedelscentralerna därmed motsvarande specialistenheter är information och utbildningsfrågor. Centralerna bör ansvara for att brukare och berörd personal, både hos landstingen och andra huvudmän, får information i erforderlig omfattning. Information skall ges om övergripande frågor, policy, produkter, användning, metodik etc. Centralerna bör också vara en resurs for landstingen att arbeta med fort- och vidareutbildning riktad till olika personalgrupper inom området. Det är härvid att samarbete viktigt

420 Hjälpmedel

etableras med vårdskolor och andra utbildningsorgan så att hjälpmedelsfrågor tas upp i aktuella utbildningar. Råd och informationsmaterial bör finnas att tillgå från HI i dessa och liknande frågor.

12.9.8 med särskilda behov

Grupper

Landstingens specialistenheter liksom handikappinstitutet på central nivå bör i sina verksamheter särskilt uppmärksamma och tillgodose behoven hos personer med svåra funktionsnedsättningar, flerhandikappade och vissa grupper som kräver om individuella etc. speciella kunskaper åtgärder, produkter Vår i likhet med vad som kom fram i kartläggning visar, hjälpmedelsutredningens redovisning, att behoven hos utvecklingsstörda med s.k. tilläggshandikapp är särskilt eñersatta. Vårt till en i att tillhandahålla forslag lag angiven skyldighet hjälpmedel innebär att alla gruppers behov skall tillgodoses på ett likvärdigt sätt.

12.9.9 Hjälpmedel for fritid och rekreation

Fritid och rekreation utgör en viktig del av tillvaron for alla. Att ge den ett meningsfullt innehåll betyder mycket for peroch tillfredsställelse, både under barn- och sonlig utveckling ungdomsåren, och i vuxenåldern. Såsom framgår av vårt kartläggningsbetänkande är tillgången till fritid och rekreation väl så för funktionsviktig hindrade som for andra. Samtidigt finns många hinder for att svårt funktionshindrade skall kunna bryta isolering och passivitet och en fritid önskemål. Bristen på skapa enligt egna hjälpmedel är en betydande svårighet. Vårt till för inkluderar forslag landstingsansvar hjälpmedel, vår definition sådana som skall underlätta enligt hjälpmedel ett i fritids- och rekreationsverksamhet. För detta deltagande behövs en upprustning såväl av kunskap om behov och möjliga soIn av finansiellt stöd. Eftersom fritid tillsammans lösningar med arbete och sysselsättning är de två generellt mest eftersatta områdena för svårt funktionshindrade enligt vår kartläggning anser vi att resurser måste tillskjutas för att utveckla hjälpmedelsforsörjningen inom dessa områden. Vi räknar in en satsning på fritidshjälpmedel i vår kostnadsbedömning.

sou 1991:46 Hjälpmedel 421

12.9.10 i skola och barnomsorg

Hjälpmedel

föreslår att det yttersta ansvaret för Handikapputredningen i skolformer samt inom barnomsorg skall hjälpmedel samtliga Genom detta effektivitet och åligga landstingen. uppnås hög en som förenklar för brukarna. Medel som tidigaorganisation re ställdes till förfogande för detta område skolöverstyrelsens bör då tillföras vår konstruktion av tillägg landstingen. Enligt till HSL kan dock landsting och kommun överenskomma om vilken huvudman som skall tillhandahålla för hjälpmedel dagoch för vård och behandling. Överenskomlig livsföring egen mes annat har landstingen ansvaret. inget

Avgifter

kan drabba vissa hårt. Det Avgifter på hjälpmedel personer framför allt dem som behöver många produkter och som gäller har en stor förslitning av sina hjälpmedel. Många av hjälpmedelsanvändarna tillhör också betalningssvaga grupper t.ex. och avstår med pension, äldre föräldrar som fortidspensionärer från förvärvsarbete för att vårda barn med funktionsnedsätt- De förhållandevis som redan ningar. låga hjälpmedelsavgifter införts i vissa motsvarar en liten del av de landsting mycket kostnaderna för men en stor egentliga hjälpmedlen betyder för den enskildes ekonomi. belastning Vi vill framhålla att som innebär olikheter för avgiftssystem samma service mellan olika delar av landet bör undvikas. betalar enskilda i län 20 % av kostnaden för Exempelvis något som är kostnadsfria i de flesta andra län. Det finns peruker flera som visar på stora skillnader som uppstått på exempel kort tid. vår skall en person med funktionshinder Enligt uppfattning ej behöva betala extra för den service och det stöd, som erfordras för att leva ett liv i nivå med andra. Däremot skall han/hon sätt för service som anpå gängse erlägga avgifter vänds på likartat sätt av alla. Vi kommer i vårt slutbetänkande att återkomma till huvudmännens former för avgifter och de sammanlagda effekterna av olika avgiftssystem.

422 Hjälpmedel

12.9.12 Kostnader

För att kunna utveckla hjälpmedelsverksamheten i enlighet med föreliggande förslag krävs en intensiv satsning inom vissa områden. Ett område som behöver vidareutvecklas snabbt är fritidshjälpmedlen. Uppskattningsvis behöver 40-60 000 personer för hjälpmedel fritidsändamål, vilket för närvarande grovt kan medföra uppskattas en tillkommande kostnad på 50-100 milj. kr Landstingens Övertagande av det yttersta ansvaret för hjälpmedel i skolan och i kommunal barnomsorg innebär att mindre kostnader som SÖ hittills haft överförs till landstingen. SÖ uppskattar kostnaderna till 1-3 kr/år. milj. Ingen särredovisning fimis tillgänglig för närvarande. Dessutom bör beaktas att kommunerna i i har regel dag kostnader för flertalet i den specialhjälpmedel kommunala

barnomsorgen. Överenskommelse om bör i

fördelning träffas överläggningar mellan kommuner och Kostnaderna landsting.

uppskattades av hjälpmedelsutredningen 1987 till 3,5 milj. kr.

Ingen ny särredovisning finns tillgänglig för närvarande. För att kunna utveckla de föreslagna utprovningsenheterna i till landstingens organisation att gälla för alla hjälpmedel (a) d) är det viktigt att resurserna förstärks sikt. på Enligt vår modell förutsätts få landstingen ersättning för den service,

kartläggning och som de

utprovning ombesörjer för andra samhällsorgan och arbetsgivare. Därigenom bör man få täckning för en del väsentlig av ev tillkommande kostnader. Utvidgningen av handikappinstitutets ansvar innebär på sikt en viss mindre

kostnadsutökning som vi uppskattar till

ett par milj kr. Dessutom tillkommer kostnader för upprättande och drift av databasen (tillsammans ca 5-8 milj. kr.).

Sammantaget kan en viss ökning av hjälpmedelsutgifterna

förmodligen tillkomma på kort sikt. Vi bedömer dessa till ca 100 kr årsbasis med full milj. på men effekt först 1-3 år efter lagens ikraftträdande. På längre sikt bedömer vi emellertid att våra förslag leder till samordningsvinster, hög kunskap, ökad återanvändning och effektiv som med uppföljning ej kan nås hittillsvarande ordning för

hjälpmedelsförsörjning.

sou 1991:46 Hjälpmedel 423

Finansiering

Vi föreslår i nuläget ingen ändrad finansiering av i landet. Vi vill dock erinra om att hjälpmedelsförsörjningen andel av kostnaderna för hjälpmedel ensocialförsäkringens a) och c) ovan successivt minskat under 80-talet. Landsligt andel har i ökat. kostnader för tingens gengäld Försäkringens s.k. förbrukningsartiklar har ökat än kraftigare, ett förhållande som nu prövas av den s.k. merkostnadsutredningen. Vi avser att i vårt slutbetänkande återkomma beträifande i arbetssituationen och till en mer konhjälpmedel möjligheter sekvent av ansvars- och i tillämpning finansieringsprincipen, samband med för texttelefoner och medias antransporter, till med olika funktionshinder. Vi kommer i passning personer detta också att ta finansieringen av hela sammanhang upp varvid särskilt kommer att en hjälpmedelsområdet, prövas eventuellt Via i syüe vidgad finansiering socialförsäkringen att få en jämn och rättvis tillgång till hjälpmedel över landet. En sådan kräver en studie rörande den bedömning fördjupad tekniska Vi bör också beakta merkostnadsutuppläggningen. redningens kommande överväganden (våren 1991) beträffande kostnaderna för förbrukningsartiklar m.m. Våra egna ställningstaganden angående ansvar och finansiering av hjälpmedel i arbetssituationen blir också inslag i Vårt viktiga slutbetänkande.

Summering

Vid Vår av nuvarande hjälpmedelsverksamhet i genomgång landet har vi funnit att de mest angelägna förändringarna är att definiera och ansvarsförhållandena för hjälpmeklarlägga att förstärka den enskildes trygghet och att delsförsörjningen, därmed i rörande hjälpmedel lag ange landstingens skyldighet som ett led i Denna skyldighet innebär sjukvård/rehabilitering. att skall tillhandahålla hjälpmedel för vård landstingen egen och och för den dagliga livsföringen. Samtidigt skall behandling landstingen ha en organisation för kartläggning och utproav för alla behov. Dessutom har vi sett det som vning hjälpmedel att stärka till för eitersatta angeläget tillgången hjälpmedel grupper samt för speciella livssituationer, framför allt fritidsområdet. För att säkra detta föreslår vi lagreglering i HSL.

424 Pljälpmedel

Det är också att stärka väsentligt utvecklingen av kunskap, kompetens, forskning och vidareutveckling på central, regional och lokal nivå. skall Handikappinstitutet vara ett centralt kunskaps- och utvecklingscentrum som skall bedriva sin verksamhet med ett förstärkt brukarinflytande. Till vårt slutbetänkande vill vi oss i fördjupa frågor kring 0 förstärkta till möjligheter hjälpmedel i arbetssituationen, 0 konsekvent tillämpning av ansvars- och finansieringsprincipen för att i vissa situationer tillgodose hjälpmedel (framför allt transporter, texttelefon, media), 0 om frågor avgiñer; 0 behov av ytterligare forskning, utveckling kring hjälpmedel och dess finansiering 0 erfarenheter av bilstödet med bl.a. beaktande av riksförsäkringsverkets planerade uppföljning 1991 samt 0 framtida för finansieringsansvar hjälpmedel.

Våra förslag i detta betänkande är dock oberoende av våra kommande och överväganden förutsätts realiseras utan avvaktan på behandlingen av vårt slutbetänkande.

13 Fritid och rekreation

efter val

eget

Möjligheter genom Våra förslag

För att stärka enskildas även till fritid och möjligheter rekreation efter eget val vi lägger förslag om bl.a. fortlöpande uppsökande verksamhet individuella planer för stöd och service förbättrad färdtjänst bl.a. genom förändring av avgiftssystemet - till tillgång hjälpmedel för fritid och rekreation - stöd personligt genom personlig assistans, biträde av kontaktperson och avgiftsfri ledsagarservice medel till riktade fritidsinsatser

I den bristsituation som råder har vi i detta betänkande lagt huvudvikten vid insatser som stärker den enskildes möjligheter genom bl.a. stöd. Dessa har personligt åtgärder nära samband med andra individuellt inriktade insatser som vi föreslår. Detta skall inte ses som att vi lämnat de strukturella frågor som ytterligare måste beaktas och leda till förslag om generell tillgänglighet. Vi anser att kraftfulla behöver satsningar göras för att genom generella åtgärder skapa förutsättningar för delaktighet i fritids-, kultur- och rekreationslivet. Vi kommer att behandla dessa i aspekter vårt slutbetänkande. Vi avser bl.a. frågor som rör en mera konsekvent till-

lämpning av ansvars- och finansieringsprincipen inom flera

san1hällson1råden (t.ex. media, kommunikationer, teleteknik, byggnader), inrättandet av handikappombudsman för bl.a. en offensiv påverkan av i attityder samhället samt forskning bl.a. om och

samhällsplanering fritidsfrågor Hit hör också frågor

om föreningslivet (inkl. behovet idrottsrörelsen), turism, av särskilt anpassade och kulturlivet. anläggningar

426 Fritid och rekreation val efter eget

13.2 Bakgrund

I vår 1990:19) beskrev vi hur fritid och lägesrapport (SOU rekreation handlar om utrymmen för valfrihet, individuella intressen och gemenskap. Vi konstaterade att många enskilda inom vår personkrets har snäva eller till fritid och rekreation efter inga möjligheter val. Skollov och semestertid, som för de flesta andra är de egna för rekreerande är situationer självklara uttrycken omväxling, som enskilda med omfattande funktionsnedsättningar inväntar med stor oro. Risken för av redan små begränsningar till olika aktiviteter ökar, när nödvänmöjligheter självvalda stöd och service av tillfälliga och otillräckliga digt präglas lösningar. Det är inte heller ovanligt att de arrangemang som enskilda inom vår försöker ordna för t.ex. lov och personkrets semester innebär mycket stora egna kostnader för nödvändig etc. Dessutom styrs arrangemangen ofta av hjälp, transporter att vissa önskade alternativ utesluter sig själva genom bristfällig fysisk-teknisk tillgänglighet. I samband med vår mötte vi enskilda som kartläggning beskrev hur administrationen kring arrangemang för avkoppoch variation i så att ling vardagen upplevdes ansträngande den enskilde (och inte orkade förverkliga sina önsanhöriga) kemål. Man betala för sitt i flera bemärkeltvingas handikapp ser. om fritidsaktiviteter eller Undersökningar efterfrågan på om fritids- och rekreationsvanor som avser människor med svåra får ett värde först med kännefunktionsnedsättningar dom om alla de hinder som möter enskilda inom vår betydande Hans/hennes och om fritid personkrets. anspråk förhoppningar och rekreation färgas självfallet av upplevda eller förväntade för att undanröja de hinder som många ansträngningar själv är av dvs. rör bl.a. samhällsplanering. gånger generell natur, Det leder helt fel att ifrån att inutgå grundläggande önskemål och ambitioner skulle uppvisa skillnader i tressen, till andra innehållet i en god förhållande personers syn på fritid och rekreation. Mångfalden och variationerna är självfallet bland människor med funktionsnedsättningbetydande ar som bland andra. Denna präglar dock inte samkunskap i vid bemärkelse. Vi har också kunnat konhällsplaneringen statera att människor med funktionsnedsättningar (kap. 3)

Fritid och rekreation e/iter eget val 427

har att i de svårigheter göra sig hörda beslutsprocesser som t.ex. kan avgöra väsentliga frågor om medborgarnas fritid och utbud av aktiviteter för rekreation och kultur inom en kommun. Talande finns bl.a. vissa exempel beträffande stora satsningar på anläggningsidrott och lokal turistnäring som kommit till stånd utan till några hänsyn barn, ungdomar eller vuxna med

funktionsnedsättningar.

Mot denna vi bakgrund anser att fritids- och rekreationsfrågor skall behandlas och bli föremål för att de förslag genom olika hindren för den enskildes valfrihet ställs i blickpunkten. Fritids- och rekreationsområdet behöver uppmärksammas genom snara och kraftfulla satsningar på samhälls-, gruppoch individnivå. Tillsammans med frågor om sysselsättning och arbete ett utgör fritidsfrågorna synnerligen eftersatt område, där bristen på jämlikhet Vi tydliggörs. gav exempel på detta i vår lägesrapport (SOU 1990:19). Samtidigt kan fritids- och rekreationsaktiviteter erbjuda sällsynt stora möjligheter att förbättra enskildas välbefinnande och livskvalitet samt stärka till i vägar delaktighet samhället. Detta är bl.a. fastslaget genom det generella arbetet för god folkhälsa och genom internationell om målinriktad forskning rådgivning m.m. i för olika fritidsfrågor grupper. Det är också bekräftat att fritids- och rekreationsaktiviteter satsningar på kan betala flera Det kan sig själva på sätt. t.ex. ske genom att enskildas olika resurser och intressen kommer till uttryck, vissa vårdkostnader minskar samt att genom negativa attityder och om

okunskap funktionsnedsättningar bearbetas i na-

turliga sammanhang. Handikappidrotten har bl.a. spelat stor roll i detta hänseende även om det också där återstår många utvecklingsbara möjligheter. Det viktigaste argumentet för reformer är emellertid att fritids; rekreations- och kulturområdet trots sin för betydelse alla människors livskvalitet drastiskt och orättvist fortfarande

utestänger enskilda med stora

funktionsnedsättningar.

Remissynpunkter

I remissvar med anledning av vår lägesrapport Handikapp och välfärd? (SOU 1990:19) underströks att fritids- och re-

Fritid och rekreation val 428 efter eget

kräver och Flera kreationsområdet förändringar nytänkande. konstaterade att utvecklingen av insatser för att förbättra osv. trots att det finns betydande tillgänglighet gått långsamt hos om åtkunskap, bl.a. handikapporganisationer, lämpliga Liksom i vår noterades i svaren att flera gärder. lägesrapport redan under 1970-80-talen anvisat vägar som utredningar bara delvis uppmärksammats. I likhet med vår uppfattning redovisade svaren att förändskall koncentreras till ramarna (hindren) för den ringsarbetet enskildes att ett för honom/henne meningsmöjligheter välja fullt i fritid och rekreation. Det både den fria innehåll gäller tid han/hon till och lov/semestrar. som disponerar vardags från det som vi redovi- Många utgick tillgänglighetsbegrepp sat en av våra bärande Vi fick svaren ta som principer. genom del av ett stort antal erfarenheter soIn pekade på bristande i psykosocial, ekonomisk och ortillgänglighet fysisk-teknisk, bemärkelse. De underströk exempel som vi lämganisatorisk nat i vidare att fritids- och lägesrapporten. Många påpekade för med funktionsnedsättningar rekreationsfrågor personer snabbt i tider med snäva ekonomiska mycket lågprioriteras olika som försämrar ramar för verksamheter, något ytterligare en bristsituation. påtaglig En i flera svar är förhållandet mellan väsentlig fråga generella åtgärder för att öka tillgänglighet och särskild, individuellt inriktad service. Det konstateras att såväl grundläggande om ett samhälle for alla och ekonomiska-finanvärderingar siella skäl talar för att måste bli en starkt generella åtgärder hävdad av en ansvars- och finansieringsstrategi. Tillämpning förordas ett medel att utvecklingen inprincip som påskynda om eftersatta områden som bl.a. fritids; rekreations- och kulturområdet. Det innebär inte att behovet av särskild service och individuellt inriktade insatser är att negligeras. Uppfattningen de alltid kommer att behövas för att vissa behov av tillgodose stöd. reses däremot t.ex. personligt anpassat Invändningar mot att särskilda insatser i alltför hög grad får lappa ihop och ersätta generella åtgärder. Det framkommer att måste bli mera kunskapsspridningen och effektiv liksom insatser för att utveckla hjälpmegenerös stimulera etc. inom fritidsområdet. Habilitedel, forskning och bör enligt flera svar rings- rehabiliteringsverksamhet

Fritid och rekreation val 429 efter eget

stödja sådana ansatser sin och erfarenhet. genom kunskap Däremot påpekas att verksamhet for och rehabilihabilitering tering inte skall ta över andra verksamheters ansvar for att bereda enskilda till en fritid. möjligheter god På motsvarande sätt framhävs att handikapporganisationernas initiativ inom fritids- och rekreationsområdet är av stor bl.a. de och ibland unika betydelse genom väsentliga möjligheter som de kan erbjuda enskilda när det att gäller möta andra människor i motsvarande belägenhet. Däremot uppfattar det som en att andra många svårighet huvudmän, offentliga och enskilda, tenderar att friskriva därigenom sig från sitt ansvar for bl.a. och verksamheters miljöers tillgänglighet. Sammanfattningsvis uttrycker remissvaren behov av åtgärder för att - till kultur och rekreation för männitillgänglighet fritid, skor med omfattande funktionsnedsättningar skall ses som genuina och väsentliga krav på alla anordnare av verksamheter, ansvariga for miljöer osv. - till enskilda med attityder funktionsnedsättningar skall påverkas med en inriktning som leder till att behov av och rätt till fritid och rekreation och uppmärksammas respekteras; enskilda skall inte behöva betala för sin handikappande situation personligt psykosocialt stöd i fritids- och rekreationsaktiviteter skall kunna i överensstämmelse med erbjudas kunskaper och erfarenheter från bl.a. forskning (I Norling mil. universitet) Göteborgs - skall öppenhet finnas för att genom särskilda lösningar kompensera dem som trots assistans och anpassningsåtgärder inte kan använda av det allmänna utbud som sig står till det ett litet antal med förfogande; gäller personer mycket omfattande svårigheter

-

13.4 Hinder

utvecklingslinjer

Vi har beskrivit kvalitetskrav som såväl som gäller generella individuella de och åtgärder (kap. 4). De bygger på möjligheter hot som framtonar i vår av omstruktureövergripande analys

430 Fritid och rekreation efter eget val

ringar i samhället vilka berör människor med funktionsnedsättningar i särskilt hög grad (kap. 3). Som vi redovisat har remissvar använt vårt ommånga fattande som en konstruktiv utgångstillgänglighetsbegrepp punkt för att beskriva förändringsbehov inom fritids- och rekreationsområdet. I det vi en kort av hinder och följande gör exempliñering utvecklingslinjer byggd på psykosociala, fysisk-tekniska, organisatoriska och ekonomiska aspekter på begreppet tillgänglighet för människor med stora funktionsnedsättningar. Vi beskriver vidare hur viss markerat lagstiftning fritidsfrågor Därefter leder detta till redovisning av våra forslag som ökar tillgänglighet till fritid, rekreation och kultur for vår personkrets. vi en av det fortsatta ut- Slutligen ger beskrivning redningsarbetet som b1.a. rör strukturella frågor om möjligheter till fritid, rekreation och kultur och deras samband med en konsekvent tillämpning av en ansvars- och finansieringsprincip.

Psykosociala aspekter på tillgänglighet

Tillgänglighet i psykosocial bemärkelse innebär att den enskilde med svåra skall kunna delta i funktionsnedsättningar t.ex. fritids- och rekreationsverksamhet efter sina intressen och utan att känna sig som en belastning eller ett problem for andra inom verksamheten. Som andra skall han/hon ha möjlighet att ha inflytande på verksamheten och att på lika villkor delta som aktör eller konsument. I de situationer när den enskilde till följd av sin funktionsnedsättning inledningsvis har svårt att känna i situationen eller känner sig trygghet utpekad skall tillgänglighetsbegreppet också omfatta det individuella stöd som behövs för att bearbeta dessa svårigheten För detta behövs b1.a. personligt stöd, tolkservice for döva mil., inom fritids; rekreations-, ledsagare, attitydpåverkan kultur-, föreningsliv etc. Det behövs också det grundläggande arbete som innebär att t.ex. en kommun bedriver en regelbunden uppsökande verksamhet for att få kännedom om enskildas behov. Den skall utgöra för en systematisk underlag planering for att tillgodose behov i form av personligt stöd, kompletterande transportservice, anpassning av miljöer, (loka-

Fritid och rekreation val 431 efter eget

ler), samverkan med och handikapporganisationer övrigt föreningsliv etc. Vi vill särskilt det stöd uppmärksamma som måste ges genom att kommunen tar initiativ till fortlöpande information anpassad efter olika behov. Det är en gruppers grundförutför att kunna sin fritid och för sättning planera att också kunna påverka en fortsatt inom kommunen. Vissa utveckling grupper som invandrare med stora funktionshinder behöver i detta hänseende särskild Det kan också inuppmärksamhet. nebära att de, liksom som har som första personer teckenspråk språk, behöver stöd för att inom riktade verksamheter få tillfällen till sina och gemenskap byggd på kommunikationskulturmönster. Det bör också noteras att andra inom vår för personkrets längre eller kortare tid kan uppleva den bästa psykosociala tillgängligheten genom att delta i en riktad verksamhet med möjlighet att träffa andra i motsvarande Det kan i belägenhet. och för kan sig sägas vara särlösningar men ses som ett sätt att stärka att delta i andra möjligheterna aktiviteter.

Fysisk-tekniska aspekter på tillgänglighet

Vi avser här till tillgänglighet byggnader, allmänna lokaler, anläggningar för fritid, kultur och rekreation, kollektivtrafik, media, kommunikationssystem genom teleteknik m.m. Vidare den enskildes tillgång till som underlättar delhjälpmedel aktighet i fritidsaktiviteter av skilda Det är ett brett slag. område som i av den mycket hög grad påverkas generella samhällsplaneringen och i vilken mån den integrerar och omsätter i åtgärder den stora finns samlad i kunskap som både vårt land och internationellt. Trots viss lagstiftning (bl.a. planoch ett antal bygglagen), betydande utredningar om bl.a. kollektivtrafik, diskussioner om ansvars- och ñnansieringsprinciforskning och pen, handikapporganisationernas intressepolitiska arbete måste konstateras att det samlade angreppssättet på fysisk-tekniska tillgänglighetsfrågor saknas. Det innebär stora hinder för enskildas fritidsliv och markerar alltför ofta ett negativt synsätt som vi för funktidigare redovisat, lagom tionshindrade°-tänkandet (kap. 4, cit. W. Ekensteen).

432 Fritid och rekreation efter eget val

13.4.3 Ekonomiska

aspekter på tillgänglighet

I början av 1980-talet konstaterade SCB i studier om handilevnadsvillkor att de ekonomiska hindren för enkappades skildas fritidsval, semestrar, resor etc. var betydande. Vi har tidigare uppmärksammat att enskilda i dessa sammanhang åsamkas kostnader for sin handikappande situabetydande tion. Så måste t.ex. utvecklingsstörda vuxna som deltar i semesterresor bidra till personalkostnader (genom en s.k. servissa dövblinda betala tolkservice, viceavgift) på håll, ungdomar med rörelsehinder erlägga betydande avgifter för etc. ledsagarservice I en studie som på utredningens uppdrag utförts av CMT (”Socioekonomisk situation för personer med funktionshinder - en U. Hass 1991) intervjustudie, Linköpings universitet, bekräftas detta ytterligare. Studien redovisas i särskild ordning. Vi vill dock här notera den som råder och som ojämlikhet innebär att med svåra funktionsnedsättningar inte har många alls i sin for fritidsnågot utrymme hushållsbudget nöjen, aktiviteter utanför hemmet till eller under semesvardags terperioder, resor m.m.

Organisatoriska aspekter på tillgänglighet

Vi har beskrivit tillgänglighet i organisatorisk bemärkelse som till överblick över stöd, service och t.ex. möjligheter god utbud av fritidsaktiviteter, tillfällen att få kontakt med verksamhet inom ett visst intresseområde m.m. Vi har konstaterat att bristerna i detta hänseende tidigare är stora. De beror för övermånga gånger på utgångspunkten blickbarhet. Den har tillgodosett behov hos verksamheten mer än hos de enskilda som vill komma i kontakt med olika insatser och aktiviteter. I detta sammanhang spelar tillgången till anpassad information, uppsökande verksamhet, utbildningsinsatser, personstöd och hjälpmedel en stor roll. Handikapporganisationerligt na ett arbete för att brister i organigör väsentligt kompensera satorisk och överblick men många tillgänglighet tvingas gånger att uppgifter som borde ligga på andra, t.ex. påta sig måste finnas i samhällsorgan. Organisatorisk tillgänglighet det lokala och i utbudet av fritidsmöjligheter stödsystemet men också på läns- och Det gäller t.ex. beregion-/riksnivå. träffande till rekreerande gemenskap för entillgänglighet

Fritid och rekreation efter eget val 433

skilda som har och/eller ovanliga mycket komplicerade funktionsnedsättningar.

13.4.5 till kultur och rekreation -

Tillgång fritid,

föreskrifter i

några lagar

Socialtjänstlagen (SoL) ålägger kommunerna ett grundläggande ansvar för att utveckla möjligheterna till en god fritid efter olika individuella önskemål. I flera föreskrifter ges tydliga uttryck för insatsernas syfte att vidga möjligheterna till delaktighet i med andra samhället, gemenskap etc. (SoL 21, 7, 10§§). Genom har vissa omsorgslagen (OL) grupper tillgång till kompletterande insatser i förhållande till vad som i SoL. anges I rätten till s.k. särskilda i form elevhem omsorger (4§), av (barn/ungdom) och bostad i dels gruppbostad (vuxna) ingår omvårdnad, dels fritidsverksamhet och kulturella aktiviteten I lagens förarbeten anförs beträffande de individuella insatser som betecknas som att där kan omvårdnad, ingå också hjälp till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Med detta avses främst att komma till det hjälp allmänna bl.a. det kommunala, fritids- och kulturutbudet. Det konstateras vidare, att detta utbud ibland är Särskilt otillräckligt. omnämns behov av kompletterande verksamhet för anpassad svårt utvecklingsstörda med flera funktionshinder. Vi vill med tanke på nya perspektiv på fritidens betydelse för hälsa och välbefinnande också nämna hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och dess av betoning förebyggande åtgärder.

13.5 Innebörden av våra

förslag

Det är väl konstaterat att enskilda med omfattande funktionsnedsättningar möter betydande hinder och ofta blir utestängda i rekreations- och Det fritids-, kulturliv. är också så att betydelsen för enskildas livskvalitet av för omutrymmen växling, egna intressen, gemenskap osv. är betonad i många sammanhang och bekräftad en rad undergenom mycket lång sökningar och projekt. De har också visat att för betydelsen många personer med omfattande är funktionsnedsättningar särskilt stor.

434 Fritid och rekreation efter eget val

om att hinder saknas inte. Ny- Kunskaper vägar undanröja har statens handikappråd redovisat resultat ligen exempelvis av finansierade av allmänna arvsfonden (10 milj. kr.) i projekt syfte att hitta vägar till fritidslivet. Samtidigt kvarstår svårigheterna och tenderar att i vissa fall öka för vår personkrets. Det är vår därför att enligt mening nödvändigt förverkliga det uppsökande arbetet enligt 5§ SoL. För vår personkrets gör vi därför ett i 11§ LSS om att kommunen skall klarläggande ha en om vilka invånare i kommunen fortlöpande kunskap som har behov av stöd enligt lagen. I detta ligger också insatser för att finna till fritid och rekreation efter möjligheter egna val. Vårt förslag om en individuell plan upprättad tillsammans med den enskilde skall stärka den enskildes ställoch hans/hennes att få till en mening möjligheter tillgång ningsfull fritid. För att öka den enskildes oberoende har vi föreslagit att skall förbättras. Avgiften för färdtjänstresor skall färdtjänsten inte taxor inom kollektivtrafik. Det skall vara möjöverstiga att färdas utanför den kommunen. Vi har också ligt egna att byggs ut och att kollektivtrafiken föreslagit servicelinjema Ett särskilt Stimulansbidrag på 50-100 handikappanpassas. kr. föreslås för att aktivera dessa förändringar. milj. I vårt vi särskilt fram åtgärder för hjälpmedelsavsnitt lyfter att stärka till Genom tillgång hjälpmedel för fritid/rekreation. att får att tillhandahålla även dessa landstingen skyldighet i 1§ HSL bör situationen förbättras. hjälpmedel enligt tillägg Vi räknar med en ökad resursinsats i storleksordningen 50-100 milj. kr. för vår personkrets i detta avseende. För att kunna ta del av fritids- och kulturutbudet är det en för inom vår att det finns ett nödvändighet många personkrets personligt stöd. Genom vårt förslag om biträde av personlig assistent menar vi att den enskilde får bättre förutsättningar än att få ett stöd som också stärker tidigare personligt möjligheter till självbestämmande och inflytande. På motsvarande sätt menar vi att vårt om biträde av kontaktperson kan förslag vara ett stöd och underlätta kontakter med fritids- och rekreationsutbudet. Vi föreslår genom den nya lagen LSS (12§) av ett hinder för deltagande i fritidsborttagande ytterligare och kulturverksamhet: kostnader för ledsagare skall bäras av kommunen.

Vi har också sett behov av riktade fritidsinsatser som t.ex.

Fritid och rekreation val efter eget 435

läger, temaveckor, semestervistelser på rekreationsanläggningar. Av flera skäl behöver sådana insatser stärkas bredvid generella satsningar. Det finns hos behov av att träffa många andra i samma att erfarenheter belägenhet, utbyta etc. Vi har bl.a. sett det som särskilt for s.k. små och väsentligt mindre kända Även

handikappgrupper. andra, t.ex. ungdomar med

svåra har behov dessa

ñmktionsnedsättningar, av insatser. För

vissa med svåra s.k. medicinska de handikapp inbegriper riktade också sådana rekreationsverksamheter arrangemangen som kan erbjuda tygghet genom särskilt utbildad personal. Kommunerna bör vår intensifiera samverkan enligt mening med handikapprörelsen i dessa Vi beräknar att frågor. sådana riktade insatser kan leda till en successivt utökad kommunal kostnad på ca 90 kr. för att behov varierade milj. tillgodose av riktade insatser for ca 30000 och inom barn, ungdomar vuxna vår personkrets. Sammantaget uppskattas resursforstärkningen på fritidsområdet genom våra om biträde forslag av personlig assistent, biträde av kontaktperson, for avgiftsfrihet ledsagarservice, bättre till och riktade tillgång hjälpmedel insatser till 2-300 milj. kronor. Frågor om tolkservice till döva mil. utreds i särskild ordning av Vi kommer

handikapputredningen. därvid också att ta

upp enskildas behov av tolkservice i och de fñtidsaktiviteter resurser som krävs för att förbättra tillgången.

14 Rättshjälp

Vårt förslag Rättshjälpslagen (1972:429) ändras så att det för människor med funktionshinder blir lättare att få rättshjälp hos i som förvaltningsdomstol angelägenhet rör socialforsäkringsfonnåner, bistånd enligt socialtjänstlagen eller särskilt stöd och service den enligt föreslagna lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

14.1 Förvaltningslagen och

förvaltningsprocesslagen

Förvaltningslagen (1986:223) gäller forvaltningsmyndigheternas av ärenden och domstolarnas handläggning handläggning av förvaltningsärenden. I ñnns om bl.a. lagen regler myndigheters serviceskyldighet, samverkan mellan allmyndigheter, männa krav av ärenden samt att på handläggning om rätt anlita tolk, ombud och biträde. Bestämmelserna skall tilllämpas både av kommunala styrelser eller nämnder och av statliga forvaltningsmyndigheten Beträffande i finns processen forvaltningsdomstolarna regler i forvaltningsprocesslagen (1971:291). 8§ Förvaltningsprocesslagen ålägger forvaltningsdomstol att tillse att mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Vid behov skall rätten anvisa hur bör utredningen kompletteras. Den enskilde som önskar en viss stödinsats kan behöva vägledning beträffande vilket sortiment av åtgärder som är tillgängligt, vilken instans man bör vända vilken utsig till, redning som bör m.m. åberopas Förvaltningslagen ålägger

438 Rättshjälp

att den enskilde i dessa och liknande myndigheterna hjälpa frågor. Beträffande serviceskyldighet 4§ att sägs i varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i som rör verksamhetsfrågor myndighetens område. Hjälpen skall lämnas i den som är utsträckning lämpmed till den enskildes behov av lig hänsyn frågans art, hjälp och verksamhet. myndighetens Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om enskild av vänder till fel någon misstag sig myndighet bör honom tillrätta. I förarbetena till förmyndigheten hjälpa valtningslagen motiverades med att serviceskyldigheten juristhjälp inte sällan är en alltför och omständlig dyrbar utväg för den som behöver hjälp med att ta tillvara sin rätt i förvaltningsärenden. Det framhölls att den allmänna rättshjälpen liksom hittills borde vara reserverad i första hand för andra angelägenheter än förvaltningsärenden. Det att ansågs den hjälp som enskilda behöver i bäst och förvaltningsärenden billigast borde kunna lämnas av de myndigheter som handlägger ärendena. Serviceskyldigheten ligger inte endast det formella plapå net. I motiven framhålls att när det behövs och är lämpligt skall också den enskilde allt myndigheten vägleda genom att, efter omständigheterna, ta initiativ till ytterligare utredning, verka för att till vad som är nödvänutredningen begränsas digt, fästa den enskildes att det kan finnas uppmärksamhet på andra, bättre sätt att nå det han eftersträvar osv. Vägledningsskyldigheten gäller i princip oberoende av att den enskilde uttryckligen begär sådan hjälp. En den skall alltid

framställning, även om är muntlig, följas

av ett beslut. Om beslutet den enskilde emot skall han går underrättas om hur han kan överklaga. Förvaltningslagen trädde ikraft den 1 januari 1987. Även om lett till förlagen bättrade serviceinsatser från sida torde det myndigheternas återstå innan intentioner Detta mycket lagens förverkligats. kan med att beslutsfattare saknar sammanhänga många utbildning rörande av sina i omfattningen åligganden servicehänseende. En annan kan vara förklaring handläggarnas arbetsbelastning. Det kan ses som otillfredställande att, såsom förekommer, muntlig framställning om stödinsats bara leder till ett muntligt besked av att den någon tjänsteman begärda

soU 1991:46 439 Rättshjälp

åtgärden inte kan Sett utifrån den enskildes förbeviljas. hållanden kan det också utgöra en att svaghet förvaltningslagen inte tillerkänner honom eller henne med att överhjälp klaga beslut.

14.2 Stöd

enligt omsorgslagen

En av de särskilda är rådomsorgerna enligt omsorgslagen annat stöd samt stöd av en särskild kongivning, personligt taktperson. Enligt motiven innefattas bl.a. kuratorsinsatser i detta stadgande. Många kuratorer insatser när det gör goda gäller intressebevakningen för de personer som tillhör omsorgslagens personkrets och hjälper även till med överklagningar. En svårighet för är att insatser oñza lagens personkrets behövs från flera olika och inte enbart samhällsorgan från omsorgsverksamheten. Landstingen åläggs enligt 8§ att i samråd med kommunerna i samordna landstingskommunen den verksamhet som behövs för psykiskt och utvecklingsstörda deras familjer samt verka för att den utvecklas ett tillpå fredsställande sätt. Trots detta är det svårt för många gånger utvecklingsstörda och med dem att hitta till rätt jämställda instans. Det kan t.ex. vara svårt att avgöra om omsorgslagen eller socialtjänstlagen skall Ett studium av förtillämpas. valtningsdomstolarnas visar att den enskilde ibland praxis först stöd den ena och efter begär enligt lagen avslag gör en ny framställning om hjälp enligt den andra lagen. En effektiv samordning och saklig information till den utvecklingsstörde eller hans ställföreträdare skulle kunna undanröja mycket av dessa problem. Det kan alltså konstateras att inte helt löst de omsorgslagen problem som sammanhänger med rådgivning och hjälp i rättsliga angelägenheter.

14.3 Stöd

enligt socialtjänstlagen

Till socialnämndens hör uppgifter enligt 5§ socialtjänstlagen bl.a. att råd och stöd till och enskilda ge upplysning, familjer soIn behöver det. Av vårt kartläggningsbetänkande framgår

440 Rättshjälp sou 1991:46

bl.a. att endast 30% av de ca 70 kommunerna har tillfrågade

ort en fullständig inventering för att få reda på förhållande-

na för dem som har svåra funktionshinder. Någon särskilt intensiv uppsökande verksamhet när det svårt funkgäller tionshindrade förekommer inte. 69% av kommuner tillfrågade har vår enkät svarat att de inte bedriver sådan verksamhet. på Flertalet av de kommuner som ej genomfört någon inventering planerar inte heller att göra det. Mot av redovisade bakgrund brister är det inte förvånande att kommunernas personella resurser inte räcker till att också enskilda i stödja personer förvaltningsförfarandet. Detta trots att skyldighet föreligger både enligt förvaltningslagen och socialtjänstlagen.

Tillsyn

Socialstyrelsen har över verksamhet tillsyn enligt socialtjänstlagen och ut att omsorgslagen. Tillsynen går väsentligen på följa, leda och utveckla verksamheten genom att ta emot och förmedla kunskaper och påpeka behov av förändringar. Tillfungerar inte i samma som som en synen utsträckning tidigare klagomur” för allmänheten. behandlas i Tillsynsfrågor kapitel 16.

14.5 Allmän

rättshjälp

Enligt rättshjälpslagen (1972:429) lämnas allmän i rättshjälp där behov av bistånd till rättslig angelägenhet, föreligger, enskild vars beräknade årsinkomst ej ett beperson överstiger lopp som motsvarar sju gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän Staten betalar kostnaderna försäkring. för Den rättssökande dock bidra med rättshjälpen. måste själv ett som bestäms med till sökandens beräknade belopp hänsyn årsinkomst. I vissa fall kan dessutom tilläggsavgift ifrågakomma. När allmän betalar staten kostnaderna i rättshjälp beviljas den som avser. Såsom rättsliga angelägenhet rättshjälpen kostnad för rättshjälpen anses bl.a. den rättssökandes kostnad för biträde som varit behövlig för tillvaratagande av den rättssökandes rätt.

441 Rättshjälp

Omfattande ändringar ordes i rättshjälpslagen den 1 juli

1988. innebar

Ändringarna

bl.a. att rättshjälpsavgilterna sänktes och att inkomstgränsen för rätten att få allmän rättshjälp höjdes. Avsikten var att fler människor skulle kunna beviljas allmän och att staten skulle stå för en större rättshjälp del av Som rättshjälpskostnaden. exempel på avgiftsberäkningen kan nämnas att en utan förtidspensionär förmögenhet i ett mål där till 5320 rättegångskostnadema uppgår kronor, har att betala med kronor och ålagts rättshjälpsavgift 500 tilläggsavgift med 50 kronor. Allmän kan i bl.a. rättshjälp beviljas rättslig angelägenhet, vid i allmän däri inberäknat rättegång domstol, förvaltningsdomstol. Det sålunda att få allmän när beslut går rättshjälp om bistånd eller särskild omsorg förs vidare till länsrätt, kammarrätt och Beroende serviregeringsrätt. på myndigheternas ceskyldighet kan man konstatera en viss hos obenägenhet förvaltningsdomstolama att bevilja allmän rättshjälp. I socialförsäkringsfrågor, som handläggs av försäkringskassor, försäkringsrätter och försäkringsöverdomstolen allmän beviljas sällan trots att det kan röra om för den enskilde rättshjälp sig mycket betydelsefulla avgöranden och trots att rättsområdet är svåröverskådligt. Det finns sålunda Vissa i den allmänna svagheter rättshjälutifrån den enskilde funktionshindrades Den pen perspektiv. allmänna rättshjälpen i sin nuvarande utformning kan därför inte anses tillfredsställande för människor med ge möjligheter funktionsnedsättning att hävda sin rätt till samhällsstöd. Myndigheternas serviceskyldighet utgör inte tillräcklig kompensation för bristerna i den allmänna rättshjälpen.

14.6 insatser

Handikapporganisationernas

Många handikapporganisationer gör förtjänstfulla insatser när det att bevaka medlemmars rätt till samhällsstöd. gäller Inom handikapporganisationerna finns om kunskap problemställningarna på handikappområdet och vana att förhandla med olika nivåer. För den enskilde känns det myndigheter på ofta naturligt att anlita i den för någon egna organisationen att få Inom t.ex. Riksförbundet och Riksförbundet hjälp. FUB RBU finns erfarenhet av förrådgivningsverksamhet genom äldrarådgivare. Dessa är personer med egen föräldraerfaren-

442 Rättshjälp

het som genom särskild av resp. förbund anordnad utbildning fått ökade bl.a. om I vissa kunskaper gällande regelsystem. fall ställer till Deras organisationerna juristhjälp förfogande. ekonomiska resurser är emellertid begränsade.

Reformmöjligheter

Kontaktperson

Den som drabbas av ett allvarligt eller vars nära handikapp anhörig kommit i en sådan situation saknar oftast kunskap om vilka samhället över och vilka stödmöjligheter förfogar rättigheter den enskilde har. Det är för många mödosamt att hitta fram till rätt instans. Omsorgskommittén uppmärksammade behovet av att det finns som har till att som någon person uppgift kontaktperson bevaka det handikappade barnets intressen hos de olika organ som ger service till familjer med handikappade barn och ungdomar. Behovet av en sådan samordnare har blivit allt mer uppenbart och gäller inte enbart barn och ungdomar utan även vuxna med svåra nuvarande funktionsnedsättningar. Enligt omsorgslag finns möjlighet att utse en kontaktperson åt den som är utvecklingsstörd, bryta isolering genom hjälp till fritidsverksamhet m.m. Kontaktpersonen skall vara en medmänniska som kan ersätta eller komplettera kontakten med anhöriga. Kontaktpersonen kan ge råd till eller vara förespråkare för den enskilde i olika situationer som inte är av så komplicerad natur att t.ex. juridisk expertis bör anlitas. Kontaktpersonen bör enligt vår uppfattning även kunna få till att ta de initiativ som behövs för att den uppgift hjälpa enskilde, hålla kontakt med olika samt medverka stödorgan, till att insatserna samordnas det för den enskilde fördelpå aktigaste sättet. Kontaktpersonen är givetvis inte ställföreträdare för den enskilde och är alltså inte jämförbar med god man eller förvaltare. förutsätts inte. Någon speciell yrkesbakgrund Kontaktpersonen skall ha en och god samhällsorientering kunskap om handikappfrågor. Det kan många gånger särskilt om det är om att den funktionshindrades frågan bryta från isolering omvärlden vara fråga om ett frivilligt lek-

sou 1991:46 443 Rättshjälp

mannauppdrag för en medmänniska som har intresse och fallenhet att bistå andra. I vissa fall kan det vara att en lämpligt befattningshavare inom landstingskommunen eller kommunen utses. bör finnas att den enskilde till sitt för- Möjlighet fogande får dels en kontaktperson för den sociala kontakten, dels en med ovan samordnande funkkontaktperson angivna tioner. om har behandlats i andra Frågan kontaktperson avsnitt i betänkandet, se bl.a. 6 resp. 7. kap.

Rättshjälp

Förbättrade att erhålla effektiv den möjligheter hjälp genom allmänna skulle det den enskilde rättshjälpen göra lättare för att få kvalificerad utan alltför ekonomisk juridisk hjälp rigorös behovsprövning. Vi avser även i den typ av ärenden som rör samhällets insatser för människor med funktionshinder och där allmän rättshjälp för närvarande inte brukar beviljas. Några organisatoriska förändringar skulle ej erfordras. En fördel skulle också vara att fick handikapporganisationerna utökade möjligheter att till sig knyta juridisk expertis genom att kostnaden för juridisk service till enskilda i större utsträckning än för närvarande skulle kunna täckas genom den allmänna rättshjälpen. Vi föreslår att ändras att det för männirättshjälpslagen så skor med funktionshinder blir lättare att få hos rättshjälp förvaltningsdomstol i som sör socialförsäkangelägenheter ringsförmåner, bistånd enligt eller särskilt socialtjänstlagen stöd och service enligt den lag vi föreslår om stöd och service till vissa funktionshindrade.

15 att utkräva sociala

Vägar

rättigheter

Vår bedömning Utsökningsbalken ger i sin nuvarande utformning möjlighet för kronofogdemyndighet att genom vite mot eller kommun verkställandstingskommun framtvinga lighet av dom som meddelats av forvaltningsdomstol. Om vitesforeläggande inte är en framkomlig väg bör det att att övervägas genom lagändring skapa möjlighet rikta vitespåföljd mot landstingskommuner och kommuner.

Förvaltningsbesvär

Beslut om bistånd enligt 6§ socialtjänstlagen och om särskilda kan föromsorger enligt 4§ omsorgslagen, överklagas genom valtningsbesvär. Det innebär att besvärsmyndigheten kan pröva ärendet i dess helhet och i förekommande fall sätta in ett nytt beslut i det överklagades ställe. Ett överklagande, som inte ogillas, kan leda till att förvaltningsdomstolen förklarar att den enskilde klaganden har rätt till den begärda biståndsinsatsen eller särskilda omsorgen. Förvaltningsdomstolen kan också återförvisa målet till ny behandling av den kommunala instansen. Vid förekommer det att föråterforvisning valtningsdomstolen i sin motivering tar till en viss ställning fråga och därigenom ger det kommunala organet anvisning om hur det bör besluta. En sådan anses den anvisning lägre instansen vara att skyldig följa. Bifall till ett överklagande kan ha den formen att förvaltningsdomstolen finner den klagande berättigad till begärd

446 Vägar att utkräva sociala rättigheter

biståndsinsats eller särskild omsorg och återförvisar målet för närmare utredning om av den insatsen. utformningen begärda Förvaltningsdomstolens kan också ha den formen avgörande att den ålägger kommunen att tillhandahålla insats. begärd Någon påföljd för kommun som underlåter att rätta efter sig förvaltningsdomstolens beslut finns inte uttryckligen stadgad. Som Vi konstaterar i vårt kartläggningsbetänkande förekommer det i ett antal fall att kommun under till hänvisning brist medel eller andra på resurser underlåter att i varje fall inom rimlig tid verkställa Detta otillförvaltningsdomar. fredsställande förhållande innebär att domen av den enskilde uppfattas som ett uttryck för olikhet inför eftersom en lagen, enskild inte utan av kan person påföljd något slag sätta sig över en dom. Det finns flera att för att möjligheter pröva förstärka den enskildes rättsskydd i nu nämnt hänseende.

Straffrättsligt

ansvar

Genom en lagändring, som trädde ikraft den 1 oktober 1989, gäller nya regler för brotten tjänstefel och grovt tjänstefel (SFS 1989:608, prop. 1988/89:111, JuU 24). Genom dessa bestämmelser ersattes de tidigare bestämmelserna om myndighetsmissbruk och vårdslös För myndighetsutövning. tjänstefel döms 20 den som eller av oaktsamenligt kap. 1§, uppsåtligen het vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för är böter uppgiften. Påföljden eller fängelse i högst två år. Om brottet har begåtts uppsåtligen och är att anse som skall andra grovt, enligt stycket dömas för grovt tjänstefel till 6 månader och fängelse lägst högst två år. Enligt 1§ tredje stycket är ledamot av beslutande statlig eller kommunal församling från ansvar för undantagen åtgärd som vidtas i denna Det egenskap. betyder att bl.a. fullmäktigeförsamlingar i kommuner och landstingskommuner är undantagna från Däremot är ledamöter av t.ex. komtjänsteansvar. munal socialnämnd och landstingskommunal omsorgsnämnd inte från ansvar. undantagna Regionåklagarmyndigheten i Malmö har haft att ta ställning till en polisanmälan som underlåtenhet från landsgällde tingskommuns sida att bereda särpsykiskt utvecklingsstörd

Vägar att utkräva sociala rättigheter 447

skild omsorg i form av bostad i gruppbostad. Efter verkställd

förimdersökning orde statsåklagaren följande bedömning.

Rätten till särskild i form av boende i omsorg gruppbostad är enligt inte beroende av den aktuella omsorgslagen tillgången på sådana bostäder, utan endast av den utvecklingsstördes behov av särskild En i brottmålssammanomsorg. prövning hang av frågan om det förhållandet, att en begärd gruppbostad inte tillhandahållits åt en därtill har inneburit ett berättigad, straffbart åsidosättande av omsorgslagens bestämmelser, måste Därvid måste begöras allsidigt. samtliga omständigheter aktas såsom de realistiska utbyggnadsmöjligheterna i förhållande till behov och tillgängliga medel mm. Hänsyn måste också tas till de åtgärder som har vidtagits och som till syftar att bereda en En godtagbar omsorg. mycket viktig omständighet är den tid förflutit från som det nämnden eller någon företrädare för nämnden fått kännedom om det konkreta behovet av en särskild gruppbostad tills dess ett rimligt erbjudande om sådan bostad kan lämnas till den som begärt att få bostaden. Vid en samlad av vad som framkommit bedömning genom förundersökningen, har inte ansett att brott förejag kommit i samband med den hittillsvarande handläggningen av de berörda omsorgsärendena.” Beslutet är meddelat före ikraftträdandet av de nya reglerna om hade inte blivit tjänsteansvar. Troligen bedömningen annorlunda vid av de Det kan tillämpningen nya reglerna. därför konstateras att underlåtenhet att verkställa dom om särskilda endast i fall kan föreleda omsorger mycket speciella straffrättslig reaktion.

15.3 Skadestånd

För verksamhet som avser offentlig myndighetsutövning regleras skadeståndsansvaret i 2§ skadeståndslagen (1972:207). Enligt denna bestämmelse skall kommun eller landstingskommun ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars kommunen fullgörande eller landstingskommunen svarar. före- Ersättningsskyldighet ligger endast om de krav har blivit åsidosatta som med hänsyn till verksamhetens art och ändamål kan ställas skäligen på

448 Vägar att utkräva sociala rättigheter

dess utövning. Av citerade att lagrum framgår ersättningsskyldigheten för det allmänna är så att det den begränsad för enskilde sällan är att skadeståndsrätt möjligt grunda någon på uteblivna bistånds- eller omsorgsinsatser. Detta även gäller om rätten till insatsen dom grundar sig på av forvaltningsdomstol. En eventuell måste ske civilmål domstolsprövning som med risk for den förlorande att drabbas av parten höga rättegångskostnader. Det kan alltså konstateras att skadeståndsreglerna inte tillfredställande för den drabbas ger skydd som av att inte få sina till insatser rättigheter förverkligade.

15.4 Allmänt om vite

Bestämmelser om vite finns i om En lagen (1985:206) viten. förvaltningsmyndighet kan när den eller ålägger förbjuder någon visst handlande, samtidigt att i ålägga personen ifråga händelse av tredska betala ett vite, vars storlek bestäms redan i myndighetens beslut. kan det förekomma att Undantagsvis en kommun enligt specialförfattning kan drabbas av vitespåföljd. Enligt lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (1970:244) kan sålunda vid vite länsstyrelsen ålägga kommun att tillse att en allmän vatten- och avloppsanläggning kommer till stånd.

Vitesföreläggande

av

kronofogdemyndigheten

Enligt 16 kap. 12§ skall utsökningsbalken verkställighet av en dom ske att genom kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att vad som honom fullgöra åligger enligt domen. Föreläggandet kan 2 med enligt kap. 15§ utsökningsbalken förenas föreskrift om vite, som skall av svaranden om foreerläggas läggandet inte uppfylls. Vite skall fastställas till som belopp finnes och vite kan ut behövligt. Nytt högre sättas om verkställighet inte sker. om utdömande av vite har Fråga som förelagts prövas av tingsrätt efter ansökan av allmän åklagare eller kronofogdemyndigheten. Länsrätten i

Östergötlands

län har i dom 1989-07-04 i mål nr Ö 169-89 och Ö 170-89, haft att ett besvärsmål handlägga

Vägar att utkräva sociala rättigheter 449

som gällde rätt för två bröder, Christer och Tony, att få bo i gruppbostad. I domskälen uttalas: Regeringsrätten har i ett pleniavgörande den 9 december 1988 fastslagit att det behov som den särskilda omsorgsformen boende i gruppbostad är avsedd att tillgodose, under en rimlig övergångstid skall anses tillgodosett genom att den utvecklingsstörde bor ett om inte i på vårdhem, omständigheterna det enskilda fallet föranleder annat. I målet är upplyst att Christer och Tony för närvarande befinner sig på vårdhem i Sundsvall respektive Jönköping. Föräldrarna har, dels med av att barnen befinner anledning sig på två olika orter, dels med av avståndet från anledning föräldrarnas bostadsort, stora svårigheter att besöka sina söner. Då Christer och Tony således på grund av nuvarande placering vårdhem inte har att få det på möjlighet mycket viktiga behovet tillgodosett som kontakten med föräldrarna innebär; måste omständigheterna i detta mål föranleda en annan bedömning än det i den ovannämnda regeringsrättsdomen. Rum finns i detta fall inte för någon rimlig övergångstid. Besvären bör därför bifallas och omsorgsförvaltningen att utan den förvaltåläggas dröjsmål uppfylla skyldighet har och att tillhandaningen enligt omsorgslagen enligt praxis hålla Christer och den särskilda i form av boende Tony omsorg i som de är till. Med utan gruppbostad berättigade dröjsmål bör då förstås senast den 1 oktober 1989. I domslutet bifaller länsrätten Christers och Tonys besvär och förordnar att de skall beredas särskild omsorg i form av boende i gruppbostad senast den 1 oktober 1989. Skulle det ej ske, kan verkställighet av domen begäras hos kronofogdemyndigheten. Domen överklagades inte. Uttalandet i domslutet att verkkan hos torde avse ställighet begäras kronofogdemyndigheten, att utsökningsbalken 2 kap. 15§ och 16 kap. 12§ kan vara Det kan diskuteras om bestämmelserna kan åbetillämpliga. ropas när, som i detta fall, svaranden utgörs av en kommunal nämnd och verkställighetsfrågan är komplicerad. Lagrummens dock inte att så kan ske. utformning motsäger

450 Vägar att utkräva sociala rättigheter

15.6 Kommunalbot

ut att förut- Kommunalansvarsutredningens uppdrag gick på sättningslöst överväga behovet av åtgärder med syfte att motverka att kommuner och landstingskommuner överskrider gränserna för den kommunala kompetensen, åsidosätter skylsom de har inom specialreglerade verksamhetsomdigheter råden eller sätter sig över domstolarnas beslut i besvärsmål. Utredningen föreslår i betänkandet Kommunalbot, SOU att kommun och skall kunna 1989:64, landstingskommun kommunalbot för fel som eller underåläggas genom handling låtenhet i kommunal eller landstingskommunal verkbegås samhet. En förutsättning är att felet innebär: 1. Ett åsidosättande av en föreskrift om kommunernas grovt eller åligganden, eller befogenheter 2. En överträdelse av ett eller annat verkställighetsförbud förordnande som en domstol har meddelat enligt 28§ förvaltningsprocesslagen.

Kommunbot skall inte åläggas:

1. Om kommunen eller har ort vad

landstingskommunen som kan för att undvika felet, eller begäras 2. Om det annars är oskäligt att ålägga kommunalbot.

Det är 100 000 kronor och högst 10 föreslagna beloppet lägst miljoner kronor. Betänkandet har remissbehandlats. Det framstår som ett föreslagna kommunalbotsystemet ganska trubbigt instrument. Utdömande av kommunalbot förutsätter beslut av kammarrätten eñaer framställning av JO. tar främst de fall där kommun överskrider Förslaget syfte på verkställighetsförbud. De fall då kommun underlåter att rätta efter och domar av förvaltningsdomsig specialförfattningar stol, behandlas ytterst knapphändigt i betänkandet.

15.7 Avslutande synpunkter

Mot tanken kommuner och på sanktionsmöjligheter gentemot har invänts att bestämmelser i sådant landstingskommuner hänseende skulle vara oförenliga med principen om kommunal Det emellertid här tillämpningen av självstyrelse. gäller

Vägar att utkräva sociala 451 rättigheter

specialforfattningar som är riksgiltiga och där intresset av objektivitet och enhetlighet i är framträrättstillämpningen dande. När det rör sig om mot enskilda myndighetsutövning individer som i lag är tillforsäkrade sociala rättigheter, träder de enskildas intresse av rättssäkerhet i traditionell bemärkelse ett helt annat i då det på sätt förgrunden än gäller exempelvis kommunalt engagemang i affärsverksamhet. En vitesmöjlighet beträffande av domstol beslutade insatser åt människor med funktionshinder bör vara tänkbar. Vite framstår ur olika den mest synpunkter som ändamålsenliga av de sanktionsformer som kan komma i Den fråga. föreslagna kommunalboten innebär en reaktion i efterhand, medan ett till att få ett önskat handvitesforeläggande syftar lande till stånd. Kommunalboten passar bättre for beslutsfattande enligt kommunallagens allmänna kompetensregler än när det gäller tillämpning av specialforfattningar. Vår bedömning är att i sin nuvarande utsökningsbalken utfomming möjlighet for att ger kronofogdemyndighet genom vite mot eller kommun verklandstingskommun framtvinga ställighet av dom som meddelats av forvaltningsdomstol. Såvitt vi kunnat konstatera har emellertid ännu inte frågan ställts på sin att och spets genom verkställighet begärts Vitespåfoljd krävts. Skulle det i rättstillämpningen Visa att sig vitesforeläggande inte är en bör det framkomlig väg övervägas att att rikta genom lagändring skapa möjlighet vitespåföljd mot landstingskommuner och kommuner.

L

mamsswm

Ä . I . j _

“

rxävmøa

h” 7

. _ shöziábiøtxa

2

øäxfm?? :ä i. â9ä;ziI#9äü$2

áüsüiütgâwâlfüaêâäâ f V ›

V

% V » V*

“ »

?L

V

:Wññ

training sn

.

A w:;ø7i..;§ Q 1 ds, H =-; N

i tFWi gamla-Näää:

”nwiâálefzötiásxfgiiâömáerg

.

›

leuøxámøzáagyøiáaâmi , . i :mxiIimiV ,,

O › v _ Y V \.

ark

_ i

äåwå .âw

v;

16 och

Uppföljning, utvärdering

tillsyn

16.1 Allmänna

utvecklingstendenser

Statsmakternas former, för tillsyn av den kommunala verksamheten har på senare år ändrat karaktär i riktning mot utvärdering och uppföljning och bort från mer inspektionsbetonade former. Förändringen, som har samma inriktning på såväl central som nivå, beror bl.a. på att statsmakterregional na alltmer anger mål for verksamheten medan medlen är frågor för kommuner och landsting. En ytterligare viktig faktor är den ökade i kommuner och landsting. Som kompetensen en konsekvens av detta har den statliga kontrollen minskat. Däremot har behovet av insamling av kunskapsunderlag på nationell och lokal nivå ökat. Massmedias och justitieombudsmannens roll som bevakare av den oñentliga verksamheten har blivit mer framträdande, vilket också skapat incitament till förändringar: I detta bör även uppmärksammas den utsammanhang veckling som sedan lång tid pågår inom kommuner och landsting i riktning mot en ökad decentralisering. Den möjliggör ett ökat inflytande för den enskilde medborgaren såväl via lokala nämnder och styrelser som via olika referensorgan. Men dekan innebära stora inte minst för centraliseringen problem, vår Det för kunskapsupppersonkrets. nödvändiga underlaget byggnad försvinner lätt om det administrativa området befolkningsmässigt är för litet.Viss specialiserad personalkompetens kan tunnas ut. Förutsättningarna för att kunna tillgodose omfattande behov av t.ex. stöd och service minskar också avsevärt om skatteunderlaget är litet. (Se vidare kap. 3).

454 Uppföljning och utvärdering

16.2 Tillsynsuppgifter enligt olika författningar

Socialstyrelsen har enligt 18§ omsorgslagen skyldighet att utöva över verksamhet som bedrivs denna tillsyn enligt lag oberoende av om den är organiserad i enskild eller i samhällelig regi. Med tillsyn avses då såväl inspektion på ort och ställe av olika verksamheter för personer med utvecklingssom att och verksamheten i stort, utstörning följa stödja värdera den samt information och erfarenheter till besprida rörda. Omsorgsnämnderna har bl.a. till uppgift att utöva tillsyn av omsorgsverksamhet som bedrivs i enskild regi. har inte denna Länsstyrelserna några tillsynsuppgiiter enligt lag. Även för den verksamhet som bedrivs enligt HSL, 18§, och SoL, 67§, har socialstyrelsen ett tillsynsansvar där tyngdpunkten alltmer kommit att ligga på uppföljning och utvärdering. Länsstyrelsemas tillsyn av den kommunala socialtjänsten har med tiden fått motsvarande inriktning. Med stöd av den s.k. tillsynslagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och mil. står sådan i sjukvårdspersonalen personal yrkesutövning under tillsyn av socialstyrelsen. Syftet härmed är bl.a. att befrämja säkerhet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Hos hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd kan socialstyrelsen och enskilda patienter begära att hälso- och sjukvårdspersonal åläggs disciplinpåföljd för fel och försummelse i yrkesutövningen. Några andra verksamhetsområden som är berörda av vårt utredningsarbete är plan- och byggområdet och socialförsäkringsområdet. Plan- och bygglagen (1 kap. 8§) och lagen om allmän (18 2§) om boverkets försäkring kap. ger anvisningar riksförsäkringsverkets i förhållandet till komresp. uppgifter muner resp. försäkringskassor. Vid sidan av dessa tillsynsuppgiiter spelar berörda myndigheter en viktig roll för den enskilde i den meningen att de, som hävdar intentioner opartiska organ, lagstiitarens gentemot olika partsintressen. Denna bevakningsuppgift kompletteras av den enskildes möjligheter att via förvaltningsdomstolar driva sin sak i enskilda ärenden.

Uppföljning och utvärdering 455

16.3 till framtida former för

Förslag och tillsyn uppföljning, utvärdering

Vi har inte i HSL och anledning överväga förändringar SoL, AFL. LSS är däremot en ny lag och formerna för dess konstruktion och tillämpning måste naturligen övervägas i förhållande till dagens samhällsorganisation och dess troliga utveckling. LSS är vårt en Den enenligt förslag rättighetslag. skilde får möjlighet att överklaga beslut som avser insatser enligt lagen. Den enskildes möjligheter att föra sin talan underlättas av vårt till i förslag utvidgad rättshjälp förvaltningsärenden 14). för den enskilde stärks också (kap Tryggheten våra om rätt till en individuell plan för begenom förslag hövliga stödinsatser och rätt till biträde av en kontaktperson. Samtidigt som vårt förslag till LSS avser att stärka den enskildes ställning, markeras kommunernas resp. landsting- - ens fulla ansvar organisatoriskt och finansiellt för de insatser lagen föreskriver. I detta ser vi som statens intresse att om perspektiv följa intentionerna med förverkligas för brukarna och om lagen samhällsorganisationen fungerar för detta ändamål. Därför bör det åligga en central myndighet att samlat följa om lagstiftarens intentioner får Om detta inte blir fallet genomslag. skall redovisa detta till regeringen med förslag myndigheten till förändringar. Vid sidan härav bör resp. fackmyndighet ha till uppgift att följa sin del av de insatser som lagen anger, t.ex. boverket vad gäller bostäder, socialstyrelsen i fråga om bl.a. habilitering och rehabilitering, riksförsäkringsverket när det gäller assistans- Härvid skall dessa myndigheter följa och utersättning. upp värdera verksamheten, ta göra kunskapssammanställningar, initiativ till vid brister och vara kunskapsförförändringar medlare till kommuner och landsting. De centrala myndigheterna har vid fullgörande av dessa uppgifter rätt till full insyn i all verksamhet som såväl offentliga som privata organ bedriver inom lagens område. skall vår in- Länsstyrelsens tillsynsuppgifter enligt mening skränkas till av verksamheter bedrivs i enskild tillsyn som regi. Dess tillsynsroll gentemot den kommunala verksamheten försvinner. Mot av att är bakgrund länsstyrelserna regionala med till överblick över och organ möjligheter helhetssyn

456 Uppföljning och utvärdering

behov och insatser för län bör de dock vår på resp. enligt mening kunna spela en viktig roll i som samhällsplaneringen samordnare av det regionala planeringsarbetet. Sammanfattningsvis stärker vi den enskildes rätt och trygghet beträffande stöd från samhället. Samtidigt tillgodoses lagstiñzarens behov av kunskap om verksamhetens utveckling och möjlighet att ta iniativ som leder till av förverkligande lagens intentioner. De centrala myndigheterna får rollen som utvärderare och kunskapsformedlare. Enligt vår finns det dessutom skäl att for vår mening personkrets hävda behovet av en särskild funktion med uppgift att bevaka intressen som helhet i samhället. handikappades Mot av erfarenheter som b1.a. framkommit i vårt bakgrund kartläggningsbetänkande ?Handikapp och välfärd? SOU 1990:19), separata studier om b1.a. enskildas socioekonomiska situation m.m. anser vi det väsentligt att ytterligare analysera utformningen av en sådan funktion. Enligt våra direktiv skall vi pröva behovet av en handikappombudsman for bevakning av handikappades möjligheter att få sina det b1.a. stöd och rättigheter tillgodosedda när gäller service. Starka skäl talar redan nu för inrättandet av en funktion som handikappombudsman. har stor räckvidd och där- Frågan för kommer vi att pröva den i särskild ordning och redovisa forslag i vårt slutbetänkande.

17 Den

rättsliga regleringen

17.1 Nu

gällande lagar

Socialtjänstlagen

kommun att svara Socialtjänstlagen (1980:620) ålägger varje for inom sitt område. Kommunen har det ytterssocialtjänsten ta ansvaret for att de som vistas i kommunen får det stöd och den som de behöver. Kommunens inom socialhjälp uppgifter tjänsten fullgörs av socialnämnd eller annan av kommunfullmäktige utsedd nämnd. Den enskilde har rätt till bistånd av socialnämnden for sin och sin i om hans behov inte kan försörjning livsforing övrigt annat sätt. tillgodoses på Den enskilde skall genom biståndet tillforsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans resurser att leva ett liv. självständigt 21 § SoL ålägger socialnämnden att verka for att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsforing får möjlighet att delta i samhällets och att leva som andra. Socialnämnden skall medgemenskap verka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och att han får bo ett sätt som är efter hans behov på anpassat av särskilt stöd. Socialnämnden bör genom hjälp i hemmet, färdtjänst eller annan service underlätta for den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra (10 § forsta stycket). Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämforlig verksamhet. Genom ändring i SoL med anledning av äldredelegationens rskr. 97) har kommunen forslag (prop. 1990/91:14, SoU9, ålagts att inrätta bostad med särskild service for den som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande i sin och därför behöver ett sådant boensvårigheter livsforing de. Lagändringen träder i kraft den 1 jan. 1992. Frågan om rätt

458 Den rättsliga regleringen

till för psykiskt utvecklingsstörda mil. skall dock gruppbostad prövas enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (OL). Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag dvs. den anger vissa mål för verksamheten men överlåter åt dem som tilldomstolar) att lämpar lagen (huvudmän, tillsynsmyndigheter, med ledning av förarbetena ge lagen innehåll. SoL är en rättighetslag i den meningen att den ger enskilda rätt till bistånd Vid av rätten till enligt lagen (6 §). bedömning bistånd måste hänsyn bl.a. tas till det ansvar som kan vila på annan huvudman. Rätt till bistånd inte om den föreligger enskildes behov kan annan huvudtillgodoses genom någon mans Som exempel kan nämnas att psykiskt utveckförsorg. lingsstörda genom OL är tillförsäkrade rätt till särskilda omsorger. OL har som personkrets psykiskt utvecklingsstörda, personer som på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom har fått ett betydande och bestående besamt med gåvningshandikapp personer barndomspsykos. OL dem som tillhör rätt till särskilda i ger personkretsen lagen angivna omsorger, om behovet inte tillgodoses på annat

Åtgärderna

sätt. skall syñza till att levnadsomständighetema så långt det är möjligt kommer att överensstämma med andra människors. I OL finns en erinran om att SoL samt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) innehåller föreskrifter om kommunernas och landstingskommunemas ansvar för socialtjänst resp. hälso- och sjukvård åt alla. OL träder in när det föreligger behov av extra insatser som kräver särskilt kunnande eller särskilda resurser. Landstingskommunerna är huvudmän för omsorgsverksamheten, men möjlighet finns för landstingskommuner och kommuner att komma överens om att överflytta ansvar till kommunen. Beslut om särskilda omsorger kan överklagas genom förvaltningsbesvär: OL grundar förslag av omsorgskommittén i betänkansig på det Omsorger om vissa handikappade (SOU 1981:26) samt på den av som

överarbetning omsorgskommitténs förslag ordes

av omsorgsberedningen. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) reglerar landstingens verksamhet för att medicinskt förebygga, utreda och behandla

Den rättsliga regleringen 459

sjukdomar och skador. att Landstingskommunerna åläggs planera hälso- och med i sjukvårdens utveckling utgångspunkt befolkningens behov av vård. I och planeringen utvecklingen av hälso- och skall sjukvården landstingskommunema samverka med och enskilda. samhällsorgan, organisationer - Under hälso- och sjukvårdslagen faller utan att det särskilt i lagtexten även och rehabiliteanges habiliteringsringsverksamhet. Till skillnad mot OL saknar HSL för den möjligheter enskilde att genom förvaltningsbesvär få sin rätt till insatser enligt lagen prövad av förvaltningsdomstol. Enligt lagen (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade barn mil. (elevhemslagen) skall rörelsehindrade eller eljest fysiskt handikappade barn som behöver inackordering för att kunna delta i förskola eller grundskoleundervisning få inackordering på elevhem samt erforderlig vård på landstingens bekostnad.

Utredningsuppdraget

Enligt våra direktiv skall vi klargöra Vilken betydelse lagstiftningen på området haft när det gäller utvecklingen av olika handikappolitiska insatser. Såväl barn, som vuxna ungdomar avses. Habilitering, rehabilitering, om socialtjänst, omsorg psykiskt utvecklingsstörda och elevhem för rörelsehindrade nämns särskilt i direktiven, varför som berör dessa omlagar råden prövas av oss när det gäller vår personkrets. Det framhålls också som väsentligt att kommittén behandlar framtida Detta frågorna om omsorgslagens personkrets. uppdrag får ses mot bakgrund av att i samband med riksdagen antagandet av OL uttalade för en vidgning av sig omsorgslatill att även omfatta alla barn och gens personkrets ungdomar med behov av särskilda Kommittén skall vidare omsorgen behandla ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting i fråga om stödet till barn och ungdomar. Om kommittén finner att det brister i insatsernas föreligger utformning skall orsakerna till detta klargöras och förslag redovisas som kan leda till förbättringar.

460 Den rättsliga regleringen

17.3 Kartläggningsbetänkandet

I vårt 1990:19) redovisar vi en kartläggningsbetänkande (SOU av det kartläggningsarbete som vi utfört ensammanfattning direktiven. Vi konstaterar att såväl habiliterings- och ligt som andra for människor med rehabiliteringsinsatser åtgärder stora funktionshinder på många håll är otillräckliga för att ge tillfredsställande och i förhållande till andra människor jämlika levnadsvillkor. människor bor mot sin Många exempelvis önskan fortfarande institutioner och saknar bostad på egen trots att ett sådant boende skulle höja deras livskvalitet. Möjatt få stöd är begränsade och valfriheten lighetema personligt när det assistent är närmast Det gäller personlig obefintlig. råder brist såsom och på experter sjukgymnaster logopeder osv. Bristerna har orsaker. En anledning är att lagarna många på handikappområdet är så utformade att ojämlikheter mellan olika Framför allt detta handikappgrupper uppkommer. gäller mellan psykiskt utvecklingsstörda och andra grupper som i och för sig har likartade behov av stöd och service men inte samma En annan orsak till att stödåtgärder blir bristlagstöd. eller uteblir kan vara att lagar kolliderar med varandfälliga ra. Detta kan leda till oklarhet om var ansvaret för vissa stödinsatser Det kan också konstateras att olikheter i ligger. råder mellan olika delar av landet, vilket kan bero tillämpning att inte är tillräckligt preciserade. på lagarna Vi konstaterar i att insatser in-

kartläggningsbetänkandet

om social service, vård och omsorg utvecklas fortlöpande, även om takten bromsas i tider med kärv ekonomi. Lagamas utformning har betydelse för att främja utvecklingen. Det är karakteristiskt för en bra att den slår fast och kodifierar en lag utveckling men samtidigt medger en öppenpågående positiv het att pröva nya vägar.

Remissopinionen

Vårt har remissbehandlats. På lagkartläggningsbetänkande har i huvudsak följande synpunkter framstiftningsområdet kommit. Flera framhåller behovet av en handikapporganisationer

Den rättsliga regleringen 461

Centralkommiträttighetslagstiftning. Handikappförbundens té (HCK) anför: De ramlagar som idag reglerar service, vård och omsorg av människor med handikapp ger inte ett tillfredsställande rättsskydd. Vi anser det vara av grundläggande att enskilda människors rättigheter tydligare lagbetydelse fästes. ett skyddsnät för utsatta Härigenom skapas nödvändigt och ensamma människor med otillräckliga politiska resurser. I lagarna måste även införas rätten till forvaltningsbesvär för berörd För att och förvaltningsbesvär skall person. rättigheter få avsedd verkan måste även sanktionssystem tillskapas som gör att domstolars beslut får effekt för utsatta människor. De riksförbund framhåller nödvänhandikappades (DHR) av en förstärkt rättighetslagstiitning. digheten Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) anser att behov hos barn och ungdomar med rörelsehinder och deras skall tillgodoses preciserad rätfamiljer genom med möjlighet att få beslut prövat i högre tighetslagstiftning instans. Dessutom måste av en dom verkställigheten garanteras i ett starkare för både vad rättsskydd individen, gäller habiliterande insatser och hjälpmedel. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna slår med fast omsorgslagens betydelse för (FUB) skärpa och deras FUB hävdar att det inte utvecklingsstörda anhöriga. kan att rätt till särskilda omaccepteras utvecklingsstördas införs i i dess nuvarande utformning. sorger socialtjänstlagen Denna är alltför och för sitt ändamål. lag vag oprecis Även riksförbund framhåller behovet av Synskadades (SRF) rättighetslagstiftning. Riksförbundet för och anser att den mag- tarrnsjuka (RMT) enskildes rättigheter och samhällets skyldigheter om möjligt bör inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen regleras resp. socialtjänstlagen. Flera ställer positiva till en mer preciserad landsting sig lagstiftning. Stockholms läns anser det angeläget att funklandsting tionshindrades rätt till insatser för att uppnå en med icke jämlik livssituation måste garanteras. handikappade personer Behov, ej diagnos, bör vara avgörande för om en person skall få del av insatser. Om man bestämmer sig för att överföra omtill SOL eller till en ny lag om habilitesorgslagens rättigheter

462 Den rättsliga regleringen

måste riskerna för att ring/rehabilitering rättigheterna enligt OL uttunnas uppmärksammas. Flera landsting påpekar att förutsättningarna för en rättigär att staten till mer hetslag skjuter pengar. i län anser att det är svårt att Landstinget Gävleborgs på annat sätt än med genom lagstiftning överklagningsmöjligheter kunna tillvarata de svårast handikappades rätt till jämlikhet i bristsituationer. ställer mera avvaktande till tanken Några landsting sig på pluslagstiitning. i län anser t.ex. att nu Landstinget Blekinge gällande lagstiftning bör vara tillräcklig för att ge personer med omfattande funktionshinder möjlighet att få sina behov tillgodosedda. avvisar och förordar i Landstingsförbundet särlösningar stället att människor med handikapp får samtliga sina behov tillgodosedda genom socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Landstingsförbundet avvisar lösningar som skulle innebära en inom ramen för utvidgad personkrets dagens särlagstifcning eller nya rättighetslagar för t.ex. rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel vilket också diskuterats. Såväl som är så interehabiliteringsinsatser hjälpmedelsförsöxjning grerade delar av hälso- och sjukvården att en rimlig avgränsning ter sig omöjlig. Flera kommuner, bl.a. anser att social- Herrljunga kommun, tjänstlagen är ur handikappsynpunkt men behöver tillräcklig förtydligas i vissa avseenden. Habiliteringen och rehabiliteringen behöver dock förstärkas med hjälp av en ny lag, alternativt av HSL. genom komplettering Svenska kommunförbundet anser att det inte är en framatt via en särskild ut komlig väg lagstiftning skilja handikap- I stället bör man vidare den som pade. bygga på lagstiftning redan finns, dock utan att hamna i den detaljreglering som kännetecknade den äldre lagstiftningen. Boverket tror inte att nya särlagar, pluslagar eller centrala detaljbestämmelser är en riktig att Det bör i stället väg gå. vara möjligt att genom en översyn av nuvarande lagar göra de justeringar som de handikappades situation påkallar. Socialstyrelsen anser att det finns skäl att överväga en I det är det rättighetslagstifcning. sammanhanget väsentligt att även komma med förslag som kan förbättra den enskildes rättsskydd. Det måste finnas möjligheter till eñerrättelse om

Den rättsliga regleringen 463

en person skulle förvägras de stödinsatser han/hon utlovas genom domslut.

17.5 Vårt

principiella ställningstagande

I vårt kartläggningsbetänkande har vi konstaterat att habiliterings- och rehabiliteringsinsatser samt övriga insatser till stöd och service för människor med stora funktionshinder på många håll inte räcker till för att levnadsförhållanden skapa som är jämlika med andra människors villkor. Av betänkandet framgår bl a att människor med stora funktionshinder oavsett konjunkturförhållanden möter hinder när det betydande gäller att få och behålla ett arbete. Vår enkät till kommunerna om socialtjänst visade att endast 1/4 av kommunerna ordnar meningsfull sysselsättning för ungdomar med stora funktionshinder. Vi har också konstaterat att människor med funktionsnedsättning har stora svårigheter att få en aktiv fritid efter egna val. Tillgängligheten till verksamheter och miljöer är bristfällig. Brist på ledsagarservice är ett annat hinder. Dessa och andra inte enbart bristfälligheter undanröjs genom lagstiftning. Vi menar emellertid att en lagstiftning kan vara ägnad att styra samhällets resurser till eftersatta områden och betona en att förbättra förhållandena viljeinriktning för utsatta grupper i samhället. Det finns brister i den nuvarande lagstiftningen. Den har medfört ojämlikheter mellan olika även om behovet av stöd är likvärhandikappgrupper digt. har varit och behovet av den Diagnoser avgörande ej sökta insatsen. Möjligheten att få insatser varierar också ofta efter den enskildes bostadsort (kommun). Det är också svårare för många människor med funktionshinder än för andra att flytta från en ort till en annan, bl a till följd av ett stort beroende av stödinsatser. Enbart HSL, SoL och OL i dessa lagars nuvarande har inte varit för att utformning tillräckliga lösa problemen. Bland strukturförändringar som vi belyst med deras för- och nackdelar för med medborgare funktionsnedsättningar (kap. 3) finns också den som från till process går regelstyrning målstyrning inom verksamheter i samhället. många Det gäller att finna en lämplig avvägning mellan regelstyrning av en verksamhet och den flexibilitet som gör det möjligt

464 Den rättsliga regleringen

att ta hänsyn till lokala förhållanden. Vid en analys av regelstyrning bör åtskillnad göras mellan å ena sidan sådana regler som gäller en förvaltningsorganisations interna angelägenheter (t.ex. budgetering), å andra sidan personalrekrytering, externa som avser förhållande till enregler förvaltningens skilda medborgare. För den enskilde är det av största hur de externa betydelse utformas. För att stärka ställning i reglerna medborgarens relation till den förvaltningen bör de externa regleroffentliga na så klart som möjligt uttrycka medborgarnas rättigheter. förhindras att den enskilde blir helt utlämnad åt Därigenom ställningstaganden (t ex om stöd och service) vilka han/hon inte kan kontrollera. Det är också väsentligt för den enskilde att han/hon har möjligheter att överklaga beslut och utkräva ansvar om han/hon inte får sina rättigheter tillgodosedda. När det interna måste de kunna till gäller regler anpassas lokala förhållanden. Vi menar att en sådan situation inte för en preciserad lagstiftning. lämpar sig Denna åtskillnad mellan interna respektive externa regler vid styrning av verksamhet som är av stor betydelse för människor med funktionsnedsättningar präglar våra överväganden. De som föreslås i det förändringar på lagstiftningsområdet, till att förstärka de rättigheter som tillkommer följande syftar den enskilde SoL och HSL. Förändringarna avser även enligt att vidga den enskildes möjligheter att få behövliga insatser oberoende av bl a diagnos, bostadsort m m. direktiven har vi att klargöra betydelsen av lagstift- Enligt för av insatser till människor med funkning utvecklingen Vi skall vid behov föreslå åtgärder som tionsnedsättningar. leder till förbättringar. Vi har i det följande valt att inte bevåra om till att enbart barn gränsa förslag lagstiftning gälla och utan beaktar även situationen för vuxna mänungdomar niskor med stora funktionshinder och deras behov av att tillförsäkras olika stödinsatser.

17 .5.1 Den enskildes

trygghet

Vi finner det angeläget att det i flera avseenden sker en av kontinuitet och i samhällsstödet till förstärkning trygghet enskilda inom för den om stöd och service personkretsen lag

j Den rättsliga regleringen 465

till vissa funktionshindrade (LSS) som vi föreslår (se vidare 17.6.3). Vi har i vår konstaterat kartläggning att personer med svåra

funktionsnedsättningar många gånger utsätts för brist-

fällig samordning mellan olika samhällsinstanser och experter. Detta i kombination med resursbrister och bristande kontinuitet i stödinsatser en för den ger otrygghet enskilde. Detta kan förstärka andra till problem följd av funktionsnedsättningen. För att uppnå målen om full och delaktighet jämlikhet måste vår enskilda enligt mening med mycket svåra funktionsnedsättningar tillförsäkras rättigheter till grundläggande stödinsatser oavsett var de bor i landet. Av samma föreslår vi i flera anledning lagar skyldighet för centrala i samhällsorgan att samverkan med den enskilde upprätta en individuell plan om behov av åtgärder, samordning av insatser m m. Våra skall Enligt förslag föreskrifter om en individuell finnas i till plan vårt förslag ny lag, LSS, samt i ett till tillägg HSL respektive lagen om allmän försäkring. Vi vill också stärka enskildas till trygghet genom rätten biträde av en kontaktperson. En kan kontaktperson behövas som ett och social personligt stöd en kontakt. Kontaktpersonen skall vårt kunna enligt förslag också hjälpa den enskilde att hitta fram till och hålla kontakt med rätt bl samhällsorgan a för att få samband mellan tidsmässigt olika stödinsatser. För människor med stora funktionshinder och deras kan anhöriga dessa administrativa uppgifter vara tidsödande och ansträngande. Det bör i vissa fall vara att få två kontaktmöjligt personer om med olika hjälp samplanering av åtgärder etc kräver vissa särskilda vi den kunskaper. Slutligen tror att enskildes trygghet kan stärkas vårt till genom förslag större möjligheter att få allmän rättshjälp (kap. 14).

17 .5.2 För och emot

rättighetslag

I vårt har vi behandlat olika kartläggningsbetänkande modeller för en Vi lagstiftning på handikappområdet. anser att lagstiftningen i mån bör ha en i möjligaste precis lagtext vilken förmånen och dess Vidare bör förutsättningar anges. krävas att den förmånssökande kan få beslutet av en omprövat annan, högre instans. Vi framhåller dessutom vikten av en likformig regeltillämpning. Vidare framhålls att en utprecis formning behövs för att göra det lättare att beräkna utfallet av reglerna.

466 Den rättsliga regleringen

Det råder delade om värdet av en rättighetslagmeningar Från huvudmannahåll har framhållits att möjligstiñning. heten till kan leda till ej önskvärda ingrepp forvaltningsbesvär i den hos kommuner och landsting politiska beslutsprocessen och till att direkt eller indirekt ges forvaltningsdomstolarna att i kommunen. Huvudmöjligheter styra resursfördelningen kan ha ett intresse av att utformas med männen lagarna for att få bättre att ramlagskaraktär därigenom möjlighet och utveckla sin verksamhet på utan detaljstyrning organisera ett sätt som motsvarar lokala traditioner och kommunala resurser. detta betraktelsesätt står ramlagar bäst i över- Enligt med den lokala Den ensstämmelse självstyrelsens principer. SoL dock i oprecisa avfattningen av 6§ anses göra utgången SoL är en målstyrd ramöverklagningsmål svårförutsägban in for den lag. Att i en sådan lag lägga juridiska rättigheter enskilde är inte problemfritt. Mot detta betraktelsesätt kan hävdas att det är ett rättssäkerhetskrav att den enskilde i kan läsa ut Vilka rättiglagen heter han har och att finns att få rätten till insatser möjlighet av olika slag bedömd i högre instans. När det den enskildes rätt till särskilda omsorger gäller delvis annorlunda än SoL. Genom att enligt OL är läget enligt i konkret vilka särskilda den enskilde OL 4 § anger omsorger har att kräva blir färre. Den enrätt tolkningsproblemen skildes blir bättre tillgodosett än vad fallet är berättsskydd träffande biståndsrätten 6 § SoL, där det ej direkt kan enligt hur kommunernas sträcker utläsas långt biståndsskyldighet vilar i stället i stor utsträckning på sig. Rättstillämpningen från Det är också lättare för anprejudikat regeringsrätten. huvudman att med 4 § OL överblicka och planera verksvarig samheten samt infria de krav ställer. Även om svagheter lagen finns i kan det konstateras att alltjämt omsorgsverksamheten insatser för i vissa avseenden utvecklats utvecklingsstörda mer än vad som varit fallet for andra handikappgynnsamt Det kan med antas att meod dess grupper. fog omsorgslagen halt en styrande eifeakt när precist angivna rättigheter positivt det gäller utvecklingen på omsorgsområdet. Den som vi föreslår som ersättning till omsorgslalag (LSS) kommer att ha en i vilken ingår omsorgslagen personkrets nuvarande Att denna rätgens personkrets. försvaga grupps är uteslutet. Detta talar for att en kommande laig med tigheter

Den 467 rättsliga regleringen

en i förhållande till OL vidgad bör ha karaktär personkrets av rättighetslag. När det andra med gäller grupper av människor stora funktionshinder, betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov stödbehov, föreligger samma av rättsskydd som för Det utvecklingsstörda. rör sig även här om människor med stora behov av samhällsinsatser för att kunna leva som andra människor. De är en minoritet i samhället och har svårt att hävda sina intressen den politiska vägen. Starka skäl talar därför för att de i likhet med utvecklingsstörda får skydd av en rättighetslagstiñsning som dock bör koncis än SoL när det ges en mera utformning gäller vilka insatser som den enskilde kan kräva. Den nya rättighetslagen bör närmast ha omsorgslagen som förebild. Flertalet remissinstanser som i är yttrat sig frågan positiva till Vi finner rättighetslagstiftning på handikappområdet. också visst stöd for en i det att rättighetslagstiftning förhållandet riksdagen i samband med av uttalade att det antagandet OL fortsatta utredningsarbetet skall inriktas att vilpå precisera ka grupper som bör omfattas av lagen och belysa behovet av kompletterande särskilda omsorgen

Sammanfattningsvis bör kretsen av berättigade personer

avgränsas så tydligt som och de prestationer som de möjligt görs berättigade till bör vara klart angivna.

17.5.3 Personkretsen

som trädde i kraft den 1 innebar OL, juli 1986, en vidgning av personkretsen i jämförelse med den tidigare omsorgslagen. Förutom i utvecklingsstörda ingår personkretsen personer med barndomspsykos och som till personer följd av en hjärnskada fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp. I till beslut den anslutning riksdagens om nya omsorgslagen uttalade Socialutskottet (SoU 1984/85:27) att den utvidgning av personkretsen som då skedde borde ses som ett första steg i reformarbetet och att alla handikappade barn och ungdomar borde samma stöd som de tre av omfattade ges lagen grupperna. Enligt utskottet fordrade dock en sådan fortsatt utvidgning av ett inriktat personkretsen ytterligare utredningsarbete, på att precisera vilka som borde omfattas av och grupper lagen belysa behovet av kompletterande särskilda omsorgen En ar-

468 Den rättsliga regleringen

som namnet fick i uppdrag att utreda betsgrupp, antog Ansgar, dessa I sin i diskuterar frågor. slutrapport, avgiven april 1988, att att gälla samt- Ansgar möjligheten omsorgslagen vidgas barn och med funktionshinder och att socialliga ungdomar till att omfatta Vissa specificerade rättigtjänstlagen utvidgas heter åt barn och med funktionshinder samtliga ungdomar som medför svårigheter i livsföringen. Lagändringbetydande arna skulle kunna innebära att vissa särskilda omsorger fördes över från till socialtjänstlagen. I socialtjänstomsorgslagen skulle dessa särskilda benämnas stöd. Anlagen omsorger svaret för dessa skulle således föras över från omsorger

till kommunerna. Ansgar orde inga

landstingskommunerna egna ställningstaganden. våra direktiv har vi att behandla frågorna om om- Enligt framtida samt vilket sätt sorgslagens personkrets pröva på funktionshindrade och vuxna bäst kan tillförbarn, ungdomar stöd. En är säkras ett väl fungerande viktig utgångspunkt härvid att eftersträva lösningar som så långt som möjligt undviker och som överensstämmer med prinsäranordningar om och delaktighet. ciperna normalisering Oavsett vilket alternativ som väljs för en mer ändamålsenlig utfomming av lagstiftningen uppstår gränsdragningsproblem måste lösas. Görs alltför vid blir lagsom personkretsen eftersom den inte kommer stiftningen tämligen meningslös, till dem som har det största behovet av . att styra resurserna insatser. En alltför snäv av personkretsen, å andra utformning sidan, leder till orättvisa genom att många med stora behov av insatser ställs utanför. Behovet av insatserna i fråga bör träda i våra direktiv bör utredningsarbetet förgrunden. Enligt främst ha sin i situationen och behoven för utgångspunkt som till följd av stora funktionshinder har mer bepersoner i den och därmed ett tydande svårigheter dagliga livsföringen omfattande behov av samhällsinsatser. Stora funktionshinder kan avse hinder i en eller flera fysiska och/eller psykiska funktioner som är för att den enskilde skall kunna väsentliga leva aktivt och självständigt. i den kan avse Betydande svårigheter dagliga livsföringen vissa områden eller hela livsföringen. Behoven kan tillgodoses genom individuellt riktade insatser insatser för att öka och och/eller genom generella miljöers verksamheters tillgänglighet.

; Den 469 rättsliga regleringen

Omfattande behov av samhällsinsatser innebär vanligen långvariga eller varaktiga behov av insatser soci- (medicinska, ala, pedagogiska, yrkesmässiga, tekniska osv.). Samhällsstödet ses här i vid bemärkelse och avser inte enbart stöd som ges av offentliga utan även stöd av Behov och organ privata organ. insatser varierar med den enskildes ålder och efter situationer som hör samman med olika skeden i livet. i den Svårigheter dagliga livsforingen måste kunna avhjälpas anpassat efter behov hos barn, och Som vi ungdomar vuxna. närmare utvecklar i kap. 5 vi storlek till uppskattar personkretsens ca 100 000 vilket motsvarar 1-1,5 % av totalbefolkningen. ingår de som hittills omfattas av OL och som till uppgår närmare 40 000.

17 .5.4

Huvudmannaskap

En viktig for vår direktiven uppgift utredning är enligt att analysera den nuvarande ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting samt bedöma behovet av eventuella forändringar i detta avseende. Vi har därvid att uppmärksamma de tendenser i samhällsutvecklingen som avser decentralisering av olika verksamheter bl.a av genom överflyttning uppgifter från till landstingskommuner kommuner. Mot av att flertalet i till bakgrund frågor vårt forslag ny lag, LSS, handlar om social service finner vi det nu med naturligt ett kommunalt huvudmannaskap for merparten av insatserna. Dock bör i forsta hand landstingskommunen alltjämt vara huvudman for sådana expertinsatser som de ligger nära habiliterande och rehabiliterande insatser som tillhandahålls inom hälso- och Vårt sjukvården. forslag innebär att särskilda omsorger enligt OL får kommunalt med huvudmannaskap undantag av rådgivning och annat stöd personligt enligt 4 § punkt 1. Med huvudmarmaskap åsyftar vi ett finansiellt och organisatoriskt ansvar for att personkretsen får insatser. angivna Det bör dock stå huvudmarmen fritt att välja organisationsform efter lokala förhållanden och med till bl hänsyn a utbyggnad av annan samhällelig verksamhet. Huvudmannen har också frihet att välja olika producenter privata, koopera- tiv, företag etc. for att kunna behov enskilda tillgodose av

470 Den rättsliga regleringen

insatser. Landsting och kommuner har dock alltid det yttersta ansvaret för att kommer i av de lagens personkrets åtnjutande som föreskrivs i den av oss föreslagna lagen, LSS. rättigheter

17.6 Alternativ för

lagstiftningen

För en for människor med stora funkrättighetslagstiitning tionshinder kan alternativa lösningar följande

17.6.1 personkrets Vidgning

av

omsorgslagens

möter det inga svårigheter att vidga omsorgsla- Lagtekniskt till att omfatta barn, ungdomar och vuxna gens personkrets med andra funktionshinder än psykisk utvecklingsstörning. De särskilda omsorgerna måste dock kompletteras for att tillgodose behoven hos den vidgade personkretsen. Det måste emellertid beaktas att omsorgshuvudmännens resurser i huvudsak är dimensionerade och utformade för att tillgodose behoven hos omsorgslagens nuvarande personkrets. Den tillkommande gruppen är till antalet något större än Mot en av personkretsen gruppen utvecklingsstörda. vidgning - i OL talar att denna med rätt eller orätt av många lag betraktas som en Den kan fördelar for särlag. visserligen ge dem som tillhör personkretsen men kan samtidigt verka i Den är dessutom inriktad på landssegregerande riktning. tinget som huvudman.

17 .6.2 Utvidgning av SoL och HSL

Flera av de insatser vi föreslår för den nya lagens (LSS) personkrets ligger nära insatser som ges av kommunerna enligt SoL. Enligt tankegångar som varit styrande för den s k ädelreformen skulle de särskilda insatser som av oss föreslås ha kommunalt huvudmannaskap inrymmas i SOL. Mot detta alternativ talar emellertid SoL kan beföljande: visserligen traktas som en rättighetslag. Genom sin stora räckvidd kan den dock en sådan att rättigheter knappast ges utformning enligt lagen kan samma sätt som i OL. SoL preciseras på ger i flera avseenden ett mera oprecist stöd och skydd än OL. Vid en jämförelse mellan de två lagarna framgår bl a följande:

Den rättsliga regleringen 471

1 Socialtjänstlagens att man inte ur ramlagskaraktär gör lagen eller dess förarbeten kan utläsa vilka biståndsinsatser som den enskilde har rätt att kräva. Rätt till bestämd biståndsinsats inte. OL däremot föreligger anger uttryckligt vilka särskilda omsorger den enskilde har rätt till. 2 Det en skillnad mellan de båda föreligger lagamas rättighetsparagrafer, rätten till bistånd enligt 6 § SoL och rätten till särskilda 4 § OL. SoL rätt till omsorger enligt ger bistånd om behovet inte kan tillgodoses annat sätt. Rätt på till särskilda omsorger enligt OL föreligger däremot om den enskildes behov rent faktiskt inte av antillgodoses nan. 3 Enligt SoL kan en ekonomisk behovsprövning göras innan bistånd beviljas och biståndsinsats kan avgiitsbeläggas. Motsvarande möjlighet finns inte enligt omsorgslagen med undantag av ersättning för kost och logi i vissa fall. Särskilda enligt omsorgslagen får inte omsorger avgiftsbe-

läggas. I vårt delbetänkande Överklagningsrätt och ekono-

misk inom föbehovsprövning socialtjänsten (SOU 1990:2) reslår vi bl a en sådan i 6 § SoL att vid av ändring prövning om den enskildes behov kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd den enskildes ekonomiska förhållande skall beaktas endast i om ekonomisk fråga hjälp.

Vår kartläggning har visat på behovet av en större tydlighet än vad SoL erbjuder i sin nuvarande konstruktion. Större klarhet behövs om vilka insatser som funktionshindrade har rätt till och vem som är för att erforderligt stöd ansvarig ges. En större skulle förstärka den enskildes och tydlighet trygghet undanröja den hittillsvarande i tillgång till stödet ojämnheten mellan olika grupper av handikappade och mellan olika delar av landet. En av nuvarande SoL anser vi inte precisering passar in i lagens struktur. Vi anser dock att en kommande lag med preciserade för enskilda kan förenas med en rättigheter frihet för huvudmännen att välja organisationsformer för tillhandahållande av olika insatser. Bland de som är tillrättigheter, omsorgslagens personkrets försäkrad enligt lagen ingår vissa medicinska insatser. Sålunda av till 1 p. att i den särskilda framgår motiveringen 4§ omsorgsformen rådgivning och annat personligt stöd ingår expertstöd, t.ex. insatser av sjukgymnast och logoped. Det

472 Den rättsliga regleringen

finns skäl som talar för att av medicinsk karaktär åtgärder inte bör annan än hälso- och sjukvårdslagen. En ges enligt lag tänkbar vore att i HSL införa en med överklagningsmöjlighet förenad rätt till habiliterande och rehabiliterande möjlighet insatser. Det skulle emellertid innebära ett kraftigt lagtekniskt och sakligt brott mot karaktären av HSL som är en En annan är att samma eller utpräglad ramlag. svårighet insatser kan uppfattas både som likvärdiga många gånger inom och som Det behandling egentlig sjukvård rehabilitering. skulle vara svårt att avgöra vilka beslut om insatser som kunde Det anförda leder till slutsatsen att HSL överklagas. inte kan omvandlas till en sådan rättighetslag som vi anser att insatser för vår personkrets bör styras av. Att överflytta rätten till insatser från OL till HSL skulle innebära en försvagning av för varför vi avrättigheterna omsorgslagens personkrets visar detta alternativ.

17.6.3 stöd och service för vissa

Ny lag

om

funktionshindrade

Hittills fört resonemang leder fram till att vi föreslår en ny lag. Eftersom ordet leder tanken enbart till 0msorg stödåtgärder för och kan anses mindre adekvat bör den utvecklingsstörda kallas om stöd och service till vissa funktionsnya lagen lag hindrade (LSS). Denna lag bör bl.a. innehålla en bestämning av den personkrets som är berättigad till insatser enligt lagen, en precisering av de insatser som den enskilde har rätt till samt föreskrifter om vilka samhällsorgan som är skyldiga att tillhandahålla insatsema. Beträffande personkretsen hänvisas till kap. 5. Insatserna beskrivs främst i kapitlen 6 och 7 och i specialmotiveringen till får inte uppfattas som en lagen. Lagen fullständig rättighetskatalog. Den syftar till att ge eitersatta och icke röststarka grupper i samhället möjlighet att nå delaktighet med andra. På av nuvarande omsorgslag grundval har utvecklats nya former av omsorger. Det kan förväntas att en motsvarande utveckling kommer att ske inom det område som av LSS. måste härtill. regleras Lagen ge utrymme

Den rättsliga regleringen 473

En icke stödform är rätten till biträde tidigare lagreglerad av assistent. Som av 9 föreslår vi att personlig framgår kap. i skall ske från social- 1 finansiering betydande utsträckning Det dock inte under 16 år, boende försäkringen. gäller personer i samt för tid motsvarande dygnsvilan. I dessa gruppbostad avseenden är kommunen ansvarig även kostnadsmässigt. LSS blir en i förhållande till SoL och HSL. Den pluslag innebär i de som kan tillingen inskränkning rättigheter komma den enskilde dessa och andra lagar. enligt I SoL att socialnämnd eller motsvaranstadgas kommunens_ de i eller annan service organ genom hjälp hemmet, färdtjänst samt bör underlätta för den enskilde att bo dagverksamhet hemma och ha kontakt med andra. Nämnden kan utse en Socialnämnden skall verka för att människor kontaktperson. som av psykiska eller andra skäl möter betydande fysiska, i sin livsforing får möjlighet att delta i samhällets svårigheter gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall vidare medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättoch får bo ett sätt som är efter hans behov av ning på anpassat särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för människor med funktionshinder som möter betydande svårigheter i sin livsföring. Här nämnda kan i form av bistånd enligt prestationer ges 6 § SoL och kan stå till förfogande även for dem som ingår i LSS personkrets. SoL ger emellertid inte den enskilde rätt att kräva en viss bestämd biståndsinsats som angetts i LSS lagen. däremot vårt konkret de insatser som kan anger enligt förslag krävas stödinsatser LSS föreslås i viss enligt lagen. enligt bli SoL större till avutsträckning avgiftsfria. ger möjlighet giitsbeläggning. En framställning om stöd av en person som tillhör LSS bör i forsta hand behandlas enligt personkrets nämnda om det en stödinsats som i lagen. lag gäller regleras Den som sådant stöd med uttryckligt åberopande av begär rätten till bistånd SoL om det är mera fördelaktigt, enligt bör, göras uppmärksam på sin möjlighet att få framställningen bedömd LSS. enligt LSS syñar till att i ett kortare perspektiv förstärka personk- - retsens I ett in på 2000-talet ställning. längre perspektiv bör eftersträvas sådan omarbetning och förstärkning av lagar som for alla att de åtgärder som regleras av LSS också gäller kan innefattas i dessa lagar:

474 Den rättsliga regleringen

17 .6.4 Förtydligande i HSL

HSL är inte utformad som en med för rättighetslag möjlighet den enskilde att överklaga beslut som gått honom emot. HSL dock en att ger landstingen skyldighet erbjuda en god hälsooch sjukvård åt dem som är bosatta inom landstingskommunen. Genom tillägg i HSL bör det att i tydliggöras landstingskommunens skyldigheter också ingår rehabilitehabilitering, ring och ansvar för av tekniska samt försörjning hjälpmedel att dessa insatser är likvärda med övriga insatser enligt lagen. Det är ett konfirmerande av vad som allmänt anses i HSL ingå men tolkning och tillämpning är inte Mot enhetlig. bakgrund av erfarenheter vi det kartläggningsbetänkandets ser nödvändigt att tydliggöra dessa insatser och att de når en likvärdighet med sjukvård i vanlig bemärkelse. Med avser vi att vid eller habilitering nedsättning förlust av funktion efter medfödd eller förvärvad skada/ någon tidigt sjukdom genom planerade och från flera kompetensornråden sammansatta bästa åtgärder allsidigt främja utveckling av möjliga funktionsförrnåga samt och välbepsykiskt fysiskt finnande. Med menas att vid eller förlust rehabilitering nedsättning av någon funktion efter och skada/sjukdom genom planerade från flera områden sammansatta att åtgärder allsidigt främja den enskilde återvinner bästa samt möjliga funktionsförmåga psykiskt och fysiskt välbefinnande. Med avses här dels hjälpmedelsförsörjning landstingens ansvar för att tillhandahålla för att underlätta den hjälpmedel dagliga livsföringen för människor med funktionshinder samt för vård och dels egen behandling, en organisation för kartläggning och av dessa och andra för utprovning hjälpmedel handikappade. skall ha en med Landstingen organisation som kvalificerad kompetens kan, mot från ersättning arbetsgivare eller myndighet, utröna behov av och utprova lämpliga hjälpmedel för enskildas rehabilitering och för att underlätta arbete eller undervisning för en person med funktionsnedsättning. Av det som vi föreslår till 1 § HSL att kravet i tillägg följer 2 a § att hälso- och sjukvård bl.a. skall vara av kvalitet och god tillgodose patientens behov av i vården och behandtrygghet lingen också i vad understryks avser habilitering, rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning. Inom den offentliga hälso- och sjukvården får hälso- och sjukvårdshuvudrnännen anses skyl-

Den rättsliga regleringen 475

att tillhandahålla där tvärfackligt kundiga behandlingsteam nande på området skall finnas väl företrätt. Såväl 1 § som 2 a§ all hälso- och inte bara gäller sjukvård, den som bedrivs i Såvitt den enskilt beoffentlig regi. gäller drivna hälso- och innebär förändringen av 1§ i sjukvården samma av innehåll i och kvalitetskrav för princip precisering det vårdansvar en enskild i förekommande fall tar vårdgivare De föreslagna ändringarna i HSL understryker bepå sig. tydelsen av habilitering, rehabilitering och hjälpmedelsfördock utan att karaktär av i den sötjning, ge HSL rättighetslag att beslut blir Vi har inte funnit meningen överklagningsbara. en sådan att av de medicinsåtgärd möjlig genomföra på grund ka insatsernas speciella karaktär som inte gör dem lämpliga för I vissa av hithörande är det domstolsprövning. frågor slag medicinska bedömandet kanske inte det och en viktigaste överklagningsmöjlighet skulle i och för sig vara tänkbar. Svåatt en mellan överklagningsbara righeten göra gränsdragning och icke beslut emellertid att vi har överklagningsbara gör avstått från att föreslå införande av i HSL. överklagningsrätt

17 .6.5 Komplettering av SoL

I samband med införandet av LSS föreslås vissa ändringar i SoL. Socialnämnd eller motsvarande nämnd föreslås få skylatt informera om verksamhet enligt LSS samt samdighet verka med Vi anser därjämte att handikapporganisationer. SoL behöver ändras soIn inte kan begränsas på några punkter till vår utan bör gälla likvärdigt för alla funkpersonkrets tionshindrade oavsett art av funktionsnedsättning, bostadsort etc. Det gäller exempelvis att färdtjänsten skall vara så utformad att den kollektivtrafiken och att avgiften kompletterar för inte skall få överstiga avgifter inom kollektivtrafärdtjänst ñken. Vad gäller beslut om förtur till barnomsorg för barn med behov av särskilt stöd föreslår vi att detta skall bli överförvaltningsbesvär på samma sätt som klagningsbart genom gäller beslut om bistånd enligt 6 § SoL.

Brukarinflytande

Stödinsatser enligt LSS skall ges endast om den enskilde själv begär det. Om han är under 15 år eller uppenbarligen

476 Den rättsliga regleringen

saknar förmåga att hand ta i skall på egen ställning frågan insatser kunna på ges begäran av legal ställföreträdare, som kan vara eller vårdnadshavare, god man, förmyndare förvaltare. Beträffande ställföreträdare vad i legal gäller som stadgas föräldrabalken. Att för satts gränsen självbestämmanderätt vid 15 års ålder med att sammanhänger 15-årsgränsen gäller även för rätt att föra talan i mål och ärenden SoL. enligt Innebörden av är att en 15-årsregeln person över 15 år som själv förstår vad saken och kan en gäller uttrycka egen vilja inte kan beredas särskilda insatser LSS enbart vårdenligt på nadshavarens eller annan legal ställföreträdares I begäran. vårdnadsbegreppet enligt föräldrabalken ligger dock att, beträffande den som är under 18 år, vårdnadshavaren har rätt och att bestämma i barnets En skyldighet angelägenheter. begäran av en mellan 15 och 18 år att t.ex. få till person flytta elevhem kan inte bifallas mot enligt LSS vårdnadshavarens vilja. När det av verksamhet de gäller planering enligt LSS är organisationer, som företräder människor med funktionshinder, viktiga samverkanspartner. Regler om samverkan med organisationer finns i HSL, SoL och OL. Hur samverkan skall ske är inte reglerad i I förarbetena till lagarna. HSL påpekas dock att med ordet samverkan avses att markera att samarbetet alltid skall vara fråga om ett och ömsesidigt givande tagande. Det är inte endast om att bereda fråga någon tillfälle att ta del av t.ex. ett visst till utan avsikten förslag utbyggnad är att skall att möjlighet ges påverka utformningen av förslaget genom att belysa det utifrån de kunskaper och erfarenheter som finns inom organisationerna. Bland organisationer nämns arbetsmarknadens parter samt handikapp-, äldre- och patientföreningar. Det bör åligga och kommuner att landsting på lämpligt sätt ta reda och vilka och det på ange organisationer föreningar på lokala respektive regionala planet som man bör samverka med. Det bör i allas intresse att kontakter ligga goda skapas mellan myndigheten och de olika organisationerna. Någon lagstadgad rätt till överläggningar finns emellertid inte.

Tvångsåtgärder

6§ OL stadgar att särskilda omsorger skall ges den utvecklingsstörde endast om han begär det. Om han är under 15 år

Den rättsliga regleringen 477

eller han saknar att hand ta om uppenbart förmåga på egen i skall de särskilda dock ges på ställning frågan omsorgerna av vårdnadshavare, förvaltare eller god man. I övrigt begäran finns bestämmelser i som kan tvinga den inga omsorgslagen att ta emot särskilda utvecklingsstörde omsorgen (1985:569) om införande av omsorgslagen stadgar Lagen emellertid i 6 § att för specialsjukhus och vårdhem för Vuxna i delar gäller 35 § om beredande av vård alltjämt tillämpliga oberoende av i den omsorgslagen samt därsamtycke tidigare till anslutande bestämmelser i 36-37 a §§ och 39-54 §§. i års som alltså av över- 35§ 1967 omsorgslag, på grund till är i gångsbestämmelserna nya omsorgslagen alltjämt kraft, har följande lydelse: som fyllt 15 år får oberoende av Psykiskt utvecklingsstörd som avses i första beredas vård i vårdsamtycke 34§ stycket hem eller om vården är oundgängligen påkalspecialsjukhus, lad med hänsyn till utvecklingsstörningens grad och till att han till följd av utvecklingsstörningen säkerhet eller eller a) är farlig för annans personliga fysiska hälsa eller för eget liv, psykiska b) är ur stånd att taga vård om sig själv, är ur stånd att mot att bli sexuellt utnyttjad c) skydda sig själv eller

d) har ett för närboende eller andra grovt störande levnadssättf

Vård i oberoende av samtycke får beredas även specialsjukhus vården är med till, förnär oundgängligen påkallad hänsyn utom att den utvecklingsstörde utvecklingsstörningens grad, till av utvecklingsstörningen är farlig för annans egendom följd eller av intresse som icke avses i annat lagstiftningen skyddat första under a. Vården får dock beredas endast med stöd stycket av domstols förordnande enligt 31 kap. 3 § brottsbalken.

till att inte avskaffades i Anledningen tvångsbestämmelserna samband med av nuvarande omsorgslag var att antagandet om sluten var föremål för överlagen psykiatrisk vård, LSPV, hade i betänkandet Psykiatrin, tvångsyn. Socialberedningen et och rättssäkerheten (SOU 1984:64) presenterat ett förslag till som också innefattade påföljder för psykiskt ny lagstiftning störda Förslaget behandlade också påföljder lagöverträdare. för brott som begåtts av psykiskt utvecklingsstörda. I den situationen som sålunda förelåg fann föredragande att den enda var att övergångsstatsrådet framkomliga vägen

478 Den rättsliga regleringen

vis, i avvaktan på en samlad behålla och bedömning, 35§ därtill anslutande i 1967 års vid sidan regler omsorgslag av den nya omsorgslagen. I prop 1990/91:58 presenteras förslag till ny lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård och behandlingen av störda psykiskt lagöverträdare. Beträffande i övergångsreglerna införandelagen till omsorgslagen uttalar statsrådet att det föredragande underlag som finns för en samlad bedömning inte ger vid handen att övergångsreglerna nu kan avskaffas till av följd den psykiatriska nya vårdlagstiñzningen. Enligt en inventering som socialstyrelsen fanns i oktober företagit 1990 111 personer intagna på vårdhem eller specialsjukhus med stöd av 35 § 1967 års omsorgslag. Uppgifter från socialstyrelsen visar också att antalet nämnda under intagna enligt lagrum ett par års tid har reducerats kraftigt. Statsrådet anser det otillfredsställande att inte i omsorgshuvudmännen högre utsträckning har utvecklat alternativa omsorger för dem som har in tagits enligt 35 § 1967 års omsorgslag. Enligt statsrådets mening är det att huvudmännen vidtar de angeläget snarast åtgärder som behövs för att öka ytterligare utskrivningstakten. Inriktningen att upphäva tvångsbestämmelserna ligger emellertid fast. Socialstyrelsen bör i att ges uppdrag särskilt följa tillämpningen av om övergångsreglerna tvångsvård av psykiskt utvecklingsstörda och att senast inom två år redovisa

orda erfarenheter. Frågan om upphävande av tvångsbestäm-

melserna bör därefter ånyo prövas. I föreslås vidare att propositionen brottspåföljden överlämnande till vård i specialsjukhus avskaffas. Vår bedömning är att om avskaffande av frågan tvångsmedel mot inte utvecklingsstörda personer längre bör uppskjutas. Den att ca 111 för omständigheten personer närvarande är inskrivna på vårdhem eller specialsjukhus med stöd av tvångsbestämmelsen i 1967 års är inte skäl att bibehålla omsorgslag tvångsbestämmelserna. Många av dessa personer skulle säkerligen ha kunnat beredas vård med stöd av 34 § i 1967 års omsorgslag som emellertid kräver medverkan av förmyndare. Tvångsinskrivning enligt 35 § har kunnat ske utan att vederbörande förklarats och fått omyndig en förmyndare. Vi föreslår att till möjligheten tvångsomhändertagning på grund av avskaffas i samband med utvecklingsstörning att LSS träder i kraft.

Den rättsliga regleringen 479

Vi inte med att den kan träda i räknar föreslagna lagen kraft före den 1 1993. Det bör därför bli tid till att januari förbereda för dem som nu är tvångsinskrivna. åtgärder

17.9 Ikraftträdande m.m.

LSS avses ersätta samt elevhemslagen. LSS föomsorgslagen reslås träda i kraft den 1 1993. Vid samma tidpunkt januari i hälso- och och bör även föreslagna ändringar sjukvårdslagen träda i kraft. Elevhemslagen, omsorgslagen socialtjänstlagen samt om införande av bör lagen (1985:569) ornsorgslagen upphöra att vid denna med beaktande av vissa gälla tidpunkt enligt nedan. övergångsregler innebär att nuvarande för huvud- LSS huvudmannaskap OL övertas av kommunerna från parten av omsorgerna enligt en som i län. Det är landstingen, förändring påbörjats några ändock en omfattande förändring som avser ca 37 000 perso- Därför det med en som vi ner. är rimligt övergångsperiod föreslår skall 3 år från för ikraftträutgöra tidpunkten lagens dande dvs. fram till den 1 1996 varefter kommunens januari yttersta ansvar skall gälla. Detta möjliggör en mjuk övergång. bör finnas för och kommun att överens- Möjlighet landsting komma inom given tidsplan om genomförande av övergången. Vi förutsätter att administrativa föreskrifter med anledning av ikraftträdandet kommer att meddelas i en införandelag. Detta betyder att för OLs personkrets (= LSS personkrets 1 § 1 i ändå den nuvarande regleringen i OL gäl-

p.) blir princip

lande fram till det datum då landstinget och samtliga kommuner i berort län överenskommit om överförande av huvuddock till den mannaskapet för omsorgsverksamheten, längst 31 december 1995. För övriga svårt funktionshindrade (= 1 § 2 p. LSS) det kommunala ansvaret omedelbart från LSS gäller ikraftträdande, dvs. den 1 januari 1993. Senast från den 1 1996 således kommunernas yttersta ansvar enjanuari gäller LSS för alla svårt funktionshindrade (1 och 2 p.). ligt Verksamhet vid vårdhem och regleras inte i specialsjukhus OL utan av äldre med stöd av lag (1985:569) om lagstiftning får i införande av OL. Enligt införandelagen nyintagning barn och inte ske. i specialvårdhem för ungdom Nyintagning eller i vårdhem för vuxna får ske om det finns synnersjukhus skäl. liga

480 Den rättsliga regleringen

I samband med införandet av LSS bör i övergångsbestämmelser till LSS fastslås en då vårdhem och tidpunkt specialsjukhus inte längre skall finnas. Vi anser att denna tidpunkt bör vara den 1 januari 1998, således fem år efter LSS ikraftträdande. Under förutsättning av riksdagens bifall till prop. 1990/ 91:58 om psykiatrisk tvångsvård m.m. föreslår vi att person som den 1 januari 1998 är i intagen specialsjukhus på grund av dom skall anses i undergå rättspsykiatrisk vård enligt propositionen föreslagen lag om rättspsykiatrisk vård. Detta bör av till framgå övergångsbestämmelserna LSS. Likaså bör kommunernas betalningsansvar för personer som bor i vårdhem eller efter specialsjukhus LSS ikraftträdande i regleras övergångsbestämmelserna. LSS bör; oavsett den som vi få en övergångsperiod föreslår, sådan att viss flexibilitet kan i utfornming råda även framtiden vid fördelningen av mellan och uppgifter landsting kommuner genom lokala överenskommelser. skall emeller- Lagen tid ansvar om annat Det tydligt ange ej överenskoms. betyder att det yttersta ansvaret alltid i Vissa åligger frågor kommunerna och i andra frågor landstingen enligt vårt till 7 § förslag LSS.

Övrig lagregler-ing

För att stärka föreslår vi viss mindre i rättsskyddet ändring rättshjälpssystemet (se kap. 14). Vidare innebär våra förslag om personlig assistent, och individutillfällig föräldrapenning ell i Dessa plan ändringar lagen om allmän försäkring. m0tiveras särskilt i andra och i kapitel (bl.a. kap. 9 6.2) samt specialmotiveringen. Vi föreslår även vissa i SoL och ytterligare ändringar HSL som närmare motiveras i samt i resp. delkapitel specialmotiveringen (kap. 22).

18 Konsekvenser Våra

förslag:

av

ekonomi, fmansiering,

och

genomförande prioritering

samt

huvudmannaskap

Våra förslag Merkostnaderna för våra förslag uppgår vid omedelbart genomförande till ca 2 400 milj. kr. i 20 %. (Netto för kommunerna ca 400 kr., ca 350 milj. landstingen milj kr., socialförsäkringen 1 500 milj. kr., statsbudgeten ca 130 kr.) Genom får dessa milj. tidsmässig prioritering merkostnader effekt successivt. Den föreslås ske via socihuvudsakliga finansieringen alförsäkringen i form av direkt ansvar för viss insats samt till huvudmännen. genom försäkringsersättning av andra merkostnader, som tillkommer Finansieringen successivt, tas upp i de årliga överläggningarna om kommunernas och landstingens ekonomi. Kommunerna får ett bredare ansvar medan landstingets ansvar inriktas mot insatser av expertkaraktär och hjälpmedel. Samtidigt vill vi möjliggöra flexibilitet i huvudmannaskapet efter vad som är bäst lokalt. Av den anledningen talar vi i våra förslag om det yttersta ansvaret hos eller kommuner. Dessa kan anlandsting vända olika producenter kooperativa, handi- (privata, etc.) för att tillgodose det stöd och kapporganisationer den service de ansvarar för. Våra innebär vidare att huvudmannaskapet förslag nu och elevhemslag förs över enligt gällande omsorgslag till kommunerna inom en treårsperiod. Detta berör närmare 40 000 med och personer funktionsnedsättningar

482 Konsekvenser av våra förslag

ca 30 000 anställda. Det förutsätter en successiv skatteväxeller mellan de båda huvudmännen motsvaranling bidrag de kostnader om 9 000 milj. kr. dagens En med databas föreslås för organisation kostnadsuppav våra En första bör ske tre följning förslag. utvärdering år efter våra ikraftträdande. förslags

18.1 Ekonomi

18.1.1 Ekonomiska beräkningar

Enligt våra direktiv skall vi beakta och klarlägga kostnaderna för nuvarande insatser för funktionshindrade inom socialtjänsten, och Vi har sammanställt habiliteringen rehabiliteringen. dessa samt därutöver stödet från socialförsäkringen och statsbudgeten och funnit att detta sammantaget uppgår till drygt 60 miljarder kronor (se bilaga 9). I detta avsnitt av vårt betänkande bedöms de ekonomiska konsekvenserna av våra förslag. Inledningsvis redovisas kostnadskonsekvensema för lagförslagen enligt LSS resp. HSL och därefter följer en kostnadsredovisning av våra övriga förslag med eller utan tillhörande lagändringar. Därefter följer besom föranletts av förslagen om personlig assistans, räkningar färdtjänst, tillfällig föräldrapenning, vissa arbetsmarknadsinsatser, inrättandet av en databas m.m. för hjälprättshjälp, medel och för mindre kända handikappgrupper, databas för uppföljning av kostnader och hur dessa kostnader fördelas på kommun, landsting, socialförsäkringen och statsbudgeten. Detaljberäkningar sker i underbilagor. Härefter följer en beskrivning hur kostnader omfördelas mellan huvudmän beroende på våra Finansieringsproblematiken tas därefter förslag. upp samt och huvudmannatidsperspektivet, prioritering slutligen skapskonsekvensema av förslagen. har fram i samarbete med de sakkun- Beräkningarna tagits niga från huvudmännen och med stöd av prof. Bengt Jönsson och hans medarbetare vid Linköpings universitet. Generellt måste understrykas att för våra förslag räknar vi med en genomförandeperiod som sträcker sig fram till om-

Konsekvenser av våra 483 förslag

kring år 2000. Dessutom bör att våra understrykas förslag som regel inte är helt reformer utan mest ett av nya påskyndande insatser, vars ansvar redan finns hos huvudmännen enligt lag. Det är därför svårt att renodla vad som är direkt merkostnad på grund av våra förslag och vad som annars ändå borde kommit till stånd. Det är också olika över landet hur kraftigt olika resurser ut hos skilda huvudmän. Vi byggts försöker här redovisa konsekvenserna för landet som helhet och härutgår vid från det samhällsutbudet/stödet i till genomsnittliga dag svårt handikappade. Vid tveksamheter om resursen redan borde funnits till med har vi strävat efter att dagens lagstiftning se kostnaden som tillkommande i våra beräkningar. Förslagens samhällsekonomiska konsekvenser är svåra att beräkna och kalkylerna är därför med behäftade nödvändighet med viss osäkerhet. baseras i vissa fall Beräkningarna på schablonmässiga skattningar eftersom det flera områden på saknas tillförlitlig statistik. Kunskapen om sambanden mellan behov och befintliga resursinsatser är dessutom bristfällig. Det finns emellertid kvalitativa i våra egenskaper förslag som är svåra att beräkna och redovisa i kronor men som är av stor betydelse för den enskilde. Våra förslag till förbättrad färdtjänst och kollektivtrafik liksom våra om in förslag vägar på arbetsmarknaden och förslaget om personlig assistent är exempel på detta. vår kan dessutom dessa Enligt mening få en direkt effekt sett i ett förslag kostnadsdämpande samhällsekonomiskt perspektiv eftersom åtgärderna kan minska behoven insatser inom av andra områden minskad förtidspensionering, ökade möjligheter att försörja sig på sin egen lön etc. Den enskildes välbefinnande ökar också och naturligtvis därmed också att de mål för handimöjligheterna förverkliga kappolitiken som vi formulerat som våra bärande principer. För att kunna hantera viss osäkerhet om personkretsens storlek, och kostnaderna för olika insatser tillämpas känslighetsanalys. Därvid kommer kostnaderna att redovisas utifrån ett minimum-, medel- och maximumalternativ. Vid formuleringen av alternativen beaktas också dynamiska effekter som kan uppkomma i ett Förändrade regler längre tidsperspektiv. medför ändrat beteende som är svårt att förutsäga. Ett känt fenomen är att utbudet skapar sin egen efterfrågan. Det finns både pris- och kostnadseffekter som beror på personkretsens

4 84 Konsekvenser av våra förslag

storlek, kostnaden per insats, nyttjandegraden och därmed .P totalkostnaden för en viss typ av service.

18.1.2 Ekonomisk uppföljning

relevanta data som belyser effekter av olika Tillgången på eller finansiella transaktioner har varit ett resursinsatser, geunder hela Naturligtnomgående problem utredningsarbetet. vis detta med att det är mycket svårt att sammanhänger effekterna i kostnadsberäkna av den typ av förslag som läggs detta betänkande. vår är det ändå angelä- Enligt bedömning att en av konsekvenserna av våra förslag get göra uppgföljning kort och sikt i att få ett fastare och en på lång syfte grepp bredare om de föreslagna åtgärdernas ekonomiska kunskap effekter för samhället och för den enskilde. I vårt kapitel 16 och föreslår vi att en central Uppföljning, utvärdering tillsyn får i att följa och utvärdera om statlig myndighet uppdrag samlade intentioner fått avsedd effekt och om ej lagstiftarens föreslå Härvid är det regeringen erforderliga korrigeringar. också att följa kostnadsutvecklingen och finansviktigt upp För att detta behövs en bättre än iering. tillgodose redovisning hittills. Vi föreslår därför att och huvudmännen regeringen genom sina förbund överenskommer om en organisation med databas för detta. Kostnaderna för detta uppskattar vi till ca 2 mkr/år. Organisationen kan om så bedöms lämpligt knytas till nämnda centrala myndighet. Tre år efter våra förslags ikraftträdande bör en uppföljning av kostnadseffektema ske efter överläggning mellan regeringen och de båda förbunden.

18.1.3 Personkretsen

för våra är den som vi Utgångspunkten förslag personkrets beskrivit i 5 och som våra tre kriterier. Den är kap. uppfyller konsekvens av vår i LSS. Vi har härvid sökt en lagreglering beräkna hur som skulle omfattas av lagen om den många fanns i och sedan antalet som kommer genomförd dag personer att omfattas av den i en framtid. När det O-19 år är andelen av begäller åldersgruppen med och behov av folkningen varaktigt habiliteringsbehov

5 Konsekvenser av våra förslag 485

stöd från LSS 6§ sannolikt bortåt 1,5 % enligt bedömningar b1.a. av den och tidigare omsorgskommittén förnyade uppskattningar vi ort. Detta skulle innebära ca 30 000 personer. Siffran anger, med reservation för vissa felkällor, antalet barn och ungdomar som, till följd av en eller flera funktionsnedsättningar, behöver mer kontinuerliga insatser från flera verksamheter och huvudmän. Vi vill dock att aktiva inpeka på satser från skola, barnhälsovård och socialtjänst att angjort talet barn i särskola med behov av särskilda omsorger minskat under senare år. Detta kan tyda på att de beräkningar som i intervallet

ordes av omsorgskommittén om personkretsen

0-19 år inte är helt relevanta dvs. att siffran 1,5 % är längre för något hög. Andelen i 20-65 år som kan tänkas personer åldersgruppen ingå i personkretsen är sannolikt något lägre än för gruppen 0-19 år, dvs. lite drygt 1 %. Andelen personer över 65 år som tillhör tror vi är ca 1 %. personkretsen ytterligare något lägre, Bedömningen då att vissa tillstånd förbättras i bygger på åldrarna över 20 år som en effekt av aktiv habilitering/rehabioch annat stöd i ålder. Den medicinska utvecklitering tidig och tekniska med b1.a. hjälpmedel för lingen nya möjligheter att funktionshinder eller kan untidigare livslånga begränsas är dessutom danröjas. Enligt tillgänglig befolkningsstatistik medellivslängden något lägre för delar av vår personkrets än för i vilket också det motiverat att befolkningen övrigt gör räkna med att personkretsen minskar i de Övre åldersskikten. Å andra sidan debuterar vissa tillstånd inte förrän efter fyllda 20 år liksom det tillkommer olyckor i vuxenålder som kan leda till en ökning av personkretsen. Dessa tillskott bedömer vi dock är än lägre avgången. Vi vill understryka att äldre människor vars funktionshinder beror på åldrande, inte ingår i den föreslagna lagens personkrets. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldern, 65 år. Med åldersrelaterat funktionshinder som inte till berättigar insatser enligt lagen (LSS), avses en naturlig, med åldern funktionsförlust. Däremot inkluderas i LSS sammanhängande äldre personer, som drabbats av ett stort funktionshinder utan sammanhang med åldrandet. En skarp gräns mellan en naturligt och en sjukdomsrelaterad åldrandeprocess kan inte anges. Det antalet i vår sammanlagda personer personkrets uppgår

486 Konsekvenser av våra förslag

utifrån till

orda förutsättningar drygt 100 000 personer dvs.

lite drygt 1 % av som mer eller mindre komtotalbefolkningen mer i fråga for insatser LSS. Denna av perenligt skattning sonkretsen utgör medelalternativet for våra och beräkningar är utredningens huvudalternativ. För att mot den gardera osäkerhet som ovan innebär i det gjorda antaganden görs följande en redovisning av kostnaderna for ytterligare tvâ alternativ. I rninimialternativet består av personkretsen 85 000 personer med 20 % färre 20 % fler i resp. personkretsen, i maximialternativet av 127 000 medelalternativet

pers0ner.I

uppgår personkretsen till 106 000. När det gäller habiliteringen är personkretsen barn/ungdom med och i stort lika varaktigt långsiktigt habiliteringsbehov stort som i LSS dvs. % eller knappt 1,5 ca 30 000 personer medan personkretsen vad insatser inom gäller rehabilitering, färdtjänst, hjälpmedel etc. är betydligt vidare. Detta beaktas i respektive kostnadsuppskattning.

18.1.4 De ekonomiska effekterna av våra

forslag

(Bedömningama är genomgående gjorda i fast penningvärde och i 1990 års prisnivå)

Merkostnader till följd av förslag till lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Milj. kr. Se bilaga 5

Mini Medel Maximi alt. alt. alt.

Landstingen Expertinsatser 100 200 300

Kommunerna Sysselsättning 576 720 864 Personlig assistent 410 525 640

Ekonomiskt stöd från socialförsäkringen for personlig assistans - 880 -1 100 -1 320 Summa kommun och landsting (netto) 273 430 587

Konsekvenser av våra förslag 487

Staten Personlig assistent 880 1 100 1 320 (Ekonomiskt stöd till kommunerna från socialförsäkringen)

Totalt (Netto) 1 153 1 530 1 907 (landsting, kommun och staten genom socialförsäkringen)

Merkostnader till följd av ändring i HSL. Se bilaga 6

Utbyggnad av habiliterings- och rehabiliteringsverksamheten inkl. kunskapscentra ca 400-500 mkr Hjälpmedel ca 100 mkr/år

Mel-kostnader till följd av andra förslag. Se bilaga 7

Kommunerna Färdtjänst ca 100 mkr Fritid och rekreation ca 90 mkr

Staten Utbyggd rättshjälp ca 3 mkr/år Databas för små och mindre kända handikappgrupper och för hjälpmedel ca 8 mkr Databas för uppföljning av kostnader av våra förslag ca 2 mkr/år Tillfällig föräldrapenning ca 85 mkr/år Förbättringar i kollektivtrafiken ca 50-100 mkr/år Minskade färdtjänstkostnader ./. 35 mkr Arbetsmarknadsinriktade åtgärder (Inskolningsplatser för ca 8 mkr samt ca 600 platser per år vid Samhall för ca 72 mkr) 80 mkr/år Minskade KBT- och socialförsäkringskostnader - 60 mkr/âr

sammanlagda merkostnader för resp. huvudman

Landsting Expertinsatser enligt LSS ca 100-300 mkr Hjälpmedel ca 100 mkr/år Utbyggd habiliterings- och rehabiliteringsverksamhet 400-500 mkr

488 Konsekvenser av våra förslag

Försäkringsersättning till ./. 400 mkr/år landstingen från staten för under 3-4 år rehabilitering och habilitering

Totalt (netto): 200-500 mkr

Kommunerna Merkostnader till följd av 1 053-1 607 mkr förslag i LSS (brutto) Färdtjänst ca 100 mkr/âr Fritid och rekreation 90 mkr/år Ekonomiskt stöd från socialförsäkringen för personlig assistent ./. 880-1 320 mkr Minskade KBT-kostnader till följd av arbetsmarknadsinriktade åtgärder mkr/år ./. 15 mkr/år i , Totalt i (netto): 318-432 mkr/år 4 5 Socialförsäkringen Ekonomiskt stöd för personlig assistent 880-1 320 mkr Minskade socialforsäkringskostnader till följd av arbetsmarknadsinriktade åtgärder ./. 45 mkr/år Försäkringsersättning till 400 mkr/år under landstingen för rehabilite- 3-4 år ring och habilitering Tillfällig föräldrapenning ca 85 mkr/år

Totalt (netto): 1 320-1 760 mkr

Statsbudgeten Utbyggd rättshjälp 3 mkr/år Databas för små och mindre kända handikappgrupper och för hjälpmedel 8 mkr/år Databas m.m. för uppföljning av kostnader av våra förslag 2 mkr/år Förbättrad kollektivtrafik 50-100 mkr/år Arbetsmarknadsinriktade åtgärder (lnskolningsplatser samt 600 platser per år vid Samhall) 80 mkr/år Minskade färdtjänstkostnader ./. 35 mkr

Totalt: (netto) 108-158 mkr

Summa merkostnader (netto) för kommun och landsting samt 1 946-2 850 socialförsäkring och statsbudget mkr/år

i

E

Konsekvenser av våra förslag 489 I I Ekonomiska konsekvenser av våra förslag till huvudmannaskapsförändring. Se bilaga 8

Omsorgsverksamheten och elevhemmen 9 000 mkr förs över till kommunerna (1990 års priser) Yttersta ansvaret för hjälpmedel 6 mkr i barnomsorg förs över från kommunerna till landstingen samt från SÖ till landstingen vad gäller skola

Finansiering

18.2.1 Våra direktiv

från år 1984 får inte kommittéer och Enligt regeringsbeslut särskilda utredare öka de offentliga utgifterna eller minska statsinkomsterna om de inte kan Visa hur förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar kan ñnansieras. Konkreta skall till eller rationaliförslag anges omprövningar seringar som innebär besparingar inom utredningens område eller områden. skall således kunna närliggande Förslagen genomföras med oförändrade eller minskade resurser. Kraven gäller såväl staten som kommunerna och landsting. Sedan Socialutskottet i sitt betänkande 1989/90:S0U 13 behandlat Vissa rörande äldre och handikappade uttalades frågor att det är nödvändigt att handikappområdet tillförs sådana resurser att nödvändiga åtgärder kan komma till stånd. Enligt utskottet förutsätter detta att 1989 års handikapputredning inte av direktiven från år 1984. Riksdagen beslutabegränsas de utskottets Mot denna har enligt förslag. bakgrund regeringen fastställt för 1989 års handikapputredning tilläggsdirektiv med innebörd att nämnda direktiv inte skall gälla i tidigare fråga om att Visa hur förslag om utgiitsökningar eller inkomstminskningar skall finansieras. Kommittén skall däremot göra Väl genomarbetade kosti till sina förslag och visa på nadsberäkningar anslutning konsekvenserna för olika intressenter. Dessutom skall utredningen göra prioriteringar mellan de olika förslagen och om visa hur ett successivt kan ske. möjligt genomförande

490 Konsekvenser av våra förslag

Finansieringsalternativ

En för vårt arbete är att skall behöva utgångspunkt ingen betala för sitt handikapp utan de kostnader som for att uppstår det för med funktionshinder - oavsett göra möjligt personer bor i var man landet att leva på så likartad nivå som möjligt skall delas av alla. Vår har visat att utredning ytterligare åtgärder måste till for att nå denna Vi har utgångspunkt. konstaterat att klyftor i välfärden kvarstår i stor utsträckning mellan och handikappade icke-handikappade. De alternativ för som kan är finansiering övervägas (a) ytterligare skattefinansiering hos huvudmännen landsting/ kommuner, (b) ökat statsbidrag, (c) via socialfinansiering försäkringen av nya åtaganden eller omfordelning mellan skatte- och (d) mellan arbetsgivarfinansiering omprioritering olika kommunala och statligt skattefinansierade verksamheter eller (e) ökade avgifter på allas vår konsumtion som finansierar att handikappade kan nå ökad delaktighet i samhället. Alternativ (a) ser vi att använda oss begränsade möjligheter av de närmaste åren med hänsyn till det frivilliga skattestoppet som huvudmännen beslutat om efter överläggningar med regeringen. Alt. (e) avser vi använda när det i vårt komgäller forslag mande betänkande kring generella insatser med bl.a. tillämpning av ansvars- och finansieringsprincipen. Genom vårt forslag till viss finansiering av biträde av personlig assistent från socialforsäkringen tillämpar vi alt. (c) där kommunerna ges ett betydande avlyft om 1 100 milj. kr. för insatser av assistent. De tillkommande kommunala personlig kostnaderna beräknas samtidigt till 525 milj. kr. for denna enligt LSS varför ett utrymme skapas hos kommunen om 600 milj. kr./årligen. Detta utrymme föreslås användas för att finansiera de utökade kostnaderna för sysselsättning, kontaktavlösarservice och stöd till barn och (Se vidare man, ungdom. kostnadsberäkningama i avsnitt 9.11.2) Våra förslag om ändrat huvudmannaskap for omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och elevhem for rörelsehindrade innebär behov av eller mellan skatteväxling bidrag landsting och kommun. I vårt kartläggningsbetänkande har vi kunnat konstatera att att få en tillfredsställande for möjligheterna rehabilitering vår är Det är en situation som frampersonkrets begränsade.

Konsekvenser av våra 491 förslag

för allt har sin i att i grund rehabiliteringsresurserna ute landstingen är otillräckligt utbyggda vilket bl.a. sammanhänger med att haft rehabiliteringsdisciplinen svårt att hävda sig vid sidan av andra medicinska Konkret har specialiteter. detta tagit sig uttryck i för och otillräckliga resurser små mindre kända handikappgrupper men också för större grupper genom att exempelvis saknas i rehabiliteringskliniker sex av våra landsting. Även hos habiliteringen landstingen är ojämnt utbyggd, framför allt mellan olika grupper svårt funktionshindrade. För att till ge vår personkrets möjlighet behövlig - habilitering/rehabilitering ofta föreslår vi ett långsiktig förstärkt och finansiellt organisatoriskt landstingsansvar för detta. För att snabba med på utvecklingen mer likvärdiga resurser i de olika landstingen men också för mellan landstingen gemensamma kunskapscentra har vi uppskattat behovet att öka insatserna för vår till mellan och personkrets 400 500 milj. kit/årligen under ett uppbyggnadsskede. För att medverka till av detta föreslår vi finansieringen att alternativ (c) tillämpas att en genom försäkringsersättning om 400 milj. kn/år avsätts som ett till komplement övriga ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen. Försäkringsersättningen föreslås under 3-4 år. utgå Försäkringskassan och skall i med sjukvårdshuvudmännen varje län, utgångspunkt i våra och avtal hur förslag, överlägga om träffa medlen bäst kommer till i detta användning syfte. Sådana åtgärder tror vi avsevärt kommer att förbättra situationen för Vår i mot de personkrets riktning mål som vi formulerat som våra bärande principer. Vi tror också att väl och utbyggda expertinsatser habilitering/ rehabilitering på såväl kort som lång sikt har stora samhällsekonomiska fördelar. Genom ovanstående bistår staten genom socialförsäkringen kommunerna med mellan 880 och 1 320 kit/år och landsmilj. tingen med 400 kr. år. Kommunernas tillkommande milj. per färdtjänstkostnader bör balanseras av utökat stöd över statligt till statsbudgeten förbättringar av kollektivtrafiken. Staten får tillkommande kostnader i för vissa statsbudgeten arbetsmarknadsinriktade åtgärder, för rättshjälpen och för databaser men detta slås ut på en tid. längre Frågan om finansiering av de tillkommande hjälpmedels-

492 Konsekvenser av våra förslag

kostnaderna får som tas i samband med de s.k. tidigare upp

Daåmarförhandlingarna. terstâende av oss beräknade tillkommande kostnader för

kommuner och i medelalternativet till ca landsting uppgår 400 kr. 350 kr. Som nämnts är det svårt att milj. resp. milj. klart bedöma om dessa enbart är en full effekt av våra förslag eller om de skulle kommit till stånd inom ramen för nuvarande och ansvar. Kostnadsökningama slår inte hellagstiftning ler omedelbart utan tillkommer successivt under kanigenom ske en 3- till efter lagens ikraftträdande. Vi före- 5-årsperiod slår ingen direkt statlig finansiering utan förutsätter att om ev. tas i de frågan kompenserande åtgärder upp årliga om kommunernas och landstingens ekonoöverläggningama mi när av dessa blir aktuella. verkställighet förslag Den samlade effekten av våra förslag är i medelalternativet i storleksordningen 2 400 milj. kr. Genomförandetiden för flertalet av förslagen är mellan tre och fem år. Några förslag får emellertid fullt först mot 1990-talets slut medan genomslag andra åter får en omedelbar effekt. av våra får som vi ovan redovisat ske Finansieringen förslag flera alternativa tillvägagångssätt. Höjningar av komgenom munal- och landstingsskatterna är genom det friviliga skatteen Alternativ som vi bedömer framkomstoppet stängd väg. är att finansiera förslagen i detta betänkande via socialliga över i viss mån samt försäkringen, statsbudgeten omprioriteringar mellan kommunalt och statligt finansierade verksamheter. Via socialförsäkringssystemet till Finansiering personer med funktionshinder är enligt vår mening lämplig för finansiering av förslag som syftar till att uppnå en standardnivå som inte är beroende av den enskilda kommunens ekonomiska situation men som den enskilde det samtidigt ger stöd och den service han behöver. Också via statsfinansiering budgeten ger i viss mån denna effekt. inom socialförsäkringen (alt. c) fi- Omprioriteringar resp. via statsbudgeten är finansieringsformer som väl nansiering överensstämmer med vår ambition om ett gemensamt anvåra leder en sådan försvarstagande. Enligt beräkningar till att ca 60 % av kostnaderna (1 320-1 760 milj. kr.) delning faller och ca 5 % av kostnaderna på socialförsäkringen (108-158 milj. kr) på statsbudgeten.

Konsekvenser av våra förslag 493

18.3 Genomförande av Våra ett

förslag

ur

tidsperspektiv/prioritering

De förslag vi lägger fram i detta betänkande tar olika lång tid

för att få fullt Vissa får full effekt direkt eller efter

genomslag. något år medan det för andra tar flera år för genomförande.

Orsakerna till detta är flera. För vissa krävs ett visst

förslag

informationsarbete för att reformerna skall bli kända hos bru-

kare och huvudmän, för andra krävs det administrativa om-

ställningar som kan ta viss tid, för ytterligare några blir effek-

ten av mer omedelbar. Framför allt det för-

förslagen gäller slaget i LSS om personlig assistent, förslaget om tillfällig

samt våra om arbetsmarknadsinrikta-

föräldrapenning forslag de åtgärder. En direkt effekt av LSS är också att omsorgslagen (OL) och elevhemslagen försvinner och att dessa verksamheter

förs över till kommunerna. Detta beräknas ske efter lokala

överenskommelser mellan och kommuner fram till

landsting år 1996. Vi vill också erinra om landsting och kommuner även

efter detta datum kan avtala om annan än vad

fördelning

ansvar för. I nedanstående tabell redovisas

lagen ytterst ger den genomförandetid som vi räknar med för våra förslag. Den anger därmed också en slags tidsmässig prioritering.

Förslag Tid for att få effekt

Landsting Expertinsatser ca 4 år Utbyggd habiliterings- och rehabiliteringsverksamhet inkl. kunskapscentra 3-4 år Hjälpmedel 1-3 år

Kommuner Sysselsättning 4-5 år Personlig assistent direkt

Övriga forslag enl. LSS 1-5 år

(kontaktman, avlösarservice, förbättringar i boendet, stöd och service till barn och ungdom) Färdtjänst 1 - 2 år Fritid och rekreation 1-5 år

Staten Utbyggd rättshjälp omedelbart

494 Konsekvenser av våra förslag

Förslag Tid för att få effekt Databas för små och mindre kända handikappgrupper samt för hjälpmedel 2-4 år Databas för uppföljning av kostnader av våra förslag 2-4 år Tillfällig föräldrapenning omedelbart Förbättrad kollektivtrañk/servicelinjer 2-7 år Arbetsmarknadsinriktade åtgärder (inskolningsplatser samt 600 platser per år under ca 10 år vid Samhall) 1-10 år

Huvudmannaskap

18.4.1 Allmänt

Flertalet insatser för personer inom vår personkrets har sedan länge varit ett landstingsansvar. En viss uppluckring har dock skett under 1970- och 1980-talen b1.a. genom att särskolan lokalintegrerats med motsvarande kommunal verksamhet samt genom att förskolan för psykiskt utvecklingsstörda förts över till kommunerna. Genom den s.k. Ädelreformen ges kommunerna då ansvaret för sjukhem och ytterligare uppgifter somatiska långvårdsinrättningar förs över från landstingen fr.0.m. den 1 januari 1992. Nyligen har också den s.k. sär- skolekommittén i sitt betänkande Särskolan en primärkommunal skola föreslagit en kommunalisering av grundskoleutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda. Den pågående avinär ett annat exempel. stitutionaliseringen Hälso- och sjukvård samt habilitering och rehabilitering är Så är även fallet med landstingskommunala angelägenheter. särskilda omsorger enligt OL men denna lag öppnar möjlighet att överföra verksamhet till en kommun. Ett Visst sådant överförande har påbörjats. Detta ligger i linje med vad riksdagen åsyftade när man antog nuvarande omsorgslag. Under de cirka tio år som förflutit sedan för nuvarande underlaget OL arbetades fram har verksamheten för utvecklingsstörda till stor del förändrats. Utvecklingsstörda är på ett helt annat sätt än tidigare delaktiga i samhället. De stora vårdhemmen är under liksom det kvarvarande avveckling specialsjukhuset. Enligt vår uppfattning bör tiden nu vara inne att fullfölja

Konsekvenser av våra förslag 495

kommunaliseringen genom att göra kommunalt huvudmannaskap för omsorgema till huvudregel. I propositionen till riksdagen angående omsorgslagen (1984/ 85:176) framhöll att den nuvarande handepartementschefen dikappolitiken, som har och som normalisering integrering mål för sin verksamhet, har medfört att landstingskommunerna i allt försöker kommunernas högre utsträckning utnyttja daghem och skolor. I av boendet som alltmer inplaneringen riktas på ett boende för i psykiskt utvecklingsstörda ute samhället är kommunerna också en viktig samverkanspartner. Utvecklingen går i den riktningen att kommunerna får fler uppgifter inom till omsorgsverksamheten. Omsorgema är ju stor del egentligen också till sitt innehåll en social service av sådant slag som i princip skulle vara en del av socialtjänsten.

18.42 Motiv till

huvudmannaskapsförändringar

Det synsätt som ligger bakom att fler och fler insatser förs över till kommunerna har sin i en att inom för grund vilja ramen samhällets ordinarie stödinsatser söka tillgodose människors olika behov. Det att det betyder samhällsorgan som svarar för service till andra också skall göra det till svårt funktionshindrade. Därigenom undviks också särlösningar. De frågor vi arbetar med i detta betänkande har sedan tid varit landslång tingsangelägenheter. I takt med att den kommunala kompetensen och de kommunala resurserna ökat har det blivit möjatt ut ansvaret från den till den lokala ligt flytta regionala nivån. Vår är det också det lokala Enligt uppfattning på planet som möjligheterna är störst när det att tillvanligen gäller godose enskildas behov av fortlöpande stöd och service. Det är också det lokala på planet som förutsättningarna är störst att väva samman de individuellt inriktade insatserna med de generellt inriktade till en sammanhållen helhet, dvs. få en enskildes behov. helhetssyn på den Förutsättningarna för att bemöta behoven utifrån ett den helhetsperspektiv på enskilde ökar också genom att resurserna, bl.a. inom ramen för

den s.k. Ädelreformen, förs över till kommunerna från lands-

tingen. Vi har i vår betonat för den utredning inflytandets betydelse enskildes välbefinnande. Vi gör det mot bakgrund av vad som

496 Konsekvenser av våra förslag

framkommit i vårt om vikten av att kartläggningsbetänkande ha ett inflytande över den situationen vilket avgörande egna bl.a. innebär bestämmande över det stöd och den service som att Via till beslutanges samt möjligheten egna organisationer de föra fram som kan samhället i organ synpunkter påverka stort. Det som beskrivs här är praktiska medborgarinflytande lättare att utöva ett lokalt plan än på ett regionalt eller på centralt, eftersom det är där som närheten till problemställningama finns och kännedomen om dem, vilket ökar förutför ett direkt och ett praktiskt sättningarna ansvarstagande medborgarinflytande. Ett primärkommunalt huvudmannaär utifrån detta naturligt för flertalet av de frågor skap synsätt vi arbetar med. Den av och pågående decentraliseringen primärkommunala verksamheter ökar till landstingskommunala möjligheterna lokalt och bestämmande ytterligaansvarstagande, inflytande re. En sådan kan emellertid också leda till en förändring för vår om medför försämring personkrets decentraliseringen minskade resurser och För vissa kunskapsuttunning. personer inom vår personkrets kommer det därför även fortsättningsvis att finnas behov av såväl som andra lösningar. Det regionala som för sitt funktionshinder har behov av högt gäller personer och personer som har en mindre vanligt specialiserad kunskap förekommande funktionsnedsättning och där behovet av resurser är av den att inte den kommunala storleksordningen nivån räcker.

18.4.3 Våra

Huvudmannaskapskonsekvenser

av

förslag

Vårt till LSS innebär att försvinner och förslag omsorgslagen ersätts av en ny rättighetslag som lägger ansvaret på kommunerna för insatser. Det bl.a. insatser i boende, stöd gäller genom och rätten till personlig assistans, kontaktperson sys- Insatser som kommunerna redan ordnar för andselsättning. ra. För dvs. insatser som av ex. kurator, expertinsatser ges m.fl. föreslår vi ett sjukgymnast, psykolog, dietist, logoped fortsatt Skälet till landstingskommunalt huvudmannaskap. detta är insatsernas nära anknytning till insatser enligt HSL samt att större upptagningsområden än kommunen krävs.

SOU 1991246 Konsekvenser av våra förslag 497

I flera landsting finns dessutom en samordnad habiliteringsverksamhet under landstingen och det vore enligt vår upptill skada om denna fattning organisation splittrades genom uppdelning på två huvudmän. Utöver de huvudmannaskapskonsekvenser som våra förslag om LSS får innebär också våra förslag till förbättrad färdtjänst huvudmannaskapsaspekter. Vi understryker kommunernas ansvar och deras ansvar för att utformas så att färdtjänsten den blir ett verksamt medel för att förbättra den enskildes till och En möjligt självbestämmande, delaktighet inflytande. av för detta är att det skall vara att förutsättningarna möjligt resa efter eget val i tid och rum och således inte begränsas av kommungränserna. En till resande som vi rimlig möjlighet är, ser det, ett resande som stämmer överens med de möjligheter som länstrafiken ger. Arbete och fritid i en kommun bör alltså inte kräva boende därstädes. Våra i denna del torde förslag medföra att färdtjänstens sikt samordnas med organisation på länstrañken, vilket innebär ett klarare ansvar för all trafikförsörjning. Också inom hjälpmedelsområdet föreslår vi en renodling av ansvaret att för att tillhandagenom landstinget ges ansvaret hålla hjälpmedel för daglig livsföring och för egen vård och behandling. Vi föreslår också att därlandstingens skyldighet vidlag lagfästs i § 1 HSL. Genom vårt om assistans i LSS och förförslag personlig slaget om förbättrat stöd till föräldrar inom den tillfälliga tar staten föräldrapenningen genom socialförsäkringen på sig ett ytterligare ekonomiskt ansvar. om assi- Förslaget personlig stans medför också ett ansvar för självständigt försäkringskassan att bedöma och tillgodose hjälpbehovet över den grundnivå som kommunen står för. Försäkringskassorna får dessutom den som dem ytterligare uppgifter genom skyldighet ges att samordna och att insatserna i de individuella planer följa som skall upprättas av huvudman rörande stödet till den varje enskilde, förverkligas. Våra om arbetsmarknadsåtgärder inom Samhall och förslag innebär också att staten tar på ytterligare inskolningsplatser sig ytterligare uppgifter. Mot bakgrund av den redovisade utvecklingen finner vi nu tiden för ett kommunalt för huvudmogen huvudmannaskap delen av de insatser vi föreslår Kommuner och landslagfästa.

498 Konsekvenser av våra förslag

ting kan överenskomma sinsemellan om annan av fördelning ansvaret för insatser enligt vårt LSS-förslag. Sker inte detta gäller lagens skrivning om det yttersta ansvaret. Detta har alltid i huvudman. Dock bör lagen angiven landstingskommunen alltjämt vara huvudman för expertinsatserna och för de insatser som tillhandahålls inom hälso- och Husjukvården. vudmannaskapsförändringen vad gäller omsorgsverksamheten och boende skall vara (OL) enligt elevhemslagen genomförda senast den 31 december 1995 vilket innebär att de nuvarande omsorgs- och elevhemsverksamheterna då i sin helhet skall vara överförda till kommunerna. Kommer och kommuner i län överens om ett landsting resp. tidigare överförande LSS från den såväl för gäller tidpunkten personkretsen enligt punkt 1 som för 2 i LSS 1 §. I annat punkt fall gäller nuvarande OL fram till och med den 31 december 1995, för den förstnämnda 1) och LSS för personkretsen (punkt övriga svårt funktionshindrade enligt punkt 2 (LSS 1 §). Detta av 17 - allmänna kommer, som framgår kap. Lagreglering motiveringar- att regleras i övergångsbestämmelserna för nuvarande OL och LSS. Vad kvarvarande vårdhem för gäller psykiskt utvecklingsstörda, om annat överenskoms mellan huvudövergår inget männen kostnadsansvaret till resp. kommun i och med att huvudmannaskapet för omsorgsverksamheten förändras. Enligt vår måste senast ha lagutfomming betalningsansvaret tagits över tre år efter lagens ikraiträdandeDetta betalningsansvar behöver ej i tid överensstämma med senaste tidpunkt för dvs. den 1 1998. Landsvårdhemsavvecklingen, januari tinget kan kvarstå som huvudman även vid kommunalt betalningsansvar på sätt som Ädelreformen anger. Beträffande specialsjukhusets avveckling, se kap. 17. När det gäller våra förslag om förtydligat ansvar för habilitering, rehabilitering, hjälpmedel genom tillägg i HSL kan landstingen avtala med annan om att vara producent (överlåta) för del eller för hela verksamheten. Sådan producent kan vara kommunen i likhet med vad som avtalades exempelvis beträffande vissa hjälpmedel i samband med den s.k. ädelreformen. Landstingen är emellertid även här ytterst ansvariga.

19 och den

Frågan

om

avgifter

enskildes ekonomi

Inledning

I kartläggningsbetänkandet (SOU 1990:19) konstaterade vi väsentliga skillnader i enskildas ekonomi år 1989 till av följd olika nivåer på KBT och variationer i för avgifter färdtjänst och Vid mellan hemtjänst. en jämförelse tio kommuner med olika befolkningsmässig storlek storstad, förortskommuner, mindre landsortskommuner och länshuvudstad visade det sig att enskildas inkomster skilde med disponibla sig åt 1317 kr. per månad eller 15804 kr. år. per 4 Till handikapputredningens uppdrag hör att analysera effekter av skillnader i inom kommuner och avgiftssättning landsting för funktionshindrade med omfattande behov av insatser. En sådan analys innebär utöver direkta studier av avgiftsskillnaderna och den av tillämpning högkostnadsskydd som finns inom respektive sektor en form av levnadsnivåbeskrivningar. I avsaknad av ett högkostnadsskydd för merkostnader över (integrerat sektorsgränser) uppstår knappa ekonomiska för vissa Med betingelser enskilda. över sektorsgränser avses här kommuners och landstings verksamhetsområden men det kan även tänkas beröra varuoch tjänstemarknader. Personer med kan knappa resurser tvingas försaka delar av det stöd från Verksamheter offentliga som de behöver. Det kan avse omfattningen av eller färdtjänst hemtjänst lika väl som primärvårdsbesök. Det kan också gälla tjänster/varor som köps över marknaden t.ex. för utrustning hobbies eller semesterresor. Avsikten är att presentera en fördjupad av denna analys problematik i vårt slutbetänkande.Här redovisar vi vissa frågor som bl.a. aktualiserats genom en undersökning utförd för vår av CMT, den räkning Linköpings universitet, om socioekonomiska situationen för personer med funktionshinder. Vi har

även inhämtat om tendenser i kommunernas och uppgifter

500 om och den enskildes ekonomi Frågan avgifter

avgiftssättning. Utöver skillnader i inkomster av landstingens arbete eller skillnader i vissa primära pensioner föreligger kompenserande offentliga transfereringssystem. (Ett sådant är de variationer som finns mellan kommunerna i exempel nivån de kommunala bostadstilläggen, KBT.) på Även inom område finns skillnader. Ett försäkringskassans aktuellt är kostnader för den enskilde vid sjukresor. exempel Utöver den 30 kr. får enskilda i reglerade egenavgiften på vissa delar av landet, bl.a. i större tätortskommuner, själva betala kostnader som överstiger den högsta ersättning som taxi erhåller från försäkringskassan enligt sjukreseförordningen. vid är nu föremål för Högkostnadsskyddet sjukresor översyn av en särskild utredning (S 1990:04, merkostnadskomittén). Utöver eventuella i av denna förändringar anledning översyn sker av från den 1 janari 1992 en omorganisation sjukresorna då övertar det ekonomiska och administrativa landstingen ansvaret för resorna från försäkringskassorna.

19.2 Socioekonomisk situation för personer med funktionshinder

Centrum för av medicinsk teknologi (CMT) vid utvärdering

universitet har för vår ort en studie av

Linköpings räkning funktionshindrades socioekonomiska situation genom ingående av ett antal som valts med intervjuer personer strategiskt avseende ålder, bostadsrepå kön, hushållssammansättning, och Personerna är i åldern 5 -63 år gion funktionsnedsättning. och har olika funktionshinder och servicebehov. (Stöd via hemeller motsvarande varierar för från 1 timme tjänst personerna per vecka till dygnet runt). I studien redovisas som omfattar ekolevnadsbeskrivningar nomisk funktionshinder, omvårdnadsbehov och livssituation, kvalitet. Här skall enbart personernas ekonomiska situation (Studien i sin helhet publiceras som en separat presenteras. från handikapputredningen. Socioekonomisk situarapport tion för personer med funktionshinder? för den ekonomiska undersökningen är dels Utgångspunkt ett som tar intervjupersonernas samtliga frågeunderlag upp inkomster och dels en av merkostnader utgifter, beskrivning underkonsumtion. Merkostnader definieras som kostnaresp.

om och den enskildes ekonomi 501 Frågan avgifter

der vilka är direkt eller indirekt knutna till funktionshindret t.ex. kostnader för mediciner, hårvård, tillsyn och krav på Underkonsumtion är konsumtion av varor och tjänster miljöer. som den enskilde inte har av sin funktionsnedjust på grund inkomst kan vara en följd av funktionshinder. sättning. Låg Detta kan i sin tur vara en till att enskilda måste anledning avstå från eller semesterresor. ñitidssysselsättningar Den allmänna bilden av intervjupersonernas ekonomiska situation är att den karaktäriseras av betydande merutgifter som en av funktionshinder. I den aktuella följd personernas studien redovisas varor och tjänster som särskilt noföljande terbara. och frekventa besök i primärvård liksom stora Hemtjänst behov av medicin innebär merkostnader. Särskilda råvaror, stor av hel- och halvfabrikat eller måltider på användning etc. matkostnader. Täta beservicehus, restaurang ger högre sök hos frisör- och fotvård innebär merkostnader. Fönsterputsoch utförs inte av och måste ning Storstädning hemtjänsten annat sätt. Även privat avlösningsservice måste anköpas på litas. Extrakostnader för kläder och andra förbrukföreligger till funktionshindrade bam. för textteleningsvaror Avgifter fon är än motsvarande samtalsavgiften Elavgifter blir dyrare om luftrenare måste vara i bruk dygnet runt hos högre personer med astma och allergi osv. det underkonsumtion är det i När gäller generella draget studien att och hobbies måste försakas i semesterresor, nöjen stor utsträckning. I en sammanfattning av den hushållsekonomiska utförlig delen av studien ekonomiska sijämförs intervjupersonernas tuation 1990 och 1991. Förutsatt att konsumtion och boendesituation inte ändras 1991 blir, studien, nettoeffekten av enligt i inkomster skattereformen och ändringar övrigt i personernas och att av elva hushåll får en försämrad situation utgifter fyra 1991. När det hushåll som har underskott i budgeten gäller 1990 sker en av antalet 1991. För vissa ökar emelminskning lertid budgetunderskottet. 64 % av de elva hushållen har inte råd med intervjuade oförutsedda av en mindre än 500 kroutgifter storleksordning Sätts detta i relation t.ex. till den som den nor. egenavgift enskilde i allmänhet får betala 1991 för öppen hälso- och

502 Frågan om avgifter och den enskildes ekonomi

sjukvård, så betyder det att 64% inte har råd att vid behov besöka öppenvården fem under en månad. gånger Ytterligare uppgifter om intervjupersonernas ekonomiska situation är att inte har något hushåll någon typ av personlig försäkring och att endast två hushåll har bil och fritidshus.

Sammanfattningsvis överensstämmer erfarenheter från den-

na studie med bilden i SCBs 1984 om undersökning handikappades levnadsförhållanden.

19.3 Tendenser i kommunernas och

landstingens avgiftssättning

Kommunerna

I

kartläggningsbetänkandet (1990:19) redovisades skillnader i

avgifter inom och färdtjänst hemtjänst i den nämnda undersökningen om effekter av och i tio avgifter KBT kommuner. Aktuella uppgifter om kommunernas vad avgiftssättning gäller färdtjänst redovisas på annan i detta plats betänkande. Det kan konstateras att avgifterna tenderar att öka för den enskilde och att andel i avgifternas finansieringen av färdtjänsten också tenderar att öka. För avgifter inom hemtjänsten är riktningen enligt Svenska

Kommunförbundet, att fler och fler kommuner etablerar en-

hetstaxor. Taxan till knyts den prestation som levereras och inte till kundens

betalningsförmäga. Ytterligare en utveck-

lingslinje är övergång till trygghetsabonnemang. Kunden betalar detta enligt system inte för oklart specificerade hemtjänster per timtaxa utan erhåller en option definierade på tjänster och betalar för detta abonnemang. Den samlade bilden av det utvecklingen när gäller avgiftssättningen för hemtjänst är oklar. Höjningar av avgifter kan antas. om dessa Frågan samtidigt innebär att avgifterna ökar sin andel av

hemtjänstens finansiering och om avgiftsskillna-

derna mellan kommunerna behöver studeras vidgas ytterligare. Höjningar av avgifter kan förmärkas även inom andra kommunala serviceområden, t.ex. fotvård och barnomsorg.

Frågan om avgifter och den enskildes ekonomi 503

Landstingen

I anslutning till en träffad överenskommelse mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om vissa från ersättningar sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmärmen, avskaffades from. 1991 systemet med inom den statligt reglerade patientavgifter öppna hälso- och sjukvården. I samband med avregleringen

ordes ändringar i högkostnadsskyddet för personer med stort

behov av sjukvård och läkemedel. Från 1991 att de gäller sammanlagda utgifterna för öppenvård och läkemedel under en 12-månadersperiod inte får 1500 kr. överstiga Landstingen har att för möjlighet tillämpa en lägre gräns högkostnadsskyddet än 1500 kr. Enligt cirkulär från Landstingsförbundet höjde merparten av landstingen för läkarvård i patientavgiften primärvården från 60 kr. till 100 kr. vid årsskiftet. Motsvarande höjningar har fastställts av för läkarvård hos landstingen försäkringsanslutna privatpraktiserande vårdgivare. Även sjukvårdande behandling har från 35 kr. till mellan 40 och 75 kr. höjts, Nio landsting införde i samband med en diffeavregleringen rentiering av avgifterna mellan och primärvård länssjukvård med högre för Den för belopp länssjukvård. högsta avgiften remissförskriven länssjukvård är 150 kr. Enligt de äldre reglerna för högkostnadsskyddet inträdde detta ungefär vid en kvalifikationsgräns för vârdbesök och läkemedelsinköp på minst 900 kr. Merparten av landstingen har fastställt de till högkostnadsskyddet enligt nya reglerna belopp som varierar mellan 1000 kr. och 1200 kr. Vid dessa nivåer utlöses skyddet i antal besök och än före tidigare inköp årsskiftet. I cirkuläret redovisas även av vid remisshöjningar avgifter besök till röntgen etc., för telefonrådgivning receptförskrivning och tilläggskostnad vid läkares hembesök. Egenavgifter för handikapphjälpmedel finns i olika former i landstingsområdena. Landstingsförbundet avser att under 1991 en av genomföra specialstudie avgiftssituationen på hjälpmedelsområdet.

504 Frågan om avgifter och den enskildes ekonomi

19.4 Angreppssätt för att minska

skillnaderna i

avgifter

I detta betänkande presenteras genomarbetade förslag som medför i service och för väsentliga förbättringar avgifter personer med omfattande funktionshinder. i den före- Huvudregeln slagna lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är att stöd och service skall vara får avgiftsfria. Avgifter dock tas ut för assistans samt för tidsbunden hempersonlig tjänst, uppehälle och fritidsverksamhet av dem som uppbär folkpension i form av hel förtidspension eller hel ålderspension eller som har inkomst av arbete eller eget betydande kapitalinkomster. Förslaget om färdtjänst innebär en sänkning av nuvarande höga avgifter för färdtjänst till nivåer som motsvarar taxan i kollektivtrafiken. Liknande konstruktioner för avgifter som föreslås angående färdtjänsten är möjliga för andra delar av kommunernas servioe, t.ex. hemtjänst. Riksrevisionsverket har i sin rapport till och service inom och regeringen, Avgifter färdtjänst, hemhjälp barnomsorg (Dnr 1988:219), framfört att villkor riktade mot avgiftsfmansieringsgraden är det mest effektiva sättet att begränsa de kommunala skillnaderna i avgifter. En sådan åtgärd skall tillsammans med andra möjliga alternativ analyseras i vårt fortsatta arbete. När det kostnader för enskilda till av gäller följd sjukdom eller handikapp pågår en utredning, merkostnadsutredningen (S 1990:04) som skall överväga och lämna förslag till förändringar i socialförsäkringssystemet. Syftet är att uppnå rättvisa mellan olika av försäkrade som har grupper betydande kostnader för förbrukningsartiklar, vård och annan behandsamt resor till av eller Utling följd sjukdom handikapp. redningen är i ett första skede inriktad med läkepå systemet medels- och en nivå speciallivsmedelsförmåner, ytterligare inom handikappersättningen och högkostnadsskyddet vid sjukresor. Enligt direktiven skall utredningen samråda med handikapputredningen. Ett sådant samråd är påbörjat. En som berör inkornstsidan för förtids- och åldersutredning pensionärer har tillsätts av regeringen. Utredningen har som huvuduppgift enligt sina direktiv (S 1991:25) att åstadkomma enhetligare nivåer kommunerna emellan avseende bostads-

Frågan om avgifter och den enskildes ekonomi 505

tillägg. Handikapputredningen kommer att samråda med denna under det fortsatta arbetet. utredning Merkostnadsfrågorna handlar både om inkomster och kostnader. Kostnaderna i sin tur beror på den mängd av tjänster/ varor som enskilda har behov av och priset på dessa tjänster/ varor. En för att merkostnader måste strategi kompensera alltså beakta både inkomster och kostnader. Inkomstsidan behandlas av och bevakas av KBT-utredningen” handikapputredningen. Vissa merkostnader inom Socialförsäkringens område behandlas av merkostnadsutredningen. Handikapputredningens uppdrag gäller i första hand i kommuner och avgifter landsting som en del av den enskildes kostnaden De som kan bli tänkbara för att förbättra situangreppssätt ationen för enskilda när det skillnader i mellan gäller avgifter kommuner och mellan landsting samt merkostnader till följd av avgifter är 0 direkta för att minska skillnaderna i t.ex. åtgärder avgifter, påverkan på avgiftsñnansieringsgraden, avgiftstak eller avgiftsfrihet 0 som täcker och samma huvudmans högkostnadsskydd en samtliga sektorer, 0 av mellan huvudmän integration högkostnadsskydd genom att placera ett för skillnaden mellan ett finansieringskrav integrerat högkostnadsskydd och summan av respektive huvudmans hos endera av huvudmännen, högkostnadsskydd t.ex. försäkringskassan eller landstinget, 0 till funktionshindrade för merkostnainkomstförstärkning der, t.ex. genom handikappersättning.

När det gäller direkta åtgärder för att minska skillnaderna i avgifter mellan samma huvudmän finns i princip två möjligheter. Den ena är villkor för statsbidrag och den andra är lagstiftning. RRV har i sin till (Dnr 1988:219) redovirapport regeringen sat för- och nackdelar med tre konstruktioner av statsbidragsvillkor som kan bidra till en utjämning av avgiñsskillnader. Dessa är villkor riktade mot taxekonstruktionen, mot avgiftsuttaget av den enskilde och mot avgiftsfinansieringsgraden. RRV framhåller att villkor riktade mot taxekonstruktionen eller avgiftsuttaget är förknippade med större administrativa krav och med trubbigare sanktioner än villkor riktade mot

506 Frågan om avgifter och den enskildes ekonomi

avgiñsfinansieringsgraden. Den senare modellen medger att statsbidraget reduceras gradvis med hänsyn till hur mycket en kommun överskrider avgiftsgränsen. För kommunen har denna konstruktion fördelen att variation och flexibilitet. medge Inom ramen for en viss för t.ex. en avgiftsñnansieringsgrad bred tjänst som hemtjänst, kan olika taxor nämligen rymmas och av den enskilde for olika delar avgiftsuttag av tjänsten. RRV framhåller att modellen med villkor om avgiftsfinansieringsgrad inte undanröjer risken for att servicevariationer permanentas eller ökar. En modell med högsta avgiftsfmansieringsgrad innebär enligt vår mening en framkomlig väg för att minska skillnader i avgifter. Samtidigt måste en sådan modell kompletteras av åtgärder som for gäller avgifter deltjänster. Högkostnadsskydd alternativt inkomstkompensation blir då aktuellt. En konstruktion med avgiftstak kan vara en annan möjlig lösning och ett alternativ till en modell med högsta avgiftsfinansieringsgrad. Eventuella administrativa nackdelar med avgiftstak skall uppmärksammas. Även lagstiftning kan diskuteras i termer av for- och nackdelar: För vissa åtgärder riktade till en svårt handikappad person kan avgiftsfrihet tillämpas som i vårt forslag till lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Avgiftsfrihet bör dock gälla åtgärder/stöd som är direkt knutna till att den enskilde har funktionsnedsättningar. Andra medborgare behöver inte dessa insatser med ett riktat innehåll. Vår är annars att med bör grundprincip personer handikapp kunna betala som andra för olika tjänster. Detta vi tillämpar när det gäller färdtjänst. Vi föreslår i detta betänkande att for resa med skall Detta avgiften färdtjänst lagregleras. görs mot bakgrund av att färdtjänsten omfattas av en klar definition och att kollektivtrafiktaxan utgör en för referenspunkt avgiftsnivåer. För t.ex. hemtjänst är situationen något annorlunda. Hemtjänst rymmer flera olika typer av insatser och någon klar referenspunkt finns inte för avgiften. I fallet med hemtjänst skulle därför lagstiftning i förhållande till statsbidragsvillkor mer vara en fråga om form och dignitet än om en sakligt motiverad Det kan att en av åtgärd. tilläggas lagreglering avgiftsnivån dessutom kan innebära att låses fast hemtjänsten till det innehåll av tjänster som råder for tillfället.

Frågan om avgifter och den enskildes ekonomi 507

Högkostnadsskydd innebär möjliga modeller för att minska merkostnaderna för den enskilde, både sådana som täcker en och samma huvudmans sektorer och samtliga sådana som integreras mellan huvudmän. motiveras Högkostnadsskydd av principen att inte skall handikapp innebära extra kostnader. Personer med funktionshinder skall ha villkor likvärdiga som andra medborgare. Formen för högkostnadsskyddet kan vara dels inom skydd varje sektor för sig, dels ett mellan integrerat skydd sektorerna hos en och samma huvudman samt ett slutligen integrerat skydd mellan huvudmännen. Högkostnadsskydd kan etableras som ett av villkoren för statsbidrag. På landstingssidan bestäms from. 1991 beloppsgränser i mellan staten och förhandlingar landstingsförbundet. Samma konstruktion kan etableras den på primärkommunala sidan. Högkostnadsskydd har fördelar för den enskilde samtidigt som nackdelar kan finnas i form av administrativa kostnader för Ett inom for huvudmans skyddet. skydd ramen varje verksamhet for är tekniskt medan sig enkelt, ett integrerat skydd mellan huvudmän är mer komplicerat. I det senare fallet finns dessutom finansiella komplikationer. I det fortsatta arbetet skall för- och nackdelar mot vägas varandra och jämförelser ske mellan modeller för högkostnadsskydd och modeller för inkomstforstärkning. Inkomstförstärkning för med inkomster personer låga upphäver inte betydelsen av reduktion av skillnader i avgifter eller högkostnadsskydd. Däremot har sådana modeller klara kopplingar till frågan om Ett högkostnadsskydd. inkomstskydd kan, beroende på hur det utformas, täcka olika nivåer av utgifter. Det kan ha en nivå som med ett samspelar högkostnadsskydd. Fördelar med ett är att den enskilde inkomstskydd når en högre grad av självbestämmande över sin konsumtion av tjänster och varor än vid olika av typer kostnadsskydd. När det redan etablerade gäller socialförsäkringsförmåner bedöms förändringar av handikappsersättningen vara en möjlig att ett förbättrat väg skapa inkomstskydd. Här måste dock beaktas att detta är en medan statlig ersättningsform avgifter huvudsakligen är primärkommunala och landstingskommunala. Det innebär ett visst statligt Övertagande av annars

508 om och den enskildes ekonomi Frågan avgifter

kommunala kostnader för vissa kommuninvånare. I grupper de fortsatta skall emellertid denna ersättning övervägandena och andra alternativ med till de mål analyseras hänsyn tagen vi har fastställt. För att få en stabil grund för våra ställningsytterligare planerar vi att genomföra kompletterande kartläggtaganden i kommuner och Bland ningar rörande avgifterna landsting. som vi vill få och finns frågeställningar belysta klarlagda olikheter kommunerna emellan vad gäller avgiñsuttag för samma service. Vi avser också undersöka hur olika taxekonstruktioner den enskildes ekonomi, om försämring påverkar skett under de senaste åren markanta höjningar i avgenom samt om av tidigare avgiftsgiftsmvåerna, avgiftsbeläggning fria ökar. Dessutom är skattereformens effekter på tjänster den enskildes ekonomi tillsammans med avgiftsuttaget av intresse. Det är även att hur det samlade angeläget granska i kommuner och den enavgiñzsuttaget landsting påverkar skildes situation. Redan nu vill vi påtala att höga boendekostnader är ett för vår i kombination med problem personkrets. Höga hyror ett KBT-stöd i många kommuner innebär väsentliga svålågt för funktionshindrade att klara boendekostnarigheter många derna. att välja bostad på lika villkor som andra Möjligheterna är också mindre. Vi menar därför att det är mycket angeläget att den ekonomiska situationen och boendekostnaderna för med i samband med den personer handikapp uppmärksammas översyn av KBT som nu sker. Enligt utredningsdirektiven (S 1991:25) skall översynen också omfatta bostadsstöd till handioch möjligheter att integrera detta stöd inom kappade (KBH) KBT-systemet.

20 EG och

handikappfrågorna

Inledning

EG och EFTA-länderna inledde, eller omfattande förberedelser, den 20 juni 1990 formella förhandlingar om att upprätta ett ekonomiskt EES. Målet är europeiskt samarbetsområde, att förhandlingarna skall slutföras till sommaren 1991 och att ett EES-avtal skall kunna träda i kraft den 1 1993. per januari Förhandlingarna syftar till att bredda och fördjupa det västsamarbetet en rad olika samhällsområden och europeiska på den s.k. inre marknaden med fri för varor; inbegriper rörlighet tjänster, och över hela EES-området. kapital personer Förhandlingarna gäller också samarbete inom angränsande områden som sociala frågor, forskning och utveckling, miljö, samt turism. utbildning, arbetsvillkor, konsumentpolitik På de flesta av dessa områden finns handikappaspekter. I ett beslut den 12 december 1990 uttalade sig riksdagen för ett svenskt medlemskap i EG med bibehållen neutralitet-spolitik. Då bedömdes det som sannolikt att en svensk ansökan om skulle kunna lämnas in under år 1991. Paralmedlemskap lellt med de intensiva förhandlingarna mellan EFTA-länderna och EG, om att upprätta ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, har regeringen inlett förberedelser för en ansökan om medlemskap i EG.

20.2 Svensk välfardspolitik i ett nära

samarbete med EG

Genom Romfördragets utformning har inte EG som organisation kompetens att föreskriva hur medlemsstaterna någon skall utforma sin nationella socialpolitik. Någon harmonisefrån EG förekommer inte detta område, vilket lätt kan ring på konstateras om man t.ex. dansk och västtysk välfärdsjämför politik med grekisk eller portugisisk. Det är också viktigt att

510 EG och handikappfrågorna

att EG inte tar till om påpeka ställning frågan offentligt resp. privat huvudmannaskap för exempelvis sjukvård eller barnomsorg. Varje land för den politik det själv önskar. EG har däremot utformat ett för hur ingående regelsystem den sociala tryggheten skall regleras mellan länderna för arbetstagare och andra som rör sig mellan länderna. Detta system, som har samma som våra nuvarande socialavtal syfte med andra länder, kommer att få ansluta till om Sverige sig den fria för och andra skall kunna rörligheten arbetstagare förverkligas. Ur de enskilda människornas synpunkt är detta regelsystem mer heltäckande än vad Sverige lyckats uppnå i bilaterala avtal. är lika utvecklad som i den nor- Täckningen diska konventionen om social även om sättet att nå trygghet, dit är något annorlunda och mer komplicerat administrativt. EG tillåter inte att ett lands egna medborgare ges en positiv vad sociala förmåner och inte heller att särbehandling gäller förmånernas storlek varierar beroende på i vilket land inom EG som förmånstagaren är bosatt. Då det social gäller trygghet för arbetare m.fl. och deras migrerande familjemedlemmar och efterlevande, är det inte helt enkelt att avgöra vilka förmåner som kan falla under EGs regler. Det är inte självklart i vad mån tar sikte en insats som vår reglerna på utrednings förslag om ekonomiskt stöd till assistans och inte personlig heller på insatser i form av Vårdbidrag, handikappersättning, bilstöd för och kommunalt Vid handikappade bostadstillägg. avgörande av skillnader mellan olika stödåtgärder kommer EG att lägga vikt vid bl.a. måttet av behovsprövning i enskilda fall. Rätten till de här förmånerna är beroende av en angivna prövning av den enskildes behov av stöd. Det finns därför skäl som talar för att de kan falla utanför EGs regelsystem. I varje fall då det gäller kommunalt bostadstillägg, som i första hand bör bedömas som ett finns starka bostadspolitiskt instrument, skäl att anta att det faller utanför regelsystemet. I detta sammanhang kommer även folkpensionsproblematiken in i bilden. Eftersom svensk folkpension enligt nu gällande till svenska bosatta i huvudregel utgår just medborgare Sverige, bryter vårt system mot EGs som inte tillåter en regler, positiv särbehandling och inte heller att en storlek pensions varierar beroende på i vilket land inom EG som pensionstagaren är bosatt. Pensionsberedningen har utformat ett prinvilka alla skall kunna becipförslag enligt EES-medborgare

EG och 511 handikappfrågorna

handlas lika och pensionen utbetalas i hela EES-området. De ändringar som föreslås är av teknisk natur och berör inte den som bor den största delen av sitt liv i Danmark och Sverige. Norge har redan genomfört dessa i sin ändringar folkpensionslagstiftning. EGs ambition är att bli mer aktivt det på socialpolitiska fältet i vidaste bemärkelse. Man är i stort sett ense om att den inre marknaden måste ges en social dimension i arbetstagarnas intresse. Detta kommer till i EGs sociala uttryck stadga, som antogs av stats- och regeringscheferna i 11 medlemsländer i december 1989 (Storbritannien reserverade sig).

20.3 Den inre marknaden

Den inre marknaden kan för Sveriges del innebära förändringar på en rad områden, bl.a.: - den nationella standarden för varor, byggnormer etc. kan komma att ersättas av normer. europeiska statens, landstingens och kommunernas av upphandling varor, tjänster och byggnader kan öppnas for utländsk konkurrens enligt EGs regler: - återstående hinder för den fria arbetsmarknaden, t.ex. skillnader i utbildningskrav, kan komma att avskaffas. - bankoch forsäkringstjänster kan komma att erbjudas inom hela EES-området. hinder kan komma att avskaffas för att skall kapital kunna röra fritt. sig transportmarknaden kan komma att avregleras. gemensamma regler kan komma att införas för ny teknologi och nya tjänster såsom etermedia, informations- och databehandlingstjänster, datorstödd kreditförsäljning, kort m.m.

EG-kommissionen har lämnat förslag om harmonisering av punktskatter och En moms, kapitalbeskattning. anpassning till EG-skatter skulle kunna minska uppskattningsvis statens inkomster av indirekta skatter med ca 50 kronor miljarder räknat i 1991 års Ett sådant intäktsbortfall penningvärde. skulle kunna få betydande för den återverkningar offentliga

512 EG och handikappfrågorna

sektorns service och transfereringar. I EGs ministerråd bedöms det dock finnas ett så starkt motstånd mot kommissionens om att det kan förslag gemensam skattepolitik knappast gå igenom i föreliggande form. är inte heller en fråga som är aktuell i Skatteharmonisering de pågående EES-förhandlingama. studie av den inre marknadens effekter for handikap- Någon har inte gjorts. pade personer

20.4 Varors fria och Standardisering rörlighet

för Varors rörlighet och Standardisering är att en Principen vara som säljs lagligt i ett EG-land också skall få marknadsföras fritt i andra EG-länder. Därför måste också tekniska handelshinder undanröjas. Genom direktiv fastställs de kraven på produkviktigaste terna, framför allt vad gäller hälsa och säkerhet. Ur är arbetsmiljöaspekter och produkthandikappsynpunkt områden. Andra viktiga områden är säkerhetsfrågor viktiga normer för maskiner, verktyg, utbyggnader, anläggningar, rustning, arbetsplatser och konsumtionsvaror. EG-ländema har i allmänhet, jämfört med bl.a. Sverige, mindre regler när det gäller kemikalier och andra stränga vilket bör uppmärksammas ur bl.a. allergisynfarliga ämnen, Också inom livsmedelsområdet finns länderna emellan punkt. olika regler för märkning. I det europeiska standardiseringsarbetet deltar EFTA-länder och EG-länder lika villkor. Utformningen av standards på EGs föreskrifter stor del av de stanenligt görs till europeiska CEN (Comité de Normalisadardiseringsorganen Européen tion) och CENELEC (Comité Européen de Norrnalisation Electrique). I CEN och CENELEC ingår olika nationella standardiseringsorgan, bl.a. de svenska. Svenska experter kan därigenom påverka utformningen av EGs standards. Å andra sidan är bundet att de europeiska standarder som antas, Sverige följa så de inte kan antas strida mot svensk eller förlänge lag ordning.

EG och handikappfrågorna 513

Offentlig upphandling

EG-lagstiftningen innehåller detaljerade regler om kriterier för val av tekniska och anbud, specifikationer hänvisning till europeiska standardregler vid anbudsinfordran. Det kan därför bli viktigt att stat, och kommuner landsting noggrant

specificerat funktionskrav, t.ex. handikappanpassning, i sam-

band med anbudsinfordran.

20.6 Tjänsters fria rörlighet

Ett mål för EG är att en fri marknad skapa gemensam för transporter, finansiella tjänster; audiovisuella teletjänster, kommunikation och nya teknologier. Tjänsters fria rörlighet förutsätter inom avregleringar transportsektorn. Det innebär i att alla princip transportslag kommer att ha fritt tillträde till andra medlemsländers marknad för gods- och persontransporter. En öppen transportmarknad förutsätter också och standardisering harmonisering av säkerhetsbestämmelser och vissa sociala som i sin tur regler, behövs för att underlätta för personer med funktionshinder att färdas i Europa. Under våren 1991 har EG-kommissionen ett direkantagit tivförslag om åtgärder för att förbättra handikappades resmöjligheter. Inom området finansiella diskuteras tjänster bl.a. att banker och skall kunna etablera

försäkringsbolag sig och bedriva

verksamhet över hela EES-området. behöver Lagstiftningen då samordnas för olika typer av försäkringar. Många personer med funktionshinder är till berättigade ersättning från olika försäkringar, varför eventuell av svensk harmonisering lagstiftning bör uppmärksammas ur bl.a. handikapperspektiv.

20.7 Personers fria

rörlighet

EFTA-länderna har gemensamt framfört att man vill verka för att en överenskommelse uppnå om en gemensam arbetsmarknad inom hela EES-området. Samarbete på angränsande områden, såsom sysselsättningsfrämjande åtgärder, utbildning, arbetsmiljö, jämställdhet

514 EG och handikappfrågorna

och andra inom den sociala dimensionens omviktiga frågor råde är av stor för ett väl fungerande samarbete på betydelse området personers rörlighet. ett socialt inom EG. Trots Arbetslöshet är allvarligt problem att arbetstillfällen har skapats sedan år 1985, sju miljoner nya är människor eller 8,5 % av arbetskraften utan 12,5 miljoner arbete. och arbetslöshetstidernas Långtidsarbetslösheten ökar trots den Ca 60 % av dem längd långa högkonjunkturen. som är arbetslösa i EG ha varit utan arbete i mer än ett uppges ar. inom EG är finns det Samtidigt som arbetslösheten hög, med brist arbetskraft. Som växande problem på yrkeskunnig förväntas att en följd av befolkningsutvecklingen problemen

öka. kommer fler människor att än Redan år 1995 pensioneras det träder ut arbetsmarknaden. Efter antal ungdomar som på dock EG-ländemas att minska. år 2005 förväntas befolkning Mot den finns det ett intresse av att nya grupper bakgrunden kan komma ut arbetsmarknaden, t.ex. kvinnor och männipå skor med funktionshinder. I 1990 lade EGwkommissionen fram ett forslag till projuli vars är att stödja den sociala och yrkesgram, Horizon, syfte av människor med funktionshinder, mässiga integrationen i mindre utvecklade Programmet sträcker särskilt regioner. sig fram till år 1993. Det vikt att det med skapandet av en är av största parallellt arbetsmarknad etableras ett socialt skyddsnät. EGgemensam ett mellan länderna, systemet bygger på samordningssystem som till att underlätta fri rörlighet for alla människor. syftar För närvarande om Sveriges inlemmande pågår förhandlingar i samordningssystemet.

20.8 Angränsande politikområden

omfattas av tolv delområden. Angränsande politikområden Ett dessa är de sociala som är vittomfattande och av frågorna, täcker jämställdhet, sysselsättning, arbetsrätt, arbetsmiljö, åtvissa åtgärder som avser ungdomar, äldre, handikappade, for att samt vissa hälsopolitiska gärder bekämpa fattigdom Under de senaste åren har uppmärksamhet ägnats åtgärder.

EG och handikappfrågorna 515

åt den sociala dimensionen av den inre marknaden. Under år 1989 antogs en deklaration om EGs sociala I anslutstadga. ning härtill EG-kommissionen ett presenterade handlingsprogram för dess genomförande.

20.9 Sociala stadgan

Handikappfrågorna finns med i EGs sociala stadga. Den är inte ett bindande dokument utan en lagligt politisk viljeyttring. Stadgan i 26 under 12 rubriker arbetsanger punkter tagarnas fundamentala rättigheter. Den sista punkten rör handikappade personer. Texten lyder:

Alla handikappade oberoende av orsak och art handikappets måste ha rätt till ytterligare konkreta i att åtgärder syfte förbättra deras integrering i samhälle och arbetsliv. Dessa åtgärder måste i synnerhet och i enlighet med förmånstagarnas kapacitet omfatta yrkesutbildning, ergonomi, tillgänglighet, rörlighet, transportmöjligheter och bostad.

Flera av de övriga punkterna i också handistadgan inrymmer kappaspekter. Kritik har riktats mot att inte är bindande stadgan lagligt och att många formuleringar är otydliga kompromisser. Huvudansvaret för att förverkliga den sociala stadgan ligger på de enskilda medlemsländerna. Samtidigt som den sociala stadgan antogs EGpresenterade kommissionen ett socialt handlingsprogram för åren 1990-91. Programmet innehåller 47 åtgärder, som kommissionen bedömer mest som angelägna för att förverkliga de principer som fastställts i den sociala Inom det stadgan. handikappolitiska området tas två åtgärder upp: handlingsprogrammet HELIOS 2 och transportdirektivet.

20.10 EGs

handikapprogram

I EGs nuvarande 12 medlemsländer finns mer än 30 milj. människor med funktionsnedsättningar. Tidigt ställdes krav på EG att medverka till att levnadsförhållandena för människor med funktionshinder skulle förbättras. De första åtgär-

516 EG och handikappfrågorna

derna kom år 1974 och Först i samgällde yrkesutbildningen. band med det internationella handikappåret 1981 fördjupades arbetet. En särskild inrättades inom kommissionen avdelning och det första som främst gällde nya handlingsprogrammet, och information, Det hjälpmedel, erfarenhetsutbyte antogs. som åren har första handlingsprogrammet, pågick 1983-87, avlösts av ett andra HELIOS 1 (HELIOS står för program in the European Community Living In- Handicapped People in an Society) som avslutas år 1991. dependently Open HELIOS 1 har tre huvudområden: - social och politisk integrering - tekniskt samarbete det när gäller informationsutbyte - av det datoriserade informationssystemet utveckling HANDYNET

i stor utsträckning i form av HELIOS-programmet genomförs lokala För närvarande ca 130 i medprojekt. pågår projekt för HElemsländerna. Planeringen handlingsprogrammet LIOS som skall avlösa HELIOS 1, och avse åren 1992-96, 2, och det skall fastställas i slutet av år 1991. pågår

i

förslag

20.11 EG-

Handikapputredningens perspektiv

föreslår en om stöd och 1989 års handikapputredning ny lag service för vissa funktionshindrade. innehåller bl.a. en Lagen definition den som är till insatser av personkrets berättigad en av vissa insatser som den enskilde enligt lagen, precisering har rätt till samt föreskriiter om vilka samhällsorgan som är att tillhandahålla insatserna. Eftersom EG i första skyldiga hand har som att underlätta i förhållandekompetensområde na mellan länderna som är medlemmar, och i sin lagstiftande verksamhet inte interna förhållanden i ett land (om påverkar detta inte de andra staterna) torde inte utredningens påverkar till ha betydelse i förslag lagkonstruktion någon principiell om framtida förhållande till EG. frågan Sveriges Då det de enskilda insatserna som i förslaget gäller anges till är det närmast det ekonomiska stödet till personlig ny lag, assistans som är svårt att i relation till EGs regler om avgöra social för mil. och deras trygghet migrerande arbetstagare

EG och handikapp/frågorna 517

familjemedlemmar och efterlevande. Det finns dock skäl att anta att assistensersättningen inte faller in under EGs regler, eftersom rätten till förmånen inte är utan beroende generell, av en i enskilt fall. behovsprövning varje 1989 års menar att förhandikapputredning utredningens slag om insatser enligt en ny lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, interna förhållanden i Sverige. De reglerar är inte att betrakta som socialförsäkringsförmåner som faller in under EGs regelsystem om social trygghet. av de normer (standards) som beslutas inom ramen Många for den europeiska gemenskapen avser miljöer och anordningar som människor med funktionshinder använder sig av. Handikapputredningen anser att svenska experter och andra som medverkar i standardiseringsarbetet måste vara förtrogna med funktionshindrade människors behov av anpassade och samt Verka för att behoven blir tillprodukter miljöer godosedda. Synen på handikappfrågor varierar stort mellan olika euroländer. anses i ett internationellt perspektiv peiska Sverige bedriva en välutvecklad handikappolitik. Handikapputredningen anser att svenska erfarenheter och kunskaper på handikappområdet och det svenska synsättet på handikappfrågor är ett tillskott i det integrationsarbetet. De viktigt europeiska svenska erfarenheterna bör därför tas tillvara i arbetet att lika villkor och för människor i den främja möjligheter europeiska gemenskapen. I Sverige har handikapporganisationerna haft en avgörande betydelse för utvecklingen. Också i integrationsarbetetet bör organisationerna ha en betydelsefull roll genom att delge sina kunskaper och erfarenheter och genom att bevaka hur ambitionerna förverkligas.

a .i

I. .

V2...

av

›57Ö§,..g:á

_fgaansnsgrxiø V :añâ:1nd

. . x . k

% A V . . _

m i åârhéââiansiesr

:i›gmd›g;:“çi h/“gâawøsøiâsâzâmâåái”

W? M,

“xxâa :xaefêan ärzzåimiäá murar-är? :m2: man iagsåiffátyzfiø

{

gâamåááátá eaitlanditêwäs:

,y ixxtéäyså$v°tsâârkakv iâzâásáaâwágâ: ,å§ê;s1nxkm“i :Mm ?gråa m utArescininggistm inåt! wvøaemr iiéémtifâ mätas-ga:

V

“ §3§imgif§3§§$§1i$ü§yå$fái$§3.å á

anáagáxgázfzáázâáyx

21 for en framtida

Möjligheter

av och

lagreglering

ansvars-

ñnansieringsprincipen

Inledning

Ansvars- och innebär att miljöer och finansieringsprincipen verksamheter skall utformas och bedrivas så att de blir tillför alla människor. Kostnaderna för anpassningsåtgängliga ses som en del av de totala kostnaderna för gärdema självklar verksamheten och finansieras därmed som verksamheten i övrigt.

21.2 Direktiven

I om ansvars- och anförs i direktifråga finansieringsprincipen ven följande.

Ansvars- och ñnansieringsprincipen formulerades i mitten av 1970-talet av den dåvarande Det finns handikapputredningen. anledning att nu göra en uppföljning och analys av i vilken har kommit att tillämpas. Kommittén utsträckning principen bör en sådan samt de problem och hinder göra analys klargöra som kan för en mer konsekvent tillämpning av anföreligga svars- och ñnaniseringsprincipen och föreslå hur dessa skall kunna lösas. Det bör vidare stå kommittén fritt att peka på sådana verksamheter som i dag inte tillämpar principen men där detta av kommittén bedöms som möjligt och lämpligt samt visa hur detta kan ske.

21.3 nuvarande tillämpning Principens

har i sitt kartläggningsbetänkande (SOU Utredningen 1990:19 redovisat en om tillkap. 6.4) enkätundersökning av bland olika producenter. Enkäten lämpningen principen

520 Möjligheter för en framtida lagreglering

skickades ut till bl.a. branschorganisationer, detaljhandelsföretag, kulturinstitutioner, mediaforetag samt trafik- och reseföretag. AV resultatet kan sammanfattningsvis utläsas bl.a. att de flesta branscher/verksamheter anser att helt principen eller delvis inom branschen/Verksamheten. Kvalitetillämpas ten på de insatser som är dock skiftande. görs mycket Brukare har bl.a. förmedlat exgenom remissynpunkter empel på betydande brister i tillgänglighet. Utredningen drog slutsatsen att ansvars- och finansierings- - principen för att få bättre bör bli bättre känd genomslag till sin innebörd. Med tanke kan verkliga på kostnadsfrågoma enligt utredningen starkare styrmedel också bli erforderliga soIn t.ex. tillfälliga kompensatoriska åtgärder genom statsbidrag eller motsvarande. en Ytterligare väg som enligt utredningen kan väljas för att öka är att principens tillämpning den lagfásts.

21.4 i

Diskrimineringslagstiftning

USA

Under 1970- och 1980-talen har i

diskrimineringslagstiftning

fråga om handikappade vuxit fram i USA. Det rör om ett sig flertal lagar som på olika sätt utgör stöd for i handikappade samhället. Lagstiftningen kan i vara princip sägas uppdelad på fyra områden allmänna lokaler nämligen arbete, skola, samt kommunikationer, i huvudsak inom verksamhet eller offentlig verksamhet som samhället ger ekonomiskt stöd. En som kommit att få lagstiftning mycket stor betydelse är Rehabilitation Act of 1973. Lagen syftar bl.a. till att handikappade inte skall diskrimineras sina funktionspå grund av hinder. inom bl.a. Lagen gäller utbildningsområdet, transportväsendet, byggnadsområdet och arbetslivsområdet. En i

ny diskrimineringslagstiftning fråga om handikappade

har av den antagits amerikanska staten American With Disabilities Act of 1989 (ADA). ADA ersätter inte några tidigare

diskrimineringslagar utan utgör i praktiken en påbyggnad

på den lagstiftning som redan finns. Den anses få stor betydelse även for den sektorn arbetslivet. privata av I fråga om arbetslivet i lagen bl.a. att en anges arbetsgivare

Möjligheter för en framtida lagreglering 521

inte får diskriminera en person med funktionshinder vad gäller anställningsvillkoren. När det allmänna föreslås bl.a. att med gäller transporter vissa undantag alla bussar måste Det nya handikappanpassas. uppställs också krav i fråga om tillgänglighet till trafikanläggningar. Som diskriminering anses vidare bl.a. att tillämpa tillträdesregler som från utestänger handikappade restauranger, teatrar, biografer, affärslokaler m.m. Ett annat område som omfattas av ADA är telekommunikationerna.

21.5 Problem och hinder för

tillämpning

av

och

ñnansieringsprincipen

ansvars-

Ett problem för en allmän stora tillämpning är principens räckvidd. I sin renodlade form omfattar ansvars- och ñnansieringsprincipen varje form av verksamhet (både och offentlig privat) som vänder till allmänheten. tillsig Principen gäller gänglighet i rumslig mening samt till och varor som tjänster produceras. En förutsättning för att ansvars- och ñnansieringsprincipen skall kunna få torde - förutom att ordentligt genomslag göra principen mera känd genom information och påverkan av atti- tyder vara att någon form av kontroll- och sanktionssystem införs. Ett sådant kräver en av system ingående inventering hela samhällsområdet angående brister i fråga om tillgänglighet för vissa grupper av människor. Utifrån en sådan inventering borde en kmma hur ett kontroll- och bedömning göras sanktionssystem skulle kunna utformas. Troligen skulle olika system behövas för skilda branscher. Det torde ändå vara orealistiskt att hävda fullt ut. torde i vissa principen Avsteg fall vara av bl.a. ekonomiska ofrånkomliga skäl, av prioritetsskäl eller av tekniska skäl. Ett annat problem är fastställandet av vilka kvalitetskrav som ansvars- och ñnansieringsprincipen utuppställer. Enligt redningens uppfattning har människor med omfattande funktionshinder alla medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Hävdandet av en sådan ställer stora krav kvalitet i princip på fråga om handikappanpassning. Det torde dock vara uppenbart att det är svårt att i alla hävda kvalisammanhang höga tetskrav. Tekniska och ekonomiska hinder kan föreligga.

522 framtida lagreglering Möjligheter för en

21.6 av och

Lagstiftning

ansvars-

finansieringsprincipen

21.6.1 Allmänt om av rättigheter lagreglering

Ansvars- och kan vara utformad finansieringsprincipen sägas för till och delsom en rättighet handikappade tillgänglighet i och verksamheter i samhället på samma aktighet miljöer villkor som alla andra människor. är om och hur denna skall kunna komma Frågan rättighet till i lagstiftningen. uttryck De flesta är utformade som skyldigheter för medlagar att eller förbud att något. Sådana borgarna göra något göra förstärks med form av skyldigheter många gånger någon sanktion för att få bättre (se t.ex. plan- och bygglagenomslag gen). Ibland att i attitydpåverkande syfte utväljer lagstiftaren trycka målsättningen med en viss lag genom att införa en s.k. dvs. en bestämmelse som i allmänna ordalag portalparagraf t.ex. vilka har uttrycker lagens syfte rättigheter medborgarna (se t.ex. En sådan bestämmelse kan av nasocialtjänstlagen). turliga skäl inte kombineras med sanktion. Slutsatsen av det sagda är att om ansvars- och ñnansieutformas i som en torde den få ringsprincipen lag rättighet karaktären av en allmän målsättning angående handikappanpassning och tillgänglighet. Värdet av en sådan målsättningsbestämmelse kan diskuteras. Om ansvars- och finansieringsdäremot i får karaktären av kan den principen lag skyldighet större ett sanktionssystem. ges genomslag genom lämpligt

21.6.2 Ansvars- och i

ñnansieringsprincipen grundlag

Den som är aktuell i en diskussion om möjligheterna grundlag att ansvars- och ñnansieringsprincipen i grundlag är reglera RF innehåller bestämmelser om bl.a. regeringsformen (RF). statsskickets och grundläggande fri- och rättigheter. grunder RFs bestämmelser för allt lagstiñningsarbeutgör grundvalen te. Om och skall i RF kan ansvars- finansieringsprincipen ingå det bara bli i form av en målsättningsbestämmelse. Någon

Möjligheter för en framtida lagreglering 523

förstärkning i form av påföljder eller sanktioner kan alltså inte komma i fråga. I 1 kap. 2§ RF ñnns en målsättningsparagraf i fråga om samhällsverksamhetens inriktning. I paragrafen sägs att den makten bör utövas så att alla människors offentliga värdighet och lika värde erkänns, att alla är lika inför att män och lagen, kvinnor lika att den enskildes frihet och åtnjuter rättigheter; privat- och familjeliv skyddas samt att envars ekonomiska, sociala och kulturella välfärd främjas. Det föreskrivs vidare att det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande för samhällets institutioner, organisationsväsendet och arbetslivet. I ett andra stycke behandlas i huvudsak de s.k. sociala rättigheterna. Dit hör t.ex. rätten till arbete, bostad och utbildning samt social omsorg i trygghet och en god Ett avser samhällets milevnadsmiljö. tredje stycke slutligen noritetspolitik och föreskriver att etniska, religiösa och språkliga minoriteters rätt till eget kultur- och samfundsliv bör främjas. I 2 RF har samlats alla de bindande bestämkap. rättsligt melser som rör fri- och rättigheterna. Kapitlet innehåller också två paragrafer om förbud mot negativ särbehandling på sådana grunder som ras, etniskt ursprung eller kön. I förarbetena till RF slås fast att det inte är möjligt att ställa en som generellt förbjuder lagstiñaaren att upp grundlagsregel göra skillnad mellan olika grupper av enskilda. I stället har den modellen valts att en (1 målsättningsbestämmelse kap. 2§) ger uttryck för den för vårt samhälle betydelsefulla grundsatsen om av likabehandling medborgarna. Skulle den modellen väljas att ansvars- och finansieringsprincipen införs som en målsättningsbestämmelse i grundlag hör bestämmelsen sannolikt hemma i 1 kap. 2§ RF. Bestämmelsen skulle kunna förstärkas med en mening som uttrycker att man i de hänseenden som behandlar särskilt paragrafen bör värna om intressen. Förutom att en sådan handikappades målsättningsbestämmelse med nödvändighet skulle bli mycket allmänt hållen och därigenom sannolikt få ett begränsat värde torde den struktur. bryta grundlagsbestämmelsens Bestämmelsen vänder redan till alla människor sig nämligen alltså även till människor med funktionsnedsättningar. Att särskilt intresse skulle därför framtrycka på handikappades stå som och leda till krav från andra ologiskt förmodligen

524 Möjligheter för en framtida lagreglering

utsatta i samhället att bli omnämnda. Därmed skulle grupper bestämmelsen förlora sin övergripande karaktär. Slutsatsen av det sagda blir att det inte förefaller vara att införa ansvars- och finannågon ändamålsenlig lösning som en i grundsieringsprincipen målsättningsbestämmelse lag.

21.6.3 Ansvars- och som

finansieringsprincipen särskild lag

En möjlighet att förverkliga ansvars- och ñnansieringsprincipen skulle kunna vara att skapa en särskild lag med innehåll att den som bedriver allmän eller enskild verksamhet skall for att verksamheten kan utnyttjas av människor med sörja bästa sätt. funktionsnedsättningar på möjliga - - En sådan är trots att den är tvingande mycket lag allmänt utformad. Besked lämnas inte om vilka verksamheter som omfattas och vilka handikappanpassande åtgärder som avses. skulle sannolikt behöva ut med av Lagen fyllas regeutfärdade föreskrifter av olika slag. Sådana föreskrifter ringen får inte meddelas utan att det finns stöd för dem i huvudlagens förarbeten. Detta torde kräva att man noggrant går igenom - konsekvenserna bl.a. ekonomiska och tekniska för varje område som man vill att ansvars- och ñnansieringsprincipen skall tillämpas på. Ett annat problem i sammanhanget är att en allmän målmed föreskrifter kan komma att kolsättningsregel utfyllande lidera med bestämmelser om handikappanpassning tvingande som redan finns t.ex. på plan- och byggområdet.

21.6.4 Ansvars- och inom

ñnansieringsprincipen

verksamhetsområden

viktiga

En annan metod är att inte låta ansvars- och finansieringskomma till uttryck i en egen lag utan skapa lagbeprincipen stämmelser som vilar på principen inom viktiga verksamhetsområden. Detta är den metod som valts i den amerikanska (se avsnitt 21.4 ovan). diskrimineringslagstiftningen De områden som i första hand borde vara aktuella är tilloch produktion av varor, kommunikationer, näringsverkning verksamhet, massmedierna, av anutformningen byggnader,

framtida lagreglering 525 Möjligheter för en

och samt undervisning och utläggningar bebyggelsemiljöer bildning. Tanken är att man noggrant skulle gå igenom område for område och införa sanktionsbaserade bestämmelser om i enlighet med antillgänglighet/handikappanpassning svars- och I princip skulle for varje finansieringsprincipen. område behöva göras en särskild utredning i Vilken bl.a. erteknisk och skulle vara forderlig ekonomisk, juridisk expertis representerad. Om ansvars- och hanteras detta finansieringsprincipen på sätt i är det sannolikt att den skulle kunna få lagstiftningen de områden där den infördes. Princitillräckligt genomslag på skulle konkret till pen ges ett innehåll och genom sin koppling sanktioner kunna sätta press på dem som bedriver verksamheten i fråga. En nackdel är att det kan ta lång tid innan ansvars- och ñnansieringsprincipen införts på viktiga områden.

21.7 Andra medel for att åstadkomma bättre

genomslag

21.7.1 Information och opinionsbildning

Information och opinionsbildning bör ses som en allmän åtgärd vid sidan om andra, direkta åtgärder for att förverkliga ansvars- och ñnansieringsprincipen. Erfarenheterna hittills visar emellertid att inte är tillattitydpåverkande åtgärder räckligt genomförda eller beaktade.

Statsbidrag

Ekonomiska strider mot att insatser for styrmedel principen skall finansieras på samma sätt som verksamanpassning heten i övrigt. Kostnaderna kan också bli betungande statsñnansiellt. Å andra sidan kan tillgänglighetsåtgärder vara svåra att finansiera for Vissa verksamheter. En mera konsekvent ansvars- och torde därtillämpning av ñnansieringsprincipen for i ett övergångsskede kräva kompensatoriska åtgärder från staten.

526 Möjligheter för en framtida lagreglering

21.8 Avslutande synpunkter

Tanken med ansvars- och ñnansieringsprincipen är att statens ekonomiska ansvar för handikappanpassning i samhället i princip skall Ansvaret i stället dem som upphöra. läggs på bedriver verksamheten enligt samma modell som i fråga om verksamheten i övrigt. Av utredningens enkätundersökning att en del för att Det framgår gjorts förverkliga principen. torde dock vara en stor skillnad vad anordnare anser att de på och hur brukarna insatserna. Det står dock gjort på uppfattar klart att mycket återstår innan man kan säga att principen har fått erforderligt genomslag. För att få dem som bedriver verksamhet att så långt möjligt lägga om verksamheten så att den blir tillgänglig räcker det inte med att samhället bedriver attitydpåverkan eller framhåller principen som en målsättning. Det torde också krävas att tvingande lagbestämmelser införs och att dessa kombineras med och sanktioner. Sådana lagbelämpliga påföljder stämmelser torde inte kunna införas utan utredning ingående om behovet och konsekvenserna på varje konkret område. kommer därför i sitt fortsatta arbete Handikapputredningen att närmare analysera förutsättningar inom plan- och byggområdet, media, tele- och kommunikationsornrådet för att inom dessa brister samt föreslå av tillklarlägga förbättringar gängligheten för med funktionshinder. medborgare Enligt vår uppfattning skulle en eventuell handikappombudsman kunna en funktion när det att fylla viktig gäller bevaka nämnda områden och lämna till åtgärder i förslag fråga om lagstiftning för att förverkliga ansvars- och finansieringsprincipen. Ett konsekvent av ansvars- och finansiegenomförande ringsprincipen torde på sikt kunna innebära kostnadsbesparingar för samhället. Genom att möjliggöra för människor med funktionshinder att leva ett friare och mera självständigt liv, torde samhällets insatser i form av t.ex., färdtjänst, ledsagdeservice o.dyl. bli mindre efterfrågade.

22 till

Specialmotivering lagförslagen

22.1 till stöd och service till

Förslaget lag

om

vissa funktionshindrade

I detta avsnitt lämnas en till de olika bespecialmotivering stämmelserna i till om stöd och service till vissa förslaget lag funktionshindrade. För 10 och 19-20 har paragrafema §§ dock ingen specialmotivering ansetts behövlig.

l § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med autism eller med bestående beutvecklingsstörning, efter i vuxen ålder, eller gåvningshandikapp hjärnskada 2. med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande, men som förorsakar i den dagliga livsförbetydande svårigheter ingen och därmed ett omfattande stödbehov.

Personkretsen för (1985:568) om särskilda om lagen omsorger psykiskt utvecklingsstörda mil. (omsorgslagen) utgörs av personer med som på psykisk utvecklingsstörning, personer av hjärnskada foranledd av yttre våld eller kroppslig grund sjukdom, har fått ett betydande och bestående begåvnings- (vuxenskadade) samt med barndomspsyhandikapp personer kos. Denna ersätts nu med om stöd och service till lag lagen vissa funktionshindrade och i omsorgsla- (LSS) personkretsen gen ingår i punkt 1. utvecklingsstörning är en intellektuell funktions- Psykisk nedsättning som beroende på grad och miljö utgör ett handi- Den med en under individens utveckkapp. sammanhänger inträffad brist eller skada som i många fall är så lingsperiod att behöver stöd och hjälp i sin livsföring betydande personen genom särskilda omsorger for att kunna delta i samhällslivet. Med avses i allmänhet åren före 16 års utvecklingsperioden ålder. Vid av den intellektuella förmågan skall bedömningen sociala och pedagogiska faktorer vägas samman. psykologiska, Vuxenskadade är som efter har personer utvecklingsåren fått en och till följd härav en intellektuell funkhjärnskada

528 Specialmotivering till lagförslag

tionsnedsättning som har lett till ett betydande och bestående begåvningshandikapp. Utlösande faktorer är sjukdomar av kroppslig art tumörer, inflammationer osv. hjärnblödningar, samt skador som har föranletts av yttre våld, t.ex. trafikskador. Däremot avses inte olika psykiska sjukdomstillstånd, som också kan medföra t.ex. demenser och begåvningshandikapp, ej heller sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel. Med avses både barn och bamdomspsykotisk vuxna som har allvarliga psykiska defekter efter en barndomspsykos. Dessa i personer ingår omsorgslagens personkrets även om de inte är begåvningshandikappade, vilket dock flertalet är. I används ordet vanligt språkbruk numera utvecklingsstörd i Ordet betydelsen psykiskt utvecklingsstörd. ”psykiskt utgår därför i den föreslagna lagtexten. Därigenom undviks förväxling med termen som är en psykisk störning övergripande samlingsbeteckning för alla av slag psykiska sjukdomar, abnormiteter och defekter (prop. 1990/91:58, sid. 84 fi). Utvecklingsstörda har såväl i som i dess omsorgslagen (OL) föregångare fått speciellt stöd på grund av sin utsatta situation och sina svårigheter att tillvarata sina intressen. Detta stöd framgår också av den nya lagen genom att utvecklingsstörda särskilt nämns i punkt 1 och därigenom tillhör personkretsen utan att kriterierna enligt punkt 2 behöver prövas. De ca 37 000 personer som omfattas av OL skulle annars kunna bli utsatta för en av sitt stödbehov vilket inte är avsikten med omprövning den nya lagen. Motsvarande avses gälla för vuxenskadade samt för med eller med modernare bepersoner barndomspsykos teckning autism eller autismliknande tillstånd. I begreppet autism i punkt 1 får även autismliknande tillstånd anses ingå. Med autism och autismliknande tillstånd avses sådana djupgående störningar i om social kommunikation fråga förmåga, och beteende som medför om allvarligt handikapp ifråga psykosocial och/eller debutepedagogisk anpassning. Störningarna rar under barndomen, oftast men ej alltid före 3 års ålder, och kan ge allvarliga psykiska funktionshinder även under vuxenlivet. Vidgningen av personkretsen i förhållande till OL omfattar enligt punkt 2 märmiskor som har inte endast utan tillfälliga varaktiga (för längre tid bestående) stora fysiska eller psykiska ñmktionshinder av eller skador och på grund sjukdomar som på

Specialmotivering till 529 lagförslag

grund därav har i den betydande svårigheter dagliga livsföringen och därmed ett omfattande stödbehov. Häri inbegrips barn, ungdomar och vuxna med långvariga habiliterings- och Det som rehabiliteringsbehov. gäller personer på grund av sitt funktionshinder har ett i flera avseenden likartat behov som de som hittills omfattats av OL. I den vidgade personkretsen ingår de som berörs av lagen (1965:136) om elevhem för rörelsehindrade barn m.fl. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Stora funktionshinder har t.ex. människor med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och/eller hörselskador. Ett till synes mindre uttalat funktionshinder kan vara ett stort hinder som förorsakar i den betydande svårigheter dagliga livsföringen. Det t.ex. med medicinska Även gäller personer handikapp. andra psykiska störningar än utvecklingsstörning kan utgöra stora och funktionshinder. varaktiga Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas b1.a. att den enskilde inte utan stora svårigheter på egen hand kan klara saker som och toalettbestyr hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra, telefonering), inomhus eller förflyttning utomhus, sysselsättning. Men det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Ett omfattande stödbehov kan innebära t.ex. behov av hjälp med och läspåklädning, toalettbesök, matlagning, skrivning ning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. (Se vidare kap. 5, Personkretsen). Ofta rör det sig om behov av sammansatta insatser som tas upp i den plan som avses i 8 §. De särskilda insatserna beskrivs i 6 §. Äldre människor vilkas funktionshinder beror på åldrande, ingår inte i den föreslagna lagens personkrets. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldem 65 år. Med åldersrelaterat funktionshinder som inte föreslås berättiga till insatser enligt lagen avses en naturlig med åldern sammanhängande funktionsförlust. Äldre människor hos vilka åldrandet accentuerar besvär som debuterat före den vanliga pensionsåldern 65 år inkluderas i personkretsen. Likaledes inkluderas äldre personer som drabbats av ett stort funk-

530 Specialmotivering till lagförslag

tionshinder utan sammanhang med åldrandet. En skarp gräns mellan en naturlig och en sjukdomsrelaterad åldrandeprocess kan inte anges. Med ovanstående beskrivning har vi bedömt att lagens personkrets kan uppskattas omfatta 1 - 1,5 % av befolkningen, med den frekvensen bland barn och och den högre ungdomar bland äldre. Det motsvarar c:a 100.000 vid lägre personer ingången av 1990-talet. Den som inte har stora funktionshinder och därav betingade betydande svårigheter i den dagliga livsforingen samt omfattande stödbehov faller utanför den i punkt 2 beskrivna personkretsen. För att en person skall ingå i personkretsen enligt punkt 2 krävs alltså att tre krav är En med samtliga uppfyllda. person stora funktionshinder som inte har svårigheter i betydande den dagliga livsforingen omfattas inte av lagen. Inte heller ingår en person med mindre betydande funktionshinder som innebär betydande svårigheter i den dagliga livsforingen eller en person med stora funktionshinder och betydande svårigheter i den dagliga livsforingen men utan omfattande stödbehov. Det kan vara svårt att bedöma hur naturligtvis objektivt betydande ett funktionshinder är och vilka svårigheter det förorsakar. Effekter sammanhänger bl.a. med hur väl samhällets ordinarie serviceutbud orten är for funkpå anpassat tionshindrade. Det t.ex. kommunens gäller bostadsplanering och landstingens primärvård. Andra faktorer av betydelse är tillämpningen av ansvars- och finansieringsprincipen vad gäller exempelvis kommunikation, information, tillgänglighet till lokaler och kulturutbud. De som faller utanför personkretsen men behöver stöd av samhället oavsett ålder, i till stöd är, regel berättigade enligt De kan också behöva och rehasocialtjänstlagen. habilitering bilitering inom ramen for HSL. Samtliga stödinsatser ligger under kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaliksom fallet år med insatser detta Den skap enligt lagförslag. del av personkretsen som avser barn och ungdom torde i stort sammanfalla med de barn och ungdomar i behov av långvariga habiliteringsinsatser som avses berörda genom ändringen av 1 § HSL.

till 531 Specialmotivering lagförslag

2 § Denna innebär i de lag ingen inskränkning rättigheter som kan tillkomma den enskilde annan enligt lag.

I denna karaktär paragraf påpekas lagens av pluslag. Därmed menas att de i lagen ger personer som ingår lagens personkrets speciella rättigheter på grund av deras speciella behov utan att inskränka de som kan rättigheter gälla enligt mera generellt verkande lagar. Främst avses socialtjänstlagen (1980:620) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I kap. 17, Den har skälen utvecklats rättsliga regleringen, till att en särskild föreslås. lag

3 § Verksamhet enligt denna lag skall främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor och fulla i samhällsdelaktighet livet. Syftet skall vara att den enskildes hela tillvaro skall fungera som för andra i samhället. Erforderligt stöd skall ges ur ett helhetsperspektiv. Insatser enligt denna lag skall vara varaktiga samt ges i samarbete med berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga och utsträckning ges inflytande medbestämmande över stöd som ges.

Paragrafen uttryck for de bärande i svensk ger principerna handikappolitik, dvs. tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet, vilket innebär att de människor som tillhör skall beredas lagens personkrets en tillvaro som är så lik andra människors som möjligt. Syitet att främja den enskildes fulla delaktighet i samhällslivet kräver att inga insatser ses isolerade från annan samhällsverksamhet. Ett helhetsperspektiv måste anläggas och insatser enligt lagen mäste harmoniera med och komplettera insatser som av andra Den enskilde måste kunna görs samhällsorgan. lita att insatser så behov Kontinuiteten på ges länge föreligger. måste garanteras. Ett samarbete måste ske melkontinuerligt lan insatsgivaren och andra samhällsorgan, t.ex. sådana som handlägger frågor om socialtjänst, hälso- och sjukvård och arbetsmarknadsfrâgor och bostadsfrågor. Paragrafen vill vidare markera respekt for individens egna

532 Specialmotivering till lagförslag

och behov. Det att stöd skall och utönskningar betyder ges formas i samverkan med den berörde och såvitt gäller undermed vårdnadshavare. Om den enskilde begär exempelåriga, vis att viss skall anlitas för assistans eller person personlig som skall denna begäran villfaras om inte särkontaktperson skilda skäl finns däremot.

4 § Människor som avses i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service denna om de enligt lag behöver sådan i sin och om deras behov inte hjälp livsföring tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängför de människor som behöver dem och stärker deras liga att leva ett självständigt liv. förmåga

Människor som tillhör tillforsäkras lagens personkrets genom denna rätt till de insatser som i 6 §. De förutparagraf anges som skall föreligga är att vederbörande tillsättningar person hör av de som avses i 1 §, att behov föreligger någon kategorier av den sökta insatsen samt att behovet inte tillgodoses på annat sätt t.ex. av den enskilde själv eller av någon nära anhörig som är beredd att frivilligt svara för insatser som ett led i Rätt kan i sistnämnda fall föreligga till familjerelationen. kompletterande insatser enligt denna lag. Andra en kvalitetsnivå beträffande insatserna stycket anger på så sätt att den enskilde genom insatserna skall tillforsäkras goda levnadsvillkor. Till hör också att insatserna enligt andkvalitetsaspekterna ra skall till individuella behov stycket anpassas mottagarens samt utformas dvs. så att de är lätt enligt närhetsprincipen, tillgängliga för de människor som behöver dem. Insatserna skall utformas så att de ökar den enskildes möjatt leva ett självständigt liv. Insatserna får självfallet ligheter inte ges formen av ett beskyddande omhändertagande där allting ordnas för den enskilde och inte av eller tillsammans med denne. Alla insatser måste ha en aktiverande med prägel yttersta syfte att även den som har stora funktionshinder i största skall kunna bo och möjliga utsträckning självständigt arbeta som andra.

Specialmotivering till lagförslag 533

5 § Särskilda insatser skall ges den enskilde endast om han det. Om han är under 15 år eller uppenbart saknar begär att hand ta ställning i frågan, skall införmåga på egen satserna ges på begäran av vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare.

närmast ett av att lagen saknar Paragrafen utgör påpekande Den som inte själv begär särskilda intvångsbestämmelser satser trots att behov bör av det enligt lagen föreligger organ som tillhandahåller insatserna underrättas om sin rätt att söka insatser. Liksom i OL anges 15 år som den åldersgräns vid vilken en kan anses vara tillräckligt minderårig person för att hans skall ha självständig betydelse. mogen viljeyttring också för rätt att föra talan i mål och ären- 15-årsgräns gäller den SoL. En som förstår vad saken gäller enligt 15-åring själv och kan en kan inte beredas särskilda insatser uttrycka vilja enligt lagen enbart på vårdnadshavarens eller annan legal ställföreträdares I föräldbegäran. vårdnadsbegreppet enligt rabalken dock beträffande den son1 är under 18 år, ligger att, vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i barnets En av en mellan 15 och angelägenheter. begäran person 18 år att t.ex. få till elevhem kan inte detta förslag flytta enligt bifallas mot vårdnadshavarens vilja. Bestämmelser om vård utan samtycke finns i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. I 1990/91:58 föreslås att denna lag ersätts av proposition en lag om psykiatrisk tvångsvård. Enligt propositionens lagskall enbart hämmad förståndsutveckling inte förslag utgöra for till att tvångsgrund psykiatrisk tvångsvård. Anledningen bestämmelserna inte avskaffades i samband med antagandet av nuvarande var att om sluten psykiatrisk omsorgslag lagen vård var föremål för översyn. Föredragande statsrådet fann att den enda var att i avvaktan framkomliga vägen Övergångsvis, en samlad behålla tvångsreglerna i 1967 års på bedömning, och därtill anslutande vid sidan av den omsorgslag regler nya omsorgslagen. Detta framgår av lagen (1985:569) om införande av Som framhålls i den allmänna motiveomsorgslagen. bör tiden nu vara inne att upphäva kvarvarande ringen mot utvecklingsstörda tvångsbestämmelser personer.

534 Specialmotivering till lagförslag

6 § Insatserna för särskilt stöd och särskild service är l. rådgivning och annat stöd som ställer krav personligt på särskild kunskap om och för männiproblem livsbetingelser skor med stora funktionshinder, 2. biträde av assistent eller ekonomiskt till personlig stöd sådan assistans, till den del som inte täcks av allmän försäkringskassa enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 3. tidsbunden hemtjänst, 4. biträde av kontaktperson, 5. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärsarbete och inte utbildar sig , 6. korttidstillsyn för över 12 år det skolungdom utanför egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov och ferier, 7. korttidsvistelse utanför det hemmet och avlösarseregna vice i hemmet, 8. boende i familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna. I insatserna i första stycket 5 - 9 ingår också omvårdnad. I insatserna boende i elevhem samt bostad med särskild service för vuxna också fritidsverksamhet och ingår kulturella aktiviteter. Insatserna skall ges i samordnad form och med beaktande av den enskildes hela livssituation. Närmare föreskrifter om ekonomiskt stöd för personlig assistent meddelas av regeringen.

Till 1: De

punkt stödinsatser som avses i denna punkt är av övergripande natur. Den utsatta situation vari människor som

tillhör personkretsen 1 § befinner motiverar de

enligt sig att

får en rätt till vissa insatser

som ligger i gränszonen mot vad

som Det

regleras genom HSL. rör sig om expertstöd där såväl medicinska, psykologiska och sociala som pedagogiska aspekter av funktionshindret beaktas.

Insatserna kan vara av och allmänt

rådgivande stödjande

art och av bl.a.

ges kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped, mil. yrkeskategorier som kan behövas for att erbjuda

ett stöd. kunna

fullgott För att bedöma insatsernas karaktär

kan också till konsultläkare

tillgång erfordras. Avsikten är inte att ge sjukvårdande eller andra

behandling/rehabilitering

insatser soIn klart faller inom for

tillämpningsområdet HSL.

Avsikten är inte heller att den av social service ge typ som

socialtjänsten skall erbjuda enligt SoL. Vissa av de

experter

Specialmotivering till lagförslag 535

som anlitas kan under andra delar av sin tjänstgöring arbeta med habilitering och rehabilitering. För dem i personkretsen som hittills omfattats av OL har här nämnda tillhört särskilda experter vanligtvis omsorgsteam. Det ankommer på landstingskommun att respektive bestämma hur man organiserar sin verksamhet. Till 2: Biträde av assistent är ett kompunkt personlig plement eller alternativ till gemensam boendeservice eller tidsbunden hemtjänst. Stödformen har inom ramen for socialtjänstlagen vuxit fram i vissa kommuner ur behovet av hjälp för funktionshindrade att - andra svårt som i samhället kunna studera, komma ut för att handla, delta i fritidsverksamhet, få till ett få bistånd med möjlighet eget boende, personlig hygien, med intagande av måltider och med annan personlig service. Biträde av personlig assistent bör också vid omfattande personligt stödbehov kunna ersätta hittillsvarande arbetsbiträdesfunktion. När det gäller insatser for utvecklingsstörda används begreppet personlig vårdare. Även detta begrepp ersätts med personlig assistent. Gränsen mellan personlig assistent och tidsbunden hemtjänst blir inte alltid så tydlig men detta har mindre vikt eftersom båda står under samma huverksamhetsgrenarna vudman och regleras av samma lag. Funktionema skall gemensamt underlätta for svårt funktionshindrade att klara ett så liv som och nå en i självständigt möjligt god delaktighet samhällslivet. Biträde av personlig assistent kan ges genom personligt vårdbiträde som är anställt hos kommunen, kooperativ organisation eller företag. Personlig assistent kan också vara anställd av den handikappade personen själv om denne så vill. Genom tillägg i lagen (1962:381) om allmän försäkring foreslås att försäkringskassan skall kunna bevilja ersättning för personlig assistent åt personer över 16 år med behov av personlig assistent mer än 20 timmar/vecka (9 kap. 7 och 8 §§). Ersättningen från försäkringskassan (assistansersättning) utgår inte for dem som bor i och inte for tid motgruppbostad svarande dygnsvilan. Vid av behovet av personbedömningen lig assistent bör inte heller medräknas behov av hjälp i kommunal som bereds den enskilde. För tid t.o.m. sysselsättning 20 timmar vecka är kommunen fullt ut per kostnadsansvarig liksom alltid for under 16 år. till person Ersättningen utgår

536 Specialmotivering till lagförslag

den enskilde själv. I den mån assistent behövs i personlig annan än som täcks av från omfattning bidraget försäkringskassan och annat stöd erhålls individuell erforderligt ej genom tidsbunden eller boendeservice är kommunen anhemtjänst svarig även kostnadsmässigt för denna assistans. Detsamma gäller för personer under 16 år. Den enskildes att få från förmöjlighet assistansersättning innebär en av det kommunala säkringskassan avlastning kostnadsansvaret. Vill den enskilde ej stå som arbetsgivare eller själv anlita annat organ faller det på kommunen att på den enskildes ansökan anordna assistans i egen regi eller genom uppdrag till kooperativ, företag eller annan i samråd med den enskilde. Om den enskilde så önskar är kommunen således skyldig att vara för assistenten om själv arbetsgivare insatsen lämnas av kommunen. I torde i sådana fall regel ersättningen från försäkringskassan överlåtas av den enskilde till kommun. Beträffande sådan assistent för vilken assistanserpersonlig sättning inte från försäkringskassa bör likaledes ges gälla valfrihet för den enskilde mellan att få ekonomisk ersättning från kommunen eller att få assistentinsatsen utförd av kommunen. Kommunen har rätt att enligt 12§ ta ut avgift av den enskilde. I den mån den enskilde av kommunen beviljas personlig assistans utöver den som kassan ersätter förutsätts att samordning beträffande personal och sker organisation genom kommunens försorg. I en gruppbostad finns en fast personal som bas. Personerna i gruppbostaden skall ha inflytande och medbestämmande över vilken personal som skall hjälpa dem i bostaden. Om behov föreligger av personliga assistenter skall detta ges. För dessa personliga assistenter har kommunen helt kostnadsansvar. Innebörden av vårt förslag är att flexibla kan lösningar erbjudas anpassade till behoven hos de enskilda personerna i gruppbostaden. Behov av personlig assistent kan också föreligga vid fritidsaktiviteter och andra aktiviteter utanför bostaden. Till punkt 3: Tidsbunden hemtjänst kan enligt SoL ges som ett led i strävandena att underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra. För i vårt personkretsen till den tidsbundna denförslag ny lag ges hemtjänsten enligt na lag och inte enligt SoL. Denna punkt omfattar även ledsa-

Specialmotivering till lagförslag 537

garservice som syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett stort funktionshinder. Till punkt 4. En skall vara en medmänniska kontaktperson som kan ersätta eller kontakten med komplettera anhöriga. Kontaktpersonen kan ge råd till eller vara förespråkare for den i olika situationer som inte är av handikappade personen så komplicerad natur att t.ex. god man eller juridisk expertis bör anlitas. En for kan vara att viktig uppgift kontaktpersonen bryta den enskilde samvaro handikappades isolering genom och genom hjälp till fritidsverksamhet. I hittills nämnda avseenden överensstämmer med kontaktpersonens uppgifter uppgifterna enligt nuvarande omsorgslag. Stöd LSS kan olika inom både enligt ges av många organ landstingskommunen och kommunen. Samordningen av de olika insatserna kan möta För den enpraktiska svårigheter. skilde eller hans anhöriga kan det vara en både svår och tidsödande uppgift att hålla kontakt med de olika organen och åstadkomma en funktionell samordning. Kontaktpersonen kan därför ha till att informera den enskilde om vart uppgift han skall vända sig i olika frågor och honom med hjälpa kontakten. Kontaktpersonen skall även själv kunna ta de kontakter som behövs for att den enskilde. hjälpa Kontaktpersonen är inte ställföreträdare for den enskilde och är inte jämförbar med god man eller förvaltare. Kontaktpersonen skall ha en och om god samhällsorientering kunskap handikappfrågor. Någon yrkesbakgrund förutsätts inte. speciell Kontaktpersonen kan undantagsvis vara en befattningshavare inom landstingskommunen eller kommunen. Som regel bör det vara fråga om ett frivilligt lekmannauppdrag grundat på intresse och fallenhet att bistå andra. Kontaktpersonens uppgifter kan vara av så varierande och tidskrävande art att de kan behöva fördelas två på personer. Till punkt 5. SoL ålägger kommunens socialnämnd eller motsvarande att medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. Detta sker bl.a. genom inventering av arbetsplatser, samarbete med arbetsuppsökande verksamhet, marknadsorgan m.m. Omsorgslagen går, såvitt gäller den lagens personkrets, längre än socialtjänstlagen och ger utvecklingsstörda och med dem rätt till verksamhet i eller jämställda daglig dagcenter annan om de saknar förvärvsarbete och inte är sysselsättning

538 Specialmotivering till lagförslag

under har under senare år utvecklats utbildning. Dagcenter och kompletterats med en utflyttad verksamhet, där grupper av utvecklingsstörda får sysselsättning ute i arbetslivet hos olika Det är inte om arbetsgivare. fråga anställningsförhållande. Lön inte men däremot viss s.k. utgår habiliteringsersättning. Genom våra tillförsäkras alla som tillhör den förslag nya lagens personkrets samma rätt till daglig verksamhet som utvecklingsstörda om de befinner sig i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar Utformning av sig. dagcenterverksamheten måste ske med beaktande av de berörda funktionshinder. för utpersonernas Speciella dagcenter vecklingsstörda bör även i finnas för att tillfortsättningen godose deras behov av aktivitet och omvårdnad. Verksamheten bör generellt sett ha ett klart mål att utveckla den enskildes till förvärvsarbete även om möjligheter detta mål för vissa kan vara orealistiskt eller endast kan uppnås på längre sikt. Personligt omvårdnadsbehov måste kunna tillgodoses under dagen huvudmannens genom försorg. Enligt 11 § hör det till kommunens uppgifter att medverka till att människor som tillhör får ett personkretsen meningsfullt arbete den arbetsmarknaden eller hos Sampå reguljära hall. De särskilda insatserna 6§ skall till att enligt syfta underlätta ett sådant inträde eller bibehålla en sådan möjlighet. Till 6: I kommunens SoL att punkt skyldigheter enligt ingår bedriva fritidshemsverksamhet för skolpliktiga barn t.0.m. 12 års ålder. För barn med funktionshinder kan tillsyn behövas även när barnet är äldre än 12 år. Av det skälet ingår bland de särskilda insatserna enligt LSS korttidstillsyn utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov och ferier. Till med korttidsvistelse punkt 7: Syftet utanför det egna hemmet är dels att den handikappade personen skall erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga skall beredas avlösning i omvårdnadsarbetet. Korttidsvistelsen kan förläg- gas i korttidshem eller i annan familj stödfamilj. Sommarläger och kortkurser kan också en form av korttidsutgöra vistelse. Avlösarservice avser att det för anhöriga göra möjligt att få och uträtta utanför hemavkoppling nödvändiga sysslor

till 539 Specialmotivering lagförslag

met. Vid val av form för korttidsvistelse och avlösarservice skall den och hans handikappade personens anhörigas synpunkter i möjligaste mån beaktas. Till punkt 8: För barn som inte kan bo hos föräldrar bör i första hand bostad i en annan familj, familjehem, komma i fråga. Om inte låter är elevfamiljehemsplacering sig göras hem den bostadsform som kommer i Elevhem är bostad fråga. för en med behov. Det tillses att de grupp speciella måste boende får det stöd och den stimulans som de behöver for att leva ett värdigt liv. Självklart har de rätt till en omgod vårdnad. Detta i andra understryks stycket. Till punkt 9: Bostad med särskild service kan utformas på olika sätt. Tre huvudformer urskiljs emellertid egna bostäder utan fast men med att få stöd bemanning möjlighet av tidsbunden eller hemtjänst personlig assistent, servicebostad med visst fast basstöd anställd for genom personal anläggningen, vilket vid behov for den enskilde kan kompletteras med personlig assistent, gruppbostad med erforderlig fast kollektiv bemanning som skall täcka de boendes hela Stödbehov. De flesta med stora funktionshinder bor personer i egna bostäder. Deras att leva ett liv möjligheter självständigt är dock helt avhängiga av om de kan få ett stöd i sin tillräckligt bostad. Personlig assistans som beskrivs i 2 kan for punkt många i denna vara den rätta I personer kategori lösningen. andra fall kan tidsbunden hemhjälp ge adekvat stöd. Med servicebostad avses en bostad med tillfullvärdig god gänglighet där omfattande service och vård kan ges dygnet rtmt. Bostaden upplåts sätt och de boende bepå sedvanligt talar for de tjänster som Servicehus är utnyttjas. beteckning for en med flera och anläggning servicebostäder gemensamma utrymmen for service och gemenskap. Servicebostäder kan också vara i bostadshus. Även servicebostaden förlagda vanligt kan vara en boendeform for vissa i lämplig personer vår personkrets. I de särskilda OL boende i omsorgerna enligt ingår gruppbostad for vuxna som inte kan bo i en bostad. med egen Syftet denna bostadsform är att vuxna psykiskt utvecklingsstörda liksom andra vuxna skall ha att lämna foräldrahemmöjlighet met och ett skall skapa sig eget hem. Gruppbostaden också

540 Specialmotivering till lagförslag

ersätta vårdhemsboende. Såväl som friliggande villägenheter lor eller radhus kan tas i for gruppboende. Personalbeanspråk hovet är varierande. Det finns i vissa gruppbostäder personal i andra bara under ett antal timmar, dygnet runt, begränsat t.ex. morgnar och kvällar. I växande gruppbostaden som en utsträckning arrangeras bostäder, bostadsgrupp, där varje boende grupp friliggande sin samt har till disponerar egen lägenhet tillgång gemensamt som också kan vara for personalen och utrymme samlingsplats till samvaro för de boende. ge möjlighet till skall finnas för de Möjlighet gruppbostadsboende personer i som önskar sådan boendeform eller lagens personkrets där sådant boende är att föredra på grund av stort behov av stöd och medicinsk vård med snabb tillgång till livsnödvändig Antalet boende i gruppbostad bör ej överbehandlingsinsats. sex Erfarenheter från boende med stiga personer. psykiskt och med autism visar att antalet utvecklingsstörda personer ofta är att föredra. Det bör särskilt beaktas att det for fyra vissa svårt funktionshindrade är att antalet mycket viktigt kontakter i den närmaste miljön är begränsat. Om de boende så vill och kan bör de i gruppbostaden själva få mellan att få insatser av personlig assistent av komvälja munen eller få ekonomisk ersättning från kommunen for sådan insats. Det torde dock bli att kommunen utför vanliga insatsen. Vårdhemmen och specialsjukhusen for utvecklingsstörda är under 1984/85:17 SOU 386). De är avveckling (prop. 6, 27, rskr, inte att betrakta som en lämplig boendeform. Vårdhemsboende och de som vistas specialsjukhus har rätt att av kommupå nen få en bostad av här beskrivet slag. Det gäller även personer som befinner sig på lokalt sjukhem eller i men som med fördel skulle kunna bo i långtidssjukvård någon annan här beskriven boendeform med större möjlighet att leva ett självständigt liv. Det bör framhållas att vad som i denna punkt regleras är både rätten till bostaden och därtill hörande personellt stöd. Som en samlande de bostadsformer som kan beteckning på accepteras används beteckningen bostad med särskild service.

8 § I samband med att insats denna lag beviljas skall, om enligt den enskilde i saJnråd med denne en begär det, upprättas

Specialmotivering till lagförslag 541

individuell plan vari beslutade och planerade insatser redovisas. I planen skall även redovisas av andra oråtgärder gan. Planen skall fortlöpande och minst en gång om året omprövas och i mån av behov ändras. Landstingskommunen och kommunen skall underrätta varandra om upprättade planer. Planerna skall översändas till den i vilken den försäkrade är inskriförsäkringskassa ven. När förekommer har försäkringskassan att anledning med verka för att genom överläggning respektive stödorgan erforderliga insatser görs.

Vid kommunikationer mellan olika myndigheter måste sekretesslagens bestämmelser iakttas. Det innebär vanligtvis att den enskildes samtycke krävs för att en uppgift skall kunna vidarebefordras. Planen är till för att klargöra den enskildes behov av insatser från samt underlätta melresp. stödorgan samordning lan de olika som individen är beroende av. Det stödorgan innebär att varje sådant organ, främst kommun, landsting, försäkringskassa, arbetsmarknadsorgan, upprättar plan över sina insatser och verkar för att dessa kommer till stånd i samordnad form. Den allmänna är oftast försäkringskassan det stödorgan som når den enskilde eller dennes anhöriga tidigt och kontinuerligt genom någon ersättningsform. Vidare motiveras roll i det här sammanförsäkringskassans hanget dels med att socialförsäkringen finansierar många insatser direkt till huvudmän eller ger ekonomiskt stöd till enskild, dels att kassorna föreslås få en motsvarande roll enligt om rehabilitering m.m. våren 1991 regeringens propositioner 1990/91:140 och vad som har vunnit (prop. 141) gäller personer inträde arbetsmarknaden. För dem som står utanför arbetspå marknaden och har behov av liknande insatser som för dem som vunnit inträde bör enligt vår uppfattning ett likartat synsätt tillämpas. Mot härav får tillägg i bakgrund försäkringskassan genom lagen (1962:381) om allmän försäkring en uppgift att verka för att planer upprättas och följs upp (2 kap. 11 §). Alla skall och verkställas i samråd med planer upprättas den enskilde. Planupprättandet förutsätts kunna ske i administrativt enkla former. Ett ansvar för samordning gentemot den enskilde åvilar kommunen 10 §. enligt

542 Specialmotivering till lagförslag

9 § Ansvaret enligt denna för och lag landstingskommuner kommuner gäller gentemot dem som är bosatta i landstingskommunen respektive kommunen eller ämnar bosätta sig där. Den som vistas i landstingskommunen eller kommunen en kortare tid skall ges det stöd och den hjälp som han omedelbart behöver. Landstingskommunen och kommunen får med bibehållet ansvar sluta avtal med annan om tillhandahållande av insatser denna enligt lag. Landstingskommun och kommun får träffa avtal om att uppgift enligt denna lag överflyttas från landstingskommun till kommun eller från kommun till landstingskommun. Om en sådan överlåtelse sker skall föreskrifterna i denna om lag landstingskommun respektive kommun i delar tillämpliga gälla för kommunen respektive landstingskommunen.

Den enskilde har rätt att från en kommun till en annan flytta och därvid få särskilda insatser i form av stöd och service i inflyttningskommunen. Detta gäller även om kommunen ligi ett annat En ansökan om särskilda ger landstingsområde. insatser från en person som inte bor i kommunen men avser att dit skall behandlas samma villkor som ansökan flytta på från som bor i kommunen. Det måste dock person respekteras att flyttning och beredande av insatser i inflyttningskommunen måste utredas och förberedas vilket kan ta viss tid. I de flesta fall torde överenskommelse mellan berörda huvudmän kunna åstadkommas men det är för den enskildes trygghet lämpligt att rätten till insatser på inflyttningsorten lagfasts. Lagen ger landstinget resp. kommunen organisatoriskt och ansvar for insatser till den kostnadsmässigt ifrågavarande enskilde. Denna paragraf öppnar emellertid for kommöjlighet munen att till annan att uppdra (enskild, stiftelse, företag etc.) vara producent for dessa insatser genom avtal med landstinget/kommunen. På samma sätt lagen för lokal av ger möjlighet anpassning verksamhet genom överlåtelser mellan landsting och kommun, varvid avtalsreglering förutsätts. Detta kan emellertid ej undandra huvudman från det ansvaret som laresp. yttersta gen anger.

till 543 Specialmotivering lagförslag

ll § Till kommunens hör att uppgifter 1. hålla en om vilka i kommufortlöpande kunskap invånare nen som har behov av stöd enligt lagen, 2. verka för att människor som avses i 1 § får sina behov allsidigt tillgodosedda, 3. informera om mål och medel för verksamheten denenligt na lag, 4. medverka till att människor som avses i 1 § får ett meningsfullt arbete, 5. samverka med organisationer som företräder människor med stora funktionshinder, 6. verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för människor som avses i l §, samt 7. anmäla till Överförmyndaren när som avses i 1 § person kan antas behöva förvaltare eller förmyndare, god man samt när ett eller förmyndarskap, förvaltarskap godmanskap bör kunna upphöra.

Till punkt 1: Till socialnämndens SoL

uppgifter enligt hör att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna for goda levnadsförhållanden. I vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) konstaterar vi att den upp-

sökande verksamheten inte är särskilt intensiv när det

gäller

svårt funktionshindrade. 69 % av kommuner har

tillfrågade uppgivit att de inte bedriver sådan verksamhet. Till punkt 2: Människor som tillhör i denna

personkretsen behöver stöd av flera olika

lag samhällsorgan som måste sam-

verka och varandra. Av det det

komplettera skälet anges att

hör till kommunens att verka för att

uppgifter personer till-

hörande får sina behov

personkretsen allsidigt tillgodosedda. Sekretesslagens bestämmelser måste iakttas och människors integritet beaktas. Den verksamheten uppsökande får därför

inte bedrivas ett

på påträngande sätt.

Till punkt 3: att informera och medel

Skyldigheten om mål

tar sikte ñ°ämst på behovet av information till människor som tillhör deras

lagens personkrets, anhöriga, samt personer som

är i allmän Information bör även riktas till tjänst. allmänheten med att öka kännedomen behoven hos

syfte om männi-

544 till lagförslag Specialmotivering

skor med stora funktionshinder och motverka kvardröjande fördomar. Till 4: I medverkan till arbete punkt begreppet meningsfullt dels förberedelse för arbete dagcenter för den som ingår genom har nytta av sådan verksamhet, dels att verka för att personer som vill få till arbete anmäls till arbetsförmedlingmöjlighet en. Här också medverkan till att eller ingår inskolningsplatser praktikmöjligheter skapas. Till punkt 5: Genom samverkan med handikapporganisationer kan de erfarenheter som besitter handikappade själva tillföras verksamheten. Samarbetet kan organiseras t.ex. genom regelbundna samverkanskonferenser eller genom att representanter för adjungeras till behandikapporganisationer slutande nämnd. Till 6: att verka för att det allmänna punkt Skyldigheten fritids- och kulturutbudet blir avser dels sådana tillgängligt aktiviteter som anordnas av kommunen, dels verksamhet son1 anordnas av andra huvudmän. I kontakter med privata arranav fritids- och kulturverksamhet det kommunen görer åligger att verka för att verksamheten blir tillgänglig för människor med stora funktionshinder. Till 7: I föräldrabalken finns bestämmelser om förpunkt förvaltare och god man. Fönnyndarskap avser myndare, personer under 18 år. Föräldrarna är förmyndare. Om föräldrarna avlider skall förordna I vissa fall tingsrätten ny förmyndare. kan förmyndare som av någon anledning inte längre är lämpav tingsrätten. lig entledigas Förvaltare kan av tingsrätten utses för person som på av hämmad förståndsutveckling, försvagat grund sjukdom, hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin eller sörja för sin egendom person. kan begränsas till vissa av rätts- Förvaltarskapet typer Förvaltaren har inom ramen för sitt uppdrag rätt handlingar. att företräda den person för vilken han är förordnad. Om det är tillräckligt skall i stället för förvaltare förordnas en god man. En man har till skillnad mot en förvaltare inte möjlighet god att besluta mot vad den person önskar, för vilken han är förordnad. Gode mannen är mera att betrakta som en rådmen med att i viss företräda den givare möjlighet utsträckning person för vilken han är förordnad i olika rättsliga angelägenheter. Bl.a. kan mannen ta initiativ till att den handikapgode

till 545 Specialmotivering lagförslag

pade personen får stöd enligt LSS eller annan lag. Beslut som går den handikappade emot kan av gode mannen överklagas om beslutet är överklagningsbart. Beslut om förordnande av man eller förvaltare eller god om upphävande av godmanskap eller kan ha stor förvaltarskap betydelse för den enskilde. Det har därför ansetts att viktigt ålägga kommunen att ta initiativ i hithörande frågor.

12 § Avgift skall med nedan nämnda inte tas undantag ut för särskilda insatser enligt denna Av dem som är berättilag. gade att av allmän försäkringskassa erhålla assistansersättning enligt 9 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får avgift tas ut inom ramen för sådan ersättning. Av dem som i form av hel förtidsuppbär folkpension pension eller hel ålderspension eller som har inkomst av eget arbete eller får kapitalinkomster skäliga avgifter för tidsbunden hemtjänst, bostad, uppehälle samt fritidsverksamhet tas ut de som kommunen bestämmer. enligt grunder Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen skall tillse att den enskilde förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov. med- Regeringen delar ytterligare föreskrifter om sådana avgifter.

För åtgärder som HSL beviljas enligt erläggs avgifter som för andra med rätt att så kallat åtnjuta högkostnadsskydd. Principen att skall bestämmas att den enskilde avgifter så förbehålls tillräckliga medel för sina behov har i personliga omsorgsförordningen (1985:565) uttryckts på så sätt att avgifter för kost och för kalendermånad får till logi uppgå högst 10 % av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. En sådan kan för den regel knappast tillämpas som har bostad med service 9. Där förutsätts att enligt 6§ punkt den enskilde betalar hyra enligt samma som för regler gäller andra och att om kommunalt regler bostadstillägg tillämpas. Det måste emellertid beaktas att den enskilde enligt 4§ genom insatser enligt lagen skall tillförsäkras levnadsgoda villkor: Därav att inte får att den blir följer avgiften sättas så alltför betungande. Härvid måste huvudmannen även ta häntill att den enskilde har medel för t.ex. ersyn tillräckliga forderlig tandvård, tillgång till fritidsmöjligheter och semester. Vid deltagande i fritidsaktiviteter betalar den enskilde själv entréavgiñer och motsvarande kostnader. Den enskilde skall

till 546 Specialmotivering lagförslag

inte ha kostnader för den som kan däremot några följeslagare behöva anlitas för att den enskilde skall kunna delta i aktivi-

teten i fråga. Beslut om kan överklagas kommunalbesvär avgiñer genom men däremot inte genom förvaltningsbesvär.

13 § av verksamhet enligt Ledningen landstingskommunens denna utövas av en nämnd som landstinget utser. lag skall Ledningen av kommunens verksamhet enligt denna lag skall utövas av en nämnd som kommunfullmäktige utser.

De som förutsätts ligga hos landstingskommunen uppgiiter har viss till den habiliterings- och rehabiliteringsanknytning verksamhet som ändring i HSL skall åligga enligt föreslagen Det kan vara att ansvaret för landstingskommunen. lämpligt verksamhet LSS åvilar den nämnd som har landstingets enligt och i ansvar för habiliterings- rehabiliteringsverksamhet bindande föreskrift härom medlandstingskommunen. Någon delas dock inte. Det är inte för kommunen att utse längre obligatoriskt socialnämnd. Kommunens detta förslag är uppgifter enligt besläktade med socialtjänstlagen och det är uppgifterna enligt därför att samma nämnd som ansvarar för sociallämpligt också ansvarar för insatserna Lika litet tjänsten enligt lagen. som beträffande lämnas dock någon bindande förelandstinget skrift om nämndorganisationen.

14 § Om en enskild vill bedriva sådan verksamhet yrkesmässigt som i 6 § första 5-9 skall den enskilde söka anges stycket tillstånd hos i det län där verksamheten skall länsstyrelsen bedrivas. Enskild verksamhet skall stå under tillsyn av nämnd som avses i 13 § andra i den kommun där verksamheten stycket är Nämnden har rätt att inspektera verksamheten. belägen.

innebär att yrkesmässig verksamhet som avser Paragrafen och kortidsvistelse, boende i daglig verksamhet, korttidstillsyn eller eller inte familjehem elevhem, gruppbostad bostadsgrupp bedrivas med mindre än att tillstånd. får länsstyrelsen givit Eftersom verksamheten förutsätter avtal med kostnadsansva-

till 547 Specialmotivering lagförslag

rig kommun är det naturligt att den kommun där verksamheten är belägen har ett och tillsynsansvar en inspektionsrätt. Med enskild avses även person juridisk person.

15 § Central myndighet, som regeringen utser, har att övergripande följa verksamheten enligt denna lag. Myndigheten skall och utvärdera informera stödja verksamheten, om den samt stimulera till vidareutveckling. Det traditionella har minskat i tillsynsbegreppet betydelse beroende på den växande kompetensen hos huvudmännen men också till av att den enskildes till insatser kan följd rätt prövas av förvaltningsdomstol. Därför behövs ej längre tillsyn för att den enskildes behov tillgodose av insatser på ett ändamålsenligt sätt. Den som skall statliga myndighet följa, stödja och utvärdera verksamhet måste dock för att kunna fullgöra denna uppgift ha full insyn i all verksamhet. Beträffande hälso- och sjukvårdspersonal gäller lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och mil. sjukvårdspersonalen

16 § Länsstyrelsen skall inom länet 1. följa av denna tillämpningen lag, 2. informera och ge råd till allmänheten i som rör frågor verksamheten, 3. biträda kommunerna med råd i deras verksamhet, 4. främja samverkan i mellan kommunerna och planering andra samhällsorgan, samt 5. utöva tillsyn över enskild verksamhet.

Länsstyrelsens tillsynsuppgiiter enligt denna inparagraf skränks till att omfatta verksamhet som bedrivs i enskild regi (punkt 5). Länsstyrelsen utövar ingen tillsyn över verksamhet som bedrivs av landsting eller kommuner men har enligt paragrafen vissa servicefunktioner kommuner och gentemot allmänhet (punkterna 1-4).

17 § Regeringen bemyndigas att i fråga om verksamhet enligt denna lag meddela ytterligare föreskrifter till skydd för enskilda. Regeringen får överlåta åt den som avses i 15 § myndighet att meddela ádana föreskrifter.

548 till sou 1991:46 Specialmotiuering lagförslag

for regeringen att meddela I paragrafen ges ett bemyndigande föreskrifter. kan även överlåta rätt att ytterligare Regeringen meddela föreskrifter åt central myndighet.

18 § Beslut om särskilda insatser åt enskilda enligt 6 § får överklagas hos länsrätten. Beslut om återkallelse 19 § får överklagas hos kamenligt marrätten. De beslut som meddelats av nämnd som avses i 13 §, länseller kammarrätten i som avses i rätten, länsstyrelsen frågor första och andra styckena gäller omedelbart och får verkställas. Länsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut skall först sedan de vunnit laga kraft. gälla Liksom nuvarande och SoL kan talan enligt omsorgslag enligt mot vederbörande nämnds beslut föras av den enskilde genom med länsrätt som första instans. Besvärsförvaltningsbesvär kan ärendet i dess helhet och i förekommyndigheten pröva mande fall ett beslut i det beslutets sätta nytt överklagade ställe. Har nämnden den enskildes begäran skall nämnavslagit den ge besvärshänvisning. SoL de former i vilka kommunen är att lämna I är skyldig bistånd inte I LSS liksom i nu gällande omprecist angivna. sorgslag är huvudmannens ansvar mera tydligt avgränsat. att tillhandahålla de särskilda insatser Skyldigheten gäller i Vid ett ankommer det på domsom anges 6 §. överklagande stolen att om rätt till den särskilda insatsen avgöra begärda Om sådan rätt kan domstolen förplikta föreligger. föreligger den huvudmannen eller ansvarige (landstingskommunen kommunen) att tillhandahålla insatsen eller visa målet åter till den huvudmannen. Såsom framhöll vid ansvarige lagrådet tillkomsten nu kan det tänkas fall då av gällande omsorgslag den enskilde kommer i av viss visserligen åtnjutande omsorg men att innehållet i den lämnade inte gör gällande omsorgen krav hur en sådan bör vara beskaffad. fyller lagens på omsorg Om t.ex. en är med viss stödinsats som erbjuds person missnöjd honom och önskar även till annan eller mer kvalificetillgång rad måste han ha rätt att av domstolen få hjälp, rimligen vad som erhålls krav eller om prövat om uppfyller lagens denna förutsätter en nivå på Domstolsprövhögre omsorgen. kommer i ett sådant fall att avse utformningen av den ningen

Specialmotivering till lagförslag 549

särskilda i vart fall det sättet att domstolen omsorgen, på uttalar sig om huruvida den lämnade insatsen är tillräcklig med beaktande av innehållet i tredje och fjärde paragraferna. På motsvarande sätt bör domstols prövning av insats enligt LSS kunna avse av insatsen. utfommingen Att nämnds beslut får verkställas innebär att beslutet utgör en exekutionstitel 3 kap 1 § utsökningsbalken. enligt

22.2 till i

Förslaget lag

om

ändring socialtjänstlagen (1980:620)

5§

Genom den i 5 § betonas den föreslagna ändringen uppsökande verksamheten med inriktning äldre människor och männipå skor med funktionshinder. Med beaktande av den enskildes rätt till integritet och iakttagande av sekretesslagens bestämmelser förutsätts samarbete kunna ske med andra samhällsorgan.

8§

Genom i 8 § föreslås kommunens informationsskyltillägget utökas till att verksamhet enligt lagen (1992:000) dighet gälla om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikapporganisationer nämns bland de med uttryckligen samhällsorgan vilka samverkan förutsätts ske i informationsinsatsen

l0§

Genom framhållandet i första stycket att färdtjänsten bör utformas så att den kompletterar kollektivtrafiken betonas principen om full delaktighet och jämlikhet för den som är betill Detta innebär att färdtjänsten bör vara rättigad färdtjänst. ett till kollektiva trafikmedel. komplement För att kunna komplettera kollektivtrafiken krävs att möjlighetema att anlita färdtjänst inte begränsas för den som är I bör antalet resor med färdtjänst därför berättigad. princip inte vara maximerat. Resor med färdtjänst bör kunna ske såväl inom kommunen som inom länet. Givetvis bör å andra sidan vara i förhållande till andra männiresevolymen skälig skors möjligheter att resa inom kommunen och länet. av den tid under dygnet då en färd- Någon begränsning tjänstresa får företas bör i princip inte förekomma. Möjlig-

550 Specialmotivering till lagförslag

heterna att resa bör även i detta hänseende motsvara förhållandena för i kommunen och länet. övriga medborgare Transporter med färdtjänst bör få samordnas om inte det finns särskilda skäl mot det i det enskilda fallet. För att kunna vara ett till kollektivtrafiken komplement krävs att tiden för förbeställning av taxi eller specialfordon inte överstiger vad som med god teknik kan anses vara rimligt för Vad tiden för finns det samordning. gäller förbeställning också att se situationen i stort för anledning på medborgarna. Beställning bör i den som är i län utsträckning möjligt varje och kommun kunna ske runt för både taxi- och dygnet specialfordonsresor. Vid bör kunna krävas att informabeställning tion om resans start- och ankomsttid till ges färdtjänstresenären. I övrigt får hänvisas till den allmänna motiveringen i kap. 11, Färdtjänst. I om för anlitande föreslås fråga avgifter av färdtjänsten en ny bestämmelse i 35 §.

21a§

Sedan den 1 januari 1989 finns 20 a § som stadgar att kommunerna skall planera sina insatser för äldre och att kommunen i den planeringen skall samverka med samt med landstinget andra och med Genom den föresamhällsorgan organisationer. slagna paragrafen kommer motsvarande regler att gälla på handikappområdet.

35§

I föreskrivs att i inte får paragrafen avgift fråga om färdtjänst, överstiga vad som gäller för färd med allmänt kommunikationsmedel. Ilillägget till paragrafen behandlar också uttagande av Vad motiven för dessa avgift av ledsagare. gäller nya föreskrifter i förevarande får hänvisas till paragraf kap. 11, Färdtjänst.

73§

Beslut om förtur i barnomsorgen för barn med särskilda behov är nära besläktat med beslut om bistånd enligt 6 § SoL. Beslut i förtursärende bör därför kurma överklagas på samma sätt som biståndsbeslut.

sou 1991:46 Specialmotivering till lagförslag 551

22.3 till i hälso-

Förslaget lag ändring

om

och (1982:763)

sjukvårdslagen

§1

Habilitering, rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning får redan nu anses höra till hälso- och sjukvården (jfr prop. 1981/ 82:97 sid. 40). För att osäkerhet härom skall undanröjas varje bör emellertid en i detta hänseende tas in i beprecisering greppet hälso- och sjukvård. Med avses att vid nedsättning eller förlust av habilitering funktion efter medfödd eller tidigt förvärvad skada/ någon och från flera kompetensområden sjukdom genom planerade sammansatta utveckling av bästa åtgärder allsidigt främja samt psykiskt och fysiskt välbemöjliga funktionsfönnåga finnande hos den enskilde. Med avses att vid eller förlust av rehabilitering nedsättning någon funktion efter skada/sjukdom genom planerade och från flera områden sammansatta åtgärder allsidigt främja att den enskilde återvinner bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Såväl som rehabilitering är målinriktade habilitering processer som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och stärks. Med hjälpmedelsförsörjning avses här landstingens ansvar för att dels tillhandahålla och finansiera hjälpmedel för att underlätta den för funktionshindrade och dagliga livsföringen för egen vård och behandling, dels en organisation för kartoch utprovning dessa och andra av hjälpmedel för läggning handikappade. Med sistnämnda åsyftas att landstingen som ett led i en enskilds rehabilitering mot ersättning från arbetskommun eller myndighet utröner behov av och givare, provar lämpligt hjälpmedel att användas för att en handikappad skall kunna utföra sitt arbete eller ta del av undervisning. Med tillhandahålla menas att bedöma den enhjälpmedel skildes behov av hjälpmedel och tillse att denne får lämpliga kan överenskomma ifrågavarande hjälpmedel. Landstinget med eller annan att tillhandahålla och finanprimärkommun siera vissa av dessa De överenskommelser som hjälpmedel.

552 Specialmotivering till lagförslag

träffats mellan och kommun inför 1992 med anlandsting ledning av den s k ädelreformen utgör exempel på detta. Även i dessa situationer finns att tillgå landstingets organisation för och mot kartläggning utprovning ersättning. Av detta tillägg i 1 § följer att innebörden av kravet i 2 a§ att en god hälso- och sjukvård bl.a. skall vara av god kvalitet och behov av i vården och betillgodose patientens trygghet handlingen också förtydligas i vad avser rehabilihabilitering, tering och hjälpmedelsförsöxjning. Inom den offentliga hälsooch får hälso- och anses sjukvården sjukvårdshuvudmännen att tillhandahålla där skyldiga behandlingsteam tvärfackligt kunnande på området skall ñnnas väl företrätt. Såväl 1 § som 2 a § gäller all hälso- och sjukvård, inte bara den som bedrivs i offentlig regi. Såvitt gäller den enskilt bedrivna hälso- och innebär av 1§ i sjukvården förändringen samma av innehåll i och kvalitetskrav för princip precisering det vårdansvar en enskild vårdgivare i förekommande fall tar på sig.

3a§

Genom det förtydligande tillägget i 1 § har fastslagits att medicinsk rehabilitering och habilitering ingår i begreppet hälsooch sjukvård. Till ansvar skall också höra landstingens hjälpmedel. Även dessa verksamheter omfattas 3 § av landsenligt tingskommunens eller i förekommande fall kommunens ansvar. Den regeln i 3 a § fastlägger ett ansvar för nya sjukvårdshuvudmannen att planera rehabilitering, habilitering och tillgodoseende av hjälpmedelsbehov. Enligt patientjoumallagen (1985:562) skall en patientjournal bl a innehålla väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. Denna planeringsskyldighet åvilar vederbörande hälso- och sjukvårdspersonal i alla då det vårdsammanhang, självfallet även är fråga om rehabiliterings- eller habiliteringsinsatsen Den nu föreslagna tar emellertid planeringsskyldigheten sikte inte enbart av de medicinska insatser på planeringen som kan vara aktuella. att få fram Syñzet är en samordning av alla de olika rehabiliterings- eller som habiliteringsinsatser den enskilde kan behöva. Därför också ansvaret ligger på sjukvårds-

Specialmotivering till lagförslag 553

huvudmannen som sådan och inte på de enskilda yrkesutövama inom hälso- och sjukvården. form av skall ske i samråd med Varje planering självfallet den enskilde eller i förekommande fall med dennes ställföreträdare. Även om det av 2 a § HSL att all hälso- och framgår sjukvård skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet har det ansetts nödvändigt att i förevarande om att planeringen skall ske i sammanhang påminna samråd med den enskilde. I förekommande fall, särskilt när det måste ske i samråd med det gäller yngre barn, planeringen enskilda barnets ställföreträdare. Barnet får emellertid med stigande ålder en allt större möjlighet att själv ta ställning till vilka insatser som det skall motta. När den unge nått en sådan mognad, att han eller hon själv kan ta ställning till om en viss erbjuden insats skall tas emot, skall planeringen självfallet ske i samråd med den unge, i förekommande fall tillsammans med dennes vårdnadshavare. Den upprättade planen skall redovisas för försäkringskassan om kassan eller den enskilde så begär. Avsikten är att försäkringskassan vid behov, genom överläggningar med berörda organ, skall kunna ta initiativ till samordning av de rehabiliterings- eller habiliteringsinsatser som den enskilde kan behöva. Dessutom skall kassan ett till ändenligt förslag ring i (1962:381) om allmän försäkring verka för att lagen erforderliga insatser görs enligt upprättad plan. Underrättelsen förutsätts ske till den försäkringskassa där den enskilde är inskriven. Normalt skrivs man inte in i en förrän vid 16 år. När det barn försäkringskassa fyllda gäller som ännu inte skrivits in i en försäkringskassa underrättas den som vårdnadshavarna tillhör. försäkringskassa

22.4 till i lagen Förslaget lag

om

ändring (1962:381) om allmän försäkring

2

kap.

11 § I 8 § om stöd och service till vissa funktionslagen (1992:000) hindrade föreskrivs att i samband med att insats beviljas endenna skall en individuell plan vari beligt lag upprättas

554 Specialmotivering till lagförslag

slutade och planerade insatser redovisas. Denna plan skall översändas till den hos vilken den försäkrade försäkringskassa är inskriven. Genom den som här införs en nya paragraf paragraf som i sin tidigare lydelse också handlade om rehabili- terande insatser ges försäkringskassan en skyldighet att verka för att sådana kommer till stånd. planer Försäkringskassan ges också ett uppföljningsansvar. I vårt förslag till en ny paragraf, 3 a §, i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) föreskrivs bl.a. att landstinget skall svara för att eller som den enskilde berehabilitering habilitering höver planeras i samverkan med den enskilde. Denna plan skall redovisas för kassan om kassan eller den enskilde begär det. Skyldighet föreligger alltså inte att alltid översända planen till försäkringskassan. Om den har översänts till kassan inträder dock vissa skyldigheter. Kassan skall vid behov ta initiativ till samordning av habiliterings- och rehabiliteringsinsatserna och verka för att insatserna kommer till stånd.

4

kap.

4 § Som framhållits i avsnitt 6.2.8 bör föräldrapenning få användas för föräldrautbildning i större omfattning än vad som i I bör få användas i alla gäller dag. princip föräldrapenningen sådana fall då en förälder kan få tillfällig föräldrapenning, inklusive kontaktdagar, för deltagande i kurser och annan för att lära vårda ett eller handiföräldrautbildning sig sjukt barn. Den som här föreslås tar sikte kappat lagändring på frågan om barnets närvaro i samband med utbildningen. Föräldrapenning bör utges även om föräldern inte vårdar barnet, dvs. även om barnet inte är närvarande vid utbildningen. I samband härmed bör vad avser begreppet föräldrautbildning denna paragraf ges den utvidgade tolkning som här angetts.

10§ I andra stycket har lagts till den som innebär att nya reglering en förälder i vissa fall skall kurma medverka i behandlingen av barnet eller lära sig vårda barnet utan att barnet behöver med vid besöket. Om en förälder besöker en följa institution, t.ex. en m.m. eller annat habiliteringsklinik, specialskola på

Specialmotivering till lagförslag 555

sätt medverkar i den behandling som barnets sjukdom eller kräver skall således kunhandikapp tillfällig föräldrapenning na utges även om barnet inte med vid besöket. Detta följer gäller också en förälder som tillsammans med barnet besöker en institution eller deltar i kurser som anordnas av sjukvårdshuvudman för att lära vårda barnet. Härmed bör också sig jämställas besök på en specialskola för att lära sig vårda barnet. De kurser där det kan vara aktuellt att utge förtillfällig äldrapenning utan att barnet med är sådana kurser som följer huvudsakligen är inriktade utbildning och information om på barnets sjukdom eller handikapp. I avsnitt 6.2.8 föreslås att rätten till kontaktdagar utvidgas till fler för föräldrar till och åldersgrupper sjuka handikappade barn. Den nedre gränsen för rätt till kontaktdagar sänks från fyra till två år. Den övre gränsen höjs från tolv till sexton år. Den utvidgade rätten till kontaktdagar regleras genom ett tillägg i tredje stycket. Den krets barn för vilka den utvidgade ersättningsrätten gäller är barn som omfattas av 1 § lagen (1992:000) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vid bedömningen av om ett barn omfattas av de villkor son1 upptälls där för att tillhöra personkretsen bör kassan i regel kunna grunda sin bedömning på den bedömning som kommunen eller landstinget har gjort i frågan. l regel torde föräldrarna ha sökt någon insats enligt denna lag innan det blivit aktuellt att söka ersättning från kassan. Vad beträffar motiven för den rätten till kontaktvidgade dagar får vidare hänvisas till vad som anförts i avsnitt 6.2.

12§ Vårt förslag vad gäller utvidgningen av rätten till kontaktdagar innebär, utöver den förändring av åldersgränserna som i 10 §, att tio skall kunna tas ut per barn angetts högst dagar och år. Om barnen tillhör den grupp som kontaktdagar i dag kan utges för innebär förslaget en utvidgning av antalet kontaktdagar med åtta. Tillhör barnen någon av åldersgrupperna - - tio 2 4 år och 12 16 år innebär förslaget att nya dagar tillkommer. Genom ett i 12 § andra stycket tillägg

556 Specialmotivering till lagförslag

det antal som skall kunna till föranges kontaktdagar utges äldrar som omfattas av de nya reglerna.

16 § Ett led i förbättringarna vad gäller tillfällig föräldrapenning är att för en förälder att få vid skapa möjligheter ersättning medverkan i av även om barnet inte följer behandling barnet,

med. med denna innebörd har orts i 10 § andra styck-

Tillägg et. Detta bör dock kombineras med möjligheter för båda föräldrarna att, oavsett barnets närvaro, samtidigt kunna medverka i På härav föreslås i behandlingen. grund ändringen förevarande paragraf.

5 kap

4§ 5 innehåller om allmänna förutsättningar för rätt kap. regler till Assistansersättningen avses en form folkpension. utgöra av folkpension. 5 § innehåller krav på bosättningstid i Sverige för den som inte är svensk medborgare. Om kraven uppfylls är den utländske medborgaren på samma sätt och med samma tilläggsförmåner som svensk medborgare berättigad till förmånen. I ett för de villkor om bosättparagrafen görs tillägg ningstid som bör gälla för rätt till assistansersättning för den som inte är svensk medborgare men är bosatt i Sverige. Tillinnebär krav en om minst ett år. lägget på bosättningstid Därmed samma om som gäller för följs princip bosättningstid rätten till Vårdbidrag.

9 kap

2§ Genom kan i merkostnader komhandikappersättningen dag som avser utgifter för hjälp och stöd olika sätt i penseras på den dagliga livssituationen. Avsikten är dock att merkostnader för personlig assistent skall kompenseras genom assistansersättning enligt 7 §, om det föreligger ett visst stödbehov. Den enskilde bör således inte kunna få handikappersättning för denna insats. Detta föranleder ett tillägg som innebär att vid bedömningen av rätt till handikappersättning skall bort-

Specialmotivering till lagförslag 557

ses från merkostnader soIn rätt till assistansersättgrundat ning.

3§

Om den försäkrade har skall vid beviljats assistansersättning av rätten till bortses från bedömningen handikappersättning de som rätt till assistansersättning. Detta merutgifter grundat har i 2 § som en av om assistanserföreskrivits följd förslaget förevarande den situationen att sättning. I paragraf regleras den enskilde när assistansersättuppbär handikappersättning I ett sådant fall skall behovet av handikapperning beviljas. sättning omprövas.

7§

Rätten till försäkrade som omfattas assistansersättning gäller av (1992:000) om stöd och service till vissa funktionslagen hindrade. Denna i förhållande till både primärkomlag gäller munen och Om endera av dessa har landstingskommunen. tillhör bör det vara tillansett att personen personkretsen för att skall kunna göra samma räckligt försäkringskassan bedömning. Försäkrad som inte 16 år har inte rätt till assistanserfyllt Detta innebär att denna förmån inte kan utges samsättning. med att Däremot kan handikappertidigt Vårdbidrag utges. och Dock skall sättning assistansersättning utges samtidigt. till i 2 och 3 §§ viss samsom framgår av förslag ändringar ske när både handikappersättning och assistanserordning sättning uppbärs. Det är det stödbehovet vecka som förgenomsnittliga per skall bedöma. Stödbehovet kan således vasäkringskassan riera från till men sett över veckan skall behovet vara dag dag minst 21 timmar. Vidare är det merkostnader därutöver som skall beaktas vid bedömningen av hur mycket assistansersättning som skall utges. har att en av Försäkringskassan göra självständig prövning vilket kan anses i det enskilda fallet. stödbehov som föreligga denna kommer det dock att vara be- För prövning givetvis kommunen stödbe-

tydelsefullt vilken bedömning ort om

hovet.

558 Specialmotivering till lagförslag

Försäkrad som 65 år har inte till fyllt rätt assistansersättning. Om han när han han uppbär ersättning fyller 65 år får dock behålla den så Detta länge som stödbehovet består. innebär att om stödbehovet har efter 65 år men upphört fyllda uppträder har den enskilde inte tillbaka på nytt rätt att få ersättningen. Om den försäkrade bor institution eller i på gruppbostad utges inte I avsnitt 7.3 närmare assistansersättning. anges vad som skall avses med gruppbostad. För behov av stöd om 20 timmar/veckan kan högst kommunen utge ekonomiskt bidrag (i vissa fall även för ytterligare stödbehov). Om försäkringskassan ger stöd därutöver bör den ordningen kunna att skapas försäkringskassan, som en rent administrativ åtgärd, åtar sig att betala ut även kommunens ersättning. Kassan debiterar sedan kommunen den ersättning som betalats ut för kommunens räkning. I får hänvisas till vad som i övrigt kap. 9 anförts om rätten till assistansersättning.

8§

Assistansersättningen beräknas med av lönekostnaledning dema för ett vårdbiträde inom den sociala Med hemjälpen. lönekostnader avses främst lön, och sociala semesterersättning avgiften Anknytningen till lönekostnader innebär att storleken bör med melpå assistansersättningen justeras jämna lanrum. Därför ett till att för ges bemyndigande regeringen varje år bestämma storlek. skall

assistansersättningens Detta

ske efter förslag från riksförsäkringsverket.

18 kap

21 §

Liksom beträffande och bör handikappersättning Vårdbidrag frågor om rätten till socialassistansersättning avgöras av försäkringsnämnd i försäkringskassan. Det innebär att rätten till kommer att med assistansersättning avgöras lekmannainflytande. En har härav förts in i ny punkt, punkt 5, på grund första av förevarande stycket paragraf.

Specialmotivering till lagförslag 559

22.5 till i

Förslaget lag

om

ändring rättshjälpslagen (1972:429)

8a§

Genom vårt till (1992:000) om stöd och service till forslag lag vissa ñinktionshindrade får vissa människor med stora funktionshinder, i den dagliga livsforingen betydande svårigheter och omfattande behov av stöd rätt till vissa i lagen angivna insatser för stöd och service. I vissa fall kan den enskilde behöva for att få sina intressen tillgodosedda. juridisk hjälp Motsvarande kan i som rör socialforsäkringsforgälla frågor måner eller bistånd för en person med enligt socialtjänstlagen funktionshinder. Genom den nya paragrafen i rättshjälpslagen skall vid av ansökan om allmän rättshjälp i dessa prövning särskild hänsyn tas till den rättssökandes angelägenheter perförhållanden. sonliga

.r,._ _.-_›. »å3i,.;»å,â:y

Reservationer och särskilda

yttranden

Reservation av ledamöterna Hans Dau (m), Marianne Jönsson (c),

Birgitta Rydberg (fp)

och Anita

Stenberg (mp)

Vi är inte ense med vad majoriteten gäller försäkringskassan nas roll enligt den om stöd och service till vissa föreslagna lagen funktionshindrade (LSS). har att de Utredningen föreslagit av landstingen och kommunerna skall överupprättade planerna sändas till den i vilken den försäkringskassa försäkrade är inskriven. När anledning förekommer har försäkringskassan enligt förslaget att med stödgenom överläggningar respektive organ verka för att erforderliga insatser andra görs (8 § stycket). Kommunen skall dock enligt den föreslagna 10 § verka för att insatser från olika samordnas för den enskilde så organ på fördelaktigt sätt som möjligt. Dessa bestämmelser går inte att förena. Om försäkringskassan skall verka for att insatser kan inte erforderliga görs kommunen samtidigt ha ansvar för att olika insatser samordnas på ett för den enskilde så sätt som fördelaktigt möjligt. Enligt 3 § socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär även ett ansvar att verka för att också andra organ vidtar de åtgärder som är erforderliga i det enskilda fallet. Detta yttersta ansvar skulle genom den bestämmelsen i andra komma att föreslagna 8§ stycket urholkas. skulle få ett visst an- Försäkringskassan yttersta svar för den grupp som omfattas av LSS. Vi menar därför att inte bör nåförsäkringskassan åläggas got särskilt ansvar att verka för att insatser erforderliga görs för just den av människor som LSS omfattar. Det bör grupp vara en uppgift för kommunen både att Verka för att er-

forderliga insatser kommer till stånd och att samordna de

562 Reservationer och särskilda yttranden

olika alltså att ha det ansvaret även för insatserna, yttersta dem som omfattas av LSS. Inte heller bör det särskild utöver vad upprättas någon plan vad avser insatser enligt som gäller enligt patientjournallagen eller Att försäk- HSL som avser rehabilitering habilitering. ringskassan skulle ha ett samordnande ansvar för sådana finner vi med stöd vad ovan som Vi planer av sagts olämpligt. således den i 3 a§ HSL. avstyrker föreslagna regeln Som en av vad nu bör även den föreslagna beföljd sagts stämmelsen i 2 11 § AFL utgå. kap.

Reservation av ledamoten Rolf L. Nilsson (v)

en avgörande del av samhällets stödinsatser Hjälpmedel utgör med ñmktionshinder. har vilför personer Hjälpmedelsfrågor ket refereras i utredningen behandlats i ett antal utredningar utan att man för alla tillfredsställande uppnått någon parter de som är förknippade med lösning på komplexa problem hjälpmedelsförsörjningen. har en unik att ta ett stort Handikapputredningen möjlighet och mot hjälpmedelsfrågans lösning. Genom avgörande steg att där roll i alla viktiga tillämpa en helhetssyn hjälpmedlens livssituationer kan man ta till den belyses, samtidigt hänsyn funktionshindrades behov och till stödpersonalens behov av Man kan också i samma bearbetshjälpmedel. sammanhang handla insatser för individen och generella insatser. Genom att föreslå att hjälpmedel skall vara en rättighet hade ett sätt kunnat Handikapputredningen på avgörande fram for de funktionshindrade. Som individ flytta positionerna hade man då kunnat hävda sin rätt till hjälpmedel i självklara för att från be överheten, att den stället underläge landstinget, skall uppfylla sin skyldighet. som rättighet skulle också effektivt undanröja Hjälpmedel de skillnader i som finns mellan hjälpmedelsförsörjning idag olika landsting. Mot denna att valt att bakgrund beklagar jag utredningen vid som för landsstanna förslaget om hjälpmedel skyldighet i stället för att ta fullt ut och föreslå en rättigtingen, steget och att man valt att dela på två hetslag upp hjälpmedelsfrågan betänkanden och nu och låta bepresentera individfrågorna

Reservationer och särskilda 563 yttranden

handlingen av arbetshjälpmedel och generella insatser vänta till slutbetänkandet. Det innebär en alltför förbättblygsam ring för att vara tillfredsställande och den risken uppenbara att helheten förlorad. går Med det anförda reserverar till förmån för jag mig en rättighetslagstiftning på hjälpmedelsområdet.

Reservation av ledamoten

Birgitta Rydberg

(fp)

Bra hjälpmedel är en förutsättning för att funktionshindrade skall kunna leva ett aktivt liv. Det är bra att vill utredningen ge landstingen skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel enligt hälso- och Denna sjukvårdslagen (HSL). skyldighet får ses som ett för att öka den enskildes steg på vägen möjlighet att erhålla Därför hjälpmedel. tillstyrker jag den. Men det är inte tillräckligt. Det innebär att får ingen garanti man hjälpmedel när man behöver dem. Tekniska hjälpmedel är helt för en avgörande handikappad människas livskvalitet. Det måste vara lika självklart att få hjälpmedel som att få medicin. I finns med dag problem hjälpmedelsförsörjningen i flera landsting. Det förekommer att handikappade blir ordinerade ett inte det hjälpmedel men får för att hjälpmedelsanslaget redan tagit slut. Man har givit besked att den enskilde får vänta till nästa för att kunna sitt budgetperiod få hjälpmedel. Ingen blir ordinerad ett hjälpmedel om man inte behöver det. När ordinationen ges är behovet oñast redan akut. Därför är det orimligt med de långa väntetider som ibland förekommer innan den behövande kan få sitt hjälpmedel. Hjälpmedelsverksamheten har inte kunnat hävda i kostnadskonkurrensen sig mellan olika behov inom dagens problemfyllda sjukvård. Rätten till skall i för hjälpmedel garanteras lag personer med bestående eller Perlångvariga funktionsnedsättningar. soner som omfattas av skall kostnadsfri till lagen ges tillgång hjälpmedel efter behov. Kostnaderna för handikapphj älpmedel har ökat När kraftigt. kostnadsansvaret överfördes till år 1977 bilandstingen gavs drag som täckte hela kostnaden. I dag utgör statens andel av kostnaden för tekniska endast landstingens hjälpmedel ca 40 %.

564 Reservationer och särskilda yttranden

Det övergripande ansvaret och huvudmannaskapet för skall vara samlat. Staten skall ha hjälpmedelsverksamheten ett ansvar med klart uttalade riktlinjer för verkövergripande samheten samt hela kostnadsansvaret. I det samlade verksamhetsansvaret skall även ingå ansvar för: - och av Forskning utveckling nya hjälpmedel - metoder och teknik vid Att bästa tillämpas framtagande av olika hjälpmedelslösningar - Att resurser och finns för att tillverka sådana kunskap hjälpmedel som enskilda producenter av marknadsmässieller andra skäl inte finner lönsamma eller intressanga ta.

att inte frågan hur en lagreg- Jag beklagar utredningen prövat om till skall utformas utan avvisar lering rättighet hjälpmedel tanken att föreslå en om Man har på rättighetslag hjälpmedel. i stället visat min uppfattning skulupp svårigheterna. Enligt le ha arbetat systematiskt med att hitta förslag utredningen som svårigheterna och visat en möjlig utformning undanröjer av omfattning av hjälpmedel, avgränslagtext, personkrets, mot andra huvudmän s0In också tillhandahåller hjälpmening del samt kostnadsberäkning.

Särskilt ledamoten Rolf L.

yttrande

av

Nilsson (v)

förslag till ekonomiskt stöd för Handikapputredningens perassistans är ett stort för att gravt sonlig steg på vägen ge funktionshindrade ökade till självbestämmande möjligheter och Det för att de inflytande. skapar förutsättningar upphäva olikheter i assistans som mellan olika personlig idag föreligger kommuner. innehåller en del svagheter, som jag anser Förslaget tyvärr vid som

Åldersgränsen

16 år är en sådan, utestängolyckliga. er med behov av personlig assistans från ungdomar uppenbart vårt Att det finns en tidsgräns som gör att dygnsvilan förslag. utesluts från från är en annan ersättning försäkringskassan sådan brist. En svaghet i konstruktionen är att ytterligare oklarhet kan i besluts- överklagande-processen genom uppstå

Reservationer och särskilda yttranden 565

att beslut skall fattas både i kommun och på försäkringskassan. anser att det hade varit önskvärt med ett utan Jag system tidsgränser och som bättre tagit hänsyn till ungdomars behov.

Särskilt yttrande av ledamoten Birgitta

Rydberg (fp)

är en social service som med Idag färdtjänsten beviljas bidrag från socialnämnden. Enligt min mening är detta ett föråldrat synsätt. Färdtjänsten bör vara en del av den övriga kollektivtrafiken och komplettera de olika resmöjligheter kollektivtrafiken skall kunna erbjuda.

contra

Färdtjänst tillgänglighet

Målet att att bäst skapa goda möjligheter förflytta sig uppnås att vi ett samhälle med genom skapar god fysisk tillgänglighet. Det innebär att den - busshållyttre miljön gångvägar, - måste rätt och platser, hissar, övergångsställen planeras underhållas väl. Såväl hissar som oskottade trasiga osandade, och vintern försvårar för gångvägar hållplatser på personer med funktionshinder att kollektivtrafiken. Därtill utnyttja kommer att fordonen inte i någon större omfattning utformats för att möta funktionshindrades behov. En så enkel åtgärd som nigande framvagn på bussar som underlättar insteg är ännu inte infört i stor skala. Lösningar med plant insteg har heller inte utvecklats för bussar. har därför kvar tills vi Sverige långt uppfyller riksdagens belsut från år 1979, lagen om handikappanpassad kollektivtrafik (1979:558). I samband med detta beslut uttalade att borde riksdagen anpassningen genomföras under en Trots att detta beslut för mer än tio tioårsperiod. togs år sedan har nästan hänt för att öka tillgängligingenting heten i kollektivtrafiken och därmed minska den enskildes beroende av färdtjänsten. Detta gör att får en större roll som lappfärdtjänsten fylla täcke för att kompensera brister i tillgänglighet i samhället. Förslag till förändringar inom färdtjänsten utan att man samtidigt ger sig på de grundläggande hindren mot att använda kollektiva transportmedel innebär nya lappar i lapptäcket.

566 Reservationer och särskilda yttranden

Finansiering

Jag tycker att det är bra att utredningen föreslår länsfärdtjänst och taxor som överensstämmer med den allmänna kollektivtrañkens. tycker dock att såväl lokala resor som Jag länsresor skall vara en del av lokaltrañken resp. länstrañken och finansieras som en del av den totala kollektivtrafiken. Det är min att utredningen i samband med behandförhoppning lingen av ansvars- och ñnansieringsprincipen i sitt slutbetänkande skall finna det konsekvent att i ekonofärdtjänst miskt hänseende behandlas helt som en del av kollektivtrafiken.

Servicelinjer

Servicelinjer har visat kunna i vissa fall ersätta resor inom sig färdtjänsten. Särskilt gäller detta äldre personers resor till vårdinrättningar, post, bank etc. Servicelinjer skapar också ökad att att resa i stället för att stanna hemma. möjlighet välja Det är därför bra med en utbyggnad av dessa linjer. Jag ifrågasätter dock om avlastningen på färdtjänsten blir så stor som förutsätts i beräkningarna. Vi lever i ett samhälle där det blivit vanligt att förflytta sig en hel del utanför hemmet. En utbyggd länstrañk rent generellt samt ett högt bilinnehav gör det naturligt att inte endast resa lokalt för icke funktions- hindrade vi lever allt aktivare. Det innebär att personer som drabbas av funktionshinder kan förväntas vilja fortsätta med detta. Min är att det finns ett starkt samband bedömning mellan hur resande som är bland icke handimycket vanligt kappade och de behov som redovisar. handikappade Den största avlastande effekten på färdtjänsten av servicelinjer kan förväntas i orter med i huvudsak ett lokalt resande bland invånarna. Där täcker en det normala lokaservicelinje la resandet. Däremot i större städer kan i första servicelinjerna hand ge en förbättrad kvalitet för äldre och handikappade att lättare klara ett lokalt resande. Hos dessa personer finns en vana och ett behov att oftare resa genom vanan att använda en väl kollektivtrafik. kan inte utbyggd Servicelinjerna där ersätta de lite längre resrelationer som också är en betydelsefull del av resandet.

Reservationer och särskilda yttranden 567

Särskilt Kerstin

yttrande

av

sakkunniga Denkert, Berndt Nilsson,

Ingalill Hallgren,

Lennart Nolte och Lars Ostman

i sitt delbetänkande fram flera Handikapputredningen lägger viktiga förslag som kommer att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättningar och det är angeläget att förslagen snarast. genomförs På några punkter anser vi dock att utredningsförslagen borde vara mer långtgående. 1. I om av vill vi framhålla fråga avgränsning personkretsen följande: Människors behov av stöd och service måste vara avgörande för vilka som skall omfattas av en viss verksamhet. Handikapputredningens deñnition av Vilka personer som skall omfattas av LSS (1 oklarhet och är onödigt § p.2) skapar inskränkande. Uttrycket ... ett omfattande stödbehov är en helt onödig inskränkning. De två tidigare kriterierna, stora och funktionshinder” samt varaktiga betydande svårigheter” att det handlar om människor som är understryker mycket utsatta och som har stora behov av olika slags stöd och service. Det ledet ett omfattande stödbeh0v) kan tredje (... därför med fördel i som det dessutom inte utgå, syrmerhet uttrycker vare sig vad som är omfattande eller var i stödbehovet skall bestå. Om det ledet ändå anses i borde tredje behövligt lagtexten det i stället ... och har behov av det ges följande utformning: stöd och den service denna lag ger. 2. Vi beklagar att utredningens majoritet inte vågar ta steget fullt ut när det gäller hjälpmedel. För oss är det självklart att den som behöver ett hjälpmedel också skall ha rätten att få det. Detta borde i en Det har garanteras hjälpmedelslag. därför varit logiskt om i övrigt angelägna reformer kompletterats med en sådan Den kraft som utredningen rättighetslag. ägnar åt att argumentera mot en rättighetslag borde i stället tas tillvara för att utveckla en sådan Vi har just lagstiftning. redan år 1989 arbetat fram ett till i förslag hjälpmedelslag samband med hjälpmedelsutredningens betänkande.

568 Reservationer och särskilda yttranden

Särskilt yttrande av sakkunnige Gunnar Fahlberg

Jag ansluter mig till vad ledamöterna Hans Dau, Marianne Jönsson, och Anita anfört Birgitta Rydberg Stenberg angående de av bestämmelserna i 8 § andra utredningen föreslagna stycket LSS, 3 a§ HSL och 2 kap. 11 § AFL. Jag menar vidare att den föreslagna bestämmelsen i 1 § 2 p. LSS bör utformas annorlunda än som utredningen föreslår. Andra än som föreslås kunhandikappade utvecklingsstörda, na omfattas av LSS, begränsas i förslaget till dem som har stora och eller varaktiga fysiska psykiska funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande, men som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som därmed har ett omfattande stödbehov. Enligt min det sistnämnda rekvisitet på mening avgränsar ett sätt vissa från att komma i onödigt handikappade åtnjutande av de särskilda förmåner som LSS ger. Rekvisitet kan även ge upphov till stora tolkningssvårigheter. Hur omfattande skall ett stödbehov vara för att den enskilde skall komma att tillhöra den grupp som har rått till särskilda insatser enligt LSS? Även om det i specialmotiveringen ñmis när ett omfattande stödbehov skall exempel på anses föreligga kommer rekvisitet att innebära betydande meningsskiljaktigheter i fråga vilka behov som är av den arten att skall tillhöra kretsen personen stödberättigade. Vilka behov som skall tillgodoses med stöd av den föreslagna lagen bör även vara en fråga som man avgör efter det att man bestämt att den enskilde tillhör den som grupp lagen omfattar: för min är dock att med Avgörande inställning personer stora och varaktiga ñlnktionshinder, som förorsakar betydande svårigheter i livsföringen, bör ha rätt till det särskilda stöd som kan ges genom LSS även om de inte har ett omfattande stödbehov. Det bör inte ha någon betydelse hur omfattande ett stödbehov är när det gäller att avgöra om vederbörande över huvud taget tillhör den grupp som skall ha stöd och hjälp. Det kan vara lika angeläget för den enskilde att ett stödbehov tillgodoses vare sig det är omfattande eller inte.

Reservationer och särskilda yttranden 569

Särskilt Louise

yttrande sakkunniga

av

Fernstedt och Margareta Rosenius

Allmänna synpunkter

för handikapputredningen har varit att för- Utgångspunkten bättra livsvillkoren för människor med grava fimktionshinder. Kommunförbundets är att så långt principiella inställning undvika Detta har vi också framfört i möjligt särlösningar. vårt yttrande över handikapputredningens kartläggningsbetänkande. vår uppfattning bör man i största möjliga Enligt vidare på den lagstiftning som gäller alla. utsträckning bygga I grunden finns handikappades rätt till insatser redan reglerade i socialtjänstlagen. Kartläggningsbetänkandet visade att tillfredsställande effekter för ännu inte alla områden. handikappade uppnåtts på Orsaken till det angavs bl.a. vara bristande kunskaper hos kommunerna om handikappades behov och levnadsvillkor. Det finns skäl att tro att det också handlar om bristande kunskaper hos handikappade om socialtjänstlagens möjligheter. Vår i har därför varit att huvudlinje handikapputredningen via vissa förändringar i socialtjänstlagen verka för att kunömse håll och vi har funnit det skapsbristen på undanröjs motiverat att föreslå en för komlagfäst planeringsskyldighet munerna. Genom en sådan planeringsskyldighet inventeras och redovisas behov samtidigt som enskilda handikappades informeras. Erfarenheter från kommuner som handikappade sådan visar att en successiv kunskapsupptillämpar planering byggnad kommer till stånd, att utvecklingsprocesser sätts igång och att positionerna för handikappade därmed flyttas fram. har valt att utöver en sådan plane- Handikapputredningen också föreslå en särskilt rättighetslagstiftringsskyldighet mng.

Rättighetslagstiftning

Oaktat vår har vi principiella grundsyn kring särlagstiitning haft en viss förståelse för Vi handikapputredningens vägval. har emellertid hävdat att en eventuell rättighetslag måste utformas som en temporär övergångslösning som så småning-

570 Reservationer och särskilda yttranden

om enkelt kan in i och samordnas flyta med det gängse lagsystemet. Det förutsätter att lagen redan utformas inledningsvis så att en sådan stimuleras och utveckling påskyndas. Enligt vår uppfattning har den inte fått en föreliggande lagskissen sådan utforrrming. I flera avseenden ser vi snarare att lagen försvårar en framtida samordning och normalisering. Vi menar att det främsta skälet till detta är att reformarbetet tagit sin i den nuvarande utgångspunkt omsorgslagstiftningen. Det lagförslaget innebär att nya omsorgslagen arbetas in i en och vidgad lag som ska för såväl ny gälla psykiskt utvecklingsstörda som andra gravt funktionshindrade. Primärkommunema får ansvaret för flertalet insatser i den nya lagen. Från kommunal synpunkt leder denna ansats till bekymmersamma effekter i flera avseenden. - Utbudet av liksom blir rättigheter personkretsen betydande. Omsorgslagens nuvarande insatser jämte de nya rättigheter som föreslås tillkomma kommer att omfatta drygt 100 000 personer. Den tillämpade lagtekniken gör att bedömav hur som kommer att bli ningen många personer berättigade till de olika insatserna blir ytterst osäkra. De ekonomiska konsekvenserna blir därmed oförutsebara. - konstruktion leder automatiskt till att ansvaret Förslagets för om överförs från omsorgema psykiskt utvecklingsstörda landsting till kommuner. Redan i en sådan fördag pågår ändringsprocess men på frivillig grund. Ett påskyndande av denna gagnar i dagsläget ingen. Psykiskt utvecklingsstörda har redan i dag lagfästa rättigheter. Dessa förändras inte av ett huvudmannaskifte. Huvudmännen brottas redan i dag med stora och tunga huvudmannaskapsförändringar. Utbyggnaden av omsorgsverksamheten är ännu inte avslutad. Förslaget - medför att kommunerna utan eget Val får överta fortsättningen på denna utbyggnad och den därtill hörande drastiska kostnadsutveckling som landstingsförbundet i skilda sammanhang redovisat. Förslaget att förlänga genomförandeperioden för huvudmannaskapsförändringen fram till 1996 påverkar inte dessa i avomständigheter något väsentligt seende. - Den använda försvårar en med lagtekniken samordning både nu och i framtiden. Detta blir särskilt socialtjänstlagen komplicerat mot bakgrund av att det är samma huvudman som ska ansvara för insatser enligt bägge lagarna. Förslagets

Reservationer och särskilda yttranden 571

avsaknad av samordningsmöjligheter med socialtjänstlagen gör att rätten den kan komma att enligt nya lagen ytterst begränsas till en fråga om avgiftsfrihet. Utöver att detta leder till i det kommunala tvivelaktiga ingrepp självbestämmandet leder det också till i förhållande till andra komplikationer utsatta vars likartade stödbehov grupper, tillgodoses enligt socialtjänstlagen.

Färdtjänst

I utredningen läggs förslag om ytterligare statlig reglering av den kommunala främst vad och färdtjänsten, gäller avgifter resområden. Färdtjänst är ett till kollektivtrafiken och bör komplement därför enligt vår uppfattning inte behandlas separat från denna. Som vi redan tidigt i utredningsarbetet framhållit bör hela kollektivtrafiken därför först bli föremål för översyn, såväl vad gäller organisation och ansvarsfördelning som de handikappades tillgång till förbättrade transportmöjligheter.

Reformens ekonomiska konsekvenser

Av utredningens kostnadsberäkningar framgår att kommunerna till av får merkostnader som följd reformförslaget ligger i intervallet 353-484 mkr per år. Den i förhållande till reformens betydande omfattning relativt låga nivån på dessa merkostnader förutsätter att staten via socialförsäkringssystemet finansierar en betydande del av kostnaderna för personlig assistent. Nivån på de beräknade merkostnaderna förutsätter också att av hur som utredningens bedömningar många personer kommer att bli berättigade till insatserna är korrekta. Som utredningen själv påpekar är sådana bedömningar emellertid förenade med stor osäkerhet. I har man i flera beräkningarna fall - utgått från att ingen eller mycket marginell efterfrågan kommer att uppstå. Som utredningen emellertid också påpekar kan ett utbud skapa sin egen efterfrågan. Också med den känslighetsanalys som använts i kostnadsberäkningarna är vi därför tveksamma inför de gjorda bedömningarna. Om dessa är underskattade kan merkostnaderna bli avsevärt högre.

572 Reservationer och särskilda yttranden

Även om utredningens beräkningar och bedömningar i dessa avseenden skulle vara korrekta finns det ekonomiska bieffekter av reformen som anses vara att hänföra till den allmänna samhällsutveckling som forutsättes komma till stånd oberoende av reformen och som därför inte alls har beaktats i den ekonomiska konsekvensredovisningen. Även om sådana effekter inte är en direkt av reformen finns det följd erfarenhetsmässiga skäl att tro att en rättighetslagstiftning påskyndar denna utveckling med en kraftig utgiftskoncentration soIn följd. Från huvudmannasynpunkt kan vi inte bortse från sådana ekonomiska effekter. Till dessa effekter hör bl.a. den fortsatta utbyggnaden av omsorgsverksamheten. Landstingsförbundet har i skilda sammanhang redovisat den oväntade och drastiska kostnadsutveckling som följt av omsorgslagens ikraftträdande. Utbyggnaden av omsorgsverksamheten är ännu inte avslutad. Denna utbyggnad liksom den fortsatta kostnadsutvecklingen ska nu enligt lagförslaget överföras till kommunerna. Till dessa effekter hör också vilka vi for boendefrågoma, övrigt anser redan har fått en tillfredsställande lösning genom lagändringen med anledning av äldredelegationens arbete. Uppgörelsen med staten kring Ädelreformen ger förvisso viss för de framtida av boenkompensation omstruktureringama det. Denna kompensation kan dock inte långt när anses på täcka de verkliga kostnadseffektema av det föreliggande lagförslaget. Kommunerna står inför en ekonomisk framtid där gapet mellan inkomster och utgifter för redan beslutade åtaganden till 30 kronor om 10 år. Det motsvarar 4.30 uppgår miljarder på skatten. Hälften av detta utgiftsgap beror på att statens andel av kostnaderna, till följd av urholkade statsbidrag, minskar. Med ett samtidigt skattestopp krävs det avsevärda anför att klara den redan befintliga verksamheten. strängningar Det föreliggande reformförslagets omfattning är betydande. Mot av den tveksamhet vi känner inför bedömbakgrund av hur som i kommer att ningarna många personer praktiken omfattas av lagförslagets olika insatser och med ovissheten om den icke alls berörda utgiftskoncentration som också blir en följd av reformens påskyndande av den allmänna samhällsbedömer vi inte att de redovisade beräkningarna utvecklingen ger en fullständig bild av de faktiska kostnadsefTekterna. Där-

Reservationer och särskilda yttranden 573

till kommer ovissheten om Dessa omstänpersonaltillgången. i kombination med de sanktioner i form av vitesdigheterna som aviseras kan sammantaget förelägganden samtidigt ge till ekonomiska konsekvenser för upphov ytterst allvarliga kommunerna. vår en sådan ut- Enligt uppfattning gagnar heller inte i det arbetet med veckling förlängningen angelägna att förbättra människors livssituation. handikappade Mot av det ekonomiska kärva dagsläget har bakgrund regeutfast löftet att kostnadskrävande reformer ringen inga nya skall kommunerna utan att samtidiga finansieringsåläggas anvisas. Vi bedömer inte att det föreliggande förmöjligheter fullt ut motsvarar regeringens utfästelser. slaget

Sammanfattande bedömning

vår borde ha lämnats utanför Enligt bedömning omsorgslagen det aktuella reformarbetet. har nu Psykiskt utvecklingsstörda redan i En frivillig och positiv primärdag lagfasta rättigheter. redan. Den bör få fortgå. kommunaliseringsprocess pågår arbete borde ha koncentrerats till Handikapputredningens att förbättra stödet för de gravt funktionshindrade som i dag saknar I det avseendet borde valet av lagfasta rättigheter. insatser ha en mer av bristerna och grundats på precis analys behoven hos dessa Den använda lagstiitningsteknipersoner. ken har inte detta. Kommitténs har inte medgett majoritet delat vår Vi måste därför skiljas från uppdraget uppfattning. med en avvikande mening om i dess nuvarande form. förslaget

Särskilt Gunilla

yttrande

av

sakkunniga och Ulf Wetterberg Wallgrund

Vi ansluter oss till vad ledamöterna Hans Dau, Marianne och Anita anför i sin reser- Jönsson, Birgitta Rydberg Stenberg vation om roll. försäkringskassans

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Samhällets stöd till människor med funktionshinder

Dir 1988:53

Beslut vid 1988-09-15

regeringssarnrnanträde

Statsrådet Lindqvist anför.

Mitt förslag

föreslår tillkallas med att utreda vissa Jag att en kommitté uppgift om kommunernas och landstingens insatser för människor frågor med omfattande funktionshinder. Kommitténs bör vara huvuduppgift att och de insatser för funktionshindrade som kartlägga analysera inom samt habiliteringen och rehabiliteringen. görs socialtjänsten för bör vara situationen för barn, Utgångspunkten utredningsarbetet och vuxna med omfattande funktionshinder samt de små ungdomar och mindre kända Om kommittén finner att det handikappgruppema. brister i och

föreligger socialtjänstens habiliteringens/rehabilite-

insatser för dessa bör den lämna som kan ringens grupper, förslag leda till inom områdena och som innebär att grupperna förbättringar i framtiden bör kunna tillförsäkras ett väl stöd. fungerande

Målet för handikappolitiken

för är om alla männi- Utgångspunkten handikappolitiken principen skors lika värde och lika rätt. Strävan är att utforma samhället så att det blir för alla Innebörden av detta är att tillgängligt medborgare. människor med funktionshinder skall beredas möjligheter att som andra få en delta i arbetslivet, ha ett och värgod utbildning, tryggt

576 Bilaga 1

digt boende, kunna delta i olika fritids- och kulturaktiviteter och i leva ett aktivt och liv. Målet full övrigt självständigt är att uppnå delaktighet och jämlikhet. Det ansvaret för att detta grundläggande mål kan åvilar dvs. kommunerna och förverkligas samhället, staten, landstingen. Den i i kombination med generella välfärdspolitiken Sverige har, de olika av insatser fram från slag handikappolitiska som växt 1960talet och framåt, radikalt förbättrat funktionshindrades levnadsförhållanden. En för detta inom viktig förutsättning genombrott handikappområdet är den miljörelaterade syn på handikapp som växte fram under 1960-talet och som i är allmänt erkänd. dag Utvecklingen under senare år, med bl.a. införande av ramlagstiftning och minskad har medfört de enskilda statlig reglering, att kommunernas och landstingens beslut i fråga om det handkappolitiska stödets blivit allt mer för funktionshindutformning avgörande rades livssituation. Kommunernas och ansvar för insatlandstingens ser inom i huvudsak i handikappområdet regleras socialtjänstlagen (1980:620), hälso- och och sjukvårdslagen (1982:763) lagen (1985: 568) om särskilda om omsorger psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Målet för är att människors ekonomiska och socialtjänsten främja sociala i levnadsvillkoren och aktiva i trygghet, jämlikhet deltagande samhällslivet. 6 § har den enskilde till Enligt socialtjänstlagen rätt bistånd av socialnämnden för sin och sin i övförsörjning livsföring rigt, om hans behov inte kan Den enskilde tillgodoses på annat sätt. skall genom biståndet tillförsäkras en levnadsnivå. Socialskälig nämndens beslut i ärenden rörande bistånd kan genom förvaltningsbesvär till domstol. överklagas Socialtjänstens ansvar för människor med funktionshinder finns särskilt i angivet 21 § socialtjänstlagen. Enligt denna skall socialtjänsten verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter i sin betydande svårigheter får delta i och leva livsföring möjligheter att samhällets gemenskap som andra. Vidare skall medverka till att den enskilde socialtjänsten får en meningsfull och att han får bo sysselsättning på ett sätt som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd. I förarbetena till socialtjänstlagen (prop. 1979/80:1) har vissa beträfpreciseringar gjorts fande av och de kvalitativa och kvantitativa

inriktningen målen för

socialtjänstens insatser för funktionshindrade.

Enligt 2 § hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjuk-

vården en hälsa och vård lika villkor hela god på för befolkningen. Uppgifter för som är av för männilandstingen, väsentlig betydelse skor med funktionshinder, är att bedriva hälso- och samt att sjukvård svara för och

habilitering/rehabilitering hjälpmedelsförsörjning.

Bilaga 1 577

De olika insatser som inom och görs habiliteringen rehabiliteringen syftar till att minska av ett funktionshinder verkningarna och att hos enskilda åstadkomma bästa funktionsförpersoner möjliga måga. Insatsema kan vara av starkt skiftande karaktär. De kan t.ex. vara medicinskt, socialt, eller

pedagogiskt yrkesmässigt inriktade.

Huvuddelen av de olika insatserna inom och habiliteringen rehabiliteringen utförs av landstingen. Det finns i omfattande skillnader dag landstingen emellan när det och

gäller habiliteringens rehabiliteringens organisation, utformning och irmehåll.

Frågan om hjälpmedel för funktionshindrade utreds för närvarande av en särskild utredningsman (Dir. 1986:31), som jag efter

regeringens bemyndigande, tillkallade i oktober 1986.

Utredningens huvuduppgift är att kartlägga och analysera situationen inom hjälpmedelsområdet. Utredningsmarmen skall vidare lämna till åtförslag gärder som kan leda till en bättre fimgerande hjälpmedelsverksamhet sett såväl ur den enskilde hjälpmedelsanvändarens som ur samhällets perspektiv. Arbetet beräknas kurma avslutas under år 1988. Genom den nya som trädde i kraft den l omsorgslagen, juli 1986, (prop. l984/85:l76, SoU 27, rskr. 386) har de grundläggande principerna om och

integrering norrnalisering för psykiskt utvecklings-

störda fast. slagits Lagen innebär att psykiskt utvecklingsstörda samt personer med och till bamdomspsykos personer som följd av en hjärnskada fått ett och bestående

betydande begåvningshandikapp,

har rätt till särskilda som skall omsorger landstingen tillhandahålla. De beslut som landstingen fattar beträffande de särskilda omsorgema kan till

överklagas genom förvaltningsbesvär domstol.

I till beslut anslutning riksdagens om en ny omsorgslag uttalade

Socialutskottet (SoU 1984/85:27) att den av

utvidgning personkretsen som då skedde borde ses som ett första reformarbetet och att steg i alla barn och handikappade ungdomar borde ges samma stöd som de tre av omfattade lagen grupperna. Enligt utskottet, fordrade dock en sådan fortsatt

utvidgning av personkretsen ett ytterligare utred-

ningsarbete. Utskottet konstaterade att detta borde utredningsarbete inriktas på att vilka borde omfattas precisera grupper som av lagen och behovet belysa av kompletterande särskilda omsorger. Mot bakgrund av tillkallade efter riksdagens ställningstagande jag, rege-

ringens bemyndigande, i november 1985 en särskild för

arbetsgrupp att utreda dessa frågor.

Arbetsgruppen (som antog namnet Ansgar) har i april 1988 över-

lämnat sin till Den slutrapport regeringen. bedömning som arbetsgruppen gör är att det inte är vidare möjligt att utan åtgärder utvidga personkretsen i Den framhåller omsorgslagen. följande:

578 1 Bilaga

De som diskuterat innebär att omsorgslagen skulle kunna gälla ändringar Ansgar för barn och med funktionshinder och att socialtjänstlagen utsamtliga ungdomar till att omfatta vissa specificerade rättigheter åt samtliga barn och ungdomar vidgas med funktionshinder som medför betydande svårigheteri livsforingen. De diskuterade innebär att vissa särskilda omsorger skulle föras lagändringarna över från till socialtjänstlagen. I socialtjänstlagen skulle dessa säromsorgslagen skilda benärrmas stöd. Ansvaret för dessa omsorger skulle således föras omsorger över från landstingskommunema till kommunerna. Ansgar menar att en sådan förändring skulle kunna vara ett ytterligare steg på med intentioner överföra samtliga särskilda omvägen att i enlighet omsorgslagens till de huvudmän som nu har ansvaret för socialtjänsten och som på sikt bör sorger ha hela ansvaret för även de särskilda omsorgema.

Slutrapporten har överlärrmats utan några egna ställningstaganden

från sida. föreslår att den nu aktuella arbetsgruppens Arbetsgruppen bör svara för den fortsatta av dessa frågor. utredningen beredningen Staten har det ansvaret för utövergripande handikappolitikens och över vissa stimulans- och styrmedel för att formning förfogar utveckla det stödet och få till stånd en väl fungehandikappolitiska rande verksamhet i hela landet. Således till färdutges statsbidrag och social vilka båda är verksamheter som är av stor tjänst hemhjälp, för funktionshindrade. har under våren 1988 betydelse Riksdagen beslutat om vissa beträffande till social hem-

ändringar statsbidraget_

1987/882100, bil. 7 SoU 15, rskr. 311). Aven den tillsyn

hjälp (prop. som utövas av och är av vikt för att socialstyrelsen länsstyrelserna en och kvalitet inom hälso- och sjukuppnå jämn hög socialtjänsten,

vården och omsorgsverksamheten.

I ett antal som utförts under senare år av bl.a. soundersökningar statens och de centrala handikapporganicialstyrelsen, handikappråd sationema har framhållits att det för närvarande vissa föreligger brister när det stödet till märmiskor med funktionshinder inom gäller och habiliterings- och rehabiliteringsverksamheten. I socialtjänsten de skilda studierna framhålls att bristerna i finns inom hög grad verksamheter som är av för människor med grundläggande betydelse omfattande funktionshinder. Av olika har också undersökningar framgått att det finns stora skillnader såväl kommunerna som lands-

emellan i om utformningen kvaliteten på och avtingen fråga av, för olika slag av stödinsatser för funktionshindrade. giftssätmingen

Bilaga 1 579

Utrednings uppdraget

Socialtjänsten och habiliteringen/rehabiliteringen

En kommitté bör nu tillsättas med att utreda uppgift frågor kring de delar av samhällets för med åtgärder människor omfattande funktionshinder som faller under kommunernas och landstingens ansvarsornråden. bör inriktas Utredningsarbetet främst på de olika slag av insatser

handikappolitiska som görs av kommunerna och lands-

tingen inom socialtjänsten och

resp. habiliteringen rehabiliteringen.

Enligt min talar flera denna

bedömning skäl för inriktning. Jag

tänker här dels det förhållandet de på att primär- och landstingskommunala insatserna är centrala för funktionshindrades levnadsförhållanden, dels på de olika brister som under senare år uppmärksammats i skilda och undersökningar projekt. Ytterligare en omständighet av i den betydelse sammanhanget är redovisning angående sarnhällsstödet till funktionshindrade barn och ungdomar som nyligen lämnats av den särskilda Som har arbetsgruppen. jag nyss nämnt, har detta arbete inte resulterat i till några färdiga förslag lösningar beträffande och omsorgslagens personkrets ansvarsför-

delningen mellan kommuner och landsting.

Människor med funktionshinder och deras är ofta starkt anhöriga beroende av olika former av stödinsatser från samhällets sida. Ju mer omfattande funktionshindret större är är, desto vanligtvis behovet av stöd från samhället. Att stödet och servicen håller en god kvalitet och kan ges och i kontinuerligt tillräcklig omfattning är därför av särskilt stor för att funktionshindrade betydelse svårt skall kunna leva aktivt och Om självständigt. samhällsinsatsema är bristfälliga och kan bli

otillräckliga följden att personer med omfattande

funktionshinder ställs utanför Med till

samhällsgemenskapen. hänsyn

detta bör främst ha sin i situationen utredningsarbetet utgångspunkt och behoven för som till av stora funktionshinder har personer följd mer betydande i den svårigheter dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av sarnhällsinsatser. vill vikten Jag understryka av att koncentreras till funktionshindrade utredningsarbetet svårt och avser då såväl barn och ungdomar som vuxna. Under senare år har situationen för de s.k. små och mindre kända

handikappgruppema uppmärksammats. Särskilda studier på området

har nordiska påbörjats av bl.a. nämnden för handikappfrågor och

Handikappförbundens Centralkommitté. De personer som finns i

dessa grupper har ett omfattande behov kvalificerat vanligtvis av stöd från kommuner och I fall saknas i dock

landsting. många dag

dessa gruppers kunskap om situation och behov hos de ansvariga

580 1 Bilaga

anser det att kommittén i sina översamhällsorganen. Jag angeläget dessa särskild Även väganden även ägnar grupper uppmärksamhet. här bör arbetet inriktas med omfattande funktionshinpå personer der. Kommitténs bör, mot av vad jag nu

huvuduppgift bakgrund sagt,

att och de insatser som för märmiskor vara kartlägga analysera görs med funktionshinder inom och och resocialtjänsten habiliteringen Om kommittén finner att det brister i sohabiliteringen. föreligger och insatser för dessa

cialtjänstens habiliteringens/rehabiliteringens

den som leder till inom grupper, bör lämna förslag förbättringar områdena och som innebär att grupperna i framtiden bör kunna tillförsäkras ett väl stöd. Kommittén bör härvid belysa fungerande till ökad effektivitet, nytänkande och ett bättre resursmöjligheterna när det olika former av verksamheter inom områutnyttjande gäller dena. Kommittén bör också hur den enskilde funktionshindrapröva des över av de olika insatser som han får inflytande utformningen kan utvecklas. Det finns min risker att invandrare kan enligt mening uppenbara ha andra del av olika stödinsatser och bli i svårare än att få delaktiga samhällslivet. Med härtill är det att kommittén i hänsyn angeläget sina särskilt beaktar situationen och behoven för överväganden personer med och som har omfattande funktionsinvandrarbakgrund hinder. De olika verksamheter som kommuner och landsting bedriver med märmiskor med funktionshinder regleras i framinriktning på för allt hälso- och och omsorgslasocialtjänstlagen, sjukvårdslagen En för kommittén bör vara att den nugen. viktig uppgift analysera varande mellan kommuner och och ansvarsfördelningen landsting bedöma behovet av eventuella i detta avseende. Komförändringar härvid beakta det arbete som för närvarande i den mittén bör pågår för av om av särskilda delegationen beredning frågan förändring inom samhällets Kommittén bör huvudmannaskapet äldreomsorg. också hur samverkan mellan kommuner och landsting funanalysera när det insatser för funktionshindrade samt bedöma begerar gäller hovet av förbättrad samverkan. Av särskilt stor är om stödet till barn och betydelse frågan ungdomar med funktionshinder. har redovisat riksdagens Jag tidigare till beslutet och det uttalande i anslutning om den nya omsorgslagen utredningsarbete som bedrivits därefter. I arbetsgruppens uppdrag även att en av (1965:136) om elevhem för ingick göra översyn lagen vissa rörelsehindrade barn m.fl. Det är väsentligt att kommittén nu behandlar om omsorgslagens framtida personkrets, anfrågorna mellan kommuner och i om stödet svarsfördelningen landsting fråga

Bilaga 1 581

till bamen och samt de som berördes i ungdomama övriga frågor direktiven till arbetsgruppen. Kommittén bör vilket sätt funktionshindrade barn och pröva på bäst bör kunna tillförsäkras ett väl stöd och ungdomar fungerande hur ansvaret för stödet kan och fördelas mellan lämpligast regleras huvudmännen. En är härvid att eftersträva lösviktig utgångspunkt ningar som så undviker och långt möjligt säranordningar som överensstämmer med om och principerna normalisering integrering. När det kommunerna och bör kommittén gäller socialtjänsten göra en av hur såväl de allmänna som de mer genomgång preciserade målen i har kunnat socialtjänstlagen förverkligas ur ett handikappolitiskt perspektiv. Genomgången bör göras ur ett vartidsperspektiv vid bör bedömas dels hur verksamheten har utvecklats under de senaste åren dels vilken som är att förvänta. Härvid bör utveckling särskilt Kommittén bör i detta kostnadsfrågoma belysas. sammanstudera och av och kvaliteten de hang analysera omfattningen på olika av insatser och verksamheter slag som är väsentliga, t.ex. uppsökande verksamhet, stöd och i färdtjänst, hjälp boendet, personlig assistans, ledsagartjänst, avlösningstjänst samt insatser för att bereda funktionshindrade en god fritid och rekreation. Andra väsentliga frågor som bör behandlas är funktionshindrades och sysselsättning socialtjänstens medverkan i Kommittén bör samhällsplaneringen. klargöra vilken betydelse lagstiftningen på området haft när det gäller av olika insatser. Om kommittén utvecklingen handikappolitiska finner att det brister i insatsemas skall föreligger utformning orsakerna till detta och redovisas kan leda till klargöras förslag som förbättringar. Beträffande den landstingskommunala verksamheten bör en motsvarande kartläggning och av och rehabiliteanalys habiliteringen ringen göras. Av bör således bl.a. det nuvarande olika analysen framgå läget för handikappgrupper i fråga om och resurser, kompetens organisation inom och habiliteringen rehabiliteringen, lagstiftningens betydelse samt en förväntad inom området. Särskild utveckling uppmärksamhet bör härvid åt om insatser för vuxna med funktionsägnas frågan hinder. Kommittén bör också bedöma hur skall kunna kompetensen byggas när det de små och mindre kända upp gäller handikappgrupperna. Kommittén bör i sitt arbete både när det och gäller socialtjänst habilitering/rehabilitering, särskilt beakta och kostklarlägga nadsaspektema och ekonomiska Detta bör ske såväl övriga frågor. beträffande analysen av den nuvarande situationen och den förvän-

582 Bilaga 1 sou 1991:46

tade inom som i de utvecklingen områdena, fråga om förslag som kommittén fram. lägger

Fritid och rekreation

En som bör behandlas väsentlig fråga av kommittén gäller funktionshindrades möjligheter till en fritid och rekreation. Av god studier som under senare år har gjorts framgått att fritidssysselsättningen har stor för funktionshindrades betydelse livskvalitet. Samtidigt är det väl känt att i svårt funktionshindrade synnerhet för närvarande är eftersatta inom främst beroende den fritidsområdet, på bristande i olika former verksamheter

tillgängligheten av och av-

saknaden av assistans och andra till personlig stödinsatser kopplade själva aktiviteterna. Det bör i noteras att om sammanhanget frågor fritid och rekreation för funktionshindrade hittills alls bliknappast vit föremål för av överväganden statliga utredningar. Enligt den nya omsorgslagen har landstingskommunema bl.a. till uppgift att verka för att fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för motsvarande psykiskt utvecklingsstörda. Någon bestämmelse som gäller andra funktionshindrade finns för närvarande inte. grupper Kommittén bör en och funktionshindragöra kartläggning analys av des möjligheter att få del av utbudet inom fritids- och rekreationsområdet. Om man finner det redovisas motiverat, bör förslag som kan medverka till att funktionshindrade i för högre grad än närvarande kan delta i verksamheter och aktiviteter inom området.

Skillnader i standard och

avgiftssättning

Flera har under visat

undersökningar senare år att det föreligger

omfattande skillnader i kommunerna emellan det synnerhet när gäller ambitionsnivån för, av och för

utformningen avgiftssättningen

olika åtgärder inom

handikappområdet. Enligt undersökningarna,

som utförts av bl.a. och de socialstyrelsen, statens handikappråd centrala finns skillnaderna inom flera

handikapporganisationema,

centrala verksamhetsområden. Det i

gäller t.ex. fråga om färdtjänst,

social hemtjänst, avlösningstjänst, ledsagartjänst och andra former av individuella stödinsatser. När det om gäller frågan avgiftssättningen har under våren 1988 riksrevisionsverket regeringen uppdragit åt att och den varierande

kartlägga analysera utformningen av taxor för

bl.a. och social färdtjänst hemtjänst. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 1989.

Bilaga 1 583

Jag finner det angeläget att kommittén även ägnar dessa frågor uppmärksamhet, inte minst med tanke på att skillnaderna i hög grad förekommer i verksamheter som är av för grundläggande betydelse funktionshindrades levnadsförhållanden. Kommitténs analys och bedömning bör härvid avse de effekter som skillnaderna i stödens utforrrming och avgiftssättning får för funktionshindrade med omfattande behov av insatser.

Han dikappombudsman

Ett med som redan huvudsyfte utredningsarbetet är, jag framhållit, att bedöma hur människor med omfattande funktionshinder i framtiden bör kunna tillförsäkras ett väl samhällsstöd. Det fungerande är enligt min uppfattning att de som kan bli aktuella väsentligt lösningar så som med långt möjligt överensstämmer principema om integrering och medan av olika bör nonnalisering, säranordningar slag undvikas. Centralkommitté, har under Handikappförbundens HCK, senare år ställt krav att en särskild mot diskriminepå lagstiftning ring av funktionshindrade skall införas. HCK bör Enligt samtidigt en befattning som handikappombudsman inrättas med att överuppgift vaka av denna med och tillämpningen lagstiftning. Syftet lagen ombudsmannafunktionen är, enligt vad HCK framhållit i skrivelser till att stärka funktionshindrades och motverka regeringen, rättsskydd diskriminering. Enligt min mening finns det ett nära samband mellan denna och å ena sidan och HCK:s krav utrednings syfte inriktning å andra sidan. Det bör därför ingå i kommitténs att uppgifter pröva om funktionshindrade kan tillförsäkras ett väl samhällsfungerande stöd inom ramen för det nuvarande eller om tillåtgärdssystemet, skapande av särskilda som t.ex. mot diskrianordningar lagstiftning minering och kan en funktion i sammanhandikappombudsman fylla hanget

Samverkan med handikapporganisationer

En av i hälso- och

grundtankama socialtjänstlagen, sjukvårdslagen

och är att de huvudmännen i sin omsorgslagen ansvariga planering och av verksamheterna skall samverka med olika utformning organisationer, t.ex. handikapporganisationema. Bestämmelser om samverkan finns i dessa 8 § hälso- och samtliga lagar. Enligt sjukvårdslagen skall i och landstingskommunen planeringen utvecklingen av hälso- och samverka med sjukvården samhällsorgan, organisa-

584 Bilaga 1 sou 1991:46

tioner och enskilda. I 8§ det att en av landsomsorgslagen sägs tingskommunens uppgifter är att samverka med som organisationer företräder Av 8 § frampsykiskt utvecklingsstörda. socialtjänstlagen går det att socialnämnden, när det är skall samverka med lämpligt, andra och med och andra samhällsorgan organisationer föreningar. Mot av att människor med funktionshinder i bakgrund så betydande är brukare av hälso- och utsträckning socialtjänst, sjukvård och måste betraktas omsorgsverksamhet, handikapporganisationema som en i denna viktig part samverkansprocess. Kommittén bör göra en och av vilka effekter dessa kartläggning analys bestämmelser om samverkan haft och vilka samverkansforrner som har utvecklats mellan huvudmännen och Om handikapporganisationema. kommittén finner att det finns skäl härtill, skall den redovisa för att förslag nå mer effektiva samverkansforrner i framtiden.

Ansvars- och

finansieringsprincipen

I olika sammanhang har uttalats att den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen skall inom gälla handikappområdet. Irmebörden av denna princip är att och verksamheter skall utformas och miljöer bedrivas så att de blir för alla Om tillgängliga medborgare. en verksamhet måste i avseende för att bli anpassas något tillgänglig för en viss grupp människor, skall den aktuella anpassningsåtgärden finansieras inom ramen för den ordinarie verksamheten. huvudman Varje skall beakta denna och och utforma verksamheten princip planera därefter. Ansvars- och fonnulerades i mitten finansieringsprincipen av 1970-talet av den dåvarande Det finns

handikapputredningen. enligt

min och i mening anledning att nu göra en uppföljning analys av vilken har kommit utsträckning principen att tillämpas. Kommittén bör göra en sådan samt de och hinder kan analys klargöra problem som föreligga för en mer konsekvent av ansvars- och finantillämpning och föreslå hur dessa skall kunna Det

sieringsprincipen lösas. bör

vidare stå kommittén fritt att sådana verksamheter som i peka på dag inte detta tillämpar principen, men där av kommittén bedöms som möjligt och samt visa hur detta kan ske.

lämpligt,

Ramar för arbetet

För kommitténs arbete skall de allmänna som gälla tilläggsdirektiv utfärdats den 16 februari 1984 till kommittéer och särskilda samtliga

sou 1991:46 Bilaga 1 585

utredare (Dir. 1984:5), vari bl.a. principerna för kostnadsberäkningar och ñanansiering av förslag behandlas. Kommittén bör ha att i olika ämnen. möjlighet avge delrapporter Kommitténs arbete bör vara avslutat senast under år 1990.

Hemställan

Med till vad nu anfört hemställer att regeringen hänvisning jag jag det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som bemyndigar bl.a. rör märmiskor med handikapp. att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen - med nio ledamöter med att utreda frå- (1976:119) högst uppdrag om och insatser gor socialtjänstens habiliteringens/rehabiliteringens för människor med funktionshinder, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sekreterare och annat biträde sakkunniga, experter, åt kommittén. Vidare hemställer att regeringen beslutar att kostnadema skall jag belasta femte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar, m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Socialdepartementet)

Bilaga 2

1989 års

sammansättning

av

handikapputredning

Ordförande

Gerhard Larsson, koncernchef vid Samhall

Ledamöter

Förordnade fr.0.m. 1988-11-09 om inte annat anges. - Ingvar Björk (s), riksdagsledamot - Persson Margareta (s), t.0.m. 1990-01 -17, riksdagsledamot - Ingegerd Anderlund (s), riksdagsledamot - Marianne Jönsson (c), riksdagsledamot - Hans Dau (m), riksdagsledamot - Rolf L Nilsson (v), riksdagsledamot - Folke Carlsson (s), kanslichef vid nämnden för värdartjänst - Birgitta Rydberg (fp), leg. sjukgymnast - Ingela Tuvegran (s), direktör, fr.0.m. 1989-04-20 - Anita Stenberg (mp), riksdagsledamot, fr.0.m. 1989-04-20 - Jan Andersson (s), fr.0.m. 1990-01-17 riksdagsledamot,

Sakk unniga

Förordnade fr.0.m. 1989-12-01 om inte annat anges. - Lennart Nolte, förbundsordförande, Synskadades Riksförbund - Berndt Nilsson, kanslichef, Svenska Diabetesförbundet - Ingalill Hallgren, kanslist, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar - Kerstin Denkert, förbundsordförande, De Handikappades Riksförbund -

Lars Östman, förbundsordförande,

Handikappförbundens Centralkommitté, fr.0.m. 1989-10-05 - Ulf Wetterberg, avdelningschef, Landstingsförbundet

588 Bilaga 2

- Gunilla Wallgrund, sekreterare, Landstingsförbundet - Svenska Margareta Rosenius, sekreterare, kommunförbundet - Louise Fernstedt, sekreterare, Svenska kommunförbundet - Birgit Högberg, byråchef, socialstyrelsen, t.0.m. 1990-06-30 - Gunnar Fahlberg, byråchef, socialstyrelsen - Håkan t.f. Ceder, departementsråd, Socialdepartementet - Kristina fr.0.m. Söderlind, 1989-10-05, departementssekreterare, Socialdepartementet, t.0.m. 1991-02-28 - Jan fr.0.m. Ording, direktör, socialstyrelsen, 1990-07-01 - Carl Leczinsky, departementssekreterare, socialdepartementet, fr.0.m. 1991-03-01

Experter

_ Bengt Jönsson, professor, Linköpings Universitet, fr.0.m. 1989-03-02 - Rolf Westin, avdelningsdirektör, riksforsäkringsverket, fr.0.m. 1989-04-20 - Britt Inga Lagerlöf, kansliråd, arbetsmarknadsdepartementet, fr.0.m. 1991-02-01

Sekreterare _ Tore Karlsson, huvudsekreterare, socialchef, fr.0.m. 1989-11-06 - Ann-Charlotte Carlberg, avdelningsdirektör, fr.0.m. 1989-01-16 - Arne - Edström, forsäkringsrättsassessor; 1989-10-09 1991-05-31 - Leif - Stjernberg, överläkare, 1989-01-09 1990-12-31 - Allan f.d. - Everitt, forbundsjurist, 1989-11-15 1991-04-30 - Vera - Josefsson, utredningssekreterare, 1990-10-15 1991-04-15

Vid utarbetandet av detta betänkande har sekretariatet dessutom biträtts av forskare och - f1l.dr. Bo några sakkunniga Rothstein, Uppsala universitet 3) (kap Strukturforändringar och socionom Bernt Lundgren Lund 11) Ett (kap Färdtjänst. omfattande har dessutom lämnats av ekonom Dick underlag Jonsson, till för de ekonomiska Linköpings universitet, grund beräkningarna (kap 18).

Bilaga 3

vad

Kostnadsberäkningar gäller

assistansersättning

1 Personkretsen vad gäller

assistansersättning

1.1 Personer har och/eller stöd i

som idag hemtjänst

arbete och skola

Det finns statistik ca 39.000 under enligt tillgänglig personer 65 år som har hemtjänst. Det redovisas i materialet från Lin- Universitet olika intervall for erhållandet av hemköpings och hur det är inom varje intervall. Med tjänst många personer av dessa kan uppskattas att ca 4.000 ledning uppgifter persohar mer än 2.9 timmar som kan anses ner hemtjänst per dag, soIn för rätt till assistanseren genomsnittlig gräns per dygn sättning. De som i har personlig assistent kommudag genom nen antas i hemtjänststatistiken. ingå Vidare tillkommer assistans i utbildning och arbete. Det är svårt att utifrån de som för dessa ändamål statsbidrag utges effekten för rätt till assistanseruppskatta på personkretsen har dock ett omfattande och sättning. Många hemtjänstbehov är redan av detta berättigade till stödet. Andra på grund kommer att i därför att antalet timmar ingå personkretsen ökar så att 20 timmar vecka överskrids. Å mycket gränsen per andra sidan hade kanske som i arbete och utbildning hjälp ges fått lov att i form av om varit hemma. ges hemtjänst personen är ändå att det blir en ökning av Utgångspunkten personkretsen, som här uppskattas till ca 1000 personer. Totalt skulle det då röra sig om ca 5000 personer. Om alla som har rätt till assistansersättningen kommer att ansöka om den är en annan osäker fråga. Om den enskilde får t.ex. är han/hon kanske nödvändig hjälp genom hemtjänsten inte motiverad att söka ersättningen. Å andra sidan har kommunen ett intresse av att söks. Kommunen bidraget ges också

590 Bilaga 3

rätt att debitera avgifter som i den praktiken hänvisar enskilde till försäkringskassan för att söka ersättningen. Antalet 5000 bör därför inte minskas.

Anhörigvårdare

Enligt uppgifter i 1987/88:176 om prop. äldreomsorgen inför 90-talet i mitten utgick av 1980 talet stöd till anhörigvårdare i ca 31.000 fall från och kommun. landsting I ca 20.000 fall det gällde bidrag. I ca 11.000 fall gällde det anställning. Dessutom finns ett inte antagligen obetydligt ”mörkertal av anhöriga som inte eller har uppbär bidrag anställts av kommun eller landsting. Ca 7.300 av de anställda var anställda inom den sociala hemtjänsten. Det arbete dessa utför i den ingår antagligen statistik som finns över antalet och hemtjänsttimmar får antas vara beaktat i den som finns redovisning om hemtjänsten. Antalet 31.000 bör således kunna minskas till ca 24.000. Av dem har inte alla ett minst hjälpbehov om 2,9 timmar per dygn. Det är dock en liten En antagligen ganska del. minskning med 4.000 till 20.000 kan vara motiverad. Vidare torde det i huvudsak vara för vård och om omsorg äldre som Det anhörigstödet lämnas. skulle innebära att en mycket stor andel av de 20.000 inte skulle finnas personerna med av detta skäl. Antalet totalt som har personer hemtjänst är ca 310.000. AV dem som har, tidigare nämts, ca 39.000 personer under 65 år hemtjänst eller ca 13 %. Utifrån det kan antas att ca 13 % av 20.000 skulle bli berättigade till Det ca 2.600 ersättningen. gör På av det mörkertal kan finnas personer. grund som antas kan det vara rimligt att antalet till höja ca 3.000 personer.

1.3 Vårdhemsboende

Avsikten med assistansersättningen är bl.a. att stimulera utflyttning från institution till eget boende. På vårdhem för utvecklingsstörda bodde år 1989 ca 5.800 personer. Av dessa var ca 2.500 i åldrarna mellan - 21 44 år. Ca 1.900 var i åldrarna mellan 45 - 64 år. 1.400 var äldre än 65 år. De som är äldre än 65 år kommer inte att kunna beviljas ersättningen på

Bilaga 3 591

av den som föreslås. En stor grund åldersavgränsning mycket andel av de återstående 4.400 vårdhemsboende kan antas komma att flytta uti gruppboende eller motsvarande, som gör att personen inte kan få assistansersättning. Det är rimligt att anta att ca hälften gör det. Då skulle ca 2000 personer kunna antas tillhöra for assistansersättning. Detta personkretsen gäller när vårdhemmen är avvecklade. Första tiden efter reformens kommer att ha genomförande institutionsavvecklingen en mycket betydelse. Det bör kunna bortses från begränsad detta vid beräkningen av personkretsen den första tiden efter ikraftträdandet.

1.4 Långtidssjuka inom psykiatrisk vård

De flesta som flyttar ut från de psykiatriska enheterna kommer antagligen att få sitt boende ordnat genom gruppbostad eller annat liknande boende. Landstingsförbundet genomförde i mars 1990 en inventering av färdigbehandlade patienter inom sluten vård. I ingick inte vård psykiatrisk inventeringen vid enskilda vilket innebär att ca 2.800 sjukhem patienter eller ca 17 % av den slutna vården inte ompsykiatriska fattades av inventeringen. Det bedömdes att totalt ca 2.200 patienter var färdigbehandlade. Av dessa kunde 735 lämpligen skrivas ut till ett gruppboende. Det kan vara rimligt att anta att ca 1000 har beviljats assistansersättning när institutionsavvecklingen är avslutad. Den första tiden efter ikraftträdandet av reformen torde man inte kunna ha större antal att räkna med från denna något STU-PP-

1.5 Personer med de

assistansersättning

när

fyller

65 år

en faktor av de som har assi- Ytterligare utgörs personer när de fyller 65 år. Första tiden efter ikraftträstansersättning dandet torde det vara ganska få som kommer i den situationen att de har ersättningen när de 65 år och då får fortsätta fyller att den. Det är också svårt att sikt uppskatta hur uppbära på mycket personkretsen bör utökas på grund av rätten att behålla ersättningen efter fyllda 65 år. Antalet upp-

592 Bilaga 3

skattas till 500 vid den då tidpunkt avinstitutionaliseringen är avslutad.

Sammanfattningsvis

De som kan sammanfattas uppskattningar gjorts ovan enligt följande.

1.6.1 Första tiden efter reformens genomförande Ca 8.000 Det den uppbär assistansersättning. är 5.000 från grupp som har hemtjänst och/eller arbetsbiträde samt elevassistent. Vidare är det 3000 från den som i har grupp dag anhörigvårdare.

1.6.2 När avslutad

institutionsavvecklingen

är

(uppskattningsvis 10 år efter reformens

ikraftträdande)

Ca 11.500 har tillkommit uppbär assistansersättning. Då vårdhemsboende med ca 2000 inom personer, långtidssjuka psykiatrisk vård med ca 1000 personer och personer som behåller efter ersättningen fyllda 65 år 500 personer.

2 Uppskattning av det antal timmar som personlig assistentinsats kommer att

utföras

Som i avsnitt 9.6.6 kan kostnaden för utförd angetts varje assistenttimme till 120 kr. Här nedan ett uppskattas följer försök att få ett grepp om det antal timmar som assistentarbete kommer att täckas med ersättningen. Den som har mer än 2.9 timmar grupp hemtjänst per dag kan uppskattas till, som ca 4.000 tidigare angetts, personer. För dessa lämnas med ca timmar personer hemhjälp 8,2 milj. per år. Det innebär ca 2.050 timmar per och år eller ca person 5,5 timmar och per person dag. Det material som finns att från för att det utgå uppskatta genomsnittliga stödbehovet i tid för dem son1 får assistanser-

3 593 Bilaga

sättning är det antal hemtjänsttimmar som utförts. Utifrån detta görs en generalisering. Det bör dock antas att av assistent utnyttjandet personlig blir Det kunna högre. bör uppskattas till ca 6,5 timmar per dag. Därvid har räknats med timmars egentligen 1,5 ökning. Det bör dock finnas vissa effektivitetsvinster att hämta med personlig assistent, varfor stannar vid timme. ökningen 1,0 Den bör då kunna att den uppskattningen göras som beviljas assistansersättning kommer att i genomsnitt ha ett behov av assistentinsats 6,5 timmar per dag. Den del av kostnaderna som inte försäkringskassan täcker motsvarar ca 3 timmar Det stöd som per dag. assistansersättningen täcker kan då till i uppskattas genomsnitt ca 3,5 timmar har per dygn per person som stödet. 8000 bli den forsta tiden personer uppskattas beviljade efter ikraftträdandet. Varje persons behov av assistent kan uppskattas till i genomsnitt ca 2.400 timmar år (365 x per dagar 6,5 tim/dag). Det blir timmar x sammanlagt 19,2 milj. (8000 2.400). Stöd från dock endast socialförsäkringen ges för ca 1.300 timmar per år (365 x 3,5 timmar) Det att per person. gör behovet av stöd från skulle kunna till försäkringen uppskattas ca 10,4 timmar år milj. per (8.000 x 1.300 timmar).

Assistansersättningen täcker inte motsvarande

hjälpbehov dygnsvilan. Vad som skall anses får utgöra dygnsvila fastställas i enskilt fall där blir aktuell. Vad varje frågan avser kostnadsberäkningarna antas dock att generellt dygnsvilan utgör 8 timmar per dygn. Ur det material som finns om kan hemtjänstkonsumtionen uppskattas att ca 270 under 65 år har mer personer hemtjänst än 16 De har materialet timmar/dygn. enligt från Linköpings universitet hemtjänst sammanlagt ca 1,9 timmar/år. miljoner Genomsnittet blir ca 7.100 timmar/år. Det motsvarar per dag ca 20 timmar. Ca 27 0 personer skulle alltså få for ca 16 assistansersättning timmar/dag trots att behovet i genomsnitt är ca 20 timmar/ dag. På grund av detta bör från det ovan talet angivna 10,4 milj. timmar göras avdrag med ca 0.4 timmar. milj Detta innebär att skulle komma att assistansersättningen täcka stödinsatser om ca 10,0 timmar/år. Detta den milj. gäller första tiden efter ikraftträdandet av reformen.

594 Bilaga 3 sou 1991:46

3 Kostnaderna for

socialförsäkringen

Kostnaden per assistenttimme har tidigare uppskattats till ca 120 kr. Antalet timmar för vilka assistansersättning skulle utges kan som 10 timmar år. uppskattas till, angetts ovan, milj. per Den totala kostnaden for socialförsäkringen skulle då bli ca 1,2 miljarder kr/år. Denna summa bör dock reduceras något på grund av att av kan antas minska. En. utbetalningen handikappersättning uppbär ca 15.000 personer maximal handikappersättning (69 % av vilken till 22.218 kr/år. Kostnaderbasbeloppet), uppgår na för detta till ca 333 kr/år. Det kan antas att de uppgår milj. flesta av dem som får assistansersättning har maximal handikappersättning och att den till väsentlig del grundas på sådant som assistent är avsedd att täcka. Avhjälpbehov personlig sikten är att stödbehov som grundar rätt till assistansersättning inte skall ge rätt till handikappersättning. Det innebär att summan 333 milj. kr bör kunna reduceras. Uppskattningsvis bör en reduktion kunna ske med ca 100 kr. milj. Kostnaderna for socialförsäkringen skulle då bli ca 1.1 miljard kr/år. Detta gäller forsta tiden efter reformens ikraftträdande. När institutionsavvecklingen är avslutad antas antalet som får vara ca 11.500 En med 3.500 ersättningen personer. ökning eller ca 44 %. Om hade vapersoner institutionsavvecklingen rit avslutad i dag skulle reformen uppskattningsvis ha inneburit kostnader med ca 1,7 miljarder kr/år. Här bör dock också en reduktion kunna ske for minskad handikappersättning med ca 100 milj. kr. Slutsumman skulle då bli ca 1,6 miljarder kr/år.

sou 1991:46

Bilaga 4

för

Underlag beräkningar

av

och kvalitet

färdtjänstens avgifter

Redovisningen omfattar och som inte antaganden beräkningar framgår av huvudtexten men som denna stöder sig Rubripå. kema i huvudtexten är Iramställningens utgångspunkt.

Avsnitt 11.7

Nya beräkningar av effekter av färdtjänstresandet

I rapporten i flera Servicelinjer Sverige görs en kalkyl för kommuner av en satsning på servicelinjer. Författaren konstaterar att ett antal kommuinledningsvis ner med har varierande

beñntliga system ort satsningar.

Bruttodriftskostnaderna i Borås för de åtta servicelinjer som vid

finns tidpunkten for rapporten motsvarar 40 kr/invånare.

kommuner - Ovriga som undersöks Gävle, Helsingborg, Karlstad, Malmö, Mölndal, Nacka, Partille, Umeå, Göteborg, Var- berg ligger samtliga under 30 kr/invånare och under några 10 kr. Om man fördelar den driftkostnaden antalet årliga på resor så att man får ett mått - driftkostnad/resa - så visar det att sig särskilt Borås men även har Stockholm/Hökarängen lyckats få ett bra utfall den Borås har driftpå gjorda satsningen. en kostnad på ca 6 kr/resa medan Stockholm/Hökarängen har omkring 10 kr. Malmö ligger högst med 40 kr/resa. Författaren tar Borås som utgångspunkt for att konstruera en hypotes för Det antas att nätet av ytterligare beräkningar. åtta i Borås motsvarar 80 % av ett heltäckande servicelinjer servicelinjenät i kommunen. I ett heltäckande nät med tio linjer antas det att resandet ökar med 25 % i på servicelinjerna förhållande till de aktuella åtta (från 2 200 till 2 750 linjerna

596 Bilaga 4

och att minskar med resor/dygn) samtidigt fardtjänstresandet 10 % (från 600 till 540 Vid en division mellan 540 resor/dygn). och 3 290 (2 750 + 540) blir andelen fardtjänstresor approximativt 16 %. Författaren dividerar därefter summan, 3 290 med antalet invånare i Borås kommun och får fram ett tal 0,033. Med talet 0,033 som grund görs beräkningar av hur mycket som skulle kunna utföras i servicelinjeresor per dygn några andra kommuner vid en fullt utbyggd servicelinjetrañk. Av kan 15 % antas ha rörelsehinder (TFBbefolkningen meddelande 1988:42).

Avsnitt 11.9

Resors antal

Erfarenheterna av en av färdtjänsten till geografisk vidgning

att omfatta länet är att totalantalet resor ökar. I Östergötland

uppgår antalet fardtjänstresor med taxi och specialfordon i länet till ca 3 % av antalet resor i kommunernal. Med från detta antar vi att de målen utgångspunkt nya innebär att antalet resor i kommunen inte ändras medan möjligheten att resa i länet ökar antalet resor med 3 %.

Resors

längd

Uppgifter om resors längd med anledning av införande av saknas. För att komma undan detta länsfärdtjänst problem skall vi längd med utgångspunkt från kostnadsapproximera relationer i kommunal färdtjänst och länsfärdtjänst. Den bruttokostnaden i landet färdtjänstgenomsnittliga per resa 1988 - taxi och - var 89 medan specialfordon kf, kostnaderna i kr for

Östergötlands länsfärdtjänst samma år var 279

Länstrafiken i Östergötland. (Muntliga uppgifter). Antagandet överensstämmer med relationen år 1989 mellan kommunal färdtjänst och länsfardtiänst med taxi och specialfordon i Östergötland. 28.066 resor med taxi och specialfordon i länsfardtjänsten / totala antalet resor i länets kommuner 1.060.332 = sker till 2,65 %. Höjning approximativt 3 %. 2 Socialstyrelsens anslagsframställning budgetåret 1991/92, del 2.

Bilaga 4 597

taxi och 400 kr for Om i

specialfordon3. specialfordonsresoma

20 % av dessa blir medelvärdet länsfärdtjänsten utgör resor, for kostnaden - taxi och - ca 303 kr4. per resa specialfordon Omvandlat till längd skulle detta innebära att genomsnitts-

resan i Östergötlands länsfärdtjänst är 3,4 gånger längre än

genomsnittsresan i den enskilda genomsnittliga kommunen. medelvärdet

Östergötlands

yta utgör 62 % av av länens ytor. Omvänt det att medellänet är 1,6 större till betyder gånger till det har

Östergötland.

ytan än I förhållande län som störst är %. Omvänt då

yta, Norrbotten Östergötlands yta 10,7 gäller

att Norrbotten har en som är 9,4 större än Österyta gånger

och större än medelvärdet av länens ytor5.

götlands 5,8 gånger Om vi antar att vår medelkommun ligger i ett medellän så innebär det att kostnaden - taxi och per länsresa specialfordon - blir kr

383 (303X roten ur 1,6)6.

Om vi till medelkommunen i vårt medellän så skulåtergår le kommun- och länsresorna sammantagna kosta 97,6 kr brutto per resa ((89x100) + (303X roten ur 1,6x3) /103)). Vi får därmed en resa ca % / 89). kostnadsökning per på 9,6 (97,6 Genom ökar bruttokostnaderna i sin helhet med höjningen 9,6 % x 1,03 pga utökningen av resandet med 3 %. Det approximativa värdet blir 10 %. För medelkommunen i vårt medellän har vi genom beräkav utökat antal resor och utökad för resor etaningarna yta blerat en kostnadsnivå som är 110 % av ursprungsnivån.

Resors och förbeställning tidpunkt

Vår medelkommun har inga begränsningar när det gäller tidpunkter för resandet med taxi och specialfordon. Begränsningar ñnns däremot när det gäller förbeställning av specialfordon (en dag) och tidpunkterna för beställning av specialfordon (kontorstider). Effekterna av våra mål om obegränsade tidpunkter för resandet, 1 timmas for både taxi och specialförbeställningstid

3 TFB-meddelande 1989:99 4 = (279xO,80) + (400x0,20) 303,2. Procentsatsen 20 % är ett medelvärde for åren 1988 (18,5 % enligt TFB-meddelande 1989:99) och 1989 (21,1 % enligt muntliga uppgifter från Länstrafiken) 5 Lantmäteriverket. Muntliga uppgifter 6 Avstånden ökar med roten ur ytan.

598 Bilaga 4

fordon och öppethållande runt i

dygnet beställningscentralen

är svåra att bedöma. Som relationen mellan

framgår av målen och reglerna i vår är det medelkommun, en uppskattning av förändringen på specialfordonssidan som måste ske.

Vi antar, som att antalet inom kommunen

tidigare, resor

inte ökar. Vidare antar vi att våra mål innebär att antalet

specialfordon och chaufförs- och annan med anledpersonal

ning av dessa, måste öka med

75 %7, att bruttokostnaden per

resa med specialfordon i förhållande till resa med taxi är 140 %

vid resa inom kommunens samt att andelen specialfordons-

resor i förhållande till det totala antalet inom

fárdtjänstresor

kommunen är 9 %9.

Med dessa antaganden och och

utgångspunkten att taxi

specialfordonskostnaden tillsammans är 89 kr per resa ökar

genomsnittskostnaden per resa inom kommunen till 97 kr.

Kostnadsökningen blir 9 %1°. För fardtjänstresor i länet har vi redan

ort beräkningar

under rubrikerna resors antal och resors längd. Det ex-

vi ifrån - -

empel utgår Östergötland har emellertid inte den

7 Bedömningen att fordons- och personalresurser behöver öka med 75 % är gjord dels med utgångspunkt från uppskattningar av personal vid

respektive räddningstjänst i kommunerna Landskrona och - Trelleborg personalen tror att en av fordon fördubbling och personal är nödvändig dels med utgångspunkt från samtal med transportrådet som anser att en fördubbling inte är rimlig eftersom specialfordonstrafik kan upphandlas via taxi som normalt sett kan sådan trafik. De ombesörja uppenbara brister som finns inom och som specialfordonssidan berörs i huvudtextens målmotivering, motiverar dock att inte bedömningen ökningen bör understiga 75 %. 8 Kostnadsrelationen mellan specialfordonsresor och taxiresor inom kommunen har beräknats med från statistik utgångspunkt avseende Landskrona och Trelleborg. 9 SCB Statistiska meddelanden S 20 SM 9001. Genomsnittssiffran för landet beräknas med från utgångspunkt uppgifter på sid 40. 1° Ekvationen är; ((O,91xY) + (0,09xYx1,40) = 89 Y( (0,91) + (0,126) ) = 89 Y = 89/1,036 Y = 85,90733 Av den totala kostnaden resa per på 89 kr utgör kostnaden för taxi 78,175674 kr och kostnaden för specialfordon 10,824324 kr. En 75 %-ig ökning av kostnaden för specialfordon (18,942567) ger en ny totalkostnad per resa = 97,118241. Höjningen blir därmed 97,1 / 89 = 1,09.

Bilaga 4 599

standard for resande, forbeställningstid angående tidpunkter och beställningscentrals öppethållande som förutsätts enligt våra mål. i exemplet tidpunkter- Länsfärdtjänsten avgränsar na for resandet till kollektivtrafikens tider. Vidare sker beställning av taxiresa senast kl 14.00 fore och beställning dagen av två fore resa. Beställningscentralen är specialfordon dagar öppen 7.00-14.00 vardagar och övriga dagar 11.00-14.00. Kostnaderna i vårt - 279 kr for taxi och 400 kr för exempel resa - är relaterade till den samordning som specialfordon per en och två dagar, möjlighet till. forbeställningstiderna, ger Vidare utgår exemplet från att kommunerna i länet köper av Länstrafiken. Vi kan nu detta stadiet lånsfárdtjänsten på av tänka oss tre situationer; beräkningarna a) Vår kommun fortsätter att köpa länsfärdtjänsten av Länstrafiken men kräver en service som motsvarar våra mål, dvs runt-resande och 1 timmas forbeställning. För att dygnet få en om måste då bl.a. beuppfattning kostnadsökningama hovet och kostnaderna for ny samordningsteknik bedömas liksom och kostnaderna i samband med minskanproblematiken de av fárdtjänstresa i länet. underlag personer per Denna har rustat

b) Vi utgår från vår egen kommun. upp

for resorna inom kommunen så att både taxi- och specialfordonsresor kan beställas med 1 timmas varsel och utföras dygnet runt. Dessa resurser i fordon, chaufförer och beställningskan med viss tänkas kunna administrera personal justering även resor ut i länet. c) Vi från att målen om dygnet nmt-resande och 1 utgår timmas forbeställningstid kräver en regionvis samordning mellan flera kommuner och andra huvudmän. Detta for att nå en så hög effektivitet som möjligt i utnyttjandet av fordon och personal. När det a) får denna lösning bedömas som ett dåligt gäller alternativ ur Både kommunen och effektivitetssynpunkt. länstrañken binder var sitt håll resurser som inte utnyttjas på fullt ut.Punkt c) skall behandlas under ett särskilt avsnitt om varfor denna lämnas här. samordning Alternativ b) är realistiskt i förhållande till den utgångsvi att kommunen skall klara resorna inom kommupunkt har, nen med från våra mål. Länsresorna 3 % utgångspunkt utgör av kommunresorna enligt tidigare antagande. Vi antar att kommunen kan klara dessa resor genom sina egna resurser

600 Bilaga 4

om dessa utökas en Vi antar att den redovisade aning. tidigare ökningen i resurser - 9 % i kostnader - behöver multipliceras med 1,10 (110%), dvs med den koefñcient som svarar mot kombinationen av utökat antal resor och ökad vid reslängd länsfärdtjänst. De sammanlagda kostnadsökningarna under rubriken resors tidpunkt och förbeställning samt beställningscentral blir därmed 9,9 %. Genom beräkningarna så här har vi etablerat långt en kostnadsnivå som är 119,9 % i förhållande till den ursprungliga (110 % + 9,9 %).

Samordning

Samordning är ett begrepp som för den offentliga huvudmannen innebär organisatoriska och tekniska för att åtgärder nå effektivitet i de resurser som används för Ordets färdtjänst. betydelse för den enskilde färdtjänstresenären är dels samåkning dels vissa tidsfördröjningar i resan på grund av samåkning. Samordning är och blir allt viktigare för att hålla nere kostnader och bra service i möjliggöra övrigt. För den eller offentliga producenten uppköparen av färdtjänst innebär samordning en effektivisering inom fyra områden; 0

marknadsmässig upphandling,

0 av styrning resandet, O samåkning och

slingläggning,

0 förenklad administration och förbättrad kontroll.

För att nå en maximal effekt inom dessa områden är det i allmänhet lämpligt att flera med huvudmän, ansvar för samhällsbetalda samverkar. Vilka huvudmän resor, och vilka geografiska områden som skall omfattas av kan samordningen bedömas med utgångspunkt från trafikmätningar. Formerna för samverkan kan bl.a. vara en för huvudmännen gemensam och

beställnings- samordningscentral. BS-cen-

tralens är uppgifter att; ta emot

beställningar,

besluta om en skall effektueras

beställning och i så fall

hur den skall utföras, samordna beställningen med andra uppdrag,

s0U 1991:46 4 601 Bilaga

- ut lägga uppdraget på en transportör, - kontrollera att transportören utför uppdraget på rätt sätt, kontrollera fakturor från och betala transportören dessa, göra kostnadsfördelning mot och debitera uppdragsgivare dessa, - verka för att kontinuerligt verksamheten förbättras och effektiviseras, - medverka i förhandlingsarbetet gentemot transportörer.

Runt i landet diskuteras eller olika omkring prövas typer av samverkan mellan huvudmän för att nå en av god samordning de samhällsbetalda När det effekterna transporterna. gäller av sådan samordning skall vi utgå från förhållanden som gäller Malmöhus län. I en studie som behandlar en relativt befolkad i glest region länet - mellanskåne med tre kommuner och ett sjukvårdsdistrikt görs beräkningar som visar att samverkan mellan kommunerna, hälso- och sjukvården, omsorgsverksamheten, försäkringskassan och länstrañken, skulle kunna sänka hu- Vudmännens och statens kostnader för verksamheterna med 12,8 %. I studien förutsätts att huvudmännen samverkar kring en

gemensam beställningscentral.

Hur mellanskåne skall kunna uppgifterna angående användas i forhållande till Vår medelkommun är inte alldeles självklart. Förutsatt att vår kommun kan finna en optimal samverkan med flera huvudmän inom ett definierat geografiskt område, så har områdets yta och invånarantal men även

ortssystemets utformning, en betydelse. I brist på information om befolkning och ortssystem skall en approximation göras med från utgångspunkt befolkningstätheten. Vi antar att det inom vilket geografiska område samordning av samhällsbetalda skall ske, har en betransporter

” Transportdoktorerna, Samhällsbetalda taxiresor i Malmöhus län, juni 1990. Enligt rapporten är huvdumännens kostnad sammanlagda per år exkl egenavgift 14,8 Mkr. Besparingspotentialen bedöms vara 3.4 Mkr och driftskostnaden for BS-centralen 1.5 Mkr. SCB-s befolkningsuppgifter. Yta 1.137 kmz. 881231 är 52.253 Befolkning personer. Invånare/km2 = 46.

602 Bilaga 4 sou 1991:46

folkningstäthet som är hälften av mellanskånes”. Vi antar vidare att detta minskar vinsten av samordningen till hälften av mellanskånes. Vi antar ytterligare att alla huvudmän i får exakt samma reduktion av sisamordningen procentuella na kostnader. Med dessa antaganden skulle vår kommun genom samkunna minska sina kostnader med %. Det skall ordningen 6,4 då tilläggas att denna minskning avser en reduktion i forhållande till den situation och det regelverk som är aktuellt i kommunen innan våra mål ökar kraven och höjer kostnaderna. Om vi istället utgår ifrån den nivå soIn våra mål innebär, så är det inte orimligt att anta att samordningen kan reducera en del av de nya kostnader som foljer av upprustningen, speciellt på specialfordonssidan. Vi kan anta att innebär att specialfordon och samordningen personal inte behöver öka med 75 % utan enbart med 50 %. Istället for en ökning med 9 % (rubriken Resors tidpunkt...) blir då kostnadsökningen 6 %3. Om vi multiplicerar 6 % med for att for länsresorna - Resors tid- 1,10 kompensera se - blir % istället for %. Slutresultatet punkt... ökningen 6,7 9,9 blir att istället for 6,4 % skulle bli + samordningseffekten 6,4 = %. 3,2 9,6 Bedömningarna så här långt innebär att kostnaderna i vår medelkommun blir 110,3 % av ursprungssumman.

Egenavgift

En till som motsvarar kollektivtrafikövergång egenavgifter taxan kan antas motsvara ett skifte från 25 % av bruttokostnaderna till 10-20 %. Vi antar att 16,5 % är korrekt i vår

12 SCB-s befolkningsuppgifter. Antal invånare i hela landet i förhållande _till ytan är 891231, ca 21. Befolkningstäthet utnyttjas som en grov approximation. Mer relevanta faktorer skulle ha varit ortsstruktur och storlek på orter. Uppgifter om dessa faktorer saknas. 13 Se (10) Specialfordonskostnaden 10,824324 i förhållande till den totala kostnaden per resa, 89, multipliceras med 1,5 istället for 1,75. Kostnaden ökar då till 16,236486. Denna siffra summerad med taxikostnaden 78,175674 = 94,41216. Den nya totalkostnaden per resa dividerad med den gamla, 89 = 1,0608108, dvs approximativt 1,06.

sou 1991:46 4 603 Bilaga

medelkommun”. Genom detta skifte kommer kommunen att gå miste om 8,5 % i förhållande till det ursprimgliga beloppet. En taxan kommer sannolikt förändring av att påverka resebenägenheten. Studier visar att höjningar av avgifter medför ett minskat resande medan av ökar resansänkningar avgifter det (TFB-meddelande 1988:58). I Motala som är en av sex kommuner som under 1980-87 från perioden övergått procenttaxa (25 %) till kollektivtrafiktaxa ökade resebenägenheten per resenär med 22 % mellan 1986 och 1987. I som Ljusdal genomförde en motsvarande 1985 ökade antalet förändring enkelresor med 9 %. I per person Ljusdal gynnades personer med långa avstånd till tätorter medan motsatsen i Mogällde tala. I den senare kommunen medförde i avgiftsförändringen första hand att resorna blev i En delförklabilligare tätorten. ring till den i Motala kraftiga ökningen är att månadskort infördes som högkostnadsskydd i samband med övergången till kollektivtrafiktaxa. I de övriga fyra kommunerna Gnosjö, Vetlanda och Karlstad - Värnamo, är effekterna inte lika tydliga, konstaterar författaren. Den refererade studien saknar mått relationen mellan på taxikostnad och kollektivtrañkkostnad. I t.ex. fallet Motala vet vi inte vad en från 25 % av taxameterkostnaden övergång kollektivtrafiktaxan

till

innebär.

Aven i detta avseende måste vi därför en Vi

göra bedömning. antar att taxan varje procentuell minskning av innebär en motsvarande ökning av antalet resor per person. I vårt fall med en av med vi minskning egenavgiften 8,5 % antar att antalet enkelresor per person och bruttokostnaderna ökar med 8,5 %.

En

summering

Allt annat lika skulle vår fiktiva ekvation innebära att bruttokostnaderna ökar till 118,8 % (110,3 % + 8,5 %) av de ursprungliga kostnaderna. (Vi kallar ursprungskostnaderna för a i samband med Om ytterligare beräkningar.) statsbidraget antas vara av bruttokaraktär och till 35 % betalar stauppgå

” Örebro Gemensamma för Kommunförbundet län, regler fardtjänstresor i Orebro län, 1990. Relationen mellan taxikostnad och kollektivtrafikkostnad visas i bilaga 2 under Initiativ till länssamordnad färdtjänst.

604 Bilaga 4 sou 1991:46

ten 41,6% (av a) av dessa 118,8 %. Då återstår 77,2 %. Av dessa betalar den enskilde % (av a). färdtjänstresenären 16,5 Kommunens kostnader blir 60,7 % (av a). Detta skall jämföras med kommunens aktuella kostnader; 40 % (100 % - 35 % - 25 % statsbidrag egenavgifter). Med vårt exempel skulle därmed kommunens egna kostnader öka med 51,8 %. (60,7 % / 40 %)

Vad gör kommunen i denna situation?

Med de mål som har antagits som utgångspunkt och givet det nu aktuella har kommunen inte så stora statsbidraget möjligheter att Av det normala reaktionsparera kostnadsökningen. mönstret vid kostnadsökningar - strama åt legitimeringsreglerna för att få ner antalet berättigade, försämra reglerna för resornas antal och eller att längd, tidpunkt höja avgifterna återstår enbart att strama åt legitimeringsreglema. Vi skall titta på två situationer med åtstramning. I det första fallet skall vi nä fram till en bruttokostnad sammanlagd motsvarande den ursprungliga. I det andra fallet skall vi ner så att kommunens kostnader blir desamma som i ytterligare dag. Fall 1: För att nå samma bruttokostnad som tidigare skulle vår kommun minska antalet med tvingas berättigade följande: Antal berättigade/ 1,188. Om antalet färdtjänstberättigade är t.ex. 1 500, behövs en minskning ner till 1 263. I procent är av antalet resenärer ca 16 %. (Vi tar minskningen berättigade inte hänsyn till att samordningsmöjlighetema troligtvis försämras när antalet resenärer minskar. Vi tar inte heller hänsyn till kostnadseffekterna av att det i huvudsak enbart är taxiresenärer som drabbas vid reduktionen) Fall 2: För att nå samma nettokostnad för kommunen som tidigare, 40 % av den bruttokostnaden, behöver ursprungliga antalet färdtjänstberättigade minska från det antagna ur- 1 500 till ca 988. sprungsantalet (1500/1,518). Minskningen blir i detta fall ca 34 %.

Antal resor per person vid skärpt legitimering

Ytterligare en fråga som är av betydelse för kostnaderna är huruvida antalet resor per person och år ökar hos de kvar-

Bilaga 4 605

stående efter som i fall 1 och färdtjänstlegitimerade att, 2, legitimeringen fråntagits dem som har mindre problem. För att belysa detta har en kommun i Skåne gått igenom och deras resor år 1989 inom ett av samtliga legitimerade kommunens färdtjänstdistrikt och prövat vad som händer om 20 % respektive 50 % avfors till en (tänkt) väl anpassad kollektivtrafik i form av bl.a. servicelinjer Vid 20 % avlegitimering blir resultatet att 20 % av färdtjänstresorna försvinner. Vid 50 % avlegitimering försvinner 48 %15. Med utgångspunkt från detta resultat antar vi att antalet resor per person och år hos kvarstående färdtjänstlegitimerade inte ökar när en och till kollektivavlegitimering överföring trafiken sker av personer som har mindre problem. Därmed kvarstår de som

beräkningar orts hitintills.

Avsnitt 11.10

Går det att dra in

färdtjänstlegitimationer?

Den kostnad som vi har för tidigare kalkylerat färdtjänsten, 118,8 % av ursprimgskostnaden (ursprungskostnaden benämns a) minskar pga detta till 95 % (118,8 % X 80 %). Denna nivå, 5 % lägre än den ursprungliga skall klaras genom kommunens egna insatser och genom statsbidrag. Fördelningen mellan kommun, enskild och stat blir 45,2 %, 16,5 % och 33,3 % av ursprungssumman (a). För kommunen innebär det en ökning med 13 % (45,2 % / 40 %) och for staten en minskning med 5 % (33,3 % / 35 %).

Villkoren för anpassad kollektivtrafik

Det som behöver bedömas är därför nivån på statsbidraget till servicelinjer relativt statsbidraget till färdtjänst. Problemet här är att ansökan om for ännu någon statsbidrag servicelinjer ej har gjorts varfor saknas. Som tidigare måste vi underlag

15 Muntliga uppgifter. De i distriktet boende personerna gjorde 9 902 av kommunens 27 782 totala antal resor. Vid en tänkt avlegitimering av 20 % av personerna bortfoll 1 986 resor. Vid en tänkt avlegitimering av 50 % bortfoll 4 785 resor.

606 Bilaga 4

därför göra vissa med från antaganden utgångspunkt några data som vi känner. Bruttokostnaden i per servicelinjeresa Borås 1989 var 10,8 kr medan bruttokostnaderna per färdtjänstresa var 79,3 kr”. Om vi med från detta utgångspunkt antar att kostnaden för en servicelinjeresa är 14 % av kostnaden för en får kommunen ett är färdtjänstresa, statsbidrag som 1,2 % av ursprtmgskostnaden (a x 14 % per resa x 25 % personer som avlegitimeras x 35 % statsbidrag). Det till och sammanlagda statsbidraget färdtjänst servicelinjer skulle därmed bli 34,5 % (33,3 % + 1,2 %) i förhållande till är alltså fortfarande ursprungssumman. Statsbidraget lägre än vid för utgångspunkten beräkningarna, nämligen 1,4 % lägre (34,5 % / 35 %).

Hur påverkas länsresandet riksfärdtjänsten av enligt våra mål?

Statens kostnader för under 1989/ riksfärdtjänsten budgetåret 90 var 82,2 Mkr. Antalet resenärer var 24 400. Om vi antar att

10 % av kostnaderna utgörs av inomlänsresor”, minskar sta-

tens kostnader med Mkr när införs i hela 8,2 länsfärdtjänst landet våra mål. Mkr är till enligt 8,2 1,4 % av statsbidraget den kommunala Denna kan

färdtjänsten”. procentsats av-

räknas statens utgifter för vår modellkommun.

Ändringen

är 34,5 % - 1,4 % och resultatet blir 33,1 %. Det slutliga ekonomiska resultatet av blir beräkningarna att bruttokostnaderna i sin helhet minskar till 95 % av kostnaderna i utgångsläget men att modellkommunen ändå erhåller ökade kostnader på grund av den sänkta egenavgiften och övriga förbättringar för de färdtjänstberättigade. Kommunen

16 Lokaltrañken och socialförvaltningen i Borås. Muntliga uppgifter. Bruttodriftskostnadema var 1989 7.997.000 kr för servicelinjer och 16925800 för färdtjänst. Det totala antalet resor var 740.000 med servicelinjer och 213.000 med färdtjänst. 17 Transportrådet. (Muntlig uppgift). Enligt Transportrådet kan riksfärdtjänstresor som understiger 500 kr per resa approximativt anses utgöra resor inom län. För budgetåret 1989/90 har med detta antagande 29 % av det totala antalet riksfardtjänstresor utgjorts av länsresor. Statens kostnader för samtliga riksfardtjänstresor har varit 82,2 Mkr och för länsresorna 8,05Mkr. ”Socialstyrelsen Anslagsframställning budgetåret 1991/92, del 2. Beviljat statsbidrag 1989 var 581,47 Mkr.

Bilaga 4 607

ökar sina kostnader i förhållande till de kostnader som beräkningarna utgick ifrån med 13 % (45,2 % / 40 %). Staten minskar sina kostnader med 5,4 % (33,1 % / 35 %). I reala termer och med från att modellutgångspunkt kommunens kostnader vara 6 Mkr, skulle ursprungliga antogs kommunens egen kostnad öka från 2,4 Mkr till 2,7 Mkr eller med 300 000 kr och statens kostnad minska från 2,1 Mkr till 2 Mkr eller med 100 000 kr. Sammantaget blir kostknappt nadsökningen for kommun och stat 200 000 kr. Om perspektivet flyttas till den nationella nivån och bruttokostnaderna for detta en sänksamtliga kommuner, betyder ning av bruttokostnadema i nationen med 5 % från 1 872,7 Mkr till 1 779,1 Mkr. Förbättringarna for de fardtjänstbemedför trots detta en for kommuner rättigade kostnadsökning och stat med 3,3 % (5,2 % - 1,9 %) eller 61,8 Mkr. Siffran 3,3 % är en subtraktion mellan 5,2 % (45,2 % - 40 %) och 1,9 % (35 % - 33,1 %). Slutsatsen blir att ett genomförande av målen innebär en mindre for samhället. kostnadsökning

Bilaga 5

Merkostnader till till

följd

av

förslag

stöd och service till vissa

lag

om

funktionshindrade (LSS)

Kostnader i dagsläget

Landstingens omsorger om psykiskt utvecklingsstörda

Omsorger om psykiskt utvecklingsstörda mil. anordnas till övervägande del i landstingens regi. Antalet barn, ungdomar och vuxna som år 1989 hade särskilda omomsorger enligt sorgslagen var ca 37 000 personer. Av dem var ca 29 000 personer 65 år eller yngre. Det framgår av uppgiiterna i tabell 1 att den totala kostnaden for landstingens om omsorger psykiskt utvecklingsstörda år 1989 var 8 700 kr. 1990 beräknas motsvarande milj. kostnader till ca 9 000 kr. milj.

Tabell 1 Landstingets kostnader år 1989 för om omsorgerna psykiskt utvecklingsstörda

Fritid

Ovriga särskilda omsorger 1 100 Totalt 8 700 Källa: Landstingsförbundet/LKELP 90.

Boendet svarar for ca 60 % av kostnaderna vilket motsvarar 5,5 miljarder kronor. Antalet personer i sysselsättning/daglig verksamhet for psykiskt utvecklingsstörda år 1989 var 17 012.

610 5 Bilaga

Expertinsatser

Med till med funktionshinder avses expertinsatser personer stöd och service i form av rådhuvudsakligen landstingens och allmänt art som av bl.a. kurator, givande stödjande ges samt dietist. Bristen på tillpsykolog, sjukgymnast, logoped, statistik att kostnaderna for expertinsatserna är förlitlig gör Våra kostnadsnivåer därför i många svåra att beräkna. bygger fall På från bl.a. landspå rimlighetsbedömningar. underlag och Västerbotten beräknar vi kostnader-

tingen Östergötland

na besök i till ca 400 kr. De totala kostnaderna per dagsläget per år anges i nedanstående tabell.

Tabell 2 Kostnader år för Milj. kr. i 1989 års per expertinsatser. priser.

Alternativ _ Mini Medi Maxi

Kostnad i 692 865 1 038 dagsläget

Social hemtjänst

En stor del av har i stöd och service från den personkretsen dag kommunala I tabell 3 redovisas hur hemtjänsten hemtjänsten. är fördelad efter antalet för under hemtjänsttimmar gruppen 65 år. Det av att 38 837 under 65 framgår uppgifterna personer år hade social hemtjänst under år 1989.

*Fördelningen

I november inte 1 801 berättigade personer under

skattning. nyttjade

social och i

65 år hemtjänst. 3 131 personer hade hemtjänst sjukvård

hemmet. Källa: från SCB S 21 SM 9001 och material Beräkningar på material avseende Stockholm och Linköping.

5 611 Bilaga

Bruttokostnaden för hemtjänst för gruppen under 65 år uppgår till ca 2,7 kronor. Nära finansieras miljarder 486 milj. kr. av staten i form av till statsbidrag. Egenavgittema uppgår 108 milj. kr., landstingens ersättning till 216 kr. och kommumilj. nernas andel till 1 890 kr. I dessa kostnader milj. ingår kostnader för och avlösarservice, ledsagare personlig assistans inom hemtjänsten.

-

Merkostnader till följd av LSS lagförslaget

LSS-lagen medför huvudsakligen en omfördelning av det ekonomiska ansvaret mellan socialförsäkkommuner, landsting, ringen och staten. De ekonomiska effekterna för respektive part beräknas som skillnaden i kostnader for personkretsens stöd och service fore och efter det att lagen genomförts. Lagens merkostnader erhålls som skillnaden mellan dessa kostnader.

Landstinget

Expertinsatser

Merkostnaden för expertinsatsema beräknas som skillnaden mellan kostnaderna när är och kostnaderna i lagen genomförd

dagsläget. Därvid har olika antaganden orts for att beräkna

kostnadernas storlek i merkostnaderna. Fördagsläget resp. utom kostnader för medelaltemativet redovisas minimi- och

maximialtemativ för att hantera osäkerheten i orda an-

taganden. I tabell 5 redovisas landstingens merkostnader för expertinsatserna. Behovet av expertinsatser från logoped, sjukgymnast, psykolog etc. varierar för Vår personkrets i förhållande till handikappets art och i mån också i förhållande till någon miljön. Behovet av insats kan också variera från till mycket person person. Vissa personer behöver stöd t.ex. såväl en som två i veckan under en kort tid för att sedan inte behöva gånger stöd annat än under ett flertal år. Andra åter har sporadiskt behov av stöd en månad eller mer sällan, men då gång per kontinuerligt. Ytterligare personer måste ha ett intensivt stöd kanske flera gånger per vecka under hela livet. I våra kalkyler gör vi ett försök att utifrån ett behov livslångt, genomsnittligt beräkna kostnaderna för expertinsatsen.

612 5 Bilaga

Antalet med behov av expertinsatser är i vårt personer medelaltemativ 106 000 personer. Vi har mot räknat med att ca 1/3 av vår givna bakgrund behöver stöd från eller någpersonkrets genomsnittligt någon ra 1 månad, att 1/3 har motexperter gång per ytterligare svarande behov 2 månad och att 1/3 har gånger per slutligen behov av 3 månad. Kostnaden konexpertstöd gånger per per sultation beräknas till 400 kr. och grundas på uppgifter från i och från i Västerbotten.

landstinget Östergötland landstinget

Totalt beräknas kostnaderna för expertinsatser uppgå till ca 1 miljard kronor per år när våra förslag är genomförda.

Tabell 5 Merkostnader per år för expertinsatser. Milj. kr. i 1989 års priser.

Alternativ Mini Medi Maxi

Merkostnad 100 200 300

Av i tabellen att merkostnauppgifterna framgår landstingens der för expertinsatser, beräknas till mellan 100 och 300 milj. kr. vid tiden för lagens ikraftträdande.

Kommunerna

Sysselsättning

När är räknar vi med att antalet i lagen genomförd personer behov av verksamhet utökas till ca 34 000 Det daglig personer. är en fördubbling av antalet som i dag har daglig verksamhet. En är att ca 7 000 under 65 år med bedömning personer kommer att behöva daglig verksamhet eller psykiska problem Vi tror också att ca 5 000 med svåra sysselsättning. personer funktionshinder personer med dövblindhet, svåra rörelsehinder, samt med progredierande flerhandikappade personer medicinska kommer att i problem efterfråga sysselsättning varierande omfattning. Till dessa tillkommer personer som i ett annat arbetsmarktillfälligt skulle efterfråga daglig verksamnadsläge möjligen het. Det finns nu en risk med ökande konkurrens om arbetstillfällen och medel att deras behov arbetsmarknadspolitiska av blir långvarigt. Gruppen beräknas bestå av 5 000 dagcenter

sou 1991:46 Bilaga 5 613

till 7 000 exkl. de med socialmedicinska personer handikapp. Sammanfattningsvis antar vi att ca 17 000 vuxna personer med funktionshinder kommer att eñerfråga mer varaktig daglig verksamhet. Merparten av antalet sysselsatta kommer att befinna sig i daglig verksamhet utanför dagcenter/baslokal. Dagcenter/baslokaler behövs men i mindre för den utökade omfattning personkretsen eftersom den förutsätts ha olika sysselsättning på arbetsplatser inom kooperativ osv. eftersom det här inte rör sig om med Vissa kommer personer utvecklingsstörning. personer att behöva personlig assistans jämte ordinarie personal vid resp. arbetsplats för att klara arbetet. Vår är att ca 7 000 kommer att etterbedömning personer fråga till en kostnad av 60 000 kr. sysselsättning per person och år. Det rör då om med behov av särskilda sig personer introduktionsinsatser, anpassning av sysselsättningen, särskild och som inte inom ramen personal vuxenutbildning ryms för kommunal vuxenutbildning eller arbetsmarknadspolitiska medel etc. För 5 000 personer beräknas kostnaderna per person och år till 40 000 kr. och för 5 000 drygt ytterligare personer beräknar vi kostnaden per person och år till ca 20 000 kr. Personkretsen har också här behov av särskilda insatser dock inte i samma som för de 7 000 som utsträckning personer nämndes inledningsvis. Den merkostnad inom som sysselsättningsområdet genereras av de 17 000 blir i medelaltemativet 720 personerna milj. kr. per år. I detta forslag har vi också beaktat vårt förslag om kommunala arbetsanpassare. För att hantera den osäkerhet som är relaterad till personkretsens antal samt till de dyna-

miska effekterna formuleras olika minimi- och maximialter-

nativ. I minimialternativet beräknas merkostnaden till uppgå 576 och i maximialternativet till 864 milj. kr. per år. I tabell 6 redovisas kostnaderna for de olika alternativen. De skilda nivåerna beror på intresset för vår personkrets att utnyttja denna men också i viss mån arbete i rättighet på tillgången på Samhall eller på den arbetsmarknaden reguljära (se avsnitt om arbete och sysselsättning, 10). kap

614 Bilaga 5

Tabell 6 Merkostnader per år för sysselsättning fördelade efter olika alternativ. Milj. kr. i 1989 års priser.

Alternativ Mini Medi Maxi

Merkostnader 576 720 864

assistans

Personlig

Vårt förslag till LSS innebär att rätt till skapas personlig assistent. Detta för med att ca 11 500 kommer att sig personer ha assistent när avslupersonlig institutionsavvecklingen är tad. I ett första skede kommer ca 8000 personer att bli aktuella för assistent. Antalet som assistent personlig beviljas personlig antas alltså komma att öka med tiden. Redan från är början dock avsikten att kommunen skall ha ett kostnadsansvar for alla 11.500 personerna. Det kostnadsansvar som kommunerna tar över från landstingen med av de huvudmannaanledning skapsförändringar som blir en följd av LSS får hanteras i särskild ordning. Den första tiden efter ikraftträdandet av reformen räknar vi med att det vissa effekter att till uppstår dynamiska av rätt personlig assistent införts. Det beror bl.a. på ambitionshöjningar och ett smidigare system som kommer att öka efterfrågan. Detta för med sig vissa för kommukostnadsökningar nerna. Vi anser dock inte att det uppstår for kostnadsökningar kommunerna som en omedelbar Initialt följd av reformen. handlar det om en av kostnader inom kommuomfordelning nerna. Hemtjänststatistiken visar att de som har mer än hemtjänst 20 timmar/dag har hemhjälp ca 5,5 timmar per dag. Vi kan anta att assistent kommer bli utnyttjandet av personlig att något högre. Vi antar att det kommer att handla om ca 6,5 timmar Vi har därvid räknat med per dag. egentligen ca 1,5 timmars ökning men tror vi det blir effektivare med samtidigt personlig assistent, varför vi till 1 timme. uppskattar ökningen Den effekten består i dynamiska således ett ökat stödbehov om en timme per person från 5,5 timmar till 6,5 timmar per dag. Med denna kommer att finansbakgrund socialförsäkringen iera ca 1,1 kronor/år. Vi räknar med att kommunermiljarder na tillgodogör sig dessa summor som inkomster eller minskade

Bilaga 5 615

för insatser. På sikt kommer socialförsäkringen att utgifter finansiera ca 1,6 miljarder kronor/år för insatser. Kommunernas kostnader kommer dock att öka med ca 525 Inilj. kr genom de s.k. effektema. Detta inkluderar också adminidynamiska strationskostnader. finns närmare beskrivna i Beräkningar avsnitt 9.11.2. Första tiden efter ikraftträdandet medför de olika och minuseffekterna en avlastning för kommunerplusna med ca 600 kr. netto vad avser kostnader för personlig milj. assistans. På sikt ökar avlastningen, eftersom personkretsen som kommer i fråga ökar bl.a. genom avinstitutionaliseringen. Avlastningen genom socialförsäkringen torde kunna uppskattas till ca 750 milj. kr/år.

Kontaktman

Lagförslagets merkostnader för rätten till biträde av en konär osäkra att beräkna eftersom det inte fimis helt taktperson Det stora flertalet har i tillförlitliga uppgifter. personer dag till kontaktmän inom ramen för befintlig service. En tillgång är att 3 000 till 5 000 kommer bedömning ytterligare personer att när vårt till rättighetslag efterfråga kontaktperson förslag är genomfört. Utgångspunkten för dessa behovsberäkningar har varit antalet kontaktmän inom omsorgsverksamheten som är ca 3 500 personer, dvs. omkring 10 % av antalet personer inom omsorgerna. Med detta beräkningssätt skulle det behövas 5-6 000 kontaktmän för den resterande delen av personkretsen. Ett problem är de svårigheter som finns att få tag i tillräckligt med kontaktmän, vilket vi kommer att uppmärksamma i vårt fortsatta arbete. Merkostnaden till av blir utifrån dessa följd lagförslaget ca 6 kr. år. Till grund för beräkningarna antaganden milj. per har lönekostnaden för socialsekreterare. Eftersom det legat råder stor osäkerhet om den som vi tror kan komefterfrågan ma att uppstå av kontaktpersoner och kostnaden, även vid en större efterfrågan än den angivna, blir förhållandevis blygsam betraktar vi merkostnaden som marginell.

Avlösar- och ledsagarservice

De flesta personer har i dag tillgång till avlösarservice eller inom Det kan emellertid inte ledsagare befintlig hemtjänst.

616 Bilaga 5

uteslutas att det kommer att ske en viss b1.a. efterfrågeökning att kan komma att genom ytterligare personer efterfråga avlösare eller till av eller ledsagare följd avinstitutionalisering till av de och följd möjligheter rättigheter som lagen ger. Det torde då vara om vårdas fråga personer som av anhöriga. En bedömning är att medför att lagförslaget ca 5 000 personer ytterligare kommer att avlösar- och efterfråga ledsagarservice och att dessa i kommer att genomsnitt efterfråga ny service motsvarande ca 5 timmar per månad. Kostnaden per timme beräknas till 130 kr. inkl. lön, skatt och socialavgifter m.m. Utifrån dessa antaganden blir merkostnaden för avlösaroch ledsagarservice mellan ca 30 och 50 kr. år i milj. per utgångsläget. Många av dem som är till berättigade avlösaroch kommer sannolikt kunna till ledsagarservice att få rätt personlig assistans.

Korttidstillsyn för över 12 år skolungdom

Lagförslaget innebär att barn och ungdomar får rätt till eftermiddagsverksamhet efter att skolorna slutat. Flertalet barn och ungdomar har i till dag tillgång eftermiddagsverksamhet. Det kan dock inte uteslutas att att komytterligare personer mer att efterfråga eftermiddagsverksamhet. En bedömning är att ca 1 000 kan ytterligare ungdomar begära denna rättighet. Kostnaden och år kan per plats uppskattas till 40 000 kr. Merkostnaden till ungefär per år följd av lagförslaget kan därför beräknas till mellan 32 och 48 kr. milj. Medelaltemativet utgör 40 milj. kr. per år.

Familjehem och korttidsvistelse

När det boendet i gäller familjehem och korttidsvistelse utanför eget hem är den med behov bedömningen att personer av dessa insatser får detta inom tillgodosett ramen för befintlig verksamhet. Det kan dock inte helt uteslutas att att ytterligare personer kan komma att efterfråga familjehem eller korttidsvistelse. Men förändringarna i storlek personkretsens bedöms som små och eventuella merkostnader torde mycket därför bli mycket marginella.

sou 1991:46 Bilaga 5 617

Boende (ändamålsenlig bostad för vuxna)

I i om personkretsen ingår personer landstingens omsorger för vilka i dag har psykiskt utvecklingsstörda landstingen ordnat och finansierat boende i vårdhem eller gruppbostäder. I några län har överenskommelse skett i form av kommunalt Vid sidan härav ut- Övertagande genom skatteväxling. pågår till flyttningen från vårdhem annat boende gruppboende, - vilket eget boende i en takt av 300-500 personer per år gör att förändringen av boendeformerna för utvecklingsstörda borde vara i det närmaste avslutad mot slutet av 1990-talet. på utvecklingen vad gäller psykiskt Lagförslagets påverkan tror vi blir bortsett från utvecklingsstörda ganska marginell överförandet av från landsting till komhuvudmannaskapet muner. Genom den s.k. ädelreformen kommer kommunerna att ha ansvaret för boendet from. 1992 för alla andra svårt handikappade än de utvecklingsstörda oavsett om boendet sker i sjukhem, gruppbostad, servicelägenhet etc. Vårt LSS-förslag innebär att detta ansvar också blir en för den enrättighet skilde. Det kan leda till att utflyttning från kliniker och sjukhem till gruppbostad eller enskilt boende med stöd kommer att ske snabbare än vad ädelreforrnen eljest skulle innebära. Det sker emellertid hela tiden inom ramen för kommunernas kostnadsansvar. I och med ädelreformen har kommunerna redan kostnader för boende oavsett om personen bor i familj eller på sjukhem. Vi tror att kommunerna av såväl vårdideologiska som av ekonomiska skäl gör allt för att snabbt genomföra intentionerna i ädelreformen, dvs. snabbt ta över ansvaret för s.k. färdigbehandlade personer inom långvården, vårdhemmen, akutsjukvården och den psykiatriska vården. Detta innebär att alternativa boendeformer kommer att färdigställas i snabb takt de närmaste åren vilket möjliggör utflyttning från nämnda vård- och boendeformer. Intentionerna i LSS vad gäller boendet kommer därigenom, tror vi, i stor utsträckning att vara inom de närmaste 5-6 åren. Någon merkostgenomförd nad till av de som vi föreslår i LSS avseende följd rättigheter boendet räknar vi alltså inte med. Vid ikraftträdande lagens också ansvaret för dem som bor t.ex. i gruppbostad i överflyttas till kommunerna, vilket finansieras med landstingets regi skatteväxling.

618 Bilaga 5 sou 1991:46

Sammanfattning av lagförslagets merkostnader

Lagförslagets (LSS) totala merkostnader (netto), dvs. de extra kostnader som reformen medför till mellan till uppgår 1,1 1,9 miljarder kronor.

Tabell 7 Merkostnader fördelade efter huvudmän och verksamheter. Milj. kr. i 1989 års priser. (Vid lagens ikraftträdande)

Mini Medi Maxi

Kommuner Sysselsättning 576 720 864 Personlig assistans 410 525 640 1 Kontaktman 4 6 8 1 Avlösarservice, ledsagare 31 39 47 l Omsorg om barn 0 ungdom 32 40 48 (familjehem, eftermiddagsverksamhet etc.) 1 Summa (brutto) 1 053 1 330 1 607

Landsting Expertinsatser 100 200 300

Staten assistans 1 100 * Personlig 880 1 320

Kommunernas merkostnader (brutto) ligger i intervallet 1 053 till 1 607 kr. år. milj. per Bidraget från till kommunerna for staten/socialförsäkringen personlig assistans beräknas till mellan 880 och 1 320 kr. milj. Kommunens nettokostnad uppgår därigenom till mellan 173 och 287 milj. kit/år. Landstingens merkostnader gäller expertinsatserna som beräknas uppgå till mellan 100 och 300 milj. kr/år.

Bilaga 5 619

av de totala kostnaderna för LSS

Sammanfattning

fördelade efter verksamheter

Tabell 8 Totala kostnader fördelade efter verksamheter. Milj. kr. i 1989 års priser. (Vid lagens ikraftträdande)

Verksamhet/Alternativ Mini Medel Maxi

Kostnader i dagsläget Omsorger om psyk utv störda

inklusive elevhem 8 700 8 700 8 700 Expertinsatser 668 835 1 001

Social hemtjänst (justerat med

hänsyn till personlig assistans) 1 600 2 212 2 834

Totalkostnad i dagsläget 10 968 11 747 12 535

Merkostnader

Total merkostnad (brutto)

(kommun och landsting) 1 153 1 530 1 907

6 Bilaga

Merkostnader i HSL

genom ändring

Insatser inom och

habiliterings-

rehabiliteringsområdena

Vårt i HSL av ansvar för habiliteförtydligande landstingens och har bl.a. till syfte att påskynda utring rehabilitering och minska mellan länen. Vidare vecklingen ojämnheterna vill vi för flera län tillsammans eller för riket skapa gemensamma för små och mindre kända handikappkunskapscentra Dessutom vi om speciella insatser för grupper. lägger förslag personer med hjärnskador. Det är inte helt nya uppgifter men innebär förstärkta För att påskynda utvecklingskyldigheter. en föreslår vi att en utgår under 3-4 år. försäkringsersättning storlek fastställs efter länsvisa överenskommel- Ersättningens ser mellan landsting och försäkringskassa. Ersättningens syfte är att att leva ett liv i överge vår personkrets möjlighet ensstämmelse med våra bärande principer. Vi beräknar för detta en merkostnad på 400 milj. kr. årligen.

Hjälpmedel

De kostnadsmässiga förändringarna inom hjälpmedelsområdet handlar i om såväl omfördelning av medel meldagsläget lan merkostnader till av förslag inom LSS huvudmän som följd och Genom våra om större enhetlighet vad gäller HSL. förslag och tror vi oss vinna en ytterorganisation ansvarsfördelning av och därmed ligare effektivisering hjälpmedelshanteringen sikt som bör kunna användas för på kostnadsminskningar De merkostnader som kan utveckling av nya hjälpmedel. uppinom till av våra har sin stå hjälpmedelsområdet följd förslag i de ökade till aktiv fritid som våra förslag grund möjligheter

622 Bilaga 2 sou 1991:46

enligt LSS ger. Teknikutvecklingen gör också att fler personer kan få dem hjälpmedel som ger möjlighet till ökat självbestämmande, inflytande och i samhället. delaktighet Merkostnaderna till följd av förslagen om och annan fritidshjälpmedel utveckling av hjälpmedelsförsötjningen beräknar vi till ca 100 milj. kr. år. står för huvuddelen per (Fritidshjälpmedlen av kostnaderna.)

Bilaga 7

Merkostnader till andra

följd

av

förslag

Kommunerna

Ekonomiska konsekvenser till följd av förbättrad

färdtjänst

Den har med från en modell-

analys som orts utgångspunkt

kommun visar att bruttodriftskostnaderna för färdtjänsten vid ett av våra kan förväntas minska med genomförande förslag ca 5 %. Om från modellkommunen till den perspektivet flyttas nationella nivån det en sänkning av bruttodriftskostbetyder naderna med 100 kr. år - från nära 1 873 till 1 779 milj. per milj. kr. i 1989 års priser. Trots denna av bruttodriftskostnaderna kan det sänkning antas att de totala kostnaderna för kommuner och stat ökar, om än beroende att Villkoren förbättras marginellt, på genom de saknar alternativ till färdnya målen för de personer som tjänst för sina Det teoretiska exemplet, som transportbehov. och som innehåller en viss bygger på antaganden beräkningar visar en kostnadsökning med 3,3 %. osäkerhet, på marginell Vid en till hela landet motsvarar denna ökning generalisering 62 milj. kr. När det mellan kommuner och stat av gäller fördelningen kostnadsökningen på 3,3 %, redovisas i modellkommunberäken av kostnaderna kommunsidan med ningarna ökning på 13 % och en av statens kostnader med drygt drygt minskning 5 %. det teoretiska har för beräk- I exemplet utgångspunkten varit att kommunens andel av bruttokostnaderna är ningarna 35 % och att den enskilde betalar 25 % i egenavgift. Med denna senare som mall skulle kostnaderna på kommunsifördelning dan öka med 97 kr. och sta- (samtliga kommuner) drygt milj.

624 Bilaga 7

tens kostnader minska med Nettoeffekten drygt 35 milj. kr. for samhället som helhet blir med därigenom en ökning ca 62 milj. kr.

Insatser inom fritid, rekreation och kulturområdet

Betydelsen för den enskilde av en fritid kom till meningsfull klart uttryck i vårt kartläggningsbetänkande. Också andra studier har givit for att har belägg fiitidsfrågorna stor betydelse. Samhället har vi kunnat emellertid, som konstatera, stora brister när det gäller handikappade människors att möjligheter komma i åtnjutande av vad som erbjuds på fritids-, kultur- och rekreationsområdet. Det kan vara fritidsanläggningar, teatrar, restauranger etc. som ur inte är till lokalsynpunkt anpassade exempelvis rörelsehindrade eller hörselskadade personers behov och det kan vara brister i eller färdtjänstservicen ledsagarservicen som i olika gör deltagande evenemang omöjligt. Vi har mot denna bakgrund att med föreslagit möjligheterna att resa färdtjänsten skall förbättras för i forsta hand inom vår personer personkrets och att skall bli lika färdtjänstavgifterna med den vanliga kollektivtaxan. Vi har dessutom om personlagt förslag lig assistans som i kommer hög grad att påverka den enskildes möjligheter att kunna delta i olika fritidsaktiviteter. Vi föreslår dessutom att ledsagarservicen skall vara Dessutom avgiftsfri. föreslår vi en satsning på hjälpmedel för fritiden. I vårt avsnitt om fritid- och kulturinsatser vi bl.a. att kommunerna säger måste ta fler initiativ till aktiviteter som riktar till sig personer inom vår i form av personkrets exempelvis rekreationsresor, semestervistelser, vid behov särskilt ordnade kultur- och fritidsaktiviteter, etc. Kostnaderna for sådana riktade fritids- och kultursatsningar beräknar vi beröra i storleksordningen 30 000 till en kostnad av ca 90 kr personer milj. per år. Dessutom menar vi att det är att de kommunala viktigt kultur-, fritids- och rekreationsanläggningarna handikappanpassas.

Staten

U tbyggd rättshjälp

För budgetåret 1989/90 var den totala rättshjälpskostnaden 510 milj. kr. Av detta svarade den belopp allmänna rättshjälpen for 210 i milj. kr., rättshjälp åt misstänkt brottmål for 238

Bilaga 7 625

milj. kr., rättshjälp offentligt biträde för 52 kr., genom milj. rättshjälp genom målsägandebiträde för 8 milj. kr. samt den allmänna rådgivningen för 1,6 kr. milj.

Antalet avorda ärenden under 1989 var for allmän rätts-

hjälp 37 536, for försvar 47 195 och för offentligt offentligt biträde 23 123. Den vagenomsnittliga biträdesersättningen rierade för samma år från 3 180 till 5 879 kr. För samma år var den kr. genomsnittliga rättshjälpsavgiffen 801 Enligt underlag från domstolsverket är det mycket som tyder på att kostnaderna för rättshjälp vid forvaltningsmål for vår personkrets är i det närmaste Ytterst få persomarginella. ner har haft till tillgång rättshjälp. En av kostnaderna för behoven av vid beräkning rättshjälp forvaltningsmål inom vår personkrets ger vid handen att ca 10 000 kommer att anlita under en 10personer rättshjälp årsperiod. Det innebär att 1 000 personer ytterligare per år kommer att efterfråga rättshjälp under denna period. Kostnaden motsvarar den ersättper rättshjälpinsats genomsnittliga ningen for offentligt biträde 3 180 kr. Den årliga totalkostpå naden under en 10-årsperiod beräknar vi utifrån dessa förutsättningar till ca 3,0 kr. milj.

Databas för små och mindre kända handikappgrupper och för hjälpmedel

Vårt om stöd till med mindre kända handiförslag personer

kapp innehåller bl.a. forslag om inrättandet av en databas för

kunskapssammanställning och Ett fortkunskapsinformation. satt arbete bör inriktas på att formulera och tydliggöra gemensamma behov av för flera Här avses behov kunskap gruppen inom olika områden medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala och de faktorer som i förhållande till omgivningens krav och utformning kan leda till handikapp. Också inom hjälpmedelsområdet finns behov av systemaav information och spridning av kunskaper. För att få tisering tillgång till nya rön och erfarenheter bör en databas finnas för hjälpmedelsförsötjningen under Handikappinstitutets ansvar: En samordning av de två databaserna bör vara lämplig. Vi beräknar den årliga kostnaden för en databas för dessa till ca 8 kr. uppgifter milj.

626 Bilaga 7

Uppföljning av kostnader

Våra är svåra att kostnadsberäkna. Det är också svårt förslag att förutse de fulla samhälleliga och individuella effekterna av dem. Vi anser därför att våra förslags ekonomiska effekter måste bör i form av en följas upp. Uppföljningen organiseras databas och tre år efter våra förslags ikraitträdangenomföras de. Var denna skall höra hemma får organisation/databas av och de båda kommunförbunövervägas regeringskansliet den. På annat ställe 16) i detta betänkande föreslår vi att (kap. en central får i uppdrag att följa om lagstiftmyndighet upp arens intentioner fått det genomslag som var tänkt. Kostnadskonsekvensema av olika förslag blir därvid viktiga att beakta vid sidan av den som skall av lagföruppföljning göras slagens ändamålsenlighet. Lokalisering av den föreslagna databasen kan vara denna centrala myndighet. Kostnaden för detta arbete beräknas till ca 2 milj. kr./år.

Tillfällig föräldrapenning

Starka önskemål har från håll förts fram om många yttertill vid deltagande i föräldrautligare möjligheter ersättning eller för föräldrar med barn inom vår bildning dylikt personkrets. För att tillgodose detta önskemål bör, enligt vår mening, en ske av rätten till för barn inom utvidgning kontaktdagar personkretsen för se närmare avsnitt 6.2.8. Kostnads- LSS-lagen, for detta beräknas till ca 65 kr. år. Vi ökningen milj. per föreslår också att det nuvarande kravet i den tillfälliga förbarnets närvaro tas bort när föräldrarna äldrapenningen på medverkar i eller deltar i utbildning eller informabehandling tion om barnets eller Vårt förslag har i handikapp sjukdom. denna del till en särskild personkrets. Kostingen begränsning naden beräknas till ca 20 milj. kr. per år. Totalt beräknas våra förslag till förändringar i den tillfälliga föräldraförsäkringen till ca 85 kit/år inklusive i administramilj. några miljoner tionskostnader.

Förbättrad

kollektivtrafik

För att få med en snabbare anigång förändringsprocessen passning av kollektivtrafiken har vi bedömt det som nödvän-

soU 1991:46 Bilaga 7 627

att ett kan till kommunerna och digt Stimulansbidrag ges trañkhuvudmännen under en övergångsperiod av 4-5 år. Kostnaden har beräknats ligga i storleksordningen 50-100 kr. år. milj. per

Arbetsmarknadsinriktade åtgärder

Handikapputredningen föreslår att antalet platser på Samhall ökar med ca 600 år under ca 10 år samt att antalet platser per inskolningsplatser (och motsvarande för ytterligare personer inom vår personkrets) ökar de närmaste tre åren. Kostnaden för staten for detta beräknas till ca 80 milj. kr/år. Arbete inom Samhall for vår personkrets innebär samtidigt minskade socialforsäkringsutgifber och minskade kostnader for KBT. Vi uppskattar de minskade utgiftema till ca 60 milj. kr/år varav ca 15 kr. tillfaller kommunerna och ca 45 kr. socialmilj. milj. försäkringssystemet. Härvid har hänsyn till lönebiej tagits kostnader som vid arbete skall betalas in till statskassan/ Beaktas detta och att arbete i leder socialförsäkringen. regel till mindre behov av stöd från LSS-lagen och rehabilitering och sjukvård uppkommer en betydande samhällsekonomisk vinst vid arbete (arbetslinjen).

sou 1991:46

Bilaga 8

Ekonomiska konsekvenser av våra till

förslag

huvudmannaskapsforändringar

förs till kommunerna

Omsorgsverksamheten

över Vårt forslag till lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anger i 6 § i 9 punkter de särskilda rättigheter som landsting och kommuner skall tillhandahålla. Dessa har som den rättighetskatalog som ñmis i OL och utgångspunkt som i dag omfattar nära 40 000 personer. Genom förslaget till LSS utvidgas personkretsen till ca 100 000 personer: Vårt forslag till LSS innebär att kommunerna ges ansvaret for vad som sägs i 6 § punkterna 2-9 och att landstingen ansvarar for de som i 6§ rättigheter anges punkt. 1. Eftersom personer med utvecklingsstörning genom vårt forslag i framtiden kommer att få sina rättigheter genom LSS utmönstras OL. Landstingens elevhems- och omsorgsverksamhet förs i konsekvens därmed över till kommunerna. Enligt bokslutet från år 1990 hade omsorgsverksamheten en omca 9 000 kr. och 30 000 anställda. slutning på milj. drygt

Hjälpmedel

I vårt avsnitt om hjälpmedelsforsöijning, kap. 12, föreslår vi att landstingen ges ett större ansvar for att organisera och tillhandahålla hjälpmedel. Landstingen kan dock sluta avtal med annan, huvudman. Det sker nu t.ex. med kommunerna när det gäller vissa hjälpmedel till äldre. För detta

630 Bilaga 8

sker bidragsöverföring eller skatteväxling mellan huvudmännen med kostnadsneutralitet. När det gäller det yttersta ansvaret föreslår vi att ansvaret för hjälpmedel i samtliga skolformer samt finns hos Vad barnomsorg landstingen. gäller skolhjälpmedel innebär det en överflyttning av uppgifter från nuvarande skolöverstyrelsen till landstingen. Om så bedöms lämpligt kan kommunerna även i framtiden ha ansvaret för hjälpmedel i t.ex. bamomsorgen varvid detta får regleras mellan landsting och kommun. Avtalas inget gäller emellertid det yttersta ansvaret. Hjälpmedel i barnomsorgen rör sig volymmässigt om ca 3,5 milj. kr. i 1987 års priser beenligt hjälpmedelsutredningens räkningar. Totalt innebär dessa att förslag landstingen påförs kostnader som i kommun eller stat med i dag ligger på storleksordningen ca 6 kr. år. milj. per I kap. 12 har vi tagit upp de förändringar på hjälpmedelsområdet som uppstår våra HSL. Vi genom förslag enligt beräknar kostnadsökningarna till följd härav till närmare 100 milj. kr: (Huvuddelen av dessa kostnader avser fritidsårligen. “ hjälpmedel.)

9 Bilaga

Kostnader och finansiering av stöd

till med

personer i

funktionsnedsättning nuläget

1. Problem med stödet till med personer

handikapp

och leder till såväl Sjukdom funktionsnedsättning (handikapp) mänskligt lidande som inkomstbortfall och medför behov av ekonomiskt stöd liksom olika former av social service. I Sverige skall socialförsäkringen kompensera inkomstbortfall (via och merkostsjukpenning, pensioner, arbetsskadeersättning nadsersättningar m.m.) medan landsting och kommuner skall svara för vård och social service. Dessutom tillkommer utbildningsinsatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetsanpassning och yrkesinriktad rehabilitering. I finns i en rik flora av stödformer för Sverige dag personer med funktionshinder. Men stöd som tillhandahålls av olika huvudmän går ibland till samma ändamål alltså en över- I vissa fall kan ett och samma stöd till olika lappning. gå ändamål. Det för som vuxit fram har system handikappstöd med tiden blivit mycket komplicerat. Storleken på den samhällsekonomiska effektivitetsförlust som kan föreligga i stödet till personer med funktionshinder är okänd. Det finns också en uppenbar risk att personer med funktionshinder får svårigheter att ta del av den stora mängd information som krävs för att de skall kunna tillgodogöra sig en lämplig mix av samhällets olika stödformer. Därmed finns risken att värden som rättvisa och vård lika grundläggande på villkor åsidosätts.

W

632 Bilaga 9 sou 1991:46

2. Totala kostnader och finansiering

i I detta avsnitt redovisas en i att 1 sammanställning syfte belysa i frågan om kostnader och finansiering i dagsläget. I direktiven i till 1989 års bl.a. krav att handikapputredning ingår på göra kostnadsberäkningar av samhällets insatser för stöd och service till personer med funktionshinder. Därmed kan redovisningen ligga till för diskussioner om grund resursfördelning och alternativa finansieringssätt eller organisationsformer. Utan en korrekt av kostnader och ä kartläggning finansieringsformer är det dessutom knappast möjligt att värdera det nuvarande systemet och överblicka de alternativ som finns för att förbättra villkoren för människor med funktionshinder. Det kan uppstå en situation där oklara ansvars- och finansieringsförhållanden påverkar möjligheten att genomföra förändringar. Den här är baserad olika sammanställningen på myndigheters budgetmässiga data. Bristen data att den enpå gör skildes merkostnader för funktionshinder inte kan redovisas. Detsamma gäller kostnader för anhörigvårdare och organisationer som arbetar helt utan stöd eller erhåller stöd i begränsad omfattning. Den ekonomiska kommer redovisningen därmed att underskatta den totala kostnaden för stöd och service till personer med funktionshinder. Personkretsen är i dessa beräkningar avgränsad till att gälla personer under 65 år. Att beskriva samhällets insatser för dem i ekonomiska termer är mycket svårt. För det första är datatillgången otillräcklig. För det andra för varje huvudman sin egen statistik utifrån sin administrativa utgångspunkt vilket gör att det inte finns en samlad information över samhällets stöd och service. Man har t.ex. inte tillräcklig kännedom om storlek och relaterade Detpersonkretsens utgifter. samma gäller registreringen av insatsemas konsekvenser. Kunskapen om hur stora resurser avsätter för stöd Sverige till med funktionshinder har varit personer tidigare mycket diffus. Detta beror att kanaliseras i olika på pengarna många former och kommer från många olika huvudmän.

2.1 Totala

utgifter

Samhällets för stöd och service till under 65 utgifter personer år med ñmktionshinder redovisas i tabell 1. Av (handikapp)

Bilaga 9 633

i tabellen att stödet till mer än 60 uppgifterna framgår uppgår kronor (1989). Till denna kalkyl kan för flera poster miljarder dessutom adderas omkostnader eller administrativa kostnatex. del av försäkringskassornas och RFVs förvaltningsder, kostnader (totalt 3 kronor). Det bör noteras att det miljarder saknas för behandling och övkostnadsuppgiiter sjukvårdande insatser. Det är inte uteslutet att kostnaderna riga medicinska dessa kan i intervallet 3 till 8 kronor. för ligga miljarder

Tabell 1 Totala för stöd och service till personer under 65 utgifter år med funktionshinder fördelade efter huvudmän år 1989 (milj. kr.)

Huvudman Belopp

Landsting 10 993 Kommuner 2 993 Socialförsäkring 34 681 Egenavgifter 137 Staten 12 056

Totalt 60 794

Direkta från socialförsäkringen till utbetalningar personer med och till närstående uppgår till ca handikapp vårdgivare vilket motsvarar 57 % av ut- 34 miljarder kronor, omkring Resterande 26 kronor kostnader för gifterna. miljarder utgör vård och sociala insatser av främst landsting och kommuner samt kostnader för och arbetsmarknad. De passiutbildning

va pengarna i form av utbildning från socialförsäkringen

dominerar över aktiva rehabiliterande insatser för handi- Mot av diskussionen om samordning av kappade. bakgrund stödet för och behovet av förebyggande insatser handikappade om det är en avvägning mellan ställer man sig frågan rimlig passiva och ”aktiva insatsen - Mer än hälñien av de totala för stöd och service utgifterna till under 65 år faller på socialförsäkringen. handikappade för av inkomst- Riksförsäkringsverkets utgifter kompensation och läkemedel m.m. uppgår i bortfall, merkostnadsersättning till 34 miljarder kronor. Statens bidrag spändagsläget drygt ner över ett brett fält, men statsbidragens roll har på senare tid och numera 20 % av de totala utgifterna. minskat, utgör till och hem- Bidragen utbildnings- arbetsmarknadsåtgärder,

634 Bilaga 9

tjänst, färdtjänst, bostadsanpassning och kommunalt bostadstillägg (KBT) m.m. uppgår till 12 kronor. miljarder - andel är ca 11 Landstingens miljarder kronor och detta utgör 18 % av de totala Den utgifterna. tyngsta posten är omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda. Dessutom ingår ersättningar till hemtjänst, samt färdtjänst hjälpmedelsinköp. - Kommunerna svarar för nära 3 miljarder kronor av de totala utgifterna (vilket motsvarar 5 %). Kostnaderna utgörs av social hemtjänst, KBT och bostadsanpassning, färdtjänst. - Egenavgiñernas prisfunktion är i det närmaste satt ur spel. För kommunernas sociala och hemtjänst färdtjänst upptill totalt går de 137 milj. kr. en i sammanhanget marginell summa. Men for den enskilde kan egenavgifterna vara av stor betydelse. Detsamma de merkostnader som gäller uppkommer för personer med funktionshinder och for som anhörigvårdare är svåra att redovisa. Det är stöd och service till och ansenliga belopp (inkl. köp försäljning av tjänster huvudmännen emellan) som i tilldag handahålls av huvudmännen. Det kan inte uteslutas att en integrering av administration, finansiering och organisation for samhällets stöd och service skulle medföra ett bättre resursutnyttjande. Detta leder till om behovet av tillförfrågan litliga informationssystem för och kontroll av kostuppföljning nader och insatsers kvalitet. Ett sådant system är en nödvändig förutsättning om man vill och göra utvärderingar effektivitetsstudier.

2.2 Inkomst- och

merkostnadsersättning

I tabell 2 redovisas utbetalningarna år 1989 av inkomstkompensation från socialförsäkringen till personer under 65 år med funktionshinder.

sou 1991:46 Bilaga 9 635

Tabell 2 Utbetalningar från socialförsäkringen för kompensation

av inkomstbortfall till personer under 65 år med funktionshinder år 1989, milj. kr.

lKostznaden för de långa sjukfall ( 90 dagar) som slutar med förtidspension. 2Ytterligare från socialförsäkringen t.ex. merkostnadsersättutgifter ningar och vårdinsatser finns redovisade i tabellerna 3 och 4.

Det framgår av tabell 2 att merparten av utbetalningarna på 32 kronor av förtidspensioner och sjukbidrag. miljarder utgörs Av de totala för sjukpenning år 1989 på 34 miljarder utgiitema kronor svarade de avslutade långa sjukfallen för 11 miljarder kronor. Kostnaden för den del av de långa sjukfallen som slutade med förtidspension är ca 4,2 miljarder kronor. I tabell 3 kan utläsas att merkostnadersättningen till följd av funktionshinder till 1,5 kronor. Den domiuppgår miljarder nerande är de kommunala bostadstilläggen som utgiñzen uppgår till en miljard kronor.

Tabell 3 Merkostnadsersättning till personer med funktionshinder under 65 år fördelade efter stödform och huvudman år 1989, milj. kr.

Stöd/H-man Kommuner Soc förs Staten Totalt

324 324 Handikappers. KBT 750 350 1 000 150 100 250 Bostadsanp. Totalt 900 324 450 1 574

2.3 Kostnader för reala resursinsatser

Ilabell 4 visar att de reala resursinsatserna för personer under 65 år kostar 28 kronor drygt miljarder 1

636 Bilaga 9 f sou 1991:46

Tabell 4 Kostnader för reala resurser till under 65 år personer med funktionshinder fördelade efter stödform och huvudman år

1989, milj. kn

Stöd/H-man Egen Landst Kom- Soc f Staten Totalt

avg mun

Social hemtj 108 216 1 890 486 2 700

Landst omsorg

psyk utv stör 10 500 10 500

1 Kostnadsuppgifter for egentlig hälso- och sjukvård saknas.

Det bör observeras att tabellen saknar om uppgiñter egentlig hälso- och sjukvård samt om och rehabilitering habilitering. Insatserna for funktionshindrade där är svåra att bemycket räkna men vi har tro att de Denna anledning är betydande. tabell bör alltså läras med nänmda reservation. Det av i tabellen att de framgår uppgifterna stora kostnadsposterna är landstingens om omsorger psykiskt utvecklingsstörda och arbetsmarknadsinsatsema. Pabellen visar också att det är flera parter inblandade i tillhandahållandet och ñnaniseringen av de reala resursinsatsema. Mot denna och bakgrund vad som redovisats tidigare är det att förståeligt handikappade har kommit i kläm mellan olika när det myndigheter gäller tillgodoseendet av insatserna. Konsekvenserna är dålig kostnadskontroll, dyr administration och i flera fall serbristfällig vice med varierande kvalitet.

KLJNGL. BIBL. 1991-06- 2 6

...ÅIQQKHG-ü...

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33. Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. Finamsiell tillsyn. Fi. F0.

Mf-?Nr

Statens roll vid främjande av export. UD. 34. HIV-smittade - ersättning för ideell skada. Ju. Miiljölagstiftrtingen i framtiden. M. 35. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod Miiljölagstifuiingen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsåltringen. S. Scakretariatets kartläggning och analys. M. 36. Ny kunskap och tbmyelse. C. O* . Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut- 37.Råluta med miljön! Förslag till natur- och värdering av medicinsk metodik. S. miljöråkertskaper. Fi. 7. sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- 38.Råkrta med miljön! Förslag till natur- och oc.h galoppsporten. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi. 8. Beskattning av krañföretag. Fi 39. Såkrare förare. K. 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 40. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 10. Aftärstidema. C. organisation av stödet till myndigheter och rege- 11. Alfiärstidema. Bilagedel. C. tingskansli. C. 12. Ungdomarna och makten. C. 41. Marimadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 13. Spelreglema på arbetsmarknaden. A. organisation av stödet till myndigheter och rege- 14. Den regionala bil- och körkonsadntinisuationen. K. ringskansli. Bilagedel. C. 15. lnfomtationens roll som handlingsunderlag - 42. Aborterade foster. m.m. S. styrning och ekonomi. S. 43. Den framtida lånsbostadsnåmnden. Bo. láGemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer 44. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. oczh infonnationstekrtologi. S. 45.Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt. m.m. Ju. 17. Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitets- 46. Handikapp. Välfärd, Rättvisa. S. säkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 18. lnformationsstruktur for halso- och sjukvården - en utvecklingsprocess. S. 19. Storstadens traftksystem. överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmöregionema. K. 20. Kapitalkosmader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. Fö. 21.Personregistrcring inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena, m.m. Ju. 22.0versyn av lagstiftningen om tråñbenåvara. I. 23.Ett nytt BFR - Byggforskrtingen på 90-taleL Bo. 2.4.Visst går det an! Del l, 2 och 3. C. 25.Frik0mmunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. C. 26.Kommunala entreprenader. Vad år möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. C. 27.Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. Fi. 28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkurrensförhållandena i 61 branscher. Del l och 2. C. 29. Periodiska hälsoundersökrtingar i vissa statliga, kommunala och landstingskommttnala utställningar. C. - 30. Särskolan -en primårkommunal skola. U. 31. Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. U. 32. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö-

räkenskaper. Bilagedel. [38] Persomregistrering inom arbetslivs-. forsknings- och massnnedieomrádena. m.m. [21]

HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] Utbildningsdepartementet

Påñiljtdsfrâgor. Frigivning från anstalt, m.m. [45] Särskolan -en primärkommunal skola. [30]

Statens arkivdepáer. En utvecklingsplan till är 2000.

[31]

Utrikesdepartementet Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44]

Statens roll vid främjande av export. [3]

Arbetsmarknadsdepartementet Försvarsdepartementet Flykting- och immigrationspolitiken. [1]

Kapitzalkosmader inom försvaret. Nya fonner för Spelreglema på arbetsmarknaden. [13]

finansiell styrning. [20]

Brandten på Sally Albatross. Den 9-l2 januari 1990. [33] Bostadsdepartemntet

En nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23]

Den framtida länsbostadsnämnden. [43]

Socialdepartementet

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde-

ring av medicinsk metodik. [6] Industridepartementet

Lokala sjukförsäkringsregister [9] Översyn av lagstiftningen om träñbenavara. [22]

lnformationens roll som handlingsunderlag - styrning

och ekonomi. [15].

Civildepartementet

Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer och Affärstiderrta [10] informationsteknologi. [l6]. Aftärstidema. Bilagedel. [11] Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- Ungdomarna och makten.[12] kring och Spris utvecklingsprojekt. [17]. Visst gar det an! Del l. 2 och 3. [24] lnformationsstruktur för hälso- och sjukvården - en Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med utvecklingsprocess. (181. en friare nämndorganisation. [25] Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys sjukpenningförsäkringen. [35] av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Abomerade foster, m.m. [42] Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46] rensförhâllandena i 61 branscher. Del l och 2. [28]

Periodiska hälsoundersölmingar i vissa statliga. kom-

Kommunikationsdepartementet

munala och landstingskommunala utställningar. [29] Den regionala bil- och körkonsadministrationen. [14] Ny kunskap och förnyelse. [36] Storstadens trañksystem. överenskommelser om Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny

trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- organisation av stödet till myndigheter och rege-

regiotnerna. [19] ringskansli. [40] Säkrare förare [39] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny

organisation av stödet till myndigheter och rege-

ringskansli. Bilagedel. [41]

Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [2]

Miljödepartementet

Sponslig och ekonomisk utveckling inom trav» och Miljölagstiftningen i framtiden. [4] galoppsporten. [7] Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Beskattning av kraftföretag. [8] Sekretariatets kartläggning och analys. [5] Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Tre expertrapporter. [27]

Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö-

räkenskaper. [37]