Rätten till ratten : reformerat bilstöd : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

;ffx ø 7 t m

Slutbet änkande 1993

B

av ilstodsutredn ingen

SOU

KB Occ

m

w Statens offentliga utredningar

WW 1994:55

Socialdepartementet

Rätten

till ratten

- reformerat bilstöd

slutbetänkande av Bilstödsutredningen

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändninga: av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslag: David SkoogMIRA

ISBN 91-38-13640-6 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN O375-25OX

Till statsrådet och chefen

för

Socialdepartementet

Genom beslut den 18 mars 1993 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet, statsrådet Bengt Westerberg, att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en utvärdering och översyn av bilstödet till handikappade. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den 1 maj 1993 riksdagsledamoten Marianne Jönsson särskild utredare. som Utredningen har antagit namnet Bilstödsutredningen 1993 S 1993:05. Under arbetet med föreliggande betänkande har som sakkunniga medverkat Helena Almström, socialförsäkringsombud, Riksförsäkringsverket, Siv Billenberg, ombudsman, Riksförbundet Mot Reumatism, Rolf Carlsson, byrâdirektör, Socialstyrelsen, Håkan Ceder, departementsråd, Socialdepartementet t.o.m. den 14 december 1993, Leif Ejderhamn, advokat, Riksförbundet för rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Lars Helgstrand, departementssekreterare, Socialdepartementet fr.0.m. den 15 december 1993, Bertil Karlsson, förste ombudsman, De Handikappades Riksförbund, Lars Lundström, vice förbundsordförande, Neurosedynskadades förening, Börje Olsson, förbundsordförande, Svenskt förbund för stomiopererade ILCO, Leif Nordström, förbundssekreterare, Svenska Kommunförbundet samt Leif Walther, förvaltningschef, Landstingsförbundet. Som expert har Lars Wärnberg, avdelningschef, Handikappinstitutet, medverkat. Sekreterare har varit Mari-Louis Ljungquist, utredningssekreterare, samt Per-Olof Bengtsson, t.f. kanslichef.

Utredningen fär härmed överlämna sitt slutbetänkande Reformerat bilstöd . I betänkandet redovisas överväganden och förslag till förändringar i bilstödet till funktionshindrade. Sakkunniga har lämnat särskilda yttranden i vissa frågor. Utredningens arbete är härmed avslutat. Stockholm i mars 1994

Marianne Jönsson

Mari-Louis Ljungquist

Per-Olof Bengtsson

Innehåll

Förkortningar Sammanfattning 11

Författningsförslag 25

I BAKGRUND

1 Inledning 35

1 1 Utredningsuppdraget 35 . 1.2 Arbetets uppläggning 36 2 Bakgrund och nuvarande bilstöd 39 2.1 Bakgrund 39 2.2 Nuvarande bilstöd 42 2.2.1 Personkrets 42 2 Bidragets konstruktion 43 2.3 Omfattning 44 2.4 Rättspraxis i och problem med bilstödet 52 2.4.1 Inledning 52 2 Väsentliga förflyttningssvårigheter 53

3 Varaktigt funktionshinder 73

2.4.4 Anpassningsbidrag 76 2.4.5 Bidragets konstruktion 79 2.4.6 Föräldragrupperna och bilstödet 84 2.4.7 EU-frågor 89

2.4.8 Övrigt 89

6 Innehållsförteckning

Bilstödet i Norden 91 3.1 Danmark 91 3.2 Finland 94 3.3 Island 97

3.4 Norge 98

3.5 Sammanfattning 101

II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 103

- 4.3.2 Väsentliga svårigheter inte ett mått på den yttersta förmågan 111 4.3.3 Väsentliga svårigheter att utnyttja allmänna kommunikationer 114 4.3.4 Helhetssyn vid bedömningen 116 Förslag till bedömning av väsentliga förflyttningssvårigheter 117

Anpassningsbidraget 121

Inledning 122 Funktioner 122 Utrustning 123 5.3. I RsVss förmånsvärdering 124 5.3.2 Släpkårra 125 5.3.3 Kostnader för större bil 125 5.4 Bedömningen anpassningsåtgärder 127 av 5.4.1 Kompetens i anpassningsfrågor 128 5.4.2 Ackreditering 129

av bilfirmor

5.5 Grundbidrag för anpassningsbidrag 130 5.6 Rätt till enbart anpassningsbidrag 132

Bilstöd till föräldrar 133 6.1 varaktighet 133

Innehållsförteckning 7

6.2 Inkomstunderlaget 134 3 Information 134

6.4 Familjehemsföräldrars rätt till bilstöd 134

6.5 Körkortskravet i 4 135 grupp 6.6 Kostnader 136 7 Bilstödets konstruktion 137 1 Personkretsen 138

7.1.1 Utvidgning personkretsen 138

av

7.1.2 Åldersgränser 141

7.1.3 Körkortskravet i grupp 3 141 7.1.4 Inplacering i personkretsen 142

7.2 7-årsgräns och 12 OOO-milsgräns 144

7.3 Bidragsnivåer 145

7.3.1 Grundbidrag 146

7.3.2 Anskajfrzingsbidrag 148

7.3.3 Andra bidrag 150

7.4 Övriga kostnader 150

7.5 Återkrav 151 7.6 Gräns för att ta ut beviljat bilstöd 152 8 EU och bilstödet 153 8.1 Utredningen socialförsäkringen och EG 154 om 8.2 Förslag 156 9 Förslag och kostnadsberäkningar 159

9.1 Förslag och kostnadsberäkningar 159

9.2 Avslutande synpunkter 161

Specialrnotiveringar 163 Särskilda yttranden 167

Bilaga 1 Direktiven 1993:35 179 Bilaga 2 Tabeller 187 Bilaga 3 193

Källförteckning

uâaâøägm n$wwñü.yw›eüi1M-›

j fågel å 4.:

Förkortningar

ATP Allmän tilläggspension EU Europeiska Unionen FBH Förordningen 1988:890 bilstöd till handikappade om FÖD Försäkringsöverdomstolen HI Handikappinstitutet LASS Lagen 1993:389 om assistansersättning LSS Lagen 1993:387 stöd och service till vissa funkom tionshindrade RFV Riksförsäkringsverket RSV Riksskatteverket SCB Statistiska Centralbyrån TSV Trañksäkerhetsverket Bilstöds- 198788:99 prop. propositionen

Sammanfattning

Inledning

Bilstödsutredningen 1993 S 1993:05 tillsattes med huvuduppgiften att

göra en utvärdering och översyn av bilstödet till handikappade och föreslå

nödvändiga förändringar. I den särskilde utredarens uppdrag ingick bland annat att, på grund

av de stora skillnaderna mellan olika försäkringskassors bedömningar, överväga innebörden av och tillämpningen begreppet väsentliga förav flyttningssvårigheter för att bevilja bilstöd.

Utredaren skulle analysera eventuella skillnader mellan olika handikapp-

grupper när det gäller möjligheterna att bilstöd och åtgärder skulle föreslås för att minska obefogade skillnader. Det har vid RFV: s uppföljning framkommit att många försäkringskassor

haft problem att bedöma om den sökande har rätt till anpassningsbidrag

och vilken anpassning behövs för att den sökande skall kunna som an-

vända fordonet. Utredaren skulle kartlägga problemen med anpassnings-

bidraget. Utredaren skulle se över bidragets konstruktion och pröva det finns om skäl att ändra denna i något avseende.

I och med de nya bilstödsreglerna den l oktober 1988 fick föräldrar till

barn med funktionshinder för första gången möjligheter till statligt bil-

stöd. Utredaren skulle kartlägga och analysera hur bilstödet fungerat för

familjer med funktionshindrade barn och pröva behovet av förändrade regler.

Dessutom stod det utredaren fritt andra frågor bilstöd än

att ta upp om dem som redovisats i direktiven. Prioriteringar skulle göras mellan olika förslag till åtgärder, men utredningen omfattades inte av dir. 1984:5, de s.k. noll-direktiven.

12 Sammanfattning

Bakgrund och nuvarande bilstöd

Samhällets insatser för personer med funktionshinder har svårt att som förflytta sig går bland annat ut att öka tillgängligheten inom kollektivtrafiken, att tillhandahålla färdtjänst och att ge bidrag till inköp av bil. Bilen ger personer med funktionshinder chansen att leva ett liv på egna villkor. Bilen blir något än vanlig familjebil. Den knyts till den mer en funktionshindrades behov och måste stå till förfogande först och främst för denne. Bilen får funktion ett hjälpmedel. som Bilstödet före den 1 oktober 1988 kritiserades bland annat för sin begränsning av den bidragsberättigade personkretsen. Reglerna kritiserades också för att bidrag och inkomstgränser alltför låga samt för att stödet var lämnades i flera former och av olika myndigheter. Detta innebar bland annat att bilstödet var svårt att överblicka för enskilda. En särskild utredare S 1986:01 fick i uppdrag att utreda utvidgning en av personkretsen för rätt till bilstöd. Utredningen resulterade i ett nytt förslag till bilstöd för handikappade, Bilstödet handikappade Ds S 1986:11. Syftet med det nya bilstödet som trädde i kraft den l okto- ber l988 att fler rätt till bilstöd, att förbättra själva stödet samt - var ge att få till stånd förenklingar genom en ökad samordning. Bilstödet är enligt 2 § förordningen 1988:890 Bilstöd till handikappade FBH avsett för de personer som på grund av varaktiga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand eller har väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Med begreppet varaktigt att funktionshindret i princip skall bestående eller i avses vara varje fall finnas under den tid som fordonet skall användas. I regel sju år, den tid som skall passera innan nytt bilstöd kan beviljas. Personkretsen omfattas i det nuvarande bilstödet följande av grupper: Handikappade under 65 år som är beroende av bil för att förvärvsarbeta eller genomgår yrkesinriktad utbildning eller yrkesinriktad rehabilitering.

2. Handikappade under 65 är som beviljats stöd enligt punkt men som lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller beviljat sjukbidrag.

Andra handikappade än som nämns i punkt l-2 i åldern 18-49 år.

4. Handikappade föräldrar med barn under 18 är.

Föräldrar med handikappade barn.

Sammanfattning 13

Bidrag enligt punkt 3-5 lämnas under förutsättning att den bidragsberättigade själv skall bruka bilen som förare. Bilstödet i följande former: ges

Grundbidrag

Grundbidraget är 60 000 kr och lämnas vid inköp av bilen. Helt bidrag ges till personerna i grupp 1-3 och halvt bidrag till grupperna 4dvs. föräldrarna.

Anskamingsbidrag

Anskaffningsbidraget är högst 40 000 kr vid en årsinkomst som understiger 88 000 kr och sjunker därefter och vid årsinkomst upphör en av 160 000 kr eller mer.

Anpassningsbidrag

Anpassningsbidrag lämnas för kostnader som uppkommer för sådan anpassning eller anordning bilen som fordras för att den funktionshindrade skall kunna använda den. Alla tre bidragen är skattefria. Bidrag fast lägre -lämnas också vid köp av motorcykel eller moped. - Grundbidrag och anskaffningsbidrag får tillsammans överstiga en bils anskaffningskostnad med högst 35 000 kr. Reduktionen skall i första hand göras på grundbidraget. De allmänna försäkringskassoma administrerar bilstödet och RFV är tillsynsmyndighet.

Omfattning

Under de fem budgetåren från den 1 oktober 1988 till och med 199293 har bilstöd utbetalts till 14 206 personer. Under tid har 1 345 bilstöd beviljats inte samma men tagits ut under perioden. Bidraget betalas ut i samband med bilköpet. Det senaste budgetårets relativt höga antal 510 beror till stor del på att bidragen inte hunnit tas ut efter beviljandet. Bilstödet kan tas ut sju år efter beslutet. Grupp 1 har 52 % av de beviljade bilstöden, grupp 2 2 %, 3 grupp 23 %, grupp4 l % och grupp5 22 %. Prognosen för de totala kostnaderna för hela perioden är 1,5 miljarder. Under de hittills gångna fem budgetåren har 62 % dem fått av som

14 Sammanfattning

grundbidrag också fått anpassningsbidrag. Anpassningskostnaderna fördelar sig mycket olika mellan olika försäkringskassor.

Försäkringsöverdomstolen Utredaren har gått igenom samtliga mål som beviljats prövningstillstånd och slutbehandlats i FÖD under den varit i kraft period det nya bilstödet fram till hösten 1993. Genomgången bygger på en sortering av domarna i funktionshinder. Utgångspunkten är den avsaknade eller försämrade funktionen i ben, armar eller påverkar förflyttningsmöjlighetema. Det har lett till organ som följande gruppindelning: Gångproblem på grund av ben- ocheller ryggbesvär Svårt att bära Kortvuxenhet Synskada Psykiska besvär såsom fobier Sjukdomar i andningsorganen Mag- och tarmsjuka

Övriga

Dessutom har domar lästs rörande anpassningsfrågor, frågor om sammanboende förelåg, personkretstillhörighet m.m.

Överväganden

Varaktighet

Definitionen varaktighet som sju år eller mer har vållat problem i av handläggningen av bilstödet. I propositionen 199293: 159 Stöd och service till vissa funktionshindrade, där också varaktighetsbegreppet är centralt, sägs om detta att Funktionshindren skall också varaktiga, dvs. inte vara av tillfälvara lig eller mer övergående natur. Denna definition återfinns i specialmotiveringama. Riksförsäkringsverket har i sina allmänna råd l993:ll förklarat varaktig samma sätt. Det har också Socialstyrelsen gjort i sitt allmänna råd 1994: 1 där man

Sammanfattning 15

emellertid också för ett att ett funktionshinder är resonemang om varaktigt även om det kan växla över tiden och under kortare perioder minskas. Jag föreslår bedömning varaktighet funktionshindret att samma av av bör tillämpas inom bilstödet inom Lagen stöd och service till som om vissa funktionshindrade och Lagen assistansersättning. Det innebär om att funktionshindret inte behöver fastställas varaktigt ett visst specisom ñcerat antal år.

Väsentliga förflyttningssvårigheter

Att bedöma en persons väsentliga förflyttningssvårigheter innebär, enligt min mening, inte bedömning kan använda allmänna en av om personen kommunikationer vid ett givet tillfälle. Personens hela livssituation skall beaktas där resandet är en del. För att övriga delar livet skall fungera av måste det finnas möjligheter att färdas utan att det blir huvudfråga i en ens liv. Det år inte den sökandens yttersta förmåga skall fastställas som som gräns för att komma ifråga för bilstöd. Ett sådant synsätt kan liknas vid att kräva att marathonlöparen skall löpa marathonlopp ett fyra gånger per dag bara för att han visat att han kan klara det en gång. Min mening är, i enlighet med förutsättningarna för bilstödsreformen 1988, att bilstödet skall medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. Den enskilde har rätt till värdighet och respekt och skall inte i sitt resande behöva leva med ständig risk att denna kränks. Vid bedömning av behov av bilstöd skall ett helhetsperspektiv läggas på resandet. Förmågan att bära med sina händer och armar bedömer jag som väsentlig eftersom en förflyttning vanligen har ett syfte. Detta måste man beakta vid bedömningen det föreligger väsentliga svårigheter vid av om förflyttningen. Jag föreslår att det skrivs i 2 § FBH. Jag menar att när man bedömer rätten till bilstöd skall utgångspunkten för behovet av mängden förflyttning det är normalt för den vara som berörde med utgångspunkt från dennes önskemål och behov i såväl arbete som fritid. Tidsaspekten skall beaktas i förhållande till övriga medtrafikanter fårdmedel och med resrutt. samma samma Jag föreslår en förändring av praxis när det gäller personer med skador och sjukdomar i FÖD 1991:5. Personer med mycket svåra ryggen ryggproblem, som är bestående och inte behandlingsbara, bör kunna beviljas bilstöd. Dessa personer kan ha väsentliga förflyttningssvårigheter

16 Sammanfattning

och kan inte använda allmänna kommunikationer. Kortvuxenhet bör i sig betraktas som ett funktionshinder som i väsentlig utsträckning begränsar den enskildes förflyttningsmöjligheter och bör utgöra en betydelsefull faktor vid bedömningen om rätt till bilstöd. Iden dom FÖD 1990:13 bedömdes den som publicerat om kortvuxna II sökandes psykiska besvär på grund kortvuxenheten. Jag menar att det av måste ske en generösare bedömning av kortvuxnas förflyttningsproblem i samband med rörelsehinder än vad sker i dag FÖD-mål

som se

276691. Stark oro eller ångest, till exempel på grund av fobi eller mag- och tarmsjukdom, motivera kan vara väsentliga förflyttningssvårigheter och bilstöd. Respekten för den personliga integriteten skall här väga tungt tillsammans med målet att ge den enskilde ett så normalt liv som möjligt får FÖD. trots långvarig sjukdom. Detta anses vara fastlagt av Det har till utredaren framförts att bilstöd bör kunna beviljas i förebyggande syfte. I publicerade FÖD-mål l992:7, 1992-03-16, 1991 :30 II, 1991-10-08, 1991:30 1991-10-03, 1989:57 1989-11-07 finns flera exempel som samtliga beviljats bilstöd. Det är viktigt att dessa mål inte enbart används som grund för att de i målen aktuella diagnoserna skall beviljas bilstöd under likartade förhållanden. Det är inte heller fråga om att bevilja bilstöd för något slags allmänt förebyggande av sjukdomar och funktionshinder. Bilstöd skall beviljas det föreligger medicinska om skäl för en person att förflytta sig på ett sätt som innebär väsentliga förflyttningssvârigheter, för att inte allvarlig skada eller sjukdom skall uppstå eller förvärras. När det gäller rätten till bilstöd saknar det betydelse hur de allmänna färdmedlen orten är beskaffade. Den enskildes möjlighet att använda allmänna kommunikationer skall vägas i bedömningen först när det inte är uppenbart att förflyttningssvårigheterna är så svåra att bilstöd skall beviljas. Enligt dessa förslag kommmer ytterligare ca l 500-3 000 personer att omfattas av rätten till bilstöd.

Anpassning

När det råder tveksamhet om en viss åtgärd, som är nödvändig för utnyttjandet bilen, faller inom för bilstödet eller annan hjälpmeav ramen delsverksamhet, bör myndigheterna sins emellan komma överens om skall stå för åtgärden. Försäkringskassan bör emellertid ha det vem som

Sammanfattning 17

yttersta ansvaret för att det tänkta utnyttjandet av bilen fungerar för den enskilde. Det betyder exempelvis den funktionshindrade behöver att om en speciell rullstol för att kunna framföra sin bil bör det ytterst vara försäkringskassans uppgift att se till att han eller hon får den som ett led i anpassningen.

Utrustning Det har varit problem att skilja mellan basanpassning och specialanpassning ute på kassoma. Min uppfattning är att den bilstödsberättigade inte skall vara hänvisad till att välja dyrare variant bilmodell en av en grund av sitt funktionshinder. Det är dessutom angeläget att motverka att bilstödsberättigade för att anpassningsbidrag tvingas ta till för samhället dyrare alternativ. Allmänt sett är det billigare om extrautrustning monteras direkt i fabrik än om bilen skall byggas i efterhand. Bidrag om till anpassning bör därför kunna ges motsvarande mellanskillnaden mellan en grundmodell av en bil och en dyrare variant som har den utrustning som behövs.

RS Vss förmånsvärdering

Försäkringskassoma har hittills saknat ett instrument att använda i sin bedömning av vad som är Standardutrustning och vad som är basanpassning. Riksskatteverket ger löpande ut rekommendationer om förmånsvärdet för tjänstebilar för beskattning. I rekommendationerna anges också vad som är att anse som extrautrustning. Man anger också vad som avses med en grundmodell. Jag att RSV:s rekommendationer kan utgöra en grund för liknananser de anvisningar från RFV till försäkringskassoma, så att man därmed kan få en gemensam bestämning av vad som är standard.

Släpkärra En konsekvens funktionshinder är för många att de måste använda sig av av hjälpmedel av olika slag, såsom t.ex. el-rullstolar, toalettstolar som är speciellt utformade eller andra hjälpmedel som har samband med syftet med resan. Som en logisk följd detta anser jag att en släpkärra för av transport av hjälpmedel bör kunna falla inom ramen för anpassningsbidraget.

18 Sammanfattning

Antalet personer som behöver den här typen av släpkärra torde inte särskilt stort. Det handlar framför allt om personer som har medvara hjälpare, föräldrar eller personlig assistent med sig under resor och som då hjälper till att lasta.

Kostnader för större bil Efter hand som tekniken har utvecklats har det blivit möjligt för personer med mycket omfattande funktionshinder att själva köra bil. Problemet med tekniken är att den i allmänhet förutsätter en bil av s.k. van-typ, som är större och dyrare än andra bilar. Jag finner det därför rimligt att bidrag skall kunna utgå inom ramen för anpassningsbidraget för merkostnader som följer av att den bilstödsberättigade behöver ett fordon som det går att köra in i med rullstol. Jag tänker då bl.a. att den funktionshindrade är beroende av rullstol för sina förflyttningar och inte själv kan flytta sig i och ur rullstolen. Det kan även vara betydelsefullt med större bil för andra än de som själva kör fordonet. Den som behöver resa i sin egen rullstol har också samma behov. Både barn och vuxna med omfattande funktionshinder kan beñnna sig i den situationen. Nivån bidraget bör täcka skillnaden mellan priset för en normalbil och lägsta priset för en adekvat bil av van-typ. Den enskilde väljer naturligtvis den bil han eller hon önskar, men bidraget beräknas efter den merkostnad är nödvändig för att den funktionshindrade skall kunna som använda fordonet. Bidraget för särskilt stor bil skulle därmed kunna uppgå till 80 000 kronor.

Bedömningen av anpassningsâtgärder

Man kan anlägga ett mer långsiktigt perspektiv än att en anpassning fungerar för stunden. I Danmark anser man t.ex. att paraplegiker persomed ryggmärgsskador på sådan nivå att arm och handfunktionema ner inte påverkas skall få servostyming som anpassning. Skälen är två, dels att ofta har hand upptagen med andra manöverorgan och således man en bara kan hålla i ratten med en hand och dels att rattandet åstadkommer motvridning i som på sikt kan leda till skador och därför bör en ryggen underlättas. Arbetsterapeuter, hjälpmedelstekniker och hjälpmedelsingenjörer är yrkesgrupper som har någon utbildning och praktik när det gäller hjälp-

Sammanfattning 19

medel och anpassning dem. De kan således behjälpliga för att av vara förbättra sittkomforten i bilen, ge råd om speciell utformning av greppfunktioner och liknande samt bedöma vad fordras för att kunna ta som med hjälpmedel i fordonet, eventuella förändringar av hjälpmedelsbehovet m.m. Vinterklimatet mäste påverka både rätten till bilstöd och vilka anpassningsåtgärder som behöver göras. Utrustning som Centrallås och kupévärmare kan vara nödvändig även den bara behövs del året. om en av

Kompetens i anpassningmågor

Samlad kompetens när det gäller att bedöma anpassningsbehov finns för närvarande på Handikappinstitutet och vid de båda anläggningarna i AMU Hedemora och AMU Kävlinge. När det gäller trañksäkerhetsaspekter är Vägverket en väsentlig resurs.

Ackreditering av bilverkstäder

Enligt min uppfattning kan den verksamhet som Vägverket bedriver kunna utnyttjas mera och kompetensen vid Vägverket, att kunna göra helhetsbedömningar, byggas ut. Det skulle kunna ge inte obetydliga besparingar området. När anpassningsärendena är okomplicerade och uppenbara t.ex. vid förbehåll i körkortet eller kopiering av tidigare anpassning finns däremot ingen anledning att konsultera oberoende bedömare. Det bör ställas särskilda krav kompetens för att bilar. anpassa Kortutbildningar anordnade av t.ex. Handikappinstitutet, som har läng och gedigen erfarenhet området, skulle kunna vara grund för ackreditering av behöriga verkstäder. Prövningen bör omfatta både kunnandet när det gäller anpassningar och ekonomisk stabilitet hos företaget. Jag föreslår att Vägverket får uppdraget att utforma kravspecifikaen tion för verkstäder som får göra anpassningar av fordon för funktionshindrade. Utifrån denna kravspecifikation kan sedan ackreditering ske genom Styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC. Även det finns skäl för försäkringskassoma att rådgöra med olika om yrkesgrupper som arbetsterapeuter och läkare, så blir de regionala bilinspektörerna de naturliga rådgivarna när det gäller komplicerade anpassningar.

20 Sammanfattning

Grundbidrag för anpassningsbidrag Enligt min mening, då stöder jag mig dom i Försäkringsöverdomen stolen 240889:1, 1990-12-28 inte är refererad, kan socialförsäksom ringsnämnden besluta enbart anpassningsbidrag till en sökande om om denne endast vill ha detta. Självfallet måste den sökande uppfylla förutsättningarna enligt FBH, men skall efter sådan prövning kunna anpassningsbidrag utan att behöva köpa ny bil. Självfallet förutsätter det att bilen är i sådant skick att den är lämplig för den aktuella anpassningen.

Rätt till enbart anpassningsbidrag Utan att uppfylla kriterierna i 2 § FBH för rätt till bilstöd kan en person behöva rätt omfattande anpassningar bilen för att kunna köra den. I av dag har de ingen möjlighet att få anpassningsbidrag. Eftersom kunskapen är otillräcklig de ekonomiska konsekvenserna av att ge dessa grupper om anpassningsbidrag, är jag inte beredd att lägga ett sådant förslag. I stället föreslår jag försöksverksamhet i två län med utvidgad rätt till anpassen ningsbidrag under en tvåårsperiod. Det år också av värde att i ett sådant sammanhang se i vad mån resefrekvensen med färdtjänst och riksfärdtjänst påverkas av en sådan här åtgärd. Försöket bör genomföras försäkringskassoma i respektive län. av Kostnaderna beräknar jag till 10 miljoner kronor.

Bilstödet till föräldrar

Krav har framförts att man inte skall sammanräkna föräldrarnas inkomst vid prövning av rätt till anskaffningsbidrag. Andra familjestöd grundar sig båda föräldrarnas inkomster och jag kan inte ñnna något skäl till att frångå det när det gäller bilstödet. Det har krävts att föräldrarnas inkomster inte skall beaktas när förälder söker bilstöd för hemmaboende vuxet bam. Jag tänker inte föreslå någon förändring i det avseendet. Inkomstunderlaget skall räknas på den som söker bilstöd. Jag har mycket övervägt frågan familjehemsföräldrars rätt till noga om bilstöd. Socialstyrelsen har utrett frågan och i rapport redovisat arguen ment för att ansvaret för familjehemsföräldramas kostnader för det placerade barnet skall ligga berörd huvudman. Jag har tagit del del Socialstyrelsens argument och funnit att nuvaav rande ordning för prövning av föräldrars rätt till bilstöd inte bör ändras.

Sammanfattning 21

Jag förutsätter att familjehemsplacerade barn, som har funktionshinder, av ansvarig myndighet ges de nödvändiga förutsättningarna för att kunna förflytta sig obehindrat tillsammans med sin familj.

Bilstödets konstruktion

Om personer som erhåller assistansersättning enligt LASS, får rätt till bilstöd även om de inte arbetar utan uppbär full förtidspension och saknar körkort, skulle det i väsentlig grad förbättra deras möjligheter att delta i samhällslivet. En sådan åtgärd ser jag som ett logiskt fullföljande av rätten till personlig assistent. Jag bedömer att en sådan utvidgning av bilstödet skulle öka antalet bilstödsberättigade med ca 2 000 personer. Beräkningen är emellertid osäker då assistansreformen just håller att genomföras och kunskaperna om gruppen ännu är bristfälliga. Enligt min mening sådan kan en utvidgning av personkretsen genomföras utan ökade samhällsekonomiska kostnader. Den slutsatsen drar jag av att den här talar om i väsentlig utsträckning är hänvisad till grupp färdtjänstens specialfordon för sitt resande. Tyvärr är tillgänglig statistik området när det gäller reskostnader, reslängd, resfrekvens mm alltför ofullständig för att tillåta beräkningar, som är tillräckligt precisa för att kunna ligga till grund för förslag. Med ledning de beräkningar jag gjort utifrân den knapphändiga staav tistik som finns, drar jag slutsatsen att betydande besparingar kan göras inom färdtjänsten om personer som erhåller assistansersättning enligt LASS får rätt till bilstöd. Detta samtidigt som den funktionshindrade vinner väsentligt ökat oberoende i sitt resande. På grund av osäkerheterna i underlaget är jag inte beredd att lägga förslag nu. Däremot ser jag det som synnerligen angeläget att frågan prövas så snart nödvändiga beräkningar kan göras.

Ãldersgränser

50-årsgränsen i grupp 3 likväl som 65-ärsgränsen har ifrågasatts i olika

sammanhang sedan bilstödsreformen år 1988. 50-ärsgränsen är dragen

av ekonomiska skäl. Av ekonomiska skäl ser jag tyvärr ingen möjlighet att lägga något förslag om förändring av åldersgränserna i bilstödet.

22 Sammanfattning

Körkortskrav i grupp 3

Kravet på körkort i grupp 3 har också kritiserats såsom orättvist. De som verkligen behöver bil för sina förflyttningar får inte möjlighet att köpa bil. Jag har skissat ett förslag till bilstöd för dem som får statlig assistansersättning. Genomförs det i framtiden kommer de som har störst problem med sina förflyttningar att ges en möjlighet att köpa bil. I dagsläget är jag av ekonomiska skäl inte beredd att föreslå några förändringar av körkortskravet.

Inplacering i personkretsen För att minska koncentrationen kring arbetet och i stället se den sökandes resebehov i ett helhetspespektiv föreslår jag att de tre första grupperna läggs om och koncentreras ålder. Första gruppen år de som är 18-49 år och har körkort. Om de inte kan köra själva skall de ha arbete eller utbildning i enlighet med kraven för nuvarande grupp Andra gruppen är de som är 50-65 år och har arbete, bedriver studier eller yrkesinriktad rehabilitering. Tredje gruppen är de som är 50-65 år, har lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller sjukbidrag och har haft bilstöd och under den tiden arbetat minst sex månader. Förändringen är inte avsedd att utöka personkretsen.

12000mil

Jag har övervägt ett förslag där 12 000 körda mil eller sju år skulle vara gräns för nytt bilstöd. Av kostnadsskäl avstår jag från att lägga förslag om förändring.

Indexuppräkning av bidragsnivåer För att en kontinuerlig uppräkning av bidragsnivåema har det föreslagits någon form av indexuppräkning av grund- och anskaffningsbidra- De nuvarande bidragen har höjts gång sedan 1988. En automagen. en tisk uppräkning bidragsnivåema har otvivelaktigt sina fördelar. I av nuvarande statsñnansiella läge torde det dock inte välbetänkt att ha vara utgiftsposter som automatiskt ökar utan särskild kontroll.

Sammanfattning 23

Grund- och anskafningsbidragen

Tre punkter är centrala när det gäller grundbidraget.

Inkomstprövningen - Nivån - Föräldrarnas rätt till helt grundbidrag - Det har övervägts att hela bidraget skulle inkomstprövas. Jag menar att det är behovet grundat på funktionshindret, som skall styra samhällets insatser, inte den enskildes ekonomiska situation. Däremot är jag inte beredd att höja nivån grundbidraget utan väljer att föreslå en ordentlig höjning anskaffningsbidraget för att hjälpa dem som i dag har svårt att av finansiera köp bil. I dag är anskaffningsbidraget högst 40 000 kr. Jag av föreslår höjning till 60 000 kr. Dessutom föreslår jag en justering av en inkomstniväema för att dem har lägst inkomst ett ordentligt stöd ge som till bilköpet. Föräldrarna har i dag ett halvt grundbidrag. Detta har kritiserats i olika sammanhang. Det finns i dag föräldrar, ensamstående eller lâgavlönade, inte kan ta ut sitt bilstöd därför att de inte kan klara att finansiera som föreslår därför grundbidraget höjs till 60 000 resten av bilköpet. Jag att kr för föräldrar.

Ãterkrav

barnet bidrag det sker dispens före När självt beviljats oavsett om - 18 års ålder så skall föräldrarnas bilstöd kunna âterkrävas. I och med mitt förslag helt grundbidrag till föräldrar är det rimligt att samma om återkravsregler skall gälla för för andra bilstödsberättigade. Det dem som innebär en förändring av 14 § FBH. motionärer återkravsreglerna skall för- I riksdagen har föreslagit att så bilens värde efter den första månaden och ändras att sjunker redan år. realiteten bilens värde redan efter den inte först efter ett helt I sjunker första körda milen. Jag föreslår förändring av bestämmelsen om en återkrav så att den utgår från varje påbörjad IZ-månadsperiod.

24 Sammanfattning

EU och bilstödet

Med anledning av det som utredningen S 1991:03 om socialförsäkringen och EG anfört om effekterna ikraftträdandet EES-avtalet föreav av slår jag förändring bestämmelsen äterkrav i FBH. en av om En person som beviljats bilstöd skall åläggas att betala tillbaka grundbidrag och anskaffningsbidrag om han inte längre uppfyller bosättningsvillkoret och inte heller i övrigt enligt bestämmelserna i förordning EEG 140871 längre är berättigad till vårdförmäner i Sverige. Det återbetalningspliktiga beloppet skall minskas i enlighet med mitt förslag till förändrad bestämmelse om äterkrav. Undantag från åtebetalningsskyldigheten bör kunna medges om det finns särskilda skäl.

Kostnadsberäkningar

Genom mina förslag bedömningen väsentliga förflyttningssvärigom av heter beräknar jag att 1 500-3 000 fler kommer att kunna fä ca personer bilstöd under sjuårsperiod. En merkostnad 147,5-295 en miljoner kronor. Att använda RSV:s förmånsvärdering vägledning i bedömningen som av vad som skall anses vara basanpassning, användandet Vägverkets av kompetens i anpassningsfrågor samt ackreditering av bilverkstäder räknar jag med kommer att innebära en besparing 35 mkr under en sjuårsperiod. Genom att inräkna släpkärra i anpassningskostnadema för vissa ökar kostnaderna med 14 mkr under perioden. Jag har räknat med att ca 1 000 personer kommer att beviljas släpkärra anpassning. som Kostnaderna för bidrag till större bil beräknar jag till 30 mkr och att ca 600 kommer beviljas detta under personer att en sjuârsperiod. Höjningen av anskaffningsbidraget till 60 000 kr beräknar jag kostar 136,3 mkr. Höjningen av grundbidraget för föräldrar har jag beräknat kostar 120 mkr. Kostnaderna för de ändrade återkravsreglema beräknar jag till 3,2 mkr under en sjuårsperiod. Totalt kostar förslagen 416-563 mkr under sjuârsperiod eller 59,4en 80,4 mkr per år.

Författningsförslag

Förslag till ändring i

förordningen 1988:890

om bilstöd till

handikappade

Härigenom föreskrivs att 1-7, 11, 13 samt 14 §§ i förordningen 1988:890 om bilstöd till handikappade skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

1 § Statligt bidrag till handikappade Statligt bidrag till funktionshindoch föräldrar till handikappade rade och föräldrar till funktionsbarn för attanskaffa motorfordon hindrade barn för att anskaffa lämnas enligt föreskrifter i denna motorfordon lämnas enligt föreförordning. skrifter i denna förordning. För handläggningen frågor bidrag enligt förordningen gäller av om lagen 1988:360 om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade.

26 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Med funktionshindrad i Med funktionshindrad avses i avses denna förordning den pä denna förordning den som på som grund av varaktigt funktionshin- grund av funktionshinder, som der har svårigheter inte är tillfällig eller överväsentliga att av mer hand eller gående har väsentliga svåförflytta sig på egen att natur anlita allmänna kommunikationer. righeter att förflytta sig, att vid förflyttning kunna bära med sig väska, portfölj eller liknande med sina händer och armar eller att använda allmänna färdmedel. Med förälder skall vid tillämpning förordningen likställas den, med av vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

3§

lämnas för Bidrag lämnas för Bidrag anskaffning av personbil, mo- anskaffning av personbil, motorcykel eller moped, torcykel eller moped,

ändring av ett fordon som avses 2. ändring av personbil, motor-

i eller cykel eller moped, eller särskild anord- anskaffning särskild anordanskaffning av av

ning pâ ett fordon som avses i ning pá personbil, motorcykel

eller moped. Som särskild anordning enligt

tredje punkten avses, om det finns

särskilda skäl på grund av funktionshindrets art även rullstol, som är nödvändig för framförande fordonet, och släpkärra med av kapell.

Författningsförslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det finns särskilda skäl på Om det finns särskilda skäl på

grund av handikappets art eller grund av funktionshindrets art

andra omständigheter, lämnas eller andra omständigheter, lämbidrag för anskaffning eller änd- nas bidrag för anskaffning eller ring av annat motorfordon än ändring av annat motorfordon än som avses i första stycket 1 eller i första stycket 1 eller som avses för anskaffning särskild anord- för anskaffning särskild anordav av ning ett sådant fordon. ning ett sådant fordon.

4§ Bidrag lämnas i form av grundbidrag, anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. Grundbidrag och anskaffningsbidrag får inte lämnas för fordon som anskaffats innan beslut rätt till bidrag har meddelats. om Beviljat bidrag skall användas inom 30 månader från beslutet.

5§ Bidrag lämnas Bidrag lämnas till jimktionshindtill handikappad som är under rad 65 år och är beroende av ett så- fyllt 18 inte 50 år och som men

dant fordon som avses i 3 § för som

att arbete få sin försörj- själv skall bruka

genom a. fordonet som

ning eller ett väsentligt tillskott till förare, sin försörjning eller för att genom- arbete får ett väsentgenom gå yrkesinriktad utbildning eller ligt tillskott till sin försörjning genomgå yrkesinriktad rehabilite- eller ring under vilken han eller hon yrkesinriktad utbildc. genom får utbildningsbidrag enligt för- ning eller yrkesinrilaad rehabiliteordningen 198 7:406 om arbets- ring under vilken han eller hon marknadsutbildning eller rehabili- får utbildningsbidrag enligt förteringsersättning enligt lagen ordningen 1987:406 om arbets- 1962:381 om allmän försäkring, marknadsutbildning eller rehabiliteringsersättning enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring,

28 Fötfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till handikappad är under fyllt 50 men inte 65 år som som

65 år och, efter att ha beviljats under samma förutsättning som

enligt har lämnat i punkt 1 b eller 1 eller bidrag ar- anges c, betsmarknaden med förtidspension eller har beviljats sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring, eller till handikappad än fyllt 50 men inte 65 år, annan som som i 1 eller 2 och fyllt 18 lämnat arbetsmarknaden med avses som som inte 50 år. förtidspension eller har beviljats men sjukbidrag enligt lagen om allmän

försäkring och som tidigare haft

bilstöd och under denna tid

a. haft arbete för att få väsent-

ligt tillskott till sin försörjning eller genomgått sådan yrkesinriktad utbildning eller rehabilitering som anges i punkt 1 c. Bidrag lämnas även till Bidrag lämnas även till funktionshindrad förälder med funktionshindrad förälder med bam under 18 år eller barn under 18 år eller förälder med funktionshindrat förälder med funktionshindrat barn, under förutsättning att föräl- bam, under förutsättning att föräldern sammanbor med barnet och dern sammanbor med barnet och har behov ett fordon för för- har behov av ett fordon för förav flyttning tillsammans med barnet. flyttning tillsammans med barnet Bidrag enligt stycket 3 och och den bidragsberättigade

Ersta att

andra stycket lämnas under förut- själv skall bruka fordonet som

sättning att den bidragsberättiga- förare. Bidragsberättigad funk-

de själv skall bruka fordonet som tionshindrad förälder enligt punkt

Bidrag enligt första stycket I behöver dock inte själv bruka förare. till den make

1 och 2 lämnas även som fordonet som förare om

inte innehar körkort, under förut- eller sammanboende kan anlitas sättning att någon annan kan som förare. anlitas som förare vid resorna.

Fötfattningsfijrslag 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§ Helt grundbidrag lämnas med Helt grundbidrag lämnas med högst 60 000 kronor till bidrags- högst 60 000 kronor till bidragsberättigad som avses i 5 § första berättigad som avses i 5 stycket. Halvt bidrag lämnas med högst 30 000kr0n0r till bidragsberättigad som avses i 5 § andra stycket. Vid anskaffning motorcykel eller moped lämnas dock av grundbidrag med högst 12 000 respektive 3 000 kronor.

7§ Anskaffningsbidrag lämnas med Anskaffningsbidrag lämnas med högst 40 000 kronor. högst 60 000 kronor. Helt sådant bidrag lämnas till bidragsberättigad årliga bruttoinvars komst understiger 88 000 kronor. Till den vars årliga bruttoinkomst uppgår till 88 000 kronor eller mer lämnas anskaffningsbidrag med högst följande belopp: Årlig bidrags- Bidrag i Inkomstintervall Bidrags- Bidragsbruttoinkomst % av belopp andel % kr summa helt bidr. kronor

-

30 Författningsförslag

Nuvarande förslag Föreslagen lydelse

Grundbidrag och anskaffnings- Grundbidrag och anskaffningsbidrag får tillsammans överstiga bidrag får tillsammans inte överfordonets anskaffningskostnad stiga fordonets anskaffningskostmed högst 35 000 kronor. Vid nad. förvärv av motorcykel eller moped får grundbidrag och anskafningsbidrag tillsammans överstiga

fordonets anskamzingskostnadmed

högst 12 000 respektive 3 000 kronor. Avräkning skall i första hand göras på grundbidraget.

9§

lämnas med Anpassningsbidrag lämnas med Anpassningsbidrag det belopp motsvarar kost- det belopp som motsvarar kostsom naden för sådan ändring eller naden för sådan ändring av eller av fordonet, be- anordning fordonet, beanordning som som hövs för att den handikappade hövs för att den funktionshindraskall kunna bruka det och är de skall kunna bruka det och som som lämpligt med hänsyn till fordo- är lämpligt med hänsyn till fornets ålder och skick. donets ålder och skick.

ll§

Lämnas grundbidrag eller an- Lämnas grundbidrag eller aninnan sju år har skaffningsbidrag innan sju år har skaffningsbidrag förflutit sedan beslut senast fatta- förflutit sedan beslut senast fattatill sådant des medge rätt till sådant

des om att medge rätt om att

skall det bidraget min- bidrag skall det bidraget minbidrag nya nya skas med det erhållna skas med det tidigare erhållna tidigare bidraget. Det belopp skall bidraget. Det belopp som skall som avräknas skall minskas med avräknas skall minskas med en en helt år sjundedel för varje påbörjad 12sjundedel för varje som har förflutit sedan det tidigare månadersperiod. bidraget betalades ut.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13§ Anskaffningsbidrag enligt denna Anskaffningsbidrag enligt denna förordning skall minskas med förordning skall minskas med sådana bidrag till inköp for- sådana bidrag till inköp forav av donet den handikappade får donet den

som som funktionshindrade

från en kommun eller landstings- får i form av försäkringsersättkommun eller i form av försäk- ning. ringsersättning.

14§ Grundbidrag eller anskaff- Grundbidrag eller anskaffningsbidrag skall betalas tillbaka ningsbidrag skall betalas tillbaka om bidragsmottagaren säljer om bidragsmottagaren säljer eller på annat sätt avhänder sig eller på annat sätt avhänder sig fordonet innan sju är har förflutit fordonet innan sju år har förflutit sedan bidraget beviljades, sedan bidraget beviljades, om bidragstagaren har avlidit om bidragstagaren har avlidit innan sju år har förflutit sedan innan sju år har förflutit sedan bidragen beviljades, bidragen beviljades,

om ett handikappat barn som om ett funktionshindrat barn

avses i 5 § andra stycket efter att i 5 § andra stycket

som avses ha uppnått 18 års ålder själv själv beviljats bidrag enligt denna beviljats bidrag. förordning, om bidragsmottagaren bosätter sig i annat land och även i övrigt inte längre har rätt till várdfömtåner i Sverige enligt lagen 1992:1776 om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES.

32 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Det återbetalningspliktiga be- Det âterbetalningspliktiga beloppet skall minskas med sjun- loppet skall minskas med en unen dedel för varje helt år har dedel för varje påbörjad tolvmåsom förflutit sedan betalades nadersperiod har förflutit bidraget som Om det finns särskilda skäl, sedan bidraget betalades ut. Om ut. får bidragsmottagaren helt eller det finns särskilda skäl, får bidelvis befrias från återbetalnings- dragsmottagaren helt eller delvis skyldigheten. befrias från återbetalningsskyldigheten.

I

BAKGRUND

1 Inledning

1.1 Utredningsuppdraget

Bilstödsutredningen 1993 S 1993:05 tillsattes med huvuduppgiften att göra en utvärdering och översyn av bilstödet till handikappade. Är förändringar motiverade skall åtgärder föreslås för att få till stånd ett väl fungerande system för bilstöd dir. 1993:35. Direktiven i sin helhet återfinns som bilaga På grund av de stora skillnaderna mellan olika försäkringskassors bedömningar skall utredningen överväga innebörden av och tillämpningen av begreppet väsentliga förflyttningssvårigheter för att bevilja bilstöd.

Övervägandena bör inbegripa den enskildes samlade behov av för-

flyttningar. Dessutom bör utredaren överväga om risken för allvarliga försämringar av skador bör vägas vid bedömningen av om någon har väsentliga förflyttningssvårigheter. I direktivet pekas särskilt armsvaga och armamputerade i dag som inte får bilstöd.

Utredningen skall vidare analysera eventuella skillnader mellan olika handikappgrupper när det gäller möjligheterna att få bilstöd och föreslå åtgärder för att minska obefogade skillnader. Riksförsäkringsverket RFV har i en uppföljningsrapport 199219 ansett att försäkringskassoma varit för generösa med att bevilja anpassningsbidrag när de väl har beviljat bilstöd. Det har vid RFV:s uppföljning också framkommit att många försäkringskassor har problem med att bedöma om den sökande har rätt till anpassningsbidrag och vilken anpassning som behövs för att den sökande skall kunna använda fordonet. Utredningen skall kartlägga problemen med anpassningsbidraget. Utredningen skall också bedöma om enbart anpassningsbidrag skall kunna lämnas i de fall villkoren för bilstöd inte är uppfyllda fullt ut. Utredaren skall i övrigt se över bidragets konstruktion och pröva om

36 Inlredning

det finns skäl att ändra denna i något avseende. 1992:9 försäkringskassoma det är svårt Enligt RFV:s rapport anser att att läsa ut praxis Försäkringsöverdomstolens FÖD domar. I syfte att ur pröva om det behövs några särskilda åtgärder skall utredaren analysera skillnaden i domar från FÖD. I och med de bilstödsreglema trädde i kraft den 1 oktober nya som 1988 fick föräldrar till bam med funktionshinder för första gången möjligheter till statligt bilstöd. Utredningen skall kartlägga och analysera hur bilstödet fungerat för familjer med funktionshindrade barn och pröva behovet förändrade regler. Särskilt skall familjer med flera funktionsav hindrade barn uppmärksammas. Dessutom står det utredaren fritt att ta upp andra frågor om bilstöd än dem redovisas i direktiven. som När det gäller kostnader skall prioriteringar göras mellan de olika fram. Möjligheterna finansiera förslag innebär förslag som läggs att som utökade kostnader bör prövas rationaliseringar av andra delar genom inom bilstödet. Dock omfattas utredningen inte av dir. 1984:5, de s.k. noll-direktiven.

1.2 Arbetets

uppläggning

Utredningen började sitt arbete i augusti 1993. Inledningsvis samlades erfarenheter bilstödet in. Det skedde vid möten med representanter om för handikapporganisationer och vid intervjuer med tjänstemän försäkringskassoma, som utreder förutsättningarna att bevilja bilstöd. Dessutom har uppgifterna i RFV:s utvärderingsrapporter tagits tillvara. Statistik har hämtats från RFV:s utvärderingsrapporter. Vissa kompletteringar, främst rörande det senaste budgetåret 199293, har RFV medverkat med under arbetets gång. I direktiven att försäkringskassoma anser att det är svårt att läsa anges ut praxis FÖD:s domar och att utredaren skall analysera detta och ur pröva det krävs åtgärder för att minska dem. I detta syfte har utom redaren FÖD:s domar från oktober 1988 fram till gått igenom samtliga hösten 1993. Domarna tillhandahölls av RFV. För att öka kunskapen anpassningsverkstädemas verksamhet gjorde om utredaren, med sakkunniga och expert, besök Handikappinstitutets bilverkstad och informerades om verksamheten.

Inledning 37

Uppgifter om bilstödet i de nordiska länderna har tillhandahållits av Nordiska nämnden för handikappfrågor. I syfte att bereda frågan om bilstöd vid ett medlemskap i EU har utredaren samrått med sekreteriatet till utredningen socialförsäkringen och om EG S 1991:03.

2 Bakgrund och nuvarande

bilstöd

samhällsutvecklingen med sin generella välfärdspolitiki kombination med olika riktade handikappâtgärder har under de senaste årtiondena avsevärt förbättrat levnadsvillkoren för med funktionshinder. Den milj öpersoner relaterade på handikapp, allmänt är accepterad, har också synen som nu bidragit till dessa positiva förändringar. Samhällets insatser för med funktionshinder som har svårt att personer bland på Öka tillgängligheten inom kollektivförflytta sig går annat ut att trafiken, att tillhandahålla färdtjänst och att bidrag till inköp bil. ge av Kollektivtrafiken basen i trafikförsörj ningen även för funktionsskall vara hindrade och fárdtjänsten ett komplement till de allmänna kommunikatio- Färdtjänsten har stor betydelse för funktionshindrades möjligheter nema. till ett självständigt och aktivt liv. Den egna bilen ger dock större möjligheter till oberoende. Bilen med funktionshinder chansen att leva ett liv på egna ger personer villkor. Bilen blir vanlig familjebil. Den knyts till den något mer än en funktionshindrades behov och måste stå till förfogande först och främst för denne. Bilen får därmed funktion ett hjälpmedel. Därmed ställs som också höga krav bilens driftssäkerhet.

2.1 Bakgrund

I slutet 1940-talet infördes för första gången ett statligt bilstöd till av handikappade för att underlätta till och från arbete och studier. resor Stödet ingick i den statliga näringshjälpen och var länge en del av peninvaliditetsförebyggande verksamhet. Succesivt fördes sionsstyrelsens till Arbetsmarknadsverket den l juli 1962 helt näringshjäpen över som övertog verksamheten. Prövningen av stödbehovet skedde i början individuellt och grundade

40 Bakgrund och nuvarande bilstöd

sig på praxis. Först år 1965 infördes en regel om inkomstprövning. Samtidigt utökades stödet genom möjlighet att räntefritt lån med högst 21 000 kr utan inkomstprövning. Bidrag till anpassning bilen av var maximerat till 6 000 kr men inkomstprövades inte. Under många år gjordes inkomstprövningen i förhållande till den sökandes civilstånd och familjesituation. Fr.0.m. den l juli 1976 ändrades reglerna så att den ekonomiska prövningen grundades endast på den sökandes egen inkomst. Gränsen för anpassningsbidragets storlek slopades medan möjligheterna till räntefria lån begränsades uppgifterna hämtade ur Nytt bilstöd till handikappade, SOU 1982:44. För att vidga möjligheterna för funktionshindrade att få tillgång till egen bil tillsattes utredning 1979 dir. 1979:44. Betänkandet Nytt en bilstöd till handikappade SOU 1982:44 lades fram år 1982, men ledde inte till några reformer bilstödet. Fyra år fick särskild utav senare en redare S 1986:01 i uppdrag att utreda en utvidgning av personkretsen för rätt till bilstöd. Utredningen resulterade i ett nytt förslag till bilstöd, Bilstödet åt handikappade Ds S 1986: l 1 och ledde till en proposition 1987 88:99 bilstödspropositionen. Mer information den utredningen om och åtföljande proposition följande sidor. ges Bilstödet före den l oktober 1988 var riktat till dem som behövde bil för att kunna bedriva förvärvsarbete, yrkesinriktad utbildning eller uppbar utbildningsbidrag för yrkesinriktad rehabilitering. Bidraget var inkomstprövat och uppgick till högst 35 000 kr för köp av bil strax innan den nya lagen infördes. Under en tid täckte bidraget hela inköpet av bilen. Byte av bil fick ske efter fem år om behovet av byte kunde styrkas av trañkinspektör eller bilinspektör vid dåvarande Trañksäkerhetsverket. Om det fanns särskilda skäl kunde bilen bytas tidigare. Utöver bidraget till bilköp täcktes kostnaderna för den anpassning som behövdes för att föraren skulle kunna köra bilen. Beslut om bilstöd fattades av länsarbetsnämndema, kunde överklagas till Arbetsmarknadsstyrelsen och i sista hand regeringen. Kostnaderna för Arbetsmarknadsverkets bilstöd var budgetåret 198586 ca 35,7 miljoner kronor fördelat 1 742 beslut. Av detta var ca 22,5

mkr anpassningskostnader Ur Bilstödet handikappade, Ds S 1986:1

s. 12. Inom bilstödet fanns dessutom tre skatteförmåner. Vid köp av ny bil

kunde försäljningsskatten bilaccisen återfås. Funktionshindrade kunde

dessutom få befrielse från den årliga vägtrafikskatten fordons- och kilo-

Bakgrund och nuvarande bilstöd 41

meterskatt. Den som befriats från vägtrañkskatt fick utan ansökan bensinbidrag med ett belopp som motsvarade skatten 700 liter bensin. Förare med dieseldrivna bilar befriades i stället från kilometerskatten. I juli 1985 10 273 fordon befriade från vägtrañkskatt. var Budgetåret 1985 86 återbetalades bilaccisen till 1 000 15.

ca personer ur a.a., s.

Detta bilstöd kritiserades bl.a. för sin begränsning den bidragsbeav rättigade personkretsen. Reglerna kritiserades också för att bidrag och inkomstgränser var alltför låga samt för att stödet lämnades i flera former och av olika myndigheter. Detta innebar bland bilstödet annat att var svårt att överblicka för enskilda.

Mopedbidrag

Rörelsehindrade kunde tidigare efter ordination fâ trehjulig en moped som hjälpmedel av landstinget. Dock som regel endast om inte Arbetsmarknadsverket gett bidrag för bil. Den ordinerats moped kunde som en få byta ordinationen mot ett kontantbelopp ett mopedbidrag för att - köpa bil. Handikappinstitutet utfärdade rekommendationer om moped till funktionshindrade samt om det s.k. mopedbidraget. Rekommenderat bidrag var år 1986 8 500 kr.

Enligt en kartläggning av Statens handikappråd Ds S 1985:6 följde 15

landsting HI:s rekommendationer om mopedbidragets storlek. Under år 1983 beviljades mopedbidrag till 1 000 med ett personer sammanlagt belopp av 8,3 mkr. I dag är mopedbidraget i stort sett borta. Institutet skall starta ett utredningsarbete om sport- och fritidshjälpmedel för funktionshindrade. I det sammanhanget kommer motordrivna fordon för sport och fritidsändamål att behandlas, t.ex. snö- och terrängskotrar. Det finns för närvarande bidrag till anpassning bil med maximerat av belopp från 8 500 kr i sju landsting till ospecificerat maximibelopp i ett landsting. Av nitton landsting, som svarat på utredarens förfrågan, har fem inget kontantstöd för bilanpassning. Antalet utbetalda bidrag per år varierar starkt i de olika landstingen. Från ett par stöd året till trettio till fyrtio. För att förnyat bidrag om skall i allmänhet sju år ha Samtliga anpassningsstöd passerat. gäller den inte kan få statligt bilstöd. Örebro läns landsting som disponerar dessutom avkastningen från en fond, med förutsättningen att annan myndighet, vilket kan försäkringskassan, bidrar med motsvarande belopp, vara

42 Bakgrund och nuvarande bilstöd

dock högst 50 000 kr, för inköp bil eller buss. Cirka sex till sju perav år får medel fonden uppgår till ungefär 100 000 kr. soner per ur som

Utredning

En särskild utredare S 1986:01 ñck i uppdrag att utreda en utvidgning för till bilstöd. Utredningen resulterade i ett nytt av personkretsen rätt

för handikappade, Bilstödet handikappade Ds S

förslag till bilstöd 1986: l l. med det bilstödet trädde i kraft den l oktober Syftet nya - som 1988 var att ge fler rätt till bilstöd, att förbättra själva stödet samt att få till stånd förenklingar genom en ökad samordning. De reglerna innebar frångick synsättet att bilen föreslagna att man endast medel för handikappade att sin försörjning. Nu bör var ett . .. bilen i stället ses som ett hjälpmedel för att minska ett förflyttningshandikapp bilstödspropositionen, 13. Detta betydelsefull föränds. var en i bil skall utifrån den enskildes hela ring synen på bilen. Behovet av ses livssituation.

2.2 Nuvarande bilstöd

Bilstödet är enligt 2 § förordningen 1988:890 Bilstöd till handikappade FBH avsett för de som grund av varaktiga funktionshinder personer har väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand eller har väsentegen liga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Med begreppet funktionshindret i princip skall bestående eller i varaktigt avses att vara finnas under den tid fordonet skall användas i regel sju varje fall som år, dvs. den tid som i regel skall passera innan nytt bilstöd kan beviljas.

2.2.1 Personkrets

Personkretsen omfattas i det nuvarande bilstödet av följande grupper:

under 65 år är beroende bil för att förvärvsar- Handikappade som av utbildning eller yrkesinriktad rehabilibeta eller genomgår yrkesinriktad tering.

Handikappade under 65 år beviljats stöd enligt punkt men som som lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller beviljat sjukbidrag.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 43

Andra handikappade än som nämns i punkt 1-2 i åldern 18-49 år. 4. Handikappade föräldrar med barn under 18 år.

5. Föräldrar med handikappade barn under 18 år. Åldersgränsen togs

bort den ljuli 1989.

Bidrag enligt punkt 3-5 lämnas under förutsättning att den bidragsberättigade själv skall bruka bilen som förare. I bilstödspropositionen underströk föredraganden vikten att det av nya bilstödets syfte inte urholkades. Stödet måste förbehållas de personer som på grund av varaktiga funktionshinder har väsentliga förflyttningssvårigheter. Genom denna inriktning stödet, skrev föredragande statsav rådet, ökar möjligheterna att i framtiden vidga den stödberättigade personkretsen till att generellt även omfatta förtidspensionärer med förflyttningssvårigheter som är äldre än 49 år.

2.2.2 Bidragets konstruktion

Bilstödet ges i följande former. De olika belopps- och inkomstgränsema höjdes den l juli 1991 till nu gällande nivåer.

Grundbidrag Grundbidraget är på 60 000 kr och lämnas vid inköp av bilen. Helt bidrag ges till personerna i grupp 1-3 och halvt bidrag till grupperna 4-5, dvs. föräldrarna.

Anskaffningsbidrag Anskaffningsbidraget är högst 40 000 kr vid en årsinkomst som understiger 88 000 kr och sjunker därefter och upphör vid en årsinkomst av 160 000 kr eller mer.

Anpassningsbidrag Anpassningsbidrag lämnas för kostnader uppkommer för sådan som anpassning eller anordning bilen som fordras för att den funktionshindrade skall kunna använda den. Alla tre bidragen är skattefria.

44 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Bidrag lämnas också vid köp av motorcykel eller moped. Högsta belopp är då 12 000 kr 15 grundbidraget respektive 3 000 kr 120 av av grundbidraget. Om det finns särskilda skäl på grund funktionshindav rets art eller andra omständigheter skall bidrag kunna lämnas för annat motorfordon än de ovan nämnda. Grundbidrag och anskaffningsbidrag får tillsammans överstiga en bils anskaffningskostnad med högst 35 000 kr. Reduktionen skall i första hand göras grundbidraget. Huvudregel är att bilstödet lämnas vart sjunde år. Grundbidraget skall bland annat ersätta de tidigare bilstödsförmånema

bensinskattebidrag, befrielse från vägtrañkskatt fordonskatt och kilome-

och återbetalning försälj ningsskatt. Systemet med bensinskat-

terskatt av

tebidrag och vägtrañkskatt avvecklas, i och med 1988 års bilstödsreform, under sjuårsperiod och upphör den 30 september 1995. en De allmänna försäkringskassorna administrerar bilstödet och RFV är tillsynsmyndighet. Beslut rätt till bilstöd fattas av socialförsäkringsom

nämnderna. Övriga beslut, till exempel om bidragsnivåer, fattas av tjäns-

temän. Beslut i bilstödsärenden kan överklagas till länsrätt, kammarrätt och Försäkringsöverdomstolen.

2.3 Omfattning

Nedanstående uppgifter syftar till att uppfattning om hur verksamge en heten med bilstöd utvecklats och bygger uppgifter hämtade från RFV:s uppföljningsrapport Bilstödet till handikappade fördjupad uppföljning försäkringskassomas tillämpning och handläggning av av bilstödets regelsystem 1992:9 samt direkt från RFV. När det gäller antal bilstödsberättigade görs jämförelse med prognosen i den tidigare en

utredningen Ds S 1986:11.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 45

Utbetalda bilstöd utfall och - prognos Antalet utbetalda bilstöd ser ut så här: 198889 4 022 198990 4 018 199091 2 370 199192 1 885 199293 1 911

Summa 14 206

Källa: RFV

Flera bilstöd har beviljats olika anledningar inte utbetalats. En

men av

orsak till att bidragen inte använts, som särskilt nämnts kassatjänste-

av

män som handlägger bilstödsärenden, är ekonomiska skäl. Beviljat bidrag kan tas ut senast sju år efter beslutet.

Tabell 2:1 Antal personer som beviljats bilstöd men inte tagit ut något bidrag i juni 1993, fördelade efter beviljandetidpunkt och handikappgrupp

Handikappgrupp Bevilj. tidp. 0 1 2 3 4 5 Samtl.

Uppg-

Källa: RFV

Bidraget betalas ut i samband med bilköpet. Det senaste budgetårets relativt höga antal beror till stor del att bidragen inte hunnit tas ut efter beviljandet.

46 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Antalet bilstöd på de olika grupperna över hela perioden 198889- 199293 fördelar sig på detta sätt: Tabell 2:2 Antal beviljade bilstöd under perioden 198889-199293

Källa: RFV

Prognosen i Bilstödet handikappade Ds S 1986:11, s. 68, var för

hela 14 575, fördelat så 2 725 förväntades ansöka de sjuårsperioden att två första åren och drygt 1 800 de följande fem åren. personer I bilstödspropositionen s. 29 beräknades ca 3 000 söka det första budgetåret. Efter fem år har 14 206 fått bilstöd. Det senaste budgetåret fick 1 911 bilstöd. En inte orealistisk bedömning är att 2 000 personer får stöd ca de två återstående budgetåren sjuårsperioden. Ca 18 200 kan därmed av beräknas beviljas bilstöd under uårsperioden. De totala kostnaderna störst de två första budgetåren. Då fanns ett var uppdämt behov. Många hade awaktat reformen innan de sökte. Dessutom tillkom i och med de nya reglerna. Därefter har kostnya grupper naderna Budgetåret 198889 kostnaderna 277 727 614 kr gått ned. var och det senaste budgetåret 199293 184 245 368 kr. Se bilaga 2 för tabell över hela perioden. De totala kostnaderna för de fem första budgetåren är 1 107 428 916 kr. Prognosen för hela perioden är följande: Genomsnittskostnaden för bilstöd budgetåret 19921993 96 413 kr. Multiplicerat med varje var 4 000 bilstöd för de två återstående budgetåren är det 385 652 000 kr, dvs. totalt för perioden l 493 080 916 kr, utjämnat till 1,5 miljarder kronor.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 47

Tabell 2:3 Andelen av kostnader fördelat på under budgetåren 198889grupper 199293

Antalet avslag Antalet avslag fördelar sig enligt RFV:s rapport 1992:9 på följande sätt:

198990 2 899 199091 1 745 199192 l 269 199293 l 295

Uppgiften för 199293 är preliminär från RFV. Det första budgetåret är inte med därför att budgetåret 198889 är inte redovisat i rapporten 1992:9. I den tidigare uppfölj ningsrapporten 1990:4 skedde redovisningen av perioden fram till slutet av februari 1990. Materialet är därför inte jämförbart. i Antalet avslag har under perioden legat något över 40 % med smärre variationer. Vid de olika kassoma har avslagsfrekvensen varierat från 20 % till 60 %. En del kassor har under hela perioden haft lägre avslagsfrekvens, andra genomgående högre.

Grund- och anskaffningsbidrag Grund- och anskaffningsbidrag har sedan det bilstödet infördes utbenya talats med följande belopp:

48 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Tabell 2:4 Grund- och anskaffningsbidrag per butgetár

Grundbidrag Anskaffningsbidrag

198889 169 870 155 kr 56 510 333 kr 198990 166 332 630 kr 49 057 259 kr 199091 90 500 879 kr 23 326 583 kr 199192 90 867 596 kr 21 827 486 kr 199293 98 078 916 kr 24 459 095 kr Summa 615 650 176 kr 175 180 756 kr

Anpassningsbidrag

Anpassningsbidrag har sedan det nya bilstödet infördes utbetalats med

följande belopp:

Tabell 2:5 Anpassningskostnader per budgetår

198889 51 347 126 kr 198990 78 595 078 kr 199091 69 156 520 kr 199192 55 791 903 kr 199293 61 707 357 kr Summa 316 597 984 kr

Det är de utbetalade beloppen redovisas i tabell 2:5. Personerna

som

som fått dem kan av särskilda skäl ha beviljats anpassningsbidrag även något tidigare budgetår.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 49 Tabell 2:6 Antal personer som beviljats anpassningsbidrag samt genomsnittligt

Källa: RFV

Den högsta medelkostnaden var budgetåret 199192. Flest antal anpassningsärenden påbörjades det första budgetåret av perioden. Minst antal anpassningsärenden har beviljats 199293. Under de hittills gångna fem budgetåren har 62 % av dem som fått grundbidrag också fått anpassningsbidrag. Per budgetår det ut ser följande sätt:

Anpassningskostnadema fördelar sig mycket olika mellan olika försäkringskassor. Åtta kassor har legat under genomsnittet hela tiden. Fem kassor har legat över genomsnittet i anpassningskostnader hela tiden.

Fördelning av bidrag Av bilstödsanslaget tar grundbidraget den största andelen i anspråk.

50 Bakgrund och nuvarande bilstöd Tabell 2:7 Procentuell fördelning av bidragsslagen per budgetår

Anskaffningsbidraget har gått ned i andel under perioden medan däremot

anpassningsbidragets andel kostnaderna har ökat. Efter de första två

av

budgetåren är grundbidragets andel förhållandevis stabilt. Det ligger runt

hälften av kostnaderna.

I personkretsen fördelar sig medelkostnadema per budgetår och grupp

så att det är 3 drar de större kostnaderna, från 88 000 kr

grupp som ca

till drygt 123 000 kr bilaga 2 för tabeller.

se

Medelkostnadema för 1 och 2 ligger, utom butgetâret 199192

grupp

för lägre än Den lägsta medelkostnaden har grupp 5

grupp grupp

samtliga budgetår utom 199091 då 4 har det. Grupp 5:s kostnader

grupp

ligger mellan drygt 31 000 kr till nästan 52 000 kr.

upp

Jag har granskat medelvärdet utbetalt bilstöd för de olika grupperna

per

för år 1992 och för perioden januari-september 1993.

Tabell 2:8 Medelvärdet bilstöd i personkretsen för anskaffningsbidraget år per 1992 och januari-september 1993

Grupp Medelvärde Medelvärde 1992 jan-sep 1993

1 8 574 kr 7 410 kr 2 11 083 kr 10 032 kr 3 13 295 kr 14 450 kr 4 2 400 kr 7 555 kr 5 2 888 kr 3 093 kr

Bakgrund och nuvarande bilstöd 51

Tabell 2:9 Medelvärdet per bilstöd i personkretsen för anpassningsbidraget år 1992 och januari-september 1993

Grupp Medelvärde Medelvärde 1992 jan-sep 1993

1 22 112 kr 24 562 kr 2 27 460 kr 22 564 kr 3 25 575 kr 29 727 kr 4 11 333 kr 5 001 kr 5 13 569 kr 13 257 kr

Kommentarer

Kostnaderna för grupp 1 är, enligt tabell 2:3, relativ sett större i förhål-

lande till antalet utbetalade bilstöd i tabell 2:2. Även kost-

gruppen se

naderna för grupp 3 är relativt sett större än andelen utbetalade bilstöd.

Föräldrarnas låga andel i förhållande till antalet fått bilstöd beror

som

bland annat att de får halvt grundbidrag. Man kan förvänta sig att anpassningskostnadema är större för

grupp 2 och För grupp 2 och 3 kan man dessutom anta att det större ryms en

andel anskaffningsbidrag i de högre kostnaderna. Utanför arbetsmarknaden har de förtidspension, sjukbidrag eller någon form utbildnings-

av

bidrag att leva på. Eftersom föräldrarnas inkomster läggs samman är det mest sannolikt ensamstående föräldrar utan arbete eller deltidssysselsatta som kan komma ifråga för det inkomstprövade anskaffningsbidraget. Det är grupperna 2 och 3 har de högsta anskaffningsbidragen

som

tabell 2:8. Kanske kunde man förväntat större skillnader än vad det

faktiskt Grupp 4 är så liten att enskilda ärenden stora utslag

ger

varför förändringen där inte går att tolka.

Skillnaderna i tabell 2:9 finns mellan 1-3 gentemot 4-5 grupp grupp .

De förra har högre medelvärden jämfört med föräldragruppema. Grupp fyra är dock så liten att kostnaderna i enskilda ärenden kan ge stora utslag. Man kan förvänta sig att de som lämnat arbetsmarknaden har mer omfattande funktionsnedsättningar med krav större anpassningsåtgärder. En tendens till detta kan spåras, men bara två års medelvärden, varav det ena inte avser helt år, gör tolkningen osäker.

52 Bakgrund och nuvarande bilstöd

2.4 i och problem med bilstödet Rättspraxis

2.4.1 Inledning

I sitt uppdrag som tillsynsmyndighet över bilstödet har RFV publicerat

fyra rapporter se bilaga 3 Litteraturförteckning om handläggningen på

försäkringskassoma och rättstillämpningen. I detta avsnitt översikt de problem som framkommit vid ges en av RFV:s utvärderingar, vid de intervjuer som företagits med tjänstemän, hanterar bilstöd på flertalet landets försäkringskassor, i riksdagssom av motioner och vid möten med representanter för handikapporganisationer. del de domar FÖD avkunnat i bilstödsären- Dessutom presenteras en av den. I första hand de domar som refererats och därmed är avsedda att tjäna prejudikat i det fortsatta arbetet, men också andra domar av som intresse på områden där det inte finns något referat. I FÖD endast vissa mål efter särskilt prövningstillstånd. De mål prövas prövas är vikt för att ge ledning för den fortsatta rättstillämpsom av ningen, så kallad prejudikatsdispens. Före den 1 juli 1993 gavs också prövningstillstånd det fanns skäl att ändra kammarrättens dom. De om äldre reglerna gäller fortfarande för mål som avgjorts av kammarrätt före den 1 juli 1993. i FÖD under den Utredaren har gått igenom samtliga domar period det bilstödet varit i kraft fram till hösten 1993. Domarna lånades ut av nya RFV. De omfattar vanligen ett beslut från försäkringskassan, domen i

försäkringsrätten i ett fåtal fall från länsrätt och kammarrätt samt do-

i FÖD. Totalt 151 domar har granskats. Många mål väntar ännu på men behandlas i FÖD. att RFV har haft uttalad avsikt att föra fram så många intressanta mål en FÖD för fram prejudikat så snabbt möjligt. som möjligt till att som Detta i syfte att underlätta det fortsatta arbetet ute kassoma. I 35 % de granskade målen har RFV överklagat. Enskilda överklaav till FÖD i majoritet. Många dessa från fått ganden är av personer som bilstöd i någon form enligt de tidigare reglerna. 55 % målen avslås FÖD, det vill säga Avslagen dominerar, av av att den sökande beviljas inte bilstöd. 69 % de fall RFV inte medgett av som FÖD. bifall till sökandens överklagande, avslogs av Jag har granskat det finns några skillnader mellan män och kvinnor om till FÖD och i föräldi överklagandet utgången av målen. Om gruppen handläggningsfrâgor och anpassningar inte medräknas blir 128 mål rar,

Bakgrund och nuvarande bilstöd 53

kvar. Av dessa är en man sökanden i 54 % 69 av målen och kvinna en i 46 % 59. Männen har fått bifall till bilstöd i sina mål i 39 % 27 av fallen, kvinnorna bifall i 53 % 31.

2.4.2 Väsentliga förflyttningssvårigheter

I direktiven till utredningen konstateras att ett av de genomgående problemen för försäkringskassorna har varit att tolka begreppet väsentliga förflyttningssvårigheter. I RFV:s utvärderingsrapporter om bilstödet RFV anser 1990:4 och RFV anser 1992:9 konstaterades att det fanns stora skillnader mellan kassomas sätt att bedöma rätten till bilstöd. Handikapporganisationer har hävdat att tillämpningen strider mot lagstiftarens intentioner. Försäkringskassoma är mer restriktiva i sina bedömningar än AMS var när de administrerade det tidigare bilstödet. I riksdagsmotioner har framförts att de som fick bilstöd tidigare inte bör avslag enligt den nuvarande lagen. Tydligare regler efterfrågas för begreppet väsentliga förflyttningssvårigheter för att undvika olika tolkningar vid olika kassor. Grupper som faller utanför det nuvarande bilstödet helt eller delvis är personer med nedsatt eller ingen funktion alls i händer ocheller armar, kortväxta, primärt ñbro-myalgi-sjuka, rörelsehindrade med sjukdomar i skov, psykiskt sjuka, laryngektomerade, synskadade samt infektionskänsliga småbarn med risk för allvarliga ukdomar. Från handikapporganisationer har det framförts att dessa grupper måste ha möjlighet att få bilstöd. När det gäller de fem förstnämnda grupperna har kravet också förekommit i riksdagsmotioner. I bilstödspropositionen l7 exempliñeras vilka personer som kan ha svårigheter att anlita allmänna kommunikationer med dem som vid förflyttning är beroende av olika hjälpmedel, t.ex. rullstol, bockar eller käppar. Formuleringen hari många fall tolkats som ett krav på att sådana hjälpmedel måste användas för att det skall fråga väsentliga vara om förflyttningssvårigheter. Personer som grund av sjukdom i leder och muskler har försvagad armfunktion, dåligt grepp eller inte får belasta armar och axlar har därvid inte haft möjlighet att få bilstöd. Både försäkringstjänstemän och handikapporganisationer har till utredningen framfört att de uppfattat att förebyggande av skada inte berättigar till bilstöd enligt nuvarande bestämmelser. Detta har framhållits som ett problem.

54 Bakgrund och nuvarande bilstöd

För föräldrar är förflyttningssvårigheterna av något annat slag än när enskild söker bilstöd för sitt eget behov. Här gäller det familjens möjlighet att förflytta sig. I bilstödspropositionen s. 17 anförs att barnets funktionsnedsättning skall medföra väsentligt större förflyttningssvårigheter än vad gäller för barnfamiljer i allmänhet. Från handikapporsom ganisationer organiserar barn och föräldrar har påpekats att det i som bedömningen måste finnas ett hänsynstagande till om många eller skrymmande hjälpmedel måste tas med vid förflyttningar.

F ÖD-domar

Följande genomgång bygger sortering av domarna i funktionshinen der. Utgångspunkten är den avsaknade eller försämrade funktionen i ben, armar eller organ som påverkar förflyttningsmöjlighetema. Det har lett till följande gruppindelning:

Gångproblem grund av ben- ocheller ryggbesvär Svårt att bära Kortvuxenhet Synskada Psykiska besvär såsom fobier Sjukdomar i andningsorganen Mag- och tarmsjuka

Övriga

Gångproblem på grund av ben- ocheller ryggbesvär Problem med att grund funktionsproblem i ben, fötter eller av rygg sorteras in i denna grupp. l denna grupp är 42 av de 79 överklagandena från den sökande, i 6 därutöver medger RFV bifall till sökandens överklagan och i 31 fall överklagar RFV. Totalt är det bifall till bilstöd i 33 ärenden och avslag i 46 stycken. Problemen är mångfasetterade och en del finns representerade i elva referat från FÖD. En kvinna med höftledsskada i båda höftema med sekundärt tillkommande artros och reumatisk artrit lokaliserad till flera leder anförde i målet FÖD 1989:57 1989-11-07 att höftledsskadan avsevärt försämrats under senare år. På grund av nedsatt funktion i armar och händer kan hon inte bära något. Hon är tvungen att använda käpp och orkar inte

Bakgrund och nuvarande bilstöd 55

än korta sträckor. Förtroendeläkaren har bedömt kvinnans besvär mer ett varaktigt funktionshinder samt att hon har betydande förflyttsom ningssvårigheter och svårt att använda allmänna kommunikationsmedel. sin dom fann FÖD kvinnan varaktigt funktionsl att grund av ett hinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand och att anlita allmänna kommunikationer varför RFV:s talan lämnades utan bifall. Kvinnan berättigad till bilstöd. var I ett annat mål FÖD 1989:57 H, 1989-11-14 lider resttillen man av stånd efter amputation vänster underben och cervical spondylos en av med kroniciterande nackmyalgi. Han har stora svårigheter att längre sträckor än 200 meter plan mark. Vid halt väglag och vid svår värme har han ytterligare svårigheter att gå. Han klarar av att gå och av buss klarar inte att stå i bussen. Läkare anför att det ständigt uppmen står skavsår efter promenad. Sommartid kunde han lätt få infektioner i till följd svettning. Mannen är varaktigt överviktig och benstumpen av har svullnadstendens i benen, vilket medför att amputationsbenet kan en växla i omfång. Läkaren anför har varaktigt funktionsatt mannen ett hinder väsentliga förflyttningssvårigheter och som gör det omöjsom ger för honom kunna förlita sig till utnyttjandet allmänna kommuligt att av nikationer. I sin dom fann FÖD grund speciella svårigheter med att mannen av har ett varaktigt funktionshinder medför väsentprotesanpassningen som svårigheter för honom förflytta sig hand och att anlita liga att egen allmänna kommunikationer. Mannen därför berättigad till bilstöd. var i fraktur i nedre delen låret,

En man har artros höger knäledefter en av

benröta och belastningssmärtor FOD 1989:57 IV, 1989-12-05. Knälesida är stel och instabil i sidled. Vid gång den på höger praktiskt taget över 150 meter får han påtaglig smärta. Mannen använder stödbandage. Han har svårigheter att ta sig i och ur buss grund av trappstegen. sin dom fann FÖD är beroende personbil för att genom I att mannen av arbete få sin försörjning och ändrade inte underrättens dom. Försäkringsrätten konstaterade i sin dom att mannen har sådana väsentliga svåriganlita allmänna kommunikatioheter att förflytta sig egen hand och att förutsätts för rätt till bilstöd och är därför berättigad till det. ner som Följande mål FÖD 1990:13 1989-12-29 berör en man med förflyttefter skallskada innebär han kan bli ningsproblem en tidigare som att yr han går längre sträckor och att han ibland har svårt att förflytta sig om längre sträckor än några hundratal meter. Enligt läkarens mening var inte motoriska handikapp sådant att han torde vara berättigad mannens

56 Bakgrund och nuvarande bilstöd

till bil. Hans enda praktiska möjlighet till arbete var säkerligen den lönebidragstjänst han fått med arbetsförmedlingens hjälp och uppehöll uteslutande grund av sitt bilinnehav. FÖD ändrade inte underrättens dom. Försäkringsrätten fann i sin dom att mannen på grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand och att anlita allmänna kommunikatioegen ner. Eftersom han år beroende av bil för sin försörjning är han berättigad till bilstöd. I mål FÖD 1990:13 III, 1990-01-18 har den bilstödssökande kvinnan långvariga besvär med smärtor i muskulaturen generellt. Hon anför att besvären från vänster höft tilltagit med åren och gjort henne helt beroende av kryckor. En sjukgymnast anför att kvinnans vänstra ben stundtals viker sig. Hon går haltande och klarar att förflytta sig 100-150 meter med kryckkäpp. Styrkan i vänster höft, knä och fot samt höger axel är nedsatt med mer än hälften och hon orkar inte lyfta sin egen extremitetsdel i någon rörelseriktning. Även musklerna kring höger armbåge och hand har betydande kraftnedsättning. FÖD fann i sin dom att kvinnan grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig hand och att anlita egen allmänna kommunikationer och därmed, då hon fyllt 18 inte 50 år, men är hon berättigad till bilstöd. 1 mål FÖD 1989:57 v, 1989-07-04 har vänster knä en man stelopererat efter en trafikolycka. Knäleden år helt stel och har ingen rörelseförmåga. Vid gång slängs vånsterbenet i båge utåt. Av läkarutlåtandet framgår att mannen ur funktionell synpunkt har uppenbara svårigheter att fara med allmänna kommunikationsmedel eftersom han har svårt att få plats. Mannen anförde att han kan utan käppar men inte bära något någon längre sträcka grund av snedbelastning. Eftersom han inte kan böja knäet blir avståndet mellan sätena i bussar och tåg för kort för att han skall kunna sitta utan att vrida övre delen kroppen, vilket innebär av risk för framtida ryggskador. I sin dom fann FÖD att mannen på grund av sitt stelopererade knä kan ha vissa svårigheter när han skall åka buss eller tåg. Domstolen fann emellertid inte att funktionshinder medför sådana mannens väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer som krävs för rätt till bilstöd. En kvinna med reumatisk värk börjar alltid dagen med tabletter och dröjer det cirka

sedan

en timme innan stelheten och värken börjar släppa FOD 1989:57 VI, 1989-11-02. Stelheten och värken kan intensiñeras

Bakgrund och nuvarande bilstöd 57

under dagen. Har även besvär med yrsel och svårt med balansen. För att ta sig till arbetet utan bil måste hon byta buss och det så tid tar lång att hon måste timme tidigare upp en på morgonen. Hon är rädd att gå vid halt väglag. Kan inte bära något på grund sina besvär. av FÖD fann i sin dom kvinnan att har ett varaktigt funktionshinder som emellertid inte ger upphov till sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer som krävs för rätt till bilstöd. En försäkringsdomare och ledamot skiljaktiga och anförde bland en var annat att sjukdomen innebär att kvinnan har deformiteter och smärtor från fötterna. Hon har på grund sjukdomen fått lättare av arbetsuppgifter samt beviljats parkeringstillstånd grund av sitt handikapp. De skiljaktiga anser att bedömningen av kvinnans rätt till bilstöd måste relateras till det väsentliga intresset att hon kan fortsätta sitt förvärvsarbete. Fråav gan i målet gäller inte bara kvinnan i allmänhet kan färdas med buss om eller andra allmänna kommunikationer. Den gäller också hon när om hon dagligen ugör sitt arbete orkar, kan och bör färdas med sådana kommunikationsmedel. Vid denna bedömning finner de skiljaktiga att kvinnan såsom förvärvsarbetande med varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer och FÖD att därför borde ha bifallit hennes talan och tillerkänt henne bilstöd. Mål FÖD 1990:13 IV, 1989-12-29 gäller en man med ett resttillstånd efter en epifyseolys i vänster höft. Han hade utvecklat arthros en som enligt läkare inskränkt arbetskapaciteten. Han anför i FÖD han kan att gå ca 500 meter med stora besvär. I synnerhet om han är tvungen att gå längre sträckor flera gånger varje dag. Den vänstra höftleden är utsliten och tillståndet i höften förvärras han blir tvungen att i större om omfattning än han gör. Han har av länsarbetsnämnden beviljats bidrag för att anpassa bilen och har haft skattebefrielse. Han har svårigheter att använda allmänna kommunikationer på grund stora gångavstånd till av och från busshållplatser. Svårigheter föreligger också när det gäller att använda buss för varutransport. I läkarintyg anförs invalidiatt mannens tet kan anses medföra en allvarlig olägenhet vid färd med kollektivt transportmedel. FÖD finner i sin dom besvär från höft och ben att mannens vänster utgör ett varaktigt funktionshinder. Det emellertid inte upphov till ger sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand eller att anlita egen allmänna kommunikationer krävs för rätt till bilstöd. som I följande mål FÖD 1990:13 V, 1990-02-15 har en man på grund av

58 Bakgrund och nuvarande bilstöd

cervikobrachialt smärttilstånd och tendiniter i höger skuldra lumbago, och höft Enligt läkarutlåtande haltar han kraftigt

förflyttningssvårigheter.

och använder käpp och till. Att resa med allmänna kommunikationer av svårt för honom han har svårt att ta sig och på är påtagligt genom att av bussar. Han har också svårt att sitta bekvämt i en vanligt stol och framför allt i en vanlig bilstol. sin dom fann FÖD ukdomsbesvären utgör ett varaktigt funktions- I att hinder. Det utgör emellertid inte sådana väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer krävs för rätt till bilstöd. som I mål FÖD 1990:13 VI, 1990-02-22 berörs en man som till följd av underben i tonåren. Han går med olyckshändelse fått höger amputerat hälta och lätt vaggande gång och blir fort trött, vilket delvis kan orsakas hans vikt. Han orkar gå minst 200 meter och kan använda sig av av allmänna kommunikationer, som han gör vid halt och dåligt väglag. Mannen anför att han inte kan någon längre sträcka och har väldigt svårt att ta sig upp på bussar och tåg. Vintertid är detta helt omöjigt, eftersom han använder käpp. sin dom fann FÖD besvären till följd amputationen utgör ett I att av funktionshinder. Det emellertid inte upphov till sådana varaktigt ger sig hand eller anlita allväsentliga svårigheter att förflytta egen att männa kommunikationer förutsätts för rätt till bilstöd. som Kvinnan i mål FÖD 1991:5, 1990-12-28 råkade ut för följande en trafikolycka med bestående men och uppbär halv förtidspension sedan ett antal år. FÖD inhämtat medicinskt sakkunnigutlâtande anförs att det I av läkarutlåtanden och kvinnans uppgifter framgår att hennes handiav egna sig ha uppenbara svårigheter att anlita komkapp är varaktigt. Hon anser munala i buss medför ökade smärtsymtom från transportmedel. Resa skadan i och även de lumbala ryggbesvären ökar. Därtill halsryggen måste hon använda käpp, TNS-apparat elektrisk smärtlindring, väger till ett och halvt kilo och nackkudde. Framför allt är det skakningca ett inbromsningar och okontrollerade manövrar i bussen ar, häftiga som ger ökade sakkunnige kvinnans varaktiga funktionssmärtor. Enligt den ger hinder upphov till väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Kvinnans tillstånd kan utan tvekan betecknas allvarligt i den som meningen hennes besvär med all sannolikhet blir betydligt förvärrade att de olika trañkrörelser förekommer i en buss. av som FÖD skriver i sin dom att det den medicinska utredningen i målet av kvinnans ukdomsbesvär utgör ett varaktigt funktionshinder framgår att

Bakgrund och nuvarande bilstöd 59

som medför svårigheter för henne att anlita allmänna kommunikationer. Det saknas emmellertid grund för att antaga att de påfrestningar på ryggen genom inbromsningar och andra trañkrörelser som kvinnan kan komma att utsättas för vid färd med allmänna kommunikationsmedel skulle vara påtagligt mer kännbara än vad skulle kunna drabba hensom ne vid färd med egen bil. Med hänsyn härtill kan hennes svårigheter att anlita allmänna kommunikationsmedel inte sådan grad anses vara av som förutsätts för att rätt till bilstöd skall föreligga.

Kommentarer

För att uppfylla förordningens krav väsentliga förflyttningssvårigheter bör enligt de FÖD man, förutsättningar som finns i de mål beviljat bilstöd, bara orka gå kortare sträckor 100 200 meter, sträcka inte - men alltid angiven, ha käpp FÖD 1989:57 1989-11-07 eller kryckkäpp FÖD 1990:13 III, 1990-01-18 eller stödbandage FÖD 1989:57 IV, 1989-12-05 och läkare eller sjukgymnast skall ha styrkt besvären. Om man har sådana problem med protesanpassningen att inte kan gå man längre än 200 meter, men klarar att åka med allmänna kommunikationer, bedöms förflyttningssvårighetema som väsentliga FÖD 1989:57 II, 1989-11-14. Undantaget från kortare sträckor är målet med mannen med förflyttningsproblem på grund av yrsel, som begränsar gångsträckan till några hundratal meter och som bedöms ha ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig på hand egen och att anlita allmänna kommunikationer FÖD 1990: 13 1989-12-29. Det är svårt att återge målet utan att nämna FÖD konstaterat bilen att att är en förutsättning för mannens lönebidragsarbete. Följande bedöms inte som väsentliga förflyttningssvårigheter:

Att ha svårt att sitta i buss eller tåg med stelopererat knä FÖD 1989:57 V, 1989-07-04.

Stelhet, värk, yrsel och svårigheter med balans, inte

som intygasav

läkare har inte bedömts som väsentliga förflyttningssvårigheter FOD 1989:57 VI, 1989-11-02.

Kan 500 än med det

man meter, om stora besvär,är inte att beteckna

som väsentliga förflyttningssvårigheter enligt FOD FOD 1990:13 IV, 1989-12-29.

60 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Att använda käpp och till, halta kraftigt och ha svårt sig på och

av att ta

bussar är inte väsentliga förflyttningssvårigheter FOD 1990:13 V, av 1990-02-15.

Om orkar gå minst 200 meter och kan använda allmänna kommuniman kationer har inte väsentliga förflyttningssvårigheter FÖD 1990: 13 man VI, 1990-02-22. Skakiga och oförutsebara knyckar i bussen med åtföljande smärtor har FÖD inte bedömts väsentliga förflyttningssvårigheter då av som man gjort bedömningen att det i det avseendet inte skulle vara någon skillnad med bil FÖD 1991:5, 1990-12-28. att resa egen

Svårt att bära

I finns saknar armfunktion, ibland armar, helt gruppen personer som eller delvis. Reumatiker dessutom har problem med att gå ocheller som stå finns i gruppen med gångproblem. Frågan domstolarna haft att ta ställning till är det är väsentliga förflyttningssvårigheter att inte kunna om bära något, ha svårt att eller inte alls kunna ta fram avgiften eller färdkortet bussen utan hjälp och att inte kunna hålla i sig vid annans stående färd på bussen t-banantåget och ta emot sig vid eventuella fall.

FÖD-domar

Två mål finns i denna inget dem är refererat. Jag återger dem grupp, av för hur FÖD på dessa funktionshinder i att ge en uppfattning om sett förhållande till 2 § FBH. I målet 241890 1992-07-28 har en kvinna yrkat bilstöd på grund av att hon, enligt läkarutlåtande, endast i marginell utsträckning kan använda sina och således inte kan utnyttja allmänna kommunikaarmar tionsmedel i samband med förflyttning. Hon behöver en bil, anför läkaför att kunna hålla värmen i sina händer och förtvinade armar ren, uppe samt för att föra med sig saker och ting. Arbetsgivaren anför bland annat att det rent är tveksamt kvinnan skulle kunna bedriva sitt arbete av om utan bil. Arbetet innebär mycket resande till olika sammanträdeslokaler i landet och hon behöver bära med sig arbetsmaterial. FÖD konstaterade kvinnan har ett varaktigt funktionshinder. Detta att ger emellertid inte upphov till sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig hand eller att anlita allmänna kommunikationer som krävs egen för rätt till bilstöd.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 61

I målet 251492 1993-04-08 yrkar kvinna bilstöd på grund att en av hon saknar armar. Hon har en neurosedynskada. Kvinnan anförde i länsrätten att för att betala bussen måste hon sig skorna och ta av en strumpa för att kunna greppa eller busskort. Till arbetet bär hon pengar med sig ryggsäck med bland annat matlåda och kläpengar, ett ombyte der. Ryggsäcken bär hon med Det har hänt att hon fallit omkull munnen. i bussen då hon inte kan ta emot sig vid häftiga inbromsningar. Hon har bil och parkeringstillstånd för att kunna parkera alldeles utanför affären. Hemma ställer hon bilen utanför porten och bär kassen innan hon upp parkerar bilen i garaget. Hon orkar inte bära matkassar så långt i munnen då tändema inte orkar med påfrestningen. Länsrätten antecknade i domskälen att kvinnan uppbär handikappersättning med 50 procent av basbeloppet bland annat för merkostnader på grund av kostnader för bil. Dessutom framgår av försäkringskassans akt angående handikappersättning att kvinnan fått hjälp tre dagar i veckan av släktingar och vänner med inköp av mat, kläder med mera. Länsrätten gör följande bedömning: Bussens chaufför bör kunna ge nödvändig hjälp i samband med betalning. Det förefaller inte heller vara så att bussresa i sig medför väsentliga en svårigheter eller påtagliga risker för henne. Däremot innebär anlitandet enbart allmänna kommuav nikationer sannolikt att kvinnan inte längre själv kan handla mat med mera, då det medför för långa gångsträckor för att hon skall sig anse orka bära med Vidare försvåras hennes möjlighet att ta med sin munnen. ryggsäck till och från arbetet. På grund av sitt funktionshinder får kvinnan därför anses ha sådana väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer som krävs för rätt till bilstöd. Därvid beaktas att ett av syftena med detta stöd är att medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende bilstödspropositionen, s. 13. Kammarrätten fann i likhet med länsrätten kvinnan berättigad till vara bilstöd. FÖD fastställde kammarrättens dom.

Kommentar

Ingen ovanstående domar är refererad och FÖD av publicerad av och är alltså inte avsedda att skapa en praxis.

62 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Kortvuxenhet

Företrädare för Kortvuxnas förening beskriver en del av problemen för de 1 000-2 000 kortvuxna har medicinska problem grund av ca som sitt handikapp. Problem är för nämnda grupp att ta sig och av bussar. Fotsteg och i bussar och tåg är inte avpassade för korta ben ingångar och Många måste krypa upp buss och tåg. Att ta sig upp på armar. säte är ett annat problem liksom att klara att stå i folkträngsel buss eller T-bana. Det finns exempel på kortvuxna skadat sig i ansiktet som nära ögonen vid färd med spårvagn. Skaderisk uppstår då medresenärers väskor och andra saker dessa bär kommer i ansiktshöjd på den kortden kortvuxne blir inklämd och nedtryckt intill vuxne. Det är vanligt att vägg eller rent utskuffad i dörrsteget. Att inte synas i trängsel är en av stor fara. Svårt att stå inklämd med ansiktet i andra människors nedre en kvävningskånslor då luften slut mellan alla männiregioner. Kan ge tar skor. Belastningsproblemen är stora för denna grupp. Läkare har gjort ett försök med hjälp av Chalmers tekniska högskola att mäta belastningen vid trappgång för 130 längd. För att en normalvuxen en person av cm 180 lång, skulle belastas den kortvuxne vid trappgång man, ca cm som skulle han var tredje trappsteg. förtidspensioneringar grund arbetsskador i Det är vanligt med av form förslitning och felbelastning. Flera får med tiden ta till rullstol av för förflyttning. Även liten väskamåste Besvärligt att bära är ett annat problem. en vid trottoarkanter, och liknande och det innebär mycket lyftas trappsteg vad är normalt och sliter på axlar, nacke och mer lyftande än som rygg. Även de, inte kan behöva bilstöd, måste anpassa sin bil för som anses att få köra den. Kortvuxnas förening finner det rimligt att anpassningen bekostas samhället då det är merkostnad den enskilde inte kan av en som välja bort.

FÖD-domar

Av mål i FÖD har avslutats med bifall till bilstöd. tre ett Ett mål är refererat FÖD 1990:13 II, 1989-12-05. Det är en kortvuxtill följd detta känner sig iakttagen och uttittad i folksamen man som av Redan under skoltiden blev han mobbad och trakasserad kamlingar. av och det händer fortfarande att han trakasseras ungdomar. Manrater av lever ett socialt tillbakadraget liv och vistas inte bland människor på nen

Bakgrund och nuvarande bilstöd 63

fritiden. I försäkringsrättens dom anför läkare att risk finns för en en traumatiserad psykiatrisk sjukdomsutveckling hos vid avsaknad mannen av specialbil samt bedömde att det mot bakgrund av bland annat det förelåg definitiv medicinsk indikation för bilstöd. Försäkringsrätten fann med stöd av den medicinska utredningen i målet att mannen grund av åberopade funktonshinder framför allt psykis- ka problem får anses ha väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationsmedel. Funktionshindren är också varaktig natur. av sistnämnda slutsats baseras bland annat på vad upplysts orsakersom om na till de psykiska problemen och risken för försämring en av mannens tillstånd. FÖD ändrade inte underrättens dom.

I ett annat mål, inte refererat, 220189 1991-03-19, söker kortvuxen

en man 130 cm bilstöd grund av att han får ont i benen när han går

och för att han upplever med tunnelbana psykiskt mycket påresor som frestande. Läkare uppger att har uttalad hjulbenthet i undermannen en benen och på år fått belastningssmärtor i vänster ben. Läkaren senare anför att han finner det uppenbart har betydande svårigheter att mannen att använda allmänna kommunikationsmedel. Försäkringsrätten bedömde att mannen visserligen har ett svårt handikapp. Hans möjligheter att förflytta sig hand eller att anlita allegen männa kommunikationsmedel kan emellertid inte anses vara väsentliga. Det överklagade beslutet kan därför inte ändras. FÖD fann inte skäl till annan bedömning än den underinstansema gjort. Mannens överklagande lämnades utan bifall.

Det tredje målet, inte refererat, 276691 1992-04-16, rör kortvux-

en en kvinna, 127 cm lång. I läkarutlåtanden anförs att kvinnan är hjulbent, har patellära besvär från båda knäna. Är opererad med sentransfurering i båda underbenen. Hon går obehindrat med korta steg och dubbelsidig hälta. Hon har leddeformiteter i benen är korta och grava som tjocka. Knäna är inåtvridna. Röntgenundersökning har visat höggradiga utveck-

lingsanomalier och deformering med bibehållen ledbroskhöjd. Kvinnan

har mycket svårt att klara till och från sitt arbete med allmänna resorna transportmedel, huvudsakligen grund av tilltagande besvär från knäoch höftleder samt svårigheter att ta sig och ned i de höga trappsteupp gen på buss. Hon har dessutom svårt att ut för att handla, bära paket och kassar. Förtroendeläkaren uttalade att det inte kunde styrkt att anses kvinnan har väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand eller att egen anlita allmänna kommunikationer.

64 Bakgrund och nuvarande bilstöd

FÖD fann i sin dom att kvinnan grund varaktigt funktionshinder av har vissa svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Dessa svårigheter är inte så väsentliga krävs för rätt till bilstöd. som

Kommentar

kortvuxenheten i FÖD bedömts orsaka sådana Det är inte sig som av till bilstöd föreligger FÖD väsentliga förflyttningssvårigheter att rätt 1990: 13 II, 1989-12-05. Det är framför allt de psykiska problemen som

gett upphov till väsenti förflyttningssvårigheter och det är varaktigheten

ga i dessa bedöms i domen. som I de två andra domarna återgivits här, men som inte är publicerade som FÖD, har de och fysiska svårigheterna och refererade av psykiska 220189, 1991-03-19, 276691, 1992-04-16 inte bedömts som väsentliga.

Synskada

Synskadade har svårt att orientera sig, hur svårt beror självfallet på syni främmande miljöer kan det direkt omöjligt. I nedsättningen, och vara allmänna kommunikationer innebär det att det år svårt eller omöjligt att hitta till trañkterminaler och hållplatsstolpar och att läsa trafikinformation skärmar och kartor. Gravt synskadade är i allmänhet i skyltar, behov ledsagare i okänd miljö. av

FÖD-domar

mål har behandlats FÖD hittintills. Ett målen är refererat Fem av av av FÖD. I målen ansökan bilstöd, bilstöd beviljades. fyra av avslogs om ett I ett refererat mål FÖD 1990:23, 1990-05-17 fullföljer en synskadad sin talan för bilstöd. Han anför att han inte utan väsentliga svårigman heter kan ta sig mellan arbetsplatsen och hemmet. Vägen mellan hemmet och är trañkmässigt komplicerad och han måste arbetsplatsen passera antingen hårt trañkbelastad väg eller, om han väljer en annan väg, en såväl obevakad jämvägskorsning. Även allmänna en hängbro som en om kommunikationer funnits tillgängliga skulle han inte ha kunnat använda sig dessa. Förutsättningen för att han skall kunna sköta sitt arbete är av hans hustru kör honom med bil till och från arbetsplatsen. Mannen att har tidigare haft bil med skattebefrielse. en I domen skrev FÖD att sin synskada har ett varaktigt mannen genom

Bakgrund och nuvarande bilstöd 65

funktionshinder som medför svårigheter för honom att förflytta sig. Utredningen i målet emellertid inte stöd för att förflyttningsger mannens svårigheter är av den svårighetsgrad som förutsätts för att rätt till bilstöd skall föreligga. I ett annat mål 5691, 1991-03-28 söker med Ushers syndrom en man och retinitis pigmentosa RP bilstöd. Det största funktionshindret är synskadan. Mannen har enligt läkare en mycket grav synfåltsinskränkning i båda ögonen till utsträckningen 10 grader i alla ca riktningar varför han deñnitionsmässigt saknar ledsyn även den centrala om synskärpan i höger öga under tidigt 80-tal varit ganska god. Han har bland annat lätt att kollidera med andra Den hörselnedsättpassagerare. grava ningen avhjålps bara delvis med hörapparat på båda öronen. Han har svårt att urskilja ljud speciellt i bullrig miljö och att lokalisera varifrån ljud kommer. Försäkringsrätten bedömde att mannen genom sin kombinerade synoch hörselskada har ett varaktigt funktionshinder och att han på grund av detta har sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand och egen att anlita allmänna kommunikationer förutsätts för rätt till bilstöd. som Den omständigheten att mannen behöver anlita följeslagare föranleder inte FÖD annan bedömning. ändrade inte underrättens dom.

Kommentar

Enbart FÖD synskada bedömer inte som medförande väsentliga förflyttningssvårigheter FÖD 1990:23, 1990-05-17. Kombinerat med grav hörselskada bedömdes synskadan medföra väsentliga förflyttningssvårigheter i ett mål som inte publicerats och refererats 5691, 1991-03-28.

Psykiska orsaker såsom t.ex. fobier

De psykiska orsaker som det varit frågan har varit fobier för att resa om tillsammans med många människor och att inte ha kontroll över resesituationen. Orsaken till fobin kan variera.

FÖD-domar

Nio mål har sorterats i denna Ett målen är referat FÖD. grupp. av av I fem av målen beviljades bilstöd. En man har efter hjårnblödning utvecklat fobi att åka buss FOD 1990:35, 1990-09-18. En psykiatriskt sakkunnig anför att en bearbet-

66 Bakgrund och nuvarande bilstöd

fobi ha varit komplicerad än normalt. Möjlining av mannens synes mer hade bearbetning även kunnat inverka negativt behandlingen gen en övriga effekter av hjämblödningen. Det torde kräva en förnyad psykiav atrisk bedömning för att utröna om och när en fobiträning kan påbörjas. De uppgifter finns talar för att man vill avvakta avsevärd tid. som Försäkringsrätten gör följande bedömning: Mannens bussfobi utgör ett för honom varaktigt funktionshinder som innebär väsentliga svårigheter för honom att anlita allmänna kommunikationsmedel. RFV:s uppi detta fall med fobiska besvär i första hand fattning att en person som skall ha behandling under längre tid förbättring för att undergått en utan bilstöd skall kunna utges saknar enligt försäkringsrätten lagligt stöd. FÖD ändrade inte underrättens dom.

Kommentar Har läkare styrkt fobi inte är, i varje fall inte under avseman av som värd tid, behandla bedöms funktionshindret varaktigt och möjlig att som medförande väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer.

Sjukdomar i andningsorganen

Astma och allergi Den är allergisk med olika sjukdomssymtom efter att ha som reagerar blivit utsatt för allergiframkallande ämnen under längre eller kortare tid. Symtomen kan variera i styrka, från obetydliga reaktioner som inte kräver behandling till livshotande allergisk chock eller livslånga, dagliga, en svåra astmabesvär. Astma är en sjukdom som kännetecknas av luftrörsförträngning som varierar i betydande grad under kort tid. Den yttrar sig kliniskt som andningssvårigheter. Utöver djurepitel, kvalster, pollen och mögel kan bland annat följande

faktorer påverka allergiker och personer med hyperreaktivitet överkäns-

lighet: infektioner, ansträngning, värme, kyla och starka dofter från till exempel parfym, blommor och kemikalier. Rök och andra luftföroreningar irriterar slemhinnorna och ökar därmed luftvägsbesvären. Ur information från Riksförbundet mot Astma-Allergi, RmA.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 67

Cystiskfibros

Cystisk ñbros är en medfödd, ärftlig sjukdom som inte kan botas. Den är livshotande. Slemmet i lungor och mag-tarmkanalen är tjockt och segt. Det täpper till luftrören och orsakar problem med matsmältningen. Den cf-sjuke är infektionskänslig. Med omfattande medicinering, andningsgymnastik och fysisk träning varje dag mår den sjuke bättre. Ur information från Riksförbundet Cystisk Fibros, RfCF.

FÖD-domar

I gruppen finns tio mål noterade. Tre mål är publicerade och refererade FÖD. I målen bilstöd. av sex av beviljades I målet FÖD 1991:30 1991-10-03, beviljades en man med astma bronchiale bilstöd. Mannen uppbar hel förtidspension grund sina av astmatiska besvär. Läkare anförde att hade astma bronchiale mannen med kraftig ospeciñk bronkiell hyperaktivitet och ansträngningsutlösta andningsbesvär och att han var beroende av daglig relativt massiv bronkdilaterande medicinering. Mannen reagerade vid ansträngning med astmatiska besvär och mycket känslig för ospeciñka stimuli såsom fukvar tig och kall väderlek och starka dofter av olika slag m m. Mannen anförde att hans maximala gångsträcka utan vilopaus 50 meter beroenvar de på dels astman, dels på övervikt. En medicinsk specialist anförde att mannens astma bronchiale utan tvekan utgör ett varaktigt funktionshinder med väsentliga svårigheter att förflytta sig hand eller att anlita egen kommunala transportmedel. Med hänsyn till den medicinska utredningen, särskilt vad den sakkunnige uttalat, och med beaktande av att mannen sedan flera år uppbär hel pensionsförmån grund sina astmatiska besvär fann FÖD av att mannen har ett varaktigt funktionshinder medför väsentliga svårigheter som för honom att förflytta sig hand och att anlita allmänna kommuegen nikationer. I målet FÖD 1991:30 II, 1991-10-08, beviljades en ung man med cystisk ñbros bilstöd. Sjukdomens handikapp består dels av behovet av kontinuerlig andningsgymnastik och dels av nattetid sömn i fukttält och kostkomplettering med näringslösning via magsond. Därutöver fyra till åtta gånger per år intravenösa antibiotikakurer sköter själv som mannen i hemmet med hjälp sina föräldrar. Det är således i första hand skötav seln av sjukdomen, som tidsmässigt måste prioriteras bekostnad av fritiden, och dessutom nedsatt lungfunktion och allmänna kroppskrafter,

68 Bakgrund och nuvarande bilstöd

gjorde att tillgång till bil var viktig för hans möjligheter att även som klara att arbeta. FÖD inhämtade anförde sjukdomen ännu sakkunnigutlåtande. Denne att inte kan botas. Den har oftast dyster Mannen är beroende av en prognos. en utomordentligt noggrann livsföring och medicinering för att lindra bristtillstånd och för att bromsa de livshotande infektioner han kan drabbas Den långvariga sjukdomen har givit upphov till en irreversibel av. lungfunktionsnedsättning, vilken skattas till knappt 50 procents vitalkapacitet. Mannens sjukdom medför från medicinsk synpunkt ett svårt funktionshinder medför väsentliga svårigheter vid förflyttning, särskilt som människokontakter t.ex. allmänna kommunikationsmedel kan som medföra risk för infektioner, vilket i sin tur ytterligare skulle öka nya hans risker och försämra prognosen för överlevnad. F ÖD fann ukdomsbesvär utgör ett varaktigt funktionshinatt mannens der som medför väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig på egen hand och att anlita allmänna kommunikationer. FÖD 1990:13 VII, 1990-03-01 inte bilstöd till kvin- I målet beviljades med astmabesvär och möjlighet att till och från sitt arbete men na med behov bil i arbetet. Kvinnan anförde att hon hade svårt att till av arbetet på vintern då hon får besvär kylan. Det är cirka två kilometer av till arbetet. FÖD fann kvinnan inte har ett så varaktigt funktionshinder att det att upphov till väsentliga förflyttningssvårigheter för henne och svårigger heter att utnyttja allmänna kommunikationer. Ett mål, inte är refererat 92391, 1992-10-29, berör en man med som astma bronchiale inte beviljas bilstöd. Han har besvärats av astma som sedan Sjukdomen har successivt försämrats under åren trots ungdomen. medicinering. Mannen enligt test mot bland annat höpollen, reagerar gräs, hund, katt och häst. Han försämras också vid stress, ansträngvass, och kylig väderlek starka dofter. Enligt läkarutlåtande är ning samt av bussåkning ett stort problem då det innebär att mannen blir utsatt för retande dofter med kan leda till och ibland livshotande mera, som grav försämring astman. Det finns inga tecken att astma skulle av mannens försvinna inom överskådlig tid. FÖD fann inte sina astmatiska och allergiska att mannen grund av besvär har ett varaktigt funktionshinder sådan grad att det medför av väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 69

Kommentar

Infektionsrisk med medicinskt väl styrkt åtföljande risk för livshotande tillstånd FÖD 1991:3011, 1991-10-08 eller så svår sjukdom, medicinskt väl styrkt, att man lämnat arbetsmarknaden FÖD 1991:30 II, 1991-10- FÖD 08 bedömer som ett varaktigt funktionshinder medförande väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand och att använda allmänna kommunikationer. Kan två kilometer till arbetet bedömer FÖD man ca inte att det föreligger väsentliga förflyttningssvårigheter FÖD 1990: 13 VII, 1990-03-01.

Mag- och tarmsjukdomar

Det handlar om sjukdomar i och kanske främst tarm, leder till mage som upprepade diarréer som kräver närhet till toalett. En del dessa sjukav domar har också andra konsekvenser t.ex. i form ledbesvär och av mycket stor trötthet grund av bristande näringsupptagningsförmåga. I de mål utredaren gått igenom är det dock återkommande plötsliga diarréer som är det största problemet. sjukdomarna kan också ha lett till anläggandet av någon form av stomi. Dessa kan vålla besvär i form av läckage då förbandet av olika orsaker inte alltid tar tätt.

FÖD-domar

Utredaren har läst 15 FÖD-domar. Ett målen är refererat. I nio fall av bifölls ansökan om bilstöd. I målet FÖD 1989:57 III, 1989-11-14, beviljades kvinna bilstöd med s.k. sigmoideo-stomi som inte täcks stomibandage. Medicinskt sakav FÖD. kunnig lämnar utlåtande till Stomin är av ovanlig typ, täcks av stomibandage, och skyddas endast av kompress, som i någon mån tar upp fukt och lukt. Stomin medför ständig risk för läckage och av gaser tarmvätska samt avföring, vars konsistens kan variera och vars avgång inte alltid kan kontrolleras. Stomier denna typ har ingen ringmuskelav funktion. Kvinnan måste sköta sin stomi med dagliga sköljningar, det finns risk för ofrivilliga läckage och det föreligger ständigt problem med gaser, vilket är mycket generande för henne om hon måste använda allmänna fardmedel. FÖD fann de att speciella problem, som kvinnans stomi innebär, utgör sådant varaktigt funktionshinder medför väsentliga svårigheter för som henne att anlita allmänna kommunikationer.

70 Bakgrund och nuvarande bilstöd

I ett mål, inte refererat 156989, 1990-12-11, beviljas en man med tarmsj ukdomen Morbus Crohn bilstöd. Han har handikappersättning med 50 % basbeloppet på grund merutgifter för kost, kläder, tvätt, av av sanitetsartiklar, medicin och läkarbesök. Har svårt att passa allmänna kommunikationsmedel grund av oberäkneliga diarréer morgonen. Läkare bedömer hans tillstånd med frekventa dagliga diarréer vara mer eller mindre konstant. FÖD finner den medicinska i målet sjukav utredningen att mannens domsbesvär utgör ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga svårigheter för honom att anlita allmänna kommunikationer.

Kommentar

Det är en ovanlig typ av stomi medförande speciella problem, som av FÖD bedöms medföra FÖD 1989:57 III, 1989väsentliga svårigheter 11-14. I det andra målet 156989 1990-12-11 är den medicinska utredningen avgörande för att bedöma att de frekventa diarréema är ett varaktigt funktionshinder medför väsentliga förflyttningssvårigheter. som

Diverse övriga sjukdomar och funktionshinder

Här har tre mål sorterats som inte hör hemma i någon av de andra grupperna. Bilstöd har beviljats med svår form hemo-

en person en av blödarsjuka

fili A och avsaknad koagulationsfaktor VIII i målet FOD 1992:7, av 1992-03-16. I ett sakkunnigutlåtande beskriver en läkare effekterna av sjukdomen så att de vanligaste komplikationema vid svår hemofili A är ledblöden av ningar, vilka efter upprepade gånger kan leda till ledförstöring och dårmed funktionsnedsättning i ledema. Vid ledblödningar som kan starta vid för den utomstående obegripligt minimalt våld måste mannen gå med kryckor eller åkai rullstol. Kryckgång kan ibland svåra ledblödge ningar i handled, armbågsled eller axelled, vilket i sin tur brukar ge handikapp och vårdberoende. Sammanfattningsvis föreligger dels ett medicinskt problem i form svår blödarsjuka, dels ett socialt problem av med upprepade ledblödningar trots profylax alltfler ledskador som ger med tilltagande förflyttningssvårigheter och dels ett kostnadsproblem; bara profylaxbehandlingen under ett år går med 1989 års kostnadsläge på 212 690:4O kr. Det är troligt och högst sannolikt ledskador att mannens med allt fler ledblödningar inom begränsad framtid gör honom allten

Bakgrund och nuvarande bilstöd 71

mer handikappad till allt större kostnader för samhället och till priset av stort lidande. Ur medicinsk synpunkt måste svår hemofili A betraktas som ett svårt och bestående handikapp med uppenbara risker för tilltagande ledinvaliditet, om inte möjligheterna att undvika ledblödningar och muskelblödningar görs goda som någonsin är möjligt. FÖD finner medicinska i målet visar att den utredningen att sjukdomsbesvären utgör ett varaktigt funktionshinder medför väsentliga svåsom righeter för honom att förflytta sig på egen hand och att anlita allmänna kommunikationer. Bilstöd har beviljats kvinna lider sjukdomen hereditärt anen som av gioödem HANE som medför en uttalad känslighet för tryck mot huden och i målet FÖD 1992:14, 1992-04-23. temperaturväxlingar Kvinnan har också knäledsbesvär som gör det svårt för henne att stå och gå. Som ett led i arbetsrehabiliterande åtgärder har kvinnan beviljats taxiresor till och från utbildnings- och praktikplatsema. Vidare har körkortsutbildning finansierats genom bidrag från länsarbetsnämnden. En medicinskt anför till FÖD: sig sakkunnig Angioödemet yttrar som svullnader, utlösta bland annat tryck och slag men kvinnan har också av nackdel av köldexposition; bland annat kan hon få svullnader i luftvägarmed andningsbesvär. Hetta medför också en nackdel för henne. Kvinna nan har en mycket ovanlig ärftlig sjukdom som med dagens kunskap är livslång. Behandlingsmöjlighetema är begränsade, mindre effektiva och behäftade med biverkningsrisker. Pâ grund av sitt bestående handikapp har kvinnan enligt behandlande läkare inte möjlighet att utnyttja allmänna kommunikationer. Det förefaller rimligt, skriver den sakkunnige, att betrakta kvinnans sjukdom, HANE, ett tillstånd med bestående som handikapp ledande till varaktiga funktionshinder väsentlig grad vid av ansträngning, förflyttning, temperaturväxlingar. Tillståndet kan trauma, endast i begränsad mån avhjälpas med medicinering, vilken i sin tur har avsevärda biverkningsrisker. FÖD i sin dom kvinnan lider HANE och dessutom har yttrade att av knäledsbesvär. Med hänsyn till de medicinskt sakkunnigas uttalande att kvinnans sammantagna sjukdomsbesvär utgör ett varaktigt funktionshinder medför väsentliga svårigheter för henne att förflytta sig på egen som hand och anlita allmänna kommunikationer skall hon handianses som kappad i den mening i förordningen 1988:890 om bilstöd till som avses handikappade. Målet FÖD 1992:21, 1992-05-21 rör Efter en laryngektomerad man. operation för tumör varvid struphuvudet avlägsnades mynnade luften

72 Bakgrund och nuvarande bilstöd

strupen i ett hål direkt på halsen. Den omständigheten vid att mannen anlitande av allmänna kommunikationer kunde tvingas byta förband sto-

mavent under färden har inte ansetts motivera rätt till bilstöd.

En medicinskt sakkunnig anför att efter en laryngektomi avlägsnande struphuvudet täcks hålet förband

av stomat av ett - stomavent - som

i någon mån bidrar till att rena och fukta iandningsluften. Det kan dock inte ersätta de naturliga skyddsmekanismer som finns i näsa, svalg och struphuvud och som inandningsluften normalt passerar innan den når luftstrupen. Det är därför naturligt att luftföroreningar och temperaturväxlingar lätt kan påverka och irritera slemhinnorna i luftstrupen och grövre luftrören och leda till slembildning och hosta som medför betydande besvär. Slemhinnomas känslighet varierar mellan olika individer och de besvär som kan uppstå är också beroende av yttre förhållanden, graden av luftföroreningar, temperaturväxlingar etc. När mannen hostar eller nyser kommer slem eller annan vätska på stomaventet som har ett ñnmaskigt filter, och detta blir då igensatt av fukten, vilket nästan omöjliggör fortsatt andning. Stomaventet måste bytas. Det sker med en spegel för att få stomaventet i rätt läge över stomat. Dessförinnan måste man torka med vätservett. vill hänsyn till övriga

rent runt stoman Mannen av

människor sköta hygienen enskilt. Den medicinskt sakunnige gjorde bedömningen att mannen hade ett varaktigt handikapp som medför väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. FÖD yttrade att laryngektomi är ett varaktigt funktionshinder. Mannen har anfört att han upplever det generande att utföra byte stomaventet av i andra människors åsyn. Några praktiska eller medicinska hinder mot att anlita allmänna kommunikationer har inte åberopats. I mannens journal saknas uppgifter om slemhinneretningar på grund av temperaturväxlingar eller luftföroreningar. Den svårighet för är förenad med som mannen anlitandet av allmänna kommunikationer består i den känsla obehag av som han skulle erfara, han blev nödsakad att byta stomaventeti medom passagerarnas åsyn. Denna svårighet kan inte anses som så väsentlig som förutsätts för att rätt till bilstöd skall föreligga.

Kommentar

Ur medicinsk synpunkt mäste svår hemofili A betraktas ett svårt och som bestående handikapp med uppenbara risker för tilltagande ledinvaliditet, om inte möjligheterna att undvika ledblödningar och muskelblödningar görs så FÖD goda som någonsin är möjligt. Detta föranleder att bedöma sjukdomsbesvären som ett varaktigt funktionshinder som medför väsent-

Bakgrund och nuvarande bilstöd 73

liga svårigheter att förflytta sig egen hand och att anlita allmänna kommunikationer FÖD 1992:7, 1992-03-16. Bilstöd har beviljats kvinna lider sjukdomen hereditärt en som av angioödem HANE FÖD 1992:14, 1992-04-23. Sjukdomen yttrar sig som svullnader, utlösta av bland annat tryck och slag kvinnan har men också nackdel köldexposition; bland annat kan hon få svullnader i av luftvägama med andningsbesvär. Hetta medför också en nackdel för henne. Sjukdomen är noggrant medicinskt utredd. I ett mål rörande en laryngektomerad man FÖD 1992:21, 1992-05- 21 finner FÖD att några praktiska eller medicinska hinder mot att anlita allmänna kommunikationer har inte åberopats. Den svårighet för som mannen är förenad med anlitandet allmänna kommunikationer består av i den känsla obehag han skulle erfara, han blev nödsakad av som om att byta stomaventet i medpassagerarnas åsyn och kan inte anses som så väsentlig som förutsätts för att rätt till bilstöd skall föreligga.

2.4.3 Varaktigt funktionshinder

En av grundförutsättningarna för att få bilstöd är att den sökande har ett varaktigt funktionshinder. Med begreppet varaktigt enligt bilstödsavses, propositionen, att funktionsnedsättningen skall vara bestående eller i vart fall finnas under den tid fordonet skall användas, dvs. cirka år. som sju Detta bör styrkas med ett läkarutlåtande. Motiveringen till utredarens förslag om sju år i stället för den tidigare på fem år, som gräns för nytt bilstöd, var att bilarna blivit bättre än förr, rostskydd och garantier medför bättre livslängd hos bilarna och högre bilpriser medför att bilköparna behåller sina bilar längre tid S

Ds

1986:11, s. 30. Kravet på sju års varaktighet har kritiserats för att det hindrar att bil-

stödet används i rehabiliteringssyfte. Återbetalningsreglema anses vara

en tillräcklig garanti för att pengarna används på rätt sätt. Begreppet varaktigt funktionshinder har också kritiserats för att det varit oklart. Frågan är om sjukdomar uppträder periodvis återkomsom mande kan benämnas som varaktiga, t.ex. astmasjuka. Det har upplevts som svårare för astmatiker att få bilstöd under år. En fråga senare annan som ställts är om personer med sjukdomar leder till okontrollerbara som läckage av urin och tarm har ett varaktigt funktionshinder i lagens mening. Utredaren har av organisationer organiserar familjer med handisom

74 Bakgrund och nuvarande bilstöd

barn informerats bedömningen varaktighet i några fall kappade om att av har varit sådan att barn med svåra sjukdomar nekats bilstöd därför att de inte förmodats överleva bilstödsperioden.

FÖD:s bedömning varaktighet av

I Försäkringsöverdomstolen har varaktigheten varit förmål för bedömning i flera domar fyra refererade och som återges härnedan. varav FÖD FÖD till bilstöd för I målet 1990:35, 1990-09-18 ger rätt en med fobiska besvär. Den sökande har bussfobi efter en hjämblödperson ning. RFV hade yrkat att försäkringsrättens dom och försäkringskassans beslut att bevilja bilstöd skulle upphävas. En expert i psykiatri mannen anför att en bearbetning av mannens fobi hade kunnat inverkat negativt på behandlingen övriga effekter av hjämblödningen. De uppgifter av fanns talade för att ville avvakta en avsevärd tid med att vid en som man förnyad psykiatrisk bedömning utröna om och när en fobiträning kan påbörjas. Försäkringsrätten fann i sin dom att RFV:s uppfattning, att en person i första hand skall ha undergått behandling under en längre tid utan förbättring för att bilstöd skall kunna utges, saknar lagligt stöd. Mannen således bilstöd. FÖD ändrade inte underrättens dom. var berättigad till mål FÖD 1991:30 1991-10-03 med I ett senare beviljas en man astma bronchiale bilstöd. Målet rör med uttalade astmatiska been man svär och på grund av det en stor sjukvårdskonsumtion. Utöver astman Enligt FÖD konsulterad medicinsk har mannen betydande övervikt. en av expert är funktionshindret med nuvarande kunskap varaktigt. sin dom skriver FÖD med till den medicinska utredningen I att hänsyn och med beaktande beviljats och sedan flera år uppbär hel av att mannen sina astmatiska besvär finner FÖD pensionsförmån grund av att mannen har ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig hand och att anlita allmänna kommuegen nikationer. Då förutsättningarna i övrigt i 5 § förordningen är uppfyllda berättigad till bilstöd. är mannen målet FÖD 1993:8, 1993-04-15 rörde bilstöd till förälder med Frågan i handikappat barn huruvida det 4-åriga barnets astma- och allergisj ukdom kunde vilket FÖD bedömde den Den medicinska anses varaktig, vara. visade tillståndet för pojken år stabiliserats, utredningen att senare dels allergisanerande och allergiundvikande åtgärder i både grund av hem och skola, dels grund av medicinering. Trots förbättringen av

s Bakgrund och nuvarande bilstöd 75

tillståndet kan akuta besvär utlösas hos pojken vid färd med allmänna kommunikationer. FÖD skriver i sin dom tillstånd att även om pojkens på senare år förbättrats bör denna omständighet inte tillmätas avgörande betydelse vid bedömningen av om funktionshindret skall anses varaktigt utan får snarare ses som .en bekräftelse i efterhand att pojkens astmabesvär inte avklingat utan kvarstår, dock med ett lägre inläggningsbehov. Pojkens funktionshinder är varaktigt i den mening som avses i förordningen om bilstöd och medför väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Föräldem således berättigad till bilstöd. var I mål FÖD 1990:13 VH, 1990-03-01 det ett var fråga om en kvinna med astmabesvär och möjlighet att till och från sitt arbete med men behov av bil i sitt arbete. Hon hade astma bronchiale med bronkiell hyperaktivitet. Hon kunde få astmaanfall av bland annat damm, bilavgaser, starka dofter, lösningsmedel samt kyla och ansträngning. Enligt den behandlande läkaren det viktigt att hon slapp använda allmänna komvar munikationsmedel i sitt arbete, eftersom hon då riskerade en försämring av astman. Hon hade ca två kilometer till sitt arbete och det fanns inga allmänna kommunikationer. Om hon inte behövt bilen i sitt arbete hade hon kunnat till sitt arbete. I sin dom fann FÖD kvinnan att grund av sina astmabesvär inte har ett så varaktigt funktionshinder att det upphov till väsentliga svårigger heter att förflytta sig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer. Jag vill slutligen fästa uppmärksamheten två andra mål som inte är refererade rör bedömningen varaktigt funktionshinder. men som av I målet 215589, 1990-07-12, att han grund sjukuppger en man av domen claudicatio intermittens bara kan 50-60 meter utan Går paus. med käppar och kan i backar och trappor. Efter medicinsk utredning har operation avskrivits som behandlingsmetod. Både kassan och försäkringsrätten har FÖD avslagit ansökan men noterar att operation som behandling har avskrivits och finner att den angivna diagnosen utgör ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga svårigheter för honom att förflytta sig och därmed berättigar till bilstöd. I och med att operation avskrivits anses varaktigheten styrkt. Avslag grund av att besvären inte anses varaktiga får en kvinna 232889, 1990-08-27 med värk i knälederna och ländrygg. Hon använder kryckkäppar vid gång. Även i hemmet har hon gångsvårigheter. Har betydande övervikt. Förtroendeläkare anför att sökanden att genom

76 Bakgrund och nuvarande bilstöd

vikten skulle minska besvären. FÖD med operera sig och reducera anser ledning därav inte varaktigheten styrkt och därmed år inte kraven på handikapp i 2 § FBH uppfyllda för att bilstöd skall kunna beviljas.

Kommentarer

Man måste inte ha undergått behandling under en längre tid utan förbättring tillståndet för att varaktigheten skall styrkt FÖD 1990:35, av anses FÖD bedömt föreligga efter ha tagit 1990-09-18. varaktighet har att hänsyn till den medicinska utredningen och når det utbetalas hel pensionsförmån grund funktionshindret FÖD 1991:30 1991-10-03. av FÖD FÖD 1993:8, 1993-04varaktighet har av konstaterats föreligga 15 när besvären kvarstår trots medicinering och sanering av hem och skola. Kan gå två kilometer till sitt arbete trots sin astma anses det man inte ett så varaktigt funktionshinder att det ger upphov till väsentliga vara förflyttningssvårigheter FÖD 1990:13 VII, 1990-03-01. Av de två målen redovisats som inte är refererade, drar jag som ovan, slutsatsen att operation avskrivits som behandlingsmetod så är funkom tionshindret varaktigt 2 155 89, 1990-07-12, men om en operation skulkunna minska besvären så år inte kraven varaktighet uppfyllda 2328 89, 1990-08-27. Eftersom domarna inte är refererade är de inte avsedda att skapa praxis.

2.4.4 Anpassningsbidrag

I 9 §FBH föreskrivs att anpassningsbidrag lämnas med det belopp som motsvarar kostnaden för sådan ändring eller anordning fordonet av behövs för att den handikappade skall kunna bruka det och som är som lämpligt med hänsyn till fordonets ålder och skick. I RFV:s uppföljningsrapport RFV anser 1992:9 framgår att många försäkringskassor har problem med att bedöma om den sökande har rätt till anpassningsbidrag och vilken anpassning behövs för att fordonet som skall kunna brukas. Man upplever att det inte går att lita helt på vad bilñrmor och läkare rekommenderar som anpassning. Vid utredarens intervjuer med kassatjänstemän framkom det att man inte är helt nöjd med den kunskapen och tillgången till kunskap om egna anpassningsfrågor. Vid tre försäkringskassor nämndes bilñrmor i första hand som kunskapskälla i tekniska frågor. Av föräkringskassomas egna uppföljningar framgår det, enligt RFV:s rapport, att man anser att TSV Vägverket borde konsulteras oftare och att även förtroende-

numer

Bakgrund och nuvarande bilstöd 77

läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut med flera borde rådfrågas oftare. Ett annat problem för kassoma är bedömningen skäliga kostnader av för anpassningen. Den tekniska kompetens behövs för detta måste som sökas utanför kassorna. I del fall har oseriösa bilanpassare med brisen tande kompetens utfört dåliga arbeten till höga kostnader. Detta, menar representanter för handikapprörelsen, skulle kunna hindras den bilom stödsberättigade måste godkänna arbetet innan kassan betalar ut någon ersättning. Krav har rests om att anpassningsbidrag skall beviljas för all utrustning som är villkor från läkare, trañkinspektörer eller motsvarande tjänsteman för att utfärda körkort. Vid samtalen med försäkringskassomas handläggare har ofta synpunkter framförts om att man borde kunna enbart ge anpassningsbidrag. Man avser då ärenden där förflyttningssvårigheterna inte anses den arten att de berättigar till bilstöd, där det vara av men ändå behövs omfattande anpassningsâtgärder för att den funktionshindrade skall kunna köra en bil. I sammanhanget nämns utan eller personer med mycket dåliga armfunktioner, kortvuxna och reumatiker. Särskilt den senaste har nämnts ofta. gruppen I bilstödet skiljer man basanpassning och speciell anpassning. Med det förra avses utrustning som finns monterad standard i bilmosom en dell. Speciell anpassning är sådan utrustning behöver monteras för som att fordonet skall fungera för den funktionshindrade. Gränserna mellan basanpassning och specialanpassning är emellertid inte helt tydliga. Dyrare varianter ett bilmärke har normalt utrustning standard och av mer som kan därför fordra mindre av speciella anpassningsåtgärder. Pâ kassoma upplever man sig ha svårigheter att avgöra vad som skall betraktas som speciella anpassningar och därmed vara bidragsberättigat. Samtidigt finns en önskan om att begränsa kostnaderna. Man uttrycker också för att oro de kommersiella intressena fâr spela för stor roll. Kostnaderna för större bil, är motiverad funktionsnedsättningsom av en, vill företrädare för handikapprörelsen skall täckas bilstödet. Endeav ra genom ett ökat grundbidrag eller genom att den ökade kostnaden ersätts av anpassningsbidraget. Andra kostnader som önskas täckta av anpassningsbidraget är dragkrok med släpkärra och kapell samt mobiltelefon. Kostnadsansvaret vid återställandet av bil behöver över. Nu är det ses inte reglerat i förordningen. Det har krävts att också anpassningsbidrag bör kunna återkrävas.

78 Bakgrund och nuvarande bilstöd

FÖD-domar

Det finns två refererade mål om anpassningsbidrag. Mobiltelefon har i refererat mål FÖD 1991:4, 1990-12-28 inte ett ansådan anordning fordon berättigar till anpassningssetts vara en som bidrag enligt förordningen 1988:890 om bilstöd till handikappade. FÖD skriver i sin dom att den tekniska utvecklingen mobiltelefoner av gått i riktning mot portabla handtelefoner som inte kräver fast installation i fordon och har ett betydligt bredare användningsområde än de som äldre, fast installerade biltelefonema. Med hänsyn härtill kan inte mobiltelefon längre sådan anordning på fordonet i 9 anses vara en som avses § FBH. Vid sådant förhållande kan anpassningsbidrag inte utgå för

mobiltelefoner. Dragkrok inte släpkärra har ansetts vara en sådan anordning på men fordon för vilken anpassningsbidrag kan lämnas enligt 9 § förordningen

bilstöd till handikappade FÖD 1993:9, 1993-04-15.

1988:890 om En förälder till två döttrar med muskeldystroñ, vid förflyttning beroen-

de elektriska rullstolar, hade ansökt om att såväl dragkrok som släpav kärra skulle bekostas anpassningsbidrag. Släpkärran behövdes för att av med rullstolarna vid FÖD skrev i sitt de skulle kunna transportera resor. yttrande: I det betänkande S 1986:11 låg till grund för regeringens bil- Ds som anförde utredningsmannen anpassningsbidrag borde stödsproposition att lämnas för behövdes för handikappat barn kunna anordningar som att ett skulle kunna med i bilen. Som exempel nämndes sitt- eller stödfölja en anordning i bilen eller dragkrok för släpkärra, som behövdes för att en transportera rullstol. I propositionen uttalade föredragande statsrådet en att anpassningsbidrag borde i likhet med vad som redan gällde utgå - med det motsvarade kostnaden för sådan ändring eller belopp som en av anordning på fordonet behövdes för att den handikappade skulle som kunna bruka det. Vilka särskilda anordningar skulle ersättas berörsom des inte närmare. En begäran från handikapporganisationema om att kunna utgå för täcka sådana merkostnader anpassningsbidrag skulle att för funktionshindrade beroende större fordon, som uppkom som var av s.k. van-bilar, statsrådet inte beredd att tillmötesgå. var Mot fann FÖD dragkrok får sådan

bakgrund avdetta att anses vara en

fordon för vilken anpassningsbidrag enligt 9 § FBH kan anordning lämnas. Däremot kan inte betraktas sådan anorden släpkärra som en

ning. mål, inte är refererat 151491, 1993-04-27, behandlas frågan I ett som

Bakgrund och nuvarande bilstöd 79

om Standardutrustning och basanpassning. Med basanpassning avser RFV sådan extrautrustning som bil kan levereras med direkt från bilen en fabrik och som kostar extra utöver bilens grundpris. Exempel på sådan utrustning är automatisk växellåda, servostymin g, elektriska fönsterhissar och Centrallås. Verket att sådan utrustning, inte är anser som speciellt avsedd för handikappade utan år normal utrustning i förekomvanligen mande bilmodeller, inte skall rätt till anpassningsbidrag. ge FÖD fann det inte möjligt att med stöd av bestämmelsen i 9 § FBH låta kostnaden för sådan ändring av eller anordning på fordonet besom hövs bestämmas grundval prisskillnaden mellan olika varianter av av bilmodell. Målet handlar om att den bilstödsberättigade köpt bil med en den extrautrustning hon behöver i modell där den finns fabriksmonteen rad i stället för att köpa billigare modell och där låta installera den en utrustning hon behöver. I ett annat mål 245491, 1993-10-25 berör problem som samma om basanpassning anför den klagande: Det hade blivit mycket dyrare om han hade köpt den enklaste citroenmodellen och begärt anpassningsbidrag för all extrautrustning hade behövt i efterhand. FÖD som monteras hänvisar till det tidigare målet och eftersom bilen varit försedd med den nödvändiga utrustningen redan vid inköpet lämnas överklagandet utan bifall.

2.4.5 Bidragets konstruktion

Ãldersgränser och körkortskrav

Ibland remissvaren betänkandet Bilstödet handikappade S

Ds

1986:11 fanns tveksamhet såväl som rent avvisande av förslaget till åldersgränsen 50 år för de funktionshindrade som förvärvsarbetar eller skaffar sig yrkesutbildning. Krav att ta bort åldersgränsen har återkommit i bland annat riksdagsmotioner. Krav har framförts på att 65-årsgränsen i 5 § FBH ersätts med gällande generell tidpunkt för ålderspension eller den tidpunkt vederbörande själv väljer att i ålderspension. Körkortskravet i grupp 3 har upplevts ett hinder för dem med de som allvarligaste funktionshindren att bilstöd. Inplacering i en av de fem grupperna bör ske utifrån den sökandes totala livs- och behovssituation har handikapporganisationer krävt. Kravet på arbete får inte leda till att man bortser från den sökandes behov av ett aktivt liv också utanför arbetet.

80 Bakgrund och nuvarande bilstöd

Väsentligt tillskott till sin försörjning

FÖD huruvida handikappad I två refererade mål har avgjort frågan en beroende av sin bil för sin försörjning eller för ett väsentligt tillskott var till sin försörjning när han hade 23 förtidspension 1990:12 1990-02- 22, halv förtidspension och gjorde sin bilstödsansökan strax respektive innan han kunde få ålderspension 1990:12 II, 1989-12-29. målet 12 fann FÖD den sökande hade uppfyllt I det första 1990: I att grundvillkoret för bilstöd enligt 2 § första stycket FBH. Den sökande uppbär två hel förtidspension och utnyttjar sin restarbetstredjedelar av till förvärvsverksamhet såsom trädgårdsmästare. Hans bostad är förmåga 30 från FÖD fann han visserligen inte belägen meter arbetsplatsen. att beroende bil för mellan bostad och arbetsplats. Han är dock var av resor beroende sådant fordon för att kunna frakta produkter från rörelsen. av Han är således beroende bil för att arbete få ett väsentligt av genom tillskott till sin försörjning. andra målet 1990: 12 rörde född i januari 1924,

Det ll en man, som

ansökte om bilstöd i oktober 1988. Han hade halv förtidspension på grund MS. Under tiden oktober 1987 t.o.m. maj 1988 var han helt av lumbago ischias och fr.o.m. den 15 juni 1988 sjukskriven grund av under muskelsträckning. Han handikappkonsulent med kondiagnos var i den bostaden och fick del i arbetet. Han hade inte för tor egna resa en avsikt att sluta förvärvsarbeta när han i januari 1989 blev 65 år utan han skulle tillfriskna och kunna arbeta igen till viss del. hoppades att Sökanden överklagade kassans avslag bilstödsansökan. Försäkringsdomstolen biföll överklagandet. RFV överklagade och anförde att verket att den sökande, vid tiden för ansökan var sjukskriven sedan anser som tid och från och med janauri 1989 berättigad till ålderspenlång som var sion, inte vid tidpunkten för sin ansökan bilstöd kunde anses i behov om bil för få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjav att ning. Den sökande anförde att han måste ha rätt att vara sjukskriven utan det skulle för alltid. Han hade behov bil för att driva att anses vara av sin konsultverksamhet. FÖD anförde bland annat: Med hänsyn till vad upplysts om mansom finner FÖD det nens hälsotillstånd och arten av verksamheten uppenbart för sitt arbete är beroende bil. Av handlingarna i målet att mannen av före efter det han fyllt 65 år haft framgår att mannen såväl som att en inkomst 60 000 kr. Denna inkomst måste ukpenninggrundade om anses utgöra ett väsentligt tillskott till hans försörjning. Det kan inte anses att verksamheten kommer att pågå under endast kort tid från det ansökan en

Bakgrund och nuvarande bilstöd 81

om bilstöd gjordes, dvs. oktober 1988. Den omständigheten att mannen vid denna tidpunkt sjukskriven för andra besvär än sådana har var som samband med hans handikapp, och från vilka han sedemera helt tillfrisknat, kan inte föranleda bedömning. annan

Sjuårsgränsen

Nytt bilstöd får med vissa undantag inte beviljas förrän efter år. sju I 10 § FBH står det fått grundbidrag eller att om en person anskaffningsbidrag får nytt sådant bidrag lämnas endast om minst sju är har förflutit sedan beslut senast fattades om att medge rätt till bidrag. Om det finns skäl från trañksäkerhetssynpunkt eller medicinsk synpunkt, fär dock bidrag lämnas tidigare. I Norge är motsvarande regel år eller efter körda 12 000 mil. En sex liknande konstruktion har föreslagits handikapprörelsen i Sverige. av

Två grundbidrag för köp bil av en Synpunkter har framförts att om två makar eller motsvarande är bilstödsberättigade och i behov av en större bil, bör dessa kunna köpa en gemensam större bil för grundbidragen och den anpassad efter sina behov. FÖD har haft till frågan prövning. Två handikappade makar har båda beviljats bilstöd. Vid inköp av en gemensam bil har endast ett grundbidrag kunna FÖD ansetts utgå 1992:17, 1992-05-07. Maken köpte bil och fick ut sitt bidrag. Därefter ansökte också makan att få ut sitt om bidrag till samma bil. Kassan avslog ansökan med hänvisning bland annat till att bilen enligt nuvarande bestämmelser skall vara registrerad på bidragstagaren. Målet överklagades. Försäkringsrätten yttrade att bestämmelserna syns förutsätta att en bil skall ägas av endast en bidragstagare. Samägande kan medföra vissa problem t.ex. kan makar skiljas och oenighet kan uppstå hur bilen skall nyttjas ochvårdas. Enligt lagen om om samäganderätt kan delägare, inte annat har avtalats mellan delom ägarna, hos tingsrätten ansöka om att bilen för gemensam räkning skall utbjudas till försäljning å offentlig auktion. Försäkringsrätten fann grund av det anförda att yrkandet om bidrag till gemensam bil skulle avslås. RFV överklagade till FÖD och anförde det i att förordnigen om bilstöd och förarbetena inte finns något hinder för att makar som var för sig beviljts bilstöd använder detta till köp av gemensam bil. Det är tvärtom

82 Bakgrund och nuvarande bilstöd

lämplig lösning låta makar grund sina handien praktiskt att som av väsentliga använda sina bilstöd till

kapp har förflyttningssvårigheter

inköp bil, anpassad till dem båda. av FÖD det i förordningen bilstöd inte finns någon bestämyttrade att om melse reglerar den situation som är aktuell i målet. Mot bakgrund som främst bilstödets konstruktion måste det dock antas att avsikten har av varit att inte än ett grundbidrag skall kunna utgå för inköp av en och mer samma bil.

Bidragsnivåer

Till utredaren har framförts att stödet borde kopplas till något slag av branschindex för att följa med i kostnadsutvecklingen. Nu förekommer det de söker och beviljas bilstöd ändå inte kan finansiera ett bilatt som köp. Andra väljer att köpa begagnad bil. Det halva grundbidraget till en föräldragrupperna 4-5 har också kritiserats som för lågt. Grundbidraget borde vara på samma nivå för alla. Krav har rests om att inkomstpröva hela bilstödet utom anpassningsbidraget. Försäkringskasseförbundets förbundsmöte i juni 1993 behandlade frågan med anledning motion. Förbundsmötet avslog kravet av en på inkomstprövning. I yttrandet anförs att det är den enskildes behov ska avgörande, inte den enskildes grundat handikappet som vara ekonomi. Enligt § 13 FBH skall bland annat kompletterande bidrag från landsting ocheller kommun minska anskaffningsbidraget med motsvarande sum- Denna del bestämmelsen har kritiserats i riksdagsmotioner. ma. av

Utökning av personkretsen

Från och med 1 1994 trädde stöd och service till vissa januari Lagen om funktionshindrade i kraft. Målet med lagen är med svåra att personer funktionsnedsättningar, definierade i lagen, skall möjlighet att leva en andra. För att göra detta möjligt för dem med det mest omfattande som stödbehovet bör, har det framförts till utredaren, de beviljas bilstöd, som är berättigade till assistansersättning enligt Lagen om assistansersättning LASS. Det har också ansetts att makemaka med svårt handikappad makemaka, inte själv kan framföra bilen, bör bli en ny bidragsgrupp. som

Bakgrund och nuvarande bilstöd 83

Andra kostnader inom bilstödet

Ytterligare utgifter, som man bland annat i riksdagsmotioner tycker borde täckas bilstödet, är kostnader för av körkortsundervisning, reparationer och leasing av handikapputrustad bil. Krav har förekommit om att befrielse från försälj ningsskatten och återbäring av bensinskatten borde återinföras.

Återkrav

I 14-16 i FBH regleras återbetalning bilstödet. Grund- och av anskaffningsbidraget skall betalas tillbaka om bidragsmottagaren inom sju år säljer eller avhänder sig fordonet, avlider eller, när det gäller barn, detta uppnått 18 års ålder och själv beviljats bidrag. Barn kan få dispens för körkort före 18 års ålder. Till utredaren har det framförts att föräldrarnas bilstöd då bör kunna återkrävas i och med att barnet har bil. Enligt gällande bestämmelser är det inte egen möjligt. Det återbetalningspliktiga beloppet skall minskas med sjundedel för en varje helt år som förflutit sedan beloppet betalades ut. Bidragsmottagaren

kan befrias från återbetalningsskyldigheten det finns särskilda skäl.

om I en riksdagsmotion har nuvarande bestämmelse årsgränser för återom

betalningsskyldighet ifrågasätts. Den bör ersättas med månadsgränser för

att undvika tröskeleffekter anser motionärerna. I ett refererat mål har FÖD behandlat 14 § andra stycket FBH, om återkrav grund- och anskaffningsbidrag av om bidragsmottagaren säljer eller på annat sätt avhänder sig fordonet innan sju år har föflutit sedan bidraget beviljades. Kort tid efter beviljat bilstöd sålde den handikappade bilen till ett leasingbolag eftersom hon hade svårigheter att betala kontantinsatsen bilen. Sedemera köpte hon tillbaka bilen från leasingbolaget. Fråga särom skilda skål föreligger att befria bidragsmottagaren från återbetalningsskyldighet för bilstödet FÖD 1991:33, 1991-10-17. FÖD yttrade: Kvinnan hade kort tid efter att hon beviljats bilstöd i form av grundbidrag och anskaffningsbidrag avhänt sig den bil för vilken bidragen lämnats. Hon är därför, som underinstansema funnit, skyldig att betala tillbaka vad hon fått i grundbidrag och anskaffningsbidrag. Kvinnan har emellertid köpt tillbaka bilen från leasingföretaget och är alltså numera åter ägare till bilen. Med hänsyn härtill och till vad som

84 Bakgrund och nuvarande bilstöd

ekonomiska förhållanden finner FÖD det finns upplysts om kvinnans att särskilda skäl att helt befria henne från återbetalningsskyldigheten.

Tidpunkt för att köpa bil

inte grundbidrag och anskaffningsbidrag lämnas för Enligt 4 § FBH får fordon skaffats innan beslut rätt till bidrag meddelats. Detta har som om det kommit invändningar emot. Man borde kunna skaffa bil innan själva beslutet fattas då det ibland handlar att fånga ett tillfälle till en billig om och bra bil. Väntan beslut kan göra att tillfället inte kan utnyttjas.

2.4.6 och bilstödet

Föräldragrupperna

släpkärra plus kapell skulle stor hjälp det kunde Dragkrok, vara en om inräknas i anpassningsbidraget föräldraorganisationer. Då är det anser dessutom för anhörig eller bekant att ta sig barnet och möjligt annan an behövs de bara får släpkärran med de nödvände hjälpmedel som om ta friheten och minskar kostnaden sida 78 för

diga sakerna. Det ökar se

referat FÖD-dom i frågan. av 8 § FBH skall föräldrarnas inkomster räknas vid beräk- Enligt samman anskaffningsbidragets storlek. Detta har kritiserats och det har ning av dessutom krävts att föräldrarnas inkomster inte alls skall beaktas när bidrag söks för hemmaboende vuxet barn. Två funktionshindrade syskon bör kunna dela på bil för att hålla nere dvs två bör få användas till bil. Det är kostnaderna, grundbidrag samma i refererat FÖD-mål gällde i princip samma fråga som behandlats ett som två makar avsnitt 2.4.5.

se

Man saknar god information bilstödet. De kuratorer, läkare m.fl. om borde känna till och informera bilstödet möjlighet, har som om som en ofta någon alls, och informationen uteblir. dålig kunskap i ämnet, om föräldrar länge levt i okun- Föräldraorganisationer har exempel som skap bilstödets existens trots problem med resor. om Från FUB har understrukits vikten att familjehemsföräldrarna får av rätt till bilstöd. De har inte för avsikt att beröva biologiska föräldrarna rätten till sina barn utan är ett alternativ för att dessa inte orkar. Adoption kommer alltså inte fråga för att få bilstöd. FUB tror att frågan kommer bli större framöver i och med att andra alternativ som elevatt hem och ökar i omfattning. Familjehemsföräldrar har också annat

Bakgrund och nuvarande bilstöd 85

kontaktat utredaren och framfört krav rätt till bilstöd. Även kassatjänstemän har framfört sådana synpunkter. Företrädare för FUB tycker att det borde vara möjligt att centralisera handläggningen för att ökat kunnande ett ställe i försäkringskasseregionen. Landstingen har i och med bilstödet kopplat bort anpassning av motorfordon som hjälpmedel upplever föräldraorganisationer. Det är inte bra anser de.

FÖD-domar

Det finns sju publicerade mål FÖD berör föräldrar med funkav som tionshindrade barn och de nämns här särskilt. Dessutom nämns en annan dom, som har särskilt intresse. Utgångspunkten för beviljandet av bilstöd är att resandet på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning skall medföra väsentligt större förtlyttningssvårigheter för dess familj än vad som gäller barnfamiljer i allmänhet bilstödspropositionen, s. 17. Som exempel anförs svår allergi som medför att familjen inte kan använda allmänna kommunikationer. i mål FÖD 1989-10-31 Frågan behandlas ett 1989:51, där bilstöd till förälder med handikappat spädbarn inte har utgått, eftersom barnet kunde friskt i FÖD förflyttas på samma sätt som ett barn motsvarande ålder. finner att inga särskilda svårigheter eller hinder vid förflyttning hänförliga till barnets handikapp förekommer, såsom t.ex. allergi eller skrym-

mande utrustning som komplettering till barnvagn. Så länge barnet för-

flyttas samma sätt som friska barn i samma ålder föreligger enligt

FÖDs mening inte sådana väsentliga svårigheter för familjen att förflytta

sig tillsammans med barnet eller att anlita allmänna kommunikationer som krävs för rätt till bilstöd. Bilstöd har beviljats förälder med utvecklingsstört sjuårigt barn som bland annat led av krampsjukdom med så gott som dagliga krampanfall FÖD 1992:13, 1992-64-23. Föräldem läkarutlåtande vari åberopade ett läkaren anförde att flickan har en svår utvecklingsstörning med inslag av infantil autism och en svårbehandlad krampsj ukdom. Hon har en svaghet i höger sida samt balanssvårigheter och svårigheter med motorisk koordination. Hon faller lättare än andra barn och har svårt att ta sig upp själv utan hjälp. Hon kan plötsligt drabbas av krampanfall vilket begränsar hennes förflyttningsförmåga. Hon orkar inte längre sträckor. Hon kan

86 Bakgrund och nuvarande bilstöd

också på grund av sin utvecklingsstörning, språkstörning och kontaktstörning plötsligt sätta sig på tvären och vägra gå. FÖD fann med till medicinska särskilt hänsyn den utredningen, vad som upplysts rörande barnets krampsjukdom med så gott som dagliga krampanfall, att barnet har ett varaktigt funktionshinder och att det föreligger väsentliga svårigheter för föräldern att förflytta sig tillsammans med barnet och att anlita allmänna kommunikationer. I ett annat mål referat, 19090: 1991-04-11 får förälder bilstöd

inte

för en ett och ett halvtårig son med utvecklingsstörning, hjärtfel, nedsatt syn, hörselskada och återkommande öroninfektioner. Han kan inte förflytta sig själv utan måste bäras eller köras i vagn. Förflyttningssvårigheterna förväntas bli bestående. Föräldem anförde att sonen inte kan sitta själv varför det är omöjligt att vid på- och avstigning hantera både sonen och barnvagn på en gång. Läkare anför att man behandlat barnet för att minska risken för återkommande öroninfektioner, som skulle kunna försämra hans hörsel ytterligare. Läkaren rekommenderar att man minimerar risken för smittillfällen för att minska risken för Öroninfektioner grund av risken för försämrad hörselfunktion. FÖD anför det läkaren sin att av yttrande framgår att pojken genom stora benägenhet att få öroninflammationer, vilka riskerar att medföra bestående men hos honom, inte i onödan bör utsättas för risken att bli smittad av personer med t.ex. luftvägsinfektioner. Pojken får med hänsyn till sina övriga sjukdomsbesvär i detta avseende anses vara känsligare än andra barn. Mot denna bakgrund och med beaktande även av pojkens finner FÖD rörelsehandikapp att pojken har ett varaktigt funktionshinder och att det föreligger väsentliga svårigheter för föräldern att anlita allmänna kommunikationer. refererat FÖD 1993:8, 1993:04-15, det I ett mål, är fråga om bilstöd till förälder med handikappat bam, huruvida det 4-äriga barnets astmaoch FÖD allergisjukdom kunde anses varaktigt. bedömde funktionshindret som varaktigt, se s. 74. Familjehemsförälder med handikappat familjehemsplacerat barn under 18 år ingår inte i den FÖD 1990:5, bilstödsberättigade personkretsen 1989-12-21. Försäkringsrätten anförde: Enligt l § första styckt förordningen om bilstöd till handikappade kan statligt bidrag lämnas till bland annat förälder till handikappade barn för att anskaffa motorfordon. I 2 § andra stycket förordning sägs: Med förälder skall vid tillämpsamma ning förordningen likställas den, med vilken föräldern är eller varit av gift eller har eller har haft bam, om de stadigvarande sammanbor.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 87

Enligt försäkringsrättens mening finns inte möjlighet att med stöd av författning tillerkänna fosterförälder bilstöd.

gällande

FOD ändrade inte försäkringsrättens dom. Fader sammanbodde i en tvårumslägenhet med en vuxen utvecklingsstörd dotter grund bland annat epileptiska anfall inte kunde som av lämnas Dottern flyttade sedemera till lägenhet i samma ensam. en egen uppgång och installerades mellan lägenheterna. Vid pröv-

ett larmsystem

ning rätt till bilstöd FÖD 1991:29, 1991-10-01 har fadern inte längav re ansetts sammanbo med dottern. Fadern anförde att trots att dottern bodde i lägenhet levde de på egen sätt tidigare. Försäkringsrätten konstaterade att dottern uppsamma som bar kommunalt bostadstillägg KBT till folkpension såsom ensamstående och ändrade inte kassans beslut att inte bifalla ansökan om bilstöd. FÖD ändrade inte försäkringsrättens dom. Ett handikappat barn bodde ett elevhem men vistades hos modern två veckoslut i månaden och viss del av loven. Vid prövning av moderns rätt till bilstöd har kravet att föräldern skall sammanbo med barnet ansetts uppfyllt FÖD 1992:8, 1992-03-16. Kassan avslog förälderns ansökan med hänvisning att RFV:s Allmänna råd 1988: 15, där sammanboende definieras att barnet är hemma tre fyra helger och under som av alla lov. Försäkringsrätten avslog förälderns överklagande. Modern sin talan. RFV medgav bifall till överklagandet och anförde: fullföljde Verket har i Allmänna råd 1988:15 Bilstöd till handikappade rekommenderat att sammanboende skall föreligga om det kan beräknas att anses barnet vistas med familjen i genomsnitt tre veckoslut av fyra samt under alla lov. Verket anser emellertid numera att sammanboende skall anses föreligga det kan beräknas att barnet vistas med familjen i genomsnitt om viss del loven. Det Allmänna rådet kommer att varannan helg samt av ändras. Av utredningen framgår att dottern vistas hos modern två veckoslut i månaden viss del loven. Med hänsyn härtill anser verket samt av att sammanboende skall föreligga och att föräldern är berättigad till anses bilstöd. FÖD fann i likhet med vad RFV anfört att föräldern skulle anses sammanbo med sin dotter. moder har varaktigt handikapp hos En beviljats bilstöd grund av en efter beslut vårdnad i underårig son. Sedan sonen om gemensam bodde hos fadern, har också fadern beviljats bilstöd FOD fortsättningen 1992:23, 1992-06-12. RFV medgav bifall till den sökandes överklagande och anförde bland annat: Enligt 5 § andra stycket andra punkten

88 Bakgrund och nuvarande bilstöd

förordningen 1988:890 om bilstöd till handikappade lämnas bidrag till förälder med handikappat barn under förutsättning att föräldern sammanbor med barnet. Verket konstaterar att fadern sammanbor med sonen och denne är handikappad i den mening som avses i 2 § förordningen. Enligt verkets mening finns det ingenting i förordningen eller i förarbetena som hindrar att bilstöd beviljas förälder även om den andra föräldern bevilen jats ett sådant stöd. Några bestämmelser eller uttalanden om att bilen ska följa barnet finns inte och verket anser det inte heller rimligt med ett sådant krav, då bilstöd till föräldrar endast täcker en liten del av kostnaden för inköp av bil. FÖD fann varaktigt att sonens handikapp utgör ett funktionshinder som medför väsentliga svårigheter för fadern att förflytta sig tillsammans med honom och att anlita allmänna kommunikationer. På grund härav och då fadern sedan januari 1990 sammanbott med sonen är han berättigad till bilstöd. Den omständigheten att bilstöd redan utgått till sonens mor under den tid då hon sammanbodde med sonen medför inte någon annan bedömning.

Kommentarer FÖD har för vad skall betraktas väsentliga dragit upp gränser som som svårigheter för föräldrar att förflytta sig tillsammans med sitt handikappade barn och att använda allmänna kommunikationer. Bilstöd har beviljats förälder med utvecklingsstört sjuårigt barn som bland annat led av krampsjukdom med så gott dagliga krampanfall FÖD 1992:13, som 1992-04-23. Däremot beviljades inte bilstöd till förälder med handikappat spädbarn, eftersom bamet kunde förflyttas på samma sätt som ett friskt barn i motsvarande ålder. Inga särskilda svårigheter eller hinder vid förflyttning hänförliga till barnets handikapp förekom, såsom t ex

allergi eller skrymmande utrustning som komplettering till barnvagn

FOD 1989:51, 1989-10-31.

I ett annat mål inte referat, l9090:l, 1991-04-11 beviljas bilstöd till

föräldern på grund att den ett och halvtårige är infektionskänsav sonen lig och det kan medföra ytterligare skador på hörselfunktionen samt så kan han inte förflytta sig själv utan måste bäras eller köras i vagn. funktionshinder FÖD FÖD Varaktigt har av konstaterats föreligga 1993:8, 1993-04-15 när väsentliga svårigheter att använda allmänna kommunikationer kvarstår trots medicinering och sanering hem och av skola.

Bakgrund och nuvarande bilstöd 89

Familjehemsförälder med handikappat familjehemsplacerat barn under 18 år ingår inte i den bilstödsberâttigade personkretsen FÖD 1990:5, 1989-12-21. Om förälder och barn bor i sin lägenhet och det barnet var vuxna uppbär folkpension och KBT för ensamstående föreligger inte sammanboende i den mening i 5 § andra stycket andra punkten FBH FÖD som avses 1991:29, 1991-10-01. Om barnet vistas hos sin familj två veckoslut i månaden och viss del av loven anses kravet på sammanboende med barnet uppfyllt FÖD 1992:8, 1992-03- 16. Den som sammanbor med sitt barn är berättigad till bilstöd. Om bilstöd redan utgått till den andra föräldern då denna sammanbodde med barnet medför inte detta någon annan bedömning FÖD 1992:23, 1992-06-12.

EU-frågor

En aktuell fråga är om man får flytta med bilen, inköpt med hjälp av bilstöd, utomlands inom EU Sverige blir medlem i EU. Denna fråga om har behandlats utredningen socialförsäkringen och EG S av om 1991:03.

Övrigt

Flera försäkringskassetjänstemän finner dåligt stöd i FÖD:s domar. Domsluten varierar för mycket. Handikappersättningens roll har tagits upp både av handikapporganisationer och i riksdagsmotioner. Ersättning för driftskostnader borde tas med i underlaget för beräkning handikappersättning, oavsett den av om sökande har arbete eller inte, och mottaget bilstöd skall inte få medföra lägre nivå på handikappersättningen. En synpunkt är att beviljat annan bilstöd borde ge obligatorisk rätt till handikappersättning med 36 % av basbeloppet för att möjliggöra bruk bilen gäller sökanden över 16 av år. Från handikapprörelsen har kritik riktats mot förtroendeläkarnas roll i samband med bedömningen rätt till bilstöd. Man har frågat sig av om en allmänläkare eller expert inom annat område skall kunna desavouera ett intyg från en expert inom det aktuella området och om läkare över huvud tageti sina intyg skall uttala sig rätt till bilstöd. Man vill ha det om utrett orm riktlinjer kan påverka detta. Läkarintygets utformning, i syfte

90 Bakgrund och nuvarande bilstöd

bilstödssynpunkt, vill också att få det så informativt som möjligt ur man kunna påverka. socialförsäkringsnämnderna skall besluta mer än Fråga har rests om om bilstöd skall Det vill säga även nivåer och annat om bara att beviljas. att skulle bli föremål för nämndens beslut.

3 Bilstödet

i Norden

Underlaget till följande beskrivning av bilstödet i de nordiska grannländerna har Nordiska Nämnden för Handikappfrågor inhämtat från myndigheter och organisationer i de berörda länderna och ställt till utredningens förfogande.

3.1 Danmark

Stöd till köp av bil för funktionshindrade regleras i 58 § Bistandsloven.

3.1.1 Personkretsen

För att vara berättigad till stöd för köp bil av enligt 58 § Bistandsloven måste ha varaktigt nedsatt

man funktionsförmâga som i väsentlig grad

nedsätter möjligheterna att gör det svårt och behålla resa, att ett arbete eller att genomföra utbildning. en

Någon âlderbegränsning finns inte. Dessutom likställs

personer institution med dem som har eget boende.

Förutsättningar för stöd

För att bilstöd måste det finnas ett behov i samband med att resa

arbete i väsentlig grad bidrar till eller som personens familjens försörjning, utbildning som avses leda till ett arbete med inkomst,

lindring av funktionsnedsättningens följder.

92 Bilstödet i Norden

Vid bedömningen behovet bland annat på bostadens placering av ser man i förhållande till allmänna kommunikationer, arbetsplats, butiker, läkare och offentlig service. Man lägger också vikt vid vad personen antas kunna klara det allmänna hälsotillståndet och vilka andra möjligheter av, för klara Den sökande inte som kan finnas att transportbehovet. - som är under 18 år måste kunna köra bil. -

3.1.3 Stödets form

Stödet i form räntefritt lån. En viss del lånet skall betalas ges av ett av tillbaka med månadsvisa amorteringar. Den övriga delen är behovssom prövad, avskrives efter bestämda regler. den l januari 1994 108 000 danska kronor. Vill man Rambeloppet var ha dyrare bil får man betala mellanskillnaden själv. en skäl dyrare bil kan få ett ränte- När speciella föreligger att köpa en man lån på mellanskillnaden mellan bilens pris och och amorteringsfritt rambeloppet. Exempel på speciella skäl är:

finns Standardutrustning eller nödvändig specialutrustning som som helst bör monteras i en större eller dyrare bil, svårigheter sitta i bilen, svårigheter att ta sig och ut ur den, att extra plats för personliga hjälpmedel.

Bilen skall registreras i den sökandes namn.

3.1.4 Villkor för stöd

årsinkomst den 1 januari 1994 inte överstiger 129 000 Personer vars skall betala tillbaka hälften lånet med 172 månad. danska kronor av per Länets andra hälft avskrives med 172 per månad. Vid inkomster över 129 000 kronor höjs den återbetalningsskyldiga delen lånet med 20 % den del överstiger 129 000 kronor, och av av som minskas i motsvarande mån. avskrivningsdelen Lånet är till eller förhand inköpt bil är högst ett begränsat en ny som år. få de amorteringar skulle inbetalts Personer under utbildning kan som under studietiden avskrivna. När ränte- och amorteringsfritt lån beviljas till inköp av dyrare bil än skall bilen den billigaste mest ändadet vanliga rambeloppet vara men

Bilstödet i Norden 93

målsenliga bilen. Extralånet avskrivs med 172 i månaden från och med bilens registreringsdag. Revaliderings- og pensionsneavnet kan bevilja befrielse från årlig bilskatt när bilen köps enligt stödreglerna. Befrielse kan också beviljas för redan inköpt bil. Förutsättningen är ägaren att uppfyller gällande krav. Om bilägaren avlider förfaller kvarstående skuld till betalning. Om försäljningssumman för bilen inte täcker skulden avskrivs den.

3.1.5 Förarutbildning

Uppfylls förutsättningarna för inköp av ny bil kan det samtidigt ges stöd till förarutbildning och nödvändig hälsotest. Stödet gäller också om hälsoskäl måste förnya körkortet. Detman av samma gäller förarundervisning för en person som skall bli chaufför till sökande under 18 år.

Anpassningsstöd

Personer som grund av sitt funktionshinder har behov specialutrusav tad bil, vars kostnader överstiger rambeloppet 108 000 danska kronor, kan få ett ränte- och amorteringsfritt extralån för täckning merutgifterav na. Lånet fastställs grundval sökandens behov och återbetalas efter av särskilda regler. Det kan också stöd till specialutrustning bilen inte är ges om inköpt med hjälp av ovanstående stöd. Bilen måste dock tillhöra den sökande eller någon medlem i dennes hushåll. Som exempel kan nämnas att stöd till automatlåda ges om bilen inte är äldre än ett år med 15 000 danska kronor oavsett faktisk utgift medan däremot för servostyming täcks de faktiska kostnaderna. Om polisen ställer krav specialutrustning i bilen kan revalideringsog pensionsnaevnet ge de sociala myndigheterna i uppdrag att bevilja det nödvändiga länet.

3.1.7 Ny bil

Utgångspunkten är att nytt stöd kan ges efter sex år. Dock kan bil köpas tidigare om

94 Bilstödet i Norden

Statens Bilinspektion föreskriver byte, bilen totalskadas, varvid försäkringssumma eller nettofördisponibel vid skall användas till betala tidigare räntefritt tjänst försäljning att lån. Ett eventuellt tilläggslån blir vanligen avskrivet, bilen inte längre den sökande på grund av dennes hälsotillpassar stånd.

3.1.8 Bil köpt i utlandet

Om tar med sig bil från utlandet kan man ett ränte- och amorteman lån till registreringsavgiften avgiften utgör 180 % bilens ringsfritt av Sådana län skrivs ned med l48 månad från den dag importpris. per bilen Danmark. Efter fyra år kan bilägaren få stöd till bil. registreras i ny

3.2 Finland

I Finland regleras olika former stöd till bilägare med funktionshinder av i Bilskattelagen, Lagen om handikappservice, Lagen om militärskada, Folkpensionsanstaltens utkomststöd och Pensions- och försäkringsanstalternas stöd.

3.2.1 Personkretsen

Funktionshindrade kan enligt bilskattelagen helt eller delvis få personer tillbaka den skatt finns i inköpspriset. Nivån återbetalningen är som funktionshindrets indelat i 40, 60 och 80 %. beroende grad och art, Samma bilskattelagen föräldrar till gravt funktionshindrarättigheter ger de barn. De kan få detta stöd kan också enligt lagen om handikappservice som få ekonomisk hjälp. Är funktionshindrad och egen företagare kan Folkpensionsanstalten man stöd till inköp av bil. ge

3.2.2 Förutsättningar för stöd

med minst 80 % grund rörelse- För personer invaliditetsgrad av hinder eller synskada skall bilen användas för personligt bruk.

Bilstödet i Norden 95

Personer med invaliditetsgrad på minst 60 %, skall på grund av sitt handikapp eller sjukdom ha så stor nytta av bilen att arbete eller studier för att skaffa yrkesutbildning inte varit en möjligt utan bil. Personer med nedsatt rörelseförmåga på grund saknade eller skaav dade armar eller ben med minst 40 % invaliditetsgrad kan stöd om bilen är nödvändig för att kunna fortsätta arbeta eller studera. För föräldrar som får tillbaka på bilskatten måste bilen vara nödvändig för transport det gravt funktionshindrade barnet. För av andra, som inte uppfyller kraven i punkt 1-3 måste bilen vara nödvändig för att personen skall kunna resa. Stöd från Lagen handikappservice skall grunda om sig på att funktionshindret gör det svårt för att en person resa. Förutsättningarna för att ge stöd till bil från försäkringsanstalterna är behov av transport mellan bostad och arbetsplats, dvs. det måste föreligga en skada som begränsar möjligheten till att använda kollektiva färdmedel till och från arbetet.

3.2.3 Stödets form

Det ekomomiska stödet i form återbetalning ges av av bilskatt, ersättning enligt Lagen om handikappservice, bidrag från respektive folkpen sionsanstaltema och olycksfallsverkets krigsavdelning samt bidrag eller lån från pensions- och försäkringsanstalterna. Personer i grupp l och 2 får tillbaka hela bilskatten till 22 400 upp finska mark. Personer i 3 kan maximalt 60 % grupp av skattebeloppet upp till 14 600 finska mark. Om det finns behov automatlåda kan beloppet av höjas för grupp l och 2 till 29 600 finska mark.

Ersättning enligt handikappservicelagen ges till hälften av de verkliga

kostnaderna. Får stöd i form återbetalning bilskatt, man av av försäljning gammal bil eller liknande så dras detta ifrån av belopp ersättningen. Pensions- och försäkringsanstaltema beviljar första gången tillskott ett eller lån som motsvarar ett rimligt inköpspris minus bilskatt och eventuell förtjänst vid försäljning av gammal bil.

96 Bilstödet i Norden

3.2.4 Villkor för stöd

Äkta makar kan äga bilen

Bilen skall vara registrerad i ägarens namn. tillsammans och få tillbaka bilskatten båda uppfyller kraven på återbe-

om

talning.

Personer, som grund av sitt funktionshinder inte har förutsättning att köra bil, kan ändå tillbaka bilskatten. l tveksamma fall bör läkarintyg

finnas bör det infomeras att i hushållet kommer att funge-

samt om annan som chaufför. ra

Funktionshinder kan grund för att dispens att avlägga körkorts-

vara vid 17 års ålder. prov

framgått utifrån funktionshindrets art och Stödet prövas, som ovan,

har ingen däremot ställs krav på att bilen skall grad. Inkomsten betydelse, användas till täcka det personliga transportbehovet. Om så inte sker

att kan stödet krävas tillbaka.

Bilen får inte överlåtas eller säljas till Då blir den bilstödsbe-

annan.

Vanligen avskrivs kravet med 136 i rättigade återbetalningsskyldig. månaden, dvs inom år får bilen inte överlåtas. Skulle bilägaren avlida

tre

innan treårsperiodens utgång och bilen inte användas i trafik eller regi-

krävs inte bilskatten tillbaka. Om bilen tas i bruk av streras nytt

inte är berättigad till bilstöd krävs bilskatten för den återstå-

person som ende tiden de tre åren tillbaka. av

är berättigad till återbetalning bilskatt är också berättigad

Den som av

till trafikförsäkringsavgiften med 30 %. Utöver detta får

reducering av

tillsammans inte får överstiga 30 %. den berörde vanlig bonus, som

Skatt används till betalas med 35 % mot

på van som varutransporter % för Om funktionshindrad i rullstol använder bilens

50 personbilar. en

lastutrymme förblir bilen klassad varubil.

som

3.2.5 Förarutbildning

Med stöd Lagen handikappservice kan man hos kommunens

av om

socialkontor söka bidrag till körutbildning. Det klassas då som in-

om

dividuell rehabilitering.

3.2.6 Anpassningsstöd

tillsammans med andra lagar rörande rehabi-

Lagen om handikappservice till vid ombyggnad eller installation litering ger möjlighet bidrag av

Bilstödet i Norden 97

specialutrustning i bil av standardmodell. Som exempel kan nämnas manöverorgan och lift. Med stöd av Lagen handikappservice kan också få hälften om man av utgifterna ersatta för installationer som underlättar bruk av bilen. Som exempel nämns extra värmeapparat och biltelefon.

Ny bil

Har bilen varit i den funktionshindrades ägo mindre än år tre gäller särskilda regler för återbetalning bilskatten

av se ovan. Företas ett byte

eller försäljning inom fem år efter inköpet gäller skatteregler för tillfällig försäljningsvinst. Inköpspriset räknas som bilens egentliga pris minus återbetalning av bilskatt. Förtjänsten läggs till beskattningsbar inkomst.

3.3 Island

Reglerna är förmedlade av det isländska socialförsäkringsverket Tryggingastofnun rfkisins.

3.3.1 Personkretsen

Personkretsen omfattar rörelsehindrade förtidspensionärer och ålderspensionärer 67 år och äldre, rörelsehindrade får som invalidbidrag och dem utan bidrag och föräldrar till barn med omsorgsbidrag.

Förutsättningar för stöd

Den sökande eller nära släkting skall ha körkort. Inget âlderstak förekomför län. För att fâ bidrag får högst fylla 75 är mer man ansökningsäret. För län finns inkomstbegränsning. För bidrag är inkomst- och förmögenhetsgränsen mycket hög för att utesluta bidrag.

3.3.3 Stödets form

Stödet ges i form av lån med ränta eller bidrag eller båda stödformema samtidigt. p

98 Bilstödet i Norden

Lån kan 180 000 isländska kronor. Det kan höjas till 340 000 ges kronor bilen behöver anpassas. om 235 000 isländska kronor kan till Bidrag är vanligen men vara upp 700 000 kronor sökanden är beroende av rullstol, käpp, Ortoser, om proteser eller andra hjälpmedel. Barn, i realiteten föräldrarna, får bidrag i förhållande till graden av funktionsnedsättning. Antalet bidrag är begränsat det gäller inte lånen. men Det inte bidrag för reparation av bilen. ges

3.3.4 Villkor för stöd

Bilen får högst 3 år för att komma i fråga för lån. Den sökande eller vara nära släkting måste ha körkort.

3 Förarutbildning

Bidrag ges inte till förarutbildning.

3.3.6 Anpassningsstöd

I bidrag till 40 % den anpassade bilens pris. ges upp av

3.3.7 Ny bil

Efter år eller efter lånet kan ansöka lån för tre betalning av man om nytt bil. Bidrag kan sökas efter tre eller fyra år beroende på funktionsnedsättmindre funktionsnedsättning, efter ningen. Den som har en relativt sett individuell bedömning, kan nytt bidrag efter tre år.

3.4 Norge

för bilstöd finns i särskild föreskrift Stönad till kjöp bil Reglerna en av nr 2 05-0305-08.

Bilstädet i Norden 99

3.4.1 Personkretsen

För att komma i fråga för bilstöd måste man uppehålla sig i landet, ha varit försäkrad i minst tre år och ha varaktiga

förflyttningssvårigheter grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Personer som fyllt 70 år innan de får funktionshinder får inte bilstöd. Inte heller de som kan sitt transportbehov täckt på annat sätt, till exempel av familjen, färdtjänst eller annat offentligt stöd.

Förutsättningar för stöd

Bilen skall nödvändig för: vara

Resor till och från arbetet eller studier. För arbetsresor gäller att har personen varaktigt nedsatt förvärvsförmåga eller väsentligt inskränkta möjligheter vid val yrke eller av arbetsplats. Bilen skall i dessa fall betraktas nödvändig för att som kunna få eller behålla ett arbete.

För att utföra sin funktion hemarbetande. som I denna situation skall den sökande ha väsentligt nedsatt förmåga att klara dagliga bestyr.

För att förhindra eller bryta isolering. Det avgörande vid bedömningen i dessa fall är

funktionsnedsättning-

ens följder i den enskildes livssituation.

För att avlasta familjen från stor vårdbörda och för förhindra att placering på institution. Funktionsnedsättningen skall vara betydlig och sådan att med resa offentliga kommunikationer inte är möjligt.

3.4.3 Stödets form

Bidragets ges i form av behovsprövat ränte- och amorteringsfritt lån. I januari 1994 lånetaket 130 000 norska kronor, var som begränsar valet till mindre bilar. Vid köp större bil får den försäkrade av själv betala mellanskillnaden mellan pris och län. Undantag kan göras om den sökande medicinska skäl behöver av en större bil eller att Biltilsynet trafiksäkerhetsskäl krävt det. av Någon övre prisgräns finns inte i dessa fall, stödet till den billigaste och men ges

100 Bilstödet i Norden

ändamålsenligaste bilen. Man också hänsyn till att familjen skall i bilen utöver eventu-

tar rum

ella hjälpmedel. Hjälpmedlen kan alternativt fraktas släpkärra vars kostnad täcks genom ett extra bidrag.

Om den försäkrade studerar och inte kan klara räntor och amorteringar skall täcka mellanskillnaden mellan stödet och priset kan på lån som stödet höjas.

Bilen skall registreras i den försäkrades namn. Den försäkrade skall ha eller förklarat sig beredd att ta körkort så snart

möjligt efter att bilen är inköpt. Dispens kan ges om bilägaren av som medicinska eller andra skål inte kan köra bil.

3.4.4 Villkor for stöd

Stödet Utöver inkomst läggs också äkta makes är behovsprövat. egen inkomst till för beräkningen. För minderåriga barn görs avdrag i grund inkomstberäkningen. inkomst norska basbelopp basbelopp är 37 300 norska

Vid över sex ett

februari 1994 stöd. Har inkomst under tre

kronor i utgår inget man

basbelopp får ett bidrag 100 %. man

Vid stöd till barn under 18 år beräknas inkomsten på den förälder som

har högst inkomst.

Vid mycket speciella förhållanden kan det beviljas betalningsanstånd,

räntefrihet och eventuellt också avskrivning lån täcker kostnader av som utöver stödet. Disponerar den sökande eller någon i dennes familj bil dras värdet på den minus eventuella lån den, från vid beräkning kapitalbehovet för av

bil. Förutsättningen är att familjens bil är köpt utan bilstöd. Detsamma

ny

den sökande försäkringspengar från tidigare ägd gäller om disponerar en

bil. I sådana fall dras vid beräkning stödbehovet för ny summan av av bil.

3.4.5 Förarutbildning

villkoren för ränte- och amorteringsfritt lån kan få Uppfyller man man

bidrag för körskoleutbildning.

Bilstödet i Norden 101

Bidragets storlek är inkomstprövat och beräknas enligt samma regler som det ränte- och amorteringsfria lånet.

Anpassningsstöd

Personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan använda bilen utan anpassning kan bidrag till kostnaderna. Det är inte inkomstprövat. Det kan även ges bidrag till annan anpassning, såsom mobiltelefon och differentialspärr med 90 % av kostnaden vid inkomster som inte överstiger sex norska basbelopp. Vid högre inkomst täcks 70 % kostnaderna. av Rullstolsanvändare kan bidrag till bil i lägre avgiftsklass än personbil. Önskas bilen omregistrerad till personbil kan tilläggsavgiften täckas av ett icke-behovsprövat ränte- och amorteringsfritt lån. Vid reparation bidragsberättigad anpassning kan kostnaderna täckas av utan inkomstprövning.

3.4.7 Ny bil

Nytt ränte- och amorteringsfritt lån kan beviljas när den försäkrade har kört 12 000 mil eller bilen är mer än år och den försäkrade har kört sex minst 6 000 mil. Bytesvärdet av den gamla bilen dras ifrån vid beräkning av kapitalbehovet för den nya bilen. Länet som följt den tidigare bilen avskrivs när bil köps. ny

3.5 Sammanfattning

I Danmark, Finland och Norge är bilstödet i första hand knutet till arbete och studier. I Finland kan de svårast rörelsehindrade och gravt synskadade bilstöd utan anknytning till arbete eller studier. I Island är stödet särskilt inriktat till rörelsehindrade även utanför arbetsmarknaden. I Danmark ser man till bostadens läge i förhållande till offentlig service och allmänna kommunikationer. I Norge också bilstöd till den ges som har väsentligt nedsatt förmåga att klara hemarbetet eller för att förhindra eller bryta isolering. I Danmark krävs körkort den sökande. I Finland och Norge krävs av medicinska skäl för att inte kunna köra bilen själv. I Island kan även nära släkting köra. För inköp av bil ges i Danmark och Norge lån. Det är räntefritt i båda

102 Bilstödet i Norden

länderna medan villkoren i övrigt varierar något. I Island är det endera lån eller bidrag eller kombination båda formerna. I Danmark kan

en av också få befrielse från bilskatt. I Finland ges stödet i form av återbeman

talning bilskatt, bidrag och lån samt reducering av trañkförsäkringsav-

av

giften.

För anpassningskostnadema får ett lån i Danmark. Det kan ges

man

även om man inte fått stöd till bilköpet. I de andra tre länderna utgår bidrag. I Island till kostnad 40 % den anpassade bilens pris. I

en av av

Norge inkomstprövas till exempel mobiltelefon, inte anpassningen av själva bilen.

I Danmark nytt bilstöd efter sex år, i Finland efter tre till fem år.

ges I Island kan ansöka lån för bil efter tre år eller efter att det man om ny

tidigare lånet betalats. I Norge får man stöd till ny bil efter att ha kört

12 000 mil eller om bilen är sex år och har körts minst 6 000 mil.

ÖYERVÄGANDEN

II OCH

FORSLAG

Integritet och värdighet hävdas genom självbestämmande, skriver 1989 ärs Handikapputredning i sitt betänkande Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 1991 :46, 125. Vidare konstaterade utredningen att den avgörans. de kvaliteten hos en helhetssyn på stöd och service är att tillämpningen ses ur den enskildes perspektiv a.a. s. 134. Helhetsynen innebär, enligt utredningen, att personlig integritet och individualitet respekteras a.a. s. 135. Jag finner Handikapputredningens synsätt vara viktiga utgångspunkter också för verksamheten med bilstöd. Jag Lagen 1993:387 stöd och service till vissa funktionshindraser om de LSS som ett viktigt steg i svensk handikappolitik och som en ledstjärna även för andra insatser handikappomrâdet, dvs. även inom bilstödet. I förslaget till Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade prop. 199293:159 understryks i specialmotiveringarna s. 171 respekten för den enskilda individens egna önskningar och behov. Det innebär att vid bedömningen av rätt till bilstöd skall utgångspunkten för vad är normalt den enskildes behov och som vara egna önskemål förflyttning. Självklart skall den måste åka bil för att om som sig där andra kan eller cykla, berättigad till bilstöd förflytta vara om övriga kriterier för personkretsen är uppfyllda. Det förslag till nytt bilstöd som redovisades i bilstödspropositionen

innebar att bilens funktion ett viktigt förflyttningshjälpmedel för

som med funktionshinder kom till klart uttryck bilstödspropositiopersoner 13. Det underströks i skälen till förslaget att bilen inte bara nen, s. innebär att handikappades möjligheter att delta arbetslivet förbättras utan också att bilen i övrigt kan medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. Också detta finner jag vara mycket

104 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

viktiga utgångspunkter för verksamheten med bilstöd. Handikapputredningen S 1988:03 har lagt förslag som syftar till att funktionshindrade skall kunna hand med de allmänna trafikresa egen medlen. Fr.o.m. år 2012 skall detta vara genomfört. I Handikapputredningens slutbetänkande Ett samhälle för alla SOU 1992:52 konstateras att en fullständig tillgänglighet till de kollektiva färdmedlen hittills inte kunnat genomföras. För gravt förflyttningshandikappade är bristerna i den totala reskedjan hemmet fårdmedel slutmål alltför stora a.a. - - 235. I mina överväganden måste jag självfallet ta hänsyn till den s. aktuella situationen för funktionshindrade. Färdtjänsten fyller en viktig funktion för människor med förtlyttningssvårigheter. För den enskilde är ändå bil att föredra om det bara en egen är möjligt att ha tillgång till en sådan. Det ger större självbestämmande. Om jämför vissa enskildas kostnader för färdtjänstresorna med biman dragen i bilstödet förefaller bilstöd bättre även av samhällsekonovara miska skäl. Här saknas dock för närvarande analyser som kan ge en fullständigare bild förhållandet egen bil färdtjänst. av -

Varaktig

funktionsnedsättning och

väsentliga

förflyttningssvårigheter

Mitt förslag är att varaktigt funktionshinder skall definieras så att det inte skall vara av tillfällig eller övergående natur. Detta mer skall skrivas i 2 § FBH. Det innebär att funktionshindret inte behöver fastställas som varaktigt ett visst specificerat antal år. Bilstödet skall medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. Den enskilde har rätt till värdighet och respekt och skall inte i sitt resande behöva leva med ständig risk att denna kränks. Vid bedömning behov bilstöd skall ett av av helhetsperspektiv läggas på resandet. Jag föreslår att det skrivs in i 2 § FBH att väsentliga förflyttningssvärigheter också innefattar förmågan att bära med sina händer och armar. Jag föreslår en förändring av tillämpningen när det gäller personer med skador och sjukdomar i ryggen FÖD 1991:5. Svåra ryggproblem ger inte sällan uttalade gångsvåñgheter utöver smärtsyndromen. I vissa fall blir problemen mycket svåra, bestående och inte behandlingsbara. Dessa kan ha personer väsentliga förflyttningssvärighcter och kan inte använda allmänna kommunikationer. Skälet till detta är inte kan förutse att man som passagerare

106 Varaktig jimktionsnedsättning och väsentliga ..

fordonets rörelser och skydda sig vid krängningar och stötar. Som förare i bil har betydligt bättre möjlighet att göra detta. en man min mening kan skador det här slaget sådana väsent- Enligt av ge förflyttningssvårigheter och svårigheter att använda allmänna liga kommunikationer som avses i FBH. Bilstöd skall beviljas det föreligger medicinska skäl för en om att förflytta sig ett sätt som innebär väsentliga förflyttperson för inte allvarlig skada eller sjukdom skall ningssvårigheter, att uppstå eller förvärras. Sådana situationer kan uppstå t.ex. vid blödarsjuka, ñbros, och allergi och svåra höftledsbecystisk astma svär, också vid andra sjukdomar och funktionsnedsättningar men med likartade allvarliga effekter. Jag föreslår att det skall ske generösare bedömning av korten förtlyttningsproblem i samband med rörelsehinder än vad vuxnas sker i dag FÖD-mål 276691.

som se

Jag att när det gäller rätten till bilstöd saknar det betydelse menar hur de allmänna fardmedlen orten är beskaffade. Den enskildes använda allmänna kommunikationer skall vägas in i möjlighet att bedömningen först när det inte är uppenbart att förflyttningssvårigheterna är så svåra att bilstöd skall beviljas. Enligt dessa förslag kommmer ytterligare 1 500-3 000 persoca att omfattas rätten till bilstöd. ner av

4.1 Inledning

i denna förordning den grund varaktigt Med handikappad avses som av funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer.

Så första delen 2 § FBH. I bilstödspropositionen s. 17 utvecklyder av las detta Funktionshindret skall varaktigt, dvs. det skall ytterligare. vara medicinskt kunna det består i minst sju år. styrkas att

Ett grundläggande villkor är att det är själva funktionshindret som ger annat upphov till väsentliga förflyttningssvårigheter. En sådan situation uppkommer

Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga 107 ..

enligt min mening när den enskilde har väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Det kan bl.a. gälla vid förflyttning beroende personer som är av olika hjälpmedel, t.ex. rullstol, bockar eller käppar. Väsentliga förflyttningssvårigheter kan även föreligga vid tillstånd svåra astmatiska besvär eller av vid andra liknande allvarliga tillstånd.

I och med dessa exempel i har texten hanteringen i alltför stor utsträckning kommit att handla om huruvida den sökande kan stiga på buss en eller inte. Helhetssynen, huruvida kan personen förflytta sig som andra, har, enligt min mening, tappats bort. I detta kapitel redovisar jag förslag med avsikten att bedömningen varaktiga funktionshinder och väsentav

liga förflyttningssvårigheter skall ske mer enligt de intentioner

som lagstiftaren hade i och med 1988 års bilstödsreform.

4.2 Varaktigt funktionshinder diskussion

-

och

förslag

En av grundförutsättningama för att bilstöd är att den sökande har ett varaktigt funktionshinder. Med begreppet varaktigt enligt bilstödsavses, propositionen att funktionsnedsättningen skall vara bestående eller i vart fall finnas under den tid fordonet skall som användas, dvs. cirka sju år. Detta bör styrkas med ett läkarutlåtande. Motiveringen till utredarens förslag Ds S 1986:11 om sju åri stället för den tidigare på fem är, gräns för bilstöd, bilarna som nytt var att blivit bättre än förr, rostskydd och garantier medför bättre livslängd hos bilarna och högre bilpriser medför att bilköparna behåller sina bilar längre tid a.a. 30. Konsekvensen, den s. att bilstödsberättigade måste kunna styrka att funktionshindret kommer i att vara ytterligare ett par år, blir naturligtvis lite märklig detta ur perspektiv. För att varaktigheten skall FÖD anses styrkt enligt måste man inte ha undergått behandling under en längre tid utan förbättring tillståndet av FÖD 1990:35, 1990-09-18. FÖD Varaktighet föreligger enligt när den medicinska utredningen kan påvisa det och det utgår hel pensionsförmån på grund funktionshindret FÖD 1991:30 av 1991-10-03. Varaktighet har F ÖD konstaterats FÖD av föreligga 1993:8, 1993-04-15 när besvären kvarstår trots medicinering och sanering hem och skola. Kan av man gå två kilometer till sitt arbete trots sin astma det inte ett så anses vara varaktigt funktionshinder att det ger upphov till väsentliga förflyttnings-

108 Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga ..

svårigheter FÖD 1990:13 v11, 1990-03-01. FÖD har inte fått tillfälle att bedöma andra väsentliga problem med begreppet varaktigt funktionshinder. Det finns sjukdomstillstånd som är kan variera med avseende på de funktionsnedsättvaraktiga, men som vissa fall, vid del allergier, kan variationerna ningar de ger. I som en förutses eftersom deras orsak lokaliserats. I andra fall kan sjukdomstillstånden variera oförutsägbart. Man kan tala statistiska sannolikom inte med säkerhet bedöma det enskilda fallet. heter, men någon grad av kan vid MS och har också hävdats vid något bil- Detta t.ex. sägas gälla stödsärende. Det vill säga, har inte med bestämdhet kunnat säga att man så omfattande funktionshinder att det den sökande om sju år har ett bilstöd. Resultatet sådan bedömningsmetod kan bli berättigar till av en efter sju år konstaterar att den sökande borde haft bilstöd, men att man inte fått det. är två bör ställa sig inför den sökandes funktionsned- Det frågor man sättning:

Är det medicinskt belagt att den här sjukdomenskadan läker och funktionsnedsättningen försvinner etablerad behandlingsmetod för råda bot funk- Finns det någon att tionsnedsättningen

skadansjukdomen brukar läka och funktionsnedsätt- Först frågan om försvinna. Det handlar inte vad kan ha hänt i något eller ningen om som fall, vad sker i normalfallet. Låt ta MS några enstaka utan om som oss exempel igen. Om sedan ett skov gått över efter en tid alltjämt som man så är sannolikheten funktionsmåste använda förflyttningshjälpmedel att nedsättningen förändras till det bättre mycket liten. Den erfarenheten har, vågar jag påstå, de flesta MS-patienter och behandlande personal. där tillståndet kort sikt kan förändras bör bedöm- För en person omfatta längre tidsperiod. Varaktighet kan då ningen av varaktigheten en under kortare perioder varierar. föreligga även om sjukdomsbilden Den andra frågan rör om det finns någon etablerad behandlingsmetod för råda bot på funktionsnedsättningen. Om svaret på denna fråga att liksom på första frågan besvaras med nej bör funktionsnedsättningen

betraktas varaktig. För detta finns det stöd i två FÖD-mål, som

som dock inte publicerats, 215589 och 232889 om kravet operation. Här måste emellertid också ett annat förhållande beaktas. Behandlingsmetoden måste sökanden. Den enskilde får inte mot sin accepteras av för riskfyllda eller integritetskränkande behandlingar. Om vilja utsättas

Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga 109 ..

funktionsnedsättningen är bestående till följd av att det inte finns någon behandlingsmetod som sökanden kan acceptera så skall funktionshindret betraktas bestående. Det kan till exempel handla som om ingrepp som är riskfyllda eller på annat sätt ger stora återverkningar på den enskildes tillvaro. Definitionen av varaktighet som sju år eller mer har vållat problem i handläggningen av bilstödet. Själva begreppet varaktigt utesluter att personer som tillfälligtvis grund av skada eller sjukdom får väsentliga

förflyttningsvårigheter blir berättigade till bilstöd. Varaktigt innebär att

man inte kan ange någon tidpunkt när funktionshindret upphör. Sjuärsregeln gör att handläggarna inom bilstödet och socialförsäkringsnämnderna förväntas göra sannolikhetsbedömningar inte kan bli än som mer kvalificerade gissningar. I propositionen 199293: 159 Stöd och service till vissa funktionshindrade, där också varaktighetsbegreppet är centralt, sägs detta att om Funktionshindren skall också varaktiga, dvs. inte tillfällig eller vara vara av mer övergående natur. Denna definition återñnnsi specialmotiveringama. Riksförsäkringsverket har i sina allmänna råd 1993: l 1 förklarat varaktig på sätt. Det samma har också Socialstyrelsen gjort i sitt allmänna råd 1994:l där man emellertid också för ett resonemang att ett funktionshinder är om varaktigt även om det kan växla över tiden och under kortare perioder minskas. Min slutsats är att uärsregeln bör avskaffas och att samma bedömning av varaktighet av funktionshindret bör tillämpas inom bilstödet som inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och Lagen om assistansersättning. Det innebär att funktionshindret inte behöver fastställas som varaktigt ett visst specificerat antal år.

4.3 Väsentliga förflyttningssvårigheter

diskussion

- Genomgången FÖD-domarna liksom samtalen med förav personal på säkringskassoma, visar behovet av en tydligare beskrivning av vad som avses med varaktiga funktionshinder medförande väsentliga förflyttningssvårigheter. Besluten i en del FÖD-mål varierar trots att förutsättningarna i berörda domar förefaller likartade. Utomstående faktorer

110 Varaktig jitnktionsnedsärtning och väsentliga

..

såsom till exempel kommunikationernas beskaffenhet synes ibland ha

spelat en avgörande roll. I underlaget vid behandling ett bilstödsärende skall, enligt min me-

av

ning, inte avstånd till eller turtätheten i de allmänna kommunikationerna

överhuvudtaget behandlas eftersom det saknar relevans vid bedömningen.

Avgörande skall vara funktionsnedsättningens varaktighet och graden av förflyttningssvårigheter. I underlaget för beslut om bilstöd skall man koncentrera sig en beskrivning av den sökandes funktionsnedsättning, dess varaktighet och dess effekt förflyttningsmöjligheterna.

Om domstolen krävde ett underlag för bedömning som enbart utgår från den enskildes funktionsförmåga skulle det vara lättare därmed inte

sagt att det är lätt- att fatta konsekventa beslut. Dessutom torde det vara

obestridligt skulle inte utredningen fått sitt uppdrag att be-

- annars -

greppet väsentliga förflyttningssvårigheter måste få en tydligare uttolk-

ning för att motsvara intentionerna bakom bilstödsreformen. Dessa finns

till exempel i bilstödspropositionen s. 13:

Bilen kan också i övrigt medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. utgångspunkten för bilstöd bör vara den handikap- . .. pades faktiska behov bil för att kunna förflytta sig i samma utsträckning som av andra,...

4.3.1 Förflyttning inte bara att gå

-

Förmågan att båra med sina händer och armar bedömer jag som väsentlig

eftersom varje förflyttning har ett syfte. Det kan vara att arbeta. Kanske

behöver då något slag arbetsmaterial med sig dit man skall. Eller

man av

kanske skall hämta något och ta med sig tillbaka. Syftet kan vara

man

att göra veckoinköpen. Kanske skall hälsa släkt och vänner eller

man

utöva någon fritidsverksamhet. Gemensamt är för det mesta bär

att man

något med sig. Betraktar människor som går på en gata, finner man

man

att det är ganska få inte bär på något i sina händer. Det kan också

som

så att alltid är beroende av att ha med sig hjälpmedel för att

vara man

skall meningsfull, dvs. för skall kunna fungera vid

resan vara att man framkomsten.

En förflyttning innebär alltså inte att det bara krävs fungerande ben och fötter. Man måste kunna bära med sig t.ex. väska eller matkassar. Detta måste man beakta vid bedömningen av om det föreligger väsentliga svårigheter vid förflyttningen.

FÖD har behandlat två intressanta mål bristande armfunktioner. om

Varaktig jimktiønsnedsättning och väsentliga lll

..

Inget av målen har refererats 241890, 1992-07-28 och 251492, 1993- 04-08. I det förstnämnda målet avslogs ansökan om bilstöd med motiveringen att funktionshindret inte ger upphov till sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig hand eller att anlita allmänna kommunikaegen tioner som krävs för rätt till bilstöd. l det andra målet, rörande en neurosedynskadad kvinna utan anför länsrätten bland annat anlitanarmar, att det av enbart allmänna kommunikationer sannolikt skulle innebära att kvinnan inte längre själv kan handla mat med då det medför för mera, långa gångsträckor för att hon skall anse sig orka bära med munnen. Vidare försvåras hennes möjlighet att ta med sin ryggsäck till och från arbetet. På grund av sitt funktionshinder får kvinnan därför ha anses sådana väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer som krävs för rätt till bilstöd. Därvid beaktas att ett av syftena med detta stöd är att medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende bilstödspropositionen, 13. Kammarrätten fann i likhet med s. länsrätten kvinnan FÖD vara berättigad till bilstöd. fastställde kammarrättens dom. För att en förändring av bedömningen väsentliga förflyttningssvårigav heter skall ske kommer jag att föreslå förändring 2 § FBH, med en av syftet att förtydliga att förmågan att bära måste vägas in i bedömningen av förflyttningssvårigheterna. Jag bedömer att utökningen av antalet bilstödsberättigade kommer att bli ca 800 personer.

4.3.2 Väsentliga svårigheter inte ett mått - på den yttersta förmågan

Först kan naturligtvis ställa sig frågan vad svårigheter vid man förflyttning kan innebära. Att tycka att det är arbetsamt att gå upp på bussen därför att stegen är höga upplever säkert många människor, inte minst många gamla. Om man därefter kan söka upp en sittplats och sitta någorlunda obehindrat- bussfärd kan skakig och en vara ryckig kan man väl säga att man upplever svårigheter vid resandet utan att de är att betrakta som väsentliga. Att bedöma en persons väsentliga förflyttningssvårigheter innebär, enligt min mening, inte bedömning kan använda allen av om personen männa kommunikationer vid ett givet tillfälle. Personens hela livssituation skall beaktas där resandet är del. För att övriga delar livet en av skall fungera måste det finnas möjligheter att färdas utan att det blir en huvudfråga i ens liv. Det är inte den sökandens yttersta förmåga som

112 Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga ..

skall fastställas gräns för att komma ifråga för bilstöd. Ett sådant som synsätt kan liknas vid att kräva att marathonlöparen skall löpa ett maratdag bara för han visat han kan klara det honlopp fyra gånger per att att en gång. I bedömningen av om en person har väsentliga förflyttningssvårigheter i 2 skall väga förmåga till förflyttenlighet med § FBH man personens svår smärta eller besvärande värk och risk för skador t.ex. vid ning utan fall. Man skall även ta hänsyn till den tid som fordras för att klara av resandet. Livsvillkoren för människor med omfattande funktionsnedsättmåste alltid jämföras med villkoren för dem inte är handiningar som föredragande i propositionen Stöd och service till kappade skriver om vissa funktionshindrade prop. 199293: 159, 43. I enlighet med detta s. bör alltså även den enskildes tidsåtgång för resandet beaktas vid synsätt bedömningen av om väsentliga svårigheter föreligger. Jämförelsen skall med tidsåtgängen för trafisjälvfallet bara en uppskattning göras slag färdmedel och med

kanter utan förflyttningssvårigheter samma av

samma resväg. Lättast bedöma är förmodligen rörelsehinder lett till beroende att som rullstol. Begränsad gångförmåga är betydligt svårare att bedöma. Det av finns personer som av olika anledningar har felställningar i benen, men det klarar marathonlopp. Det finns andra, med för trots att springa ett en betraktare likartade felställningar, endast med svårighet kan gå yttre som hundra Läkare, verkligen känner personerna, kan ett par meter. som redogöra för skillnaderna ett godtagbart sätt, men knappast någon funktionshindrade kan naturligtvis redogöra för vad han annan. Den själv kan eller inte kan. Det fordras ingående kunskap, både om funktionshindret i berörda för bortse från den funksig och om den personen, att tionshindrades uppgifter. Smärta är svårt konstatera, att den kan mycket mycket att trots vara för den enskildes rörelsefrihet och möjligheter att och begränsande resa förflytta sig. För det mesta kan man härleda smärtan ur en synlig skada, det är inte alltid fallet. Personer kan ha likartade skador eller förslitmen kan ha svåra smärtor och den andra knappast några ningar den ene alls. orsaker och uttryck är fortfaransmärtor Kunskaperna om smärtors de ofullständiga, vilket ger ett stort utrymme för bedömares subjektiva

upplevelser av smärta.

väsentliga förflyttningssvårigheter skall också vägas

I bedömningen av in den sökande upplever stark eller rentav ångest inför att resa om oro bland andra människor eller att inte kunna styra över resesituationen

Varaktig jitnktionsnedsättning och väsentliga 113 ..

själv. Denna oro eller ångest kan till exempel grundas psykisk fobi eller vetskapen att det är svårt eller omöjligt att kontrollera och om magtarmfunktionen, såsom till exempel för vissa stomiopererade eller magoch tarmsjuka. Varje människa skall ha rätt till bevarad värdighet och integritet och inte behöva uppleva stark oro eller rentav ångest inför aktiviteter kräver FÖD har hur som resor. angett tillämpningen bör ske i två publicerade domar. Det FÖD 1990:35 rör utena en man som vecklat fobi för att åka buss efter hjärnblödning, och under en som överskådlig tid inte var behandlingsbar. Det andra målet 1989:57 III rörde en kvinna med s.k. sigmoideo-stomi, till skillnad från en som vanliga stomier, endast täcks av kompress och därmed medför ständig risk för läckage tarmvätska och avföring. De av gaser, speciella problemen motiv för FÖD var att bevilja bilstöd. Det har till utredaren framförts att bilstöd bör kunna beviljas i förebyggande syfte. Detta har redan skett i flera fall. I publicerade FÖD-mål finns exempel på blödarsjuka l992:7, 1992-03-16, cystisk ñbros

l99l:3O II, 1991-10-08 och astma l99l:3O 1991-10-03 och höftfel

l989:57: 1989-11-07 som samtliga beviljats bilstöd. Samma synsätt bör anläggas också på andra mål där den sökande måste iaktta stor försiktighet och undvika ansträngning och belastning till av exempel höftleder eller undvika kontakt med många människor för att inte riskera allvarliga infektioner. det Förutsättningen är att föreligger medicinska skäl till leva på sätt innebär att ett som väsentliga förflyttningssvárigheter. Det är omöjligt att bedöma hur trött blir vid förflyttning, hur en person ont han eller hon har, hur lång tid det tar att återhämta sig Sådana osv. upplevelser år med nödvändighet subjektiva liksom rädslan den mag- och tarmsjuke kan ha för att vara bland människor. Det ligger nära till hands att de som skall bedöma dessa upplevelser, relaterar dem till uppleegna velser av samma slag. Vad man upplever andras svårigheter är också kulturellt betingat. av Förändringar i samhällsklimatet kan t.ex. leda till att toleransnivåema höjs. Svårighetema måste vara större än tidigare för att beaktas. Enligt min mening år det väsentliga förflyttningssvårigheter när den funktionshindrade till följd av sitt funktionshinder är förhindrad att tillgodose sitt vardagliga förflyttningsbehov om han eller hon inte har tillgång till bil. Med förhindrad jag att andra sätt att förflytta sig inte står menar till buds utan att den funktionshindrade försätts i integritetskränkande situationer, utsätter sig för ansträngning som ger trötthet och smärta i en

114 Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga ..

inverkar allvarligt möjligheterna att ta del sådan utsträckning att det i verksamheter eller utsätter sig för påfrestningar och risker som på grund funktionshindret kan leda till betydande försämringar. av

allmänna

4.3.3 Väsentliga svårigheter att utnyttja

kommunikationer

i förordningen bilstöd möj- Ett mått på förflyttningssvårighetema är om använda allmänna kommunikationer. ligheterna att

Allmänna kommunikationer bil färdtjänst - städer och tätorter allmänna kommunikationer grunden för männi- I utgör mellan olika platser. För många funkskors möjligheter att förflytta sig tionshindrade är dock de allmänna kommunikationsmedlen alltför otillgängliga. Framför allt bussarna i kollektivtrafiken är extremt otillgängli- Så fort kommer utanför tätortemas centrala gatunät förhöjs ga. man avsaknaden refuger och marknivån kan redan höga insteg genom av betydligt lägre än vägnivân. Därför är alla bussar utrustade t.o.m. vara med vilkas hjälp kan dra sig själv ombord. Personer handtag med man använda dessa kan befinna sig i omöjlig situasom inte kan handtag en tion. Ombord bussar, tåg och tunnelbanor, som inte sällan är överfulla, finns säkerhetsskäl skall kunna hålla sig stolpar som passagerarna av Om på grund bristande arm- och handfunktioner inte kan göra man av det, så är det min uppfattning att detta utgör väsentligt försvarande en omständighet för att använda allmänna kommunikationer. Även det är så under förhållanden kan om att en person gynnsamma använda allmänna kommunikationer, så kan det ändå vara så att personen under andra ogynnsamma förhållanden kan stöta oöverstigliga svårigheter, vilket leder till att rörelsefriheten allvarligt inskränks. har i betänkande klargjort jag det felaktigt Jag tidigare detta att anser för vid bedömningen rätten till bilstöd. att se mycket till diagnoser av

Det avgörande bör de förflyttningssvårigheter som den enskilde

vara faktiskt har. När jag därför uttrycker mig generellt här så är det med den reservationen. För kortväxta är situationen komplicerad. Vad som är viktigt personer att uppmärksamma är att för kortväxt kan ett mindre rörelseen person hinder ha förödande konsekvenser för möjligheterna att resa och förflytta

Varaktig jimktionsnedsättning och väsentliga 115 ..

sig. Om man ser till helheten kan således ett rörelsehinder inte som skulle ge en annan rätt till bilstöd, för kortväxt person vara nog att en person får väsentliga svårigheter att använda allmänna kommunikationer och därmed rätt till bilstöd. FÖD har i refererat mål FÖD ett 1990: 13 II särskilt tagit hänsyn till den sökandes psykiska skäl. I ett annat mål, som inte är publicerat 276691, har kvinna fått en avslag på sin ansökan trots att hon är 127 lång, har leddeformiteter i cm grava benen, har tilltagande besvär från knä- och höftleder och svårigheter att ta sig upp och ned i de höga trappstegen i buss svårt bära en samt att paket och kassar. De allmänna kommunikationerna är alltså inte så allmänna för många människor med funktionshinder. Färdtjänst är då alternativ. För dem ett jag nu tänker är det färdtjänst med specialfordon. Detta är dock inte ett fullgott alternativ. Personer med omfattande funktionshinder råkar inte sällan ut för komplikationer. Plötsligt händer något som gör att man inte kan den tid bestämt med passa man färdtjänstens fordon. Man kanske inte kan kontrollera sina kroppsfunktioner måste utan gå på toaletten vilket kan kräva rundlig tid när inte kan klara det man själv. Den som har epilepsi kanske plötsligt drabbas anfall och måste vila av ett sig ett timmar innan det går att tänka Ett par att resa. hjälpmedel, en lift eller något annat, kanske inte fungerar med påföljd att man blir kraftigt försenad i sina förberedelser. För del år tillvaron ytterligt känslig för sådana här en oförutsägbara händelser och det händer gång gång inte kan hålla att man avtalade tider. Färdtjänstens fordon är vanligtvis hårt ansträngda. Deras turer är schemalagda och i dessa scheman finns inga längre väntetider inlagda. Om de inte håller tiden innebär det att andra resenärer får vänta och inte kommer tid till sina resmål. Den inte kan hålla tiden får alltså som göra en ny beställning och hoppas att det går att få fram ett nytt färdtjänstfordon. För vissa funktionshindrade kan detta dra slutsatsen man av att inte färdtjänstfordon tillfredsställande ens fyller deras transportbehov.

Mått på gångförmåga orealistiskt

I bilstödspropositionen finns markering att bilstödet inte skall använen das som ersättning för utebliven kollektivtrafik. Det skall svårigvara heter att använda allmänna kommunikationer grund av att dessas anpassning inte motsvarar den enskildes behov, som är avgörande. Rätten till bilstöd måste därför grundas på teoretisk en föreställning om hur

116 Varaktig jiznktionsnedsättning och väsentliga ..

kollektivtrafik ut och fungerar. ser Allmänna fardmedel, skall betjäna många människor över stora som områden kan inte, i varje fall inte i dag, tänkas gå från dörr till dörr. det finns avstånd mellan bostaden och färd- Man måste utgå från att ett liksom mellan fårdmedlet och målet för Det senare varierar medlet resan. eftersom såväl använder olika färdmedel som har skilda dessutom, man måste räkna med att kunna byta färdmedel under mål. Dessutom man från tåg till buss, mellan tåg, mellan bussar och så vidare. resan, har i bilstödet, redan när Arbetsmarknadsverket administrerade Man teoretiskt den kan gå än 200 det, använt ett begrepp om att som mer till bilstöd. I FÖD har inte detta varit meter inte kan anses berättigad lokal nivå. Ingen eller i varje fall någon strikt tillämpning utan snarare har gräns 200 meters gångförmåga kan anytterst få, som en yttersta om kollektivtrafiken i Stockholm och Stockholms län för sitt dagliga vända Stockholm och Stockholms län förmodligen har resande. Detta trots att Sveriges mest utbyggda kollektivtrafrksystem. flesta har än 200 till närmaste hållplats för De antagligen mer meter har så begränsad gångförmåga kan buss, tunnelbana eller tåg. Den som dessutom antagligen inte använda rulltrappor eftersom deras hastighet är efter fullt Hissarna får ta långa omvägar avpassad rörliga personer. man de ofta är placerade i någon ända stationema. för att nå, eftersom av så ork kvar klarar sig stående bland Slutligen ska man ha mycket att man

andra jäktade passagerare. skall klara nå hållplatser, göra omstigningar och nå sin be- Om man att stämmelseort och ha krafter kvar att göra det var syftet med resan, som antagligen bör klara att gå 500-600 meter, gör jag bedömningen att man detta leder till lång kvarstående trötthet eller smärtor. utan att 200-metergränsen är intet sätt avpassad till vad som krävs av gångför använda allmänna kommunikationer i det område där förmåga att ens dessa är bäst utbyggda i hela landet. Några sådana här uppsatta gränsvärförekomma för bilstödet. Det är den skall naturligtvis inte som normer i resandet i helhetsperspektiv skall personens funktionsförmåga ett som

bedömas.

4.3.4 Helhetssyn vid bedömningen

i utsträckning uppdelat i funktioner. Boendet är Vårt samhälle är stor skilt från arbete, fritidsaktiviteter, offentlig och kommersiell vanligtvis kunna och delta i samhällslivet måste service mm. För att fungera man

Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga 117 ..

kunna förflytta sig avsevärda sträckor från sin bostad. Det skall kunna ske vid olika tider på dygnet och ofta vid flera tillfällen under samma dygn. Man kan således inte bedöma en persons svårigheter att resa och förflytta sig enbart utifrån något enstaka resetillfálle, utan man måste beakta hela resebehovet. Om man anlägger en sådan helhetssyn på resandet kanske kan konman statera att en person utan väsentliga svårigheter kan företa en resa fram och tillbaka till arbetet. Däremot skulle inte personen utan väsentliga svårigheter kunna företa ytterligare en resa samma dag, för att göra uppköp, delta i fritidsverksamhet eller något annat hör till vardagen för som människor i allmänhet. Det är inte helt ovanligt att vissa sjukdomar och skador leder till att den funktionshindrade blir snabbt uttröttad eller känner svåra smärtor när han eller hon förflyttar sig gående under stor ansträngning. Om då inte man har en tillfredsställande lösning på sitt förflyttningsproblem innebär det vanligtvis att man väljer att inte göra sådant som inte är absolut nödvändigt. Sådant som hör till det dagliga normala livet för andra. Det förekommer också att för en del är till arbetet förpersoner resan knippat med så stor ansträngning om den företas med allmänna kommunikationer, att det går ut över arbetsförmågan. Bilstödet är en del av samhällets politik för att göra det möjligt för personer med funktionshinder att delta i samhällslivets olika verksamheter. Helhetssynen på resandet är därför en viktig utgångspunkt i utformandet av bilstödet.

4.4 Förslag till bedömning av väsentliga

förflyttningssvårigheter

Min mening är, i enlighet med förutsättningarna för bilstödsreformen år 1988, att bilstödet skall medverka till att handikappade kan leva aktivt, självständigt och oberoende. Den enskilde har rätt till värdighet och respekt och skall inte i sitt resande behöva leva med ständig risk att denna kränks. Vid bedömning av behov av bilstöd skall ett helhetsperspektiv läggas på resandet. Förmågan att bära med sina händer och armar bedömer jag som väsentlig eftersom en förflyttning vanligen har ett syfte. Detta måste man beakta vid bedömningen av om det föreligger väsentliga svårigheter vid

118 Varaktig Jimktionsnedsättning och väsentliga ..

förflyttningen. Jag föreslår att det skrivs in i 2 § FBH. Antalet bilstödsberättigade torde öka med ca 800 vid en sådan förändring. Jag att när man bedömer rätten till bilstöd skall utgångspunkten menar för behovet mängden förflyttning det som är normalt för den av vara berörde med utgångspunkt från dennes önskemål och behov i såväl arbete fritid. Tidsaspekten skall beaktas i förhållande till övriga medtrañsom kanter färdmedel enligt vad jag tidigare framfört avsnitt

samma se

4.3.2. Jag föreslår en förändring av tillämpningen när det gäller bedömningen med skador och sjukdomar i FÖD 1991:5. Svåra av personer ryggen ryggproblem ger inte sällan uttalade gångsvårigheter utöver smärtsyndro- I vissa fall blir problemen mycket svåra, bestående och inte bemen. handlingsbara. Dessa personer kan ha väsentliga förflyttningssvårigheter och kan inte använda allmänna kommunikationer. Skälet till detta är att inte kan förutse fordonets rörelser och skydda sig man som passagerare vid krängningar och stötar. Som förare i en bil har man betydligt bättre möjlighet att göra detta. Enligt min mening kan skador av det här slaget ibland sådana väsentliga förflyttningssvårigheter och svårigheter att ge använda allmänna kommunikationer som avses i FBH. Det skulle innebäökning antalet berättigade med ca 400 under hela perioden. ra en av Kortvuxenhet bör i sig betraktas som ett funktionshinder som i väsentlig utsträckning begränsar den enskildes förflyttningsmöjligheter och bör utgöra betydelsefull faktor vid bedömningen rätt till bilstöd. I den en om dom FÖD 1990: 13 II bedömdes den söksom publicerat om kortvuxna andes psykiska besvär grund kortvuxenheten. Jag att det av menar måste ske generösare bedömning av kortvuxnas förflyttningsproblem en i samband med rörelsehinder än vad sker i FÖD-mål

som dag se

276691. Jag beräknar att det skulle innebära ökning antalet bilen av stödsberättigade med cirka tvåhundra personer. Stark eller ångest, till exempel grund fobi eller mag- och oro av tarmsjukdom, kan väsentliga förflyttningssvårigheter och motivera vara bilstöd. Respekten för den personliga integriteten skall här väga tungt tillmed målet att ge den enskilde ett så normalt liv som möjligt sammans FÖD i målen trots långvarig sjukdom. Detta får anses vara fastlagt av

1990:35 fobi och 1989:57 III stomi utan sedvanligt bandage. Någon

utökning antalet berättigade innebär det inte. av Det har till utredaren framförts att bilstöd bör kunna beviljas i förebyg- FÖD-mål finns exempel blödarsjuka gande syfte. I publicerade 1992:7, 1992-03-16, cystisk ñbros l991:30 II, 1991-10-08 och astma

om

Varaktig funktionsnedsättning och väsentliga 119 ..

199l:3O 1991-10-03 och höftfel 1989:57 1989-11-07 som samt-

liga beviljats bilstöd. Det är viktigt att dessa mål inte enbart används som grund för att de i målen aktuella diagnoserna skall beviljas bilstöd under likartade förhållanden. Det är inte heller fråga att bevilja bilstöd för om något slags allmänt förebyggande av sjukdomar och funktionshinder. Bilstöd kan beviljas om det föreligger medicinska skäl för en person att förflytta sig på ett sätt som innebär väsentliga förflyttningssvärigheter, för att inte allvarlig skada eller sjukdom skall uppstå eller förvärras. Sådana situationer kan uppstå till exempel vid blödarsjuka, cystisk ñbros, astma och allergi och svåra höftledsbesvär, men också vid andra sjukdomar och funktionsnedsättnin med likartade allvarliga effekter. Utökgar ningen av antalet bilstödsberättigade torde bli marginell, ca 100, då flertalet de berörda redan i dag beviljas bilstöd. av När det gäller rätten till bilstöd saknar det betydelse hur de allmänna färdmedlen på orten är beskaffade. Den enskildes möjlighet att använda allmänna kommunikationer skall vägas i bedömningen först när det inte är uppenbart att förflyttningssvårighetema är så svåra att bilstöd skall beviljas. Utredningen har i det föregående försökt att beräkna det utökade antalet beträffande vissa särskilt angelägna funktionshindrade. personer grupper Viss osäkerhet kring dessa bedömningar råder, men jag har beräknat att ytterligare 1 500 funktionshindrade därigenom kan beräknas bli beca rättigade till bilstöd. Med mitt förslag helhetssyn på resandet och om en väsentliga förflyttningssvärigheter torde dock uppskattningsvis ytterligare ca l 500 personer tillkomma. Utökningen av antalet bilstödsberättigade kan därmed bli mellan 1 500-3 000.

5 Anpassningsbidraget

m.m.

Mina förslag innebär

att anpassningsbidrag skall utgå för den extrautrustning som krävs utöver vad som finns hos grundmodellen bil, av en

att riksskatteverkets förmånsvärdering bör användas grund - som för att beräkna vad är grundutförande och som extrautrustning,

att anpassningsbidrag skall kunna utgå även för anordningar som inte är fast monterade på bilen, t.ex. släpkärra, en att det skall vara möjligt att del anpassningen få bi- - som en av drag för större bil,

att ackreditering av företag som får utföra bilanpassningar skall ske,

att försöksverksamhet med anpassningsbidrag till - personer som faller utanför bilstödets personkrets skall genomföras.

De ökade kostnaderna för förslagen uppgår till 54 miljoner kronor

för sjuårsperioden. Utveckling kompetens när det gäller rådav givning om och utförande av bilanpassningar ger en besparing på

35 miljoner kronor under motsvarande period.

122 Anpassningsbidraget m.m.

5.1 Inledning

flertal problem och frågeställningar. Det Bilanpassningen rymmer ett handlar vilka funktioner skall innefattas i anpassningen, vilken om som utrustning skall kunna ingå, hur bedömningen av vilka anpassningssom åtgärder behöver göras ska ske, skall utföra anpassningen, som vem som det finns skäl att ställa specifika krav den som skall utföra anom passningen och anpassningsbidrag kan skiljas ut från grundbidraget. om

5.2 Funktioner

den funktionshindrade skall kunna bruka fordonet Utgångspunkten är att utifrån sina förutsättningar och kunna komma in i bilen och självständigt sitta bekvämt. Dessutom skall kunna bruka manöverorgan och man instrument på ett trañksäkert sätt. Man skall kunna få med sig de hjälpmedel behöver under och vid framkomsten. För vissa kan det man resan nödvändigt att kunna tillkalla hjälp under någon del av resan. Det vara kan till så behöver hjälp för sig fordonet. exempel vara att man att ta ur Bortsett från manövreringen fordonet bör funktionskrav ställas av samma när den funktionshindrade själv inte framför fordonet. Kraven på funktions- och driftsäkerhet måste ställas högt såväl själva fordonet som

på de anpassningsåtgärder vidtas. som måste således brett perspektiv anläggas de Enligt min mening ett anpassningsåtgärdema. Det får inte handla enbart nödvändiga om ombyggnad och utrustning som är fast installerad i fordonet, utan även om nödvändig för uppfylla de nämnda annan utrustning som är att ovan funktionskraven och i huvudsak används i samband med som utnyttjande av fordonet. vill i det här sammanhanget också påpeka vikten att olika myn- Jag av digheter som har att sörja för bilstöd och hjälpmedelshantering uppfyller sitt den enskilde. Det kan till exempel handla om att den ansvar gentemot funktionshindrade behöver speciell rullstol för att kunna använda sig en fordonet. När tveksamhet föreligger huruvida viss åtgärd, som av om en för bilen, faller inom för bilstödet är nödvändig utnyttjandet av ramen eller hjälpmedelsverksamhet, bör det höra till detta ansvar att annan sins emellan kommer överens skall stå för myndigheterna om vem som Försäkringskassan bör emellertid ha det yttersta ansvaret för att åtgärden. helheten i bilanpassningen fungerar för den enskilde. Det betyder

Anpassningsbidraget m.m. 123

exempelvis att om den funktionshindrade behöver en speciell rullstol ocheller en speciell anpassning rullstolen för att kunna framföra sin av bil bör det ytterst försäkringskassans vara uppgift att se till att han eller hon får den i form anpassningsbidrag. av

5.3 Utrustning

Den stora frågan här är vad normalt ingår i bilens som utrustning och vad som är anpassningsåtgärder för att den funktionshindrade skall kunna använda fordonet. De flesta stora bilmärken producerar olika varianter av sina modeller, vilka utifrån ett basutförande utrustas med olika avancerade paket, för den vanlige bilföraren är att betrakta som som lyx eller status, men som för den funktionshindrade föraren helt eller delvis kan vara nödvändig utrustning. Exempel på sådant är automatisk växellåda, klimatanläggning, servostyrning och servobromsar, Centrallås och automatiska fönsterhissar. Den variant är utrustad med klimatanläggning och automatiska fönsterhissom sar kanske också innehåller extra strålkastare, varvräknare, en lyxigare finish inredningen och annat inte är adekvat utifrån den funksom tionshindrades behov. Det är uppenbart att det inte bör ingå i anpassningsbidragets uppgifter att bekosta sådan utrustning. Å andra sidan får inte förekomsten av sådana detaljer tas intäkt för inte bekosta den som att utrustning som är nödvändig för att den funktionshindrade skall kunna använda fordonet. I ett mål i FÖD 151491 anför sådan RFV att utrustning, som inte är speciellt avsedd för handikappade utan är normal i utrustning vanligen förekommande bilmodeller, inte skall rätt till ge anpassningsbidrag. Målet handlar att den bilstödsberättigade om köpt en bil med den extrautrustning hon behöver i en modell där den finns fabriksmonterad i stället för att köpa billigare modell och där låta installera den en utrustning hon behöver. I sin dom finner FÖD det inte möjligt att med stöd av bestämmelsen i 9 § FBH låta kostnaden för sådan ändring eller av anordning på fordonet som behövs bestämmas på grundval prisskillnaden mellan olika av varianter bilmodell. av I ett annat mål mål 245491 berör nr som samma problem om basanpassning anför den klagande: Det hade blivit mycket dyrare om han hade köpt den enklaste citroenmodellen och begärt anpassningsbidrag för

124 Anpassningsbidraget m.m.

i efterhand. FÖD hänvisar all extrautrustning som hade behövt monteras till det målet och eftersom bilen varit försedd med den nödvänditidigare redan vid inköpet lämnas överklagandet utan bifall. ga utrustningen Vid de samtal sekretariatet haft med handläggare vid försäkringskassorhar flera anfört problem med att avgöra vad som är basanpassning och na specialanpassning. Min den bilstödsberättigade inte skall hänvisad uppfattning är att vara bilmodell på grund sitt funktionstill att välja en dyrare variant av en av hinder. Jag inser svårigheterna med att värdera kostnaderna för extrautrustning finns monterad från fabrik, uppgiften är inte omöjlig. som men Det är dessutom angeläget att motverka att bilstödsberättigade för att få anpassningsbidrag tvingas ta till för samhället dyrare alternativ. Allmänt det extrautrustning direkt i fabrik än sett är billigare om monteras om bilen skall i efterhand. Bidrag till anpassning bör därför byggas om kunna motsvarande mellanskillnaden mellan grundmodell bil ges en av en och variant har den utrustning behövs. Detta bör då en dyrare som som kostnaderna för anpassning den enklare modellen. vägas mot en av

5.3.1 RSV:s förmånsvärdering

hittills saknat instrument använda i sin Försäkringskassoma har ett att bedömning vad är Standardutrustning och vad som är basanpassav som löpande rekommendationer förmånsvärning. Riksskatteverket ger ut om det för tjänstebilar för beskattning. I rekommendationerna Bil- och naturaförmâner, RSV Dt 1992: 16, l 1 anges också vad som är att anse s. som extrautrustning:

Med extrautrustning all extra utrustning som tillförs bilmodellen i dess avses grundutförande. Utrustningen kan fast monterad på bilen eller monterad vara så sätt den lätt går att avlägsna den är avsedd att användas på foratt om donet.

Bland exemplen extrautrustning anges elektriska fönsterhissar, elmanövrerade backspeglar, Centrallås och servostyming. Man också vad som avses med en grundmodell: anger Med grundutförande bilmodell avses modell med lägst nybilspris grundav en modell. För det fall bilmodellen saluförs dels med olika motorer och dels med olika antal dörrar två-, fyr- femdörrarsmodell anses resp. modelltre-, resp variant utgöra en egen grundmodell.

Anpassningsbidraget m.m. 125

Modeller med turbo, turbodiesel, fyrhjulsdrift, katalysator eller cabriolet anses också vara en egen grundmodell aa. 12. s. Jag anser att RSV:s rekommendationer kan utgöra en grund för liknande anvisningar från RFV till försäkringskassoma, så att man därmed kan få en gemensam bestämning av vad som är standardutrustning. Utrustning därutöver som motiveras av den bilstödsberättigades funktionshinder bör ersättas genom anpassningsbidraget.

Släpkärra

Vissa personer behöver ha med sig skrymmande hjälpmedel, svårlisom gen låter sig lastas i en vanlig bil. Det kan handla om el-rullstolar, toalettstolar som är speciellt utformade eller andra hjälpmedel har som samband med syftet med resan. En släpkärra kan vara ett adekvat transportmedel för sådana hjälpmedel. En släpkärra anses emellertid inte utgöra anpassning bilen, en av varför anpassningsbidrag inte kan utgå för ändamålet. Jag vill här vad jag tidigare sagt vikten att resandet upprepa om av se som en helhet. Bilstödet är till för att underlätta resandet för personer som på grund av varaktigt funktionshinder inte kan eller har väsentliga svårigheter att använda allmänna kommunikationer. En konsekvens av funktionshinder är för många att de måste använda sig av hjälpmedel av olika slag, ett förhållande som i sig är ett av motiven för att bilstöd. Som en logisk följd av detta anser jag att en släpkärra för transport av hjälpmedel bör kunna falla inom ramen för anpassningsbidraget. Antalet personer som av ovan nämnda skäl behöver släpkärra torde inte vara särskilt stort. Det handlar framför allt har medom personer som hjälpare, föräldrar eller personlig assistent med sig under resor och som då hjälper till att lasta. Jag beräknar att det rör sig l 000 om ca personer, vilket ger en sammanlagd kostnad 14 miljoner kronor under sju av är, dvs. 2 miljoner om året.

5.3.3 Kostnader för större bil

Efter hand som tekniken har utvecklats har det blivit möjligt för personer med mycket omfattande funktionshinder att själva köra bil. Med hjälp av fjärrkontroll kan man låsa upp bilen, öppna en dörr, fälla ut en lyftplatta, med vilken man sedan låter sig lyftas i nivå med bilgolvet och kan rulla in. Man kan sedan återställa lyftplattan i utgångsläget och stänga dörren.

126 Anpassningsbidraget m.m.

Köra fram till förarplatsen och där låsa fast rullstolen i ett läge där man kommer bilens manöverorgan. Denna teknik är utvecklad för personer som inte själva kan förflytta sig ur sin rullstol. Problemet med tekniken är att den i allmänhet förutsätter en bil av s.k. van-typ, som är större och dyrare än andra bilar. Den vanliga personbilen är för låg från golv till tak för att man skall kunna köra i den med rullstol. Vissa bilmärken har utvecklat särskilda varianter någon eller några av sina modeller med hela eller en del av av taket förhöjt, de är då också dyrare i inköp. men I samband med att riksdagen behandlade 1988 års bilstödsreform väcktes i motioner frågan förhöjt bilstöd för personer som grund av om sitt funktionshinder behöver större bil. Detta avvisades emellertid då en av riksdagen. Allteftersom tekniken utvecklats har emellertid alltfler kommit att beröras problemet varför jag finner anledning att personer av ta upp det igen. Det är angeläget att funktionshindrade ges möjlighet att sköta sitt resande själva när de tekniska möjligheterna bjuds. Det finns också en enighet i vårt land att människor inte skall behöva drabbas av extra kostnader grund ett funktionshinder. Jag finner det därför rimligt att bidrag skall av kunna utgå inom för anpassningsbidraget för merkostnader som ramen följer av att den bilstödsberättigade behöver ett fordon som det går att köra i med rullstol. Jag föreslår därför att funktionshindrade som är beroende rullstol för sina förflyttningar och inte kan flytta sig i och ur av rullstolen eller måste sitta i sin rullstol under resan skall kunna få som bidrag för att täcka kostnaden för större bil. Både barn och vuxna med omfattande funktionshinder kan befinna sig i den situationen. Nivån bidraget måste fastställas genom en uppskattning. Det bör täcka kostnaden mellan priset för en normalbil, för närvarande ca 140 000 kronor och lägsta priset för en adekvat bil av van-typ, som torde ligga mellan 170 000 och 220 000 kronor. Den enskilde väljer naturligtvis den bil han eller hon önskar, men bidraget beräknas efter den merkostnad är nödvändig för att den funktionshindrade skall kunna som använda fordonet. Merkostnaden avgörs i samråd mellan försäkringskassan och Vägverket. Bidraget för särskilt stor bil skulle således komma att ligga i intervallet 30 000-80 000 kronor. Jag beräknar att ca 600 personer kan komma i åtnjutande av bidraget under en sjuårsperiod. Med en genomsnittlig

Anpassningsbidraget m.m. 127

bidragsnivä på 50 000 kronor skulle den totala kostnaden under sju år bli 30 miljoner kronor eller 4,3 miljoner år. per

5.4 Bedömningen av anpassningsåtgärder

I vissa avseenden är bedömningen vilka anpassningsåtgärder av som behöver göras skäligen enkel. Det är när det finns förbehåll i den bilstödsberättigades körkort om manöverorganens utformning och placering. Funktionshinder utvecklas ofta successivt som vid reumatiska och många neurologiska sjukdomar. Då finns det kanske inte alls någon praktisk bedömning av vad som bör göras för att den enskilde skall kunna framföra ett visst fordon. För dem som har stora anpassningsbehov sker vanligtvis en utprovning av anpassningsåtgärdema. Det kan ske i samband med körkortsutbildning eller senare. Sådan utprovning görs Handikappinstitutet och i AMU av Hedemora och AMU Kävlinge. På de båda sker också körkortsutsenare bildning och på alla tre ställena kan man göra nödvändiga installationer av specialutrustning och ombyggnad av fordon. Anpassningsåtgärdema är av olika slag och vilar på skilda bedömningsgrunder. Dels handlar det att på ett trañksäkert sätt kunna framföra om fordonet, dvs. man skall kunna använda manöverorganen. Dels handlar det om att kunna ta sig i och fordonet utan alltför stora besvär och ur risker och man skall kunna få med sig de hjälpmedel behöver under man resan och i det dagliga livet. Dels handlar det miljön i bilen, dvs. om sittkomfort, temperatur, kunna öppna rutor m.m. Det finns emellertid också andra aspekter bör tillföras bedömsom ningen av anpassningsåtgärderna. I Danmark anser man t.ex. att paraple-

giker personer med ryggmärgsskador sådan nivå att arm och hand-

funktionerna inte påverkas skall servostyming som anpassning. Skälen är två, dels att man ofta har en hand upptagen med andra manöverorgan och således bara kan hålla i ratten med en hand och dels att rattandet åstadkommer en motvridning i ryggen som på sikt kan leda till skador och därför bör underlättas. Jag har förstått att man vid vissa försäkringskassor tar hjälp arbetsav terapeuter vid sina bedömningar. Det kan exempelvis gälla val av fordon och inredning när man får bilstöd på grund att har ett barn med av man funktionshinder. Barnet växer och dess behov hjälpmedel förändras av tämligen snabbt och det är inte särskilt klokt att välja fordon och göra

128 Anpassningsbidraget m.m.

anpassning efter behov kanske helt annorlunda ut om något år. som ser Arbetsterapeuter, hjälpmedelstekniker och älpmedel sin genj örer är några av de yrkesgrupper som har utbildning och praktik när det gäller hjälpmedel och anpassning av dem. De kan således vara behjälpliga när det gäller eventuella åtgärder för att förbättra sittkomforten i bilen. Likaså när det gäller behov av speciell utformning av greppfunktioner och liknande. Arbetsterapeuten kan också bedöma vad fordras för att som kunna ta med hjälpmedel i fordonet, eventuella förändringar av hjälpmedelsbehovet m.m. Ett särskilt problem vi måste ta hänsyn till i vårt land är att vi som måste räkna med snö ett antal månader året. Det är ett faktum som om måste påverka både rätten till bilstöd och vilka anpassningsåtgärder som behöver göras. En kanske kan ta sig runt bilen utan alltför person som stora svårigheter när det är barmark, kanske inte har en möjlighet att göra det när bilen delvis är omgiven snö och is. Till anpassningen hör av således att bilen skall kunna användas under skilda klimatförhållanden. Utrustning Centrallås och kupévärmare kan således vara nödvändig som även den bara behövs del av året. om en

5.4.1 Kompetens i anpassningsfrågor

Samlad kompetens när det gäller att bedöma anpassningsbehov finns för närvarande på och vid de båda anläggningarna i Handikappinstitutet AMU Hedemora och AMU Kävlinge. När det gäller trañksäkerhetsaspekter är också Vägverket en väsentlig resurs. Vid några försäkringskassor har etablerat samarbete med någon man bilfirma som engageras i såväl bedömningen av omfattningen av anpassningsåtgärdema som genomförandet av anpassningen. Detta grundar sig vid kassoma inte sig själva besitta den naturligtvis att man anser fordras för göra bedömningama. Man har inte heller kompetens som att funnit anledning att etablera samarbete med någon oberoende bedömare. Jag finner det mindre välbetänkt att företag i både engagera samma bedömning och kan alltför frestande föreslå genomförande. Det vara att åtgärder inte är nödvändiga eller lösningar som är mer kostnadskräsom vande än vad är motiverat. Enligt min uppfattning kan den verksamsom het bedriver kunna utnyttjas och kompetensen vid som Vägverket mera Vägverket, att kunna göra helhetsbedömningar, byggas ut. Detta är viktigt för den funktionshindrade det stöd han behöver. att ge Skillnaderna i kostnader för anpassningsbidrag skiljer sig väsentligt

Anpassningsbidraget m.m. 129

mellan olika försäkringskassor, vilket bl.a. kan tyda på det är att möjligt att göra icke obetydliga besparingar på området. Jag vill emellertid understryka att i ärenden där anpassningsbehovet är enkelt och uppenbart, t.ex. där det finns förbehåll i körkort innebär att bedömningen som redan är gjord bilinspektör eller där det handlar av om att kopiera en anpassning som redan används av den bilstödsberättigade, finns ingen anledning att komplicera handläggningen genom att konsultera en oberoende bedömare.

Ackreditering av bilfirmor

I dag kan i stort sett helst utföra bilanpassningar. Det finns vem som inga kompetenskrav de företag som utför arbetet. Begränsningen utgörs egentligen bara av att anordningarna skall godkännas i efterhand de år sådan art att de inte omfattas om av av typgodkännandet för den aktuella bilmodellen. Viss kontroll sker också andra av anpassningar, som t.ex. liftar. Det innefattar emellertid inte sådant driftsäkerhet. som De flesta bilanpassningar genomförs till belåtenhet för den enskilde och till rimliga kostnader. Jag har emellertid fått uppgifter som tyder på att det förekommit flera misslyckade anpassningar, lett till stora besom kymmer för den bilstödsberättigade och till stora kostnader för bilstödet. I ett antal ärenden har den bilstödsberättigade fått vänta orimligt lång tid på att anpassningarna skall bli färdiga. I andra fall har rena fuskjobb utförts, men inte avslöjats i tid därför att det kan ha fordrats omfattande demonteringar för att se felen. I några fall har bilanpassningar ändat i bedrägeriåtal. När det gäller tekniska hjälpmedel för funktionshindrade, ställs krav på en dokumenterad kompetens för att få förskriva och förmedla dem. Likaså för att ändra dem så att de den enskildes behov. Jag passar anser att liknande kompetenskrav bör ställas de företag skall utföra som bilanpassningar. Det finns ingen formell utbildning på området i dag. Men det borde vara möjligt för t.ex. Handikappinstitutet, som har en mycket lång och gedigen erfarenhet på området, att anordna utbildningar för personer som skall arbeta med bilanpassningar. Jag tänker mig då kortutbildningar av ungefär samma omfattning som personal bilverkstäder får genomgå på nya bilmodeller och som sammanhänger med deras auktorisation som märkesverkstäder. Jag anser att det bör ske en prövning med påföljande auktorisation av

130 Anpassningsbidraget m.m.

de verkstäder som skall få utföra bilanpassningar. Prövningen bör omfatta både kunnandet när det gäller anpassningar och ekonomisk stabilitet hos är också väsentligt dels för att inte samhällsmeföretaget. Det senare del skall försvinna i konkurser som skulle kunna förutses, dels för att det beställda arbetet verkligen skall bli utfört och dels för att nödvändiga skall kunna ske i efterhand alltför myckjusteringar och reparationer utan et besvär för den enskilde. Vägverket har uppdraget att via Styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC ackreditera verkstäder får utföra reparationer anbefallda som vid kontrollbesiktningar. Genom att reparation utförs vid någon av dessa verkstäder behöver bilägaren inte inställa sig för förnyad besiktning av fordonet. Verkstaden sänder ett intyg till Vägverket om vilka arbeten och ackrediteringen utgör garanti för att dessa verklisom genomförts en har utförts. Det borde möjligt att inom system för ackregen vara samma ditering får utföra anpassningar fordon för inrymma verkstäder som av funktionshindrade. Jag föreslår att Vägverket får uppdraget att utforma en kravspecifikation för verkstäder får göra anpassningar fordon för funktionssom av hindrade. Utifrån denna kravspecifikation kan sedan ackreditering ske genom SWEDAC. Genom att Vägverket får denna roll vid ackreditering av verkstäder för bilanpassning, får verket ett uttalat ansvar på området. Vägverkets mer regionala organisation kommer därmed att ha både rätt och skyldighet att hålla sig underrättad om utvecklingen och ha anledning att vidga sin kompetens när det gäller bilanpassning. Även det finns skäl för om försäkringskassorna att rådgöra med olika yrkesgrupper som arbetsterapeuter och läkare, så blir de regionala bilinspektörema de naturliga rådgivarna när det gäller komplicerade anpassningar. Jag har samrått med Vägverket i denna fråga.

5.5 för

Grundbidrag anpassningsbidrag

Enligt de nuvarande reglerna för bilstödet förutsätter anpassningsbidrag att den sökande har erhållit socialförsäkringsnämndens beslut rätt till om bilstöd. Enligt direktiven skall utredningen belysa huruvida det är möjligt att förändra detta så att det går att anpassningsbidrag utan att frågan om grundbidrag prövas. Det förekommer t.ex. att personer som har en relativt ny bil, som de

Anpassningsbidraget m.m. 131

är nöjda med, får en sjukdom eller skada gör att de inte kan köra

som

bilen utan extrautrustning. De skulle i och för sig vara berättigade till grundbidrag, men har ingen önskan att byta bil utan behöver och söker inget annat än anpassningsbidrag. I bilstödspropositionen anförs bl.a. följande:

Ärenden bilstöd är

om av stor betydelse för den enskilde handikappade både ekonomiskt och trygghetsmässigt. Vid avgörande rätten till bilstöd ingår

om av

naturliga skäl också ett visst inslag skälighetsbedömningar. Med hänsyn

av härtill bör försäkringskassornas beslut rätt till bilstöd fattas socialförsäkom av ringsnämnderna. Frågor i övrigt bör kunna avgöras tjänsteman hos försäkav

ringskassan.

I en icke refererad dom 2408 89: l 1990-12-28 har FÖD

behandlat

ett ,

ärende om försäkringskassans beslutsförhet. I sina domskäl säger FOD:

Enligt 3 § lagen 1988:360 om handläggning ärenden bilstöd till handi-

av om

kappade skall i försäkringskassan frågor om rätt till bidrag avgöras socialför-

av

säkringsnämnd. Vad som avses härmed framgår inte lagtexten och inte heller

av

förarbetena någon ledning. Försäkringsöverdomstolen har dock, bak-

ger mot

grund av vad riksförsäkringsverket har anfört, tolkat bestämmelsen så

att medverkan av socialförsäkringsnämnd är erforderlig vid avgörande av om

sökanden uppfyller de grundläggande förutsättningarna för rätt till bilstöd i 2 och 5 §§ förordningen bilstöd till handikappade. Om socialförsäkringsnänm-

om

den funnit att rätt till bilstöd föreligger, kan frågor i övrigt respektive

om

bidrags storlek m.m. avgöras av tjänsteman hos kassan. Det kan erinras att

om

för det fall sökanden skulle begära enbart anpassningsbidrag, ett avgörande

av

om sådant bidrag kan utgå måste föregås prövning i socialförsäkrings-

av en

nämnd av frågan om sökanden uppfyller de grundläggande förutsättningarna för

rätt till bilstöd.

Enligt 4 § FBH lämnas bidrag för anskaffande av motorfordon i form

av

grundbidrag, anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. Grundbidrag och anskaffningsbidrag får inte lämnas för fordon som anskaffats innan beslut om rätt till bidrag har meddelats.

Av FÖD:s

ovan återgivna domskäl och bestämmelserna i förordningens

4 § drar jag slutsatsen att det är möjligt att utge anpassningsbidrag utan grundbidrag och att det är möjligt att ge detta för ett fordon som sökanden redan innehar. Socialförsäkringsnämnden skall därvid besluta

om

huruvida sökanden uppfyller villkoren för att tillhöra bilstödets

person-

krets. Något ytterligare förslag från min sida i denna fråga bedömer jag inte nödvändigt.

som

132 Anpassningsbidraget m. m.

5.6 Rätt till enbart anpassningsbidrag

har betänkande lagt förslag innebär viss vidg- Jag tidigare i detta som en för till bilstöd i förhållande till nuvarande ning av personkretsen rätt rättstillämpning. Jag har bland annat talat om att jag anser att personer saknar eller har mycket dåliga armfunktioner har sådana väsentliga som förflyttningssvårigheter i FBH. Jag har också tagit ställning som avses för när det gäller kortvuxna bör kortvuxenheten i sig betraktas som att funktionshinder i väsentlig utsträckning begränsar den enskildes ett som således vid bedömningen rätten till bilstöd förflyttningsmöjligheter och av utgör betydelsefull faktor. en Utöver dessa justeringar av bilstödet vill jag föreslå ett försök med möjbidrag för anpassning bil till grund ligheten att ge av personer som av skada eller behöver utrustning för att kunna framföra en sjukdom extra bil och faller utanför bilstödets personkrets. I en del fall kan det en som röra sig kostnadskrävande anpassningsåtgärder. Av ekonomiska skäl om är därför inte beredd föreslå någon lagändring eftersom det inte jag att nu finns kan tjäna grund för att beräkna hur många uppgifter som som skulle komma att omfattas och hur omfattande anpassningspersoner som åtgärder som behövs. Däremot vill jag föreslå att försöksverksamhet med utvidgad rätt en en till genomförs. Detta bör ske i två län för att utvärdeanpassningsbidrag skall bli tillförlitlig, bland annat när det gäller ringen av försöket mer Det är också värde att i ett sådant sammanhang bedömningsgrunder. av i vad mån resefrekvensen med färdtjänst och riksfärdtjänst påverkas se av en sådan här åtgärd. Försöket bör genomföras av försäkringskassorna

i respektive län. Försöket bör genomföras under två-årsperiod och kostnaderna rymen inom ramen av 10 miljoner kronor. Anvisningar och lagstiftning för mas försöksverksamheten bör utarbetas av Socialdepartementet.

6 Bilstödet till föräldrar

Mina förslag i detta kapitel innebär inga förändringar gälav nu lande regler för inkomstunderlag och familjehemsföräldrar.

I direktiven uppdrogs till utredaren att kartlägga och analysera hur bilstödet fungerat för familjer med funktionshindrade barn och pröva behovet av förändrade regler. Särskilt skulle familjer med flera funktionshindrade bam uppmärksammas. I andra kapitel har frågor som rör föräldrar prövats när det gäller grundbidrag kap. 7 och anpassningsbidrag för större bil och för släpkärra kap. 5. Det finns därför ingen anledning att upprepa det här.

6.1 Varaktighet

Eftersom flera föräldrar upplevt att prognosen för överlevnad använts som ett argument en del försäkringskassor för att neka bilstöd, då varaktigheten därmed inte ansetts uppfylld, kommenterar jag detta. Det är för mig en självklarhet att prognosen för överlevnad inte ska ingå i underlaget för bedömandet av varaktighet av funktionsnedsättningen.

134 Direktiv och arbetsformer

6.2 Inkomstunderlaget

Krav har framförts att inte skall sammanräkna föräldrarnas man inkomst vid prövning rätt till anskaffningsbidrag. En sådan regel av skulle kunna innebära att den förälder som har lägst inkomst väljer att söka bilstödet för att kunna komma ifråga för anskaffningsbidrag. Andra familjestöd grundar sig båda föräldrarnas inkomster och jag kan inte finna något skäl till att frångå det när det gäller bilstödet. Det har krävts att föräldrarnas inkomster inte skall beaktas när förälder söker bilstöd för hemmaboende vuxet bam. Jag tänker inte föreslå någon förändring i det avseendet. Det skulle inte vara rättvist gentemot dem bor i eget boende med stort behov av personlig assistans. Jag menar som att frågan måste lösas efter utvärdering av utfallet av LASS om de som beviljas assistansersättning i framtiden kan få rätt till bilstöd oavsett om de kan köra bil själva eller inte. Inkomstunderlaget skall räknas på den som söker bilstöd.

6.3 Information

Från föräldraorganisationers sida har påpekats att informationen från kuratorer, läkare m.fl. personalgrupper i vissa fall har varit mycket bristfållig när det gäller bilstöd. Det finns exempel familjer som länge varit helt okunniga denna rättighet trots att de varit i behov av den. om I ett län hade kassan vid intervjutillfállet för avsikt att sammankalla samtliga läkare och informera om bilstödet. Jag finner det vara ett berömvärt initiativ. Oavsett formerna för informationen så är det angeläget att de yrkesgrupper i sitt arbete möter personer som kan vara besom rättigade till bilstöd, åtminstone är informerade om bilstödets existens och kan hänvisa till försäkringskassan för ytterligare information. Ansvaret för detta åvilar RFV och försäkringskassorna.

6.4 rätt till bilstöd

Familjehemsföräldrars

Det har varit ett stort tryck utredningen för att ge familjehemsföräldrar möjlighet till rätt till bilstöd. Jag har därför mycket noga övervägt frågan och tagit del den argumentation Socialstyrelsen ger i sin utav

Direktiv och arbetsformer 135

redning om Vård utom hemmet SoS-Rapport 1990:4. Socialstyrelsen att ansvaret skall åvila det landsting eller den kommun som anlitar

anser

familjehemmet att

göra bedömningen familjehemmet är i behov av bil och eventuell anpass-

om

j Q för de kostnader anpassning kan medföra. ning samt svara extra som bilköp och Om ett barn placeras i familjehem skall kontakt med föräldrarna upprättas och

återförening med Föräldrarna skall finnas med i planerna. Detta framfördes en redan fosterbarnsutredningen och upprepas i socialtjänstpropositionen. l av reglerna för bilstöd räknar man med att bidrag beviljas för bilar med en livslängd på minst sju år så att nytt bidrag bara lämnas om minst sju år gått sedan beslut senast fattades. Det skulle svårt att finna lämplig tidsgräns för när rätt till bilstöd från vara en

försäkringskassan skulle infalla för familjehem. Längden på en familjehemsplacering kan variera mycket utgångspunkten skall vara att den blir så kort

men

möjligt. Det finns viss risk för att en gräns skulle påverka planerna för

som en återförening mellan barn och föräldrar oavsett var gränsen sätts. Det måste en

den kommun eller det landsting som anlitar familjehemmet som i beräk-

vara ningen ersättningen inkluderar sådan utrustning fordras för att familjeav som hemmet skall fungera bra för det barn som skall vistas där. Om anpassningen bilen är lika med lös utrustning kan kommunen eller av

landstinget efterhöra hos landstingets hjälpmedelscentral om utrustningen kan lånas därifrån som tekniskt hjälpmedel till barnet.

Om vårdnaden övergått på än föräldrarna och placeringen beräk-

annan

bli livslång socialstyrelsen att huvudmannen bör eftersträva

nas anser

adoption i stället för familjehemsplacering. har inte för avsikt föreslå någon ändring nuvarande ordning Jag att av för föräldrars rätt till bilstöd. Jag förutsätter att familjehemprövning av splacerade barn, som har funktionshinder, av ansvarig myndighet ges de nödvändiga för kunna förflytta sig obehindrat tillförutsättningarna att sammans med sin familj. Skälet till inte vill ändra rådande ordning är de motiv Socialatt jag styrelsen anför i sin rapport.

6.5 Körkortskrav i 4

grupp

För att bilstöd i 4 och 5 måste den sökande ha körkort. I grupp grupp kan detta bli eftersom den söker måste den funk-

4 olyckligt som vara

tionshindrade föräldem. Om denna, t.ex. medicinska skäl inte kan av

136 Direktiv och arbetsformer

köra bil, innebär det att föräldern inte kan söka bilstöd. Avsikten med bilstödet till föräldrar är att familjen skall kunna resa tillsammans. Jag föreslår därför en förändring av 5 § FBH i syfte att göra det möjligt att få bilstöd make eller sammanboende i hushållet kan köra bil. om annan Antalet som beviljats bilstöd i denna grupp är så att detta inte personer torde medföra någon väsentlig kostnadsökning.

6.6 Kostnader

Inget av förslagen presenterade detta kapitel medför kostnader. De som kostnadsberäknats återfinns i kapitel 5 och

7 Bilstödets

konstruktion

Mina förslag är

att ge helt grundbidrag också till föräldrar, att höja anskaffningsbidraget med 20 000 kr till 60 000 kr, att den som får bidrag till bilköpet från kommun eller - landsting inte skall få bidraget från bilstödet minskat med anledning av detta, att om barn får dispens för körkort före 18 års ålder och får - eget bilstöd skall föräldrarna betala tillbaka sitt bilstöd 14 § FBH, enligt att avskrivningstiden för återkrav skall utgå från varje påbörjad - 12-månadersperiod, i stället för när hela året har passerat.

De Ökade kostnaderna för förslaget belöper sig totalt 259,5 miljoner kronor för hela sjuårsperioden eller 37 miljoner kronor per år.

I detta kapitel behandlas bilstödets konstruktion ifråga om personkrets och bidragsnivåer, dock anpassningsbidraget som behandlats i kapitel

138 Bilstödets konstruktion

7.1 Personkretsen

7.1.1 Utvidgning av personkretsen

1993:387 stöd och service till vissa funktionshindrade kallad Lagen om

LSS trädde i kraft den 1 januari 1994. Lagen tillerkänner bl.a. svårt funktionshindrade rätt till personlig assistans då vissa kriterier

personer

är Samtidigt trädde också Lagen 1993:389 assisuppfyllda. om tansersättning LASS i kraft, vilken innebär att som behöver

personer

än 20 timmar personlig assistans vecka har rätt till assistanser-

mer per

sättning från försäkringskassan för hela sitt assistansbehov.

Med personlig assistans ett personligt utformat stöd som ges av

avses

begränsat antal Den enskilde skall själv kunna anställa sina

ett personer.

assistenter, ingå i ett kooperativ eller köpa tjänsterna kommunen eller

av

någon Under alla förhållanden skall den enskilde själv ha ett

annan.

skall assistansen, när, och hur

avgörande inflytande över vem som ge var

det skall ske. Avsikten är att tillförsäkra den enskilde svårt funktions-

hindrade självbestämmande och möjlighet att kunna delta i samhälls-

ett

livets olika verksamheter under villkor som så långt möjligt överensstäm-

med vad som gäller för andra medborgare. Den personlige assisten-

mer

skall den utför eller hjälper den enskilde att utföra vad

ten vara som

denna grund sitt funktionshinder är förhindrad att göra.

av

delta i samhällslivet, oavsett det gäller Väsentligt för att kunna om arbete, fritid och rekreation, ianspråktagande av service, behandling och

och Införandet rätten till

omvårdnad är att kunna resa förflytta sig. av

assistans kommer öppna helt möjligheter för många personlig att nya

funktionshindrade leva ett aktivt och utåtriktat liv. Men det förutsätter att

då också att transporterna kan lösas på ett, ur den enskildes synpunkt bra

sätt. De måste t.ex. ett normalt utrymme för spontana handlingar.

ge

Man skall inte transportskäl tvingad att eller flera dagar i

av vara en

förväg bestämma vill gå bio eller när man vill lämna en

om man

med Lika lite skall transportproblem utgöra hinder samvaro goda vänner. för att och köpa eftermiddagstidning på lördag eller söndag.

en

Bilstödets konstruktion 139

50- och 65-årsgränserna

I konsekvens med åldersbegränsningen för personlig assistans till 65 år, bör samma åldersgräns tillämpas inom bilstödet för den ifrågavarande gruppen. Detta innebär då ett avsteg från SO-årsgränsen för förtidspensionerade inom bilstödet. Jag finner det motiverat utifrån det förhållandet att det här rör sig den har de mest omfattande funktionsom grupp som hindren, som annars är hänvisade till ett bristfälligt och ojämnt fungerande resande med specialfordon. Dessutom är detta i en grupp som betydande utsträckning har medfödda funktionshinder och därför aldrig fått möjlighet att skaffa sig ekonomi tillåter inköp bil helt med en som av egna resurser. Om personer som erhåller assistansersättning enligt LASS, i framtiden kan få rätt till bilstöd även de inte arbetar full förtidsom utan uppbär pension och saknar körkort, skulle det i väsentlig grad förbättra deras möjligheter att delta i samhällslivet. En sådan åtgärd ser jag som ett logiskt fullföljande av rätten till personlig assistent.

Antal berättigade

Regeringen räknar i propositionen om Stöd och service till vissa funktionshindrade prop. 199293: 159 med att ca 7 000 personer kommer att vara berättigade till personlig assistans. En del dessa får i dag bilstöd. av Hit hör i väsentlig utsträckning de får de mest omfattande bilanpasssom ningarna, t.ex. för att kunna framföra bilen sittande i sin egen rullstol. Hit hör också de som saknar körkort men som har arbete eller genomgår yrkesinriktad rehabilitering. En tredje grupp utgörs av barn och ungdomar vilkas föräldrar erhåller bilstöd för att klara de transportungas behov. Bland de 7 000 finns också inte tycker sig ha så en grupp som omfattande transportbehov att de sig i behov bil. anser vara av egen Jag bedömer att en utvidgning av bilstödet, som innebär att grupp 3 tillförs erhåller assistansersättning personer som enligt LASS, skulle öka antalet bilstödsberättigade med ca 2 000 Beräkningen är emelpersoner. lertid osäker då assistansreformen just håller att genomföras och kunskaperna om gruppen ännu är bristfälliga. Men om min beräkning är riktig skulle kostnaden för detta under en sjuårsperiod uppgå till ca 180 miljoner kronor vad avser grund- och anskaffningsbidrag, dvs. ca 26 miljoner kronor per år. Jag har då utgått från att denna kommer grupp att ha rätt till högre anskaffningsbidrag än vad är genomsnittligt som inom bilstödet.

140 Bilstödets konstruktion

Vad anpassningskostnadema kommer inte tekniken för att framgäller föra fordonet att beröras. Däremot kostnaderna för att komma in i bilen och eventuellt färdas sittande i sin rullstol. Inte sällan kommer det egen att möjligt att finna fordon marknaden som fordrar inga eller vara mycket små anpassningsåtgärder.

Kostnader

Enligt min mening kan den mig diskuterade utvidgningen av personav kretsen genomföras utan ökade samhällsekonomiska kostnader. Den slutsatsen drar jag att den här talar om i väsentlig utsträckning av grupp är hänvisad till färdtjänstens specialfordon för sitt resande. Allmänt sett är färdtjänsten, även vid ett ganska begränsat regelbundet utnyttjande, väsentligt mycket dyrare samhällets synpunkt än bilstöd, utan att ur kunna enskilde den valfrihet och det oberoende bilen erbjuda den som

ger. Tyvärr är tillgänglig statistik området när det gäller reskostnader, reslängd, resfrekvens mm alltför ofullständig för att tillåta beräkningar, är precisa för kunna ligga till grund för förslag. som tillräckligt att Enskilda exempel kan andras som visar att vid ett måttligt regelbundet j resande kan kostnaderna två-tre gånger högre för färdtjänst än de vara skulle för bilstöd. Om assistansreformen fungerar avsett komvara som de erhåller personlig assistans att öka sitt resande, vilket ytterlimer som talar för att skall kunna bilstöd. gare gruppen Med ledning av de beräkningar jag gjort utifrån den knapphändiga statistik som finns, drar jag slutsatsen att betydande besparingar kan göras inom färdtjänsten personer som erhåller assistansersättning enligt om LASS fär rätt till bilstöd. Detta samtidigt den funktionshindrade som vinner väsentligt ökat oberoende i sitt resande. Jag är dock inte beredd att föreslå en utvidgning av personkretsen till att omfatta alla som är nu berättigade till assistansersättning enligt LASS. Däremot ser jag det som synnerligen angeläget att frågan prövas så snart nödvändiga beräkningar kan göras.

Bilstödets konstruktion 141

7.1.2 Åldersgränser

Tjänstemän från kassorna får ofta reaktioner åldersgränsen 50 är i grupp Handikapporganisationer har i olika sammanhang framfört krav på att den skall tas bort och i flera motioner i riksdagen har kravet framförts. Pä uppdrag av regeringen har RFV gjort en beräkning av kostnaderna för en utökning. Riksdagen tog ställning till regeringens förslag rörande detta i samband med budgetarbetet inför 199394. RFV bedömde att ca 10 500 personer i åldern 50-64 år skulle bli berättigade till bilstöd vid en sådan förändring av åldersgränsen. Det skulle innebära, beräknar RFV, en kostnad 1 175 mkr under sjuårsperiod. Av statsñnansiella en skäl ansågs det inte möjligt att göra en sådan utvidgning av personkret-

sen prop 199293:lO0 bil SoU15.

I bakgrunden till direktiven till denna utredning nämns detta förhållande. I utredningsuppdraget är utredaren visserligen fri att ta upp andra frågor än de som nämnts i direktiven. Med tanke på att den ovan nämnda riksdagsbehandlingen skedde våren 1993 torde det i dagsläget inte finnas förutsättningar för en förändring av det beslutet. Utredaren är dessutom angelägen att de förändringar som föreslås med anledning av denna utredning skall kunna genomföras i första hand. Inte minst utvidgningen till de personer som har bland de största förflyttningssvärighetema. Därmed inte sagt att en förändring av åldersgränsen i grupp 3 inte är angelägen då den av rättviseskäl är svår att motivera. Det har framfört att 65-årsgränsen borde ersättas med gällande generell tidpunkt för ålderspension eller den tidpunkt vederbörande själv väljer att gå i ålderspension. Av tidigare redovisade ekonomiska skäl är det i dag inte möjligt att ändra åldersgränsema. Jag är inte beredd att föreslå det.

7.1.3 Körkortskravet i 3 grupp Både handikapporganisationer och tjänstemän försäkringskassor har hävdat att körkortskravet inom grupp 3 bör bort därför att i dagsläget får inte de bilstöd som verkligen behöver bil för att klara förflyttningar. Anledningen till begränsningen i utredningsförslaget år 1988 var kostnaderna. Enligt utredningens beräkningar skulle 14 000 personer i åldern

18-49 år kunna komma i fråga för bilstöd om inte körkortskravet fanns.

142 Bilstödets konstruktion

Efter fem budgetår har 3 313 personer fått bilstöd i grupp Senaste budgetåret 199293 fick 483 bilstöd i en ökning från personer gruppen, 405 budgetåret dessförinnan. Eftersom antalet bilstöd innan dess minskat så kan för att vara så säker som det är möjligt, räkna med en man, mycket måttlig ökning de två budgetåren som är kvar i denna sjuårs- Med 200 bilstöd period. den prognos jag tidigare gjort om 18 beviljade under perioden och då 3 hitintills utgjort 23 % de bilstödsgrupp av berättigade beräknar jag att 4 186 personer kommer att få bilstöd i grupp 3 under hela perioden. Hittintills har bilstödskostnadema för grupp 3 varit 319,5 mkr eller 96 440 kr bilstöd. Det finns inget entydigt mönster i förändringarna per medelkostnadema bilstöd i bilaga 2. Om vi

av per gruppen se antar att

kostnaden blir 97 000 kr per bilstöd så skulle prognosen för denna sjuårsperiod hamna på 97 000 kr x 4 186 406 mkr. Om 14 000 personer skulle få bilstöd under perioden utan hänsyn till inflation m.m. skulle det kosta 97 000 14 000 1 358 miljoner kronor. Dvs. nästan lika x mycket som bilstödet för innevarande period beräknas kosta, nämligen 1 493 miljoner kronor. Jag har dragit riktlinjer för hur bilstödet skulle kunna utvidgas till upp dem som har de största problemen att förflytta sig i dag. Att ge denna bilstöd jag angeläget. Tyvärr har jag inte kunnat lägga grupp ser som något förslag detta. Att då lägga ett förslag som skulle omfatta en om ännu större grupp år av ekonomiska skäl omöjligt.

7.1.4 Inplacering i personkretsen

Från handikapporganisationer har det hävdats att den som söker bilstöd placeras i och att det, vid avslag, därefter är omöjligt att få en grupp bilstöd prövat i Det som varit mest aktuellt är att sökanen annan grupp. de placerats i Arbetsplatsen har därefter bedömts ligga så nära grupp att bil inte är nödvändigt eller så har arbetet inte ansetts utgöra ett väsentligt tillskott till försörjningen. Trots att sökanden varit under 50 år har någon ny prövning enligt grupp 3 inte skett. ske redan i dag. Även Enligt min mening borde omprövning kunna om det är enstaka händelser pekar förfarandet på att avsikten med bilstödet måste i ett bredare perspektiv. Personen, oavsett grupp, får bilstöd ses på grund ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga förflyttav ningssvårigheter. Om en förutsättning för bilstöd, när sökanden är över 50 år är arbete skall det inte innebära att alla andra delar av livet osv.,

Bilstödets konstruktion 143

är oväsentliga. I bedömningen av funktionsnedsättningen måste helhetsbilden tas med. Resandet skall inte få ta så mycket kraft att det inte finns ork kvar för fritidsaktiviteter efter arbetsdagens slut. Det är särskilt angeläget att de yngre kan delta aktivt i samhällslivet och ha en rörlig tillvaro samt kontakter med andra, skrev utredaren i Bilstödet handikappade Ds S 1986:11, s. 24. Även det är kort till skall om resa jobbet man räkna med att resor till andra mål, handla, besöka myndigheter och liknande, måste ske och att, om dessa resor är för betungande, så tar det kraft från arbetet. Bilstödet skall göra det möjligt att arbeta och då måste helhetssynen tillämpas även grupp Orsaken till att kassan väljer att placera sökande i l det bara grupp om är möjligt, är att personen därmed har rått till bilstöd även efter 50 år om de skulle tvingas lämna arbetsmarknaden före ålderspension. Om den sökande, som är under 50 år, automatiskt placeras i nuvarande grupp 3 så kan personen utan annan prövning de personliga förhållanav dena ån funktionsnedsättningen och dess effekter få bilstöd. Det skulle innebära en viss förenklig av processen. Om efter fyllda 50 år personen behöver ansöka om nytt bilstöd skall uppgift arbete, yrkesinriktade om studier eller dito rehabilitering räcka som kriterium, utöver funktionsnedsättningen, för att bilstöd. Har personen däremot inte arbete eller bedriver yrkesinriktade studier eller dito rehabilitering, skall det räcka att personen haft ett arbete, som inneburit ett väsentligt tillskott till försörjningen under minst sex månader. Tidsgränsen bygger på RFV:s rekommendationer i Allmänna råden 1988: 15. Arbetet skall ha bedrivits efter beslutet det tidigare bilstödet för den berörda Är över om personen. man 50 år och inte tidigare haft bilstöd är kriteriet att man har arbete, bedriver yrkesinriktade studier eller dito rehabilitering. I grupp l och 2 har man i dag inget krav körkort men det har man i grupp För dem som inte har haft arbete eller motsvarande enligt ovanstående, utan har förtidspension eller sjukbidrag, står kravet på körkort kvar. Förslaget innebär alltså ingen förändring av personkretsen utan bara en förändring av inplacering i grupper för att underlätta hanteringen och garantera att ingen går miste om bilstöd därför att han eller hon först placeras i en grupp vars krav han eller hon inte kan uppfylla. Dessutom försvinner koncentrationen arbete, även i det som nya bilstödet levt kvar. Förslaget innebär förändring 5 § FBH. en av

144 Bilstödets konstruktion

Av praktiska skäl bör detta den första eftersom åldern blir vara gruppen den första prövningen av den sökande. Om sökanden är över 50 år prövas om arbete, yrkesinriktad utbildning eller dito rehabilitering finns, alternativt att bilstöd tidigare beviljats och den sökande under den perioden arbetat minst månader. sex

7.2 och 12000

7-årsgränsen milagräns

Om i funktionsnedsättningen eller olycka med bilen ingen förändring framtvingar ett tidigare bilbyte kan beviljas nytt bilstöd efter sju år. man

I Norge har man en annan konstruktion. Årsgränsen, som är sex år, är

kombinerad med ett krav att bilen skall ha körts i 6 000 mil. Det finns också ett alternativ. Har kört bilen 12 000 mil så får man byta man oavsett antalet år som gått. Från handikapprörelsen har framförts att det är angeläget att liknande regler skall införas i det svenska bilstödet. När det körsträcka finns det viktig faktor räkna med. Nämgäller en att ligen tiden bilen kan beräknas hålla utan reparationer. Detta är en som viktig fråga för, såsom tidigare påpekats, måste den bilstödsberättigades bil vara driftssäker. Förlänger perioden för bilstöd måste kravet på en fungerande bil man vägas med. I handboken Bilar, starka sidor svaga punkter, av noga Konsumentverket och Svensk Bilprovning, 1992, redovisas andelen bilar utan reparation i årsmodellgrupp 1991-90. Efter 4 000 körda mil har hälften bilarna reparation. Vid 8 000 mil har drygt 20 % av genomgått klarat sig utan reparation dessa årsmodeller. av I beräkningarna i nämnda handbok har man utgått från en normal körsträcka l 500 mil år. Den genomsnittlige bilisten har under sju om per års tid alltså kört 10 500 mil. Mot dessa uppgifter finner jag det rimligt att behålla sjubakgrund av i bilstödet. En säkerhetsgräns för dem kör mycket skulle årsperioden som gräns i Norge, 12 000 mil, kunna vara. Det skulle kunna samma som motiveras ett rättvisekrav. Sverige är ett land med många olika som och söder. I södra Sverige kan få förutsättningar i inte minst norr man med arbetsresor kanske till två mil dagen. I blir nöja sig en om norr det snabbt många mil dagen i arbetsresor. En övre milgräns för att om få nytt bilstöd skulle kompensera denna olikhet.

Bilstödets konstruktion 145

I dag är det omöjligt att säga hur många skulle komma beröras som att av en omloppstid av sex år i stället för sju år. De som får omfattande anpassningar kan förutses vara intresserade av att behålla sin bil så länge möjligt så länge den bara fungerar. Om 10 % dem som av som beviljats bilstöd söker nytt bilstöd efter i genomsnitt år blir det utökad sex en kostnad med 150 mkr på perioden. Då har 21 % av anpassningskostnaden inte medräknats eftersom de kommer föras den att följande perioden. För att förhindra att intresset att köpa begagnade bilar Ökar, i syfte att få en körsträcka gratis, skulle försäkringskassan redan vid bilköpet notera gjord körsträcka i handlingarna vid köp av begagnad bil. Den sträckan skulle sedan frånrälmas vid begäran nytt bilstöd med hänom visning till körsträcka. Jag har här redovisat mina överväganden i frågan, men av ekonomiska skäl är jag inte beredd att lägga något förslag ändring den om av nuvarande 7-årsregeln.

Bidragsnivåer

7.3 Både handikapporganisationer och tjänstemän på del försäkringskassor en har föreslagit att grund- och anskaffningsbidragets nivåer kopplas till någon form av automatisk indexräkning. Frågan var föremål för behandling också vid införandet av det nuvarande bilstödet. I bilstödspropositionen 23 hänvisades till RFV att föreslå de ändringar av bidragen som kan vara befogade. Under den hittillsvarande perioden har nivåerna höjts en gång, 1 juli 1991. Grundbidraget med 10 000 kr till 60 000 kr och anskaffningsbidraget med 5 000 kr till 40 000 kr. Bidrag för motorcykel och moped har höjts motsvarande sätt. En automatisk omräkning av bidragsnivåema har otvivelaktigt sina fördelar. I nuvarande statsñnansiella läge torde det dock inte välbevara tänkt att ha utgiftsposter automatiskt kan öka utan särskild kostnadssom kontroll. Bidragsnivåerna skall fastställas till sådan nivå att de under en längre tid kan förväntas täcka en betydande andel av bilkostnadema i enlighet med beslutet om bilstödet är 1988 a.a. s. 23. Ingen person, som är berättigad till bilstöd, skall behöva avstå från bil grund av kostnadsskäl. Vid många försäkringskassoma har tjänstemännen av uppgett att det är flera bilstödsberättigade, främst ensamstående föräldrar och förtidspensionerade, inte kunnat köpa bil trots att de fått bilstöd. som

146 Bilstödets konstruktion

Därutöver bör beaktas att det säkerligen är flera avstår att söka som bilstödet med kunskap att nivåerna inte kommer att tillåta dem att om köpa bil ändå. Det nödvändiggör en uppräkning av bidragen.

7.3.1 Grundbidrag

Tre punkter är centrala när det gäller grundbidraget.

Inkomstprövningen - Nivån - Föräldrarnas rätt till helt grundbidrag - Inkomstprövningen återkommande fråga i intervjuerna med tjänsteär en män pä kassoma. En motion i ärendet behandlades vid Försäkringskasseförbundets förbundsmöte i juni 1993. Motionen yrkade på inkomstprövning. Den avslogs med motivering att det är den enskildes behov grundat funktionshindret, skall styra samhällets insatser och stöd, inte den som enskildes ekonomiska situation. En konsekvens av en sådan förändring blir dessutom ökad administration, påpekas i motiveringen till avslaget. Av de under år 1991 totalt beviljade 2 557 bilstöden behövde försäkringskassoma inte göra inkomstprövning för tredjedel av ärendena. en Försäkringskasseförbundets argument är motiv nog för att inte inkomstpröva hela bilstödet anpassningsbidraget. Tilläggas bör också att utom ett bilköp handlar i dag kostnad 100 000-150 000 kr. Det om en ca måste vara bilar som är driftssäkra så det kan inte vara fråga om att söka den billigaste och bara se till priset. Det är en stor investering upp för flertalet hushåll. Måste ha bilen för sin förflyttning kan man inte man välja tillfälle att köpa den, utan måste skaffa den när den behövs oberoende av hur den personliga ekonomin för stunden ser ut. Ett grundbidrag behöver därför flertalet. Med det grundbidraget infördes år 1988 var avsikten att det nya som dels skulle ses som en ersättning för de skatteanknutna förmånema som upphörde i och med det nya bilstödet den 1 oktober 1988, och dels till en betydande del också ses som ett bidrag till själva anskaffningen. Jag vill visa hur bilprisema förändrats och därmed utgångspunktema för grundbidraget möjligheter att till betydande del bidra till inköpet av en bil. De skatteanknuta förmånema har jag inte räknat med. Nybilspriset är beräknat ett genomsnitt de fem mest frekventa av bilmärkena i bilstödet enligt RFV:s rapport 1992:9, nämligen Volvo, Saab, Toyota, Mazda och Opel. Med ledning av de bilmodeller Konsu-

Bilstödets konstruktion 147

mentverket angett som vanliga i respektiva märke har modeller plockats ut och priser hämtats ur AB Bilstatistiks prislistor. Det är billiga modeller inom respektive märke. År 1988 är 103 670 kr. Grundbidraget 50 000 kr täckte nybilspriset - då 48,2 % bilens pris. av År 1993 nybilspriset 136 840 kr. Grundbidraget 60 000 kr - täcker nu 43,8 % av bilens pris. I SCB:s levnadsnivåundersökning nr 74, Handikappade 1975-1989 redovisas disponibel inkomst för olika grupper. I gruppen svårt rörelsehindrade i åldern 16-64 år kan 27,2 % inte skaffa fram 9 000 kr på en vecka, att jämföra med befolkningsgenomsnittet där 12,4 % inte klarar det. Svårt rörelsehindrade utgör en betydande del de bilstödsberättigaav de. N oteras bör också att beräkningen endast avser vanliga personbilar, inte några större fordon såsom t.ex. vanbilar. För att täcka hälften av nybilspriset enligt ovan bör grundbidraget vara 68 420 kr. Om man dessutom räknar med en viss kostnadsökning så skulle 70 000 kr vara en realistisk nivå. Av kostnadsskäl finner jag det dock vara mer ändamålsenligt att lägga hela ökningen på anskaffningsbidraget. Innan jag går över till att behandla anskaffningsbidraget vill jag först nämna frågan om helt eller halvt grundbidrag till föräldragruppema. Förslaget att ge halvt grundbidrag till föräldragruppema lades inte av utredaren utan först i bilstödspropositionen år 1988 och motiverades med att utredaren inte föreslagit något grundbidrag alls till föräldrarna. Faktum är att jag har svårt att finna något annat motiv med förslaget än att begränsa kostnaderna och att ett halvt grundbidrag sågs om en klar förbättring i förhållande till utredarens förslag. Med tanke på problemen, inte minst för ensamstående föräldrar, att klara finansieringen av ett bilköp är den låga nivån på grundbidraget olycklig. Jag föreslår att helt grundbidrag ges också till föräldrar. Det innebär en kostnadsökning med 4 000 30 000 kr 120 miljoner kronor eller 17,1 x miljon per år. Med nuvarande tillämpning kan båda föräldrarna, de separerat, få om fullt bilstöd. Av rättviseskäl bör bara ett grundbidrag få utgå för ett barn. De civilrättsliga problem som kan uppstå i samband med separation när det gäller förfoganderätten till bilen, är emellertid olösta. Försäkringstjänstemän har framfört att äkta makar eller sambor som båda har funktionsnedsättningar, om de så önskar, skall kunna köpa en

148 Bilstödets konstruktion

bil tillsammans med sitt grundbidrag. Förutsatt att båda beviljas bilvar stöd naturligtvis. Det skulle minska deras kostnader för bilköp och dessutom avsevärt minska anpassningskostnadema. Tanken är mycket tilltalande. Särskilt ur de bilstödsberättigades perspektiv dâ bilkostnadema annars kan bli dryga. Den föreslagna lösningen kan dock medföra problem. Först och främst så är bilstödet ett personligt stöd för att den funktionshindrade skall kunna köpa ett fordon och underlätta sin förflyttning ute i samhället. Äkta makar eller sambor reser egen väl inte alltid till samma mål. Gemensamt förflyttningshjälpmedel skapar problem för funktionshindraandra medborgare inte behöver möta. Den icke funktionshindrade de som kan alltid till affären även maken väljer att åka till biblioteket. om Skall förutsätta att de berörda har arbetsplats eller i varje fall man samma pâ nästan adress Om inte, kommer beroendet av färdtjänst att samma kvarstå för den parten och samhällets perspektiv blir vinsten inte ena ur så stor med den bilen. gemensamma skiljer sig, skall ha bilen och skall få åter- Slutligen, om paret vem vem krav på sitt grundbidrag och behöva köpa ny bil I en publicerad dom FÖD 1992: 17 pekades på problemen vid eventuell boskillnad. Mot bakinte beredd föreslå två grundbidrag får grund av detta är jag att att avse köp av samma fordon.

7.3.2 Anskaffningsbidrag

anskaffningsbidraget riktar sig till dem har Det inkomstprövade som ekonomiska svårigheter att köpa bil. I dagsläget tvingas en del att låna för klara dels för bilstödet är för lågt, dels för att inatt bilköpet, att komstnivåema är för låga. I SCB:s årsbok 1993 hämtar jag följande information medelinkomst om och median för 1990:

Medelinkomsten för inkomsttagarna 125 600 krår, medianen 117 var 300 krår, medelinkomsten för män var 151 400 krår, medianen 143 300 krår, medelinkomsten för kvinnor 100 800 krår och median 96 700 krår. var Det är inkomstskillnaden mellan män och kvinnor. Om viktigt att notera kvinnor skall ha möjlighet att utnyttja ett bilstöd måste det vara av en någon ekonomisk betydelse.

Bilstödets konstruktion 149

Förtidspensionema kommer år 1994 att för en ensamstående med låg eller ingen ATP vara 63 509 kr per år. För en gift förtidspensionär med ingen eller låg ATP kommer den att vara 63 472 krår.

Enligt ovan gjorda beräkning avsnitt 7.3.1 återstår 56,2 % av bilpri-

set att betala på genomsnittsbilen efter att grundbidraget använts. Det gör 76 840 kr. Dagens anskaffningsbidrag, 40 000 kr, täcker bara drygt hälften av den kostnaden. 36 840 kr återstår. Jag är medveten om att det är ett fiktivt bilpris jag talar om. För många är det betydligt högre, för andra kanske något lägre. Avgörande är behovet och därför måste bilstödet kunna täcka en ansenlig del av kostnaden för den som inte själv klarar det. För att en funktionshindrad förtidspensionär skall möjlighet att köpa en bil måste de också ges en möjlighet att ekonomiskt klara av bilköpet. Driftskostnaderna kan vara tillräckligt dryga för en bil utan att ha amorteringar på den att betala. Jag föreslår därför att bidraget höjs till maximalt 60 000 kr att betalas ut enligt följande inkomstintervall:

Tabell 7:1

lnkomstintervall Bidrags- Bidragsandel summa

88 000-103 999 90 % 54 000 kr 104 000-111999 80 % 48 000 kr 112 000-119 999 70 % 42 000 kr 120 000-127 999 60 % 36 000 kr 128 000-135 999 50 % 30 000 kr

-

Fram till och med budgetåret 199293 har anskaffningsbidraget utbetalats med 175 miljoner kronor. Med en måttlig ökning kan prognosen för de två återstående budgetåren av sjuårsperioden uppskattas till 51 miljoner kronor, dvs. 226 miljoner för hela perioden.

150 Bilstödets konstruktion

Den föreslagna förändringen anskaffningsbidraget innebär en ökning av med 60 % eller 136,3 miljoner över sjuårsperiod, dvs. 19,5 miljoner en per år. Bilstödet skall avse inköpet av bil och kan därför inte överstiga det aktuella förändring nuvarande regel att priset får bilpriset. Det är en mot bilens pris med högst 35 000 kr. Om bilens pris understiger biöverstiga draget skall minskningen ske grundbidraget. Någon särskild besparing räknar jag inte med att detta innebär.

7.3.3 Andra bidrag

närvarande anskaffningsbidraget enligt 13 § FBH skall För gäller att minskas med den bidragsberättigade får i bidrag till samma summa som från kommun eller landsting eller i form försäkringsersättbilköpet av bl.a. har det invänts denna bestämmelse ning. I riksdagsmotioner mot vad gäller bidrag från kommun eller landsting. för moped eller anpassning bil i dag finns De regler om bidrag av som där de inte helt, är inriktade dem inte ute i landstingen, slopats som kriterier för det statliga bilstödet. De andra grunder uppfyller som erhåller för bilköp, statligt bilstöd, utgår jag från har bidrag till hjälp trots så dålig ekonomi att de utan detta stöd inte skulle klara ett bilköp. Jag föreslår därför att avdrag för bidrag från kommuner och landsting i 13 § FBH tas bort. I ekonomiskt avseende torde det inte röra sig om nämnbudgetåret 199293 13 % värda belopp. Anskaffningsbidraget utgjorde ca bilstödet. Bara bråkdel dessa torde ha kommit i fråga för bidrag av en av från kommun eller landsting. För staten är det inte så stora kostnader, men för den enskilde kan det vara av avgörande betydelse.

Övriga kostnader

7.4 I dag ges ersättning för kostnader i samband med anpassningen, t.ex. när bilägaren måste resa långt och övernatta för att prova anpassningen. också inte kostnader för körkortsundervisning borde Det har frågats om täckas bilstödet. Jag har övervägt det och kommit fram till att det genom bör aktualiseras i sammanhang. Bilstödet är avsett att vara ett stöd annat bil och den anpassning måste ske för att den för inköp av nödvändig som skall kunna användas av den bilstödsberättigade. Det skall vara en självklarhet via bilstödet kunna finansiera eventuell anpassning av den att

Bilstödets konstruktion 151

bilen för att möjliggöra förarutbildningen i de fall inte lämplig bil egna finns hos utbildningsanordnaren. I riksdagsmotion har framförts att bidrag borde kunna ges till leasing handikapputrustad bil. Frågan behandlades den förra utredningen. av av Utredaren framhöll att det då var förmånligare att köpa bilen på avbetalning eller med lånade grund det rådande ränteläget. pengar av Omläggningen bilstödet till ett större belopp vid anskaffningstillfállet av gjorde, ansåg utredaren, det dessutom ännu förmånligare att köpa bil än den Bilstödet handikappade, Ds S 1986:11, 53 att hyra s. Det jag lägger angående kontantstödet är så omfattanförslag som pass de att det senare argumentet är giltigt i än högre grad nu. Något förslag leasing har jag därför inte för avsikt att lägga. om Förslag har kommit i riksdagsmotioner och från handikappföreningar att återinföra befrielse från accis och återbäring av bensinskatt. Ett om skälen ändra den gamla bilstödsordningen att den var delad på av att var återinföra bensinskatteåterbäring och återflera myndigheters ansvar. Att accisen skulle tillbaka till den opraktiska ordbetalning av vara ett steg föredrar ordentligt kontantstöd. Skattevägen ningen. Jag att satsa ett finns till avdrag i deklarationen för till och från arbetet möjligheter resor i kan den bilstödsberättigade ersättning för och handikappersättningen merkostnader för funktionsnedsättningen i samband med bilinnehav. i bilstödet betalas till Jag har utredningen behandlat olägenheten att ut än den bilstödsberättigade. Jag vill peka detta för att RFV skall annan kunna beakta det vid sin rådgivande verksamhet till kassorna

7.5 Äterkrav

har barn får dispens körkort och köra bil före Det påpekats att när att ta 18 års ålder bör återkravsregeln gälla. En förändring av återkravsregeln åldern 18 år i bestämmelsen räcker för att uppnå på så sätt att stryks barnet beviljats bidrag så skall föräldrarnas önskat resultat. När självt bilstöd kunna återkrävas. I och med mitt förslag helt grundbidrag till om återkravsregler skall gälla för dem föräldrar är det rimligt att samma som för andra bilstödsberättigade. har framförts nuvarande årsgränser vid återbe- I en riksdagsmotion att ersättas med för undvika trösketalningsskyldighet bör månadsgränser att motionärerna 198990: So 222 sjunker bilens värde leffekter. Enligt redan efter den första körda milen. Avskrivningstiden bör därför utgå

152 Bilstödets konstruktion

från varje påbörjad 12-månadsperiod vilket skulle innebära att bilens

värde sjunker med 17 första månaden dvs början första året av

bilstödsperioden om sju år i stället för först när hela året har passerat. Nu har det hänt att återkravsbeloppet varit större än det man fått ut för den sålda bilen. Om man gjorde den av riksdagsmotionärema föreslagna förändringen skulle detta i större utsträckning kunna undvikas. Jag föreslår därför en sådan förändring. Jag beräknar att den ökade kostnaden för sådan förändring skulle bli en cirka 3,2 miljoner kronor under sjuårsperiod eller 457 000 kr per år. en Jag har beräknat 2 % återkrav 19 700 bilstöd, en genomsnittlig användningstid 3 år och 2 månader och en genomsnittskostnad att återav betala 57 000 kr. Genomsnittskostnaden är beräknad på prognosen för hela periodens grund- och anskaffningskostnad genom prognosen för antal bilstöd.

7.6 Gräns för bilstöd

att ta ut beviljat

I nuvarande förordning finns ingen tidsgräns för hur länge man kan dröja med att använda ett beviljat bilstöd, utöver sjuårsgränsen. För att underlätta budgetarbetet föreslår jag att det i förordningen införs en bestämmelse med innebörden att ett beviljat bilstöd måste användas inom 30 månader eller två och ett halvt år från beslutet.

8 EU

och bilstödet

Mitt förslag är förändring bestämmelsen återkrav i FBH en av om med anledning av det som utredningen socialförsäkringen och om EG anfört om effekterna ikraftträdandet EES-avtalet. av av En person som beviljats bilstöd skall åläggas att betala tillbaka grundbidrag och anskaffningsbidrag om han inte längre uppfyller bosättningsvillkoret och inte heller i övrigt enligt bestämmelserna i förordning EEG 140871 längre är berättigad till vârdförmäner i Sverige.

För arbetet i utredningen har också regeringens direktiv angående beaktande EG-aspekter dir. 1988:43 av gällt. De frågor som varit aktuella är om man kan ta med sig sin bil, köpt med hjälp bilstöd, som man av till ett annat land i EU och de kommer hit och arbetar om som utan att bo här skall vara berättigade till bilstöd. I och med att EES-avtalet trätt ikraft den l januari 1994 gäller frågan huruvida bil köpt med hjälp bilstöd kan flyttas med inom EES-omav rådet. De regler blivit gällande med EES-avtalet är de kommer som som att gälla också vid ett eventuellt svenskt medlemskap i EU.

154 EU och bilstödet

8.1 socialförsäkringen och Utredningen om

EG t

Utredningen socialförsäkringen och EG S 1991:03 har lämnat ett om slutbetänkande Social och EES SOU 1993:115. I detta redovisas trygget och förslag föranledda de konsekvenser EES-avöverväganden av som talet för med bland för bilstödet. Betänkandet lades i mitten på sig annat inte remissbehandlat.

februari och är ännu i början mars

konsekvens är de krav bosättning i Sverige En av EES-reglema att finns svenska socialförsäkringslagstiftningen inte som i stora delar av den kan utan att bosatta här, upprätthållas gentemot personer som, vara förvärvsarbetar här och därför enligt EES-reglema skall vara omfattade

svensk lagstiftning. av Utredningen konstaterar att lagstiftningen om bilstöd inte upptar några

formella krav på medborgarskap eller bosättning i Sverige för att rätt till

och EES, SOU 1993:115,

förmånen skall föreligga Social trygghet

272. Några bestämmelser svenska eller utländska medborgare s. som ger bilstöd vid bosättning utomlands finns inte heller. Vidare rätt att uppbära anknyter till lagen allkonstaterar utredningen att förmånssystemet om män försäkring såtillvida att det i lagen 1988:360 om handläggning av

ärenden bilstöd till handikappade finns en bestämmelse om att frågor om bilstöd den försäkringskassa hos vilken den sökande är om prövas av förutsättning för skall inskriven. En grundläggande att en person vara allmän han bosatt här i landet. inskriven hos försäkringskassa är att anses Det torde alltså förutsatt, skriver utredningen, att endast personer vara bosatta i Sverige kan berättigade till bilstöd. vara Förordning EEG 140871 gäller direkt i Sverige enligt sin ordalydelnr 1776 samordning för social se till följd av lagen 1992: om av systemen inom EES-området samordningslagen och trygghet när personer flyttar företräde framför avvikande intern svensk lagstiftning. Det innebär har nationell strider förordningens bestämmelser att varje rättsregel som mot direkt eller sä den uttolkats EG-domstolen i dessa fall inte som av - skall tillämpas a.a. 312. Enligt utredningen omfattas lagen s. ärenden bilstöd till handikappade och 1988:360 om handläggning av om FBH förordningen EEG 140871 a.a. s. 309. av Krav på bosättning i Sverige kan inte upprätthållas gentemot personer enligt förordningen 140871 skall omfattas av svensk lagstiftning. som vårdförmån krävs dock att i fråga Eftersom det rör sig om en personen

EU och bilstödet 155

vid det aktuella tillfället bor eller vistas i landet för att den skall kunna utges enligt det svenska regelsystemet. Personer som är bosatta i Sverige men som inte skall omfattas av svensk lagstiftning, till exempel för att de arbetar i ett annat EES-land, har med stöd förordningen 140871 rätt av till bilstöd i Sverige. I dessa fall är dock Sverige berättigat till ersättning för förmånen från den behöriga institutionen i det andra landet a.a. s. 319 I och med att det i reglerna bilstöd inte finns något om uttryckligt krav bosättning i Sverige finner utredningen det inte nödvändigt att göra någon ändring i dessa med hänsyn till den utökade tillämpningen av förordningen till följd av att förordning 140871 blir gällande i landet. Däremot vill införa regel, man en som begränsar tillämpningen i förhållande till personer som varken är bosatta i Sverige eller omfattas av bestämmelserna i förordning 140871. Utredningen föreslår det i att

lagen om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade skall

införas en uttrycklig bestämmelse att berättigade till bilstöd är endast om sådana handikappade är bosatta i Sverige eller utan att som som, vara bosatta här, enligt vad som följer samordningslagen har rätt till vårdav förmåner här i landet vid sjukdom a.a. 320. Förändringen föreslås s. träda i kraft den 1 juli 1994. Utredningen anser att återkrav av grund- och anskaffningsbidrag bör kunna ske om en person flyttar utomlands eller i övrigt inte längre uppfyller bestämmelserna i förordning 140871. En sådan bestämmelse kan dock inte göras gällande mot dem enligt reglerna i förordning som 140871 har rätt till vårdförmåner i Sverige så länge denna rätt består, men när så inte är fallet bör återkrav kunna ske a.a. 320. En sådan s. regel, skriver utredningen, skulle knappast strida mot likabehandlingsprincipen eftersom den skulle gälla även personer som är bosatta i Sverige, oavsett bosättningstidens längd. Utredningen skriver inget förslag om återkrav med hänvisning till att en särskild utredare har i uppdrag att över bilstödet. Däremot se anger utredningen riktlinjer för hur ett förslag om återkrav bör utformas a.a.

s. 321. Det återbetalningspliktiga beloppet bör stegvis minskas i för-

hållande till hur lång tid förflutit mellan bidragets som beviljande och utflyttningen. Om särskilda skäl finns bör undantag från återbetalningsskyldigheten kunna medges. Ett sådant skäl kan vara att anknytningen till

Sverige genom bosättning eller att rätt till vårdförmånema föreligger

endast kommer att avbrytas för en begränsad tid. Ett annat fall då undantag från återbetalningsskyldigheten skulle kunna medges, skriver utred-

156 EU och bilstödet

den bidrag och flyttar från Sverige vid ningen, är om som beviljats ut förtidspensionär eller efter beviljandet lämnar arbetsmarkbeviljandet var naden med pension. Utredningen också frågan tidigare fått bidrag tar upp om person som i EES-stat motsvarande det svenska bilstödet kan få bidrag en annan enligt 5 § första stycket andra punkten i förordningen bilstöd, det vill om för Med hänsyn till den vida tolkning säga enligt reglerna grupp av likabehandlingsprincipen EG-domstolen i många fall har gjort är det som bedömning mycket talar för så är fallet. enligt utredningens som att vill dock lämna praxis avgöra frågan och föreslår inte Utredningen att någon ändring med anledning av detta. När det gäller kostnaderna konstaterar utredningen att det förmodligen kommer att bli viss ökning. Sett i relation till de totala kostnaderna en för förmånerna i Sverige kommer ökningen dock att bli mycket begränsad a.a. 566. Utredningen har haft ett rätt magert underlag för att s. kunna beräkna kostnadseffekterna förordning 140871 för Sverige och av kostnadskonsekvensema kan bli delvis annorlunda reserverar sig för att de EES-avtalet varit i kraft tid kommer effekterna på än antagit. När en kostnaderna att kunna beräknas tämligen exakt. Utredningen påpekar att kostnaderna kommer att kunna variera är från år, beroende i vilken utsträckning personer flyttar mellan länderna eller annat sätt rör sig

över gränserna.

8.2 Förslag

Med anledning av det som utredningen om socialförsäkringen och EG anfört effekterna ikraftträdandet EES-avtalet föreslår jag en om av av förändring bestämmelsen om återkrav i FBH. av En beviljats bilstöd skall åläggas att betala tillbaka grundperson som bidrag och anskaffningsbidrag om han inte längre uppfyller bosättningsvillkoret och inte heller i övrigt enligt bestämmelserna i förordning EEG 140871 längre är berättigad till vårdförmåner i Sverige. Det återbetalskall minskas i enlighet med mitt förslag till förningspliktiga beloppet ändrad bestämmelse i förordningen 14 det vill säga med en sjundedel för varje påbörjad tolvmånadersperiod. Undantag från återbetalningsskylbör kunna medges det finns särskilda skäl. digheten om Exempel särskilda skäl kan vara att anknytningen till Sverige avbryts för begränsad tid eller att den flyttar från Sverige vid beviljandet en som

EU och bilstödet 157

var förtidspensionär eller efter beviljandet lämnat arbetsmarknaden med pension. Mot bakgrund av vad utredningen om socialförsäkringen och EG sagt om effekterna på kostnaderna är jag inte beredd att kostnadsberäkna förändringen för bilstödet. Att flytta till ett annat land eller arbeta i ett annat land är en stor omställning. För en person med väsentliga förflyttningssvårigheter grund av varaktigt funktionshinder är det många faktorer som måste fungera för att en flyttning skall vara möjlig. På kort sikt tror jag inte att det blir några kostnadshöjningar. Såsom utredningen socialförsäkringen och EG konstaterat kommer det att bli möjligt att om se effekterna efter att EES-avtalet varit i kraft en tid.

9 och

Förslag

kostnadsberäkningar

9.1 och

Förslag kostnadsberäkningar

I kap. 4 om Varaktigt funktionshinder och väsentliga förflyttningssvårigheter föreslås att sjuårsgränsen för varaktighet avskaffas och att man i stället använder sig av samma varaktighetsbegrepp som vid tillämpningen av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen om assistansersättning. Jag ser detta som en åtgärd främst för att underlätta bedömningen vid försäkringskassoma och räknar inte med att detta annat än marginellt skall komma att påverka kostnaderna för bilstödet. Däremot kommer mina förslag när det gäller bedömningen av vad som skall väsentliga förflyttningssvärigheter att innebära att fler får anses vara bilstöd och att kostnaderna därmed ökar. Helhetssynen resandet gör att några hittills inte kunnat få bilstöd, bör kunna få det personer som med mina förslag. Sammantaget räknar jag med att ytterligare l 500- 3 000 skulle komma att få rätt till bilstöd beräknat på en uârspersoner period. Kostnaden för detta uppgår till 147,5-295 miljoner kronor. I kap. 5 om Anpassningsbidraget föreslås att Riksskatteverkets förmånsvärdering tjänstefordon kan användas modell för bedömningen av som vad som skall anses vara basanpassning och vad som är specialanpassav ning. Jag ser en sådan åtgärd som nödvändig för att ge försäkringskassorna ett bra gemensamt bedömningsinstrument. Detta, tillsammans med mina förslag när det gäller att utnyttja Vägverkets kompetens i anpassningsfrågor och uppdraget till Swedac om ackredidering av företag som får rätt att göra bilanpassningar, beräknar jag ge besparingar inom bilstödet som under sjuärsperioden uppgår till 35 miljoner kronor. Jag har funnit det adekvat att föreslå att släpkärra för transport av

160 Förslag och kostnadsberäkningar

skrymmande hjälpmedel skall kunna utgöra en anpassningsåtgärd. Jag beräknar l 000 skall kuna få sådan släpkärra till kostnad att personer en 14 miljoner kronor. av tekniken för bilanpassningar har gått snabbt och öppnat Utvecklingen av med mycket omfattande rörelsehinder att själva möjligheter för personer framföra bil. Förutsättningen är emellertid att man kan köra i bilen en med sin rullstol. Situationen är likartad för som måste färdas personer sittande i sin rullstol inte kan köra själva. Jag föreslår därför men som för större fordon, del anpassningsbidraget, skall att bidrag som en av kunna utgå inom intervall 30 000 till 80 000 kronor. 600 personer ett beräknas kunna komma i åtnjutande detta till sammanlagd kostnad av en 30 miljoner kronor under sju år. av antal beviljas bilstöd, inte Mot bakgrund av det personer som men det föreslår anskaffningsbidraget till 60 000 utnyttjar jag en höjning av kronor. Kostnaderna för detta uppgår till 136,3 miljoner för sjuårsperioden eller 19,5 miljoner kronor per år. grundbidraget till 4 och 5 till 60 000 kronor, Höjningen av grupperna innebär kostnadsökning med 120 miljoner kronor under sju år. en Slutligen föreslår jag också en förändring av återkravsreglema som innebär att avskrivningstiden utgår från varje påbörjad 12-månadersperiod. Kostnaden för detta beräknar jag till 3,2 miljoner för hela uårsperioden. De ökade utgifterna för mina förslag uppgår till 416-563,5 miljoner under eller 59,4-80,5 miljoner år. kronor en sjuårsperiod per Av de åtgärder som föranleder ökade kostnader ser jag vidgningen av antalet bilstödsberättigade till följd av mina överväganden om väsentliga angeläget att genomföra. Därefter förflyttningssvårigheter, som mest

kunna anpassningsbidrag för köp större bil,

följer möjligheten att av och höjningen grundbidraget till höjningen av anskaffningsbidraget av föräldrar, i nu nämnd ordning. förslag har lagt förslag kostnaden Utöver dessa prioriterade jag om att för i vissa fall skall kunna täckas anpassningsbidraget och släpkärra av att reglerna för återkrav skall ändras. arbetets mig nödsakad avstå från att lägga Under gång har jag sett att sjuårsgränsen med 12 000 milagräns för förslag om komplettering av en 150 och mobiltelefon i vissa fall skulle ingå i miljoner kronor att anpassningsbidraget till kostnad 13,5 miljoner kronor. en av

Förslag och kostnadsberäkningar 161

9.2 Avslutande

synpunkter

Sammanfattningsvis berör förslagen i stor utsträckning föräldrar med funktionshindrade bam. Grundbidraget för 4 och 5 höjs till grupperna nivå för övriga Möjligheterna till samma som grupper. anpassningsbidrag för släpkärra och större bil kommer att vara av stor betydelse för föräldrar med funktionshindrade barn. I övrigt hoppas jag att mina förslag rörande hanteringen av anpassningsbidraget skall vara ett stöd för försäkringskassoma. Jag tänker närmast på användandet av RSV:s förmånsvärdering för tjänstebilar stöd som ett för bestämningen basanpassning och specialanpassning av samt förslaget om Vägverkets utökade roll. Förslaget till utökning av antalet bilstödsberättigade är marginell och berör i stort sett dem omnämnts i direktiven till som utredningen. Min förhoppning är att bedömningen av begreppet förflyttning skall nu vara klarare, men någon förenkling av bedömningen av begreppet väsentliga

förflyttningssvårigheter innebär inte mitt förslag. I den här typen av

ärenden kommer det alltid att bedömningar i sista hand är vara som avgörande. När det finns underlag att bedöma hur många söker personlig assissom tans enligt LASS så hoppas jag att det kommer att leda till ett förslag i enlighet med vad jag skissat på i detta betänkande. En sådan utökning av bilstödet ser jag som mycket angelägen i linje med andan i LSS.

Specialmotiveringar

Begreppet handikappad har i enlighet med språkbruket i LSS 1993:387 ändrats till funktionshindrad i hela förordningen.

2§

Två rekvisit krävs för att skall en person uppfylla förordningens krav på funktionshindrad, att funktionshindret inte år tillfällig eller av mer övergående natur, att funktionshindret medför väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand, att vid förflyttning med sina händer och armar bära med sig väska, portfölj eller liknande eller att utnyttja allmänna fårdmedel. Med varaktigt funktionshinder det inte finns avses att någon beprövad behandlingsmetod för att bota eller lindra effekterna av funktionsnedsättningen, som inte är integritetskränkande eller riskabel och dessutom skall den vara accepterad den berörde. av Funktionshindret skall medföra väsentliga svårigheter förflytta att sig på egen hand. Med förflyttning avses inte bara att kunna gå utan också att kunna utföra syftet med förflyttningen. Det kan vara att själv med sina händer och armar kunna bära med sig väska med arbetsmaterial eller kasse med matvaror och att kunna förflytta sig utan påtaglig risk, som inte kan ske inte kan använda och i om man grepp stänger bussar och tåg vid av- och påstigning och vid stående under färd. Svårighetema att bära skall vara väsentliga. I bedömningen väsentliga svårigheter skall den tid krävs för av som förflyttningen beaktas i förhållande till vad som är normalt för övriga trafikanter på fårdmedel och för Om kan samma samma resrutt. man konstatera att den sökande grund sin av varaktiga funktionsnedsättning

164 Specialmotiveringar

måste åka bil där andra kan gå eller cykla föreligger väsentliga förflyttningssvårigheter. Väsentliga förflyttningssvårigheter föreligger när det inte går att förflytta sig utan smärta, svår värk eller risk för skador vid till exempel fall. Detta gäller också med skador i leder till gångsvåpersoner ryggen som righeter och smärtsyndrom. Ryggproblemen skall vara mycket svåra, bestående och inte behandlingsbara. När kortvuxna har rörelsehinder skall detta bedömas utifrån de speciella problem kortvuxenheten medför med svårigheter att röra sig i miljö en som är avsedd för människor av normallängd. Väsentliga svårigheter kan alltså bedömas föreligga vid rörelsehinder hos kortvuxna, som inte medför samma bedömning för personer normallängd. av Om den medicinska utredningen kan visa att en person bör förflytta sig ett sätt som medför väsentliga svårigheter för att inte riskera att utsättas för allvarliga, rentav livshotande, infektioner, astmaanfall eller andra tillstånd så har personen väsentliga svårigheter att förflytta sig egen hand. Detsamma gäller vid risk för allvarlig skada till exempel i höfter. Allmänna kommunikationer har nämnts sist i första stycket för att understryka att i prövningen skall förmågan att använda allmänna färdmedel komma efter att väsentliga förflyttningssvårigheter prövats och tvekan råder huruvida dessa är väsentliga eller inte. Då skall det prövas huruvida den sökande kan stå och vänta, ta sig på och av allmänna färdmedel, sitta och stå allmänna fårdmedel och vistas bland många medtrafikanter. Utgångspunkten i bedömningen är att den sökande skall kunna fungera som resenär med allmänna färdmedel oavsett var i landet resan skall företas. Finns inga kommunikationer får den sökande antas förflytta sig det sätt som alla andra i samma situation gör. Såsom föredraganden i bilstödspropositionen anförde skall frånvaron eller bristen allmänna kommunikationer inte vara grund för bilstöd. Väsentliga förflyttningssvårigheter att anlita allmänna fardmedel har den som på grund av stark oro eller ångest inte kan vara bland många människor eller färdas kollektivt. Oron eller ångesten kan vara grundad på en av psykiatriskt sakkunnig intygad fobi eller på grund av oro eller ångest för en faktiskt händelse, såsom vid mag- och tarmsjuka eller stomi med särskilda problem med bandaget.

Specialmotiveringar 165

3§

De rullstolar i bestämmelser är sådana är för som avses som nödvändiga att den bilstödsberättigade skall kunna köra fordonet. Bidrag för släpkärra med kapell skall lämnas endast till den besom höver ta med sig el-rullstolar, speciellt utformade toalettstolar eller andra skrymmande eller tunga hjälpmedel som har samband med syftet med Man kan utgå från att de kan komma i resan. som fråga för detta bidrag främst är de medhjälpare, föräldrar eller vars personliga assistent kan hjälpa till att lasta hjälpmedlen pä släpkärran.

4§

Om ett beviljat bidrag inte använts inom 30 månader måste beslut ett nytt fattas av socialförsäkringsnämnden.

5§

Den som uppfyller förutsättningarna i 2 § och fyllt 18 år inte 50 är men och har körkort är berättigad till bilstöd. Det är också den som genom arbete får ett väsentligt tillskott till sin försörjning eller uppfyller någon av de övriga förutsättningarna. I dessa fall måste inte den bilstödsberättigade ha körkort och själv köra bilen. Den som uppfyller förutsättningarna i 2 § och fyllt 50 är inte 65 men år är berättigad till bilstöd han eller hon arbete får väsentom genom ett ligt tillskott till sin försörjning eller uppfyller någon av de övriga förutsättningarna. Den bilstödsberättigade måste inte ha körkort och själv köra bilen. Den som uppfyller förutsättningarna i 2 § och fyllt 50 inte 65 år men är berättigad till bilstöd han eller hon har haft bilstöd om grund av arbete, studier eller rehabilitering enligt 5 § 1 b och lämnat c, men arbetsmarknaden med förtidspension eller sjukbidrag. På denna punkt krävs inte körkort den bilstödsberättigade. av Även om förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda kan bidrag lämnas till den förälder med barn under 18 år som själv har funktionshinder och uppfyller förutsättningarna i 2 § första och andra stycket och som sammanbor med barnet. Föräldem, make eller sammanboende mäste ha körkort.

166 Specialmotiveringar

lämnas till den förälder har barn med funktionshinder Bidrag även som uppfyller förutsättningarna i 2 § första stycket, förutsatt att föräldern som sammanbor med barnet. Med detta menas att barnet måste vara hemma minst tvâ fyra veckoslut och viss del av loven. Den bidragsberättigade av föräldern måste ha körkort och själv kunna köra bilen.

7§

Bidragsnivåema ändras.

11§

Bestämmelsen innebär att det räcker att tolvmånadersperiod har en ny inletts för att återkravet skall minska med en sjundedel.

14§

Bestämmelsen innehåller regler om återkrav. När barn får dispens för att köra bil före 18 års ålder, föräldrarna som fått bilstöd och det inte gått sju år sedan de fått bilstödet skall återkrav ske. Särskilda skäl för att inte kräva tillbaka utbetalt bidrag kan vara ekonomiska skäl, utflyttning från Sverige under begränsad tid eller att den en flyttat landet vid beviljandet förtidspensionär eller efter bevilsom ur var jandet lämnat arbetsmarknaden med pension.

Särskilda

yttranden

Särskilt

yttrande av sakkunniga Helena Almström

Varaktighetskriteriet sju år för rätt till bilstöd skall tas bort. Utredningen föreslår att varaktigt funktionshinder skall definieras så att det inte skall vara av tillfällig eller mer Övergående natur. Några närmare preciseringar gör inte utredningen. När det gäller väsentliga förflyttningssvårigheter skall den bilstödsberättigade gruppen utvidgas med

personer som har svårigheter att bära med sina händer och armar personer med skador och sjukdomar personer och grupper som behöver bilstöd i förebyggande syfte. - Dessutom anser utredningen att En generösare bedömning skall ske av kortvuxnas förflyttningsproblem i samband med rörelsehinder än vad som sker i dag. Utredningen menar att utgångspunkten för vad som skall ligga till grund för bedömningen av rätt till bilstöd skall vara den enskildes egna behov och önskemål om förflyttning. Självklart skall den som måste åka bil för att förflytta sig där andra kan eller cykla, berättigad till bilstöd vara om övriga kriterier för personkretsen är uppfyllda. I vissa fall när det gäller t.ex. kortvuxna och neurosedynskadade år skrivningarna i utredningen sådana att de kan tolkas så att det år funktionshindrets art diagnosen och inte svårigheten att förflytta sig som ger rätt till bilstöd. Med ett sådant synsätt blir bilstödet en men- och lytesersättning. Redan med dagens regler som är förhållandevis preciserade i lagstiftningen har det uppkommit betydande tillämpnings- och tolkningssvårigheter för försäkringskassoma och domstolarna. En viss glidning mot

168 Särskilda yttranden

liberalare tolkningar har kunnat iakttagas efter hand. Ett exempel är bilstöd i förebyggande syfte. Utredningens förslag stort utrymme för olika och generösa tolkger ningar när det gäller rätten till bilstöd. Bristen på preciseringar i utredningsförslaget när det gäller innebörden av såväl funktionshindrets varaktighet som väsentliga förflyttningssvärigheter och och tillskapandet gör tillutvidgningen av av nya grupper att lämpningssvårighetema enligt min bedömning kan bli betydande. Om vill förenkla bilstödet föreslår jag att man slår ihop grundman bidraget och anskaffningsbidraget till ett bidrag och gör detta inkomstprövat. Med en sådan modell skulle man göra avsevärda besparingar som skulle kunna komma fler personer och nya grupper tillgodo framför allt funktionshindrade med svag ekonomi. Slutligen nödgas jag konstatera att tiden inte räckt till för att utredningens förslag och beräkningar i alla delar hunnit bli så väl genomarbetade och penetrerade som skulle ha varit önskvärt.

Särskilt yttrande av sakkunnige Leif Ejderhamn

Med anledning Bilstödsutredningens förslag till betänkande får jag av avge följande synpunkter.

Prioritering I utrednings- och förslagsdelen har utredaren enligt min mening haft ett alltför vuxeninriktat vilket inneburit barn med funktionshinder synsätt, att givits en för låg prioritet. Orsaken härtill är enligt min uppfattning att utredningen inte fullt ut

genomfört kartläggning och analys enligt utredningens direktiv av hur

bilstödet har fungerat för familjer med funktionshindrade bam. Speciellt borde utredningen ha uppmärksammat situationen för familjer med flera funktionshindrade bam. Enligt min mening bör föräldrars rätt till helt grundbidrag ges en högre prioritet än utökning personkretsen genom vidgning av definitionen en av begreppet väsentliga förflyttningssvärigheter i prioriteringsgrupp av

Särskilda yttranden 169

Familiehemsföräldrars rätt till bilstöd

Familjehemsföräldrar med funktionshindrade

familjehemsplacerade bam

under 18 år ingår för närvarande inte i den bilstödsberättigade personkretsen.

Förslaget till ändring av bilstödsförordningen innefattar inte

något förslag om ändring av nuvarande ordning. Som skäl hänvisas till de motiv Socialstyrelsen anförde i sin rapport SoS-Rapport 1990:4. Enligt min mening skall familjehemsföräldrar omfattas rätten till av bilstöd. Flera skäl talar för

att familjehemsföräldrar skall ingå i person-

kretsen. Först får jag framhålla att det är min uppfattning att argumentationen i åberopade SoS-Rapport i alla delar inte är tillämplig på barn och ungdomar med funktionshinder. Som framgår bl.a. , av propositionen 199293: 159 till lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS vilken trädde i kraft den 1 januari 1994 familjehem flera olika avser funktioner inom samhällets stöd för barn och ungdomar. Familjehemmen för barn och ungdomar med funktionshinder utgör en frivilligt vald boendeform utan tvångsinslag. Familjehemmen kan ersätta särskilt etablerade elevhem benämnda bostad med särskild numera service för barn och ungdom. En funktion är att varaktigt tillhandahålla ett boende i familjehemmet och skapa kontinuitet i omvårdnaden. Adoption torde sällan aktualiseras. Familjehem kommer i fråga för barn och ungdomar med svåra funktionshinder trots olika stödinsatser helt eller delvis inte som kan bo kvar i föräldrahemmet. Familjehemmen kompletterar föräldrahemmen och skall användas flexibelt efter individuella behov. Det innebär att familjehem i vissa fall också erbjuder

regelbunden korttidsvårdtillsyn.

Departementschefen pekar på att det inte i alla situationer går att dra en skarp gräns mellan vad som är korttidsvård i form boende i stödav en familj och vad som är boende i familjehem. Jag delar departementschefens uppfattning och konstaterar detta förhållande att kan leda till tolkningsproblem i den praktiska rättstillämpningen. Enligt min mening skall bilstödet i dag förbehållas hem där barn och ungdomar har ett stadigvarande boende i familj Med anledning härav bör en. begreppet stadigvarande boende i familjen närmare utredas. Vidare får jag anföra att jag erfarit att det finns flera konkreta exempel på att landsting och kommun inte i faktisk handling för familjesvarar hemsföräldrars extra kostnader för bilköp och erforderlig anpassning av

170 Särskilda yttranden

bilen. ehemsföräldrar är därför oftast hänvisade till att söka medel Familj stiftelser. Jag inte det är realistiskt att räkna ur privata fonder och tror med förändring inom överskådlig tid. en i familjehemsföräldrar använder såväl Konsekvensen är många fall att små för bilar. olyckligt bl.a. trañksäkerhetsför som gamla Detta är ur självfallet också utgöra hinder för barnets möjligheter synpunkt och kan att få tillgång till olika aktiviteter som kräver att hjälpmedel och annan utrustning medförs. vidare bl.a. 1989 års handikapputredning i betänkan- Jag konstaterar att det Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 1991:46 uttalat att det finns behov kvalificerade familjehem kan erbjuda bam och ungdomar av som varaktig uppväxtmiljö utanför det egna hemmet. en underlätta familjehem borde familjehem kunna För att rekryteringen av få del bilstöd sätt jämställs med biologiska föräldrars möjligav som het. för övrigt inte överens med den Förevarande utredningsförslag stämmer

rättsregel departementschefen ger uttryck föri omnämnd proposition

som till stöd- och serviceinsatser enligt LSS skall gälla för nämligen att rätten svårt funktionshindrade barn och ungdomar som bor i familjehem på för svårt funktionshindrade barn och ungdomar bor samma sätt som som i sina föräldrahem. Även i till tidigare gällande omsorgslag betonades att propositionen psykiskt utvecklingsstörda barn borde samma familjer som tog emot ges och familj hand sitt eget barn. typ av stöd hjälp som en som tar om återbetalningsskyldighet torde inte Reglering av familjehemsföräldrars vålla några svårigheter.

Handläggning bilstödsärenden på central nivå av vidare beklaga utredningen inte föreslår Avslutningsvis får jag att en handläggning bilstödsärenden central nivå inom försäkringskassorav na. min bl.a. handläggning central nivå avgörande Enligt mening är en tillfredsställande handläggning bilför en ur rättssäkerhetssynpunkt av stödsärenden. Skälet bedömer handläggning bilstödsärenden kräver är att jag att av särskild ofta inte kan tillgodoses lokal nivå. kompetens som

Särskilda yttranden 171

Särskilt

yttrande av sakkunnige Bertil Karlsson

Jag önskar lämna följande synpunkter.

Synpunkter på lagda förslag

Jag noterar att utredningen i många stycken tagit intryck mina av synpunkter beträffande de brister jag funnit i det befintliga bilstödet till funktionshindrade. Särskilt tillfredsställande finner jag utredningens ställningstagande för en helhetssyn på funktionshinder. Helhetssyn måste enligt min mening, prägla alla insatser som människor med funktionshinder efterfrågar

just det sätt som senare års lagstiftning stakat ut. Bilen skall få vara en del i möjligheterna till ett oberoende och självständigt liv i linje med

skrivningar i Handikapputredningen och Lag stöd och service till

om vissa funktionshindrade.

Begreppen väsentliga förflyttningsvårigheter och varaktighet i ges utredningen en tolkning som jag menar är nödvändig och överenssom stämmer med den helhetssyn utredningen givit uttryck för. Jag är också tillfredsställd med att utredningen lyft fram behov av bilstöd för med nedsatta armfunktioner och för kortvuxna. personer Den föreslagna uppräkningen bidragsnivån är av nödvändig, men jag vill ha en konstruktion bilstödet i just den delen. annan av Jag anser att hela bilstödet och inkomstgränsema skall vara kopplade till basbeloppet för att eliminera de effekter gradvis en höjning av bidraget ger. Jag anser att de språngvisa höj ningarna bidraget får av negativa effekter. Den som söker före höjning får minskat

en ett bidrag jämfört med den som söker

efter en höjning. Den är välinformerad kan som på så sätt få bättre ekonomiska förutsättningar än den inte känner till som bidragets konstruktion eller aktuella situation. Det måste också bättre vara ur statsfmansiell synpunkt med förutsebar en utveckling av kostnaderna. Jag noterar det klarläggande görs vilken som av anpassning som är

bidragsberättigad. Självklart måste sådan anpassning eller utrustning

som är nödvändig för att den funktionshindrade skall kunna framföra bilen ingå i anpassningsbidraget.

Jag anser inte att den särskilda rullstol man kan behöva i samband med

bilåkning skall vara en del av anpassningen, som utredningen föreslagit.

Jag ser rullstolen som ett renodlat personligt tekniskt hjälpmedel och detta skall framgå tydligt.

172 Särskilda yttranden

Tillkommande förslag

vill här fram några ytterligare områden där jag att ut- Jag lyfta anser redningen inte gått så långt som jag funnit önskvärt. principiellt ställningstagande när det Utredningen bör presentera ett avskaffande 50 år körkortskravet. Jag vill gäller av åldersgränsen samt klar viljeinriktning dessa båda begränsningar se en skrivning med en att skall elimineras så snart ekonomiska förutsättningar föreligger. Jag hävdar att biltelefon skall ses som en del i anpassningen. Ur trygghets- och säkerhetssynpunkt måste den inte egen hand kan lämna som bilen ha påkalla hjälp vid nödsituationer. möjlighet att har framhållit behovet kompletterande 12 000-milagräns till Jag av en den 7-årsgräns i dag finns mellan ansökningstillfållena. Jag ser en som sådan gräns ett nödvändigt komplement sedan ansökningsperioden som från fem år till år. tänker jag särskilt de t.ex. förlängts sju Här som bor i också de andra orsaker har långa körsträckglesbygd, men som av

or. vill också driftskostnader bilinnehav medför. Jag peka på de som ett Sedan de reglerna infördes har allt fler fått avslag på ansökan om

nya

bilbidragets konstruktion är driften privatekohandikappersättning. Trots nomiskt belastande och medför merkostnader. Jag att det skall anser direkt mellan bilstödet och handikappersättningen, så finnas en koppling nivå handikappersättning alltid utgår automatiskt då någon att lägsta av beviljats bilstöd. skall kopplat till bilstödet, så Jag anser att körkortsutbildningen vara i de nordiska länderna. Som utredningen säger handlar som det är övriga det ett helhetsperspektiv, om möjligheter till ett självständigt och om oberoende liv och det behovet är inte mindre för att man saknar arbete eller för tillfället inte utbildar sig tvärtom. Det finns också en - snarare i det här sammanhanget. De inte får del privatekonomisk aspekt som av med sannolikhet, ett ekono- AMS körkortsutbildning tillhör stor sett ur miskt de i samhället. Detta talar för att körkortsutperspektiv, svagaste bildningen borde del i bilstödet. vara en Vid arbete eller studier utomlands måste funktionshindrad ha en person rätt medföra sin bil. Möjligheten att medföra egen bil kan vara en att för den funktionshindrade för att kunna utföra avgörande förutsättning arbete eller studier utomlands. Andra möjligheter, som färdtjänst, är inte sådant sätt de utgör alternativ. Om vanligtvis utbyggda ett att ett bilen kan användas blir den fria rörligheten i EU inskränkt inte den egna och den funktionshindrade diskriminerad jämfört med övriga medborgare.

Särskilda yttranden 173

Särskilt yttrande

av sakkunnige Leif Nordström

I Bilstödsutredningen föreslås bl.a.

en utvidgning av personkretsen som kan få bilstöd, till erhåller personer som assistentersättning enligt LASS. Även inte arbetar personer som utan uppbär förtidspension och saknar körkort skall få rätt till bilstöd. Det skulle enligt utredningen öka antalet bilstödsberättigade med ca 2 000 personer. Enligt utredningen kan en sådan utvidgning personkretsen genomföav ras utan ökade samhällsekonomiska kostnader. Den slutsatsen drar utredningen utifrån antagandet berörd att personkrets i dag i väsentlig utsträckning är hänvisad till färdtjänstens specialfordon för sitt resande. Utredningen menar att betydande besparingar så sätt kan göras inom kommunernas färdtjänst och motsvarande ekonomiska medel föras över till det statliga bilstödet för denna personkrets. Denna bedömning görs utifrån ett begränsat och ofullständigt statistiskt material från färdtjänstens område vilket även utredarna konstaterar i utredningen. Utredningen föreslår därför att förslaget skall genomföras så skyndsamt som möjligt så snart nödvändiga beräkningar kan göras. Till saken hör även att för närvarande egentligen inte hur vet många personer som kan komma ifråga för ersättning enligt LASS. Svenska Kommunförbundet delar utredningens uppfattning i fråga när det gäller att göra samhällsekonomiska

konsekvensbeskrivningar på ett

sådant begränsat och osäkert underlagsmaterial som hittills har använts i beräkningarna för färdtjänsten. Kommunförbundet vill därför understryka vikten att få fram av mer precisa beräkningar av vilka samhällsekonomiska kostnader och dess fördelning på berörda huvudmän som sådan i utredningen skissad en konstruktion på bilstödet kan förslaget genomförs. om senare

Särskilt

yttrande av sakkunniga Leif Nordström och Leif

Walther

I kap. 7.3.3 berörs andra bidrag

Vi har inget emot förslaget, vill ändå men tillägga att de eventuella bidrag som kan erhållas från t.ex. vissa landsting är lokal karaktär. av

174 Särskilda yttranden

Det innebär att landsting och kommuner själva kan införa bidrag till inköp bil, de kan utöka eller minska nuvarande bidrag eller helt av avveckla befintliga bidrag.

Särskilt yttrande sakkunnige

av Börje Olsson

En grundförutsättning för beviljande av det bilstöd som tidigare funnits har varit att den handikappade behövde bil för att kunna arbeta, genomgå utbildning eller rehabilitering. Den stomiopererade fick då, efter ansökan, befrielse från fordonsskatt, kilometerskatt samt visst bidrag kopplat till bensinskatten. Man säger att med den nya lagen som gäller från den l oktober 1988 att rätten till bilstöd har utvidgats till att omfatta även andra grupper, utöver de tidigare berättigade. För de stomiopererade har det tvärtom inneburit restriktiv bedömning rätten till bilstöd. Det förbätten mer av rade bilstödet skall kortfattat syfta till att ge fler och inte färre - funktionshindrade rätt till bilstöd.

Integritet och värdighet hävdas genom självbestämmande Många stomi- och tarmopererade med frekventa läckage isolerar sig i dag, på grund av den oro och ångest de känner inför att färdas tillsammans med andra människor. Dessa människor känner inte den integritet och värdighet hävdas självbestämmande. De är låsta i en som genom position inte dem utrymme att själva påverka sitt dagliga liv. som ger Tvärtemot vad Handikapputredningen skriveri sitt betänkande Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 1991:46, 125. Iden dom FÖD s. som publicerat domarna FÖD 133690 och 129689 bedöms de

l989:57-III samt

sökande ha läckagebesvär grund stomin. I egen bil har man möjligav het att bevara sin värdighet, trots läckage. Jag anser att ansökan om bilstöd från de stomi- och tarmopererade som har frekventa läckage skall behandlas med en generösare bedömning än vad som sker i dag. Detta för att så sätt undvika den långa och, för samhället, kostsamma handläggningstid ett Överklagningsförfarande ända till FÖD innebär. Under den upp långdragna överklagningsproceduren utsätts även den stomi- eller tarmopererade för ett icke oväsentligt lidande grundad på att personen i fråga får sina reella besvär ifrågasätta och på så sätt misstänkliggörs.

Särskilda yttranden 175

Min bedömning är, att generösare en bedömning försäkringskassenivå inte skulle leda till ökade kostnader för samhället. Det är bara personer med läckageproblem skall i som tas beaktande, ett problem som skapar en mycket stark oro och ångest. Detta innebär således att inte alla stomi- eller tarmopererade skulle kunna komma i åtnjutande av bilstöd, det är en marginell grupp som utsätts för kränkande en behandling vid avslag på ansökan om bilstöd.

En stomiopererad reglerar inte sina tömningar

För att klara upptaget näringsämnen, och ordna av utsläppet av slaggprodukter från levern, hanterar intakt mag-tarmkanal

ca

en 7 meter lång drygt 10 liter vätskadygn. Detta ger upp till 200 avföring och gram ca 2 liter i form flatus på svenska: gas av fjärt, fis. Den mängd flytande tarminnehåll lämnar som tunntarmen anses uppgå till ca 1,5 liter. Av det tar frisk en tarm upp ca 1,3 liter och återstoden blir alltså 2 dl. Där ca skapas också gas, med ytterst karaktäristisk lukt, som i vår kultur mycket ofmt att lämna efter anses sig. Den som har en stomi kan inte, med ett intakt som personer tarmsystem, reglera tidpunkten för gas- eller vätskeavgång och är beroende av ett effektivt och säkert

tätningssystem. I dag finns inget tätningssystem är hundraprocentigt

som säkert.

En stomiopererad har regel stor del tarmkanalen -i vissa som en av fall återstår mindre än 50 % och ringmuskeln bortopererad, vilket innebär en betydlig snabbare passage och mer frekventa tarmflöden än en person med normalt fungerande tarmsystem. I många fall även betydligt större mängd avföring, då vätskan inte passerar grovtarmen, där den största delen vätska tas Stomibandaget kan när helst upp. som läcka, t.ex. vid tryckökning eller kroppsrörelser.

Oro ångest bukeffekter onda cirklar - - -

Tarmens rörelser och vätskesekretion intrikat styrs av ett ytterst system, påverkat av nervsignaler och hormonkoncentration. Samma hormonella signalsystem opererar i hjärnan, varför det inte är märkligt och att oro ångest får bukeffekter. Det är med vetskap onda cirklars effekt lätt om att förstå att många stomiopererade det anser vara påfrestande att stänga sig tillsammans med okända människor i situationer de själva inte kan

påverka, som t.ex. vid en buss- eller tågresa.

176 Särskilda yttranden

Tarmrörelser och vätskeomsättning påverkas starkt och plötsligt av kostfaktorer förvarning för i fråga därför kan stomi-

ofta utan personen

flödena bli mycket stora och plötsliga. När läckage avföring eller urin uppstår är den stomiopererade och av tarmsj uke beroende av att akut nå lämplig plats för bandage- och klädbyte, samt bad- eller duschmöjligheter. Vid dessa tillfällen kan under inga förhållanden allmänna kommunikationsmedel anlitas. Det är föga troligt att den drabbade tillåts åka taxi. Vi hoppas att attityderna till urin och avföring har förändrats till är 2012, så målet att alla skall kunna färdas med kollektivtrafik vid den tidpunkten verkligen uppnås, ett av Handikapputredningens S 1988:03 lagda förslag.

Kulturellt betingat tabu En permanent stomioperation är ett varaktigt funktionshinder. Tarminnehålls- och gasläckage medför ett avsevärt handikapp, inte minst på grund det kulturellt betingade tabubeläggandet av allt som har med urin och av avföring att göra. Möjligheterna till god hjälp vid offentliga toaletter, i dessa läckagesituationer, är i dag närmast obefintliga. Att vara stomiopererad innebär att man har ett väsentligt funktionshinder. Icke minst vad gäller förflyttning med allmänna kommunikationsmedel med tanke de omedelbara och, för både den enskilde och omgivningen, obehagliga effekterna ett plötsligt läckage av gas eller av avföring. För att kunna närma sig problemet måste man försöka tänka sig in i de situationer är så privata att inte vill ha en okänd allmänhet som som man vittne. T.ex. ett toalettbesök. Medicinskt har man i dag starkt begränsade möjligheter att påverka tarmens elektriska, hormonella och nervstyrda funktionssystem.

En samhällsekonomisk resurs

Ett funktionshinder år många gånger högst påtagligt och lätt att uppfatta för omgivningen. Att ha ett dolt funktionshinder får inte innebära att de problem som är förknippade med det aktuella handikappet negligeras. Antingen på grund att det inte hela tiden är synligt för omgivningen, av eller att det är utsatt för tabun innebär att omgivningen har svårt för som att identifiera sig med, i det här fallet, den stomi- eller tarmopererades vardagliga bekymmer och oro.

Särskilda yttranden 177

För att motverka isolering grundad och en oro ångest för de situationer som kan uppstå i samband med läckage, och för att kunna återvända till samhället den den stomiopererade före sin som resurs var sjukdom, både socialt och samhällsekonomiskt, förefaller det högst motiverat de att stomiopererade med läckageproblem skall erhålla bilstöd för att de i så stor utsträckning som möjligt skall kunna delta i alla de funktioner samhället erbjuder och behöver.

Bilaga l

Kommittédirektiv

Översyn

bilstödet till

av handikappade

Dir. 1993:35 Beslut vid regeringssammanträde 1993-03-18 Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Weesterberg, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att särskild utredare tillkallas mted uppgift att göra en en

utvärdering och översyn av bilstödet till handikapppade. Finner utredaren

att förändringar av bilstödet är motiverade skall hann föreslå olika åtgärder för att till stånd ett väl fungerande system för lbilstöd.

Bakgrund Handikappolitiken syftar till att de allmänpolitisska målen förverkligas även för personer med funktionshinder. Samhällett skall göras tillgängligt för alla. Detta gäller i princip alla delar samhälllet, t.ex. utformningen av av bostads- och arbetsmiljö, kollektiva färdmediel, informations- och utbildningsinsatser. samhällsutvecklingen med sin generella välfärdlspolitik i kombination med olika riktade handikappåtgärder har under de senaste årtiondena avsevärt förbättrat levnadsvillkoren för med funktionshinder. personer

180 Bilaga I

Den miljörelaterade handikapp allmänt tillämpas har synen som nu också bidragit till förändringarna i samhället när det gäller levnadsvillkoför med funktionshinder. ren personer Samhällets insatser för funktionshindrade som har svårt att förflytta sig går bl.a. ut på att öka tillgängligheten inom kollektivtrafiken, att tillhandahålla färdtjänst och att bidrag till inköp bil. Kollektivtrafiken ge av skall basen i trafikförsörjningen även för funktionshindrade och vara till de allmänna kommunikationerna. Färdfärdtjänsten ett komplement tjänsten har stor betydelse för funktionshindrades möjligheter till ett självständigt liv och till kontakter med andra. Den egna bilen ger dock större möjligheter till ett oberoende liv. Tillgång till bil innebär inte bara att funktionshindrades möjligheter att delta i arbetslivet förbättras utan bidrar också i Övrigt till att funktionshindrade kan leva ett aktivt och självständigt liv. Ett förbättrat bilstöd för handikappade infördes den l oktober 1988. Då trädde lagen 1988:360 handläggning ärenden om bilstöd till om av handikappade och förordningen 1988:890 bilstöd till handikappade om i kraft. Samtidigt fördes administrationen bilstödet över från länsarav betsnämndema till de allmänna försäkringskassoma med Riksförsäkringsverket RFV tillsynsmyndighet över verksamheten. Det förbättrade som bilstödet vissa skatteförmåner, tidigare kunde bevilersatte samidigt som jas för handikappfordon. Det gällande bilstödet grundas på förslagen nu ipropositionen prop. 1987 88:99 förbättrat bilstöd till handikappade om bet. l98788:SfU23, rskr. 198788:300. för bilstödet grund varaktiga funk- Målgruppen är personer som av tionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Bilstöd lämnas i form bidrag för inköp och anpassning motorforav av don. Enligt förordningen om bilstöd till handikappade lämnas bidrag: Till handikappad är under 65 är och är beroende ett sådant som av fordon som avses i 3 § förordningen för att genom arbete sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning eller för att genomgå yrkesinriktad utbildning eller genomgå yrkesinriktad rehabilitering under vilken han eller hon får utbildningsbidrag, till handikappad som är under 65 år och, efter att ha beviljats bidrag enligt har lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller har beviljats sjukbidrag enligt lagen 1962:381 allmän försäkring, eller o,m till annan handikappad än som avses i 1 eller 2 och som fyllt 18 men inte 50 år,

Bilaga I 181

till handikappad förälder med barn under 18 är eller till förälder med handikappat bam, under förutsättning att föräldern sammanbor med barnet och har behov fordon för av ett förflyttning tillsammans med barnet. När det gäller 4 och 5 är ytterligare grupperna en förutsättning för bilstöd att den stödberättigade själv skall bruka bilen förare. som En av grundförutsättningama för att bilstöd skall kunna lämnas är att personen ifråga har ett varaktigt funktionshinder. Ett annat grundläggande villkor är att det är själva funktionshindret som ger upphov till väsentliga

förflyttningssvärigheter. Det kan enligt propositionen om förbättrat

bilstöd till handikappade bl.a. gälla vid personer som förflyttning är beroende av olika hjälpmedel, t.ex. rullstol, bockar eller käppar. Väsent-

liga förflyttningssvärigheter kan även föreligga vid tillstånd svåra

av astmatiska besvär eller vid andra läknande allvarliga tillstånd. Bilstöd för anskaffning motorfordon kan lämnas i form av av grundbidrag och anskaffningsbidrag. Grundbidrag lämnas till alla beviljas som bilstöd, medan anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Bidragen kan enligt huvudregeln lämnas vart sjunde år. Den l juli 1991 höjdes grundbidraget samtidigt som anskaffningsbidraget och inkomstgränserna vid fastställandet anskaffningsbidraget av justerades uppåt. Grundbidraget för anskaffning bil för av uppgår närvarande till högst 60 000 kr för tillhör 2 eller 3 och personer som grupp högst 30 000 kr för dem tillhör 4 eller som grupp Grundbidrag kan också lämnas vid köp motorcykel eller av moped. Högsta belopp är då 12 000 kr respektive 3 000 kr. Anskaffningsbidraget uppgår maximalt till 40 000 kr vid årsinkomst understiger 88 000 kr och sjunker därefter för som att helt upphöra vid inkomster över 159 999 kr. Grundbidrag och anskaffningsbidrag får tillsammans överstiga bilens anskaffningskostnad med högst 35 000 kr. Utöver grundbidrag och anskaffningsbidrag kan också anpassningsbidrag lämnas med det belopp som motsvarar kostnaden för sådan ändring av eller anordning fordonet som behövs för att den handikappade skall kunna bruka det och är som lämplig med hänsyn till fordonets ålder och skick. Under den period förflutit sedan stödet infördes har som drygt 14 000 personer beviljats bilstöd. RFV har genom sin tillsynsverksamhet följt utvecklingen när det gäller bilstödet. I rapporten Bilstödet till handikappade uppföljning av ut- vecklingen avseende personkretsen m.m. RFV anser 1990.4 konstaterar

182 Bilaga 1

är och det finns skillnader i RFV att avslagsfrekvensen hög att stora bestämmelserna kassoma emellan. RFV har också gjort tillämpningen av i Bilstöd till handikappade RFV anser en analys av rättsläget rapporten har RFV den 24 september 1992 till regeringen överläm- 1991:1. Vidare fördjupad uppfölj om försäkringskassomas tillämpning nat en och handläggning bilstödets regelsystem. Av denna framgår, att det av och förtydliganden bestämmelfinns behov av vissa kompletteringar av RFV har därför för avsikt att göra översyn av det serna om bilstöd. en allmänna rådet 1988: 15 Bilstöd till handikappade. tidigare utgivna Under hösten 1992 påbörjade RFV arbetet med ytterligare en rättsläges-

analys rörande bilstöd. behandlats i flera motioner till riksdagen. Motionerna har Bilstödet har för stödet, handläggningstider och bl.a. gällt frågor om personkretsen bilstödsreglema. Under årets riksmöförsäkringskassornas tillämpning av

har flera motioner avlämnats som behandlar frågan om armamputerate des möjligheter att erhålla bilstöd. har regeringen till känna bet. 199091:SoUl, rskr. Riksdagen gett 199091:4 att regeringen i lämpligt sammanhang borde överväga möjlig-

Med hänvisning till tillkännaheterna till en utvidgning av personkretsen. i september 1991 att göra utgivandet uppdrog regeringen RFV en personkretsen vad gäller redning om konsekvenserna av en utvidgning av i bilstöd till handikappade. Av utred- 5 § punkten 3 förordningen om förväntade effekterna i fråga dels personkretningen skulle framgå de om kostnader för bilstödet, den nuvarande 50storlek, dels statens om sens när det gäller gden tidigare under årsgränsen ersattes av en 65-årsgräns I sin redovisning bedömde RFV att 10 500 punkt 3 nämnda gruppen. ca åldern år skulle bli berättigade till bilstöd vid sådan personer i 50-64 en Den totala kostnadsökningen skulle enligt förändring av åldersgränsen. RFV uppgå till 1 175 miljoner kronor beräknat för en sjuårsperiod. I

l992 93: 100 bil. 6 gör regeringen bedömningen

årets budgetproposition

att det statsñnansiella skäl i nuläget inte är möjligt att utvidga personav ersätts gräns vid kretsen genom att den nuvarande SO-årsgränsen av en

65 år.

Utredningsuppdraget

sedan det nuvarande bilstödet infördes. Jag Det har nu gått drygt fyra år bilstödet till därför tiden mogen för en utvärdering och översyn av anser föreslår särskild utredare tillkallas med uppgift handikappade. Jag att en

Bilaga 1 183

att genomföra en sådan översyn och den särskilde utredaren finner - om det motiverat lämna förslag till - förändringar fiör att få till stånd ett väl fungerande system för bilstödet. Vid RFV:s uppföljning har framkommit det fortfarande att finns stora skillnader mellan försäkringskassomas sätt bcedöma att rätten till bilstöd. De genomgående problemen har varit tolka att begreppet väsentliga förflyttningssvåñgheter och att bedöma om och i viilken omfattning anpassningsbidrag skall lämnas.

Från flera hål hävdas att tolkningen

av begreppet förflyttningssvårig-

heter har missgynnat med andra funktionshinder personer än de traditionella när det gäller möjligheten bilstöd. Sålunda får att personer som är armsvaga och armamputerade för närvarande inte bilstöd även om de har förflyttningssvårigheter. Den särskilde utrredaren bör mot denna bakgrund överväga innebörden och tillämpningem av begreppet väsentliga

förflyttningssvårigheter. Övervägandena bör imbegripa den enskildes

samlade behov förflyttningar. Utredaren bör även i av övrigt analysera eventuella skillnader mellan olika handikappgruptper när det gäller möjligheterna att bilstöd och föreslå åtgärder för att minska obefogade skillnader. Dessutom bör utredaren överväga riskrer för om allvarliga försämringar av skador bör vägas vid bedömningen aiv om någon har väsent-

liga förflyttningssvårigheter.

RFV har i sin uppföljningsrapport den 24 september 1992 ansett att försäkringskassorna har varit för generösa med vatt bevilja anpassnings-

bidrag när de väl har beviljat bilstöd. Anpassninggsbidrag lämnas för hela

kostnaden för de ändringar och extrautrustningar som är nödvändiga för att en person med funktionshinder skall kunna agnvända sin bil. Anpassningen kan vara av två slag. Det kan dels vara bassanpassning, dVS- Sådan extrautrustning som en bil kan levereras med diriekt från fabrik och som kostar extra utöver bilens grundpris, dels specieitll anpassning, som inte görs på bilfabrik. Det har vid RFV:s uppföljning; framkommit att många försäkringskassor har problem med att bedöma den Sökande har rätt 0m

till anpassningsbidrag och vilken

anpassning som behövs för att fordoget skall kunna användas. Den särskilde utredaren bör kartlägga de problem som sammanhänger med anpassningsbidraget. Utredaren bör vidare över se bidragets konstrulktion och pröva om det finns skäl att ändra denna i något avseende. Av ezn del försäkringskassor och handikapporganisationer har väckts frågan om bilstöd inte skulle kunna lämnas i form enbart i de fall av anpassningsbidrag villkoren för bilstöd inte är uppfyllda fullt Om utredaren fñnner ut. att det finns skäl

184 Bilaga I

bilstödets konstruktion bör effekterna i fråga om storleken av att ändra beräknas och redovisas. personkretsen den allmänna kritiken mot att det finns betydande skillna- När det gäller i bestämmelserna bilstöd mellan försäkringsder tillämpningen av om har den också behandlats RFV i olika sammanhang. kassorna frågna av den 24 september 1992 anser försäk- Enligt RFV:s uppföljningsrapport det är svårt läsa ut praxis domar från Försäkringsringskassoma att att ur överdomstolen. Det är angeläget att den särskilde utredaren analyserar och det krävs åtgärder för att minska dem. dessa skillnader prövar om infördes den 1 oktober 1988 innebar att föräldrar De bilstödsregler som första fick möjligheter få med funktionshindrade barnför gängen att och bil. Sedan dess har statligt ekonomiskt stöd till inköp anpassning av 2 800 särskilde utredaren bör kartbilstöd beviljas till ca familjer. Den hur bilstödet har fungerat för familjer med funktionslägga och analysera hindrade barn och pröva behovet eventuella förändringar av reglerna. av är situationen för En fråga som härvid speciellt bör uppmärksammas fleera funktionshindrade bam. familjer med stå den särskilde utredaren fritt att också ta upp andra frågor Det bör bilstöd än dem jag redogjort för. om nu

innehålla väl genomarbetade kostnadsberälmingar.

Utredningen bör mellan de olika förslag den särskilde

Vidare bör prioriteringar göras som

utredaren lägger fram. finansiera eventuel- Den särskilde utredaren bör pröva möjligheterna att utökade kostnader rationaliseringar inom förslag som innebär genom andra delar av bilstödet. till samtliga kommittéer och För arbetet gäller regeringens direktiv beaktande EG-aspekter i utredningsverksärskilda utredare angående av samheten dir. 1988:43. avslutat den 31 december 1993. Utredningsarbetet bör vara senast

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen nu bemyndigar chefen för Socialdepartementet tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordningen att en med över frågan bilstödet till handikap- 1976:119 uppdrag att se om pade, sekreterare och annat biträde att besluta om sakkunniga, experter,

utredaren.

Bilaga I 185

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar, m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Socialdepartementet

Bilaga 2

Tabell 1 Totala kostnaderna fördelade över budgetår 1.98889

198889 277 727 614 kr 198990 293 984 967 kr 199091 182 983 982 kr 199192 168 486 985 kr 199293 184 245 368 kr Summa l 107 428 916 kr

Under budgetåret 199293 ñnns 586 beviljade biilstöd som kommer att utbetalas under budgetåret 199394.

Tabell 2 Fördelning i personkretsen bilstödskostnadema 198889 av

Grupp Antal Medelkost Totalt

1 2 236 77 343 kr 172 939 505 [kr 2 25 83 499 kr 2 087 lkr 485 3 906 88 251 kr 79 955 lkr 789 4 25 43 280 kr l 081 lkr 999 5 830 31 647 kr 26 267 255 lkr Summa 4 022 282 332 033 kr

188 Bilaga 2

3 Fördelning i personkretsen bilstödskostnadema 198990 Tabell av

Grupp Antal Medelkost Totalt

1 2 058 79 612 kr 163 840 823 kr 2 53 84 733 kr 4 490 824 kr 3 916 93 010 kr 85 196 812 kr 4 43 51 737 kr 2 224 679 kr 5 948 35 668 kr 33 813 324 kr

Summa 4 018 289 566 462 kr

bilstödskostnadema 199091 Tabell 4 Fördelning i personkretsen av

Grupp Antal Medelkost Totalt

l 203 85 480 kr 102 832 440 kr l 2 42 76 439 kr 3 210 449 kr 3 603 89 739 kr 54 112 510 kr 4 17 42 617 kr 724 485 kr 5 505 44 199 kr 22 320 297 kr Summa 2 370 183 200 181 kr

Tabell 5 Fördelning i personkretsen bilstödskostnaderna 199192 av

Grupp Antal Medelkost Totalt

l 947 99 443 kr 94 172 739 kr 2 34 115 429 kr 3 924 591 kr 3 405 113 637 kr 46 022 915 kr 4 6 62 105 kr 372 627 kr 5 493 48 670 kr 23 994 113 kr

Summa 1 885 168 486 985 kr

Bilaga 2 189

Tabell 6 Fördelning i personkretsen bilstödskostnaderna 199293 av

Grupp Antal Medelkost Totalt

1 966 106 705 kr 103 076 778 kr 2 74 99 839 kr 7 388 059 kr 3 438 123 840 kr 54 241 770 kr 4 8 53 415 kr 427 318 kr 5 425 51965kr 22 085 118kr Summa 1 911 187 219 043 kr

Antal personer som beviljats bilstöd fördelat på budgetår och grupp

Källa: RFV

För hela perioden fördelat på i procent:

grupp 51,4 1,7 23,0 4. 0,7 5. 23,1

190 Bilaga 2

51 % av dem som fått bilstöd utbetalt under hela femårsperioden har

också fått anskaffningsbidrag. Fördelning på grupper i procent:

l 2 3 4 5 56 2 35 1 7

Medelkostnad för hela perioden fördelat grupper

22 060 kr 25 127 kr 27 183 kr 23 291 kr 5. 23 581 kr

Bilaga 2 191

Antal personer som fått anpassningsbidrag, fördelade efter den tidpunkt de beviljats bilstöd och efter anpassningsbidragets storlek procent antal personer

Källa: RFV

En tredjedel har fått anpassningsbidrag i kostmadsintervallet 10 001- 25 000 kr. En fjärdedel har fått bidrag nivåm 10 000 kr eller lägre. Inte en femtedel har fått anpassningsbidrag rmer än 50 000 kr.

Bilaga 3

Källförteckning

SOU och Ds

Nytt bilstöd till handikappade, betänkande bilstödskommittén av SOU 1982:44

Bilstöd till handikappade. Förslag om vidgad personkrets och om samordning avgivet av särskild utredningsman Ds S 1986:11

Ett samhälle för alla, Handikapputredningens slutbetänkande SOU 1992:52

Social trygghet och EES, slutbetänkande av utredningen om socialförsäkringen och EG SOU 1993:115

RFV -material

Bilstödet till handikappade uppföljning av utvecklingen avseende per- sonkretsen m.m. RFV 1990:4 anser

Bilstöd till handikappade Rättslägesanalys RFV anser 1991:1 - Bilstöd till handikappade - fördjupad uppföljning av försäkringskassomas tillämpning och handläggning av bilstödets regelsystem RFV anser 1992:9

Bilstödet till handikappade. Domar oktober 1990-1992. Rättslägesanalys RFV 1993:4 anser

194 Bilaga 3

till RFV:s Allmänna råd 1988:15

Bilstöd handikappade,

för bilstöd, PM 1992-

Konsekvenser av en utvidgning av personkretsen

01-29, RFV

utskottsbetänkanden och motioner

Propositioner,

Propositioner

1987 88:99 förbättrat bilstöd till handikappade

Prop. om

Prop. 1988 89: 125 Tilläggsbudget

Prop. 199293: 100 bil 6 Socialdepartementet 199293:159 stöd och service till vissa funktionshindrade Prop. om Utskottsbetänkanden 198788: SfU 23 198990: SoU 17 199091: SoU 1 199192: SoU SoU 15 199293: SoU 15

Motioner 212, So 238, SO 246, So 249, So 252, So 255, 198889: So 28, So So 324, So 447, T 922

So 265, S0 314, 333,T

So So 222, So 227, So 244, So 260, S0 266, 198990: So 211, 214, So 290, So 296, So 305, So 313 223, So 245, So 251, So 255, So 257, So 283, 199091: So 217, S0 So 291, S0 297, So 326, So 328, Sf 269 208, S0 222, So 224, SO 227, So 254, So 259, 199192: So 207, So So 283, T 908 244, So 258, So 291, So 295, So 297, So 424 199293: So 219, So

Bilaga 3 195

FÖD-domar, publicerade

FÖD 1989:46

FoD

1989:51 FOD 1989:57 I-VI

FÖD 1990:5 FÖD 1990: 12 I-II FÖD 1990:13 I-VII FÖD 1990:23 FÖD 1990:35

FÖD 1991:4 FÖD 1991:5 FÖD 1991:6 FÖD 1991:29 FÖD 1991:30 I-II FÖD 1991:33

FÖD 1992:7 FÖD 1992:8 FÖD 1992: 13 FÖD 1992:14 FÖD 1992:17 FÖD 1992:21 FÖD 1992:23

FÖD 1993:8

FÖD 1993:9

Bilstöd till handikappade. Redogörelse för förarrbeten, lagstiftning och

rättspraxis samt en närmare analys av handikappbezgreppet. Examensarbe-

te, 20 poäng, ht 1993, Susanna Pohl, Stockhmlms universitet, Juridi-

av cum

Statistik

Handikappade 1974-1989, SCB:s levnadsnivâiundersökning, 74,

nr Stockholm 1993

196 Bilaga 3

Statistisk årsbok 1993, SCB, Stockholm 1993

Om bilen Riksskatteverkets rekommendationer med 1993 Bil- och naturaförmåner, års värden, RSV Dt 1992:16 sidor Konsumentverket och Svensk Bil- Bilar, starka svaga punkter, provning, 1992 lastbilar, 15 november 1988, AB Bilstatis- Nybilspriser, personbilar, lätta tik lätta lastbilar, 15 juli 1993, AB Bilstatistik Nybilspriser, personbilar, i 1993, Bilindustriföreningen och AB Bilstatistik, Bilismen Sverige, Stockholm, 1993

Övrigt

Vård hemmet, SoS Rapport 1990:4 utom

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelningför denstatliga 35. Vår andes och andras. . stämmastatistiken.Fi. Kulturpolitik och internationalisering.Ku.

Kommunerna,Landstingenoch Europa 36. Miljö och fysisk planering.M. . + Bilagedel. C. 37. Sexualupplysning och reproduktivhälsaunder

Mäns föreställningar om kvinnor ochchefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . vapenlagenoch EG. Ju. 38. Kvinnor, barnoch arbete Sverige1850-1993.UD. i . Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39. Gamla är ungasom blivit äldre.Om solidaritet

Sverigeoch Europa. En samhällsekonomisk mellangenerationerna.Europeiskaäldreåret1993. . konsekvensanalys.Fi. 40. Långsiktig strålskyddsforskning.M.

EU, EESoch miljön. M. 41. Ledighetslagstiñrtingen en översyn. A. . - Historiskt vägval l-öljdema för Sverigei utrikes- - 42. Statenochtrossamfunden.C. . ochsäkerhetspolitiskthänseende av att bli, 43. Uppskattadsysselsättning skattemas betydelse - om respektiveinte bli medlemi Europeiskaunionen. UD. för denprivatatjänstesektom.Fi.

Förnyelseoch kontinuitet- om konstochkultur 44. Folkbokföringsuppgiñema i samhället.Fi. . i framtiden.Ku. 45. Grundenför livslångt lärande.U.

Anslutning till EU Förslagtill övergripande - 46. Sambandetmellansamhällsekonomi,transfereringar . lagstiftning.UD. ochsocialbidrag.

Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande 47. Avveckling av denobligatoriskaanslutningen . av militärt bistånd 1949-1969 Bilagedel.SB. + till Studentkåreroch nationer. U.

. Suveränitetoch demokrati 48. Kunskapför utveckling + bilagedel.A.

+ bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49. Utrikessekretessen. Ju.

JlK-metoden, m.m. Fi. 50. Allemanssparandet en översyn. Fi. konsumentpolitik i enny tid. C. 51. Minne och bildning. Museernasuppdragoch

På väg. K. organisation + bilagedel.Ku.

Skoterköming jordbruks- ochskogsmark. 52. Teaternsroller. Ku.

Kartläggningoch åtgärdsförslag.M. 53. Mästarbrevför hantverkare.Ku.

4 Års- och koncemredovisningenligt EG-direktiv. 54. Utvärdering praxis i asylärenden.Ku. . av Del och l Il. Ju. 55. Rättentill reformeratbilstöd. S. ratten- . Kvalitet i kommunalverksamhet nationell . uppföljning och utvärdering.C.

l9 Rena roller i biståndet styrningoch arbetsfördelning . i en effektiv biståndsförvaltning.UD.

20 Reformeratpensionssystem. . Reformeratpensionssystem.BilagaA. . Kostnaderoch individeffekter.

Reformeratpensionssystem.BilagaB. . Kvinnors ATP och avtalspensioner.

Förvaltabostäder.Ju. . Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden. . - Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. . - Att förebyggaalkoholproblem. . Vård av alkoholrnissbrukare.S. . Kvinnor och alkohol. . Barn Föräldrar Alkohol. S. . - - Vallagen. Ju. . Vissamervärdeskattefrågorlll Kultur m.m. Fi. . - Mycket Under SammaTak. C. . Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. . Ku.

Tekniskt utrymme för ytterligareTV-sändningar.Ku. .

Statens offentliga 1994 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet

Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande av Ändrad ansvarsfördelningför denstatligastatistiken.[l]

militärt bistånd 1949-1969 Bilagedel.[11] + SverigeochEuropa.En samhällsekonomisk

konsekvensanalys. [6]

Justitiedepartementet JIK-metoden, [13]

m.m. Vapenlagen och EG [4] Vissa mervårdeskattefrågor lll Kultur m.m. - Kriminalvård och psykiatri. [5] Uppskattadsysselsättning om skattemasbetydelse - Års- och koncernredovisningenligt EG-direktiv. för denprivatatjånstesektom.[43]

Del 1och ll. Ju. [17] Folkbokföringsuppgiñema i samhället.[44]

Förvaltabostäder.[23] Allemanssparandct en översyn. [50] - Vallagen. [30]

Utrikessekretessen.[49] Utbildningsdepartementet

Grundenför livslångtlärande.[45]

Utrikesdepartementet

Avveckling av denobligatoriskaanslutningentill Historiskt vägval Följdemaför Sverigei utrikes- och Studentkårer ochnationer. [47] säkerhetspolitiskthänseende av att bli, respektiveintebli

medlemi Europeiskaunionen.[8] Kulturdepartementet

Anslutning till EU Förslagtill övergripande Förnyelse och kontinuitet- konst - om ochkultur lagstiftning. [10] i framtiden.[9]

Suveränitetochdemokrati Vandelnsbetydelsei medborgarskapsårenden, [33] m.m. + bilagedelmed expertuppsatser. [12] Tekniskt utrymme för ytterligareTV-sändningar. [34]

Renaroller i biståndet- styrning ocharbetsfördelning Vår andesstämma och andras. i en effektiv biståndsförvaltning.[19] Kulturpolitik och internationalisering. [35] Sexualupplysningoch reproduktiv hälsaunder1900-talet Minneochbildning. Museernasuppdragoch

i Sverige.[37] organisation bilagedel.[51] +

Kvinnor, bam och arbetei Sverige 1850-1993.[38] Teaternsroller. [52]

Mästarbrevför hantverkare.[53]

Socialdepartementet

Utvärdering praxis i asylärenden.[54] av

Mäns föreställningar om kvinnor ochchefsskap.[3]

Reformeratpensionssystem.[20] Arbetsmarknadsdepartementet

Reforrneratpensionssystem.Bilaga A. Ledighetslagstittningen [41] - en översyn Kostnaderoch individeffekter. [21] Kunskaplör utveckling + bilasedel-1481

Reformeratpensionssystem.Bilaga B.

Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22] Civildepartementet

Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden.[24] - Kommunerna,Landstingenoch Europa. Svenskalkoholpolitik bakgrundochnulåge.[25] - + Bilagedel.[2] Att förebyggaalkoholproblem.[26] konsumentpolitik i enny tid. [14] Vård av alkoholrnissbrukare.[27] Kvalitet kommunal i verksamhet nationell Kvinnor och alkohol. [28] uppföljning och utvärdering. [18]

Barn Föräldrar Alkohol. [29] - MycketUnder Tak. [32] - Samma Gamla år ungasom blivit äldre.Om solidaritetmellan Staten och trossamfunden. [42] generationerna.Europeiskaaldreåret 1993. [39]

Sambandetmellan samhällsekonomi,transfereringar Miljö- och naturresursdepartementet

och socialbidrag.[46] EU, EESochmiljön. [7] Rättentill reformerat bilstöd. [55] ratten - Skoterköming jordbruks- och skogsmark.

Kartläggningochåtgärdsförslag.[16]

Kommunikationsdepartementet

Miljö ochfysiskplanering.[36] På väg. [15] Långsiktigsuålskyddsforskning.[40]