En väg till delaktighet och inflytande : tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

EN VÄG TILL

DELAKTIGHET

OCH INFLYTANDE

döva, dövbnndex, vuxeLndöva, tolk talskadade hörselskadade och

Statens offentliga utredningar ww 199197 % Socialdepartementet

En till

Väg

delaktighet och inflytande

tolk för döva, dövblinda,

hörselskadade

Vuxendöva,

och talskadade

Delbetänkande av 1989 års handikapputredning Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm tel 08739 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

ISBN 91-38-10922-0 ISSN 0375-250X

Graphic Systems AB, Göteborg 1991

SOU 199197

Till statsrådet och chefen

för

Socialdepartementet

Genom regeringens beslut den 15 september 1988 bemyndigades dåvarande statsrådet Bengt Lindqvist att tillkalla komen mitté med uppdraget att utreda frågor om socialtjänstens och

habiliteringensrehabiliteringens insatser för människor med

omfattande funktionshinder S 198803, dir. 198853. Kommittén antog namnet 1989 års handikapputredning. Dess sammansättning framgår av bilaga 1. Handikapputredningen har tidigare avlämnat fyra betänkanden jämte ett antal rapporter. Ett huvudbetänkande, Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 199146 är for närvarande föremål för remissbehandling. Genom beslut regeringen i augusti 1990 har till handiav kapputredningen överlämnats en skrivelse med begäran om översyn av bl.a. det framtida tolkbehovet. Bakom skrivelsen står Sveriges Dövas Riksförbund SDR tillsammans med Föreningen Sveriges Dövblinda FSDB, Hörselskadades Riksförbund HRF och Handikappförbundens Centralkommitté HCK. Av skrivelsen framgår bl.a. organisationernas erfarenheter tilltagande brist på tolkar, vilken drabbar såväl av en enskilda olika verksamheter i samhället. Skrivelsen, som som i sin helhet återfinns i bilaga utmynnar i hemställan om en översyn av samhällets totala tolkservice for döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade. Enskilda och med nämnda funktionsnedsättningar grupper är självfallet berörda av överväganden och förslag inom andra delar utredningsarbetet. Handikapputredningen har emelav lertid funnit att frågor tolkservice har särskild karaktär, om en som också berör tolkarnas arbetsförhållanden, utbildningsmöjligheter m.m. Mot denna bakgrund har såväl brukarnas som yrkesutövarnas situation utretts i särskild ordning inom ramen for utredningens arbete. Handikapputredningen avlämnar härmed resultatet detta särskilda utredningsarbete av

SOU 199197

föreliggande delbetänkande En väg till delaktighet genom och inflytande tolk för döva, dövblinda, Vuxendöva, hör- selskadade och talskadade SOU 199197 och har därmed slutfört sitt arbete i denna del. Detta betänkande har även framställts i lättläst version, på punktskrift, på kassett samt i version på teckenspråk videokassett. Detta material kan en rekvireras under adress 1989 års handikapputredning, Social- 103 33 Stockholm. departementet, Handikapputredningens resterande uppdrag slutförs genom ett planerat betänkande under år 1992. Kommittén enig i sina huvudfrågor i föreliggande beär tänkande. Särskilt yttrande har i några frågor avlämnats av sakkunniga från handikapprörelsen.

Stockholm i oktober 1991

Gerhard Larsson

Ingvar Björk Ingegerd Anderlund Jan Andersson

Folke Carlsson Ingela Tuvegran Marianne Jönsson

Hans Dau Birgitta Rydberg Rolf L Nilsson

Anita Stenberg Tore Karlsson Gunnel Sträng

SOU 199197

Förkortningar

ADL-träning Träning i dagliga aktiviteter AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU Arbetsmarknadsutbildning C-språk Språk studeras från nybörjarnivå i som gymnasieskolan DHB Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn dvtf Dövblind- och vuxendövtolkföreningen FSDB Föreningen Sveriges Dövblinda HCK Handikappförbundens Centralkommitté HI Handikappinstitutet HRF Hörselskadades Riksförbund HSL Hälso- och sjukvårdslagen HVU Hörselvårdsutredningen KOMVUX Kommunal vuxenutbildning LSS Lag stöd och service till vissa funktionsom hindrade förslag av 1989 års handikapputredning, SOU 199146 MHS-tolkning Mun-Hand-System en tolkmetod - NV Nämnden för Vårdartjänst SCB Statistiska centralbyrån SDR Sveriges Dövas Riksförbund SFS Svensk författningssamling SHR Statens Handikappråd SOU Statens offentliga utredningar SSVH Statens Skola för Vuxna i Härnösand STTF Sveriges Teckenspråkstolkars Förening

SEKO-verksamhet Yrkesorientering för elever i grundskolan

SO Skolöverstyrelsen

TSS Tecken som stöd för tal

TOI Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms Universitet

UHA Universitets- och Högskoleämbetet

UHA-FS Universitets- och högskoleämbetets författningssamling VUN-bidrag Bidrag från vuxenutbildningsnämnd

SOU 199197

Sammanfattning

Uppdraget

1989 års handikapputredning har uppdraget att utreda vissa frågor om samhällets stöd till människor med funktionshinder. Huvuduppgiften är att kartlägga och analysera insatser som görs inom socialtjänsten samt habiliteringen och rehabiliteringen. Om det föreligger brister i insatserna bör utredningen lämna förslag kan leda till förbättringar och tillförsäkra som personer med funktionshinder ett väl fungerande stöd. Regeringens uppdrag till utredningen har lämnats i direktiv dir 198853 jämte tilläggsdirektiv dir 198865 resp. 199024. Därjämte har till handikapputredningen överlämnats vissa skrivelser och riksdagsuttalanden. Utredningen har tidigare avlämnat tre delbetänkanden och ett huvudbetänkande jämte ett antal rapporter. Genom föreliggande delbetänkande tolkfrågor för döva mil. samt geom ett slutbetänkande olika aspekter på generell tillnom om gänglighet till verksamheter och miljöer avser utredningen att fullfölja sitt uppdrag under 1992. Innehållet i betänkandet En väg till delaktighet och om inflytande tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskada- de och talskadade SOU 199197 har nära samband med överväganden och förslag i vårt huvudbetänkande SOU 199146 Personer med olika kommunikationshinder kan ha behov av de insatser som där beskrivs. Handikapputredningbärande principer nedan skall självfallet också vägleda

ens se

utformningen av tolktjänst m.m. Den översyn tolkfrågoma som redovisas här har delvis av initierats att regeringen i augusti 1990 överlämnade genom en skrivelse från Sveriges Dövas Riksförbund m.fl. till handikapputredningen se bilaga 2. Av skrivelsen framkommer att den tilltagande bristen på tolkar för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade allvarligt drabbar såväl enskilda olika verksamheter i samhället. Krav ställs på som en utredning samhällets tolkservice i vid bemärkelse. av

10 Sammanfattning SOU 199197

Skrivelsen uppmärksammar vidare att detta krav redan återfinns i den s.k. Hörselvårdsutredningen HVU som jämte remissyttranden även överlämnats till handikapputredning-

en. Vår kartläggning redovisad i SOU 199019 bild gav en av hur svår situationen kan för människor med funktionsvara nedsättningar i dagens Sverige. Vi fann i vår analys och i överläggningar med berörda organisationer att flera frågor påkallade omedelbar uppmärksamhet. Vi kunde notera avsevärda hinder i enskildas dagliga livsforing samt olikheter i stöd och serice mellan över landet och mellan samgrupper, hällsområden utbildningar, arbetsliv etc.. Detta har också lett till att belysa dövas m.fl. levnadsvillkor. oss Handikapputredningen framlägger i detta delbetänkannu de förslag på kort och lång sikt skall undanröja hinder for som enskildas delaktighet och inflytande. Det handlar ytterst om att för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade bevaka förutsättningarna för de grundläggande fri- och rättigheter alla medborgare är tillförsäkrade enligt regesom ringsforrnen.

Grundläggande synsätt

Med utgångspunkt i den humanistiska på alla männisynen skors lika värde och de grundlagsfasta demokratiska fri- och rättigheterna for alla medborgare har handikapputredningen fastlagt kvalitetskrav på generella och individuella insatser kan undanröja handikappande situationer. De bärande som principerna för vårt arbete, också i detta betänkande om tolktjänst, gäller tillgänglighet, självbestämmande och inflytande, delaktighet, helhetssyn och kontinuitet. Det är inte svårt att inse hur enskilda med kommunikationshinder döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade möter problem och hinder för sin personliga utveckling och i den dagliga livsföringen om tolkar, tekniska hjälpmedel, utbildningsinsatser etc. saknas eller är otillräckliga. Samtidigt skall det betonas att samhället gör betydande förluster inte hos med kommunikationsom resurser personer hinder tas till Därför handlar Vårt betänkande om frågor vara. präglas denna ömsesidighet och berör alla, inte enbart som av med funktionsnedsättningar. personer

SOU 199197 Sammanfattning 11

Mellan 48 000-65 000 i vårt land har så svår personer en hörselnedsättning att de kan vara i behov av tolk, tekniska hjälpmedel eller alternativa kommunikationssätt. Till detta antal kommer de barn, ungdomar och delvis har vuxna som motsvarande behov insatser, främst till följd olika tal-, av av språk- och röststörningar. Många personer med kommunikationshinder tvingas leva i en undantagssituation präglad av att andra bestämmer vilken information de skall få eller vid vilka tillfällen de skall få förmedla sina synpunkter. Vi har i vårt utredningsarbete självfallet haft utgångsen punkt i det vedertagna miljörelaterade och relativa handikappbegreppet. Tillgången till tolk kan i många sammanhang utgöra skillnaden mellan att inte ha eller att ha ett handikapp. Att åstadkomma kvalificerad och lätt tillgänglig tolken tjänst för döva m.fl. kräver att flera problem kan lösas. Framför allt bristen på väl utbildade tolkar. Ett avses förändringsarbete ställer krav på många sinsemellan samverkande åtgärder och är en process som måste ses i ett längre tidsperspektiv. Det har tett sig nödvändigt att nu prioritera vissa grundläggande insatser för att förbättra tillgången till tolkar.

Tolktjänstens brukare behov av olika

kommunikationssätt

En kvalificerad tolktjänst måste byggas med kunskap upp om innebörden olika kommunikationshinder och de varierade av sätten att genom tolk undanröja hindren. Vi redovisar här förenklat vissa basfakta återfinns som mera utförligt beskrivna i olika delar av vårt betänkande.

12 Sammanfattning SOU 199197

Brukarsituation Antal personer Tolkmetod

Barndomsdöv 8- 10 000 Teckenspråket

Döv från födseln eller Barn och Vuxna från barn- och ung-

domsâren, har tecken-

språket första

som

språk svenska som andra språk.

Barndomshörselska- 14 800- 19 800 Teckenspråket

dad Barn och vuxna

Hörselnedsättning

finns från födseln eller från barn- och ungdomsâren.

Dövblind 1 230 Olika tolkmeto- En kombinerad Barn och der syn- vuxna

och hörselskada, för vis- Teckenspråket

med blindhetdövhet Handalfabetet sa -

följd. Andra kan ha Skrivtolkning,

som ocheller hörselres- ibland via syn-

ter. Funktionsnedsätt- punktskrift

ningen kan finnas från Handskrifts-

-

födseln eller uppstå se- tolkning

med förlust Skrift i hand nare av an- -

tingen eller hörsel-

syn-

förmåga först något

påverkar val

som av tolkmetod.

Vuxendövvuxenhörsel- 4 000 vuxendöva Olika tolkmetoskadad 20-30 000 der

Förlust eller nedsätt- vuxenhörsel- Skrivtolkning

-

ning hörsel har in- skadade Mun-Hand-

av -

träffat i ålder. Systemet

Vuxen

Förmågan att uppfatta Tecken SOIII

-

tal förmåga stöd för tal

påverkas, till språkförståelse och - Teckenspråket

talproduktion finns

kvar

SOU 199197 Sammanfattning 13

Bland dem behöver tolktjänst finns döva, hörselskadade

som

eller dövblinda utvecklingsstörda. Erfarenheter under

senare

år har visat betydelsen teckenspråket for personlighetsut-

av

veckling och samspel med omgivningen.

Även döva, hörselskadade och dövblinda invandrare

upp-

märksammas brukare tolktjänst. Deras situation kom-

som av

pliceras att de även måste lära sig det svenska teckensprå-

av

ket teckenspråket är inte internationellt.

-

Enligt våra beräkningar är ca 10 000 vuxna personer

främst barndomsdöva i behov tolk. av

Personer med tal-, språk- och röststörningar kan behöva tolktjänst som s.k. taltjänst, ett komplement till det stöd som kan olika tekniska hjälpmedel. Hur detta behov

ges genom

skall tillgodoses i framtiden bör bli föremål för ytterligare utvecklingsinsatser och ingår alltså inte i beräkningen här.

Tolkverksamheten

Tolkservice har utvecklats från att ha varit insatser som

främst utförts anhöriga eller ideella organisationer

av genom

till att bli tolktjänst i samhällets regi. Den har emellertid

en

inte någon lång historia i vårt land utan daterar sig i huvud-

sak från 1960-talet.

Trots påtagliga kvarstående brister är den svenska organi-

serade tolkverksamheten framträdande i ett internationellt

perspektiv. Några anledningar kan noteras inför olika initiativ

som ökar samverkan bl.a. inom Europa

i varje landstinglandstingsfri kommun finns tolkcentraler

-

som tillhandahåller och finansierar merparten av tolktjänsten, dvs. det finns strävan att sprida tolkservice över hela

en landet

tolktjänsten är i huvudsak kostnadsfri för den enskilde

-

den svenska riksdagen har 1981 uttalat sitt erkännande

-

teckenspråket dövas första språk

av som

världens första professur i teckenspråk finns sedan år 1990

inrättad vid Stockholms Universitet.

Bristerna

Det finns dock påtagliga brister jämförelsemåttet är de

om

kommunikationsmöjligheter står till buds för andra med-

som

borgare i vårt land.

14 Sammanfattning SOU 199197

Förenklat kan bristerna uttryckas att dövas, dövblinsom das, vuxendövas, hörselskadades och talskadades livsföring hindras av bristfällig tillgång till väl utbildade tolkar i dag finns en tolk 55 tolkbehövande, enligt vår bedömning att per ca ca 10 000 behöver tolktjänst vuxna otillräckliga åtgärder för att öka intresset för tolkyrket, dvs. rekryteringen oklarheter i tolkverksamhetens organisation och i betal- ningsansvaret för skilda tolkuppdrag

En bild av tolkbehovet

Vi anför att det behövs ett tillskott 825 tolkar med av ca utgångspunkt i nuvarande situation. Fast anställda tolkar och arvodestolkar motsvarar idag 175 heltidsarbetande tolca kar. Beräkningsgrunden är uttryckt tolk 12 tolksom en per

användare 3 timvecka och person när det gäller barndoms-

döva, barndomshörselskadade och vuxendöva samt, enligt en annan beräkning för dövblinda, tolk för vardagstolkning 8 timmar per vecka. Det innebär ett behov 750 teckenav ca språkstolkar för barndomsdöva och barndomshörselskadade, 50 tolkar för vuxendöva och 200 tolkar för dövblinda. ca ca Sammantaget ställer detta stora krav på kraftfulla utbildnings- och rekryteringsfrämjande satsningar. Vi har också ansett att sådana åtgärder bör vidtas i första hand.

Förslag om utbildningsinsatser och rekryteringsfrämjande åtgärder

En förändring av utbildningsinsatserna i form kvalitetsav höjning och ökat antal utbildningstillfällen har ett egenvärde. Enligt vår mening är en sådan utveckling även av avgörande betydelse för intresset för och rekryteringen till tolkyrket. De förslag vi lägger kan i sina huvuddrag sammanfattas enligt följande. Studietiden vid teckenspråkslinjen förlängs från 34 till 40 veckor samtidigt antalet platser på teckenspråkslinjen som utökas från 60 till 90. Möjlighet ges till påbyggnadsutbildning i teckenspråk 20 veckor. Utbildningen föreslås ha 45 platser.

SOU 199197 Sammanfattning 15

Antalet platser på teckenspråksdöVblindtolkutbildningen

-

ökas från 45 till 75 platser. Gymnasiekompetens bör krävas for antagning till tolkut-

-

bildning. Tolkutbildningen föreslås bli högskoleanknuten och därmed

-

jämställd med annan språkutbildning samtidigt detta

som

också ökar forsknings- och utvecklingsmöjligheterna. För att garantera god utbildningsnivå, skall

- en som vara

lika oavsett utbildningsort, skall studieplaner utformas för teckenspråkslinjen och tolkutbildningarna. Lärarnas kompetens skall öka fortbildningsinsatser

- genom och UHÄ i

genom att ges uppdrag att utforma en grundutbildning för lärare i tolkämnet. Teckenspråkslärarnas kompetens ökas genom att utbild-

-

ning på högskolenivå etableras.

Våra förslag utökad utbildningskapacitet innebär ett till-

om

skott på 220 tolkar fram till våren 1996 185 teckenspråks

dövblindtolkar och 35 tolkar för vuxendöva. Antalet tolkar nya blir 440 efter 10 år. Vi har beräknat att nuvarande antal fast anställda tolkar och arvodestolkar motsvarar 175 heltidsca arbetande tolkar.

Med detta som utgångspunkt innebär det teoretiskt att

ca 400 tolkar finns fem år tolk

om en per ca 25 tolkanvändare

och 615 tolkar 10 år en tolk 17 tolkanvändare.

om per ca Det uppsatta målet tolk 12 tolkanvändare inneom en per

bär tidigare nämnts ett tillskott i jämförelse med dagens

som situation 825 tolkar. av

Kunskaperna om tolkyrket måste ges större spridning än

vad som är fallet. Vi att AMS och SYO-verksamheten menar

inom grundskolan här spelar viktig roll liksom Tolk- och

en

översättarinstitutet vid Stockholms Universitet.

Möjligheten att studera teckenspråk som C-språk i gymnasieskolan bör uppmärksammas liksom möjligheten att anordna teckenspråksutbildning som vuxenutbildning inom gymnasieskolans och även i form arbetsmarknadsutbildning.

ram av

16 Sammanfattning SOU 199197

ökade insatser för dövblinda

Förslag om aktiveringskurser

Aktiveringskursema riktar sig till alla dövblinda personer och har målsättning att kunskaper för ett så självständigt som ge liv möjligt. I kurserna ingår ADL-träning, inlärning av som olika kommunikationsmetoder, användning av hjälpmedel Vi föreslår utökning verksamheten och uppmärkm.m. en av särskilt nödvändigheten att tolkbehovet kan tillsammar av godoses under kurserna.

Taltjänst behov av utvecklingsarbete

- Taltjänst för talskadade finns endast inom ett landstingsområde. Erfarenheten denna service är alltså begränsad. Verkav samheten behöver därför bli föremål för ytterligare utveckbör Handikappinstitutet tilllingsarbete. Enligt vår mening med Socialstyrelsen för särskilt riktad sammans svara en området och belysa den tekutvecklingsinsats inom även nya nikens för framtida planering taltjänst och betydelse av annan service till med tal-, språk- och röststörningar. personer

Huvudman för tolktjänst

och finansieringsprincipen bör det åligga varje Enligt ansvarsverksamhetsanordnare att för och finansiera åtgärder svara för öka till verksamheten för människor att tillgängligheten med handikapp. Detta gäller i princip enligt vår mening även åtgärder som tolkservice och bör självklarhet t.ex. vid utbildrör vara en eller vid enskildas kontakter med olika ningsaktiviteter myndigheter. Med rådande brist på tolkar har vi dock funnit anledning att skapa förutsättningar för lättillgänglighet och trygghet genom enskilda skall ha instans att vända sig till förslaget att en beträffande grundläggande behov tolktjänst, s.k. vardagsav tolkning. Landstingen föreslås bli ålagda en reglerad skyldighet att organisera, finansiera och tillhandahålla sådan viss tolktjänst. l våra överväganden har vi beaktat att utbyggnad redan skett frivilligt åtagande landsav tolktjänst som ett av tingen. Vi har också funnit att ett landstingsområde utgör en

SOU 199197 Sammanfattning 17

flera skäl lämplig bas för utveckling tolkverksamhet för av av personer med olika kommunikationshinder. Landstingens skyldighet skall enligt vårt förslag framgå av ett tillägg till 1 § hälso- och sjukvårdslagen. Behov av tolk i andra situationer förutsätts bli tillgodosedda och finansierade av resp. anordnare verksamheten enligt och fiav ansvarsnansieringsprincipen. Landstingen skall dock kunna förmedla tolkar även i dessa situationer.

Kostnader och finansiering

Merkostnaderna för våra förslag förbättrad tolkutbildning om uppgår till ca 16 milj.kr., varav 14,3 milj.kr. avser utbildningsinsatser vid folkhögskola och 1,2 milj utbildning inom högskolan. För att tillgodose behovet aktiveringskurser för dövblinav da, där tolkkostnaderna utgör en större del, har vi beräknat att anslaget som disponeras av Nämnden för Vårdartjänst behöver ökas med 3 milj.kr. Fram t.o.m. våren 1996 kommer ytterligare 220 tolkar att ha utbildats. Dessa behövs i landstingens tolktjänst för att de skall kunna erbjuda god tolkservice. Vi beräknar att landsen tingens kostnader för denna kapacitetsökning uppgår till i genomsnitt 15 milj .kr. år under femårsperiod, dvs. totalt per en 75 milj.kr. fast penningvärde. Sammanfattningsvis innebär våra förslag merkostnader för staten på 19 milj.kr. per år utbildningskostnader och aktiveringskurser och för landstingen på i genomsnitt 15 milj .kr. ca år under femårsperiod. Vi har inte räknat med utökat per en statligt stöd för landstingens kostnader då det endast till mindre del rör sig om någon utökad landstingsuppgift. Landstingen har redan i dag ett åtagande beträffande tolkning. Våra förslag innebär framför allt att landstingen skall kunna infria detta med bättre tillgång på tolkar. Förslagen innebär vidare en en precisering vad ingår i åtagandet. Eventuella framtida av som ñnansieringsdiskussioner kan tas i de årliga överläggupp ningarna kommunernas och landstingens ekonomi. om

18 Sammanfattning SOU 199197

Fortsatta utvecklingsinsatser

I fråga uppföljning och aktiv tillsyn avser vi att återkomma om i vårt slutbetänkande 1992. Vi vill emellertid redan betona värdet systematisk nu av en uppföljning. Vi föreslår därför utvärdering fem år efter det en att beslut våra förslag trätt i kraft. Då bör belysas de om om beskrivna bristerna undanröjs enligt intentioner i våra föreliggande förslag. Om så inte är fallet bör nya överväganden ske. Slutligen vill vi markera att vi fortsatt kommunikaser en tionsforskning på hög nivå mycket angelägen och förutsom sätter att UHÄ vid sin prövning tolkutbildningens av anknytning, helt eller delvis, till högskola även beaktar denna aspekt.

SOU 199197

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen

1982763 Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen 1982763 att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Med hälso- och sjukvård Med hälso- och sjukvård avses avi denna lag åtgärder för att i denna lag ses åtgärder för medicinskt förebygga, utreda att medicinskt förebygga, utoch behandla sjukdomar och reda och behandla sjukdomar skador. Till hälso- och sjuk- och skador. Till hälso- och vården hör habilitering, reha- sjukvården hör habilitering, bilitering, hjälpmedelsförsöij- rehabilitering, hjälpmedelsning till handikappade och försörjning till handikappade, Sjuktransporter. viss tolküänst och sjuktransporter. I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

lydelse enligt förslag 1989 års handikapputredning i SOU 199146 av

20 Författningsförslag SOU 199197

2. Förslag till Förordning om ändring i förordningen om

auktorisation av tolkar och översättare

1985613 Härigenom föreskrivs i fråga förordningen auktorisaom om tion tolkar och översättare att 1 § skall ha följande lydelse. av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Tolkar och översättare får Tolkar och översättare får denna for- auktoriseras enligt denna förauktoriseras enligt får ordning. Auktorisationen får ordning. Auktorisationen eller flera främmande ett eller flera främmande avse ett avse språk och det svenska teckenspråk. språket. Frågan auktorisation tolkar och översättare prövas om av av kommerskollegium.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

SOU 199197

Specialmotivering

Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen 1982763

Tolktjänst är den verksamhet inom landstinget eller inom landstingsfri kommun tillhandahåller tolkar för barnsom domsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Landstinget har för att tillhandahålla och finansiera ansvar tolkar för vardagstolkning samt att mot ersättning förmedla tolkar till andra betalningsansvariga. I förhållande till tidigabruk begreppet vardagstolkning här utvidgre av avses en ning. Den har innebörden att begreppet utöver tolk i det dagliga livet även omfattar vissa grundläggande tolktjänster i arbetslivet, för fritidsaktiviteter och för rekreation. I begreppet vardagstolkning ingår även tolkning för att underlätta den enskildes möjlighet att aktivt delta i föreningslivet. Huvudmannens skyldighet att tillhandahålla tolkar förutsätter tolktjånst där fasta tjänster kompletteras med en arvodestolkar så att tillgången till tolk i möjligaste mån motsvarar efterfrågan. Då tillgången till utbildade tolkar ännu inte svamot behovet kan inte ett starkare åläggande bindas till rar nu denna uppgift. Tolk i det dagliga livet berör mängd situationer det en som inte är möjligt eller önskvärt att precisera. Som vägnoga en ledning kan ändå vissa områden såsom tolk vid besök anges, inom såväl privat offentlig sjukvård med detta förstås som även distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast m.m., vid besök hos tandläkare, försäkringskassa, socialtjänstens orsamt olika myndigheter. Tolk kan vidare behövas för att få gan rättshjälp eller för att göra viktigare inköp, uträtta bankärenden, delta i information på arbetsplatsen, fackliga möten, föräldramöten, körkortsutbildning, för att närvara vid vigsel, konfirmation, dop och begravning mfl. liknande situationer. Praxis har utvecklats innebär att landstingen redan svasom rar för tolk vid kontakter med och förrättningar hos samfund

22 Specialmotivering SOU 199197

och församlingar utanför svenska kyrkan liksom för tolk hos myndighet när en enskild sökt kontakt med kommunal eller statlig myndighet. Av detta framgår att landstingen inom begreppet tolk i det dagliga livet redan till viss del svarar för tolktjänst i samband med fritidsaktiviteter, kulturell verksamhet m.m. Den föreskrift Vardagstolkning här att fastlägga om som anges avser huvudmannens skyldighet och bereda döva m.fl. medborgare motsvarande möjligheter andra att få meningsfull frisom en tid och rekreation. Här kan t.ex. ingå tolk vid rekreationsresa för en dövblind person och tolk vid föreningsverksamhet inom dövas, dövblindas och hörselskadades egna lokala föreningar, som spelar stor roll för att bryta enskildas isolering. I Vardagstolkning ingår även vissa grundläggande tolktjänster i arbetslivet. Med tanke på de varierade situationer som kan föreligga både efter enskildas behov och arbetslivets förändringar har vi inte närmare preciserat de tillfällen när tolktjänst, utöver tillfällen som nyanställning, introduktion och utbildning inom ett företag eller på arbetsplats, kan annan behövas. Vi har emellertid funnit skäl att landstingens ange skyldighet att tillgodose ett tolkbehov upp till 20 tim.månad som grundläggande Vardagstolkning i arbetslivet. Vid särskilda behov kan dock ramen höjas. Tolkservice är alltid avgiftsfri för den enskilde tolkanvändaren. Tolktjänsten som här avses skall också förmedla tolkar till andra betalningsansvariga såsom myndigheter, vilkas betalningsansvar framgår 8 § förvaltningslagen 1986223. av Andra betalningsansvariga kan vara andra landsting, rikstolktjänsten och olika utbildningsanordnare som högskolor, kommuner, folkhögskolor, studieförbund, arbetsmarknadsverket m.fl. Tolktjänsten har därvid för förmedlade tolkars ansvar kompetens.

SOU 199197

Utredningsuppdraget

1989 års handikapputredning har uppdraget att utreda vissa frågor om samhällets stöd till människor med funktionshinder. Utredningsarbetet skall enligt direktiven 1988533 klarlägga brister i nuvarande stöd och service samt vid behov lämna förslag till åtgärder som kan leda till förbättringar. Regeringen har därefter i augusti 1990 överlämnat en skrivelse till handikapputredningen från Sveriges Dövas Riksförbund angående tolkverksamheten för döva m.fl. I augusti 1991 överlämnade Socialdepartementet vidare Hörselvårdsutredningen HVU jämte remissyttranden till handikapputredningen. HVU har kartlagt och analyserat dövas och hörselskadades situation. Den ovannämnda skrivelsen från Sveriges Dövas Riksförbund SDR vilken upprättats i samråd med Föreningen Sveriges Dövblinda FSDB, Hörselskadades Riksförbund HRF och Handikappförbundens Centralkommitté HCK behandlar frågan om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade. En översyn tolkfrågan för av berörda handikappgrupper begärs. Bakgrunden är ökande en oro över följderna för såväl enskilda som för samhället av en tilltagande brist på tolkar. Skrivelsen återfinns i sin helhet i bilaga 2. Handikapputredningen har också genom andra initiativ av berörda intresseorganisationer uppmärksammats på hur bristen på tolkar helt hindrar eller minskar den enskildes möjligheter till delaktighet och inflytande. Också det skiftande betalningsansvaret för tolkservice har påtalats liksom riskerna för ett minskande ekonomiskt utrymme för tolkverksamhet. Handikapputredningen har tagit dessa farhågor på allvar. De beskriver förhållanden inte är förenliga med utredsom ningens bärande principer och kraven på inflytande, delaktighet och tillgänglighet. Handikapputredningen redovisar här i särskild ordning samlad översyn tolkfrågorna med been av toning på det framtida behovet tolkar. av

SOU 199197

2 Tolktjänstens brukare - behov av

olika kommunikationssätt

Kommunikationshinder genom nedsättningar som påverkar hörsel- och talfunktioner ibland i kombination med andra funktionsnedsättningar kan på ett mycket avgörande sätt minska eller utesluta möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Det är inte svårt att inse hur enskilda med kommunikationshinder döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade, talskadade mil. kan möta problem och hinder för sin personliga utveckling och i den dagliga livsföringen tolkar, om tekniska hjälpmedel, utbildningsinsatser etc. saknas eller är otillräckliga. Det skall samtidigt betonas att samhället gör betydande förluster, inte hos med komom resurser personer munikationshinder tas tillvara. Belysande exempel har handikapputredningen fått bl.a. genom enskilda som utestängts från utbildningsmöjligheter och avancemang inom sina yrken på grund att ingen instans velat ta för tolkkostnaav ansvar derna. I Vårt huvudbetänkande Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 199146 har vi formulerat ett antal bärande principer som grund för vårt arbete; tillgänglighet, inflytande och självbestämmande, delaktighet, helhetssyn och kontinuitet. En kvalificerad tolktjänst utformad enligt våra bärande principer är ett radikalt medel att förändra enskildas och samhällets situation i detta hänseende. För den enskilde kan tillgången till tolk i många sammanhang utgöra skillnaden mellan att ha eller inte ha ett handikapp, dvs. detta är ett gott exempel på handikappbegreppets relativitet och samhällets möjligheter att väl avgränsade insatser skapa positiva genom förändringar med stor räckvidd. En kvalificerad tolktjänst måste byggas upp med kunskap om innebörden av olika kommunikationshinder och de varierade sätten att tolk undanröja hindren. genom I det följande vi därför kort beskrivning situatioger en av

26 Tolktjänstens brukare SOU 199197

för tolktjänstens brukare, dvs. personer som är barndomsnen döva, bamdomshörselskadade, dövblinda samt vuxendöva Vuxenhörselskadade. Vi utgår från beskrivningar som vanligen används inom berörda intresseorganisationer. Därutöver

vi två exempel på nya brukargrupper för vilka tolktjänst

ger kan förväntas få ökande användning. Vi här utveckavser lingsstörda resp. invandrare med funktionsnedsättningar som berör hörsel- och talförmåga. Talskadades situation belyser vi i ett särskilt avsnitt mot bakgrund av vissa specifika omständigheter råder for enskilda med tal-, röst- och språksom störningar se kapitel 8. Sammanfattningsvis är denna beskrivning av brukarnas situation också en introduktion till senare avsnitt med överväganden och förslag som rör tolkarna, dvs. dem som i sin yrkesutövning har att minska eller undanröja handikapp.

2.1 Barndomsdöva

Barndomsdöv är från födseln eller under en person som barn- och ungdomsåren blivit döv och som utvecklat och använder teckenspråk som sitt första språk och svenska som sitt andra språk. Tolkmetod Teckenspråk.

En nödvändig förutsättning for att döva barn andra barn som skall få goda betingelser för känslomässig, intellektuell, språklig och kulturell utveckling är att de tidigt får tillgång till teckenspråkig miljö. Genom teckenspråket lär sig det en döva barnet också att läsa och skriva det svenska språket. Kommunikation på teckenspråk är bryggan mellan döva och hörande och förutsättning for dövas aktiva deltagande i en samhällslivet. En tolk måste både kunna avläsa teckenspråket och översätta det till svenska resp. översätta från svenska till teckenspråk.

2.2 Barndomshörselskadade

Barndomshörselskadad är en person som är hörselskadad från födseln eller har blivit hörselskadad under som

SOU 199197 Tolktjánstens brukare 27

barn- och ungdomsåren. Funktionsnedsättningen ger kommunikationssvårigheter både vid kontakter med andra hörselskadade och med dem inte har hörsom selnedsättningar. Tolkmetod Teckenspråk.

Barndomshörselskadade vittnar ofta att de upplever om sig som marginalmänniskor, dvs. varken döva eller hörande. Det kan leda till dåligt självförtroende, negativ självbild och en till försök att dölja hörselskadan. Enligt attitydundersöken ning Hörselvårdsutredningen, HVU upplevde hälften av de tillfrågade barndomshörselskadade att omgivningen betraktar dem lite dumma på grund missförstånd uppstår som av som genom hörselnedsättningen. Den som hör dåligt måste ofta anstränga sig intensivt för att uppfatta vad sägs och kan som inte genom att skumma konversation sortera bort oväen sentligheter. Vuxna barndomshörselskadade och hörande föräldrar till hörselskadade barn har blivit alltmer medvetna att barnom domshörselskadade har erfarenheter gemensamma som ger en särskild samhörighet och positiv grupptillhörighet. en Det är mot denna bakgrund barndomshörselskadade som har börjat teckenspråkets möjligheter att undanröja komse munikationshinder. Alltfler föräldrar till hörselskadade barn kräver därför att barnen skall få gå i teckenspråkig förskola. Det innebär på sikt att gruppen har anspråk på kvalificerad tolktjänst som genom teckenspråkstolk kommer att öka, eftersom teckenspråket uppfattas som det säkraste sättet för kommunikation.

2.3 Dövblinda

Är 1980 presenterade den s.k. nordiska för dövarbetsgruppen blinda definition funktionsnedsättningen i en av som dag är allmänt antagen i samtliga nordiska länder. Den innebär att

... en person är dövbljnd när han har allvarlig grad en av kombinerad syn- och hörselskada. En del dövblinda är helt döva och blinda. Andra har både och hörsynselrester. Kombinationen av handikapp reducerar ömsesidigt möjligheterna att utnyttja eventuella syn- och hörselres-

28 Tolküánstens brukare SOU 199197

ter. Detta medför att dövblinda inte utan vidare kan tillgodogöra sig åtgärder för synskadade, döva eller hörselskadade. Dövblindhet medför därför extrema svårigheter med hänsyn till skolgång, vidareutbildning, arbete, familj och socialt liv samt utestänger också från information och deltagande i kulturella aktiviteter. ... Tolkmetod Olika metoder tillämpas beroende på om dövheten eller synskadan är den primära funktionsnedsättningen t.o.m. Se vidare avsnitt 2.7.

Dövblinda utgör språkligt sett en mycket heterogen grupp. Enskildas kommunikationsmöjligheter beror bl.a. på vid vilken ålder funktionsnedsättningen uppstått, graden nedav sättning, eventuell förekomst av andra funktionsnedsättningar, skolgång, social miljö bostad, service, sysselsättningarbete m.m.. Dessa bakgrundsfaktorer är avgörande för den enskildes val kommunikationsmetod och förmåga till kommuniav kation. Vi är födda dövblinda eller som mist avser personer som både syn och hörsel i förspråklig ålder. Det är inte ovanligt med andra och flera komplicerade handikapp i kombination med och hörselskadan t.ex. utvecklingsstörning och rösynrelsehinder. Vi vidare är födda dövahörselskadade avser personer som och mist dvs. teckenspråkiga döublinda. som senare synen, Deras skolgång har oftast varit förlagd till specialskola för dövahörselskadade. De har teckenspråket sitt första som språk. Hit hör har Ushers syndrom, dvs. förpersoner som utom dövheten har de retinitis pigmentosa, en speciell form av ögonsjukdom som gradvis försämrar synen. Ytterligare andra är födda utan eller med svag syn som syn och dessutom mist hörseln är svenskspråkiga dövsom senare blinda. De har fått undervisning i den förutvarande blindskolan eller i den allmänna skolan. Till denna hör även grupp i ålder förlorat och hörsel. personer som vuxen syn Dövblinda behöver tolkhjälp för att få såväl syn- som hörselintryck förmedlade. Tolken är helt nödvändig länk melen lan den dövblinde och omvärlden. Det gäller inte enbart under den tid då det egentliga uppdraget utförs utan också vid t.ex. till uppdragsstället och i olika praktiska situationer i resor anslutning till det egentliga ärendet. Tolkens uppgift att fortlöpande beskriva omgivningen är

SOU 199197 Tolktjänstens brukare 29

väsentlig att understryka. Denna information har sitt själv-

klara värde i den aktuella situationen är också ett medel men

att gradvis bygga samlad kunskap och erfarenhet av

upp en

omvärlden, samhällsfunktioner etc. Tolken och den dövblinde

måste därför hela tiden hålla kontakt med varandra. En tolk kan därför endast arbeta med dövblind i taget. Barndomsen

döva kan däremot, exempelvis i en utbildningssituation, vara

flera samtidigt använder sig tolk.

som av samma Det särskild vikt att betona dövblindas stora beroende är av

fungerande tolktjänst. De är i stor utsträckning utestängda

av

från den information hörande och seende får via radio, TV

som

och tidningar även från informationskällor taltid-

men som

ningar och for synskadade tillrättalagd information.

annan

2.4 VuxendövaVuxenhörselskadade

Vuxendöv är blivit döv i ålder efter en person som vuxen

språkinlärning. Språkförståelse och förmåga till talproduktion ñnns kvar förmågan att uppfatta tal saknas

men helt.

Tolkmetod Skrivtolkning, MHS, tecken stöd för tal.

som

Se vidare avsnitt 2.7 .

Vuxenhörselskadad är blivit hörselskaen person som

dad ålder språkinlärning. Språkförståelse

i vuxen efter

och förmåga till talproduktion finns kvar men förmågan att uppfatta tal är nedsatt. Tolkmetod Främst skrivtolkning. Se vidare avsnitt 2.7.

Det stora flertalet vuxendöva har erfarenhet olika stadier

av

hörselbesvär från lindrig hörselnedsättning till total hör-

av

selforlust. En direkt övergång från normalt fungerande hörsel

till dövhet är sällsynt, förekommer.

men

Den är vuxendöv kan inte höra med hjälp tekniska

som av

hjälpmedel och inte heller använda telefon med forstärkarut-

rustning. För vuxenhörselskadade kan dock hjälpmedel mins-

ka effekterna funktionsnedsättningen och i vissa fall helt

av

kompensera dem.

Risken for ensamhet och isolering är dock påfallande for

både vuxendöva och vuxenhörselskadade. Funktionsnedsätt-

ningen har konsekvenser for den enskildes hela kontaktnät,

inom familjen, på arbetsplatsen, på fritiden etc.

30 Tolktjänstens brukare SOU 199197

Det är inte ovanligt att dövheten eller hörselskadan ifrågasätts då det inte framgår sättet att tala att den enskilde inte av hör.

2.5 N

ya brukargrupper

Teckenspråket och tolktjänst har fått ökande betydelse för - vissa grupper under år. Vi dels de rön senare avser nya som lett till att allt flera utvecklingsstörda får tillfälle att lära sig teckenspråk, dels det allt större behovet teckenspråksunav dervisning och tolktjänst för invandrare med funktionsnedsättningar. I egentlig mening är det självfallet inte bru-

nya

kargrupper men uppmärksamheten på deras behov har vuxit.

2.5.1 Dövahörselskadade och dövblinda

utvecklingsstörda

Inom omsorgsverksamheten för utvecklingsstörda har man alltmer upptäckt teckenspråkets betydelse, både för personer som är döva eller hörselskadade och för utan tal. personer Erfarenheten har visat att teckenspråket kan öppna många möjligheter till kontakt med omvärlden och därmed ge ny stimulans för enskildas personlighetsutveckling. På många håll i landet anordnas teckenspråkskurser för

anhöriga och omsorgspersonal. På Mo Gård i Östergötland, ett

resurscenter, pågår verksamhet med speciell inriktning mot döva och dövblinda med personer utvecklingsstörning. Inom denna verksamhet finns också utbildning för från personal hela landet. Ett nära samarbete etablerat med är Sveriges Dövas Riksförbund och Föreningen Sveriges Dövblinda, vilka medverkar i utbildningen. Inom flera landsting har också insett betydelsen att man av utvecklingsstörda personer som är döva och använder teckenspråket får bo tillsammans med tillgång till döv och hörande teckenspråkskunnig personal. Sveriges Dövas Riksförbund hade under åren 1985-86 särskilda projektmedel för att sprida kunskap om döva utvecklingsstörda personers behov av en teckenspråkig miljö.

SOU 199197 Tolktjänstens brukare 31

2.5.2 Dövahörselskadade invandrare

Hörselskador är frekventa hos invandrare än hos bemer folkningen i övrigt. Hörselvårdsutredningen redovisade följande orsaker till detta bullerexponering genom krig eller i industriellt arbete tortyr genetiska faktorer typ kusingifte brister i sjukvården kroniska öroninflammationer som ökad frekvens - ger av skador.

Ett särskilt problem i sammanhanget är att många hörselskador bland invandrare inte blir upptäckta och diagnostiserade förrän i Sverige och kanske inte förrän efter förhållandevis en lång vistelse här. Ett ytterligare problem är att asylsökande ofta inte får lämpliga hörhjälpmedel förrän uppehållstillståndet i Sverige är klart, ett förhållande allvarligt försvårar som situationen för den enskilde under väntetiden. Genom den ökade invandringen från krisdrabbade länder har också antalet döva invandrare ökat, bland såväl barn som vuxna. Manillaskolan i Stockholm, med ett elevantal på 140 ca dövahörselskadade elever, hade läsåret 199192 30 % inca vandrarelever. Även vid andra specialskolor för döva och hör-

selskadade märks ökning antalet döva invandrarbarn. en av Vid Västanviks folkhögskola, målgrupp är döva elever, vars finns sedan år 1983 1-årig utbildningslinje för döva invanden rare. Syftet är att ge eleverna språkkunskap och kunskaper om svensk kultur för att underlätta anpassningen till det svenska samhället. I skolans teckenspråkiga miljö får döva invandrare lära sig svenskt teckenspråk och att använda tolk. Teckenspråket är inte internationellt. Det innebär att döva invandrare inte kan använda sig svenska teckenspråkstolav kar utan att först ha fått lära sig det svenska teckenspråket. Detta komplicerar situationen för många invandrare t.eX. vid polisförhör eller vid förhandling i domstol. De har inte heller stor hjälp av talspråkstolkar, eftersom döva invandrare ofta inte kan läsa eller skriva. I sådana fall eller när den döve invandraren endast behärskar litet det svenska teckenspråav ket, kan en svensk döv vara ett ovärderligt komplement till tolken. Erfarenheterna har nämligen visat att det är lättare för döva att lära sig ett nytt teckenspråk än för hörande att

32 Tolktjänstens brukare SOU 199197

lära sig ett nytt talat språk. Detta beror på att de olika teckenspråken i världen troligtvis bygger på någon form av gemen-

principer. Döva från olika länder kan därför lättare än

samma

hörande uppfatta innehållet i ett budskap.

2.6 Antal som är döva, dövblinda

personer

eller har en hörselnedsättning

Varje år föds 200 barn är döva eller har så kraftigt

ca som

nedsatt hörsel att de behöver hörapparat. Av dessa börjar vid skolåldern mellan 60-70 på specialskola for döva och hör-

selskadade elever. Dessa barn är teckenspråkiga. Övriga ca

140 barn får sin undervisning i grundskolan i individualintegrerad form eller i särskild undervisningsgrupp, s.k. hörselklass. De är beroende tekniska hjälpmedel ocheller

av av

teckenspråk.

Antalet elever i dövskolan, är 10-årig, varierade under

som åren 1975-1989 mellan 600 och 700 elever och antalet hör-

selskadade elever i grundskolan våren 1991 ca 1 300 en-

var

ligt uppgift från de tidigare s.k. regionala planeringsberedningarna. Relationen mellan antalet döva barn och antalet

hörselskadade barn är relativt konstant. Det finns mellan 8 000-10 000 barndomsdöva födpersoner

da döva eller döva från barn- och ungdomsåren i Sverige. Ca

1 200 av dem är mellan 0-20 år och antalet vuxna uppgår

således till mellan 6 800-8 800 personer.

Antalet döva barn och ungdomar 1 200 fördelar sig enligt

följande

360 barn i åldern 0-6 år, dvs. 60 barn i varje årskull se

ca ca

ovan,

650 elever fanns läsåret 199091 vid de sju statliga grund-

ca

skolorna för döva och hörselskadade,

180 döva elever fanns vid Riksgymnasiet för döva RGD i

ca

Orebro läsåret 199091.

Hörselskadades Riksförbund beräknar antalet barndomshörselskadade till mellan 15 000-20 000. Ca 2 800 av dem är i

åldern 0-20 år och antalet uppgår således till mellan

vuxna 12 000-17 000 personer.

SOU 199197 Tolktjänstens brukare 33

Antalet barndomshörselskadade barn och ungdomar ca

2 800 fördelar sig enligt följande

850 hörselskadade hörapparatbärande barn i åldern 0-6 år,

ca

dvs. 140 barn i varje årskull,

ca

drygt 1 800 hörselskadade hörapparatbärande elever fanns läsåret 199091 i grundskola och gymnasieskola,

160 elever fanns vid Riksgymnasiet för hörselskadade i

ca

Orebro läsåret 199091.

Antalet dövblinda i Sverige uppskattas till mellan

personer

1 200 och 1 300 Enligt rapport utgiven FSDB

personer. en av 1990 dövblind-blivna elever fanns år 1987 230 barn och om

ungdomar med kombinerad synhörselskada. Antalet Vux-

en

dövblinda uppgår till 1 000 Av dem använder

na ca personer.

200 teckenspråk. Ca 500 är mellan 24 och

ca personer personer

79 år Statens Handikappråd, Dövblinda i Sverige, kartlägg-

ning 198485.

Antalet dövblinda barn och ungdomar 230 fördelar sig enligt följande

ca 30 dövblinda förskolebarn,

minst 100 dövblinda elever i grund-, special- och gymnasie-

skola,

drygt 100 dövblinda elever inom särskolan för utvecklings-

störda.

Antalet vuxendöva år 1980 4 000 och antalet var ca personer

vuxenhörselskadade några tiotusental personer Handikappinstitutet PM 1980-09-18. Senare uppgifter saknas.

Tabell 21 Sammanställning antalet döva, dövblinda, vuxendöav va och hörselskadade barn och vuxna

Antal personer

34 Tolküänstens brukare SOU 199197

Det innebär att mellan 48 000 och 65 000 dvs. personer, ca 0,6 % av befolkningen har en så svår hörselnedsättning att de är i behov av tolk, tekniska hjälpmedel eller alternativa kommunikationssätt för att kunna kommunicera med andra och med varandra. Det stora flertalet barndomshörselskadade och vuxenhörselskadade använder i dag inte tolk, beroende på att de inte fått möjlighet att lära sig ett alternativt kommunikationssätt. Många ställer i dag krav på utbildning i teckenspråk. För andra är hörapparaten i kombination med tekniska hjälpmedel ett fungerande alternativ. Åldershörselskadade utgör mycket stor personer en grupp enligt SCB Rapport 68 Levnadsförhållande, Ohälsa och nr sjukvård 1988-89. Där anges att 800 000 personer 11,7 %, som är 16 år och äldre har så betydande hörselnedsättning en att de har svårt att även med hörapparat höra samtal mellan flera personer. En stor andel hörselskadade personer år äldre än 75 år. Vi redovisar avsnitt 6.3 beräkningar tolkbesenare av hovet, vilka visar att ca 10 000 personer för närvarande har behov tolk. Med kunskap framför allt barndomshörav om selskadades ökande anspråk på att få tillgång till teckenspråket kommer antalet tolkanvändare att öka inom de närmaste åren. Det är dock inte möjligt att förutse efterfrågans omfattning.

2.7 Behov av olika kommunikationssätt

I korthet skall vi här redovisa de olika kommunikationssätt används tolktjänstens brukare. Beskrivningen vid som av ger handen att kvalificerad tolkservice omfattar många olika en tolkmetoder vilka är avhängiga brukaren använder av om teckenspråket eller det svenska språket. De måste dessutom förvaltas med sådan kompetens att de kan och utanpassas vecklas efter enskildas behov i mängd olika situationer. en Teckenspråket är ett gestuelltvisuellt språk. Det utförs med händerna och uppfattas med synen. Ansiktets rörelser, dvs. ögonen, ögonbrynen och har betydelse liksom munnen kroppens hållning i övrigt. Teckenspråket används vid tolkning for barndomsdöva, teckenspråkiga dövblinda då oftast taktilt, i direkt kropps-

SOU 199197 Tolktjänstens brukare 35

kontakt, barndomshörselskadade samt en växande grupp vuxendöva lärt sig teckenspråket. Se också avsnitt 2.5 som om utvecklingsstörda resp. invandrare med funktionsnedsättningar. Handalfabetet har ett tecken för varje bokstav i alfabetet. Det används komplement till teckenspråket för som namn eller för 0rd och begrepp för vilka tecken saknas. Handalfabetet används i teckenspråket. Det används också för vissa dövblinda blivit döva i ålder som vuxen svenskspråkiga dövblinda. Bokstäverna tecknas då i den dövblindes hand. Det förekommer också avläsestöd för vuxendöva. som Mun-Hand-Systemet MHS används som avläsestöd till svenska språket när tekniska hjälpmedel och munavläsning inte räcker för fullgod kommunikation. MHS består 15 en av enkla hand- och fmgerställningar, och markerar ett som var en konsonantljud. MHS-symbolerna visas med handen framför bröstet strax nedanför hakan. Handrörelserna utförs samtidigt med talet. MHS används vuxendöva har svenska av som som första språk. Tecken stöd för tal TSS är metod för avläsning som en av det svenska språket och innebär att teckenspråkets tecken används, men den svenska språkstrukturen följs. TSS är således inte något språk utan används som avläsestöd för vuxendöva och vuxenhörselskadade med svenska första språk. TSS ersätter inte teckenspråk för barndomssom dövabarndomshörselskadade och teckenspråkiga dövblinda. Skrivtolkning innebär att tolken skriver på ett tangentbord varefter skriften kan avläsas på eller flera bildskären mar. Oftast används texttelefoner eller persondatorer. Vid samtal mellan två används ofta portabel texttelepersoner en fon. Ett tangentbord för snabbskrivning, Velotype, används numera i vuxendövtolkutbildningen. Lång träning behövs emellertid för att till fullo behärska den tekniken. Stor och tydlig svart skrift på vitt eller stor stil på papper bildskärm används också skrivtolkning. som Skrivtolkning är den för vuxendöva och vuxenhörselskadade vanligaste metoden. Dövblinda med vissa synrester har användning stor och av tydlig skrift. Ett litet fåtal dövblinda använder sig av skrivtolkning via punktskrift Braille. Denna tolkmetod förutsät-

36 Tolkzçjänstens brukare SOU 199197

ter att tolken är förtrogen med de forkortningssystem som synskadade använder. innebär oftast tolken sitter bred- Handskriftstolkning att vid och antecknar vad sägs. För vuxendöva och vissa som hörselskadade behärskar teckenspråket, MHS eller TSS som eller då skrivtolkanläggning finns tillgänglig, kan denna metod till hjälp. Även dövblinda med synrester kan vara vara hjälpta denna metod. av Skrift i hand innebär att stora bokstäver versaler skrivs i handflatan med tolkens eller den dövblindes pekñnger. Denna metod kan användas for dövblinda utan synrester som inte behärskar någon manuell kommunikationsmetod. skall i sammanhang där flera Avslutningsvis nämnas att dövblinda deltar används ofta centraltolk. Det är en personer tolkar vad talande Visteckenspråkstolk som en person säger dövblinda med synrester kan, de sitter mycket nära sa om tolken, uppfatta teckenspråket med synen. Andra teckensprådövblinda helt förlorat har tolk vid sin sida. kiga som synen en Tolken kan döv Denna tolk förmedlar, från vara en person. centraltolken till den dövblinde, budskapet på teckenspråk i direkt kroppskontakt, dvs. taktilt.

SOU 199197

3 Tolkverksamheten - tillkomst och

aktuell situation

Tolktjänst i samhällets regi har inte någon lång historia i vårt

land. Den daterar sig i huvudsak från 1960-talet, dvs.

samtidigt med den ökade uppmärksamheten på att handikapp är ett relativt begrepp. Olika åtgärder undanröjer hinder i som den enskildes omgivning fick då framträdande plats i en svensk handikappolitik. Trots mycket påtagliga kvarstående brister är den svenska organiserade tolkverksamheten framstående i ett internationellt perspektiv. Det är väsentligt att notera infor olika initiativ i syfte att öka samverkan bl.a. inom Europa. Flera ställningstaganden har haft stor betydelse for att döva skall ha möjlighet att delta i samhället på lika villkor som andra. Vi vill nämna några, eftersom de också markerar samband med de förslag vi framlägger i kapitel Väsentliga steg togs riksdagens beslut från år 1968 genom fri tolkservice för döva och Socialstyrelsens rekommendaom tion år 1976 tolkverksamheten. Beslut ersättning for om om tolktjänsten till landstingen via hjälpmedels- resp. sjukvårdsersättningen 1976 och 1990 har också spelat avgörande en roll for utvecklingen liksom Handikappinstitutets rekommendation år 1981 riktlinjer for samordnad tolktjänst för om en döva, dövblinda m.fl. Utvecklingen tolktjänsten hänger också nära samman av med erkännandet teckenspråket som dövas första språk år av 1981 riksdagsskrivelse 198081332, Riksdagen fastslog då att teckenspråket skall användas i dövundervisningen. Beslutet innebar från samhällets sida ett erkännande av döva som en språklig minoritet. Handikappinstitutets rekommendation år 1981 präglades betonade tolktjänsten ett verktyg for att av en syn som som den enskilde skall kunna leva andra och i gemenskap med som andra. Det framhölls bl.a. att tolktjänsten omfattar tolk-

38 Tolkuerksanzheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197 -

ning i alla situationer där brukarna anser sig behöva tolk, att tolk skall finnas att tillgå alla dagar i veckan, dygnet runt och att antalet tolkar måste utökas sa att landstingens åtagande om ett samlat tolkansvar uppfylls. Det kan också konstateras att teckenspräksforskningen har haft stor betydelse för teckenspråkets erkännande. Forskningen har visat att teckenspråket är ett eget språk med eget ordförråd och grammatik. En professur i ämnet teckenegen språk, den första i världen, inrättades är 1990 vid Stockholms Universitet, Institutionen för lingvistik. I det följande redovisar vi som bakgrund till våra överväganden tolkverksamhetens tillkomsthistoria. Vi noterar också det stora antalet utredningar och försöksverksamheter som genomförts och beskriver slutligen den aktuella situationen. När det gäller med kommunikationshinder framvuxna

står ett problem som helt överskuggande andra problem, nämligen bristen på utbildade tolkar.

3.1 Kort historik

Innan tolkservice i samhällets regi kom till stånd i Sverige var det främst anhöriga till döva som fungerade tolkar. Utansom

för de anhörigas krets det i huvudsak kyrkliga samfund

var som uppmärksammade behovet av teckenspråkstolkar. Från

slutet 1800-talet fanns t.ex. inom Frälsningsarmén tecken-

av

språkskunniga frälsningssoldater som bistod med viss tolkser-

vice. Teckenspråkskunniga präster samlade årligen döva från hela Sverige till nattvardsgång under åren 1875gemensam

1901. År 1906 inrättades särskilda tjänster för dövpräster vid

de dåvarande dövskolorna. Utöver det rent kyrkliga arbetet

prästernas uppgift då att hjälpa döva ungdomar till

var en

anställning efter avslutad skolgång och att fungera som tolkar

ute i samhället. Sedan år 1938 har den kyrkliga verksamheten

byggts ut och i dag finns elva präster och sex diakontjänster för barndomsdöva. Uppgiften att generellt fungera tolk

som resp.

att hjälpa döva ungdomar till arbete kvarstår inte i dag. lnriktningen är i stället koncentrerad till att skapa delaktighet i

kyrkans verksamhet.

Även arbetsmarknadsmyndigheterna engagerade sig tidigt för att döva skulle komma ut i arbetslivet. År 1938 inrättades

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 39 -

inom arbetsmarknadsverket AMS fem tjänster konsusom lenter för döva. Konsulenterna skulle hjälpa till med arbetsanskaffning och i dessa situationer också fungera tolkar. som Verksamheten slog väl ut och 1991 finns elva sådana nu konsulenttjänster. För att tillförsäkra döva eller stumma ett gott rättsskydd utfärdades år 1947 den första kungörelsen tolk för döva och om stumma i domstol Kung. 1947645. Kungörelsen utm.m. färdades med stöd 1 § i den då rättegångsbalken och av nya angav att Dövstumpräster och dövstumkonsulenter äro, var inom sitt distrikt, pliktiga att tjänstgöra tolkar. Skolsom överstyrelsen fick dessutom genom denna kungörelse i uppdrag att bemyndiga erforderligt antal personer att utföra uppdrag som tolk. En förteckning över rättstolkar började då också upprättas årligen. Föreskriften samhällelig skyldighet, dvs. domangav en stolarna anmodades att då så erfordrades anlita tolkar. Rätten till tolk vid domstolsförhandling m.m. reglerades senast år 1977. Den enskildes behov tolk blev då styrande för tolk av om skulle anlitas SFS 1977175 Förordning tolk för hörsel- - om och talskadade. Det bör uppmärksammas att dövas teckenspråk här för första gången i författningssammanhang omnämndes tolkmetod, dvs. ett språk att använda vid som en som tolkning. Tolkservice i offentlig regi etablerades i Sverige i slutet av 1960-talet då landstingen började bygga sin tolktjänst. upp Riksdagen beslöt i maj 1968 i enlighet med 196841, prop. angående vissa frågor om hjälpmedel för handikappade, att döva skulle få fri tolkservice. statsbidrag skulle utgå till landstingens kostnader för tolkar inom för försöksramen en verksamhet med tolktjänst. Försöket skulle bedrivas Soav cialstyrelsen tillsammans med landstingen. Bakgrunden till beslutet uppvaktning från Sveriges Dövas Riksförbund var en SDR dövas behov tolk i vardagliga situationer och den om av stora bristen på teckenspråkstolkar. Försöksverksamheten skulle omfatta tolkhjälp i det dagliga livet för döva som är beroende av teckenspråket för sin kommunikation med omvärlden. Exempel på sådana situationer besök hos läkare, tandläkare, försäkringskassa, socialvar vårdens rättshjälpen och vid viktigare inköp Socialorgan, styrelsens cirkulär 21 april 1969 angående tolkhjälp åt döva.

40 Tolkuerksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197 -

Försöksverksamheten avslutades i december 1975. Fr.o.m. år 1976 är tolktjänsten del landstingens hjälpmedelsen av verksamhet och finansieras delvis staten genom den allav männa sjukvårdsersättningen.

3.2 Försöksverksamhet och utredningar om

tolkservice

3.2.1 Försöksverksamhet med tolkhjälp för döva och

dövblinda

Den försöksverksamhet som nämnts i föregående avsnitt utvärderades år 1971. Efter samråd med Arbetsmarknadsstyrelbeslöts att försöksverksamheten skulle utvidgas till att sen också omfatta andra situationer i det dagliga livet, exempelvis vid besök hos distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast samt vid besök hos myndigheter, i samband med närvaro vid vigsel och jordfästning, vid information på arbetsplatsen och vid fackliga möten. Däremot skulle försöksverksamheten inte omfatta konferenser, kurser eller annan utbildning. Erfarenheterna försöket var mycket goda. Positivt var av också att försöksverksamheten auktoriserade teckenspråket och minskade fördomarna mot döva. Negativt var att försöksverksamheten inte kom att omfatta tolkhjälp vid kurser och utbildning och inte heller tolkstöd i samband med annan fritid och rekreation. På grundval av erfarenheterna från denna försöksverksamhet utfärdade Socialstyrelsen år 1976 rekommendation om en en permanent verksamhet med tolkhjälp i vardagliga situatioför döva Tolkhjälp åt döva organisationsförslag, Socialner styrelsen 19762. Verksamheten skulle även omfatta anser dövblinda oavsett dövheten eller synskadan var den primäom ra funktionsnedsättningen. Ett generöst synsätt föreslogs prägla inställningen till dövas och dövblindas behov tolkav hjälp. Landstingsförbundet anslöt sig år till Socialstyrelsamma rekommendation. Därmed blev tolkverksamheten en utsens talad landstingsuppgift med statligt stöd via den dåvarande hjälpmedelsersättningen. Två år beslöt Landstingsförbundet att rekommendesenare

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 41 -

sina medlemmar att skapa tolkverksamhet också för talra en och hörselskadade samt för döva utan teckenspråk vuxendöva.

3.2.2 Särskild försöksverksamhet med tolktjänst för

vuxendöva

I oktober 1977 påbörjades försöksverksamhet syfte en vars bl.a. att undersöka vilken eller vilka metoder borde var som användas för att förbättra vuxendövas möjligheter till kommunikation. Ett annat syfte var att undersöka behovet av tolkservice för vuxendöva. Medel för försöksverksamheten erhölls från Allmänna Arvsfonden. Projektet redovisades i en rapport år 1980, Projekt Vuxendöva. Det konstaterades att det föreligger ett klart behov av tolktjänst för vuxendöva. Valet av kommunikationsmetod måste ske utifrån individuella förutsättningar. Skrivtolkning och s.k. MHS-tolkning se vidare avsnitt 2.7 hade inom projektet redovisats de vanligaste förekommande sätten att som få tolkstöd.

3.2.3 Handikappinstitutets utredningar och

rekommendation

Fr.o.m. år 1978 övertog Handikappinstitutet huvudansvaret för den centrala handläggningen frågor rörande tolktjänsav ten. Institutet genomförde tre utredningar; tolktjänst för döva och gravt hörselskadade med teckenspråk 1979, tolktjänst för dövblinda 1979 samt tolktjänst för vuxendöva och gravt hörselskadade utan teckenspråk 1980. Handikappinstitutets styrelse beslöt mot bakgrund av utredningsarbetets resultat att utfärda rekommendation till en landstingen 1981-12-16 med riktlinjer för samordnad tolken tjänst för döva, dövblinda m.f1. I rekommendationen beskrevs hur tolktjänsten borde organiseras, vad den borde omfatta och vilka personella resurser måste tillföras för att möta behoven. Riktlinjerna för som tolktjänstens omfattning grundade sig på Socialstyrelsens organisationsförslag från år 1976 tolkning i vardagliga situaom tioner. Rekommendationen innehöll också beräkning av en

42 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation - SOU 199197

behovet tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva se av avsnitt 6.2. Handikappinstitutets rekommendation är fortfarande vägledande för tolkverksamheten för döva, dövblinda och vuxendövagravt hörselskadade. En utredning tolktjänst för talskadade genomfördes om 1986-1988 se vidare kapitel 8.

3.3 Andra

utredningar om tolkfrågor m.m.

Sveriges Dövas Riksförbund SDR, Hörselskadades Riksförbund HRF och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn DHB genomförde åren 1986-89 på uppdrag av Socialdepartementet en utredning om hörselvården i landet, den s.k Hörselvårdsutredningen HVU. HVUs uppgift att var kartlägga samhällets insatser för döva och hörselskadade, att analysera dövas och hörselskadades behov av stöd från samhällets sida samt att med utgångspunkt från brukarnas behov föreslå åtgärder för ett bättre utnyttjande hörselvårdens av i syfte att få likvärdiga förhållanden över landet. resurser Kartläggningen som bl.a. genomfördes i form av enkäter till brukare och verksamhetsföreträdare redovisade stor brist på tolkar. Det framhölls att tolkservice borde grundvara en läggande rättighet för alla som har behov av sådan service. Den är en nödvändighet för att den är döv, dövblind, som vuxendöv eller hörselskadad skall kunna delaktig i vara resp. utöva inflytande i samhället. Stora insatser borde därför göras från samhällets sida för att kunna erbjuda tolkservice en som motsvarar och tillgodoser behoven. HVU hänvisade till de grundläggande fri- och rättigheterna i regeringsformens 2 kap.

Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor 2. informationsfrihet frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del andras yttrande av HVU föreslog genomgripande utredning gällande hela tolken frågan. Utredningen skulle också omfatta rekrytering och ut-

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 43 -

bildning tolkar samt samhällets organisation tolkservice. av av Enligt HVU borde en sådan utredning även belysa möjligheterna att i lag reglera rätt till tolk för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Hjälpmedelsutredningen SOU 198939 undersökte genom en enkät till huvudmännen år 1987 tolktjänstens funktionssätt och arbetsformer. Behovet tolkservice kunde inte tillav godoses i önskad utsträckning även servicen gradvis förom bättrats. Två orsaker till bristerna svårigheter att angavs rekrytera tolkar och en ökad efterfrågan på tolk. Hjälpmedelsutredningen underströk betydelsen av att huvudmännen bygger ut tolktjänsten och framhöll behovet av fler utbildade tolkar. Socialstyrelsen genomförde år 1989 en kartläggning av landstingens tolkverksamhet, betalningsansvaret för tolktjänst och tolkutbildningen. Handikapputredningen har haft tillgång till socialstyrelsens arbetsmaterial och har i sitt utredningsarbete använt sig av detta i tillämpliga delar. Dåvarande Skolöverstyrelsen beslöt under våren 1990 att göra en utvärdering av pågående och planerad utbildning av tolkar för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Dövblindas behov av för dem rätt utbildade tolkar skulle särskilt beaktas. Syftet med utvärderingen var att synliggöra problemområden underlag för förbättringar och effektiv användsom en ning av tillgängliga resurser. Det konstaterades att tolkutbildningamas grundproblem är brist på lärare kan undervisa i och teckenspråk, brist som om på teckenspråksmaterial och svårigheter att rekrytera elever till tolkutbildningarna. Handikapputredningen har haft tillgång till det arbetsmaterial legat till grund för utvärderingens slutrapport SÖ som rapportserie nr R 9123.

3.4 Överenskommelse om

hjälpmedelsersättningen

Mot bakgrund Handikappinstitutets utredningar tolkav om tjänst träffades år 1981 en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om att hjälpmedelsersättningen fr.o.m.

44 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197 -

år 1982 skulle höjas från 62 kr. till 75 kr. invånare och även

per

omfatta tolktjänsten. Överenskommelsen förutsätta att lands-

tingen successivt skulle bygga samordnad tolktjänst for

upp en

döva, dövblinda m.fl. samt för kostnaderna for denna.

svara

Landstingen skulle för tillhandahållande tolk oavsett

svara av

uppdraget omfattades av landstingens betalnirgsansvar.

om I den överenskommelse träffades mellan staten och som

sjukvårdshuvudmännen hjälpmedelsersättning för år 1990

om

förutsattes att sjukvårdshuvudmännen även skulle för

svara

successiv uppbyggnad taltjänst för med röst-,

en av en personer

tal- och språksvårigheter enligt den modell utarbetats

som

inom Uppsala läns landsting. Se kapitel 8. From. år 1991 är hjälpmedelsersättningen inräknad i den allmänna sjukvårdsersättningen till sjukvårdshuvudmännen.

3.5 Tolkverksamheten i dag

3.5.1 Organisation av tolkverksamheten

Tolkservice för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade

finns i dag tolkcentraler i samtliga landsting samt i de

genom

landstingsfria kommunerna Malmö, Gotland och Göteborg.

Vid tolkcentralerna fanns år 1989 120 fas anställda ca

tolkar, företrädesvis teckensprâkstolkar, men i viss omfattning

även tolkar for dövblinda och vuxendöva. Dessutom fanns

300-350 arvodestolkar arbetar på frilansbasis. Se vidare

som

avsnitt 3.5.3. Därutöver finns ett 30-tal teckenspråkstolkar, verksamma som utbildningstolkar inom högskolan.

Flertalet tolkcentraler är, förutom i storstäderna, relativt

små. Vanligen finns endast några få fast anställda tolkar som

varierande antal arvodestolkar. Lands-

kompletteras av ett

tingen har sinsemellan ett nära samarbete och köper tjänster

varandra vid behov. av

På flera håll i landet är tolkcentralerna förlagda till sjukhus, vilket enligt HVU uppfattas negativt brukarna.

av

Så gott samtliga tolkcentraler att alla tolkbe-

som uppger

ställningar inom landstingsområde går via tolkcentra-

resp. lerna.

Nära hälften av tolkcentralerna tar ut formedlingsavgift när än det landstinget är betalningsansvarig. För

annan egna

SOU 199197 Tolkuerksamheten tillkomst och aktuell situation 45 -

administrationskostnader, i vilka även ingår sociala avgifter, är det vanligt med ett påslag på 55 %.

3.5.2 Regler och prioriteringar inom

tolkverksamheten

Några fastlagda över landet gällande regler finns inte för tolkverksamheten. Handikappinstitutets rekommendation från år 1981 är emellertid vägledande. Tolkuppdragen utförs vanligtvis i den ordning beställsom ningarna kommer in. I vissa fall prioriteras dock akuta tolkningar på sjukhus. För att kunna utföra så många uppdrag möjligt är det inte ovanligt att tolkcentralerna efter samsom råd med tolkbeställaren måste ändra tiden för beställda tolkningar. Kraven på ett effektivt utnyttjande befintliga resurav ligger självfallet bakom detta. Brukarna måste då accepteser att t.ex. upporda besökstider hos läkare och tandläkare ra ibland måste ändras, eller att besökstider görs direkt upp mellan läkare, tandläkare och tolkcentral. Det senare är ett förhållande handikapputredningen betraktar otillsom som fredsställande mot bakgrund av att självbestämmande och inflytande hävdas tungt vägande och bärande principer som av utredningen. Tolkservice under helger och nätter erbjuds genom att varje landsting har förteckning över jourtolkar, sjukhus och en som polis har tillgång till. J ourtolk används uteslutande vid akuta behov inom sjukvården, vid polisingripanden, vid flyktingärenden och vid akuta behov inom socialtjänstens verksamhet.

3.5.3 Utvecklingen av antalet tjänster

antalet fasta tolktjänster heltid från tid- Utvecklingen av för Handikappinstitutets rekommendation år 1981 punkten fram till år 1989 samt antalet arvodestolkar år 1989 framgår nedanstående tabell. av

46 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation - SOU 199197

Tabell 31

Fasta tjänster Arvodestolkar Årtal

ringsgrad. Vissa teckenspråkstolkar arbetar också dövblindtolkar. Särredosom visning finns inte. 73 vuxendövtolkar har utbildats, 50 i dag är verksamma. varav ca Övriga är outbildade tolkar.

Trots denna utbyggnad tolkverksamheten och det ökade av antalet arvodestolkar motsvarar inte tillgången på tolkar den öppna efterfrågan på denna samhällsservice. Därtill kommer behov tolktjänst skilda skäl inte synliga

av som av är se

vidare avsnitt 3.5.4. År 1989 utfördes 25 % av vardagstolkningen av arvodestolkar. Tillgången till arvodestolkar varierar över landet. I storstadsområdena och på vissa orter där många tolkanvändare bor, finns ett flertal tolkar kan försörja sig på arvodesuppsom drag, i första hand som utbildningstolkar. Från några tolkcentraler rapporteras ökande tendens till att fast anställda en tolkar väljer att arbeta arvodestolkar vid utbildsom längre ningar. På mindre orter där tolkuppdragen är färre, kan det däremot svårt att ha god tillgång till arvodestolkar. vara en Där har tolkarna oftast också andra anställningar innesom bär att de inte alltid kan åta sig tolkuppdrag när behov av deras tjänster aktualiseras. Fördelen med att anlita arvodestolkar är att det möjligger het till flexibilitet för såväl tolken för tolkverksamheten. som Nackdelarna är att det kan vara svårt för tolken att få ledigt

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 47 -

från annat ordinarie arbete for att utföra tolkuppdrag, att det är svårt att upprätthålla kompetensen fortbildningsingenom satser samt att bli delaktig i arbetsgemenskap. Ett ytteren ligare problem är att arvodestolkar naturligt väljer de tolkningar som ger mest betalt t.ex. inom utbildning, vilket med rådande tolkbrist gör att det kan svårt att få tolkar till vara vardagstolkning. Tolkcentralerna ombads år 1989 for Socialstyrelsens räkning att göra en uppskattning av svårighetsgraden när det gäller att skaffa teckenspråkstolkar, dövblindtolkar och vuxendövtolkar. Det framkom då att teckenspråkstolkar var svårast att skaffa. Det något lättare beträffande tolk till var icke teckenspråkiga dövblinda och vuxendöva.

3.5.4 Tillgång till tolkar

Socialstyrelsen undersökte år 1989 via en enkät till samtliga tolkcentraler tillgången till tolkar, antalet tolkanvändare, typ av tolkning m.m. Samtliga tolkcentraler besvarade enkäten. Vi använder denna enkät utgångspunkt för våra bedömsom ningar och återger här i en tabell vissa, som vi bedömer, centrala delar av undersökningen.

Tabell 32

hörselskadade Tolkcentralernas uppgift avser Vuxendövagravt hörselskadade.

48 Tolkuerksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197 -

Enligt våra beräkningar finns mellan 7 000-9 000 vuxna barn-

domsdöva, 12 000-17 000 barndomshörselskadade och

vuxna

1 000 dövblinda se avsnitt 2.6.

ca vuxna personer I tabell 32 redovisas antalet barndomshörselskadade som

använder tolk 35 personer. Vår bedömning är att detta är en alltför låg siffra. Den viktigaste orsaken till detta är att tolkbe-

ställaren inte alltid hanhon är döv eller barndomsanger om

hörselskadad utan endast anger behovet av teckenspråkstolk. Socialstyrelsen undersökte också hur många uppdrag av

olika art utförts anställda tolkar arvodestolkar. som av resp. av

Uppgifterna endast de arvodestolkar förmedlats via

avser som tolkcentralerna.

Tabell 33

Typ uppdrag Anställda Arvodesav

Totala antalet utförda uppdrag år 1989 var 47 000. Ytterligare 5 000 beställningar gjordes. De kunde inte utföras på grund av tolkbrist. Av uppdragen utfördes 33 000 70 % av fast anställda tolkar och 14 000 uppdrag 30 % arvodestolkar. ca av

Vardagstolkning helt dominerande och utorde ca 75 %

var andelen utförda tolkningar eller drygt 35 000 uppdrag, av 2 500 hade utförts på s.k. obekväm arbetstid kvällar, varav ca helger t.ex.. Av tolkanvändarna är barndomsdöva den helt dominerande gruppen med 36 000 tolkningar. Uppgift om fördelningen av antalet tolkuppdrag för dövblinda och vuxendöva saknas. De 5 000 tolkuppdrag inte kunde utföras är inte ett som faktiskt mått på tolkbristen. Det har visat sig att tolkbehövande ofta avstår från att beställa tolk då de är medvetna om svårigheterna att få service. Detta gäller i hög grad vuxendöva vilkas användning av tolk minskat på grund av bristen på Vuxendövtolkar. Den minskade efterfrågan innebär i sin tur minskat utbud dessa tolkar. av Utöver detta finns ett annat stort dolt behov. Det kan antas

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 49 -

föreligga framför allt bland dem som inte är medvetna om tolktjänstens betydelse för att bryta den personliga isolering som många lever

3.5.5 Tolkråden

I Handikappinstitutets rekommendation år 1981 föreslås att det inom varje landstingsornråde skall finnas ett tolkråd med företrädare från landstinget, de olika berörda handikappgrupperna och tolkarna. Tolkråden skall ett forum för frågor vara som rör tolkverksamheten lokalt. Diskussioner skall där kunna föras mellan brukarna, tolkarna och huvudmannen. Erfarenheterna detta utbyte har varit skiftande. Positiva av erfarenheter finns i de fall tolkrådet både brukarna och av av huvudmannens företrädare setts som en viktig informationskälla för att åstadkomma underlag till förbättringar Bland frågor som diskuterats kan nämnas tillgången till tolkar, prioritering av beställningar, tolketikfrågor m.m. Negativa erfarenheter av tolkråden beror framför allt på osäkerhet om tolkrådens ställning. På central nivå behandlades tolkfrågor tidigare i en referensgrupp på Handikappinstitutet. I Handikappinstitutets uppgifter ingår fr.0.m. den 1 januari 1991 inte längre sådan verksamhet.

3.6 Betalningsansvaret för tolkservice

Landstingen har för att tillhandahålla och bekosta ansvar tolkar åt barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade för tolk i det dagliga livet, s.k. Vardagstolkning. För tolkuppdrag utanför detta ansvarsområde förmedlar tolktjänsten vanligtvis tolk, kostnaderna debiteras myndigmen resp. het, företag eller utbildningsinstans. Debiterbara tolkningar kan också gälla Vardagstolkning för är bosatta i personer som annat landsting. Vissa myndigheter och utbildningsinstanser väljer att själva anställa tolkar ocheller köpa tolktjänster direkt frilanstolav kar. I princip finns inga begränsningar i möjligheten att få tolk-

50 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197 -

tjänst. I praktiken är dock tillgången på tolkar begränsad, vilket avgör servicemöjligheterna. Tolkningen är avgiftsfri för den enskilde. Däremot är betalningsansvaret för olika typer tolkuppdrag i många fall av oklart. Regler och tillämpningsföreskrifter hos olika berörda myndigheter är och i vissa fall motsägelsefulla. Oklarvaga heter betalningsansvaret har även medfört att olikheter i om praxis har utvecklats mellan olika landsting. Ersâttningsbeloppen för tolkuppdrag varierar beroende på vem som är betalningsansvarig, på uppdragets art och tolkens utbildningsbakgrund. Vardagstolkning innefattar vardagliga kontakter läsom karbesök, myndighetskontakter, viktiga inköp, information på arbetsplatsen, fackliga möten etc. Dop, vigsel, konfirmation och begravning omfattas också. Vardagstolkningsuppdrag är i regel kortvariga och kräver normalt endast tclk. Landsen tingen tillhandahåller och betalar denna tolkservice. Sammanträdestolknmg innefattar tolkning vid sammanträden, konferenser och dylikt och innebär oftast med hän- syn till uppdragets längd att två tolkar måste engageras. - Betalningsansvaret varierar landsting, myndigheter, arbetsgivare, skolhuvudman, rikstolktjänsten etc. men landstingen tillhandahåller ofta tolkarna. Undervisningstolkning regelbunden tolkning under avser en längre sammanhängande tidsperiod. Tolkningen utförs mestadels av arvodestolkar. Det är oftast fråga om mer eller mindre regelrätt anställningsförhållande tolk utbildnings- anordnare reglerat i någon form avtal. Tolkningen bekostas av vanligen av skolhuvudmannen. Arbetsplatstolkning nyanställning, introduktion avser och utbildning inom ett företag samt långvarigt tolkbehov på arbetsplats. Arbetsmarknadsstyrelsen AMS är betalen ningsansvarig landstingen tillhandahåller vanligtvis tolmen karna. Personal- och anställningsärenden betraktas som vardagstolkning det är tolkanvändaren söker kontakt om som med arbetsgivaren. I bilaga 3 redovisas närmare hur betalningsansvaret är fördelat mellan olika instanser.

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 51 -

3.7 Kostnader för tolkverksamheten

Landstingens kostnader for vardagstolkning var ca 35 milj .kr. år 1989 Handikapputredningen, SOU 199146. Den statliga hjälpmedelsersättningen till landstingen har varit ett bidrag for dessa kostnader. Fr.o.m. år 1991 är hjälpmedelsersättningen inräknad i den allmänna sjukvårdsersättningen till landstingen. Uppgifter om landstingens kostnader saknas for tiden efter år 1989. Med hänsyn tagen till tidigare kostnadshöjningar och till löneutvecklingen torde kostnaden for år 1990 kunna beräknas till 40 milj.kr. ca Intäkterna från betalningsansvarig, dvs. olika annan myndigheter, organisationer och utbildningsanordnare var ca 5 milj.kr. år 1989. Medelkostnaden för ett tolkuppdrag var ca 850 kr. Den kunde variera från 500 kr. till 2 000 kr., framför allt beroende på höga reskostnader i vissa landsdelar. Socialstyrelsens utredning år 1989. Kostnaden för taltjänsten till talskadade år 1990 var 450 000 kr. i Uppsala läns landsting, det enda landssom var tinget med en organisation för taltjänst se kapitel 8. För rikstolktjänsten som tolkuppdrag på riksnivå för avser förtroendevalda inom berörda intresseorganisationer DHB, FSDB, HRF, SDR utgick bidrag med 3 milj.kr. budgetåret ca 199091. Tolkkostnaderna vid Stockholms Universitet, vid högskolan i Örebro och vid för Högskolan lärarutbildning i Stockholm, där många döva studerar, uppgick för budgetåret 199091 till sammanlagt ca 6 milj.kr. För tolkkostnader vid andra högskolor finns inga uppgifter men kostnaderna kan uppskattas till omkring 1-2 milj.kr. Arbetsmarknadsverkets kostnad för tolkar i arbetsmarknadsutbildning uppgick budgetåret 199091 till ca 5 milj.kr. och kostnad for tolk i arbetslivet till 3 milj.kr. ca Kostnaden för tolk i studieförbund var budgetåret 198990 1 milj.kr. och ungefär lika stora kostnader förelåg vid folkca högskolor och i det offentliga skolväsendet, dvs. sammanlagt ca 3 milj.kr.

Övriga myndigheters kostnader är svåra att beräkna men

uppskattas till ca 2 milj.kr.

52 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197 -

Sammantaget belöpte sig samhällets samlade kostnader för

tolkservice för döva, hörselskadade, vuxendöva och divblinda

således till 65 miljkr. för budgetåret 199091.

ca

Figur 31 Samhällets kostnader för tolkservice år 1990

5 %

- AMS arbets- AMS tolk i Högskolor, Landsting - marknadsutbild- arbetsliVet uniVersitet 62 % 5 % 12 % ning 8 %

ll Studieförbund, Ö$ÖL$ Övr. myndig- Rikstolkstjänsi i i i i i i folkhögskolor, heter ten 5 % off. skolväsen- 3 %

det 5 %

SOU 199197

4 Att bli tolk - aspekter på

utbildning och rekrytering

Att teckenspråkstolk är att förmedla kommunikation vara mellan svenska och teckenspråk och vice dvs. tvåspråversa, kig tolkning. Att tolk för Vuxendöva, dövblinda och hörvara selskadade inte behärskar teckenspråket innebär att med som hjälp olika tekniker förmedla information på svenska melav lan dem och hörande, dvs. enspråkig tolkning. Vi har tidigare konstaterat hur bristen på utbildade tolkar är ett avgörande problem låser enskilda i handikappande som situationer. Handikapputredningen har analyserat denna bristsituation och funnit att det rör sig om en kedja av problem. Varje problemområde påverkar andra områden och bidrar till ackumulerad brist. Denna problematik innebär att flera en kritiska punkter måste uppmärksammas samtidigt. Bristerna inom exempelvis tolkutbildningen omfattar både elev- och lärarsituationen. Att häva bristen på tolkar är en process över flera år och kräver tydliga mål och delmål. I föregående avsnitt har vi beskrivit brukarnas behov och pekat på företeelser hämmar tolktjänstens service och som utveckling. I det följande uppmärksammar vi yrkesutövarnas, tolkarnas, situation samt de möjligheter och hinder som föreligger för att få och behålla tillräckligt stor och kvalificerad en yrkeskår. Inledningsvis belyser vi olika vägar att få undervisning i teckenspråk. De utgör den breda basen för rekrytering och utbildning till tolkyrket. Samtidigt rör det sig om undervisning skall kunna tillgodose rad andra intressenter och som en ett generellt medel att sprida kunskap dövas första vara om språk, teckenspråket. Utbildningstillfällen dels inom folkges högskolans dels genom studiecirklar, i gymnasieskolan ram, mil.

54 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197 -

4.1 Utbildning i teckenspråk

Teckenspråkslinje vid folkhögskola

Teckenspråkslinjen är en förberedelse till teckenspråkdövblindtolkutbildning och utgör den allt övervägande rekryteringsbasen för denna utbildning. Linjen omfattar vanligen 34 veckor två terminer. Förkunskaper i teckenspråk krävs inte.

Åldersgränsen för inträde till utbildningen är 18 år. Målgrupp

är, utöver dem som efter denna utbildning vill utbilda sig till teckenspråkstolkar, även anhöriga till döva och personal som arbetar med döva i förskola, skola och andra verksamheter for döva. Teckenspråkslinje finns för närvarande vid fyra folkhögskolor Fellingsbro folkhögskola, Nordiska folkhögskolan i Kungälv, Västanviks folkhögskola och Strömbäcks folkhögskola med 15 elever vid varje folkhögskola. Utbildningen är kostnadsfri för eleverna. De flesta studerande har utbildningsbidrag från AMS. Bidrag från vuxenutbildningsnämnd VUN-bidrag och studiemedel kan också förekomma. Eleverna betalar själva inackorderings- och reskostnader. Ersättning för eventuell förlorad arbetsförtjänst utgår inte. Kostnaderna ingår i det statliga anslaget till utbildningen som disponeras Tolk- och översättarinstitutet TÖI av vid Stockholms Universitet. Se vidare avsnitt 4.4. Motsvarande utbildning har genomförts arbetsmarksom nadsutbildning vid AMU i Örebro och Malmö HADAR 1990 91 med vardera 15 elever. ca Utöver nämnda utbildningar finns teckenspråksutbildning omfattande 70 veckor med 16 platser i ett samarbete mellan Väddö folkhögskola och Edsvikens vårdgymnasium med start läsåret 199192. Denna utbildning finansieras endast delvis med det särskilda TÖI anslag, som disponerar. Teckenspråkslinjen är öppen för alla. Erfarenheter från-

framfor allt Västanviks folkhögskola som anordnat tecken-

språkslinjen under många år visar att denna utbildning har uppskattats t.ex. föräldrar till döva barn och personal i av verksamheter for döva, eftersom linjen ger grundligare kunskaper i teckenspråk än bl.a. studiecirklar. Intresse har också kunnat väckas for yrkesutbildning till tolk bland dem som ursprungligen inte tänkt sig detta yrkesval. Det har påtalats i flera sammanhang att linjen inte ger

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 55 -

fullgoda kunskaper för inträde till tolkutbildningen och att ren språkträning måste alltför stort utrymme inom själva tolkges utbildningen för att kompensera bristande grundkunskaper. Situationen framstår klart resultaten vid inträdesgenom till tolkutbildningen endast 50 % de sökande har prov ca av under de två senaste åren klarat inträdesprovet i teckenspråk. Så gott som samtliga elever vid teckenspråkslinjerna genomförde inträdesprovet. Orsaken till att endast 50 % godkänts kan sökas i att tidigaantagning till teckenspråkslinjen hade förkunskaper i teckre enspråk krav för inträde. Dessa kunskaper inhämtades då som t.ex. inom studiecirkelverksamhet och omfattade 4-5 terminer eller mer. Som ett led i att öka intagningen till teckenspråkslinjen togs kravet förkunskaper bort. Det är resultatet denna åtom av gärd som återspeglas. I situation då rekryteringen till tolkutbildningen är aven görande för att tillgodose behovet fler tolkar måste hänsyn av till effektiv möjligt. SÖ tas att språkinlärningen blir så som har i utvärderingen tolkutbildningarna särskilt uppmärkav sammat att teckenspråksutbildningen måste ge ökad språklig kompetens. Det bör dock uppmärksammas att även kunskaperna i om teckenspråk inte är tillräckliga för att vinna inträde till tolkutbildningen har de ändå ett mycket stort värde för de studerande utbildat sig i syfte att arbeta bland döva och hörsom selskadade i olika verksamheter förskola, skola etc. som Två åtgärder for att förbättra kompetensen i teckenspråk har diskuterats; dels en förlängning av teckenspråkslinjen, dels påbyggnadsutbildning för elever inte klarat inen som trädesprov till tolkutbildningen. Den teckenspråksutbildning 70 veckor för närvaom som rande anordnas ett samarbete mellan Väddö folkhöggenom skola och Edsvikens vårdgymnasium är ett initiativ för att kunna fördjupa elevernas kunskaper i teckenspråk och ge en bättre förberedelse inför tolkutbildningen.

56 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197 -

Andra möjligheter till grundläggande utbildning i teckenspråk

Studiecirklar i teckenspråk

Den första kontakten med teckenspråksstudier sker för flertalet i studiecirklar. De erbjuds så gott samtliga studieav som förbund och utgår från ett av SDR framtaget studiematerial. Statistik från år 1989 visar att näst efter engelska var teckenspråkscirklarna de mest populära bland språkcirklarna. 1988 89 genomfördes 1 400 studiecirklar omfattande 12 000 ca ca deltagare.

Utbildning i teckenspråk för föräldrar mfl.

Vid Västanviks folkhögskola anordnas sommartid regelbundet utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva och hörselskadade barn. Utbildningen pågår under två veckor. Många landsting arrangerar tillsammans med föräldraorganisationen DHB och lokala dövföreningar också kortare utbildningar för föräldrar, andra anhöriga och personal. Intensivkurser i teckenspråk anordnas under hela året även av Västanviks folkhögskola och dövföreningama i Stockholm och Örebro. av

Teckenspråksutbildning vid SSVH

Vid Statens Skola för Vuxna i Härnösand bedrivs sedan några år utbildning i teckenspråk som C-språk. Utbildningen är en distansutbildning. Kurstiden är elva veckor fördelade över tre terminer. Utbildningen vänder sig till föräldrar och personer som arbetar eller att arbeta med döva. avser

Teckenspråk som C-språk i gymnasieskolan

För att underlätta rekryteringen t.ex. teckenspråkstolkar av fick dåvarande Skolöverstyrelsen infor läsåret 198788 regeringens tillstånd att starta försöksverksamhet med tecken-

språk som s.k. C-språk i gymnasieskolan Örebro, Härnösand

och Falun. C-språk innebär att språket studeras från nybörjarnivå i gymnasieskolan. Enligt en förordning SFS 19911116 om ändring i gymnasieförordningen kan teckenspråket nu erbjudas som C-språk i hela gymnasieskolan.

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 57 -

Stockholms Universitet

Vid Stockholms Universitet, institutionen for lingvistik, anordnas utbildning i teckenspråk för både hörande och döva. Studierna kan bedrivas upp till 40 poängsnivån. Förkunskaper krävs inte av hörande. Utbildningen vänder sig också till hörande blivande lärare for döva och hörselskadade. Numera krävs förkunskaper i teckenspråk motsvarande 20 poäng fore inträde till denna lärarutbildning. Som fortbildning för hörande lärare i specialskolan för döva och hörselskadade anordnas 20 poängsutbildning i teckenspråk. Utbildningen för döva om teckenspråket omfattar 60 poäng. I utbildningen ingår också 40 poäng svenska som andra språk for döva och 20 poäng litteraturvetenskap.

4.2 Tolkutbildningen

Folkhögskoleutbildning med två inriktningar

De första kurserna för teckenspråkstolkar anordnades år 1969 i samarbete med Västanviks folkhögskola. Kurstiden invar ledningsvis sex veckor Utbildningen av tolkar för dövblinda startade år 1975 och motsvarande för vuxendöva år 1981. Tolkutbildningen är en yrkesutbildning som sedan läsåret 198990 är tvåårig. Den har två skilda inriktningar båda som leder fram till en specifik yrkeskompetens for att möjliggöra kommunikation mellan hörande och döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade samt mellan dessa grupper. Den utbildningen har teckenspråk basspråk och ena som leder fram till en kompetens att tolka åt barndomsdöva och dövblinda. De tidigare utbildningarna till teckenspråkstolk resp. tolk for dövblinda är sedan läsåret 198990 sammanslagna. Rekrytering till tolkutbildningarna med teckenspråk bas sker i huvudsak bland dem genomgått 34 veckors som som

teckenspråkslinje vid folkhögskola se avsnitt 4.1. Urvalskri-

teriet vid antagning är bl.a. ett av SDR utarbetat teckenspråkstest mäter förmågan att använda och förstå teckensom språket. Ett särskilt högskoleprov avseende läs- och språkförståelse är vidare vägledande för antagningen till utbildningen liksom personliga intervjuer.

58 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197 -

Den andra utbildningen har svenska basspråk och leder som fram till kompetens att tolka for vuxendöva och andra som en har behov av tolkmetoder som bygger på svenska språket. Till denna utbildning krävs inga förkunskaper i teckenspråk eftersom utbildningen har svenska som bas. Eleverna skall inhämta kommunikationsfärdigheterna under utbildningen. Däremot ställs krav på kunskaper i svenska motsvarande treårig gymnasieutbildning samt kunskaper i maskinskrivning. Uttagningen till utbildningen sker genom ett lämplighetstest. Tolkutbildningarna genomförs som reguljära folkhögskoleutbildningar. Utformning, innehåll och genomförande åvilar anordnande folkhögskola inom för de medel som beramen viljas. En vägledande plan för nuvarande tvååriga utbildningfinns sedan år 1988. Enligt planen skall studieplaner ar upprättas för resp. inriktning av utbildningen. Tolkutbildningarna har alltsedan de startade år 1969 varit kostnadsfria for eleverna. Den stora bristen på tolkar och nödvändigheten att underlätta rekryteringen är motivet for detta ställningstagande. De flesta elever får utbildningsbidrag AMS, andra har bidrag från vuxenutbildningsnämnd genom VUN-bidrag och enstaka elever söker studiemedel. För de elever inte har utbildningsbidrag är inackordering och som vissa fria. För dem har fast anställning utgår ersättresor som ning för förlorad arbetsförtjänst med visst högsta belopp per dag. Under praktikperioder utgår ersättning för kost och resor, logi. Dessa kostnader ingår i det statliga anslaget för tolkutbildningen som disponeras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms Universitet. Se vidare avsnitt 4.4. Brukarna har haft stora möjligheter att påverka utbildningarna representation i dåvarande Skolöverstyrelgenom arbetsgrupp för tolkutbildningar samt att ingå i de sens genom olika arbetsgrupperna för tolkutbildning. resp. SÖ och Tolkutbildningen har utvärderats under 199091 finns redovisad. SÖs rapportserie R 9123, Utvärdering - Utbildning tolkar for döva och dövblinda respektive hörav selskadade och vuxendöva vid folkhögskolor Där konstateatt grundproblemen är brist på teckenspråkslärare som ras kan undervisa i och teckenspråk, brist på teckenspråksmaom terial samt svårigheter att rekrytera elever till utbildningar-

na.

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 59 -

Studieorter för tolkutbildningar

För närvarande finns utbildning teckenspråksdövblindtolav kar vid Västanviks folkhögskola i Leksand, vid Nordiska folkhögskolan i Kungälv samt vid Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå vid de två skolorna sedan läsåret 199091. senare Dessutom finns med start läsåret 199091 utbildning en av teckenspråkstolkar vid Edsvikens vårdgymnasium i Stockholm uppdragsutbildning åt Stockholms läns landsting. som Utbildningen avslutas våren 1992. Ett samarbete har inletts mellan Väddö folkhögskola och Edsvikens vårdgymnasium tolkutbildning med start om en hösten 1992 med 15 elever. Fellingsbro folkhögskola utanför Örebro planerar också starta tolkutbildning för 15 elever hösten 1992. Denna utökning antalet utbildningsplatser ingår av inte i nuvarande anslag till tolkutbildningen. Sedan 198687 är utbildningen tolkar för vuxendöva förav lagd till Strömbäcks folkhögskola, Umeå. Till utbildningen startade hösten 1990 hade 15 elever antagits. Ett flertal som elever avböjde dock sin utbildningsplats strax före kursstart och i dag finns endast sju elever under utbildning.

Rekrytering till tolkutbildningarna

När utbildningen teckenspråkstolkar startade i slutet av av 1960-talet det i första hand vuxit i var personer som upp en teckenspråkig miljö, dvs. som hade döva föräldrar, som sökte till utbildningen. Under de dryga 20 år utbildningen som funnits har märkbar förskjutning skett mot att även en personer som inte haft någon anknytning till döva under uppväxtåren börjat utbilda sig till tolkyrket. Detta bekräftas av den enkät till yrkesverksamma tolkar som handikapputredningen genomförde våren 1991. Av inkomna kunde konstateras att 50 % tolkarna svar ca av var födda år 1951 eller Lika många hade anhöriga senare. som var döva, dövblinda eller hörselskadade. Av dem att som uppgav intresset för språk varit vägledande för yrkesvalet 40 % var 65 % födda år 1951 eller senare. Motsvarande enkät tillställdes eleverna i då pågående tolkutbildningar. Av svaren framkom att ca 40 % angett språk-

60 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197 -

intresse främsta orsak. De flesta svarande födda år som var 1961 eller senare.

Resultatet visar att det språkliga intresset som styrande inför yrkesvalet är något som måste beaktas ur rekryteringssynpunkt. Redan under skolåren kan intresset väckas och få betydelse både vad gäller rekryteringen till tolkutbildningen och till teckenspråkslärarutbildningen se avsnitt 4.3.

Utbildningskapacitet

Om samtliga tillgängliga och planerade utbildningsplatser ut-

nyttjas till fullo kan fram till våren 1996 185 tecken-

ca nya

språksdövblindtolkar ha utbildats under förutsättning att medel for planerade ytterligare 30 platser vid Väddö resp. Fellingsbro folkhögskolor ställs till förfogande.

Tabell 41 Beräknad utbildningskapacitet för teckenspråksdövblindtolkar

Färdigutbildad Antal elever Utbildningsplats terminår vt 1991 18 Västanviks fhsk vt 1992 24 Nordiska fhsk 16 Edsvikens vårdgymn. 8 vt 1993 17 Västanviks fhsk 20 Strömbäcks fhsk 15 vt 1994 45 Nordiska fhsk 15 Väddö fhsk 15 Fellingsbro fhsk 15 vt 1995 35 Västanviks fhsk 20 Strömbäcks fhsk 15 vt 1996 45 Nordiska fhsk 15 Väddö fhsk 15 Fellingsbro fhsk 15 ca 185 utbildade tolkar

Av tillgängliga utbildningsplatser läsåret 199192 35 platser utnyttjades 17. 34 elever antogs till utbildningen, hälften avstod från varav erbjuden utbildningsplats. Skälen har angetts bl.a. att familjesituavara tionen inte medgett långvarig bortvaro eller att AMS-bidrag for utbildningen inte erhållits. En trolig orsak är också att många inte haft for avsikt att utbilda sig till tolk utan endast velat pröva sina teckenspråkskunskaper i det utförs infor tolkutbildningen. test som

Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 61 SOU 199197 -

När det gäller utbildning tolkar for Vuxendöva visar motav svarande beräkning att fram till våren 1996 kan 37 Vuxendövtolkar ha utbildats under förutsättning att elever kan rekryteras.

Tabell 42 Beräknad utbildningskapacitet för tolkar för Vuxendöva

Färdigutbildad Antal elever Utbildningsplats terminår vt 1992 7 Strömbäcks fhsk vt 1994 15 vt 1996 15 ca 35 utbildade tolkar

Av sammanlagt 650 tidigare utbildade tolkar, teckenca språkstolkar, dövblindtolkar och vuxendövtolkar har ca 450 kortare utbildningstid än ett år.

Kompetensbevis

Tolkutbildningarna är folkhögskoleutbildningar och därför utfärdas inte betyg eller godkännande efter genomgången utbildning. Frågan ett godkännande och ett tolkcertiñkat om har dock diskuterats vid ett flertal tillfällen under årens lopp. Den uppmärksammades även särskilt i Skolöverstyrelsens utvärdering. Det finns önskemål att få fastställd kompeom en tensnivå och auktorisation kan höja tolkutbildningens en som status. SDR och STTF Sveriges Teckenspråkstolkars Förening har med medel från Allmänna Arvsfonden genomfört första kartläggning de kunskaper skulle krävas för en av som ett certifikat for teckenspråkstolkar. Motsvarande arbete har ännu inte påbörjats för tolkar för dövblinda och Vuxendöva.

Fortbildning för tolkar

Den fortbildning anordnad folkhögskolor hittills av som erbjudits tolkarna har mött dåligt Detta kan antas bero gensvar. på såväl fortbildningens innehåll dess omfattning, lokalisom sering etc. En ytterligare orsak kan svårigheter att bevara driva verksamheten vid tolkcentralen någonnågra tolkar om

62 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering - SOU 199197

är på utbildning. För arvodestolkarna, som inte har någon lön under utbildningstiden, är det svårt att delta i fortbildning. Det kan få till följd att deras kunskaper inte ökar i samma takt som de fast anställda tolkarnas, vilket kan få konsekvenser för kvaliteten på utförandet tolkuppdragen. av Landstingen i södra Sverige 5 landsting och Malmö kommun har sedan år 1987 genomfört utbildningsgemensamma dagar för alla tolkgrupper två gånger per år om vardera två dagar. Den lokala tolkföreningen, Södra Sveriges Tolkförening, anordnar utbildningen och ansvarar för innehållet, medan landstingen för kostnaderna. svarar

Resurscenter för tolkutbildningen

Under hösten 1990 föreslog dåvarande Skolöverstyrelsen inrättandet ett resurscenter för de båda inriktningarna av av tolkutbildningen. Syftet är att skapa en organisatorisk bas dels för samverkan och kunskapsöverföring mellan berörda parter, dels för produktion studiematerial Västanviks av m.m. folkhögskola har getts i uppdrag att arbeta fram ett förslag till ett sådant resurscentrum för tolkutbildningarna. De områden som snarast behöver belysas insatser genom från ett resurscenter är bl.a. inventering och utvärdering av studiematerial samt utveckling och produktion materiav nya al. Att samla och sprida information utbildningarna är om en annan viktig uppgift liksom att analysera behovet av forsknings- och utvecklingsarbete. Ytterligare ett väsentligt område är att samordna arbetet med studieplaner för de olika utbildningarna.

Kostnader

Anslaget för tolkutbildningarna, fortbildning och teckenspråkslinjerna uppgår till ca 10 milj.kr. för budgetåret 199192. Anslaget skall täcka skolornas merkostnader utöver grundbidraget till utbildningarna, som för närvarande är 800 kr. ca per elevvecka för ökad lärartäthet, material, teknisk utrustning, administration och utvecklingsarbete. Anslaget skall också täcka vissa kostnader vid tolkutbildningen för de elever som inte har utbildningsbidrag via AMS ca 40 % läsåret 1991 92 för fri inackordering, ersättning för vissa samt ersättresor

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 63 -

ning for förlorad arbetsförtjänst i Kostnaderna for

vissanfall.

utbildningarna täcks av anslaget till TOI se avsnitt 4.4.

Lärare vid tolkutbildningarna

Långvarig erfarenhet av tolkarbetet, kunskaper om olika tolkmetoder samt kännedom brukarnas behov kännetecknar om dagens tolkutbildare. I första hand har deras kunskap och erfarenhet vunnits praktisk yrkesutövning. genom För att ytterligare teoretisk kunskap till dem utge som bildar teckenspråksdövblindtolkar har anordnats utbilden ning vid Universitetet i Linköping 10 poäng i pedagogik, metodik, svenska och teckenspråk. Det är särskilt svårt att få dövblindkompetens knuten till tolkutbildningarna. En 10-dagars utbildning med dövblinda deltagare har genomförts år 1991 för att ge kompetens att vid tolkutbildningarna biträda ansvariga lärare. Särskilda medel för utbildning och fortbildning lärare vid av tolkutbildningarna finns inte. Medel för detta ändamål har hittills fått hämtas från anslaget för tolkutbildningen.

Tolkutbildning på högskola en

-

påbyggnadsutbildxiing

Vid universitetet i Stockholm påbörjades i början på 1980-talet den första utbildningen for teckenspråkstolkar på högskolenivå. Den är påbyggnadsutbildning på folkhögskoleutbilden ningen och omfattar 60 poäng i teckenspråkstolkning. Utbildningen har genomförts två gånger, varav den senaste avslutades hösten 1990. Sammanlagt 18 personer har deltagit. I utbildningen ingår bl.a. ämnena teckenspråk, allmän språkvetenskap, svenska och tolkning. Inträdeskrav är allmän behörighet för högskolestudier och betyget lägst 3 i svenska. Som inträdesprov krävs dessutom ett test i tolkning till och från teckenspråk. Målet med utbildningen är att utbilda för tolkning inom högskolan.

4.3 Teckenspråkslärarlinjen

Teckenspråkslärare behövs inom många olika områden; till folkhögskolornas teckenspråkslinjer, till tolkutbildningarna,

64 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197 -

till studieförbunden och för utbildning anhöriga till döva av samt lärare och personal inom olika verksamheter för döva, av dövblinda m.fl. Teckenspråkslärare behövs också for hörande elever barn

och vuxna i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan, och

för döva, dövblinda och hörselskadade elever i förskolan, grundskolan, särskolan, specialskolan, gymnasieskolan, KOMVUX och högskolan.

Utbildning av teckenspråkslärare

Utbildningen för personer som skall undervisa i teckenspråk startade år 1974 och är sedan dess förlagd till Västanviks folkhögskola. Utbildningens längd är 34 veckor numera uppdelade i två etapper. Antalet elevplatser är 10. Utbildningen avser att ge kompetens för att undervisa i teckenspråk inom olika verksamheter och har sedan mitten 1980-talet något av oegentligt kallats för teckenspråkslärarlinje vid folkhögskola. Det är inte lärarutbildning motsvarande den vid en som ges högskolor. I det följande använder vi dock den vedertagna benämningen teckenspråkslårare. Fram till läsåret 198990 fanns endast döva studerande men därefter finns också hörande studerande vid denna utbildning. Teckenspråkskunskaperna prövas i ett test inför utbildningen. De flesta studerande har från AMS. Övutbildningsbidrag riga erhåller fri inackordering, vissa samt viss ersättning resor för förlorad arbetsförtjänst om de har fast anställning. Kostnaderna ingår i det statliga anslaget till utbildningen som disponeras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms Universitet TÖI. Se vidare avsnitt 4.4. Fram till år 1990 har 160 döva lärare utbildats vid Västanviks folkhögskola. Utbildningstiden har varierat från några veckor till 34 veckor. upp Sammanlagt har teckenspråks- 70 personer anställning som lärare runtom i landet, dock med högst skiftande tjänstgöringsgrad. Av de övriga utbildade finns det vissa då och då som har arbete med att undervisa i teckenspråk. Andras specifika kunnande kan inte tillvaratas då de har ett annat arbete för sin försörjning. Bristen på tjänster för teckenspråkslärare innebär att utbildad kapacitet kan gå förlorad. Dåvarande Skolöverstyrelsen har uppskattat att det under

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 65 -

den närmaste tioårsperioden behövs minst ytterligare 100 teckenspråkslärare. Anslaget för teckenspråkslärarlinjen vid Västanviks folkhögskola var budgetåret 199192 drygt 3 milj .kr. Kostnaderna skall täcka skolornas merkostnader i enlighet med vad som redovisats i avsnitt 4.2.

Fortbildning av teckenspråkslärare

För att ge ytterligare nödvändiga kunskaper for undervisning i och teckenspråket finns ett akut fortbildningsbehov. De om flesta teckenspråkslärare är döva. Många har bristfällig teoretisk utbildningsbakgrund behöver kompletteras. En 10som veckors högskolekurs 10 poäng vid Universitetet i Linköping genomförs för första gången år 1991 i samverkan med Västanviks folkhögskola. Målgrupp är de lärare undervisar i som teckenspråk vid folkhögskolor. Tyngdpunkten är lagd på Vuxenpedagogiska och vuxenmetodiska moment. En påbyggnadskurs i pedagogik och metodik omfattande 10 poäng planeras vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Kursen är avsedd för döva teckenspråkslärare skall arbesom ta med fortbildning i teckenspråk hörande personal inom av det dövhörselpedagogiska området. Vid Stockholms Universitet finns ämneslärarutbildning för döva omfattande 120 poäng. Denna utbildning behörighet ger som språklärare lärare 9 vid specialskolan för döva och hörselskadade efter komplettering vid Högskolan för lärarutbildning. Motsvarande ämnesteoretisk utbildning finns inte för hörande.

Plan för förändringar av teckenspråkslärarutbildningen

Dåvarande UHÄ lämnat förslag Skolöverstyrelsen har till om att teckenspråk skall etableras som reguljärt ämne 60 poäng i grundskollärarutbildningen och i ämneslärarutbildningen. UHÄ har detta och utbildning sett positivt på en planeras kunna starta läsåret 199293. Förslaget innebär också att utbildningen teckenspråkslärare för folkhögskolor och cirkelav ledare inom studieförbunden skall genomföras som en variant av folkhögskollärarutbildningen i Linköping. Utbildningen skall omfatta 120 poäng, 60 poäng i teckenspråk. varav

66 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197 -

Tjänster för teckenspråkslärare

Antalet sökande till teckenspråkslärarlinjen vid Västanviks folkhögskola har varit varierande. Hösten 1990 inställdes utbildningen på grund for få sökande. Den främsta anledav ningen till att intresset for utbildningen var så litet uppgavs vara svårigheterna att försörja sig som teckenspråkslärare och osäkerhet utbildningens kompetensnivå. Trots ett stort om behov av teckenspråkslärare föreligger en bristsituation, som ytterst gäller att antalet inrättade tjänster som teckenspråkslärare är litet. Detta blir ett hinder vid rekryteringen till utbildningen, något i sin tur påverkar inrättande av nya som tjänster osv.

4.4 Särskilda medel för utbildning Tolk-

-

och översättarinstitutets roll

Dåvarande Skolöverstyrelsen var fram till den 30 juni 1991 ansvarig statlig myndighet. I enlighet med riksdagens beslut Folkbildningen fördelar Tolk- och översättarinstitutet om TÖI vid universitetet i Stockholm fr.0.m. den 1 juli 1991 de särskilda medel anslås for tolkutbildningarna, teckensom språkslinjerna och teckenspråkslärarlinjen vid folkhögskolor. För budgetåret 199192 uppgick anslaget till 13,2 milj.kr. ca 10 milj.kr. används till tolkutbildningama, fortbildvarav ca ning for tolkar och teckenspråkslinjen och ca 3 milj.kr. till teckenspråkslärarlinjen. Enligt regeringens regleringsbrev för budgetåret 199192 skall utbildningarna planeras i samvermed berörda TÖI skall kan handikapporganisationer. utöva tillsyn och kontinuerligt följa och utvärdera utbildningarupp samt för pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbena svara te UHÄ-FS 199126.

SOU 199197

5 Tolkyrket - några aspekter på

professionalisering, etik och arbetsmiljö

5.1 Professionalisering och etik

Inom många yrken finns särskilda yrkesetiska regler till stöd för yrkesutövarna. Samtidigt är sådana regler väsentliga för dem använder sig de tjänster är aktuella inom som av som resp. yrkesområde. Se SOU 199146 kap. 4. I reglerna anges vanligen de principer som skall vägleda förhållandet till kunden. De yrkesetiska reglerna markerar yrkesutövarens skyldigheter mot den som anlitar hennehonom och utgör därigenom ett skydd för den som vänder sig till yrkesutövaren. Den enskilde skall kunna hysa tilltro till yrkesutövarens sakkunskap och känna sin integritet respekterad. Läkarna, psykologerna och advokaterna är exempel på yrkeskategorier som sedan länge uppställt yrkesetiska regler och etablerat fora som för att följa hur reglerna efterlevs. En ökad professionalisering tolkyrket kräver på liknande av sätt att både tolkanvändarnas och tolkarnas behov yrkesav etiska regler tillgodoses. Tolken utför sitt uppdrag i många situationer som djupt berör den enskildes personliga förhållanden. Exempel på detta är besök hos läkare, advokat, socialtjänst etc. De etiska frågor aktualiseras vid tolkning måssom te tydligare än förut träda i förgrunden. Ett tolketiskt forum med företrädare för både tolkanvändare och tolkar har av många ansetts lämplig form för fortsatta och förvara en djupade diskussioner i ämnet.

5.2 Tolkars arbetssituation

Tolkyrket innebär ständiga variationer. Olika uppdrag, uppdragsgivare, uppdragsställen osv. ställer betydande krav på

68 Tolkyrket SOU 199197

tolkens kunskaper och flexibilitet. God utbildning och en sä-

kerhet den språkliga kompetensen är en nödvändig om egna grund för Väl utförd tolkning. en tolkar känner sig ha bristande kompetens framför Många det avläsa teckenspråket, också när det allt när gäller att men avancerade språkliga situationer vid gäller att tolka i som föredrag, vid sammanträden, i utbildning etc. Planeringen av

verksamheten vid tolkcentralerna måste därför innehålla möj-

till fortbildning på olika nivåer, förberedelse ligheter språklig inför tolkuppdragen, handledning, omväxling av arbetsupp-

regelbunden träning i syfte att motverka arbetsskagifterna, såväl fast anställda tolkar arvodestoldor etc. Detta gäller som

kar. tolkar får förslitningsskador i axlar och Många armar geatt ha alltför långa arbetspass, alltför intensiva arbetsnom eller alltför ensidiga och felaktiga arbetsställningar. För dagar motverka detta är det praxis med två tolkar vid längre att timme eller vid speciellt krävande tolksituatiouppdrag än en

ner. Tolkarnas arbetsmiljö måste uppmärksammas mera. Brister

risk för förslitningsskador är ett ofta anfört skäl till t.ex. - tolkar till andra yrken eller till mindre krävande att övergår tolkningsmiljöer. Psykosociala skäl osäkerhet och - som bristande arbetstillfredsställelse på grund av otillräcklig ut-

bildning är också vanliga och måste bearbetas för att åstad- komma bättre rekrytering till tolkyrket. en for de fast anställda tolkarna är individuell. Lönesättningen Utbildningsbakgrund, tidigare erfarenhet av tolkning, person-

och lönebilden på orten är avgörande faktorer. lig lämplighet Ingångslön efter utbildning år 1991 11 000 kr. Ersättvar ca ningarna till arvodestolkarna kan variera mellan landstingen.

SOU 199197

6 Kan det framtida tolkbehovet

beräknas

De bristsituationer vi tidigare beskrivit kräver insatser på

som

kort och lång sikt. Olika åtgärder hör och påverkar

samman

varandra i positiv resp. negativ riktning. Den gemensamma basen för att kunna åstadkomma en angelägen kraftsamling och utveckla både brukarnas tillgång till tolktjänst och tolkarnas utbildnings- och arbetsmöjligheter är en bedömning av

tolkbehovet. Den bör underlag preciserar konkreta mål

ge som

och delmål. De skall kunna utformas så att de medger att ett successivt förändringsarbete kan utvärderas och vid behov

justeras.

I det följande beskriver vi dels handikapputredningens beräkning tolkbehovet, dels olika beräkningar utförts

av som av

andra och utgjort underlag i vår utredning. Genomgående uttrycks behoven i heltidsarbetande tolkar.

6.1 Utgångspunkt

Utgångspunkt för bedömningar tolkbehovet är handikapp-

av

utredningens synsätt uttryckt i de bärande principerna om tillgänglighet, delaktighet, självbestämmande och inflytande. Utredningen delar därmed den grundsyn som präglar Hörselvårdsutredningens beskrivning 1989 brukarnas behov

av

av tolktjänst

Enligt brukare och verksamhetsföreträdare är behovet av tol-

kar för teckenspråkstolkning, vuxendövtolkning samt döv-

blindtolkning mycket stort. Att dövhörselskadad eller dövsom

blind ha tillgång till tolkservice är en mycket grundläggande

rättighet och därför bör stora insatser göras for att denna samhällsservice skall uppnå acceptabel nivå. en Behovet tolkar kommer med stor säkerhet kraftigt att öka av i framtiden i takt med att fler och fler dövavuxendövahörselskadadedövblinda ökar sina utåtriktade kontakter och allt-

70 Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

deltar i samhällets politiska och kulturella aktiviteter. mer Denna utveckling förutsätter en fullgod tolkservice. Därutöver

börjar alltfler hörselskadade att inse teckenspråkets möjligheter i utbildning, yrkes- och privatliv. Därmed ökar också

behovet av tolkar då nya grupper kommer till tidigare inte som varit aktuella. Samhällets verksamhet decentraliseras och mer

mer. Besluten flyttas ner på lägre och lägre nivå for att komma

närmare människorna. Detta innebär också helt naturligt ett ökat krav på insatser från samhällets sida så att alla grupper

har möjlighet att deltaga i samhällsansvaret. En decentraliseringsprocess får inte bli isoleringsprocess där vissa männi-

en skor på grund sin funktionsnedsättning samt bristfälliga av resurser i samhället utestängs.

6.2 Tidigare utredningar om tolkbehovet

Skolöverstyrelsen år 1978

I plan 1978 for utbildning tolkar uppskattades antalet

en av personer i behov tolkservice till 500 dövblinda personer, av ca 5 000 barndomsdöva och 5 000 vuxendöva totalt personer,

10 500 På grundval därav beräknades tolkbehovet

personer.

for vardagstolkning till totalt 1 100 tolkar.

Tabell 61

teckenspråkstolkar 600 dövblindtolkar 200 tolkar for vuxendöva 300

Totalt antal tolkar 1 100

Handikappinstitutet år 1979-80

Handikappinstitutets tre utredningar som ordes under åren

1979-1980 redovisade totalt ett behov 770 tolkar. av ca

Tabell 62

SOU 199197 Kan det framtida tolkbehovet beräknas 71

rekommendation år 1981

Handikappinstitutets

År 1981 utfärdade Handikappinstitutet rekommendation en tolkservicen. Från denna kan följande behovsberäkning, om omfattande 150 tolkar, redovisas

Tabell 63

teckenspråkstolkar 70 dövblindtolkar 50 tolkar for vuxendöva 30 Totalt antal tolkar 150

För alla slag tolkning dessutom behov utvidgad av angavs av arvodestolkning. Antal tolkar för detta ändamål redovisas inte. Skolöverstyrelsens utredning från år 1978 och Handikappinstitutets utredning om vuxendöva år 1980 presenterade olika resultat trots att de utgått från underlag. SÖs samma beräkning vuxendövas behov utgick från jämförelse av en mellan barndomsdövas och vuxendövas behov av tolk. En uppskattning med innebörden vuxendövas behov skul-

ordes att

hälften barndomsdövas tolkbehov. Det byggde på en vara av förmodan att vuxendöva klarar fler kontaktssituationer utan tolk än vad barndomsdöva gör. Barndomsdövas behov tolk av bedömdes från dels tolks kapacitet, dels från ett antagande en att varje döv skulle anlita tolk en gång per vecka. I Handikappinstitutets utredning år 1980 om tolktjänst for vuxendöva finns ingen behovsberäkning redovisad. Man har där endast angett att det inom varje landsting bör finnas en ansvarig tolk for vuxendövas tolkservice. I den rekommendation till huvudmännen som Handikappinstitutet utfärdade år 1981 finns heller inga behovsberäktolkbehovet med

ningar redovisade. En bedömning av ordes

utgångspunkt från kända fakta.

Socialstyrelsen år 1989

Socialstyrelsen har i sitt utredningsmaterial 1989 beräknat behovet tolkar till minst 1 teckenspråksdövblindtolk per 30 av

72 Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

tolkanvändare inom femårsperiod. Efter ytterligare fem år en borde tolktätheten vara en tolk per 20 tolkanvändare. Beräkningen grundar sig på dels befintligt antal tolkar, dels på antal kända tolkanvändare samt slutligen på att utökning en antalet tolkar måste ske för att tillgodose behovet. Beav räkningen redovisar ett behov av 350 tolkar förutom arvodestolkar. Uppgift finns inte arvodestolkarnas tjänstgöringsom grad, därav den något oprecisa beskrivningen.

Tabell 64

samt därutöver 300 arvodestolkar varav 50 för vuxendöva

Socialstyrelsen har i sin utredning angett att slutmålet borde vara en tolk 12 tolkanvändare. Viss hänsyn har tagits till

per barndomshörselskadades ökande tolkbehov medan vuxenhör-

selskadades behov inte redovisas.

Bedömning av tolkbehovet i Finland ett underlag

-

för rätten till tolk

I Finland finns sedan den 1 januari 1988 Förordning

en om

service och stöd på grund handikapp. Den omfattar även

av

rätt till tolk. De föreskrifter reglerar denna rätt träder i

som

kraft den 1 januari 1994, då hälften behovet skall kunna

av

tillgodoses efter tolkutbildningsinsatser som nu genomförs.

Dövblinda får rätt till tolk minst 240 tim.år, barndomsdöva

hörselskadade och vuxendövahörselskadade rätt till tolk

minst 120 timår. Därutöver har rätt till utbildningstolk i

man

den omfattning utbildningen kräver.

Allt sedan slutet av 1970-talet har brukarnas behov be-

räknats i visst antal timmar. I samarbete med det finska

dövförbundet rekommenderade den finska socialstyrelsen då

minst 60 timmar tolkår för döva och minst 120 timmar tolkår för dövblinda.

Utvecklingen visade gradvis att servicenivån var alltför låg

SOU 199197 Kan det framtida tolkbehovet beräknas 73

med detta timtal. I samband med den serviceforordningen nya ansågs det lämpligt att fördubbla timantalet för att brukarnas behov tolk skulle bli bättre tillgodosett. Några beräkningar av utifrån andra grunder har inte orts. Antalet döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade perberäknas i dag till 5 500 i Finland. Alla använder inte soner ca tolk. Utifrån ett antagande att årsarbetstiden uppgår till om 1 400 timmar beräknades behovet uppgå till 400 heltidsarbetande tolkar, också kan redovisas tolk 12 som som en per tolkanvändare. Därutöver ett behov 100 utbildningsanges av tolkar.

6.3 Vår tolkbehovet

bedömning av

Inledning

Tolkverksamhetens utveckling har inneburit ökad efteren frågan på tolk och en ökad medvetenhet om tolkstödets betydelse. Utvecklingen kan beskrivas antalet utförda genom tolkuppdrag år 1973 drygt 6 500. År 1989 hade som var antalet ökat till 47 000, dvs. ökning med drygt 700 %. en Denna ökning har inte kunnat beräknas på förhand vilket har inneburit de begränsningar i serviceutbudet som vi tidigare beskrivit. I försök att finna lämpliga beräkningsgrunder också tar hänsyn till och ökande behov har vi prövat som nya möjligheten att inhämta internationella erfarenheter. Sverige har när det gäller tolkverksamhet en framskjuten ställning internationellt sätt. Det är därför inte framåtsyftande att göra jämförelser med andra länders beräkningar tolkbehov. I de av övriga nordiska länderna finns organiserad tolkverksamhet

se bilaga 4, tillgången till tolk är långt sämre än i

men Sverige. I övriga Europa eller i USA finns knappast någon av samhället organiserad tolkservice för tolk i det dagliga livet. Däremot finns i USA lag tillgänglighet från år 1990 en om gäller myndigheter och utbildningsanordnare. Den har som medfört att tolkar i mycket stor omfattning finns knutna till amerikanska högskolor och universitet. Varken i Sverige eller i andra länder har några studier genomförts kan ligga till grund för beräkning utifrån som en helt individuella behov. Undantag är i vårt land det mått som

74 Kan det framtida tolkbehouet beräknas SOU 199197

FSDB angetts för dövblinda dvs. tillgång till tolk

av personer, 8 tim.vecka.

Då inga andra referenser finns att tillgå, har vi valt att i våra beräkningar teoretiskt tillämpa den finska modellen, om

än i modifierad form. Den rätt till tolk som beslutats i Finland

och vi tidigare beskrivit, har angetts i ett bestämt timan-

som

tal år. Omräknat innebär detta timantal rätt till tolk 2

per ca

tim.vecka for barndomsdöva, vuxendöva och hörselskadade

och 4,5 tim.vecka för dövblinda. Antal tolkar har beräknats

ca

utifrån denna grund som innebär en dimensionering av unge-

fär tolk 12 tolkanvändare. en per

Berörda svenska brukarorganisationer DHB, FSDB, HRF

och SDR att den finska dimensioneringen med tolk

anser, en

12 tolkanvändare kan utgångspunkt för behovsbe-

per vara en

räkning. Samtidigt organisationerna att det finska sät-

anser

tet att beräkna tolkbehov kännetecknas brist på dyna-

av en

miskt synsätt. Den variation finns mellan olika brukares

som behov riskerar att forbises.

Sammanfattningsvis utgår vi i det följande från beräkningenligt tolk 12 tolkanvändare döva, vuxendöva, hör-

ar en per

selskadade och för dövblinda tolk 8 tim.vecka. Våra beräkningar i detta avsnitt omfattar tolk i vardagslivet, arbetslivet

och i samhällslivet i övrigt.

Handikapputredningens bedömning

I Sverige finns mellan 6 800-8 800 barndomsdöva, mel-

vuxna

lan 12 000-17 000 vuxna barndomshörselskadade, ca 1 000

dövblinda, 4 000 vuxendöva och uppskattningsvis mel-

vuxna

lan 20 000-30 000 vuxenhörselskadade, totalt mellan 44 000

och 61 000 Se avsnitt 2.6., tabell 21.

vuxna personer.

Alla har inte behov tolk och många har inte heller upp-

av täckt nyttan att använda tolk. För att göra behovsbeav en

räkning realistisk har vi därför efter kontakter med brukaror-

ganisationerna bedömt att nedanstående underlag kan utgöra grund for att beräkna behovet tolkservice

en av

SOU 199197 Kan det framtida tolkbehovet beräknas 75 Tabell 65 Antal vuxna personer i behov av tolk

i behov tolk av

För barndomsdöva och barndomshörselskadade ca vuxna

9 000 personer innebär beräkningsgiunden tolk 12

en per tolkanvändare att 750 tolkar skulle behövas. Då måste obseratt barndomshörselskadades behov teckenspråkstolk veras av kommer att öka, eftersom de i allt större omfattning funnit att teckenspråket är det säkraste kommunikationssättet. Vuxendövas exakta behov är svåra att uppskatta. Utifrån diskussioner med företrädare for brukarorganisationen HRF bedömer vi for närvarande att 600 behöver tolk. ca personer Utifrån beräkningsgrund innebär det ett samma som ovan behov av 50 tolkar. Behovet förutses öka. Vuxenhörselskadades behov kan troligen i ett kort tidsperspektiv täckas av tolkar for Vuxendöva enligt ovan. I Sverige finns i dag ca 1 000 dövblinda vuxna personer FSDB har redovisat ett behov 200 tolkar for dem. Beav ca räkningen grundas på dels antalet dövblinda personer i aktiv ålder, ca 500 personer, dels hänsyn till ett skattat dolt behov. FSDB har utgått från ett behov åtta timmars vardagsav tolkningvecka. Dessa beräkningar innebär att dövblindas beroende tolk förutses mycket större än andra tolkanav vara vändares. Handikapputredningen delar detta synsätt i vetskap att dövblinda inte utan tolkstöd kan byta om personer miljö och utföra vardagliga rutinärenden utanför bostaden. Sammanfattningsvis innebär våra beräkningar ett aktuellt tolkbehov av ca 1 000 tolkar for den population vi redovisat.

Tabell 66 Aktuellt tolkbehov

För barndomsdöva och barndomshörselska-

76 Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

År 1989 fanns i landstingen drygt 100 fasta heltidstjänster och

ca 300-350 arvodestolkar med varierande tjänstgöringsgrad. Ca 30% totala antalet tolkuppdrag förmedlades av

av som

tolkcentralerna utfördes då arvodestolkar. Detta gäller alla

av

slag tolkuppdrag således även utbildningstolkning se

av av-

snitt 3.5.4. Någon uppgift hur stor andel avsåg ut-

om som

bildningstolkning finns inte, den utgör troligen en mindre

men

del. Vi uppskattar därför att 300-350 arvodestolkar kan mot-

40-50 heltidsarbetande tolkar. Vi beräknar på mot-

svara ca

svarande sätt att det i dag 1991 finns 175 heltidsarbetande

ca

tolkar. Det innebär att bristen på tolkar kan beräknas mot-

825 tolkar. svara ca

Våra förslag utökad utbildningskapacitet innebär ett

om

tillskott på totalt 220 tolkar inom femårsperiod 185 tecken-

en

språksdövblindtolkar och 35 tolkar för vuxendöva och 440 tolkar efter 10 år. Det totala antalet tolkar skulle då uppgå

nya

till 615 440 nyutbildade och 17 5 befintliga vilket får 10 100 tolkbehövande uppskattningsvis skulle betyda till-

personer

gång till tolk i genomsnitt 2 tim.vecka. En tolktäthet

ca

motsvarande tolk 25 tolkanvändare uppnås efter 5 år

en per ca och efter 10 år är motsvarande siffra tolk 17 tolkanen per ca

vändare. Hänsyn har inte tagits till eventuella avgångar.

Figur 61 Beräknad utökning av antalet tolkar

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 XXX XD] Behov

År tolkar heltid 1991 avser uppskattat antal befintliga

l

Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

Beräkningen timantalet har skett utifrån schablonav en mässigt beräknad årsarbetstid för tolkar omfattande 2 000 timmar. Denna beräkning tar inte hänsyn till eventuella vakanser under ledighet och inte heller till att restid och förberedelsetid ingår i arbetstiden. I dagsläget kan en genomm.m. servicenivå beräknas till tolktjänst 1 tim.vecka och snittlig ca person. Vi vill ändå hävda att det inom våra beräkningar kan rymhänsynstagande till vissa dynamiska företeelser. De kan mas antas inte säkerställas. Vi avser dels att ökningen av men antalet brukare kommer att ske successivt, dels att tolkbehovet hos den enskilde brukaren kommer att öka. Det sammanhänger med bl.a. aktiviteter för att sprida information om tolkservice och krav på t.ex. ökad rörlighet i unga Vuxnas samhället. En anslutning till detta dövas tillgång till tolk vid fråga i rör postgymnasiala utbildningar. Detta behov förväntas öka. I våberäkningar har hänsyn inte tagits till detta förra ovan hållande. I dagsläget råder stor brist på tolkar inom högskolan. med behov teckenspråkstolk har Många personer av därför inte kunnat påbörja sina studier i beräknad tid. Vissa har t.o.m. tvingats avstå från sin planerade utbildning. Inför läsåret 199192 har ett 15-tal kunnat påbörja sina personer högskolestudier på grund tolkbristen. av Tillströmningen döva till högskoleutbildning har ökat av och öka Det beror bl.a. på att döva och väntas ytterligare. hörselskadade elever får allt bättre grundkunskaper till följd ändrade studieplaner och lärarutbildningar. av Med från studietiden vid universitet och utgångspunkt att högskola i genomsnitt är 10 tim.vecka i form av föreläsningar, seminarier etc. beräknas tolkbehovet for den enskilde till 0,5 tolk 20 tim.vecka. Två tolkar arbetar samtidigt och avlöser varandra regelbundet. Därtill kommer tolk vid schemalagda gruppdiskussioner, grupparbeten etc. Det är inte möjligt att hur många tolkar kommer ange som att behövas vid universitet och högskolor i framtiden men behovet kan skattas till 250-300 heltidstjänstgörande tolkar för högre studier inom 10-20 år. Tolksituationen i högskola har varit föremål för diskussio- Behovet särskild utredning har såväl Stockholms ner. av en av Universitet intresseorganisationerna aktualiserats hos som av

78 Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

UHÄ. Det påtalas tolkbristen medför döva att att i jämförelse med andra inte har lika tillträde till högre utbildningar.

6.4 Tolkbehov och

samhällsförändringar

Brukarorganisationerna har bl.a. i HVU givit uttryck åt att tolktjänst och beräkningar av tolkbehov i tid måste följa förändringar i samhället. Om så inte sker, riskerar döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade medborgare att vidkännas ett ökande avstånd till andra medborgares möjligheter att följa utvecklingen. Ett exempel är pågående förändringar i det offentliga skolväsendet. Inom gymnasiet skall minst 15 % den totala studietiden av arbetsplatsförläggas. Detta kommer att innebära ett stort ökat behov tolk för elever vid gymnasierna för döva och hörav selskadade i Örebro med riksupptagning. Gymnasieutbildningen skall dessutom få struktur stimulerar och en som garanterar flexibilitet och valfrihet. För elever är beroende som av teckenspråk kommer tillgången till teckenspråkskunniga lärare och till tolkar att styra graden flexibilitet och valfriav het. Det offentliga skolväsendet kommer även att omfatta grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning KOMVUX. Varje kommun har ansvaret för att invånare, behöver och önskar delta i som grundläggande vuxenutbildning får sådan möjlighet. Handikappade Vuxna ingår i de högt prioriterade grupper för vilka kommunerna har särskilda skyldigheter. Speciella bidrag för att främja handikappades möjligheter att delta i vuxenutbildning utgår dock inte. Olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. utbildning, kommer också att ställa ökade krav på tillgången till tolk.

SOU 199197

Överväganden

7 och

förslag

7.1 Grundläggande

synsätt

Med utgångspunkt i den humanistiska synen på alla människors lika värde och de gmndlagsfásta demokratiska fri- och rättigheterna alla medborgare i vårt land har hansom avser dikapputredningen fastlagt bärande principer, kvalitetskrav,

som vi tidigare redovisat se kapitel 2. De skall medverka till

att målen om full delaktighet och jämlikhet uppnås för människor med funktionsnedsättningar. Kvalitetskraven gäller både generella och individuella insatser som behövs for att undanröja eller minska handikappande situationer. De bärande principerna om tillgänglighet, inflytande och självbestämmande, delaktighet, helhetssyn och kontinuitet utgör alltså grunden for vårt arbete, också i detta betänkande om tolktjänst. Döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade är självfallet berörda överväganden och förslag vi lagt inom andra av som delar utredningsarbetet. En grundförutsättning för dem är av möjligheten att genom tolk kunna vara delaktiga, utöva inflytande och ha tillgång till det hörande samhället. Också det hörande samhället behöver anlita tolk för att kunna få del av dövas m.fl. kunskaper, åsikter och vilja till inflytande. Det är väsentligt att markera denna ömsesidighet. Tillgänglighet betyder för den inte hör att tolk få som genom det svenska språket översatt till teckenspråk, eller för den som blivit döv i ålder att få det talade språket tolkat till vuxen skriftspråk och på så sätt bli delaktig. Tillgänglighet handlar också möjligheter att ta del information och utbildning, om av att få kunskaper behövs för ett aktivt deltagande och ett som inflytande i samhällslivet. Utan tillgång till tolk begränsas yttrandefriheten och döva m.fl. ställs utanför de grundlagsfästa demokratiska fri- och rättigheter tillförsäkras varje som medborgare enligt regeringsformen 2 kap. Tillgänglighet innebär vidare att tolktjänsten skall vara lätt att nå och att denna service inte skall belasta enskildas ekonomi.

80 Överväganden och förslag SOU 199197

På motsvarande sätt måste tillgänglighet, delaktighet och inflytande säkras för personer med hinder till följd av tal-, språk- och röststörningar.

7.2 Våra mål för tolktjänsten

Handikapputredningen har fastlagt mål för tolktjänstens funktion och utveckling. De uttryck för synsättet att medger borgare i behov tolk skall kunna delaktiga i samhället av vara med rättigheter och skyldigheter andra medborsamma som Målen vägleder de förslag till förändringar vi redovigare. som i det följande och syftar till att minska och på sikt helt sar som undanröja den avgörande bristen på tolkar. Samhället skall ha skyldighet att genom ett i lag fastlagt organisera och tillhandahålla tolktjänst för döva, ansvar dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Ett grundläggande för att uppgiften fullföljs skall ansvar åläggas en bestämd huvudman. Betalningsansvar för olika tolktjänster skall ha tydlig en reglering. Utgångspunkten for betalningsansvaret är att varje samhällsorgan står för sina tolkkostnader. Dock läggs ett betalningsansvar för vardagstolkning på landstingen. Tolktjänsten skall utformas så att den enskilde efter egna önskemål kan få sina behov tillgodosedda. Tolktjänsten skall möjliggöra att enskilda kan leva som andra och delaktiga i samhällets gemenskap. vara Tolktjänst skall avgiftsfri för den enskilde och i övrigt vara lätt att tillgå. vara Tolktjänsten skall ha och fortlöpande utveckla sådan kompetens att behov av olika tolkningsmetoder kan tillgodoses på ett kvalificerat sätt. Tolktjänstens utövare skall ha möjlighet till god grunden utbildning, fort- och vidareutbildning som även uppmärkbetydelsefulla yrkesetiska krav. sammar Rekryteringen till tolkyrket skall intensifieras flera genom utbildningstillfällen och särskilt kompetensbevis efter avslutad utbildning. Målet är att tolk skall kunna ställas till förfogande i en omfattning beräknas tolk 12 tolkanvändare, som som en per

SOU 199197 Överväganden och förslag 81

dvs. 3 tim.vecka och döva, vuxendöva och hörselperson skadade resp. minst 8 tim.vecka för personer med dövblindhet. Teckenspråket, dövas första språk, skall ägnas uppmärk- samhet ökade forskningsinsatser och förstärkt angenom knytning till annan språkforskning samt genom satsningar överlag breddar kunskapen teckenspråket i som om samhället.

7.3 Våra

förslag

Våra förslag i huvudsak följande områden avser O Lagstiftning och huvudmannaskap O Betalningsansvaret för olika tolkuppdrag 0 Utbildning i teckenspråk lärarutbildning - 0 Tolkutbildning lärarutbildning - 0 Rekrytering till tolkyrket

Därutöver gör handikapputredningen vissa bedömningar i frågor rör fortsatt utveckling olika insatser bl.a. för persosom av ner med talskador Kapitel 8.

7.3.1 Lagstiftning

Vårt förslag Landstingen får skyldighet att organisera, finansiera en och tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till dödövblinda, vuxendöva och hörselskadade och skall va, därutöver tillhandahålla och förmedla tolkar till samma målgrupp för övrig tolkning. Skyldigheten skall regleras ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen 1 genom

Mot bakgrund brukarnas önskemål om en lagstadgad rätt av

till tolk se HVU har vi övervägt möjligheten att komplettera

den lagen LSS med särskild föreskrift av oss föreslagna en om rätt till tolktjänst. En rättighetsutformning skulle i och för sig ligga i linje med den vikt vi tolktjänsten har för döva, anser dövblinda m.fl. för att förverkliga de kvalitetskrav vi formule-

82 Överväganden och förslag SOU 199197

rat som bärande principer. Vi anser det dock inte möjligt att i dagsläget föreslå en lagstadgad rätt till tolk då en sådan rättighetslag på grund av rådande tolkbrist för närvarande inte kan uppfyllas. Risk skulle finnas för att outbildade tolkar skulle behöva anlitas och brukarnas krav på kvalitet få stå tillbaka för kvantitetskraven. Däremot vi att samhället har skyldighet att tillanser en handahålla och förmedla tolkar för vardagstolkning och övrig tolkning till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Tillhandahållandet tolktjänsten har hittills varit oreglerat av i lag och handlagts landstingen frivillig överensav genom kommelse med staten. En skyldighet att tillgodose behovet av tolkar kommer att ställa väsentliga krav på landstingen vilket vi menar kommer att leda till en avsevärt förbättrad tolkservi- Som framgår andra förslag se avsnitt 7.3.4 prioriterar ce. av vi åtgärder för att snarast möjligt undanröja bristen på tolkar. Vi föreslår att frågan rätt till tolk får prövas i ett om senare skede då möjligheten att uppfylla rättighetslags krav finns. en Beträffande angelägna servicebehov hos människor med talskador hänvisar vi till ett särskilt kapitel 8. Vi beskriver där insatser som på sikt skall leda till att också denna målgrupp får sina behov personligt stöd tillgodosedda. av Vi har valt att föreskriva landstingens skyldigheter avseende tolktjänst i hälso- och sjukvårdslagen, i likhet med vad vi bl.a. föreslagit beträffande skyldigheten att tillhandahålla hjälpmedel. Av flera skäl har vi dock ansett det väsentligt att tolktjänsten i lagen skall framstå som en verksamhet skild från exempelvis habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Vi att tolkservice i sig inte kan habilitemenar ses som en rande eller rehabiliterande insats för att utveckla eller återvinna bästa möjliga funktionsformåga. De utnyttjar tolksom tjänsten kan inte genom den utveckla eller återvinna förmågan att höra den möjlighet att bl.a. ta tillvara men ger utvecklingsmöjligheter genom utbildning. Då tolktjänsten från tekniska produkter artskild form är en för service vi även att den inte skall inordnas i den menar organisation och de regler hjälpmedelsverksamhet. som avser Tolktjänsten syftar till att möjliggöra för brukaren att ha samma tillgång som hörande till samhället. Den enskildes behov tolk kan variera mycket över tiden. Under vissa av perioder, t.ex. under utbildning, kan behovet stort och vara

SOU 199197 Överväganden och förslag 83

intensivt medan det i en annan fas i samma persons liv kan mindre. Behovet tolk kvarstår dock förmodligen livet vara av ut. Landstingens kostnadsansvar omfattar vardagstolkning. Enligt ansvars- och ñnansieringsprincipen bör ansvaret för att en verksamhet blir tillgänglig och anpassad till med personer funktionsnedsättningar åvila den som bedriver verksamheten. Detta gäller också finansieringsansvaret. Vårt förslag innebär att landstingen ges en skyldighet att tillhandahålla tolkar även för uppdrag utanför landstingens ansvarsområde vardagstolkning. Finansieringsansvaret åligger däremot utbildningsanordnare, myndigheter och andra samhällsorgan såvitt tolkuppdraget inte är att betrakta vardagstolkning. Se vidare bilaga 3 betalningsansom om svariga.

7.3.2 kostnadsansvar

Huvudmannaskap -

Som framgår vårt förslag till reglering samhällets skylav av digheter beträffande tolktjånst för vardagstolkning till döva mil. föreslår vi inte någon förändring det grundläggande av huvudmannaskapet som åvilar landstingen. Däremot lägger vi förslag med innebörden att begreppet vardagstolkning skall vidgas. I så måtto sker en huvudmannaskapsförändring genom att landstingens ansvar för att organisera, tillhandahålla och finansiera vardagstolkning omfattar flera uppdragskategorier. Se vidare avsnitt 7.3.3. Bakgrunden till vårt ställningstagande är följande. Allt sedan försöksverksamheten med tolkhjälp åt döva m.fl. startade har landstingen ansvarat för tillhandahållandet av tolktjänsten och haft kostnadsansvar för s.k. vardagstolkning. Tolkcentraler finns i dag i alla landsting och i de tre landstingsfria kommunerna. Vi har övervägt ett primärkommunalt huvudmannaom skap skulle skapa större närhet och bättre service till brukari enlighet med förändringar inom andra serviceområden. na När det gäller tillhandahållandet tolktjänsten finns emelav lertid inte underlag för att bygga sådan service i Varje upp en kommun. Antalet tolkanvändare kan variera mycket mellan kommunerna. Totalt finns i dag 5 000 tolkanvändare i hela ca landet. Vi har beräknat att 10 000 är i ca vuxna personer

84 Överväganden och förslag SOU 199197

behov tolk. Även snabb ökning sker antalet av om en av tolkanvändare är det totala antalet fortfarande litet. Det skulendast större kommuner med stort underlag skulle vara som kunna erbjuda fungerande tolktjänst. Landstingen har som en upptagningsområden fungerat väl och utgör en tillräckligt stor bas både geografiskt och befolkningsmässigt för att utveckla och tillhandahålla tolktjänst. Vi har övervägt att med bibehållande huvudmannaskaav pet för att organisera och tillhandahålla tolktjänst överföra kostnadsansvaret för enskildas service till primärkommunen. Kommunerna övertar i dag kostnadsansvaret for alltfler verksamheter. Vi har emellertid funnit att hittillsvarande erfarenheter olika kostnadsansvariga för tolkuppdragen är till av brukarnas nackdel och också innebär administrativt merarbete. Att ytterligare splittra betalningsansvaret genom att resp. kommun skulle göras kostnadsansvarig för sina kommuninvånares behov tolk i det dagliga livet, skulle därför inte av sig brukarnas eller verksamhetens intressen. gagna vare Vi har vidare övervägt att i likhet med våra förslag om assistent och assistansersättning SOU 199146 föpersonlig reslå en försäkringsersättning jfr även befintlig handikappersättning. En sådan ersättning skulle styra förutsättningar för jämlika villkor över landet baserade på solidarisk finanen siering. Vi har tills vidare lämnat detta förslag därhän, då vi att ytterligare erfarenheter kan vinnas vid ett genommenar förande vårt förslag assistansersättning. Det ter sig av om dock angeläget att längre fram pröva motsvarande system också för tolktjänst. Vi föreslår därför inte någon förändring det ekonomiska av ansvaret för vardagstolkning.

7.3.3 vardagstolkning Begreppet

Vårt förslag Begreppet vardagstolkning föreslås bli vidgat. I begreppet skall markeras, utöver nuvarande innebörd, tolktjänst vid fritidsaktiviteter, rekreation och i föreningslivet så att döva m.fl. andra medborgare kan få som tillgång till meningsfull fritid och rekreation. Därutöver

SOU 199197 Överväganden och förslag 85

skall i vardagstolkning ingå grundläggande tolktjänst i arbetslivet motsvarande till 20 tim.månad utöver upp tolktjänst vid nyanställning, introduktion samt utbildning inom företag eller på annan arbetsplats.

Förslaget har konsekvenser för huvudmannens skyldigheter. Landstingen föreslås detta få ett kostnadsansvar för genom viss tolktjänst vid fritid, rekreation, i förenings- och arbets-

livet.

Fritid, rekreation och föreningsliv

Kostnaderna för tolk under fritid ingår redan i dag i viss mån i landstingens ansvar för vardagstolkning. Däremot ingår som regel inte kostnader för tolk i samband med rekreation inkl. Vissa lösningar har ibland kommit till stånd genom att resor. fördelning tolkkostnaderna skett mellan arrangörer en av vanligen brukarorganisationernas lokala föreningar och landstingen. Detta innebär dock att den enskilde själv kan få stå för del av kostnaderna genom högre deltagaravgift. Det har här utvecklats praxis dock är olika över landet. Vi en som att tolktjänst möjliggör ett deltagande i fritids- och menar som rekreationsverksamhet på lika villkor andra är ett väsom sentligt inslag i god livskvalitet. Vi vill därför genom vårt förslag markera detta innehåll i begreppet vardagstolkning. Kostnaderna för tolk i olika föreningssammanhang omfattas inte landstingets kostnadsansvar. Det gäller såväl tolknu av service kan behövas i brukarnas föreningar i som egna som andra föreningar. Några landsting har dock valt att bekosta viss vid dessa tillfällen. Tolkcentralernas olika betolktjänst dömningar grundas ibland på det är en enskild person som om beställer tolk eller arrangören gör det för den enskildes om räkning. I det förra fallet står landstinget för kostnaden, i det andra fallet debiteras arrangören. Vi att ett aktivt deltagande i föreningsliv är ett medel anser för rekreation också för inflytande. Vid de lokala medmen lemsföreningarnas behövs tolk t.ex. egna arrangemang om en hörande föreläsare anlitas och även när olika tolkmetoder behöver användas t.ex. både döva och vuxendöva deltar. om

86 Överväganden och förslag SOU 199197

Mot denna bakgrund föreslår vi att behövlig tolktjänst i föreningslivet ingår på samma sätt som fritid och rekreation i begreppet vardagstolkning och att ansvaret för att tillhandahålla och finansiera tjänsten skall åvila landstingen.

Tolk i arbetslivet

I vårt utredningsarbete har vi på olika sätt betonat vikten av att vägar till arbete öppnas för med funktionsnedpersoner sättningar. En välfungerande tolktjänst är ett av flera medel att underlätta för den enskilde att få och behålla ett arbete. Förhållandena i dag är sådana att dels AMS, dels landstingen är kostnadsansvariga för tolktjänster med anknytning till arbetslivet. Tolk vid nyanställning, introduktion på arbetsplatsen och utbildning inom ett företag bekostas av AMS. Kostnaden för tolk i arbetslivet budgetåret 199091 3,0 milj.kr. och var ca avser teckenspråkstolk för döva. Vid behov tolk arbetshjälpmedel i det löpande arbeav som tet jämställs det med funktion arbetsbiträde. Det inneen som bär att bidrag kan lämnas från arbetsförmedlingen med högst 50 000 kr. per år. Landstingen bekostar tolk vid personalsammankomster och fackliga möten på arbetsplatsen. Detta ingår i vardagstolkningen. När en enskild person beställer tolk för en anställningsintervju eller för ett samtal med arbetsgivaren, rubriceras även detta vardagstolkning, dvs. landstinget bekostar som tolktjänsten. Nuvarande regler är oklara och föranleder ofta diskussioner mellan de inblandade parterna har betalningsanom vem som svaret. Förhållandet kompliceras ytterligare att kostnadsav ansvaret är beroende på beställer tolk. vem som Hanteringen med beställningar, faktureringar etc. av tolktjänsten är administrativt betungande för såväl betalningsansvariga för tolkcentralerna. För brukarna tolktjänsten som av blir situationen osäker. Själva förhållandet att betalningsansvaret diskuteras i fråga om service är största en som av betydelse för den enskilde, innebär känsla att inte få en av vara delaktig på ett självklart sätt och att ett rättmätigt behov sätts i fråga. Situationen skulle avsevärt underlättas ett samlat av mer

SOU 199197 Överväganden och förslag 87

for tolkservice i arbetslivet. Enligt vår mening bör ansvar detta åstadkommas att vardagstolkning även innegenom fattar dels tolktjänst vid nyanställning, introduktion och utbildning inom ett företag eller på arbetsplats, dels övannan riga grundläggande tolktjänster i arbetslivet vid behov till upp 20 tim.månad. Vid särskilda behov bör dock kunna ramen höjas. På motsvarande sätt avser vardagstolkning deltagande i planerad sysselsättning i kommunal regi enligt vårt förslag till lag, LSS SOU 199146. ny Landstingens merkostnader for tolk i arbetslivet är svåra att beräkna. Med utgångspunkt från att behovet av tolk i arbetslivet ökar och med hänsyn till att antalet hörselskadade och vuxendöva gör anspråk på tolkservice även ökar har som vi bedömt att merkostnaden totalt kan belöpa sig till ca 10 milj.kr. år inkl. de 3,0 milj.kr. tolk i arbetslivet per ca som kostade budgetåret 199091. Vi har då bedömt att ca 500 för närvarande har behov av tolk i arbetslivet i skifpersoner tande grad. Detta antal personer kan variera beroende på aktuell arbetsmarknadssituation.

Totala merkostnader för vardagstolkning

Landstingens totala merkostnader för vardagstolkning enligt våra förslag är inte möjliga att exakt beräkna. Vi räknar dock med att antalet tolkanvändare kommer att öka kontinuerligt från dagens 5 000 till ca 10 000 personer. ca Vi har beräknat att vårt förslag om utökat antal utbildningsplatser vid tolkutbildningarna avsnitt 7.3.4 innebär

se

ett tillskott totalt 220 tolkar under femårsperiod våren av en 1996. Vår bedömning är att landstingen behöver ha tillgång till denna kapacitetsökning för att kunna erbjuda en god tolktjänst i enlighet med våra förslag. Merkostnaderna for denna service och kapacitetshöjning uppgår till 75 milj.kr. för ca femårsperioden eller i genomsnitt 15 milj.kr. för vart och ett av aren.

7.3.4 utbildningsinsatser Förslag om

Vi har tidigare anfört att flera olika utbildningsinsatser, som har nära samband med varandra, behöver prioriteras för att bristen på tolkar skall kunna undanröjas.

88 Överväganden och förslag SOU 199197

I det följande lägger vi förslag utbildningsirsatser om som rör teckenspråkslinjen, tolkutbildningen samt utbildningen av dem skall undervisa i teckenspråk och i tolkámnet m.fl. som Det rör sig utbildningar i dag i huvudsak är förlagda om som till folkhögskolor. Vi inleder med förslag tidsmässig omfattning och dimenom sionering av den grundläggande utbildning i teckenspråk som

sker vid teckenspråkslinjen se avsnitt 4.1.

Teckenspråkslinjen

Våra förslag Den folkhögskoleanknutna teckenspråkslinjen i dag som omfattar 34 veckor föreslås förlängd till 40 veckor. Antalet utbildningsplatser föreslås samtidigt öka från dagens 60 till 90 per år. Studieplaner för teckenspråkslinjen med syfte att skapa likvärdig utbildning av hög kvalitet över landet måste snarast tillkomma. Vi att Tolk- och översättamenar rinstitutet TÖI inom för sitt utan dröjsramen ansvar mål skall initiera sådan åtgärd i samverkan med dels en folkhögskolor som anordnar teckenspråkslinjer, dels berörda brukarorganisationer. För vissa målgrupper föreslås påbyggnadsutbilden ning till teckenspråkslinjen. Utbildningen skall enligt vårt förslag omfatta 20 veckor och 45 elevplatserår.

Teckenspråkslinjen utgör basen för rekryteringen till teckenspråksdövblindtolkutbildningen. Syftet med utbildningen är

att ge sådana kunskaper och färdigheter i teckenspråk att deltagarna efter genomgången utbildning kan gå vidare till tolkutbildningen och bli tolkar. Erfarenheten har visat att nuvarande utbildning på teckenspråkslinjen inte ger tillräckliga färdigheter för att vinna inträde till tolkutbildningen. För att höja kunskapsnivån, förbättra rekryteringen och förutsättningarna att tillgodogöra sig tolkutbildningen föreslår vi en förlängning av utbildningen från nuvarande 34 till 40 veckor. Kostnaderna för detta beräknas uppgå till 1,1 miljkn år. per

SOU 199197 Överväganden och förslag 89

Teckenspråkslinjen är i dag öppen för alla vill och som behöver lära sig teckenspråk. Vi att detta utgör en god menar komplettering till studiecirklar etc. för anhöriga och personal. Ju fler behärskar teckenspråket desto färre tolkar behövs. som En satsning på- utbildning personal och föräldrar innebär av således att kommunikation mellan hörande föräldrar och döv personal kan ske direkt på teckenspråk. I förskola och skola för döva och hörselskadade barn finns allt fler döva numera anställda. Kunskapen i teckenspråk hos den hörande personalen möjlighet till förbättrad kommunikation inom arbetsger en laget. Dessa förhållanden jämte vårt mål att sprida den allmänna kunskapen om teckenspråket gör att vi anser att utbildningen även fortsättningsvis skall vara öppen för alla som vill och behöver lära sig teckenspråk. För att möta de olika behov här nämnts och för att som bredda rekryteringsbasen för tolkutbildningarna menar vi att antalet utbildningsplatser bör ökas. Hänsyn måste tas till möjligheten att tillgodose behovet lärare varför vi i nuläget av förordar årlig utökning antalet utbildningsplatser från en av nuvarande 60 till 90 platser per år. Kostnaderna för detta beräknas till 3,6 milj.kr. år. per Det är enligt vår mening nödvändigt att upprätta gemenen studieplan för utbildningen i teckenspråk, vilken finns sam förlagd till flera olika folkhögskolor. Elever förbereder sig som för tolkutbildning måste ha grundkunskaper är likvärdisom och kvalitet. TÖI måste för ga av hög inom ramen sitt ansvar enligt vår mening utan dröjsmål initiera studieplansarbete tillsammans med berörda folkhögskolor och brukarorganisationer. Vi detta angeläget dels för att befintliga utbildser ningstillfällen skall kunna användas fullt ut, dels för att förbereda den utökning i utbildningstid och utbildningsplatser som Vi föreslår. Studieplanen är också viktig för att eleverna skall veta vilka kunskaper utbildningen är avsedd att Kunskaps- och som ge. färdighetsmålen måste sättas så att deltagarnas kunskaper efter genomförd utbildning medger tillträde till teckenspråks dövblindtolkutbildningen. Teckenspråksutbildning motsvarande teckenspråkslinjen vid folkhögskola bör också kunna anordnas vuxenutbildsom ning inom gymnasieskolans och även i form arbetsram av marknadsutbildning. För att värna om kvalitetsaspekten är

90 Överväganden och förslag SOU 199197

det också i dessa sammanhang angeläget att få tillgång till en studieplan. Vi har anfört att bristen på tolkar är så stor att olika rekryteringsvägar måste stimuleras. Vi har därför funnit anledning att föreslå en påbyggnadsutbildning till teckenspråkslinjen. Den skulle enligt vår mening riktas mot dem som redan har vissa men inte tillräckliga kunskaper i teckenspråket. Det gäller bl.a. vuxit med teckenspråket och kan personer som upp använda det, behöver kunskaper språket för men som mer om att till fullo behärska det och utveckla sitt kunnande. För dem skulle vårt förslag påbyggnadsutbildning på teckenom en språkslinjen omfattande 20 veckor lämplig form för vara en förkovran. Detta förutsätter att bedömning dessförinnan en

orts av deras teckenspråkskunskaper. Påbyggnadsutbild-

ningen borde dessutom behövliga ytterligare kunskaper till ge dem som trots föreslagen förlängning av teckenspråkslinjen inte på denna tid uppnår kunskaper i nivå med inträdeskraför tolkutbildningen. ven Behovet av platser vid 20-veckorsutbildningen uppskattas till 50 % platserna på teckenspråkslinjen, dvs. 45 platser. ca av Kostnaderna beräknas till 2,7 miljkr. år. per

Lärare för grundläggande utbildning i teckenspråk

Vårt förslag Den folkhögskoleförlagda teckenspråkslärarlinjen bibehålls intakt tills vidare. Dock skall enligt vår mening TÖI inom för sitt ansvarsområde ha ramen uppdraget att utvärdera teckenspråkslärarlinjen och pröva huruvida behovet av den kvarstår när andra utbildningsvägar genom grundskollärarutbildning, ämneslärarutbildning folkhögskollärarutbildning etablerats. resp.

Bristen på lärare med tillräcklig kunskap att undervisa i och om teckenspråk är ett av de grundläggande problemen inom alla former undervisning i teckenspråk. Vid Västanviks av folkhögskola har sedan år 1974 bedrivits utbildning döva av skall undervisa i teckenspråk. Denna utbildning som är numeettårig och öppen även för hörande deltagare. De studeranra

SOU 199197 Överväganden och förslag 91

de har efter avslutad utbildning undervisat i teckenspråk såväl vid studiecirklar, föräldrautbildning etc. som vid folkhögskolornas teckenspråkslinjer och tolkutbildningar. De har något oegentligt benämnts teckenspråkslärare, trots att de inte har en lärarutbildning i vedertagen mening. För att höja kompetensnivån och erbjuda reell läraruten bildning föreslog dåvarande till UHÄ Skolöverstyrelsen att utbildning av lärare i teckenspråk skulle ske inom den ordinarie grundskollärarutbildningen, ämneslärarutbildningen och folkhögskollärarutbildningen fr.o.m. läsåret 199293. Enligt UHÄs bedömning år 1991 bör for utbildning teckav enspråkslärare inom grundskollärarutbildningen 12 platser avsättas i inriktningen mot årskurs 4-9. Detta kan enligt UHÄ ske inom för ramen befintligt antal tillgängliga platser. För att få lektorskompetens kopplad till utbildningen, som planeras förlagd till Högskolan för lärarutbildning i Stockholm beräknas en merkostnad av 0,5 milj.kr. Vi föreslår att medel för att täcka denna kostnad skall tillskjutas för att så snabbt möjligt få god kvalitet på dessa utbildningsinsom en satser. Behovet utbildningsplatser för teckenspråkslärare i ämav neslärarutbildningen bör enligt UHÄs bedömning beaktas i samband med ställningstaganden till denna utbildnings dimensionering. För utbildning av teckenspråkslärare inom UHÄ folkhögskollärarutbildningen anser det vara möjligt att tillgodose behovet inom ramen for nuvarande antal utbildningsplatser. Även utbildning lärare i teckenspråk etableras inom om av dessa högskoleförlagda utbildningar anser vi att utbildningen vid Västanviks folkhögskola tills vidare behövs för att täcka dagens behov av teckenspråkslärare fram till dess att tillräckligt antal lärare med den högre utbildningen utbildats. Erfarenheterna har också visat att de döva som i dag studerar teckenspråk på högre nivå vid Stockholms Universitet inte har tillräckliga teoretiska grundkunskaper om språket för att klara studierna. Utbildningen vid folkhögskola behövs därför som förberedande utbildning inför högskolestudier. en Många teckenspråkslärare vid folkhögskolor och andra utbildningsställen saknar de grundläggande pedagogiska och teoretiska kunskaper språk och språkutveckling är om som nödvändiga för att ge en kvalitativt hög undervisning. För att

92 Överväganden och förslag SOU 199197

avhjälpa detta behövs fortbildningsinsatser med tonvikt på språklig teori och undervisningsteknik. Vi att TÖI bör utvärdera och successivt pröva bemenar hovet befintlig teckenspråkslärarlinje vid folkhögskola. I av nuläget finner vi att utbildningsmöjligheten också behövs för viss fortbildning och föreslår att den även för detta syfte hålls intakt tills vidare.

Tolkutbildning

Vårt förslag Gymnasiekompetens skall grunden för inträde till vara tolkutbildningens båda inriktningar. För att säkra brukarnas berättigade anspråk på tolkmed god kompetens föreslås dels att studieplaner för ar likvärdig och kvalificerad utbildning över landet uppinitiativ från TÖI, dels att ett förberättas genom snara redande arbete för införande kompetensbevis efter av avslutad tolkutbildning intensifieras och fullföljs. Det bör åvila Kommerskollegium att auktorisera dessa tolkar. Antalet platser på teckenspråksdövblindtolkutbildningen utökas från 45 till 75 platser. Vi föreslår också särskilda insatser för att utbilda döva kan tjänstgöra dövblindtolkar i vissa samsom som manhang och beräknar 15 utbildningsplatser för detta ändamål. För att öka tolkarnas kompetens och för att vidmakthålla intresset för tolkyrket behövs regelbundna fortbildningsinsatser. Vi föreslår att motsvarande resurser 10 utbildningsplatserår avsätts för fortbildning. Särskilda fortbildningsinsatser behövs när det gäller att fördjupa kunskaperna de olika metoder som om krävs vid dövblindtolkning, varför vi föreslår att 15 utbildningsplatserår skall finnas för fördjupad dövblindtolkutbildning.

Överväganden och förslag 93 SOU 199197

Studieplaner

Tolkutbildningen har två olika inriktningar; den med ena teckenspråk basspråk för tolkning åt barndomsdöva, dövsom blinda och hörselskadade och den andra med svenska som basspråk för tolkning åt vuxendöva och andra som har behov tolkmetoder bygger på svenska språket. Det betonas av som bl.a. i utvärdering dåvarande Skolöverstyrelsen att tolkav utbildningarna är yrkesutbildningar trots att de är folksom högskoleutbildningar, bör följa fastställd och för landet geen mensam studieplan. Brukarna tolktjänsten måste kunna säkra på att av vara tolkarnas kunskaper är goda och likvärdiga. För att uppnå detta och mot samhällets intentioner måste utbildningsvara därför enligt vår mening snarast ha tillgång till stuarna en dieplan leder till kompetens, oavsett vid vilken som samma folkhögskola studierna bedrivs. Dåvarande Skolöverstyrelsen upprättade år 1988 ett förslag till vägledande plan för tolkutbildningen. Efter överenskommelse med berörda folkhögskolor kom planen att gälla för de nuvarande tvååriga utbildningarna till teckenspråksdövblindtolk vuxendövtolk. I denna vägledande plan angavs resp. att studieplaner skulle upprättas för resp. inriktning av utbildningen. Sådana studieplaner har färdigställts i begränsad omfattning. Diskussion har inte förts mellan berörda folkhögskolor i sådan omfattning att kan tala att de har man om en gemensam målsättning för utbildningen. Vi det därför angeläget att Tolk- och översättarinstituanser tet vid Stockholms Universitet ansvarig myndighet snasom rast tar initiativ till att arbetet med studiegemensamma planer fullföljs. Studieplanens utformning skall också kunna ligga till grund för senare uppföljning, utvärdering och vidareutveckling. Vi förutsätter att studieplansarbetet sker i nära samarbete med berörda skolor och brukarorganisationer.

I nträdeskrav

För tillträde till teckenspråksdövblindtolkutbildningen krävs godkännande i bl.a. ett av SDR utarbetat test som mäter förmågan att använda och förstå teckenspråket. Ett särskilt högskoleprov i svenska avseende läs- och språkförståelse är också vägledande för antagning till utbildningen.

94 Öuerväganden och förslag SOU 199197

Uttagning till utbildningen tolk för vuxendöva sker bl.a. av genom ett lämplighetstest. Krav ställs på kunskaper i svenska motsvarande 3-årig gymnasieutbildning samt kunskaper i maskinskrivning. För att kunna klara tolkuppdragen i alla de olika situatiosom förekommer krävs att tolken har bred allmänner en bildning. Brukarna måste kunna känna trygghet vad gäller tolkens kompetens att förstå olika sammanhang. Tolkningen får inte bli felaktig på grund tolkens bristande allmänna av kunskaper. Av det skälet anser vi det motiverat att ställa vissa ytterligare teoretiska inträdeskrav utöver dem son gäller de flesta utbildningar vid folkhögskola. Vår mening är att gymnasieskola skall grunden för vara inträde till tolkutbildningens båda inriktningar, dvs. den sökande skall ha allmän behörighet för att bedriva högskolestudier. De flesta ungdomar har i dag gymnasiekompetens, varför detta inträdeskrav inte torde innebära något hinder vid rekryteringen.

Fler utbildningsplatser på tolkutbildningarna

Antalet utbildningsplatser för tolkar är för närvarande 60, varav 15 platser avser utbildning till tolk för vuxendöva och 45 platser utbildning till teckenspråksdövblindtolk.

Tolk för vuxendöva

Enligt våra beräkningar kan behovet av tolk för vuxendöva i ett första skede beräknas till 50 heltidsarbetande tclkar, baserat på att vi skattat antalet vuxendöva som har behov av tolktjänst till 600 personer. Med utgångspunkt från att det i dag finns ett tiotal heltidstjänster behövs alltså ca 40 tolkar ytterligare för att täcka behovet. Den utbildningskapacitet som finns i dag skulle kunna tillgodose detta behov inom en femårsperiod räknat från år 1991. Vi föreslår därför för närvarande ingen utökning antalet av utbildningsplatser för vuxendövtolkar. Samtidigt vill vi påpeka att detta ställningstagande har en viss komplexitet som kan kräva omprövning. Å sidan förutser ena vi ett ökande behov toktjänst för av vuxendöva. Det finns 4 000 vuxendöva i landet. Många har ca

i

l SOU 199197 Överväganden och förslag 95 a i ännu inte insett värdet eller använt sig tolktjänst. Med av av ökad informationsspridning, utbildning m.m. kan antalet tolkanvändare öka, vilket på sikt också kan avse personer som är vuxenhörselskadade. Å andra sidan innebär bristen tolkar för vuxendöva på att efterfrågan minskar eftersom behoven inte tillgodoses. Detta innebär i sin tur att landstingen inte upplever att det föreligger behov denna service. Det obetydliga antalet tjänster av for tolkar för vuxendöva innebär också att intresset för utbildning till detta yrke minskar. Det är därför enligt vår mening angeläget att elever kan rekryteras till denna utbildning och att den befintliga utbildningskapaciteten kan utnyttjas fullt ut. Utbildningen till vuxendövtolk är förlagd till Strömbäcks folkhögskola Umeå. Vi har övervägt utbildningsortens betydelse i förhållande till rekryteringsfrågorna. Utbildningstillfällen i södra eller mellersta Sverige skulle kunna bredda elevunderlaget. Samtidigt måste det i så fall ske utan att den kunskap och kompetens går förlorad som samlats inom nuvarande utbildningsverksamhet vid Strömbäcks folkhögskola. Detta talar för att en viss spridning av utbildningstillfällen skulle ske på sikt och då i nära samverkan med Strömbäcks folkhögskola.

Teckenspråks- och dövblindtolkar

Behovet av tolkar med teckenspråk som basspråk är långt

ifrån tillgodosett. Vi har ort beräkningar pekar mot att

som ca 800 ytterligare teckenspråksdövblindtolkar skulle behövas för att tillgodose behoven se avsnitt 6.3. Vår utgångspunkt har då varit en skattning av ökande efterfrågan som enligt vår bedömning skulle att det totala antalet döva, dövblinda och ge hörselskadade tolkanvändare skulle ca 9 500 personer, vara dubbelt så många som i dag. En ökning av antalet utbildningsplatser för teckenspråksdövblindtolkar är därför motiverad. Förutsättningen för att kunna öka antalet utbildningsplatser hänger dock nära samman med dels rekryteringsmöjligheterna, dels tillgången på lärare till tolkutbildningen. Enligt våra beräkningar skulle utökning med 30 platser en därför rimlig ambitionshöjning i samklang såväl med vara en de ökade behoven med möjligheten att klara uppgiften. I som

96 Överväganden och förslag SOU 199197

ett skede kan ytterligare ökning antalet utsenare en av bildningsplatser övervägas. Ett sådant ställningstagande måste dock enligt vår mening ske mot bakgrund av vårt förslag om tolkutbildningens högskoleanknytning, vilket vi redovisar längre fram i detta avsnitt. i Tolkutbildningen är tvåårig vilket innebär att utökning i en antalet utbildningsplatser på teckenspråksdövblindtolkutav med från till skulle tillskott l bildningen 30 45 75 ge ett av ca

l

185 utbildade teckenspråksdövblindtolkar fram till våren 1996. Totala antalet utbildningsplatser skulle då uppgå till 90,

l

således 15 platser utbildning till tolk för vuxendövarav avser Kostnaden för utökningen antalet platser beräknas till va. av 3,1 milj.kr. per år. Eftersom det råder stor osäkerhet såväl i fråga efterom frågan möjligheten att tillgodose behoven föreslår vi som om att utvärdering utbildningsinsatsema sker fem år efter en av att beslut våra förslag trätt i kraft. Det är enligt vår om mening en uppgift inom ramen för TÖIs verksamhet i samarbete med bl.a. brukarorganisationerna.

Utbildning döva dövblindtolkar

av

I vissa sammanhang då många dövblinda är samlade personer används döva dövblindtolkar för de dövblinda personer som är teckenspråkiga. Exempel på sådana situationer är föreningssammankomster, utbildning etc. Den döva tolkens uppgift är då att överföra information till den dövblinda via en personen tolk centraltolk, som översätter från svenska till teckenspråk. Det kan också tolkning direkt från föreläsare vara en använder teckenspråk. Teckenspråket överförs taktilt, som dvs. genom direkt kroppskontakt mellan den döva tolken och den dövblinda personen. Det finns 200 dövblinda har teckenspråket ca personer som sitt första språk. Önskemål har framförts från döva att som om få någon form av utbildning för att kunna klara uppgiften som tolk till dövblinda personer. Vid tillfällen då centraltolk finns eller då föreläsaren själv använder teckenspråk, kan döva utgöra ett komplement till tolkservicen för dövblinda teckenspråkiga personer. Eftersom dövblindtolkningen är svår och krävande anser vi att en riktad utbildning för döva skulle fylla ett stort behov. Utbildningen

Överväganden och förslag 97 SOU 199197

skall kunskap hur tolkar till dövblind ge om man en person liksom andra specifika kunskaper tolk behöver ha som en såsom tolketik, samhälls- och handikappkunskap, psykologi

etc. Mot bakgrund ovanstående bedömer vi att det finns ett av behov 15 utbildningsplatser för utbildning döva dövav av blindtolkar. Lämplig utbildningstid är enligt vår bedömning termin. Då utbildningens innehåll till del sammanfaller en en med tolkutbildningen anser vi att det är lämpligt att förlägga utbildningen till folkhögskola för samverkan om lärarresurser, läromedel etc. En bedömning får sedan göras huruvida denna utbildning skall årligen återkommande eller erbjudas vara med längre tidsintervall. Kostnaderna beräknas till 0,7 milj.kr. per utbildning. denna TÖI Ansvarig myndighet för utbildning föreslås vara i likhet med vad gäller för övriga tolkutbildningar. som

Fortbildningsinsatser för tolkar

Regelbundna fortbildningsinsatser behövs för att öka tolkar- Tillgången till god fortbildning också ett nas kompetens. är viktigt inslag i den psykosociala arbetsmiljön och kan därmed stimulera I SÖs vara ett sätt att rekrytering till tolkyrket. utvärdering tolkutbildningarna har frågan behandlats. Där av föreslås att tolkcentralerna upprättar individuella fortbildför såväl fast anställda tolkar för arvodestolningsplaner som kar. Den anordnats har hittills till största del fortbildning som handlat att ge yrkesverksamma tolkar en påbyggnad av om sådana insatser kommer att begrundutbildningen. Fortsatta hövas då stor del tolkkåren har utbildning som är en av en kortare än ett år. Behov fortbildning föreligger inom flera av teckenspråk och svenska talområden exempelvis språk - tolkning, avläsning, tolketik, rättstolkutbildning, tekniska hjälpmedel, ergonomi, dövblindtolkning för teckenspråkstolkar etc. Mot bakgrund av fortbildningens betydelse anser vi därför att insatser behöver göras de närmast kommande tre åren till kostnad 1 milj.kr. år exkl. deltagarnas en av per lönekostnader. Behov finns även fortbildning för tolkning för dövblinda. av Fortbildning för teckenspråksdövblindtolkar omfattande en

98 Överväganden och förslag SOU 199197

termin med 15 platser bör enligt vår mening utformas for att fördjupa kunskaperna om de olika metoder som krävs för dövblindtolkning. En bedömning får göras om utbildningen skall anordnas årligen eller med längre tidsintervalÅ. Kostnaden beräknas uppgå till 0,7 milj.kr.utbildning. Det förslag till studieplan for utbildning av dövblindtolkar som Nordiska Ministerrådet utgett, bör kunna vägledande för sådan komvara pletterande utbildning. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms Universitet är ansvarig myndighet även for fortbildningsinsatserna.

Brukarinflytande på utbildningarna

Enligt regeringens beslut i regleringsbrev för vissa handikappinsatser inom folkbildningen budgetåret 199192 skall tolkutbildningarna planeras i samverkan med berörda handikapporganisationer. Detta är ett väsentligt ställningstagande innebär att som brukarnas rätt till inflytande bekräftas och garanteras. Den av oss tidigare betonade ömsesidigheten gäller också här Utbildningsverksamheten har behov av de kunskaper och erfarenheter brukarnas organisationer besitter. som

Nuvarande högskoleutbildning av tolkar

- en

vidareutbildning

Vid Stockholms Universitet bedrivs högre utbildning tolkar av omfattande 60 poäng. Det påbyggnadsutbildning på folkär en högskoleutbildningen. Syftet med utbildningen är att ge kompetens for att tolka åt döva och hörselskadade studerar vid som högskola. För att tillgodose behovet av tolkar i högskola behöver insatser göras både for att möta det intresse finns som for utbildningen och for att intressera fler tolkar för denna högre utbildning. Antalet tolkar med denna kompetens är så få att många döva och hörselskadade på grund tolkbrist av inte kan påbörja sina högre studier. Antalet platser vid denna högre utbildning for tolkar bör därför utökas. För att möjliggöra detta måste bl.a. fler lärare knytas till utbildningen. Kostnaden for detta beräknas uppgå till 0,7 milj .kr år. per

SOU 199197 Överväganden och förslag 99

Kompetensbevis och auktorisation

Iblkutbildningen är en folkhögskoleutbildning. Därför utfärdas inte betyg eller godkännande efter genomgången utbildning. Någon form av bevis på tolkens kompetens har emellertid länge efterfrågats tolkanvändama och olika myndigav av heter. Enligt vår mening det stort värde någon vore nu av om form auktorisation tolkarna kunde komma till stånd och av av utgöra den efterfrågade kvalitetsgarantin kan tillförsäkra som brukarna trygghet. Frågan om auktorisation har också stor betydelse för tolkarna själva som ett sätt att värna om yrkesetiken och respekten för den kompetens tolkyrket kräver. som Teckenspråket är erkänt som ett eget språk och har egen grammatik. Forskning om teckenspråket har i Sverige funnits sedan början på 1970-talet. Sedan år 1990 finns professur i en teckenspråk vid Stockholms Universitet, där också forskarutbildning finns. Vi menar att detta är en viktig bakgrund för att kunna utfärda auktorisation. en Enligt vår mening bör auktorisationen ske genom Kommerskollegium som har ansvar för och vana vid auktorisation av språktolkar. I förordningen 1985613 om auktorisation av tolkar och översättare föreslås ett tillägg till dess 1 § med innebörden att auktorisation tolkar även får det av avse svenska teckenspråket. Enligt ovan nämnda förordning, 5 finns möjlighet att få bevis speciell kompetens för tolkning eller översättning om inom ett visst verksamhetsområde. Vi att dövblindtolkanser ning skall få denna status. I praktiken betyder det att man först måste auktoriserad teckenspråkstolk för att få bevis vara om kompetens som dövblindtolk.

Framtida utveckling tolkutbildning som

-

högskoleutbildning

Våra förslag UHÄ föreslås få i utreda förutuppdrag att närmare sättningarna för att göra tolkutbildningama till högskoleanknutna utbildningar.

100 Överväganden och förslag SOU 199197

Utbildningen teckenspråkstolkar startade år 1969 och förav lades då till Västanviks folkhögskola, huvudman är Sverivars Dövas Riksförbund. Ett starkt skäl för utbildningens plages cering viljan att säkra brukarnas inflytande över utbildvar ningens utformning. Förhållandet också att någon annan var utbildningsinstans i samhället inte hade kompetens och kapacitet att genomföra utbildning av detta slag. I vad gäller kompetens och kapacitet delvis dag är läget annorlunda. Framväxten självständig avdelning med en av en professur i teckenspråk vid Stockholms Universitet har bl.a. medfört att de teoretiska kunskaperna om teckenspråket ökat. Samtidigt diskuterat behovet kompetenshöjansom man av de åtgärder inom tolkutbildningen har också diskuterats om tiden att göra tolkutbildningarna till högskoleutnu är mogen bildningar. Det har då främst gällt teckenspråksdövblindtolkutbildningen mot bakgrund av att teckenspråket enligt ovan är universitetsämne vid Stockholms Universitet och att forskningen kring teckenspråket är etablerad sedan början på 1970talet. Olika skäl talar för högskoleanknytning. Ett är att tolkutdärmed skulle jämställas med utbildning i andra bildningen språk. Ett annat skäl är de krav på allmänna förkunskaper högskoleutbildning ställer. Dessa krav skulle verksamt som en bidra till höjning tolkens allmänna kompetens. en av Ett tredje viktigt skäl är den anknytning till forskning som En ökad forskning tecken högskoleutbildning möjliggör. om enspråket med fortlöpande utbyte med kommunikaannan tionsforskning skulle positivt kunna påverka och utveckla kommunikationsmöjligheter för med svåra hinder. personer En högskoleförlagd utbildning skulle också innebära att utbildningarnas nuvarande status höjs och blir attraktiva mer ur rekryteringssynpunkt. Vi att viktiga skäl talar för att en förändring av anser tolkutbildningen från enbart folkhögskoleutbildning till högskall ske. Vi föreslår därför UHÄ i skoleutbildning att ges uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för att göra tolkutbildningarna till högskoleanknutna utbildningar. UHÄ bör redovisa ett sådant utredningsarbete i sådan tid att högskoleutbildning kan komma till stånd fr.o.m. läsåret en 199596. Utredningsarbetet bör ske i nära samarbete med brukarnas organisationer FSDB, HRF och SDR. Utredningbör belysa utbildningen i sin helhet eller till viss del en om

Överväganden och förslag 101 SOU 199197

skall förläggas till ordinarie högskola med övrig språkutbildning och forskning och eventuellt resterande del skall om förläggas där nuvarande folkhögskoleutbildning bedrivs. Med hänsyn till den stora tolkbristen i dag måste nuvarande utbildningsform fortsätta med utökat elevantal fram till en eventuell Dock bör i UHÄs uppdrag ingå högskolereform. även att undersöka hur de utbildats till tolkar vid folkhögskola som kan få sin utbildning konverterad till högskolenivå med eller utan en kompletteringskurs. Våra förslag auktorisation och utökade inträdeskrav till om tolkutbildningarna vi förberedelser till en högskoleser som anknytning av tolkutbildningarna.

Utbildning tolklárare

av

Våra förslag UHÄ i utforma grund- Vi föreslår att ges uppdrag att en för lärare i tolkämnet. Därutöver föreslår vi utbildning att ansvarig myndighet TÖI upprättar plan för forten bildning för det flertal lärare i tolkämnet vilka i dag saknar teoretisk grundutbildning.

Tolkutbildningens två inriktningar innebär att skilda krav ställs på lärarna i tolkämnet vid de båda utbildningarna. Skillnaderna består främst i att tolkövningarna på teckenspråksdövblindtolkutbildningen innehåller översättning mellan två språk, teckenspråk och svenska, medan tolkövningari utbildningen till vuxendövtolk består av förmedling av na information från talad till skriven svenska. I tolkämnet, upptar ungefär 50 % tiden på teckensom av ingår tolkövningar, såväl i språksdövblindtolkutbildningen praktik teori. I denna del av utbildningen övas tolkning som från det språket till det andra och även tolkning i speciella ena situationer. När det gäller tolkämnet i utbildningen av vuxendövtolkar omfattar tolkövningarna skrivtolkning och alternativa kommunikationsmetoder. Gemensamt i båda utbildningär frågor tolkens roll psykologisk och socialpsykoarna om ur logisk aspekt samt tolketiska frågor I tolkämnet ingår m.m. också kunskap brukarnas villkor och situation i samhället. om

102 Överväganden och förslag SOU 199197

Flertalet av lärarna i tolkämnet saknar emellertid teoretisk grundutbildning. Deras kompetens bygger i stort på egen mångårig praktisk erfarenhet av tolkning och god kunskap om brukarnas behov. Vissa kompenserande utbildningsinsatser har genomförts vid universitetet i Linköping 10 i poäng pedagogik, metodik och svenska för lärare i tolkämnet vid teckenspråksdövblindtolkutbildningen. Kostnaderna har bestridits ur anslaget för tolkutbildningen då särskilda medel för fortbildning av lärare i tolkämnet inte funnits. Med hänsyn till vikten att lärare i tolkämnet har såväl av pedagogisk kompetens som kunskaper om metodik anser vi att särskilda medel måste tillskjutas för fortbildning de lärare av som är verksamma. Vi att detta kräver plan för nu menar en fortbildning av lärare i tolkämnet. Vi förutsätter att ansvarig myndighet, dvs. Tolk- och översättarinstitutet initierar detta arbete och att omfattningen nödvändiga för av resurser genomförande fortbildningen då klarläggs. av Vi anser också att grundutbildning för lärare i tolkämnet en bör utformas, inte minst med tanke på vårt förslag ytterom ligare antal utbildningsplatser vid tolkutbildningen. Fler lärare kommer att behövas i detta ämne. En återväxt måste också garanteras med tanke på att utbildningarna i framtid kan en bli högskoleutbildningar. Mot bakgrund att av teckenspråket numera är ett universitetsämne vi att för lärare vid anser teckenspråkdövblindtolkutbildningen krav dessutom skall ställas på genomgången påbyggnadsutbildning för teckenspråkstolkar 60 poäng som finns vid Stockholms Universitet. Arbetet med att utforma grundutbildning för lärare i tolken ämnet bör enligt vår uppfattning därför snarast påbörjas geinitiativ från UHÄ. nom

Särskilda i

resurspersoner tolkutbildningarna

Våra förslag Dövblinda besitter kompetens sin situapersoner en om tion och behovet olika kommunikations- och tolkom av metoder som behövs i tolkutbildningarna. För att tillvarata denna kompetens föreslår vi särskilda utbildningsinsatser för dövblinda.

l

i SOU 199197 Överväganden och förslag 103

l

Att vara tolk for dövblinda ställer stora krav på kunskaper både dövblindas situation i samhället, dövblindhet som om om funktionsnedsättning och de olika kommunikations- och om tolkmetoder kan komma till användning. Den största som kompetensen att sådan kunskap har dövblinda ge personer själva. Vi därför att denna kompetens bör tas tillvara. anser Särskilda insatser behövs för att utbilda dövblinda personer med sina kunskaper skall kunna stöd i utbildsom egna ge ningarna åt ansvariga lärare. Under år 1991 har sådan utbildning genomförts som en engångsinsats vid folkhögskola med åtta dövblinda deltagare. Utbildningstiden två veckor och erfarenheterna har varit var goda. Utbildningen omfattade såväl allmänna kunskaper om tolkverksamheten kunskaper de olika dövblindgrupsom om behov varierade tolkmetoder, den tekniska utveckpernas av lingen och olika synskadors konsekvenser för tolkanvändning-

en m.m. Fortsatta utbildningsinsatser enligt denna modell är enligt vår uppfattning nödvändiga att genomföra för att tillföra väsentlig kompetens till tolkutbildningarna. Kostnaden for en utbildning omfattande två veckor med åtta platser år vid per folkhögskola beräknas till 0,4 milj.kr. inkl. tolkkostnaderna. Ansvarig for denna utbildningsinsats skall Tolk- och vara översättarinstitutet vid Stockholms Universitet.

Resurscenter för tolkutbildningarna ett medel att

utveckla kvalitet

Våra förslag För att möjliggöra samverkan och kunskapsöverföring mellan de olika skolorna föreslår vi att ett resurscenter tillskapas för utveckling och produktion studiemateav rial samt för utarbetande studieplaner för teckenav språkslinjen och tolkutbildningarna. Kostnaden för detta beräknar vi 1 milj.kr. år. vara per

Behoven tolkservice förändras ständigt och påverkar kraav på tolkutbildningarna. Bristen är stor vad gäller bl.a. ven studieplaner och teckenspråksmaterial.

104 Överväganden och förslag SOU 199197

För SÖ att åtgärda detta avsatte budgetåret 199091 0,5 milj.kr. till ett projektarbete för utveckling av ett resurscenter vid Västanviks folkhögskola. Syftet att skapa organisavar en torisk bas för samverkan, kunskapsinsamling och kunskapsöverföring mellan berörda parter samt en bas för produktion av studiematerial m.m. Arbetet med att formulera mål och innehåll för resurscentret finansierades under projekttiden med medel för tolkutbildningen. Med tanke på att den akuta tolkbristen är så stor vi dock att dessa medel skall användas uteslutande för anser utbildning av tolkar. Särskilda medel måste enligt vår mening därför tillföras TÖI, ansvarig utvecksom är myndighet, för lingen av ett resurscenter med framför allt följande uppgifter utveckling och produktion av studiematerial, medverkan i utarbetandet studieplaner för teckenspråkslinjen och tolkutav bildningarna, samverkan och kunskapsöverföring mellan berörda parter inom utbildningsområdet, informationsspridning om utbildningarna samt analys av behovet av forsknings- och utvecklingsarbete. Vi beräknar kostnaden för detta till 1 milj.kr. per år.

Tolketisk forum

Vår bedömning Vi bedömer att det kan värdefullt med ett forum vara som fortlöpande kan ta upp tolketiska spörsmål och initiera gemensamma diskussioner mellan tolkorganisationerna och brukarorganisationerna. Arbetsformer, utformning etc. betraktar vi som en fråga för tolkorganisationerna.

Förhållningssättet från en yrkesutövares sida gentemot den enskilde är viktigt och har inom många yrkesgrupper formulerats som yrkesetiska regler och riktlinjer. Några sådana särskilda yrkesetiska regler eller riktlinjer har inte antagits av tolkorganisationerna. Däremot följer man Kommerskollegiums föreskrifter och rekommendationer God tolksed. om Fortlöpande diskussioner om innebörden av god tolksed förs kontinuerligt av såväl tolkar som brukare. Något gemensamt

SOU 199197 Överväganden och förslag 105

forum for sådana frågor finns dock inte etablerat. Gemendiskussioner skulle enligt vår mening kunna leda till samma ökad kunskap hos brukarna och ett stöd for den utövande vara tolken. Enligt vår uppfattning kan öppna diskussioner kring ett ämne uppfattas känsligt leda till ett ömsesidigt som som ökat förtroende. Vi dock att det är tolkarna och deras menar organisationer STTF och dvtf i första hand kan avgöra som behov finns ett gemensamt forum för att diskutera dessa om av frågor.

för stärka

7.4 Kompletterande förslag att enskildas självständighet, inflytande och

i samhället

delaktighet

Dövblindas behov av aktiveringskurser

Vårt förslag Verksamhet med aktiveringskurser for dövblinda foreslås utökad for att mot reella behov. För nödvändisvara tolktjänster vid aktiveringskursema och for att öka ga kursutbudet föreslås att ytterligare medel motsvarande 3 milj.kr. år tillförs Nämnden för Vårdartjänst for per detta ändamål.

Sedan 1980-81 anordnas korta kurser vid folkhögskolor, s.k. for dövblinda omfattande två veckor. Anaktiveringskurser talet kurser har varit oförändrat 6-7 per år och ca 50 personer år har deltagit i dessa kurser. per Innehållsmässigt ocheller rekryteringsmässigt kan kurserha olika karaktär I samtliga kurser ingår daglig motion, na tidningsläsning, utflykter och samkväm. Därutöver är tyngdpunkten lagd på t.ex. inlärning av kommunikationsmetoder, användning och hörselhjälpmedel, samhällsinformaav syntion, rådgivning om kost-tandvård, ekologi eller konsumentkunskap. Kurserna riktar sig till alla dövblinda. Några har arrangerats for t.ex. dövblinda utvecklingsstörda ungdomar eller dövblinda behöver ADL-träning ADL Aktivering som i Dagliga Livet. Vid SHRs kartläggning dövblindas livssiav

106 Överväganden och förslag SOU 199197

tuation 1984-1985 framkom att 600-700 önskade ca personer utbildning av något slag. Sedan dess har målgruppen ökat med dels unga dövblinda, dels döva eller hörselskadade nya personer med progredierande tilltagande synnedsättning. Dessutom förväntas ett ökat intresse för kurserna från äldre fått och hörselnedsättningar. personer som syn- Flera kurserna har förlagts till de folkhögskolor av som bedriver kortkursverksamhet för synskadade. På så sätt har skolans för t.ex. orienteringsteknik, punktskrift resurser osv. kunnat utnyttjas. Många av deltagarna har behov av att delta i aktiveringskurs mer än en gång. Innehållet i kurserna kan också anpassas till nya behov, t.ex. behöver många dövblinda i unga dag kunskaper för att sköta den datautrustning de har som hjälpmedel i hemmet. Aktiveringskurserna tillgodoser en del av dövblindas utbildningsbehov och är ofta en viktig förberedelse för deltagande i längre utbildningar, t.ex. vid folkhögskola. Behovet och intresset för aktiveringskurserna är stort. av Medel motsvarande knappt 1,5 milj.kr. måste dock skjutas till för att täcka tolkkostnaderna vid oförändrat antal kurser 6-7 år. per För att kunna möta det ökade behovet aktiveringskurser av behöver antalet kurser utökas till 10-12 år. Kostnaden för per dessa ytterligare fem kurser år beräknas till drygt 1,5 per milj.kr. inkl. tolkkostnaderna. För att dels genomföra de planerade kurserna 6-7 dels möjliggöra utökning antal aktien av veringskurser för dövblinda föreslås ett ytterligare medelstillskott 3 milj.kr. år till Nämnden för Vårdartjänst. om per

7.5 och aktiv

Uppföljning tillsyn av

tolkverksamhet

Genom vårt förslag att landstingens skyldighet att tillhandahålla och organisera tolktjänsten skall i HSL följer att anges Socialstyrelsen har ansvar för uppföljning och tillsyn av tolktjänsten. Detta uppföljningsansvar vi är mycket stor menar av betydelse för verksamhetens fortsatta utveckling. Tolk- och översättarinstitutet TÖI skall utöva tillsyn och kontinuerligt följa upp och utvärdera tolkutbildningama samt

SOU 199197 Överväganden och förslag 107

för pedagogiskt och metodiskt UHÄsvara utvecklingsarbete FS 199126. Vi har vidare övervägt Folkbildningsrådet skall ett om ges för att särskilt följa och utvärdera utbildningssituatioansvar inkl. t.ex. tillgång till tolk för elever med handikapp nen som studerar i studieförbund och vid folkhögskolor. Vi har emellertid funnit det lämpligt att återkomma till denna fråga i samband med att frågor myndigheter inom handikappområdet om behandlas i vårt slutbetänkande. Detta gäller även Skolverkets ansvar för uppföljning av hur handikappade elever tillgodoses inom bl.a. KOMVUX.

Gemensamma uppföljningsinsatser stärker rekrytering till tolkyrket

Utan att lägga särskilda förslag vill vi här betona att rekryteringen till tolkyrket är en angelägenhet för många intressenter. Ett positivt resultat är bl.a. avhängigt hur väl av resp. verksamhet följer utvecklingen och tar initiativ till offensiva insatsen Ofta krävs samverkan mellan flera för att få god och effekt. Den akuta och omfattande tolkbristen måste snar hävas genom åtgärder på kort och lång sikt. Vi vill peka på några exempel, delvis belysta i tidigare avsnitt.

och olika

Information om tolkyrket utbildningsvägar

Kunskaper om tolkyrket måste ges en större spridning. Vi att AMS bör vidta lämpliga riktade åtgärder för menar att arbetsförmedlingarnas tjänstemän skall få kunskap om tolkyrket och aktuella utbildningsmöjligheter. Vi anser också att Skolverket bör vidta motsvarande åtgärder gentemot SYO-verksamheten. Landstingens tolkcentraler är även viktiga för informationsspridningen om tolkyrket. Möjligheten att studera teckenspråk som C-språk i gymnasieskolan bör uppmärksammas liksom att teckenspråksutbildning kan anordnas såväl vuxenutbildning inom som gymnasieskolans i form arbetsmarknadsutbildning. ram som av TÖI bör för att informationsmaterial finns ansvara tillgäng- TÖI ligt och kontinuerligt förnyas. bör inom ramen för sitt

108 Överväganden och förslag SOU 199197

uppdrag stimulera och hålla sig underrättad andra verkom samheters informationsspridning om tolkyrket.

Landstingens viktiga uppgift att följa och avväga behovet

tolkar

av fasta tjänster för

. Vi har tidigare beskrivit att tolkverksamheten har behov av såväl fast anställda tolkar arvodestolkar. Arvodestolkarna som utgör med hjälp behovet tolkservice kan bli en resurs vars av tillgodosett när de fasta resurserna inte är tillräckliga eller

tillgängliga. Det har emellertid visat sig att avsaknaden av tillräckligt många fasta tjänster över landet är ett hinder för rekryteringtill tolkutbildningarna. Orsaken till detta är att en yrkesuten till arbete försörja sig på. Även bildning naturligt syftar ett att arbete kan erbjudas i form av arvodesuppdrag är detta om inget motiv for att påbörja utbildning. Att ha uppdrag som en arvodestolk innebär osäkerhet både vad gäller arbetstillgång och jämn inkomst. För vissa tolkar kan dock denna uppdragsform innebära större fördel beroende på att de då själva kan reglera sin arbetstid. Vi att det rekryteringssynpunkt är väsentligt med menar ur god avvägning inom resp. landstingsområde mellan antalet en fasta tjänster for tolk och arvoderade tolkar. För att möjliggöra denna avvägning krävs fortlöpande kunskap såväl brukarom tolkarnas situation. Också för planering fort- och nas som av

vidareutbildning på nationell nivå krävs sådan uppföljning.

en

Rekryteringsbefrämjande utbildningsinsatser

De förslag vi lagt har till syfte att öka antalet utbildade tolkar. Nedan redovisar vi sammanfattningsvis våra olika förslag till utbildningsinsatser, mål är att förbättra rekryteringen vars till utbildningarna. Studietiden vid teckenspråkslinjen föreslås bli förlängd från - 34 till 40 veckor. Antalet platser på teckenspråkslinjen utökas från 60 till 90 platser. Möjlighet till påbyggnadsutbildning i teckenspråk 20 - ges veckor. Till denna utbildning kan även de redan har som vissa inte tillräckliga kunskaper i teckenspråk söka. men Antalet platser föreslås bli 45.

Överuäganden och förslag 109 SOU 199197

Antalet platser på teckenspråksdövblindtolkutbildningen I ökas från 45 till 75 platser.

För att öka rekryteringen till utbildningen tolk för av vux- endöva föreslås att förläggning till ort i södra eller mellersta

Sverige övervägs.

För att garantera god utbildningsnivå som skall vara - en lika oavsett utbildningsort skall studieplaner för dels teck-

enspråkslinjen dels tolkutbildningarna utformas.

Lärarnas kompetens skall öka dels genom fortbildningsin- dels UHÄ i utforma grundsatser genom att ges uppdrag att

utbildning för lärare i tolkämnet.

Teckenspråkslärarnas kompetens ökas dels fortbildgenom ningsinsatser dels genom att utbildning på högskolenivå

etableras.

Tolkyrkets status höjs att gymnasiekompetens krävs genom för antagning till utbildningarna, genom vårt förslag om att

tolkutbildningarna skall bli högskoleanknutna samt genom

vårt förslag om auktorisation av teckenspråkstolkar.

Regelbundna fortbildningsinsatser för verksamma tolkar innebär förbättring tolkarnas kompetens och mer en av en

tillfredsställande arbetssituation.

SOU 199197

8 Talskadade

Handikapputredningen har valt att behandla taltjänsten för talskadade i ett eget avsnitt. Taltjänsten är ett väsentligt utvecklingsområde. Människor med talskador har stora behov av stöd och hjälp för sin kommunikation. Taltjänst är ett av flera medel att skapa förutsättningar för delaktighet i samhället. Samtidigt innebär teknikutveckling att det är svårt ny att förutse hur många på sikt kommer att helt eller som vara delvis kompenserade tekniska hjälpmedel. genom Taltjänst är inte etablerad på sätt tolktjänsten samma som för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Organiserad service för talskadade har tillkommit först på senare tid och då bara i ett landsting. Erfarenheten specifik talav en tjänst är alltså liten.

8.1 Kort beskrivning av

berör

funktionsnedsättningar som tal, språk och röst

Afasi innebär att efter en hjärnskada ha nedsatt förmåga att

använda språket. Funktionsnedsättningen kan i varierande grad avse såväl förmågan att förstå språket som förmågan att uttrycka sig genom språket. Personer med afasi är en stor med relativt hög genomsnittsålder. Afasi föreligger ofta grupp tillsammans med funktionsnedsättningar i bl.a. rörelseförmå-

ga. Laryngektomi är termen för operation där struphuvudet en och stämbanden tas bort. Detta påverkar förmågan att tala. Personer är laryngektomerade utgör relativt liten som en grupp. Sedan de med stöd logoped lärt sig att använda av matstrupstal eller att tala med hjälp röstgenerator, kan de av flesta göra sig förstådda, även deras röster är och om svaga uppfattas som förändrade.

1 12 Talskadade SOU 199197

Dysartri innebär att har svårt att göra sig förstådd personen på grund av otydligt tal. Orsak till dysartri kan t.ex. vara en rad olika neurologiska sjukdomar.

Övriga grupper som kan ha behov av taltjänst är utveck-

lingsstörda med tal- och språksvårigheter, personer som stammar samt personer som är röstsvaga.

8.2 Projekt Taltjänst

År 1982 beslöt Handikappinstitutet att göra översyn en av behovet tolkstöd till talskadade. Målsättningen var att av utarbeta ett förslag till modellorganisation tolkstödet till av talskadade stöd för sjukvårdshuvudmännens arbete med som tolkfrågorna. En försöksverksamhet genomfördes i samverkan med Uppsala läns landsting under åren 1986-1988.

Rapport om försöksverksamheten

Talskadade utgör som framgått av vår beskrivning personer inte någon enhetlig Behovet tolkstöd åt talskadade grupp. av är därför mycket skiftande och innehåller såväl skrivuppdrag, läsuppdrag och telefoneringsuppdrag talstöd, dvs. direkt som tolkning med hjälp av talstöd. Olika kommunikationshjälpmedel har visat sig kunna komplettera taltjänstens insatser. I rapporten över försöksverksamheten i Uppsala, Projekt Taltjänst, Handikappinstitutet 1989, redovisades exempel på olika hjälpmedel inneburit stora förbättringar för talskasom dade bärbar kommunikationsdator, vanlig texttelefon, som högtalande telefon, bandspelare med teleadepter, ñckbandspelare, olika hjälpmedel producerar syntetiskt tal, olika som former skrivare, olika datorutrustningar. av Talhandikappades förening har också framhållit betydelsen databaser och texttelefoner hjälp och stöd vid kommuav som nikation och därmed viktig förutsättning för att utveckla en medlemmarnas sociala liv. Då många ofta har ytterligare funktionsnedsättningar, exempelvis okontrollerbara rörelser, går det oerhört sakta att kommunicera via dessa två kommunikationssätt. Önskemål har därför framförts särskilt stöd om vad gäller telekostnaderna då dessa tenderar att bli mycket höga på grund tidsåtgången vid varje kommunikationstillav falle.

Talskadade 113 SOU 199197

Vidare föreslogs i projektet modellorganisation för talen tjänst. Enligt den bör taltjänsten bestå fast operativ av en enhet med logoped, tolk och personal för administrativa göromål. Till verksamheten bör också knytas frilansande talstödspersoner. Logopeden spelar viktig roll i taltjänsten. Bristen på en logopeder är emellertid akut på många håll i landet. Afasiförbundet i Sverige gjorde en undersökning av tillgången på logopeder år 1988 och redovisar i sitt yttrande till handikapputredningen över lägesrapporten Handikapp och välfärd SOU 199019 att antalet logopeder räknat per 100 000 invånare endast är tre utbildade och verksamma logopeder Detta är bristsituation också påtalats bl.a. Landstingsen som av förbundet. Erfarenheter taltjänstprojektet var sammanfattningsvis av att kommunikationsmetoderna skiftade, de vanligaste uppdragen besök på sjukhus, institutioner, - var hos myndigheter och organisationer, efterfrågan på taltjänst i vardagssituationer ökade under projekttiden, uppdragen måste förberedas noggrant samt att god tolksed måste iakttas. -

8.3 Överenskommelse om taltjänst

Efter avslutad försöksverksamhet i Uppsala läns landsting permanentades taltjånsten där from den 1 januari 1989. Överenskommelse har år 1990 träffats mellan staten och landstingen om en successiv uppbyggnad av taltjänsten enligt den modell utarbetats i Uppsala läns landsting. Organisesom rad taltjänst finns för närvarande endast i Uppsala läns landsting. För att ytterligare skynda på utbyggnaden av taltjänstservice har initierat regionala konferen- Handikappinstitutet taltjänsten med syfte att få till stånd sådan verksamhet ser om i samtliga landsting. Handikapputredningen har erfarit att utvecklingen går långsamt och att intresset för HIs konfereninte varit framträdande. Bristande ekonomiskt utrymme ser för att inrätta taltjänst har åberopats i dessa sammanhang.

1 14 Talskadade SOU 199197

8.4 Överväganden

Vår bedömning Uppbyggnaden av någon form av taltjänst för talskadade är angelägen men behöver bli föremål for ytterligare utvecklingsarbete. Handikappinstitutet bör tillsammed Socialstyrelsen för särskilt riktad mans svara en utvecklingsinsats som även belyser den nya teknikens betydelse för framtida planering av taltjänst och annan service för personer med tal-, språk- och röststörningar.

Avvägningen mellan flera medel att tillgodose behov av kommunikation hos talskadade mil. bör enligt Vår mening penetreras ytterligare. Detta utvecklingsarbete bör, lett Hanav dikappinstitutet och Socialstyrelsen, självfallet ske i nära samverkan med de brukargrupper ingår i det heterogena som begreppet talskadade. Det finns avvägningar rör taltjänst i förhållande till som tekniska hjälpmedel. Det finns också avvägningar mellan taltjänst och insatser naturligt inte utförs särskilda tolkar som av utan inom service från personlig assistent se vårt förslag i SOU 199146 inom hemtjänstledsagarservice. resp. Vi vill också peka på den omfattande service ges som av anhöriga till talskadade. Familjemedlemmar och andra närstående är i behov kunskap och psykosocialt stöd. Detta av behov har inte uppmärksammats tillräckligt. För att få ytterligare underlag i dessa frågor bedömer vi att det finns behov ett fördjupat utvecklingsarbete. Vi av mera har därför avstått från att reglera taltjänst del i viss nu som en tolktjänst i det tillägg till HSL som vi i övrigt föreslagit.

SOU 199197

9 Kostnader och

finansiering

Kostnader i dag

De totala kostnaderna för folkhögskolornas teckenspråkslinjer och tolkutbildningar samt för teckenspråkslärarlinjen vid Västanviks folkhögskola uppgår i dag till 13,2 milj.kr. Anslaget, disponeras Tolk- och översättarinstitutet TÖI som av vid Stockholms Universitet, täcker skolornas merkostnader för ökad lärartäthet, material, teknisk utrustning, administration och utvecklingsarbete. I detta belopp ingår också kostnader för inackordering, ersättning för vissa samt viss resor högsta ersättning för förlorad arbetsförtjänst för de elever som inte har utbildningsbidrag. Landstingens sammanlagda kostnader för tolkservice i form av vardagstolkning var år 1990 ca 40 milj.kr. Samhällets övriga kostnader för tolkservice uppskattades till 25 milj.kr. år 1990. I detta ingick bl.a. kostnader för tolk ca i högskola, tolk i arbetslivet, utbildning på olika nivåer etc. Den sammanlagda kostnaden för samhällets tolkverksamhet kan enligt beräknas till 80 milj.kr. år. ovan ca per

Merkostnad för utbildningsinsatser

De merkostnader uppstår till följd våra förslag om som av förbättrade utbildningsinsatser inom folkhögskolan har haft antalet elevveckor som beräkningsgrund ca 3 000 kr.elevvecka. Våra förslags merkostnader i denna del uppgår till ca 14,5 milj.kr. år, dvs. fördubbling i förhållande till dagsper en läget. I denna merkostnad ingår också vårt förslag om ett särskilt resurscenter för tolkutbildningen.

116 Kostnader och finansiering SOU 199197

Tabell 91

Merkostnader för utbildningsinsatser inom folkhögskolan Milj.kr.

Teckenspråkslinjen Utökning utbildningstiden från 34 av till 40 veckor. Antalet utbildningsplatser är 60, dvs. 360 elevveckor 1,1

Utökat antal utbildningsplatser från 60 till 90 platser. Utbildningstid 40 veckor, dvs. 1 200 elevveckor 3,6

Påbyggnadsutbildning 20 veckor. Beräknat behov 50 % av antalet platser, dvs. 45 platser utgör 900 elevveckor 2,7

Tolkutbildningen Utökning av antal platser från 60 till 90. Utbildningstid 68 veckor 2 040, dvs. 1 020 elevveckor per år 3,1

Utbildning av döva dövblindtolkar 15 platser. Utbildningstid 17 veckor, dvs. 255 elevveckor 0,7

Fortbildning dövblindtolkar 15 platser. av Utbildningstid 17 veckor, dvs. 255 elevveckor 0,7

Fortbildningsinsatser för tolkar 340 elevveckor 1,0

Utbildning av dövblinda resurspersoner till tolkutbildningarna 8 platser. Utbildningstid 2 veckor. Tolkkostnaderna är inberäknade i beloppet 0,4

Medel för resurscenter för tolkutbildningarna. 1,5 tjänst, lokalkostnader, utrustning etc. 1,0

14,3

Merkostnader för utbildningsinsatser inom högskolan

Handikapputredningen har föreslagit att utbildningen inom högskolan skall förbättras att ytterligare till-

genom resurser

förs den särskilda påbyggnadsutbildningen för tolkring i hög-

SOU 199197 Kostnader och finansiering 117

skola. Förutsättningarna for döva och hörselskadade att delta i

högskolestudier är avhängiga tillgången till tolkar har

av som

denna särskilda påbyggnadsutbildning. Handikapputredningen har också lämnat förslag tecken-

om

språkslärarutbildning inom grundskollärarutbildningen. Merkostnaderna för dessa två förslag beräknas till ca 1,2 milj.kr.

per ar.

Tabell 92

Merkostnader for utbildningsinsatser inom högskolan Milj.kr.

Påbyggnadsutbildning for tolkning i högskola. Resurser motsvarande 1,5 adjunktstjänst. Ger möjlighet att ta emot ytterligare 10 elever 0,7 Utbildning av teckenspråkslärare inom grundskollärarutbildningen etc. Resurser motsvarande 1 lektorstjänst 0,5

ca 1,2

Merkostnad för vardagstolkning

Landstingen ges genom Våra förslag ytterligare uppgifter geatt vissa tolktjänster i arbetsliv, fritids-, rekreations- och

nom

föreningsverksamhet förs in i begreppet vardagstolkning. Landstingens möjligheter att tillgodose den efterfrågan som i dag finns begränsas tolkbristen. Eftersom antalet tolkan-

av

vändare dessutom kommer att öka ställs krav på ökat antal tolkar. Genom våra förslag beräknar vi att det kan tillkomma

220 tolkar under den närmaste femårsperioden fram till

nya

våren 1996. Flertalet dessa räknar vi med går till lands-

av

tingens tolktjänst. Detta möjlighet till utökad och för-

ger en

bättrad tolkservice inom for landstingens tolkverksam-

ramen

het. Landstingens merkostnad for detta kapacitetstillskott och förbättrade möjligheter att därigenom kunna fullgöra sina uppgifter beräknas till ca 75 milj.kr. for femårsperioden en

-

genomsnittlig kostnadsökning med 15 milj.kr. per år. AV dessa

75 milj.kr. är 10 milj.kr. konsekvens att viss arbets-

ca en av

platstolkning ingår i vardagstolkning.

l

118 Kostnader och finansiering i

SOU 199197

Merkostnad för aktiveringskurser för dövblinda i folkhögskola

För att möjliggöra genomförandet aktiveringskurser för av dövblinda, där tolkkostnaderna utgör en större del, har vi beräknat att anslaget disponeras Nämnden for Vårdarsom av tjänst behöver ökas med ca 1,5 milj.kr. per år. Därigenom kan samma antal tvåveckorskurser år under delen per som senare 1980-talet 6-7 genomföras. Antalet kurser behöver dessav utom enligt vår bedömning utökas med 5 kurser år på per grund av stor efterfrågan på denna form av utbildning. Kostnaden for dessa tillkommande kurser beräknas till 1,5 ca milj.kr. per år inkl. tolkkostnaden. Det är att observera att varje dövblind kräver personlig tolk. Merkostnaden för person Våra förslag aktiveringskurser uppgår sammanlagt till om ca 3 milj.kr. per år.

Förslag till förändring Merkostnader

milj .krår

Förbättrade utbildningsinsatser inom folkhögskolan 14,3 ca Utbildningsinsatser inom högskolan ca 1,2 Insatser för dövblinda 3,0

ca 18,5 Merkostnad för vardagstolkning 75 milj.kr. på 5-årsperiod, en i genomsnitt 15 milj.kr. år 15,0 per ca

Summa merkostnader 33,5 ca

Finansiering

Riksdagen beslutade under år 1989 om tilläggsdirektiv till handikapputredningen med innebörd att handikapputredningen skulle befrias från kraven att redovisa besparingar eller rationaliseringsvinster i storleksordning samma som framlagda förslag. Däremot skulle kommittén göra väl genom-

SOU 199197 Kostnader och finansiering 119

arbetade kostnadsberäkningar och Visa på konsekvenserna för olika intressenter de olika förslagen. av En utgångspunkt för vårt arbete är att ingen skall behöva betala för sitt handikapp. De kostnader kan uppstå för att som med funktionshinder skall kunna leva så likt andra personer medborgare möjligt, skall möjligt delas alla. som om av Vi har i denna utredning kunnat konstatera att det finns stora brister vad gäller stödet till är döva eller personer som hörselskadade. Kraftfulla åtgärder måste därför till för att förbättra situationen för dem. Genom rekryteringsfrämjande åtgärder och satsningar på utbildning räknar vi med genom att intresset för tolkyrket skall öka. Våra förslag ett enhetom ligare från landstingens sida vad gäller tolkservice ansvar kommer, enligt vår mening, att positivt stimulera efterfrågan på tolkservice och underlätta enskildas möjligheter att få stöd. Vi räknar med att statens merkostnader för våra förslag kommer till 19 milj.kr. på årsbasis och att uppgå närmare merkostnader för förbättrad tolktjänst till i landstingens en genomsnitt 15 milj.kr. år under femårsperiod, dvs. totalt per en 75 milj.kr. fast penningvärde. I denna summa har vi inte räknat in eventuella merkostnader för en framtida konvertering folkhögskoleutbildning till högskoleutbildning fr.0.m. av 199596 utan dessa kostnader får, om de uppkommer, klargö- UHÄs utredning enligt vårt förslag. ras genom De läggs fram förbättrad tolkservice är förslag som om en betydelsefulla i fråga den enskildes möjligheter att leva ett om rikt och allsidigt liv. Kostnaderna för insatserna är emellertid förhållandevis blygsamma sett mot bakgrund statens och av landstingens totala budgetomslutning. I ett ansträngt budgetmåste alla kostnader Vi har inte räknat med läge prövas noga. utökat stöd för landstingens kostnader då det endast statligt till mindre del rör sig om någon utökad landstingsuppgift. Landstingen har redan i dag ett åtagande beträffande tolkning. Våra förslag innebär framför allt att landstingen skall kunna infria detta med bättre tillgång till tolkar samt med en viss större tydlighet vad ingår i åtagandet. Eventuella om som framtida finansieringsdiskussioner kan tas i de årliga upp kommunernas och landstingens ekonoöverläggningarna om

m1.

SOU 199197

Särskilt

yttrande

av sakkunniga Kerstin Denkert, Ingalill Hallgren, Berndt Nilsson, Lennart Nolte och Margareta

Persson

En utbyggd tolktjänst fungerar på brukarnas villkor är en som för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadaförutsättning att de och talskadade skall kunna nå delaktighet och jämlikhet. Tolken är det instrument behövs for att möjliggöra komsom munikation i bägge riktningarna. Utan tolk kan den döve m.fl. inte få del omgivningens tankar, upplevelser och åsikter. av Utan tolk kan inte heller döva m.fl. göra sig forstådda. Otillräcklig och bristfällig tolkverksamhet innebär att döva m.fl. förlorar sin yttranderätt. Därmed är tolkfrågan demokratien fråga. Tolkverksamhet for döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade har funnits så länge i Sverige och blivit så nu etablerad att det är hög tid att verksamheten regleras i lag. Detta bör också gälla for talskadade. Utredningens förslag att landstingen skall få skyldighet att tillhandahålla tolktjänst vi emellertid helt otillräckligt. Frågan har en såanser vara dan dignitet att det för är självklart att döva m.fl. måste ha oss lagstadgad rättighet till tolktjänst där försumlighet från en samhällets sida att tillhandahålla sådan måste kunna överklagas. Vidare vi det nödvändigt att tolktjänsten finansieras anser på ett sådant sätt att den enskildes rätt till tolk inte görs beroende landstingens ekonomi. Vi har tillräckligt lång av erfarenhet de orättvisor och den otillräcklighet som följer av av det nuvarande fmansieringssystemet. Vi att staten måsanser te ta det ekonomiska ansvaret för tolktjänsten och med automatik ersätta landstingen for utförda tolkuppdrag. Först när tolktjänsten inte blir föremål för sedvanlig budgetprövning i landstingen kan rätten till tolktjänst förverkligas.

122 Särskilt yttrande SOU 199197

Finansieringssystemet bör obyråkratisk och okonven-

ges en

tionell lösning i första hand tar sikte på att skapa ett

som

snabbt och säkert ñnansieringssystem. Den tekniska lösning-

kan innebära anknytning till socialförsäkringssystemet

en en

eller direkta statsbidrag till landstingen.

SOU 199197

Bilaga 1

Sammansättning

av 1989 års

handikapputredning

i oktober 1991

Ordförande

Gerhard Larsson, koncernchef vid Samhall

Ledamöter

Förordnande fr.0.m. 1988-11-09 inte annat anges. om

Ingvar Björk s, riksdagsledamot

-

Jan Andersson s, riksdagsledamot, fr.0.m. 1990-01-17

-

Ingegerd Anderlund s, riksdagsledamot Marianne Jönsson c, riksdagsledamot Hans Dau m, riksdagsledamot

-

Rolf L Nilsson v, riksdagsledamot

Folke Carlsson s, kanslichef

Birgitta Rydberg fp, leg. sjukgymnast Ingela Tuvegran s, direktör, fr.0.m. 1989-04-20

-

Anita Stenberg mp, riksdagsledamot, fr.0.m. 1989-04-20

-

Sakkunniga

Förordnade fr.0.m. 1988-12-01 om inte annat anges.

Lennart Nolte, forbundsordforande, Synskadades Riksför-

bund

Berndt Nilsson, kanslichef, Svenska Diabetesförbundet

-

Ingalill Hallgren, kanslist, Riksförbundet for Rörelsehind-

-

rade Barn och Ungdomar Kerstin Denkert, forbundsordforande, De Handikappades

- Riksförbund

124 Bilaga 1 sou 199197

Margareta Persson, förbundsordförande, Handikappförbun-

-

dens Centralkommitté, fr.0.m. 1991-08-01

Gunilla Lamnevik, avdelningschef, Landstingsförbundet,

fr.0.m. 1991-08-01

Gunilla Wallgrund, utredare, Landstingsförbundet

-

Margareta Rosenius, sekreterare, Svenska kommunförbun-

det

Karl-Axel Johansson, sektionschef, Svenska kommunför-

-

bundet, fr.0.m. 1991-08-01

Jan Ording, direktör, Socialstyrelsen, fr.0.m. 1990-07-01

-

Gunnar Fahlberg, byråchef, Socialstyrelsen

-

Håkan Ceder, t.f. departementsråd, Socialdepartementet

-

Carl Leczinsky, departementssekreterare, Socialdeparte-

mentet, fr.o.m. 1991-03-01

Experter

Bengt Jönsson, professor, Linköpings Universitet, fr.0.m.

- 1989-03-02

Rolf Westin, avdelningsdirektör, Riksförsäkringsverket,

fr.0.m. 1989-04-20

Inga Britt Lagerlöf, kansliråd, Arbetsmarknadsdeparte-

mentet, fr.0.m. 1991-02-01

Bengt Finnveden, byråchei, Kommunikationsdepartemen-

tet, fr.0.m. 1991-09-15

Sekreterare

Tore Karlsson, huvudsekreterare, socialchef, fr.0.m. 1989-

- 11-06

Ann-Charlotte Carlberg, avdelningsdirektör, fr.0.m. 1989-

- 01-16

Gunnel Sträng, utredningssekreterare, 1991-03-01-1991-

- 11-30

SOU 199197

Bilaga 2

Dövas Riksförbund

Sveriges

1990-06-20 Dnr 34290

Till Statsrådet Bengt Lindqvist

Ang. Tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade.

Bristen på tillgång till tolk förvärras snabbt. Vi står inför en mycket allvarlig situation där enskilda människor drabbas liksom olika verksamheter inom samhället. I anslutning till tolkbristerna diskuteras betalningsansvaret inom vissa landsting enligt förbundets tidigare anmälan. Dessutom hotas tolkverksamheter av indragna ekonomiska resurser. Tolkverksamheten ger en mycket oroande framtidsbild där konsumenterna samhällsservicen drabbas hårt. Parallellt av med denna utveckling pågår ett arbete att utarbeta allmänna råd och anvisningar hos Socialstyrelsen. SDR har vid ett flertal tillfällen framfört kravet om en särskild utredning av samhällets tolkservice där hela frågan från rekrytering lärare, elever till väl fungerande tolkav en service utreds. Kravet finns även i den hörselvårdsutredning som avslutats och överlämnats till statsrådet under år 1989. Det arbete som nu pågår inom Socialstyrelsen fyller inte den funktion en statlig utredning utgör. Sveriges Dövas Riksförbund tillsammans med Handikappförbundens Centralkommitté HCK, Föreningen Sveriges Dövblinda FSDB och Hörselskadades Riksförbund HRF

126 Bilaga 2 sou 199197

kräver därför att särskild utredning tillsätts alt. att Handi-

en

kapputredningen snarast erhåller tilläggsdirektiv om att utreda tolkfrågan för berörda handikappgrupper.

Denna skrivelse har upprättats i samråd med HCK, FSDB och HRF.

Med vänlig hälsning Sveriges Dövas Riksförbund

Anders Andersson

Förbundsordförande

SOU 199197

Bilaga 3

Övriga

för

betalningsansvariga

tolkservice

1 Tolk hos myndigheter

I 8§ förvaltningslagen 1986223 När myndighet anges en har att göra med någon inte behärskar svenska eller som som år allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolkÅ Den grundregel som vuxit fram är att myndigheten betalar tolk när den har kallat till mötet medan landstinget står för kostnaden om den enskilde sökt kontakt med statlig eller kommunal myndighet.

2 Tolk i universitets- och högskoleutbildning

Universitet och högskolor har skyldighet att lämna studerande har behov tolk erforderligt stöd vid utbildning. som av Behovet av resurser för sådant ändamål skall beaktas högav skoleenheterna vid disposition av medel för utbildning. Dessutom kan de olika enheterna tilldelas ytterligare medel för UHÄ. handikappåtgärder via

3 Tolk i folkbildningen

Folkbildningsrådet fördelar fr.0.m den 1 juli 1991 statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund i enlighet med 1990 prop. 9182 Folkbildning. om I de medel fördelas till studieförbunden ingår också som kostnaderna för studieförbundens verksamhet för handikappade. Inga särskilda medel är avsatta för detta ändamål eller för tolkservice. Studieförbundens tolkkostnader har ökat från 500 000 kr. ca budgetåret 198485 till ca 950 000 kr. 198990.

128 Bilaga 3 SOU 199197

Folkbildningsrådet beslöt infor budgetåret 199192 att avsätta medel for förstärkningsbidrag for handikappade vid folkhögskola. 56 milj .kr. är avsatta for detta ändamål och utgår i form ett schablonbelopp på 600 kr. deltagarvecka for av per bl.a. dövahörselskadade elever. Medlen skall täcka merkostnader, t.ex. för tolk. Medel for särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser for ökad tillgänglighet för med funktionshinder i folkpersoner högskola disponeras from den 1 juli 1991 Nämnden för av Vårdartjänst NV. NV kan lämna tilläggsbidrag for kostnader inte täcks allmänna statsbidrag, forstärkningsbidrag som av eller andra bidrag. Sådan kostnad kan vara t.ex. kostnad av for tolk.

4 Tolk i det offentliga skolväsendet

Kommunerna har ett helt och odelat for sina kommunansvar invånares studiesituation enligt 19909185 Växa med prop. ansvar. I ansvaret för att främja vuxenutbildning för handikappade, ingår också att informera vilka möjligheter komom har att via särskilda stödåtgärder, personlig assistans munen etc. bistå den studerande. I sektorsbidraget till kommunernas skolväsende ingår det tidigare statsbidraget for handikappade. Någon särskild skrivning om tolk finns inte.

5 Tolk i arbetslivet

Arbetsmarknadsverkets service till barndomsdöva arbetssökande ombesörjs i huvudsak av verkets egna teckenspråkskunniga dövkonsulenter. Budgetåret 197980 utökades antalet dövkonsulenter från fem till elva tjänster. Till grund for tolkservicen inom arbetsmarknadsutbildning ligger bland andra förordningen arbetsmarknadsutbildom ning SFS 1987406 innehåller regler utbildning, uppsom om handling utbildning och särskilt bidrag for läromedel. av Tolk och elevassistent räknas inte läromedel eller stusom dietekniskt hjälpmedel utan kostnader for dessa måste betalas av utbildningsanordnaren. Kostnader för tolk kan utgå från AMS enbart i upphandlad utbildning och skall då ingå i länsarbetsnämndens köp av

sou 199197 Bilaga 3 129

utbildningen. Särskilda medel kan då rekvireras från AMS. Om arbetsmarknadsmyndigheten utnyttjar platser inom det offentliga skolväsendet, hos folkhögskola eller hos studieförbund for arbetsmarknadsutbildning skall resp. utbildningsanordnare stå for tolkkostnaderna. Bidrag till teckenspråkstolk i arbetslivet har reglerats ge- Förordningen bidrag till arbetshjälpmedel SFS nom om 1987409. Tolk har i detta hänseende AMS jämställts med av arbetsbiträde vilket innebär att bidrag for tolk i arbetslivet kan utgå med högst 50 000 kr år. Enligt AMS kommer det per regelsystem for tolk i arbetslivet hittills gällt att tillsom lämpas också fortsättningsvis trots nya regler från 17 1991 arbetshjälpmedel prop. 1990912141 rehabilitering och om om rehabiliteringsersättning. Reglerna innebär att bidrag till tolk kan lämnas när en handikappad anställs, for praktisk yrkeslivsorientering för handikappade ungdomar samt for handikappade är insom skrivna vid ett arbetsmarknadsinstitut. Bidrag får också lämnas till kostnaden for utbildning av arbetsbiträde i teckenspråk för döva, utbildning arbetsbiav träde eller tolk for dövblinda, inläsning på ljudband facklitav teratur till en synskadad som genomgår utbildning inom ett företag och till teckenspråkstolk for döva i samband med anställning eller utbildning inom ett företag. Elev i gymnasieskolan for döva och hörselskadade i Örebro som behöver tolk under sin praktiktid får denna bekostad av AMS. Vid nyanställning, introduktion och utbildning inom ett företag AMS enligt for tolkkostnader för döva. svarar ovan

6 Rikstolktjänsten Samordning av tolkning på

riksnivå Sedan den 1 juli 1987 prop. 1986872100 utgår statsbidrag for att täcka handikapporganisationernas SDR, FSDB, HRF och DHB kostnader for tolk for förtroendevalda på riksnivå. Handikappinstitutet administrerar medlen som används dels till 1,5 dels till landstingen, främst Stocktolktjänst att ersätta holms läns landsting, for tolkar ställs till Rikstolktjänssom tens förfogande. För budgetåret 198788 anslogs 1,2 milj.kr. och for budgetåret 199192 ca 3 milj.kr.

130 Bilaga 3 SOU 199197

7 Svenska kyrkan och andra samfund

7.1 Svenska kyrkan

Stiften har enligt Församlingslagen § 8 ansvar för att teckenspråkiga medlemmar kan ta del av gudstjänster riksdagsbeslut 1990-06-06. För att tillgodose detta finns inom Svenska kyrkan för närvarande elva präster samt diakontjänster sex för barndomsdöva. Dessa är teckenspråkskunniga. personer För tolkkostnader vid dop, vigsel, konfirmation och begravning svarar landstingen då dessa situationer ingår i vardagstolkningen. För att förbättra främst vuxendövas möjligheter att delta i gudstjänster har kyrkan kartlagt de hinder finns. De kan som sammanfattas i följande punkter Dålig kunskap och medvetenhet behoven hos kyrkan - om Estetisktliturgiskt störande att använda tekniska hjälpme- del Hjälpmedlen är krångliga - Tekniken är bristfällig - Svår akustisk situation i kyrkan - Handikappade själva är dåliga på att tala sina behov - om Begränsade ekonomiska resurser. - En försöksverksamhet med skrivtolkade gudstjänster för vuxendöva genomfördes under januari-februari 1987. Önskemål finns inom kyrkan om att verksamheten skall fortsätta. Frågan hur detta skall finansieras är inte löst. Möjligheten att tolkservice är begränsad framför allt för små församlingar ge eftersom kostnaderna är höga och resurserna är små.

7.2 Andra samfund och församlingar

Samfund och församlingar utanför Svenska kyrkan är att betrakta ideella organisationer. Några samfund har tillgång som till tolkar, medan andra beställer tolk via landstingets egna tolkcentraler då bekostar tolken enligt utvecklad praxis. som

8 Fritid och rekreation

Den som behöver tolk blir ofta utestängd från fritids-, rekreations- och kulturliv. Vid många tävlingssammanhang för döva m.fl. finns exempelvis ofta enbart hörande funktionärer.

sou 199197 Bilaga 3 131

Tolk betalas i dessa fall inte landstinget utan kostnaden av faller på de olika arrangörerna, dvs. oftast på föreningar och klubbar. Med begränsade ekonomiska innebär det att resurser tolk inte kan anlitas. När en lokal dövförening motsvarande anordnar utbildning eller allmän aktivitet för sina medlemmar, får föreningen själv betala tolkkostnaderna om hörande föreläsare etc. anlitas. Detta innebär mycket höga kostnader, kan medföra som att planerade aktiviteter inte kan genomföras.

sou 199197

Bilaga 4

Tolkverksamheten i andra länder

Övriga

nordiska länder

1.1 Tolkutbildning

År 1984 genomförde Nordiska Ministerrådet ett projekt Uddannelse af tolke for hørehandicapområdet. Projektrapporten visade att i inget de nordiska länderna fanns tillfredsstälav lande och kvalificerade tolkutbildningar etablerade, varken för teckenspråkstolkar eller för tolkar för vuxendöva och dövblinda. Därför föreslogs dels två konkreta utbildningsmodeller dels ett fortsatt nordiskt utvecklingsarbete inom de tre tolkningsområdena. Den ena utbildningsmodellen föreslog en 3-årig utbildning inom högre utbildningsinstitution, där den faren digutbildade tolken skulle kunna tolka för alla grupper av döva. Den andra modellen föreslog separata utbildningar för var och en av de tre grupperna, teckenspråkstolkning, tolkning för vuxendöva och tolkning för dövblinda. Sedan rapporten presenterades har en positiv utveckling skett i alla de nordiska länderna. I Danmark etablerades 2-årig teckenspråkstolkutbilden ning 1986 i samarbete mellan Handelshögskolan i Köpenhamn, Døvas Center för Total Kommunikation och undervisningsministeriet. Förkunskaper i teckenspråk krävs inte. Det första året undervisas de studerande i teckenspråk, medan det andra året ägnas åt tolkning. År 1989 startade l-årig Mun-Hand-System- och skriven tolkutbildning i samarbete mellan Landshøreinstituttet i Fredericia och undervisningsministeriet tolkar för vuxendöva. Vad beträffar tolkar för dövblinda finns ännu ingen egentlig utbildning etablerad.

134 Bilaga 4 SOU 199197

Den generella erfarenheten de utbildningar är av som genomförda sedan år 1986 i Danmark är att de är för korta. Speciellt vad beträffar teckenspråkstolkutbildningen uppstår problem då ett nytt främmande språk skall läras in på bara ett år. De studerandes teckenspråk blir inte internaliserat och begreppsmässigt tillräckligt omfattande för att egentlig tolkträning skall kunna genomföras på professionell nivå. Dessen utom är det inte möjligt att införliva tillräcklig tolkningspraktik i så kort utbildning. Önskemål finns därför att en om utöka tolkutbildningarna i Danmark med ett halvt år. I Finland utvidgade år 1988 den dåvarande teckenman språkstolkutbildningen till att även omfatta utbildning i tolkning för dövblinda och vuxendöva. Utbildningen är 3-årig och sker i samarbete mellan folkhögskolor och undervisningsministeriet. Undervisningen är liksom i Danmark uppdelad i teckenspråksinlärning och tolkning. En parallell svenskspråkig tolkutbildning planeras. På Island startade år 1988 l-årig teckenspråkstolkuten bildning i samarbete mellan Proskapjâlfaskölinn, hälso- och undervisningsministeriema. Utbildningen förlängdes sedan med ett halvt år, på grund att de studerandes teckenspråksav fardigheter inte var tillräckliga. I Norge startades 1-årig tolkutbildning år 1989 med en utbildning för alla tre målgrupperna, döva, dövblinda och vuxendöva. Teckenspråkskunskap krävs före utbildningen. Utbildningen sker i ett samarbete mellan Statens Speciallaererhjøskole i Oslo och kultur- och vetenskabsdepartementet och planeras bli 3-årig. Den skall omfatta alla typer tolkav ning. Kunskaper i teckenspråk skall då krävas före utbildningen.

Nordiskt projekt aktuell aktivitet - När utbildningar etableras är det ett pionjär- och förnya söksarbete. Det är därför stort värde att det möjligav skapas het för ett tätt och konkret samarbete mellan de nordiska ländernas tolkutbildningar och tolkanvändare. Nordiska Ministerrådet har därför beviljat tillskott till fortsatt utvecklingsarbete gällande tolkutbildningarna. Det är ett treårigt projekt som startade år 1989 med Døves Center for Total Kommunikation i Köpenhamn som projektansvarig institution.

SOU 199197 Bilaga 4 135

Efter kontakter med alla brukarorganisationer och berörda utbildningsmyndigheter har följande delprojekt beslutats

Teckenspråkstolkning Teckenspråksundervisning Tolkträning

Tolkning för vuxendöva Utarbetande av detaljerad studieplan Kommunikativa delelement i Mun-Hand-Systemet Skrivtolkning

Tolkning för dövblinda Utarbetande av detaljerad studieplan.

I april 1991 redovisades rapporter från tre av delprojekten Förslag till studieplan för utbildning tolkar för vuxendöav va Rapport om skrivtolkning - Förslag till studieplan för utbildning dövblindtolkar - av Förslagen till studieplaner är nationellt bindande, utan skall rekommendation för hur de olika utbildningarna ses som kan planeras och genomföras land. i resp.

1.2 Tolktjänstens organisation

Finland har i dag 8 tolkcentraler. Huvudman är antingen kommun eller i Helsingfors dövforeningen. Målet är att som fram till år 2000 ha inrättat 15 tolkcentraler. I Finland finns lagstadgad rätt till tolk enligt Förordning nr 759 service och stöd på grund handikapp 18 sept. 1987. om av 7-9 rör rätten till tolk träder i kraft den 1 januari 1994. som I Norge finns sedan år 1990 3 tolkcentraler på försök. Verksamheten beräknas permanentas. I Danmark finns tolkförmedling endast i Köpenhamn. På Island har Lag kommunikationscenter för döva och om hörselskadade trätt ikraft den 1 januari 1991. A.nr 11990, 31 december 1990. Målet är att främja dövas jämställdhet, grundat på teckenspråket. Kommunikationscentrets uppgifter är att bedriva forskning i teckenspråket, att undervisa i teckenspråk och att erbjuda teckenspråkstolkning m.m.

136 Bilaga 4 SOU 199197

I såväl Finland som i Norge och Danmark är kommunen kostnadsansvarig for tolkservice till sina invånare.

2 Övriga Europa

Någon tolkutbildning motsvarande den i Skandinavien finns inte. Dock finns i Belgien och Holland kortare utbildningar och i England distansutbildning med återkommande underen visningsperioder. I Grekland har 2-årig tolkutbildning startat med medel en från EG och med den svenska utbildningen viss förebild. som Det kan formärkas ökad medvetenhet behovet en om av såväl tolkutbildning organisation for tolktjänsten i som en vissa länder. Bakgrunden till att dövas behov inte blir tillgodosedda på denna punkt är att på teckenspråket fortfarande i stor synen utsträckning är densamma som tidigare, dvs. teckenspråket är inte accepterat och den oralistiska är alltjämt i stor synen utsträckning förhärskande. Ett vaknande intresse finns dock, som exempel kan nämnas att teckenspråksforskning numera finns även i Hamburg, Tyskland. Under år genomförs senare med viss regelbundenhet seminarier teckenspråksforskom ning med deltagare från flera olika länder. Såväl de olika dövforbunden tolkar i olika länder arbetar for att som nu förbättra situationen. De tolkar finns är ofta som personer som vuxit med teckenspråket, dvs. har döva föräldrar. De upp som kan också lärare för döva behärskar teckenspråket. vara som EG stödjer WFDs olika regionala sekretariat. WFD uttyds World Federation of the Deaf och har sitt huvudsekretariat i Finland. Det regionala sekretariatet for Europa ligger i Skottland. Det regionala sekretariatet har fått medel från EG for att starta arbetet med tolkfrågor inom EG-länderna. Sedan år 1987 har tre europeiska tolksymposier anordnats. Sverige har inbjudits att närvara vid dessa symposier. Ett begynnande europeiskt samarbete mellan tolkar från olika länder har alltså inletts. Man samarbetar med AIIV organisation for internationella konferenstolkar i talade språk om certifikat.

sou 199197 Bilaga 4 137

3 USA

Aven de nordiska länderna ligger väl framme vad gäller

om tolkverksamheten uppfattas USA ofta rner professionellt som inriktat när det gäller utbildningstolkar. Tolkföreningarnä är väletablerade, godkännandeprov och en organisation for tolklärare finns. Dock är situationen sämre i USA vad gäller själva tolkservi-

till döva i vardagliga situationer. Tolkceintraler bekostade

cen av samhället saknas. Olika typer stiftelser förmedlar tolkar. av

De flesta tolkar arbetar pa frilansbasis, många är dövlärare

eller teckenspråkslärare. Lagen tillgänglighet for handikappade, ADA 1990 gälom ler myndigheter och utbildningsanordnare. Vad gäller tolk i

vardagssituationer är det inte ovanligt att döva själva får

betala. Det finns dock goda möjligheter för döva att studera i USA.

Den lag tillgänglighet som nämns ovan innebär att ut-

om

bildningsanordnaren är skyldig att ordna tolk till döva. Det är vanligt att tolkar finns anknutna till högskolor och universi-

tet. En utveckling har skett mot att döva väljer att studera vid institutioner där andra döva finns och som därmed har en uppbyggd tolkservice. Exempel på sådana högskolor är Californian State Universi- Northridge i Los Angeles och Rochester Polytechnical Institute, New York där ett 100-tal tolkar finns anställda. Vid Gallaudet University i Washington är alla elever döva

hörselskadade och utbildning finns på alla nivåer från grundskola till högskola. Gallaudet har även 4-årig tolkutbild-

en ning leder till B.A. Bachelor of Art. Krav på kunskap i som

teckenspråk före utbildningen finns inte.

Intresseorganisationerna för dels tolklärare, CIT Conference of Interpreter Trainers dels för tolkar RID Registry of Interpreter for the Deaf är Väl etablerade och har funnits sedan 10 25 år. Gemensamt har de fått statliga medel för att resp.

framställa läroplan för teckenspråkstolkutbildning. Såväl

en kraven på lärare som material beskrivs i läroplanen. Av tolkläkrävs M.A.Master of Art, 4 års utbildning i tolkutraren

bildning. Förslaget till utbildningen är att den skall Z-årig,

vara att eleverna skall ha teckenspråkskunskaper före inträdet samt

att ett testintagningsprov skall genomföras fore antagning.

Statens

offentliga utredningar

1991 Kronologisk förteckning

Flykting- och irnmigrationspolitiken. A. 33.Branden Sally Albatross. Den 9-12januari 1990. . Finansielltillsyn. Fi. Fo. . Statens roll vid främjande av export. UD. 34.HIV-smittade ersättningför ideell skada.Ju. . - Miljölagstifmingen i framtiden.M. 35.Någrafrågor i anslutningtill en arbetsgivarperiod . Miljölagstiftrtingeni framtiden.Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen. . Sekretariatetskartläggningoch analys. M. 36. Ny kunskapoch förnyelse.C.

Utvärdering av SBU. StatensBeredningför Ut- 37.Räknamedmiljön Förslagtill natur- och

värdering av medicinskmetodik. miljöräkenskaper.Fi.

Sponsligochekonomiskutveckling inom trav- 38.Räknamedmiljön Förslagtill namr- och

och galoppsporten.Fi. miljöräkenskaper.Bilagedel.Fi.

Beskattning av kraftföretag.Fi 39.Säkrareförare.K.

Lokala sjukförsäkringsregister. 40.Marknadsanpassade service- och stabsfunkuoner ny - 10.Aflärstidema.C. organisation av stödettill myndigheteroch rege-

11.Affärstidema.Bilagedel.C. ringskansli.C.

12.Ungdomoch makt. C. 41.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny - 13.spelreglernapå arbetsmarknaden. A. organisation av stödettill myndigheteroch rege-

14.Denregionala bil- och körkortsadminisuationen.K. ringskansli.Bilagedel.C.

15.Informationensroll som handlingsunderlag 42.Aborteradefoster, m.m. styrningochekonomi.S. 43. Den framtida länsbostadsnämnden. Bo.

16.Gemensamma regler lagstifming, klassifikationer 44.Examination som kvalitetskontrolli högskolan.U. och infonnationsteknologi. 4S.Påföljdsfrågor.Frigivning från anstalt. m.m. Ju.

l7.Forskning och utveckling epidemiologi.kvalitets- 46.Handikapp,Välfärd, Rättvisa. säkring och Sprisutvecklingsprojekt. 47.På exempel förändringsarbeten inom väg- 18.Informationsstrukturför hälso-och sjukvården en verksamheterför psykisktstörda utvecklingsprocess. 48.Bistånd genom internationellaorganisationer.UD. 19.Storstadenstraftksystem. överenskommelser om 49.Bistånd internationellaorganisationer. genom trafik och miljö i Stockholms-Göteborgs- och Annex Det multilateralabiståndetsorganisationer.

Malmöregionema.K. UD.

20.Kapitalkostnaderinom försvaret.Nya former för 50.Bistånd genom internationellaorganisationer.

finansiell styrning.Fö. Armex Sverigeoch u-ländemai FN en återblick. - 2l.Personregistreringinom arbetslivs-,forsknings-och UD.

massmedieområdena, m.m. Ju. 5 Bistånd genom internationellaorganisationer. 22.Översyn av lagstiftningen om träñberråvara. Annex Särstudier. UD.

23.Ett nytt BFR Byggforslmingenpå 90-talet. Bo. 52.Alkoholbeskattningen.Fi. - 2A.Visstgår det an Del 2 och C. 53.Forskning och teknik för flyget. Fö.

25.Frikommunförsöket.Erfarenheter av försökenmed 54.Skola skolbarnsomsorg en helhet.U. - en friare nämndorganisation.C. 55.Sverigesnationalrapporttill FNs konferens om miljö

26.Kommunalaentreprenader.Vad är möjligt En och utveckling UNCED 1992. M. analys av rättslägetoch det statligaregelverkets 56.Kompetensutveckling en utmaning.A. roll. C. 57. Arbetslöshetsförsäluingen fmansierings- - 27.Kapitalavkastningeni bytesbalansen.Tre systemet. A.

expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turistråd.

28.Konkurrenseni Sverige en kartläggning av konkur- 59.Konkurrensför ökadvälfärd.Del rensförhållandenai61 branscher.Del l och C. Konkurrensför ökadvälfärd.Del

29.Periodiskahälsoundersökningar i vissastatliga, Konkurrensför ökadvälfärd. Bilagor. C.

kommunalaoch landstingskommunala utställningar. 60.Olika men ändålika. Om invandrarungdomari det

C. mångkulturellaSverige.C.

30.Särskolan -en primärkommunalskola U. 61.Statensbostadskreditnämndorganisationoch - 3l.Statensarkivdepåer.En utvecklingsplantill år 2000. dimensionering.Bo.

U. 62.Vissa särskilda frågor beträffandeintegritets-

32.Naturvårdsverketsuppgifteroch organisation.M. skyddet ADB-området.Ju.

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

63.Tillsynen över hälso-och sjukvården. 97.En våg till delaktighetoch inflytande 64.Att förvaltakulturmiljöer. U. tolk för döva.dövblinda,vuxendöva, hörselskada- - 65.En samordnat vuxenstudiestöd. U. de och talskadade. 66.Hemslöjdi samverkan. 67.Samhalli går, i dag, morgon. i A. 68.Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- av samhetenmed avsteg från statlig reglering m.m. C. 69.Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk- av samhetenmedavsteg från statligreglering m.m. Särskildbilaga.C. 70.Ombudsmanför barnoch ungdom. 71.Teaterns kosmadsutveckling 1975-1990 medsärskilda studier av Operan.Dramaten och Riksteatern.U. 72.En kreativ studiemiljö högskolebiblioteket som pedagogisk resurs. U. 73.Vänersjöfarten.K. 74. Krediter för utveckling.UD. 75.Organiseradrasism.A. 76. Miljön och förpackningarna.M. 77.Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial beräkning av miljöbelastning.Bilaga. M. 78. Krav förändring synpunkter från psykisktstörda ochanhöriga. 79.Det framtidauañksakerhetsarbetet. K. 80.Kommunalt partistöd.C. SLFaSLighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitetoch välstånd. 83.FoU för industriellutveckling.Svenskkollektivforskning 1991. 84. smugglingoch tullbedrägeri.Fi. 85.Historiskaarrenden förslagtill friköpslag. Ju. - 86.Ny hyreslag.Bo. 87. Yrkesofñceramaspensionsålderoch âlderssmiktur. Fö. 88.Stödoch samordningkring psykisktstörda ett kunskapsunderlag. - 89. Försäkringsrörelse i förändring Fi. 90. Konkurrensneutralenergibeskattning.Fi. 91.Forskningoch utveckling för totalförsvaret. Kartläggningoch probleminventering.Fö. 92.Rätt till bostad om psykisktstördasboende. - 93. El från biobränslen.Det industriella utvecklingsarbetet.N. 94.ELSU 91. Förslagtill omfattning,organisationoch finansiering av detsvenska elsäkerhetsarbetctN. 95. Översyn av lagstiftningen kämenergiomrâdetM. 96.Lantmäteriutbildningari Luleå ochLund. Bo.

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Páväg exempel förändringsarbcten inom -

verksamheter för psykiskt störda [47]

Pergo .stram inom bem. sar om I kn. gs Oc h

massåfedgilwmådgeåzhmoan

e

[ulf

Tillsynen över hälso- ochsjukvården. [63]

Ombudsman för barn ochungdom. [70] HIV-smittade . ersättning . för ideell . skada. [34] - m , Synpunkter frå psymk .

Påföljdsfrägor. Frigivning från anstalt. [45] mmm ,

m.m. anhöriga [78] stördaoch Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet Stödoch samordning kring psykiskt störda på ADBamadel [62] ett kunskapsunderlag. [88] Fasüghcmlcasing [81] - Rim u bostad Om psyklskl Störd boende [92] förslagtill friköpslag.[85] F Historiskaarrenden- En väg till delaktighetoch inflytande

tolk för döva, dövblinda, vuxendöva. hörselskadade - Utrikesdepartementet och talskadade. [97]

Statens roll vid främjande av export. [3] [48] Kommunikationsdepartementet Biståndgenom internationella organisationer.

Bistånd genom internationella organisationer.Annex Den regionalabn. och körkonsadminiguvaüonen [[4]

D51 multilateralaÖiSWlÖmS OT 8391331307137 l49l Storstadens traftksystem. överenskommelser om

Bistånd genom internationella organisationer.Annex trafik och miljö i Swckmms GÖWÖOYSS- Och Malmö.

Sverigeoch u-landema FN i en återblick. [50] regjongma [19] - Bistånd genom internationella organisationer.Annex Säkrare fame [39]

Särswdrer. [51] Vänersjöfarten[73]

Krediter för utveckling. [74] Det framtida trañksäkerhetsarbetet. [79]

Fillansdepartementet Försvarsdepartementet

Fimsl MW- [2]

Kapitalkosuiader inom försvaret.Nya former för Sportslig och ekonomisk utveckling Ä inom tiav- och finansiell Stymmg [20] januari 1990.[33] Sa-Oppspwlgm [7] Branden Sally Albatross. Den 9-12

B°g$mmg al.kraflfçiremg- [8]

Forskningoch teknik för flyget. [53] Kâvllâlavkâsmlnåe bylesbâlansen- Yrkesofficeramas pensionsålder och âldersstruktur. [87] Tre CUJCIUaPWM [27] Forskningoch utveckling för totalförsvaret. Räkna med miljön Förslag till natur- och miljö- Kartläggningoch pmmeminvenwñns [91] räkenskaper. [37]

Räknamed miljön Förslag till natur- och miljö-

Socialdepartementet räkenskaper. Bilagedel. [38]

SBU. Statens Beredningför Ut-värde- Ålkoholbeüamlngen- [52] Utvärderingav metodik.[6] smuggling och tullbedrägeri. [84] ring av medicinsk sjukförsäkringsregister [9] Försäkringsrörelse i förändring [89] Lokala handlingsunderlag styrning KOTIKUITOHSUCUUK] enefgibeskalming- [90] Informationens roll som -

och ekonomi. [l5]. Gemensamma regler lagstiftning, klassifikationeroch Utbildningsdepartementet if°maü°5i°k"°1°gi H61 primärkommunal skola. [30] Särskolan-en Fmslmmg°°h veckling epidemmlogi kvammsä Statens arkivdepâer.En utvecklingsplan till är 2000.

kring och Spris utvecklingsprojekt [l7]. [31]

Informationsstruktur för hälso- och sjukvården en Examination kvalitetskontroll i högskolan. [44] - som °°85P'°°°5$ . U3]- Skola skolbarnsomsorg helhet. [54] - . en

Några frågori anslutning till en arbetsgivarperiodinom förvalta kulturmiljöer. [64]

An S-lukpennlngförsakmgcn [35] En samordnat vuxenstudiestöd. [65]

b°nemd° S m-l- 421 Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990

Handikapp Välfärd Rättvisa [46] med särskilda studier Operan,Dramaten av och Riksteatern. [71]

Statens offentliga 1991 utredningar

Systematisk förteckning

En kreativ studiemiljö högskolebiblioteket som Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner n ny ny - - pedagogisk resurs. [72] organisation av stödettill myndigheteroch regeringskansli.[40]

Arbetsmarknadsdepartementet Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny ny ny

- organisation av stödettill myndigheteroch rege- Flykting- och immigrationspolitiken.[1] ringskansli.Bilagedel.[41] Spelreglema arbetsmarknaden. [13] Kompetensutveckling utmaning.[56] Konkurrensför ökad välfärd.Del - en Konkurrensför ökad välfärd.Del Arbetslöshetsförsälcringenñnansieringssystemet[57] - Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59] Samhalligår, i dag,i morgon. [67] Olika men ändålika. Om invandrarungdomari det et Organiseradrasism.[75] mångkulturellaSverige.[60] Bostadsdepartemntet Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk- av samheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68]8] [68] Ett nytt BFR Byggforskningen 90-talet. [23] Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk- - av Den framtida länsbostadsnämnden. [43] samheten med från statlig reglering avsteg m.m. Statensbostadskredimåmndorganisationoch Särskildbilaga.[69] dimensionering.[61] Kommunaltpartistöd.[80] Ny hyreslag.[86] Lantmåteriutbildningari Luleå ochLund. [96] Miljödepartementet

Miljölagstiftningen i framtiden.[4] Industridepartementet Miljölagstiftrtingeni framtiden.Bilagedel.

Översyn lagstiftningen träñberrávara.[22] Sekretariatetskartläggningoch analys.[5] av om En turistråd. [58] Naturvårdsverketsuppgifter och organisation. [32] nytt Hemslöjdi samverkan [66] Sverigesnationalrapport till FNs konferens om miljö iiljö Drivkrafter för produktivitet ochvälstånd.[82] och utveckling UNCED 1992.[55] - FoU för industriell utveckling. Svenskkollektiv- Miljön ochförpackningarna.[76] forskning 1991.[83] Miljön och förpackningarna.Livscykelanalyser för förpackningsmaterial beräkningav - Näringsdepartementet miljöbelastning.Bilaga. [77] Översyn av lagstiftningen kåmenergiområdet.[95] [95] El från biobränslen.Det industriellautvecklingsarbetet. [93] ELSU 91. Förslagtill omfatuiing,organisationoch finansiering av det svenskaelsäkerhetsarbetet. [94]

Civildepartementet

Affarstidema. [10] Affärstidema.Bilagedel. Ungdomoch makt.[l2] Visst går det an Del 2 och [24] Frikommunförsöket.Erfarenheter försökenmed av en friare nåmndorganisation.[25] Kommunalaentreprenader.Vad är möjligt En analys av rättslägetochdet statligaregelverketsroll. [26] Konkurrenseni Sverige en kartläggning av konkur- rensförhållandenai61 branscher.Del och l [28] Periodiskahälsoundersökningarivissastatliga, kommunalaoch landstingskommunala anställningar.[29] Ny kunskapoch förnyelse.[36]