Långtidsutredningen 1992 Bil. 19,[LU 92].

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

/

Svensk

beskattning

i

Europa

ett

inåt

r

Bi|ago

2 LU 92

/WZM 5

§00

@

www

Finansdepartementet Stockholm 1992

Svensk beskattning i ett integrerat Europa Krister Andersson

Bilaga 2 till 1992 Långtidsutredningen

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, också uppdrag som av regeringskansliets förvaltningskontor ombesöxjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax 08/739 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm

Omslag: K.G. Nilson Norstedts Tryckeri ISBN 91-38-10982-4 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Förord

1992 års Långtidsutredning utarbetas inom ñnansdepanementets strukturpolitiska enhet. I samband med utredningen har ett antal specialstudier genomförts. Huvuddelen av dessa publiceras som bilagor till utredningens huvudrapport. Denna bilaga har skrivits av ñLdr. Krister Andersson. I bilagan analyseras de troliga konsekvenserna för den svenska skattestrukturen av ett svenskt närmande till EG. Den första delen av bilagan berör följderna för beskattningen av kapital. Den andra delen berör beskattningen av varor. Ansvaret för långtidsutredningens bilagor och för de bedömningar de innehåller vilar på respektive författare. Av den kommande huvudrapporten framgår hur bilagorna har använts i utredningens arbete. Finansdepartementets kontaktman har varit departementssekreterare Patrick Joyce.

Stockholm i februari 1992

Lars Heikensten Gunnar Wetterberg Finansråd Departementsråd

iflüfiöl

z %:Siirry sgüeêküoq H .çi7öwm3as, ;s;r{qz:1but{ud in :.§.y.e;%ec{ amIuG

nwgrx-ånizsssáa V .ázáxsxreiah mi; wagxåziiørxrz-i

V é :..gfn;§i ;m

satsa jaget 311351 å

1ziçIr;r.3:;fi i :rxioüølaüiøi

IYDHEIP3ÅLJH i an åzáâxautsufw

Författarens förord

Syftet med denna rapport är att på grundval av samhällsekonomisk teori och empiri identifiera troliga konsekvenser för den svenska skattestrukturen av den ökade integrationen med andra europeiska länder. Bilagan är uppdelad i två huvudområden; kapitalbeskattningen och varubeskattningen. De viktigaste slutsatserna i bilagan är att kapitalinkomstskatten kan komma att behöva sänkas till en nivå omkring 15 % och att skattesatsen för en enhetlig mervärdeskatt sannolikt inte bör överstiga 18 19 %. - Framförda åsikter är personliga och delas inte nödvändigtvis av Internationella valutafonden eller Sveriges Riksbank. Jag vill tacka Leif Mutén, Lars Hörngren, Patrick Joyce, Peter Lagerlöf, Felice Marlor, deltagare i Nordiska Ekonomiska Forskningsrådets skatteseminarium i Uppsala den 28-29 november 1991 och deltagare i Ekonomiska Rådets seminarium den 13 januari 1992 for värdefulla synpunkter på en tidigare version. Eventuella fel och brister ansvarar författaren för.

Stockholm i februari 1992

Krister Andersson

1 Inledning

Europa går mot ökad integrering alla marknader. Detta medför ökade av möjligheter till att lokalisera ekonomiska aktiviteter efter varje lands förutsättningar, men det ställer också krav på den ekonomiska politiken och skattesystemets utformning. Ju mer integrerade de finansiella marknaderna är desto känsligare är resursallokeringen för skillnader i ländernas skattesystem. Skillnader kan leda till kapitalflöden och effekter på storleken såväl investeringar som sparande och därmed av ägandet. Beskattav ning av inkomster från affärsverksamhet och av finansiella flöden har därför fått mycket mer uppmärksamhet nu än bara for några år sedan. Beslutet att skapa en gemensam inre marknad 1993 samt Sveriges ansökan medlemskap i EG har medfört att gällande Skatteregler på kapital, om arbete och varor hamnat i centrum av diskussionen. Ett närmare samarbete med EG kommer att medföra ett behov av att förändra vissa svenska skatteregler. Denna rapport berör framför allt kapitalbeskattningen och mervärdebeskattningen. EG-kommissionens dokument Completing the Internal Market avsåg att identifiera alla existerande hinder mot ett fritt flöde av varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Existerande hinder klassificerades i tre kategorier: fysiska, tekniska och fiskala. Bland de fiskala hindren nämndes skillnader i mervärdeskattesatser och punktskatter. Dessa kan resultera i skattebortfall för länder med höga skattesatser eftersom det kan uppstå gränshandel och produktionsfaktorer som arbetskraft och kapital kan flytta över gränserna. En ännu viktigare aspekt är att producenter i högskatteländer kan hamna i oförmånlig konkurrenssituation gentemot konkurrenter i lågskattelänen der, trots att de är mera effektiva i sin produktion. Den ökade integreringen samt utvecklandet av de finansiella marknaderna ställer delvis nya krav på svensk skattepolitik. En effektiv allokering av sparande och investeringar förutsätter väl fungerande marknader där beskattningen snedvrider resursallokeringen så lite som möjligt. En viss förändring skattestrukturen kommer att bli nödvändig. Det är emellerav tid utvecklandet olika marknader samt borttagandet av restriksnarare av tioner på kapitalrörelser och arbete som ökar kostnaden för en i sig redan EG-kommissionen, Comp/eting the Internal snedvridande beskattning. Man skulle kunna säga att betydelsen av en Market: White Paper effektiv inhemsk allokering av sparande och investeringar ökar i takt from the Commission mera to med den pågående internationaliseringen. För att få väl fungerande mark- the European Council, Luxemburg, 1985.

nader som befrämjar en effektiv allokering av resurser och främjar som stabil ekonomisk tillväxt måste de delar av skattesystemet snedvrider som hushållens och företagens beslut minimeras. I takt med att Sveriges ekonomi integreras med övriga Europas ekonomier måste dessutom ökad hänsyn tas till nya aktörer på den svenska marknaden. Syftet med denna rapport är att på grundval av samhällsekonomisk teori och empiri identifiera troliga konsekvenser för den svenska skattestrukturen av ett närmande till EG. Rapporten är uppdelad i två huvudområden. Det första området berör kapitalbeskattningen och behandlas i avsnitten 2 till Det andra området berör varubeskattningen och behandlas i avsnitten 6 till lO. Rapporten anger inledningsvis några principer för internationell beskattning. Detta avsnitt behandlar skillnaderna i beskattningens villkor i en sluten respektive en öppen ekonomi. Därefter följer sammanfattande en beskrivning av skattesystemen inom EG och jämförelse det svenska en av skattesystemet med andra länders. Såväl företagsbeskattningen insom vesterarbeskattningen behandlas. Skatteharmonisering eller skattekonkurrens är ämnet för avsnitt Här berörs bland annat de amerikanska erfarenheterna på området. Avsnitt 5 harmoniseringssträvanden tar upp beträffande kapitalbeskattningen inom EG. I detta avsnitt presenteras olika beräkningar och en utvärdering sker av den svenska kapitalbeskattningen. Förslag till ändringar i kapitalbeskattningen presenteras. Avsnitt 6 tar upp principerna för varubeskattning. Därefter följer ett avsnitt som redogör för harmoniseringssträvandena beträffande mervärdeskatten inom EG. Avsnitt 8 behandlar harmoniseringsarbetet av punktskatter och acciser. Eftersom erfarenheterna från andra federala system är viktiga när man skall utvärdera tänkbara effekter på svensk varubeskattning sker en genomgång av amerikanska och kanadensiska studier av gränshandel. En redogörelse för dessa återfinns i avsnitt Utformningen av den framtida svenska mervärdeskatten diskuteras i avsnitt 10. Därefter följer en sammanfattning med rekommendationer om skattestrukturen.

2 Teoretiska aspekter på kapitalbeskattningen

Den ökade internationaliseringen av kapitalmarknaderna har medfört ett ökat intresse för såväl teoretiska som praktiska överväganden i beskattningen. Ett område som fått mera uppmärksamhet än tidigare är den globala allokeringen av sparande och investeringar. I en värld med rörligt kapital över gränserna behöver inte sparande och investeringar vara identiskt lika i ett land. I ett globalt perspektiv gäller det naturligtvis fortfarande att de totala investeringarna finansieras av det totala sparandet, men för ett enskilt land behöver det inte gälla. Skillnaden mellan en sluten och en öppen ekonomi vad gäller kapitalbeskattningens effekter blir relativt teknisk. Den kan illustreras på Följande sätt. Enligt neoklassisk teori investerar företag till dess att avkastningen efter skatt på marginalen just täcker förslitningen av kapitalet och finansieringskostnaden för investeringen. Ju högre skatterna är och snabbare förslitningen av kapitalet är, desto högre avkastning krävs före skatt. Om vi betecknar avkastningen före skatt med p, kan vi konstatera att investeringsvolymen beror av p. Efter hand som de mest lönsamma investeringarna har genomförts kommer det att bli allt svårare att finna nya projekt som ger en tillräckligt hög bruttoavkastning för att kunna ge den avkastning som investeraren kräver. Låt oss beteckna avkastningen efter företagsskatt med marknadsavkastningen. Detta är den avkastning som betalas ut till investeraren och för vilken det normalt sedan betalas ytterligare skatt. Hur mycket i ekonomin beror på hur stor nettoavkastningen är för som sparas investeraren. Det är brukligt att anta att större avkastning spararenlin-

vesteraren får, desto mera sparas Om vi betecknar nettoavkastningen

efter alla skatter med kan vi formulera följande samband.

bruttoavkastning p företagsskatt tc marknadsavkastning r -

samt

marknadsavkastningr skatt på investerarnivå tp nettoavkastning s - 2 Dvs. vi antar en positiv dvs. p-tc-tps kompenserad sparandeelasticitet

Det är viktigt att beakta såväl de skatter som tas ut på företagsnivå som de som tas ut på investerarnivå. Det gäller även i en sluten ekonomi men effekterna blir tydligare och delvis annorlunda i en öppen ekonomi se nedan.

Effekter i en sluten ekonomi

Om vi betecknar det totala skatteuttaget med t ttc+tp kan vi illustrera skatternas effekt på sparande och investeringar i en sluten ekonomi på följande sätt se figur 2.1. I avsaknad av skatter kommer bruttoavkastningen, marknadsavkastningen och nettoavkastningen att vara lika. Beskattning medför emellertid att dessa avkastningar kommer att skilja sig åt. I en sluten ekonomi är det dock ingen skillnad om skatterna läggs på företagsnivå eller på investerarnivå eftersom den inhemska räntan kommer att påverkas. I jämvikt kommer sparande och investeringar att vara lika oavsett hur skatten delas upp. I figur 2.1 avståndet BC skattekianger lens storlek. Beskattningen minskar sparande och investeringar med volymen I0I l. Välfárdseffekterna av beskattningen kan också bestämmas. Hushållen investerarna antas maximera sin konsumtion över tiden genom att spara till dess att nettoavkastningen efter skatt på sparmedel är lika med uppoffringen i form av senarelagd konsumtion. Nettoavkastningen ger därför ett mått på den samhälleliga kostnaden finansieringen av investeringen Företaget kommer att investera till dess bruttoavav att kastningen precis täcker avkastningskravet. Bruttoavkastningen återspeglar därmed både nettoavkastningen, som slutligen kan delas ut till investeraren, och statens skatteinkomster. Bruttoavkastningen är ett uttryck för samhällsnyttan av investeringen Skattekilen därför uttryck för ger skillnaden mellan samhällelig nytta och kostnad för investeringen. De investeringar som inte kommer till stånd till följd av beskattningen hade 3 Vi antar här att privat haft ett värde medan deras kostnad endast hade uppgått till av p s. sparandeinte ger upphov Välfärdsförlusten av beskattningen representeras därför av triangeln ABC. till någraexterna effekter. 4 Detta resonemang förutsätter att beskattningenkan skepå

ett sätt som inte stör Effekter i öppen ekonomi

en resursallokeringen. 5 Detta gäller under I en öppen ekonomi blir situationen annorlunda. Sparande och investeantagandetatt inhemska ringar inom landet behöver inte lika eftersom kapital kan flöda vara över och utländska tillgångar är perfekta gränserna. Detta medför, till skillnad från i en sluten ekonomi, att det har substitut samt att den individuella stor betydelse för sparande och investeringar skatten läggs på företagsom beskattningensker enligt nivå eller på investerarnivå. Under vissa förutsättningar kommer den den såkallade hemvistprincipen, dvs. inhemska räntenivån att bli internationellt bestämd och lika med samma beskattning världsmarknadsräntan.5 Därmed blir de olika skattekomponenterna betyoavsett i vilket land delsefulla för investeringsnivån och sparandet. Företagsskatten kommer tillgången är belägen. Det förutsätter dessutom att att påverka investeringsvolymen medan beskattningen av kapitalinkomrisknivån är densammai ster på investerarnivå påverkar framför allt sparandet och därigenom hur länderna och att det inte finns någon stor andel av investeringarna som finansieras inom landet, dvs. vem som växelkursrisk. äger kapitalstocken. I figur 2.1 överstiger investeringarna sparandet och en

del investeringarna finansieras och ägs utländska finansiärer, dvs. av av bytesbalansen uppvisar underskott. Företagsskatten, tc, ger upphov till ett investeringarna från 10 till 11. Sparandet är emellertid en reducering av helt opåverkat företagsskatten och effekten på investeringarna blir av därför större i öppen ekonomi än i sluten ekonomi Det bör noteras en en företagsskattens reducerande effekt på investeringarna leder till ett lägre att underskott i bytesbalansen. Beskattningen på investerarnivå, den individuella kapitalbeskattningen, leder till minskat inhemskt sparande, och därmed en försämring av ett bytesbalansen i figur 2.1 försämras bytesbalansen med SOSl). Även i

detta fall blir effekten större i öppen ekonomi än i en sluten ekonomi, en eftersom någon anpassning räntenivån inte sker. Hur öppen ekonomin av är har också betydelse för vilka konsekvenser beskattningen får för den nationella välfärden. Den finansiella kostnaden av en investering anges av den internationella räntan. Avkastningskravet på investeringen ger ett mått på investeringen. Företagsskatten leder till en reducering av nyttan av välfärden motsvarande triangeln ABC eftersom investeringarna mellan 11 och 10 inte kommer till stånd, trots att nyttan av dem överstiger kostnaden. På motsvarande sätt leder den individuella kapitalinkomstskatten till välfárdsförlust motsvarande triangeln DEF. I en sluten en ekonomi kunde denna välfárdsförlust reduceras genom införandet av ett investeringsbidrag på företagsnivå. I öppen ekonomi leder emellertid ett en sådant bidrag till ytterligare välfárdsförluster. I figur 2.1 anges investeringsbidraget med avståndet GH, vilket är lika med avståndet DE, den individuella kapitalinkomstskatten. Bidraget upphov till en välfárdsförlust ger motsvarande triangeln CGH. Sammanfattningsvis kan säga att hur öppen ekonomin är har man betydelse för hur beskattningen bör utformas. l öppen ekonomi blir det en viktigare skilja mellan olika former beskattning och vem som att av beskattas. Skiljaktigheter i beskattningen mellan olika sektorer, typer av finansiering och ägare blir ännu betydelsefulla. Lite tillspetsat kan mera vad kan kosta på sig i sluten ekonomi kan mycket väl man säga att man en visa sig för kostsamt i öppen ekonomi. Det är därför viktigt att vara en reformera de delar skattesystemet upphov till snedvridningar av som ger inom ekonomin, samt därefter se i vilken mån det totala skattesystemet måste till vad som gäller internationellt. anpassas

5 sluten ekonomi l en kommer räntan att pressasner vilket dämpar den reducerande effekten på investeringar.

Figur 2.1 Skattekil och samhällsekonomiskkostnad

Sluten ekonomi r.s.p A

St:

Samhällsekonomisk kostnad B

Np

l.S

Öppenekonomi

r.s.p AL

Samhlllsekonomlsk Samhillsekonomlsk kostnad kostnad

D , I | °--- Samhällsekonomlsk I I | | kostnad l l I t :

z :

, 1 um | | | | I | g | l | I I 1 | I : S U 50 | I 0 Ls Källa: Bovenberg mil. 1990.

beskattningen i några

En jämförelse av

länder

En översikt Skattekvoten i några länder

- Att jämföra skattesystem i olika länder är förenat med stora svårigheter. Det blir ofta missvisande att endast studera en skatt eller en skattesats åt gången. Andra regelsystem kan påverka hur man bör se på en viss given skatt. Det totala skatteuttaget mätt andel av värdet av producerade som och tjänster i landet ofta kallat skattekvoten" och angivet i varor procent BNP, endast begränsad information om ett lands beskattav ger ning. Det totala skatteuttaget är emellertid betydelsefullt i den meningen att i takt med att skattekvoten stiger, blir det allt svårare att ta in skatter på ett sätt som inte stör resursallokeringen. Den svenska skattekvoten har stigit kraftigt sedan 1960-talet och början l970-talet. År 1980 uppgick den till drygt 49 procent, en nivå som tio år av endast uppnåtts Danmark 49,9 procent 1989. Den svenska senare av skattekvoten uppgick 1989 till hela 56,1 procent, mer än 6 procentenheter över den danska och 10 procentenheter över den holländska nivån. Genomsnittet inom EG uppgick till knappt 40 procent se figur 3.1. Inom OECD-länderna möter vi stora skillnader i vilka skatter som står för merparten skatteintäkterna. I länder Island, Portugal, Grekland av som och Irland utgör skatt på och tjänster mellan 45 och 55 procent av alla varor skatteintäkter. I Frankrike och Nederländerna utgör socialförsäkringsavgifter och löneskatter över 40 procent medan motsvarande skatter i Island och Danmark endast uppgår till ca 5 procent av alla skatteinkomster. lnkomstskatten är speciellt viktig skattekälla i Danmark, Australien, som Nya Zeeland, Finland och Japan. Figur 3.2 anger de olika skatteintäkterna som andel av BNP i respektive land. Det är inte bara fördelningen skatteinkomster mellan olika skattebaav är betydelsefull. Utformningen beskattningen inom varje skatser som av tebas har också betydelse för vilka effekter skatteuttaget får på ekonomin. Höga marginalskatter tenderar att ha relativt stor påverkan på arbetsutbud och sparande. 1 detta avseende är också beskattningen av låga inkomster viktig. I Sverige beskattas inkomster vid mycket låga nivåer-redan vid inkomster på drygt 1.000 kronor i månaden sker kommunal inkomstbeskattning trots att inkomsten vida understiger existensminimum. Detta medför valen mellan arbete och fritid samt mellan sparande och att konsumtion påverkas även för individer som är beroende av samhällets

Figur 3.1 Skatteintäkterna som andel av bruttonationalproduktenprocent P ro c e nt 60

.1980

.

50 äness

O71989 40 917 W, #37

v z-:ø .::/

u .x r

30 5a/ rI o/

w/ #4/ 9.4/ m.

04/ u 94/ o n/ 94/ w/ o o z o 0 /

W 5:/ :oz/

§4/ :ou

§21/ :.:/ m/ 9:/ ::/ :oa/ ::/

ml ga/ 9,/ MV

:oa/ .:/

ao :oz/ :eø ../

°m@KWM0mMeÅwm $ä@W%wö gä

wgowfg

GN SO Källa: OECD, 1991.

Figur 3.2 Skatteintäkterna som andel av bruttonationalproduktenår 1989procent Procent 35

I Inkomst/vinst .

30 " ä Socialförsi

25 Fast egendom

20 Voror/tjonster"

15 - D 10 " 5 3 å . å I i 5 r o o c i

d o w

0oo-çm\o:w\\6 öoçorüéwodo

. 0%

oçåäko\eñgdø(\Q:\J9\,\\0(\

. . 90

inkluderar socialforsokringsovgifter och Ionew skatter. inkluderar even andra skatter Källa: OECD, 1991.

stöd för sin existens. Det är naturligtvis förenat med stora kostnader att först ta in från dessa individer för att sedan betala tillbaka i form av pengar bidrag. Flertalet länder har betydligt högre grundavdrag och undviker därmed att beskatta dem som samtidigt är bidragstagare. Kopplingen mellan skattesystemet och andra system, framför allt olika bidragssystem, är också betydelsefull när man diskuterar skattekvoten och dess nivå. Andra aspekter på skattekvoten gäller nivån på den samhälleliga service medborgarna kan påräkna samt i vilken utsträckning sparandet sker i offentlig regi. mellan olika länder bör man även beakta När man jämför skattekvoten budgetbalansen, dvs. i vilken mån det sker ett offentligt sparande. Om den offentliga sektorns utgifter och inkomster inte är i balans har, på kort sikt, ett över- eller underuttag av skatter skett för den givna utgiftsnivån. På något längre sikt kan man förvänta sig att såväl utgifter som inkomster kommer till varandra. Länder med ett bestående överskott i de att anpassas offentliga finanserna har av olika anledningar valt att överfinansiera sin verksamhet. En tänkbar anledning är att möjliggöra ett offentligt sparande. Man bör emellertid komma ihåg att även om skatteuttaget återspeglar ett visst offentligt sparande är det skattesystemets utformning som påverkar incitamentsstrukturen. För en diskussion av hur privat sparande kan påverkas offentligt sparande, se nedan. Den genomsnittliga skattekvoav ten inom EG-länderna minskade från 40,6 procent år 1988 till 39,9 procent år 1989. Under 1980-talet har ett stort antal länder genomfört genomgripande skattereformer i syfte att bredda skattebasen, sänka skattesatserna och bidra till ökad likformighet i beskattningen av olika slags inkomster. En annan målsättning i reformarbetet har varit att öka det privata sparandet. Behovet att öka sparandet har accentuerats under senare delen av av l980-talet. Sparandet har minskat i många länder, samtidigt som efterfråpå investeringskapital ökat, delvis till följd av utvecklingen i Centralgan och Östeuropa.

Krav på svenska skattesystemet till följd ett lågt sparande av Sparandet i Sverige är en i internationell jämförelse lågt. Framför allt är det privata sparandet exceptionellt lågt. Jämfört med länderna inom den s.k. G7-gruppen de sju största industriländerna, har Sverige i särklass lägst privat sparande se tabell 3.1. År 1990 hade ett privat sparande som var endast drygt hälften av den genomsnittliga nivån i G7-gruppen För att komma i nivå som i de andra länderna skulle det privata upp samma sparandet behövt ökas med ungefär 135 miljarder kronor. Storleken på de totala bruttoinvesteringarna är emellertid endast obetydligt lägre än genomsnittet inom G7-gruppen. Eftersom svenska företag och hushåll inte 7 Inkomster och eventuellt överskott inom förmår finansiera dessa investeringar sker finansieringen delvis från utlansocialförsäkringssektorn det och delvis från ett överskott i den konsoliderade offentliga sektorn. För framtida motsvarasav överskott i den offentliga sektorn måste inkomsterna överstiga åtagandenoch bör inte att få ett användas till att täcka utgifterna.7 Beskattningen påverkar priser och utbyteskvoter vilket resultemporära underskott terar i snedvridningar i ekonomin. Det är därför förenat med samhällseko- inom den offentliga offentliga sektorn stå för så del sektorn. nomiska kostnader att låta den en stor av

sparandet i ekonomin. Dessutom ställs stora krav på budgetpolitiken, inte minst i tider av lågkonjunktur. Om den offentliga sektorn skall stå för en del av sparandet måste finanspolitiken stramare så att budgetbalansen vara är mera positiv dvs. uppvisar ett större överskott, alternativt ett mindre underskott än om sparandet sker i privat regi. Detta gäller även i en lågkonjunktur, något som kan vara svårt att förena med olika stabiliseringspolitiska mål.

Tabell 3.1 Sparandeochinvesteringarinom G7-ländemaoch i Sverige, 1990i procent av BNP.

a Avser finansiellt sparande. Källa: Nationalräkenskaperna for respektive land.

Historiskt sett är emellertid även den totala sparkvoten låg. Under första hälften av 1970-talet uppgick den till exempel till 23 procent, att ca jämföras med drygt 18 procent i slutet l980-talet. Även den svenska av bytesbalansen, dvs. de inhemska sektorernas finansiella sparande sparande minus investeringar har varit negativ och förväntas förbli så de närmaste åren. När vi närmar oss EG har vi inte längre samma möjlighet att ha en avvikande skattestruktur och med de begränsningarna i nya möjlig beskattning blir det ett minskat utrymme att låta skatteinkomster bestrida inte bara offentlig konsumtion utan även stå för betydande en andel av sparandet i ekonomin. Ett lågt sparande är i sig inte något som ekonomisk politik behöver eller ens bör påverka under förutsättning att aktörerna på olika marknader möter korrekta marknadspriser. Om t.ex. svenska hushåll väljer att konsumera hela sin inkomst, ger det uttryck för en annan önskad konsumtionsprofil över tiden än vad t.ex. japanska hushåll har. I Japan är sparkvoten hög medan den är låg i Sverige. Det är först i det fall att skatter eller andra strukturer ger invånarna i ett land felaktiga prissignaler i sitt konsumtionsbeslut som det finns anledning att ändra den generella ekonomiska politiken. I Sverige har vi genom den höga kapitalinkomstskatten, och tidigare genom mycket generösa avdragsregler för ränteutgifter, påverkat incitamenten för sparande och hushållen har inte mött korrekta marknadspriser. Det gäller fortfarande och det är därför viktigt att uppnå marknadsmera nära priser för hushållens sparandebeslut. För att möjliggöra stabil en ekonomisk utveckling och balans i utrikesbetalningarna måste det finansiella sparandet öka i Sverige.

Att helt avskaffa kapitalinkomstskatten vore emellertid att öppna vägen för ett betydande skatteundandragande. Andra inkomster, t.ex. löne- och arbetsinkomster skulle komma att omvandlas till kapitalinkomster och statens skatteinkomster skulle minska drastiskt. Eftersom det finns ett behov att ñnanisera offentlig verksamhet och eftersom möjligheterna att av använda beskattning som inte snedvrider resursallokeringen är begränsade, måste en avvägning göras av vilka skatter som skall användas och i vilken utsträckning. En viktig faktor är hur stabil skattebasen är och i vilken mån den kan tänkas försvinna till följd av anpassningar hos skattebetalarna. Det anses allmänt att skattebasen för kapitalbeskattning är lättrörlig vilket talar för en lindrig beskattning av kapitalinkomster. Om skillnaden blir stor mellan beskattning av kapital- och arbetsinkomster uppstår dock arbitragemöjligheter vilket leder till minskade skatteinkomster. Det är därför sannolikt att rörligheten av kapitalskattebasen också sätter gräns för arbetsbeskattningen och därmed det totala skatteuttaget. en För Sveriges del är det emellertid inte bara nivån på sparandet som ger anledning till eftertanke utan även fördelningen mellan privat och offentligt sparande. Det är viktigt att en strukturell förändring kommer till stånd så att betydligt större andel av sparandet sker i privat regi. Det finns en därför behov av ytterligare anpassningar av skattestrukturen. I takt med att privat sparande ökar kommer skatteinkomsterna från bland annat mervärdeskatten att minska. För varje procentenhets ökning av hushållens sparande i relation till BNP minskar mervärdeskatteinkomsterna med ca 3-4 miljarder kronor. Detta är en önskvärd utveckling men det skärper kraven på budgetpolitiken och det visar på de strukturella problem som finns i svensk ekonomi. Statens inkomster har blivit högre än vad de skulle blivit med ett långsiktigt hållbart privat sparande. Utvecklingen av det svenska hushållssparandet under senare delen av 1980-talet har varit exceptionellt ofördelaktig. En förklarande faktor till denna utveckling är liberaliseringen av de finansiella marknaderna. En likartad utveckling ägde rum i de övriga nordiska länderna se Lehmussaari 1990. Värdestegringen av fastigheter och finansiella tillgångar bidrog också till en fallande sparkvot. Den svenska skattereformen väntas dock ge positiva effekter på hushållens sparande. Begränsningen av underskottsavdragens värde till 30 procent bidrar till denna utveckling. Ytterligare strukturella förändringar, bland annat av pensionssystemet, är dock nödvändiga. I tider av offentligt överskott nettosparande under de senaste två decennierna 1970-1978 och 1986-1989, har det privata sparandet uppvisat ett underskott se figurerna 3.3 och 3.4. Det är en empirisk fråga huruvida hushållen på ett otillräckligt offentligt sparande eller det reagerar omvända gäller. Det förefaller troligt att ett stort underskott i bytesbalanutgör restriktion för den ekonomiska politiken och att regeringen sen en därför kompenserar ett för lågt privat sparande med ett ökat offentligt sparande. Samtidigt medför givetvis en sådan politik i sig en begränsning av den privata sektorns möjlighet att spara. Nivån av den svenska skattekvoten kan endast till begränsad del förklaras av att sparandet till viss del sker i offentlig regi.

Figur 3.3 Finansiellt sparandei Sverige1975 1991 - 1 procent av BNP.

-8 1 I | I | I I 1 r 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 Hushåll och företag Offentlig sektor Bytesbalanssaldo

Källa: Nationalräkenskaperna. Figur 3.4 Bruttosparandeoch bruttoinvesteringari Sverige1970 1991 - I procent av BNP. 26

12Irr'T'I'I'1'1'|'I'I' 1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 Bruttosparkvot Bruttoinvesteringskvot

Källa: Nationalräkenskaperna.

föreligga något direkt observerbart samband mellan hushål- Det synes inte

lens och företagens sparande. Företagssparandet varierar mera över tiden

än hushållssparandet, sannolikt beroende på de svenska devalveringarna

under 1970-talet och i början 1980-talets Efter devalveringarna stiger av

vinsterna och eftersom investeringarna tar tid att genomföra sker en

radikal förbättring företagssparandet efter devalvering I takt med av en

investeringsefterfrågan ökar och devalveringseffekten urholkas minskar att

företagssparandet åter. Den kraftiga nedgången av Företagens sparande i

slutet 1980-talet förklaras stora investeringar, både i Sverige och i av av utlandet. ° Framför allt utlandsinvesteringarna ökade mycket kraftigt med

åtföljande utlandsupplåning och räntebetalningar. Mellan 1985 och 1988

tredubblades utlandsinvesteringarna från 10 miljarder kronor till 30 mil- 8 Under efterkrigstiden

jarder kronor. Under 1991 har vi kraftig avmattning i företagens har dock sett en hushållssparandet utlandsinvesteringar och i deras upplåning i utlandet. Detta förklaras uppvisat betydande bland minskade direktinvesteringar i utlandet och av en lägre fluktuationer se Berg annat av medför minskade möjligheter till l985. räntedifferens till utlandet vilket

9 Vinstökningen vinst arbitragevinster. efter skatt inom Under 1991 har vi också uppgång i det privata sparandet på sett en bolagssektorn steg på

knappt 2 procentenheter BNP. Det är dock för tidigt att utläsa om årsbasisi genomsnitt av Någon amortering med ca 30 procent i skattereformen haft påtagliga effekter på sparandet. av Sverigemellan 1980och hushållens nominella nettoskuld har inte skett, i stället har hushållen ökat 1988medan sina finansiella placeringar. Det är sannolikt att den snabba ökningen av motsvarande siffra för

USA visade en blygsam disponibelinkomsten första halvåret 1991 hela 7 procent i reala termer genomsnittlig årlig avmattningen ekonomin förklarar stor del av ökningen i det vinstökning med knappt samt av en krävas betydande förändringar 3 procent. Utvecklingen i privata sparandet. Det kommer att av USA förklaras till stor del bland annat pensionssystemet för att få upp det privata sparandet till en av att räntebetalningarna nivå överensstämmer med de krav kommer att ställas på den stigit. Vinst före skatt och som som övriga industri- räntebetalningar steg i svenska ekonomin vid ett nära ekonomiskt samarbete med genomsnitt med ca 6 länder. procent i USA 20

På lite längre sikt är det viktigt att inte försöka ersätta ett otillräckligt procent i Sverige.

privat sparande med ett ökat offentligt sparande. Samtidigt får staten ° Bruttoinvesteringarna

budget." effektiv resursallokering inom företagssektornhar naturligtvis inte underbalansera sin En stigit från 12,4 procent av kräver att snedvridande beskattning elimineras eller i vart fall begränsas till 14,3 BNP 1986 det svenska skatteuttaget är mycket högt, kan procent 1989. Trots till ett minimum. Så länge en försvårar kraftig ökning under snedvridande skatter inte undvikas. Sparande i offentlig regi 1980-taletär möjligheterna att reducera användandet sådana skatter. Placeringen av investeringarna av kan vidare utsättas för påtryckningar och politiska fortfarande under nivån offentligt sparande på 1970-talet eller under restriktioner kan försvåra effektiv förvaltning av portföljen genom som en 1960-taletse regionalpolitiska hänsyn tages. På sikt finns det dessutom risk för Finansdepartementet att ex. sambandet mellan skatter l990, s 124. ökad opposition mot den offentliga sektorn, om

service ytterligare försämras därför att skatterna också skall " Ett visst överskott i och offentlig statens budget är inte täcka nödvändigt sparande i ekonomin. Det är ytterligare ett skäl till att bara önskvärt utan öka det privata sparandet i den svenska ekonomin. nödvändigt för att

kan komma ställas på vårt möjliggöra När det gäller att se vilka krav som att räntebetalningar och skattesystem i integrerat Europa räcker det emellertid inte med att ett mera amorteringar av

studera skattekvoten. För att undvika snedvridande beskattning måste statsskulden.Over en

från konjunkturcykel bör skattekvoten sänkas i takt med att de offentliga utgifterna minskar därför statsbudgeten sin nuvarande mycket höga nivå. Utformningen av ett skattesystem som uppvisa ett visst

främjar svensk konkurrens på integrerad marknad kräver såväl långsik- överskott. en

tiga som kortsiktiga förändringar. Skattekvoten kan endast sänkas i takt

med att de offentliga utgifterna reduceras, och vissa skattesatser kan

komma att behöva ändras på ett tidigt stadium. De följande avsnitten

avser att stegvis föra analysen vidare för att identifiera vilka skattesatser

som är mest känsliga på kort sikt. Vi börjar med att analysera företagsbe-

skattningen.

Företagsbeskattningen

Varje internationell jämförelse av skattestrukturen snabbt mycket ger en komplex bild. Det finns ett stort antal olika regler för bestämma att

skattebasen och skattesatserna skiljer sig också kraftigt åt. Det är därför

nödvändigt att dela upp beskrivningen i ett antal delområden. Inom

Z Vid rörlig växelkurs kapitalbeskattningen intar företagsbeskattningen central roll. Vi inleder en en och i ett lägemed med att studera dess struktur och dess relation till den individuella beskattöverhettad ekonomi med åtföljande ningen. Därefter följer ett avsnitt som anger hur skattebasen bestäms i stram penningpolitik och olika länder, och slutligen beskrivning beskattningen kapitalges en av av relativt högaräntor kan flöden över gränserna. Företagensinvesteringar

påverkasi större

utsträckning än hushållens F öretagsskattens struktur

konsumtionsefterfrågan, speciellt om skuldräntor En av de viktigaste aspekterna vad gäller företagsskattens utformning är

är avdragsgilla i dess samordning med beskattningen av den som företar investeringen. deklarationen. För att förhindra Man brukar tala om den så kallade dubbelbeskattningen eget kapital. en av överhettning av Först beskattas vinsten i bolaget och därefter sker beskattning utdelav ekonomin kan företagens ningar och av kapitalvinster hos investeraren. Ett skattesystem inte investeringar därför få som stå för lindrar dubbelbeskattningen kallas för ett "klassiskt företagsskattesystem". en oproportionerligt stor del Andra skattesystem lindrar dubbelbeskattningen i varierande grad. Dessa av anpassningen. skattesystem kallas ofta för integrerade system. 3 Det har blivit svårare En de nackdelar av som ofta nämns i samband med ett klassiskt foreatt skilja egenfinansierade tagsskattesystem är att egenfinansierade investeringar beskattas hårdare än

investeringar från lånefinansierade investeringar. skattesystemet kan därmed bidra till att lånefinansierade öka företagens skuldsättningsgrad, vilket i sin tur kan påverka hur känsliga investeringar. Många hävdar att i länder som företagen blir för en vikande konjunktur. En hög skuldsättningsgrad kan i

saknar lindring av vissa fall också påverka vilken penningpolitik centralbanken dubbelbeskattningensker och rege-

ringen kan genomföra i ett givet konjunkturläge. Andra effekter integrering bakvägen av ett

genom att nya instrument klassiskt systern är att utdelade vinster beskattas hårdare än vinster som vilka egentligenär eget stannar kvar i företaget. Valet mellan riskkapital formen att driva verksamhet i bolagsform tar av lån se bland eller som handelsbolag/enskild firma kan också påverkas. annat Steuerle1989, s. 229 Integrering av företagsskatten och beskattning på investerarnivå är vik-

samt Kopcke och tig för vilken total skattebelastning som faller på inhemska och utländska Rosengren1990. Flera länder har försökt investerare och deras möjlighet att konkurrera på lika villkor. För det

motverka denna första, om andra länder lindrar sin dubbelbeskattning kan det egna landet utveckling genom att införa begränsningar uppvisa en kraftigare beskattning egenfinansierade investeringar än i av vad som är avdragsgillt konkurrentländerna. Avkastningen före skatt kan då komma behöva att som låneränta i vara i motsvarande mån högre för att kompensera för den ökade skattebebeskattningense OECD 1987 Hughesm.fl. lastningen vilket kan medföra att investeringsvolymen i det landet blir samt 1989. lägre än någon slags integrering om av de två skattesystemen skett. Hur stor

effekten blir beror på hur öppen ekonomin är. För det andra, i den utsträckning som utländska investerare möter en lägre beskattning i sina hemländer för erhållna utdelningsinkomster och ränteinkomster kan graden utländsk finansiering komma att öka på grund av skattesystemet. av För det tredje, i den mån integreringssystem i andra länder inte ger motsvarande fördelar åt utländska investerare kan dessa hamna i ett sämre läge och därmed ha svårt att konkurrera med det landets investerare. Dessa aspekter har därför betydelse inte bara för internationella kapitalllöden utan också för Fördelningen av skatteinkomster mellan länderna. I vilken utsträckning som ett klassiskt system faktisk påverkar utdelningspolitik, skuldsättningsgrad och val av företagsform beror också på hur andra delar skattesystemet är utformat. Om det t.ex. inte sker någon av ytterligare beskattning kapitalinkomster hos investeraren blir frågan om av integrering betydligt mindre relevant. Ett antal länder har valt ett klassiskt företagsskattessytem med åtföljande dubbelbeskattning av egenfinansierade investeringar. Bland dessa länder kan nämnas Danmark, Luxemburg, Nederländerna och USA se tabell 3.2. Nio EG°s medlemmar reducerar dubbelbeskattningen av eget kapital av något slags integrering av företagsskatten och skatten på investerargenom nivå. Tyskland, Frankrike, Irland, Italien och Storbritannien ger investemöjlighet att helt eller delvis tillgodoräkna sig den skatt som Företaget raren betalat. Utdelningsinkomsten räknas upp med betald företagsskatt och detta belopp läggs till övriga inkomster och skatten beräknas. Därefter avräknas företagsskatten enligt givna regler i varje land. Andra EG-länder som Belgien och Portugal lindrar dubbelbeskattningen genom att begränsa skatteuttaget till uttaget på företagsnivå i de fall investerarens marginalskatt är högre. Grekland och Spanien medger avdrag för utdelningsinkomster på ett motsvarande sätt som för ränteinkomster. I Spanien medges dessutom ett avdrag motsvarande tio procent av erhållna utdelningsinkomster från inkomstskatten. Tabell 3.2 visar att företagsskattesatsen varierar mellan 10 procent i Irland industriella företag och 56,5 procent i Tyskland. Storbritannien har lägst företagsskattesats inom EG och har dessutom for 1992 beslutat sänka den ytterligare till 33 procent. Tyskland beskattar utdelade vinster med lägre skattesats medan Frankrike tillämpar en högre skattesats för en utdelade vinster. Bland EG-länderna med integrationssystem varierar lindringen i dubbelbeskattning mellan 32 procent i Portugal till 100 procent i Grekland. I de fyra största medlemsländerna inom EG, vilka svarar för EGs totala BNP, lindras dubbelbeskattningen helt ca 80 procent av eller delvis. Den totala skattesatsen företagsskatt plus skatt på investerarnivå med beaktande av lindring av dubbelbeskattningen är högst i de länder som har klassiska system. Sveriges låga nominella skattesats på 30 procent medför att den totala skattesatsen för svensk investerare uppgår till 51 procent. Endast en Grekland och Italien uppvisar en lägre total skattesats. Sverige medger dessutom ett avdrag för utdelningar på nyemitterade aktier. Detta avdrag Skattesatsen för små företag 25 procent skall på företagsnivå och kallas för Annellavdrag. För de utdelningar där ges gälla för vinster nu upp Annellavdrag erhålles, har Sverige lägst total skattesats. Däremot sker det i 2250000 från till upp Sverige inte någon integrering företagsskatten och skatten på investerar- 2200000. av

nivå. Eftersom Annellavdraget ges på löretagsnivå erhåller såväl inhemska som utländska investerare en lättnad i beskattningen utdelningar på av nyemitterat kapital. Någon möjlighet att ge olika investerare avvikande en skattebehandling finns därmed inte i Sverige. När utvärderar olika man Företagsskattesystem måste man emellertid även beakta hur skattebasen definieras samt hur ränteinkomster och kapitalvinster beskattas. För en sådan mera omfattande analys krävs att kapitalkostnadskalkyl uppräten tas för en given investering se nedan. Vi återkommer till investerarens inkomstbeskattning och studerar närmast hur beskattningsbar vinst beräknas i olika länder.

Tabell 3.2 Företagsskattesatser1991:Enjämförelsemellan Sverigeochandraländeri procent

System Företags- Lindring Högsta Total av skattesats dubbelbe- marginal- skatteskattning skattesats sats i procent°

Sverige 30 0 30 51 Sverigenytt kapital 30 100 30 30

EG-länder Klassiskasystem

Integrerade system

Il. Några andra länder

a Dessaberäkningar baserarsigpå antagandet att utdelningar erhålles av individer bosatta i landet. b Nominella skattesatserinklusive degenomsnittliga avdragsgillaGewerbesteuerni Tyskland 13% och Luxemburg 10%, den regionalaföretagsskatteni Italien 16,2%, de lokala företagsskatternai Portugal 3,6% och Spanien l,5% och tilläggsskatteni Luxemburg 2%. ° Som procent av den totala effektiva företagsskatten på utdelningsinkomster. d Inklusive den genomsnittliga eller representativalokala inkomstskatten i Belgien 7°/0 och i Danmark 29,8%, tilläggsskatteni Luxemburg 5°/0 och kyrkoskatten i Tyskland 9%. eBeräknad som total skatt med iakttagande av eventuell lindring i dubbelbeskattningen. 5 Däremot kan f Nyemitterade aktier med såkallat Annellavdrag. förhandlingar skemellan 3Belgien har ett klassiskt system men den slutliga utdelningsskatten är 25% om Sverigeoch andra stater marginalskattesatsenför skattebetalarenär högre än 25%. om vilken källskatt i Den lägreskattesatsengäller vinster inte som delasut. withh0lding tax" som Grekland har ett system tillåter avdrag för utdelningar. Utdelningsskatten på som skall tas ut Förolika 42% är den slutliga skattesatsen marginalskattesatsen högre är än 42%. om finansieringsinstrument l SkattesatsenFörindustriella Företag. för utländska investerare. k Skattesatsenför industriella företag.

Det irländska systemet tillåter lindring bara for de vinster som beskattas till den normala skattesatsen 40%. " l Italien finns det ingen lokal inkomstskatt på utdelningsinkomster. " I Portugal är utdelningskatten på 25%den slutliga skatten om investerarens marginalskattesatsär högreän 25%. ° Under det spanska systemet är en del av utdelningarna avdragsgillaoch aktieägarnakan dra 10% av utdelningarna från sina beskattningspliktiga av inkomster. I Tyskland gäller den lägre skattesatsen utdelade vinster. q Tidigare beskattades utdelningar med 35%och outdelade vinster med 40%. Skattesatsen i det nuvarande systemet är 37,5% på alla vinster. Detta innebär att utdelade vinster är hårt beskattademedan kapitalvinster är nästan skattefria. När det gäller kapitalvinster kan skattebetalaren välja att betala 20% av den beräknade vinsten 5% försäljningspriset eller att betala l°/0 av försäljningspriset i skatt. av Lindringen är 10% av den erhållna utdelningen. 5 Beräkningarnaexkluderar den s.k. surtax. Utdelningar ökas med 25°/0 och den totala federala och lokala lindringen i beskattningenupgår till 25% av erhållna utdelningar. Sammansatt federal och lokal skattesats för Ontario. V De delstatliga och lokala skattesatserna antages vara lika med 8°/0. Källor: International Bureau of Fiscal Documentation, Price Waterhouse, Coopers och Lybrand, olika nationella källor.

Beskattningsbar vinst

De grundläggande reglerna inom EG-länderna för hur beskattningsbar vinst bestäms är desamma som vi tillämpar. Beskattningsbar vinst bestäms enligt god bokforingsmässig sed vilket bland annat innebär att kostnader bokförs när de uppkommer och reserveringar görs for kända framtida åtaganden. Däremot skiljer sig länderna kraftigt åt vad gäller regler för avskrivning tillgångar, avdragsrätt för ñnansieringskostnader och i av vilken mån investeringsavdrag eller liknande kan erhållas. Värdering av osålt lager skiljer sig också åt. Avdrag från inkomsterna for sålda varors anskaffningskostnad sker normalt med vad betalats för olika insatsvaror. Det är historiska som kostnader och i flertalet stater sker ingen automatisk justering för förändringar i penningvärdet. Vinsten beräknas för varje enskild enhet och for den verksamhet bedrivs i varje land med där gällande regler som t.ex. som ad hoc-mässiga intlationsjusteringar. En av de viktigaste komponenterna för att bestämma beskattningsbar vinst är avdrag för värdeminskning på byggnader, maskiner och inventarier. I praktiken tillämpas antingen en avskrivning lika stora värdeminskningsavdrag varje år över invessom ger teringens livslängd så kallad rak eller linjär avskrivning eller något slags accelererad avskrivning, där tillgångens skattemässiga livstid kan bli kortare än dess ekonomiska livslängd. För tillgångar i maskiner tillåter Sverige liksom Danmark, att avskrivningsunderlaget nedskrives med 30 procent. Detta ger upphov till en relativt snabb avskrivning, speciellt eftersom möjlighet finns att skifta till avskrivning enligt plan rak avskrivning om denna skulle vara mera förmånlig. Sverige medger dessutom full avskrivning oavsett när under räkenskapsåret tillgången införskaffats. För tillgångar som införskafsom fats sent på räkenskapsåret innebär detta en icke oväsentlig skattelindring. Som framgår appendix l varierar gällande regler avsevärt inom EGav länderna. Rak avskrivning linjär for maskinutrustning medges med mellan 8 i Spanien och 25 procent i Portugal. Avskrivningsreglerna for procent

byggnader är mera likformiga men även här finner vissa skillnader. Normalt medges endast linjär avskrivning och med som mest 10 procent i Tyskland. Användandet av generella investeringsbidrag/avdrag har i stort sett upphört att gälla. Endast Spanien ger ett generellt investeringsbidrag. Flera länder medger under vissa förutsättningar att kapitalvinster på försålda tillgångar kan få användas för initial avskrivning på tillgångar nya investeringsreserv. Lagervärdering är en annan viktig faktor i bestämmandet beskattav ningsbar vinst. Nio av EG-länderna tillåter att lagret värderas enligt den så kallade LIFO-metoden, dvs. last-in-ñrst-out". Denna metod till skillger nad från den enda i Sverige tillåtna metoden, FIFO ñrst-in-ñrst-out", en större lindring i beskattningen i tider hög inflation. Bland annat Tyskav land tillåter LIFO. Speciellt för nystartade företag är reglerna för hur nutida förluster kan avräknas från framtida vinster eller eventuellt tidigare vinster viktiga. Sverige tillåter obegränsat utnyttjande av förluster mot framtida vinster men medger inte någon möjlighet att ändra tidigare taxeringar. I Belgien, Tyskland, Irland och Storbritannien finns det tidsgräns inom vilken en förlustavdrag måste utnyttjas. För enskilda näringsidkare är dessutom reglerna för i vilken utsträckning kvittning kan ske ett underskott mot av andra inkomster av betydelse. l princip är det möjligt för enskild en näringsidkare att ta upp lån för att kompensera för utebliven skattelätten nad men eftersom kapitalmarknaderna inte kan förväntas fungera perfekt, speciellt inte för små, nystartade företag, kan det i praktiken vara svårt att erhålla lån. Det kan tala för att underskottet i rörelsen bör kvittas mot andra inkomster. Eftersom Sverige valt att beskatta enligt principen skatt efter bärkraft har det ofta ansetts naturligt att tillåta denna form av kvittning mellan inkomstslagen. Skattebärkraften har ansetts vara lägre för de individer som haft en förlust i något inkomstslag. Möjligheten att utnyttja denna kvittningsrätt för skatteplanering och t.o.m. skatteundandragande har emellertid medfört inskränkningar i kvittningsrätten. En avvägning måste därför göras även om problemet minskat i betydelse när marginalskatterna sänkts.

Andra skatter på företagsnivâ Det anses allmänt att företagsskatter och skatter på använt kapital inom landet påverkar kapitalstocken i landet, dvs. storleken på investeringarna, medan kapitalinkomstskatter påverkar sparandet och därmed vem som äger kapitalstocken för en utförligare diskussion, se nedan. En slutsats i debatten har därför varit att man kan beskatta ägt kapital kraftigare än använt kapital. Uppdelningen i använt och ägt kapital är emellertid inte uppenbar. För en näringsidkare har såväl företagsbeskattningen som den avkastning han kan erhålla efter skatt betydelse för i vilken utsträckning han är villig att avstå från konsumtion samt för i vilket land han väljer att investera. Den internationellt sett höga kapitalinkomstbeskattning Sverige hade under 1970- och l980-talen utgick på det kapital som ägdes av svenskar medan beskattningen på använt kapital, utan hänsyn till ägarens

hemvist, var lindrigare. Som tidigare påpekats har Sverige en exceptionellt låg sparnivå och den höga beskattningen av ägt kapital har bidragit till denna utveckling. Beskattning av t.ex. fastighetskapital i form av en fastighetsskatt betalas av den som äger fastigheten. För ett givet bestånd är det naturligtvis inte mycket fastighetsägaren kan göra för att undgå skatten eftersom skatten återspeglas i värdet av fastigheten. För nya investeringar är det dock annorlunda. Det har hävdats att det därför skulle vara i någon mening optimalt att låta beskatta existerande ägt kapital kraftigt medan nytt, använt kapital, bör ha en lindrigare skattebehandling. Här finns det ett trovärdighetsproblem. Investeraren vet att när väl fastigheten är uppförd kan skatten komma att höjas. Det är därför något av en illusion att tro att beskattningen av ägt kapital, vare sig den tar sig uttryck i skatt på fasta tillgångar som en fastighet eller i form av skatt på finansiellt kapital, inte skulle påverkas av avkastningsskatter och förmögenhetsskatter. Sådana skatter påverkar också investeringsvolymen i samhället. Politikerna har ett särskilt ansvar för att se till att förtroendet hos investerarna är stort genom att eftersträva en stabil skattestruktur. Olika beskattning av tillgångar med olika innehavstid eller ålder motverkar en sådan stabilitet. En annan viktig del av den inhemska kapitalbeskattningen är olika former förmögenhetsskatter på arbetande kapital. Även mycket låga av förmögenhetsskatter får mycket stor betydelse för den nettoavkastning investeraren kan erhålla. Medan en avkastningsskatt utgår på erhållen avkastning utgår en förmögenhetsskatt oavsett om tillgången ökat i värde eller ej. Att en del av kapitalet skattas bort gör att framtida avkastningsmöjligheter minskas. Förmögenhetsskatter kan leda till likviditetsproblem i de fall kapitalmarknaderna inte är perfekta och svåra värderingsproblem uppstår alltid. Internationella investerare tenderar att visa speciell uppmärksamhet mot förmögenhetsskatter eftersom de ofta inte kan avräknas mot andra skatter i investeringslandet eller i hemlandet. De flesta länder inom EG har därför varit restriktiva med att införa förmögenhetsbeskattning av kapitalstocken se tabell 3.3. Kanada har infört en skatt som baserar sig på nettovärdet av företaget gäller endast större företag. Trots att skattesatsen är under en procent har skatten lett till en relativt kraftig ökning av kapitalkostnaden och skatten ifrågasätts. Sverige har ingen förmögenhetsskatt på kapital inom bolagssektorn. Däremot betalar enskilda näringsidkare förmögenhetsskatt på sina tillgångar. I Tyskland kommer förmögenhetsskatten på företag att slopas från och med 1995. I de delar utgjorde Öst-Tyskland har skatten redan som avskaffats. Skattesatsen är 0,6 procent av 75 procent av den del av förmö- 6 Avsättning får göras genheten som överstiger DM 125.000. Dessutom medges ett grundavdrag. till en s.k. Den federala fastighetsskattesatsen skatteutjämningsreserv. i Tyskland uppgår till 0,33 procent. Ett av underlagen utgörs I Luxemburg är förmögenhetsskatten på företagsnivå inklusive lokal företages kapital, av förmögenhetsskatt mellan 0,11 procent och l procent. Den vanligaste definierat som skillnaden mellan tillgångar och skattesatsen är 0,5 procent. Skatten utgår på värden överstigande Lfr skulder i 1.800.000. I bland annat Storbritannien, Irland, Italien, Nederländerna, näringsverksamheten vid Belgien, Spanien, Portugal, Danmark och Frankrike bortsett från Taxe beskattningsåretsutgång. Avdrag för avsättning får Professionelle" finns det inte någon statlig förmögenhetsskatt inom uppgå till högst 30 bolagssektorn. procent av underlaget.

Sverige har medvetet valt att bibehålla en relativt fördelaktig företagsskatt. Vid skattereformen slog man vakt om den principen och trots att skattesatsen sänktes till 30 procent bibehölls flera reserveringsmöjligheter för företagen. Det infördes t.o.m. nya reserveringsmöjligheter som K-SURV,° och Annellavdraget behölls. För att upprätthålla konkurrenskraften har förmögenhetsskatter inom bolagssektorn undvikits. Det är viktigt att denna politik upprätthålles även i framtiden. Införandet av t.ex. högre fastighetsskatter på kommersiella och industriella fastigheter skulle medföra att kapitalkostnaden skulle stiga avsevärt även om skattesatsen vore relativt blygsam. Detta skulle kunna leda till minskat utländskt intresse att finansiera delar av vår investeringsverksamhet. Som tidigare påpekats är vårt nuvarande inhemska sparande för lågt för att ensamt klara den uppgiften. Ett minskat utländskt förtroende på grund av ökade kapitalkostnader kan resultera i ökad hemtagning av vinster och därmed ett utflöde av valuta. För att uppnå balans på marknaderna kan det uppstå en press uppåt på den svenska räntenivån. Detta skulle naturligtvis få återverkningar på investeringar och ekonomisk aktivitet i Sverige.

Tabell 3.3 Beräkningar av de effektiva lörmögenhets-och kapitalskattesatserna inom bolagssektornexklusive lokala fastighetsskatten, 1989.

Procent Belgien Danmark Frankrike NW Grekland Irland Italien Luxemburg u Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Tyskland o a Taxe Professionelle". Skatten kan överstiga 3,5% av vinsten "value added". b Satser för förmögenhets- och kapitalvinstbeskattningen för eget och upplånat kapital. ° Gewerbesteuer och förmögenhetsskatt. Skattesatser för eget och upplånat kapital. Källor: International Bureau of Fiscal Documentation, Price Waterhouseoch Coopersoch Lybrand.

Beskattning av kapitalinkomster

Beskattning av inhemska investerare Såväl beskattningen av utdelningsinkomster som skatten på kapitalvinster och ränteinkomster är betydelsefull när man jämför det totala skatteuttaget i olika länder. Det är t.ex. troligt att i ett land med relativt hög beskattning av utdelningsinkomster en större andel av vinsten kommit att erhållas i form av kapitalvinst. Trots att ett företags utdelningspolitik bestäms av många andra faktorer än skatter kan man förvänta sig att i ett land som

Japan, där utdelningsinkomster beskattas relativt högt medan kapitalvinster normalt undgår beskattning, utdelningsprocenten utdelningar som andel vinsten kommer att vara relativt låg. Enligt figur 3.5 erhåller av t.ex. en tysk investerare en betydligt större andel av sin kapitalavkastning i form kapitalvinster än vad amerikansk investerare gör. Tyskland av en beskattar inte kapitalvinster. 9 I Storbritannien beskattas endast inflationskorrigerade vinster. Av dessa tentativa resultat kan vi dra slutsatsen att skattesystemets utformning sannolikt påverkar hur kapitalflödena kanaliseras.

Figur 3.5 Skattesatseroch utdelningsandelari ett urval industriländer 1990. l procent. -

36 USA 36

lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll

l J es

Japan-W 55

l J 57

Tyskland-E 1392

40 Storbritannien IllllllllllllIIllllllllllllIlllllllllIllllllllllllllII|llIIlIlllllIIlI .o 44 64 l l 45 K ana a d 24.11 7 Den marginelle I I l l I l l l investerarenbehöver inte o 10 20 30 40 so so 70 nödvändigtvis ha den högsta marginalskatten j: och andra Högsta marginalskatt Reavinstskatt placeringsmöjligheter finns som medför att ett - Utdelningsprocent indirekt ägande med lägre beskattning kan ske. KällasMorgan Stanley Capital International Perspective1990. Sambandet mellan marginalskatt på En jämförelse kapitalflöden i den icke-finansiella sektorn i några länder utdelningsinkomster och av utdelningsprocent kan också ett tentativt intryck att beskattningens utformning sannolikt ger därför endast bli påverkar skuldsättningsgrad och betalningsflöden inom bolagssektorn. Fi- tentativa. gurerna 3.6-3.9 visar dessa kapitalflöden i respektive USA, Kanada, s Figuren baseraspå Tyskland och Sverige. I USA är det påfallande hur nettoräntebetalningarna information från Morgan År Stanley Capital ökat under år. 1989 översteg räntebetalningarna för första senare I nternaliønal Perspective, gången vinst efter skatt. USA har ett s.k. klassiskt företagsskattesystem april 1990. med åtföljande incitament att lånefmansiera. I Kanada är nettoräntebetal- 9 Speciellaregler ningarna mindre relativ omfattning än i USA och någon motsvarande tillämpas vid försäljning av av tillgångar där ökning har inte skett under 1980-talet av nettoräntebetalningarna. l Kaägarintresset i en rörelse nada sker en lindring av dubbelbeskattningen. är betydande 25 percent eller mer. 2° Dessa regler infördes 1982 sambandmed att i kapitalvinster blev skattepliktiga. Kapitalvinster upp till 25.000 per individ och år är skattefria.

Figur 3.6 USA: kapitalllöden i denicke-finansiellasektorn 1977 1989 l procent av BNP

8 Skatter Nettorântebetalningar 4 å Kvarhållna vinster - - - F - - I Utdelningar I I I I 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989

Källa: National räkenskaperna.

I Tyskland är skuldsättningsnivån liksom i Japan betydligt högre än i USA och Kanada. Det finns full integrering av företagsskatten och av investerarens skatt. Någon motsvarande ökning som i USA av nettoräntebetalningarna har inte noterats. I Sverige är nettoräntebetalningarna inom den icke-finansiella sektorn låga. Vid vinstökningar innehålls en relativt stor andel i företagen snarare än att betalas ut. Det stämmer väl med den relativt kraftiga beskattning som skett av utdelade vinstmedel. Det kan noteras att skattebetalningarna traditionellt utgjort en relativt liten andel av företagens bruttovinst vinst plus skatt och räntebetalningar.

Figur 3.7 Kanada:kapitalflöden i den icke-finansiella sektorn 1977-1989 I procent av BNP

16 -

12-

Hm Skatter

D Nettoräntebetalningar 4 u ä Kvarhállna vinster I Utdelningar 0 n I I 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989

Källa: Nationalräkenskaperna.

Tabell 3.4 visar hur kapitalvinster på aktier beskattas inom EG. De flesta EG-länder har inte någon reavinstbeskattning av tillgångar som innehafts viss tid. Irland och Storbritannien medger inflationskorrigering vid reavinstberäkningen för att undvika beskattning av värdestegringar som endast återspeglar Förändringen i det allmänna penningvärdet Irland har som tidigare påpekats en tioprocentig företagsskatt för industriföretag och i Storbritannien är de första 25.000 i kapitalvinst skattefria. Den svenska realisationsvinstskatten framstår i ett internationellt perspektiv som hög, speciellt i tider av inflation eftersom ingen korrigering görs för inflationens effekter. Även vid relativt måttlig inflationstakt kan den reala avkastningen bli negativ, dvs. inflationen och skatten överstiger hela värdeökningen. Beskattningen av utdelningsinkomster och ränteinkomster är högre i flera andra länder, inklusive Tyskland. Det faktiska skatteuttaget är dock avsevärt lägre eftersom de skattskyldiga inte rapporterar sina inkomster till skattemyndigheterna. För att förbättra möjligheten att in skatteintäkter från framför allt ränteinkomster har införandet av någon slags beskattning direkt vid källan övervägts. Det har ofta mötts av stort motstånd. januari 1989 introducerades en tioprocentig källskatt på ränteinkomster i Tyskland. Skatten gällde endast räntebetalningar från inhemska låntagare och DM Euro-obligationer förblev obeskattade. Redan efter fyra månader tvingades regeringen dra tillbaka skatten efter opposition och ett relativt omfattande kapitalutflöde. I november 1991 annonserade den tyska regeringen avsikten att införa en 25-procentig beskattning av ränteinkomster. Skatten berör endast tyska medborgare och utgår först när ränteinkomsterna överstiger DM 6.000 för ensamstående och DM 12.000 för makar. För varje barn medges ett ytterligare skattefritt belopp på DM 6.000. Med dessa grundavdrag kommer ca 80 till 85 procent av de tyska hushållen inte att betala någon skatt på ränteinkomster.

Figur 3.8 Tyskland: kapitalflöden i den icke-finansiella sektorn 1977 1989 l procent av BNP

16"

12"

mm Skatter

E Nettoräntebetalningar 4 ä Kvarhállna vinster E I Utdelningar O I | I I 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989

Källa: Nationalräkenskaperna.

Figur 3.9 Sverige:kapitalflöden i den icke-finansiella 1977 1989 - I procent av BNP

Skatter Nettoräntebetalningar Kvarhållna vinster Utdelningar 1 l 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 Källor: Nationalräkenskaperna och SCB. Tabell 3.4 Högsta marginalskattesatspå kapitalinkomster 1991 central ochlokal nivå exklusive fastigheter. Räntor Utdelningar Kapitalvinster kortsiktiga långsiktiga

N Skattesatspå nominella vinster. R Skattesatspå reala vinster. a Vissa ränteinkomster sparkonto, statspapper eller obligationer kan vara helt skattefria eller skattefria upp till en viss nivå. b Sistaskattesatsengäller bara om transaktionen överstiger nivån För det sjunde steget i den personliga skatteskalan. ° Olika Skattesatser,angiven sats gäller statspapper. d Anskaffningsvärdet räknas upp efter innehavstid och for att mildra progressiviteten delaskapitalvinsten med antalet år tillgången innehafts.

Källor: International Bureau of Fiscal Documentation, Price Waterhouse,och Coopersoch Lybrand.

Den svenska situationen Den svenska beskattningen av såväl utdelningsinkomster som reavinster med en skattesats på 30 procent på nominella inkomster, utan något grundavdrag, framstår som hög. Om inflationstakten överstiger några procent per år kan det bli tal om en mycket hög beskattning av den reala inkomsten eller som ovan påpekats, en negativ real avkastning kan bli följden. Regeringen har aviserat sin avsikt att sänka kapitalinkomstskatten till 25 procent från och med den l januari 1993. En sådan förändring är nödvändig men otillräcklig för en utförligare diskussion, se nedan. När förändringar i den svenska kapitalinkomstskattesituationen diskuteras är det viktigt att bibehålla en symmetrisk behandling av positiva och negativa kapitalinkomster, dvs. underskottsavdragens värde bör inte avvika från den skattesats som används för kapitalinkomster. Om denna symmetri inte upprätthålles kommer det att uppstå arbitragemöjligheter och transaktioner i syfte att minska skatten kommer att bli vanliga. Detta resulterar i vad som förenklat skulle kunna kallas "Ebberöds Bank, dvs. man skulle erhålla en större skattelättnad på lån men placering av dessa lån i finansiella eller andra tillgångar skulle beskattas lindrigare. Det var bland annat den situationen som bidrog till kraftigt ökade fastighetspriser under 1970och 1980-talen eftersom tillgången beskattades lindrigare än den skattelättnad som erhölls på lånekostnaden. Det är av yttersta vikt att det inte sker en återgång till en sådan situation. Värdet av ränteavdrag och underskottsavdrag måste i perspektivet den totala ekonomiska politiken. ses av När det gäller förmögenhetsskatter på enskilda näringsidkare måste man även beakta arvs- och gåvobeskattningen. Incitamenten att bygga upp ett värde inom ett enskilt företag står ofta i klar relation till den totala skattebelastningen vari även ingår årlig förmögenhetsskatt och arvsskatt. En reducering av skattebeloppen för såväl förmögenhetsskatten som arvsoch gåvoskatten har inletts. Arvs- och gåvobeskattningen föreslås sänkas i alla klasser genom justering av skatteskalorna. Skikten breddas och progressionen dämpas. Den högsta skattesatsen reduceras den 1 januari 1992 från 60 procent till 30 procent. Det är viktigt att detta arbete fortsätter och att den totala skattesituationen för enskilda näringsidkare analyseras. Den svenska förmögenhetsskatten är internationellt sett mycket progressiv skattesatsen stiger snabbt i takt med ökad förmögenhet. Enligt nu gällande regler tas förmögenhetsskatt ut med 1,5 procent på den del av beskattningsbar förmögenhet som överstiger 800.000 kronor men överstiger 1,6 miljoner kronor, 2,5 procent på den del som överstiger 1,6 miljoner men understiger 3,6 miljoner. På överskjutande del är skattesatsen 3 procent. För inkomståret 1991 slopades översta skiktet och från och 2 För en villaägare med med inkomståret 1992 görs skatten proportionell och skattesatsen blir 1,5 ett lån på l miljon kronor procent. Från och med 1994 avskaffas förmögenhetsskatten. är nettoräntekostnaden Fastighetsskatterna är däremot relativt låga i Sverige. För villor efter skatt densamma om är räntan uppgår till 12 skattesatsen 1,5 procent av taxeringsvärdet medan skattesatsen är 2,5 procent och avdrag procent för hyresfastigheter. Industrifastigheter beskattas inte med någon medgesmed 30 procent i fastighetsskatt. Vid internationell beskattningen som i fallet en jämförelse bör man emellertid tänka med knappt 10procents på att fastighetsskatten i många andra länder används benefit 9,88 som en ränta procent och tax. dvs. invånarna betalar för direkt erhållna tjänster. Det finns oftast ett endast 15 procents avdragsrätt.

2 12-0244 -

klart samband mellan den fastighetsskatt och den service man erhåller bland annat i form av kvalitén på skolor etc. Eftersom detta samband inte är lika uttalat i Sverige är det svårare att opinionsmässigt motivera en hög fastighetsskatt. Kommunal skatteutjämning och andra ekonomiskpolitiska instrument gör att invånarna har svårt att se sambandet mellan skatt och erhållna offentliga tjänster. l takt med att det sambandet förstärks blir också fastighetsskattens nivå enklare att motivera för medborgarna.

Beskattning av internationella kapitalinkomster När det gäller beskattningen av vinster och kapitalllöden över gränserna uppstår risk för dubbelbeskattning. Många länder tillämpar källstatsprincipen eller territorialprincipen enligt vilken beskattning skall ske det land i som genererar inkomsten oavsett var ägaren är bosatt. Enligt hemvistprincipen eller domicilprincipen däremot sker beskattning av all inkomst eller egendom av alla medborgare, eller i landet bosatta individer och juridiska personer, oavsett var inkomsten uppstått eller egendomen är belägen. Företagsskatten är en skatt som ofta tas ut enligt källstatsprincipen. Detsamma gäller kupongskatter på betalningar till utlänningar. Den personliga inkomstskatten är å andra sidan en typisk hemvistskatt. Eftersom ägaren och kapitalet inte behöver befinna sig i samma land kan olika beskattningsprinciper leda till dubbelbeskattning. Dessutom följer de flesta länder inte en princip fullt ut. I stället används en blandning av dessa principer och avtal träffas mellan olika stater avseende olika typer av inkomster. Eftersom källstaten ofta har möjlighet att införa beskattning på olika tillgångar och deras avkastning är det ofta hemvistlandet som måste se till att avtal sluts så att dubbelbeskattning inte sker. Det finns i princip två sätt att undvika dubbelbeskattning. Antingen undantar hemvistlandet utländsk inkomst från ytterligare beskattning eller låter man avräkna utländsk skatt från den inhemska skatten. I dubbelbeskattningsförhandlingar tenderar kapitalimporterande länder att föredra att beskattning skall ske källstaten medan i kapitalexponerande länder föredrar att beskattning sker i hemvistlandet. Inom EG fritar åtta länder hemtagna vinster från fast driftställe eller från dotterbolag från fortsatt beskattning i hemvistlandet. Tyskland, Irland, Luxemburg och Nederländerna ger full skattefrihet medan Belgien fritar 90 procent, Frankrike 95 procent och Italien 65 procent av hemtagna vinster från inhemsk beskattning. För återstående del medges avdrag i beskattningen. Fyra länder ger lindring i den inhemska beskattningen motsvarande betald utländsk skatt. Grekland gör så utan hänsyn till vilken källstat det är frågan om medan Portugal, Spanien och Storbritannien begränsar avräkningen beroende på vilken källstat det rör sig om. För portföljinkomster gäller antingen full avräkning eller avdragsrätt i hemlandet. Källstaten tar ofta också ut en källskatt på utdelningar, räntor och i vissa fall royalties, liknande den svenska kupongskatten. Tanken är att källstaten kan inte beskatta kapitalinkomsten enligt den personliga inkomstskatteskalan eftersom investeraren är bosatt i utlandet. Förutom Irland har samtliga EG-länder infört sådana källskatter. Skattesatserna varierar och

lindras ofta i dubbelbeskattningsavtalen mellan länderna. Den tyska källskatten är relativt hög för att förhindra att utdelade vinster vilka beskattas med en lägre skattesats än innehållna vinster repatrieras for att sedan återinvesteras i dotterbolaget så kallad Ausländerelfekt. Storleken på dessa källskatter samt behandlingen av dessa i investerarens hemland har stor betydelse för det totala skatteuttaget se nedan. Källskatternas "withholding taxes" storlek inom EG-länderna för utdelningsinkomster mellan moder- och dotterbolag framgår av appendix Källskatterna kommer att reduceras ganska avsevärt for utdelningar under 1992. För de flesta utdelningar mellan moder- och dotterbolag kommer källskatten att försvinna. Även Tyskland reducerar skattesatsen från idag 15 procent, eller i vissa fall ännu högre, till 5 procent. Grekland framstår som det stora undantaget och bibehåller sina källskattesatser. Däremot kommer Grekland att minska källskatterna på räntebetalningar och royalties. Andra länder som Belgien, Spanien och Portugal genomför också betydande sänkningar i sina källskatter. I Sverige uppgår kupongskatten till 30 procent av utdelade vinster. Genom avtal med andra länder reduceras skatten ofta till omkring 15 procent gäller bland annat för Tyskland, Danmark, Finland, Irland, Italien, Nederländerna m.fl.. I de fall ägarandelen i det mottagande bolaget överstiger 25 procent är skatten genomgående lägre och i många fall satt till O procent. För ränteinkomster utgår ingen källskatt i Sverige.

V" -.{ii,:'52

Skatteharmonisering eller

skattekonkurrens

Inledning

En ökad integration av de europeiska ekonomierna kommer att resultera i att skattesystemen kommer att bli mera enhetliga. Ett land med en avvikande skattestruktur kommer att vidkännas ett bortfall i skatteinkomster och detta medför att en lägre skattesats skulle kunna ge större skatteinkomster. Det finns emellertid en risk att länderna kommer att använda skattesystemet som ett konkurrensmedel och att detta leder till ett lågt skatteuttag. Skattebaser som är mindre lättrörliga kommer då att få bära en större andel av det totala skatteuttaget. Krav har framförts att en sådan skattekonkurrens bör undvikas och att medlemsländerna gemensamt bör komma överens om hur skattesystemen kan bli mera likformiga utan att skatteuttaget påverkas. Andra har hävdat att en effektivare lösning vore att tillåta skattekonkurrens, speciellt eftersom marknaden alltid kommer upp med lösningar som utnyttjar skillnader i systemen. Inom skatteområdet finns det åtminstone fyra olika områden där stater kan konkurrera. För det första, konkurrens om det totala skatteuttaget. För det andra, konkurrens om olika lättnader i beskattningen för att locka till sig företag och individer. För det tredje, konkurrens om vilka skatter som skall användas och vilka skattesatser som skall gälla, och för det fjärde, konkurrens om att försöka exportera sina skatter till andra medlemsstater. Möjligheten att diskriminera mellan olika investerare eller varor är emellertid ofta begränsade om en överstatlig struktur etablerats. Till detta skall i läggas konkurrens vilka tjänster tillhandahålles för de skatteinom som komster som inbetalas. Under tiden som den politiska processen leder fram till mera enhetliga skattesystem kommer ett slags skattekonkurrens att råda. Det är dessutom sannolikt, att det även med ett genomgripande avtal, kommer att finnas visst utrymme att utnyttja och skapa nya finansiella instrument och att bilda en ägarstruktur som möjliggör utnyttjande av kvarvarande skatteskillnader. Det kan därför vara av intresse att studera hur skattestrukturen utvecklats inom federala system. I vilken utsträckning har det förekommit och förekommer det skattekonkurrens inom federala system Vad kan vi lära oss av de erfarenheterna Det följande avsnittet behandlar dessa frågor med utgångspunkt från den amerikanska situationen.

Skattekonkurrens mellan amerikanska delstater

Ett område som diskuterats flitigt i USA är skattekonkurrens mellan olika delstater för att främja företagsetableringar. Andelen företagsskatter av de totala skatteinkomsterna har på federal nivå minskat från 22,5 procent 1977 till mindre än 17 procent 1989. På delstatsnivå har minskningen varit mindre uttalad, från 9,1 procent till 8,4 procent. Som andel av BNP har de federala företagsskatterna legat omkring 2 procent 6 procent år 1950 medan motsvarande siffra på delstatsnivå varit runt en halv procent. Genomsnittliga siffror ger dock bara begränsad information i vilken om utsträckning skattekonkurrens förekommer mellan delstaterna. Eftersom en av de viktigaste skatterna är lokala fastighetsskatter på industrifastigheter är det svårt att särskilja effekter på delstatsnivå. Dessa skatter kan mycket väl medföra att en stad, där ingen delstatlig foretagsskatt utgår, ändå inte kan konkurrera.

Det ansågs länge att delstatliga och lokala skatter i allmänhet, och företagsskatter i synnerhet, inte hade någon effekt på var företag etablerade sig. Det främsta anledningen var att skatterna sågs som "benefit taxes dvs. de motsvarades av varor och tjänster från den offentliga sektorn. Under de senaste decennierna har detta synsätt ifrågasätts. Bartik 1985 fann att den delstatliga företagsskatten spelade en stor roll for företags inom Fortunes 500-lista beslut att starta en filial. Helms 1985 fann att fastig- 22Significant Featuresin hetsskatter och andra lokala skatter påverkade företagsetableringarna ne- Fiscal Federalism, Volume U.S. Advisory gativt. Commission on Skillnaderna i företagsskatter, eller för den delen inkomstskatter, mellan lntergovemmental delstaterna är inte så stora. En jämförande studie av skattesituationen för Relations, l99lb, oktober, figur en familj på fyra personer i olika inkomstlägen i den största staden i varje 23 Betydelsen delstat görs varje år District of Columbia. För år 1988 uppgick den av av fastighetsskatter delstatliga och lokala medianskatten till 8,3 för familj med procent en en framkom tydligt i en inkomst på 25.000 dollar. Den högsta skatten återfanns i Milwaukee, studie för Oklahoma State Chamber of Wisconsin där skatten uppgick till 13,7 procent av inkomsten. Denna Commerce och Stateof skillnad upplevs i USA jämfört med situationen som stor men i Europa är Oklahoma Department of Economic den relativt liten. Det kan noteras att även inom Sverige har vi betydande Development, "An skillnader i form av olika hög kommunalskatt. Evaluation of Oklahoma Skatterna måste ses i relation till de tjänster som de finansierar. Ameri- BusinessClimatef Price Waterhouse, 10juli, kanska studier har visat på skillnader på var individer bosätter sig bero- 1985. ende på dels skattesituationen också vilken typ utgifter men av som 2 Setill exempelPapke skatterna bestrider. Effekten av utgifter ger upphov till tre effekter. Dessa och Papke1986, sid är kapitaliseringseffekter, där servicen återspeglas i värdet av egendom, 357, "on balance, the revisionist framför allt fastigheter, mobilitet samt ekonomisk tillväxt. Plaut och Pluta appears case advancing; that 1983 fann att ökade utgifter på utbildning hade klan positiva effekter på differential tax burdens tillväxt och sysselsättning. Dessa utgifter återspeglas i fastighetsvärdena do influence investment location decisions". kapitaliseras. Helms 1985 fann att skatter för att öka transfereringarna 25 Government of the reducerade inkomsterna och därmed skattebasen, dvs. de tenderade till att District of Columbia, ha kraftigt negativ effekt på arbetsutbud och inkomster. Sådana utgifter en Department of Finance ledde till utflyttning av delar av befolkningen samtidigt som bidragstagare and Revenue,Office of Economic and Tax attraherades. Utgifter för infrastruktur hade däremot stora positiva effek- Policy, District of tillväxttakten. ter på Columbia Tax Facts, Fiscal Year 1988.

Sammanfattningsvis kan man säga att erfarenheterna från USA talar för att olika europeiska stater kommer att använda skatter och utgifter för att försöka locka till sig arbetstillfällen och industrietableringar. Såväl skatternas sammansättning och storlek som vad de används till har betydelse för i vilken utsträckning en sådan politik faktiskt påverkar vilka som bor inom staten. Ett gemensamt språk gör naturligtvis att även relativt små skillnader mellan olika delstater kan betydelse för valet av lokalisering av företag. Eftersom det inte finns något gemensamt språk i Europa är det troligt att större skillnader i skatte- och utgiftsstrukturen, än de som finns i USA, kan bestå utan att stora omflyttningar blir följden. För vissa grupper, t.ex. högre tjänstemän och ingenjörer är tröskeln emellertid relativt låg och för dessa grupper kan skattesystemen få stor betydelse för valet av bostadsoch arbetsort. Det är t.o.m. troligt att vissa grupper kommer att bo och arbeta där arbetsinkomstbeskattningen är låg medan de under de delar av livet när man inte förvärvsarbetar kommer att försöka välja länder där de sociala förmånerna är omfattande. Eftersom skattebasen tenderar att minska i de länder som har ett högt skatteuttag och eftersom högre skattesatser ytterligare skulle minska skattebasen tydliggörs begränsningen i ett lands möjligheter att ha förmånligare sociala program än andra länder. Denna effekt uppstår även om omflyttningen blir relativt begränsad. De amerikanska erfarenheterna pekar också på betydelsen av att klargöra sambandet mellan skatter och erhållna tjänster. I Sverige är detta samband ofta vagt, både i socialförsäkringssystemet och i skattesystemet. Skillnader i kommunalskatt kan endast i begränsad omfattning förklaras av skillnader i kommunal service. Det är vidare sannolikt att lönerna i en delstat påverkas av skatte- och utgiftssituationen. Till den del invånarna upplever att skatterna inte motsvaras av erhållna tjänster kan det tänkas att de försöker kompensera sig genom att begära högre lön. Den allmänna konkurrenssituationen avgör dock om lönerna kommer att bli högre i dessa delstater.

26 Med nuvarande regler för ATP får en person som tjänat in endast 127,5basbeloppunder 30 årl5 år med 7,5 basbeloppoch 15år med ett basbelopp samma pensionsomen person som tjänat in 300 basbelopp 40 år med 7,5 basbelopp.

M.

§i§$§;$"5$§$i: id áá m äga; v måaâ .v awLTåÃSE eiåáäiår? j aráamzêftäx asgzfléz- .

im små ngmxäe: 25:e n :afâäâäâi ai a: w. rät Wii få ämm

aâüäñávâmsø; 2

määiåsñtläü C

;moi i munuiizs 4 wwgaisaâ m, A y :ingått: ma. iwtuwwqw zqñfâÅWa, W932 A mmawvmmm

Harmoniseringssträvanden av kapitalbeskattningen inom EG

Bakgrund

Frågan om harmonisering av de direkta skatterna inom EG är ingalunda ny. EG-kommissionen har sedan 1967 haft olika förslag till direktiv rörande den direkta beskattningen. År 1975 presenterade kommissionen ett förslag harmonisering av företagsskatten och källbeskattningen om kupongskatten på utdelningar. Avsikten var att eliminera dubbelbeskattningen utdelningsinkomster ett centraliserat skattesystem inom av genom EG. Företagsskattesatsen föreslogs ligga i bandet 45 till 55 procent och investerare skulle medges en avräkning av 55 till 45 procent av företagsskatten när den individuella inkomstskatten beräknades. Dubbelbeskattningen av utdelningsinkomster föreslogs eliminerad genom att integrationssystemet skulle gälla även utländska investerare. Hemvistlandet skulle medge avräkning men erhålla kompensation för skattebortfallet. År 1979 föll förslaget i Europaparlamentet och under senare delen 1980-talet gavs i stället prioritet åt att koordinera medlemsländerav nas skattesystem snarare än faktisk harmonisering. I april 1990 drogs Förslaget från 1975 tillbaka. År 1988 framlades ett preliminärt direktiv om harmonisering de direkta skatterna, närmare bestämt om harmoniseav ring skattebasen för företagsskatten. Förslaget innebar att såväl linjär av degressiv avskrivning medgavs två gånger takten för linjär avskrivsom ning. Några procentsatser angavs inte men kommissionen angav att avskrivningstakten skulle ligga så nära den ekonomiska förslitningen som möjligt. Även detta förslag drogs tillbaka i maj 1989. Underjuli månad 1990 togs tre viktiga initiativ i frågan om företagsbeskattningen inom EG. Det första initiativet Parent/Subsidiary Directive berörde skattebehandlingen av utdelningsinkomster över gränserna mellan moder- och dotterbolag se även appendix 2 om källskattesatser. Det andra initiativet kallat Merger Directive behandlade kapitalvinstbeskattningen och möjligheterna att uppskjuta beskattningen av kapitalvins- 27 För diskussion om en i de fall företag i än land ingick någon slags rekonstruktion eller önskvärdheten av ter mer ett harmonisering, se Tanzi sammanslagning. Det tredje initiativet, the Convention on Associated och Bovenberg1990 Enterprises behandlar hur vinstbeskattningen skall ske när ett företag samt för en översikt av en Direktivet innehåller del tidigare bedriver verksamhet i mer än ett medlemsland. harmoniseringssträvanden riktlinjer för hur tvister skall lösas. Konventionen blir tillämplig först när inom EG, se Burke alla medlemsländer ratiñcerat avtalet. 198 l.

EG-komissionen har också presenterat direktiv för utnyttjandet förav lustavdrag 0984 samt avskaffandet källskatter för räntebetalningar av och royalties mellan moder- och dotterbolag. Det finns dessutom ett EG-direktiv om ömsesidig hjälp i skattefrågor för att effektivisera kontrol-

len av multinationella företag. Genom ett direktiv från den 6 december

1979 innefattas även mervärdeskatten i detta samarbete se avsnittet om indirekta skatter nedan. En kommitté under ledning av den förre nederländske finansministern Ruding har fått i uppdrag att förbereda riktlinjer för framtida rekommendationer inom företagsskatteområdet. Kommittén studerar ett flertal olika frågor. Bland dessa kan nämnas i vilken utsträckning existerande som skatteskillnader snedvrider resursallokeringen och påverkar konkurrenssituationen; skall enskilda medlemsländer ta initiativet eller bör EG besluta, samt om EG bör fatta beslut, skall prioritet ges åt att reformera skattebasen, skattesatserna eller hela skattesystemet

Tänkbara effekter av harmonisering

av

företagsbeskattningen inom EG

Som framgick av tabell 3.4 finns det stora skillnader i företagsbeskattningen inom EG. Företagsskattesatsen ger emellertid endast mycket begränsad information om skattestrukturens tänkbara effekter på incitament till sparande och investeringar eftersom beskattningsbar vinst definieras på olika sätt och skatteadministrationernas effektivitet varierar. Den senare aspekten är svår att beakta men för att få med såväl skattesats som beräkningssätt för beskattningsbar vinst har flera studier genomförts, så kallade kapitalkostnadsberäkningar. Dessa beräkningar inkluderar avskrivningsregler, investeringsbidrag, och olika skatter på kapital. Kapitalkostnaden motsvarar den avkastning företaget måste erhålla för att kunna Förslagetinnebar betala finansieringskostnaderna samt förslitningen av kapitalet maskinen att förlustavdrag skulle eller dylikt. Skatter leder ofta till att företagets avkastningskrav ökas för kunna utnyttjas utan att investeraren skall erhålla en viss avkastning jämfört med om ingen tidsbegränsingframåt samt avräknas från beskattning utgick. Skillnaden kallas för en skattekil.” tidigare vinster upptill tre Det finns några studier som jämför kapitalkostnaden för olika investeår tillbaka i tiden. ringar i olika länder. Sverige finns ofta inte med i dessa studier men de är 29Observeraatt ändå intresse av när man försöker utvärdera tänkbara effekter på svensk beskattning inte nödvändigtvis leder till skattestruktur av en ökad integrering med övriga Europa. I en studie av ett högre Devereux och Pears0n3° presenteras bruttoavkastningskravet på inveen avkastningskrav. I de fall stering när finansiären kräver en nettoavkastning efter skatt på 5 procent. avdrag medges för ñnansieringskostnaden, Förutom EG-länderna ingår USA och Japan i studien som inkluderar såväl t.ex. i form av avkastningskrav för en inhemsk investerare som motsvarande krav för en ränteavdrag, reducerar beskattningen utländsk investerare. En klar begränsning i studien är att man antagit att avkastningskravet. kapitalinkomst- och realisationsvinstskattesatserna är lika med noll. Där- 3 Corporate Tax med bortser man från de skillnader finns mellan länder i detta som Harmønisation and avseende. Studien inkluderar nio investeringsprojekt; tre finansieringsfor- Economic Eøiciency, Devereux och Pearson mer, lån, nyemitterat kapital samt innehållna vinstmedel; tre olika typer av 1989. investeringar, maskiner, industriuella byggnader samt kommersiella bygg-

nader. För att underlätta en jämförelse har en sammanvägning skett. I resultaten som redovisas i tabell 5.1 har man antagit att 50 procent av investeringen avser maskininvesteringar, 15 procent kommersiella byggnader samt 35 procent industriella byggnader. Vidare antages att 70 procent finansieras med innehållna vinstmedel, 25 procent lånefinansieras samt 5 procent med nyemitterat kapital. Tabellen anger avkastningskravet fbr moderbolaget i det fall det helägda dotterbolaget genomför en sådan genomsnittlig investering. Alla vinster repatrieras i form av utdelning till moderbolaget. I studien antages inflationstakten vara noll och 1989 års skattesystem har använts.

Tabell 5.1 Genomsnittlig bruttoavkastning ñre skatt för att uppnå en 5-procentig nettoavkastningefter skatt. Vägt genomsnitt.

lnveste- Investeringar i ringar från Bel- Dan- Frank- Tysk- Grek- Irland Italien Lux. Ne- Portu- Spa- Storbr. Japan USA

derna

men Japan 8,38 7,59 7,85 7,61 8,43 8,55 9,08 8,68 8,01 8,87 7,96 8,24 7,96 USA 6,55 6,54 6,02 6,30 7 20 6,59 6,96 6,04 6,17 7,59 7,54 7 06 5,93

Källa: Devereux och Pearson 1989.

Det framgår tabellen att avkastningskravet skiljer sig åt mellan länderna av för såväl inhemska investeringar se diagonalen som för investeringar gjorda av ett moderbolag via ett dotterbolag i något annat land. Det högsta avkastningskravet for en investering i det egna landet finner vi i Tyskland medan Irland uppvisar det lägsta bruttoavkastningskravet. För ett engelskt moderbolag finner vi att en inhemsk investering måste ge 6,1 procents avkastning för att ägarna skall kunna erhålla 5 procents nettoavkastning. Om dotterbolaget däremot är beläget i Tyskland måste investeringen i genomsnitt avkastning på 8,5 procent. Motsvarande avkastning for ge en ett dotterbolag i Irland är endast 4,7 procent. Vi ser här ett utslag av den relativt höga företagsskattesatsen i Tyskland, speciellt jämfört med den mycket låga företagsskattesats som gäller i Irland för tillverkningsindustri. Antag att det finns ett intressant investeringsprojekt i t.ex. Italien. När moderbolag runt om i Europa studerar möjligheterna att möta sina avkastningskrav i det här fallet 5 procent finner vi att ett brittiskt moderbolag

kan företa investeringen endast om den ger 6 procents avkastning medan ett franskt moderbolag kan ge klartecken till dotterbolaget att gå in i projektet först när avkastningen uppgår till 6 1/4 procent. Det brittiska företaget har därför ett litet övertag gentemot det franska företaget. Det framgår av tabell 5.1 att skillnaderna i avkastningskrav kolumnvis är större än radvis. Detta återspeglar att skattestrukturen i huvudsak är baserad på källskatteprincipen snarare än hemvistprincipen. För ett projekt i ett visst land är det därför inte så stora skillnader i avkastningskraven mellan moderbolag i olika länder. Däremot uppvisas stora skillnader för investeringsprojekt i olika länder. Devereux och Pearson drar slutsatsen att harmonisering av beräkningssättet för beskattningsbar vinst reducerar välfardsförlusten i alla länder men endast i liten utsträckning. En harmonisering av skattesatserna hade liten effekt på ett marginellt investeringsbeslut men stor påverkan på de projekt som erhöll speciellt hög avkastning. Vad som var speciellt viktigt för kapitalkostnadskravet var källskatter på utdelningsinkomster i det land där investeringen företas. Man fann också att beskattningen av utländska kapitalinkomster i hemlandet är viktig för avkastningskravet, framför allt om man kan tillgodoräkna sig utländska källskatter vid den inhemska beskattningen. Det bör i det sammanhanget påpekas att studien till stor del bortser från inhemska kapitalskatter. Om skatterna på utdelningsinkomster, ränteinkomster och kapitalvinster också räknas in blir situationen ännu mera tydlig. Dessa skatter kan nämligen ha relativt stor betydelse för inhemskt sparande samt hur investeringar finansieras även om effekterna på investeringsvolymen är mindre uttalade. Allmänt kan man säga att om hemvistprincipen tillämpas i beskattningen av investerare i alla länder medför beskattningen av finansiellt kapital att kapitalallokeringen mellan länderna inte påverkas. Det finns emellertid åtminstone fyra skäl till att det är svårt att tillämpa hemvistprincipen, vilket leder till att kapitalallokeringen påverkas. För det första, skillnader i hur skattelagarna tillämpas medför att det blir olikartad tilllämpning av vad som i praktiken är källbeskattning. För det andra, utländska källskatter kan inte till fullo tillgodoräknas investeraren vid den inhemska taxeringen. För det tredje, skillnader i inflationstakt och därmed åtföljande förändringar i växelkurserna medför att vinster och förluster på grund av växelkursförändringar bör beaktas i beskattningen. I praktiken är detta mycket svårt. Slutligen, integration av företagsbeskattningen och individbesskattningen är ofta inskränkt till inhemska investerare. En annan intressant studie har genomförts av Gardner och de Fuente 1990. De beräknade effektiva skattesatser för de 12 medlemsländerna inom EG samt effekterna av fem olika harmoniseringsalternativ. Studien avser en institutionell portföljinvesterare utan hemvist i något speciellt EG-land nonresident status". Beräknade skattekilar representerar olika källskatter och integrering av företagsskatten och individskatten i den mån denna typ av investerare skulle del av integration. Utgångsläget betecknades av varierande effektiva skattesatser mellan länderna och författarna 3 Det innebär att pekar på de potentiella snedvridningar som detta ger upphov till. Studien skattesystementill stor del uppfyller kraven på visar t.ex. att en egenfmansierad byggnadsinvestering i Tyskland behöver kapitalimportneutralitet. ge en avkastning som är mer än 11 procentenheter högre än motsvarande

investering i Irland för att investeraren skall erhålla samma nettoavkastning se tabell 5.2. Sådana skillnader naturligtvis upphov till incitager via priserna for inom koncern transfer prices rapporment att varor en tera vinsten där det är mest fördelaktigt. Beräkningarna bortser från effekten sådana transaktioner men pekar på de incitament som skatteav upphov till. Med sådan skatteskillnad mellan Irland och systemen ger en Tyskland skulle den totala produktion kunna ökas genom att omallokera kapital från Irland till Tyskland.

Tabell 5.2 EG: Företagsskattekilar efter finansieringskälla och typ av tillgång

Byggnader Maskiner

Utan Med Utan Med harmoni- harmoni- harmoni- harmonisering sering sering sering

Lånefinansiering

Finansiering med eget kapital

a Beräkningarna är baseradepå realräntesats av 5,5%, en inflationstakt av 2°/0,och en ekonomisk depreciering 7% för byggnaderoch 15%för maskiner. av Källa: Gardner och de Fuente 1990.

Om skattebaserna harmoniserades genom att medge fullt värdeminskningsavdrag första innehavsåret oavsett när tillgången införskaffades och enhetliga avskrivningsregler med avskrivningstakt på 2,5 gånger nuvarande en rak avskrivningstakt, skulle skattekilarna minska i alla länder utom i Danmark och Luxemburg. Anledningen till att skattekilarna ökar där är att de har förmånligare gällande avskrivningsregler. För att uppnå en mera nu omfattande minskning av skattekilarnas storlek krävs såväl bas- som skattesatsharmonisering. Ett annat scenario behandlar avskaffandet av formögenhetsskatter på kapital inom foretagssektorn samt mera enhetliga

regler för integration av företagsskatten och individskatten. I det här fallet sker som väntat en kraftig minskning skattekilarna. av Studien behandlar också hur kapitalstockarna på sikt skulle förändras om en skatteharmonisering kommer till stånd. Om kapitalet så att anpassas avkastningen efter skatt blir lika i alla länder sker en betydande omallokering av kapitalstockarna. Om bortser från andra faktorer än företagsman skattens inverkan på kapitalallokeringen skulle Tysklands andel av kapitalstocken öka med 15 procent, Italiens med 5 procent, medan kapitalstockarna i Irland och Luxemburg skulle minska med 17 respektive l5 procent. Det är med andra ord länder med idag relativt förmånlig företagsbeskattning som skulle få vidkännas minskning sina kapitalstockar en av om avkastningskraven vore lika och företagsskattesystemen harmoniserades. Anledningen är att dagens förmånliga Skatteregler i dessa länder har resulterat i en större kapitalstock än vad ett genomsnittligt skattesystem skulle gett upphov till. Det omvända gäller för länder med relativt oförmånliga företagsskattesystem. Gardners och de Fuentes studie omfattar inte Sverige, men en försiktig tolkning deras resultat för vår del är, eftersom Sverige av att traditionellt haft en relativt förmånlig företagsbeskattning förändring en till ett genomsnittligt EG-system skulle kunna leda till minskad kapitalen stock. Ovanstående studier har emellertid endast studerat effekterna av en omfördelning av befintlig kapitalstock inom EG och bortser från att en mera effektiv resursallokering kommer att leda till ökade investeringar. Det är därför inte sannolikt att ett enhetligt företagsskattesystem för EG och Sverige skulle leda till en minskning av den svenska kapitalstocken i absoluta termer. Vad man bör observera är att andra skatter än företagsskatter, dvs. kapitalinkomstskatter på investerarnivå, inte ingår i Gardners och de Fuentes studie. Den svenska beskattningen är i det avseendet hög och i vårt närmande till EG är det viktigt att vi sänker dessa skatter till nivå en som återfinns på kontinenten. Om detta sker står betydligt bättre rustade för att möta konkurrensen från EG och de förändringar eventuellt kan som bli aktuella på företagsskattens område. Vi bör undvika att skärpa företagsskatten eller andra skatter som berör företagssektorn som t.ex. förmögenhetsskatter eller fastighetsskatter utan att åtminstone ha genomfört betydande förändringar av kapitalinkomstskatterna. Det höga kostnadsläget i Sverige kan dessutom vara ett motiv för att bibehålla internationellt en konkurrenskraftig företagsbeskattning.

En kapitalkostnadskalkyl för Sverige

För att belysa det svenska skattesystemets betydelse för sparande- och investeringsincitamenten utvecklas här kapitalkostnadskalkyl been som räknar skattekilar även i de fall investeringen företas i ett annat land. På senare tid har det riktats ökad uppmärksamhet mot skattesystemens påverkan på internationella kapitalrörelser. Det är därför viktigt att beakta den totala skattesituationen, dvs. företagsbeskattningen och beskattningen på investerarnivå. Empirisk forskning har visat på betydelsen beskattning av

sparande och investeringar och därmed resulterande kapitalflöden av mellan olika länder. l studie Bovenberg m.fl. 1990 fann författarna en av

del kapitalfödet mellan USA och Japan under 1980-talet kunde att en av hänföras till skattefaktorer. I USA beskattades sparande relativt kraftigt

medan investeringar hade relativt fördelaktig skattebehandling. Det en Förhållandet gällde i Japan. Skattesystemen bidrog därför till de motsatta kapitalflöden såg mellan länderna. I kapitalkostnadskalkylen för som Sverige använder vi liknande specifikation som i Bovenberg m.fl. en Välfárdsforlusterna snedvridande beskattning uppskattas ofta i av en storleksordningen någon enstaka procent av BNP eller ännu mindre. I

absoluta tal är det emellertid fråga mycket stora belopp. Eftersom om

tillväxttakten dessutom kan påverkas, är det allmänt känt att skattesystem

upphov till betydande välfárdsförluster. För att utvärdera i vilken kan ge

utsträckning upphov till incitament for kapitalflöden skattesystemen ger

måste alla aspekter skattesystemet beaktas. Dessutom måste man ta av hänsyn till den ekonomiska omgivning som skattesystemet fungerar Här

spelar räntenivå och inflationsförväntningar en stor roll.

det svenska skattesystemet sker i två delavsnitt. Det första Analysen av

avsnittet jämför vilka skattekilar representativ internationell investeen möter vid investeringar i olika länder. Skatteparametrarna är valda så rare kan tänka sig att investeraren befinner sig i ett större kapitalexporatt man

terande land i Europa. Det andra avsnittet behandlar mera utförligt det

svenska skattesystemet sett från tysk investerares synvinkel. En jämföen relse görs med vad motsvarande situation är vid rent inhemska investe-

ringar i Sverige respektive Tyskland. Studien inkluderar relevanta skatte-

bortser helt från andra faktorer tillgången på lämplig parametrar men som

arbetskraft, infrastruktur etc.

Studien fokuserar på portföljinvesteringar men resultaten är i viss mån

tillämpliga på direktinvesteringar. Beräkningarna tar fram den även

bruttoavkastning krävs for att kunna betala en viss real nettoavkastsom

ning till investeraren. Nettoavkastningen antages vara densamma oavsett 32 En översikt av olika investerarens nationalitet. Vid ett alternativt antagande att bruttoavkast- beräkningsbaraallmänna

lika erhålles andra värden och nettoavkastningarna jämviktsmodeller för ningarna i stället är investerare. Någon skillnad i analysav skattesystems varierar då för olika finansieringsformer och effekter på rangordning mellan olika investeringar blir det dock inte. Om beskatt- resursallokeringoch

i fall teoretiskt sett, välfärd återfinnes i ningen skedde enligt hemvistprincipen skulle man, vart Pereiraoch Shoven kunna tänka sig nettoavkastningarna skiljer sig åt för investerare i olika att 1988.

länder korrigerat for risk etc..34 Om investerare i olika länder har samma 33 Det kan hävdas att sparbenägenhet kan det emellertid i frågasättas om skattesystemen skall ge incitamenten till att

ändrat sparande. En företa direktinvesteringar upphov till olika nettoavkastning och därmed ett också påverkas av utvärderingsnorm är dock det väsentligaste och föreliggande gemensam faktorer som studie skattekilar under antagandet en gemensam och lika marknadsstrategieroch presenterar om planering på sikt. hög nettoavkastning oavsett vilken nationalitet investeraren har.

Beräkningar sker för såväl egenfinansierade lånefmansierade maskin- 34Skäl mot som tillämpbarheten av investeringar. För egenfinansierade investeringar antas att en del av av- hemvistprincipen finns

kastningen betalas ut i form av utdelningar medan en del av vinsten hålls angivna i avsnittet

mini- Tänkbara effekter av inne. Avkastningskravet for egenfmansierad investering anger ett en harmonisering av miavkastningskrav. Skälet till detta är att någon riskpremie inte har inklu- företagsbeskattningen

i avkastningskravet. Om så hade skett, skulle bruttoavkastningskra- inom EG". derats

vet ha ökat på ett icke linjärt sätt. I stället antages att investeraren kräver

samma avkastning på en egenfinansierad på lånefinansierad invessom en tering.

Förutom företagsskattesatserna ingår bland förutsättningarna reglerna

for hur beskattningsbar vinst framräknas. Man tar sålunda hänsyn till

värdeminskningsavdrag, eventuella investeringsavdrag/bidrag och andra

regler för företagsskatten. På investerarnivå tas hänsyn till i vilken ut-

sträckning som värdlandet för investeringen tar ut någon källskatt och i så

fall, i vilken mån en utländsk investerare kan tillgodoräkna sig denna vid

taxeringen i hemlandet. Vidare beaktas eventuell integrering av företags-

skatten och skatten på investerarnivå. För en utländsk investerare är det

ingalunda självklart att lindringen av dubbelbeskattningen också skall vara tillämplig.

Det utgår ofta ytterligare skatter i hemlandet för kapitalinkomster, såväl

inhemska som utländska. Dessutom skiljer de flesta skattesystem på kapi-

talinkomster beroende på om de har formen av ränta, utdelning eller

kapitalvinst. Dessa faktorer är också med i beräkningarna. Komplexiteten

i skattesystemen gör att det är möjligt att utvärdera de totala incitaments-

effekterna endast genom att genomföra konsistenta beräkningar varje av parameters effekt på kapitalkostnaden. Ett centralt begrepp i det här

avseendet är User Cost of Capital, eller kapitalkostnaden.

För en given avkastning efter skatt kan man med hjälp av gällande

Skatteregler explicit härleda nödvändig bruttoavkastning före skatt. Trots 35Se t.ex. Mutén 1968 sambandet relativt att är enkelt att specificera ger det inte upphov till ett eller King och Fullerton entydigt uttryck for den effektiva skattesatsen. Detta beror på att bruttoav- 1984. kastningskravet på ett icke-linjärt sätt är beroende av nettoavkastningen. 36Om vi benämner bruttoavkastningen med Kapitalkostnaden erhålles genom att addera den totala skattekilen till p, kan följande uttryck nettoavkastningen och ekonomisk depreciering. Detta mått är speciellt för p härledas.Enligt neoklassiskteori användbart for att jämföra relativa investeringsincitament mellan olika

genomför ett Företag tillgångar och länder. Eftersom många skatteparametrar beaktas samtidigt, investeringarsålänge är kapitalkostnadsmåttet mera relevant än en jämförelse som endast beakbruttoavkastningen är tillräckligt hög för tar en eller ett par skatteparametrar åt gången. att täcka För att utvärdera skatters inverkan på incitamenten investera i olika att finansieringskostnaden länder måste tre olika skattenivåer beaktas. För det första, företagsskatter och skattebetalningen.p härledsdärför som i det land där investeringen äger rum, för det andra, skatter på inhemska likheten av nyttan av en aktieägare, och for det tredje, skatter, inklusive källskatt på utdelning som marginell investering och betalas av utländska aktieägare bolag eller fysiska personer. kostnadenför densamma, dvs; På företagsnivå är de centrala parametrarna företagsskattesatsen samt l tcp +öl k - - hur beskattningsbar vinst beräknas. Räntebetalningar är normalt avdragstczr-1t +5 vilket medför att gilla när den beskattningsbara vinsten beräknas medan inget avdrag med-

p l k tcz för utdelade vinster. Detta upphov till den så kallade dubbelbeskatt- - - ges ger 1:+ö-1t /l tc -ö - ningen av utdelade vinster. De flesta OECD-länder medger någon eller där tc företagsskattesatsen,k fullständig lättnad i dubbelbeskattningen. investeringsbidrag, z På investerarnivå är skattereglerna för ränte- och utdelningsinkomster nuvärdet av kapitalvinster avskrivningar, samt viktiga för kapitalkostnaden. Förändringar i någon av

nominell dessa skatteparametrar kan medföra att investeraren föredrar att ta ut diskonteringssats,ö ersättningen i någon annan form. Det har t.ex. hävdats att ökningen av ekonomisk deprecieringstakt och reavinstskatten i USA i samband med 1986 års skattereform ledde till att

förväntad inflationstakt. ökad andel vinsterna betalades ut. Vilken betydelse beskattningen en av av

utdelade vinster får för kapitalkostnaden beror på vilken finansieringsform

företagen väljer på marginalen. Den nya synen antar att man tror

företagen i allmänhet använder sig av innehållna vinstmedel snarare än att

emittera nytt kapital för att finansiera sina investeringar. Skatten på

utdelningar blir i så fall mindre betydelsefull för företagens investeringsin-

citament eftersom de utgör klumpsummeskatt på existerande kapital. en Enligt den gamla synen är emellertid skatten på utdelningsinkomster

viktig eftersom det antages att den marginella ñnansieringskällan är nye-

mitterat kapital. Det är naturligtvis empirisk fråga vilken av synerna" en bäst överensstämmer med verkligheten." som Den tredje nivån beskattning påverkar investeringsbeslut är av som

skatter på utländska investerare. Många länder tar ut en källskatt kupong-

skatt på såväl utdelningsinkomster ränte- och royaltybetalningar. som

Dessa skatter kan sedan i vissa fall dras av från inkomsten vid den

inhemska taxeringen eller genom ett avräkningssystem tax credit ges

fullt värde i form minskad inhemsk skatt. Flera EG-länder tillämpar av hemvistprincipen se ovan i sin beskattning, men det finns ofta inskränk-

kan tillgodogöra sig skatt betald i annat land. Det finns ningar i hur man

nästan aldrig någon möjlighet att tillgodoräkna sig underliggande t.ex. utländsk företagsskatt. Den totala skattbelastningen beror dessutom ofta

på i vilken form kapitalinkomsten erhålles. Ränteinkomster och utdelning-

sinkomster beskattas relativt ofta med samma skattesats medan kapital-

vinster beskattas med lägre skattesats. Kapitalvinster till följd av växelen

kursförändringar undslipper ofta beskattning helt och hållet. 37 Set.ex. Sinn 1987

och Sinn 1989.

38 Den reala Antaganden i kapizalkostnadskalkylen nettoavkastningenär inte

investeringar i Sverige, Spanien, nödvändigtvis den I jämförelsen av kapitalkostnaden för samma i alla länder. Grekland, Tyskland, Finland och Österrike har antagits Portugal, Irland, Antagandena tjänar till

den förväntade inflationstakten är lika i länderna. Med detta angrepps- att belysa skillnader i att skattestrukturer mellan sätt renodlas skillnader i skattesystemen. Eftersom investeraren antages länderna. nettoavkastning oavsett i vilket land investeringen företas, kräva samma 39 För diskussion en av beräknas den nominella räntan i varje land. Genom att låta investeraren faktorer som påverkar kräva nettoavkastning kan vi koncentrera oss på skillnader i utdelningsprocenten, se samma Andersson l99la. bruttoavkastningskrav. nettoavkast- ° Kapitalvinster Som tidigare påpekats, antages investeraren erhålla samma beskattas normalt när de ning på lånefinansierad investering som på en egenfinansierad investe- efter en realiserasoch inte

ring. Därmed bortser vi från den högre risk som finns förknippad med en hand som de uppstår.

egenfinansie- Skattesatsen på egenfinansierad investering. Andelen nyemitterat kapital i en kapitalvinster har rad investering beräknas uppgå till 10 procent i alla länder. Det innebär att beräknats från en beskattningen utdelningsinkomster är relativt sett mindre betydelsefull skattesats baseradpå av realisation som sedan än beskattningen kapitalvinster. En större andel nyemitterat kapital av omvandlats till en högre utdelningsprocent, den "gamla synen tilläm- jämförbar årlig motsvaras av en om för egenfinansierade investeringar. skattesats. Därvid har det pas. I så fall stiger kapitalkostnaden antagitsatt möta inhemska beskattning oavsett i vilket Investeraren antages samma realisationsvinsten

land han investerar. Skattesatsen för utdelnings- och ränteinkomster antas realiserasi en takt av l0

procent per år. I 20 procent. Skatten på kapitalvinster antas uppgå till 8 procent vara nuvärdetermer geometriskt stigande-accrual skattesats, samma som skattesatsen på de två överensstämmer kapitalvinster på växelkursvinster/förluster. Dessa skattesatser har valts skattesatserna.

så att de skall vara i linje med vad en europeisk investerare kan förväntas räkna med. Även varje enskild investerare har olika skattesituation om och därmed en annorlunda effektiv skattesats, tjänar dessa skattesatser till att belysa en trolig skattesituation. Eftersom antagandet gäller för investeringar i alla länderna har det mindre betydelse för jämförelsen vilken skattesats som faktiskt använts. Integrering av företagsskatt och investerarskatt har endast inkluderats i de fall sådan integration gäller en utländsk investerare. Ekonomisk depreciering antages ske med en geometriskt konstant årlig takt på 15 procent. skattemässig depreciering är explicit med i beräkningarna, inklusive reglerna för i vilken utsträckning avskrivning medges under förvärvsåretf Av de inkluderade länderna tillämpar Österrike, Grekland, Portugal och Spanien en linjär avskrivningsmetod för maskininvesteringar. Österrike tillåter emellertid ytterligare en 20 procentig avskrivning första innehavsåret och Spanien har ett investeringsbidrag på 5 procent. Dessa regler har stor effekt på kapitalkostnaden. Irland har mycket generösa regler för skattemässig avskrivning, men eftersom företagsskattesatsen endast uppgår till 10 procent i tillverkningssektorn blir effekterna på kapitalkostnaden relativt små. Finland, Irland och Sverige tillåter snabbare avskrivningsen takt än vad en linjär avskrivningsmetod skulle Däremot sker ingen ge. indexering av värdeminskningsunderlaget vilket är fallet bl.a. i Turkiet. Nästan alla länder medger snabbare avskrivning inom vissa branscher och i ekonomiskt svaga regioner. Dessa regler är inte med i beräkningarna.

Resultat i en internationell jämförelse

I tabell 5.3 presenteras fem skattekilar. Skattekilarna mäts skillnaden som mellan avkastning före och efter skatt. En negativ siffra indikerar att i skattesystemet ger upphov till ökad avkastning för investeraren, dvs. investeraren erhåller en subvention via skattesystemet. De fem kilarna är företagsskattekilen, källskattekilen, summan dessa representerar av som skatten i värdlandet, skattekilen i hemlandet investerarens samt den totala skattekilen. Bruttoavkastningen, inkluderar finansiella kostnader p, samt ekonomisk depreciering. All avkastning mäts i reala termer. Irland har den minsta totala skattekilen och det lägsta bruttoavkastningskravet för en egenñnansierad investering, följt Sverige. Den låga av företagsskattesatsen i Irland i kombination med frånvaron källskatt på av ränteinkomster eller utdelningsinkomster tillsammans med ett stort initialt skattemässigt värdeminskningsavdrag är de främsta faktorerna bakom detta resultat. För Sveriges del gäller att företagsskattesatsen är lägre för innehållna vinster eftersom det medges ett avdrag vid taxeringen som reducerar företagsskattesatsen från 30 procent till 23,7 procent. Avdraget 4 Den såkallade sker på grund av reglerna om K-SURV. Det finns dessutom avdragsrätt en förstaårskonventionen för utdelningar på nyemitterat kapital, det så kallade Annellavdraget. har relativt stor betydelse för kapitalkostnaden Dessa egenskaper hos det svenska företagsskattesystemet reducerar högst eftersom en större avsevärt företagsskattekilen i Sverige. avskrivning det första året är värd mer i nuvärdeterrner än en uppskjuten avskrivning.

pm m

m

m

1 m . 1 m 1 1

m

m

m

. 1 |

1 E u

m

m

1 H

3 m

o

m

1 a n o u u

För en lånefmansierad investering finner den största skattekilen i Irland. Detta beror på att företagsskattesatsen är låg och därmed ger ränteavdraget vid beskattningen ett relativt litet bidrag till kapitalkostnaden. En stor negativ företagsskattekil återfinns däremot i Finland och Sverige. Den relativt höga företagsskattesatsen i Finland bidrar till detta liksom generösa avskrivningsregler. Motsvarande avskrivningsregler gäller i Sverige. Ett land som uppvisar höga källskatter för såväl lånefinansieegen- som rade investeringar är Portugal. För att möjliggöra samma nettoavkastning för investeraren måste bruttoavkastningen öka. Användandet av källskatter samt i vilken mån lättnader kan erhållas i dubbelbeskattningen av eget kapital har stor betydelse för vilken bruttoavkastning krävs. Det är som ekonomiskt ineffektivt att en egenfinansierad investering i Portugal måste ge två och en halv procentenheter högre avkastning än motsvarande investering i Irland. En omfördelning av kapital från Irland till Portugal skulle leda till ökad total välfärd. Resultatet för Irland kräver närmare granskning. Till skillnad från andra länder uppvisar en lånefinansierad investering ett högre bruttoavkastningskrav än motsvarande egenfinansierad investering. Detta beror på den låga företagsskattesatsen. Ur ekonomisk synvinkel är det viktigt att olika finansieringsformer erhåller en likvärdig skattebehandling. En låg företagsskattesats är ett sätt att underlätta ett sådant resultat. Eftersom det finns begränsningar i hur långt man kan sänka företagsskattesatsen, av arbitrageskäl och för att undvika skatteflykt genom omvandling arbetsinkomav ster till kapitalinkomster, måste man emellertid tänka sig andra vägar att uppnå detta mål. Ett sådant sätt är att lindra dubbelbeskattningen av utdelningar och eventuellt kapitalvinster genom att införa något slags integrering av företags- och investerarskatterna. Ett annat sätt skulle vara att inte medge avdrag för skuldräntor, när beskattningsbar vinst framräknas. Detta skulle dock leda till en kraftig ökning av kapitalkostnaden med mycket negativa effekter på investeringar och sysselsättning. Trots olika avdrag på företagsskattesidan för att lindra dubbelbeskattningen uppvisar Sverige en relativt stor skillnad i kapitalkostnad mellan egen- och lånefinansierade investeringar. Denna skillnad förstärks, när det är en svensk som investerar i Sverige se nedan. Detta förhållande talar för att man bör överväga lättnader i dubbelbeskattningen av eget kapital. Ett enkelt sätt att uppnå detta är att sänka kapitalinkomstskatten. Resultaten av kapitalkostnadsberäkningarna för Sverige och andra länder visar att vi har ett förmånligt företagsskattesystem medan skatten på investerarnivå skatt på fysiska personers kapitalinkomster är hög. Framför allt framstår en nominell realisationsvinstskatt på 30 procent som hög men även skatten på utdelningar och ränteinkomster är hög. Resultaten stämmer väl med det arbete som för närvarande pågår inom OECD. I OECD-rapporten, där beräkningar görs for alla 24 medlemsländerna, slås 42"Taxing Profits in a det fast Global Economy: att skattesystemen snedvrider investerings- och sparandebesluten. Domestic and Skattebelastningen är genomgående högre för investeringar sker i ett som International Issues, en annat land än hemlandet och ett avskaffande källskatter skulle leda till Committee av rapport av on Fiscal Affairs, OECD, ökad välfärd. 1991.

OECD-rapporten visar också att det svenska företagsskattesystemet ger

till relativt små skattekilar. När skatten på investerarnivå inkludeupphov emellertid det svenska skattesystemet inte alls lika konkurrenskrafras är tigt. I stället det svenska skattesystemet upphov till en av de största ger och personlig inkomstskattekilar skattekilarna. Det visar totala företagsde resultat redovisats också gäller när alla OECDsig alltså att som ovan inkluderas. Det är framför allt den genomsnittlige investerarens länderna kapitalinkomstskatt är exceptionellt hög i Sverige. som

En svensk och tysk investerares kapitalkostnad

till den andra delen kapitalkostnadsstudien för Sverige. Vi övergår nu av Vid jämförelse bruttoavkastningskravet för en svensk investerare en av motsvarande tyska krav kan få uppfattning om relativa med man en investera i sitt eget land jämfört med att investera i det incitament att landet. I det här fallet måste vi också beakta den beskattning som andra

sker i investerarens hemland.

investerarna kräver avkastning, i det här fallet 2 Antagandet att samma nettoavkastning, kvarstår. För att belysa effekterna av skatten procents real kapital den gamla synen gäller och vi använder den på eget antar att utdelningsandel är vanlig i respektive land. Den speglar naturligtvis som skillnad återfinns i beskattningen utdelningsinkomster delvis den som av kapitalvinster. Eftersom utländsk investerare kan ha begränsade och en påverka utdelningspolitiken i det andra landet är det möjligheter att sannolikt realistiskt att utdelningsprocenten är relativt oberoende att anta preferenser. Låt också använda ungefärliga av utländska investerares oss för det år beräkningarna 1990.3 inflationstakter i de båda länderna avser

skillnaden i inflationstakt, och implicit inflationsförvänt- Vi antar att

ningar, återspeglas i växelkurserna.

Tabell 5.4 visar olika investeringskombinationer för Sverige och Tysk-

beräkningarna har vi antagit att svenska företag utnyttjar möjligheland. I för kapital. Med den utdelningsandel som råder i ter att göra avdrag eget därmed företagsskattesatsen på eget kapital från 30 Sverige reduceras till 26 Utdelningsprocenten var år 1988 37 procent. procent procent. Annellavdraget har beaktats i beräkningarna. Effekterna av dessa egenskaper hos det svenska skattesystemet och en Effekten av företagsskattesats är relativt liten företagsskattekil. Avsakrelativt låg en integrering företagsskatten och investerarens beskattning i naden av av med hög skatt på kapitalvinster resulterar dock i en stor kombination en

skattekil på investerarnivå.

tysk investerar i Sverige betalar ingen kapitalvinstskatt, men En som med hög skattesats. Om inkomsten 43 lnflationstakten är inte erhållna utdelningar beskattas en uppgår den högsta marginalskattesat- oberoendeav rapporteras till skattemyndigheterna skattesystemets till 50 I praktiken vet dock att åtminstone en del investerare utformning, sen procent. men skattesituation beskrivs därför den bortser från den aspekten lyckas undgå denna skatt och deras av i analysen. gäller för en skattebefriad tysk investerare. som 44 Den nominella tyske investeraren skall erhålla real nettoavkastning på 2 För att den en reavinstskattesatsen egenfinansierad investering i Sverige krävs en bruttoavkast- motsvara 15 procent på en antages en måste kräva ersättning på hela procentig årlig skattesats. ning på 17,6 procent. Ett svenskt hushåll en

4 4 v

,0 m 4

m w ,0 ,0

m

m

m

m

4 m n n | , 4 4 4 m

m

m

A m H m

m

H 1 . m m n o u

20,5 för att erhålla nettoavkastning. För en skattebefriad procent samma investerare i respektive land är skillnaderna inte fullt så dramatiska. En tysk skattebefriad investerare behöver avkastning på 17,2 procent en medan svensk skattebefriad investerare behöver en bruttoavkastning på en 17,8 procent. Det bör att bruttoavkastningskravet för en svensk skattebefriad noteras investerare är högre än bruttoavkastningskravet för en skattepliktig tysk investerare Skattesystemen därför upphov till betydande snedvridger ningar i finansieringen investeringar. Kostnaden i form av uppoffring är av större för svensk investerare än för en tysk investerare för samma en investering i Sverige. Skillnaden blir mycket stor i det fall ett svenskt hushåll skulle investera i Tyskland. För att få en nettoavkastning på 2 krävs bruttoavkastning på hela 27,5 procent. Det är mer än 6 procent en procentenheter högre än tysk investerares avkastningskrav. Svenska en kommer därför endast att i mycket begränsad omfattning själva hushåll investera i Tyskland. Det uppstår kraftiga incitament att låta kanalisera sitt sätt minskar skattebelastningen. Genom olika former sparande på ett som indirekt ägande, t.ex. via dotterbolag i utlandet, kan avkastningskravet av bringas se nedan. Dessa innebär naturligtvis i sig en ner arrangemang kostnad både för samhället och för den enskilde. Om den svenska inflationstakten, liksom den tyska, antas vara 3 procent faller bruttoavkastningskravet för svensk investerare för investeringar i en Sverige från 18,3 procent för lånefinansierad investering till 17,6 proen Motsvarande minskning i bruttoavkastningskravet för en egenfinancent. sierad investering är från 20,5 procent till 18,3. Inflationstakten har således betydelse för avkastningskravet. Det är därför viktigt att föra mycket stor ekonomisk politik upphov till låga inflationsförväntningar. en som ger Om den svenska kapitalinkomstskatten dessutom sänks från 30 procent för ränteinkomster, utdelningar och kapitalvinster, minskar till 15 procent bruttoavkastningskravet för svensk egenfinansierad inhemsk investeen ring ytterligare. I detta fall hamnar bruttoavkastningskravet på 17,6 prooch ligger därmed i nivå med det avkastningskrav, som en tysk cent utdelningsskatt har. Det är emellertid fortfarande investerare som betalar halv procentenhet högre än det krav skattebefriad tysk investerare ca en en har för motsvarande investering i Sverige. tyska investerare har fördelaktigare situation att investera i Att en Sverige än i sitt eget hemland beror på att de kan dra fördel av det relativt förmånliga svenska företagsskattesystemet samtidigt som kapitalskatterna på investerarnivå är låga i hemlandet. För en svensk investerare skulle situationen beskrivas att staten tar igen på gungorna vad den förlorar som på karusellen. Den förmånliga företagsskatten tas mer än väl igen av en hög kapitalbeskattning. Beskattningen på investerarnivå gör att den totala 43 Inflationstakten är inte bidragande orsak till den förmånliga situa- oberoendeav skattebelastningen blir hög. En skattesystemets tionen för utländska investerare är att lindringen dubbelbeskattningen i utformning, av men företagsnivå så alla investerare, även utländska, får del bortser från den aspekten Sverige sker på att i analysen. den. Detta är effektivt i ekonomisk mening, men samtidigt är det inte av 44 Den nominella svenska investerare får motsvarande fördelar när de investerar säkert att reavinstskattesatsen utomlands. Dessa frågor behandlas normalt i dubbelbeskattningsavtal, l5 antages motsvara en på grund lättnaden ligger på företagsnivå små procentig årlig skattesats. men Sverige har här av att

möjligheter att ge Fördelar i utbyte mot eftergifter till svenska investerare. På grund av olikheter i beskattningen kan det bli så att en svensk investerare inte kan konkurrera på lika villkor med utländska investerare. En sänkning av de svenska kapitalinkomstskatterna framstår i det perspektivet som både önskvärd och nödvändig. Som tidigare påpekats är den låga nivån på det svenska sparandet en ytterligare anledning till att sänka kapitalinkomstskatten. Som tidigare berörde uppvisar Sverige relativt skillnader i stora kapitalkostnader mellan låne- och egenfinansierade investeringar. För ett svenskt hushåll måste avkastningen på egenfinansierad investering en överstiga den på en låneñnansierad investering med 12 för procent att nettoavkastningen skall bli lika. För tysk investerare investerar i en som Tyskland är motsvarande siffra 7 procent. Det innebär det tyska att skattesystemet inte snedvrider finansieringsformen i utsträckning samma som det svenska. Ett tyskt hushåll som investerar i Sverige kan erhålla en lägre bruttoavkastning på en egenfinansierad investering 25 lägre procent och ändå erhålla samma netto. Det är en reflektion att den höga av kapitalinkomstskatten i Sverige delvis kompenserats förmånlig föreav en tagsbeskattning. När marknaderna öppnas, kan det resultera i ökat ett utländsk ägande till följd olikheter i skattesystemen. Detta ytterligare av är ett skäl att se över den svenska kapitalinkomstskatten. Det är viktigt att inte skärpa beskattningen på investeringar. Detta gäller såväl företagsskattesatsen andra former skatter förmögensom av t.ex. , hetsskatter i form av fastighetsskatt eller liknande. En sådan skatteförändring skulle få omedelbara effekter på kapitalkostnaden inom näringslivet och därmed skulle investeringar och sysselsättning minska. En annan effekt är att utländska placerare skulle få sin avkastning sänkt. Detta skulle kunna leda till en snabbare repatriering vinster och minskade placeringar i av Sverige. Det svenska sparandet är otillräckligt för att kunna finansiera mera normala investeringsvolymer. Politiken bör därför inriktas på öka att det privata sparandet vid en bibehållen eller högre investeringsnivå.

Effekter av oförändrad svensk

kapitalinkomstbeskattning

Bibehållen kapitalinkomstbeskattning på nuvarande nivå med planerad sänkning till 25 procent ger upphov till incitament för svenska investerare att kanalisera sitt sparande så, att skatten kan lindras. För enskilda hushåll kan det vara fråga om att föra ut delar sitt sparkapital och låta finansiella av intermediärer på kontinenten förmedla sparandet. l praktiken kommer det att bli svårt för skattemyndigheterna att erhålla information sådana om transaktioner. I många länder beskattas inte ränte- eller andra kapitalinkomster, och det kan därför vara svårt att få information från dessa länders skattemyndigheter. Avsaknaden ett grundavdrag för beskattning av av ränteinkomster i kombination med betydande grundavdrag på kontinenten, och därmed andra rapporteringskrav, gör det lockande för svenska hushåll att flytta sitt sparande till andra länder. Begränsande faktorer är

andra länders finansiella institutioner samt transaktionskostosäkerhet om nader. Dessa kan i många fall betydande, men ett ökat samarbete vara mellan finansiella institut i Europa kan komma att drastiskt minska osä-

kerheten och kostnaderna. Intresset för utländska räntefonder är ett uttryck för att investerarna visar intresse för att ändra i sina portföljer och utnyttja redan stort internationella skattedifferenser. En räntefond fungerar ungefär på samma

skillnaden, den placerar i räntebärande

sätt som en aktiefond, med den att i stället för aktier. En aktiefond behöver inte betala skatt på papper realisationsvinster när den säljer aktier. Reavinster vid försäljning av obligationer är däremot skattepliktiga. En räntefond kan välja mellan att dela den årliga avkastningen till andelsägarna eller att spara pengarna i ut fonden. En reinvesterande fond måste emellertid betala 30 procents skatt på alla ränteinkomster och kursvinster. Avkastningen i en svensk reinvesterande fond beskattas alltså två gånger, dels när fonden betalar skatt, dels när andelsägaren så småningom säljer sina andelar och beskattas för reavinsten. Det har lett till att alla Sverigebaserade räntefonder är

utdelande. Avkastningen på fonden kan bli betydligt högre om fonden registrerar sig utanför Sverige. Sedan valutaregleringen avskaffades är det tillåtet att göra sådana placeringar. De flesta svenska förvaltare har sina utlandsfonder registrerade i Luxemburg där den årliga skatten är 0,06 procent av fondförmögenheten. En utlandsbaserad räntefond fungerar alltså som en nollkupongare eller privatobligation som inte ger någon löpande en avkastning. Enligt uppgifter i Finanstidningen görs omkring 90 procent av räntefonder i internationellt placerade fonder. alla placeringar i viktig aspekt är intresset att skapa internationella holdingbo- En annan lag. l skattehänseende är det flera faktorer avgör om det blir intressant som holdingbolag. Inkomst betalas till moderbolaget från ett att bilda ett som utländskt dotterbolag drabbas ofta källskatter. Som tidigare påpekats av minskar dessa skatter och blir i de flesta fall lika med noll från och 1992. De kvarstår dock för vissa länder. En låg skattesats för utländska utdelningsoch ränteinkomster liksom avsaknaden av skatt på kapitalvinster är fortfarande mycket betydelsefull faktor i valet land för holdingbolaget. en av Beskattning vinster sker först när vinsten repatrieras, vilket medför av betydande skattekredit. I de fall skatt läggs på vinsten uppstår incitaen påverka kapitalstrukturen så att räntebetalningarna dras av i det ment att land, där företagsskattesatsen är högst. Dessa länder löper också stor risk finansiella instrument liknar eget kapital med räntan att se nya som beroende på avkastning formellt är lån så att utbetalningarna etc., men som är avdragsgilla. Sveriges låga företagsskattesats är från denna synpunkt fördelaktig. Andra länder med högre formell skattesats kommer att få

vidkännas större andel de total räntebetalningarna inom en koncern. en av I studie Browne 1990 beräknas fördelarna för nordiska bolag av en av holdingbolag för sina europeiska investeringar. För ett svenskt att starta fördelaktigast låta investeringen ske kombina- 5 Se Skattefritt för bolag var det att genom en utländska räntefonderf tion direktinvestering och ett holländskt holdingbolag. Källskatten på av Finanstidningen, utdelningsinkomster kunde med sådan konstruktion reduceras med 36 fredagenden 13 en källskatterna kommer att reduceras blir det december 1991, s. 23. procent. Med tanke på att nu

den inhemska kapitalbeskattningen som kommer att stå i centrum. Internprissättning är ett möjligt medel för företag att redovisa vinster där den totala skatten är lägst. Investerare kommer att utnyttja olika finansiella instrument för att omvandla inkomster till lågbeskattade eller skattefria inkomster. Eftersom asymmetrier i olika länder kan utnyttjas, blir det svårare att beskatta kapitalinkomster. Finansiella förmedlare kommer att skapa nödvändiga instrument. Vi vet sedan tidigare att beskattning enligt hemvistprincipen är mycket svår att upprätthålla. Nivån på skattesatserna blir i ett sådant läge avgörande för i vilken utsträckning dessa incitament skall ta sig uttryck i faktiskt skatteundandragande. Dessa aspekter tydliggör kraven på att den svenska kapitalinkomstskatten behöver sänkas ytterligare. För att ändra på denna situation kan kapitalinkomstskatten komma att behöva sänkas till en nivå omkring 15 procent.

Principer för varubeskattning

Teoretiska överväganden

Effektivitetskravet att produktionen bör förläggas till den plats som har komparativa Fördelar har varit vägledande även i diskussionen om indirekt beskattning. En effektiv resursallokering kräver, att varuskatter inte påverkar prisrelationen mellan varor producerade i olika länder. Även för den indirekta beskattningen finns det två beskattningsprinci- Enligt destinationsprincipen beskattas i det land de destineper. varorna rats till, dvs. beskattning sker där konsumtion sker oavsett var varan är producerad. Det görs därmed ingen skillnad mellan inhemska och utländska producenter. För att uppnå detta resultat krävs att det sker en skattejustering vid gränsen så att importerade och inhemska varor erhåller skatt. Export är normalt skattebefriad i produktionslandet medan samma import beskattas. Destinationsprincipen överensstämmer med de regler finns angivna i GATT General Agreement on Tariffs and Trade. som Alternativet till destinationsprincipen är ursprungsprincipen vilken innebär att beskattning utgår där produktionen sker oavsett var konsumtionen äger rum. Import beskattas inte medan full beskattning sker av export. Den totala nivån på konsumtionsbeskattningen blir därmed ett vägt genomsnitt av skatterna i produktionsländerna. Kravet på ekonomisk effektivitet kan, med några strikta antaganden, ge stöd åt ursprungsprincipen. Shibata 1967 visar att ett utbyte av destinationsprincipen till fördel för en restriktiv ursprungsprincip inte påverkade effektiviteten i produktionen. Växelkurser och relativpriser förändras på ett sådant sätt att skatteskillnader inte stör valet av plats för produktionen. Det ställer emellertid stora krav på flexibilitet i priser och nominella växelkurser. Dessa krav är endast i undantagsfall uppfyllda i verkligheten

se Cnossen och Shoup, 1987. Dessutom krävs enhetliga skatter inom

varje land. Alla länder tillämpar någon form differentiering, antingen av 6 En restriktiv att använda olika skattesatser för olika varor eller genom att ursprungsprincip innebär genom att ursprungsprincipen undanta vissa och tjänster från beskattning. En differentierad varuvaror tillämpas endast för beskattning skulle under ursprungsprincipen kunna komma att användas tullunion handel inom en industristöd för vissa branscher. medan som ett destinationsprincipen Det möjligen enklare att administrera en mervärdeskatt baserad på tillämpas för övrig vore ursprungsprincipen mervärdeskatt baserad på destinationsprinci- handel. än en

pen. Ett problem om ursprungsprincipen tillämpas är emellertid att undervärderad export leder till en lägre skatt i ursprungslandet med åtföljande lägre ingående moms i importlandet. Detta leder till incitament att manipulera med priserna, om skattesatserna är olika i länderna. Fördelningen av skatteintäkterna mellan länderna påverkas. En administrativ fördel med destinationsprincipen är just att värdet av import och export inte påverkar den skatt som skall betalas moms. En annan aspekt man kan lägga på valet mellan ursprungsprincipen och destinationsprincipen är, att erlagd skatt i möjligaste mån skall motsvaras av erhållna varor och tjänster. Destinationsprincipen medför att konsumtionen beskattas. Implicit ligger därmed ett antagande om att konsumenterna förväntas tillgodgöra sig den offentliga konsumtionen i större utsträckning än producenterna. Det kan självfallet diskuteras i vilken omfattning som skatterna motsvaras av önskvärd offentlig konsumtion, sett från den enskilde konsumentens synpunkt se t.ex. Cnossen och Shoup, 1987.

Destinationsprincipen

En mervärdeskatt tas ut på mervärdet i varje led i produktionen. Om destinationsprincipen tillämpas är det relativt enkelt att utvidga skatten från produktion inom ett land till situationer med export och import. Skatten på export elimineras medan en kompensatorisk skatt läggs på importen. I det fall full avräkning sker för tidigare skatt vilket är fallet inom EG kan man ofta från fakturan utläsa ingående skatt, och skatte- myndigheterna kan återbetala beloppet vid export. En felaktig värdering resulterar i ett för lågt ingångsvärde i nästa led och därmed högre skatt i det ledet. En mervärdeskatt baserad på destinationsprincipen är i praktiken ingalunda helt problemfri. En rad varor och tjänster är i många länder undantagna från beskattning eller beskattas med reducerad skattesats eller en skattesatsen noll. En nollskattesats ger rätt till att kräva erlagd skatt i tidigare led i retur medan någon sådan möjlighet inte finnes för varor som undantages från beskattning. Ju högre ingående skatt i förhållande till värdet av den skattebefriade varan, desto högre skattebelastning för ett företag som tillverkar en vara som undantages från mervärdeskatt. Den olika skattebehandlingen av olika sektorer, varor och tjänster upphov ger till en rad snedvridande effekter såväl konsumtionen i i produktionen. som I viss utsträckning kommer varor att döpas för att fördel lägre om av en skattesats. Uppfinningsrikedomen är påfallande och förändringar i lagtexten kan endast i begränsad omfattning förhindra sådant beteende. Det är också viktigt att alla producenter som producerar en viss oavsett vara, om produktionen sker i privat eller offentlig regi, erhåller skattebesamma handling. I annat fall snedvrides konkurrensen och ineffektiviteter kommer att uppstå. En mervärdeskatt ger också upphov till störningar i valet mellan arbete och fritid och egen produktion. Om företag undantages från mervärdebeskattning kan två slags snedvridningar uppstå. För det första, andra företag kan inte tillgodogöra sig

underliggande ingående skatt vilket leder till att skatten ackumuleras."

För det andra, dessa företag har incitament att låta egen personal utföra

vissa arbetsuppgifter än att köpa motsvarande tjänster på marknasnarare den. Dessutom kan det svårt för dessa företag att i konkurrens med vara företag i andra länder där ingående moms avräknas erhålla ett exportpris

också täcker ingående skatt. Undantag från mervärdebeskattning som medför också att destinationsprincipens regel att skatteinkomsterna tillfal-

ler destinationslandet inte uppfylles.

Skillnader i skattesatser mellan olika varor snedvrider såväl konsum-

tionsval ett företags val insatsvaror. Teorin om optimal indirekt som av beskattning har emellertid pekat på fördelarna i effektivitet av att använda

olika skattesatser för olika och i princip olika skattesatser för olika varor, individer för viss given Motivet är skillnader i hur mycket en vara. individers beteende påverkas av skatten och hur känslig varuefterfrågan är

med avseende på priset och skatten. Ett annat argument för kraftigt

differentierade skattesatser är de externaliteter som finns i produktion och

konsumtion. I praktiken är det omöjligt att erhålla tillräcklig information

i teoretisk mening korrekt skattesats. Även för att kunna sätta en om informationen fanns skulle ett sådant system vara oerhört komplicerat och

mycket kostsamt att administrera. Ett ytterligare skäl mot ett sådant

system är att olika intressegrupper skulle kräva förmånligare beskattning

sina områden, med åtföljande skattehöjningar för andra grupper. Dessa av skulle i sin kräva skatteeftergifter och resultatet skulle bli ett system tur med liten skattebas och höga skattesatser vilket skulle resultera i en kraftigt

snedvriden resursallokering. Från fördelningssynpunkt vore det också

orimligt att lägga den högsta skatten på nödvändighetsvaror och den lägsta

på de mer priselastiska lyxvarorna. Skillnaden i beskattningen i olika länder kan användas i protektioni-

stiskt syfte att beskatta importvaror relativt kraftigt medan exportgenom icke handlas internationellt erhåller lindrig beskatt- 47 Denna svårighet kan i varor och varor som från vissa fall undvikas genom ning. Feldstein och Krugman 1989 framhåller att skattebefrielse att köparen får avdrag för mervärdeskatten ofta faller på sektorer och varor som inte handlas inter- s.k. fiktiv moms. nationellt. Mervärdeskatten skulle därmed snedvrida handelsmönstret till f Davis och Kay 1985 fördel för inhemsk produktion och konsumtion. Skillnader i konsum- observerade att nollskattesatsen för tionsbeskattningen i olika länder leder till en reducerad effektivitet. Den byggnation i totala välfärden skulle kunna ökas konsumenter i länder med hög skatt Storbritannien om gav kunde erhålla den från ett land där den beskattas inhemska investerare en på en vara mer av varan fördel gentemot relativt lågt, och vice för lågbeskattade varor. Gränshandel leder till versa utländska skattcbefriade denna typ snedvridning minskas men till priset av att reala resurser investerare vilka alltså att av samhällsekonomisk mening inte kan erhålla ingående tas i anspråk för resor. Någon effektivitet i moms. uppnås inte. 49 Rose 1987 visar att Gränskontroll är än så länge ett hjälpmedel när mervärdeskatt skall tas länder som kan påverka på gränshandel. Såväl den enskildes som samhällets kostnader i sam- världsmarknaden kan ut Cecchini 1988 uppskat- förbättra sina terms of band med kontrollen är emellertid betydande. trade även om slopandet gränskontroll inom EG kunde reducera den privata tade att av destinationsprincipen sektorns kostnader med ECU 7,9-8,3 miljarder i l988-års priser, vilket tillämpas genom att låta beskatta import relativt motsvarar 1,6- 1,7 procent värdet av handeln inom EG. Därutöver ca av kraftigt medan export skulle den offentliga sektorn mellan ECU O,5-1 miljard i minskade och inhemska spara rent varor administrativa kostnader. beskattas lågt.

;mm

n.. 243332 12mm m:

.gfaféxsäzmztñ ans-mvh

. " .

Harmonisering av mervärdeskatten

Bakgrund

Harmonisering de indirekta skatterna har diskuterats sedan EG bildaav des. För översikt den tidigare diskussionen, se Shoup 1967. Efter att en av i juli 1968 ha eliminerat tullar på handel mellan EG-staterna fortsatte EG med harmoniseringsarbete de indirekta skatterna. Artikel 99 i ett av Romfördraget lade grunden för EGs harmonisering. Ett problem var att de indirekta skatterna ut i varje produktionsled utan att tidigare betald togs skatt avräknades. Det uppstod därmed kumulativt högre beskattning en fler led genomgick före slutlig konsumtion. Det var därför svårt att varan avgöra hur andel producentpriset utgjorde indirekt skatt. När stor av som skatten skulle återbetalas vid export var det svårt att fastställa skatten. Detta resulterade i diskussion i vilken utsträckning stater försökte en om konkurrensfördelar att återbetala ett för stort belopp till uppnå genom producenten. I april 1967 korn två direktiv syftade till att uppnå en som allmän flerstegsskatt utan kumulativa effekter, dvs. en mervärdeskatt. Denna skatt skulle ersätta tidigare omsättningsskatter, men varje land själv bestämma skattebasen och skattesatsen. År 1973 bibehöll rätten att hade nio medlemsländer infört mervärdeskatt. När Portugal och Spaen nien blivit medlemmar införde de också mervärdeskatt och Grekland gjorde så 1987. Med införandet mervärdeskatter blev nästa steg i av harmoniseringsarbetet att försöka definiera en enhetlig skattebas. Det sjätte mervärdeskatte VAT-direktivet från 1977 genomfört av alla medlemsländer 1979 representerade ett stort steg mot enhetlig definien tion skattebaserna. En del medlemsstaternas bidrag till EG-budgeten av av beräknades andel mervärdeskattebasen. Detta bidrog till att som en av påskynda harmoniseringsarbetet. Direktivet tillät att speciella regler kunde tillämpas för småföretag och jordbrukare. En lista angav vidare vilka aktiviteter kunde erhålla avvikande skattebehandling. Dessa aktisom en viteter omfattade bl.a. försäkringsverksamhet, banker, finansiella transaktioner, posttjänster, sjukvård, utbildnings- och kulturella aktiviteter etc. Speciella kunde ingås för att under en övergångsperiod ha en arrangemang avvikande skattebehandling underförstått att dessa avvikelser så små-

ningom skulle avvecklas. Skattesatserna skiljer sig också åt mellan de olika medlemsländerna se tabell 7.1. Den högsta standardskattesatsen återfinns i Danmark med 25

procent medan den lägsta återfinns i Spanien och Luxemburg. Danmark är det enda land som haren enhetlig mervärdeskattesats.5°A11a andra medlemsländer använder sig av en eller två reducerade skattesatser för varor som betraktas som nödvändighetsvaror. 1 Irland och Storbritannien utgör andelen varor som har en nollskattesats ca 30 procent den privata konav sumtionen.

Tabell 7.1 Mervärdeskattesatser1januari 1992.

- - - - Källor: Tait 1991 och nationella källor.

Trots att harmonisering av indirekta skattesatser är nödvändig för att uppnå en gränsfri marknad har harmoniseringstakten varit låg. En anledning är naturligtvis att länderna får olika och ibland stora andelar sin av skatteinkomster från mervärdeskatten. Det kan därför vara svårt att hitta andra inkomstkällor eller att minska utgifterna tillräckligt mycket för att kompensera för skattebortfallet. Under 1980-talet var EG-länderns intäktsandelar från mervärdeskatten olika, och någon enhetlig utveckling är svår att se se tabell 7.2. För flera länder var andelen skatteinkomster från mervärdeskatten i stort sett stabil.

Tabell 7.2 Mervärdeskatteinkomsteri procentav alla skatteintäkter inklusive sociallörsäkringsavgifter i några EG-länder samt Sverige.

5°Danmark användersig Källa: OECD 1991. emellertid av speciella skatter för miljöändamål samt särskild beskattning av hushållskapitalvaror och kosmetika.

Harmonisering av mervärdeskattesatserna

I princip sker ingen snedvridning i lokaliseringsvalet för ett företag så länge destinationsprincipen upprätthålles. I samband med avskaffandet av gränskontrollen uppstår emellertid svårigheter att upprätthålla destinationsprincipen. Olika skattesatser i länderna kan då leda till snedvridningar i den internationella handeln. De företag och institutioner, som inte är skattskyldiga i mervärdeskattehänseende, i många fall bland annat småföretag, jordbruk och finansiella institutioner, har ett incitament att importera från länder med låga Skattesatser eftersom de kan inte ingående skatt återbetald. Detta kan medföra att företag flyttar sina distributionscentraler till länder med låga mervärdeskattesatser se Casey, King och Watson, 1988. En annan form av snedvridning i den internationella handeln är gränshandel som beror på skillnader i skattesystemen. För varor som de facto beskattas enligt ursprungsprincipen blir skillander i skattesatser av betydelse. Länder med höga skattesatser kommer att förlora skatteinkomster på gränshandeln. Ett ytterligare skäl för att ha ungefär likvärdiga skattesatser är att motverka skatteunderhállande och skattefusk. Företag i högskatteländer möter incitament att importera från lågskatteländer och sedan undvika att rapportera sin försäljning till skattemyndigheterna. Därmed utgår ingen skatt på det mervärde företaget tillfört varan, och företaget kan dessutom tillgodgöra sig skillnaden mellan inhemsk och utländsk ingående skatt. Borttagandet av skillnader i storleken av skattekilarna för konsumenter i olika länder leder till ökad effektivitet i utbytet i såväl konsumtion som produktion. Konsumtionen av varor i ett land som har hög skattesats är i ekonomisk mening för låg medan det motsatta gäller för varor med låg skattesats. En utjämning av konsumtionsmönstret mellan olika varor samt mellan länder är därför välfárdshöjande. Endast i de fall skatterna avspeglar skillnad i direkta tjänster för den enskilde, och skatten därför kan betraktas som en avgift för en tillhandhållen tjänst, s. "benefit taxes, är det mera effektivt att upprätthålla differentierade skattesatser mellan varor och länder. I de fall produktionen eller konsumtionen av en vara leder till externaliteter i någon form kan det också finnas skäl att ha olika skattesatser på olika varor. Kommissionen anser att det endast är nödvändigt att specificera minimiskattesatser för att begränsa negativa externa effekter på andra länder av låga skattesatser. En maximigräns är inte nödvändig, eftersom länder med höga skattesatser själva bär kostnaden av de höga skatterna. Den brittiska regeringen har ifrågasatt om ens minimiskatteregler behövs. Konkurrensen mellan länderna leder enligt deras mening genom konkurrensens effekter naturligt till en harmonisering av skatterna. År 1987 föreslog kommissionen att medlemsländerna skulle införa en normalskattesats mellan 14 och 20 procent och en lägre skattesats mellan 4 och 9 procent. Högre skattesatser på vissa varor skulle vidare avskaffas. I maj 1989 föreslogs en mera flexibel ansats med en normalskattesats inte understigande 14 procent. Överenskommelsen i juni 1991 medför en

12-0244 3 -

normalskattesats för mervärdeskatten på 15 procent eller mer från och med

den ljanuari 1993 se nedan.

Skatteadministration

Borttagandet av gränskontroller får stora följder för Skatteadministratio-

nen av indirekta skatter. Två alternativ har undersökts. Det första är att

helt enkelt inte vidta några skatteförändringar när en vara passerar en

gräns. Därmed skulle en producent i ett annat land kunna avräkna in-

gående moms på samma sätt som vid en helt inhemsk transaktion. Kon-

sumtionen skulle beskattas med den skattesats som gäller i konsumtions-

landet. För att skydda skatteintäkterna i konsumtionslandet föreslog Kom-

missionen att ett clearingsystem skulle införas Clearing House System,

CHS. Jämfört med dagens system skulle nettoimporterande länder med

relativt låga skattesatser förlora skatteinkomster, medan nettoexporte-

rande länder och länder med relativt höga skattesatser skulle erhålla högre

skatteinkomster. Clearingsystemet skulle förhindra en sådan omfördelning

att kräva att exportländer kompenserade importländer för ingående genom 5 skatt. Det första förslaget innebar ett bilateralt Det andra alternativet innebär att export även i fortsättningen kommer avräknande av skatter att ha en nollskattesats. Detta uppnås genom att skatten justeras på basis av men senare förslaghar inneburit förenkling så bokföringen. Denna metod kallas Postponed Accounting System, PAS.52 en att varje land gör Betalningen mervärdeskatt på import sker först när importören säljer av avräkning mot ett EGvaran vidare. Någon kontroll vid gränsen behövs därför inte. Kommissiogenomsnitt. CHS skulle kunna medföra ett nens White Paper från 1985 föreslogs att PAS eller Deferred Payment minskat intresse från ett Förslaget Scheme skulle införas i väntan på ett clearingsystem. togs lands skatteförvaltning ingående tillbaka 1987 när kommissionen föreslog att Clearing House System skulle att kontrollera moms eftersomkrav kan införas 1992. l oktober 1989 föreslog fmansministrarna i EG-länderna att ställas till PAS i ett övergångsskede fortfarande kunde komma i fråga efter det att clearingorganet. gränskontrollerna avskaffas. 52 Ett tredje alternativ framfördes der Benelux-länderna har administrerat ett PAS-system sedan 1969. Nollav van Zanden och Terra 1987 skattesatsen på export gör att det finns risk för att mervärdeskattens och Terra 1988. Export självkontrollernade funktion försvagas. I de fall importören kan sälja varan skulle beskattasmed den i deklarera försäljningen utgår de facto ingen skatt. skattesats som råder utan att importlandet. Systemet I maj 1989 föreslog kommissionen tillägg till CHS för att ytterligare har klara fördelar i förenkla för skatteförvaltningar och skattskyldiga. Klareringen skulle ske beskattningenav postorderföretag men på basis handelsstatistik istället för på mervärdeskattedeklarationer. av lider av att det är svårt i vissa fall ifrågasättas och Kvaliteten på handelsstatistiken kan systemet att kontrollera och tekniskt komplicerat. skulle ge upphov till incitament för enskilda länder att underskatta expor-

ten och överskatta importen. Å andra sidan skulle skatteförvaltningarna ha 53 Förslaghar framförts i syfte att undanröja ett större intresse att kontrollera ingående moms eftersom kraven inte av skattefusk. Ett förslag kan föras vidare till andra länder. kallat zero-rate notification system byggerpå ett omfattande samarbetemellan

Några aktuella förslag

ländernas skattemyndigheteroch I maj 1990 lade kommissionen tre förslag med syfte att från den 1 januari skulle resultera en i kraftigt ökad 1993 eliminera mervärdeskattekontroll för handel inom EG. Förslaget administration. vidare innebär att destinationsprincipen upprätthålles tills men att ur-

sprungsprincipen skall gälla efter övergångsperiodens utgång, dvs. från den l januari 1997. Vidare innebär förslaget att för handel inom EG, slopas begreppen export och import från och med l januari 1993. För icke kommersiella köp gjorda av individer föreslås full frihet att köpa varor utan skattekonsekvenser i något annat land än i inköpslandet. Det innebär att begränsningar i skattefria inköp vid avskaffas. Speciella regler resor för skattefrihet vid resor gällde i Danmark och Irland fram till den 31 december 1991. Vid finansministrarnas möte inom EG ECOFIN den 24-25juni 1991 träffades en överenskommelse, dvs. inget bindande direktiv, angående mervärdeskatternas harmonisering. Enligt överenskommelsen kommer den nationella mervärdeskatten att utvidgas till all handel inom EG. Huvudprincipen innebär att köparen betalar mervärdeskatt i det land varan köpes och ingående utländsk mervärdeskatt kan avräknas när den slutliga skatten beräknas. Något slags klareringsförfarande behövs därmed. Överenskommelsen medför normalskattesats för mervärdeskatten på en 15 procent eller mer från och med den l januari 1993. Detta innebär en sänkning av den allmänna mervärdeskattesatsen inom EG men Luxemburg och Spanien måste öka sin skattesats med tre procentenheter. Storbritannien noterade att det inte var nödvändigt att ha bindande regler om skattesatserna, eftersom marknadskrafterna skulle framtvinga en anpassning. Medlemsländerna kan använda sig av en eller tvâ reducerade skattesatser för vissa varor. Den reducerade skattesatsen får inte understiga 5 procent. I listan med varor som kan beskattas till en lägre skattesats ingår bl.a.: Matvaror, exklusive alkoholhaltiga drycker - Vatten - Läkemedel - Medicinsk utrustning för handikappade - Kollektivtrafik - Böcker, tidningar och tidskrifter - Biljetter till teater, biograf och liknande - Författarverk, konst etc - Råvaror inom jordbrukssektorn - Hotellvistelse, camping etc. - Biljetter till sportevanemang och bruk av idrottsanläggningar - Välgörande ändamål - Medicinsk vård, tandläkarvård - Gaturengöring, parkstädning etc. - Begravningstjänster. - Så länge som konkurrensen inte störs kan en lägre skattesats även användas för naturgas och elektricitet. Medlemsländer som den l januari 1991 använde sig av lägre skattesatser än 5 procent inklusive nollskattesats kan fortsätta att använda den lägre skattesatsen. Medlemsländer, som måste öka sin normalskattesats med mer än 2 54 Den ljuli 1991höjdes procentenheter från den nivå som gällde l januari 1991, kan fortsätta med gränsen för skattefrihet en ännu lägre skattesats för de varor som finns med i ovanstående lista. vid privatresor från ECU Dessa länder kan dessutom använda en lägre skattesats än 5 procent for 390till ECU 600.

barnkläder, skor och hyror. Spanien och Portugal tillåts att beskatta vissa andra varor med en lägre skattesats. En högre mervärdeskattesats för lyxartiklar avskaffas medan vissa varor kan beskattas till endast 5 procent. Storbritannien tillåts fortsätta med en nollskattesats för vissa varor.

övergångsregler

För att reducera riskerna för att handeln skall påverkas negativt införs tre speciella regelområden under en övergångsperiod. De gäller: inköp av personbilar postorderförsäljning och inköp gjorda av skattefria institutioner och personer. - De två första områdena avser att minska gränshandeln. Personbilar föreslås beskattade i destinationslandet, dvs. där bilen registreras. För postorderhandel föreslås beskattning enligt destinationsprincipen dvs. efter vart varorna skickas. För mindre postorderföretag föreslås i de fall försäljningen till andra länder inte överstiger ECU 100.000 att mervärdeskatt kan utgå enligt ursprungsprincipen, dvs. efter vad som gäller i det land där postorderföretaget är beläget. Det tredje området gäller skattebefriade institutioner, t.ex. banker, försäkringsbolag och offentlig förvaltning, samt skattebefriade personer. Dessa föreslås tillåtas köpa varor i andra medlemsländer till där gällande mervärdeskattesats förutsatt att inköpen inte överstiger ECU 10.000. För små företag, vilka inte redovisar mervärdeskatten separat, föreslås liknande regler som för skattebefriade institutioner. Beloppsgränsen föreslås dock bli ECU 35.000 ECU 70.000 från och med l januari 1995. Om de väljer att registrera sig för mervärdeskatt gäller destinationsprincipen. Det beslutades vidare den 24 juni 1991 att övergångsbestämmelserna skulle upphöra senast den 31 december 1996 och att därefter ursprungsprincipen skulle gälla. EG-kommissionen måste vidare lämna en rapport till ECOFIN före den 31 december 1994 med uppgifter om hur övergångsbestämmelserna har fungerat. Kommissionen presenterade också förslag till ökat samarbete mellan skatteförvaltningarna i medlemsländerna samt utbyte av information i skattefrågor och Iagstiftningsarbete.

Harmonisering av punktskatter och

acciser

EG har arbetat med att harmonisera acciser och andra indirekta skatter men arbetet har inte kommit lika långt som för mervärdeskatten. Kommissionen lade fram sitt Forsta Förslag 1972. Det identifierade acciser på tobak, alkoholhaltiga drycker och vissa oljeprodukter som viktiga att harmonisera. Alla andra acciser skulle elimineras. EG har etablerat en begränsad harmonisering av acciser på tobaksprodukter men För övriga produkter har mycket begränsade framgångar gjorts. Till skillnad från vad som gäller for mervärdeskatten föreslog kommissionen att acciser skall utgå vid destinationsorten. Anledningen till skilllnaden mot mervärdeskatten är att acciser kan tas ut i ett steg och därför undviks att skatten ackumuleras. Tabell 8.1 visar att det råder stor skillnad i nivån för olika acciser inom EG. De svenska acciserna är genomgående höga.

Tabell 8.1 Acciser, l januari, 1990i ECU.

-

ProgressivaSkattesatserberoende på hur starkt ölet alternativt hur stort bryggeriet är. Uppgifterna för Sverige avser 1 juni 1991. * För starksprit tillkommer en värdeskatt i Sverige och Danmark. I Danmark motsvarar den 37,5 procent av grossistprisetföre skatt och i Sverige60 procent. Källor: Gordon 1991 samt uppgifter från Finansdepartementet.

Kommissionen har förslagit att ett system av tu1lfri1ager1inked warehouses etableras för att kontrollera hur skattepliktiga varor flyttas efter det att gränskontrollerna avskaffats. Skattemyndigheten i destinationslandet skulle beskatta varan först när den lämnar lagret. Det krävs sålunda inget clearingsystem mellan länderna eftersom destinationslandet skulle erhålla skatteintäkten. Det är fortfarande oklart hur systemet med tullfrilager skall utformas. Lee m.fl. 1988 påpekar att det är inte säkert att konsumtion verkligen sker i destinationslandet eftersom internationella företag kan komma att centralisera sina distributionscentraler. Europaparlamentet 1987 har noterat att ett sådant systern inte skulle vara förenligt med en genuin intern marknad eftersom det skulle uppstå restriktioner på rörligheten skattepav liktiga varor. I ett förslag från år 1987 argumenterade kommissionen för att acciser på tobaksprodukter, alkoholhaltiga drycker och mineraloljor, till skillnad från mervärdeskattesatserna, skulle behöva harmoniseras fullständigt inom EG. Skälet var att skillnader i mervärdeskattesatser mellan länderna, vilka utgår efter det att acciser tagits ut, skulle förstärka skillnaderna i acciser och skulle resultera i prisskillnader till följd av skillnaden i beskattning mellan länderna. I ett senare tillägg 1989 föreslogs för alkoholhaltiga drycker och tobaksprodukter, att EG endast skulle ange minimiacciser. Det har även framförts andra skäl för att det är väl så viktigt att harmonisera acciser som mervärdeskatten Acciser är till skillnad från mervärdeskatt en engångsskatt som inte kan återfås i ett senare produktionsled. Detta ger upphov till starka incitament att göra inköpen i det land där accisen är lägst, dvs. inte bara konsumenter utan även producenter har ett intresse av att utnyttja skatteskillnader mellan länderna. Harmonisering skulle vidare förhindra länder att använda acciser i protektionistiskt syfte. Dessutom skulle en harmonisering ha klara administrativa fördelar eftersom det inte skulle finnas något behov att följa varuflödet över gränserna. Acciser tenderar dessutom att vara relativt betydelsefulla komponenter för det slutliga priset av varan, i många fall viktigare än mervärdeskatten. En harmonisering av acciser skulle precis som för mervärdeskatten leda till ett effektivare utbyte i konsumtion och produktion mellan länderna. Timmermans 1988 noterar emellertid att om andra störningar och snedvridningar i ekonomierna beaktas, skulle ett enhetligt accissystem inte självkklart leda till en högre välfärd. Han pekar på behovet av att harmonisera acciser på bränslen, och mera allmänt på annan politik än skatteoch avgiftspolitiken. Olika regleringar och säkerhetsföreskrifter kan också snedvrida konkurrensen. Den 19 september 1990 lade EG-kommissionen fram ett förslag som avser att införa tullfrilager samt en definition för hur acciser på alkoholhaltiga drycker skall beräknas. I juni 1991 godkände finansministrarna ECOF IN förslaget, och till skillnad från mervärdeskatteförslaget presenterades fyra bindande direktiv för acciserna. Direktiven minimianger regler snarare än en total harmonisering. Det första direktivet innebär att alkoholhaltiga drycker, tobaksprodukter och mineraloljor från den l januari 1993 kan sändas inom EG utan

når återförsäljarledet utgår accis. För att minska acciser. Först när varan riskerna for fusk skall emellertid samtliga tullfrilager vara sammankopplade via ett datanät för att säkerställa att lasten inte delats upp på vägen. Privatpersoner kan köpa alkoholhaltiga drycker, tobakprodukter och bränstill den accis gäller i det land där varan köpes. De andra tre som direktiven tekniska definitioner för varje varugrupp. Det bör noteras anger att acciser har ännu inte beslutats för vissa varugrupper. Detta gäller t.ex. olika slags viner och sprit. I juni 1991 enades ministerrådet om att överge idén om skatteintervall för diesel och eldningsoljor och istället låta kommissionen utarbeta direktiv enbart innehåller minimiskattesatser för oljeprodukter. För bensin som gäller att länderna bör anpassa sig till vissa målskattesatser se tabell 8.2. En minimiskattenivå för tung eldningsolja på ca 100 kronor per kubikmeter kommer att etableras. För punktskatterna föreslås inte någon övergångsperiod som för mervärdeskatten, utan ett tänkt system väntas träda i kraft 1993.

Tabell 8.2 Punktskatter på oljeprodukter inom EG fr. 0. m. 1993.

Skatt, kr/I Minimi Mål Svensk skatt jan, 1991

a Kilometerskatt tillkommer. Beslut har fattats om dess avskaffande. Källa: SOU 1991:90,sid 91.

Danmark är det land inom EG tillsammans med Italien, har den som, högsta beskattningen energi såväl totalt som för ett stort antal enskilda av energivaror. Inom EG är energi i allmänhet belagd med mervärdeskatt. I flertalet fall Förekommer dessutom acciser på eldningsoljor se ovan. Användandet elenergi inom industrin beskattas endast i undantagsfall. av Energiskatteutredningens5 konstaterade att Sverige, vid en internationell jämförelse har exceptionellt hög beskattning av energivaror. När en mervärdebeskattningen utökades till att omfatta även energivaror bibehölls i utsträckning punktbeskattningen av energi, i form av s.k. stor allmänna energiskatter. Därefter infördes miljörelaterade skatter i form av koldioxidskatt och svavelskatt. Utredningen pekar på studier som indikeatt avskaffandet punktskatterna på energi skulle resultera i en rar av produktionsökning i industrin, framför allt inom basindustrin, med ca 20 miljarder kr i 1991 års prisnivå. Det motsvarar en sysselsättningsökning på

ca 10.000 anställda. Mot bakgrund dagens europeiska skattenivåer, EG-kommissionens av förslag, förestående förhandlingar svenskt EG-medlemskap och kravet 55Konkurrensneutral om för energibeskattning,SOU att åstadkomma rimliga konkurrensvillkor och tillväxtförutsättningar 1 991 :90. svensk industri föreslog energiutredningen bland annat att skatten på tung 56Skatt på eldningsolja för industrin sänks från 1260 kronor till 130 kronor per fordonsbränslen berörs kubikmeter samt att skatten på avskaffas. inte av utredningens förslag.

äüaâmágxé QLALF

Indirekt beskattning i federala system

skall utvärdera tänkbara effekter på den svenska varubeskatt- När man ningen närmandet till EG kan det vara lämpligt att studera erfarenheter av På sätt för kapitalbeskattningen sker från federala system. samma som därför genomgång av relevanta studier på området. en USAs 50 delstater är det 45, samt District of Columbia, som tillämpar Av någon omsättningsskatt i försäljningsledet "retail sales tax. Appendix 3 visar dessa skatter är lägre än de skatter som återfinnes inom EGatt länderna. Den högsta delstatliga omsättningsskatten återfinns i Connectihela 8 procent, medan delstaterna Alaska, Delaware, Montana, New cut, Hampshire och Oregon inte har någon sådan skatt. I Delaware, Montana, New Hampshire och Oregon finns det dessutom inga lokala inom en stad eller kommun omsättningsskatten Med några undantag är den kombinerade delstatliga och lokala omsättningsskatten i USA oftast i storleksord-

ningen 4 till 8 procent. Även angränsande delstater uppvisar skillnader i omsättningsskatter. Washington med delstatsskatt på 6,5 procent och med lokala skatter en medför att den kombinerade omsättningsskatten kan uppgå till ca 8 som delar gräns med Oregon där ingen omsättningsskatt utgår. Betyprocent dande gränshandel uppstod och i ett försök att begränsa handeln sänktes omsättningsskatten i de kommuner som låg närmast Oregon. Detta var dock inte förenligt med konstitutionen och skatten fick höjas igen. Andra exempel där med höga respektive låga omsättningsskatter gränsar till stater varandra är Massachussetts 5 procent och New Hampshire 0 procent, Pennsylvania 6 procent och Delaware O procent. I nordöstra USA förekommer det få lokala omsättningsskatter. Detta beror sannolikt på de

korta avstånden. koordinering omsättningsskatter har visats stort intresse i Frågan om av omsättningsskatten i princip utgår efter destinationsprinci- USA. Trots att är det i praktiken omöjligt att ta ut skatt vid delstatsgränsen. När det pen gäller motorfordon och liknande utgår skatt när bilen registreras i delsta- Flera studier har försökt uppskatta omfattningen av handeln över ten. delstatsgränserna. Studierna finner att konsumenterna är känsliga för skat- 57 Städerna Huntsville teskillnader, speciellt i näraliggande städer med olika omsättningsskatter. och Mobile i delstaten Alabama har en Såväl försäljning arbetstillfällen påverkas negativt av en relativt hög som kombinerad skatt på 9,5 omsättningsskatt. procent.

Hamovitch 1966 studerade effekterna av ökningar i omsättningsskatten i staden New York under perioden 1948- 1964. Under denna period höjdes omsättingsskatten vid två tillfällen från l procent till 2 procent och sedan till 3 procent medan omkringliggande områden inte hade någon omsättningsskatt. Hamovitch fann att disponibel inkomst i New York påverkades och att en ökning av omsättningsskatten med procentenhet en resulterade i 6 procent lägre försäljning. Levin 1966 studerade också New York men använde sig av data för perioden 1929- 1963. Han fann också att försäljningsintäkterna minskade med drygt 6 procent. Mikesell 1970 studerade effekterna omsättningsskatter för 173 av städer. Han fann att effekten av omsättningsskatten var betydande. En ökning med l procentenhet resulterade i en minskning i försäljning per capita på mellan 1,69 procent och 10,97 procent. Av de olika lokala skatterna fastighetsskatt, inkomstskatt och omsättningsskatt fann - han att omsättningsskatten hade störst gränseffekt. l en studie av Fisher 1980 studeras effekten av de olika omsättningsskatter som finns inom Stor-Washington. En ökning omsättningsskatav ten på matvaror med en procentenhet leder enligt studien till en minskning i Washington D.C.°s skatteinkomster med 7 procent. Effekten skatteav skillnader på kapitalvaror motverkas av att Washington, D.C. liksom flera delstater tar ut så kallade användarskatter user taxes. Eftersom omsättningsskatter är av destinationstyp betalar köpare kommer från en som en annan delstat och som får varan levererad dit ingen sådan skatt i någondera av delstaterna. l ett försök att motverka detta framkom redan på 1930-talet, kort efter det att omsättningsskatter införts i USA, krav på att tillämpa användarskatter. För Washington, D.C.s del innebär användarskatterna att en leverantör som har försäljning såväl inom staden som i någon angränsande delstat Virginia eller Maryland kommer att debitera en Washingtonkund användarskatt vilken är lika med omsättningsskatten i delstaten där försäljningen sken. Överenskommelsen om användarskatter medför att skattebortfallet vid inköp av kapitalvaror begränsas. Speciellt homogena varor med ett högt värde per viktenhet är känsliga för skillnader i omsättningsskatter. Fox 1986 studerade städerna Chattanooga, Clarksville/Hopkinsville och Tri Cities i delstaten Tennessee. Städerna angränsar andra delstater. Fox fann att omsättningsskatten den skatt hade störst påverkan på var som försäljningen medan inkomstskatten hade mindre effekt. En tänkbar anledning till att fastighetsskatten inte hade så stor effekt på sysselsättning och inkomstnivå kan vara att den uppfattas som en benefit tax dvs. skattebetalarna erhåller varor och tjänster i utbyte för sina skatter. Fox fann vidare att det förelåg en icke-linearitet i reaktionen på skillnader i omsättningsskatt. Om skillnaden liten blev det i stort sett ingen effekt 58Washington, D.C. är var omslutet av Virginia och på handel, inkomst och sysselsättning, viss nivå överstegs men om en Maryland. ändrade konsumenterna sina köpvanor relativt drastiskt. 59I praktiken är det En studie Walsh och Jones 1988 senare av studerade angränsande många försäljare som inte debiterar kommuner counties i West Virginia. Studien tillmäts stor betydelse användarskatt.

eftersom ingen de angränsande 5 delstaterna ändrade sin omsättningsav skatt 1980- 82 medan West Virginia minskade sin omsättningsskatt från 3 till 1 procent. Underlaget är därför osedvanligt gott för studien, som avser 1979 -84. Walsh och Jones fann att reduktion av omsättningsperioden en skatten på procentenhet upphov till ökad handel i kommunerna en gav med 5,9 procent. Resultatet visar på betydande känsligutmed gränsen ca het för skillnader i omsättningsskatt. Due och Mikesell 1983 sammanfattar ett antal studier om gränsprob-

lematiken och drar följande slutsatser: I USA har gränsproblematiken minskat eftersom omsättningsskatten tillämpas i nästan alla delstater. En delstat som höjer skatten måste nu emellertid fortfarande räkna med effekter på försäljningsvolymen. Problemet är större större andel befolkningen som bor nära av delstatsgränsen och närmare ett köpcentrum ligger i andra delstaten. För enskilda städer finns det starka empiriska bevis på att en högre omsättningsskatt resulterar i betydligt lägre försäljning per invånare. Gränsproblematiken blir ohållbar, när en stad växer över en delstats-

gräns. studie Mutti och Morgan 1983 fann att 16 delstater fick en En av andel sina skatteinkomster från som inte bor i betydande av personer delstaten. Georgia, Colorado och Alaska erhåller betydande inkomster från omsättningsskatten till följd inköp invånare från andra delstater s.k. av av skatteexport. Författarna pekar också på betydelsen av turism för de totala skatteintäkterna från omsättningsskatten. I viss mån kommer individer att flytta från de delstater har skattestruktur som inte överensstämmer som en individens preferenser. Andra kommer att ändra sitt beteende och med författarna pekar på individer kan komma att arbeta mindre om att inkomstskatten ökas, öka sina inköp andra varor än bostadstjänster om av fastighetsskatten stiger, samt göra sina inköp i en annan delstat om omsätt-

ningsskatten stiger. År 1967 beslutade Högsta Domstolen i USA att postorderföretag endast behöver omsättningsskatt vid försäljning till konsumenter i sådana ta ut företaget har nexus", dvs. aktivitet av viss delstater där en en egen betydelse. Detta har resulterat i kraftigt ökad försäljning för postorderen har uppskattats att postorderförsäljningen resulterar i ett företag. Det skattebortfall på omsättningsskatteinkomsterna. Försök att ca 4 procent av få postorderföretagen betala omsättningsskatt på sin försäljning har att avvisats på grund administrativa problem för företagen att ta ut så pass av varierande omsättningsskatter. I Kanada har alla delstater utom Alberta omsättningsskatter. Skattesatär genomgående högre och skillnaderna större än i USA. Däremot serna finns det inga lokala omsättningsskatter och definitionen av skattebasen är enhetlig. Det finns inte lika många studier över gränshandel också mera mellan kanadensiska delsater i USA eftersom få städer ligger nära en som i Kanada. Avtal har träffats mellan delstaterna och postorderdelstatsgräns företag omsättningsskatter. Däremot har gränshandeln mellan Katar ut

nada och USA tillmätts stor betydelse. Priserna är ofta lägre i USA och för vissa varor kan det röra sig betydande skillnader. om Bensinen är dyrare i Kanada och den internationellt sett mycket låga bensinskatten i USA utgör en restriktion för vilken skatt Kanada kan på bensin. ta ut En aktiv gränskontroll med strikta regler på värdet de kan föras in av varor som tullfritt har begränsat gränshandeln. Utan denna gränskontroll skulle det vara svårt för Kanada att upprätthålla såväl skatte- prisskillnader, som speciellt utmed gränsen till USA där den övervägande delen av befolkningen bor. Erfarenheterna från Förenta staterna och Kanada visar entydigt att även relativt små skatteskillnader leder till omfattande en gränshandel. Flera studier finner att för varje procentenhets förändring av omsättningsskatten påverkas försäljningen med 6 procentenheter. Vid utvärdering av resultaten är det viktigt att beakta konkurrenssituationen på marknaderna. Det råder stor konkurrens på den amerikanska marknaden och producenter och distributörer kan endast i mycket begränsad omfattning sänka sina priser för att mildra effekten av en högre varuskatt. Skatten slår därför igenom på priset. Den kraftiga konkurrensen gör också att priserna för konsumenterna är låga. Det har självklart stor betydelse för gränshandelns omfattning och konkurrenssituationen i Förenta staterna bidrar till kanadensarnas intresse att handla där. I takt med den europeiska att marknaden utvecklas, kan också förvänta större konkurrens. Det oss tar emellertid viss tid innan information och fysisk distribution underlättas, sikt men på kommer medvetenheten prisskillnader leda till om att en mera enhetlig prisbild i Europa. Dessutom är avstånden generellt sett kortare i Europa än på den amerikanska kontinenten och även för ett land i Europas utkant måste man räkna med en betydande gränshandel, prisskillnaderna om är stora. Detta gäller framför allt homogena sällanköpsvaror.

10. Svensk EG-anpassning av

mervärdesskatten

Bakgrund

I samband med skattereformen breddades mervärdeskatten till att inkludera och tjänster tidigare varit skattefria. Hyror, resor och varor som restaurangbesök några de områden därmed kom att beläggas var av som med mervärdeskatt. En tillfällig höjning mervärdeskattesatsen från 19 av till och pålägget i handeln steg därmed från 23,46 20 procent skedde till Från och med l januari 1992 dilferentierades procent 25 procent. mervärdeskatten och livsmedel, turistrelaterad verksamhet och transporbeskattas med pålägg 18 procent medan den högre mervärdeskatter ett av ten på 25 procent permanentas för övriga varor och tjänster. Som framgår tabell 7.1 har Sverige, bortsett från Danmark, högre av än något land inom EG. Även jämfört med länder mervärdeskattesats utanför EG är den svenska normalskattesatsen mycket hög. Det är endast Malawi 35 procent har högre skattesats medan Ungern, Elfenbenssom en och Niger har lika hög skattesats den svenska. Danmark kusten en som har beslutat införa 25-procentig mervärdeskatt vilket medför en höjning en på halv procentenhet. Samtidigt slopas en annan skatt som utgick på ca en mervärdeskatten. Eftersom mervärdeskatten i Svesamma underlag som rige inbringar skatteinkomster på nästan lO procent av bruttonationalprodukten BNP medför sänkning den generella momsen ett betydande en av skattebortfall. Att upprätthålla så hög mervärdeskattesats som den en pass svenska skulle emellertid leda till betydande gränshandel, speciellt för kapitalvaror och andra sällanköpsvaror. Om något talar detta för en betydligt lägre skattesats för just denna typ Frågan om differenav varor. mervärdeskatten har fått ökad aktualitet i Sverige men diskustiering av sionen har framför allt gällt andra än kapitalvaror, främst livsmedel varor och andra s.k. nödvändighetsvaror. För gränshandelsproblematiken är det sänka på sällanköpsvaror. Mervärdeskattens inverviktigare att momsen kan på det allmänna kostnadsläget har också uppmärksammats, speciellt

för priskänsliga områden som turism. Såväl från effektivitetssynpunkt från fördelningssynpunkt kan en som differentierad mervärdeskatt ifrågasättas. Det uppstår avgränsningsproblem och i näraliggande kommer tillverkarna att ändra egenvarugrupper skaperna hos sina produkter för att få del fördelarna i form av lägre av allt fler klassas nödvän- °°SeTaitl99l. moms. I förlängningen riskerar man att varor som

dighetsvaror och olika intressegrupper kommer att peka på behovet av att även andra varor får lägre mervärdeskattesats. Följden blir liknande den vi såg för inkomstskattesystemet under 1970- och 1980-talen. Skattebasen urholkas och andra skattesatser stiger för att kompensera skattebortfallet. Det är väl känt från såväl ekonomisk teori empiri att smal skattebas som en med åtföljande höga skattesatser leder till betydande snedvridande effekter. De samhällsekonomiska kostnaderna i form felaktig resursalloav en kering samt administrationskostnader blir betydande med differentieen rad mervärdeskatt. Eftersom en lägre mervärdeskatt på vissa måste varor kompenseras av högre skatt på andra varor kan det inte bli tal någon om nettosubvention. I stället tillkommer extra kostnader. Effekten av differentierade skattesatser blir tydligare i öppen ekonomi en utan gränskontroll. Om skattesatserna är lägre för vissa basvaror måste högre skatt tas ut på andra för att statens skatteinkomster skall bli varor desamma. För vissa länder i Centraleuropa med stora befolkningscentra nära gränserna är det mycket svårt att ha en avvikande skattestruktur. För länder med långa avstånd till andra länder är det tänkbart att transportkostnaderna är sådana att det är möjligt att ha en lägre skattesats, t.ex. på livsmedel, utan att konsumenter i andra länder tar fördel skatteskillnaav den. Vad som däremot är mycket svårt för t.ex. Sverige är att beskatta sällanköpsvaror till motsvarande högre skattesats för kompensera för att skattebortfallet på de lågbeskattade Det är relativt enkelt för varorna. konsumenten att åka till kontinenten för att köpa TV, kyl och frys. Man ny skall inte underskatta marknadens förmåga att komma med lösningar upp som innebär att skatteskillnader kan utnyttjas vinstmöjlighet. som en Erfarenheterna från Förenta staterna har tydligt visat sådan verksamhet att kommer att uppstå se ovan. Att av fördelningspolitiska skäl ha lägre skattesatser på vissa typer av varor, t.ex. vissa baslivsmedel, är dessutom ett mycket trubbigt instrument för att hjälpa de sämst ställda i samhället. Andra får också del grupper av subventionerna och andra, direkta former stöd har visat sig mera av överlägsna. Ett högre grundavdrag vid inkomstbeskattningen skulle kunna vara ett tänkbart alternativ till lägre mervärdeskatt på livsmedel. Så länge det råder bristande konkurrens på varumarknaderna leder en lägre mervärdeskatt inte nödvändigtvis till motsvarande lägre matpriser. Eftersom efterfrågan på baslivsmedel är relativt prisokänslig kommer det att ställas

stora krav på effektivitet i produktion och distribution för att konsumenterna skall kunna tillgodogöra sig lägre matpriser. En väl fungerande varumarknad med betydande konkurrens är i det avseendet viktigare för prisnivån än en lägre mervärdeskattesats. Det sker redan i dag en betydande gränshandel mellan södra Sverige och Danmark. Den kraftigt utökade turtätheten i fárjetrafiken mellan bland annat Helsingborg och Helsingör visar på ett ökat intresse av att tillgodogöra sig internationella prisskillnader. Enligt undersökning gjord en av konsultbyrån GfK på uppdrag av ICA, köper svenskarna på andra mat sidan sundet för ca 1,2 miljarder kronor.° Totalkonsumtionen i av mat Skåne ligger enligt ICA Syd på ca 14 miljarder kronor. Det innebär att nästan 10 procent av all mat som sydsvenskarna köper handlas i Danmark. 6 Hellblom 1991. Under hösten 1991 har del handeln förskjutits från Helsingör till en av

Köpenhamn. Matpriser på i genomsnitt 20 procent under de svenska beror i huvudsak inte på skillnad i mervärdebeskattning eller ersättningen till bönderna andra faktorer konkurrenssituationen är av större utan som betydelse. Det visar på det svåra i den svenska situationen; det är inte bara mervärdeskatten är hög utan det allmänna kostnadsläget är också som högt. Den svenska produktivitetsutvecklingen har inte kunnat kompensera for det höga kostnadsläget och prisnivån har därför hamnat på en hög nivå. takt med konkurrensen ökar framtvingas effektivitetsförbättringar I att ineffektiva företag och distributörer effektiviseras eller helt genom att enkelt konkurreras ut. Samtidigt uppstår kostnader i form av minskad

sysselsättning. påskynda effektiviseringen inom produktion och distribution Ett sätt att höga mervärdeskatter. Detta bidrar till ökad gränshandel vilket är att ta ut leder till minskad efterfrågan från inhemska leverantörer och därmed skärpt konkurrens. För att kunna konkurrera med utländska leverantörer måste svenska producenter och mellanhänder minska sina marginaler och öka sin produktivitet. En strukturomvandling påskyndas vilket är till fördel for konsumenterna. Det kan dock ifrågasättas om skatter skall användas i detta syfte. Hur tillförsäkrar man i så fall konsumenterna vinsterna effektiviseringen bl.a. lägre skatter i framtiden. av genom

Krav på svensk effektivisering

En skillnad i mervärdeskatt på 10 procentenheter medför stora krav på produktivitetsutveckling inom svenskt näringsliv. Det kan belysas på följande sätt. Antag att svenska och tyska hushåll har samma krav i termer av köpkraftsutveckling. Om produktionskostnaden per enhet och förprivat ädlingsvärdet invånare är lika i de två länderna, blir den privata per köpkraften lägre i det land har högre mervärdeskatt, i det här fallet som Sverige. Det framgår enklast antar att produktionsvärdet per om man vilket helt tillfalla produktionsfaktorerna. l försäljinvånare är ett, antas ningsledet utgår mervärdeskatt och priset ökas med skatten. Om skatten till 15 blir den privata köpkraften 0,87 1/1,l5 i stället för uppgår procent produktionsvärdet. Med högre mervärdeskatt reduceras den privata ett, en köpkraften och för Sveriges del uppgår den vid en mervärdeskatt på 25 62Drivkrafter för procent till 0,80. produktivitet och Enligt produktivitetsutredningen ökade förädlingsvärdet per arbetad välstånd,SOU 1991:82, timme inom industrin i Tyskland med i genomsnitt 2,6 procent per år 145. s. under perioden 1983-1989. Sverige uppvisade i detta avseende en 63 Enligt tillväxttakt. Om vi Tyskland under de kommande fem Konjunkturrådets likartad antar att rapport 1992 skulle den åren har motsvarande ökning förädlingsvärdet och om den årliga av svenska inflationstakten är 3 procent, kommer den privata köpkraften att ha ökat produktivitetsnivån idag inflationstakten också uppgår till 3 varit nästan 10 procent från 0,87 till 0,99. Om den svenska högreom Sverige efter år under den kommande femârsperioden krävs, för att uppnå haft lika procent per 1985hade en privata köpkraftsutveckling i Tyskland, en produktivitetstill- snabb samma som produktivitetstillväxt på 4,4 år, dvs. årlig produktivitetstillväxt som är nästan växt procent per en OECD Europa. Se som den tyska under fem års tid. Flera andra länder inom EG m.fl. 1992, 70 procent över Söderström s. betydligt högre produktivitetstillväxt än Tyskland 5,4 99. hade dessutom

procent i Storbritannien, 4,3 procent i Belgien och Nederländerna etc.. Om den svenska mervärdeskatten sänks till 18 procent reduceras produktivitetskravet från 4,4 procent till 3,2 år. procent per Resultatet bygger på antagandet att svenska hushåll önskar samma privata köpkraftsutveckling tyska hushåll. Som tidigare påpekats är som svenska priser ofta betydligt högre än motsvarande på kontinenten men någon korrigering för skillnader i utgångsläget har inte gjorts i beräkningarna Om detta gjordes, skulle-kraven på svensk produktivitetsutveckling skärpas ytterligare. Om produktivitetsutvecklingen blir långsammare och om lönekraven inte blir i motsvarande mån lägre blir det svårt för svenska företag att konkurrera. Detta medför att arbetslösheten kan komma att öka. Om den privata köpkraften utvecklas långsammare i Sverige än på kontinenten, är det sannolikt att framför allt högutbildade kan personer komma att söka arbete och bostad i andra länder. Det totala antalet är inte avgörande utan även ett begränsat antal får effekter for samhällsutvecklingen. Den viktigaste aspekten är dock de ökade lönekrav sannolikt som kan följa även om produktivitetsutvecklingen är svag. Det är viktigt att svenskt näringsliv, efter ett antal år med mycket låg produktivitetsutveckling, kan få en så gynnsam utveckling så att löneökningarna inte försvagar konkurrenskraften. En högre mervärdeskatt än på kontinenten skärper kraven på arbetsmarknadernas parter och den ekonomiska politiken. Det kommer att bli kostsamt i termer av såväl skatteintäktsbortfall som i minskad sysselsättning att upprätthålla nuvarande mervärdeskattesats på 25 procent. Till produktivitetsaspekterna skall gränshandelsproblematiken läggas. Visserligen är transportavstånden i många fall betydande mellan Sverige och länderna inom EG, men med en skattedifferens i storleksordningen 10 procentenheter gentemot bl.a. Tyskland kommer det att vara lönsamt för individer att själva direktimportera Dessutom kommer varor. det att bildas företag till att efterfrågan kan kanaliseras från Sverige som ser till kontinenten. Det är för närvarande osannolikt att den svenska marknaden skulle bli så pass effektiv att den kan eliminera den prisskillnad som uppstår till följd av en så stor olikhet i beskattningen. För att uppnå detta ställs mycket stora krav på ökad effektivisering och produktivitetsutveck- 6 Enligt uppgifter från ling av det svenska näringslivet. OECD är den svenska prisnivån ca 25 procent högre än den tyska. Det kan noterasatt

prisskillnaderna mellan Slutsatser

Benelux-länderna är mycket små. Internationella studier visar att det är kostsamt både i form av sysselsätt- 65 Bara för att ning, skatteinkomster och disponibla inkomster att försöka upprätthålla en kompensera för högre varubeskattning än omgivande stater. Sveriges geografiska läge ger skillnaden i mervärdeskatt måste oss emellertid viss möjlighet att avvika och ha en något högre mervärdesvenskaproducenters skattesats än länderna på kontinenten om så skulle önska. Möjligheten kostnad uppgå till endast 92 att avvika är störst för varor som köps in regelbundet och har ett lågt procent av den tyska som produktionskostnaden. värde per vikt- och volymenhet. Detta talar för att mervärdeskatten på Ett annat sätt att se på framför allt kapitalvaror bör sänkas. När man utvärderar i vilken utsträckskillnaden är hur mycket transportkostnaderna ning detta bör ske måste man också ta hänsyn till i vilken takt skattebortmaximalt kan uppgå till. fallet kan kompenseras utgiftsminskningar. genom Det kommer att vara

mycket svårt att höja andra skatter utan att drabbas av mycket höga kostnader i form felallokerade resurser och åtföljande skattebortfall. av Takten i mervärdeskatteanpassningen måste därför bestämmas av i vilken takt offentliga utgifter kan minskas och vilket skattebortfall vi kan acceptera på grund gränshandel så länge mervärdeskatten är högre än på av kontinenten. Vi har viss tid på oss att genomföra detta anpassningsarbete, det är angeläget att arbetet påbörjas omgående. Om några år är det men sannolikt att vi inte kommer att kunna acceptera att den svenska inervärdeskatten överstiger den som allmänt finns inom EG med mer än några enstaka procentenheter, i vart fall inte mer än 3-5 procentenheter och sannolikt lägre för vissa typer av varor. Om enhetlig mervärdeskatt införs, utgör en skattesats på 18-19 en procent sannolikt övre gräns. Om differentiering sker kan en något en högre mervärdeskatt tas ut på dagligvaror. I den mån mervärdeskatten på kapitalvaror blir högre kommer effektiviseringen inom produktion och distribution att påskyndas. En hög mervärdeskatt kan alltså bidra till att vi får ett effektivt näringsliv men under tiden kommer, i takt med att mera ineffektiva företag slås ut, arbetstillfällen att förloras. Med tanke på den bristande konkurrensen på många marknader i Sverige idag, med åtföljande höga priser för konsumenterna, blir det tal om mycket omfattande förändringar för att få ned priserna till vad som krävs för att kunna konkurrera med företag på kontinenten. Att i det läget dessutom kräva att företagen skall effektivisera ytterligare för att kompensera för en ännu högre mervärdeskatt skulle kunna leda till betydande strukturförändringar med ökad arbetslöshet som följd.

4- 12-0244

;q ;amy .hk

;.-;r,g,;g§g;1f grav; §áfsr3êflu ä-xgiägzi"

W .m "

11. Sammanfattning och slutsatser

Utgångspunkter

Beslutet att skapa gemensam inre marknad 1993 samt Sveriges ansökan en medlemskap i EG har medfört att gällande Skatteregler på kapital, om arbete och hamnat i centrum av den ekonomisk-politiska diskussiovaror Ett närmare samarbete med EG kommer att medföra ett behov av att nen. förändra vissa svenska skatteregler. Denna rapport har framför allt berört kapitalbeskattningen och mervärdebeskattningen. Hur öppen ekonomin är har betydelsefulla implikationer för hur beskattningen bör utformas. I en öppen ekonomi blir det viktigare att skilja mellan olika former beskattning och beskattas. Kraven på att förändra av vem som befintlig inhemsk snedvridande beskattning förstärks. Dessutom ställs ökade krav på att göra förändringar för att anpassa skattesystemet till vad som gäller internationellt. Samtidigt som det behövs en anpassning av skattesystemet behöver även andra förändringar i ekonomin ske. Ett centralt område för Sveriges del är nivån på det inhemska sparandet och dess fördelning mellan privat och offentligt sparande. Idag är sparandet i Sverige otillräckligt. Framför allt är det privata sparandet exceptionellt lågt. Jämfört med de sju största industriländerna har Sverige sparkvot i den privata sektorn som endast är en drygt hälften så hög. Det låga privata sparandet har tidigare delvis uppvägts ett stort offentligt sparande, dvs. statens intäkter har överstigit av utgifterna. Det finns dock flera skäl till varför det privata sparandet måste öka. Det är förenat med betydande samhällsekonomiska kostnader att låta så stor andel av sparandet ske i den offentliga sektorn. Det höga svenska en skatteuttaget innebär stor skattekil vilket medför att beskattningen leder en till stora kostnader i form av felallokerade resurser. Dessutom ställs omfattande krav på budgetpolitiken, inte minst i tider av lågkonjunktur då det kan svårt att ha tillräckligt stram budget för att möjliggöra ett vara en offentligt sparande samtidigt stabiliseringspolitiska hänsyn tas. På sikt som finns det dessutom risk for ökad opposition mot den offentliga sektorn, om sambandet mellan skatter och offentlig service ytterligare försvagas därför att skatterna också skall täcka nödvändigt sparande i ekonomin. Möjligheterna till att beskatta i tillräcklig omfattning för att bestrida inte bara offentlig konsumtion och investeringar utan även offentligt sparande blir dessutom mycket små när skattebaserna blir mera lättrörliga, i takt med att integrationsarbetet fortskrider.

Kapitalbeskattningen

Ett område som är speciellt viktigt vid ett en ökad integration med Europa är den samlade kapitalbeskattningen, dvs. företagsbeskattningen, kapitalinkomstbeskattningen och olika förmögenhetsskatten För hushållens villighet att investera har såväl företagsbeskattningen som den avkastning de kan erhålla efter skatt betydelse. Den internationellt sett höga kapitalinkomstskatten Sverige hade under 1970- och l980-talen utgick på det kapital som ägdes av svenskar, medan beskattningen på använt kapital var lindrigare. Den höga beskattningen av ägt kapital har bidragit till ett lågt hushâllssparande. När det gäller vilka krav som ställs på vårt skattesystem i ett mera integrerat Europa kan man konstatera att det totala skatteuttaget är mycket högt och behöver sänkas, medan delar av skattesystemet har god konkurrenskraft även i en integrerad marknad. Det totala svenska skatteuttaget är ca 40 procent över den genomsnittliga nivån inom EG. Den svenska skattekvoten är omkring 55 procent medan den uppgår till ca 40 procent inom EG. Sverige har medvetet valt att bibehålla en relativt fördelaktig företagsskatt. Vid skattereformen slog man vakt om den principen och trots att skattesatsen sänktes till 30 procent bibehölls flera reserveringsmöjligheter för företagen. Det infördes t.o.m. nya reserveringsmöjligheter som K- SURV, och Annellavdraget bibehölls. För att upprätthålla konkurrenskraften har förmögenhetsskatter inom bolagssektorn undvikits. Det är viktigt att denna politik upprätthålles även i framtiden. Införandet av t.ex. högre fastighetsskatter på kommersiella och industriella fastigheter skulle medföra att kapitalkostnaden skulle stiga avsevärt även om skattesatsen vore relativt blygsam. Detta skulle kunna leda till minskat utländskt intresse att finansiera delar av vår investeringsverksamhet. Vårt nuvarande inhemska sparande är för lågt för att ensamt klara den uppgiften. Medan den svenska företagsskatten kan sägasha varit och är konkurrenskraftig, måste man konstatera att kapitalinkomstskatten är internationellt sett hög. I Sverige sker det inte någon integrering av företagsskatten och skatten på investerarnivå. Vinster beskattas därför först hos företaget och sedan på nytt hos aktieägarna. Den svenska realisationsvinstskatten framstår som hög, speciellt i tider av inflation eftersom ingen korrigering görs för inflationens effekter. Redan vid en relativt måttlig inflationstakt kan den reala avkastningen bli negativ, dvs. inflationen och skatten överstiger värdeökningen. Även skatten på utdelnings- och ränteinkomster är hög. Regeringen har aviserat sin avsikt att sänka kapitalinkomstskatten till 25 procent från och med den l januari 1993. En sådan förändring är nödvändig men inte tillräcklig för att en svensk investerare skall ha likvärdig en skattesituation som en representativ europeisk investerare. När förändringar i den svenska kapitalinkomstskatten diskuteras är det viktigt att bibehålla en symmetrisk behandling av positiva och negativa kapitalinkomster, dvs. underskottsavdragens värde kan inte avvika från den skattesats som används för kapitalinkomster. Om denna symmetri inte upprätthålles kommer det att uppstå arbitragemöjligheter och transaktioner i syfte att minska skatten kommer att bli vanliga.

Att helt avskaffa kapitalinkomstskatten vore emellertid att öppna vägen för ett betydande skatteundandragande. Andra inkomster, t.ex. löne- och arbetsinkomster skulle komma att omvandlas till kapitalinkomster och statens skatteintäkter skulle minska drastiskt. En avvägning måste göras av vilka vilken utsträckning. En viktig faktor skatter som skall användas och i i detta avseende är hur stabil skattebasen är och i vilken mån den kan tänkas minska till följd av anpassningar hos skattebetalarna. Skattebasen vad gäller kapitalbeskattning är lättrörlig vilket talar för en låg skatt. Det är sannolikt att rörligheten av kapitalskattebasen på grund av risken för skattearbitrage också sätter en gräns för beskattningen av löne- och arbetsinkomster och därmed det totala skatteuttaget. kapitalkostnadsberäkningarna för Sverige och andra län- Resultaten av der bekräftar att vi har ett förmånligt företagsskattesystem medan skatten på investerarnivå skatt på fysiska personers kapitalinkomster är hög. En OECD-rapport visar också att det svenska företagsskattesystemet ger upphov till relativt låg beskattning, speciellt för egenfinansierade investeringar. När skatten på investerarnivå inkluderas är emellertid det svenska skattesystemet inte alls lika konkurrenskraftigt. I stället ger det upphov till ett av de största totala skatteuttagen företags- och personlig inkomstskatt. En tysk investerare har t.ex. en fördelaktigare situation vid en investering i Sverige än i sitt eget hemland. Detta beror på att han kan dra fördel det relativt Förmånliga svenska företagsskattesystemet samtidigt som av kapitalinkomstskatterna på investerarnivå är låga i Tyskland. För en svensk investerare medför kapitalinkomstbeskattningen att den totala skattebelastningen blir hög trots den relativt förmånliga svenska företagsskatten. En sänkning av de svenska kapitalinkomstskatterna framstår i det perspektivet som både önskvärd och nödvändig. Som tidigare påpekats är den låga nivån på det svenska sparandet en ytterligare anledning till att sänka kapitalinkomstskatten. Ett annat skäl är att det svenska skattesystemet uppvisar relativt stora skillnader i kapitalkostnader mellan låne- och egenfinansierade investeringar. En sänkning av kapitalinkomstskatten skulle minska denna skillnad till fördel för egenfinansierade investeringar. Ett bibehållande av kapitalinkomstskatten på nuvarande nivå med planerad sänkning till 25 procent ger upphov till incitament för svenska investerare att kanalisera sitt sparande till utlandet. För enskilda hushåll kan det frågan om att föra ut delar av sitt sparkapital och låta vara finansiella intermediärer på kontinenten förmedla sparandet. I praktiken kommer det att bli svårt för skattemyndigheterna att erhålla information om sådana transaktioner. I många länder beskattas inte ränte- eller andra kapitalinkomster, och det kan därför vara omöjligt att få information från dessa länders Skattemyndigheten Avsaknaden av ett grundavdrag för beskattning av ränteinkomster i kombination med betydande grundavdrag på kontinenten, och därmed andra rapporteringskrav, gör det lockande för svenska hushåll att flytta sitt sparande till andra länder. Intresset för utländska räntefonder och internationella holdingbolag är ett uttryck för att investerarna redan visar stort intresse för att ändra i sina portföljer och utnyttja internationella skattedifferenser. För att ändra på denna situation kan kapitalinkomstskatten komma att behöva sänkas till en nivå omkring 15 procent.

Varubeskattningen

EG-länderna har kommit överens om att harmonisera mervärdeskatterna. Överenskommelsen medför normalskattesats för mervärdeskatten på en 15 procent eller mer från och med den l januari 1993. Detta innebär en sänkning av den allmänna mervärdeskattesatsen inom EG men Luxemburg och Spanien måste öka sina skattesatser med tre procentenheter. Storbritannien noterade att det inte var nödvändigt att ha bindande regler om skattesatserna, eftersom marknadskrafterna skulle framtvinga anen passning. Sverige har, bortsett från Danmark, högre mervärdeskattesats än något land inom EG. Även jämfört med länder utanför EG är den svenska normalskaztesatsen mycket hög. En viktig aspekt för i vilken utsträckning Sverige måsta anpassa sin mervärdeskatt är omfattningen av gränshandeln. Erfarenheterna från Förenta staterna och Kanada visar entydigt att även relativt små skatteskillnader leder till en omfattande gränshandel. Flera studier finner att för varje procentenhets förändring av omsättningsskatten påverkas försäljningen med 6 procentenheter. Vid utvärdering av resultaten är det viktigt att beakta konkurrenssituationen på marknaderna. Det råder hård konkurrens på den nordamerikanska marknaden och producenter och distributörer kan endast i mycket begränsad omfattning sänka sina priser för att mildra effekten av en högre varuskatt. Skatten slår därför igenom på priset. Den kraftiga konkurrensen gör också att priserna för konsumenterna är låga. Det har självklart stor betydelse för gränshandelns omfattning och konkurrenssituationen i Förenta staterna bidrar till kanadensarnas intresse att handla där. I takt med att den europeiska marknaden utvecklas, kan vi också förvänta oss hårdare konkurrens. Det tar emellertid viss tid innan information och fysisk distribution underlättas, men på sikt kommer medvetenheten om prisskillnader att leda till en mera enhetlig prisbild i Europa. Dessutom är avstånden generellt sett kortare i Europa än på den amerikanska kontinenten och även för ett land i Europas utkant måste man räkna med en betydande gränshandel, om prisskillnaderna är stora. Detta gäller framför allt homogena sällanköpsvaror. Eftersom mervärdeskatten i Sverige inbringar skatteinkomster på nästan 10 procent av bruttonationalprodukten BNP medför en sänkning av den generella momsen ett betydande skattebortfall. Att upprätthålla en så pass hög mervärdeskattesats som den svenska skulle emellertid leda till betydande gränshandel, speciellt för kapitalvaror och andra sällanköpsvaror, även det med skattebortfall som följd. Om något talar detta för en betydligt lägre skattesats för just denna typ av varor. Frågan om differentiering av mervärdeskatten har fått ökad aktualitet i Sverige men diskussionen har framför allt gällt andra varor än kapitalvaror, främst livsmedel och andra s.k. nödvändighetsvaror. För gränshandelsproblematiken är det viktigare att sänka momsen på sällanköpsvaror. Det är relativt enkelt for konsumenten att åka till kontinenten för att köpa ny TV, kyl och frys. Man skall inte heller underskatta marknadens förmåga att komma med lösningar som innebär att skatteskillnader kan utnyttjas som en vinstmöjlighet. Att av fördelningspolitiska skäl ha lägre skattesatser på vissa typer t.ex. av varor,

vissa baslivsmedel, är dessutom ett mycket trubbigt instrument för att hjälpa de sämst ställda i samhället. Andra grupper får också del av subventionerna och andra, mera direkta former av stöd har visat sig överlägsna. Ett högre grundavdrag vid inkomstbeskattningen skulle kunna vara ett tänkbart alternativ till lägre mervärdeskatt på livsmedel. Grundavdraget är idag mycket lågt och personer långt under existensminimum beskattas. Det sker redan en betydande gränshandel mellan södra Sverige och Danmark. Den utökade turtätheten i färjetrañken mellan bland annat Helsingborg och Helsingör visar på ett ökat intresse av att tillgodogöra sig internationella prisskillnader. Enligt vissa undersökningar köper sydsvenskarna mot 10 procent sin mat i Danmark.°° Prisskillnaden mellan upp av Sverige och Danmark, på framför allt livsmedel, beror i huvudsak inte på skillnad i mervärdebeskattning utan andra faktorer som konkurrenssituationen är av större betydelse. Det visar på det svåra i den svenska situationen; det är inte bara mervärdeskatten som är hög utan det allmänna kostnadsläget är också högt. Den svenska produktivitetsutvecklingen har inte kunnat kompensera för kostnadsläget och prisnivån har därför hamnat på en hög nivå. I takt med att konkurrensen ökar framtvingas effektivitetsförbättringar efterhand som ineffektiva företag och distributörer effektiviseras eller helt enkelt konkurreras ut. Ett sätt att påskynda effektiviseringen inom produktion och distribution är att ta ut höga mervärdeskatten Detta är emellertid förknippat med stora kostnader i form av minskad sysselsättning. Det kan också ifrågasättas om skatter skall användas i detta syfte och hur man i så fall tillförsäkrar konsumenterna vinsterna av effektiviseringen. Det skulle vara kostsamt i såväl skatteintäktsbortfall som i minskad sysselsättning att upprätthålla nuvarande mervärdeskattesats på 25 procent. Sveriges geografiska läge ger oss emellertid viss möjlighet att avvika och att ha en något högre mervärdeskattesats än länderna på kontinenten om vi så skulle önska. Möjligheten att avvika är störst för varor som köps in regelbundet och som har ett lågt värde per vikt- eller volymenhet. Gränshandelnproblematiken talar för att mervärdeskatten på framför allt kapitalvaror bör sänkas medan mervärdeskatten på mat sannolikt kan vara högre. När man utvärderar i vilken utsträckning detta bör ske måste man också ta hänsyn till i vilken takt skattebortfallet kan kompenseras genom utgiftsminskningar. Det kommer att vara svårt att höja andra skatter utan att drabbas av mycket höga kostnader i form av felallokerade resurser och åtföljande skattebortfall. Takten i mervärdeskatteanpassningen måste därför bestämmas av i vilken takt offentliga utgifter kan minskas och vilket skattebortfall vi kan acceptera på grund av gränshandel så länge mervärdeskatten är högre än på kontinenten. Vi har viss tid på oss att genomföra detta anpassningsarbete, men det är angeläget att arbetet påbörjas omgående. Om några år är det sannolikt att inte kommer att kunna acceptera att den svenska mervärdeskatten överstiger den som allmänt finns inom EG med mer än några enstaka procentenheter, i vart fall inte mer än 3- 5 procentenheter och sannolikt lägre för vissa typer av varor. Om en enhetlig mervärdeskatt införs, utgör en skattesats på 18- 19 procent troligen en övre gräns. 66Hellblom 1991.

Med tanke på den bristande konkurrensen som råder på många marknader i Sverige idag, med åtföljande höga priser för konsumenterna, blir det tal omfattande förändringar för att ned priserna till vad som om krävs för att kunna konkurrera med företag på kontinenten. Att i det läget dessutom kräva att företagen skall effektivisera sig ytterligare för att kompensera för ännu högre mervärdeskatt skulle kunna leda till betyen dande strukturförändringar med minskad sysselsättning som följd. Sammanfattningsvis kan man säga att det svenska skattesystemets tekniska utformning är relativt väl anpassat till vad som gäller inom EG. Vi har konkurrenskraftig företagsbeskattning och skattebortfallet vid en en sänkning kapitalinkomstskatten är relativt litet. En sänkning av mervärav deskatten är emellertid förenat med ett skattebortfall på 5-6 miljarder enhetlig mervärdeskatt på 18 procent kronor per procentenhet. En t.ex. skulle därför medföra ett skattebortfall på ca. 25-30 miljarder kronor, dvs. nästan 2 procent av BNP. Det talar för att reformarbetet bör inledas med att sänka kapitalinkomstskatten.

Appendix Beskattningsregler för industriella företag inom EG 1991

l :

I I I I I I m I I m

m m m m m E m m m

O n O

w 0

E

o I m

oxo

oxo oxo

ä

m oxo

ä å

I I | I I I I

oxo oxo I m 0 oxo oxo oxo I I oxo m m m m m o

I oxo oxo m, m. l I o I C S ox.. oxo

oxo oo xo | I w l

u n v m o m

w o w w 5 o w w w w o I o o o w 5 o o o o w o I

w o o w 5 o w w w w I o o o o w 5 o o o o o w I

w o w w 5 o w w w I o o o o o w 5 o o o o o o m I

w o w w o o w w w o o o .N I w o o o I w o o

o w w o 5 o w I o w o o o w 5 o 0 o w o o I

w w w o I w o w w o o o w o o o w o o I

w o o w 5 I w w o o o o o w 5 o o o w o o I

w w I o w w o o o o w o o o o w o o m I

w o o I o w o o o o o o o o o o w o o I 5

o o I o 5 o w w w o o o o w 5 o o o o w o o I

w I o o 5 e w w o w o w o o w 5 o o o o w o o I

I w o w o w o w w w o o w o o o o w o o I

i i .m

.

o o o o o o o o o o m o o o o o o m m o m o I I o o o o m o o 2 I m m o o m w o o n I o o o m o 3 2 o o I m o m o m o m m o I n w o o o o o o 2 o I o o c o o o p o o o I 2 o o o o o o o o o o o o o o m o o l o 2 o m u o o m o o o o o 2 m o w m o o o o I o o m w w l o o o o I o o o o o o o o I o o o m o o o o c o o o o m m o I o m o 2 o I o o o o o o o o m o 0 o o o l o o o m o o m o I o o o o m o o u o o o o I o n o o o o m o o o I o o o o 2 o o 2 9 o o | o o o m o o o o o I o m o 2 m 2 o o m 2 m o o o n o m o o m m o I :

o o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o u o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o I o o o o o o o o O o o I o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o I o o o o o o o o o o o

omsättningsskatter i USA 1978 1990

7.5 7.5 7.5 7.5 7.5 7.0 Connecticut 8.0 8.0 7.5 7.5

Delaware No ta.. 6.0 6.0 6.0 6.0 5.0 5.0 District of Columbia 6.0 6.0 6.0 6.0 5.0 5.0 5.0 5.0 4.0 4.0

5.0 5.0 5.0 5.0 5.0 5.0 Massachusetts 5.0 5.0 5.0 5.0 4.0 4.0 4.0 4.0 4.0 4.0

til 6.0 5.0 5.0 5.0 6.0 6.0 6.0 60 6.0 New Jersey 3.75 3.5 3.75 3.75 4.75 4.75 4.75 4.75 3.75 New Mexico 5.0 4.0 4.0 4.0 4.0 4.0 4.0 4.0 4.0 4.0 New York 4.0 3.0 3.0 3.0 3.0 3.0 3.0 3.0 3.0 North Carolina 3.0 3.0 3.0 5.5 4.0 4.0 4.0 3.0 3.0 North Dakota 5.0 5.0 5.5

5.0 5.0 5.0 4.0 4.0 5.0 5.0 5.0 5.0 5.0 Ohio 3.0 2.0 2.0 7.0 4.0 4.0 4.0 3.25 3.25 Oklahoma 4.5

Oregon No tax 6.0 6.0 6.0 6.0 6.0 6.0 Pennsylvania 6.0 60 6.0 6.0 6.0 6.0 6.0 6.0 6.0 6.0 Island 7.0 6.0 6.0 6.0 Rhode 3.0 5.0 5.0 5.0 4.0 4.0 South Carolina 5.0 5.0 5.0 5.0 4.0 4.0 4.0 5.0 4.0 Dakota 4.0 4.0 4.0 5.0 4.0 South 5.5 5.5 4.5 4.5 4.5 Tennessee 5.5 5.5 5.5 5.5 5.5 4.125 4.175 4.0 4.0 4.0 4.0 6.7.5 6.0 6.0 6.0 Texas 45938 4.625 4.675 4.0 4.0 4.0 5.0 5.093 5.0938 50938 Utah 3.0 4.0 4.0 4.0 4.0 3.0 4.0 4.0 4.0 4.0 Vermont 3.0 3.0 3.0 3.0 3.0 Virginia 3.5 3.5 3.5 3.5 3.0 6.5 5.4 4.5 4.6 6.5 6.5 65 65 6.5 Washington 6.5 5.0 5.0 3.0 3.0 6.0 60 5.0 5.0 5.0 West Virginia 6.0 5.0 4.0 4.0 5.0 5.0 5.0 5.0 5.0 Wisconsin 5.0 5.0 3.0 3.0 3.0 3.0 3.0 3.0 3.0 Wyoming 3.0 3.0 3.0

Lokala omsättningsskatter tillkommer

Källa: State Tax Guide Chicago. November 1990.

Kombineradedelstatliga och lokala omsättningsskatter, olika städer, november1990.

delstatliga och lokala omsättningsskatter, olika städer, november 1990. Kombinerade

kommun Delstatlig Kommun- Stads- Annan Total Delstat Stad skatt skatt skatt skatt skatt

4.225 0.75 1.0 0.5 5.975

North Carolina Charlotte Mecklenburg 3.0 20 5.0 Durham Durham 3.0 20 5.0 Greensboro Guilford 3.0 20 5.0 Raleigh Wake 3.0 20 5.0 Winston-Salem Forsyth

5.0 1.0 6.0 North Dakota Grand Forks Grand Forks 5.0 1.0 6.0 Bismarck Burleigh 5.0 1.0 6.0 Minot Ward

Oregon 6.0 6.0 Pennsylvania No local generalsalestaxes 7.0 7.0 Rhode Island No local general sales taxes 5.0 5.0 South Carolina No local generalsales taxes imposed 4.0 20 6.0 SouthDakota Sioux Falls Minnehaha 4.0 1.0 5.0 Pierre Hughes

5.5 225 Nashville Davidson 2.0 8.25 Abilene Taylor 6.25 Texas 1.0 1.0 8.0

Pasadena 1.0 0-7-5 635 Utah 5-0 Utah Provo 0.25 6.25 5.0 1.0 omm Utah 0.25 6.25 Lake 5.0 1.0 Salt Lake City Salt

Kombineradedelstatliga och lokala omsättningsskatter, olika städer, november1990.

Referenser

Agell, och Edin, P-E. 1988, skattesystemet och hushållens portföljval", Expertrapport, Hushållssparandet i Sverige, Spardelegationen. Alworth, 1988, Capital Mobility, the Cost of Capital under Certainty and Effective Tax Rates in Europe, Finnish Economic Papers, Vol. Andersson, K. 1987, Sweden, in Comparative Tax Systems: Europe, Canada, and Japan, Editerad Joseph Pechman. Tax Analysts, Virgiav ma. Andersson, K. l989a, "Kapitalbeskattning och dess effekter på sparande, SOU 1989:33, bilaga Andersson, K. l989b, Implications of a Lower Capital Gains Tax Rate in the United States, IMF Working Paper, Nr 100. Andersson, K. 19890, "Den amerikanska och den svenska skattereforjämförelse, Ekonomisk Debatt, Nr. men - en Andersson, K. 1990, Possible lmplications of Integrating the Corporate and Individual Income Taxes in the United States, IMF Working Paper, Nr. 66, juli. Andersson, K. 199la, Integrating Corporate and Shareholder Taxes, Tax Notes, Vol. 50, Nr. 13, april Andersson, K. 1991b, Taxation and the Cost of Capital in Hungary and Poland", IMF Staf Papers, Vol. 38, Nr. juni. Auerbach, A. 1990, The Cost of Capital and Investment in Developing Countriesj Public Economics Division, The World Bank, Washington, D.C.

Bagwell, L.S. och Shoven, 1989, Cash Distributions to Shareholdersf

in Journal of Economic Perspectives, Vol. Nr. Summer. Bartik, T. 1985, "Business Location Decisions in the U.S.: Estimates of the Effects of Unionization, Taxes, and Other Characteristics of States, Journal of Business and Economics, Vol. januari. 1985, Hushållens sparande, Skandinaviska Enskilda Bankens Berg, L. Kvartalstidskrift, Nr. 1985. BIAC, 1990, Tax Obstacles to International Flows of Capita1, BIAC, Bulletin 1990/4, International Bureau of Fiscal Documentation, Vol. 44, april.

Boadway, R., Bruce N. och Mintz 1987, Taxes on Capital Income in Canada: Analysis and Policy, i Canadian Tax Paper No 80, Canadian Tax Foundation. Boskin, M. 1978, Taxation, Saving, and the Rate of Interestj Journal of Political Economy, april. Bosworth, B. 1984, Tax Incentives and Economic Growth, Brookings Institution, Washington, D.C., s 80-83. Bovenberg, L. och Evans, O. l 989, National and Personal Saving in the United States: Measurement and Analysis of Recent Trends IMF Working Paper, Nr 99, december. Bovenberg, L., Andersson, K., Aramaki, K. och Chand, 1990, "Tax Incentives and International Capital Flows: The Case of the United States and Japan, in Taxation in the Global Economy, Editerad av A. Razin and Slemrod, National Bureau of Economic Research. Browne, T. 1990, Nordic Countries: Optimising International Group Structures and Cross-Border Money F lows," Tax Planning International Review, Vol. 17, nr februari. Burke, R. 1981, Tax Harmonization in the European Community Intertax 1981/1. i Carter Commission, 1966, Report of the Royal Commission Taxation, on Ottawa: Queens Printer. Casey, K., King, R. och Watson, R. 1988, 1992: Tax Harmonization for the EC: Pros for Many and Cons for Some," V01. 14, Nr. ss. 1-7, november/december. Cecchini, P. 1988, The European Challenge, 1992: The Benefits of a Single Market, Gower, Brookfield, Vermont. Cnossen, 1989, "On the direction of tax harmonization in the European Communityf rapport presenterad vid Fourth Annual Congress, European Economic Association, Augsburg, 2 -4 september. Cnossen, 1990, "Key Questions in Considering Value-Added Tax for a Central and Eastern European Countries rapport presenterad vid OECDs konferens "The Role of Tax Reform in Central and Eastern European Economics i Paris 22-23 januari, 1991. Cnossen, 1991, Must the Corporation Tax be Harmonized" Rapport presenterad vid Confederation of European Economic Associations årsmöte, The Netherlands Bank, Amsterdam, 12- 14 juni, 1991. Cnossen, och Shoup, C. 1987, "Coordination of Value-Added Taxesj i Cnossen ed. Tax Coordination in the European Community, Kluwer Law and Taxation Publishers, Deventer, Nederländerna. Coopers and Lybrand, 1990, International Tax Summaries. Cussons, P. 1990, Taxation of Exchange Differences in Continental Europej Tax Planning International Review, The Bureau of National Affairs, Inc. ss. 11-15. Davis, E. och Kay, 1985, "Extending the VAT Base: Problems and Possibilitiesf Fiscal Studies, Vol. ss. l- 16, februari. Deaton, A.S. 1977, Involuntary Saving Through Unanticipated Inflation, American Economic Review, Vol. 65, december, 899-910. ss.

Devereux, M. och Pearson, M. 1989, Corporate Tax Harmonisation and Economic Ejiciency, The Institute for Fiscal Studies, Report Series Nr. 35. Cambridge: Woodhead-Faulkner Ltd. Department of Finance, 1990, Economic Ejorts of the Cape Breton Investment Tax Credit, Ottawa, Kanada. Due, och Mikesell, 1983, Sales Taxation: State and Local Structure and Administration, Baltimore: Johns Hopkins University Press. Ebrill, L. och Evans, O. 1988, Ricardian Equivalence and National Saving in the United States, IMF Working Paper, Nr. 96, oktober. EG-kommissionen, Completing the Internal Market: White Paper from the Commission to the European Council, Luxemburg, 1985. Europaparlamentet, 1987, Report on Behalf of the Committee on Economic and Monetary Affairs and Industrial Policy on the Removal of Tax Barriers within the European Community, Rapponör: Mr. Karel L.G.E. De Guchtf PE DOC A 2-63/87, 22 juni. Feenberg, D. och Skinner, 1989, "sources of IRA Saving, i Tax Policy and the Economy, ed. av Summers, L. MIT Press. Feldstein, M. 1986, Budget Deficits, Tax Rules, and Real Interest Ratesf NBER Working Paper Nr. 1970. Feldstein, M. och Frisch, D. 1977, "Corporate Tax Integration: The Estimated Effects Capital Accumulation and Tax Distribution of Two on Integration Proposalsj National Tax Journal, 30. Feldstein, M. och Krugman, P. 1989, International Trade Effects of Value-Added Taxati0n, rapport presenterad vid NBERs konferens International Aspects of Taxation, 24 25 februari. - Finansdepartementet, 1990, The Medium Term Survey of the Swedish Economy, Långtidsutredningen, Norstedts Tryckeri, Stockholm. Finanstidningen, 1991, skattefritt för utländska räntefonderf 13 december. Finnerty, 1988, "Financial Engineering in Corporate Finance: An Overview, Financial Management, 1988, V01. 17. Fisher, R. 1980, Local Sales Taxes: Tax Rate Differentials, Sales Loss, and Revenue Estimation, Public Finance Quarterly, Vol. B. Nr. april, ss. 171-188. Fox, W. 1986, "Tax Structure and the Location of Economic Activity along State Borders, National Tax Journal, Vol. XXXIX, Nr. ss. 387-400. Friend, och Hasbrouck, 1983, Saving and After-Tax Rates of Returnj Review of Economics and Statistics, november. Frisch, D. 1990, The Economics of International Tax Policy: Some Old and New Approachesf i Tax Notes, 30 april. Fromm, G. 1971, Application of the Theory of Optimum Capital Accumulationj in Tax Incentives ana Capital Spending, ed. by G. Fromm Washington, D.C.: Brookings Institution.

Fullerton, D., King, T., Shoven, och Whalley, 1981, "Corporate Tax Integration in the United States: A General Equilibrium Approachj American Economic Review, Vol. 71, Nr. september. Gardner, E. och de Fuente, A. 1990, "Corporate Income Tax Harmonization and Capital Allocation in the European Community IMF Working Paper, Nr. 103. Gennep, C. 1991, Dual-Resident Companies, The Second Sentence of Article 41 of the OECD Model Convention of 1977, European Taxation, International Bureau of Fiscal Documentation, Amsterdam, ss. 141-146, maj. Gertler, M. och Hubbard, G. 1990, "Taxation, Corporate Capital Structure, and Financial Distressf Tax Policy and the Economy, National Bureau of Economic Research, Nr. Giovanni, A. och Mayer, C. ed. 1990, European financial integration, Cambridge University Press, Cambridge. Gordon, R. 1986, Taxation of Investment and Savings in a World Econ0my, American Economic Review, Vol. 76, Nr. december. Gordon, L. 1991, Abolishing Fiscal Frontiers in the EC: An Update, Tax Planning International Review, Vol. 18, nr. juni. Government of the District of Columbia, 1988, District of Columbia Tax Facts, Department of Finance and Revenue, Office of Economic and Tax Policy, Fiscal Year 1988. Graetz, M. 1989, "The Tax Aspects of Leveraged Buyouts and Other Corporate Financial Restructuring Transactions i Tax Notes, februari. Gylfason, T. 1981, Interest Rates, Inflation, and the Aggregate Consumption Function, Review of Economics ana Statistics, maj. Hamovitch, W. 1966, Effects of Increases in sales tax rates in New York Cityj ss. 619-634 i Financing Government in New York City: Report to the Temporary Commission on City Finances, New York: New York University Graduate School of Public Administration. Hall, R. och Jorgenson, D. l 971, "Application of the Theory of Optimum Capital Accumulation, in Tax Incentives and Capital Spending, ed. av G. Fromm Washington, D.C.: Brookings Institution. Hansson, 1990, Ökad likformighet och sänkta Skattesatser", i Den stora Reformen, SNS Förlag, Bo Södersten, m.fl., Stockholm. Hellblom, O. 1991, "Maten köps i Danmarkf Dagens industri. 18 december, s. Helms, 1985, The Effects of State and Local Taxes on Economic Growth: A Time Series-Cross Section Approach Review of Economics and Statistics, Vol. 67, november. Hoerner, A. 1990, "Tax Incentives for Capital and Economic growth: A Critique, Tax Notes, 13 augusti, ss. 813-821. Howrey, P. och Hymans, 1978, "The measurement and determination of loanable-funds savingsf Brookings Papers on Economic Activity ss. 655 706. -

Hughes, T. och Collier, R. 1989, Thin Capitalization Following the OECD Report: A Country Surveyj i Tax Planning International Review, augusti. International Bureau of Fiscal Documentation, 1991, European Tax Handbook, 1991, Amsterdam. 1988, Takeoversz Their Causes and Consequences i Jour- Jensen, M. nal of Economic Perspectives, 2:21 -48. Joint Committee Taxation, 1990, Background and Issues Relating to on the Taxation of Foreign Investment in the United States," U.S. Government Printing Office, januari. King, M. 1977, Public Policy and the Corporation, London: Chapman and Hall. och Fullerton, D. 1984, The Taxation of Income from Capital ; King, M. Study of the United States, the United Kingdom, Sweden A Comparative and West Germany. Chicago: University of Chicago Press. och Rosengren, E. editor, 1990, Are the Distinctions between Kopcke, R. Debt and Equity Disappearing, Proceedings of a Conference Held in October 1989, Sponsored by Federal Reserve Bank of Boston. Kopits, G. 1980, "Effects Of Tax Changes on Direct Investment Abroad," i United States Taxation and Developing Countries, ed. av R. Hellawell New York: Columbia University Press. 1990, How Will Pay for Corporate Tax Integration, Tax Kwall, we Notes, 21 maj. Lee, C., Pearson, M. och Smith, 1988, Fiscal Harmonization: An Analysis of the European Commissionss Proposals, Institute for Fiscal Studies Report Series No. 28, Institute for Fiscal Studies, London, februari. Lehmussaari, O-P. 1990, Deregulation and Consumption: Saving Dynamics in the Nordic Countriesj IMF Staf Papers, Vol. 37, Nr. mars. Leonard, R. 1987, A Pragmatic View of Corporate Integration i Tax Notes, 1 juni. Levin, H. 1966, An analysis of the economic effects of the New York tax, 635-691 i Financing Government in New York City: sales pp. Report the Temporary Commission City Finances, New York: to on New York University Graduate School of Public Administration. och Patten, R. 1991, European Community Tax Plan- Liebman, H. International Review, BNA International Inc., The Bureau of ning National Affairs, Inc., Washington, D.C., ss. 34-39, augusti. McLennan, B. 199 l , The Process of Harmonization of the Value- Added in the European Community Columbia Journal of Transnational Tax Law, Vol. 29, nr. ss. 69- 102. McLure, C. 1979, Must Corporate Income Be Taxed Twice, Brookings Institution, Washington, D.C. Meade, J.E. 1978, The Structure and Reform of Direct Taxation, The Institute for Fiscal Studies, London.

Meghji, A. och Richardson, D. 199 l , "Canadas Goods and Services Tax: Impact on Nonresidents and International Transactionsj Tax Notes, ss. 693-718, 5 augusti. Mikesell, 1970, Central cities and sales tax rate differentials: the border city problem, National Tax Journal, ss. 206-214, 23 juni. Morgan Stanley Capital International Perspective, 1990, april. Muray, R. 1991, "European Direct Tax Harmonization Progress in - 1990, European Taxation, Vol. 31, nr. International Bureau of Fiscal Documentation, ss. 74-85, mars. Mutén, L. 1968, The Corporation Income Tax and The Cost of Capital Stockholm: Almquist Wicksell. Mutén, L. 1983, Some topical issues concerning international double taxation, i Comparative Tax Studies, ed. Cnossen, North-Holland av Publishing Company, Amsterdam. Mutén, L. och Faxén, K. 1966 "Sweden, i Foreign Tax Policies and Economic Growth, A Conference Report of the NBER and the Brookings Institution, NBER, New York: Columbia University Press. Mutti, och Grubert, H. 1985, "The Taxation of Capital Income in an Open Economy: The Importance of Resident- Nonresident Tax Treatment, Journal of Public Economics, 27, 291-309, North-Holland, ss. Amsterdam. Mutti, och Morgan, W. 1983, The Exportation of State and Local Taxes in a Multilateral Framework: The Case of Household Type Taxesf National Tax Journal, Vol. XXXVI, Nr. 459-475. ss. OECD, 1987, Thin Capitalisation. Paris. OECD, 1991 , Revenue Statistics, Paris. Papke, och L. Papke, 1986, Measuring Differential State- Local Tax Liabilities and Their Implications for Business Investment Locationf National Tax Journal, Vol. 39, september. Pechman, 1987, Federal Tax Policy, The Brookings Institution, Washington. D.C., Fifth Edition. Pereira, A. och Shoven, 1988, "Survey of Dynamic Computational General Equilibrium Models for Tax Policy Evaluationf Journal of Policy Modeling, Vol. 10, nr. 401 -436. ss. Plaut, T. och Pluta, 1983, Business Climate, Taxes and Expenditures, and State Industrial Growth in the United States," Southern Economic Journal, Vol. 51,juli. Poterba, 1987, "Tax Policy and Corporate Saving, Brookings Papers on Economic Activity 2 ss. 455 -503. Poterba, 1989, Dividends, capital gains, the veil: Evicorporate dence from Britain, Canada, and the United Statesj NBER Working Paper Nr. 2975. Price Waterhouse, 1985, "An Evaluation of Oklahoma Business Climate, en studie for Oklahoma State Chamber of Commerce och State of Oklahoma Department of Economic Development, 10 juli.

Price Waterhouse, Corporate Taxes A Worldwide Summary och Individ- ual Worldwide Summary, olika årgångar, London och New Taxes - A York. Razin, A. och Sadka, E. 1991, "International Fiscal Policy Coordination and Competition: An Expositionj NBER Working Paper, Nr. 3779, juli. Robertson, P., Daughtrey, Z. och Burckel, D. 1990, Debt or Equity An Empirical Analysis of Tax Court Classification During the Period 1955- 1987," Tax Notes, 7 maj. Rose, M. 1987, Optimal Tax Perspective Tax Coordinationj i on Cnossen ed. Tax Coordination in the European Community, Kluwer Law and Taxation Publishers, Deventer, Nederländerna. Rudnick, R. 1989, Corporate Tax Integration: Liquidity of Investmentf Tax Notes, 27 februari. Sandmo, A. 1970, "The Effect of Uncertainty on Saving Decisions, Review of Economic Studies, ss. 353 360. - Shibata, H. 1967, The Theory of Economic Unions, i C. Shoup ed. Fiscal Harmonization in Common Markets, Columbia University Press, New York. Shoup, C. editor, 1967, Fiscal Harmonization in Common Markets, Vol. I och II, Columbia University Press, New York och London. Sinn, H.W. 1987, Capital Income Taxation and Resource Allocation, Amsterdam: North-Holland. Sinn, H.W. 1989, Tax Harmonization and Tax Competition in Europe, presenterad vid Fourth Annual Congress, European Economic rapport Association, Augsburg, 2 4 september. - Skinner, och Feenberg, D. 1990, The Impact of the 1986 Tax Reform Personal Saving, NBER Working Paper, Nr. 3257, februari. Act on SOU 1989:11, Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning, Allmänna Förlaget, Stockholm. SOU 1991:82, Drivkrafter för produktivitet och välstånd, Allmänna Förlaget, Stockholm. SOU 1991:90, Konkurrensneutral energibeskattning, Allmänna Förlaget, Stockholm. Spahn, B. och Kaiser, H. 1991, Tax Harmonization or Tax Competition Integrate Western Europef Konjunkturpolitik, 37 Verlag as Means to Duncker och Humblot GmbH, Berlin. Steindel, C. 1986, "Tax Reform and the Merger and Acquisition Market: Repeal of General Utilities" in Federal Reserve Bank of New York, The Quarterly Review, Autumn, Vol. 11 Nr. Steuerle, E. 1989a, Is Integration of Corporate and Individual Taxes Still Possible, Tax Notes, 10 juli. Steuerle, E. 1989b, "A Simplified Integrated Tax Tax Notes, 17 juli. Strauss, R. 1990, "The EC Challenge to State and Local Governmentsj Intergovernmental Perspective, U.S. Advisory Commission on Intergovernmental Relations, Vol. 16, Nr. ss. 13-14, vinter.

Summers, L. 1981, "Capital Taxation and Accumulation in Life Cycle a Growth Model, American Economic Review, Vol. 71, Nr. ss. 533 -44, september. Söderström, Hans Tson, red, 1992, Tillväxt utan gränser, Konjunkturrådets rapport 1992, SNS Förlag. Sörensen, P. 1986, "Taxation, Inflation, and Asset Accumulation in a Small Open Economy, European Economic Review, White Plains, New York, Vol. 30. Sörensen, P. 1990a, Tax Harmonization in the European Community: Problems and Prospectsf Bank of Finland Discussion Papers, nr. 3 Sörensen, P. 1990b, Issues in the Theory of International Tax Coordination, Bank of Finland Discussion Papers, 4 nr. Sörensen, P. 1991, The Corporation Income Tax: Main Policy Issues, mimeo, Institute of Economics, Köpenhamns universitet. Tait, A. editor, 1991, Value-Added Tax: Administrative and Policy Issues, Occasional Paper, nr 88, International Monetary Fund, Washington, D.C., oktober. Tanzi, V. och Bovenberg, L. 1990, Is There a Need for Harmonizing Capital Income Taxes Within EC Countries, IMF Working Paper Nr. 17. Tax Notes, 1990, Gideon Holds Secret Meeting With CFOs To Discuss Corporate Integration Study," 22 januari. Terra, B. 1988, Sales Taxation: The Case of Value-Added Tax in the European Community, Kluwer Law and Taxation Publishers, Deventer, Nederländerna. Terra, B. och Kajus, 1990, The Elimination of Tax Borders within the EC: Recent Developments Regarding VAT," Bulletin, International Bureau of Fiscal Documentation, juli. Tiebout, C.E. 1956, A Pure Theory of Local Expenditures, Journal of Political Economy, 64 ss. 416-424, oktober. Tillinghast, D. och Haum, K. 1991, A Primer the Impact of EC on Directive on Mergers and Divisions U.S. Companies with Interests in on Europef Tax Notes International, 575 -585, maj. ss. Timmermans, A.J.M. 1988, Indirect Taxation and the Completion of the Internal Market: The Advice of the Netherlands Socioeconomic Council SER," Intertax, Nr. ss. 31- 35, februari. Tutt, N. 1991, "European Community Developments Tax Notes International, ss. 801 -802, juli. U.S. Advisory Commission on Intergovernmental Relations, 1985, Cigarette Tax Evasion: A Second Look, Washington, D.C., mars. U.S. Advisory Commission on Intergovernmental Relations, 1989, Local Revenue Diversüication, Local Sales Taxes, Washington, D.C., september. U.S. Advisory Commission on Intergovernmental Relations, 1990, 1988: State F iscal Capacity ana Ejfort, Washington, D.C., augusti.

U.S. Advisory Commission Intergovernmental Relations, 1991a, Inon terjurisdictional and Policy Competition: Good Bad for the Fede- Tax or ral System Washington, D.C., april. U.S. Advisory Commission lntergovernmental Relations, l99lb, on Significant Features of Fiscal Federalism, Vol. l och Washington, D.C.,

oktober. of Commerce, Bureau of Economic Analysis, 1989, U.S. Department International Investment Position of the United States in 1988," The Survey of Current Business, juni. Printing Office, 1985, The Presidents Tax proposals to U.S. Government the Congress for Fairness, Growth, and Simplicity. 1984, Tax Reform for Fairness, Simplicity, U.S. Treasury Department, and Economic Growth: The Treasury Department Report to the President. 1990, "Widely Held Partnerships: Compli- U.S. Treasury Department, and Administration Issues, A Report to The Congressj mars. ance Zanden, J.B. och Terra, B. 1987, "ECz The Removal of Tax Van der White Paper from the Commission to the European Coun- Barriers; the cil, Intertax, Nr. ss. 130-43, juni. Vanistendael, F. 1991, "Tax Consultancy in the EC After 1992: To Not To Regu1ate, Tax Notes International, ss. 809-815, Regulate or juli. Wise, D. 1986, Tax-Deferred Accounts, Constrained Venti, och and Estimation of Individual Saving, Review of Economic Choice Studies. Wise, D. 1987, Have IRAs Increased U.S. Saving Evi- Venti, och from Consumer Expenditure Surveysj NBER Working Paper, dence Nr. 2217. 1988, More Evidence the Border Tax" Walsh, M. och Jones, on of West Virginia, 1979-843 National Tax Journal, Effect: The Case Vol. XLI, Nr. ss. 261 -265. 1991, "The Value-Added Tax: The Relevance of States Sales Wetzler, Tax Experience Tax Notes, ss.719-722, 5 augusti. 1990, Trends in the Corporate Income Tax: An International Wilkins, Comparisonf Tax Notes, 21 maj. 1987, Individual Retirement Accounts and Saving, i Taxes Wise, D. Capital Formation, ed. M. Feldstein, University of Chicago and av Press. Protectionist Potential of the Imputation Form of Wrappe, 1990, The Corporate Integration Tax Notes, 7 maj.

Bilagor till långtidsutredningen 1992

Nr Namn Författare

1 Metoder, modeller och beräkningar Finansdepartementet 2 Svensk beskattning i ett integrerat Europa Krister Andersson 3 Näringslivets utveckling Närings- och teknikutvecklingsverket 4 Sveriges framtida befolkning Statistiska centralbyrån regionala utvecklingen i Sverige Expertgruppen för forskning om regional utveckling 5 EG och den 6 En effektiv miljöpolitik Sören Wibe och Bengt Kriström 7 Arbetslösheten och den aktiva arbetsmarknads- Anders Forslund politiken 8 Långsiktiga perspektiv på inkomstfördelningen Anders Björklund 9 segregation ett svenskt dilemma Sven E. Olsson - 10 Hur styrs statens budget Finansdepartementet Nationalförmögenheten Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån 11 12 Pensionsfrågan Stefan Ackerby 13 Landstingens utveckling Landstingsförbundet 14 Lönebildning under kontroll Jan Bröms 15 Utrikeshandel och handelspolitik Peter Kleen m.fl. 16 Svenska kvinnor möter Europa Inga Persson 17 Aspekter på avgiftsfmansiering Lars Söderström 18 Svensk ekonomi och den fria Per Lundborg arbetskraftsrörligheten Industrins utredningsinstitut Inkomstfördelningen under 1980-talet Kjell Jansson och Agneta Sandqvist 19 Statistiska centralbyrån

s iii mmm;

vzåauewi-f:

xiaäsâtiøq i §;{:zg;zsi.13 50; 322331332 L.;,.:.,:.X,$2:;L:H .

iaduøvgugkamgsxaggmzvzsm

rimsiêçrxuzmz,si niYsL-LJ

Den internationella integrationen tydliggör kraven på den ekonomiska politiken och betydelsen av ett väl fungerande skattesystem. En ytterligare anpassning av det svenska För skattesystemet är nödvändig att möjliggöra konkurrens pä lika villkor med övriga europeiska länder och För att säkerställa skatteintäkter ät staten och kommunerna. I denna bilaga behandlar Krister Andersson integrationens ettekter på beskattningen av kapital och varor. särskild mervärdes- Han uppmärksamhet ät ägnar skatten och beskattningen av kapitalinkomster. Förlattaren til. dr. nationalekonomi och är i var tidigare verksam vid Internationella valutafonden. Han är t.n. chefsekonom vid Riksbanken.

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTAI.LNINCARI ALLMÄNNA FöR|.A;:r, KUNDTJÄNST, 10647 Srckn|.M T1:|.:0S-7199ñ3o, FAX:087399;48. INFORMATWONSBOKRIANDELN, MALM g vin BRUNKEHI-ZRGSIRG, Srucxuouu. ISBN 91-38-10982-4 ISSN O375-250X