Samhall en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Bilagedel

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Samhall En arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Slutbetänkande av LOSAM-utredningen

Å

här

: ;5

a

H9

räv

l

Statens offentliga utredningar

1997 64 :

Arbetsmarknadsdepartementet

Samhall

En arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Slutbetänkande av LOSAM-utredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-2O584-X Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

SU 1997:64

Till statsrådet och chefen för Arbetsmark-

nadsdepartementet Margareta Winberg

Regeringen beslutade den 27 juni 1996 att bemyndiga chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla särskild en utredare med uppgift att se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade anställning med löne- bidrag, offentligt skyddat arbete OSA och arbete inom Samhallkoncernen. Med stöd av detta bemyndigande förordnades samma dag f.d. riksdagsledamoten Nils-Olof Gustafsson som särskild utredare. Den l augusti 1996 förordnades följande att ingå personer i en refererensgrupp till utredningen. Ombudsmannen Christina Ebbeskog, TCO, överläkaren Lars-Eric Hedström, SACO, ekonomen Håkan Hellstrand, Svenska Kommunförbundet, förhandlingsdirektören Agneta Leijonhufvud, Arbetsgivarverket, utredaren Leif Lindberg, Landstingsförbundet, förbundsordföranden Sven-Eric Lundqvist, Riksförbundet för social och mental hälsa, ombudsmannen Klas Nilsson, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, företagssköterskan Gudrun Sandström, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, verksamhetsledaren Bertil Sköld, Synskadades Riksförbund, ombudsmannen Thomas Spogardh, Sveriges Dövas Riksförbund, ombuds- Anne Thelander, Neurologiskt handikappades riksmannen

förbund, handikappkonsulenten Bodil Öberg, De Handi-

kappades Riksförbund, förbundsordföranden Lena Öhrsvik, Reumatikerförbundet och ombudsmannen Berit Örtell, LO.

Den 12 augusti 1996 förordnades fi1.kand. Gunilla Sahlin, SAF att ingå i referensgruppen. Som sakkunniga förordnades den l augusti 1996 avdelningsdirektören Lisbeth Lidbom, Arbetsmarknadsstyrelsen,

4 Missiv

ordföranden Margareta Persson, Handikappförbundens Samarbetsorgan och direktören Sören Westin, Samhall AB. Samma dag förordnades departementsrådet Håkan Ceder, Socialdepartementet, departementssekreteraren Ulla-Karin

Kinell, Arbetsmarknadsdepartementet, kanslirådet Inga-Britt

Lagerlöf, Arbetsmarknadsdepartementet och departementsrådet Tony Malmborg, Finansdepartementet som experter i utredningen. Länsdirektören Erik Olsson förordnades som sekreterare i utredningen den 1 juli 1996. Som bitr. sekreterare förordnades Anne Baxter den 29 juli 1996 och Åsa Saltin den 17 september 1996. Den l januari 1997 förordnades Eva Kvarfordt som sekreterare. Åsa Saltin entledigades den 28 februari 1997. Utredningen har antagit namnet LOSAM-utredningen. Kommittén har tidigare avgivit en Arbetsrapport om lönebidrag inom allmännyttiga organisationer samt ett delbetänkande Aktivt lönebidrag Ett effektivare stöd för arbetshandikappade, SOU 1997:5. Genom betänkandet Samhall En arbetsmarknadspolitisk åtgärd , som utredningen nu lägger fram, har vi slutfört vårt uppdrag. Till betänkandet har fogats 3 forskarrapporter samlade i en bilagedel. Särskilda yttranden har avgivits av sakkunniga Lisbeth Lidbom, Margareta Persson och Sören Westin.

Stockholm i april 1997

Nils-Olof Gustafsson /Anne Baxter Erik Olsson Eva Kvarfordt

Innehållsförteckning

Förkortningar 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Uppdraget 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Bakgrund 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Kort om direktiven 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3 Utredningsarbetets genomförande 19

. . . . . . . . . . .

2 Kort historik 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Inledning 23

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Samhalls utveckling och struktur 23

. . . . . . . . . . . .

3 Målgrupper och rekrytering 31

. . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Personer med funktionshinder 32 . . . . . . . . . . . . .

3.1.1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

arbetshandikappade 33

. . . . . . . . . . . . . . .

3.1.2 Sökande med arbetshandikapp 36

. . . . . . . . .

3.1.3 Långtidsinskrivna sökande med arbets-

handikapp 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.4 Arbetshandikappade i arbetsmarknads-

politiska åtgärder 37

. . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.5 Arbetshandikappade i arbete under 1996 38

. .

3.2 Målgrupper för Samhalls verksamhet 39

. . . . . . . . . 3.2.1 Arbetets värde 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3 Definition av målgruppen 40

. . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.1 AMV:s regelverk 40

. . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.2 Internationella aspekter på målgruppen

för skyddat arbete 42

. . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.3 Påverkan på målgruppen av arbets-

marknadssituationen 47 . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehållsförteckning

3.3.4 Optimal storlek på skyddat arbete 49

. . . . . . 3.3.5 Invandrare och andra utsatta arbets-

marknaden 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.6 Nya affärsområden 53

. . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Prioriterade 53 grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5 Individens förmåga arbetets krav 58

- . . . . . . . . . .

3.5.1 AMV:s handikappkodning 58

. . . . . . . . . . .

3.5.2 Geografiska skillnader i handikapp-

sammansättningen 62

. . . . . . . . . . . . . . . .

3.5.3 Användningen handikappkoderna 64

av . . . . .

3.5.4 Kartläggning av arbetskrav och arbetsför-

måga utvecklingsarbete inom Samhall 65

- . . .

3.5.5 Internationella jämförelser av funktions-

hinders svårighetsgrad 66

. . . . . . . . . . . . .

3.5.6 ICIDH:s klassificeringssystem 67

. . . . . . . . .

3.5.7 Europarådets resolution om yrkesprövning

för med funktionshinder 69 personer . . . . . . .

3.6 Rekryteringen 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.6.1 den anställdes synvinkel 71

Rekryteringen ur

. 3.6.2 Okad samverkan AMV-Samhall vid framtida

rekrytering 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.6.3 Några aspekter på dagens rekryterings-

73 process . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.6.4 Några internationella aspekter på rekrytering till skyddat arbete 76

. . . . . . . . . . . .

3.7 Utredningens överväganden och förslag 77

. . . . . . .

3.7.1 Målgrupper 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.2 Prioriterade 80 grupper . . . . . . . . . . . . . . .

3.7.3 Individens förmåga arbetets krav 82

- . . . . . .

3.7.4 Rekrytering 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Rehabilitering personalutveckling 89

- . . . . . . . . . . 4.1 Definitioner 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Samhalls rehabiliteringsuppdrag 93

. . . . . . . . . . . .

4.3 Samhalls satsningar på rehabilitering 95

. . . . . . . . .

4.3.1 AMV och Samhall i rehabiliteringsarbetet 95

.

4.3.2 Personalutveckling och personalutbildning 97

.

4.3.3 Vissa ytterligare aspekter på rehabili-

teringsarbetet 102

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning 7

4.4 Utvecklingsplaner 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Individuell arbetsanpassning ett led i

-

rehabiliteringen 112

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6 Uppfyllelsen av rehabiliteringsmålet 115

. . . . . . . . .

4.6.1 Övergångar ur de arbetshandikappades

perspektiv 116

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.2 Intervjuuppgifter rehabiliterings-

om

processen och övergångsarbetet 117

. . . . . . .

4.6.3 Bedömning produktivitet och

av

övergångsmognad 122

. . . . . . . . . . . . . . .

4.6.4 Utvecklingen övergångar 123

av . . . . . . . . .

4.6.5 Samhallkoncernens övergångspolicy 130

. . . .

4.6.6 Övergångar i Strömsund ett exempel på

-

särskild satsning 133

. . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.7 Övergångar med hjälp av lönebidrag 135

. . . .

4.6.8 Avknoppningar 136

. . . . . . . . . . . . . . . ..

4.6.9 Övergångar internationella aspekter 136

. . .

4.7 Utredningens överväganden och förslag 141

. . . . . .

4.7.1 Rehabilitering 141

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.7.2 Övergångar 145

. . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5 Samhalls ejfektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 155

. . 5.1 Mål och resultatkrav 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1.1 Tidigare ekonomiska studier Samhalls

av verksamhet 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Samhalls redovisning 159

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.1 Lönekostnader för arbetshandikappade 160

. . .

5.2.2 Beräkning av humankapitalnetto 161

. . . . . .

5.2.3 Beräkning av övergångsintäkter 162

. . . . . . .

5.3 Personalekonomisk redovisning 164

. . . . . . . . . . .

5.4 Faktorer som påverkar Samhalls effektivitet 167

. . . .

5.4.1 Tyngden i arbetshandikappet 167

. . . . . . . . .

5.4.2 Situationen på arbetsmarknaden och

tillgången på lönebidrag 169

. . . . . . . . . . .

5.4.3 Övertalighet 171

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.4 Effektivisering av Samhalls verksamhet 172

. . 5.5 Samhalls merkostnader 176 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Statsfinansiella konsekvenser 178 . . . . . . . . . . . ..

8 Innehållsförteckning

5.7 överväganden och förslag 180

. . . . . . . . . . . . . . . 5.7.1 Mål och resultatkrav 180 . . . . . . . . . . . . .

5.7.2 Två vägar 187

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.3 Kostnader 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.7.4 Personalekonomisk redovisning 193

. . . . . . . 5.7.5 Samhalls effektivitet 195 . . . . . . . . . . . . . . 5.7.6 Samhalls merkostnader 197 . . . . . . . . . . . .

6 Undanträngning och konkurrens 199

. . . . . . . . . . .

6.1 Undanträngning 199

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Definitioner 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1.2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och undanträngning 201

. . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1.3 Utvärdering av åtgärder för arbetshandikappade 202

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1.4 Undanträngning på kapitalmarknaden 204

. . .

6.1.5 Lokal undanträngning 204

. . . . . . . . . . . . . 6.2 Konkurrens 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.1 Bakgrund 205

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.2 Lagstiftning och regler 206

. . . . . . . . . . . . 6.2.3 Konkurrensverket 209 . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.4 Kontaktrâdet Samhall näringslivet 209

- . . . .

6.2.5 Utredning om konkurrensneutralitet vid

offentlig prissättning 211

. . . . . . . . . . . . . .

6.3 överväganden 213

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.1 Undanträngning 213

. . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Konkurrens 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Aktiva åtgärder eller försörjning 215

. . . . . . . . . . .

7.1 Fördelningsperspektivet 216

. . . . . . . . . . . . . . . .

7.2 Rehabiliteringsperspektivet 217

. . . . . . . . . . . . . .

7.3 Finansiella omfördelningar 218

. . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Kommittédirektiv 231

. . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar m.m.

Af Arbetsförmedlingen AKU Arbetskraftsundersökningarna ALU Arbetslivsutveckling Ami Arbetsmarknadsinstitut AMF Arbetsmarknadsförsäkringar AML Arbetsmiljölagen 1977: l 160 AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMV Arbetsmarknadsverket API Arbetsplatsintroduktion AU Arbetsmarknadsutskottet Dir. Direktiv Ds Publikation i departementsserien EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen FN Förenta Nationerna ICIDH International Classification of Impairments, Disabilities and Handicaps ILO Internationella arbetsorganisationen LAN Länsarbetsnämnden LAS Lagen om anställningsskydd Prop. Proposition OSA Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare SCB Statistiska Centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar WHO Världshälsoorganisationen

Sammanfattning

LOSAM-utredningens uppdrag har varit att se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA och arbete inom Samhallkoncernen. I ett delbetänkande SOU 1997:5 överlämnades den 7 som januari 1997 presenterade utredningen förslag avseende lönebidrag och OSA. I detta slutbetänkande lämnas förslag avseende den arbetsmarknadspolitiska åtgärden arbete inom Samhallkoncernen. Utredningens förslag innebär starkare markering en av Samhalls uppgift att rehabilitera och utveckla de anställda och att detta så långt möjligt skall kunna leda till arbete hos andra arbetsgivare. Den tidigare primär- och landstingskommunala verksamhet med skyddad sysselsättning, som ersattes med Samhällsföretag/Samhall, var i huvudsak en slutstation för de arbetshandikappade arbetstagarna. Med tillkomsten av den nya organisationen inleddes ett mer aktivt arbete för att ge anställda möjlighet att över till annat arbete. Det var dock först i samband med bolagiseringen Samhall år 1992 av när arbetsmarknadssituationen drastiskt försämrats som statsmakterna började ställa ett tydligt och mätbart mål upp för Övergångarna från Samhall till annat arbete. Statens krav är dock tämligen blygsamt och innebär att andelen övergångar brutto skall uppgå till minst tre procent årligen av de arbetshandikappade arbetstagarna, inberäknat dem som senare går tillbaka till Samhall. Enligt utredningens mening finns starka skäl att betona Samhalls rehabiliterande och utvecklande syfte och skärpa kravet på övergångar.

12 Sammanfattning

I kapitel 2 kort historisk återblick Samhalls ges en av tillkomst och utveckling. I kapitlen 4 och 5 presenterar utredningen sina förslag som avser mål och resultatkrav, målgrupper och rekrytering samt rehabilitering och personalutveckling. I kapitel 3 behandlar utredningen Samhalls målgrupper och rekryteringen till Samhall. Målgruppen bör liksom i dag begränsad till arbetsvara sökande med arbetshandikapp som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Antalet arbetshandikappade anställda inom Samhall bör ligga i intervallet drygt 27 000 dagens nivå och ca 30 000. Genom ökad genomströmning skall betydligt fler personer än i dag, sett över en längre tidsperiod, kunna erbjudas arbete inom Samhall. Systematisk rehabilitering skall öka Övergångarna till den reguljära arbetsmarknaden. Det skärpta övergångskravet får inte innebära att andelen gravt handikappade i Samhall minskar. För många av dessa innebär det väsentlig rehabilitering att över personer en huvud taget klara ett arbete inom Samhall. De tre i dag är prioriterade vid nyanställning grupper som i Samhall psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och - personer med mer än en funktionsnedsättning bör även i fortsätt- ningen lyftas fram. Dessa skall utgöra minst 40 progrupper cent av de nyanställda. Den enskilde sökandens förutsättningar, förväntningar samt behov utvecklings- och stödinsatser skall stå i fokus av vid rekryteringen, inte det lokala Samhallföretagets behov. Före rekryteringen skall den enskildes arbetsförmåga och arbetskraven vara väl kartlagda och dokumenterade. De arbetshandikappade anställdas medverkan vid och inflytande över rekryteringen och rehabiliteringsprocessen skall stärkas. Samarbetet mellan AMV och Samhall bör vidareutvecklas och fördjupas. Skyddat arbete inom Samhall är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och ett led i en sammanhängande

SOU l997:64 Sammanfattning 13

process som i större utsträckning än i dag skall leda vidare till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. I kapitel 4 beskriver utredningen sina förslag med innebörden att effektivisera Samhalls arbete med rehabilitering och personalutveckling. Förslaget i kapitel 3 att den enskildes arbetsförmåga och arbetskraven skall vara väl kartlagda och dokumenterade skall utgöra grunden för ett systematiskt rehabiliteringsarbete skall fortgå under hela anställsom ningstiden. Detta är en förutsättning för att Övergångarna från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden skall kunna öka. Ett metodiskt rehabiliteringsarbete kräver dokumentation i form av utvecklingsplaner/handlingsplaner. Den berörda arbetstagaren skall vara väl informerad om och delaktig i rehabiliteringsprocessen. Ett effektivare rehabiliterings- och övergångsarbete kräver att samverkan mellan AMV och Samhall fördjupas. Kontrakt skall upprättas mellan regionalt Samhallbolag och länsarbetsnämnd. Kontrakten skall utformas så att de får stor tyngd i det regionala och lokala arbetet. Personalutbildningen inom Samhall bör få väsentligt större omfattning. Lågutbildade arbetshandikappade arbetstagare inom Samhall bör stimuleras att delta i utbildning i det reguljära utbildningsväsendet. Inkomstbortfallet bör då kompenseras. Samhall bör rekrytera vikarie för deltagaren. Andelen arbetsledare eller motsvarande stödfunktioner måste öka. Statsmakternas krav på övergångar från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden bör höjas från dagens minst 3 procent till på sikt 10 procent år. Skärpningen bör ca per dock inte göras omedelbart och i ett steg utan successivt på års sikt. bör därvid till arbetsmarknadsnågra Hänsyn tas läget och tillgången på lönebidrag. Avknoppningar bör stimuleras. Med avknoppningar avses att del Samhalls verksamhet tas över av ett annat föreen av

14 Sammanfattning

tag eller av Samhallanställda samtidigt arbetshandisom kappade går över till det förvärvande företaget och får fast anställning där. Invandrare och kvinnor är i dag underrepresenterade bland Övergångarna till den reguljära arbetsmarknaden. Genom metodutveckling och särskilda insatser bör övergångar i dessa stimuleras. grupper Fackligt förtroendevalda och Samhalls regionala råd med företrädare för bl.a. handikapporganisationerna och olika myndigheter måste involveras mer i rehabiliterings- och övergångsarbetet. I kapitel 5 utredningen sin på Samhalls ger syn uppdrag, mål och ägarens resultatkrav. En ekonomisk översyn som genomförts på utredningens uppdrag redovisas också i kapitlet. Uppgiften att anordna, leda och samordna verksamhet som bedrivs inom koncernen för att meningsfullt och utveckge lande arbete åt arbetshandikappade där behoven finns, föreslås kvarstå oförändrad. Även kraven Samhall skall att erbjuda en viss minsta sysselsättningsvolym, för närvarande 31,9 miljoner timmar, samt att minst 40 procent av de nyanställda skall rekryteras från de s.k. prioriterade bör kvarstå. grupperna Det, utifrån Samhalls uppdrag, övergripande målet för Samhall är, dels att bereda meningsfullt arbete åt arbetshandikappade, dels att genom rehabilitering skapa övergångar till anställning i andra företag. Ett mål som utredningen vill betona. De till målet fogade resultatkraven och förutsättningarna föreslås ändras i följande avseenden: Andelen övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall successivt ökas från nuvarande 3 procent, för att på sikt när förhållandena medger det till uppgå ca 10 procent av de arbetshandikappade anställda på årsbasis Samhall bör enligt en modell som redovisas i kapitel årligen beräkna och redovisa den samhällsekonomiska

Sammanfattning 15

intäkten av sina övergångar. Samhall skall ha en affärsmässig effektivitet och verksamhetsstruktur sådana intäkter att det täcker Samhalls som ger kringkostnader för produktionen. Bidrag till arbetskraftskostnaden för de arbetshandikappade skall utges av staten i erforderlig omfattning. Samhalls uppdrag att skapa arbete där behoven finns bör kvarstå. Samhall skall, när man infört personalekonomisk redovisning, i sin årsredovisning specificera sina merkostnader för rehabilitering/utveckling och övergângsarbete avseende sina arbetshandikappade anställda ett underlag för att få som bidrag från staten för dessa merkostnader. Samhall skall årligen i en personalberättelse redovisa sina insatser för bl.a. rehabilitering/utveckling, anpassning och övergângsarbete, sina kostnader för detta, samt samverkan i dessa med aktörer och därmed utveckla den frågor externa personalberättelse som utges för 1996. Utredningen att den skärpning kravet på fler anser av övergångar, som redovisas ovan inte bör göras omedelbart och i ett steg utan successivt på nâgra års sikt. För att det skall vara möjligt att svara upp mot de höjda kraven måste rehabiliteringprocessen vidareutvecklas och systematiseras. Det är vidare till arbetsmarknadsangeläget att hänsyn tas läget och tillgången på lönebidrag. Enligt utredningens uppfattning kan långsiktig rimlig nivå på övergångskravet en anses ligga på ca 10 procent år. per I övrigt lämnar utredningen i kapitel 5 också följande förslag: Samhalls merkostnadsersättning bör på sikt delas i upp en lönerelaterad del och en del som varierar med Övergångarna och bestäms utifrån de merkostnader, jämfört med som andra företag, som Samhall har för sina rehabiliterings- och övergångskostnader. föreslår Samhall skall påbörja införande Utredningen att av personalekonomisk redovisning som en förutsättning för

16 Sammanfattning

att förslaget om ny konstruktion för merkostnadsersättning skall kunna genomföras. Ett införande av personalekonomisk redovisning är dock en tidskrävande process som fordrar en väl genomtänkt plan. Utredningen föreslår därför att Samhall får erforderlig tid för att skapa ett sådant system men att denna bör påbörjas omgående. process Regionalt Samhallbolag och länsarbetsnämnd bör årligen träffa avtal om i vilken utsträckning lönebidragsmedel skall finnas tillgängliga för Samhalls övergångar. I kapitel 6 behandlar utredningen undanträngningseffekter och konkurrens. Utredningen kommenterar bl.a. några studier som gjorts om undanträngningseffekter på grund av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utredningen konstaterar dock att olika forskare har skilda uppfattningar om effekter av undanträngning som uppstår av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Flertalet av de empiriska studier som gjorts är heller inte helt invändningsfria. Utredningens slutsats blir att det i huvudsak saknas kunskap i vilken om utsträckning undanträngning sker av icke subventionerad verksamhet till följd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den undersökning utredningen gjort konkurrenssom om frågor visar att Kontaktrådet fyller en viktig uppgift med sin prövningsverksamhet. Utredningen finner också att Kontaktrådet arbetar på ett smidigt och obyråkratiskt sätt och har ett gott anseende bland företag och organisationer. I kapitel 7 belyser utredningen de samhällsekonomiska konsekvenserna för personer som på grund av sjukdom eller andra funktionshinder inte kan få och behålla ett arbete på arbetsmarknaden. Ekonomerna Claes Malmquist och Thomas Aronsson har, på utredningens uppdrag, genomfört en studie i syfte att belysa dessa ekonomiska konsekvenser. Studien visar att samhällets kostnader för funktionshindrade eller arbetsoförmögna personer minskar när dessa rehabilitering och genom aktiva åtgärder får sysselsättning på arbetsmarknaden. Studien återges i sin helhet i betänkandets bilagedel.

1 Uppdraget

1.1 Bakgrund

Samhalls möjligheter att uppfylla statsmakternas krav är i hög grad beroende av hur Samhalls affärsverksamhet utvecklas. I lågkonjunkturer med svag efterfrågan på varor och tjänster minskar Samhalls möjligheter att erbjuda meningsfullt arbete åt de anställda eller att öka antalet sysselsatta. Samhalls inkomster minskar. En arbetskraftsefteregna svag frågan på den reguljära arbetsmarknaden innebär mindre möjligheter för de Samhallanställda att gå över till annat arbete. Så fallet under var lågkonjunkturen vid 1990-talets början, men Samhall kunde ändå uppfylla samtliga resultatkrav. I fråga om övergångar till den reguljära arbetsmarknaden kunde dock inte år man varje nå ett resultat på 3 procent netto, dvs. sedan de återgått till Samhall räknas ifrån. som Statsmakternas krav innebar heller inte att âtergångar skulle räknas från, utan enbart att 3 skulle lämna procent Samhall för annat arbete. När konjunkturen sedan vände under år 1994 förbättrades också Samhalls resultat. Antalet anställda kunde öka utöver statsmakternas krav. Möjligheterna för de anställda hos Samhall att få arbete utanför Samhall ökade likaså. Samhalls ekonomiska resultat förbättrades. Utvecklingen under 1995 och 1996 har varit fortsatt god, dock visar det sig tecken på nu en avmattning till följd av en dämpad konjunktur. De Samhallanställdas möjligheter att övergå till arbete utanför Samhall har minskat på grund av minskad tillgång till lönebidragsmedel. År 1996 genomfördes 60 ca procent av Övergångarna med hjälp av lönebidrag att

18 Uppdraget

med 74 år 1995. jämföras procent

1.2 Kort om direktiven

är förbehållna De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som

sökande till tillförsäkra dem arbetshandikappade syftar att

och delta i arbetslivet icke samma rätt möjlighet att som

har. Dessutom har med funkarbetshandikappade personer

tionshinder del alla de andra åtgärder möjlighet att ta av som

finns för arbetslösa.

de viktigaste åtgärderna, lönebidrag och bidrag Några av

AB har fördelningspolitiskt syfte och till Samhall ytterst ett

är viktiga delar av svensk handikappolitik.

beslut bolagisering Samhall innebar att Riksdagens om av

bestämdes för Samhalls verksamhet: vissa resultatkrav

viss bestämd minsta syssel- Samhall AB skall erbjuda en anställda. sättningsvolym för arbetshandikappade

de skall rekryteras från Minst 40 procent av nyanställda de s.k. prioriterade grupperna, dvs. utvecklingsstörda,

psykiskt sjuka och flerhandikappade.

till arbete den reguljära arbets- Andelen övergångar på de

marknaden skall uppgå till minst 3 procent brutto av

anställda årsbasis. arbetshandikappade på

skall bedrivas med ökad effektivitet och Verksamheten inom koncernen skall utnyttjas bättre och med resurserna

successiv nedtrappning statens ersättinriktning på en av

ning. Ersättningen exklusive bidrag till fastighetsfonden - 1997 högst lönekostskall senast budgetåret svara mot anställda. naden för de arbetshandikappade

åtgärden arbete inom När det gäller översynen av

Samhallkoncernen skall utredningen

Samhall AB:s ekonomiska resultat och möjligheterpröva till ytterligare ekonomiska resultatförbättringar, na

målen för Samhalls verksamhet och statsmakpröva om resultatkrav innebär de mest adekvata kriterierna ternas

för bedöma resultaten eller den utveckling och de att om

Uppdraget 19

strukturförändringar som skett på arbetsmarknaden kan motivera förändringar, studera måluppfyllelse och resultat, bl.a. i - fråga om den rehabiliterande verksamheten, och analysera Samhalls verksamhet och målgrupperna för den samt diskutera verksamhetsformerna och om målgrupperna behöver förändras.

Direktiven i sin helhet i återges bilaga till betänkandet.

1.3 Utredningsarbetets genomförande

Enligt direktiven skulle utredningens arbete vara avslutat före utgången år 1996. av Det visade sig under utredningsarbetet att det inte skulle bli möjligt att avsluta hela uppdraget före utgången av år 1996. Utredaren bedömde att den del av utredningen som berör Samhall inte skulle hinna avslutas i tid medan åtgärderna anställning med lönebidrag och offentligt skyddat arbete OSA däremot skulle kunna redovisas före årets slut. Regeringen beslutade därför den 17 oktober 1996 att utredningens arbete iden del som avser Samhalls verksamhet skall vara avslutat senast den l april 1997. Utredningen överlämnade den 7 januari 1997 delbetänkandet Aktivt lönebidrag Ett effektivare stöd för arbets- handikappade SOU 1997:5 till statsrådet Margareta Win-

berg. Översynen av Samhalls verksamhet har till helt över-

vägande del genomförts under första kvartalet 1997. Utredningens direktiv och bedömningar har gjort att förslagen i huvudsak riktar sig mot en effektivisering av Samhall dels vad gäller rehabiliterings- och övergångsarbetet för att öka genomströmningen, dels verksamheten sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Som ett led i utredningsarbetet rörande Samhalls verksamhet har utredningen tagit initiativ till flera externa studier. Utredningen har uppdragit konsulterna Claes

20 Uppdraget

Malmquist och Thomas Aronsson att dels göra en företagsoch samhällsekonomisk analys Samhallkoncernen, dels av beräkning de samhällsekonomiska konsekvenserna göra en av av rehabilitering alternativt icke-rehabilitering. Vidare har utredningen uppdragit åt marknads- och AB göra dels enkätopinionsinstitutet Demoskop att en undersökning avseende rutinerna för rehabilitering för anställda inom Samhallkoncernen, dels arbetshandikappade en kvalitativ undersökning bestående av djupintervjuer. har varit kartlägga hur de Syftet med undersökningarna att anställda de direktanställda arbetsarbetshandikappade samt ledarna arbetet med rehabilitering inom Samhallupplever att Ett med intervjuerna har koncernen fungerar. annat syfte varit att hur medarbetare i organisationer, som på penetrera olika sätt kommer i kontakt med Samhall genom sin verksamhet, upplever att samarbetet med Samhallföretagen fungerar. Rapporterna har utarbetats på uppdrag av utredningen men för innehållet. Rapporterna redoförfattarna svarar själva visas i betänkandet återfinns i sin helhet i en separat men bilagedel till betänkandet. Utredningen har vidare genomfört ett antal intervjuer med Samhallföretag industri och

företrädare för lokala inom

tjänster, respektive företagshälsovård samt företagets

kontaktpersoner vid arbetsförmedling/arbetsmarknadsinsti-

i kommuner i olika tut AH-Ami. Intervjuerna har gjorts landet och med variation när det gäller invånardelar av stor antal och arbetsmarknadssituation. Vidare har utredningen vid antal länsarbetsnämnder samt genomfört intervjuer ett vid ett regionalt Samhallbolag. Samtliga dessa intervjuer har stöd förberedda strukturerade frågor. Utöver gjorts med av haft rad kontakter med företrädare detta har utredningen en

Enkätundersökningen har genomförts i form intervjuer varvid de anställda av skriftligt formulär. Vissa intervjupersonerna har på grund av fick fylla i ett av språksvårigheter fått hjälp att fylla i formuläret, vilket har särredovisats. m.m.

Uppdraget 21

för företag/ bolag/ affärsområden inom Samhallkoncernen och med företrädare för Arbetsmarknadsverket. Självfallet har

utredningens kontakter också inbegripit företrädare för

Samhallkoncernens huvudkontor respektive hos AMS. Samhall är en stor och mångfacetterad koncern med ca 31 000 anställda på 300 orter med än 800 arbetsställen. mer Resultatet från utredningens intervjuer och kontakter kan därför inte sägas ge någon fullständig bild av situationen inom koncernen utan skall närmast ses som komplement till den information inhämtats på andra sätt i som utredningsarbetet.

2 Kort historik

2.1 Inledning

Stiftelsen Samhällsföretag

- numera bolagiserad och benämnd Samhallkoncernen bildades den l - januari 1980 för att utjämna tillgången på skyddat arbete efter behoven över landet och för olika handikappgrupper, för att ge meningsfulla och utvecklande arbeten produktion genom av varor och tjänster samt för att begränsa kostnaderna för verksamheten koncernmässig genom en samordning och en i övrigt ökad affärsmässighet i verksamheten. En hög ambitionsnivå skulle också eftersträvas för att ge allt fler gravt handikappade möjlighet till avlönat arbete och därmed egen försörjning. Det konstaterades också att många har möjlighet att på längre sikt arbete på den ta reguljära arbetsmarknaden medan andra har så nedsatt arbetsförmåga att de knappast på ens längre sikt kan komma ifråga för sådant arbete. Det skyddade arbetet skulle därför utformas och bedrivas så att det åtminstone på lång sikt förstärker de anställdas möjligheter att kunna steget över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

2.2 Samhalls

utveckling och struktur

Stiftelsen Samhällsföretag bildades efter ett långt och omfattande utredningsarbete under Flera olika utredningar låg till grund för etableringen av Samhällsföretag som från början bestod central stiftelse och 24 av en regionala stiftelser, en i varje lån. Den centrala stiftelsen Samhällsföretag ombildades den 1 juli 1992 till aktiebolag under namnet Samhall AB. De regionala stiftelserna ombildades till

24 Kort historik

dotterbolag under moderbolaget Samhall AB. rörande den skyddade sysselsättningen SOU Utredningen 1972:54 föreslog organisation som blev grunden till vad en utvecklades till Samhällsföretag. På basis av att som senare det hade blivit allt fä till stånd samarbete angelägnare att ett och ökad samordning mellan verkstäder för skyddat en arbete såväl regionalt som för hela riket föreslog utredningen och de utanför landstingen stående kommunerna landstingen framtida huvudmän för företag för skyddat arbete. som Huvudmannen skulle tillsammans med de tvâ kommunförbunden och Arbetsmarknadsstyrelsen överväga och rekommendera vissa riktlinjer för den organisatoriska uppbyggnaden och administrativa ledningen av företagen. Strävan skulle att samordna vissa funktioner samtidigt vara som man decentraliserade andra det nödvändigt ökade centrala Utredningen ansåg att samoch serviceinstanser korn till stånd. Inte minst ordningsgällde detta i fråga om marknadsföringsfunktioner. Skilda hos remissinstanserna bedömdes uppfattningar av den dåvarande regeringen göra ett slutligt ställningstagande omöjligt. Därför tillsatte dåvarani huvudmannaskapsfrågan de chefen för Arbetsmarknadsdepartementet i 1974 mars huvudmannaskap för utredningen rörande organisation och vissa former arbetsmarknadspolitiskt motiverad industriell av Kommittén överlämnade i verksamhet OSA-kommittén. oktober 1975 sitt betänkande SOU 1975:82 Organisation för skyddat arbete. konstaterade det huvud- OSA-kommittén att splittrade har inneburit nackdelar beträffande såväl mannaskapet drift verksamheten. Bland annat har det planering som av skapat osäkerhet vad avser den egentliga fördelningen av för verksamheten mellan stat och ansvaret utbyggnaden av kommun. Detta har i sin tur bidragit till betydande regionala skillnader i på skyddat arbete. Detta upplevs tillgången som

Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen SOU 1972:54, s. 27.

Kort historik 25

orättvist, då arbetshandikappade i skyddat arbete får bättre ekonomiska och sociala villkor än de inte har som tillgång till sådant arbete på hemorten. OSA konstaterade vidare att arbetsvårdsföretagens möjligheter att med den agera grad av affärsmässighet som behövdes begränsade. Bestämmelser allmänna var om handlingars offentlighet medgav t.ex. andra företag i princip full insyn i det material låg till grund för som prissättningen. Bland annat mot den bakgrunden ansåg kommittén att den skyddade verksamheten borde brytas ut ur den offentliga förvaltningsadministrationen. Av två tänkbara alternativ till företagsfonn, aktiebolag eller stiftelse, förordades det sistnämnda I den proposition låg till som grund för bildandet av Samhällsföretag, propositionen om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. prop. 1977/78:30, konstateras att skyddat arbete främst skall ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i syfte att värna om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete. Begreppet skyddat arbete skall förstås så att de anställda är skyddade från konkurrens från utan arbetshinder när det personer gäller att erhålla och behålla sitt arbete. Vidare sägs i propositionen att möjligheterna för den skyddade verksamheten att uppfylla dess syften, rehabilitering och sysselsättning, i hög grad är beroende av hur verksamheten organiseras. Det splittrade ansvaret mellan staten och kommunala huvudmän har förutom en regional obalans också lett till oklarheter bl.a. ifråga verksamhetens syfte och om inrikning samt ansvaret för verksamhetens fortsatta var utbyggnad skall ligga. För att bl.a. få bättre en samordning av den skyddade verksamheten verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbets- centraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete -

:Organisation för Skyddat Arbete SOU 1975:82, 13-14. s.

26 Kort historik

föreslog föredragande statsrådet ett samlat huvudmannaskap i form stiftelser och centralt samordningsav regionala ett i december 1977 skulle det organ. Enligt riksdagsbeslut nya den 1 januari 1980. huvudmannaskapet gälla från Syftet med en ny organisation var att utjämna tillgången arbete efter behoven över landet och för olika skyddat och meningsfulla och utvecklande handikappgrupper att ge arbeten produktion av varor och tjänster samt att genom kostnaderna för verksamheten koncernbegränsa genom en mässig samordning och en i övrigt ökad affärsmässighet i verksamheten. Förslaget om att skapa en ny form av stiftelseorganisation medförde att regeringen i februari 1978 bemyndigade chefen tillkalla kommitté för Arbetsmarknadsdepartementet att en med utarbeta förslag till och förbereda uppdrag att en ny för skyddat arbete. Kommitténs förslag ledde organisation till att riksdagen beslutade att Stiftelsen Samhallsföretag 1 1980 1977/78:30, bet. skulle bildas den januari prop. 1977/78:AUl6, rskr. l977/78:74. tillkallade särskild I november 1990 regeringen en för Samhall. Den särskilde utredare att göra en översyn av utredaren avlämnade i augusti 1991 betänkandet Samhall i går, i dag i SOU 1991:67. Utredaren föreslog att morgon den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelserna skulle ombildas till fr.o.m. den 1 juli 1992 för att i aktiebolag den koncernpotential fanns större utsträckning ta tillvara som Förutom fördel i beskattiden dåvarande organisationen. en ningshänseende innebar aktiebolagsformen en tydligare

ansvars- och befogenhetsfördelning mellan regering och

å sidan och Sarnhallkoncernen å den andra. riksdag ena I ombildning Samhall till aktiebolag propositionen om av 1991/ bl.a. ombildande Samm.m. prop. 92:91 föreslogs av hall till staten helägt aktiebolag och att den statliga av till Samhallgruppen skulle lämnas med ett fast ersättningen krontalsbelopp. Vidare ansåg föredragande statsrådet att rollfördelningen

SOU 1997264 Kort historik 27

mellan AMS och Samhall bör bestå". Detta innebar bl.a. att

arbetsförmedlingarna även i fortsättningen skulle svara för

rekryteringen till och övergången från Samhall till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det innebar vidare att ett förslag från AMS om att AMV skulle disponera medlen till skyddad sysselsättning och med dem köpa tjänster bl.a. från Samhall avvisades i propositionen. I samband med bolagiseringen av Samhall skedde en viss

förskjutning mellan Samhalls mål sysselsättning och rehabili-

tering. Föredragande statsrådet slog då fast att båda målen bör väga lika tungt: Även det är svårt förena om att de båda målen att dels öka Övergångarna till annat arbete, dels öka andelen med grava handikapp, bör ändå båda målen gälla för Samhalls verksamhet. Ingetdera målen bör av väga tyngre än det andra. Prop. 1991/92:91.

Vid bolagiseringen Samhall ålades Samhall

av att uppfylla vissa krav på resultat i sin verksamhet: 0 en minsta angiven sysselsättningsvolym, 0 viss minsta andel en av rekryteringen skall ske från de s.k. prioriterade grupperna, 0 en viss minsta omfattning på andelen från övergångar Samhall till den reguljära arbetsmarknaden och

0 effektivitetsförbättringar som möjliggör nedtrappning av

den statliga

lönekostnadsersättningen för de arbetshandi-

kappade arbetstagarna.

Samhalls struktur

Samhall driver sin verksamhet i aktiebolagsforrn sedan år 1992. Skälet till

bolagsbildningen var att skapa en tydlig rollfördelning och underlätta affärerna, inte minst på

exportmarknaden. Samhall är ett staten helägt av bolag. Koncernen omfattar moderbolaget Samhall AB och 25 dotterbolag. A Den geografiska dimensionen är operativt ansvarig och ansvarar för att verksamhetsidén uppfylls. Till den geogra-

Kort historik 28

fiska dimensionen hör 15 regionala bolag och 1 affarsbolag. täcker alla län och är i sin tur De regionala bolagen i antal resultatenheter. uppdelade ett finns antal affars- Vid sidan av de regionala bolagen ett och säljbolag. Samhall AB har därutöver representationskontor länder. Koncernen är organiserad i matris i andra en effektiviteten från såväl affarsorgamed syfte att optimera Alla Samhallarbetsnisatorisk som geografisk utgångspunkt.

platser tillhör ägs av" ett dotterbolag den geografiska

har i utvecklingen sin

dimensionen men samtidigt av

från affársområdesaffärsverksamhet att iaktta riktlinj er/ krav

/produktgruppsledning affársdimensionen.

Affársdimensionen främst för strategi och mål för svarar affärerna. Den är indelad i affärsgrupperna Industri och i sin är indelade i 9 affärsområden, som Tjänster. Dessa tur ned Till vissa produktgrupper är bryts i produktgrupper. fall affärerna i interna säljbolag knutna. I andra organiseras allianser eller koncerngemensamma koncept. illustreras i figurerna 2.1 och 2.2. Samhalls organisation AB har fr.o.m. den 1 januari 1997 Moderbolaget Samhall och särskilt servicebolag, Samhall organiserats om ett Support AB, har bildats. Avsikten med denna organisationsfrågor operativ karaktär och förändring är att skilja ut av behålla de strategiska frågorna i moderbolaget. har Samhall sedan år 1992 Som en kompletterande uppgift och andra arbetsgivare stöd i erbjudit försäkringskassor Denna verk-

rehabilitering av långtidssjukskrivna personer.

den l 1997 inom för ett samhet bedrivs fr.o.m. mars ramen nytt dotterbolag. De bolagen skall arbeta för att det finns ett gott regionala olika arbeten inom det geografiska område som utbud av rehabiliteringstjänster kan erbjubolaget omspänner samt att das. har för den operativa verksamheten inom Bolaget ansvar moderbolaget fastställd budget. en av

Kort historik 29

Figur 2.1 Samhallkoncemen 1997.

m m m m m a w w w w w w w

m

m m m m m ä N w w w w w

n m m m m m

w w w w w

m

m m 8

m

w w w w w w w

m m o m 0.0 . .p 0% 0%

w w w w w w w

Gtmuztncwn-smzw-ozj

30 Kort historik

Figur 2.2 Geografisk spridning Samhallbolagen.

av

Samhall Fonnel AB

Samhall Safac AB

Samhall Midland AB

Samhall Dala AB

Samhall Erress AB NJ

Samhall Aros AB

emen Hyglen AB Samhall Restaurang AB

mhall supgøn AB Samhall Arbe Iivsinriktad Rehabilitering AB Samhall Freja AB I Samhall Brahe AB Huvudkonto Samhall Vinga © Moderbolag o Affärsbolag osamhall Kablage AB Regionalt bolag Samhall IDC AB Q o Samhall Gute AB D säübolag Samhall "Dacke" A

Samhall Informationsteknik AB

menu/Is Samhall Rehab S4 EGFPC E-

3 Målgrupper och rekrytering

Utredningens förslag sammanfattning:

i

k Målgruppen bör liksom i dag vara begränsad till arbetssökande med arbetshandikapp inte

som kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Antalet arbetshandikappade anställda inom

Samhall bör

ligga i intervallet drygt 27 000 dagens nivå och

ca 30 000.

Genom ökad

genomströmning skall betydligt fler

perso-

ner än i dag, sett över en längre tidsperiod, kunna erbjudas arbete inom Samhall. Systematisk rehabilitering

skall öka Övergångarna till den reguljära arbetsmark-

naden.

Det skärpta övergängskravet får inte innebära

att andelen

gravt handikappade i Samhall minskar. För många av

dessa personer innebär det

en väsentlig rehabilitering att

över huvud taget klara ett arbete inom Samhall.

De tre i

grupper som dag är prioriterade vid nyanställ-

ning i Samhall psykiskt sjuka,

- utvecklingsstörda och

med än

personer mer en funktionsnedsättning bör även

-

i fortsättningen lyftas fram. Dessa

grupper skall utgöra minst 40 procent de nyanställda. av Den enskilde sökandens

förutsättningar, förväntningar samt behov utvecklings- och stödinsatser

av skall stå i

fokus vid rekryteringen, inte det

lokala Samhallföre-

tagets behov.

och rekrytering 32 Målgrupper

skall den enskildes arbetsförmåga och

Före rekryteringen arbetskraven väl kartlagda och dokumenterade.

vara anställdas medverkan vid och

De arbetshandikappade inflytande över rekryteringen och rehabiliteringsproces-

skall stärkas. sen Samarbetet mellan AMV och Samhall bör vidareutveck-

arbete inom Samhall är

las och fördjupas. Skyddat en åtgärd och led i arbetsmarknadspolitisk ett en samman-

i större utsträckning än i dag skall

hängande process som

den arbetsmarknaden.

leda vidare till arbete på reguljära

3 Personer med funktionshinder

bygger på rätten till Den svenska arbetsmarknadspolitiken arbete för alla. En vägledande princip är arbetslinjen som innebär att aktiva åtgärder skall prioriteras före passiva

med funktionshinder innekontantstöd. I fråga om personer

åtgärder för bär arbetslinjen att rehabiliterande åtgärder och

skall före

att stärka den enskildes konkurrenskraft prioriteras

arbetslöshetsersättning och förtidspensionering.

delbetänkande Aktivt lönebidrag SOU

I utredningens

definitionerna de grundläggande be-

1997:5 redovisas av

3.1 l.

greppen i handikappolitiken avsnitt

.

diskussion mål-

Som en utgångspunkt för utredningens om

till Samhall här den defini-

och rekrytering återges

grupper

arbetshandikapp beskrivs i promemotion av begreppet som rian Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer

med funktionshinder Ds 1996:56.

arbetshandikappad används för att avgränsa den grupp

Begreppet komma i fråga för olika slag av arbetsmarkpersoner som kan exempelvis bidrag till kostnader för

nadspolitiska stödåtgärder,

eller arbetsbiträde, tillgång till särskilt anordnade

arbetshjålpmedel arbeten eller utbildning eller praktik.

arbetshandikapp handlar effekterna av ett funk- Begreppet om

Målgrupper och rekrytering 33

tionshinder på den enskildes möjligheter att utföra visst arbete. Också detta är således ett relativt begrepp, som innebär att ett funktionshinder inte behöver innebära ett arbetshandikapp. Det kan också innebära att en förhållandevis liten funktionsnedsättning kan medföra stora svårigheter att utföra ett arbete, exempelvis i de fall arbetet ställer stora krav den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.

3.1.1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetshandikappade

I delbetänkandet "Aktivt lönebidrag SOU 1997:5 gjordes en utförlig statistisk redovisning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetshandikappade. Nedan görs en sammanfattning av nämnda redovisning. Vid arbetsförmedlingen har antalet sökande med

Af

ökat under decemmiet. År 1990 arbetshandikapp kraftigt fanns det i genomsnitt 50 000 sökande med arbetshandica kapp och sex år senare uppgick antalet till ca 85 000 inkluderar i konjunkturberoende åtgärder. Bland de personer sökande med arbetshandikapp är det framför allt sökande

utan arbete som ökat. Ökningen sedan år 1990 uppgår till

nästan 30 000 personer. Detta innebär att även antalet arbetslösa och därav långtidsarbetslösa ökat. De sysselsättningsskapande åtgärder är förbehållna som arbetshandikappade sökande är Anställning med lönebidrag, Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA, Arbete inom Samhallkoncernen, samt näringshjälp till start av verksamhet som företagare. Av dessa åtgärder egen omfattar anställning med lönebidrag flest personer. LOSAM-utredningens kartläggning av med funkpersoner tionshinder är begränsad till personer som är registrerade som sökande med arbetshandikapp hos arbetsförmedlingen och Ami. Det är inte möjligt hur många med funkatt ange personer tionshinder det finns i Sverige. Handikapprörelsen omfattar

2 17-0512

34 Målgrupper och rekrytering

40 riksförbund med än 450 000 medlemmar. I ca mer Handikapputredningens betänkande SOU 1992:52 anges att det absoluta flertalet i utredningens målgrupp inte är registrerade som arbetssökande vid arbetsförmedlingarna. Handikapputredningen också att betydande del av anser en de 400 000 uppbär förtidspension eller ca personer som sjukbidrag bör ha de arbetsförutsättningar som kan jämställas med t.ex. förutsättningar hos arbetshandikappade anställda inom Samhall. Antalet sökande vid arbetsfömedlingarna och arbetsmark-

nadsinstituten Ami med ett arbetshandikapp är betydligt

färre, eller 83 100 i december 1996. För att en personer sökande skall anses som arbetshandikappad krävs att han eller hon är arbetssökande, har ett funktionshinder i relation till en arbetsuppgift och att det gjorts en registrering om Arbetsmarknadsverket AMV. Tillarbetshandikapp hos vägagångssättet vid AMV:s handikappregistrering behandlas i avsnitt 3.4. Enligt en kartläggning som publicerats i rapporten

Arbetsmarknad för unga med funktionshinder 1997 är

arbetslösheten bland funktionshindrade. I betydande unga 21-25 år är 63 studerande medan 18 åldersgruppen procent är arbetslösa och 16 procent förtidspensionerade. I procent nästa åldersgrupp, 26-30 år, är arbetslösheten väsentligt högre och uppgår till 41 procent medan 33 procent är förtidspensionerade. I åldersgruppen 31-35 år år 56 procent medan 21 är arbetslösa. förtidspensionerade procent Uppgifterna bygger på enkätsvar från medlemmar i åldrarna 16-35 år i 13 ungdomsorganisationer inom handikapprörelsen. Regering och riksdag har under 1990-talet kraftigt utökat arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för omfattningen av de att minska effekterna den för Sverige mycket höga arbetsav lösheten. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som finansieras av anslag till AMV, delas i AMS månatliga publikation "Arbetsmarknadsstatistik upp mellan konjunkturbe-

Målgrupper och rekrytering 35

roende åtgärder och handikappåtgärderz. Antalet deltagare i konjunkturberoende åtgärder har ökat från i genomsnitt 52 000 månad i början personer per av decenniet till i genomsnitt 196 000 månad år personer per 1996. Antalet i handikappåtgärder har samtidigt personer varit relativt oförändrat och uppgått till ca 50 000 personer månad. per Antalet i konjunkturberoende åtgärder och handipersoner kappåtgärder samt antal arbetshandikappade anställda inom Samhallkoncernen under 1990-talet framgår tabell 3.1. av

Tabell 3.1 Genomsnittligt antal personer i konjunkturberoende åtgärder och handikappåtgärder samt antal arbetshandikappade anställda inom Samhallkoncernen, under perioden 1990-1996. Ãrsmedeltal.

Antal personer

Konjunktur- Handikapp- Arbetshandikappade

Källa: AMS.

De konjunkturberoende åtgärderna utgörs ijanuari 1997 av "Anställning med rekryteringsstöd", "Starta eget-bidrag", Beredskapsarbete, "Anställning med utbildningsvikariat", Arbetslivsutveckling", "Arbetsplatsintroduktion, s.k. "Kommunavtal", Datortek", "Arbetsmarknadsutbildning" och "Offentlig tillfällig anställning för äldre arbetslösa" OTA. Källa: AMS. zHandikappåtgärderna utgörs ijanuari 1997 av Anställning med lönebidrag" samt "Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare". Källa: AMS.

36 Målgrupper och rekrytering

3.1.2 Sökande med arbetshandikapp

Antalet öppet arbetslösa sökande med arbetshandikapp på

arbetsfönnedlingarna och hos arbetsmarknadsinstituten Ami

har ökat under 1990-talet. År 1990 uppgick deras antal till i genomsnitt 53 000 personer. Därefter har antalet varierat och år 1996 uppgick antalet till 84 100

personer

Det totala antalet sökande på arbetsförmedlingarna har ökat snabbare än antalet sökande med arbetshandikapp. Det har inneburit att andelen sökande med arbetshandikapp minskat. Är 1990 till uppgick deras andel 16,1 procent. Sex år senare uppgick andelen till 9,1 procent. I tabell 3.2 redovisas antal sökande med arbetshandikapp samt andel av samtliga sökande från 1990 till 1996.

Tabell 3.2 Genomsnittligt antal sökande med arbetshandikapp anmälda på arbetsförmedlingarna samt andel samtliga sökande av 1990-1996. Årsmedeltal. Personer med lönebidrag, i OSA eller Samhall ingår ej.

Sökande med Andel av samtliga,

Källa: AMS.

3Observera att personer med registrerat arbetshandikapp deltar i åtgärderna som Anställning med lönebidrag", "Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, och "Rekryteringsstöd samt är anställda inom Samhallkoncernen, inte ingår i denna statistik.

Målgrupper och rekrytering 37

Antal sökande med arbetshandikapp utan arbete ökade från i genomsnitt 18 000 personer år 1990 till i genomsnitt 49 900 år 1996. Den försämrade situationen på personer arbetsmarknaden har även påverkat situationen för arbetshandikappade sökande.

3.1.3 Långtidsinskrivna sökande med arbetshandikapp Långtidsinskrivna är sökande som varit inskrivna i mer än två år hos arbetsförmedlingen och som utan avbrott varit utan arbete eller deltagit i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder under perioden. Den som är långtidsinskriven har alltså inte varit sökande med fast arbete, tillfälligt arbete, deltidsarbetslös, verksam i OSA eller anställd med lönebidrag. Andelen långtidsinskrivna är högre bland sökande med arbetshandikapp än bland samtliga sökande. Andel långtidsinskrivna av de arbetshandikappade var ca 36 procent både för 1995 och 1996, vilket kan jämföras med 20 procent av samtliga inskrivna

3.1.4 Arbetshandikappade i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Åtgärden Anställning med lönebidrag har under 1990-talet

haft den största volymen av de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade. Antal i åtgärden har personer varierat. Åren 1990 och 1991 uppgick antalet anställda med lönebidrag till i genomsnitt 45 000 personer. Därefter har antalet varierat, vilket År 1996 framgår av tabell 3.3. uppgick antalet till 46 200.

Totalt antal inskrivna, med eller utan arbetshandikapp, definieras i detta sammanhang som samtliga inskrivna på arbetsförmedlingarna vid månadens slut utom de som är sökande med fast arbete, tillfälligt arbete, deltidsarbetslösa, verksamma i OSA eller anställda med lönebidrag.

38 Målgrupper och rekrytering

Antalet arbetshandikappade i åtgärden Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare har varit nästan konstant under hela 1990-talet. I genomsnitt har ca 5 500 år deltagit personer per i åtgärden. Antalet arbetshandikappade anställda inom Sarnhallkoncernen har fluktuerat mellan som lägst 28 300 personer och som högst 30 500 personer. År 1996 uppgick deras antal till 28 300 personer. Se tabell 3.3.

Tabell 3.3 Genomsnittligt antal personer i AMS handikappåtgärder anställda inom Samhallkoncernen,

samt arbetshandikappade

1990-1996. Arsmedeltal.

Antal personer

Källa: AMS.

3.1.5 Arbetshandikappade i arbete under 1996

Under 1996 erhöll omkring 2,5 procent månad per av samtliga sökande med arbetshandikapp ett arbete. I tabell 3.4 redovisas att 1,5 procent erhöll ett arbete utan stöd, 0,6 procent erhöll ett arbete med lönebidrag, ett offentligt skyddat arbete OSA eller ett arbete hos Samhall. Enligt uppgift från AMS var andelen sökande med arbetshandikapp som erhöll ett arbete något högre år 1995.

Målgrupper och rekrytering 39

Tabell 3.4 Antal sökande med arbetshandikapp samt andel som erhållit arbete utan stöd, tillfälligt arbete och arbete de genom

sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade. Perio-

den januari till december 1996.

Antal Andel per månad, % Sökande Totalti Arbete utan Tillfälligt Arbete med Arbete Arbete hos snitt/mån arbete stöd arbete lönebidrag inom OSA Samhall Totalt 84 100 2,5 1,5 0,3 0,4 0,1 0,1

Källa: AMS.

3.2 Målgrupper för Samhalls verksamhet

3.2.1 Arbetets värde

Yrkesarbete värderas högt av både människor som har arbete

och av dem som är arbetslösa. De som har arbete tenderar

visserligen att värdera arbetet något högre men skillnaderna jämfört med arbetslösa är mycket små. Detta framgår av studien för arbete attityder och värderingar i

Drivkrafter -

ingår i expertbilaga till SOU 1996:34 Aktiv

arbetskraften

arbetsmarknadspolitik. Arbetslösheten har såväl ekonomiska

som sociala effekter för de drabbas. Till detta personer som

kommer konsekvenserna för samhällsekonomin.

Det finns ingen anledning att anta att värderingen av yrkesarbete skulle skilja sig väsentligt mellan funktionshind-

rade och icke funktionshindrade. Det är i stället sannolikt att

yrkesarbete värderas högt av såväl arbetslösa funktionshind-

rade som av funktionshindrade som har arbete.

Arbetets betydelse betonades också av Handikapputredningen i betänkandet Handikapp Välfärd Rättvisa SOU

1991:46:

40 Målgrupper och rekrytering

Arbete i vid mening är av mycket väsentlig betydelse för alla människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Arbete är inte bara en grund för den materiella försörjningen utan svarar även mot grundläggande mänskliga behov av gemenskap, utveckling och meningsfullhet i tillvaron. Dessa behov och värden kan naturligtvis var för sig tillfredsställas och uppnås genom aktiviteter vid sidan av arbetet. Ytterst handlar det också om den enskildes egen uppfattning och värdering av sin livssituation. Arbetets betydelse utgår dock inte bara från värdet för den enskilde. Det är också samhällets intresse och skyldighet att ta tillvara alla medborgares möjligheter att bidra till utvecklingen av den gemensamma välfärden. Det gäller inte bara materiell välfärd utan också andra värden som berikar gemenskapen i samhället.

I avsnittet 3.1 Personer med funktionshinder på arbetsmarknaden redovisas statistiska uppgifter om personer med funk-

tionshinder på arbetsmarknaden. Merparten av personer med

funktionshinder kan antingen arbeta på den reguljära arbetsmarknaden utan bidrag, med lönebidrag eller med stöd av annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, exempelvis rekryteringsstöd. Endast en förhållandevis liten andel utgör mål-

för Samhalls verksamhet, oavsett hur läget är generellt

grupp

sett på arbetsmarknaden.

3.3 Definition av målgruppen

3.3.1 AMV:s regelverk

Målgruppen för rekrytering till skyddat arbete definieras i förordningen 1987:405 om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Där sägs § 9 att "Skyddat arbete får erbjudas endast den arbetsförmåga är så nedsatt att han

vars

eller hon inte kan annat arbete. "

Målgruppen är i dag alltså begränsad till arbetssökande

med arbetshandikapp som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Svårigheterna att få arbete skall bero pä nedsatt arbetsfönnåga, dvs. ett arbetshandikapp. Innan en

Målgrupper och rekrytering 41

person rekryteras skall Af/Ami i princip ha prövat möjligheterna för den arbetssökande att få arbete utan stöd eller med andra arbetsmarknadspolitiska stöd, däribland lönebidrag. Enligt utredningsdirektiven skall detta vara fallet även i fortsättningen. Någon närmare definition av målgruppen för Samhall än vad som framgår av § 9 i förordningen finns inte i Arbetsmarknadsverkets regelbok. I AMS allmänna råd för tillämpningen av den aktuella bestämmelsen sägs dock att arbetet inom Samhallgruppen så långt som möjligt skall vara utformat så att det tillvaratar och utvecklar den anställdes kunskaper, färdigheter, erfarenheter och intressen och syfta till att stärka den anställdes möjligheter till att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det är mot denna bakgrund väsentligt att föra diskusen sion kring vilka målgrupper som behöver det stöd Samsom hall kan erbjuda. Som utredningsdirektiven också är anger det denna fråga som bör diskuteras än graden snarare om av

funktionsnedsättning hos den enskilde sökande skall ha inver-

kan på bedömning Samhall är den en av om mest lämpliga sysselsättningsformen. Många människor, också med omfattande funktionshinder, klarar individuell en placering på den reguljära arbetsmarknaden. Andra kan, oavsett graden av nedsatt arbetsförmåga och funktionshindrets svårighetsgrad, behöva det särskilda stöd som anpassade arbetsformer, en stödjande arbetsledning och stöd i den egna arbetsgruppen utgör och som kan erbjudas hos Samhall. Långt ifrån alla med funktionshinder är alltså personer arbetshandikappade. Arbetshandikappet uppstår i en situation när funktionshindret gör det svårt eller omöjligt att delta i arbetslivet. Genom att arbetsvillkoren och kraven i anpassa arbetet samt genom att stärka individens förmåga kan arbetshandikappet reduceras eller tas bort helt. Som framgår ovan är målgruppen för det skyddade arbetet oprecist angiven. Det finns således inte i förordning eller anvisningar angivet hur målgruppen skall avgränsas. Det

42 Målgrupper och rekrytering

innebär att riktlinjer saknas för när en person skall anses alltför produktiv eller ha en alltför god arbetsförmåga

vara

för att kunna komma i fråga för en anställning inom Samhall. På motsvarande sätt saknas riktlinjer för vilken

arbetsförmåga bör finnas för sådant arbete lägsta som att skall kunna komma i fråga. Dock bör noteras att frågan om

krav på minsta arbetsförmåga behandlades i propositionen

med inrättande Samhalls före-

l977/78:30 förslag om av gångare, Samhällsföretag. Där anförde föredragande stats-

rådet:

Enligt min mening måste även framdeles en hög ambitionsnivå eftersträvas så att allt fler gravt arbetshandikappade ges möjlighet till

produktiv insats och därmed till försörjning. Utveck-

en en egen lingen visar att skyddat arbete är samhällsekonomiskt motiverat även för dessa Jag det därför inte meningsfullt att försöka grupper. anser fastslå någon gräns för den lägsta arbetsförmåga som man skulle behöva ha för att få skyddat arbete. Jag vill också betona att ett arbete kan ha mycket stort värde för den enskilde och för hans möjligheter till ett aktivt samhällsliv även den faktiska arbetsom förmågan kan framstå ringa. Däremot bör skyddat arbete inte som komma i fråga för är arbetslösa av i huvudsak renodlapersoner som de arbetsmarknadsskäl.

I praktiken finns inga gränser för när arbetsfönnågan skall alltför stor respektive alltför liten för att en anställning

anses

hos Samhall skall kunna komma i fråga.

3.3.2 Internationella aspekter på målgruppen för

skyddat arbete

skall enligt direktiven studera hur verksamhet Utredningen med särskilt anordnat arbete för arbetshandikappade organi-

i andra nordiska länder samt i andra länder i Europa,

seras

har omfattande sådan verksamhet. Mot bakgrund härav

som

skall fördelar och nackdelar med olika sätt att organisera arbete för arbetshandikappade göras. En jämförelse skall

göras med den verksamhet som bedrivs i Samhall.

Målgrupper och rekrytering 43

Utredningen har valt att i förekommande fall belysa internationella frågor i respektive avsnitt i stället för att samla internationella aspekter i ett eget avsnitt. Efter genomgång av litteratur, databaser samt kontakter med bl.a. Europarådet och EU-kommissionen har utredningen kunnat konstatera att internationella Översikter och jämförelser skyddat arbete av samt andra åtgärder för arbetshandikappade är föresparsamt kommande. Två studier framträder emellertid särskilt som intressanta i detta sammanhang. Studien Sheltered Employment the European Commu-

nity Erik Samoy, 1992 undersöker målgruppen för skyddat

arbete i de dåvarande 12 EG-länderna. fem Ytterligare län-

der Österrike, Finland, Norge, Sverige och Schweiz,

behandlas i studien Sheltered employment and transition

from

sheltered to ordinary employment in Austria, Finland,

Norway, Sweden and Switzerland Erik Samoy och Lina

Waterplas, 1995. I båda studierna betonas att det är förenat med betydande svårigheter och problem att göra internationella jämförelser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för funktionshindrade

personer inklusive skyddat arbete. Skälen är flera, bl.a. att

variationsbredden i åtgärderna ökar och att gränslinjen mellan skyddat arbete och arbete på den reguljära arbetsmarknaden blir allt otydligare när nya åtgärdsmodeller utvecklas. Med utgångspunkt från juridiska och administrativa defmitioner försöker de båda ovannämnda studierna klassificera målgruppen i olika länder utifrån bl.a. de ovan diskuterade gränserna för hur hög respektive låg arbetsförmågan får vara för att skyddat arbete skall kunna komma i fråga. I det följande används samma uttryck som i studierna, dvs. övre respektive nedre gräns för avgränsningen av målgruppen. I Finland utgörs för målgruppen skyddat arbete av personer med funktionshinder som söker arbete och på grund av nedsatt arbetsförmåga inte kan förtjäna sitt uppehälle. Det skall vara frågan om långsiktiga svårigheter när det gäller

44 Målgrupper och rekrytering

normala vardagsfunktioner. Det finns ingen precisering om vad med långsiktiga. Det avgörs från fall till som avses fall. den ovannämnda studien är målgruppen inte Enligt tycks den fastställas inte bara tydligt avgränsad. I praktiken hos de anställda också utifrån egenskaper potentiella utan utifrån rad faktorer lokala arbetslöshetsnivåer en yttre som och den kommunala ekonomin. Rikare kommuner tycks erbjuda större valmöjligheter än fattiga. I Norge finns det två huvudtyper av skyddat arbete, vardera med underformer. Den ena är arbetsmarknadsföretag, Arbeidsmarkedsbedriftene, AMB, innefattar underforsom Tre-

men förberedande arbetsträning, Arbeidsforberedende

ning, AFT .

Den andra huvudtypen är sysselsättningskooperativ,

Arbeidssamvirektiltakene, ASV, har tre underformer: som till arbetsmark-

sysselsättningskooperativ med kopplingar

nadsföretag, Arbeidssamvirke, ASV, sysselsättningskoopera- Arbeidssamvirke i offentlig virktiv inom offentlig sektor, somhet, ASVO, och produktionsverkstäder, Produksjonsrettede virksomhet, PV. De olika typerna skyddat arbete i Norge har olika målav Det finns dock ingen tydlig skiljelinje mellan de grupper. det kriterier såsom ålder, kön olika formerna när gäller olika respektive art eller grad av funktionsnedsättning. Den främsta skiljelinjen tycks avse den anställdes möjligheter att arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Om chanserfå ett till övergång goda anvisas till förberedanna anses personen de arbetsträning eller till arbetsmarknadsföretag. Om sannolikheten för övergång anses mer avlägsen är det mer troligt

att personen får arbete i sysselsättningskooperativ.

Målgruppen för skyddat arbete är i Danmark personer inte kan finna eller behålla ett arbete på den reguljära som arbetsmarknaden. Målgruppen innefattar inte personer som med lätthet eller viss hjälp arbetsanpassning, ekonomiskt stöd finna arbete på den öppna arbetse.d. kan ett marknaden, eller behöver yrkesutbildning. Där går som

Målgrupper och rekrytering 45

således den övre gränsen för målgruppen. Den nedre gränsen går vid personer som främst är i behov av social träning och

stimulans. Då ses placering i dagcenter som en lämpligare

form. Det är i praktiken främst personer med funktionshinder som anvisas till skyddat arbete. I flertalet länder definieras den övre gränsen med vissa variationer som oförmåga att arbeta under normala förhållanden. Ibland görs ytterligare preciseringar, exempelvis att en person inte kan anses vara arbetsoförmögen" förrän hela rehabiliteringsprocessen har slutförts, alltså när personen har genomgått medicinsk rehabilitering, arbetsträning, etc. Det antyds också att en person skall vara oförmögen att arbeta under normala förhållanden även om särskilt stöd sätts in. I en del länder är den Övre gränsen ännu mer preciserad. De brittiska skyddade verkstäderna tillåts exempelvis inte ta in har än 80 procents produktivitet i jämpersoner som mer förelse med en icke-funktionshindrad. Lagen emelleranger tid inte hur denna nivå skall mätas. I Spanien kan endast med minst 33 procent nedsatt arbetskapacitet få personer skyddat arbete, dvs. 67 procents arbetskapacitet. Under alla omständigheter är mätmetoderna av tvivelaktig kvalitet, anser studien Sheltered Employment in the European Community. I Storbritannien är den övre gränsen högre än i Spanien men den kan mycket väl vara ännu högre i något annat land ingår i studien. Vad det innebär att som vara oförmögen att arbeta under normala förhållanden kan tolkas på många olika sätt. Den övre gränsen är definitivt en mycket oprecis gräns, summerar studien. Den nedre gränsen för arbetsförmågan beskrivs i många av länderna i termer att den som anställs skall ha vaga som förmåga att utföra någon form av produktivt arbete". I Storbritannien och Portugal finns formellt en klar gräns: 30 procents respektive tredjedels produktivitet. Människor en som inte kommer upp till den nivån uppfyller inte kvalifikationerna för skyddat arbete. I Frankrike och Holland används kriteriet en tredjedel av normal arbetskapacitet till

46 Målgrupper och rekrytering

att dela upp gruppen anställda i skyddat arbete i två undergrupper. Den nedre gränsen i dessa länder måste följaktligen ligga under en tredjedel hur mycket under vet ingen. - Förutom krav på arbetstagarens fastslås produktivitet ibland den nedre gränsen med utgångspunkt från en kombination av olika faktorer, exempelvis arbetstagarens uppförande, stödbehov, produktivitet, närvarofrekvens, arbetets betydelse för välbefinnandet osv. En form av övervägande som inte finns uttryckt i lagstiftningen Danmark

i och Spanien

men som har praktisk betydelse är placering i dagom en

center motsvarande skulle vara bättre än skyddat arbete.

Slutsatsen blir enligt studien att också den nedre gränsen i likhet med den övre är mycket oprecis. Som framgår ovan finns inte någon övre eller nedre gräns för målgruppen till Samhall. I den bedömning av produktiviteten bland de arbetshandikappade anställda som gjorts av arbetsledarna vid ett antal enheter och som berörs ytterligare i avsnitt 4.6 framgår dock att variationsbredden när det gäller produktivitet är mycket stor. En väsentlig aspekt på målgruppen för skyddat arbete är i vilken utsträckningen verksamheten riktas både till kvinnor och män. I Sverige, där kvinnorna generellt sett också har en hög förvärvsfrekvens, är andelen kvinnor 46 procent bland Samhalls arbetshandikappade anställda. Variationerna är dock betydande mellan olika bolag. Inom Samhall Midland låg andelen kvinnor under perioden 1992 till första halvåret 1996 på 38 procent eller lägre medan andelen i Samhall Dalväst var 57 procent eller högre. Enligt uppgifter i studien Sheltered employment in the European Community utgjorde männen nära två tredjedelar av de anställda i skyddat arbete inom EG i början av 1990-talet, vilket framgår av tabell 3.5. Lägsta andelen kvinnor hade Holland och Storbritannien med en fjärdedel eller mindre.

Målgrupper och rekrytering 47 Tabell 3.5 Könsfördelning bland anställda i skyddat arbete i början av 1990-talet.

Avser 98 procent av alla anställda i skyddat arbete. Uppgifterna exkluderar Spanien och Portugal. Grekland hade vid denna tidpunkt inget skyddat arbete.

Med utgångspunkt från de knappa uppgifter som föreligger om funktionshinder tycks det enligt studien finnas en överlappning mellan den är minst funktionshindrad i grupp som dagcentren och den som har lägsta produktiviteten i skyddad verksamhet.

3.3.3 Påverkan på målgruppen av arbetsmarknadssituationen

I runda tal nära 30 000 med arbetshandikapp har personer arbetat inom Samhall under 1990-ta1et. Förhållandena på den reguljära arbetsmarknaden påverkar målgruppen för Samhalls verksamhet. Om förhållandena i arbetslivet där generellt sett är sådana att arbetsförrnågan hos de anställda tillåts ha stor variation, då är behovet skyddat arbete förhållandevis av mindre än i en situation där kraven är höga och stegras alltmer på arbetsförmåga och produktivitet. Det är naturligtvis

48 Målgrupper och rekrytering

det sistnämnda förhållandet som främst kännetecknar svensk arbetsmarknad i dag. Samhall skriver i studien Samhall mot år 2005 att det behövs ca 100 000 arbetstillfällen anpassade för nya personer med arbetshandikapp utöver vad Samhall och lönebidragsformen kan erbjuda. Förändringarna i framtidens arbetsliv kommer att innebära att med vissa funktionshinder personer i ökande utsträckning kommer att behöva det särskilda stöd och arbetsformer Samhall kan för in som erbjuda att komma på och etablera sig i arbetslivet, anser Samhall. Man anser att behovet av särskilt förbehållna arbetstillfällen för denna kan förväntas betydligt överstiga den volym grupp som Samhall erbjuder i dag. I sin analys den framtida volymen arbetstillfällen av förutsätter Samhall att det statsfinansiella utrymmet påverkar den totala merkostnadsersättning Samhall kan förväntas få. Efter en sammantagen bedömning av detta, konjunkturläget, företagets affärsmässiga fönnåga, allmänpolitiska och konkurrensmässiga aspekter samt företagsorganisatoriska aspekter drar Samhall slutatsen att volymen arbetstillfällen för med arbetshandikapp inom Samhall inte i någon personer betydande omfattning bör överstiga 30 000-35 000. Över tiden kan naturligtvis ändå finnas behov av vissa variationer i omfattning, konstaterar Samhall. Även den lokala arbetsmarknadssituationen påverkar målför Samhalls verksamhet. De intervjuer utredgruppen som ningen har genomfört tyder på att detta är särskilt påtagligt i skogslänen. I situation med stort utbud på arbetskraft, en varav många är välutbildade, och få eller nästan inga lediga platser, påverkas även rekryteringarna till Samhall. Påverkan sker på åtminstone två sätt: med svårare funktionspersoner hinder tillhör ofta inte arbetskraften. De själva men också omgivningen uppfattar ofta att det inte år någon idé att de ens anmäler sig arbetssökande. som Samtidigt som den lokala arbetskraften minskar av dessa skäl utgår bidrag vid många rekryteringar till den reguljära

Målgrupper och rekrytering 49

arbetsmarknaden i skogslänen. I en glesbygdskommun i skogslänen som utredningen besökt, arbetsförmeduppger lingen att praktiskt taget samtliga rekryteringar skedde med hjälp av arbetsmarknadspolitiskt stöd. Endast lärare, tandläkare och läkare rekryterades utan bidrag. Dessa exempel illustrerar att efterfrågan på arbetsmarknaden påverkar målför det skyddade arbetet. gruppen På några håll

lokala Samhallföretag, företagshälsovård samt Af/Ami anser man att det har skett en klar förändring

av målgruppen för Samhalls verksamhet under 1990-ta1et. Bland medför skärpningar i

annat socialförsäkringssystemen

att fler med olika personer arbetshandikapp blir sökande vid arbetsfönnedlingarna. Personer med exempelvis belastningsskador för några år sedan definitivt hade fått som sjukbidrag skall stå till arbetsmarknadens nu förfogande och då är arbete inom Samhall många gånger det enda alternativet. Man menar att effekterna regelförändringarna ännu så av länge bara har börjat problemen kommer att accentueras i framtiden. Andra intervjuade säger sig inte ha sett någon förändring av målgruppen under l990-talet.

3.3.4 Optimal storlek på skyddat arbete

Finns det då någon optimal storlek på skyddad verksamhet i ett land Frågan tas i studien Sheltered upp Employment the European Community. Den slutsats dras där är att som storleken på den skyddade verksamheten är resultatet ett av politiskt val mellan integrering på den öppna arbetsmarknaden och skyddat arbete, sociala faktorer av som acceptans eller funktionshindrade anställda i av företagen, av vilken vikt man lägger vid arbete, på lever synen att personer på bidrag i stället för att arbeta etc. Också studien Disability Work and Cash

Benefits UpJohn Institute for Employment

Research, 1996 tar frågan incitamenten för upp om att funktionshindrade skall kunna arbeta på den reguljära arbetsmarknaden. Som exempel nämns Tyskland och Storbritan-

50 Målgrupper och rekrytering

nien där möjligheterna för med funktionshinder att personer arbete inom den privata sektorn är betydligt större än i Sverige eller Holland. Det högre arbetskraftsdeltagandet pâ den arbetsmarknaden bland med funkreguljära personer tionshinder i Tyskland och Storbritannien är förmodligen resultatet av ett administrativt systern som fungerar bättre och effektivt också bidragssystemens utforrnmer men av ning, studien. anser Som tabell 3.6 är variationerna stora såväl i framgår av absoluta i relativa tal när det gäller förekomsten av som skyddat arbete. Holland och Sverige svarade för den högsta andelen i skyddat arbete sett i relation till arbetskraften 12 Även i Irland, Schweiz och Norge respektive 7,5 promille. finns förhållandevis stor andel skyddat arbete. en

Målgrupper och rekrytering 51

Tabell 3.6 Antal personer i skyddat arbete i 17 Europarådets

av medlemsstater. 1990-talets första hälft.

Tyskland, inkl. östra Tyskland 140 000 4,0 ca Grekland -

Samoy, 1992 och Sheltered employment and transition from sheltered to ordinary employment in Austria, Finland, Norway, Sweden and

Switzerland Erik Samoy and Lina Waterplas. Europarådet P-SG 95

20, 1995.

52 Målgrupper och rekrytering

3.3.5 Invandrare och andra utsatta på arbetsmarknaden

Svårigheterna är i dag betydande för stora på arbets-

grupper

marknaden och långtidsarbetslösheten har ökat. Invandrarpolitiska kommittén har mot denna bakgrund föreslagit rad åtgärder för att stärka invandrares situation

en på arbetsmarknaden SOU 1995:76 Arbete till invandrare

respektive SOU 1996:55 Sverige, framtiden och mångfal-

den. Förslagen omfattar förutom vissa stöd till invandrares

företagande bl.a. följande punkter: Privata och offentliga arbetsgivare bör upprätta och

0 särskilda resulterar i invandgenomföra program som att rare anställs i större utsträckning än i dag. 0 Ett statligt lönebidrag på maximalt 50 procent bör kunna till invandrare har särskilt svårt att få sysselges som sättning på den ordinarie arbetsmarknaden.

Ett bör för igångsättnings- och

0 statligt projektbidrag ges i lokala sysselsättningsprojket för

investeringskostnader invandrare. Ett arbetsinriktat utbildningsprogram skapas för l 500 0

långtidsarbetslösa med språksvårigheter.

LOSAM-utredningen har i delbetänkandet SOU 1997:5 Aktivt lönebidrag behandlat frågan om lönebidrag vid

anställning av invandrare med språksvårigheter. Utredningen

bör förbehållen med funkanser att åtgärden vara personer

tionsnedsättningar som leder till arbetshandikapp.

Även behovet och även andra goda skäl talar för en om

utvidgning målgruppen anser Samhall i studien Samhall

av mot år 2005 att detta skulle innebära fler nackdelar än

fördelar. Samhall menar att en utvidgning av Samhalls mål-

till andra än arbetshandikappade skulle leda grupper grupper

till en verksamhet som enbart erbjuder anställning och pro-

duktion och där rehabiliteringskompetensen försvinner.

Målgrupper och rekrytering 53

3.3.6 Nya affärsområden

Marknadens behov och kundorientering år primära utgångspunkter för Samhalls val av affärsområden och affarsorganisation. Koncernen satsar bl.a. på elektronik, infonnation/data samt städ-, fastighets- och hemservice. Detta har successivt lett till en väsentlig utökning av och förskjutning av verksamhetsområdena. Av koncernens verksamhet är för närvarande ca 65 procent varuproduktion och 35 procent service och tjänster. Utvecklingen i riktning mot service mer och tjänster fortsätter. Hur de verksamhetsområdena för Samhall kan komma nya att påverka målgruppen är en fråga som har tagits upp vid utredningens intervjuer i Samhallföretag, företagshälsovård och Af/Ami på några orter i landet. Flera intervjupersoner har inte haft någon uttalad uppfattning i frågan medan de som kommenterar frågan närmare anser att inriktningen på ökad tjänsteproduktion/ service accentuerar kraven på arbetstagarna, vilket kan leda till ökade svårigheter för de prioriterade grupperna. Vissa former av tjänsteproduktion, exempelvis restaurangverksamhet, ställer definitivt högre krav på de arbetshandikappade arbetstagarna än industriell verksamhet, är en uppfattning som framförs. Det skulle behövas mer enkla arbetsuppgifter som okomplicerat paketeringsjobb, anser ett Ami. Där också att flertalet dem menar man av som får tjänstejobb inom Samhall skulle kunna komma ut på arbetsmarknaden med hjälp av lönebidrag.

3.4 Prioriterade grupper Sedan ett tiotal år tillbaka är tre särskilt prioriterade grupper vid nyanställning till Samhall. Bestämmelser prioriterade om återfinns sedan år 1992 i statsmakternas resultatkrav grupper på Samhall. Minst 40 procent de nyanställda skall komma av från dessa grupper. Andelen har sedan 1990-talets början legat klart över den nivån, vilket framgår av tabell 3.7. De prioriterade är med vissa grupperna personer

54 Målgrupper och rekrytering

definierade arbetshandikapp som Af/Ami bedömer ha behov av det särskilda stöd som kan vid anställning hos ges en Samhall. Grupperna definieras på följande sätt:

Psykiskt sjuka: sökande som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare har haft kontakt med arbetslivet eller som på grund av sin sjukdom varit borta från sitt arbete under längre tid. Utvecklingsstörda: sökande som fått sin grundutbildning inom särskolan och/eller vistats på dagcenter och/eller varit föremål för utredning vid ett Ami med särskilda resurser för intellektuellt handikappade. Personer med än funktionsnedsättning: främst mer en sökande med rörelsehinder som har ytterligare funktionshinder, t.ex. tal- och kommunikationssvårigheter men det kan också gälla andra kombinationer av handikapp som tillsammans medför svår funktionsnedsättning.

Tabell 3.7 Prioriterade grupper bland nyrekryterande till Samhall andra halvåret 1991-1996. Riket.

År Antal Antal Andel % nyrekr. ur nyrekr. nyrekr. ur prioriterade totalt prioriterade grupper grupper jul 1991-

Källa: Samhall.

Andelen rekryteringar ur de prioriterade uppvisar grupperna relativt små variationer på bolagsnivå. Detta framgår av

Målgrupper och rekrytering 55

tabell 3.8. Under perioden 1991/92-1996 låg genomsnittet för samtliga bolag på 46 procent, vilket alltså med god marginal uppfyller statsmakternas krav minst 40 procent. Lägst andel hade Samhall Interiör och Samhall Vinga 40 respektive 41 procent och högst andel Samhall Gute

respektive Vestgöta med 58 respektive 57 procent. Övriga

bolag låg i spannet 43-49 procent.

56 Målgrupper och rekrytering

Tabell 3.8 Andelen rekryteringar ur prioriterade grupper fördelade på Samhalls bolag. Perioden 1991/92-1996.

Prioriterad Andel i procent rekrytering 1991/92-1996

Källa: Samhall.

Variationerna i rekrytering från prioriterade grupper var något större inom affársområdena. För dessa finns uppgifter endast för år 1996. Lägst låg affärsområdet Komponent med

Målgrupper och rekrytering 57

39 och

procent högst låg Förpackning med 62 procent, vilket

framgår av tabell 3.9. Genomsnittet för

samtliga affärsom-

råden låg på 47 procent.

Tabell 3.9 Andelen rekryteringar prioriterade fördelade

ur grupper

på affärsområden inom Samhall. Ar 1996.

Affärsområde Total Varav rekr. Procent ur nyrekry- prioriterade ur tering prioriterade grupper grupper

ServicePartner 284 126 44

Lokala Tjänster 204 98 48

Hotell- och

51 Möbler 74 31 42 Arbetsplatsut-

Totalt REG. +

AFFARSB. l 013 472 47

Källa: Samhall.

Samtliga lokala aktörer inom Samhall, företagshälsovården

och Af/Ami

som utredningen besökt anser att det är angeläget att prioriterade grupper psykiskt sjuka, psykiskt

-

utvecklingsstörda och flerhandikappade även fortsättnings-

-

vis skall för Samhalls verksamhet. Det råder också anges

58 Målgrupper och rekrytering

stor enighet om att de tre grupper som i dag är prioriterade även framledes bör prioriterade. Flera av de lokala vara har varit i kontakt med att det aktörer som utredningen anser tänkbart även med andra arbetshandikan vara att personer kunna i prioriterade, dock utan att kapp skulle ingå gruppen peka något visst arbetshandikapp utan mer som en principiell inställning. Det kan i sammanhanget nämnas att flera arbetsledare förordar att dagens prioriterade skall finnas som grupper problemen med kvar har i intervjuerna samtidigt pekat - De att de att ha psykiskt sjuka i en arbetsgrupp. menar

skulle behöva ha tillgång till extern kvalificerad psykiatrisk

handledning när behov föreligger. Själva känner de sig i och de inte heller att vissa situationer villrådiga anser företagshälsovården har tillräcklig kompetens på det psykiatriska området. Betydelsen av att ha olika arbetshandikapp representerade betonas många aktörer. Det på en arbetsplats av ses som mycket viktigt att inte skapa någon form av kategoriför övrigt betonades redan när arbetsplatser, något som dåvarande Samhällsföretag tillskapades prop. 1977/78:30. till fördomsfull Dels leder kategoriarbetsplatser en mer inställning från omgivningen, dels försvåras rekryteringen av inte har det dominerade arbetshandikappet. personer som

3.5 Individens förmåga arbetets krav

-

3.5.1 AMV:s handikappkodning

avsnitt 3.1 det inte hur många Som framgår av går att ange med funktionshinder det finns i Sverige. Antalet personer emellertid drygt 450 000. medlemmar i handikapprörelsen är Dessutom uppbär över 400 000 personer förtidspension, huvudförmän från sjukbidrag eller handikappersättning som socialförsåkringssystemet. så är anmälda arbetssökande vid Betydligt färre än som

Målgrupper och rekrytering 59

arbetsförmedlingarna Af och arbetsmarknadsinstituten

Ami, något också påpekades

som av Handikapputredningen

SOU 1992:52. Statistiska

uppgifter om öppet arbetslösa

arbetshandikappade personer respektive i åtgärder redovisas

i avsnitt 3.1.

För att sökande hos Af/Ami en skall anses vara arbets-

handikappad, krävs att han/hon är arbetssökande, har ett

funktionshinder och

att arbetshandikappet har registrerats hos

Arbetsmarknadsverket AMV.

Det är personal vid Af/Ami bedömer sökande

som om en

kan anses ha ett arbetshandikapp. Bedömningen görs utifrån följande riktlinjer

Om det visar sig att den sökande på grund

av funktionsnedsättning

är i behov särskilda väglednings- eller

av rehabiliteringsinsatser eller inte kan få arbete utan att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

som

är förbehållna sökande med arbetshandikapp,

vidtas ska arbetshandikapp anges.

I de fall sökande har funktionsnedsättning, inte

en en som påverkar arbetsutbudet och inte heller i övrigt är betydelse i förav hållande till de arbetsuppgifter är eller förväntas bli aktuella, som

föreligger inget arbetshandikapp.

Den sökande ska införstådd med skrivas vara att som arbets-

handikappad. Om den sökande själv inte sig ha något handi-

anser

kapp och inte heller är intresserad någon åtgärd är förbe-

av som

hållen arbetshandikappade ska arbetshandikapp

inte anges.

När sökande

en registreras som arbetshandikappad skall

också

arbetshandikapp anges i form av en kod. Det finns åtta

olika koder. Antal respektive andel sökande med

respektive kod framgår av tabell 3.10. Koden skall det arbets-

ange

handikapp som enligt bedömningen visar sig vara det huvudsakliga skälet till svårigheterna att erhålla ett arbete.

5 Ur "Handledning för användare Förmedlingssystemet AF 90. -

60 Målgrupper och rekrytering

Tabell 3.10 Antal respektive andel arbetshandikappade sökande arbete enligt AMV:s handikappkoder. December 1996. utan Sökandekategori 11-15 samt 71.

Kod Handikappgrupp Antal Andel i %

1 Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom l 926 3,5 Hörselskada/dövhet 1 692 3,0 2 3 Synskada 912 1 Rörelsehinder 24 520 44,4 4

Källa: AMS.

arbetshandikapp görs med Med den grova indelning av som Arbetsmarknadsverkets system för kodning av hjälp av det uppenbart att systemet inte medger arbetshandikapp är Läkarintyg alternativt utredning vid någon större precision. för kodningen. I Ami skall i princip alltid finnas som grund läkarutlätandena saknas ibland väsentlig information eller huvudinformationen är felaktig. Endast ett handikapp klassificeras. Graden handikapp går vidare handikappet- av klassificeringssystemet. Det går alltså inte inte att läsa ut ur få uppfattning i vilken att med ledning av systemet en om utsträckning och på vilket sätt en funktionsnedsättning inverkar hur individen skulle fungera i arbetslivet. på

6 somatiskt relaterade arbetshandikapp exempelvis allergier, Med övriga avses diabetes och sjukdom eller skada i mag- och tarmfunktionerna.

Målgrupper och rekrytering 61

I det medicinska delprojektet Bedömning av medicinska

underlag för lönebidragsplaceringar utfördes inom

som för studien

ramen Lönebidrag för arbetshandikappade. En

samhällsekonomisk utvärdering Ds 1989:19 togs dessa problem upp i viss utsträckning. Som framgår av rubriken var dock huvudsyftet med studien bedöma att det medicinska

underlaget för lönebidragsplaceringar. Resultatet är

av intresse i detta sammanhang eftersom den medicinska

bedömningen ligger till grund för handikappkodningen

som i sin tur är

en förutsättning för anställning med lönebidrag,

i Samhall eller åtgärd för annan arbetshandikappade. Studien konstaterade

att arbetsförmedlingens tjänstemän

ofta hänvisade till läkarintygen som ett objektivt underlag i arbetet. I den granskning av läkarintygen som gjordes i studien framgick att de relativt

var inforrnationsfattiga också

i de avseenden som av arbetsförmedlingen uppgavs vara särskilt väsentliga. Så fallet i var t.ex. fråga om diagnos,

handikappbeskrivning, allmän funktionsbeskrivning, prognos,

förslag till arbetsplacering och förekomst flerhandiav kapp/tillkommande handikapp. För de akter som granskades saknades läkarintyg i vart femte fall. Diagnos liksom beskrivning av handikapp saknades i vart fjärde läkarintyg, i drygt hälften och prognos förslag till arbetsplacering i vart tredje läkarintyg.

För arbetsförmedlaren är huvuddiagnos, handikappbeskrivning och prognos viktiga delar i den infonnation som läkarintygen skall tillhandahålla, enligt studien. Arbetsför-

medlaren ansågs oftast inte betjänt av en medicinsk status

med fackterminologi utan

mer av en beskrivning av diagnosen på svenska med huvuddiagnos och prognos.

Arbetsfönnedlingens handlingar uppvisade också brister

när det gällde förmågan att precisera funktionskraven för den tilltänkta arbetsuppgiften, konstaterade studien. Såvitt

LOSAM-utredningen har kunnat finna har inte någon senare

studie gjorts av vare sig den medicinska bedömningen i läkarintygen eller av hur denna information används av

Målgrupper och rekrytering 62

förmedlingen.

skillnader i 3.5.2 Geografiska

handikappsammansättningen

Det finns betydande skillnader i handikappsammansättningen

bland de anställda med arbetshandikapp i Samhalls bolag. 3.11 exempelvis andelen rörelse- Av tabell framgår att 34 Samhall Midland

hindrade i genomsnitt ligger på procent.

andelen rörelsehindrade med 48 procent. har den högsta i likhet med Midland bedriver verk- Samhall Formel, som har 36 samhet i en region med många tunga jobb, procent rörelsehinder. Lägsta andelen anställda med handikappkoden med koden rörelsehinder har Samhall Dacke respektive Avebe med 28 respektive 29 procent. Variationerna är avsevärda när det gäller andelen psykiskt i olika bolag. I Samhall Vestgöta är arbetshandikappade anställd eller 24 procent kodad i den nästan var fjärde andelen finns i Samhall Formel och kategorin. Lägsta med 10 Genomsnittet för samtliga Samhall Gute procent. bolag är 16 procent.

Målgrupper och rekrytering 63

Tabell 3.11 Handikappsammansättning enligt handikappkoderna

1-8 i Samhalls bolag. 1996-12-31, procent.

Bolag

17 11 1

Källa: Samhall.

Handikappkoder: 1 Hjärt-, kärl och/eller lungsjukdom 2 Hörselskada/dövhet 3 Synskada 4 Rörelsehinder 5 Ovr. somatiskt relaterade arbetshandikapp 6 Psykiska arbetshandikap

7 lntellektuellt arbetshandi

app 8 Socialmedicinskt arbetshandikapp

Målgrupper och rekrytering 64

3.5.3 Användningen av handikappkoderna

LOSAM-utredningens sekretariatet har Vid de intervjuer som med företrädare för Af/Ami, Samhallföretag genomfört inom eller med

respektive företagshälsovårdspersonal

inom Samhall har det tydligt framkommit att det uppdrag endast är Af/Ami som anser sig ha någon nytta av

handikappkodningen. Övriga uppger att de inte har någon

eller endast ringa användning koderna. I användning alls av fallet att koderna viss det senare uppger man ger en början inför eventuell

information vid praktikperiodens en

Ibland, konstaterade stämmer inte anställning. man, handikappkodningen. Huvudhandikappet är något annat än Af/Amizs Att sådana felkodvad som framgår av kodning. förekommer bekräftades också i den ovannämnda ningar studien Bedömning medicinska underlag för lönebidragsav placeringar. menade att Ami borde göra Vid en företagshälsovård man kodning också inkluderade förslag om en omsorgsfull som arbete. Därmed skulle dels få underlag för att lämpligt man den enskilda individen, dels leta efter ett lämpligt arbete skulle informationen kunna tjäna som underlag för långsiktig verksamheten inom Samhall. planering av de vid Af/Ami Den nytta som intervjuade personerna kodningen är främst rent administrativ art. anser sig ha av av Genom sökande har åsatts kod för arbetshandikapp att en en utgår ökade ekonomiska och personella resurser för att stödja arbetssökandet. Endast sökande har åsatts personen i som kan erbjudas anställning med lönebidrag, handikappkod inom Samhall eller åtgärd är förskyddat arbete annan som Likaså är det endast möjligt att behållen arbetshandikappade. och rehabiliteringsinsatser för erbjuda särskilda väglednings- Den arbetslösa sökande sökande som har handikappkodats. kan enligt uppgifter från ett som har åsatts en handikappkod dubbelt så personalresurser till sitt Ami erbjudas nästan stora arbetslös sökande. stöd jämfört en icke arbetshandikappad

Målgrupper och rekrytering 65

LOSAM-utredningen har i delbetänkandet SOU 1997:5 redovisat vilka särskilda stödformer som kan utgå för sökande med arbetshandikapp.

3.5.4 Kartläggning av arbetskrav och arbetsförmåga utvecklingsarbete inom Samhall - Vid de lokala Samhallföretag och företagshälsovårdsenheter som utredningen intervjuat sker ingen systematisk kartläggning av funktionshinder respektive arbetskrav. Inte heller görs någon systematisk uppföljning av den kodning som åsatts av Af/Ami innan började arbeta i Samhall. personen Flera arbetsledare anser dock att de, trots att någon systematisk kartläggning inte görs, ändå har en god bild av arbetstagarnas arbetshandikapp och dess svårighetsgrad. En metod för att kartlägga arbetets krav och individens förmåga testas för närvarande på några arbetsplatser inom ett av de regionala bolagen, nämligen Samhall Dala. Metoden har utvecklats för att identifiera behov av individuell arbetsanpassning genom att bedöma individens arbetsförmåga i förhållande till arbetets krav. Den består av två huvuddelar. Dels sker bedömning de krav som arbetet ställer på sin en av utövares förmåga Vilket ger en arbetskravsprofil, dels görs en bedömning av individens förmåga i förhållande till de arbetskrav som är förknippade med en viss arbetsuppgift. När arbetsförmågan ställs i förhållande till arbetets krav blir det tydligt vilka krav individen klarar/inte klarar. Genom att sammanställa arbetskravsbedömningar kan man få en samlad bild av arbetsstållets arbetskravsproñler. Bedömningen av arbetets krav görs gemensamt av arbetsledare med erfarenhet av arbetsuppgiften och företagshälsovårdspersonal motsvarande. Bedömningen gäller vilka krav arbetet ställer på sin utövares förmåga att producera varor och tjänster med godkänd kvalitet. Fem olika huvudfaktorer, med vardera flera delfaktorer, bedöms. Huvudfaktorerna gäller vilka krav arbetet ställer på att ta in sinnesintryck,

3 17-0512

66 Målgrupper och rekrytering

bearbeta information, samspela och på fysiska funkagera, tioner. Genom att gradera kraven avseende olika faktorer efter en tregradig skala kan man få en bild av vilka arbetsuppgifter som är exempelvis lätta, medelsvåra respektive svåra på ett arbetsställe. En Bank över arbetskraven på arbetsplatsen skall dokumentera uppgifterna och hållas aktuell. Avsikten är att individens arbetsförmåga skall bedömas i förhållande till arbetets krav. Bedömningen skall till att börja med göras vid samtliga nyanställningar och ske efter någon/några månader i arbete. Den skall utföras gemensamt av individen arbetsledare och personal från företagshälsovården eller motsvarande. Förutom i samband med nyanställning skall metoden också kunna användas för att systematisera arbetet med rehabilitering/utvecklingsplaner så att en kan öka sin kompetens att från enklare till person genom svårare arbetsuppgifter och klara arbetsvåxling i allt större grad.

3.5.5 Internationella jämförelser av funktionshinders svårighetsgrad

I studien Sheltered Employment in the European Community hävdar författaren att det år viktigt att utveckla verktyg med vilka man kan mäta funktionshindrets svårighetsgrad. Studien konstaterar att det år förenat med avsevärda svårigheter att få fram uppgifter om arbetshandikappens art och svårighetsgrad från de 12 länder som ingick i EG 1992 när studien genomfördes. Uppgifterna från olika länder är svåra att jämföra eftersom sättet att klassificera varierar från land till land. Inget land hade någon kategori socialt arbetshandikappade trots att denna grupp finns representerad inom skyddat arbete. Socialt arbetshandikappade klassificeras ibland som utvecklingsstörda och psykiskt sjuka, eller ibland övriga respektive Ospecificerat funktionshinsom som der. Detta leder till att förekomsten av socialt arbetshandi-

Målgrupper och rekrytering 67

kappade inte ens kan skattas. I Sverige, som inte ingår i den ovannämnda studien, finns dock en särskild handikappkod, socialmedicinskt arbetshandikapp. Alla officiella klassificeringar avser endast ett funktionshinder. Personer tillhör flera kategorier exempelvis som därför de är både psykiskt och fysiskt

att funktionshindrade

klassificeras antingen enligt sitt "huwidhandikapp eller som flerhandikappad. I båda fallen går informationen förlorad. Åtminstone i del fall, studien, är det värdefullt en anser att ha en uppfattning om hur vissa funktionsnedsättningar eller hinder påverkar en individs funktionssätt i arbetsmil- jön. Detta illustreras med att exempelvis skillnaden mellan ringa och medelsvärt psykiskt funktionshinder, bedömt utifrån IQ-mätningar, inte alltid är relevant. En är person som medelmåttigt utvecklingsstörd kan vid en typ av arbete vara lika produktiv som en person med ringa utvecklingsstörning eller vid ett annat arbete till och med mindre funktionshindrad. Vid ett tredje arbete kan den medelmåttiga utvecklingsstörningen leda till att den produktiva förmågan blir klart lägre än för en med ringa utvecklingsstörning. person

3.5.6 ICIDH:s klassiñceringssystem

Den internationella handikappklassiñkationen ICIDH Inter-

national Classification 0f Impairments, Disabilities and

Handicaps redovisas kortfattat i detta sammanhang. ICIDH gavs ut på försök av Världshälsoorganisationen WHO 1980 och accepterades officiellt av organisationen 1993. Samtidigt påbörjades ett arbete med att revidera klassifikationen som är inriktat på att vara avslutat 1999. Ett första förslag till revision förväntas bli presenterat under 1997. En expertgrupp knuten till Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att översätta ICIDH-klassifikationen till svenska. Detta gör man för att vidga kunskapen om och förtrogenheten med dagens och morgondagens internationella klassifikationssystem för handikapp.

68 Målgrupper och rekrytering

De tre huvudbegreppen i ICIDH är:

Funktionsbegränsning på organnivå Impairment Begränsning av förmåga på personnivå Disability

Handikapp livskonsekvenser på social nivå Handicap

Genom klassifikationen kan man göra åtskillnad mellan följder av sjukdomar som kan beskrivas på organnivå, effekter i form av begränsad förmåga att utföra basfunktioner respektive handikapp. Klassifikationen skall kunna användas för olika speciella syften. Det gäller såväl inom medicinsk vård och rehabilitering som för områden som utbildning samt anställningsoch bostadsförhållanden, sägs det i kommentarerna appen-

dix till klassifikationssystemet. Man ger några exempel på

det senare. ICIDH används i Frankrike vid beslut om bidrag, för vägledning individer, nomenklatur för handikapp; av som i Tyskland och Holland för bedömning av arbetsförmåga, i Italien och Belgien för beslut om tillgång till institutionsvård och handikapphjälpmedel. I Schweiz undersöks hur man kan använda ICIDH i sjukförsäkringsterminologin. Inom Samhall tillämpas för närvarande ICIDH-systemet i anpassad form i det projekt rörande kartläggning av arbetskrav och arbetsförmåga som redovisas ovan. I Sverige har det miljörelativa handikappbegreppet haft stor betydelse vid olika samhällsreformer. Även WHO:s handikappbegrepp är miljörelativt men definitionen utgår från att det i första hand är invidviduella egenskaper gör som det svårt att uppfylla normala sociala roller. Vid användningen av det officiella miljörelaterade handikappbegreppet i Sverige är det i stället brister i miljön som betonas och som anses utgöra en viktig grund för uppkomsten av handikapp.

Målgrupper och rekrytering 69

3.5.7 Europarådets resolution yrkesprövning för om personer med funktionshinder

I oktober 1995 antog Europarâdets ministerkommitté en

resolution om yrkesprövning vocational assessment för

med funktionshinder AP 95 3.

personer resolution

Resolutionen har beaktat såväl ICIDH

se ovan som

exempelvis relevanta ILO-instrument. Resolutionen tar sikte på den process då en bedömning människors arbetsförmåga

görs av vocational capacities i

kombination med arbetskrav job requirements samt jämförelsen och matchningen dessa båda faktorer i syfte att av skall kunna arbeta, eller, som det uttrycks i personen resolutionen, i syfte att uppnå yrkesmässig integrering eller återintegrering " . Resolutionen inleds med några etiska principer. Bland annat betonas att alla personer med funktionshinder som har behov av detta skall ha tillgång till yrkesprövning. Personerna skall ha rätt att ta aktiv del i bedömningsprocessen och i valet av yrke som deras anlag och intressen. Syftet passar med bedömningen skall vara klarlagt för samtliga inblandade, inklusive den berörda personen. De uppgifter som insamlas får endast användas i den berörda intrespersonens se och efter medgivande av vederbörande för yrkesmässig rehabilitering. I yrkesprövningen av med funktionshinder skall personer sådana lämpliga bedömningsprocedurer användas som är allmänt förekommande inom naturvetenskap och socialvetenskap. De fungerar då som en bas för att formulera frågor i syfte att jämföra och garantera att jämförelse görs mellan karaktäristika av liknande karaktär. Alla bedömningsprocedurer skall vara effektiva och tillförlitliga. Resolutionen betonar att det är en förutsättning för framgång i yrkesmässig integrering att man använder bedömningsprocedurer och att dessa upprepas. Det är väsentligt att intresset fokuseras på de förmågor som kan användas i

70 Målgrupper och rekrytering

yrkesträning och rehabilitering. Förutfattade meningar om personer med funktionshinder motverkas på detta sätt genom att man fokuserar på såväl förmågor som oförmågor. Bedömningen skall inriktas på biologiska, psykologiska och sociala egenskaper hos individen samt hur dessa egenskaper växelspelar med arbetskraven. När en yrkesprövning görs skall de förmågor som är av betydelse för att utföra ett visst specifikt arbete jämföras med vilka krav som ställs i just det jobbet. Resolutionen betonar att för att utföra ett visst jobb krävs bara en begränsad del av de mänskliga förmågorna. Om en arbetstagares förmågor motsvarar de krav som ställs på ett visst jobb, kan i fråga bli personen anställd med lönsamhet. Yrkesprövning skall utgöra grunden för att fastställa om en arbetstagares kapacitet kan utökas med yrkestråning eller kompenseras med teknisk eller organisatorisk anpassning. Därigenom blir den yrkesmässiga prövningen en värdefull hjälp i arbetet för företaget när man vidtar nödvändiga åtgärder för att anpassa arbetsmiljön. Yrkesprövning och integration av med personer funktionshinder skall utföras av team som representerar ett flertal områden såsom exempelvis rehabiliteringsmedicin, ergonomi, psykologi, yrkesvägledning, utbildning, socialvetenskap och företagshälsovård, enligt resolutionen. Det berörda företaget skall också delta i bedömningsprocessen. Europarådets resolution pekar på att ICIDH kan användas i arbetet med yrkesprövning. Yrkesprövningen av personer med funktionshinder handlar om korrelationen mellan arbetsförmåga och arbetskrav. Därför bör fönnågan den begränsade förmågan/oförmågan utgöra grunden för en presentation och diskussion när denna jämförs med en beskrivning av arbetskraven. Graden av social integration handikapp kan utgöra bas för ytterligare åtgärder för yrkesmässig integrering. Funktionsbegränsningen på organnivå skall ingå i analysen av faktorer som leder till inskränkt förmåga.

Målgrupper och rekrytering 71

Det tillvägagångssätt som beskrivs i Europarådets resolution överensstämmer relativt väl med det tillvägagångssätt som används inom Ami.

3.6 Rekryterin

gen

3.6.1 Rekryteringen ur den anställdes synvinkel

Genom några frågor i den enkät som har genomförts vid 29 arbetsplatser i landet med totalt drygt 1 100 anställda har utredningen sökt belysa rekryteringsprocessen sett ur de anställdas synvinkel. Ungefär tre fjärdedelar 74 procent svarar Ja på frågan "Var du själv med och bestämde att du skulle börja arbeta på Samhall" medan 22 procent svarar Nej Andelen J a-svar är högre bland kvinnor 78 procent . än bland män 73 procent. Uppfattningen bild vad arbetet

om Af/Ami gav en bra av

innebar innan Samhallanställningen påbörjades är delad. Hälften 49 procent att detta fallet medan 45 anser var procent tycker att Af/Ami inte gav en bra bild. Ungefär tre fjärdedelar 73 procent anser att de fick tillräcklig hjälp att lära känna sin nya arbetsplats när de började på Samhall. 24 procent inte det. Här är anser könsskillnaderna marginella. Något större andel anser att de fick tillräcklig hjälp att lära sig de nya arbetsuppgifterna 80 procent medan 17 procent anser att så inte var fallet. Kvinnorna tycker i något högre grad än männen att hjälpen att lära de arbetsuppgifterna var tillräcklig. nya

3.6.2 Ökad samverkan AMV-Samhall vid framtida rekrytering

En projektgrupp mellan Samhall och AMV har i slutet av 1996 avlämnat slutrapporten Rekrytering och anställning av personer med arbetshandikapp i Samhall. Där behandlas frågor i anslutning till rekryterings- och anställningsproces-

72 Målgrupper och rekrytering

sen, exempelvis dokumentation, policy och styrning, målgrupper, och arbetsfördelning samt samverkansforansvarsmer mellan Af/Ami och Samhall inom det aktuella området, individuell plan/överenskommelse vid anställning i Samhall samt uppföljning och utvärdering. Rapporten ligger också till grund för ett gemensamt samverkansdokument som undertecknats av cheferna för AMS och Samhall i februari 1997. Genom dokumentet vill man markera behovet av fördjupad samverkan i syfte att effektivt främja möjligheter till arbete för personer med arbetshandikapp. Dokumentet slår fast att endast Af/Ami kan aktualisera sökande med arbetshandikapp för anställning inom Samhall. Samhalls uppgift är att bedriva produktion i hela Sverige där det finns behov av arbetstillfällen för sökande med arbetshandikapp. Den enskilde sökandens förutsättningar, förväntningar och behov av utvecklings- och stödinsatser skall vara vägledande vid varje anställning. Vid rekrytering är det Af/Ami som ansvarar för att den sökande får allsidig information om att syftet med en anställning hos Samhall är att efter en tid om möjligt vidare till arbete utanför Samhall. En rekrytering till Samhall kan initieras såväl från Af/Ami som från Samhallbolaget. I rekryteringsprocessen skall alltid ingå studiebesök och ev. praktik. I samband med anställningen skall ett trepartssamtal genomföras där den arbetssökande, Af/Ami och Samhall går igenom syftet och målen för anställningen. Samtalet skall dokumenteras i Överenskommelse vid anställning i Samen hall mellan de avsnitt 4.4. Överens-

tre parterna se

kommelsen skall sedan ligga till grund för en personlig utvecklingsplan som årligen skall följas upp under Samhallanställningen. Rekryteringsprocessen avslutas med att Samhallbolaget fattar ett formellt beslut om att anställa den sökande. Därmed har Samhall övertagit ansvaret för den anställdes personliga och yrkesmässiga utveckling, enligt samverkans-

Målgrupper och rekrytering 73

dokumentet.

3.6.3 Några aspekter på dagens rekryteringsprocess

Målgruppen för rekrytering till skyddat arbete definieras som ovan nämnts i förordningen 1987:405 om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Där sägs § 9 att "Skyddat arbete får erbjudas endast den vars arbetsförmåga är så nedsatt att han eller hon inte kan annat arbete. " Skyddat arbete skall alltså i princip vara en s.k. sistahandsåtgärd bland de arbetsmarknadspolitiska insatserna och således en åtgärd som sätts in när andra alternativ till åtgärder är uttömda. Arbete inom Samhallkoncernen kan komma i fråga om Af/ Ami bedömer att det för tillfället saknas andra möjligheter på arbetsmarknaden. Anställning i Samhall kan också ske i ett tidigare skede det bedöms betydelsfullt för den om enskilde som förberedelse för annat arbete. I de intervjuer utredningen har genomfört har frågan som ställts om i vilken utsträckning andra åtgärder prövas före en Samhallanställning. Frågan har främst ställts till Af/Ami och länsarbetsnämnder även berörts vid andra men intervjuer. Enligt svaren från Af/Ami prövas i regel åtgärder. Ofta, regel och i många fall" var vanliga svar på frågan. Vid en Af i en kommun i skogslänen med mycket hög rundgång och praktiskt taget inga lediga jobb svarade man att flertalet hade haft beredskapsarbete och/eller lönebidrag före Samhallanställningen och att de dessutom hade genomgått en 16 veckors arbetsmarknadsutbildning inom Samhallföretagets branschområde vilket i princip ett krav från Samhallvar företaget för att anställa den arbetshandikappade. Enligt Samhall är sådana krav inte generellt förekommande. En av de tillfrågade länsarbetsnämnderna svarade att hade man ambitionen att först pröva andra åtgärder för de arbetshandikappade, men att Samhall vill ha bättre folk. Redan innan rekryteringsprocessen startar finns på många Af/Ami en kö med som har genomgått praktik i personer

74 Målgrupper och rekrytering

AMV:s regi inom Samhall. I en kommun med nära 100 000 invånare har man 25 i kö genomgått praktik personer som inom Samhall för 2-3 år sedan och som upplever det som mycket frustrerande att det praktiskt taget inte sker några rekryteringar till Samhall. På grund av den långa kön tar Af/Ami för närvarande inte i anspråk praktikplatserna, men måste snart börja göra det för att klara sina volymmål i syfte att reducera den öppna arbetslösheten. Ingen intervju på det lokala planet tyder på att det där förekommer någon långsiktig planering av rekryteringen till Samhall. Enligt intervjusvaren startar en rekryteringsprocess normalt med att Samhallföretaget anmäler ett rekryteringsbehov till Af/Ami. Rekrytering av anvisad personal sker endast till följd av övergång eller när företaget behöver en

anvisad nyckelperson. Rekryteringsbehovet anmäls i regel

i samband med det månatliga möte som äger rum i samråds- Af/ Ami, företagshälsovården och

gruppen mellan företaget,

försäkringskassan. Vid ett Ami krävde man att företaget skriftligen skulle vilka krav de ställde för rekryteringange en. Några sådana krav framkom inte vid övriga intervjuer. Enligt vad utredningen har erfarit vid intervjuerna kommer Af/Ami med förslag på lämplig person för rekrytering efter att Samhallföretaget anmält sitt rekryteringsbehov. Ofta har vederbörande redan praktiserat i det aktuella företaget, om sker praktik i detta skede förutsatt att företaget inte har invändningar mot Af/Ami:s förslag. Då resonerar man kring olika sökande. "Det går inte att pressa in någon", uttrycker sig en arbetsförmedlare. Vid det Ami som kräver skickade antal sökande på en skriftlig kravproñl man ett studiebesök. Efter praktik den inte redan

om var genom-

förd får Samhallföretaget välja vilken person man vill rekrytera Ami anvisar inte. - Ett problem som påtalas från AMV:s sida vid några av intervjuerna är att Samhallföretaget ofta vill vänta med ersättningsrekrytering. Krav på att reducera antalet arbetstimmar i kombination med minskad sjukfrånvaro leder till att

Målgrupper och rekrytering 75

man vill tänja ut vakanstiden för att uppnå detta. Här uppstår konflikter eftersom detta går stick i stäv med AMV:s strävanden att minska antalet registrerade arbetslösa. Kraven på minskning av antalet arbetade timmar för arbetshandikappade behandlas närmare i kapitel 5. Företagshälsovården är normalt inte med i rekryteringsprocessen, enligt uppgifter vid intervjuerna. Man känner inte alltid till att praktikanter placeras hos Samhall. I flera fall uttrycks uppfattningen att företagshälsovården bör göra en anställningsundersökning redan under praktiktiden vilket kan leda till att man undviker felrekryteringar av medicinska skäl. I dag vet inte företagshälsovården mycket den om person som anställts förutom vad framgår de handlingar som av som följer med vederbörande från Af/Ami. Från företagshälsovårdens sida uttrycker i ett fall kritik mot Ami för man att man är alldeles för defensiv i rekryteringsprocessen. Vid de intervjuer med Af/ Ami som utredningen respektive Demoskop utfört framträder två motsatta bilder av samarbetet mellan det lokala Samhallföretaget och Af/Ami. Af i flera intervjuade smäkommuner betonar hur bra och friktionsfritt samarbetet fungerar medan Af/Ami i större kommuner är betydligt mer kritiska mot Samhall. I flera av småkommunerna poängterar Af att de vet vilka behov företaget har och företaget uttrycker uppskattning över att Af kommer med väl avvägda förslag eller anvisningar. Vid de djupintervjuer som på utredningens uppdrag har genomförts med företrädare för arbetsförmedling, försäkringskassa och arbetsmarknadsinstitut tycker intervjupersonerna att samarbetet med Samhallföretagen i flera avseenden fungerar dåligt. De upplever att Samhall brister i uppgiften att rehabilitera anvisade personer, att kommunikationen med Samhall inte fungerar på ett bra sätt och att Samhall inte i tillräcklig utsträckning kan ta emot personer med arbetshandikapp. Djupintervjuerna redovisas i bilaga 1 i betänkandets bilagedel. I utredningens intervjuer med företagshälsovården hävdar

76 Målgrupper och rekrytering

man i flera fall inklusive i mindre kommuner att det - finns konflikter mellan de olika parterna eftersom Samhallföretaget ställer alltför hårda krav på de arbetstagare som skall rekryteras. Detta är också något tas på det som upp regionala planet vid intervjuer hos länsarbetsnämnder.

3.6.4 Några internationella aspekter på rekrytering till skyddat arbete

Målgruppen för skyddat arbete är inte definierad på ett mer preciserat sätt i de länder som omfattades av studien Sheltered Employment in the European Community. Många av ställningstagandena i beslutsprocessen överlämnas till de myndigheter medverkar i rekryteringsprocessen och till som den skyddade arbetsplatsen. Det finns emellertid anledning att anta att vagheten i de juridiska eller administrativa regelsystem som definierar målgruppen gör att rekryteringen kommer att baseras på de inblandade myndighetspersonernas och rekryterarnas personliga och högst inofficiella tolkningar av urvalskriterierna, är den slutsats som dras i den ovannämnda studien. De personer som ombesörjer rekryteringen antingen på arbetsförmedling eller motsvarande eller myndighetssidan från den skyddade verksamhetens sida tolkar de existerande regelsystemen och tillämpar sedan dessa uttolkningar när de till i skyddad verksamhet. tar ställning om en person passar Uttolkningarna varierar emellertid mellan olika länder. I vissa fall sker bedömningen i hög grad oberoende av den skyddade verkstaden och anvisande myndighet fattar i stor utsträckning beslutet t.ex. i Danmark medan den skyddade verksamheten i andra fall har större inflytande över rekryteringen t.ex. i Italien.

Målgrupper och rekrytering 77

3.7 Utredningens överväganden och förslag

3.7.1 Målgrupper

Målgruppen för Samhalls verksamhet bör enligt utredningens uppfattning vara densamma som i dag. Den skall vara begränsad till arbetssökande med arbetshandikapp som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Verksamheten inom Samhall skall alltså erbjuda arbete för de arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få personer vars annat arbete. i delbetänkandet Utredningen har, som framgår ovan, SOU 1997:5 behandlat frågan om lönebidrag till invandrare med språksvårigheter. Utredningen anser i delbetänkandet att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden lönebidrag bör vara förbehållen med funktionsnedsättningar som leder personer till arbetshandikapp. Utredningens slutsats är densamma när det gäller åtgärden skyddat arbete inom Samhall. Som framgår nedan förordar utredningen kraftfulla och systematiska rehabiliteringsinsatser i kombination med ökade krav på övergångar till den reguljära arbetsmarknaden. Om målgrupför Samhalls verksamhet vidgades till andra målgrupper pen än arbetshandikappade skulle det enligt utredningens uppfattmedföra risker för den effektivisering rehabilining att av teringsarbetet som utredningen föreslår, inte skulle komma till stånd. Är 1996 80 000 sysselsatta med lönevar ca personer bidrag, inom Samhall eller med offentligt skyddat arbete. Vid Arbetsförmedlingen eller Arbetsmarknadsinstituten i december 1996 kö på 55 000 arbets-

Af/Ami fanns en ca

sökande kodats med arbetshandikapp. Detta innebär att som de Af/Ami bedömdes ha behov särskilda vägledningsav av eller rehabiliteringsinsatser eller inte ansågs kunna få arbete de är förbehållna utan arbetsmarknadspolitiska åtgärder som sökande med arbetshandikapp. Bland dessa 55 000 personer torde en stor del ha så begränsade arbetshandikapp att de

78 Målgrupper och rekrytering

skulle kunna få ett arbete med exempelvis lönebidrag eller rekryteringsstöd och i vissa fall helt utan bidrag. En del av de 55 000 utgör dock potentiell för en målgrupp Samhalls verksamhet. Även det rör sig förhållandevis liten om om en andel av den totala är det emellertid uppenbart att gruppen det finns ett större behov av skyddat arbete än vad som kan tillgodoses inom ramen för Samhalls nuvarande verksamhet. Till detta kommer många s.k. latent arbetssökande med arbetshandikapp som inte anmält sig som arbetssökande eftersom de inte anser att det över huvud taget är någon idé. Storleken på denna kartläggs för närvarande grupp av Statistiska centralbyrån SCB tilläggsfrågor till genom Arbetskraftsundersökningarna AKU. Behovet av skyddat arbete måste alltså bedömas som betydligt större än vad som i dag kan tillgodoses inom ramen för Samhalls verksamhet. Att behovet av skyddat arbete är betydligt större än det antal platser som står till förfogande inom Samhall innebär inte nödvändigtvis att det skyddade arbetet bör byggas ut. På

ett mer övergripande samhälleligt plan finns det en risk för

att utrymmet för arbetshandikappade den reguljära arbetsmarknaden minskar mer det skyddade arbetet skulle byggas ut. En alltför stor omfattning av skyddat arbete kan motverka strävanden att integrera personer med arbetshandikapp på den reguljära arbetsmarknaden. Riklig förekomst av skyddat arbete skulle kunna tjäna som en förevändning att inte vidta andra åtgärder för att behålla eller rekrytera arbetshandikappade personer på den öppna arbetsmarknaden. Följden skulle kunna bli ökad segregering, något som det enligt utredningens uppfattning finns all anledning att motverka. Mot denna bakgrund utredningen att anser en rimlig storlek på Samhall ligger i intervallet mellan dagens drygt 27 000 arbetshandikappade anställda och 30 000. ca Som framgår av kapitel 5 anser utredningen att lönebidragsmedel bör avsättas och finnas tillgängliga för övergångar. Där visas också att det är samhällsekonomiskt lönsamt om staten tillskjuter ytterligare medel till lönebidrag.

Målgrupper och rekrytering 79

De samhälleliga resurser som utgår för att bereda utrym-

på arbetsmarknaden med arbetshandikapp bör me personer användas så effektivt som möjligt. Detta har också varit för utredningens delbetänkande SOU 1997:5 utgångspunkten Aktivt lönebidrag. Det är också i det perspektivet som Samhalls verksamhet och storlek måste bedömas. tillgängliga för skyddat Utredningen anser att resurser arbete skall användas på ett sådant sätt att betydligt fler än i dag, sett över en längre tidsperiod, skall kunna personer erbjudas på arbetsmarknaden arbete inom utrymme genom Samhall. Genomströmningen Samhall bör alltså öka genom med i Det innebär möjligheterna betydligt jämfört dag. att för de i dag står i kö till skyddat arbete att personer som också få ett sådant arbete ökar avsevärt. Samtidigt skall en systematisk rehabilitering erbjudas som i större utsträckning än i skall kunna leda till övergång till arbete på den dag

reguljära arbetsmarknaden. Övergången till den reguljära

arbetsmarknaden skall på samma sätt som i dag ske med eller utan hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, exemåterkommer i kapitel 4 till pelvis lönebidrag. Utredningen vilka förutsättningar som måste uppfyllas i rehabiliteringsoch inom Samhall för detta processen övergångsarbetet att skall kunna förverkligas. Även utredningen har uppfattningen att Övergångarna om till den arbetsmarknaden bör kunna öka väsentligt reguljära bör det framhållas att det ökade övergångskravet inte får andelen i Samhall minskar. innebära att gravt handikappade För många dessa innebär det väsentlig av personer en rehabilitering att över huvud taget klara ett arbete inom Samhall. Det intensifierade och systematiserade rehabiliutredningen föreslår skall givetvis innefatta teringsarbete som också dessa även om sannolikheten för övergång grupper liten eller Även inom för bedöms som obefintlig. ramen en skall de enskilda arbetstagarna ha anställning inom Samhall till utveckling och lärande i arbetet. möjlighet Av det samverkansdokument som utarbetats gemensamt av

80 Målgrupper och rekrytering

Arbetsmarknadsverket och Samhall och som behandlas ovan framgår att arbete inom Samhall kan komma i fråga om Af/Ami bedömer att det för tillfället saknas andra möjligheter på arbetsmarknaden. Anställning i Samhall kan också ske i ett tidigare skede det bedöms betydelsefullt för den om enskilde som en förberedelse för ett annat arbete. Endast Af/Ami kan aktualisera sökande med arbetshandikapp för anställning inom Samhall. Det måste i sammanhanget betonas att det är meningslöst att försöka slå fast bestämda några gränser, exempelvis mätt som minsta eller största arbetsförmåga/produktivitetsförmåga, för vilka som skall erbjudas skyddat arbete. Den genomgång av internationella erfarenheter som redovisas ovan visar att sådana gränser är omöjliga att tillämpa i praktiken och att de lämnar utrymme för ett stort mått av godtycklighet i beslutsprocessen. Den bedömning gjorsom des redan inför bildandet av Samhällsföretag, Samhalls föregångare, står fast, nämligen att det inte är meningsfullt att försöka fastslå för någon gräns den lägsta arbetsförmåga som man skulle behöva ha för att få skyddat arbete. I stället är det den enskildes totala situation och behov som skall stå i centrum vid beslutet om skyddat arbete är den bästa åtgärden. Vid bedömningen skall ta hänsyn till man dels vilka hinder och möjligheter är som förknippade med individens arbetshandikapp, dels arbetets svårighetsgrad. I sammanhanget måste vidare individens behov av att jobba i ett arbetslag beaktas. Utredningen återkommer senare i kapitlet med synpunkter på själva rekryteringsprocessen.

3.7.2 Prioriterade grupper statsmakterna kräver sedan ett antal år tillbaka att minst 40 procent av de personer som årligen nyanställs i Samhall skall komma från tre prioriterade grupper - psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och personer med mer än en funktionsnedsättning .

Målgrupper och rekrytering 81

Dessa tre prioriterade bör enligt grupper utredningens uppfattning lyftas fram även i fortsättningen. Också kravet på att de skall utgöra minst 40 procent av de nyanställda bör behållas oförändrat. Det är också ett förslag som har en bred förankring i de lokala Samhallföretagen, inom Samhalls företagshälsovård och vid Af/Ami. Utredningen föreslår, vilket utvecklas närmare på andra håll i kapitlen 3 och ökade krav på övergångar från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden. En ökad fokusering på övergångar innebär dock en risk att man redan vid rekryteringen tar hänsyn till övergångsmöjligheterna. Detta skulle kunna gå över de svårast ut arbetshandikappade och minska deras möjligheter få inom att anställning Samhall. Genom att prioriterade och hur stor andel ange grupper dessa minst skall utgöra av rekryteringarna bör emelman lertid enligt utredningens uppfattning få garanti för de en skärpta övergångskraven inte reducerar möjligheterna för gravt arbetshandikappade att få arbete inom Samhall. Utredningen förutsätter att Arbetsmarknadsverket och Samhall noga tillämpar de definitioner eller avgränsningar av prioriterade grupper som redovisats tidigare i kapitlet och vid behov preciserar ytterligare. grupperna Det bör i sammanhanget påpekas att övergångar till den reguljära arbetsmarknaden från prioriterade grupper är relativt vanliga. Av de 776

personer brutto som år 1996 läm-

nade Samhall för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden kom 224 eller 30 från procent prioriterade grupper. I sammanhanget kan också nämnas att Samhall arbetar med övergångar med Stödperson, en form av stöd som ofta visat sig vara lämpligt att använda för personer med psykiskt eller intellektuellt betingade funktionshinder. Genom att ta Ökad hänsyn till behovet av lämpligt arbete för de prioriterade i det grupperna omstruktureringsarbete som pågår inom Samhall och effektivare genom rehabiliteringsarbete kan Övergångarna från prioriterade grupper sannolikt ökas.

82 Målgrupper och rekrytering

3.7.3 Individens förmåga arbetets krav - Som framgår närmare kapitel 4 föreslår utredningen att av rehabiliterings- och övergângsarbetet inom Samhall skall bedrivas med större kraft och intensitet än i dag. Rehabiskall utformas på systematiskt sätt och literingsprocessen ett fortlöpande följas upp. Den handikappkodning som utförs av Af/Ami som ett led i den administrativa inom Arbetsmarknadsbeslutsprocessen verket och har beskrivits i detta kapitel, ger inte undersom lag för en bedömning av arbetshandikappets svårighetsgrad eller individens arbetsförmåga. Den har således ringa av eller ingen relevans i det rehabiliteringsarbete som startar när Samhallanställningen kommer till stånd. För att rehabiliteringsarbetet skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt från första stund efter rekryteringen krävs enligt bedömning indiutredningens uppfattning en systematisk av videns arbetsförmåga. En sådan bedömning skall alltid företill Samhall. en rekrytering När befattning för en arbetshandikappad arbetstagare en skall tillsättas inom Samhall måste arbetskraven vara så klarlagda och dokumenterade att en systematisk bedömning sökandes utföra det aktuella kan göras av möjligheter att arbetet förekommande fall efter individuell arbetsanpassi matchning skall mellan individens arbetsförning. En göras och arbetets krav. Utredning, funktionsbedömning och måga i Amizs verksamhet. arbetsprövning är naturliga inslag Eftersom Af/Ami anvisar arbetshandikappade till Samhall är föregås sådan bedömning. det naturligt att anvisningen av en Om individens arbetsförmåga och de aktuella jämförelsen av arbetsuppgifternas krav visar att dessa är oförenliga även med bör anställning inte komma till arbetsanpassning en stånd. Ett rehabiliteringsarbete med ökad tonvikt på systematiskt behovet att regelbundet och övergångar accentuerar av systematiskt följa bedömningen av arbetsfönnåga och upp

Målgrupper och rekrytering 83

arbetskrav. Vartefter rehabiliteringsprocessen fortskrider bör arbetskraven stegvis kunna höjas. Den regelbundna och systematiska uppföljningen är till nytta också när en person fâr ökade svårigheter i arbetet. Då måste detta uppmärksammas och arbetskraven kunna sänkas för sedan åter att höjas när allt går åt rätt håll igen. Detta sker såvitt utredningen har kunnat finna inte på ett systematiskt sätt i dag. När rehabiliteringsprocessen inleds inom Samhall i och med anställningen skall det alltså finnas god systematiserad information om den enskilda individens arbetsförmåga och om vilka arbetsuppgifter och vilket arbetsområde som bedöms lämpliga för För vara personen. att rehabiliteringsdärefter skall kunna fortsätta avbrott bör processen utan regelbunden uppföljning ske av Samhall och företagshälsovården. Ett i intressant sammanhanget utvecklingsarbete pågår inom Samhall Dala och har beskrivits tidigare i kapitlet. Det kartläggningsarbete som utredningen behandlar ovan skall användas både för kort- och långsiktiga insatser. Om kartläggningarna skulle visa att de arbetskrav som ställs inom Samhall i alltför liten utsträckning svarar mot arbetsförmågan hos de anställda eller arbetslösa sökande för vilka en Samhallanställning vore det bästa alternativet, är det rimligt att denna kunskap ligger till grund för förändringar av Samhalls verksamhet. Ett exempel kan illustrera detta. Om, som utredningens intervjuer indikerar, andelen nyanställda vid Samhall med svåra belastningsskador ökar samtidigt som många jobb inom Samhall ställer krav på tunga lyft och/eller innebär enahanda arbetsställningar, är det rimligt att Samhall strävar efter att inrikta verksamheten på områden där sådana arbetskrav är mindre framträdande. Pâ lång sikt kan alltså resultatet av Kartläggningar av individers arbetsförmåga respektive av arbetskrav enskilda arbetsplatser sammantaget förbättra valet av verksamhetsområden och utformningen av lämpliga arbetsplatser och därmed leda till att förutsättningarna för rehabilitering generellt sett ökar.

84 Målgrupper och rekrytering

När det gäller långsiktig planering av Samhalls verksamhet vill utredningen poängtera att det är viktigt att Arbetsmarknadsverket årligen inventerar kön av arbetshandikappade sökande och rapporterar till Samhall om resultatet. Invenbör till grund för den långsiktiga utformningen teringen ligga Samhalls insatser. av De förslag läggs fram i detta avsnitt hänger direkt som med utredningens förslag höjd ambitionsnivå samman om beträffande systematiskt rehabiliterings- och övergångsarbete fram i 4. Förslagen ställer krav på som läggs kapitel att särskilda resurser avsätts för regelbunden uppföljning av arbetsförmåga och arbetskrav under Samhallanställningen. Som skall dessförinnan ordentlig kartläggframgår ovan en såväl individens förmåga och arbetets krav föreligga ning av när anställningen inom Samhall startar. Resursbehov och finansiering behandlas i kapitel 5. När rekryteringsprocessen är avslutad och Samhallbolaget har fattat ett formellt beslut att anställa den sökande, då om har Samhall också övertagit ansvaret för den anställdes yrkesmässiga utveckling. Detta framgår personliga och av det samverkansdokument i februari 1997 undertecknades som cheferna för AMS och Samhall. Det är dock enligt utredav uppfattning viktigt framhålla att samarbetet ningens att mellan Samhall å sidan och Af/Ami å den andra bör ena fortsätta även efter att det formella anställningsbeslutet undertecknas. arbete i Samhall är arbetsmark- Skyddat en nadspolitisk åtgärd som syftar till rehabilitering och i så stor till den reguljära arbetsutsträckning som möjligt återgång marknaden. De anvisats arbete inom Samhall personer som står i princip till arbetsmarknadens förfogande, något som utredningen återkommer till nedan i anslutning till förslagen om ökad tonvikt på övergångar.

Målgrupper och rekrytering 85

3.7.4 Rekrytering

I samverkansdokumentet mellan AMV och Samhall tar man upp frågor kring samverkan i rekryteringsprocessen. Innehållet i dokumentet har redovisats översiktligt tidigare i kapitlet. Enligt utredningens uppfattning är det av största vikt att de riktlinjer presenteras där kommer i som praktisk tillämpning, något som utredningen också återkommer till i kapitel 4. Rekryteringsprocessen måste bedrivas på ett effektivt sätt. Det faktum att Arbetsmarknadsverket respektive Samhall har olika roller i rekryteringsprocessen får inte leda till att det är vattentäta skott mellan de båda organisationerna. Båda organisationerna måste samverka nära om rekryteringen skall kunna innebära på starten en framgångsrik rehabiliteringsprocess. Ett första krav är att kontrakt upprättas mellan det regionala Samhallbolaget och länsarbetsnämnden Lan. I kontraktet skall formerna för samverkan på regional och lokal nivå regleras, däribland rekryteringen. Af/Ami skall innan en arbetshandikappad rekryperson teras till Samhall ha prövat om det för tillfället saknas andra möjligheter på arbetsmarknaden. Anställning i Samhall kan också ske i ett tidigare skede om det bedöms betydelsefullt för den enskilde som förberedelse för ett annat arbete. en Detta slås också fast i det ovannämnda samverkansdokumentet mellan AMV och Samhall. Utredningen vill, mot bakgrund av uppgifter som har framkommit i utredningsarbetet, betona det ansvar som åligger Af/Ami i rekryteringsprocessen. Innan någon sökande erbjuds skyddat arbete skall alternativa åtgärder ha uteslutits. Prövningen av alternativ är väsentlig såväl med hänsyn till den sökande som av samhällsekonomiska skäl. De personer som rekryteras till Samhall har praktiskt taget alltid varit arbetssökande hos Af/Ami under tid desslång förinnan. Enligt de rutiner skall inom som tillämpas Af/Ami

86 Målgrupper och rekrytering

skall handlingsplan upprättas för varje långtidsinskriven en person. I och med att skyddat arbete inom Samhall är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och utgör ett led i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är det viktigt att se åtgärden som en länk i en kedja som inte får brytas. Detta ökar den enskilda individens möjligheter att Samhallanställse ningen ett led i en sammanhängande process. Bland som annat det skälet år det enligt utredningens uppfattning vikav tigt att behålla terminologi hela samma genom processen. Genom att alla aktörer använder samma begrepp, exempelvis handlingsplan respektive rehabilitering underlättas också kommunikationen mellan Samhall, AMV och försäkringskassan. Utgångspunkten för beslutet om en Samhallanställning måste enligt utredningens uppfattning vara den enskilde sökandens behov och förutsättningar, inte det lokala Samhallföretagets behov. Det är alltså den enskildes förutsättningar, förväntningar samt behov av utvecklings- och stödinsater skall stå i fokus vid en rekrytering. som Något uttrycka det så arbetstillspetsat kan man att förmågan/produktiviteten skall vara låg hos dem som rekryteras, är det fel rekryteras. Om inte annars person som arbetsförmågan/produktiviteten är tillräckligt låg och ett behov särskilda stödresurser Samföreligger av de som en hallanställning skall innebära, framstår andra alternativ, exempelvis lönebidrag, som bättre lämpade. Samtidigt måste dock beaktas att arbetet inom Samhall skall bygga på av den kommersiella marknaden efterfrågade varor och tjänster och således inte handla om mer eller mindre terapibetonade sysslor. Utgångspunkten vid rekryteringen måste vara den arbetshandikappades behov av arbete och rehabilitering samt i vilket utsträckning detta kan tillgodoses i den aktuella Utredningen vill med bestämdhet avstånd anställningen. ta från ett sådant förfarande vid rekryteringen innebär att som det lokala Samhallföretaget får gehör för preciserade krav på

Målgrupper och rekrytering 87

arbetsförmåga och andra egenskaper hos den person som skall rekryteras. Som framgår ovan hävdas i flera utredav ningens intervjuer att det finns konfliker mellan Af/ Ami och det lokala Samhallföretaget eftersom företaget ställer alltför hårda krav på egenskaper hos de arbetstagare skall som rekryteras. I sammanhanget vill dock utredningen poängtera att det är viktigt att några kategoriarbetsplatser inte tillskapas eftersom detta kan medföra en fördomsfull inställning från omgivningen och försvåra rekryteringen av personer som inte har det dominerade arbetshandikappet. För att det skall vara möjligt att nå ett bra resultat av rehabiliteringen inom Samhall är det viktigt att den sökande är införstådd med att rekrytering till skyddat arbete är det bästa alternativet. Den sökande måste med och fatta vara beslutet om anställningen och måste få en bra bild av Af/Ami om vad arbetet innebär innan Samhallanställningen påbörjas. Så är i dag långt ifrån alltid fallet att döma av de enkätsvar som på utredningens uppdrag har inhämtats från drygt l 100 Samhallanställda och som redovisas ovan. Mer än var femte person svarar Nej på frågan "Var du själv med och bestämde att du skulle börja arbeta på Samhall Så mycket som 45 procent tycker inte att Af/Ami bra gav en bild av arbetet. Svaren från de Samhallanställda på dessa frågor visar att dialogen och informationen inför en eventuell anställning behöver förbättras väsentligt. Också i nästa steg, direkt efter rekryteringen, kan enkätsvaren enligt utredningens uppfattning ligga till grund för förbättringar informationen. Även av om tre fjärdedelar anser att de fick tillräckligt hjälp att lära känna sin nya arbetsplats är det samtidigt nästan fjärdedel inte en som tycker att de fick tillräcklig hjälp med detta. Utredningen återkommer i kapitel 4 med vissa slutsatser utifrån enkätsvaren när det gäller rehabilitering och övergångar.

r

% ; . j å iv f

u

m

3$

zmçåä

k

5:312

g:

:,

L aaââfüzâcygágåçf

4 Rehabilitering - personalutveckling

Utredningens förslag i sammanfattning.-

| Ett systematiskt rehabiliteringsarbete skall fortgå under hela anställningstiden vid Samhall. Detta förutsättär en ning för att Övergångarna från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden skall kunna öka. Ett metodiskt rehabiliteringsarbete kräver dokumentation i form av utvecklingsplaner/handlingsplaner. Den berörda arbetstagaren skall väl informerad vara om och delaktig i rehabiliteringsprocessen. Ett effektivare rehabiliterings- och övergångsarbete kräver att samverkan mellan AMV och Samhall fördjupas. Kontrakt skall upprättas mellan regionalt Samhallbolag och länsarbetsnänmd. Kontrakten skall utformas så att de får stor tyngd i det regionala och lokala arbetet. Personalutbildningen inom Samhall bör fä väsentligt större omfattning. Lågutbildade arbetshandikappade arbetstagare inom Samhall bör stimuleras att delta i utbildning i det reguljära utbildningsväsendet. Inkomstbortfallet bör då kompenseras. Samhall bör rekrytera vikarie för deltagaren. Andelen arbetsledare eller motsvarande stödfunktioner måste öka.

90 Rehabilitering personalutveckling -

Statsmakternas krav på övergångar från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden bör höjas från dagens minst 3 procent till sikt 10 procent per år. Skärpningen ca bör dock inte göras omedelbart och i ett steg utan successivt på några års sikt. Hänsyn bör därvid tas till arbetsmarknadsläget och tillgången på lönebidrag. Avknoppningar bör stimuleras. Med avknoppningar att del av Samhalls verksamhet tas över av ett avses en annat företag eller Samhallanställda samtidigt som av arbetshandikappade går över till det förvärvande företaget och fär fast anställning där. Invandrare och kvinnor är i dag underrepresenterade bland Övergångarna till den reguljära arbetsmarknaden. Genom metodutveckling och särskilda insatser bör övergångar i dessa stimuleras. grupper Fackligt förtroendevalda och Samhalls regionala råd med företrädare för bl.a. handikapporganisationerna och olika myndigheter måste involveras mer i rehabiliterings- och övergångsarbetet.

4.1 Definitioner

får centralt i Samhalls

Rehabiliteringsuppdraget anses vara verksamhet. Begrepp rehabilitering och arbetsanpass-

som ning används i många olika sammanhang av många aktörer

och ofta med olika innebörd. Mot bakgrund av Samhalls

i samhällets rehabiliterande verksamhet är det

speciella roll

de begrepp och definitioner används

viktigt att klargöra som

i denna verksamhet.

samlingsbegrepp för alla åtgärder Rehabilitering är ett av medicinsk, psykologisk, social, arbetslivsinriktad och yrkes-

skall och med funk-

inriktad art som hjälpa sjuka personer tionshinder att uppnå bästa möjliga funktionsförmåga och

för normalt liv. Ansvaret för rehabiliteförutsättningar ett fördelad på många aktörer. Insatserna

ringsprocessen är

Rehabilitering personalutveckling 91 -

inom de olika delområdena flyter ofta in i varandra till en integrerad helhet och alla delar måste fungera och samspela med varandra för ett lyckat resultat. De olika myndigheterna eller samhällsaktörerna har infallsvinklar egna på och sin egen begreppsapparat om rehabilitering. Rehabiliteringen kommer därmed att vila på dels de olika aktörernas uppfattningar och föreställningar om begreppets innebörd, dels aktörernas uppfattningar om målen. Den yrkesinriktade rehabiliteringen bedrivs Arbetsav marknadsverket och vänder sig till människor som av medicinska, sociala eller liknande skäl har svårt att få och behålla ett arbete. AMV har även intäktsñnansierad verken samhet genom Arbetslivstjänster. Målet för AMV:s anslagsfinansierade yrkesinriktade rehabiliteringsverksamhet är att arbetslösa arbetssökande med

funktionsnedsättningar skall

finna, få och behålla ett arbete i första hand på den reguljära arbetsmarknaden. Den anslagsfinansierade servicen för med funktionshinder leder till personer som arbetshandikapp kan bestå såväl yrkesinriktad av rehabilitering som platsförmedling och yrkesvägledning vid arbetsförmedling eller

arbetsmarknadsinstitut Ami beroende på servicebehovet i

det enskilda fallet. Rehabiliteringsverksamheten är sammanhållen inom arbetsmarknadsinstituten nära som samspelar med arbetsförmedling och med övriga berörda myndigheter. Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett begrepp som används av försäkringskassorna och omfattar det stöd som och de åtgärder som en behöver för att återfå eller person behålla sin arbetsförmåga efter det att läkning och medicinsk behandling har avslutats. I Riksförsäkringsverkets allmänna råd till försäkringskassorna l991:12 arbetslivssägs att inriktad rehabilitering är ett vidare begrepp än yrkesinriktad rehabilitering. Försäkringskassan har möjlighet att betala ut

rehabiliteringsersättning när en försäkrad deltar i arbetslivs-

inriktad rehabilitering. Försäkringskassan har också möjlighet att med särskilda medel finansiera de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som bedöms direkt erforderliga för att

92 Rehabilitering personalutveckling -

återföra försäkrad i arbete. Exempel på sådana åtgärder en är köp tjänster i form av utredning av arbetsfönnåga, av arbetsträning och arbetsprövning. Kassorna köper t.ex. tråningsplatser hos Samhall. Begreppet arbetsanpassning finns beskrivet i arbetsmiljölagen AML och Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om och rehabilitering AFS 1994: 1. I arbetsarbetsanpassning § "Arbetsförhällandena skall miljölagen 2 kap 1 sägs att till människors olika förutsättningar i jjzsiskt och anpassas avseende I 12 § AFS 1994:1 sägs att "Arbetspsykiskt skall de enskilda arbetstagarnas arbetsgivaren anpassa situation med utgångspunkt från deras förutsättningar för Därvid skall särskilt beaktas den arbetsuppgifterna. om eller

enskilde arbetstagaren har någon funktionsnedsättning

arbetsförmägan. " annan begränsning av allmänna råd tillämpning I Arbetarskyddsstyrelsens om av och rehabilitering sägs i föreskrifterna om arbetsanpassning kommentar till 12 § att målsättningen med den indivien är vidta sådana åtgärder i duella arbetsanpassningen att anställde kan kvar i eller återarbetsmiljön, att den vara

komma till sitt vanliga arbete. Åtgärder som kan vidtas är

tekniska och särskilda arbetsredanskaffande av hjälpmedel i arbetsmiljön. Förändskap eller förändringar den fysiska ringar kan också behöva göras i arbetsorganisation, arbetsarbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt fördelning och sociala förhållandena. Andra åtgärder kan psykologiska särskilda informationsinsatser, arbetsträning eller vara befattning eller personella stödinarbetsprövning. Byte av satser kan också bli aktuellt.

Rehabilitering personalutveckling 93 -

4.2 Samhalls

rehabiliteringsuppdrag

Det övergripande målet för Samhall AB är uppgiften att anordna, leda och samordna verksamhet inom koncernen för att ge meningsfullt och utvecklande arbete arbetshandikappade där behoven finns. Till detta övergripande mål knyts resultatkrav avseende fyra områden: 0 Samhall AB skall erbjuda en viss bestämd minsta syssel-

sättningsvolym för arbetshandikappade anställda.

0 Minst 40 procent de nyanställda skall av rekryteras från de s.k. prioriterade dvs. grupperna, utvecklingsstörda,

psykiskt sjuka och flerhandikappade.

0 Andelen övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall uppgå till minst 3

procent brutto av de arbetshandikappade anställda på årsbasis.

0 Behovet av statligt stöd skall minska.

Skyddat arbete har dubbla

arbetsmarknadspolitiska syften

enligt de utredningar och den proposition låg till som grund för tillskapandet Samhalls

av föregångare Samhällsföretag

prop. 1977/78:30. Dels skall verksamheten förverkliga rätten till arbete, dels skall den så långt möjligt innebära möjligheter till en långsiktig rehabilitering som syftar till att de anställda åtminstone på sikt skall kunna arbete ta på den öppna arbetsmarknaden. Föredragande statsråd anförde i propositionen att skyddat arbete främst skall ses som en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd i syfte att värna om arbets-

handikappades rätt till avlönat arbete men även den rehabiliterande delen verksamheten betonades: av "Självfallet delar jag också uppfattningen att skyddat arbete måste

utformas

och bedrivas så det åtminstone att på lång sikt förstärker de anställdas möjligheter att kunna ta steget över till annat arbete. " Uppgiften att bereda utrymme för arbetshandikappade på arbetsmarknaden sågs alltså som huvudmål för Samhällsen

94 Rehabilitering personalutveckling -

vid bildandet även verksamheten också skulle företag om innebära rehabilitering. Samhall år 1992 skedde I samband med bolagiseringen av statsråd slog då fast en viss förskjutning. Föredragande att båda målen bör lika "Även det år svårt att väga tungt: om de båda målen dels öka Övergångarna till annat förena att dels öka andelen med handikapp, bör ändå arbete, grava båda målen Samhalls verksamhet. Ingetdera gälla för av målen bör än det andra. " Prop. 1991/92:91 väga tyngre det målet och resultatkraven kan Av övergripande man bl.a. utläsa Samhall skall användas för dem har dels att som hävda arbetsmarknaden, dels att verksvårast att sig på skall ha rehabiliterande effekt. En naturlig fråga samheten en blir då hur inom Samhall arbetar med rehabilitering och man används.

vilka rehabiliteringsåtgärder/metoder som

har central betydelse i Samhalls verk- Rehabilitering en samhet. Rehabilitering betyder att " återföra en individ efter eller skada. Man kan säga att rehabilitering en sjukdom en är där kommer igen. en process en person varit verksamma i arbetslivet För personer som tidigare till funktionshinder eller långvarig och som följd av ett en sjukskrivning får en anställning hos Samhall, är anställningen ett led i deras arbetslivsinriktade rehabilitering. För med medfödda funktionshinder och som personer förvärvsarbete, är begreppet habilitering tidigare inte haft ett dock detsamma för båda dessa mera adekvat. Syftet är innebär möjlighet till utveckling kategorier och en genom arbete hos Samhall. Inom Samhall är det inte de enskilda arbetsuppgifterna i arbetssituationen helhet är utvecklande, sig utan som som skriver Samhall i Samhall mot år 2005. I första hand är det inte är målet för Samhallanen specifik yrkeskompetens som allmän arbetslivsmeritering. De indiviställningen utan en duella rehabiliteringsmålen kan beskrivas som: förändringskompetens i form av självförtroende att pröva 0 nytt;

Rehabilitering personalutveckling 95 -

0 motivation och nyfikenhet att ständigt lära nytt i nuvarande och kommande arbetssituationer; 0 social kompetens och beteende. acceptabelt

En intervjuundersökning har

på uppdrag av utredningen

genomförts på några Samhallföretag. Undersökningen består av olika frågeställningar relaterade till

rehabiliteringen av de

arbetshandikappade. Av undersökningen framgår bl.a. att arbetsledarna inte rehabilitering och ser rehabiliteringsåtgär-

der isolerad del arbetet Samhall. som en av på Man anser att rehabiliteringen är en integrerad del av verksamheten. Att få tillgång till arbete och få med i

vara en arbetsgemenskap, få

arbetet till sina anpassat egna förutsättningar och utvecklas genom arbetet är grundläggande i Samhalls verksamhet. Målet är så att många som möjligt på sikt skall kunna slussas ut på den reguljära arbetsmarknaden för många innebär men enbart att klara ett arbete inom Samhall en hög grad av rehabilitering. Även det finns skillnad om en mellan Samhalls rehabiliterande verksamhet och annan arbetslivsinriktad rehabilitering, måste den arbetsmarknadspolitiska åtgärden anställning i Samhall betraktas som ett led i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det är också en åtgärd som uttryckligen är riktad till

arbetshandikappade där Arbetsmarknadsverket och

Sarnhallkoncernen har det uppdraget gemensamma att främja möjligheter till arbete för personer med funktionshinder.

4.3 Samhalls

satsningar på rehabilitering

4.3.1 AMV och Samhall i rehabiliteringsarbetet

Rehabiliteringsarbetet inom Samhall kan sägas börja redan

i samband med rekryteringsprocessen. Utredningen har i avsnitt 3.5 redovisat de riktlinjer för rekrytering och anställning av arbetshandikappade arbetstagare inom Samhall som nyligen har slagits fast och som också har bekräftats av

Rehabilitering personalutveckling 96 -

och AMS särskilt samverkansdokument. Samhall genom ett I avsnittet redovisas också vissa uppgifter om rekrytehar framkommit vid utredningens interringsprocessen som med lokala Samhallföretag, Af/Ami och företagsvjuer hälsovård. är avslutad och När rekryteringsprocessen en person för den personliga anställts har Samhall tagit över ansvaret för den anställde. Detta är och yrkesmässiga utvecklingen lokala planet, visar också den gängse uppfattningen på det till utredningen. Från den tidpunkten är det intervjusvar för rehabiliterings- och överalltså Samhall som svarar Företagen att de vid de månatliga samgångsarbetet. uppger mfl. de har överrådsmötena med Af/Ami påtalar om Inte i fall där utredningen har

gångsmogna anställda. något

har detta lett till att den arbetsgenomfört intervjuer bedöms ha möjlighet till handikappade arbetstagare som arbetsmarknaden anmälts arbete på den reguljära som hos Af/Ami. Varken arbetsgivaren Samombytessökande initiativ till detta. Enligt Sam-

hall eller Af/Ami har tagit

halls interna koncernriktlinjer och riktlinjer i vissa bolag Detta fastslås också i det ovannämnda skall detta dock ske. mellan AMV och Samhall. samverkansdokumentet Fr.o.m. den l januari 1997 har en ny sökandekategori, från Samhall, införts i AMV:s statistikombytessökande från hittills kommer det i framtiden system. Till skillnad alltså att bli möjligt att redovisa statistik om ombytessökande från Samhall uppgifterna förs in successivt. antal är I Samhalls interna uppföljningar av personer som har antalet varierat mellan 2 000 och beredda till övergång" 3 000 de åren. En del dessa ha blivit senaste av uppges vid Af. I avsnitt 4.6 nedan amnälda som ombytessökande redovisas bedömningar i vilken utsträckning ytterligare av är eller anses vara beredd till övergång". man

Rehabilitering personalutveckling 97 -

4.3.2 Personalutveckling och personalutbildning I den enkätundersökning som på uppdrag av utredningen har genomförts med drygt l 100 arbetshandikappade arbetstagare vid 29 arbetsställen inom Samhall ställdes flera frågor om personalutveckling och personalutbildning. Frågorna inriktades bl.a. på hur utvecklas i arbetet, man utvecklingssamtal, utvecklingsplaner, personalutbildning och möjligheterna till stöd och hjälp i arbetet. Svaren redovisas nedan. Samhall betonar i Samhall mot år 2005 att de individuella utvecklingsprocesserna för anställda med arbetshandikapp skall genomföras så Kvali-

att uppsatta utvecklingsmål nås.

tetsstyrning är nödvändig för att säkra rekrytering, personalutveckling och övergångar när beroendet av affärsresultat ökar. Operativa delmål skall kunna följas upp. Samhall menar vidare att företagets uppdrag ställer särskilda krav på arbetsledning, resurser för bl.a. socialt stöd, kompetensutveckling och stödjande specialistfunktioner som t.ex. företagshälsovård.

Hur utvecklas z arbetet man 60 de procent av arbetshandikappade anställda inom Samhall tycker att de utvecklas i sitt arbete där. Samtidigt anser 35 procent att de inte utvecklas i sitt arbete. Av dem tror som sig klara av ett arbete utanför Samhall är det 54 procent som tycker att de utvecklas i sitt arbete inom Samhall medan 43 procent anser att de inte gör det. Kvinnors och mäns svar frågan är mycket likartade. Sju av tio 70 % tycker att de får lära sig nya saker i sitt arbete samtidigt som 26 % inte tycker att de gör det. Könsskillnaderna är små 73 procent av kvinnorna Ja på svarar frågan jämfört med 70 procent av männen.

4 upp-ps 12

98 Rehabilitering personalutveckling -

Utvecklingssamtal Drygt hälften eller 52 procent uppger att de under det senaste året har haft utvecklingssamtal med sin närmaste chef. 45 procent svarar att de inte har haft det. Könsskillnaderna är små men däremot föreligger vissa skillnader i olika åldersgrupper. 59 procent av de anställda till 34 upp år svarar att de har haft utvecklingssamtal. Därefter minskar andelen något i varje åldersgrupp. Bland anställda från 55 år år det ungefär hälften som svarar Ja respektive Nej frågan om de har haft utvecklingssamtal. Andelen som svarat att de har haft utvecklingssamtal är andelen något lägre bland deltidsarbetande än bland heltidsarbetande. Det är en mindre andel som att de pratat med sin uppger chef om framtiden än som svarar att de har haft utvecklingssamtal. På frågan "Har du någon gång under det senaste året med din närmaste vad ska hända

pratat chef om som

med dig i " 40 Ja och 56

framtiden svarar procent procent

Nej. Samhall deklarerar i Samhall mot år 2005 att den individuella utvecklingen skall styras av årliga personliga utveck-

lingsplaner se även nedan.

Personalutbildning kompetensutveckling - På frågan "Har du under det senaste året deltagit i någon utbildning eller några andra aktiviteter för att du ska utvecklas i ditt arbete på Samhall" svarar 53 procent Nej och 45 procent Ja i enkäten. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Bland de deltidsarbetande är det större andel som svarar att de inte har deltagit i utbildning 57 procent svarar Nej frågan jämfört med 52 procent bland de heltidsarbetande. Hälften av dem som deltagit i utbildning att de uppger själva var med och bestämde vilken utbildning eller vilka aktiviteter de skulle delta Kvinnorna hade mindre inflytande än männen. 53 procent av kvinnorna var inte med och

Rehabilitering personalutveckling 99 -

bestämde jämfört med 47 procent av männen. Nästan tre fjärdedelar 65 procent av de anställda tycker att de får tillräcklig utbildning och träning för sina arbetsuppgifter inom Samhall. De som fick hjälp med att personer fylla i enkätformuläret är mest nöjda med utbildningen och träningen 82 procent. Könsskillnaderna är små men kvinnor är något mer nöjda än män. Andelen som tycker att utbildningen och träningen är otillräcklig och svarat Nej är 29 procent. Största andelen Nej-svar återfinns i ålders- 35-44 år och bland dem vill eller tror sig gruppen som kunna ta ett arbete utanför Samhall. De tillfrågade fick med egna ord tala om inom vilket område de skulle behöva mer utbildning. Flera önskade utbildning inom data. Andra nämner utbildning inom specifika områden som anknyter till deras arbeten, t.ex. träning på någon särskild maskin, lödning eller sömnad. Några önskar utbildning kan underlätta för dem att få ett som arbete utanför Samhall. Andra är nöjda med den utbildning de har. Samhall anger i Samhall mot år 2005 att varje medarbetare med arbetshandikapp får i genomsnitt 40 timmar utbildning är. Detta skulle innebära 1 160 000 timmar per per är eller 3,3 procent av timvolymen. Utbildningen kan enligt Samhall handla om träning i basfärdigheter, yrkesutbildning osv. Under de senaste åren har enligt Samhall stora satsningar gjorts på kvalitets- och miljöutbildning för samtliga anställda. Huvuddelen lärandet sker dock i av arbetet, betonar Samhall. Koncernen anser att de förändringar av arbetsorganisationen som har genomförts på senare år med mindre arbetslag som har ett eget ansvar, innebär en

betydande kompetensutveckling för den anställde se även

nedan i avsnittet om arbetsledarens roll. Samhall konstaterar att den behöver stärka sina insatser för kompetensutveckling av flera skäl. För det första ökar möjligheterna till övergång om de anställda får systematiska och relevanta kompetenshöjande insatser såväl teoretiska

100 Rehabilitering personalutveckling -

som praktiska. För det andra leder ökad kompetens till att den enskildes självförtroende och självkännedom ökar, vilket i sig har en utvecklande effekt. För det tredje leder förbättrad kompetens till att Samhalls konkurrenskraft på den kommersiella marknaden ökar. Behovet av kompetensutveckling omfattar samtliga anställda på alla nivåer inom koncernen. Att utveckla pedagogik för att nå denna breda kompetensuppbyggnad är en av Samhalls viktigaste uppgifter, skriver koncernen i Samhall mot år 2005.

Rehabilitering personalutveckling 101 -

Dotterbolagen redovisar i sina årsredovisningar för år

1996 följande uppgifter om utbildningen för arbetshandikappade.

Samhallbolag Antal utbildnings- Andel % timmar 1996 av antalet

arbets-

timmar

Källa: Samhall. Dotterbolagens årsredovisningar visar att skillnaderna är betydande mellan olika dotterbolag vad gäller utbildning av

102 Rehabilitering personalutveckling -

arbetshandikappade anställda. Av de 20 redovisade bolagen var det år 1996 endast 4 som nådde till den andel upp som anges av Samhall i Samhall mot år 2005. Statistiska centralbyrån SCB redovisar årligen uppgifter om personalutbildning. Uppgifterna baseras tilläggsfrågor till Arbetskraftsundersökningarna AKU. Ar 1996 avsattes på hela arbetsmarknaden 2,6 procent eller drygt en timme per vecka av arbetstiden till utbildning vilket viss var en minskning jämfört med år 1995.

Stöd och hjälp i arbetet Nästan tre fjärdedelar 73 procent tycker i enkätsvaren att de får tillräcklig hjälp i sitt arbete av andra inom personer Samhall. Bland dem fick med som hjälp att fylla i formuläret svarar 87 procent att de får tillräcklig hjälp.

Utvecklingsplaner De anställdas på frågan "Känner du till det

svar att finns en

personlig utvecklingsplan för dig och ditt arbete på Samhall" redovisas nedan under rubriken utvecklingsplaner.

4.3.3 Vissa ytterligare aspekter på rehabiliteringsarbetet

83 procent svarar Ja på frågan "Tycker du att dina nuvarande arbetsuppgifter passar dig Kvinnorna är något mer nöjda med arbetsuppgifterna än männen 86 respektive 82 procent. Bland samtliga svarar 14 procent Nej på frågan. Största andelen Nej-svar finns bland vill personer som respektive tror sig kunna klara ett arbete utanför Samhall 24 respektive 19 procent. Av de anställda tycker 73 procent att det arbetet på egna Samhall känns meningsfullt medan drygt var femte eller 22 procent inte tycker det. 70 procent av de Samhallanställda att de är nöjda uppger

Rehabilitering personalutveckling 103 -

med det arbete de har medan 24 procent svarar att de skulle vilja ha ett annat arbete. Personer med lång anställningstid, deltidsarbete samt kvinnor och äldre är mest nöjda. Minst nöjda är personer som vill respektive tror sig kunna arbeta utanför Samhall. Drygt 8 av 10 81 procent att de svarar trivs med sitt arbete på Samhall. 13 procent trivs inte. Mest vantrivs de som är 34 år eller yngre och de som vill eller tror sig kunna arbeta utanför Samhall. Samarbetet med arbetskamraterna fungerar bra enligt 88 procent. Här är det mycket små skillnader i uppfattning mellan olika kön, åldersgrupper etc. Knappt två tredjedelar tycker att de i sitt arbete får lära sig mer om hur man samarbetar med andra anställda medan 33 procent anser att så inte är fallet. 73 procent svarar Ja på frågan om de tycker att de får tillräcklig hjälp i sitt arbete av andra personer på Samhall. Att kan med sin närmaste har

man prata chef när man

svårigheter i arbetet anser 83 procent. 14 procent anser att så inte är fallet. Mindre än hälften 45 procent av de Samhallanställda anser att de kan påverka förändringar i sitt dagliga arbete. Hälften 50 procent anser att de inte kan det. Bland kvinnorna svarar 57 procent att de inte kan påverka medan 45 procent av männen detta ger svar.

Arbetsledarens roll I avsnitt 4.6 redovisas vissa uppgifter från djupintervjuer med arbetsledare. Det bör i detta sammanhang påpekas att svaren från Samhalls arbetshandikappade arbetstagare på flera enkätfrågor indirekt belyser olika aspekter på arbetsledarrollen. Det gäller exempelvis frågor utvecklingssamtal, utbildom ningsbehov, inflytande över det dagliga arbetet samt möjligheter till hjälp i arbetet i detta avsnitt.

se ovan

Rollen som arbetsledare eller första linjens chef i Samhall

104 Rehabilitering personalutveckling -

har förändrats kraftigt under 1990-talet. Förändringen är direkt kopplad till den utvecklande arbetsplatsen , vilken är Samhalls sammanfattande benämning det förändringsarbete mot en grupporienterad arbetsorganisation som pågått under hela 1990-talet. Genom förändringsarbetet skall arbetsinnehållet för arbetslaget och dess medlemmar vidgas och individuella behov av utveckling kunna tillgodoses. Samtidigt skall andelen direktanställda minimeras. Den ändrade arbetsledarrollen innebär enligt Samhall att man betonar personalutvecklingsansvaret för första linjens chefer. Samtidigt får arbetslaget ökat för produkansvar tionen. Enligt Samhall är följande utgångspunkter viktiga för rollen som första linjens chef: 0 ansvaret måste överensstämma med befogenheter och kompetens, annars ställs arbetsledaren i en ohållbar situation 0 medarbetarna skall kunna ställa krav på och förvänta sig genomförandekraft av arbetsledaren.

Rehabilitering personalutveckling 105 -

Matrisen nedan illustrerar ansvarsfördelningen genom ett

antal exempel:

Första linjens chefer/medarbetare

EJ MOJLIGT ATT ANDRA arbetslaget ANDRA arbetslaget DELEGERA VIDARE eller särskild medarbe- eller särskild TILL ARBETSLAGET tare, da eller ah PA medarbetare, da eller ah ELLER SARSKILD ARBETSPLATSEN PA ARBETS-PLATSEN MEDARBETARE DA KAN ANSVARA FOR: . KAN GORA eller AH: ARBETSUPPGIF- TERNA:

Utvecklingssamtal Kvalitet Detaljplanering "dag för dag

Personlig utvecklingsplan Kvantitet Samordning/fördelning av arbete

Att se till att nyanställda Leveranser i rätt tid Planera/bevilja introduceras på arbets- ledighet platsen och i arbetet

Leda och organisera Materialförsörjning Introducera/utbilda arbetet inom arbetslaget

Arbetslagets samman- Arbetsväxling Materialavrop

sättning Materialhantering inom arbetslaget

Information samla in, Arbetstidsscheman och Förberedelser av

sprida och försäkra sig raster materialverktyg om att nödvändiga delar blivit förstådda

Övervakning av arbets- Verktygsklarering Omställning av

miljön maskiner

Övervakning av produk- Underhåll Kvalitetskontroll

tionen

relationer Löpande produk-

Sociala

inom arbetslaget tion/ maskinbetjäning

Genomförande av Återrapportering av

olika stödinsatser arbetsorder

Praktiska rutiner och Underhåll tillsyn av vardagskontakter maskiner och kring frånvaro utrustning

Arbetsmiljöâtgärder

Källa: Samhall.

106 Rehabilitering personalutveckling -

Arbetsledartätheten i Samhall vid årsskiftet 1996-1997

framgår av tabell 4.1.

Tabell 4.1 Arbetsledartäthet i Samhall den 31 december 1996.

Samhallbolag Antal arbetshandikappade per arbetsledare

Källa: Samhall.

Som framgår av tabellen går det i genomsnitt 29 arbets-

Rehabilitering personalutveckling 107 -

handikappade arbetstagare per arbetsledare inom Samhalls bolag. Variationsbredden är mycket stor mellan bolagen. Samhall Gute med drygt 17 arbetshandikappade arbetstagare per arbetsledare har mer än dubbelt så hög arbetsledartäthet som Samhall Avebe med drygt 38 arbetshandikappade arbetstagare arbetsledare. Även inom respektive per bolag finns variationer i arbetsledartäthet mellan olika lokala Samhallföretag. Enligt de djupintervjuer som genomförts på uppdrag av utredningen uppger exempelvis de intervjuade arbetsledarna att de ansvarar för mellan 12 och 120 arbetshandikappade arbetstagare. Det bör i sammanhanget poängteras att rollen för arbetsledare och andra linjechefer har förändrats kraftigt på senare år i näringslivet i stort. Detta är följd det ökade en av omvandlingstrycket. Förändringarna behandlas i boken Marionettens död. Hur organisationsformer förändrar och lönebildningen. Boken har

chefsrollen utarbetats på upp-

drag fackförbundet Ledarna Eric Giertz, docent i av av industriell ekonomi vid Tekniska Högskolan. Boken bygger bl.a. på intervjuer med drygt 100 chefer i svenskt näringsliv. Kraven på utveckling, förändring, flexibilitet och effektivitet har placerat linjecheferna i fokus. I många företag har antalet och andelen arbetsledare minskat och i stället har en annan befattning, produktionsledare, blivit allt vanligare. Till en del är det tidigare arbetsledare som, ofta efter vidareutbildning, går över till dessa befattningar. Till övervägande delen är det frågan om personal med högre utbildning ny som kommer in i företagen dessa befattningar, uppger Ledarna. Parallellt med denna utveckling har det blivit allt vanligare med gruppchefer/gruppombud på nivån under arbetsledaren motsvarande. Det är nu linjechefernas att infria målsättningar ansvar och åstadkomma resultat. Samtidigt som resultatansvaret ökar får linjecheferna befogenheter att självständigt leda, utveckla, stimulera, motivera och belöna sina medarbetare. Till linjechefernas prioriterade uppgifter hör exempelvis

108 Rehabilitering personalutveckling -

kontinuerlig information verksamheten och feed-back till om varje medarbetare, utvecklingssamtal och planerade utbildningsinsatser. Operativa chefer förväntas inte längre vara marionetter eller auktoritära befordringsrobotar utan entusiasmerande , och självständiga affärsmän, enligt Giertz. Detta ställer helt krav på dem skall axla det operativa ledarskapet. nya som Det leder också till betydligt större rörlighet än tidigare på dessa befattningar. Resultatkraven medför också att linjechefernas löner blir mer resultatberoende och individuella. Inom flera företag har man utvecklat enhetliga utvärderingsmallar för olika chefsbefattningar. Normalt tvingar mallarna varje överordnad chef att värdera sina underställda chefers kompetens, färdigheter, personliga egenskaper och resultat 20-40 olika punkter. Värderingen sker normalt efter på någon skala där det är klart uttalat att en låg värdering innebär att chefen inte uppfyller de krav som ställs på en innehavare den aktuella befattningen. av

Praktik Två olika typer av praktik kan vara aktuella vid ett Samhallföretag. Inför en anställning vid Samhall sker alltid praktik enligt de uppgifter utredningen har fått vid intervjuer. Formellt finns dock inget krav på detta. Praktikperioden finansieras via AMV:s anslag. Praktiken såväl den arbetssökande ger som företaget möjlighet att bedöma utsikterna till en lyckad anställning. Af/Ami fattar det formella beslutet om praktik. Samhall skall vidare enligt avtalet med staten och utan särskild ersättning ställa praktikplatser till förfogande den omfattning så kan ske Kostnaderna för detta skall täckas av merkostnadsersättningen. Målgrupp för praktikplatserna är arbetslösa arbetshandikappade elever med funktionshinder i skolsystemet, är inskrivna i omsorgen, personer som med arbetshandikapp som är inskrivna vid Ami och personer som behöver arbetsprövning. En koppling mellan praktik

Rehabilitering -personalutveckling 109

och tänkbar framtida anställning inom Samhall kan ofta finnas är inte nödvändig, Samhall. men anger

4.4 Utvecklingsplaner

I den tidigare nämnda enkäten till drygt l 100 arbetshandikappade arbetstagare inom Samhall ställdes frågan

"Känner du till att det finns en personlig utvecklingsplan för

ditt arbete på Samhall ". Ja 42 dig och svarar procent medan 54 procent svarar Nej. Andelen män som svarar Nej är 59 procent medan andelen kvinnor är 51 procent. I det nyligen avslutade projektet Rekrytering och anställning av med arbetshandikapp i Samhall har projektpersoner med företrädare för Samhall och AMV granskat ca gruppen 250 handlingsplaner/överenskommelser inför anställning som under första halvåret 1995 i tre län. Granskningen upprättats visar brister i handlingsplanerna för de på betydande arbetshandikappade arbetstagarna när det gäller bl.a.syftet med praktiken/anställningen, den sökandes egna önskemål, konsekvenserna av arbetshandikappet i termer av positiva möjligheter och/eller begränsningar samt uppgifter om arbetstagarens yrkes- och utbildningsbakgrund. Af/Ami har varit ansvarig för överenskommelserna/handlingsplanerna. föreslår Överenskommelse vid Projektgruppen att en anställning skrivs under av den arbetssökande, Af/Ami och Samhall inför anställningen. Överenskommelsen skall dokumentera följande: Yrkes- och där kompetens och 0 utbildningsbakgruna beskrivs tydligt så det framgår hur dessa färdigheter att kan tas till vara i den nya arbetssituationen; 0 Den sökandes önskemål om arbetsuppgifter, kompeegna tensutveckling och sysselsättningsgrad; Af/Amizs handikappkod och bedömning av arbetshindrets 0 konsekvenser i den arbetssituationen; nya 0 Stöd och kontaktpersoner utanför Samhall; 0 Behov arbetsförberedande insatser, arbetsbiträde, av

110 Rehabilitering personalutveckling -

arbetsanpassning m.m.; 0 Planering på längre sikt, dvs. det personliga utvecklingsmålet för anställningen. En gemensam bedömning med följande huvudalternativ föreslås: anpassning till/ träning för arbetslivets krav och villkor; övergång till annan anställning inom ett till två år; övergång till annan anställning på längre sikt; arbete i Samhall; 0 Den sökandes medgivande att aktuella läkarutlåtanden ev. förs över till Samhalls företagshälsovård; 0 Tidpunkt för introduktionen, dvs. första utvecklingssamtalet med den närmaste chefen.

Den föreslagna överenskommelsen kan sägas manifestera själva överlämnandef från Af/Ami till Samhall. Fortlöpande uppföljning av överenskommelsen skall ske inom ramen för Samhalls verksamhet. På förslag av projektgruppen har bl.a. gemensamma konferenser mellan ledningarna för Samhallbolagen och länsarbetsnämnderna genomförts för att stimulera till ökad samsyn och samverkan. Liknande konferenser där samverkansformer, gemensamma synsätt, rutiner och arbetsformer kan diskuteras bör därefter genomföras även regionalt, föreslår projektgruppen i sin slutrapport. Samhall anger i Samhall mot år 2005 att den individuella utvecklingen skall styras av årliga personliga utvecklingsplaner. Det kan i detta sammanhang finnas anledning att något beröra den ökade betydelsen personliga av utvecklingsplaner inom Arbetsmarknadsverket. Dessa planer, inom AMV som benämns handlingsplaner, har accentuerats allt under de mer senaste åren i kontakterna med arbetslösa arbetssökande. Detta återspeglas i centrala riktlinjer och bekräftas också vid de intervjuer som LOSAM-utredningen har genomfört vid några Af/Ami. Den ökade tonvikten på handlingsplaner bygger bl.a. på forskningsresultat. Förekomsten av en plan har för den arbetslöse stark en

Rehabilitering personalutveckling lll -

inverkan den arbetsmarknadssituationen. positiv på senare Sannolikheten för fortsatt rundgång minskar kraftigt. inom plan den avgjort bästa strategin Tillfälligt arbete en är för att få eller vara på god väg mot ett fast arbete inom ett önskat yrkesområde. Detta konstaterade EFA, Expertgruppen för utvärderingsstudier i betänkandet arbetsmarknadspolitiska Politik mot arbetslöshet SOU 1993:43. EFA:s slutats basepå forskningsresultat i studien Språngbräda till arbete ras En utvärdering av beredskapsarbete, rekryteringsstöd och -

ungdomsarbete Sehlstedt och Schröder, EFA-rapport nr.

19. Betydelsen av individuella handlingsplaner för arbetslösa arbetssökande har de senaste åren betonats starkt också i exempelvis propositioner och utskottsbetänkanden från riksdagen. Flera vägledare/ förmedlare intygar att handlingsplanerna har fått betydligt större utrymme i deras arbete under de senaste 1 å 2 åren även om det tycks föreligga regionala variationer. Vid förmedling i en kommun i ett skogslän en poängterade man att handlingsplanerna hade blivit ån mer Genom blev inriktningen på nå viktiga. handlingsplanerna att fram till ett arbete påtaglig trots att arbetsmarknadsmer situationen aktuella mycket svår. Båda på den orten var förmedlingens och den sökandes har blivit parters ansvar - tydligare. Samspelet mellan den sökande och förmedlaväsentligt. Den enskildes i ren/vägledaren är engagemang och för strävandena att nå fram till arbete ökar. ansvar Förmedlaren betonade att det hade stor betydelse att den sökande skriver under och får kopia på denna: planen en De flesta tar det här på stort allvar. Från den 1 1997 gäller riktlinjer för handlingsmars nya planer inom Arbetsmarknadsverket. I dessa sägs att "Syftet med för arbetssökande är

handlingsplaner att identifiera

vilka behov och hur de ska tillgodoses och

som finns av oss

kunderna." Handlingsplanerna, anger riktlinjerna, ersätter inte eller beskrivningar nuläge. Handkartläggningar av lingsplanerna kommer från den aktuella tidpunkten att

112 Rehabilitering personalutveckling -

registreras i AMV:s datoriserade förmedlingssystem AF-90. Avsikten är att planen tydligt skall utvisa vad som skall göras av Af/Ami, vad som skall göras av kunden och när det skall göras. Handlingsplanen i AF-90-systemet skall ge: ett stöd för bedömning av de sökandes behov insatser - av möjlighet att registrera vilka insatser som de sökande och Af kommer överens om, - möjlighet att registrera tidsplanering av insatser, möjlighet att enkelt följa upp förekomsten av handlings- planer för enskilda sökande, möjligheter att följa upp förmedlingens insatser inom ramen för handlingsplanerna, möjlighet att få en historisk översikt över vad som över- enskommits med de sökande.

I anslutning till att handlingsplanerna görs skall upp en bedömning göras av om insatser behövs för att precisera yrkesinriktningen förstärka kompetensen förbättra jobbsökandet förändra/ förbättra annat -

4.5 Individuell

arbetsanpassning - ett led i

rehabiliteringen

Arbetet med arbetsanpassning i Samhall har bedrivits på olika sätt under åren och utvecklingen i dotterbolagen har kommit olika långt. För att vidga synen på arbetsanpassning och för försöka lyfta Samhall den koncern

att fram som som

gör, kan och vet mest om arbetsanpassning" bedrevs en särskild kampanj 1994 och 1995. Satsningen syftade till att höja nivån på individuella tekniska anpassningar, både i fråga om kvalitet och kvantitet; öka möjligheterna att ge arbete gravt handikappade -

Rehabilitering personalutveckling 113 -

bättre möjligheter och högre beredskap att genom tillgodose enskilda betydande behov av individuell arbetsanpassning och arbetsbiträde; stimulera till att teknik kommer till användning i större - ny utsträckning än i dag; synliggöra koncernens kompetens på området. -

Resultatet av kampanjen har redovisats i skrifter från Samhall. Kostnaderna för individuell teknisk anpassning varierar starkt mellan olika bolag. Detta framgår av tabell 4.2. Kostnaden per berörd anställd varierade mellan drygt 9 000 och drygt 68 000 kronor. Det bör dock betonas att uppgifterna avser endast ett kalenderår och att variationerna för ett enskilt bolag kan variera betydligt från år till år.

114 Rehabilitering personalutveckling - Tabell 4.2 Kostnader för individuell teknisk anpassning i Samhallbolagen. 1996. Totala kostnader Antal berörda Kostnad/anställd

Källa: Samhall.

Vid de intervjuer som utredningen har utfört har flera intervjuade vid företagshälsovård och lokala Samhallföretag påtalat att individuell teknisk anpassning många gånger inte

Rehabilitering personalutveckling 115 -

kommer till stånd av kostnadsskäl. Så omfattande pass tekniska anpassningsåtgärder att de är att betrakta som investeringar leder till att avskrivningarna belastar det lokala företagets ekonomi, enligt uppgifter vid intervjuerna. Om den ekonomiska situationen är avstår från ogynnsam man åtgärden eller avstår från att rekrytera den person som skulle medföra åtgärden vidta. att vore nödvändig att För en liten lokal företagsenhet kan en eller flera anpassningsåtgärder strax under 5 000 kronor utgöra en så stor belastning pass en ansträngd budget att man avstår från genomförande. I avsnitt 3.4 redovisas uppgifter ett pågående utveckom lingsarbete inom Samhall i syfte att kartlägga arbetets krav och individens förmåga och syftar till att identifiera behov av individuell arbetsanpassning.

4.6 Uppfyllelsen av rehabiliteringsmålet

För många Samhallanställda innebär det en väsentlig rehabilitering att över huvud taget klara ett arbete inom Samhall. Detta uttrycktes i den proposition låg till grund som för bildandet av Samhällsföretag, Samhalls föregångare,

följande sätt: "Ofta används utplaceringsgraden som det

enda måttet på rehabiliteringen anställda i skyddat av arbete. Detta mått är dock inte rättvisande, då gravt handikappade många gånger genomgår en hög grad av rehabilitering enbart genom att kunna klara ett arbete vid en verkstad för skyddat arbete. " Prop. 1977/78:30 Samtidigt som det skyddade arbetet skall förverkliga rätten till arbete, skall det också så långt som möjligt innebära möjligheter till en långsiktig arbetslivsinriktad rehabilitering som syftar till att de anställda åtminstone på sikt skall kunna ta ett arbete på den öppna marknaden. Enligt de resultatkrav som statsmakterna har uppställt skall andelen övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden uppgå till minst 3

procent brutto av de arbetshandikappade anställda på års-

basis. Därmed blir övergångar också ett kvantifierbart mått

116 Rehabilitering personalutveckling -

Samhalls uppfyllelse av rehabiliteringsmålet. Nedan foku-

seras redovisningen på övergångar. Genom Övergångarna bereds andra personer med arbets-

handikapp möjlighet till arbete inom Samhall. På grund av det anställningsstopp gällt sedan sommaren 1996 och

som

som behandlas i kapitel 5 sker i dag nyrekrytering endast vid

övergångar och vid anställning av s.k. nyckelpersoner arbetshandikappade. Totalt fanns år 1996 vid Af/Ami ca

55 000 arbetslösa sökande med arbetshandikapp månads-

genomsnitt. Antalet nettoövergångar från Samhall var 637.

Uppgifter brutto- respektive nettoövergångar från Sam-

om hall sedan slutet av 1980-talet redovisas i tabell 4.3.

4.6.1 Övergångar ur de arbetshandikappades

perspektiv

I den enkätundersökning som LOSAM-utredningen låtit utföra vid 29 Samhallföretag runt om i landet och där frågorbesvarats drygt 1 100 tas olika aspekter på na av personer övergångar upp. På frågan "Tror du att du i dag skulle klara ett arbete utanför Samhall" svarar 43 procent Ja och 51 procent . andel J a-svar återfinns bland med

Nej Högst personer en anställningstid i Samhall på högst 4 år 57 procent och

bland och medelålders. Bland är 34 år yngre personer som eller tror 62 procent att de skulle klara ett arbete yngre utanför Samhall. I åldersgruppen 35-44 år är motsvarande andel 53 procent. Heltidsarbetande tror i mer än dubbelt så stor utsträckning som deltidsarbetande att de skulle klara ett

arbete utanför Samhall. Andelarna är där 52 respektive 23

procent. Könsskillnaderna är också markanta kvinnorna är -

betydligt mer pessimistiska än männen om sina möjligheter

att klara ett jobb utanför Samhall. Bland kvinnorna svarar 37 procent Ja medan andelen bland männen är 50 procent.

Alla tror sig kunna klara ett arbete utanför Samhall

som vill inte ha ett sådant arbete. 37 procent svarar att de skulle

Rehabilitering personalutveckling 117 -

vilja ha ett arbete utanför Samhall. Bland männen är andelen 43 procent och bland kvinnorna 31 procent. På frågan "Har du och din närmaste diskuterat dina

chef

möjligheter för en anställning utanför Samhall" svarar 39 procent Ja och 57 procent Nej. Mer än hälften 54 procent av de personer som uppger att de vill eller tror sig kunna arbeta utanför Samhall har inte diskuterat sådana möjligheter med sin närmaste chef. Könsskillnaderna är små: 42 procent av kvinnorna svarar att man har talat om saken jämfört med 38 procent av männen. Några enkätfrågor tar upp frågeställningar som indirekt kan sägas hänga samman med möjligheterna till övergång. Drygt fjärde tillfrågad 27 procent svarar Ja frågan var "Tror du att du skulle kunna arbeta hårdare utan att för den skull överanstränga dig i ditt nuvarande arbete Bland vill eller tror sig kunna arbeta utanför Samhall personer som anser en tredjedel att de skulle kunna arbeta hårdare. Andelen J a-svar år större kortare anställningstid man har i Samhall. De som heltidsarbetar och är yngre är mest benägna att arbeta hårdare. Tre fjärdedelar eller mer av dem som arbetat i Samhall längre än 10 år respektive bland dem är 45 år eller som äldre svarar att de inte skulle kunna arbeta hårdare. 77 procent av kvinnorna respektive 64 procent av männen svarar Nej på frågan om de skulle kunna arbeta hårdare utan att överanstränga sig. På frågan "Tycker du att det ställs för höga krav på dig i ditt arbete" svarar 22 procent Ja och 73 procent Nej. Det är små skillnader vid en uppdelning efter anställningstid, ålder, kön etc.

4.6.2 Intervjuuppgifter om rehabiliteringsprocessen och övergångsarbetet

På utredningens uppdrag har djupintervjuer genomförts med å ena sidan arbetsledare och arbetshandikappade inom

118 Rehabilitering personalutveckling -

Samhall och å den andra företrädare för arbetsförmedling, arbetsmarknadsinstitut, länsarbetsnämnd och försäkringskassa. Undersökningsresultatet i sin helhet redovisas i bilaga 1 i betänkandets bilagedel. Intervjuerna med representanter från organisationerna utanför Samhall visar att man förväntar sig att Samhall i första hand skall arbeta med rehabilitering. Med rehabilitering avser man ett åtgärdsprogram och en process som syftar till att utveckla den anvisade med målpersonen sättningen att denne skall klara ett arbete utanför Samhall. Inom Samhall är man enligt rapporten från djupintervjuerna som en effekt av besparingskraven tvungen att prioritera produktionsmålen. Fungerar inte produktionen så ävenframtida fortlevnad. Produktionsmålen priotyras företagets riteras också eftersom produktionen är basen för rehabiliteringsarbetet. Inom de intervjuade myndigheterna utanför Samhall förväntar sig att rehabiliteringen skall ske med målman sättningen att den anvisade skall klara ett arbete utanför Samhall. Inom Samhall får i praktiken rehabiliteringen ofta till syfte att den anvisade skall klara sitt arbete inom Samhall. Om Samhallföretagen skall ha till uppgift att rehabilitera med målsättningen att den anvisade skall klara ett arbete utanför Samhall, kan enligt rapporten följande konstateras utifrån djupintervjuerna. 0 Samhall saknar idag resurser för att klara rehabiliteringsmålsåttningen. Arbetsledarna uppger att man i dag endast klarar att rehabilitera dem som har bäst förutsättningar och dem drivs motivation. som av egen 0 Inom Samhall finns i dag inte tillräckligt väl utarbetade och uttalade mål och metoder för att genomföra rehabiliteringen. 0 Inom Samhall saknar man den expertis och kompetens i myndigheterna utanför Samhall kräver för att som man på ett konsekvent sätt genomdriva rehabiliteringsprogram

Rehabilitering personaluåtveckling 119 -

för samtliga handikappade. 0 Det saknas motivation och incitament för att de arbetshandikappade själva skall bidra till rehabilitering i syfte att få ett arbete utanför Samhall. Trivseln på Samhall är god, lönen är jämförbar med lönerna på den öppna arbetsmarknaden och anställningstryggheten är högre än vad som är fallet på den reguljära arbetsmarknaden. Sist, men inte minst: det finns inga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. 0 Det saknas möjligheter att ställa uttalade krav på de mer arbetshandikappade att själva bidra till rehabiliteringen mot ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.

De intervjuade arbetsledarna inom Samhall att arbetsuppger bördan ökat och att deras arbetssituation därmed förändrats radikalt under de senare åren. Produktionsansvaret har vuxit kraftigt under de senaste åren. Till följd av ekonomiska åtstramningar har antalet arbetsledare minskat. Varje arbetsledare ansvarar i dag för betydligt fler arbetshandikappade samtidigt som produktionsansvaret har ökat. De Kuratorer och stödpersoner som tidigare fanns att tillgå uppges nu vara indragna. Arbetsledarna tycker att de numera har betydligt mindre tid för kontakter och samverkan med omgivande instanser som tidigare haft en viktig stödfunktion, exempelvis omsorgsverksamheten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Arbetsledarna ser inte rehabilitering, eller "sociala mål som man väljer att kalla det, som en isolerad uppgift. Det är i stället integrerad del verksamheten. Det finns stora en av olikheter bland arbetsledarna i på vilket sätt eller i Vilken grad man betonar eller faktiskt tycker sig arbeta med rehabiliterande mål. Arbetet med övergångar kommer endast undantagsvis spontant upp i djupintervjuerna när arbetsledarna intervjuas. När intervjuaren tar frågan upp uppger samtliga intervjuade arbetsledare att de aktivt verkar får att få övergångar till stånd, arbetet men att går trögt.

120 Rehabilitering personalutveckling -

Djupintervjuerna visar att många arbetsledare inom Samhall känner en stark motivation och ett engagemang i sitt arbete. Motivationen varierar dock påtagligt mellan olika företag. På vissa av de undersökta företagen ger man trots de senaste årens förändringar överlag uttryck för en stark entusiasm. På andra företag tenderar de ideella drivkrafterna att på upphällningen. Dessa arbetsledare i vara mer ger högre grad uttryck för uppgivenhet och trötthet. Arbetsledarnas arbetsbörda varierar starkt. Arbetsledare som uppger sig ha en mer rimlig arbetsbörda uppger att de har mellan 12 och 45 arbetshandikappade att ansvara för. De med större arbetsbörda att de har mellan 70 och 120 uppger anvisade att för. ansvara Rollen som produktionsledare är helt dominerande för arbetsledarna. Inom vissa de undersökta Samhallföretagen av arbetsledarna att de i runda tal ägnar halva sin tid åt uppger produktionsflödet och den andra halvan vad man betecknar sociala uppgifter Inom andra Samhallföretag tar rollen som . som produktionsledare betydligt mer utrymme; mellan 70 och 80 procent av arbetstiden går åt till direkt produktionsrelaterade uppgifter. Samtliga intervjuade arbetsledare ger uttryck för uppfattproduktionen är grunden i den verksamhet ningen att som Samhall bedriver. De inte uttryck för att uppleva att ger produktionsmål och sociala mål står i konflikt. Arbetsledarna att deras arbetsinsatser när det gäller de sociala målen anser är en förutsättning för att produktionen skall fungera. Omvänt menar de att produktionen är den process genom vilken de anvisade får sina sociala och rehabiliteringsbehov tillgodosedda. Enligt rapporten från djupintervjuerna talar arbetsledarna i vissa företag både om produktionsmål och sociala eller rehabiliterande mål på ett sådant sätt att dessa verksamheter förefaller mycket väl integrerade. I andra företag talar arbetsledarna nästan uteslutande i termer av produktionsmål när de ombeds beskriva sitt arbete.

SOU l997:64 Rehabilitering personalutveckling 121 -

Det bör i anslutning till ovanstående redovisning av djupintervjuerna påpekas att för många Samhallanställda innebär det väsentlig en rehabilitering att över huvud taget klara ett arbete inom Samhall. Detta framgår i avsnitt 4.6. I ovan avsnitt 4.1 redovisas det rehabiliteringsuppdrag som Samhall är ålagd av statsmakterna. Någon mer övergripande övergångsplanering äger inte mellan det lokala rum Samhallföretaget och Af/Ami, enligt de uppgifter som utredningen inhämtat vid intervjuer.

Övergångar tas upp vid de månatliga sarnrådsmöten som

äger rum och där också företagshälsovård och försäkringskassa skall vara representerade. I ett lokalt företag arbetsledaren det uppger att regionala bolaget har särskilda övergångsteam, s.k. utslussare, anställda med uppgift att stimulera övergångar i varsitt län. Arbetsledaren anser att övergångsteamet har stort för ansvar övergångsarbetet. Den s.k. utslussaren uppges ha ett omfattande kontaktnät i näringslivet samt känna arbetstagarna och deras arbetsförmåga väl. Detta anges vara en anledning till det regionala förhållandevis bolagets goda övergångsresultat. I samma lokala företag händer det också arbetsledare att kontaktar småföretag om praktikmöjligheter. Företagshälsovården betonar också övergångsteamets betydelse men menar att detta främst är en stödresurs. Ansvaret måste i första hand ligga i linjen, något skall som man nu uppmärksamma arbetsledarna på, bl.a. att sprida metodhandgenom en ledning för övergångsarbetet. I lokalt ett annat företag uppger man att det tidigare har funnits s.k. utslussare på regional nivå men befattningen har avskaffats eftersom systemet inte fungerade. Skälen uppges vara att det var omöjligt att känna till alla arbetstagare och att det lokala företaget måste ha fulla ansvaret för övergångsarbetet om det skall fungera. Vid Af/Ami hävdar att det i en man regel är den arbetshandikappade själv som tar initiativet till övergång. Arbetsledaren eller företaget gör inte mycket för att över-

122 Rehabilitering personalutveckling -

gångar skall komma till stånd men arbetsledaren borde aktivt söka praktikplatser, där. Vid behov lämpliga anser man skulle Ami kunna kopplas in i sammanhanget. Kommentarerna till övergångsarbetet i glesbygdskommui skogslänen är resignerade. Med hänvisning till det ner kärva arbetsmarknadsläget menar man i regel att möjligheterna till övergångar är mycket små. Det projekt för övergångar från Samhall som bedrevs i Strömsunds kommun och redovisas nedan illustrerar dock att det kan vara som möjligt att lyckas bra med övergångsarbete i en glesbygdskommun.

4.6.3 Bedömning av produktivitet och övergångsmognad

För att få någon fonn av indikation på tyngden i arbetshos den arbetshandihandikappet och övergångsmognaden har arbetsledare/enhetschefer kappade personalen sex ombetts bedöma och övergångsmognad hos sin produktivitet har gjorts inom för personal. Tre av bedömningarna ramen studien Ekonomisk översyn av Samhall och tre i anslutning till de intervjuer utredningen har genomfört vid lokala som Samhallföretag. De tre förstnämnda bedömningarna finns redovisade i Ekonomisk översyn Samhall. Av de tre av och två industriell senare avser en restaurangverksamhet verksamhet verkstad. mellan 10 och 75 I dessa sex bedömningar anses procent

de ha sådan produktivitet de

av arbetshandikappade en att normalt skall kunna bli aktuella för en övergång till en anställning med ett lönebidrag på 80 procents bidragsnivå.

Variationsbredden är stor.

Industri: 20-75 andelen återfinns i procent den högsta en glesbygdskommun i skogslänen Städservice: 38 procent Inbyggd verksamhet: 33 procent Restaurang: 10 procent.

Rehabilitering personalutveckling - 123

Som framgår visar

ovan enkätundersökningen att omkring 40 procent av de arbetshandikappade anställda de

uppger att skulle kunna/vilja ha ett arbete utanför Samhall. Från AMV:s sida poängteras i de intervjuer som utredningen utfört vid Af/Ami att arbetsledare inom Samhall många gånger har en orealistisk uppfattning om övergångsmognad. Enligt AMV-personalen är det inte sällan omöjligt att ordna arbete på den reguljära arbetsmarknaden åt personer arbetsledare bedömer som vara övergångsmogna. Djupintervjuerna visar också på olika synsätt på de arbetshandikappade inom Samhall respektive AMV. Samhall fokuserar enligt rapporten från djupintervjuerna på varje individs möjligheter medan Af är beroende av att få adekvat bild en av individens begränsningar för att utifrån denna information hitta ett lämpligt arbete. Enligt kan det så rapporten vara att arbetsledare inom Samhall saknar de en kunskaper som krävs för att göra en personbeskrivning där de arbetshandikappades egenskaper beskrivs i relation till en normalpresterande persons egenskaper.

4.6.4 Utvecklingen av övergångar

Antalet brutto- respektive från nettoövergångar Samhall åren 1988/89-1996 redovisas i tabell 4.3. Där framgår att övergångsarbetet var mest framgångsrikt under högkonjunkturåren i slutet på 1980-talet medan resultatet var det motsatta i början 1990-talet när av lågkonjunkturen slog igenom med full kraft. År 1991/92 blev hälften av bruttoövergångarna också återgångar vilket förmodligen till stor del återspeglar de

personalinskränkningar och varsel om uppsägningar som

då skedde över hela arbetsmarknaden. Även efter den djupa vågdalen 1991/92 har andelen återgångar legat på högre en nivå än tidigare. Cirka 40 procent av Övergångarna leder numera till återgång. 1996 års övergångar kan fortfarande leda till fler återgångar än vad redovisas i som tabellen.

124 Rehabilitering personalutveckling -

Tabell 4.3 Brutto- respektive nettoövergångar från Samhall åren 1988/89-1996.

Övergångar Ätergângar Nettoöver- Andel âter- Andel

gångar gångar, % bruttoövergångar, %

Källa: Samhall.

Ungefär tre fjärdedelar av Övergångarna går till det privata studie utförts Samhall, Övernäringslivet enligt en som av gångar och återgångar 1996. Drygt hälften 54 procent av till småföretag medan 16 Övergångarna 1996 gick privata procent gick till större privata företag. Därefter kom organimed 8 sationer o.d. med 9 procent samt eget/familjeföretag och kommunal verksamhet emot 9 procent. Statlig tog procent av Övergångarna. En procent övergick från att vara anvisade till att bli direktanställda i Samhall. En uppföljning som utförts av Samhall av Övergångarna mellan 1990 och juni 1994 visar att flertalet övergångar mellan 30 och 49 år. Medelåldern gjordes av personer var 40 år. två tredjedelar Övergångarna skedde bland Ungefär av hade arbetat mindre än fem år i Samhall. personer som före övergång tenderade dock att öka. Anställningstiden

Rehabilitering personalutveckling 125 -

Många av Övergångarna har föregåtts av tidigare försök till övergångar. Av de 776 Övergångarna år 1996 hade 86 eller 11 personer procent gjort tidigare försök. Att återgångarna har ökat hänger samman med en rad olika faktorer: ett arbetsmarknadsläge med låg efterfrågan på arbetskraft, ökad andel tillfälliga och tidsbegränsade anställningar, periodvis stor andel rekryteringar med stöd av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än de som är förbehållna arbetshandikappade respektive brist på lönebidrag. Enligt Samhall anledningen till de var återgängar som skedde under 1995 följande:

Andel i % Anledning till återgång

29 Visstidsanställning har tagit slut 14 Höga arbetskrav 12 Trivdes inte 9 Verksamheten upphört konkurs, nedskärningar m.m. 5 Sämre arbetsmiljö och arbetsledning 5 Vill inte släppa tryggheten i Samhall 4 Sämre anställningsvillkor än Samhall 3 Dåligt förberedd övergång 18 Bortfall

Källa: Samhall.

Av återgängarna under 1995 berodde 38 procent på att visstidsanställningen tog slut eller att verksamheten upphört. År 1996 lyckades inte Samhallkoncernen uppnå statsmakternas övergångsmäl som innebär att andelen övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall till uppgå minst 3

procent brutto av de arbetshandikappade på års-

basis. Övergångarna uppgick till 2,8 procent eller 776 perso-

126 Rehabilitering personalutveckling -

brutto. Variationsbredden relativt stor mellan olika

ner var

affärsområden, vilket framgår tabell 4.4. Högst var ande-

av

i Lokala och lägst i Samhall

len tjänster med 4,7 procent

det fakto-

Care med 1,5 procent. Enligt koncernen är externa det svåra arbetsmarknadsläget och bristen på löne-

rer som

bidrag som har gjort det omöjligt att uppfylla över-

gångsmâlet.

År

Källa: Samhall.

Rehabilitering personalutveckling - 127

Tabell 4.5 Övergångar i antal och andel samt andel återgångar

per

bolag. Ar 1996.

Bolag Antal Andel Andel övergångar återgångar brutto-

brutto % övergångar

%

Källa: Dotterbolagens årsredovisningar för år 1996.

Om studerar andelen man övergångar i olika bolag år 1996 tabell 4.5 finner man en stor variationsbredd på mellan 2,1 och 6,7 procent Samhall Office respektive Samhall Gute.

personalutveckling 128 Rehabilitering -

varierar också kraftigt och uppgår till 50

Andelen återgångar Samhall Interiör och Office medan den lägsta andeprocent i Samhall Brahe. bör i

len, 6 procent uppvisas i Det samman-

återgångar kan ske under

hanget påpekas att ytterligare en 12-månadersperiod efter övergången. Det finns inga större skillnader mellan handikappfördel-

Är 1996 och 1995 ningen totalt och bland Övergångarna. invandrarbakgrund. Andehade 13 procent av Övergångarna bland de anställda med arbets-

len med invandrarbakgrund

18 år 1995 vilket innebär att personer handikapp var procent

med invandrarbakgrund underrepresenterade bland över-

var

gångarna. Kvinnorna är klart underrepresenterade bland övergång-

och deras andel Övergångarna har minskat kraftigt arna av

sedan 1992. År 1995 då det totala antalet övergångar var

andelen till 34 Första

förhållandevis stort, uppgick procent.

halvåret 1996 andelen 30 procent. Av Samhalls arbetsvar kvinnorna 46 procent.

handikappade arbetstagare utgör

andelen kvinnor bland Övergångarna var Minskningen av särskilt under första halvåret 1996. Då hade endast markant DalVäst och Samhall Safac över 40 två bolag, Samhall

Under perioden har det

procent kvinnor bland Övergångarna. antalet minskat. I vissa fall har övertotala övergångar

varit så få att varje övergång kraftigt har påverkat gångarna

i har det under den

könsfördelningen. Endast undantagsfall

aktuella förekommit att andelen övergångar

tidsperioden

kvinnorna varit högre än andelen kvinnor i bolaget. bland kvinnor samtliga övergångar visas i tabell 4.6. Andelen av

Rehabilitering personalutveckling 129 -

4.6 Andel kvinnor i samtliga övergångar.

Tabell

procent av Aren 1992 första halvåret 1996. -

Samhallbolag År År År År 1 :a

1992 1993 1994 1995 høalv-

aret 1996

Källa: Samhall.

Praktiskt taget alla företrädare för lokala Samhallföretag,

företagshälsovård respektive Af/Ami som LOSAM-utred-

5 17-0512

130 Rehabilitering personalutveckling -

ningens sekretariat har intervjuat anser att rehabiliteringsoch övergångsarbetet inom Samhall skulle underlättas om en anställning inom Samhall började med visstidsanställning och inte tillsvidareanställning som i dag. En uttryckte person saken så här: "Många kommer till Samhall med inställningen att här ska man jobba så länge man är kvar i arbetslivet. Det är nästan omöjligt att börja prata övergångar då. " om

4.6.5 Samhallkoncernens övergångspolicy

För att räknas som övergång krävs enligt Samhall: 0 anställning hos annan arbetsgivare eller ändrad anställning inom företaget arbetshandikappad blir direktanställd;

en

0 övergång räknas oberoende av vem som har hittat jobbet

medarbetaren själv, Samhall eller Af/Ami;

0 övergång räknas från den dag som anställningen i Samhall upphör eller ändras till direktanställning; 0 anställningen i Samhall har varit en tillsvidareanställning; 0 om övergången sker till en visstidsanställning skall anställningen vara planerad för minst sex månader.

Avknoppning är en särskild form av övergång. Den innebär att en verksamhet inom Samhall övertas av de anställda som bildar eget företag eller ett annat privat företag. En förutsättning är att de Samhallanställda arbetshandikappade övergår till det nya företaget och får fast anställning där. Det förekommer också övergångar med stödperson. En sådan övergång skall alltid föregås av en praktikperiod och genomförs sedan med särskilt personligt stöd. Vid övergång utgår ett inskolningsbidrag till den avlämnande verksamheten. Inskolningsbidraget är en kompensation för de merkostnader som kan uppstå i samband med överen gång och den ersättningsrekrytering som följer därefter. Inskolningsbidraget är 50 000 kronor per övergång och utbetalas av moderbolaget. Bidraget utgår också för de interna Övergångarna från arbetshandikappad till direktan-

Rehabilitering personalutveckling 131 -

ställd. Övergången skall ha haft en varaktighet på minst sex

månader för att inskolningsbidrag skall utgå. Under åren 1994-1997 utgår ett förstärkt inskolningsbidrag ytterligare 25 OOO kronor för övergång med Stödperson även för övergång med kortare varaktighet än sex månader. Det totala utbetalade inskolningsbidraget år 1996 uppgick till 28 miljoner kronor. Beloppet avser övergångar från andra halvåret 1995 och första halvåret 1996. Alla övergångar har rätt till återanställning under 12 månader från den dag Samhallanställningen upphör. I de fall tidigare medarbetare blir varslade om uppsägning på grund av arbetsbrist efter dessa 12 månader kan Samhall ta diskussion med Af/Ami för att underlätta återanupp en ställning även efter det att återanställningsrätten formellt har upphört. I Samhalls genomgång av övergångar och återgångar 1994-1995 konstaterar man att övergångsresultatet är påverkbart. Både 1983 och 1992 skedde markanta positiva trendbrott i resultatutvecklingen. Vid båda dessa tillfällen gjordes kraftfulla satsningar på Övergângsarbetet, enligt Samhall. I till den övergångskampanj bedrevs 1992 anslutning som utarbetade Samhall bl.a. skriften Att arbeta med övergångar.

Där konstaterar koncernchefen att "Övergångsarbetet är en

ledningsfråga av första rang och ett linjeansvar. Det är ett långsiktigt arbete som börjar redan vid rekryteringen. Genom motivation och förberedelse inför övergången och att medarbetaren går över kan individuellt genom som stöd särskild handledare kan se till att övergången av en blir bra och varaktig. " Skriften tar upp en rad frågor kring övergångar såsom arbetet på arbetsplatsen för att stimulera till övergång, kontaktverksamhet för att hitta lämpliga jobb, samarbetet med arbetsförmedlingen, stöd vid övergång, anställningsskydd och återanställningsrätt, återgång och styrsystem. Styrsystemet ändrades från den l juli 1992 såtillvida att

132 Rehabilitering personalutveckling -

bidraget höjdes för varje övergång till de regionala företagen från 35 OOO till 50 OOO kronor, vilket gäller även i dag. En utgångspunkt för bidraget är enligt Samhall att bidraget verkligen används för övergångsinriktade insatser i företagen. Eftersom genomförda övergångar är direkt beroende av de samlade insatserna inom området ses det som angeläget att kvalitetssäkra organisation, rutiner och resurser, t.ex. funktionen arbetskonsulent, för arbetet. Ansvaret för som detta ligger hos företagen men bidraget kan extra drivge kraft för att skapa fasta rutiner och resurser. Bidraget avser dessutom att täcka sådana merkostnader som är förenade med inskolning av ersättare. För ett medelstort Samhallbolag kan övergångsbidraget uppskattas till omkring 2 miljoner kronor år. per I den ovannämnda Samhallskriften pekas på olika åtgärder som skall uppmuntra övergång: 0 företagets och arbetsplatsens måluppfyllelse vad gäller övergångar skall beaktas vid lönerevision för ledningspersonal; 0 positiv syn från ledningen, aktiv efterfrågan och uppskattning av goda övergångsresultat och smidiga arbetsformer skapar förutsättningar för övergångar; 0 företagen kan tillskapa ekonomiska incitament, exempelvis i form generös vilja att täcka merkostnader för den av en enskilda medarbetare som börjar ett annat arbete. Det finns, skriver Samhall, också exempel på Samhallföretag som utvecklat gruppbaserade belöningssystem för de arbetslag som uppnår budgeten inklusive övergångsbudgeten för sin del av verksamheten.

Samhall anser att en viktig förutsättning för uppföljning är att det finns uttryckliga mål för Övergångsarbetet och att det t.ex. i en handlingsplan finns angivet hur målet skall nås. Uppföljning och återkoppling av Övergångsarbetet är hörnstenar i ett kvalitetssäkrat övergångsarbete, poängterar Samhall. Hela organisationens erfarenheter av pryo, övergångar

Rehabilitering personalutveckling 133 -

och återgångar bör fångas och kunskaperna systematiskt upp återföras i det praktiska arbetet. Avgångsintervjuer är en viktig kunskapskälla och bör genomföras med alla som slutar. Det är också viktigt att följa hur det går för dem upp som har gått över till annan arbetsgivare och vad som är de avgörande krafterna för att en övergång skall bli riktigt lyckad. Huvudansvaret för övergångsarbetet skall ligga i linjeorganisationen men det är ändå minst lika viktigt att det inom företaget skapas sådant stöd som linjen behöver för arbetet, anser Samhall. En särskild samordnande verksamhetsansvarig kan utses, personalavdelningens kompetens kan användas, företagshälsovården kan ge stöd i förberedelserna och vid själva övergången. Företagshälsovården är också en resurs i den systematiska uppföljning som skall ske av övergångarna. För att underlätta och komplettera linjeorganisationens arbete med övergångar kan marknadsföring, infonnation och anskaffning av arbetstillfållet göras centralt i företaget, skriver Samhall i skriften om övergångsarbete.

4.6.6 Övergångar i Strömsund ett exempel på

särskild satsning

1994-1995 bedrevs i Strömsunds kommun ett målinriktat projekt i syfte att få till stånd övergångar. Målsättningen var att nå till minst 10 övergångar under är 1995. Slutupp resultatet av projektet blev 19 övergångar, fördelade på anställningar inom ett flertal branscher. I projektgruppen ingick representanter för Samhall, Arbetsförmedlingen och Länsarbetsnämnden. En representant för vardera Arbetsförmedlingen och dåvarande Samhall J HP fick i uppgift att svara för projektledningen. En ledningsutsågs med uppgift att lägga fast målen för arbetet och grupp svara för resultatuppföljning. I ledningsgruppen ingick representanter för Samhalls ledning, Länsarbetsnämnden, facklig företrädare samt projektledarna.

134 Rehabilitering personalutveckling -

Ett viktigt moment i projektet "Startskottet l", var nr en s.k. "kick-off-kurs med syfte att deltagarna självkännege dom, kartlägga den egna kompetensen och förutsättningarna för övergång samt att kunskap arbetsmarknaden och ge om olika utbildningsvägar. Kursen omfattade fem veckor teori samt sju veckors praktik olika arbetsplatser. Totalt 1l deltog 5 fick annat arbete, 2 påbörjade personer varav utbildning och resten gick tillbaka till Samhall JHP. Erfarenheterna från denna första kurs var relativt goda med undantag för praktikperioden som borde ha varit bättre planerad. Kursplanen för Startskottet nr 2" med åtta deltagare modifierades något med hänsyn till de vunna erfarenheterna. Resultatet blev ungefär lika positivt som vid den tidigare kursen men en komplikation i sammanhanget var att kommunens arbetsförmedlingar hade brist på lönebidragsmedel. Inom ramen för projektet kunde vidare övergångar komma till stånd för fem personer som arbetade inom Samhalls Service och tjänster med fastighetsservice åt Jämtlandsbyggen AB. Efter beslut från AMS fick otraditionella medel tas i anspråk för att finansiera kostnaden för lönebidrag under det första anställningsåret. Dessa övergångar utgjordes två kvinnor med 22 års anställningstid samt tre män av med i genomsnitt åtta års Samhallanställning bakom sig. I slutsatserna från projektet betonar man att det krävs att man redan vid anställningen gör klart att det efter en tid kan bli aktuellt med övergång till ett arbete utanför Samhall. Många av dem som berördes av projektet var inte medvetna om detta. En slutsats att många de anställda vid annan var av Samhall har god kompetens och är konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen borde därför i större omfattning än hittills erbjuda Samhallanställda att söka lediganmälda platser. Här kan kontinuerliga samverkansmöten mellan Af/Ami och Samhall bana vägen.

Rehabilitering personalutveckling 135 -

4.6.7 Övergångar med hjälp av lönebidrag

För de 776 Övergångarna år 1996 krävdes enligt Samhall i 60 År lönebidrag procent av fallen. 1995, då Övergångarna var betydligt fler, erfordrades lönebidrag i 74 procent av fallen. Beslut om lönebidrag eller bidrag i form av exempelvis rekryteringsstöd skall utgå vid Övergång från Samhall fattas av Af/Ami liksom beslut om bidragsnivån vid lönebidrag. AMS centralt sammanställer inte några uppgifter utfallet. om Utredningen har begärt uppgifter från berörda länsarbetsnämnder avseende övergångarna i fem regionala Samhallbolag år 1996. Uppgifterna skulle avse övergångar utan bidrag respektive med lönebidrag eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd samt i förekommande fall bidragsnivåer för lönebidragen. Möjligheterna att följa besluten upp av Af/Ami i anslutning till Övergångarna förefaller variera hos olika länsarbetsnämnder. De svar som har inkommit och som avser Övergångarna från fyra Samhallbolag år 1996 visar i tre av fallen en betydande spridning i bidragsnivåerna för Övergångarna med lönebidrag. Användningen av andra typer av arbetsmarknadspolitiska stöd i samband med Övergång redovisas också nedan. Bolag A: lönebidrag med 90, 80, 75, 70, 65, 60, 50, 49, 40 och 39 procent bidragsnivå samt några övergångar med rekryteringsstöd respektive starta eget-bidrag. Bolag B: lönebidrag med 80, 75, 70, 65, 60 procent bidragsnivå samt några övergångar med rekryteringsstöd respektive starta eget-bidrag. Bolag C: lönebidrag med 80 respektive 60 procent bidragsnivå. Bolag D: lönebidrag med 90, 80, 75, 70, 65, 60, 50 och 10 procent bidragsnivå samt några övergångar med rekryteringsstöd respektive starta eget-bidrag.

136 Rehabilitering personalutveckling -

4.6.8 Avknoppningar

Avknoppningar har under de allra senaste åren utvecklats strategi att skapa övergångar. En avknoppning innesom en bär Samhall utvecklad affärsidé del Samhalls

att en av en av

verksamhet övertas av ett annat privat företag eller av Samhallanställda, som bildar ett företag. En förutsättning är att Samhallanställda med arbetshandikapp övergår till det förvärvande företaget och får fast anställning. De senaste åren har drygt ett par hundra övergångar kommit till stånd avknoppningar. Möjligheterna till avknoppningar har genom i ökad utsträckning kommit att aktualiseras i samband med det pågående omstruktureringsarbetet inom koncernen. Samhall har i februari 1997 antagit vissa koncerngemensamma riktlinjer för avknoppningarna.

4.6.9 Övergångar internationella aspekter

- Inom för Europarådets arbete har särskild expertramen en kommitté nyligen behandlat frågan om övergång från skyddat till reguljärt arbete. I sin slutrapport publicerades 1996 som lämnar expertkommittén en rad förslag. Utgångspunkten för expertkommitténs arbete har varit den rekommendation Europarådet antog 1992 Recommensom

dation No R 92 6 on a coherent policy for people with

disabilities. I rekommendationen skyddat arbete både ses som en övergångsfas och en förberedelse för steget över till reguljärt arbete och ett sätt att erbjuda arbetshandisom kappade en utvecklande uppgift i en anpassad och stödjande miljö. Den ekonomiska integrationen av personer med arbetshandikapp är en komplex både kräver process som en samordnad aktionsplan och att de många aktörerna agerar på ett aktivt och samordnat sätt. Mot denna bakgrund går det knappast att överbetona betydelsen av en konstant dialog mellan alla inblandade parter kring hur integrationen av arbetshandikappade skall möjliggöras, anser Europarådets

Rehabilitering personalutveckling 137 -

expertkommitté. Arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, nationella, regionala och lokala myndigheter och handikapporganisationerna bör stimuleras att ta fram åtgärdsprogram för lång, medellång och kort sikt. De bör också bidra till att medvetandet om arbetshandikappade förmåga ökar personers hos arbetsgivare, arbetstagare, rekryterare och personalhandläggare. Europarådets expertkommitté betonar att det är viktigt att skyddat arbete uteslutande förbehålls inte kan personer som arbeta på den reguljära arbetsmarknaden ens om en lång rad stödåtgärder står till förfogande. Kommittén vidare att anser en logisk följd av detta är att det bedrivs en aktiv politik som främjar övergång till den reguljära arbetsmarknaden bland arbetstagare som har förbättrat arbetsförmågan och som åter kan arbeta i en normal arbetsmiljö. Andelen övergångar är emellertid låg även i länder som inte har hårda villkor kring vilka personer som kan erbjudas skyddat arbete. Det finns enligt expertkommittén en rad hinder mot övergångar från skyddat arbete: 0 sådana som hänger samman med miljön i vidaste bemärkelse; 0 i en vanlig arbetsmiljö är man inte alltid beredd att acceptera med-funktionshinder även dessa personer om kan och vill arbeta; 0 det skyddade arbetets struktur gör ibland att man inte vill bli av med de mest effektiva och produktiva arbetstagarna; 0 arbetstagaren med funktionshinder är ibland inte beredd att möta den osäkerhet som det kan innebära att arbeta den reguljära arbetsmarknaden.

Hindren kan emellertid undanröjas rad åtgärder genom en riktade dels till personerna själva, dels till de företag

motsvarande inom vilka de arbetar.

En av de viktigaste åtgärderna mot onödig institutionalisering i skyddad verksamhet är enligt expertkommittén att

138 Rehabilitering personalutveckling -

man gör en återkommande värdering av förmågorna hos de arbetshandikappade personerna. Genom att också utarbeta en aktionsplan eller individuell handlingsplan de stöd att ges finna arbete på den reguljära arbetsmarknaden om värderingen visar att de har förutsättningar att arbeta där. I syfte att göra arbetstagarna i skyddad verksamhet orienterade mot arbete på den öppna arbetsmarknaden bör anställningarna i den skyddade verksamheten vara av tillfällig karaktär under de första åren, enligt expertkommittén. Osäkerheten kring att ta ett jobb på den öppna arbetsmarknaden kan minskas att det alltid finns garanti genom en att man fâr återgå till skyddad verksamhet om det inte går bra på den öppna arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen spelar en viktig roll. Den skall i egenskap av förmedlare mellan arbetsgivare och arbetssökande understödja övergång från skyddat arbete till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. I Sheltered employment and transition

rapporten from

sheltered to ordinary employment in Austria, Finland,

Norway, Sweden ana Switzerland Erik Samoy och Lina

Waterplas, 1995 dras slutsatsen att vissa av de åtgärder som har vidtagits för att främja övergångar har varit framgångsrika medan andra inte har varit det. En mängd olika villkor måste uppfyllas för att övergångar skall bli framgångsrika. Några av dessa är följande: 0 arbetstagarna måste få träning inför övergången; 0 löneskillnaden mellan den ordinarie arbetsmarknaden och det skyddade arbetet måste utgöra en drivkraft; 0 de är aktuella för övergång måste personer som vara produktiva; 0 arbetsplatsen måste understödja övergången; 0 arbetsmarknaden mäste erbjuda sådana möjligheter.

Erfarenheten från denna internationella studie visar att det är särskilt svårt att hitta vanliga jobb till utvecklingsstörda och psykiskt sjuka Detta innebär att andelen överpersoner.

Rehabilitering personalutveckling 139 -

gångar i skyddade verkstäder där dessa dominerar grupper i regel är extremt låg. En av slutsatserna från 1992 års studie skyddat arbete av inom EG

se ovan

var att verkstäderna åtminstone delvis borde omvandlas till träningscentra om de skall kunna bidra till den sociala integreringen av arbetshandikappade. Genom reformeringen av det skyddade arbetet har Norge utvecklats i denna riktning men det ansågs när studien utfördes för vara tidigt att avgöra om detta kunde komma att leda till ett väsentligt ökat antal varaktiga övergångar till den reguljära arbetsmarknaden. Möjligheterna till övergångar är till del en beroende av rådande arbetsmarknadsläge med hög arbetslöshet i många europeiska länder. En dålig ekonomisk situation borde dock inte vara en ursäkt för att överge målsättningen om integrering i vanlig arbetsmiljö, påpekas i studien Sheltered employment ana transition sheltered

from to ordinary

employment in Austria, Finland, Norway, Sweden ana Switzerland. I fråga om forskning om övergångar är det viktigt att notera att det med ett fåtal undantag antingen saknas uppgifter om övergångar eller att endast uppgifter om relativ andel övergångar redovisas. Uppgifter saknas vad om som kännetecknar de anställda lämnat den skyddade verksom samheten, den typ av anställning de gick till, hur länge de lyckades stanna kvar, hur deras karriär utvecklades osv. En jämförande uppföljning av dem som lämnat skyddad verksamhet skulle göra det möjligt att identifiera faktorer som bidrar till att övergångar blir framgångsrika eller misslyckas. En sådan studie skulle lära oss mycket nationell mer om politik än rena jämförelser av andel övergångar, menar Europarådsstudien. Studien menar att betydelsen av begreppet övergång förändras när den skyddade verksamheten i sig förändras. Traditionellt sett har skyddade verkstäder stått i motsatsförhållande både i förhållande till den arbetsreguljära marknaden och till inrättningar som exempelvis dagcenter.

140 Rehabilitering personalutveckling -

Skyddat arbete var arbete som utfördes av personer med funktionshinder i en segregerad miljö med mängder av materiellt, finansiellt och mänskligt stöd. Uppfattningarna gick isär när det gällde nödvändigheten anställningsavtal av och lön. I dag håller enligt studien den tidigare tydliga gränslinjen mellan skyddat och icke skyddat arbete på att bli Å otydlig. ena sidan lämnar anställda i skyddad verksamhet Å allt oftare denna för att utföra service i samhället". andra sidan ökar förekomsten av arbete med stöd eller reguljär sysselsättning med intensivt mänskligt och personligt stöd, förutom finansiellt och materiellt stöd. På samma gång minskar införandet av arbetsrelaterade aktiviteter i dagcenter gapet i förhållande till skyddat arbete. När kraven på produktivitet och produktion ställs allt högre på de skyddade verkstäderna kan det emellertid leda till att de har de svåraste funktionshindren personer som hotas omvänd övergång, alltså från den skyddade verkav samheten till dagcentra. Intresset för att stimulera övergångar har ökat i många EU-länder sedan slutet l980-talet. Det gäller exempelvis av

i Österrike, Finland och Norge, vilket belyses i studien

Sheltered Employment and transition sheltered

from to

ordinary employment in Austria, Finland, Norway, Sweden and Switzerland. En av orsakerna är de stigande kostnaderna

för skyddat arbete. Åtgärder för att stimulera övergångar

kombineras alltid med nya ñnansieringsmetoder, hävdas i studien Sheltered Employment in the European Community. Där menar man att frågan måste ställas om det över huvud taget går att åstadkomma någon väsentlig ökning av övergångarna. Det finns ur kommersiell synvinkel en motsättning mellan att högproduktiva anställda lämnar verksamheten samtidigt som mindre produktiva anställda har kommit till den skyddade verksamheten just därför att de har låg produktivitet. En avgörande fråga är också i vilken utsträckning vanliga arbetsplatser är beredda att acceptera personer som tidigare arbetat i skyddad verksamhet.

Rehabilitering personalutveckling 141 -

4.7 Utredningens överväganden och förslag

4.7.1 Rehabilitering

Som framgår kapitel 3 föreslår utredningen att en systeav matisk bedömning av individens arbetsförmåga och arbetets krav skall ske hela rehabiliteringsprocessen. Bedömgenom ningen av individens arbetsförmåga skall ske redan innan anställningen kommer till stånd. Resultatet av kartläggningen av individen skall matchas med resultatet av en kartläggning av arbetets krav som också skall föreligga redan innan ett anställning sbeslut fattas. Dessa båda bedömningar skall sedan utgöra grunden för ett systematiskt rehabiliteringsarbete som skall fortgå under hela anställningstiden samt för olika insatser i form av arbetsanpassning och andra arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Bedömningen individens arbetsförav måga skall regelbundet revideras och arbetskraven fortlöpande kartläggas när arbetsuppgifter/ -arbetsmoment tillkommer eller förändras. Det systematiska rehabiliteringsarbetet är en förutsättning för att utredningens förslag att öka om Övergångarna från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden skall kunna förverkligas. Ett effektivare rehabiliterings- och övergångsarbete kräver samverkan mellan AMV och Samhall. Detta är en fördjupad också syftet med det samverkansdokument mellan AMV och Samhall som nyligen underteckandes och som har behandlats tidigare i utredningsbetänkandet. Samverkansdokumentet måste genomföras i praktiskt tillämpning. Enligt vad nu utredningen har funnit vid såväl intervjuer som efter egna vad som har framkommit vid de djupintervjuer som har genomförts på utredningens uppdrag och som redovisas ovan finns det i dag starka spänningar och ibland direkt misstro i kontakterna mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall. Dessa problem måste kraftfullt undanröjas rehabiliom terings- och övergångsarbetet skall kunna lyckas. Här har såväl ledningarna för AMS och Samhalls moderbolag som de

142 Rehabilitering personalutveckling -

regionala bolagen respektive länsarbetsnämnderna Lan ett

stort ansvar såsom Vägvisare. Den nya samverkansöverenskommelse som har träffats mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall att det anger regionala och lokala samarbetet mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall skall dokumenteras i regionala kontrakt. Såvitt utredningen har kunnat konstatera har hittillsvarande samarbetsöverenskommelser mellan regionala bolag och Lan varierande kvalitet och tyngd. Ibland går åtskilliga år mellan revideringarna och intrycket är närmast att Överenskommelsen har liten praktisk betydelse och snarast är ett dokument som man pliktskyldigast tagit fram eftersom man från högre nivå i organisationen blivit ålagd att göra detta. Utredningen anser att de kontrakt mellan bolaget och Lan skall upprättas enligt den nyligen träffade samverkanssom överenskommelsen måste få en helt annat dignitet än vad som många gånger hittills varit fallet med de regionala samarbetsöverenskommelserna. Ett regionalt kontrakt skall sända tydliga operativa styrsignaler ner i organisationen och årligen revideras på grundval av de erfarenheter man vunnit och de förändringar som krävs av verksamheten i framtiden. Utredningen vill i detta sammanhang också erinra om de synpunkter som framförts i kapitel 3 om behovet av en gemensam vokabulär hela rehabiliteringskedjan. genom Genom en enkätundersökning bland drygt l 100 arbetshandikappade arbetstagare inom Samhall har utredningen undersökt de anställdas på bl.a. personalutveckling och syn personalutbildning som båda utgör väsentliga inslag i rehabiliteringsprocessen. Svaren, som redovisas tidigare i kapitlet, ger i en hel del avseenden en positiv bild av de anställdas syn på sitt arbete och sina arbetsförhållanden inom Samhall. Många är nöjda och uttryck för detta i sina ger svar på enkäten. Men det är också uppenbart att mycket återstår att göra när 35 procent att de inte utvecklas i sitt arbete, 26 anser procent inte tycker att de får lära sig saker i sitt arbete, nya

Rehabilitering personalutveckling 143 -

53 procent att de under det senaste året inte har uppger deltagit i någon utbildning eller andra aktiviteter för att utvecklas i sitt arbete etc. Ett systematiskt rehabilimer terings- och övergångsarbete bör kunna leda till en annan bild än vad som på detta sätt har framtonat genom enkäten. Likaså lämnar svarsfördelningen när det gäller utvecklingssamtal och utvecklingsplaner en del övrigt att önska. Visserligen uppger drygt hälften eller 52 procent att de under det senaste året har haft utvecklingssamtal med sin närmaste chef, men 45 procent svarar att de inte har haft det. 42 Ja på frågan "Känner du till det

procent svarar att finns en

personlig utvecklingsplan för dig och ditt arbete i Samhall " medan mer än hälften, 54 procent, svarar Nej. Det är enligt utredningens uppfattning i princip ointressant om de svarat att de inte har deltagit i personer som utvecklingssamtal respektive inte har en personlig utveckfel. Även utvecklingssamtal lingsplan har svarat om ett skulle ha ägt rum enligt arbetsledarens uppfattning och ett dokument karaktären utvecklingsplan faktiskt skulle föreav ligga, är det individens uppfattning om vad som har hänt eller inte hänt är det väsentliga. För att rehabilisom teringsprocessen, personalutvecklingen och personalutbildningen skall fungera krävs att den berörda arbetstagaren är väl informerad om och delaktig i processen. Ett metodiskt rehabiliteringsarbete kräver dokumentation i form av utvecklingsplan/handlingsplan. Personalutbildningen för de arbetshandikappade inom Samhall omfattade 1996 i genomsnitt 2,6 procent av antalet arbetstimmar, vilket är detsamma som på arbetsmarknaden i sin helhet. Variationen mellan olika Samhallbolag var stor och låg i intervallet 1,3-4,0 procent. Många Samhallanställda är lågutbildade. Bland de rekyterats personer som till Samhall under åren 1993-1995 hade 62 procent högst grundskoleutbildning. Utredningen anser att det är angeläget att personalutbildningen inom Samhall får väsentligt ökad omfattning och att den integreras i det systematiska rehabili-

144 Rehabilitering personalutveckling -

teringsarbetet. Förutom ökad omfattning på personalutbildningen inom Samhall anser utredningen att det är angeläget att de anställda bör stimuleras att delta i reguljär utbildning. Efterfrågan på lågutbildad arbetskraft har sjunkit kraftigt. Låg utbildning ger generellt sett sämre förutsättningar att få fotfäste och lyckas på arbetsmarknaden. För att öka möjligheterna till övergångar bland de lågutbildade inom Samhall måste kompetensutveckling i arbetet liksom i det reguljära utbildningsväsendet stimuleras. En Samhallanställd kan redan i dag beviljas utbildningsbidrag för att delta i reguljär utbildning. Detta sker då inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. För den enskilde innebär detta dock en inkomstminskning eftersom dagpenningbeloppet, som ligger till grund för beräkningen av utbildningsbidraget, högst kompenserar 80 procent av lönekostnaden. För att stimulera lågutbildade inom Samhall att ta steget till utbildning bör enligt utredningens uppfattning en bidragskonstruktion utformas med löneutfyllnad. En utbildningssatsning skulle också kunna bidra till en ökad genomströmning hos Samhall. Villkoret för utbildningsbidrag med löneutfyllnadsersättning skulle kombineras med kravet att Samhall ersättningsrekryterar en vikarie. Alla arbetshandikappade arbetstagare med låg utbildningsnivå inom Samhall kan inte förväntas delta i den föreslagna utbildningssatsningen. Här spelar exempelvis ålder och andra förutsättningar in. Gruppen arbetstagare med intellektuella funktionshinder bör dock inte uteslutas från möjligheten till kompentenshöjande utbildning. För dessa kan deltagande i SÄRVUX eller anpassade utbildningar inom folkhögskolan utgöra lämpliga alternativ. Ett grundläggande krav måste vara att den enskilde är motiverad att delta i en sådan utbildningsinsats och att anställningstryggheten garanteras även om det långsiktiga målet för många är övergång från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden. Kostnader för och finansiering av den föreslagna satsningen på reguljär

Rehabilitering personalutveckling 145 -

utbildning för lågutbildade inom Samhall behandlas i kapitel

Enligt uppgifter från Samhallbolagen går det i genomsnitt 29 arbetshandikappade arbetstagare arbetsledare. Variaper tionsbredden är stor enligt bolagens uppgifter. Det bekräftas också de djupintervjuer genomförts av som på uppdrag av utredningen. I dessa anger de intervjuade arbetsledarna att de har för alltifrån 12 till 120 ansvar arbetstagare. Minskningen andelen arbetsledare har enligt utredningens av uppfattning gått för långt. Andelen arbetsledare eller motsvarande stödfunktioner måste öka. Ökad arbetsledartäthet i kombination med väl fungerande strategi för en rehabiliteringsarbetet skulle enligt utredningen medföra en väsentlig effektivisering av verksamheten och leda till en samhällsekonomisk vinst som mer än väl motsvarar kostnaden för insatserna. Detta behandlas också i kapitel

4.7.2 Övergångar

Andelen faktiska övergångar från Samhall till den reguljära

arbetsmarknaden uppgick år 1996 till 2,8 procent eller 776 personer brutto. Av dessa kommer ett antal personer att återgå till Samhall inom en IZ-månadersperiod s.k. återgångar. Andelen återgångar har de senaste åren legat runt 40 procent. Utredningen anser att Övergångarna skulle kunna ökas väsentligt jämfört med i dag. De potentiella Övergångarna är betydligt större än de faktiska. I utredningsarbetet har uppfattningar om den s.k. övergångsmognaden inhämtats från såväl arbetshandikappade själva arbetsledare och som personal inom Af/Ami. De olika bedömningarna visar följande: På enkätfrågan "Tror du du i 0 att dag skulle klara ett arbete utanför Samhall" svarar 43 procent de arbetsav handikappade arbetstagarna Ja. Pâ enkätfrågan "Skulle du i 0 dag vilja ha ett arbete utanför Samhall" 37 de svarar procent av arbetshandikappade

146 Rehabilitering personalutveckling -

arbetstagarna Ja. 0 Sex olika arbetsledare/ enhetschefer vid sex olika Samhallenheter har bedömt övergångsmognaden hos sin personal. Variationsbredden i bedömningarna är stor. Mellan 10 och 75 procent de arbetshandikappade bedöms som aktuella av för en övergång till en anställning med ett lönebidrag på 80 procents bidragsnivå. 0 Af/Ami anser att arbetsledare många gånger har en orealistisk uppfattning om övergångsmognad. De personer vid Af/ Ami det ofta år svårt som intervjuats menar att att ordna arbete reguljära arbetsmarknaden åt ett på den som arbetsledare bedömer vara övergångsmogna. personer

Även Synpunkterna från Af/Ami pekar risken för om förväntningar på de krav ställs på den regulfelaktiga som jära arbetsmarknaden visar de olika bedömningarna sammandet finns ett betydande utrymme för ökade övertaget att gångar från Samhall. Utredningen anser därför att övergångskravet bör skärpas. Statsmakternas krav på övergångar uppgår i dag till minst 3 de arbetshandikappade anställda på

procent brutto av

årsbasis. I Samhallkoncernens policydokument anges att den bör i intervallet 3-6 årliga andelen övergångar ligga procent. Den utredningen föreslår skärpning av övergångskravet som bör dock inte göras omedelbart och i ett steg utan successivt några års sikt. För att det skall vara möjligt att svara upp de kraven måste rehabiliteringsprocessen vidaremot höjda utvecklas och systematiseras. Det är vidare angeläget att till arbetsmarknadsläget och tillgången på lönehänsyn tas bidrag. Enligt utredningens uppfattning kan en långsiktigt rimlig nivå på övergångskravet anses ligga på ca 10 procent är. per Vikten att Övergångarna är väl förberedda och förankav rade måste poängteras. Om andelen återgångar blir alltför stor måste detta enligt utredningens uppfattning ses som en varningssignal. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra att

Rehabilitering personalutveckling 147 -

man vågar prova på jobb utanför Samhall. Många de av övergångar som "lyckas har föregåtts av tidigare försök och återgångar. Det är dock viktigt att betona att övergångsmålet inte får bli ett tvång riktat mot individen. Det handlar i stället att utveckla metoder om samt en tydlig och fungerande ansvarsfördelning för övergångsarbetet. Samhall har ambitiöst formulerad en övergångspolicy vad gäller allmänt tillvägagångssätt samt krav på uppföljning och återkoppling. Incitamenten till att omsätta policyn i praktiskt handlande måste däremot förstärkas kraftigt. Här är ekonomiska styrmedel en väsentlig beståndsdel, vilket behandlas i kapitel Det är bl.a. viktigt att tydliggöra sambanden mellan övergångsintäkter och -kostnaden Andra viktiga åtgärder är utbildnings- och utvecklingsinsatser riktade till de anvisade arbetstagarna och inte minst till arbetsledare och företagsledningar. Den systematiska uppföljning och återkoppling av övergångarna som koncernpolicyn talar om måste komma till stånd och tas till i verksamheten. Här skulle kvalificevara rad uppföljning och forskning vara av stort intresse, något som utredningen återkommer till nedan. Det finns här anledning att något närmare beröra några av de mest vanliga förklaringarna till varför andelen övergångar inte är större: 0 Det allmänt svåra arbetsmarknadsläget med låg efterfrågan på arbetskraft i största allmänhet och arbetshandikappad arbetskraft i synnerhet; 0 Bristen på lönebidrag; 0 Bidrag utgår även vid rekrytering av icke arbetshandikappade personer vilket konkurrerar ut de arbetshandikappade; 0 Tryggheten inom Samhall är för stor; 0 De Samhallanställda saknar motivation till övergångar; 0 Arbetsledarna och/eller de lokala företagen vill inte att de mest produktiva arbetstagarna skall söka sig därifrån; 0 Lönenivån i Samhall är för hög i förhållande till lönerna

148 Rehabilitering personalutveckling -

på den reguljära arbetsmarknaden.

Utan att gå in i detalj på var och en av dessa punkter vill utredningen ändå några korta kommentarer till var och en ge av dessa. Även efterfrågan på låg och det är svårt

om arbetskraft är

att få jobb är det viktigt att komma ihåg att ett mycket stort antal varje år. När 1990-talets lågkonnyanställningar sker gjordes 790 000 junktur var som djupast år 1993 - - Mer än hälften dem fick jobb nyrekryteringar. av som var eller nytillträdande på arbetsmarknatidigare arbetssökande den, rekryteringar arbetsgivarbyten. De flesta övriga var fick hade i första hand utnyttjat andra kanaler än som jobb arbetsfönnedlingen: direktkontakter med arbetsgivare, personliga kontakter, annonser osv. En övergång från Samhall till anställning på den reguljära arbetsmarknaden föregås ofta/i regel av praktik hos den aktuella När väl praktik har kommit till arbetsgivaren. en stånd är det mycket vanligt att detta leder till övergång, utredningen inhämtat vid intervjuer. enligt de uppgifter som till eller andra arbetsmarknads- Möjligheterna lönebidrag politiska stöd har betydelse i sammanhanget. När det gäller bristen på lönebidrag vill utredningen starkt betona att det är viktigt att det lokala Samhallföretaget meddelar Af/Ami samt vid behov även länsarbetsnämnden och det övergångar hindras regionala bolaget om man anser att till brist lönebidrag. Det är vidare angeläget att följd av på och länsarbetsnämnden träffar avtal/kontrakt tillbolaget om gång till lönebidragsmedel så att övergångar inte hindras av detta skäl. Denna fråga berörs också i kapitel Det bör i sammanhanget det också sker övergångar utan påpekas att lönebidrag. År 1996 skedde 40 procent av Övergångarna utan lönebidrag. har i samband med över- Lönebidragen stor betydelse Av bruttoövergångarna år 1996 gjordes 60 procent gångar. med lönebidrag. Även lönebidrag är den klart hjälp av om

Rehabilitering personalutveckling l49 -

viktigaste stödformen skedde en hel del övergångar med hjälp av rekryteringsstöd och starta eget-bidrag. Hur stor omfattning de båda sistnämnda stödformerna hade har det inte varit möjligt för utredningen att kartlägga i ett men par undersökta bolag har andelen legat på 10 procent eller något mer. Det finns all anledning att uppmuntra ökad användning andra arbetsmarknadspolitiska stödformer än av lönebidrag i de fall övergångar inte bedöms kunna ske utan någon form av bidrag. Det faktum att bidrag utgår även vid rekrytering av icke arbetshandikappade kan förvisso utgöra ett problem. Det gäller framför allt på lokala arbetsmarknader där en mycket stor del av rekryteringarna åtminstone periodvis sker med någon form av bidrag. Eftersom många övergångar sker med stöd av lönebidrag är det dock viktigt att erinra att om lönebidrag kan utgå under längre tid medan flertalet alternativa bidrag, exempelvis rekryteringsstöd, är tidsbegränsade. Tryggheten i Samhall är för stor, hävdas det. Formellt sett är detta dock inte fallet. Lagen om anställningsskydd LAS gäller inte för arbetstagare i skyddat arbete. I gällande kollektivavtal för -Samhall anges dock att reglerna om uppsägning och avsked enligt LAS ändå skall tillämpas vid uppsägning av personliga skäl. En anställning inom Samhall innebär att står till arbetsmarknadens förfogande. Den man anställde är skyldig att lämna sin anställning han/hon om erbjuds ett arbete som han/hon har förutsättningar att klara av hos en annan arbetsgivare. Det är enligt utredningens uppfattning av största vikt att såväl Af/Ami företaget i anslutning till som en rekrytering ingående informerar om syftet med det skyddade arbetet, om den rehabiliteringsprocess inleds och de övergångsmål som

som gäller. Övergångar skall dock inte tvingas fram. Genom

personalutveckling, utbildning, uppmuntran och andra motivationshöjande åtgärder skall Övergångarna främjas. Utredningens förslag om ökad arbetsledartäthet leder till ökade resurser för motivationshöjande åtgärder. Genom att

150 Rehabilitering personalutveckling -

arbetsledare får ansvar för färre arbetstagare bör det exempelvis bli möjligt för arbetsledaren att besöka en tidigare arbetstagare på hans eller hennes nya arbetsplats under praktiktiden eller den första anställningstiden. Rätten att återgå till Samhall inom en 12-månadersperiod bör finnas kvar. Pressen på övergång får inte bli så stark att den leder till utslagning. Utredningen kan varken bekräfta eller dementera påståendet att det förekommer att arbetsledare/lokala företag inte vill att de mest produktiva arbetstagarna skall söka sig därifrån. Vid intervjuer uppger såväl Samhallföretag som Af/Ami att detta förekommer men i vilken utsträckning det sker saknar utredningen möjlighet att bedöma. Företeelsen torde i enheter med dålig ekonomi. Ett vara mest vanlig utredningens förslag beräkna övergenomförande av om att gångsintäkter som läggs fram i kapitel 5 skulle motverka eventuella tendenser till s.k. inlåsning av högproduktiva arbetstagare. Lönenivån i Samhall är för hög i förhållande till lönerna på den reguljära arbetsmarknaden, hävdas det ibland. Generellt sett är dock löneniväerna inom Samhall lägre än i motsvarande bransch på den reguljära arbetsmarknaden men motsatsen förekommer ibland på lokal nivå. Enligt utredningens uppfattning är det väsentligt att lönenivåerna inom Samhall fastställs så att de inte kan utgöra ett hinder för övergång till den reguljära arbetsmarknaden. Utredningen förutsätter att detta beaktas vid avtalsförhandlingarna. Möjligheterna till en lönehöjning skall vara ett av incitamenten för övergångar. En form övergångar utredningen särskilt vill fästa av som uppmärksamheten s.k. avknoppningar. Det innebär på är att en del av Samhalls verksamhet tas över av ett annat företag eller av Samhallanställda samtidigt som arbetshandikappade går över till det förvärvande företaget och får fast anställning där. Som redovisats tidigare i kapitlet har drygt ett par hundra övergångar skett de senaste åren avknoppgenom

Rehabilitering personalutveckling 151 -

ningar. Utredningen anser att detta är en form av övergångar som bör stimuleras.

Övergångarna från Samhall till den reguljära arbets-

marknaden måste, som ovan framhällits, öka för att fler personer än i dag skall beredas möjlighet till den arbetsmarknadspolitiska åtgärden skyddat arbete och den rehabilitering som detta skall innebära. Utredningen vill i detta sammanhang varna för de allt starkare tendenserna till framväxten skyddat arbete i kommunal av regi, ofta benämnd Komhall. Ett väsentligt skäl till att kommunalt skyddat arbete diskuteras eller planeras i allt fler kommuner är att Samhall tvingats införa anställningsstopp och minska antalet arbetstillfällen. Med ökad en genomströmning skulle fler arbetshandikappade kunna beredas till möjlighet skyddat arbete inom Samhall. Därigenom kan nackdelarna med kommunalt skyddat arbete motverkas. En av de utredningar som banade väg för bildandet av Samhall beskrev det dåvarande primär- och landstingskommunala huvudmannaskapet för den skyddade verksamheten på följande sätt: det splittrade huvudmannaskapet har inneburit nackdelar beträffande såväl planering

som drift

av verksamheten. Bl.a. har det skapat osäkerhet vad avser den egentliga fördelningen av ansvaret för utbyggnaden av verksamheten mellan stat och kommun. Detta har i sin tur bidragit till betydande regionala skillnader i tillgången på skyddat arbetet. Detta upplevs som orättvist, då arbetshandikappade i skyddat arbete får bättre ekonomiska och sociala villkor ån de som inte har tillgång till sådant arbete på hemorten. " OSA-utredningen SOU 1975:82 En utveckling tillbaka mot vad som beskrevs av OSA-utredningen i mitten av 1970-talet måste förhindras. Därför är det nödvändigt att rehabiliterings- och övergångsarbetet förbättras väsentligt jämfört med i dag. Invandrare och kvinnor är underrepresenterade bland Övergångarna. Ungefär 18 procent av de arbetshandikappade har invandrarbakgrund men dessa svarade endast för 13

152 Rehabilitering personalutveckling -

procent av Övergångarna år 1996. På motsvarande sätt utgör kvinnorna 46 procent av de anställda men svarade bara för 30 procent av Övergångarna första halvåret 1996 34 procent år 1995. Metodutveckling och särskilda insatser för att stimulera övergångar bland invandrare och kvinnor är angelägna. För att övergångsarbetet skall lyckas krävs inte bara ett intensifierat samarbete mellan AMV och Samhallbolaget utan även ett systematiskt rehabiliterings- och övergångsarbete. Också andra måste engageras. Det gäller såväl fackligt förtroendevalda som Samhalls regionala råd där bl.a. företrädare för handikapporganisationerna och olika myndigheter ingår. Det är viktigt att kunskaper och erfarenheter hos olika intressenter tas tillvara och att deras synpunkter inhämtas på olika aspekter Samhalls verksamhet. På grundval av den av dokumentation som finns kring kontakterna med sparsamma handikapporganisationerna och andra intressenter samt utifrån intervjuuppgifter drar utredningen slutsatsen att det är Samhall bygger dessa kontaktytor. Detta angeläget att ut gäller inte minst på regional och lokal nivå. I sammanhanget vill utredningen vidare peka på betydelsen av att Samhall har goda kontakter med lokala arbetsgivare och näringslivsorganisationer, inte minst för att detta kan underlätta övergångar. Utredningen att uppföljning och forskning måste anser stimuleras kring funktionshindrades villkor i arbetslivet. Trots att kostnaderna för stat och kommun för åtgärder riktade omfattande och antalet berörda mot arbetshandikappade är individer stort, är forskningen området av blygsam omfattning. När det gäller verksamheten inom Samhall är det utredningens uppfattning särskilt intresse studera enligt av att en rad frågor kring övergångar till den reguljära arbetsmarknaden. Vad kännetecknar dem som länmar skyddat arbete, vilken typ av arbete går de till, går de till samma bransch eller andra branscher, är chanserna till övergång större inom tjänster än industri, hur länge lyckas de stanna kvar, hur utvecklas deras karriär, vilka faktorer bidrar till att

Rehabilitering personalutveckling 153 -

Övergångarna misslyckas/lyckas är några av de frågor där studier vore angelägna. Här bör enligt utredningens uppfattning Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering kunna spela en väsentlig roll för att stimulera och/eller genomföra angelägna projekt. Institutet som inrättades den 1 januari 1997 skall främja, stödja och genomföra främst utvärderingsstudier av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder och studier av arbetsmarknadens funktionssätt. Det bör betonas att i ett intensifierat rehabiliterings- och övergångsarbete är det även väsentligt att mäta och följa upp andra variabler än övergångar. Det gäller exempelvis sjukfrånvaro, utbildning och arbetsanpassning. De arbetsmarknadspolitiska insatserna ägnas i dag ett betydande intresse i hela Europa. Nya åtgärder tillskapas och gamla omformas. Detta gäller också sådana arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktas mot arbetshandikappade, däribland skyddat arbete. I flera länder har man exempelvis diskuterat och/eller genomfört förändringar som syftar till ökade övergångar från skyddat arbete till den reguljära arbetsmarknaden. Utredningen anser att det vore angeläget att inhämta mer ingående information om förändringar och erfarenheter från ett antal europeiska länder.

5 Samhalls effektivitet i ett

ekonomiskt perspektiv

Utredningens förslag i sammanfattning:

Samhalls uppdrag Uppgiften att anordna, leda och samordna verksamhet som bedrivs inom koncernen för meningsfullt och utveckatt ge lande arbete arbetshandikappade där behoven finns, föreslås kvarstå oförändrad.

Mål och resultatkrav I Det, utifrån Samhalls uppdrag, övergripande målet för Samhall är, dels att bereda meningsfullt arbete arbetshandikappade, dels att genom rehabilitering skapa övergångar till anställning i andra företag. Ett mål som utredningen vill betona. De till målet fogade resultatkraven och förutsättningarna föreslås ändras i följande avseenden: Andelen övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall successivt ökas från nuvarande 3 procent, för att på sikt när förhållandena medger det uppgå till ca 10 procent av de arbetshandikappade anställda på årsbasis. Samhall bör enligt den modell redovisas i avsnitt som 5.2 årligen beräkna och redovisa intäkten sina överav gångar. Samhall skall ha en affärsmässig effektivitet och verksamhetsstruktur som ger sådana intäkter att det täcker Samhalls kringkostnader för produktionen. Bidrag till arbetskraftskostnaden för de arbetshandikappade skall utges av staten i erforderlig omfattning.

156 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Samhalls skapa arbete där behoven finns uppdrag att bör kvarstå. Samhall skall, när man infört personalekonomisk redovisning, i sin årsredovisning specificera sina merkostnader för rehabilitering/utveckling och övergångsarbete avseende sina arbetshandikappade anställda som ett underlag för att få bidrag från staten för dessa merkostnader. Samhall skall årligen i personalberättelse redovisa en sina insatser för bl.a. rehabilitering/utveckling, anpassning och övergångsarbete, sina kostnader för detta, samt samverkan i dessa frågor med externa aktörer och därmed utveckla den personalberättelse utges för som 1996.

Övriga förslag

Utredningen föreslår att Samhalls merkostnadsersättning i lönerelaterad del och del på sikt delas upp en en som varierar med och bestäms utifrån de Övergångarna som merkostnader, med andra företag, Samhall jämfört som har för sina rehabiliterings- och övergângskostnader. föreslår Samhall skall påbörja införande Utredningen att personalekonomisk redovisning som en förutsättning av för förslaget konstruktion för merkostnadsatt om ny ersättning skall kunna genomföras. Samhallbolag och länsarbetsnåmnd bör årligen Regionalt träffa avtal om i vilken utsträckning lönebidragsmedel skall finnas tillgängliga för Samhalls övergångar.

5 Mål och resultatkrav

direktiven skall målen och

Enligt utredningen pröva om för Samhall innebär de mest lämpliga krite-

resultatkraven rierna för bedöma verksamhetens resultat eller om de bör att revideras eller förändras.

Samhalls effektivitet i ekonomiskt ett perspektiv 157

I avsikt att bedöma Samhalls effektivitet och om målen och resultatkraven kan behöva

förändras, har utredningen

låtit utföra

en företagsekonomisk och samhällsekonomisk

studie av Samhalls verksamhet Ekonomisk

översyn av Sam-

hall

se bilaga

2 ibetänkandets

bilagedel. Utredningens uppdrag har genomförts av ekonomerna Thomas Aronsson och Claes Malmquist. I det följande redovisas bl.a. faktorer

som

påverkar Samhalls effektivitet, Samhalls

redovisning av

resultat och merkostnader, behovet av personalekonomisk

redovisning samt om effektiviteten påverkas av formerna för

Samhalls verksamhet.

Som tidigare beskrivits är uppgiften, eller verksamhets-

idén, för Samhall AB, att anordna, leda och samordna verk-

samhet som bedrivs inom koncernen för

att ge meningsfullt

och utvecklande arbete åt

arbetshandikappade där behoven

finns.

Samhalls verksamhet bedrivs utifrån

fyra av regeringen

sedan 1992 uppställda resultatkrav. Det innebär Samhall

att

skall erbjuda viss bestämd minsta en sysselsättningsvolym

för

arbetshandikappade anställda, minst 40 procent av de nyanställda skall rekryteras bland utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade, andelen övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall till

uppgå minst 3

procent brutto varje år och slutligen att behovet av statligt

stöd skall minska. Samhall har hittills infriat de

av ägaren uppställda resultatkraven, så när som på kravet för övergångar som för år 1996 uppgick till 2,8 procent brutto.

I Samhalls studie Samhall år 2005

mot sägs att:

Samhalls utgångspunkt är att de fyra huvudmålen är likvärdiga. Genom att målen har så olika karaktär kräver olika slag insatser, av mäts med olika mått kan det lätt att ställa dem varandra vara mot och hävda att de är motstridiga. I debatten ifrågasätts ibland om det är möjligt att kombinera sociala och ekonomiska mål i verksamhet en som Samhalls. Ofta ställs det ekonomiska målet de arbetsmarkmot

nadspolitiska personalutvecklingsmålen utgående från krav på

att ökad produktivitet och effektivitet inte går att förena med bra arbets-

158 Samhalls effektivitet t ett ekonomiskt perspektiv

platser för med svårare arbetshandikapp. personer

Samhall säger vidare att:

För varje verksamhet är dess ekonomiska ramar av avgörande

betydelse, så även för Samhall. Eftersom besparingskraven redan är

betydande så innebär det, i fråga ekonomi, att affársvalen och om affársmöjligheterna blir allt viktigare. Affårsvalet får således ett starkt ömsesidigt samband med de tre övriga målområdena. För Samhalls del tillkommer kravet på att arbetstillfallena skall lokaliseöver landet allt efter behoven. ras Målgrupp och övergångar har ett liknande ömsesidigt och starkt samband. Även Övergångarna kommer från samtliga handikappom så kan vissa skillnader. Det innebär att målgruppen grupper man se

vid rekrytering påverkar potentialen för övergång. Det är inte bara

länge personalutvecklingsinsatsen i Samhall behövs

en fråga om hur också hur många behöver varaktig

innan övergång utan om som en anställning. Ett förstärkt krav på övergångar påverkar inriktningen

rekryteringen och det ekonomiska resultatet. Övergångarna skapar

av

å sin sida för nyanställning. Förändringar i målgrupp

ett utrymme -

övergångsmâl kan således påverka genomströmningen och därmed förändra förutsättningarna för hela verksamheten och produktions-

uppläggningen.

5.1.1 Tidigare ekonomiska studier av Samhalls

verksamhet

har tidigare. Redan 1981

Liknande studier genomförts

studie Socialt bokslut, modell och tillämp-

genomfördes en inom Samhällsföretagsgruppen nationalekonomen ning av

dåvarande docenten Ernst Jonsson. Studien syftade till

och beräkna det samhällsekonomiska värdet Samhalls verk-

att av samhet.

En samhällsekonomisk studie Rapport beträffande Samhällsföretag genomfördes 1986 av konsultföretaget Invent AB. I studien anlitades professor Lars

management med studien utifrån

Nordström som sakkunnig. Syftet var att

samhällsekonomiskt utvärdera dels den

ett perspektiv

dåvarande verksamheten dels effekten utökad

av en

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 159

verksamhet.

En studie Arbete åt

arbetshandikappade genomfördes

1993 Tarmo av Haavisto, Sören Höjgård och Vassilios Vlachos. Syftet med studien, som behandlade perioden fram till budgetåret 1990/91, var att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering Samhall och dess verksamhet. av I studien fördes en principiell diskussion kring den form i vilken verksamheten för skyddat arbete är organiserad, samt gjordes en beskrivning av de regler som gäller för verksamheten ifråga och analys de effekter en av som regelsystemet ger upphov till. Samtliga dessa studier genomfördes på uppdrag av Samhall.

Samhalls redovisning

I den ekonomiska studien av Samhalls verksamhet Ekonomisk översyn Samhall av som genomförts på uppdrag av utredningen, ingick bl.a. att kartlägga och klargöra kostnaderna för Samhalls verksamhet, att klargöra det samhällsekonomiska värdet av Samhallkoncernen och bedöma värdet

av en personalekonomisk redovisning. Det innebar att studien skulle ske utifrån såväl ett företagsekonomiskt som personal- och samhällsekonomiskt perspektiv. Eftersom studien påbörjades under 1996 kom den verksamhetsatt avse året 1995 eftersom det av naturliga skäl inte gick att få fram ett komplett underlag för 1996.

Samhall redovisar sitt resultat i en resultaträkning där den

statliga merkostnadsersättningen redovisas intäkt och

som lönekostnaden för de

arbetshandikappade som en kostnad.

Samhalls resultat för år 1995 uppgick till 73 miljoner kronor efter skatt. Detta resultat är dock inte intressant ur ägarens, statens, synpunkt då ägaren gett ett bidrag till verksamheten på 4 739 miljoner kronor. Ur statens synpunkt blir därför det företagsekonomiska resultatet i stället förlust 4 666 en på miljoner kronor 4 739 73. Avsikten med Samhall är - dock

Samhalls ekonomiskt perspektiv 160 effektivitet i ett

,

inte koncernen skall åstadkomma en vinst i traditionell att

företagsekonomisk mening.

studien har varit förutom Anslaget i den ekonomiska att också på Samhalls

i ett företagsekonomiskt perspektiv se

samhällsekonomiskt Man har därför

resultat i ett perspektiv.

följande justeringar i Samhalls årsredovisning: gjort Justerat resultaträkningen att öka resultatet med 0 genom för arbetshandikappad personal och arbetskraftskostnader minska resultatet med motsvarande del av den statliga

merkostnadsersättningen. beräkning human- 0 Justerat resultaträkningen med en av ett kapitalnetto. värdet 0 Justerat resultaträkningen med en beräkning av av de skett under året. övergångar som

5.2.1 Lönekostnader för arbetshandikappade

är hur i ett samhällsekonomiskt En intressant fråga man Samhalls lönekostnader för de

perspektiv skall betrakta

arbetsfönnedarbetshandikappade. Under förutsättning att har bedömt att andra möjligheter till alternativ lingen anställning inte är möjliga, anvisas de arbetshandikappade till Samhall. Man kan då i princip säga att deras arbetsinsatser utanför Samhall. inte har någon alternativ användning Därmed deras arbetsinsatser på Samhall ingen samutgör hällsekonomisk kostnad. I de beräkningar som har gjorts i därför ifrån den samhällsekonomiska studien har man utgått inte skulle i att den arbetshandikappade personalen vara de inte anställda hos Samhall.

produktivt arbete om var

är anställda Lönekostnaden för de arbetshandikappade som hos Samhall blir därmed lika med noll. till Samhall skall ett Statens merkosmadsersättning vara bidrag till arbetskraftskostnaden för de arbetshandikappade och andra faktorer som koncernen merkostnader jämfört ger ifrån de arbetshandimed andra företag. Om man utgår att arbetsinsatser på Samhall inte utgör någon samkappades

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 161

hällsekonomisk kostnad eftersom alternativet för dessa skulle vara förtidspension skall, i konsekvens härmed, motsvarande del av merkostnadsersättningen inte heller tas upp som en intäkt i resultatredovisningen. Samhalls resultat blir då en förlust på 283 miljoner kronor 4 666 4 383. - I den ekonomiska studien har med ovanstående man utgångspunkt i stället valt att titta på vilket resultat Samhall ger utan dessa båda faktorer. Om man utgår ifrån att de arbetshandikappade till följd av Samhalls rehabiliterande insatser och anpassningsåtgärder har viss en produktionskapacitet och att deras produktivitet ökar till följd av dessa åtgärder, är det, enligt studien, rimligt att anta att denna produktionskapacitet bör vara så stor att den betalar Samhalls kringkostnader för produktionen.

5.2.2 Beräkning hum ankapitalnetto av Ett företags resultat påverkas bl.a. de av investeringar som görs i såväl real- humankapital. Alla som företag redovisar investeringar i maskiner och annan produktionsutrustning. Däremot redovisas sällan de investeringar man gör i humankapital och om så sker bokförs detta som en kostnad och inte som en investering. Investeringar i humankapitalet består av t.ex. personalutbildning och investeringar i arbetsmiljön. Följden av att dessa investeringar redovisas som kostnader i resultaträkningen under de år de genomförs blir att resulför detta år blir Å tatet lägre än det annars skulle ha blivit. andra sidan redovisas inga kostnader för de humankapitalinvesteringar som genomförts tidigare räkenskapsår trots att nyttan av dessa satsningar kommer innevarande räkenskapsår till godo. Detta innebär att ett företag under år som ett gör större satsningar än normalt på arbetsmiljö och personalutbildning för detta år kommer att redovisa ett sämre resultat än vad som faktiskt är fallet medan underlåtenhet att underhålla sitt humankapital på motsvarande sätt redovisar ett bättre resultat jämfört med det faktiska utfallet.

6 l7-__5l2

162 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

För att skapa förutsättningar att bättre visa humanutveckling, har i studien för varje dotterbolag kapitalets man med arbetshandikappad personal beräknat ett humankapital-

netto. där årets kostnader för investeringar i personalutbild-

ning, rekrytering och arbetsmiljö räknats resultatet tillgodo års motsvarande investemedan avskrivningar pä tidigare belastas årets resultat. Tillsammans utgör dessa ett ringar humankapitalnetto. Hur beräkningarna har gjorts framgår av rapporten Samhall 2 i betänkandets

Ekonomisk översyn av se bilaga

Resultatet beräkningarna visar att de totala bilagedel. av i för 1995 lågt räknat investeringskostnadema humankapital 450 kronor vilket är nästan dubbelt så mycket utgör miljoner som investeringskostnadema i realkapital. för

I kapitel 4 görs en jämförelse av personalutbildningen

anställda inom Samhall och motsvarande arbetshandikappade insatser för hela arbetsmarknaden. Analysen där visar att inom Samhall inte har större omfattning

personalutbildningen

än arbetsmarknaden. på övriga

5.2.3 Beräkning av övergångsintäkter

är centralt i Samhalls verksamhet Rehabiliteringsuppdraget vilket bl.a. avspeglas i statens krav att andelen övergångar arbetsmarknaden skall uppgå till till arbete den reguljära I återfinns statis-

minst 3 procent brutto varje år. kapitel 4

Samhalls övergångsarbete. Mot tiska och andra uppgifter om framstår det väsentligt att också den bakgrunden som man har ett ekonomiskt mätt på Samhalls rehabiliteringsresultat i detta avseende. När arbetshandikappade som ett resultat av utbildningsinsatser de fått del i Samrehabiliterings- och av hall lämnar sin anställning för att övergå till den reguljära och därvid under antal år deltar i arbetsmarknaden ett samhällsekonomiska intäkter produktionen, skapas årligen framtida period. Dessa intäkter under deras yrkesverksamma del det samhällsekonomiska värdet Samhalls utgör en av av

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 163

verksamhet. Att beräkna Samhalls ekonomiska värde möter dock betydande svårigheter, främst därför att man inte kan veta i vilken utsträckning de har personer som gjort Övergångarna kommer att arbeta i framtiden, och inte heller i vilken utsträckning deras arbetsgivare kommer att erhålla lönebidrag för dem. I rapporten Ekonomisk översyn Samhall har för av man att beräkna värdet Övergångarna gått av tillväga på följande sätt. För uppnå så säker att en beräkning som möjligt av värdet av övergångar, valde man att följa de personer som verksamhetsåret 1985/86 övergått från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden. Antalet nettoövergångar uppgick till 661. Av dessa personer har 72 antingen flyttat utomlands eller avlidit varför det egentliga uvalet utgjorde 589 personer. Med hjälp

av ett marknadsundersökningsföretag kontakta-

des dessa dvs. de under kortare eller personer som längre period gått ut på öppna arbetsmarknaden med eller utan lönebidrag. Personerna ombads i en intervju att redogöra för i vilken utsträckning de förvärvsarbetat, varit sjukskrivna längre tid än månad deras en samt om arbetsgivare fått lönebidrag för deras arbetskraftskostnader och i så fall med vilken andel under perioden 1986-1996. Uppgifter erhölls från 304 personer. Resterande 285 utgjorde olika slag av bortfall. En bortfallsanalys visade att den icke intervjuade har i stort sett förgruppen samma delning på kön och ålder som nettourvalet. Dessutom erhölls från AMV:s lönebidragsregister uppgift hur i om många bortfallet som arbetat med lönebidrag under längre eller kortare perioder av den undersökta perioden 1986-1996. Bortfallsanalysen visar att bortfallet inte har någon snedvridande effekt vad avser dessa variabler. För var och en av de intervjuade beräknades personerna hur många normalmånader de har arbetat under de ll år som undersökningsperioden avsåg. Därtill har en prognos gjorts avseende alla som är födda 1933 eller senare för

164 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

återstående tid fram till pensionsåldern. Med från dessa värden beräknades ett utgångspunkt värde för varje nettoövergång, 799 stycken, prognostiserat skedde 1995. De beräkningar man gjort i studien visar som för 1995 blir 960 att Samhalls totala övergångsintäkter miljoner kronor. Metoden att genom intervjuer rekonstruera gått från Samhall till i vilken utsträckning personer, som andra företag, förvärvsarbetat under 10 år, har aldrig tidigare. Det innebär att beräkningen övertillämpats av och därför är gångsintäkten bygger empiriskt underlag ganska tillförlitlig. Hur beräkningarna gjorts framgår av Ekonomisk Samhall bilaga 2 i betänkstudien översyn av andets bilagedel. Samhallkoncernens totala resultat inklusive övergångsintäkter blir då ett överskott på 677 miljoner kronor 960 - 283. För 1995 kan således säga att Samhall givit ett man samhällsekonomiskt överskott 600-700 miljoner kronor. på realiseras detta överskott under många år framöver Dock är ändå resultatet 1995 års verksamhet. men av

5.3 Personalekonomisk redovisning

En tanke bakom personalekonomisk redovisning är att

värde för ekonomiska konsekvenanställdas organisationen, anställdas liksom ekonomiska konsekvenser ser av agerande

olika personalåtgärder inte syns tillräckligt tydligt vare sig

av i traditionell ekonomisk redovisning eller i kalkylering. För att beskriva en organisation ur ett humankapitalperspektiv

krävs modell för personalekonomisk redovisning som

en sätter de anställda i fokus. Genom att använda sin kompetens de värden finanoch sina verktyg skapar personalen som sierar organisationens verksamhet. Med tillgång till en

modell för personalekonomisk redovisning blir det möjligt att

strukturera ett företags intäkter och kostnader med utgångspunkt från de personella resurserna Personalintensiva särskilt lämpade att organisationer är

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 165

införa personalekonomiska rutiner. Med den utgångspunkten kan man knappast hitta en mer passande organisation än Samhall. Hela dess affärsidé är baserad på humankapitalet och produktionen är i första hand inriktad på personalutveckling. Vid den praktiska hanteringen personalekonomisk redoav visning förekommer olika redovisningsmodeller som var och en redovisar olika slags personalkostnader, dvs. är uppbyggda efter olika principer för att värdera arbetstiden. I studien Ekonomisk översyn Samhall har använt av man

självkostnadsprincipen som modell för en personalekonomisk

redovisning i Samhall. Irapporten redogör man för modellens tillämpning på tre olika arbetsenheter inom koncernen. Innehållet i modellen består att för direktanställda av man och arbetshandikappade för sig redovisar var frånvarokostnader rehabiliteringskostnader personalrörlighetskostnader personalutvecklingskostnader.

Dessutom redovisar man arbetsmiljöinvesteringar för alla anställda gemensamt. Dessa kostnader tillsammans utgör Samhalls personalomkostnader. Med tanke på Samhalls speciella struktur, där de anställda är uppdelade i direktanställda respektive arbetshandikappade, blir sjålvkostnadsberäkningarna olika för de båda kategorierna. Konsultrapporten utgår konsekvent från att Samhall inte har någon arbetskraftskostnad för de arbetshandikappade, vilket i sin tur medför att deras beräknade arbetstidsvärde blir lågt. Självkostnaden består därmed dels av kostnader för utbildning och rekrytering, också de men av kringkostnader som är nödvändiga för att de anställda skall kunna utföra sina arbetsuppgifter. Bland dessa kringkostnader finns för varje arbetshandikappad andel de en av direktanställdas självkostnader. Kostnader i form av utgifter och tid för arbetsmiljöin-

166 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

vesteringar redovisas dock inte uppdelad på direktanställda och arbetshandikappade eftersom de anställda har gemensam arbetsmiljö. struktur och innehåll framgår Redovisningsmodellens av rapporten bilaga 2 i bilagedelen. Den stora nyttan av ett systematiskt tillämpande av personalekonomisk redovisning ligger i att det kan bidra till att leda Samhalls olika bolag till ökad effektivitet. I den ekonoskäl för detta miska översynen pekar man på några påstående. Bättre beslutsunderlag. - Kontinuerlig information erhålls. Bättre utvärderingsunderlag. Bättre planeringsunderlag. Intresset fokuseras på personalfrågor.

Den personalekonomiska redovisningen ger tillgång till nya nyckeltal som underlättar effektivitetsanalysen genom att effektiviteten kan delas i olika avseenden. upp Det traditionella nyckeltalet rörelseresultat per arbetad

timme för arbetshandikappade kan i den personalekonomiska

i de nyckeltalen bruttoförredovisningen brytas ner tre ädlingsvärde, personalomkostnad och produktionskostnad per arbetad timme. Genom att dela verksamhetens totala effektivitet i upp dessa kan analysen kring resursanvändandet utföras delposter med Normalt klumpas dessa olika större precision. sett vilket inte möjliggör tolkning hur de nyckeltal ihop, en av olika utbildning, frånvaro, rehabilipersonalfrågorna, t.ex. påverkat resultatet. tering eller arbetsmiljöinvesteringar I studien anger man att införande av personalekonomisk redovisning också innebär vissa problem. Det största problemet att organisationen initialt drar på sig uppges vara administrativa merkostnader under utvecklingsskedet. För att skall fungera tillfredsställande krävs mer, och framsystemet för allt information än traditionellt använder sig annan, man

Samhalls efektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 167

av. Skall dessa nödvändiga uppgifter kunna erhållas med god kvalitet måste organisationen utveckla för system löpande datafångst vilket medför kostnader. Vid sidan detta måste allmänt av ett utvecklingsarbete bland all personal påbörjas. Det gäller sålunda att skapa en mogenhet i organisationen samt bygga adekvat använupp darkunskap. När systemet väl är implementerat och intrirnmat skall det, liksom alla andra system, vårdas löpande samt utvecklas i takt med att krav ställs och i nya nya kunskaper utvecklas. I studien gör dock den man bedömningen att den långsiktiga kostnaden för det personalekonomiska redovisningssystemet blir relativt låg.

5.4 Faktorer

som påverkar Samhalls

effektivitet

En bedömning Samhallkoncernens effektivitet bör av göras inte bara utifrån verksamhetens ekonomiska mål också utan utifrån det sociala målet. En rad faktorer påverkar Samhalls förutsättningar. Externa faktorer som man bör väga in i bedömningen år t.ex. tyngden i arbetshandikappet hos de anvisade anställda, situationen på arbetsmarknaden, tillgången på lönebidrag och övertalighet avseende de anvisade anställda. Andra faktorer påverkar effektiviteten är som sammansättningen av arbetskraft, verksamhetens strukturella inriktning, satsningen på övergångar och arbetsorganisationens struktur. Även målgrupper och rekrytering av arbetshandikappade samt hur Samhall arbetar med sitt rehabiliteringsuppdrag påverkar effektiviteten. De sistnämnda faktorernas betydelse behandlas i kapitel 3 och 4.

5.4.1/ i

Tyngden arbetshandikappet

För att en sökande hos Af/Ami skall arbetsanses vara handikappad, krävs att han/hon är arbetssökande, har ett funktionshinder och att arbetshandikappet har registrerats hos

168 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Arbetsmarknadsverket AMV.

När en sökande registreras som arbetshandikappad skall

också arbetshandikapp i form kod. typ av anges av en

AMV:s kodning sker utifrån åtta olika handikappgrupper, rörelsehinder, arbetshandikapp, synskada, och t.ex. psykiska måste uppdelning de arbetshandikappde efter

ses som en av funktionshinder bygger medicinska kriterier. Handi-

som på i sin förutsättning för placering i kappkodningen är tur en anställning med lönebidrag, anställning i Samhall eller annan

redogörelse för

åtgärd för arbetshandikappade. En närmare tillvägagångssätt och problem kring handikappkodningen

finns i avsnitt 3.4

Däremot säger handikappkodningen ingenting om tyngden i arbetshandikappet. Begreppet arbetshandikapp är ett mycket

trubbigt instrument för att bedöma en persons arbetsförmåga och behov stödåtgårder. Det finns flera skäl för att, som av till AMV:s administrativa indelning i olika ett komplement arbetshandikapp, kartlägga i vilken utsträckning grupper av funktionshinder medför begräns-

de arbetshandikappades en

Dels är sådant mått förutning av arbetsförmågan. ett en för bedöma den arbetshandikappades rehabilisättning att

teringspotential och behov av anpassnings- och stödåtgärder

i Samhall, dels förutsättning för att anställningen hos en kunna bedöma hur tyngden i arbetshandikappet påverkar Samhalls resultat. Ami har inför anvisning till Samhall möjlighet och en kompetens att göra en utredning och funktionsbedömning av

den arbetshandikappade. De praktikplatser som står till

Af/Ami:s Samhall är instrumenten för förfogande hos ett av att genomföra en sådan bedömning. I avsnitt 3.4 redogörs för metod att kartlägga arbetets en krav och individens förmåga för närvarande testas på som inom Samhall Dala. Metoden har utvecknågra arbetsplatser

lats för att identifiera behov av individuell arbetsanpassning

att bedöma individens arbetsförmåga i förhållande till genom arbetets krav.

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 169

Förutom denna försöksverksamhet görs, enligt vad utredningen har erfarit, inga sådana kartläggningar på Samhalls arbetsplatser. I studien Ekonomisk översyn av Samhall var i behov att få uppfattning vilken man av en om spridning av produktivitet som finns bland de arbetshandikappade. Man bad därför enhetscheferna för de tre enheter studerade man att bedöma vilken produktivitet varje anställd hade på respektive enhet. Förenklat uttryckt kan hög produktivitet/arbetsförmåga sägas indikera en god anpassning av arbetets krav till arbetshandikappets Den tyngd. genomsnittliga produktiviteten på enheten sattes till 100 procent. De som hade hög produktivitet låg då över 100 procent och de lågproduktiva låg under 100 procent. Motivet för denna skattning var att undersöka hur många personer som inte når upp till den produktivitet som krävs för att täcka enhetens kostnader exklusive arbetskraftskostnad och materialkostnad. För industrienheten det 39 procent inte klarade var som denna produktivitet, för städenheten 29 procent och för den inbyggda verksamheten 15 procent som inte nådde upp till denna gräns. Denna personal påverkar, med de förutsättningar de arbetar under, det ekonomiska rörelsresultatet negativt. Som ett resultat av rehabilitering och utveckling hos Samhall kan de dock medföra övergångsintäkter i framtiden eller utvecklas till en högre produktivitet och därmed komma att påverka rörelseresultatet positivt.

5.4.2 Situationen på arbetsmarknaden och tillgången på lönebidrag

Möjligheterna att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden bestäms främst av tillgång och efterfrågan på arbetskraft, vilket i huvudsak gäller även för arbetshandikappade sökande. Efterfrågan arbetskraft har sjunkit kraftigt under l990-talet. AMV registrerade totalt 650 000 nyanmälda platser år 1990. Därefter sjönk efterfrågan varje år t.o.m. år 1993. Trots en ökning under 1994 var efter-

170 Samhalls ejfektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

frågevolymen 1996 bara hälften så stor som år 1990. Inte sedan 1930-talet har arbetslösheten varit lika hög som under 1990-talet. Den öppna arbetslösheten ökade från 1,6 procent år 1990 till 7,7 procent arbetskraften år 1995. av Räknat i antalet innebar det en ökning av antalet personer öppet arbetslösa med ungefär 250 000. Under samma period

minskade antalet sysselsatta med 500 000. Ärsgenomsnittet

öppet arbetslösa uppgick 1996 till 8,1 procent eller 347 000 personer. 1995 uppgick antalet öppet arbetslösa till i genomsnitt 332 000. Situationen på arbetsmarknaden påverkar Samhall eftersom möjligheterna att skapa övergångar är mindre när arbetsmarknaden kännetecknas av hög arbetslöshet. I rappor- Ekonomisk Samhall arbetsmarkten översyn av uppges att nadsläget 1995 troligen påverkar Samhall på så sätt att över- Å detta gångsintäkterna blir lägre. andra sidan anser man att innebär att den relativt högproduktiva personalen som skulle kunna bli föremål för en övergång nu stannar i Samhall och därmed förbättrar rörelseresultatet. En annan faktor som påverkar Samhalls ekonomiska resultat är tillgången på lönebidrag. I den ekonomiska översynen av Samhall, bedömde enhetscheferna de tre undersökta enheterna att en relativt stor del av de arbetshandikappade anställda skulle aktuell för övergång om de erbjöds vara lämpligt arbete med lönebidrag på högst 80 procent. Bedömvarierar mellan 33 och 44 För majoriteten ningarna procent. av dessa är en förutsättning att det finns möjlighet för en presumtiv arbetsgivare att få lönebidrag vid övergången. Antalet med lönebidrag ökade under 1990anställningar talet och nådde sin högsta nivå någonsin under 1995 då antalet anställda med lönebidrag uppgick till 50 000. Förutsättningarna för att skapa övergångar med lönebidrag var således goda under 1995. 74 procent av Övergångarna skedde också med lönebidrag. Detta borde ha medfört hjälp av att

övergångsintäkterna blir högre än eljest. Övergångarna 1996

minskade kraftigt, från 1 301 år 1995 till 776. Av dessa

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 171

övergångar skedde 60 procent med hjälp av lönebidrag. En förklaring till denna minskning är troligen att tillgången på lönebidragsmedel minskade kraftigt under 1996. Tilldelade medel månad för lönebidrag och per offentligt skyddat arbete har minskat från 525,7 miljoner kronor budgetåret 1992/93 till 514,3 miljoner kronor budgetåret 1995/96. För budgetåret 1997 är tilldelade medel månad per 521,4 miljoner kronor. Statens volymkrav har minskat från i genomsnitt 51 000 månad 1992/93 till 50 000 personer per per månad 1997. Bristen lönebidragsmedel uppges vara orsak till att Samhall 1996 fått en en kraftig minskning i antalet övergångar. I skrivelse till regeringen den 6 en juni 1996, konstaterar Samhall att det är nödvändigt att vissa lönebidragsmedel särskilt avsätts och förbehålls Övergångarna från koncernen. Samhall uppger också att deras ambition är att Övergångarna årligen skall motsvara mellan 3-6 procent av de anställda med arbetshandikapp. Det innebär att det årligen behövs i storleksordningen 1 000 anställningar med lönebidrag, till en kostnad av ca 125 miljoner kronor, är direkt tillgängliga som för Övergångarna från Samhall. Samhall i föreslog därför skrivelsen till regeringen försöksverksamhet under en perioden 1996-07-01-1997-12-31 med särskilda lönebidragsmedel som avsätts och förbehålls Övergångarna från Samhall. I försöket föreslås Samhall disponera medlen och för ansvara uppföljningen av dessa lönebidragsanställningar under en treårsperiod. Regeringen behandlade framställningen och avslog den i ett regeringsbeslut den 10 oktober 1996.

5.4.3 Övertalighet

I studien Ekonomisk översyn Samhall förs ett av resonemang om de ekonomiska konsekvenserna av övertalighet avseende arbetshandikappad personal. Utvecklingen i ekonomin kan medföra Samhallföretagens att försäljning minskar när konjunkturerna försämras. Företagen drabbas då av en över-

172 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

kapacitet medför kostnader. Samhall påpekar att den som anställningsgaranti som finns för de arbetshandikappade medför att dessa inte sägs på grund arbetsbrisf. Samupp av hall att denna övertalighet medför kostnader. menar l den ekonomiska översynen utgår man från att den arbetshandikappade personalen hos Samhall inte skulle vara i de inte anställda där. Arbetsproduktivt arbete om var kraftskostnaden för denna personal uppgår då i ett samhällsekonomiskt perspektiv till noll. Detta innebär i sin tur att kostnaderna för övertalighet bland denna personal kan minskas till ett minimum bestående av vissa personalkringkostnader m.m. I översynen anser man att Samhall bör kostnader för maskibehandla övriga överkapacitet lokaler, ner, direktanställd personal etc. på vanligt sätt som andra företag och avveckla dessa i den utsträckning detta är lämpsådana omstruktureringar skall täckas ligt. Kostnader för av intäkter i rörelsen och ingår vid normal affärsmässighet i för och prissättningar. Verkkalkyleringsunderlag produkter samheter med höga risker för omstruktureringskostnader bör därför vid fullt kapacitetsutnyttjande ha högre marginaler jämfört med andra verksamheter.

5.4.4 Effektivisering av Samhalls verksamhet

I den ekonomiska studien av Samhall förs en diskussion kring frågor som rör effektivisering av Samhalls verksamhet. Deras diskussion har i första hand samhällsekonomisk en utgångspunkt. Utan att in de ekonomiska beräkningar är utgångspunkt för de bedömningar man gör i studien som bilagedelen, kan sammanfattningsvis peka på några

se man

faktorer som skulle bidra till denna effektivisering.

Verksamhetens struktur De arbetsenheter man studerat avsåg städservice, industri och inbyggd verksamhet. En jämförelse mellan enheterna visar att serviceverksamhet och inbyggd verksamhet innebär

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 173

lägre krav på arbetsförmåga produktivitet samtidigt som det ett bättre rörelseresultat än för industriverksamheten ger som ställer högre krav arbetsförmågan hos de arbetshandikappade för att ett positivt rörelseresultat. Även det ge om undersökta materialet är litet konstaterar man i översynen att den inbyggda verksamheten affärsmässigt sett är bättre och ger ett verksamhetsresultat som är tre gånger bättre än de övriga enheterna.

Arbetet med övergångar En faktor Samhalls År annan är satsningar på övergångar. 1995 gjordes 799 övergångar netto till reguljära arbetsmarknaden. Detta motsvarar mindre än tre procent av antalet arbetshandikappade hos Samhall. Enligt en bedömning av arbetsledarna på de tre undersökta arbetsenheterna skulle mellan 33 och 44 procent av de arbetshandikappade kunna bli föremål för övergångar med lönebidrag på högst 80 procent. Den enkätundersökning som genomförts av Demoskop AB med 1 100 arbetshandikappade visar också att de ca arbetshandikappade själva bedömer att ca 40 procent är för övergång till den reguljära arbetsmarknaden. På mogna grund av det begränsade urvalet är dock dessa siffror osäkra. Trots att mycket tyder på att så stor andel som 30 procent av de anställda arbetshandikappade är mogna för övergång, finns det troligen flera förklaringar till att antalet övergångar är så få. Situationen på arbetsmarknaden och bristen på medel till lönebidrag är ett skäl, en annan hämmande faktor är att många av de anställda inte vill byta ut tryggheten hos Samhall mot ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. I studien Arbete åt arbetshandikappade genomfördes som Vassilios Vlachos m.fl. 1993, förs ett av resonemang om Samhalls incitament att generera övergångar. Man säger bl.a. att:

174 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Sâ som målen för Samhalls verksamhet har formulerats, har Samhall åtminstone teoretiskt ett relativt svagt incitament att generera övergångar. Det är ofrånkomligt att det är de mest produktiva arbetshandikappade som vid varje given tidpunkt kan övergå till annat arbete. Varje övergång kommer således att medföra att produktiviteten vid den företagsenhet varifrån den sker kommer att

sjunka, och följaktligen kommer produktionskostnaderna att stiga.

Det innebär att behovet av merkostnadsersättning från staten ökar. Samtidigt ställer staten krav på att denna skall minska. Sett ur Samhalls synpunkt finns det således en konflikt mellan målen "ökat antal övergångar och "minskad merkostnadsersättning. Samhall framhåller själv att av anledningarna till att resultatförbättringsen takten under de senaste två åren har stannat upp är att andelen övergångar har blivit större

I studien sammanfattas regelsystemets effekter på incitamentsstrukturen på följande sätt:

Regelsystemet avseende ansvars- och resursfördelning mellan AMS och Samhall är så konstruerat att det skapar incitament som delvis står i konflikt med statsmaktens intentioner. Arbetsförmedlingarna har dels finansiell budget avsedd för bl.a. lönebidragsanställningar en dels timbudget hos Samhall. Det innebär att varje anställning en Samhall arbetsförmedlingens synpunkt är gratis Samhall har

ur om

ledig kapacitet, eller kostar högst vad en anställning med lönebidrag kostar om Samhall inte har ledig kapacitet. Detta förhållande leder också till att Samhall expanderar då mer ledig kapacitet, och därmed billiga möjligheter att placera arbetshandikappade för AMS, skapas. En anställning på Samhall kostar emellertid samhället mer än vad en

lönebidragsanställning gör. Ur arbetsförmedlingens synpunkt innebär

aktiva insatser för att skaffa arbete Samhalls anställda hos andra y arbetsgivare resursförbrukning dels i form av tid och dels i form en användning den lönebidragsbudget som de har till sitt för- l av av fogande. Inte heller Samhall har starka incitament att generera ett

större antal övergångar. Det finns en uppfattning att produktiviteten sjunker med övergångar vilket leder till att produktionskostnaderna

blir högre och detta i sin tur till större behov av bidrag från staten.

Oavsett uppfattningen är korrekt eller inte påverkar den Samhalls

om

Se Samhall mot år 2000, s. 165.

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 175

incitament för att initiera övergångar.

Arbetsorganisationens struktur I studien Ekonomisk översyn Samhall görs reflekav några tioner om faktorer avseende arbetsorganisationens struktur som skulle kunna bidra till en effektivisering av Samhall. Antalet direktanställda har successivt minskat under en längre period i Samhall och man planerar ytterligare neddragningar. Enligt ekonomernas uppfattning är en erfarenhet från Övriga arbetslivet att andelen stödfunktioner i olika befattningar normalt är högre än vad som är fallet inom Samhall. Det bör dock påpekas att tendensen mot minskad andel stödfunktioner finns även inom arbetslivet i övrigt och troligen beror på den arbetsorganisatoriska förändring som sker på arbetsmarknaden En slutsats i studien är att andelen stödfunktioner med tanke på den speciella verksamhet som bedrivs inom Samhall borde vara större i denna organisation än i andra och inte tvärtom. Förutom de traditionella arbetsuppgifter som ligger på en arbetsledare skall de direktanställda arbeta med andra uppgifter som utveckling av produkter, process och marknad. För Samhall tillkommer dessutom att de skall vara ett stöd för de arbetshandikappade samt, inte minst, utgöra en viktig resurs i övergångsarbetet. I studien av de tre arbetsenheterna inom Samhall framgick att en av enheterna hade anmärkningsvärt låg produktivitet. Vid intervjuer med företrädare för denna enhet framkom emellertid att bristen på arbetsledare var en viktig förklaring till den låga produktiviteten hos den arbetshandikappade personalen. Skulle ytterligare arbetsledare anställas bedömdes det som möjligt att öka produktiviteten med 80-100 procent. Den låga arbetsledartätheten hos Samhall bedöms av ekonomerna som ett hinder för koncernens effektivitet. Skulle antalet arbetsledare ytterligare minskas får man utgå ifrån att effekten denna besparing skulle bli mycket av

176 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

kortsiktig anser ekonomerna i sin studie.

5 Samhalls merkostnader

Samhalls verksamhet bygger på mål och förutsättningar som koncernen vissa restriktioner när det gäller förutsättger ningarna att förbättra sin ekonomi. Den statliga merkostnadsersättning som Samhall fär för de prestationer koncernen utför skall täcka just dessa kostnader. I sin studie Samhall mot år 2005 redogör Samhall för de olika slag av merkostnader som man har. Däremot säger Samhall ingenting hur stora dessa merkostnader är. Inte heller i sin om ekonomiska redovisning tar man dessa merkostnader upp eller deras storlek. Nedan återges Samhalls redovisanger faktorer upphov till deras merkostnader. ning av de som ger

Den geografiska spridningen Lokaliseringen av arbetsplatserna skall grundas på de arbetsoch inte vad ändamarknadspolitiska behoven som är mest målsenligt ur företagsekonomisk synpunkt. Samhall kan inom produktgrupp t.ex. ha 35 enheter med liknande produken tion spridda över hela landet. Ett privat företag med motsvarande volym av samma produkter skulle kanske ha denna produktion samlad till högst 2-3 enheter.

Mångfalden affärer Samhall att man skall vara ett komplement till övrigt anger näringsliv och därför behöver en spridning av affärer i olika branscher. Detta också nödvändigt för Samhall sägs vara att kunna för med arbetshandiskall garantera jobben personer kapp även vid konjunkturnedgångar. Senaste årens nedgångi industrikonjunkturen har Samhall kunnat med ar parera en växande verksamhet inom tjänstesektorn. Mångfalden affärer bidrar också till att ge ett brett utbud av arbetsuppgifter som för med arbetshanditillgodoser behovet av arbete personer

Samhalls ejfektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 177

kapp med mycket skiftande förutsättningar. Samtidigt leder mångfalden till högre kostnader för att upprätthålla kompetens, marknadsföring, logistik m.m.

Den till handikappet anpassade arbetstakten Detta påverkar enligt Samhall självfallet produktiviteten och betydande merkostnader. Såväl graden och inriktningen ger av arbetshandikappet/funktionshindret som blandningen av olika handikappgrupper har stor betydelse för arbetstakten.

Olika stödinsatser Detta görs i form av arbetsanpassning, arbetsorganisation, produktionsuppläggning, fler arbetsledare, utbildning, instruktion m.m.

Uppsägning eller permittering Samhall har hitintills inte sagt upp eller permitterat anställda med arbetshandikapp på grund av arbetsbrist vid låg beläggning eller vid avveckling av en produktion på grund av marknadsskäl. I sådana situationer har Samhallbolagen i stället satsat på olika utbildningsaktiviteter och underhållsarbeten.

Övergångsarbetet

Enligt Samhall görs stora insatser för att medverka till anställdas övergångar till anställningar hos andra arbets-

givare. Övergångsmålet innebär att de i arbetet erfarna och

inskolade medarbetarna lämnar koncernen och ersätts av nyanställda. De nyanställda har grund av sitt arbetshandikapp betydande svårigheter och stort behov av inskolning i arbetet. Detta leder därmed till merkostnader jämfört med andra företag.

178 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

5.6 Statsfinansiella konsekvenser

I sin rapport Ekonomisk översyn av Samhall har ekonomerna

hela tiden utgått ifrån att alternativkostnaden för den arbets-

handikappade personalen inom Samhall är lika med noll,

vilket är relevant utifrån ett samhällsekonomiskt man anser synsätt om individerna ifråga inte varit sysselsatta på annat

sätt. Om man däremot anlägger ett statsfinansiellt perspektiv

blir det ett något annorlunda resonemang.

I sitt utgår ekonomerna ifrån att de arbetsresonemang handikappade är anställda inom Samhall skulle ha varit som förtidspensionerade om de inte haft sin anställning inom

Samhall. Man vidare ifrån förtidspensionerad har utgår att en en 100 000 kronor år, ersättning från förtidspension på per samt arbetsmarknadsförsäkringar på 21 000 kronor år. per Kostnaderna för staten blir då:

Utbetald förtidspension. - Uteblivna 25 arbets-

arbetsgivaravgifter ca procent av

kraftskostnaden . Uteblivna inkomster indirekta skatter 20

- av ca procent av

minskad disponibel inkomst.

Utebliven statlig inkomstskatt. -

Samhalls arbetskraftskostnad för 29 000 arbetshandikapade

anställda för år 1995 4 383 miljoner kronor. Om dessa var i stället erhållit blir kostnaden för förtidspension staten:

2 900 mkr i förtidspension l 096 mkr i uteblivna arbetsgivaravgifter - 93 mkr i uteblivna indirekta skatter - Totalt 4 089 miljoner kronor.

Statens kostnader för Samhall består 1995 av:

4 739 mkr i merkostnadsersättning - 193 mkr i statslåneränta på Samhalls egna kapital -

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 179

Totalt 4 932 miljoner kronor.

För år 1995 utgjorde Samhall kortsiktigt en finansiell belastning för staten på 843 miljoner kronor. Detta är dock resultat som inte inkluderar värdet av Övergångarna. På lång sikt kommer övergångsintäkterna till stor del att komma staten till godo. Av det beräknade årsproduktionsvärdet på 225 000 kronor tillfaller indirekta skatter, arbetsgivaravgifter samt uteblivna förtidspensioner staten enligt följande sammanställning:

Indirekta skatter av ökad produktion 45 000 kr Arbetsgivaravgifter 45 000 kr Förtidspension 100 000 kr Indirekta skatter på individens ökade konsumtion 2 000 kr Totalt 192 000 kronor.

Detta innebär att ca 85 procent av övergångsintäkterna kommer staten tillgodo. För 1995 prognostiserades övergångsintäkterna till 960 miljoner kronor och staten skulle då långsiktigt få ett finansiellt tillskott motsvarande 816 miljoner kronor. Ekonomernas slutsats blir då att Samhall för 1995 i stort sett var statsfinansiellt neutralt sett i ett långsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet är visserligen mycket långsiktigt och det totala utfallet av Övergångarna kommer staten Ä tillgodo först om mer än 40 år. andra sidan menar man att staten tillgodogör sig övergångsintäkter under 1995 för övergångar gjorda långt före detta år.

180 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

överväganden

5.7 och

förslag

5.7.1 Mål och resultatkrav

Utifrån Samhalls uppdrag att "skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med arbetshandikapp där behoven finns" är det rimligt att ägaren /staten fastställer ett övergripande mål och i anslutning till detta anger kraven och för hur verksamheten skall bedrivas för förutsättningarna att uppnå målet. Samhalls uppgift att skapa arbete "där behoven finns bör fortfarande gälla. Den omstrukturering av Samhalls verksamhet som nu pågår får inte innebära ett avsteg från denna princip. Ett uttalande med denna innebörd har också gjorts riksdagen i december 1996 1996/97:AU1: "Det är av enligt utskottets mening också angeläget att Samhall vid en eventuell omstrukturering av verksamheten om möjligt tar regionalpolitisk hänsyn. Nedläggningar av verksamhet bör undvikas på med arbetsmarknad. " om möjligt orter svagare Enligt utredningens mening finns starka skäl att betona Samhalls rehabiliterande och utvecklande syfte. Med tillkomsten av Samhall år 1980 inleddes ett mer aktivt arbete för att anställda möjlighet att gå över till arbete i andra ge företag. Först i samband med bolagiseringen av Samhall år 1992 ställdes dock konkreta krav i sådan riktning när statsmakterna ställde ett tydligt och mätbart mål för överupp gångarna från Samhall till annat arbete. Att arbeta med rehabilitering och bereda meningsfullt och utvecklande arbete för funktionshindrade år det centrala i Samhalls verksamhet. Avsikten är dock inte att alla skall rehabiliteras till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. För alla oberoende av om de lämnar Samhall eller - bör det innebära ökad arbetstillfredsställelse och trivsel i arbetet. Rehabilitering och utveckling bör därför med utgångspunkt från verksamhetsidén vara det övergripande målet för

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 181

Samhall. Ett systematiskt arbete med detta bör för ökande en andel anställda leda till arbete utanför Samhall. För många anställda leder det till att de förbättrar sin arbetsförmåga och sin produktivitet och därmed sina möjligheter att på sikt lämna Samhall för annat arbete. Mål bör dock vara mätbara. En genomtänkt och fungerande strategi för hur man skall bedriva rekrytering, rehabilitering/utveckling och arbete med övergångar samt instrument för att följa verksamheten gör det möjligt att mäta inte upp bara övergångar utan också graden rehabili-tering/utveckav ling i arbetet hos Samhall. Utredningens förslag i dessa avseenden återges i kapitel 3 och Samhalls rehabiliteringsuppdrag kan, om dessa förslag följs, formuleras som ett konkret operativt mål som är måtbart. Insatser som görs i form av utbildning arbetsanpassning, arbetsorganisation m. m. kan , tydliggöras via personalekonomisk redovisning. De arbetshandikappades utveckling kartläggs genom kontinuerlig uppföljning av arbetsförmågan i förhållande till arbetets krav. De fyra resultatkrav som staten i dag ställer på Samhall betraktas av Samhall som fyra målområden utifrån vilka koncernens resultat mäts. I sin studie Samhall mot år 2005 uppger Samhall att de fyra målen utifrån deras utgångspunkt är likvärdiga, men säger samtidigt att eftersom målen har så olika karaktär kan det vara lätt för många att ställa dem mot varandra och hävda att de är motstridiga. Samhall menar dock att man kan förena de olika målen att säkerställa genom att den anställde får rätt arbetsuppgifter och att faktorer som arbetsorganisation, stödinsatser, arbetsanpassning, produktionsteknik etc. mera är ägnat att öka produktiviteten än intensiteten i den enskildes arbetsprestation. Resonemang om konflikten mellan Samhalls mål förs också, som tidigare nämnts, i en studie Arbete åt arbetshandikappade som genomfördes av Vassilios Vlachos mil. där man säger att Samhall, åtminstone teoretiskt, har ett relativt svagt incitament att övergångar. Man generera hävdar att det är de mest produktiva som kan övergå till

182 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

annat arbete och att varje övergång medför att produktiviteten kommer att sjunka. Vlachos menar att detta innebär att behovet merkostnadsersättning ökar samtidigt som staten av ställer krav på att den skall minska. Sett ur Samhalls synpunkt menar man därför att det finns en konflikt mellan resultatkraven ökat antal övergångar och minskad merkostnadsersåttning. . Att hög andel övergångar innebär lägre produktivitet en kan också inverka på möjligheten att rekrytera en hög andel funktionshindrade med handikapp. I samband med grava bolagiseringen av Samhall slog föredragande statsrådet fast att Samhalls mål att å ena sidan bereda utrymme på arbetsmarknaden med arbetshandikapp och å den andra personer rehabilitera dessa har dignitet. "Även personer samma om det år svårt att förena de båda målen att dels öka övergångarna till annat arbete, dels öka andelen med grava handikapp, bör ändå båda målen gälla för Samhalls verksamhet. målen bör än det andra. " Ingetdera av väga tyngre Prop. 1991/92:9l. Utredningen anser att den förskjutning i målen som uttalandet innebar inte fått tillräckligt genomslag i Samhalls verksamhet. Samhall menar dock, som nämnts ovan, att man kan förena målen att säkerställa att den anställde får genom rätt" arbetsuppgifter och att faktorer som arbetsorganisation, stödinsatser, arbetsanpassning, produktionsteknik m.m. kan bidra till att öka produktiviteten. Samhalls konstaterande blir i detta sammanhang av stor betydelse. Enligt utredningkrävs för att klara rehabiliteringsmålet målmedvetna insaten och fungerande strategi för att arbetshandikappade ser en är för övergång till annat arbete också bereds som mogna tillfälle till detta. För att klara sysselsättningsmålet krävs också att man uppnår en god genomströmning av anställda. Ambitionen bör alltså vara att Samhall uppnår detta och samtidigt affärsmässig effektivitet motverkar att progenom duktiviteten försämras i allt för hög grad. Rehabiliteringsoch utvecklingsinsatser bl.a. faktorer som nämnts genom

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 183

ovan blir då viktiga. Strategin för rehabiliterings- och övergångsarbetet behandlas i kapitel I studien Arbete åt arbetshandikappade åberopas ytterligare en faktor som verkar hämmande på genomströmningen av arbetshandikappade hos Samhall. Vlachos menar att regelsystemet för och resursfördelning mellan AMV och ansvars- Samhall är så konstruerat att det skapar incitament som delvis står i konflikt med statsmakternas intentioner. En funktionshindrad anvisas plats hos person som en Samhall medför ingen kostnad för arbetsmarknadsverket AMV. Om Samhall har ledig kapacitet år AMV:s ur synpunkt en placering hos Samhall ett billigare alternativ än en anställning med lönebidrag som tär AMV:s tilldelade medel för lönebidragsanställningar. En anställning hos Samhall är dock, som nämnts tidigare, ett betydligt dyrare alternativ för samhället. Aktiva insatser för att skaffa arbete åt Samhalls anställda hos andra arbetsgivare innebär för AMV också en resursförbrukning både i tid och användning av lönebidragsmedel. Inte heller Samhall har starka incitament att ett ökat antal övergångar då det leder till generera högre produktionskostnader och sänkt produktivitet. Ett uttryck för denna konflikt i gränslandet mellan Samhall och AMV var bl.a. att Arbetsmarknadsstyrelsen AMS i en rapport den 30 mars 1990, föreslog att AMV delvis eller fullt ut skulle få köpa arbetsplatser/rehabiliteringsresurser från Samhall. Bidraget till Samhall skulle enligt förslaget övergå till AMS budget för lönebidrag. AMS förslag avvisades i regeringens proposition till riksdagen prop. 1991/92:91, vilket också blev riksdagens beslut. Ett annat uttryck för samma sak var Samhalls skrivelse till regeringen den 6 juni 1996 med framställning att vissa lönebidragsmedel särskilt skulle avsättas och förbehållas Övergångarna från Samhall samt att Samhall under en försöksperiod skulle få disponera dessa medel för sina övergångar. Framställningen avslogs genom ett regeringsbeslut.

184 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Även effekter beskrivits kan bli följden av om som ovan systemets utformning, anser utredningen att nuvarande och resursfördelning mellan AMS och Samhall bör ansvarsbestå. Det är dock av största vikt att samverkan mellan AMV och Samhall förstärks och förbättras avsevärt, främst på regional och lokal nivå. Det samverkansdokument som nyligen upprättats AMS och Samhall gemensamt får inte av bli bara ett dokument. Kraftfulla åtgärder måste till både på regional och lokal nivå för att denna samverkan skall bli en realitet. Riksdagen beslutade den 12 december 1996 de ekonoom miska för Samhalls verksamhet. Även riksdagen ramarna om något modifierade regeringens besparingsförslag i budgetpropositionen, innebär beslutet dock kraftiga besparingar för åren 1997-1998. Till följd av besparingskraven uppger Samhall att naturliga avgångar måste minska man genom antalet arbetstillfällen för arbetshandikappade med 2 400. ca Kravet på Samhall att minska sina kostnader inverkar helt naturligt på deras möjlighet att rekrytera arbetshandikappade och har också infört anställningsstopp. Situationen man arbetsmarknaden och låg till lönebidragsmedel minstillgång kar också deras möjlighet att skapa övergångar. Helt naturligt måste det ske en avvägning mellan samhällets strävan att bereda arbete och rehabilitering till funktionshindrade å ge sidan och samhällets krav på att Samhall skall minska ena sina kostnader å andra sidan. Även Samhall förbättrar sin om verksamhet ekonomiskt och affärsmässigt finns det naturligtvis gräns där effektiviseringar inte längre räcker till för en att klara de krav på besparingar som ägaren ställer. Samhall måste, för att uppnå sina mål, arbeta för en ökad genom- Ökad intensiströmning av arbetshandikappade. rekrytering, fierat arbete med rehabilitering, fler övergångar med sänkt följd, innebär Samhalls möjligheter produktivitet som att att öka sina intäkter försämras. Samhall har inte för budgetåret 1997 fått kompensation för sina kostnader för pris- och löneutveckling. Samhall har i sin

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 185

för 1998, bilaga 4 a, redovisat konse-

koncernplanering

Samhall inte kompenseras för löneökningar. kvenserna av att

i får kompensation för Om Samhall inte heller fortsättningen

kommer bolaget under vissa förutpris- och löneutveckling

tvingas i likvidation när det kapitalet sättningar att egna

Det är svårt att att understiger hälften av aktiekapitalet. se

skulle kunna betala

Samhall genom ökad produktivitet själva

föreslår ökad löneökningar samtidigt som utredningen

fler övergångar, fler nyrekryte-

genomströmning, genom

och ökade skall satsas på rehabilitering, ringar att resurser

sänker produksociala insatser, motivationsarbete m.m. som

tiviteten och minskar intäkterna. Utredningen anser att staten

måste vill skära ned Samhalls verksamhet här välja om man

behålla den i omfattning tidigare och ta eller samma som

konsekvenserna sitt val. av

förslag Ökar nämnts kravet på att Utredningens som ovan

Samhall satsar resurser på rehabilitering, anpassning mera

förslag innebär också att och övergångsarbete. Utredningens

får instrument att mäta dessa kostnader. Samhall

ökat krav på övergångar och Om utredningens förslag om

det rimligt Samhall rehabiliteringsinsatser genomförs är att

dessa insatser innebär får betalt för de merkostnader som

med vad åvilar ett företag på den reguljära jämfört som

föreslår därför att Samhalls mermarknaden. Utredningen

inte i dag betalas ut i en klumpkostnadsersättning som

delas i lönerelaterad del och en del som summa utan upp en

och bestäms utifrån mervarierar med Övergångarna som

kostnaderna. . utred- Till det Verksamhetsmål som föreslagits ovan anser

dels resultatkrav, dels vissa förutningen att man bör foga,

för hur verksamheten skall bedrivas. Följande två

sättningar

kvarstå. resultatkrav bör enligt utredningen

Samhall AB skall erbjuda en viss bestämd minsta syssel- 0

anställda, för närsättningsvolym för arbetshandikappade

31,9 timmar. varande miljoner

186 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

0 Minst 40 procent av de nyanställda skall rekryteras från de s.k. prioriterade grupperna dvs. utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade.

De tre som i dag prioriteras vid rekrytering bör grupper enligt utredningens uppfattning prioriteras också i fortsättningen. Kravet på att de bör utgöra minst 40 procent av nyrekryteringen har en bred förankring i de lokala Samhallföretagen, inom Samhalls företagshälsovård och vid Af/ Ami. 0 Andelen övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall successivt ökas från nuvarande 3 procent, för att på sikt när förhållandena medger det uppgå till ca 10 procent av de arbetshandikappade anställda på årsbasis. 0 Samhall bör, enligt den modell som redovisas i avsnitt 5.2, årligen beräkna och redovisa intäkten av sina övergångar. 0 Samhall skall ha en affärsmässig effektivitet och verksamhetsstruktur som sådana intäkter att det täcker ger Samhalls kringkostnader för produktionen. Bidrag till arbetskraftskostnaden för de arbetshandikappade skall utges av staten i erforderlig omfattning. 0 Samhalls uppdrag att skapa arbete "där behoven finns bör kvarstå. 0 Samhall skall i sin årsredovisning specificera sina merkostnader för rehabilitering/utveckling och övergångsarbete avseende sina arbetshandikappade anställda som ett underlag för att få ersättning från staten för dessa merkostnader. 0 Samhall skall årligen i en personalberättelse redovisa sina insatser för bl.a. personalutveckling, rehabilitering/utveckling, anpassning och övergångsarbete, sina kostnader för detta samt samverkan i dessa frågor med externa aktörer och därmed utveckla den personalberättelse som utges för 1996.

Utredningen att denna skärpning av övergångskravet anser

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 187

inte bör göras omedelbart och i ett steg utan successivt några års sikt. För att det skall vara möjligt att svara upp mot de höjda kraven måste rehabiliteringsprocessen vidareutvecklas och systematiseras. Det är vidare angeläget att hänsyn tas till arbetsmarknadsläget och tillgången på lönebidrag. Enligt utredningens uppfattning kan en långsiktig rimlig nivå på övergångskravet anses ligga på ca 10 procent per ar.

5.7.2 Två vägar

Utredningens förslag innebär en starkare markering av Samhalls uppgift att rehabilitera och utveckla de anställda och att detta så långt möjligt skall kunna leda till arbete hos andra arbetsgivare. Den tidigare primär- och landstingskommunala verksamhet med skyddad sysselsättning, som ersattes med Samhällsföretag/Samhall, var i huvudsak en slutstation för de arbetshandikappade arbetstagarna. Med tillkomsten av den nya organisationen inleddes ett mer aktivt arbete för att ge anställda möjlighet att över till annat arbete. Det är dock först i samband med bolagiseringen Samhall år 1992 av när arbetsmarknadssituationen drastiskt försämrats som statsmakterna började ställa upp ett tydligt och mätbart mål för Övergångarna från Samhall till annat arbete. Statens krav är dock tämligen blygsamt och innebär att andelen övergångar brutto skall uppgå till minst tre procent årligen av de arbetshandikappade arbetstagarna, inberäknat dem som senare går tillbaka till Samhall. Enligt utredningens mening finns starka skäl att betona Samhalls rehabiliterande och utvecklande syfte och skärpa kravet på övergångar. Som framgått finns stora behov av det arbete och de verksamhetsformer som Samhall erbjuder. Ett stort antal sökande vid arbetsförmedlingar och Ami köar till jobb inom Samhall. Därutöver finns stora latent arbetssökande, grupper

188 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

som inte funnit det mödan värt att anmäla sig som sökande. Nya riskerar att "falla mellan stolarna när olika grupper stödsystem renodlas och blir svårare att tillgång till. Utredningen konstaterar också att det knappast är möjligt att bygga ut Samhalls verksamhet i någon nämnvärd omfattning. Det anser inte heller Samhall, som i sin studie Samhall mot år 2005 bedömer att ca 30 000-35 000 anställda är en realistisk omfattning på verksamheten. Enligt utredningens bedömning kan en rimlig nivå vara mellan nuvarande 27 500 och 30 000 anställda arbetshandikappade. Utredningen kan också se risker med en kraftigt utbyggd skyddad sektor. Sverige har redan nu en mycket stor volym skyddat arbete, sett i förhållande till folkmängden. En ännu större volym kan innebära en risk för att arbetsgivare blir ännu mindre benägna att anställa med arbetspersoner handikapp med ökad segregering på arbetsmarknaden som följd. Mot denna bakgrund kan man se alternativa vägar att gå. En möjlighet är att fortsätta som hittills, med tämligen blygsamma krav på att anställda skall över till den regul-

jära arbetsmarknaden från en Samhallanställning eller till en

icke subventionerad anställning från en anställning med lönebidrag. Det innebär att ett begränsat antal personer sysselsätts i Samhallföretagen under mycket långa tider. En annan möjlighet som utredningen förordar är att - öka Samhalls insatser för att rehabilitera, utveckla och utbilda sina arbetshandikappade anställda och att likaledes intensifiera arbetet med övergångar. Den första modellen, tillämpas för närvarande, som präglas av det besparingsprogram som genomförts under senare år i syfte att minska statens utgifter och underskottet i statens finanser. Samhall ses i första hand som en producerande verksamhet som i ökande utsträckning skall öka sina intäkter, minska sina kostnader och därmed nä en högre grad självfinansiering. Bland annat förutsätts företagen varje år av öka sin produktivitet minst motsvarande de avtalsenliga

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 189

löneökningarna för de anställda. Med denna modell är incitamenten att arbeta med övergångar liten. Det är tvärtom ett vitalt intresse för Samhall att behålla erfaren och kunnig personal. Det är också viktigt att de som rekryteras har mesta möjliga arbetsförmåga och flexibilitet. Från strikt statsbudgetsynpunkt har modellen den fördelen att kostnaderna blir tydliga och kan pressas nedåt. Däremot inte kostnaderna

syns

för dem inte får som tillgång till arbete hos Samhall utan i stället försörjs med

arbetslöshetsersättning, sjukpenning eller förtidspension.

Man tar heller inte med i beräkningen att den totala kostnaden över tiden blir förhållandevis per person hög, eftersom relativt få omfattas under mycket personer långa tider. Dock kan det strikt kameralt - te sig ekonomiskt rationellt att människor försörjs med förtidspension, arbetslöshetsersättning eller socialbidrag i stället för att erbjudas arbete hos Samhall, i vart fall så länge kostnaden för en anställning hos Samhall är högre än ersättningsnivån i försäkringssystemen. Ett sådant synsätt beaktar dock inte de mänskliga aspekterna eller ambitionen att alla skall ha rätt till ett arbete. Det innebär form en av utslagning och en skiktning av människor. En frisk och arbetsför majoritet arbetar på den reguljära arbetsmarknaden på sedvanliga villkor. En liten får grupp en anställning hos Samhall, som för

flertalet av dem varar hela deras yrkesliv. Övriga i arbets-

föra åldrar är arbetslösa eller försörjs genom socialförsäkringar och andra stöd. För den som en gång blivit anställd inom Samhall minskar incitamenten att över till annat arbete i detta system. Otryggheten utanför Samhall kontrasterar stort mot den anställningstrygghet ändå som finns hos Samhall. De fördelar som kan ses med denna modell ligger således helt på det ekonomiska planet. Samhalls verksamhet kan koncentreras på produktion och rent affärsmässiga aktiviteter. Arbetsstyrkan består till stor del av erfaren personal som sköter invanda uppgifter. Behovet arbetsledare, av stödperso-

190 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

nal och personal med personalsociala uppgifter är mindre än i en organisation som är inriktad på rehabilitering och utveckling av de anställda. Detta system ger större möjligheter att ställa krav på Samhalls ekonomiska effektivitet och resultat. Om man som utredningen i stället väljer att skärpa - kraven på rehabiliterande och utvecklande insatser inom Samhall, med krav på en högre andel övergångar uppnås andra fördelar. En större genomströmning möjlighet för fler ger arbetslösa att få arbete hos Samhall och eventuellt på sikt ta till annat arbete. Man kan få ut fler jobb för steget ett fler sysselsätts över tiden för de medel

pengarna genom att

Samhall tilldelas. som En ökning av nettoövergångarna med två procentenheter skulle innebära att 500-600 fler kunde arbete hos ges Samhall under ett år. En ökning med tre procentenheter skulle ge drygt 800 fler Samhalljobb till arbetslösa. Om 1 500 med 80 procent a-kasseersättning av en personer lön 13 500 kronor månad varje år anställs tidigare kring per hos Samhall, skulle kassan avlastas 194,4 miljoner kronor på årsbasis. Därtill skulle den lämnat Samhall och gett som utrymme för nyrekryteringen sina inkomster bidra genom till de offentliga inkomsterna inkomstskatt och sociala genom avgifter. Det blir en uppgift för regering och riksdag att bestämma Samhalls framtida verksamhet. Det är angeläget att det om Vägvalet sker medvetet och att konsekvenserna är tydliga. Man kan välja att Samhall främst som en producerande se verksamhet och ställa kraven på Samhall främst i ekonomiska termer av ökad effektivitet och minskade kostnader. Man får då acceptera att genomströmningen blir mindre och att färre får del av verksamheten över åren. Alternativt kan man välja en rehabiliteringsmodell som till ökad genomströmning med fler anställda under syftar genomsnittligt kortare tider, men med större kostnader för

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 191

utbildning, utveckling och sociala insatser.

Företagsgruppen

måste öka sin

rehabiliteringskompetens både kvantitativt och

kvalitativt. Fler måste arbeta bättre med motiverande insatser, kontakter med företag och arbetsförmedlingar/ Ami, handlingsplaner, individuella stödjande insatser, utbildning och utveckling av de anställda. Antalet direktanställda inom Samhall är 3 300. Löneca kostnaderna för denna personalgrupp uppgick år 1996 till 1 212 miljoner kronor. En ökning med ca tio procent skulle ge en kostnadsökning drygt 120 miljoner kronor. En sådan förstärkning skulle dock innebära en väsentligt mycket kraftigare förstärkning av de delar av personalen som har arbetsledande eller stödjande funktioner eller arbetar med övergångar, eftersom det bland de direktanställda också ingår administrativ personal, säljare m.fl. inte direkt är verksom med de arbetshandikappade samma arbetstagarna.

5.7.3 Kostnader

Den lämnar Samhall och anställs som på den reguljära arbetsmarknaden med en månadslön på 13 500 kronor per månad bidrar med 110 000 kronor år i ca per inkomstskatt och sociala avgifter. Om anställningen sker med hjälp av lönebidrag kan dock kostnaden för lönebidraget bli högre än kostnaden för Samhallanställningen. Men även lönebidraom get i enskilda fall kommer att ligga så högt 80 som procent lönekostnaden kommer dock inte av bidragsnivån genomsnittligt för hela den grupp som lämnar Samhall att ligga på så höga nivåer. Trots det svåra arbetsmarknadsläget sker i dag ca 40 procent av Övergångarna utan lönebidrag. Dessa ger således intäkt på 110 000 kronor till en ca kommun, landsting och stat som inkomstskatter och sociala avgifter

vid en antagen månadslön 13 500 kronor. Om man antar

att hälften de övriga behöver 80 av procent lönebidrag kommer de att kosta ca 180 000 kronor och år i per person lönebidrag vid den antagna månadslönen 13 500 kronor. De

192 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

sociala avgifterna, inklusive den del som arbetsgivaren betalar, till medan kommunsektorn kan återgår staten beräknas få in 30 procent lönen som inkomstskatt. Om ca av vidare antar att den återstående tredjedelen behöver få man lönebidrag 50 kommer sociala avgifter och ett på procent inkomstskatt att uppgå till ungefär samma belopp som Den offentliga sektorn får således in ungefär lönebidraget. lika betalar. Kommunsektorn blir mycket som staten vinnare, medan staten har större utgifter än intäkter. Med dessa antaganden kan de ekonomiska effekterna av 1 500 övergångar årligen skattas enligt följande miljoner kronor:

månadslönen är 13 500 kronor Beräkningarna bygger på att sociala 39 30 lönen exkluoch avgifter procent. procent av sive sociala till kommunen och 39 procent går avgifter går till har beräknats till 80 respektive 50 åter staten. Lönebidrag procent av lön plus sociala avgifter. Jämfört med en anställning hos Samhall är anställningar med lönebidrag ofta dyrare, bl.a. därför att löneläget hos Samhall är än på öppna marknaden. Ett lönebidrag på lägre blir vid månadslöner över 12 000 kronor. 80-procentsnivån dyrare än en anställning hos Samhall. Vid en bidragsnivå på 50 skulle däremot kostnaden för bidraget också vid procent månadslön 13 500 kronor månad bli ca 48 000 en per kronor billigare än anställningen hos Samhall. Lönekostnaderna för 28 000 Samhallanställda 1996 ca

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 193

uppgick till 4 558 miljoner kronor eller ca 162 000 kronor och år. Statens bidrag för 1997 uppgår till 4 424 per person miljoner kronor vilket, fördelat på ett något mindre antal anställda eller 27 500 innebär 160 000 kronor personer per och år. person En kostnadsjämförelse mellan lönebidrag och arbete inom Samhall är emellertid bara av teoretiskt intresse, så länge kostnadsramarna förblir oförändrade. De vakanser som uppstår hos Samhall skall fyllas av arbetslösa. De intäkter och kostnader som en övergång skall därför kompletteras ger med minskade utgifter för arbetslösa. Den kostnad för staten på 131,6 miljoner kronor som angetts i räkneexemplet ovan skall således vägas mot intäkterna på 93,8 miljoner kronor och minskade utgifter för arbetslöshetsersättning på 194,4 miljoner kronor. I detta exempel skulle enbart statens nettointäkter/ minskade utgifter kunna betala en ökning på ca 10 procent av antalet direktanställda hos Samhall och dessutom kunna finansiera löneutfyllnad med 21 miljoner kronor för utbildningssatsningar hos Samhall samt ge 15,6 miljoner kronor till andra rehabiliteringsstimulerande insatser. Detta gäller även bortser från de intäkter går om man som till kommunsektorn och som staten i princip skulle kunna avräkna från andra statliga stöd till kommunsektorn. Ovanstående beräkningar utgår från bruttoövergångar på

7,0 procent. Återgångar beräknade till 30 procent och netto-

övergångar på 5,4 procent. Om ovanstående beräkningar skulle göras utifrån bruttoövergångar på 10 procent skulle statens vinst efter motsvarande satsning på arbetsledartäthet och andra stödfunktioner i rehabiliteringen samt utbildning bli 150,4 miljoner kronor.

5.7.4 Personalekonomisk redovisning

Utredningen föreslår att Samhall årligen skall lämna en personalekonomisk redovisning.

7 17-0512

194 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Huvudskälet för detta förslag är att Samhall härigenom kan synliggöra sina kostnader för bl.a. rehabilitering, arbetsanpassning, personalutveckling och arbetsmiljö. Nyttan av en systematisk användning av personalekonomisk redovisning ligger bl.a. i att den möjliggör en bedömning av hur de olika personalfrågorna, t.ex. utbildning, frånvaro, rehabilitering, anpassning eller andra arbetsmiljöinvesteringar påverkar resultatet. Det bidrar till att Samhall får en bättre kontroll över rehabilitering/personalutveckling och planeringsger och beslutsunderlag för att bedriva en strategiskt genomtänkt rehabilitering/utveckling för de arbetshandikappade anställda. Detta bör bidra till att skapa förutsättningar för fler övergångar och att Samhall bättre kan leva till sin verksamupp hetsidé och det övergripande rehabiliterings/utvecklingsmålet. Det blir också ett instrument att följa och följa upp hur denna verksamhet utvecklas över åren. En personalekonomisk redovisning innebär också vissa problem. Ett sådant är att Samhall initialt får administrativa merkostnader under utvecklingsskedet. För att systemet skall fungera tillfredsställande krävs mer, och framför allt annan, information än man traditionellt använder sig av. Skall dessa nödvändiga uppgifter kunna erhållas med god kvalitet, måste Samhall utveckla system för löpande datafångst vilket medför kostnader. Vid sidan av detta måste ett allmänt utvecklingsarbete bland all personal genomföras. Det gäller att skapa en mogenhet inom koncernen samt att bygga upp adekvat användarkunskap. Utredningen gör dock den bedömningen att den långsiktiga kostnaden för det personalekonomiska redovisningssystemet blir relativt låg. Ett införande personalekonomisk redovisning är en av tidskrävande fordrar väl genomtänkt plan. process som en Utredningen föreslår därför att Samhall får erforderlig tid för att skapa ett systern för personalekonomisk redovisning men att denna påbörjas omgående. Personalekonomisk process redovisning är en förutsättning för att Samhall skall kunna

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 195

specificera sina merkostnader för rehabilitering, utveckling och övergångsarbete. Den av utredningen föreslagna konstruktionen för merkostnadsersättning kan därför inte införas förrän ett system för personalekonomisk redovisning genomförts.

5.7.5 Samhalls effektivitet

Antalet direktanställda har successivt minskat under en längre period i Samhall och man planerar ytterligare neddragningar. Utredningen anser att denna utveckling inte får innebära att antalet arbetsledare och andra stödfunktioner som behövs minskar med tanke på den speciella verksamhet med rehabilitering och utveckling bedrivs inom Samsom hall. Förutom de traditionella arbetsuppgifter som åvilar en arbetsledare skall de direktanställda arbetsledarna hos Samhall också vara ett stöd för de arbetshandikappade anställda samt, inte minst, utgöra en viktig resurs i övergångsarbetet. Utredningen bedömer den låga arbetsledartätheten hos Sam-

hall som ett hinder för koncernens effektivitet. Mot bakgrund

av utredningens förslag om effektivare rehabiliterings/utvecklingsarbete och ökade övergångar kapitel 3 och 4,

se

är det nödvändigt att Samhall har tillräckliga stödresurser för att vara effektiv i denna verksamhet. Utredningen föreslår också att Samhall skall satsa betyd- Även ligt större resurser på att öka sina övergångar. om utredningens urval i undersökningarna är begränsat, tyder mycket så andel 30 de anställda på att stor som procent av arbetshandikappade kan vara för övergångar. Med mogna övergångsmogen menas i detta sammanhang de som har möjlighet att ta ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Situationen på arbetsmarknaden och bristen på medel till lönebidrag är viktiga skäl till att Övergångarna är så få. Att många av de anställda inte vill byta ut tryggheten hos Samhall mot ett arbete den öppna arbetsmarknaden är också en hämmande faktor.

196 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Av det material som inhämtats och sammanställts av framgår också Samhall har ambitiöst utredningen att en formulerad övergángspolicy vad gäller allmänt tillvägagångssätt samt krav på uppföljning och återkoppling. Incitamenten till att omsätta policyn i praktiskt handlande måste däremot förstärkas Förslag hur Samhall skall effektivikraftigt. om sera övergångsarbetet finns i kapitel När arbetshandikappade som ett resultat av rehabiliterings/utvecklingsinsatser de fått del av under sin anställning i Samhall lämnar sin anställning för att övergå till den reguljära arbetsmarknaden och därvid under ett antal år deltar i produktion på den reguljära arbetsmarknaden skapas årligen samhällsekonomiska intäkter. I studien Ekonomisk översyn av Samhall har tagit fram metod för att beräkna det man en samhällsekonomiska värdet av dessa intäkter. Metoden som redovisas i avsnitt 5.2, innebär att beräkningen av övergångsintäkten bygger på ett empiriskt underlag och därför är ganska tillförlitlig. De beräkningar man gjort i studien visar att Samhalls totala övergångsintäkter för 1995 uppgår till 960 miljoner kronor. Utredningen föreslår att Samhall, enligt denna modell, årligen beräknar och redovisar intäkten av sina övergångar. Samhall bör också kontinuerligt följa upp de övergångar som har gjorts och kommer att göras. En liknande metod använts i studien kan användas. På detta som sätt kan Samhall få ett bättre underlag och säkrare prognoser för att beräkna övergångsintåkter. Utredningen också att lönebidragsmedel bör avsättas anser och finnas tillgängliga för övergångar. De besparingar som gjorts bl.a. Arbetsmarknadsverkets omförhandlingar genom av löpande lönebidrag innebär att det nu finns större tillgång till lönebidragsmedel än tidigare. Tillgång till lönebidragsmedel är en förutsättning för att utredningens förslag om en effektivare och mer systematiserad rehabiliteringsprocess skall leda till fler övergångar och ökad genomströmning hos Samhall. Mot bakgrund av de omfattande övergångsintäkter som redovisats i föregående stycke, är det också samhälls-

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 197

ekonomiskt lönsamt om staten tillskjuter ytterligare medel till lönebidrag. Utredningen föreslår också att regionala Samhallbolag och länsarbetsnämnderna genom förhandlingar årligen bör träffa avtal om i vilken utsträckning lönebidragsmedel skall finnas tillgängliga för Samhalls övergångar. Detta bör ingå i det regionala kontrakt som skall upprättas enligt den överenskommelse om samverkan som träffats mellan AMS och Samhall. En förutsättning för att Samhall skall kunna öka sina övergångar i någon större omfattning är att man får tillgång till lönebidragsmedel. Med hänsyn till de stora intäkter Övergångarna är det inte som genererar ekonomiskt försvarbart att Övergångarna hämmas på grund av brist på lönebidragsmedel. Av utredningens underlag framgår att inbyggd verksamhet och service och tjänster bättre rörelseresultat än industriger verksamheten. En omstrukturering pågår också inom Samhall mot mera inriktning på service och tjänster samt mot inbyggd verksamhet. Utredningen anser att denna utveckling är riktig och kan bidra till att sänka Samhalls produktionskostnader. Av utredningens underlag framgår också att dessa verksamheter ställer lägre krav arbetsförmåga hos de arbetshandikappade.

5.7.6 Samhalls merkostnader

Den merkostnadsersättning som Samhall får av staten skall bl.a. ett bidrag till merkostnader som koncernen har till vara följd att verksamheten bygger på mål och förutsättningar av koncernen vissa restriktioner när det gäller förutsättsom ger ningarna att förbättra sin ekonomi. Samhall gör dock ingen specificerad redovisning av hur stora dessa merkostnader är. När det gäller Samhalls merkostnader till följd av den geografiska spridningen och diversifiering av verksamheten anser utredningen att denna merkostnad kan minimeras att koncernen i så hög utsträckning som möjligt genom driver sina affärer utifrån sina faktiska förutsättningar. Det

198 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

innebär att bör undvika produktion bygger på storman som skalighetsfördelar och i stället satsa på sådant som kan ge bättre lönsamhet vid småskalighet. Utredningen bedömer också att den omstrukturering mot tjänsteproduktion som pågår inom koncernen kan bidra till att denna merkostnad reduceras på sikt. Även Samhalls merkostnader för övertalighet bedöms kunna minska till ett minimum. Om man i ett samhällsekonomiskt perspektiv bortser från arbetskraftskostnaden, utgörs merkostnaden vid övertalighet av Vissa personalkringkostnader. Samhall bör behandla övriga kostnader för överkapacitet lokaler, maskiner, direktanställd personal etc. på ett nonnalt sätt och avveckla dessa i den utsträckning detta är möjligt. Kostnader för sådana omstruktureringar skall täckas intäkter i rörelsen och ingår vid normal av affärsmässighet i kalkyleringsunderlag för produkter och prissättningar. Den till arbetshandikappet anpassade arbetstakten är helt naturligt en merkostnad för Samhall. Att merparten av de anställda i koncernen är arbetshandikappade innebär att den genomsnittliga produktiviteten är låg. Detta faktum utgör också den primära och självklara anledningen till att den statliga merkostnadsersättningen utgår till Samhall. Utredningens bedömning är att merkostnadsersättningen i den del den avser arbetskraftskostnaden inte bör sänkas särskilt mycket under 100 procent av lönekostnaden för de arbetshandikappade anställda. Utredningens förslag att kraftigt öka Övergångarna kommer att innebära att produktiviteten också sjunker. Samhalls kostnader för vissa stödinsatser i form av arbetsanpassning, arbetsorganisation, rehabilitering/utveckling och arbete med övergångar är en merkostnad i den mån kostnaderna är större än vad som är normalt i andra företag. Utredningens förslag ovan innebär också att Samhall skall få bidrag staten för dessa merkostnader efter genomförd av implementering av personalekonomisk redovisning.

6 och konkurrens

Undanträngning

6.1 Undanträngning

6. l Definitioner

En betydelsefull aspekt vad gäller Samhalls ekonomiska effektivitet är enligt direktiven eventuella undanträngningseffekter, dvs. om verksamheten tränger undan eller konkurrerar ut annan, icke subventionerad verksamhet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan ge upphov till olika oönskade bieffekter. En viktig fråga åtgärderna verkär om ligen leder till en förväntad ökning av sysselsättningen eller om det finns motverkande faktorer som leder till att den avsedda sysselsättningsökningen blir lägre än avsett eller till och med helt uteblir. De mekanismer som brukar diskuteras i detta sammanhang är indirekta

direkta

och undanträngningseffekter. Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden kan ske i olika former. Man brukar skilja mellan direkt och indirekt undanträngning samt mellan planerad och oplanerad undanträngning. Direkt undanträngning innebär att man med arbetsmarknadspolitiska medel subventionerar en anställning som ändå skulle ha kommit till stånd. Direkt undanträngning sker exempelvis när en person blir anställd och anställningen subventioneras med arbetsmarknadspolitiska medel, trots att den skulle ha kommit till stånd även utan subventionen. Konsekvensen av denna effekt, som brukar benämnas "dödviktseffekt Vdeadweight ejfecf, är att arbetsgivaren erhåller en icke planerad vinstökning

200 Undanträngning och konkurrens

"windfall profit En annan effekt vid direkt undanträngning är när subventionen förändrar de relativa lönekostnaderna mellan olika arbetskraft. Detta kan upphov till substitugrupper av ge en tionseffekt som innebär att arbetsgivaren finner det lönsamt att ersätta ordinarie arbetskraft eller sådan arbetskraft som annars skulle anställas med den arbetskraft som subventioneras. Risken för undanträngning ökar mer åtgärden liknar ett arbete som skulle ha utförts ordinarie personal. av För att få en uppfattning om åtgärdernas nettoeffekt på reguljär sysselsättning måste alltså antalet subventionerade arbeten minskas med eventuella dödvikts- och substitutionseffekter. Indirekt undanträngning innebär att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna påverkar andra sektorer i ekonomin än de dit åtgärderna direkt riktar sig. Indirekt undanträngning kan exempelvis uppstå om ett företag anställer subventionerad arbetskraft och därmed kan producera till lägre kosten nad och detta i sin tur leder till att produktionen utvidgas på bekostnad av osubventionerade verksamheter. Om detta är fallet blir stödets nettoeffekt på sysselsättningen lägre än vad statistiken över åtgärdsvolymen visar. En annan indirekt effekt uppstår att arbetsmarkgenom nadspolitiska åtgärder kan påverka lönebildningen. Det finns också anledning att skilja mellan planerad och oplanerad undanträngning. En typ av planerad undanträngning är åtgärder som riktas till exempelvis arbetshandikappade och långtidsarbetslösa. Syftet i dessa fall är snarast att åstadkomma en substitutionseffekt, dvs. att ersätta planerade ordinarie anställningar med den subventionerade arbetskraften. En annan typ av planerad undanträngning sker vid åtgärder som riktar sig till företag och som syftar till att tidigarelägga anställningar eller senarelägga uppsägningar.

SOU 1997264 Undanträngning och konkurrens 201

6.1.2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och undanträngning

AMS skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 1997 fortsätta att göra analyser av undanträngningseffekter arbetsav marknadspolitiska åtgärder. Analysen skall omfatta såväl undanträngningseffekter av enskilda åtgärder som av den totala åtgärdsvolymen. Uppdraget skall redovisas till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 5 november 1997. Riksdagens revisorer har nyligen i revisionsrapporten Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden Rapport 1996/97:2 analyserat och lämnat förslag om uppföljning, kontrollmekanismer samt utvärdering och forskning rörande undanträngningseffekter på arbetsmarknaden. De studier som har gjorts kring undanträngningseffekter är av två slag. Den innebär att går ut med enkäter ena man och intervjuer till deltagare och I den arbetsgivare. andra försöker man i övergripande statistik över sysselsättning, arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m. med hjälp av statistiska metoder spåra en eventuell undanträngning. Endast ett fåtal studier har genomförts i Sverige när det gäller direkta undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Betydligt fler studier har gjorts av indirekta undanträngningseffekter. Resultaten av de empiriska studierna är dock inte helt entydiga. Det finns studier som visar på att arbetsmarknadspolitiska åtgärder har lönehöjande effekter, medan andra pekar på att så inte är fallet. Enligt rapporten från Riksdagens revisorer pekar ett antal internationella och svenska utvärderingsstudier på att det finns undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Undanträngningseffekter förekommer uppenbarligen i större eller mindre omfattning. Däremot är det svårare att fastslå vilken omfattning undanträngningen har. Ingen av de svenska studierna är invändningsfri, vilket gör det vanskligt att dra några bestämda slutsatser om storleken på undan-

1 202 Undanträngning och konkurrens

trängningen hos de åtgärder som har analyserats. Studierna avser också perioder med väsentligt lägre arbetslöshet och åtgärdsvolym än i dag. De kan därför ha ett begränsat värde när det gäller att bedöma sannolika undanträngningseffekter i dag och i den närmaste framtiden. Det är vidare svårt att utifrån studierna avgöra effekterna är av varaktig karakom tär. Revisorerna konstaterar vidare att det finns relativt få studier vars resultat kan utnyttjas i den konkreta utformningen arbetsmarknadspolitiken och de få studier som av finns utnyttjas i ringa utsträckning. Enligt revisorernas bedömning pekar granskningen att det finns ett stort behov utvärderingar, också av forskning. av men

6.1.3 Utvärdering av åtgärder för arbetshandikappade

I en bred genomgång av olika effekter av arbetsmarknadspolitik, däribland undanträngningseffekter, som gjordes år 1996 finns endast ett utvärderingar redovisade som avser par för arbetshandikappade Ejfekter arbetsmarknadsåtgärder av politik översikt över svensk empirisk forskning, Johnny - en Zetterberg, ingår i SOU 1996:34 Aktiv arbetsmarknads- Expertbilaga. Den dessa studier utvärpolitik. ena av avser dering lönebidrag, den andra Samhall. Ingen av studierna av gör några försök att uppskatta sysselsättningseffekter eller eventuella undanträngningseffekter. Samhallutvärderingen Vlachos, 1993 redovisas kortfattat i avsnitt 5.7. Den ovannämnda granskningen av Riksdagens revisorer omfattar främst inriktaefterfrågepåverkande åtgärder som är de mot den offentliga sektorn. De åtgärder som omfattas av arbetslivsutveckling ALU, ungdomsinsatgranskningen är ser, arbetsplatsintroduktion, beredskapsarbeten, rekryteringsstöd, utbildningsvikariat och starta eget-bidrag. Olika former åtgärder för arbetshandikappade har enligt revisorerna av exkluderats eftersom det i sådana fall finns en uppenbar

Undanträngning och konkurrens 203

medvetenhet om att undanträngningseffekter kan uppstå. Även revisorernas om granskning inte omfattar åtgärder för arbetshandikappade förs dock ett resonemang om åtgärder för kan intresse i detta svaga grupper som vara av sammanhang. Revisorerna menar att ett sätt att reducera eventuell undanträngning år att inrikta åtgärderna mot eller svaga utsatta grupper på arbetsmarknaden. Om åtgärderna är inriktade mot sådana grupper, och arbetsförmedlingen lyckas identifiera dessa, bör man kunna minska risken att subventionera en anställning som ändå skulle komma till stånd. Det bör också minska risken att arbetsgivaren ersätter ordinarie arbetskraft med den arbetskraft subventioneras inte

som om

detta år syftet med åtgärden. Detta bygger enligt revisorerna på antagande att de svaga grupperna inte i lika hög utsträckning som starkare grupper kan tilldelas arbetsuppgifter som annars skulle utföras. Det kan naturligtvis också arbetsge givaren en möjlighet att testa arbetskraft som han/hon annars inte skulle vara intresserad av att anställa. En nackdel med att avgränsa åtgärderna till snäva problemgrupper är att åtgärdsplaceringar kan verka stigmatiserande. Uppfattar arbetsgivarna deltagande i åtgärd som en signal om låg produktivitet kommer syftet med åtgärden sannolikt inte att uppnås. Genom att inrikta arbetsmarknadspolitiska åtgärder mot eller utsatta på arbetsmarknaden kan enligt svaga grupper revisorerna en viss del av undanträngningen upplevas som planerad eller önskvärd. De aktuella grupperna kan genom sådana åtgärder aktiveras och upprätthålla kontakten med arbetslivet, något som bör minska risken för långsiktig utslagning. Planerad eller önskvärd undanträngning förutsätter enligt revisorerna vidare att det inte är andra svaga grupper som drabbas och därmed riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Några studier belyser arbetsmarksom om nadspolitiken fungerar ett sådant sätt finns dock inte. I sina förslag pekar revisorerna bl.a. på behovet av ytterligare analyser av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder

204 Undanträngning och konkurrens

och hur de kan tänkas påverka graden av undanträngning samt vilka effekter är eftersträvansvärda eller inte. En som mycket viktig aspekt i en sådan studie bör vara att analysera det förhållandet att flera åtgärderna förefaller ha skilda av effekter på kort och lång sikt. Andra viktiga områden kan gälla den volymmässiga omfattningen, vilka uppgifter eller anställningar stöden skall avse, vilka grupper och sektorer stöden skall riktas mot, vilka effekter stöden kan tänkas ha i olika sektorer och konjunkturanpassningens betydelse. Arbetsförmedlingarna bör vidare i högre utsträckning utnyttde företagsbesök man genomför till att informera sig om hur eventuella åtgärder fungerar. Revisorerna pekar vidare på att AMS riktlinjer för länsarbetsnämndernas och arbetsfönnedlingarnas verksamhet. I dessa betonas vikten av att inte subventionera anställningar ändå skulle komma till stånd, några metoder för att som men dämpa undanträngning diskuteras inte. Det är önskvärt att metoder diskuteras och utvecklas och att problemets omfattning betonas tydligare än i dag.

6.1.4 Undanträngning på kapitalmarknaden

l studien Ekonomisk översyn av Samhall som utförts på uppdrag av LOSAM-utredningen behandlas kortfattat frågan undanträngningseffekter på kapitalmarknaden till följd av om Samhalls verksamhet. Studien konstaterar att eftersom Samhall undan andra företag från varumarknaden innebär tränger det att behovet riskkapital minskar. I Sverige har tidvis av hävdats att det föreligger brist på riskkapital och Samhalls existens skulle då medföra att tillgången på sådant kapital för ökar, studien. övriga näringslivet anser

6.1.5 Lokal undanträngning för det förs i studien Utgångspunkten resonemang som Ekonomisk Samhall undanträngning föreöversyn av om av tag på nationell och lokal nivå är att Samhall skall bedriva

Undanträngning och konkurrens 205

verksamhet som lika gärna skulle kunna ha bedrivits av andra företag i näringslivet. Samhall tränger därmed undan Å dessa företag. andra sidan skapar Samhall minst motsvarande efterfrågan på varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Slutsatsen blir enligt den aktuella studien att någon undankaraktär inte på nationell nivå. trängning av denna äger rum I ett lokalt perspektiv kan vissa andra effekter uppstå. Om ett Samhallföretag etableras på en ort och där producerar varor och/eller tjänster som säljs till andra delar av landet eller utomlands, innebär det att efterfrågan på arbetskraft ökar på orten. Eventuellt ökar också efterfrågan på lokala underleverantörer. En sådan etablering förbättrar läget på den lokala arbetsmarknaden om det är en ort med svag eftefrågan på arbetskraft. I det fall den aktuella verksamheten läggs ner och Samhall övergår till att producera tjänster som säljs på den lokala marknaden kan detta komma att upplevas som lokal undanträngning, enligt studien Ekonomisk översyn av Samhall . Å verksamhet Samhall lämnar andra sidan borde den som i stället produceras andra företag i landet vilket leder till av motsvarande tillskott på arbetsmarknaden. Om denna expansion sker i överhettad region finns risk för undanträngen ningseffekt även totalt sett, anser studien.

6.2 Konkurrens

6.2.1 Bakgrund

Som konstaterades i inledningen till detta kapitel utredanger ningsdirektiven att en betydelsefull aspekt vad gäller den ekonomiska effektiviteten hos Samhall avser eventuella undanträngningseffekter, dvs. om verksamheten tränger undan eller konkurrerar ut annan, icke subventionerad verksamhet. Riksdagens arbetsmarknadsutskott har vidare i betänkandet l996/97:AUl hänvisat till LOSAM-utredningen när det gäller förslag i en motion om en förutsättningslös

206 Undanträngning och konkurrens

utredning av Samhallkoncernens effekter på den konkurrensutsatta marknaden och på samhällsekonomin. Utöver vad som har anförts ovan beträffande konkurrensaspekter vill utredningen här ytterligare belysa vissa frågor rörande konkurrens. Alltsedan Samhall och dess föregångare Samhällsföretag tillskapades har en diskussion förts om koncernen och dess företag konkurrerar på villkor som är likvärdiga med vad som gäller för andra företag i näringslivet. I media har olika fall tagits upp där företag hävdat att Samhallföretag ägnat sig otillbörlig konkurrens. Klagomål har inlämnats till Konkurrensverket och Kontaktrådet nedan.

se

6.2.2 Lagstiftning och regler

Konkurrenslagen 1993 :20 syftar till att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. En effektiv konkurrens kan i princip anses råda på en marknad där antalet säljare inte är för begränsat, de utbjudna produkterna inte är för differentierade, företagen inte handlar i samförstånd med varandra och inga väsentliga hinder finns för nyetablering av företag. Konkurrenslagen är anpassad till EG-rättens konkurrensregler. Konkurrenslagen innehåller två förbudsregler: förbud mot konkurrensbegränsande samarbete 6 § och förbud mot missbruk av dominerande ställning 19 §. Den senare förbudsregeln, missbruk av dominerande ställning, är av särskilt intresse i detta sammanhang. Enligt 19 § konkurrenslagen är missbruk från ett eller flera företags sida

av en dominerande ställning på den relevanta svenska

marknaden förbjudet. Sådant missbruk kan bestå i att ° tvinga på någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser höga eller låga eller andra oskäliga affärsvillkor, 0 begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna,

Undanträngning och konkurrens 207

0 tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner kan gälla priser, rabatter m.m., 0 ställa som villkor för att ingå avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser utan samband med föremålet för avtalet t.ex. krav på att köparen även förvärvar en annan produkt.

För att förfarandet skall förbjudet krävs dels att förevara taget har dominerande ställning på den relevanta marknaen den, dels att företaget missbrukar denna ställning. Det är inte förbjudet att vara dominerande. Något krav på uppsåt uppställs inte för att det skall vara fråga om ett missbruk av dominerande ställning. i konkurrensrättslig mening är ett för- Underprissättning farande som innefattar missbruk av ett eller flera företags dominerande ställning på relevant marknad såväl geoen I dom Akzo-fallet har EGgrafiskt som produktmässigt. en domstolen uttalat att ett pris som var lägre än den genomsnittliga totala kostnaden de fasta och rörliga

summa av

kostnaderna, men högre än den genomsnittliga rörliga kostnaden, utgjorde missbruk när det var del i en plan att eliminera en konkurrent. Sådana priser kan enligt domstolen få bort företag från marknaden som kanske är lika effektiva det dominerande företaget, men som på grund av sin som ekonomiska ställning är ur stånd att motstå en sådan svagare konkurrens. Vid Inarknadsavgrânsning bestäms dels den relevanta en dels den relevanta geografiska marknaproduktrnarknaden, den. När det gäller den geografiska marknaden är det avgörande att den bestäms på basis av ett tillräckligt homogent område, dvs. att konkurrensförhållandena beträffande den relevanta produkten är desamma för alla företag inom ett avgränsat område. Geografiskt utgör oftast den relevanta marknaden hela landet men kan även avse en mindre marknad som en kommun eller ett landsting. För att underprissättning skall kunna angripas med stöd av

208 Undanträngning och konkurrens

konkurrenslagen krävs att underprissättningen antingen utgör ett missbruk av ett företags dominerande ställning på den relevanta marknaden 19 § eller är ett led i ett avtal om konkurrensbegränsande samarbete mellan företag 6 §. Den första åtgärden i en analys om huruvida ett företag bryter mot de två ovan nänmda förbudsreglerna är att försöka faställa om konkurrenslagen är tillämplig på den verksamhet gentemot vilken ett klagomål framförts. Kan verksamheten betraktas som ett företag i konkurrenslagens mening Begreppet företag skall tolkas vidsträckt och i princip omfatta varje juridisk eller fysisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Om verksamheten är inriktad på vinst eller inte har därmed inte någon betydelse. Även statliga och kommunala organ som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur räknas som företag, dock inte när det är fråga om myndighetsutövning. Rent allmänt kan dominerande ställning beskrivas som en stark ekonomisk ställning hos ett företag som gör det möjligt för företaget att hindra att effektiv konkurrens upprätthålls på en relevant marknad genom att medge företaget att i avsevärd utsträckning oberoende sina konkurrenter och agera av kunder och i sista hand konsumenterna. Frågan om när ett företag kan anses inneha en dominerande ställning har prövats av EG-domstolen. Förarbetena till konkurrenslagen diskuterar här olika marknadsandelar och i vilken utsträckning dessa kan anses utgöra indikation på dominerande ställning. Exempelvis tyder en marknadsandel understigande 30 procent inte en dominerande ställning medan en marknadsandel som överstiger 65 procent definitivt torde indikera marknadsdominans.

: Undanträngning och konkurrens 209

6.2.3 Konkurrensverket

Konkurrensverket är central

förvaltningsmyndighet för kon-

kurrensfrågor och har till uppgift att verka för effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet. Konkurrensverket har under perioden maj 1993 februari - 1997 fått in fjorton anmälningar eller klagomål mot företag inom Samhallkoncernen. En nämnare i gemensam dessa anmälningar är att Samhallföretag anklagas för underprissåttning med stöd av skattemedel i konkurrens med privata företag. Klagomålen gäller bl.a. sådana produktområden och marknader som präglas av relativt hård konkurrens, t.ex. städverksamhet. Några av de företag som har framfört klagomål att menar de efter Samhalls intrång på marknaden tvingats sänka sina priser, vilket i vissa fall har medfört att företag blivit tvungna att reducera antalet anställda. I Konkurrensverkets bedömningar av de fjorton ovannämnda ärendena har det inte kunnat påvisats någon konkurrensbegränsning i konkurrenslagens mening. Inte i något av fallen har det berörda Samhallföretaget haft en dominerande ställning på den relevanta marknaden. Den ifrågasätta underprissåttningen har därmed inte stått i strid med konkurrenslagen.

6.2.4 Kontaktrådet Samhall näringslivet - Kontaktrådet inrättades år 1980 överenskommelse genom en mellan Samhall och de tre näringslivsorganisationerna Svenska Handelskammareförbundet, Sveriges Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation. Sedan Samhall gått in i detaljhandelsbranschen har rådet utökats med en ledamot från Sveriges Köpmannaförbund. Kontaktrådets två huvuduppgifter är dels prövningsverksamheten med utredning och prövning klagomål, dels av informations- och debattverksamhet. Samhall har genom en utfästelse åtagit sig att följa de rättelser som Kontaktrådet

210 Undanträngning och konkurrens

har å sin sida

rekommenderar. Näringslivsorganisationerna

åtagit sig att verka för, så långt som föreningsmandatet sträcockså skall respektera rådets ker sig, att medlemsföretagen Kontaktrådets sker efter skriftlig anmälan rättelser. prövning till rådets sekreterare. Klagomålet skall avse osund konmarknadsuppträdande för kurrens eller annat otillbörligt att ärendet skall och till prövning. Vidare registreras tas upp förutsätts regel att klagomålen är riktade mot ett som konkurrerande företag inom Samhallkoncernen och att klagomålen innehåller yrkande om att det uppgivna otillbörliga beteendet snarast bör upphöra. Sedan 1993 har Kontaktrådet avslutat 40 ärenden. Av dessa har nio resulterat i att rådet bifaller klagomålet och elva anmälningar har medfört att berörda Samhallbolag har fått viss anmärkning. De resterande 20 ärendena har antingavskrivits eller passerat Kontaktrådet utan anmärkning. en Anledningen till att vissa ärenden avskrivs kan bero på att den anmälande efter möte med representanter för parten drar tillbaka sin anmälan eller att ärendet Samhallföretaget inte konkurrensfrågor. Kontaktrådet avskriver civilavser rättsliga frågor. vid Sammanträffande med företrädare för Utredningen har Kontaktrådet inhämtat information rådets arbetsformer. om Vid handläggningen av ett ärende gör Kontaktrådet enligt undersökning. Båda konegen utsago en ordentlig parterna och besöks. Rådet de båda parterna även taktas ser gärna att har kontakt med varandra eftersom problemet många gånger kan och till och med lösas redan efter ett första klargöras och/eller samtal. När det finns ett behov undermöte av karaktär anlitas externa konsulsökning av mer djupgående ter. Oftast görs en bransch- och marknadsundersökning samt Samhallbolagets kalkylmetoder. Kontakten undersökning av den klagande känner rådet anser att det är viktigt att parten blir på allvar. att klagomålet taget Kontaktrådets utlåtande innehåller redogörelse för fakta en till rådets slutsatser och i ärendet och en motivering

E Undanträngning och konkurrens 211

bedömningar. Om rådet konstaterar att det föreligger skäl för kritik, avslutas utlåtandet med en rekommendation till det berörda Samhallföretaget om att undanröja de konkurrenshinder eller andra kommersiella olägenheter som anmälan avser.

Kontaktrådet bevakar eget

på initiativ att dess rekommendation rättelse följs

om av Samhallföretaget i fråga. Om så

inte sker framför Kontaktrådet detta till koncernledningen i Samhall.

6.2.5 Utredning konkurrensneutralietet vid om offentlig prissättning

Underprissättningsutredningen har i betänkandet SOU

1995: 105 kartlagt och fram lagt förslag om åtgärder avseende konkurrensproblem i samband med offentlig underprissättning och subventioner till privat näringsverksamhet på en konkurrensutsatt marknad. Enligt utredningen visar den kartläggning som man genomfört att det mest allvarliga och troligen mest frekventa konkurrensproblemet med koppling till offentlig näringsverksamhet föreligger när en offentlig huvudman säljer tjänster på den öppna marknaden till så låga priser att konkurrensen snedvrids. Utredningen anser att offentlig näringsverksamhet som bedrivs i gränslandet mellan den offentliga och privata sektorn kan skapa konkurrensproblem av principiell och samhällsekonomisk betydelse. När offentliga huvudmän bedriver näringsverksamhet i konkurrens med privata företag skall det enligt utredningen finnas bindande regler med en effektiv tillsyn och ett sanktionssystem. Utredningen föreslår mot den bakgrunden bl.a. att det införs konen lag om kurrensneutralitet vid offentlig prissättning med krav på att offentlig näringsverksamhet under vissa förutsättningar skall redovisas skild från verksamhet, annan att priset baseras på en kostnadskalkyl och att prissättningen inte får medföra en från allmän synpunkt otillbörlig prissättning. Vidare föreslår

212 Undanträngning och konkurrens

utredningen att en nämnd under ledning av en opartisk ordförande och med representanter för offentlig och privat sektor vägledning, utövar tillsyn och prövar frågor om ger överträdelse av lagen. har remissbehandlats. Remissvaren Utredningens förslag entydig bild. Remissinstanserna att uppvisar ingen anser offentlig näringsverksamhet och underprissättning är ett åsikterna är delade hur skall få bukt problem men om man på problemet. Konkurrensverkets yttrande följ er ihuvudsak utredningens och lagstiftning konkurrensförslag man tillstyrker att en om med i huvudsak det föreslagna

neutral offentlig prissättning

innehållet införs övergångslösning. Detta skall, säger som en särskilt det ofta är små och man, ses mot bakgrund av att medelstora riskerar drabbas konkurrensföretag som att av Ett viktigt inslag är krav snedvridande offentlig prissättning. på särredovisning av kostnader i konkurrensutsatt offentlig verksamhet Företagarnas Riksorganisation kan tillstyrka en lag om konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning om det först näringsverksamhet inte tillåts inom det klargörs att offentlig sådant klaregentliga näringslivet. Företagarna menar att ett villkor för tillstyrkandet eftersom görande är ett nödvändigt den föreslagna lagen annars kan leda till ökad offentlig de marknaderna. Om inte ett näringsverksamhet på öppna sådant klargörande görs avstyrker Företagarna lagförslaget. Riksrevisionsverket RRV anser att förslaget till lag om vid skall avisas. konkurrensneutralitet offentlig prissättning RRV inte att de problem som skulle lösas med laganser motiförslag är av en sådan dignitet att ytterligare en lag är verad. Svenska Arbetgivarföreningen SAF anser att den offentliga sektorn inte bör driva verksamhet på traditionellt privata marknader. Den föreslagna prissättningslagen är inte till-

Konkurrensverket, Yttrande 960410 Dnr 1295/95.

Undanträngning och konkurrens 213

räcklig för att avhjälpa de befintliga konkurrensproblemen. SAF att det finns uppenbar risk menar en att illegal eller konkurrenskadlig affärsverksamhet kan komma att legitimeras om man ställer lagregler för hur sådan skall skötas. upp Industriförbundet anser att en utgångspunkt måste vara att offentlig näringsverksamhet inte skall bedrivas på traditionellt privata marknader. Det är dock inte möjligt att helt undvika konkurrensytor mellan privata och offentliga näringsutövare. Mot bl.a. denna bakgrund tillstyrker förbundet att lagstiftning införs. Underprissättningsutredningens betänkande SOU 1995:105 har inte lett till att regeringen lagt fram något förslag om att införa en lag om konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning. Anledningen uppges vara att åsikterna gått starkt isär bland remissinstanserna. Näringsdepartementet bereder för närvarande frågan med avsikt att finna en lösning utan att tillgripa lagstiftning.

6.3 Överväganden

6.3.1 Undanträngning

Av kartläggningen i avsnitt 6.1 framgår att kunskaperna om undanträngningseffekter är bristfälliga när det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder i allmänhet, t.ex. ALU, ungdomsinsatser, arbetsplatsintroduktion, beredskapsarbeten och åtgärder riktade mot arbetshandikappade i synnerhet. När det gäller arbetshandikappade måste man också utgå ifrån grundförutsättningen att dessa, oavsett konjunkturläge, måste garanteras sin rättmätiga del av arbetsmarknaden, sig vare det är i Samhall eller på arbetsmarknaden i övrigt. Av de studier som har gjorts framgår också att olika forskare har skilda uppfattningar vilka effekter undanom av trängning som uppstår av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Flertalet av de empiriska studier som gjorts är heller inte helt invändningsfria. Utredningen har heller inte

214 Undanträngning och konkurrens

kunnat få något bistånd från Nationalekonomiska institutionen vid Umeå universitet, som utredningens direktiv förutsatte; då deras studie ännu inte kommit igång. Enligt för budgetåret 1997 har AMS fått i uppdrag regleringsbrevet att fortsätta göra analyser av undanträngningseffekter till följd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Analysen skall omfatta såväl undanträngningseffekter av enskilda åtgärder den totala åtgärdsvolymen. Uppdraget skall redovisas som av till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 5 november 1997. slutsats blir det i huvudsak saknas kun- Utredningens att skap om i vilken utsträckning undanträngning till följd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder sker av icke subventionerad verksamhet.

6.3.2 Konkurrens

Den undersökning som utredningen gjort visar att Kontaktrådet fyller en viktig uppgift med sin prövningsverksamhet. Av de 40 ärenden som kontaktrådet behandlat sedan 1993 har hälften lett till bifall eller en anmärkning av något slag. till utredningen bevakar Kontakt- Enligt uppgift rådet eget initiativ att dess rekommendation om rättelse följs av Samhallföretaget i fråga. Utredningen finner också att Kontaktrådet arbetar på ett smidigt och obyråkratiskt sätt och har ett gott anseende bland företag och organisationer. Utredningen finner därför ingen anledning att lägga några förslag i denna fråga.

7 Aktiva

åtgärder eller försörjning

Nedsatt arbetsförmåga orsakas i många fall av en blandning av medicinska, psykologiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem. Samspelet de olika

mellan ersättnings-

systemen är därför särskilt viktig. Den tydligare avgränsning av sjukförsäkringen som nyligen genomförts medför att kraven på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och socialbidrag ökar. Samtidigt blir som avgränsningen tydligare mellan olika samhällsaktörer är det viktigt att upprätthålla helen hetssyn på individens situation. Regelsystemen måste samspela så att arbetslivsinriktad en rehabilitering kommer till stånd, dvs. aktiva åtgärder som sjuka och funktionsger hindrade delaktighet i samhället och arbetslivet. personer De på grund sjukdom eller andra funkpersoner som av tionshinder inte kan få och behålla ett arbete på arbetsmarknaden medför ekonomiska konsekvenser för samhället som helhet eftersom de till följd av sina funktionshinder inte kan bidra till samhällets samlade produktionsresultat. Ekonomerna Claes Malmquist och Thomas Aronsson har, på utredningens uppdrag, genomfört en studie i syfte att belysa dessa ekonomiska konsekvenser. Studien visar att samhällets kostnader för funktionshindrade eller arbetsoförmögna personer minskar när dessa rehabilitering och genom aktiva åtgärder får sysselsättning på arbetsmarknaden. Studien återges i sin helhet i betänkandets bilagedel Det finns i princip fyra alternativ till utveckling som samtliga påverkar samhällsekonomin: Personen återgår i fullt produktivt arbete Personen avlider Personen flyttar utomlands 4. Personen återgår inte i fullt produktivt arbete.

216 Aktiva åtgärder eller försörjning

I studien behandlar man alternativen 1 och 4. Aronsson och Malmquist studerar problematiken ur två perspektiv:

Fördelningsperspektivet innebär en belysning av de som finansiella konsekvenserna för olika subjekt exempelvis när går mellan olika tillstånd icke förvärvspersonen av arbete. Fördelningsalternativet behandlar alltså vilka som är med och betalar för produktionsbortfallet vid olika finansiella lösningar.

Rehabiliteringsperspektivet som beskriver konsekvenserna, dvs. vinner respektive förlorar på att vem som personen förvärvsarbete till rehabilitering. Med rehagår från icke bilitering avser man att en i så stor utsträckning person i arbete med lönebidrag. För som möjligt är t.ex. samhället helhet är det strikt ekonomisk synpunkt liksom ur produktionsbortfallet finansieras. Det väsentliga giltigt hur är att minimera kostnaden samt att åstadkomma rehabiliutsträckning detta är lönsamt för enskilda tering i den aktörer.

Ekonomerna använder två begrepp för dem som berörs, och aktör. Skillnaden mellan begreppen är aktören subjekt att kan konsekvenserna skeende, vilket inte påverka av ett subjektet kan. Aktörerna är och dennes hushåll, personen inklusive socialförsäkpersonens arbetsgivare, statsbudgeten ringssystemet, landstinget och kommunen.

7.1 Fördelningsperspektivet

I beräkningarna av vem som betalar produktionsbortfallet från tänkt har månadslön utgår man en person som en som uppgår till 15 000 kronor. Till detta kommer arbetsgivar- AMF-avgift och skatter. Utifrån dessa avgift, egenavgift, samhällsekonomiska uppgifter beräknar man personens pro-

Aktiva åtgärder eller försörjning 217

duktionsvärde enligt följande: lön

+ arbetsgivaravgift +

AMF + indirekt skatt

på produktionen. Denna persons totala samhällsekonomiska produktionsvärde är då 26 760 kronor.

Utifrån detta

produktionsvärde beskriver man sedan i olika

alternativ finansierar

vem som produktionsbortfallet när en person går från ett tillstånd till ett annat. Ett exempel kan

illustrera beräkningssättet.

Finansiella konsekvenser för olika subjekt i samhället när personen går från anställning med full produktivitet till hel

sjukskrivning.

Arbetsgivare Ingen konsekvens

AP-fonderna Bortfall avgift 1 950 kr

Statsbudget Bortfall arbetsgivaravgift 2 988 kr

Bortfall indirekt skatt minskad

produktion 5 352 kr

Bortfall indirekt skatt konsumtion 464 kr

Bortfall egenavgift 186 kr

Bortfall särskild löneskatt 240 kr

Utbetalad sjukpenning 11 250 kr

Kommun Bortfall inkomstskatt kommun 818 kr

Landsting Bortfall inkomstskatt landsting 425 kr

AMF Bortfall AMF 1 230 kr Hushållet Inkomstbortfall 2 321 kr TOTALT 26 760 kr

7.2 Rehabiliteringsperspektivet

Här belyser de finansiella effekterna för

man de olika

subjekten av att en person övergår från ett tillstånd utan

förvärvsarbete till ett arbete med stöd

t.ex. av lönebidrag

eller i kombination med partiell Även

en förtidspension. här

utgår man från att personen haft en månadslön på 15 000 kronor, medan den lön denne nu kan få i sitt arbete

nya motsvarar 13 700 kronor månad. Se nedanstående

per

exempel:

218 Aktiva åtgärder eller försörjning

Konsekvens för olika subjekt vid övergång från ett tillstånd av icke förvärvsarbete till lönebidrag med 40 procent.

FRÅN: SUBJEKT: sjukskrivning Förtidspension Arbetslös Socialbidrag EgenFinan

Statsbudget 9 734 7 521 9 734 4 092 593 536 494 536 4 638 2 488 Kommun Landsting 279 257 279 852 1 294 1 124 3 491 l 124 1 124 1 124 AMF Hushåll l 515 1 402 1 515 2 722 9 231 1 781 1 781 1 781 1 781 1 781 AP-fond

nivå vinner övergång till Vid denna staten mycket vid från alla andra tillstånd undantaget lönebidrag byte egenfinansiering. Kommunen vinner i särklass mest på övergång från socialbidrag. Även hushållet tjänar på förändringen.

7.3 Finansiella omfördelningar

kommitténs betänkande Aktiv I Arbetsmarknadspolitiska arbetsmarknadspolitik" SOU 1996:34 samt Sjuk- och arbetskadekommitténs betänkande En allmän och aktiv vid och rehabilitering SOU 1996: l 13 försäkring sjukdom deñnierades individer med behov särskilt stöd grupper av av återställa Definitionen avsåg de för att arbetsförmågan. som befinner sig i gråzonen mellan försäkringspersoner I betänkandena kassan, Af/Ami och socialtjänsten. uppgavs rörde 40 000-50 000 att det sig om sammantaget personer fördelade på sjukskrivna arbetslösa, arbetshandikappade, psykiskt störda och personer med psykosocial ohälsa. Aronsson och Malmquist gör i studien en beräkning av de ekonomiska konsekvenserna för olika aktörer när denna

av individer 45 000 personer går från passiv försörj-

grupp arbetslöshet, förtidspension eller ning genom sjukskrivning, lönebidrag på 40 socialbidrag till anställning med procent.

Aktiva åtgärder ellerförsörjning 219

Se nedanstående tabell.

Konsekvenser för olika aktörer när individer gruppen av med behov av olika stöd går från tillstånd icke förvärvsarbete av till anställning

med lönebidrag 40 procent.

FRÅN: SUBJEKT: sjukskrivning Förtidspension Arbetslös Socialbidrag EgenFinan

Statsbudget 5 256 mkr 4 061 mkr 5 256 mkr 2 210 mkr 320 mkr Kommun 289 mkr 266 mkr 289 mkr 2 504 mkr 1 343 mkr Landsting 150 mkr 138 mkr 150 mkr 459 mkr 698 mkr Hushåll 817 mkr 757 mkr 817 mkr 1 470 mkr 4 984 mkr

Konsekvenserna är positiva för alla aktörer vid

rehabilitering med lönebidrag på 40 i

procent, synnerhet gäller detta

staten. Beräkningarna bygger på förutsättningen att

perso-

nerna erhåller 13 700 kronor i

genomsnittlig månadslön vid anställning med lönebidrag.

Studien visar att samhällets kostnader för funktionshind-

rade eller

arbetsoförmögna personer minskar när dessa genom rehabilitering och aktiva åtgärder får sysselsättning på

arbetsmarknaden. Slutsatsen

gäller i samtliga fall där subventionsgraden är mindre än 100 procent.

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande

av sakkunnige Lisbeth Lidbom

Utredningens uppdrag har varit att över de se sysselsättningsskapande åtgärderna för

arbetshandikappade

anställda med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA och arbete inom Samhallkoncernen. Enligt direktiven skall förslag till effektivare ges utnyttjande av de olika åtgärderna inom befintliga anslag. Den mycket knappa tid som utredaren haft för sitt arbete har inte medgivit att de båda åtgärderna lönebidrag och anställning hos Samhall utretts parallellt så att respektive åtgärds effektivitet har bedömts utifrån ett samlat samhällsekonomiskt perspektiv. Likaså har utredningens uppdrag begränsats genom att den inte tillåtits att in väga de förändringar i sjuk-

och förtidspensionssystemet kommer medföra

som att ett

kraftigt behov av sysselsättningsskapande

åtgärder för arbetshandikappade. Denna brist på samordning mellan olika anslag blir allt tydligare i utredarens förslag beträffande Samhall. Det är framför allt utredarens förslag på en kraftig effektivisering arbetet med av övergångar från Samhall vilket ställer mycket stora krav på för resurser lönebidrag. Den ambitionsnivå som utredaren vill föreslå innebär 2 800 ca övergångar jämfört med dagens krav på 3 procents övergångar vilket motsvarar 840 personer. Av erfarenheter från 1996 torde 2 500 av Övergångarna kräva ett stöd med lönebidrag. Det är en nettoökning med 2 000 ca lönebidrag vilket innebär en kostnad på 240 Även ca miljoner kronor per år. om

Särskilda yttranden 222

utredningens analyser talar för att en kraftig satsning på är ekonomiskt försvarbart kvarstår det faktum att övergångar föreslå utredningens direktiv begränsar möjligheten att en finansiering av denna ökade lönebidragsvolym. sitt för 1998 Arbetsmarknadsstyrelsen har i budgetförslag där bl.a. 3 angivit ett ökat behov av lönebidrag procents från Samhall har beaktats liksom andra kända övergångar behov såsom ställs utanför socialförsäkökade personer som regler. Det kraftigt ökade ringssystemet till följd av skärpta lönebidrag för övergångar blir följden av behovet av som tillkommer således utöver de redan kända utredarens förslag och måste finansieras i särskild ordning. behoven utredarens i kapitel 3 och 4 kommer Flera av förslag de förslag till planering sannolikt att kunna åtgärdas genom kommit till i det AMS och och samverkan som uttryck av samverkansdokumentet. Även Samhallkoncernen fastlagda och avtal tillgängliga lönelokal/regional samplanering om i samverkansdokumenbidragsmedel för övergångar anges

tet. Förutsättningarna för effektivisering av övergångsarbetet och rehabiliteringsinsatser sker är också de utvecklings- som Utredningen har inte belyst under Samhallanställningen. roll i rehabiliteringsarbetet vilket är en företagshälsovårdens det Samhall har måste det förutbrist. Med uppdrag som på företagshälsovård med olika resurser sättas att tillgången och är väl tillgodosedd och att den specialistkompetenser används i rehabiliteringsarbetet. Arbetsledarfrågan har däremot utredaren uppmärksammat vikten arbetsledartäthet. och jag vill bara understryka av hög arbetssätt har införts leder Att ett mer grupporienterat som ökad har särkert många fördelar och till delegering av ansvar utvecklande för vissa anställda. Kvar står dock kan vara de har bedömts behöva problemet att många av personer som Samhall också har ett såpass stort behov av anställning hos arbetsledning att det oftast inte har gått att tillgodoses genom med lönebidrag. Det kan just det en anställning vara

Särskilda yttranden 223

särskilda behovet

av arbetsledning som har motiverat

anställningen hos Samhall detta gäller särskilt inom den - nu växande sektorn service- och tjänster. Tillgodoses inte detta behov saknas skäl för att denna arbetstillfällen typ av skall skapas genom Samhall vilket trots allt är en dyrare resurs än lönebidrag.

En viktig

annan förutsättning för att uppfylla de höga

övergångsmålen är att det sker omfattande en satsning på

kompetensutveckling. Anställda vid Samhall har

en betydligt lägre utbildningsnivå än

arbetshandikappade arbetssökande

på Af/Ami i allmänhet. Av anställda under åren 1993-1995

har 62 procent högst grundskola

som basutbildning och av

dessa har 1/3 inte ens grundskolekompetens. För att ha en

rimlig chans till arbete på den reguljära arbetsmarknaden måste betydande utbildningsinsatser göras för de anställda

inom Samhall. Utredaren har uppmärksammat detta utbildningsbehov och det bör understrykas att det är angeläget att medel ställs till förfogande för särskilda utbildningsinsatser

för att möjliggöra framtida övergångar.

Särskilt

yttrande av sakkunnige Margareta

Persson

Det är beklagligt att utredningens uppdrag begränsats genom att direktiven och tidspressen omöjliggjort ett helhetsperspektiv på nödvändiga åtgärder, inte minst mot bakgrund att av de förändringar som nu genomförs i sjuk- och förtidspensionssystemen kommer att medföra ökade behov av syssel-

sättningsskapande åtgärder för arbetshandikappade. Natur-

ligtvis är det också olyckligt

att lönebidragssystemet och

Samhall inte kunnat behandlas samtidigt.

Jag känner en stor tveksamhet inför den förstärkning som utredaren gör Samhalls av rehabiliterande syfte. För vissa

personer är det rehabiliterande syftet rätt; anställningen hos Samhall är ett tydligt led i en fortskridande rehabiliterings-

process. Men för många andra är arbetet inom Samhall inte

yttranden 224 Särskilda

fullgott arbete är alls någopn rehabilitering, utan ett som deras fall är det anpassat efter individens förutsättningar. I

i stället viktigt att tala om personalutveckling. Jag anser att för förbättra personalutveckling och

Samhalls resurser att måste förstärkas. arbetsorganisation ambitionen för övergångar höjs till 10 Om den uttalade för de anställda försämras. Det procent kan arbetsklimatet kan leda till att arbetet inom Samhall inte ses som ett värdigt

endast station på vägen mot något arbete, utan som en ändå kommer att stanna kvar bättre. För alla dem som det då utbreda sig känsla att vara inom Samhall kan en av det arbete gör inte är helt accepterat. misslyckad, att man kommer att präglas kravet på

Hela organisationen av

både kan försvåra för Samhall att

genomströmning, vilket

ett företag på marknaden men också negativt agera som påverka de anställdas självrespekt. För förstärka individens möjlighet till personlig att

utveckling är det dels viktigt att Samhalls personalutveckling

blir bättre, det är också synnerligen angeläget att men Samhalls anställda får del av den nu pågående stora vuxenbehoutbildningssatsningen. Utredaren har uppmärksammat det måste också ställas resurser vet av vuxenutbildning, men för detta möjligt. I många fall är till förfogande att göra i kombination med ett

säkert den bristande grundutbildningen

orsak till svårigheter att arbeta funktionshinder en vikitig från Samden marknaden. Att öka antalet övergångar öppna alltså inte bara förändringar inom Samhall, hall handlar om andra samhällsåtgärder, i synnerhet utan lika mycket om

utbildningsinsatser. till lO kommer också att Kravet på Övergångarna procent den arbetsmarknadssituaställa krav på lönebidragsmedel. I råder, kombinerat med de begränsade anslagen tion som nu kring 10 till lönebidragsmedel, ter sig en övergångsprocent

orealistisk. procent som

Särskilda yttranden 225

Särskilt yttrande av sakkunnige Sören Westin

Jag delar flertalet av de överväganden och slutsatser som LOSAM-utredningen gör. Det behövs ett fortlöpande utvecklingsarbete för att ständigt förbättra Samhalls möjligheter att ge arbete för med arbetshandikapp saknar personer som andra möjligheter på arbetsmarknaden. Detta utvecklingsarbete skall också förstärka de Samhall-anställdas förutsättningar att kunna behålla ett avlönat arbete eller att kunna över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt min mening har dock utredningen, troligen mot bakgrund av den extremt korta utredningstiden, för kraftigt avgränsat sina infallsvinklar och perspektiv på Samhalls verksamhet. Detta har i sin tur lett till att några av beskrivningarna av Samhalls utveckling, men framför allt vissa av slutsatserna, blir för långtgående.

Samhalls uppgift är att ge meningsfullt och utvecklande

arbete till med arbetshandikapp, vilket senast personer fastslagits i riksdagsbeslutet om Samhalls övergång till aktiebolagsformen prop. 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag m.m. Till detta har sedan regeringen/riksdagen för respektive år formulerat mål och resultatkrav, bl.a. lägsta volym arbetstimmar, rekryteringsinriktning, andelen övergångar och den årliga nivån på den s.k. merkostnadsersättningen för verksamheten. Arbete är det fundament som Samhall vilar på. Begreppet arbete är därmed också särskilt betydelsefullt för innehållet i Samhalls verksamhet. Primärt är det två frågor som har särskild betydelse. Det är dels frågan om hur det går till att skapa varor och tjänster som efterfrågas på en konkurrensutsatt kommersiell marknad och det är dels frågan om hur arbetet skall organiseras så att det blir meningsfullt och utvecklande för den arbetssökande/ anställde med arbetshandikapp och arbetslaget samtidigt som det skall erbjuda kunden det kunden efterfrågar. Båda dessa perspektiv har utredningen ägnat liten

8 17-0512

226 Särskilda yttranden

omtanke. Utredningen har i sitt språk och sin metodik beskrivit Samhall som en rehabiliteringsprocess där de beskrivna frågorna givits undanskymd plats. Detta nyss en leder till uppfattningen, att Samhall skall erbjuda en förberedelse till arbete snarare än att erbjuda arbete som är meningsfullt och utvecklande. Genom detta har utredningen inte heller i tillräcklig omfattning beaktat samspelet mellan Samhalls uppgift, mål och resultatkrav. Begrepp som prioriterad rekrytering, efterfrågade varor och tjänster, arbetsorganisation, meningsfullt och utvecklande arbete, övergångar, successivt minskat statligt ekonomiskt beroende är huvudingredienserna i detta samspel. undervärderar också betydelsen Sam- Utredningen av att hall som företag marknaden i konkurrens och agerar samarbete med andra företag. Detta ger arbetshandikappade i arbetslivet, är också i sig personer en tydlig plats men ett förhållande som positivt kan påverka andra arbetsgivares inställning till arbetshandikappade personers möjligheter. inte föreslagit riksdagen skall ändra Utredningen har att för Samhall, samtidigt så framgår tydligt uppgiften men att andelen övergångar bör öka i princip hur mycket som helst. Detta, tillsammans med den genomgående användningen och betoningen rehabiliteringsbegreppet, visar på att utredav ningen drar för långtgående slutsatser. Utredningens förslag kring övergångar riskerar att ändra Samhalls uppgift utan att utredningen själva vill det. delar arbetet med övergångar bör Jag uppfattningen, att vidareutvecklas vad avser såväl kvalitet som antal, om än inte i den utsträckning utredningen förordar. Det kräver dock att flera externa faktorer bl.a. en betydligt gynnsammare arbetsmarknad än vad Sverige har i dag och kan bedömas få före år 2000, liksom säkrad tillgång till lönebidrag kan påverkas vid sidan av den effektivisering av Samhalls förordar. Även personalutvecklingsarbete som utredningen dessa faktorer är så går inte om samtliga gynnsamma, att bortse från de växande negativa attityder och den ovilja som

sou 1997:64 Särskilda yttranden 227

med arbetshandikapp de facto möter från arbetspersoner givare, såväl hos de offentliga som privata arbetsgivarna. För att kunna behålla arbetet kärna i Samhalls verksom samhet krävs det en väsentligen djupare analys av samspelet mellan vilka skall rekryteras, arbetet hos Samgrupper som hall, övergångarna, spridningen av Samhall-jobben över landet och kraven på ekonomiska resultatförbättringar innan några dramatiska förskjutningar av nuvarande mål- och resultatparametrar sker. Utredningen har, enligt min mening, inte tillräckligt analyserat vilka effekter väsentligt ökade krav på övergångar skulle komma att få för verksamheten i övrigt. Alltför höga övergångsmål riskerar snabbt att utestänga grupper av funktionshindrade som bedöms ha inga eller små möjligheter att kunna övergå till annat arbete efter en tid hos Samhall. Till den föreslagna övergångsandelen 10 % skall om läggas en övrig personalomsättning med ungefär samma storlek. Någonstans finns också en gräns för när verksamheten övergår till att bli mer av en rehabiliterings- och träningsinstitution än en arbetsplats. Enligt min mening passeras nu denna gräns när kanske fler än en av fem anställda årligen skall lämna sin arbetsplats. Detta får i sin tur avsevärda konsekvenser för Samhalls affärsmässiga möjligheter att skapa meningsfullt arbete och därmed också för de ekonomiska förutsättningarna. I sina internationella jämförelser har utredningen inte heller uppmärksammat att Samhall under många år mycket få organisationer/företag, var en av som systematiskt arbetat med övergångsmål och utvecklat metoder för övergångsarbetet. Den viktigaste aspekten på detta med Övergångarna kanske ändå är att utredningen inte reellt beaktat att med personer arbetshandikapp, som försämras eller kvarstår oförändrade, också skall ha möjligheter till arbete hos Samhall. För många är detta med att klara ett arbete hos Samhall i sig ett stort steg för att kunna vara kvar i arbetslivet. För dessa kan en mycket stark betoning av rehabilitering och övergångar

228 Särskilda yttranden

leda till betydande negativa upplevelser av arbetet inom Samhall. Detta blir också en ständig påminnelse för den anställde att denne egentligen inte skall arbeta kvar och om rätten till ett meningsfullt arbets ifrågasätts. En annan viktig aspekt är den geografiska spridningen som ställer stora krav på verksamheten såväl affärsmässigt som ekonomiskt, men framför allt arbetsmarknadspolitiskt och i Även övergångsmålet personalutvecklingshänseende. måste betraktas och hanteras med hänsyn till att tillgången på andra arbetsmöjligheter varierar betydligt över landet, inte minst i glesbygd. Sammantaget talar detta enligt min mening för att nuvarande minst 3 % måste kvarstå i fall övergångsmål om vart så arbetsmarknadsläge och förutsättningarna för länge dagens radikalt har förbättrats. I förbättrat arbetslönebidrag inte ett marknadsläge och med en säkrad tillgång på lönebidrag kan det rimligt att pröva en högre ambition, men detta vara måste då ske försiktigt med någon procent per år. Varje sådan särskilt utvärderas så redohöjning måste att ovan visade negativa effekter inte uppstår. Utredningen skall, enligt sina direktiv, studera Samhalls och resultat. Utredningen har härvid valt ett måluppfyllelse rehabiliterings- och samhällsekonomiskt perspektiv, vilket inte heltäckande bild Samhalls samlade resultat. ger en av Detta innebär, enligt min mening, att utredningen underskattar betydelsen de samband som finns mellan Samhalls av möjligheter att fungera som företag och de olika målen och resultatkraven för verksamheten. I samhällsekonomiska del har med utredningens man, utgångspunkt från sitt rehabiliteringsperspektiv, valt att inte alls beakta de betydande samhällsekonomiska intäkter som ligger i att ett arbete inom Samhall också innebär bortfall av kostnader för vård, dagcenter m.m. Enligt min mening är detta också en mycket viktig effekt av att Samhalls uppgift är att bereda arbete som alternativ till förtidspensionering, sysslolöshet, utslagning etc. Dessa effekter finns bl.a.

Särskilda yttranden 229

beskrivna i studien "Att värdera Samhall från flera pers-

pektiv Samhall 1994.

Utredningens betoning av rehabiliteringsperspektivet har också lett till att man uppenbarligen missat den stora dynamik och utvecklingspotential som ligger i Samhalls sätt att arbeta med personalutveckling, arbetsorganisation och den utvecklande arbetsplatsen. Jag delar utredningens uppfattning, att Samhall behöver förstärka sina arbetsplatsnära för att kunna förbättra det personalpolitiska inneresurser hållet, men jag vill samtidigt betona brytningen mot tidigare arbetssätt, vilka byggde mer på omvårdnad och rehabilitering än personalutveckling. Samhalls metodik bygger helt att ge anställda med arbetshandikapp möjligheter att ta personer ett betydande eget ansvar i arbetet, ingå i ett arbetslag och utföra så stor del som möjligt av de arbetsuppgifter som erbjuds. Därmed ges alla anställda möjligheten att växa och utvecklas i arbetet. Även detta arbete behöver förstärkas så att den enskildes möjligheter att växa och utvecklas inte försämras när ytterligare arbetsplatsnära resurser för personalutveckling etc. tillföres. Jag vill även påminna om att flera av utredningens slutsatser, framför allt de uppgifter inhämtats genom som från det anlitade undersökningsföretaget, i stor omfattning baseras på förhållanden från 1996, vilket på många sätt var ett speciellt är. AMS hade stopp på lönebidrag under större delen året. Samhall hade anställningsstopp i sju månader av och genomförde ett omfattande åtgärdsprogram för att möta regeringens besparingskrav på 535 Mkr för 1997. Det kan inte uteslutas att dessa faktorer har påverkat intervjupersonernas attityder och uppfattningar och samtidigt har detta negativt påverkat Samhalls interna utvecklingsinsatser. Avslutningsvis vill jag också kort kommentera utredningbehovsanalys, vilken jag alltför statisk och till ens anser vara stor del bygger på bedömningar av arbetsförmåga och produktivitet. Utredningen borde, enligt min mening, ha byggt sin beskrivning på en bredare omvärldsanalys. För

230 Särskilda yttranden

närvarande sker stora förändringar i arbetslivet med ökade krav på flexibilitet, social kompetens, teoretisk kompetens etc., vilka på flera sätt kan förväntas försvåra funktionshindrades villkor och möjligheter i arbetslivet. Redan i dag är behovet särskilt organiserade arbetstillfällen för funkav tionshindrade utan arbete större än någonsin. En del av dessa finns registrerade som arbetssökande vid arbetsförmedlingarna i enlighet med vad utredningen redovisar. Minst lika många befinner sig dock i dag utanför detta system och finner det inte ens lönt att söka arbete. Detta behov riskerar nu att växa successivt in på nästa sekel om inte arbetsmarknadens spelregler förändras radikalt och det inte skapas fler lönebidrags- och Samhall-jobb.

: 231

Bilaga Kommittédirektiv

Stödformerna

anställning med lönebidrag, Dir. skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare 1996:56

OSA och arbete inom Samhallkoncemen

Beslut vid regeringssammanträde den 27 juni 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att över de se sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade anställning med lönebidrag, offentligt skyddat arbete OSA och arbete inom Samhallkoncernen. Utredaren skall analysera de resultat som uppnåtts genom att det flexibla lönebidraget infördes i förhållande till statsmakternas intentioner med införandet, pröva om åtgärden lönebidrag är ett effektivt arbetsmark- nadspolitiskt medel för arbetshandikappade utifrån dagens arbetsmarknadssituation och arbetshandikappades behov, och föreslå regelförbättringar, undersöka om statsmakternas mål och resultatkrav samt uppföljningssystemet ger tillräckliga förutsättningar för kontroll över kostnadsutvecklingen och föreslå alternativa lösningar, utifrån bedömning vilken - en av omfattning en sådan åtgärd kan fä analysera kostnaderna för att integrera med bristfälliga kunskaper i svenska språket i personer systemet med lönebidrag.

232 Bilaga Kommittédirektiv -

När det gäller att förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organsationer skall utredaren redovisa hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda.

Vidare skall utredaren pröva Samhall AB:s ekonomiska resultat och möjlig- heterna till ytterligare ekonomiska resultatförbättringar, målen för Samhalls verksamhet och statsmakpröva om ternas resultatkrav innebär de mest adekvata kriterierna för att bedöma resultaten eller om den utveckling och de strukturförändringar som skett på arbetsmarknaden kan motivera förändringar, studera måluppfyllelse och resultat, bl.a. i fråga om den rehabiliterande verksamheten, och Samhalls verksamhet och mälgrupperna för den analysera samt diskutera om verksamhetsformerna och målgrupperbehöver förändras. na

Bakgrund De är förbehållna arbetsmarknadspolitiska åtgärder som arbetshandikappade sökande syftar till att tillförsäkra dem rätt och möjlighet att delta i arbetslivet som icke samma arbetshandikappade har. Dessutom skall de med ge personer funktionshinder möjlighet att ta del av alla de andra åtgärder som finns för arbetslösa. Under budgetåret 1995/96 anvisades 7,2 kr till särskilda åtgärder för arbetsmiljarder handikappade, 4,5 miljarder kr till bidrag till Samhall AB och 22,7 miljarder kr till olika konjunkturberoende åtgärder, vilka 10,3 % bedöms bli använda till insatser för av ca arbetshandikappade. Några de viktigaste åtgärderna, lönebidrag och bidrag av till Samhall AB har ytterst ett fördelningspolitiskt syfte och är viktiga delar av svensk handikappolitik. Sedan åtgärderna har införts har det inträffat stora förändringar på arbetsmarknaden, vilket påverkat bl.a. medelstilldelning, bidrags-

: Bilaga Kommittédirektiv 233 -

nivåer och Volymutveckling. Gravt arbetshandikappades möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden har också minskat. Det finns därför skäl att utreda hur intentionerna med statsmakternas särskilda arbetsmarknadspolitiska stöd för arbetshandikappade och statsmakternas krav på resultat förhåller sig till de resultat har redovisats. som

Tidigare utredningar Det har under mycket lång tid lämnats lönesubventioner till arbetsgivare som anställer arbetshandikappade sökande som anvisas av arbetsfönnedlingen eller arbetsmarknadsinstituten och statligt stöd till anordnare s.k. skyddat arbete. av Genom åren har stödformerna förändrats och utvecklats. Sin nuvarande utformning har de fått efter omfattande utredningar.

Anställning med lönebidrag Sysselsättningsutredningen lade i ett delbetänkande fram förslag om att de dåvarande stödformerna arkivarbete och halvskyddad sysselsättning skulle ersättas med en stödform kallad anställning med lönebidrag SOU 1978: 14. Riksdagen beslutade sedan om det stödet prop. 1978/79:73, bet. nya 1978/79:AU20, rskr. 1978/792186. År 1982 tillkallades kommitté med en uppdrag att utreda frågan om de handikappades situation på arbetsmarknaden. Enligt sina direktiv dir. 1982:40 och 1983: 14 skulle kommittén bl.a. pröva frågan om förenklingar i lönebidragssystemet. Kommitténs förslag i betänkandet Vägar till arbete för

handikappade DsA 1984:12 föranledde sedan förslag till

riksdagen prop. 1983/841122 om introduktionsstöd och reformerat lönebidrag för arbetshandikappade, m.m. Den mest omfattande förändringen lönebidragssystemet av genomfördes den l juli 1991, då bidraget gjordes flexibelt och beroende av den arbetshandikappade förutpersonens

234 Bilaga Kommittédirektiv -

och behov och inte tidigare beroende vilsättningar som av ken kategori arbetsgivare som fick bidraget prop. 1990/91:100bil.12,bet. 1990/91:AUl2,rskr. 1990/912165. Riksdagen har beslutat prop. 1995/96:96, bet. 1995/96:AU4, rskr. 1995/96:61 om vissa förändringar i syfte att försöka häva ett totalstopp för anställningar med nya lönebidrag och i en långsammare takt successivt minska omfattningen bidragsnivåerna. Beslutet innebar bl.a. att av bidragsnivån vid förlängning av beslut om lönebidrag efter de första inte får överstiga 80 fyra anställningsâren procent lönekostnaden. Undantag har gjorts för vissa med av grupper omfattande Riksdagen har också antagit arbetshandikapp. arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU15, i syfte att förhindra uppsägningar anställda med lönebidrag inom av allmännyttiga organisationer.

Arbete hos Sam hallkoncernen Stiftelseorganisationen Samhällsföretag etablerades den l januari 1980 efter långt och omfattande utredningsarbete under 1970-talet. Pä förslag bl.a. ibetänkandena grundval av arbete SOU 1972:54 och Organisation för skyddat Skyddat arbete SOU 1975:82 beslutade riksdagen prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr. 1977/78:74 om den Beslutet innebar förändrat huvudnya organisationen. ett och förändrad organisation främst verkmannaskap en av samheten vid verkstäder för skyddat arbete som bedrivits med statligt stöd av primär- och landstingskommunala huvudmän, samt statliga kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och visst hemarbete. Staten bildade tillmed regionala stiftelser för sammans landstingskommunerna skyddat arbete i varje län. För vissa övergripande frågor inrättades en central stiftelse. tillkallade i november 1990 särskild utredare Regeringen en för Samhall. Den särskilde utredaren att göra en översyn av dåvarande kommunalrådet Sven Hulterström avlämnade - i 1991 betänkandet Samhall i går, i dag i augusti morgon

Bilaga Kommittédirektiv 235 -

SOU 1991:67. Förslagen i betänkandet kom att ligga till grund för riksdagens beslut prop. 1991/92:91 bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249, om ombildning av Samhall till aktiebolag.

Utvecklingen under 1990-talet

Arbetsmarknaden i slutet 1980-talet karakteriserades av av mycket låg arbetslöshet och en brist arbetskraft på många områden. Politiken fokuserades därför i betydande utsträckning på att öka arbetskraftsutbudet och att minska sjukfrånoch förtidspensioneringar. varo Lagstiftning med skärpta arbetsmiljökrav och om ett ansvar för arbetsgivarna att rehabilitera sjukskrivna anställda infördes i början 1990av talet. Den syftade till att skapa bättre förhållanden för de anställda och minska utslagningen från arbetslivet, men också till att öka arbetskraftsutbudet och få bättre ett fungerande arbetsliv. Situationen förändrades vid 1990-talets början i många avseenden det kraftiga i genom raset efterfrågan på arbetskraft och därmed alltmer ökande arbetslöshet. Sökande en med arbetshandikapp fick betydligt svårare att göra sig gällande i konkurrensen de lediga platserna. Arbetsmarkom nadspolitiken inriktades på att hålla nere den öppna arbetslösheten och motverka uppkomsten av långtidsarbetslöshet. Arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspolitik har alltid inneburit att aktiva insatser så långt möjligt skall användas som i stället för passiva kontantstöd. Detta har varit och är - betydelsefullt inte minst för att arbetslösa skall kunna vidmakthålla och utveckla sitt kunnande och sin yrkeskompetens, så att de kan ta ett arbete när efterfrågan på arbetskraft åter ökar. I praktiken innebar detta då en subventionering av olika former av praktik och andra aktiviteter i samband med nyrekrytering hos företagen. Det totala antalet arbetshandikappade fick arbete som per år ökade varje budgetår från 1992/93 till 1994/95. Sub-

236 Bilaga Kommittédirektiv -

olika aktiviteter för arbetslösa utan arbetsventioneringen av ofta och välutbildade, medförde dock att det handikapp, unga blev svårt att få arbetsgivarna att acceptera låga lönebidragsnivåer för arbetshandikappade. AMS resurser intecknades arbetskraft och därmed ytterligare snabbt när efterfrågan på möjligheten att finna anställningar för arbetshandikappade sökande åter började öka. gäller finns inte

Med de budgetrestriktioner som utrymme

anslaget särskilda åtgärder för arbetshandikapatt expandera till Samhall AB. Det är därför pade respektive anslaget används så att de är i ytterst angeläget att resurserna som störst behov stöd kommer ifråga. av

Anställning med lönebidrag Under år 1990 var i genomsnitt 52 700 arbetshandikappade registrerade som arbetssökande vid arbetsförmedlingen eller åtgärder exklusive rekryte-

så deltog de i konjunkturberoende

Antalet arbetshandikappade inskrivna vid arbetsringsstöd. förmedlingarna har sedan ökat successivt under de senaste åren. Under 1995 var i genomsnitt 80 900 arbetshandikappade inskrivna arbetssökande eller så deltog de i någon som form konjunkturberoende åtgärd exklusive rekryteringsav stöd. Bland handikappåtgärderna är anställning med lönebidrag den dominerande. År 1990 i genomsnitt 45 000 arbetsvar med 30 600 hos Samhandikappade placerade lönebidrag, hall medan 5 700 arbetshandikappade befann sig i skyddat OSA. År 1995 hade antaarbete hos offentliga arbetsgivare anställda med ökat till 49 600 medan 29 200 let lönebidrag anställda hos Samhall och 5 600 arbetshandikappade var omfattades åtgärden OSA. antalet anställda med lönebidrag Den kraftiga ökningen av finanhar lett till att AMS har haft påtagliga svårigheter att 1995. Antalet beslut lönebisiera nya beslut under nya om sista kvartalet 1995 uppgick till knappt dragsmedel under hälften antalet under motsvarande tid 1994. av

Bilaga Kommittédirektiv 237 --

Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat att fler personer med arbetshandikapp skall hänvisas till arbetsgivare som har större möjligheter att över till ett icke subventionerat arbete. Utvecklingen sedan systemet med det flexibla lönebidraget infördes visar att den genomsnittliga kostnaden för lönebidraget har ökat, dels pga. högre lönekostnader, dels följd läget på arbetsmarknaden. Målet att som en av hänvisa fler med arbetshandikapp till enskilda personer arbetsgivare har trots arbetsmarknadsläget fått genomslag. År 1991 fanns 26% anställda med av personer lönebidrag hos enskilda arbetsgivare. I december 1995 fanns 41% hos enskilda arbetsgivare. De allmännyttiga organisationernas andel har samtidigt minskat från 42% till 34%. Antalet arbetshandikappade som lämnat arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten till en anställning har haft en positiv utveckling 1992-1995. Tillgången till lönebidragsmedel har varit en orsak till denna utveckling men även en utveckling av arbetsformerna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Under det första kvartalet 1996 12 200 anvar personer ställda med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer respektive 17 200 vid enskilda företag.

Samhall AB Riksdagens beslut om bolagisering av Samhall innebar att vissa resultatkrav bestämdes för Samhalls verksamhet:

Samhall AB skall erbjuda en viss bestämd minsta syssel- sättningsvolym för arbetshandikappade anställda. Minst 40 % av de nyanställda skall rekryteras från de s.k. prioriterade grupperna, dvs. utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade. Andelen övergångar till arbete på den reguljära arbets- marknaden skall uppgå till minst 3 % av de arbetshandikappade anställda på årsbasis. Verksamheten skall bedrivas med ökad effektivitet och resurserna inom koncernen skall utnyttjas bättre och med

238 Bilaga Kommittédirektiv -

inriktning på en successiv nedtrappning av statens ersättning. Ersättningen exklusive bidrag till fastighetsfonden skall senast budgetåret 1997 svara mot högst lönekost- naden för de arbetshandikappade anställda.

Måluppfyllelse och affärsutveckling under 1990-talet Samhalls möjligheter att uppfylla statsmakternas krav är i hög grad beroende av hur Samhalls affärsverksamhet utvecklas. I lågkonjunkturer med efterfrågan på varor och svag tjänster minskar Samhalls möjligheter att erbjuda meningsfullt arbete de anställda eller att öka antalet sysselsatta. Samhalls inkomster minskar. En svag arbetskraftsegna den reguljära arbetsmarknaden innebär mindre efterfrågan möjligheter för de Samhallanställda att över till annat arbete. Så fallet under lågkonjunkturen vid 1990-talets början, var men Samhall kunde ändå uppfylla samtliga resultatkrav. I fråga om övergångar till den reguljära arbetsmarknaden kunde dock inte varje år nå ett resultat på 3 % netto, man dvs. sedan de återgått till Samhall räknas ifrån. Statssom makternas krav innebar heller inte att återgångar skulle räknas från, utan enbart att 3 % skulle lämna Samhall för annat arbete. När konjunkturen sedan vände under år 1994 förbättrades också Samhalls resultat. Sysselsättningen kunde öka utöver statsmakternas krav. Möjligheterna för de anställda hos Samhall att få arbete utanför Samhall ökade likaså. Samhalls ekonomiska resultat förbättrades. Utvecklingen under 1995 och 1996 har varit fortsatt god, dock visar det sig nu tecken på en avmattning till följd av en dämpad konjunktur. De Samhallanställdas möjligheter att övergå till arbete utanför Samhall har minskat pga. minskad till Ca 75 % dessa övergångar tillgång lönebidragsmedel. av sker med hjälp av lönebidrag.

SOU 1997264 Bilaga Kommittédirektiv 239 -

Uppdraget Kraven på särskilda insatser ökar för allt större grupper av sökande. De drastiska strukturförändringarna arbetsmarknaden parallellt med en hög arbetslöshet drabbar människor med olika former av arbetsbegränsningar. Utredaren skall göra en analys av hur yttre omständigheter arbetssom marknads- och konjunkturutvecklingen samt förändringar i socialförsäkringssystemet har påverkat effektiviteten i samhällets stöd till arbetshandikappade. Utredaren skall bedöma effektiviteten i åtgärderna anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och de arbetstillfällen erbjuds inom Samsom hall och därvid värdera verksamheternas resultat i förhållande till insatta resurser samt i vilken utsträckning gravt arbetshandikappade omfattas av verksamheterna.

A nställning med lön ebidrag Utredaren skall pröva om lönebidrag är ett effektivt medel för arbetshandikappade skall kunna få arbete den att på öppna arbetsmarknaden. Därvid bör utredaren beakta det som fördes fram i regeringens proposition 1995/96:96 om Anställning med lönebidrag om ett antal problem när det gäller uppfyllelsen av intentionerna med det flexibla lönebidraget.

Ekonomi Utredaren skall pröva i vilken utsträckning mål och förväntningar på det flexibla lönebidraget har uppfyllts sedan det infördes den 1 juli 1991, dvs. i vilken utsträckning fler kunnat ges arbete till en lägre genomsnittlig kostnad. Försöksverksamhet som bedrevs inom AMS före år 1991 visade att ett flexibelt lönebidrag gav mer jobb för pengarna". Utredaren skall undersöka flexibiliteten i bidraget om ökat förutsättningarna att få ut fler arbetshandikappade i arbete. Ytterligare en fråga är lönebidrag är kostnadsom

240 Bilaga Kommittédirektiv -

effektiva och hur kostnaderna för dem har utvecklats, liksom bidragsnivåerna för olika arbetsgivarkategorier. Vidare skall det undersökas om åtgärderna tränger undan eller konkurrerar ut annan, icke subventionerad verksamhet. Dessutom bör effektiviteten i arbetsförmedlingens och arbetsmarknadsinstitutens förhandlingar om bidragsnivåer utvärderas i syfte att belysa betydelsen av tydliga strategier i förhandlingsarbetet. Utredaren skall lägga fram förslag till förändringar som kan leda till att fler arbetshandikappade kan beredas anställning med lönebidrag inom givna medelsramar i enlighet med aktuella långtidskalkyler i 1996 års budgetproposition.

Mål och resultat Utredaren skall analysera statens mål och resultatkrav för lönebidrag och offentligt skyddat arbete för åtgärderna att förbättra möjligheterna till kontroll över kostnads- och volymutvecklingen. Utredaren bör överväga om gällande volymkrav bör revideras med hänsyn till gällande konjunkturläge och arbetsmarknadssituation och olika handikappbehov. gruppers

Målgrupper för lönebidrag Utredaren skall pröva om det ökade antalet arbetssökande förändrat förutsättningarna för att åtgärden anställning med lönebidrag når rätt målgrupp och om tydligare definitioner är nödvändiga i syfte att tydliggöra gränserna mot icke arbetshandikappade. En förutsättning för en anställning med lönebidrag är att det finns ett arbetshandikapp. Detta innebär att den arbetssökande skall ha en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan i relation till de arbetsuppgifter som skall utföras. Utredaren skall studera om flexibiliteten i lönebidraget har lett till att de högsta bidragsnivåerna faktiskt används för med svåra funktionshinder och att dessa personer personers

Bilaga Kommittédirektiv 241 -

möjligheter till arbete har kunnat förbättras. Utredaren skall därvid överväga det behövs om förändringar som leder till att de högre bidragsnivâerna används för dem som mest behöver ett stöd. Utredaren bör pröva formerna för öka att möjligheterna för gravt arbetshandikappade att få del av resurserna och detta kan ske utan den totala om att bidragsvolymen ökar. Vidare skall utredaren utreda och lägga fram förslag till ett tidsbegränsat lönebidrag, som kan differentiemed hänsyn till omfattningen ras av arbetshandikappet. Utredaren skall studera erfarenheterna av insatser som gjorts för personer med omfattande arbetshandikapp och lägga fram förslag om i vilka former sådana insatser skall göras fortsättningsvis. Därvid skall utredaren särskilt studera de särskilda satsningar som gjorts inom verksamheten Unga Handikappade och försöksverksamheten med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för funktionshindrade i arbetslivet SIUS. Utredaren skall vidare granska hur åtgärden lönebidrag fungerat för långtidsarbetslösa i åldersgruppen 60 år och äldre som får ersättning från arbetslöshetskassa. Utredaren skall också analysera vilken omfattning en integrering i systemet med lönebidrag med av personer bristfälliga kunskaper i svenska skulle kunna få samt kostnaderna för detta.

Allmännyttiga organisationer Utredaren skall pröva det finns om undanträngnings- och inlåsningseffekter när en stor andel av de anställda med lönebidrag är anställda hos allmännyttiga organisationer. Utreskall lägga fram förslag till aren en bidragskonstruktion i syfte att bibehålla handikappades sysselsättningsmöjligheter hos denna arbetsgivarkategori utan att förändringen medför negativa inlåsningseffekter och höga bidragsnivåer. Lönebidraget skall inte uppfattas som ett ensidigt föreningsstöd. Vidare skall förutsättningarna för i Ökad att omfattning placera arbetshandikappade med lönebidrag hos kommunala och privata arbetsgivare kartläggas.

242 Bilaga Kommittédirektiv -

Regelsystem et Utredaren skall undersöka ett lönebidrag med ett fast om krontalsbelopp kan innebära att staten får en bättre kontroll över kostnadsutvecklingen när det gäller åtgärden lönebi- Vidare skall utredaren studera vilka skäl anställda drag. av med lönebidrag lämnar en sådan anställning och i vilken omfattning de går till anställningar utan lönebidrag. Utredaren skall förändringar reglerna för lönebipröva om av draget kan öka möjligheterna för arbetshandikappade med lönebidrag att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden utan stöd.

Uppföljning AMS har sedan tid arbetat med ett uppföljningssystem i en kunna kostnadsutvecklingen. AMS överskred syfte att följa reservationsanslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade budgetåret 1994/95 till följd av den höga volymutvecki förhandla lingen och tidigare begränsningar regelverket att fram lägre bidragsnivåer. Utredaren skall pröva statens möjligheter att följa upp kostnaderna och volymutvecklingen och att göra förbättringi syfte förhindra framtida eventuella ar av uppföljningen att överskridanden Särskilda åtgärder för arbetsav anslaget handikappade.

Samhall AB

Målgrupper I den allmänna debatten ställs ofta anställning med lönebidrag mot arbete inom Samhall. Ibland ifrågasätts om Samhall arbete åt de som har störst behov av verksamger grupper heten. Lönebidrag framhålls som ett mindre kostnadskrävande stöd även för med svåra funktionshinder. personer Utredaren bör närmare riktlinjer målöverväga om om för anställning hos Samhall behövs och skulle grupperna en

t Bilaga Kommittédirektiv 243 -

innebära stöd för ett arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten i deras arbete. En utgångspunkt för utredarens arbete i denna del skall vara att åtgärden når Tätt grupper och att "dödviktseffekter" kan undvikas, dvs. att anställningar inte subventioneras i onödan eller med för höga belopp. Möjligheten till en anställning med lönebidrag alltid skall prövas innan en anvisning till Samhall kan bli aktuell. Denna princip skall inte frängås. Det kan emellertid finnas skäl att överväga frågan om målgrupper för en anställning hos

överväganden

Samhall. skall kanske vilka gälla grupper som behöver det stöd Samhall som erbjuder snarare än att det diskuteras graden

om av funktionsnedsättning hos enskild

sökande skall vara av betydelse för bedömningen om Samhall är den mest lämpliga sysselsättningsfonnen. Många människor, också med omfattande funktionshinder, klarar en individuell placering på den reguljära arbetsmarknaden. Andra kan, oavsett graden av nedsatt arbetsförmåga och funktionshindrets svårighetsgrad, behöva det särskilda stöd som anpassade arbetsfonner, en stödjande arbetsledning och stöd i den egna arbetsgruppen utgör och som kan erbjudas hos Samhall.

Den ekonomiska effektiviteten Utredaren skall granska hur olika slag av verksamheter hos Samhall bidrar till företagsgruppens ekonomiska resultat och utifrån granskningen bedöma förutsättningarna för en fortsatt effektivisering av verksamheten. Det finns i dag verksamheter främst på tillverkningssidan, medför stora kostsom nader och därmed stora behov av bidrag från staten. Den geografiska spridningen av verksamheten innebär också kostnader. Det kan därför finnas skäl käratt överväga om ett vare ekonomiskt läge kan motivera lokalisering till färre orter. Vid bedömningen av möjligheterna till kostnadseffektiviseringar måste samtidigt andra konsekvenser uppmärksam- De arbetshandikappade arbetstagarna behöver olika mas. slag

244 Bilaga Kommittédirektiv SOU 1997:54 -

arbetsuppgifter, är lämpliga för dem med hänsyn till av som deras skiftande slag funktionshinder. Vidare behöver av arbetshandikappade över hela landet ha möjlighet till sysselsättning inom Samhall. I måste således också beaktas de krav och granskningen kostnader som företagets sociala och fördelningspolitiska medför. I den utsträckning konflikter kan uppstå uppdrag mellan ekonomiskt motiverade fortsatta effektiviseringar och verksamhetens sociala mål bör dessa belysas. En betydelsefull aspekt vad gäller den ekonomiska effektiviteten är ev. undanträngmngseffekter, dvs. om verksamheten tränger undan eller konkurrerar ut annan, icke subventionerad verksamhet. Utredaren bör informera sig om och redovisa hur och eventuell snedvridfrågor om undanträngningseffekter konkurrensen behandlas i andra länder med omfatning av tande skyddad verksamhet.

Mål och resultat Utredaren skall målen och resultatkraven för pröva om innebär de kriterierna för bedöma Samhall mest lämpliga att verksamhetens resultat eller de bör revideras eller förom ändras. De har varit oförändrade allt sedan bolagiseringen. för Samhall bör ytterligare minska Viktiga uppgifter vara att behovet statligt stöd och att uppnå en god genomströmav ning anställda. av

Uppgiften att ge arbete och rehabilitera Utredaren bör se över hur Samhalls uppgifter fullföljs och, det finns skål till det, lämna förslag hur den rehabiliom om stärkas. Samhall har den terande uppgiften ytterligare kan dubbla uppgiften att både ge arbete åt arbetshandikappade och rehabilitera dem, så att de åtminstone på sikt kan ta till den arbetsmarknaden. Det översteget över reguljära målet bör alla har den möjligheten kan gripande vara att som över till den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt kan ett

Bilaga Kommittédirektiv 245 -

arbete hos Samhall för vissa svårt funktionshingrupper av drade personer innebära en hög grad rehabilitering, av jämfört med exempelvis sysselsättning vid dagcenter eller en tillvaro som förtidspensionerad.

Förändringar av verksamheten Utredaren skall överväga om formerna för Samhalls verksamhet kan behöva förändras. Därvid bör utredaren belysa möjligheterna till en utbyggnad av entreprenadverksamheter och inbyggda verksamheter och konsekvenserna sådana av förändringar. Dagens Samhall skiljer sig mycket från den verksamhet som bedrevs i de tidigare s.k. skyddade verkstäderna. Samhall är på ett helt annat sätt en del svenskt näringsliv av och mer lik arbetslivet i övrigt. Detta stärker de anställdas möjligheter att över till andra arbeten. Samtidigt måste Samhalls verksamhet vara präglad av samhällets uppdrag att ge arbete ät arbetshandikappade och tillhandahålla de särskilda anpassningar och det stöd arbetstagarna behöver. Samhall har under senare år i hög grad eftersträvat att öppna sin verksamhet mot samhället och arbeten innebär ge som direkta kontakter med allmänheten, främst ett ökat genom inslag av service och tjänster. Utredaren skall studera hur verksamhet med särskilt anordnat arbete för arbetshandikappade organiseras i andra nordiska länder samt i andra länder i Europa, har som omfattande sådan verksamhet. Utredaren skall mot bakgrund härav överväga för- och nackdelar med att de olika sätt att organisera arbete för arbetshandikappade som framkommer vid en sådan jämförelse. Vidare skall utredaren jämföra detta med den verksamhet som bedrivs i Samhall. I Sverige sysselsätts 8 l 000 i arbetsca per personer kraften i vad som i internationella sammanhang brukar kallas skyddat arbete. Merparten arbetar i Samhallkoncernen och bara drygt 5 000 i OSA. I Nederländerna är andelen i skyddat arbete av arbetskraften ännu högre än i Sverige.

246 Bilaga Kommittédirektiv -

Länder Tyskland och Frankrike har en betydligt lägre

som

andel av arbetskraften i skyddad verksamhet, men antals-

mässigt väsentligt fler än i Sverige till följd av de högre befolkningstalen i dessa länder.

Samråd m.m.

Riksrevisionsverket RRV överväger att på eget initiativ

göra självständig översyn av anställning med lönebidrag

en

och Samhalls verksamhet. Vidare har Riksdagens revisorer

aviserat sin avsikt att göra en förstudie till en översyn av

Samhall. Nationalekonomiska institutionen vid Umeå univer-

sitet arbetar f.n. med en studie av Samhall och lönebidraget,

bl.a. gör samhällsekonomiska kalkyler och undersöker

man

förekomsten undanträngningseffekter. Arbetet beräknas

av avslutat under år 1997. vara

Samhall AB genomför en egen utredning, Samhall mot år 2005", om Samhalls framtida utveckling m.m. som

beräknas avslutad under 1996.

vara sommaren

Utredaren bör hålla kontakt med dessa utredare och hålla

dem underrättade sitt arbete, så att dubbelarbete undviks.

om

Vidare bör utredaren vid behov samråda med Samhall,

särskilt de ekonomiskt inriktade delarna av översynen.

om

Generella direktiv

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpoli-

tiska konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtaganden

dir 1994:23 samt de jämställdhetspolitiska konsekvenserna

sina förslag 1994:124 redovisa konsekvenser

av dir samt

för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir.

1996:49. Utredaren skall under arbetets gång informera Arbets-

marknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Samhall, företrädare för arbetsmarknadens parter och handikapporganisatio-

sitt arbete samt bereda dem tillfälle att framföra

nerna om

Bilaga Kommittédirektiv 247 -

synpunkter.

Redovisning av uppdraget Utredarens arbete skall vara avslutat före utgången år av 1996. Riksdagen har nyligen antagit arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU15 syftar till att förhindra som uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer. Regeringen skall under år 1996 återkomma till riksdagen med förslag om en långsiktig lösning i frågan. Utredaren skall därför senast den 15 augusti 1996 redovisa om och hur regelverket behöver förändras i de avseenden det berör lönebidrag för arbetshandikappade anställda vid allmännyttiga organisationer.

Arbetsmarknadsdepartementet

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. 32 Följdlagstiñning till miljöbalken. M. . - . Inkomstskattelag,del I-III. Fi. 33 Att lära övergränser. En studie av OECD:s . . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättrad miljöinforrnation.M. 34. Övervakning av miljön. M. . Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödfor 35.Ny kurs i trafikpolitiken bilagor. K. + . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av Länsstyrelsemas roll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioår av förändring 38. Myndighetellermarknad. . på sex forvaltningsområden.Fi. Statsforvaltningens olika verksamhetsformer.Fi.

Röster om barnsoch ungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.In. . hetsanpassning statsforvaltningens av 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag ll Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lag om trossamfund . l2. lT-problem inför 2000-skiñet.Referatoch Lag om Svenskakyrkan. Ku. slutsatserfrån en hearinganordnad av 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18 december. Begravningsverksamheten. Ku.

IT-kommissionens rapport 1/97.K. 43 Staten ochtrossamfunden . 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

15.Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt 44. Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16 Att utvecklaindustriforskningsinstituten. N. 45. Statenochtrossamfunden . l7 Skatter, tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. . + Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskning granskning. av Statligmedverkanvid avgiñsbetalning. Ku. . Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19 Bättreinformation om konsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen. Ku. . Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten. . 21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch För kompetensochresultat.Fi.

unga 6-16år. U. 49. Grundlagsskydd för nya medier.Ju.

22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s

23. Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden8 november1996 5 Brister i omsorg . anordnat Folkomröstningsutredningen, av IT- fråga bemötande äldre. - en om av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.IT-kommissionens rapport 2/97.K. fråga bemötande äldre.S. - en om av 24 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. - 53. Avskaffa reklamskattenFi. . 25.Svensk mat- EU-fat.Jo. 54. Ministemochmakten.

26.EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

forsörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningama av 27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. demokratins l tjänst.Statstjänstemannens roll och 56. Folket rådgivareochbeslutsfattare. som vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga l och Ju.

29.Bampomografifrågan. 57. l medborgarnas tjänst.

nnehavskriminalisering m.m. Ju. En samladforvaltningspolitikfor staten. Fi.

30.Europaoch staten. Europeiseringens betydelseför 58. Personaluthyrning. A.

svenskstatsforvaltning.Fi. 59. Svenskhemmet Voksenåsensforvaltningsform.Ku.

3 Kristallkulan -tretton röster om framtiden. 60 Betal-TV inom SverigesTelevision. Ku. . . IT-kommissionens rapport 3/97.K.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växa blandbetong ochkojor. . Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områden från Storstadskommittén. 62. Rosorav betong. En antologi till delbetänkande Att växa bland betong och kojor från Storstadskommittén. S. Sverigeinför epokskiftet. . IT-kommissionensrapport 5/97. K. 64. Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel.A

Statens offentliga utredningar

1997 Systematisk förteckning

Justitiedepartementet ochproblematik.15

Fastighetsdataregister. 3 Skatter,tjänsterochsysselsättning.

Aktiebolagetskapital.22 + Bilagor. 17

Bampornograñfrågan. Granskning av granskning.

lnnehavskriminalisering 29 Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark, 18 m.m. lntegritet Offentlighet Informationsteknik.39 Kontroll ReavinstVärdepapper.27

Grundlagsskydd för medier.49 l demokratinstjänst.Statstjänstemannens roll och nya Folket rådgivareoch beslutsfattare. vårt offentliga etos. 28 som + Bilaga 1och 56 Europaoch staten. Europeiseringens betydelse för

svenskstatsforvaltning.30

Socialdepartementet Att lära över gränser. En studie OECD:sförvaltnings-

av Röster politiskasamarbete.33 om barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Bekämpande penningtvätt.36 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - av Myndigheteller marknad. Brister i omsorg fråga Statsforvaltningens olika verksamhetsfomtcr.38 r en om bemötande äldre.51 av Omsorgmedkunskapoch inlevelse Arbetsgivarpolitiki staten.

fråga bemötande äldre.52 För kompetensochresultat.48 - en om av Att växa blandbetong och kojor. Avskaffa reklamskatten53

Ministemochmakten. Ett delbetänkande barnsochungdomars om Hur fungerar ministerstyrei praktiken 54 uppväxtvillkori storstädemas utsatta områdenfrån SIorstadskommittén. l medborgarnas tjänst. 61 Rosor betong. En samladforvaltningspolitikför staten. 57 av En antologitill delbetänkandetAtt växa bland

Utbildningsdepartementet

betongochkojor från Storstadskommittén.62 Den nya gymnasieskolan steg för steg. 1 -

Kommunikationsdepartementet Växai lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch

Låtnsstyrelsemas unga 6-16år. 21 roll i trañk- ochfordonsfrågor.6 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 lT-problem inför 2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån

en hearinganordnad av IT-kommissionenden

Jordbruksdepartementet

18december.lT-kommissionens rapport 1/97.l2 Digital demokr@ti.Ett seminarium Teknik, Svensk mat- EU-fat. 25 om demokrati EUzsjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedelsochdelaktighetden8 november1996 anordnat Folkomröstningsutredningen, försörjningen.26 av lTkommissionenochKommunikationsforsknings- Alternativautvecklingsvägarfor EU:s

beredningen.lT-kommissionens rapport 2/97. 23 gemensammajordbrukspolitik.50

Kristallkulan trettonrösterom framtiden.

- Arbetsmarknadsdepartementet

lT-kommissionens rapport 3/97. 31

Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35 Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stödför

Sverigeinför epokskiftet. arbetshandikappade. 5

IT-kommissionens rapport 5/97.63 Personaluthyrning. 58

Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Finansdepartementet + Bilagedel.64

lnkomstskattelag, del l-lll. 2

Kulturdepartementet

Byråkratini backspegeln.Femtioår av Förändring sex

förvaltningsområden. 7 lT i kulturens tjänst.14

Flexibel förvaltning.Förändringochverksam- Statenoch trossamfunden

hetsanpassning av statsförvaltningensstruktur.9 Rättslig reglering

Ansvaretför valutapolitiken.10 - Grundlag

Skatter, miljö ochsysselsättning.1 l Lag om trossamfund - Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt Lag om Svenska kyrkan. 41

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. 42 Staten och trossamfunden Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven. 43 Staten och trossamfunden Svenska kyrkans personal. 44 Staten och trossamfunden Stöd, skatter och finansiering, 45 Staten och trossamfunden Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. 46 Staten och trossamfunden Den kyrkliga egendomen. 47 Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av förslagen från de statliga utredningarna. 55 Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform. 59 Betal-TV inom Sveriges Television. 60

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik för hela Sverige. 13 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Konkurrenslagen 1993-1996. 20

Inrikesdepartementet Bättre information om konsumentpriser. 19 Unga och arbete. 40

Miljödepartementet Förbättrad miljöinformation. 4 Följdlagstiftningtill miljöbalken. 32 Övervakning av miljön. 34