SOU 1997:100

Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska museiverksamheten betänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Statens offentliga utredningar MW 1997:100

M35 Kulturdepartementet

samverkansformer

Nya

inom den

Sjöhistoriska

museiverksamheten

Bettänkande

Orgganisaticnskommittén för sammanläggning

av .Ivlarinmttseum inom Statens försvarshistoriska museer

mezd Statens Sjöhistoriska museer

St0ckh01m 1997

CRM/p

Statens offentliga utredningar

WW 1997:100

w Kulturdepartementet

Nya samverkansfonner

inom den Öhistoriska

museiverksamheten

Betänkande Organisationskommittén för

av en sammanläggning av Marinmuseum inom Statens försvarshistoriska med Staten

museer Sjöhistoriska museer Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet for den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20644-7 Stockholm 1997 ISSN O375-250X

SOU 1997: 100

Till statsrådet och chefen

för

Kulturdepartementet

Regeringen bemyndigade den 17 oktober 1996 chefen för Kulturdepartementet att tillkalla organisationskommitté för att förbereda

en och genomföra sammanläggning Marinmuseum inom Statens

en av försvarshistoriska med Statens Sjöhistoriska museer Dir.

museer 1996:79. Regeringen kommittén tilläggsdirektiv genom beslut den

gav 30 januari 1997 Dir. 1997:22.

Med stöd regeringens bemyndigande förordnade statsrådet

av Marita Ulvskog riksdagsledamoten Björn Kaaling ordförande

att vara fr.o.m. den 19 november 1996.

Till ledamöter förordnades fr.o.m den 19 november 1996 nuvarande forskningsledaren Sibylla Haasum, museichefen Per-Inge Lindqvist och överintendenten Leif Tömquist samt fr.o.m den 12 december 1996 överintendenten Agneta Lundström.

Som experter förordnades fr.o.m. den 19 november 1996 kommendören Sune Birke, förhandlingsdirektören Agneta Leijonhufvud, kanslichefen Magdalena Lundgren, departementssekreteraren Nike Nylander, entledigades fr.o.m. den 23 januari 1997, avdelnings-

som direktören Jan-Erik Reuterblad och nuvarande kanslirådet Knut Weibull samt fr.o.m. den 23 januari 1997 departementssekreteraren Birgitta Johansen.

Till sekreterare förordnades fr.o.m. den 19 november 1996 avdelningschefen Björn Lindquist. Kommitténs assistent har varit Monica Berglund.

Kommittén överlämnade den 13 februari 1997 en särskild skrivelse, med förslag till fördelning medel mellan Statens försvarshistoriska

och Statens Sjöhistoriska och den 15 april 1997 en särmuseer museer skild skrivelse med förslag till instruktioner för myndigheterna. I föreliggande betänkande redovisar kommittén uppdraget i sin helhet.

SOU 1997: 100

Till utredningen har överlämnats skrivelse från Karlskrona korn-

en mun daterad den 16 september 1996 med synpunkter på utvecklingen av Marinmuseum i Karlskrona.

Organisationskommittén överlämnar härmed sitt betänkande. Uppdraget är därmed avslutat. Stockholm i juni 1997 Björn Kaaling Sibylla Haasum Per-Inge Lindqvist

Agneta Lundström Leif Tömquist

/Björn Lindquist

SOU 1997: 100

Sammanfattning

för att lokalisera led-

Kap Förutsättningar

av Statens Sjöhistoriska museer till

ningen

Karlskrona

Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande 1996/97:KrU1 Kulturpolitik såväl kulturpolitiska regionalpolitiska skäl talar att som för att myndigheten skall ha sitt säte i Karlskrona. Den organisationskommitté har till uppgift att lägga Marinmuseum med som samman Statens Sjöhistoriska borde därför få ett tilläggsuppdrag att museer redovisa förutsättningarna för lokalisering myndigheten till en av Karlskrona. Riksdagen biföll Kulturutskottets hemställan i december 1996 och regeringen har beslutat tilläggsdirektiv den 30 januari om 1997 Dir. 1997:22. Uppdraget lyder: Regeringen uppdrar organisationskommittén redovisa förutsättningarna för att lokalisera ledatt ningen myndigheten Statens Sjöhistoriska museer till Karlskrona. av Kommittén redovisar i detta kapitel förutsättningarna för en lokali-

sering med utgångspunkt från kulturpolitiska, regionalpolitiska, fysiska

och miljömässiga överväganden. Kommittén konstaterar att lokalisering av Statens Sjöhistoriska en ledning till Karlskrona är i linje med statsmaktemas intenmuseets tioner rörande den kulturpolitiken och det principiellt viktiga i att nya öka den geografiska spridningen museala ansvarsfunktioner. Komav mittén konstaterar vidare att det finns förutsättningar för att placera ledningen i Karlskrona både fysiskt och miljömässigt, i synnerhet vad

avser arbetsmiljön. Kommittén det finns skäl för att avvakta med ett ställanser att ningstagande myndighetens ledning skall lokaliserad mot om var vara bakgrund den översyn strukturen på museiornrådet som för av av närvarande pågår inom Kulturdepartementet och som avses presenteras för riksdagen senast under 1998. Kommittén kan konstatera att utarbetandet av den gemensamma målsättningen, ansvarsdelegeringen och fördelningen av resurser inom myndigheten samt den fördjupade samverkan mellan Statens för-

10 Sammanfattning

SOU 1997: 100

svarshistoriska Statens Sjöhistoriska och Försvarsmuseer, museer

makten inledningsvis också kan påverka lokaliseringen.

Kap Marinmuseets ställning inom Statens

Sjöhistoriska museer

Kulturutredningen behandlar i sitt särskilda delbetänkande den 10 maj 1995 om Sjöhistoriska museets lokalisering även behovet förav ett stärkt samarbete inom den Sjöhistoriska museiverksamheten. I betänkandet förutsätts att överenskommelse kan träffas en snarast om att i någon form överföra vissa föremål betydelse för belysningen av av Karlskrona örlogsstation från Sjöhistoriska till Marinsom museet museum. I propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik utgår regeringen från

samma målsättning som Kulturutredningen, förordar att Marin-

men museum läggs samman med Statens Sjöhistoriska Regeringen museer. anser att förutsättningarna för en rationell fördelning samlingar, av arbetsuppgifter och sakansvar avsevärt förbättras inom för ramen en mer samlad sjöhistorisk museiverksamhet. Särskild vikt bör därvid fästas vid vidareutvecklingen av Marinmuseum, under våren 1997 som tar i bruk lokaler och basutställningar. Museet bör inom myndignya heten ges största möjliga för insatserna inom sitt område. Riksansvar dagen har beslutat i enlighet med förslaget. Mot bakgrund härav har kommittén i sitt förslag till ändringar i instruktionen för Statens Sjöhistoriska föreslagit Sjöhistomuseer att riska museet även i fortsättningen skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör det samlade Sjöhistoriska området, med särskild

inrikning mot handelssjöfarten och skeppsbyggeriet, medan Marin-

museum skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten rör sjöförsom svaret. Då Marinmuseum och Statens Sjöhistoriska fr.o.m. den l juli museer 1997 ingår i samma myndighet kommittén att det får ankomma anser på chefen för myndigheten att fatta beslut i frågor rörande fördelningen av samlingar, arbetsuppgifter och sakansvar inom myndigheten. Kommittén får i sammanhanget framhålla betydelsen sådana av att beslut tillgodoser statsmakternas uttalanden kulturen skall om att vara en hela landets angelägenhet samt att de tillgodoser Marinmuseets uppgift att inom myndigheten fullgöra de uppgifter sjöförsvaret. som rör Även i fortsättningen måste det finnas representativa Sjöhistoriska samlingar både i Stockholm och Karlskrona, bl.a. för tillgodose Föratt

Sammanfattning 11

svarsmaktens behov utbildning sjöförsvarets utveckling inom av om officersutbildning marinen bedriver på Berga och i ramen för den som Karlskrona.

Kap Samverkan

kommittédirektiven framgår att det är angeläget att ett aktivt sam- Av arbete etableras mellan Statens försvarshistoriska museer och Statens Vidare bör Statens Sjöhistoriska museer, och

Sjöhistoriska museer.

Marinmuseum, uppehålla fasta och aktiva kontakter inom detta särskilt med Försvarsmakten. stärka samverkan mellan Statens försvarshistoriska museer För att föreslår kommittén att överintendenoch Statens Sjöhistoriska museer vid respektive myndighet ingår ledamot i den andra myndigten som hetens styrelse. samverkan med Försvarsmakten bör i styrelsen för För att stärka försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museer ingå Statens museer företrädare för Försvarsmakten. I Statens försvarshistoriska museers ingå företrädare för de frivilliga försvarsorganisastyrelse bör även en tionerna. Kungl. Majzts bestämmelser rörande musei- Kommittén anser att verksamheten inom marinen bör upphävas, då de till stor del inte är Kommittén att det bör ankomma på cheferna för tillämpliga. anser försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museer att i Statens museer med Försvarsmakten närmare komma överens om formerna samråd och innehållet i Marinens museikommittés verksamhet. föreslår det i styrelsen för Försvarets historiska tele- Kommittén att FHT, förutom representanter för Försvarsmakten och Församlingar materielverk, fortsättningsvis ingår två representanter for svarets försvarshistoriska och representant för Statens sjö- Statens museer en historiska Dessa skall representera Armémuseum, Marinmuseer. museum och Flygvapenmuseum. Kommittén föreslår att överintendenten vid Statens Sjöhistoriska erforderliga initiativ för att formalisera samverkan mellan museer tar Marinmuseum och Sydkustens marinkommando. Kommittén föreslår slutligen att 18 § i förordningen 1996:31 om myndigheters skjutvapen ändras så att Försvarsmakten får statliga m.m. meddela föreskrifter för tillämpningen även för Statens Sjöhistoriska

museer.

12 Sammanfattning

SOU 1997: 100

Kap Instruktioner

Regeringen har den 7 juni 1990 utfärdat förordning l990:571, ändr. en 1996:460 och 1996:1314 med instruktion för Statens Sjöhistoriska

museer att gälla fr.o.m. den 1 juli 1990. Regeringen har vidare den 27 maj 1992 utfärdat förordning l992:514, ändr. 1994:172 en och 1996:110 med instruktion för Statens försvarshistoriska museer att gälla fr.o.m. den 1 juli 1992. I särskild skrivelse 11/97 har

en dnr

kommittén den 15 april 1997 till kulturministern överlämnat

förslag till

ändringar i dessa instruktioner.

Förslaget till instruktion för Statens försvarshistoriska innemuseer bär omarbetning denna i sin helhet, en av dels med anledning av organisationsförändringen, dels anpassning till andra instruktioner som en för centralmuseer inom Kulturdepartementets område. Innehållet i in-

struktionen för Statens Sjöhistoriska har ändrats i huvudsak med museer avseende på att Marinmuseum läggs med myndigheten den samman 1juli 1997. Regeringen har den 29 maj 1997 beslutat ändringar om i instruktionerna för Statens Sjöhistoriska SFS 1997:336 och museer Statens försvarshistoriska SFS 1997:337. museer Kommittén att i framtida översyn instruktionerna för anser en av Statens försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museer museer bör övervägas om målsättningen i stället övergripande skall betona mer kunskapen om kulturarvet och samhällsutvecklingen, t.ex. att myndigheterna har till uppgift att främja kunskapen det militära kulturarvet om respektive det maritima kulturarvet och dess roll i samhällsutvecklingen.

Kommittén föreslår att det i den översyn strukturen på museiav området som pågår inom Kulturdepartementet övervägs Statens om försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museers museers ansvar och uppgifter inom det försvarshistoriska respektive Sjöhistoriska

området motiverar att de skulle kunna ha roll en som ansvarsmuseer.

Kap Ekonomiska frågor

I en särskild skrivelse dnr 7/97 har kommittén den februari 13 1997 till kulturministern överlämnat förslag till fördelning av medel mellan Statens försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museer museer. Kommittén har funnit att för perioden 1 juli- 31 december 1997 utgör 9 248 000 kronor Marinmuseets del anslagsramen av och 31 000 000 kronor Marinmuseets del låneramen för Statens av

Sammanfattning 13 SOU 1997: 100

Kommittén har vidare funnit att för 1998 försvarshistoriska museer.

216 000 kronor Marinmuseets del anslagsramen

utgör preliminärt 19 av

Marinmuseets del låneramen för och preliminärt 31 000 000 kronor av

Statens försvarshistoriska museer.

Kommittén föreslår 1997 års regleringsbrev för Statens sjöhistoatt

3 i avsnittet avgiftsfinansierad verk-

riska museer ändras så att punkten

myndigheten". Även

samhet får lydelsen: Intäktema disponeras av

skrivning förutsätts att lokalkostnaderna för Vasamuseet, med en sådan

finansieras från myndighetens ramanslag. i likhet med tidigare, särskilt anslag bör inrättas for att tillgodose Kommittén anser att ett

kulturhistoriskt värdefulla segelfartygen i stället behovet stöd för de av intäkter används för detta ändamål. för att del av Vasamuseets en tidigare förslag till fördelning av medel I likhet med kommitténs

föreslår kommittén att medlen för SESAM-

mellan myndigheterna

handhas och redovisas Statens förprojektet även i fortsättningen av

Kommittén föreslår vidare att Statens sjösvarshistoriska museer.

samverkan med Statens försvarshistoriska museer historiska museer i

för 1998 och slutrapporten för Marinlämnar den årliga rapporten

museets SESAM-projekt.

framhålla vikten att Statens öhistoriska Kommittén vill slutligen av

förhyming Slup- och bari ett tidigt skede överväger en av museer 2002 och erforderliga kontakter med kasskjulet i Karlskrona efter år tar

anledning därav.

Kap Personalfrågor

anställningsskydd LAS gäller att vid

Enligt 6 b § lagen 1982:80 om

verksamhet eller del verksamhet från en övergång av en en av en övergår också de rättigheter och skyldigheter arbetsgivare till en annan,

de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som

på grund av för övergången på den arbetsgivaren. Enligt

gäller vid tidpunkten nye skall anställningsavtalet och anställningsförhål-

fjärde stycket i 6 b§

övergå till arbetsgivare, arbetstagaren motlandet dock inte en ny om

arbetstagaren i sådant fall inte kan beredas fortsatt sätter sig detta. Om

stöd LAS bli uppsagd på grund arbetsbrist. arbete skall han med av av

anställd vid Marinmuseum har motsatt sig att anställningsför- Ingen

anställningsavtalet övergår till Statens Sjöhistoriska

hållandet och

fr.o.m. den 1 juli 1997. museer med överföringen Marinmuseets personal har företrä- I samband av

sammanträffat med arbetsgivarföreträdare för de

dare för kommittén

14 Sammanfattning

SOU 1997: 100

båda myndigheterna samt med de lokala fackliga organisationerna vid Marinmuseum och Statens Sjöhistoriska museer för att inventera be-

fintliga lokala avtal. Avtal arbets- och

om anställningsvillkor för vissa

arbetstagare vid Statens Sjöhistoriska har slutits museer under juni

månad 1997.

Kommittén konstaterar att den tillsvidareanställda personalen vid

Statens Sjöhistoriska museer den 1juli i år kommer bestå att av ca 60 %

män och ca 40 % kvinnor. Det är kommitténs

uppfattning att antalet

kvinnor bör öka för att nå 50 %. Särskild uppmärksamhet bör därvid

fästas på att öka antalet kvinnliga chefer. Kommittén anser att det får ankomma på chefen för Statens Sjöhistoriska museer att inom ramen för

det löpande jämställdhetsarbetet vidta lämpliga åtgärder i frågan.

Kommittén vill slutligen framhålla vikten av att Statens Sjöhistoriska

museer överväger vilka uppgifter fortsättningsvis kan fullgöras som av anställda med lönebidrag. Målet bör på sikt aktivt vara att minska andelen lönebidragsanställda inom myndigheten. I avvaktan på resultatet

av LOSAM-utredningen och pågående analysarbete inom Kultur-

departementet bör inga ytterligare med

anställningar lönebidrag ske.

Författningsförslag

Förslag till ändring i förordningen l996:3l om statliga myndigheters skjutvapen m.m.

Härigenom föreskrivs att 18 § förordningen 1996:31 om statliga myndigheters skjutvapen m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1s§

Försvarsmakten får för Försvarets Försvarsmakten får för Försvarets materielverk, Försvarets forsknings- materielverk, Försvarets forskningsanstalt och Statens försvarshistoriska anstalt, Statens försvarshistoriska mumuseer meddela de närmare före- seer och Statens Sjöhistoriska museer skrifter behövs för tillämpningen meddela de närmare föreskrifter som

som

denna förordning. behövs för tillämpningen denna av av

förordning.

Rikspolisstyrelsen får meddela Rikspolisstyrelsen får meddela sådana föreskrifter för andra statliga sådana föreskrifter för andra statliga myndigheter än Försvarsmakten, För- myndigheter än Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets svarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt och Statens för- forskningsanstalt, Statens försvarshissvarshistoriska Innan Riks- toriska museer och Statens sjöhisto-

museer. polisstyrelsen meddelar sådana före- riska Innan Rikspolissty-

museer. skrifter skall styrelsen höra berörda relsen meddelar sådana föreskrifter myndigheter. I fråga beredskaps- skall styrelsen höra berörda myndig-

om vapen skall styrelsen också höra För- heter. I fråga om beredskapsvapen svarsmakten. skall styrelsen också höra Försvars-

makten.

Denna förordning träder i kraft

SOU 1997: 100 17

1 Inledning

l 1

Bakgrund

. Genom en ändring i departementsförordningen 1982:1177, ändr. 1996:724 har Statens försvarshistoriska fr.0.m. den 1juli 1996

museer förts över från Försvarsdepartementet till Kulturdepartementet. Regeringen har vidare i propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik föreslagit att Marinmuseum i Karlskrona inom Statens försvarshistoriska museer skall läggas samman med Statens Sjöhistoriska fr.0.m. den 1 juli

museer 1997. Kulturutskottet tillstyrkte regeringens förslag 1996/97:KrU1 och riksdagen beslöt i enlighet därmed rskr. 1996/97: 129.

Regeringen beslöt den 17 oktober 1996 att tillkalla en organisationskommitté med uppdrag att förbereda och genomföra sammanläggningen av Marinmuseum i Karlskrona inom Statens försvarshistoriska museer med Statens Sjöhistoriska

museer.

När det gäller myndighetens lokalisering konstaterade Kulturutskottet att såväl kulturpolitiska som regionalpolitiska skäl talar för att myndigheten skall ha sitt säte i Karlskrona. Organisationskommittén borde därför enligt utskottet få ett tilläggsuppdrag att redovisa förutsättningarna för att lokalisera den myndigheten till Karlskrona.

nya Utskottet ansåg att riksdagen sin mening borde regeringen detta

som ge till känna. Riksdagen har bifallit vad utskottet hemställt rskr. 1996/97:129.

l Direktiven

Av direktiven Dir. 1996:79 till organisationskommittén framgår att denna bl.a. skall

dra upp riktlinjer för Marinmuseums ställning inom Statens sjöhistoriska museer,

18 Inledning SOU 1997: 100

lämna förslag till ändringar i instruktionerna för Statens försvarshistoriska och Statens öhistoriska museer, museer

lämna förslag till fördelning av medel mellan myndigheterna,

vidta åtgärder för anställning personal i Statens Sjöhistoriska av museer,

lämna principförslag till hur samarbetet och kontakterna mellan Statens Sjöhistoriska och Statens försvarshistoriska museer å museer sidan och Försvarsmakten å andra sidan skall utformas, ena

beakta möjligheterna till rationaliseringar samt i övrigt vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Organisationskommittén skall senast den 14 februari 1997 lämna förslag till fördelning medel mellan myndigheterna. Vidare skall av kommittén senast den 15 april 1997 lämna förslag till ändringar i myndigheternas instruktioner. Uppdragets övriga delar skall redovisas senast den 30 juni 1997. Regeringen beslöt den 30 januari 1997 att organisationskommittén skulle få i tilläggsuppdrag att redovisa förutsättningarna för att lokaliledningen myndigheten Statens Sjöhistoriska till Karlssera av museer krona senast den 30 juni 1997 Dir. 1997:22. Kommitténs direktiv bifogas i sin helhet som bilaga l och

1.3¶Arbetets bedrivande

1 .3. 1 Allmänt

Kommitténs arbete har i huvudsak varit indelat i tre delar. Den första har avsett förslag till fördelning medel mellan myndigheterna, den av andra förslag till instruktioner för myndigheterna och den tredje uppgiften i sin helhet. Kommittén har tolkat sitt uppdrag så att den haft att behandla frågor sammanläggningen Marinmuseum med Statens sjöhistosom avser av riska Kommittén har emellertid i några fall valt att även museer. behandla andra frågor med anknytning till uppdraget. Kommittén har haft sina sammanträden i Stockholm, utom vid ett tillfälle då kommittén förlagt sitt sammanträde till Karlskrona.

Inledning 19

Redovisning av uppdragen

Kommittén har i en särskild skrivelse dnr 7/97 den 13 februari 1997 till kulturministern överlämnat förslag till fördelning medel mellan av Statens försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museer museer. Kommittén har vidare i en särskild skrivelse dnr 11/97 den 15 april 1997 till kulturministern överlämnat förslag till ändringar i förordningen 1990:571 med instruktion för Statens Sjöhistoriska museer och i förordningen 1992:514 med instruktion för Statens försvarshistoriska museer att gälla fr.o.m. den 1juli 1997. I föreliggande betänkande redovisar kommittén uppdraget i sin helhet. De delar som tidigare redovisats särskilt, behandlas endast översiktligt.

1.3.3¶Information kommitténs arbete

Kommittén har valt att arbeta öppet och i nära samverkan med berörda myndigheter och dess personal. Ordföranden och sekreteraren har haft överläggningar med ordföranden i Statens Sjöhistoriska styrelse Lennart Rydberg och museers kommunalrådet Björn Fries, Karlskrona kommun. Ordföranden och sekreteraren har informerat kommitténs arbete om för kulturborgarrådet i Stockholm Maria-Paz Acchiardo, ordföranden i Statens försvarshistoriska styrelse Ann-Cathrine Haglund samt museers styresmannen för Nordiska museet Lars Löfgren. Vidare har ordföranden och sekreteraren inforrnerat personalen vid Marinmuseum och personalen vid Statens Sjöhistoriska arbetets bedrivande. museer om Personalen vid Marinmuseum har även fått information gällande om bestämmelser för överföringen personal från arbetsgivare till av en en annan. Sekreteraren har informerat chefen för marinledningen i Försvarsmakten, viceamiral Peter Nordbeck, kommitténs arbete om samt Marinens museikommitté om vissa samverkansfrågor berör som Försvarsmakten. i Kommittén har hållit berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade arbetet och berett dem tillfälle att framföra synpunkter. om Kommittén har vidare genomfört förhandlingar i enlighet med lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet. Sekreteraren har informerat lokala fackliga företrädare vid Marinmuseum om arbetets bedrivande.

SOU 1997: 100 21

2¶Historik och

nuläge

2.1¶Statens försvarshistoriska museer

1 I

Myndigheten

Myndigheten Statens försvarshistoriska SFHM bildades 1976,

museer då Armémuseum och Marinmuseum fördes Armémuseum

samman. hade 1932 brutits Armétygförvaltningen och blivit myndighet

ur egen medan Marinmuseum fram till 1976 lydde under Marinförvalmingen. Påföljande år tillfördes det nyorganiserade Flygvapenmuseum och från 1992 Försvarets Traditionsnämnd.

När myndigheten organiserades tillsatte regeringen en styrelse. Däremot fick myndigheten ingen särskild chef. Detta innebar i praktiken att de tre museerna i huvudsak fortsatte att självständigt. Efter utred-

agera ningar tillsatte regeringen 1985 en särskild myndighetschef. Eftersom inga särskilda administrativa tillfördes blev följden att Armé-

resurser museum fick svara även för myndighetens behov. Denna administrativa samverkan äger alltjämt bestånd.

Myndigheten är också tillsynsmyndighet för de 45 gamisons- och

ca förbandsmuseer finns inom Försvarsmakten. Stöd skall också i

som mån av resurser lämnas till andra museer i landet har samlingar

som med militära föremål. Några av dessa är tidigare förbands-

museer museer som i samband med förbandsreduceringar, flyttningar och indragningar övergått i stiftelseform.

2.1.2 Armémuseum

Artillerigården i Stockholm har använts för militära ändamål med säkerhet sedan 1641, då det var centralt förråd för det svenska artilleriet. När Kongl. Artilleriregementet delades 1794 blev Artillerigården Svea artilleriregementes huvudplats fram till december 1877 då

regementet flyttade till nybyggda kasemer vid Valhallavägen, nuvarande Försvarshögskolan Militärhögskolan. Samma år beslutade General-

22 Historik och nuläge SOU 1997: 100

fálttygmästaren att i de lediga lokalerna efter regementet inrätta ett centralt då kallat Artillerimuseum.

museum,

Historiska samlingar fanns emellertid Artillerigården sedan lång tid tillbaka. Dit hörde samlingen trofékanoner, vars betydelse kom

av Axel Oxenstierna att benämna den Rikets sirat och skatt". Som mest låg här upplagda l 700 erövrade kanoner. En artillerimodellkammare inrättades 1776 i västra flygeln. Denna kompletterades med modeller

handeldvapen i början 1800-talet. av av

Artillerimuseum öppnade den 1 juni 1879. Allmänheten fick dock tillträde först från 1885.

Ursprungligen disponerade museet endast västra delen av artillerihallen och motsvarande utrymme på andra våningen. Då huset höjdes med tredje våning 1882-1884 än fördubblades museets utställ-

en mer ningsyta, trots samtidigt flyttade in Artilleri- och Ingenjör-

att man högskolan i våning. 1932 stängdes Artillerimuseum, som då

samma ändrade till Armémuseum. En ombyggnad var nödvändig om inte

namn det historiska arvet skulle fördärvas. Ekonomiska svårigheter medförde att museet åter kunde öppnas först 1943.

Ännu ett antal år efter andra världskriget användes Artillerigården av Stockholms Tygstation, dvs. som verkstad för fordon och vapen. Armémuseum övertog lokalerna i Stora Tyghuset i sin helhet först 1963. Då erhölls även del av östra flygeln, den s.k. signalhallen, som

är bibliotek. Den nyombyggda östra flygeln togs helt i bruk 1994. nu

När museet 1993 stängde för ännu en ombyggnad var huvudskälet husets dåliga kondition. För museet stora delar av basutställ-

var ningarna pedagogiskt föråldrade och krävde ombyggnad. Ursprungli-

skulle Armémuseum ha återöppnats 1996-1997, men nu planeras gen öppnandet senast till år 2000.

1¶Marinmuseum

Grunden till Marinmuseum är den modellkammare som enligt Kungl. Majzts beslut 1752 inrättades vid Amiralitetet i Karlskrona. Samlingarna hade emellertid tillkommit följd av den

efter hand bl.a. som en tidens sätt att bygga fartyg, vilket skedde efter modell och inte efter ritningar. Den senare metoden började man tillämpa först under senare delen av 1700-talet och då med Henrik af Chapman som upphovsman. Genom af Chapmans försorg uppfördes också 1782-1784 vad som kan betecknas museets första byggnad, nämligen mönstersals-

som egna och modellhuset som fortfarande finns kvar inom örlogsbasens område.

Modellkammarens samlingar finns beskrivna i olika reserapporter och berättelser allt från slutet av 1700-talet och fram till den kanske

Historik och nuläge 23

mest kända, Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara Kärnan resa. i samlingarna utgjordes av de under af Chapmans tid varvschef som tillkomna modellerna samt den Kronan från skeppsbyggarfamiljen av Sheldon 1801 inköpta modellsamlingen. Marinmuseum i Karlskrona har skiftat under årens lopp. År namn 1929 var benämningen Varvsmuseet, 1944 Modellkammaren i Karlskrona, 1962 Marinmuseum och modellkammaren i Karlskrona samt slutligen 1976 Marinmuseum. Även lokaliseringen har skiftat något. Kasern Anckarstiema, som nu lämnas, invigdes 1955. Den nya museibyggnaden ligger centralt på Stumholmen intill en utvidgad hamnbassäng framför Slup- och barkasskjulet avsnitt. 7.4.

Museet är byggt i två plan med en totalyta på 7 500 kvm. Dess marina karaktär accentueras av placeringen på 145 meter lång pir ut i vatten net. Byggnaden är vitputsad och har fått ett enkelt stramt utseende inspirerat av andra marina byggnader i Karlskrona, t.ex. Repslagarbanan och Inventariekammare No Museibyggnaden är uppförd av Statens fastighetsverk, arkitekter är Hederus Malmström Arkitekter AB och Landskapslaget och generalentreprenör är NCC AB. Huvudentrén ligger i en arkadförsedd gavel åt söder med reception, museibutik, hörsal och café. Innanför entrén finns utställningama, som

inryms i och enkla utställningstelqiiska skäl

rena rum som av ges sparsamt med dagsljus. I byggnadens del har galjonsfigurema placenorra rats. Entrédelen och den del ovanvåningen reserverats för tillav som fälliga utställningar kan stängas vilket större flexibilitet. Längs av, ger utställningsbyggnadens kajer förtöjs museets större fartyg, bl.a. minsveparen Bremön, torpedbåten Spica och motortorpedbåten T 38. På motsvarande sätt som Armémuseum befinner sig Marinmuseum i sin ursprungliga miljö. Medan den omgivande miljön radikalt ändrats för Armémuseum befinner sig Marinmuseum i närmast unik situaen tion genom att Karlskrona som örlogsstad förblivit relativt sett oförändrad. Sett i ett folkbildningsperspektiv utgör själva museet i sin nya byggnad på Stumholmen ett kring vilket ett unikt levandegörande nav av marin historia är möjlig. Utveckling och sammanhang kan åskådliggöras och förklaras med en lätthet är svår att uppnå i andra milisom tärmuseala sammanhang. Örlogsstaden Karlskrona föreslås föras på den s.k. Världsarvsupp listan World Heritage List den tydligaste, bäst bevarade som och mest autentiska marina anläggningen från 1600-, 1700- och l800-talen. Marinmuseets nya byggnad på Stumholmen invigs den 28 juni 1997.

24 Historik och nuläge SOU 1997: 100

l Flygvapenmuseum

I förhållande till armén och marinen är flygvapnet en ung försvarsgren vars flyghistoria i realiteten startar med tiden för första världskriget. Den gamla exercisheden Malmen där ryttare och knektar från Östergötland övat sedan 1600-talet skulle kunna betecknas som det svenska flygets vagga. Framsynta chefer för den flygflottilj ursprungligen flygkompani inom armén lokaliserats till Malmen började från

som mitten 1920-talet att systematiskt samla och bevara framför allt

av flygplan och motonnateriel.

Det första museet som närmast hade status av förbandsmuseum öppnades i av Malmens lägerhyddor 1953. När denna revs 1967 för-

en des samlingarna till en av Linköpings stad uppförd förrådsbyggnad utanför Malmenområdet. Här kunde samlingarna nödtorftigt visas för allmänheten under namnet Flygvapnets Malmensamlingar. Riksdagen beslöt slutligen 1977 att ett Flygvapnets museum skulle inrättas samt att detta skulle förläggas till Malmen.

En byggnadsplan för museets samlingar upprättades. Den omfattade tre etapper. Den första slutfördes den 8 mars 1984 då museet pennanent kunde öppnas för allmänheten. Fem år senare var etapp två klar varigenom den sammanlagda utställningsytan steg till 5 700 kvm. Etapp tre är mot bakgrund av övrig byggnation inom myndigheten

nr ännu inte aktualiserad. En modern konserveringsverkstad med motorförråd färdigställdes 1995. Administration och magasin är belägna inom det militära området.

Även Flygvapenmuseum befinner sig i nära geografisk anslutning till sitt ursprung och sin historia. Från beredskapssynpunkt kan det naturligtvis diskuteras att låta ett centralt museum befinna sig i ett tänkbart målområde i händelse av krig. För att ytterligare kunna levandegöra verksamheten är det emellertid stor betydelse att ha tillgång

av till ett flygfält.

Marinens flygväsende, 1925 förenades med arméns i det då

som nyorganiserade Flygvapnet, har haft en av sina mera betydelsefulla stationer på Stumholmen i Karlskrona. Genom fortsatt samverkan mellan Marinmuseum och Flygvapenmuseum finns förutsättningar för att särskilt visa och levandegöra den delen av flygets historia.

2.1.5¶Försvarets traditionsnämnd

Armémuseum har alltsedan 1930-talet engagerats i traditionsfrågor främst rörande armén. Sålunda har frågor om fanor och standar, emblem m.m. behandlats med utgångspunkt i museets sakkunskap.

SOU 1997: 100 Historik och nuläge 25

Nämnden inrättades i början 1980-talet ett rådgivande till

av som organ styresmannen. År 1985 ändrades och ärendenas omfattning till

namnet Försvarets traditionsnämnd. Vid tidpunkt ändrades också inrikt-

samma ningen av försvarets anskaffning fömödenheter. Statens försvars-

av historiska museer övertog bl.a. från Försvarets materielverk FMV anskaffningsansvaret för försvarsmaktens fanor, standar, kommandotecken och liknande symbolföremål.

Överintendenten är nämndens ordförande. Om sammansättningen i övrigt beslutar myndigheten. Normalt deltar endast de ledamöter

som berörs av aktuellt sakornråde i nämndens Sammanträden. Det innebär att när enbart frågor rör armén behandlas deltar vanligen inte

som representanter för marinen eller flygvapnet. I den mån frågor inte berör heraldik och därmed sammanhängande frågor deltar inte heller statsheraldikem vid Riksarkivet.

2.2¶Statens museer

Sjöhistoriska

2.2. l

Myndigheten

År 1986 tillsatte regeringen Vasakommittén för förbereda stif-

att en telse för Vasamuseet, som förutsattes bli ekonomiskt självbärande och organisatoriskt helt skild från Statens Sjöhistoriska Kommittén

museer. lade fram Sitt betänkande med förslag om organisation och budget i juni 1988. Regeringen beslöt emellertid att Sjöhistoriska museet och Vasamuseet även i fortsättningen skulle rymmas inom myndighet,

samma Statens Sjöhistoriska museer SSHM, bildades den 1 juli 1990.

som Dessförinnan hade myndigheten emellertid beslutat interimistisk

om en omorganisation, varvid alla gemensamma funktioner utom ledning och kansli hade delats upp. Denna organisation kom att ligga till grund för den som trädde i funktion 1990 och i princip ännu gäller.

som

Fr.o.m. den 1 mars 1997 har Statens Sjöhistoriska särskild

museer en myndighetschef, överintendent, inte tillika är chef för något

som av myndighetens Fr.o.m. den 1 juli 1997 läggs Marinmuseum

museer. samman med Statens Sjöhistoriska museer. Myndigheten består därefter av tre museer, nämligen Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Marin-

museum.

26 Historik och nuläge SOU 1997: 100

2.2.2 museet

Sjöhistoriska

År 1913 bildades Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm för att "arbeta på inrättandet ett handelsmaritimt i Stockholm".

av museum Snart inleddes också samarbete med Statens sjökrigshistoriska samlingar, bl.a. för att söka lösa lokalfrågan.

Det nybildade Sjöfartsmuseet inhystes 1914 på Skeppsbron 46. Det var stiftarnas mening att detta nya kulturhistoriska museum skulle bli hela Sveriges sjöfartsmuseum. Samlingarna växte snabbt. Särskild vikt lade man vid segel- och maskinfartygens utveckling, varv och skeppsbyggeri, rederirörelse, hamnväsende, sjömansliv, navigation och sjösport.

Efter en flyttning till Skeppsbron 36 år 1925 fick lokalfrågan sin lösning genom en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. En tomt vid Källhagen ställdes till förfogande, och arkitekten Ragnar Östberg fick uppdraget att utforma byggnaden i svensk nyklassicistisk stil.

Sjöhistoriska museets byggnad invigdes 1938. Museet omfattade då en sjöfarts- och en örlogsavdelning med var sin föreståndare under överinseende nämnd. Samlingarna överfördes till staten 1945.

av en Fr.o.m. detta år kallades museet Statens Sjöhistoriska museum och fick en chef med benämningen museidirektör.

Utställningarna har förändrats successivt. Spår av de ursprungliga intentionerna finns emellertid kvar, t.ex. i Minneshallens jättelika galjonsfigurer från örlogsflottan, Amphion med sin kajuta, Hoppets skans och en av masterna från fynnastbarken Beatrice.

Föremålssamlingama omfattar drygt 100 000 föremål. Bland dem märks ett 80-tal originalbåtar, allt från 1700-talets kungliga paradbåtar som Galten och Delfinen, till ångslupar och välputsade campingbåtar. Båtama restaureras i museets verkstad på Beckholmen och finns utställda i en särskild båthall vid Galärvarvet. Bland de senaste tillskotten kan nämnas räddningskryssaren Bernhard Ingelsson, sedan

som 1996 ingår i samlingen originalbåtar samt Galärvarvets s.k. Dykhus,

av som spelat stor roll för utvecklingen av svensk militär och civil dykeritelcnik.

Sjöhistoriska museet äger en modellsamling med internationell ryktbarhet. Samlingen består av fartygsmodeller av varierande ålder, byggda av skeppsbyggmästare eller museets modellbyggare. Många modeller har också förvärvats via anslag från stödföreningen, eller har tillförts som gåvor från donatorer. Redan från 1920-talet blev modellbyggeriet viktig metod att dokumentera och levandegöra stora far-

en tyg. I dag finns tre fast anställda modellbyggare som både vårdar och

Historik och nuläge 27

bygger nya modeller. Fartygs- och båtmodellerna omfattar i nuläget drygt l 500 nummer varav den äldsta modellen stammar från 1600talets början och de yngsta är under byggnad.

Museet har från början varit aktivt verksamt i fáltundersökningar och insamlingsaktioner bland sjöfartens och båtsportens folk längs hela Sveriges kust. Marinarkeologin har utvecklats till ett universitetsämne med museet som bas. Svenskt marinarkeologiskt register utgör ett offentligt och dagligen konsulterat nationellt referensmaterial. Inom områdena maritim etnologi och marinekologisk forskning är myndigheten ett nationellt center.

Genom tilläggsdirektiv uppdrog regeringen Kulturutredningen att ta fram ett underlag inför regeringens ställningstagande att överlåta Sjöhistoriska museets huvudbyggnad till Nobelstiftelsen för inrättande av ett Nobelmuseum. I tilläggsdirektiven angavs bl.a. att kommittén i samband härmed skulle överväga en alternativ lokalisering av Sjöhistoriska museet, t.ex. i anslutning till Galärvarvet vid Vasamuseet. Även annan ort med anknytning till svensk sjöfart kunde övervägas. Kulturutredningen föreslog i ett delbetänkande 1995 lokaler för ett

att nya sammanhållet Sjöhistoriskt museum skulle anordnas i anslutning till Vasamuseet vid Galärvarvet i Stockholm. Frågan utreds nu vidare inom ramen för utredningen om etableringen av ett Nobelcenter i Stockholm, vilken avser att avge sitt betänkade i augusti 1997.

2.2.3¶Vasamuseet

I augusti 1956 lokaliserades örlogsskeppet Vasa, förlist i Stockholms hamn på sin jungfruresa 1628. Statens Sjöhistoriska var redan

museum från början engagerat i projektet att undersöka och så småningom bärga skeppet, även om marinen ansågs som dess ägare. Det var också marinen tillsammans med bärgningstöretaget Neptun som skötte bärgningen åren 1959-1961. I september 1959 överförde Kungl. Majzt ansvaret för Vasa till den nytillsatta Vasanämnden.

På hösten 1961 färdigställdes det provisoriska museet Wasavarvet vid Alkärret på Djurgården. Samtidigt byggdes konserverings-

en anläggning på Beckholmen, också den inom ramen för Vasanämnden.

Wasavarvet öppnades för publik i februari 1962. Vasanämnden upphörde den l juli 1964, då verksamheten överfördes till Statens sjöhistoriska museum. Inom dess organisation bildades Vasasektion för

en skötseln skeppet och driften Wasavarvet. I fråga bl.a. infor-

av av om mations- och undervisningsverksamheten integrerades

de båda museernas organisation helt.

28 Historik och nuläge

Under 1960-1980-talen pågick planeringen för ett permanent Vasamuseum. År 1986 påbörjades bygget och i juni 1990 invigdes museet.

Vasamuseet har sedan öppnandet 1990 haft över 6 miljoner besökare. Konserveringen av skeppet är avslutad och restaureringen befin-

sig i slutfasen. Mer kommer i framtiden att läggas på det ner resurser långsiktiga bevarandet av skeppet. Samtidigt har Vasamuseet också ökat betoningen på att studera och skildra det tidiga 1600-talet, den period som skeppet representerar.

Driften de två museifartygen, isbrytaren Sankt Erik och fyr-

av skeppet Finngrundet, ingår också i Vasamuseets verksamhet.

3 för

Förutsättningar att lokalisera ledningen av Statens Sjöhistoriska

museer till Karlskrona

Kommitténs bedömning

Kommittén konstaterar att lokalisering Statens Sjöhistoriska en av museers ledning till Karlskrona är i linje med statsmakternas intentioner rörande den kulturpolitiken och det principiellt viktiga i öka nya att den geografiska spridningen museala ansvarsfunktioner. Kommittén av konstaterar vidare att det finns förutsättningar för placera

att ledningen

i Karlskrona både fysiskt och miljömässigt, i synnerhet vad avser

arbetsmiljön.

. Kommittén anser att det finns skäl för att avvakta med ett ställningstagande om var myndighetens ledning skall lokaliserad mot vara bakgrund av den översyn strukturen på museiområdet för närav som varande pågår inom Kulturdepartementet och för som avses presenteras riksdagen senast under 1998.

Kommittén kan konstatera att utarbetandet den av gemensamma

målsättningen, ansvarsdelegeringen och fördelningen inom

av resurser myndigheten samt den fördjupade samverkan mellan Statens försvarshistoriska Statens Sjöhistoriska och Försvarsmakten museer, museer

inledningsvis också kan påverka lokaliseringen.

1

Inledning

Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande Kultur-

1996/97:KrUl

politik att såväl kulturpolitiska regionalpolitiska skäl talar som för att myndigheten skall ha sitt säte i Karlskrona. Den organisationskommitté som har till uppgift att lägga samman Marinmuseum med Statens sjöhistoriska museer borde därför få ett tilläggsuppdrag redovisa förutatt sättningarna för en lokalisering myndigheten till Karlskrona. av

30 Lokalisering ledningen SSHM SOU 1997: 100

av av

Riksdagen biföll Kulturutskottets hemställan i december 1996 och regeringen har beslutat tilläggsdirektiv den 30 januari 1997 Dir.

om 1997:22. Uppdraget lyder: Regeringen uppdrar organisationskommittén att redovisa förutsättningarna för att lokalisera ledningen av myndigheten Statens Sjöhistoriska till Karlskrona. Uppdraget

museer skall redovisas senast den 30 juni 1997.

För att få underlag för redovisningen har kommittén anhållit om yttrande över förutsättningarna för lokalisering myndighetens led-

en av ning till Karlskrona från 22 myndigheter och institutioner. Dessa är förtecknade i bilaga

En sammanställning på remissen finns i bilaga 4.

av svaren Kommittén redovisar i detta kapitel förutsättningarna för en lokali-

sering med utgångspunkt från kulturpolitiska, regionalpolitiska, fysiska och miljömässiga överväganden.

3.2¶Myndighetens ledningsfunktion

Statens Sjöhistoriska museers ledning

De statliga är myndigheter leds av en överintendent, en

museer som museichef eller museidirektör. De museimyndigheter som består av

leds överintendent vanligen är tillika chef fler än ett museum av en som för ett dessa På år har det emellertid utsetts över-

av museer. senare intendenter, endast har till uppgift att vara myndighetschefer. Så är

som fallet med cheferna för Statens försvarshistoriska museer och Statens Sjöhistoriska museer.

I det dagliga arbetet leds centralmuseema som regel av någon form

ledningsgrupp, i vilken ingår myndighetschefen, museicheferna, den av administrative chefen samt ofta ytterligare i ledande befatt-

personer ningar. Statens Sjöhistoriska ledning/ledningsgrupp består av

museers myndighetschefen, museichefema samt kanslichefen, är chef för

som myndighetens administrativa funktion.

Statens Sjöhistoriska museers kansli

Statens Sjöhistoriska har ett för myndigheten gemensamt kansli

museer

består nio med i huvudsak allmänt administrativa, som av personer ekonomi- och personaladministrativa uppgifter.

De ekonomiadministrativa uppgifterna är inriktade på redovisning, bokföring och fakturering medan ekonomistymingen sker genom myndighetschefen eller på respektive museum.

SOU 1997: 100 Lokalisering ledningen SSHM 31

av av

De personaladministrativa uppgifterna är inriktade på löpande uppgifter för Statens Sjöhistoriska samt löneadministration i ett för museer Statens Sjöhistoriska Folkens etnografiska, Tekniska museer, museum museet och Telemuseum gemensamt lönekontor. Detta inrättades som ett resultat 1984 års utredning museisamverkan kring av om administrativa och tekniska vid de centrala resurser m.m. museerna DsU 1984: 10 och har sin utgångspunkt i att varje museum inte skulle behöva ha heltäckande löneadministrativ kompetens. en

Kommitténs definition av ledningsfunktionen

Kommittén har i sin remiss definierat myndighetens ledning som myndighetschefen och kansliet. Denna definition används fortsättningsvis här.

3.3¶Remissinstansema

3.3. l Allmänt

Av remissinstansema de finns i Stockholmsområdet att anser som myndigheten skall behållas i Stockholm och de finns utanför stocksom holmsområdet att myndigheten skall lokaliseras till Karlskrona. Några remissinstanser tar inte ställning i frågan. Statens kulturråd står fortfarande bakom den övergripande på syn den marina och Sjöhistoriska verksamheten Kulturrådet bl.a. givit som uttryck för i sitt remissyttrande över Kulturutredningens delbetänkande angående uppdraget att redovisa alternativ lokalisering Sjöhistoriska av museet. Genom att Marinmuseum nu läggs med Statens sjösamman historiska Kulturrådet att det nationella därmed museer anser ansvaret är förtydligat. Kulturrådet anser att det är utarbetandet den av gemen-

samma målsättningen, ansvarsdelegeringen och resursfördelningen

inom myndigheten kommer att viktigast de närmaste åren. som vara Genom den öppenhet för samarbete förutsätts finnas, blir lokasom en lisering till Karlskrona inte det avgörande. Däremot Kulturrådet anser att en sådan lokalisering kan övervägas i ett skede, när senare museernas samspel klarnat ytterligare. Statens Sjöhistoriska har ambition att med Marinmuseer som museum inom myndigheten verka för förändring i attitydema en om region kontra huvudstad med ett konstruktivt centralt och regionalt utbyte inom det egna museiområdet. Möjligheterna till påverkan i kulturpolitiska frågor och om förhållandet region/centrum är inte beroende

32 Lokalisering ledningen SSHM SOU 1997: 100

av av

myndighetens chef och kansli placeras i Karlskrona, utan snarare av om av de mål vill uppnå med sin Verksamhet.

man

3.3.2 och samverkan

Ledning

De remissinstanser att myndighetens ledning skall vara kvar

som anser i Stockholm, bl.a. Riksantikvarieämbetet, Försvarsmakten, Länsstyrel-

i Stockholms län, Stockholms stad och Statens försvarshistoriska sen

framhåller att ledningen bör lokaliserad där den bäst kan museer vara leda hela myndigheten och upprätthålla de nationella och intemationella kontakter krävs. Erfarenheterna talar för att ledningen bör

som finnas där merparten verksamheten finns, vilket i detta fallet är i

av Stockholm, där de anställda arbetar. En lokalisering till

ca 80 % av Karlskrona skulle motverka möjligheterna att effektivt leda myndigheten och göra rationaliseringar. Den fördjupade samverkan som kommer att krävas mellan Statens försvarshistoriska Statens sjöhisto-

museer, riska och Försvarsmakten får också sämre förutsättningar med

museer

lokalisering Statens Sjöhistoriska ledning till Karlskrona. en av museers

De remissinstanser att myndighetens ledning skall lokali-

som anser

till Karlskrona, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona seras kommun och Göteborgs kommun, framhåller att det finns starka kulturpolitiska och regionalpolitiska skäl talar för detta. Med en pla-

som cering i Karlskrona kommer Statens Sjöhistoriska museers nationella

att bli tydligare, förståelsen för de maritima kulturhistoriska ansvar villkoren och förutsättningarna i landet bli bättre och myndigheten synligare än i Stockholm. Möjligheter finns också till internationella kontakter och internationellt utbyte. Karlskrona kommun pekar även på att tidigare lokaliseringar till Karlskrona medfört rationaliseringseffekter

att verksamheter kunnat omprövas och nyorienteras. genom

3 Sysselsättningseffekter

De remissinstanser att myndighetens ledning skall vara kvar

som anser i Stockholm inte att det kan innebära någon regionalpolitisk sys-

anser selsättningseffekt betydelse att tillföra ett tiotal arbetstillfällen i

av Karlskrona.

De remissinstanser att myndighetens ledning skall lokali-

som anser

till Karlskrona att de tjänster beräknas för ledningen seras anser som och dess kansli blir ett mycket välkommet tillskott till den hårt drabbade blekingska arbetsmarknaden. Omstruktureringen i Karlskronas näringsliv har inneburit att arbetskraftstillgången är stor och att kom-

SOU 1997: 100 Lokalisering ledningen av SSHM 33

petent personal finns i det fall nyrekrytering skall ske. Ett tillskott av arbeten innebär även sysselsättning utöver utflyttningen.

Statens Sjöhistoriska framhåller att den samverkan avseende

museer löneadministrationen finns mellan myndigheten, Folkens museum

som

etnografiska, Tekniska museet och Telemuseum skulle upphöra vid en flyttning till Karlskrona, vilket skulle få till följd att de övriga

skulle behöva finna andra lösningar för sin lönemuseerna administration. Detta skulle innebära en minskad belastning på myndighetens kansli och medföra att färre än tio arbetstillfällen flyttas till Karlskrona. En flyttning till Karlskrona kommer också att innebära ett behov utökade i Stockholm, eftersom de två museerna där

av resurser behöver ha kvar vissa funktioner.

3.3.4 kulturen

Decentralisering av m.m.

De remissinstanser att myndighetens ledning skall lokalise-

som anser

till Karlskrona att placering myndighetsfunktionen till ras anser av Karlskrona helt är i linje med statsmaktemas intentioner rörande den

kulturpolitiken och ligger väl i linje med det principiellt viktiga i att nya öka den geografiska spridningen av museala ansvarsfunktioner.

Karlskrona kommun pekar på att det ingenstans finns en så unik koppling mellan den marina verksamheten och den fysiska miljön som i Karlskrona. Kommunens vision är att levandegöra helheten och därmed inte bara bevara utan också kunna uppleva historien i fortfa-

en rande levande marin miljö. Högskolan i Karlskrona/Ronneby har profilerat sig mot området tillämpad IT och kan därför vara en viktig samverkanspart i utvecklingen virtuella miljöer som ger helt nya förut-

av sättningar för att visa föremål finns utställda på andra

museerna som orter.

Statens försvarshistoriska framhåller bl.a. att även om kost-

museer naderna blir högre och ledningsfunktionen mindre rationell finns det sannolikt viss psykologisk effekt i att förlägga myndighets-

en funktionen till Karlskrona. Statens Sjöhistoriska museer pekar på att huvuddelen av de verksamheter som kan tänkas flyttas till Karlskrona inte har någon koppling till de kulturpolitiska målen, varför några sådana mål inte kan påverkas flyttning.

genom en

Stockholms stad anser att det kulturpolitiskt rätta är att myndighetens ledning får ställning och lokalisering de bästa

en som ger arbetsinstrumenten. De regionalpolitiska fördelar som en förläggning till Karlskrona skulle kunna ge kan på intet sätt berättiga den försämring av ledningsfunktionen, samordning och kontaktmöjligheter som en sådan förläggning skulle medföra.

2 17-0878

34 Lokalisering ledningen SSHM SOU 1997: 100 av av

3.3.5¶Lokaler

Statens fastighetsverk framhåller i sitt remissyttrande att staten har disponibla lokaler i Karlskrona. Den pågående omstruktureringen förav svaret innebär att det finns lediga lokaler i marin historisk miljö centralt placerade på Trossö. En lokalmässig samverkan med Östersjöinstitutet är också en tänkbar lösning.

3.3.6¶Kommunikationer

Några remissinstanser pekar på att kommunikationerna med Karlskrona är väl utbyggda bl.a. med dagliga flygförbindelser med Stockholm och Köpenhamn och dagliga tågförbindelser med Stockholm, Göteborg och Malmö. Resor som företas mellan Stockholm och Karlskrona tar dock en halv arbetsdag i anspråk med flyg och huvuddelen arbetsdag av en med tåg.

3.3.7¶Kostnader

Några remissinstanser pekar på lokalisering ledningen till att en av Karlskrona skulle innebära inte oväsentlig fördyring arbetet, bl.a. en av beroende på anskaffning lokaler och resekostnadema. Det kan av nya inte uteslutas att myndighetschefen vid lokalisering till Karlskrona en måste tillbringa så mycket tid i Stockholm att det ställer krav på kontorsutrymme både i Stockholm och Karlskrona. Tekniska museet pekar på att en flyttning Statens Sjöhistoriska av museers ledning och kansli skulle innebära att den nuvarande kostnadseffektiva samverkan vad gäller lönehanteringen upphör med åtföl-

jande kostnadsstegringar som följd.

3.4

Bedömning

Kommittén kan konstatera lokalisering Statens Sjöhistoriska att en av museers ledning till Karlskrona är i linje med statsmaktemas intentioner rörande den nya kulturpolitiken och ligger i linje med det principiellt viktiga i att öka den geografiska spridningen museala ledav ningsfunktioner. Även någon remissinstansema pekar om av på att huvuddelen de verksamheter kan tänkas flyttas till Karlskrona av som inte har någon koppling till de kulturpolitiska målen finns det sannolikt

Lokalisering ledningen SSHM 35 SOU 1997: 100 av av

effekt i förlägga myndighetsfunktionen till en viss psykologisk att

Karlskrona.

Den regionalpolitiska sysselsättningseffekten en flyttning är san-

av betydelse, Varje tjänst givetvis är ett välnolikt av begränsad även om till den hårt drabbade blekingska arbetsmarknaden. Ett kommet tillskott tillskott arbeten innebär regel även ny sysselsättning utöver av som Omstruktureringen i Karlskronas näringsliv har också utflyttningen. arbetskraftstillgången är stor och att kompetent personal inneburit att finns i det fall nyrekrytering skall ske. Kommittén konstaterar vidare att förutsättningar för en placering av föreligger fysiskt och miljömässigt, i synnerhet vad ledningsfunktionen arbetsmiljön. Den pågående omstruktureringen försvaret inneavser av lediga lokaler centralt placerade på Trossö. En lokalbär att det finns samverkan med Östersjöinstitutet är också tänkbar lösning. mässig en med Karlskrona är också väl utbyggda bl.a. med Kommunikationerna dagliga flyg- och tågförbindelser med Stockholm. framhåller att tidigare utlokaliseringar till Karlskrona kommun Karlskrona bl.a. medfört rationaliseringseffekter att verksamgenom och nyorienteras. Kommittén kan instämma i heter kunnat omprövas länge det gäller utlokaliseringar myndigheter eller institutiodetta så av Boverkets flyttning till Karlskrona, medan utflyttner i sin helhet, t.ex. delar myndigheter eller institutioner inte alltid fått denna ning av av effekt. det finns skäl för att avvakta med ett ställ- Kommittén anser att myndighetens ledning skall lokaliserad ningstagande om var vara bakgrund den översyn strukturen på museiornrådet som mot av av närvarande pågår inom Kulturdepartementet och som tidigare för Kulturutskottet har i sitt betänkande

aviserats i Kulturpropositionen.

Kulturpolitik utgått från att regeringen redan under

l996/97:KrUl

till riksdagen i frågan. Kommittén har också erfarit nästa år återkommer att översynen bedrivs med den målsättningen. Kommittén kan konstatera att utarbetandet av den gemensamma målsättningen, ansvarsdelegeringen och fördelningen av resurser är för myndigheten de närmaste åren. Ledningen bör därför viktiga frågor lokaliseras där den har de bästa förutsättningarna for att leda hela myndigheten och upprätthålla nationella och internationella kontakter. Inockså lokaliseringen att betydelse för den ledningsvis kommer vara av fördjupade samverkan mellan Statens försvarshistoriska museer, Statens Sjöhistoriska och Försvarsmakten. museer

SOU 1997: 100 37

4¶Marinmuseets ställning inom

Statens Sjöhistoriska museer

Kommitténs förslag

Genom att Marinmuseum läggs med Statens Sjöhistoriska samman fr.o.m. den l juli 1997 och på så sätt kommer att ingå i Samma museer myndighet Sjöhistoriska museet kommittén att det får som anser ankomma på chefen för myndigheten att fatta beslut i frågor rörande fördelningen samlingar, arbetsuppgifter och sakansvar inom mynav digheten. Kommittén får i sammanhanget framhålla betydelsen av att sådana beslut tillgodoser statsmaktemas uttalanden att kulturen skall vara om hela landets angelägenhet samt att de tillgodoser Marinmuseets uppen gift inom myndigheten fullgöra de uppgifter rör sjöförsvaret. att som Även i fortsättningen måste det finnas representativa Sjöhistoriska samlingar både i Stockholm och Karlskrona, bl.a. för att tillgodose Försvarsmaktens behov utbildning sjöförsvarets utveckling inom av om för den ofñcersutbildning marinen bedriver på Berga och i ramen som Karlskrona.

l Inledning

Kulturutredningen behandlar i sitt särskilda delbetänkande den 10 maj 1995 Sjöhistoriska museets lokalisering även behovet av ett förom stärkt samarbete inom den Sjöhistoriska museiverksamheten. I betänkandet förutsätts överenskommelse snarast kan träffas om att i att en någon form överföra vissa föremål betydelse för belysningen av av Karlskrona örlogsstation från Sjöhistoriska museet till Marinsom museum. I propositionen 1996/973 Kulturpolitik utgår regeringen från målsättning Kulturutredningen, förordar att Marinsamma som men läggs med Statens Sjöhistoriska museer. Regeringen museum samman att förutsättningarna för rationell fördelning av samlingar, anser en arbetsuppgifter och sakansvar avsevärt förbättras inom ramen för en

38 Marinmuseets ställning inom Statens Sjöhistoriska SOU 1997: 100 museer

mer samlad sjöhistorisk lmuseiverksamhet. Särskild vikt bör därvid fästas vid vidareutvecklingen av Marinmuseum, under våren 1997 som tar i bruk nya lokaler och basutställningar. Museet bör inom myndigheten största möjliga för insatserna inom sitt område. ges ansvar Riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget. Mot bakgrund härav har kommittén i sitt förslag till ändringar i instruktionen för Statens Sjöhistoriska föreslagit att Sjöhistomuseer riska museet även i fortsättningen skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör det samlade Sjöhistoriska området, med särskild inrikning mot handelssjöfarten och skeppsbyggeriet, medan Marinmuseum skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten rör sjöförsom svaret. Då Marinmuseum och Sjöhistoriska museet fr.o.m. den 1 juli i år ingår i myndighet går kommittén inte närmare in på fördelsamma ningen av samlingar, arbetsuppgifter och sakansvar, utan att det anser får ankomma på chefen för myndigheten att besluta i sådana frågor.

4.2

Modellsamlingen

Bakgrund

Sedan 1600-talet har det funnits fartygsmodeller i kungliga samlingar och i skeppsbyggares ägo. Några modeller tillhört flottan är emelsom lertid inte kända från tiden före 1730. Tanken på att bygga upp en

modellsamling i flottans ägo diskuterades iAmira1itetskollegieti början

av 1730-talet och ett antal modeller byggdes under de följande decennierna. De var avsedda för utbildningsändamål och i några fall för att dokumentera skeppsbyggnadstekniska detaljer. Det inte enbart farvar tyg som avbildades i modell utan även tekniska anordningar och vapenmateriel. Flottans modellbyggande ingick del i den tidens som modellbyggande i exakt skala som ett pedagogiskt hjälpmedel och dokumentationsbank. Denna verksamhet hade sitt centrum vid den Kungliga Modellkammaren i Stockholm den s.k. Polhemssamlingen. len kunglig förordning från 1752 att s.k. modellkammare anges skulle inrättas vid örlogsbasema i Göteborg, Karlskrona och Stockholm. Beslutet kan formalisering pågående utveckling ses som en av en inom flottan, det kom att dröja innan modellkammare i ordets men konkreta bemärkelse kom till stånd. Om det över huvud taget blev en modellkammare i Göteborg är okänt. I Karlskrona och Stockholm inrättades emellertid modellkammare. I Stockholm har sannolikt ett antal modeller efter hand tillförts flottstationen, men det är först 1786 modellsamling uttryckligen som en

SOU 1997: 100 Marinmuseets ställning inom Statens sjöhistoriska museer 39

omnämns i källorna. I Karlskrona var det fram till 1780-talet främst artilleriet som hade en större samling modeller, dock endast en fartygsmodell.

Skaparen av modellsamlingen i Karlskrona var främst skeppsbyggmästaren och amiralen Fredrik Henrik af Chapman. Han hade uppenbarligen ett starkt intresse för modeller och var beredd att satsa betydande medel på att bygga sådana. I samband med den stora omdaning av Karlskrona som han genomförde på 1780-talet uppfördes också en modellkammare. grund för den samlingen sålde af Chap-

Som en nya man 1783 till flottan de modeller han under 1770-talet i Stockholm låtit tillverka av sina stridsfartyg för skärgården. af Chapmans ambitioner sträckte sig emellertid längre än till att enbart tillföra samlingen föremål som kunde vara av praktisk nytta för utbildningen. Det visas bl.a. av att modellerna av skärgårdsfartygen placerades här och att de flesta av fartygsmodellema från Stockholmseskadern fördes till Karlskrona

ner 1786. Ett sista betydande tillskott teknikhistoriskt värdefulla model-

av ler fick Karlskronasamlingen, då skeppsbyggarsläkten Sheldons stora modellsamling inköptes 1801. år efter af Chapmans bortgång

Ett par inköptes även hela hans samling med modeller, ritningar, kartor och böcker.

I Stockholm blev främst galärmodellerna kvar, sannolikt därför att de behövdes för utbildningen, då de representerade en fartygstyp som i stort antal ingick i Stockholmseskadern. En mindre modellsamling för utbildningsändamål byggdes upp på l790-talet.

Under 1800-talets första hälft tillverkades i Stockholm och Karlskrona ett mindre antal nya modeller, men i stort sett hade flottans samling av fartygsmodeller samma sammansättning som den hade när det blev aktuellt att inrätta ett statligt sjökrigshistoriskt museum i Stockholm i början av l900-talet.

Ett antal av modellerna visades på världsutställningen i Paris 1867. De fick då en medalj i tävlingen om bästa utställning i den historiska avdelningen. Tillfället att visa dem för svensk publik kom när planerna tog form till det som skulle bli den Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Där skulle flottan och armén

få en egen paviljong, i vilken originalbåtar och andra äldre och nyare marina föremål kunde visas. Även modellsamlingen kunde visas under förutsättning av att den iordningställdes från det dåliga skick i vilken den befann sig. Sjöofficeren Jacob Hägg fick uppdraget och renoverade sjutton modeller från Karlskrona och Stockholm Kungl. brev den

av 19 juni 1896 samt Varvschefens i Karlskrona resolutioner 1896

nr 3739, 4730 och 1070. Efter utställningen återfördes modeller och andra utställda föremål till de orter och lokaler varifrån de kommit.

40 Marinmuseets ställning inom Statens Sjöhistoriska museer SOU 1997: 100

Tanken hade emellertid börjat väckas på att skapa ett centralt museum för de marina samlingar som i huvudsak fanns i Stockholm och Karlskrona. Herman af Sillén, medverkat i Stockholmsutställ-

som ningen, tog bl.a. initiativ till en utställning i Stockholm, i vilken även skulle ingå lokaler för restaureringsarbeten på de modeller som inte var i utställningsbart skick. Han fick också Marinförvaltningen att skriva till regeringen i frågan. Regeringen fattade följande beslut den 8 mars 1907:

"Med fönnälande att jämligt nådigt tillstånd emottagit till förvaltande penningmedel för en fond till restaurerande och samlande av föremål för ett blivande marinmuseum samt att ytterligare medel därtill torde vara att förvänta have I uti ämbetsskrivelse den 5 innevarande månad anfört, att såsom önskemål i första hand för uppnående av det med dessa medel avsedda ändamål syntes angeläget, att trämodeller och föremål, som särskilt vore utsatta för tidens menliga inverkan, så snart sig göra läte, ornhändertoges och översåges samt att de av berörda föremål, som förvarades vid flottans station i Karlskrona, transporterades till Stockholm, varest för restaurering arbetenas utförande tjänliga hantverkare lättast kunde anskaffas och där en fullt sakkunnig ledning av dessa ömtåliga arbeten torde stå till buds.

Och haven I på grund härav hemställt, bla dels att I måtten, i den mån för ändamålet skänkta och till Eder överlämnade medel sådant medgåve, få

i författning om att låta restaurera och komplettera i flottans ägo befintliga historiska föremål, som kunde lämpa sig för införlivande med ett blivande krigshistoriskt museum, dels och att I måtten bestämma, vilka ifrågavarande slags föremål borde undergå restaurering samt utställas.

Vid underdånig föredragning härav hava Vi funnit gott att till vad I sålunda hemställt lämna bifall, vilket Vi Eder till svar och underdånig efterrättelse härigenom meddela."

Därmed kunde modeller och annat värdefullt material flyttas till Stockholm och tillsammans med samlingarna i Stockholm ingå i statens sjölcrigshistoriska samlingar. Detta skedde med början 1907. Modellerna har sänts från Karlskrona i enlighet med Marinförvaltningens skrivelse Dnr 915/07 samt Varvschefens i Karlskrona resolutioner år 1907, nr 1324, 1593 och 2114. Hela tanken med Statens sjökrigs-

nr historiska samlingar ursprungligen Herman af Silléns och att de i

var framtiden skulle utgöra grunden till det sjölcrigshistoriska

museum man önskade bygga i Stockholm. Kungl. Marinförvaltningen kan sägas huvudman för de

vara sjökrigshistoriska samlingarna och Jacob Hägg rapporterade kontinuerligt till denna verksamheten kring modellsamlingen. Under de

om kommande åren överfördes ytterligare modeller i de sjölcrigshistoriska samlingarna, även själva museibyggnaden dröjde. Hägg föreslog

SOU 1997: 100 Marinmuseets ställning inom Statens Sjöhistoriska museer 41

även vilka modeller flottan skulle visa upp vid den Baltiska

som utställningen i Malmö 1914. Så 1919 överfördes utan ersätt-

sent som ning tio fartygsmodeller från flottans varv i Stockholm till de sjölqigshistoriska samlingarna Kungl. Marinförvaltningens skrivelse 26 november 1919, Varvschefens i Stockholm resolution nr 3127. Pla-

på ett sjökngshistoriskt ändrades 1927 då f.d. Skogsnerna museum institutet på Strandvägen i Stockholm iordningställdes till ett Marin-

och samlingarna kunde visas för allmänheten. Marinmuseum i museum Stockholm upphörde formellt 1938, då samlingarna överfördes till det nya Statens öhistoriska museum.

Efter beslut i Statens Sjöhistoriska museums nämnd den 28 mars 1958 och i Kungl. Marinförvaltningens brev NIM 213-6, daterat den 2 juni 1958, samt Örlogsvarvets i Karlskrona skrivelse K 1462 gjordes

uppdelning mellan Statens Sjöhistoriska och Marinmuseum en museum så att båda skulle kunna visa ett representativt urval av

museerna flottans fartygstyper. Elva modeller införlivades med Sjöhistoriska museets samlingar samtidigt tretton modeller överfördes till

som Marinmuseum i Karlskrona.

Frågan modellernas hemvist har därefter aktualiserats i slutet av

om 1980-talet och början l990-talet. Statens kulturråd genomförde en

av översiktlig kartläggning de marina och Sjöhistoriska museernas

av verksamhet, vilket resulterade i rapport till regeringen i början av

en 1992. Rapporten resulterade också i att Kulturrådet tillsatte en arbets-

för att över och resursfördelningen inom berörda grupp se ansvars-

Då Statens Sjöhistoriska och Statens försvarshistoriska museer. museer

inte lyckades träffa överenskommelse om frågans lösning museer en ledde arbetsgruppens arbete inte till något resultat.

Frågan har även behandlats i Kulturutredningens delbetänkande om Sjöhistoriska museets lokalisering. Av betänkandet framgår bl.a. att utredningen räknar med att Sjöhistoriska museet kommer överens med Marinmuseum överföring/återföring dit av ett antal föremål av stor

om betydelse för skildringen Karlskrona som örlogsstation. En generös

av inställning från Sjöhistoriska museet till den typen av mindre, permanenta eller tidsbegränsade, omfördelningar av material är en mera praktisk och ekonomisk form av stöd till landets Sjöhistoriska museer än permanent uppsplittring museets samlingar.

en av

I regeringens proposition 1996/97:3 Kulturpolitik konstaterar regeringen bl.a. att åtskilliga föremål hos såväl Sjöhistoriska museet som Marinmuseum faller inom ramen för ett gemensamt ansvarsområde. En diskussion överföringar och inriktning har skett sedan 1992 utan att

om några positiva resultat har kunnat nås. För att underlätta en fortsatt samverkan föreslår regeringen därför att Marinmuseum läggs samman med Statens Sjöhistoriska museer.

42 Marinmuseets ställning inom Statens .göhistoriska SOU 1997: 100 museer

Kulturutskottet ansåg att de skäl regeringen anfört för att lägga samman Marinmuseum med Statens Sjöhistoriska museer till en myndighet övertygande och tillstyrkte förslaget wet. 1996/97:KrU1. var Utskottet konstaterade att myndigheten får ansvaret för de båda museernas föremålsbestånd, vilket torde underlätta samordnandet de av nuvarande verksamheterna, bl.a. då det gäller överföringen föremål av mellan museerna. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Beskrivning av modellsamlingen

Modellsamlingen vid Sjöhistoriska museet består i dag i huvudsak av fyra föremålskategorier; fartygsmodeller, halvmodeller, gjutmodeller och övriga modeller. Inom kategorierna såväl föremål med ryms örlogsanknytning som från civil sjöfart och skeppsbyggeri. Efter uppdelningen mellan Sjöhistoriska museet och det nybildade Marinmuseum år 1958-59, finns i dag en representativ samling fartygsmodeller vid Sjöhistoriska museet. Den är tack kopplingen till den vare civila sjöfarten Sveriges viktigaste referenssamling inom området. För samlingen av fartygsmodeller kan man generellt säga att den består två delar, fartygsmodeller tillkomna före år 1900 och av fartygsmodeller tillkomna efter år 1900. Uppdelningen är viktig såtillvida att modellerna tillverkade efter 1900 till 99 % byggdes under Jacob Häggs ledning och för det tänkta Sjökrigshistoriska museet i Stockholm. Under 1920-talet byggde modeller för Marinmuseet i man Stockholm och efter 1931 byggs de uteslutande för det kommande Statens Sjöhistoriska Modeller tillkomna före år 1900 har, museum. förutom modellerna beställdes till Flottans paviljong, tillverkats som med ett annat syfte. Efter 1938 har Sjöhistoriska museets modellverkstad successivt kunnat bygga landets främsta samling örlogsmodeller. Totalt upp av omfattar modellsamlingen på Sjöhistoriska museet drygt 200 fartygsmodeller med anknytning till örlog. Av dessa 90 modeller är ca tillkomna före år 1900. Nio modeller tillhör de allra äldsta, tillkomna under perioden 1650-1720. af Chapmans relaterade modeller ca omfattar drygt 25 st 15 utgör fartygstyper för Arméns flotta varav ca som fanns stationerad på Galärvarvet i Stockholm och på Sveaborg i Helsingfors. Bland l700-talsmodellema finns också ett antal galärer vilka var en fartygstyp även den användes inom Arméns flotta. som Den stora övervikten på modeller än sekelskiftet beror just på yngre modellverkstadens omfattande produktion. Marinmuseum har tre exemplar de allra äldsta modellerna, tillav komna ca 1650-1720, K8, K53 och K61. Av 1700- och 1800-talets

SOU 1997: 100 Marinmuseets ställning inom Statens Sjöhistoriska museer 43

modeller har betydligt fler, till stor del beroende på uppdelningen

man 1958-59. De stora luckorna finns bland 1900-talets modeller, delvis beroende på Marinmuseets tidigare uttalade verksamhet som varvsmuseum för Karlskrona.

Museets samling skulle återspegla varvets produktion varför t.ex. pansarbåtama saknas helt. Liksom för Sjöhistoriska museet erhåller dock Marinmuseum ett viktigt tillskott i de modeller av moderna fartygstyper skänks Försvarets materielverk.

som av

4.2.3¶Sammanfattning och förslag

Sedan 1600-talet har fartygsmodeller funnits i kungliga samlingar och hos skeppsbyggare. Några modeller tillhöriga flottan är inte kända fore 1730. Från den tiden börjar Amiralitetskollegiet emellertid att planera och bygga modellsamling. I samband med den omdaning av

upp en Karlskrona af Chapman genomförde på 1780-talet uppfördes

som också modellkammare. Som en grund för denna sålde af Chapman

en till flottan ett tjugotal modeller han tillverkat under sin tid i Stock-

som holm. Han lät även föra dit de flesta modellerna från Stockholmseskadem. I Stockholm blev främst galärmodellema kvar. Vidare uppbyggdes på 1790-talet en mindre modellsamling för utbildningsändamål. Ett antal modellerna i Karlskrona utlånades till den Allmänna

av konst- och industriutställningen i Stockholm 1897, men återfördes därefter. Sedan tanken på ett centralt marint väckts beslöt rege-

museum ringen 1907 att modellerna m.fl. föremål skulle flyttas från Karlskrona till Stockholm och tillsammans med samlingarna i Stockholm ingå i Statens sjökrigshistoriska samlingar. Även härefter har omflyttningar skett mellan Stockholm och Karlskrona, den senaste 1958 då samling-

fördelades representativt mellan de båda museerna. arna

Modellkamrarna i Stockholm och Karlskrona är inrättade 1752

kunglig förordning. De modeller som ingick i dessa var sålegenom en des statlig egendom, vilket ytterst tagit sig uttryck i att regeringen fattat beslut de skall placerade. Sedan modellerna flyttades från

om var vara Karlskrona till Stockholm har det alltid funnits ett starkt önskemål från Karlskrona att de skulle återföras dit.

Genom att Marinmuseum den 1 juli 1997 läggs samman med Statens Sjöhistoriska museer kommer modellerna att tillhöra samma myndighet, oavsett de finns på Sjöhistoriska museet i Stockholm eller

om Marinmuseum i Karlskrona. Modellerna kan på så sätt förvaras och ställas ut där det är mest lämpligt. Eftersom regeringen fr.o.m. den l mars 1997 tillsatt en särskild myndighetschef för Statens Sjöhistoriska

44 Marinmuseets ställning inom Statens Sjöhistoriska SOU 1997: 100

museer

kommittén att det bör ankomma på denne att fatta beslut i museer anser dessa frågor.

Kommittén får i sammanhanget framhålla betydelsen av att sådana beslut tillgodoser statsmaktemas uttalanden att kulturen skall vara

hela landets angelägenhet samt att de tillgodoser Marimnuseets roll en

de sjöförsvaret. Även i att inom myndigheten fullgöra uppgifter som rör fortsättningen måste det finnas representativa Sjöhistoriska samlingar både i Stockholm och Karlskrona, bl.a. för att tillgodose Försvarsmaktens behov utbildning sjöförsvarets utveckling inom ramen för

av om den officersutbildning marinen bedriver på Berga och i Karls-

som krona.

Det finns även ett kulturhistoriskt värde i att på sikt genomföra en inventering den modellsamling byggdes i Karlskrona och

av som upp så långt möjligt bringa klarhet i vilka föremål ingått i denna och

som

dessa i nuläget finns. var

4.3¶Vaxholms fästnings museum

4.3.1¶Bakgrund

Frågan Vaxholms fästnings tillhörighet har varit aktuell

om museums sedan slutet 1970-talet. Styrelsen för Statens försvarshistoriska

uttalade då det angelägna i att museets fortbestånd tryggades museer och att museet utvecklades. Styrelsen ansåg att museet borde inordnas i Statens försvarshistoriska och ha till uppgift att fullgöra de

museer uppgifter rör kustartilleriets verksamhet och utveckling genom

som tiderna. Med anledning hur den marina museitraditionen kom att

av utvecklas Chefen för marinen 1988 ut inriktning museiverk-

gav en av samheten vilken bl.a. framgår att Marinmuseum är ett "centralt

för marinen med inriktning att visa marinens historik i stort museum och flottan i detalj samt i övrigt enligt Marinmuseums instruktion" och att Vaxholms fästnings är ett "centralt museum för kustartille-

museum riet med inriktning att visa kustartilleriets historik samt Stockholms kustartilleriförsvar i detalj".

Chefen för marinen föreslog i skrivelse till regeringen, daterad

en den 4 juni 1991, att Vaxholms fastnings skulle överföras till

museum Statens försvarshistoriska Under 1992 genomförde Statens för-

museer. svarshistoriska konsekvensanalys av att införa museet i

museer en myndigheten. Man redovisade inga konsekvenser skulle kunna

som hindra ett inordnande, något beslut i frågan togs inte. Statens för-

men svarshistoriska har aktualiserat ärendet senast i sin anslags-

museer framställning för budgetåret 1997.

:SOU 1997: 100 Marinmuseets ställning inom Statens Sjöhistoriska museer 45

Ärendet har sedan 1996 handlagts Kulturdepartementet. Av proav positionen 1996/97:3 Kulturpolitik framgår att regeringen för närvarande inte är beredd att ta ställning i frågan. Vaxholms fästnings har sedan 1956 administrativt sorterat museum under Stockholms kustartilleriförsvar. Till följd av en omorganisation inom Försvarsmakten överfördes museet 1990 till Vaxholms kustartilleriregemente. i

4.3.2¶Verksamheten

KA 1 sattes 1947 på Oskar-Fredriksborgs fort. regementsmuseum upp överlämnades till 1956. Av Försvarsdepartementets beslut Det staten

1956-09-21 framgår bl.a. följande:

"Kungl Maj:t bemyndigar Marinförvalmingen att för kronans räkning ifrågavarande gåva att jämte övriga förekommande föremål emottaga under benämningen Vaxholms fástnings samt underställd Chefen museum för Stockholms kustartilleriförsvar tills vidare förvaras inom fästningen, varvid beträffande tillsyn, vård, öppethållande och medelsredovisning i förekommande delar skola tillämpas de föreskrifter som enligt brev m.m. den 18 februari rörande museiverksamheten inom marinen gälla för modellkammaren i Karlskrona.

Under början 1960-talet flyttades museet till Vaxholms kastell av för att återinvigas där 1964. I nuläget har fästningsmuseet tre uppgifter, nämligen att belysa Vaxholms fästnings historia, kustartilleriets historia och försvaret av Stockholms skärgård. Verksamheten omfattar såväl basutställningar tillfälliga utställningar, guidade visningar, trycksaksutgivning som Museet bedriver även viss konferensverksamhet. Utställningsytan m.m. uppgår till 3 000 kvm och antalet föremål till 4 000. Till museet ca ca referensbibliotek, bildsamling och ett föremålsregister. hör också ett en Egentliga magasin saknas, liksom mycket av de basresurser som normalt finns vid Museet är i nuläget i behov av en omfatett museum. tande omgestaltning sina basutställningar, i stort står oförändav som rade sedan början 1960-talet. i av Museet har på år medverkat i att levandegöra de äldre kustsenare befästningar övertagits Statens fastighetsverk. Ett exempel på som av detta är Siaröfortet utanför Ljusterö. Verksamheten finansieras dels intäkter, dels av medel från Vaxav holms kustartilleriregemente. För 1997 har budgeterats ca 2 300 000 kronor, vilka hälften utgör hyreskostnader. Museet hade 9 200 av ca

46 Marinmuseets ställning inom Statens Sjöhistoriska SOU 1997: 100

museer

betalande besökare 1996, viket är en nedgång med ca 7 000 personer. Minskningen är i huvudsak orsakad av att museet fr.o.m. detta år endast får ta ut avgift dem besöker själva museet, medan man tidigare

av som kunnat ta ut en avgift av alla som besökte Kastellet.

Personalen består av en museichef på halvtid, en museiintendent och en halvtidstjänstgörande assistent. Under sommarhalvåret tillkommer guider och vaktpersonal.

Kastellet förvaltas sedan 1993 Statens fastighetsverk. Museet är i

av huvudsak inrymt i kastellets västra linje. I de övriga delarna pågår för närvarande renoverings- och ombyggnadsarbeten for hotell-, konferens- och restaurangverksamhet samt för kontor. Fastighetsverket har också återställt de s.k. fredstaken, vilket har skapat stora vindsutrymmen.

Bedömning

Vaxholms fästnings museum är unikt genom att det är det enda tidigare förbandsmuseum har fått ett regeringsbeslut för sin verksamhet.

som Dess verksamhet speglar dessutom en del av försvarets historia kust-

artilleriets som inte finns dokumenterad i samma omfattning vid

något annat museum.

Genom att Försvarsmakten lägger allt fler kustförsvarsanlägg-

ner ningar och kustforsvarsförband ökar mängden föremål som bör tillfalla museet. Det finns även ett ökande behov att ta hand om teknik- och

av kulturhistoriskt intressant materiel som nu riskerar att förstöras genom eftersatt underhåll på grund dåliga ekonomiska resurser.

Statens forsvarshistoriska museer framhåller i sitt yttrande över Kulturutredningens delbetänkande rörande Sjöhistoriska museets lokalisering bl.a. att den sjömilitära verksamheten inte bara omfattar flottan, utan även kustartilleriet och dess föregångare befástningama från Carlstens fästning i Marstrand till Härnösand. Utan samspelet mellan befästningamas hamnar och militära styrkor kan flottans verksamhet inte förstås. Detta gör det angeläget att Vaxholms fästnings museum ges möjlighet att bedriva insamlings- och förmedlingsverksamhet med inriktning på kustartilleriets historia.

Frågan om Vaxholms fästnings tillhörighet kan

museums synas ligga utanför kommitténs arbete. Kommittén har ändock valt att belysa frågan mot bakgrund av att kustartilleriet endast i mindre omfattning finns representerat vid Marinmuseum och Sjöhistoriska museet och att ett överförande till en central museimyndighet inom Kulturdepartementet skulle säkerställa och utveckla museets verksamhet.

SOU 1997: 100

5¶Samverkan

Kommitténs förslag

stärka samverkan mellan Statens försvarshistoriska museer och För att öhistoriska föreslår kommittén att överintendenten vid Statens museer respektive myndighet ingår ledamot i den andra myndighetens stysom relse. samverkan med Försvarsmakten bör i styrelsen för För att stärka försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museer ingå Statens museer företrädare för Försvarsmakten. I Statens försvarshistoriska museers styrelse ingå företrädare för de frivilliga försvarsorganisabör även en tionerna. Kommittén Kungl. Maj:ts bestämmelser rörande museianser att verksamheten inom marinen bör upphävas, då de till stor del inte är tillämpliga. Kommittén att det bör ankomma på cheferna för Staanser försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museer att i tens museer samråd med Försvarsmakten närmare komma överens formerna om och innehållet i Marinens museikommittés verksamhet. föreslår det i styrelsen för Försvarets historiska tele- Kommittén att FHT, förutom representanter för Försvarsmakten och Församlingar materielverk, fortsättningsvis ingår två representanter för Stasvarets försvarshistoriska och representant för Statens sjöhistotens museer en riska Dessa skall representera Armémuseum, Marinmuseum museer. och Flygvapenmuseum. För att underlätta FHT:s fortsatta verksamhet kommittén Statens Sjöhistoriska och Statens förförutsätter att museer svarshistoriska så långt möjligt har policy i dessa museer en gemensam frågor. Kommittén föreslår att överintendenten vid Statens Sjöhistoriska erforderliga initiativ för att formalisera samverkan mellan museer tar Marinmuseum och Sydkustens marinkommando. Kommittén föreslår slutligen att 18 § i förordningen 1996:3l om statliga myndigheters skjutvapen ändras så att Försvarsmakten får m.m. meddela föreskrifter för tillämpningen även för Statens Sjöhistoriska

museer.

48 Samverkan SOU 1997: 100

5.1¶Inledning

Av kommittédirektiven framgår att det är angeläget att ett aktivt samarbete etableras mellan Statens försvarshistoriska museer och Statens Sjöhistoriska Vidare bör Statens Sjöhistoriska museer, och

museer. inom detta särskilt Marinmuseum, uppehålla fasta och aktiva kontakter med Försvarsmakten. I den utsträckning samverkan mellan Statens sjöhistoriska och Försvarsmakten även påverkar samverkan mel-

museer lan Statens försvarshistoriska och Försvarsmakten har kom-

museer mittén valt att även belysa detta och komma med förslag till förändringar.

5.2 Samverkan mellan Statens försvars-

historiska museer och Statens sjö-

historiska museer

5.2. l Allmänt

Av propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik framgår att det är av stor betydelse för Statens försvarshistoriska att kunna arbeta med ett

museer samlat perspektiv på försvarets historiska utveckling samt vidmakthålla förankring och legitimitet i förhållande till Försvarsmakten i dess helhet även efter det att Marinmuseum lagts samman med Statens sjöhistoriska Myndigheten skall därför fortsatt ha ett huvudansvar för

museer. övergripande militära museifrågor. Av propositionen framgår vidare att Statens försvarshistoriska som nu, skall utföra tillsyn och

museer, rådgivning gentemot förbands- och vapenslagsmuseer samt specialsamlingar inom Försvarsmakten, vad gäller marinen dock i samråd med Statens Sjöhistoriska museer.

Denna samverkan skall ske mellan myndigheterna har formali-

som serats i 1 § i förslaget till instruktion för Statens försvarshistoriska museer, av vilken det framgår att i fråga om sjöförsvaret skall myndigheten i lämplig omfattning samråda med Statens Sjöhistoriska museer och i 3 § i förslaget till instruktion för Statens Sjöhistoriska museer, vilken det framgår att i fråga om sjöförsvaret skall myn-

av digheten i lämplig omfattning samråda med Statens försvarshistoriska museer samt biträda vid tillsynen av samlingar av militär eller kulturhistorisk art. I förslagen till instruktioner används begreppet sjöförsvaret, då det kan ha vidare innebörd än marinen.

anses en

Kommittén förutsätter också att ett fördjupat samarbete etableras mellan Statens försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska

museer

1997: 100 Samverkan 49 SOU

bl.a. för försvarets betydelse för samhällsutvecklingen skall museer, att kunna presenteras samlat även i fortsättningen.

5.2.2¶Representation i myndigheternas styrelser

förslagen till instruktioner föreslås att respektive myndighets styrelse I skall bestå högst nio ledamöter, överintendenten medräknad. För att av stärka samverkan mellan myndigheterna bör respektive myndighet vara företrädd den andra myndighetens styrelse. Med hänsyn till de äreni styrelserna föreslår kommittén att överintendenten vid den som avgörs i respektive myndighet ingår ledamot i den andra myndighetens stysom relse. stärka samverkan med Försvarsmakten bör i styrelserna för För att Statens försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museer museer fortsättningen ingå företrädare för Försvarsmakten. I Statens föräven i styrelse bör även ingå företrädare för de svarshistoriska museers en frivilliga försvarsorganisationema. Dessa utgör betydelsefull del av en försvarets verksamhet och har åren varit länk mellan förgenom en svaret och samhället.

5.2.3¶Försvarets traditionsnämnd

traditionsnämnd skall inom Statens försvarshistoriska Försvarets fullgöra de uppgifter rör militära traditioner. Nämnden har museer som funnits sedan 1985. Vid instruktionsöversyn 1992 insattes nämnden en fjärde organisatorisk enhet i myndigheten. som en behandlar normalt endast principiella frågor medan sak- Nämnden frågor behandlas enligt de riktlinjer nämnden meddelat. Nämnden som inget beslutsorgan. I den utsträckning beslut krävs av mynär eget fattas dessa överintendenten. I förekommande fall dighetskaraktär av då till eventuell diskussion och ställningstagande nämnden. hänvisas av den gällande instruktionen är överintendenten ordförande Enligt medan myndigheten beslutar sammansättningen i övrigt. Normalt om deltar i nämndens sammanträden endast de ledamöter som berörs av aktuellt sakområde. Det innebär att när enbart frågor rör armén som behandlas deltar vanligen inte företrädare för marinen eller flygvapnet. den mån frågor inte berör heraldik och därmed sammanhängande frå- I deltar inte heller statsheraldikem vid Riksarkivet. gor Av propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik framgår bl.a. att nämnden förutsätts innehålla representant för Statens Sjöhistoriska en

50 Samverkan

museer, vilket kommittén beaktat i förslaget till instruktion för Statens försvarshistoriska museer.

5.3¶Samverkan med Försvarsmakten

5.3.1¶Statens

Sjöhistoriska museers samlingar

I arbetet med myndigheternas instruktioner har Försvarsmakten framhållit vikten att det även i fortsättningen finns representativa av samlingar avseende sjöförsvaret både vid Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona. Som skäl för detta bl.a. att anges samlingarna behövs för att underlätta rekryteringen till marinen och för att tillgodse behovet utbildning sjöförsvarets utveckling inom av om ramen för den officersutbildning marinen bedriver på Berga och i som Karlskrona. Kommittén har i förslaget till instruktion för Statens Sjöhistoriska museer i 10-11 föreslagit att Sjöhistoriska museet även i fortsättningen fullgör de uppgifter inom myndigheten rör det samlade som Sjöhistoriska området, med särskild inriktning mot handelssjöfarten och skeppsbyggeriet, medan Marinmuseum fullgör de uppgifter inom myndigheten som rör sjöförsvaret. Kommittén att Försvarsmaktens anser önskemål tillgodoses inom för sitt förslag. ramen

5.3.2¶Marinens museikommitté

Allmänt

Kungl. Majzt Försvarsdepartementet har utfärdat bestämmelser rörande museiverksamheten inom marinen den 7 oktober 1966 TSA 1966:88. Av bestämmelserna framgår bl.a. att museiverksamheten inom marinen har till ändamål att förvalta och vårda marinens del statens av sjökrigshistoriska samlingar, att tillföra samlingarna marina föremål ägnade att belysa den historiska utvecklingen sjöförsvarets materiel av och vad sammanhänger med detta, att i möjlig mån göra samlingsom arna tillgängliga för forskare och allmänheten då så är lämpligt genom att föremål ur samlingarna deponeras i Statens Sjöhistoriska museum eller i annan museal organisation samt att befordra intresset för marinen och dess arbete i statens tjänst. Vidare framgår att dåvarande Marinförvaltningen Försvarets materielverk leder museiverksamheten med biträde Marinens museiav

Samverkan 51

kommitté. Marinförvaltningen bestämmer föremålen skall förvaras. var beslut fattas deposition eller överlåtelse till Statens sjöhisto- Innan om eller deposition till museal myndighet eller hos riska museum annan myndighet tillhör marinen skall yttrande inhämtas av Marinens som museikommitté och, ärendet berör dåvarande Marinmuseum och om Modellkammaren i Karlskrona Marinmuseum, chefen för museet. av Marinens museikommitté skall förlagd till Stockholm. Den vara består nio valda ledamöter och två älvskrivna ledamöter. Av dessa av fem utsedda Chefen för marinen nuvarande Försvarsmakten, är av marinledningen, två Marinförvaltningen nuvarande Försvarets av materielverk, Försvarets intendenturverk nuvarande Försvarets en av och Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakade-

materielverk en av

Självskrivna ledamöter är chefen för Marinmuseet och Modellmien. kammaren i Karlskrona Marinmuseum och museidirektö-

nuvarande

vid Sjöhistoriska nuvarande överintendenten vid ren Statens museum Statens Sjöhistoriska museer. Överintendenten vid Statens försvars-

historiska har därefter tillkommit självslcriven ledamot. museer som Försvarets materielverk har senast utsett ledamöter i kommittén den 1996 Tjänstemeddelande för Försvarsmakten, TFM 96005. Av

2 april

beslutet framgår kommittén även har tre adjungerade ledamöter, att nämligen representant for vardera Norrlandskustens marinkomen mando och Försvarets historiska telesamlingar samt museichefen för

Vaxholms fástnings Ledamöterna är utsedda för en tid av tre museum. år räknat från den 1 januari 1996. Museikommittén sammanträder i regel två gånger om året.

Förslag

inriktningen Marinens museikommitté har diskuterats de Frågan om av åren. Man har emellertid avvaktat bl.a. kulturpropositionen och senaste försvarsbeslutet för att kunna gå vidare. Museikommittén avser nu att

aktualisera bestämmelserna för sin verksamhet. Både Statens Sjöhistoriska och Statens försvarshistoriska museer Marinens museikommitté skall finnas kvar, då den museer anser att inom sig besitter kompetens kan till nytta för de båda en som vara myndigheternas verksamhet. Arbetet i museikommittén bör dock mer

inriktas mot rådgivning och erfarenhetsutbyte. Kommittén att 1966 års bestämmelser museiverksamheten anser om inom marinen bör upphävas, då de till stor del inte är tillämpliga. Kommittén att det bör ankomma på cheferna för Statens föranser svarshistoriska och Statens Sjöhistoriska att i samråd museer museer

52 Samverkan SOU 1997: l OO

med Försvarsmakten närmare komma överens om formerna och innehållet i Marinens museikommittés verksamhet.

5.3.3 Försvarets historiska

telesamlingar

Allmänt

Försvarets historiska telesamlingar FHT har som mål att medverka till att representativa delar av försvarsmaktens äldre telemateriel tas tillvara, registreras, dokumenteras, vårdas och förrådshålls till dess att den kan tas hand FHT vill säkerställa att museisamling-

om av museerna. arna i landet totalt visar teknikutvecklingens roll i försvarets utveckling.

Arbetet i FHT skall ses som ett stöd i försvarsmaktens avvecklingsarbete av äldre telemateriel för att uppfylla regeringens krav vad gäller tillvaratagande, dokumentation och överlämnande materiel till Sta-

av tens försvarshistoriska museer. Arbetet inriktas främst mot att ta tillvara och iordningställa föremål och/eller modeller som markerar brytpunkter i utvecklingen, är representativa för sin tid och visuellt intressanta.

FHT leds av en styrelse, i vilken ingår representanter för Försvarsmakten och Försvarets materielverk samt en representant från vardera Arrné-, Marin- och Flygvapenmuseet. Det huvudsakliga arbetet sker i en urvalsgrupp, vars förslag bereds av ett verkställande utskott före styrelsens beslut.

Under budgetåret 1995/96 har Statens försvarshistoriska museer tagit fram och faststställt en insamlingspolicy, av vilken bl.a. framgår att insamlingen av föremål skall bygga vidare på de tre museernas befintliga samlingar och komplettera dessa.

FHT:s verksamhet inriktas de närmaste två åren mot att inventera och registera all av FHT insamlad och förrådshållen materiel, att dokumentera materielen och utvecklingen inom de olika teknikområdena samt att iordningställa och överlämna materielen till museerna. FHT kommer vidare stöd vid den fortsatta materielavveck-

att ge museerna lingen inom försvaret samt bistå vid utgallring föremål

museerna av som inte bedöms ha historiskt värde.

Förslag

Det är av vikt att Marinmuseum representeras i styrelsen även sedan det lagts samman med Statens Sjöhistoriska Kommittén

museer. föreslår därför att det i styrelsen, förutom representanter for Försvarsmakten och Försvarets materielverk, fortsättningsvis ingår två

Samverkan 53

för Statens försvarshistoriska museer och en representanter för Statens Sjöhistoriska Dessa skall representera representant museer. Armémuseum, Marinmuseum och Flygvapenmuseum. underlätta FHT:s fortsatta verksamhet förutsätter kommittén För att Sjöhistoriska och Statens försvarshistoriska museer att Statens museer så långt möjligt har policy i dessa frågor och att samveren gemensam kan sker med Tekniska museet i teknikhistoriska frågor.

5.3.4¶Lokal samverkan

Som framgår inledningen är det viktigt att särskilt Marinmuseum av fasta och aktiva kontakter med Försvarsmakten. Detta gäller

uppehåller

inte minst på regional och lokal nivå i Karlskrona, där museet utgör ett

väsentligt inslag för förståelsen det marina arvet. av till den l juli 1997 har museet lokaler i kasem Ankarstierna Fram inom Sydkustens marinkommandos område och utgör genom sin komnaturlig del verksamheten inom ett område där historia petens en av nutid går parallellt. Många de anordningar fortfarande och av som används i 1700- och l800-talet. Exempel på detta är har sitt ursprung s.k. Lindholmsdockan och femfingerdockorna fortfarande är i den som bruk. Genom museet fram till den 1 juli 1996 som en del av Statens att ingått under Försvarsdepartementet har det försvarshistoriska museer naturligen kunnat samverka med Marinkommandot, t.ex. vad även

gäller fartygsunderhåll, magasinslokaler, förvaring vapen, ekonomi-

och personalhantering och företagshälsovård.

viktigt denna samverkan med Försvarsmakten naturligen Det är att består sedan museet flyttat till sina lokaler på Stumholmen. även nya Även ömsesidiga försäkringar gjorts att samverkan och om om tjänster på det museala området skall fortsätta som tidigare utbyte av kommittén dessa bör formaliseras, inte minst mot bakgrund av anser att sker inom Försvarsmakten. Kommittén föreslår de förändringar som därför överintendenten vid Statens öhistoriska tar erforderatt museer för formalisera samverkan mellan Marinmuseum och liga initiativ att Sydkustens marinkommando.

54 Samverkan

Förvaring av vapen

Gällande författningar m.m.

Vapenlagen 1973:1176 innehåller föreskrifter om enskilda organisationers m.fl. befattning med skjutvapen och ammunition. Lagen kompletteras av vapenförordningen 1974:123, omtryckt 1991:1257 och av föreskrifter och allmänna råd som utfärdas av Rikspolisstyrelsen. Enligt vapenlagen är allt innehav av skjutvapen och ammunition tillståndspliktigt. Tillstånd meddelas polismyndigheten. Enligt

av 44 § i vapenlagen gäller denna inte staten.

En arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet lade i juni 1995 fram rapporten Säkrare hantering av statens skjutvapen Ds 1995:38. Arbetsgruppen ansåg bl.a. att mycket skulle stå att vinna med ett sammanhållet regelverk för statliga skjutvapen och annan farlig materiel som behöver hanteras med särskild från säkerhetssynpunkt. Ett

omsorg sådant regelverk borde kunna vara ett verksamt medel för att nå en förhöjd skyddsnivå kring militära och andra statliga vapen. Som ett resultat arbetsgruppens arbete utfärdade regeringen i januari 1996 en för-

av ordning l996:31 om statliga myndigheters skjutvapen m.m.

Av 18 § i förordningen framgår att "Försvarsmakten får för Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt och Statens försvarshistoriska meddela de närmare föreskrifter som behövs för till-

museer lämpningen av förordningen och att Rikspolisstyrelsen får meddela sådana föreskrifter för andra statliga myndigheter.

Regler förvaring i fred Försvarsmaktens och viss

om av vapen ammunition finns i Överbefälhavarens kungörelse FFS 1979:17 med föreskrifter om förvaring i fred av Försvarsmaktens eldhandvapen, kulsprutor och viss ammunition FEKA. I kungörelsen finns bl.a.

m.m. bestämmelser för vapen som förvaras i militära museer och när vapen lånas ut till annan myndighet eller organisation utanför Försvarsmakten.

Statens försvarshistoriska museers samlingar

I Statens försvarshistoriska museers samlingar av vapen ingår en del moderna användbara Dessa förvaras enligt Försvarsmaktens

vapen. regler. Flertalet vapen tillhör Armémuseum och Flygvapenmuseum. Vid Marinmuseum finns ett antal aktiva i huvudsak gevär,

vapen, som speglar utvecklingen inom marinen. Dessa förvaras i huvudsak i förråd på Sydkustens marinkommandos område.

SOU 1997: 100 Samverkan 55

Förslag

Då Marinmuseum läggs samman med Statens Sjöhistoriska museer kommer museet enligt förordningen om statliga myndigheters skjut-

därefter att få tillämpa Rikspolisstyrelsens föreslqifter. Med hänvapen

till till övervägande del tillförs från Försvarsmakten och syn att vapnen förvaras på militärt område förefaller det emellertid mer lämpligt att

även i fortsättningen får tillämpa Försvarsmaktens föreskrifter. Ett man annat skäl för att regelverket bör vara detsamma är också den samverkan skall ske mellan Statens försvarshistoriska museer och Statens

som Sjöhistoriska bl.a. vad gäller tillsynen de marina förbands-

museer av museerna.

Mot bakgrund härav föreslår kommittén att 18 § i förordningen om statliga mydigheters skjutvapen ändras så att Försvarsmakten får

m.m. meddela föreskrifter för tillämpningen även för Statens Sjöhistoriska

Paragrafen skulle därmed få den lydelse som framgår av museer. sid. 15.

Med sådan skrivning omfattas visserligen hela myndigheten Sta-

en tens Sjöhistoriska fortsättningsvis Försvarsmaktens före-

museer av skrifter och inte bara den del utgör Marinmuseum. Kommittén

som bedömer emellertid detta mindre betydelse, då det vid Sjöhisto-

vara av riska museet och Vasamuseet endast finns enstaka vapen som kommer att omfattas av bestämmelserna.

SOU 1997: 100 57

6¶Instruktioner

Kommitténs förslag

Kommittén i framtida översyn instruktionerna för Staanser att en av tens försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museer bör museer målsättningen i stället övergripande skall betona övervägas om mer kunskapen kulturarvet och samhällsutvecklingen, t.ex. att myndigom heterna har till uppgift att främja kunskapen det militära kulturarvet om respektive det maritima kulturarvet och dess roll i samhällsutveck-

lingen. Kommittén vidare att texterna i 2 § i centralmuseemas inanser struktioner generellt bör över och moderniseras vid en framtida ses översyn. Kommittén föreslår att det i den översyn strukturen på museiav området pågår inom Kulturdepartementet övervägs om Statens som försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska museers ansvar museers och uppgifter inom det försvarshistoriska respektive Sjöhistoriska området motiverar att de skulle kunna ha en roll som ansvarsmuseer.

1 Inledning

Regeringen har den 7 juni 1990 utfärdat förordning l990:571, ändr. en 1996:460 och 1996:1314 med instruktion för Statens Sjöhistoriska att gälla fr.o.m. den 1 juli 1990. Regeringen har vidare den museer 27 maj 1992 utfärdat förordning 1992:5l4, ändr. 1994:172 och en 1996:110 med instruktion för Statens försvarshistoriska museer att gälla fr.o.m. den 1juli 1992. särskild skrivelse 11/97 har kommittén den 15 april 1997 I en dnr till kulturministern lämnat förslag till ändringar i dessa instruktioner. Förslaget till ändringar i instruktionen för Statens försvarshistoriska redovisas i bilaga 5 och förslaget till ändringar i instruktionen museer för Statens Sjöhistoriska i bilaga Förslagen har beretts inom museer

58 Instruktioner SOU 1997: 100

regeringskansliet. Regeringen har den 29 maj 1997 beslutat ändom ringar i instruktionerna för Statens Sjöhistoriska SFS museer 1997:336 och Statens försvarshistoriska SFS 1997:337. Ändmuseer ringarna överensstämmer i allt väsentligt med kommitténs förslag. Förslaget till instruktion för Statens försvarshistoriska innemuseer bär en omarbetning denna i sin helhet dels med anledning organiav av sationsförändringen, dels som en anpassning till andra instruktioner för centralmuseer inom Kulturdepartementets område. Innehållet i instruktionen för Statens Sjöhistoriska har ändrats i huvudsak med museer avseende på att Marinmuseum läggs med myndigheten den 1 samman juli 1997.

6.2 till

Sammanfattning av förslagen

ändringar i instruktionerna

Regeringen har i propositionen l996/97:3 Kulturpolitik förordat att Marinmuseum bör läggas med Statens Sjöhistoriska samman museer, eftersom förutsättningarna för rationell fördelning samlingar, en av arbetsuppgifter och sakansvar avsevärt förbättras inom för ramen en mer samlad sjöhistorisk museiverksamhet, samt att särskild Vikt bör fästas vid vidareutvecklingen Marinmuseum tar i bruk av som nya lokaler och basutställningar. Regeringen framhåller också att Marinmuseum bör inom myndigheten största möjliga för ges ansvar insatserna inom sitt område". Riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget. Mot bakgrund härav har kommittén föreslagit att Sjöhistoriska museet även i fortsättningen fullgör de uppgifter inom myndigheten som rör det samlade Sjöhistoriska området, med särskild inriktning mot handelssjöfarten och skeppsbyggeriet, medan Marinmuseum fullgör de uppgifter inom myndigheten rör sjöförsvaret. Detta har kommit till som uttryck i lO-ll i förslaget till instruktion för Statens Sjöhistoriska

museer. Försvarsmakten har framhållit vikten att det även framgent finns av representativa samlingar avseende sjöförsvaret både i Stockholm och Karlskrona, bl.a. för att underlätta rekryteringen till marinen och för att tillgodse behovet utbildning sjöförsvarets utveckling inom av om ramen för den officersutbildning marinen bedriver på Berga och i som Karlskrona. Kommittén att detta önskemål tillgodoses inom anser ramen för sitt förslag. Regeringen har vidare i Kulturpropositionen framhållit betydelsen av att Statens försvarshistoriska även i fortsättningen skall museer

SOU 1997: 100 Instruktioner 59

kunna arbeta med ett samlat perspektiv på försvarets historiska utveckling samt vidmakthålla förankring och legitimitet till Försvarsmakten i sin helhet. Kommittén har därför med utgångspunkt i 2 § 3 i Statens konstmuseers instruktion 1988:677 föreslagit att 2 § 3 i instruktionen för Statens försvarshistoriska museer skall få följande lydelse: "förteckna och vetenskapligt bearbeta samlingar militär eller kultur-

av historisk art inom myndigheter som bedriver militär verksamhet, öva tillsyn över sådana samlingar samt stödja andra samlingar militär art

av i Sverige.

Regeringen förutsätter att tillsyn och rådgivning vad gäller marinen skall ske i samråd med Statens Sjöhistoriska och att ett aktivt

museer samarbete etableras mellan Statens försvarshistoriska och Sta-

museer tens Sjöhistoriska för att såväl försvar sjöfart skall kunna

museer, som dokumenteras och skildras på ett heltäckande sätt. En representant för Statens Sjöhistoriska förutsätts även ingå i Försvarets tradi-

museer tionsnämnd, som även i fortsättningen skall vara knuten till Statens försvarshistoriska museer. Detta har inarbetats i 1 och 12 i förslaget till instruktion för Statens försvarshistoriska och i 3 § i förslaget till

museer instruktion för Statens Sjöhistoriska museer. I instruktionerna används begreppet sjöförsvaret, då det kan anses ha en vidare innebörd än marinen.

Kulturutskottet har i sitt betänkande 1996/97:KrU5 Kulturarvsfrågor bl.a. tagit frågan skyddet de kulturhistoriskt värde-

upp om av fulla fartygen. Utskottet bl.a. att det är angeläget att kulturhisto-

anser riskt värdefulla fartyg i allmänhet, såväl segelfartyg andra fartyg,

som kan bevaras. En viktig åtgärd torde att det görs inventering,

vara en registrering och dokumentation av fartygen. På Sjöhistoriska museet förs ett utförligt register över segelfartyg och ett motsvarande register över ångbåtar har nyligen påbörjats. Det är naturligt att Statens sjöhistoriska museer får i uppgift att genom aktiva insatser i samarbete med andra sjöfartsmuseer dokumentera även andra typer kulturhistoriskt

av värdefulla fartyg. Utskottet framhåller att det finns skäl med styrka

som talar för att det bör bli skyldighet för Sjöhistoriska museet att

en samverka med ägare till kulturhistoriskt värdefulla fartyg.

Kommittén anser att uppgiften att inventera, registrera och dokumentera de kulturhistoriskt värdefulla fartygen redan uttrycks i 2 § 1 instruktionen för Statens Sjöhistoriska I den mån uppgiften be-

museer. höver preciseras kan detta ske t.ex. ett uppdrag i ett reglerings-

genom brev. Frågan samverkan kommittén emellertid sådan

om anser vara av vikt att den bör ingå i myndighetens instruktion. Som följd härav har

en detta införts i 2 § 3 i förslaget till instruktion för Statens Sjöhistoriska

museer.

60 Instruktioner

Instruktionerna har anpassats till föreskrifterna i verksförordningen 1995:1332, bl.a. vad gäller antalet ledamöter i styrelserna och ärende-

nas handläggning.

I arbetet med instruktionerna har framkommit några frågor av mer långsiktig karaktär rörande myndigheternas målsättningar och uppgifter samt ansvarsmuseifrågan. Kommittén har inte arbetat in dessa frågor i sina förslag bl.a. beroende på den översyn strukturen på museiav området som pågår inom Kulturdepartementet. De behandlas dock i fortsättningen av detta kapitel.

6.3 och

Myndigheternas målsättningar uppgifter

I kommitténs förslag till instruktioner är målsättningarna för myndigheterna oförändrade i förhållande till de nuvarande instruktionerna, nämligen att Statens försvarshistoriska museer har till uppgift att främja kunskapen om det svenska försvarets verksamhet och utveckling samt sprida kunskap försvaret i äldre tider och försvarets om om roll i samhällsutvecklingen och att Statens Sjöhistoriska museer har till uppgift att främja kunskapen det svenska sjöförsvaret, den om svenska handelssjöfarten och det svenska skeppsbyggeriet genom tidema. Kommittén att i framtida översyn instruktionerna anser en av bör övervägas målsättningen i stället övergripande skall betona om mer kunskapen om kulturarvet och samhällsutvecklingen, t.ex. att myndigheten "har till uppgift att främja kunskapen det militära kulturarvet om och dess roll i samhällsutvecklingen respektive "har till uppgift att främja kunskapen det maritima kulturarvet och dess roll i om samhällsutvecklingen. Som en följd härav bör 10 § i förslaget till instruktion för Statens Sjöhistoriska ändras så att Sjöhistoriska museet museer inom myndigheten fullgör de uppgifter rör det maritima kultursom arvet, särskilt handelssjöfarten och skeppsbyggeriet". Av 2 § i centralmuseemas instruktioner framgår vilka uppgifter museerna särskilt skall utföra vad gäller sina samlingar, bl.a. att vårda, förteckna, bearbeta och ställa ut dessa. Vidare skall öva museerna tillsyn eller lämna information, råd och hjälp åt regionala och annan lokala Kommittén att texterna i 2 § generellt bör över museer. anser ses och moderniseras vid framtida översyn centralmuseemas en av instruktioner. I det sammanhanget bör även frågan övervägas det om av instruktionerna skall framgå att skall bedriva forskning, t.ex. museerna som det föreskrivs i 2 § 4 i instruktionen för Statens försvarshistoriska

Instruktioner 61

vilken det framgår att myndigheten skall främja studier och museer av bedriva forskning tillhör verksamhetsområdet.

i ämnen som

6.4¶Ansvarsmuseifrågan

Under arbetet med instruktionerna har frågan väckts Statens tör-

om svarshistoriska och Statens Sjöhistoriska skulle kunna

museer museer ha roll eller de även i fortsättningen skall

en som ansvarsmuseer om vara specialmuseer.

Med hänsyn till att Statens försvarshistoriska museer enligt 2 § 3 i instruktionen har att öva tillsyn över samlingar militär eller kultur-

av historisk art inom myndigheter bedriver militär verksamhet skulle

som myndigheten kunna ha ansvarsuppgitter inom det forsvarshistoriska området på sätt Statens konstrnuseer, har att öva till-

samma som som

över staten tillhöriga eller staten understödda samlingar av konst syn av och konsthantverk.

Mot bakgrund att Statens Sjöhistoriska får ett ansvar för

av museer

samlad sjöhistorisk verksamhet, sedan Marinmuseum lagts en mer

med detta, skulle det kunna överta ansvarsuppgiftema inom samman det Sjöhistoriska området från Nordiska museet. Kulturutskottet framhåller också i sitt betänkande 1996/97:KrU1 Kulturpolitik att det är naturligt att regeringen i sitt arbete med myndighetsstruktur på

en ny museiområdet överväger frågan ansvaret för det maritima

om var museiområdet skall ligga i framtiden. Utskottet också att det kan

anser

lämpligt att den myndighet får ett sådant övergripande ansvar vara som får i uppdrag att lämna förslag uppgiftsfördelningen mellan landets

om maritima museer.

I Statens kulturråds rapport Museiförslag Kulturrådets övervägan-

den och förslag angående de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende Kulturrådets rapport 1986:3 betonade Kulturrådet vikten att ansvarsfördelningen mellan de centrala mu-

av seerna görs tydligare. Detta borde ske främst genom att vissa museer

ett särskilt för överblick och samordning museiväsendets ges ansvar av olika delar. Kulturrådet föreslog att dessa skulle benämnas basmuseer medan övriga centrala museer skulle benämnas specialmuseer. De se-

har inom sina respektive ämnesområden omfattande och framnare stående samlingar samt stor specialistkompetens och är därför en

bl.a. för andra har ämnesområdet representerat i sin resurs museer som verksamhet.

I regeringens proposition 1986/87:97 om de centrala museernas uppgifter och ansåg det föredragande statsrådet att, med

ansvar utgångspunkt från det särskilda ansvar för museernas samordningsfrå-

62 Instruktioner

gor basmuseema skall ha, det mer adekvat att kalla dessa för ansvarsmuseer. Ansvarsmuseema skulle vara nuvarande Statens historiska museum, Nordiska museet, Folkens etnograñska bland

museum de kulturhistoriska museerna, Statens konstmuseer inom området konst samt Naturhistoriska riksmuseet inom området naturhistoria. Av propositionen framgår vidare att innebörden och innehållet i ansvarsuppgiften för dessa museer behöver utvecklas och preciseras samtidigt som utvecklingen av rollen som ansvarsmuseum bör ses som en löpande uppgift för dem själva i dialog med övriga Kulturutskottet

en museer. tillstyrkte regeringens förslag KrU1986/87:21 och riksdagen beslöt i enlighet därmed rskr. l986/87:342.

Kulturutredningen förordade i sitt betänkande 1995:84 Kulturpolitikens inriktning att modellen med ansvarsmuseer behålls och utvecklas. De specifika uppgifter som följer med uppdraget att vara ansvarsmuseum måste tydligare prioriteras inom varje ansvarsmuseum. Utredningen ansåg vidare att regeringen noga borde pröva möjligheten att minska antalet ansvarsmuseer. Regeringen framhåller i propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik att strukturen på museiområdet ytterligare bör utvecklas så att regeringen får bättre underlag för en mer långsiktig lösning, som även måste beakta de uppgifter som ligger på ansvarsmuseerna.

Kommittén anser att frågan om vilka ytterligare museer som skall ha särskilda ansvarsuppgifter bör avvakta redovisningen av det uppdrag regeringen givit de nuvarande ansvarsmuseema att senast den 1 juli 1997 för den senaste femårsperioden redovisa vad ansvarsmuseirollen inneburit, vilka åtgärder som vidtagits, vilka resultat och vilka effekter dessa fått. Kommittén föreslår att det i den översyn av strukturen inom museiområdet som pågår inom Kulturdepartementet övervägs om Statens försvarshistoriska museers och Statens Sjöhistoriska museers ansvar och uppgifter inom det försvarshistoriska respektive sjöhistoriska området motiverar att de skulle kunna ha en roll som ansvarsmuseer.

SOU 1997: 100 63

7¶Ekonomiska

frågor

Kommitténs förslag

Kommittén föreslår att 1997 års regleringsbrev för Statens Sjöhistoriska

ändras så att punkten 3 i avsnittet avgiftsfinansierad verksamhet museer får lydelsen: "Intäkterna disponeras myndigheten". Även med

av en sådan ändrad skrivning förutsätts att: lokalkostnadema för Vasamuseet finansieras från myndighetens ramanslag i likhet med tidigare.

Kommittén att ett särskilt anslag bör inrättas för att tillgodose

anser behovet stöd för de kulturhistoriskt värdefulla segelfartygen i stället

av för att en del av Vasamuseets intäkter används för detta ändamål.

I likhet med kommitténs tidigare förslag till fördelning av medel mellan myndigheterna föreslår kommittén att medlen för SESAMprojektet även i fortsättningen handhas och redovisas av Statens försvarshistoriska Kommittén föreslår vidare att Statens sjö-

museer. historiska i samverkan med Statens forsvarshistoriska museer

museer lämnar den årliga rapporten för 1998 och slutrapporten för Marinmuseets SESAM-projekt.

Kommittén vill framhålla vikten av att Statens Sjöhistoriska museer i ett tidigt skede överväger förhyming Slup- och barkasskjulet i

en av Karlskrona efter år 2002 och tar erforderliga kontakter med anledning därav.

1 Inledning

särskild skrivelse dnr 7/97 har kommittén den 13 februari 1997 I en till kulturministern lämnat förslag till fördelning av medel mellan Statens försvarshistoriska museer och Statens Sjöhistoriska museer.

Kommittén har funnit att för perioden 1 juli- 31 december 1997 utgör 9 248 000 kronor Marinmuseets del av anslagsramen och 31 000 000 kronor Marinmuseets del låneramen för Statens för-

av svarshistoriska museer. Kommittén har vidare funnit att för 1998 utgör preliminärt 19 216 000 kronor Marinmuseets del anslagsramen och

av preliminärt 31 000 000 kronor Marinmuseets del av låneramen för Sta-

64 Ekonomiska frågor

tens försvarshistoriska museer. Med hänsyn till att Statens försvarshistoriska förhandlingar med Statens fastighetsverk ännu inte

museers avslutats kan beloppen för 1998 avseende kapitalkostnader och låneramen inte helt fastställas förrän i slutet av 1997. Om de preliminära beloppen då behöver justeras får det ankomma på Statens försvarshistoriska museer att anmäla detta till Kulturdepartementet.

Kommittén har föreslagit att de medel Marinmuseum för

som avser perioden 1 juli 31 december 1997 tekniskt och praktiskt handhas och

redovisas Statens försvarshistoriska

av museer.

Förslaget till fördelning av medel har beretts inom regeringskansliet. Regeringen har den 19 juni 1997 beslutat om ändringar i regleringsbreven för Statens försvarhistoriska museer och Statens Sjöhistoriska museer. Dessa överensstämmer i stort med kommitténs förslag.

7.2¶Ändringar i 1997 års

regleringsbrev avseende Statens Sjöhistoriska museer

Bakgrund

Kommittén har gått igenom regleringsbrevet för år 1997 för anslag inom Kulturdepartementets område Ku96/1244/ESU i de delar som berör Statens Sjöhistoriska och Statens försvarshistoriska

museer museer. Kommittén har funnit att skrivningarna vad gäller den avgiftsfinansierade verksamheten för Statens Sjöhistoriska museer, dvs. Vasamuseets Verksamhet, kan komma att påverka Marinmuseum, eftersom Vasamuseets lokalkostnader skall finansieras över myndighetens anslag och inkomsterna från Vasamuseet i mån av behov får täcka bevakningskostnadema för Sjöhistoriska museet och Marinmuseet. Vidare skall 500 000 kronor avsättas till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg.

Av villkoren för den avgiftsfinansierade verksamheten framgår följande:

Vasamuseet skall utgöra ett separat verksamhetsområde som- med

undantag för lokalkostnaderna i sin helhet finansieras med av-

giftsintäkter och med externa intäkter. Avgifternas storlek bestäms

av Statens Sjöhistoriska museer.

Myndigheten skall varje halvår för Kulturdepartementet redovisa

besöksstatistik samt influtna entré- och försäljningsintäkter i förhål-

lande till kostnader för Vasaverksamheten.

Ekonomiska frågor 65

verksamheten förutsätts täcka kostnaderna för bevak- Inkomstema i Överskott efter budgetårets slut får i mån av ning av Vasamuseet. behov täcka motsvarande kostnader för myndigheten i övrigt. Vi- skall myndigheten avsätta 500 000 kronor till bevarande av dare kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg.

resultat verksamheten skall särredovisas i Statens Vasamuseets av Sjöhistoriska museers årsredovisning.

Särskilda villkor för Vasamuseet har funnits i regleringsbreven då myndigheten bildades. Punkten 1 infördes i reglesedan 1990/91, för 1992/93 och 1993/94. Det första âret står det att ringsbreven skall verksamhetsområde med "Vasamuseet utgöra ett separat som för lokalkostnaderna finansieras med avgifter och andra undantag inkomster, medan preciseringen i sin helhet och att myndigexterna heten skall bestämma avgifterna tillkom 1993/94. 1992/93 och är i sak därefter oförändrad. Punk- Punkten 2 infördes

sak funnits i regleringsbreven sedan myndigheten bildades.

ten 3 har i det belopp skulle avsättas för beva- Först 1994/95 preciserades som kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg. Punkten 4 tillkom rande av 1995/96. villkoren i regleringsbrevet för 1990/91 framgick också att Av efter budgetårets utgång för regeringen särskilt skall

myndigheten

skillnad mellan inkomster och utgifter för redovisa förekommande och lämna förslag till åtgärder med anledning av uppkom- Vasamuseet underskott. I regleringsbrevet för 1993/94 har detta met överskott eller regeringen endast skall fatta beslut hur eventuellt ändrats så att om verksamheten skall disponeras och därefter har föreskriften överskott i bortfallit här.

7.2.2¶Lokal- och bevakningskostnader

verksamhet skall i sin helhet finansieras intäkter med Vasamuseets av undantag för lokalkostnaderna finansieras över myndighetens som anslag. T.o.m. regleringsbrevet för 1993/94 framgår det att lokalhyran anslagsposten och fr.o.m. 1994/95 att anslagsposten får aningår i vändas för lokalkostnader. Detta "får skall dock tolkas ett "skall", som framgår bl.a. den resultatbudget för Vasamuseet som finns i vilket av 1997 års regleringsbrev, där beloppet skall utgå från ramanslaget som för lokalkostnader preciserats till 35 345 000 kronor.

3 17-0878

66 Ekonomiska frågor

Eftersom myndigheten med nuvarande system för beräkning

av lokalkostnadema inte alltid får full kompensation för hyreshöjningar innebär villkoren att myndigheten kan få göra omdispositioner den

av verksamhet finansieras ramanslaget, dvs. Sjöhistoriska museets

som av verksamhet och efter den l juli i år även Marinmuseets, för att kunna finansiera Vasamuseets lokalkostnader.

Enligt punkt 3 i villkoren förutsätts inkomsterna i verksamheten täcka kostnaderna för Vasamuseets bevakning, vilket egentligen följer redan av punkten Om det uppstår överskott i verksamheten förutsätts detta i mån av behov även täcka dessa kostnader för myndigheten i

- övrigt. Eftersom det hittills uppstått överskott i verksamheten tillämpas detta villkor i praktiken så att Sjöhistoriska museets bevakning bekostas av Vasamuseets medel. Med den nuvarande skrivningen kan fr.o.m. den l juni i år även Marinmuseets bevalmingskostnader helt eller delvis täckas av överskott i Vasamuseets verksamhet.

7.2.3¶De kulturhistoriskt värdefulla

segelfartygen

Med anledning riksdagens uttalande hösten 1986 uppdrog

av regeringen året därpå Statens Sjöhistoriska att överväga och

museum lägga fram förslag till åtgärder för bevarande kulturhistoriskt värde-

av fulla segelfartyg. Statens Sjöhistoriska lämnade hösten 1988

museum sina förslag i rapporten Segelfartyg inom kulturminnesvården.

Av rapporten framgår bl.a. att det finns minst ett trettiotal segelfartyg som bör bevaras för att representera olika ursprung, typer och användningsområden. Fartygen skall vara byggda som segelfartyg eller segelfartyg med hjälpmotor för yrkesmässig fart och registrerade i Sverige. De skall vara minst tolv meter långa och fyra meter breda, dvs. klassificerade fartyg. Grundläggande för bedömningen bör att

som vara fartyget berättar något sin tid. Det skall kunna förmedla lcunskaper

om om äldre tiders näringsliv, samhällsmiljö, skeppsbyggeri, arbetsförhållanden, sociala villkor och estetiska ideal. I rapporten föreslogs att Riksantikvarieämbetet blir ansvarig myndighet för fartygsbevarande.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 1990/91

1989/902100, Bil. 10 att en viss del överskottet från Vasaverksam-

av heten används för att tillgodose behovet av stöd till de kulturhistoriskt värdefulla segelfartygen. Kulturutskottet tillstyrkte detta bet. 1989/90:KrU2l och riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Hittills har 19 fartyg erhållit ekonomiskt stöd.

Frågan om stödet till de kulturhistoriskt värdefulla segelfartygen har därefter behandlats i Kulturutskottet 1992/93 bet. l992/93:KrU24 och 1997 bet. l996/97:KrU5. Vid behandlingen 1992/93 ansåg utskottet

Ekonomiska frågor 67

att det angeläget att det skapas ett utrymme för att stöd skall kunna

var utgå till segelfartygen även Vasamuseets bokslut inte visar ett

om överskott. Utskottet ansåg det därför motiverat att överväga om ett särskilt anslag skulle inrättas för ändamålet. Vid behandlingen 1997 ansåg utskottet att det är angeläget att kulturhistoriskt intressanta och värdefulla fartyg i allmänhet, och inte bara segelfartyg, kan bevaras. Statens Sjöhistoriska museer bör därför få i uppdrag att dokumentera även andra typer kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Vidare finns det

av skäl talar för att det bör bli skyldighet för Sjöhistoriska museet

som en att samverka med fartygsägama och genom råd och informationsinsat-

sprida kunskap de kulturhistoriska sammanhangen, bevarandeser om möjligheter, hantverkstraditioner m.m.

Förslag

Inom anslaget H.1 Centrala Myndigheter finns två myndighe-

museer:

bedriver avgiftsñnansierad verksamhet under separat resultatter som och verksamhetsområde, nämligen Naturhistoriska riksmuseet med Orrmiteatern Cosmonova och Statens Sjöhistoriska museer med Vasamuseet. Inom Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer bedrivs också avgiftsfinansierad verksamhet inom avdelningen för arkeologiska undersökningar.

Vid jämförelse mellan regleringsbrevets villkor för dessa verk-

en samheter framkommer att villkoren till största delen överensstämmer,

att det finns vissa skillnader intresse för ett förslag till förändmen av ring villkoren för Vasamuseet. En jämförande uppställning av vill-

av koren finns i bilaga

Vad gäller dispositionen inkomsterna verksamheten finns

av av vissa föreskrifter i punkten 3 för respektive Vasamuseet och Cosmo-

För Cosmonova finns i punkt 5 även reglerat hur myndigheten nova. skall förfara med inkomster avsedda för att täcka centrala administrationskostnader. Av villkoren för Riksantikvarieämbetet framgår i punkten 1 endast att Intäkterna disponeras myndigheten.

Om detta skulle framgå på samma sätt av villkoren för Vasamuseets verksamhet skulle de tidigare beskrivna effekterna gällande vill-

av nu kor kunna undanröjas. Genom sådan skrivning skulle myndigheten

en kunna använda dessa medel där behovet är störst och inte begrän-

vara sad till vissa ändamål.

Kommittén föreslår därför att punkten 3 i villkoren för Vasamuseet får lydelsen: Intäktema disponeras myndigheten". Även med

av en sådan ändrad skrivning förutsätts dock att lokalkostnadema för Vasamuseet finansieras från myndighetens ramanslag i likhet med tidigare.

68 Ekonomiska frågor

Kommittén anser att ett särskilt anslag bör inrättas för att tillgodose behovet av stöd för de kulturhistoriskt värdefulla segelfartygen i stället för del Vasamuseets intäkter används för detta ändamål.

att en av

7.3¶Medel för ektet

SESAM-proj

Regeringen beviljade den 2 november 1995 Statens försvarshistoriska museer ett bidrag om 2 908 180 kronor för åtta SESAM-projekt Ku95/1293/Ka, delvis. Av bidraget avsåg 2 080 620 kronor sex projekt vid Marinmuseum. Projekten omfattar vård och renovering

av möbler, tillgängliggörande av textilsamlingen, vård av föremål till det nya museet, vård och registrering av tavelsamlingen, vård och inventering av föremål i Berggården samt vård och inventering av tågvirkesmagasinet. Projekten skall vara avslutade den 30 juni 1998.

Vid Marinmuseum finns i nuläget tre personer som är tidsbegränsat anställda för SESAM-projekten. Av dessa är den som arbetar

person med vård och renovering av möbler anställd t.o.m. den 15 februari 1998 medan två personer är anställda t.o.m. den 30 juni 1997. Efter den 1 juli i år finns emellertid ytterligare behov av insatser vad gäller tavelsamlingen, tågvirkesmagasinet och föremålen i Berggården.

Kulturdepartementet har betalat ut hela det beviljade bidraget till Statens försvarshistoriska i juni 1997. I den del avser

museer som Marinmuseum kommer 1 123 940 kronor att tas i anspråk t.o.m. den 30 juni 1997 medan resterande 956 680 kronor projekten För

avser tiden 1 juli 1997 30 juni 1998. I likhet med kommitténs tidigare

förslag till fördelning av medel mellan myndigheterna föreslår kommittén att medlen för SESAM-projektet även i fortsättningen handhas och redovisas av Statens försvarshistoriska museer.

Enligt regeringsbeslutet skall rapporter om hur projekten bedrivs lämnas till Kulturdepartementet årligen senast den 15 september och en slutrapport med redovisning projekten i sin helhet lämnas senast tre

av månader efter det att projekten avslutats. Då den årliga rapporten avser tiden t.o.m. den 30 juni kan Statens försvarshistoriska lämna

museer denna för Marinmuseum för 1997. Kommittén föreslår att Statens sjöhistoriska museer i samverkan med Statens försvarshistoriska museer lämnar både den årliga rapporten för 1998 och slutrapporten för Marinmuseets projekt. I slutrapporten bör beaktas vad Statens försvarshistoriska tidigare rapporterat till Kulturdepartementet.

museer

Ekonomiska frågor 69

7.4 och

Slup- barkasskjulet

Av det förslag till fördelning av medel mellan myndigheterna som kommittén lämnat framgår bl.a. att Marinmuseets nuvarande lokalyta utgör 21 476 kvm. Härav utgör 7 200 kvm den nuvarande museibyggnaden kasem Ankarstiema, vilken museet lämnar med utgången av det första halvåret 1997, 6 960 kvm den nya museibyggnaden, 3 716 kvm i

, huvudsak magasinslokaler samt 3 600 kvm Slup- och barkasskjulet, vilket disponeras utan hyreskostnader t.0.m. år 2002.

Genom skapandet av skärgårdsflottan påbörjades på 1700-talet en omfattande byggnation skjul förvaringsbyggnader för fartyg

av som och båtar. Slup- och barkasskjulet på Stumholmen färdigställdes 1787 och är uppdelat i fem skepp i öst-västlig riktning. I bottenplanet skulle 50 barkasser förvaras och på övre planet 90 slupar. Tidigt kom skjulet också att användas för andra ändamål, bl.a. som reservsjukhus, rustkammare och beklädnadsförråd. I nuläget används Slup- och barkasskjulet Förvaringsplats bl.a. för de äldre seglande barkar som

som disponeras av Marinmuseum. Här finns också repslageri, segelsömnad och möjligheter att bygga mindre båtar efter äldre förlagor. Mycket av verksamheten genomförs med insatser från frivilliga.

Slup- och barkasskjulet unik 1700-talsbyggnad och enligt

är en Riksantikvarieämbetet att betrakta som ett nationellt kulturarv.

Slup- och barkasskjulet Hyresgästemas Riksförbund HSB

ägs av och förhyrs Försvarsmakten, ställt det kostnadsfritt till Marin-

av som museets disposition t.0.m. år 2002. Statens fastighetsverk har inlett förhandlingar med HSB att få köpa byggnaden, då den har en naturlig

om koppling till Marinmuseum. Skulle köpet kunna genomföras är det Fastighetsverkets avsikt att hyra ut byggnaden till Marinmuseum, när nuvarande hyresavtal med Försvarsmakten löper ut.

En förutsättning för att Marinmuseum skall kunna behålla den verksamhet som nu bedrivs i Slup- och barkasskjulet efter år 2002 är således att Statens Sjöhistoriska har möjligheter att förhyra

museer byggnaden. Kommittén vill framhålla vikten av att myndigheten i ett tidigt skede överväger en framtida förhyming och tar erforderliga kontakter med anledning därav.

70 Ekonomiska frågor

7.5 J arramas

Övningsfartyget

F.d. övningsfartyget Jarramas är ett fullriggat järnskepp fregattyp.

av Jarramas sjösattes år 1900 och var övningsfartyg för flottans skeppsgossekår till 1938. Fram till 1950 var hon ett av flottans övningssegelfartyg, varefter hon övertogs av Karlskrona stad. Hon var för sin tid tillsammans med systerskeppet Najaden världens minsta fullriggade skepp.

Karlskrona kommun har beslutat att som invigningsgåva skänka Jarramas till Marinmuseum, att placeras vid den nya museibyggnaden på Stumholmen. Överlämnandet ske vid invigningen den

avses av nya byggnaden den 28 juni 1997.

Karlskrona kommun och Statens törsvarshistoriska museer har ingått ett avtal om överlåtelsen av Jarramas. Avtalet är från Statens försvarshistoriska museets sida slutet med förbehåll dels för att Statens Sjöhistoriska museer övertar detta fr.o.m. den l juli 1997, dels för regeringens godkännande. Av avtalet framgår bl.a. att Statens försvarshistoriska genom Marinmuseum förbinder sig att tillse att

museer Jarramas hålls i gott skick, att fartyget förblir placerat i Karlskrona och hålls tillgängligt för allmänheten. Statens försvarshistoriska museer fr.o.m 1 juli 1997 Statens Sjöhistoriska museer skall vidare överta anställningen av den person som svarar för fartygets skötsel. Karlskrona kommun förbinder sig å sin sida att bekosta en skrovbesiktning av Jarramas i docka, att tjäna som underlag för en underhållsplan, samt att som ersättning för skötsel m.m. under en fyraårsperiod utbetala sammanlagt 750 000 kronor till Statens försvarshistoriska museer.

Fr.0.m. hösten år 2000 övergår således kostnaderna för fartygets skötsel och underhåll helt på Statens Sjöhistoriska museer.

Statens Sjöhistoriska museer och Karlskrona kommun har beslutat att skapa en gemensam arbetsgrupp för att utreda och vidta åtgärder för att lösa de framtida ekonomiska frågorna men också med huvuduppgiften att utveckla och driva gemensamma projekt i framtiden.

Regeringen har den 19 juni 1997 medgivit Statens Sjöhistoriska museer att få ta emot Jarramas som gåva.

Ekonomiska frågor 71

7.6¶Ekonomiadministrativa åtgärder

Att genomföra organisationsförändring som medför genomgripande

en ekonomiska konsekvenser under pågående budgetår innebär problem av formell, teknisk och praktisk natur.

Den ekonomiska verksamheten i statliga myndigheter regleras av författningar och föreskrifter, vilka bygger på kalenderåret som

numera redovisningsperiod. Om medel skall överföras från Statens försvarshistoriska till Statens Sjöhistoriska museer per den l juli 1997

museer måste särskilda föreskrifter utfärdas för att respektive myndighet skall kunna upprätta korrekta årsbokslut och årsredovisningar.

Marinmuseum använder Statens försvarshistoriska redo-

museer visningssystemet FS-lokal, vilket administreras delvis av Sydkustens marinkommando, medan Statens Sjöhistoriska museer använder redovisningssystemet Cosmos. För att göra korrekt extern redovis-

en ning och fungerande intern budgetuppföljning måste ett anpass-

ningsarbete göras för bl.a. kontoplansuppläggning och rapportutform-

ning. Då redovisningssystemet Cosmos upphör de närmaste åren pågår för närvarande inom Statens Sjöhistoriska museer ett arbete med att undersöka möjligheterna att övergå till det ekonomisystem som redan används vid Marinmuseum eller annat system kan införas per den

som 1 januari 1998. Därmed skulle behovet administrativa förändringar

av vid Marinmuseum kunna minimeras.

Marinmuseum har under 1997 gått in i den slutliga fasen i arbetet med den museibyggnaden, vilket inneburit att tillgängliga resurser i

nya sin helhet använts för att invigningen skall kunna ske i slutet av juni 1997. I det läget bör inte avdelas för att göra en överföring av

resurser medel mitt i kalenderåret. Mot bakgrund härav har kommittén tidigare föreslagit att de medel Marinmuseum för perioden 1 juli

som avser - 31 december 1997 tekniskt och praktiskt handhas och redovisas av Statens försvarshistoriska Regeringen har beslutat i enlighet

museer. med förslaget.

SOU 1997: 100 73

8¶Personalfrågor

Kommitténs förslag

Kommittén konstaterar att den tillsvidareanställda personalen vid Statens Sjöhistoriska den 1 juli i år kommer att bestå av ca 60 %

museer män och 40 % kvinnor. Det är kommitténs uppfattning att antalet

ca kvinnor bör öka för att nå 50 %. Särskild uppmärksamhet bör därvid fästas på att öka antalet kvinnliga chefer. Kommittén att det får

anser ankomma på chefen för Statens öhistoriska museer att inom ramen för det löpande jämställdhetsarbetet vidta lämpliga åtgärder i frågan.

Kommittén vill framhålla vikten av att Statens Sjöhistoriska museer överväger vilka uppgifter som fortsättningsvis kan fullgöras av anställda med lönebidrag. Målet bör vara att på sikt aktivt minska andelen lönebidragsanställda inom myndigheten. I avvaktan på resul-

LOSAM-utredningen och pågående analysarbete inom Kulturtatet av departementet bör inga ytterligare tillsvidareanställningar med lönebidrag ske.

8.1¶Aktuella bestämmelser

Genom ändringar i lagen 1982:80 anställningsskydd LAS och

om lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet MBL prop. 1994/95:l02, bet. l994/95:AU4, rskr. 1994/952123, SFS 1994:1685 och 1686 har en arbetstagares rättigheter förstärkts vid en övergång av verksamheter från en arbetsgivare till en annan. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1995.

Enligt 6 b § LAS gäller att vid övergång verksamhet eller en

av en del verksamhet från arbetsgivare till övergår också

av en en en annan, de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden gäller vid tidpunkten för övergången på

som den nye arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser hänför sig till tiden före

som övergången.

Enligt fjärde stycket i 6 b § skall anställningsavtalet och anställningsförhållandet dock inte övergå till arbetsgivare, arbetsen ny om tagaren motsätter sig detta. Om arbetstagaren i sådant fall inte kan beredas fortsatt arbete skall han med stöd LAS bli uppsagd på grund av av arbetsbrist. Enligt 28 § tredje stycket MBL gäller att vid sådan övergång som omfattas 6 b § LAS är den arbetsgivaren skyldig att under ett år av nye från övergången tillämpa anställningsvillkoren i det kollektivavtal som vid övergången gällde för den tidigare arbetsgivaren. Skyldigheten upphör om ett nytt kollektivavtal börjar gälla för de arbetstagare som bytt arbetsgivare, t.ex. genom att det slutits ett s.k. inrangeringsavtal för dessa. I samband med överföringen Marinmuseets personal har företräav dare för kommittén sammanträffat med arbetsgivarföreträdare för de båda myndigheterna samt med de lokala fackliga organisationerna vid Marinmuseum och Statens Sjöhistoriska för att inventera museer befintliga lokala avtal. Då det här är fråga om att lägga del myndighet samman en av en med en annan myndighet är det den mottagande myndigheten, i detta fallet Statens Sjöhistoriska skall ingå avtal med arbetsmuseer, som tagarorganisationema. Avtal om arbets- och anställningsvillkor för vissa arbetstagare vid Statens Sjöhistoriska har också slutits museer under juni månad 1997. Avtalet bifogas bilaga som

8.2

Överföring av personal till Statens

Sjöhistoriska museer

Inom Statens försvarshistoiiska fanns den l januari 1997 museer 27 personer tillsvidareanställda med placering vid Marinsom var museum. Av dessa var 19 anställda med lönebidrag. Härutöver fanns nio personer med tidsbegränsad anställning. Tre dessa anställda av var inom SESAM-projektet och för arbete med det marimnuseet. sex nya Den personal som har tidsbegränsade förordnanden är med ett undantag, som avser SESAM-projektet, anställda längst t.o.m. juni månads utgång. För att underlätta sammanläggningen har av museerna under hand överenskommits med Statens försvarshistoriska att museer eventuellt behov ytterligare anställningar med tidsbegränsade förav ordnanden inte skall tiden efter juni månads utgång. Om det under avse våren uppstår behov tidsbegränsade anställningar den l juli vid av per Marinmuseum skall anställningen ske vid Statens Sjöhistoriska museer.

Personalfrågor 75

Organisationskommittén har inbjudit de anställda vid Marinmuseet

till två möten för att informera sitt arbete och om överföringen av om personalen till Statens Sjöhistoriska museer. Vid det första mötet den 10 januari 1997 informerade kommittén om riksdagsbeslutet och bakgrunden till detta kommitténs direktiv samt om och pågående arbete. Vid det andra mötet den 26 februari 1997 informerade kommittén

gällande bestämmelser för överföring personal från en arbetsom av givare till presenterade skrivelse anställning vid en annan samt en om Statens Sjöhistoriska daterad den 10 februari 1997. Skrivelsen museer, bifogas bilaga Skrivelsen överlämnades till och kvitterades av som de anställda vid Marinmuseet närvarande vid mötet och har som var distribuerats på sätt till övriga berörda. Ingen anställd vid Marinannat

har sig anställningsförhållandet och anställnings-

museum motsatt att avtalet övergår till Statens Sjöhistoriska fr.o.m. den 1juli 1997. museer Två har däremot sin anställning under våren 1997. personer sagt upp Statens Sjöhistoriska har utfärdat anställningsbevis för den museer personal överförs till myndigheten. Regeringen har förordnat chesom fen för Marinmuseum vid Statens Sjöhistoriska fr.o.m. den museer 1juli 1997. Statens försvarshistoriska har under våren 1997 sammanmuseer ställt och uppdaterat personaktema för den personal övergår till som Statens Sjöhistoriska Aktema kommer att överlämnas senast museer. den l juli 1997. Löneutbetalningama för Marinmuseets personal sker i

nuläget i FS/SLÖR försorg Sydkustens marinkommando genom av MKS. Statens Sjöhistoriska har för avsikt att komma överens museer med MKS denna rutin Skall kvarstå t.o.m. utgången 1997. Avatt av sikten är att löneutbetalningarna därefter skall ske enligt Statens

Sjöhistoriska museets rutiner.

8.3¶Jämställdhet

Enligt direktiv 1994:124 till samtliga kommittéer och särskilda utredare skall de förslag läggs fram kommittén föregås analys som av av en och innehålla redovisning de jämställdhetspolitiska effekterna. en av För rörande fördelningen kvinnor och män vid att göra en prognos av Statens Sjöhistoriska den 1 juli 1997 har kommittén tagit museer per fram vissa uppgifter rörande den personal är anställd tills vidare som vid Statens Sjöhistoriska inklusive Marinmuseum i maj 1997. museer Uppgifterna presenteras i tabell Kolumnen SSHM avser Statens Sjöhistoriska inklusive Marinmuseum. Kolumen MM avser museer Marinmuseets del myndighetens personal. av

76 Personalfrågor

Av tabellen framgår att de 142 är anställda vid av personer som Statens Sjöhistoriska museer inklusive Marinmuseum är 85 60 % personer män och 57 40 % kvinnor; 38 27 % är 40 år och personer yngre och 104 73 % är 41 år och äldre. Av dem är 40 år och som yngre är 20 53 % personer män och 18 47 % kvinnor. Av de är som 41 år och äldre är 65 62,5 % män och 39 37,5 % kvinnor. personer Ser man enbart till Marinmuseum så är de 27 är av personer som anställda där 17 63 % män och 10 37 % kvinnor; 2 personer personer 7,5 % är 40 år och och 25 92,5 % är 41 år och äldre. Av dem yngre som är 40 år och yngre är samtliga 2 100 % kvinnor. Av dem är som 41 år och äldre är 17 68 % personer män och 8 32 % kvinnor.

Av det totala antalet tillsvidareanställda är 37 26 % personer anställda med lönebidrag, 19 vid Marinmuseum. varav Om inga större personalförändringar inträffar kan kommittén kon-

statera att myndigheten Statens Sjöhistoriska den 1 juli i år museer kommer att bestå 60 % män och 40 % kvinnor. Det av ca ca är kommitténs uppfattning att antalet kvinnor bör öka för att nå 50 %.

Särskild uppmärksamhet bör därvid fästas på att öka antalet kvinnliga chefer. Kommittén att det får ankomma på chefen för Statens anser Sjöhistoriska att inom för det löpande jämställdhetsmuseer ramen arbetet vidta lämpliga åtgärder för att öka jämställdheten vid myndigheten.

Personalfrågor 77 SOU 1997: 100

a .v ä E S 2 8 R

.m 2 m n : o m a 0 a :m 2 2 v m a 2 v ...v a 2 o a 2 m :

.w E m 2 v 3 v

I I | | | I

78 .Personalfrågor SOU 1997: 100

8.4

Lönebidrag

Som framgår föregående avsnitt kommer 37 att av personer vara anställda med lönebidrag vid Statens Sjöhistoriska den 1 juli museer 1997. Av dessa är 19 anställda vid Marinmuseum. De senare, som sammanlagt utför 16,75 årsverken, utgör 68 % samtliga tillsvidareav anställda vid museet. De lönebidragsanställda finansieras med lönebidrag utbetalas som genom Arbetsmarknadsverket. Vid Marinmuseum finansieras de även med anslagsmedel skall användas till lönekostnader för anställda som med lönebidrag som arbetsförmedlingen anvisat regleringsbrev för 1997 för anslag inom Kulturdepartementets område, sid. 90. Dessa medel omfördelades från anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade" som kompensation för att vissa kulturinstitutioner skulle kunna behålla andelen lönebidragsanställda när det flexibla lönebidragssystemet infördes. För 1997 uppgår dessa medel för Marinmuseum till 1 400 000 kronor. LOSAM-utredningen har i sitt delbetänkande SOU 1997:5 Aktivt lönebidrag avsnitt 7.1.10 konstaterat bl.a. att ca 20 % av alla anställda inom de statliga arkiven, och Riksantikvarieämbetet är museerna anställda med lönebidrag, men att det finns institutioner där andelen lönebidragsanställda kan uppgå till närmare 60 %. Utredningen konstaterar vidare att för centrala delar av musei- och arkivinstitutionemas aktiviteter såsom registrering och dokumentation är andelen anställda med lönebidrag så stor att de utgör en grundförutsättning för att verksamheten skall kunna bedrivas. Marinmuseum är ett talande exempel på detta. Vid den administrativa avdelningen är samtliga tre assistenter anställda med lönebidrag, vid dokumentationsavdelningen är åtta av tolv anställda med lönebidrag, bl.a. bibliotekarien och samtliga tre assistenter vid biblioteket och arkivet, och vid den pedagogiska avdelningen är sju av åtta anställda med lönebidrag. Om Marinmuseum inte skulle få möjlighet att utnyttja anställda med lönebidrag är det sannolikt inte möjligt att driva verksamheten i byggnad. museets nya LOSAM-utredningen föreslår att de flexibla lönebidragen bör bibehållas, men att den genomsnittliga bidragsnivån gradvis trappas till ner 60 %. Utredningen anser att det inte ligger inom ramen för dess uppdrag att redogöra för de särskilda konsekvenser för kulturområdet som utredningens förslag angående villkor för anställning med lönebidrag kan föranleda. Utredningen föreslår därför särskild konsekvensatt en analys för kulturområdet sker förslaget till förändringar villkoren av av för anställning med lönebidrag.

SOU 1997: 100 Personalfrågor 79

I propositionen 1996/97:l50 konstaterar regeringen att antalet anställda med lönebidrag är betydande vid vissa institutioner inom kulturområdet.

Framför allt gäller detta arkiv och Vidare är den genom-

museer. snittliga bidragsnivån inom kulturområdet högre än vad som gäller generellt. Med hänsyn till den betydelse de lönebidragsanställda har för dessa institutioners verkamhet gör regeringen i likhet med den särskilde utreda-

bedömningen konsekvenserna för kulturinstitutionema av ett förren att ändrat lönebidragssystem måste analyseras i särskild ordning. Regeringen har för avsikt att skyndsamt låta utföra en sådan analys. I avvaktan denna utredning skall sänkningen den genomsnittliga bidragsnivån i

av lönebidragen för kulturinstitutionema motsvara den genomsnittliga for andra arbetsgivare än allmännyttiga organisationer. Innebörden av detta

minskningen för kulturinstitutionerna skall motsvara den som sker är att for andra, uttryckt i procentenheter.

Kommittén har erfarit att ett arbete med särskild konsekvens-

en analys för kulturområdet pågår inom Kulturdepartementet. Mot bakgrund vad tidigare redovisats vill kommittén fram-

av som hålla Vikten att Statens Sjöhistoriska överväger vilka uppgif-

av museer ter fortsättningsvis kan fullgöras anställda med lönebidrag. som av Målet bör att på sikt aktivt minska andelen lönebidragsanställda

vara inom myndigheten. I avvaktan på resultatet LOSAM-utredningen

av och det pågående analysarbetet inom Kulturdepartementet bör inga ytterligare tillsvidareanställningar med lönebidrag ske.

9¶Vissa

övriga frågor

1¶Rationaliseringsåtgärder

Kommittén har övervägt frågan möjligheterna till rationaliserings-

om åtgärder med anledning att Marinmuseum läggs samman med Sta-

av tens Sjöhistoriska museer. Kommittén kan också se flera områden inom myndigheten, där det skulle kunna möjligt att vidta sådana åtgär-

vara der. Då rationaliseringsfrågor bör vara en naturlig del i en myndighets arbete och ledas myndighetens chef avstår kommittén emellertid

av från att komma med förslag. Kommittén har erfarit att myndighetsledningen har beredskap för att påbörja ett arbete med dessa frågor

en fr.o.m. den l juli i år.

9.2¶Beaktande av vissa direktiv

9.2.1¶Redovisning av regionalpolitiska

konsekvenser

Enligt direktiven skall kommitteér och särskilda utredare i utredningsarbetet redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av sina förslag Dir. 1992:50.

Kommittén har den 30 januari 1997 fått ett tilläggsuppdrag att redovisa förutsättningarna för att lokalisera ledningen av myndigheten Statens Sjöhistoriska till Karlslcrona. Kommittén har redovisat sina

museer ställningstaganden i denna fråga i kapitel

Prövning av offentliga åtaganden

Enligt direktiven skall varje kommitté bl.a. förutsättningslöst pröva om den verksamhet utreds skall offentlig angelägenhet Dir.

som vara en 1994:23.

Då kommittén till sin karaktär är organisationskommitté som har

en att lägga samman en del av en myndighet, Marinmuseum, med Statens Sjöhistoriska museer anser kommittén att prövningen av om den verk-

82 Vissa övriga frågor

samhet som utreds skall ett offentligt åtagande är gjord redan i och

vara med att uppdraget givits. Kommittén har därför inte funnit anledning att pröva frågan ytterligare.

Redovisning av jämställdhetspolitiska

konsekvenser

Enligt direktiven skall de förslag läggs fram kommittér alltid

som av föregås av en analys och innehålla redovisning hur de kan för-

en av väntas påverka kvinnors respektive mäns villkor och därmed förutsättningarna för jämställdhet mellan könen Dir. 1994: 124. Kommittén har till uppgift att lägga Marinmuseum med

samman Statens Sjöhistoriska museer och kan på denna grund se svårigheter i att kunna redovisa hur kommitténs förslag kan förväntas påverka förutsättningarna för jämställdhet mellan könen. Kommittén har emellertid i kapitel 8.5 Jämställdhet tagit fram vissa uppgifter rörande personalen vid Statens Sjöhistoriska museer inklusive Marinmuseum avseende maj 1997.

SOU 1997: 100 83

Bilaga l

för en samman-

Organisationskommitté

av Marinmuseum inom Statens

läggning

försvarshistoriska med Statens Dir.

museer

1996:79

Sjöhistoriska museer

Beslut vid regeringssammanträde den 17 oktober 1996

Sammanfattning av uppdraget

organisationskommitté tillkallas med uppdrag att- under förutsätt- En ning riksdagen fattar beslut i enlighet med regeringens förslagav att förbereda och genomföra sammanläggningen Marinmuseum i av Karlskrona inom Statens försvarshistoriska med Statens sjömuseer historiska museer. Kommittén skall b1.a.

riktlinjer för Marinmuseums ställning inom Statens sjö- - dra upp historiska museer,

lämna förslag till ändringar i instruktionerna för Statens försvars- historiska och Statens Sjöhistoriska museer, museer

lämna förslag till fördelning medel mellan myndigheterna, av -

vidta åtgärder för anställning personal i Statens Sjöhistoriska - av museer,

lämna principförslag till hur samarbetet och kontakterna mellan - Statens Sjöhistoriska och Statens försvarshistoriska museer å sidan och Försvarsmakten å andra sidan skall utmuseer ena formas,

beakta möjligheterna till rationaliseringar samt i övrigt vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga.

84 Bilaga 1

Bakgrund

Genom en ändring i departementsförordningen 1982:1 177, ändr. 1996:724 har Statens försvarshistoriska fr.0.m. den 1 juli 1996 museer förts över från Försvarsdepartementet till Kulturdepartementet. Regeringen har vidare i propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik föreslagit att Marinmuseum i Karlskrona inom Statens försvarshistoriska museer läggs samman med Statens Sjöhistoriska fr.0.m. den 1juli 1997. museer Riksdagen har ännu inte tagit ställning till förslaget.

Uppdraget

Regeringen uppdrar organisationskommitté att förbereda och en genomföra sammanläggningen Marinmuseum i Karlskrona inom av Statens försvarshistoriska med Statens Sjöhistoriska museer museer. Organisationskommittén skall dra riktlinjer för Marinmuseums upp ställning inom Statens Sjöhistoriska i enlighet med vad museer som anförs i propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik. Organisationskommittén skall lämna förslag till ändringar i förordningen 1990:571 med instruktion för Statens Sjöhistoriska och museer förordningen 1992:514 med instruktion för Statens försvarshistoriska

museer. Organisationskommittén skall lämna förslag till fördelning medel av mellan myndigheterna för perioden 1 juli 1997 31 december 1997 samt för kalenderåret 1998 inom de ekonomiska i ramar som anges budgetpropositionen för 1997 prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Organisationskommittén skall vidta nödvändiga åtgärder för anställning av personal i Statens Sjöhistoriska med beaktande museer av reglerna om övergång verksamhet från arbetsgivare till i av en en en annan 6 b § i lagen 1982:80 anställningsskydd. om Det är angeläget att ett aktivt samarbete etableras mellan Statens försvarshistoriska och Statens Sjöhistoriska Vidare bör museer museer. Statens Sjöhistoriska och inom detta särskilt Marinmuseum, museer, uppehålla fasta och aktiva kontakter med Försvarsmakten. Organisationskommittén skall lämna principförslag till hur samarbetet och kontakterna bör utformas. Organisationskommittén skall beakta möjligheterna till rationaliseringar samt i övrigt vidta de andra åtgärder bedöms nödvändiga. som Organisationskommittén skall i sitt arbete särskilt beakta synpunkter från Försvarsmakten.

Bilaga 1 85

Kommittén skall i sitt arbete beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser Dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden Dir.1994:23 samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser Dir. 1994: 124.

Kommittén skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade arbetet och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter

genomföra förhandlingar i enlighet med lagen 1976:580 om samt medbestämmande i arbetslivet.

Redovisning av uppdraget

Organisationskommittén skall senast den 14 februari 1997 lämna förslag till fördelning medel mellan myndigheterna. Vidare skall kom-

av mittén den 15 april 1997 lämna förslag till ändringar i myndig-

senast heternas instruktioner. Uppdragets övriga delar skall redovisas senast den 30 juni 1997.

Kulturdepartementet

SOU 1997: 100

Bilaga 2

Tilläggsdirektiv till Organisationskommitten för en sammanläggning av

Marinmuseum inom Statens försvarshistoriska med Statens Dir.

museer sjöhis-

toriska 1997:22

museer Ku 1996:03

Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 1997.

Bakgrund

Regeringen föreslog i proposition 1996/97:3 Kulturpolitik att Marin-

i Karlskrona inom Statens försvarshistoriska museer skall museum läggas med Statens Sjöhistoriska Vid regerings-

samman museer. sammanträdet den 17 oktober 1996 beslutades att tillkalla en organisationskommitté med uppdrag att under förutsättning av att

riksdagen skulle komma att fatta beslut i enlighet med regeringens förslag förbereda och genomföra samman-läggningen av Marin-

med Statens Sjöhistoriska Dir. 1996:79. Kulturmuseum museer utskottet tillstyrkte regeringens förslag. När det gäller myndighetens lokalisering konstaterade kulturutskottet i sitt betänkande bet. l996/97:KrUl att såväl kulturpolitiska regionalpolitiska skäl talar

som för att myndigheten skall ha sitt säte i Karlskrona. Organisationskommittén borde därför enligt utskottet få ett tilläggsuppdrag att redovisa förutsättningarna för att lokalisera den myndigheten till

nya Karlskrona. Utskottet ansåg att riksdagen sin mening borde ge

som regeringen detta till känna. Riksdagen har bifallit vad utskottet hemställt rskr. 1996/971129.

Uppdraget

Regeringen uppdrar åt organisationskommittén att redovisa förutsättningarna för att lokalisera ledningen myndigheten Statens sjö-

av historiska museer till Karlskrona.

Denna del utredningens arbete skall redovisas senast den 30 juni

av 1997.

Kulturdepartementet

Bilaga

mil. erhållit remissen rörande

Myndigheter som

för att lokalisera ledningen av

förutsättningarna

Statens öhistoriska museer till Karlskrona

Statens kulturråd Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

Statens Sjöhistoriska museer

Folkens museum etnograñska

- Statens försvarshistoriska museer Stiftelsen Nordiska museet Stiftelsen Tekniska museet Telemuseum Försvarsmakten Statens fastighetsverk Stockholms universitet Högskolan i Karlskrona/Ronneby Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Stockholms kommun Göteborgs kommun Karlskrona kommun Malmö kommun Mälardalsrådet

Östersjöinstitutet

För kännedom Ostkustens marinkommando Sydkustens marinkommando Kommitténs ledamöter

SOU 1997: 100 91

Bilaga 4

av svar remissen rörande

Sammanställning på

för att lokalisera ledningen av

förutsättningarna

Statens öhistoriska museer till Karlskrona

1¶Remissinstanser

Organisationskommittén har anhållit yttrande över remissen från

om följande myndigheter och institutioner: Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och statens historiska i fortsättningen Riksantik-

museer varieämbetet, Statens Sjöhistoriska museer, Folkens museum etno-

grafiska, Statens försvarshistoriska Stiftelsen Nordiska museet

museer, i fortsättningen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet i fortsättningen Tekniska museet, Telemuseum, Försvarsmakten, Statens fastighetsverk, Stockholms universitet, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Karlskrona kommun, Malmö kommun, Mälardalsrådet och Östersjöinstitutet.

Stockholms universitet ansluter sig till de synpunkter om lämnas av Statens Sjöhistoriska museer.

Folkens etnografiska, Telemuseum, Länsstyrelsen i Skåne

museum län och Mälardalsrådet har avstått från att yttra sig.

2¶Definitioner

I det dagliga arbetet leds centralmuseema regel av någon form av

som ledningsgrupp, i vilken ingår myndighetschefen, museicheferna, den administrative chefen samt ofta ytterligare personer i ledande befattningar. Enligt Statens Sjöhistoriska utgörs myndighetens led-

museer ning/ledningsgrupp myndighetschefen, museicheferna samt kansli-

av chefen, är chef för myndighetens administrativa ñinktion. I denna

som

ingår ekonomi- och personaladministration, ett för Statens Sjöhistoriska

Folkens etnografiska, Tekniska museet och Telemuseer, museum museum gemensamt lönekontor samt registratur.

92 Bilaga 4

Organisationskommittén har i remissen definierat myndighetens ledning som myndighetschefen och kansliet. Denna definition används

fortsättningsvis här.

3¶Allmänt om

lokaliseringen

Statens kulturråd anser att det är utarbetandet av den gemensamma målsättningen, ansvarsdelegeringen och resursfördelningen inom myndigheten som kommer att vara viktigast de närmaste åren. Genom den öppenhet för samarbete som förutsätts finnas, blir en lokalisering av ledningen till Karlskrona inte det avgörande. Däremot kan en sådan lokalisering eventuellt övervägas i ett senare skede, när museernas samspel klarnat ytterligare.

Statens sjöhistoriska museer har som ambition att med Marinmuseum inom myndigheten verka för en förändring i attityderna om region kontra huvudstad med ett konstruktivt centralt och regionalt utbyte inom det egna museiområdet. Möjligheten till påverkan i kulturpolitiska frågor och om förhållandet region/centrum är inte beroende av om myndighetens chef och kansli placeras i Karlskrona, utan snarare av de mål man vill uppnå med sin verksamhet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att det i första hand bör vara kulturpolitiska överväganden som bör avgöra var ledningen för myndigheten skall finnas.

Riksantikvarieämbetet, Statens försvarshistoriska och För-

museer svarsmakten anser att fördelarna överväger med en bibehållen ledning för Statens Sjöhistoriska museer i Stockholm.

En lokalisering till Karlskrona skulle motverka möjligheterna att effektivt leda myndigheten och göra rationaliseringar.

Stockholms stad anser att myndighetsledningen skall förläggas till Stockholm. Statens Sjöhistoriska skall överblicka samlingar i

museer hela landet, driva utvecklingsarbete, medverka till att föremål visas i hela Sverige, främja internationellt utbyte m.m. I Stockholm finns förutsättningarna för att fullgöra dessa nationella krav. Stockholmsregionen har fått en allt viktigare internationell kulturell roll möjliggör

som bättre och tätare kulturutbyte på alla nivåer. De kontakter och

samarbetsmöjligheter som en lokalisering av myndigheten till Stockholm på ett naturligt sätt medför bör inte nedvärderas i diskussionen led-

ningens förläggning.

Nordiska museet inte att det föreligger några skäl för att led-

anser ningen för Statens öhistoriska lokaliseras till Karlslcrona.

museer

Bilaga 4 93

Tekniska museet och Länsstyrelsen i Stockholms län ställer sig mycket tveksamma till en lokalisering till Karlskrona, bl.a. eftersom ledningen bör vara placerad där huvuddelen av verksamheten äger rum.

Karlskrona kommun och Länsstyrelsen i Blekinge län anser att det finns starka såväl kulturpolitiska regionalpolitiska skäl som talar

som för att ledningen av den nya myndigheten skall lokaliseras till Karlskrona. Kommunen är övertygad om att Karlskrona kan ge de förutsättningar som behövs för ledningen av de Sjöhistoriska museerna. Erfarenheterna från tidigare utlokaliseringar har bl.a. inneburit rationaliseringseffekter genom att verksamheter kunnat omprövas och nyorienteras samt kompetenshöjning nyanställningar med högre och

genom bredare utbildningsnivå.

Malmö kommun anser att en lokalisering av myndigheten Statens Sjöhistoriska museer till Karlskrona ligger väl i linje med det principiellt viktiga i att öka den geografiska spridningen av museala ansvarsfunktioner.

Statens fastighetsverk, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Göteborgs kommun och Östersjöinstitutet uttalar sitt stöd för lokalisering av

en ledningen Statens sjöhistoriska museer till Karlskrona.

4¶Ledning och samverkan

Riksantikvarieämbetet, Statens Sjöhistoriska Nordiska museet,

museer, Tekniska museet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad

syftet måste att skapa förutsättningar för att myndigheten anser vara skall kunna ledas så effektivt möjligt. Ledningen bör vara lokalise-

som rad där den bäst kan leda hela myndigheten och upprätthålla de kontakter, nationella och internationella, krävs, bl.a. med andra

som

inom den kulturhistoriska sektorn och Försvarsmakten. Ermuseer farenheterna talar för att ledningen bör finnas där merparten av verksamheten finns, vilket i detta fallet är i Stockholm, där ca 80 % av de anställda arbetar. Möjligheterna till ett effektivt yttre samarbete förefaller också vid lokalisering till Stockholm.

vara mera gynnsamma en

Statens försvarshistoriska och Försvarsmakten anser att den

museer fördjupade samverkan som kommer att krävas mellan Statens sjöhistoriska museer, Statens försvarshistoriska museer och Försvarsmakten får sämre förutsättningar med en lokalisering av Statens Sjöhistoriska museers ledning till Karlskrona. Försvarsmakten förutsätter också att ett beslut om en lokalisering till Karlskrona inte medför någon försämring av möjligheten att bibehålla representativa sjökrigshistoriska samlingar i Stockholm, vilket är väsentligt ur rekryterings-, informationsoch utbildningssynpunkt.

94 Bilaga 4 SOU 1997100

Karlskrona kommun att myndighet i Karlskrona blir mer

anser en synlig än i Stockholm. Samverkan och inflytandet i samhället och näringslivet blir reellt och kraftfullt i Karlskrona. Kommunen och Östersjöinstitutet pekar även på möjligheterna till internationella kontakter och internationellt utbyte.

Göteborgs kommun har tidigare framhållit behovet av att staten tar ett helhetsgrepp över det totala maritima området, där det skulle vara en fördel om Statens Sjöhistoriska museer ges en samordnande roll. Med

placering i Karlskrona anser kommunen bl.a. att myndighetens en nationella ansvar blir tydligare, att förståelsen for de maritima kulturhistoriska villkoren och förutsättningarna i landet blir bättre och att myndigheten blir synligare än i Stockholm.

Statens kulturråd står fortfarande bakom den helhetssyn på den marina och Sjöhistoriska verksamheten Kulturrådet bl.a. givit uttryck för i sitt remissyttrande över Kulturutredningens delbetänkande angående uppdraget att redovisa alternativ lokalisering av Sjöhistoriska museet. Genom att Marinmuseum läggs samman med Statens sjö-

nu historiska rådet att det nationella ansvaret därmed är för-

museer anser tydligat. Genom den aktuella organisationen Kulturrådet möjlig-

ser heter till förbättrad samordning och samverkan mellan museerna. Det finns också stora möjligheter till personalutveckling, bl.a. genom utbytestj änstgöring och praktik.

5 Sysselsättningseffekter

Riksantikvarieämbetet, Statens försvarshistoriska museer och Länsstyrelsen i Stockholms län att det inte kan innebära någon regional-

anser politisk sysselsättningseffekt betydelse att tillföra ett tiotal arbetstill-

av fallen i Karlskrona.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att det är angeläget

anser att det utvecklas flera kulturella centra i landet. En placeing av myndighetens ledning i Karlskona är därför riktig även om sysselsättningstillskottet är begränsat.

Länsstyrelsen i Blekinge län anser att de tio tjänster som beräknas för ledningen och dess kansli blir ett mycket välkommet tillskott till den hårt drabbade blekingska arbetsmarknaden.

Karlskrona kommun pekar på att omstruktureringen i Karlskronas näringsliv har inneburit att arbetskraftstillgången är stor och att kompetent personal ñnns i det fall nyrekrytering skall ske. Ett tillskott av arbeten innebär även ny sysselsättning utöver utflyttningen.

Statens Sjöhistoriska museer framhåller att det som ett av få konkreta resultat av 1984 års utredning om museisamverkan kring admi-

nistrativa och tekniska resurser m.m. vid de centrala museerna Ds U 1984: 10 inrättades ett gemensamt lönekontor vid Statens Sjöhistoriska museer även för Folkens museum etnograñska, Tekniska museet och

- Telemuseum. Vid en flyttning till Karlskrona skulle denna samverkan upphöra och de övriga museerna skulle behöva finna andra lösningar för sin löneadministration. Detta innebär minskad belastning på

en kansliet och medför att färre än tio arbetstillfällen flyttas till Karlskrona.

6¶Decentralisering av kulturen

Karlskrona kommun, Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Länsstyrel-

i Blekinge län anser att en placering av myndighetsfunktionen till sen Karlskrona helt är i linje med statsmaktemas intentioner rörande den

kulturpolitiken. Malmö kommun anser att en lokalisering av mynnya digheten till Karlskrona ligger väl i linje med det principiellt viktiga i att öka den geografiska spridningen museala ansvarsfunktioner.

Statens försvarshistoriska museer framhåller att även om kostnaderna blir högre och ledningsfunktionen mindre rationell finns det sannolikt en viss psykologisk effekt i att förlägga myndighetsfunktionen till Karlskrona.

Stockholms stad att det kulturpolitiskt rätta är att myndighe-

anser tens ledning får ställning och lokalisering som ger de bästa arbets-

en instrumenten. De regionalpolitiska fördelar förläggning till

som en Karlskrona skulle kunna ge kan på intet sätt berättiga den försämring av ledningsfunktionen, samordning och kontaktmöjligheter som en sådan förläggning skulle medföra.

Statens sjöhistoriska pekar på att huvuddelen av de verk-

museer samheter som kan tänkas flyttas till Karlskrona inte har någon koppling till de kulturpolitiska målen, Varför några sådana mål inte kan påverkas genom en flyttning.

Statens kulturråd anser att det kultur- och regionalpolitiskt angelägna för närvarande är att Marinmuseum finns i Karlskrona i sina nya och specialbyggda lokaler och att dess verksamhet kommer att väcka intresse hos allmänheten och specialister.

96 Bilaga 4

7¶Det marina arvet

Karlskrona kommun och Länsstyrelsen i Blekinge län framhåller att ingenstans finns så unik koppling mellan den marina verksamheten

en och den fysiska miljön i Karlskrona. Kommunens vision är att

som levandegöra helheten och därmed inte bara bevara utan också kunna uppleva historien fortfarande levande marin miljö. Det marina

i en arvet är del karlskronabornas själ. Verksamheter kring detta

en av erhåller uppbackning och stöd på sätt som få orter kan visa. Det kom-

till uttryck ekonomiskt stöd och arbetskraft. Det nya mer genom marinmuseet invigs 1997. Därmed betonas ytterligare

sommaren Karlskronas naturliga tradition och samlingamas betydelse. Vid Karlskronavarvet finns samlad kompetens och en obruten tradition av

en marint arbete sedan 1680.

Östersjöinstitutet att det rimligen bör vara av betydande värde

anser för myndigheten att kunna verka i levande marin-maritim miljö.

8¶Forskning

Karlskrona kommun, Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Länsstyrel-

i Blekinge län framhåller att högskolan profilerat sig mot området sen tillämpad IT och därför kan viktig samverkanspart i utveck-

vara en lingen virtuella miljöer helt förutsättningar för muse-

av som ger nya

att visa föremål finns utställda på andra orter. Kommunen erna som framhåller också att IT-företagen i Telecom City staden en utveck-

ger lingskraft även utvecklingen av de öhistoriska museerna.

som gagnar

Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län pekar på att ledningen för myndigheten bör vara kvar i Stockholm flyttning skulle innebära att Sjöhistoriska museets

om en förmåga och möjligheter att utveckla marinarkeologisk utbildning

en och forskning i samarbete med Stockholms universitet och Södertörns högskola skulle försvåras.

9¶Administrativa funktioner

Riksantikvarieämbetets erfarenheter är att det finns fördelar ur styrningssynvinkel att ha ekonomiska och administrativa funktioner nära verksamheten. Om myndighetens kanslifunktioner skulle lokaliseras till Karlskrona bedömer ämbetet i likhet med Statens Sjöhistoriska museer

Bilaga 4 97

det totalt kommer behövas utökade eftersom de två att att resurser, Stockholm behöver ha kvar vissa funktioner. En lokalisemuseerna i kommer därför att innebära ett utökat ring till Karlskrona snarare resursbehov, möjlighet till rationaliseringar. än ge

l O Lokaler

vill fästa uppmärksamheten på att staten har dis-

Statens fastighetsverk

och Karlskrona kommun framhåller att den ponibla lokaler i Karlskrona omstruktureringen försvaret innebär att det finns lediga

pågående av

lokaler i marin historisk miljö centralt placerade på Trossö. berett diskutera lokalmässig samverkan

Östersjöinstitutet är att en

med ledningen för Statens Sjöhistoriska museer. pekar på att det inte kan uteslutas

Statens försvarshistoriska museer

vid lokalisering till Karlskrona måste tillbringa

att myndighetschefen en

Stockholm det ställer krav på kontorsutrymme både i så mycket tid i att Stockholm och Karlskrona.

l l Kommunikationer

och Karlskrona kommun pekar på att

Statens försvarshistoriska museer

med Karlskrona är väl utbyggda bl.a. med dagliga kommunikationerna Stockholm och Köpenhamn och dagliga tågfor-

flygförbindelser med

Stockholm, Göteborg och Malmö. Statens försvarshistobindelser med dock företas mellan Stockholm riska museer konstaterar att resor som halv arbetsdag i anspråk med flyg och huvudoch Karlskrona tar en arbetsdag med tåg. Det är därför vikt att planera resorna delen av en av rationellt och så att disponibel tid kan användas effektivt.

l 2 Ko stnadsökningar

försvarshistoriska och Nordiska museet pekar på att en Statens museer lokalisering ledningen till Karlskrona skulle innebära en inte oväav fördyring arbetet, bl.a. beroende på anskaffning av nya lokasentlig av ler och resekostnadema. Även Statens Sjöhistoriska museer anser att en till Karlskrona ytterligare kommer att öka lokalkostnalokalisering derna. Tekniska pekar på att flyttning Statens Sjöhistoriska museet en av ledning och kansli skulle innebära att den nuvarande kostmuseers

4 17-0878

98 Bilaga 4

nadseffektiva samverkan vad gäller lönehanteringen upphör med åtföl-

jande kostnadsstegringar för Tekniska följd.

museet som

SOU 1997: 100

Bilaga 5

för Statens försvars-

Förslag till instruktion historiska museer

att gälla från och med den l juli 1997

Uppgifter

försvarshistoriska har till uppgift att främja kunl § Statens museer svenska försvarets verksamhet och utveckling samt skapen om det i äldre tider och försvarets roll i samsprida kunskap om försvaret om hällsutvecklingen. myndigheten ingår Armémuseum och Flygvapenmuseum samt I Försvarets traditionsnärnnd. sjöförsvaret skall myndigheten i lämplig omfattning sam- I fråga om råda med Statens Sjöhistoriska museer.

2 § Myndigheten skall särskilt förteckna och vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv vårda, berika de samlingar har anförtrotts myndigheten, som urval samlingarna tillgängligt för allmänheten samt hålla ett av

och pedagogisk verkdriva och stödja utställningsverksamhet annan

samhet, vetenskapligt bearbeta samlingar militär eller förteckna och av myndigheter bedriver militär verksamhet, kulturhistorisk art inom som samlingar stödja andra samlingar av miliöva tillsyn över sådana samt tär art i Sverige, och bedriva forskning i ämnen tillhör verkfrämja studier som samhetsornrådet.

skall handlägga frågor rör traditioner, tra- 3 § Myndigheten även som ditionsvård och liknande ärenden på det militära området.

de uppgifter i 2 § 2 får myndigheten i

4 § Vid fullgörandet av som anges lämplig omfattning avgiftsbelägga verksamheten. betalt för depositioner föremål samling-

Myndigheten får ta av ur

grunder myndigheten föreskriver efter samråd med arna enligt som Riksrevisionsverket.

100 Bilaga 5

SOU 1997 100

5 § Utöver de uppgifter myndigheten har som enligt 1 och 2 får

myndigheten åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra

uppdrag myndigheter och enskilda. För uppdragsverksamheten får myndigheten ta ut ersättning motsvarande kostnaderna för verksamheten.

Verksförordningens tillämpning

6 § Verksförordningen 1995:1332 skall

tillämpas på Statens försvarshistoriska med undantag 4 § andra stycket, 14, 17, museer av 19- 20, 30 och 32 §§.

Myndighetens ledning

7 § Överintendenten är chef för myndigheten.

Styrelsen

8 § Myndighetens styrelse består högst nio ledamöter, av Överintendenten medräknad. En ledamöterna är ordförande och vice ordföav en rande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna, bland dem Överintendenten, är närvarande. Styrelsen utser vice ordförande.

Organisation

9 § Vid myndigheten utgör vardera museet enhet under

en ledning av

en museichef. Myndigheten har ett centralt kansli lyder som under Överintendenten. Myndigheten bestämmer i övrigt sin organisation.

10 § Annémuseum skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör lantförsvaret och statens trofésamling.

11 § Flygvapenmuseum skall fullgöra

de uppgifter inom myndigheten som rör luftförsvaret.

12 § Försvarets traditionsnämnd skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten rör militära traditioner. som

Bilaga 5 101

I Försvarets traditionsnänmd ingår tre ledamöter utsedda av Försvarsmakten, ledamot utsedd Statens Sjöhistoriska museer samt en av statsheraldikem vid Riksarkivet. Överintendendenten är ordförande i nämnden.

Personalföreträdare

Personalföreträdarförordningen 1987:1101 skall tillämpas på 13 § Statens försvarshistoriska museer.

Styrelsens ansvar

14§ Utöver vad i 13 § i verksförordningen 1995:1322 som anges skall styrelsen besluta i sådana personalfrågor i 19 § andra som anges stycket verksförordningen.

Ärendenas handläggning

chefen för enhet inte är i tjänst eller i övrigt har förhinder 15 § När en chefens uppgifter den tjänsteman överintendenten besköts av som stämmer.

Anställningar m.m.

16 § överintendenten anställs beslut av regeringen. genom Museichefer anställs beslut av regeringen. genom Andra anställningar beslutas av myndigheten.

102 Bilaga 5

Motivering till förslaget till instruktion för

Statens försvarshistoriska museer

1 § Målsättningen i första stycket är oförändrad i förhållande till l § i den nuvarande instruktionen. Texten är anpassad till andra instruktioner

inom Kulturdepartementets område. Uppgifterna i den nuvarande instruktionen att samla, bevara och bearbeta samlingarna har förts till 2 § 1 och 2 § 3 samt att främja studier och bedriva forskning till 2 § Andra stycket är nytt, finns i instruktionerna men för andra centralmuseer. Museernas och Försvarets traditionsnämnds uppgifter finns beskrivnai 10 12 §§. -

Regeringen har i propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik förutsatt

att ett aktivt samarbete etableras mellan Statens försvarshistoriska

museer och Statens sjöhistoriska- för att såväl försvar sjömuseer, som fart skall kunna dokumenteras och skildras på ett heltäckande Av sätt. propositionen framgår vidare att Statens försvarshistoriska museer som nu skall utföra tillsyn och rådgivning förbandsmot och vapenslagsmuseer samt specialsamlingar inom Försvarsmakten i sin helhet, vad gäller marinen dock i samråd med Statens Sjöhistoriska museer. Mot bakgrund härav föreslår kommittén att paragrafen får ett nytt tredje stycke av vilket framgår att myndigheten beträffande sjöförsvaret i lämplig omfattning skall samråda med Statens Sjöhistoriska museer. Innehållet korresponderar med bestämmelserna i 3 § i den

föreslagna

instruktionen för Statens Sjöhistoriska Begreppet "sjöförsvaret museer. används här i likhet med i förslaget till instruktion för Statens sjöhis- toriska museer då det kan ha vidare innebörd marinen. - anses en än

2 § Denna paragraf finns inte i den nuvarande instruktionen, men har införts här då den finns i instruktionerna för övriga centralmuseer.

2 § l Här finns delar de uppgifter finns i 1 § i den av som nuvarande instruktionen.

2 §3 I flertalet instruktioner för centralmuseema lyder momentet

lämna infonnation, råd och hjälp regionala annan och lokala museer i mån möjlighet och tillgång på medel". av Kommittén föreslår att momentet i stället formuleras med utgångspunkt i 2 § 3 i Statens konstmuseers instruktion 1992:514.

Genom skrivningen "förteclma och bearbeta

vetenskapligt samlingar

av militär eller kulturhistorisk art inom

myndigheter som bedriver

Bilaga 5 103

militär verksamhet" Statens försvarshistoriska museer stöd för att ges fortsättningen kunna arbeta med ett samlat perspektiv på försvaäven i historiska utveckling samt vidmakthålla förankring och legitimitet rets till Försvarsmakten, vilket regeringen framhållit som en betydelsefull propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik. Texten korresponderar

uppgift i

mot 2 § i den nuvarande instruktionen.

finns delar de uppgifter finns i nuvarande 1 2 § 4 Här av som

2 andra stycket i den 3§ Innehållet i denna paragraf motsvarar nuvarande instruktionen.

stycket 4 § i den nuvarande instruktionen. Den 4§ Första motsvarar skrivningen finns i andra instruktioner för centralmuseema. föreslagna 4 andra stycket i den nuvarande instruk- Andra stycket motsvarar efter hörande har dock ersatts med "efter samtionen. Det tidigare råd.

denna paragraf motsvarar 3 § i den nuvarande instruk- 5 § Innehållet i med tillägget den ersättning myndigheten tar ut skall mottionen, att svara kostnaderna.

skall verksförordningen 1995: 1332 tilläm- 6 § Enligt denna paragraf undantag 4 § andra stycket, 14, 17, 19-20, 30 och 32 §§. pas med av stycket verksförordningen finns bestämmelser om antalet 14 § andra ledamöter i styrelsen. Detta har intagits i 8 § i instruktionen. verksförordningen finns bestämmelser när styrelsen är be- I 14 § om slutför. Dessa har intagits i 8 § i instruktionen. verksförordningen föreskrivs att myndigheten bestämmer sin I 17 § organisation. Detta föreskrivs i 9 § i instruktionen. I 19-20 verksförordningen finns bestämmelser om personalansvarsnämnden. Dessa har intagits i 14 § i instruktionen. föreskrivs myndigheterna årligen skall I 30 § verksförordningen att förteckning till Justitiekanslern över sådana ärenden som avlämna en före den 1 juli föregående år, inte avgjorts vid årets inkommit men utgång. Kommittén att detta inte skall gälla för Statens försvarsanser historiska museer. I 32 § verksförordningen finns bestämmelser om anställningar m.m. Dessa har intagits i 16 § i instruktionen.

Innehållet i denna paragraf motsvarar 7 första stycket i den 7 § nuvarande instruktionen.

104 Bilaga 5

8§ Innehållet i denna paragraf finns inte i den nuvarande instruktionen. Dess motsvarighet finns dock i andra instruktioner för centralmuseerna. Det föreslagna antalet ledamöter är till det antal anpassat som föreskrivs i 4 § verksförordningen. Med hänsyn till chefen att för myndigheten som regel inte är ordförande i styrelsen har dock införts tillägget att vederbörande skall närvarande för styrelsen vara att skall vara beslutför. Här har även intagits bestämmelse styrelsen en om att utser vice ordförande.

9 § Innehållet i denna paragraf är nytt. Dess motsvarighet finns dock i instruk-tionema för andra centralmuseer. Att skall

myndigheten ha ett

centralt kansli motsvaras 9 § 5 iden nuvarande instruktionen. av

10-11 §§ Innehållet i dessa paragrafer motsvarar 9 § l och 4 i den nuvarande instruktionen. I l1§ används begreppet luftförsvaret, då det kan anses ha vidare innebörd och bättre med en överenstämma museets uppgifter än det i den nuvarande instruktionen använda begreppet "flygstridslcraftema.

12 § Av propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik framgår bl.a. att Försvarets traditionsnämnd skall förbli knuten till Statens försvarshistoriska museer, men att nämnden förutsätts innehålla en representant som utses av Statens Sjöhistoriska museer. I första stycket i paragrafen regleras nämndens uppgifter. Detta motsvarar 9 § 4 i den nuvarande instruktionen. Andra stycket reglerar hur många ledamöter som skall ingå i nämnden och hur de skall utses. Det överensstämmer med nuvarande ordning med tillägget att Statens Sjöhistoriska skall ledamuseer utse en mot. Att överintendenten skall ordförande i nämnden framgår vara av 12 § i den nuvarande instruktionen.

13§ Innehållet i denna paragraf motsvarar 10 § i den nuvarande instruktionen.

14 § Paragrafen innebär att styrelsen fullgör de uppgifter som annars ankommer på personalansvarsnämnden.

15§ Innehållet i denna paragraf 7 andra motsvarar stycket i den nuvarande instruktionen.

Bilaga 5 105

16 § I denna paragraf regleras hur myndighetens chef, museichefer och övrig personal utses. Innehållet följer den ordning som gäller inom Kulturdepartementets område.

Innehållet i 15 § i den nuvarande instruktionen har utgått då det motsvaras av 21 § verksförordningen.

SOU 1997: 100 107

Bilaga 6

till instruktion för Statens Sjöhistoriska

Förslag

museer

att gälla från och med den l juli 1997

ändringarna är markerade med kursiv stil

Uppgifter

l § Statens Sjöhistoriska har till uppgift att främja kunskapen museer det svenska sjöförsvaret, den svenska handelssjöfarten och det om svenska skeppsbyggeriet genom tiderna. I myndigheten ingår Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Vasamuseet.

2 § Myndigheten skall särskilt vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar har anförtrotts myndigheten, som hålla ett urval samlingarna tillgängligt för allmänheten samt av

driva och stödja utställningsverksamhet och pedagogisk verk-

annan samhet, lämna information, råd och hjälp regionala och lokala annan verka för bevarande kulturhistoriskt värdefulla fartyg i museer samt av möjlighet och tillgång på medel. mån av

3 § Myndigheten skall biträda vid det museala bevarandet av statens sjölcrigshistoriska samlingar utom myndigheten. I fråga sjoförsvaret skall myndigheten i lämplig omfattning samom råda med Statens försvarshistoriska samt biträda vid tillsynen museer samlingar militär eller kulturhistorisk art. av av

4 § Vid fullgörandet de uppgifter i 2 § 2 och 3 får mynav som anges digheten i lämplig omfattning avgiftsbelägga verksamheten.

5 § Utöver de uppgifter myndigheten har enligt l och 2 får som myndigheten åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra uppdrag myndigheter och enskilda. För uppdragsverksamheten får

108 Bilaga 6

myndigheten ta ut ersättning motsvarande kostnaderna för verksamheten.

Verksförordningens tillämpning

6 § Verksförordningen 1995:1322 skall tillämpas på myndigheten med undantag 4 § andra stycket, 14, 17, I 9-20, 30 och 32 §§. av

Myndighetens ledning

7 § Överintendenten är chef för myndigheten

Styrelsen

8§ Myndighetens styrelse består högst nio ledamöter, överintenav denten medräknad. En ledamöterna är ordförande och vice av en är ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften de andra av ledamöterna, bland dem Överintendenten, är närvarande. Styrelsen utser vice ordförande.

Organisation

9 § Vid myndigheten utgör vart och ett de tre enhet av museerna en under ledning av en museichef. Myndigheten har ett centralt kansli som lyder under Överintendenten. Myndigheten bestämmer i övrigt sin organisation.

10§ Sjöhistoriska museet skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten rör det samlade Sjöhistoriska området, särskilt handelssom

öfarten och skeppsbyggeriet.

11 § Marinmuseum skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör sjöförsvaret.

12 § Vasamuseet skall vårda och ställa regalskeppet Vasa och i ut samband därmed främja kunskapen den tidsepok skeppet om som representerar.

Bilaga 6 109

Styrelsens ansvar vad i 13 § verksförordningen 1995:1322 skall 13 § Utöver som anges i sådana personalfrågor i 19 § andra stycket styrelsen besluta som anges verksförordningen.

Ärendenas handläggning

14 § Utgår

15 § Utgår

för enhet inte är i tjänst eller i övrigt har förhinder, 16 § När chefen en den tjänsteman Överintendenten sköts chefens uppgifter av som bestämmer.

17 § Upphävd

Anställningar m.m. Överintendenten anställs beslut regeringen. 18 § genom av Museichefer anställs beslut av regeringen. genom Andra anställningar beslutas av myndigheten.

19 § Upphävd

20 § Utgår

110 Bilaga 6

Motivering till förslaget till instruktion för Statens Sjöhistoriska museer

1 § Då Marinmuseum läggs med Statens Sjöhistoriska samman museer per den l juli 1997 har museet tillkommit i andra stycket.

2 §3 Kulturutskottet har i sitt betänkande 1996/97:KrU5 Kulturarvs-

frågor b1.a. tagit frågan skyddet de kulturhistoriskt upp om av värdefulla fartygen. Utskottet b1.a. att det är angeläget kulturhistoanser att riskt värdefulla fartyg i allmänhet, såväl

segelfartyg som andra fartyg,

kan bevaras. En viktig åtgärd torde det vara att görs en inventering, registrering och dokumentation fartygen. På Sjöhistoriska av museet förs ett utförligt register över segelfartyg och ett motsvarande register över ångbåtar har nyligen påbörjats. Det är naturligt Statens sjöhisatt toriska museer får i uppgift att aktiva insatser i samarbete genom med andra sjöfartsmuseer dokumentera även andra typer kulturhistoriskt av värdefulla fartyg. Utskottet framhåller att det finns skäl med styrka som talar för att det bör bli skyldighet för Sjöhistoriska en museet att samverka med ägare till kulturhistoriskt värdefulla fartyg.

Kommittén att uppgiften att inventera, registera och anser dokumentera de kulturhistoriskt värdefulla fartygen redan uttrycks i 2 § 1 instruktionen. I den mån uppgiften behöver preciseras kan detta ske t.ex. genom ett uppdrag i ett regleringsbrev. Frågan samverkan om anser kommittén emellertid sådan vikt den bör ingå i vara av att myndighetens instruktion. Som följd härav har detta införts i paragrafen. en

3§ .Av den nuvarande instruktionen framgår myndigheten skall att biträda vid det museala bevarandet av Statens sjölcrigshistoriska samlingar om det kan ske utan att verksamheten i övrigt eftersätts. Det senare har tagits bort eftersom uppgiften måste få större tyngd i och

med att Marinmuseum tillkommer del myndigheten. som en av Andra stycket har tillkommit mot bakgrund regeringen i av att propositionen l996/97:3 Kulturpolitik förutsatt aktivt samarbete att ett etableras mellan Statens försvarshistoriska museer och Statens sjöhistoriska vilket såväl försvar sjöfart museer, gör att som kan dokumenteras och skildras på ett heltäckande sätt. Innehållet korresponderar med bestämmelserna i l § tredje stycket i den föreslagna instruktionen för Statens försvarshistoriska Begreppet sjöförsvaret museer. används här i likhet med i förslaget till instruktion - för Statens försvarshistoriska museer då det kan ha vidare innebörd - anses en än marinen".

Bilaga 6 lll

paragraf skall verksförordningen 1995:1332 tilläm- 6 § Enligt denna

§ andra stycket, 14, 17, 19-20, 30 och 32 §§. med undantag av 4 pas verksförordningen finns bestämmelser antalet 14 § andra stycket om

ledamöter i styrelsen. Detta har intagits i 8 § i instruktionen.

verksförordningen finns bestämmelser när styrelsen är I 14 § om

beslutför. Dessa har intagits i 8 § i instruktionen.

verksförordningen föreskrivs att myndigheten bestämmer sin I 17 §

organisation. Detta föreskrivs i 9 § i instruktionen.

verksförordningen finns bestämmelser om personal- I 19-20

ansvarsnämnden. Dessa har intagits 13 § i instruktionen.

föreskrivs myndigheterna årligen skall I 30 § verksförordningen att

till Justitiekanslern över sådana ärenden som avlämna förteckning en föregående år, inte avgjorts vid årets inkommit före den 1 juli men

undantagits i den nuvarande instruktionen för Statens utgång. Detta har

öhistoriska museer . verksförordningen finns bestämmelser anställningar m.m. I 32 § om

Dessa har intagits i 18 § iinstruktionen.

föreslagna antalet ledamöter anpassats till det

8 § I paragrafen har det

verksförordningen. Med hänsyn till att cheföreskrivs i 4 § antal som

ordförande i styrelsen har dock fen för myndigheten som regel inte är

vederbörande skall närvarande för att styrelsen införts tillägget att vara

beslutför. Här har även intagits bestämmelse om att styrelskall vara en

utser vice ordförande. sen

hänsyn till Marinmuseum skall ingå i 9 § Paragrafen är ändrad med att

och med den l juli 1997. Med hänsyn till att museermyndigheten från

till olika föreslås att myndigheten skall ha ett är lokaliserade orter na kansli stället för, ett gemensamt kansli. centralt i som nu,

regleras vilka uppgifter skall fullgö- 10-11 §§ I dessa paragrafer som

Sjöhistoriska museet respektive av Marinmuseum. ras av

Kulturpolitik förordar regeringen bl.a. I propositionen 1996/97:3

bör läggas med Statens Sjöhistoriska att Marinmuseum samman

förutsättningarna för rationell fördelning av sammuseer, eftersom en

och sakansvar avsevärt förbättras inom ramen

lingar, arbetsuppgifter

museiverksamhet, samt att särskild vikt

för mer samlad sjöhistorisk

en vidareutvecklingen Marinmuseum som tar i därvid bör fästas vid av

och basutställningar. Regeringen framhåller vidare att bruk lokaler nya största möjliga ansvar för "Marinmuseum bör inom myndigheten ges

område". Riksdagen har beslutat enligt förslaget. insatserna inom sitt

112 Bilaga 6

SOU 1997100

Kommittén föreslår mot bakgrund härav Sjöhistoriska att museet även i fortsättningen fullgör de uppgifter inom myndigheten som rör det samlade Sjöhistoriska området inom myndigheten, med särskild

inriktning mot handelssjöfarten och skeppsbyggeiiet, medan Marin-

museum fullgör de uppgifter inom myndigheten sjöförsvaret. som rör Begreppet sjöförsvaref används här skäl av samma som i motiveringen till 3 § ovan.

Försvarsmakten har framhållit vikten det framgent av att även finns representativa samlingar avseende sjöförsvaret både i Stockholm och Karlskrona, bl.a. för att underlätta till rekryteringen marinen och tillgodose behovet utbildning sjöförsvarets av om utveckling inom ramen för den officersutbildning marinen bedriver som på Berga och Karlskrona. Kommittén att detta önskemål kan tillgodoses anser inom ramen

för sitt förslag.

14-15 §§ Dessa paragrafer föreslås utgå. I 14 § föreskrivs att att samtliga styrelseledamöter om möjligt bör vara närvarande när ärenden större vikt handläggs i styrelsen. Det av bör vara givet att den åtar sig uppdrag så långt som ett möjligt fullgör detta utan att detta särskilt stadgas. Innehållet motsvaras dessutom till del av 8 § andra stycket, där det föreskrivs styrelsen beslutför att är när ordföranden och minst hälften de andra ledamöterna, av däribland överintendenten, är närvarande. Minst fem nio ledamöter måste av således närvarande för att beslut skall kunna fattas. vara Innehållet i 15 § i den nuvarande instruktionen motsvaras av 21 § verksförordningen och kan därför utgå här.

16§ I paragrafen har vissa redaktionella ändringar gjorts för att anpassa den till instruktionerna för andra centralmuseer.

20 § Paragrafen föreslås utgå. Frågan besked bisyssla om om när det

gäller chefen för förvaltningsmyndighet lyder

en som omedelbart under regeringen prövas regeringen enligt 3 § l

av anställningsförordningen 1994:373.

SOU 1997: 100 113

Bilaga 7

0 I I

0 0 Z .0 .m 0 0

0 0

v 4

- 0

0 | 0 .H .N

114 Bilaga 7 SOU 1997: 100

m 0

.m .v m

.N I å

m w I .m .v

Bilaga 8

STATENS SJÖHISTORISKA AVTAL Nr 10/97

MUSEER 1997-06-06

Avtal arbets- och anställningsvillkor för vissa arbetstagare

om vid Statens Sjöhistoriska museer

1 § Mot bakgrund att riksdagen beslutat rskr. 1996/97:129 att Marin-

i Karlskrona inom Statens försvarshistoriska museer läggs museum

med Statens Sjöhistoriska fr.o.m. den 1 juli 1997, konsamman museer staterar parterna följ ande.

För sådana arbetstagare vid Statens Sjöhistoriska museer, som den 30 juni 1997 är anställd hos Statens försvarshistoriska museer med placering vid Marinmuseum, övergår de anställningsavtal och de anställningsförhållanden gäller vid tidpunkten för övergången till Statens

som Sjöhistoriska museer fr.o.m. den 1juli 1997 om inte arbetstagaren motsätter sig detta. Detta följer av 6 b § lagen l982:80 om anställningsskydd LAS.

- § Parterna konstaterar att för såväl arbetstagare vid Marinmuseum i Karlskrona inom Statens försvarshistoriska som för arbets-

museer tagare vid Statens Sjöhistoriska gäller Allmän löne- och för-

museer månsavtal ALFA.

Parterna är att de lokala avtal gäller för arbetstagare vid

ense om som Statens Sjöhistoriska även med Stöd av 1 kap. 5 § ALFA ska

museer gälla för de arbetstagare som går över till Statens Sjöhistoriska museer enligt l § i detta avtal fr.o.m. den l juli 1997.

3 § Parterna är att vad sägs i 2 § i detta s.k. inrangeringsavtal

ense om som är ett sådant nytt kollektivavtal i 28 § tredje Stycket tredje

som avses meningen lagen 1976:580 medbestämmande i arbetslivet. Avtalet

om ersätter alla lokala kollektivavtal arbets- och anställningsvillkor

116 Bilaga 8 SOU 1997:00

som tidigare gällt hos Marinmuseum inom Statens försvarshistoriska museer för de arbetstagare går över till Statens Sjöhistoriska

som museer.

4 § Parterna är, med avvikelse från vad som sägs i 3 § ovan, ense om att de bestämmelser om arbetstidens förläggning, jour och beredskap, obekvämtidstillägg och tjänsteresetillägg som gällt för arbetstagare vid Marinmuseum skall fortsätta att tillämpas efter övergången tills vidare dock längst t.o.m. den 30 juni 1998 med innebörd tidigare

samma som gällt enligt Förhandlingsprotokoll 1996-12-20 mellan SFHM och ATO vid SFHM.

5 § Detta avtal gäller fr.o.m. den 1juli 1997 och har i övrigt giltig-

samma hetstid som ALFA.

Statens Sjöhistoriska museer DIK-förbundet

Jan-Erik Reuterblad Lars Fagerstedt

SEKO TCO-OF/S

Bengt-Erik Falck Margareta Regnström

Bilaga 9

ORGANISATIONSKOMNIITTEN FÖR EN SAMMANLÄGGNING AV MARINMUSEUM 1997-01-10 INOM STATENS FÖRSVARSHISTORISKA MUSEER lVIED STATENS SJÖHISTORISKA

MUSEER Ku 1996:03

Till

ANSTÄLLNING VID STATENS SJ ÖHISTORISKA MUSEER

Riksdagen har den 19 december 1996 beslutat att Marinmuseum inom Statens försvarshistoriska skall läggas samman med Statens museer Sjöhistoriska fr.0.m. den l juli 1997 prop. 1996/97:1 volym museer bet. 1996/97:KrU1, rslcr. 1996/972129.

Enligt 6 b § första stycket i lagen l982:80 anställningsskydd om LAS gäller vid övergång verksamhet från arbetsgivare till att av en en övergår rättigheter och skyldigheter på grund anställen annan, av ningsavtalet och anställningsförhållandet på den nya arbetsgivaren. Detta innebär att Din anställning hos Statens försvarshistoriska museer fr.0.m. den 1 juli 1997 övergår till anställning hos Statens Sjöhistoriska med placering tills vidare vid Marinmuseum. Anställningen museer sysselsättningsgrad och månadslön gäller den 30 juni avser samma som 1996 i Din anställning hos Statens försvarshistoriska museer.

Enligt paragrafens fjärde stycke skall anställningsavtalet och anställningsförhållandet inte övergå till arbetsgivare om arbetstagaren motny sätter sig detta. Om Du motsätter Dig att anställningsförhållandet och anställningsavtalet går över till Statens Sjöhistoriska skall Du museer meddela detta skriftligen till organisationskommittén senast den 14 1997. Om Du meddelar att Din anställning inte skall över till mars Statens Sjöhistoriska kommer Du att bli uppsagd på grund av museer arbetsbrist.

118 Bilaga 9

Närmare information om detta kan Du få organisationskommitténs

av sekreterare Björn Lindquist, tfn 08-405 34 94 eller Din fackliga

av organisation.

Hälsningar

Björn Kaaling ordförande Björn Lindquist

sekreterare

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . nya lnkomstskattelag,delI-III. Fi. 33.Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning Förbättradmiljöinformation.M. 34. avmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor.K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.

Länsstyrelsemasroll i trañk- ochfordonsfrågor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad. . förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.Fi. på sex barnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet informationsteknik.Ju. Rösterom . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.In. . hetsanpassningavstatsförvaltningens 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - 12.IT-probleminför 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan. Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43.Statenochtrossamfunden Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen . 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden . 17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

granskning. Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. . Granskningav Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden

19 Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkligaegendomen.Ku. . 20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten.

2l Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi. . 6-16år.U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. unga 22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s

23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden8november1996 51.Brister iomsorg

anordnatavF0lkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52. Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötande äldre.S.av - 24.Välfärd verkligheten Pengari räckerinte. 53.Avskaffa reklamskattenFi. - EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten. 25 Svenskmat-. 26 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. . försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju.

29.Bampomograññågan. 57. 1medborgarnastjänst.

lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi.

30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyming.A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku.

31. Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TVinom SverigesTelevision.Ku. - IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växablandbetongochkojor. 90.Ändradorganisationfor det statligaplan-,bygg- . En delbetänkande barnsochungdomarsom ochbostadsväsendet.In. uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån 9l. Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. - Storstadskommittén. Jo. 62. Rosoravbetong. 92.Medieforetagi Sverige Ägandeoch - En antologitill delbetänkandetAtt växabland strukrurforändringari press,radio ochTV. Ku. betongochkojor från Storstadskommittén.S. 93. Hanteringavfel i utjämningssystemetfor 63. Sverigeinfor epokskiftet. kommuneroch landsting.In. IT-kommissionensrapport5/97.K. 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. 64. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 95.Forumför världskultur + Bilagedel.A enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - 65.Polisensregister.Ju. 96. Lokalforsörjningoch fastighetsägande. 66. Statsskuldspolitiken.Fi. En utvärderingavstatensfastighetsorganisation.Fi. Återkallelse uppehållstillstånd.UD. 97. Skydd . av avskogsmark.Behovochkostnader.M. 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 98. Skyddavskogsmark.Behovochkosmader. 69. Besparingaristortochsmått.U. Bilagor. M. 70. Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet.M. - uppdrag,stödochersättning.Fö. 100.Nya samverkansforrnerinom denSjöhistoriska 7. Politik forunga. museiverksamheten.Ku. . + st2 bilagor.In. 72.En lagomsocialforsäkringar. 73.Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatavIT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementetochSEISden11december 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional utveckling.Jo. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerfor fysiskapersoner.Fi. 76. Invandrarei vårdochomsorg enfrågaombemötande äldre.av - 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.ln. . 79. Försäkringsmäklare. lagöversynEn av Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 81.Allmännyttigabostadsforetag. +Bilaga.ln. 82 Lika möjligheter.ln. . 83.Om maktochkön -i spåren offentligaav organisationersomvandling.A. 84. Enhållbarkemikaliepolitik.M. 85.Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp for bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerfor rätttill sjukpenninggrundandeinkomst. 86. Punktskattekontroll alkohol,tobakochav mineralolja,m.m.Fi. 87. Kvinnor, mänoch inkomster. Jämställdhetochoberoende.A. 88.Upphandlingfor utveckling.N. 89. Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

IT-kommissionensrapport3/97.31 Fastighetsdataregister.3

Ny kurs i trafikpolitiken +bilagor. 35 Aktiebolagetskapital. 22

Sverigeinför epokskiñet. Bampomografifrågan.

IT-kommissionensrapport5/97.63 Innehavskriminaliseringm.m.29

Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk Integritet Offentlighet Informationsteknik.39

kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnatav Grundlagsskyddför nyamedier.49

IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepanementet Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

och SEISden11december1996. + Bilaga och1 56

IT-kommissionensrapport6/97.73 Polisensregister.65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

Inkomstskattelag,delI-III. 2 Återkallelseavuppehållstillstånd.67

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex

Försvarsdepartementet förvaltningsområden.7

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Totaltörsvaretochfrivilligorganisationema

hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur.9

uppdrag,stödochersättning.70 - Ansvaretför valutapolitiken.10

Skatter,miljö ochsysselsättning.11

Socialdepartementet

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

ochproblematik.15 Välfärdi verkligheten Pengarräckerinte. 24

- Skatter,tjänsterochsysselsättning. Brister i omsorg +Bilagor. 17

enfrågaombemötande äldre.51av - Granskningavgranskning. Omsorgmedkunskapoch inlevelse

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18

enfrågaombemötande äldre.52av - Kontroll Reavinst Värdepapper.27 Att växablandbetongoch kojor.

I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars

vårt offentligaetos.28 uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån för

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelse Storstadskommittén.6 l

svenskstatstörvaltning.30 Rosoravbetong. förvaltnings-

Att läraövergränser.EnstudieavOECDzs En antologitill delbetänkandetAtt växabland

politiska samarbete.33 betongochkojor från Storstadskommittén.62

Bekämpande penningtvätt.36av Enlagomsocialtörsäkringar.72

Myndigheteller marknad. Invandrarei vårdochomsorg

Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.38

enfrågaombemötande äldre.76av - Arbetsgivarpolitiki staten. Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp

Förkompetensochresultat.48 för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför

Avskaffa reklamskatten53 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

Ministemochmakten.

Hurfungerarministerstyrei praktiken 54 Kommunikationsdepartementet

I medborgarnastjänst. Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 samladforvaltningspolitikför 57

En staten. lT-problem inför ZOOO-skiftet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnad IT-kommissionendenav Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför

18december.IT-kommissionensrapportl/97. 12 fysiska 75

personer. Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, Uppföljning inkomstskattelagen.77

av demokratiochdelaktighetden8november1996 Försäkringsmäklare.Enlagöversyn

av anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- Försäkringsmäklarutredningen.79

kommissionenochKommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation.80

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

alkohol,tobakoch Statenochtrossamfunden Punktskattekomrollav mineralolja,m.m.86 Denkyrkligaegendomen.47 Lokalförsörjningochfastighetsägande. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Enutvärdering statensfastighetsorganisation.96 förslagenfrån destatligautredningarna.55

SvenskhemmetVoksenåsenstörvalmingsform.59 Utbildningsdepartementet Betal-TV inomSverigesTelevision.60

gymnasieskolan för 1 Grannlands-TVikabelnät. 68 Dennya - steg steg.

i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Medieföretagi Sverige Ägandeoch Växa -

strukturtörändringari press,radio ochTV. 92 unga6-16år. 21 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Forumför världskultur

i ochsmått.69 enrapportomettrikarekulturliv. 95 Besparingar stort -

Nyasamverkansfonnerinom denSjöhistoriska Jordbruksdepartementet museiverksarnheten.100

Svenskmat- påEU-fat. 25

Närings- och handelsdepartementet EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedelsförsörjningen.26 Regionpolitikför helaSverige.13 Alternativautvecklingsvägarför EU:s Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16

jordbrukspolitik. 50 Konkurrenslagen1993-1996.20 gemensamma EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional Upphandlingför utveckling. 88 utveckling.74 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Jaktensvillkor utredning vissajaktfrågor.91 Konkurrensneutralttransportbidrag.94

- en om

Arbetsmarknadsdepartementet Inrikesdepartementet

effektivarestödför Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Aktivt lönebidrag.Ett arbetshandikappade.5 Ungaocharbete.40 Personaluthyrning.58 Politik för unga. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd +2 stbilagor. 71

Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.78 + Bilagedel.64

maktochkön-i spåren offentliga Allmännyttigabostadsföretag. Om av organisationersomvandling.83 + Bilaga.81

och inkomster. Lika möjligheter.82 Kvinnor, män

Ändradorganisationför detstatligaplan-, bygg- Jämställdhetochoberoende.87

ochbostadsväsendet.90 Kulturdepa rtementet Hanteringav fel iutjämningssystemetför

14 kommunerochlandsting.93 IT i kulturenstjänst. Statenochtrossamfunden

Mil jodepanu rtementet Rättsligreglering

Grundlag Förbättradmiljöinformation. 4 - 32

trossamfund Följdlagstiftningtill miljöbalken. - Lag om

Övervakningavmiljön. 34

Lag om Svenskakyrkan. 41 -

ochtrossamfunden Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Staten

42 Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.97 Begravningsverksamheten.

ochtrossamfunden Skyddavskogsmark.Behov ochkostnader. Staten Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch Bilagor.98

arkiven.43 En nyvattenadministration.Vatten ärlivet. 99 dekyrkliga Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46