SOU 1997:181

Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i* l u s , I

/ å. . x,,

z r". ae. w . :m r . F: :HV/fi . -a n5/- : //. . J 4 a, / V i I v

rm Vf i 7": 75,1/1" Fä TT få 7. 7 r / "7/ : v-1.4 .., V: dl N ./. i, .. ///, / /./-. x J..L_.+._/-J.;._ .// /;;/z.-...,. ,J..J . .. J

x /

ñelbetânkande

av Utredningen om

aktiekapitål

och i utländsk

redovisning Valuta

kr,

Statens offentliga utredningar

WW 1997 l 8 l :

Justitedepartementet

och

Redovisning

i euro

aktiekapital

och annan utländsk valuta

Delbetänkande av Utredningen aktiekapital

och redovisning i utländsk valuta

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20792-3 Graphic SystemsAB, Göteborg 1997 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Med stöd av detta beslut förordnades från den 17 juni 1997 justitierådet Bo Svensson till särskild utredare.

Som sakkunniga i utredningen förordnades från den 18 augusti 1997 departementsrådet Sten Andersson, kanslirådet Tord Gransbo, departementssekreteraren Bo Lindén och departementssekreteraren Karin Lindgren. Karin Lindgren entledigades från utredningens arbete fr.o.m. den 22 oktober 1997 och efterträddes samma dag av departementssekreteraren Sylvia Schwaag Serger.

Att experter biträda utredningen förordnades från den 18

som augusti 1997 bankdirektören Jan Bökmark, förbundsjuristen Margit Knutsson, ekonomie licentiaten och juris kandidaten Rolf Skog och kanslichefen Sören Wallin.

Till sekreterare förordnades från den 25 augusti 1997 hovrättsassessorn Anna-Karin Winroth.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om aktiekapital och redovisning i utländsk valuta.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta.

Stockholm i december 1997

Bo Svensson

/Anna-Karin Winroth

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen 1975: 1385 BFL Bokforingslagen 1976: 125 dir. direktiv EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen

EG Europeiska gemenskapen

EMU Ekonomiska och monetära unionen EU Europeiska unionen FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

FRL Försäkringsrörelselagen 1982:713

IAS International Accounting Standard IASC International Accounting Standards Committee JBFL Jordbruksbokföringslagen 1979: 141 KF Kooperativa Förbundet KL Kommunalskattelagen 1928:370

Proposition prop.

PRV Patent- och registreringsverket

RSV Riksskatteverket

SFS Svensk författningssamling

SOU Statens offentliga utredningar

SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund

SRS Svenska Revisorssamfundet USD US-dollar

VPC Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

ÅRFL Lagen 1995:1560 årsredovisning i

forsäkringsföretag ÅRKL Lagen 1995:1559 årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag

ÅRL Årsredovisningslagen 1995:1554

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Genom beslut den 15 maj 1997 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att undersöka vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har av att kunna ange aktiekapital och akties nominella belopp i annat än svensk valuta. Utredaren skall vidare undersöka vilket behov svenska företag har av att kunna upprätta sin finansiella redovisning i euro.

Utredningen skall göras i två etapper. I en första etapp bör behovet av aktiekapital i annan valuta än svenska kronor respektive behovet av redovisning i analyseras. Om ett verkligt behov därvid konstate-

euro ras, bör olika principiella sätt att tillgodose behovet diskuteras. Om det sedan resultatet den första etappen har utvärderats finns skäl att

av vidare, bör utredaren i andra etapp få i uppdrag att att lägga fram

en förslag till behövliga lagändringar.

l förevarande delbetänkande behandlar utredningen de frågor som enligt direktiven skall behandlas i en första etapp. Behovsanalysen och utredningens principlösningar illustreras av vissa förslag till författningsändringar. Gränsen mellan etapp l och 2 luckras därmed upp, men utredningen har funnit det angeläget att bl.a. frågan om ett avskaffande av aktiernas nominella belopp avgörs så snart som möjligt.

Enkäten

För att utreda om det finns ett verkligt behov för svenska aktiebolag samt bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att upprätta sin finansiella redovisning i euro har utredningen genomfört en enkät bland ett antal branschorganisationer, myndigheter och institutioner med anknytning till näringslivet. I enkäten har också ingått frågor om det finns ett verkligt behov för svenska företag att ange sitt aktiekapital och aktiernas nominella belopp i euro eller annan utländsk valuta.

12 Sammanfattning SOU 1997: l 81

Enligt de flesta enkätsvaren har svenska företag behov att kunna

av såväl upprätta sin finansiella redovisning som att ange sitt aktiekapital och aktiemas nominella belopp i euro eller annan utländsk valuta. I några enkätsvar talas om att detta skulle göra det enklare för utlänningar att äga svenska aktier. Det uppgivna behovet är enligt svaren inte kopplat till Sveriges deltagande i EMU utan föreligger i vart fall längre sikt oavsett om Sverige går med i valutaunionen eller inte. En vanlig reflektion i detta sammanhang är att företagen har ett generellt behov av att kunna ha sin redovisning och sitt aktiekapital i annan valuta än svenska kronor, varvid särskilt USD nämns. Detta behov av utländska nationella valutor skiljer sig inte från behovet av att kunna utnyttja euro för redovisning eller aktiekapital. De problem som är förenade med att använda annan valuta än svenska kronor är också desamma oavsett om saken gäller euro, USD eller annan utländsk valuta.

l några enkätsvar sägs dock att något behov av redovisning eller aktiekapital i euro inte föreligger eller att behovet är mindre under övergångsfasen eller för det fall Sverige inte går med i EMU

För det fall den nuvarande lagstiftningen behålls oförändrad kommer de svenska företagen enligt många enkätsvar att tappa i konkurrenskraft i förhållande till sina utländska konkurrenter. Det gäller åtminstone de svenska företag som är internationellt verksamma. I många svar anges att företagens upplåning utomlands i så fall kommer att försvåras och fördyras. I övrigt innehåller emellertid svaren inte några beskrivningar konkreta problem som kan uppstå om lagstiftningen inte ändras.

I dag finns en möjlighet att räkna om en redovisning i svenska kronor till utländsk valuta. l några enkätsvar behandlas denna bestämmelse. Uppfattningarna är emellertid delade om bestämmelsens värde. Enligt några svar tillgodoser omräkning inte företagens behov, medan andra anser tvärtom.

En given utgångspunkt i enkäten var att företagens deklarationer skall avges i svenska kronor. Det har föranlett många att i sina svar påpeka företagen tvingas hantera kronor och euro parallellt i den

att om finansiella redovisningen och i den externa rapporteringen, innebär det extra kostnader som försämrar de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska konkurrenter.

För det fall det blir möjligt att ha redovisningen eller aktiekapitalet i euro eller annan utländsk valuta är det enligt flertalet svar viktigt att företagen får valfrihet. De bör sålunda fritt kunna välja om de vill ha redovisningen eller aktiekapitalet i främmande valuta eller

inte och om de väljer en främmande valuta bör de fritt få välja vilken valuta som skall användas.

SOU 1997: 181 Sammanfattning 13

Enkäten innehöll fråga om behovet av aktier utan nominellt

en värde, s.k. value shares. Svaren på denna fråga är mycket

no-par skiftande. Det kan bero att frågeställningen vid ett första påseende kan förefalla ha lite att göra med i vilken valuta aktiekapitalet anges. Det är fullt möjligt att ha ett aktiekapital i utländsk valuta med aktiernas nominella värde angivet i samma valuta. Från flera håll påpekas dock att att det framstår som en lämplig uppgift för utredningen att närmare behandla frågan om aktier utan nominellt värde. Svenska Bankföreningen har i sitt enkätsvar framhållit att bankerna önskar ha sitt aktiekapital fördelat flera valutor och förutsättning för

att en detta är att aktiernas nominella belopp avskaffas.

I några svaren behandlas frågan om aktiekapitalet skall kunna

av bestämmas i än valuta, t.ex. så att aktierna i aktieserie anges i

mer en en

och i serie i svenska kronor eller USD. Uppfattningama euro en annan är delade värdet sådan uppdelning aktiekapitalet men

om av en av många behandlar frågan förespråkar valfrihet.

som

Skattedeklarationerna skall i svenska kronor

avges

Utredningen har enligt sina direktiv att utgå från att skattedeklarationerna skall avges i svenska kronor.

Redovisningen skall var jämförbar

Ett grundläggande krav den externa redovisningen är att den skall

jämförbar. Det är tydligt att svenska företag avger vara om en grupp av sin redovisning i medan avger den i svenska

euro en annan grupp kronor och tredje i USD, det blir svårare att göra jämförelser mellan

en svenska företag i de olika Samtidigt skall emellertid

grupperna. påpekas att ett svenskt företag sin redovisning i euro eller

om avger USD, det underlättar jämförelser med utländska företag avger sin

som redovisning i denna valuta.

Redovisning i euro

Det 1997/98:25 klart att när andra länder inleder EMU-

är genom prop. projektet den 1 januari 1999, Sverige kommer att stå utanför detta. Utanförskap kan bli evigt. Mycket talar emellertid for att Sverige så småningom kommer att delta i EMU. Det framstår därvid som osannolikt att Sverige väljer att inträda tidigare än den 1 januari 2002

14 Sammanfattning SOU 1997: l 81

och det är fullt möjligt att inträdestidpunkten förläggs till

en senare tidpunkt. I så fall kommer övergångsfasen att föregås period

av en av svenskt utanförskap.

Utredningen behandlar först behovet av redovisning i euro vid ett svenskt utanförskap som inleds år 1999. Utmärkande för period

en av utanförskap är att eurons växelkurs inte är fast i förhållande till kronan.

I stort sett samtliga EU-länder har planer på att redan år 1999 tillåta de nationella företagen att upprätta sin finansiella redovisning i euro. Från och med år 2002 kommer samtliga företag i länder som deltar i EMU att vara hänvisade till att upprätta sin löpande bokföring och finansiella redovisning i övrigt i denna valuta. Det innebär att nästan alla företag i de europeiska länder vi brukar jämföra oss med kommer att ha sin redovisning i euro. Det är en viktig förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Om några år kommer de svenska företagen, om Sverige väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, att vara nästan i Västeuropa att

ensamma om redovisa i en liten nationell valuta medan den stora delen av den europeiska företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan euro. I en sådan situation menar utredningen att svenska företag som en anpassning till den fortgående intemationaliseringen på redovisningsområdet bör ges möjlighet att redovisa i euro.

Om företagen tvingas hantera kronor och euro parallellt i den finansiella redovisningen och i den externa rapporteringen, uppstår kostnader som försvagar de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag. Redovisningskostnaderna kan bli särskilt betungande för svenska företag som ingår i internationella koncerner i vilka euron används som koncemvaluta. Utredningen menar att den redovisning som ett svenskt företag i ett sådant fall upprättar i bör

euro kunna godtas om den i övrigt motsvarar vad som krävs av en svensk redovisning.

Svenska företag som har euron som koncernvaluta har ett intresse av att göra upp sina affärer i euro för att slippa valutasäkra sina fordringar och skulder. Sådana företag kommer att begära att leveransavtal med svenska företag tecknas i euro och att fakturering sker i denna valuta. Många svenska underleverantörer kommer därigenom att tvingas att fakturera i euro också i rent svenska affärsförhållanden och får då behov av att använda euro i den löpande bokföringen och redovisningen i övrigt.

Ytterligare en grupp som riskerar särskilt stora redovisningskostnader är företag som helt eller nästan helt handlar med företag i EMU och använder sig av euron som affärsvaluta. Det råder i dag osäkerhet om vilka länder som kommer att delta i EMU redan från den l januari 1999. Så mycket står emellertid klart att även det minsta alternativet

Sammanfattning 15

utgör ett handelsområde utomordentligt stor betydelse för Sverige. av Mycket talar för att länderna i EMU sikt kommer att utgöra Sveriges i särklass viktigaste handelspartners. Eurons betydelse som handelsvaluta kommer år 2002 att motsvara åtminstone summan av de deltagande ländernas valutor. Utredningen räknar därför med att det kommer att finnas många svenska företag nästan uteslutande köper som och säljer från och till länder deltar i EMU och att affärerna görs som i För dem bör det enligt utredningens mening finnas en upp euro. möjlighet att föra den löpande bokföringen i euro även om Sverige inte deltar i EMU. Som nämnts kommer några år de svenska företagen, om Sverige om väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, att nästan i Västeuropa om att redovisa i en vara ensamma liten nationell valuta medan den stora delen den europeiska företagav samheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan I sådan situation utredningen att de svenska euro. en menar företagen kommer att vidkännas en konkurrensnackdel den internationella kapitalmarknaden. Det talar starkt för att svenska företag anlitar den internationella kapitalmarknaden för kapitalanskaffning som vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha sin redovisning i euro. På grund det anförda föreslår utredningen att möjlighet öppnas av för de företag så vill att vid ett utanförskap upprätta sin löpande som bokföring och finansiella redovisning i övrigt i euro. De skäl talar för att tillåta redovisningsvaluta gäller som euro som med långt styrka i ett läge när Sverige beslutat sig för att delta i större och övergångsfas inleds år 2002 eller Utmärkande för EMU en senare. övergångsfasen är växelkursen är fast mellan euron och kronan; i att verket och kronan och valuta fast själva anses euron vara en samma uttryckta i olika valutaenheter. Det är tydligt att det då inte möter några betänkligheter tillåta redovisning i särskilt som man har mot att euro, räkna med kort övergångstid och vet att all redovisning anledning att en därefter ske i Det är dessutom närmast ofrånkomligt att

skall euro.

företag övergått till redovisning i med stöd av den lagstiftning som euro utredningen föreslår för ett utanförskap kan behålla euron som redovisningsvaluta under övergångsfasen. Utredningen föreslår därför den möjlighet till redovisning i euro att föreslagits för ett utanförskap skall gälla också under en översom gångsfas. l enlighet med det anförda föreslår utredningen att 2 kap. 6 § årsredovisningslagen ändras. Den föreslagna ändringen innebär att beloppen i årsredovisningen skall i svenska kronor eller euro. anges Vidare föreslås paragrafer i bokföringslagen och jordbruksnya

16 Sammanfattning SOU 1997: 181

bokföringslagen om att beloppen i den löpande bokföringen och i årsbokslutet skall anges i svenska kronor eller euro. I likhet med vad som i dag gäller beträffande byte räkenskapsår av föreslår utredningen särskilt tillstånd för förnyat byte redovisningsav valuta. Ett företag som har övergått till att redovisning i avge euro måste ha tillstånd Skattemyndigheten för att få byta tillbaka till av svenska kronor. Regeln är avsedd att motverka byten företas i som syfte att utnyttja valutakursändringar för att vinna fördelar vid bl.a. beskattningen. Utredningen föreslår dessutom att ett aktiebolag väljer som euro som redovisningsvaluta måste ta föreskrift detta i sin bolagsen om ordning.

i USD

Redovisning

Utredningen förordar möjlighet till redovisning i med hänsyn till euro den alldeles speciella ställning som euron får i det Europa. Euron nya kommer på sikt att ersätta de viktigaste av de europeiska valutorna och möjligen också den svenska kronan. I framtiden kommer svenska företag att jämföras med företag som avger redovisning i euro. Utredningen vill inte ifrågasätta att det kan finnas några enstaka svenska företag som har merparten sina affärer i USD och av som skulle kunna pressa sina redovisningskostnader övergång till genom en USD som redovisningsvaluta. Deras behov kan emellertid inte anses väga så tungt att det framstår motiverat att göra undantag från som kravet att redovisningen för att vara jämförbar skall lämnas i kronor eller i framtiden euro. - -

Aktiekapital i euro

I en redovisning i euro måste aktiekapital denominerat i svenska kronor räknas om till euro. För att slippa omräkningen krävs möjlighet att denominera aktiekapitalet i Kravet denominering aktieeuro. av kapitalet i euro är som utredningen ser saken sekundärt i förhållande till kravet redovisning i euro. Utredningen menar att bolag som väljer att upprätta sin redovisning i euro skall ha skyldighet att följa upp beslutet i redovisningsfrågan genom att denominera sitt aktiekapital i samma valuta. Det bör gälla redan från den 1januari 1999 när Sverige ställs utanför EMU. Bolag som behåller svenska kronor redovisningsvaluta kan inte som anses ha något behov av att denominera aktiekapitalet i euro.

SOU 1997: l 81 Sammanfattning 17

Av grundläggande redovisningsprinciper följer att aktiekapitalet i balansräkningen skall till anskaffningsvärdet. Anskaffningstas upp värdet i svenska kronor framgår aktiebolagsregistret och det är detta av belopp skall tjäna utgångspunkt för den omräkning som måste som som företas när ett bolag övergår från svenska kronor till euro. Omräkningen bör företas till den kurs gäller den dag övergången sker. som Frågan är bara vilken dag skall anses utgöra övergångsdag. Svaret som på den frågan hänger med hur ett beslut övergång till euro samman om skall fattas. Utredningen ett aktiebolag väljer att ha sin redovisning menar att om och sitt aktiekapital i detta bör framgå av bolagsordningen. euro Föreskriften i 2 kap. 4 § aktiebolagslagen bolagsordningens inneom håll bör kompletteras med ett nytt andra stycke av följande lydelse: Om bolaget skall ha sin bokföring och sitt aktiekapital i euro, skall

detta anges i bolagsordningen.

Utredningen föreslår alltså beträffande aktiebolag att en övergång till redovisningsvaluta skall ske ändring av bolagseuro som genom en ordningen. Det är bara aktiebolag i sin bolagsordning har tagit som föreskrift bokföring i bör möjlighet denominera en om euro som ges aktiekapitalet i Denomineringen sker en bolagseuro. genom ordningsändring företas samtidigt med ändringen av redovisningssom valutan. Vad angår den för omräkningskursen avgörande dagen för övergången är utredningen inte beredd att bolagen full frihet att bege denna. Utredningen föreslår att omräkningen sker i samband stämma med att bolagsordningsändringen registreras av PRV till den kurs som gäller dagen för registreringen. Det PRV omräknade aktieav kapitalet i registreras i aktiebolagsregistret och det är detta belopp euro används i bolagets balansräkningar i fortsättningen, med de som ändringar föranleds att bolaget senare registrerar ökning eller som av nedsättning aktiekapitalet. av l enlighet med det anförda föreslår utredningen att det i l kap. 3 § aktiebolagslagen införs ett nytt stycke innebär att ett aktiebolag som kan sitt aktiekapital i svenska kronor eller Vidare föreslås ett ange euro. nytt stycke i 9 kap. 14 § aktiebolagslagen. Stycket innebär att om aktiekapitalet tidigare angivits i kronor, skall det registrerade aktiekapitalet räknas till enligt den växelkurs som gäller den dag om euro registrering sker sådan ändring bolagsordningen som avses i 2 av av kap. 4 § andra stycket. Vidare föreslår utredningen det nyssnämnda tillägget till 2 kap. 4 §

aktiebolagslagen. Det möter inte några principiella invändningar mot att aktiekapitalet denomineras i under övergångsfasen. Under denna period är euro

l 8 Sammanfattning SOU l 997: l 81

växelkursen fast och kronor och euro anses vara ett och betalsamma ningsmedel. Anges aktiekapitalet i efter omräkning anskaffeuro av ningsvärdet är det helt i enlighet med grundläggande redovisningsprinciper. Det finns som utredningen ser det inte heller någon anledning att begränsa rätten att denominera aktiekapitalet under övergångsfasen jämfört med vad har gällt under den drygt treåriga period utansom av förskap som föregått denna fas. De författningar föreslagits i det som föregående för utanförskap bör ha fortsatt giltighet under övergångsfasen.

Aktiekapital i USD

Utredningen har ovan avvisat tanken att svenska företag skall ges möjlighet att avge redovisning i USD. Med den inställning utredningen har, nämligen att redovisningsvalutan är primär i förhållande till aktiekapitalets denominering, följer att utredningen inte att det anser föreligger något behov för svenska företag aktiekapitalet i att ange USD.

Delar av aktiekapitalet i eller främmande

euro annan

valuta

Det finns enligt utredningens mening inte något behov bland svenska aktiebolag i allmänhet av att kunna denominera del aktiekapitalet en av i euro och låta resten stå kvar i svenska kronor. Än mindre finns det något behov av att kunna denominera en del aktiekapitalet i någon av annan främmande valuta än euro.

Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag

effekter av en denominering av aktiekapitalet i utländsk

valuta

Lagen 1994:2004 om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag ställer vissa kapitalkrav på sådana företag. De skall i varje ögonblick ha sammanlagd kapitalbas en som motsvarar 8 procent av värdet placeringarna. Kapitalbasen består av två delar, som kallas primärt och supplementärt kapital. Primärt kapital består av fritt och bundet eget kapital, dvs. aktiekapital, reservfond,

SOU 1997: l 81 Sammanfattning 19

uppskrivningsfond och disponibla vinstmedel. Supplementärt kapital består eviga och vissa tidsbundna förlagslån samt kapitaltillskott och av efter tillstånd från Finansinspektionen får inräknas i reserver som kapitalbasen. De större svenska bankerna har ett stort inslag av affärer i utländsk valuta. Andelen tillgångar och skulder i utländsk valuta i större svenskägda affärsbanker uppgick år 1996 till cirka 50 procent total av balansomslutning. När valutakurserna avseende bankernas tillgångar i utländsk valuta ändras, påverkar det kravet kapitalbasen. En 10procentig försvagning kronan i förhållande till den utländska valutan av leder till 10-procentig ökning tillgångarnas värde i svenska en av kronor vilket i sin tur ställer krav en 10-procentig ökning av kapitalbasen. Med denna ordning måste bankerna ha ett större aktiekapital än behövs med hänsyn till verksamheten för att kunna garantera att som kapitalbasen alltid motsvarar 8 procent av placeringarna. Det är därför enligt Svenska Bankföreningen nödvändigt med en möjlighet att denominera aktiekapitalet i samma valutor som de utländska tillgångarna och att aktiekapitalet vid beräkning av kapitalbasens storlek räknas till aktuell kurs. Utredningen att det inte är lämpligt att ha särskild reglering anser en denominering aktiekapitalet för bolag som omfattas av kapitalom av kravet. Det är också f.n. osäkert huruvida löpande beräkning av en kapitalbasen med aktiekapitalet till aktuell kurs är förenlig med de internationella överenskommelser ligger till grund för 1994 års som lag, nämligen Basel-överenskommelsen och EG:s kapitaldirektiv. Det är vidare tveksamt värdering till aktuell kurs av aktiekapitalet är om en förenlig med internationellt vedertagna redovisningsnormer och särskilt då IAS 32. Innan klarhet vunnits på sistnämnda punkter är det enligt utredningen inte motiverat att vidare och söka lösa de associationsrättsliga problem kan vara förenade med en denominering av som aktiekapitalet i främmande valuta i vidare mån än som följer av vad utredningen i det föregående anfört behovet att ha aktiekapitalet om av i valuta redovisningen i övrigt. samma som

Finansiella företag

Finansiella företag skiljer sig från företag i allmänhet genom att det finns särskilda rörelseregler för deras verksamhet. Rörelseregleringen innebär bl.a. att det ställs kapitalkrav bestäms utifrån den bedrivna som verksamhetens art och omfattning. Utredningen menar att effekterna på kapitalkraven ett byte redovisningsvaluta måste vara helt klarav av lagda innan medgivande kan lämnas till finansiella företag att ange sin

20 Sammanfattning SOU 1997: l 81

redovisning i euro. Dessutom måste konsekvenserna ett sådant byte av för Finansinspektionens tillsyn beaktas. Utredningen anser att ett vanligt aktiebolag väljer att ha sin om finansiella redovisning i det måste denominera aktiekapitalet i euro, samma valuta. När det gäller finansiella aktiebolag tillkommer att en sådan denominering underlättar beräkningar de olika kapitalav om kraven är uppfyllda. Utredningen anser att finansiella aktiebolag och försäkringsaktiebolag kan tillåtas upprätta sin finansiella redovisning i euro under förutsättning att aktiekapitalet denomineras i och i euro redovisningen tas upp till anskaffningsvärdet. Övriga finansiella företag och försäkringsföretag måste enligt utredningens mening avge sin finansiella redovisning i svenska kronor i avbidan på att effekterna kapitalkraven av en denominering det av egna kapitalet i euro klarlagts. Sparbanker, medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar liksom ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar skall alltså tills vidare sin finansiella redovisning i avge svenska kronor.

Aktier utan nominellt värde

Antag att Sverige skulle inträda i EMU den l januari 1999 och att aktiekapitalet därmed skall anges i euro. Omräkningen skulle i så fall ske enligt en fast växelkurs som gäller sedan den 1januari 1999. Enligt uppgift från Europakommissionen Legal framework for the of the use euro, working document of the commission services den 26 juli 1996 ll/395/96-EN-Rev.l kommer växelkursen att med anges sex signifikanta siffror inte får avrundas i samband med omräkning. som l mitten avjuli 1997 fick man l 1.56 ecu för 100 svenska kronor dvs. växelkursen var 0,l 156. Ingen vet i dag vilken växelkurs för euron som i den tänkta situationen skulle gälla fr.o.m. den l januari 1999, men man kan utgå ifrån att kursen skulle bestämmas till ett tal med sex signifikanta siffror. l det följande förutsätts att kursen bestäms till 0,1 15600. En effekt av nyordningen blir att aktiernas nominella belopp måste ändras. l de omkring 200 000 aktiebolagen med lägsta tillåtna aktiekapital är nominella beloppet i dag ofta 100 eller 200 kronor. I den nya ordningen blir motsvarande belopp l 1,56 respektive 23,12 euro. Det är sannolikt att decimaltal beskrivet slag kommer att av nu upplevas obekväma ute i företagen. Man kan därför räkna med att som bolagen i samband med ökning eller minskning aktiekapitalet, av sammanläggning eller split av aktier och andra sådana åtgärder kommer att utforma besluten så att resultatet blir nominella belopp och

SOU 1997: l 81 Sammanfattning 21

därmed också registrerade aktiekapital jämna lO-, 100- eller 1000tal Det finns emellertid risk att de ojämna talen i sig driver

euro. en fram öknings- eller nedsättningsbeslut. Med tanke att praktiskt taget samtliga aktiebolag får udda nominella värden sina aktier vid övergången till räcker det med att en bråkdel av dem söker nå

euro, jämna 10-, 100- eller IOOO-tal utan att de har något egentligt behov av att öka eller minska aktiekapitalet för att de samhällsekonomiska kost: naderna skall bli betydande.

På grund det anförda förordar utredningen att systemet med

av nominella belopp aktierna ersätts med ett sådant system med s.k.

nu kvotaktier no-par value shares som finns i bl.a. Förenta staterna och

innebär att aktierna inte åsätts några nominella värden. som

Det fortsatta arbetet

Om det sedan resultatet den Första etappen har utvärderats finns skäl

av att vidare, kommer utredningen få i uppdrag att lägga fram förslag till behövliga lagändringar.

1 Utredningens uppdrag

Genom beslut den 15 maj 1997 tillkallade regeringen en särskild utredare dir. 1997:76 med uppdrag att undersöka vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har av att kunna aktiekapital och akties nominella belopp i annat än svensk ange valuta. Utredaren skall vidare undersöka vilket behov svenska företag har att kunna upprätta sin finansiella redovisning i euro. Utredningsav arbetet inleddes i juni 1997. Sakkunniga och experter samt sekreterare förordnades under 1997. Vid sammanträde den 18 augusti sommaren 1997 antog utredningen namnet Utredningen om aktiekapital och redovisning i utländsk valuta. Utredningen skall göras i två etapper. l en första etapp bör behovet aktiekapital i valuta än svenska kronor respektive behovet av av annan redovisning i analyseras. Om ett verkligt behov därvid konstateeuro bör olika principiella sätt att tillgodose behovet diskuteras. Om det ras, sedan resultatet den första etappen har utvärderats finns skäl att gå av vidare, bör utredaren i andra etapp få i uppdrag att lägga fram fören slag till behövliga lagändringar. l förevarande delbetänkande behandlar utredningen de frågor som enligt direktiven skall behandlas i första etapp. Behovsanalysen och en utredningens principlösningar illustreras av vissa förslag till författningsändringar. Gränsen mellan etapp 1 och 2 luckras därmed upp, men utredningen har funnit det angeläget att bl.a. frågan ett avskaffande om aktiernas nominella belopp avgörs så snart som möjligt. av För att inte försvåra ett omedelbart genomförande de författav ningsändringar föreslås går förslagen ut ändringar i aktiebolagssom lagen 1975:1385. Utredningen är väl medveten att Aktieom bolagskommittén lagt fram lagförslag beträffande samma lagrum som utredningen föreslår skall ändras. Det ankommer Regeringsnu kansliet att samordna utredningsförslagen.

2 Redovisningens syften

Utredningens uppdrag bara företagens externa redovisning.

avser Denna omfattar den löpande bokföringen, årsbokslutet, års- och koncemredovisningen och Företagets delårsrapporter. Den löpande bokföringen ligger till grund för informationen i såväl årsbokslutet som års- och koncernredovisningama. Årsbokslutet, inte är offentligt,

som sammanfattar de affärshändelser har under året. Års- och

som ägt rum koncernredovisningama har liknande utformning men syftar framför

en allt till information till företagets intressenter. För års- och kon-

att ge cernredovisningama gäller särskilda krav att handlingarna skall offentliggöras.

Gemensamt för all extern redovisning är att den har till uppgift att redovisa företagets ekonomiska utveckling och dess ställning vid vissa bestämda tidpunkter. Redovisningen kan därmed ge en bild av avkastningen på investerat kapital i företaget. Korrekt redovisningsinformation underlättar beslut och kan även medverka till att resurser fördelas

effektivt mellan olika alternativa användningar. mera

Redovisningen skall dock inte bara utgöra grundvalen för framtida ekonomiska beslut. Den skall också ge underlag för en kontroll och uppföljning företagens verksamhet och medelsförvaltning. lnom ett

av aktiebolag ligger årsredovisningen och dess granskning till grund för aktieägarnas beslut ansvarsfrihet för styrelse och verkställande

om direktör. Bokföring och redovisning är också största betydelse

annan av vid utredandet misstankar ekonomiska oegentligheter, t.ex.

av om skatte- eller gäldenärsbrott. Även i andra avseenden har redovisningen betydelse för samhällets möjligheter att kontrollera att företagen uppfyller de krav ställs i olika författningar eller instruktioner.

som

l svensk lagstiftning har redovisningen också en direkt betydelse för borgenärernas skydd. l den associationsrättsliga lagstiftningen har nämligen möjligheten till vinstutdelning kopplats till den vinst som redovisas enligt den bolagsstämman fastställda årsredovisningen se

av bl.a. l2 kap. ABL.

Redovisningen har också stor betydelse för beskattningen av näringsverksamhet. Vid taxeringen sker nämligen bedömningen av intäkter och kostnader grundval innehållet i redovisningen, i den

av mån inte särskilda Skatteregler fordrar något annat. Sambandet mellan

26 Redovisningens syften

redovisning och beskattning kommer att behandlas närmare i det följande. Bland de Företagets intressenter till vilka redovisningen kan sägas rikta sig kan främst nämnas företagets ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder och anställda. Gemensamt för dem är att de förväntar sig ett visst ekonomiskt utbyte sina relationer med företaget. De har därför av ett intresse av att kunna kontrollera och följa att deras anspråk inte upp åsidosätts. De har också ett intresse att kunna göra bedömningar av av Företagens vilja och förmåga att uppfylla framtida avtal. Även staten, i egenskap beskattningsmyndighet har anspråk som av på framtida betalningsströmmar från företagen i form skatter och av avgifter, har ett intresse av viss information företagets ställning och om resultat. Sådan information kan också ha betydelse för möjligheterna att samla offentlig statistik. Av de angivna intressenterna brukar kapitalplacerare och kreditgivare framhållas de primära. l marknadsekonomi behöver de som en som tillhandahåller kapital relevant och tillförlitlig information när de skall bestämma var investeringar skall göras, till kreditgivning vem skall ske och till vilket pris. Om den information tillhandahålls är som oriktig eller vilseledande, kan effekten bli att kapitalet kanaliseras till ineffektiva verksamheter. En betydande och kontinuerlig felallokering av kapital kan i sin tur medföra för samhället skadliga ekonomiska konsekvenser. Sådana negativa konsekvenser kan också bli följden av beslut som fattas i den offentliga sektorn grundval felaktig eller av vilseledande information om företag. Redovisningen syftar ytterst till att möjliggöra en effektiv fördelning kapital i samhällsekonomin. av Den information som lämnas i den externa redovisningen är i viss utsträckning Standardiserad. Standardiseringen ökar möjligheterna till jämförelse mellan olika räkenskapsperioder och mellan olika företag. Olika intressenter kan emellertid ha skilda önskemål när det gäller utformningen företagets externa information. Det är självfallet omöjav ligt att med Standardiserad information tillgodose alla önskemål. Det är därför nödvändigt att vid utformningen redovisningsreglerna väga av olika intressen mot varandra. Ett för samtliga intressenter grundläggande krav är dock att företagens redovisning är användbar besom sluts- och kontrollunderlag. För att redovisningen skall tjäna dessa syften måste ett antal kvalitativa krav ställas redovisningen. l moderna framställningar brukar dessa sammanfattas i begreppen relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Kravet relevans innebär bl.a. att informationen bör utformad vara så att den kan ligga till grund för uppföljning och utvärdering en av upprättade planer och tjäna underlag för bedömning framsom en av tiden. Informationen skall även vara väsentlig, dvs. inriktad sådant

Redovisningens syften 27

det finns anledning att tro är viktigt för intressentens som beslutsfattande.

l kravet tillförlitlighet ligger att informationen skall beskriva verkligheten verifierbar och neutral. Att redovisningen skall

samt vara beskriva verkligheten innebär att ekonomiska transaktioner kan behöva redovisas efter sitt ekonomiska innehåll och inte enbart efter sin legala form substance over form. Av kravet verifierbarhet följer att oberoende bedömare använder samma mätmetoder måste kunna nå

som

resultat utifrån samma förutsättningar. Kravet neutralitet samma innebär att redovisningen bör utgå från ett perspektiv som kan tillgodose olika intressentgruppers behov. För att informationen skall

tillförlitlig bör den vidare präglas försiktighet, dvs. tillgångar anses av och intäkter får inte övervärderas och skulder och kostnader får inte undervärderas. Den bör slutligen präglas av fullständighet. Det innebär att redovisningen skall innehålla alla transaktioner som är nödvändiga för att informationen inte skall bli missvisande.

Kravet på jämförbarhet innebär att den lämnade informationen måste kunna jämföras med motsvarande information om företaget avseende någon tidsperiod och med motsvarande information

annan från andra företag. Kravet innefattar därför ett krav konsekvens i redovisningen.

Den europeiska valutaunionen

Enligt det övergångsscenario som fastställdes Europeiska rådet vid

av Madridmötet i december 1995 inleds den första fasen i övergången till den valutan, våren 1998, då EU:s stats- och

gemensamma euron, regeringschefer skall besluta om vilka länder skall delta i valuta-

som unionen. Den 1 januari 1999 inleds den andra fasen. Då blir

euron en självständig valuta och omräkningskurserna mellan och de del-

euron tagande ländema låses oåterkalleligen. Den europeiska centralbanken, ECB, startar då sin operativa verksamhet och penning-

en gemensam politik införs. Eurosedlarna och euromynten introduceras i den tredje fasen, vilken enligt övergångscenariet skall starta senast den 1 januari 2002. Under denna fas, som skall begränsas till högst månader, kan

sex euron och de nationella valutorna användas parallellt. Efter denna fas blir euron det enda legala betalningsmedlet i medlemsstaterna. De nationella sedlarna och mynten dras in. Ds 1997:59 5.

Regeringen har i prop. 1997/98:25 föreslagit att Sverige inte bör införa euron som betalningsmedel här i landet, då den tredje etappen

av EMU inleds. Sverige bör emellertid hålla dörren öppen för

ett senare svenskt deltagande i valutaunionen. Om regeringen finner att Sverige bör delta i EMU skall frågan underställas svenska folket för prövning.

Europeiska Kommissionen har i samråd med kontaktkommittén för redovisningsfrågor undersökt hur den befintliga europeiska redovisningslagstiftningen kan användas vid införandet Kommis-

av euron. sionen har publicerat resultatet sina undersökningar i skrift med

av en titeln Redovisning för införandet av euron. Av skriften framgår bl.a. följande.

Övergången till den valutan kommer att ske i tre

gemensamma faser, för vilka bestämda datum har fastställts.

Fas A. Den ekonomiska och monetära unionen inleds

- År 1998 kommer Europeiska centralbanken att upprättas så snart det är känt vilka länder kommer att delta i den tredje etappen EMU.

som av Villkoren för hur den gemensamma penning- och valutapolitiken skall bedrivas kommer att fastställas och tillverkningen sedlar och mynt i

av euro kan börja. Förberedelserna i de deltagande medlemsstaterna

30 Den europeiska valutaunionen

kommer att intensifieras under denna fas, särskilt i offentliga förvaltningar, banker och finansiella institut. Ekonomin i stort kommer att fortsatta att fungera förut, dvs. grundval av de nationella

som valutorna.

Fas B. Faktisk början för den ekonomiska och monetära unionen

- Denna fas slutar den 31 december 2001 och börjar den l januari 1999 då omräkningskurserna mellan euron och de deltagande nationella valutorna oåterkalleligen låses och euron blir en egen valuta. Valutorna för de deltagande medlemsstaterna kommer att ersättas av euron som kommer att uttryckas både i sin egen enhet l euro, i sina underenheter 100 cent och i de nationella valutaenheterna, dvs. de tidigare nationella valutorna för de deltagande medlemsstaterna.

De ekonomiska aktörerna kan också börja använda enheten euro. De företag har mest verksamhet inom internationell eller europeisk

som handel är de som troligen tidigast kommer att över till euron för hela eller del av sin verksamhet. De nationella förvaltningarna kommer också att fortsatta att aktivt förbereda sin egen övergång om de inte redan genomfört den. De kommer att förse ekonomiska aktörer och konsumenter med den nödvändiga informationen om införandet av den gemensamma valutan.

Fas C. Deñnitiv övergång till euron

Efter den 3l december 2001 kommer belopp som den 31 december 2001 fortfarande var uttryckta i de deltagande medledlemsstaternas nationella valutaenheter att betraktas som uttryckta i enheten euro, omräknat enligt de officiella kurserna.

Senast från och med den l januari 2002 och under en kort tidsperiod som fastställs av varje medlemsstat, dock högst sex månader kommer de eurosedlarna och euromynten att sättas i omlopp som ersättning

nya för sedlarna och mynten i de gamla nationella valutaenheterna. Denna fas bör inte längre än vad är strikt nödvändigt för att

vara som eliminera de komplikationer för valutanvändarna som kan bli följden

nationella valutaenheter fortsätter i omlopp jämsides med om att vara den valutaenheten under längre tidsperiod. Opera-

gemensamma en tionen kommer att vara avslutad senast den l juli 2002 då eurosedlar och euromynt kommer att de enda sedlar och mynt som är lagligt

vara betalningsmedel i de deltagande medlemsstaterna.

SOU 1997: l 81 Den europeiska valutaunionen 31

Kommissionen drar Följande tre slutsatser av sin undersökning.

Införandet av euron kan hanteras inom ramen för den befintliga europeiska redovisningslagstiftningen.

Införandet av euron gör det inte nödvändigt att införa ytterligare gemenskapslagstiftning, varken för att ändra befintliga direktiv eller för att ytterligare harmonisera normer.

Medlemsstaterna kan använda den befintliga redovisningspraxis som är tillåten enligt redovisningsdirektiven for övergången till euron.

Sammanställning av svaren

enkät

utredningens

4.1 i euro

Redovisning

4.1.1 Behovet

Enligt de flesta enkätsvaren har svenska företag behov av att kunna upprätta sin finansiella redovisning i eller annan utländsk valuta.

euro Ett särskilt stort behov anses föreligga av att kunna upprätta koncernredovisningen i Koncemredovisningen är nämligen den handling

euro.

tilldrar sig det största intresset den internationella kapitalsom marknaden. Sveriges Finansanalytikers Förening påpekar emellertid att det i de svenska börsbolagen redan i dag finns ett stort utländskt ägarinslag. Hittills har det inte varit något problem med att de svenska företagens redovisning sker i kronor. De internationella placerarna är vana att tolka redovisningar i olika valutor inklusive kronor.

Sveriges F inansanalytikers förening: För de marknadsnoterade bolagen är

det i de flesta fall koncemredovisningen som är den intressanta för

aktiemarknaden. Koncemredovisningen i de större internationellt verk-

samma bolagen är baserad bolagsbokslut i en rad olika valutor som i

konsolideringen räknas om till kronor enligt de omräkningsprinciper som

är förenliga med god redovisningssed. Mot denna bakgrund är det för

bolagen inget stort tekniskt problem att upprätta koncemredovisning i

annan valuta än kronor. Det är i dag svårt att bedöma behovet av att de

marknadsnoterade bolagen presenterar sin redovisning i euro. Trots att en

stor del av aktieägandet i börsbolagen, cirka en tredjedel, i dag ligger

utländska händer och trots att en stor del av företagens verksamhet sker i

annan valuta än kronor verkar det hittills inte ha varit något stort problem

att företagens redovisning skett i kronor. De internationella placerarna är

att tolka redovisningar i olika valutor inklusive kronor. Å andra sidan

vana

kan ett genomförande av EMU medföra att en stor del av de europeiska

företagen kommer att redovisa i euro. Hur stor del är i dag svårt att

bedöma. Det beror bl.a. på om Storbritannien går med. Men det borde ingå

i departementets beslutsunderlag i vilken omfattning de europeiska stor-

företagen kommer att ha sin koncemredovisning i euro 1999 respektive

2001. Om de europeiska storföretagen redovisar i euro men de svenska

34 Sammanställning på utredningens enkät SOU 1997: l 81

av svaren

företagen tvingas ha koncemredovisningen i kronor kan detta innebära en

konkurrensnackdel den internationella kapitalmarknaden. En rimlig

lösning därför att lagstiftningen medger att koncemredovisning får

vore

ske i för de företag så önskar. Denna möjlighet borde kunna få

euro som

utnyttjas redan från 1999.

Det uppgivna behovet är enligt inte kopplat till Sveriges del-

svaren tagande i EMU utan föreligger i vart fall på längre sikt oavsett om Sverige går med i valutaunionen eller inte. En vanlig reflektion i detta sammanhang är att företagen har ett generellt behov av att kunna ha sin redovisning i valuta än svenska kronor, varvid särskilt USD

annan nämns. Detta behov utländska nationella valutor skiljer sig inte från

av behovet att kunna utnyttja för redovisning. De problem som är

av euro förenade med att använda valuta än svenska kronor är också

annan desamma oavsett saken gäller USD eller annan utländsk

om euro, valuta.

För det fall det blir möjligt att ha redovisningen i euro eller annan utländsk valuta är det enligt flera viktigt att företagen får valfrihet.

svar De bör sålunda fritt kunna välja de vill ha redovisningen i främ-

om mande valuta eller inte och de väljer främmande valuta bör de

om en fritt få välja vilken som skall användas.

I några enkätsvaren, bl.a. Patent- och registreringsverkets PRV,

av påpekas att för det fall företagen tillåts välja redovisningsvaluta, möjligheten att jämföra olika företag försvåras. Sveriges Aktiesparares Riksförbund skäl att det är ett oavvisligt krav att

anser av samma marknadsnoterade bolag informerar den svenska marknaden i kronor och de bolag väljer någon redovisningsvaluta än kronor

att som annan skall skyldiga att parallellt upprätta års- och koncernredovisningar

vara i kronor.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund: Aktiespararna anser att bolagen själva

skall få välja redovisningsvaluta. Frågan hänger dock samman med

informationen till aktiemarknaden. Det är ett oavvisligt krav att marknads-

noterade bolag informerar den svenska marknaden i kronor. Är det så att

bolaget valt redovisningsvaluta måste en parallell redovisning ske.

annan -

En administrativt kostnadseffektiv redovisning som också minimerar

valutaexponeringar gynnar marknaden i sin helhet. Detta förutsätter att

marknaden fortfarande har tillgång till relevant information om bolagets

situation och utveckling som är jämförbar och av hög kvalitet. Om dessa

förutsättningar inte försämras är förbundets bedömning att bolagen själva

är bäst lämpade att välja vilken valuta som skall användas i den löpande

redovisningen. Valet redovisningsvaluta bör inte enbart begränsas till

För finansanalytiker bedöms valet av redovisningsenhet inte ha

euro. -

SOU 1997: l 81 Sammanställning av svaren på utredningens enkät 35

någon särskild effekt. De är redan idag väl insatta i hur valutaomräkningar

i olika situationer behandlas. För att marknaden i sin helhet inte skall

hamna i en sämre informationssituation i förhållande till de bolag som

väljer någon annan redovisningsvaluta än kronor, anser Aktiespararna att

bolagen skall vara skyldiga att upprätta års- och koncemredovisningar i

kronor. Detta gäller såväl under en övergångstid som om Sverige väljer att

stå utanför EMU.

En given utgångspunkt i enkäten var att företagens deklarationer skall avges i svenska kronor. Det har föranlett många att i sina påpeka

svar att om företagen tvingas hantera kronor och euro parallellt i den finansiella redovisningen och i den externa rapporteringen, så innebär det extra kostnader som försämrar de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska konkurrenter. Kooperativa Förbundet KF pekar i sitt svar på den utdragna och kostsamma dubblering av redovisningssystemen som uppkommer när deklarationerna skall avges i svenska kronor och uttrycker farhågor för stora redovisnings- och avstämningsproblem Någon närmare analys av vilka och hur stora dessa kostnader kan beräknas bli lämnas emellertid inte. l något svar anges att för det fall företagen inte tillåts redovisa i annat än kronor, finansieringen i kronor blir dyrare och svårigheter uppstår för företagen att anskaffa utländskt kapital. Andra svar ger tvärtemot uttryck för uppfattningen att möjligheterna att skaffa kapital utomlands inte påverkas av om redovisningen sker i svenska kronor eller utländsk valuta.

4.1.2 Deklaration och taxering i euro

l flera svar framhålls att det är önskvärt att även deklaration och taxering sker i euro.

Sveriges lndustriförbund: En utgångspunkt sägs i enkäten vara att deklara-

tion och taxering även om Sverige går med i EMU den l januari 1999 skall

ske i SEK under övergångsperioden. lndustriförbundet beklagar denna

begränsning i arbetet. Det hade varit önskvärt med en mer förutsättningslös

prövning av frågan. Enligt förbundets mening, som bl.a. framförts i

remissvar över departementspromemorian Praktiska euroförberedelser i

Sverige Ds 1997:9 bör, i händelse av ett svenskt inträde i EMU, valfrihet föreligga beträffande redovisningsvaluta och denna valfrihet bör gälla i alla sammanhang där företagen lämnar redovisningsrelaterad information. Detta ligger också i linje med vad Kontaktkommitten uttalat i promemorian

Redovisning för införandet av euron. På s. 23 sägs nämligen att

36 Sammanställning svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 81

medlemsstaterna bör visa flexibilitet och tillåta företagen att offentliggöra räkenskaper i euro, inklusive för administrativa ändamål, exempelvis i skattesammanhang, under fas B dvs. 1januari 1999 31 december 2001.

Så länge redovisningsinformation som lämnas i beskattningssamman- hang måste anges i SEK skulle en möjlighet att upprätta årsredovisning i euro, om den utnyttjades, innebära ett avsevärt merarbete och därmed ökade kostnader för bolagen. Med den givna utgångspunkten som refererats är således en sådan möjlighet av begränsat intresse. Detsamma

ovan gäller den löpande bokföringen.

Svenska Bankföreningen: Beträffande frågorna om redovisning i euro vill Bankföreningen framhålla att de förutsättningar som anges i enkäten, nämligen att deklaration och taxering skall ske i svenska kronor, inte är godtagbara. Detta har Bankföreningen framfört i sitt yttrande över promemorian Praktiska euroförberedelser i Sverige Ds 1997:9. Om

- Sverige går med i EMU från starten år 1999 kommer många företag att vilja bokföra sina transaktioner i euro redan under övergångsperioden. Detta är enligt Bankföreningens uppfattning ett starkt skäl för att alla företag bör ha valfrihet att lämna deklarationer och alla slag av kontrolluppgifter i kronor eller euro under åren 1999-2001. För banker och andra finansiella företag utgör kontrolluppgiftsskyldigheten en mycket betungande börda. För dessa institut är det därför särskilt angeläget med största möjliga flexibilitet på detta område.

Svenska Revisorssamfundet SRS: Innan samfundet går de konkreta redovisningsproblemen finns det anledning att något beröra den begränsning ligger i att redovisning för skatteändamål skall ske i

som svenska kronor. I remissyttrandet över promemorian Praktiska euroförberedelser i Sverige utvecklades argumenten för att företagen bör kunna lämna uppgifter som baseras på redovisningen både i euro och svenska kronor, de skall inte upprepas här. Samfundet vill dock peka på att kontaktkommitten i promemorian Redovisning för införandet av euro uttalat att medlemsstaterna bör visa flexibilitet och tillåta företagen att upprätta redovisning i euro också för beskattningsändamål under övergångsperioden 23. Samfundet vill framhålla vikten av att skatte-

frågoma belyses inom ramen för det nu pågående arbetet, även om begränsningen gäller. Det torde vara möjligt att i betydande omfattning begränsa företagens mararbete som blir följden av att redovisning för skatteändamål skall ske i svenska kronor. Detta kan ske genom att företagen tillåts redovisa i euro men göra en förenklad form av Valutaomräkning i samband med att underlagen för t.ex. momsredovisning tas fram. En fullständig följsamhet mot redovisningen bör således inte krävas utan vissa skattemässiga kursdifferenser bör kunna tolereras, med hänsyn till de korta

Sammanställning på utredningens enkät 37 av svaren

redovisningsperiodema och en förväntad knytning i någon form till euro kan dessa antas bli små.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF: Vilka behov har svenska aktiebolag av redovisning i euro under tiden 1999-2001, om Sverige går i valutasamarbetet men om taxeringen sker i svenska kronor Skälen för att bestämma aktiekapital och aktiers nominella belopp i euro är giltiga även vad gäller redovisningen. Redovisning och taxering i olika valutor är dock en påtaglig olägenhet. Begränsade administrativa resurser medför att denna olägenhet ökar mindre företaget är. SRF ser det som ytterst angeläget att inträde i valutasamarbetet görs snabbt och koncentrerat. Deklaration och taxering är så viktiga komponenter att de inte kan ställas utanför. SRF åberopar i denna del även vad EUkommissionen uttalat i Redovisning för införandet av euron. l exempelvis punkt 97a sägs att medlemsstaterna bör visa flexibilitet och tillåta företagen att offentliggöra sina räkenskaper i euro, inklusive administrativa uppgifter som i taxeringssammanhang, under övergångsfasen. SRF - anser att deklaration och taxering ska kunna ske i euro i de fall redovisning medges i euro. Kommittédirektivet Dir. 1997:76 ifrågasätts SRF i den av del det uttalas att utgångspunkten för utredaren bör att deklaration och vara taxering ska ske i svenska kronor. Det medger inte en praktisk hantering av en eventuell övergång och står dessutom i strid med kommissionens intentioner. Valutaomräkningen omfattande uppgift volymmässigt - är en för skatteförvaltningen, men därutöver bör problemet hanterbart. vara Färdiga underlag från skattskyldiga ska omräknas vid bestämda tidpunkter under likvärdiga omständigheter. För de skattskyldiga är situationen annorlunda. De ställs inför att löpande hantera omräkningsproblem under varierande förhållanden i verksamheten. Framför allt i de minsta företagen, som utgör det stora antalet uppgiftslämnare, saknas för ändamålet. resurser Slutsatsen måste bli att den tillkommande omräkning kan bli aktuell i som taxeringssammanhang måste åligga skatteförvaltningen, inte de skattskyldiga. Vilka behov har svenska aktiebolag av redovisning i - euro under tiden 1999-2001, om Sverige inte går i valutasamarbetet och om taxeringen sker i svenska kronor Småföretagen har normalt manuella rutiner för valutaomräkning i de fall detta förekommer. Det innebär att om Sverige inte går med i valutasamarbetet är det ett väsentligt merarbete att upprätta redovisningen i euro, samtidigt som taxering ska ske i svenska kronor... Taxeringen bör inte brytas ut ur sitt sammanhang. En rad affärsmässiga omständigheter gör att företagen tidigt kommer i kontakt med euro. Företag med gemenskapsintern handel eftersträvar rimligtvis fakturering i euro, vilket även påverkar fakturering till svenska motparter utan egna gränsöverskridande transaktioner även de minsta företagen. Större företag förväntas börja betala ut löner i euro i ett tidigt skede, vilket inne-

38 Sammanställning på utredningens enkät av svaren

hanteringen snabbt sprids även till konsumenter och därmed bär att av euro till detaljhandeln, består av företag som ofta drivs av en eller några som Det kommer snabbt att uppkomma ett starkt behov av en så personer. snabb och konsekvent övergång som möjligt till enhetlig valutahantering, bland annat eftersom företag har rutiner inrättade efter handel i flera valutor. l detta perspektiv blir det mycket udda om just taxeringen ute- slutande sker i svenska kronor, vare sig det rör inkomsttaxering, mervärdesskatt eller punktskatter.

Finansbolagens förening: Redovisning i euro... Givet att deklaration och taxering skall ske i svenska kronor ställs här frågan vilka behov svenska företag enligt föreningens mening har att använda euro i den löpande bokföringen och att upprätta koncemredovisningar i euro. Här uppdelades också frågan alternativet l januari 1999 31 december 2001 om - Sverige går med i EMU och alternativet att Sverige inte går med i EMU. Från medlemsföretagen framkom inget intresse att redovisa i euro i något dessa alternativ. l stället preferensen vara att taxerings- och av synes redovisningsvalutan bör densamma. Däremot framkom, vid sidan av vara frågeställningen, önskan att taxering och redovisning skall kunna ske i euro så snart den valutan är lagligt betalningsmedel i Sverige.

Behovet Sverige går med i EMU; under övergångsfasen av euro om

Enkäten innehöll fråga tog sikte på den situationen att Sverige en som beslutar sig för gå med i EMU från och med år 2002, dvs. redan från att starten. En övervägande majoritet av svaren den frågan anger att svenska bolag då har ett behov att kunna redovisa i euro under av övergångsfasen den l januari 1999 den 31 december 2001. - Det finns emellertid uttrycker en motsatt uppfattning. KF, svar som Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Försäkringsförbund således något behov inte föreligger eller att behovet i vart fall anser att är mycket mindre under övergångsfasen eller för det fall Sverige inte

går med i EMU. Grossistförbundet Svensk Handel att eftersom svenska företag anser under övergångsfasen inte kommer att kunna lämna sina deklarationer än i svenska kronor, så föreligger inte heller något behov av att annat kunna redovisa i KF pekar i sitt den utdragna och euro. svar kostsamma dubblering redovisningssystemen som uppkommer när av deklarationerna skall i svenska kronor och uttrycker farhågor för avges stora redovisnings- och avstämningsproblem.

SOU l997: l 8l Sammanställning på utredningens enkät 39 av svaren

Sveriges Industriförbund: För det stora flertalet små och medelstora företag skulle en möjlighet att ha löpande bokföring och att upprätta årsredovisning i euro sannolikt ha ganska liten betydelse, även Sverige går om med i EMU från starten. Detta bör emellertid inte leda till slutsatsen att en valfrihet för näringslivet som helhet skulle sådan mindre betydelse. vara av För större bolag med internationell verksamhet framför allt i sådana länder som ingår i EMU kan det tvärtom finnas ett stort intresse att ha både av bokföring och årsredovisning i euro. Detta gäller särskilt sådana bolag som, enligt vad som anförs i det följande, kan antas vilja upprätta sin koncernredovisning i euro. Koncemredovisningen publiceras nonnalt tillsammans med moderbolagets årsredovisning och att i och en samma handling använda två olika rapporteringsvalutor kan skapa förvirring. - Sammanfattningsvis anser förbundet att det bör öppnas möjlighet för en förtagen att välja valuta under övergångstiden, både vad gäller den löpande bokföringen och den externa redovisningen.

Svenska Bankföreningen: Bankföreningen att starka skäl talar för anser att företagen bör ha möjlighet att få redovisa i redan under euro övergångsperioden. l många företag med internationell verksamhet kommer det att vara naturligt att alla transaktioner bokförs i inför ett svenskt euro EMU-medlemskap. Det då olämpligt de inte också fick lämna sin vore om officiella redovisning och även statistikuppgifter till myndigheterna i - euro. Föreningen anser det därför angeläget att det skapas möjlighet för företagen att redovisa i och att rapportera statistikuppgifter i euro euro redan fr.o.m. år 1999; dock bör inget tvång härom finnas under övergångsperioden. l dagsläget görs ofta jämförelser mellan olika internationella företag, trots att de redovisar i olika valutor. Att jämförbarheten skulle minska mellan olika företag, vilket ibland hävdas, är därför inget bärande skäl mot en möjlighet till redovisning i Dessutom skulle euro. jämförbarheten öka mellan svenska företag redovisar i och som euro utländska företag som redovisar i euro.

Finansinspektionen: Enligt Finansinspektionens uppfattning finns inget formellt hinder för användande i den löpande bokföringen redan av euro under övergångstiden, om Sverige går med i EMU. Euro och kronor blir då olika valörer av samma valuta. Behovet att kunna välja tidpunkt för av övergången till euro i den EMU löpande bokföringen Avseende är stort. årsredovisningen är det, enligt inspektionens bedömning, betydelse för av främst internationellt verksamma företag att kunna upprätta sina årsredovisningar i euro redan under övergångsperioden.

SRS: Ofta antas behovet för mindre företag att redovisa i beeuro vara gränsat, särskilt om skatteredovisning skall ske i svenska kronor. Detta

40 Sammanställning på utredningens enkät SOU 1997: l 81

av svaren

torde stämma för hemmamarknadsföretagen. Samfundet bedömer dock att utlandsberoende företag i betydligt större utsträckning än vad som ofta antas kommer att överväga att redovisa i euro. Detta hänger bl.a. samman med frekvensen transaktioner i euro och hur uppgiftsskyldighet i olika

av sammanhang skall fullgöras. Viktiga faktorer är också redovisnings-

och andra administrativa systems möjligheter att hantera och programmens konvertera olika valutor. Bedömningen styrs av faktorer som är individu-

varierar mellan olika företag. Det är därför svårt att generellt ella och som specificera hur olika företag kommer att hantera frågor kring

typer av redovisning i Särskilt i ett scenario där Sverige beslutar sig för att

euro. med i EMU kan det förväntas att betydande grupp av de utlands-

en beroende företagen kommer att överväga att redovisa i euro, inte minst för intern redovisning. Mot bakgrund härav bedömer samfundet att en

valmöjlighet för svenska företag att redovisa i euro före 2002 kommer att utnyttjas inte enbart större företag utan också av ett antal mindre före-

av tag, företrädesvis utlandsberoende. Detta gäller särskilt företag som har en betydande andel sin försäljning och/eller inköp från länder som ingår i

av EMU eller ingår i koncerner där redovisning i övrigt sker i euro.

som

Sveriges Redareförening: De företag som kommer att göra huvuddelen av sina affärer i Euro eller i USD kommer att ha ett starkt behov av att ha sin löpande bokföring och sina bokslut i Euro eller USD. Sammanfattningsvis vill återigen framhålla vilken vikt tillmäter frågan om möjlighet till redovisning i företagens operativa valuta, oavsett svensk anslutning till EMU. För företag med stor internationell verksamhet är kravet redovisning i svenska kronor en olägenhet av betydande omfattning. Årsredovisningen inte rättvisande bild av företagets ställning och

ger en resultat. Vi således att ett kvarstående krav redovisning i svenska

anser kronor är oförenligt med kravet rättvisande bild. Nödvändigheten att till betydande kostnader låta göra alternativa bokslut i internationell valuta när

vill ha tillgång till den internationella kapitalmarknaden måste också man framhållas.

KF: Även Sverige beslutar sig för att med i EMU efter den 31

om december 2001 att redovisningen fram t.o.m. denna tidpunkt skall

anser ske i svenska kronor och att förberedelser görs i systemen för en direkt omräkning och övergång till Euron från och med den l/l. Alla andra alternativ skulle orsaka svåra avstämningsproblem vid inkomstdeklarationer, momsavräkningar och dylikt och medföra en utdragen och kostsam dubblering av system.

Grossistförbundet Svensk Handel: Grossistförbundet Svensk Handel anser att kronor skall användas valuta för den löpande redovisningen och för

som

SOU 1997: l 81 Sammanställning av svaren på utredningens enkät 41

att upprätta års- och koncemredovisningar under övergångsperioden 1999- 2002. Att kräva att svenska företag skall använda euro under övergångsperioden är icke önskvärt. Små och medelstora företag skulle drabbas av onödiga kostnader för att hantera två valutor i sina system. Därutöver kommer de svenska myndigheterna inte att klara av att hantera årsbokslut och redovisningar i euro.

Behovet av euro om Sverige inte går med i EMU; vid ett utanförskap Enkäten innehöll en fråga som tog sikte den situationen att Sverige beslutar sig för att stå utanför EMU eller att gå med vid en senare tidpunkt än år 2002. Svaren frågan om svenska företag vid ett svenskt utanförskap har behov av att kunna redovisa i euro överensstämmer nära med svaren på samma fråga beträffande övergångsfasen. De flesta av de tillfrågade anser således att det föreligger ett sådant behov.

Sveriges lndustriförbund: Det är därför högst sannolikt att flertalet moderbolag i vart fall i internationellt verksamma koncerner kommer att

över till euro som redovisningsvaluta i koncemredovisningen. Detta gäller även om Sverige stannar utanför EMU.

Svenska Bankföreningen: Om Sverige beslutar sig för att stå utanför EMU, vilket är den andra frågan i denna del av enkäten, finns det enligt Bankföreningens uppfattning inte samma behov av att kunna ha redovisningen i euro. Vad avser frågan om parallell hantering av kronor och euro såväl i den egna bokföringen som i den externa rapporteringen kan Bankföreningen konstatera att detta skulle vara mycket komplext och kostsamt. Det kan dock finnas ett intresse av att komplettera årsredovisning och delårsrapporter med sammanställningar i euro utan att överge principen att liuvuddokumenten publiceras i kronor.

Finansinspektionen: Företag som har ett intensivt transaktionsflöde i euro kan ha ett behov av att ha sin löpande bokföring i euro. Detta kan vara särskilt betydelsefullt inom värdepappershandeln. För svenska marknadsplatser för värdepappershandel övervägs prisnotering i euro även vid ett utealternativ. Företag som av olika skäl har en annan funktionell valuta

än svenska kronor kan ha ett behov av att ha den löpande bokföringen i euro. Detta kan t.ex. vara företag som har betydande icke monetära tillgångar som generar intäkter i utländsk valuta och som är finansierade i samma utländska valuta. Internationellt verksamma företag som behöver

presentera sig gentemot den internationella kapitalmarknaden kan behöva

42 Sammanställning av svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 81

upprätta sina års- och koncemredovisningar i euro. Alla tre skälen, men

främst det första, talar för en möjlighet att kunna föra löpande bokföring och upprätta års- och koncemredovisning i euro eller annan utländsk valuta. Behov av att redovisa i en utländsk valuta till följd av att företagets funktionella valuta är en annan än svenska kronor torde f.n. vara ovanligt. Denna situation kan komma att förändras vid bildandet av EMU. För företag som nu har strukturella valutaexponeringar som fördelar sig olika valutor, som kommer att övergå till euro, kan euron komma att bli den funktionella valutan.

SRS: Samfundet bedömer att behovet av att kunna redovisa i euro föreligger oberoende av om Sverige går med i valutaunionen eller inte. Däremot kommer antalet företag som utnyttjar möjligheten sannolikt att påverkas av Sveriges ställningstagande i denna fråga. Antalet företag som berörs är självfallet störst om Sverige går med eller kommer att med i en framtid.

KF: Om Sverige beslutar sig att stå utanför EMU bör redovisningen självfallet även fortsättningsvis upprättas i svenska kronor. De företag som arbetar mycket inom EU har därvid möjligheter att upprätta pro forma årsredovisningar i Euro utan några större problem eller kostnader.

Grossistförbundet Svensk Handel: Vid ett svenskt nej till EMU kommer svenska multinationella företag med all sannolikhet att använda euron som redovisningsvaluta. Dessa företag kommer i sin tur att ställa krav på sina underleverantörer att fakturera i euro. Detta kan innebära att euron får en viktig betydelse i det svenska näringslivet.

Behovet av olika slags redovisning i euro l flera av enkätsvaren framhålls att det föreligger ett särskilt stort behov av att kunna upprätta koncernredovisningen i euro. Koncernredovisningen är nämligen den handling som tilldrar sig det största intresset den internationella kapitalmarknaden. Sveriges Finansanalytikers Förening påpekar emellertid att det i de svenska börsbolagen redan i dag finns ett stort utländskt ägarinslag. Hittills har det inte varit något problem med att de svenska företagens redovisning sker i kronor. De internationella placerarna är vana att tolka redovisningar i olika valutor inklusive kronor.

.Sveriges Industriförbund: För det stora flertalet små och medelstora företag skulle en möjlighet att ha löpande bokföring och att upprätta årsredo-

SOU 1997: 181 Sammanställning på utredningens enkät 43

av svaren

visning i euro sannolikt ha ganska liten betydelse, även om Sverige går med i EMU från starten. Detta bör emellertid inte leda till slutsatsen att en valfrihet för näringslivet som helhet skulle vara av sådan mindre betydelse. För större bolag med internationell verksamhet framför allt i sådana länder som ingår i EMU kan det tvärtom finnas ett stort intresse av att ha både bokföring och årsredovisning i euro. Detta gäller särskilt sådana bolag som, enligt vad som anförs i det följande, kan antas vilja upprätta sin koncernredovisning i euro. Koncemredovisningen publiceras normalt tillsammans med moderbolagets årsredovisning och att i en och samma handling använda två olika rapporteringsvalutor kan skapa förvirring.

Stockholms Fondbörs Aktiebolag: Fondbörsen förbereder aktiehandel i euro från 1999 i den omfattning marknaden efterfrågar. Detta gäller oberoende av om Sverige går med i EMU eller 1999. Det är vår bedömning att åtminstone de största aktierna kommer att handlas i euro. Om så sker kommer dessa bolag antagligen också att vilja göra sin koncernredovisning i euro. För att inte i onödan komplicera det interna redovisningsarbetet kommer de antagligen också att vilja ha den löpande bokföringen och årsredovisningen i de olika koncembolagen

i euro. Fondbörsen anser därför att svenska börskoncemer i första hand bör möjlighet att ha löpande bokföring och årsredovisningar i sina svenska bolag i euro. Om detta inte är möjligt av andra skäl än aktiemarknadskäl,

bör det i varje fall införas en möjlighet att göra koncemredovisningen i euro. För de marknadsnoterade bolagen är det nämligen i de flesta fall koncemredovisningen som är den intressanta för aktiemarknaden. Denna är i de större internationellt verksamma bolagen baserad bolagsbokslut i en rad olika valutor som i konsolideringen räknas om till kronor enligt de omräkningsprinciper som är förenliga med god redovisningssed. Det är därför inget stort tekniskt problem att upprätta koncernredovisning i annan valuta än kronor även om de svenska bolags redovisningar är i svenska kronor. Det är visserligen en nackdel att moderbolagsredovisningen som

också skall ingå i årsredovisningen i så fall blir i annan valuta än koncernredovisningen. Men denna nackdel är mindre än om koncemredovisningen skulle tvingas ske i svenska kronor för de aktier som handlas i euro. ABB, som är ett schweiziskt bolag, har t.ex. sedan länge haft sin koncernredovisning i dollar medan moderbolagsredovisningen är i schweizerfranc.

SRS: Enligt Samfundets bedömning finns det både ett behov av att kunna använda euro i grundbokföring och vid upprättande av års- och koncernredovisningar. Fler företag kan dock förväntas ha behov av att upprätta årsoch koncernredovisningar i euro än grundbokföring, detta hänger primärt samman med rapporteringskraven när det gäller skatter. Det bör dock understrykas att för de företag som har ett stort antal transaktioner i euro

44 Sammanställning svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 81

kan det vara enklare att grundbokfora i euro och konvertera till svenska kronor för beskattningsändamål än konvertera alla enskilda transaktioner. Samfundet vill dock inte utesluta en ordning där olika typer av transaktioner hanteras olika sätt för att sedan omräknas till en valuta. l ett företag t.ex. bedriver handel i euro kan det vara naturligt att redovisa

som försäljning och alla inköp i euro, underlaget för momsredovisning tas således fram i euro för att konverteras till kronor. Löner och till dem relaterade skatter och avgifter redovisas däremot i kronor direkt. Självfallet måste samma valuta användas i rapporteringssammanhang. Med moderna redovisningsprogram är det tekniskt enkelt att utföra. Problemen ligger närmast när det gäller redovisningsprinciper och beskattning, t.ex. valutaomräkning inför deklarationer m.m. Av särskilt intresse bedömer

samfundet det att kunna upprätta koncemredovisning i euro. Detta

vara hänger samman med att denna rapport främst tilldrar sig investeramas intresse, inte minst den internationella kapitalmarknaden. Utvecklingen under år har dessutom de facto inneburit en ökad frikoppling från de

senare underliggande redovisningama till fönnån för en internationell harrnonisering, denna utveckling kan förväntas fortsätta jfr Redovisningskommitténs betänkande SOU 1996:157 s. 436 ff.. För internationellt verksamma kon-

torde det dessutom vara ett alternativ att övergå till euro som cerner koncemvaluta.

Sveriges Riksbank: Vad gäller årsredovisningen bör det vara rimligt att begära denna i kronor så länge Sverige inte gått över till euro. Detta bör dock inte utesluta att årsredovisningen också upprättas i utländsk valuta.

Sveriges Finansanalytikers Förening: Om de europeiska storföretagen redovisar i euro men de svenska företagen tvingas ha koncemredovisningen i kronor kan detta innebära en konkurrensnackdel den internationella kapitalmarknaden. En rimlig lösning vore därför om lagstiftningen medger att koncemredovisningen får ske i euro för de företag som så önskar. Denna möjlighet borde kunna utnyttjas redan från 1999.

4.1.3 Olika lösningar

Frågan hur behovet hos de svenska företagen att upprätta sin finansiella redovisning i skall tillgodoses behandlas endast i några svar.

euro

Sammanställning av svaren på utredningens enkät 45

Nuvarande möjlighet till omräkning är tillräcklig PRV anser att den nuvarande möjligheten till omräkning av års- och koncernredovisningen tillgodoser de behov de svenska företagen kan ha av att kunna lämna sin finansiella redovisning i euro.

PRV: Enligt PRVzs uppfattning är behovet av att få använda euro i redovisningen väl tillgodosett genom att bolagen, i och med bestämmelsen i 2 kap. 6 § årsredovisningslagen träder i kraft, tillåts att jämte redovisning i svenska kronor även redovisa i valuta. Årsredovisningen skall i

annan sådant fall, såvitt PRV förstår, vara utformad på så sätt att redovisningen alltid skall ske med utgångspunkt i den svenska valutan, men att ett parallellt angivande i annan valuta även skall vara tillåtet. En fördel med

att årsredovisningshandlingama anges i flera valutor parallellt är att direkta ekonomiska jämförelser kan ske mellan bolagen oavsett i vilket land dessa är registrerade. Nackdelen är att redovisningen i den andra valutan endast kan ske genom angivande av approximativa värden. Om bolagen tillåts

att fritt välja mellan euro och svensk valuta uppstår enligt PRVs mening ytterligare problem. Direkta jämförelser kan i sådant fall bara ske mellan dem som redovisat i samma valuta. Jämförelser mellan konkurrerande bolag inom samma bransch i Sverige kan i vissa fall försvåras om något av dem redovisar enbart i främmande valuta. Historiska jämförelser

en mellan olika räkenskapsperioder och beräkningen av s.k. nyckeltal for ett och bolag torde i alla hänseenden försvåras för det fall att bolaget i

samma fråga ändrat sin redovisning från en valuta till en annan. En regel av

innebörd att samtliga bolag tvingas att redovisa i euro och svensk valuta parallellt medför ökade kostnader för bolagen vid framtagningen av årsredovisningshandlingarna. Enligt PRV:s uppfattning bör de bolag som

har sitt aktiekapital angivet i valuta även åläggas att lämna sin redovis-

en ning i samma valuta.

Ny lagstiftning behövs Sveriges lndustriförbund, Svenska Fondhandlareföreningen och SRS

inte att den nuvarande möjligheten till omräkning av års- och anser koncernredovisningen tillgodoser de behov svenska företag kan ha av att kunna lämna sin finansiella redovisning i euro. Möjligheten att lämna tilläggsupplysningar räcker inte. Redovisningen blir svåröver-

skådlig och svårtillgänglig. Dessutom måste allajäinförelsetal komplet-

teras vilket innebär merarbete och ökade kostnader. Det behövs därför ny lagstiftning.

46 Sammanställning av svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 81

Sveriges lndustriförbund: Att det i och för sig är möjligt att lämna redovisningsinformation i framgår 2 kap. 6 § ÅRL. Euro-

euro av redovisningen måste dock i så fall ske i form av tilläggsinformation. Denna möjlighet är enligt förbundets mening inte tillräcklig. En nackdel med att lämna euroredovisningen i form av tilläggsinforrnation är nämligen att sådan information inte tillmäts samma trovärdighet och tillförlitlighet som själva huvudinformationen. Placeringen av viss redovisningsinformation är således av stor vikt for utomstående intressenters bedömning av ett bolag. Att komplettera all sifferinformation för såväl innevarande år som för jämförelseår, kanske tio år bakåt i tiden i en koncemredovisning med motsvarande belopp i euro skulle vidare innebära att koncemredovisningen

som redan som en följd av EG-anpassningen av redovisningslagstiftningen blivit synnerligen omfångsrik kom att växa ytterligare. Redovisningen

blir därmed svåröverskådlig och informationen svårtillgänglig. Informationsvärdet av siffrorna i SEK är också många gånger mycket begränsat för att inte säga obefintligt. En möjlighet att upprätta koncemredovisningen enbart i euro skulle därmed avsevärt underlätta företagens informationsgivning, till nytta såväl för redovisningsproducentema som for utomstående intressenter.

Svenska Fondhandlareföreningen: Den möjlighet som finns f.n. att räkna om redovisningen till annan valuta ersätter inte det nu påtalade behovet, eftersom den egentliga redovisningen skall göras i kronor. Genom en reform skulle kravet på kronversion slopas, vilket skulle medföra kostnadsmässiga fördelar. Samtidigt skulle själva redovisningen anpassas till den marknad på vilken företaget söker sin finansiering, vilket vore en fördel. Föreningen kan inte kvantifiera denna fördel i form av ränteskillnad, fördelaktigare emissionskurs eller bättre kursutveckling. Sådana vinster bör dock kunna förväntas.

SRS: När det gäller års- och koncemredovisning torde möjligheten att lämna tilläggsupplysningar i euro inte vara tillfyllest. En sådan redovisning skulle dessutom bli svåröverskådlig och svårtillgänglig. Härtill kommer de ökade kostnader och merarbete som följer av att alla jämförelsetal m.m. måste kompletteras. En sådan ordning skulle dessutom ytterligare öka omfånget och komplexiteten i årsredovisningen.

SOU 1997: l 81 Sammanställning av svaren på utredningens enkät 47

4.2 Aktiekapital och akties nominella

i utländsk valuta

belopp

4.2.1 Behovet

Enligt de flesta enkätsvaren har svenska företag behov av att kunna såväl sitt aktiekapital och aktiernas nominella belopp som upprätta

ange sin finansiella redovisning i eller annan utländsk valuta. I några

euro enkätsvar talas att detta skulle göra det enklare för utlänningar att

om äga svenska företag. Det uppgivna behovet är enligt inte kopplat

svaren till Sveriges deltagande i EMU utan föreligger i vart fall längre sikt oavsett Sverige går med i valutaunionen eller inte. En vanlig reflek-

om tion i det sammanhanget är att företagen har ett generellt behov av att kunna ha sitt aktiekapital och sin redovisning i annan valuta än svenska kronor, varvid särskilt USD nämns. Detta behov av utländska nationella valutor skiljer sig inte från behovet att kunna utnyttja euro för aktie-

av kapital eller redovisning. De problem är förenade med att använda

som

valuta än svenska kronor är också desamma oavsett om saken annan gäller USD eller annan utländsk valuta.

euro,

l några enkätsvar sägs dock att något behov av att kunna ha aktiekapital eller redovisning i euro inte Föreligger eller att behovet är mindre under övergängsfasen eller för det fall Sverige inte går med i

EMU.

som många att företagens upplåning utomlands i så fall kommer

svar anges

försvåras och fördyras. Några hänvisningar till praxis den att internationella kapitalmarknaden eller andra omständigheter som gör det möjligt att bedöma hur stort detta problem kan vara görs emellertid inte. l övrigt innehåller inte några beskrivningar konkreta

svaren problem kan uppstå om lagstiftningen inte ändras.

som

Sveriges Finansanalytikers Förening begränsar sitt yttrande till att

endast marknadsnoterade bolag. Föreningen anför att frågan om avse det finns behov kunna ha aktiekapital och aktiernas nominella

ett av att belopp i utländsk valuta mindre betydelse för aktiemarknaden.

är av För de marknadsnoterade bolagen är det i de flesta fall koncernredovisningen den intressanta för aktiemarknaden. Även Stockholms

som är Fondbörs Aktiebolag delar denna uppfattning.

48 Sammanställning av svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 81

Stockholms Fondbörs Aktiebolag: Aktiekapitalet och aktiers nominella

värde är av mindre intresse för aktiemarknaden. För aktiemarknaden är det

antalet aktier som är det intressanta, t.ex. för beräkning av vinst eller eget

kapital per aktie eller för omvandling av företagets totala värde till ett

värde per aktie. Storleken av det bundna kapitalet kan vara av intresse för

bedömning av bolagets utdelningsmöjligheter med hänsyn till aktie-

bolagslagens begränsningar men det kräver i och for sig inget nominellt

värde för aktierna eller något aktiekapital. Den avgörande frågan är

antagligen bolagens behov av att ha redovisningen i euro. Vid redovisning

i euro blir naturligtvis aktiekapitalet och det nominella värdet också ut-

tryckt i euro.

Behovet av euro om Sverige går med i EMU; under övergångsfasen

Enkäten innehöll en fråga som tog sikte den situationen att Sverige beslutar sig för att gå med i EMU från och med år 2002, dvs. redan från starten. En övervägande majoritet av svaren den frågan anger att svenska bolag då har ett behov av att kunna ange sitt aktiekapital och aktiernas nominella belopp i euro under övergångsfasen den 1 januari 1999 den 31 december 2001.

Det finns emellertid svar som uttrycker en motsatt uppfattning. KF, Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Försäkringsförbund anser således att något behov inte föreligger eller att behovet i vart fall är mycket mindre under övergångsfasen eller för det fall Sverige inte går med i EU.

Grossistförbundet Svensk Handel anser att eftersom svenska företag under övergångsfasen inte kommer att kunna lämna sina deklarationer annat än i svenska kronor, så föreligger inte heller något behov av att kunna ange aktiekapitalet och aktiers nominella belopp i euro. KF pekar i sitt svar på den utdragna och kostsamma dubblering av redovisningssystemen som uppkommer när deklarationerna skall avges i svenska kronor och uttrycker farhågor for stora redovisnings- och avstämningsproblem.

Utan några krav fullständighet kan följande positiva och negativa synpunkter noteras.

Sveriges lndustrzförbund: För det fall Sverige går med i EMU från starten

den l januari 1999 anser förbundet att svenska aktiebolag bör ges rätt men

skyldighet att välja valuta SEK eller euro för aktiekapitalet. I sådant

fall bör bolagen antagligen vara skyldiga att välja en valuta och inte blanda

SEK och euro. Att ha olika valutor för olika aktieserier förefaller mindre

lämpligt. En sådan möjlighet kan dock innebära fördelar vid emissioner

riktade mot en speciell finansiell marknad.

SOU 1997: l 81 Sammanställning på utredningens enkät 49

av svaren

Finansinspektionen: Finansinspektionen anser att det finns institut under tillsyn, kan ha ett behov att emittera aktier i euro redan under

som av övergångsperioden l januari 1999 31 december 2001. Det har ett prak-

tiskt värde framför allt för företag som bildas under övergångsperioden. Det framstår olämpligt registrering först måste göras i kronor,

som om en

den därefter måste göras till i en nära framtid. Också vid nyom om euro emissioner framstår det som naturligt och lämpligt att kunna göra omregistrering hela aktiekapitalet till euro redan under övergångsperioden.

av Även för övriga företag kan det vara administrativt fördelaktigt att över till under övergångsperioden, detta kan göras vid en tidpunkt som

euro om

naturligt sätt i verksamheten för det enskilda företaget.

ett passar - Registreringsmyndighetemas situation behöver närmare analyseras. Även

det framstår fördelaktigt att företag omregistrerar aktiekapitalet succesom sivt, måste de datatekniska förutsättningarna härför analyseras. Det bör

understrykas att frågeställningen inte avser bestämning av aktiernas nominella belopp i utländsk valuta, utan endast en bestämning i en annan enhet

den valutan, Möjligheten till emittering av aktier i av gemensamma euro.

utländsk valuta kan även den värdefull vid ett medlemskap i annan vara EMU.

Svenska Fondhandlareföreningen: De grundläggande skälen för en sådan snabb omläggning har samband med strävan efter kostnadsbesparingar och marknadsanpassning. På kostnadssidan är det uppenbart att det är billigare att hantera koncernvaluta än Hera. Det är samtidigt uppenbart att euro

en kommer att användas på olika marknader i hög grad redan från ingången

år 1999. l det fallet är det angeläget att snabbt söka länka över så av mycket möjligt hanteringen till en valuta och då givetvis den som

som av skall gälla i framtiden. Detta skapar också förutsättningar för en marknadsmässigt framskjuten position i planeringen jämfört med företag, som dröjer med anpassning. Som följd det sagda är det viktigt att

en - en av nu svenska aktiebolag omedelbart får möjlighet att hålla aktiekapital i euro. Såsom framgår det följande föreningen dock inte att en begräns-

av anser ning skall göras till Om aktiers nominella belopp skall bibehållas,

euro. något föreningen i och för sig inte bör fallet, måste givetvis i så

anser vara fall också det nominella beloppet kunna uttryckas i samma valuta som

aktiekapitalet.

PRV: För det fall att Sverige beslutar sig för att gå med i EMU samtidigt med andra medlemsstater, bedömer PRV att under övergångsfasen den l januari 1999 den 31 december 2001, kommer kraven och behovet av

få registrera aktiekapitalet i att öka markant för samtliga aktieatt euro bolag. Kraven och behoven kommer enligt PRV:s uppfattning att vara starkast för de bolag har internationella investerare bland sina ägare,

som

50 Sammanställning på utredningens enkät SOU 1997: l 81 av svaren

vilka önskar kunna göra så rättvisande jämförelser möjligt mellan som olika alternativa placeringsmöjligheter. Även mindre bolag, vilka endera har utländska ägare eller har sin verksamhet riktad mot länder inom Europeiska Unionen, kommer sannolikt att ha sådant behov och ställa sådana krav. För bolag med moderbolag hemmahörande i något övriga av länder inom Europeiska Unionen innebär det en förenkling om alla bolag inom koncernen kan administreras grundval valuta. Om det av samma blir aktuellt att då registrera aktiekapitalet i finns också möjligheten euro, att t.ex. bolag verksamma inom skogs- och petrokemisk industri, inom vilken handeln till övervägande del sker i USA-dollar, kommer ställa att samma krav på registrering i denna valuta.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR: FAR vill inledningsvis framhålla att tillkomsten av den valutan kommer få gemensamma att genomgripande effekter svenskt näringsliv Sverige inte skulle även om befinna sig bland de länder som inträder i EMU i den första omgången. En betydande del av vårt näringsliv består av dotterbolag till företag i blivande EMU-länder och av företag vilkas konkurrenter befinner sig i EMU-länder. Frihet att välja valuta för redovisning och aktiekapital skulle förenkla administrationen och sänka kostnaderna för sådana svenska företag. Om inge annat sägs har de ståndpunkter framförs nedan därför full som giltighet oavsett Sveriges deltagande... FAR att svenska företag bör anser få välja om de vill bestämma sitt aktiekapital i svenska kronor eller euro.

SRS: Om Sverige går med i EMU är det endast en tidsfråga innan alla företag skall gå över till euro. Detta innebär i sin tur att det för många företag kan vara lämpligare att genomföra denna övergång tidigare än vad som annars följer av genomförandefaserna. Särskilt gäller detta nystartade företag där betydande förenklingar skulle kunna åstadkommas bolaget om redan från början kan ange aktiekapitalet och aktiers nominella belopp i euro. Motsvarande situationer kan uppkomma när företagen andra skäl av genomför förändringar knutna till aktiekapitalet eller aktier, t.ex. kapitalökningar, nedsättning eller uppdelning aktier. Det sagda gäller obeav nu roende av vilken kategori företagen hänförs till. Detta talar för att alla företag bör ha en möjlighet, men inte skyldighet, att ha sitt aktiekapital och en ange aktiers nominella belopp i euro under hela övergångsperioden.

SRF: Av praktiska skäl bör samma regler gälla för aktiekapitalet respektive för aktiernas nominella belopp. Antingen används i bägge fallen eller euro inte i något. Svenska aktiebolag bör få registrera aktiekapitalet - i euro under övergångsfasen och därmed bör de också få aktiernas nomiange nella belopp i euro. Behovet är uppenbart för nyregistrerade företag, som annars kan ställas inför onödiga avrundningsfrågor vid övergången till

SOU 1997:1 81 Sammanställning svaren på utredningens enkät 51 av

Även för övriga företag torde behov uppstå relativt snart intresset euro. för svenska kronor i redovisning och i bolagsrättsliga sammanhang kan komma att minska ganska snabbt när Sverige beslutar sig för att med i valutasamarbetet.

Sveriges Försakringsförbund: Även inte kan utesluta att det finns ett om behov kan inte ett omedelbart behov av att isolerat ha aktiekapital se och aktiernas nominella belopp bestämda i euro.

KF: Vi att den bästa metoden att förbereda sig för Sveriges ev. anser inträde i EMU den 31 december 2001 är att all redovisning fram till denna dag sker i svenska kronor, vilket också innebär att aktiekapital och aktiernas nominella belopp bör vara definierad i denna valuta. Bakgrunden till vårt ställningstagande är att anser att man annars far mycket svåra redovisnings- och avstämningsproblem, eftersom redovisningen i övrigt kommer att ske i svenska kronor.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund: Aktiespararna är i huvudsak positiva till att bolag utökad möjlighet att ange aktiekapitalet i andra valutor. ges Det finns dock skäl att ytterligare undersöka tendenserna och utvecklingen i andra länder. En undersökning bör genomföras huruvida andra valutor än euro bör tillåtas.

Grossistförbundet Svensk Handel: Grossistförbundet Svensk Handel förordar att endast kronor skall användas valuta under övergångssom perioden. Anledningen till vårt ställningstagande grundar sig att anser att de svenska myndigheterna inte kommer att klara av att hantera euron valuta i sina system. l departementspromemorian Ds 1997:9 anges att som alla statliga myndigheter och helst hela den offentliga sektorn bör under övergångsperioden använda svenska kronor i sin redovisning fram till dess att sedlar och mynt i tas i bruk. Svenska företag kommer således euro under övergångsperioden 1999-2002 inte att kunna lämna sin deklaration i Detta vid handen att det, under övergångsperioden inte råder ett euro. ger behov att aktiekapital och aktiernas nominella belopp i euro. av ange

Behovet Sverige inte går med i EMU; vid av euro om ett utanförskap

Enkäten innehöll fråga tog sikte den situationen att Sverige en som beslutar sig för att stå utanför EMU eller att med vid senare tiden punkt än år 2002. Svaren frågan om svenska företag vid ett svenskt utanförskap har behov att kunna ha sitt aktiekapital och aktiernas av

52 Sammanställning av svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 81

nominella belopp i överensstämmer nära med på euro svaren samma fråga beträffande övergångsfasen. De flesta de tillfrågade av anser således att det föreligger ett sådant behov.

Sveriges Industriförbund: Om Sverige å andra sidan väljer att stå utanför EMU förefaller bolagens intresse av att ha aktiekapital i euro mer begränsat. Införandet av euron kommer dock att medföra att kronan blir av marginell betydelse. Att ha aktiekapitalet registrerat i svenska kronor kan av utländska investerare uppfattas som en nackdel vilket i sin tur kan medföra svårigheter att dra till sig ägarkapital. Kronans minskade betydelse medför också att finansiering i svenska kronor blir dyrare för bolag är som internationellt verksamma eftersom stor del kapitalanskaffningen en av sker inom det område där bolaget och koncernen bedriver huvuddelen av sin verksamhet. Detta problem är inte eurorelaterat utan gäller generellt för verksamheter som finansieras med utländskt kapital.

Finansinspektionen: Finansinspektionen anser att det även vid ett utanförskap kan finnas ett behov av att ha möjlighet att emittera aktier i euro eller annan utländsk valuta. Går Sverige inte med i EMU är för - euro svenska företag en av flera utländska valutor. Beroende det enskilda företagets valutaexponering kan ett intresse för denominering i utländsk valuta avse euro eller annan viktig valuta. Någon anledning att begränsa möjligheten till euro torde inte finnas. Det kan ekonomiskt intressant vara för institut att kunna emittera delar av sitt aktiekapital utländsk valuta. Ur ett aktieägarperspektiv uppkommer möjligheten för befintlig en grupp ägare av krondenominerade aktier att erbjuda exempelvis dollarplacerare att teckna dollardenominerade preferensaktier. De närmare villkoren på sådana aktier kan tillföra instrumentet inslag skuldkaraktär och således av innebära att placeraren bär del de ursprungliga aktieägarnas dollaren av risk. En nyemission av aktier i utländsk valuta blir därmed ett alternativ till säkring med finansiering genom t.ex. dollarlån. Ur ett ägarperspektiv kan aktier i utländsk valuta utgöra ett alternativ till traditionella säkringar mot valutarisker. Utnyttjas ett sådant alternativ innebär det ett större riskbärande kapital i företaget.

Svenska Fondhandlareföreningen: Om Sverige inte deltar i EMU från starten, vilken f.n. synes troligt, är situationen något komplicerad. l det mer fallet behålls en mer omfattande kronhantering i Sverige. Samtidigt är det uppenbart att får en ny mycket stark valuta i vår nära omvärld. Med det svenska näringslivets starkt internationella inriktning kommer det att påtagligt påverkas av denna valuta. l det tidigare nämnda samrådet mellan fondbörsen, VPC och fondhandlarefcireningen har det framkommit ett tämligen starkt önskemål att även för detta fall möjliggöra börshandel i

SOU 1997: l 8l Sammanställning på utredningens enkät 53 av svaren

Önskemålet har framförts från såväl svenska multinationella bolag euro. från placerarhåll. Även i detta avseende kan jämförelser göras med som förekommer i andra länder. Föreningen har således fått beskrivet vad som för sig hur stora brittiska företag planerar att införa euro som koncernvaluta eller i vart fall finansieringsvaluta för den egna rörelsen, trots som Storbritannien i likhet med Sverige synes komma att stå utanför EMU att Skälen för företag utanför EMU-sfären att länka över sin från start. valutahantering till är att de önskar komma på, eller behålla sin euro position på den viktiga europamarknaden, där euro blir valuta. l och med storleken på denna marknad finns det anledning att räkna med ett tämligen stort placerarintresse i Detta grundas antagandet att euro kommer euro. att bli internationellt stark valuta. Londonbörsen har aviserat att man en att tillhandahålla handel i euro även vid ett brittiskt utanförstående. avser - En börshandel i är visserligen inte nödvändigtvis förknippad med att euro aktiekapitalet också denomineras i På någon sikt är dock en samordeuro. ning naturlig. För att bolagen skall tillgång till europamarknaden som primännarknad, dvs. fmansieringskälla, är möjligheterna att emittera i som angelägna. Därvid är det angeläget att en direkt emission kan göras, euro dvs. att aktiekapitalet och det nominella beloppet om detta behålls kan denomineras Varje valutaomräkning eller extra transaktion för att euro. växla mellan olika valutor medför kostnader, vilka i sin tur innebär att fördelarna åtkomsten till euromarknaden minskar. av

PRV: Även Sverige beslutar sig för att stå utanför EMU eller för att om med vid tidpunkt, är PRVs bedömning att samma krav och behov en senare angivits kommer att finnas beträffande de större bolagen. Detta som ovan gäller framför allt de bolag som är noterade vid en börs eller annan auktoriserad marknadsplats och de bolag verksamhet är riktad mot vars övriga länder inom Europeiska Unionen. För övriga bolag kommer behovet i sådant fall att vara mindre.

SRS: Väljer Sverige att inte gå med i EMU torde behovet att kunna ange aktiekapitalet i begränsat. För den stora gruppen hemmamarkeuro vara nadsföretag och stor del de utlandsberoende torde en sådan möjlighet en av helt sakna intresse. Enligt samfundets mening är det främst i två fall när ett sådant behov föreligger. Det ena är vid utlandsägande uppåt eller neråt i koncernen där forenklingsskäl talar för att kunna använda en annan valuta. Det andra är effekter när det gäller finansiering. Inte heller i detta hänseende bedöms behoven att kunna använda annan valuta eller riskerna av sådan möjlighet saknas som särskilt stora. En risk, som dock inte är om en möjlig att kvantiñera, är att avsaknad av möjligheten att använda annan en valuta kan styra investeringar från den svenska marknaden. Samfundet bedömer dock inte denna risk särskilt hög. Samfundet bedömer som

54 .Sammansml/ning av svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 81

således inte att det i detta scenario finns något större behov att kunna av ange aktiekapitalet eller aktiers nominella belopp i euro.

KF: Om Sverige beslutar sig för att stå utanför EMU bör aktiekapital och aktiers nominella värde även fortsättningsvis vara i svenska kronor. Det synes rimligt att ett företag skall redovisa sitt egna kapital i en annan valuta än det egna landets.

Grossistförbundet Svensk Handel: Grossistförbundet Svensk Handel är medveten om de svenska storföretagens strategi att över till att använda euro som valuta. Dessa företag exporterar lejonparten sin produktion till av andra EU-länder. Den alltmer internationella finansiella sektorn kommer också med all sannolikhet att använda viktig noteringsvaluta. euron som en Ett uttalande från Stockholm fondbörs VD Bengt Ryden tyder också på att aktienoteringar skall ske i euro och i kronor. Detta sammantaget innebär att euron längre sikt kommer att användas i Sverige som valuta för att ange aktiekapital och aktiernas nominella belopp. Ny svensk lagstiftning som tillåter ett företag att ange aktiekapital och aktiers nominella belopp i euro måste beakta svenska myndigheters förmåga att hantera denna information. Grossistförbundet Svensk Handel förordar flexibel lagstiftning, en som tillåter användandet av både euro och kronor som noteringsvaluta.

4.2.2 Olika

lösningar

Valfrihet mellan svensk valuta och euro

I samtliga enkätsvar som behandlar frågan valfrihet framhålls om vikten av att svenska företag frihet att välja dels de vill sitt ges om ange aktiekapital i främmande valuta, dels vilken valuta i så fall skall som användas. l några enkätsvar diskuteras problem med sådan valfrihet. en

PRV: Enligt PRVs synsätt är ett system där bolagen kan välja mellan att antingen ha aktiekapitalet angivet i svenska kronor eller att ha aktiekapitalet angivet i euro att föredraga framför de andra angivna lösningarna. En sådan lösning inkräktar inte den s.k. likhetsprincipen, enligt vilken samtliga aktier skall ha lika rätt i ett bolag. Emellertid uppkommer ett problem i samband med registreringen vid övergången från den ena valutan till den andra. En omräkning av aktiekapitalet från valuta till en en annan måste oundvikligen medföra att aktiekapitalet motsvaras ett givet av heltal aktier. Det nya aktiekapitalet måste jämnt delbar med m.a.o. vara aktiernas nominella belopp. Detta krav torde omöjligt att uppfylla vara om

SOU 1997: 181 Sammanställning på utredningens enkät 55 av svaren

inte Växlingskursen i exempelvis euro motsvaras av ett helt antal svenska kronor. Såväl aktiekapitalet som aktiens nominella belopp kommer med störssta sannolikhet att få i udda tal i den främmande valutan. Enligt anges PRV:s uppfattning kommer många bolag i en sådan situation att försöka att göra ett mindre tillskott eller nedsättning av aktiekapitalet för att få en ekvationen aktiekapital, nominellt belopp och antalet aktier att överensstännma. l aktiebolagslagen är en rad olika rättsverkningar knutna till aktiekapitalets storlek angivet i svenska kronor. Styrelsen måste exempelvis bestå minst och verkställande direktör måste finnas av tre personer utsedd, bolagsordningens maximiaktiekapital uppgår till l miljon om kronor eller Införande valuta medför att samtliga uppgifter i mera. av en ny aktiebolagslagen om aktiekapitalets storlek och om nominella beloppet måste ändras. Svårigheter uppkommer därvid med att ange hur mycket exempelvis maximiaktiekapitalet motsvaras av i andra valutor, i synnerhet dem inte har fast växlingskurs. Ändringen måste därför kunna ske som en automatiskt och utan framställning från bolagen. l annat fall kommer såväl bolagen PRV att tillfogas stora kostnader. En alternativ lösning som kunde därför att aktiekapitalet och det nominella värdet aktierna vara alltid skall i svensk valuta, men att även en parallell registrering av anges avrundade värden vad aktiekapitalet och nominella värdet motsvaras av av valuta tillåts. Den svenska valutan skulle i sådant fall utgöra i en annan utgångspunkten för beräkningen värdet på aktierna i den andra valutan. av

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag VPC: Rent tekniskt innebär detta inga problem for VPC. l VPC:s registerhållning anges emissionsvaluta för alla instrument, med några undantag. Vid omdenominering av typer av aktier måste VPC ändra såväl valutaslag som nominellt belopp.

SRS: Ett införande en möjlighet att ange aktiekapitalet i euro kommer av onekligen att leda till ett komplicerat regelsystem. Här vill samfundet mer särskilt peka de problem som är relaterade till skyddet av bolagets kapital och hantering av de kursdifferenser som kan uppkomma. Detta utgör dock inte skäl för att avstå från att införa en sådan möjlighet. En utgångspunkt bör dock att alltjämt utgå från den majoritet av vara företagen fortfarande kommer att använda svenska kronor och söka som undvika att regelsystemet kompliceras för dessa företag mer än nödvändigt. Med komplexitet i detta sammanhang inte enbart lagavses stiftningens uppbyggnad utan också registreringsförfarande och kostnader för förfarandet. En valmöjlighet for företagen att ha aktiekapitalet antingen eller svenska kronor är förhållandevis enkelt att hantera och behöver euro därför inte innebära några mer genomgripande förändringar i regelsystemen. För flertalet företag torde en sådan möjlighet tillgodose behoven av att kunna använda euro.

56 Sammanställning av svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 8l

SRF: Aktiebolagen bör kunna välja svensk valuta eller under övereuro gångsfasen. En valfrihet medför nackdelen attjämförelser mellan företag försvåras. Något annat är dock knappast realistiskt. Förutsättningarna varierar mellan företagen för en tidig respektive sen övergång. Dessutom begränsas Sveriges möjligheter till nationell reglering de EG-rättsliga av ramarna. Kommissionens rekommendation Redovisning för införandet av euro XV/7002/97-SU bygger att valfrihet medges för redovisningen under övergångsfasen. Av praktiska skäl bör samma linje väljas för aktier och aktiekapital som för redovisningen.

Aktier utan nominellt värde Enkäten innehöll en fråga om behovet av aktier utan nominellt värde, s.k. no-par value shares. Svaren denna fråga är mycket skiftande. Det kan bero att frågeställningen vid ett första påseende kan förefalla ha lite att göra med i vilken valuta aktiekapitalet Det är anges. fullt möjligt att ha ett aktiekapital i utländsk valuta med aktiernas nominella värde angivet i samma valuta. Från flera håll påpekas dock att det framstår lämplig uppgift för utredningen att närmare besom en handla frågan om aktier utan nominellt värde. Svenska Bankföreningen har i sitt enkätsvar framhållit att bankerna önskar ha sitt aktiekapital fördelat på flera valutor och att förutsättning för detta är att aktiernas en nominella belopp avskaffas. Följande enkätsvar behandlar denna fråga.

Sveriges Industri/förbund: När det gäller tanken att ersätta nominella belopp aktier med kvotvärden anser förbundet att så länge aktiekapitalet måste anges i SEK innebär inte dagens systern några bekymmer. Frågan förefaller i nuläget att tilldra sig ett tämligen begränsat intresse. Förbundet vill emellertid inte motsätta sig idéen. Om det införs möjlighet att ha en aktiekapital i euro och/eller annan utländsk valuta det å andra sidan synes av praktiska skäl närmast nödvändigt att frångå systemet med nominella belopp. Vad som bör övervägas i sammanhanget är bolagen bör - om ges möjlighet under en övergångstid eller tills vidare att välja mellan nominella belopp och kvotvärden. Vidare är det viktigt att övergångsregler och annan kompletterande normgivning t.ex. beträffande handlingsrutiner för PRV utformas på ett sätt som medför minsta möjliga kostnader och omställningsproblem för bolagen. Inte minst för små och medelstora bolag som måhända saknar intresse av att över till euro och/eller att ha aktiekapital i annan utländsk valuta kan nämligen reformen svår att vara motivera och det är då särskilt viktigt att inte kostnaderna blir för höga.

SOU 1997: l 8l Sammanställning på utredningens enkät 57 av svaren

Finansinspektionen: No-par-value-tekniken framstår inte som nödvändig för kunna införa möjligheten att utfärda aktier i euro eller annan utatt ländsk valuta. Den kan emellertid ha andra fördelar som motiverar att ett införande övervägs. Det nominella beloppet säger ingenting om aktiens ekonomiska värde. Aktiens värde beräknas utifrån bolagets förmögenhet. En direkt kvotuppgift kan möjligen underlätta något vid sådana beräkningar. Olika systemaspekter inklusive VPC kan behöva uppmärki sammanhanget. Det framstår lämplig uppgift för utredsammas som en ningen att närmare behandla denna fråga.

Svenska Bankföreningen: Mot bakgrund av det anförda förordar Bankföreningen bankaktiebolag och andra aktiebolag ges möjlighet att att emittera aktier i olika valutor. Dessa aktier bör lämpligen ges ut i olika serier. Ett avskaffande aktiernas nominella belopp och införandet av ett av system med s.k. value shares är en förutsättning för detta. Därav no-par följer också ett slopande kravet att alla aktier skall lyda samma av belopp.

Svenska Fondhandlareföreningen: aktiers nominella belopp slopas, vilket innebär tillkomsten s.k. non-par-value shares. Det viktigaste av skälet är att det nominella beloppet, såvitt föreningen kan bedöma, saknar saklig betydelse. En aktie är andel av ett bestämt aktiekapital. Genom en denna relation är värdet bestämt ett tillräckligt precist sätt. l ett system med kontoföring, vilket gäller alla avstämningsbolag och således alla svenska bolag, finansierar sig över kapitalmarknaden, är det nominella som beloppet helt onödig uppgift, eftersom det i praktiken inte uppmärken På aktiebrev blir uppgiften visserligen tydligare, men har sammas. knappast något värde sådan. Härtill kommer att kravet att ett nomisom nellt belopp skall finnas kan vålla problem vid omräkning till annan valuta, sådan möjlighet enligt det diskuterade. Ett sådant problem är om ges nyss det vid omräkningen normalt uppkommer brutna belopp. Vid omräkatt ning till vilken torde få ett avsevärt högre värde än en krona, skulle euro, dessutom i flera fall nominella belopp under en euro, vilket kan man olyckligt. Med föreningens uppfattning att det nominella beloppet i vara sig saknar värde, bör därför med hänsyn a till dessa praktiska skäl man slopa kravet aktie skall ha ett nominellt belopp. Det borde vara att en möjligt att slopa kravet nominellt belopp oberoende av lösningen de övriga frågor behandlas här. Om emellertid öppnar möjlighet för som man svenska aktiebolag att lägga sitt aktiekapital till annan valuta än kronor om det från praktiska utgångspunkter mycket viktigt att det nominella synes beloppet slopas.

58 Sammaimställning på utredningens enkät SOU 1997: l 81 av svaren

Sveriges Riksbank: No-par value systemet förespråkas i vissa de av internationella sammanhang där Riksbanken deltar. Detta system förefaller innebära fördelar som det vore angeläget att utredningen vidare belyser liksom de eventuella nackdelar som kan föreligga.

PRV: Ett system som i stället för aktiens nominella värde aktiens anger värde som en kvotdel av bolagets samlade värde, s.k. no-par-value shares, innebär en radikalt Förändrad aktiebolagsrätten. Någon motsvarande syn reglering torde inte stå att finna i Europa. Ett sådant system skulle i och för sig förenkla genomförandet av möjligheten att det samlade aktieange kapitalet i bolaget i vilken valuta som helst. Antalet aktier i bolaget och vardera aktiens andel av bolaget kan i sådant fall alltid ett heltal anges som respektive bråktal. Problemen vid en jämförelse av aktiekapitalet angivet i flera parallella valutor skulle dock kvarstå. Ett avskaffande aktiens - av nominella belopp innebär att en lång rad bestämmelser i aktiebolagslagen måste ändras. Det måste också under sådana omständigheter övervägas i vilka avseenden aktiebolagslagen måste kompletteras med reglering annan bl.a. för att säkerställa täckningen för aktiekapitalet i bolagen.

VPC: lnte heller detta alternativ medför några tekniska problem för VPC. Vid omdenominering av en akties nominella värde från exempelvis svenska kronor till euro blir det nya beloppet i euro ojämnt. Beloppet kan dessutom lätt hamna så långt ifrån närmast högre jämna belopp i att euro det inte är praktiskt möjligt att, genom en fondemission, höja aktiernas nominella belopp till detta nya jämna belopp. Det gäller i synnerhet nystartade och mindre företag vilka hunnit bygga ett stort eget upp kapital. Mot denna bakgrund har den Europeiska Börsfederationen rekommenderat sina medlemmar att aktiebolagslagen i medlemsländerna ändras så sätt att ett nominellt belopp per aktie inte längre behövs. Bolagets samlade aktiekapital kan i så fall konverteras från den nationella valutan till euro och förbli uppdelat ett oförändrat antal aktier utan nominellt värde. Genom denna lösning undviks även problemen med sammanläggning av aktier för det fall EU skulle uttala sig för ett visst lägsta nominellt belopp per aktie för aktiebolagen inom EMU. Från tysk sida har föreslagits att bolagen inom EMU bör välja de vill införa om aktier utan nominellt belopp eller ha ett lägsta nominellt värde aktie per en euro. För svensk del torde alternativet med aktier utan nominellt belopp vara att föredra eftersom det finns många aktiebolag och utanför Fondbörsen där det nominella beloppet per aktie understiger Dessa en euro. bolag skulle vid krav ett lägsta nominellt belopp aktie tvingas per genomföra ny- och fondemissioner för att höja det nominella beloppet per aktie till föreskriven nivå.

SOU 1997: l 81 Sammanställning på utredningens enkät 59 av svaren

FA-R: Slutligen finns det goda skäl att utreda vad det skulle innebära om svenska företag fick möjlighet att ge ut aktier utan nominella belopp.

SRF: SRF har ingen information om det angivna alternativet. Den praktiska erfarenheten dagens system, med aktier som har nominellt belopp, är av dock att det nominella beloppet inte används i något sammanhang. Att avskaffa aktiernas nominella belopp kan ur den synpunkten vara en önskvärd förenkling. Konsekvenserna behöver dock beskrivas innan frågan kan besvaras.

SRS: Om endast valmöjlighet finns mellan euro och svenska kronor och en kronan är knuten till bedömer samfundet att det är möjligt att behålla euro system med nominellt belopp för aktier. De problem som uppkommer ett med omräkningsdifferenser borde kunna hanteras inom ramen för ett med nominella belopp för aktier och aktiekapital i samma valuta. system Ett införande s.k. no-par-value shares utgör onekligen ett komplicerande av inslag i regelsystemet och principiell förändring som inte synes en nödvändigt för att åstadkomma en valmöjlighet. Såvitt samfundet känner till finns det inte heller några andra skäl som talar för ett principbyte. Samfundet ställer sig därför preliminärt avvisande till att införa ett system med no-par-value shares.

Sveriges Redareförening: Systemet med sk no par value shares tillämpas i del utländska bolag, där man så vitt vet har goda erfarenheter av en systemet. Sannolikt är detta ett modernare sätt än det nuvarande systemet med bestämda nominella belopp. Vi förordar därför att man går direkt till inte några påtagliga olägenheter framkommer i analysen. detta system om Några sådana har inte stött på.

.Sveriges Aktiesparares Riksförbund: Aktiespararna är positiva till att slopa det nominella beloppet. Detta oavsett i vilken valuta aktiekapitalet kommer i framöver. Aktiespararna vill dock reservera sig för eventuella att anges effekter exempelvis återköp aktier och inlösen. Det finns skäl av av egna att ytterligare undersöka sådana konsekvenser. l samband med en ytterligare undersökning bör man också se över hur och vilket sätt bolagen bäst informerar marknaden om återköpinlösen. Det är viktigt att klargöra antalet utestående aktier i bolaget. Aktiespararnas bedömning är att det nominella beloppet, särskilt för avstämningsbolag, saknar egentlig betydelse. Aktiekapitalet motsvarar antalet aktier multiplicerat med det nominella värdet. Samtliga tre variabler i ekvationen är kända. Enligt matematiska regler är det tillräckligt två av tre variabler i ekvationen om Härav följer således att det är tillräckligt att aktiekapitalet och anges.

60 Sammanställning av svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 81

antalet aktier anges. En aktie är hur som helst ingenting annat än andel en av ett bestämt aktiekapital. Den egentliga betydelsen förändras således inte om det nominella beloppet slopas. Den praktiska hanteringen av valutaomräkningar underlättas av ett slopande.

Aktieserier i olika valutor

l några av svaren behandlas frågan aktiekapitalet skall kunna om bestämmas i mer än en valuta, t.ex. så att aktierna i aktieserie i en anges euro och i en annan serie i svenska kronor eller USD. Uppfattningarna är delade om värdet av en sådan uppdelning aktiekapitalet av men många som behandlar frågan förespråkar valfrihet. Följande enkätsvar behandlar denna fråga.

Finansinspektionen: Av de skäl som Finansinspektionen ovan anfört bör ett flexibelt regelverk eftersträvas. Även det bokförda aktiekapitalet alltid om anges i redovisningsvalutan bör aktier kunna denomineras i annan valuta. Denna möjlighet bör inte förutsätta att alla aktier i valuta. anges samma Som ovan framgått uppkommer normalt fördelarna med utgivande av aktier i annat än svenska kronor just genom att valutarisker i verksamheten i viss mån kan lokaliseras till placerare med olika valutasituation.

Svenska Bankföreningen: Mot bakgrund av det anförda förordar Bankföreningen att bankaktiebolag och andra aktiebolag ges möjlighet att emittera aktier i olika valutor. Dessa aktier bör lämpligen ut i olika ges serier. Ett avskaffande av aktiernas nominella belopp och införandet ett av system med s.k. no-par value shares är en förutsättning för detta. Därav följer också ett slopande av kravet att alla aktier skall lyda samma belopp.

Svenska Fondhandlarefäreningen: Föreningen har inte erfarit att det skulle finnas några önskemål om uppdelning av aktiekapitalet i olika delar med olika valutor i de skilda delarna annat än de som framförts från bankföreningens sida avseende bankernas kapitalanskaffning. För bankernas del har det sagts vara angeläget för dem att kunna finansiera sig i olika valutor. Sett från kapitalmarknadssynpunkt talar mycket för att hålla kapitaannars let samlat i en och samma valuta. l andrahandshandeln, exempelvis över en börs, är det angeläget att hålla all handel i aktie samlad i valuta, en en eftersom varje aktieserie behandlas för sig och likviditeten vinner en samlad handel. Såsom framhållits nyss är det inte nödvändigt att handeln andrahandsmarknaden sker i samma valuta som aktiekapitalet. På någon sikt är en samordning dock eftersträvansvärd. Sett från kapitalmarknadens

SOU 1997: l 81 Sammanställning på utredningens enkät 6l

av svaren

utgångspunkt finns det därför inte anledning att sträva efter att aktiekapitalet skall hållas i mer än en valuta. Varje enskilt valutaslag i en och samma aktie skulle nämligen bli en aktieserie med egen likviditet. Med en eftersträvad hög likviditet är det givetvis fördelaktigare att ha en stor aktieserie, dvs. alla eller så många som möjligt av aktierna i samma valuta. Om fler valutor användes skulle situationen dock inte bli annorlunda än för de bolag med olika aktieserier som förekommer för närvarande. Bolagen bör därför kunna ges valfrihet i detta avseende.

Sveriges Riksbank: Möjligheten att ha aktiekapitalet i andra valutor än kronor bör flexibel inramning om den genomförs. Det bör således

ges en vara möjligt att redenominera delar av eller hela aktiekapitalet till annan valuta.

PRV: PRV finner att ett system där olika delar av aktiekapitalet får bestämmas i olika valutor kan komma att strida mot likhetsprincipen, dvs. att alla aktier skall ha lika rätt i bolaget. Om en sådan ordning införes, som medger att aktieserie kan utges i exempelvis euro och en annan serie i

en exempelvis svenska kronor, torde det med hänsyn till omräkningsfaktorn vid växelkursens beräkning vara omöjligt att varje aktie skall kunna motsvara en exakt lika stor andel av bolaget. Se även den av PRV föreslagna alternativa lösningen under no-par-value-shares.

VPC: Tekniskt sett innebär inte heller detta alternativ några problem för VPC. Exempelvis kan ASTRA serie A vara emitterade i SEK medan ASTRA serie B kan vara emitterade i euro.

FAR: FAR menar också att aktier bör få indelas i serier, bestämda i olika valutor.

SRS: Även möjlighet att bestämma olika delar aktiekapitalet eller

en av olika serier i skilda valutor utgör ett komplicerande inslag i regelsystemet. Sannolikt torde i detta fall uppkomma en rad tekniska problem som kräver relativt omfattande förändringar i det nuvarande regelsystemet. Baserat utgångspunkten för detta yttrande har samfundet svårt att se att det nu föreligger några särskilt starka skäl för att tillåta olika valutor för olika

aktiekapitalet eller aktier. delar av

SRF: Nej, det medför att aktiekapitalet blir svåröverskådligt.

Sveriges Redareförening: Vi är emot att olika delar av aktiekapitalet bestäms i olika valutor. Vi tror att en sådan metod skulle underlätta manipulationer och undergräva allmänhetens förtroende.

62 Sammanställning på utredningens enkät SOU 1997: l 8l

av svaren

4.2.3 De svenska bankernas särskilda behov

Svenska Bankföreningen framhåller att det för bankernas del foeligger ett särskilt behov av att kunna emittera aktier i utländsk valuu. Detta behov har inte någonting att göra med EMU utan hänger med

samman de krav på kapitalbas som föreskrivs i EG:s bankdirektiv. Svenska banker har stora tillgångar och andra åtaganden i utländsk valuta och är skyldiga att ha en visst sätt beräknad kapitalbas motsvarar 8

som procent av de ifrågavarande tillgångarna och åtagandena. När värdet på dessa tillgångar och åtaganden höjs grund av valutakursupjgångar måste kapitalbasen ökas i motsvarande mån. l kapitalbasen ingår bl.a. aktiekapitalet som i dag är angivet i svenska kronor. Det innrbär att aktiekapitalet inte varierar med valutakurserna de ifrågararande tillgångarna och åtagandena. Bankerna måste därför ha et1 större aktiekapital än som annars erforderligt för att ha margnal för

vore en valutakurshöjningar. Detta extra aktiekapital sänker de :venska bankernas räntabilitet och försämrar deras konkurrenskraft gentemot utländska banker. För att belysa vidden av problemet pekar Svenska Bankföreningen de svenska storbankerna tvingas lålla

att en av en buffert 3 miljarder kr, därav 2 miljarder kr i aktiekapital, for att kunna hantera valutafluktuationerna. Kapitalet skulle i annat fall ha ökat bankens utlåningskapacitet med 80 miljarder kr.

Finansinspektionen bestrider att det finns något särskilt behov att

av kunna emittera aktier i utländsk valuta. Sveriges lndustriförbunl

anger att en särlösning för bankernas vore olycklig.

Svenska Bankföreningens, Finansinspektionens och Sveriges lndustriförbuitds svar redovisas nedan. Sveriges Försäkringsfcrbunds enkätsvar redovisas i den del det avser en för försäkringsfoetagen liknande problemställning.

Svenska Bankföreningen: Svenska Bankföreningen anser att det ärmycket angeläget att de svenska bankerna så möjligt ges förutsättningar

snart som att emittera aktier i utländsk valuta. Skälen härför är att vlrdeförändringar i bankernas tillgångar i utländsk valuta till följd a/ kurssvängningar kan balanseras genom motsvarande förändringar i värdet

det egna kapitalet kreditväsendets långsiktiga stabilitet förbättras

genom

att kapitaltäckningskraven blir mindre beroende valutakurssvängningar,

kapitalanskaffningen underlättas och förbilligas, konkurrens kommer att

ske lika villkor med viktiga konkurrenter i andra länder. l den

finansiella lagstiftningen ställs det krav att bankerna skall ha

kapitalbas som står i en viss relation i förhållande till deras tillgångar och

åtaganden. Kapitalbasen utgörs av två delar, primärt kapital och

supplementärt kapital. Det primära kapitalet består dels det beskattade

SOU 1997: l 81 Sammanställning av svaren på utredningens enkät 63

egna kapitalet, dvs. aktiekapital, reservfond och disponibla vinstmedel, dels av kapitalandelen av obeskattade reserver. Det supplementära kapitalet, som får vara lika stort som det primära kapitalet, består främst av forlagslån. Det primära kapitalet är denominerat i svenska kronor, medan det finns möjlighet att ha det supplementära kapitalet i utländsk valuta t.ex. genom att emittera förlagslån i annan valuta än svenska kronor. Behovet

av kapital i utländsk valuta uppkommer genom att tillgångar som är denominerade i andra valutor än svenska kronor utgör en betydande och växande del av bankernas balansräkningar. Det är tillgångar i form av krediter, obligationer och bankfordringar. Denna utveckling är en oundviklig följd av kundernas, främst företagens, internationalisering och nödvändigheten för bankernas vidkommande att kunna tillhandahålla banktjänster även för kundernas utländska verksamhet. Detta sker bl.a. genom etablering av filialer och dotterbolag i andra länder, men även genom direkt utlåning från Sverige till både svenska och utländska företag. Det är dock endast moderbolagets aktiekapital som ingår i kapitalbasen. En betydande del av bankernas verksamhet redovisas emellertid inte över balansräkningen. Det gäller t.ex. garantier av olika slag, medverkan i emissionsprogram, utställande av kreditlöften, rembursåtaganden och medverkan i återköpsavtal avseende värdepapper. Även dessa områden har andelen affärer som denomineras i utländsk valuta ökat under senare år. Till detta kommer den avsevärda volymen av derivatinstrument som under 1990-talet blivit ett betydande inslag i banker med internationellt präglad verksamhet. ifråga om derivatprodukter kan konstateras att en dominans föreligger för instrument som är denominerade i utländska valutor. Mot bakgrund av bestämmelserna om kapitalkrav skapar

obalansen mellan tillgångar och andra åtaganden i utländska valutor å ena sidan och ett kapital i svenska kronor å den andra särskilda problem vid valutakurssvängningar. Vid stigande kurser utländsk valuta kan kapitalkravet inte mötas lika snabbt med en ökning av kapitalbasen och vid sjunkande kurser blir kapitalet större än nödvändigt. För traditionella tillgångsslag är valutakurssvängningarna proportionella, dvs värdet tillgången som genererar kapitalkrav stiger eller faller linjärt med

- n valutakursen. Men ifråga om de s.k. kreditriskvärdena derivatinstrument är dessa många gånger progressiva/degressiva, dvs. de stiger eller faller snabbare/långsammare än den underliggande svängningen i valutakursen. En stor del av det valutastyrda kapitalkravet måste täckas med en kapitalbas i svenska kronor. Detta medför en urholkning av kapitalstyrkan genom att svenska banker för att möta valutakursfluktuationer kan behöva hålla en extra stor buffert av främst aktiekapital. För att belysa vidden av problemet kan nämnas att en av de svenska storbankerna för att kunna hantera dessa fluktuationer tvingas hålla en buffert tre miljarder kronor, varav två miljarder i aktiekapital. Detta kapital skulle i annat fall ha ökat

64 Sammanställning av svaren på utredningens enkät SOU 1997: l 81

bankens utlåningskapacitet med 80 miljarder kronor. inte bara förräntningsförmågan utan också konkurrenskraften gentemot utländska konkurrenter försämras därigenom. Det bör framhållas att, i en situation där

en fullt hedgad total valutaposition föreligger, valutakurssvängningar inte kommer att påverka storleken det egna kapitalet. De tar ut varandra under förutsättning att inte skevheter föreligger mellan olika utländska valutor. Däremot påverkas kapitalkravet genom valutakurssvängningarna. Är kapitalet enbart denominerat i svenska kronor kommer kapitaltäckningssituationen att flukturera och kan, som nämnts, leda till att mer kapital måste anskaffas enbart för att absorbera valutakursfluktuationer. Ett kapital som således i andra situationer ligger overksamt och hämmar räntabiliteten.

Kapital anskaffat i utländsk valuta bör ingå i den totala valutapositionen. - Det skulle därvid te sig egendomligt om inte kapitalet såsom andra element i positionen fick värderas enligt dagskurs och således vara nettoabsorbenten av valutakurssvängningarnas kapitaleffekt. Att åstadkomma samma effekt med kapital i kronor skulle kräva en öppen valutaposition av betydande dignitet, vilket är något som bankerna av olika skäl inte anser sig kunna hålla. En möjlighet att emittera aktier i utländsk

valuta skulle som framgått av det anförda underlätta för bankerna att balansera svängningar i valutakurserna för tillgångarna samtidigt som kapitalutnyttjandet kan effektiviseras. En viktig följd blir vidare att förutsättningarna för att uppfylla de lagstadgade kapitalkraven förbättras, varvid stabiliteten i kreditväsendet ökar. Genom aktiekapital i utländsk valuta kan primärkapitalrelationen förbättras, vilket är ett centralt mått t.ex. vid ratingen av banker. En ytterligare fördel med att kunna emittera aktier i utländsk valuta är att kapitalanskaffningen skulle kunna göras billigare. Det bör framhållas att flera europeiska konkurrentbanker har denna möjlighet. Det är rimligt att de svenska bankerna har samma konkurrensförutsättningar i detta hänseende. Till undvikande av missförstånd bör det markeras att det inte är tillräckligt med en valutakursomräkningsfunktion, utan det krävs att ett faktiskt kapital i utländsk valuta har betalats in. Mot

bakgrund av det anförda förordar Bankföreningen att bankaktiebolag oich andra aktiebolag ges möjlighet att emittera aktier i olika valutor. Dessa aktier bör lämpligen ges ut i olika serier. Ett avskaffande av aktiernias nominella belopp och införandet av ett system med s.k. no-par value shares är en förutsättning för detta. Därav följer också ett slopande av kravet :att alla aktier skall lyda samma belopp. En aktieägares andel av aktiiekapitalet skulle då inte bestämmas utifrån ett nominellt belopp och imte heller påverkas av kursförändringar. Bankföreningen vill vidare urderstryka att emission skall kunna ske i valfri utländsk valuta. En låsning till euron är inte önskvärd. Vid sidan av svenska kronor är USD den nest betydande valutan för bankerna. Om Sverige står utanför EMU uidler kortare eller längre tid kommer kronans ställning som en i relativa temver

SOU 1997: l 81 Sammanställning av svaren på utredningens enkät 65

liten valuta att bli än mer markerad. Det finns risk för att den kan komma att svänga ett svårbemästrat sätt gentemot t.ex. USD och euro. Vid ett utanförskap blir det därför än mer angeläget för de svenska bankerna att kunna emittera aktier i utländsk valuta. Beträffande frågan om nominella

belopp aktier bör det noteras att de europeiska aktiebörsemas organisation, Federation of European Stock Exchanges, enats om att rekommendera att aktiebolagslagama ändras så att något krav explicit nominellt belopp per aktie inte längre kvarstår. l en promemoria från Stockholms Fondbörs AB och Värdepapperscentralen VPC AB om EMU och värdepappershandeln förordas aktier utan nominellt belopp även for svenskt vidkommande. Fondbörsen och VPC avser att erbjuda handel i euro av vissa aktier även om Sverige tills vidare kommer att stå utanför EMU.

Finansinspektionen: Aktier i utländsk valuta påverkar inte de kapitalkrav som följer av kreditrisk respektive marknadsrisk för kreditinstitut eller värdepappersbolag. Inte heller påverkas de kapitalkrav som ställs forsäkringsföretag till följd av solvensreglema eller de krav tillgångar för skuldtäckning sådana företag är underställda. Ovan beskrivna ekono-

miska effekter är inte beroende av om aktierna i utländsk valuta värderas till historisk anskaffningskurs eller till balansdagens kurs i redovisningen. Eftersom eget kapital uttrycker skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder påverkas inte den sammanlagda storleken eget kapital av i vilken valuta aktiernas nominella värde är denominerade. En eventuell värdering till balansdagens kurs av aktierna ökar eller minskar således inte totalt eget kapital, eftersom en eventuell ökning i bokfört värde av vissa aktier resulterar i minskning av övrigt eget kapital. Endast under sär-

en skilda förutsättningar torde för övrigt balansdagens kurs komma att tillåtas. IAS 32 innebär bl.a. att skuldkomponenten i sammansatta instrument redovisas som skuld medan eget kapitalkomponenten redovisas som eget kapital. Rekommendationen har ännu inte implementerats i Sverige. Dess synsätt innebär att eget kapital redovisas endast sådana komponenter

som

värde uttrycker residualen mellan företagets tillgångar och skulder. En vars värdering till balansdagens kurs av vissa komponenter i egna kapitalet framstår som oförenligt med ett sådant synsätt.

Sveriges lndustrzyförbund: l utredningsarbetet ingår också frågan om bolagen bör rätt att ha aktiekapital även i andra utländska valutor än

ges euro. Behovet av en sådan möjlighet förefaller tämligen begränsat för de företag intressen lndustriförbundet har till uppgift att bevaka. När det

vars gäller banker och andra kreditinstitut har frågan väckts ett flertal gånger under senare år och angelägenheten av en reform har påpekats från bl.a. Bankföreningens sida. De argument som därvid brukar framföras

exempelvis att värdeförändringar tillgångar i utländsk valuta till följd av

66 Sammanställning på utredningens enkät SOU 1997: l 81

av svaren

kurssvängningar kan balanseras genom motsvarande förändringar på värdet av det egna kapitalet samt att kapitalanskaffningen blir billigare

har i allt väsentligt bärkraft även såvitt avser vanliga bolag om än intresset och behovet av en reform, som nyss antytts, inte är lika starkt för sådana bolag. Det kan finnas anledning att återkomma i frågan sedan Bankforeningen har avlämnat sitt enkätsvar. Det förefaller inte helt

osannolikt möjlighet att ha aktiekapital i utländsk valuta kommer att

att en införas för banker och andra kreditinstitut. Något konkret förslag i frågan har ännu inte lagts fram i utredningen och det är därför för tidigt att uttala någon bestämd uppfattning. Förbundet vill emellertid framhålla att en begränsad reform som går ut att endast vissa bolag ges en möjlighet att ha aktiekapital i utländsk valuta vore olycklig. Utvecklingen har under

år alltmer gått i riktning mot att samma redovisningsregler skall senare gälla för alla företag oavsett verksamhetsart, juridisk form etc. Inte minst

jämförbarhetssynpunkt är detta en önskvärd inriktning. Beroende hur ur ett eventuellt förslag om aktiekapital i utländsk valuta kan komma att utformas är det därför föga sannolikt att förbundet kan ställa sig bakom en sådan begränsad reform.

Sveriges Försäkringsförbund: Vad vi från försäkringssidan kan se som problem, om kommer att stå utanför EMU till en början eller varaktigt, är de krav på valutamatchning och diversifiering som gäller för tillgångar som tillåts för skuldtäckning enligt 7 kap. försäkringsrörelselagen 1982:713. Dessa tillgångar måste idag till åttio procent vara i samma valuta försäkringsbolagets åtaganden mot försäkringstagama. Om vi

som kommer att stå utanför EMU och försäkringsbolagets åtaganden till största delen således förblir i svensk valuta, bör en högre andel omatchad skuldtäckning tillåtas för att möjliggöra en bra riskspridning av tillgångarna. Detta problem torde dock inte lösas genom ändrade årsredovisningsregler utan genom ändring i de nämnda reglerna i försäkringsrörelselagen.

Redovisning i euro

5.1 Gällande rätt

5.1.1 att räkna om redovisningen till

Möjligheten

utländsk valuta

Årsredovisningen enligt ÅRL, ÅRKL och ÅRF L

Enligt 2 kap. 6 § årsredovisningslagen 1995:l554, ÅRL skall beloppen i årsredovisningen i svenska kronor. I den mån

anges transaktioner har skett i valuta eller tillgångamas och skuldernas

annan värde ursprungligen bestämts i valuta, måste beloppen således

annan räknas till svenska kronor. Lagen tillåter dock att beloppen, vid

om sidan den i kronor upprättade redovisningen, i annan valuta

av anges t.ex. i Omräkningen från svensk till utländsk valuta skall då ske

euro. enligt den kurs gällde på balansdagen. Upplysning om den

som tillämpade kursen skall lämnas i en not.

De företag omfattas skyldigheten årsredovisning i

som av att avge svenska kronor är först och främst svenska aktiebolag och vissa svenska handelsbolag 1 kap. 1 § ÅRL. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § ÅRL emellertid tillämplig också företag omfattas av lagen

är som 1995:1559 årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

om ÅRKL och lagen 1995:1560 årsredovisning i forsäkringsforetag

om ÅRFL, 2 kap. 2 § ÅRKL och 2 kap. 2 § ÅRFL. Följaktligen skall

se även beloppen i den årsredovisning upprättas kreditinstitut,

som av värdepappersbolag och försäkringsforetag i svenska kronor, med

anges möjlighet till omräkning i utländsk valuta, t.ex. euro.

Dessutom gäller enligt särskilda bestämmelser att alla ekonomiska

handelsbolag har möjlighet frivilligt tillämpa ÅRL föreningar och att från och med räkenskapsåret 1997 och de kan då använda sig av den möjlighet till omräkning 2 kap. 6 § ÅRL SFS 1996:1141-

som ger se 1143.

68 Redovisning i euro SOU 1997: l 81

Löpande bokföring och årsbokslut enligt BFL och JBFL

Bokföringslagen l976:l25, BFL saknar bestämmelser om vilken valuta som skall användas. Att bokföra affárshändelser och avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut i annat än svenska kronor torde emellertid inte vara förenligt med god redovisningssed.

Enligt 1 § BFL är lagen tillämplig näringsidkare. Aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening samt sådana europeiska ekonomiska intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige, är bokföringsskyldiga även de inte utövar näringsverksamhet. För stiftelser gäller vissa i

om stiftelselagen 1994:1220 och lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfästelse närmare angivna förutsättningar för att bok-

m.m. föringsskyldighet skall inträda.

BFL:s regler löpande bokföring skall tillämpas av samtliga

om bokföringsskyldiga företag.

Beträffande de företag som alltjämt skall eller får tillämpa BFL:s regler om årsbokslut t.ex. ekonomiska föreningar, enskilda närings-

idkare och vissa handelsbolag finns kompletterande föreskrifter

rörande årsbokslutets innehåll samt årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter i olika lagar. Detta gäller bl.a. lagen 1987:617 om ekonomiska föreningar, lagen 1980:1103 om årsredovisning m.m. i vissa företag och stiftelselagen. I lagarna görs dock hänvisningar till BFL.

Helt undantagen från BFL:s tillämpningsområde är däremot den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen 1979:141, JBFL. Även denna lag saknar bestämmelse om vilken valuta som skall användas i den löpande bokföringen. Att redovisa i annat än svenska kronor torde dock inte vara förenligt med god redovisningssed.

Staten, kommun, landsting, kommunalförbund, församling och kyrklig samfällighet är inte bokföringsskyldiga enligt BFL.

5.1.2 Offentliggörande av årsredovisningen

I 8 kap. 14 § ÅRL behandlas det fallet att bolaget publicerar sin årsredovisning i dess helhet medan 8 kap. 15 § ÅRL tar sikte på publicering av en eller flera delar av årsredovisningen. Bestämmelser härom finns också i 8 kap. 2 § ÅRKL och 8 kap. 2 § ÅRFL.

Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i dess helhet, skall publiceringen årsredovisningen i den form och med den

avse ordalydelse som har legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall därvid åtfölja årsredovisningen. Om någon

SOU 1997: l 81 Redovisning i 69

euro

revisionsberättelse inte har lämnats, skall årsredovisningen i stället innehålla uppgift om detta förhållande och om skälen för det.

Om bolaget, t.ex. i en broschyr eller i en tidning, publicerar hela sin års- eller koncernredovisning, måste redovisningen alltså återges i den form och med den ordalydelse den hade när den reviderades och den måste åtföljas av revisionsberättelsen.

Något hinder mot att publicera årsredovisningen ett främmande språk torde dock inte finnas, så länge översättningen överensstämmer med årsredovisningen i den ordalydelse den hade vid revisionen.

som

Om den version av års- eller koncernredovisningen bolaget

som publicerar inte är fullständig, måste bolaget lämna uppgift detta. En

om ofullständig års- eller koncernredovisning måste vidare kompletteras med uppgift om huruvida den fullständiga redovisningen har sänts till PRV.

Om en fullständig revisionsberättelse publiceras tillsammans med den årsredovisning till vilken berättelsen hänför sig, utgår läsaren ifrån att årsredovisningen också är fullständig. Det torde vara bakgrunden till att det är förbjudet att publicera en ofullständig årsredovisning tillsammans med revisionsberättelsen. l stället föreskrivs att årsredo-

om visningen publiceras i ofullständigt skick, publikationen skall innehålla uppgift om vad revisorn uttalat och uppgift om de anmärk-ningar

som revisorn gjort.

En koncernredovisning och en koncernrevisionsberättelse skall offentliggöras på samma sätt årsredovisning och revisions-

som en en berättelse i ett enskilt bolag 8 kap. l6 § ÅRL.

5.2 EG:s

redovisningsdirektiv

5.2.1 Inledning

EG:s direktiv riktar sig till medlemsstaterna och anger ett visst resultat som skall uppnås inom en bestämd tid men överlåter staterna själva att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Direktiven är alltså inte direkt tillämpliga i medlemsstaterna. De har inte heller någon direkt effekt i förhållandet mellan enskilda, dvs. direktivens bestämmelser grundar inte några rättigheter eller skyldigheter för enskilda. Om en medlemsstat underlåter att införa direktivets bestämmelser i den nationella lagstiftningen, anses emellertid enskilda rättssubjekt i vissa fall kunna åberopa direktivens bestämmelser gentemot det allmänna.

EG har bolagsrättens område utfärdat direktiv som behandlar redovisningsfrågor. Dessa direktiv har till syfte att i medlemsstaterna

70 Redovisning SOU 1997: l 81

i euro

skapa minsta skyddsnivå för delägare, borgenärer och

en gemensam andra träder i förbindelse med ett företag.

som

Fjärde direktivet

Det fjärde bolagsrättsliga direktivet 78/660/EEG behandlar skyldigheten att upprätta årsbokslut och förvaltningsberättelse i bolag med begränsat delägaransvar. Direktivet syftar bl.a. till att uppställa likvärdiga minimikrav den ekonomiska information som företagen skall låta allmänheten ta del Det övergripande kravet i direktivet är

av. att årsbokslutet skall rättvisande bild bolagets ställning och

ge en av resultat. l direktivet föreskrivs ett antal standardiserade uppställningsformer för balans- och resultaträkningarna liksom enhetliga regler för värdering och tilläggsinformation.

Sjunde direktivet

Det sjunde bolagsrättsliga direktivet 83/349/EEG behandlar skyldigheten att upprätta sammanställd redovisning och en sammanställd

en förvaltningsberättelse, dvs. i stort sett vad som enligt svensk rätt utgör

koncernredovisning. Syftet med direktivet är att uppställa krav en likvärdig information koncerner så att intressenter lättare kan be-

om döma dels koncernens ställning och resultat, dels de ekonomiska banden mellan koncernbolagen. Direktivet reglerar bl.a. vilka krav som skall uppfyllda för att företag skall tas i en koncernredovisning,

vara vilka moderbolag skall upprätta koncernredovisning samt hur

som dotterföretag och intresseföretag skall räknas i koncernredovisningen. l övrigt bygger det till stora delar det fjärde direktivet, framför allt i frågor balans- och resultaträkningarnas uppställning

om och i frågor om värdering.

Elfte direktivet

Även EG:s elfte bolagsrättsliga direktiv 89/666/EEG innehåller bestämmelser redovisning. Det ställer krav att bolag som lyder

om under medlemsstats lagstiftning och öppnar filial i annan med-

en en en lemsstat skall offentliggöra bl.a. vissa räkenskapshandlingar i den andra staten. Syftet med detta är att ge tredje man samma skydd oavsett om ett bolag väljer att etablera sig i en medlemsstat genom ett dotterföretag eller genom en filial.

SOU 1997: l 81 Redovisning i 71 euro

Bank- och försäkringsdirektiven

EG har även för banker och andra finansiella institut samt för försäkringsbolagens del utfärdat direktiv som behandlar redovisningsfrågor bankredovisningsdirektivet 86/635/EEG, försäkringsredovisningsdirektivet 91/674/EEG och filialdirektivet 89/117/EEG. Direktiven bygger på de fjärde och sjunde bolagsdirektiven och innehåller endast sådana avvikelser från dessa direktiv som bedömts motiverade vara av de särdrag som utmärker dessa företags verksamheter.

5.2.2 Redovisning i

euro

l det jjärde direktivet finns det vissa bestämmelser är intresse som av när frågan om redovisning i främmande valuta och särskilt då euro skall prövas. Avsnitt 8 i direktivet behandlar noternas innehåll. I artikel 43.1.l föreskrivs att i not skall lämnas upplysningar tillämpade värdeom ringsmetoder de olika posterna i årsbokslutet och använda beräkningsmetoder för värdejusteringar. För poster i bokslutet är eller som som ursprungligen var redovisade i främmande valuta skall anges enligt vilka grunder beloppen har omräknats till inhemsk valuta. Avsnitt 10 i direktivet behandlar offentliggörande årsredovisav ningen. l artiklarna 48 och 49 behandlas offentliggörande årsredoav visningen i sin helhet respektive i förkortat skick. l artikel 48 föreskrivs att när ett årsbokslut och förvaltningsen berättelse offentliggörs i sin helhet, de skall återges i den form och med den ordalydelse som har legat till grund för revisionsberättelsen. De skall åtföljas revisionsberättelsen i oavkortat skick. Om revisorn har av anfört förbehåll eller avböjt att revisionsberättelse skall detta avge förhållande med angivna skäl redovisas. Artikel 49 lyder: Om ett årsbokslut inte offentliggörs i sin helhet, skall det anges att den offentliggjorda versionen är förkortad och hänvisning göras till det register till vilket bokslutet har getts grund av bestämmelserna i artikel 47.1. Har bokslutet ännu inte getts skall detta förhållande Revisionsberättelsen behöver inte anges. omfattas det offentliggörande här det skall av som avses, men anges om revisionsberättelsen har avlämnats med eller utan förbehåll eller om revisorn har avböjt revisionsberättelse. att avge

Det anses allmänt att direktivet på denna punkt är felöversatt och att behöver rätteligen borde ha varit "får".

72 Redovisning

i euro

Enligt artikel 50 får ett årsbokslut utöver i den valuta i vilken det

a har upprättats även offentliggöras i ecu enligt omräkningskursen på balansdagen. Denna kurs skall anges i en not.

Också det sjunde direktivet innehåller bestämmelser av intresse i detta sammanhang.

Avsnitt 5 i direktivet behandlar offentliggörande av koncernredovisningen.

l artikel 38.5 föreskrivs att artiklarna 48 och 49 i direktiv 78/660/EEG skall tillämpas. Det är de nyssnämnda artiklarna i det fjärde direktivet som avses.

Vidare föreskrivs följande i artikel 38 a: En sammanställd redovisning får utöver i den valuta i vilken den har upprättats även offentliggöras enligt omräkningskursen balansdagen. Denna

i ecu kurs skall anges i en not.

5.3 Vissa utländska rättsordningar

1 enlighet med bestämmelser i bl.a. det fjärde bolagsrättsliga direktivet har det inom EG upprättats s.k. kontaktkommitté för redovisnings-

en och revisionsfrågor. Kommittén består representanter för Europeiska

av kommissionen och medlemsstaterna. Det sammanträder under kommissionens ordförandeskap. Dess uppgift är bl.a. att vara ett forum för samråd i redovisningsfrågor.

Vid flera möten i kommittén under 1996 och 1997 har kommittén behandlat frågor med anknytning till EMU. Det arbetet har resulterat i den Kommissionen utgivna skriften Redovisning för införandet av

Skriften tar bl.a. olika redovisningsfrågor som övergången till euro. upp

gemensam valuta ger upphov till. en

Som ett led i det pågående svenska lagstiftningsarbetet begärde Sverige att de olika medlemsstaterna vid mötet den 29 och 30juli 1997 skulle informera hur deras nationella redovisningslagstiftning är

om utformad i vissa avseenden och vilka förändringar som EMU-projektet kan upphov till. l huvudsak det tre frågor ställdes från

ge var som svensk sida:

l vilken utsträckning tillåter nuvarande nationell lagstiftning att löpande bokföring samt års- och koncernredovisning sker i annat än nationell valuta

l vilken utsträckning medlemsstaterna att tillåta att redovisning

avser under övergångsfasen from. den l januari 1999 sker endast i euro

SOU 1997: 181 Redovisning i euro 73

l vilken utsträckning avser medlemsstaterna att, om ett deltagande i EMU inte blir aktuellt, tillåta sina företag att redovisa i euro i stället för i nationell valuta

Samtliga medlemsstater utom Grekland var representerade vid mötet.

Fråga 1 Fråga l handlar om medlemsstaternas nuvarande reglering. Det normala är givetvis att redovisning upprättas och offentliggörs i respektive lands nationella valuta. Det kan dock noteras att det fjärde bolagsrättsliga direktivet artikel 50 a föreskriver att medlemsstaterna är skyldiga att tillåta att redovisningen offentliggörs även i ecu; det handlar här om att medlemsstaterna måste tillåta att det vid sidan av redovisningen i nationell valuta offentliggörs en till ecu omräknad redovisning. Även inte alla medlemsstater uttryckligen det

om angav vid kontaktkommitténs möte, kan det antas att man har en bestämmelse svarande mot direktivet i samtliga medlemsstater. I vilken utsträckning medlemsstaterna liksom Sverige tillåter att man tillsammans med

- redovisningen i den egna nationella valutan offentliggör redovisningen i t.ex. USD eller berördes inte vid mötet.

yen

Den från svenskt perspektiv intressantaste frågan är i vad mån medlemsstaterna tillåter att redovisningen upprättas och offentliggörs endast i annat än inhemsk valuta. I det avseendet lämnades följande information.

I Belgien skall redovisningen upprättas i belgiska franc. I Danmark fordrar lagstiftningen att redovisningen sker i danska kronor. Den tyska, spanska, franska, italienska, österrikiska, portugisiska och finländska lagstiftningen har motsvarande innehåll. I Irland är det däremot tillåtet att upprätta redovisning i utländsk valuta. Detsamma gäller för Luxemburg och Nederländerna. Lagstiftningen i Stor-britannien säger ingenting om i vilken valuta års- och koncernredovisningar skall upprättas. Det anses att redovisningarna skall upprättas i pund men att man under särskilda förhållanden får använda annan valuta.

Endast ett mindre antal medlemsstater redogjorde särskilt för vad

gäller beträffande löpande bokföring. Det framkom att belgisk som lagstiftning kräver att löpande bokföring sker i belgisk valuta, medan tysk och finländsk lagstiftning inte innehåller några föreskrifter om i vilken valuta som den löpande bokföringen skall ske möjligen är det dock inte förenligt med finländsk god redovisningssed att använda utländsk valuta i bokföringen.

74 Redovisning i SOU 1997: l 81

euro

Fråga 2 Vad gäller fråga 2 framgick det att inte någon av medlemsstaterna hade genomfört några lagändringar än. Arbetet var mer eller mindre långt framskridet, uppenbarligen delvis beroende i vilken utsträckning medlemsstaten räknade med att vara med i EMU från starten. l Danmark synes man fortfarande avvakta med allt lagstiftningsarbete i denna fråga. Från brittisk sida utgick man från att Storbritannien, vid ett deltagande i EMU, skulle komma att tillåta redovisning i euro under övergångsfasen; såsom den brittiska lagstiftningen i dag är utformad skulle detta dock inte fordra någon lagändring. Från finländsk sida Ilskränkte man sig till att säga att frågan om redovisning i euro under övergångsfasen är under diskussion. Övriga medlemsstater klarae

gav uttryck för en bestämd viljeinriktning. Såväl Belgien, Tyskland, Spanien, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Österrike som Frankrike kommer att ge sina företag möjlighet att under övergångsfasen välja mellan redovisning i euro och redovisning i den nationella valutaenheten. Också i de dessa länder där redan i dag

av man tillåter redovisning i utländsk valuta synes man utgå från att någon form av lagändring är nödvändig.

Ett par av de medlemsstater som förklarade att man avsåg att tillåta redovisning i euro under övergångsfasen sade uttryckligen att

man avsåg att också tillåta löpande bokföring i euro.

Ingen medlemsstat överväger en lagreglering som ålägger företagen att under övergångsfasen redovisa i euro; det rådde enighet om att detta skulle stå i strid med EG-förordningen om EMU.

Fråga 3 De flesta medlemsstater avstod från att besvara fråga Frågan torde för flera medlemsstater ha framstått ömtålig eller alltför

som hypotetisk. Från brittisk sida konstaterades att brittiska företag vid ett brittiskt utanförskap kommer att ha möjlighet att redovisa i euro; någon ändring av nuvarande lagreglering krävs inte.

Övrigt

Sverige tog också upp en annan fråga: Om vid ett svenskt deltagande

i EMU ett svenskt företag upprättar sin redovisning i svenska kronor

och denna redovisning blir föremål för revision, får då till

en euro omräknad redovisning publiceras tillsammans med den fullständiga revisionsberättelsen Kontaktkommittén besvarade frågan jakande. En

SOU 1997: l 81 Redovisning 75

i euro

sådan publicering strider inte mot artiklarna 48 och 49 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet eftersom Conversion into euros was nothing other than a convenience translation designed to promote better understanding punkt 6.6 i protokollet över kontaktkommitténs möte.

5.4 Utredningens överväganden

Ett grundläggande krav på den externa redovisningen är att den skall vara jämförbar. Det är tydligt att om en grupp av svenska företag avger sin redovisning i euro medan en annan grupp avger den i svenska kronor och en tredje i USD, det blir svårare att göra jämförelser mellan svenska företag i de olika grupperna. Samtidigt skall emellertid påpekas att om ett svenskt företag avger sin redovisning i euro eller USD, det underlättar jämförelser med utländska företag som avger sin redovisning i denna valuta.

1detta sammanhang kan det finnas skäl att erinra om att utredningen enligt direktiven har att utgå ifrån att deklaration och taxering skall ske i svenska kronor. Ett av skälen till denna begränsning av utredningens uppdrag är enligt vad utredningen erfarit att det tar tid för skattemyndigheterna att bygga upp ett datasystem som kan arbeta med deklarationer i såväl kronor som annan valuta. Befintliga datasystem i skatteförvaltningen måste gås igenom För att pröva om programmen fungerar också ZOOO-talet. Skattemyndigheterna har därför inte möjlighet att före sekelskiftet utveckla ett nytt datasystem för deklaration och taxering i främmande valuta.

5.4.1 Behovet av redovisning i euro

Utredningen har till uppgift att undersöka bl.a. vilket behov svenska företag har av kunna upprätta sin finansiella redovisning i euro. För att kartlägga behoven har utredningen gjort en enkät bland ett antal myndigheter och organisationer.

Vid utformningen av enkäten utgick utredningen från att de tillfrågade i allmänhet skulle svara jakande frågan om det föreligger behov i angivna hänseenden. Erfarenheten visar nämligen att det anses vara bra att svenska företag har många alternativ att välja bland. Det finns bland dem som ofta anlitas som remissinstans i frågor som rör företag en generell ovilja att välja bort ett alternativ därför att man för dagen inte någon användning för det, när vilket normalt är

ser man, fallet, inte kan utesluta att ett behov kan uppstå senare.

76 Redovisning i euro SOU 1997: 181

l ingressen till enkäten framhölls därför följande: Det förtjänar att påpekas att utredningsarbetet skall bedrivas i etapper. I en första etapp skall behovet av ny eller ändrad lagstiftning kartläggas. Om det vid denna kartläggning inte framkommer några verkliga behov

av lagstiftningsåtgärder kommer utredningen att avslutas. Det är därför angeläget denna enkät innehåller noggranna beskrivningar

att svaren

konkreta problem som kan uppstå om nuvarande lagstiftning behålls oförändrad, dels om Sverige deltar i valutaunionen, under övergångsfasen 1999-2000, dels vid ett permanent utanförskap. Om man exempelvis förutser att de svenska företagen kommer att få betala ett högre pris för lån som de tar upp utomlands, om de måste ha sin årsredovisning i svenska kronor i stället för euro, så bör en uppgift härom byggas under med hänvisningar till praxis den internationella kapitalmarknaden och andra omständigheter som gör det möjligt att bedöma hur stort problem detta kan vara.

Svaren på utredningens enkät har redovisats i detalj i kapitel Som framgått där saknas i enkätsvaren uppgifter som skulle göra det möjligt för utredningen att kvantifiera vinsterna med en redovisning i euro eller kostnaderna för att även i fortsättningen kräva redovisning i svenska kronor.

l enkätsvaren görs inte heller en tydlig skillnad mellan de två alternativ som finns, nämligen att Sverige deltar i EMU eller väljer att stå utanför valutaunionen, utan bedömningarna behovet

av av redovisning i euro under övergångsfasen respektive vid ett utanförskap sammanfaller oftast. Inte heller görs någon tydlig skillnad mellan

euro och annan främmande valuta.

Enligt det övergångsscenario som fastställdes av Europeiska rådet vid Madridmötet i december 1995 inleds den första fasen i övergången till den gemensamma valutan, euron, våren 1998, då EU:s stats- och regeringschefer skall besluta om vilka länder skall delta i valu-

som taunionen. Den l januari 1999 inleds den andra fasen. Då blir euron en självständig valuta och omräkningskurserna mellan euron och de deltagande länderna låses oåterkalleligen. Den europeiska centralbanken, ECB, startar då sin operativa verksamhet och en gemensam penningpolitik införs. Eurosedlarna och euromynten introduceras i den tredje fasen, vilken enligt övergångsscenariet skall starta senast den l januari 2002. Under denna fas, vilken skall begränsas till högst

sex månader, kan euron och de nationella valutorna användas parallellt. Efter denna fas blir euron det enda legala betalningsmedlet i medlemsstaterna. De nationella sedlarna och mynten dras in. Ds l997s59 s. 5.

Regeringen har i prop. l997/98:25 föreslagit att Sverige inte bör införa euron som betalningsmedel här i landet, då den tredje etappen av

Redovisning i euro 77

EMU inleds. Sverige bör emellertid hålla dörren öppen för ett senare svenskt deltagande i valutaunionen. Om regeringen senare finner att Sverige bör delta i EMU skall frågan underställas svenska folket för prövning.

Om Sverige deltar i EMU är det självklart att redovisningen skall avges i euro, när euron ersatt kronan som betalningsmedel här i landet. Det scenariot berörs över huvud taget inte i utredningens direktiv eller i enkäten.

Det är emellertid genom prop. 1997/98:25 klart att när andra länder inleder EMU-projektet den 1januari 1999 Sverige kommer att stå utanför detta. Utanförskapet kan bli evigt. Mycket talar emellertid för att Sverige så småningom kommer att delta i EMU. Det framstår därvid

osannolikt att Sverige väljer att inträda tidigare än den 1 januari som 2002 och det är fullt möjligt att inträdestidpunkten förläggs till en

tidpunkt. I så fall kommer övergångsfasen att föregås av en senare period av svenskt utanförskap.

Utredningen behandlar först behovet av redovisning i euro vid ett svenskt utanförskap med tonvikten lagd vid ett utanförskap inleds

som år 1999 och avlöses övergångsfas år 2002 eller senare. Möjlig-

av en heten att Sverige aldrig skulle bli medlem av EMU behandlas mera

av översiktligt i anslutning till redogörelsen för ett utanförskap av övergående natur.

Härefter behandlas behoven av redovisning i euro under en övergångsfas som infaller år 2002 eller senare.

Den för utredningen avgörande skillnaden mellan utanförskap och övergångsfas är att växelkursen för euron är rörlig vid utanförskap men fast under övergångsfasen.

Vid ett utanförskap rörlig växelkurs De flesta myndigheter och organisationer uttalat sig om företagens

som behov att kunna upprätta sin finansiella redovisning i euro har

av förklarat att det föreligger ett sådant behov såväl vid ett svenskt utanförskap under övergångsfasen. Ett särskilt stort behov anses

som föreligga att kunna upprätta koncernredovisningen i euro, eftersom

av det är denna handling främst tilldrar sig investerarnas intresse

som den internationella kapitalmarknaden.

Svaren frågan i enkäten vilka konkreta problem som kan uppkomma nuvarande lagstiftning behålls oförändrad är i huvudsak

om två. För det fall företagen tvingas hantera kronor och euro parallellt i den finansiella redovisningen och i den externa rapporteringen uppstår kostnader försvagar de svenska företagens konkurrenskraft gent-

som

78 Redovisning i euro

emot utländska företag. Och om företagen inte tillåts redovisa i annat än kronor så blir det svårare för dem att anskaffa kapital utomlands och kapitalkostnadema ökar.

Enkätsvaren visar alltså att det är en vitt spridd uppfattning bland myndigheter och i det svenska näringslivet, att en möjlighet för svenska företag att upprätta den finansiella redovisning i euro skulle ge företagen dels lägre kostnader för att administrera sin redovisning, dels tillgång till billigare utländskt risk- och lånekapital.

Utredningen menar för egen del att följande skäl kan anföras för att svenska företag vid ett svenskt utanförskap bör få ha sin löpande bokföring och sin finansiella redovisning i övrigt i euro, trots att skattedeklarationerna skall avges i svenska kronor.

I stort sett samtliga EU-länder har planer att redan år 1999 tillåta de nationella företagen att upprätta sin finansiella redovisning i

euro. Från och med år 2002 kommer samtliga företag i länder som deltar i EMU att vara hänvisade till att upprätta sin löpande bokföring och sin finansiella redovisning i övrigt i denna valuta. Det innebär att nästan alla företag i de europeiska länder vi brukar jämföra oss med kommer att ha sin redovisning i euro. Det är en viktig förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Om några år kommer de svenska företagen, om Sverige väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, att vara nästan ensamma i Västeuropa att

om redovisa i en liten nationell valuta medan den stora delen den

av europeiska företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan euro. I en sådan situation menar utred-ningen att svenska företag som en anpassning till den fortgående internationaliseringen på redovisningsområdet bör ges möjlighet att redovisa i euro.

Ett av de två sakskäl som anförs i enkätsvaren för redovisning i euro, är att, om företagen tvingas hantera kronor och euro parallellt i den finansiella redovisningen och i den externa rapporteringen, kostnader uppstår som försvagar de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag.

Redovisningskostnaderna kan bli särskilt betungande för svenska företag som ingår i internationella koncerner i vilka används

euron soir. koncernvaluta. Utredningen menar att den redovisning i koncernvalutar. euro som det svenska företaget i ett sådant fall upprättar i bör

euro kunna godtas om den i övrigt motsvarar vad som krävs av en svensk redovisning.

SOU 1997: l 81 Redovisning i euro 79

valuta. Många svenska underleverantörer kommer därigenom att tvingas att fakturera i euro också i rent svenska affärsförhållanden och får då behov att använda i den löpande bokföringen och redo-

av euro visningen i övrigt.

Ytterligare som riskerar särskilt stora redovisningskost-

en grupp nader är företag helt eller nästan helt handlar med företag i EMU

som och använder sig affarsvaluta. Det råder i dag osäkerhet

av euron som

vilka länder kommer att delta i EMU redan från den 1 januari om som 1999. Så mycket står emellertid klart att även det minsta alternativet utgör ett handelsområde av utomordentligt stor betydelse för Sverige. Mycket talar för att länderna i EMU längre sikt kommer att utgöra Sveriges i särklass viktigaste handelspartners. Eurons betydelse som handelsvaluta kommer år 2002 att motsvara åtminstone summan av de deltagande ländernas valutor. Utredningen räknar därför med att det kommer att finnas många svenska företag som nästan uteslutande köper och säljer från och till länder deltar i EMU och att affärerna görs

som

i För dem bör det enligt utredningens mening finnas en upp euro. möjlighet att föra den löpande bokföringen i euro även om Sverige inte deltar i EMU.

Det är tydligt att kostnaderna för löpande bokföring och redovis-

en ning i övrigt i svenska kronor när merparten av affarshändelserna sker i

kan betydande, Sverige inte deltar i EMU och växlingseuro vara om kursen alltså fortlöpande fluktuerar. Enligt utredningens mening tillgodoser inte heller möjligheten till omräkning enligt 2 kap. 6 § ÅRL fullt ut de behov de svenska företagen kan ha av en redovisning i euro

hög internationell standard jfr avsnitt 5.4.4. Redovisningskostav naderna är därför ett beaktansvärt argument for att framför allt svenska företag angivet slag vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha

av ovan sin redovisning i euro.

Det andra de sakskäl anförs i enkätsvaren är att om före-

av som

inte tillåts redovisa i annat än kronor så blir det svårare för dem tagen

anskaffa kapital utomlands och kapitalkostnaderna ökar. Utatt redningen vill för sin del sätta ett litet frågetecken för detta påstående. På Stockholms Fondbörs har under år betydande andel av

senare en aktierna börsen gått över i utländsk ägo. Från utländsk ägarandel

en på omkring 7 vid utgången år 1991 har det utländska

procent av ägandet ökat till närmare 35 procent 1997. Denna ökning

sommaren har skett hinder de utländska placerarna normalt endast haft

utan av att tillgång till de svenska bolagens redovisningar i kronor. Mycket talar också för att de internationella placerarna är vana att tolka redovisningar i olika valutor inklusive kronor.

Utredningen kan emellertid inte utesluta att börsbolagen utnyttjat den nuvarande möjligheten att räkna den i kronor upprättade års-

80 Redovisning i SOU 1997: l 8l euro

eller koncernredovisningen till utländsk valuta och att detta har påverkat de utländska investerarna. Än viktigare är emellertid det ovan nämnda förhållandet att om några år kommer de svenska företagen, om Sverige väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, att vara nästan ensamma i Västeuropa om att redovisa i en liten nationell valuta medan den stora delen den europeiska av företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan euro. I en sådan situation utredningen att de menar svenska företagen kommer att vidkännas en konkurrensnackdel den internationella kapitalmarknaden. Det talar starkt för att svenska företag som anlitar den internationella kapitalmarknaden för kapitalanskaffning vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha sin redovisning i euro. Mot de argument som sålunda talar för redovisning i euro kan anföras vissa skäl som sammanhänger med redovisningens syfte, se kapitel Utredningen att det är viktigt att företagens redovisanser ningar är jämförbara. En möjlighet för svenska företag att välja mellan kronor och euro kommer att försvåra jämförelser mellan svenska företag med olika redovisningsvalutor. Utredningen emellertid menar att dessa olägenheter kompenseras ökade möjligheter till jämförelser av med utländska företag som avger sin redovisning i euro. På grund av det anförda föreslår utredningen att möjlighet öppnas för de företag som så vill att vid ett utanförskap beräknas bli avlöst som av en övergångsfas upprätta sin löpande bokföring och finansiella redovisning i övrigt i euro. Det kan inte uteslutas att Sverige väljer att permanent ställa sig utanför EMU. I så fall blir euron en valuta bland andra främmande valutor. De skäl som anförts ovan till förmån för en möjlighet för svenska företag att ha sin finansiella redovisning i euro är emellertid giltiga också i en sådan situation därför att euron blir så dominerande på den internationella Det framstår sålunda rimligt att arenan. som svenska företag får möjlighet att genom redovisning i sig euro anpassa till den fortgående internationaliseringen redovisningsområdet. Det framstår också som lämpligt att när koncernvalutan är svenska euro, dotterbolag har möjlighet att upprätta sin redovisning i denna valuta och på så sätt hålla redovisningskostnaderna nere. Företag i Sverige som fakturerar i euro därför att de är underleverantörer till företag i koncerner med euron som redovisningsvaluta liksom svenska företag som nästan uteslutande köper och säljer från och till länder deltar i som EMU och gör upp sina affärer i euro bör vidare kunna begränsa sina redovisningskostnader genom att använda i bokföringen. Svenska euro företag som anlitar den internationella kapitalmarknaden bör dessutom ha möjlighet att hålla kapitalkostnaderna nere genom att sin avge redovisning i euro.

SOU 1997:18 Redovisning i euro 81

Under övergångsfasen fast växelkurs

De skäl talar för att tillåta euro som redovisningsvaluta gäller med

som långt större styrka i ett läge när Sverige beslutat sig för att delta i EMU och övergångsfas inleds år 2002 eller Utmärkande för

en senare. övergångsfasen är att växelkursen är fast mellan euron och kronan; i själva verket euron och kronan vara en och samma valuta fast

anses uttryckta i olika valutaenheter. Det är tydligt att det då inte möter några betänkligheter mot att tillåta redovisning i euro, särskilt som man har anledning att räkna med kort övergångstid och vet att all redovisning

en därefter skall ske i Det är dessutom närmast ofrånkomligt att

euro. företag övergått till redovisning i med stöd av den lagstiftning

som euro utredningen föreslår för ett utanförskap kan behålla euron som redovisningsvaluta under Övergångsfasen.

Utredningen föreslår därför att den möjlighet till redovisning i euro

föreslagits för ett utanförskap skall gälla också under en översom gångsfas.

5.4.2 Redovisning i USD

Utredningen har i det föregående förordat att möjlighet öppnas till redovisning Förslaget lämnas med hänsyn till den alldeles

i euro. speciella ställning får i det nya Europa. Euron kommer

som euron sikt att ersätta de viktigaste de europeiska valutorna och möjligen

av också den svenska kronan. l framtiden kommer svenska företag att jämföras med företag som avger redovisning i euro.

Någon främmande valuta med en ställning som liknar eurons

annan finns inte för svensk del. Den valuta närmast kommer i fråga är

som USD, skillnaderna är oerhörda. Det framgår redan det

men av förhållandet att ingen skulle komma tanken att föreslå att Sverige inom några år skall den svenska kronan till förmån för USD.

ge upp

Utredningen vill inte ifrågasätta att det kan finnas några enstaka svenska företag har merparten sina affärer i USD och som

som av skulle kunna sina redovisningskostnader genom en övergång till

pressa USD redovisningsvaluta. Deras behov kan emellertid inte anses

som väga så tungt att det framstår motiverat att göra undantag från

som kravet att redovisningen för att vara jämförbar skall lämnas i kronor eller i framtiden euro.

- -

82 Redovisning i SOU 1997: l 81 euro

5.4.3 Valfrihet mellan svensk valuta och

euro

Det är inte möjligt för utredningen uppskattningsvis hur att ens ange många företag ett, tre eller fem år har behov att kunna som om av redovisa i euro. Det är emellertid inte nödvändigt. Det ställer sig enligt Litredningens uppfattning enklast och naturligast att överlämna företagen själva att bedöma om en redovisning i för deras del skulle euro innebära så stora fördelar att det uppväger de kostnader är som förenade med dels ett byte redovisningsvaluta, dels avgivande av av deklarationer i annan valuta än redovisningsvalutan nämligen svenska kronor. Varje företag bör alltså, när det överväger byte redovisav ningsvaluta, ställa de besparingar företaget kan göra redosom genom visning i mot de ökade kostnader följer med att redovisningen euro som måste räknas om till svenska kronor i deklarationen. Om sådan en kalkyl visar att kostnaderna är större än vinsterna bör företaget avstå från att byta redovisningsvaluta. Genom att överlämna valrätten till det enskilda företaget får garantier för att kostnadsaspekterna är man genomlysta innan byte av redovisningsvaluta sker. Frågan blir då vilka valmöjligheter bör erbjudas de svenska som företagen. l dag erbjuder 2 kap. 6 § ÅRL möjlighet för svenska en företag har den löpande bokföringen och redovisningen i övrigt i som svenska kronor att sedan räkna om års- och koncernredovisningen till euro. Skall denna möjlighet kompletteras med möjlighet att ha hela en redovisningen från löpande bokföring till koncernredovisning i euro

5.4.4 Är nuvarande

omräkningsmöjlighet tillräcklig

eller krävs

ny lagstiftning

Svenska företag har redan i dag möjlighet att enligt 2 kap. 6 § ÅRL räkna om sina års- och koncernredovisningar upprättade i svenska kronor till utländsk valuta. Utredningen skall enligt direktiven särskilt studera om denna möjlighet tillgodoser det konstaterade behovet ovan för företagen att redovisa i euro. Bland de i utredningens enkät tillfrågade berört frågan, som anser endast PRV att behovet av att redovisa i är tillgodosett euro genom möjligheten till omräkning. Övriga tillfrågade att denna möjlighet anser inte är tillräcklig. l enkätsvaren görs inte någon skillnad mellan de två alternativen att Sverige deltar i EMU eller väljer att stå utanför valutaunionen. Utredningen dock att det finns skäl att skilja mellan anser dessa alternativ när behovet analyseras.

SOU 1997: l 81 Redovisning i euro 83

Vid ett utanförskap rörlig växelkurs

l använder svenska kronor i den löpande bokföringen ett system som förs affärshändelser i i redovisningen omräknade till svenska euro kronor enligt kursen dagen för affärshändelsen. Om den löpande bokföringen görs i är det tvärtom affärshändelser i svenska kronor euro blir föremål for omräkning. Det innebär att såväl belopp som som växelkurs kommer att skilja sig beroende den löpande bokom föringen förs i svenska kronor eller Det är klart att årsredoviseuro. ningen då också måste skilja sig i de två systemen trots att affärshändelserna är identiska. En årsredovisning upprättas i ett system med euron som som redovisningsvaluta blir alltså inte identisk med årsredovisning som en upprättas i ett system med svenska kronor som redovisningsvaluta. Möjligheten att räkna i svenska kronor upprättad redovisning till om en enligt 2 kap. 6 § ÅRL är därför inte tillräcklig, målet är att visa euro om företagets ställning och resultat enligt ett system med euron som redovisningsvaluta. Full jämförbarhet med företag som har euron som redovisningsvaluta uppnås inte. Omräkningsmöjligheten tillgodoser inte heller de behov av löpande bokföring i finns för svenska företag i koncerner med euron euro som koncernvaluta. Detsamma kan sägas svenska företag som har som om alla eller nästan alla affárshändelser i Till den gruppen hör euro. senare svenska företag är underleverantörer till svenska företag med som redovisningsvaluta och använder valuta också euron som som samma affarsvaluta bl.a. för att slippa valutasäkra sina åtaganden. som anförts osäkert i vad mån internationella placerare Det är som ovan har behov redovisning i eller klarar sig med redovisning i av en euro en svenska kronor. Mycket talar för att de kan nöja sig med redovisningshandlingar erhålls omräkning enligt 2 kap. 6 § ÅRL. Som som genom Sveriges lndustriförbund påpekar i sitt enkätsvar är emellertid koncernredovisningen redan i svensk version mycket omfångsrik. Efter omräkning till har den vuxit ytterligare bl.a. genom den omfattande euro krävs och det finns uppenbar risk att den därigenom notapparat som en blir så svåröverskådlig att dess informationsvärde delvis går förlorat. Vid samlad bedömning finner utredningen att den nuvarande en möjligheten att räkna i svenska kronor upprättad redovisning till om en enligt 2 kap. 6 § ÅRL inte räcker utan bör kompletteras med euro bestämmelser gör det möjligt att ha hela redovisningen, från den som löpande bokföringen till koncernredovisningen, i euro.

84 Redovisning i euro

Under övergångsfasen fast växelkurs

När man prövar frågan den nuvarande möjligheten att räkna i om om en svenska kronor upprättad redovisning till enligt 2 kap. 6 § ÅRL är euro tillräcklig under övergångsfasen måste hålla i minnet att vad man som utmärker övergångsfasen är den fasta växelkursen. Det innebär att åiets resultat blir detsamma oberoende den löpande bokföringen skar i av om kronor eller En omräkning enligt 2 kap. 6 § ÅRL från kronortill euro. euro ger också samma utseende årsredovisningen den som om löpande bokföringen och redovisningen i övrigt upprättats i kronor eler euro. Något egentligt behov av kompletterande bestämmelser 53m skulle göra det möjligt att ha hela redovisningen i föreligger därför euro knappast under övergångsfasen. Å andra sidan anses euron och kronan under övergångsfasen varaen och samma valuta fast uttryckta i olika valutaenheter. Det kan då nte möta några betänkligheter mot att tillåta redovisning i särscilt euro, som man har anledning att räkna med en kort övergångstid och vetatt all redovisning därefter skall ske i euro. Det är dessutom närmast ofrinkomligt att företag övergått till redovisning i med stöd len som euro av lagstiftning utredningen föreslår för ett utanförskap kan behålla euron som redovisningsvaluta under övergångsfasen. Utredningen föreslår därför att den möjlighet till redovisning i eiro som föreslagits för ett utanförskap skall gälla också under övaren gångsfas.

Förslag till lagstiftning

Utredningens överväganden i det föregående har lett fram till slutsatsen att den nuvarande möjligheten i 2 kap. 6 § ÅRL till omräkning årsav och koncernredovisningen till bör kompletteras med bestämmelier euro som gör det möjligt för svenska företag att redan vid det utanförsl-ap som inleds år 1999 ha sin löpande bokföring och redovisning i övrigt i euro. Dessa bestämmelser bör enligt utredningens mening fortsätta att gälla för det fall Sverige beslutar sig för att delta i EMU och en övergångsfas inleds. Utredningen föreslår följande kompletterarde

bestämmelser i redovisningslagstiftningen. För finansiella företag fö°e-

slås ytterligare bestämmelser i kapitel l 2 kap. 6 § ÅRL bör den nuvarande föreskriften i första meningen om att beloppen i årsredovisningen skall i svenska kroror anges kompletteras genom att orden eller euro läggs till. l BFL införs paragraf, 3 föreskriver beloppen i en ny a som att den löpande bokföringen och årsbokslutet skall i svenska kroror anges eller euro. En paragraf med lydelse införs i JBFL 2 samma som a

SOU 1997: l 81 Redovisning i euro 85

Det bör inte möjligt för ett företag att när grundbokföringen vara skett i svenska kronor, byta till euro beträffande årsredovisningen, t.ex. därför att ett sådant byte skulle fördelaktigt ur skattesynpunkt. vara Samma valuta måste användas i hela den finansiella redovisningen. Det framgår de föreslagna paragraferna i BFL och JBFL. av Som framgått det föregående blir det olika resultat om av grundbokföringen förs i svenska kronor eller euro. Det bör inte vara möjligt för ett företag att fram och tillbaka mellan redovisningsvalutorna beroende vilket resultat blir fördelaktigast från som skattesynpunkt eller eljest. Efter mönster vad som gäller för omläggav räkenskapsår 12 § fjärde stycket BFL föreslår utredningen ning av se därför det i 2 kap. 6 § ÅRL, 3 § BFL och 2 § JBFL att nya a nya a föreskrivs byte redovisningsvaluta från till svenska kronor att av euro inte får ske med mindre tillstånd därtill ges av Skattemyndigheten. Enligt det slutbetänkande Översyn redovisningslagstiftningen av SOU 1996:157 Redovisningskommittén avlämnat, skall en ny som bokföringslag införas och bl.a. JBFL upphävas. De av utredningen skisserade bestämmelserna redovisningsvaluta kan lätt föras nya om över till den bokföringslagen, förslagsvis under rubriken Valuta. nya Den föreslagna bestämmelsen i JBFL upphävs samtidigt med att nu hela lagen upphävs. De föreslagna lagbestämmelserna framgår av bilaga

5.4.5 Särskilda frågor

Sambandet mellan redovisningen och associationsrätten och därmed sammanhängande redovisningstekniska överväganden

Utredningen föreslår att de företag så vill skall få upprätta sin som årsredovisning i Frågan blir då hur med en balansräkning i euro. man skall hantera bestämmelser i aktiebolagslagen och annan associaeuro tionsrättslig lagstiftning rättighet ett företag eller ålägger som ger en det skyldighet, företaget enligt balansräkningen har aktiekapital, en om bundet kapital eller tillgångar viss i svenska kronor uttryckt storlek. av Är växelkursen fast, vilket den är under övergångsfasen, är det inte svårt att räkna kronbeloppen till Men hur gör man vid ett om euro. utanförskap då växelkursen varierar från den dagen till den andra ena Det är den frågan som behandlas i det följande. Vad först gäller aktiekapitalet föreskrivs i l kap. 3 § aktiebolagslagen l975:1385, ABL att aktiebolag skall ha ett aktiekapital uppgår till minst 100 000 kr i privata aktiebolag och till minst som 500 000 kr i publika aktiebolag. Hur skall ett aktiekapital i man se

86 Redovisning i SOU 1997: euro l 81

euro som grund av valutakursförändringar inte längre uppgår till de

angivna kronbeloppen behandlas i avsnitt 6.3.

l 8 kap. l § ABL föreskrivs att aktiebolag skall ha styrelse med en minst tre ledamöter. Uppgår aktiekapitalet eller maximikapitalet till

en miljon kronor, kan dock styrelsen bestå eller två ledamöter, av en om det finns minst suppleant. Ytterligare exempel en samma problem erbjuder 8 kap. 3 och 8 ABL. l 3 § föreskrivs i bolag, att vars aktiekapital eller maximikapital uppgår till minst miljon kronor, en skall styrelsen utse en verkställande direktör, enligt 8 § får i bolag, vars aktiekapital eller maximikapital uppgår till minst miljon kronor en verkställande direktör inte styrelsens ordförande. Vid

vara tillämp-

ningen av dessa paragrafer utredningen lagens krav på menar att en miljon kronor bör räknas till enligt omräkningskursen om euro balansdagen för den senast fastställda årsredovisningen.

Lagfásta krav viss i kronor angiven storlek det bundna egna kapitalet måste också räknas till Som exempel om euro. kan nämnas bestämmelsen i 4 kap. § ABL kvittning vid nyemission. Kvittom ning skuld grund aktieteckning fordran hos bolaget får av av mot ske i fråga bolag, bundna kapital före emissionen om vars egna uppgår till minst en miljon kronor, styrelsen medger kvittning. Enligt om utredningens mening bör prövningen bolaget har den erforderav om liga storleken på det bundna kapitalet ske enligt den egna senast fastställda balansräkningen. Därvid får lagens krav miljon kronor en räknas om till enligt balansdagens kurs. Detsamma gäller vid euro beräkning enligt 4 kap. 12 § ABL bolag har sådan av om ett en storlek att betalningen för nya aktier skall sättas bankkonto eller inbetalas till bolaget direkt.

Ett ytterligare exempel omräkningsproblem erbjuder 10 kap. 3 §

andra stycket l ABL. Minst bolagsstämman utsedd revisor skall en av vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor tillgångarnas om nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två räkensenaste skapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar I 000 basbelopp. Vid tillämpningen den bestämmelsen bör enligt utredningens av man mening kunna räkna basbeloppen till enligt omräkningskursen om euro för respektive balansdag och ställa resultatet mot de redovisade nettovärdena.

Utredningen sammanfattningsvis omräkningsproblem menar att av nu beskrivet slag kan lösas att i aktiebolagslagen och genom annan

associationsrättslig författning angivna kronbelopp omräknas till

euro med tillämpning omräkningskursen balansdagen för den av senast

fastställda årsredovisningen.

SOU 1997: l 81 Redovisning i euro 87

En fråga är hur med en balansräkning i euro skall annan man tillämpa associationsrättsliga regler till skydd för det bundna egna kapitalet. Den centrala bestämmmelsen i aktiebolagslagen till skydd för det bundna kapitalet är föreskrift i l2 kap. 2 § om att vinstegna en utdelning till aktieägarna inte får överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag som skall upprätta koncernredovisning, i fastställd koncernbalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas bolagets eller koncernens nettovinst för året, som balanserade vinst och fria fonder med avdrag för redovisad förlust, belopp enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget som kapital eller, i fråga moderbolag, belopp som av det fria egna om kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital och belopp som enligt bolagsordning skall användas för något annat ändamål än utdelning till annars aktieägarna. Några problem att tillämpa den bestämmelsen om redovisningen är i kan enligt utredningens mening inte uppstå. De i euro lagtexten angivna posterna finns alla upptagna i årsredovisningen med belopp i och någon omräkning krävs inte. euro En bestämmelse är avsedd att hindra att bolaget i samband med som inlösen aktier genom överkurs delar ut av det bundna egna kapitaav let har upptagits i 6 kap. l § ABL. Nedsättning för återbetalning till aktieägarna, eller avsättning till reservfond eller till fri fond får inte större belopp än att full täckning finns för det bundna egna avse kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav skall enligt paragrafen ske enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman, och annars grundval av de handlingar som i 4 kap. 4 § första stycket 1-3 ABL. De sistnämnda handlingarna anges utgörs den senast fastställda balansräkningen kompletterad visst av sätt, i praktiken oftast med bl.a. den senaste delårsrapporten. l det bundna kapitalet ingår aktiekapitalet. Detta är emellertid egna angivet i i den balansräkning enligt 6 kap. l § ABL skall euro som ligga till grund för prövningen. Det finns enligt utredningens mening inte skäl att kräva att aktiekapitalet skall räknas till någon aktuell om kurs när prövningen sker. Utredningen vill tillägga att i Aktiebolagskommitténs betänkande Vinstutdelning i aktiebolag SOU 1997:168 föreslås att ett aktiebolag inte får överföra värden till aktieägare eller annan om det inte finns täckning för det bundna kapitalet. Vad som sagts i det föregående egna inlösen aktier gäller också aktiebolagskommitténs förslag till om av skydd för det bundna egna kapitalet vid vinstutdelning. Återstår så för utredningen att kommentera bestämmelserna om tvångslikvidation i 13 kap. 2 § ABL. l den paragrafen föreskrivs bl.a.

88 Redovisning i euro SOU l997: l 8l

att det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta och låta revisorerna granska en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften det registrerade aktieav kapitalet. Visar balansräkningen att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga bolaget skall träda i likvidation. om Godkänns inte bolagsstämma inom åtta månader efter hänskjutandet en av revisorerna granskad balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman utvisar att det kapitalet uppgår till det som egna registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, inte bolagsstämman om beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. Det är tydligt att kontrollbalansräkningen skall upprättas i euro om denna valuta enligt bolagsordningen skall användas i bolagets redovisning. Utredningen föreslår i kapitel 6 att aktiekapitalet vid byte av denomineringsvaluta från kronor till euro skall räknas gång om en för alla. Det omräknade beloppet antecknas i aktiebolagsregistret och det är detta i euro angivna belopp skall användas i alla balanssom räkningar som bolaget därefter upprättar. Det innebär att i en kontrollbalansräkning skall det registrerade, i angivna aktieeuro kapitalet ställas mot övriga i 13 kap. 2 § angivna poster, vilka alla också är angivna i euro. Några tillämpningsproblem grund av valutan i balansräkningen kan utredningen det då inte som ser uppkomma.

Möjligheten till jämförelse mellan olika företags redovisningar

Det är tydligt att om en grupp av svenska företag sin redovisning avger i euro medan en annan den i svenska kronor det blir grupp avger svårare att göra jämförelser mellan svenska företag i de olika grupperna. Samtidigt skall emellertid påpekas att ett svenskt företag om avger sin redovisning i euro, det underlättar jämförelser med utländska företag som avger sin redovisning i denna valuta. Utredningen anser inte att problemet bör överdrivas utan räknar med att konkurrerande svenska företag som bedriver verksamhet likartade villkor ofta kommer att välja att redovisa i samma valuta. l sammanhanget kan nämnas att Stockholms Fondbörs att avser notera de större svenska företagen i något kan antas leda till euro, som att dessa företag väljer att upprätta koncernredovisning och eventuellt också sin finansiella redovisning i övrigt i denna valuta. Det får i första hand ankomma de företag organiserar handeln med aktier att som

SOU 1997: 181 Redovisning 1euro 89

meddela de bestämmelser behövs för att aktiemarknadens behov som av information skall tillgodoses.

Sambandet mellan redovisningen och beskattningen och därmed sammanhängande redovisningstekniska överväganden

Enligt 24 § kommunalskattelagen l928z370, KL skall inkomst av näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot bestämmelserna i KL. 1 punkt 1 av anvisningarna till denna paragraf föreskrivs att för skattskyldig som haft ordnad bokföring skall inkomsten beräknas grundval av denna med iakttagande bestämmelserna i anvisningspunkten. av Kravet ordnad bokföring torde uppfyllt bokföringen är vara om förd i enlighet med god redovisningssed och det inte finns några särskilda skatterättsliga krav bokföringens fullgörande. Jfr Redovisningskommittén i delbetänkandet SOU 1995:43 Sambandet Redovisning Beskattning s. 67 - Enligt direktiven bör utgångspunkten vara att deklaration och taxering skall ske i svenska kronor. De företag väljer att i enlighet som med utredningens förslag till lagstiftning upprätta sin finansiella ny redovisning i tvingas således att för beskattningsändamål räkna euro redovisningen till svenska kronor. om Företagens kostnader för omräkningen är olika beroende om omräkningen sker under övergångsfasen då en fast omräkningskurs finns eller denna sker vid ett utanförskap då någon fast - om växelkurs inte finns. Om ett företag väljer att ha hela sin redovisning i euro skall företaget vid ett utanförskap löpande bokföra varje enskild affarshändelse i Affarshändelser i svenska kronor, USD eller annan euro. valuta inte är skall därvid räknas enligt dagskursen för som euro om Frågan är då vad skall gälla när företaget skall deklarera. euro. som Måste varje affárstransaktion i grundbokföringen räknats om till som nytt räknas till svenska kronor enligt den dagskurs som euro om gällde eller kan skattemyndigheterna nöja sig med ett förenklat omräkningsförfarande Det är tydligt för beskattningsatt om man ändamål kan nöja sig med omräkning av årsredovisningen till en balansdagens kurs efter mönster 2 kap. 6 § årsredovisningslagen, det av skulle reducera företagens redovisningskostnader högst avsevärt. Mera begränsade ändå betydelsefulla besparingar erhålls om det för men beskattningsändamål räcker med omräkning av årsredovisningen till en kurs bestäms ett genomsnitt för växelkurserna under en som som

90 Redovisning 1 SOU 1997: euro l 8 l

räkenskapsåret. Liknande förenklingar och besparingar kan begöras träffande mervärdesskatt, redovisning arbetsgivaravgifter av m.m. Svaret frågan om det är godtagbart från beskattningssynpunkt med bestämmelser som förenklar och förbilligar omräkningen kan inte lämnas utan analyser av vad den eller andra omräkningsregeln får ena för effekter skatteuttaget. Det faller utanför utredningens uppdrag att göra sådana analyser. Under en Övergångsfas är och svenska kronor och euro en samma valuta fastän uttryckt i olika valutaenheter. Växelkursen är fast och en omräkning av den löpande redovisningen resultat ger samma som en omräkning av årsredovisningen enligt 2 kap. 6 § ÅRL. Skatteuttaget påverkas alltså inte redovisningen sker i eller svenska av om euro kronor och företagens merkostnader för deklaration i svenska kronor begränsas till en omräkning årsredovisningen, årsbokslutet eller av periodbokslutet med utnyttjande den fasta Växelkursen. av Sveriges lndustriforbund, SRS och SRF har påpekat Europeiska att Kommissionen i skriften Redovisning för införandet i punkten av euron 97 a. uttalat att medlemsstaterna under övergångsfasen bör visa flexibilitet och tillåta företagen att offentliggöra sina räkenskaper i euro, inklusive för administrativa ändamål, exempelvis i skattesammanhang. Utredningen noterar att Kommissionens uttalande sikte tar en period för svensk del infaller tidigast år 2002 och mycket kan som att hända innan dess. Det kan vidare värt nämna det framstår vara att att som osäkert vilket genomslag Kommissionens uttalande kommer få. att Enligt vad utredningen erfarit kommer bl.a. Tyskland och i viss mån även Frankrike inte att tillåta att företagen redan år l999 sina avger skattedeklarationer i euro. Utredningen har som redan nämnts vid flera tillfällen att utgå från att deklarationerna skall i svenska kronor. Det är självklart avges att kravet svenska kronor begränsar möjligheterna för svenska företag att använda euron som redovisningsvaluta. Frågan det är godtagbart om från beskattningssynpunkt med skattedeklarationer i beror bl.a. euro vilka effekter det skulle få skatteuttaget. Det faller utanför utredningens uppdrag att göra sådana analyser. På grund av det anförda föreslår utredningen att de skatterättslig bestämmelserna ändras, så att det klart framgår att endast i svenska en kronor upprättad redovisning godtas för beskattningsändamål. Bestämmelser som reglerar i vilken valuta deklarationen skall upprättas samt, vid ett utanförskap, efter vilka principer företag har sin löpande som bokföring i euro skall räkna posterna i bokföringen bör lämpligen om placeras i lagen 1990:325 självdeklaration och kontrolluppgifter om och bl.a. i punkt l anvisningarna till 24 § KL. Om ett förenklat av

SOU 1997: l 81 Redovisning i euro 91

omräkningsförfarande godtas vid ett utanförskap är det lämpligt att RSV i verkställighetsföreskrifter den omräkningskurs som skall

anger användas.

Utredningen har ännu inte utarbetat några lagförslag.

Övergång till redovisning i euro

Utredningen att ett aktiebolag önskar övergå till att redovisa

menar om i det är lika stor betydelse för aktieägarna och andra intressen-

euro, av ter i bolaget exempelvis omläggning av bolagets räkenskapsår.

som en Uppgifter räkenskapsåret skall finnas i bolagets bolagsordning och

om byte räkenskapsår sker ändring bolagsordningen. Utred-

av genom av ningen föreslår därför att övergång till euro som redovisningsvaluta

en skall ske införande i bolagsordningen av en bestämmelse om att

genom

bolagets redovisningsvaluta. euro skall vara

Motsvarande bör enligt utredningens mening gälla associationer

får rätt att ha redovisningen i euro och har stadgar eller annan som motsvarighet till en bolagsordning.

En fråga i sammanhanget är vilken dag skall anses utgöra

som övergångsdag till redovisning i euro. Ingenting hindrar att ett

en aktiebolag fattar beslut att bolagsordningen från och med den första

om dagen i nästföljande räkenskapsår skall ha lydelse som innebär att

en redovisningen skall upprättas i euro. l så fall får ändringen av bolagsordningen den verkan att den löpande bokföringen och redovisningen i övrigt upprättas i från och med nästföljande räkenskapsår. För-

euro

bolaget att utforma beslutet på detta sätt, får ändringen av summar bolagsordningen omedelbar verkan. Det innebär att bolaget sedan ändringen registrerats är skyldigt att ha den löpande bokföringen för resten räkenskapsåret i euro. Omräkning av bokföringen för den

av första delen räkenskapsåret till måste dessutom ske i samband

av euro med att årsredovisningen upprättas. Frågan det då är möjligt att

om tillämpa omräkningskurs än den som gällde vid varje bokförd

en annan affarshändelse får överlämnas till redovisningspraxis.

Redovisningstekniska överväganden i övrigt vid införandet av

euron

En mängd överväganden specifikt redovisningsteknisk natur

av uppkommer såväl under övergångsfasen vid ett utanförskap, om

som företagen möjlighet att upprätta sin finansiella redovisning i

ges en

Vad gäller övergångsfasen har Europeiska kommission i skriften euro. Redovisning för införandet euron utförligt redogjort för en rad

92 Redovisning i euro SOU 1997: l 81

sådana överväganden. l skriften berörs t.ex. hur valutaomräkningen vid upprättande av års- eller koncernredovisningar för företag med transaktioner i utländsk valuta skall ske och hur kostnader förknippade med övergången till euro skall redovisas.

Det finns skäl att återkomma till dessa specifikt redovisningstekniska frågor.

6 i euro

Aktiekapital

6.1 Bundet och fritt eget kapital

1 årsredovisningen skall ett aktiebolags eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas aktiekapital, överkursfond, uppskrivnings-

upp fond och reservfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas fria fonder, för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst

upp var eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret därvid avdragsposter 5 kap. 14 § ÅRL.

tas upp som

6.2 för det bundna kapitalet

Skyddet egna

Aktiebolagslagen utgår från att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder och att det bara är bolagets tillgångar

kan tas i anspråk för betalning dess skulder. Om bolaget fritt som av kunde avhända sig sina tillgångar och ådra sig nya skulder, skulle bolagsborgenärerna riskera att kvarvarande tillgångar inte räckte till betalning skulderna. 1 aktiebolagslagen finns därför begränsningar i

av bolagets rätt att minska tillgångarna och öka skulderna. Dessa begränsningar, sammanfattningsvis brukar kallas skyddet för det bundna

som kapitalet, bygger på tanken att ett aktiebolag alltid med en viss marginal skall ha tillgångar som motsvarar dess skulder. Marginalen utgörs av bolagets bundna kapital, dvs. aktiekapitalet, överkursfonden, upp-

egna skrivningsfonden, reservfonden och, sådan finns, fond som enligt

om bestämmelse i bolagsordningen inte får användas för utdelning till aktieägarna. Det bokförda värdet bolagets tillgångar skall uppgå till

av minst bolagets bokförda skulder och avsättningar plus det bundna egna kapitalet. Är detta fallet sägs det bundna kapitalet vara täckt.

egna Bolaget får inte dela ut vinst eller sätta ned aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna, det inte skulle finnas full täckning för det

om bundna kapitalet efter åtgärden.

egna

94 Aktiekapital i euro SOU 1997: 181

Den grundläggande regeln är att utbetalning till aktieägarna av bolagets medel endast får ske enligt bestämmelserna vinstutdelom ning, utbetalning vid nedsättning aktiekapitalet, reservfonden eller av överkursfonden och utskiftning vid bolagets likvidation. Till skyddet för det bundna kapitalet räknas också begränsningarna i aktiebolags rätt att ge lån till aktieägare och bolagsledning, förbudet för bolaget att förvärva aktier samt bestämmelserna tvångslikvidation när egna om viss del av aktiekapitalet gått förlorat.

6.3 Några principiella synpunkter

l årsredovisningslagen föreskrivs att i balansräkningen skall i sammandrag redovisas bolagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. Vidare föreskrivs att resultaträkningen skall i sammandrag redovisa bolagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret 3 kap. l och 2 ÅRL. Dessa bestämmelser bygger den i detta sammanhang grundläggande principen att det kapitalet skall framkomma egna som skillnaden mellan tillgångarna och skulderna i balansräkningen. Ett utflöde av samma princip är att ett företags resultat skall motsvara skillnaden mellan det detta sätt bestämda egna kapitalet vid ingången respektive utgången av räkenskapsåret. Med den angivna grundprincipen är det självklart att aktiekapitalet anges i samma valuta som redovisningen i övrigt och att det i balansräkningen till anskaffningsvärdefl dvs. det belopp tas upp som registrerats i aktiebolagsregistret i samband med bolagsbildning, fondeller nyemission eller konvertering av skuldebrev. Uppskrivning av aktiekapitalet grund av penningvärdeförändringar eller av annan orsak kan inte ske. Aktiekapitalet får inte variera sig självt. av Utredningen har att pröva frågan denominering aktieom en av kapitalet i euro. Det är tydligt att sådan denominering blir en en ofrånkomlig följd av ett svenskt deltagande i EMU. När övergångsfasen löpt till ända är euron det enda lagliga betalningsmedlet och aktiekapitalet denomineras direkt grund EG-rättsliga regler i av denna valuta. Det möter inte heller några principiella invändningar att denominera aktiekapitalet i under övergångsfasen. Under denna period är euro växelkursen fast och kronor och euro anses vara ett och betalsamma ningsmedel. Anges aktiekapitalet i efter omräkning anskaffeuro av ningsvärdet är det helt i enlighet med den ovannämnda grundprin-

cupen.

SOU 1997:1 81 Aktiekapital i euro 95

Det är bara vid ett svenskt utanförskap som det blir tveksamt i vad mån kan tillåta denominering aktiekapitalet i euro. Under en

man en av period av utanförskap är euron en av många främmande valutor och växelkursen fluktuerar fortlöpande. Som utvecklas i kapitel 7 finns önskemål om en denominering av aktiekapitalet inte bara i euro utan också i andra främmande valutor med rörlig växelkurs och problemet är detsamma: denominering av aktiekapitalet i en främmande valuta

en med i förhållande till kronan rörlig växelkurs strider mot den ovan angivna grundläggande redovisningsprincipen, om aktiekapitalet i balansräkningen skall till balansdagens kurs. Ett exempel kan

tas upp illustrera det sagda.

År 1 Tillgångar l000 Mkr Skulder 400 Mkr

Eget kapital

Fritt eget kapital l00 Mkr

AK 50 Meuro 500 Mkr

År 2 Tillgångar 1000 Mkr Skulder 400 Mkr

Eget kapital

Fritt eget kapital 50 Mkr

AK 50 Meuro 550 Mkr

År 1 är växelkursen balansdagen 10 kr för nästa år har

en euro,

stärkts och kursen stigit till kr. Om euron i stället hade euron försvagats i förhållande till kronan så att kursen sjunkit till 9 kr hade aktiekapitalet förts ut med 450 Mkr.

I exemplet har bolagets tillgångar och skulder inte förändrats från det året till det andra. Det egna kapitalet, som definitionsmässigt

ena utgör skillnaden mellan tillgångar och skulder skall då vara oförändrat och årets resultat Denomineringen av aktiekapitalet i en valuta som påverkas växelkursförändringar framtvingar emellertid justeringar i

av fördelningen mellan de olika posterna. I exemplet har det fria egna kapitalet minskats med belopp som aktiekapitalet ökat. Om

samma bolaget haft reservfond eller annat bundet eget kapital kunde ett alternativ ha varit att låta ökningen av aktiekapitalet påverka storleken av det övriga bundna egna kapitalet.

Exemplet visar att ett aktiekapital denominerat i euro i balans

om räkningen räknas till svenska kronor enligt balansdagens kurs så

om påverkas kapitalets sammansättning och aktiekapitalet tillåts

det egna variera sig självt, något som strider mot en grundläggande redovis-

96 Aktiekapital i SOU 1997: 181 euro

ningsprincip. Det kan enligt utredningens mening inte komma i fråga att för aktiebolag i allmänhet överge denna grundläggande redovisningsprincip lika lite som principen att det kapitalet räknas om egna fram som skillnaden mellan tillgångar och skulder, och resultatet motsvarar skillnaden mellan det detta sätt bestämda kapitalet egna vid ingången respektive utgången räkenskapsåret. Vid ett utanförav skap bör därför gälla att en denominering aktiekapitalet i kan av euro ske endast det i balansräkningen tas till anskaffningsvärdet om upp se avsnitt 6.5.1. För bolag som omfattas av EG:s kapitaltäckningsdirektiv kan det finnas särskilda skäl för ståndpunkt i principfrågan. Utreden annan ningen återkommer till dessa frågor i kapitel l l kap. 3§ ABL föreskrivs att aktiebolag skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 100 000 kr i privata aktiebolag och till minst 500 000 kr i publika aktiebolag. Om möjlighet öppnas för aktiebolag att denominera aktiekapitalet i måste det registrerade aktiekapitalet i euro samband med övergången räknas till Når omräkningen är om euro. verkställd och aktiekapitalet registrerat kommer det inte att som euro, spela någon roll om kronan försvagas eller stärks i förhållande till euron. Det innebär för det första att de 100 OOO-kronorsbolag som övergår till euro, i aktiebolagsregistret kommer att stå med aktiekapital i olika belopp i beroende när övergången sker. För det andra euro, innebär det att f.d. 100 OOO-kronorsbolag som övergått till aktiekapital i euro, kan komma att drivas med ett aktiekapital understiger som lOO 000 svenska kronor räknat till aktuell kurs. Det inträffar så snart euron försvagas gentemot kronan sedan omräkningen aktiekapitalet av skett. Utredningen att sådana konsekvenser är ofrånkomliga och menar får tålas. De flesta aktiebolag som i dag har det lägsta aktiekapital som lagen tillåter har fått aktiekapitalet inbetalat vid olika tillfällen. Ett belopp 50 000 kr år 1973 motsvaras i dag än 200 000 kr. om av mer Sådana effekter av penningvärdeförändringar korrigeras höjgenom ningar av minimibeloppen i den angivna paragrafen. Lagtekniskt är det enligt utredningens mening inte lämpligt att i 1 kap. 3 § ABL ange minimibeloppen också i Gör det riskerar euro. man man att komma i konflikt med regler om att omräkningen skall ske till någon aktuell kurs. Och att under ett utanförskap präglas rörlig som av växelkurs i lagen skriva att aktiekapitalet skall räknas till om en angiven fast kurs framstår som olämpligt.

Aktiekapital i euro 97

6.4 Lagstiftningsmodeller

Om utredningen finner att svenska företag vid ett utanförskap eller under övergångsfasen har ett verkligt behov av att kunna denominera hela eller delar sitt aktiekapital i euro eller annan utländsk valuta,

av skall utredningen enligt direktiven se närmare vilka lagstiftningsmodeller som skulle kunna tillgodse behovet.

Den lösning som i första hand bör prövas är en ordning där ett aktiebolag kan ha aktiekapitalet antingen i svenska kronor eller i euro. Om denna modell anses vara lämplig bör de problem som kan uppkomma när ett bolag vill besluta om att över från kronor till euro, t.ex. Förekomsten omräkningsdifferenser rubbar enskilda aktie-

av som ägares rätt och därigenom medför att besluten måste fattasmed särskild majoritet. Denna modell utvecklas i förevarande kapitel

I andra hand bör prövas modell tillåter aktiebolag att emit-

en som tera aktier utan nominellt belopp. Denna modell utvecklas i kapitel

En tredje modell skall prövas är där olika delar aktiekapitalet

som av är bestämt i olika valutor. Den modellen behandlas i kapitlen 6 och

Vid prövningen de olika modellerna skall särskilt beaktas de

av problem rättslig eller ekonomisk kan uppkomma vid över-

av art som gången till ett nytt system.

6.5 Utredningens överväganden

6.5.1 Hela aktiekapitalet i euro vid ett svenskt

utanförskap rörlig växelkurs

De flesta myndigheter och organisationer uttalat sig företagens

som om behov att kunna denominera hela sitt aktiekapital i har förklarat

av euro att det föreligger ett sådant behov såväl vid ett svenskt utanförskap som under övergångsfasen.

Enkätsvaren visar att det är vitt spridd uppfattning bland myndig-

en heter och i det svenska näringslivet, möjlighet för svenska företag

att en att denominera aktiekapitalet i skulle företagen dels lägre

euro ge kostnader för att administrera sin redovisning, dels tillgång till billigare utländskt risk- och lånekapital.

Utredningen har i avsnitt 5.4.1 analyserat företagens behov av att kunna ha sin redovisning i euro. De skäl som övertygat utredningen om att det finns ett sådant behov har anförts också i frågan om företagen bör rätt att denominera aktiekapitalet i euro. Utredningen menar att

ges skälen är giltiga också i denomineringsfrågan. Det förhåller sig som

98 Aktiekapital i euro SOU 1997: 181

utredningen förstår saken det viset att de svenska företagen, när de vänder sig till den internationella kapitalmarknaden för att skaffa kapital, måste lämna information om sina resultat och sin ställning i en form förstås en internationell publik. Det är ett av de skäl som

som av ligger bakom kravet på att företagen skall få lämna redovisningen i euro. I en redovisning i euro måste aktiekapital denominerat i svenska kronor räknas till För att slippa omräkningen kommer kravet

om euro.

att få denominera aktiekapitalet i euro. Denomineringskravet är alltså sekundärt i förhållande till kravet på redovisning i euro.

Med denna inställning i redovisningsfrågan menar utredningen att bolag väljer att upprätta sin redovisning i euro skall ha skyldighet

som att följa upp beslutet i redovisningsfrågan genom att för klarhetens skull också denominera sitt aktiekapital i samma valuta jfr avsnitt 5.4.5.

Bolag behåller svenska kronor som redovisningsvaluta kan inte

som

ha något behov av att denominera aktiekapitalet i euro. anses

Som utvecklats i det föregående avsnitt 6.3 följer av grundläggande redovisningsprinciper att aktiekapitalet i balansräkningen skall till anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet i svenska

tas upp kronor framgår av aktiebolagsregistret och det är detta belopp som skall tjäna utgångspunkt för den omräkning som måste företas när ett

som bolag övergår från svenska kronor till euro. Omräkningen bör företas till den kurs gäller den dag Övergången sker. Frågan är bara vilken

som dag som skall anses utgöra övergångsdag. Svaret den frågan hänger

med hur ett beslut om övergång till euro skall fattas. samman

Utredningen att om ett aktiebolag väljer att ha sin redovisning

menar och sitt aktiekapital i euro, bör detta framgå av bolagsordningen. Föreskriften i 2 kap. 4 § ABL om bolagsordningens innehåll bör kompletteras med ett nytt andra stycke så att paragrafen får följande lydelse stycket har kursiverats här

4 § Bolagsordningen skall ange bolagets firma, den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte, föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,

aktiemas nominella belopp,

antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag,

SOU 1997: 181 Aktiekapital i euro 99

sättet för sammankallande av bolagsstämma, vilka ärenden som skall förekomma ordinarie stämma, vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.

Om bolaget skall ha sin bokföring och sitt aktiekapital i euro, skall detta anges i bolagsordningen.

I fråga om publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall i bolagsordningen anges beteckningen publ efter firman.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen 1987:1245 styrelserepresentation för de privat-

om anställda.

Utredningen föreslår alltså att en övergång till euro som redovisningsvaluta skall ske ändring av bolagsordningen. Denomine-

genom en ringen aktiekapitalet i euro sker genom en bolagsordningsändring

företas samtidigt med ändringen av redovisningsvalutan. Omräksom ningen aktiekapitalet från kronor till euro kan inte anses rubba

av enskilda aktieägares rätt eftersom samtliga aktier berörs samma sätt. För giltigt beslut ändring av bolagsordningen räcker det därför med

om två tredjedels majoritet bolagsstämman. Beslutet får inte verkställas innan bolagsordningsändringen har registrerats 9 kap. 14 § ABL.

Det finns ingenting som hindrar att ett bolag som har infört en bolagsordningsbestämmelse av nu diskuterat slag upphäver bestämmelsen och därmed återfår den bolagsrättsliga rätten att avge redovisning i svenska kronor. Beslutsordningen är densamma som när bestämmelsen infördes. En återgång till redovisning i svenska kronor kräver emellertid särskilt tillstånd Skattemyndigheten se kapitel 5.

Vad återigen angår den för omräkningskursen avgörande dagen för övergången är utredningen inte beredd att ge bolagen full frihet att bestämma denna. Vilken dag och därmed vilken kurs skall tillämpas

som påverkar det omräknade aktiekapitalets storlek. Är kronan i för-

svag hållande till blir det omräknade aktiekapitalet i euro lågt och vice

euron versa.

Utredningen föreslår därför att omräkningen sker i samband med att bolagsordningsändringen registreras PRV till den kurs som gäller

av dagen för registreringen. Det PRV omräknade aktiekapitalet i euro

av registreras i aktiebolagsregistret och det är detta belopp som används i bolagets balansräkningar i fortsättningen, med de ändringar som föranleds att bolaget registrerar ökning eller nedsättning av

av senare

aktiekapitalet.

De föreslagna lagbestämmelserna framgår av bilaga

100 Aktiekapital i euro SOU 1997: l 81

6.5.2 Hela aktiekapitalet i under

euro

övergångsfasen fast växelkurs

l detta avsnitt behandlas behandlas behovet aktiekapital i under av euro en övergångsfas som infaller år 2002 eller senare. Det huvudsakliga innehållet i enkätsvaren beträffande behovet av aktiekapital i euro under övergångsfasen har redovisats i tidigare avsnitt. Här skall endast nämnas att det är vitt spridd uppfattning en bland myndigheter och i det svenska näringslivet, möjlighet för att en svenska företag att ha aktiekapitalet i skulle företagen dels euro ge lägre kostnader för att administrera sin redovisning, dels tillgång till billigare utländskt riskkapital. Utredningen vill för sin del först framhålla att det inte möter några principiella invändningar att aktiekapitalet denomineras i under euro övergångsfasen. Under denna period är växelkursen fast och kronor och euro anses vara ett och samma betalningsmedel. Anges aktiekapitalet i euro efter omräkning av anskaffningsvärdet är det helt i enlighet med grundläggande redovisningsprinciper. Det finns som utredningen ser det inte heller någon anledning att begränsa rätten att denominera aktiekapitalet under övergångsfasen jämfört med vad som har gällt under den drygt treåriga period av utanförskap som föregått denna fas. De författningar föreslagits i som avsnitt 5.4.4 och 6.5.1 bör ha fortsatt giltighet under övergångsfasen. Det innebär först och främst att aktiebolag som i sin bolagsordning har tagit föreskrifter om bokföring och aktiekapital i under övereuro, gångsfasen kan fortsätta att redovisa i denna valuta och därvid ange aktiekapitalet med i aktiebolagsregistret antecknat eurobelopp. Men självfallet bör dessa författningar kunna utnyttjas under övergångsfasen av bolag som då kommer till insikt att de är betjänta att kunna om av avge sin redovisning i euro och därvid ha aktiekapitalet i valuta. samma

6.5.3 i USD

Aktiekapital

Utredningen har i avsnitt 5.4.2 avvisat tanken att svenska företag skall ges möjlighet att avge redovisning i USD. Med den inställning utredningen har, nämligen att redovisningsvalutan är primär i förhållande till aktiekapitalets denominering, följer att utredningen inte anser att det föreligger något behov för svenska företag att aktieange kapitalet i USD.

SOU 1997: l 81 Aktiekapital i euro 101

6.5.4 Delar aktiekapitalet i euro eller annan

främmande valuta

Erfarenheterna från Stockholmsbörsen under perioden 1992 1997 ger

inte stöd för uppfattningen att internationella kapitalplacerare påverkas

aktiekapitalet är denominerat i svenska kronor eller i främmande av om valuta.

Alla delar emellertid knappast utredningens uppfattning denna punkt och det torde finnas de som vill hävda att det finns situationer när ett svenskt bolag har behov att emittera endast del sitt aktie-

av en av kapital i främmande valuta. Det skulle kunna gälla ett bolag som önskar utnyttja den amerikanska kapitalmarknaden för att skaffa sig riskkapital. Enligt planerna skall det ske genom en nyemission över New Yorkbörsen. Emissionskursen kan enligt insiktsfulla bedömare sättas högre de nya aktierna denomineras i USD. Utredningen vill om den

om lagstiftning måste till för att sådana önskemål skall kunna för-

som verkligas anföra följande.

En grundläggande fråga är denominering av en del av aktie-

om kapitalet i främmande valuta skapar aktier av ett särskilt slag. Svaret blir aktierna vid nedsättning aktiekapitalet eller skifte i sam-

om av band med bolagets likvidation skall lösas i den främmande valutan liksom naturligtvis utdelning skall fastställas i denna valuta.

Från lagstiftningssynpunkt är det utan tvekan enklast om en denominering en del av aktiekapitalet i främmande valuta inte

av skapar aktier ett särskilt slag. Om aktierna vid nedsättning av aktie-

av kapitalet eller skifte i samband med bolagets likvidation skall lösas till sitt kvotvärde och utdelning beräknas enligt vanliga regler i svenska kronor som emellertid kan växlas till främmande valuta i samband med utbetalningen föreligger förutsättningar för en enkel reglering

i allt väsentligt blir kopia av de regler som gällde för bundna som en aktier. Aktier denominerade i främmande valuta behandlas då som aktier omfattas ett förbehåll, men de utgör inte aktier av ett

som av särskilt slag.

Det är emellertid inte mycket vunnet med en sådan reglering om avsikten är att väcka intresse den internationella kapitalmarknaden. För att uppnå det syftet måste rimligtvis avkastningen aktierna relateras till denomineringsvalutan. Det innebär att aktier av olika slag tillskapas genom denomineringen.

Om ett bolag under angivna förutsättningar önskar ha sitt aktiekapital denominerat i olika valutor, måste bolaget ha minst ett aktieslag för varje denominerad valuta. Ingenting hindrar i så fall att de aktier denomineras i en av flera valutor i sin tur fördelas på två

som eller flera serier med skillnader i fråga om ekonomiska rättigheter,

102 Aktiekapital i euro

röstvärde etc. Utredningen ser det som en risk att aktieseriema blir så många att det blir svårt att genomföra omröstningar och uppnå erforderlig majoritet bolagsstämma i frågor som avses i 9 kap. 15 § ABL. Det finns dessutom risk för att likviditeten i vissa aktieserier blir för låg.

En fråga som måste avgöras i ett tidigt skede är om aktiekapitalet i årsredovisningen skall tas upp till balansdagens kurs eller till anskaffningsvärdet jfr t.ex. avsnitt 6.3. En denominering av aktiekapitalet i mer än en valuta i förening med en redovisning av aktiekapitalet till balansdagens kurs innebär att växelkursförändringar påverkar förhållandet mellan aktieslag med olika denomineringar. Antag att ett bolag har aktier i två lika stora serier, den ena denominerad i svenska kronor och den andra i med flytande växelkurs. År 1 är

euro växelkursen balansdagen 10 kr för en euro, nästa år har euron stärkts och kursen stigit till 11 kr. Situationen blir då följande.

År l Tillgångar 1000 Mkr Skulder 500 Mkr

Eget kapital

Aktiekapital

Serie SEK 250 Mkr

Serie euro 25 Meuro 250 Mkr

År 2 Tillgångar 1000 Mkr Skulder 500 Mkr

Eget kapital

Aktiekapital

Serie SEK 250 Mkr

Serie euro 25 Meuro 275 Mkr

Ansamlad förlust 25 Mkr

Till följd av växelkursförändringen har aktierna i serie euro fått en större andel av hela aktiekapitalet och ett högre kvotvärde för varje aktie än aktierna i serie SEK. Saken får betydelse för företrädesrätten till nya aktier vid kontantemission. I dag föreskrivs att de gamla aktierna skall ge företrädesrätt till nya aktier samma slag i

av förhållande till sin andel i aktiekapitalet 3 kap. l § fjärde stycket ABL. l 12 kap. 7 § första stycket 4 ABL finns vidare ett låneförbud vid ett sammanlagt aktieinnehav som uppgår till en procent av aktiekapitalet. Slutligen kan i detta sammanhang nämnas punkten 4 i övergångsbestämmelserna till SFS 1994:802. Där föreskrivs ett ansvar för ägare av aktier i bolag som upplöses vid utgången av år 1998 jfr prop. 1997/98:39 på grund av att aktiekapitalet inte uppgår till 100 000

Aktiekapital 103

i euro

kr. Ansvaret gäller bolagets förpliktelser begränsas till aktie-

men ägarens andel i bolagets aktiekapital. Dessa bestämmelser bör om

balansdagens kurs skall användas lämpligen ändras till överensstäm-

melse med bestämmelserna till skydd för aktieägarminoriteter. I dessa skyddsbestämmelser föreskrivs genomgående rättigheter till förmån för aktieägare med en viss andel av samtliga aktier eller de stämman

av företrädda aktierna eller alla visst sätt berörda aktier.

För bolag som omfattas av EG:s kapitalkrav är det inte värt att diskutera något annat än balansdagens kurs, eftersom den kursen

är en förutsättning för de effekter som eftersträvas vad gäller kravet på

en kapitalbas om 8 procent, se kapitel För övriga bolag framstår emellertid ett fast i aktiebolagsregistret antecknat aktiekapital i svenska kronor eller utländsk valuta som det överlägsna alternativet med hänsyn till att man med aktiekapitalet till anskaffningsvärdet kommer ifrån

en mängd problem av redovisningsprincipiell och associationsrättslig

art.

Om aktiekapital denominerat i utländsk valuta i årsredovisningen tas upp till anskaffningsvärdet enligt de principer som utredningen förordat och nominella beloppet avskaffas så utredningen föreslår i

som kapitel 9 föreligger förutsättningar för att administrera en ordning med aktiekapitalet delvis i utländsk valuta. Enligt utredningens mening är det emellertid inte visat sådan ordning skulle ha mätbar effekt

att en en på de svenska bolagens möjligheter till riskkapitalanskaffning de internationella finansmarknaderna.

7 kreditinstitut och

Kapitalkravet på värdepappersbolag effekter av en

denominering av aktiekapitalet i

utländsk valuta

1 Bakgrund

Under de senaste åren har det skett en avreglering av de finansiella marknaderna vilket kommit till synes bl.a. i form av många nya finansiella instrument och ett ökat antal andrahandsmarknader. Riskerna har ökat för aktörerna på marknaderna. Särskilt riskfyllda anses instrumenten derivatmarknaden Kreditrisker, marknadsrisker och

vara. likviditetsrisker som hänför sig till olika derivat är generellt sett svårare att beräkna än risker avistamarknaden främst beroende att derivatinstrumenten ofta innebär en kombination av risker som är svåra att uppskatta. Riskbedömning och riskhantering har fått ökad betydelse för aktörerna de finansiella marknaderna.

Internationaliseringen av de nationella finansiella marknaderna har lett till ökade systemrisker i det internationella finansiella systemet. Fallissemang eller störningar i internationellt verksamma banker kan få vittgående konsekvenser för andra institut i andra länder. Handeln med derivatinstrument är starkt internationaliserad och dess tillväxt har ökat samvariationen mellan de nationella finansiella marknaderna. Med anledning härav har samarbetet mellan ländernas tillsynsmyndigheter förstärkts i syfte att minska riskerna i det internationella finansiella systemet.

I dag existerar två internationella fora för sådant samarbete, nämligen inom G 10 Basle Committee on Banking Supervision och inom EU. Det förekommer ett nära samarbete mellan dessa organisationer exempelvis att ett flertal EU-länder är representerade i G 10.

genom Vidare deltar EU-kommissionen i Baselkommittén som observatör. En viktig anledning till att kapitaltäckningsregler samordnas internationell nivå är att större konkurrensneutralitet därvid uppnås mellan

106 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag

länderna. Enhetliga internationella regler for kapitalkrav gör det möjligt att jämföra institutens soliditet och därmed deras konkurrensstyrka oberoende av ländernas skilda jurisdiktioner.

7.1.1 Basel-överenskommelsen

Baselkommittén är ett samarbetsorgan bankområdet för centralbanker och andra tillsynsmyndigheter från G 10-ländema Belgien, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Förenta staterna samt Luxemburg. Baselkommittén antog år 1988 de regler om kapitaltäckningskrav för internationellt verksamma banker sedan blivit internationellt

som normerande och som sin tid också togs bl.a. i den svenska bankrörelselagen. 1988 års kapitaltäckningsregler tog sikte enbart på kreditrisker.

Baselkommittén gjorde år 1996 ett tillägg till kapitaltäckningsreglerna för banker. Tillägget innebar bl.a. kapitalkrav för marknadsrisker.

Enligt 1996 års tillägg skall de kapitaltäckningskraven

nya vara sammansatta av minimikrav för:

kreditrisker för lån, investeringar och motpartsåtaganden motpartsrisk,

ränte- och aktierisker för bankens värdepappersportfölj ingår i - som handelslagret, och

valutakursrisker för hela verksamheten. -

7.1.2 EG-direktiv 89/647/EEG

kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut

kreditrisker

Genom en bestämmelse i kapitalkravsdirektivet 93/6/EEG görs de kapitaltäckningsregler för kreditrisker som finns i direktivet om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut 89/647/EEG tillämpliga även

värdepappersföretag. Detta innebär att kapitalkraven för kreditrisker blir enhetliga för värdepappersföretag och kreditinstitut.

Enligt direktivet skall värdepappersföretag och kreditinstitut

ha en kapitalbas för att utöver kreditrisker kunna täcka de risker

- - som existerar de skilda finansiella marknaderna, dvs. marknadsrisker. Kapitaltäckningsreglerna för marknadsrisker omfattar bl.a. ränte- och

SOU 1997: 181 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag 107

aktiekursrisker samt avvecklings- och motpartsrisker som ett institut är utsatt för i sin verksamhet i handelslagret trading book samt valutakursrisker för hela verksamheten.

Kapitaltäcknihgskravet skall omfatta institutens nettoposition i varje enskild valuta ingår i den totala verksamheten inklusive åtaganden

som

derivatmarknader såsom options-, tennins- och swappmarknader. Kapitalkraven omfattar även institutens placeringar och åtaganden i och utanför balansräkningen. Direktivet föreskriver metoder för beräkningen kapitalkraven för derivatinstrument. Värderingen av dessa

av instrument skall baseras på det underliggande instrumentet till gällande marknadspriser på avistamarknaden. Vidare skall vid värderingen av institutens handelslager principen om marknadsvärdering mark to market tillämpas.

7.1.3 EG-direktiv 89/299/EEG om kapitalbasen i

kreditinstitut.

Direktivet 89/299/EEG kapitalbasdirektivet reglerar kapitalbasen i kreditinstitut. Enligt kapitalkravsdirektivet, 93/6/EEG, gäller kapitalbasdirektivet även för värdepappersföretag. Kapitalbasen består av primärt och supplementärt kapital. Vid kapitaltäckning av marknadsrisker kan annat kapital ingå, s.k. utvidgad kapitalbas. Primärt kapital utgörs inbetalat aktiekapital, vissa öppet redovisade reserver

t.ex. skattefri del skatteutjämningsfond eller periodiserings-

som av en

balanserad vinst från föregående år. Enligt direktivet får

fond samt

även vinst uppstår under räkenskapsåret ingå under förutsättning

som att den verifierats de ansvariga revisorerna och att behöriga

av myndigheter finner det styrkt att beloppet beräknats ett riktigt sätt samt att avdrag skett för förutsebara kostnader och utdelningar.

I det supplementära kapitalet får vissa andra poster inräknas, t.ex. långfristiga skulder och andra poster som, oavsett juridisk eller redovisningsmässig benämning, fritt kan utnyttjas till täckning av normala risker i bankrörelsen. Deras storlek skall framgå av kreditinstitutets internredovisning, fastställda den verkställande ledningen och

vara av reviderade. Posternas storlek skall tillkännages de behöriga myndigheterna. Som supplementärt kapital räknas t.ex. förlagslån och andra skuldförbindelser med efterställd rätt.

Från kapitalbasen skall avdras bl.a. förluster under räkenskapsåret liksom innehav aktier och större ägarposter i andra kredit-

av egna institut och finansiella institut. Av kapitalbasen får endast 50 procent utgöras av supplementärt kapital.

108 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag

7.1.4 EG-direktiv 93/6/EEG för

om kapitalkrav

värdepappersföretag och kreditinstitut

marknadsrisker

Direktivet 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut kompletterar tidigare antagna bestämmelser tillsynsområdet för värdepappersföretag och kreditinstitut. I direktivet föreskrivs dels bestämmelser kapitalbas och startkapital för värdeom pappersföretag, dels kapitaltäckningsregler För värdegemensamma pappersföretag och kreditinstitut för diverse risker, dels mätning och rapportering av stora exponeringar samt tillämpning av gruppbaserad tillsyn för finansiella grupper.

7.2 om

Lagen 1994:2004 kapitaltäckning

och stora för kreditinstitut

exponeringar och värdepappersbolag

Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag bygger på EG:s direktiv 93/22/EEG investeom ringstjänster inom värdepappersområdet, 93/6/EEG kapitalkrav för om värdepappersföretag och kreditinstitut, 92/l21/EEG övervakning om och kontroll kreditinstituts stora exponeringar, och 92/30/EEG av om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut. Lagen inleds med ett kapitel innehållande definitioner. Här skall endast nämnas att med bank avses bankaktiebolag, Sparbank och medlemsbank. Med kreditmarknadsföretag förstås ett svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening har fått tillstånd att driva som ñnansieringsverksamhet enligt lagen 1992:1610 finansieringsom verksamhet kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsförening. Ett värdepappersbolag är ett svenskt aktiebolag har fått tillstånd att som driva värdepappersrörelse enligt lagen 1991:981 värdeom pappersrörelse. Med kreditinstitut bank, kreditmarknadsbolag menas och Svenska skeppshypotekskassan. Som samlande beteckning en används institut för kreditinstitut och värdepappersbolag 1 kap. 1 §. l 2 kap. återfinns de för utredningen centrala bestämmelserna om kapitalkrav och kapitalbas. Kapitalkravet anges i 1 § enligt följande: Ett institut skall vid varje tidpunkt ha kapitalbas motsvarar kapitalbaserna för en som summan av kreditrisker enligt 2 § och för marknadsrisker enligt 3 och 4 §§. En och

SOU 199 181 Kapitalkravetpå kreditinstitut och värdepappersbolag 109

mängd kapitalbasen får inte användas för att samtidigt täcka samma av både kreditrisker och marknadsrisker.

Det är framför allt kapitalkravet för kreditrisker som är föremål för utredningens intresse. Detta krav i 2 § följande sätt: För att

anges uppfylla kapitalkravet för kreditrisker skall institutet ha en kapitalbas, beräknad enligt 6 och 7 §§, motsvarar minst 8 procent av värdet av

som institutets tillgångar och åtaganden beräknat enligt 3 kap. 1

Bestämmelserna kapitalbasens beräkning finns alltså i 6 och

om 7 §§. Enligt 6 § utgörs kapitalbasen primärt och

av summan av supplementärt kapital efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften kapital-

av basen.

Med primärt kapital avses:

A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker reservfonder, i medlemsbanker och kreditmarknadsföreningen eget kapital med undantag för förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas

uppskrivningsfonder.

B. I banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag kapitalandelen skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.

av C. I banker och kreditmarknadsföretag kapitalandelen av det belopp

bankens eller bolagets till följd av avskrivning som svarar mot reserver på egendom upplåtits till nyttjande.

som

Med supplementärt kapital värdet förlagsandelslån, förlagslån

avses av och andra skuldförbindelser med ursprunglig löptid minst fem år

till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock och med rätt sammanlagt högst till belopp motsvarar hälften av det primära

ett som kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser med

återstående löptid understigande fem år får tas till ett belopp en upp

högst 20 procent det nominella värdet för varje helt som motsvarar av

återstår till förfallodagen. år som

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter med-

givande Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och

sägs i andra och tredje styckena. reserver än som

I 7 § föreskrivs bl.a. att från det kapitalet skall institutet räkna

egna

förluster uppkomna under löpande räkenskapsår. Paragrafen inneav håller dessutom komplicerad reglering beträffande avräkning av

en inkråmsgoodwill och vissa tillskott m.m.

l l0 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag SOU 1997: l 81

Sammanfattningsvis och populärt uttryckt innebär dessa bestämmelser följande: Storleken av en banks egna kapital bestäms ytterst kapitalav täckningsreglerna. Dessa regler innebär att en bank i varje ögonblick skall ha en sammanlagd kapitalbas motsvarar 8 procent värdet som av placeringama. Placeringama utgörs av tillgångar och vissa poster utanför balansräkningen. Placeringama i olika riskklasser vid grupperas bestämmande det totala kapitalkravet. Vid beräkningen kapitalav av krav värderas tillgångar till sitt bokförda värde och övriga placeringar som huvudregel till nominellt belopp. Kapitalbasen består av två delar, som kallas primärt och supplementärt kapital. Primärt kapital består av fritt och bundet eget kapital, dvs. aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond och disponibla vinstmedel. Dessutom får vissa obeskattade reserver räknas primärt som kapital. Supplementärt kapital består av eviga och vissa tidsbundna förlagslån samt kapitaltillskott och reserver efter tillstånd från Finanssom inspektionen får inräknas i kapitalbasen. En viktig begränsning föreligger på så sätt att det supplementära kapitalet maximalt får uppgå till lika stort belopp som det primära kapitalet. En ytterligare begränsning består i att tidsbundna förlagslån inte får ingå i supplementärt kapital till större del än som motsvarar 50 procent det totala primära av kapitalet. Om man bortser från i utländska dotterbolag efter förvärvstidpunkten uppkomna vinster och vid beräkningen reserver, som av kapitaltäckningskrav på koncernnivå får räknas i kapitalbasen, är hela det primära kapitalet i svenska banker denominerat i svenska kronor. Av de poster som får ingå i det supplementära kapitalet kan förlagslån ut i utländsk valuta. ges De större svenska bankerna har ett stort inslag affärer i utländsk av valuta. Andelen tillgångar och skulder i utländsk valuta i större svenskägda affarsbanker uppgick år 1996 till cirka 50 procent total balansav omslutning. Reglerna innebär alltså att en bank i varje ögonblick skall ha en sammanlagd kapitalbas som motsvarar 8 procent värdet på placeav ringama. Placeringama utgörs av tillgångar och vissa poster utanför balansräkningen. Om valutakurserna avseende bankernas tillgångar i utländsk valuta ändras, påverkar det kravet kapitalbasens storlek. En IO-procentig försvagning av kronan i förhållande till den utländska valutan leder till IO-procentig ökning tillgångarnas värde i en av svenska kronor vilket i sin tur ställer krav på en lO-procentig ökning av kapitalbasen.

SOU 1997: l 81 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag l l l

7.3 Vilken betydelse har en denominering

i främmande valuta på

av aktiekapitalet kapitalkravet - frågans tidigare

behandling m.m.

På uppdrag Aktiebolagskommittén och Finansinspektionen utförde av jur. dr Claes Norberg förstudie rättsliga och bokföringsmässiga en om frågor vid utställande aktier i utländska valuta. Förstudien avav

rapporterades promemoria dagtecknad den l oktober 1993.

i en I sin studie visar Norberg 18 exempel vilka effekter som genom under olika förutsättningar uppstår beträffande kapitalkravet och en banks förmåga uppfylla detta krav. I de flesta exemplen har att denomineringen kapitalet inte någon avgörande inverkan bankens av förmåga klara kapitalkravet. Det leder Norberg till följande att slutsatser beträffande kapitaltäckningsreglema för finansiella företag: Kapitaltäckningsreglerna bygger i dag på de redovisade värdena i bankernas balansräkningar. En möjlighet ut aktier i utländsk att ge valuta påverkar inte de finansiella företagens kapitaltäckningssituation, kopplingen mellan bokföringen och kapitaltäckningsreglema skall om bestå och de principer för redovisning aktiekapital förordats i av som denna utredning skall gälla. Denomineringen av aktiekapitalet saknar betydelse för förmågan att klara kapitalkravet, och en denominering i utländsk valuta inga skillnader jämfört med denomineringen av ger om aktiekapitalet sker i svenska kronor. slutsats giltig såvitt gäller argumentet att denominering Denna är en aktiekapitalet i utländsk valuta skulle fördelaktig vid av vara mera värdestegringar på bankernas placeringar, jämfört med om aktiekapitalet denomineras i svenska kronor. Slutsatsen gäller både i fallet att aktiekapitalet tillåts variera och vid ett fast bestämt aktiekapital. Tanken variabelt aktiekapital, fortlöpande omvärderas i förhållande att ett som till valutakursförändringama, skulle kunna leda till att kapitaltäckningskraven tekniskt sett lättare skulle kunna uppfyllas, måste

därför förfelad. anses inte vid ett variabelt aktiekapital i ut- I belysning av att man ens ländsk valuta uppnår de förväntade tekniska effekterna på kapitalbasen,

vid kapitaltäckningsreglerna, så talar övervägande en tillämpning av

inför regler möjlighet att utfärda aktier i skäl mot att man som ger utländsk valuta.

Norbergs slutsatser godtogs inte Svenska Bankföreningen och av direktör Göran Markström, S-E-Banken, har i en promemoria angående

l 12 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag SOU 1997: 181

aktiekapital i utländsk valuta redovisat bankernas invändningar. Promemorian är dagtecknad den 10 november 1993. Enligt Markström uppvisar de flesta Norbergs exempel beav tydande öppna valutapositioner. Det är uppenbart, Markström, menar att de värdeomräkningar i dessa fall följer valutakurssom fluktuationer skapar vinst- och förlusteffekter i sin tur påverkar som kapitalet. Diskussionen bör emellertid riktas mot de exempel snarare där valutapositionen är noll, dvs. där tillgångssidans och skuldsidans valutaposter är i fullständig balans. Norberg har exempel där sex en sådan balans är för handen. Av dessa exempel framgår att med aktiekapital i utländsk valuta motbalanseras ett grund valutakursav svängningar fluktuerande kapitalkrav. Frågan vilken betydelse denominering aktiekapitalet i en av främmande valuta egentligen har kapitalkravet behandlas i några av enkätsvaren. Svenska Bankfäreningen anför bl.a. att obalansen mellan tillgångar och andra åtaganden i utländska valutor å sidan och ett kapital i ena svenska kronor å den andra skapar särskilda problem vid valutakurssvängningar. Vid stigande kurser på utländsk valuta kan kapitalkravet inte mötas lika snabbt med en ökning kapitalbasen och vid av sjunkande kurser blir kapitalet större än nödvändigt. För traditionella tillgångsslag är valutakurssvängningarna proportionella, dvs. värdet på tillgången som genererar kapitalkrav stiger eller faller linjärt med - valutakursen. Men ifråga de s.k. kreditriskvärdena på derivatom instrument är dessa många gånger progressiva/degressiva, dvs. de stiger eller faller snabbare/långsammare än den underliggande svängningen i valutakursen. En stor del av det valutastyrda kapitalkravet måste täckas med en kapitalbas i svenska kronor. Detta medför en urholkning av kapitalstyrkan genom att svenska banker för att möta valutakursfluktuationer kan behöva hålla extra stor buffert främst en av aktiekapital. Kapital anskaffat i utländsk valuta bör därför ingå i den totala valutapositionen. Det skulle därvid te sig egendomligt inte om kapitalet såsom andra element i positionen fick värderas enligt dagskurs och således vara nettoabsorbenten valutakurssvängningarnas av kapitaleffekt. Att åstadkomma effekt med kapital i kronor skulle samma kräva öppen valutaposition betydande dignitet, vilket är något en av som bankerna olika skäl inte sig kunna hålla. av anser Finansinspektionen har i sitt enkätsvar givit uttryck för motsatt en uppfattning, nämligen att aktier i utländsk valuta inte påverkar de kapitalkrav följer kreditrisk respektive marknadsrisk för som av kreditinstitut eller värdepappersbolag. Inte heller påverkas de kapitalkrav som ställs på försäkringsföretag till följd solvensreglerna eller av

SOU 1997: l 81 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag l 13

de krav tillgångar för skuldtäckning sådana företag är undersom ställda.

7.4 Utredningens överväganden

Svenska kronor är liten valuta emellanåt är föremål för kraftiga en som kurssvängningar. Sverige är också ett litet land med några mycket stora banker har omfattande internationell verksamhet. l förhållande som en till sina konkurrenter i t.ex. Tyskland, Storbritannien och Frankrike kan konstateras att bankerna i de sistnämnda länderna i mycket högre utsträckning tillgodoser behoven på hemmamarknaden och att de till följd härav inte är så utsatta för valutarisker som de svenska storbankerna. Upplysningsvis kan nämnas att uppemot 50 procent av tillgångarna på S-E-Bankens balansräkning är denominerade i utländsk valuta. Dessa omständigheter skapar särskilda svårigheter för de svenska bankerna vid tillämpningen kapitalkravet. av Svenska Bankföreningens expert i utredningen, Jan Bökmark, biträdd chefen för S-E-Bankens ekonomiavdelning Jan Siling, har av förklarat vad kapitalkravet innebär med i huvudsak följande två exempel.

Exempel l

Dag l Placeringar i SEK 1000 Mkr Skulder i SEK Mkr - Placeringari UV 1000 Mkr Skulderi UV 1000 Mkr

Kapitalbas l Avseende SEK 80 Mkr Avseende UV 80 Mkr

Dag 2 Placeringar i SEK 1000 Mkr Skulder i SEK Mkr - Placeringari UV 1100 Mkr Skulder i UV 1100 Mkr

Kapitalbas l Avseende SEK 80 Mkr Avseende UV 88 Mkr

Det är värt att notera att exemplet inte någon balansräkning, avser vilket framgår bl.a. att varken det kapitalet eller balansomslutav egna

1 14 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag SOU 1997: l 81

ningen redovisas. l kapitalbasen ingår både eget kapital och vissa skulder. l exemplet har kapitaltäckningsfrågan renodlats till vissa tillgångar vilkas värde är bestämt i främmande valuta UV och till följd härav fluktuerar med valutakurserna. l exemplet har dessa tillgångar i utgångsläget Dag l ett värde l 000 Mkr och kapitalkravet är precis av uppfyllt. Emellertid har bankerna Finansinspektionens allmänna råd genom avseende tillstånd till valutahandel ålagts att begränsa riskerna med att ha en stor del tillgångarna denominerade i främmande valuta. l av exemplet har i enlighet härmed banken lånat 1000 Mkr i upp samma valutor som de ifrågavarande tillgångarna UV. Banken har med andra 0rd matchat tillgångar med skulder i valuta och valutasamma positionen är stängd. Antag nu att de ifrågavarande tillgångarna och skulderna är bestämda i USD och att dollarns värde stiger i förhållande till kronan med 10 procent. Det påverkar tillgångar och skulder lika. Dag 2 redovisas därför de ifrågavarande tillgångarna och skulderna till 1100 Mkr. Trots att valutapositionen är stängd påverkas kapitalkravet det av ökade värdet tillgångarna och dag 2 krävs 8 procent 1 100 88 av Mkr i kapitalbas. Det är denna effekt valutakursförändringarna av som tvingar bankerna att ha kapital i trots att valutapositionen reserv är stängd. l exemplet kan beräknas till 88-80 8 Mkr. reserven För bankerna skulle det innebära fördel del kapitalen om en av basen denominerades i främmande valuta. Så sker redan i viss utsträckning. Bankerna tar förlagslån utomlands får inräknas i upp som kapitalbasen och kan på så sätt bemästra de påfrestningar kapitaltäckningen som följer med valutakursförändringar även i stängda valutapositioner. Möjligheterna att utnyttja förlagslån i främmande valuta är emellertid begränsade. Det supplementära kapitalet får högst uppgå till ett lika stort belopp det primära kapitalet. Dessutom får som tidsbundna förlagslån inte ingå i supplementärt kapital till större del än som motsvarar 50 procent av det totala primära kapitalet. Med denna ordning måste bankerna ha ett större aktiekapital behövs med än som hänsyn till verksamheten för att kunna garantera att kapitalbasen alltid motsvarar 8 procent av placeringarna. Det är därför enligt Svenska Bankföreningen nödvändigt med en möjlighet att denominera aktiekapitalet i främmande valuta som följande exempel visar.

1997: l 81 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag l 15 SOU

Exempel 2

Dag l Placeringar i SEK 1000 Mkr Skulder i SEK Mkr - Placeringar i UV 1000 Mkr Skulder i UV 1000 Mkr

Kapitalbas l Avseende SEK 80 Mkr Avseende UV 80 Mkr Varav Förlagslån UV 10 Mkr Aktiekapital UV 70 Mkr Övrigt eget kapital Mkr -

Dag 2 Placeringar i SEK 1000 Mkr Skulder i SEK Mkr - Placeringar i UV 1100 Mkr Skulder i UV l 100 Mkr

Kapitalbas l Avseende SEK 80 Mkr Avseende UV 88 Mkr Varav Förlagslån UV ll Mkr Aktiekapital UV 77 Mkr Övrigt eget kapital Mkr -

l exemplet har tillgångarna och skulderna i utländsk valuta nytt satts till 1000 Mkr. Bland skulderna ingår förlagslån i utländsk valuta som inräknas i kapitalbasen. Denna bas har satts till 80 Mkr och specifi- 10 Mkr hänför sig till förlagslån och 70 Mkr till aktiekapital och cerats; båda har denominerats i utländska valuta som de nyssposterna samma nämnda tillgångarna och skulderna 1000 Mkr. Antag de ifrågavarande tillgångarna och skulderna fortfarande nu att bestämda i USD och dollarns värde stiger i förhållande till kronan är att med Det påverkar tillgångar och skulder lika. Dag 2 10 procent. redovisas därför de ifrågavarande tillgångarna och skulderna till 1100 Mkr. Också förlagslånet och aktiekapitalet redovisas till balansdagens eller till ll respektive 77 Mkr. Genom att förlagslånet och aktiekurs kapitalet sålunda ökar med tillsammans 8 Mkr uppfylls det krav ytterligare 8 i kapitalbasen enligt vad anförts ovan följer med som som ökning från 1000 till 1100 Mkr värdet de aktuella tillgångarna. en av Så långt Svenska Bankföreningen.

l 16 Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag SOU 1997: l 81

Utredningen menar att det exemplen framgår att denominering av en i enlighet med exempel 2 aktiekapitalet i främmande valuta i av föreningen med en värdering detta till aktuell kurs bankerna av ger möjligheter att arbeta med mindre kapitalbas än nöden som annars är vändig. Exempel 2 väcker emellertid åtminstone övergripande tre frågor. Den första är sådan ordning är förenlig med om en Baselöverenskommelsen och EG:s kapitalkrav. Den andra frågan hur är en sådan ordning skall förenas med de allmänna

redovisningsprinciper

som skall tillämpas bankernas årsredovisning och delårsrapporter. Den tredje frågan slutligen är hur denominering

en av aktiekapitalet i

utländsk valuta med fluktuerande värde skall förenas med associations-

rättsliga principer bl.a. minoritetsskyddsregler aktieägare med

som ger en viss andel av aktiekapitalet särskilda rättigheter i bolaget. Beträffande den första frågan kan noteras kapitalkravet att är avsett att ge skydd åt investerare och åt dem har satt medel på konton som hos kreditinstitut och värdepappersbolag. Det är oklart för utredningen varför kapitalbasen har bestämts just det sätt skett, som 8 procent av vissa angivna placeringar, procentsatsen får ha blivit men antas bestämd med hänsyn till att alla eller nästan alla länder som deltog i beslutet hade inhemska bestämmelser innebar

som att aktiebolag med

hemvist där måste ha aktiekapitalet denominerat i hemlandets valuta

och i årsredovisningen ta det med det i upp aktiebolagsregistret

registrerade beloppet. Såvitt utredningen har kunnat finna detta är fortfarande den ordning gäller. Endast Irland och Storbritannien som har i dag möjlighet att denominera aktiekapitalet i utländsk valuta och

det är för utredningen okänt irländska och engelska banker utnyttjar om detta vid beräkning av kapitalbasen på det sätt Svenska Bankföreningen

nu föreslår. Utredningen att måste försiktig så anser man vara att Sverige inte bryter mot sina internationella åtaganden. Sverige bör inte

genom vad som kan uppfattas ett kringgående kapitalkravet som av ge sina kreditinstitut konkurrensfördelar i förhållande till konkurrenter

med hemvist i andra EG-länder samtidigt det skydd för insättarna som som kravet är avsett att urgröps. ge Beträffande den andra frågan utgår utredningen från sådan att en löpande beräkning kapitalbasen Svenska före-

av som Bankföreningen

slår måste överensstämma med den ordning skall gälla vid som

upprättande av delårsrapporter, årsredovisning och

koncernredovisning

i kreditinstitut. Såsom kapitalkravet är utformat går det inte att ha två parallella redovisningssystem med olika innehåll. Om Svenska Bank-

föreningens önskemål denominering aktiekapitalet i främ-

om en av mande valuta vid beräkningen kapitalbasen till aktuell som av tas upp kurs skall tillgodoses, måste konsekvensen bli att aktiekapitalet i årsredovisningen tas upp till balansdagens kurs. Det är uppenbart att

Kapitalkravet på kreditinstitut och värdepappersbolag l l7 SOU 1997: l 81

det inte går ha årsredovisningen i valuta som aktiekapitalet, att samma denominerat i än valuta. En värdering till balansom detta är mer en kurs väcker vidare rad invändningar redovisningsprindagens en av cipiell Utredningen har varit inne dess invändningar i kapitel S art. och kan i detta sammanhang inskränka sig till följande synoch 6

punkter. Det grundläggande princip att det egna kapitalet bestäms som är en mellan tillgångar och skulder. En ökning aktiekapitalet skillnaden av till följd valutakursförändringar måste därför kompenseras genom en av motsvarande minskning det övriga kapitalet och vice versa. Det av egna sammanlagda kapitalet måste oförändrat när tillgångarna och egna vara skulderna oförändrade från den balansdagen till den andra. är ena förändringar i aktiekapitalets storlek grund av valuta- Att kursfluktuationer måste matchas mot det övriga egna kapitalet kan ge

stötande konsekvenser. Antag att ett aktiebolag med aktiekapitalet rent denominerat i USD har drivit verksamhet gett nollresultat. en som emellertid sjunkit i värde i förhållande till kronan, i följd Dollarn har aktiekapitalet redovisas till ett lägre belopp än den senaste varav Med nuvarande vinstutdelningsregler skulle mellanskillbalansdagen. naden kunna tillföras bolagets fria kapital och delas ut, låt vara egna de begränsningar kan följa försiktighetsprincipen och med som av kravet avsättning till reservfonden. oklart hur uppkommande valutakursvinster skall redovisas, Det är aktiekapitalet denomineras i främmande valuta. l Svenska Bankom föreningens exempel 2 ökas aktiekapitalet direkt med ett belopp som

valutakursförändringen. Det är i så fall stor skillnad i motsvarar en förhållande till aktiekapitalet är denominerat i svenska kronor. Då om nämligen uppkommande valutakursvinster först tas upp i gäller att resultaträkningen och balansräkningen del årets resultat. När som en av årsredovisningen fastställd kan det övriga kapitalet, inklusive är egna den del detta hänför sig till valutakursförändringar, genom ett av som beslut fondemission tillföras aktiekapitalet. Med en särskilt om redovisning direkt aktiekapitalet försvinner redovisningen av mot valutakursvinster från resultaträkningen. Dessutom ökas aktiekapitalet

med obeskattade vilket strider mot grunderna för den nureserver varande beskattningen. Finansinspektionen har påpekat är det enligt internationella Som redovisningsnormer knappast tillåtet att ta aktiekapitalet till balansupp Enligt de definitioner görs i den den internatiodagens kurs. som av nella redovisningsnormgivaren International Accounting Standards

Committee redovisningsnormen IAS 32 skall sålunda lASC antagna beträffande sammansatta finansiella instrument en uppdelning göras

skuldkomponenten klassificeras skuld medan kapitalkomoch som

l 18 Kapital/travet på kreditinstitut och värdepappersbolag SOU 1997: 181

ponenten klassificeras som eget kapital. Rekommendationen har ännu inte implementerats i Sverige. Dess synsätt innebär att eget kapital som redovisas endast sådana komponenter värde uttrycker residualen vars mellan företagets tillgångar och skulder. En värdering till balansdagens kurs av vissa komponenter i det kapitalet framstår oförenligt egna som med ett sådant synsätt. Den tredje frågan slutligen, hur en denominering aktiekapitalet i av utländsk valuta med flukturerande värde skall förenas med traditionella associationsrättsliga principer, har något berörts utredningen i av kapitel Det är tydligt denominering aktiekapitalet i främatt en av mande valuta och särskilt då tänker sig att aktiekapitalet skall om man denomineras i korg valutor innebär rad associationsrättsliga en av en problem rörande bl.a. minoritetsskyddets utformning, likvidationsplikten när aktiekapitalet inte är täckt i tillräcklig grad och borgenärsskyddet i övrigt. De invändningar har anförts mot denominering som nu en av aktiekapitalet i utländsk valuta är allvarliga och inger betänkligheter. Det går inte att ha redovisningen i valuta aktiekapitalet, samma som om detta är denominerat i mer än en valuta. Det är inte lämpligt att ha en särskild reglering för bolag som omfattas kapitalkravet. Det är f.n. av osäkert huruvida löpande beräkning kapitalbasen med aktieen av kapitalet till aktuell kurs är förenlig med Basel-överenskommelsen och EG:s kapitalkrav. Och det är sannolikt värdering till aktuell kurs att en av aktiekapitalet inte är förenligt med internationellt vedertagna redovisningsnormer. Innan klarhet vunnits sistnämnda punkter är det enligt utredningen inte motiverat att vidare och försöka lösa de associationsrättsliga problem som kan förenade med denominevara en ring av aktiekapitalet i främmande valuta i balansräkningen som tas upp till balansdagens kurs.

8 Finansiella företag

Finansiella företag skiljer sig från företag i allmänhet genom att det

finns särskilda rörelseregler för deras verksamhet. Rörelseregleringen innebär det ställs kapitalkrav bestäms utifrån den bedrivna bl.a. att som verksamhetens art och omfattning. Utredningen menar att effekterna kapitalkraven byte redovisningsvaluta måste vara helt klarav ett av innan medgivande kan lämnas till finansiella företag att lämna sin lagda redovisning i Dessutom måste konsekvenserna av ett sådant byte euro. för Finansinspektionens tillsyn beaktas. För banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag finns krav på kapitaltäckning. En redogörelse för kapitaltäckningsreglerna i kapitel Dessa företag omfattas ÅRKL. har lämnats av Försäkringsbolag omfattas inte kapitaltäckningsreglerna men de av skall ha kapitalbas viss storlek och sammansättning enligt försäken av ringsrörelselagen 19821713, FRL. Kapitalbasens storlek bestäms med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning den får aldrig men understiga viss miniminivå solvensmarginalen, 1 kap. 8a§ en se skall försäkringsbolag bedriver direkt försäk- FRL. Dessutom ett som ringsrörelse ha tillgångar motsvarande de försäkringstekniska avsätt-

ningarna för räkning och viss deposition skuldtäckning. För egen sådana tillgångar, skall registerföras, gäller vissa placeringsregler. som Syftet med reglerna är att säkerställa att bolaget vid varje tidpunkt kan uppfylla alla åtaganden skäligen kan förväntas uppkomma med som anledning ingångna försäkringsavtal. Försäkringsbolag omfattas av av ÅRFL. Börs, auktoriserad marknadsplats liksom clearingorganisation ominte kapitaltäckningsreglerna de skall ha ett aktiekapital fattas av men med hänsyn till verksamhetens art och omfattning är tillräckligt som 2 kap. 5 7 kap. 2 § 8 kap. 4 § lagen 1992:543 om stort se resp. Dessa företag omfattas ÅRL.

börs och clearingverksamhet. av

Fondbolag omfattas inte kapitaltäckningsreglerna de skall ha av men aktiekapital med hänsyn till verksamhetens omfattning är tillett som räckligt 6 § lagen 1990:1 114 värdepappersfonder. Fondstort se om bolag omfattas ÅRL. av De skäl i det föregående har anförts för att företag i allmänhet som skall få ha sin finansiella redovisning i är giltiga också beträffande euro

120 Finansiella företag

de finansiella företag omfattas ÅRKL respektive ÅRFL. En som av komplikation i sammanhanget är emellertid de angivna kapitalkraven. Utredningen föreslår att om ett vanligt aktiebolag väljer att ha sin finansiella redovisning i det måste denominera aktiekapitalet i euro, samma valuta. En sådan denominering underlättar också beräkningar av om de olika kapitalkraven är uppfyllda. Utredningen anser att finansiella aktiebolag och försäkringsaktiebolag kan tillåtas upprätta sin finansiella redovisning i under förutsättning aktiekapitalet euro att denimineras i euro och i redovisningen tas till anskaffningsupp värdet. Den lagstiftningsteknik utredningen valt för vanliga aktiebolag som innebär att i ÅRL, BFL och JBFL föreskrivs att redovisningen kan göras i kronor eller euro medan skyldigheten att ha aktiekapitalet i samma valuta som redovisningen regleras i ABL. Samma lagstiftningsteknik bör användas beträffande de finansiella företagen. 1 ÅRKL och ÅRFL bör alltså föreskrivas kan att redovisningen göras i kronor eller euro medan aktiekapitalets denominering regleras i tillämplig

associationsrättslig författning.

Vad bör då gälla beträffande övriga finansiella företag och försäk-

ringsföretag

Det finns företag omfattas ÅRKL och inte aktiesom av som är bolag, t.ex. sparbanker, medlemsbanker och

kreditmarknadsföreningar.

En näraliggande tanke är att kräva sådana företag önskar att om avge sin finansiella redovisning i det kapitalet måste denomineras euro, egna i denna valuta. Ställs inte ett sådant krav kan tvekan uppstå vilken valuta som skall användas när kapitalkravet skall beräknas. En annan osäkerhet skulle komma att gälla beräkningen nettopositionen i av utländsk valuta se 4 kap. 8 § i kapitaltäckningslagen. Över huvud taget framstår det som önskvärt att möjligheterna för finansiella företag att genom val av redovisningsvaluta påverka beräkningen av kapitalkravet begränsas så långt möjligt. Utredningen sig som anser emellertid inte för dagen kunna överblicka konsekvenserna krav av ett att sparbanker, medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar måste denominera sitt kapital i för att få använda sig denna egna euro av valuta i sin finansiella redovisning. Utredningen föreslår därför att finansiella företag inte är aktiebolag tills vidare måste sin som avge finansiella redovisning i svenska kronor. Det finns försäkringsföretag omfattas ÅRFL och inte är som av som

aktiebolag ömsesidiga försäkringsbolag. Understödsföreningar

omfattas av särskilda redovisningsregler i lagen 1972:262 underom

stödsföreningar som hänvisar till redovisningsreglerna i lagen

1987:667 ekonomiska föreningar. Dessa företag är underkastade om skuldtäcknings- och placeringskrav vilka påverkas övergång från av en

Finansiella företag 121

svenska kronor till i redovisningen. Också effekterna av euro begränsningsregeln i 7 kap. 17 § FRL torde påverkas av ett sådant valutabyte. Det är önskvärt att så långt möjligt begränsa som möjligheterna för försäkringsföretag att val av redovisningsgenom valuta tillämpningen de angivna bestämmelserna. Utredningen styra av sig emellertid inte för närvarande kunna överblicka anser konsekvenserna ett krav att dessa företag skall denominera det av kapitalet i för att få redovisa i denna valuta. Utredningen egna euro föreslår därför att ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar tills vidare måste sin finansiella redovisning i svenska avge kronor. holdingbolag skall årsredovisning enligt ÅRL Finansiella upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL, 1 kap. 1 ÅRKL. Vid och se upprättandet koncernredovisning är principer tillämpliga för av samma finansiella holdingföretag för finansiella företag. Det saknas anledsom frångå denna princip. Finansiella holdingföretag bör därför, ning att nu i likhet med finansiella företag, tillåtas upprätta koncernredovisning i endast lioldingbolaget är ett aktiebolag med det registrerade euro om aktiekapital är i euro. Finansiella företagsgrupper skall för fastställande kapitalkrav av redovisning enligt 7 kap. ÅRKL, 6 kap. m.m. upprätta gruppbaserad se kapitaltäckningslagen. Även i dessa situationer bör den 5 § gruppbaserade redovisningen få upprättas i endast om moderbolagets euro registrerade aktiekapital är i euro. l enlighet med det anförda föreslår utredningen att paragraf, 2 en ny kap. 3 införs i ÅRKL. Paragrafen innebär att endast bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag har aktiekapitalet som registrerat i får upprätta sin årsredovisning i euro. euro Vidare föreslår utredningen paragraf, 2 kap. 3 införs i att en ny ÅRFL. Paragrafen innebär att endast försäkringsaktiebolag som har aktiekapitalet registrerat i får upprätta sin årsredovisning i euro. euro föreslår utredningen i 7 kap. 4 ÅRKL och 7 kap. 4 § Dessutom att ÅRFL införs hänvisning till den paragrafen, 2 kap. 3 i respeken nya tive lag. Tillägget innebär att koncernredovisningen får upprättas i euro endast moderbolag aktiebolag det slag har angivits i om är ett av som det föregående med aktiekapitalet denominerat i euro. De föreslagna Iagbestämmelserna framgår av bilaga

9 nominellt värde Aktier utan

9.1 Inledning

Utredningen har i kapitel 6 föreslagit att möjlighet öppnas för svenska bolag ha aktiekapitalet i redovisningen sker i denna valuta. att euro, om Frågan det föreligger verkligt behov för svenska aktiebolag i om ett allmänhet och svenska kreditinstitut och värdepappersbolag i synnerhet därutöver kunna denominera sitt aktiekapital eller delar detta i att av främmande valuta är svårbedömd. Utredningen för sin del besvarar frågan nekande och att det inte för närvarande finns skäl att utmenar reda saken ytterligare se kapitel 7. Det får därför sägas vara en öppen fråga den omfattande lagstiftning måste till om de svenska om som företagen skall möjlighet till denominering sist nämnt slag ges en av verkligen kommer genomföras. Ett nästan ofrånkomligt element i en att sådan lagstiftning utredningen bedömer det, ett avskaffande ny är, som det nuvarande kravet att alla aktier skall ha ett nominellt värde. av Om nämligen aktiernas nominella värde uttrycks i främmande valuta en är föremål för kursförändringar, kommer det nominella beloppet som fluktuera ett sätt strider mot grunderna för systemet med ett att som nominellt värde. emellertid de problem är förenade med ett nominellt Det är som värde vid övergång till Sverige skulle inträda i EMU, som en euro, om har övertygat utredningen att tiden är mogen att lämna systemet om nu med nominella belopp alla aktier och övergå till en ordning där inga aktier åsätts nominella värden utan representerar lika andelar i bolaget, s.k. kvotaktier eller med amerikansk term value shares. Vid en no-par svenskt inträde i EMU händer nämligen följande. ett Antag att Sverige skulle inträda i EMU den l januari 1999 och att aktiekapitalet därmed skall i Omräkningen sker enligt en anges euro. fast växelkurs gäller sedan den l januari 1999. Enligt uppgift från som Europakommissionen Legal framework for the of the euro, use working document of the Commission services den 26 juli 1996 ll/39S/96-EN-Rev.l, kommer växelkursen att med sex signifianges kanta siffror inte får avrundas i samband med omräkning. som

124 Aktier utan nominellt värde SOU 1997: l 81

l mitten av juli 1997 fick man 11.56 for 100 svenska kr, dvs. ecu växelkursen var 0,1 156. lngen vet i dag vilken växelkurs för euron som skall gälla fr.o.m. den l januari 1999, kan utgå ifrån att men man kursen bestäms till ett tal med sex signifikanta siffror. l det följande förutsätts att kursen bestäms till 0,1 15600. En första effekt av nyordningen blir att bestämmelserna i 1 kap. 3 § ABL om aktiekapitalets storlek måste ändras till 100 O00x0,1156 560 euro för privata respektive 500 O00x0,1156 57 800 För euro publika aktiebolag. En avrundning till exempelvis 12 000 och 60 000 euro skulle innebära krav ökning av aktiekapitalet i ett stort antal bolag, något som kan genomföras endast med omfattande överen gångsreglering. En avrundning nedåt till exempelvis l 1 000 och 57 000 euro är lättare att genomföra. Någon skyldighet för bolag har ett som aktiekapital som överensstämmer med det lägsta tillåtna beloppet enligt aktiebolagslagen i dess nuvarande lydelse att sätta ned aktiekapitalet till det nya minimibeloppet kan nu inte komma ifråga. Samtidigt med den angivna lagändringen måste samtliga uppgifter i aktiebolagsregistret om aktiekapitalets storlek ändras. Ändringen berör drygt 250 000 aktiebolag och dels det registrerade aktiekapitalet, avser dels aktiekapitalet eller högsta och lägsta aktiekapitalet enligt bolagsordningen. Med nuvarande lagstiftning blir det vidare nödvändigt att ändra samtliga uppgifter i aktiebolagsregistret aktiernas nominella om belopp enligt bolagsordningen. De lagstiftningsåtgärder och ändringar i bolagsregistret angivits som nu får ses som kostnader för Sveriges deltagande i EU och är ofrånen komlig följd av anslutningsbeslutet. Vid sidan dessa kostnader för av det offentliga får emellertid nyordningen betydande konsekvenser för aktiebolagen själva. Om först på aktiekapitalet skall det alltså man ser anges i euro enligt en fast växelkurs. Det innebär för att ta ett konkret exempel att de omkring 200 000 aktiebolag vid EMU-anslutningen som har ett aktiekapital jämna 100 000 kr tvingas redovisa sitt aktiekapital som l l 560 euro. Reservfonden skall i konsekvens härmed uppgå till minst 2 312 euro för att vinstutdelning skall få ske. Uppenbarligen leder nyordningen till mycket opraktiska tal i redovisningen. Problemen med udda tal ger sig emellertid framför allt till känna beträffande aktiernas nominella belopp. l de omkring 200 000 aktiebolagen med lägsta tillåtna aktiekapital år nominella beloppet i dag ofta 100 eller 200 kronor. l den nya ordningen blir motsvarande belopp l 1,56 respektive 23,12 euro. Det är sannolikt att decimaltal av nu beskrivet slag kommer att upplevas som obekväma ute i företagen. Man kan därför räkna med att bolagen i samband med ökning eller minskning aktiekapitalet, av sammanläggning eller split aktier och andra sådana åtgärder av

SOU 1997: l 81 Aktier utan nominellt värde 125

kommer att utforma besluten så att resultatet blir nominella belopp och därmed också registrerade aktiekapital jämna l0-, 100- eller 1000tal Det finns emellertid risk att de ojämna talen i sig driver euro. en fram öknings- eller nedsättningsbeslut. Med tanke att praktiskt taget samtliga aktiebolag får udda nominella värden sina aktier vid övergången till räcker det med att en bråkdel av dem söker nå euro, jämna 10-, 100- eller 1000-tal utan att de har något egentligt behov av att öka eller minska aktiekapitalet för att de samhällsekonomiska kostnaderna skall bli betydande. I EG:s andra bolagsdirektiv det s.k. kapitaldirektivet föreskrivs att aktierna i ett publikt bolag inte får ges ut mot vederlag som understiger det nominella beloppet eller, sådant saknas, det bokförda parivärdet om artikel 8 punkten l. Redan denna artikel framgår att EG:s av bolagsdirektiv inte ålägger Sverige någon förpliktelse att åsätta aktierna nominellt belopp. Några andra internationella förpliktelser med ett denna innebörd finns inte heller. Saken får avgöras med hänsyn till vad framstår lämpligast för svensk del. Som utvecklas i det som som följande framstår vid denna lämplighetsbedömning systemet med nominella belopp onödig omgång när det gäller att säkra de som en ändamål nominella beloppet i dag tjänar. som På grund det anförda förordar utredningen att systemet med av nominella belopp på aktierna ersätts med ett sådant system med s.k. nu kvotaktier no-par value shares finns i bl.a. Förenta staterna och som innebär att aktierna inte åsätts några nominella värden. som

9.2 Gällande rätt

Aktiebolag skall ha ett aktiekapital uppgår till minst 100 000 kr i som privata aktiebolag och till minst 500 000 kr i publika aktiebolag. Om aktiekapitalet är fördelat flera aktier, skall dessa lyda lika belopp l kap. 3 § ABL. Av paragrafen följa att aktiekapitalet och anses aktiernas nominella belopp skall anges i svenska kronor. l bolagsordningen skall aktiernas nominella belopp anges 2 kap. 4 § första stycket 5. Kravet på ett nominellt belopp infördes 1895 års aktiegenom bolagslag och motiverades i första hand ordningsskäl och praxis se av NJA 1895 58 Avsikten är att förhindra att aktier utan nominellt s. värde ställs ut. Det finns ingen gräns i lagen för hur lågt nominella beloppet får Nominella belopp 10 respektive 1 kr är inte helt ovanliga och vara. det förekommer att bolag har ett nominellt belopp sina aktier som underskrider 1 kr.

I26 Aktier utan nominellt värde SOU 1997: 181

l aktiebolagslagen har nominella beloppet betydelse i följande sammanhang:

Förbud mot underkurs 2 kap. 9 och 12 a §§, 4 kap., 12, 13 och 13 a samt 5 kap. l och 14 §§.

Avsättning till reservfond och överkursfond 2 kap. 12 4 kap. a 13 a § och 12 kap. 4 §.

Uppgift aktiebrev 3 kap. 4 §.

Fondemission genom ökning av nominella beloppet 4 kap. l och 16 §§-

Nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av nominella beloppet 6 kap. l och 10 §§.

Nedsättning av aktiekapitalet indragning aktier 7 genom av egna kap. 2 §.

Registrering av ändring bolagsordningens bestämmelser av om nominella beloppet 18 kap. 6 §.

9.2.1 Förbud mot emission till underkurs

Nuvarande ordning

Vid bolagsbildning skall iakttas att betalningen för aktie inte får en understiga det belopp vilket aktien skall lyda 2 kap. 2 §. Det nominella beloppet skall i bolagsordningen 2 kap. 4 § första anges stycket 5. Vid registreringen bolaget antecknas bolagets aktiekapital av i aktiebolagsregistret. Det registrerade aktiekapitalet utgörs det av sammanlagda nominella beloppet tecknade och tilldelade aktier efter av avdrag för aktier enligt l l § förklarats förverkade och inte översom tagits av annan 2 kap. 9 §. Vid fondemisson får inte till aktiekapitalet överföras belopp som understiger summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlagda höjningen av aktiernas nominella belopp 4 kap. l §. Förbudet mot underkurs i 2 kap. 2 § äger motsvarande tillämpning vid nyemission. Vid nyemission i bolag aktier är noterade vid vars en börs eller auktoriserad marknadsplats får aktier tecknas mot betalning av lägre belopp än det itominella, under förutsättning att skillnaden mellan vad som skall betalas för de aktierna och deras nya sammanlagda nominella belopp tillförs aktiekapitalet överföring från genom bolagets eget kapital i övrigt eller genom uppskrivning värdet av av anläggningstillgåitgar. Sådan överföring eller uppskrivning skall ske

SOU 1997: l 81 Aktier utan nominellt värde 127

innan beslutet om nyemission registreras 4 kap. l §. Beslut om nyemission skall ange aktiernas nominella belopp och det belopp som skall betalas för tecknad aktie 4 kap. 5 § första stycket 8. Hinder mot registrering beslut om nyemission föreligger, om inte det samman-

av lagda nominella beloppet tecknade och tilldelade nya aktier efter

av avdrag för aktier som förklarats förverkade och inte övertagits av annan ökningen aktiekapitalet uppgår till det ökningsbelopp eller lägsta

av ökningsbelopp bestämts i beslutet 4 kap. 12 §. Vid nyemission i

som större bolag kan hela ökningsbeloppet registreras innan det har till fullo inbetalats till bolaget. Om bolaget inte inom sju månader från registreringen anmäler till PRV att full betalning erlagts for aktierna, skall PRV efter bolagets hörande registrera dels att aktiekapitalet nedsatts med sammanlagda nominella beloppet av de inte betalda aktierna, dels, om det fordras, att bolagsordningens bestämmelse om aktiekapitalet ändrats. De aktier som inte betalats blir ogiltiga när nedsättningen registrerats 4 kap. 13 §.

Vederlaget för konvertibelt skuldebrev får inte understiga det nominella beloppet aktie som utlämnas vid utbyte, om inte mellanskillnaden kontant betalning vid utbytet 5 kap. 1§.

täcks genom Hinder mot registrering av utbyte eller nyteckning av aktier föreligger,

inte yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor eller, i om avstämningsbolag, från VPC av vilket framgår att bolaget grund av emissionen tillförts vederlag till ett värde motsvarande minst sammanlagda beloppet de aktier som utgivits i utbyte eller, vid

av nyteckning, att aktierna till fullo betalats 5 kap. 14 §.

Aktiebolagskommitténs förslag 1 Aktiebolagskommitténs betänkande Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 föreslås omfattande ändringar i de angivna bestämmelserna. Bestämmelserna i 4 kap. l § tredje stycket och 13 § ABL om emission till underkurs i börsnoterade företag föreslås upphävda liksom bestämmelserna om registrering av hela ökningsbeloppet innan det till fullo har inbetalats till bolaget. Viktigare är att hela bolagsbildningsrutinen liksom ordningen för ökning av aktiekapitalet läggs om. Förbudet mot underkurs behålls emellertid vilket kommer till uttryck i följande föreslagna bestämmelser.

Vid bolagsbildning får betalning för aktie inte understiga aktiens nominella belopp 2 kap. 2 §. Bolagsordningen skall ange det belopp på vilket aktierna skall lyda 2 kap. 5 § 5. Bolaget får inte registreras om det framgår att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade aktier bolagets aktiekapital inte motsvarar det i bolagsordningen

128 Aktier utan nominellt värde SOU l997zl8l

angivna aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet 2 kap. 9 § första stycket l. Vid fondemission skall till aktiekapitalet överföras summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlagda höjningen av aktiernas nominella belopp 7 kap. l §. Vid nyemission och teckning med utnyttjande av teckningsoption får teckningskursen inte vara lägre än aktiernas nominella belopp. Konverteringskursen för konvertibler får inte vara lägre än aktiernas nominella belopp. Teckningskursen för en konvertibel får inte vara lägre än konvertibelns nominella belopp såvida inte konverteringskursen bestämts så att bolaget vid konvertering kommer att ha tillförts vederlag till ett värde som minst motsvarar det sammanlagda nominella beloppet av de aktier som lämnas i utbyte 8 kap. 2 §. l förslag till beslut om nyemission skall bl.a. det belopp eller anges högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen samt aktiernas nominella belopp 8 kap. 6 § första stycket l och 2. l förslag till beslut om emission av konvertibler skall anges bl.a. konvertiblernas nominella belopp samt det nominella beloppet på de aktier till vilka konvertering skall kunna ske 8 kap. 7 § första stycket 2 och 8 § första stycket 2. l förslag till beslut om emission av teckningsoptioner skall anges bl.a. det nominella beloppet de aktier som skall kunna tecknas med utnyttjande av optionsrätten 8 kap. l0 § första stycket 2. Beslut om tillskottsemission får inte registreras om det sammanlagda nominella beloppet av de nya aktierna eller konvertiblerna inte uppgår till det belopp eller lägsta belopp som bestämts för emissionen, eller, vid emission av teckningsoptioner, det sammanlagda antalet teckningsoptioner inte uppgår till det antal eller lägsta antal optioner som bestämts för emissionen 8 kap. 26 § tredje stycket l. Genom registrering av en nyemission fastställs ökningen aktieav kapitalet till det sammanlagda nominella beloppet tecknade och av tilldelade aktier efter avdrag för aktier förklarats förverkade nya som och inte övertagits av någon annan 8 kap. 27 §. PRV får inte registrera konvertering inte bolaget grund de om av utbytta konvertiblerna tillförts vederlag till ett värde som motsvarar minst det sammanlagda nominella beloppet de aktier lämnats i av som utbyte 8 kap. 38 §. Genom registrering enligt 37 eller 40 § av konvertering respektive aktieteckning med utnyttjande av optionsrätt är aktiekapitalet ökat med det sammanlagda nominella beloppet av de anmälda aktierna 8 kap. 42 §.

SOU 1997: l 81 Aktier utan nominellt värde 129

9.2.2 Avsättning till reservfond och överkursfond

Nuvarande ordning Belopp som bolaget på grund av aktieteckning har fått som betalning för aktierna utöver det nominella beloppet skall sättas av till överkursfonden 2 kap. 12 a § och 4 kap. 13 a §.

Fondemission kan ske genom överföring till aktiekapitalet av bl.a. överkursfond 4 kap. 16 §.

Till reservfond skall avsättas bl.a. belopp som vid utbyte av fordran enligt skuldebrev mot aktie, motsvarar skillnaden mellan fordringsbeloppet och aktiens nominella belopp 12 kap. 4 § första stycket 4.

Aktiebolagskommitténs förslag Belopp bolaget grund av aktieteckning har fått som betalning

som för aktierna utöver det nominella beloppet skall sättas av till överkursfonden 2 kap. 10 § och 8 kap. 22 §.

Fondemission kan ske genom överföring till aktiekapitalet av bl.a. överkursfond 7 kap. 3 § första stycket 4 d.

Aktiebolagskommittén har inte upptagit någon motsvarighet till 8 kap. 22 § for det fall konvertering sker till överkurs.

9.2.3 Uppgift på aktiebrev

Nuvarande ordning Aktiebrev skall ange bl.a. akties nominella belopp. Brevet skall förses med påskrift så snart det kan ske när nominella beloppet ändrats 3 kap. 4 §.

Aktiebolagskommitténs förslag I Aktiebolagskommitténs betänkande Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 föreslås att aktiebrev inte längre skall innehålla uppgift om nominella beloppet se 5 kap. 3 §. Förslaget är avsett att underlätta genomförandet av en nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp eftersom aktiebreven då inte behöver lämnas för påteckning av det nya nominella beloppet betänkandet s. 336.

130 Aktier nominellt värde i utan

9.2.4 Fondemission ökning nominella genom av

beloppet

Nuvarande ordning

Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp höjs utan ny betalning fondemission; 4 kap. l §. Beslut om fondemission skall vilket sätt och med vilket ange belopp aktiekapitalet ökas, de nya aktiernas aktieslag eller det belopp vartill aktiernas nominella belopp höjes 4 kap. 16 §.

Aktiebolagskommitténs förslag Vid fondemission ökas aktiekapitalet genom att nya aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp höjs utan betalning 6 kap. 1 § andra stycket. 1 förslag till beslut om fondemission skall anges emissionen om skall ske genom att nya aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp höjs samt hur många nya aktier som belöper på varje gammal aktie, om nya aktier skall ges ut, eller det belopp till vilket aktiernas nominella belopp höjs 7 kap. 3 § första stycket 2 och 3.

9.2.5 Nedsättning aktiekapitalet

av genom

minskning av nominella beloppet

Nuvarande ordning Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetalning 6 kap. l § andra stycket 3. När det enligt ett förbehåll i bolagsordningen har blivit bestämt att vissa aktier skall lösas och att ett belopp motsvarande nedsättningsbeloppet skall avsättas till reservfonden, skall bolaget genast anmäla för registrering att aktiekapitalet sätts ned med dessa aktiers sammanlagda nominella belopp. När registrering har skett, är aktiekapitalet nedsatt 6 kap. 10 §.

Aktiebolagskommitténs förslag Aktiekapitalet kan sättas ned att aktier dras in, aktier läggs genom samman, eller aktiernas nominella belopp minskas 10 kap. 2 §.

Aktier utan nominellt värde 131

Skall återbetalning till aktieägarna ske med belopp som överstiger aktiernas nominella värde får det överskjutande beloppet inte vara så stort att återbetalningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt strider mot god affärssed 10 kap. 5 §.

1 förslag till beslut om nedsättning av aktiekapitalet skall anges bl.a. aktiernas nominella belopp 10 kap. 6 § första stycket 4.

Kungörelse och underrättelse om beslut om nedsättning behövs inte, om aktiernas nominella belopp sätts ned för förlusttäckning 10 kap. 13 § sista stycket 2.

När registrering av nedsättningsbeslut som inte kräver PRV:s eller rättens tillstånd har skett är aktiekapitalet nedsatt med det sammanlagda nominella beloppet av de aktier som enligt beslutet skall lösas 10 kap. 27 §.

9.2.6 Nedsättning av aktiekapitalet

genom

indragning av aktier

egna

Nuvarande ordning Aktiebolag får inte förvärva eller såsom pant mottaga egen aktie. Dotterföretag får inte heller förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget. Detta förbud hindrar inte aktiebolag eller dotterföretag att vid Övertagande av affärsrörelse förvärva aktier som ingår i rörelsen, att lösa aktier enligt 13 kap. 3 § på grund av aktieägares maktmissbruk eller att auktion ropa aktier som har utmätts för företagets fordran. En förvärvad aktie skall, om den inte har dragits genom nedsättning av aktiekapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Har aktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget aktier i moderbolaget, skall dessa aktier avyttras enligt samma tid. En aktie, som inte har avyttrats inom tre år från förvärvet, är ogiltig. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiens nominella belopp. Ett förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättningsbeloppet skall överföras till reservfonden 7 kap. 2 §.

Aktiebolagskommitténs förslag Aktiebolagskommittén föreslår väsentligt vidgade möjligheter att förvärva egna aktier men skyldigheten att sätta ned aktiekapitalet

132 Aktier utan nominellt värde SOU 1997: l 81

genom indragning av egna aktier som innehas i strid med lagen förslås kvarstå se ll kap. 12 §.

9.2.7 Ändring av

bolagsordningen

Nuvarande ordning Registrering av beslut om ändring av bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalet, maximikapitalet eller minimikapitalet eller om aktiernas nominella belopp och registrering av beslut om ökning eller nedsättning av aktiekapitalet skall ske samtidigt, om ändringen av bolagsordningen eller ökningen eller nedsättningen av aktiekapitalet är nödvändig för att aktiekapitalets storlek skall bli förenlig med bolagsordningen 18 kap. 6 §.

Aktiebolagskommitténs förslag Aktiebolagskommittén har inte föreslagit några ändringar beträffande 18 kap. 6

9.3 Utredningens överväganden

En övergång från ett system med nominella värden till kvotaktier bör komma till uttryck i aktiebolagslagen. Utredningen föreslår att den nuvarande bestämmelsen 1 kap. 3 § om att alla aktier skall lyda på lika belopp ersätts med en föreskrift om att alla aktier representerar

samma andel i bolaget. Därmed är inte sagt att alla aktier vid en likvidation skall tillskiftas samma belopp. Preferensaktier kan exempelvis ha anspråk på ackumulerad utdelning som gör att ägarna av sådana aktier tillskiftas högre belopp än stamaktieägarna.

9.3. 1 Underkurs

Som framgått av redogörelsen för gällande rätt utnyttjas nominella beloppet i dag framför allt för att förhindra bolagsbildning och emissioner till underkurs.

För aktieägarna innebär en emission av aktier till underkurs inte något problem. För dem gäller att de vid kontantemission har företrädesrätt till nya aktier enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Avvikelse från företrädesrätten kan beslutas av stämman eller styrelsen

Aktier utan nominellt värde 133

och då liksom vid apportemission gäller att teckningskursen skall bestämmas ett sätt som är rättvist. Sätts i sistnämnda fall teckningskursen under marknadsvärdet de nya aktierna, favoriseras de teckningsberättigade bekostnad av de aktieägare som inte får delta i emissionen, något kan medföra att emissionsbeslutet efter klander

som förklaras ogiltigt. Huruvida teckningskursen satts under aktiernas nominella belopp är emellertid i detta sammanhang irrelevant.

Förbudet mot underkurs gäller alltså av hänsyn till bolagets borgenärer. De skall kunna utgå från att det registrerade aktiekapitalet faktiskt har betalats till bolaget. För att garantera borgnärerna detta krävs emellertid inte nödvändigtvis ett system med nominella värden varje aktie. Med små ändringar i den nuvarande ordningen kan detta ändamål uppnås enklare sätt.

Aktiebolags bildande l ett system utan nominella belopp måste vissa ändringar göras i 2 kap. ABL om aktiebolags bildande. Den grundläggande lagändringen sker i 2 kap. 4 § första stycket Föreskriften om att nominella beloppet skall anges i bolagsordningen ersätts med en föreskrift om att bolagsordningen skall innehålla uppgift om antalet aktier. Antalet aktier får anges med ett lägsta och ett högsta antal, om bolagets aktiekapital i bolagsordningen till ett minimi- och maximibelopp. Aktiekapitalet

anges dividerat med antalet aktier ger det s.k. kvotvärdet.

Utgångspunkten vid bolagsbildningen är att hela den betalning som erläggs för aktier skall tillföras aktiekapitalet. l gällande rätt skall skillnaden mellan teckningskursen och nominella beloppet tillföras överkursfonden 2 kap. 13 §. Det förekommer att aktier vid bolags-

a bildning tecknas med en 20-procentig överkurs för att göra det möjligt att genast dela ut vinst se 12 kap. 4 § Om i den nya ordningen

man vill ha reserv- eller överkursfonden fylld redan från början, måste i stiftelseurkunden tas en särskild föreskrift om att aktietecknarna förbinder sig att utöver betalningen för aktierna till bolaget erlägga ett särskilt bidrag till reserv- eller överkursfonden. Ett sådant överkursbidrag behandlas i registreringsärendet som ett aktieägartillskott. Det finns emellertid inte skäl att behålla bestämmelserna i 2 kap. 13 a § om avsättning till överkursfond för dessa situationer eftersom ett överkursbidrag till reservfonden ger samma effekt vinstutdelningsrätten.

i 1 sammanhanget skall nämnas att Aktiebolagskommittén i december 1997 lagt fram förslag om nya vinstutdelningsbestämmelser där skyldigheten att avsätta medel till reservfonden avskaffas se SOU 1997:168.

l34 Aktier utan nominellt värde SOU 1997: l 81

När hela den betalning som erläggs för aktier skall tillföras aktiekapitalet faller förbudet mot underkurs i 2 kap. 2 § automatiskt och något behov av att kunna ålägga aktietecknare skyldighet att betala hela det nominella beloppet finns inte. Stiftelseurkunden skall innehålla uppgift om det belopp som skall betalas för varje aktie 2 kap. 3 § första stycket 3. Beloppet måste stämmas av mot bolagsordningens bestämmelser om antalet aktier och aktiekapitalets storlek. En förutsättning för registrering av bolaget är nämligen att bolaget tillförs belopp för tecknade och tilldelade aktier som sammanlagt uppgår till det lägsta aktiekapital som aktiebolagslagen och bolagsordningen föreskriver. Har i bolagsordningen föreskrivits att aktiekapitalet skall

vara lägst 100 000 och högst 400 000 kr och antalet aktier lägst I00 och högst 400, kan stiftarna bestämma teckningskursen till lägst 100 000:400 250 och högst 400 000:l00 4 000 kr beroende om de siktar högsta eller lägsta tillåtna aktiekapital och högsta eller lägsta antal aktier. Det anses vara en grundläggande princip att betalningskursen skall vara densamma för samtliga aktier av samma slag. Någon ändring i denna princip sker inte genom avskaffandet av nominella beloppet.

l registreringsärendet kontrolleras att det sammanlagda beloppet som har betalats för tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för aktier som förklarats förverkade och inte övertagits av annan bolagets aktiekapital motsvarar det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet 2 kap. 9 §.

Nyemission och fondemission l ett system utan nominella belopp behöver vidare ändringar göras i 4 kap. ABL om ökning av aktiekapitalet genom nyemission och fondemission.

När det gäller bestämmelserna i 4 kap. om nyemission kan först konstateras att hänvisningen i l § tredje stycket till 2 kap. 2 § i den nya ordningen bara avser bestämmelserna om apport.

l första stycket av 4 kap. 5 § utmönstras ur punkten 8 kravet uppgift i emissionsbeslutet om aktiernas nominella belopp. Det räcker att teckningskursen anges. Betalningen för tecknade och tilldelade aktier skall precis som vid bolagsbildning i sin helhet tillföras aktiekapitalet. Önskemål öka eller överkursfonden får till-

om att reservgodoses genom särskilda föreskrifter i emissionsbeslutet om skyldighet för aktietecknare att betala överkursbidrag eller liknande.

En särskild fråga är om teckningskursen får sättas hur lågt som helst. Från borgenärssynpunkt är en nyemission välkommen under

SOU 1997: l 81 Aktier utan nominellt värde 135

förutsättning att den ger ett tillskott till bolaget som överstiger emissionskostnaderna. Varje ökning av aktiekapitalet och därmed av det bundna egna kapitalet gynnar definitionsmässigt bolagets borgenärer. Problemet i sammanhanget är om bolaget inte genom nyemissionen tillförs värden motsvarande det registrerade ökningsbeloppet. För att förebygga detta behålls de nuvarande kraven inbetalning i bank av kontanta tillskott och revisorsintyg vid tillskott i form av apportegendom.

För vissa av bolagsborgenärerna, nämligen innehavarna av konvertibler och teckningsoptioner som bolaget har givit ut får en nyemission till låg kurs en särskild betydelse. En nyemission till en kurs under de förut registrerade aktiernas kvotvärde sänker detta värde. Det påverkar konverterings- eller teckningskursen för utestående konvertibler och teckningsoptioner, se nedan.

Som anförts ovan innebär en emission till underkurs i dag inte några problem för aktieägarna. För dem gäller att de vid kontantemission har företrädessrätt till nya aktier enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Avvikelse från företrädesrätten kan beslutas av stämman eller styrelsen och då liksom vid apportemission gäller att teckningskursen skall bestämmas ett sätt som är rättvist. Sätts i sistnämnda fall teckningskursen avsevärt under marknadsvärdet de nya aktierna, favoriseras de teckningsberättigade bekostnad av de aktieägare som inte får delta i emissionen, något som kan medföra att emissionsbeslutet efter klander förklaras ogiltigt. Huruvida teckningskursen satts under aktiernas nominella värde, får i detta sammanhang

irrelevant. Detsamma gäller om aktiekursen i den nya ordanses vara ningen sätts under aktiernas kvotvärde.

Det finns i detta sammanhang skäl att återkomma till EG:s kapitaldirektiv. Som nämnts föreskrivs såvitt är intresse i artikel

nu av 8 beträffande bolagsbildning att aktierna inte får ges ut mot vederlag som understiger det bokförda parivärdet. Till denna bestämmelse anknyter en regel i artikel 9 om att aktier som ges ut mot vederlag måste då bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet vara betalda till minst 25 procent av det bokförda parivärdet. Utredningen föreslår ett system i vilket hela betalningen för aktier som ges ut när bolaget bildas skall tillföras aktiekapitalet. Kvotvärdet/det bokförda parivärdet kommer till följd härav alltid att överensstämma med betalningskursen.

För nyemission finns i direktivet motsvarande regler i artikel 28. Där föreskrivs att om aktier ges ut mot vederlag som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet aktiekapitalet, de skall betalas med minst 25 procent aktiernas nominella värde eller, i avsaknad av sådant

av värde, av det bokförda parivärdet. l Aktiebolagskommitténs betänkande

136 Aktier utan nominellt värde

Aktiebolagslagen och EG SOU 1992:83 s. 281 anges att den nuvarande ordningen med nominella belopp uppfyller EG:s nu ifrågavarande krav. Kommittén föreslår dessutom i betänkandet Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 att hela betalningen för tecknade och tilldelade aktier skall erlagts till bolaget innan nyemissionen får registreras. Med denna ordning tillgodoses kraven i artikel 26 även om de nominella värdena avskaffas.

l registreringsärendet skall i likhet med vad som gäller i dag kontrolleras att det sammanlagda beloppet av tecknade och tilldelade nya aktier efter avdrag för aktier som förklarats förverkade och inte övertagits av annan ökningen av aktiekapitalet uppgår till det belopp eller lägsta belopp som kan ha bestämts för emissionen. 4 kap. 12 § första stycket 2 bör utformas i enlighet härmed.

l 4 kap. 1 § första och tredje styckena finns bestämmelser om fondemission. En sådan emission sker genom utgivande av nya aktier fondaktier eller genom höjning av det nominella värdet de gamla aktierna. Någon betalning för aktierna erläggs inte. l stället överförs till aktiekapitalet belopp från bolagets övriga egna kapital. Det överförda beloppet eller summan av de överförda beloppen skall överensstämma med summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlagda höjningen av aktiernas nominella belopp.

Det är tydligt att denna reglering är framtvingad av systemet med nominella värden. Aktiekapitalet skall vara fördelat aktier som alla har samma nominella värde och då står valet mellan att ge ut nya aktier eller höja det nominella värdet de gamla för att ekvationen skall gå i hop. Avskaffas de nominella värdena har lagstiftaren en större frihet att utforma regleringen efter vad som är lämpligt.

l den nya ordningen behövs i själva verket inte något förbud mot underkurs vid fondemission. Från borgenärssynpunkt är det viktiga att ökningen av aktiekapitalet är reell i den meningen att ökningsbeloppet hämtas från fria eller bundna fonder och binds i bolaget som aktiekapital. Det är från deras synpunkt likgiltigt om fondemissionen genomförs genom utgivande av fondaktier eller För vissa bolags-

av borgenärerna, nämligen innehavarna av konvertibler och teckningsoptioner som bolaget har givit ut får fondemissionen en särskild betydelse. En fondemission utan utgivande av nya aktier får till effekt att aktiernas kvotvärde, dvs. kvoten mellan det registrerade aktiekapitalet och antalet registrerade aktier, höjs. Det påverkar konverterings- eller teckningskursen för utestående konvertibler och teckningsoptioner, se nedan. Den saken bör emellertid inte tillmätas någon betydelse för registreringen av fondemissionen. Också från aktieägarnas synpunkt är det likgiltigt om fondemissionen genomförs genom utgivande av fondaktier eller ej, deras andel av aktiekapitalet förblir

Aktier utan nominellt värde 137

densamma. De förväntningar om oförändrad utdelning per aktie som aktiemarknaden ofta knyter till emission av fondaktier, kan inte tilläggas någon betydelse i detta sammanhang.

Bestämmelserna i 4 kap. l § första och tredje styckena samt 16 § bör utformas i enlighet med det anförda. Det kan anmärkas att Aktiebolagskommittén föreslagit en helt ny reglering av emissionsinstitutet.

Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning Ett avskaffande av nominella beloppet medför att bestämmelser i 5 kap.

konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till om nyteckning måste få en annan utformning än för närvarande.

De skäl anförts för ett avskaffande av det nuvarande

som ovan förbudet mot nyemission till underkurs utan att ersätta det med något motsvarande förbud mot nyemission till en kurs som understiger kvotvärdet, gäller också emission konvertibler och teckningsoptioner.

av Från borgenärsynpunkt är varje ökning av aktiekapitalet som motsvaras

ett verkligt tillskott till bolaget välkommen och för aktieägarna är det av egentliga problemet emissioner till en kurs som understiger marknadsvärdet, medan emissioner till en kurs som motsvarar marknadsvärdet understiger nominella värdet eller kvotvärdet inte

men som skapar några svårigheter för dem.

Enligt gällande rätt får konverteringskursen inte sättas under aktiernas nominella belopp. Men det räcker inte med detta. Konvertering innebär att konvertibeln byts mot aktier, varvid skuldförbindelsens belopp avräknas mot konverteringskursen. Om konvertibler-

emitterats till underkurs kan det leda till komplikationer när na konvertering påkallas. Antag att konverteringskursen överensstämmer med aktiernas nominella belopp och att konvertiblerna emitterats till underkurs. I så fall skall konvertering vägras eftersom ett utbyte skulle innebära aktier emitteras till underkurs. Bolaget har inte tillförts

att vederlag motsvarande skuldförbindelsens belopp. En emission av konvertibler till underkurs kan emellertid hjälpas en lämplig

upp genom konverteringskurs. Antag att konvertibler med ett nominellt värde av 100 kr emitteras till underkursen 50 kr kontant. Aktiernas nominella belopp är 100 kr. Om konverteringskursen är 200 kr, dvs. två konvertibler byts mot aktie, tillförs bolaget genom konvertibel-

en emissionen 100 kr kontant aktie, vilket är godtagbart se SOU

per 1997:22 s. 350.

Det är tydligt att systemet med nominella värden aktierna

om överges, de nuvarande reglerna för konvertering måste ses över. En

138 Aktier utan nominellt värde SOU 1997: l 81

nära till hands liggande lösning är att behålla systemet med nominella belopp konvertiblema och låta dessa belopp liksom f.n. gå i avräkning mot en konverteringskurs, som emellertid relateras inte till nominella värdet utan till aktiemas kvotvärde vid tiden för emissionsbeslutet. I de emissionsvillkor som tillämpas på den svenska kapitalmarknaden i dag finns bestämmelser om den rätt skall tillkomma som innehavare av konvertibel för den händelse bolaget innan konvertering sker lägger eller delar aktier, genomför fondemission, samman upp en en nyemission eller en emission av konvertibler eller teckningsoptioner, sätter ned aktiekapitalet med återbetalning till aktieägarna, annat sätt än genom en fondemission eller en nyemission eller emission en av konvertibler eller teckningsoptioner riktar ett erbjudande till aktieägarna att i förhållande till aktieinnehavet bolaget förvärva värdeav papper eller rättighet av något slag eller beslutar att på motsvarande sätt till aktieägarna dela ut sådana värdepapper eller rättigheter utan vederlag, beslutar om kontant utdelning till aktieägarna med belopp som väsentligt överstiger den genomsnittliga utdelning bolaget som lämnat för de tre senaste räkenskapsåren, träder i likvidation, försätts i konkurs, blir föremål för företagsrekonstruktion, eller beslutar att bolaget skall upplösas genom fusion, samt den rätt som skall tillkomma innehavare av konvertibel för den händelse bolagets aktier, innan konvertering sker, blir föremål för inlösen jfr Aktiebolagskommitténs lagförslag i SOU 1997:22 s. 7l beträffande 8 kap. 10 § första stycket 6 och 7. Det faller utanför utredningsuppdraget att i detalj mera överväga vilka ändringar som måste företas i de villkor som i dag förekommer på kapitalmarknaden. Det finns emellertid inte någonting som talar för att en konverteringskurs relateras till det vid varje som konverteringsperiod gällande kvotvärdet skulle svårare att vara administrera än den konverteringskurs relaterad till nominella värdet som används i dag. I enlighet med det anförda bör underkursförbudet i 5 kap. l § tredje stycket upphävas. I 5 kap. 14 § föreskrivs f.n. att konvertering får registreras endast om bolaget förmår visa att bolaget grund emissionen av av konvertibler tillförts vederlag till ett värde motsvarande minst sammanlagda beloppet av de aktier som utgivits i utbyte. Aktiebolagskommittén har föreslagit att bevisning härom skall företes redan när emissionen av konvertibler registreras och inte först när konvertering skett se SOU 1997:22 77 beträffande 8 kap. 26 § tredje stycket 3. I s. detta sammanhang föreslås därför endast den modifikationen av gällande bestämmelser att bolaget särskilt intyg skall visa att det genom tillförts vederlag för de utbytta konvertiblema till ett värde motsvarande

SOU 1997: l 81 Aktier utan nominellt värde 139

minst sammanlagda beloppet av dessa. Huruvida detta värde över- eller understiger aktiernas kvotvärde vid tiden för emissionen eller utbytet är som ovan anförts utan betydelse. Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med sammanlagda nominella beloppet av de utbytta konvertib- Ierna.

9.3.2 Avsättning till reservfond och överkursfond

Som anförts ovan finns det inte skäl att behålla bestämmelserna om avsättning till överkursfond för att möjliggöra omedelbar vinstutdelning eftersom ett överkursbidrag till reservfonden ger samma effekt vinstutdelningsrätten. I sammanhanget skall nämnas att Aktiebolagskommittén har i december 1997 lagt fram förslag om nya vinstutdelningsbestämmelser där skyldigheten att avsätta medel till reservfonden avskaffas SOU 1997:168. Vad som sagts nu gäller också överkursbidrag som föreskrivs i villkor för nyemission.

l enlighet med det anförda har i det föregående föreslagits att 2 kap. 12 a § och 4 kap. 13 a § upphävs. Dessutom har föreslagits att i 4 kap. 16 § första stycket ordet överkursfond tas bort. Nu föreslås dessutom att ordet överkursfonden tas bort ur 12 kap. 4 § första stycket 1 och att punkten 4 i samma stycke, som innebär att överkurs vid konvertering skall läggas till reservfonden, tas bort.

9.3.3 Uppgift aktiebrev

Vid en anslutning av Sverige till EMU finns det all anledning att genomföra Aktiebolagskommitténs förslag om att avskaffa uppgiften om nominella beloppet aktiebreven och så sätt befria kupongbolagen från skyldighet att fordra samtliga aktiebrev för påteckning av det nominella beloppet i euro. Fjärde stycket av 3 kap. 4§ bör i enlighet härmed ändras så att vad som sägs om nominella beloppet tas bort.

9.3.4 Fondemission utan att aktier ut nya ges

Som framgått av det föregående bör det även i fortsättningen vara möjligt att öka aktiekapitalet genom fondemission utan att samtidigt

ge ut nya aktier. Som exempel det praktiska behovet härav kan nämnas att det förekommer att börsbolag, när nu återköp av egna aktier inte är tillåtna, inbjuder till inlösen aktier. Den nedsättning av aktiekapitalet

140 Aktier utan nominellt värde SOU 997:l8l

blir följden inlösningen kompenseras inte sällan genom ei som av fondemission, varvid aktiernas nominella belopp höjs med ett sammarlagt belopp som överensstämmer med inlösenbeloppet. Härigenon bevaras bolaget vid rätten att dela ut vinst utan särskilt tillstånd, något

krävs vid nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning til som annars aktieägarna se 6 kap. 5 §. De ovan Föreslagna ändringarna i 4 kap.

. och 16 ger möjlighet till fondemission utan att nya aktier ges ut.

9.3.5 Nedsättning av aktiekapitalet utan att antalet

aktier minskas

Av skäl som anförts beträffande fondemission utan utgivande

samma av nya aktier bör det vara möjligt att liksom f.n. genomföra en nedsättning aktiekapitalet utan att behöva hantera tidigare utgivna

av aktiebrev. I enlighet härmed bör följande ändringar i 6 kap. l och 10 företas.

Det är tydligt att de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. l § tredje stycket på ett olyckligt sätt blandar samman nedsättningsändamål återbetalning eller inte till aktieägarna med nedsättningsmetoder. l Aktiebolagskommitténs förslag renodlas regleringen till nedsättningsmetodema se 10 kap. 2 §. I enlighet med kommitténs förslag bör i tredje stycket bara nedsättningsmetodema anges. De bör vara tre: indragning och sammanläggning av aktier samt nedsättning av aktiekapitalet i bolagsregistret utan någon åtgärd beträffande utelöpande aktier. Ait dessa tre åtgärder för sig kan vidtas för de i första stycket angivna

var nedsättningsändamålen, t.ex. återbetalning till aktieägarna, följer av sistnämnda stycke.

l 6 kap. 10 § bör den förenklingen göras att det registrerade aktiekapitalet sätts ned med det belopp som överförts till reservfonden. Regleringen byggerju att det bundna kapitalet skall vara oförändrat stort efter nedsättningen och det blir det med denna lösning. Det skall anmärkas att nyordningen kommer att kräva att gamla inlösenförbehåll ändras i den mån de bygger att inlösta aktier har ett nominellt värde. l den ordningen måste av inlösenförbehållet ensamt eller i förening

nya med ett beslut av stämman eller styrelsen direkt framgå vilket belopp som skall överföras från aktiekapitalet till reservfonden och anmälas i registreringsärendet.

SOU 1997: l 81 Aktier utan nominellt värde 141

9.3.6 Nedsättning av aktiekapitalet genom

indragning av aktier

egna

En aktie, inte har avyttrats inom tre år från förvärvet, är ogiltig.

som Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet. I gällande rätt sker nedsättningen med aktiens nominella belopp. I den nya ordningen bör nedsättningen

ett belopp motsvarar aktiens andel av det registrerade avse som aktiekapitalet vid utgången av den angivna tiden för avyttring, dvs.

aktier har blivit ogiltiga skall dras varvid det registrerade egna som aktiekapitalet sätts ned med de indragna aktiemas kvotvärde. Bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket bör utformas i enlighet härmed.

9.3.7 Ändring av bolagsordningen

Avskaffas systemet med nominella beloppet bör bestämmelserna i 18 kap. 6 § registrering av ändring av bolagsordningens bestämmelser

nominella beloppet ändras. om

9.3.8 Minoritetsskyddets utformning

Ett avskaffande nominella beloppet påverkar inte aktiebolagslagens

av minoritetsskydd. Det är uppbyggt så att en aktieägarminoritet som tillsammans har aktier motsvarande viss andel bolagets aktie-

en av kapital kan föra talan för bolagets räkning, påkalla särskild granskning etc. se 3 kap. l 6 kap. 2 a 9 kap. 15 §§, 10 kap. 14 §§, 12 kap. 7 §§, 13 kap.3, 15 §§, 14 kap.11, 20, 31 §§, 15 kap. 5 17 kap. 2 §. Dessa regler påverkas inte av om det finns ett nominellt belopp eller inte. Det kvotvärde talats i det föregående anger

varom varje akties andel i det registrerade aktiekapitalet 0ch.är en lika effektiv mätare kapitalandelen det nominella beloppet i vårt nuvarande

av som system. Det blir först lagstiftaren tillåter att aktiebolag har aktier i

om olika valutor och därmed efter kursforändringar aktier med olika kvotvärden de nuvarande minoritetsskyddsreglerna måste ses över,

som se kapitel

Bilaga 1 s. 143

sou 1997:181 143

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Aktiekapital och redovisning i utländsk Dir.

valuta 1997:76

Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall undersöka vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har av att ange aktiekapital och akties nominella belopp i annat än svensk valuta. Utredaren skall vidare undersöka vilket behov svenska företag har av att kunna upprätta sin finansiella redovisning i Utredningen skall avse både det

euro. behov som, Sverige deltar i den europeiska valutaunionen, kan

om finnas under den övergångsfas kommer att löpa mellan den l

som januari 1999 och utgången av år 2001, och det behov som kan finnas om Sverige stannar utanför valutaunionen.

Om något behov kan konstateras, skall utredaren redovisa de principiella lösningar kan tillgodose detta samt de för- och nack-

som delar är förenade med dessa. Utredaren skall därvid bl.a. beakta de

som konsekvenser olika lösningar kan ha för den näringsrättsliga regleringen av finansiella företag.

Bakgrund

Inom olika europeiska har påbörjat ett förberedelsearbete

organ man for en övergång till en gemensam europeisk valuta, euro.

Vid ett EU-toppmöte i Madrid i december 1995 fastställdes ett scenario för övergången till den gemensamma valutan. Enligt detta scenario skall övergången ske i flera steg. En etapp inleds den 1januari 1999, då växelkursen mellan euron och de i valutaunionen deltagande ländernas valutor oåterkalleligen låses. De nationella valutorna och euron blir därigenom olika uttryck för en och samma valuta. Nästa etapp inleds senast den l januari 2002 i samband med att eurosedlar och euromynt sätts i omlopp. Efter högst sex månader skall nationella

Bilaga 1 s. 144

144 Bilaga 1

sedlar och mynt dras och deras status som legala betalningsmedel upphöra.

Det är ännu inte bestämt om Sverige skall delta i valutaunionen och, i så fall, från vilken tidpunkt. Riksdagen förväntas ta ställning i frågan hösten 1997. För att Sverige skall ha reell valmöjlighet är det

en emellertid nödvändigt att redan dessförinnan påbörja förberedelserna

det praktiska, administrativa planet. En probleminventering har redovisats i departementspromemorian Praktiska euroförberedelser i Sverige Ds 1997:9.

Ett svenskt deltagande i valutaunionen ger upphov till olika associationsrättsliga frågor om vad som skall gälla under övergångsfasen efter den 1 januari 1999. En fråga gäller i vilken valuta aktiebolags aktiekapital och aktiers nominella belopp skall vara angivna. En annan fråga gäller i vilken valuta redovisningen skall ske. Om valutaunionen kommer till stånd utan svenskt deltagande, uppkommer liknande frågor, t.ex. om svenska företag likväl skall kunna emittera aktier och upprätta sina redovisningar i euro. Ställningstaganden i dessa frågor kan inte vänta till dess att valutaunionen har kommit till stånd.

Behovet av utredning

Aktiekapital

Svenska aktiebolag skall ha ett aktiekapital om minst 100 000 kronor eller, i fråga om publika aktiebolag, minst 500 000 kronor. Alla aktier i ett aktiebolag skall lyda på lika belopp, dvs. aktierna skall ha lika stora nominella belopp och dessa skall tillsammans motsvara aktiekapitalet. Av dessa bestämmelser anses följa att aktiekapitalet och aktiemas nominella belopp skall vara angivna i svensk valuta. Motsvarande gäller för bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Det står klart att om Sverige deltar i valutaunionen enligt det scenario som beslutades vid Madrid-mötet, måste aktiekapital och akties nominella belopp fr.o.m. den 1januari angivna i euro.

2002 vara Det kan hävdas att svenska aktiebolag redan under övergångstiden mellan den l januari 1999 och utgången av år 2001 kan ha intresse av att ange aktiekapital och aktier i euro. Så kan det t.ex. för bolag som bildas under denna period framstå lämpligt att ha aktiekapitalet

som och aktiemas nominella belopp bestämda i euro redan från början. Bolagen undgår då en del praktiska problem som kan uppkomma i samband med övergången från kronor till Även för andra bolag

euro. kan det tänkas ha ett visst värde att deras aktiekapital är angivet i euro, t.ex. därför att det underlättar deras verksamhet på den europeiska kapitalmarknaden.

Bilaga 145

Det är möjligt att svenska aktiebolag kan ha ett motsvarande intresse

att ha sitt aktiekapital i euro också om Sverige beslutar att stanna av utanför valutaunionen. Svenska Bankföreningen, Sveriges lndustriförbund och Svenska Fondhandlareföreningen har hävdat detta i en framställan till Justitiedepartementet. Organisationerna har särskilt framhållit att mängd bolag, även Sverige stannar utanför valuta-

en om unionen, kommer att ha sina transaktioner mot Europamarknaden uttryckta i euro.

Det finns mot den angivna bakgrunden anledning att närmare

nu utreda hur stort behov svenska aktiebolag samt bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har att under övergångsfasen till ett del-

av tagande i valutaunionen respektive vid ett utanförskap ange sitt aktiekapital och aktiernas nominella belopp i euro. Om det därvid konstateras att ett sådant behov föreligger, finns det anledning att se närmare på vilka olika lagstiftningsmodeller som skulle kunna tillgodose behovet. Slutligen finns det anledning att utarbeta konkreta förslag till de lagändringar under övervägandena visar sig vara

som behövliga.

Aktiebolagskommittén Ju 1990:08 har i uppdrag att förutsättningslöst överväga det bör införas regler som ger svenska

om aktiebolag möjlighet att emittera aktier i annan valuta än svenska kronor dir. 1991:89. Kommittén har dock ännu inte presenterat några överväganden i denna fråga. De frågor kan vara förenade med en

som rätt för svenska aktiebolag att emittera aktier i t.ex. dollar är av samma principiella slag de aktualiseras i fråga om emission av aktier

som som i Det är därför naturligt att den utredare som skall se över frågan

euro.

aktiekapital och aktier i euro också övertar uppdraget att utreda om frågan svenska aktiebolag bör generell rätt att emittera

om ges en mera aktier i utländsk valuta.

Redovisning

Enligt 2 kap. 6 § årsredovisningslagen 1995:1554 skall svenska aktiebolag upprätta sina års- och koncernredovisningar i svenska kronor. I den mån bolagets transaktioner har skett i annan valuta eller tillgångarnas värde ursprungligen har bestämts i annan valuta, måste beloppen således räknas till svenska kronor. Lagen tillåter att det,

om vid sidan den i kronor upprättade redovisningen, upprättas en

av redovisning i Det saknas lagbestämmelser om vilken valuta som

ecu. skall användas i den löpande bokföringen; att bokföra affirshändelser i annat än svensk valuta torde emellertid inte god redovisningssed.

vara

Motsvarande gäller för bl.a. bankaktiebolag och försäkringsföretag.

Bilaga 1 s. 149

146 Bilaga 1 sou 1997:181

Om Sverige går med i valutaunionen, måste svenska företags redovisning för tiden fr.o.m. den l januari 2002 ske i Det kan euro. hävdas att i vart fall del svenska företag har intresse att redovisa i en av euro redan under övergångsfasen efter den l januari 1999. l den ovan nämnda framställningen har organisationerna framhållit att ett stort antal företag kommer att övergå till att redovisa och fakturera i euro redan under övergångsfasen. Även Sverige stannar utanför valutaunionen det tänkbart om är att svenska företag kan ha behov av en möjlighet att upprätta sin redovisning i euro, bl.a. därför att svenska företag med inriktning Europamarknaden också i denna situation ofta torde komma att använda i euro sin fakturering och interna redovisning. Det finns mot denna bakgrund anledning att närmare analysera vilket behov svenska företag har av att under övergångsfasen efter den l januari 1999 respektive vid ett utanförskap upprätta sin redovisning i enbart euro. Om det därvid konstateras att det finns ett behov och att detta inte kan tillgodoses enbart att företagen i parallell genom en redovisning omräknar beloppen från kronor till bör utredaren euro, studera olika modeller kan tillgodose behovet. Slutligen bör som konkreta förslag till ändringar i redovisningslagstiftningen utarbetas.

Utredningens uppläggning

Utredningen av de nu nämnda frågorna bör göras i två etapper. l en första etapp bör behovet aktiekapital i valuta än svenska av annan kronor respektive behovet redovisning i analyseras. Om ett av euro verkligt behov därvid konstateras, bör olika principiella sätt att tillgodose behovet diskuteras. Utredaren bör därefter redovisa sina överväganden. Om det sedan resultatet av den första etappen har utvärderats finns skäl att gå vidare, bör utredaren i andra etapp få i uppdrag att lägga en fram förslag till behövliga lagändringar. l dessa direktiv behandlas endast arbetet under den första etappen.

Närmare om utredningsuppdraget

Aktiekapital och akties nominella belopp

Utredaren skall analysera svenska aktiebolags, bankaktiebolags och försäkringsaktiebolags behov av att ha sitt aktiekapital och aktiernas nominalla belopp bestämda i eller utländsk valuta. euro annan Övervägandena skall avse behovet såväl vid ett svenskt deltagande i valutaunionen varvid frågan framför allt får sin betydelse för perioden -

Bilaga 1 s. 150

Bilaga 1 147

mellan den 1 januari 1999 och utgången av år 2001 som vid ett

svenskt utanförskap.

Om utredaren konstaterar ett verkligt behov i den ena eller andra situationen, skall han syna de olika principiella modeller som kan tillgodose detta behov. Den lösning som i första hand bör prövas är en ordning där ett aktiebolag kan ha aktiekapitalet antingen i svenska kronor eller i Om utredaren kommer fram till att en sådan modell

euro. är lämplig, bör han även analysera de problem som kan uppkomma när ett bolag vill besluta att gå över från kronor till euro, t.ex.

om förekomsten av omräkningsdifferenser som rubbar enskilda aktieägares rätt och därigenom medför att besluten måste fattas med särskild majoritet.

Utredaren skall även analysera andra modeller som kan vara ändamålsenliga. Till dessa hör först och främst en modell som tillåter aktiebolag att emittera aktier utan nominellt belopp. Utredaren skall vidare oförhindrad att närmare behovet och förutsätt-

vara se av ningarna för modell där olika delar av aktiekapitalet är bestämt i

en olika valutor.

Vid prövningen olika modeller skall utredaren studera och beakta

av de problem rättslig eller ekonomisk kan uppkomma vid

av art som övergången till ett nytt system. Vidare skall utredaren förvissa sig om att modellerna inte står i strid med vedertagna principer den svenska associationsrättens område. Utredaren skall särskilt uppmärksamma de följder kan uppstå med avseende på de bestämmelser om kapital-

som täckning och stora exponeringar gäller för kreditinstitut och värde-

som pappersbolag. Motsvarande skall iakttas beträffande solvensreglerna för försäkringsföretag.

Det är naturligt att utredaren under arbetet tar reda hur frågor av detta slag kan antas komma att behandlas i andra EU-länder.

Redovisning

Utredaren skall undersöka vilket behov svenska företag har av att

som använda i den löpande bokföringen och att upprätta sina års- och

euro koncernredovisningar i euro. Utredningen skall belysa såväl det behov

kan finnas vid ett svenskt deltagande i valutaunionen, när gäller som övergångsfasen efter den l januari 1999, som det behov som kan finnas

Sverige stannar utanför valutaunionen. Därvid finns det anledning om att särskilt studera i vilken utsträckning de möjligheter som svenska företag redan i dag har att räkna om en redovisning upprättad i svenska kronor till en utländsk valuta tillgodoser det eventuella behovet av att offentliggöra årsredovisningarna i utländsk valuta. l det sammanhanget

148 Bilaga

måste EG-rättens bestämmelser om offentliggörande av årsredovisningar beaktas.

Om utredaren kommer fram till att det finns ett behov av att tillåta redovisning i euro, skall han studera de olika modeller kan

som tillgodose ett sådant behov. Hänsyn måste därvid tas till sambandet mellan redovisningen och associationsrättens vinstutdelningsregler. 1 den delen skall utredaren samråda med Aktiebolagskommittén. Vidare måste hänsyn tas till förekommande samband mellan redovisning och beskattning; utgångspunkten bör vara att deklaration och taxering skall ske i svenska kronor. Utredaren skall också välja lösning så

en som långt möjligt bevarar möjligheterna till jämförelser mellan olika företags redovisningar. Uppenbarligen ger frågan huruvida det skall

om vara tillåtet att redovisa i euro också Sverige stannar utanför valuta-

om unionen anledning till särskilda redovisningstekniska överväganden, eftersom det i den situationen inte finns någon fast omräkningskurs mellan euron och svenska kronor. Utredaren skall i samband med sådana överväganden samråda med de normgivande redo-

organen visningsområdet samt inhämta synpunkter från skatteforvaltningen.

Övrigt

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, redovisa jämställdhetspolitiska aspekter dir. 1994:124 samt redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredaren skall redovisa den nu angivna första etappen arbetet

av senast den 15 oktober 1997.

Justitiedepartementet

Bilaga 2

Enkät om och i utländsk

aktiekapital redovisning

valuta

Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att undersöka vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har att ange aktiekapital och akties nominella belopp i euro eller

utländsk valuta. Utredaren skall vidare undersöka vilket behov annan svenska företag har av att kunna upprätta sin finansiella redovisning i

Undersökningen företagens behov skall redovisas senast den euro. av 15 oktober 1997. Direktiven för utredaren återfinns i dir. 1997:76 Bilaga. Till utredningsman har regeringen utsett justitierådet Bo Svensson.

Det förtjänar att påpekas att utredningsarbetet skall bedrivas i etapper. l första etapp skall behovet eller ändrad lagstiftning

en av ny kartläggas. Om det vid denna kartläggning inte framkommer några verkliga behov lagstiftningsâtgärder kommer utredningen att

av avslutas. Det är därför angeläget att svaren på denna enkät innehåller

beskrivningar konkreta problem som kan uppstå om noggranna nuvarande lagstiftning behålls oförändrad, dels Sverige deltar i

om valutaunionen, under övergångsfasen 1999-2001, dels vid ett permanent utanförskap. Om exempelvis förutser att de svenska företagen

man kommer att få betala ett högre pris för lån som de tar upp utomlands,

de måste ha sin årsredovisning i svenska kronor i stället för euro, så om

uppgift härom byggas under med hänvisningar till praxis den bör en internationella kapitalmarknaden och andra omständigheter som gör det möjligt att bedöma hur stort problem detta kan vara.

l enlighet härmed hemställs om svar senast den 29 augusti 1997 följande frågor:

1 Aktiekapital och akties nominella belopp i

utländsk valuta

Vilka behov har enligt Er mening svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag av att ha sitt aktiekapital och aktiernas nominella belopp bestämda i euro

under tiden den 1januari 1999 den 31 december 2001, om Sverige

beslutar sig för att med i EMU samtidigt med andra medlemsstater

om Sverige beslutar sig för att stå utanför EMU eller beslutar sig för att med vid en senare tidpunkt

Om Ni att det finns ett behov av att ange aktiekapital och akties

anser nominella belopp i euro eller annan utländsk valuta vid något av de ovan under 1 och 2 angivna alternativen skall Ni ange hur Ni ser på följande möjliga lösningar: 3.1 Aktiebolag kan välja mellan att ha aktiekapitalet i antingen svensk valuta eller euro. 3.2 Aktiernas nominella belopp avskaffas och ett system med s.k. nopar value shares införs. 3.3. Olika delar av aktiekapitalet bestäms i olika valutor, dvs. aktier i olika serier har det nominella värdet angivet i olika valutor.

Vid utformningen Ert bör Ni särskilt kommentera vilka för- och

av svar nackdelar med olika tänkbara alternativ.

Ni ser

2 Redovisning i euro

Givet att deklaration och taxering skall ske i svenska kronor, vilka behov har enligt Er mening svenska företag av att använda euro i den löpande bokföringen och att upprätta sina års- och koncernredovisningar i euro,

under tiden den 1januari 1999 den 31 december 2001, om Sverige

beslutar sig för att med i EMU

om Sverige beslutar sig för att stå utanför EMU

Bilaga2 151

Vid utformningen av svaren under l och 2 bör Ni ta hänsyn till och

om möjligt kommentera nuvarande möjligheter att räkna om redovisningen till utländsk valuta.

Om Ni anser att det finns ett behov av att den finansiella redovisningen sker i vid något de under l och 2 angivna

euro av ovan alternativen bör Ni ange hur Ni anser att behovet bör tillgodoses. Därvid bör Ni ta hänsyn till och om möjligt kommentera vilka för- och nackdelar Ni ser med olika tänkbara alternativ. Särskilt bör Ni belysa vilka konsekvenser det får om företagen tvingas hantera svenska kronor och euro parallellt i den egna bokföringen respektive i den externa rapporteringen.

Förfrågningar med anledning av denna enkät besvaras av hovrättsassessorn Staffan Lind, telefon 08 405 47 33 och fax 08 405 46 75 semester den 5 juli den 4 augusti 1997.

- Enkätsvaren ställs till Justitiedepartementet, Enheten för fastighets- och associationsrätt L 1, 103 33 STOCKHOLM.

Bilaga 3

förslag till forfattningsändringar.

Yissa

Andringarna avser denominering av aktiekapital i euro och redovisning i euro

Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385

Härmed föreskrivs att 1 kap. 3 § och 2 kap. 4§ aktiebolagslagen 1975: 1385 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 3 § Aktiebolag skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 100 000 kr i privata aktiebolag och till minst 500 000 kr i publika aktiebolag. Om aktiekapitalet är fördelat flera aktier, skall dessa lyda lika belopp. Aktiekapitalet skall anges i svenska kronor eller euro.

2 kap. 4 § Bolagsordningen skall ange bolagets firma, den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte, föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art, aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet får vara mindre än en fjärdedel maximikapitalet, av aktiernas nominella belopp,

Senaste lydelse 1994:1395.

154 Bilagaj

antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag,

sättet för sammankallande av bolagsstämma, vilka ärenden skall förekomma ordinarie stämma,

som vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.

Om bolaget skall ha sin

bokföring och sitt aktiekapital i

euro, skall detta anges i bolags-

ordningen.

I fråga publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet

om publikt, skall i bolagsordningen beteckningen publ efter firman.

anges

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter har utsetts enligt lagen 1987: 1245 om styrelserepresenta-

som

tion för de privatanställda.

9 kap.

14 §

Beslut ändring bolagsordningen fattas av bolagsstämma utom

om av i fall i 4 kap. 13 § andra stycket. Beslutet är giltigt om det

som avses biträtts aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna

de vid stämman företrädda aktierna, om annat följer av 15 som

Har i bolagsordningen grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande intagits föreskrift, enligt vilken viss bestämmelse icke får ändras utan att regeringen lämnat tillstånd därtill, får heller sådan föreskrift ändras utan regeringens tillstånd.

Beslut ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för

om registrering och får utom i fall som avses i 18 kap. 6 § verkställas förrän registrering skett. Avser ändringen bolagets firma eller den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte, skall Skattemyndigheten i det län där styrelsen före ändringen har sitt säte genast underrättas om ändringen.

Avser en ändring av bolags-

ordningen att aktiekapitalet skall

anges i euro, skall registre-

ringsmyndigheten räkna om det

registrerade aktiekapitalet till

enligt den växelkurs som

euro

gäller den dag ändringen regist-

reras.

Senaste lydelse 1990:1295.

Bilaga 3 s. 158

Bilaga3 155

Förslag till Lag om ändring i bokföringslagen 1976:125

Härmed föreskrivs att i bokföringslagen 1976:125 skall införas en paragraf, följande lydelse. ny 3 a av

3 a §

Beloppen i den löpande bokföringen och i årsbokslutet skall anges i svenska kronor eller

redovisningsvaluta euro. Byte av från till kronor får inte ske

euro med mindre tillstånd därtill ges

skattemyndigheten. av

Förslag till

Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen 1979: 141

Härmed föreskrivs att i jordbruksbokföringslagen 1979:141 skall införas paragraf, 2 a av följande lydelse. en ny

§ 2 a

Beloppen i den löpande bokföringen och i årsbokslutet skall

i svenska kronor eller anges

Byte av redovisningsvaluta euro. från till kronor får inte ske

euro med mindre tillstånd därtill ges

skattemyndigheten. av

Bilaga 3 s. 159

156 Bilaga3

Förslag till

Lag om ändring i årsredovisningslagen 1995:1554

Härmed föreskrivs att 2 kap. 6 § årsredovisningslagen 1995: 1554 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 6 § Beloppen i årsredovisningen Beloppen i årsredovisningen skall i svenska kronor. skall anges i svenska kronor eller anges Byte redovisningsvaluta euro. av från euro till kronor får inte ske med mindre tillstånd därtill ges av skattemyndigheten. Beloppen får dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen dagen för räkenskapsårets utgång balansdagen. I så fall skall upplysning omräkningskursen lämnas i en not. om

Förslag till Lag ändring i lagen 1995:1559 om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag

Härmed föreskrivs i fråga om lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, dels att 7 kap. 4 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 2 kap. 3 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 3 § De i 2 § angivna bestämmeli 2 kap. årsredovisserna ningslagen 1995:1554 skall tillämpas med den avvikelsen att vad som sägs i 6 § första meningen att upprätta årsom redovisning i euro endast gäller bankaktiebolag, kreditmarknads-

Bilaga 3 s. 160

Bilaga3 157

bolag och värdepappersbolag

som har aktiekapitalet registrerat i euro.

7 kap. 4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar de allmänna bestämmel- de allmänna bestämserna om årsredovisningen i 2 melserna årsredovisningen i om kap. 2 med undantag för hän- 2 kap. 2 och 3 §§, med undantag visningarna till 2 kap. 1-3 års- För hänvisningarna till 2 kap. redovisningslagen 1995:1554, 3 årsredovisningslagen 1995: 1554, bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp som bundet kapital under Andra fonder post 12 i koncernbalansräkningen, bestämmelserna värderingsregler i 4 kap., om bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för 2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 9 och 24 årsredovisningslagen, samt bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys i 6 kap. l med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Bilaga 3 s. 161

158 Bilaga3

Förslag till Lag om ändring i lagen 1995:1560 om årsredovisning i

försäkringsföretag

Härmed föreskrivs i fråga om lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag, dels att 7 kap. 4 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 2 kap. 3 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 2 kap. årsredovisningslagen 1995:1554 skall tillämpas med den avvikelsen att vad som sägs i 6 § första meningen om att upprätta årsredovisning i euro endast gäller försäkringsaktiebolag som har aktiekapitalet registrerat i euro.

7 kap. 4 § För koncernredovisning gäller i tillämpliga delar de allmänna bestämmel- de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 serna om årsredovisningen i 2 kap. 2 med undantag för kap. 2 och 3 §§, med undantag

hänvisningarna till 2 kap. l-3	för hänvisningarna till 2 kap.
årsredovisningslagen	1995: 3 årsredovisningslagen 1995:
1554,	1554,

bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i koncernbalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder AA.lV i skadeförsäkringsföretag och under Återbäringsmedel DD i livförsäkringsföretag,

bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. med undantag

, för 2 § l och hänvisningarna till 5 kap. 9 och 24 årsredovisningslagen, samt

Bilaga 3 s. 162

Bilaga3 159

bestämmelserna om upplysningama i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Bilaga 4 s. 161

Bilaga 4

till författningsändringar.

Förslag

Andringarna avser avskaffande av aktiernas

nominella värde

Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385

Härmed föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen 1975: 1385,

dels att 2 kap. 12 a § och 4 kap. 13 a § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 3 2 kap. 4 och 9 §§, 3 kap. 4 4 kap. 12 och 16 §§, 5 kap. 1 och 14 §§, 6 kap. 1 och 10 §§, 7 kap. 2 12 kap. 4 § samt 18 kap. 6 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

Aktiebolag skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 100 000 kr i privata aktiebolag och till minst 500 000 kr i publika aktiebolag.

Om aktiekapitalet är fördelat Om aktiekapitalet är fördelat

flera aktier, skall dessa lyda flera aktier, skall dessa på lika belopp. representera andel i

samma

bolaget.

2 kap.

2 §

Stiftarna anger villkoren för Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen. Därvid skall bolagsbildningen. Om aktie

en iakttas att betalningen för en skall kunna tecknas med rätt eller aktie inte får understiga det plikt att mot aktien tillskjuta

Senaste lydelse 1994:802.

Bilaga 4 s. 162

162 Bilaga 4

belopp på vilket aktien skall lyda annan egendom än pengar eller nominella beloppet. Om en med rätt eller plikt för bolaget att aktie skall kunna tecknas med överta egendom mot annat rätt eller plikt att mot aktien vederlag än aktier apport, får tillskjuta annan egendom än värdet på apportegendomen inte pengar eller med rätt eller plikt sättas högre än det verkliga för bolaget att överta egendom värdet för bolaget. Endast sådan mot annat vederlag än aktier egendom som är eller kan antas apport, får värdet apport- bli till nytta för bolagets verkegendomen inte sättas högre än samhet kan utgöra apportegendet verkliga värdet för bolaget. dom. Med apportegendom får Endast sådan egendom som är inte jämställas åtagande att utföra eller kan antas bli till nytta för arbete eller att tillhandahålla bolagets verksamhet kan utgöra tjänst. apportegendom. Med apportegendom får inte jämställas åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst.

Tecknas aktie med villkor som strider mot första stycket, skall det nominella beloppet ändå betalas.

4§

Bolagsordningen skall ange

bolagets firma,

den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

aktiernas nominella antalet eller lägsta och belopp, högsta antalet aktier,

antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag,

sättet för sammankallande av bolagsstämma, vilka ärenden som skall förekomma ordinarie stämma, vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.

Senaste lydelse 1994:1395.

Bilaga 4 s. 163

Bilaga4 163

l fråga om publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall i bolagsordningen beteckningen publ efter firman.

anges

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen 1987: 1245 styrelserepresenta-

om tion för de privatanställda.

9 §

Bolaget skall anmälas för registrering senast sex månader efter stiftelseurkundens undertecknande.

Hinder mot registrering föreligger, om

det sammanlagda nomi- det sammanlagda beloppet nella beloppet av tecknade och som betalas för tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för tilldelade aktier efter avdrag för aktier som enligt 11 § förklarats aktier som enligt ll § förklarats förverkade och övertagits av förverkade och övertagits

av annan bolagets aktiekapital annan bolagets aktiekapital motsvarar det i bolagsordningen motsvarar det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller angivna aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet, uppgår till minimikapitalet,

det belopp som skall betalas i pengar för de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är inbetalat räkning hos svenskt bankinstitut,

all apportegendom är tillförd bolaget,

yttranden företes från bankinstitut om att 2 har följts och från auktoriserad eller godkänd revisor att 3 har iakttagits. Av revisorns

om yttrande skall framgå att apportegendomen i stiftelseurkunden inte har åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I yttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

Genom registreringen fastställes bolagets aktiekapital till belopp som anges i andra stycket Aktier som enligt 1 1 § förklarats förverkade och övertagits av annan blir därvid ogiltiga.

Om anmälan för bolagets registrering sker inom den i första stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten

genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget, är frågan om bolagets bildande förfallen. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för återbetalningen de belopp

av som inbetalats tecknade aktier jämte uppkommen avkastning med avdrag för kostnader på grund åtgärd enligt 13 § första stycket tredje

av meningen. Detsamma gäller i fråga apportegendom.

Senaste lydelse 1994:802.

Bilaga 4 s. 164

164 Bilaga 4

3 kap.

4 §

Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får utlämnas endast till aktieägare som är införd i aktieboken och först när full betalning erlagts för den eller de aktier brevet lyder på. Vidare fordras

att bolaget registrerats, om aktien tecknats vid bolagets bildande,

att nyemission eller fondemission registrerats, om aktien tillkommit på grund av emissionen, eller

att registrering skett enligt 5 kap. 14 om aktien tillkommit grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.

Aktiebrev skall undertecknas Aktiebrev skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrel- av styrelsen eller enligt styrel-

fullmakt bank. Namn- sens fullmakt av bank. Namnsens av teckning får återges genom teckning får återges genom tryckning eller på annat liknande tryckning eller på annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den firma, ordningsnummer på den eller de aktier varå brevet lyder, eller de aktier varå brevet lyder, akties nominella belopp och och dagen för utfärdandet. Kan dagen för utfärdandet. Kan när när aktiebrev utges aktier av aktiebrev utges aktier av olika olika slag finnas enligt bolagsslag finnas enligt bolagsord- ordningen, skall aktieslaget anningen, skall aktieslaget anges i ges i brevet. Om bolagsordbrevet. Om bolagsordningen ningen innehåller förbehåll enligt innehåller förbehåll enligt l § 1 § fjärde stycket, 3 8 § eller 6 fjärde stycket, 3 8 § eller 6 kap. 8 skall tydlig uppgift därkap. 8 skall tydlig uppgift där- om intagas i brev aktie som om intagas i brev aktie som avses med förbehållet. Uppgiften avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkan i förkortad form. För- kortningsformer fastställes

ges av kortningsformer fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

i regeringen bestämmer. När utbetalning göres vid in-

När utbetalning göres vid in- lösning av aktie eller vid skifte lösning av aktie eller minskning av bolagets tillgångar, skall

dess nominella belopp eller aktiebrevet förses med påskrift av vid skifte av bolagets tillgångar, om utbetalningen. Påskrift skall skall aktiebrevet förses med även göras så snart det kan ske påskrift om utbetalningen. På- när utan återbetalning aktie skrift skall även göras så snart dragits in. det kan ske när utan återbetalning aktie indragits eller nominella beloppet ändrats.

Bilaga 4 s. 165

Bilaga 4 165

Aktiebrev, i samband med dödning eller vid utbyte utges i

som stället för annat, skall innehålla uppgift därom. Utbytes aktiebrev mot ett eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet jämte därtill hörande kupongark makuleras på betryggande sätt.

Emissionsbevis samt skuldebrev och optionsbevis, som avses i 5 kap., skall undertecknas sätt som anges i andra stycket.

4 kap.

1 §

Aktiekapitalet kan ökas Aktiekapitalet kan ökas

att aktier tecknas mot genom att aktier tecknas mot genom betalning nyemission eller betalning nyemission eller

att aktier ut eller att aktiekapitalet höjes genom ges genom aktiernas nominella belopp höjes utan betalning fonde-

ny utan betalning fonde- mission, varvid nya aktier kan

ny mission. ges ut.

Beslut emission fattas bolagsstämman, annat följer av

om av om 14 eller 15 Sådant beslut får fattas förrän bolaget blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § Bestämmelserna i 2 kap. 2 §

motsvarande tillämpning äger motsvarande tillämpning äger vid nyemission. Vid fondemis- vid nyemission. sion får till aktiekapitalet överföras belopp understiger

som

de aktiernas summan av nya nominella belopp eller den sammanlagda höjningen aktiernas

av nominella belopp.

Vid nyemission i bolag vars aktier är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats får aktier tecknas mot betalning av lägre belopp än det nominella, under förutsättning att skillnaden mellan vad skall

som betalas för de aktierna och

nya deras sammanlagda nominella belopp tillförs aktiekapitalet

överföring från bolagets genom eget kapital i övrigt eller genom uppskrivning värdet av

Senaste lydelse 1992:546.

Bilaga 4 s. 166

166 Bilaga 4

anläggningstillgångar. Sådan överföring eller uppskrivning skall ske innan beslutet om nyemission registreras.

I fråga om aktiebolag, som enligt insiderlagen 1990:1342 utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sådana bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen 1987:464

om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag,

m.m.

Beslut om nyemission skall ange

det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,

det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, aktier olika

om av slag finnes eller kan utges,

den företrädesrätt att teckna aktier som tillkommer aktieägarna eller annan eller vem som annars får teckna aktier,

den tid inom vilken aktieteckning kan ske, när ett visst belopp eller ett lägsta belopp fastställts för aktiekapitalets ökning,

den tid, understigande två veckor från utfärdandet av kungörelse enligt 7 § eller, om samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma som beslutat emissionen, från beslutet eller, i fråga om avstämningsbolag, från avstämningsdagen, inom vilken aktieägare kan begagna sin företrädesrätt,

den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas eller, i förekommande fall, att teckning skall ske genom betalning,

den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de aktier som icke tecknats med företrädesrätt skall fördelas, föreskrift

om meddelas att fördelningen skall bestämmas av styrelsen,

aktiernas nominella belopp det belopp som skall beoch det belopp som skall betalas talas för tecknad aktie, för tecknad aktie,

i förekommande fall förordnande som avses i 3

Om förbehåll enligt 3 kap. l § fjärde stycket eller 3 § eller 6 kap. 8 § skall gälla beträffande de nya aktierna, skall erinran därom tagas i emissionsbeslutet.

I fråga om avstämningsbolag iakttages, att avstämningsdag skall anges i emissionsbeslutet, om aktieägare skall ha företrädesrätt att deltaga i emissionen. Avstämningsdagen får sättas tidigare än tre veckor från det beslutet kungjorts enligt 7

l Senaste lydelse 1992:1238.

Bilaga 4 s. 167

Bilaga 4 167

Skall till aktiebreven hörande kuponger användas som emissionsbevis, skall detta anges i beslutet.

12 §

Beslut nyemission skall anmälas för registrering inom sex

om månader från beslutet, det förfallit enligt 10 Hinder mot

om registrering föreligger, om

full betalning enligt registret erlagts för alla de i det förut

registrerade aktiekapitalet ingående aktierna,

det sammanlagda nomi- det sammanlagda beloppet nella beloppet tecknade och som betalas för tecknade och till-

av tilldelade aktier efter avdrag delade aktier efter avdrag för

nya nya för aktier förklarats för- aktier som förklarats förverkade

som verkade och övertagits och övertagits av annan

ökningen aktiekapita- ökningen av aktiekapitalet uppannan av let uppgår till belopp går till belopp som avses i 10

som avses i 10

hälften det belopp betalas med för de i den

av som pengar registrerade kapitalökningen ingående aktierna har inbetalats,

all apportegendom enligt beslutet nyemission är tillförd

om bolaget,

yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår 3 och 4 iakttagits, att apportegendomen inte har åsatts högre

att värde än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet; yttrandet från revisor om att 3 har iakttagits får i avstämningsbolag ersättas av en försäkran från värdepapperscentralen att så har skett. I yttrandet skall revisorn

om beskriva apportegendomen och vilken metod har använts vid

ange som värderingen den. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av

av egendomen skall anmärkas.

Vid kontantemission i bolag bundna kapital före

vars egna emissionen understiger miljon kronor skall, i stället för vad som

en föreskrives i första stycket 3 och hela det belopp, skall betalas

som för aktierna, erläggas insättning bankräkning som bolaget

genom öppnat hos svenskt bankinstitut och intyg från bankinstitutet om att beloppet betalats företes i registreringsärendet.

Genom registreringen fastställes ökningen aktiekapitalet till

av belopp som anges i första stycket

Om anmälan för registrering beslutet icke gjorts inom den i första

av stycket angivna tiden eller registreringsmyndigheten laga-

om genom

Senaste lydelse 1994:802.

Bilaga 4 s. 168

168 Bilaga4

kraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, gäller vad i 10 § sägs. Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Aktier förklarats som förverkade och övertagits av annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet får dock innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket aktierna skolat till fullo betalas.

l6§ Fondemission kan ske genom Fondemission kan ske genom överföring till aktiekapitalet av överföring till aktiekapitalet av belopp som kan utdelas enligt 12 belopp kan utdelas enligt 12 som kap. 2 § första stycket samt kap. 2 § första stycket samt av av uppskrivningsfond, reservfond uppskrivningsfond, och reservoch Överkursfond eller genom fond eller genom uppskrivning uppskrivning av anläggningstill- av anläggningstillgångs värde. gångs värde. Bestämmelserna i 4 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om förslag till beslut fondemission. om Beslut om fondemission skall Beslut fondemission skall om ange på vilket sätt och med vilket ange vilket sätt och med vilket belopp aktiekapitalet ökas, de belopp aktiekapitalet ökas, de nya aktiernas aktieslag eller det nya aktiernas aktieslag eller att belopp vartill aktiernas nomi- fondemission skall ske utan att nella belopp höjes samt, i före- aktier ut samt, i förenya ges kommande fall förordnande som kommande fall förordnande som avses i 3 a I avstämningsbolag i 3 l avstämningsbolag avses a skall avstämningsdagen anges i skall avstämningsdagen i anges beslutet varvid iakttages att beslutet varvid iakttages att avstämning får ske innan avstämning får ske innan beslutet registrerats. På sådant beslutet registrerats. På sådant bolag äger 5 § tredje stycket och bolag äger 5 § tredje stycket och 7 § första stycket motsvarande 7 § första stycket motsvarande tillämpning. tillämpning. Beslutet om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering och får verkställas före" registreringen. Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. De aktierna skall nya genom styrelsens försorg ofördröjligen upptagas i aktieboken. De medför rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om

Senaste lydelse 1995:1555.

Bilaga 4 s. 169

Bilaga 4 169

emission. Beslutet får dock innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket registrering skett.

5 kap.

l §

Aktiebolag kan mot vederlag utge konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Sådana skuldebrev skall ställas till innehavaren eller till viss man eller order. Konvertibla skuldebrev skall innehålla utfästelse från bolaget om att borgenär har rätt att helt eller delvis utbyta sin fordran enligt skuldebreven mot aktier i bolaget. Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skall ge borgenär rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i pengar.

Villkoren för utbyte eller Villkoren för utbyte eller nyteckning aktier skall be- nyteckning av aktier skall be-

av stämmas så att utbyte eller stämmas så att utbyte eller ny-

nyteckning kan ske utan att teckning kan ske utan att bolagsbolagsordningen ändras. Veder- ordningen ändras. laget för konvertibelt skuldebrev får understiga det nominella beloppet på aktie som utlämnas vid utbyte, mellanskillna-

om den täckes kontant betal-

genom ning vid utbytet.

Optionsrätt till nyteckning kan knytas till optionsbevis fogade vid skuldebreven. Borgenär får skilja optionsbevis från skuldebrev och förfoga över beviset särskilt, om i skuldebrevet föreskrives att beviset får avskiljas först efter viss tid.

l fråga om aktiebolag, som enligt insiderlagen 1990:1342 utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sådana bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen 1987:464 om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.

Av aktiekontolagen 1989:827 framgår att utfástelser som avses i

angivna skuldebrev och optionsbevis kan registreras enligt den ovan lagen och att skuldebrev eller optionsbevis inte får utfärdas om registrering skall ske. I sådana fall gäller bestämmelserna i detta kapitel i tillämpliga delar.

Senaste lydelse 1991:985.

14 Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller nyteckning av aktier utgått skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier som utgivits i utbyte eller nytecknats och till fullo betalats. Om som utbytestiden eller teckningstiden är längre än ett år, skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket utbyte eller nyteckning har skett. Hinder mot registrering före- Hinder mot registrering föreligger, om yttrande företes ligger, yttrande företes om från auktoriserad eller godkänd från auktoriserad eller godkänd revisor eller, i avstämningsbolag, revisor eller, i avstämningsbolag, från värdepapperscentralen från värdepapperscentralen av av vilket framgår att bolaget vilket framgår bolaget att grund av emissionen tillförts grund emissionen tillförts av vederlag till ett värde mot- vederlag till ett värde motsvarande minst sammanlagda be- svarande minst sammanlagda beloppet de aktier utgivits i loppet de skuldebrev lämav som av som utbyte eller, vid nyteckning, att nats i utbyte eller, vid nyteckaktierna till fullo betalats. ning, att aktierna till fullo Genom registreringen är betalats. aktiekapitalet ökat med samman- Genom registreringen är lagda nominella beloppet de aktiekapitalet ökat med av sammananmälda aktierna. lagda nominella beloppet de av utbytta skuldebreven.

6 kap. l Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen avsättning till omedelbar täckning förlust enligt fastställd av balansräkning, förlusten inte kan täckas fritt eget kapital, om av återbetalning till aktieägarna, eller avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Nedsättning för ändamål i forsta stycket 2 och 3 får som anges avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, denna fastställes vid om stämman, och annars på grundval de handlingar i 4 kap. av som anges 4 § första stycket 1-3.

Senaste lydelse 1989:831. 3 Senaste lydelse 1994:802.

Bilaga 4 s. 174

1997:181 Bilaga 4 171 SOU

Nedsättning aktiekapitalet Nedsättning aktiekapitalet av av kan genomföras kan genomföras genom att aktier genom inlösen eller sammanlagg- dras in eller läggs samman men aktier, kan också ske utan att antalet ning av indragning aktier utan aktier minskas. av återbetalning, eller minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetalning. Om nedsättning aktiekapitalet grund bristande betalning av av eller på grund aktier har blivit ogiltiga finns bestämmelser i 4 av att kap. 13 § andra stycket och 7 kap. 2 Om nedsättning genom inlösen aktier enligt förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i av 8-10 §§.

l0§ fall i 9 § andra l fall i 9 § andra I som anges som anges meningen skall bolaget, när det meningen skall bolaget, när det enligt förbehåll i bolags- enligt ett förbehåll i bolagsett ordningen har blivit bestämt att ordningen har blivit bestämt att vissa aktier skall lösas och att vissa aktier skall lösas och att belopp motsvarande nedsätt- ett belopp motsvarande nedsättett ningsbeloppet skall avsättas till ningsbeloppet skall avsättas till reservfonden, anmäla för reservfonden, genast anmäla för genast aktiekapitalet registrering att aktiekapitalet

registrering att

ned med dessa aktiers sätts ned med nedsättningssätts sammanlagda nominella belopp. När beloppet. När registrering har registrering har skett, är aktie- skett, är aktiekapitalet nedsatt.

kapitalet nedsatt.

7 kap. 2 Aktiebolag får förvärva eller såsom pant mottaga aktie. egen Dotterföretag får heller förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltigt. stycket utgör inte hinder för aktiebolag eller dotterföretag att Första vid Övertagande affärsrörelse förvärva aktier ingår i rörelsen, att av som aktier enligt 13 kap. 3 § eller att auktion aktier som lösa ropa för företagets fordran. En förvärvad aktie skall, den inte har utmätts om

Senaste lydelse 1994:802. 2Senaste lydelse 1994:802.

Bilaga 4 s. 175

l 72 Bilaga 4

har dragits genom nedsättning aktiekapitalet, avyttras så det av snart kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Har aktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget aktier i moderbolaget, skall dessa aktier avyttras enligt vad sägs i andra som stycket. En aktie, som inte har En aktie, inte har av- som avyttrats inom tre år från förvärvet, yttrats inom tre år från förvärvet, är ogiltig. Bolaget skall sätta ned är ogiltig. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiens nomi- aktiekapitalet med belopp ett nella belopp. Ett förslag till motsvarar aktiens andel som av beslut om nedsättning skall det registrerade aktiekapitalet läggas fram den första vid utgången den angivna av bolagsstämma hålls sedan tiden for avyttring. Ett förslag till som ogiltighet har inträtt. Nedsätt- beslut nedsättning skall om ningsbeloppet skall överföras till läggas fram den första bolagsreservfonden. stämma hålls sedan ogiltigsom het har inträtt. Nedsättningsbeloppet skall överföras till reservfonden.

12 kap. 4 § Till reservfond skall avsättas belopp som om reservfonden och över- reservfonden inte om kursfonden tillsammans inte uppgår till tjugo procent aktieupp- av går till tjugo procent aktie- kapitalet, motsvarar minst tio av kapitalet, motsvarar minst tio procent den del av av nettoprocent av den del av netto- vinsten för året inte går som vinsten för året som inte går åt för att täcka balanserad förlust, för att täcka balanserad förlust, den för vilken aktie förverkats betalat till bolaget, enligt 4 kap. 17 § skall tillfalla bolaget, vid utbyte fordran enligt av skuldebrev mot aktie, motsvarar skillnaden mellan fordringsbeloppet och aktiens nominella belopp,

enligt bolagsordningen enligt bolagsordningen

skall avsättas till reservfonden, skall till reservfonden, avsättas enligt beslut av bolags- enligt beslut bolagsav stämman eljest skall överföras stämman eljest skall överföras

Senaste lydelse 1995:1555.

Bilaga 4 s. 176

Bilaga 4 173

från det i balansräkningen redo- från det i balansräkningen redovisade fria kapitalet till visade fria egna kapitalet till egna reservfond. reservfond. Vid beräkning det belopp, enligt första stycket 1 minst skall av som till reservfond, skall nettovinsten ökas med vad som kan ha avsättas tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktör eller annan som

tantiem. Nedsättning reservfond Nedsättning av reservfond får av eller överkursfond får enligt be- enligt beslut av bolagsstämman slut bolagsstämman endast endast ske för av ske för täckande sådan förlust enligt fastställd balansräkning som av kan täckas fritt eget kapital, av ökning aktiekapitalet nyemission eller fondemission, av genom eller ändamål, rätten med motsvarande tillämpning av 6 kap. annat om tillstånd till nedsättningen. 6 § ger

18 kap. 6 § Registrering beslut Registrering av beslut om av om ändring bolagsordningens be- ändring bolagsordningens av av stämmelser aktiekapitalet, bestämmelser aktiekapitalet, om om maximikapitalet eller minimi- maximikapitalet eller minimi-

kapitalet eller aktiernas kapitalet och registrering av om nominella belopp och registre- beslut ökning eller nedom ring beslut ökning eller sättning aktiekapitalet skall av om av nedsättning aktiekapitalet ske samtidigt, om ändringen av av skall ske samtidigt, änd- bolagsordningen eller ökningen om ringen bolagsordningen eller eller nedsättningen av aktieav ökningen eller nedsättningen kapitalet är nödvändig för att av aktiekapitalet är nödvändig för aktiekapitalets storlek skall bli aktiekapitalets storlek skall bli förenlig med bolagsordningen. att förenlig med bolagsordningen.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan for U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken. M. Dennya - steg steg. . lära Enstudie OECD:s lnkomstskattelag,del l-lll. Fi, 33,Att övergränser. av

, förvaltningspolitiskasamarbete.Fi, Fastighetsdataregister.Ju. . Övervakning miljön. M. Förbättradmiljöinformation. M. 34. av

, 35.Ny kursi trafikpolitiken + bilagor.K. Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödfor . Bekämpande penningtvätt.Fi. arbetshandikappade.A, 36. av

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37, Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U,

. Myndighetellermarknad, Byråkratin i backspegeln.Femtioår avförändring 38 . , forvaltningsområden.Fi, Statsforvaltningensolika verksamhetsformer.Fi. sex barnsoch ungdomarspsykiskahälsa.S ,Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. Rösterom . 40. Ungaocharbete.ln, Flexibelförvaltning. Förändringochverksam- . ochtrossamfunden hetsanpassningav statsforvaltningens 41.Staten

struktur.Fi. Rättslig reglering

l0. Ansvaretfor valutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund ll. 4

IT-probleminfor ZOOO-skiftet,Referatoch LagomSvenskakyrkan. Ku. F --

slutsatserfrån hearinganordnad Statenochtrossamfunden en av , IT-kommissionenden l8 december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapport1/97.K. Statenoch trossamfunden . Sverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen .Regionpolitik for hela

i kulturenstjänst.Ku. och dekyrkliga arkiven. Ku. lT , Statenoch trossamfunden Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.

. Svenskakyrkanspersonal.Ku. ochproblematik.Fi.

utvecklaindustriforskningsinstituten.N 45,Statenochtrossamfunden .Att tjänsteroch sysselsättning. Stöd.skatterochfinansiering.Ku, Skatter, . 46.Statenochtrossamfunden + Bilagor.Fi.

granskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. .Granskningav

statligarevisioneni Sverigeoch Danmark l-i 47.Statenoch trossamfunden Den

information konsumentpriserln. Denkyrkliga egendomen.Ku. Bättre om . Arbetsgivarpolitik i staten. Konkurrenslagenl993-l996. N. 48. . ochresultat.Fi. Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetens

. Grundlagsskyddför medier.Ju. unga6-l6 är. U. 49 nya

kapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför liUzs .Akticbolagets

dem0kr@ti, Ettseminarium leknik gemensammajordbrukspolitik, Jo. Digital om . i demokratiochdelaktighetden 8november|996 51.Brister omsorg

Folkomröstningsutredningen,lT- frågaom bemötandeaväldre. anordnatav -en

ochKommunikationsforsknings- Omsorgmedkunskapochinlevelse kommissionen . beredningen.IT-kommissionens 2/97 K. enfrågaombemötandeaväldre.S. rapport

i verkligheten Pengarräckerinte. S .Avskaffa reklamskattenFi. Välfärd 4 . Ministem ochmakten. .Svenskmat- EU-fat. Jo, . EUtsjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- llur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav försörjningen.Jo. . Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna,Ku. .Kontroll

demokratinstjänst,Statstjänstemannensroll och Folketsområdgivareochbeslutsfattare, l . . Bilaga l och Ju. vårtoffentligaetos.Fi. t

ografifrågan. l medborgarnastjänst. Barnporn . . samladförvaltningspolitik för staten,li. lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. lån

och liuropeiseringensbetydelsefor Personaluthyrning.A. liuropa staten. . . SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform Ku svenskstatsförvaltning.Fi. . framtiden. lletal-liV inom Sverigeslelevisin. Ku. Kristallkulzin trettonrösterom . . ll-kommissionens rapport3/97. K

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6l. Att växablandbetongoch kojor. 89, Handelnmedskrot och begagnadevaror. N. Ett delbetänkandeombarnsoch ungdomars 90.Ändrad organisationfor det statligaplan-, bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån och bostadsväsendet.ln.

Storstadskommitten. 9l, Jaktensvillkor - enutredningomvissa 62. Rosoravbetong. Jo,

En antologitill delbetänkandeAtt växabland 92.Medieforetagi Sverige Ägandeoch A betongoch kojor från Storstadskommitten. strukturforändringari press,radio och TV. Ku. 63. Sverigeinfor epokskiftet. 93. Hantering fel i utjämningssystemetfor av IT-kommissionensrapport5/97, K. kommuneroch landsting.ln. 64. Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94, Konkurrensneutralttransportbidrag.N.

+ Bilagedel.A 95. Forumför världskultur

65. Polisensregister.Ju. rikare kulturliv. - enrapportomett Ku. 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96. Lokalforsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelse uppehållstillstånd,UD. av En utvärderingav statensfastighetsorganisation. 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi.

69. Besparingari stortoch smått.U. 97. Skydd skogsmark,Behovochkostnader. av M, 70. Totalforsvaretoch frivilligorganisationema 98. Skydd skogsmark.Behovochkostnader. av - uppdrag.stödochersättning.Fö, Bilagor. M.

7l. Politik for unga. 99. Enny vattenadministration.Vattenär livet. M.

+ 2stbilagor. ln. I00. Nya samverkansfonnerinom denSjöhistoriska 72. En lagomsocialforsäkringar. museiverksamheten. Ku. 73. Infor ensvenskpolicy omsäkerelektronisk l0l. Behandling avpersonuppgifterom kommunikation.Referatfrån ettseminarium totalforsvarspliktiga.Fö.

anordnatav lT-kommissionen,Närings-och 102,Mat Miljö. Svensk for strategi EU:s handelsdepanementetoch SElS den l l december jordbruk i framtiden,Jo. 1996.lT-kommissionensrappon6/97. K. l03. Rapportmedförslag omsändningsorter.Ku. 74, EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional l04. Polis fredensi tjänst.UD,

utveckling..lo. 105.Agenda21 i Sverige,

75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för Femår efter Rio resultatoch framtid. M. fysiskapersoner.Fi. lO6.En fond for ungakonstnärer.Ku. 76, Invandrarei vårdochomsorg l07. Den gymnasieskolan nya enfrågaombemötande äldre.av problemoch möjligheter. - U. 77. Uppföljningav inkomstskattelagen.Fi. I08. Att lämna skolanmed rak Om rättentill rygg - 78. Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.ln. skriftspråketochomförskolansoch skolans

79. Försäkringsmäklare.En lagöversynav möjligheter förebyggaoch läsatt möta och Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U.

80. Refonneradstabsorganisation.Fi. lO9.Myndighetsansvaretför farligt transponav 81. Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö.

+ Bilaga.ln, l l0. Säkrareobligationer Fi.

82. Lika möjligheter.ln. I l Branschsaneringoch andrametodermot- 83. Om maktoch kön i spåren offentliga- av ekobrott.Ju,

organisationersomvandling.A. l l2. En samordnadmilitär skolorganisation.

84. En hållbarkemikaliepolitik. M. l 13.Mot halvamakten elva historiskaessäerom- 85. Förmånefter inkomst Samordnatinkomst- kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begreppfor bostadsstödenoch nya l M. Styrsystemochjämställdhet. Institutioner i kvaliñkationsreglerfor rätt till förändringoch könsmaktensframtid. A, sjukpenninggrundandeinkomst. l l5. Ljusnandeframtid eller långt farväl ett 86. Punktskattekontroll alkohol. tobakochav Densvenskavälfardsstatenijamforande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A,

87, Kvinnor, mänoch inkomster, l l6. Barnetsbästai främsta rummet.FN:skonvention Jämställdhetoch oberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligas i Sverige.

88, Upphandlingfor utveckling.N, I 16,Barnetsbästa enantologi. S.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll7, Nobelcenteri Stockholm ett informations-och 153.Arbetskraftensfria rörlighet -trygghet och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap.kultur och jämställdhet+ Bilagedel.A. samhälle.Ku. 154.Patientenharrätt.

ll8. Deladestäder, lSS.Miljösamverkani vattenvården.M. H9. Entydligare roll för hälso-ochsjukvårdeni l56. Ett störreochbättreEuropa EU:sutvidgning:

folkhälsoarbetet.S. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi,

Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning. I57. Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanfor

utveckling. En Kartläggning.U. förskolan.U.

,Skolfrågor Om skolai enny tid. U. 158.Vuxenpedagogiki teori ochpraktik.U.

Rättigheteri luftfartyg. K. l59. Ett utvidgateuropeisktområdemed frihet,

Etteffektivarenäringsforbud.N. säkerhetochrättvisa.Ju,

IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och 160.Regionalakonsekvenser EU:sav östutvidgning.N.

programvaruindustrin.Andrakammarsalen. l6l. Stöd i foräldraskapet.

Riksdagen,l997-O6-l6. K. 162.Medborgarskapoch identitet.ln.

Ettsvensktinvesterarskydd.Fi. l63. ÖversvämningskatastrofenPoleni

Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. stöd frånstatochnäringsliv.N.

. 7 Straffansvarforjuridiska personer.Del A+B. Ju. l64. Medlingsinstitutoch Iönestatistik.

Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. + 5stbilagor.A.

UD. 165.Läkemedeli priskonkurrens. l29. Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. I66. Ohälsoforsäkringen.Trygghetoch aktivitet. S. l30. Effektivarestatlig inköpssamordning.Fi 167.En livsmedelsstmtegiför Sverige. I3l .Lag ompremiepension.Fi. l68. Vinstutdelningi aktiebolag.Ju. l32.Antimicrobial FeedAdditivcs. Jo. l69. Försäkringsmedicinsktcentrum. I33. Antimikrobiella fodenillsatsersammandrag. Jo. Enresursför utredningoeli metodutveckling,S. U4. Fönroendemannainñytandeökadkvalitet och l70. Bemötandet äldre.S.av

rättssäkerhet. l7l. Densvenskflaggadehandelsflottans I35. Ledare,maktoch kön.A. konkurrenskraft K. l36. Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A. l72. Bidrag till fri svenskliV-produktion. Ku.

- I37. Glastakochglasväggar Denkönssegrcgeradc l73. Miljöhänsyn i standarder.N.

arbetsmarknaden.A. l74. Räknamedmångfald.Förslagtill lag 138Familj. makt ochjämställdhet.A. motetniskdiskriminering i arbetslivetmm. In. l39. Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom l75. Förbudmotdiskriminering i arbetslivet grund

arbeteochpengari familjen.A. avsexuellläggning.A. I40.Fonogramersättning.Ku. l76. Förbudmotdiskriminering i arbetslivetav I4l. Bokeni tiden. Ku. personermedfunktionshinder.A. l42. llögkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.S. l77. Byggkvalitetfor framtiden.In. l43 StörreEU säkrareEuropa.UI. l78. Enskildanäringsidkare.

. l44. Försvaretsfastigheter. Översynavskattereglcrna.Fi.

Formerfor en kostnadseffektivoch 179.Klara spelregler en förutsättningför samverkan

-v

verksamhetsinriktadförvaltning. l-i mellanoffentlig och privat hälso-ochsjukvård. I45. Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens 180.Kärnavfall och Beslut.Rapportfrånettseminarium

arbeteför ekologiskhållbarhet.M. ombeslutsprocessensambandmedi lokalisering 146.Grunddata i samhälletstjänst. Fi. avett slutförvaravanväntkämbränsle.

åldrande Umeå8-10april 1997.M. l47. Barnsbilder av

enfrågaombemötandeaväldre. l8l Redovisningoch zikliekzipitali euro

w 148.Utbildningskanalen.U. ochannanutländskvaluta.Jii. I49. Miljön i ettutvidgat l-IU.M. ISO.Elksjordbrukspolitik ochöstutvidgning.Jo I5l Foodandthe environment.Swedishstrategyfor

the futureofliU agriculturc Jo I52. Uppehâllstillstånd grund IV zmknytninglll

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp

for bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför Fastighetsdataregister.3

rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Aktiebolagetskapital. 22

Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention Barnpomografifrågan.

om barnetsrättigheterförverkligasi Sverige.1 16 lnnehavskriminaliseringm,m.29

Barnetsbästa enantologi. 1 16 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 -

Deladestäder.118 Grundlagsskyddfor nyamedier.49

Entydligare roll for hälso-och sjukvårdeni Folketsområdgivareoch beslutsfattare.

folkhälsoarbetet.1 19 + Bilaga och1 56

Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Polisensregister.65 -

rättssäkerhet.134 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.1 11

v sjuklönekostnader.142 Straffansvarforjuridiska Del A+B. 127 Högkostnadsskyddmot

personer.

Barnsbilder avåldrande Ett utvidgateuropeisktområdemed frihet,

enfrågaombemötandeaväldre.147 säkerhetochrättvisa.159 w

Patientenharrätt.154 Vinstutdelningi aktiebolag.168

Stöd i foräldraskapet.161 Redovisningoch aktiekapital i euro

Läkemedeli priskonkurrens.165 ochannanutländskvaluta. 181

Ohälsoforsäkringen.Trygghet och aktivitet.166

Utrikesdepartementet Försäkringsmedicinsktcentrum.

En resursfor utredningoch metodutveckling.169 Återkallelse uppehållstillstånd.67

av äldre.170

Bemötande av Polis i fredenstjänst. 104

Klara spelregler enförutsättningfor samverkan Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128 -

mellanoffentlig ochprivat hälso-ochsjukvård.179 StörreEU säkrareEuropa,143

- Uppehållstillstånd grundavanknytning.152 Kommunikationsdepartementet

Försvarsdepartementet Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.6

IT-problem infor 2000-skiftet.Referatoch slutsatserfrån Totalforsvaretoch frivilligorganisationema

en hearinganordnadavIT-kommissionenden

uppdrag,stödoch ersättning.70 - 18december.lT-kommissionensrapport1/97.12 Behandlingavpersonuppgifterom

Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, totalforsvarspliktiga.101

demokratiochdelaktighetden 8 november1996 Myndighetsansvaretför transportav farligt gods.109

anordnatav Folkomröstningsutredningen,IT- En samordnadmilitär sk010rganisati0n.112

kommissionenochKommunikationsforsknings-

Socialdepartementet beredningen.lT-kommissionensrapport2/97, 23

Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

psykiska 8 -- Rösterombarnsoch ungdomars hälsa lT-kommissionens 3/97.31

rapport Välfärdi verkligheten Pengarräcker inte.24

- Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor,35 Brister i omsorg Sverigeinför epokskiftet.

enfrågaombemötande äldre. 51av 4 lT-kommissionensrapport5/97.63 Omsorgmedkunskapochinlevelse säkerelektronisk

Inför ensvenskpolicy om

enfrågaombemötandeaväldre. 52 Referatfrån seminariumanordnat - kommunikation. ett av Att växablandbetongoch kojor. lT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet

Ettdelbetänkandeom barnsoch ungdomars

och SEISden december1996. uppväxtvillkor storstädemasutsattai områdenfrån

IT-kommissioncnsrapport6/97, 73 Storstadskommitten.61

Rättigheteri luftfartyg. 122 Rosoravbetong. hearing medic-och

lT-kommissionens omdennya En antologitill delbetänkandetAtt växabland Andrakammarsalen,

programvaruindusiriii. betongochkojor från Storstadskommitten.62 1997-06-16.124

Riksdagen, Enlagomsocialförsäkringar.72

Kollektivtrafik i tid 1Bilaga. 129 Invandrare vårdoch omsorg1 Densveiiskllziggiidehandelsllottans

enfrågaombemötandeaväldre.76 171 - konkurrenskraft.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Ettstörreoch bättreEuropa EU:s utvidgning: Samhällsekonomiskaeffekter. 156 lnkomstskattelag,del 1-111.2 Enskilda näringsidkare. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring Översyn skattereglema.178 forvaltningsområden.7 av sex Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam-

Utbildningsdepartementet

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur.9 for valutapolitiken.10 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Ansvaret - Skatter,miljö ochsysselsättning. ll Växa i lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt unga6-16år. 21 Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.37 ochproblematik.15 Besparingari stonochsmått.69 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Bilagor. 17 Dennyagymnasieskolan + Granskning granskning. problemochmöjligheter. 107 av - Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Att lämnaskolanmedrak rygg Om rättentill skriftspråketochomförskolansoch skolans Kontroll Reavinst Värdepapper.27 l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och skrivsvårigheter.108 vårt offentliga etos.28 Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför svenskstatsförvaltning.30 utveckling.EnKanläggning. 120 Skolfrågor Om skola i en ny tid. 121 Att läraövergränser.En studieav0ECD:s forvaltningspolitiska 33 Utbildningskanalen.148 samarbete. Bekämpande penningtvätt.36 Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför av förskolan.157 Myndigheteller marknad. Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.38 Vuxenpedagogiki teorioch praktik. 158

Arbetsgivarpolitik i staten. Jordbruksdepartementet Förkompetensoch resultat.48 Avskaffa reklamskatten 53 Svenskmat- EU-fat. 25

Ministem och makten. EUzsjordbrukspolitik och den globala livsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 forsörjningen.26 1medborgarnastjänst. Alternativa utvecklingsvägarfor EU:s En samladförvaltningspolitik for 57 gemensammajordbrukspolitik. 50 staten. Statsskuldspolitiken.66 EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för utveckling. 74 fysiska 75 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91 personer. - Uppföljning inkomstskattelagen.77 Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s av jordbruk i framtiden.102 Försäkringsmäklare.En lagöversynav Försäkringsmäklarutredningen.79 Antimicrobial FeedAdditives. 132 Reformeradstabsorganisation.80 Antimikrobiella fodenillsatsersammandrag. 133 Punktskattekontroll alkohol, tobak och EU:sjordbrukspolitik och östutvidgning.150 av mineralolja, 86 Foodand the environment,Swedishstrategyfor the m.m. Lokalforsörjningoch fastighetsägande. future of EUagriculture.151

Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Arbetsmarknadsdepartementet Säkrareobligationer 1 10 Ettsvensktinvesterarskydd.I25 Aktivt lönebidrag.Etteffektivare stödför

Bilen. miljön och säkerheten.126 arbetshandikappade.5 Effektivare statlig inköpssamordning.130 Personaluthyrning.58 Lag premiepension.131 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd om Försvaretsfastigheter. + Bilagedel.64 Formerför kostnadseffektivoch Om makt och kön i spårenavoffentliga en verksamhetsinriktadförvaltning.144 organisationcrsomvandling.83

Grunddata i samhälletstjänst.146 -

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

och inkomster. Medieföretagi Sverige Ägandeoch Kvinnor, män - Jämställdhetochoberoende.87 strukturiörändringari press,radio och TV. 92 Mot halva makten elva historiska Forumför världskultur

- essäerom kvinnors strategierochmänsmotstånd.1 13 enrapportomett rikarekulturliv. 95

- Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Nya samverkansfonnerinom denSjöhistoriska förändring ochkönsmaktensframtid. 114 museiverksamheten.100 Ljusnandeframtid ellerett långt farväl Rapportmedforslagomsändningsorter.103 Den svenskavälfardsstatenijämförande Enfond for ungakonstnärer.106 belysning.115 Nobelcenteri Stockholm ett informations-och

- Ledare,makt och kön.135 aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och Kvinnors ochmänslöner varförsåolika 136 samhälle.117

- Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade Fonogramersâttning.140 arbetsmarknaden.137 Boken i tiden.141 Familj, makt ochjämställdhet.138 Bidragtill fri svenskTV-produktion. 172 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

Närings- och handelsdepartementet arbeteoch pengari familjen.139

trygghetoch Regionpolitik for hela Sverige.13 Arbetskraftensfria rörlighet jämställdhet+ Bilagedel.153 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Medlingsinstitutoch lönestatistik. Konkurrenslagen1993-1996.20 + 5 stbilagor.164 Upphandlingfor utveckling.88 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivet grund Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 av sexuellläggning.175 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav Etteffektivarenäringsforbud.123 personermedfunktionshinder.176 Regionalakonsekvenser EU:sav östutvidgning.160

Översvämningskatastrofen

i Polen- Kulturdepartementet stödfrånstatochnäringsliv. 163 lT i kulturenstjänst.14 En livsmedelsstrategifor Sverige.167 Statenochtrossamfunden Miljöhänsyn i standarder.173 Rättslig reglering

Inrikesdepartementet

Grundlag -

Lag omtrossamfund Bättreinformationomkonsumentpriser.19 -

Lag omSvenskakyrkan.41 Ungaoch arbete.40 -- Statenoch trossamfunden Politik för unga. Begravningsverksamheten.42 + 2stbilagor.71 Statenoch trossamfunden Medelsforvaltningi kommuneroch landsting.78 Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch Allmännyttiga bostadsföretag. dekyrkliga arkiven.43 + Bilaga. 81 Statenoch trossamfunden Lika möjligheter.82 Svenskakyrkanspersonal.44 Ändradorganisationfor det statligapIan-,bygg- Statenochtrossamfunden ochbostadsväsendet.90 Stöd,skatterochfinansiering.45 Hanteringavfel i utjämningssystemetfor Statenochtrossamfunden kommuneroch landsting.93 Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Medborgarskapoch identitet.162 Statenochtrossamfunden Räknamedmångfald.Förslagtill lag Denkyrkliga egendomen.47 motetniskdiskriminering i arbetslivetm.m.174 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Byggkvalitetfor framtiden.177 förslagenfrån de statligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsfonn.59 Betal-TV inom SverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation. 4 Följdlagstiftning till miljöbalken. 32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbar kemikaliepolitik. 84 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovoch kostnader. Bilagor. 98 Enny vanenadministration.Vattenärlivet. 99 Agenda2I i Sverige. Femår efter Rio resultatoch framtid. 105

- Förvaltamed miljöansvar.Statsförvaltningens arbeteför ekologisk hållbarhet.145 Miljön i ett utvidgatEU.149 Miljösamverkan i vattenvården.155 Kämavfall och Beslut.Rapportfrånenseminarium om beslutsprocesseni sambandmed lokalisering avett slutförvar avanväntkämbränsle. Umeå8-10april 1997.180