Vinstutdelning i aktiebolag delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

VINSTUTDELNING

I

AKTIEBOLAG

Delbetänkande

av Aktiebolagskommittén

Statens offentliga utredningar WW 1997:168

W Justitiedepartementet

Vinstutdelning

i

aktiebolag

Delbetänkande av Aktiebolagskommittén

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20763-X Graphic SystemsAB, Göteborg 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Laila Freivalds

Genom beslut den 21 juni 1990 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en översyn av aktiebolagslagen och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommittén.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades från den 21 juni 1990 justitierådet Bo Svensson av vara ordförande i kommittén. Som ledamöter i kommittén förordnades från den l november 1990 dåvarande riksdagsledamoten Nic Grönvall, riksdagsledamoten Inga-Britt Johansson, riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand och civilekonomen Ulrika Stuart, från den 10 december 1991 numera landshövdingen Karin Starrin och från den 9 januari 1992 advokaten och numera riksdagsledamoten Rolf Åbjömsson. Inga-Britt Johansson entledigades från kommittén fr.o.m. den 27 oktober 1992 och efterträddes samma dag av riksdagsledamoten Carin Lundberg. Nic Grönvall entledigades från kommittén fr.o.m. den 26 april 1993 och efterträddes dag av

samma advokaten och riksdagsledamoten Stig Rindborg. Som nya ledamöter i kommittén förordnades från den 15 maj 1995 riksdagsledamoten Eva Arvidsson och riksdagsledamoten Lars Granberg. Ulrika Stuart entledigades från kommittén fr.o.m. den 4 mars 1997 och eñerträddes samma dag av bolagsjuristen Sussi Kvart. Karin Starrin entledigades från kommittén fr.o.m. den 13 mars 1997 och efterträddes samma dag av

riksdagsledamoten Rolf Kenneryd.

Som sakkunniga i kommittén förordnades från den 1 november 1990 bankdirektören Jan Bökmark, auktoriserade revisorn Sven Ekholm, advokaten Johan Gemandt, verkställande direktören Per-Ola Jansson, auktoriserade revisorn Sten Lundvall, direktören Ulf Magnusson och juris kandidaten Lars Milberg, från den 6 december 1990 vice börschefen Lars Bredin, från den 15 maj 1991 juris kandidaten Hans Peter Larsson, från den 29 oktober 1992 chefsjuristen Åsa Breding och från den 15 februari 1993 hovrättslagmannen Lars Hedberg, sakkunnig vid Finansinspektionen. Lars Hedberg entledigades från kommittén fr.o.m. den 1 juli 1996 och efterträddes dag

samma av chefsjuristen Hans Schedin. Åsa Breding entledigades från kommittén fr.o.m. den 4 mars 1997.

Att som experter biträda kommittén förordnades från den l november 1990 numera departementsrådet Håkan Klahr, rättschefen Per Erik Lindeberg och numera frnansrâdet Annika Lundius, från den 1 oktober 1991 numera riskanalytikem Göran Schubert och kommerserådet Christer Lefrel1, från den 29 oktober kanslirådet Ingrid

1992 numera Melbi samt från den 20 januari 1993 numera departementsrådet Sten Andersson. Håkan Klahr entledigades från kommittén fr.o.m. den 19 oktober 1992 och efterträddes samma dag av numera departementsrådet Göran Haag. Göran Haag entledigades från kommittén fr.o.m. den 10 februari 1993. Göran Schubert entledigades från kommittén fr.o.m. den 15 februari 1993. Annika Lundius entledigades från kommittén fr.o.m. den 2 september 1996 och efterträddes samma dag av Göran Haag. Christer Lefrell entledigades från kommittén fr.o.m. den 4 mars 1997. Från samma dag förordnades som expert chefsjuristen Per Nordström.

Till sekreterare förordnades från den l december 1990 numera ekonomie licentiaten och juris kandidaten Rolf Skog före-

samt numera draganden Hans Cappelen-Smith. Den senare entledigades från tjänsten som sekreterare fr.o.m. den 4 mars 1997 och förordnades från samma dag expert biträda kommittén.

att som

Kommittén, som antagit namnet Aktiebolagskommittén, har tidigare avlämnat delbetänkandena Bundna aktier SOU 1992:13, Aktiebolagslagen och EG SOU 1992:83, Aktiebolagets organisation SOU 1995:44 samt Aktiebolagets kapital SOU 1997:22.

Kommittén får härmed avlämna delbetänkandet Vinstutdelning i aktiebolag. Till underlag för betänkandet har visst bakgrundsmaterial utarbetats juris doktor Jan Andersson och auktoriserade revisorn Ulf

av Gometz.

Stockholm i december 1997

Bo Svensson

Eva Arvidsson Lars Granberg Sussi Kvart

Rolf Kennerya Carin Lundberg Stig Rindborg

Bengt Rolf Å björnsson

Silfverstrand

/Rolf Skog

SOU 1997: 168

Innehållsförteckning

Förkortningar 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Kommitténs uppdrag 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Huvuddragen i gällande rätt 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Utbetalning till aktieägare av bolagets medel 45

. . . . . . . . . .

2.2 Beslut om vinstutdelning 46

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Avsättning till och nedsättning reservfond 46

av

. . . . . . . . . . 2.4 Påföljder olaglig utbetalning 47

av

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Gåva till allmännyttigt ändamål 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Förbud mot penninglån och ställande säkerhet 48

av

. . . . . .

3 EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 49

. . . . . 3.1 EG:s bolagsdirektiv 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Tyskland 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.1 Aktiengesellschaft 52

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.2 Gesellschaft mit beschränkter Hafiung 53

. . . . . . . . . 3.3 Frankrike 54

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.1 Société anonyme 54

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.2 Société â responsabilité limitée 55

. . . . . . . . . . . . . . 3.4 Storbritannien 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.1 Public och private limited liability companies 56

. . . . 3.5 Danmark 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5.1 Aktieselskab 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5.2 Anpartsselskab 59

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Norge 60

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.6.1 Aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper 60

. . . . . . . 3.7 Finland 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.7.1 Privata och publika aktiebolag 63

. . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehållsförteckning SOU 1997: 168

4 Kommitténs överväganden 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1 Skyddsändamålen 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Värdeöverföringar från bolaget 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Formema for värdeöverforingar till aktieägare eller annan 67 . 4.4 Värdeöverföringar från bolaget till aktieägarna i form av

vinstutdelning 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Vinstutdelning på ordinarie och extra bolagsstämma 69

4.4.2 Beslutsordning 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Borgenärsskyddet 72

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Skyddet för bolagets bundna kapital 72 egna . . . . . . .

4.5.2 Försiktighetsregeln 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.3 Överföringar sakvärden 79 av . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Koncembidrag 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Rättsföljdema vid olaglig värdeöverforing 83 . . . . . . . . . . . .

4.7.1 Ersättningsskyldighet 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.2 Bristtäckningsansvar 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Lån till aktieägare m.fl 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Författningskommentar 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BILAGOR

Refererad litteratur ll5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommitténs direktiv 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Forkortmngar

ABL Aktiebolagslagen 1975:1385 DKK Danska kronor DEM Tyska mark EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskapema EU Europeiska unionen FRF Franska franc FIM Finländska mark GBP Brittiska pund NJA Nytt Juridiskt Arkiv avd I NOK Norska kronor PRV Patent- och registreringsverket

ÅRL Årsredovisningslagen 1995: 1554

Sammanfattning

Kapitalskyddsreglema

Aktiebolagsfonnens främsta kännetecken är att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Endast bolagets förmögenhet kan tas i anspråk för betalning av skulderna. I aktiebolagslagen finns därför en rad regler som skall garantera att en bolagsförmögenhet skapas vid bolagets bildande och att bolaget därefter inte vederlagsfritt minskar sina tillgångar eller Ökar sina skulder, de s.k. kapitalskyddsreglema. Aktiebolagskommittén har i betänkandet Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 föreslagit bestämmelser om bolagsbildning, ökning

nya och nedsättning av aktiekapitalet. I förevarande betänkande föreslår kommittén bestämmelser om vinstutdelning och annan värdeöver-

nya föring från bolaget till aktieägare eller annan.

I likhet med reglerna om aktiekapitalets inbetalning, ökning och nedsättning syftar de behandlade reglerna ytterst till att underlätta

nu bolagens kapitalanskaffning. Genom regler om formerna för värdeöverföringar från bolaget garanteras aktieägarna insyn och inflytande över kapitalanvändningen, vilket främjar bolagets möjligheter att anskaffa kapital från aktieägarna. Genom begränsningar i fråga om omfattningen av sådana värdeöverföringar skapas ett skydd för bolagets borgenärer och därigenom förutsättningar för lånefinansiering till lägre kostnader än vad som annars skulle ha varit fallet. En annan viktig funktion hos dessa begränsningar är att de skyddar borgenärer med utomobligatoriska skadeståndsanspråk och andra ofrivilliga fordringsägare.

Reglerna formerna för värdeöverföringar från bolaget är upp-

om ställda i aktieägarnas intresse och kan därför, i likhet med andra regler uppställda till aktieägamas skydd, åsidosättas om samtliga ägare är

därom. Annorlunda förhåller det sig med de regler som begränsar ense omfattningen av de värdeöverföringar som aktieägarna kan besluta om. Dessa s.k. borgenärsskyddsregler är av tvingande karaktär. De kan inte ens med samtliga aktieägares samtycke åsidosättas. En tredje grupp av regler, inte låter sig beskrivas som endera aktieägar- eller borge-

som närsskyddsregler är reglerna kompetensfördelningen mellan bolags-

om

Även dessa regler är tvingande. organen.

10 Sammanfattning SOU 1997: 168

Fonnema för värdeöverföringar till aktieägare eller

annan

Värdeöverföringar från bolaget kan avse tillgångar svarande mot bolagets bundna eller dess fria egna kapital. Tillgångar svarande mot bolagets bundna kapital kan enligt tvingande bestämmelser i lagen tas i anspråk endast som återbetalning till aktieägarna vid nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden eller överkursfonden samt utskiftning i samband med bolagets likvidation.

Tillgångar svarande mot bolagets fria egna kapital kan tas i anspråk genom värdeöverföringar till aktieägare eller utomstående. Den i lagen anvisade formen för sådana vdrdedverfdringar till aktieägarna är vinstutdelning. Formkravet är uppställt i aktieägamas intresse och kan åsidosättas samtliga ägare är ense därom. I ett bolag vars verksam-

om het syftar till att bereda aktieägarna vinst kan värdeövetföringar till

än aktieägare endast beslutas aktieägarna samfällt. Det följer annan av av den grundläggande regeln att bolagsorganen inte får besluta om eller företa transaktioner som uppenbarligen är främmande för bolagsverksamhetens syfte. Om aktieägarna kan bolaget överföra

är ense ekonomiska värden till utomstående, så länge transaktionen inte strider mot de regler är uppställda i bolagsborgenäremas intresse. Som ett

som begränsat undantag från kravet samfällt aktieägarbeslut gäller att stämman, och i viss utsträckning styrelsen, har rätt att under vissa förutsättningar besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål.

Beslut vinstutdelning kan enligt gällande rätt fattas på ordinarie

om bolagsstämma, som i anslutning till fastställandet av resultaträkningen och balansräkningen är skyldig att besluta om dispositioner av bolagets resultat. Varken lagtext eller förarbeten i dag något entydigt besked

ger om huruvida det också är tillåtet att besluta om vinstutdelning vid extra bolagsstämma. Kommittén föreslår att aktiebolag i en ny reglering ges uttrycklig möjlighet att extra stämma som hålls efter den ordinarie stämman men innan räkenskapsårets utgång, besluta om utdelning av fritt eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen efter avdrag för vad som redan har delats ut därav, s.k. efterutdelning.

Kommittén föreslår inte några bestämmelser om förskottsutdelning. Det nuvarande, i borgenäremas intresse uppställda, förbudet att utbetala vinst avseende räkenskapsår för vilket årsredovisning inte fastställts bör bestå.

Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman med enkel majoritet. Kommittén föreslår att styrelsens vetorätt avskaffas. Minoriteten

SOU 1997: 168 Sammanfattning 1 1

skyddas i sammanhanget av den grundläggande likhetsprincipen, som innebär att varje aktie i förhållande till annan aktie berättigar till ett lika stort belopp vid utbetalning av utdelning, om inte annat följer av föreskrift i bolagsordningen aktier av olika slag med olika rätt till

om andel i bolagets vinst. Vid utdelning av annan egendom än pengar sakvärden innebär likhetsprincipen att varje aktie berättigar till egendom lika stort värde, det inte i bolaget finns aktier med olika

av om rätt. Stämman får inte fatta ett utdelningsbeslut som är ägnat att bereda otillbörlig fördel viss eller vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller annan aktieägare.

Borgenärsskyddet

Aktiebolagslagens borgenärsskyddsregler vilar principen att bolaget alltid med viss marginal skall ha tillgångar motsvarar dess

en som skulder. Marginalen utgörs bolagets aktiekapital och vad som i

av övrigt betecknas bolagets bundna kapital. Det bokförda

som egna värdet bolagets tillgångar skall uppgå till minst bolagets bokförda

av skulder och avsättningar plus det bundna kapitalet. Är detta fallet

egna sägs det bundna egna kapitalet vara täckt. Bolaget får inte dela ut vinst till aktieägarna, det inte omedelbart efter åtgärden skulle finnas full

om täckning för det bundna egna kapitalet, den s.k. beloppsspärren.

I lagens nuvarande lydelse har emellertid lagtexten såvitt avser vinstutdelning utformats på ett sätt som utgår från den andra, fria, delen det kapitalet. I stället för att förbjuda utdelning av

av egna bundet eget kapital föreskrivs att utdelning inte får överskrida bolagets fria kapital. Det valda skrivsättet vållar inga problem så länge

egna fråga är utdelning i har givit upphov till omfattande

om pengar, men tolkningsproblem vid utdelning av sakvärden. På samma sätt som redan är fallet i fråga nedsättning aktiekapitalet bör bestäm-

om av melsen i reglering utformas så att bolaget inte får överföra

en ny värden till aktieägarna eller någon utomstående med större belopp än att det finns full täckning för det bundna egna kapitalet efter överföringen. Utvidgningen till att även omfatta andra än aktieägare moti-

att det för bolagsborgenärema i princip är likgiltigt till vem veras av värdeöverföringen sker. Fordringsägama skall kunna lita att bolaget inte utan att iaktta lagens bestämmelser nedsättning av aktiekapital,

om reservfond eller överkursfond eller likvidationsreglerna beslutar om någon form värdeöverföring, som medför att det inte längre finns

av full täckning för bolagets bundna egna kapital.

Enligt gällande rätt begränsas vinstutdelningsutrymmet vidare av

12 Sammanfattning SOU 1997: 168

kravet på avsättningar till reservfonden. Av årets nettovinst skall, efter förlusttäckning, tio procent avsättas till reservfond till dess denna, tillsammans med eventuellt förekommande överkursfond, uppgår till 20 procent av aktiekapitalet. Kommittén anser att reglerna om fortlöpande avsättningar till reservfond är föråldrade och föga rationella. I förslaget har därför inte upptagits någon motsvarande bestämmelse.

l syfte att förhindra att ett moderbolag i en koncern delar ut vinster som inte motsvaras av vinster för koncernen som helhet, har moderbolag traditionellt varit underkastade en dubbel begränsning i vinstutdelningshänseende. Moderbolag har inte fått dela ut mer än vad som redovisats som utdelningsbar vinst enligt bolagets egen balansräkning, men inte heller mer än den utdelningsbara vinsten för koncernen som helhet. För att fastställa utdelningsutrymmet i det senare avseendet har moderbolag till helt nyligen generellt varit skyldiga att upprätta koncemresultat- och koncembalansräkning, vari interna vinster och förluster samt interna fordringar och skulder eliminerats.

I den nya årsredovisningslagen, som trädde i kraft år 1996, infördes vissa undantag från skyldigheten att upprätta koncemredovisning för moderbolag i underkoncemer. I samband därmed ändrades aktiebolagslagens vinstutdelningsregler det sättet att den dubbla utdelningsspärren avskaffades för moderbolag som inte själva skall upprätta koncernredovisning. Det innebär att vissa moderbolag uttryckligen är underkastade en dubbel utdelningsbegränsning, medan andra inte är det. Redan detta reser frågan om den dubbla utdelningsbegränsningen över huvud taget skall behållas. Därtill kommer att Redovisningskom-

mittén i betänkandet Översyn av redovisningslagstiflningen SOU

1996:157 föreslagit att även moderbolag i mindre koncerner skall undantas från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Vid ett genomförande av Redovisningskommitténs förslag i denna del skulle ytterligare ett betydande antal moderbolag hamna utanför den dubbla utdelningsbegränsningen.

Med hänsyn till den skisserade utvecklingen och med beaktande

av rättsläget i andra europeiska länder föreslår kommittén att den uttryckliga kopplingen mellan vinstutdelningsutrymmet i moderbolag och koncemredovisningen avskaffas. Vinstutdelningsutrymmet bör i lagen bestämmas på ett och samma sätt för alla moderbolag, nämligen med utgångspunkt i moderbolagets egen balansräkning. Därutöver bör alla moderbolag även framgent vara skyldiga att inom ramen för den s.k. försiktighetsregeln beakta den samlade ekonomiska ställningen i koncernen.

Till komplettering av det grundläggande borgenärsskydd följer

som av kravet full täckning för det bundna kapitalet gäller i dag enligt

SOU 1997: 168 Sammanfattning 13

den s.k. försiktighetsregeln att vinstutdelning inte får ske med så stort belopp, att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affarssed.

Kommittén föreslår att försiktighetsregeln stramas i flera

upp avseenden. Enligt kommittén bör bestämmelsen för det första utformas så att det klart framgår att den skall tillämpas inte endast vid vinstutdelning, utan vid varje form av värdeöverföring, till aktieägare eller annan. Såväl vid forrnenliga icke fonnenliga värdeöverföringar till

som aktieägare liksom vid värdeöverföringar till utomstående skall en prövning av den tilltänkta transaktionen ske mot försiktighetsregeln.

En ofta påtalad svaghet i den nuvarande bestämmelsen är hänvisningen till god affárssed som den norm mot vilken tilltänkt vinstut-

en delning skall prövas. Någon affárssed har inte utbildats och beskrivits på området under de tjugo år som bestämmelsen varit i kraft. Kommittén föreslår därför att kopplingen till god affärssed utmönstras. Bestämmelsen bör i stället utformas så att värdeöverföring får ske endast i den mån det med hänsyn till bolagets och, bolaget är

om moderbolag, koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt framstår försvarligt. Det bör bestämmelsen också framgå

som av att det handlar om en allsidig bedömning av bolagets ekonomiska ställning med beaktande verksamhetens art, omfattning och risker.

En särskild fråga är hur borgenärsskyddsreglema skall tillämpas vid värdeöverföringar sker med egendom än sak-

som annan pengar värden och där det bedömda marknadsvärdet egendomen överstiger dess bokförda värde. Av den föreslagna lydelsen den centrala

nya av borgenärsskyddsregeln, nämligen att det efter värdeöverföringen skall finnas full täckning for bolagets bundna kapital, följer att det är

egna de i bolaget, omedelbart efter värdeöverföringen kvarvarande nettotillgångamas bokförda värde skall läggas till grund för bedömningen

som av huruvida sakutdelningen inkräktar bolagets bundna kapital.

egna En traditionell utdelning av annan egendom än förutsätter alltså

pengar att bokfört värde på kvarvarande nettotillgångar täcker det bundna kapitalet. En avyttring av bolaget tillhörig egendom helt eller

som delvis motsvarar det bundna kapitalet förutsätter, den skall

egna om ske mot ett vederlag som understiger marknadsvärdet egendomen, att bokfört värde på kvarvarande nettotillgångar och vederlaget i fråga tillsammans motsvarar bolagets bundna kapital.

Att en överföring av sakvärden inte inkräktar det bundna

egna kapitalet är emellertid inte tillräckligt för att den skall bolagsrätts-

vara ligt tillåten. Överföringen måste också prövas mot försiktighetsregeln, som kräver att bolaget efter värdeöverföringen har ekonomisk

en

l 4 Sammanfattning SOU 1997: 168

ställning med hänsyn till konsolideringsbehov, likviditet och

som bolagets ställning i övrigt är försvarlig. Det ligger i sakens natur att den prövningen kan behöva göras under beaktande marknads-

av värdena bolagets tillgångar och skulder.

Det är vidare självklarhet att marknadsvärden skall användas vid

en tillämpning likhetsprincipen, dvs. att det beräknade marknadsvärdet

av

den överförda egendomen måste vara lika stort för varje aktie med mindre annat föreskrivs i bolagsordningen eller aktieägarna är ense om en annan fördelning.

Rättsföljdema vid olagliga värdeöverföringar

Utbetalning till aktieägarna i strid med vinstutdelningsreglema skall enligt gällande rätt återbäras till bolaget. Bestämmelsen anses i viss utsträckning analogt tillämplig på olaglig utbetalning till annan än

vara aktieägare.

Kommittén att kravet förutsägbarhet i rättstillämpningen

menar talar emot fortsatt förlitan analog lagtillämpning i detta hän-

en en seende. I linje med förslaget att den centrala borgenärsskyddsregeln om skyddet för det bundna kapitalet skall göras uttryckligen tillämplig på värdeöverföringar inte bara till aktieägare utan också till utomstående föreslår kommittén också rättsföljdsbestämmelsen görs tillämplig på

att värdeöverföringar till såväl aktieägare som utomstående.

Beträffande rättsföljdens närmare innebörd föreslår kommittén att bestämmelsen utformas självständig ersättningsskyldighet. Som

som en utgångspunkt bör och till vilken bolaget i strid med lagens

var en bestämmelser vederlagsfritt överfört ekonomiska värden skyldig

vara att betala ersättning till bolaget med motsvarande belopp, oberoende av

värdeöverföringen grundas ett formenligt stämmobeslut eller om tillkommit annat sätt.

Till skydd för aktieägarna föreskrivs i gällande utbetal-

rätt att om ning har skett i form vinstutdelning, är mottagaren återbäringsskyl-

av dig endast bolaget visar att han insåg eller bort inse att utbetal-

om ningen stred mot aktiebolagslagen. Kommittén finner det naturligt att anlägga synsätt utbetalningar till aktieägarna som sker i

samma form återbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden

av eller Överkursfonden, eller i form utskiftning vid bolagets likvida-

av tion. Det är här, liksom beträffande vinstutdelning, fråga om utbetalningar i ett lagen anvisat förfarande beslutas bolagsstämma

som av och i vart fall såvitt återbetalning vid nedsättning av det

som, avser bundna kapitalet, för aktieägarna många gånger kan uppfattas som ett

SOU 1997: 168 Sammanfattning 15

.

substitut för vinstutdelning. Kommittén föreslår att bestämmelsen utformas i enlighet härmed.

En värdeöverföring från bolaget till aktieägarna som inte avser återbetalning i samband med nedsättning av det bundna kapitalet eller utskiftning vid likvidation och som inte utgör formenlig vinstutdelning, kan lagligen genomföras endast om aktieägarna är ense. Sker värdeöverföring utan ett enhälligt aktieägarbeslut, är fråga om en olaglig värdeöverföring som medför ersättningsskyldighet. Detsamma är fallet om aktieägarna enhälligt beslutat om värdeöverföringen, men beslutet inkräktar på borgenärsskyddet. Rättspraxis visar att ett godtrosskydd med analog lagtillämpning kan komma i fråga även vid sådan s.k. förtäckt vinstutdelning. Kommittén menar att såväl säkerheten i omsättningen som kravet på förutsägbarhet talar för att detta godtrosskydd nu lagfásts. Det ligger i sakens natur att det vid värdeöverföringar av detta slag till aktieägare som tar aktiv del i bolagets skötsel sällan torde finnas något utrymme för god tro. Med ett lagfäst godtrosskydd för aktieägare kan inte komma i fråga annat än att även för utomstående lägga fast ett godtrosskydd i lagen. Kravet säkerhet i omsättningen gör sig här gällande med ännu större styrka.

I gällande rätt stadgas ett ansvar för den brist som kan uppkomma vid återbäring av olaglig utbetalning. Detta s.k. bristtäckningsansvar kan göras gällande mot styrelseledamot, verkställande direktör, revisor och aktieägare. I objektivt hänseende krävs för ansvar medverkan till beslutet den olagliga utbetalningen eller verkställande därav eller

om till upprättande eller fastställande av en till grund for beslutet liggande oriktig balansräkning. I subjektivt hänseende krävs för styrelseledamot, verkställande direktör och revisor uppsåt eller oaktsamhet och för aktieägare uppsåt eller grov oaktsamhet.

Av rättspraxis framgår att även andra personer i viss omfattning kan bli ersättningsskyldiga med analog tillämpning av bristtäckningsregeln. Sålunda synes ett bristtäckningsansvar kunna komma i fråga för den vars medverkan väsentligen består i att han är mottagare, från någon som är återbäringsskyldig, något som härrör från en olaglig utbetal-

av ning, förutsatt att mottagaren hade vetskap om sistnämnda förhållande. Kommittén har ingen annan uppfattning i sakfrågan och menar att medverkansansvaret bör komma till uttryck i lagtexten, så att det klart framgår vilka risker den löper som ett eller annat sätt medverkar till olagliga utbetalningar.

Vad som i subjektivt hänseende skall krävas för att utomstående skall kunna bli bristtäckningsskyldiga måste avgöras genom en avvägning mellan å den ena sidan de borgenärs- och aktieägarintressen som bristtäckningsansvaret är avsett skydda och å den andra sidan hänsynen

16 Sammanfattning SOU 1997: 168

till säkerheten i omsättningen. Vid en sådan avvägning menar kommittén att det finns skäl att vara något mindre restriktiv än vad som följer av hittillsvarande praxis där Högsta domstolen begränsat ansvaret till att avse uppsåtlig medverkan. Enligt kommitténs mening bör ett bristtäckningsansvar kunna komma i fråga även vid grov oaktsamhet. Det bör dock inte betalningsmottagare och andra krävas att de gör

av långtgående undersökningar om huruvida deras medverkan i visst hänseende kan tänkas innefatta medverkan till en otillåten värdeöverföring.

Lån till aktieägare m.fl.

Aktiebolag får enligt gällande rätt inte lämna penninglån till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i koncern eller till vissa dessa närstående personer. Från

samma förbudet undantas lån till kommun eller landstingskommun, till annat företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår, affärsmässigt betingade lån till gäldenärens rörelse samt lån till aktieägare med storleksmässigt begränsade aktieinnehav i bolaget. Låneförbudet äger motsvarande tillämpning ställande av säkerhet.

Låneförbudet, som tillkom i början av 1970-talet, är i betydande utsträckning ett resultat lagstiftarens ambition att komma till rätta

av med det skattemässiga problemet att aktieägare i fåmansbolag ofta lånade från bolaget för sin privata konsumtion och därmed sköt

pengar

beskattningen. Kommitténs uppfattning är att aktiebolagslagen bör upp utformas utan närmare skattemässiga hänsyn. Regler om lån från bolaget till aktieägarna och ledamöter av bolagsorganen bör ses som en del lagens kapitalskyddsregler och den bärande tanken i reglerna

av bör att förbjuda sådana lån som riskerar att försvaga skyddet för

vara borgenärskollektivet. Kommittén föreslår därför att det nuvarande låneförbudet ersätts bestämmelse av innebörd att aktiebolag får

av en lämna penninglån till den aktuella personkretsen under förutsättning att de utlånade medlen skulle ha kunnat betalas ut i form av vinstutdelning och att betryggande säkerhet ställs för lånet.

Med kommitténs förslag att inordna lånereglema bland övriga kapitalskyddsregler utan särskilda skattemässiga hänsyn ställer det sig naturligt att överge straffsanktionen och i stället sanktionera lånereglerna på väsentligen samma sätt som övriga kapitalskyddsregler. Kommittén föreslår därför att ett olagligen lämnat lån skall återbetalas

bolaget visar att låntagaren insåg eller bort inse att det var olagligt. om Straffsanktionen föreslås upphävd.

SOU 1997: 168 Sammanfattning 17

Ikraftträdande Kommittén föreslår att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2000.

Summary

Capital protection rules

The main distinguishing feature of the Corporation aktiebolag Swedish that its shareholders are not personally liable for the company’s obligations. Only the company’s capital can be claimed as payment for liabilities. The Swedish Companies Act therefore contains

number of rules guaranteeing that corporation’s capital created a a when the corporation formed and that does not subsequently reduce its increase its liabilities without compensation the so-called

assets or capital protection rules. In its report entitled Corporate Capital Aktiebolagets kapital, SOU 1997:22, the Company Law Committee has proposed provisions on forming companies and increases and

new reductions of share capital. In this report, the Committee proposes new provisions profit distributions and other value transfers from a

on company to its shareholders or others.

As with the rules the payment of, and increase and reduction of,

on share capital, the rules now question have as their purpose to make

easier for companies to obtain capital. Rules on the forms permitted for value transfers from the guarantee shareholders insight

company into, and a say how, capital utilized, which will benefit the opportunities available to the company to obtain capital from shareholders. Limitations on the scope of such value transfers create a form of protection for the company’s creditors and thus the possibility for the company to obtain debt financing at lower costs than otherwise could. Another important function of these limitations to protect indirect creditors with claims for damages and other unagreed claims.

The rules on the permitted forms of value transfers from the company are designed to safeguard the interests of shareholders and therefore, as with other rules that protect shareholders, may be disregarded all the shareholders so decide. This does not apply to the rules that limit the scope of value transfers shareholders may decide on. These so-called creditor protection rules are mandatory. They may not be disregarded even all the shareholders are unanimous agreement. A third group of rules which cannot be described as either shareholder

20 Summary SOU 1997 168

protection creditor protection rules pertain to the delegation of

or authority between corporate entities. These rules are also mandatory.

Acceptable forms of value transfers to shareholders or

others

Value transfers from the company may involve assets corresponding to the company’s restricted its nonrestricted shareholders’ equity. Assets

or corresponding to the companys restricted equity may, accordance with the mandatory provisions of the Companies Act, be claimed only

repayment to shareholders the case of a reduction of the share as capital, statutory premium reserve, as well as a distribution

reserve or

connection with the company’s liquidation.

Assets corresponding to the company’s nonrestricted equity may be claimed through value transfers to shareholders or third parties. The prescribed form for such value transfers to shareholders a profit distribution. The requirements designed to protect the interests of

are shareholders and may be disregarded all the shareholders are agreement. In whose business to generate a profit for its

a company shareholders, value transfers to others than shareholders may only be decided by unanimous vote of the shareholders. follows from this

a basic rule that corporate entities may not decide on or undertake transactions that are clearly unrelated to the companys mission. If the shareholders agree, the company may transfer value to third parties, provided the transaction does not violate the rules that safeguard the interests of creditors. One limited exception to the requirement of a unanimous shareholder vote when the general meeting, and to a certain extent the board of directors, has the right under certain circumstances to present gift that benefits the public or with a similar

a purpose.

By law, decisions on profit distributions may be made by the general meeting, which in connection with the adoption of the income statement and balance sheet obligated to decide on the disposition of the company’s profits. Neither current laws nor legal doctrine today provide

uniform to whether profit distributions may be decided by a answer as extraordinary general meetings. The Committee proposes that the new regulations, corporations be given the express opportunity to decide at

extraordinary general meeting held alter the annual meeting but an before the conclusion of the fiscal distributions of nonrestricted

year on equity according to the adopted balance sheet after deducting any amounts that have already been distributed, so-called additional

may a distribution.

Summary 21

The Committee not proposing any provisions advance

on distributions. The current restriction, which safeguards the interests of creditors and prohibits the distribution of profits for fiscal in

a year which the annual report has not been adopted, should remain force.

Decisions on profit distributions require a majority vote of the general meeting. The Committee that the board of directors’

proposes veto right connection with decisions on profit distributions be abolished. Minority interests are protected this by the

case fundamental principle of equality, which states that share,

every relation to other shares, entitled to an equal portion of dividend payments, unless there a provision the company’s articles of association on shares of different classes with different rights to share

the company’s profits. In the case of distributions of property other than money real value, the principle of equality that each share

means

entitled to property of equivalent value, unless the company has different classes of shares. The general meeting may not decide

on a distribution that unfairly benefits one shareholders at the

or more expense of the company or other shareholders.

Creditor protection

The rules on creditor protection the Companies Act rest on the principle that the company must always maintain assets corresponding by certain margin to its liabilities. The margin made of the

a up company’s share capital and other restricted equity. The book value of the company’s assets not be less than its reported liabilities and

may provisions, plus restricted equity. If so, its restricted equity considered covered. The company may not distribute profits to shareholders unless

immediately thereafier has full coverage for its restricted equity.

However, its current wording with respect to profit distributions, the law elaborated based on the other, nonrestricted portion of shareholders’ equity. Instead of prohibiting distributions of restricted equity, states that distributions not exceed the company’s

may nonrestricted equity. The wording that was chosen does not

cause any problems as far as cash distributions are concerned. On the other hand,

has caused considerable interpretation problems with respect to distributions of real value. As already the with reductions

case share capital the provision the new regulation should be designed such that companies may not transfer property to shareholders other

or third parties at amounts larger than be fully covered by their

can restricted equity following such a transfer. The inclusion of others

22 Summary SOU 1997: 168

besides shareholders motivated by the fact that irrelevant principle from the standpoint of company’s creditors to whom the

a transfer made. Creditors should feel assured that the company will not decide form of value transfer that does not comply with the

on any Act’s provisions on reductions share capital, the statutory reserve or premium result of which longer has full coverage for

reserve, as a no its restricted equity.

According to current law, profit distributions also limited by the

are requirement of allocations to the statutory reserve. Ten percent of the

profit for the after deducting losses brought forward net year — any — shall be allocated to the statutory reserve, until this reserve, together with premium amounts to 20 percent of the share capital.

any reserve, The Committee that the rules repeated allocations to the

meeans on

antiquated and illogical. Consequently, no similar statutory reserve are provision has been included the proposal.

To prevent the parent of a corporate group from

company distributing profits disproportionate to the profits of the group as a whole, parent companies have been subject to a twofold limitation on profit distributions. A parent has not been permitted to

company distribute than the reported disposable profits according to its own

more balance sheet, and not than the disposable profits of the group as

more

whole. To determine a distribution limit the latter case, parent a companies until recently generally have been obligated to prepare

very

consolidated income statement and consolidated balance sheet a which intra-group gains and losses, well intra-group receivables

as as and liabilities, are eliminated.

The Annual Accounts Act that went into effect 1996 added

new certain exemptions for parent companies of subgroups from having to

consolidated accounts. At the same time, the rules on profit prepare distributions the Companies Act changed to abolish the twofold

were distribution limit for parent companies which do not prepare their own consolidated accounts. This that certain parent companies are

means expressly subject to twofold distribution limit, while others are not.

a This itself raises the question whether the twofold distribution limitation should be retained. Moreover, report entitled, Review

a

of Accounting Legislation Översyn redovisningslagstiftningen, SOU

av 1996:157, the Accounting Committee proposed that parent companies of small should also be exempt from the obligation to prepare

groups consolidated accounts. If this aspect of the Accounting Committee’s proposal adopted, considerably parent companies would no

more longer face the twofold distribution limitation.

In light of expected developments and legal practice other

SOU 1997: 168 Summary 23

European countries the Committee proposes that the explicit connection between the profit distribution ceiling a parent company and the consolidated accounts be abolished. The profit distribution ceiling should be stipulated by law the same way for all parent companies

namely, based on the parent company’s own balance sheet. — Furthermore, all parent companies should still be obligated within the framework of the so-called prudence rule to take into account the overall financial position of the group.

In addition to the basic protection afforded creditors stemming from the requirement of full coverage for restricted equity, there also currently a so-called prudence rule that stipulates that a profit distribution may not be so high that its payment, in view of the company’s group’s consolidation needs, liquidity or financial position

or

other respects, runs contrary to generally accepted business practices.

The Committee that the prudence rule be tightened

proposes several respects. According to the Committee, the provision first of all should be worded such that clearly applies not only to profit

a way distributions, but to form of value transfer, to shareholders or

any others. Conventional as well as unconventional value transfers to shareholders and value transfers to third parties should always be evaluated in relation to the prudence rule.

One weakness often cited with respect to the current provision its reference to generally accepted business practices as the norm against which intended profit distribution should be examined. Generally

an accepted business practices have not been elaborated and promulgated during the twenty that the provision has been effect. The

years Committee therefore proposes that the connection with generally accepted business practices be eliminated. Instead, the provision should be elaborated such that value transfers would only be permitted provided they defensible view of the company’s and, the

are —

parent company, the group’s consolidation needs, company a — liquidity or financial position other respects.

One specific question how creditor protection rules should be applied to transfers of property other than real value, where the

money estimated market value of the property exceeds its book value. follows from the proposed wording of the basic creditor protection

new rule namely, that after such a value transfer the companys restricted

equity must still be fully covered that the book value of the

remaining net assets in the immediately after the value transfer

company that should the basis for evaluation whether the value

serve as an distribution infringes the companys restricted equity. A conventional

on distribution of property other than thus requires that the book

money

24 Summary SOU 1997: 168

value of the remaining net assets cover restricted equity. The disposal of company property corresponding wholly or part to the restricted equity compensated at below the market value of the property

- requires that the book value of the remaining net assets and the compensation question together match the companys restricted equity.

Merely the fact that a transfer of real value does not infringe on the restricted equity not enough, however, for to be permissible on

law grounds. The transfer must also be evaluated against the company prudence rule, which requires that the company, following the value transfer, left defensible financial position view of its

a consolidation needs, liquidity or position in other respects. Obviously, such evaluation should be made on the basis of the market value of

an the companys assets and liabilities.

also obvious that market values should be used when applying the equality principle, i.e. that the estimated market value of the transferred property must be equivalent for every share, unless otherwise prescribed the companys articles of association or the shareholders have agreed to another distribution.

Legal ramifications of unlawful value transfers

Payments to shareholders that violate profit distribution rules should, by law, be refunded to the company. To a certain extent, the provision considered applicable an analogous manner to unlawful payments to others than shareholders. The Committee means that the requirement that laws be applied with a certain degree of predictability precludes the continued reliance on an analogous application of the law in this respect. In line with the proposal that the principal creditor protection rule to protect restricted equity should expressly apply to value transfers not only to shareholders but also to third parties, the Committee also proposes that the provision on legal ramifications also applies to value transfers to shareholders and third parties.

With respect to the precise legal ramifications, the Committee proposes that the provision be designed as an independent compensation obligation. Essentially, each and everyone to whom the company has transferred property without full compensation should be obligated to compensate the company by a corresponding amount, regardless of whether the transfer was the result of a conventional decision of the general meeting or was decided in another manner.

To protect shareholders, current law prescribes that a payment has

SOU 1997: 168 Summary 25

been made in the form of a profit distribution, the recipient obligated to refund the company only the company can show that the recipient realized or ignored the fact that the payment violated the Companies Act. The Committee means that only logical that the same line of reasoning be applied on payments to shareholders the form of repayments from a reduction of the share capital, statutory

reserve or premium reserve, or in the form of a distribution connection with the company’s liquidation. Here, as with profit distributions, a question of payments decided by the general meeting accordance with procedures prescribed by law and which, at least as far as repayment of reductions restricted equity are concerned, many times may be perceived by shareholders as a substitute for profit distributions. The Committee proposes that the provision be elaborated accordingly.

A value transfer from the company to its shareholders not related to repayments in connection with reductions restricted equity or a distribution connection with a liquidation and which does not constitute a conventional profit distribution by law can only be implemented all of the shareholders so decide. If the value transfer made without unanimous shareholder support, considered an unlawful transfer that carries with compensation liability.

The same

true the shareholders unanimously agree to the value transfer but their decision violates the creditor protection rule. Legal practice shows that good faith protection with analogous legal application may also come into question in the case of so-called veiled profit distributions. The Committee means that due to the need to safeguard the interests of

third parties and the requirement of predictability, this good faith

protection should be embodied the law. Obviously cases of value transfers of this type to shareholders who actively take part in the company’s management, there should rarely be leeway for good faith. If good faith protection to shareholders stipulated by law, there can be no question that similar protection should be afforded third parties. Here, the requirement that the interests of third parties also be protected

even more manifest.

Current law imposes a liability for any shortfall that arises the repayment of unlawful payments. This so-called shortfall coverage liability may apply to members of the board of directors, the managing director, auditors or shareholders. From an objective standpoint, liability requires participation in the decision on the unlawful payment or its implementation, or the preparation or adoption of an incorrect balance sheet that served as a basis for the decision. Subjectively, intent

or negligence must be proved the case of members of the board, the managing director and auditors or intent or gross negligence in the

case

26 Summary SOU 1997: 168

of shareholders.

Legal practice also shows that other individuals to a certain extent

be liable for compensation with an analogous application of the may shortfall coverage rule. Thus, would seem that such a liability could rest with those whose participation consists largely of being the recipient from another party who bears repayment liability of something stemming from an unlawful payment, provided the recipient had knowledge of the aforementioned relationship. The Committee has no objection to this legal precedent. However, the requirement of predictability in the application of the law would seem to indicate that the liability of third parties this respect should also be stipulated by law. As with shareholders, for example, third parties should be able to understand directly from the text of the law the liability they risk the event they one way or another participate unlawful payments.

What subjectively required of a third party to be liable to cover a shortfall must be detennined through a balance between, on the one hand, the interests of creditors and shareholders which the shortfall

liability intended to protect, and the other consideration coverage on to safeguarding of the interests of third parties. When balancing such considerations, there good reason, the opinion of the Committee, to be somewhat less restrictive than legal precedent would suggest. The Swedish Supreme Court limited the liability to cases of intentional participation. The Committee means that such a liability could also apply to gross negligence. However, payment recipients and others should not be expected to have to perform extensive investigations whether their participation certain respects could involve participation

an illegal value transfer.

Loans to shareholders, etc.

According to current law, corporations may not grant cash loans to shareholders, board members or the managing director of the company

another the to certain closely associated or company same group or individuals. Exemptions apply the case of loans to municipalities or county councils, other companies the same group as the lending company, loans for business reasons to a debtor’s company and loans to shareholders whose shareholdings the company are limited size. The loan restrictions apply correspondingly to the fumishing of security.

The loan restrictions were adopted by legislators the early 1970’s mainly to alleviate a tax problem prevalent at the time whereby shareholders of closely held companies often borrowed money from

SOU 1997: 168 Summary 27

their companies for private consumption and thereby deferred taxation. The Committee’s opinion that the Companies Act should be designed without consideration to tax consequences. Rules on loans from a

to its shareholders, officers and directors should be seen as company part of the Act’s capital protection rules, and the fundamental consideration the rules should be to prohibit such loans that risk weakening protection for the creditors whole. The Committee

as a therefore that the current loan restrictions be replaced by a

proposes provision stating that corporations grant cash loans to the

may individuals question provided that the funds that are lent could have been be paid out in the form of profit distribution and that satisfactory

a security furnished for the loan.

Given the Committee’s proposal to incorporate the loan rules within the other capital protection rules without special consideration to their tax would natural to abolish the current penalty

consequences, seem and instead sanction the loan rules essentially the way as other

same capital protection rules. The Committee therefore proposes that a loan granted unlawfully must be repaid the company can prove that the borrower realized or disregarded the fact that was unlawful. As proposed, the current penalty would be abolished.

Effective date

The Committee that the provisions go into effect on

proposes new January 2000.

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385

Härmed föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen 1975:1385,

dels att 7 kap. 8 8 kap. 25 10 kap. 5 ll kap. 5 12 kap. 6 16 kap. och 23 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att rubriken till 10 kap. skall lyda Nedsättning aktiekapitalet

av m.m.,

dels att i 10 kap. skall införas en ny paragraf 28 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

Om behörigt anspråk på fondaktie inte har framställts inom fem år från registreringen av emissionsbeslutet, kan styrelsen anmana den berättigade att ta ut aktien med underrättelse om att han förlorar

annars den.

Anmaningen skall sändas till den berättigade, om hans namn och adress är kända för bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och, i ett privat aktiebolag, den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer eller, i ett publikt aktiebolag,

en rikstäckande dagstidning.

Om den anmanade inte gör Om den anmanade inte gör anspråk på aktien inom ett år från anspråk aktien inom ett år från

I Aktiebolagskommitténs betänkande Aktiebolagets organisation SOU 1995:44 och Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 har föreslagits ändringar i vissa paragrafer som nu föreslås ändrade i ytterligare något avseende. I detta betänkande redovisas i dessa fall under rubriken Nuvarande lydelse paragrafens lydelse enligt SOU 1995:44 och 1997:22. Förhållandet klargörs genom en fotnot vid varje paragraf som berörs. zNuvarande lydelse enligt kommitténs betänkande Aktiebolagets kapital SOU 1997:22.

30 F Örfattningsförslag

anmaningen, kan aktien säljas anmaningen, kan aktien säljas

värdepappersinstitut för värdepappersinstitut för genom genom hans räkning. Om han därefter hans räkning. Om han därefter visar aktiebrev eller lämnar visar upp aktiebrev eller lämnar

upp fondaktierättsbevis eller på annat fondaktierättsbevis eller annat sätt styrker sin rätt, kan han få ut sätt styrker sin rätt, kan han få ut försäljningssumman efter avdrag försäljningssumman efter avdrag för kostnaderna för anmaningen för kostnaderna för anmaningen och försäljningen. Belopp som och försäljningen. Belopp som inte lyfts inom fyra år från för- inte lyfts inom fyra år från försäljningen tillfaller bolaget. säljningen tillfaller bolaget. Mot-

svarande belopp skall avsättas till

reservfonden.

8 kap.

25 §

Om aktie inte betalas i rätt tid, kan styrelsen en månad efter anmaning förklara aktierätten förverkad för den betalningsskyldige. Anmaningen, skall innehålla meddelande att aktierätten kan för-

som klaras förverkad, skall sändas med rekommenderat brev, om den betalningsskyldiges adress är angiven vid aktieteckningen eller införd i aktieboken eller på annat sätt är anmäld till bolaget, och i annat fall

kungörelse i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämgenom

En underrättelse om anmaningen skall genast sändas till den som mer. för aktien är införd som panthavare eller uppdragstagare i en förteckning enligt 4 kap. 15

Styrelsen kan innan aktierätten förverkas låta någon annan överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet.

Om aktierätten förklarats för- Om aktierätten förklarats förverkad och aktien inte övertagits verkad och aktien inte övertagits

någon erlagt full av någon annan som erlagt full av annan som betalning, skall den, för vilken betalning, skall den, för vilken aktierätten förverkats, gentemot aktierätten förverkats, gentemot bolaget för femtedel bolaget för femtedel av

svara en av svara en full betalning för aktien. full betalning för aktien. Mot-

svarande belopp skall avsättas till

reservfonden.

lNuvarande lydelse enligt kommitténs betänkande Aktiebolagets kapital SOU 1997:22.

SOU 1997: 168 F örfattningsförslag 3 1

10 kap.

5 §

Nedsättning för avsättning till fri fond eller återbetalning till aktieägarna får inte avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman, och annars på grundval av de handlingar som avses i 8

Skall återbetalning till aktie- Skall återbetalning till aktieägarna ske med belopp som över- ägarna ske med belopp som överstiger aktiemas nominella värde stiger aktiemas nominella värde får det överskjutande beloppet får det överskjutande beloppet inte vara så stort att återbetal- inte vara större än att återbetalningen med hänsyn till bolagets ningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsoliderings- och, om bolaget är moderbolag, behov, likviditet eller ställning i koncernens konsolideringsbehov, övrigt strider mot god afldrssed. likviditet och ställning i övrigt

framstår som försvarlig. Därvid

skall särskilt beaktas de krav som

verksamhetens art, omfattning

och risker ställer på storleken av

det egna kapitalet.

Vid nedsättning av aktiekapitalet genom indragning av aktier utan återbetalning till aktieägarna skall nedsättningsbeloppet överföras till reservfonden.

Nedsättning av reservfond och

överkursfond

Nedsättning av reservfond Nedsättning av reservfond eller överkursfond får enligt be- eller överkursfond får ske enligt slut bolagsstämman endast ske beslut av bolagsstämman för

av för täckning av förlust, om

täckande av sådan förlust, förlusten inte kan täckas av fritt enligt fastställd balansräkning eget kapital,

lNuvarande lydelse enligt kommitténs betänkande Aktiebolagets kapital SOU 1997:22. zNuvarande lydelse 16 kap. 4 § sista stycket enligt kommitténs betänkande

av Aktiebolagets kapital SOU 1997:22.

32 F örfattningsförslag SOU 1997: 168

som kan täckas av fritt eget kapital,

ökning av aktiekapitalet ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemis- genom fondemission, samt sion, eller annat ändamål, om regist-

annat ändamål, om regist- reringsmyndigheten eller rätten reringsmyndigheten eller rätten med motsvarande tillämpning av med motsvarande tillämpning av 16 § ger tillstånd till nedsätt- 10 kap. 19 eller 20 § ger tillstånd ningen. till nedsättningen.

11 kap.

5 §

Förvärv aktier får inte ske med större belopp än att det

av egna finns full täckning for det bundna egna kapitalet efter förvärvet. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och annars på grundval av de handlingar som avses i 16

Förvärv av egna aktier får inte Förvärv av egna aktier får inte ske med så stort belopp att för- ske med större belopp än att värvet med hänsyn till bolagets förvärvet med hänsyn till bolagets eller koncernens konsoliderings- och, bolaget är moderbolag,

om behov, likviditet eller ställning i koncernens konsolideringsbehov, övrigt strider mot god afldrssed. likviditet och ställning i övrigt

framstår som försvarligt. Därvid

skall särskilt beaktas de krav som

verksamhetens art, omfattning

och risker ställer på storleken av

det egna kapitalet.

12 kap.

Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår skall aktieägarna hålla en ordinarie bolagsstämma vilken styrelsen skall lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderbolag koncemredovisningen och koncemrevisionsberättelsen.

Nuvarande lydelse enligt kommitténs betänkande Aktiebolagets kapital SOU 1997:22. zNuvarande lydelse enligt kommitténs betänkande Aktiebolagets organisation SOU 1995:44.

SOU 1997: 168 Författningsförslag 33

Vid stämman skall beslut fattas

om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderbolag, koncemresultaträkningen och koncembalansräkningen,

om dispositioner betraf- om dispositioner enligt 16 fande bolagets vinst eller förlust kap. 3

enligt den fastställda balansräk-

ningen,

om ansvarsfrihet styrelseledarnötema och verkställande direktören, samt

i annat ärende som ankommer stämman enligt denna lag eller

bolagsordningen.

I bolagsordningen får bestämmas att aktieägarna varje år skall hålla ytterligare en eller flera ordinarie stämmor.

16 kap. Vinstutdelning m.m. Värdeövertöring från bolaget till aktieägarna

1 § Värdeöverföring från bolaget till aktieägarna, som inte sker enligt bestämmelserna om återbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden eller överkursfonden eller utskiftning vid bolagets likvidation, får ske endast i den ordning som föreskrivs om vinstutdelning.

Beslutsordning vid vinstutdelning 2 § Beslut vinstutdelning fattas av ordinarie bolagsstämma eller av

om extra bolagsstämma hålls efter ordinarie stämma men under sam-

som ma räkenskapsår som denna.

Vinstutdelning på ordinarie bolagsstämma 3 § Ordinarie bolagsstämma skall besluta dispositioner beträffande

om bolagets vinst eller förlust enligt den balansräkning som stämman fastställt. Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen lämna ett med hänsyn till ll § andra stycket motiverat förslag till sådana dispositioner med angivande i förekommande fall av hur stor del av det egna kapitalet som beror på att vissa i berättelsen angivna tillgångar eller skulder upptagits till marknadsvärdet balansdagen eller värderats till balans-

dagens kurs. Föreslår styrelsen i avstämningsbolag att vinstutdelning

skall ske, skall i kallelsen till stämman lämnas uppgift avstäm-

om

34 F örfattningsförslag SOU 1997: 168

ningsdag och beräknad dag för utbetalning av utdelningen. Årsredovisningen och, i förekommande fall, koncemredovisningen, samt revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna hos bolaget under minst två veckor före bolagsstämman. En kopia handlingarna skall genast sändas till av aktieägare, begär det och uppger sin postadress. Handlingarna som skall läggas fram stämman.

4 § Beslut i fråga i 3 § första stycket skall anstå till fortsatt som avses stämma, om majoriteten eller en minoritet med minst en tiondel av samtliga aktier begär det. Sådan stämma skall hållas tidigast fem veckor och senast åtta veckor däreñer. Ytterligare uppskov är inte tillåtet. Om beslut i fråga i 3 § första stycket skall anstå till som avses fortsatt stämma, skall styrelsen anmäla detta till registreringsmyndigheten för registrering. Anmälan skall göras inom fyra veckor efter det att beslut om fortsatt stämma fattades.

Vinstutdelning på extra bolagsstämma

5 § När extra bolagsstämma skall pröva fråga om vinstutdelning, skall styrelsen eller, förslaget väcks av någon annan, förslagsställaren om upprätta ett förslag till dispositioner beträffande den del det fria av egna kapitalet enligt den senast fastställda balansräkningen som finns kvar efter det senaste stämmobeslutet om disposition av detta kapital. Bestämmelsen i 3 § första stycket sista meningen tillämpas på förslaget.

6 § Till förslaget skall fogas kopia den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning av bolagsstämmans beslut bolagets vinst eller förlust, samt kopia om om revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser, av en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolaget, som inträffat sedan årsredovisningen lämnades, samt ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen med uttalande enligt 14 kap. 28 I förekommande fall skall dessutom till förslaget fogas en kopia av protokoll över bolagsstämma som efter den stämma som avses i 1 prövat fråga utdelning av vinst enligt samma årsredovisning. om Förslaget och de i första stycket angivna handlingarna skall hållas

Författningsförslag 35

tillgängliga för aktieägarna hos bolaget under minst två veckor före bolagsstämman. En kopia av handlingarna skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram stämman.

7 § Bestämmelserna i 4 § första stycket skall tillämpas stämma som avses i 5

Har stämma som avses i 5 § beslutat om vinstutdelning, skall bolaget anmäla beslutet för registrering utan dröjsmål och senast två veckor från beslutet.

Utdelningsdag 8 § I kupongbolag förfaller beslutad utdelning till betalning omedelbart eller vid den tidpunkt stämman beslutar. Denna tidpunkt får inte

som infalla senare än dagen före nästkommande ordinarie stämma.

I avstämningsbolag förfaller beslutad utdelning till betalning avstämningsdagen. Den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 § skall anses behörig att ta emot utdelningen. Om han vid mottagandet inte berättigad, skall 4

var kap. 3 § tredje stycket tillämpas.

Vinstutdelning på yrkande av aktieägarminoritet

9 § Ordinarie bolagsstämma skall yrkande av ägare till minst en tiondel samtliga aktier besluta utdelning åtminstone ett

av om av belopp som motsvarar hälften av vad som återstår av årets vinst enligt den fastställda balansräkningen, sedan avdrag skett för balanserad förlust, som överstiger fria fonder, reservfond och överkursfond, och för belopp, enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet

som eget kapital eller enligt bolagsordningen skall användas för något annat ändamål än utdelning till aktieägarna. Ett sådant yrkande skall framställas innan stämman fattar beslut om disposition av vinsten. Stämman är inte skyldig att besluta högre utdelning än fem procent av bolagets egna kapital.

Utdelning enligt första stycket får inte ske i strid med 11 Har stämman avslagit ett yrkande enligt första stycket och klandras beslutet, åligger det bolaget att visa att ett bifall till yrkandet skulle ha stått i strid med 11

36 F örfattningsförslag SOU 1997: 168

Värdeövertöring från bolaget till aktieägare eller i strid

annan med verksamhetens syfte

10 § Bolagsstämman, styrelsen eller verkställande direktören får inte besluta om värdeöverföring till aktieägare eller annan för ändamål som uppenbarligen är främmande för verksamhetens syñe.

Utan hinder av första stycket får bolagsstämman besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, om det med hänsyn

till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i

övrigt får skäligt. Beslut om sådan gåva får också fattas av

anses styrelsen, om gåvan med hänsyn till bolagets ställning är av ringa

betydelse.

Skyddet för bolagets bundna egna kapital och törsiktighetsregeln

ll § Bolaget får inte överföra värden till aktieägare eller annan om det inte finns full täckning för det bundna egna kapitalet efter överföringen.

Även hinder inte möter enligt första stycket fär värdeöver-

om en föring från bolaget till aktieägare eller annan ske endast i den mån det med hänsyn till bolagets och, om bolaget är moderbolag, koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt framstår som försvarligt. Därvid skall särskilt beaktas de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer storleken av det egna kapitalet.

Bestämmelser om värdeöverföring till aktieägarna som sker i samband med nedsättning bolagets aktiekapital finns i 10 kap. 5

av

Rättslöljderna vid olaglig värdeöverlöring

12 § Om en värdeöverföring till aktieägare eller annan i form av vinst-

utdelning, återbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden

eller överkursfonden, utskifining vid bolagets likvidation eller gåva enligt 10 § andra stycket sker i strid med denna lag, skall mottagaren betala ersättning till bolaget med ett belopp som motsvarar det olagligen överförda värdet, bolaget visar att han insåg eller bort inse att

om värdeöverföringen stred mot denna lag. Har värdeöverföringen skett annat sätt är mottagaren ersättningsskyldig om bolaget visar att han insåg eller bort inse att transaktionen innefattade värdeöverföring

en från bolaget.

På belopp som skall betalas enligt första stycket skall mottagaren betala ränta beräknad enligt 5 § räntelagen 1975:635 från det att

SOU 1997: 168 F örfattningsförslag 37

värdeöverföringen ägde rum till dess att ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag.

För brist som uppkommer vid ersättning enligt första eller andra stycket ansvarar styrelseledamot, verkställande direktör, revisor och aktieägare samt annan som medverkat till beslutet värdeöver-

om föringen eller verkställandet av denna eller till upprättande eller fastställande av en till grund för beslutet liggande oriktig balansräkning. För ansvar förutsätts i fråga styrelseledamot, verkställande direktör

om och revisor uppsåt eller oaktsamhet, och, i fråga om aktieägare och annan, uppsåt eller grov oaktsamhet. Bestämmelserna i 15 kap. 4 §

skall tillämpas.

Lån till aktieägare m.fl.

13 § Ett aktiebolag får endast mot betryggande säkerhet och under förutsättning att det därefter finns full täckning för det bundna egna kapitalet lämna penninglån till den som äger aktier i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller i annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt eller

uppnedstigande led till gäldenären,

den som är besvågrad med sådan person i rätt eller ned-

uppstigande led eller så att den är gift med den andres syskon, eller

ene

juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan, ensam eller tillsammans med närstående enligt punkten 1 eller

person

har ett bestämmande inflytande.

Ett aktiebolag får ställa säkerhet för lån till person som avses i första stycket endast under förutsättning att det därefter finns full täckning för det bundna egna kapitalet.

Beräkningen enligt första och andra styckena täckningen för det

av

bundna kapitalet sker enligt den senast fastställda balansräkningen

egna med den justeringen att samtliga enligt förevarande paragraf lämnade lån och säkerheter skall behandlas fordringar utan värde respek-

som tive som bolagets skulder.

14 § Utan hinder av 13 § får ett aktiebolag lämna penninglån och ställa säkerhet

om

gäldenären är kommun eller landstingskommun,

gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingar,

lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse och lämnas av affärsmässiga skäl, eller

4. gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person

i 13 § första stycket 1-3 är aktieägare i bolaget och det som avses sammanlagda aktieinnehavet inte uppgår till en procent av aktie-

kapitalet.

Med koncern i första stycket 2 likställs koncern i vilken

som avses moderföretaget är svenskt handelsbolag, svensk ekonomisk förening eller stiftelse eller bolag har sitt hemvist inom Europeiska ekono-

som miska samarbetsområdet.

15 § Vid tillämpningen 13 och 14 likställs samboförhållanden

av enligt lagen 1987:232 sambors gemensamma hem och lagen

om 1987:813 homosexuella sambor med äktenskap.

om

Som aktieinnehav enligt 13 och 14 räknas inte innehav i en

värdepappersfond som inte är företagsanknuten.

16 § Har bolaget lämnat lån i strid med 13 eller 14 § skall lånet genast återbetalas bolaget visar att motparten insåg eller bort inse att det

om

olagligt. Har säkerhet ställts i strid med 13 eller 14 § gäller rättsvar handlingen inte mot bolaget bolaget visar att motparten insåg eller

om bort inse att den var olaglig.

23 kap.

1 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

uppsåtligen bryter mot 1 kap. 4

uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att enligt denna lag

av föra aktiebok, förteckning enligt 4 kap. 15 § eller hålla aktiebok till-

gänglig,

uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 4 kap. 15 § tredje

av stycket, 13 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller 9 § första stycket andra eller tredje meningen,

uppsåtligen bryter mot 11 kap. 4 § andra stycket,

uppsåtligen eller grov uppsåtligen eller av grov

av oaktsamhet bryter mot 11 kap. 21 oaktsamhet bryter mot 11 kap. 21 eller 26 § eller 16 kap. 7 eller 26

lNuvarande lydelse enligt kommitténs betänkande Aktiebolagets kapital SOU 1997:22.

SOU 1997: 168 F örfattningsförslag 39

Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt första stycket 5 mot 11 kap. 21 § ådömas, om den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet.

I fall i 14 kap. 13 § första stycket skall inte följa ansvar

som avses enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Förekommer i lag eller någon annan författning hänvisning till

föreskrift ersatts bestämmelse i denna lag, tillämpas i

som genom stället den nya bestämmelsen.

Förslag till

Lag om ändring i årsredovisningslagen 1995:1554

Härmed föreskrivs att 5 kap. 12 § och 8 kap. 6 § årsredovisningslagen 1995:1554 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

12 §

Om ett bolag har lämnat lån till en styrelseledamot, verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i bolaget eller i ett annat koncemföretag, skall upplysning lämnas om detta. Detsamma gäller om bolaget har ställt pant eller säkerhet eller har ingått

annan ansvarsförbindelse till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Uppgift skall lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av ställda säkerheter och ingångna ansvarsförbindelser samt beloppet av de lån för vilka säkerhet ställts. Uppgift skall även lämnas om vilken anknytning till bolaget den har som bolaget har lämnat lån till, ställt säkerhet för eller ingått ansvarsförbindelse till fönnån för.

Andra stycket tillämpas också, Andra stycket tillämpas också om bolaget har lämnat lån till om bolaget har lämnat penningeller ställt säkerhet till förmån för lain till eller ställt säkerhet till någon annan med stöd av tillstånd förmån för någon enligt 16

annan enligt 12 kap. 8 § aktiebolags- kap. 13 eller 14 § aktiebolagslagen 1975:1385. lagen 1975:1385.

8 kap.

6§

Ett aktiebolag skall betala en Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar förseningsavgift de handlingar

om som anges i 5 § inte har kommit som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räken- inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Har bolaget skapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid gjort anmälan inom denna tid gjort anmälan enligt 9 kap. 5 § fjärde stycket enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket aktiebolagslagen 1975:1385, aktiebolagslagen 1975:1385,

skall dock bolaget betala för- skall dock bolaget betala förseningsavgift först om hand- seningsavgift först om handlingarna inte har kommit inom lingama inte har kommit inom nio månader från räkenskapsårets nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktie- och 5 000 kr för privata aktiebolag. bolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1 Kommitténs

uppdrag

Genom beslut den 21 juni 1990 tillkallade regeringen en kommitté Ju 1990:08 med uppdrag att göra översyn aktiebolagslagen Dir.

en av 1990:46. Kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter förordnades under hösten 1990 och kommittén höll sitt första sammanträde den 5 december år. Kommittén antog då namnet Aktiebolagskom-

samma mittén.

Kommitténs uppdrag omfattar två delar. Kommittén skall först lämna förslag till de ändringar i aktiebolagslagen som föranleds av den europeiska integrationen. Därefter skall kommittén överväga en rad andra frågor som rör aktiebolagslagens utfonnning.

Kommitténs uppdrag i den första delen omfattade ursprungligen en anpassning aktiebolagslagen till bl.a. EG:s samtliga bolagsdirektiv.

av Genom beslut regeringen den 13 februari 1992 Dir. 1992:18

av överfördes emellertid ansvaret för de redovisningsinriktade bolagsdirektiven till Redovisningskommittén Ju 1991:07. Samtidigt meddelades att anpassningen till det s.k. revisorsdirektivet skulle utredas i särskild ordning. Kommitténs uppdrag begränsades därigenom till att

endast de rent bolagsrättsliga direktiven. avse

Kommittén har avrapporterat den första delen sitt uppdrag i

av delbetänkandena Bundna aktier SOU 1992:13 och Aktiebolagslagen och EG SOU 1992:83.

Den återstående delen av kommitténs uppdrag avser frågor som inte har något omedelbart samband med EG-anpassningen. I direktiven

kommitténs uppgifter under rubrikerna Aktiebolagets kapital och anges finansiella instrument, Aktiebolagets organisation, Minoritetsskyddet

och Andra aktiebolagsrättsliga frågor. Under sistnämnda rubrik m.m.

särskilt att kommittén bör oförhindrad att ta även andra anges vara upp frågor avseende aktiebolagsrätten i den mån utredningsuppdraget föranleder det.

På regeringens begäran avrapporterade kommittén i maj 1995 den del uppdraget rör bolagorganens roller och ansvar samt därmed

av som sammanhängande frågor rörande skadestånd och straff. Det skedde i delbetänkandet Aktiebolagets organisation SOU 1995:44.

I delbetänkandet Aktiebolagets kapital SOU 1997:22, som över-

44 Kommitténs uppdrag

lämnades till regeringen i mars 1997, behandlade kommittén lagens bestämmelser om bl.a. bolagsbildning, aktiers överlåtbarhet, ökning och nedsättning av aktiekapitalet, aktiebolags förvärv av egna aktier samt inlösen av minoritetsaktier. Kommittén tog i betänkandet också upp frågan om en s.k. erbjudandeplikt bör införas på den svenska aktiemarknaden.

I förevarande delbetänkande behandlar kommittén frågor rörande vinstutdelning och annan värdeöverföring från aktiebolag.

För att inte försvåra ett omedelbart genomförande de lagförslag

av som nu läggs fram går förslagen ut ändringar i 1975 års lag. Avsikten är emellertid att de slutligen skall inordnas i helt lag. Det

en ny kompletta lagförslaget kommer att redovisas i kommitténs slutbetänkande.

SOU 1997: 168 45

2 i rätt

Huvuddragen gällande

I ett aktiebolag svarar aktieägarna inte personligen for bolagets forpliktelser. I bolaget skall därför finnas ett aktiekapital, vars funktion är att garantera att ett visst mått av tillgångar hålls kvar i bolaget. Aktiekapitalet utgörs inte av någon särskild egendom utan syns endast som

en post på passivsidan i bolagets balansräkning. Lagen förutsätter att

bolaget har tillgångar till ett värde som uppgår till minst summan av

bolagets skulder och aktiekapitalet. Är detta fallet sägs aktiekapitalet

vara täckt. Aktiekapitalet skall uppgå till minst 100 000 kr i privata aktiebolag och minst 500 000 kr i publika aktiebolag l kap. 3 § första stycket.

Av hänsyn till bolagsborgenärema får ett aktiebolag inte betala ut vinst till aktieägarna eller återbetala medel till dessa i samband med nedsättning av aktiekapitalet, om aktiekapitalet skulle komma att sakna full täckning efter utbetalningen. Det är detta som ligger bakom lagens uttryck att aktiekapitalet utgör bundet kapital. Lagen innehåller en rad bestämmelser, som skall garantera att tillgångar svarande mot det bundna kapitalet tillförs och stannar kvar i bolaget som grundval för bolagets fortsatta existens.

2.1 till av

Utbetalning aktieägare bolagets

medel

I 12 kap. ABL finns bestämmelser om vinstutdelning och annan användning av bolagets egendom. Utbetalning till aktieägarna av bolagets medel får ske endast enligt lagens bestämmelser om vinstutdelning,

utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden och

utskiftning vid bolagets likvidation 12 kap. l §.

Vinstutdelning till aktieägarna f°ar inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag som skall upprätta koncernredovisning, i fastställd koncembalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets eller koncernens nettovinst for året, balanserad vinst från tidigare räkenskapsår och belopp som avsatts till fria fonder med avdrag för

46 Huvuddragen i gällande rätt

redovisad förlust, belopp enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet

som

eget kapital eller, i fråga moderbolag, belopp som av det fria egna

om kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital,

belopp enligt bolagsordning annars skall användas for något

som annat ändamål än utdelning till aktieägarna 12 kap. 2 § första stycket. Dessa begränsningar brukar kallas beloppsspärren.

Vidare gäller enligt den s.k. forsiktighetsregeln att vinstutdelning inte får ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affárssed l2 kap. 2 § andra stycket.

2.2 Beslut om vinstutdelning

Beslut vinstutdelning fattas av bolagsstämma. Stämman får inte

om besluta utdelning större belopp än styrelsen föreslagit eller

om av godkänt. Bolagsstämman är dock på yrkande av ägare till minst en tiondel samtliga aktier skyldig att besluta om utdelning av åt-

av minstone ett belopp motsvarande hälften av vad som återstår av nettovinsten för året, sedan avdrag skett for balanserad förlust, som överstiger fria fonder, reservfond och överkursfond, och för belopp, som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital eller enligt bolagsordning skall användas for något annat ändamål än

annars utdelning till aktieägarna. Sådant yrkande skall framställas ordinarie stämma innan beslut användning vinsten fattas. Minoriteten kan

om av emellertid inte tvinga fram utdelning i strid med beloppsspärren eller försiktighetsregeln och stämman är inte skyldig att besluta om högre utdelning än fem procent bolagets kapital 12 kap. 3 § första

av egna och andra stycket.

2.3 till och nedsättning av Avsättning

reservfond

Till skydd för bolagets borgenärer har i lagen upptagits bestämmelser

dels obligatorisk årlig avsättning till reservfonden till dess om en fonden uppgår till ett visst belopp, dels extraordinära avsättningar i

Huvuddragen i gällande rätt 47

vissa särskilt angivna situationer. Den årliga avsättningen till reservfonden skall uppgå till minst tio procent av nettovinsten for året efter avdrag för eventuell balanserad förlust och fortsätta till dess fonden uppgår till en femtedel av aktiekapitalet. De extraordinära avsättningama till reservfonden kan i förevarande sammanhang lämnas därhän.

Reservfonden ingår i bolagets bundna kapital. Den får disponeras endast för vissa i lagen angivna ändamål. Fonden får tas i anspråk for täckande av förlust som inte kan täckas av fritt eget kapital, for ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission, samt for annat ändamål, rätten tillstånd till det med tillämpning av samma be-

om ger stämmelser gäller for nedsättning av aktiekapitalet 12 kap. 4 §.

som

2.4 av olaglig utbetalning Påföljder

Om utbetalning till aktieägare sker i strid med aktiebolagslagens bestämmelser, skall mottagaren återbära vad han har uppburit med ränta. Om utbetalningen har skett i form vinstutdelning, är dock mot-

av tagaren återbäringsskyldig endast om bolaget visar att han insåg eller bort inse att utbetalningen stred mot aktiebolagslagen.

För brist som uppkommer vid återbäringen är de som medverkat till beslutet utbetalningen eller verkställande därav eller till upp-

om rättande eller fastställande av en till grund for beslutet liggande oriktig balansräkning ansvariga enligt aktiebolagslagens bestämmelser om skadestånd. 12 kap. 5 §.

2.5 Gåva till ändamål

allmännyttigt

Bolagsstämman får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet,

om bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt. Styrelsen får till sådant ändamål använda tillgång som med hänsyn till bolagets ställning ringa betydelse 12 kap. 6 §.

är av

48 Huvuddragen i gällande rätt

2.6 Förbud mot penninglån och ställande av

säkerhet

Utbetalningsreglema i aktiebolagslagen har betydelse också för bolagets möjligheter att ge lån till aktieägare. I rättspraxis har klarlagts att lån till aktieägare förtäckt vinstutdelning, om aktie-

är att anse som ägarens ekonomi vid lånetillfället är sådan att återbetalning inte kan påräknas NJA 1951 6 En sådan förtäckt vinstutdelning anses

s. lovlig om den ryms inom bolagets fria egna kapital. I den mån lånebeloppet överstiger vad bolaget enligt den senast fastställda balansräkningen kan dela ut till aktieägarna, anses det vara fråga om en olaglig vinstutdelning.

I aktiebolagslagen har dessutom upptagits ett uttryckligt förbud mot vissa lån från bolaget till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Förbudet träffar också vissa nämnda personers släktingar och annat sätt när-

nu stående personer.

Låneförbudet riktar sig också mot juridiska personer. Ett aktiebolag får inte lämna lån till juridiska personer över vilka aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller i annat bolag i koncern för sig eller tillsammans med personer som ingår

samma var i närståendekretsen har ett bestämmande inflytande.

Från låneförbudet görs i lagen fyra undantag, vilka brukar kategori-

kommunlån, koncemlån, kommersiella lån och småaktieseras som ägarlån. Vidare kan Skattemyndigheten under vissa förutsättningar medge dispens från förbudet.

En särskild del låneförbudet riktar sig mot lån som ges i syfte att

av gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Sådana lån är som huvudregel förbjudna.

Bestämmelserna i låneförbudet gäller i tillämpliga delar även i fråga om ställande av säkerhet 12 kap. 7 och 8 §§.

Låneförbudet är straffsanktionerat. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet överträder förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år 19 kap. l §.

3 EG:s och vissa

bolagsrätt

utländska

rättsordningar

3.1 EG:s

bolagsdirektiv

Den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen i Europa påverkas i stor utsträckning av EU:s strävan att harmonisera det bolagsrättsliga regelverket inom unionen. Harmoniseringsarbetet påbörjades under 1960-

talet och har successivt blivit allt omfattande. Det har genom

mer tillkomsten medlemsstater också kommit att omfatta allt fler

av nya länder.

Harmoniseringen sker med hjälp direktiv ålägger medlems-

av som staterna att dels sin bolagsrättsliga lagstiftning till direktivens

anpassa krav, dels underlåta sådana framtida ändringar av lagstiftningen att

dessa krav inte längre uppfylls.

För de delar aktiebolagslagen kommittén behandlar i före-

av som varande delbetänkande är framför allt det andra bolagsdirektivet 77/91/EEG av intresse. Direktivet skall tillämpas bolagsfomien Aktiengesellschaft i Tyskland och på motsvarigheten därtill i övriga medlemsstater. Den särskilda bolagsformen GmbH och dess motsvarighet i övriga medlemsstater berörs inte direktivet. Sverige och andra

av medlemsstater skiljer mellan publika och privata aktiebolag är

som skyldiga att tillämpa direktivet endast på publika aktiebolag.

Direktivet består i materiellt hänseende av sju avsnitt. Det första avsnittet art. 2-5 behandlar bolagsbildning, det andra art. 6-14 aktiekapitalets minsta storlek och inbetalning och det tredje avsnittet art. 15-17 utbetalning bolagets medel. I direktivets fjärde avsnitt art.

av 19-24 finns bestämmelser aktiebolags förvärv och innehav av

a om

aktier. Direktivets femte avsnitt art. 25-29 behandlar ökning av egna aktiekapitalet och det sjätte avsnittet art. 30-39 nedsättning av aktiekapitalet. Det sjunde och materiellt sett sista avsnittet art. 40-42

upptar dels vissa majoritetskrav för bolagsstämmans beslut i de frågor

som behandlas i direktivet, dels ett allmänt hållet krav likabehand-

ling av bolagets aktieägare.

Kommittén har utförligt behandlat det andra bolagsdirektivet i del-

50 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar

betänkandet Aktiebolagslagen och EG SOU 1992:83. Här skall därför endast erinras det huvudsakliga innehållet i de delar av direktivet

om som rör utbetalning av bolagets medel, dvs. art. 15-17.

Artikel 15 begränsar de belopp, särskilt i form utdelning eller till

av bolagets aktier hänförliga räntor, som ett bolag får utbetala till sina aktieägare. Av bestämmelsemas avfattning får anses framgå att de inte tar sikte nedsättnings- eller utskiftningssituationer. Enligt punkten 1 littera får någon utdelning inte ske till aktieägarna enligt bo-

a om, lagets årsredovisning, nettotillgångama bokslutsdagen för det senaste räkenskapsåret understiger eller till följd utdelningen skulle

av komma att understiga bolagets aktiekapital och icke utdel-

summan av ningsbara reserver.

Med hänsyn till den i flera medlemsstater gällande ordningen att medel motsvarande endast viss andel aktiemas nominella värde

en av måste tillskjutna för att ett aktiebolag skall kunna bildas och att

vara endast viss del av betalning för aktie som emitterats vid höjning av aktiekapitalet måste erlagd för att höjningen skall kunna registre-

vara

föreskrivs i littera b att aktiekapitalet i littera a skall minskas med ras, sådan inte inbetald del därav som inte redovisas på balansräkningens aktivsida.

Enligt littera får det belopp som delas ut till aktieägarna inte

c överstiga vinsten för det senast avslutade räkenskapsåret med tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta ändamål samt med avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning avsatts till reserver. Efter vad kommittén inhämtat är Kommissionen den meningen att bestämmelsen i littera

av

inte tillför något utöver vad följer littera a och Den saknar c som av därför självständig betydelse.

Det kan i sammanhanget påpekas att direktivet inte föreskriver någon skyldighet att fortlöpande sätta medel till reservfond eller

av annan bunden fond.

I punkten 2 vissa krav skall uppfyllas av lagstiftningen i

anges som medlemsstater tillåter utdelning uppkomna vinster innan räken-

som av skapsårets utgång, s.k. interimsutdelning jfr t.ex. den engelskspråkiga versionen direktivet interim dividend. Sådan utdelning får inte

av överstiga den vinst har uppkommit efter det senaste räkenskapsår

som för vilket årsbokslut har upprättats, med tillägg för balanserad vinst och belopp från får användas för detta ändamål samt med

reserver som avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning skall föras över till Vidare gäller att interimsutdel-

reserver. ning måste baseras på ett delårsbokslut visar att tillräckliga medel

som finns tillgängliga för utdelning.

SOU 1997: 168 EGzs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 51

Punkten 3 klargör att bestämmelserna i artikeln inte inkräktar på medlemsstaternas rätt att själva utforma regler om fondemission av aktier.

Slutligen föreskrivs i punkten 4 att medlemsstaterna får göra undantag från bestämmelserna i punkten l littera a i fråga om vad som kallas förvaltningsbolag med ett fast kapital. Det är närmast fråga om aktiebolag enligt svensk skatterättslig terminologi är investment-

som företag.

Direktivet innehåller inte några bestämmelser om beslutsordningen vid vinstutdelning. Frågan är tänkt att regleras i det femte bolagsdirektivet, ännu endast befinner sig förslagsstadiet.

som

I artikel 16 föreskrivs utdelning i strid med artikel 15 skall

att en återbetalas de aktieägare mottagit denna, om bolaget visar att

av som aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde okunniga om det. Bevis-

vara bördan för att aktieägarna var i ond tro åvilar alltså bolaget. Direktivet innehåller inte någon bestämmelse bristtäckningsansvar för dem

om

medverkat till beslutet om utbetalningen. som

Vid betydande förlust aktiekapitalet skall enligt artikel 17 kallel-

av

ske till bolagsstämma som skall pröva om bolaget skall upplösas se eller andra åtgärder skall vidtas. Gränsen för vad som i det

om sammanhanget skall utgöra betydande förlust får inte sättas

anses en högre än hälften aktiekapitalet.

av

För att förhindra ett kringgående av bestämmelserna rörande förvärv aktier fmns i direktivet artikel 23 förbjuder bolag

av egna en som att förskott, lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att tredje man

ge skall förvärva aktier i bolaget. Däremot finns i direktivet inte något förbud för bolag att lämna lån till aktieägarna.

3.2 Tyskland

I Tyskland finns två bolagsfonner utan personligt ägaransvar. Vid sidan det traditionella aktiebolaget, Aktiengesellschaft AG, finns

av bolagsfonnen Gesellschaft mit beschränkter Haftung GmbH. Karakteristiskt för den tyska aktiebolagslagen, Aktiengesetz vom September 1965, är att den i stor utsträckning upptar tvingande och detaljerade bestämmelser. GmbH-lagstiftningen, GmbH-Gesetz vom 20. April 1892, erbjuder delägarna större frihet att i bolagsavtalet reglera

en framför allt de interna förhållandena i bolaget. Totalt finns det i Tyskland omkring 3 000 AG och 500 000 GmbH.

52 EGcs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar SOU 1997: 168

3.2. 1

Aktiengesellschaft

Ett Aktiengesellschaft skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 100 000 DEM. Till skydd för bolagets borgenärer finns i aktiebolagslagen utförliga regler, som skall garantera att tillgångar svarande mot aktiekapitalet tillförs och behålls i bolaget. Kapitalskyddet manifesteras bl.a. i ett ovillkorligt förbud mot utbetalningar från bolaget till aktieägarna annat än enligt de i lagen givna reglerna om framför allt vinstutdelning, nedsättning av aktiekapitalet, förvärv av egna aktier och likvidation. Förbudet träffar inte endast öppna utan också förtäckta utbetalningar, som innebär vederlagsfria värdeöverföringar till aktieägare. Under vissa förutsättningar omfattas även utbetalningar till utomstående av utbetalningsförbudet. Det gäller dels utbetalningar. till utomstående som i själva verket kommer aktieägare till godo, dels betalningar från utomstående till aktieägare som slutligen ersätts av bolaget.

En utbetalning till aktieägare i strid med förbudet medför återbäringsskyldighet. Har utbetalningen skett i form vinstutdelning är

av dock mottagaren återbäringsskyldig endast under förutsättning att bolaget visar att han insåg eller bort inse att utbetalningen var olaglig. Godtrosskyddet gäller inte vid förtäckta utbetalningar i strid med lagens bestämmelser och inte heller vid olagliga utbetalningar i samband med förvärv aktier, nedsättning av aktiekapitalet eller

av egna likvidation. Bevisbördan för att utbetalningen tagits emot i form av utdelning åvilar aktieägaren.

Talan återbäring kan föras inte bara av bolaget, utan även av

om bolagets borgenärer. Talerätten innebär att bolagets borgenärer kan kräva att återbäring skall ske till bolaget. Borgenärema kan inte kräva att aktieägarna presterar direkt till dem.

Beslut vinstutdelning i ett Aktiengesellschaft fattas av ordinarie

om bolagsstämma förslag av Vorstand. Stämman är emellertid inte bunden Vorstands förslag, utan kan besluta att dela ut ett lägre eller

av ett högre belopp än vad Vorstand föreslagit. Vinstutdelning får ske inom ramen för vad som är fritt eget kapital efter avdrag för belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundna reserver. Av lagen följer bl.a. en skyldighet att till reservfond avsätta fem procent av årsresultatet till dess fonden motsvarar minst en tiondel av bolagets aktiekapital. Så länge fonden inte uppgår till en tiondel av aktiekapitalet kan den användas uteslutande för förlusttäckning och endast under förutsättning att förlusten inte kan täckas av fria medel. Stämmans beslutanderätt i vinstutdelningsfrågan begränsas också av att Vorstand och Aufsichtsrat tillsammans, innan stämman, kan besluta om

SOU 1997: 168 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 53

avsättningar till fria fonder med ett sammanlagt belopp motsvarande upp till 50 procent årsresultatet.

av

Beslutar stämman att fondera eller balansera vinstmedel i sådan utsträckning att utdelningen till aktieägarna motsvarar mindre än fyra procent av aktiekapitalet och kan dessa åtgärder inte företags-

anses ekonomiskt motiverade, kan stämmans beslut åsidosättas domstol

av talan av aktieägare med fem procent av aktiekapitalet eller aktier med ett sammanlagt nominellt värde l milj. DEM.

om

Under förutsättning att en föreskrift därom tagits i bolagsordningen kan Vorstand omedelbart efter räkenskapsårets utgång, på basis årsbokslutet och med Aufsichtsrats godkännande besluta

av om förskottsutdelning av vinst. Sådan utdelning får inte än

avse mer hälften årets vinst.

I enlighet med det sjunde bolagsdirektivet 83/349/EEG föreskrivs i tysk lag skyldighet för moderbolag i koncem att upprätta

en en en konsoliderad redovisning för koncembolagen. Någon explicit

koppling mellan den konsoliderade redovisningen och vinstutdelnings-

utrymmet i koncembolagen finns emellertid inte.

Den tyska aktiebolagslagen upptar inte något förbud mot lån från

bolaget till aktieägarna.

3.2.2 Gesellschaft mit beschränkter

Hafiung

I likhet med ett Aktiengesellschañ är ett Gesellschañ mit beschränkter Hañung GmbH en juridisk person, vars ägare inte bär något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Till skydd för bolagets fordringsägare skall ett GmbH ha ett andelskapital minst 50 000 DEM. På motsvarande i aktiebolagslagen har i GmbH-lagen

sätt som upptagits en rad tvingande bestämmelser skall garantera att det i

som bolaget finns nettotillgångar svarande mot detta belopp.

Den tyska aktiebolagslagens ovillkorliga förbud mot varje form

av utbetalning till aktieägarna annat än efter de i lagen givna bestämmelserna om bl.a. vinstutdelning har inte någon omedelbar motsvarighet i GmbH-lagen. Den grundläggande regeln till skydd för bolagets kapital är ett förbud mot att till andelsägama utbetala medel svarande mot bolagets andelskapital. Förbudet träffar såväl förtäckta

öppna som

utbetalningar.

En utbetalning till andelsägare i strid med förbudet medför

som

huvudregel återbäringsskyldighet. Återbäringen skall försätta bolaget i

samma ekonomiska situation som om utbetalningen inte hade ägt

rum,

dvs. återställa värdet av nettofönnögenheten. Återbäringsskyldigheten

54 EGts bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar SOU 1997: 168

upphör enligt rättspraxis så snart mellankommande vinster återställt bristen i det bundna kapitalet. Har andelsägare i god tro tagit

egna emot sådan utbetalning, är han återbäringsskyldig endast i den utsträckning det krävs för att tillgodose bolagets fordringsägare. Bevisbördan för god tro torde i detta fall åvila andelsägaren, medan det ankommer

bolaget att visa att återbäringsskyldighet föreligger och att återbäring är nödvändig för att tillgodose fordringsägama.

Beslut vinstutdelning i ett GmbH fattas av andelsägama. Det

om utdelade beloppet får inte överstiga nettovinsten for året med tillägg respektive avdrag för balanserad vinst eller förlust, i den mån beloppet inte enligt lag, bolagsordning eller stämmans beslut skall balanseras eller avsättas till reserver.

Förskottsutdelning vinst är tillåten och kräver, i motsats till vad

av

är fallet i fråga Aktiengesellschaft, inte något särskilt stöd i som om bolagsordningen.

GmbH-lagen upptar inte något förbud mot lån från bolaget till andelsägama.

3.3 Frankrike

l Frankrike finns huvudsakligen två former av bolag utan personligt ägaransvar. Det är dels société SA, som typiskt sett an-

anonyme vänds större företag med stor och växlande ägarkrets, dels

av en société å responsabilité limitée, SARL, som typiskt sett används av mindre företag. Båda bolagsfonner regleras i Loi No 66-537 sur les sociétés commerciales. Lagen kompletteras av bestämmelser som meddelats dekret, bland vilka i förevarande sammanhang sär-

genom skilt kan nämnas Décret No 67-236. Totalt finns det i Frankrike omkring 160 000 SA och 580 O00 SARL.

3.3.1 Société

anonyme

Ett SA kan publikt eller privat. Ett publikt SA skall ha ett aktie-

vara kapital minst 1 500 000 FRF medan aktiekapitalet i ett privat SA skall uppgå till minst 250 000 FRF.

Vinstutdelning i ett SA får inte ske med större belopp än vad som

bolagets nettovinst for året och balanserad vinst från tidigare motsvarar år med avdrag för belopp enligt lag eller bolagsordning skall

som avsättas till bundna reserver.

Till reservfonden skall enligt lagen avsättas fem procent av års-

EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 55

vinsten till dess fonden motsvarar tio procent av aktiekapitalet. I bolag med än 50 anställda måste också avsättningar ske till en s.k.

mer lönefond till förmån för de anställda. I bolag med färre än 50 anställda är avsättning till lönefond frivillig.

Beslut vinstutdelning i ett société anonyme fattas av bolags-

om stämman på förslag styrelsen. Stämman är inte bunden av styrelsens

av förslag. Förutom avsättning till bundna reserver har bolagsstämman även möjlighet att besluta avsättningar till fria fonder, om det

om bedöms vara i bolagets intresse.

Vinstutdelning får inte ske bolagets nettotillgångar för det

om senaste räkenskapsåret understiger eller till följd utdelningen skulle

av komma att understiga aktiekapitalet och bundna reserver.

Om föreskrift därom tagits i bolagsordningen kan bolagsstämman vid beslut vinstutdelning besluta att aktieägarna skall kunna välja

om mellan att få utdelning i kontanter eller aktier i bolaget.

för ändamålet särskilt upprättad balansräkning kan

På basis av en förskottsutdelning vinst ske innan årsredovisningen fastställts. På

av motsvarande sätt kan också under året upparbetade vinster delas ut redan innan räkenskapsårets slut, s.k. interimsutdelning.

Har vinstutdelning skett i strid med lagens bestämmelser och visar bolaget att aktieägarna i fråga kände till eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde okunniga att så fallet kan återbetal-

vara om var ningsskyldighet uppkomma. Bestämmelserna är i viss utsträckning också straffsanktionerade.

Den franska bolagslagen upptar inte något förbud mot lån från ett SA till dess aktieägare. Däremot är det förbjudet för ett SA att låna ut

till styrelsens ledamöter eller dessa närstående personer. pengar

3.3.2 Société å limitée

responsabilité

Även för bolagsforrnen société å responsabilité limitée gäller att del-

ägarnas för bolagets förpliktelser är begränsat till den kapital-

ansvar insats de gjort i bolaget. Ett SARL skall ha ett andelskapital som uppgår till minst 50 000 FRF.

Flertalet bestämmelser vinstutdelning i den franska bolagslagen

om är tillämpliga på såväl SA som SARL.

Det innebär bl.a. att det även i ett SARL ankommer bolagsstämman att besluta vinstutdelning och att stämman denna

om punkt inte är bunden av styrelsens förslag.

Vidare gäller även i ett SARL att vinstutdelning inte får ske med större belopp än vad motsvarar bolagets nettovinst för året och

som

56 EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar SOU 1997: 168

balanserad vinst från tidigare år med avdrag för belopp enligt lag

som eller bolagsordning skall avsättas till bundna reserver. Till reservfonden skall avsättas fem procent årsvinsten till dess fonden mot-

av svarar tio procent av andelskapitalet. I samma utsträckning som i ett SA skall också i ett SARL avsättningar göras till lönefond.

Vinstutdelning får inte ske om bolagets nettotillgångar för det senaste räkenskapsåret understiger eller till följd av utdelningen skulle komma att understiga andelskapitalet och bundna reserver.

Förskotts- och interimsutdelning av vinst tillåts under förut-

samma sättningar i ett SARL som i ett SA.

Till skillnad från vad som är fallet i ett SA kan vinstutdelning i ett SARL inte ske på det sättet att andelsägama får välja mellan kontanter eller andelar i bolaget.

En annan viktig skillnad är att andelsägare i ett SARL som tagit

emot olaglig utdelning alltid är återbetalningsskyldig, oberoende av

ond eller god tro. Även i fråga SARL är vinstutdelnings-

om bestämmelserna i viss utsträckning straffsanktionerade.

Ett SARL får som huvudregel inte låna ut pengar till andelsägare eller styrelseledamot i bolaget. Förbudet gäller också vissa andelsägare och styrelseledamot närstående personer.

3.4 Storbritannien

I Storbritannien finns endast en bolagsform utan personligt ägaransvar, the limited liability company. Bolagsformen i fråga inrymmer emellertid två kategorier, nämligen private och public limited liability companies. Uppdelningen motsvarar i praktiken i stor utsträckning det

kontinentaleuropeiska systemet med två bolagsformer utan personligt

ägaransvar. Totalt finns det i Storbritannien omkring 10 000 public och 1 milj. private limited liability companies. Regleringen av limited liability companies finns i Companies Act.

3.4.1 Public och limited

private liability companies

Ett limited liability company är en juridisk person vars ägare inte bär

något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. I likhet

med vad som är fallet enligt kontinentaleuropeisk rätt kan bolagets borgenärer göra sina fordringar gällande endast mot bolaget som sådant. I fordringsägamas intresse upptas i lagen vissa kapitalskyddsregler, men dessa har traditionellt haft en delvis annan utfonn-

SOU 1997: 168 EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 57

ning än i de kontinentaleuropeiska länderna. Fram till Storbritanniens inträde i EG fanns exempelvis i den brittiska lagen inte något krav på ett visst minsta aktiekapital, något som är en hörnsten i exempelvis den tyska lagen.

Kapitalreglema i Companies Act bygger en distinktion mellan vad som benämns authorised och issued share capital. I the memorandum of association skall anges ett authorised share capital, inom vilket bolagets styrelse traditionellt haft närmast obegränsade möjligheter att besluta om nyemission av aktier. Bolagets verkliga aktiekapital representeras av de vid varje tidpunkt utelöpande aktierna i bolaget, the issued capital.

Enligt tidigare gällande rätt fanns i lagen inte något krav ett visst minsta authorised eller issued share capital. På grund av EG:s harmoniseringsarbete gäller i dag att ett public company skall ha ett s.k. authorised och issued share capital på minst 50 000 GBP. För private companies, inte omfattas kapitaldirektivet, gäller alltjämt att

som av aktieägarna själva har att besluta om aktiekapitalets minsta storlek. De allra flesta privata aktiebolag bildas med ett issued capital på 100 GBP, medan the authorised capital, för att möjliggöra framtida emissioner utan stämmobeslut, är väsentligt högre.

Vinstutdelningsreglema i den brittiska aktiebolagslagen har traditionellt varit mycket liberala. Som ett led i anpassningen till EG:s andra bolagsdirektiv har bestämmelserna skärpts väsentligt for publika aktiebolag.

För såväl private som public companies gäller i dag att utbetalningar bolagets medel till aktieägarna, med undantag för utbetal-

av ningar i form av fondaktier eller i samband med återköp av egna aktier, nedsättning aktiekapitalet eller bolagets likvidation, får ske

av endast inom ramen för bolagets nettovinst för året och balanserad vinst från tidigare år med avdrag för ackumulerade förluster. Det innebär att brittiska bolag inte längre kan använda sig av det tidigare vanliga förfarandet att lämna s.k. nimble dividends, dvs. att lämna utdelning på bolagets aktier utan att först täcka tidigare års förluster. För public companies finns dessutom en uttrycklig bestämmelse i lagen av innebörd att utbetalningar till aktieägarna inte får inkräkta aktiekapitalet eller bundna i balansräkningen. Någon lagstadgad skyldighet

reserver att fortlöpande avsätta medel till reservfond eller liknande föreligger inte.

Vid utbetalning i form av en tillgång som i bolagets räkenskaper är upptagen till ett värde innefattar orealiserad vinst skall egen-

som en domen i fråga, vid tillämpning av Vinstutdelningsreglema värderas till det bokförda värdet eller anskaffningsvärdet, utan hänsyn till nämnda

58 EGcs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar SOU 1997: 168

vmst.

Beslut om vinstutdelning i ett brittiskt aktiebolag fattas, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen, av bolagsstämman. Använder sig bolaget den "standardbolagsordning, Table A, som upptagits i

av lagen, får stämman inte besluta om större utdelning än vad styrelsen föreslagit.

Utbetalning till aktieägare i strid med lagens bestämmelser kan återkrävas från ondtroende mottagare. Har utbetalning skett i form av sakvärden kan bolaget det sättet inte återkräva annat än ett penningbelopp motsvarande den olaga utbetalningen; återbäringsskyldigheten

värdeersättningsskyldighet. är en

Varken för public eller private companies finns det något lagstadgat förbud mot att lämna lån till bolagets aktieägare.

3.5 Danmark

I Danmark finns två bolagsformer utan personligt ägaransvar, nämligen aktieselskab och anpartsselskab. Den nuvarande lagen om aktieselskaber, lov nr. 370 af 13. juni 1973, tillkom i nordiskt samarbete under slutet av 1960- och början av 1970-talet. Den överensstämmer därför i stora delar med den svenska aktiebolagslagen. Bolagsfonnen anpartsselskab tillskapades i samband med Danmarks inträde i EG i början 1970-talet och reglerades länge i lagen om anpartsselskaber

av af 13. juni 1973. Efter en genomgripande revidering anparts-

av

selskabsreglema finns bestämmelserna i dag lov nr. 378 af 22. maj 1996. Totalt finns det i Danmark i dag knappt 50 000 anpartsselskaber och drygt 25 000 aktieselskaber.

3.5.1 Aktieselskab

Ett aktieselskab skall ha ett aktiekapital som inte får vara lägre än 500 000 DKK.

Utbetalning till aktieägarna av bolagets medel får ske endast som utdelning baserad godkänd årsredovisning, utbetalning vid ned-

en sättning av aktiekapitalet eller överkursfonden och utskiftning vid bolagets likvidation. Bestämmelsen tar sikte inte endast på kontantutbetalningar utan också förfaranden varigenom s.k. sakvärden vederlagsfritt tillförs aktieägarna.

Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman. Förskottsutdelning är inte tillåten. Utdelat belopp får inte överstiga vad som i fast-

EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 59

ställd årsredovisning för det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets nettovinst för året, balanserad vinst från tidigare räkenskapsår och belopp avsatts till fria fonder med avdrag för redovisad som förlust och belopp enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till som bundet eget kapital. Vinstutdelning fär inte ske med större belopp än vad styrelsen föreslagit eller godkänt. I samband med anpassningen aktieselskabslagen till EG:s sjunde av bolagsdirektiv avskaffades år 1991 kravet att avsätta minst fem procent årsvinsten till reservfond. I stället infördes dels ett allmänt av formulerat krav att göra de fonderingar som bolagets ekonomiska ställning kräver, dels försiktighetsregel innebörd att vinstutdelen av ning inte får ske med större belopp än vad som är försvarligt med hänsyn till bolagets och, i moderbolag, koncernens ekonomiska ställ-

ning. Om utbetalning till aktieägare skett i strid med aktieselkabslagens bestämmelser, skall mottagaren betala tillbaka vad han har uppburit med ränta. Om utbetalningen har skett i form av vinstutdelning, är återbäringsskyldig endast han insåg eller bort inse dock mottagaren om att utbetalningen var olaglig. Aktieselskabslagen upptar också ett låneförbud som i sina huvuddrag överensstämmer med låneförbudet i den svenska aktiebolagslagen. Ett aktieselskab får sålunda inte lämna lån till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller i ett moderbolag till detta. Lån till moderbolag sådant är däremot tillåtna. Avtal i strid som med låneförbudet är ogiltigt och utlånade medel skall bolagets begäran återbetalas med i lagen angiven ränta. Bestämmelsen är också en straffsanktionerad.

3.5.2 Anpartsselskab

Ett anpartsselskab skall ha ett andelskapital minst 125 000 DKK. Utbetalning bolagets medel till andelsägama i form av kontanter av eller sakvärden får ske endast vinstutdelning, som återbetalning i som samband med nedsättning andelskapitalet samt vid bolagets likvidaav tion. Beslut vinstutdelning fattas andelsägarstämman. Förskottsom av utdelning är inte tillåten. Utdelat belopp får inte överstiga vad som i fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets nettovinst för året, balanserad vinst från tidigare räkenskapsår och belopp avsatts till fria fonder med avdrag för redovisad som förlust och belopp enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till som

60 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar SOU 1997: 168

bundet eget kapital. Den vetorätt i fråga om vinstutdelningens storlek som i aktieselskaber tillkommer styrelsen har inte någon motsvarighet i anpartsselskab.

Anpartsselskabslagen upptar inte något krav fondering viss

av del av bolagets resultat och efter den senaste revideringen av lagen inte

heller någon försiktighetsregel av det slag som finns i vinstutdelnings-

bestämmelserna för aktieselskab.

Har utbetalning till andelsägare skett i strid med bestämmelserna i anpartsselskabslagen, skall mottagaren betala tillbaka vad han har uppburit med ränta. Har utbetalningen skett i form vinstutdelning,

av är dock mottagaren återbäringsskyldig endast han insåg eller bort

om inse att utbetalningen olaglig.

var

I likhet med vad som är fallet i aktieselskabslagen finns i anpartsselskabslagen ett förbud mot lån från bolaget till dess ägare.

3.6 Norge

I Norge har traditionellt funnits endast en bolagsforrn utan personligt ägaransvar, aksjeselskap, som regleras i lov 4 juni 1976 aksjesel-

om skaper. Lagen tillkom inom ramen för det nordiska lagstiftningssamarbetet under 1960- och början 1970-talet.

av

3.6.1 och

Aksjeselskaper allmennaksjeselskaper

På basis av den s.k. Aksjelovgruppens betänkande NOU 1992:29 Lov om aksjeselskaper lade den norska regeringen våren 1994 fram ett förslag Ot prp nr 36 1993-94 till ny och EES-anpassad aktiebolagslag. Förslaget, som bl.a. innebar att norska aksjeselskab skulle indelas i två kategorier, privata och offentliga, mötte kraftigt motstånd i Stortinget och drogs så småningom tillbaka. På Stortingets

uppmaning beslutade regeringen att i stället reformera aktiebolagslagstiftningen i två steg. Sålunda genomfördes per den l januari 1996

en anpassning till de krav som följer av EES-avtalet och EG-rätten. Därefter presenterades under våren 1996 ett nytt utredningsförslag NOU 1996:3 och under hösten samma år proposition Ot

en ny prp nr 23 1996-97 med förslag om att i Norge införa två bolagsforrner utan personligt ägaransvar, nämligen aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper, reglerade i två olika lagar. Stortinget väntas besluta i frågan under 1997.

Aksjeselskaper är i första hand avsedd bolagsforrn för

att vara en

SOU 1997: 168 EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 61

små och medelstora företag med en begränsad ägarkrets, medan allmennaksjeselskaperi första hand är avsedd för större företag med en stor och växlande ägarkrets. Den principiella skiljelinjen mellan bolagsfonnema bestäms av rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Den rätten tillkommer allmennaksjeselskaper

men

inte aksjeselskaper.

För såväl aksje- som allmennaksjeselskaper innebär den regle-

nya ringen skärpta kapitalskyddsregler. Det kommer till uttryck dels i bestämmelserna om aktiekapitalets storlek och inbetalning, dels i bestämmelserna om utbetalningar av bolagets medel.

Aktiekapitalet skall i aksjeselskaper uppgå till minst 150 000 NOK och i allmennaksjeselskaper till minst 1 milj. NOK. För båda bolagsformer gäller enligt de reglerna vidare att bolaget vid varje tid-

nya punkt skall ha ett eget kapital som är försvarligt med hänsyn till risken och omfattningen av bolagets verksamhet.

Om det kan antas att bolagets eget kapital är lägre än vad

som krävs för den bedrivna verksamheten skall styrelsen behandla saken och föreslå stämman lämpliga åtgärder för att bolaget ett försvar-

ge ligt eget kapital. Detsamma gäller det kan antas att det

om egna kapitalet motsvarar mindre än hälften aktiekapitalet eller mindre än

av tio procent av balansomslutningen. Om styrelsen inte finner det meningsfullt att föreslå några åtgärder för att komma till rätta med underkapitaliseringen eller om sådana åtgärder inte låter sig genomföras, skall styrelsen föreslå att bolaget likvideras.

Varken för aksjeselskaper eller allmennaksjeselskaper föreligger det

längre någon skyldighet att fortlöpande göra avsättningar till

reservfonden. Inte heller uppställs det i lagen något krav på viss minsta

en storlek av reservfonden för att vinstutdelning skall kunna ske.

För såväl aksjeselskaper som allmennaksjeselskaper gäller att utbetalningar från bolaget kan ske endast enligt reglerna om vinstutdelning, nedsättning av aktiekapitalet, fusion och fission samt likvidation. Till utbetalning skall i det sammanhanget räknas varje form värde-

av överföring som direkt eller indirekt kommer aktieägare tillgodo.

Bestämmelserna om vinstutdelning är i stor utsträckning likalydande for aksje- och allmennaksjeselskaper. För båda bolagsformer gäller att vinstutdelning inte får överstiga vad som i fastställd årsredovisning för det senaste räkenskapsåret redovisats som bolagets nettovinst för året, balanserad vinst från tidigare räkenskapsår och belopp avsatts till

som fria fonder med avdrag för redovisad förlust, aktiverade forskningsoch utvecklingskostnader, goodwill och latent skattefordran samt belopp som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut.

Aksjeselskaper får inte dela ut någon vinst om bolagets eget kapital

62 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar SOU 1997: 168

motsvarar mindre än tio procent av balansomslutningen. I allmennaksjeseksaber får vinstutdelning även i det fallet äga rum, men utdelningen får då verkställas endast efter hörande av bolagets fordringsägare jfr nedsättning av aktiekapitalet.

Utdelningen får inte överstiga vad som med beaktande av förluster

inträffat efter balansdagen eller kan förväntas komma att som som inträffa är förenligt med en försiktig och god affärssed jfr t.ex. den svenska s.k. försiktighetsregeln.

Beslut vinstutdelning fattas av bolagsstämma. Stämman får inte

om besluta utdelning av större belopp än styrelsen föreslagit eller

om godkänt.

På yrkande ägare till aktier motsvarande i aksjeselskaper minst

av

tiondel och i allmennaksjeselskaper minst en tjugondel av aktieen kapitalet kan bolaget domstol åläggas att dela ut ett högre belopp än

av vad stämman beslutat. En förutsättning för att så skall kunna ske är att den stämman beslutade utdelningen utifrån aktieägamas intressen

av och med hänsyn till bolagets likviditet och övriga förhållanden är orimligt låg. Den av minoriteten framtvingade utdelningen får dock inte överstiga fem procent av bolagets egna kapital eller den beloppsgräns följer den grundläggande bestämmelsen om att utdel-

som av ningen inte får överstiga den för året redovisade nettovinsten med tillägg för balanserad vinst från tidigare räkenskapsår och belopp som avsatts till fria fonder och med avdrag för redovisad förlust, aktiverade forsknings- och utvecklingskostnader, goodwill och latent skattefordran samt belopp som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut.

För såväl aksjeselskaper som allmennaksjeselskaper har i lagen upptagits en särskild bestämmelse om att bolag kan lämna koncernbidrag till annat bolag i samma koncern och att bestämmelserna om vinstutdelning skall tillämpas på sådana bidrag.

Har utbetalning skett i strid med lagens bestämmelser, skall mottagaren återbära vad han uppburit. Om utbetalningen har skett i form

vinstutdelning eller utbetalning vid nedsättning av aktie~ av som kapitalet, fusion, fission eller bolagets likvidation, är dock mottagaren återbäringsskyldig endast han insåg eller bort inse att utbetalningen

om var olaglig.

l den norska lagen finns inte något generellt förbud mot lån från bolaget till dess ägare. Såväl aksjeselskap som allmennaksjeselskap får lämna lån till sina ägare under förutsättning dels att det utlånade beloppet skulle kunna delas ut som vinstutdelning, dels att betryggande säkerhet ställs för lånet.

EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 63

3.7 Finland

I Finland finns endast bolagsform utan personligt ägaransvar, aktie-

en bolaget. Den nuvarande finländska aktiebolagslagen, lag om aktiebolag 734/78, tillkom i nordiskt samarbete under 1960- och början av l970-talet. Lagen överensstämmer i stor utsträckning med den svenska aktiebolagslagen.

3.7.1 Privata och publika aktiebolag

På basis ett betänkande från Aktiebolagskommissionen år 1992

av Kommittébetänkande 1992:32 och en fyra år senare presenterad proposition prop. 89/96 beslutade den finländska riksdagen nyligen om omfattande ändringar i aktiebolagslagen. Syftet med ändringarna,

trädde i kraft den 1 september 1997, är bl.a. att anpassa lagen till som EG:s bolagsdirektiv.

De bestämmelserna innebär att det i Finland samma sätt som

nya i Sverige numera finns två kategorier av aktiebolag, privata och publika.

Aktiekapitalet skall i privata aktiebolag vara minst 50 000 FIM och i publika aktiebolag minst 500 000 FIM.

Bestämmelserna om utbetalningar från bolaget till aktieägarna är i allt väsentligt tillämpliga såväl privata som publika aktiebolag. Utbetalningar från bolaget kan ske endast i enlighet med vad som i aktiebolagslagen stadgas vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning

om

aktiekapitalet, överkursfonden eller reservfonden, förvärv av egna av aktier samt utbetalning i samband med att bolaget upplöses, fusioneras eller delas.

Har utbetalning skett i strid med lagens bestämmelser skall mottagaren återbetala beloppet i fråga jämte ränta, såvida han inte haft grundad anledning att anta att medlen utdelats i enlighet med lagen. Återbetalningsplikten kompletteras ett bristtäckningsansvar för de

av

deltagit i fattandet eller verkställandet utdelningsbeslutet eller i som av upprättandet eller fastställandet felaktig balansräkning som legat till

av grund för beslutet.

Beslut vinstutdelning fattas av bolagsstämman. Stämman f°ar

om inte besluta utdelning större belopp än styrelsen föreslagit eller

om av godkänt.

Vinstutdelning får inte överstiga det sammanlagda beloppet av vinst enligt fastställd balansräkning för den senaste räkenskapsperioden och bolagets övriga fria egna kapital, med avdrag för förlust som balans-

64 EGxs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar

räkningen utvisar och icke utdelningsbara poster. Vinstutdelningsutrymmet i moderbolag bestäms som det sammanlagda belopp som kan delas ut enligt bolagets egen redovisning och koncemredovisningen.

Den finländska aktiebolagslagen upptar inte något krav på fortlöpande avsättningar till reservfond. i

Aktieägare med minst tiondel eller i bolagsordningen bestämd

en en mindre andel av samtliga aktier kan vid ordinarie stämma påkalla viss minimiutdelning av vinst. Stämman är emellertid inte skyldig att besluta om högre utdelning än vad som motsvarar åtta procent av bolagets egna kapital.

Ett finländskt aktiebolag får lämna lån till sina ägare inom ramen för medel som skulle kunnat utdelas som vinst och under förutsättning att betryggande säkerhet ställs för lånet.

SOU 1997: 168 65

4 Kommitténs

överväganden

Aktiebolagsforrnens främsta kännetecken är att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Endast bolagets förmögenhet kan tas i anspråk för betalning av skulderna. I aktiebolagslagen finns därför en rad regler som skall garantera att bolagsförrnögenhet

en skapas vid bolagets bildande och att den såvitt möjligt inte försvinner under bolagets bestånd. Om bolaget fritt kunde avhända sig sina tillgångar och ådra sig skulder, skulle bolagsborgenärema riskera att

nya kvarvarande förmögenhet inte räckte till betalning av skulderna. I lagen finns därför begränsningar i bolagets rätt att vederlagsfritt minska tillgångarna och öka skulderna, de s.k. kapitalskyddsreglema.

Kommittén har i betänkandet Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 föreslagit nya bestämmelser om bolagsbildning, ökning och nedsättning av aktiekapitalet. I förevarande betänkande behandlar kommittén de

kapitalskyddsregler som under rubriken Vinstutdelning och annan

användning av bolagets egendom finns i 12 kap. ABL.

Reglerna i 12 kap. ABL har under senare år varit föremål för betydande uppmärksamhet och debatt. Högsta domstolen har avgjort flera mål principiellt intresse och doktrinen har snabbt vuxit i

av omfattning, se bl.a. Andersson 1995, Lindskog 1995 och Nerep 1994. Det är uppenbart att den nuvarande regleringen har brister och

många punkter uppfattas oklar. Kommittén föreslår därför helt

som

bestämmelser svarande mot det nuvarande tolfte kapitlet. nya

En annan del av kapitalskyddsreglema är reglerna om likvidation.

De kommer att behandlas i kommitténs slutbetänkande.

Beträffande de allmänna utgångspunktema för kommitténs arbete hänvisas till vad som anförts i betänkandena Aktiebolagets organisation SOU 1995:44 och Aktiebolagets kapital SOU 1997:22.

1 Skyddsändamålen

I likhet med reglerna om aktiekapitalets inbetalning, ökning och nedsättning syftar reglerna i 12 kap. ABL ytterst till att underlätta bola-

gens anskaffning av risk- och lånekapital. Genom regler om formerna

66 Kommitténs överväganden

för värdeöverföringar från bolaget garanteras aktieägarna insyn och

inflytande över kapitalanvändningen, vilket främjar bolagets möjlig-

heter att anskaffa kapital från aktieägarna. Genom begränsningar i fråga omfattningen sådana värdeöverföringar skapas ett skydd

om av för bolagets borgenärer och därigenom förutsättningar för lånefmansiering till lägre kostnader än vad annars skulle ha varit

som fallet. En viktig funktion hos dessa begränsningar är att de

arman skyddar ofrivilliga fordringsägare t.ex. den som har skadeståndsanspråk mot bolaget.

Reglerna formerna för värdeöverföringar från bolaget är upp-

om ställda i aktieägarnas intresse och kan därför, i likhet med andra regler uppställda till aktieägarnas skydd, åsidosättas om samtliga ägare är

därom. Annorlunda förhåller det sig med de regler som begränsar ense omfattningen de värdeöverföringar som aktieägarna kan besluta om.

av Dessa s.k. borgenärsskyddsregler tvingande karaktär. De kan inte

är av

med samtliga aktieägares samtycke åsidosättas. ens

En tredje regler, som inte låter sig beskrivas som endera

grupp av

aktieägar- eller borgenärsskyddsregler är reglerna om kompetensfördel-

ningen mellan bolagsorganen. Även dessa regler, t.ex. att endast bolagsstämman eller samtliga aktieägare kan besluta vinstutdelning,

om är tvingande prop. 1975:103 s. 416.

Vid tolkning och tillämpning reglerna värdeöverföringar kan

av om naturligtvis andra ändamål få betydelse, t.ex. omsättningsskyddet.

4.2 från

Värdeöverföringar bolaget

Ett för aktieägare och borgenärer effektivt kapitalskydd måste omfatta alla fonner värdeöverföringar från bolaget till aktieägare eller

av

De nuvarande bestämmelserna i 12 kap. ABL ger inte uttryckannan. ligt besked att så är fallet. I kapitlets portalparagraf talas om ut-

om betalning till aktieägarna bolagets medel. Begreppet utbetalning för

av tankarna till betalning i vilket är det normala vid vinstutdel-

pengar, ning. Begreppet har emellertid i lagens förarbeten prop. 1975:103 s. 475 SOU 1971:15 310 liksom i praxis NJA 1995 742 och

s. s. doktrin tillagts väsentligt vidare innebörd. Det innefattar även fall

en då egendom vederlagsfritt överförs till aktieägare. I syfte att

annan

tydliggöra kapitalskyddsreglemas vida tillämpningsområde föreslår

kommittén att i lagen talas värdeöverföring i stället för utbetal-

om

ning från bolaget.

Begreppet värdeöverföring utgångspunkt varje icke

avser som affärsmässigt betingad transaktion som medför att bolagets förmögen-

Kommitténs överväganden 67

het, direkt eller indirekt, minskar. Det kan röra sig om att bolaget avhänder sig egendom till underpris, förvärvar egendom till överpris, utbetalar lön eller arvode för tjänster eller arbeten som inte alls eller endast delvis motsvaras av utbetalningen, lånar ut medel till en i förhållande till marknadsräntan låg ränta eller upptar lån till en högre ränta än marknadsräntan, avskriver fordringar, etc. Hur transaktionen rubriceras har inte någon betydelse i sammanhanget.

Huruvida transaktionen kan anses affärsmässigt betingad får i det enskilda fallet avgöras med hänsyn till värdediskrepansens storlek, transaktionens karaktär köp, byte, pant, borgen, löneutbetalning etc., mottagarens relation till bolaget aktieägare med mer eller mindre stort inflytande i bolaget, styrelseledamot eller ledande befattningshavare i bolaget, utomstående etc. och övriga omständigheter. Det kan givetvis inte komma i fråga att betrakta varje transaktion som är ofönnånlig för bolaget och förmånlig för motparten värdeöverföring jfr

som en Rodhe s. 131.

4.3 Formerna för till

värdeöverföringar aktieägare eller annan

Värdeöverföringar från bolaget kan avse tillgångar svarande mot bolagets bundna eller dess fria egna kapital. Tillgångar svarande mot bolagets bundna kapital kan av aktieägarna lagligen tas i anspråk endast återbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet, reserv-

som fonden eller överkursfonden samt utskiñning i samband med bolagets likvidation. Bestämmelser nedsättning av aktiekapitalet finns i 10

om kap. 6 kap. ABL. Kommittén föreslår att bestämmelserna om nedsättning av reservfonden och överkursfonden överförs till samma kapitel, som får rubriken Nedsättning av aktiekapitalet m.m. Bestämmelser om utskiftning i samband med likvidation finns i 19 kap. 13 kap. ABL. Reglerna rörande nedsättning och likvidation är uppställda i borgenäremas intresse och är därför tvingande. Ett beslut i strid med reglerna är att anse som en nullitet och får inte verkställas, 12 kap. 37 och 38 9 kap. 17 § tredje stycket ABL.

Tillgångar svarande mot bolagets fria egna kapital kan tas i anspråk genom värdeöverföringar till aktieägare eller utomstående. Den i lagen anvisade formen för sådana värdeäverföringar till aktieägarna är vinstutdelning. Kommittén föreslår därför en förhållandevis utförlig reglering rörande beslut om vinstutdelning. Att lagen anvisar just vinstutdelning som form för ianspråktagande av tillgångar svarande

68 Kommitténs överväganden

mot det fria kapitalet innebär emellertid inte att det är det enda

egna sätt på vilket ett sådant ianspråktagande kan ske. Formkravet är uppställt i aktieägamas intresse och kan åsidosättas om samtliga ägare är ense därom. Det betyder, som tidigare har nämnts, att aktieägarna samfällt kan besluta att ta i anspråk tillgångar svarande mot fritt eget kapital utan att iakttaga de särskilda vinstutdelningsreglema jfr NJA 1995 742. Om samtliga aktieägare har godkänt ett åsidosättande av

s. vinstutdelningsreglema kan detta åsidosättande därefter inte åberopas

bolaget. Aktieägama kan dessutom, de åsidosätta övriga av om är ense, bestämmelser i lagen som är uppställda till aktieägamas skydd, t.ex. likhetsprincipen. Av det sagda följer också att ett stämmobeslut om vinstutdelning eller annan värdeöverföring till aktieägarna som inte samlat samtliga aktieägare blir gällande det inte klandras enligt 12

om kap. 37 och 38 9 kap. 17 § första och andra stycket ABL, allt under förutsättning att värdeöverföringen inte strider mot borgenärs-

skyddsreglema.

I ett bolag verksamhet syftar till att bereda aktieägarna vinst

vars vilket är fallet om inte annat framgår av bolagsordningen, 2 kap. 5 § tredje stycket 12 kap. l § andra stycket ABL kan värdeöver-

föringar till än aktieägare beslutas endast av aktieägarna sam-

annan fållt. Det följer den grundläggande, men i den nuvarande lagen

av outtalade regeln att bolagsorganen inte får besluta om eller företa transaktioner uppenbarligen är främmande för bolagsverksam-

som hetens syfte. I klarhetens intresse föreslår kommittén att en uttrycklig bestämmelse svarande mot denna regel åter tas i lagen jfr 76 § i 1944 års aktiebolagslag. Om aktieägarna är ense kan bolaget överföra ekonomiska värden till utomstående, så länge transaktionen inte strider mot de regler är uppställda i bolagsborgenäremas intresse. Som ett

som begränsat undantag från kravet samfällt aktieägarbeslut gäller att stämman, och i viss utsträckning styrelsen, har rätt att under vissa förutsättningar besluta gåva till allmännyttigt eller därmed jämför-

om ligt ändamål. Kommittén föreslår den punkten inte några ändringar i gällande rätt.

Kommitténs överväganden 69

4.4 ñån till

Värdeöverföringar bolaget aktieägamai form av vinstutdelning

4.4.1 Vinstutdelning ordinarie och extra på bolagsstämma

Bolagsstämman är i egenskap bolagets högsta beslutande

av organ exklusivt behörig att besluta huruvida och i vad mån vinstutdelning skall ske. Denna beslutanderätt kan varken beslut stämman

genom av eller samtliga ägare eller föreskrift i bolagsordningen över-

genom en lämnas till styrelsen eller

annan.

Beslut om vinstutdelning kan enligt gällande rätt fattas ordinarie bolagsstämma, som i anslutning till fastställandet av resultaträkningen och balansräkningen är skyldig att besluta om dispositioner av bolagets resultat. Huruvida det enligt gällande rätt också är tillåtet att besluta om vinstutdelning vid extra bolagsstämma har länge diskuterats i doktrinen. Lagtext och förarbeten har det sagts, inte något defini-

ger, tivt besked. Kommittén, som inte har anledning att ta ställning till tolkningen av de nuvarande bestämmelsen1a, kan inte något prin-

se cipiellt hinder mot att aktiebolag i reglering uttrycklig möj-

en ny ges lighet att extra stämma som hålls efter den ordinarie stämman, besluta om utdelning av fritt eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen efter avdrag för vad som redan har delats ut därav, s.k. efterutdelning. En sådan ordning förutsätter dock att utdelningsbeslutet inte inkräktar på borgenärsskyddet och att aktieägarna har ett

fullgott beslutsunderlag vid stämman.

Kommittén vill i sammanhanget erinra att beslut nedsättning

om om av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna såväl enligt gällande rätt 6 kap. 1 § andra stycket ABL som enligt kommitténs förslag, 10 kap. 3 och 8 kan fattas extra bolagsstämma. För det fall åter-

av betalning sker med ett belopp som överstiger aktiens nominella belopp har ett sådant förfarande i praktiken betydande likheter med vinstutdelning.

En möjlighet att fatta mer än ett utdelningsbeslut under ett och samma räkenskapsår kan försvåra för bolagsborgenärema att bevaka att bolagets soliditet inte urholkas genom utdelning till aktieägarna. I linje med det sätt vilket lagen i dag med hänsyn till borgenäremas intresse allmänt tolkas, föreslår därför kommittén att utrymmet för eflerutdelning begränsas på så sätt att beslut härom inte får fattas efier utgången av det räkenskapsår följer närmast efter det år för vilket

som balansräkningen har fastställts. Om bolaget har kalenderår räken-

som

70 Kommitténs överväganden

skapsår fastställs balansräkningen avseende räkenskapsår l senast i juni år Beslut efterutdelning kan då fattas till utgången av december

om sistnämnda år.

När år 3 börjat löpa är bolaget hänvisat till att tidigarelägga den ordinarie bolagsstämman och besluta utdelning av vinst enligt den

om fastställda balansräkningen för år om det är angeläget med ett snabbt beslut vinstutdelning. Kommittén föreslår alltså inte några bestäm-

om melser förskottsutdelning. Det nuvarande, i borgenäremas intresse

om uppställda, förbudet att utbetala vinst avseende räkenskapsår för vilket årsredovisning inte fastställts bör bestå. Det innebär att bolaget inte heller kan dela ut under samma år upparbetade eller anteciperade vinster, s.k. interimsutdelning. På grund av bestämmelserna i artikel 15 punkten 2 i det andra bolagsdirektivet skulle möjlighet att besluta

en

interimsutdelning förutsätta att särskilda lagbestämmelser infördes om

upprättande ett delårsbokslut visade att tillräckliga medel om av som fanns tillgängliga för sådan utdelning. Kommittén föreslår inte några sådana bestämmelser, jfr dock avsnitt 4.6 angående koncembidrag.

Om extra stämma skall pröva fråga om vinstutdelning bör enligt kommitténs mening följande ordning gälla. Styrelsen eller, om förslaget väcks någon förslagsställaren skall upprätta ett förslag

av annan, till dispositioner beträffande den del det fria egna kapitalet enligt

av den senast fastställda balansräkningen finns kvar efter det senaste

som stämmobeslutet disposition detta kapital. Förslaget utformas

om av naturligen efter samma modell som används ordinarie stämma.

På ordinarie stämma har aktieägarna tillgång till aktuell förvalt-

en ningsberättelse med uppgifter perspektiv styrelsens förslag

som ger till vinstutdelning. Kommittén föreslår att styrelsen till underlag för vinstutdelningsbeslut extra stämma skall lämna en redogörelse som behandlar bl.a. de omständigheter kan vara av vikt vid bedöman-

som det utrymmet för vinstutdelning och ger besked om hur bolagets

av

kapital påverkas den föreslagna utdelningen. På motsvarande egna av sätt vid ordinarie stämma bör revisorerna granska styrelsens

som redogörelse och ett yttrande över denna. Revisorsyttrandet bör

avge

ut i ett uttalande angående det stämman framlagda förslaget mynna

dispositioner beträffande bolagets vinst, jfr 14 kap. 28 § 10 kap. om 10 § ABL.

Det är vikt för bolagets borgenärer att få kännedom om extra

av utdelningar. l ett system med efterutdelningar löper borgenärema högre risker och det framstår ofrånkomligt med en skyldighet för bola-

som get att omedelbart anmäla beslut efterutdelning för registrering.

om Har extra bolagsstämma beslutat om vinstutdelning, skall bolaget därför enligt förslaget anmäla beslutet för registrering hos registrerings-

Kommitténs överväganden 71

myndigheten PRV utan dröjsmål och senast två veckor från beslutet.

När det gäller vinstutdelning som beslutas ordinarie stämma

finns i årsredovisningslagen 1995:1554 och aktiebolagslagen en

omfattande reglering syftar till att göra årsredovisningarna offent-

som liga. Regleringen innebär att ett bolag inte inom föreskriven tid

som till PRV sänder in godtagbar årsredovisning med anteckning om

en bolagsstämmans beslut dispositioner beträffande bolagets vinst eller

om förlust riskerar dröjsmålsavgiñer och ytterst likvidation 19 kap. 4 a §

3. PRV har dessutom möjlighet vitesföreläggande driva

att genom saknade årsredovisningshandlingar. Vid eñerutdelning saknar PRV möjlighet att fortlöpande bevaka att bolaget anmäler beslut härom till verket, varför kontroll därav måste ske i annan ordning. Det får ankomma på bolagets revisor att kontrollera att beslut om efrerutdelning anmäls för registrering. Underlåter bolaget att göra sådan anmälan skall det anmärkas i revisionsberättelsen.

Beslutsordning

Beslut vinstutdelning fattas stämman med enkel majoritet, 12

om av kap. 26 § 9 kap. 13 § ABL. Minoriteten skyddas av den grundläggande likhetsprincipen i 3 kap. 1 i detta sammanhang inne-

som bär varje aktie i förhållande till aktie berättigar till ett lika

att annan stort belopp utdelning, inte annat följer av föreskrift i bolags-

som om ordningen aktier olika slag med olika rätt till andel i bolagets

om av vinst. Finns det i bolaget aktier olika slag med olika rätt till andel i

av bolagets vinst innebär likhetsprincipen dels att likhet skall gälla inom varje aktieslag, dels att förhållandet mellan aktieslagen skall upprätt-

hållas Nial s. 23.

Utdelning sker normalt i form och i svensk valuta. Ingen-

av pengar ting hindrar emellertid utdelning bestäms i utländsk valuta eller i

att

s.k. sakvärdesutdelning. Även ett sådant beslut fattas

annan egendom,

med enkel majoritet. Vid utdelning sakvärden innebär likhets-

av principen varje aktie berättigar till egendom lika stort värde, om

att av det inte i bolaget finns aktier olika slag skiljer sig beträf-

av som fande rätten till utdelning. Att stämman inte får fatta ett utdelningsbeslut är ägnat att bereda otillbörlig fördel viss eller vissa aktie-

som ägare till nackdel för bolaget eller aktieägare framgår den s.k.

annan av generalklausulen i 12 kap. 25 § 9 kap. 16 § ABL.

I bolag med många aktieägare utformas sakvärdesutdelningar ofta på sådant sätt att aktieägarna får välja mellan viss generiskt bestämd egendom, t.ex. aktier i ett annat bolag, och ett penningbelopp. Ett

72 Kommitténs överväganden

sådant förfarande är väl förenligt med kravet att behandla alla aktieägare lika. Det torde däremot inte vara möjligt att genom majoritetsbeslut dela ut sakvärden till vissa ägare och till andra ägare,

pengar utan valmöjlighet. Jfr Andersson 1996 443.

s.

Enligt gällande rätt får stämman som huvudregel inte besluta om utdelning av större belopp än styrelsen föreslagit eller godkänt 12 kap. 3 § första stycket ABL. Bestämmelsen infördes med 1975 års lag med motiveringen att det i allmänhet är styrelsen som har den bästa möjligheten att bedöma hur stor utdelning som med hänsyn till bolagets förhållanden är lämplig, och att styrelsen ofta företräder företagets långsiktiga intressen bättre än aktieägare för vilka ibland intresset av omedelbar hög utdelning står i förgrunden SOU 1971:15 s. 315, prop. 1975:103 s. 237. Kommittén, som har en annan syn rollfördelningen mellan ägarna och styrelsen, föreslår att vetorätten för styrelsen i samband med beslut om vinstutdelning avskaffas. Kommittén har tidigare föreslagit motsvarande ändring i fråga om beslut om nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna SOU 1997:22 s. 244 f..

Beträffande vinstutdelning vid ordinarie bolagsstämma blir följden av förslaget i denna del att det ankommer styrelsen att i förvaltningsberättelsen ta in ett förslag till resultatdisposition, men att förslaget inte i sig utgör någon övre gräns för stämmans utdelningsmöjligheter. Stämman kan besluta om utdelning även om styrelsen föreslagit att någon utdelning inte alls skall ske och stämman kan besluta om en högre utdelning än vad styrelsen föreslagit. En annan sak är att stämman inte får besluta om utdelning med större belopp än som följer av borgenärsskyddsreglema. Det ligger i sakens natur att bolagsstämman skall agera försiktigt om styrelsen med hänvisning till den s.k.

försiktighetsregeln föreslagit en lägre utdelning.

4.5 Borgenärsskyddet

4.5.1 för bundna

Skyddet bolagets egna kapital

Till skydd för bolagets borgenärer finns i aktiebolagslagen bestämmelser som begränsar bolagets rätt att vederlagsfritt minska sina tillgångar och Ska sina skulder. Dessa begränsningar bygger tanken att ett aktiebolag alltid med en viss marginal skall ha tillgångar som motsvarar dess skulder. Marginalen utgörs av bolagets aktiekapital och vad som i övrigt betecknas som bolagets bundna egna kapital. Det bokförda värdet av bolagets tillgångar skall uppgå till minst bolagets

Kommitténs överväganden 73

bokförda skulder och avsättningar plus det bundna kapitalet. Är

egna detta fallet sägs det bundna egna kapitalet vara täckt. Bolaget får inte dela ut vinst till aktieägarna, om det inte omedelbart efter åtgärden skulle finnas full täckning för det bundna egna kapitalet.

I lagens nuvarande lydelse har emellertid lagtexten utformats på ett sätt som utgår från den fria delen av det egna kapitalet. I stället för att förbjuda utdelning av bundet eget kapital föreskrivs att utdelning inte får överskrida bolagets fria egna kapital. Vinstutdelning till aktieägarna får inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag som skall upprätta koncemredovisning, i fastställd koncembalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets eller koncernens nettovinst för året, balanserad vinst från tidigare räkenskapsår och belopp som avsatts till fria fonder med avdrag för redovisad förlust, belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, belopp det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovis-

som av ningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital, samt belopp som enligt bolagsordning annars skall användas för något annat ändamål än utdelning till aktieägarna 12 kap. 2 § första stycket ABL. Regeln har i doktrinen kallats beloppsspärren Lindskog 12:2-5.

Det valda skrivsättet vållar inga problem så länge fråga är om utdelning i pengar men har givit upphov till omfattande tolkningsproblem vid utdelning av sakvärden, se avsnitt 4.5.3 nedan. Med utgångspunkt redovisade synen borgenärsskyddets inne-

i den ovan börd, nämligen att bolaget inte får dela ut vinst om det inte omedelbart efter åtgärden skulle finnas full täckning för det bundna egna kapitalet, kan kommittén inte se några skäl till att i en ny reglering låta bestämmelsens ordalydelse utgå från det fria egna kapitalet. I linje med vad

redan är fallet i fråga om nedsättning av aktiekapitalet 10 kap. som 5 § kommitténs förslag; 6 kap. 1 § ABL, och som kommittén föreslagit skall gälla i fråga om aktiebolags förvärv av egna aktier 11 kap. 5 §, bör bestämmelsen i stället utformas så att bolaget inte får överföra värden till aktieägarna som vinstutdelning eller annat sätt eller till någon utomstående, om det inte finns full täckning för det

bundna egna kapitalet efter överföringen. Utvidgningen till att omfatta även andra än aktieägare betingas av

att det för bolagsborgenärema i princip är likgiltigt till vem värdeöverföringen sker. Fordringsägama skall kunna lita på att bolaget inte utan att iaktta lagens bestämmelser om nedsättning av aktiekapital, reservfond eller överkursfond eller likvidationsreglema beslutar om någon form av värdeöverföring, som medför att det inte längre finns full

74 Kommitténs överväganden

täckning för bolagets bundna kapital. Det är den centrala inne-

egna börden borgenärsskyddet. Jfr prop. 1975:103 s. 209.

av

Enligt gällande rätt begränsas bolagens vinstutdelningsutrymme vidare kravet på avsättningar till reservfonden. Av årets nettovinst

av skall, efter förlusttäckning, tio procent avsättas till reservfond till dess denna, tillsammans med eventuellt förekommande överkursfond, uppgår till 20 procent av aktiekapitalet.

Skyldigheten att göra avsättningar årsvinsten till reservfond in-

av fördes med 1895 års aktiebolagslag. Regeln har i samband med senare revideringar lagen ändrats i sina detaljer, men ger alltjämt uttryckt

av för idén att ett slags tvångssparande framtvinga konsolide-

genom en ring bolagen. Aktiebolagsutredningen menade redan sin tid att

av reservfondsreglema knappast ägnade att ett rationellt sätt främja

var

konsolidering företagen och pekade också en rad andra svagen av heter i reglerna. Utredningen föreslog därför att avsättningsskyldigheten till reservfond skulle avskaffas SOU 1971:15 s. 313. Remissinstansema delade utredningens uppfattning, men regeringen föreslog att bestämmelserna skulle behållas i avvaktan pågående

utredningsarbete inom företagsbeskattningens område. Några nya över-

väganden beträffande institutet reservfond synes emellertid aldrig ha gjorts.

I likhet med Aktiebolagsutredningen anser kommittén att reglerna

fortlöpande avsättningar till reservfond är föråldrade och föga om rationella. En grundläggande svaghet i reglerna är att den påbjudna avsättningen till reservfonden är beroende av aktiekapitalets storlek på det sättet att avsättningsskyldigheten upphör när reservfonden, numera tillsammans med eventuellt förekommande överkursfond, uppgår till 20 procent aktiekapitalet. Bolagets aktiekapital bestäms av bolaget

av självt, och bolaget kan att sätta aktiekapitalet lågt slippa undan

genom med vida mindre avsättning till reservfonden än ett annat bolag som kanske i verkligheten är bättre konsoliderat. Det är också vanligt att skyldigheten att göra avsättning till reservfonden tillgodoses vid bildande aktiebolag och vid kapitalökning genom att aktierna emit-

av teras med överkurs, kan fylla reservfonden eller, numera, över-

en som kursfonden.

Det bör också noteras att det införandet av den s.k. för-

genom siktighetsregeln 12 kap. 2 § andra stycket finns ett explicit

numera krav i lagen på att inför beslut om vinstutdelning beakta bl.a. bolagets konsolideringsbehov, avsnitt 4.5.2 nedan. Därigenom har motiven

se till att i lagen föreskriva särskild avsättningskyldighet till reservfond

en väsentligt förringats.

Kommittén konstaterar också att det i EG:s bolagsdirektiv inte finns

Kommitténs överväganden 75

något krav att en viss del av bolagens vinst skall avsättas till reservfond eller annan bunden fond. Bland de enskilda medlemsländerna föreligger i Tyskland och Frankrike en skyldighet att göra avsättningar till reservfond, medan detta inte är fallet i exempelvis Storbritannien. I Danmark avskaffades för ett par år sedan ett i lagen upptaget krav att avsätta minst fem procent årsvinsten till reservfond. I stället

av infördes dels ett allmänt formulerat krav att göra de fonderingar

bolagets ekonomiska ställning kräver, dels försiktighetsregel av som en innebörd att vinstutdelning inte får ske med större belopp än vad som är försvarligt med hänsyn till bolagets och, i moderbolag, koncernens ekonomiska ställning. Inte heller i Norge föreligger det längre någon skyldighet att fortlöpande göra avsättningar till reservfonden. I Finland har någon sådan skyldighet aldrig förelegat.

Kommittén föreslår mot bakgrund av det anförda att skyldigheten att avsätta viss del årets nettovinst till reservfonden avskaffas.

en av Ingenting hindrar emellertid bolagen från att på frivillig grund även fortsättningsvis göra sådana avsättningar. Vidare kvarstår skyldigheten att till reservfonden avsätta ett belopp svarande mot vad som tillfaller bolaget efter försäljning av outtagen fondaktie 7 kap. 8 § samt visst belopp inbetalats aktie som senare förklarats förverkad 8 kap.

som 25 §. Därtill kommer att försiktighetsregeln, särskilt rekvisitet konsolideringsbehov, kan innebära att bolaget måste innehålla en större eller mindre del av det fria egna kapitalet, vilket i realiteten kan jämföras med i lag stadgad skyldighet att avsätta medel till reservfond.

en

En särskild fråga är hur vinstutdelningsutrymmet skall bestämmas i koncernförhållanden. I syfte att förhindra att ett moderbolag i en koncern delar ut vinster inte motsvaras av vinster för koncernen

som

helhet, har moderbolag varit underkastade dubbel begränsning som en i vinstutdelningshänseende. Moderbolag har inte fått dela ut mer än vad redovisats utdelningbar vinst enligt bolagets egen balans-

som som räkning, inte heller mer än den utdelningsbara vinsten för koncer-

men

helhet. För att fastställa utdelningsutrymmet i det senare nen som avseendet har moderbolag till helt nyligen generellt varit skyldiga att upprätta koncemresultat- och koncembalansräkning, vari interna vinster och förluster samt interna fordringar och skulder eliminerats.

I den år 1995 antagna årsredovisningslagen, som bl.a. ersatt aktiebolagslagens bestämmelser redovisning, finns i 7 kap. 2 § vissa

om undantag från skyldigheten att upprätta koncemredovisning för moderbolag i underkoncemer. I samma lagstiftningsärende ändrades aktiebolagslagens vinstutdelningsregler det sättet att den dubbla utdelningsspärren avskaffades för moderbolag som inte själva skall upprätta koncemredovisning. I förarbetena uttalas att utdelningskapaciteten i

76 Kommitténs överväganden

stället får bedömas med ledning 12 kap. 2 § andra stycket försik-

av tighetsregeln och att utgångspunkten måste vara att vinstutdelning aldrig får överstiga vad som skulle ha redovisats som utdelningsbara medel om bolaget hade upprättat koncemredovisning. Det sägs också att utrymmet för vinstutdelning får bedömas med hänsyn till tillgängligt material eller, om detta inte ger tillräckligt underlag, en inom bolaget särskilt upprättad sammanställning prop. 1995/96:10 del 2 s. 131.

Den genomförda förändringen innebär alltså att vissa moderbolag är explicit underkastade en dubbel utdelningsbegränsning, medan andra inte är det. Redan detta reser enligt kommitténs mening frågan den

om dubbla utdelningsbegränsningen över huvud taget skall behållas. Därtill kommer att Redovisningskommittén i betänkandet Översyn av redovisningslagstiftningen SOU 1996:157 föreslagit att även moderbolag i mindre koncerner, i likhet med vad som är fallet i övriga medlemsstater inom EU, skall undantas från skyldigheten att upprätta koncernredovisning s. 431 f.. Vid ett genomförande av Redovisningskommitténs förslag i denna del skulle ytterligare ett betydande antal moderbolag hamna utanför den dubbla utdelningsbegränsningen.

Kommittén kan vidare konstatera att EG:s bolagsdirektiv inte påbjuder någon koppling mellan koncemredovisningen och moderbolagets vinstutdelningsmöjligheter av det slag som f.n. finns i 12 kap. 2 § första stycket ABL och att det i de flesta medlemsstater inte heller finns någon sådan koppling i den nationella lagstiftningen.

Pâ grund av det anföra anser kommittén att tiden nu är mogen att avskaffa kopplingen mellan vinstutdelningsutrymmet i moderbolag och koncemredovisningen. Vinstutdelningsutrymmet bör i lagen bestämmas

ett och samma sätt för alla moderbolag, nämligen med utgångspunkt i moderbolagets egen balansräkning. Därutöver bör alla moderbolag även i fortsättningen vara skyldiga att inom ramen för den s.k. försiktighetsregeln beakta den samlade ekonomiska ställningen i koncemen.

Försiktighetsregeln

Det grundläggande borgenärsskydd som följer av kravet på full täckning för det bundna kapitalet kompletteras den s.k. försiktighets-

av regeln i 12 kap. 2 § andra stycket ABL. Den regeln innebär att vinstutdelning inte får ske med så stort belopp, att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed. Bestämmelsen är

SOU l997:l68 Kommitténs överväganden 77

tvingande. Den kan inte åsidosättas med samtliga aktieägares

ens samtycke.

Den grundläggande idén bakom försiktighetsregeln

kan sägas vara att ett aktiebolag inte skall kunna genomföra värdeöverföringar till aktieägare eller annan med större belopp än att dess ekonomiska ställning efter värdeöverföringen är betryggande for fordringsägama jfr Andersson 207. Kommittén, delar detta synsätt, föreslår

s. som en utvidgad och preciserad försiktighetsregel där den grundläggande frågan blir om det med hänsyn till bolagets resultat och ställning på det hela taget är rimligt att dela ut vinst och hur stor del vinsten

av som det i så fall är lämpligt att dela ut.

Enligt kommittén bör bestämmelsen för det första utformas så att det klart framgår att den skall tillämpas inte endast vid vinstutdelning, utan vid varje form av värdeöverföring, till aktieägare eller

annan. Såväl vid fonnenliga som icke fonnenliga värdeöverforingar till aktieägare och vid värdeöverföringar till utomstående skall en prövning av den tilltänkta transaktionen ske mot försiktighetsregeln.

En ofta påtalad svaghet i den nuvarande bestämmelsen är hänvisningen till god affärssed som den norm mot vilken tilltänkt vinst-

en utdelning skall prövas se bl.a. Rodhe 94 f.. Någon affárssed har

s. inte utbildats och beskrivits på området under de tjugo år bestäm-

som melsen varit i kraft. Kommittén föreslår därför att kopplingen till god affárssed utmönstras. Bestämmelsen bör i stället utformas så att värdeöverföring f°ar ske endast i den mån det med hänsyn till bolagets och, om bolaget är moderbolag, koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt framstår som försvarligt.

En prövning av bolagets konsolideringsbehov inför ett vinstutdel-

ningsbeslut eller annan värdeöverföring kan i praktiken nödvändiggöra

en mångsidig bedömning bolagets ekonomiska ställning. Med be-

av greppet konsolidering avses inom företagsekonomin en förstärkning

av ett företags ekonomiska ställning. Den ekonomiska ställningen kan beskrivas med hjälp olika nyckeltal bland vilka i första hand rela-

av tionen mellan eget och främmande kapital skulder här intresse.

är av Ju större andel ett aktiebolags tillgångar finansierats med eget

av som kapital, desto bättre soliditet bolaget ha.

anses

En förbättring av soliditeten innebär konsolidering bolaget,

en av men soliditet kan mätas på olika sätt. Uttrycks soliditeten rela-

som tionen mellan eget kapital och främmande kapital skuldsättningsgraden eller totalt kapital det sätt dessa storheter framkommer i årsredovisningen, talar man om synlig soliditet. Vid tillämpning

av försiktighetsregeln är det emellertid inte den på redovisningsdata framräknade soliditeten är intresse. Avgörande för bolagets

som av

78 Kommitténs överväganden

förmåga att kunna ta risker och tåla förluster är bolagets verkliga ekonomiska ställning. Därför bör det den verkliga Soliditeten, med

vara beaktande obeskattade och dolda är det relevanta

av reserver, som soliditetsmåttet vid tillämpning av försiktighetsregeln. Jfr prop. 1975:103 s. 477.

Den optimala relationen mellan eget kapital och skulder varierar mellan företag i olika branscher liksom mellan företag av olika storlek och ålder. Som konstaterats i förarbetena till 1975 års lag är det därför inte möjligt att fastställa för alla bolag och vid varje tidpunkt lämp-

en lig soliditet. SOU 1971:15 312, 1975:103 211. Det bör

s. prop. s. också framhållas att det vid bedömning av bolagets konsoliderings-

en behov i regel inte är tillräckligt att studera enbart soliditeten. Som regel måste även andra faktorer beaktas, såsom räntabiliteten på bolagets kapital, resultatprognoser, investeringsbehov, etc. Saken kompliceras ytterligare att det i företag inom vissa verksamhetsområden,

av t.ex. bankverksamhet, förhåller sig det sättet att en hög soliditet kan

påverka räntabiliteten eget kapital negativt hävstångseffekten. Som

komplement f°ar då användas andra mått, t.ex. kapitaltäckningsgrad, där eget kapital ställs mot riskvägda fordringar.

Försiktighetsregeln bör vidare kräva att hänsyn tas till bolagets likviditet, varmed inom företagsekonomin brukar avses bolagets kortfristiga betalningsförmåga. Likviditeten uttrycks i allmänhet som relationen mellan å sidan bolagets likvida tillgångar eller omsätt-

ena ningstillgångar och å andra sidan dess kortfristiga skulder. Likviditetskravet innebär att värdeöverföring inte får ske med så stort belopp att bolagets förmåga fullgöra sina betalningsförpliktelser försämras. Jfr

att Andersson s. 212.

Förutom konsolideringsbehov och likviditet bör hänsyn tas till bolagets ställning i övrigt. Uttrycket är präglat av svårigheten att förutse och beskriva alla omständigheter kan påverka bolagets förmåga att

som i framtiden fullgöra sina ekonomiska åtaganden. I förarbetena till den nuvarande lagen har denna punkt i huvudsak nämnts händelser som inträffat efter räkenskapsårets utgång. SOU 1971:15 s. 311, prop. 1975:103 478. I linje med vad anförts i doktrinen menar kom-

s. som mittén att uttrycket ställning i övrigt i vart fall för framtiden bör

syfta på omständigheter betydelse för bolagets ekonomiska anses av ställning oavsett de är hänförliga till räkenskapsåret eller en senare

om period. Jfr Andersson s. 214.

I klarhetens intresse föreslår kommittén att det i bestämmelsen uttryckligen föreskrivs att prövningen den tilltänkta värdeöver-

av föringen bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i

mot övrigt skall ske med beaktande de krav verksamhetens art,

av som

Kommitténs överväganden 79

omfattning och risker ställer storleken av det egna kapitalet.

Vad särskilt gäller koncernförhållanden innebär den föreslagna försiktighetsregeln att vinstutdelning eller annan värdeöverföring från

ett moderbolag får ske endast under förutsättning att det med hänsyn till bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt framstår som försvarligt. Koncernens ekonomiska ställning är av stor vikt vid bedömningen av moderbolagets utdelningskapacitet. Det faktum att kommittén i sitt lagförslag inte håller fast vid den formella kopplingen mellan beloppsspärren och koncembalansräkningen innebär inte någon ändrad syn på detta förhållande. Koncernens ekonomiska ställning och förhållanden bör därför beaktas vid

tillämpningen av försiktighetsregeln eventuella värdeöverföringar

från moderbolaget. I stället för en formell avstämning mot fria medel i en koncembalansräkning vill kommittén verka för att koncernen i dess

helhet granskas vid bedömningen av utdelningskapaciteten. Därvid bör

bl.a. värdet på dotterbolagsaktier, intressebolagsaktier och koncernfordringar analyseras och bedömas. Särskilt bör åtgärder vidtagas för att säkerställa att koncemintema vinster inte kan delas ut.

4.5.3 sakvärden

Överföringar av

En särskild fråga är hur beloppsspärren och övriga borgenärsskydds-

regler motsvarande 12 kap. 2 § ABL skall tillämpas vid värdeöverföringar som sker med annan egendom än pengar sakvärden och där det bedömda marknadsvärdet på egendomen överstiger dess bokförda värde. Lagtexten ger i sin nuvarande lydelse inte något klart besked. Med utgångspunkt i lagtextens nuvarande avfattning har två skilda synsätt framträtt i doktrinen. Det ena innebär att det är egendomens marknadsvärde som skall prövas mot beloppsspärren, det andra att det är det bokförda värdet som skall ställas mot beloppsspärren. Högsta domstolen fastslog år 1995 att det inte kan anses stå i strid med bestämmelsen att till grund för bedömningen av storleken på en sakutdelning lägga det bokförda värdet av tillgångarna i fråga och inte ett högre värde, såsom t.ex. deras bedömda marknadsvärde NJA 1995 s. 742.

Av vad kommittén ovan anfört om borgenärsskyddets innebörd och den föreslagna nya lydelsen av den aktuella bestämmelsen, nämligen att det efter värdeöverföringen skall finnas full täckning för bolagets bundna egna kapital, följer att det är de i bolaget, omedelbart efter

värdeöverföringen kvarvarande nettotillgångamas bokförda värde som

skall läggas till grund för bedömningen av huruvida sakutdelningen

80 Kommitténs överväganden

inkräktar på bolagets bundna egna kapital. En traditionell utdelning av annan egendom än pengar förutsätter alltså att bokfört värde på kvarvarande nettotillgångar täcker det bundna egna kapitalet. En avyttring av bolaget tillhörig egendom som helt eller delvis motsvarar det bundna kapitalet förutsätter, om den skall ske mot ett vederlag

egna

understiger marknadsvärdet på egendomen, att bokfört värde på som kvarvarande nettotillgångar och vederlaget i fråga tillsammans mot-

bolagets bundna kapital. Med förslaget att avskaffa kravet svarar egna på fortlöpande avsättningar till reservfond uppkommer inte några frågor om hur sådana avsättningar skall hanteras i sammanhanget.

Kommittén har inhämtat besked från EG-kommissionen att denna

tillämpning borgenärsskyddsreglema vid överföringar av sakvärden,

av

enligt Kommissionens mening, är förenlig med det andra bolagsdirek-

tivet. Jfr avsnitt 3.1 ovan.

Att överföring sakvärden inte inkräktar det bundna egna

en av kapitalet är emellertid enligt kommitténs förslag inte tillräckligt för att den skall tillåten. Överföringen måste också prövas mot försiktig-

vara hetsregeln, som kräver att bolaget efter värdeöverföringen har en ekonomisk ställning med hänsyn till konsolideringsbehov, likvidi-

som tet och bolagets ställning i övrigt är försvarlig. Det ligger i sakens natur att den prövningen kan behöva göras under beaktande av marknadsvärdena på bolagets tillgångar och skulder. Jfr NJA 1995 s. 742.

Det är vidare självklarhet att marknadsvärden skall användas vid

en tillämpning av likhetsprincipen i 3 kap. 1 dvs. att det beräknade marknadsvärdet på den överförda egendomen måste vara lika stort för varje aktie med mindre annat föreskrivs i bolagsordningen eller aktieägarna är ense om en annan fördelning. Jfr NJA 1995 s. 742.

4.6 Koncembidrag

Äger ett aktiebolag aktier representerande mer än hälften av rösterna för samtliga aktier i ett annat aktiebolag är det förstnämnda bolaget i aktiebolagsrättsligt hänseende ett moderbolag och det senare bolaget dotterbolag. Detsamma är fallet om ett aktiebolag vissa andra i lagen angivna grunder kontrollerar ett annat bolag. Ett moderbolag kan ha flera dotterbolag. Tillsammans utgör moder- och dotterbolag en koncern 1 kap. 5 § ABL. I rättsligt hänseende är varje aktiebolag i en koncern ett eget rättssubjekt. Koncernen som sådan är däremot inte något eget rättssubjekt.

Koncemer förekommer i stor utsträckning i näringslivet. Uppskattningsvis vart femte aktiebolag 60 000 ingår i en koncern. I

Kommitténs överväganden 81

ekonomiskt hänseende betraktas ofta koncernen enhet och

som en värdeöverföringar mellan bolagen i form s.k. koncembidrag är

av vanliga.

Regler om koncembidrag finns inom skatterätten. Målsättningen är att skattebelastningen för en koncern skall vara lika stor som om verksamheten bedrivits inom ett enda bolag. Mellan koncembolag kan därför enligt 2 § 3 mom lagen 1947:576 statlig inkomstskatt

om ges koncembidrag med avdragsrätt för det givande företaget och skattskyldighet för det mottagande företaget. Avdragsrätten gäller oavsett

om bidraget kan utgöra omkostnad i givarens verksamhet och

anses en oavsett om det finns något samband mellan företagens verksamheter. Bidraget behöver inte betalas ut kontant. Det är tillräckligt att ett fordringsförhållande uppstår och redovisas. Lagen sätter inte heller någon övre gräns för bidragets storlek.

För att avdragsrätt skall föreligga för koncembidrag ställs höga krav

ägarsamband mellan det givande och mottagande bolaget. Bl.a. krävs att moderbolaget äger mer än 90 procent av aktierna i dotter-

bolaget.

Från aktiebolagsrättsliga utgångspunkter är ett koncembidrag en värdeöverfciring, som skall bedömas enligt aktiebolagslagens bestämmelser om sådana överföringar. Lagen upptar i dag inte några särskilda bestämmelser om koncembidrag och kommittén föreslår inte heller några sådana bestämmelser.

Med utgångspunkt i fyra typsituationer för lämnande av koncern-

bidrag gör kommittén följande bedömning de bolagsrättsliga aspek-

av terna på förfarandet.

1 Koncernbidrag från helägt dotterbolag till moderbolaget. Koncembidrag från ett helägt dotterbolag till moderbolaget kan enligt stadgad praxis i näringslivet lämnas på det sättet att dotterbolaget räkenskapsårets sista dag bokför ett "koncembidrag" till moderbolaget. Koncembidraget fastställs i samband med att ordinarie bolagsstämma dotterbolaget fastställer bolagets balansräkning. Ett annat förfaringssätt är att dotterbolaget under löpande räkenskapsår lämnar moderbolaget ett lån, som i samband med bokslutet omvandlas till ett koncembidrag som senare fastställs ordinarie stämma i dotterbolaget nyss angivet sätt.

Beslut nämnda form av koncembidrag fattas i praktiken av

om nu dotterbolagets styrelse för att sedermera fastställas av bolagsstämman i dotterbolaget. Som Högsta domstolen konstaterat innebär detta att bidraget blir föremål för bolagsstämmans beslut på ett sätt som i huvudsak är jämförbart med vad gäller för vinstutdelning när

som

82 Kommitténs överväganden

balansräkningen för året fastställs NJA 1995 742. Kommittén

s. finner därför inte skäl att föreslå några begränsningar i det tillämpade förfaringssättet. En sak är att koncembidraget i borgenärs-

annan skyddshänseende är underkastat samma regler som andra värdeöverföringar till aktieägarna. I den mån bidraget medför att det i dotterbolaget inte längre finns full täckning för det bundna egna kapitalet är det alltså olagligt och detsamma är fallet bidraget strider mot

om

försiktighetsregeln.

2 Koncernbidrag från majoritetsägt dotterbolag till moderbolaget. Vinstutdelning eller värdeöverföring till ägarna skall ske med

annan

belopp på alla aktier, om inte aktieägarna samfällt beslutar samma annat. Beslut koncembidrag från ett majoritetsägt dotterbolag till

om moderbolaget kan därför bara fattas enhälligt av samtliga ägare. Ett i praktiken vanligt sätt att komma runt kravet samtycke från samtliga aktieägare är att kompensera minoriteten i samband med stämmans beslut utdelning. Det kan exempelvis ske genom att stämman

om beslutar utdelning till ägarna med ett belopp sådan storlek att

om av moderbolaget skulle komma att få vad det redan erhållit i bidrag, varefter moderbolaget avstår från sin andel av utdelningen. Kommittén

inte heller i det hänseendet skäl att ingripa mot en i näringslivet till ser

väl fungerande ordning. Borgenärsskyddsreglema skall tillämpas synes på vis som i 1 ovan.

samma

3 "Bidrag" från moderbolag till dotterbolag. Ett bidrag från ett moderbolag till ett underordnat bolag i koncernen dotterbolag, dotterdotterbolag etc. är i aktiebolagsrättsligt hänseende inte en vinstutdelning, eftersom bidraget inte går från bolaget till dess ägare. Beroende på dotterbolagets ekonomiska ställning kan bidraget i moderbolagets perspektiv sedvanlig affárshändelse eller en vederlags-

vara en fri utbetalning. I dotterbolagets perspektiv är bidraget i båda fallen ett aktieägartillskott.

Om dotterbolaget är solvent resulterar bidraget nonnalt i att

a

moderbolagets aktier i dotterbolaget stiger i värde med ett sammanlagt belopp motsvarande bidraget. Transaktionen är i det fallet att se som

affärshändelse kan beslutas moderbolagets styrelse. Den en som av omfattas inte bestämmelserna i 16 kap.

av

Om dotterbolagets ekonomiska ställning däremot är sådan att

b

bidraget inte alls, eller endast delvis, är ägnat att påverka värdet på dotterbolagsaktiema, kan bidraget att värdeöverföring

vara se som en till utomstående, beslut bara kan fattas av aktieägarna samfällt

varom och på vilken borgenärsskyddsreglema i 16 kap. skall tillämpas.

Kommitténs överväganden 83

4 "Bidrag "fån ett dotterbolag till ett annat dotterbolag. Ett bidrag från ett dotterbolag till ett annat dotterbolag systerbolag i samma koncern kan i bolagsrättsligt hänseende ses som en värdeöverföring från bolaget till utomstående. Beslut därom kan då bara fattas av aktieägarna samfállt. Med ett annat sätt att se saken kan bidraget anses gå via moderbolaget och kan då beslutas samma sätt som andra koncembidrag från dotterbolag till moderbolag. Borgenärsskyddsreglema i 16 kap. skall tillämpas.

4.7 Rättsföljdema vid olaglig värdeöverforing

Ersättningsskyldighet

Beträffande rättsföljden vid olaglig värdeöverföring föreskrivs i 12 kap. 5 § första stycket ABL att utbetalning till aktieägarna i strid med lagen skall återbäras till bolaget. Bestämmelsen anses i viss utsträckning analogt tillämplig på olaglig utbetalning till annan än aktie-

vara ägare. En sådan tillämpning har ansetts kunna komma ifråga vid utbetalning till bl.a. aktieägare närstående fysisk eller juridisk person och till någon som i ett nära sakligt sammanhang med utbetalningen upphör aktieägare eller blir aktieägare. Även andra ägareliknande

att vara kopplingar till bolaget skulle kunna aktualisera en analog lagtillämpning. Var gränserna för en analog lagtillämpning går får enligt Högsta domstolen bestämmas av hänsynen till säkerheten i omsättningen och det praktiska ekonomiska livet NJA 1997 s. 418.

Kommittén har föreslagit att den centrala borgenärs-

ovan skyddsregeln skyddet för det bundna kapitalet skall göras uttryck-

om ligen tillämplig värdeöverföringar inte bara till aktieägare utan också till utomstående. Detsamma menar kommittén bör vara fallet i fråga om rättsföljdsbestämmelsen. Kravet på förutsägbarhet i rättstillämpningen talar emot fortsatt förlitan en analog lagtillämp-

en ning.

Vad gäller rättsföljdens närmare innebörd framgår av 12 kap. 5 § första stycket ABL att mottagaren skall återbära vad han har

uppburit till bolaget. I doktrinen har diskuterats hur lagtexten på den punkten bör uppfattas vid sakvärdesutdelningar. Rör det sig om en skyldighet att återbära just den utdelade egendomen eller en skyldighet att ersätta värdet av vad som olagligen delats ut Kommittén, som inte har att ta ställning till denna eller andra frågor rörande tillämpningen

84 Kommitténs överväganden

av gällande rätt, menar att bestämmelsen för framtiden bör utfonnas som en självständig ersättningsskyldighet. Som utgångspunkt bör var och en till vilken bolaget i strid med lagens bestämmelser vederlagsfritt överfört ekonomiska värden vara skyldig att betala ersättning till bolaget med motsvarande belopp, oberoende av om värdeöverföringen grundas på ett fonnenligt stämmobeslut eller tillkommit på annat sätt.

Kommittén har övervägt men inte funnit det lämpligt att ge mottagaren möjlighet att välja mellan att fullgöra sin skyldighet genom att återbära egendomen i fråga eller betala ersättning. Det skulle ge mottagaren möjligheter att bolagets bekostnad spekulera i värdeförändringar egendomen. Motsvarande argument kan anföras mot att ge bolaget en sådan valmöjlighet. Kommittén har därför stannat för att föreslå en obligatorisk ersättningsskyldighet med ett belopp motsvararande det till bolaget olagligen överförda värdet. Jfr Andersson s. 649.

Vid fall av olaglig värdeöverföring i form av pantsättning eller borgen kan någon ersättningsskyldighet naturligen inte komma ifråga. I enlighet med rättspraxis får rättshandlingen då anses helt eller delvis ogiltig NJA 1980 s. 311 och jfr NJA 1995 s. 418. Jfr Andersson s. 623.

Till skydd för aktieägarna föreskrivs i EG:s andra bolagsdirektiv artikel 16 att utdelning skall återbäras av aktieägare som mottagit den, endast om bolaget visar att aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga om det. För att uppfylla direktivets krav i detta hänseende ändrades aktiebolagslagens bestämmelser om återbäringsskyldighet år 1994. Om utbetalning har skett i form av vinstutdelning, är mottagaren återbäringsskyldig endast om bolaget visar att han insåg eller bort inse att utbetalningen stred mot aktiebolagslagen.

En given utgångspunkt är att bestämmelsen även i en ny reglering skall motsvara EG:s krav. Om en fonnenligt beslutad vinstutdelning skett i strid med aktiebolagslagen, skall mottagaren vara återbäringsskyldig endast om han var i ond tro och bevisbördan för att så är fallet skall åvila bolaget. I de nyligen antagna finländska och norska aktiebolagslagama har samma synsätt anlagts utbetalningar och andra värdeöverföringar till aktieägarna som sker i form av återbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden eller överkursfonden, eller i form utskiftning vid bolagets likvidation. Det är här, synes man ha

av menat, liksom beträffande vinstutdelning, fråga om utbetalningar som i ett lagen anvisat förfarande beslutas på bolagsstämma och som, i

av vart fall såvitt avser återbetalning vid nedsättning av det bundna kapitalet, för aktieägarna många gånger kan uppfattas som ett substitut för vinstutdelning. Kommittén delar denna syn utbetalningar i de an-

SOL 1997:168 Kommitténs överväganden 85

givna situationema och föreslår att bestämmelsen utformas i enlighet härmed. En värdeöverföring från bolaget till aktieägarna inte återsom avser betalning i samband med nedsättning det bundna kapitalet eller av utskiftning vid likvidation och inte utgör forrnenlig vinstutdelning, som kan lagligen genomföras endast aktieägarna är Sker värdeom ense. överföring utan ett enhälligt aktieägarbeslut, är fråga olaglig om en

värdeöverföring som medför ersättningsskyldighet. Detsamma är fallet

om aktieägarna enhälligt beslutat värdeöverföringen, beslutet om men inkräktar borgenärsskyddet. Rättspraxis visar att ett godtrosskydd med analog tillämpning godtrosregeln i 12 kap. 5 § första stycket av andra meningen ABL kan komma i fråga även vid sådan s.k. förtäckt vinstutdelning, t.ex. vid penninglån till aktieägare som saknar förmåga att återbetala lånet vid lånetidpunkten. Återbäringsskyldighet har i praxis ålagts mottagaren endast han insett eller bort inse att den om ifrågavarande rättshandlingen innefattat värdeöverföring från bolaen get. Däremot synes det inte spela någon roll för återbäringsskyldigheten om mottagaren också insett eller bort inse att värdeöverföringen var olaglig jfr bl.a. NJA 1951 6 I och samt Andersson s. s. 686 f.. Kommittén menar att såväl säkerheten i omsättningen kravet som förutsägbarhet talar för att det i rättspraxis utvecklade godtrosskyddet lagfästes och föreslår att bestämmelsen utformas i enlighet nu härmed. Det ligger i sakens natur att det vid värdeöverföringar detta av slag till aktieägare tar aktiv del i bolagets skötsel sällan torde som finnas något utrymme för god tro. Med ett detta sätt lagfäst godtrosskydd för aktieägare kan inte komma i fråga annat än att även för utomstående lägga fast ett godtrosskydd i lagen. Kravet på säkerhet i omsättningen gör sig här gällande med ännu större styrka.

Bristtäckningsansvar

I 12 kap. 5 § tredje stycket ABL stadgas för den brist ett ansvar som

kan uppkomma vid âterbäring olaglig utbetalning. Bristtäck-

av ningsansvar förutsätter att aktieägare eller är återbäringsannan som skyldig inte kan eller behöver återbära vad han uppburit t.ex. grund av insolvens eller god tro. Ansvaret kan göras gällande mot styrelseledamot, verkställande direktör, revisor och aktieägare samt likvidator. I objektivt hänseende krävs för medverkan till beslutet den ansvar om olagliga utbetalningen eller verkställande därav eller till upprättande

eller fastställande till grund för beslutet liggande oriktig balansav en räkning. I subjektivt hänseende krävs för styrelseledamot, verkställande direktör och revisor uppsåt eller oaktsamhet och för aktieägare uppsåt

eller grov oaktsamhet. rättsfallet NJA 1997 418 framgår att även andra personer i Av s. viss omfattning kan bli ersättningsskyldiga med analog tillämpning av bristtäckningsregeln. Sålunda skulle ett bristtäckningsansvar enligt Högsta domstolen kunna komma i fråga för bl.a. den vars medverkan väsentligen består i att han är mottagare, från någon som är åternågot härrör från olovlig utbetalning,

bäringsskyldig, av som en

förutsatt hade vetskap sistnämnda förhållande. att mottagaren om Kommittén har ingen uppfattning i sakfrågan och menar att annan medverkansansvaret bör komma till uttryck i lagtexten, så att det klart framgår vilka risker den löper på ett eller annat sätt medverkar till som olagliga utbetalningar. Nästa fråga är vad i subjektivt hänseende skall krävas för att som utomstående skall kunna bli bristtäckningsskyldiga. Det måste avgöras avvägning mellan å den sidan de borgenärs- och aktiegenom en ena ägarintressen bristtäckningsansvaret är avsett skydda och å den som andra sidan hänsynen till säkerheten i omsättningen. Vid en sådan avvägning kommittén att det finns skäl att något mindre menar vara restriktiv vad följer ovannämnda rättsfall där Högsta domän som av stolen begränsade ansvaret till att uppsåtlig medverkan. Enligt avse kommitténs mening bör ett bristtäckningsansvar kunna komma i fråga vid oaktsamhet. Annorlunda uttryckt bör utomstående inte även grov kunna undgå bristtäckningsansvar de gränsen till uppsåt handlar om på som vittnar betydande hänsynslöshet eller nonchalans ett sätt om och medför avsevärd risk för skada för bolaget jfr NJA 1992 s. som 130, dock handlar vårdslöshet i ett byggnadsentreprenadförsom om hållande. Det bör dock inte betalningsmottagare och andra krävas av långtgående undersökningar huruvida deras medverkan i att de gör om visst hänseende kan tänkas innefatta medverkan till otillåten värdeen överföring. I sammanhanget kan också påminnas att bristtäckningsom förutsätter adekvat orsakssamband mellan medverkan och ansvaret ett den olagliga värdeöverföringen. De situationer i vilka utomstående skall kunna hållas bristtäckningsansvariga bör enlig kommittén desamma som enligt 1997 års vara rättsfall. Ett bristtäckningsansvar för annan skall följaktligen kunna komma i fråga för utomstående i strid med något intresse som som skall skyddas reglerna i förevarande kapitel uppsåtligen eller av av oaktsamhet medverkar till olaglig utbetalning i samförstånd grov en med den själv blir ersättningsskyldig. Något krav att den t.ex. som

Kommitténs överväganden 87

medverkande själv erhållit något av det som olagligen utbetalats gäller inte. Därutöver skall bristtäckningsansvar kunna komma i fråga för den vars uppsåtliga eller grovt oaktsamma medverkan väsentligen består i att han är mottagare från någon som är ersättningsskyldig av något som härrör från olaglig utbetalning. Bevisbördan för att förutsätt-

en ningarna för bristtäckningsansvar är uppfyllda åvilar i regel bolaget.

4.8 Lån till m.fl.

aktieägare

Aktiebolag får enligt 12 kap. 7 § ABL inte lämna penninglån till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern eller till vissa dessa närstående personer. Från förbudet görs i paragraf undantag för lån till kommun eller

samma landstingskommun, lån till annat företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår, affärsmässigt betingade lån till gäldenärens rörelse samt lån till aktieägare med storleksmässigt begränsade aktieinnehav i bolaget. Låneförbudet har motsvarande tillämpning ställande av säkerhet.

Aktiebolagsutredningen uttalade i förslaget till 1975 års aktiebolagslag att det måste anses strida mot aktiebolagslagstifiningens grunder att en person skall kunna driva ett aktiebolag med den därav följande förmånen av frihet från personligt ansvar, trots att bolagets tillgångar till stor del, kanske motsvarande hela aktiekapitalet, består i en fordran mot honom själv SOU 1971:15 s. 322. Utredningen föreslog därför att aktiebolag endast inom ramen för utdelningsbara medel eller mot betryggande säkerhet skulle tillåtas att lämna lån till aktieägare eller styrelseledamot i bolaget eller i dess moderbolag. Förslaget godtogs emellertid inte i departementsbehandlingen. I syñe bl.a. att också komma till rätta med det skattemässiga problemet att aktieägare i fåmansbolag ofta lånade pengar från bolaget för sin privata konsumtion och därmed sköt upp beskattningen föreslog regeringen ett absolut låneförbud, men med möjlighet för Skattemyndigheten att meddela dispens prop. 1973:93 s. 90. Riksdagen följde regeringens förslag. Dispensreglema, som främst är avsedda för att underlätta generationsskiften i fåmansbolag, är upptagna i 12 kap. 8 § ABL.

Reglerna om lån från bolaget till aktieägarna och ledamöter av bolagsorganen bör ses som en del av lagens kapitalskyddsregler och utformas med hänsyn därtill. Den bärande tanken i regleringen bör

att förbjuda sådana lån som riskerar att försvaga skyddet av vara borgenärskollektivet. Med viss förebild i Aktiebolagsutredningens förslag kommittén att huvudregeln i ny reglering bör vara att

menar

88 Kommitténs överväganden

aktiebolag får lämna penninglån till den aktuella personkretsen endast under förutsättning att de utlånade medlen skulle ha kunnat delas ut som vinst och att betryggande säkerhet ställs för lånet.

Kravet på att de utlånade medlen skulle ha kunnat delas ut innebär att det efter utlåningen skall finnas full täckning för bolagets egna bundna kapital och att en utdelning inte heller skulle ha stått i strid med försiktighetsregeln. Vid beräkning täckningen för det bundna

av kapitalet skall samtliga lån av ifrågavarande slag, inklusive det lån

det är fråga, behandlas som fordringar utan värde. När det varom gäller kravet på betryggande säkerhet har kommittén övervägt men inte funnit det påkallat med särskild revisorsgranskning av erbjuden

en säkerhet innan lånet lämnas. Det ingår i den årliga revisionen att granska de säkerheter finns för bolagets fordringar. Skulle det visa

som sig att lån har lämnats i strid med reglerna åligger det revisorn att påtala saken i revisionsberättelsen.

Med den sålunda föreslagna utformningen av regleringen bortfaller behovet det skattemässigt betingade dispensinstitutet. Detsamma

av gäller i allt väsentligt bolagens skyldighet att föra förteckning över lån

bolaget lämnat till aktieägare och vissa andra personer 12 kap. som 9 § ABL. Kommittén föreslår i stället en utvidgad upplysningsskyldighet i dessa hänseenden i bolagets årsredovisning, förslag till ny

se lydelse 5 kap. 12 § ÅRL.

av

En väsentlig skillnad mellan den Aktiebolagsutredningen före-

av slagna regleringen och nuvarande regler föreligger också i fråga om rättsföljdema att bolaget lämnar lån eller ställer säkerhet i strid med

av lagens bestämmelser. Medan utredningen förespråkade en ogiltighetssanktion i förening med godtrosskydd, föreslog regeringen med hänvisning till det skyddsintresse som uppbär förbudsreglema att bestämmelserna i stället skulle straffsanktioneras. Riksdagen följde också i denna del regeringen.

Med kommitténs förslag att inordna lånereglema bland övriga kapitalskyddsregler utan särskilda skattemässiga hänsyn ställer det sig naturligt att sanktionera lånereglema på väsentligen samma sätt som övriga kapitalskyddsregler. Kommittén föreslår därför att ett olagligen lämnat lån skall återbetalas bolaget visar att låntagaren insåg eller

om bort inse att det var olagligt.

Den föreslagna utformningen reglerna om lån från bolaget till

av aktieägare och medlemmar i bolagsorganen ligger i linje med motsvarande regler i övriga nordiska länder. I övriga europeiska länder saknas i allt väsentligt regler om sådana lån.

I låneförbudsbestämmelsen upptas i dag också ett förbud mot att lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysiska

Kommitténs överväganden 89

eller juridiska skall förvärva aktier i bolaget eller i annat

personer bolag i samma koncern. Kommittén har i betänkandet Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 föreslagit att detta s.k. förvärvslåneförbud flyttas till det nya 11 kap. Rörande aktiebolags förvärv av egna aktier.

Författningskommentar

Förslaget till

Lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385

7 kap. Fondemission

F örverkande av aktierätt

3 § Kommittén föreslår att den nuvarande skyldigheten att årligen avsätta viss årets vinst till reservfonden upphävs. De enda situationer

del av vid vilka i lagen krävs avsättning till reservfond är vid preskription av icke uttagen fondaktie samt då aktie tecknats i bolaget men aktierätten förklarats förverkad och aktien inte övertagits av någon annan som erlagt full betalning. Förevarande paragraf reglerar preskription av fondaktie. En bestämmelse avsättning till reservfond har införts

om

sista mening i sista stycket. som

8 kap. Tillskottsemission

F örverkande av aktierätt

25 § Om aktie tecknats i bolaget aktierätten förklaras förverkad .och

men aktien inte övertagits någon erlagt full betalning skall

av annan som den för vilken aktierätten förverkats svara för en femtedel av full betalning för aktien. Motsvarande belopp skall föras till reservfonden. Kommittén föreslår att bestämmelse därom tas upp som sista

en mening i sista stycket förevarande paragraf.

av

92 F örfattningskommentar SOU 1997: 168

10 kap. Nedsättning av aktiekapitalet

m.m. Skydd för det bundna kapitalet

egna 5 § Försiktighetsregeln i paragrafens andra stycke har anpassats till 16 kap. 11 § andra stycket. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.

Nedsättning av reservfond och överkursfond 28 § Paragrafen motsvarar 16 kap. 4 § sista stycket 12 kap. 4 § sista stycket ABL. Kommittén föreslår att bestämmelsen flyttas till förevarande kapitel och ges rubriken Nedsättning av reservfond och överkursfond samt att kapitlets rubrik ändras till Nedsättning aktie-

av kapitalet m.m. Kommittén har i betänkandet Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 föreslagit att möjligheten att göra nyemission till underkurs avskaffas. Därmed bortfaller behovet av att kunna sätt ned reservfonden och överkursfonden för nyemission. Punkten 2 har anpassats därtill.

11 kap. Förvärv och överlåtelse aktier

av egna m.m. 5 § Försiktighetsregeln i paragrafens andra stycke har anpassats till 16 kap. 11 § andra stycket. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.

12 kap. Bolagsstämma Ordinarie stämma 6 § Bestämmelser rörande beslut om vinstutdelning ordinarie bolagsstämma har tagits upp i 16 kap. i kommitténs förslag. Förevarande paragraf punkten 2 har anpassats därtill.

16 kap. Vinstutdelning m.m. Värdeöverföring från bolaget till aktieägarna 1§ Paragrafen motsvarar närmast 16 kap. 1 § första stycket 12 kap. 1 §

SOU 1997: 168 F örfattningskommentar 93

första stycket ABL. Den i vilka former ekonomiska värden får anger överföras från bolaget till aktieägarna i denna deras egenskap. Den hindrar inte sedvanliga affärstransaktioner mellan bolaget och aktieägare. Av 10 § följer att bolaget normalt inte får företa värdeöverföringar till utomstående. Tillgångar svarande mot bolagets bundna kapital kan tas i anspråk

av aktieägarna genom återbetalning vid nedsättning aktiekapitalet,

av reservfonden eller överkursfonden utskiftning i samband samt genom

med bolagets likvidation. Bestämmelser nedsättning aktiekapita-

om av let, reservfonden och överkursfonden finns i 10 kap. 6 och 12 kap. ABL. Bestämmelser utskiñning i samband med likvidation finns i om 19 kap. 13 kap. ABL. Tillgångar svarande mot bolagets fria kapital får tas i anspråk egna av aktieägarna i form dels vinstutdelning, dels överkurs vid nedsättav

ning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna. Beslut

om

vinstutdelning fattas bolagsstämman i enlighet med bestämmelserna

av i förevarande kapitel och lagen i övrigt.

Beträffande begreppet värdeöverföring och frågan transak-

om en tion kan affärsmässigt betingad hänvisas till vad anförts i anses som kommitténs allmänna överväganden. Bevisbördan med avseende på de omständigheter gör bestämsom melsen tillämplig åvilar som regel bolaget jfr NJA 1990 343. s. Beslutas transaktionen av bolagsstämman eller aktieägarna av samfällt se nedan prövas frågan om den utgör värdeöverföring i en lagens mening med hänsyn till förhållandena vid tiden för beslutet. I andra fall blir tidpunkten för avtalets ingående avgörande. Senare inträffade förändringar i prestationemas värde bör regel inte som medföra att en vid besluts- eller avtalstillfállet klanderfri transaktion anses omfattad av bestämmelsen. Jfr Andersson 428 s.

Aktiebolagslagen utgår från principen att aktieägarna kan besluta

om överföring av ekonomiska värden till sig själva utan iakttagande av lagens fonnföreskriñer vad beslutsgången, de är och avser om ense

bolagsborgenäremas rätt inte berörs jfr NJA 1995 742. Följaktligen

s. kan aktieägarna enhälligt besluta att ta i anspråk tillgångar svarande mot fritt eget kapital utan iakttagande de vinstutdelningsregler av som är uppställda till aktieägarnas skydd. Aktieägama kan dessutom, de om är ense, åsidosätta övriga bestämmelser i lagen uppbärs motsom av svarande skyddsintresse t.ex. likhetsprincipen.

94 Författningskommentar SOU 1997: 168

Beslutsordning vid vinstutdelning

2 § Paragrafen motsvarar nännast 16 kap. 3 § första stycket första meningen 12 kap. 3 § första stycket första meningen ABL.

Paragrafen innebär att bolagsstämman bolagets högsta be-

som slutande är exklusivt behörig att besluta huruvida och i vad mån

organ vinstutdelning skall ske. Denna rätt kan stämman varken in casu eller

föreskrift i bolagsordningen frånhända sig till styrelsen eller genom en

En sak bolagets vinst enligt bolagsordningen annan. annan är att om skall användas för annat ändamål än utdelning till aktieägarna, så kan bolagsordningen någon utomstående rätt att närmare bestämma om

ge det sätt på vilket medlen skall utnyttjas för ändamålet prop. 1975:103

s. 317.

Beslut vinstutdelning kan fattas ordinarie bolagsstämma, som

om är skyldig att besluta dispositioner bolagets resultat i omedelbar

om av anslutning till att den fastställer resultaträkningen och balansräkningen 3 §. Kommitténs förslag innebär att det också blir möjligt att besluta

utdelning extra stämma hålls efter den ordinarie stämman om som

under räkenskapsår denna. Utdelningsbeslutet men samma som kommer då fritt eget kapital enligt den senast fastställda balan-

att avse sräkningen efter avdrag för vad redan har delats ut därav, s.k.

som efterutdelning. Beslutar ordinarie stämma att inte dela ut någon vinst, står hela det fria kapitalet till förfogande för efterutdelning, med

egna de begränsningar följer av försiktighetsregeln.

som

Stämmans beslut fattas med enkel majoritet, 12 kap. 26 § 9 kap. 13 § ABL. Det gäller oberoende vinstutdelningen skall verk-

av om ställas utbetalning eller annan egendom. I bolags-

genom av pengar ordningen kan ett högre majoritetskrav eller vissa förutsättningar

anges för stämmans beslut.

Av den grundläggande likhetsprincipen i 3 kap. 1 § 3 kap. 1 § ABL följer att alla aktier samma utdelning, om inte annat följer

ger

föreskrift i bolagsordningen aktier av olika slag med olika rätt av om till andel i bolagets vinst. Det gäller oavsett utdelningen utbetalas i

om kontanter eller egendom av annat slag.

Stämman kan besluta att aktieägarna skall erbjudas möjlighet att fritt välja mellan att erhålla utdelning i pengar eller annan av stämman bestämd egendom. Att stämman inte f°ar fatta ett utdelningsbeslut som är ägnat att bereda otillbörlig fördel viss eller vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller aktieägare framgår den s.k. general-

annan av klausulen i 12 kap. 25 § 9 kap. 16 § ABL.

Skulle bolagsstämman besluta vinstutdelning i strid med likhets-

om

SOU 1997: 168 F örfattningskommentar 95

principen eller generalklausulen, kan beslutet klandras enligt 12 kap. 37 och 38 §§ 9 kap. 17 § ABL. Om styrelsen, verkställande direktören eller annan ställföreträdare verkställer det klanderbara stämmobeslutet är de aktieägare som uppburit utdelning ersättningsskyldiga enligt 12 om de inte var i god tro. Med samtycke av samtliga aktieägare kan, som påpekats i kommentaren till 1 likhetsprincipen åsidosättas.

Vinstutdelning på ordinarie bolagsstämma 3 § Första stycket motsvarar närmast 12 kap. 6 § andra stycket 2 och 16 kap. 3 § tredje stycket första meningen jfr 9 kap. 5 § och 12 kap. 3 § ABL. Sedan gammalt gäller att styrelsen i förvaltningsberättelsen skall lägga fram förslag till dispositioner av årets resultat enligt den balansräkning som läggs fram för fastställelse ordinarie bolagsstämman. Kommittén föreslår att denna ordning skall gälla även i fortsättningen men att förvaltningsberättelsen byggs ut i förhållande till vad som gäller i dag av följande skäl.

Vid fråga om vinstutdelning i bolag, vilkas resultat beror på valutakursvinster, marknadsvärdering av tillgångar och andra jämförbara förhållanden blir försiktighetsregeln i 11 § andra stycket av särskild betydelse. För att tvinga styrelsen att klargöra hur den ser regelns tillämpning när vinstutdelning sålunda kommer att ta i anspråk fritt eget kapital som helt eller delvis innefattar orealiserade vinster har i paragrafen upptagits en bestämmelse som innebär att styrelsen blir skyldig att i förvaltningsberättelsen lämna ett med hänsyn till försiktighetsregeln motiverat förslag till dispositioner av fritt eget kapital med angivande i förekommande fall av hur stor del av det egna kapitalet som beror på att vissa angivna tillgångar upptagits till marknadsvärdet på balansdagen eller värderats till balansdagens kurs.

Försiktighetsregeln i kombination med kravet ett på detta sätt motiverat förslag till dispositioner av fritt eget kapital gör att kommittén inte anser det vara påkallat med bestämmelser som förbjuder att i årets resultat ingående valutakursvinster och andra orealiserade vinster delas ut utan i stället måste överföras till en bunden fond jfr prop. l995/96:1O s. 77.

Bestämmelsen om beräknad utbetalningsdag är ny.

Andra stycket motsvarar 12 kap. 14 § 9 kap. 9 § sista stycket ABL. Sista meningen är dock ny.

96 F érfattningskommentar SOU 19972168

4 § Paragrafen överensstämmer delvis med 12 kap. 8 § 9 kap. 5 § sista stycket ABL.

Första stycket innebär att beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust skall skjutas upp till fortsatt stämma, om stämmomajoriteten eller en minoritet med minst tio procent av samtliga aktier i bolaget begär det. Sådan stämma skall hållas tidigast fem och senast åtta veckor efter begäran om det. Den närmare tidpunkten fastställs bolagsstämman. Förklarar de aktieägare som önskar fort-

av satt stämma att de inte behöver så lång tid som fem veckor, möter det inte något hinder att den fortsatta stämman hålls tidigare än fem veckor efter begäran. Första stycket skall tillämpas också extra stämma, se nedan under 7

Andra stycket kan få betydelse i ärende om förseningsavgiñ jfr 8 kap. 6 § första stycket årsredovisningslagen 1995:1554.

Vinstutdelning på extra bolagsstämma

5 § Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt.

I paragrafen att ett förslag till dispositioner av bolagets fria

anges

kapital skall läggas fram extra bolagsstämma som skall pröva egna fråga vinstutdelning. Förslaget utformas naturligen efter samma

om modell som används ordinarie stämma.

Extra bolagsstämma kan bara besluta om s.k. etterutdelning. Den kan alltså disponera endast över det fria egna kapital som redovisas i den senast fastställda balansräkningen efter avdrag för vad dels den ordinarie stämma som fastställde balansräkningen, dels senare extra stämmor kan ha beslutat dela ut. Paragrafen är skriven med sikte den situationen att ett bolag vill besluta extra vinstutdelning vid

om flera tillfällen. Av förslaget skall framgå hur mycket står till

som bolagsstämmans förfogande för vinstutdelning vid varje tillfälle. Beslut

efterutdelning kan bara fattas intill räkenskapsårets utgång. om

Hänvisningen till 3 § första stycket sista meningen innebär att i avstämningsbolag skall kallelsen till stämman innehålla uppgift om avstämningsdag och beräknad dag för utbetalning av utdelningen.

6 § Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt. Bestämmelser motsvarande första stycket punkterna 1-3 finns emellertid i kommitténs förslag rörande ökning och minskning av aktiekapitalet.

SOU 1997: 168 F drfattningskommentar 97

Av första stycket 2 framgår att styrelsen skall lämna redogörelse

en för händelser väsentlig betydelse för bolagets ställning, inträffat

av som efter årsredovisningens avgivande. På ordinarie stämma har aktieägarna tillgång till en aktuell förvaltningsberättelse med uppgifter som ger perspektiv styrelsens förslag till vinstutdelning. Förevarande punkt innebär att styrelsen skall lämna en redogörelse som kan tjäna som ledning aktieägarna när förslag till efterutdelning prövas. Redogörelsen bör behandla bl.a. de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av utrymmet för vinstutdelning och innehålla uppgift om hur bolagets egna kapital påverkas av den föreslagna utdelningen, jfr kommentaren till 3 § om försiktighetsregeln vid orealiserade vinster.

I likhet med vad som är fallet vid ordinarie stämma skall revisorerna granska styrelsens redogörelse och avge yttrande över denna. Första stycket 3 har denna innebörd. Revisorsyttrandet bör mynna ut i ett uttalande huruvida bolagsstämman bör fatta beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst enligt det stämman framlagda förslaget, jfr 14 kap. 28 § 10 kap. 10 § ABL.

Första stycket andra meningen tar sikte den situationen att ett bolag vill besluta om ytterligare en efterutdelning. Till förslaget skall då fogas kopia protokoll från såväl ordinarie stämma som den eller

av de extra stämmor som därefter beslutat om efterutdelning.

Andra stycket går tillbaka på 3 § andra stycket.

7 § Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt.

Första stycket innebär att aktieägarminoritet kan få fråga om

en vinstutdelning bordlagd till fortsatt stämma i enlighet med vad som föreskrivs i 4 § första stycket. Någon skyldighet att sätt som föreskrivs i 4 § andra stycket anmäla beslut fortsatt stämma till

om

registreringsmyndigheten föreligger inte i fråga om extra stämma.

Andra stycket innebär skyldighet för bolaget att omedelbart

en anmäla beslut efterutdelning för registrering. Underlåter bolaget att

om göra sådan anmälan, skall det anmärkas i revisionsberättelsen. Underlåtenheten medför inte att ersättningsskyldighet för mottagen utdelning uppkommer enligt 12

Utdelningsdag

3 § Första stycket är nytt. Det innebär emellertid inte någon ändring

av

98 F örfattningskommentar SOU 1997: 168

gällande rätt.

I linje med vad anförts i tidigare förarbeten SOU 1971:15 s.

som 317, 1975:103 479 kommittén att bolagsstämman inte

prop. s. anser skall kunna skjuta utbetalningen beslutad utdelning alltför långt

av en

i framtiden. En yttersta gräns bör dras vid nästkommande ordinarie stämma.

Sedan bolagsstämman beslutat vinstutdelning erhåller aktie-

om ägarna fordran mot bolaget på utdelningsbeloppet. Fordringsrätten

en påverkas inte bolagets ekonomiska utveckling efter stämmans

av beslut. Skulle bolaget i konkurs innan utbetalning sker, får anspråket bevakas med andra oprioriterade fordringar i

samma rätt som konkursen.

Andra stycket överensstämmer nära med 16 kap. 3 § tredje stycket andra fjärde meningarna 12 kap. 3 § tredje stycket andra fjärde

- meningarna ABL.

Vinstutdelning på yrkande av aktieägarminoritet

9 § Första stycket motsvarar med vissa redaktionella ändringar 16 kap. 3 § andra stycket 12 kap. 3 § andra stycket ABL. Det ger en aktieägarminoritet med minst tiondel samtliga aktier rätt att påkalla viss

en av vinstutdelning vid ordinarie bolagsstämma. Genom föreskrift i bolagsordningen kan denna rätt tillerkännas en mindre minoritet. I bolagsordningen kan också föreskrivas att minoriteten har rätt att påkalla större utdelning än vad lagen kräver.

Paragrafen innebär inte någon rätt för minoriteten att diktera stäm-

beslut. Om bolagsstämman underlåter att besluta i enlighet med mans paragrafen, kan emellertid varje aktieägare klandra beslutet enligt 12 kap. 37 och 38 9 kap. 17 § ABL. Domstolen kan i samband därmed fastställa ändring stämmans beslut, så att beslutet ger

en av minoriteten dess rätt enligt paragrafen.

Har majoriteten beslutat om avskrivningar som är helt opåkallade eller avsevärt större än vad följer av god redovisningssed kan

som dessa, på kärandens yrkande, rättas av domstolen prop. 1975:103 s. 480 och jfr NJA 1965 157. Avsättningar till obeskattade reserver

s. torde däremot inte, enligt gällande rätt, till någon del skola behandlas

utdelningsbar vinst prop. 1975:103 481. Kommittén vill dock som s. erinra att avsättningar gjorts i uppenbart syfte att diskriminera

om som minoriteten, kan stå i strid med generalklausulen i 12 kap. 25 § 9 kap. 16 § ABL.

SOU 1997: 168 Författningskommentar 99

Utdelning på yrkande av en aktieägarminoritet enligt denna paragraf får enligt andra stycket första meningen inte ske i strid med ll Den får alltså inte inkräkta på bolagets bundna egna kapital och inte heller innebära en överträdelse av försiktighetsregeln. Har stämman avslagit ett yrkande från minoritetens sida om utdelning och klandras beslutet, ankommer det enligt andra meningen bolaget att visa att ett bifall till yrkandet skulle ha stått i strid med ll På motsvarande sätt får det i förekommande fall ankomma bolaget att visa, att gjorda

anses avskrivningar inte är helt opåkallade eller avsevärt större än vad som följer av god redovisningssed.

Det ligger i sakens natur att bolagsstämmans majoritet inte kan besluta att skjuta upp utbetalning av utdelning som påkallats av en aktieägarminoritet enligt denna paragraf. Sådan utdelning får anses

förfallen till betalning omedelbart eller i vart fall utan längre vara uppskov än som kan motiveras av behov av skälig expeditionstid prop. 1975:103 s. 317.

Värdeöverföring från bolaget till aktieägare eller annan i strid med verksamhetens syfte

q 10 § Verksamheten i ett aktiebolag syftar till att bereda aktieägarna vinst. Om verksamheten helt eller delvis skall ha ett annat syfte, skall föreskrift därom tas i bolagsordningen 2 kap. 5 § tredje stycket; 12 kap. 1 § andra stycket ABL.

En grundläggande, men i den nuvarande lagen outtalad regel är att bolagsorganen inte får besluta om eller företa transaktioner som uppenbarligen är främmande för bolagsverksamhetens syfte. Som ett uttryck för denna regel slås i första stycket fast att bolagsstämman, styrelsen eller verkställande direktören inte får besluta om värdeöverföring för ändamål som uppenbarligen är främmande för verksamhetens syfie. Beträffande innebörden av begreppet värdeöverföring hänvisas till kommentaren till l

Bestämmelsen är uppställd i aktieägamas intresse. Om aktieägarna är ense kan bolaget fritt överföra ekonomiska värden till aktieägare eller utomstående, så länge bolagsborgenäremas rätt inte berörs. Sistnämnda begränsning följer bl.a. av 11

Andra stycket innebär ett begränsat undantag från huvudregeln i första stycket. Med vissa redaktionella ändringar motsvarar det 16 kap. 6 § 12 kap. 6 § ABL. Det ger stämman, och i viss utsträckning styrelsen, rätt att under vissa förutsättningar besluta om gåva till all-

100 F drfatmingskommentar SOU 1997: 168

männyttigt eller därmed jämförligt ändamål. Någon särskild bestämmelse rätt för verkställande direktör att besluta om sådan gåva

om finns inte i dag och har inte heller upptagits i kommitténs förslag. Smärre gåvor sådant slag torde emellertid ofta falla inom verk-

av ställande direktörs befogenhet på grund uttryckligt eller tyst med-

av givande från styrelsen. I samtliga fall kan gåvan avse pengar eller andra tillgångar.

Värdeöverföringar i form gåva får inte ske i strid med 11

av

Skyddet för bolagets bundna egna kapital och försiktighetsregeln

ll § Paragrafen motsvarar närmast 16 kap. 2 § 12 kap. 2 § ABL. Den är tillämplig på vinstutdelning som beslutas av bolagsstämman och andra värdeöverföringar till aktieägare eller annan. Beträffande innebörden begreppet värdeöverfciring hänvisas till kommentaren till

av 1

Aktiebolagslagen utgår från att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder och att det bara är bolagets tillgångar som kan tas i anspråk för betalning av dess skulder. Om bolaget fritt kunde avhända sig sina tillgångar och ådra sig nya skulder, skulle bolagsborgenärema riskera att kvarvarande tillgångar inte räckte till betalning

skulderna. I lagen finns därför begränsningar i bolagets rätt att av vederlagsfritt minska tillgångarna och öka skuldema. Dessa begräns-

ningar, sammanfattningsvis brukar kallas skyddet för det bundna

som kapitalet, bygger tanken att ett aktiebolag alltid med en viss marginal skall ha tillgångar som motsvarar dess skulder. Marginalen utgörs

bolagets bundna kapital, dvs. aktiekapitalet, överkursfonden, av egna uppskrivningsfonden, reservfonden och fond enligt bestämmelse i

som bolagsordningen inte får användas för utdelning till aktieägarna. Det bokförda värdet av bolagets tillgångar skall uppgå till minst bolagets bokförda skulder och avsättningar plus det bundna kapitalet. Är

egna detta fallet sägs det bundna kapitalet vara täckt. Bolaget får inte

egna överföra värden till aktieägare eller annan med större belopp än att det finns full täckning för det bundna kapitalet efter överföringen.

egna Första stycket uttryck för denna grundläggande borgenärsskydds-

ger regel, inte kan åsidosättas ens med samtliga aktieägares samtycke.

som

Prövningen täckningen för det bundna kapitalet skall vid värde-

av överföring beslutas bolagsstämman eller aktieägarna samfällt

som av

förprövning med utgångspunkt i förhållandena vid tidske som en punkten för beslutet. I andra fall blir avtalstidpunkten avgörande.

SOU 1997: 168 Författningskommentar 101

Till ledning för hur första stycket skall tillämpas vid sakvärdesutdelningar kan anföras följande exempel. I ett aktiebolag med ett bundet eget kapital 100 000 kr och fritt eget kapital 0 kr

om om önskar bolagets enda aktieägare bolaget förvärva tillgång till ett

av en pris som motsvarar det bokförda värdet 50 000 kr. Tillgångens marknadsvärde är 100 000 kr. Skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet innebär värdeöverföring 50 000 kr från bolaget

en till ägaren. Att denna värdeöverföring inte strider mot första stycket följer av att det bundna kapitalet lämnas opåverkat transak-

egna av tionen.

Om bolaget i stället har en ansamlad förlust om 20 000 kr och det sålunda föreligger en brist i det bundna egna kapitalet 20 000 kr,

om gäller att försäljning tillgång till bokfört värde

en av samma om 50 000 kr inte kan ske. Efter värdeöverföringen skulle nämligen det bundna egna kapitalet alltjämt uppvisa brist 20 000 kr. För att

en om en försäljning till underpris i detta fall skall vara tillåten, krävs att köparen erlägger en köpeskilling som motsvarar dels tillgångens bokförda värde, dels bristen i det bundna kapitalet. Således måste

egna ägaren i detta fall erlägga minst 70 000 kr för att det skall finnas full täckning för det kapitalet efter värdeöverföringen. Skulle

bundnaegna

tillgången i det sistnämnda exemplet ha ett marknadsvärde blott

om 60 000 kr gäller dock att ägaren aldrig behöver erlägga än mark-

mer nadsvärdet trots att bolaget efter överlåtelsen fortfarande kommer att ha en brist i det bundna egna kapitalet, 10 000 kr. Det följer

nu om av att om köpeskillingen motsvarar marknadsvärdet, så sker ingen värdeöverföring enligt 1 § och följaktligen blir inte heller 11 § tillämplig.

Enligt den s.k. försiktighetsregeln i andra stycket får värdeöverföring inte ske i vidare mån med hänsyn till bolagets och,

än som om

bolaget är moderbolag, koncernens konsolideringsbehov, likviditet och

ställning i övrigt framstår som försvarligt. Därvid skall särskilt beaktas de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer storleken det kapitalet. Regeln är uppställd i tredje intresse

av egna mans och kan därför inte åsidosättas ens med samtliga aktieägares samtycke. Beträffande den närmare innebörden försiktighetsregeln hänvisas till

av vad som anförts i kommitténs allmänna överväganden.

Mot bakgrund av den nuvarande utvecklingen redovisningsområdet kan det antas att företag i framtiden i allt större utsträckning kommer att kunna redovisa vinster i större eller mindre omfattning

som innefattar orealiserade värdestegringsvinster valutor och andra tillgångsslag vilka värdet snabbt kan ändras. I fråga sådana, från

om

borgenärssynpunkt något osäkra resultat, innebär försiktighetsregeln att

särskild restriktivitet i samband med beslut vinstutdelning är på-

om

102 F örfattningskommentar SOU 1997: 168

kallad. Detta är också i överensstämmelse med försiktighetsregelns vidare syfte att det i samband med utdelningsbeslut skall företas en bedömning bolagets ekonomiska ställning, med särskilt beaktande

av

de krav verksamhetens art, omfattning och risker ställer av som storleken det kapitalet, jfr vad som anförts i anslutning till 3

av egna

I tredje stycket har upptagits erinran bestämmelserna i 10

en om kap. 5 § 6 kap. 1 § ABL skydd för det bundna kapitalet vid

om nedsättning aktiekapitalet för avsättning till fri fond eller återbetal-

av ning till aktieägarna. Bestämmelserna överensstämmer i sak med vad kommittén föreslår i förevarande paragraf beträffande värdeöverföringar annat slag, däribland vinstutdelning.

av

Det ligger i sakens natur att förevarande paragraf inte skall tilläm-

när bolaget likvideras. Det behöver inte sägas i lagen. pas

Rc1ttsfo‘Ijderna vid olaglig värdeöverföring

12 § Paragrafen motsvarar närmast 16 kap. 5 § 12 kap. 5 § ABL. Den innehåller exklusiv reglering rättsföljdema vid olagliga värde-

en av överföringar jfr NJA 1997 418. Oberoende huruvida olaglig-

s. av heten har sin grund i överträdelse av bestämmelse uppställd i borge-

en näremas eller aktieägamas intresse eller följer ett handlande i strid

av med kompetensfördelningen mellan bolagsorganen regleras rättsföljden av värdeöverföringen i denna paragraf.

Första stycket behandlar ersättningsskyldighet vid olaglig värdeöverföring till aktieägare eller Beträffande innebörden av be-

annan.

värdeöverföring hänvisas till vad kommittén anfört i de greppet allmänna övervägandena avsnitt 4.2 och kommentaren till 1 Innefattar rättshandlingen inte värdeöverföring aktualiseras inte någon

en tillämpning bestämmelsen.

av

Paragrafen tar sikte på överträdelser varje bestämmelse i lagen

av

är tillämplig vid värdeöverföring till aktieägare eller annan. I som fråga värdeöverföringar till aktieägarna beslutade av bolagsstäm-

om

märks därvid, förutom bestämmelserna i förevarande kapitel och man i kapitlen nedsättning det bundna kapitalet 10 kap. och lik-

om av vidation 19 kap., bl.a. Iikhetsprincipen i 3 kap. 1

I detta sammanhang vill kommittén erinra att beslut om vinstut-

om delning vid ordinarie bolagsstämma förutsätter att bolaget har upprättat resultaträkning och balansräkning som fastställts av bolagsstämman. Skulle så inte fallet strider vinstutdelningen mot aktiebolagslagens

vara bestämmelser. Detsamma måste gälla i fråga om en i icke

anses

SOU 1997: 168 Författningskommentar 103

oväsentligt hänseende felaktig resultat- eller balansräkning. För giltigt beslut om efterutdelning krävs, om inte alla aktieägare är

att handlingar anges i 5 och 6 tillhandahållits aktieägarna ense, som och lagts fram på den extra stämman. Har så inte skett eller har de

handlingar tillhandahållits varit bristfälliga i något väsentligt hän-

som seende, är stämmans beslut olagligt. Det skall emellertid påpekas att

alla aktieägare är ense läks brister i beslutsunderlaget och om om beslutet inte klandras inom föreskriven tid blir det giltigt trots brister av nu angivet slag.

I enlighet med vad som anförts i kommitténs allmänna över-

väganden har bestämmelsen utformats som en ersättningsskyldighet.

Mottagaren skall betala ett belopp motsvararande det olagligen överförda värdet till bolaget. Beloppets storlek blir beroende av dels värdeöverföringens storlek, dels vad det är för regel som har överträtts. Har t.ex. värdeöverföring skett i strid med likhetsprincipen i 3 kap. l §

en 3 kap. 1 § ABL skall mottagaren ersätta bolaget med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det belopp han mottagit och det belopp

han berättigad till. Skulle en värdeöverföring ha skett i strid som var med 11 § behöver aktieägaren endast erlägga ersättning med ett belopp

motsvarar skillnaden mellan det belopp han mottagit och det som belopp lovligen hade kunnat delas ut. Andersson s. 607.

som

Vid formenlig vinstutdelning äger värdeöverföringen rum när

utdelningen blir tillgänglig för lyftning. I andra fall blir avtalstid-

punkten avgörande.

Det följer styrelsens för förvaltningen av bolagets ange-

av ansvar lägenheter att det är styrelsen för bolagets talan om ersätt-

som ningsskyldighet enligt förevarande paragraf. Vid likvidation kan talan föras likvidator, 19 kap. 7 § 13 kap. 7 § ABL.

av

Om forrnenligt beslutad vinstutdelning sker i strid med aktie-

en

bolagslagen, blir mottagaren enligt gällande rätt återbäringspliktig

endast bolaget visar att han är i ond tro, dvs. insåg eller bort inse

om

att värdeöverföringen stod i strid med aktiebolagslagen. Kommittén

finner det naturligt att anlägga synsätt utbetalningar och

samma andra värdeöverföringar till aktieägarna sker i form återbetal-

som av ning vid nedsättning aktiekapitalet, reservfonden eller överkurs-

av fonden, eller i form utskifining vid bolagets likvidation. Mot-

av svarande bör även gälla i fråga gåva till allmännyttigt ändamål.

om Första stycket första meningen har utformats i enlighet härmed.

Värdeöverföring från bolaget till aktieägarna som inte avser återbetalning i samband med nedsättning av det bundna kapitalet eller

utskiftning vid likvidation och som inte utgör formenlig vinstutdelning,

kan lagligen genomföras endast om aktieägarna är ense. Sker värde-

104 F örfattningskommentar SOU 1997: 168

överföring utan ett enhälligt aktieägarbeslut, är det fråga om en olaglig värdeöverföring som medför ersättningsskyldighet enligt förevarande paragraf första stycket andra meningen. Detsamma är fallet om aktieägarna enhälligt beslutat värdeöverföringen, men beslutet inkräktar

om

borgenärsskyddet. Kommittén föreslår att det även vid denna form av värdeöverföringar skall föreligga ett godtrosskydd för berörda aktieägare.

Godtrosregeln innebär i detta fall att en mottagare av olaglig förtäckt utdelning undgår ersättningsskyldighet, om han varken insett eller bort inse att transaktionen innefattade värdeöverföring från bolaget.

en Det kan t.ex. vara så att en aktieägare förvärvat en bolaget tillhörig bil till underpris, utan att ha insett eller bort inse att så var fallet. Som påpekats i kommitténs allmänna överväganden ligger det i sakens natur att det vid värdeöverföringar av detta slag till aktieägare som tar aktiv del i bolagets skötsel sällan torde finnas något utrymme för god tro. Huruvida mottagaren också insett eller bort inse att värdeöverföringen var olaglig spelar inte någon roll för frågan om ersättningsskyldighet enligt andra meningen.

Även i fråga värdeöverföringar från bolaget till utomstående

om gäller att dessa lagligen kan genomföras endast om aktieägarna är ense och borgenärsskyddsreglema inte överträds. I annat fall skall mottagaren ersätta bolaget för vad som olagligen utbetalats. Kommittén

att det vid denna form värdeöverföringar bör föreligga ett menar av godtrosskydd av samma slag som vid värdeöverföringar till aktieägare. Första styckets andra mening har sålunda utformats så att även utomstående som mottar värdeöverföringar i god tro undgår ersättningsskyldighet.

I andra stycket har upptagits en räntebestämmelse. Den överensstämmer med gällande rätt.

I tredje stycket stadgas ett ansvar för den brist som kan uppkomma vid ersättning i samband med olaglig värdeöverföring. Ansvaret kan aktualiseras exempelvis i det fall en aktieägare som är ersättningsskyldig enligt första stycket är insolvent eller har uppburit utbetalningen i god tro SOU 1941:9 s. 286.

Bristtäckningsskyldigheten sträcker sig så långt som värdeöverföringen strider mot lagen och är begränsad till bristen i återbetalningen. Ansvaret omfattar således inte nödvändigtvis hela beloppet av den olagliga utbetalningen.

Bristtäckningsansvaret är solidariskt och kan jämkas enligt 15 kap. 4 § första stycket 15 kap. 4 § första stycket ABL. Bristtäckningsskyldigheten upphov till regressrätt mot dels den ersättnings-

ger skyldige, dels övriga bristtäckningsskyldiga. Bristtäckningsansvaret

SOU 1997: 168 F örfattningskommentar 105

upphör om och när den ersättningsskyldige betalar tillbaka vad han uppburit eller preskription inträder enligt allmänna bestämmelser. Beviljad ansvarsfrihet påverkar inte ansvaret.

Talan om bristtäckningsskyldighet kan föras av dem som är berättigade att föra talan om ersättning enligt paragrafens första stycke.

Lån till aktieägare m.fl. 13 § Paragrafen anger att aktiebolag endast mot betryggande säkerhet och under förutsättning att det därefter finns full täckning för det bundna egna kapitalet får lämna penninglån till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller i annat bolag i samma koncern första stycket. Detsamma gäller penninglån till vissa dessa närstående personer. Motsatsvis gäller att bolaget aldrig får lämna sådana lån, om de utlånade medlen på grund av borgenärsskyddsreglerna i 11 § inte hade kunnat delas ut som vinstutdelning eller om låntagaren inte ställer betryggande säkerhet för lånet.

När ett bolag utbetalar ett lån till en person som avses i första stycket får bolaget en fordran på låntagaren. Lånet påverkar därför inte storleken bolagets egna kapital. För att begränsa omfattningen av lån till denna personkrets föreslår kommittén i tredje stycket en särskild metod för beräkningen av låneutrymmet. Utgångspunkten är bolagets senast fastställda balansräkning. I denna görs en viss justering på det sättet att samtliga lån som lämnats till personer som avses i första stycket behandlas som fordringar utan värde. Om balansräkningen efter denna justering uppvisar fritt eget kapital får bolaget lämna ytterligare lån till personer i den ifrågavarande kretsen med ett sammanlagt belopp som högst uppgår till det nyss nämnda fria egna kapitalet.

Kommittén föreslår i andra stycket en motsvarande begränsning när det gäller bolagets rätt att ställa säkerhet för lån till personer som avses i första stycket. Säkerheter anges i balansräkningen inom linjen och påverkar inte storleken på det kapitalet. Det föranleder ytterligare

egna en justering i den nyss nämnda balansräkningen. Samtliga säkerheter som bolaget ställt för lån till personer som avses i första stycket skall behandlas skulder med belopp motsvarar bolagets åtaganden.

som som Har bolaget gått i borgen intill visst belopp är det detta belopp som skall behandlas skuld.

som

Det ingår i den årliga revisionen att i den omfattning god revisionssed kräver granska de säkerheter som finns för bolagets fordringar.

106 F örfattningskommentar SOU 1997: 168

Skulle det framkomma att lån har lämnats i strid med förevarande paragraf åligger det revisorn att påtala saken i revisionsberättelsen.

Utanför begreppet penninglån faller bl.a. varukrediter, förskott lön och förskott för bestridande utgifter för bolagets räkning, t.ex.

av vid tjänsteresor. Allt under förutsättning att kredittidens längd, räntan och övriga kreditvillkor inte kan anses så utfonnade att det handlar om ett förtäckt penninglån.

Förutom, fysisk eller juridisk person, som äger aktier i bolaget eller i annat bolag i samma koncern, träffar lånerestriktionema penninglån till styrelseledamot och verkställande direktör i dessa bolag. Att restriktionema även gäller styrelsesuppleant och vice verkställande direktör följer 9 kap. 5 resp. 21 § 8 kap. 1 § sista stycket resp. 3 § sista

av stycket ABL. Huruvida bestämmelsen också kan bli tillämplig lån till utan att ingå i styrelsen de facto intar en ställning

personer som

styrelseledamot, får liksom hittills överlämnas till rättstillämpsom ningen att avgöra.

14 § I paragrafen görs vissa undantag från lånerestriktionema i 13 Punkten I överensstämmer med vad som gäller i dag. Av punkten 2 framgår att lån utan hinder 13 § kan lämnas till företag i koncern i

av vilken det långivande bolaget ingår. Såvitt avser lån från dotterbolag till moderföretag är bestämmelsen i dag tillämplig endast om moderföretaget är ett svenskt aktiebolag. Det följer av lagens koncemdefmition 1 kap. 5 §. Kommittén föreslår att motsvarande möjlighet öppnas för lån från dotterbolag till moderföretag som är handelsbolag, ekonomisk förening eller stiftelse. EG-rättens diskrimineringsförbud och fördragets bestämmelser om etableringsfrihet torde kräva att moderbolag hemmahörande i annan medlemsstat ges samma möj-

en ligheter ett svenskt bolag att ta emot lån från ett svenskt dotter-

som bolag. Lagtexten har anpassats därtill.

Punkten 3 har förtydligats så att det klart framgår att lånet skall vara affärsmässigt betingat för det långivande bolaget.

I punkten 4 har såväl den tämligen godtyckligt satta gränsen vid 500 aktier samt kopplingen till aktieinnehav i koncemföretag utmönstrats.

15 § Av första stycket framgår samboförhållanden enligt lagen 1987:232

sambors gemensamma hem och 1987:813 om homosexuella samom bor skall jämställas med äktenskap vid tillämpning av bestämmelserna i 13 och 14 §§. Det innebär exempelvis att ett aktiebolag enligt 13 §

SOU 1997: 168 F örfattningskommentar 107

första stycket 1 endast med utdelningsbara medel och mot betryggande säkerhet får lämna penninglån till den som är sambo med aktieägare i bolaget. Att registrerade partnerskap jämställs med äktenskap vid tillämpning av 13 och 14 följer av lagen 1994:1117 om registrerat

partnerskap.

Andra stycket motsvarar med vissa ändringar 12 kap. 7 § sista stycket ABL.

16 § Paragrafen reglerar rättsföljdema av att bolaget lämnar lån eller ställer säkerhet i strid med 13 eller 14 Har lån olagligen lämnats skall lånet genast återbetalas, om bolaget visar att låntagaren insåg eller bort inse att lånet var olagligt. Ställd säkerhet är ogiltig om bolaget visar att långivaren insåg eller bort inse att bolagets ställande av säkerhet för lånet stod i strid med lagen.

23 kap. Straff och vite 1 § Ändringen går tillbaka till kommitténs förslag till ändringar i reglerna rörande lån från bolaget till aktieägare m.fl. Den nuvarande straffsanktionen föreslås upphävd.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Punkten 1 Kommitténs betänkande överlämnas till regeringen i december 1997. Med beaktande tidsåtgången för remissbehandling, bearbetning av

av betänkandet i Regeringskansliet och riksdagsbehandling kan den nya lagstiftningen förväntas träda i krafi tidigast den 1 januari 2000.

Beslut om vinstutdelning, annan värdeöverföring eller lån till aktieägare m.fl. som fattas efter ikraftträdandetidpunkten skall ske med iakttagande av de nya reglema. Det bör gälla även i bolag som har brutet räkenskapsår. Det finns inte skäl att vänta med tillämpningen av de nya bestämmelserna till det första räkenskapsår som inleds efter ikraftträdandet.

Det är naturligt att beslut före ikraftträdandet har fattats i

som enlighet med äldre rätt får verkställas utan hinder av att bestämmelserna har ändrats. Utdelning som beslutats före ikrañträdandet får alltså utbetalas efter denna tidpunkt. Detsamma gäller lån som avses i

108 Författningskommentar

12 kap. 7-9 ABL. Det skall i sammanhanget påpekas att varken beslut om vinstutdelning eller beslut om att lämna sådana lån skall registreras i aktiebolagsregistret. Några särskilda bestämmelser om registrering efter ikraftträdandet av äldre beslut behövs alltså inte.

En särskild fråga är hur man skall se verkställighet av beslut

fattats före ikraftträdandet i strid med de bestämmelser som då som gällde. Om beslutet strider också mot de nya bestämmelserna är det klart att beslutet är ogiltigt och inte får verkställas. Men hur skall man se på ett beslut som är lagstridigt när det fattas före ikraftträdandet men överensstämmer med de nya bestämmelserna Kommittén menar att äldre beslut strider mot lagen vid tiden för beslutet inte utan

som vidare får verkställas. I en sådan situation måste först ett nytt beslut fattas efter ikraftträdandet, ratihaberar det gamla olagliga beslutet.

som

Det finns beslut som fattats före ikraftträdandet i strid med då gällande bestämmelser också har verkställts före detta.

och som

En grupp av sådana rättsstridiga beslut utgörs av olagliga värdeöverföringar till aktieägare och andra. För dem gäller i dag en återbäringsskyldighet. Den bör enligt kommitténs mening bestå även efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

En av äldre rättsstridiga beslut avser lån som utbetalats

annan grupp i strid med låneförbudet i 12 kap. 7-9 ABL. Kommittén förslår en helt ny reglering av lån till aktieägare och andra närstående som innebär bl.a. att den nuvarande straffsanktionen ersätts med bestämmelser i 16 kap. 16 § om återbetalning av olagliga lån. De nya reglerna om återbetalning bör enligt kommitténs mening tillämpas på gamla olagliga lån i den mån de strider också mot de nya lånebestämmelsema. Skulle ett gammalt olagligt lån vara förenlig med de nya bestäm-

melsema, så bör någon återbetalningsskyldighet inte komma i fråga.

Det innebär att vissa gamla olagliga penninglån läks av den nya lagstiftningen.

Här tillstöter den särskilda komplikationen att låneförbudet är straffsanktionerat, 19 kap. l § första stycket 4 ABL. I 5 § andra

se stycket lagen 1964:163 om införande av brottsbalken förskrivs som huvudregel att straff skall bestämmas efter den lag som gällde när gämingen företogs. Om lag gäller när dom meddelas, skall dock

annan den lagen i stället tillämpas, om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff. Straffrihet eller strafflindring grund av ändrad lagstiftning inträder emellertid inte när det är fråga om gärning som under viss tid varit straffbelagd grund av särskilda förhållanden. Den sistnämnda bestämmelsen gäller främst kristidsförfattningar. Dessa bestämmelser i brottsbalkens promulgationslag uttryck för allmänna

ger straffrättsliga principer som måste tillämpas på nu aktuella brott mot

SOU 1997: 168 F örfattningskommentar 109

låneförbudet. Principema innebär att straff enligt 19 kap. l § första stycket 4 för brott mot låneförbudet bortfaller vid ikrañträdandet.

Punkten 2

Den nya lagen innebär omfattande ändringar i aktiebolagslagen. Hänvisningar i andra författningar till de bestämmelser ersätts den

som av nya lagen måste därför justeras. I denna punkt föreskrivs därför att

om det i lag eller någon annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i den lagen, skall i stället

nya den nya lagen tillämpas.

110 F érfattningskommentar SOU 1997: 168

Förslaget till Lag om ändring i årsredovisningslagen 1995:1554

5 kap. Tilläggsupplysningar

12 § Ändringama går tillbaka den föreslagna nya utformningen av bestämmelserna i 16 kap. 13 och 14 lån från bolaget till aktie-

om ägare, medlemmar bolagsorganen samt vissa dessa närstående

av personer.

8 kap. Offentliggörande 6 § Bestämmelsen fortsatt stämma för beslut om dispositioner av

om bolagets vinst eller förlust har i förslaget till ändringar i aktiebolagslagen flyttats från kapitlet rörande bolagsstämma till kapitlet om vinstutdelning. Hänvisningen i förevarande paragraf till aktiebolagslagen har anpassats därtill.

lll

Särskilt

yttrande

Särskilt Sven Ekholm

yttrande av

Försiktighetsregeln

Kommitténs förslag kan få till följd att det egna kapitalet i bolagen minskar, vilket är till nackdel för bolagens borgenärer. För att skydda kapitalet föreslås en utökad prövning vid utdelning försiktighetsregeln. Jag anser inte att denna regel fått en ändamålsenlig utformning och att den behöver kompletteras.

Kommitténs förslag innebär att incitamentet att bygga upp eget kapital i bolagen minskar. I likhet med majoriteten anser jag att reservfonden bör slopas och låneförbudet ändras, även om detta innebär att det bundna egna kapitalet kan minska. Här vill jag också peka på att såväl de öppna som dolda reservema i bolagen minskat genom ändringar i skatte- och redovisningslagstiftningen. Som exempel kan nämnas minskningen av obeskattade reserver och förändring av god redovisningssed där försiktighetsprincipen fått minskad betydelse. I mindre företag medför dessutom reglerna delvis skattefri utdelning

om att incitamenten att genomföra utdelning ökar. Förslagen i kommitténs betänkande Aktiebolagets kapital kan få samma effekt.

I koncerner föreslås att den dubbla utdelningsprövningen skall tas bort. Dessutom har koncernredovisning tagits bort för mellankoncemer. Redovisningskommittén har dessutom föreslagit att kravet koncemredovisning skall tas bort helt i mindre koncerner. Argumentet för

dessa förändringar av redovisningslagstiftningen är att minska kost-

naderna för bolagen. Jag har svårt att se att någon självmant kommer att behålla redovisningen för att beräkna utdelningsbara belopp, i synnerhet när utdelningen sker till denne. Detta gör det svårare för en utomstående att bedöma rimligheten i föreslagen utdelning.

Den föreslagna utökade prövningen vid utdelning försiktighetsregeln har fått en mindre ändamålsenlig utformning. Särskilt vänder jag mig mot att regeln är svårtillämpad, inte minst de mindre företagen kan komma att få svårt att förutse om regeln är tillämplig eller inte.

112 Särskilt yttrande

Jag föreslår därför att försiktighetsregeln kompletteras med en regel

begränsar dess tillämpningsområde i de fall bolaget har ett tillsom räckligt eget kapital. Begränsningsregeln bör anknyta till bolagets soliditet. Härigenom tas hänsyn till bolagets eget kapital i relation till dess skulder. Om bolaget har soliditet som är normal eller över-

en

gäller för företag i allmänhet bör utdelning kunna ske stiger vad som utan att den utökade prövningen aktualiseras. Med hänsyn till regelns karaktär kan soliditet fastställas schablonmässigt och t.o.m. i lagtext.

Om utdelning sker innan bolaget uppnått den soliditet som följer av begränsningsregeln eller med så stort belopp att det inte inryms blir försiktighetsregeln tillämplig fullt ut. I dessa fall skall motiveringen för att utdelningen inte inkräktar försiktighetsregeln anges i årsredovisningen. Bolagets ledning tvingas därmed att motivera sitt ställningstagande och bolagets borgenärer kan själva värdera informationen.

Vidare föreslår jag att den redovisning som skall lämnas i årsredovisningen över hur bolagets resultat har behandlats utökas med uppgifter koncembidrag till moderbolag eller systerbolag. På samma

om sätt föreslås värdeöverföringar att tillgångar förts över till

genom bokfört värde i stället för marknadsvärde hanteras. Det nu sagda kan illustreras med följande exempel upplysning:

Till bolagsstämmans förfogande

Redovisning över hur det fria kapitalet disponeras Redan utgiven förskottsutdelning:

Bolaget har under året avyttrat ett dotterbolag till bokfört värde 500.000 kr trots att det bedömda marknadsvärdet var 1.500.000 kr. Föreslagen utdelning är enligt styrelsens uppfattning förenlig med försiktighetsregeln med hänsyn till bolagets ställning, likviditet och framtida utveckling.

Särskilt yttrande 113

Förskottsutdelning/koncernbidrag

Som jag uppfattar saken borde det koncembidrag lämnas

som av

dotterbolag till moderbolag bolagsrättsligt ses som en utdelning. En

sådan utdelning är dock inte tillåten enligt lagförslaget 16 kap. 2 §. Enligt min uppfattning torde denna utdelning, intill dess stämman beslutat annat, i stället kunna ett lån. Eftersom lån inom

ses som koncern är tillåtna, däremot inte lån till privatpersoner är

men som aktieägare, nås då det önskade syftet med kommitténs förslag, vilket jag tycker är rimligt. Emellertid ställer detta synsätt till problem, eftersom koncembidrag skall redovisas över resultaträkningen för att få skattemässig verkan, medan lån skall upptagas i balansräkningen. Ett lån kommer då inte heller att redovisas del resultat-

som en av

dispositionen.

Jag föreslår att förskottsutdelning som huvudregel inte tillåts och att ett undantag från denna regel lagregleras så att efterföljande bolagsstämma kan läka förskottsutdelning i de fall den gjorts i form

av koncembidrag eller på annat sätt inom koncern. Som tillåten förskottsutdelning räknas därvid förutom koncembidrag överföring

även annan till moder- eller systerföretg i samma koncem. Vid koncembidrag bör justering ske för den skatteeffekt som uppkommer i det bidragsgivande bolaget, nettokostnaden bör således redovisas.

Har förskottsutdelning utgivits av bolaget skall mottagaren vara

återbetalningsskyldig om inte ordinarie bolagsstämma skulle godkänna den gjorda förskottsutdelningen. Förskottsutdelning bör redovisas som

en vinstdisposition.

Vinstutdelning på yrkande aktieägarminoritet

av När det gäller vinstutdelning yrkande av aktieägarminoritet är stämman inte skyldig att besluta om högre utdelning än fem procent

av bolagets egna kapital. Någon grund för procenttalet eller basen, det totala egna kapitalet, har jag inte funnit. Eftersom båda möjligheterna för stämman att besluta utdelning och försiktighetsregeln utökas

om samt, om mitt förslag ovan antas, det kommer att finnas prövning i annan ordning, föreslår jag att femprocentsgränsen tas bort.

Övergångsbestämmelser

Reservfonder som uppkommit genom nuvarande tvingande lagstiftning för konsolidering borde kunna upplösas enklare sätt än i dag, efter-

114 Särskilt yttrande

prövningen enligt försiktighetsregeln kommer att bli effektivare. som De bolag i dag har reservfonder borde få överföra dessa till fritt

som eget kapital beslut ordinarie stämma i samband med att

genom av lagen träder i kraft. Jag föreslår dock att denna utdelning får verkställas först efter beslut på nästkommande ordinarie stämma. Häri-

säkerställs att utomstående intressenter kan få information om genom att bolaget fattat beslut att sänka det bundna egna kapitalet och får

om viss tid på sig att med anledning av denna information.

agera

Bilaga 1

Refererad litteratur

Andersson, J., Om vinstutdelning från aktiebolag, Iustus, 1995

Andersson

Andersson, J., Nettometoden de lege lata en kommentar med

-— utgångspunkt i HDzs avgöranden, del SvJT 1996 426 Andersson

s. 1996 Lindskog, S., JF Kommentaren, Aktiebolagslagen 12:e och 13:e kap., 2 uppl. 1995 Lindskog Nerep, E., Aktiebolagsrättsliga studier, Juristförlaget, 1994 Nerep Nial, H., Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, 1934 Nial Rodhe, K., Aktiebolagsrätt, Norstedts, 17 uppl. 1995 Rodhe

Kommittédirektiv

Dir. l990:46

Översyn av aktiebolagslagen

Dir. 1990:46

Beslut vid regeringssammanträde 1990-06-21

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför efter samråd med chefen for industridepartementet statsrådet Molin och statsrådet Åsbrink.

Mitt förslag

En kommitté tillkallas för att göra översyn aktiebolagslagen. Kom-

en av mittén, som skall utföra arbetet i samarbete med motsvarande kommittéer i Finland och Norge, skall bl.a. föreslå de lagändringar erfordras med

som hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Vidare skall kommittén överväga frågor som rör aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets organisation samt aktieägamas minoritetsskydd.

Bakgrund

Sedan början av 1970-talet har aktiebolagsrätten varit föremål for ett fortlöpande reformarbete. Ett första steg togs år 1973 då betydande förändringar vidtogs i 1944 års aktiebolagslag i syfte att trygga aktiebolagets kapitalförsörjning och stärka skyddet för bolagets kapital. Bland annat höjdes

egna minimigränsen för aktiekapitalet från 5 000 kr. till 50 000 kr. och aktiebolagen fick tillgång till nya finansiella instrument såsom konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt att teckna aktier i det låntagande

nya bolaget samt konvertibla aktier. Den l januari 1977 trädde den nuvarande aktiebolagslagen i kraft och ersatte 1944 års aktiebolagslag. Den aktie-

nya bolagslagen tillkom efter samnordiskt utredningsarbete och innebar en genomgripande teknisk översyn av aktiebolagsrätteni syfte att förenkla denna. Också de övriga nordiska länderna genomförde under åren 1973 till 1978 ny lagstiftning inom aktiebolagsrätten. En följd av detta är att det föreligger en betydande rättslikhet i Norden aktiebolagsrättens område.

Sedan aktiebolagslagen trädde i kraft år 1977 har ett antal viktigare för-

118 Bilaga 2

ändringar skett lagen. Bland annat har bestämmelserna om skyldighet för

av ett aktiebolag att träda i likvidation när aktiekapitalet delvis gått förlorat skärpts och kravet på kvalificerad revision höjts genom att det nu krävs en auktoriserad eller godkänd revisor i varje aktiebolag. År 1987 infördes lagen 1987:464 vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. samtidigt

om

vissa ändringar vidtogs i aktiebolagslagen, allt i syfte att stärka minorisom tetsskyddet i samband med beslut riktade emissioner och vid tilldelning av

om aktier. Nyligen har regeringen lag t fram en proposition om ändringar i aktiebolagslagen innebär bl.a. att kravet svenskt medborgarskap för

som styrelseledamöter och andra befattningshavare i aktiebolag avskaffas.

Ändringama i aktiebolagslagen har skett efter visst samråd med de övriga nordiska länderna. Någon samlad kartläggning och uppföljning av utveck-

de nordiska ländernas aktiebolagslagar och rättspraxis området lingen av har emellertid inte skett sedan lagstiftning en genomfördes vid mitten av l970-talet. Nordiska ministerrådet föreslog därför år 1988 att särskild uppmärksamhet skulle fästas vid att gemensam lagstiftning upprätthölls inom

en aktiebolagsrätten. Som ett första steg i detta arbete tillkallade ministerrådet under år 1989 särskild utredare gemensamt för de nordiska länderna

en som skall kartlägga och analysera såväl redan antagna som framlagda förslag till direktiv inom den europeiska gemenskapen. Utredaren skall särskilt belysa i vad mån den nordiska aktiebolagsrätten behöver ändras för att få till stånd en harmonisering med EG-reglema. Arbetet beräknas vara avslutat inom kort.

Inom regeringskansliet övervägs vissa frågor rörande aktiebolagslagen och områden betydelse för aktiebolagsrätten. Röstvärdeskommittén har i be-

av tänkandet SOU 1986:23 Aktiers röstvärde övervägt frågan om röstvärdet för aktier och lämnat förslag till teknisk lösning som skulle begränsa den andel

en

aktiekapitalet utgörs s.k. röstsvaga aktier. 1 betalningsav som av ansvarskommitténs betänkande SOU 1987:59 Ansvarsgenombrott m.m. har framlagts förslag till ändringar i aktiebolagslagen i syfle att bl.a. stärka borgenärsskyddet i underkapitaliserade aktiebolag när det förekommit ett otillbörligt förfarande. Ägarutredningen har i sitt huvudbetänkande SOU 1988:38 Ägande och inflytande i svenskt näringsliv bl.a. analyserat frågor om aktiebolags förvärv aktier, ömsesidigt och cirkulärt ägande inom

av egna om näringslivet, behovet regler begränsad rösträtt vid bolagsstämma

om av om samt infonnationsskyldigheten i fråga om större ägares innehav av röst-

om och kapitalandelari aktiemarknadsföretag. Värdepappersmarknadskommittén har i betänkandet SOU 1989:72 Värdepappersmarknadeni framtiden övervägt vissa aktiebolagsrättsliga frågor. Utredningen har bl.a. övervägt frågor

aktiebolags infonnationsplikt och skyldighet för förvärvare av viss om om väsentlig andel ett bolags aktier att samma villkor erbjuda sig att köpa

av övriga aktier i bolaget, s.k. erbjudandeplikt. I slutbetänkandet SOU 1990:1 Företagsförvärv i svenskt näringsliv har även ägarutredningen behandlat frågan om erbjudandeplikt.

Ägarutredningens kartläggning av det svenska näringslivet under den senaste tioårsperioden visar att den svenska aktiemarknaden och ägarstrukturen

sou l997:168 Bilaga 2 119

inom de större aktiebolagen har genomgått betydande förändringar sedan den nuvarande aktiebolagslagen trädde i kraft. Ägarstrukturen i de enskilda företagen har koncentrerats. Antalet kontrollägarskiften har ökat markant under senare år. Samtidigt har företagens intresse för försvar mot oönskade ägarskiñen ökat, vilket inte minst återspeglas i ett ökat ömsesidigt och cirkulärt ägande i företagen. Utgivandet av konvertibla skuldebrev och andra finansiella instrument står aktien nära har blivit vanligt förekommande. Ägarutred-

som ningen pekar även på ett par punkter i aktiebolagslagen där det nu föreligger ett behov av ändrade regler eller en översyn av bestämmelserna. Detta gäller t.ex. reglerna om andra finansiella instrument än aktier. I fråga om den ökade förekomsten av ömsesidigt och cirkulärt ägande i företagen ansåg utredningen att statsmakterna noga bör följa den fortsatta utvecklingen av dessa ägarförhållanden och överväga en begränsande lagstiftning området efter förebild från andra länder. Med denna fråga sammanhänger delvis också det från olika håll främst från näringslivshåll framförda kravet en modifiering av

- förbudet för aktiebolag att förvärva egen aktie. Ägarutredningens betänkanden övervägs nu i regeringskansliet.

Utöver vad jag nu redovisat har ett antal händelser den svenska aktiemarknaden väckt uppmärksamhet och medfört en debatt rörande bl.a. regleringen aktiebolagsformen. Den händelse väckt den största uppmärk-

av som samheten är otvivelaktigt den s.k. Fermentaaffären som bl.a. resulterade i att styrelsen för Stockholms fondbörs tillkallade tre utredare för att mot bakgrund

händelseförloppet i Fermenta analysera principfrågor och övriga förhålav landen betydelse för fondbörsen och aktiemarknaden. Utredningens arbete

av resulterade i rapport till Stockholms fondbörs, Fermenta fakta och erfaren-

en heter, vari utredarna föreslog en rad förändringar i bl.a. aktiebolagslagen rörande främst aktiebolagets organisation och aktieägamas minoritetsskydd.

Härtill kommer det arbete bolagsrättens område nu pågår inom

som

för den västeuropeiska integrationen och är av stor betydelse. ramen som Förhandlingar kommer att inledas mellan Sverige och övriga EFTA-länder

nu samt EG rörande ett avtal ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde

om EES. Avsikten är att detta avtal också skall omfatta bolagsrättsliga frågor. Som en grund för förhandlingarna ligger bl.a. de inom EG tidigare antagna direktiven och förordningama bolagsrättens område.

Mot bakgrund vad jag har anfört förordar jag att en särskild kom-

av nu mitté tillkallas för att i nordiskt samarbete se över aktiebolagslagsrätten. Jag kommer i det följande att närmare ange riktlinjerna för arbetet.

Utredningsuppdraget

Anpassning till regelverket inom EG

En viktig arbetsuppgift för kommittén hänger samman med det arbete på bolagsrättens område som sker inom ramen för den västeuropeiska integrationen. Det kan förutses att lagändringar måste göras med hänsyn till de åtaganden rörande bolagsrätt som Sverige kan komma att göra i ett avtal om

120 Bilaga 2

EES. Som redan har nämnts kommer förhandlingarna om ett sådant avtal att föras med utgångspunkt bl.a. i de direktiv och förordningar som har antagits inom EG. Avtalet kan beräknas bli träffat tidigast omkring årsskiftet 1990/91.

Det inom EG utarbetade regelverket är omfattande och kan i korthet beskrivas följande sätt. Ett första bolagsrättsdirektiv antogs år 1968 och innehåller grundläggande krav som måste ställas bolag utan personligen ansvariga delägare public limited companies, private limited companies, bl.a. rörande registrering av bolaget, årsredovisning samt behörigheten att utåt företräda bolaget. Ett andra bolagsrättsdirektiv antogs år 1976 och innehåller främst regler om skydd för det egna kapitalet i s.k. public limited companies. Ett tredje bolagsrättsdirektiv antogs år 1978 och innehåller regler om fusion mellan public limited companies. Ett fjärde bolagsrättsdirektiv antogs år 1978 och innehåller regler om årsredovisning. Ett sjätte bolagsrättsdirektiv antogs år 1982 och innehåller bestämmelser om delning av aktiebolag. Ett sjunde bolagsrättsdirektiv antogs år 1983 och innehåller bestämmelser om koncernredovisning. Ett åttonde bolagsrättsdirektiv antogs år 1984 och reglerar auktorisation och godkännande av revisorer i public resp. private companies. Ett elfte bolagsrättsdirektiv antogs år 1988 och behandlar redovisning i filialer till ett aktiebolag. Ett tolfte bolagsrättsdirektiv antogs år 1989 och innehåller regler enmansaktiebolag. Vidare antogs år 1985 förordningen om Europe-

om iska ekonomiska företagsgrupper EEIG. Förordningen, som trädde i kraft år 1989, reglerar den särskilda företagsfonnen EEIG, som kan karakteriseras som ett slags konsortium för samarbete mellan företag med hemvist i olika EGländer.

Utöver vad som nu har nämnts har lagts fram ett flertal förslag till ytterligare reglering bolagsrättens område. Bl.a. har föreslagits ett femte bolagsrättsdirektiv rörande organisationen av aktiebolag och bolagsorganens befogenheter och förpliktelser, ett tionde bolagsrättsdirektiv om fusion över gränserna aktiebolag samt ett trettonde bolagsrättsdirektiv om erbjudanden

av

övertaganden s.k. take bids. Slutligen har föreslagits en förordning om over

s.k. Europabolag och ett direktiv som kompletterar förordningen med om regler om de anställdas inflytande. Europabolaget kan beskrivas som en övemationell bolagsfonn som lyder direkt under gemenskapsrätten.

En översiktlig analys det inom EG hittills antagna regelverket

mera av som har gjorts inom regeringskansliet ger vid handen att reglerna i allmänhet står i god överensstämmelse med principerna inom den nordiska aktiebolagsrätten. På många punkter kan det emellertid förutses att lagändringar, mestadels teknisk natur, måste göras fullständig överensstämmelse skall

av om en uppnås.

Som har nämnts tidigare har Nordiska ministerrådet år 1989 tillkallat en särskild utredare med uppgift bl.a. att belysa i vad mån den nordiska aktiebolagsrätten behöver ändras for att man skall få till stånd en harmonisering med EG-reglema. Avsikten har varit att utredarens rapport skall kunna ligga till grund för det vidare utredningsarbete som krävs för lagändringar med hänsyn till innehållet i ett kommande EES-avtal.

Bilaga 2 121

I enlighet med vad som nu har anförts bör det bli en uppgift för kommittén att lägga fram förslag till de lagändringar som kommer att krävas med hänsyn till EES-avtalet.

Jag vill i detta sammanhang nämna att det inom EG-kommissionen för närvarande förbereds förslag till ändringar i de bolagsrättsliga direktiven i syfte att undanröja hinder mot företagsförvärv. Utvecklingen inom detta område kan senare komma att föranleda mig att föreslå tilläggsdirektiv till utredningen beträffande de frågor om ömsesidigt och cirkulärt ägande i företagen som jag har nämnt i det föregående.

Aktiebolagets kapital och finansiella instrument

Utmärkande för aktiebolaget är att delägarna inte svarar personligen för bolagets åtaganden och förpliktelser, utan borgenärema är hänvisade till att kräva betalning ur bolagets tillgångar. Aktiekapitalets funktion är att utgöra ett slags garanti för bolagets fordringsägare. Aktiebolagslagen innehåller rad

en regler som avser att garantera att bolaget när det bildas tillförs tillgångar samt att skydda det bundna kapitalet under bolagets verksamhet. Aktiebolagslagen innehåller även regler som syftar till att möjliggöra för bolagen att tillgodose behovet av extern finansiering i form av upplånat kapital och riskvilligt ägarkapital.

Jag har inledningsvis nämnt att det år 1973 vidtogs betydande förändringar i den dåvarande aktiebolagslagen för att stärka skyddet för bolagets eget kapital och att trygga bolagens kapitalförsörjning. Ändringama innebar att minimigränsen för aktiekapitalet höjdes från 5 000 kr. till 50 000 kr., att aktiebolagens rätt att ge lån till aktieägare eller personer i bolagsledningen eller närstående begränsades samt att aktiebolagen fick tillgång till nya finansiella instrument såsom konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt att teckna nya aktier i det låntagande bolaget.

Sedan minimigränsen för aktiekapitalet 1973 bestämdes till 50 000 kr. har inflationen medfört att detta belopp i dag representerar ett betydligt lägre värde. Med hänsyn till att det inte föreligger något personligt betalningsansvar för aktieägarna är det av betydelse att ett aktiebolag har ett tillräckligt ekonomiskt underlag för sin verksamhet. Det kan ifrågasättas om den nuvarande minimigränsen för aktiekapitalet säkerställer detta. Till detta kommer att det tidigare omnämnda inom EG antagna andra bolagsrättsdirektivet innebär att aktiekapitaleti ett public limited company skall uppgå till minst 25 000 ECU, dvs. omkring 185 000 kr. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga frågan om en höjning av minimigränsen för aktiekapitalet.

Aktiebolagslagen innehåller som tidigare redovisats förbud för aktiebolag att lämna lån till aktieägare, personer i bolagsledning eller närstående. Låneförbudet, som infördes år 1973, genomfördes för att förhindra skatteflykt och för att säkerställa att skyddet för bolagets bundna kapital inte urholkas

genom att det bundna kapitalet tas i anspråk av aktieägare eller företagsledningen genom lån. Låneförbudsreglema har vid skilda tillfällen tillförts en rad ganska komplicerade undantags- och dispensregler, vilket har gjort bestämmelserna

svåröverskådliga. Det kann ämnas att utredningen angående de små och medelstora företagens finansiella situation i betänkandet SOU 1983:59 Kreativ finansiering har ifrågasatt om inte en generösare reglering av dispensmöjlighetema borde införas för att ytterligare underlätta generationsskiften i företag. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga utformningen av låneförbudsreglema.

Som jag inledningsvis redovisat har användningen av sådana finansiella instrument som kan omvandlas till aktier eller som ger rätt till nyteckning av aktier ökat kraftigt under senare år. l aktiebolagslagen regleras relativt ingående emission av konvertibla skulde brev och skuldebrev förenade med optionsrätt. Under år 1987 infördes härutöver som jag inledningsvis nämnt lagen vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. Denna lag har

om till syfte att skapa garantier för att bl.a. emission av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev med optionsrätt till nyteckning, som erbjuds vissa bestämda persongrupper, genomförs på ett godtagbart sätt för de mindre aktieägarna. Emellertid saknar aktiebolagslagen regler om hur konvertibla skuldebrev och sådana optionsrätter här s.k. teckningsoptioner skall behandlas

som avses under tiden efter det att de emitterats och till dess de omvandlas till aktier. Exempelvis saknas regler hur konvertibla skuldebrev och tecknings-

om optioner skall behandlas i samband med tvångsinlösen enligt 14 kap. aktiebolagslagen. Det är också oreglerat huruvida det emitterande bolaget självt kan förvärva konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner och huruvida ett bolag kan återförsälja sådana finansiella instrument. Av betydelse i fråga om de finansiella instrumenten är vidare att dessa, när de används i stor omfattning, har betydelse för ett bolags ägarstruktur. Emellertid saknar aktiebolagslagen regler samma offentlighet dessa instrument som åt aktier.

som ger Denna fråga har uppmärksammats av såväl ägarutredningen som värdepappersmarknadskommittén, vilka har uttalat att samma offentlighet som idag

aktieboken föreligger i fråga om aktier bör gälla beträffande sådana genom finansiella instrument som ger rätt till utbyte av en fordran mot aktier eller till nyteckning av aktier.

Härtill kommer i fråga om de finansiella instrumenten att det från näringslivet har framförts förslag om att bolag bör ges möjlighet att utfärda optionsrätter till nyteckning som är fristående och inte har anknytning till ett skuldebrev. Från näringslivshåll har därvid angivits att den nuvarande kopplingen av optionsrätten till skuldebrevet i praktiken saknar betydelse eftersom optionsbeviset oftast skiljs från skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Frågan rätt för bolag att utfärda fristående optioner har tidigare berörts i

om den rapport Ds Fi 1986:21 som kommissionen för undersökning av vissa aktieemissioner lade fram 1986. Kommissionen förordade att frågan togs upp till prövning.

Mot bakgrund de redovisade frågeställningarna avseende finansiella

av nu instrument med anknytning till aktier bör kommittén överväga om man i vissa avseenden bör jämställa dessa finansiella instrument med aktier. Kommittén bör därutöver överväga om det finns skäl att ge aktiebolagen möjlighet att emittera fristående optionsrätter.

Bilaga 2 123

Aktiebolagets organisation

I aktiebolag som har ett aktiekapital överstigande l miljon kronor skall finnas fyra bolagsorgan, nämligen bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisorer. I mindre bolag behöver inte verkställande direktör utses. Aktiebolagslagens kompetensfördelning mellan bolagsorganen är avsedd att åstadkomma en balans mellan bolagets olika organ samt mellan å ena sidan majoriteten bland aktieägarna och å andra sidan minoriteten och enskilda aktieägare.

Kompetensfördelningen mellan de olika bolagsorganen kan i korthet beskrivas enligt följande. Bolagsstämman är det överordnade, i sista hand beslutande organet. Styrelsen väljs av bolagssstämman och har till uppgift att svara för bolagets organisation och den övergripande förvaltningen av bolagets angelägenheter. Bolagets verkställande direktör, som väljs av styrelsen, skall under styrelsen sköta den löpande förvaltningen av bolaget. Revisorerna har till uppgift att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets räkenskaper. Revisorerna utses normalt av bolagsstämman.

Under år har i debatten rörande regleringen av aktiebolagsforrnen

senare framförts att ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen i vissa avseenden är oklar, särskilt vad gäller styrelse och verkställande direktör, och att det kan ifrågasättas aktiebolagslagens regler om tillsättande och entledigande av

om styrelsens ledamöter och revisorer är utformade så att man åstadkommer den balans mellan bolagsorganen och mellan olika aktieägarintressen som lagstiftaren åsyftat.

Revisorernas roll och kontakter med företagsledningen har blivit av allt större betydelse för bolagsorganens möjligheter att balansera varandra och de olika aktieägarintressena. Det är av central betydelse att revisorn intar en självständig ställning gentemot dem han skall granska och i förhållande till bolagsstämman så att han kan agera opartiskt vid granskningen. Att revisorema skall inta en självständig ställning även i förhållande till bolagsstämman sammanhänger med att revisorernas uppgift inte bara är att beakta aktieägamas intressen. Det åligger revisorerna att också ägna uppmärksamhet i vad mån bolagsledningen beaktat samhällets, de anställdas och borgenäremas intressen. Revisorerna har därutöver även ett ansvar gentemot den aktieplacerande allmänheten.

En annan fråga av stor betydelse hänger samman med att aktiebolagslagens regler i allmänhet utgår från att varje aktiebolag utgör ett ekonomiskt och juridiskt självständigt företag även om bolaget ingår i en koncern. De särskilda regler återfinns i aktiebolagslagen om koncerner är få och gäller

som främst redovisningen i sådana bolag. Aktiebolagslagen innehåller således inga särskilda regler om styrningen av och ansvarsfördelningen i aktiebolag som ingår i koncerner.

Som jag inledningsvis nämnt har ägarutredningens kartläggning av ägande och inflytande i de större aktiebolagen visat att koncentrationen i de enskilda företagens ägar- och inflytandestruktur har ökat påtagligt under de senaste tio åren. Av statistiska centralbyråns koncemregister framgår också att antalet

124 Bilaga 2

koncerner i svenskt näringsliv ökat kraftigt. Detta har inneburit att antalet bolag som enligt aktiebolagslagens definition utgör koncembolag blivit fler.

l praktiken torde styrningen och ansvarsförhållandena i koncerner ofta skilja sig åtskilligt från den grundstruktur som finns angiven i aktiebolagslagen. Som exempel kan nämnas den inom koncerner allt mer förekommande befattningen koncernchef, som är ett okänt begrepp i aktiebolagslagen.

Kommittén bör mot bakgrund av den utveckling som skett av ägarstrukturen inom näringslivet överväga om den nuvarande organisationen av aktiebolaget och kompetensfördelningen mellan bolagsorganen åstadkommer den balans lagstiftaren åsyftat. Kommittén bör därvid särskilt uppmärksamma

som revisorernas roll och ansvarsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör. När det gäller revisorernas roll bör utredningen till grund för sina överväganden kunna lägga en rapport om revisorernas roll som för närvarande utarbetas på uppdrag av Nordiska ministerrådet och som beräknas blir klar om kort.

Kommittén bör även överväga om aktiebolagslagens regler om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter och revisorer är utformade så att de befrämjar att dessa utför sina funktioner med självständighet och integritet. Vidare bör kommittén klarlägga vad aktiebolagslagen innebär beträffande styrningen och ansvarsförhållandena mellan bolagen och dessas bolagsorgan i koncemförhållanden och utifrån denna analys överväga om det föreligger behov av att särskilt reglera dessa frågor i aktiebolagslagen.

Minoritetsskyddet m. m.

Aktiebolagslagen vilar principen att bestämmanderätten i bolaget tillkommer den eller dem som har majoriteten av rösterna. Lagen innehåller emellertid också ett antal regler som syftar till att skydda minoriteten mot maktmissbruk av majoriteten och garantera en likabehandling av aktieägarna.

De flesta av aktiebolagslagens regler till skydd för minoriteten syftar till att ge minoritetsaktieägare inflytande över och insyn i förvaltningen av bolagets angelägenheter samt möjlighet att initiera sanktioner vid bolagsorganens åsidosättande av minoritetens rättigheter. Dessa regler blir tillämpliga beträffande minoritetsaktieägare som representerar minst tio procent av aktiekapitalet. Från Stockholms fondbörs och Sveriges Aktiesparares Riksförbund har mot bakgrund av Fennentaaffären framförts att man bör överväga att sänka den andel av aktiekapitalet som krävs för att en aktieäganninoritet skall kunna åberopa minoritetsskyddsreglema i aktiebolagslagen. Det har framförts bl.a. att aktieägandeti större företag ofta är så spritt bland de mindre aktieägarna att det i praktiken inte är möjligt att samla en aktieäganninoritet som representerar tio procent av aktiekapitalet.

Utformningen av minoritetsskyddet är av stor betydelse för den aktieplacerande allmänhetens förtroende för aktiemarknaden. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga om den nuvarande gränsen för att åberopa minoritetsskyddsreglema bör sänkas generellt eller i vissa avseenden.

Av betydelse för minoritetens skydd är även bestämmelsemai aktiebolags-

Bilaga 2 125

lagen om att en aktie i princip är fritt överlåtbar. Detta innebär ett skydd så tillvida att en minoritetsaktieägare, som är missnöjd med majoritetens skötsel av bolaget, alltid kan dra sig ur bolaget genom att sälja sitt aktieinnehav. Värdet av detta skydd är dock självfallet beroende av till vilket pris aktieägaren kan sälja sitt aktieinnehav.

Under senare år har det i motioner till riksdagen och även i den allmänna debatten framförts krav på att man, efter utländsk förebild, bör införa regler om skyldighet för den som förvärvat en viss väsentlig andel av aktierna i ett bolag att erbjuda sig att förvärva övriga aktier till samma pris som det senaste förvärvet, s.k. erbjudandeplikt. Kraven har framförts mot bakgrund den

av under senaste tioårsperioden ökade förekomsten av kontrollägarskiften inom svenska storföretag samt den internationella utvecklingen. De skäl har

som framförts för en regel om erbjudandeplikt är främst att den innebär ett skydd för de mindre aktieägarna och en garanti för att alla aktieägare behandlas lika. Erbjudandeplikt för en kontrollerande aktieägare har införts i Finland och Norge. Till detta kommer EG-kommissionens tidigare omnämnda förslag till ett trettonde bolagsrättsdirektiv, vilket innehåller en erbjudandeplikt detta

av slag.

Frågan om att införa regler om erbjudandeplikt i Sverige har övervägts

av värdepappersmarknadskommittén och ägarutredningen som har ansett att det för närvarande inte finns skäl för att införa en lagstadgad erbjudandeplikt. Som värdepappersmarknadkommittén har påpekat är det emellertid av stor vikt att man följer utvecklingen inom den europeiska gemenskapen och i andra länder som är av betydelse i detta sammanhang. Mot bakgrund härav bör kommittén följa utvecklingen och utifrån denna överväga en motsvarande reglering inom den svenska aktiebolagsrätten.

Slutligen kan framhållas att det föreligger ett nära funktionellt samband mellan minoritetsskyddet och ansvarsförhållandenai bolaget samt lagens regler om straff, skadestånd och vite. Det kan finnas anledning att i detta sammanhang mera generellt överväga om sanktionssystemet är utformat på ett sådant sätt att lagens materiella regler får det genomslag har varit avsett.

som Även valet av påföljd för olika åsidosättanden av lagens regler kan behöva övervägas nytt. Kommittén bör förutsättningslöst analysera dessa frågor och lägga fram de förslag till lagändringar som kommittén anser vara motiverade.

Andra aktiebolagsrältsliga frågor

Det finns även andra frågor inom aktiebolagsrätten som inte kan hänföras till någon av de ovan angivna huvudpunktema men som bör belysas och övervägas vid en översyn av aktiebolagslagen. Ãgarutredningen har i sitt huvudbetänkande SOU 1989:38 Ägande och inflytande i svenskt näringsliv ifrågasatt behovet av den dispositiva regel i aktiebolagslagen som begränsar rätten för aktieägare att vid bolagsstämma utöva rösträtt för än femtedel

mer en av de vid stämman företrädda aktiema. Vidare har under år i olika

senare sammanhang framförts önskemål om ändringar av vissa specificerade bestämmel-

126 Bilaga 2

i aktiebolagslagen i syfte att förenkla lagstiftningen eller att förbättra ser aktieägamas möjlighet att ta del bolagsinformation. Så t.ex. har patent- och

av registreringsverket i en framställning till regeringen föreslagit att vissa av aktiebolagslagens föreskrivna uppgiftsskyldigheter för aktiebolagen till registennyndighetema upphävs se justitiedepartementets ärende dnr 2583-85. Vidare har revisorernas organisationer föreslagit att aktiebolagslagen ändras så att, i de fall där till revisor utsetts ett revisionsbolag, registreringen avser revisionsbolaget och inte den huvudansvarige revisorn i bolaget se justitiedepartementets ärende dnr 87-1877. Från Sveriges Aktiesparares Riksförbund har framställts önskemål ändring i aktiebolagslageni fråga om kallelse av

om aktieägare till bolagsstämma se justitiedepartementets ärende dnr 1718-88.

Kommittén bör förutsättningslöst överväga även de nu redovisade frågorna. Kommittén bör oförhindrad att ta upp även andra frågor avseende aktie-

vara bolagsrätten än de särskilt tagits upp här i den mån utredningsarbetet

som föranleder det.

Övrigt

Kommitten bör i alla de frågor som har berörts överlägga med de motsvarande utredningar nyligen har tillsatts i Finland och Norge. Kommit-

som tén bör därvid särskilt uppmärksamma de olikheter som föreligger på vissa punkter mellan de skilda aktiebolagslagama samt utröna om det inte kan uppnås ännu större nordisk rättslikhet detta område.

en

Mycket talar för att kommittén redovisar sitt arbete i etapper. Det är sannolikt att den del utredningsuppgiñen som gäller harmonisering med

av EG-direktiven m.m. behöver behandlas med förtur.

Utredningsuppdraget bör slutfört före den l december 1992.

vara

För kommittén bör gälla regeringens direktiv dir. 1984:5 till samtliga kommittér och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

nu bemyndigar chefen för justitiedepartementet

att tillkalla kommitté omfattad av kommittéförordningen 1976:119

en - med högst fem ledamöter med uppdrag att göra en översyn av aktiebolagslagen, samt

att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kom-

om mittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredning ar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

Justitiedepartementet

sou 1997: 168 Bilaga 2 127

Kommittédirektiv

Dir. 199l:89

Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén Ju 1990:08

Dir. 1991:89

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför.

Mitt förslag

Kommittén skall lämna förslag till regler om s.k. ansvarsgenombrott. Kommittén skall också behandla vissa andra aktiebolagsrättsliga frågor, däribland frågan om det finns skäl att modifiera förbudet för ett bolag att förvärva sina egna aktier.

Inledning

År 1990 tillkallades kommitté Ju 1990:08 för göra översyn

en att en av aktiebolagslagen. Kommittén antog namnet aktiebolagskommittén.

Kommitténs uppgift är att i samarbete med motsvarande kommittéer i Finland och Norge föreslå de lagändringar som erfordras med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Vidare skall kommittén överväga frågor som rör aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets organisation samt aktieägamas minoritetsskydd.

Ansvarsgenom brott

Den 25 april 1991 beslutade regeringen att inhämta lagrådets yttrande över förslag till ändringar i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar som innebar att bl.a. en delägare i ett aktiebolag i vissa undantagssituationer skulle kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgenombrott. För ansvarsgenombrott förutsattes att bolaget inte kunde uppfylla sina förpliktelser samt att detta berodde att delägaren hade begagnat sitt inflytande över bolaget ett otillbörligt sätt. En motsvarande regel föreslogs även gälla for ekonomiska föreningar.

I sitt yttrande över lagrådsremissen anförde lagrådet att förslaget till bestämmelser om ansvarsgenombrott inte borde genomföras. En lagreglering

av ansvarsgenombrott borde enligt lagrådets uppfattning föregås av en fördjupad

128 Bilaga 2

utredning vilka företeelser borde träffas av en sådan lagreglering och

om som hur rekvisiten för ansvarsgenombrott bör utformas. Lagrådet anförde bl.a. att två de rekvisit förslaget innehöll var vaga och kunde leda till rättso-

av som säkerhet. Lagrådet menade med hänsyn härtill att den föreslagna lagstiftningen skulle innebära ett nytt osäkerhetsmoment i näringsverksamhet som sker i aktiebolagsforrn.

l 1990/9l:198 om vissa ändringar i aktiebolagslagen anförde jag att

prop. jag hade svårt att instämma i lagrådets slutsats att det finns risk att den föreslagna lagstiftningen om ansvarsgenombrott innebär ett nytt osäkerhetsmoment i all näringsverksamhet sker i aktiebolagsfonn. Med hänsyn till

som lagrådets inställning var jag emellertid inte beredd att föreslå regler om ansvarsgenombrott. Dessa frågor skulle i stället utredas vidare i syfte att om möjligt precisera rekvisiten ytterligare. I propositionen uttalades att den frågan borde anförtros aktiebolagskommittén.

I enlighet med det anförda bör frågan om ansvarsgenombrott utredas vidare kommittén. Kommitténs uppgift i denna del bör vara att lägga fram

av förslag till bestämmelser vilka om möjligt preciserar rekvisiten i större utsträckning än förslaget i den lagrådsremiss som har nämnts i det föregående.

Förvärv av egna aktier

I direktiven till aktiebolagskommittén angav jag att det från olika håll

främst från näringslivshåll har framförts krav en modifiering av förbudet

for aktiebolag att förvärva egna aktier. Ett skäl som framförts för att tillåta förvärv aktier i vissa fall är att en sådan möjlighet skulle kunna bidra

av egna till att underlätta riskkapitalförsörjningen för små och medelstora företag.

l överläggningar mellan aktiebolagskommittén och motsvarande utredn ingar i Norge och Finland har från norsk och finsk sida framförts att man

att ta frågan om att modifiera reglerna om förbud för aktiebolag att avser upp förvärva aktier. Med hänsyn till intresset av nordisk rättslikhet detta

egna område bör även aktiebolagskommittén överväga denna fråga.

l detta sammanhang finns det ett flertal faktorer som måste beaktas. Bakgrunden till att den svenska lagstiftningen intagit en restriktiv hållning till förvärv aktier är bl.a. att ett sådant förvärv till sina ekonomiska

av egna verkningar har ansetts jämförligt med nedsättning av aktiekapitaleti förening med återbetalning till vissa aktieägare. Detta innebär att en reglering som tillåter förvärv aktier måste tillförsäkra borgenärema ett skydd så att

av egna det finns täckning för det bundna kapitalet i bolaget. Vidare bör en reglering innebära att aktieägarna likabehandlas så att inte vissa aktieägare gynnas

att bolaget förvärvar deras aktier till ett värde som överstiger markgenom nadsvärdet. Det kan i detta sammanhang erinras om att förvärv av egna aktier kan användas för att påverka kurssättningen på ett bolags aktier och däri-

användas för stödköp eller spekulationsköp. En reglering måste kunna genom kombineras med effektiva insiderregler. Ett skäl för restriktiva regler som framförts under år bl.a. inom den Europeiska gemenskapen är att

senare - förvärv aktier kan genomföras för att stärka företagsledningens

av egna

Bilaga 2 129

ställning i bolaget gentemot befintliga eller potentiella ägare. I Europeiska gemenskapens andra bolagsrättsdirektiv finns redan regler med begränsningar i fråga om förvärv av egna aktier. Kommissionen har också nyligen lagt fram förslag till ytterligare begränsningar i detta avseende. Det är vikt att här

av beakta inte endast det befintliga regelverket inom gemenskapen utan även den pågående utvecklingen.

Kommittén skall med beaktande av vad jag nu har anfört bedöma om det finns skäl att modifiera förbudet mot förvärv av egna aktier och, så skulle

om anses vara fallet, lämna förslag till nya bestämmelser om detta.

Övrigt

Aktiefrämjandet och Svenska Bankföreningen har framställt önskemål om att aktiebolagskommittén skall överväga om det bör införas regler som ger aktiebolag möjlighet att emittera aktier i annan valuta änsvenska kronor se justitiedepartementets ärenden dnr 91-1835 och 91-2233. Kommittén bör förutsättningslöst överväga denna fråga.

Som ett led i arbetet med att befria regeringen från förvaltningsärenden och anpassa vår lagstiftning till Europakonventionens krav tillgång till domstolsprövning jfr prop. 1990/911100 bil.2 s 55 bör kommittén också överväga om den nuvarande instansordningen för dispensärenden enligt aktiebolagslagen behöver ändras. Jag tänker då bl.a. ärenden enligt 12 kap. 7 § aktiebolagslagen.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen kompletterar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag har törordat.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

Justitiedepartementet

130 Bilaga 2

Kommittédirektiv

Dir. 1991:98

Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén

Ju 1990:08

Dir. 1991:98

Beslut vid regeringssammanträde 1991-1 1-28

Statsrådet Laurén anför.

Aktiebolagskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som har till uppgift att se över aktiebolagslagen. Genom tilläggsdirektiv dirl991:89

beslutades den 12 september 1991 fick kommittén i uppgift att lämna som förslag till regler i huvudsak innebär att en delägare i ett aktiebolag i

som vissa undantagssituationer skall kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgenombrott.

I rättspraxis har ansvarsgenombrott förekommit i några få, mycket speciella fall då det inte har ansetts godtagbart att upprätthålla principen om frihet från personligt betalningsansvar. Det finns för närvarande enligt min mening inget tyder på att det skulle föreligga behov av att införa särskilda lag-

som

ansvarsgenombrott. Det bör därför inte ingå i aktiebolagskommitregler om téns uppdrag att lämna förslag till sådana regler.

Jag hemställer att regeringen beslutar att begränsa aktiebolagskommitténs uppdrag så sätt att vad sägs på l och 2 i de tidigare meddelade

som s. tilläggsdirektiven under rubriken ’’Ansvarsgenombrott inte längre skall gälla.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

Justitiedepartementet

Bilaga 2 131

Kommittédirektiv

Dir. 1992:18

Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén

Ju 1990:08

Dir. 1992:18

Beslut vid regeringssammanträde: 1992-02-13

Statsrådet Laurén anför.

Mitt förslag Kommitténs uppdrag begränsas så sätt att detta inte skall omfatta anpassningen till EG:s fjärde, sjunde, åttonde och elfte bolagsrättsdirektiv.

Inledning Aktiebolagskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté har till

som uppgift att se över aktiebolagslagen. Kommittén skall bl.a. föreslå de lagändringar som erfordras med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Den frågan skall kommittén behandla med förtur.

De rättsakter som utgör EG:s bolagsrätt består av en förordning och elva direktiv. Tre av dessa rättsakter rör redovisningsfrågor och rättsakt vilka

en personer och revisionsbolag som får godkännas för att utföra lagstadgad revision. Av dessa rättsakter reglerar det fjärde bolagsrättsdirektivet årsredovisning, det sjunde bolagsrättsdirektivet koncemredovisning, det åttonde bolagsrättsdirektivet auktorisation och godkännande revisorer i s.k. public

av resp. private companies och det elfte bolagsrättsdirektivet redovisning i filialer.

Genom beslut den 22 augusti 1991 bemyndigade regeringen den dåvarande chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en översyn av redovisningslagstiñningen dir 1991:71. En huvuduppgift för kommittén är att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder är

som påkallade för att anpassa lagstiftningen till den snabba utveckling har ägt

som rum på redovisningsområdet såväl i Sverige som internationellt.

132 Bilaga 2

Kommitténs uppdrag begränsas Enligt min mening är det en fördel om man vid utformningen av den nya lagstiftningen redovisningsområdet kan ta hänsyn till vad som krävs enligt EG-rätten på detta område, så att övervägandena kan ske i ett enda sammanhang. Till detta kommer att de EG-direktiv bolagsrättens område som rör redovisningsfrågor behandlar redovisningen inte endast i aktiebolag utan även i vissa andra bolagsfonner. En anpassning av den svenska lagstiftningen kommer därför att beröra redovisningsregler även i andra lagar än aktiebolagslagen och få betydelse för frågan om vilken struktur redovisningslagstifiningen bör ha. Det åttonde bolagsrättsdirektivet behandlar auktorisation och godkännande av revisorer och har inte något direkt samband med den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen.

Mot bakgrund av det anförda är det enligt min mening mest lämpligt att anpassningen redovisningsområdet till EG:s regelverk sker i samband med den förestående generella översynen av lagstiftningen detta område samt att anpassningen till EG:s regler auktorisation och godkännande av revisorer

om utreds i särskild ordning.

Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen beslutar att

nu begränsa aktiebolagskommitténs uppdrag så sätt att detta inte skall omfatta anpassningen till EG:s fjärde, sjunde, åttonde och elfte bolagsrättsdirektiv. Vad sägs detta i de tidigare meddelade direktiven dir. 1990:46

som om under rubriken Anpassningen till regelverket inom EG" skall alltså inte längre gälla.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

Jusititiedepartementet

sou 1997; 163 Bilaga 2 133

Kommittédirektiv

Dir. 1994:143

Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén Ju 1990:08

Dir. 1994:143

Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 1994

Sammanfattning av uppdraget Aktiebolagskommittén skall lämna förslag till regler s.k.

om ansvarsgenombrott.

Bakgrund År 1990 tillkallades kommitté Ju 1990:08 med uppdrag

en att göra en översyn av aktiebolagslagen. Kommittén antog namnet Aktiebolagskommittén.

Kommittén har tidigare avgivit två delbetänkanden.

Bland de frågor som återstår för kommittén att behandla kan nämnas bolagsorganens roller och ansvar, frågor kring finansiella instrument i aktiebolag, aktieägares minoritetsskydd och aktiebolags förvärv av egna aktier. Kommitténs arbete skall

vara avslutat senast vid utgången av juni 1996.

Tidigare överväganden om ansvarsgenombrott Den 25 april 1991 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till ändringar i aktiebolagslagen och lagen ekonomiska föreningar.

om Förslaget, som byggde på Betalningsansvarskommitténs betänkande Ansvarsgenombrott m.m. SOU 1987:59 innebar bl.a. att delägare i ett aktiebolag

en i vissa undantagssituationer skulle kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgenombrott. En motsvarande regel föreslogs gälla även för ekonomiska föreningar.

Lagrådet framförde i sitt yttrande över lagrådsremissen vissa invändningar mot förslaget. Enligt Lagrådet borde en lagreglering ansvarsgenombrott

av föregås av en fördjupad utredning vilka företeelser borde träffas

om som av en sådan lagreglering och hur rekvisiten för ansvarsgenombrott borde utformas.

Med hänsyn till Lagrådets inställning avstod regeringen från att lägga fram förslag angående ansvarsgenombrott. l proposition angående vissa

en senare

134 Bilaga 2

andra aktiebolagsrättsliga frågor uttalades att frågor om ansvarsgenombrott i stället borde utredas vidare i syfte att om möjligt precisera rekvisiten ytterligare prop. 1990/912198 7. Genom regeringsbeslut den 12 september

s. 1991 fick Aktiebolagskommittén i uppdrag att göra denna utredning dir.

1991:89.

Efter valet 1991 beslöt den regeringen den 28 november 1991 om

nya

tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén. De nya tilläggsdirektiven nya innebar bl.a. kommitténs uppdrag begränsades så att den inte längre hade i

att uppdrag att utreda frågan om ansvarsgenombrott.

Behovet av utredning m.m.

Enligt regeringens mening finns det fortfarande starka skäl som talar för att det i lagstiftningen införs bestämmelser ansvarsgenombrott. Innan lag-

om stiftningen ändras bör dock de frågor Lagrådet har tagit upp analyseras

som ytterligare. Aktiebolagskommittén bör därför få i uppdrag att lägga fram förslag till bestämmelser ansvarsgenombrott. Förslagen bör även avse den

om associationsrättsliga regleringen bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

av

Aktiebolagskommittén skall därvid ta ställning till vilka olika företeelser

bör föranleda ansvarsgenombrott. Kommittén skall även i övrigt söka som precisera förutsättningarna för att ansvarsgenombrott skall kunna komma i

fråga.

Tidsplan

Resultatet kommitténs överväganden skall redovisas före utgången av juni

av 1996.

Justitiedepartementet

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32.Fbljdlagstiftningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33.Att laraövergränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation. M. 34.Övervakningavmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kursi trafikpolitiken+ bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratini backspegeln.Femtioår av förändring 38.Myndighetellermarknad. .

sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvalmingensolika verksamhetsforrner.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39.Integritet offentlighet Infonnationstcknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln.

hetsanpassningavstatsförvaltningens 41.Statenochtrossamfunden

struktur. Fi. Rattsligreglering

Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag

- Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund

- IT-probleminför 2000-skifiet.Referatoch LagomSvenskakyrkan. Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenochtrossamfunden

lT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen . lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. . Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframvaxt Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden . Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku.

+Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

.Granskning granskning. Statligmedverkanvid avgifisbetalning.Ku.

av Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. Statenochtrossamfunden

. Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku.

Konkurrenslagen1993-1996.N. ®.Arbetsgivarpolitik i staten. . Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch För kompetensoch resultat.Fi. . unga6-16år. U. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

Aktiebolagetskapital.Ju. Alternativautvecklingsvagarför EU:s . Digital dem0kr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. . demokratioch delaktighetden8november1996 Bristeri omsorg

anordnatavFolkomröstningsutredningen,T- enfrågaombemötandeaväldre.

kommissionenochKommunikationsforslcnings- N Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.T-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötandeaväldre.

- 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. ’ AvskaffareklamskattenFi.

- Svenskmat- EU-fat.Jo. Ministemochmakten. . Fi. 26. EUzsjordbrukspolitikoch denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken

fbrsörjningen.Jo. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenhan de statligautredningarnaKu.

28. l demokratinstjänst.Statstjanstemannensroll och Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vartoffentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju.

29.Bampomografifrâgan. ä I medborgarnastjänst.

lnnehavskriminalisering Ju. Ensamladfbrvaltningspolitikför staten.Fi.

m.m. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Personaluthyrning.A.

. svenskstatsförvaltning.Fi. SvenskhemmetVoksenåsensförvalmingsform.Ku.

3 Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Betal-TV inomSverigesTelevision.Ku. . - IT-kommissionensrapport3/97.K.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6l. Att växablandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. Ettdelbetänkande barnsochungdomars 90.Ändradorganisationför det statligaplan-,byggom uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln. Storstadskommittén. 9l. Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrägor. - 62. Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch betongochkojor från Storstadskommittén.S. strukturföråndringaripress,radio och TV. Ku. 63.Sverigeinför epokskifiet. 93.Hanteringavfel i utjämningssystemetför lT-kommissionensrapport5/97.K. kommuneroch landsting.ln. 64. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N. + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur 65. Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelse uppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation. av 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69. Besparingaristortochsmått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkosmader. uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. - 7l. Politik för unga. 99. Ennyvattenadministration.Vattenär livet. M. + 2stbilagor. ln. 100.Nya samverkansfonnerinom denSjöhistoriska socialförsäkringar. museiverksamheten.Ku. 72. En lagom 73. Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk l0l. Behandlingavpersonuppgifterom kommunikation.Referatfrånett seminarium totalförsvarspliktiga.Fo. lT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s anordnatav handelsdepartementet SElSden lloch december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.T-kommissionensrapport6/97. K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. 74.EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104.Polisi fredenstjänst.UD. utveckling.Jo. I05. Agenda2l i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för Femårefter Rio resultatochframtid.M. fysiskapersoner.Fi. 106.Enfondför ungakonstnärer.Ku. 76. Invandrarei vårdochomsorg l07. Dennyagymnasieskolan enfrågaombemötandeaväldre.S. problemochmöjligheter.U. - - 77.Uppföljning inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak rygg Om rättentill av - 78.Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.In. skriñspråketochomförskolansoch skolans 79.Försäkringsmäklare.En lagöversynav möjligheteratt förebyggaochmötaIäs-och Fbrsakringsmaklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Refonneradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt 81.Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fö. + Bilaga.In. ll0. Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter.In. lll. Branschsaneringochandrametodermot - 83.Ommakt ochkön i spåren offentligaav ekobrott.Ju. organisationensomvandling.A. ll2. Ensamordnadmilitär skolorganisation. 84. En hållbarkemikaliepolitik.M. l l3. Mothalvamakten elva historiskaessäerom - 85.Förmånefter inkomst samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. begreppför bostadsstbdenochnya 114.styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifkationsregler för rätttill förändringochkönsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtidellerett långtfarväl 86.Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch Densvenskavälfärdsstatenijämförande mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87. Kvinnor, mänoch inkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S. 88. Upphandlingför utveckflgL.N. 116.Barnetsbästa enantologi.S. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och 153 Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch

— . -

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och jämställdhet Bilagedel.A.+

samhälle.Ku. 154 Patientenharratt.S.

. ll8. Deladestäder.S. 155 Miljösamverkani vattenvården.M.

. 119.Entydligareroll för hälso-och sjukvårdeni l56 Ettstörreoch bättreEuropa EU:sutvidgning:

.

folkhälsoarbetet.S. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi. l20. Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, l57. Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

utveckling. En Kartläggning.U. förskolan.U. l2l. Skolfrågor Om skolai ennytid. U. 158 Vuxenpedagogik teorii och praktik. U.

- . 122.Rättigheteri luñfartyg. K. 159 Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet,

. 123.Ett effektivarenaringsförbud.N. säkerhetochrättvisa.Ju. 124.lT-kommissionenshearingomdennyamedie-och 160.Regionalakonsekvenser EU:söstutvidgning.N.av

programvaruindustrin.Andrakarnmarsalen, 161.Stöd i föråldraskapet.

Riksdagen,1997-06-16.K. 162.Medborgarskapoch identitet.ln. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 163.Översvämningskatastrofen

i Polen—— 126.Bilen,miljön och säkerheten.Fi. stödfrånstatoch näringsliv.N. 127.Straffansvarförjuridiska personer.DelA+B. Ju. 164.Medlingsinstitutoch lönestatistik. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsarenden. + 5stbilagor.A.

UD. 165.Läkemedeli priskonkurrens. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 166.Ohålsoiörsakringen.Trygghetoch aktivitet. 130.Effektivarestatlig inköpssamordning.Fi. 167.Enlivsmedelsstrategiför Sverige. 131.Lagompremiepension.Fi. 168 vinstutdelning i aktiebolag.Ju.

. 132.Antimicrobial FeedAdditives. Jo. 133.Antirnikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. 134.Förtroendemannainflytandeökad kvalitet och

-

rättssäkerhet.S. 135.Ledare,makt och kön. A.

Kvinnors ochmanslöner varför såolika A.

. — 137.Glastakoch glasväggar Den könssegregerade

arbetsmarknaden.A. 138.Familj,makt ochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen.A. 140.Fonogramersattning.Ku. 14. Bokeni tiden.Ku. 142.Högkostnadsskyddmotsjuklönekosmader.S. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD.

- 144.Försvaretsfastigheter.

Formerfören kostnadseffektivoch

verksamhetsinriktadfbrvalming. Fi. 145.Förvaltamed miljöansvar.Statstbrvaltningens

arbeteför ekologiskhållbarhet.M. 146.Grunddata i samhälletstjänst.Fi.

- 147.Barnsbilderavåldrande

enfrågaombemötande äldre.av

- 148.Utbildningskanalen.U. I49.Miljön i ettutvidgat EU. M. 150.EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.Jo. l5l. Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor

the future of EU agriculture.Jo. 152.Uppehållstillstând grundavanknytning.UD.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

om barnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 Fastighetsdataregister.3

Barnetsbästa enantologi. 116 Aktiebolagetskapital. 22 -

Deladestäder.l 18 Barnpomografifrågan.

En tydligareroll för hålso-och sjukvårdeni lnnehavskriminaliseringm.m.29

folkhälsoarbetet.119 Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik.39

Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Grundlagsskyddför nyamedier.49 -

rättssäkerhet.134 Folket sområdgivareochbeslutsfattare.

Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.142 + Bilaga l och 56

Barnsbilderav åldrande Polisensregister.65

enfrågaombemötandeaväldre.147 Branschsaneringoch andrametodermotekobrott.111 -

- Patientenharrått. 154 Straffansvarför juridiska personer.Del A+B.127

Stöd i föräldraskapet.161 Ettutvidgateuropeisktområdemedfrihet,

Läkemedeli priskonkurrens.165 säkerhetoch rättvisa.159

Ohålsofbrsåkringen,Trygghetoch aktivitet.166 Vinstutdelning aktiebolag.168i

Kommunikationsdepartementet Utrikesdepartementet

Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.6 Återkallelseav uppehållstillstånd.67

lT-problem inför 2000-skiflet.Referatochslutsatserfrån Polisi fredenstjänst.104

enhearinganordnadav IT-kommissionenden Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128

18december.lT-kommissionensrapportl/97. 12 StörreEU säkrareEuropa.143

- Digital demokr@ti.Ett seminarium Teknik, Uppehållstillstånd anknytning.152 om

grundav

demokratioch delaktighetden 8 november1996

Försvarsdepartementet anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT-

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Totalförsvaretoch frivilligorganisationema

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. 23

uppdrag,stödochersättning.70 — Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Behandling personuppgifter -

av om lT-kommissionens 3/97.31

rapport totalförsvarspliktiga.101

Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor.35 Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109

Sverigeinför epokskiñet. Ensamordnadmilitär sko1organisation.l12

lT-kommissionensrapport5/97.63

Socialdepartementet Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk

kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnatav Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8

lT-kommissionen,Nårings-och handelsdepartementet Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.24

- ochSEISdenll december1996. Brister i omsorg lT-kommissionensrapport6/97.73

enfrågaombemötande äldre.av SI - Rättigheteri Iuftfartyg. 122 Omsorgmedkunskapoch inlevelse

T-kommissionenshearingomdennyamedie-och

enfrågaombemötande äldre.52av - programvaruindustrin.Andrakammarsalen. Att växabland betongochkojor.

Riksdagen,1997-06-16.124 Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars

Kollektivtrafik i tid + Bilaga 129 uppväxtvillkor i storstådemasutsattaområdenfrån

Storstadskommitten.61 Finansdepartementet

Rosorav betong.

Inkomstskattelag,del l-lll. 2 Enantologi till delbetänkandetAtt växabland

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex betongochkojor från Storstadskommittén.62

förvaltningsområden.7 Enlagomsocialförsäkringar.72

Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam- Invandrarei vårdochomsorg

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur.9

enfrågaombemötande äldre.av 76 - Ansvaretför valutapolitiken.10 Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp

- Skatter,miljö och sysselsättning.l l för bostadsstödenoch nyakvalifikationsreglerför

rått till sjukpenninggrundandeinkomst.85

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 ochproblematik.15 Besparingaristortoch smått.69 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Dennyagymnasieskolan + Bilagor.17 problemoch möjligheter.107

- Granskningavgranskning. Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill

- Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 skriñspräketochom förskolansochskolans Kontroll Reavinst Värdepapper.27 möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och l demokratinstjänst. Statstjänstemarmensroll och skrivsvårigheter.108 vårt offentliga etos.28 Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför utveckling.EnKartläggning.120 svenskstatsförvaltning.30 Skolfrägor Om skolai en ny tid. 121

- Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s Utbildningskanalen.148 förvaltningspolitiskasamarbete.33 Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför Bekämpande penningtvätt.36av förskolan.157 Myndighetellermarknad. Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. 158 Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.38

Jordbruksdepartementet Arbetsgivarpolitik i staten. Förkompetensoch resultat.48 Svenskmat- på EU-fat. 25 Avskaffa reklamskatten53 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Ministem och makten. försörjningen.26 Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 Alternativautvecklingsvägarför EU:s 1medborgarnastjänst. gemensammajordbrukspolitik. 50 En samladförvaltningspolitikför staten.S7 EU:sjordbnrkspolitik, miljön och regional Statsskuldspolitiken.66 utveckling.74 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91

fysiskapersoner.75 Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Uppföljningavinkomstskattelagen.77 jordbruk i framtiden.102 Försäkringsmäklare. lagöversynEn av Antimicrobial FeedAdditives. 132 Försäkringsmäklaruuedningen.79 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133 Refonneradstabsorganisation.80 EU:sjordbrukspolitik och östutvidgning.150 Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor the mineralolja,m.m.86 futureof EU agriculture.151 Lokalförsörjningochfastighetsägande. Enutvärdering statensfastighetsorganisation.96 Arbetsmarknadsdepartementet

av Säkrareobligationer 110 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför Ettsvensktinvesterarskydd.125 arbetshandikappade.5 Bilen, miljon och säkerheten.126 Personaluthyrning.58 Effektivarestatlig inköpssamordning.130 Samhall.En arbetsmarknadspolitiskÅtgärd Lagompremiepension.131 + Bilagedel.64 Försvaretsfastigheter. Ommaktoch kön i spåren offentliga

- av Formerför enkostnadseffektivoch organisationenomvandling.83 verksamhetsinriktadförvaltning. 144 Kvinnor, mänochinkomster. Gnrnddata i samhälletstjänst.146 Jämställdhetochoberoende.87

- Ett störreochbättreEuropa EU:sutvidgning: Mot halvamakten elva historiska

- essäerom Samhällsekonomiskaeffekter. 156 kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113

styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

Utbildningsdepartementet

förändringoch könsmaktensframtid.114 Dennyagymnasieskolan stegför steg.l Ljusnandeframtid eller ett långtfarväl

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför bam och Densvenskavälfärdsstatenijämförande unga6-16är.21 belysning.115

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ledare,makt och kön. 135 Närings- och handelsdepartementet

Kvinnors ochmänslöner varför såolika 136 - Regionpolitikför helaSverige.13 Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade Att utveckla industriforskningsinstituten.16 arbetsmarknaden.137 Konkurrenslagen1993-1996.20 Familj, maktochjämställdhet.138 Upphandlingm: utveckling. 88 Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom Handelnmedskrot och begagnadevaror.89 arbeteochpengari familjen.139 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch - Etteffektivarenäringsförbud.123 jämställdhet Bilagedel.153+ Regionalakonsekvenser EUzsöstutvidgning.160av Medlingsinstitutoch lonestatistik. Översvamningskatastrofen 5 bilagor. 164 i Polen- + st stödfrån och näringsliv. 163 stat

Enlivsmedelsstrategiför Sverige.167 Kulturdepartementet

lT i kulturenstjänst.14 Inrikesdepartementet

Statenoch trossamfunden Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Rättslig reglering Ungaocharbete.40 Grundlag - Politik för unga. Lag omtrossamfund - + st2 bilagor. 71 LagomSvenskakyrkan.41 - Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 Statenoch trossamfunden Allmännyttiga bostadsföretag. Begravningsverksamheten.42 + Bilaga.81 Statenoch trossamfunden Lika möjligheter. 82 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch Ändradorganisationför det statligaplan-, byggdekyrkliga arkiven.43 och bostadsvâsendet.90 Statenoch trossamfunden Hanteringavfel i utjämningssystemetlör Svenskakyrkanspersonal.44 kommuneroch landsting.93 Statenochtrossamfunden Medborgarskapoch identitet.162 Stod,skatterochfinansiering.45

Statenoch trossamfunden Miljödepartementet

Statlig medverkanvid avgifisbctalning.46 Förbättradmiljöinfonnation. 4 Statenochtrossamfunden Foljdlagstifiningtill miljöbalken. 32 Denkyrkliga egendomen.47 Övervakningavmiljön. 34 Statenoch trossamfunden.Sammanfattningarnaav Enhållbarkemikaliepolitik. 84 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Skyddavskogsmark.Behovoch kostnader.97 SvenskhemmetVoksenåsenstörvaltningsfonn.59 Skyddavskogsmark.Behovoch kostnader. Betal-TV inomSverigesTelevision. 60 Bilagor. 98 Grannlands-TVi kabelnat.68 Enny vattenadministration.Vattenärlivet. 99 Medieföretagi Sverige Ãgandeoch - Agenda21 i Sverige. suukturtöråndringari press,radioochTV. 92 Femår efterRio resultatoch framtid. 105 Forumfor varldskultur - Förvaltamedmiljoansvar.Statsförvaltningens enrapportomettrikarekulturliv. 95 - arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Nyasamverkansfonnerinom densjöhistoriska Miljön i ettutvidgatEU. 149 museiverksamheten.100 Miljösamverkani vattenvården.155 Rapportmed förslagomsändningsorter.103

Enfond för ungakonstnärer.106

Nobelcenteri Stockholm ett informations-och aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och

samhälle.117

Fonogramersättning.140

Boken i tiden. 141

Pnxl nI:| xx 1114.1,"IuI||Hl\1