Det nya skatteförslaget : sammanfattning av skatteutredningarnas betänkanden

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Detnya

skatteförslaget

Statens offentliga utredningar EMI 1989:38

g Finansdepartementet

Det nya skatteförslaget

-sammanfattning

av

skatteutredningamas

betänkanden

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren l98l - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, l06 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/ 763 23 20 Telefon 8°- l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°°- l6°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget 106 9 004 Omslag Hans Bergman/ Roland Ingemarsson ISBN 9l-38-10343-5 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 930743

Förord

Detta är ett särtryck av sammanfattningarna i betänkandena frân utredningarna om reformerad inkomstbeskattning och om reformerad företagsbeskattning samt. kommittén för indirekta skatter. För en mera utförlig bild av förslag och överväganden hänvisas till betänkandena, SOU 1989:33 Reformerad SOU inkomstbeskattning, 1989:34 Reformerad företagsbeskattning och SOU 1989:35 Reformerad mervärdeskatt m.m. De tre kommittéerna har ijuni 1989 överlämnat sina betänkanden med förslag till ett reformerat skattesystem till finansministern. Förslagen kommer att remissbehandlas under sommaren och början av hösten 1989. Den kommande föreslås träda i kraft lagstiftningen i huvudsakliga delar den Ijanuari 1991. Vidare ges information om förslaget från utredningen om intlationskorrigerad inkomstbeskattning som överlämnas till finansministern senare i juni 1989 (SOU 1989:36 Intlationskorrigerad inkomstbeskattning). Förslaget kommer att remissbehandlas gemensamt med de tidigare nämnda förslagen. Slutligen redovisas i sammandrag de reservationcr och särskilda yttranden som avgivits med anledning av förslagen.

Innehållsförteckning

Utredningen om reformerad

inkomstbeskattning,

RINK (SOU 1989:33)

reformerad

Utredningen

om URF

företagsbeskattning,

(SOU 1989:34) 19

Kommittén för indirekta skatter, KIS (SOU 1989:35) 27

Utredningen om inflationskorrigerad IBU

inkomstbeskattning,

(SOU 1989:36) 43

Reservationer m.m. mot från förslagen RINK, URF och KIS:

- RINK 7 Sammanfattning

från

Sammanfattning

av

förslaget

reformerad

utredningen

om

inkomstbeskattning

Inledning

Vi föreslår en både i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv genomgripande reformering av inkomstskatten, som innebär kraftigt sänkta skattesatser och en väsentligt mera likformig av beskattning. Sänkningen skattesatserna kostar ca 63 miljarder kr. motsvarande 85 % av intäkterna från den statliga inkomstbeskaltningen. Reformen finansieras genom basbreddningar avseende såväl inkomstskatten som andra skatter på sammanlagt 58 miljarder kr. I kombination med förslagen från kommittén för indirekt beskattning och från utredningen om reformerad företagsbeskattning ger vårt förslag ett väsentligt lägre skatteuttag för arbete och ett högre skatteuttag för kapitalinkomster, energi och konsumtion. Dessa tre kommittéer föreslår tillsammans en omfattande och samordnad reformering av det svenska skattesystemet.

Behovet av en skattereform

genomgripande

Nuvarande inkomstskattesystem utmärks av skattesatser och höga olikformig behandling av olika typer av inkomster. Kapitalinkomster gynnas jämfört med arbetsinkomster, naturaförmåner gynnas jämfört med kontant lön samtidigt som skatteplanering och skattefusk gynnas jämfört med produktiva insatser.

Regelsystemet är också oenhetligt och svåröverskådligt. Detta beror bl.a.

på att olika delområden har förändrats successivt samt att ett växande antal uppgifter lagts på skattesystemet under årens lopp utöver de grundläggande uppgifterna att ge skatteintäkter och skapa fördelningseffekter. Även om varje sådan förändring framstått som angelägen när den införts så är det samlade resultatet inte tillfredsställande. Olikformig beskattning av olika inkomster leder till samhällsekonomiska snedvridningar genom att personer och företag av skatteskäl lockas att välja arbets-, organisations- och ersättningsformer samt investerings- och finansieringsalternativ som inte skulle ha valts i annat fall. Olikformig beskattning leder också till orättvisor genom att personer med samma faktiska inkomst betalar olika skatt beroende på moral och skillnader i kunskap och möjligheter att genom olika metoder uppnå en lägre skatt. Eftersom det i första hand är personer med höga inkomster som får reducerad skatt genom nuvarande olikformigheter bidrar olikformigheterna också till att nuvarande inkomstskatt mindre ger en väsentligt utjämning

8 Sammanfattning - RINK

än vad som framgår av de formella skatteskalorna. Dessa brister i det nuvarande inkomstskattesystemet har fått en över tiden ökande att metoderna för att undvika skatt har betydelse genom utvecklats och fått en allt större spridning. Det ökande internationella beroendet liksom avregleringen av kreditmarknaden har accentuerat problemen med snedvridningar och orättvisor. Den skattereform som genomfördes 1983-1985 reducerade utrymmet för skatteplanering genom att skattelättnaden för underskottsavdrag maximerades till 50 och numera 47 % vid 30 % kommunalskatt. En svaghet med denna typ av avdragsbegrånsning är dock att den kan kringgås bl.a. genom att ränteutgifter i stället redovisas på annat sätt som ger full skattelättnad. Reformen bidrog också till att i vissa avseenden göra mindre enhetligt och mera komplicerat, vilket är en nackdel inte systemet minst ur fördelningspolitisk synvinkel.

Reformens

inriktning

En utgångspunkt för våra förslag är att beskattningen skall göras mera likformig genom att personer med samma faktiska inkomst skall betala samma skatt. Den progressivitet som uttrycks av skatteskalorna skall också väsentligt bättre än i dag överensstämma med det faktiska skatteuttaget. Skatteeffekter får inte heller skapa stora skillnader mellan vad som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt. Olika typer av arbetsskall således behandlas och i största och kapitalinkomster på ett likformigt möjliga utsträckning enhetligt sätt. En annan är att skattesatserna skall sänkas för att utgångspunkt en mera likformig beskattning samt för att reducera de möjliggöra samhållsekonomiska sncdvridnin garna bl.a. genom att göra skatteplanering och skattefusk mindre lönsamt. Sänkta skattesatser innebar också en med hänsyn till Sveriges ökande internationella beroende samt anpassning med hänsyn till sänkningar av redan tidigare lägre inkomstskattesatser i omvärlden. Dessa två utgångspunkter har ett nära samband. En långtgående är fördelningspolitiskt endast om sänkning av marginalskatterna acceptabel den kombineras med en ökad likformighet och andra åtgärder som ökar inkomstskattens fördelningspolitiska tråffsåkerhct. Därtill finns samband genom att en mera likformig beskattning bidrar till att finansiera sänkningen av skattesatserna samt genom att höga skattesatser leder till omfattande avsteg från en erfarenhetsmässigt likformig beskattning.

Skattesatser

Vi föreslår att den statliga inkomstskatten slopas för förvärvsinkomster för ca 90 % av de skattskyldiga. Det stora flertalet kommer att betala enbart kommunal skatt på sina förvärvsinkomster genom att statlig skatt utgår endast för förvärvsinkomster utöver 200 000 kr. år 1991, motsvarande ca

- RINK 9 Sammanfattning

180 000 kr. i 1989 års penningvärde. Den statliga skattesatsen för sådana inkomster föreslås bli 20 %. Den högsta marginalskatten blir då 50 % vid 30 % kommunalskatt. Kapitalinkomster beskattas med en enhetlig statlig skatt på 30 %. Skattesatsen har valts med hänsyn till att den skall tillämpas för nominellt beräknade kapitalinkomster, dvs. även inflationsdelen av räntan och annan kapitalavkastning beskattas. Ränteutgifter avseende bl.a. egnahem och bostadsrätter ger därmed en skattelättnad på 30 %, vilket motsvarar det stora flertalets skattesats för förvärvsinkomster. Det stora nertalet får därmed fullt avdrag för ränteutgifter. Även personer med hög förvärvsinkomst och därmed 50 % marginalskatt får 30 % skatt på kapitalinkomster. Därmed skattebegränsas lättnadcn för ränteutgifter till 30 % även för denna vilket är grupp, önskvärt av bl.a. fördelningspolitiska skäl. En annan konsekvens är att skatteuttaget blir rimligt med hänsyn till att hela den nominella avkastningen beskattas, vilket inte skulle varit fallet vid 50 % skatt. Den enhetliga skattesatsen för kapitalinkomster överensstämmer med den bolagsskattesats som föreslås av utredningen om reformerad företagsbeskattning. Denna reducerar långtgående enhetlighet utrymmet för skatteplanering, t.ex. i form av att kapitalinkomster redovisas hos personer inom hushållet som har låg marginalskatt eller i form av att sparande sker inom företag i stället för inom hushållet. En proportionell skatt på 30 % för nominellt beräknade kapitalinkomster leder till att skattens andel av den reala kapitalavkastningen ungefär överensstämmer med det samlade för arbetsinkomster, när skatteuttaget man beaktar både inkomstskatten och den s.k. skattedclen av socialavgifterna. Syftet med de föreslagna skattesatserna är att skapa förutsättningar för rimlig löneutveckling efter skatt utan att allvarligt driva upp inflationstakten, - att sänka inkomstskatten för alla, att skapa förutsättningar för en likformig beskattning av olika typer av kapital- och arbetsinkomster samt - att stimulera och motverka sparande låntagande genom att räntan efter skatt åtminstone inflationstakten. överstiger Sänkningen av skattesatserna ger ett skattebortfall kr. på ca 63 miljarder jämfört med 1989 års regler. Ett sådant stort skattebortfall ställer hårda krav på basbreddningar inom inkomstskatten och finansiering utanför inkomstskatten.

Ekonomiska effekter

Syftet med skattereformen är att förbättra ekonomins funktionssätt genom att bidra till högre välstånd genom reducerade snedvridningar och ökad flexibilitet på arbets- och kapitalmarknaden,

10 Sammanfattning - RINK

- att reducera för skatteplanering och skattefusk, utrymmet - inte att uppnå ökad rättvisa genom att personer med höga inkomster skall kunna undvika skatt samt, mera generellt, genom att personer med samma faktiska inkomst skall betala samma skatt och - avseende att uppnå en internationell harmonisering marginalskatter.

Fördelningseffekter

En långtgående isolerad sänkning av marginalskatterna är inte acceptabel av fördelningspolitiska skäl. Vårt förslag har inte heller denna inriktning utan är utformat så att fördelningseffekterna av de sänkta marginalskatterna motverkas av omfattande och långtgående förändringar som ger en förbättrad fördelningspolitisk träffsäkerhet. Ett viktigt inslag är därvid övergången till likformig beskattning av olika och arbetsinkomster. Fördelningseffekterna av sänkta typer av kapitalmarginalskatter motverkas också genom - för arbete reduceras medan att det sammanlagda skatteuttaget väsentligt skatteuttaget ökar för kapital, konsumtion och energi, - att alla löneförmåner beskattas på samma sätt som kontantlön, vilket särskilt berör höginkomsttagare, - att arbetsinkomster inom enskild näringsverksamhet och fåmansbolag beskattas likformigt med löntagares arbetsinkomster, - att reavinster beskattas mera likformigt, - att avdragsrätten för ränteutgifter, underskott, reaförluster och andra förluster begränsas, - att skattefria öar elimineras i stor utsträckning, bl.a. genom att grundavdrag inte medges för kapitalinkomster och genom att sparavdraget slopas, - att alla typer av kapitalavkastning, inkl. avkastning på pensionssparande, beskattas på ett i huvudsak likformigt sätt, sätt - att skatteplanering, mera generellt, förebyggs på ett grundläggande genom full beskattning av olika typer av inkomster, - att extra real inom näringsverksamhet alltid blir kapitalavkastning föremål för någon typ av dubbelbeskattning, - att reglerna förenklas och görs mera enhetliga, vilket gynnar personer som av ekonomiska eller andra skäl inte anlitar skatterådgivare samt - att barnbidraget höjs väsentligt. effekter vid Utvärderingen av förslagets fördelningspolitiska visar, försiktiga antaganden om dynamiska effekter, att samtliga socioekonomiska grupper får ökad disponibel inkomst till följd av reformen. Beräkningarna visar också att hushållen med de högsta inkomsterna vinner mindre än

genomsnittshushållet på reformen. De med de allra högsta inkomsterna

kommer efter reformen t.o.m. att betala mer i skatt än före reformen. Barnfamiljcrnas relativa position förbättras medan personer med hög förmögenhet får väsentligt högre skatt.

Sammanfattning - RINK 11

i

Förändringar regelsystemet

Indelningen i inkomstslag

Nuvarande sex inkomstslag slås samman till tre, nämligen inkomst av tjänst som omfattar löneinkomster, löneförmåner och pensioner, inkomst av näringsverksamhet som omfattar övriga förvärvsinkomster avseende rörelse, jordbruk och hyreshus samt inkomst av kapital som omfattar alla typer av kapitalavkastning.

Inkomst av tjänst

Inkomstslaget tjänst blir i högre grad än i dag en allmän uppsamlingspost

för vissa inkomster. Ändringen innebär att all ersättning som härrör från

eget arbete eller prestation utanför näringsverksamhet omfattas av inkomstslaget. Naturaförmåner och andra löneförmåncr värderas redan i dag i princip till marknadspriset, medan det i praktiken förekommer skattemässig undervärdering genom skattefrihet för olika typer av förmåner och genom mindre väl awägda schablonregler. Vi föreslår att dessa regler skärps så att alla typer av förmåner värderas på ett mera rättvisande sätt och blir föremål för både socialavgifter och inkomstskatt. De skärpta reglerna gäller bl.a. värdet av bilförmån, som föreslås öka från 22 till 30 % av nybilspriset. subventioner från arbetsgivaren avseende måltider, resor och lån liksom försäkringsförmåner, vinstandelar samt köp av aktier och konvertibla skuldebrev till underkurs skall behandlas på samma sätt som kontantlön. Även reglerna för beskattning av traktamenten skärps för att förhindra att reglerna används för att undvika skatt och socialavgifter. Nuvarande regler för privatanställda om att traktamenten och andra ersättningar är skattepliktiga medan avdrag medges enligt vissa schabloner utvidgas till att omfatta även offentliganställda. Reglerna skärps genom förändrad avgränsning av den vanliga verksamhetsorten, genom reducerade avdragsgilla schablonbelopp, genom att avdrag inte medges för förhöjda kostnader vid endagsförrättningar samt genom att den nya avdragsschablonen för tjänsteresor får tillämpas vid högst tre månaders bortavaro, varefter schablonbeloppet sänks. För den som använder egen bil i tjänsten medges avdrag enligt en schablonregel baserad på kostnaden för extra körsträcka som beräknas till 10 kr. per mil som körts i tjänsten. Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats medges med 60 öre per km för den del av den sammanlagda sträckan som överstiger 60 km per dag dock högst 15 000 kr. per år. Avdraget medges oberoende av färdsätt och färdtid, vilket innebär avsevärda förenklingar samtidigt som skattereglerna inte längre missgynnar kollektiva transportmedel och samåkning. Av enkelhetsskäl föreslår vi också ett fast schablonavdrag på 1 000 kr. mot löneinkomster avseende kostnader för annat än resor till och från arbetet.

12 Sammanfattning - RINK

av reglerna för beskattning av naturaförmåner m.m. Skärpningen omfattar även egenföretagare med hänsyn till målet om likformig av arbetsinkomster i form av lön samt i form av överskott inom beskattning enskild näringsverksamhet och inom fåmansbolag. Ett viktigt inslag är därvid att vi föreslår särskilda regler som förhindrar att arbetsinkomster inom fåmansbolag tas ut i form av lågt beskattad reavinst bl.a. genom s.k. skalbolagsaffärer. Som en följd av dessa regler kan nuvarande föga verkningsfulla s.k. stopplagstiftning inom detta område avskaffas.

Socialavgifter

Förutom förändringar i riktning mot en mera likformig inkomstbeskattning av arbetsinkomster ökas likformigheten också genom att alla typer av förvärvsinkomster föreslås bli föremål för någon typ av socialavgift. Därmed förstärks också sambandet mellan socialavgifter och förmåner. Löner liksom flertalet typer av förmåner för personer som är högst 65 år föreslås bli förmånsgrundande avseende sjukersättning och ATP på ett mera enhetligt sätt, samtidigt som arbetsgivaravgifter utgår. Överskott inom näringsverksamhet för personer som är aktiva i verksamheten och är högst 64 år blir också förmånsgrundande samtidigt som egenavgifter utgår. För inkomst av näringsverksamhet där den skattskyldige inte är aktiv föreslår vi en s.k. grundavgift motsvarande skattedelen av socialavgifterna som inte ger ökade förmåner för löntagaren eller den aktive näringsidkaren. Folkpensionen görs skattefri. För att inte pensionärer skall gynnas av reformen mer än andra grupper samt i enlighet med vår princip om att all skall beläggas med någon typ av socialavgift, föreslår vi arbetsersättning förvärvsinkomster i form att grundavgift skall utgå också för pensionärers av pensioner, lön och inkomst av näringsverksamhet. av Grundavgiften för pensionsförmåner tas ut först vid utbetalningen pensionerna på samma sätt som vid inkomstbeskattningen. Grundavgift utom folkpension, pensionstillskott och utgår för alla typer av pensioner motsvarande ATP eftersom dessa pensionsbelopp utgår till alla och således inte utgör arbetsersättning. För att undvika ett dubbelt uttag av socialavgifter föreslås att enskilda näringsidkares avdrag för pensionsförmåner görs mot inkomst av näringsverksamhet före samt att skattedelen av beräkning av egenavgifter socialavgifterna restitueras för löntagares privata pensionsförsäkringar. Dessa förslag är ett resultat av att vi prioriterar målet om likformig och rättvis beskattning före målet om basbreddningar. Denna breddning av basen för socialavgifterna används dels för att finansiera de sänkta inkomstskatteatserna och dels för att sänka socialavmed 0,68 Breddningen av skattebasen och gifterna procentenheter. sänkningen av skattesatserna omfattar även socialavgifterna.

- RINK 13 Sammanfattning

Skattereduktioner och extra avdrag

Skattereduktionen för fackföreningsavgift anpassas med hänsyn till de lägre skattesatserna och föreslås dock maximalt 400 uppgå till 20 % av avgiften kr. Som ett led i våra strävanden att förenkla och att skattesystemet anpassa reglerna med hänsyn till utvecklingen av andra stödformer till vissa hushållstyper samt sjuka föreslår vi slopat avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn, slopade skattereduktioner för hemmamake och ensamstående med barn samt slopat extra avdrag med till hänsyn existensminimum och sjukdomskostnader. På dessa områden räknar vi inte med några större budgetförstärkningar då stödformer inom berörda områden bör ökas befintliga i ungefär motsvarande utsträckning. Målet är att förenkla och renodla regelsystemet utan att försämra villkoren för berörda grupper.

Inkomst av

kapital

Skatteberäkning och avdragsbegränsningar Alla typer av kapitalavkastning i form av ränta, utdelning och realiserade värdeökningar liksom ränteutgifter beskattas på ett enhetligt sätt i inkomstslaget kapital med en statlig skattesats på 30 %. Detta gäller även tillgångar där kapitalavkastningen utfallet i form av lotterivinster som t.ex. premieobligationer och s.k. vinstsparande i bank. Den statliga skattesatsen på 30 % tillämpas också enligt förslaget från utredningen om reformerad företagsbeskattning, för överskott inom aktiebolag, ekonomiska föreningar m.m., vilket bidrar till en hög grad av enhetlig och likformig beskattning. Realiserade värdeändringar beskattas fullt ut på samma sätt som löpande kapitalavkastning, medan inflationen beaktas genom en förhållandevis låg skattesats. Denna metod för beaktande av inflationen är väsentligt enklare än alternativa metoder som eller explicit inilationskorrigering kvotering av kapitalinkomster och överensstämmer också med målet om internationell harmonisering av regelsystemet. Underskott i inkomstslaget kapital ger en skattereduktion på 30 % på samma sätt som överskott beskattas med 30 %. För att undvika att underskott i inkomstslaget kapital underminerar av beskattningen förvärvsinkomster i alltför stor utsträckning samt för att förebygga skatteplanering föreslås ett avdragstak för ränteutgifter per år på 100 000 kr. per vuxen och på 10 000 kr. per barn under 18 år. Begränsningen är utformad så att ränteutgifter för normalt boende liksom ränteutgifter avseende egen näringsverksamhet inte skall påverkas. Däremot begränsas utrymmet för skatteplanering radikalt för s.k. O-taxerare samt för personer som i annat fail skulle finansiera placeringar i tillgångar med en låg skattepliktig direktavkastning med lån där hela ränteutgiften är omedelbart avdragsgill. Ränteavdragstaket bidrar också till våra mål om att uppmuntra sparande och att motverka låntagande. För att förebygga skatteplanering föreslås också att reaförluster blir

- RINK 14 Sammanfattning

endast till 70 %. Därmed blir det normalt inte skattemässigt avdragsgilla lönsamt att skattekrediter att realisera förluster så bygga upp genom snabbt som möjligt i kombination med att beskattningen av värdeökningar är vald så att den skall resultera i faktisk

skjuts på framtiden. Kvoteringen

snarare än formell avseende den skattemässiga behandlingen av symmetri realiserade värdeändringar.

Sparstimulerande åtgärder Sänkningen av skattesatsen för normalt banksparande och för ränteutgifter från stimulerar sparande och motverkar låntaganupp till 72 % till 30 % de. av innebär emellertid en Likformig beskattning kapitalinkomster väsentligt ökad beskattning av bl.a. reavinster på aktier och pensionssparande samt visst nu skattefritt banksparande, vilket kan tendera att reducera

sparandet. Med till målen om att sparande skall stimuleras samt för att hänsyn mildra för befintligt sparande föreslår vi en reducerad övergångseffekterna skattesats nämligen allemans- och på 20 % för särskilt angeläget sparande, därmed samt för alla typer av sammanhängande ungdomsbosparande

pensionssparande.

Pensions- och försäkringssparande

En övergång till Iikformig beskattning får också stor betydelse för pensionsoch försäkringssystemen, då. all arbetsersättning skall bli föremål för någon samt då all kapitalavkastning skall beskattas. typ av socialavgifter Vi föreslår således att avkastningen för alla typer av pensionssparande oberoende sker i försäkringsbolag, bank av om sparandet pensionsstiftelse, inom företagen skall beskattas. eller genom bokföringsmässiga avsättningar Skattesatsen föreslås dock bli 20 i stället för 30 % för att stimulera samt med tanke på att beskattningen avser även befintligt sparandet pensionssparande. avseende kapitalförsäkring är beskattad vid nuvaran- Kapitalavkastning även i övrigt hushållens direkta att de regler och liknar sparande genom betalas med inkomstbeskattade medel medan uttag inte premierna inkomstbeskattas. Av dessa skäl bör den normala skattesatsen på 30 % tillämpas för kapitalavkastning avseende kapitalförsakringar.

Reavinstbeskattningen av värdepapper m.m.

Nuvarande för reavinstbeskattning av aktier och andra värdepapper regler ett stort för samtidigt som reglerna är ger utrymme skatteplanering Som exempel kan nämnas att den komplicerade och skapar inlåsningar. andelen av reavinster på aktier reduceras från 100 till 40 % skattepliktiga vid två års innehav, vilket leder till att det blir skattemässigt oförmånligt att realisera vinster före denna leder också till tidsgräns. Kvoteringen att arbetsinkomster och andra inkomster omvandlas skatteplanering genom till lågt beskattade reavinster.

- RINK 15 Sammanfattning

Vårt förslag om en övergång till likformig innebär stora beskattning förändringar inom detta område. För den helt dominerande gruppen värdepapper - marknadsnoterade aktier och liknande - föreslås vinstberäkningen ske enligt en helt ny s.k. portföljmetod. Metoden innebär att skatteuttaget vid försäljningar baseras på anskaffningsvärde och marknadsvärde för hela aktieportföljen och inte på den realiserade värdeändringen för den enskilda aktien eller aktieslaget som vid nuvarande regler för s.k. yngre resp. äldre aktier. Vid portföljmetoden beräknas den skattepliktiga vinsten normalt som en viss andel av försäljningsintäkterna, där andelen bestäms av aktieportföljens anskaffningsvärde och marknadsvärde vid årets ingång. Därmed uppnås en enkel, kontrollerbar samt förutsebar beskattning. Förenklingarna av att belyses redovisningen av reavinster på aktier m.m. i flertalet fall skall kunna ske genom att den skattskyldige godkänner avlämnade kontrolluppgifter genom en kryssmarkering inom den förenklade deklarationen. För icke marknadsnoterade aktier, skuldebrev och andra värdepapper föreslår vi att den skattepliktiga vinsten beräknas som den genomsnittliga vinsten för varje slag av värdepapper på ungefär samma sätt som vid nuvarande regler för s.k. äldre aktier. Den huvudsakliga skillnaden mellan portföljmetoden och genomsnittsmetoden är att den genomsnittliga vinsten beräknas i den på portföljnivå förra metoden och på värdepapperslagsnivå i den senare metoden. I övrigt tillämpas enhetliga regler i största möjliga utsträckning. Även för övrig lös egendom som guld, diamanter och konst beskattas hela den nominella reavinsten oberoende av innehavstiden. Lös egendom som används för personligt bruk blir dock i huvudsak skattefri i enlighet med principen om att inkomstbeskattningen främst skall avse förvärvsinkomster och kapitalavkastning. Vidare föreslås två nyheter som kan på reavinstbeskattningsområdet väntas få en över tiden ökande med tanke av betydelse på avregleringen valuta- och kreditmarknaderna. Det första förändringen är därvid att i värdeändringar på tillgångar utländsk valuta skall reavinstbekattas på samma sätt som andra kapitalplaceringar, vilket föreslås ske genom portföljmetoden. Det andra inslaget är att skulder i svensk och utländsk valuta skall rcavinstbeskattas. Denna beskattning beräknas netto ge ett skattebortfall då avdragsgilla reaförluster blir mera vanliga än skattepliktiga reavinster åtminstone för skulder i svensk valuta. En lagreglerlng av befintliga och framtida typer av tillgångar och skulder är också angelägen med tanke på vårt mål om förutsägbara regler som kan bli bestående under en lång tid. Den tidigare ordningen där beskattningen av optioner och andra nya instrument fastställdes genom praxis med en betydande tidsförskjutning är inte tillfredsställande med till dessa hänsyn mål samt med hänsyn till målen om enhetliga och likformiga regler.

- RINK 16 Sammanfattning

Bostadsbeskattning

av egnahem och fritidshus i form av Den löpande inkomstbeskattningen schablonintäkt för att undvika slopas och ersätts av en högre fastighetsskatt för parallella skatteuttag för en stor grupp personer. Fastighetsskatten småhus liksom för hyreshus föreslås bli 1,5 % av taxeringsvärdet. Genom av skattesatserna reduceras skattelättnaden för sänkningen ränteavdrag från normalt 47 till 30 %. Räntebidragen för egnahem ändras för hyres- och bostadsrätt justeras så att räntan ej medan räntebidragen I kombinaefter bidrag och skatt blir lika stor för alla dispositionsformer. innebär detta en väsentligt mera tion med den enhetliga fastighetsskatten behandling av olika boendeformer, vilket också överensstämmer likformig med det bostadspolitiska målet om neutralitet mellan boendeformerna. För att dämpa kostnadseffekterna på nyproduktionen av våra förslag samt förslaget från kommittén om indirekt beskattning om en övergång till full mervärdeskatt för byggande samt för att bidra till mera likartade för bostäder av olika ålder föreslås att det inte utgår någon utgifter under de första fem åren för framtida nyproduktion samt fastighetsskatt att det utgår halv fastighetsskatt under påföljande fem år för såväl småhus som bostadshyreshus. Även skattereformens för bostadsbeståndet i övergångseffekter kombination med de höjda taxeringsvärdena dämpas genom nedsättningar av fastighetsskatten för småhus till 1,2 % av taxeringsvärdet under år 1991 i de delar av beståndet som och 1992. För att dämpa övergångseffekten påverkas av reduktionen av räntebidragen och som har höga ränteutgifter nedsätts också för senare årgångar genom särskilda fastighetsskatten övergångsregler. blir skattepliktig oberoende av Uthyrning av egnahem och bostadsrätt om det eller fritidsboende samtidigt som reglerna gäller permanentförenklas. Reavinstbeskattningen av egnahem och andra fastigheter läggs om radikalt. Nuvarande uppräkning av anskaffningsvärdena med hänsyn till inflationen liksom nuvarande med beskattningen vid vissa uppskov av egnahem slopas av förenklings- och rättviseskäl, för att försäljningar undvika snedvridningar samt för att uppnå enhetliga regler för egnahem och bostadsrätt. Liksom för andra tillgångar blir grundregeln att hela den nominella reavinsten för egnahem och bostadsrätt redovisas i inkomstslaget kapital och därmed beskattas med 30 % oberoende av innehavstiden precis som för andra tillgångar. För att motverka inlåsningar av bl.a. bostads- och arbetsmarknadspolivid försäljningar ett tiska skäl begränsas emellertid skatteuttaget genom skattetak på 9 % av försäljningsintäkten för permanentbostäder och på 18 % av försäljningsintäkten för övriga bostäder. Ovan angivna regler för egnahem föreslås också gälla för bostadsrätt samt för andra skprivatbostäder som mangårdsbyggnaden på jordbruksfassom bebos av ägaren. Detta förutsätter dock ekonomiskt tigheter rättvisande också för bostadsrätter, vilket kan föreligga taxeringsvärden

Sammanfattning - RINK 17

först år 1993-1994 av administrativa skäl. Under föreslås övergångstiden i huvudsak en oförändrad löpande beskattning av bostadsrätter och

bostadsrättsföreningar förutom de mera generella av

förändringarna fastighetsskatten och räntebidragen. Fastigheter som inte huvudsakligen används för ägarens eller närståendes boende benämns och beskattas näringsfastigheter i inkomstslaget näringsverksamhet på i huvudsak samma sätt som övriga tillgångar inom näringsverksamhet. Skatteuttaget begränsas emellertid även i dessa fall genom ett skattetak för flertalet på 26 % av försäljningsintäkten och på 36 % av försäljningsintäkten för personer med höga inkomster för att motverka inläsningar och för att undvika ett skatteuttag som kan uppfattas som oskäligt särskilt vid långa innehavstider och vid låg belåning. Skattetaken för privatbostäder och näringsfastigheter kan mera generellt ses som ett ytterligare sätt att beakta inflationen utöver de allmänt låga skattesatserna.

- URF 19 Sammanfattning

Sammanfattning

av från

förslaget

reformerad

utredningen

om

företagsbeskattning

Utredningen om reformerad föreslår i sitt företagsbeskattning (URF) betänkande en genomgripande förändring av den svenska företagsbeskattningen med en kraftigt sänkt skattesats och betydande breddningar av skattebasen. till reformförslaget Bakgrunden är följande.

Bredare skattebas minskar inlåsning

I dagens system för beskattning av aktiebolag tillämpas en hög formell skattesats. Kombinationen av statlig inkomstskatt och « i på 52 % förekommande fall - vinstdelningsskatt på 20 % (på en realt definierad skattebas) ger, då hänsyn tas till att de båda skatterna är avdragsgilla mot varandra, en total skattesats på ca 57 %. har dock stora Företagen möjligheter att genom avsättningar till obeskattade reserver reducera den beskattningsbara inkomsten. Den effektiva - skatten i skattebelastningen relation till resultatet före olika dispositioner - har därigenom historiskt sett legat i intervallet 20-25 %. Kombinationen av hög skattesats och smal skattebas skapar olika slag av problem. Empiriska uppgifter visar att företagen i allmänhet synes ha ett överskott på resultatreglerande åtgärder. Vid den koppling som i dag råder - och som föreslås råda även i framtiden - mellan företagens redovisning och beskattning medför detta att skatten på kvarhållna vinstmedel kommer att understiga skatten på utdelad vinst. Detta förhållande har - i kombination med en lägre beskattning av reavinster än av utdelningar i ägarledet bidragit till att låsa in kapital i historiskt sett vinstrika I perioder företag. med krav på omstruktureringar och omallokeringar av riskkapital skapar detta risker för samhällsekonomiska effektivitetsförluster. Ett system med bredare skattebas minskar dessa risker.

Utjämning av jinansieringskostnader

Den höga skattesatsen och den smala skattebasen skapar också andra slag av neutralitetsbrister. Den svenska aktiebolagsbeskattningen innebär att avkastningen på det egna kapitalet beskattas två gånger, dels i bolaget, dels hos ägarna. Däremot är kostnaderna för det främmande kapitalet avdragsgilla. Detta ger en väsentligt högre skattebelastning på egenfinansierade investeringar än på låneftnanserade, som förstärks av den höga

20 Sammanfattning - URF

formella skattesatsen och de inslag av accelererad avskrivning som finns i systemet. Därmed föreligger incitament till låg soliditet.

Systemet med investeringsfonder föreslås avskaffat

Det svenska företagsskattesystemet har historiskt sett försetts med många såväl som i regionalpolitiken. Studier uppgifter i konjunkturpolitiken initierade av oss visar dock att möjligheterna att påverka investeringsbeteendet framstår som Detta är delvis en följd av de omfatbegränsade. tande men beror också på att effekterna av reserveringsmöjligheterna vidtagna åtgärder först med en avsevärd tidsfördröjning får de åsyftade effekterna. Detta ställer stora - alltför stora - krav på framförhållning i

den ekonomiska politiken. Det mest markerade uttrycket för statsmakternas ambitioner att påverka utgörs av systemet med allmänna investeringsfoninvesteringsverksamheten der som med varierande utformning funnits sedan 1938. Systemet har inneburit att företagen under goda vinstâr med avdragsrätt vid beskattningen har kunnat till investeringsfond mot att en viss del göra avsättningar av det avsatta på konto i riksbanken. Denna beloppet deponerats har höjts vid flera tillfällen och uppgår nu till 100 % av spärrkontoandel Med tillstånd från myndigheterna har fonderna kunnat avsättningen. användas, särskilt under är i ekonomiskt

lågkonjunkturår. Systemet

avseende i princip likvärdigt med ett system med fria avskrivningar. Erfarenheterna från varierar. För vissa perioder finns tillämpningen indikationer av investeringar - i tiden och i på att en viss omfördelning rummet - har åstadkommits. För andra - där perioder fondfrisläppen storleksmässigt endast kunna finansiera en del av investeringarna är erfarenheterna mer nedslående. Mot av det allmänna önskemålet att åstadkomma väsentliga bakgrund - och därmed minska riskerna för inlåsning - och den basbreddningar att uppnå precision i investeringsstyrningen föreslår begränsade möjligheten vi att investeringsfondssystemet awecklas.

Den internationella utvecklingen skatteområdet är av central betydelse

på

Den svenska ekonomin är starkt internationaliserad. Samma avkastningsi Sverige som på företag i andra länder. krav ställs på företag verksamma Bolagsskattereglerna i olika länder - som driver in kilar mellan avkastningskraven på de internationella kapitalmarknaderna och avkastningskravet på investeringar - är av ökande betydelse för i vilket land företag förlägger sin verksamhet. I en omvärld, där företagsskattesystemen förändras i riktning mot sänkta skattesatser och bredare skattebaser, är utrymmet begränsat för nationella awikelser. Enligt vår bedömning tillmäts också den formella skattesatsen - eller snarare skillnader i skattesatserna - en större vikt än

tidigare.

- URF 21 Sammanfattning

Cash-flowbeskattning avvisas

Utvecklingen i omvärlden har utgjort en viktig restriktion för vår utformning av förslaget till nya Vi har olika alternativa skatteregler. prövat skattemodeller, bl.a. en cash-flowbeskattning, ett slag av utgiftsbeskattning av företagen. Denna skatteform - som uppfyller högt ställda krav på neutralitet i beskattningen - skulle emellertid skapa vissa problem i ett internationellt sammanhang genom sin annorlunda förhållande utformningi till de helt dominerande nettovinstskattesystemen. Andra skulle problem i förhållande till en fortsatt uppkomma inkomstbeskattning av företagens ägare.

Real beskattning avvisas

Vi har också prövat en real nettovinstbeskattning. Även denna skatteform skulle - förutom att den kan skapa tvivel på statsmakternas ambitioner att bekämpa inflationen - kunna föranleda problem i förhållande till omvärlden. Detta gäller särskilt vid utformningen av olika dubbelbeskattningsavtal. Vi awisar en real nettovinstbeskattning och föreslår också i sammanhanget att den på reala principer uppbyggda vinstdelningsskatten avskaffas fr.o.m. inkomståret 1991.

30 % skattesats för aktiebolag inga lättnader i dubbelbeskattningen

Vi föreslår att skattesatsen för och andra aktiebolag juridiska personer sänks från dagens 52-57 % till 30 %. En sänkning till denna nivå är i linje med den internationella Den sänker utvecklingen. också det (marginella) skatteuttaget på företagens vinster till den nivå som gäller för arbetsinkomstbeskattningen på företagsnivå (uttaget av socialavgifter). Därmed uppfylls interna krav på likvärdighet i beskattningen av dc olika produktionsfaktorerna i företagen. Vid den valda skattesatsnivån vår föreligger enligt bedömning inget behov av lättnader i den ekonomiska Med den dubbelbeskattningen. av skattesatsen sänkning på utdelningsinkomster till 30 % som samtidigt föreslås av utredningen om reformerad sker inkomstbeskattning (RINK) en betydande sänkning av skatteuttaget på utdelade vinstmedel. Vi föreslår därför att dagens regler om avdrag för utdelningar på nyemitterat kapital (Anncllavdraget) avskaffas, liksom det 70-procentiga utdelningsavdraget.

En ny reserveringsmöjlighet

En nominell nettovinstbeskattning med för nominella räntor avdragsrätt och där skatteuttaget sker på en bred bas är förenad med vissa problem. Även vid en sänkt skattesats kvarstår skillnader i kostnaderna för finansiering med eget och lånat kapital. Mot denna bakgrund - och för att ge en indirekt möjlighet till förlustutjämning bakåt - föreslår vi att företagen ges rätt att göra avsättningar till en särskild skatteutjämningsreserv (SURV), baserad på företagens beskattade egna kapital, om maximalt

22 Sammanfattning - URF

30 %. Basen för reserven utgörs i princip av olika tillgångars skattemässiga värden med avdrag för företagets skulder enligt utgående balansräkning. För företag med ett litet eget kapital - särskilt företag i tjänstesektorn - en alternativ om maximalt 10 % av erbjuds reserveringsmöjlighct lönesumman. Som ett stöd för små och nystartade företag ges en förstärkt reserveringsmöjlighet i form av en extra avsättning på 20 % av lönesumman upp till 25 basbelopp (basbeloppct antas 1991 uppgå till ca 30 000 kr.).

Lagernedskrivning slopas med 50 % av lagervärdet. För Företag har i dag rätt att göra nedskrivning för sänkningen av skattesatsen föreslås att denna rätt att skapa utrymme slopas. Värderingen av lager skall även i framtiden skc enligt FIFOin - först ut). Beskattningen av nominella prisvinstcr vid principen (först FIFO begränsas genom sänkningen av skattesatsen. värdering enligt Företagen ges rätt att schablonmässigt ta hänsyn till inkurans i lagret genom en värdering till 95 % av lagrets totala anskaffningsvärde.

Förändrade avskrivningsregler - nuvärdeavskrivning för inventarier

för inventarier - där De grundläggande avskrivningsreglerna enligt med 30 % av saldovärdet medges - bibehålls. huvudregeln avskrivning Som ett alternativ föreslås få rätt till ett direktavdrag - s.k. företagen nuvärdeavskrivning - med 84 % av anskaffningsvärdet. Denna alternativa verkar investeringsbefrämjande genom att förstärka avskrivningsmetod likviditet effekter För företagens och genom positiva på risktagandet. som avser att nuvärdeavskrivning ges en möjlighet till företag göra med maximalt halva årsvinsten avsättningar till s.k. periodiseringsfonder före skatt. Avdrag medges med tre gånger det belopp som insätts på räntelöst konto hos riksgäldskontoret. Under investeringsåret kan företaget kvitta bort den upplösta periodiseringsfonden mot nuvärdeavskrivning. Även för byggnader bibehålls de grundläggande avskrivningsreglerna. Dock avskaffas rätten till s.k. primäravdrag, som möjliggör för företagen att under de första fem åren göra extra avskrivningar om två procent per år.

Full nominell beskattning av realisationsvinster

av skattesatsen av Sänkningen till 30 % medger en likformig beskattning olika slag av inkomster i aktiebolagen. Till skillnad från i dag - där beskattningen av realisationsvinster på aktier och fastigheter bygger på en schablonmetod och indexuppräkning (fastigheter) - föreslås full (aktier) av den nominella vinsten vid en försäljning. Den sänkta beskattning innebär - vars skattesatsen också att olika slag av fonderingsmöjligheter syfte har varit att reducera likviditetspâfrestningen vid byte av tillgångar kan avskaffas.

- URF 23 Sammanfattning

Förlustutjämning framåt utan tidsbegränsning

Enligt dagens Skatteregler ges aktiebolagen rätt till 10 års förlustutjämning Vi föreslår carry-forward. att tidsbegränsningen slopas och att underskott fastställs löpande. Behovet av förlustutjämning har bedömts carry-back vara begränsat, bl.a. mot bakgrund av den föreslagna allmänna reserveringsmöjligheten.

Koncernbeskattning - vissa särregler tas bort

Vissa mindre justeringar görs i reglerna om kedjebeskattning och koncernbidrag.

Skattefrihet för reavinster hos investmentföretag och aktiefonder

beskattas reavinster Enligt dagens skattcregler hos investmentföretag och aktiefonder (för de senare i begränsad Denna omfattning). beskattning som försvårar av aktieportföljen - föreslås avskaffad. omstruktureringar I övrigt innebär de föreslagna, för investmentföretag och aktiefonder gemensamma, skattereglerna att mottagen utdelning är skattepliktig och lämnad utdelning avdragsgill. För att uppnå balans mellan direkt aktieägande - hos framför allt hushållen - och indirekt vi ägande föreslår att vid beskattningen påförs en sehablonintäkt om 1,5 % av aktiernas marknadsvärde.

Skärpt beskattning av banker och andra

finansiella företag

Banker m.fl. har historiskt sett haft en låg skattebelastning genom stora möjligheter att göra avsättningar till obeskattadc reserver, knutna till innehavet av valutor m.m. Dessa

lânefordringar, obligationer, reser-

föreslås veringsmöjligheter slopade; dock ges dessa företag en rätt att schablonmässigt ta upp fordringar på allmänheten till 99 % av summa anskaffningsvärden och de får i likhet med övriga företag rätt att avsätta till den nya skatteutjämningsreserven. De förändrade skattereglerna ger en I kombination höjd skattebelastning. med de nya kapitaltäckningsregler som kommer att föreslås i annat kommer sammanhang clock de nya skattereglerna inte att begränsa möjligheterna att bygga upp en tillräcklig kapitalbas. För skadeförsäkringsbolag begränsas reserveringsmöjligheterna på liknande sätt som för banker.

Förstärkta incitament till egenfinansiering av investeringar

De föreslagna skattereglerna medför en utjämning av skattebelastningen för egen- och lånefinansierade Reformen är särskilt investeringar. betydelsefull för företag som i sin investeringskalkylering arbetar med den fulla skattesatsen. Avkastningskraven vid i egenfinansiering sjunker proportion till den sänkta skattesatsen.

- URF 24 Sammanfattning

En utgångspunkt för reformpaketet har varit att skattebclastningen på icke-finansiella företag skall ligga på ungefär den nivå som gäller i dag. Vid särskilda simuleringar har framkommit att begränsningen av reserveringsmellan företagen. För möjligheter kommer att utjämna skattebelastningen utlandsägda företag - som i mindre utsträckning än andra företag uttnyttjat - kommer skattebelastningen att sjunka. dagens reserveringsmöjligheter

Beskartningen av egenföretagare

Vid dagens Skatteregler har egenföretagare ungefär samma reserverings- Liksom för aktiebolagen föreslås dessa möjligheter som aktiebolagen. Till viss del kompenseras detta av de reserveringsmöjligheter slopade. inkomstskatten som föreslås av RINK. I sänkningar av den personliga övrigt föreslås följande skatteregler. För egenföretagare, där ingen separation görs mellan näringsverksamheten och reserveringsmöjligheterna till 8 privatekonomin, begränsas motiveras utifrån krav på basbelopp (ca 240 000 kr.). Begränsningen neutralitet och löntagare. Inom ramen skattemässig mellan egenföretagare rätt att göra avsättningar till för denna begränsning ges egenföretagaren samma sätt som aktiebolag, med 30 % skatteutjämningsreserv på ungefär och - samtidigt - med 20 % av lönesumman upp till på det egna kapitalet 25 basbelopp. För egenföretagare med större behov av reserveringsmöjligheter diskuterar vi två alternativa vägar, som utan krav på bildande av aktiebolag som skulle ge egenföretagaren tillgång till samma reserveringsmöjligheter de som föreslås för aktiebolagen. Gemensamt för de båda alternativen är att handelsbolaget görs till skattesubjekt - vilket vi också föreslår - med i princip samma Skatteregler som för aktiebolagen. i övrigt lämnar vi inga Vad gäller de två alternativens utformning detaljerade förslag. I det första alternativet förutsätts en möjlighet skapas för en enskild Detta alternativ förutsätter person att bilda handelsbolag. vissa civilrättsliga förändringar - och om jordbrukare fullt ut skall kunna

utnyttja denna bolagsform - en översyn av jordförvärvslagstiftningen.

- I det andra alternativet - en särskild redovisningsmetod förutsätts utan några civilrättsliga förändringar få tillgång till egenföretagaren akticbolagets reserveringsmöjligheter. Villkoret är dock att näringsverksamheten redovisningsmässigt och skattemässigt separeras från privatekonomin. att detta alternativ utreds vidare så att slutlig ställning kan Vi förutsätter tas till detaljer under 1990.

Övergångsfrågor

föreslås i sin helhet införas den 1 januari 1991. Det nya skattesystemet

en rad övergångsfrågor.

Vid övergången till det nya systemet aktualiseras av de gamla reserverna - de Dessa gäller i första hand gäller awecklingen öppna reserverna exkl. investeringsfonder uppgår för de icke-finansiella kr. Vi föreslår att de återförda reserverna aktiebolagen till ca 100 miljarder

- URF 25 Sammanfattning

- med hänsyn tagen till möjligheten att göra avsättningar till SURV beskattas med den nya, lägre skattesatsen. Det första året fastställs ett belopp, som skall återföras till 5 år med en beskattning på i normalfallet viss fastställd tidsfördelning. De företag som så önskar kan dock återföra reserverna snabbare, varvid en rabatt För banker och andra utgår. finansiella företag - med i normalfallet ett litet eget kapital i förhållande till återförda reserver - som kommer att lyda under kapitaltäckningsregler skall återföringen ske på högst 3 år med en större rabatt. Det faktum att de gamla reserverna skall skattas av med den lägre skattesatsen skulle i frånvaro av olika ett spärregler skapa betydande utrymme för skatteanpassning inför övergången till det nya systemet. Vi föreslår därför för spärregler uppbyggnaden av Iagerreserver. Dessutom föreslår vi att avsättningar till får för ininvesteringsfonder ej göras komståret 1990.

Budgeteffekter De nya skattereglerna i kombination med den slopade vinstdelningsskatten kommer våra - osäkra - att enligt visserligen bedömningar ge ungefär samma för gruppen icke-finansiella skatteuttag aktiebolag som i dag. För de finansiella Den beskattföretagen skärps skattebelastningen. löpande kommer vid de nya reglerna ningen att ge en budgetförstärkning på ca 1 kr. Till detta kommer effekten (en) miljard av de upplösta och avskattade gamla reserverna, som kan förväntas ge en ytterligare budgetförstärkning på ca 1,8 miljarder kr. Totalt sett ger detta en höjning av det totala skatteuttaget med ca 10 % (i dag uppgår juridiska personers skattebetalningar till ca 25 miljarder kr.).

Reservationer och särskilda yttranden

Kring de grundläggande delarna i förslaget till ny företagsbeskattning råder en bred enighet i kommittén, särskilt beträffande utformbolagsskattens Förutom de reservationer och särskilda ning. yttranden som avgivits av de politiska partierna (se särskild sammanställning) föreligger ett antal särmeningar från övriga ledamöter och experter. För bolagsbeskattningens del gäller det förslagen om inrättande av periodiseringsfond och reserveringsmöjligheter för mindre aktiebolag och för egenföretagarbeskattningens del bl.a. förslagen om beskattning av handelsbolag och om reavinstbeskattningen av enskilt ägda näringsfastigheter.

- KJS Sammanfattning 27

Sammanfattning

av från

förslaget

kommittén för indirekta skatter

Betänkandet innehåller en Översyn av den indirekta beskattningen.

Översynen är ett led i den samlade reformeringen av det svenska skat-

tesystemet och skall enligt direktiven leda till ökade skatteintäkter. Vid utformningen av kommitténs förslag har ett övergripande mål varit att, med beaktande av samhällets fördelningspolitiska målsättningar, främja den samhällsekonomiska effektiviteten. är därför bl.a. Förslagets inriktning att mervärdeskatten skall vara generell, dvs. att den i princip skall omfatta alla varor och tjänster, och därmed vara konkurrens- och konsumtionsneutral. Förslagets nu angivna inriktning har motiverat att mervärdeskattens fördelningseffekter undersökts. Denna undersökning visar entydigt att mervärdeskatten i det närmaste är helt neutral ur fördelningspolitisk synvinkel. Detta gäller även om endast livsmedel eller s.k. baslivsmedel beaktas. Ett annat mål vid utformningen av förslaget har varit att undanröja konstaterade tillämpnings- och kontrollproblcm som nuvarande regler på den indirekta område beskattningens givit upphov till. Ytterligare ett mål har varit att i möjligaste mån närma basen för de indirekta skatterna till vad som gäller eller avses gälla inom EG.

Mervärdeskatten

Allmänt

Kommittén förordar att mervärdeskatten i princip skall träffa all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster. Det innebär att flera av de nuvarande undantagen från den generella skatteplikten för varor slopas. Det innebär vidare att den nuvarande uppräkningen i ML av skattepliktiga ersätts med en bestämmelse tjänster om generell skatteplikt för tjänster. Med omsättning av tjänst förstås i förslaget all yrkesmässig omsättning som avser annat än omsättning av vara eller fastighet. Med vara förstås i princip detsamma som enligt nuvarande ordning, dock att de i 7 § fjärde stycket mervärdeskattelagen (ML) särskilt angivna föreslås bli rättigheterna hänförda till begreppet tjänst i stället för som nu till vara. Det nu sagda innebär att endast överlåtelse av fastighet faller utanför den föreslagna generella skatteplikten för yrkesmässig omsättning. I övrigt blir det genom undantag från skatteplikt som det avgörs om skatt skall tas ut eller inte vid yrkesmässig omsättning.

- KIS 28 Sammanfattning

Fastighetsområdet

Kommittén föreslår här liksom på övriga områden en i princip generell och enhetlig beskattning av all omsättning av varor och tjänster i yrkesverksamhet. I likhet med vad som nu gäller kommer dock mässig inte att medföra skattskyldighet. Detsamma gäller annan bostadsupplåtelser när intäkten inkomst av fastighet och som upplåtelse av fastighet, utgör inte redan enligt nuvarande ordning medför skattskyldighet. vidare Förslaget innebär att reduceringsreglerna slopas. Det innebär att flertalet nu skattefria som förvärvas för förvaltning av bostäder tjänster att bli Det bl.a. avgifter för kommer mervärdeskattepliktiga. gäller kommer även att omfatta avloppsrening och renhållning. Skatteplikten sotning och upphandlad fastighetsskötsel, städning, fönsterputsning, administrativa Detsamma gäller avgifter för vatten från vattenverk. tjänster. konkurrensneutralitet mellan å ena För att i görligaste mån åstadkomma arbeten och å andra sidan fastighetsförvaltande företags i egen regi utförda av arbeten föreslår kommittén att sidan deras upphandling på fastighet uttagsbeskattning införs för vissa arbeten som fastighetsförvaltande företag utför på sina fastigheter. Den föreslagna uttagsbeskattningen avser ny-, tilleller underhåll samt arbeten som innefattar ombyggnad, reparationer, konstruktion eller därmed jämförliga tjänster. ritning, projektering, Uttagsbeskattningen avser enbart arbeten som utförs i egen regi med egna anställda. Av administrativa skäl föreslås att uttagsbeskattning sker endast inklusive sociala avgifter, för arbetena om de nedlagda lönekostnaderna, för beskattningsåret överstiger 500 000 kr. Förslaget om uttagsbeskattning med situation för de företag som bedriver överensstämmer dagens Kommittén föreslår vidare att de särskilda yrkesmässig byggnadsrörelse. för bestämmelserna i 5 b § andra och tredje styckena ML om tidpunkten

redovisningsskyldighetens inträde för större byggnads- och anläggningsarbe-

ten upphävs. varav intäkten inkomst av rörelse, All upplåtelse av fastighet, utgör kommer att medföra skattskyldighet. Det innebär att enligt förslaget liksom nu kommer att föreligga för rumsuthyrning i skattskyldighet hotellrörelse. Det innebär emellertid också att skattskyldigheten vidgas till att omfatta upplåtelse av parkeringsplats, om upplåtelsen sker i verksamhet där intäkten utgör inkomst av rörelse och inte inkomst av fastighet. Motsvarande kommer att gälla uthyrning av förvaringsboxar, campingverksamhet och uthyrning av båtplatser.

Massmedia

Kommittén föreslår att den generella skatteplikten skall gälla all radio- och televisionsverksamhet. Det innebär att skatteplikten kommer att träffa Radio-koncernens verksamhet liksom kabelföretagens och Sveriges företagens verksamhet. Även avgifter för innehav av programförmedlande dekoder för satellitprogram blir träffade av mervärdeskatt. För Sveriges Radio-koncernen kommer de uppburna avgifterna för innehav av TVmottagare att utgöra skattepliktig omsättning. Ett undantag från skatteplikt

- KIS 29 Sammanfattning

för Sveriges Radio-koncernens verksamhet har befunnits medföra betydande olägenheter för de fristående producenternas försäljning till Sveriges Radio-koncernen. Kommittén föreslår vidare att den nuvarande för skatteplikten försäljning av tidningar utsträcks till att gälla även allmänna nyhetstidningar. Dessa har f.n. avdragsrätt för all ingående skatt utan att försäljningen av tidningar föranleder någon utgående skatt. En sådan utgående skatt skulle motsvara ca 1 miljard kr. i skatteintäkter. Skattefriheten för försäljningen av allmänna nyhetstidningar innebär en avsevärd subventionering. Subventioneringen fördelar sig så att ju större en tidning är, desto mer får tidningen tillgodogöra sig av subventioneringen. Kommittén har låtit utreda de ekonomiska konsekvenserna för av dagspressen mcrvärdeskatt på försäljning av dagstidningar. Mot av den bakgrund verkställda utredningen och mervärdeskattebefrielsens karaktär av subventionering av de starkaste tidningarna anser sig kommittén inte kunna förorda att skattebefrielsen kvarstår. Kommittén anser att om frågan erforderligt stöd till de tidningar som verkligen behöver sådant bör bli föremål för en särskild utredning. Kommitténs innebär förslag ingen ändring på tidningsområdet i övrigt.

Kommunikationer

Kommittén föreslår att all yrkesmässig personbefordran som i sin helhet rum inom skall omfattas äger Sveriges gränser av skatteplikten. Internationell personbefordran från Sverige med flyg eller båt skall jämställas med export och på denna grund vara skattefri. Härvid skall även resor med s.k. transituppehåll i sin helhet anses som internationella. Internationell befordran från Sverige med tåg, buss eller bil föreslås bli beskattade till den del resan äger rum inom Sveriges gränser, varvid uppdelningen på en skattepliktig och en skattefri del i princip får ske med ledning av antalet körda kilometer inom respektive utom landet. Från denna huvudregel föreslås dock att skall för internationella undantag gälla s.k. paketresor med bil. Sådana dvs. resor tåg, buss eller paketresor, där vederlaget för resan även inkluderar mat och logi på utrikes ort, skall i sin helhet jämställas med skattefri export. Personbefordran från en utrikes ort till en ort inom Sveriges gränser föreslås inte bli beskattadc till del. någon Resgodsbefordran och förmedling av resor föreslås bli beskattade i enlighet med de regler som gäller för personbefordran. Den nuvarande rätten till avdrag för ingående skatt som belöper på anskaffning, hyra och drift av personbilar eller motorcyklar föreslås ändras. Sådan avdragsrätt skall, enligt kommitténs inte mening, fortsättningsvis föreligga i annat fall än då anskaffningen, eller driften skett förhyrningen för verksamhet som avser återförsäljning, eller yrkesmässig uthyrning personbefordran. I dessa fall skall avdragsrätten omfatta hela den ingående skatt som belöper på anskaffnlngen, förhyrningen eller driften. Kommittén föreslår också att med personbil skall enligt ML förstås även lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 500 kg. Viktgränsen föreslås således höjas från nuvarande 3 000 kg.

- KJS 30 Sammanfattning

Televerkets föreslås bli beskattade. tjänster på kommunikationsområdet Internationella teletjänster, dvs. tjänster som riktar sig mot en mottagare utanför Sveriges gränser, skall därvid jämställas med tjänster som är helt

utförda i Sverige.

Kultur och m.m.

nöjen

Kommittén föreslår att kultur- och nöjesområdet, vartill också hänförs och under mervärdeskatteplikten. Kommittén har sport idrott, inryms olika metoder för att ställa den icke kommersiella verksamheten övervägt område utanför skatteplikten. Det har emellertid visat sig vara på detta omöjligt att finna en metod som på ett tillfredsställande sätt uppfyller det Kommittén menar därför att skatteplikten skall vara angivna syftet. De ideella mervärdeskatterättsliga ställning föreslås generell. föreningarnas dock bli oförändrad. Detta innebär således att som yrkesmässig verksamhet räknas inte omsättning av vara eller tjänst i en av en ideell förening bedriven när inkomsten därav utgör sådan inkomst av rörelse verksamhet, för vilken föreningen är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 5 mom (1947:576) om statlig inkomstskatt. lagen

Finansiella och försäkringstjänster tjänster

Kommittén konstaterar att skäl talar för att ñnansiella tjänster och inryms under mervärdeskatteplikten. De internationella försäkringstjänster och skattetekniska är emellertid svårbedömda. Det fordras aspekterna därför en mer omfattande än som varit möjligt inom den tid som analys stått till kommitténs förfogande. Kommittén avstår mot den bakgrunden från att lägga något förslag i denna fråga, men förordar att frågan utreds

vidare i särskild ordning.

Personliga tjänster

Med avses här renodlade konsumtionstjänster och vissa personliga tjänster som även utnyttjas av näringsidkare. Den föreslagna generella tjänster kommer även att gälla dessa tjänster. Från skatteplikt föreslås skatteplikten emellertid för sjukvård, tandvård, social omvårdnad och undantag kommer däremot att omfatta sådana tjänster som utbildning. Skatteplikten tillhandahålls av frisörer, skönhetsinstitut och badinrättningar samt alla som är av juridisk, ekonomisk och administrativ art. Även andra tjänster i konsumentledet, veterinärtjänster som i hög grad utnyttjas exempelvis tjänster, omfattas av den föreslagna skatteplikten.

vissa andra områden

Beskattningens omfattning på

innebär bl.a. följande. Skatteplikten kommer att omfatta Förslaget renodlade Detta skall ses mot bakgrund av att informationstjänster. kommittén också föreslår om beskattning av import av bl.a. regler

SOU l989:38 - KJS 31 Sammanfattning

datorbaserad information och om generell rätt till avdrag eller kompensation för ingående mervärdeskatt hos primär- och landstingskommunerna respektive statliga myndigheter. Kommittén föreslår vidare att de särskilda för reduceringsreglerna serverings- och hotelltjänster avskaffas som ett led i införandet av en generell skatt på tjånsteområdet. Om åtgärder inte vidtas innebär detta förslag att konkurrenssituationen skulle komma att förändras såvitt avser förhållandet mellan fristående och serveringar personalserveringar. Kommittén föreslår därför att den nuvarande för specialregleringen personalserveringar slopas och att skattskyldighet således uppkommer ML:s allmänna även för dessa serveringar. enligt regler För subjekt med i övrigt skattefri verksamhet föreslås dock - av praktiska och administrativa skäl - att till att skattskyldigheten begränsas gälla sådana fall då det saluvärdet av den tillhandahållna sammanlagda kosten överstiger 30 000 kr. för beskattningsåret. Som en konsekvens av den ovannämnda med ordningen generell eller avdrags- kompensationsrätt för primär- och landstingskommunerna samt för statliga myndigheter föreslås att den speciella reduktionsregeln för tvättjänster åt stat och kommuner avskaffas. Kommittén föreslår även att det nuvarande undantaget från skatteplikt för krigsmateriel slopas. Detsamma för och gäller undantagen fartyg Iuftfartyg, obligatorisk kontrollbesiktning av fordon och obligatorisk besiktning av kilometerräknarapparatur hos Aktiebolaget Svensk Bilprovning samt tjänster som avser skötsel genom samebys av renar. försorg Undantaget från skatteplikt för frimärken, sedlar och föreslås mynt till att endast avse gällande sedlar begränsas frimärken, och mynt som tillhandahålls mot nominella värdet. Mervärdeskatteplikten för de immateriella rättigheterna har successivt utvidgats under den tid ML varit i kraft. De rättigheter som alltjämt står utanför mervärdeskattesystemet är upphovsrätt i vissa fall, mönsterrätt, namnrätt, varumärkesrätt samt visningsrätt till film och video som inte avser reklam. Kommittén föreslår nu att skatteplikten skall omfatta alla immateriella rättigheter. Detta skall enligt förslaget ske genom att rättigheterna i fortsättningen inryms under tjänstebegreppct och genom att de inte särskilt undantas från skatteplikt.

verksamhet

Offentlig

En i princip generell tjänstebeskattning medför att egenregiproblemet, dvs. problemet med bristande konkurrensneutralitet mellan egenregi och upphandling, dyker upp på en rad nya områden inom den offentliga sektorn. För att lösa detta problem föreslår kommittén att flertalet statliga myndigheter samt primär- och landstingskommunerna får kompensation för i princip all ingående skatt som belöper på förvärv för den offentliga verksamheten. Den väsentliga skillnaden mot nuvarande blir att ordning kompensationen även kommer att gälla den ingående skatten i verksamheter som inte medför skattskyldighet. För de statliga myndigheternas del innebär kompensationen att de får rätt att avräkna all ingående mervärde-

- KIS 32 Sammanfattning

inkomstsida. De statliga myndigheter som bedriver skatt mot budgetens verksamhet kommer således endast att redovisa utgående skatt skattepliktig i sina mervärdeskattedeklarationer. Kommittén föreslår emellertid att bl.a. de statliga affärsverken ställs utanför det här angivna kompensationssystemet och att ML:s allmänna avdragsregler således skall gälla för de myndigheterna. För primär- och landstingskommunerna undantagna innebär den föreslagna kompensationsordningen att all ingående skatt redovisas i mervärdeskattedeklarationerna. Dessa kommer således att normalt bli För att inte förändra den statsfinansiella och negativa. kommunalekonomiska situationen skall från kommunsektorn till staten motsvarande den ingående skatten i de överföras ett belopp ungefär mervärdeskattefria kommunala verksamheterna. Fördelningen av detta mellan kommunerna måste ske utifrån principiellt andra grunder belopp än ingående skatt i respektive kommun.

Mervärdeskatt på import

av skattebasen Mot bakgrund av den av kommittén föreslagna breddningen avseende tjänster föreslås även att en importbeskattning av tjänster skall införas för att förhindra att konkurrenssnedvridningar till den svenska nackdel Beskattningen föreslås ske hos tjänstemarknadens uppkommer. av en av honom lämnad deklaration. Deklarationen köparen på grundval skall lämnas till och kontrolleras av länsskattemyndigheten. Så långt möjligt skall inordnas i systemet för beskattning av beskattningsförfarandet inom landet. Skattskyldiga personer som skulle ha skattepliktig omsättning haft rätt till avdrag med ett belopp som motsvarar hela den ingående skatten föreslås bli undantagna från importbeskattningen av tjänster skatten inte konkurrensneutraliteten i sådana fall. eftersom påverkar Skattskyldigheten föreslås bli begränsad till vissa särskilt angivna områden såsom reklam, datatjänster och olika konsultverksamheter. I kommitténs möjligheterna att underlåta uppdrag ingår att undersöka att ta ut mervärdeskatt vid införsel av varor för en skattskyldig i dennes verksamhet. Kommittén har funnit att förutsättningarna för skattepliktiga att införa en sådan ordning har blivit större än tidigare, bl.a. genom att har medfört större kontrollmöjligheter. Ett utvecklingen på dataområdet lämpligt system vore att undanta sådana mervärdeskattskyldiga importörer som dessutom är kreditimportörer. Med ett sådant system skulle praktiskt taget all berörd import omfattas av undantaget och systemet skulle inte i onödan belastas med om mervärdeskattskyldig som aldrig uppgifter importerar något. Systemet förutsätter dock ett utbyte av information mellan skatteförvaltningen och tullmyndigheten som bör ske med hjälp av datateknik. av tulldatasystemet beräknas inte bli av förrän Utbyggnaden under av de ränteförlustcr 1993. Med hänsyn härtill samt med beaktande inte som ett införande av systemet beräknas medföra föreslår kommittén avseende införsel av varor. nu någon ändring i beskattningsförfarandet

- KJS 33 Sammanfattning

Ingen högre mervärdeskatt på varaktiga kapitalvaror

Kommittén delar inte synsättet att varaktiga varor under sin livslängd ger en avkastning som kan betraktas som ett naturligt beskattningsunderlag. Argumenten för en enhetlig mervärdeskattesats är starka även på detta område. Mot denna bakgrund anser kommittén att det inte bör införas en särskild indirekt beskattning av varaktiga kapitalvaror.

Ingen lägre mervärdeskatt viss konsumtion

på

Kommittén anser att det enda område som kan komma ifråga för en lägre

mervärdeskattesatsärlivsmedelsområdet.Kommitténsundersökningarvisar

dock att sänkt mervärdeskatt saknar på livsmedel fördelningspolitiska fördelar och detta gäller även om den lägre mervärdeskatten endast skulle omfatta s.k. basmat. visar att konsumenterna, Undersökningarna till följd av ökade samhällsekonomiska skulle komma att snedvridningskostnader, förlora på sänkt mervärdeskatt på livsmedel. skulle livsmedels- Samtidigt producenterna göra betydande vinster på övriga producenters bekostnad. De statsfinansiella kostnaderna för en lägre mervärdeskatt på hela eller delar av livsmedelsområdet är mycket stora. De administrativa och kontrolltekniska talar aspekterna entydigt för att en enhetlig mervärdeskattesats bibehålls. Barnfamiljerna kan effektivare och till kostnader lägre stödjas genom höjda barnbidrag. Mot denna bakgrund förordar kommittén att livsmedelskonsumtion beskattas på samma sätt som övrig konsumtion, dvs. med full mervärdeskatt.

Redovisningsskyldigheten

Kommittén föreslår att den nuvarande att ordningen, redovisningsskyl» för mervärdeskatt inträder dighet först när den skattepliktiga omsättningen för bcskattningsâret överstiger 30 000 kr., slopas. Mervärdeskatten skall, enligt förslaget, alltid redovisas i sin helhet. Av administrativa skäl föreslås dock att skattskyldig med näringsidkare en skattepliktig omsättning som inte överstiger 200 000 kr. normalt skall redovisa mervärdeskatten i sin

inkomstskattedeklaration. Övriga skattskyldiga skall

näringsidkare registreras för mervärdeskatt och redovisa skatten nuvarande enligt regler, dock att registrering fortsättningsvis skall ske i det län där den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Möjlighet skall, om särskilda skäl föreligger, finnas att bli registrerad för mervärdeskatt även om den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kr. De förfaranderegler som gäller vid inkomstredovisningen skall i huvudsak gälla också vid sådan mervärdeskatteredovisning som sker i inkomstskattedeklarationen. Mervärdeskatten skall dock inte ingå i för av underlaget debitering preliminär skatt. Det anförda innebär således att i de mervärdeskatten, fall som här avses, skall betalas i samma ordning och senast vid samma

34 - KIS Sammanfattning

som gäller för inkomstskatten. Sker inte betalning i rätt tid blir tidpunkt reglerna om kvarskatteavgift tillämpliga.

Beskattningsvärdet

Kommittén föreslår att mervärdeskatten fortsättningsvis skall beräknas eller saluvärdet exkl. mervärdeskatt i stället för med ledning av vederlaget som nu är fallet inkl. mervärdeskatt. Den av kommittén föreslagna ordi utländska mervärdeskattesystem, varför ningen tillämpas regelmässigt bidrar till att harmonisera den svenska lagstiftningen till den förslaget internationella standarden.

Övergångsproblem

kan en konkurrenssnedvrid- När nya branscher blir mervärdeskattebelagda ning uppstå på grund av den då erhållna avdragsrätten för ingående mervärdeskatt. De som investerar efter det att de erhållit företag med 19 procent jämfört med de avdragsrätt får en kostnadsminskning som investerat Flertalet av de branscher som berörs av företag tidigare. är tjänstebranscher. Dessa har i den föreslagna utvidgade skatteplikten allmänhet investeringskostnader och därmed en låg ingående låga mervärdeskatt. torde därför bli Konkurrenssnedvridningseffekterna Kommittén har mot den bakgrunden inte funnit skäl att begränsade. genom motverka dessa effekter. övergångsregler av mervärdeskattebasen orsakar vissa inflationseffekter. Breddningen Visserligen pâverkas inte inflationstakten, men i och med basbreddningen Prisökningen är av höjs prisnivån (KPI) på kort sikt med cirka 3,5 procent. innebär isolerat sett en sänkning av engångskaraktär. Prisökningen hushållens Denna effekt kompenseras dock med att inkomstköpkraft. skatterna samtidigt sänks. Förhållandet kan emellertid på flera sätt påverka lönebildningen. Å ena sidan kan lägre inkomstskatter komma att dämpa lönekraven eftersom det då krävs lägre löneökningar före skatt för att uppnå en högre reallön efter skatt. Å andra sidan kan kompensationskrav av skattereformen leda till ett från grupper som anser sig missgynnade motsatt förhållande. En höjning av den allmänna prisnivån får effekter på basbeloppets storlek. av bl.a. Ett högre basbelopp leder i sin tur till ökade utbetalningar och andra som styrs av basbeloppets storlek. pensioner transfereringar Detta innebär att vissa grupper, som t.ex. pensionärerna, kompenseras dubbelt eftersom de också får del av inkomstskattesänkningarna. De förhållanden som nu beskrivits berör områden som i allt väsentligt faller utanför kommitténs Förhållandena får därför behandlas i uppdrag. särskild ordning. Kommitténs till en reformerad mervärdebeskattning öppnar i förslag till skatteundandragande. Ett är att ett vissa fall möjligheter exempel företag som för närvarande inte är skattskyldigt för mervärdeskatt kan sälja ett finansbolag för att senare, när företaget blivit sina tillgångar till

Sammanfattning - KIS 35

skattskyldigt, köpa tillbaka samma tillgångar. Företaget får härigenom rätt till avdrag för ñktiv mervärdeskatt. Sådana förfaranden bör, enligt kommitténs mening, inte och därför föreslås särskilda accepteras över-

gångsregler som syftar till att förhindra dessa och liknande transaktioner.

Punktskatterna

Betänkandet innehåller en översyn av vissa punktskatter. Urvalet av de skatter som ingår i översynen har skett med av direktivtexten. ledning Hänsyn har också tagits till att vissa punktskatter nyligen varit föremål för översyn och lagstiftning. Kapitlet om punktskatter i betänkandet behandlar

följande skatter: den särskilda varuskatten, dryckesskatten, tobaksskatten, videoskatten, kassettskatten, reseskatten, försäljningsskatten på motorfordon samt reklamskatten.

Punktskatterna behandlas på energi i kapitlet om energi- och vägtrafik-

beskattningen. I betänkandet konstateras att det, även vid sidan av ett mervärdeskatte-

system med bredare bas än det nuvarande, finns ett behov av punktskatter. Detta motiveras med att av flera punktskatteintäkterna skäl inte kan kompenseras med intäkter från mervärdeskatten samt med att punktskatterna är bättre lämpade än mervärdeskatten när det att gäller styra konsumtionen i en för samhället önskvärd Kommittén finner det riktning. dock, av bl.a. administrativa och lagstiftningstekniska skäl, angeläget att antalet punktskatter begränsas till sådana som kan anses nödvändiga som styrmedel eller som på ett väsentligt sätt bidrar till att täcka statens behov av skatteintäkter.

En generell övergång till värdebaserade diskuteras. En punktskatter sådan ordning awisas dock med främst till de administrativa hänsyn svårigheter som värdebaserade erfarenhetsmässi punktskatter gt ger upphov till. En beskattning som tar hänsyn till den beskattadc varans värde bör vara av flerledstyp, som t.ex. mervärdeskatten. De avdragsbestämmelser som återfinns i har

punktskatteförfattningarna

generellt sett befunnits väl motiverade. Det har således inte annat än i ett fåtal mindre fall ansetts skäl för att betydande föreligga inskränka den nuvarande avdragsrätten. I betänkandet anges att frågan om det i Sverige finns ett behov av att anpassa punktbeskattningen till vad som är tänkt att galla inom EG i hög grad är beroende av huruvida Sverige avser att behålla gränskontrollerna gentemot EG-staterna eller ej. Så länge gränskontrollerna finns kvar saknas i princip skäl för en sådan anpassning. En svensk till EG:s anpassning punktskattebas och punktskattesatser torde vidare medföra ett väsentligt inkomstbortfall för staten. Bortfallets storlek är dock nu att omöjligt beräkna.

Den särskilda varuskatten på kemisk-tekniska preparat och på choklad och konfektyrer föreslås avskaffas. Motivet härför är bl.a. att skatten ivlssa fall medför

betydande tillämpningssvårigheter såväl avseende skattepliktens

omfattning som beräkningen av beskattningsvärdet samt att skatten medför

36 Sammanfattning - KJS

konkurrensneutralitetsproblem. medför vissa konkurrensneutralitets- Dryckesskattens utformning och bordsvatten beskattas medan lättölet problem i det att läskedrycker Därför föreslås att även bordsvatten och faller utanför skatteplikten.

läskedrycker undantas från skatteplikten. motiveras med Skatten på videobandspelare föreslås slopas. Förslaget inte är avsedd att styra konsumtionen i en för samhället att skatten Skatten är främst att se som en intäktskälla för speciellt önskvärd riktning. är skattens inte statskassan och sett mot den bakgrunden avkastning

särskilt betydande. Kassettskatten föreslås avskaffas. Skälen härför är bl.a. att smugglingen tenderar medför konkurav kassettband att öka, att skattens utformning samt att en reformering av skatten i syfte att komma till rätta rensproblem torde medföra att lagstiftningen blir svårtillmed de angivna problemen

gänglig. I betänkandet diskuteras andra grunder för beräkning av försäljnings-

än fordonets En värdebaserad skatt skatten på motorfordon tjänstevikt. avvisas av orsaker som ovan angivits. Fördelarna av en övergång till att

beräkna skatten med ledning av fordonets motorstyrka eller annan liknande

inte anses överväga de administrativa och andra grund kan för närvarande Kommittén föreslår nackdelar som följer av att ändra beskattningsgrund. för lastbilar med skåpkarosseri och för dock att viktgränsen för skatteplikt

bussar höjs från nuvarande 3 000 kg till 3 500 kg. Såvitt berörda har det inte avser övriga i betänkandet punktskatter skäl för att ändra grunderna för beskattansetts föreligga några bärande

ningen.

Energibeskattningen

Huvuddragen av skatteomläggningen på energiområdet

för är att En utgångspunkt en skatteomläggning på energiområdet

energikonsumtion skall jämställas med annan privat konsumtion. Energin med mervärdeskatt med en enhetlig skattesats om 23,46 beläggs därför kan inte fungera som ett energi- och procent. En sådan mervärdeskatt Därför behålls som sådana miljöpolitiskt styrmedel. punktskatterna På så sätt kan även punktskatternas statsfinansiella betydelse styrmedel. skattesatser sänks - med vissa undantag - med tillvaratas. Punktskatternas skäl som miljöskäl sänks inte skatten 30 procent. Av såväl statsfinansiella nivå. Det beror på på bensin. Även skatten på kol behålls på oförändrad att miljöavgiftsutredningen begärt det med hänsyn till den utredningens

skattenivå på kol blir kommande förslag om koldioxidavgifter. Dagens

därför att betrakta som ett golv för ytterligare pålagor på kol. Den s.k.

vattcnkraftskatten behålls också på nuvarande nivå. En sänkning skulle ge

inför kommande prishöjningar av elkraft i ett längre felaktiga signaler Att sänka skatten skulle dessutom tillsammans med prishöjperspektiv. vinster för kraftbolagen. Det finns inte ningar av andra skäl leda till ökade Motheller något utrymme för att i ett kortsiktigt perspektiv höja skatten.

Sammanfattning - KIS 37

svarande skäl motiverar att även kärnkraftskatten bibehålls på nuvarande nivå. Effekterna för fjärrvärmesektorn av en skatteomläggning bör utredas i särskild ordning. För att inte hindra den fortsatta introduktionen av naturgas höjs skatten på gasol för annat ändamål än drift av motorfordon benämnd (tidigare gasol för annat ändamål än motordrift) - räknat efter energiinnehåll - till samma nivå som naturgasskatten.

Översyn av punktskatter på energiområdet

Kommitténs omfattar bestämmelserna översyn om skatteplikt, skattesatser och avdrag i lagen om allmän energiskatt, lagen om nedsättning av allmän energiskatt, lagen om bensinskatt och om särskild skatt för ollagen jeprodukter och kol, samt vissa förordningar avseende energibeskattning. skattesatserna för vattenkraftskatten och kärnkraftskatten sänks inte. Inte heller i övrigt finns skäl att göra några ändringar i de lagar som reglerar dessa båda skatter. om skatt kraft Lagen på viss elektrisk och lagen om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk därför inte i ingår översynen.

Allmän energiskatt elkraft

på

I fråga om skattepliktsbestämmelserna enligt lagen om allmän energiskatt föreslås att s.k. reservkraft undantas från om kraften inte skatteplikt, överstiger 20 000 kWh per år. ändras till en

Yrkesmässighetsbegreppet

definition som stämmer överens med KL:s och ML:s motsvarande bestämmelser. Undantagsbestämmelsen för elpannekraft behålls. Bestämmelsen bör utvärderas inom några år beroende på att om elbelastningen fortsätter att öka kommer med skattebefrielse att successivt minska. tidsperioder När kärnkraftawecklingen har inletts kommer användningen av avkopplingsbara elpannor att bli ringa och någon ökning av antalet sådana pannor förväntas inte ske. i De differentierade skattesatserna för elkraft och ersätts av en slopas enhetlig skattesats, 4,2 öre/kWh. De skattespecifika avdra gen för skatt på elkraft bör inte ändras eftersom de har stor ekonomisk betydelse för de företag som tillämpar dessa avdrag.

Den särskilda skatten för kol och bensin

oljeprodukter,

Enligt lagen om särskild skatt för och kol tas en särskild oljeprodukter skatt ut, förutom på nämnda bränslen, även på bensin. Skatten har förlorat sitt ursprungliga syfte att fungera som beredskapsavgift för att finansiera kostnader för beredskapslagring av råolja. Skatten utgör i stället i huvudsak en vanlig punktskatt. Den särskilda skatten bör därför slopas och omvandlas av statsfinansiella skäl till allmän energiskatt för oljeprodukter och kol samt till bensinskatt. innebär omvandlingen att dagens relationer mellan

- KIS 38 Sammanfattning

de olika energislagen i princip kan behållas. Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer, s.k. lättdiesel, och s.k. motoralkoholer, dvs. metanol och etanol, är i dag inte med den särskilda skatten. Någon höjning av skatten på belagda eller motoralkoholer bör inte ske till av omvandlingen av lättdiesel följd den särskilda skatten. Till skillnad från vad som gäller i dag föreslås att den särskilda skatten inte tas ut för motoralkoholer som ingår i blandningar med motorbränslen med minst 70 viktprocent bensin.

Allmän bränslen

energiskatt på

annan föreslås i skattepliktsbestämmelserna än att Ingen förändring Konkurundantaget från skatteplikt för gasol som är butiksvara slopas. rensneutralitetsskäl talar för en beskattning av bl.a. smörjolja och råolja. Kommittén har emellertid inte haft att ta fram underlag för att möjlighet kunna föreslå Den skattemässiga behandlingen av dessa lämpliga åtgärder. bränslen bör ses över i ett annat sammanhang. skattesatserna ändras till följd av en generell sänkning av skattesatserna, med när det att kolav en samordning miljöavgiftsutredningen gäller skatten på kol, av en höjning av skatten på gasol för annat dioxidanpassa

ändamål än drift av motorfordon - efter energiinnehåll- till naturgasskat-

tens nivå samt av den särskilda skattens omvandling till allmän energiskatt. bör behållas då effekterna av De skattespeciñka avdragsbestämmelserna ett slopande inte kan bedömas.

Särskilt om kraftvärme, kondenskraft och industriellt

mottryck

för kraftvärme, kondenskraft och industriellt Avdragsbestämmelserna ändras i syfte att göra beskattningen så likformig och enhetlig mottryck av kraftvärme medges avdrag för som möjlig. Enligt dagens beskattning som motsvarar elproduktionen men inte för skatten på den del av bränslet skatten bränsle som används för värmeproduktion. Även konpå det föreslås beskattas att det bränsle som denskraft på detta sätt. Det innebär används för produktion av värme skall beskattas även om det kyls bort. En i kondenskraftverk leder till att kraftsådan beskattning av produktion

bättre tillvaratagande av bränslets energiinnehåll,

värmeproduktionens liksom skatteskillnaderna mellan bränslena, bättre återspeglas i produk-

tionskostnaderna. All svensk kärnkraftproduktion är kondensproduktion. föreslås emellertid inte, eftersom en sådan Någon skatt på kärnbränsle få ett starkt genomslag på elpriserna utan att ge någon rimlig åtgärd skulle styreffekt vid valet av produktionsanläggning. För s.k. industriellt mottryck får i dag avdrag göras för skatten på elkraft används i den verksamheten. Villkoret för avdrag är att som egna Detta villkor tas elproduktionen skall ha skett i en mottrycksanläggning. bort. Dessutom ges industriella kraftvärmeanläggningar som producerar elkraft att välja mellan avdrag för skatten på elkraft och avdrag möjlighet

- KIS 39 Sammanfattning

för skatten På så sätt kan framtida på bränsle. krav på förändringar av beskattningsreglerna beroende på olika skattesituationer undvikas.

Nedsättning av allmän energiskatt

sänkningen med 30 procent av punktskatterna på i huvudsak alla energislag är inte tillräckligt stor för att regeringens möjlighet att medge för industriell nedsättning tillverkning för visst företag, den s.k. 1,7 procentregeln, skall kunna slopas. Förutsättningarna för nedsättning - särskilt vilka skatter som skall ingå i underlaget för nedsättning - bör dock ses över av regeringen. Särskilt bör ställning tas till vilka konsekvenser miljöavgiftsutredningens förslag till miljöavgifter/skatter får för underlagsberäkningen. och effekten för industrin Nedsättningregelns betydelse av dess slopande skall enligt tilläggsdirektiv utredas av utredningen om den elintensiva industrins konkurrensvillkor. Kommittén föreslår att RSV:s möjligheter att medge nedsättning av allmän för företag inom en bransch eller energiskatt för en grupp av med likartad företag tillverkning slopas, eftersom denna nedsättningsregel saknar praktisk betydelse.

Bensinskatt

Skatteomläggningen föranleder inga ändringar i reglerna om skatteplikt. Bensinskatten ingår inte i den generella men bensinskatskattesänkningen, tenivân påverkas av omvandlingen av den särskilda skatten till bensinskatt och av förslaget att slopa fordonsskatten och registerhållningsavgiften för vissa fordon.

Vägtrafikbeskattningen

Fordonsskatten och registerhållningsavgiften för bensin- och slopas gasoldrivna fordon samt för lätta och tunga släpvagnar som dras av sådana fordon. Skatteintäktsbortfallet kompenseras med en höjning av skatten på bensin med 37 öre/l, dvs. 46 öre/l inkl. mervärdeskatt. Skatten på motoralkoholer bör, med hänsyn till att deras energiinnehåll är ca hälften av bensinens, höjas med hälften av denna höjning, dvs. avrundat 18 öre/l, vilket blir 22 öre/l inkl. mervärdeskatt. Bensinskatten blir efter den särskilda skattens omvandling 3,01 kr/l för blyfri bensin och 3,21 kr/l för för motoralkoholer blyad bensin. Skatten blir 0,98 kr/l. Till dessa höjningar skall läggas den höjning som följer av mervärdeskatt på bensin med 1 kr/l, räknat efter ett bensinpris på 4,25 kr/l. Den största fördelen med att slopa fordonsskatten är administrativa vinster på ca 70 milj. kr. per år. En annan fördel är att kostnaden för belastar i förhållande bilanvändningen fordonsägaren till hur mycket han använder vägnätet. En ytterligare fördel är de administrativa förenklingar som inträder för fordonsägarna. Betaltider behöver inte passas och risken att råka ut för brukandeförbud och straffsanktioner på grund av obetald

40 Sammanfattning - KIS

skatt bortfaller. Inte heller behöver fordonsägaren av skatteskäl ställa av bilen på vintern. Några kompensationsåtgärder till följd av nämnda skattehöjningar föreslås inte. Skälet är att levnadskostnaderna varierar beroende på var man bor i landet. Höga bilkostnader i glesbygden kan vägas mot främst i tätorterna. höga boendekostnader Kommittén föreslår att saluvagnsskatt fortsättningsvis skall tas ut endast för sådana fordon som fortsätter att vara fordonsskattepliktiga efter reformen.

Effekter

Den breddningen av mervärdeskattens bas utanför energiföreslagna området beräknas ge ca 12,3 miljarder kr. i ökade statsintäkter. Slopandet minskar statsintäkterna med ca 1,4 miljarder kr. och av punktskatterna i energibeskattningen ökar statsintäkterna med ca 7 förändringarna kr. Dessutom tillkommer ca 3,8 miljarder kr i ökade mervärdemiljarder skatteintäkter från kommunala Statens inkomstförstärkning kan inköp. således beräknas till ca 21,7 miljarder kr. sammantaget Priserna exkl. mervärdeskatt sjunker för samtliga varor och tjänster kumulativa effekter. Därmed sjunker priserna även inkl. pga. undanröjda mervärdeskatt i de sektorer som redan har full mervärdeskatt (t.ex. varusektorn). I de sektorer som beläggs med mervärdeskatt stiger givetvis Till följd av detta kommer efterfrågan att minska i de konsumentpriserna. branscher där priserna stiger (främst tjänstesektorn) och öka i övriga sektorer varusektorn). Storleken på dessa effekter beror på (främst andelen kunder utan avdragsrätt m.m. priselasticiteter, Omläggningen av energibeskattningen förväntas få positiva effekter för industrin samtidigt som miljöeffekterna också är positiva. De slopade punktskatterna på vissa varor förväntas öka efterfrågan på dessa varor. Den höjda viktgränsen för bilaccisen torde minska efterfrågan på de berörda fordonen. Administrativt kommer de föreslagna ändringarna att medföra lättnader för såväl näringslivet som myndigheter. effekterna av de föreslagna är De fördelningspolitiska ändringarna obetydliga. De indirekta skatterna är proportionella eller mycket svagt inkomst och är i stort neutrala även mellan regressiva mätt mot disponibel olika socioekonomiska Situationen är i huvudsak oförändrad efter grupper. det att de föreslagna ändringarna är genomförda. En analys där även effekterna av inkomstskatteutredningens förslag tas av de indirekta och med visar att alla tjänar på den samlade reformen direkta skatterna vid måttliga om s.k. dynamiska effekter. antaganden Vinsten blir större inkomst hushållet har. Hushållen ju högre disponibel med högst inkomst förlorar dock på reformen. En anpassning till det system för indirekta skatter som diskuteras inom EG skulle innebära att staten förlorar ca 25-30 miljarder kr. per år i skatteintäkter. Om motsvarande beräkningar görs med antagandet att

Sammanfattning - KIS 41

kommitténs förslag har genomförts skulle en EG-anpassning innebära ett skattebortfall på 35-41 kr. miljarder

Konstitutionella

frågor

Kommittén har i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge regeringen befogenhet att besluta om en omedelbar tillfällig av de indirekta förändring skatterna. Kommittén har emellertid funnit att övervägande skäl talar för att inte föreslå en sådan ordning. Enligt direktiven skall kommittén också utreda för förutsättningarna att - med förslag om erforderliga grundlagsändringar - ge RSV en rätt att meddela bindande föreskrifter om skatteplikt för viss vara eller tjänst, beskattningsvärdets bestämmande och andra liknande förhållanden. Kommittén har emellertid inte funnit att det finns tillräckliga skäl för att ge RSV en sådan rätt utöver vad som följer av möjligheterna att låta RSV utfärda verkställighetsföreskrifter. Kommittén har vidare gjort en översyn av ML:s bemyndiganden för regeringen. Bemyndigandena föreslås bli upphävda eller omformulerade till att enbart gälla förvaltningsbeslut. De med stöd av bemyndigandena meddelade besluten föreslås bli Upphävda i sin helhet. En del av de beslut som har karaktär av föreskrifter föreslås bli inarbetade i ML.

- IBU Sammanfattning 43

Sammanfattning

av från

förslaget

utredningen

om

inflationskorrigerad inkomstbeskattning

Utredningen om inflationskorrigerad inkomstbeskattning (IBU) lägger i

sitt betänkande fram om hur för förslag underlaget taxeringen kan korrigeras för inflationseffekter. omfattar Förslaget såväl företagssektorn som enskilda personers beskattning.

Bakgrund De betänkanden som läggs fram av utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) och utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) bygger i allt väsentligt på nominalistiska principer. Detta innebär att förekomsten av inflation inte får någon inverkan på beskattningsunderlaget. Utgångspunkten är således att räntor och kapitalvinster skall beskattas även om en del av räntan eller vinsten kan ses som en kompensation för penningvärdets fall. Valet av skattesats kan dock ses som ett schablonmässigt sätt att beakta att den nominella inkomsten till en del är fiktiv. IBU:s har varit att utforma uppgift ett regelsystem för inkomstbeskattningen som eliminerar inflationseffekterna Vi skall på skattebasen. konstruera ett regelsystem som leder till att endast inflationsrensade inkomster beskattas och att avdrag endast medges för inflationsrensade utgifter. Vad gäller totalt skatteuttag och tekniska lösningar vid sidan av

inflationsproblematikcn har vi praktiskt taget helt anslutit oss till URF:s

och RINK:s förslag.

F öretagssektorn

Vi föreslår att aktiebolag och andra företag skall få ett årligt avdrag baserat på företagets egna kapital och årets inflationstal. Det egna kapitalet beräknas på samma sätt som vid avsättning till den av URF föreslagna skatteutjämningsreserven (SURV), dock med avdrag för SURV-avsättningen. I det egna kapitalet ingår sålunda inte bara omsättningstillgångar och finansiella tillgångar utan också fastigheter och andra anläggningstillgångar. Ett företag med ett eget kapital på l milj. kr. får, om inflationen är 4 %, ett årligt inflationsavdrag på 40 000 kr. Genom avdraget kan företaget bygga på sitt riskkapital i takt med inflationen utan att träffas av skatt. För att kompensera den skattelättnad som inflationsavdraget leder till föreslår vi att för avskrivningstiden byggnader och markanläggningar

- IBU 44 Sammanfattning

fördubblas samt att utrymmet för avsättning till SURV begränsas från 30 % till 20 % av det egna kapitalet. I övrigt överensstämmer vårt förslag med

vad URF föreslagit. Även enskilda personer som bedriver näringsverksamhet får ett på

och inflationstalet baserat inflationsavdrag. Förläng- SURV-underlaget föreslås ningen av avskrivningstiden för byggnader och markanläggningar Däremot lägger vi inte fram något också böra gälla för egenföretagarna. av egenföretagares möjlighet att göra avsättning till förslag om begränsning SURV.

Hushållssektom

Vid i hushållssektorn föreslår vi att en balansvärde-

inflationskorrigeringen

skall tillämpas för monetära poster metod med årlig intlationskorrigering obligationer och andra fordringar samt skulder).

(banktillgodohavanden,

aktier och liknande tillgångar föreslås För privata fastigheter, bostadsrätter, full indexuppräkning vid reavinstbeskattningen. att räntor Vad gäller monetära poster innebär vårt förslag till en början För att förhindra att den enskilde är fullt skattepliktiga resp. avdragsgilla. blir beskattad som kan ses som en resp. får avdrag för den del av räntan för inflationen medges ett inflationsavdrag eller påförs ett kompensation Inflationsavdrag uppkommer om den monetära förmögeninflationstillägg. heten (skillnaden mellan de monetära tillgångarna och skulderna) är positiv med inflationstalet. Inflationsoch utgörs av nettobeloppet multiplicerat beräknas på motsvarande sätt om den monetära förmögenhetstillägget ställningen är negativ. monetära innebär att Vårt förslag beträffande poster i hushållssektorn 100 000 en enskild person, som har ett banktillgodohavande på exempelvis dels får ett inflationsavdrag. Om kr., dels skall ta upp räntan som inkomst, bankens räntesats är 7 % och inflationen 4 % skall 7 000 kr. tas upp som inkomst medan 4 000 kr. medges som inflationsavdrag. Som skattepliktig inkomst skall alltså redovisas endast 3 000 kr. - Om den enskilde har en

skuld ränta med 10 % blir - med samma på 100 000 kr. varå utgår inflationstal - efter inflationstillägg 6 000 kr. avdraget bostadsrätter, aktier och Inflationskorrigeringen för privata fastigheter, liknande tillgångar åstadkoms genom att anskaffningspriset räknas upp i under innehavstiden. Detta innebär att reavinstbetakt med inflationen skattning kommer i fråga endast till den del den nominella värdestegringen intlationstakten. För börsnoterade aktier och liknande värdeöverstiger kollektivt, dvs. med tillämpning av den av papper sker indexuppräkningen RINK förordade portföljmetoden. utmönstras från räntor och reavinster kommer Genom att inflationsdelen att minska. Vi föreslår därför att den underlaget för kapitalbeskattningen av RINK föreslagna skattesatsen i inkomstslaget kapital, 30 %, höjs till

medför bl.a. att behovet av särregler för att 50 %. Den höjda skattesatsen att arbetsinkomster förvandlas till kapitalinkomster försvinner. förhindra Vad gäller hushållssektorn föreslår vi slutligen en mindre sänkning av

fastighetsskatten.

Reservationer och särskilda 45 yttranden

Reservationer och särskilda

yttranden

Moderata

samlingspartiet

Sverige har världens högsta skattetryck och extremt höga marginalskattesatser. Nästan två tredjedelar av en industriarbetares lön går i skatt. När skatten är betald återstår inte särskilt mycket av lönen att själv bestämma över. De höga skatterna minskar medborgarnas valfrihet. Skatterna gör det mindre lönsamt att arbeta, spara och starta och driva företag. Målet för en genomgripande skattereform skall vara att öka de enskilda medborgarnas frihet samtidigt som de välfärdsförluster som följer av att arbete och sparande beskattas alltför hårt minskar kraftigt. Skattereformen skall kombineras med att ekonomin och alternativ avregleras till de offentliga monopolen tillåts och stimuleras. Skattereformen bör i huvudsak utformas enligt följande: * sänks Skattetrycket 1991 med drygt 25 miljarder kronor. Det bör därefter sänkas med ytterligare cirka 10 miljarder kronor per år. * Den statliga inkomstskatten slopas för inkomster som 1991 understiger 200 000 kr. För inkomster därutöver utgår en statlig skatt på 15 procent 1991 och tio procent fr. o. m. 1992.

* Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt inllationsskyddas genom anknytning till konsumentprisindex. Den i takt med uppjusteras reallöneutvecklingen. *

Grundavdraget vid inkomstbeskattningen till 12000 kronor.

höjs Grundavdrag medges inte för inkomst av kapital. * För inkomster av kapital tas enbart statlig skatt ut med en skattesats på 30 procent. Vid av skatt beräkning på kapitalvinst indexuppräknas anskaffningsvärdet. * Ett särskilt grundavdrag på 15 000 kronor per barn vid den kommunala beskattningen införs i tre steg med början är 1991. * Skatten på förvärvsarbete för pensionärer sänks så att den motsvarar vad som gäller för andra genom att det extra avdraget inte avtrappas mot förvärvsinkomster.

* förvärvsinkomster Pensioner, för personer över 65 år och ej förmånsgrundande inkomst av näringsverksamhet skall inte belastas med

46 Reservationer och särskilda yttranden

Sambandet mellan förmån och inbetalda socialavgifter socialavgifter. återinförs successivt.

* resor mellan bostad och arbetsplats bibehålls i Rätten till avdrag för nuvarande utformning. Kostnader får dras av i den mån de överstiger

1 000 kronor.

* skall inte Det förutsätter lindringar av Bostadsbeskattningen skärpas. och vid beräkning av schablonintäkten. Fastighetstaxefastighetsskatten 1990 får inte leda till höjd skatt. ringen

* av bostäder utformas så att anskaf- Realisationsvinstbeskattningen Nuvarande bibehålls och fningsvärdet indexuppräknas. uppskovsregler och mellan bostadsrätt och utvidgas till att också gälla för bostadsrätter småhus.

* i RINK skatten Den av utredningsmajoriteten föreslagna, permanenta skall inte införas.

på pensionssparande

* mildras och anpassas till omvärlden. Beskattningen av riskvilligt kapital av aktieutdelningar slopas successivt. Dubbelbeskattningen

* att kvitta underskott i en förvärvskälla mot överskott i en annan Rätten liksom rätten att kvitta underskott mot överskott i andra inkomstslag

bibehålls.

* Mervärdeskatten skall inte Den basbreddning som längre fram höjas. till EG:s inre marknad kan bli aktuell för att uppnå en anknytning kombineras med en sänkning av momsen från 23,46 till cirka 19 procent.

* skall inte Inom ramen för ett oförändrat Energiskatterna höjas. bör emellertid de flesta av de nuvarande punktskatterna på skatteuttag ersättas av en skatt relaterad till utsläppet av koldioxid.

energiområdet

Dessutom inordnas energibeskattningen i mcrvärdeskattesystemet.

* reformeras. Skattesatsen sänks till 30 procent och Bolagsbeskattningen slopas. Nuvarande reserveringsmöjligheter investeringsfondsystemet med utgångspunkt i det ersätts av en mera begränsad rätt till reservering eller löncsumman. Särskild hänsyn tas till egenföretagaregna kapitalet nas och andra mindre företags behov av reserveringsutrymme.

Reservationer och särskilda 47 yttranden

Folkpartiet

Folkpartiet har länge arbetat för kraftigt sänkta marginalskatter och en enhetlig kapitalbeskattning. Detta är nu också i RINK:s huvudinslag förslag. Vi välkomnar det. Fördelarna för den enskilde och hela samhällsekonomin blir mycket stora. Det kommer att löna sig att arbeta och Inflationen kan spara. dämpas. Samhällsekonomin kommer att fungera bättre. kan Därigenom tillväxten öka, vilket möjliggör både en angelägen sänkning av skattetrycket och viktiga insatser för sjukvård, äldreomsorg, det glömda Sverige m.m. Invändningarna i fråga om inkomstskatterna gäller i huvudsak följande områden:

Det automatiska inflationsskyddet i skatteskalan (inkl. grundavdraget) måste återinföras. Därutöver krävs när reallönerna ökar. justeringar Annars inte målet uppnås att 9 av 10 inkomsttagare skall slippa statlig inkomstskatt.

* måste sänkas i stället Skattetrycket för att höjas. Majoritetens förslag innehåller viss överfinansiering som ej kan accepteras.

* Avdragen för resor till/från arbetet måste behållas enligt dagens regler. * med reavinstskatten Uppskov för småhus måste finnas kvar och utvidgas till bostadsrättslägenheter.

* Skatten från måste sättas på avkastningen pensionsfonder lägre, högst 15 %. Om den föreslagna beskattningen strider mot Sveriges åtaganden i fråga om kapitalliberaliseringar kan det självklart inte genomföras.

* Ett förvärvsavdrag måste införas för pensionärer.

* Tak för avdragsgilla ränteutgifter inte. Inte heller den accepteras föreslagna kvoteringen av realisationsförluster.

* Skattereduktionen för fackföreningsavgift bör avskaffas och avdragsrätten för arbetsgivarnas avgifter för organisationsverksamhet begränsas.

De nya taxeringsvärdena som följer av den nya fastighetstaxeringen för småhus får inte slå igenom fullt ut i höjd skatt. Denna fråga förutsättes lösas innan skattereformen träder i kraft. bostadskostna- Frågor angående der och bostadsfinansiering utreds i annat sammanhang, och förslagen i RINK kan behöva justeras när förslag från dessa andra utredningar föreligger. Förslagen ovan innebär att den s.k. basbreddningen avseende kapitalinkomster reduceras med ca 5 miljarder kr. Därutöver måste transaktionsskatten för värdepapper avskaffas. För att skall förslagen ge en nödvändig stimulans för hushållens finansiella måste också sparande förmögenhetsskatten sänkas. Ungefär en tredjedel av reformen bör genomföras redan 1990 och resterande del 1991. Under genomförandefasen kan de dynamiska effekterna beräknas till ca

och särskilda 48 Reservationer yttranden

kr. Därefter ökar de successivt. De ökade skatteintäkterna 10 miljarder därav bör användas för en sänkning av den allmänna mervärdeskattcn I slutskedet av arbetet med företagsbeskattningen tillfördes nya förslag för egenföretagarna. Dessa måste bli föremål för ytterligare överväganden. från KIS innebär att full mervärdcskatt tas ut för flertalet Förslagen varor Detta kan accepteras med och tjänster. följande undantag:

* Mervärdeskatt bör ej uttas för tidningar.

* När mervärdeskatt tas ut för bio, teater etc. krävs kompensation för kulturverksamhet.

* kan ej accepteras. I stället Utredningens förslag för energibeskattningen ersättas och först därefter kan bör punktskatterna av miljöavgifter mervärdeskatt utgå. Denna fråga utreds av den s.k. miljöavgiftsutred-

ningen. Det finns att påpeka att ingen av utredningarna har haft full anledning arbete Den effekten av de inblick i de andras och förslag. sammanlagda olika har bara i begränsad utsträckning kunnat analyseras. förslagen kan därför behöva justeras när alla ställningstaganden på enskilda punkter utredningsförslag föreligger.

Reservationer och särskilda yttranden 49

Centerpartiet

Våra förslag är ett led i en skatteomläggning med minskad skatt på arbete och ökad skatt på energi. Våra förslag leder till ett rättvisare där skatt i större skattesystem utsträckning tas ut efter bärkraft. Förslagen om höjd byggmoms och i övrigt breddad mervärdeskatt på flera tidigare icke skattepliktiga områden har en inflationsdrivande effekt genom att de leder till direkta prisökningar, som i sig leder till ökade krav på transfereringar. Exempel på ökade transfereringar är ökat presstöd, ökat stöd till hela kulturområdet, ökade räntebidrag och bostadsbidrag. Ett införande av moms undan att på energi rycker möjligheterna utnyttja energibeskattningen som ett styrmedel vid förnyelse av energisystemet. Moms på energi missgynnar användningen av miljövänliga inhemska biobränslen och gynnar importerade fossila bränslen. Utredningen borde i stället ha lagt förslag om enbart punktskatter på energi. Därtill anser vi att man borde lagt förslag om en differentiering av momsen med lägre skatt på livets nödtorft, som mat, vatten, bostad och kultur. Våra förslag innebär att bostadskostnaderna ökar med endast ca 10 %, dvs. ungefär 45 kr. per kvm. Därigenom minskas rundgången genom att kraven på bostads- och barnbidrag automatiskt minskar med minst 4 miljarder kr. Vi räknar med att de dynamiska effekterna kommer att uppgå till minst 10 miljarder kronor i samband med genomförandet av reformen.

Målsättningen är en kraftigt sänkt skatt på arbetsinkomster. Av fördel-

skäl bör skatteskalan ningspolitiska dock ha en något annan utformning. skatt till Ingen statlig upp 180 000 kr. och 20 % statlig skatt upp till 500 000 kr samt 25 % i statlig skatt över denna gräns. Oavsett skatteskala ska den vara inflationsskyddad. Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats måste medges med minst lika- stora belopp som i dag. Utredningens förslag kommer att minska effekterna av sänkt skatt för många skattebetalare. Möjlighet att dra av 15 kr. per mil för användande av egen bil i tjänst är en förutsättning för att anställda ska kunna använda egen bil i tjänsten.

Långsiktigt pensionssparande ska stimuleras.

Avkastningen på penbeskattas med 15 % mot föreslagna 20 %. Beskattningen sionsförsäkringar får inte leda till minskat sparande i pensionsförsäkringar. Pensionsinkomster bör beskattas utifrån samma skatteskala som tjänsteinkomster. Det kräver att grundpensionen blir så hög att samma disponibla inkomst kvarstår för pensionstagare med låg eller ingen ATP. Det är viktigt att skattereformen stimulerar sparandet rent allmänt. Vi anser därför att förslag till personliga med skattefri investeringskonton avsättning för målsparande till bl.a. boende och företagande bör framarbetas. i aktier bör stimuleras. Sparande Vid beskattning av realisationsvinster föreslår vi därför en skattefri omsättning på ca 20 000 kr. per år. Det har varit fel att inte från början arbeta utifrån att förslag om

50 Reservationer och särskilda yttranden

kommunal skulle framarbetas av RINK. Kommunalskatskatteutjämning har blivit ett viktigt verktyg i att forma en även regionalteutjämningen skattereform. Effekterna hos de enskilda kommunerna politiskt rättvis vara olika. En särskild utredning bör därför få till kommer att ytterst skall träda i kraft, ta fram effekter uppgift att fram till 1991, då reformen

och förslag till åtgärder.

Utredningen har varit alltför lite uppmärksam och lyhörd för egenföretagarnas och de mindre aktiebolagens problem och speciella förutsättningar. för Det borde ha lagts fram förslag som gällt bättre reserveringsmöjligheter mindre aktiebolag, grundavdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter, m.m. skattefri avsättning till personliga investeringskonton Större uppmärksamhet borde också ha ägnats de nystartade företagen. innebär att boendekostnader och matkostnader hålls Reservationerna som det enskilda stimuleras och Iönekraven hålls nere, samtidigt sparandet tillbaka. kommer reservationerna att främja en decentra- I ett längre perspektiv samhällsstruktur. faktorer till det blir bl.a. en bättre listisk Bidragande bibehållna reseavdrag och en annan utformnkommunal skattcutjämning, än vad majoriteten i de tre skatteutredningarna ing av energibeskattningen föreslår.

Reservationer och särskilda yttranden 51

Vänsterpartiet kommunisterna

De skattereformer som föreslås i tre stora och utredningar UREKIS RINK är uttryck för ett marknadsanpassat och nyliberalt tänkande. Tidigare okränkbara idéer inom arbetarrörelsen som skatt efter bärkraft, dvs. högre inkomster och förmögenheter belastas med högre andel skatt än lägre, undanröjs och ersätts med proportionella och regressivt verkande skatter. Sänkta marginalskatter, breddad och höjd moms och ett oförändrat skatteuttag från en starkt vinstgivande för företagssektor utgör verktyget denna, ur historiskt perspektiv, omvälvande skattereform. Historisk i omfattning och inriktning. 1980-talets nyliberala idéer lägger grunden till ett osolidariskt liknande skattesystem dem som nyligen genomförts i USA och England. Vänsterpartiet kommunisterna är starkt kritiskt till nuvarande skattesystem men vill genomföra en rättvis skattereform genom minskade bördor på lönearbetande, barnfamiljer och pensionärer samt ökade skatter på stora inkomster av tjänst, kapital och förmögenhet och ett ökat uttag av skatt ur de större företagen. Kapital och spekulation skall beskattas väsentligt högre än arbete. I första hand skall mervärdeskatt på mat slopas. Punktskatter som styrinstrument att uppnå önskade mål utökas i stället för momsbeläggning. Skatteplanering och skatteflykt motverkas och stoppas. Vpk:s skatteförslag leder åt rakt motsatt håll än utredningarnas. Vpkzs förslag till inkomstbeskattning leder till ett system med utjämnande effekter. Inkomster av tjänst och kapital beskattas sammanlagda i en skatteskala med 20 % i lägsta och 65 % i högsta skiktet. Kapital skall dock aldrig beskattas lägre än ca 30 %. Detta inkomsterna både i utjämnar förhållande till nuvarande och utredningen. I tabellen framgår skillnaderna där kolumn 1 och 2 visar effekten av utredningsförslaget utan resp. med sannolika och siffror ränteavdrag inom parentes med fullt utnyttjande av dessa. Kolumn 3 visar vpk:s förslag där inga ränteavdrag får göras. Dessa kompenseras dock för boende genom räntesubventioner.

(31)

Vpk accepterar ej ökad boendekostnad genom höjd fastighetsskatt, ökad räntekostnad samt höjt och momsområde. Bostaden måste utvidgat betraktas som en social rättighet. Huvuddelen av kommunalskatterna skall ersättas med en skatt ur produktionen som kan styra uppsatta mål för miljö och grad av nyttighet

52 Reservationer och särskilda yttranden

mildras av arbete ytterligare och i produktionen. Härigenom beskattning en större resurspotential för offentlig verksamhet uppnås. Bl.a. förslagen försämrade av lunchsubvention och om kraftigt reseavdrag, beskattning dock av avkastning av individuella pensionärer awisas, ej beskattning Straffåtgärderna mot ev. kommunalskattehöjningar pensionsförsäkringar. också. skattereduktion för fackföreningsavgifter byggs ut och awisas

avdrag för arbetsgivareorganisationer begränsas. från KIS innebär också ökade kostnader med anledning av Förslagen idrott och kultur. Detta är områden som moms på energi, kollektivtrafik, och mat måste undantas. För övervältras skatten utöver boende energi direkt till konsumenterna. Detta medför större okänslighet från företagen från industrin till energibesparing. KIS- och RINK-majoriteternas förslag

att öka en regressivt verkande moms för att minska marginalskatterna ökade för och lättnader för leder till påfrestningar låginkomsttagare Ett enligt vår mening abnormt förslag. höginkomsttagare. av vpkzs skatteförslag innebär i stort sett att skatteuttaget Finansieringen ökas med drygt hälften utöver utredningarnas förslag. på bolag och kapital skatteskalan ökar av skatt för höga inkomster som Den progressiva uttaget bidrar till att finansiera för låga inkomster. På sikt finansieras sänkningen kommunernas och verksamheter i huvudsak av produklandstingens tionsskatter.

Reservationer och särskilda 53 yttranden

Miljöpartiet de gröna

Målsättning med skattereformen

Eftersom miljöpartiets med

målsättning beskattning i många väsentliga

punkter är en annan än den som bakom ligger betänkandet, har också utformningen av våra förslag blivit annorlunda. skillnader i Väsentliga

målsättningen är:

- Vi anser att skatten skall användas som styrmedel för att begränsa konsumtionen av ändliga råvaror och lyxvaror samt minska miljöutsläp-

pen. Majoriteten uppfattar de indirekta skatterna snarast som en finansieringsmetod för reformen.

- Vi anser att en reform som innebär sänkt kan bidra till marginalskatt högre livskvalité för människor att de kan förkorta sin arbetstid genom med oförändrad nettoinkomst. Utredningens majoritet anser att människor i stället väljer att höja sin arbetsinsats som resultat av lägre

marginalskattesatser. Samhällsekonomin påverkas i motsatta riktningar av dessa olika reaktioner.

- Vi anser att skattereformen bör bibehålla en låglöneprotil i beskattningen; majoriteten accepterar att höginkomsttagarna får fördelaktigare villkor än

låginkomsttagarna.

lluvudsakliga skillnader i finansieringen av reformen.

Indirekta skatter, speciellt skatter på energiråvaror, är betydligt högre i vårt förslag än i majoritetens; skillnaden motsvarar totalt 12 miljarder kr. per år, en summa som approximativt täcker merkostnaden för vårt förslag att sänka kraftigt arbetsgivaravgifter i glesbygd och inom vården. Majoritetens förslag angående moms på energi lägger betalningsbördan inom energisektorn på hushållen. Förslaget gynnar användningen av fossila bränslen och motverkar utnyttjandet av inhemska, förnybara energikällor. Vårt förslag om punktskatter på energiråvara har en sparande effekt. Vi föreslår ett grundavdrag om 20 000 kr. och en högsta marginalskatt

på 60 %. Majoritetsförslaget är 12 000 kr. och 50 %. Rcformen kostar

praktiskt taget lika mycket enligt båda förslagen, något över 60 miljarder kr.

Några viktiga detaljer

Vi föreslår att moms basmat på svensk tas bort; kostnaden för detta skall helt täckas av höjd moms på andra varor, varför åtgärden inte påverkar

skattereformens ñnansiering. Vi anser att kultursektorn inte skall momsbeläggas. Moms är i detta både antisocialt sammanhang och kulturfientligt. Vårt program innehåller ej heller moms på dagspressen men däremot fördubblad reklamskatt. Vi vill höja skatten på sprit och tobak med 40 % och på vin och öl med 20 %.

Statens offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Arbetsmarknadsdepartementet Utrikesdepartementet

Den regionala problembilden. [12] UD:s presstjänst. [8] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och

Försvarsdepartementet rättsfrâgor. [14]

Risker och skydd för befolkningen. [17] Regionalpolitikens förutsättningar. [19]

Industridepartementet Kommunikationsdepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Fasta Öresundsförbindelser. [4] Rapporter till finansieringsutredningen. [25] Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. [15] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37]

Finansdepartementet

Beskattning av fámansföretag. [2]

Särskild inkomstskatt för utländska artister m.f1. [9] Civildepartementet

Hushállsparandet - Huvudrapport från Spardelega- Rapport av den särskilde utredaren för granskning av tionens sparundersökning. [1 1] hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Kostnadsutveckling och konkurrens ibanksektom. [16] Olof Palme. [l] Tullrcgisterlag m.m. [20] integriteten vid statistikproduktion. [3] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervalcningen. Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. [5] [26] Samordnad lansförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] Refonnerad inkomstbeskattning SÄPO - Såkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] - inkomst av kapital. Del 2. [33]

Bostadsdepartementet

- Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. Parkeringsköp. [23] 1331 - Bilagor. expertrapporter. Del 4. [33]

Miljö- och energidepartementet

Reformerad företagsbeskattning - Motiv och lagförslag. Del 1. [34] Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. - Expertrapporter. Del 2. [34] [21] Reformerad mervärdeskatt m.m. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] - Motiv. Del 1. [35] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35] Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatteutredningarnas betänkanden. [38]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. [22] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna [27] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. [29] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänst [30]

., BL .Hfj

i..»›;›^.l:l*E{›'

I