Likvidation av aktiebolag delbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Ran: 5
Öcc SOU
Likvidation
av
aktiebolag
Delbetänkande Aktiebolagskommittén
av
Stockholm 1999 j.
STATENS OFFENTLIGA
UTREDNINGAR
SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.
som För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice
Box 6430, 113 82 Stockholm
Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71
E-post: order@faktainfo.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.
En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. -
Broschyren kan beställas hos:
Information Rosenbad
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
Fax: 08-405 42 95
Telefon: 08-405 47 29
ISBN 91-7610-953-4 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-25OX
Till statsrådet Laila Freivalds
Genom beslut den 21 juni 1990 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla kommitté med uppdrag att göra
en en översyn av aktiebolagslagen och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommittén.
Med stöd av detta bemyndigande förordnades från den 21 juni 1990 justitierådet Bo Svensson av vara ordförande i kommittén. Som ledamöter i kommittén förordnades från den 1 november 1990 dåvarande riksdagsledamoten Nic Grönvall, riksdagsledamoten Inga-Britt Johansson, riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand och civilekonomen Ulrika Stuart, från den 10 december 1991 riksdagsledamoten Karin Starrin och från den 9 januari 1992 numera riksdagsledamoten Rolf Åbjömsson. Inga-Britt Johansson entledigades från kommittén fr.o.m. den 27 oktober 1992 och efterträddes dag riksdagsledamoten
samma av Carin Lundberg. Nic Grönvall entledigades från kommittén fr.o.m. den 26 april 1993 och efterträddes samma dag av riksdagsledamoten Stig Rindborg. Som nya ledamöter i kommittén förordnades från den 15 maj 1995 riksdagsledamoten Eva Arvidsson och riksdagsledamoten Lars Granberg. Ulrika Stuart entledigades från kommittén fr.o.m.
den 4 mars 1997 och efterträddes dag bolagsjuristen Sussi Kvart. Karin
samma av Starrin entledigades från kommittén fr.o.m. den 13 1997 och
mars efterträddes samma dag av riksdagsledamoten Rolf Kenneryd. Eva Arvidsson entledigades från kommittén fr.o.m. den 22 december 1998 och efterträddes samma dag riksdagsledamoten Raimo Pärssinen.
av
.Som sakkunniga i kommittén förordnades från den 1 november 1990 bankdirektören Jan Bökmark, auktoriserade revisorn Sven Ekholm, advokaten Johan Gemandt, verkställande direktören Per-Ola Jansson, auktoriserade revisorn Sten Lundvall, direktören Ulf Magnusson och juris kandidaten Lars Milberg, från den 6 december 1990 numera börschefen Lars Bredin, från den 15 maj 1991 juris kandidaten Hans Peter Larsson, från den 29 oktober 1992 chefsjuristen Åsa Breding och från den 15 februari 1993 hovrättslagmannen Lars Hedberg, sakkunnig vid Finansinspektionen. Lars Hedberg entledigades från kommittén fr.o.m. den 1juli 1996 och efterträddes dag
samma
chefsjuristen Hans Schedin. Åsa Breding entledigades från komav mittén fr.o.m. den 4 mars 1997.
Att experter biträda kommittén förordnades från den 1
som november avdelningschefen Håkan Klahr, rättschefen Per
1990 numera Erik Lindeberg och fmansrådet Annika Lundius, från den 1
numera oktober 1991 numera kanslichefen Göran Schubert och kommerserådet Christer Lefrell, från den 29 oktober 1992 kanslirådet Ingrid Melbi samt från den 20 januari 1993 numera departementsrådet Sten Andersson. Håkan Klahr entledigades från kommittén fr.o.m. den 19 oktober 1992 och efterträddes samma dag av numera departementsrådet Göran Haag. Göran Haag entledigades från kommittén fr.o.m. den 10 februari 1993. Göran Schubert entledigades från kommittén fr.o.m. den 15 februari 1993. Annika Lundius entledigades från kommittén fr.o.m. den 2 september 1996 och efterträddes samma dag av Göran Haag. Christer Lefrell entledigades från kommittén fr.o.m. den 4
1997. Från samma dag förordnades som expert chefsjuristen Per mars Nordström. Ingrid Melbi entledigades från kommittén fr.o.m. den 28 oktober 1998 och efterträddes samma dag av hovrättsassessom Ewa Lindbäck. Chefsjuristen Karin Wallin-Norrnan förordnades som expert i kommittén fr.o.m. den 30 oktober 1998.
Till sekreterare förordnades från den 1 december 1990 numera ekonomie licentiaten och juris kandidaten Rolf Skog samt numera föredraganden Hans Cappelen-Smith. Den entledigades från
senare tjänsten sekreterare fr.o.m. den 4 mars 1997 och förordnades från
som
dag att expert biträda kommittén. Till sekreterare församma som ordnades fr.o.m. den 9 november 1998 hovrättsassessom Per-Anders Svensson.
Kommittén, antagit namnet Aktiebolagskommittén, har tidigare
som avlämnat delbetänkandena Bundna aktier SOU 1992:13, Aktiebolagslagen och EG SOU 1992:83, Aktiebolagets organisation SOU 1995:44, Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 samt Vinstutdelning i aktiebolag SOU 1997:168.
Kommittén får härmed avlämna delbetänkandet Likvidation av aktiebolag. Stockholm i mars 1999
Bo Svensson Lars Granberg Rolf Kenneryd Sussi Kvart Carin Lundberg Raimo Pärssinen Stig Rindborg
Bengt Silfizerstrand Rolf Åbjärnsson
/Rolf Skog
Per-Anders Svensson
Förkortningar
ABF Aktiebolagstörordningen 1975: 13 87 ABL Aktiebolagslagen 1975: 1385 EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EG Europeiska gemenskapema
EU Europeiska unionen NJA Nytt Juridiskt Arkiv avd I PRV Patent- och registreringsverket SPAR Statens person- och adressregister
ÅRL Årsredovisningslagen 1995: 1554
ll
Sammanfattning
Aktiebolagskommittén behandlar iförevarande betänkande dels frågan om s.k. styrelselösa bolag, dels likvidation av aktiebolag.
Styrelselösa bolag
Det är tydligt att det skapar stora problem for bl.a. bolagets borgenärer om ett aktiebolag saknar en behörig styrelse som kan företräda bolaget. Regeringen har uppdragit åt kommittén att överväga vilka åtgärder som behövs för att lösa dessa problem. Vad först gäller bolag som helt saknar registrerad styrelse skall kommittén överväga en skärpning av aktiebolagslagens likvidationsregler genom en avkortning av tidsfristema. Kommittén skall också överväga bestämmelser om att ett aktiebolag som under viss längre tid har saknat registrerad styrelse kan försättas i likvidation även om bolaget under likvidationsförfarandet anmäler en ny styrelse. Kommittén är fri att pröva även andra lösningar.
Kan tidsfristerna i likvidationsfiirfarandet förkortas
Påminnelseförfarandet Om ett aktiebolag enligt aktiebolagsregistret inte har en behörig styrelse inleder PRV sitt förfarande med påminnelse i vanligt
brev om att bolagets styrelse inte uppfyller lagens krav och att bolaget bör anmäla ny ledamot så att styrelsen blir behörig igen. Den tid sex
om veckor som PRV brukar ange i en sådan påminnelse är inte särskilt lång och har bestämts med hänsyn till den tid det tar att kalla till och hålla bolagsstämma. Den kan därför inte göras mycket kortare. Påminnelseinstitutet framstår också förhållandevis effektivt med
som hänsyn till den begränsade myndighetsinsatsen. I 60 procent av fallen räcker det med en påminnelse för att bolaget skall vidtaga rättelse. Kommittén anser därför att det inte finns skäl att ändra i de nuvarande påminnelserutinema.
Tiden för yttrande Om ett bolag får påminnelse att vidtaga rättelse men inte
en om anmäler behörig styrelse inom angiven tid, går PRV vidare och utfärdar ett föreläggande för bolaget samt dess aktieägare och borgenärer att inom viss tid komma in med ett yttrande i frågan om bolaget skall försättas i likvidation. Tiden bestäms av PRV med hänsyn tagen till att föreläggandet skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före utgången av den utsatta tiden. Det är i praktiken inte möjligt att kungöra föreläggandet samma dag som det meddelas. Minsta tid för yttrandet blir därför drygt två månader. Enligt PRV:s rutiner bestäms tiden regelmässigt till två och en halv månad vilket tillsammans med en påminnelsetid om sex veckor innebär att ett bolag utan behörig styrelse normalt försätts i likvidation drygt fyra månader efter det att PRV inlett förfarandet.
Ett likvidationsförfarande på grund av en så allvarlig brist som att bolaget saknar behörig styrelse bör enligt kommitténs mening inte ta så lång tid som det gör med gällande regler och PRV:s nuvarande rutiner. Kommittén föreslår därför att tiden för yttrandet i lagen bestäms till minst en månad. Ett bolag som saknar behörig styrelse kommer då att kunna försättas i likvidation veckor plus en månad, dvs. drygt
på sex två månader från det förfarandet inleddes. Det innebär en halvering av tiden jämfört med nuvarande ordning.
Kungörande föreläggandet
av Den minsta tid för föreläggande som kan tillämpas anges i lagen med utgångspunkt i dagen för kungörande av föreläggandet i Post- och Inrikes Tidningar. Det väcker frågan om det är möjligt att avskaffa kungörelseförfarandet.
Kommittén besvarar den frågan nekande. Att bolaget riskerar att försättas i likvidation kan ha stor betydelse för dess aktieägare och borgenärer. Dessa måste ha möjlighet att bevaka att bolaget inte upphör utan att de får kännedom om det. En sådan bevakning kan de uppnå
att läsa Post- och Inrikes Tidningar. Om kungörelseplikten förgenom svinner fmns det ingen lika enkel och billig möjlighet att ordna
annan denna bevalming. Att avskaffa kungörelseförfarandet är med hänsyn till det sagda inte möjligt.
Sammanfattning 13
Delgivning av föreläggandet
De nuvarande rutinerna för delgivning såvitt framkommit inte
ger upphov till några påtagliga problem. Det är också högst rimligt att ett föreläggande i ett så avgörande ärende tvångslikvidation delges
som bolaget. Kommittén föreslår därför inte några ändringar såvitt gäller skyldigheten att delge bolaget föreläggandet eller formerna för del-
givningen.
Frågan tvångslikvidation skall kunna fullföljas utan hinder av
om att bolaget under förfarandet anmäler en ny styrelse
Det förekommer att ett aktiebolag enligt aktiebolagsregistret helt saknar styrelse under längre tid. När PRV inleder ett likvidationsförfarande
en
bolaget, anmäler detta för registrering behörig styrelse, varvid mot en PRV avbryter likvidationsförfarandet och ärendet avskrivs. Så snart avskrivningsbeslutet fattats avgår den nya styrelsen och bolaget anmäler detta för registrering, vilket leder till att bolaget återigen står helt
registrerad styrelse. PRV inleder då ett nytt likvidationsförfarande utan med risk för att detta avslutas på sätt. Det är mot denna
samma bakgrund kommittén har fått i uppdrag att pröva om det bör vara möjligt att under angivna omständigheter fullfölja tvångslikvidation
en även bolaget under förfarandet anmäler ny behörig styrelse.
om
Den statistik finns visar emellertid att det endast är ett fåtal
som bolag, motsvarande några promille samtliga bolag, som varje år
av under kortare eller längre tid saknar behörig styrelse. Det finns dess-
skäl att antaga att bolag utan styrelse eller med obehörig styrelse utom endast i ett mindre antal fall kan sättas i samband med bolagsplundring
ekonomisk kriminalitet. I de allra flesta fall torde det finnas och annan
naturlig förklaring till att aktiebolag i registret saknar behörig en styrelse, nämligen dödsfall.
PRV får rutinmässigt in uppgifter dödsfall genom SPAR och
om avregistrerar fortlöpande i aktiebolagsregistret bolagsfunktionärer som har avlidit. Det finns uppskattningsvis närmare 200.000 aktiebolag där styrelsen består enda ledamot och enda suppleant. Avlider
av en en styrelsefunktionären måste styrelsen kompletteras med ny styrelseledamot eller suppleant och anmälan för registrering ske till PRV. Man kan inte räkna med att suppleanten eller dödsbodelägarna alltid känner till detta och under rådande omständigheter omedelbart vidtar de åtgärder aktiebolagslagen kräver. I sammanhanget kan erinras om
som att bouppteckning inte behöver ske omedelbart; det räcker om bouppteckning förrättas inom tre månader från dödsfallet. En bestämmelse
ett aktiebolag i aktiebolagsregistret stått utan registrerad om att som
styrelse tre månader i sträck skall försättas i likvidation utan hinder av att behörig styrelse anmäls medan likvidationsärendet prövas PRV av skulle enligt kommitténs mening slå orimligt hårt och mot enmansfåmansbolagen.
På grund av det anförda lägger kommittén inte fram något förslag om tvångslikvidation av aktiebolag enligt aktiebolagsregistret helt som saknat styrelse under längre tid.
Frågan om registrerade styrelseledamöter sanningslöst påstår som att de vid viss tidpunkt har avgått
I en rapport från åklagarväsendet överlärrmats till regeringen som anförs att det är vanligt att är registrerade styrelsepersoner som som ledamöter i aktiebolagsregistret påstår att de i själva verket hade avgått före en viss kritisk tidpunkt och att de därför inte kan göras ansvariga för de handlingar företagits i bolagens Ibland som namn. presenteras ett förfalskat bolagsstämmoprotokoll eller Styrelseprotokoll till stöd för
påståendet. För att komma till rätta med problemet föreslås i rapporten att förändringar i kretsen av styrelseledamöter skall rättsverkan ges först i och med att uppgifterna om förändringarna registreras hos PRV.
Kommittén har fått i uppdrag att pröva det finns några problem med om
en sådan ordning. I aktiebolagslagen finns bestämmelser registreringens positiva
om och negativa rättsverkningar. Dessa bestämmelser har till syfte att skydda tredje man som träder i förbindelse med ett aktiebolag och som måste kunna lita på att de är registrerade ställföreträdare för som som bolaget också har behörighet att binda detta. Bestämmelserna har alltså tillkommit i omsättningens intresse och säger ingenting vilka påom följder som kan åläggas försumlig eller kriminell ställföreträdare en Den omständigheten att någon står registrerad styrelseledamot i som aktiebolagsregistret vid tiden för viss åtgärd i bolagets förvaltning en utgör som kommittén ser det, omständighet talar för att ledaen som moten kan ha ett för åtgärden det ankommer på den ansvar men som för talan skadestånd eller straff att visa att det faktiskt förhåller sig om på det viset. Bevisvärdet registreringen skall enligt kommitténs av mening inte överdrivas. Avgörande torde i praktiken bli andra bevis såsom Styrelseprotokoll, kontrakt och andra sådana handlingar som visar vem eller vilka deltog i det omtvistade beslutet eller vidtog som den ifrågavarande åtgärden.
En ordning som innebär att ett uppdrag styrelseledamot börjar som och slutar med registreringen i aktiebolagsregistret visserligen vore ägnad att skapa klarhet hur styrelsen vid varje tillfälle om ser ut men
Sammanfattning 15
skulle enligt kommitténs bedömning förenad med en rad praktiska vara olägenheter. Alla bolag skulle då i omedelbar anslutning till styrelseval för registrering behöva anmäla vilka styrelseledamöter som tillkommit och vilka avgått. Vid försummad anmälan skulle det bli problem som en med de beslut den nya styrelsen fattade, eftersom den gamla som styrelsen skulle komma att stå kvar i aktiebolagsregistret och i lagens mening vara ensam kompetent att fatta beslut i styrelsens namn. Dessa problem skulle komma att uppstå i nära nog samtliga aktiebolag efterstyrelse normalt väljs på ordinarie bolagsstämma och traditionen som bjuder att den styrelsen omedelbart efter stämman håller ett konnya stituerande möte. Det är tydligt att om konstituerande styrelsesammanträde hålls så nära inpå valet, det inte finns någon möjlighet för PRV att hinna registrera den styrelsen innan sammanträdet avslutas. nya De största problemen skulle emellertid uppkomma då en styrelseledamot avgick i förtid. I dag gäller att uppdraget upphör omedelbart i samband med att avgången anmäls till styrelsen. Bolaget är skyldigt att anmäla saken för registrering och den avgångne ledamoten kan själv göra anmälan. Med den skisserade ordningen skulle uppdraget bestå till dess avgången registrerats i aktiebolagsregistret. Det skulle få konsekvenser för den som vill avgå. Antag att en ledamot under pågående styrelsesammanträde finner att han inte vill vara kvar i styrelsen eftermajoriteten är beredd att fatta beslut åtgärder som han anser som om direkt lagstridiga. Han anmäler sin avgång vid sittande bord och vara lämnar omedelbart sammanträdet. De kvarvarande fattar därefter de beslut som utlöst avgången. Den avgångne anmäler själv efter någon tid att han avgått och detta registreras någon eller några veckor senare. Det torde vara uteslutet att den avgångne styrelseledamoten i exemplet kan hållas straffrättsligt ansvarig för de beslut som styrelsen fattade sedan han lämnat rummet. Inte heller torde han kunna åläggas skadeståndsansvar enligt aktiebolagslagen på grund av samma beslut. Varken uppsåt eller försummelse kan läggas honom till last. Men hur förhåller det sig med styrelseledamotens ansvar om bolaget sedan han lämnat sammanträdet beslutat att inte inbetala innehållna källskatter föreskriven dag som infaller innan hans avgång blivit registrerad i aktiebolagsregistret Och vad händer om kvarstående styrelseledamöter bryter mot bestämmelserna om vad som enligt 13 kap. 2 § ABL skall ske bolaget saknar föreskriven täckning för sitt aktiekapital Eller om försummar att sända in bolagets årsredovisning i tid För kommittén står det klart att om det skall införas bestämmelser innebär att ett uppdrag styrelseledamot börjar och slutar med som som registreringen i aktiebolagsregistret, dessa måste kopplas till ett ansvar för bolagets uppkommande förpliktelser vid försummelser av sistnämnt
slag. Ett sådant ansvar finns redan i dag, ansvaret måste rimligen men skärpas något om det skall vara någon mening med bestämmelser. nya Självklart måste det finnas kvar en möjlighet för styrelseledamot en som avgår att freda sig genom en omedelbar anmälan av avgången till aktiebolagsregistret. Om han emellertid förbiser att anmäla avgången och bolaget inte heller gör anmälan, måste styrelseledamoten tillsammans med de övriga svara för bolagets uppkommande förpliktelser. Det är tydligt att en sådan reglering kan leda till resultat som framstår som stötande i det enskilda fallet. Vid en samlad bedömning anser kommittén att den skisserade ordningen inte har så stora fördelar att de uppväger olägenhetema. Kommittén lägger därför inte fram något förslag att förändringar i om kretsen styrelseledamöter skall rättsverkan först i och med att av ges uppgifterna om förändringarna registreras eller anmäls till PRV.
Likvidation m.m.
Ett aktiebolag kan upplösas genom bl.a. likvidation. Detta kan ske antingen som en frivillig likvidation eller som en tvångslikvidation.
Frivillig likvidation Att aktieägarna måste ha rätt att upplösa aktiebolaget, de skulle om vilja det är en självklarhet. Beslut om frivillig likvidation fattas enligt gällande rätt av bolagsstämman med enkel majoritet. Kommittén föreslår i dessa avseenden inte några ändringar. I gällande rätt finns inga bestämmelser om vilket beslutsunderlag som skall finnas när aktieägarna skall pröva fråga bolaget skall om träda i likvidation. Kommittén föreslår bestämmelser härom efter förebild i bestämmelserna ökning och nedsättning aktiekapitalet. om av
Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist
En viktig del av aktiebolagslagens likvidationsregler utgörs reglerna av om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist. Bestämmelserna innebär i korthet att styrelsen, så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, genast skall upprätta och låta revisorerna granska kontrollbalansräkning en och snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga bolaget skall om träda i likvidation. Beslutar stämman att bolaget skall bestå, måste aktieägarna inom åtta månader från hänskjutandet läka kapitalbristen.
Sammanfattning 17
Har bolagsstämman inom denna tidsfrist inte kontrollgenom en ny balansräkning konstaterat att det kapitalet täcker hela det egna registrerade aktiekapitalet, är bolaget skyldigt att i likvidation. Beslutar inte stämman likvidation, skall styrelsen ansöka härom hos om rätten. Sådan ansökan kan också göras styrelseledamot, verkställanav de direktören, revisor eller aktieägare. Styrelseledamot som inte agerar efter det påbjudna mönstret blir personligen medansvarig för förpliktelser bolaget därefter ådrar sig. Detsamma gäller aktieägare som vetskap likvidationsplikten deltar i beslut om att bolagets som trots om verksamhet skall fortsätta. Som kommittén det är det i hög grad påkallat att lagen även ser fortsättningsvis, i bolagsborgenäremas intresse, sätter gräns för hur en långt täckningen för aktiekapitalet får sjunka innan verksamheten måste avbrytas och bolaget träda i likvidation. Kommittén föreslår därför att aktiebolagslagen även fortsättningsvis skall uppta bestämmelser om tvångslikvidation på grund kapitalbrist. Vissa mindre ändringar och av förtydliganden bör emellertid göras i bestämmelserna om kontrollbalansräkningen och det personliga betalningsansvaret. Vad beträffar kontrollbalansräkningen föreslår kommittén att i lagen läggs fast att denna skall upprättas med utgångspunkt i tillämplig lag årsredovisning och att följande justeringar därefter får göras i fråga om värderingen av balanspostema: om Tillgångar får redovisas till försäljningsvärdet med avdrag för flir-
säljningskostnadema eller, beträffande sådana anläggningstillgångar
undergår fortlöpande värdeminskning, anskaffningsvärdet minskat som med erforderliga avslqivningar och nedskrivningar.
Skuld på grund statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten av är beroende bolagets ekonomiska ställning får utelämnas ikontrollav balansräkningen, stödet- för det fall att bolaget försätts i konkurs om eller går i likvidation skall återbetalas först sedan övriga skulder betalats.
Skuld avseende betalning framtida skatt får tas till nuvärde. av upp
Obeskattade skall delas på eget kapital och skuld avreserver upp seende framtida skatt.
Pensionsåtaganden enligt god redovisningssed kunnat utelämnas som i årsredovisningen upptagits skuld i balansräkningen får men som som utelämnas i kontrollbalansräkningen. Det gäller dock inte sådana åtaganden redovisats under rubriken "Avsatt till pensioner" och som enligt 7 § lagen 1967:531 om tiyggande av pensionsutfástelse som m.m. inte får minskas.
Uppräkningen är avsedd att uttömmande. De påföljder är vara som knutna till försummelse att upprätta kontrollbalansrälcning och försätta bolaget i likvidation vid kapitalbrist är så ingripande att reglerna måste vara tydliga och enkla för att inte leda till rättsosäkerhet. Om styrelseledamötema underlåter att fullgöra vad åligger dem som enligt bestämmelserna om tvångslikvidation på grund kapitalbrist av svarar de solidariskt för de förpliktelser uppkommer för bolaget, som oavsett om denna underlåtenhet lett till någon skada för bolagets borgenärer eller Kommittén föreslår att i lagen explicit vilka fall anges av underlåtenhet här åsyftas, nämligen att styrelsen underlåter att, som om anledning därtill finns, på föreskrivet sätt upprätta och låta revisorerna granska en kontrollbalansrälming, att styrelsen underlåter att sammankalla den första kontrollstämman trots att kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften det registrerade aktieav kapitalet, att styrelsen underlåter att sammankalla den andra kontrollstämman inom den föreskrivna fristen på åtta månader, och att styrelsen underlåter att hos rätten ansöka att bolaget försätts i likom vidation, trots att den andra kontrollstämman inte fastställt enkontrollbalansräkning som visar att aktiekapitalet är till fullo täckt. I enlighet med Högsta domstolens praxis föreslår kommittén vidare att lagtexten utformas så att det tydligt framgår att det personliga betalningsansvaret uppkommer endast om bolagets eget kapital vid den aktuella tidpunkten kan ha faktiskt underskridit den kritiska anses gränsen. Vad gäller frågan om när styrelseledamötemas betalningsansvarsperiod upphör, framgår av nuvarande lagtext att ansvarigheten inte gäller för förpliktelser uppkommer sedan likvidationsfrågan har som hänskjutits till rättens prövning eller sedan kontrollbalansräkning, en som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet, blivit granskad revisorerna och godkänd bolagsstämma. av av Även andra händelser kan emellertid punkt sätta för ansvarsperioden. Går bolaget i likvidation bör förpliktelser för bolaget uppkommer som därefter inte drabba styrelseledamöter lämnat plats för likvidasom torema. Kommittén föreslår att detta kommer till uttryck i lagen. Enligt gällande rätt kan inte bara styrelseledamöter utan också andra som handlar på bolagets vägnar drabbas personligt betalav ningsansvar. Enligt ordalagen skulle därmed kunna drabba, föransvar utom bolagets verkställande direktör, t.ex. särskild ñnnatecknare. Kommittén menar att det i detta hänseende bör föreligga överen ensstämmelse mellan den krets av personer kan bli personligt som betalningsansvariga och de personer som kan freda sig från ansvaret genom att själva ansöka om tvångslikvidation. Kommittén föreslår därför att lagtexten utformas så att, förutom styrelsens ledamöter,
Sammanfattning 19
endast verkställande direktören företrädare för bolaget kan drabbas som av betalningsansvar.
Tvångslikvidation på grund av aktieägares maktmissbruk
I aktiebolagslagen finns bestämmelser likvidation på grund av om aktieägares maktmissbruk. Som ett alternativ till likvidation föreskrivs tvångsinlösen minoritetens aktier. Kommittén anser att dessa beav stämmelser till skydd för aktieäganninoritet behövs även i den nya en lagen. Med utgångspunkt i erfarenhetema från den s.k. Trustor-affären föreslår kommittén att bestämmelsen kompletteras med en möjlighet för rätten att, under vissa i lagen angivna förutsättningar, omedelbart kunna förordna syssloman med uppgift att förvalta bolaget till dess en likvidationsfrågan har blivit slutligt avgjord.
Övriga tvångslikvidationsgrunder
I lagen finns också bestämmelser andra situationer då bolaget skall om träda i likvidation inte på grund ett stämmobeslut utan enligt förordav nande domstol eller PRV. En motsvarighet till dessa bestämmelser av måste finnas även i den nya lagen. Bland de situationer kan föranleda en tvångslikvidation genom som förordnande från PRV:s sida märks det fallet att bolaget saknar behörig styrelse, verkställande direktör eller revisor. Kommittén föreslår att den bestämmelsen utvidgas till att också det fallet att bolaget saknar avse sådan delgivningsbar skall finnas bolaget inte person som numera om har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i Sverige.
Upplösning avförande aktiebolagsregistret genom ur
I aktiebolagslagen finns i dag bestämmelse om upplösning genom en avförande aktiebolagsregistret. Bestämmelsen förutsätter att inte ur någon anmälan rörande ett bolag har kommit in till PRV under de tio åren. Med hänsyn till att PRV har skyldighet att bevaka att senaste bolagen sänder in årsredovisningar årligen och verka för likvidation av bolagen denna skyldighet försummas kan bestämmelsen knappast om längre fylla någon praktisk funktion. Kommittén föreslår därför att bestämmelsen utmönstras ur aktiebolagslagen.
20 Sammanfattning
Upplösning efter konkurs
I aktiebolagslagen finns vissa regler aktiebolags upplösning efter om konkurs. Ett aktiebolag skall anses upplöst om konkurs ägt och avslutats rum utan överskott, s.k. underskottskonkurs. Det innebär att bolaget efter konkursen saknar rättskapacitet. Från denna huvudregel har emellertid i rättspraxis gjorts vissa undantag såvitt rättshandlingar nödavser vändiga för fullgörande av bolagets avveckling och andra särskilda uppgifter. Kommittén har inte sett det sin uppgift att utreda i vilken som utsträckning denna praxis bör föranleda lagstiftning. Det är, som kommittén ser det, en fråga bör lösas i ett processrättsligt som sammanhang snarare än i översyn aktiebolagslagen. en av Ett annat problem i anslutning till underskottskonkurser i aktiebolag är att det efter konkursens avslutande kan finnas tillgångar inte som omfattas av konkursen. En sådan situation kan uppkomma exempelvis om konkursboet inte utnyttjat sin rätt att överta aktiebolagets talan i en pågående process och bolaget vinner Situationen har beprocessen. tydande likheter med överskottskonkurs, vilken skall föranleda liken vidation. Kommittén föreslår att motsvarande ordning lagfästs för det fallet att tillgång inte omfattas konkursen efter bolagets som av yppas upplösning på grund konkurs. av Även såvitt överskottskonkurser lagens avser är utgångspunkt att bolaget efter konkursens avslutande skall upplösas. Enligt gällande rätt skall stämman inom månad från det konkursen avlutades besluta att en bolaget skall gå i likvidation. Fattar stämman inte något sådant beslut skall PRV förordna om tvångslikvidation. Kommittén föreslår att denna ordning behålls, att det i lagen öppnas möjlighet för bolagsmen en stämman att även i detta fall besluta att likvidationen skall upphöra och att bolaget skall fortsätta sin verksamhet, allt under förutsättning att revisor intygar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet och att utskiftning ännu inte ägt rum.
Summary
In this interim report the Company Law Committee examines two namely companies which do not have board of directors and matters, a the solvent liquidation of companies.
which do not have a Board Of Directors
Companies
Clearly, without a board of directors to represent creates a company significant problems for the company’s creditors. The government has instructed the Committee consider what needed in to measures are order deal with such problems. So far concerns companies which to as registered board of directors whatsoever, the Committee was have no instructed consider reinforcing the provisions of the Companies Act to relating solvent liquidation by reducing the relevant time limits to stipulated therein. The Committee also instructed to consider the was adoption of provisions making possible for companies which have existed without board for extended period to be placed into solvent a an liquidation, notwithstanding that the appoints board once company a liquidation proceedings have been commenced. The Committee at liberty to consider other alternatives.
Can the periods of time in the liquidation be reduced process
Notice procedure
according the Companies Register, has not had a Where a company, to board of directors for extended period, the Companies Registrar an
och registreringsverket initiates its procedure with formal
Patent- a notice issued by ordinary mail stating that the company’s board does the requirements of the Companies Act and that the company not meet should give notice of the appointment of sufficient new board members such that the board again quorate. The six week period usually once stipulated by the Companies Registrar in such a notice not especially long and has been chosen the basis of the period of time required to on
22 Summary
convene and hold meeting of the shareholders. As result, the period a a cannot realistically be made shorter. The notice procedure any reasonably effective taking account of the limited burden places on the public administration. In 60% of the notice sufficient to get cases the company to take remedial action. The Committee does not, therefore, regard as necessary to change the present notice procedure.
Order to show cause
If a company, having received notice requiring remedial action, fails a to file notice of the appointment of quorate board within the time a specified, the Companies Registrar step further and issues goes a an order requiring the and its shareholders and creditors, within company a specified time, to file a statement showing to why the cause as company should not be placed into solvent liquidation. The period of time determined by the Companies Registrar with reference to the requirement that the order be gazetted in the Government Gazette Post- och Inrikes Tidningar not less than two and than four not more months prior-to expiry of the specified time. The minimum time for the filing of the statement thus just two months. According the over to Companies Registrar’s practice, the time rule fixed at two and as a a half months, which together with the notice period of six weeks means that a company without quorate board normally placed into solvent a liquidation little than four months after the of a more commencement the procedure by the Companies Registrar. The procedure to place into solvent liquidation for a company a matter as serious as not having a quorate board of directors should not, in the Committee’s view, take long does under the present as as legislation and according to the Companies Registrar’s current practises. The Committee therefore suggests that the time for filing the statement specified in the Act should be fixed maximum of at a one month. A company which does not have board could then be placed a into solvent liquidation after six weeks plus month, i.e. just one over two months from the commencement of the procedure. This involves a fifty cent reduction of the period presently required. per
Gazetting of the order
The minimum time for the order stipulated in the Companies Act determined with reference to the day of gazetting in the Government
Summary 23
Gazette. An issue arises to whether possible to abolish the as gazetting procedure. The Committee’s to this question in the negative. The response risk of being placed into solvent liquidation can have a a company significant impact the company’s shareholders and creditors. These on parties must be afforded opportunity of ensuring that the company an liquidated without their knowledge. Such knowledge can be not acquired through reading the Government Gazette. In the absence of the gazetting procedure, there other equally simple and cheap no method facilitate this supervision. The abolition of the gazetting to procedure accordingly, not realistic.
Service of the order
has not been established that the current practices relating to service of the order give rise significant problems. also clearly to any reasonable that order in such important matter as the involuntary an an solvent liquidation of the be served the company. company on Accordingly, the Committee does not suggest any changes relating to the obligation the order the or the manner in to serve on company which service effected.
The involuntary solvent liquidation of the company should be capable of being carried to conclusion irrespective of the fact that the appoints a new board company According the Companies Register, companies sometimes exist to during extended period without having board of directors. When an a the Companies Registrar initiates solvent liquidation proceedings against such the will file notice of appointment of a company, company board for registration, whereupon the Companies Registrar a quorate discontinues and terminates the liquidation proceedings. As the soon as decision has been adopted to terminate the proceedings, the new board resigns and the files notice to this effect, that the company a so again without board of directors. The Companies company once a Registrar solvent liquidation proceedings at the risk of commences new the matter concluding in the in light of this practise same manner. that the Committee has been instructed to examine whether should be possible in such circumstances the liquidation proceedings to to carry conclusion, notwithstanding that the files notice of company appointment of board. a new
The available statistical evidence indicates, however, that there are only a very few companies, amounting to less than cent of all one per companies, which exist without board for extended period. There a an also evidence supporting assumption that companies without an a board, with non-quorate board, only rarely associated with or a are corporate piracy or other forms of economic crime. In most there cases, a natural explanation for registered companies not having quorate a board, namely death. The Companies Registrar regularly receives information deaths on from SPAR and deregisters individuals who have passed There away. are approximately 200,000 companies where the board consists of a single member and single deputy. Where of these individuals a one dies, a new member deputy must be appointed to the board and or notice of such appointment filed with the Companies Registrar for registration. not safe to assume that deputies the beneficiaries of or the deceased always are aware of this and, under prevailing circumstances, immediately take the steps prescribed by the Companies Act. worth noting in this context that the application for probate does not need to be made immediately, but only within three months from the date of death. A provision to the effect that which, a company according the Companies Register, has not had board of directors for a three consecutive months must be placed into solvent liquidation irrespective of the fact that notice of appointment of board a new filed during the course of the insolvency proceedings would, in the Committee’s opinion, have a disproportionately impact sole severe on traders and closely held companies. On the basis of the above, the Committee does not submit aproposal for solvent liquidation of companies which according to the Companies Register have existed without a board for an extended period.
The issue of registered board members who dishonestly assert that they have resigned
A report from the Office of the Public Prosecutor submitted to the government asserts that common for individuals who recorded are in the Companies Register directors allege that they in fact resigned as prior to a specified critical point in time and that they cannot, as a result, be held liable for actions taken thereafter in the company’s name. On occasion, falsified minutes of shareholders’ meeting a or a board meeting tendered in support of the allegation. In order are to rectify the problem the Office of the Public Prosecutor submitted that changes in the composition of the board should first take effect upon
Summary 25
registration of the changes with the Companies Registrar. The Committee has been instructed to examine whether there are any problems associated with the proposed solution. The Companies Act contains provisions the legal effects of on registration. The of these provisions to protect third parties purpose which enter into relations with and must be able to assume a company that individuals who registered representatives of the company are as also authorised bind the The provisions in other are to company. were, words, designed to facilitate day-to-day business and are silent as to sanctions that might be imposed negligent or criminal any on a representative. That individual registered member of the board at the time an as a particular action taken behalf of the constitutes, in the a on company Committee’s opinion, matter which supports the individual being a responsible for the action, but the burden falls upon the party prosecuting the action for damages the imposition of a criminal or sanction establish that such in fact the The evidential value to case. of registration should not, in the Committee’s view, be overemphasised. Other evidence, in the form of minutes of board meetings, contractual and other documents indicating which individual or individuals participated in adopting the disputed decision or in taking the action in question, should be decisive. A whereby responsibility board member starts and system as a finishes with registration in the Companies Register would undoubtedly be inclined to create certainty to how the board was composed from as time time, but would in the Committee’s view give rise to a number to of practical difficulties. Thus, all companies would be required immediately in conjunction with the election of board members to file notice of which members had been elected and which had resigned. Late notice would give rise to problems in conjunction with decisions adopted by the new board, since the old board would remain registered and in a legal sense to adopt decisions in the company’s More or less competent name. would experience these problems given that directors every company normally elected at the annual shareholders’ meeting and, by are tradition, the board will for its constitutive meeting new convene immediately after the conclusion of the shareholders’ meeting. Obviously, the constitutive board meeting held so soon after the election of the directors, the Companies Registrar will not have time to register the board before the meeting closed. new The most significant problem arises however, where a member of the board resigns prematurely. Currently the appointment terminates immediately notice of resignation being tendered to the board. upon
26 Summary
The company responsible for filing notice of resignation and the outgoing director entitled him or herself to file notice. According to the proposed rule, the director would remain responsible until such time as notice of the resignation was registered in the Companies Register. This would have consequences for the individual wishing to resign. Assume that a member of the board during board meeting decides a that he or she does not wish to remain the board since the majority on prepared to adopt a decision with respect to matter which he she a or regards as directly contrary to the law. The dissenting director forthwith gives notice of resignation during the of meeting and thereafter course leaves the meeting. The director files notice of his her resignation to or the Companies Registrar and the change registered weeks later. some Clearly should be impossible for the resigning director in this example to be held criminally liable for the decision adopted by the board after he left the Nor should he she be liable in damages room. or for the same decision pursuant to the Companies Act. The resigning director should not be burdened with liability for either intentional nor negligent conduct. But what of the director’s liability the board after his her departure from the adopts decision or room a not to pay preliminary tax on the prescribed date and that date falls prior to registration of the director’s resignation And what the remaining directors breach the provisions of Chapter 13, Section 2 of the Companies Act which prescribes the actions in the event the necessary company lacks the required capital adequacy for its share capital Or fails to file the company’s annual report within the prescribed time So far as the Committee concerned, clear that provisions are to be introduced according to which appointment director an as starts and finishes with registration, mechanism must be established a linking these to responsibility for the company’s future liability in the event of breaches of the type referred to. Such responsibility exists today, but the responsibility must be refined somewhat the new provisions are to function properly. Obviously must remain possible for a member of the board to resign and absolve him herself from or further liability through immediately filing notice of resignation with the Companies Registrar. If, however, both the director and the company fail to file such notice, the director together with the remaining members of the board must be responsible for the company’s pending responsibilities. Clearly the results of this be perceived can as unfair in specific cases. Taken as a whole, the Committee of the view that the benefits of the proposed solution do not outweigh the disadvantages. The Committee therefore does not submit proposal to the effect that any changes in the composition of the board should first take effect upon
Summary 27
filing of notice registration of the changes with the Companies
or Registrar.
Solvent liquidation
A be wound inter alia, through solvent liquidation.
company can up, This take the form either of voluntary or involuntary solvent
can liquidation.
Voluntary solvent liquidation
That the shareholders should be able to wind the affairs of the
up
they wish self evident. A decision to place the company so
into voluntary solvent liquidation adopted under the current company legislation by simple majority of the shareholders’ meeting. The
a Committee does not suggest any changes to this procedure.
The current legislation does not prescribe what material should be available when the shareholders considering motion to place the
are a
into voluntary solvent liquidation. The Committee suggests company amendments in this regard applying the model used in the provisions relating to increases and reductions of share capital.
Involuntary solvent liquidation as a result of capital inadequacy
An important element of the liquidation provisions contained in the Companies Act relates to involuntary solvent liquidation as a result of capital inadequacy. In brief, the provisions provide that the board, as
there to believe that the company’s shareholder’s soon as reason equity less than half of the registered share capital must immediately
special balance sheet and possible submit a prepare a as soon as question to the shareholders’ meeting as to whether the company should be placed into involuntary solvent liquidation. If the shareholders’ meeting resolves that the company should continue to trade, the shareholders must, within eight months from its resolution to this effect, contribute additional capital the shortfall. If the
to cover shareholders’ meeting fails within this period to establish through the preparation of further special balance sheet that the shareholders’
a equity the full amount of the registered share capital, the
covers
obliged to go into involuntary solvent liquidation. If the company shareholders’ meeting does not resolve to place the company into liquidation, the board obliged to file an application for liquidation
28 Summary
with the court. Such an application can also be filed by single
a member of the board, the managing director, auditor or a shareholder. Members of the board who fail to comply with the personally
act are liable for the obligations of the company accruing after such failure. The same applies to shareholders who, despite being aware of the obligation to place the company into liquidation participate in
a decision to the effect that the company to continue trading.
In the Committee’s view remains highly desirable, in the interests of the company’s creditors, to fix a threshold defining how low the shareholders’ equity should be permitted to fall before the
company will be forced to cease trading and be placed into liquidation. The Committee therefore suggests that the Companies Act continue to contain provisions relating to involuntary solvent liquidation as a result of capital inadequacy. Certain minor amendments should however be made with respect to the provisions concerning the special balance sheet and personal liability for payments.
S0 far as concerns the special balance sheet, the Committee suggests that the Companies Act prescribe that the balance sheet should be prepared on the basis of applicable law relating to the preparation of annual reports and that the following adjustments be made relating to the valuation of items taken up in the balance sheet:
Assets may be valued at their disposal value or, so far as concerns plant and equipment which are subject to normal depreciation, at their acquisition value reduced by necessary depreciation and amount to
any be written-down.
Debts relating to government subsidies with respect to which the liability to dependent the company’s financial
repay upon wherewithal may be excluded from the special balance sheet, provided that the subsidy in the event the placed into insolvent
— company liquidation U.S. bankruptcy or solvent liquidation— subordinated to the other debts of the company, i.e. to be repaid first when the other debts of the have been repaid.
company
Debts relating to payment of future tax be taken at current
may up value.
Untaxed reserves shall be split up into equity capital and debts relating to payment of future tax.
Pension liabilities which, according to generally accepted accounting practices, could have been excluded from the annual report but which are taken up as a debt in the balance sheet, need not be taken up in the special balance sheet. This does not apply, however, to liabilities reported under the heading Allocated to pensions and which not
may
Summary 29
be reduced according to Section 7 of the Pension Obligation Guarantee Act SFS 1967:531.
The list intended to be exhaustive. The sanctions which may be imposed in the event of failure to the special balance sheet a prepare and failure to place the into involuntary solvent liquidation a company in the event of capital inadequacy far teaching and accordingly are require clear and simple rules in order to avoid any legal uncertainty. If the members of the board fail to comply with the obligations relating to involuntary solvent liquidation imposed them in the event on of capital inadequacy, they jointly and severally liable for any are obligations of the irrespective of whether the companys company, creditors have suffered loss result of this failure. The any as a Committee suggests that the Companies Act explicitly indicate which instances of failure intended in this context, namely: Q1313the board are fails, notwithstanding that the relevant criteria have been met, to special balance sheet in the prescribed; that the board prepare a manner fails the first extraordinary meeting of the shareholders, to convene despite the fact that the special balance sheet discloses that the shareholders’ equity less that half the registered share capital; that the board fails to the second extraordinary meeting of the convene shareholders within the prescribed time of eight months; and, Lat the board fails to apply to the court for order that the be placed an company into involuntary solvent liquidation, notwithstanding that the second extraordinary meeting of the shareholders has not approved a special balance sheet confirming that the shareholders’ equity fully covered. In accordance with the practice of the Supreme Court, the Committee further suggests that the text of the act be expressed in such that clearly states that personal liability only arises the a way company’s shareholders’ equity at the relevant point in time in fact has fallen below the critical threshold. So far the issue of when the personal liability of the as concerns members of the board the current text stipulates that personal ceases, liability does not extend to obligations arising the issue of once involuntary solvent liquidation has been submitted to the court for a decision special balance sheet, showing that the company’s or once a shareholders’ equity corresponds to the registered share capital, has been examined by the auditors and approved by the shareholders’ meeting. Other events also to terminate the period of may serve liability. If the placed into liquidation, the obligations of the company arising thereafter should not burden members of the board company who have left their post in favour of the liquidators. The Committee suggests that this be expressed in the act.
30 Summary
According to current law, not only members of the board but also third parties" acting behalf of the be held personally
on company can liable. On a strict interpretation of the act, liability could be imposed not only on the managing director, but also on an external authorised signatory of the company. The Committee suggests that in this regard there should be correlation between the of individuals who
group may be held personally liable and those individuals who able to absolve
are themselves of liability by themselves applying for involuntary solvent liquidation. The Committee therefore suggests that, apart from members of the board, only the managing director as representative for the company be subject to personal liability.
Involuntary solvent liquidation as a result of abuse of power by the shareholders The Companies Act also contains provisions concerning involuntary solvent liquidation as a result of shareholders’ abuse of As
power. an alternative to liquidation the act prescribes the compulsory purchase of the minority shareholders’ shares. The Committee of the view that these provisions, designed to protect the interests of minority shareholders, should also be taken up in the new act. On the basis of experience from the so called Trustor affair the Committee suggests that these provisions be supplemented with an opportunity for the court, under certain circumstances to be stipulated in the act, to be able immediately to appoint a trustee to run the affairs of the company until the issue of liquidation has been finally resolved.
Other grounds for involuntary solvent liquidation
The act also contains provisions dealing with other circumstances where the company must be placed into liquidation, not as a result of
a decision of the shareholders’ meeting, but pursuant to an order of the court or of the Companies Registrar.
Among those circumstances which may lead to the involuntary solvent liquidation of the pursuant to order of the
company an Companies Registrar, attention drawn to the situation where the company lacks a quorate board, or a duly appointed managing director or auditor. The Committee suggests that these provisions be expanded to embrace the situation where the company lacks officer who
an can accept service of process and other documents, which
now a requirement where the company does not have authorised
an representative domiciled in Sweden.
Summary 31
Dissolution through expungement from the Companies Register
The Companies Act presently contains a provision on dissolution through expungement from the Companies Register. The provision
that notices relating to the company have been filed presupposes no with the Companies Registrar during the last ten years. Given that the Companies Registrar obliged to monitor whether or not
now companies file annual reports each year and to commence proceedings for the solvent liquidation of companies in the event that this obligation
not complied with, the provision relating to expungement hardly bears practical relevance longer. The Committee therefore suggests
any that this provision be deleted from the Companies Act.
Dissolution following insolvent liquidation U .S. Bankruptcy
The Companies Act contains certain provision relating to the dissolution of companies after insolvent liquidation.
A shall be deemed to have been dissolved insolvent
company liquidation proceedings have taken place and concluded without a surplus, called deficit insolvent liquidation. The result that the
so
after the completion of the insolvent liquidation, has no legal company, capacity. The relevant practice in the area has, however, given rise to various exceptions from this general rule so far as concerns legal acts which necessary to complete the winding up of the company and
are other specific matters. The Committee has not regarded as the Committee’s task to examine the extent to which this practise should result in legislation. is, in the Committee’s view, matter that should
a be resolved in litigious context rather than through a review of the
a Companies Act.
Another problem in the context of deficit insolvent liquidations that there may, after conclusion of the insolvent liquidation proceedings, remain assets which were not covered by the insolvent liquidation. Such situation can arise for example where the estate of
a the in liquidation has not exercised its right to assume the
company debtor’s of action in pending litigious proceedings, relating to
cause property which belongs to the estate in liquidation or claims which can be asserted in the liquidation. The situation in many respects comparable to a surplus insolvent liquidation, which itself constitutes grounds for solvent liquidation. The Committee suggests that the same mechanism be adopted in the event that assets which are not covered by
insolvent liquidation disposed of following the dissolution of the an are company through insolvent liquidation.
32 Summary
The Companies Act’s starting point with respect to surplus insolvent liquidation that the company should be dissolved after conclusion of the insolvent liquidation proceedings. According to current law, the shareholders’ meeting must decide within month from the
one conclusion of the insolvent liquidation proceedings whether the company to be placed into solvent liquidation. In the event the shareholders’ meeting fails to adopt such decision, the Companies
a Registrar obliged to order that the company be placed into involuntary solvent liquidation. The Committee suggests that the prevailing general rule be retained, but that option be provided in the
an act for the shareholders’ meeting to decide in this situation that the liquidation shall be terminated, always subject to the auditor certifying that the company’s shareholders’ equity corresponds to the registered share capital and that no distribution has yet taken place.
Författningsförslag
Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen 1975: 1385
Härmed föreskrivs att 7 kap. 2 13 kap., 14 kap. 2 och 20 samt 18 kap. 7 och 7 aktiebolagslagen 1975:1385 skall ha a följande lydelse,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap. 2 § . Aktiebolag får förvärva eller såsom pant mottaga egen aktie. Dotterföretag får heller förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltigt. Första stycket utgör inte hin- Första stycket utgör inte hinder för aktiebolag eller dotter- der för aktiebolag eller dotterföretag att vid Övertagande företag att vid Övertagande av av affärsrörelse förvärva aktier som affársrörelse förvärva aktier som ingår i rörelsen, att lösa in aktier ingår i rörelsen, att lösa in aktier enligt 13 kap. 3 § eller att på enligt 13 kap. 18 § eller att på auktion in aktier har auktion ropa in aktier som har ropa som utmätts för företagets fordran. utmätts för företagets fordran. En förvärvad aktie skall, den En förvärvad aktie skall, om den om inte har dragits in ned- inte har dragits in genom nedgenom sättning aktiekapitalet, avytt- sättning av aktiekapitalet, avyttav så snart det kan ske utan så snart det kan ske utan ras ras förlust, dock senast tre år efter förlust, dock senast tre år efter förvärvet. förvärvet. Har aktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget aktier i moderbolaget, skall dessa aktier avyttras enligt vad som sägs i andra stycket.
Senaste lydelse 1994:802.
34 Författningsförslag
En aktie, som inte har avyttrats inom tre år från förvärvet, är ogiltig. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiens nominella belopp. Ett förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolagsstämma hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättningsbe-
som loppet skall överföras till reservfonden.
13 kap. Likvidation och konkurs
Likvidationsgrunder m.m. Frivillig likvidation 1 § Bolagsstämman kan besluta att bolaget skall i likvidation.
Att bolaget i vissa fall är skyldigt att i likvidation föreskrivs i 21 och 22 §§.
2 § Beslut bolagsstämman om likvidation är giltigt om det har
av biträtts aktieägare med än hälften av de avgivna rösterna, om
av mer inte annat föreskrivs i bolagsordningen.
Även i bolagsordningen föreskrivits kvalificerad majoritet för
om beslut likvidation, fattas giltigt beslut om likvidation med enkel
om majoritet, när grund för tvångslikvidation enligt 21 eller 22 § föreligger.
3 § Bolagsstämmans beslut likvidation har verkan omedelbart eller
om från och med den dag bolagsstämman bestämmer. Denna dag får inte
än det närmast följande räkenskapsårets första dag. När sättas senare grund för tvångslikvidation föreligger har beslutet alltid omedelbar verkan.
Förslag till beslut 4 § Om bolagsstämma skall pröva fråga om likvidation, skall styrelsen upprätta ett förslag till beslut.
I förslaget skall anges
skälen för att likvidera bolaget och vilka alternativ till likvidation som finns,
från vilken dag bolaget föreslås i likvidation,
den beräknade tidpunkten för skifte,
skifteslikvidens beräknade storlek, samt i förekommande fall,
vem som föreslås till likvidator i anmälan enligt 9
Redovisningshandlingar 5 § Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall till förslaget till beslut fogas
kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser, och
en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat sedan årsredovisningen lämnades.
Revisorsgranskning 6 § Styrelsens redogörelse enligt 5 § 2 skall granskas av bolagets revisorer. Revisorernas yttrande skall fogas till förslaget.
T illhandahållande av förslaget till beslut m.m. 7 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i 5 § och revisorernas yttrande enligt 6 skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan om likvidation skall prövas. En kopia
av handlingarna skall genast sändas till aktieägare begär det och
som uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämman.
Kallelsens innehåll 8 § Kallelsen till bolagsstämman skall ange likvidationslörslagets huvudsakliga innehåll.
Registrering 9 § När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall styrelsen, verkställande direktören eller den som stämman utser genast anmäla detta till registreringsmyndigheten.
Täckningskontroll Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning 10 § Styrelsenär skyldig att genast upprätta och låta revisorerna granska en kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att antaga att
36 F örfattningsförslag
bolagets eget kapital, beräknat enligt 1l understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Samma skyldighet föreligger om bolaget vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
Kontrollbalansräkningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören. Har en avvikande mening
av
balansräkningen antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet om fogas till balansräkningen. Kontrollbalansräkningen skall innehålla uppgift den dag då den undertecknades.
om
Kontrollbalansräkningens innehåll
11 § Kontrollbalansräkningen upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning under antagande att bolagets verksamhet skall fortsätta. Vid beräkningen det kapitalets storlek får följande justeringar
av egna goras.
Tillgångar får redovisas till försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnadema eller, beträffande sådana anläggningstillgångar
undergår fortlöpande värdeminskning, anskaffningsvärdet minskat som med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar.
Skuld på grund statligt stöd för vilket återbetalningsskyl-
av digheten är beroende bolagets ekonomiska ställning får utelärrmas i
av kontrollbalansräkningen, stödet- för det fall att bolaget försätts i
om konkurs eller går i likvidation skall återbetalas först sedan övriga
skulder betalats.
Skuld avseende betalning av framtida skatt får tas upp till nuvärde.
Obeskattade reserver delas upp på eget kapital och skuld avseende framtida skatt.
Pensionsåtaganden som enligt god redovisningssed kunnat utelämnas i årsredovisningen som upptagits som skuld i balans-
men räkningen får utelämnas ikontrollbalansräkningen. Det gäller dock inte sådana åtaganden redovisats under rubriken Avsatt till pensioner
som och enligt 7 § lagen 1967:531 tryggande av pensions-
som om utfástelse inte får minskas.
m.m.
Justeringar enligt l-5 skall redovisas särskilt.
Första kontrollstämman
12 § Visar kontrollbalansräkningen att bolagets eget kapital understiger hälften det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen snarast möjligt
av utfärda kallelse till bolagsstämma har att pröva om bolaget skall
som
F örfattningsförslag 37
i likvidation första kontrollstämman. Därvid skall bestämmelserna i 5-8 tillämpas. Kontrollbalansräkningen skall läggas fram på stämman.
Andra kontrollstämman 13 § Har första kontrollstämman inte beslutat att bolaget skall i likvidation, skall styrelsen upprätta kontrollbalansräkning och
en ny sammankalla bolagsstämma för att inom åtta månader från första kontrollstämman på nytt pröva frågan bolaget skall i likvidation
om andra kontrollstämman. Därvid skall bestämmelserna i 5-8 tillämpas. Kontrollbalansräkningen skall läggas fram på stämman.
Ansökan om lvångslikvidation 14 § Godkänner inte den andra kontrollstämman en kontrollbalansräkning utvisar att det kapitalet vid tiden för stämman
som egna uppgår till det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar att bolaget skall i likvidation, inom två veckor hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. En sådan ansökan
om kan även göras styrelseledamot, verkställande direktör, revisor och
av aktieägare.
Personligt betalningsansvar
15 § Om styrelsen underlåtit att
1 i enlighet med 10 § upprätta och låta revisorerna granska en kontrollbalansräkning,
2 i enlighet med 12 § sammankalla en första kontrollstämma,
3 i enlighet med 13 § sammankalla andra kontrollstämma, eller
en
4 i enlighet med 14 § ansöka hos rätten om att bolaget försätts i likvidation,
styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser därefter svarar som uppkommer för bolaget. Om verkställande direktören med vetskap om sådan underlåtenhet handlar på bolagets vägnar, han solidariskt
svarar med styrelseledamöterna för de förpliktelser som därigenom uppkommer för bolaget.
Styrelseledamot och verkställande direktör dock inte enligt
svarar första stycket l för bolagets förpliktelse med mindre fordringsägaren
en visar att bolagets aktiekapital vid tiden för förpliktelsens uppkomst inte
täckt eget kapital i den omfattning som avses i 10 var av
Ansvar enligt första stycket gäller inte för styrelseledamot som visar att underlåtenheten inte beror på att han varit försumlig.
16 § Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget inträder även för aktieägare som, i fall i 14 med vetskap
som avses om likvidationsplikten deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhet.
17 § Ansvarighet enligt 15 § och 16 § gäller inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsñågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan en kontrollbalansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet, blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma. Sådan ansvarighet gäller inte heller förpliktelser som uppkommit sedan bolagsstämman eller registreringsmyndigheten beslutat om likvidation.
Majoritetsmissbruk 18 § Har aktieägare uppsåtligen missbruk sitt inflytande i
genom av bolaget medverkat till överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen, kan rätten, om det finns särskilda skäl till det på grund av missbrukets långvarighet eller annan anledning, på talan av ägare till en tiondel av samtliga aktier besluta att bolaget skall gå i likvidation.
Har talan väckts enligt första stycket och finns det påtaglig risk att fortsatt missbruk väsentligt förringar kärandens rätt, får rätten förordna en eller flera sysslomän att i styrelsens och verkställande direktörens ställe förvalta bolaget till dess frågan om likvidation har blivit slutligt avgjord.
19 § I fall som avses i 18 § kan rätten yrkande av bolaget i stället för att besluta om likvidation ålägga bolaget att inom viss tid lösa in kärandens aktier. Försummar bolaget att lösa aktierna inom den av rätten fastställda tiden, skall rätten på talan den aktier skulle ha
av vars lösts in besluta att bolaget skall gå i likvidation.
Vid avgörande av frågan om beslut om likvidation eller beslut om inlösen av aktier skall meddelas skall särskild hänsyn tas till de anställdas och fordringsägamas intressen. Inlösen enligt första stycket får inte ske, om bolagets eget kapital, beräknat enligt 11 efter inlösen skulle understiga hälften av det registrerade aktiekapitalet. Vid beräkningen av bolagets eget kapital skall de aktier skall lösas in tas
som upp som tillgång utan värde.
20 § Om en aktieägare, sedan talan enligt 18 §behörigen väckts, för sin del återkallar talan, kan övriga aktieägare som deltagit i väckande
av talan fullfölja denna.
Tvångslikvidation
21 § Rätten förordnar att bolaget omedelbart skall i likvidation,
i fall som avses i 14 om bolagsstämman inte fattat beslut som anges där, samt
i fall som i 18 rätten inte i stället förordnar
avses om om inlösen enligt 19
Beslut om likvidation enligt första stycket l meddelas inte, det
om under ärendets handläggning i tingsrätten visas att bolagsstämma fastställt en kontrollbalansräkning som avses i 14 Detsamma gäller
om det under angivna tid visas att den i första stycket 2 angivna likvidationsgmnden upphört.
Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller aktieägare eller, i fall som avses i nämnda stycke revisor i bolaget.
22 § Registreringsmyndigheten förordnar att bolaget omedelbart skall gå i likvidation, om
bolaget inte på föreskrivet sätt till registret har inkommit med
anmälan av sådan behörig styrelse, verkställande direktör, delgivningsbar person eller revisor som skall finnas enligt denna lag,
bolaget inte har inkommit till registreringsmyndigheten med årsredovisning och revisionsberättelse enligt 8 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen 1995: 1554 och, i förekommande fall, koncemredovisning och koncernrevisionsberättelse enligt 8 kap. 16 § lag,
samma inom elva månader från räkenskapsårets utgång, eller
likvidationsskyldighet föreligger enligt bolagsordningen.
Beslut om likvidation meddelas dock inte, likvidationsgiunden
om har upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten och avgift som påförts enligt 27 § har betalats.
Fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registreringsmyndigheten självmant eller på ansökan styrelsen, styrelse-
av ledamot, verkställande direktör, aktieägare, borgenär eller
annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon kan företräda bolaget.
som
23 § Om anmälan som avses i 21 § görs, skall rätten genast kalla bolaget samt aktieägare och borgenärer vill yttra sig i ärendet att
som inställa sig för rätten på utsatt dag, då fråga om skyldighet för bolaget
40 Författningsförslag
i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget om det att kan ske på annat sätt än enligt 15-17 § delgivningslagen 1970:428. Kallelsen skall rättens försorg kungöras i Post- och Inrikes genom Tidningar minst månad före inställelsedagen. en
24 § I ärende enligt 22 § skall registreringsmyndigheten förelägga bolaget komma in med skriftligt yttrande eller efterfrågade att handlingar till myndigheten inom viss tid. Föreläggandet skall delges bolaget, det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 delgivom ningslagen 1970:428. Föreläggandet skall genom registreringsmyndighetens försorg kungöras i Post- och Inrikes Tidningar minst en månad före utgången den utsatta tiden. av
25 § När ansökan likvidation eller utseende likvidator har en om om av kommit in till rätten skall detta genast anmälas till registreringsmyndigheten. Rätten skall också anmäla beslut om likvidation och förordnande av likvidator till registreringsmyndigheten.
26 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i ärende enligt 21 eller 22 skall ersättning för detta lämnas bolagets medel, bolaget förpliktas att i likvidation. av om Sådan ersättning skall också i andra fall lämnas rätten, eller i fall om
i 22 registreringsmyndigheten finner det skäligt.
som avses
27 § Om registreringsmyndigheten självmant meddelar bolaget ett likvidationsföreläggande enligt 24 § på den grunden att bolaget inte har anmält behörig styrelse, verkställande direktör, delgivningsbar person eller revisor för registrering, skall bolaget förpliktas att betala en särskild avgift för kostnaderna i likvidationsärendet. Bolaget får förpliktas betala avgift enligt första stycket endast om registreringsmyndigheten veckor innan föreläggandet medsenast sex delades har skickat påminnelse till bolaget dess senast anmälda en postadress den brist föreläggandet avser. Påminnelsen skall ha om som innehållit upplysning att bolaget kan bli skyldigt att betala en en om avgift bristen inte avhj älps. om Kommer det fram i likvidationsärendet att det inte fanns grund för tvångslikvidation när föreläggande enligt 24 § meddelades, skall avgiftsbeslutet upphävas. Bestämmelserna i 8 kap. 9 och 10 årsredovisningslagen 1995: 1554 tillämpas även i fråga avgift enligt första stycket. om Regeringen får meddela föreskrifter avgiftens storlek. om
SOU 1999:3 6 F örfattningsförslag 41
Genomförande av likvidation Utseende av likvidator 28 § När anmälan gjorts om att bolagsstämman fattat beslut om att bolaget skall gå i likvidation skall registreringsmyndigheten genast utse en eller flera likvidatorer.
När en domstol eller registreringsmyndigheten beslutar att bolaget skall gå i likvidation skall en eller flera likvidatorer samtidigt utses.
Saknar aktiebolag, som gått i likvidation, till registret anmäld behörig likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna en eller flera likvidatorer.
Registrering 29 § Beslut likvidation och förordnande av likvidator skall
om om registreras.
Styrelse och verkställande direktör 30 § Likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppdrag att genomföra likvidationen. Bestämmelserna om styrelse och styrelseledamöter i denna lag och tillämplig lag om årsredovisning gäller även i fråga likvidator, inte annat följer detta kapitel.
om om av
Om bolagsstämman beslutat att bolaget skall i likvidation företräds bolaget styrelsen och, i förekommande fall, verkställande
av direktören till dess likvidator förordnats.
Revisor 31 § Uppdrag att vara revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare upphör inte att bolaget går i likvidation. Bestämmelserna i lO
genom och ll kap. skall tillämpas under likvidation. I revisionsberättelsen skall revisorerna uttala sig om huruvida likvidationen enligt deras mening onödigt fördröjs.
Bolagsstämma 32 § I fråga om bolagsstämma under likvidation gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag om bolagsstämma, i den mån inte annat följer av att bolaget skall gå i likvidation och bestämmelserna i detta kapitel.
Redovisning för tiden före likvidators förordnande 33 § När bolaget gått i likvidation och likvidator förordnats skall styrelsen och verkställande direktören redovisning för sin
genast avge förvaltning av bolagets angelägenheter under den tid, för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på bolagsstämma. Redovisningen skall läggas fram på bolagsstämma så snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning i tillämplig lag om årsredovisning samt om revisionsberättelse enligt denna lag skall tillämpas.
Omfattar den tid, för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på bolagsstämma även föregående räkenskapsår, skall särskild redovisning, i moderbolag i förekommande fall omfattande även koncernredovisning, avges för det året.
34 § Likvidatorema skall genast söka kallelse på bolagets okända borgenärer.
Avveckling av rörelsen 35 § Likvidatorema skall så snart det kan ske försäljning på
genom offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid att skaffa sig ny anställning.
Årsredovisning
36 § Likvidatorema skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på ordinarie bolagsstämma för godkännande. I fråga om stämman och redovisningen skall 9 kap. 7§ andra stycket 1 och 2 denna lag samt 5 kap. 17-23 §§, 6 kap. 2 § och bestämmelserna om finansieringsanalys i 2 kap. 1 § tredje stycket och 6 kap. 3 § årsredovisningslagen 1995:1554 inte tillämpas. I förekommande fall behöver inte heller bestämmelserna i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas.
I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. Aktiekapitalet anges särskilt, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag.
En tillgång får inte tas upp till högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskosmadema. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna
Författningsförslag 43
värdet, skall det beräknade beloppet anges särskilt vid tillgångsposten. Om skuld eller likvidationskostnad kan beräknas kräva ett belopp
en som väsentligt avviker från redovisad skuld skall det beräknade
beloppet anges vid skuldposten.
Bestämmelserna i 8 kap. årsredovisningslagen tillämpas på årsredovisning under likvidation. Vad där fastställd årsredo-
som sägs om visning gäller i stället den godkända årsredovisningen.
Skifte
37 § När den i kallelsen på okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och alla kända skulder har betalats, skall likvidatorema skifta bolagets behållna tillgångar. Om en skuld är tvistig eller inte förfallen till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall erforderliga medel sättas till betalning av skulden och återstoden skiftas.
av
Klander av skifte 38 § Aktieägare vill klandra skiftet skall väcka talan mot bolaget
som senast tre månader efter det slutredovisning enligt 39 § lades fram på bolagsstämma.
Slutredovisning 39 § Sedan likvidatorema fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske slutredovisning för sin förvaltning genom en förvalt-
avge ningsberättelse rörande likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.
Berättelsen och redovisningshandlingama skall avlämnas till bolagets revisorer, som inom en månad därefter skall avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.
Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorema skall denne genast kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga för och sändas till aktieägare enligt 9 kap. 16 § och läggas fram på stämman. Bestyrkta kopior därav skall in till registreringsmyndigheten. Föreslcriñema i
ges 9 kap. 7 § andra stycket 3 och 9 kap. 9 § andra stycket skall tillämpas.
44 F örfattningsförslag
Upplösning
40 § När likvidatorerna lagt fram slutredovisning, är bolaget upplöst. Anmälan därom skall genast göras för registrering.
Preskription 41 § Har aktieägare inte inom fem år efter det slutredovisning lades fram på bolagsstämma anmält sig för att lyfta vad han erhållit vid skiftet, har han förlorat sin rätt till det som i skiftet tillagts honom. Med tillämpning 44 § skall kvarvarande tillgångar då skiftas mellan
av bolagets övriga aktieägare. Är tillgångarna obetydligt värde, kan
av rätten på anmälan av likvidator förordna att tillgångarna skall tillfalla allmänna arvsfonden.
Skadeståndstalan 42 § Trots vad som sägs i 40 § kan ägare till en tiondel av samtliga aktier hos likvidator påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 15 kap. 7 Bestämmelsen i 9 kap. 12 § andra stycket skall tillämpas.
Obestånd 43 § Om likvidatorerna finner att bolaget är på obestånd eller inte kan betala likvidationskostnadema, skall de ansöka om att bolaget försätts i konkurs.
Fortsatt likvidation 44 § Om tillgång framkommer för bolaget efter dess upplösning
en enligt 40 § eller om talan väcks mot bolaget eller det av annat skäl uppkommer behov likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.
av
Anmälan fortsatt likvidation skall genast göras av likvidatorerna
om för registrering. Kallelse till första bolagsstämman efter återupptagandet skall ske enligt bolagsordningen. Dessutom skall skriftlig kallelse sändas till varje aktieägare postadress är införd i aktieboken eller
vars på annat sätt känd för bolaget.
Är tillgång i första stycket obetydligt värde, kan rätten
som avses av på anmälan av likvidatorerna förordna att tillgången skall tillfalla allmänna arvsfonden.
Upphörande av likvidation
45 § Har bolaget trätt i likvidation på grund bolagsstämmans beslut av enligt 1 § eller, i fall i 14 § och 49 § andra stycket, på grund som avses rättens beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande av besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet åter- Sådant beslut får dock inte fattas, likvidationsanledning på upptas. om grund denna lag eller bolagsordningen föreligger eller om bolagets av eget kapital beräknat enligt 11 § enligt revisorernas yttrande inte uppgår till det registrerade aktiekapitalet eller om utskiftning ägt rum. När bolagsstämman fattar beslut enligt forsta stycket, skall den sam-
tidigt välja styrelse. Bolagsstämmans beslut likvidationens upphörande och val av om styrelse skall likvidatorema genast anmälas för registrering. Beslutet av får inte verkställas förrän registrering skett.
46 § Om ett likvidationsbeslut i 21 eller 22 § blivit uppsom avses hävt domstols lagakraftägande dom eller beslut, skall likgenom vidatorema göra anmälan därom för registrering samt kalla till genast bolagsstämma för val av styrelse.
47 § När likvidation upphört enligt 45 eller 46 § skall 39 § tillämpas.
Konkurs
48 § Om aktiebolag försätts i konkurs eller beslut om föreett
tagsrekonstruktion enligt lagen 1996:764 om företagsrekonstruktion
meddelas, skall tingsrätten för registrering underrätta registreringsmyndigheten beslutet, har utsetts till konkursförvaltare om vem som eller rekonstruktör och vilken tillsynsmyndighet utövar tillsyn över som förvaltningen. Under konkursen företräds bolaget konkursgäldenär av den som styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer finns vid som konkursens början. Dock gäller även under konkursen bestämmelserna i denna lag rätt att avgå, entledigande och nytillsättning. om När konkurs har avslutats, eller företagsrekonstruktion enligt en en lagen företagsrekonstruktion har upphört, skall tingsrätten för om registrering underrätta registreringsmyndigheten samt i det förra fallet överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även for registreange om ring underrätta registreringsmyndigheten när högre rätt har upphävt ett beslut att försätta bolaget i konkurs eller ett beslut om företags-
rekonstruktion.
49 § Om ett aktiebolag är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas. Finns det efter konkursens avslutande kvar tillgångar inte omfattas konkursen, som av skall på ansökan den rätt berörs därav eller flera likvidatorer av vars en förordnas rätten. Kallelse till första bolagsstämman skall ske i av enlighet med vad som föreskrivs i 44 Om konkurs avslutas med överskott eller läggs ned efter frivillig uppgörelse eller om egendomen i konkursboet återställs till bolaget till följd av att ackord fastställts, skall bolagsstämman inom månad från en det konkursen avslutades besluta att bolaget skall gå i likvidation. Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall likvidationen fortsättas enligt 44 om konkursen avslutas med överskott.
14 kap. 2 § Fusion får ske utan hinder att överlåtande bolag har trätt i likav vidation, under förutsättning att skifte bolagets tillgångar inte har av påbörjats. I fall som avses i första I fall i första som avses stycket skall likvidatorema, när stycket skall likvidatorema, när en fusionsplan har upprättats en- fusionsplan har upprättats en enligt 4 avge slutredovisning ligt 4 slutredovisning avge över sin förvaltning. Slutredo- över sin förvaltning. Slutredovisningen skall, sedan fusions- visningen skall, sedan fusionsplanen har blivit gällande i bo- planen har blivit gällande i bolaget, framläggas på stämma. laget, framläggas på stämma. För slutredovisningen och dess För slutredovisningen och dess granskning gäller i övrigt vad granskning gäller i övrigt vad som föreskrivs 13 kap. 14 föreskrivs i 13 kap. 39 som Likvidationen skall anses avslutad när anmälan enligt 19 § har registrerats eller registrering enligt 28 § har skett.
20 När en anmälan enligt 19 § har registrerats, är överlåtande bolag upplöst. Överlåtande bolags tillgångar och skulder med för
undantag
skadeståndsanspråk enligt 15 kap. l-3 övergår samtidigt till det Övertagande bolaget och aktieägare i överlåtande bolag blir, aktier om ingår i fusionsvederlaget, aktieägare i det Övertagande bolaget. Ägare till minst en tiondel av Ägare till minst tiondel en av samtliga aktier i ett överlåtande samtliga aktier i ett överlåtande
‘ Senaste lydelse l994:802. 2 Senaste lydelse 1998:760.
F örfattningsförslag 47
bolag kan trots bestämmelserna i bolag kan trots bestämmelserna i första stycket hos styrelsen första stycket hos styrelsen begära att det hålls bolagsstäm- begära att det hålls bolagsstämför behandling fråga om ma för behandling av fråga om ma av talan enligt 15 kap. 7 Därvid talan enligt 15 kap. 7 Därvid skall 9 kap. 12 § andra stycket skall 9 kap. 12 § andra stycket tillämpas. Om sådan talan väcks, tillämpas. Om sådan talan väcks, gäller 13 kap. 16 § i tillämpliga gäller 13 kap. 44 § i tillämpliga delar. delar.
18 kap. 2 §
Registreringsmyndigheten Registreringsmyndigheten
skall utan dröjsmål i Post- och skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad Inrikes Tidningar kungöra vad införes i aktiebolagsregist- som införes i aktiebolagsregistsom ret med undantag registrering ret med undantag av registrering av underrättelse enligt 13 kap. underrättelse enligt 13 kap. av av 20 En kungörelse som avser 48 En kungörelse som avser ändring i ett förhållande ändring i ett förhållande som som tidigare har införts i registret tidigare har införts i registret skall endast ändringens art. skall endast ange ändringens art. ange
4 Har sökande vid anmälan för registrering iakttagit vad som är föreskrivet anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avom yttrande eller vidtaga rättelse. Detsamma gäller, om registreringsge myndigheten finner att beslut anmäles för registrering eller som handling bifogas anmälningen har tillkommit i behörig ordning som eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen eller har i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning. Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggande. Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, anledning förekommer om att ge sökanden nytt föreläggande. Bestämmelserna i första stycket hindrar inte registrering av ett bolagsstämmobeslut, rätten till talan mot beslutet har gått förlorad om enligt 9 kap. 40 § första stycket.
Senaste lydelse 1985:58. 2Senaste lydelse 1998:760.
48 Fötfattningsförslag
Registreringsmyndigheten Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen under- skall genast skriftligen underrätta bolaget när registrerings- rätta bolaget när registreringsmyndigheten fattar beslut enligt myndigheten fattar beslut enligt 4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 13 kap. 6 7 § tredje stycket, 13 kap. 27
a eller 18 14 kap. 15 § första 14 kap. 15 § första stycket, 21 stycket, 21 eller 29 § eller 19 eller 29 § eller 19 kap. 2 kap. 2
7§
En myndighets beslut i tillståndsärende enligt 2 kap. 1 8 kap. 26 eller 31 10 kap. 14 § eller 12 kap. 8 § får överklagas till regeringen.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Ett beslut av registrerings- Ett beslut av registreringsmyndigheten att avskriva an- myndigheten att avskriva anmälan eller vägra registrering mälan eller vägra registrering enligt 4 § första stycket får över- enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvaltnings- klagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från domstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller beslutets dag. Detsamma gäller ett sådant beslut av registrerings- ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a myndigheten som avses i 4 a 4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 13 kap. 18 7 § tredje stycket, 14 kap. 15 § 14 kap. 15 § första stycket, 21 första stycket, 21 och 29 samt och 29 samt 19 kap. 2 19 kap. 2
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
8§2 Beslut av registreringsmyn- Beslut av registreringsmyn-
digheten i ärende enligt 13 kap. digheten i ärende enligt 13 kap. 4 eller 7 § överklagas till 22 eller 28 § överklagas till
a tingsrätten i den ort där bolagets tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte. Skrivelsen styrelse har sitt säte. Skrivelsen med överklagandet skall ges in med överklagandet skall ges in till registreringsmyndigheten in- till registreringsmyndigheten in-
Senaste lydelse 1998:760. 2 Senaste lydelse 1996:256.
F örfattningsjörslag 49
från dagen för be- tre veckor från dagen för beom tre veckor om slutet. slutet.
Vid överklaganden regi- Vid överklaganden av regi-
av
beslut i streringsmyndighetens beslut i streringsmyndighetens
kap. 4 eller ärenden enligt 13 kap. 22 eller ärenden enligt 13 a
gäller lagen 1996:242 28 § gäller lagen 1996:242 om 7 § om domstolsärenden. domstolsärenden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
50 F ötfattningsförslag
Förslag till Lag om ändring i
1995: 1554
Härmed föreskrivs att 8 kap. 7 § i årsredovisningslagen 1995:1554 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap. 7 § Har registrering skett be- Har registrering skett beav av slut om att bolaget försatts i slut att bolaget försatts i om konkurs eller trätt i likvidation, konkurs, får beslut förseom får beslut förseningsavgift ningsavgift inte meddelas. om inte meddelas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
1 Kommitténs uppdrag
beslut den 21 juni 1990 tillkallade regeringen kommitté Ju Genom en 1990:08 med uppdrag att göra översyn aktiebolagslagen Dir. en av 1990:46. Kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter förordnades under hösten 1990 och kommittén höll sitt första sammanträde den 5 december år. Kommittén antog då namnet Aktiebolagskomsamma mittén. Kommitténs uppdrag omfattar två delar. Kommittén skall först till de ändringar i aktiebolagslagen föranleds den lämna förslag som av europeiska integrationen. Därefter skall kommittén överväga en rad andra frågor rör aktiebolagslagens utformning. som Kommitténs uppdrag i den första delen omfattade ursprungligen en anpassning aktiebolagslagen till bl.a. EG:s samtliga bolagsdirektiv. av beslut regeringen den 13 februari 1992 Dir. 1992:18 över- Genom av
fördes emellertid ansvaret för de redovisningsinriktade bolagsdirek-
till Redovisningskommittén Ju 1991:07. Samtidigt meddelades tiven anpassningen till det s.k. revisorsdirektivet skulle utredas i särskild att ordning. Kommitténs uppdrag begränsades därigenom till att avse
endast de rent bolagsrättsliga direktiven. Kommittén avrapporterade den första delen sitt uppdrag i delbeav tänkandena Bundna aktier SOU 1992:13 och Aktiebolagslagen och
EG SOU 1992:83. återstående delen kommitténs uppdrag frågor som inte Den av avser något omedelbart samband med EG-anpassningen. I direktiven har kommitténs uppgifter under rubrikerna Aktiebolagets kapital och anges finansiella instrument, Aktiebolagets organisation, Minoritetsskyddet Andra aktiebolagsrättsliga frågor. Under sistnämnda rubrik m.m. och särskilt kommittén bör oforhindrad att ta även andra anges att vara upp frågor avseende aktiebolagsrätten i den mån utredningsuppdraget
föranleder det. På regeringens begäran avrapporterade kommittén i maj 1995 den uppdraget bolagsorganens roller och samt därdel av som rör ansvar med sammanhängande frågor rörande skadestånd och straff. Det skedde i delbetänkandet Aktiebolagets organisation SOU 1995:44.
52 Kommitténs uppdrag
I delbetänkandet Aktiebolagets kapital SOU 1997:22, över-
som lämnades till regeringen i mars 1997, behandlade kommittén lagens bestämmelser om bl.a. bolagsbildning, aktiers överlåtbarhet, ökning och nedsättning av aktiekapitalet, aktiebolags förvärv aktier samt
av egna inlösen av minoritetsaktier. Kommittén tog i betänkandet också
upp frågan om en s.k. erbjudandeplikt bör införas på den svenska aktiemarknaden.
I delbetänkandet Vinstutdelning i aktiebolag SOU 1997:168,
som överlämnades i december 1997, behandlade kommittén frågor rörande vinstutdelning och andra värdeöverföringar från aktiebolag.
Genom regeringens beslut den 15 oktober 1998 Dir. 1998:90
av ombads kommittén att i ett delbetänkande redovisa förslag mot styrelselösa bolag. Kommittén, som funnit det lämpligt att i det
sammanhanget också behandla reglerna likvidation aktiebolag, över-
om av lämnar hänned resultatet det arbetet.
av
Kommittén fortsätter nu sitt arbete med slutbetänkandet.
2 i rätt
Huvuddragen gällande
Kommittén redogör i förevarande kapitel för huvuddragen i gällande rätt i fråga dels tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, om dels likvidation.
2.1 Tillsättande och entledigande av
styrelseledamöter
aktiebolag skall ha styrelse. Regler styrelsen finns i 8 kap. Alla en om ABL. Styrelse skall ha minst ledamöter. Styrelsen i privata aktiebolag tre får dock bestå eller två ledamöter, om det finns minst en suppav en kap. 1 §. Antalet, eller lägsta och högsta antalet ledamöter, leant 8 i bolagsordningen 2 kap. 4 §. skall anges styrelsens ledamöter gäller vissa bosättnings- och behörig- För hetskrav. Sålunda skall minst halva antalet styrelseledamöter vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte PRV bestämmer 8 kap. 8 §. Vidare kan den är underårig eller annat som har förvaltare enligt ll kap. 7 § föräldrabalken inte vara styrelseleda- Detsamma gäller den har näringsförbud 8 kap. 9 §. mot. som Styrelsen bolagsstämman. I bolagsordningen får emellertid utses av föreskrivas eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. I att en publika aktiebolag skall alltid majoritet styrelsens ledamöter utses en av Det inte tillåtet att styrelsen eller enskild av bolagsstämman. är ge styrelseledamot rätt att utse styrelseledamöter 8 kap. 6 §.
styrelseledamot gäller för den tid anges i Uppdraget som som
Uppdraget får inte omfatta än fyra räkenskapsår
bolagsordningen. mer
skall bestämmas så det upphör vid slutet den ordinarie och att av bolagsstämma skall behandla bolagets årsredovisning och som som under det fjärde räkenskapsåret efter det då ledamoten hålls senast utsågs 8 kap. 10 §.
Ett uppdrag styrelseledamot upphör i förtid, om styrelseleda-
som eller den har utsett honom anmäler att uppdraget skall moten som
54 Huvuddragen i gällande rätt
upphöra. Anmälan detta skall göras till styrelsen. Om styrelseom en ledamot som inte är vald bolagsstämman vill avgå, skall han anmäla av detta även hos den har utsett honom 8 kap. ll §. Framgår det inte som av ledamotens anmälan från vilken tidpunkt han önskar avgå får han anses ha avgått i samband med att anmälan kom styrelsen till handa, under förutsättning att styrelsen inte kommer överens med honom om något annat. Även då den med stöd
som av bolagsordningen utsett
styrelseledamot anmäler till styrelsen att ledamotens uppdrag skall upphöra torde uppdraget upphöra när anmälan kom styrelsen till handa, om annat inte framgår av omständigheterna. Upphör ett uppdrag styrelseledamot i förtid och finns det som en suppleant, så träder denne i styrelseledamotens ställe. Om det inte finns någon suppleant som kan träda in, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att styrelseledamot utses för den återstående mandaten ny tiden. Skall styrelseledamoten väljas bolagsstämman, får valet anstå av till nästa ordinarie stämma vid vilken styrelseval förrättas, styrelsen om är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter 8 12 §.
kap.
Styrelsen är beslutför, än hälften hela antalet styrelseledaom mer av möter eller det högre antal föreskrivs i bolagsordningen är närsom varande 8 kap. 18 §. Bolaget skall till PRV för registrering anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot. Anmälan skall göras första gången när bolaget anmäls för registrering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhållande har anmälts. Anmälan skall innehålla uppgift bl.a. som om styrelseledamötemas postadress och Även den personnummer. som anmälan gäller har rätt att göra anmälan till PRV 8 kap. 36 §. De uppgifter som anmäls till PRV läggs in i aktiebolagsregistret, som fortlöpande uppdateras. När någon registreras i eller avförs från registret skall PRV underrätta den berörde åtgärden 44 § ABF. om a En underrättelse därom sänds omedelbart till den berörde på hans folkbokföringsadress enligt det statliga och adressregistret person- SPAR eller, sådan adressuppgift saknas, till den i ärendet om uppgivna adressen.
2.2 Likvidation
Ett aktiebolag kan upphöra att ett eget rättssubjekt vara genom likvidation, fusion eller avregistrering till följd bolaget kan av att antas ha upphört med sin verksamhet. Vidare kan ett aktiebolag varit som försatt i konkurs betraktas upplöst i och med konkursen som att avslutas.
Huvuddragen i gällande rätt 55
Regler likvidation finns i 13 kap. ABL. Under likvidationen är om bolaget ett rättssubjekt, där styrelsen ersatts likvidatorer, medan av bolagsstämma och revisorer fortfarande fungerar. Bolagsorganens rättigheter och skyldigheter är till stora delar desamma som tidigare, deras arbetsuppgifter förändras och begränsas med hänsyn till även om syftet med likvidationen är att avveckla verksamheten och göra att bolaget färdigt för upplösning. Ett aktiebolag kan träda i likvidation därför att aktieägarna inte längre önskar fortsätta verksamheten frivillig likvidation. Men bolaget kan också skyldigt att i likvidation, även om aktievara inte vill det. Det är för det första fallet då bolagets eget kapital ägarna understiger hälften det registrerade aktiekapitalet. Ett annat fall är då av med anledning att aktieägarmajoritet har missbrukat sitt rätten av en inflytande i bolaget finner, att detta skall träda i likvidation. Ytterligare antal fall då bolaget har likvidationsplikt finns. Likvidationsskylett dighet kan sålunda föreligga enligt bolagsordningen. Vidare kan bolaha fått överskott i konkurs inte fattat beslut om likvidation. get men Likvidationsplikt föreligger också då bolaget saknar till PRV anmäld behörig styrelse, verkställande direktör eller revisor samt då bolaget inte har sänt in årsredovisning och revisionsberättelse till PRV inom elva månader från räkenskapsårets utgång. I samtliga dessa fall kan bolagsstämman ta konsekvenserna av den föreliggande situationen och besluta, att bolaget skall träda i likvidation. Men för reglerna likvidationsskyldighet skall vara effekatt om tiva, måste det finnas möjlighet att få likvidation genomförd, även om bolagsstämman inte vill besluta därom. Detta sker genom att rätten eller PRV beslutar om likvidation tvångslikvidation.
Frivillig likvidation
Bolagsstämman kan besluta att ett aktiebolag skall träda i likvidation. Fattas beslutet utan att skyldighet därtill föreligger, är beslutet giltigt det biträtts ägare med än hälften av de avgivna rösterna, om om av mer
inte annat föreskrivs i bolagsordningen. När grund för tvångslikvida-
tion föreligger skall föreskrift i bolagsordningen att kvalificerad en om majoritet krävs för beslut likvidation lämnas därhän 13 kap. l §. om
Tvångslikvidation vid bristande täckning för aktiekapitalet
Så det finns skäl att anta att det kapitalet understiger hälften snart egna det registrerade aktiekapitalet åligger det styrelsen att ofördröjligen av och låta revisorerna granska särskild balansräkning, ofta upprätta en
56 Huvuddragen i gällande rätt
kallad kontrollbalansräkning. Samma skyldighet inträder bolaget
om vid utmätning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar 13 kap. 2 §.
Beräkningen det kapitalets storlek skall ske med utgångs-
av egna punkt i en balansräkning som upprättats enligt vanliga regler. För att hindra att ett bolag tvingas i likvidation, då det har dolda
reserver av sådan storlek, att det i verkligheten inte föreligger ekonomisk grund för tvångslikvidation, skall emellertid inom linjen tilläggas post ut-
en visande den ökning tillgångamas sammanlagda värde skulle
av som följa, om dessa redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för
försäljningskostnadema. Beträffande sådana anläggningstillgångar
som undergår fortlöpande värdeminskning gäller dock att de till
tas upp
anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och ned-
skrivningar, därigenom erhålls ett högre värde. Vidare skall vid be-
om räkningen hänsyn inte tas till skuld på grund statligt stöd för vilket
av återbetalningsskyldigheten är beroende bolagets ekonomiska ställ-
av ning, om stödet- för det fall att bolaget försätts i konkurs eller träder i likvidation skall återbetalas först sedan övriga skulder till fullo
— betalats.
Visar kontrollbalansräkningen att bolagets eget kapital understiger hälften det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen snarast möjligt
av till bolagsstämma hänskjuta fråga bolaget skall träda i likvidation.
om Godkänns inte på bolagsstämma inom åtta månader efter hänskjutandet en av revisorerna granskad balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman och som utvisar att det kapitalet uppgår till det
egna registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, inte bolagsstämman be-
om slutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. Sådan ansökan kan styrelseledamot,
göras även av verkställande direktör, revisor och aktieägare, inte borgenär.
men av
När ansökan om likvidation gjorts skall rätten förordna att bolaget skall träda i likvidation. Om det emellertid under ärendets handläggning i rätten styrks att balansräkning utvisar att bolagets eget kapital
en som uppgår till det registrerade aktiekapitalet blivit granskad revisorerna
av och godkänd av bolagsstämma, skall rätten inte förordna likvida-
om tion.
Om styrelseledamöterna, trots misstanke att bolagets eget kapital
om understiger hälften det registrerade aktiekapitalet underlåter att
av upprätta kontrollbalansräkning eller försummar att snarast möjligt därefter till bolagsstämma hänskjuta frågan, bolaget skall träda i
om likvidation, svarar de och andra med vetskap denna under-
som om låtenhet handlar på bolagets vägnar solidariskt för de förpliktelser
som därefter uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse från hans sida. Solidariskt för de förpliktelser uppkommer för
ansvar som
Huvuddragen i gällande rätt 57
inträder för aktieägare när likvidationsplikt bolaget även som, föreligger, med vetskap likvidationsplikten deltar i beslut att fortom bolagets verksamhet. Ansvarighet enligt vad sagts gäller dock sätta nu inte för förpliktelser uppkommer sedan likvidationsfrågan har som hänskjutits till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utbolagets kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet, visar att eget blivit granskad revisorerna och godkänd av bolagsstämma. av
Tvångslikvidation vid maktmissbruk
m.m.
aktieägare uppsåtligen missbruk sitt inflytande i bolaget Har genom av till överträdelse aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsmedverkat av redovisning eller bolagsordningen, kan rätten, på grund av missom eller anledning särskilda skäl därtill före-
brukets långvarighet annan
på talan ägare till tiondel samtliga aktier besluta, att ligger, av en av bolaget skall träda i likvidation 13 kap. 3 §. Rätten kan dock i sådant bolaget i stället ålägga bolaget att inom viss tid fall på yrkande av inlösa kärandens aktier. Försummar bolaget att lösa aktierna inom tid, skall på talan den aktier skolat inlösas fastställd rätten av vars besluta, att bolaget skall träda i likvidation.
Övriga fall av tvångslikvidation
likvidationsskyldighet enligt bolagsordningen och underlåter Föreligger bolagsstämman fatta beslut därom, kan rätten förordna att bolaget att likvidation 13 kap. 4 §. Fråga likvidation prövas i det skall träda i om på anmälan PRV eller på ansökan styrelsen, styrelsefallet av av ledamot, verkställande direktören eller aktieägare. Vidare kan PRV förordna att bolaget skall träda i likvidation, om bolaget är i konkurs avslutas med överskott och bolagsstämman som månad från det konkursen avslutades fattat beslut om inte inom en likvidation, inte på föreskrivet sätt till registret har anmält behörig bolaget styrelse, verkställande direktör och revisor, eller bolaget inte har in årsredovisning och revisionsberättelse enligt sänt 8 kap. 3 § första stycket ÅRL inom elva månader från räkenskapsårets
utgång 13 kap. 4 a §. Fråga likvidation i dessa fall PRV självmant eller på om tas upp av styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören, aktieansökan av eller rätt kan beroende att det finns ägare, borgenär annan vars vara av kan företräda bolaget. någon som
58 Huvuddragen i gällande rätt
F örfarandet hos rätten och PRV
Fråga om tvångslikvidation på grund bristande täckning för aktieav kapitalet eller enligt bestämmelse i bolagsordningen handläggs som domstolsärende tingsrätten. Rätten skall kalla bolaget samt aktieav ägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på utsatt dag, då fråga om skyldighet för bolaget att träda i likvidation skall prövas. Vid fråga om tvångslikvidation som handläggs PRV skall av myndigheten förelägga bolaget samt aktieägare och borgenärer vill som yttra sig i ärendet att komma in med skriftligt yttrande eller efterfrågade handlingar till myndigheten inom viss tid. Förfarandet hos myndigheten är skriftligt. Föreläggandet skall om möjligt delges bolaget samt kungöras i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före utgången den utsatta tiden 13 kap. 5 §. Föreläggandet får, av a eftersom underlåtenhet att följa det kan leda till att bolaget blir skyldigt att träda i likvidation, inte förenas med vite 19 kap. 2 §. Om PRV, sex veckor före det att bolaget föreläggs, skickar påen minnelse till bolaget och därefter meddelar bolaget ett likvidationsföreläggande på den grunden att bolaget inte anmält behörig styrelse för registrering, skall bolaget förpliktas att betala särskild en avgift för kostnadema i likvidationsärendet 13 kap. 6 §. Avgiften a uppgår f.n. till 2.700 kr 19 a § ABF. Om likvidationsgrunden upphört under ärendets handläggning hos PRV skall beslut om likvidation inte meddelas.
Genomförandet av likvidationen och bolagets upplösning
När bolagsstämman har fattat beslut likvidation skall detta om genom stämmans försorg genast anmälas till PRV, som genast skall utse en eller flera likvidatorer. När en domstol eller PRV beslutar att bolaget skall träda i likvidation, skall en eller flera likvidatorer samtidigt utses. Likvidatorema träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen 13 kap. 7 §. Bestämmelserna om styrelse och styrelseledamöter i aktiebolagslagen och tillämplig lag om årsredovisning gäller även i fråga om likvidator, om inte annat följer likvidationsbestämmelsema. Uppav drag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. tillämpas under likvidation. När bolaget trätt i likvidation skall styrelsen och verkställande direktör genast avge redovisning för sin förvaltning bolagets av angelägenheter under den tid, för vilken redovisningshandlingar inte förut
Huvuddragen i gällande rätt 59
har lagts fram på bolagsstämma. Redovisningen skall läggas fram på bolagsstämma så snart det kan ske 13 kap. 9 §. Likvidatorema skall genast söka kallelse på bolagets okända borgenärer 13 kap. 10 §. Fordringsägare, inte förut är känd och inte som heller anmäler sig inom en tid av sex månader, har förlorat sin rätt. Likvidatorema skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom till i den mån det behövs för likvidationen, samt betala pengar, bolagets skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, det behövs för en om ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skäligt rådrum för att skaffa sig ny anställning 13 kap. 11 §. Likvidatorema skall för varje räkenskapsår avge årsredovisning, läggs fram på ordinarie bolagsstämma för godkännande 13 kap. som 12 §. När den i kallelsen på okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta bolagets behållna tillgångar mellan aktieägarna, såvida inte bolagsordningen innehåller föreskrift att resterande behållning skall användas på något annat sätt 13 kap. 13 §. Om skuld är tvistig eller inte fören fallen till betalning eller orsak inte kan betalas, skall erav annan forderliga medel innehållas och återstoden skiftas. Vid skifte skall aktieägare erhålla vad belöper på hans aktier i förhållande till hela som antalet aktier i bolaget, inte bolagsordningen stadgar annorlunda. om Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske slutredovisning för sin förvaltning genom förvaltningsavge berättelse rörande likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla redogörelse för skiftet. Vid berättelsen skall fogas redoen visningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingama skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom månad därefter revisionsberättelse över slutredovisningen en avge en och förvaltningen under likvidationen. Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning slutredovisningen 13 kap. 14 §. av När likvidatorerna framlagt slutredovisning är bolaget upplöst. Anmälan därom skall genast göras för registrering 13 kap. 15 §.
Fortsatt likvidation Om tillgång för bolaget efter dess upplösning eller om talan yppas väcks mot bolaget eller behov annat sätt uppkommer av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Anmälan härom skall genast likvidatorerna för registrering 13 kap. l6 §. göras av
60 Huvuddragen i gällande rätt
Återupptagande av verksamheten
Har bolaget trätt i likvidation på grund bolagsstämmans beslut eller,
av vid bristande täckning för aktiekapitalet, på grund rättens beslut, kan
av stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet åtempptas. Sådant beslut får
dock inte fattas, likvidationsanledning på grund aktiebolagslagen
om av eller bolagsordningen föreligger eller om bolagets eget kapital beräknat enligt vad som ovan sagts kontrollbalansräkning inte uppgår till det
om registrerade aktiekapitalet eller om utskiftning ägt 13 kap. 17 §.
rum
Upplösning av bolag genom avförande ur aktiebolagsregistret
Om någon anmälan rörande bolaget inte kommit in till PRV under de tio senaste åren, skall PRV på lämpligt sätt undersöka huruvida bolaget upphört med sin verksamhet. Om myndigheten därvid inte får upplysningar om att bolaget fortfarande består, skall det avföras registret
ur och är därmed upplöst 13 kap. 18 §.
Konkurs utan och med överskott Om aktiebolag är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas. Finns det överskott i konkursen, skall bolagsstämman inom månad från det konkursen
en avslutades besluta att bolaget skall träda i likvidation. Fattas inte något sådant beslut kan PRV förordna att bolaget skall träda i likvidation 13 kap. 19 §.
3 EG:s och vissa utländska
bolagsrätt rättsordningar
Den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen i Europa påverkas i stor utsträckning av EU:s strävan att harmonisera det bolagsrättsliga regelverket inom unionen. Harrnoniseringsarbetet påbörjades under 1960talet och har successivt blivit allt mer omfattande. Det har genom tillkomsten medlemsstater också kommit att inkludera allt fler
av nya länder.
Harrnoniseringen sker med hjälp direktiv som ålägger medlems-
av staterna att dels anpassa sin bolagsrättsliga lagstiftning till direktivens krav, dels underlåta sådana framtida ändringar lagstiftningen att
av dessa krav inte längre uppfylls.
För de delar aktiebolagslagen kommittén behandlar i före-
av som varande betänkande är första 68/151/EEG och andra 77/91/EEG bolagsdirektivet intresse. Dessa har utförligt redovisats i kommitténs
av betänkande Aktiebolagslagen och EG SOU 1992:83.
Såvitt utländska rättsordningar koncentreras framställningen
avser till regleringen i de nordiska länderna.
1 Danmark
I Danmark finns två bolagsformer utan personligt ägaransvar, nämligen aktieselskab och anpartsselskab. Den nuvarande lagen om aktieselskaber, lov 370 af 13. juni 1973, tillkom i nordiskt samarbete
nr. under slutet av 1960- och början av l970-talet. Den överensstämmer därför i stora delar med den svenska aktiebolagslagen. Bolagsforrnen anpartsselskab tillskapades i samband med Danmarks inträde i EG i början l970-talet och reglerades länge i lagen om anpartsselskaber
av af 13. juni 1973. Efter genomgripande revidering av anpartssel-
en skabsreglema finns bestämmelserna numera i lov nr. 378 af 22. maj 1996.
62 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
3.1.1 Aktieselskab
3.1.1.1 Tillsättande och entledigande styrelseledamöter av
Ett aktieselskab skall ha styrelse med minst tre ledamöter. Dessa en väljs av bolagsstämman, om det inte av bolagsordningen framgår att styrelsen skall väljas av representantskapef eller att den delvis skall utses på annat sätt. Majoriteten styrelsens ledamöter skall alltid av väljas av stämman. I likhet med vad som är fallet i ett svenskt aktiebolag gäller för ett aktieselskab att uppdraget styrelseledamot gäller för den tid som som anges i bolagsordningen och att uppdraget inte får omfatta än fyra mer räkenskapsår. Ledamot av styrelsen i ett aktieselskab kan när helst skiljas från som sitt uppdrag av den som valt eller utsett honom. Styrelseledamot kan också när som helst avgå på begäran. egen Meddelande därom skall lämnas till styrelsen och, han utsetts på om annat sätt än av stämman, till den som utsett honom. Sedan ledamoten underrättat styrelsen sin avgång han befriad från sina om anses skyldigheter gentemot bolaget. Styrelsen skall till aktiebolagsregistret för registrering anmäla att ledamoten entledigats eller avgått på begäran. Meddelar ledaegen en mot registret att han avgått och att han förgäves försökt förmå styrelsen att anmäla detta till registret, registreras avgången normalt på basis av dessa uppgifter. Upphör ett uppdrag som styrelseledamot i förtid och finns det en suppleant, så träder denne i styrelseledamotens ställe. Om det inte finns någon suppleant som kan träda in, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelse skall utses för den återstående mandattiden. Skall styrelseledamoten väljas bolagsstämman gäller, i likhet av med vad som är fallet enligt den svenska lagen, att valet får anstå till nästa ordinarie stämma vid vilken styrelseval förrättas, styrelsen är om beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.
3.1.1.2 Likvidation
Ett aktieselskab kan upplösas genom likvidation, konkurs, fusion eller fission. I likhet med den svenska lagen skiljer den danska lagen om aktieselskaber mellan frivillig likvidation och tvångslikvidation. Tvångslikvidation kan aktualiseras bolaget saknar styrelse eller om revisor eller inte till Erhvervs- og Selskabsstyrelsen inom föreskriven tid inkommit med årsredovisning. Tvångslikvidation kan också komma
EGxs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 63
i fråga vid majoritetsmissbruk, om ägare representerande en tiondel av
aktiekapitalet lqäver det. Den svenska aktiebolagslagens bestämmelser om tvångslikvidation vid bristande täckning för aktiekapitalet har endast delvis sin motsvarighet i aktieselskabslagen. Till följd av det andra bolagsdirektivets krav föreskrivs i lagen handlingsplikt för styrelsen, om hälften av en aktiekapitalet gått förlorat. Det ankommer då på styrelsen att inom sex månader sammankalla bolagsstämma och att vid denna dels lämna en redogörelse för bolagets ekonomi, dels föreslå åtgärder som bör en vidtagas, t.ex. att likvidera bolaget. Bestämmelsen är inte sanktionerad på annat sätt än det skadeståndsansvar generellt åvilar genom som styrelsens ledamöter. Beslut likvidation ett aktieselskab fattas av bolagsstämman. om av För beslut frivillig likvidation är huvudregeln att beslutet är giltigt om det biträtts ägare med två tredjedelar de avgivna rösterna och om av av två tredjedelar de på stämman företrädda aktierna. Föreligger på av grund bestämmelse i lag, Erhvervs- og Selskabsstyrelsens beslut av eller föreskrift i bolagsordningen skyldighet att likvidera bolaget, är stämmans beslut giltigt det biträtts av ägare med mer än hälften av om de avgivna rösterna. I anslutning till likvidationsbeslutet utser bolagsstämman en eller flera likvidatorer med uppgift att genomföra likvidationen. Aktieägare representerande fjärdedel aktiekapitalet har meden av rätt att utse en likvidator att tillsammans med den eller de stämman valda likav vidatorema genomföra likvidationen. Om beslut likvidation inte fattas trots att skyldighet därtill om föreligger eller bolagsstämman beslutar om likvidation utan att om välja likvidator, skall rätten på anmodan Erhvervs- og Selskabsav styrelsen genomföra likvidationen. Vad särskilt gäller fallet att bolaget saknar styrelse meddelar Erhvervs- Selskabsstyrelsen normalt en frist om fyra veckor inom og vilken bolaget har styrelse eller anmäla att bolaget trätt i att utse ny likvidation, vid äventyr att myndigheten annars kommer att anmoda rätten att genomföra en likvidation. Likvidatorerna träder i styrelsens och direktionens ställe under likvidationen. Bolagsstämman behåller sin ställning bolagets som högsta beslutande med de inskränkningar som följer av likorgan, men vidationsbestämmelsema. Revisors uppdrag upphör inte genom likvidationen. När ett aktieselskab trätt i likvidation skall likvidator upprätta en resultatredovisning för tiden från den senast fastställda årsredovisningen fram till likvidationsutbrottet samt en balansräkning per sistnämnda tidpunkt. Redovisningen skall revideras och hållas tillgänglig
64 EGxs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
för aktieägare och fordringsägare hos bolaget samt sändas in till Erhvervs- og Selskabsstyrelsen.
Likvidator skall genast utfärda kallelse på bolagets fordringsägare, att inom tre månader anmäla sina krav på bolaget. Fristen prekluderar inte rätten att göra fordringar gällande, har betydelse så till vida,
men att skifte inte får ske dessförinnan. Anmärker likvidatom mot en bevakad fordran har borgenären tre månader på sig att få frågan prövad av rätten. Fordringar som bevakats efter det att boet är "optaget till slutning" kan göras gällande endast i icke utskiftade tillgångar.
Sedan bolagets skulder betalats, tremånadersfristen gått till ända och eventuella tvistigheter lösts, skall behållningen skiftas mellan aktieägarna. Likvidatorema skall därefter lämna en slutredovisning för sin förvaltning till bolagsstämman och, efter stämmans godkännande därav, anmäla till Erhvervs- og Selskabsstyrelsen att bolaget är upplöst.
Finner likvidator att tillgångarna inte förslår till betalning av skulderna skall han kalla till bolagsstämma för beslut konkursansökan.
om Ett insolvent bolag får inte upplösas genom likvidation.
I likhet med vad som är fallet enligt den svenska lagen finns också enligt den danska lagen en möjlighet att fortsätta likvidationen, om det efter bolagets upplösning framkommer ytterligare tillgångar i bolaget eller det i övrigt finns behov därav. Beslut om fortsatt likvidation fattas av rätten.
Har stämman beslutat om likvidation, kan vid stämma be-
en ny slutas att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptas. En förutsättning för att så skall kunna ske är, att lagens krav på aktiekapitalets minsta storlek är uppfyllt och att bolaget sätter ned sitt aktiekapital så att det till fullo motsvaras bolagets nettotillgångar.
av
Även ett vid domstol pågående tvångslikvidationstörfarande skall avbrytas om bolaget inom tre månader från förfarandets påkallande inkommer med anmälan att verksamheten skall återupptas. Till
om anmälan skall fogas dels ett stämmoprotokoll av vilket skall framgå att stämman beslutat att verksamheten skall återupptas, valt styrelse och revisor och beslutat om eventuell ökning eller nedsättning av aktiekapitalet, dels ett intyg från revisor att bolagets eget kapital minst motsvarar aktiekapitalet vid tidpunkten för stämman och att eventuella lån till aktieägare betalats tillbaka. Till anmälan skall också fogas samtliga årsredovisningar som inte tidigare sänts in till Erhvervs- og Selskabsstyrelsen. En ytterligare förutsättning för att på detta sätt kunna avbryta en pågående tvångslikvidation är, att bolaget inte under de senaste fem åren varit föremål for tvångslikvidation.
EGxs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 65
l Anpartsselskab
3.1.2.1 Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter
Ett anpartsselskab leds av en direktion eller en styrelse eller av såväl en direktion som en styrelse. Har bolaget endast ett ledningsorgan, direktion eller styrelse, så utövar det organet samtliga ledningsuppgifter. Har bolaget två så är styrelsen det översta ledningsorganet med
organ, ansvar för frågor av större betydelse och osedvanlig art, medan direktionen för ledningen den dagliga verksamheten. För det fall
svarar av bolaget är av sådan storlek att det omfattas av lagens bestämmelser om styrelserepresentation för de anställda är styrelse ett obligatoriskt ledningsorgan.
Anpartselskabslagen innehåller inte några bestämmelser om hur styrelse eller direktion skall utses. Det ankommer på delägarna att reglera detta i bolagsordningen.
Beträffande möjligheten att entlediga styrelseledamot i ett anpartsselskab och rätten för sådan ledamot att i förtid avgå från sitt uppdrag hänvisas till vad sagts i fråga om aktieselskaber.
som ovan
3.1.2.2 Likvidation
Reglerna om likvidation av anpartsselskaber överensstämmer i stor utsträckning med reglerna likvidation aktieselskaber. Här skall
om av endast två skillnader i regelverket noteras.
Den första skillnaden gäller styrelsens handlingsplikt vid bristande täckning för aktiekapitalet. Reglerna för anpartsselskaber är på denna punkt strängare en reglerna för aktieselskaber. Medan styrelsens handlingsplikt i ett aktieselskab inträder då hälften av aktiekapitalet gått förlorat, uppkommer denna skyldighet i ett anpartsselskab redan när 40 procent motsvarande kapital, anpartskapitalet, gått förlorat.
av Styrelsen i ett anpartsselskab är också underkastad mer långtgående krav på åtgärder för att komma till rätta med situationen. Det ankommer sålunda på styrelsen att inom sex månader sammankalla en bolagsstämma och vid denna föreslå åtgärder för att åstadkomma full täckning av anpartskapitalet eller att föreslå att bolaget skall i likvidation. Skulle stämman inte besluta om åtgärder för att komma till rätta med kapitalbristen eller inte genomföra dessa åtgärder inom en av Erhvervs- Selskabsstyrelsen fastställd tidsfrist som regel fyra
og veckor kan myndigheten besluta om upplösning av bolaget. Bolaget kan dock beviljas en längre tidsfrist under vilken en sanering av bolagets finansiella situation får ske med i bolaget successivt intjänade medel. I likhet med vad är fallet för aktieselskab sanktioneras
som
66 EGzs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
styrelsens handlingsplikt i nu nämnda hänseenden inte på annat sätt än genom det skadeståndsansvar som generellt åvilar styrelsens ledamöter.
Den andra skillnaden mellan aktieselskaber och anpartsselskaber som i detta sammanhang kan noteras gäller den möjlighet till ett förenklat förfarande för upplösning av anpartsselskab som infördes i lagen
den 1 januari 1997. Om samtliga anpartshavare är överens därom per kan ett anpartsselskab upplösas genom att de tillsammans avger en förklaring till Erhvervs- og Selskabsstyrelsen att all bolagets gäld är betald och att bolaget ar upplöst. Anmälan skall vara myndigheten till handa inom två veckor från undertecknandet och åtföljas av ett intyg från tull- och skattemyndigheterna att dessa inte har några krav på bolaget. Sedan bolaget på detta sätt upplösts häftar anpartshavama personligen for gäld som förelåg vid tidpunkten för undertecknandet. Eventuellt överskott skall fördelas bland anpartshavama, men lagen ger inga närmare regler om hur detta skall till.
3.2 Norge
I Norge har traditionellt funnits endast en bolagsform utan personligt ägaransvar, aksjeselskap, reglerad i lov 4 juni 1976 om aksjeselskaper. Lagen tillkom inom för det nordiska lagstittningssamarbetet
ramen under 1960- och början l970-talet. I anslutning till Norges inträde i
av det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet påbörjades en omfattande översyn aksjeselkapslagen, så småningom lett fram
av som till att det i Norge i dag finns två bolagsforrner utan personligt ägaransvar, aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper.
3.2.1 Aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper
Aksjeselskaper, som regleras i lov om aksjeselskaper av 13. juni 1997
44 är i första hand avsedd att vara en bolagsform för små och medelnr stora företag med en begränsad ägarkrets, medan allmennaksjeselskaper, som regleras i lov om allmennaksjeselskaper av 13. juni 1997
45 i första hand är avsedd för större företag med en stor och nr växlande ägarkrets. Den principiella skiljelinjen mellan bolagsforrnema bestäms rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning.
av Den rätten tillkommer allmennaksjeselskaper inte aksjeselskaper.
men Allmennaksjeselskaper skall ha ett aktiekapital om minst 1 milj. NKR, medan motsvarande kapitallcrav för aksjeselskaper är 100.000 NKR.
Reglerna om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter liksom likvidation är i det närmaste identiska för aksjeselskaper och
om
EGxs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 67
allmennaksjeselskaper. De behandlas därför under gemensam rubrik nedan.
I 3.2.1 Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter
Ett aksjeselskap skall som huvudregel ha en styrelse med minst tre ledamöter. Om bolagets aktiekapital är mindre än 3 milj. NKR får antalet styrelseledamöter vara färre än tre. I ett allmennaksjeselkap skall styrelsen alltid ha minst tre ledamöter.
Styrelsens ledamöter väljs av bolagsstämman, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. Det är inte tillåtet att ge styrelsen eller enskild styrelseledamot rätt att utse styrelseledamöter.
Uppdraget som styrelseledamot gäller för två år, om inte annat anges i bolagsordningen. I bolagsordningen får inte anges en längre mandatperiod än fyra år. Uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls under mandatperiodens sista år.
Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om styrelseledamoten eller den utsett honom anmäler att uppdraget skall
som upphöra. Om en styrelseledamot vill avgå, skall han lämna styrelsen och den som valt honom rimelig forhåndsvarsel därom.
3.2. 1 Likvidation
I likhet med vad som ovan sagts i fråga den svenska och danska
om lagstiftningen skiljer den norska regleringen mellan frivillig likvidation och tvångslikvidation. Det senare kan komma i fråga bolaget saknar
om styrelse, verkställande ledning eller revisor eller inte till Räkenskapsregistret inom föreskriven tid inkommit med årsredovisning. Tvångslikvidation kan också aktualiseras vid majoritetsmissbruk, något som enligt den norska lagen kan ske på begäran enskild aktieägare.
av en
För såväl aksjeselskaper som allmennaksjeselskaper gäller att bolaget dels skall ha ett aktiekapital som uppgår till ett visst i lagen angivet minimibelopp se ovan, dels skall ha ett eget kapital som vid varje tidpunkt är försvarligt med hänsyn till risken och omfattningen av bolagets verksamhet.
Om det kan antas att bolagets eget kapital är lägre än vad som krävs för den bedrivna verksamheten, skall styrelsen föreslå stämman lämpliga åtgärder för att ge bolaget ett "försvarligt" eget kapital. Detsamma gäller om det kan antas att det egna kapitalet motsvarar mindre än hälften av aktiekapitalet eller mindre än tio procent balans-
av omslutningen. Om styrelsen inte finner det meningsfullt att föreslå
68 EGss bolagsrâtt och vissa utländska rättsordnirzgar
några åtgärder för att komma till rätta med underkapitaliseringen eller om sådana åtgärder inte låter sig genomföras, skall styrelsen föreslå att bolaget likvideras. Bestämmelsen sanktioneras av skadeståndsreglema för styrelsens ledamöter.
Beslut om frivillig likvidation fattas av bolagsstämman. Beslutet är som regel giltigt om det biträtts av ägare med två tredjedelar av de avgivna rösterna och två tredjedelar av det på stämman företrädda aktiekapitalet. Föreligger grund for tvångslikvidation kan beslutet fattas med enkel majoritet.
Likvidation av ett aksje- eller allmennaksjeselskap ombesörjs av en s.k. avvecklingsstyrelse, som utses av bolagsstämman och träder i den gamla styrelsens och verkställande ledningens ställe. Avvecklingsstyrelsen utses på obestämd tid och med en uppsägningstid på tre månader. I övrigt tillämpas lagens styrelseregler, liksom reglerna om representation för de anställda, även på avvecklingsstyrelsen.
På begäran aktieägare representerar en femtedel av aktie-
av som kapitalet kan rätten, om särskilda skäl talar för detta, besluta att den skall genomföra likvidationen. Avvecklingen av bolaget sker då enligt reglerna i den norska konkurslagen.
Under likvidationen behåller bolagsstämman sin ställning som bolagets översta beslutsorgan med de inskränkningar i beslutanderätten som kan följa av likvidationsbestämmelsema. Revisorsuppdrag upphör inte till följd av likvidationen.
När bolaget trätt i likvidation skall avvecklingsstyrelsen upprätta en förteckning över bolagets egendom och göra upp en balans som utgångspunkt för avvecklingen. Den skall därefter utfärda kallelse på bolagets fordringsägare, att inom två månader anmäla sina krav på bolaget.
Sedan bolagets tillgångar omvandlats till kontanter, skulderna betalats och tvåmånadersfristen gått till ända, skall behållningen skiftas mellan aktieägarna. Skifte av sakvärden får enligt en uttrycklig bestämmelse ske endast om samtliga aktieägare är överens därom. Likvidatorema skall därefter avlämna slutredovisning för sin för-
en valtning till bolagsstämman och efter stämmans godkännande därav anmäla till Företagsregistret att bolaget är upplöst.
Om det efter bolagets upplösning framkommer ytterligare tillgångar i bolaget, skall avvecklingsstyrelsen utskifta dessa efterskottsvis eller,
beloppet är så litet att det är olämpligt, använda det till välgörande, om humanitära eller miljömässiga ändamål.
Beslut tvångslikvidation på grund av att bolaget saknar styrelse,
om verkställande ledning eller revisor fattas av rätten efter anmälan från Företagsregistret. Detsamma gäller om bolaget är likvidationsskyldigt enligt bestämmelse i lag eller föreskrift i bolagsordningen, men stäm-
EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 69
underlåter att fatta beslut likvidation. Beslut om likvidation på man om grund att bolaget inte inom föreskriven tid inkommit med årsav redovisning fattas rätten efter anmälan från Räkenskapsregistret. av
3.3 Finland
I Finland finns endast bolagsform utan personligt ägaransvar, en aktiebolaget. Den nuvarande finländska aktiebolagslagen, lag om aktiebolag 734/78, tillkom i nordiskt samarbete under 1960- och början av 1970-talet. Lagen överensstämmer i stor utsträckning med den svenska aktiebolagslagen.
3.3.1 Privata och publika aktiebolag
På basis ett betänkande från den s.k. Aktiebolagskommissionen år av 1992 Kommittébetänkande 1992:32 och fyra år presenterad en senare proposition prop. 89/96 beslutade den finländska riksdagen om omfattande ändringar i aktiebolagslagen. Syftet med ändringarna, som trädde i kraft den 1 september 1997, bl.a. att anpassa lagen till EG:s var bolagsdirektiv. De bestämmelserna innebär att det i Finland på samma sätt som nya i Sverige finns två kategorier aktiebolag, privata och numera av publika. Aktiekapitalet skall i privata aktiebolag vara minst 50.000 FMK och i publika aktiebolag minst 500.000 FMK. Bestämmelserna tillsättande och entledigande av styrelseledaom möter i privata bolag stämmer i stort sett överens med motsvarande bestämmelser för publika bolag. Privata och publika aktiebolag behandlas därför under gemensam rubrik nedan.
3.3.1.1 Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter
Ett finländskt aktiebolag skall ha styrelse med minst tre ledamöter. en Om bolagets aktiekapital är lägre än 500.000 FMK får styrelsen emellertid bestå färre än tre ledamöter. I så fall skall det dessutom av finnas minst suppleant i styrelsen. en Styrelsen väljs bolagsstämman. I bolagsordningen får emellertid av föreskrivas att mindre än hälften ledamöterna skall tillsättas i annan av ordning. De skall väljas till styrelseledamöter skall lämna ett som skriftligt, daterat och undertecknat, samtycke till uppdraget innan de blir valda. Syftet med sistnämnda bestämmelse är atte1iminera möjlig-
70 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
heterna till sådana i registerpraxis uppdagade missbruk innebär att
som bolagsledningen anmäls bestå av personer, vilka inte känt till att de blivit invalda prop. 89/96 s. 107.
Mandatperioden för styrelseledamot skall anges i bolagsordningen och bestämmas så att den löper ut senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen vid slutet den bolagsstämma där nyval
av förrättas eller i slutet av räkenskapsperioden.
En styrelseledamot kan avgå innan mandatperioden är till ända. Anmälan om avgång skall göras till styrelsen och, om ledamoten inte är vald av bolagsstämman, till den som har utsett honom. Avgångsanmälan skall dateras och underteclmas. En styrelseledamot kan också när som helst skiljas från sitt uppdrag av den som har tillsatt honom.
Upphör ett uppdrag som styrelseledamot i förtid och finns det en suppleant, så träder denne i styrelseledamotens ställe. Om det inte finns någon suppleant som kan träda in, skall övriga styrelseledamöter se till att en ny ledamot väljs för den återstående mandattiden. Skall styrelseledamoten väljas bolagsstämman, får valet anstå till nästa ordinarie
av stämma vid vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.
Om en styrelseledamot vid sin avgång har skäl att anta att bolaget inte längre har några andra styrelseledamöter, är han skyldig att sammankalla en bolagsstämma för att välja en ny styrelse. Denna skyldighet är inte sanktionerad på annat sätt än genom lagens skadeståndsregler.
3.3.1 Likvidation
Den finländska aktiebolagslagens bestämmelser om likvidation har stora likheter med regleringen i övriga nordiska länder, särskilt Sverige.
Även i Finland kan likvidationsinstitutet indelas i frivillig likvidation, som bolagsstämman fritt kan besluta om och tvångslikvidation, varom rätten kan förordna bl.a. för det fall bolaget salmar behörig styrelse eller verkställande direktör eller inte inom föreskriven tid inkommit med bokslutshandlingar till registreringsmyndigheten. Anmälan eller ansökan till domstol om tvångslikvidation kan göras av registreringsmyndigheten, styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören eller aktieägare. Ansökan om tvångslikvidation på grund av att bolaget saknar styrelse eller verkställande direktör kan också göras av borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att bolaget har behörig styrelse eller verkställande direktör. Tvångslikvidation kan också komma i fråga vid maktmissbruk. Talan om sådan likvidation kan i Finland föras av enskild aktieägare.
EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 71
Beslut om likvidation fattas som huvudregel av bolagsstämman. Beslutet är giltigt om det biträtts av ägare med två tredjedelar av de avgivna rösterna och två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna. Om det i bolaget finns aktier av olika slag som medför rösträtt, krävs också att beslutet biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar
de vid stämman företrädda aktierna inom varje aktieslag. Är bolaget av likvidationspliktigt enligt bestämmelse i aktiebolagslagen eller
en föreskrift i bolagsordningen, är stämmans beslut giltigt det biträtts
om av ägare med mer än hälften av de avgivna rösterna.
Har styrelsen anledning att anta att bolagets eget kapital är mindre än hälften av aktiekapitalet, skall styrelsen utan dröjsmål upprätta en balansräkning för att reda ut bolagets ekonomiska ställning. Styrker balansräkningen styrelsens antagande, skall styrelsen utan dröjsmål låta revisorerna granska densamma och sammankalla en bolagsstämma för att behandla frågan om bolaget skall träda i likvidation. Stämman skall hållas inom två månader från det balansräkningen upprättades.
Bolaget skall träda i likvidation, om inte en ny bolagsstämma, som hålls senast tolv månader efter den nyss nämnda stämman godkänner en av bolagets revisorer granskad balansräkning som visar att bolagets eget kapital uppgår till minst hälften av aktiekapitalet. Om stämman inte fattar beslut om likvidation, skall styrelsen ansöka därom hos rätten. Ansökan kan göras även av revisor och av aktieägare med en tiondel av aktierna i bolaget.
Till skillnad från vad som är fallet enligt den svenska lagen är dessa bestämmelser i den finländska lagen inte sanktionerade med något personligt betalningsansvar, utan med de sedvanliga skadeståndsreglema i lagen.
När bolagsstämma eller domstol fattar beslut om likvidation, skall samtidigt utses en eller flera likvidatorer, som träder i styrelsens och den verkställande direktörens ställe och har att genomföra likvidationen.
Bolagsstämman behåller sin ställning som högsta beslutande organ under likvidationen med de inskränkningar som kan följa att bolaget
av skall likvideras.
Revisor kvarstår i sitt uppdrag under likvidationen.
När bolaget har trätt i likvidation skall styrelsen och verkställande direktören utan dröjsmål upprätta bokslut och koncembokslut för den tid före likvidationens inträdande, för vilken bokslut ännu inte har lagts fram på stämma. Bokslutet skall så snart som möjligt läggas fram på bolagsstämma.
Likvidatorema skall så snart som möjligt anmäla likvidationsbeslutet för registrering och söka offentlig stämning på bolagets borge-
72 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
närer. Bolagets egendom skall förvandlas till pengar, skulderna betalas och kvarvarande tillgångar skiftas ut till aktieägarna.
Om bolagets tillgångar inte förslår till betalning av skulderna, skall likvidator avträda bolagets egendom till konkurs.
Sedan likvidator fullgjort sitt uppdrag skall han upprätta en slutredovisning och framlägga densamma för bolagsstämman. Bolaget anses då upplöst.
Har ett bolag i likvidation inte tillgångar som förslår till täckande av likvidationskostnadema, skall rätten på anmälan likvidatorema för-
av ordna att likvidationen skall upphöra och förklara bolaget upplöst. Bolagets tillgångar skall tillfalla staten.
Yppas efter bolagets upplösning nya tillgångar eller väcks talan mot bolaget eller erfordras annat skäl likvidationsåtgärder, skall likvida-
av tionen fortsätta.
Har bolaget trätt i likvidation på grund av bolagsstämmans beslut eller, vid bristande täckning aktiekapitalet, på grund av rättens be-
av slut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet foitsättas. Sådant beslut får dock inte fattas, likvidationsanledning på grund av aktie-
om bolagslagen eller bolagsordningen föreligger eller om bolagets eget kapital är mindre än hälften aktiekapitalet efter det attutskiftning ägt
av
I lagen sägs uttryckligen att bolagsstämman, det behövs för att rum. om avsluta likvidationen och fortsätta verksamheten, får besluta om ändring bolagsordningen, ökning av aktiekapitalet, emission av options-
av rätter samt upptagande lån mot konvertibla skuldebrev och s.k.
om av kapitallån.
4 Kommitténs överväganden
4.1 Styrelselösa bolag
l Inledning
Ett aktiebolag är juridisk kan förvärva rättigheter och en person som ikläda sig skyldigheter så snart bolaget har blivit registrerat hos PRV. Som juridisk måste aktiebolaget agera genom fysiska personer person handlar på bolagets vägnar. Till skydd såväl för aktieägarna som som träder i förbindelse med bolaget har i aktiebolagslagen för dem som upptagits bestämmelser i detalj reglerar hur beslut skall fattas i som bolaget och har rätt att företräda bolaget i olika situationer. vem som Aktiebolagets ledningsorganisation har nyligen setts över och nya bestämmelser gäller sedan ingången år 1999. I lagen behandlas nuav fem bolagsorgan, nämligen bolagsstämma, styrelse, verkställande mera direktör samt revisor och lekmannarevisor. Kompetensfördelningen mellan de olika bolagsorganen kan i korthet beskrivas på följande sätt. Bolagsstämman är det överordnade, i sista hand beslutande organet. Styrelsen har hand förvaltningen bolagets angelägenheter. Finns om av det i bolaget verkställande direktör handhar denne den löpande en förvaltningen medan förvaltningen i övrigt ankommer på styrelsen. Revisorn har till uppgift att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets räkenskaper. I alla aktiebolag skall det alltså finnas styrelse, som svarar för en bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Det imebär bl.a. att styrelsen skall till att bolagets organisation är utse formad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelskall fortlöpande bedöma bolagets och, bolaget är moderbolag, sen om koncernens ekonomiska situation. Men styrelsen har inte bara det övergripande ansvaret för bolagets organzsation och förvaltning. Det är också styrelsen som företräder bolaget utåt och tecknar dess firma. Styrelsen kan utse verkställande direktör och särskild firmatecknare kan företa rättshandlingar på som
74 Kommitténs överväganden
bolagets vägnar. Men har det inte skett är det bara styrelsen är som behörig firmatecknare. Det är tydligt att det skapar stora problem för bolagets borgenärer om det inte finns någon styrelse kan företräda bolaget. Den som som vill föra talan mot bolaget måste kunna få ansökan stämning en om delgiven med detta och det sker normalt att handlingen övergenom lämnas till någon ledamot styrelsen. Om ett sådant försök till av delgivning med ett aktiebolag har misslyckats eller delgivningstörsök bedöms utsiktslösa och det inte är olämpligt med hänsyn till som omständigheterna, får enligt bestämmelser delgivning ske nya genom att myndigheten sänder handlingen med post till aktiebolaget och minst en dag skickar ett meddelande att handlingen har sänts senare om särskild delgivning med aktiebolag. Handlingen och meddelandet skall skickas till den postadress är registrerad för bolaget i som aktiebolagsregistret. Även det sistnämnda bestämmelser för det om genom numera mesta är praktiskt möjligt att delge ett aktiebolag ansökan stämning en om eller annat meddelande är det för bolagsborgenärema angeläget det att finns någon som kan företräda bolaget och exempelvis träffa en uppgörelse utom rätta. I aktiebolagslagen finns också sedan gammalt bestämmelser om extra bolagsstämma för kompletteringsval av styrelseledamot, domstolsförordnande ersättare för styrelseledamot om och tvångslikvidation av styrelselösa bolag. Rätt att ansöka domom stolsförordnande och tvångslikvidation har borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon kan företräda bolaget. som Som framgår de nämnda bestämmelserna är problemet med av styrelselösa aktiebolag inte nytt för lagstiftaren, tvärtom. Statsmaktema har också efter hand skärpt sin inställning och det regelverk finns i som dag är på många sätt effektivt. Samtidigt tvingas konstatera att man nya bestämmelser ger upphov till beteenden och att bl.a. de ägnar nya som sig åt ekonomisk brottslighet fortlöpande sina metoder efter anpassar ny lagstiftning. Det finns därför vissa problem med styrelselösa bolag som kvarstår också efter de bestämmelserna särskild delgivning nya om med aktiebolag. Det är mot denna bakgrund regeringens uppdrag kommittén att föreslå åtgärder mot styrelselösa aktiebolag skall ses.
4.1 Problemet
Riksenheten mot ekonomisk brottslighet har i Bolagsen rapport plundring, Översiktlig kartläggning och förslag till åtgärder rapport
1996:1 uppgivit att ett stort antal aktiebolag varje år plundras på
Kommitténs överväganden 75
sannolikt mycket stora värden. Det sker att oseriösa
genom personer köper aktiebolag, som töms på samtliga eller huvuddelen sina till-
av gångar. De plundrade bolagen innehåller därefter regel enbart
som
skulder. De förundersökningar sådan bolagsplundring är
som avser som regel mycket omfattande och svåra beroende på att gärningsmännen vidtagit åtgärder för att försvåra polisens utredningsarbete och dölja vilka personer som i praktiken har haft det bestämmande inflytandet i bolagen.
Det förekommer sålunda att aktiebolag köps för att plundras. Den gamla styrelsen brukar avträda från sitt uppdrag i samband med köpet. I regel utser köparen inte någon styrelse. I stället han
ny agerar genom en bulvan, en s.k. målvakt, som har generalfullmakt att företräda bolaget. När bolaget plundrats och förundersökning inleds finns det inte någon styrelse som kan redogöra för vad förekommit i bolaget.
som
En annan teknik för att dölja vilka personer som agerat i samband med ekonomisk brottslighet är att låta det bolag skall plundras byta
som ägare och styrelse upprepade gånger. När brottet är fullbordat och förundersökning inleds gör de som suttit i bolagets styrelse invändningar om att de avgått innan oegentlighetema började och därför inte känner till vad förekommit. Vanligen företes protokoll och andra
som handlingar som stöder en sådan invändning, avgången inte
men om registrerats i aktiebolagsregistret kan det ibland finnas skäl att misstänka att handlingarna är förfalskade eller
osanna.
Det är tydligt att vilseledande åtgärder av det slag har
som nu beskrivits ställer polis och åklagare inför stora problem. Om aktiebolagsregistret alltid gav en korrekt bild vilka suttit i styrelsen
av som för ett visst bolag vid varje tillfälle skulle det tveklöst underlätta arbetet med att utreda ekonomisk brottslighet.
Det är emellertid inte bara eller främst polis och åklagare som får problem om ett bolag saknar styrelse. I aktiebolagslagen finns bestämmelser om personligt betalningsansvar för styrelseledamöter
som fortsätter bolagets verksamhet trots att bolaget saknar föreskriven täckning för sitt aktiekapital eller som försummar att sända in bolagets årsredovisning till PRV. Vidare finns bestämmelser skadestånds-
om ansvar för styrelseledamöter gentemot bl.a. bolagets borgenärer. Det är tydligt att en bolagsborgenär önskar vända sig mot styrelsen för
som betalning av en bolagets skuld eller utkräva skadestånd av denna möter oväntade svårigheter om han från aktiebolagsregistret får besked att bolaget saknar registrerad styrelse. Detsamma gäller
om en styrelseledamot mot vilken skadeståndstalan förs invänder att han avgått ut styrelsen innan den skadeståndsgrundande handlingen företogs men försummat att anmäla saken till aktiebolagsregistret.
76 Kommitténs överväganden
Som ovan nämnts har de tidigare ofta påtalade svårigheterna att delge aktiebolag när styrelsen inte är fulltalig numera i stor utsträckning avhjälpts genom reglerna om särskild delgivning med aktiebolag. Man måste emellertid fortfarande räkna med att det tar längre tid att delge ett styrelselöst bolag än ett bolag med styrelse som finns registrerad i aktiebolagsregistret. Det händer dessutom ibland, t.ex. sedan delgivning skett med en registrerad styrelseledamot, att den registrerade personen påstår att han vid tiden för delgivningen hade avgått ur styrelsen.
För att komma till rätta med bolag som saknar registrerad behörig styrelse ger aktiebolagslagen PRV möjlighet att besluta att bolaget skall träda i likvidation. Det har emellertid visat sig att en del bolag försöker kringgå likvidationsreglema. Det har sålunda förekommit att ett styrelselöst bolag till aktiebolagsregistret anmält en ny styrelse strax före den dag då PRV enligt vad verket meddelat skulle avgöra frågan om likvidation. PRV har då tvingats avbryta lilcvidationsfcirfarandet. Så snart PRV:s sistnämnda beslut förelegat har den nya styrelsen avgått och bolaget på nytt stått utan registrerad styrelse.
4.1.2.1 PRV:s rutiner
Hos PRV förs ett register över samtliga aktiebolag aktiebolagsregistret. I registret finns för närvarande drygt 260.000 aktiebolag registrerade, varav drygt 1.000 är publika bolag och resten privata.
Varje år hanterar PRV ett stort antal ärenden som rör ändringar i bolagens styrelser. Under år 1998 handlade PRV ungefär 60.000 sådana ärenden.
PRV bevakar fortlöpande att de registrerade aktiebolagen har det antal styrelseledamöter som aktiebolagslagen och bolagsordningen föreskriver och att ledamöterna uppfyller bosättnings- och behörighetskraven. PRV kontrollerar sålunda mot SPAR bl.a. ledamöternas ålder innan de registreras och myndigheten får kännedom om bl.a. dödsfall och utflyttning ur riket genom detta register. PRV för dessutom självt de landsomfattande registren över personer som är i konkurs respektive är underkastade näringsförbud. Av de omständigheter som har betydelse för en styrelseledamots behörighet är det bara beslut av rätten om förvaltare enligt föräldrabalken som inte rutinmässigt rapporteras till PRV.
Om PRV genom de nämnda registren eller på annat sätt får uppgift om att exempelvis en styrelseledamot har avlidit, försatts i konkurs eller fått näringsförbud avför PRV ledamoten registret. Om det finns
ur en suppleant som kan träda in vidtar verket inte någon ytterligare
åtgärd. Finns det inte någon suppleant kan styrelsen vara beslutför med kvarvarande ledamöter. I så fall antecknar PRV i registret att styrelsen inte är fulltalig. Anteckningen förs också in på de registreringsbevis utfärdas. Den utgör påminnelse om att bolaget bör utse en ersom en sättare senast vid nästa ordinarie bolagsstämma. Om avgången innebär att antalet styrelseledamöter gått ner till hälften eller ännu mindre andel hela det antal styrelseledamöter en av bolagsstämman fastställt i samband med det senaste styrelsevalet, som måste PRV ingripa, eftersom bolaget då saknar beslutför styrelse. en Ingripandet inleds med att PRV sänder påminnelse till bolaget en med anmaning så många ledamöter behövs för att en att utse som styrelsen skall bli fulltalig och anmäla de nyvalda till PRV inom sex veckor jfr 13 kap. 6 § ABL. Påminnelsen behöver inte delges a bolaget det är tillräckligt att den sänds med vanlig post till bolagets utan anmälda postadress prop. l994/95:67 36. Under år 1997 senast s. utfärdade PRV 1.182 sådana påminnelser. Motsvarande antal år 1998
var 672. Vidtar bolaget inte några åtgärder inom den angivna tiden förelägger PRV bolaget samt aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet komma in med skriftligt yttrande till myndigheten inom viss att tid. I föreläggandet upplyses att bolaget kan försättas i likvidation om behörig styrelse inte anmäls inom angiven tid. Föreläggandet skall delges bolaget, det kan ske på annat sätt än genom kungörelseom delgivning enligt 15-17 delgivningslagen 1970:428, och kungöras i Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före Post- och utgången den utsatta tiden. av flesta fall räcker det PRV skickar påminnelse för att I de att en bolaget skall vidtaga rättelse. Möjligheten att förelägga bolag att vid tvångslikvidation sig över att behörig styrelse saknades äventyr av yttra behövde bara utnyttjas i 422 fall under år 1997 och 252 fall under 1998. Av dessa bolag försattes 276 under 1997 och 156 under 1998 i
likvidation.
4.1.3 Förslag till åtgärder
Kommittén skall överväga vilka åtgärder behövs för att lösa som problemen med de styrelselösa bolagen. möjlighet kommittén är ålagd att överväga för att komma till En som med bolag helt saknar registrerad styrelse är att skärpa de rätta som nuvarande likvidationsreglema. I direktiven två sätt att åstadanges komma sådan skärpning. Det är att förkorta de tidsfrister som en ena gäller för likvidationsförfarandet 1 och det andra är att införa
78 Kommitténs överväganden
bestämmelser att ett aktiebolag under viss längre tid har saknat om som registrerad styrelse kan försättas i likvidation utan hinder det av att under likvidationsförfarandet anmäler styrelse 2. Kommittén fri ny är att pröva även andra lösningar. Kommittén skall vidare överväga problemet att styrelseledamöter påstår att de har avgått. En lösning kan utseende och vara att entledigande av styrelseledamöter skall rättsverkan först i och med ges registreringen 3. Kommittén skall också överväga begränsade mera regler, t.ex. att ett beslut att utse styrelseledamot eller styrelseen en ledamots avgång eller entledigande förfaller det inte anmäls för om registrering inom en viss kortare tid 4. Kommittén behandlar dessa fyra frågor under särskilda rubriker.
4.1.3.1 Frågan förkortade tidsfrister i likvidationsförfarandet om
Behövs påminnelse
Likvidationsförfarandet kan indelas i två faser, påminnelsefasen och föreläggandefasen. Den första fråga inställer sig när det blir som aktuellt att snabba på förfarandet är det är möjligt avstå från påom att minnelse vid tvångslikvidation. Påminnelseinstitutet lagfástes samtidigt med möjligheten att besluta särskild avgift motsvarande kostom en naderna i likvidationsärendet och utgör nödvändig för
en förutsättning
att sådana avgifter skall kunna åläggas. Det är dock i och för sig möjligt såväl att avskaffa dessa avgifter att döma ut dem utan föregående som påminnelse. Som framgått det föregående är emellertid påminnelseinstitutet av av allt att döma ett väl fungerande institut. Det är rimligt PRV att inleder sitt förfarande med enkel påminnelse i vanligt brev, en om att bolagets styrelse inte uppfyller lagens krav och bolaget bör anmäla att ny ledamot så att styrelsen blir behörig igen. Eftersom delgivning inte erfordras är det billigt med påminnelser. Den tid veckor om sex som PRV brukar ange i sina påminnelser är inte särskilt lång och har bestämts med hänsyn till den tid det tar att kalla till och hålla bolagsstämma. Den kan därför inte göras mycket kortare. Det för kommittén avgörande argumentet är emellertid att påminnelseinstitutet framstår som förhållandevis effektivt med hänsyn till den begränsade och billiga myndighetsinsatsen. I 60 procent fallen räcker det PRV skickar av att en påminnelse för att bolaget skall vidtaga rättelse. Det kan förekomma att PRV har sådan information bolag om ett eller dess styrelse att det får mindre lämpligt utfärda påanses att minnelse. Det kan för att ta ett exempel gälla bolag varit ett som föremål för likvidationsförfarande i sista stund anmält styrelse men ny i
Kommitténs överväganden 79
följd PRV avskrivit likvidationsärendet. Om den nya styrelsen
varav avgått så snart avskrivningsbeslutet meddelats, bör PRV omedelbart kunna utfärda ett nytt likvidationsföreläggande. Det kan emellertid ske redan enligt nuvarande bestämmelser.
På grund det anförda kommittén att det inte finns skäl att
av anser ändra i de nuvarande påminnelserutinema.
Kan tiden för yttrande förkortas
Om ett bolag fått påminnelse att vidtaga rättelse men inte anmält
en om behörig styrelse inom angiven tid, måste PRV vidare och utfärda ett föreläggande för bolaget samt dess aktieägare och borgenärer att inom viss tid komma in med ett yttrande i frågan om bolaget skall försättas i likvidation. Tiden bestäms PRV med hänsyn tagen till att före-
av läggandet skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före utgången den utsatta tiden. Det är i prak-
av tiken inte möjligt att kungöra föreläggandet samma dag som det meddelas. Minsta tiden för yttrandet blir därför drygt två månader. Enligt PRV:s rutiner bestäms tiden regelmässigt till två och en halv månad vilket tillsammans med påminnelsetid veckor innebär
en om sex att ett bolag utan behörig styrelse normalt försätts i likvidation drygt fyra månader efter det att PRV inlett förfarandet.
Ett likvidationsförfarande på grund av en så allvarlig brist som att bolaget saknar behörig styrelse bör enligt kommitténs mening inte ta så lång tid det gör med gällande regler och PRV:s nuvarande rutiner.
som Myndigheten har upplyst att den för kallelse på bolagsborgenärema i samband med fusion 14 kap. 16 § ABL tillämpar en tid av två
se
månader. Det är enligt kommitténs mening lämplig tid men
en mera kommittén att i ärenden tvångslikvidation på nu aktuell
anser man om grund kan korta tiden ytterligare med hänsyn till att det är angeläget
av att varje aktiebolag har behörig styrelse. Föreläggandet har som
en regel föregåtts påminnelse och kommer då inte överraskande för
av en bolaget. Av hänsyn till bolagets borgenärer bör emellertid tiden för yttrande inte för kort. Kommittén att den aldrig bör understiga
vara menar
månad. Det bör emellertid finnas möjlighet för PRV att i det en enskilda fallet bestämma längre tid för yttrandet än som sagts nu,
en t.ex. när föreläggandet inte har föregåtts påminnelse. Någon längsta
av tid för yttrandet bör därför inte anges i lagen.
På grund det anförda föreslår kommittén att tiden för yttrandet
av skall minst månad. Ett bolag saknar behörig styrelse
vara en som kommer då att kunna försättas i likvidation på sex veckor plus en
80 Kommitténs överväganden
månad, dvs. drygt två månader från det förfarandet inleddes. Det innebär en halvering av tiden jämfört med nuvarande ordning.
Det är ändamålsenligt att den kortaste tiden för yttrande är enhetlig för samtliga likvidationsgrunder som PRV har att pröva och att
samma tid gäller för kallelse till förhandling i de fall rätten skall pröva likvidationsfrågan. Kommittén föreslår därför att den tid som angivits i föregående stycke även skall gälla för övriga likvidationsgrunder.
Behöver föreläggandet kungöras
Den minsta tid för föreläggande som kan tillämpas blir den tid som anges i lagen med utgångspunkt i dagen för kungörande av föreläggandet i Post- och Inrikes Tidningar. Det väcker frågan om det är möjligt att avskaffa kungörelseförfarandet.
Kommittén vill för sin del besvara den frågan nekande. Att bolaget riskerar att försättas i likvidation kan ha stor betydelse för dess aktieägare och borgenärer. De måste ha möjlighet att bevaka att bolaget inte upphör utan att de får kännedom om det. En sådan bevakning kan de uppnå genom att läsa Post- och Inrikes Tidningar. Om kungörelseplikten försvinner finns det ingen annan lika enkel och billig möjlighet att ordna denna bevakning. Att avskaffa kungörelseförfarandet är med hänsyn till det sagda inte möjligt.
Behöver föreläggandet delges bolaget
Den tid som enligt vad nu sagts kan vinnas genom att tiden för yttrande förkortas förutsätter att bolaget kan delges föreläggandet inom samma tid. Lagen kräver nämligen att föreläggandet delges bolaget, varvid kungörelsedelgivning inte utan vidare godtas. Det ligger i sakens natur att det kan vara svårt att finna någon som är behörig att ta emot
en delgivning på bolagets vägnar när detta enligt aktiebolagsregistret helt saknar styrelse. Tidigare var delgivningssvårighetema också betydande. Genom de nya bestämmelserna om särskild delgivning med aktiebolag har allt att döma situationen förbättrats radikalt. De
av nya bestämmelserna har visserligen inte varit i kraft under så lång tid att det går att säga att problemen är helt lösta men enligt vad PRV upplyst fungerar den nya ordningen tillfredsställande. För bolag har någon
som eller några styrelseledamöter registrerade tillämpar PRV för tids vinnande ofta delgivningslagens bestämmelser ordinär delgivning,
om dvs. föreläggandet sänds i vanligt brev med mottagningsbevis, eftersom sådan delgivning, när mottagaren utan omgång sänder mottagningsbeviset till PRV, går fortare än särskild delgivning med aktiebolag.
Kommitténs överväganden 81
Det finns situationer då PRV måste använda sig traditionella av metoder för delgivning. Om exempelvis bolaget inte har anmält någon postadress till PRV kan särskild delgivning med aktiebolag inte ske. För sådana situationer måste PRV ha tid att uttömma alla delgivningsmöjligheter. Kommittén har i det föregående föreslagit att någon längsta tid för föreläggandet inte skall i lagen för att ge PRV anges möjlighet att laga efter läglighet i situationer ifrågavarande slag. av nu De nuvarande rutinerna för delgivning alltså såvitt framkommit ger inte upphov till några påtagliga problem. Det är också högst rimligt att ett föreläggande i ett för bolagets bestånd avgörande ärende om tvångslikvidation delges bolaget. Kommittén föreslår därför inte några ändringar såvitt gäller skyldigheten att delge bolaget föreläggandet eller formerna för delgivningen.
4.1.3.2 Frågan tvångslikvidation skall kunna fullföljas utan om hinder att bolaget under förfarandet anmäler en ny av styrelse
Det har förekommit att ett aktiebolag enligt aktiebolagsregistret helt saknat styrelse under längre tid. När PRV inlett likvidationsen förfarande mot bolaget, har detta för registrering anmält en behörig styrelse och PRV avbrutit likvidationsförfarandet och avslcrivit ärendet. Så snart avskrivningsbeslutet fattats har den styrelsen avgått och nya bolaget anmält detta för registrering vilket lett till att bolaget återigen stått helt registrerad styrelse. PRV har då inlett ett nytt likvidautan tionsförfarande med risk för att detta avslutas på samma sätt. Det är mot denna bakgrund kommittén har fått i uppdrag att pröva om det borde möjligt att under angivna omständigheter fullfölja en vara tvångslikvidation utan hinder att bolaget under förfarandet anmäler av behörig styrelse. ny Om tvångslikvidation ett bolag på den grunden att bolaget en av under längre tid enligt aktiebolagsregistret helt har saknat styrelse inte skulle kunna stoppas bolaget att det utser behörig styrelse av genom och anmäler den för registrering medan ärendet står öppet hos PRV, finns det mycket lite anledning att sända påminnelse och föreläggande till bolaget. Inte heller framstår det motiverat med delgivning och som kungörelse föreläggandet. Aktieägama och bolagsborgenärerna av skulle sådan regel inte heller kunna påverka utgången i likmed en vidationsärendet. Det enda skulle kunna förhindra att bolaget som tvångslikvideras är extraordinära omständigheter, att bolaget sänt som in anmälan för registrering innan PRV inledde förfarandet men verket har försummat att registrera uppgifterna, något får förutsättas ske som
82 Kommitténs överväganden
så sällan att det inte finns skäl att i detta sammanhang räkna med den möjligheten. Det är tydligt att den reglering har skisserats kan som nu karaktäriseras summarisk på gränsen till drakonisk. som Det finns då anledning att hålla i minnet den statistik rörande PRV:s rutiner som har redovisats Siffrorna vid handen att det endast ovan. ger är ett fåtal bolag, motsvarande några promille samtliga bolag, av som varje år under kortare eller längre tid saknar behörig styrelse. Problemet är med andra ord inte så stort bara till antalet beom man ser rörda bolag. Det finns dessutom skäl att anta att det bara är i undantagsfall rena som bolag utan styrelse eller med obehörig styrelse kan sättas i samband med bolagsplundring och ekonomisk lqiminalitet. Som annan kommittén ser det skapas de största problemen för polis och åklagare som arbetar med ekonomisk brottslighet inte att aktiebolag saknar av behörig styrelse utan att styrelsen består bulvaner, s.k. målvakter. av av Det problemet kan emellertid inte komma till rätta med man genom bestämmelser att förordnande tvångslikvidation ivissa fall skall om om kunna meddelas utan hinder att bolaget under förfarandet anmäler av ny behörig styrelse till PRV. Det finns sannolikt nära 200.000 aktiebolag, motsvarande närmare 80 procent av samtliga aktiebolag, där styrelsen består enda av en ledamot och enda suppleant. Inte sällan är suppleanten nära en en släkting till styrelseledamoten och saknar närmare kunskaper om aktiebolaget. Avlider styrelsefunktionären måste styrelsen kompletteras med ny styrelseledamot eller suppleant och anmälan for registrering ske till PRV. Man kan inte räkna med att suppleanten eller dödsbodelägarna alltid känner till detta och under rådande omständigheter omedelbart vidtar de åtgärder aktiebolagslagen kräver. En besom stämmelse om att ett aktiebolag i aktiebolagsregistret stått utan som registrerad styrelse i t.ex. tre månader i sträck skall försättas i likvidation utan hinder av att behörig styrelse anmäls medan likvidationsärendet prövas av PRV kan därför enligt kommitténs mening slå orimligt hårt. Kommittén menar sammanfattningsvis att den ordning antyds i som direktiven inger stora betänkligheter. Aktieägarna och framför allt bolagsborgenärema riskerar rättsförluster bolaget utan vidare förom sätts i likvidation. De nuvarande rutinerna framstår också i de fall som nu diskuteras på det hela taget väl utformade. PRV bevakar som automatiskt att registrerade bolag har behörig styrelse och har rutiner som innebär att verket snabbt utfärdar påminnelse till bolaget en om behörigheten är bristfällig. Det framstår också närmast självklart som för kommittén att PRV upptäcker att ett aktiebolag i aktiebolagsom registret står helt utan styrelse, verket bör sända påminnelse till en
Kommitténs överväganden 83
bolaget med anmodan att inom veckor anmäla en behörig styrelse. sex Om påminnelsen inte leder till avsett resultat är det för kommittén naturligt att PRV förelägger bolaget att yttra sig om bristen på behörig styrelse vid äventyr tvångslikvidation. Hänsynen till bolagets aktieav ägare och borgenärer kräver att föreläggandet ktmgörs och att bolaget delges föreläggandet. Erfarenheten visar att bolag blivit förelagda som att yttra sig ofta anmäler behörig styrelse. Det skedde år 1997 och 1998 i 35 respektive 38 procent fallen. Det finns inga uppgifter om i av vilken utsträckning dessa bolag helt saknat styrelse under längre tid siffrorna tyder på att drakonisk bestämmelse om att långvarig men en brist på behörig styrelse inte kan avhjälpas under ärendets handläggning hos PRV kan få olyckliga effekter. På grund det anförda lägger kommittén inte fram något förslag av att tvångslikvidation skall kunna fullföljas utan hinder av att bolaget om under förfarandet anmäler en ny styrelse.
4.1.3.3 Frågan registrerade styrelseledamöter som om sanningslöst påstår att de vid viss tid har avgått
I rapport från åklagarväsendet rapport 1996:1 om bolagsplundring
en 54 överlämnats till regeringen anförs att det är vanligt att persos. som
är registrerade styrelseledamöter i aktiebolagsregistret
ner som som påstår de i älva verket hade avgått före viss kritisk tidpunkt och att en att de därför inte kan göras ansvariga för de handlingar som företagits i bolagens Ibland presenteras ett förfalskat bolagsstämmonamn. protokoll eller Styrelseprotokoll till stöd för påståendet. För att komma till rätta med problemet föreslås i rapporten att förändringar i kretsen av styrelseledamöter skall rättsverkan först i och med att uppgifterna ges förändringarna registreras hos PRV. Kommittén har fått i uppdrag om att pröva det finns några problem med en sådan ordning. om I aktiebolagslagen finns bestämmelser om registreringens positiva och negativa rättsverkningar. Dessa bestämmelser har till syfte att skydda tredje träder i förbindelse med ett aktiebolag och som man som måste kunna lita på att de är registrerade ställföreträdare för som som bolaget också har behörighet att binda detta. Bestämmelserna har alltså tillkommit i omsättningens intresse och säger ingenting om vilka påföljder kan åläggas försumlig eller kriminell ställföreträdare som en Den omständigheten att någon står registrerad som styrelseledamot i aktiebolagsregistret vid tiden för viss åtgärd i bolagets förvaltning en utgör kommittén det, omständighet talar för att ledasom ser en som moten kan ha ett för åtgärden det ankommer på den som ansvar men för talan skadestånd eller straff att visa att det faktiskt förhåller sig om
84 Kommitténs överväganden
på det viset. Bevisvärdet registreringen skall enligt kommitténs av mening inte överdrivas. Avgörande torde i praktiken bli andra bevis såsom Styrelseprotokoll, kontrakt och andra sådana handlingar visar som vem eller vilka som deltog i det omtvistade beslutet eller vidtog den
ifrågavarande åtgärden.
En ordning som innebär att ett uppdrag styrelseledamot börjar som och slutar med registreringen i aktiebolagsregistret löser alltså inte de ofta påtalade bevissvårighetema i brottmål och mål skadestånd och om är dessutom enligt kommitténs bedömning förenad med rad en praktiska olägenheter. Alla bolag skulle då i omedelbar anslutning till styrelseval vara tvungna att för registrering anmäla vilka styrelseledamöter till- g som kommit och vilka avgått. Vid försummad anmälan skulle det bli som en problem med de beslut som den styrelsen fattade, eftersom den nya gamla styrelsen skulle komma att stå kvar i aktiebolagsregistret och i lagens mening vara ensam kompetent att fatta beslut i styrelsens namn. Dessa problem skulle komma att uppstå i samtliga aktiebolag nära nog eftersom styrelse normalt väljs på ordinarie bolagsstämma och traditionen bjuder att den styrelsen omedelbart efter stämman håller nya ett konstituerande möte. Det är tydligt konstituerande styrelseatt om sammanträde hålls så nära inpå valet, det inte finns någon möjlighet for PRV att hinna registrera den nya styrelsen innan sammanträdet avslutas. Med tanke på vad sagts skulle kunna tänka sig den nu man ordningen att styrelseuppdraget började när anmälan valet kommit om in till PRV, förutsatt naturligtvis att anmälan efter vederbörlig komplettering ledde till att styrelseledamoten registrerades i aktiebolagsregistret. Med en sådan modell skulle det ställa sig naturligt att exempelvis verkställande direktören, före bolagsstämman gjorde i
ordning en anmälningsblankett till PRV med uppgift de
om personer som skulle komma att föreslås som styrelseledamöter och de styrelseledamöter som inte föreslås omvalda. Följde stämman detta förslag kunde verkställande direktören omedelbart efter stämman beordra någon medarbetare på bolagets kontor att fax eller e-post överper bringa anmälan till PRV. Så snart anmälan expedierats skulle den nya styrelsen kunna sammanträda och fatta giltiga beslut, allt under förutsättning att anmälan sedermera ledde till registrering. I detta sammanhang skall nämnas att PRV kräver underskrift i original från nya styrelseledamöter. Dessa skulle då få överbringas i efterhand tillsammans med i förekommande fall kompletterande uppgifter orn styrelseledamötema. Den rutin som nu skisserats är utan tvekan fullt möjlig att genomföra i större aktiebolag. Mera tveksamt är det detsamma kan sägas om
Kommitténs överväganden 85
många mindre bolag finns. Det kan antas att det endast med om de som stöd massiva informationsinsatser skulle vara möjligt att genomav slag för ordning innebar att styrelseval på ordinarie bolagsen som omedelbart anmäls till PRV innan konstituerande styrelsestämma sammanträde hålls. Även kan bemästra problemen med det konstituerande om man styrelsesammanträdet återstår att lösa de svårigheter som uppkommer i nyordningen styrelseledamot avgår i förtid. I dag den tänkta om en gäller uppdraget upphör omedelbart i samband med att avgången att anmäls till styrelsen. Bolaget är skyldigt att anmäla saken för registrering och den avgångne ledamoten kan själv göra anmälan. Med den skisserade ordningen skulle uppdraget bestå till dess avgången registreaktiebolagsregistret. Det skulle få konsekvenser för den som vill rats i
ledamot under pågående styrelsesammanträde finner
avgå. Antag att en vill kvar i styrelsen eftersom majoriteten är beredd att att han inte vara fatta beslut åtgärder han direkt lagstridiga. Han anom som anser vara mäler sin avgång vid sittande bord och lämnar omedelbart sammanträdet. De kvarvarande fattar därefter de beslut utlöst avgången. som avgångne anmäler själv efter någon tid att han avgått och detta Den registreras någon eller några veckor senare. Det torde uteslutet att den avgångne styrelseledamoten i detta vara fall skulle kunna hållas straffrättsligt ansvarig för de beslut som styrelsen fattade sedan han lämnat rummet. Inte heller torde han kunna åläggas skadeståndsansvar enligt aktiebolagslagen på grund av samma beslut. Varken uppsåt eller försummelse kan läggas honom till last. hur förhåller det sig med styrelseledamotens ansvar om bolaget Men sedan han lämnat sammanträdet beslutat att inte inbetala innehållna källskatter på föreskriven dag infaller innan hans avgång blivit som i aktiebolagsregistret Och vad händer kvarstående registrerad om styrelseledamöter bryter mot bestämmelserna vad som enligt 13 om ABL skall ske bolaget saknar föreskriven täckning for sitt kap. 2 § om aktiekapital Eller försummar sända in bolagets årsredovisning i tid att kommittén står det klart att det skall införas bestämmelser För om innebär uppdrag styrelseledamot börjar och slutar med som att ett som registreringen i aktiebolagsregistret, dessa måste kopplas till ett ansvar för bolagets uppkommande förpliktelser vid försummelser av sistnämnt slag. Ett sådant finns redan i dag, ansvaret måste rimligen ansvar men skärpas något det skall någon mening med bestämmelser. om vara nya Självklart måste det finnas kvar möjlighet för en styrelseledamot en avgår freda sig omedelbar anmälan avgången till som att genom en av aktiebolagsregistret. Om han emellertid forbiser att anmäla avgången bolaget inte heller gör anmälan, måste styrelseledamoten tillsamoch med de övriga för bolagets uppkommande förpliktelser. Det mans svara
86 Kommitténs överväganden
är tydligt att en sådan reglering kan leda till resultat framstår som som stötande i det enskilda fallet. . På grund det anförda lägger kommittén inte fram något förslag av om att förändringar i kretsen av styrelseledamöter skall rättsverkan ges först i och med att uppgifterna förändringarna registreras eller om anmäls till PRV.
4.1.3.4 Andra åtgärder
Kommittén har även fått i uppdrag att överväga begränsade mera åtgärder såsom att införa regler att styrelseledamots anmälan om en om sin avgång eller ett beslut styrelseledamots entledigande förfaller om en om anmälan eller beslutet inte anmäls för registrering till PRV inom en viss kortare tid. Bulvanutredningen har ställt sig positiv till sådan en lösning och föreslagit att kommittén i första hand undersöker det är om möjligt att införa en reglering det slaget SOU 1998:47 65. av s. Den av Bulvanutredningen föreslagna regeln har till syfte att komma till rätta med situationer då polis och åklagare sig kunna konanser statera ekonomiska oegentligheter i bolaget. De styrelseledamöter som finns registrerade i aktiebolagsregistret vill emellertid inte något ta ansvar for vad som skett i bolaget utan hävdar att de avgått innan de ifrågavarande åtgärderna vidtogs. Till stöd för sin invändning kan de
förete protokoll över sammanträde med styrelsen vilket framgår att av de gjort avgångsanmälan. Tanken med den föreslagna regeln är att en sådan invändning om avgång skulle sakna betydelse anmälningen om inte följts upp med anmälan avgången till aktiebolagsregistret en om inom tre månader. Frågan är emellertid vad uppnår med sådan man en regel.
Om en styrelseledamot anmält till styrelsen att han vill avgå omedelbart upphör hans uppdrag med annat inte sägs. Är ens om styrelsen behörig och beslutför utan honom kan styrelsen fortsätta som vanligt till nästa bolagsstämma då kompletteringsval sker. Beslut som styrelsen fattar blir alltså giltiga. Skulle bolaget och den avgångne styrelseledamoten underlåta att anmäla avgången till PRV innebär den föreslagna regeln att styrelseledamoten återinträder i styrelsen. För be-
slut som fattats i hans frånvaro har han emellertid inte något ansvar. Han får anses ha giltig ursäkt för att han inte deltagit i besluten.
Det framstår då som skäligen poänglöst med regel föreen som skriver att styrelseledamoten automatiskt återinträder i styrelseuppdraget. Ett sådant återinträde har ingen betydelse beträffande beslut
som har fattats i hans frånvaro under mellantiden. Och styrelseom ledamoten vägrar att komma till styrelsesammanträden kan han nya
Kommitténs överväganden 87
knappast hållas ansvarig för beslut fattas på dessa. Den enda som betydelse regeln kan är att styrelseledamoten åläggs ett sådant personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser som följer av vissa bestämmelser i aktiebolagslagen, t.ex. 13 kap. 2 Enligt kommitténs mening inger emellertid den sistnämnda aspekten på regeln betänkligheter. På grund det anförda lägger kommittén inte fram något förslag av styrelseledamots anmälan sin avgång eller ett beslut om om att en om styrelseledamots entledigande förfaller om anmälan eller beslutet en inte anmäls för registrering till PRV inom en viss kortare tid. I detta sammanhang vill kommittén något beröra den ordning som finns i Finland och innebär alla styrelseledamötema avgår i som att om förtid så är den styrelseledamot kvarstår till sist skyldig att vända som sig till länsstyrelsen och begära tillstånd att utlysa en extra stämma på vilken fråga nyval styrelse skall behandlas. Han är också skyldig om av utfärda sådan kallelse innan han själv avgår. Avgår han ändå att en riskerar han skadestånd avsnitt 3.3.1.1.
se
Kommittén noterar inledningsvis att skyldigheten att kalla till för kompletteringsval styrelse redan finns i den svenska stämma av aktiebolagslagen 8 kap. 12 §. Bestämmelsen får anses innebära att kvarvarande styrelseledamot eller styrelseledamöter kan kalla till stämfor detta ändamål, även än hälften antalet ledamöter ma om mer av hunnit avgå och de kvarvarande styrelseledamötema således är så få att styrelsen inte längre är beslutför enligt huvudregeln i 8 kap. 18 Kommittén vill också peka på bestämmelsen i 9 kap. 12 § som säger att om bolagsstämma skall hållas enligt aktiebolagslagen, inte samen som mankallas på föreskrivet sätt, skall länsstyrelsen på anmälan av en styrelseledamot genast på bolagets bekostnad sammankalla stämman. Den svenska ordningen överensstämmer således nära med den finländska. Det kan enligt kommitténs mening inte komma i fråga att förbjuda den siste styrelseledamoten att avgå. Det kan tillfällighet i vara en ren vilken ordning avgångama sker och det finns ingenting som säger att den sist kommer till insikt att han inte vill vara styrelseledamot som om är skickad att vidtaga de åtgärder behövs för att bolaget skall leva som vidare eller avvecklas i god ordning. Att vara styrelseledamot är ett förtroendeuppdrag uppdragstagaren måste kunna avsäga sig, särsom skilt han att han riskerar ett personligt betalningsansvar för om anser bolagets uppkommande förbindelser eller eljest äventyrar sin personliga ekonomi om han kvarstår. Till det sistnämnda kan fogas den anmärkningen att det också framstår svårt att ålägga styrelseledamot sanktioner för att han som en avgår från sitt uppdrag. I den finländska lagen sägs att den siste
88 Kommitténs överväganden
styrelseledamoten riskerar skadestånd om han avgår utan att först kalla till stämma, men frågan inställer sig: vilken skada uppstår den siste
om styrelseledamoten avgår utan att vidtaga kallelseåtgärder och kan skadan i så fall adekvat följd hans underlåtenhet
anses vara en av
Kommittén förslår mot bakgrund vad sagt inte några inskränk-
av nu ningar i rätten att avgå ur styrelsen.
4.2 Upplösning likvidation
genom
I 13 kap. Likvidation och upplösning behandlas flera olika institut. Det är främst frivillig likvidation och tvångslikvidation, i kapitlet finns
men också bestämmelser om upplösning bolag avförande aktie-
av genom ur bolagsregistret samt vid konkurs. Bestämmelserna har i doktrinen behandlats av bl.a. Lindskog, S., Aktiebolagslagen 12:e och 23:e kap. Kapitalskydd och likvidation, Juristförlaget, 2 uppl. 1995.
4.2.1 likvidation
Frivillig
Att aktieägarna måste ha möjlighet att upplösa aktiebolaget, de
om skulle vilja det självklarhet. Beslut frivillig likvidation fattas
är en om enligt 13 kap. l § ABL av bolagsstämman med enkel majoritct. I 1944 års lag krävdes kvalificerad majoritet. Kommittén har prövat frågan
om det finns skäl att återgå till kvalificerad majoritet. Det skulle ett visst
ge skydd en aktieägarrninoritet mot att majoriteten med knapp marginal försätter bolaget i likvidation trots att det enligt minoritetens bedömning har goda framtidsutsikter. Nackdelarna med sådan regel skulle
en emellertid stora. Om majoriteten bedömer bolagets framtidsut-
vara sikter som dystra medan minoriteten tycker tvärtom, kan det nte
anses lämpligt att generellt låta minoritetens bedömning Ei fortsatt
segra. drift under sådana omständigheter kan knappast bli framgångirik. Som kommittén ser det är det i en sådan situation bättre att låta flertalet bestämma och låta minoritetsskyddet ligga i andra bestämmelser i aktiebolagslagen.
På grund av det anförda föreslår kommittén att institute frivillig likvidation behålls och att giltigt beslut därom skall kunna fattas
av bolagsstämman med enkel majoritet.
Det bör emellertid liksom hittills finnas möjlighet att i bolagsordningen föreskriva kvalificerad majoritet för beslut om frivillig likvidation. En sådan bolagsordningsbestämmelse får enligt nivarande ordning stå tillbaka for huvudregeln om enkel majoritet, grund för
om
Kommitténs överväganden 89
tvångslikvidation föreligger. Kommittén föreslår ingen ändring på
denna punkt.
I gällande rätt finns inga bestämmelser om vilket beslutsunderlag skall finnas när aktieägarna skall pröva bolaget skall träda i som om likvidation. Det framstår brist och kommittén föreslår bestämsom en melser härom. Bestämmelserna har utformats efter mönster de beav stämmelser ökning och nedsättning aktiekapitalet som kommitom av tén förslagit i delbetänkandet Aktiebolagets kapital SOU 1997:22. Till början 1980-talet fanns i ABL bestämmelser om s.k. fattigav likvidation. De innebar ett förenklat likvidationsförfarande, det sakom nades tillgångar i bolaget så att det räckte till att betala likvidationskostnaderna jfr 13 kap. 15 § tredje stycket ABL. Institutet avskaffades konsekvens att möjligheterna till s.k. fattigkonkurs togs bort. som en av Under år har framkommit önskemål ett återinförande av senare om möjligheterna till fattiglikvidation därför att likvidationsförfarandet
vara alltför kostsamt. anses Kommittén vill i sammanhanget påpeka att det är möjligt att hålla likvidationskostnaderna att styrelsen, innan ett formellt nere genom beslut frivillig likvidation fattas, omvandlar bolagets tillgångar till om kontanter, betalar bolagets samtliga skulder, om fordringsägama accepdetta, och placerar ett eventuellt överskott på bolagets bankräkterar ning. Har detta skett torde förutsättningar föreligga för en överenskommelse innebär att aktieägarna köper ut de övriga. En som en av likvidation på ansökan den ende aktieägaren i ett aktiebolag som inte av har skifta än kontanter på banken kan inte föranleda några annat att större likvidationskostnader, särskilt det finns möjligheter att som förlägga likvidationsutbrottet till ett räkenskapsårsskifte och på så sätt hålla revisions- och redovisningskostnaderna Kommittén vill nere. därför ifrågasätta det praktiska behovet av nya bestämmelser om
fattiglikvidation.
Ett återinförande institutet fattiglikvidation skulle också inge av vissa betänkligheter. Något motsvarande institut finns inte i dag i konkursrätten. Bestämmelser fattiglikvidation utan att det finns likom nande bestämmelser fattigkonkurs kan befaras leda till att ekoom nomiska brottslingar försätter de bolag de utnyttjat i brottslig som verksamhet i fattiglikvidation i syfte att undgå den granskning beträffande ekonomiska oegentligheter i dag sker inom ramen för som konkursförfarandet. Kommittén sig därför inte böra lägga fram anser förslag återinförande i aktiebolagslagen bestämmelser om fattigon av likvidation.
90 Kommitténs överväganden SOlU 1999:36
Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist
4.2.2.1 Inledning
I 13 kap. 2 § ABL finns bestämmelser täckningskontroll. Beom stämmelserna innebär i korthet att styrelsen, så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften det registrerade av aktiekapitalet, snarast möjligt till bolagsstämma skall hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Samma skyldighet gäller om bolaget vid utmätningsförsök visat sig sakna utmätningsbara tillgångar. Beslutar stämman att bolaget skall bestå, måste aktieägarna inom åtta månader från hänskjutandet läka kapitalbristen. Har bolagsstämman inom denna tidsfrist inte genom kontrollbalansräkning konstaen ny terat att det egna kapitalet täcker hela det registrerade aktiekapitalet, är bolaget skyldigt att gå i likvidation. Beslutar inte stämman om likvidation, skall styrelsen ansöka härom hos rätten. Sådan ansökan kan också göras styrelseledamot, verkställande direktören, revisor eller av aktieägare. Styrelseledamot som inte efter det påbjudna mönstret agerar blir medansvarig för förpliktelser bolaget ådrar sig. Detsamma som gäller aktieägare som trots vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut om att bolagets verksamhet skall fortsätta. I doktrinen har bestämmelserna i 13 kap. 2 § ABL kritiserats för att ha ett oklart syfte och, i den mån den skall skydda bolagets fordringsägare, vara mindre ändamålsenliga. Borgenärsskyddet tillgodoses, har det sagts, på ett fullgott sätt reglerna i konkurs- och strafflagstiftav ningen. Kommittén vill först erinra om att aktiebolagsformens främsta kännetecken är att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Endast bolagets tillgångar kan tas i anspråk för betalning av skulderna. I aktiebolagslagen finns därför rad bestämmelser en som skall garantera att bolagsfönnögenhet skapas vid bolagets en bildande och att den såvitt möjligt inte försvinner under bolagets bestånd. Om bolaget fritt kunde avhända sig sina tillgångar och ådra sig nya skulder, skulle bolagsborgenärema riskera att kvarvarande förmögenhet inte räckte till betalning av skulderna. I lagen finns därför begränsningar i aktieägarnas rätt att vederlagsfritt minska tillgångarna och öka skulderna, de s.k. kapitalskyddsreglema. Begränsningama innebär, enkelt uttryckt, att sådana värdeöverföringar är tillåtna endast det därefter kvarstår viss marginal om en mellan bolagets tillgångar och skulder. Marginalen utgörs bolagets av aktiekapital och vad som i övrigt betecknas som bolagets bundna egna kapital. Det bokförda värdet av bolagets tillgångar skall uppgå till minst
bolagets bokförda skulder och avsättningar plus det bundna egna kapitalet. Är detta fallet sägs det bundna kapitalet täckt. egna vara Bolaget får inte dela ut vinst till aktieägarna, om det inte omedelbart efter åtgärden skulle finnas full täckning för det bundna egna kapitalet. Dessutom skall den s.k. försiktighetsregeln iakttas. Bestämmelserna täckningskontroll del av kapitalskyddsom är en systemet. Stor möda läggs ned på att kontrollera att aktiekapitalet verkligen tillförs bolaget i samband med bolagsbildning och ökning av aktiekapitalet och att aktieägarna inte därefter beslutar om värdeöverföringar från bolaget innebär att det inte längre finns full som täckning för aktiekapitalet. Täckningen för aktiekapitalet kan emellertid minska också förlustbringande verksamhet. Det får därför anses genom rimligt att sätta gräns för hur långt verksamheten får fortsätta innan en den i bolagsborgenäremas intresse måste avbrytas genom likvidation. Det skulle, kort sagt, framstå som motsägelsefullt om ingen sådan kontroll fanns. Det gäller alldeles särskilt i bolag med det lägsta registrerade aktiekapital lagen tillåter, 100.000 kr i privata och 500.000 kr som i publika aktiebolag. Bestämmelserna om minimikapitalet skulle bli i det närmaste meningslösa det vore fritt att låta täckningen för om aktiekapitalet sjunka hur lågt som helst. Som kommittén det är det alltså i hög grad påkallat att lagen ser även fortsättningsvis, i bolagsborgenäremas intresse, sätter en gräns för hur långt täckningen för aktiekapitalet får sjunka innan verksamheten måste avbrytas och bolaget träda i likvidation. Saken skulle ställa sig annorlunda aktiebolagslagen, i likhet med vad som är fallet i om exempelvis Förenta staterna, saknade föreskrifter om lägsta tillåtna aktiekapital och skydd för det bundna kapitalet. Vi är emellertid egna mycket långt ifrån amerikansk situation i detta hänseende och EGen rätten hindrar från att på ett sådant djupgående sätt förändra oss mer den svenska lagstiftningen. För de publika aktiebolagens del föreskrivs i EG:s andra bolagsdirektiv att det i medlemsstaternas lagstiftning skall finnas bestämmelser bl.a. aktiekapitalets minsta storlek, ökning och nedsättning om aktiekapitalet samt vinstutdelning. I artikel 17 direktivet föreav av skrivs också att vid betydande förlust aktiekapitalet kallelse skall en av ske till bolagsstämma som skall pröva om bolaget skall upplösas eller andra åtgärder skall vidtas. Gränsen för betydande förlust får inte om sättas högre än till hälften aktiekapitalet. Direktivet utgår således av från att medlemsstaternas lagstiftning innehåller bestämmelser om täckningskontroll. Inte heller när det gäller de privata aktiebolagen finns det enligt kommitténs bedömning några förutsättningar för att i grunden ompröva lagens kapitalskyddssystem. Därom vittnar inte minst den betydelse
92 Kommitténs överväganden
som kravet på ett visst minsta aktiekapital tillmätts i den politiska diskussionen. Kommittén har inte heller erfarit att bestämmelserna i 13 kap. 2§ ABL i praktiken skulle medföra några problem sådan
av storlek att de skulle påkalla att dessa utrnönstrades lagen.
ur
På grund av det anförda föreslår kommittén att aktiebolagslagen även fortsättningsvis upptar en motsvarighet till den nuvarande regleringen i 13 kap. 2 § ABL. Vissa mindre ändringar saklig art bör
av emellertid göras och paragrafen bör redaktionellt brytas på flera
upp bestämmelser.
4.2.2.2 Kontrollbalansräkningen
När frågan uppkommer om bolaget skall träda i likvidation ligger det nära till hands att fråga efter vad bolagets tillgångar skulle kunna inbringa vid en försäljning. Skulle likvidationsfrågan prövas med utgångspunkt i tillgångamas slaktvärde, vore emellertid utgången given i de flesta bolag där det finns skäl att antaga att aktiekapitalet inte är lagenligt täckt. Tillgångarnas slaktvärde understiger nämligen normalt deras bokförda värden och en kontrollbalansräkning baserad slaktvärdet skulle då visa ännu sämre täckning för aktiekapitalet än den ordinarie balansräkningen. I ordning syftar till att rädda livs-
en som kraftiga företag undan tvångslikvidation på grund kapitalbrist kan
av därför slaktvärdet inte användas vid beräkningen bolagets
av egna kapital, jfr NJA 1993 s. 484 "Trancom-målet. Detta kan visserligen sägas följa av att kontrollbalansräkningen skall upprättas med utgångspunkt i tillämplig lag om årsredovisning, är så viktigt att det
men enligt kommitténs mening bör framgå direkt lagen. Kommittén före-
av slår därför en uttrycklig lagregel om att kontrollbalansräkning skall
en upprättas under antagande att bolagets verksamhet skall fortsätta.
En kontrollbalansräkning upprättas alltså enligt de vanliga reglerna i ÅRL. Värderingsreglema i 4 kap. ÅRL innebär enkelt uttryckt
att anläggningstillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet med de justeringar som följ er av gjorda avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar 4 kap. 3-6 ÅRL medan omsättningstillgångar till
tas upp det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen 4 kap. 9-12 ÅRL.
ÅRL:s värderingsregler, liksom de värderingsregler i bokföringslagen 1976:125 gällde för alla aktiebolag innan ÅRL trädde i
som kraft, ger bolagen utrymme att skapa dolda Sådana
reserver. reserver skall tas fram i samband med att kontrollbalansräkningen upprättas för att förhindra att vad som i själva verket är kapitalstarka bolag tvingas i likvidation.
Kommitténs överväganden 93
Uppskrivningar
Arbetet med att upprätta kontrollbalansräkning inleds med att styrel-
en
balansräkning enligt ÅRL. Balansdagen förläggs till sen upprättar en en dag ligger så möjligt det styrelsesammanträde vilket
som nära som kontrollbalansräkningen skall behandlas. I samband med att styrelsen upprättar denna balansräkning får den företa de uppskrivningar av värdet på anläggningstillgångar ÅRL tillåter, varvid ett belopp
som svarande mot uppskrivningsbeloppen tas upp under bola-
summan av
kapital med avdrag för framtida skatt, nedan under gets egna se rubriken latent skatteskuld. Dessa uppskrivningar är inte definitiva i den meningen att tillgångarna i nästa årsredovisning måste redovisas till dessa belopp utan är att betrakta korrigeringsposter av i princip
som
karaktär de justeringar får företas enligt vad samma som som kommittén föreslår i det följande. Uppskrivningama i detta första steg
kontrollbalansräkning är sålunda avsedda att förhindra att bolag mot en med dolda tvingas i likvidation trots att de är kapitalstarka.
reserver
I nästa steg företar styrelsen i samma syfte vissa ytterligare justeringar i balansräkningen. När dessa är gjorda föreligger en kontrollbalansräkning i lagens mening.
Nettoförsäljningsvärdet
Enligt 13 kap. 2 § tredje stycket första meningen ABL skall styrelsen ta fram eventuell dold att vid beräkningen av det egna
en reserv genom kapitalets storlek inom linjen lägga till en post som utvisar den ökning
tillgångamas sammanlagda värde skulle följa, om de redoav som
visades till försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnadema,
det s.k. nettoförsäljningsvärdet. Den bestämmelsen är utformad med hänsyn till bl.a. bestämmelserna i 14 § bokföringslagen. Där föreskrivs
skall till högst anskaffningsvärdet. Är att omsättningstillgång tas upp det verkliga värdet tillgången på balansdagen emellertid lägre än an-
av skaffningsvärdet får den inte över detta verkliga värde. Ingen-
tas upp ting hindrar emellertid att den bokföringsskyldige redovisar tillgången till lägre värde än det lägsta anskaffningsvärdet och det verkliga
ett av värdet. Det finns i bokföringslagen inte något hinder mot undervärdering omsättningstillgångar, jämför tredje stycket nämnda para-
av graf redovisning lagerreserv. Detta kan jämföras med be-
om av stämmelsen i 4 kap. 9 § första stycket ÅRL att omsättningstillgångar skall tas till antingen det lägsta anskaffningsvärdet eller det
upp av verkliga värdet. ÅRL alltså inte motsvarande möjlighet till
ger undervärdering. Regeln i 13 kap. 2 § tredje stycket första meningen ABL har således fått begränsad betydelse i samband med att
en mera
94 Kommitténs överväganden
ÅRL bokforingslagen i alla aktiebolag, eftersom den dolda
ersatt reserven normalt inte kan vara större än skillnaden mellan anskaff-
ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Kommittén föreslår att en motsvarighet till 13 kap. 2 § tredje stycket första meningen ABL tas upp i den nya regleringen. Som framgått blir den tillämplig bl.a. när en omsättningstillgång bokförts till anskaffningsvärdet. Då kan nettoförsäljningsvärdet högre och i så fall får
vara skillnaden användas för att öka det kapitalets storlek ikontroll-
egna
balansräkningen.
Ett aktiebolag får i sin årsredovisning pågående arbeten för
ta upp annans räkning till belopp som överstiger anskaffningsvärdet, det
om finns särskilda skäl och värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild 4 kap. 10 § ÅRL. Detsamma gäller vid upprättandet av kontrollbalansräkning. Det innebär att bolaget under angivna förutsättningar i denna kan redovisa dolda reserver i pågående arbeten. Därvid får som övervärde bara tas med så stor del av en beräknad vinst som motiveras färdigställandegraden.
av Beräknad vinst i en orderportfölj eller icke påbörjade kontrakt får inte tas med. Någon särskild bestämmelse om hur redovisningen ikontrollbalansräkningen av pågående arbeten skall ske behövs inte.
Om en leasad tillgång omgående kan lösas in och säljas får i kontrollbalansräkningen tas upp ett övervärde, som beräknas
som skillnaden mellan nettoförsäljningsvärdet och lösenvärdet. Någon särskild bestämmelse om detta behövs inte.
Det planmässiga restvärdet För anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminslcning gäller enligt 13 kap. 2 § tredje stycket andra meningen ABL att de skall tas upp till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar, om detta värde är högre än såväl det bokförda värdet som nettoförsäljningsvärdet. Den bestämmelsen kan jämföras med 15 § första stycket bokforingslagen föreskriver att anlägg-
som ningstillgång skall till högst anskaffningsvärdet, Något förbud
tas upp mot att ta upp den till ett lägre värde finns inte och det är vanligt förekommande att bokföringsskyldiga gör längre gående avskrivningar än som är företagsekonomiskt motiverat. Så länge bokföringslagens värderingsregler gällde för alla aktiebolag kunde räkna med att det
man i bolagen förekom betydande dolda anläggningsreserver. I och med att ÅRL i stället skall tillämpas så inte längre fallet; anläggningstilhgång
är skall tas upp till anskaffningsvärdet, avskrivningama skall
vara systematiska och nedskrivning skall ske vid bestående värdeförsämring. En
Kommitténs överväganden 95
korrekt tillämpning ÅRL:s värderingsregler leder därmed normalt
av till att styrelsen vid upprättande av en kontrollbalansrälming har att välja mellan att ta upp anläggningstillgången till det bokförda värdet eller till nettoförsäljningsvärdet.
Undantagsvis kan det emellertid finnas anläggningstillgångar som har ett nettoförsäljningsvärde som understiger det bokförda värdet, samtidigt som det bokförda värdet framstår som för lågt, om man tar hänsyn till anläggningens fortsatta ekonomiska livslängd. Ett exempel kan belysa den saken.
Antag att ett bolag investerar 300 milj. la i en maskin och att denna
av skatteskäl skrivs av enligt reglerna om räkenskapsenlig avskrivning
punkt 13 i anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen 1928:370, dvs. på fem år, trots att den ekonomiska livslängden är längre. Under år
när maskinen är bokförd till netto 60 milj. kr, upprättas kontrollbalansräkning. Maskinens nettoförsäljningsvärde understiger det bokförda värdet, men maskinen har enligt styrelsen och revisorerna en fortsatt ekonomisk livslängd på 5 år. I detta läge bör styrelsen ikontrollbalansrälcningen kunna ta upp maskinen till ett planmässigt restvärde 6/10x300 180 milj. kr. Att den latenta skatteskuld som be-
av lastar uppskrivningsbeloppet skall redovisas till diskonterat värde behandlas nedan.
Kommittén menar att de nuvarande möjligheterna att ta hänsyn till dolda övervärden bör finnas kvar. Kommittén föreslår därför en lagbestämmelse som ger möjlighet att ikontrollbalansrälmingen ta upp vissa anläggningstillgångar till det planmässiga restvärdet.
Den föreslagna regleringen skall tillämpas också på immateriella anläggningstillgångar, såsom forskning och utveckling, patent, varumärken, licenser och liknande rättigheter. Om en omedelbar kostnadsföring har skett skatteskäl, får även denna typ av tillgångar i
av kontrollbalansräkningen tas upp till det planmässiga restvärde som framstår motiverat med hänsyn till förhållandena när kontroll-
som balansräkningen upprättades eller till nettoförsäljningsvärdet, om ett sådant kan fastställas. Det ligger i sakens natur att särskild försiktighet med aktivering kan vara påkallad t.ex. i fråga om utvecklingskostnader, jfr NJA 1993 s. 484.
Statligt stöd iform av lån med efterställningsgaranti
I Bokföringsnämndens rekommendation R5 anvisningar om redo-
ges visning av statligt stöd. Av rekommendationen framgår att statliga stöd med återbetalningsskyldighet skall intäktsföras endast om det med högt grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att utkrävas.
96 Kommitténs överväganden
Stöd som inte skall intäktsföras skall enligt rekommendationen skuldföras. Det innebär att statliga stöd enligt Bokföringsnämndens rekommendationer i många fall redovisningsmässigt skall skuldforas.
Syftet med de statliga stöden är att hjälpa företag med soliditet
svag som har svårt att finansiera sin verksamhet på kapitalmarlcnaden. Behovet stöd är alldeles särskilt tydligt beträffande företag med brist på
av eget kapital i sådan omfattning att bolaget är skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning. För att inte ett skuldfört statligt stöd skall leda till tvångslikvidation har i aktiebolagslagen tagits in särskilda bestämmelser om hanteringen av statliga stöd i en kontrollbalansräkning.
I 13 kap. 2 § tredje stycket sista meningen ABL finns sålunda en uttrycklig regel om att "hänsyn inte skall tas till skuld på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning, om stödet- för det fall bolaget försätts i konkurs eller träder i likvidation skall återbetalas först sedan övriga skulder
till fullo betalats".
Undantagregeln förutsätter att det är fråga om en skuld till följd av statligt stöd med återbetalningsskyldighet som är beroende av bolagets ekonomiska ställning. Återbetalningsskyldigheten kan exempelvis inträda när företagets ställning är sådan att utdelning är tillåten eller bolagets eget kapital på visst sätt överstiger dess skulder. Vidare krävs att skulden är försedd med s.k. efterställningsklausul av innebörd att staten står efter samtliga andra borgenärer vid konkurs eller likvidation. Staten avstår således från betalning såvida inte övriga borgenärer blir fullt tillgodosedda.
Enligt prop. 1982/83:94 s. 59 omfattar regeln, utan att det uttryckligen framgår av lagtexten, inte bara stöd direkt från staten utan även stöd som lämnas via andra organ som fullgör uppgifter inom den statliga stödverksamheten. Som exempel nämns regionala utvecklingsfonder. Dessa är numera avvecklade och ersatta av ALMI-koncemen, bestående av ett statligt helägt moderbolag med regionala dotterbolag. Stödverksamheten är som tidigare författningsreglerad. Däremot omfattar regeln inte skulder till "vanliga" statligt ägda aktiebolag. Regeln gäller inte heller kommunala lån.
Det är för kommittén tydligt att i den utsträckning statliga stöd skuldförs i enlighet med vad Bokföringsnämnden rekommenderat, syftet med det statliga stödet kan förfelas, om skulden ograverad skall föras in i kontrollbalansräkningen. Den nuvarande ordningen har således goda skäl för sig och kommittén föreslår att den behålls.
Nästa fråga blir då om en motsvarande ordning bör gälla också andra lån med efterställningsklausul av ungefär samma innebörd som de statliga stöden
Kommitténs överväganden 97
Kommittén besvarar för sin del den frågan nekande. Att staten anser sig kunna vara generös i detta sammanhang och avstå från att bolagets skuld på grund av stödet beaktas när det egna kapitalet beräknas i en kontrollbalansräkning kan inte läggas till grund för en ordning i vilken alla bolagsborgenärer får avstå från den trygghet som kapitalskyddsregeln i 13 kap 2 § ABL är avsedd att ge dem. Härtill kommer att framför allt aktieägartillskott i redovisningspraxis numera har fått en tillfredsställande lösning som innebär att de över huvud taget inte redovisas skuld i den ordinarie årsredovisningen och därmed också
som faller utanför kontrollbalansräkningen, jfr NJA 1988 s. 620.
Latent skatteskuld
Övervärden på tillgångarna i balansräkning skulle i de flesta fall
en ge upphov till skattepliktig vinst, om de realiserades. I en situation där
en styrelsen i ett bolag är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning finns det i regel skattemässigt avdragsgilla förluster kan räknas av från
som sådana vinster. Normalt behöver därför inte beakta någon latent
man skatteskuld vid upprättandet av en kontrollbalansräkning. Men när man kan förutse att bolaget kommer att redovisa periodvinst eller återföra
en
obeskattad utan att den kan neutraliseras rörelseförlust en reserv av en för året eller ett förlustavdrag, skall beräkna en effektiv skatt.
av man För vissa typer tillgångar, t.ex. tillgångar i utlandet, kan det uppstå
av skattekostnader annat slag än svensk statlig inkomstskatt. Dessa
av måste då också beaktas vid värderingen. Vidare måste en reservering göras för beräknad skatt i sådana fall då en realisation av Övervärden helt eller delvis skulle medföra effektiv inkomstbeskattning på grund
en
att bolaget inte har några skattemässigt avdragsgilla underskott. I av övrigt behöver idag inte större reserveringar för skatt göras i en kontrollbalansrälcning än i den ordinarie balansräkningen. FAR:s Förslag till Rekommendation beträffande Kontrollbalansräkning, senast ändrad november 1998.
Utvecklingen på redovisningsområdet går snabbt för närvarande och det finns vissa frågor har aktualiserats under senare tid som kan få
som betydelse för kontrollbalansräkningens passivsida. Det gäller bl.a. hur bolaget skall redovisa skuld avseende betalning framtida skatt.
av Redovisningsrådet arbetar f.n. med rekommendation om inkomst-
en skatter bygger på en IAS International Accounting Standard. I
som denna IAS godtas inte diskontering latent skatteskuld, vilket kan få
av betydelse i bolag som har en latent skatteskuld. Det kan exempelvis drabba bolag med stora fastighetsinnehav. Antag att fastigheterna inte har avskrivits i bokföringen eftersom de inte ansetts minska i värde,
98 Kommitténs överväganden
men att bolagen under en följd av år gjort stora skattemässiga avskrivningar som skall återföras till beskattning den dag fastigheterna säljs. Om man i god redovisningssed godtar IAS kan det leda till att bolag som befinner sig i den situationen tvingas upprätta kontrollbalansräkning för att bestämma i vad mån aktiekapitalet är täckt av eget kapital när hänsyn tas till den nominella latenta skatteskulden.
Kommittén menar att om IASC:s rekommendation rörande latent skatt implementeras här i landet, kan bolag som i och för sig har överlevnadsförmåga riskera tvångslikvidation. Det finns därför skäl att särbehandla sådana skulder i kontrollbalansräkningen. Å andra sidan inger det betänkligheter att ikontrollbalansräkningen ta upp skulder till värden avviker från ÅRL och internationell redovisningspraxis.
som Det finns dessutom andra poster såväl aktiv- som passivsidan i balansräkningen som också skulle kunna diskonteras till nuvärde om en konsekvent diskonteringsprincip ansågs önskvärd. Avgörande för kommitténs ställningstagande är emellertid att latenta skatteskulder löper utan ränta och att skulderna därför uppenbarligen har ett annat och lägre nuvärde än det nominella. Till bilden hör också att det inte är fråga om en skuld i ett kontraktsförhållande utan om en skuld till det allmänna som kan komma att påföras i samband med en framtida taxering. Dessa omständigheter i förening med en önskan att inte i onödan tvinga eljest livskraftiga företag i likvidation föranleder kommittén att föreslå att värdet av en latent skatteskuld skall diskonteras till nuvärde i en kontrollbalansräkning. Det får överlämnas till de nonngivande på redovisningsområdet, i första hand Bokförings-
organen nämnden, att meddela allmänna råd om vilken tid och ränta som bolagen därvid skall räkna med, jfr RR3.
Obeskattade
reserver I praxis har obeskattade reserver behandlats som eget kapital ikontrollbalansräkningen. Kommittén föreslår emellertid att obeskattade reserver skall delas upp på eget kapital och skuld avseende framtida skatt.
Pensionsåtaganden ÅRL kräver inte att pensionsåtaganden skuldförs. De kan redovisas inom linjen som ansvarsförbindelse. God redovisningssed kan dock anses innebära att i varje fall en utfästelse enligt allmän pensionsplan bör redovisas som skuld. När god redovisningssed medger att pensionsåtaganden inte redovisas som skuld, bör de också kunna utelämnas i kontrollbalansräkningen. Men åtaganden som redovisas som skuld i
Kommitténs överväganden 99
den ordinarie balansräkningen får inte utelämnas till den del de redovisas under rubriken Avsatt till pensioner" och omfattas av tryggandelagens förbud mot att minska denna balanspost FAR:s ovannämnda förslag till rekommendation. Denna praxis bör enligt kommitténs mening kodifieras.
Uttömmande reglering
Några justeringar utöver dem som enligt det föregående får göras i en kontrollbalansräkning i förhållande till en balansräkning som upprättas helt enligt ÅRL får enligt kommitténs mening inte ske. Uppräkningen i lagen är avsedd att vara uttömmande. De påföljder som är knutna till försummelse att upprätta kontrollbalansräkning och försätta bolaget i likvidation vid kapitalbrist är nämligen så ingripande med bl.a. ett personligt betalningsansvar för bolagets uppkommande skulder, att reglerna måste vara tydliga och enkla för att inte leda till rättsosäkerhet.
4.2.2.3 Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter m.fl.
I 13 kap. 2 § sista stycket ABL regleras det personliga betalningsansvaret för styrelseledamöter. Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem enligt paragrafens första stycke svarar de solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget, oavsett om denna underlåtenhet lett till någon skada för bolagets borgenärer eller ej. Bestämmelsen har till syfte att tvinga bolagsledningen att bevaka förändringar i bolagets eget kapital och ingripa när kapitalbristen blir kritisk genom att antingen vidtaga åtgärder som läker bristen inom föreskriven tid eller låta bolaget träda i likvidation.
Om sålunda bestämmelsens syfte möjligen är förhållandevis klart, är dess närmare innebörd emellertid i flera hänseenden oklart. Det är för det första i viss mån oklart vilka underlåtenhetsfall som omfattas av bestämmelsen. Enligt kommitténs mening handlar det om fyra tänkbara fall av underlåtenhet. Det första fallet är att styrelsen underlåter att, om anledning därtill finns, på föreskrivet sätt upprätta och låta revisorerna granska en kontrollbalansräkning. Det andra fallet är att styrelsen underlåter att sammankalla den första kontrollstämman trots att kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det tredje fallet är att styrelsen underlåter att sammankalla den andra kontrollstämman inom den föreskrivna fristen på åtta månader, och det fjärde fallet att styrelsen underlåter att hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation, trots att den
om andra kontrollstämman inte fastställt en kontrollbalansräkning som
100 Kommitténs överväganden
visar att aktiekapitalet är till fullo täckt. Kommittén föreslår att dessa fyra fall anges i lagtexten.
En annan oklarhet gäller vid vilken tidpunkt styrelsen har att upprätta en kontrollbalansräkning för att ledamöterna inte på den grunden skall drabbas av ansvar. Den frågan behandlades i rättsfallet NJA 1988 620. Av rättsfallet framgår att styrelsen inte kan förhålla
s. sig passiv till dess den fått kunskap om att den kritiska gränsen har underskridits. Högsta domstolen uttalade i målet att åtgärder måste vidtas redan när styrelsen har kännedom om att bolagets ekonomi har försämrats och misstanke finns att aktiekapitalet har gått ned i angiven utsträckning. Styrelseledamötemas solidariska betalningsansvar, sades det vidare, får anses omfatta de bolagets förbindelser som uppkommer efter det att åtgärd skulle ha vidtagits. Däremot kan bestämmelsen om betalningsansvar inte rimligen ges den innebörden att sådant ansvar skulle uppkomma även om bolagets eget kapital inte kan anses ha faktiskt underskridit den kritiska gränsen. Kommittén föreslår att denna innebörd kommer till tydligt uttryck i lagtexten.
Vad gäller frågan om när styrelseledamötemas betalningsansvarsperiod upphör, framgår av nuvarande lagtext att ansvarigheten inte gäller för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan en kontrollbalansrälcning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet, blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma. Även andra händelser kan emellertid sätta punkt för ansvarsperioden. Bolagsstämman kan exempelvis efter utgången av åttamånadersfristen besluta om likvidation. Det kan också tänkas att PRV under eller efter fristens utgång fattar ett likvidationsbeslut exempelvis på grund av att bolaget saknar styrelse. Går bolaget i likvidation bör förpliktelser för bolaget uppkommer därefter inte drabba styrelseledamöter som
som lämnat plats för likvidator. Kommittén föreslår att detta kommer till uttryck i lagen.
En tredje oklarhet i den nuvarande lagtexten gäller innebörden av att inte bara styrelseledamöter utan också andra som handlar på bolagets vägnar kan drabbas av det föreskrivna betalningsansvaret. Enligt ordalagen skulle ansvar därmed kunna drabba, förutom bolagets verkställande direktör, t.ex. särskild firmatecknare. Kommittén menar att det i detta hänseende bör föreligga överensstämmelse mellan den
en krets kan bli personligt betalningsansvariga och de
av personer som personer som kan freda sig från ansvaret genom att själva ansöka om tvångslikvidation. Kommittén föreslår därför att lagtexten utformas så att, förutom styrelsens ledamöter, endast verkställande direktören som företrädare för bolaget kan drabbas av betalningsansvar. Kommittén har härmed emellertid inte åsyftat att utesluta möjligheten av ett ansvar
Kommitténs överväganden 101
för den utan att inta organställning de facto utövat ett sådant som beslutsfattande i och för bolaget. Huruvida ett sådant ansvar skulle kunna komma i fråga får liksom hittills överlämnas till rättstillämpning och doktrin att avgöra. Detsamma gäller frågan huruvida fortsatt om under särskilda omständigheter skulle kunna åvila en styrelseansvar ledamot som utträtt ur styrelsen.
4.2.3 Tvångslikvidation på grund av aktieägares
maktmissbruk
I 13 kap. 3 § ABL finns bestämmelser om likvidation grund av aktieägares maktmissbruk. Som ett alternativ till likvidation föreskrivs tvångsinlösen minoritetens aktier. Kommittén anser att dessa av bestämmelser till skydd för aktieägarminoritet behövs även i den en lagen. Med utgångspunkt i erfarenheterna från den s.k. Trustornya affären föreslår kommittén att bestämmelserna kompletteras med en möjlighet för rätten att, under vissa i lagen angivna förutsättningar, omedelbart kunna förordna syssloman med uppgift att förvalta en bolaget till dess likvidationsfrågan har blivit slutligt avgjord.
4.2.4 Övriga tvångslikvidationsgrunder
I 13 kap. 4-6 ABL finns bestämmelser övriga situationer då om bolaget skall träda i likvidation inte på grund av ett stämmobeslut utan enligt förordnande domstol eller PRV. En motsvarighet till dessa av bestämmelser måste finnas även i den lagen. Vid ABL:s införande nya skulle alla tvångslikvidationsgrunder bli föremål för rättens prövning. Av handläggningstekniska skäl har därefter genomförts en indelning i materiella och formella tvångslikvidationsgmnder där de senare prövas PRV. Det innebär att PRV enligt gällande rätt förordnar att bolaget av skall träda i likvidation, bolaget är i konkurs som avslutas med om överskott och stämman inte inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation, bolaget inte på föreskrivet sätt till PRV har inkommit om med anmälan sådan behörig styrelse, verkställande direktör eller av revisor skall finnas enligt aktiebolagslagen, bolaget inte som samt om inom föreskriven tid har inkommit till PRV med årsredovisning och revisionsberättelse samt, i förekommande fall, koncemredovisning och koncemrevisionsberättelse prop. 1993/94:43. Beträffande det första dessa fall föreslår kommittén inte någon av ändring. Vad däremot gäller beslut likvidation på grund av att om bolaget saknar behörig styrelse, verkställande direktör eller revisor
102 Kommitténs överväganden
föreslår kommittén att bestämmelsen utvidgas till att också uteavse bliven anmälan av sådan delgivningsbar skall person som numera finnas om bolaget inte har någon behörig ställföreträdare är bosatt som i Sverige. En sådan utvidgning ligger väl i linje med de syften som ligger bakom bestämmelsen i dess ursprungliga lydelse. Frågor om tvångslikvidation på grund av bestämmelse i bolagsordningen handläggs i dag av rätten. Många de bolagsordningsbestämav melser som föreskriver likvidation vid viss tidpunkt eller viss händelse torde emellertid vara mycket enkla att tillämpa. Skall bolaget upphöra vid utgången av visst år, är likvidationsplikten odiskutabel när året löpt till ända. Detsamma gäller för att ta ett annat exempel i bolagsom ordningen har föreskrivits likvidation när bolaget ett visst antal år i följd inte har lämnat någon utdelning på aktier visst slag eller över av huvud taget. Det framstår för kommittén rationellt att låta PRV som överta ansvaret för prövningen av denna likvidationsgiund. Kommittén har därvid övervägt ordning liknande den tillämpas i ärenden en som om fusion se 14 kap. 17 § ABL Det skulle innebära någon att om . aktieägare eller har intresse att bolaget består motsätter annan som av sig att bolaget försätts i likvidation, PRV skulle skyldig att vara överlämna ärendet till rätten i den ort där styrelsen skall ha sitt säte. Kommittén räknar emellertid med att ärenden diskuterat slag av nu skall kunna handläggas PRV utan större problem. Verket har bred av en erfarenhet av aktiebolagsrätt i allmänhet och likvidationsfrågor i synnerhet. På grund det anförda föreslår kommittén att frågor av om tvångslikvidation på grund av bestämmelse i bolagsordningen i fortsättningen skall handläggas PRV. av
4.2.5 Genomförande likvidation av
I 13 kap. 7-17 ABL finns bestämmelser genomförandet likom av vidation. Kommittén föreslår att dessa bestämmelser i allt väsentligt behålls i sak men ges en annan redaktionell utformning.
4.3 avförande
Upplösning genom ur aktiebolagsregistret
I 13 kap. l8§ ABL finns bestämmelser upplösning om genom avförande ur aktiebolagsregistret. Bestämmelsen förutsätter att inte någon anmälan rörande ett bolag har kommit in till PRV under de tio senaste åren. Med hänsyn till att PRV har skyldighet att bevaka att bolagen
Kommitténs överväganden 103
sänder in årsredovisningar årligen och verka för likvidation bolagen
av om denna skyldighet försummas kan bestämmelsen knappast längre fylla någon praktisk funktion. Kommittén föreslår därför att bestämmelsen utrnönstras ur aktiebolagslagen.
4.4 efter konkurs
Upplösning
I 13 kap. 19 och 20 ABL regleras aktiebolags upplösning efter konkurs och vissa frågor rörande bolagsföreträdare under konkurs.
Ett aktiebolag skall anses upplöst om konkurs ägt och avslutats
rum utan överskott. Det innebär att bolaget efter konkursen saknar rättskapacitet och därmed även partshabilitet NJA 1979 700.
s.
Flera rättsfall avser den situationen att efter en konkurs som avslutats utan överskott talan förs av den förutvarande konkursgäldenären. I rättsfallet NJA 1982 s. 820 I blev ett aktiebolag, som var kärande i en rättegång upplöst efter konkurs. Sådana omständigheter ansågs inte föreligga att bolaget efter upplösningen bevarat sin rättskapacitet i målet. HD avvisade därför bolagets talan. Jämför även NJA 1982 s. 820 II. Inte heller talan mot den förutvarande konkursgäldenären har tillåtits annat än under speciella omständigheter, kon-
om kursen avslutats utan överskott, NJA 1987 552.
s.
Från nu nämnda huvudregel har emellertid i rättspraxis gjorts vissa undantag såvitt avser rättshandlingar nödvändiga för fullgörande av bolagets avveckling och andra särskilda uppgifter. Att ett bolag som upplösts efter konkurs alltjämt måste anses ha rättshandlingsförmåga i den utsträckning som dess egenskap av konkursgäldenär föranleder är enligt kommitténs mening uppenbart. Detta ligger också väl i linje med rättspraxis. I rättsfallet NJA 1954 s. 421 ansågs ett nedläggande av aktiebolags konkurs enligt 149 § äldre konkurslag se numera 12 kap. l § konkurslagen inte hindra att bolaget förde talan om klander
av konkursförvaltarens redovisning och när bolaget inte upplösts
att efter likvidation sådan talan fördes genom styrelsen. I rättsfallet NJA
- 1988 s. 110 ansågs ett genom konkurs upplöst bolag kunna föra talan mot konkursbeslutet och av rättsfallet NJA 1979 s. 700 framgår att klander mot slutredovisning kan föras även när gäldenären är ett aktiebolag som skall anses upplöst i och med konkursens avslutande. Det upplösta bolaget ansågs kunna företrädas firmatecknare ut-
av en som setts av en styrelse som valts på en bolagsstämma efter konkursens avslutande. I rättsfallet var 1944 års ABL tillämplig. Bestämmelserna i den nuvarande lagen torde emellertid inte ge anledning till be-
annan dömning. I rättsfallet NJA 1996 s. 459 tilläts ett upplöst konkursbolag
104 Kommitténs överväganden
överklaga ett likvidationsbeslut som föregått konkursen. Jämför även Högsta domstolens beslut den 4 november 1998 i mål Ö 1485-98.
nr
Ett upplöst aktiebolag har också ansetts kunna vara svarandepart i rättegång när ett aktiebolag i lag anvisats som svarande NJA 1987 s. 552 och NJA 1974 13. Vidare har ett aktiebolag tillmätts talerätt
s. beträffande klander av konkursförvaltares slutredovisning och krav på skadestånd denne, inte beträffande krav på skadestånd från av
av men konkursförvaltningen anlitade sysslomän NJA 1988 s. 374.
Kommittén har inte sett det som sin uppgift att utreda i vilken utsträckning denna och övrig praxis på området bör föranleda lagstiftning. Det är, kommittén ser det, en fråga som bör lösas i ett
som processrättsligt sammanhang snarare än i en översyn av aktiebolagslagen.
Ett problem i anslutning till underskottskonkurser i aktiebolag är att det efter konkursens avslutande kan finnas tillgångar som inte omfattas
konkursen. En sådan situation kan uppkomma exempelvis om av konkursboet inte utnyttjat sin rätt att överta aktiebolagets talan i en pågående Vinner aktiebolaget processen har konkursboet
process. ingen rätt till det tillfaller aktiebolaget på grund av processen.
som Situationen har betydande likheter med en överskottskonkurs, vilken skall föranleda likvidation 13 kap. 19 § andra stycket ABL. Ännu större är likheten med den i 13 kap. 18 § ABL reglerade situationen att det i ett aktiebolag som upplösts på grund av att det inte avhörts till PRV under senaste tio åren, uppkommer behov likvidationsåtgärd.
av Bestämmelsen innebär att rätten i det fallet, på ansökan av den vars rätt berörs därav, skall förordna eller flera likvidatorer. Kommittén före-
en slår att motsvarande ordning lagfásts för det fallet att tillgång som inte omfattas konkursen yppas efter bolagets upplösning på grund av
av konkurs.
En näraliggande fråga är hur skall se på äganderätten till
man egendom visserligen ingått i konkursen finns kvar efter det att
som men konkursen avslutats utan överskott. Det kan t.ex. handla om en situation där konkursboets egendom så begränsat värde att den inte skulle
är av täcka konkurskostnadema, varför konkursen avskrivits enligt 10 kap. 1 § konkurslagen. Frågan får i praktiken särskild vikt när kvar-
en varande egendom utgörs en fastighet. Bolaget upplöses genom kon-
av kursen, fastigheten är alltjämt lagfaren på bolaget.
men
I likhet med vad föreskrivs i fråga om bolag som upplöses
som grund att det inte ökat sitt aktiekapital till det nya minimikravet
av 100.000 kr skulle problemet kunna hanteras på det sättet att egendomen ifråga övergår på aktieägarna, som får samäganderätt till egendomen SFS 1997:976. I praktiken torde emellertid en sådan ordning i de nu aktuella fallen sällan innebära tillfredsställande lösning. Egendomen
en
Kommitténs överväganden 105
i fråga torde regelmässigt ha ett mycket begränsat värde, vilket medför att aktieägarna sällan kan förväntas ta något ansvar för dess fortsatta förvaltning.
Om de kvarvarande tillgångarna har ett positivt formögenhetsvärde skulle det ställa sig naturligt att rätten i dessa fall förordnade att tillgångarna tillföll allmänna arvsfonden jfr 41 § i kommitténs förslag. Undantagsvis kan det emellertid vara fråga om egendom som närmast utgör ekonomisk belastning för mottagaren. Det kan för att ta ett
en exempel gälla en fastighet som använts för miljöfarlig produktion och som har blivit förorenad av denna. Som kommittén ser det kan man inte generellt ålägga dem som råkar äga aktier i bolaget när det upplöses ett personligt betalningsansvar för att fastigheten blir sanerad. Ett sådant ansvarsgenombrott skulle kunna drabba oskyldiga med hänsyn till att fastigheten kan ha blivit förorenad långt innan aktieägarna utan att ha
aning saken köpte sina aktier. Ännu orimlig framstår en om mer en sådan ordning om aktieägaren ärvt eller fått aktierna som gåva. Riksdagen har nyligen uttalat utredning bör tillkallas för att se
att en över de problem som är förenade med herrelös egendom med miljöskadliga egenskaper 1997/98:LU14 s. 7 ff.. Kommittén menar att
se
de frågor som förevarande paragraf aktualiserar bör uppmärksammas i det sammanhanget och lägger därför inte fram något förslag i denna del.
Även såvitt överskottskonkurser är lagens utgångspunkt att
avser bolaget efter konkursens avslutande skall upplösas. Enligt gällande rätt skall stämman inom en månad från det konkursen avlutades besluta att bolaget skall gå i likvidation. Fattar stämman inte något sådant beslut skall PRV förordna om tvångslikvidation. Kommittén föreslår att förfarandet förenklas på det sättet, att rätten i anslutning till att den avslutar konkursen genom beslut om utdelning också skall besluta om likvidation.
En särskild fråga i detta sammanhang är om det vid överskottskonkurs bör vara möjligt att i stället för att likvidera bolaget fortsätta verksamheten. Flera skäl kan anföras för sådan ordning.
en Bolagets ekonomiska ställning i konkursen kan ha visat sig vara bättre än tidigare haft skäl att antaga, tillgångar kan ha återförts till
man konkursboet efter återvinningstalan osv. Det kan också hos borgenärema finnas ett intresse att underhandsackord möjliggöra
av genom fortsatt drift av bolagets rörelse. Att i dessa situationer helt och hållet hindra att bolaget lever vidare synes inte motiverat. Samtidigt är det emellertid av vikt att konkursinstitutets innebörd inte urholkas. Kommittén föreslår därför att den nuvarande huvudregeln att bolaget skall likvideras behålls, att det i lagen öppnas en möjlighet för
men bolagsstämman att även i detta fall besluta att likvidationen skall
106 Kommitténs överväganden
upphöra, allt under förutsättning att revisorerna intygar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet och att utskiftning ännu inte ägt rum. Vill aktieägarna försäkra sig om att en konkurs slutar med överskott för att sedan kunna avbryta likvidationen och driva verksamheten vidare, kan de göra det genom att betala bolagets skulder eller på annat sätt tillskjuta tillgångar till bolaget.
F örfattnin
gskommentar
Förslaget till
om i 1975: 13 85
lag ändring aktiebolagslagen
13 kap. Likvidation och konkurs Likvidationsgrunder m.m. Frivillig likvidation 1 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 1 § första stycket ABL.
Undantagsvis kan i bolagsordningen finnas en bestämmelse om att bolaget skall upphöra tidigast vid viss tidpunkt eller när det projekt har slutförts för vars genomförande bolaget har bildats. Finns det en sådan bestämmelse i bolagsordningen måste den ändras för att bolaget skall kunna likvideras före den bestämda tiden. Detta gäller dock inte om bolaget är skyldigt att i likvidation enligt 21 eller 22
2 § Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 1 § andra stycket ABL.
Beslut om likvidation är ett beslut som avses i 9 kap. 28 § eftersom det inte avser val. Det innebär att ordföranden vid lika röstetal har utslagsröst.
3 § Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 1 § andra stycket sista meningen ABL. Andra meningen är ny. Den har sin förebild i 1944 års ABL.
Ett bolagsstämmobeslut om likvidation har som regel omedelbar verkan. Föreligger inte grund för tvångslikvidation, kan stämman besluta att likvidationen skall träda i kraft viss senare dag, som emellertid inte får sättas hur långt bort som helst. Kommittén föreslår att ett av bolagsstämman fattat likvidationsbeslut måste få verkan senast den första dagen under det närmast följande räkenskapsåret, annars föreligger inte något giltigt likvidationsbeslut. Bestämmelsen inverkar inte
108 F örfattningskommentar
på möjligheten att i bolagsordningen ange en lividationstidpunkt längre fram i tiden.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg som
det ändrade förhållandet, vilket normalt innebär att orden i anger likvidation fogas till firman, se 16 kap. 4 § ABL och 26 § andra stycket firrnalagen 1974:156. Denna skyldighet inträder så snart likvidationsbeslutet får verkan enligt förevarande paragraf. Från denna tidpunkt är bolagsorganens kompetens begränsad till vad som följer av likvidationsändamålet. En uttrycklig bestämmelse därom föreslås i 32 §
bolagsstämmans beslutsfattande. såvitt avser
När anmälan gjorts likvidationsbeslutet skall PRV genast utse
om likvidator 28 § träder i styrelsens och verkställande direktörens
som ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen 30 §. Om anmälan dröj eller PRV har svårigheter att finna en lämplig likvidator, kan viss
er tid förflyta från stämmans likvidationsbeslut till förordnandet av likvidator. Kommittén föreslår i 30 § andra stycket att styrelsen och verkställande direktören kvarstår företrädare för bolaget till dess
som PRV eller rätten förordnat likvidator. Deras behörighet begränsas emellertid till vad följer likvidationsändamålet. De är dock all-
som av tid behöriga att på bolagets vägnar ta emot delgivning och annat meddelande.
Förslag till beslut
4 § Paragrafen saknar motsvarighet i 13 kap. ABL.
Som underlag för beslut i likvidationsfrågan skall aktieägarna kunna ta del dels ett förslag till beslut, dels redovisningshandlingar och
av revisorsyttrande. Förevarande paragraf reglerar innehållet i förslaget till beslut.
Av intresse för aktieägarna är naturligtvis varför bolaget föreslås upphöra. I förslaget skall därför anges skälen för att likvidera bolaget. Styrelsen skall också redogöra för huruvida det enligt styrelsens mening finns något eller några alternativ till likvidation och vilka dessa i så fall är punkten 1. Skulle styrelsen att det över huvud taget
anse inte finns något alternativ, så räcker det att ange detta.
Av 3 § följer att beslut likvidation har verkan omedelbart eller
om från och med viss dag. Vad styrelsen föreslår i det hänseendet skall
en framgå av förslaget till likvidationsbeslut punkten 2.
Vidare skall förslaget framgå den beräknade tidpunkten för skifte
av punkten 3 och skifteslikvidens beräknade storlek punkten 4. Det rör sig här om grova skattningar med hänsyn till att det inte är styrelsen
Författningskommentar 109
utan likvidator som skall svara för avvecklingen. Har emellertid styrelsen när den utformar förslaget till stämmobeslut redan betalat alla kända bolagsskulder och förvandlat överskottet till kontanter, kan den med större säkerhet uttala sig om tiden för skifte och skifteslikvidens storlek.
Som framgår av 28 § är det PRV som utser likvidator när det är bolagsstämman som har fattat beslutet att försätta bolaget i likvidation. Uppdraget som likvidator är betydelsefullt. Det är därför lämpligt att personfrågoma tas upp stämman. Lagtexten utgår från att bolaget föreslår PRV att viss person eller vissa personer skall förordnas till likvidator punkten 5.
Paragrafen utgår från att det är styrelsen som upprättar förslaget till beslut och övriga handlingar som skall tillhandahållas aktieägarna enligt 7 Kostnaderna för detta skall naturligtvis bolaget betala. I aktiebolagslagen finns bestämmelser som ger varje aktieägare rätt att få upp ärende på bolagsstämma om han anmäler saken i tid 9 kap. ll §. Denna initiativrätt innebär emellertid inte att styrelsen är skyldig att på bolagets bekostnad upprätta och tillhandahålla de handlingar som aktiebolagslagen föreskriver som underlag för beslut i det av aktieägaren initierade ärendet. Initiativrätten ger bara aktieägaren rätt att få saken diskuterad på bolagsstämma. Om majoriteten låter sig övertygas blir resultatet normalt att styrelsen får i uppdrag att utarbeta det beslutsunderlag som lagen föreskriver till en extra stämma eller till nästa ordinarie stämma på vilken saken behandlas på nytt med sikte på ett beslut.
Vad som sagts nu om innebörden av aktieägares initiativrätt gäller också den rätt som lagen ger en aktieägarminoritet med minst 10 procent av aktierna att få en extra bolagsstämma sammankallad för att behandla visst ärende 9 kap. 8 §. Bestämmelsen minoriteten ett
ger forum för att diskutera t.ex. frågan om bolaget skall träda i likvidation. Den ålägger emellertid inte styrelsen någon skyldighet att upprätta och distribuera de handlingar som avses i 7 om det redan från början står klart att det inte finns någon majoritet bland aktieägarna för att likvidera bolaget. Det finns å andra sidan ingenting hindrar att
som styrelsen gör just detta, om den tagit intryck av minoritetens skäl för sin framställning om extra stämma och under hand erfarit att ett förslag
om att bolaget skall träda i likvidation kan beräknas få erforderlig majoritet på extra stämman. Det är således styrelsen i det enskilda fallet
som prövar om det finns skäl och tid att iordningsställa och tillhandahålla handlingarna. Om styrelsen i oträngt mål belastar bolaget med kostnader för ett beslutsunderlag som visar sig vara helt överflödigt på extra stämman, riskerar styrelsens ledamöter att ådra sig ett skadeståndsansvar i förhållande till bolaget.
Redovisningshandlingar
5 §
. Paragrafen är ny men har motsvarighet i b1.a. bestämmelserna om ökning och nedsättning av aktiekapitalet.
När det blir aktuellt med likvidation står naturligt frågorna
nog om det ekonomiska utbytet i centrum för aktieägamas intresse. En redogörelse för bolagets ekonomiska ställning bör därför ingå i beslutsunderlaget. Om likvidationsfrågan skall prövas på ordinarie bolagsstämma som också skall behandla årsredovisningen får aktieägarna automatiskt tillgång till ett material som de kan lägga till grund för en analys av bolagets ställning. Någon sådan automatik finns inte om likvidationsfrågan skall prövas på en extra stämma.
Förevarande paragraf behandlar därför den situationen att en annan bolagsstämma än den ordinarie bolagsstämma på vilken årsredovisningen skall behandlas, skall pröva fråga om likvidation. Paragrafen innebär att aktieägarna då tillförsäkras information bolagets ekono-
om miska ställning motsvarande vad som föreskrivs för extra stämma som skall pröva fråga ökning eller nedsättning av aktiekapitalet. Av 9
om kap. 17 § följer att likvidationsbeslutet kan fattas utan det föreskrivna beslutsunderlaget samtliga aktieägare i bolaget är överens därom.
om
Revisorsgranskning 6 § Paragrafen saknar motsvarighet i 13 kap. ABL men har motsvarighet i b1.a. bestämmelserna om ökning och nedsättning av aktiekapitalet.
Tillhandahållande förslaget till beslut
av m.m. 7 § Paragrafen saknar motsvarighet i 13 kap. ABL. Den överensstämmer med vad som föreslås för b1.a. ökning och nedsättning av aktiekapitalet.
Kallelsens innehåll
8 § Paragrafen saknar motsvarighet i 13 kap. ABL. Den överensstämmer nära med bestämmelserna om ökning och nedsättning av aktiekapitalet. Den tid inom vilken kallelse skall ske bestäms av de allmänna reglerna om kallelse till bolagsstämma i 9 kap.
Fötfattnlngskommentar l 1 l
Registrering 9 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 7 § första stycket första meningen ABL. I gällande rätt skall beslut om likvidation anmälas till PRV genom stämmans försorg". Som anförts under 3 § föreslår kommittén att styrelsen och i förekommande fall verkställande direktören kvarstår som företrädare för bolaget till dess PRV eller rätten förordnat likvidator jfr 30 § andra stycket. Det får då anses ankomma på styrelsen eller verkställande direktören att göra denna anmälan. Skulle stämman vilja utse någon annan att göra anmälan står det stämman fritt att besluta därom. Bestämmelsen har utformats på ett sätt som medger detta.
Skall anmälan göras av styrelsen räcker det att den undertecknas av en styrelseledamot, 1 § andra stycket ABF.
Täckningskontroll Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning 10 § Första stycket motsvarar 13 kap. 2 § första stycket första och andra meningarna ABL. Genom den nya lydelsen av första meningen framgår att styrelsen är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning endast om det finns skäl att antaga att den skulle komma att utvisa att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Någon kontrollbalansräkning behöver inte upprättas i sådana fall då det synliga egna kapitalet visserligen understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet men det är uppenbart att det med mycket god marginal finns dolda övervärden som täcker bristen. I dessa fall bör dock i styrelseprotokollet noteras de överväganden som styrelsen gjort i sammanhanget.
Att bolagsordningen kan innehålla en föreskrift av innebörd att kontrollbalansräkning skall upprättas redan vid en mindre differens mellan det egna kapitalet och aktiekapitalet än hälften följer av 22 § första stycket
Andra stycket är nytt. Det har sin förebild i 2 kap. 7 § ÅRL.
Kontrollbalansräkningens innehåll 11 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 2 § tredje stycket ABL. Den har utförligt kommenterats i kommitténs allmänna överväganden avsnitt 4.2.2.2.
l 12 F örfattningskommentar
Första kontrollstämman 12 § Första meningen motsvarar 13 kap. 2 § första stycket tredje meningen ABL. Andra och tredje meningarna är nya.
Den ordning som kommittén föreslår, och som överensstämmer med gällande rätt, är att styrelsen så snart kontrollbalansräkningen upprättats, låter revisorerna granska balansräkningen, sammanträder och prövar frågan om bolagsstämma skall sammankallas. Svaret på den frågan bestäms av kontrollbalansräkningens innehåll. Visar kontrollbalansräkningen att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet är styrelsen skyldig att kalla till bolagsstämma. För att undgå den omgång som en bolagsstämma innebär krävs att bolagets finansiella situation omedelbart förstärks så att aktiekapitalet är täckt åtminstone till hälften redan vid tiden för styrelsens prövning av om den skall kalla till bolagsstämma. Det kan ske exempelvis ett aktieägartillskott.
genom
Styrelsens förslag till beslut i frågan om bolaget skall träda i likvidation skall läggas fram på stämman, tillsammans med den av revisorerna granskade kontrollbalansräkningen. Det ligger i sakens natur att den kontrollbalansrälming som styrelsen lägger till grund för sitt beslut att kalla till stämma inte kan avse situationen på själva stämmodagen. Kravet på att den skall utvisa ställningen vid tiden för stämman bör därför tolkas så att den skall avse en tidpunkt så nära inpå stämman som möjligt LU 91/92:10 s. 7. Därutöver kan vid stämman justeringar behöva göras för att kontrollbalansräkningen skall spegla förhållandena på stämmodagen. Det innebär att aktieägartillskott, vinstgivande försäljningar av bolagets tillgångar och andra sådana åtgärder under kallelsetiden som ökar bolagets kassa utan att skulderna ökar kan leda till att det vid stämman visar sig att bolagets aktiekapital i större utsträckning är täckt bolagets egna kapital än vad som fram-
av går av den av styrelsen upprättade kontrollbalansräkningen.
Kontrollstämman skall inte godkänna kontrollbalansräkningen. Den tjänar bara som underlag för stämmans prövning av styrelsens förslag i frågan bolaget bör träda i likvidation eller fortsätta verksamheten.
om
Om en första kontrollstämma genomförs och denna inte beslutar om likvidation, är möjligheterna att undgå en andra kontrollstämma begränsade. Det är emellertid rimligt att de justeringar som enligt vad som nämnts skall företas för att kontrollbalansräkningen skall avspegla
ovan förhållandena på dagen för stämman måste kunna beaktas. Antag att den justerade kontrollbalansräkningen visar att aktiekapitalet inte är helt täckt men dock täckt till mer än hälften. Om justeringarna avser poster som upptagits redan i den kontrollbalansräkning som styrelsen
behandlat framstår åtgärden att kalla till första kontrollstämma nären misstag och då torde andra kontrollstämma inte behöva mast som ett en sammankallas. Vidare får gälla att aktieägare vid stämman lämnar ett anses om en aktieägartillskott sådant att aktiekapitalet är helt täckt eget kapital så av lagens lcrav på full täckning inom åtta månader räknat från dagen för är stämman uppfyllt redan från början och andra kontrollstämma överen flödig. Däremot fritar det inte bolaget från skyldighet att hålla en andra kontrollstämma bolaget i samband med den första stämman beslutar om nyemission med överkurs eller nedsättning aktiekapitalet så att om av aktiekapitalet blir till fullo täckt. Det rimligt att aktieägarna vid första kontrollstämman får ett är beslutsunderlag motsvarar det föreskrivs i 5-8 för som som bolagsstämma skall pröva fråga frivillig likvidation. Om den som om första kontrollstämman att det är bäst att bolaget upphör blir det anser fråga frivillig likvidation. Genom hänvisningen till 5 § blir om styrelsen således även inför kontrollstämma skyldig att avge en redogörelse för de omständigheter kan vara av vikt vid prövning som frågan bolaget skall i likvidation, vilka alternativ till likav om vidation finns, t.ex. nyemission till överkurs, nedsättning av aktiesom kapitalet eller aktieägartillskott, och vilket ekonomiskt utbyte aktiekan få likvidation bolaget. Någon bestämd dag för ägarna genom en av likvidationsutbrottet behöver självfallet inte anges. Beslutar stämman likvidation kan tidpunkten för likvidationen om bestämmas till senast åtta månader därefter. Det följer 13 och 14 §§. av Skulle kontrollbalansrälcningen utvisa högre täckning av det egna en kapitalet och stämman ändå besluta likvidation kan likvidationstidom punkten förläggas så långt fram i tiden som 3 § medger. Kallelsen skall innehålla uppgift att stämman skall pröva fråga om likvidation på grund bristande täckning av aktiekapitalet. Det om av framgår hänvisningen till 8 av
Andra kontrollstämman
13 § Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 2 § första stycket fjärde me-
ningen ABL. Som anförts under 12 § är bolaget- om första kontrollstämman inte beslutat att bolaget skall i likvidation- skyldigt att pånytt pröva frågan bolaget skall i likvidation. Den andra kontrollstämman om skall hållas inom åtta månader räknat från den första kontrollstämman.
Det ger bolaget en frist på åtta månader, kallelsetiden inräknad, för att förbättra sin finansiella situation. Fristen börjar löpa från dagen för första kontrollstämman, oberoende huruvida aktieägarna vid denna av fattar ett formellt beslut att bolaget skall bestå eller ej. Skulle ingen aktieägare infinna sig till stämman får fristen löpa från den utsatta anses stämmodagen. Andra och tredje meningarna är Beträffande innebörden nya. av hänvisningen till 5-8 §§ hänvisas till kommentaren till 12
Ansökan om tvångslikvidation
14 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 2 § första stycket fjärde och femte meningarna ABL. Godkänner den andra kontrollstämman styrelsens kontrollnya
balansräkning, undgår bolaget likvidationsplikt, kontrollbalans-
om räkningen korrekt utvisar att det kapitalet vid tiden for stämman egna uppgår till det registrerade aktiekapitalet. Om den kontrollbalansräkning som stämman godkänner visar lägre täckning för aktiekapitalet eller om stämman inte godkänner någon kontrollbalansräkning över huvud taget, är bolaget skyldigt att i likvidation. Bolagsstämman kan i detta läge fatta beslut om att bolaget omedelbart skall gå i likvidation. Om stämman underlåter att göra detta är styrelsen skyldig att inom två veckor hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. En sådan om ansökan kan även göras styrelseledamot, verkställande direktör, av revisor eller aktieägare. Tidsfristen har bestämts med utgångspunkt i den i 9 kap. 38 § angivna tidsfrist inom vilket stämmoprotokoll skall hållas tillgängligt för aktieägarna. Att bolaget inte har föreskriven täckning för sitt aktiekapital innebär inte att bolaget är på obestånd, jfr 1 kap. 2 § andra stycket konkurslagen 1987:672. Det kan mycket väl i stånd att betala sina vara skulder efter hand de förfaller. Det finns därför inte som skäl att ge bolagets borgenärer rätt att påkalla tvångslikvidation i fall i som avses förevarande paragraf. Det är först när bolaget är oförmöget att rätteligen betala sina skulder och denna oförmåga inte är endast tillfällig som bolagets borgenärer har anledning att och det sker då reagera genom ansökan om att bolaget skall försättas i konkurs. Det ligger i sakens natur att kontrollbalansräkning sällan kan en avse situationen på själva stämmodagen. Kravet på att den skall utvisa ställningen vid tiden för stämman bör därför tolkas så att den skall avse en tidpunkt så nära inpå stämman möjligt LU 91/92: 10 7. som s.
Bifaller rätten ansökan likvidation, skall den samtidigt med sitt om beslut därom eller flera likvidatorer 28 § andra stycket. utse en
Personligt betalningsansvar
15 § Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 2 § fjärde stycket första och andra meningarna ABL. Första stycket första meningen vilka fall underlåtenhet från anger av styrelsens sida kan utlösa ett personligt betalningsansvar för som därefter uppkomna förpliktelser för bolaget. Det handlar för det första att styrelsen underlåter att i enlighet med 10 § upprätta en om kontrollbalansräkning trots att den har skäl att antaga att bolagets eget kapital därvid skulle komma att understiga hälften av det registrerade aktiekapitalet. Upprättat styrelsen en kontrollbalansräkning som visar att så är fallet, skall den enligt 12 § snarast möjligt utfärda kallelse till första kontrollstämman. Om så inte sker utlöses på grund därav det personliga ansvaret. Det tredje fallet underlåtenhet som kan utlösa ansvar är att styrelav inte kallar till andra kontrollstämma att hållas inom åtta månader sen en från första stämman 13 § och det fjärde fallet att styrelsen, trots att andra kontrollstämman inte godkänt en kontrollbalansräkning som utvisar full täckning för aktiekapitalet och inte heller beslutat om likvidation, inte ansöker hos rätten om likvidation inom två veckor från stämman 14 §. Som anförts i kommitténs allmänna överväganden föreslås att den krets kan bli personligt betalningsansvariga begränsas av personer som till kan freda sig från detta att själva ansöka om personer som genom tvångslikvidation enligt 14 Sålunda föreskrivs iförevarande paragraf ett personligt betalningsansvar for styrelseledamot och verkställande direktör, medan ansvaret för andra handlat på bolagets vägnar, som t.ex. firmatecknare, utmönstrats. Av första styckets sista mening en framgår att verkställande direktörens är begränsat till sådana ansvar förpliktelser uppkommer för bolaget på grund av hans åtgärder. som Genom andra stycket klargörs att personligt betalningsansvar enligt första stycket punkten 1 för bolagets förpliktelse kan komma i fråga en endast under förutsättning att det faktiskt föreligger kapitalbrist vid en tiden för förpliktelsens uppkomst, jfr NJA 1988 s. 620. Hävdar exempelvis fordringsägare att styrelsen ådragit sig ett personligt en betalningsansvar för hans fordran på bolaget på grund av försummelse att upprätta kontrollbalansräkning, kan styrelsen bestrida betalningsskyldighet på den grunden att det inte förelåg någon kapitalbrist när den
ifrågavarande förpliktelsen för bolaget uppkom. Det ankommer då på fordringsägaren om än med viss lättnad i bevishänseende jfr NJA - 1988 s. 620 och NJA 1993 484 att visa att bolagets aktiekapital s. inte var täckt till hälften vid tiden för förpliktelsens uppkomst. Förmår han göra det följer tredje stycket att styrelseledamot kan freda sig av genom att visa att de inte har varit försumliga. Det kan svårt för vara dem att freda sig med hänsyn till deras skyldighet fortlöpande att bedöma bolagets ekonomiska situation, 8 kap. 4 Styrelsen måste se vidare förutsättas känna till sin skyldighet att vid kapitalbrist i denna
omfattning upprätta kontrollbalansräkning.
16§ Paragrafen motsvarar 13 kap. 2 § fjärde stycket tredje och fjärde meningen ABL. Ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet behöver inte vara uttryckligt för att omfattas paragrafen. Med beslut att fortsätta av verksamheten får jämställt att stämman fattar beslut anses som förutsätter att bolagets verksamhet fortsättes.
17 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 2 § fjärde stycket fjärde meningen ABL. Paragrafen anger den definitiva slutpunkten för det personliga betalningsansvaret. För förpliktelser uppkommer sedan likvidationssom frågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan kontrollen balansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet, blivit granskad revisorerna och godkänd av av bolagsstämma föreligger inte något personligt betalningsansvar. Genom andra meningen, är klargörs motsvarande gäller som ny, att förpliktelser uppkommer sedan bolagsstämman eller PRV beslutat som om likvidation. Det kan exempelvis handla bolagsstämma om en som hålls efter utgången åttamånadersfristen eller PRV fattar av om att ett likvidationsbeslut på grund att bolaget saknar styrelse. av Av paragrafen framgår motsatsvis att ett personligt betalningsansvar för förpliktelser som uppkommit dessförinnan kvarstår.
Majoritetsmissbruk
18 § Första stycket motsvarar 13 kap. 3 § första stycket första meningen ABL. Andra stycket är nytt. Det går tillbaka på ett förslag framlagt i den av Stockholms Fondbörs år 1998 publicerade Trustor rapporten -
Fbrfattningskommentar 117
händelser och slutsatser. I rapporten påtalas de risker som det innebär aktieägare missbrukat sitt inflytande i bolaget och föranlett att en som minoritetstalan tvångslikvidation enligt gällande rätt kan behålla en om sitt inflytande i bolaget under den tid rätten prövar likvidationsfrågan. Med viss förebild i 15 kap. 3 § rättegångsbalken föreslås därför att omedelbart skall kunna förordna syssloman med uppgift att rätten en förvalta bolaget till dess likvidationsfrågan har blivit slutligt avgjord. Sysslomannen träder i likhet med likvidator i styrelsens och verkställande direktörens ställe. En bestämmelse liknande innebörd fanns av
i tvångslikvidationsreglema i 1944 års ABL. I aktiebolagsförordningen
bör upptas bestämmelse skyldighet för rätten att göra en om registreringsanmälan beträffande förordnande av syssloman.
19§ Paragrafen 13 kap. 3§ första stycket andra och tredje motsvarar meningen samt andra stycket ABL.
20 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 3 § tredje stycket ABL.
Tvångslikvidation
21 § Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 4 § ABL. Första stycket. I 21 och 22 §§ har upptagits samtliga grunder för tvångslikvidation lagen känner. För fullständighetens skull har som därför i förevarande paragraf första stycket punkten l upptagits en bestämmelserna i 14 § likvidation på grund bristande erinran om om av aktiekapitalet och i punkten 2 bestämmelserna i 18 och täckning av om 19 likvidation på grund maktmissbruk. Punkterna har ingen om av motsvarigheti 13 kap. 4 § ABL. I 3 § föreskrivs att bolagsstämmans beslut likvidation alltid har om omedelbar verkan när grund för tvångslikvidation Föreligger. I konmed detta föreskrivs i förevarande paragraf att rättens beslut sekvens omedelbar verkan, jfr NJA 1992 578. Överlikvidation alltid har s. om klagas beslut kan högre rätt förordna att beslutet tills vidare inte rättens verkställas. Vid beslut likvidation på grund maktmissbruk får om av torde den aktieägare enligt vad rätten funnit missbrukat sin makt, som regelmässigt komma att framställa yrkande inhibition, om han överom klagar beslutet.
1 18 F drfattningskommentar
Andra stycket första meningen motsvarar 13 kap. 4 § andra stycket ABL medan andra meningen har sin motsvarighet i 13 kap. 2 § andra stycket ABL. Tredje stycket första ledet motsvarar 13 kap. 4 § tredje stycket ABL medan andra ledet har sin motsvarighet i 13 kap. 2 § första stycket sista meningen ABL.
22 § Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 4 § ABL. a Till tvångslikvidationsfallen iförsta stycket punkten 1 har lagts det fallet att bolaget inte till PRV anmält sådan
delgivningsbar person som
enligt 8 kap. 33 § skall finnas för det fall bolagets samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören är bosatta utomlands. På skäl som anförts i kommitténs allmänna överväganden föreslås i punkten 3 att PRV tar över handläggningen tvångslikvidation på av grund av bestämmelse i bolagsordningen. I konsekvens med 3 och 21 föreskrivs PRV:s beslut likviatt om dation alltid har omedelbar verkan. Beslutet kan
överklagas till tings-
rätten, som kan förordna om inhibition jfr kommentaren till 21 §.
23 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 5 § ABL. I linje med vad föreslås V som i 24 § har kallelsefristen kortats till
minst en månad före inställelsedagen.
Delgivning med bolaget kan ske enligt bestämmelserna särskild om
delgivning med aktiebolag, 9 § tredje stycket delgivningslagen
se 1970:428.
24 § Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 5 § ABL. Där föreskrivs a att PRV skall förelägga inte bara bolaget utan också aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att komma in med skriftligt yttrande eller efterfrågade handlingar. Med hänsyn till borgenärema att inte kan antas kunna tillföra något i de aktuella situationema - avsaknad styrelse, för sent inkommen årsredovisning eller likvidation av på grund av bolagsordningsbestämmelse föreslår kommittén skylatt digheten att förelägga borgenärema utmönstras. Inte heller framstår det som motiverat att föreskriva sådan skyldighet i fråga
en om bolagets
aktieägare. PRV saknar också uppgifter aktieägamas Samom namn.
manfattningsvis föreslås sålunda skyldighet för PRV förelägga
en att uteslutande bolaget. Enligt gällande rätt skall föreläggandet kungöras minst två och högst fyra månader före utgången av den utsatta dagen. Som ett led i strävan
komma till rätta med vissa problem med styrelselösa bolag har tiden att i paragrafen kortats till månad, kommitténs allmänna överväganen se den avsnitt 4.1.3.1.
25 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 5 b § ABL.
26 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 6 § ABL.
27 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 6 a § ABL.
Genomförande likvidation av
Utseende likvidator av
28 § Paragrafen 13 kap. 7 § första och andra styckena ABL. Att motsvarar stämmobeslut bolaget skall i likvidation skall anmälas till om att
registreringsmyndigheten föreskrivs i 9
gällande ordningen att likvidator alltid utses av PRV Den numera eller domstol skapar garantier för att den utses är lämplig för som I kravet på lämplighet torde vid tvångslikvidation normalt
uppdraget.
ligga likvidatom inte har ingått i styrelsen eller företagsledningen att och inte heller tillhör den aktieägarkrets har det bestämmande som inflytandet över bolaget. Undantag från denna regel kan dock motiveras exempelvis för det fall likvidationen är ett led i ett samgående mellan två bolag jfr 1982/83:139 14. Kommittén har inte funnit skäl prop. s. att i lagen införa uttryckliga bestämmelser om detta. Det får sägas ligga i sakens natur att det bara är rätten respektive PRV kan entlediga likvidator myndigheten har utsett. som en som Någon lagbestämmelse detta behövs inte. om
Registrering
29 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 7 § tredje stycket ABL.
Styrelse och verkställande direktör
30 § Paragrafens första stycke motsvarar 13 kap. 7 § första stycket tredje meningen och fjärde stycket ABL. Utan att det utryckligen sägs i lagtexten innebär det förhållardet att likvidator förordnats att stämman eller styrelsen utsedd sirskild en av firmatecknare förlorar sin behörighet att företräda bolaget. Att licvidator kan utse särskild firmatecknare följer 8 kap. 31 § första styzket. av Andra stycket är nytt. Det har kommenterats i anslutning till 3 och 9 §§.
Revisor
31 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 7 § femte stycket ABL. I 11 kap finns numera bestämmelser lekmannarevisor och särskild granska-e. De om jämställs i förevarande paragraf med revisor har att utföra revision som enligt 10 kap.
Bolagsstämma
32 § Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 8 § ABL. De allmänna reglerna i 9 kap. om bolagsstämma skall tillämpas även på bolagsstämma som hålls sedan bolaget gått i likvidation. Av bestämmelsens andra led, som är nytt, framgår att stämmans beslutskompetens efter likvidationstidpunkten begränsas likvidationsändamålet. Det innebär bla. av att bolagsstämman är förhindrad att fatta beslut vinstutdelning, om och att beslut om exempelvis ökning aktiekapitalet får fattas endast av som ett led i genomförandet likvidationen. Det får överlämnas till av rättstillämpningen att närmare avgöra vilka bolagsstämmobeslut kan son fattas, registreras och verkställas under den ifrågavarande tiden.
Redovisning för tiden före likvidators förordnande
33 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 9 § ABL. Genom den
nya formuleringen
av första stycket första meningen klargörs att den redovisning som styrelsen och verkställande direktören skall lämna för sin förvaltnng av bolagets angelägenheter avser tiden från utgången det sista räkenav skapsår för vilket bolagsstämma har fastställt årsredovisningen till den
dag likvidator har förordnats. Hänvisningen till bestämmelserna om årsredovisning innebär bl.a. att redovisningshandlingama skall ges in till PRV.
I andra stycket har beaktats att moderbolag inte längre generellt är skyldiga att upprätta koncemredovisning.
Kallelse på okända borgenärer
34 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 10 § ABL.
Avveckling rörelsen
av 35 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 11 § ABL.
Årsredovisning
36 § Paragrafen motsvarar med vissa mindre ändringar 13 kap. 12 § ABL. Sista stycket är nytt. Det klargör att årsredovisning som upprättas av likvidatorerna skall in till PRV där den blir offentlig handling.
ges Kommittén har inte funnit skäl att låta dessa årsredovisningar falla utanför ÅRL:s reglering. Det innebär bl.a. att bestämmelserna om förseningsavgifter aktualiseras likvidatorerna inte sänder in den
om
redovisningen i tid. I dag finns i 8 kap. 7 § ÅRL ett förbud godkända
meddela beslut förseningsavgift sedan beslut om att bolaget mot att om
i likvidation har registrerats. Kommittén föreslår att det förbudet trätt tas bort.
Skifte
37 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 13 § första stycket ABL.
Klander av skifte
38 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 13 § andra stycket ABL.
Slutredovisning
39 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 14 § ABL. Sista styckets tredje mening är ny. Den klargör att slutredovisningen skall in till PRV där den blir ges
offentlig handling.
Upplösning
40 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 15 § första stycket ABL. Att ett upplöst bolag i vissa begränsade fall kan part i rättegång följer bl.a. 42 vara av och 44 §§. Förhållandena har behandlats i kommitténs allmänna överväganden.
Preskription
41 § Paragrafen, som motsvarar 13 kap. 13 § tredje stycket ABL, uppställer en femårig preskriptionsfrist för anspråk på vad utskiftats vid som likvidationen. Aktieägare inte inom fem år från det slutredovissom ningen lades fram på bolagsstämma anmäler sig för att lyfta vad som enligt skiftet tillkommer honom förlorar sin rätt därtill. Som följ d en av preskriptionen skall genom fortsatt likvidation kvarvarande tillgångar skiftas mellan bolagets övriga aktieägare. Är tillgångarna obetydligt av värde framgår av sista meningen, lydelse är att rätten på vars ny, anmälan av likvidatorema i stället kan förordna att medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. En förutsättning för att genomföra fortsatt en likvidation bör vara att tillgångamas värde kan förväntas täcka likvidationskostnaderna och därutöver vara sådan storlek att åtminstone av någon aktieägare kan förväntas fasta avseende vid beloppet.
Skadeståndstalan
42 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 15 § andra stycket ABL.
Obestånd
43 § Paragrafen motsvarar med smärre ändringar 13 kap. 15 § tredje stycket ABL.
Fortsatt likvidation 44 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 16 § ABL. Tredje stycket är nytt. Det har sin förebild i 41 Om tillgångar som yppas för bolaget efter dess upplösning har ett så begränsat värde att de visserligen kan förväntas täcka kostnaderna för fortsatt likvidation, men därutöver inte är av sådan
en storlek att någon aktieägare kan tänkas fästa avseende vid beloppet, bör rätten även i detta fall kunna förordna att tillgångarna i stället skall tillfalla allmänna arvsfonden.
Upphörande likvidation
av 45 § Paragrafen motsvarar med smärre ändringar 13 kap. 17 § första-tredje styckena ABL.
Har bolaget försatts i likvidation annan grund i
än som anges paragrafen kan aktieägarna inte avbryta likvidationen genom beslut på bolagsstämma, även kommentaren till 49
se
46 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 17 § fjärde stycket ABL.
47 § Paragrafen motsvarar 13 kap. 7 § femte stycket ABL.
Konkurs 48 § Paragrafen motsvarar med smärre ändringar 13 kap. 20 § ABL. Den innehåller bestämmelser bl.a. de bolagsrättsliga verkningama av att
om ett aktiebolag sätts i konkurs. Kommittén har funnit det lämpligt att placera dessa bestämmelser före bestämmelserna i nästa paragraf om vad i bolagsrättsligt hänseende händer efter en konkurs. Detta
som stämmer överens med det sätt på vilket bestämmelserna var disponerade i 1944 års ABL.
49§ Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 19 § ABL. Den innehåller bestämmelser vad som i bolagsrättsligt hänseende händer efter en
om konkurs.
124 F örfattningskommentar
Första stycket behandlar s.k. underskottskonkurser, varmed avses att konkursen avslutats utan överskott. Av första meningen framgår att bolaget är upplöst när konkursen är avslutad. Av 11 kap. 18 § konkurslagen framgår att konkursen är avslutad när tingsrätten fastställt utdelning enligt 11 kap. 17 § samma lag. Andra meningen är ny. Den tar sikte på den situationen att tillgång som inte omfattas av konkursen yppas efter bolagets upplösning. Det kan t.ex. vara fallet om konkursboet inte utnyttjat sin rätt att överta aktiebolagets talan i en pågående process och aktiebolaget vinner processen. Ett annat exempel är att bolaget har egendom som är utmätningsfri och som därför inte ingått i konkursen. Bestämmelsen innebär att rätten i det fallet, på ansökan av den vars rätt berörs därav, skall förordna en eller flera likvidatorer.
Beträffande frågan om det upplösta bolagets rättskapacitet i övrigt hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
Andra stycket behandlar konkurs som avslutas med överskott. Enligt gällande rätt åligger det i denna, i praktiken ovanliga, situation bolagsstämman att inom en månad besluta att bolaget skall gå i likvidation. Fattar stämman inte något sådant beslut skall PRV förordna om tvångslikvidation. Kommittén föreslår att denna ordning behålls och att motsvarande skall gälla för det fall konkursen läggs ned efter frivillig uppgörelse eller om egendomen i konkursboet återställs till bolaget till följd att ackord fastställts. På skäl som anförts i kommitténs all-
av männa överväganden har emellertid genom den föreslagna lydelsen av 45 § öppnats en möjlighet för bolagsstämman att besluta att likvidationen även i detta fall skall upphöra. Av 45 § framgår att ett sådant beslut förutsätter dels ett revisorsyttrande som intygar att bolagets eget kapital, beräknat enligt ll uppgår till det registrerade aktiekapitalet, dels att utskiftning ännu inte ägt rum.
Författningskommentar 125
Förslaget till lag om ändring i
årsredovisningslagen 1995: 1554
Angående motiven till lagen hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
Ikraftträdandebestämmelser
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385
13 kap. i sin nya lydelse föreslås träda i kraft den 1 januari 2001 och ersätter då de gamla bestämmelserna i 13 kap. ABL annat inte
om föreskrivs.
Kommittén anser att de nya bestämmelserna innebär förbättringar som bör tas till vara så snart som möjligt och i största utsträckning. De bör därför tillämpas så snart lagen trätt i kraft.
Som exempel på vad ett sådant omedelbart genomslag innebär vill kommittén peka på de bestämmelserna kontrollbalansräkning.
nya om Om en kontrollbalansräkning har upprättats före utgången år 2000
av enligt de gamla bestämmelserna kontrollstämma l eller 2 hålls
men efter ikraftträdandet, skall den kontrollbalansrälming behandlas på
som stämmorna upprättas enligt de nya bestämmelserna.
Som ett annat exempel på vad ett omedelbart genomslag innebär vill kommittén nämna kapitlets bestämmelser konkurs. Om ett bolag
om har försatts i konkurs före ikraftträdandet och konkursen avslutas efter detta gäller de nya bestämmelserna. Det innebär att konkursen
om avslutas med överskott, skall bolagsstämman inom månad besluta att
en bolaget skall i likvidation. Till skillnad från vad gäller i dag kan
som emellertid denna likvidation avbrytas beslut aktieägarna
genom av om aktiekapitalet har föreskriven täckning.
Kommittén utgår således från att de bestämmelserna
nya om genomförande av likvidation skall tillämpas också i bolag trätt i
som likvidation före ikraftträdandet. Det inställning skiljer sig
är en som från vad har varit brukligt. I 19 § lagen 1975:1386 införande
som om av aktiebolagslagen 1975:1385 föreskrevs att likvidation skulle genomföras enligt 1944 års aktiebolagslag, likvidator utsetts före
om ikraftträdandet. I sammanhanget skall också nämnas att i punkten 2 i övergångsbestämmelsema till konkurslagen 1987:672 föreskrevs att äldre föreskrifter fortfarande skulle gälla i fråga konkurs i vilken
om konkursbeslutet hade meddelats före ikraftträdandet.
Kommittén menar emellertid att de föreslagna bestämmelserna i 13 kap. 28-47 om genomförandet av likvidation i sak överensstämmer så nära med bestämmelserna i 13 kap. 7 § fjärde och femte styckena samt 8-18 i sin äldre lydelse att det inte finns skäl att föreskriva att äldre bestämmelser skall tillämpas likvidator har utsetts före ut-
om gången av år 2000.
Särskilt
yttrande
Särskilt av Sven Ekholm
yttrande
Styrelselösa bolag Kommittén har i betänkandet beskrivit olägenhetema det nuvarande systemet.
Det förekommer konstaterade problem i bolag som saknar registrerad styrelse genom att möjlighet finns för oseriösa beteenden, särskilt
lyckats dölja vilka personer som har haft inflytande i bolaget. när man Såvitt jag förstår uppstår problem ofta i bolag där man endast har haft en styrelseledamot och där denna hävdar att han/hon avgått tidigare.
I Finland finns en regel som innebär att om en styrelseledamot vid sin avgång har skäl att anta att bolaget inte längre har några andra styrelseledamöter, så är han skyldig att sammankalla en bolagsstämma för att välja en ny styrelse. Jag föreslår att en motsvarande regel införs i aktiebolagslagen.
Likvidationsreglerna Förenklad likvidation I lagstiftningen finns det numera regler som gör det enkelt att byta företagsforrn från enskild firma till handelsbolag och från de företagsformema till aktiebolag. Har man däremot bedrivit verksamhet i aktiebolagsform är reglerna för avveckling av bolaget krångliga och tidskrävande.
Enligt min mening bör ett förenklat förfarande införas för att byta företagsfonn från aktiebolag till enskild firma eller handelsbolag i de fall aktieägarna är eniga. Sådana regler har funnits i samband med höjningen av aktiekapital. Dessa regler fungerar väl och fyller ett praktiskt behov även i andra fall. Nuvarande regler medför relativt stora kostnader för att avveckla ett bolag vilket, dels medför att en del drar sig för att driva verksamhet i aktiebolagsforrn, dels att avveckling sker på annat sätt t.ex. genom att sälja bolagen som skalbolag. Utredningens
128 Särskilt yttrande
förslag ökar kostnaderna för avveckling ytterligare. Som beskrivs i betänkandet har förenklade regler om likvidation införts i Danmark.
Förenklad likvidation kommer sannolikt att användas främst i de minsta företagen. Som exempel kan nämnas företag som avvecklar eller trappar ned verksamheten. Kapitalbehovet eller risknivån kan ha minskat så att det inte längre föreligger något behov av att driva verksamheten i aktiebolag utan företagaren är beredd att driva den vidare med personligt ansvar. En del nyföretagare som i ett startskede har svårt att bedöma risknivån kan, om reglerna införs, oftare komma att välja aktiebolagsfonnen. Effekten av detta är, enligt min uppfattning, att många tragedier kan undvikas, med personliga konkurser som följd hos överoptimistiska nyföretagare, som kanske lockats in iegenföretagande på grund av arbetslöshet. Ett förenklat förfarande i kombination med möjlighet till Övertagande av skattemässiga värden av tillgångar skulle också innebära att många bolag som nu drivs vidare
m.m. med personligt då aktiekapitalet är förbrukat under en följd av år
ansvar skulle avvecklas. I dag fortsätter många verksamheten i aktiebolagsfonn även när kapitalet är förbrukat på grund kostnaderna för lik-
av vidation och skattekonsekvensema vid avveckling av aktiebolaget.
För privata aktiebolag bör införas regler om en förenklad avveckling
aktiebolag. Reglerna kan utformas på liknande sätt som de överav gångsregler gällt vid ökning aktiekapital. Det är naturligtvis
som av lämpligt att bolaget skall ta fram ett bokslut som revideras och regist-
i aktiebolagsregistret i samband med avvecklingen. reras
Tvångslikvidation p.g.a. att aktiekapitalet är förbrukat I huvudsak kan jag ansluta mig till utredningens förslag vad gäller tvångslikvidation och skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning. I några avseenden jag dock att reglerna borde fått en annorlunda
anser utformning.
Utgångspunkten vid upprättande av kontrollbalansräkning är ett periodbokslut upprättats enligt god redovisningssed. Detta får
som sedan justeras enligt de särskilda värderingsreglerna kontrollbalans-
om räkning. Enligt förslaget behöver statliga stöd med villkorad återbetalningsskyldighet inte tas skuld. Jag anser att denna regel bör
upp som vidgas så att den även omfattar andra skulder efterställs. Det före-
som kommer att leverantörer, kreditgivare och andra utomstående är beredda att oåterkalleligt och definitiv efterger skulder som ett led i en rekonstruktion ett företag. Avsikten är att förstärka det egna
av kapitalet, däremot vill ha möjlighet till återbetalning framtida
man ur vinstmedel rekonstruktionen lyckas. I rättspraxis finns stöd för detta
om
Särskilt yttrande 129
synsätt NJA 1988 620. Enligt min uppfattning kan detta underlätta
s. för företag att få stöd från leverantörer, kreditgivare och andra.
I allmänmotiveringen framgår med stor tydlighet att avsikten är att alla tillåtna justeringar som innefattats under begreppet god redovisningssed kan genomföras i samband med upprättande av kontrollbalansräkningen, även dessa uppskrivningar och omvärderingar
om inte görs i redovisningen. Detta framgår emellertid inte klart av lagtexten, tvärtom kan denna tolkas att sådan justering får göras
som endast beträffande pensionsåtaganden. Lagtexten bör därför justeras.
Personligt betalningsansvar kvarstår, enligt kommentaren till 13 kap. 17 § for förpliktelser uppkommit i ett läge när bolagets kapital
som
förbrukat och man t.ex. inte upprättade kontrollbalansräkning i rätt var tid trots att bristen i kapitalet därefter täcks. För en sådan förpliktelse har styrelsen i all framtid ett personligt ansvar.
Enligt min uppfattning är inte detta rimligt. I ett startskede av en verksamhet har ett bolag många gånger kostnader och gör investeringar
medför att bolagets kapital kan bli till mer än hälften förbrukat som eftersom intäkterna kommer Vid dessa tillfällen tecknas också
senare. många långsiktiga avtal varför frågan om personligt ansvar är särskilt viktig.
Jag föreslår att lagreglering införs innebär att det personliga
en som ansvaret bortfaller det kapitalet därefter är intakt enligt en
om egna reviderad årsredovisning som fastställts av bolagsstämma.
Kommittén föreslår att kontrollbalansrälcningen skall skrivas under
samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör. Eftersom den av skall upprättas genast innebär detta att i det fall någon styrelseledamot är oanträffbar under några veckor så blir effekten att en kontrollbalansräkning inte är upprättad enligt lag. Yttersta konsekvens kan då innebära att styrelseledamot skrivit under en kontrollbalans-
en som räkning råkar ut för personligt eftersom lagligt upprättad
ansvar en kontrollbalansräkning är upprättad for sent. Denna konsekvens är orimlig. Jag att det är tillräckligt att de beslutsregler som gäller
anser för styrelse iakttas, möjligen kan man kräva att de styrelseledamöter
deltagit i beslutet skall skriva under. Som jämförelse kan nämnas som att det är tillräckligt att styrelseledamot undertecknar ansökan om att
en försätta bolaget i likvidation, vilket visar på orimligheten i kravet.
Bilaga
un.:min
Kommittédirektiv
Översyn av aktiebolagslagen
Beslut vid regeringssammanträde 1990-06-21
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför efter samråd med chefen för industridepartementet statsrådet Molin och statsrådet Åsbrink.
Mitt förslag
En kommitté tillkallas för att göra en översyn av aktiebolagslagen. Kommittén, som skall utföra arbetet i samarbete med motsvarande kommittéer i Finland och Norge, skall bl.a. föreslå de lagändringar som erfordras med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Vidare skall kommittén överväga frågor som rör aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets organisation samt aktieägamas minoritetsskydd.
Bakgrund
Sedan början av 1970-talet har aktiebolagsrätten varit föremål för ett fortlöpande refonnarbete. Ett första steg togs år 1973 då betydande förändringar vidtogs i 1944 års aktiebolagslag i syfte att trygga aktiebolagets kapitalforsörjning och stärka skyddet för bolagets kapital. Bland annat
egna höjdes rriinirnigränsen för aktiekapitalet från 5 000 kr. till 50 000 kr. och aktiebolagen fick tillgång till nya finansiella instrument såsom konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt att teckna nya aktier i det låntagande bolaget samt konvertibla aktier. Den 1januari 1977 trädde den nuvarande aktiebolagslagen i kraft och ersatte 1944 års aktiebolagslag. Den nya aktiebolagslagen tillkom efter samnordiskt utredningsarbete och innebar en genomgripande teknisk översyn av aktiebolagsrätten i syfte att förenkla denna. Också de övriga nordiska länderna genomförde under åren 1973 till 1978 ny
132 Bilaga
lagstiftning inom aktiebolagsrätten. En följd av detta är att det föreligger en betydande rättslikhet i Norden aktiebolagsrättens område.
Sedan aktiebolagslagen trädde i kraft år 1977 har ett antal viktigare förändringar skett av lagen. Bland annat har bestämmelserna om skyldighet för ett aktiebolag att träda i likvidation när aktiekapitalet delvis gått förlorat skärpts och kravet på kvalificerad revision höjts genom att det nu krävs en auktoriserad eller godkänd revisor i varje aktiebolag. År 1987 infördes lagen 1987:464 om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. samtidigt som vissa ändringar vidtogs i aktiebolagslagen, allt i syfte att stärka minoritetsskyddet i samband med beslut om riktade emissioner och vid tilldelning av aktier. Nyligen har regeringen lag t fram en proposition om ändringar i aktiebolagslagen som innebär bl.a. att kravet på svenskt medborgarskap för styrelseledamöter och andra befattningshavare i aktiebolag avskaffas.
Ändringama i aktiebolagslagen har skett efter visst samråd med de övriga nordiska länderna. Någon samlad kartläggning och uppföljning av utvecklingen av de nordiska ländernas aktiebolagslagar och rättspraxis på området har emellertid inte skett sedan lagstiftning en genomfördes vid mitten av 1970talet. Nordiska ministerrådet föreslog därför år 1988 att särskild uppmärksamhet skulle fästas vid att en gemensam lagstiftning upprätthölls inom aktiebolagsrätten. Som ett första steg i detta arbete tillkallade ministerrådet under år 1989 en särskild utredare som gemensamt för de nordiska länderna skall kartlägga och analysera såväl redan antagna som framlagda förslag till direktiv inom den europeiska gemenskapen. Utredaren skall särskilt belysa i vad mån den nordiska aktiebolagsrätten behöver ändras för att få till stånd en hannonisering med EG-reglema. Arbetet beräknas vara avslutat inom kort.
Inom regeringskansliet övervägs vissa frågor rörande aktiebolagslagen och områden av betydelse för aktiebolagsrätten. Röstvärdeskommittén har i betänkandet SOU 1986:23 Aktiers röstvärde övervägt frågan om röstvärdet för aktier och lämnat förslag till en teknisk lösning som skulle begränsa den andel av aktiekapitalet som utgörs av s.k. röstsvaga aktier. I betalningsansvarskommitténs betänkande SOU 1987:59 Ansvarsgenombrott m.m. har framlagts förslag till ändringar i aktiebolagslagen i syfte att bl.a. stärka borgenärsskyddet i underkapitaliserade aktiebolag när det förekommit ett otillbörligt förfarande. Ägarutredningen har i sitt huvudbetänkande SOU 1988:38 Ägande och inflytande i svenskt näringsliv bl.a. analyserat frågor om aktiebolags förvärv av egna aktier, om ömsesidigt och cirkulärt ägande inom näringslivet, om behovet av regler om begränsad rösträtt vid bolagsstämma samt om informationsskyldigheten i fråga om större ägares innehav av röst- och kapitalandelar i aktiemarknadsföretag. Värdepappersmarknadskommittén har i betänkandet SOU 1989:72 Värdepappersmarknaden i framtiden övervägt vissa aktiebolagsrättsliga frågor. Utredningen har bl.a. övervägt frågor om aktiebolags informationsplikt och om skyldighet för förvärvare av viss väsentlig andel av ett bolags aktier att samma villkor erbjuda sig att köpa övriga aktier i bolaget, s.k. erbjudandeplikt. I slutbetänkandet SOU 1990:1 Företagsförvärv i svenskt näringsliv har även ägarutredningen behandlat frågan om erbjudandeplikt.
Bilaga 133
Ägarutredningens kartläggning det svenska näringslivet under den
av senaste tioårsperioden visar att den svenska aktiemarknaden och ägarstrukturen inom de större aktiebolagen har genomgått betydande förändringar sedan den nuvarande aktiebolagslagen trädde i kraft. Ägarstrukturen i de
enskilda företagen har koncentrerats. Antalet kontrollägarskiften har ökat markant under senare år. Samtidigt har företagens intresse för försvar mot oönskade ägarskiften ökat, vilket inte minst återspeglas i ett ökat ömsesidigt och cirkulärt ägande i företagen. Utgivandet av konvertibla skuldebrev och andra finansiella instrument står aktien nära har blivit vanligt före-
som kommande. Ägarutredningen pekar även punkter i aktiebolagslagen
ett par där det nu föreligger ett behov av ändrade regler eller en översyn av bestämmelserna. Detta gäller t.ex. reglerna om andra finansiella instrument än aktier. I fråga den ökade förekomsten av ömsesidigt och cirkulärt ägande i
om företagen ansåg utredningen att statsmakterna noga bör följa den fortsatta utvecklingen dessa ägarförhållanden och överväga en begränsande lag-
av stiftning på området efter förebild från andra länder. Med denna fråga sammanhänger delvis också det från olika håll främst från näringslivshåll
- framförda kravet på modifiering förbudet för aktiebolag att förvärva
en av
aktie. Ägarutredningens betänkanden övervägs nu i regeringskansliet. egen
Utöver vad jag redovisat har ett antal händelser den svenska aktie-
nu marknaden väckt uppmärksamhet och medfört en debatt rörande bl.a. regleringen aktiebolagsformen. Den händelse som väckt den största uppmärk-
av samheten är otvivelaktigt den s.k. Fennentaaffären som bl.a. resulterade i att styrelsen för Stockholms fondbörs tillkallade tre utredare för att mot bakgrund
händelseförloppet i Fermenta analysera principfrågor och övriga förav hållanden betydelse för fondbörsen och aktiemarknaden. Utredningens
av arbete resulterade i rapport till Stockholms fondbörs, Fermenta fakta och
en erfarenheter, vari utredarna föreslog en rad förändringar i bl.a. aktiebolagslagen rörande främst aktiebolagets organisation och aktieägamas minoritets-
skydd.
Härtill kommer det arbete bolagsrättens område som nu pågår inom
för den västeuropeiska integrationen och som är av stor betydelse. Förramen handlingar kommer att inledas mellan Sverige och övriga EFTA-länder
nu samt EG rörande ett avtal ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde
om EES. Avsikten är att detta avtal också skall omfatta bolagsrättsliga frågor.
grund för förhandlingarna ligger bl.a. de inom EG tidigare antagna Som en direktiven och forordningama på bolagsrättens område.
Mot bakgrund vad jag har anfört förordar jag att en särskild
av nu kommitté tillkallas för att i nordiskt samarbete se över aktiebolagslagsrätten. Jag kommer i det följande att nännare riktlinjerna för arbetet.
ange
Utredningsuppdraget
Anpassning till regelverket inom EG
En viktig arbetsuppgift för kommittén hänger samman med det arbete på bolagsrättens område som sker inom ramen för den västeuropeiska integratio-
Det kan förutses att lagändringar måste göras med hänsyn till de nen.
134 Bilaga
åtaganden rörande bolagsrätt som Sverige kan komma att göra i ett avtal
om EES. Som redan har nämnts kommer förhandlingarna om ett sådant avtal att föras med utgångspunkt bl.a. i de direktiv och förordningar har antagits
som inom EG. Avtalet kan beräknas bli träffat tidigast omkring årsskiftet 1990/91.
Det inom EG utarbetade regelverket är omfattande och kan i korthet beskrivas på följande sätt. Ett första bolagsrättsdirektiv antogs år 1968 och innehåller grundläggande krav som måste ställas bolag utan personligen ansvariga delägare public limited companies, private limited companies, bl.a. rörande registrering av bolaget, årsredovisning samt behörigheten att utåt företräda bolaget. Ett andra bolagsrättsdirektiv antogs år 1976 och innehåller främst regler om skydd för det kapitalet i s.k. public limited companies.
egna Ett tredje bolagsrättsdirektiv antogs år 1978 och innehåller regler om fusion mellan public limited companies. Ett fiiirde bolagsriittsdirektiv antogs år 1978 och innehåller regler om årsredovisning. Ett sjätte bolagsrättsdirektiv antogs år 1982 och innehåller bestämmelser delning aktiebolag. Ett sjunde
om av bolagsrättsdirektiv antogs år 1983 och innehåller bestämmelser koncern-
om redovisning. Ett åttonde bolagsrättsdirektiv antogs år 1984 och reglerar auktorisation och godkännande av revisorer i public private companies.
resp. Ett elfte bolagsrättsdirektiv antogs år 1988 och behandlar redovisning i filialer till ett aktiebolag. Ett tolfte bolagsrâttsdirektiv antogs år 1989 och innehåller regler om enmansaktiebolag. Vidare antogs 1985 förordningen om Europeiska ekonomiska företagsgrupper EEIG. Förordningen, trädde i kraft år
som 1989, reglerar den särskilda företagsfonnen EEIG, som kan karakteriseras som ett slags konsortium för samarbete mellan företag med hemvist i olika EGländer.
Utöver vad som nu har nämnts har lagts fram ett flertal förslag till ytterligare reglering bolagsrättens område. Bl.a. har föreslagits ett femte bolagsrättsdirektiv rörande organisationen av aktiebolag och bolagsorganens befogenheter och förpliktelser, ett tionde bolagsrättsdirektiv fusion över
om gränserna av aktiebolag samt ett trettonde bolagsrättsdirektiv om erbjudanden om övertaganden s.k. take over bids. Slutligen har föreslagits en förordning om s.k. Europabolag och ett direktiv som kompletterar förordningen med regler om de anställdas inflytande. Europabolaget kan beskrivas över-
som en nationell bolagsfonn som lyder direkt under gemenskapsrätten.
En mera översiktlig analys av det inom EG hittills antagna regelverket
som har gjorts inom regeringskansliet ger vid handen att reglerna i allmänhet står i god överensstämmelse med principerna inom den nordiska aktiebolagsrätten. På många punkter kan det emellertid förutses att lagändringar, mestadels
av teknisk natur, måste göras om en fullständig överensstämmelse skall uppnås.
Som har nämnts tidigare har Nordiska ministerrådet år 1989 tillkallat
en särskild utredare med uppgift bl.a. att belysa i vad mån den nordiska aktiebolagsrätten behöver ändras för att man skall till stånd harmonisering
en med EG-reglema. Avsikten har varit att utredarens rapport skall kunna ligga till grund för det vidare utredningsarbete som krävs för lagändringar med hänsyn till innehållet i ett kommande EES-avtal.
I enlighet med vad har anförts bör det bli en uppgift för kommittén som nu att lägga fram förslag till de lagändringar som kommer att krävas med hänsyn till EES-avtalet. Jag vill i detta sammanhang nämna att det inom EG-komniissionen för närvarande förbereds förslag till ändringar i de bolagsrättsliga direktiven i syfte att undanröja hinder mot företagsförvärv. Utvecklingen inom detta område kan komma att föranleda mig att föreslå tilläggsdirektiv till utredningen senare beträffande de frågor om ömsesidigt och cirlculärt ägande i företagen som jag har nämnt i det föregående.
Aktiebolagets kapital och finansiella instrument
Utmärkande för aktiebolaget är att delägarna inte svarar personligen för bolagets åtaganden och förpliktelser, utan borgenärema är hänvisade till att kräva betalning bolagets tillgångar. Aktiekapitalets funktion är att utgöra ett ur slags garanti för bolagets fordringsägare. Aktiebolagslagen innehåller en rad regler att garantera att bolaget när det bildas tillförs tillgångar samt som avser att skydda det bundna kapitalet under bolagets verksamhet. Aktiebolagslagen innehåller även regler syftar till att möjliggöra för bolagen att tillgodose som behovet extern finansiering i form upplånat kapital och riskvilligt av av ägarkapital. Jag har inledningsvis nämnt att det år 1973 vidtogs betydande förändringar i den dåvarande aktiebolagslagen för att stärka skyddet för bolagets eget kapital och att trygga bolagens kapitalförsörjning. Ändringarna innebar att minimigränsen för aktiekapitalet höjdes från 5 000 kr. till 50 000 kr., att aktiebolagens rätt att lån till aktieägare eller i bolagsledningen eller ge personer närstående begränsades samt att aktiebolagen fick tillgång till nya finansiella instrument såsom konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt att teckna aktier i det låntagande bolaget. nya Sedan minimigränsen för aktiekapitalet 1973 bestämdes till 50 000 kr. har inflationen medfört att detta belopp i dag representerar ett betydligt lägre värde. Med hänsyn till att det inte föreligger något personligt betalningsansvar för aktieägarna är det betydelse att ett aktiebolag har ett tillräckligt ekonoav miskt underlag för sin verksamhet. Det kan ifrågasättas den nuvarande om minimigränsen för aktiekapitalet säkerställer detta. Till detta kommer att det tidigare omnämnda inom EG antagna andra bolagsrättsdirektivet innebär att aktiekapitalet i ett public limited company skall uppgå till minst 25 000 ECU, dvs. omkring 185 000 kr. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga frågan höjning av minimigränsen för aktiekapitalet. om en Aktiebolagslagen innehåller som tidigare redovisats förbud för aktiebolag att lämna lån till aktieägare, personer i bolagsledning eller närstående. Låneförbudet, infördes år 1973, genomfördes för att förhindra skatteflykt som och för att säkerställa att skyddet för bolagets bundna kapital inte urholkas att det bundna kapitalet tas i anspråk av aktieägare eller företagsgenom ledningen lån. Låneförbudsreglema har vid skilda tillfällen tillförts en genom rad ganska komplicerade undantags- och dispensregler, vilket har gjort bestämmelserna svåröverskådliga. Det kann ämnas att utredningen angående de
små och medelstora företagens finansiella situation i betänkandet SOU 1983:59 Kreativ finansiering har ifrågasatt om inte en generösare reglering av dispensmöjlighetema borde införas för att ytterligare underlätta generationsskiften i företag. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga utfommingen av låneförbudsreglema.
Som jag inledningsvis redovisat har användningen av sådana finansiella instrument som kan omvandlas till aktier eller som ger rätt till nyteckning av aktier ökat kraftigt under senare år. I aktiebolagslagen regleras relativt ingående emission av konvertibla skulde brev och skuldebrev förenade med optionsrätt. Under år 1987 infördes härutöver som jag inledningsvis nämnt lagen om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. Denna lag har till syfte att skapa garantier för att bl.a. emission av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev med optionsrätt till nyteckning, som erbjuds vissa bestämda persongrupper, genomförs ett godtagbart sätt för de mindre aktieägarna. Emellertid saknar aktiebolagslagen regler om hur konvertibla skuldebrev och sådana optionsrätter som här avses s.k. teckningsoptioner skall behandlas under tiden efter det att de emitterats och till dess de omvandlas till aktier. Exempelvis saknas regler om hur konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner skall behandlas i samband med tvångsinlösen enligt 14 kap. aktiebolagslagen. Det är också oreglerat huruvida det emitterande bolaget självt kan förvärva konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner och huruvida ett bolag kan återförsälja sådana finansiella instrument. Av betydelse i fråga om de finansiella instrumenten är vidare att dessa, när de används i stor omfattning, har betydelse för ett bolags ägarstruktur. Emellertid saknar aktiebolagslagen regler som ger samma offentlighet dessa instrument som aktier. Denna fråga har uppmärksammats av såväl ägarutredningen som värdepappersmarknadskommittén, vilka har uttalat att samma offentlighet som idag genom aktieboken föreligger i fråga om aktier bör gälla beträffande sådana finansiella instrument som ger rätt till utbyte av en fordran mot aktier eller till nyteckning av aktier.
Härtill kommer i fråga om de finansiella instrumenten att det från näringslivet har framförts förslag om att bolag bör ges möjlighet att utfärda optionsrätter till nyteckning som är fristående och inte har anknytning till ett skuldebrev. Från näringslivshåll har därvid angivits att den nuvarande kopplingen av optionsrätten till skuldebrevet i praktiken saknar betydelse eftersom optionsbeviset oftast skiljs från skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Frågan om rätt för bolag att utfärda fristående optioner har tidigare berörts i den rapport Ds Fi 1986:21 som kommissionen för undersökning av vissa aktieemissioner lade fram år 1986. Kommissionen förordade att frågan togs upp till prövning.
Mot bakgrund av de nu redovisade frågeställningarna avseende finansiella instrument med anknytning till aktier bör kommittén överväga om man i vissa avseenden bör jämställa dessa finansiella instrument med aktier. Kommittén bör därutöver överväga om det finns skäl att ge aktiebolagen möjlighet att emittera fristående optionsrätter.
Aktiebolagets organisation
I aktiebolag som har ett aktiekapital överstigande l miljon kronor skall finnas fyra bolagsorgan, nämligen bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisorer. I mindre bolag behöver inte verkställande direktör utses. Aktiebolagslagens kompetensfördelning mellan bolagsorganen är avsedd att åstadkomma en balans mellan bolagets olika organ samt mellan å ena sidan majoriteten bland aktieägarna och å andra sidan minoriteten och enskilda aktieägare.
Kompetensfördelningen mellan de olika bolagsorganen kan i korthet beskrivas enligt följande. Bolagsstämman är det överordnade, i sista hand beslutande organet. Styrelsen väljs av bolagssstämman och har till uppgift att svara för bolagets organisation och den övergripande förvaltningen av bolagets angelägenheter. Bolagets verkställande direktör, som väljs av styrelsen, skall under styrelsen sköta den löpande förvaltningen av bolaget. Revisorerna har till uppgift att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets räkenskaper. Revisorerna utses normalt av bolagsstämman.
Under senare år har i debatten rörande regleringen av aktiebolagsformen framförts att ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen i vissa avseenden är oklar, särskilt vad gäller styrelse och verkställande direktör, och att det kan ifrågasättas om aktiebolagslagens regler om tillsättande och entledigande av styrelsens ledamöter och revisorer är utformade så att man åstadkommer den balans mellan bolagsorganen och mellan olika aktieägarintressen som lagstiftaren åsyftat.
Revisorernas roll och kontakter med företagsledningen har blivit av allt större betydelse för bolagsorganens möjligheter att balansera varandra och de olika aktieägarintressena. Det är av central betydelse att revisorn intar en självständig ställning gentemot dem han skall granska och i förhållande till bolagsstämman så att han kan agera opartiskt vid granskningen. Att revisorerna skall inta en självständig ställning även i förhållande till bolagsstämman sammanhänger med att revisorernas uppgift inte bara är att beakta aktieägamas intressen. Det åligger revisorerna att också ägna uppmärksamhet i vad mån bolagsledningen beaktat samhällets, de anställdas och borgenäremas intressen. Revisorerna har därutöver även ett ansvar gentemot den aktieplacerande allmänheten.
En annan fråga av stor betydelse hänger samman med att aktiebolagslagens regler i allmänhet utgår från att varje aktiebolag utgör ett ekonomiskt och juridiskt självständigt företag även om bolaget ingår i en koncern. De särskilda regler som återfinns i aktiebolagslagen om koncerner är få och gäller främst redovisningen i sådana bolag. Aktiebolagslagen innehåller således inga särskilda regler om styrningen av och ansvarsfördelningen i aktiebolag som ingår ikoncemer.
Som jag inledningsvis nämnt har ägarutredningens kartläggning av ägande och inflytande i de större aktiebolagen visat att koncentrationen i de enskilda företagens ägar- och inflytandestruktur har ökat påtagligt under de senaste tio åren. Av statistiska centralbyråns koncernregister framgår också att antalet
138 Bilaga
koncerner i svenskt näringsliv ökat kraftigt. Detta har inneburit att antalet bolag som enligt aktiebolagslagens definition utgör koncembolag blivit fler.
I praktiken torde styrningen och ansvarsförhållandena i koncerner ofta skilja sig åtskilligt från den grundstruktur som finns angiven i aktiebolagslagen. Som exempel kan nänmas den inom koncerner allt förekommande
mer befattningen koncernchef, som är ett okänt begrepp i aktiebolagslagen.
Kommittén bör mot bakgrund av den utveckling skett ägar-
som av strukturen inom näringslivet överväga om den nuvarande organisationen
av aktiebolaget och kompetensfördelningen mellan bolagsorganen åstadkommer den balans som lagstiftaren åsyftat. Kommittén bör därvid särskilt uppmärksamma revisorernas roll och ansvarsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör. När det gäller revisorernas roll bör utredningen till grund för sina överväganden kunna lägga en rapport revisorernas roll för
om som närvarande utarbetas på uppdrag av Nordiska ministerrådet och beräknas
som blir klar in om kort.
Kommittén bör även överväga om aktiebolagslagens regler tillsättande
om och entledigande av styrelseledamöter och revisorer är utformade så att de befrämjar att dessa utför sina funktioner med självständighet och integritet. Vidare bör kommittén klarlägga vad aktiebolagslagen innebär beträffande styrningen och ansvarsförhållandena mellan bolagen och dessas bolagsorgan i koncemförhållanden och utifrån denna analys överväga det föreligger
om behov av att särskilt reglera dessa frågor i aktiebolagslagen.
Minoritetsskyddet m.m.
Aktiebolagslagen vilar på principen att bestämmanderätten i bolaget tillkommer den eller dem som har majoriteten rösterna. Lagen innehåller
av emellertid också ett antal regler som syftar till att skydda minoriteten mot maktmissbruk av majoriteten och garantera likabehandling aktieägarna.
en av
De flesta av aktiebolagslagens regler till skydd för minoriteten syftar till att ge minoritetsaktieägare inflytande över och insyn i förvaltningen bolagets
av angelägenheter samt möjlighet att initiera sanktioner vid bolagsorganens åsidosättande av minoritetens rättigheter. Dessa regler blir tillämpliga beträffande minoritetsaktieägare som representerar minst tio procent aktie-
av kapitalet. Från Stockholms fondbörs och Sveriges Aktiesparares Riksförbund har mot bakgrund av Fermentaaffären framförts att bör överväga att sänka
man den andel av aktiekapitalet som krävs för att aktieägarminoritet skall kunna
en åberopa minoritetsskyddsreglema i aktiebolagslagen. Det har framförts bl.a. att aktieägandet i större företag ofta är så spritt bland de mindre aktieägarna att det i praktiken inte är möjligt att samla en aktieägamiinoritet representerar
som tio procent av aktiekapitalet.
Utforrrmingen av minoritetsskyddet är av stor betydelse for den aktieplacerande allmänhetens förtroende för aktiemarknaden. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga om den nuvarande gränsen för att åberopa minoritetsskyddsreglema bör sänkas generellt eller i vissa avseenden.
Av betydelse for minoritetens skydd är även bestämmelserna i aktiebolagslagen om att en aktie i princip är fritt överlåtbar. Detta innebär ett skydd så
Bilaga 139
tillvida att en minoritetsaktieägare, som är missnöjd med majoritetens skötsel av bolaget, alltid kan dra sig ur bolaget genom att sälja sitt aktieinnehav. Värdet av detta skydd är dock självfallet beroende av till vilket pris aktieägaren kan sälja sitt aktieinnehav.
Under senare år har det i motioner till riksdagen och även i den allmänna debatten framförts krav på att man, efter utländsk förebild, bör införa regler om skyldighet för den som förvärvat en viss väsentlig andel av aktierna i ett bolag att erbjuda sig att förvärva övriga aktier till samma pris som det senaste förvärvet, s.k. erbjudandeplikt. Kraven har framförts mot bakgrund av den under senaste tioårsperioden ökade förekomsten av kontrollägarskiften inom svenska storföretag samt den internationella utvecklingen. De skäl som har framförts för en regel om erbjudandeplikt är främst att den innebär ett skydd för de mindre aktieägarna och en garanti för att alla aktieägare behandlas lika. Erbjudandeplikt för en kontrollerande aktieägare har införts i Finland och Norge. Till detta kommer EG-kommissionens tidigare omnämnda förslag till ett trettonde bolagsrättsdirektiv, vilket innehåller en erbjudandeplikt av detta slag.
Frågan om att införa regler om erbjudandeplikt i Sverige har övervägts av värdepappersmarknadskornrnittén och ägarutredningen som har ansett att det för närvarande inte finns skäl för att införa en lagstadgad erbjudandeplikt. Som värdepappersmarknadkommittén har påpekat är det emellertid av stor vikt att man följer utvecklingen inom den europeiska gemenskapen och i andra länder som är av betydelse i detta sammanhang. Mot bakgrund härav bör kommittén följa utvecklingen och utifrån denna överväga en motsvarande reglering inom den svenska aktiebolagsrätten.
Slutligen kan framhållas att det föreligger ett nära funktionellt samband mellan minoritetsskyddet och ansvarsförhållandena i bolaget samt lagens regler om straff, skadestånd och vite. Det kan finnas anledning att i detta sammanhang mera generellt överväga om sanktionssystemet är utformat ett sådant sätt att lagens materiella regler får det genomslag som har varit avsett. Även valet påföljd för olika åsidosättanden lagens regler kan behöva
av av övervägas på nytt. Kommittén bör förutsättningslöst analysera dessa frågor och lägga fram de förslag till lagändringar som kommittén anser vara motiverade.
Andra aktiebolagsrättsliga frågor
Det finns även andra frågor inom aktiebolagsrätten som inte kan hänföras till någon av de ovan angivna huvudpunktema men som bör belysas och övervägas vid översyn aktiebolagslagen. Ägarutredningen har i sitt
en av huvudbetänkande SOU 1989:38 Ägande och inflytande i svenskt näringsliv ifrågasatt behovet av den dispositiva regel i aktiebolagslagen som begränsar rätten för aktieägare att vid bolagsstämma utöva rösträtt för mer än en femtedel av de vid stämman företrädda aktierna. Vidare har under senare år i olika sammanhang framförts önskemål om ändringar av vissa specificerade bestämmelser i aktiebolagslagen i syfte att förenkla lagstiftningen eller att förbättra aktieägamas möjlighet att ta del av bolagsinformation. Så t.ex. har
140 Bilaga
patent- och registreringsverket i en framställning till regeringen föreslagit att vissa av aktiebolagslagens föreskrivna uppgiftsskyldigheter för aktiebolagen till registerrnyndighetema upphävs se justitiedepartementets ärende dnr 2583- 85. Vidare har revisorernas organisationer föreslagit att aktiebolagslagen ändras så att, i de fall där till revisor utsetts ett revisionsbolag, registreringen avser revisionsbolaget och inte den huvudansvarige revisorn i bolaget se justitiedepartementets ärende dnr 87-1877. Från Sveriges Aktiesparares Riksförbund har framställts önskemål om ändring i aktiebolagslagen i fråga om kallelse av aktieägare till bolagsstämma se justitiedepartementets ärende dnr 1718-88.
Kommittén bör förutsättningslöst överväga även de nu redovisade frågorna. Kommittén bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor avseende aktiebolagsrätten än de som särskilt tagits upp här i den mån utredningsarbetet föranleder det.
Övrigt
Kommittén bör i alla de frågor som har berörts överlägga med de motsvarande utredningar som nyligen har tillsatts i Finland och Norge. Kommittén bör därvid särskilt uppmärksamma de olikheter som föreligger vissa punkter mellan de skilda aktiebolagslagama samt utröna om det inte kan uppnås en ännu större nordisk rättslikhet på detta område.
Mycket talar för att kommittén redovisar sitt arbete i etapper. Det är sannolikt att den del av utredningsuppgiften som gäller harmonisering med EG-direktiven m.m. behöver behandlas med förtur.
Utredningsuppdraget bör vara slutfört före den 1 december 1992.
För kommittén bör gälla regeringens direktiv dir. 1984:5 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet
att tillkalla en kommitté omfattad av kommittéförordningen 1976:119
— med högst fem ledamöter med uppdrag att göra en översyn av aktiebolagslagen, samt
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommittén.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
Justitiedepartementet
Bilaga 141
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén Ju 1990:08
Dir. 199 1:89
Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12
Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför.
Mitt förslag Kommittén skall lämna förslag till regler om s.k. ansvarsgenombrott. Kommittén skall också behandla vissa andra aktiebolagsrättsliga frågor, däribland frågan det finns skäl att modifiera förbudet för ett bolag att förvärva sina om egna aktier.
Inledning År 1990 tillkallades kommitté Ju 1990:08 för att göra en översyn av en aktiebolagslagen. Kommittén antog namnet aktiebolagskommittén. Kommitténs uppgift är att i samarbete med motsvarande kommittéer i Finland och Norge föreslå de lagändringar erfordras med hänsyn till den som pågående europeiska integrationen. Vidare skall kommittén överväga frågor rör aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets orgasom nisation samt aktieägamas minoritetsskydd.
Ansvarsgenombrott Den 25 april 1991 beslutade regeringen att inhämta lagrådets yttrande över förslag till ändringar i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar innebar att bl.a. en delägare i ett aktiebolag i vissa undantagssituationer som skulle kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgenombrott. För ansvarsgenombrott förutsattes att bolaget inte kunde uppfylla sina förpliktelser samt att detta berodde på att delägaren hade begagnat sitt inflytande över bolaget på ett otillbörligt sätt. En motsvarande regel föreslogs även gälla för ekonomiska föreningar. I sitt yttrande över lagrådsrernissen anförde lagrådet att förslaget till bestämmelser ansvarsgenombrott inte borde genomföras. En lagreglering av om ansvarsgenombrott borde enligt lagrådets uppfattning föregås av en fördjupad utredning vilka företeelser borde träffas sådan lagreglering och om som av en
hur rekvisiten för ansvarsgenombrott bör utfonnas. Lagrådet anförde bl.a. att två av de rekvisit som förslaget innehöll och kunde leda till rätts-
var vaga osäkerhet. Lagrådet menade med hänsyn härtill att den föreslagna lagstiftningen skulle innebära ett nytt osäkerhetsmoment i näringsverksamhet
som sker i aktiebolagsforrn.
I prop. 1990/911198 om vissa ändringar i aktiebolagslagen anförde jag att jag hade svårt att instämma i lagrådets slutsats att det finns risk att den föreslagna lagstiftningen om ansvarsgenombrott innebär ett nytt osäkerhetsmoment i all näringsverksamhet som sker i aktiebolagsforrn. Med hänsyn till lagrådets inställning jag emellertid inte beredd att föreslå regler
var om ansvarsgenombrott. Dessa frågor skulle i stället
utredas vidare i syfte att om möjligt precisera rekvisiten ytterligare. I propositionen uttalades att den frågan borde anförtros aktiebolagskomrnittén.
I enlighet med det anförda bör frågan ansvarsgenombrott utredas vidare
om av kommittén. Kommitténs uppgift i denna del bör att lägga fram förslag
vara till bestämmelser vilka om möjligt preciserar rekvisiten i större utsträckning än förslaget i den lagrådsreiniss som har närrmts i det föregående.
Förvärv av egna aktier
I direktiven till aktiebolagskomrnittén jag att det från olika håll
angav främst från näringslivshåll har framförts krav modifiering förbudet
- en av för aktiebolag att förvärva egna aktier. Ett skäl framförts för att tillåta för-
som värv av egna aktier i vissa fall är att en sådan möjlighet skulle kunna bidra till att underlätta riskkapitalförsöijningen för små och medelstora företag.
I överläggningar mellan aktiebolagskommittén och motsvarande utredn ingar i Norge och Finland har från norsk och finsk sida framförts att man avser att ta upp frågan om att modifiera reglerna om förbud för aktiebolag att förvärva egna aktier. Med hänsyn till intresset av nordisk rättslikhet på detta område bör även aktiebolagskormriittén överväga denna fråga.
I detta sammanhang finns det ett flertal faktorer måste beaktas.
som Bakgrunden till att den svenska lagstiftningen intagit restriktiv hållning till
en förvärv av egna aktier är bl.a. att ett sådant förvärv till sina ekonomiska verkningar har ansetts jämförligt med nedsättning av aktiekapitalet i förening med återbetalning till vissa aktieägare. Detta innebär reglering tillåter
att en som förvärv av egna aktier måste tillförsäkra borgenärema ett skydd så att det finns täckning för det bundna kapitalet i bolaget. Vidare bör reglering innebära
en att aktieägarna likabehandlas så att inte vissa aktieägare att
gynnas genom bolaget förvärvar deras aktier till ett värde som överstiger marknadsvärdet. Det kan i detta sammanhang erinras om att förvärv av egna aktier kan användas för att påverka kurssättningen ett bolags aktier och därigenom användas för Stödköp eller spekulationsköp. En reglering måste kunna kombineras med effektiva insiderregler. Ett skäl för restriktiva regler som framförts under senare år bl.a. inom den Europeiska gemenskapen är att förvärv
- - av egna aktier kan genomföras för att stärka företagsledningens ställning i bolaget gentemot befintliga eller potentiella ägare. I Europeiska gemenskapens andra bolagsrättsdirektiv finns redan regler med begränsningar i fråga förvärv
om av
Bilaga 143
egna aktier. Kommissionen har också nyligen lagt fram förslag till ytterligare begränsningar i detta avseende. Det är av vikt att här beakta inte endast det befintliga regelverket inom gemenskapen utan även den pågående utvecklingen.
Kommittén skall med beaktande av vad jag nu har anfört bedöma om det finns skäl att modifiera förbudet mot förvärv av egna aktier och, om så skulle anses vara fallet, lämna förslag till nya bestämmelser om detta.
Övrigt
Aktiefrämjandet och Svenska Bankföreningen har framställt önskemål om att aktiebolagskommittén skall överväga om det bör införas regler som ger aktiebolag möjlighet att emittera aktier i annan valuta änsvenska kronor se justitiedepartementets ärenden dnr 91-1835 och 91-2233. Kommittén bör förutsättningslöst överväga denna fråga.
Som ett led i arbetet med att befria regeringen från förvaltningsärenden och anpassa vår lagstiftning till Europakonventionens krav tillgång till domstolsprövning jfr prop. 1990/91 :100 bil.2 s 55 bör kommittén också överväga
den nuvarande instansordningen för dispensärenden enligt aktiebolagsom lagen behöver ändras. Jag tänker då på bl.a. ärenden enligt 12 kap. 7 § aktiebolagslagen.
Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen kompletterar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag har förordat.
Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
Justitiedepartementet
144 Bilaga
Kommittédirektiv
Dir. 1991 :98
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén
Ju 1990:08
Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-28
Statsrådet Laurén anför.
Aktiebolagskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som har till uppgift att se över aktiebolagslagen. Genom tilläggsdirektiv dir. 1991:89 som beslutades den 12 september 1991 fick kommittén i uppgift att lämna förslag till regler som i huvudsak innebär att en delägare i ett aktiebolag i vissa undantagssituationer skall kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgenombrott.
I rättspraxis har ansvarsgenombrott förekommit i några få, mycket speciella fall då det inte har ansetts godtagbart att upprätthålla principen om frihet från personligt betalningsansvar. Det finns för närvarande enligt min mening inget som tyder på att det skulle föreligga behov av att införa särskilda lagregler om ansvarsgenombrott. Det bör därför inte ingå i aktiebolagskommitténs uppdrag att lämna förslag till sådana regler.
Jag hemställer att regeringen beslutar att begränsa aktiebolagskommitténs uppdrag så sätt att vad som sägs s. 1 och 2 i de tidigare meddelade tilläggsdirektiven under rubriken "Ansvarsgenombrott" inte längre skall gälla.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
Justitiedepartementet
Bilaga 145
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén
Ju 1990:08
Beslut vid regeringssammanträde: 1992-02-13
Statsrådet Laurén anför.
Mitt förslag Kommitténs uppdrag begränsas så sätt att detta inte skall omfatta anpassningen till EG:s fjärde, sjunde, åttonde och elfte bolagsrättsdirektiv.
Inledning Aktiebolagskommittén är parlamentariskt sammansatt kommitté som har en till uppgift över aktiebolagslagen. Kommittén skall bl.a. föreslå de lagatt se ändringar erfordras med hänsyn till den pågående europeiska integrasom tionen. Den frågan skall kommittén behandla med förtur. De rättsakter utgör EG:s bolagsrätt består av en förordning och elva som direktiv. Tre dessa rättsakter rör redovisningsfrågor och en rättsakt vilka av och revisionsbolag får godkännas for att utföra lagstadgad revipersoner som sion. Av dessa rättsakter reglerar det fjärde bolagsrättsdirektivet årsredovisning, det sjunde bolagsrättsdirektivet koncemredovisning, det åttonde bolagsrättsdirektivet auktorisation och godkännande revisorer i s.k. public resp. av private companies och det elfte bolagsrättsdirektivet redovisning i filialer. Genom beslut den 22 augusti 1991 bemyndigade regeringen den dåvarande chefen for justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra redovisningslagstifmingen dir 1991:71. En huvuduppgift för en översyn av kommittén är att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som är påkallade för lagstiftningen till den snabba utveckling som har ägt att anpassa på redovisningsområdet såväl i Sverige internationellt. rum som
Kommitténs uppdrag begränsas Enligt min mening är det en fördel vid utformningen den
om man av nya lagstiftningen redovisningsområdet kan ta hänsyn till vad krävs enligt
som EG-rätten på detta område, så att övervägandena kan ske i ett enda
sammanhang. Till detta kommer att de EG-direktiv bolagsrättens område
som rör redovisningsfrågor behandlar redovisningen inte endast i aktiebolag utan även i vissa andra bolagsfonner. En anpassning den svenska lagstiftningen
av kommer därför att beröra redovisningsregler även i andra lagar än aktiebolagslagen och få betydelse för frågan om vilken struktur redovisningslagstiftningen bör ha. Det åttonde bolagsrättsdirektivet behandlar auktorisation och godkännande av revisorer och har inte något direkt samband med den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen.
Mot bakgrund av det anförda är det enligt min mening mest lämpligt att anpassningen på redovisningsområdet till EG:s regelverk sker i samband med den förestående generella översynen av lagstiftningen på detta område samt att anpassningen till EG:s regler om auktorisation och godkännande revisorer
av utreds i särskild ordning.
Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen beslutar att begränsa aktiebolagskommitténs uppdrag så sätt att detta inte skall omfatta anpassningen till EG:s fjärde, sjunde, åttonde och elfte bolagsrättsdirektiv. Vad som sägs om detta i de tidigare meddelade direktiven dir. 1990:46 under rubriken Anpassningen till regelverket inom EG" skall alltså inte längre gälla.
Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
Jusititiedepartementet
SOU 1999236 Bilaga 147
dä;
ä
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén
Ju 1990:08
Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 1994
Sammanfattning av uppdraget Aktiebolagskommittén skall lämna förslag till regler om s.k. ansvarsgenombrott.
Bakgrund År 1990 tillkallades kommitté Ju 1990:08 med uppdrag att göra en överen aktiebolagslagen. Kommittén antog namnet Aktiebolagskommittén. syn av Kommittén har tidigare avgivit två delbetänkanden. Bland de frågor som återstår för kommittén att behandla kan nämnas bolagsorganens roller och frågor kring finansiella instrument i aktiebolag, aktieägares minoriansvar, tetsskydd och aktiebolags förvärv aktier. Kommitténs arbete skall vara av egna avslutat senast vid utgången av juni 1996.
Tidigare överväganden om ansvarsgenombrott Den 25 april 1991 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till ändringar i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar. byggde Betalningsansvarskommitténs betänkande Ansvars- Förslaget, som genombrott SOU 1987:59 innebar bl.a. att delägare i ett aktiebolag i m.m. en vissa undantagssituationer skulle kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgenombrott. En motsvarande regel föreslogs gälla även för ekonomiska föreningar. Lagrådet framförde i sitt yttrande över lagrådsremissen vissa invändningar förslaget. Enligt Lagrådet borde lagreglering ansvarsgenombrott mot en av föregås fördjupad utredning vilka företeelser som borde träffas av en av en om sådan lagreglering och hur rekvisiten för ansvarsgenombrott borde utformas. Med hänsyn till Lagrådets inställning avstod regeringen från att lägga fram förslag angående ansvarsgenombrott. I proposition angående vissa en senare andra aktiebolagsrättsliga frågor uttalades att frågor om ansvarsgenombrott i stället borde utredas vidare i syfte att om möjligt precisera rekvisiten ytter-
148 Bilaga
ligare prop. 1990/912198 7. Genom regeringsbeslut den 12 september
s. 1991 fick Aktiebolagskommittén i uppdrag att göra denna utredning dir.
1991:89.
Efter valet 1991 beslöt den nya regeringen den 28 november 1991
om nya tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén. De tilläggsdirektiven
nya innebar bl.a. att kommitténs uppdrag begränsades så den inte längre hade
att i uppdrag att utreda frågan om ansvarsgenombrott.
Behovet av utredning m.m.
Enligt regeringens mening finns det fortfarande starka skäl som talar för att det i lagstiftningen införs bestämmelser ansvarsgenombrott. Innan lagstift-
om ningen ändras bör dock de frågor Lagrådet har tagit analyseras
som upp ytterligare. Aktiebolagskommittén bör därför i uppdrag lägga fram for-
att slag till bestämmelser om ansvarsgenombrott. Förslagen bör den
även avse associationsrättsliga regleringen bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.
av
Aktiebolagskommittén skall därvid ta ställning till vilka olika företeelser som bör föranleda ansvarsgenombrott. Kommittén skall även i övrigt söka precisera förutsättningarna för att ansvarsgenombrott skall kunna komma i fråga.
Tidsplan
Resultatet av kommitténs överväganden skall redovisas före utgången juni
av 1996.
Justitiedepartementet
Bilaga 149
än
Kommittédirektiv
Må"
till Aktiebolagskommittén Dir. Tilläggsdirektiv
1998:90
Ju 1990:08
Beslut vid regeringssammanträde den 15 oktober 1998.
Sammanfattning av uppdraget
Aktiebolagskommittén skall länma förslag till åtgärder mot aktiebolag som saknar styrelse, överväga beslut att utse eller entlediga styrelseledamöter i aktiebolag - om skall rättsverkan först från registreringen av beslutet, ges utarbeta förslag till författningsbestämmelser ett aküeägarregister för om andra aktiebolag än avstämningsbolag, det bör införas ett system med s.k. kvotaktier samt - överväga om överväga frågan aktiebokens offentlighet i avstämningsbolag. - om
Bakgrund
Aktiebolagskommittén är parlamentariskt sammansatt kommitté som har till en uppgift över aktiebolagslagen 1975:1385. Kommittén har hittills avgett att se fem delbetänkanden: Bundna aktier SOU 1992:13, Aktiebolagslagen och EG SOU 1992:83, Aktiebolagets organisation SOU 1995:44, Aktiebolagets kapital SOU 1997:22 och Vinstutdelning i aktiebolag SOU 1997:168. Kommitténs slutbetänkande skall enligt nuvarande direktiv under år 1998. avges I rapporten Bolagsplundring, Översiktlig kartläggning och förslag till åtgärder, har utarbetats Riksenheten mot ekonomisk brottslighet, har skilda som av aktiebolagsrättsliga frågor behandlats, främst sådana har anknytning till som ekonomisk brottslighet. Utredningen aktiekapital och redovisning i utländsk om valuta har i delbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro och arman utländsk valuta SOU 1997:181 diskuterat om man i svensk rätt bör överge med aktier med nominellt belopp till förmån för ett system med s.k. systemet kvotaktier. Vidare har Bulvanutredningen i betänkandet Bulvaner och annat SOU 1998:47 behandlat frågan införandet ett aktieägarregister. Slutligen om av har frågan uppkommit de nuvarande reglerna om aktieboks offentlighet i avom stämningsbolag är ändamålsenliga. De närrmda frågorna fordrar ytterligare nu utredning. Enligt regeringens mening bör detta arbete anförtros Aktiebolagskommittén.
150 Bilaga
styrelselösa bolag 0.d.
Behovet förändringar av
Det förekommer varje att ett antal bolag under kortare eller längre tid en saknar registrerad styrelse. Både för den seriösa affarsverksamheten och för en myndighet som i efterhand skall utreda brott har förekommit, och i om vem som så fall bär ansvaret för det, utgör de styrelselösa bolagen ett svårbemästrat problem. Problemet ligger framför allt i att det inte finns någon person genom vilken företaget kan nås och som kan göras personligen ansvarig för bolagets åtgärder. Liknande problem kan uppstå i en del fall där aktiebolagsregistret i och för sig innehåller en uppgift om bolagets styrelse. Det händer ibland, t.ex. sedan delgivning har skett med en registrerad styrelseledamot eller när skall ansvar utkrävas av styrelsen, att de registrerade påstår att de vid tiden för den personerna aktuella åtgärden hade avgått ur styrelsen. Nuvarande lagstiftning innehåller vissa metoder att komma till rätta med bolag som saknar registrerad styrelse. Den främsta dessa är möjligheten av att enligt 13 kap. 4 a § första stycket 2 aktiebolagslagen besluta att bolaget skall träda i likvidation. Det inte obetydliga antalet styrelselösa bolag visar dock att nuvarande medel är otillräckliga. Det har också visat sig del bolag försöker att en kringgå likvidationsreglema. Det har sålunda förekommit att ett styrelselöst bolag anmält en ny styrelse så snart Patent- och registreringsverket har inlett ett likvidationsförfarande men att styrelsen genast avgått efter det att verket har avbrutit likvidationsärendet. De nuvarande reglerna har inte heller någon effekt när de styrelseledamöter som vid en viss tidpunkt var registrerade i aktiebolagsregistret i efterhand felaktigt påstår att de vid den tidpunkten hade avgått och därför inte kan göras ansvariga for den verksamhet som då bedrevs i bolaget.
Uppdraget
Kommittén skall överväga vilka åtgärder behövs för att komma problesom men med de styrelselösa bolagen. En möjlighet som bör övervägas för att komma tillrätta med bolag helt som saknar registrerad styrelse är att skärpa de nuvarande likvidationsreglema. Ett sätt att åstadkomma en sådan skärpning är att förkorta de tidsfrister gäller för som likvidationsförfarandet. Ett annat sätt kan att införa bestämmelser vara om att aktiebolag som under viss längre tid har saknat registrerad styrelse kan försättas i likvidation trots att de under likvidationsförfarandet anmäler styrelse. Det står ny kommittén fritt att pröva även andra lösningar. Kommittén skall vidare överväga problemet med de styrelseledamöter som påstår att de har avgått. I den ovannämnda rapporten Bolagsplundring har det föreslagits att utseende och entledigande styrelseledamöter skall rättsav ges verkan först i och med registreringen. En sådan regel torde lösa det aktuella problemet. Samtidigt torde emellertid sådan regel innebära problem för den en seriösa näringsverksamheten. Det beror bl.a. på att det kan ta tid innan en registreringsamnälan föranleder registrering jfr även 1994/95:67 35. prop. s.
Bilaga 151
Kommittén skall analysera dessa problem nämnare och därefter ta ställning till den föreslagna bör införas. om en regel som Kommittén skall också begränsade åtgärder. En sådan åtgärd överväga mera kan införa regler att ett beslut att utse styrelseledamot eller ett vara att om en beslut styrelseledamots avgång eller entledigande förfaller om det inte om en anmäls för registrering inom viss kortare tid. För att sådana regler skall full en verkan torde det nödvändigt att samtidigt precisera de krav som bör ställas vara på anmälan registrering och införa bestämmelser om omedelbar avvisning en om av bristfälliga anmälningar. Kommittén skall utforma förslag till författningsändringar.
Aktieägarregister
Behovet av utredning
För närvarande finns det inte någon central registrering ägarförhållandena i av aktiebolag. Patent- och registreringsverket, för de obligatoriska som svarar registreringsuppgiftema enligt aktiebolagslagen, registrerar inte uppgifter om sig för privata eller för publika aktiebolag. aktieägare vare För alla aktiebolag gäller emellertid att aktiebok skall föras över bolagets en samtliga aktier och aktieägare. Aktieboken skall i princip hållas tillgänglig för var och 3 kap. 7-13 aktiebolagslagen. I aktiebolag med avstämnings-
en se
förbehåll avstämningsbolag, dvs. bolag där aktierna inte kommer till uttryck i pappersbaserade aktiebrev utan är kontobaserade, är det Värdepapperscentralen VPC AB för aktieboken. Den aktiebok förs av bolag utan avstämsom som ningsförbehåll kan otillförlitlig. Det beror bl.a. att det i princip är frivilligt vara för aktieägare att göra anmälan till bolaget om sitt innehav. För avstämen ningsbolag sker ägarregistreringama i flertalet fall kontoförande institut genom har fått tillstånd Värdepapperscentralen att göra registreringar i det kontosom av Publika aktiebolag har i regel ett avstämningsförbehåll och ett baserade systemet. sådant förbehåll krav för notering vid Stockholms Fondbörs. Bland de är ett privata aktiebolagen är det endast mindre andel har avstärrmingsförbehåll. en som Bulvanutredningen har i betänkandet Bulvaner och annat SOU 1998:47 behandlat bl.a. frågan det finns skäl att införa ett register för information om om ägare i fåmansbolag betänkandet 137 f.. Utredningen har kommit till slut-
se s.
det för dessa bolag bör införas ett system med obligatorisk aktieägarsatsen att registrering. Enligt utredningen skulle ett sådant register vara av värde vid åtskilliga utredningar ekonomisk brottslighet. Det skulle också underlätta skatteom kontrollen och ha betydelse för kronofogdemyndighetemas arbete. Även för nä-
ringslivet skulle registret värde. Olika slag av näringsidkare skulle vara av bättre möjligheter att före kredit eller ett avtalsslut kontrollera den tilltänkte en affärspartnern och skulle därmed också bättre möjligheter att skydda sig mot ekonomiska förluster. Bolagen skulle själva slippa att föra aktiebok och utfärda aktiebrev. Enligt utredningen skulle nyordning detta slag sannolikt ganska en av snart komma att uppfattas förenkling. Utredningen har uttalat att registret som en måste konstrueras så att anteckning i registret blir förutsättning för ett giltigt en aktieförvärv.
152 Bilaga
Utredningen, som har gjort vissa principiella överväganden utformningen om av ett aktieägarregister, har förordat att statsmakterna först fattar principbeslut ett om att införa ett sådant register och att Patent- och registreringsverket därefter ges i uppdrag att utarbeta ett system.
Regeringen anser liksom Bulvanutredningen att starka skäl talar för ett systern med obligatorisk aktieägarregistrering. Något slutligt beslut införa om att ett sådant system bör dock inte tas förrän ett utförligt förslag, inklusive författningsbestänunelser, har presenterats. Utredningsarbetet bör därför omedelbart drivas
vidare. Uppdraget att utarbeta förslaget bör anförtros Aktiebolagskomrnittén.
Uppdraget
Kommittén skall ta ställning i alla de frågor inrättandet obligatoriskt som av ett aktieägarregister aktualiserar. Arbetet skall ha utgångspunkt registret som att skall omfatta samtliga aktiebolag utom sådana med avstämningsförbehåll. Vid utforrrmingen regelverket kring registret skall kommittén förutsättav ningslöst pröva vilken betydelse registreringen bör i fråga giltigheten ges om av förvärv eller pantsättning av aktie, i fråga om rätten att förfoga över aktien och i fråga om rätten att i andra avseenden utöva de rättigheter i dag utövas som av aktieägaren. En möjlighet som kommittén särskilt skall studera är såsom att - Bulvanutredningen föreslagit registreringen skall förutsättning - vara en för att ett giltigt förvärv skall föreligga och dänned också förutsättning en för att förvärvaren skall kunna utöva de befogenheter följer med aktieägandet. som Kommer kommittén fram till att denna lösning skall väljas, skall kommittén också uppmärksamma frågor törvärvares ställning mellan överlåtelseavtalet om och registreringen. Kommittén skall vidare pröva vilka sakrättsliga verkningar registreringen skall ha. Härvid bör de bestämmelser som finns i aktiekontolagen 1989:827 eller den lag som skall ersätta denna lag enligt l997/98:l6O tjäna prop. som förebild. Kommittén skall också studera de övriga problem med sakrättslig anknytning som ett system av det aktuella slaget kan förenat med, såsom de vara av Bulvanutredningen uppmärksammade frågorna likvidutväxling vid överlåtelom se av aktie och skydd mot dubbelöverlåtelse aktie SOU 1998:47 149. av se s. Kommittén skall ta ställning till vilket eller vilka skall ha hand organ som om registreringen. De alternativa lösningar Bulvanutredningen har diskuterat som innebär att ansvaret för registreringsverksamheten läggs Patent- och registreringsverket eller Värdepapperscentralen. I l997/98:l6O har det föreprop. slagits att även andra än Värdepapperscentralen skall kunna auktorisation att föra register över finansiella instrument i kontobaserade system. Detta innebär att även andra kan komma i fråga för den aktuella registreringsuppgiften. Komnu mittén skall i denna del förutsättningslöst överväga vad utgör den lämpsom ligaste lösningen.
Kommittén skall vidare ta ställning till vad registret skall omfatta. En utgångspunkt är att registret skall innehålla ägaruppgiñer för samtliga aktier i de aktuella bolagen. Kommittén skall utreda motsvarande uppgifter även bör om lämnas i fråga om konvertibla skuldebrev och optionsrätter. Kommittén skall också ta ställning till vilka uppgifter aktieägaren registret skall innehålla, om som
Bilaga 153
såsom uppgifter adress, personnummer m.m., samt i vilken utsträckning
om uppgifter annat slag, t.ex. uppgifter om pantsättning, utmätning och liknande
av rättsliga åtgärder och köpeskilling m.m. for aktier, skall registreras. I det sam-
om manhanget skall kommittén särskilt ta upp frågan om det skall vara möjligt att registrera olika slag förbud för aktieägaren att förfoga över aktien.
av
Kommittén skall ta ställning till om det finns skäl för att registrets uppgifter
aktieägare till någon del skall vara hemliga. En utgångspunkt skall dock vara om att det i det systemet inte skall finnas någon möjlighet, motsvarande den som
nya finns enligt aktiekontolagen, att låta en förvaltare vara antecknad i registret i stället för aktieägaren. Kommittén skall också ta ställning till i vilken utsträckning andra uppgifter som har förts in i registret skall vara allmänt tillgängliga.
Kommittén skall vidare ta upp frågor kring förfarandet i samband med registrering, däribland frågan om verkställandet av registreringsåtgärder i någon omfattning kan överlåtas till någon annan än det eller de registrerande organen. Även frågor kring rättelseåtgärder och hävande registreringsåtgärder skall
av uppmärksammas.
Vidare skall kommittén behandla de integritetsfrågor som inrättandet av ett aktieägarregister upphov till. Därvid skall kommittén ta ställning till om
ger registret i datarättsligt avseende skall omfattas av personuppgiñslagens regler eller det skall införas särskilda regler om personuppgiftsansvar.
om
Kommittén skall särskilt ta upp frågan om skadestånd vid felaktig registre-
ring.
Kommittén skall vidare utröna behovet av en övergångsreglering. Därvid aktualiseras bl.a. frågan om vid vilken tidpunkt ett system av detta slag kan träda i kraft och frågan om behovet av en särskild övergångstid. En annan fråga som kommittén måste behandla gäller förutsättningarna för registrering av de aktier
förekommer vid ikraftträdandet eller vid övergångstidens slut. Starka skäl som talar för att man i fråga om dessa aktier, i vart fall som huvudregel, gör uppvisandet aktiebrevet till förutsättning för registrering. Kommittén skall dock
av en överväga det i begränsade situationer finns anledning att avstå från
om mera kravet på att visa upp aktiebrevet. Den skall vidare ta ställning till vilka rättsföljder bör inträda om aktiebrevet inte visas upp och som en följd därav
som - registrering aktien inte kommer till stånd.
av
Kommittén skall särskilda regler behövs för de fall då ett aktie-
överväga om bolag inför avstämningsförbehåll eller avskaffar det.
Frågan kostnaderna för att införa av registret och deras finansiering skall
om ägnas särskild uppmärksamhet. En utgångspunkt skall vara att övergången till ett nytt system skall innebära minsta möjliga besvär och kostnader för bolagen.
Åtskilliga de frågor kommittén skall ta ställning till tangerar för-
av som hållanden utpräglat teknisk art. I kommitténs uppdrag ingår inte att presentera
av lösningar olika tekniska problem som är förenade med exempelvis ADBanvändningar. Kommittén måste emellertid genom samråd med Patent- och registreringsverket, Värdepapperscentralen och annan expertis förvissa sig om att tekniska problem kommitténs förslag kan upphov till går att lösa.
som ge
Kommittén skall utarbeta förslag till nödvändiga författningsändringar.
154 Bilaga
Aktier utan nominellt belopp Behovet förändringar
av Ett aktiebolag skall ha ett aktiekapital. Detta skall i privata aktiebolag uppgå till minst 100 000 kronor och i publika aktiebolag till minst 500 000 kronor. Om det finns flera aktier i bolaget, skall aktiekapitalet vara fördelat aktierna med lika belopp varje aktie. Det belopp som belöper varje aktie brukar benämnas aktiens nominella belopp. Aktiemas nominella belopp skall i bolags-
anges ordningen. En rad regler i aktiebolagslagen anknyter till det nominella beloppet.
Det synes emellertid tveksamt om det är nödvändigt att ställa krav att varje aktie skall ha ett nominellt belopp. Det nominella beloppet är i grunden ett uttryck för den andel i bolaget som varje aktie representerar. En akties andel i bolaget kan beräknas utan att något nominellt belopp fastställs, nämligen
genom att aktiekapitalet divideras med antalet aktier. Det kan rentav hävdas att kravet att varje aktie skall ha nominellt belopp utgör enbart en onödig komplikation i det aktiebolagsrättsliga systemet. Det finns mot den bakgrunden anledning att överväga om det nu är dags att tillåta aktier utan nominellt belopp kvotaktier eller, med ett engelskt uttryck, value shares i svensk rätt.
no- par
Behovet av sådana överväganden understryks av det förhållandet att vissa europeiska rättsordningar redan idag tillåter att aktiebolag ger ut kvotaktier. Av betydelse är också att den europeiska börsfederationen Fédération des Bourses Européennes år 1997 rekommenderade de europeiska lagstiñama att överväga lagstifining som tillåter kvotaktier. Några länder, däribland Finland och Tyskland, förbereder sådan lagstiftning.
Ett avskaffande av det nominella beloppet skulle också kunna vara av betydelse vid ett eventuellt genomförande av ett av de förslag som Utredningen om aktiekapital och redovisning i utländsk valuta har lagt fram i delbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta SOU 1997:181. Enligt det förslaget skall svenska aktiebolag ges rätt att ha sitt aktiekapital i
euro. Vid den omräkning av aktiemas nominella belopp som måste göras i samband med övergången till aktiekapital i euro skulle det uppkomma mycket ojämna belopp, något som sannolikt skulle driva fram kostnadskrävande öknings- eller nedsättningsbeslut. Dessa problem skulle undvikas om kravet nominella belopp togs bort. Om det förslaget skulle genomföras, är det viktigt att det så snart som möjligt finns tillgång till en analys av för- och nackdelar med ett system med kvotaktier.
Uppdraget Kommittén skall göra en fördjupad analys av fördelar och nackdelar med en övergång till kvotaktier. På grundval denna analys skall kommittén ta ställning
av till om det bör införas ett system med kvotaktier i Sverige. Kommer kommittén fram till detta, skall den också ta ställning till om systemet skall vara obligatoriskt för samtliga aktiebolag eller om bolagen själva skall avgöra om de skall över till systemet. Vidare skall kommittén pröva om systemet skall gälla för alla aktiebolag eller öppnas enbart för vissa.
Vid sin prövning skall kommittén analysera de olika effekter som ett avskaffande av det nominella beloppet kan andra regler i aktiebolagslagen och andra lagar. Därvid skall behovet av kompletterande regler utrönas. Analysen skall göras under beaktande av såväl de överväganden som har gjorts av Utredningen om aktiekapital och redovisning i utländsk valuta se SOU 1997:181 s. 132 som det lagstiflningsarbete som pågår i andra europeiska länder med likartad aktiebolagsrätt. Kommittén skall i det sammanhanget överväga bl.a. vilka effekter ett avskaffande av det nominella beloppet får det s.k. underlcursförbudet, dvs. förbudet att sätta teckningskursen för en aktie lägre än det nominella beloppet.
Kommittén skall vidare överväga de övergångsproblem som ett avskaffande av det nominella beloppet kan föra med sig och utröna hur dessa problem kan lösas. Den skall därvid särskilt uppmärksamma vad som bör gälla i fråga om bolagsordningsbestämmelser som anknyter till aktiemas nominella belopp.
Om kommittén kommer fram till att ett system med kvotaktier bör införas, skall den utforma förslag till författningsändringar.
Aktiebokens offentlighet i fråga om avstämningsbolag Behovet avförändringar Inom svensk aktiebolagsrätt tillämpas principen om aktiebokens offentlighet. Denna princip kommer till uttryck i 3 kap. 13 § aktiebolagslagen. Där sägs att aktieboken eller en utskrift av denna skall hållas tillgänglig för var och en hos bolaget och, när det gäller avstämningsbolag, hos Värdepapperscentralen. I fråga om avstämningsbolag får utskriften dock inte innehålla uppgifter om aktieägare med högst 500 aktier.
Numera anses aktiebokens offentlighet fylla huvudsakligen två funktioner. För det första skall varje aktieägare kunna få reda vilka andra som är aktieägare, något som kan ha betydelse t.ex. för den som vill förbereda en aktion
en bolagsstämma eller utöva någon rättighet som en viss grupp av aktieägare har. Detta intresse motiverar normalt inte offentlighet för andra än aktieägare men kan vara av visst intresse för den som avser att bli aktieägare i ett bolag. För det andra åstadkommer man genom aktiebokens offentlighet en insyn från allmänheten, vilket leder till att maktförhållandena i näringslivet kan kartläggas och minskar risken för att aktiebolag används som bulvaner jfr Rodhe, Aktiebolagsrätt, 17 uppl. s. 151 f..
Att aktieböckema är offentliga ger en möjlighet för vem som helst att insyn i andra personers ekonomiska förhållanden. Detta saknar motsvarighet andra områden och principen om aktiebokens offentlighet lär vara unik för Sverige. Tillgången till detaljerade uppgifter om enskilda aktieägare kan utnyttjas i brottsligt syfte. Dessvärre har detta förekommit vid några tillfällen beträffande avstämningsbolag. Mot det nu sagda står dock de ovan redovisade skälen för offentlighet liksom de strävanden till ökad genomlysning som gör sig gällande för näringslivet i stort.
Frågan om aktiebokens offentlighet har indirekt betydelse även i ett internationellt perspektiv, nämligen när det gäller innehav av aktier som är förvaltarregistrerade. Sådana innehav framgår inte av aktieboken. För avstämningsbolag
156 Bilaga
har emellertid en motsvarande ordning åstadkommits att förvaltaren är
genom skyldig att lämna uppgifter till Värdepapperscentralen de aktieägare har
om som sina aktier i ett bolag förvaltarregistrerade. Värdepapperscentralen är i sin tur skyldig att hålla tillgänglig en sammanställning högst månader gammal
- sex över de aktieägare som har mer än 500 aktier i ett avstämningsbolag förvaltarregistrerade. Det har hävdats att detta försvårar förvaltarregistrering hos utländska förvaltare, eftersom andra länders lagstiftning kan hindra att sådana uppgifter lämnas ut.
Bestämmelsen om att en utskrift av aktieboken för avstämningsbolag inte får avse aktieägare som har färre än 500 aktier har motiverats med att varken samhället eller allmänheten har något berättigat intresse av att reda på namnen på de personer som har småposter och saknar möjlighet att påverka bolagets förvaltning se prop. 1970:99 s. 60. Eftersom bestämmelsen gäller oavsett vilken andel av bolagsförrnögenheten eller röstetalet som aktien representerar, har Bulvanutredningen föreslagit att den formuleras om. Utredningen har därvid förordat att begränsningen i stället relateras till en viss andel- tiotusendel
en - av bolagets registrerade aktiekapital.
Det finns mot denna bakgrund anledning att se över vissa frågor som rör aktiebokens offentlighet.
Uppdraget Kommittén skall analysera de skäl som finns för respektive mot att behålla de
nuvarande reglerna om aktiebokens offentlighet för avstämningsbolag. Kommittén skall därvid överväga om de skäl som talar för att aktieboken skall vara offentlig kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom de flaggningsregler som finns i lagen 1991:980 om handel med finansiella instrument. Vidare skall kommittén uppmärksamma i vilken utsträckning principen behövs för att tillgodose myndigheters behov av information, t.ex. när det gäller skatter eller brottsförebyggande verksamhet.
Kommittén skall under arbetet inhämta uppgifter om hur man i andra länder ser frågan om aktiebokens offentlighet.
Kommittén skall vidare bedöma om bestämmelsen om att en utskrift av aktieboken för avstämningsbolag inte får avse aktieägare har färre än 500 aktier
som är lämplig och har en ändamålsenlig utfonnning. Därvid skall de överväganden som Bulvanutredningen har gjort beaktas.
Om kommittén finner att reglerna om aktiebokens offentlighet bör avskaffas eller förändras i fråga om avstämningsbolag, skall kommittén lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras.
Tidsramar Med hänsyn till de ytterligare uppgifter som kommittén ges genom dessa direktiv förlängs tiden för slutförandet av kommitténs uppdrag till den 31 december 1999. Kommittén skall dock redovisa sina förslag om åtgärder mot styrelselösa bolag i ett delbetänkande senast den 26 februari 1999.
Justitiedepartementet
KUNGL BEBL.
1999 Oil 2
STOCKHOLM
i
Statens 1999
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Nya förmånsrättsregler Bilagor. Ju.+ 32.Utvecklingssamarbete rättsområdet.Ju. Steriliseringsfrågani Sverigel935-l975. 33.Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerför . tryggt - Ekonomiskersättning. äldresamtavgifter för äldre-ochhandikappomsorg. Yrkesfrsketskonkurrenssituation.Jo. S. . Godsedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamâmndeneffektivaretillsyn.Fi.
— EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidation aktiebolag.Ju. . av Märkväl Fi. . Invandrarskapochmedborgarskap. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Ju. l0. Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. l Bördemokratinavnationaliseras . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 13.Etikochdemokratiskstatskonst. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 15.Nytt systemfor prövningavhyres-ocharrendemål. Ju. 16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. 17.GarantipensionochBosättningstilläggfor personer föddaår 1937eller tidigare. 18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. 19.Artikel 7 i EG:svarumärkesdirektiv. Ändringar varumärkeslagen.i Ju. 20.Sverigeochjudamastillgångar. UD. 21. Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet
avpersonermedfunktionshinder. 22.Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins värdeochvärdighet.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. Förslagtill inriktningav nyamål 3 inom EG:s strukturfonder.N. 24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 25. Samema ettursprungsfolki Sverige.
- 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga
jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 28. Kontantmetodfor småföretagare.Fi. 29. Internationellkonflikthantering attförberedasig
tillsammans,Fö.
Förslagtill 30. Yttrandefrihetenochkonkurrensenmediekoncentrationslag.m. m.Ku. 3 Tillsyn överadvokaterm. m.Ju. .
Statens 1999
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet
Nyafönnånsrättsregler Bilagor. 1+ Godsedi forskningen.4
lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokrati-
utredningensskrifiserie.8 Jordbruksdepartementet
Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch
Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9
Samema ettursprungsfolki Sverige.25 Rasism,nynazismoch främlingskap. -
Demokratiutredningensskriftserie.10 Kulturdepartementet
Bördemokratinavnationaliseras
Denframtidakommersiellalokalradion.14 Demokratiutredningensskiftserie.l l
Frågortill detindustriellasamhället.18 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens
Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill skriftserie.12 -
mediekoncentrationslagm. m.30 Etik ochdemokratiskstatskonst.
Svensktmedborgarskap.34 Demokratiutredningensskriftserie.13
Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 Näringsdepartementet
Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv.
Effektivavärme-ochmiljölösningar.5 Ändringari varumärkeslagen.19
Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.Förslag Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins
till inriktningav nyamål 3 inom EG:sstrukturfonder. värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie
23 22
EG:sstrukturstöd.Nyorganisationför degeografiskt Tillsyn överadvokaterm. m. 31
avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Utvecklingssamarbete rättsområdet.32
Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb Likvidation aktiebolag.36 -
av
ocharbetslöshetsersättningen.27
Utrikesdepartementet
Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16
Sverigeochjudamastillgångar. 20
Försvarsdepartementet
EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.6
Internationellkonflikthantering att for beredasig
tillsammans.29
Socialdepartementet
SteriliseringsfråganiSverige1935-1975.Ekonomisk
ersättning.2
GarantipensionochBosättningstilläggför personer
födda år 1937eller tidigare.17
Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav
personermedfunktionshinder.21
Botryggt- Betalarätt.Särskildaboendeforrnerför äldre
samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33
Finansdepartementet
Märk väl 7
Införselavbeskattadevaror.26
Kontantmetodför småföretagare.28
Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 3 5
-
fakta info direkt
Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71.
Box 6430. 82 Stockholm.
117,
0rder0‘faktz1info.se www.faktainf0.sc