Aktiebolagets kapital delbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
AKTIEBOLAGETS
KAPITAL
Delbetänkande av Aktiebolagskommittén
1997:22
min
m Statens offentliga utredningar
1997:22
Justitiedepartementet
Aktiebolagets kapital
Delbetänkande Aktiebolagskommittén
av Stockholm 1997
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-690 91 91
Ordertel: 08-690 91 90
Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.
En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos:
Regeringskansliets förvaltningsavdelnjng Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
ISBN 91-38-20515-7
Graphic Systems AB, Göteborg 1997 ISSN O375-250X
Till statsrådet Laila Freivalds
Genom beslut den 21 juni 1990 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra
en översyn aktiebolagslagen och att besluta sakkunniga, experter,
av om sekreterare och annat biträde kommittén.
Med stöd av detta bemyndigande förordnades från den 21 juni 1990 justitierådet Bo Svensson av vara ordförande i kommittén. Som ledamöter i kommittén förordnades från den 1 november 1990 dåvarande riksdagsledamoten Nic Grönvall, riksdagsledamoten Inga-Britt Johansson, riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand och civilekonomen Ulrika Stuart, från den 10 december 1991 riksdagsledamoten Karin Starrin och från den 9 januari 1992 advokaten Rolf Åbjömsson. Inga- Britt Johansson entledigades från kommittén fr.o.m. den 27 oktober 1992 och efterträddes samma dag av riksdagsledamoten Carin Lundberg. Nic Grönvall entledigades från kommittén fr.o.m. den 26 april 1993 och efterträddes samma dag riksdagsledamoten Stig
av Rindborg. Som nya ledamöter i kommittén förordnades från den 15 maj 1995 riksdagsledamoten Eva Arvidsson och riksdagsledamoten Lars Granberg.
Som sakkunniga i kommittén förordnades från den 1 november 1990 bankdirektören Jan Bökmark, auktoriserade revisorn Sven Ekholm, advokaten Johan Gemandt, verkställande direktören Per-Ola Jansson, auktoriserade revisorn Sten Lundvall, direktören Ulf Magnusson och juris kandidaten Lars Milberg, från den 6 december 1990 vice börschefen Lars Bredin, från den 15 maj 1991 juris kandidaten Hans Peter Larsson, från den 29 oktober 1992 chefsjuristen Åsa Breding och från den 15 februari 1993 hovrättslagmannen Lars Hedberg, sakkunnig vid Finansinspektionen. Lars Hedberg entledigades från kommittén fr.o.m. den 1 juli 1996 och efterträddes dag
samma av chefsjuristen Hans Schedin.
Att som experter biträda kommittén förordnades från den 1
november 1990 numera departementsrådet Håkan Klahr, rättschefen Per Erik Lindeberg och numera finansrådet Annika Lundius, från den 1 oktober 1991 numera kanslichefen Göran Schubert och kommerserådet Christer Lefrell, från den 29 oktober 1992 kanslirådet Ingrid Melbi
numera
samt från den 20 januari 1993 departementsrådet Sten
numera Andersson. Håkan Klahr entledigades från kommittén fr.o.m. den 19 oktober 1992 och efterträddes dag numera departements-
samma av rådet Göran Haag. Göran Haag entledigades från kommittén fr.o.m. den 10 februari 1993. Göran Schubert entledigades från kommittén fr.o.m. den 15 februari 1993. Annika Lundius entledigades från kommittén fr.o.m. den 2 september 1996 och efterträddes samma dag av Göran Haag.
Ti11 sekreterare förordnades från den 1 december 1990 numera ekonomie licentiaten Rolf Skog och hovrättsassessom Hans Cappelen- Smith.
Kommittén har antagit namnet Aktiebolagskommittén. Kommittén får härmed avlämna delbetänkandet Aktiebolagets
kapital. Kommittén har tidigare avlämnat delbetänkandena SOU 1992:13 Bundna aktier, SOU 1992:83 Aktiebolagslagen och EG samt SOU 1995:44 Aktiebolagets organisation. Stockholm i mars 1997
Bo Svensson
Eva Arvidsson Lars Granberg Carin Lundberg
Stig Rindborg Bengt Silfverstrand Karin Starrin
Ulrika Stuart Rolf Å björnsson
/Rolf Skog
Hans Cappelen-Smith
Innehållsförteckning
Förkortningar 11
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sammanfattning 13
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Summary 27
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Författningsfärslag 41
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1 Kommitténs uppdrag 139
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2 Huvuddragen i gällande rätt 141
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Aktiebolags bildande 142
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.2 Aktier, aktiebrev m.m. och aktiebok 144
. . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.1 Aktier och aktieslag 144
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.2 Aktieöverlåtelse 144
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.3 Aktiebok 145
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.4 Avstämningsbolag 145
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.5 Aktiekonto 145
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2.6 Aktiebokens offentlighet 146
. . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.3 Ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller
fondemission 147
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
2.3.1 Nyemission 147
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.3.2 Fondemission 149
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.3.3 Emissionsprospekt 149
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning 153
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4.1 Konvertering och teckning med stöd av optionsrätt 155
2.4.2 Emissionsprospekt 155
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 LEO-lagen 156
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Nedsättning av aktiekapitalet 157
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Förvärv av egna aktier och upptagande av vissa penninglån 159
2.7.1 Förvärv av egna aktier 159
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7.2 Upptagande av vissa penninglån 160
. . . . . . . . . . . . . 2.8 lnlösen minoritetsaktier 160
av
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6 Innehållsförteckning
3 EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 163 . . . . . . 3.1 EG:s bolagsdirektiv 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
3.1.1 Första bolagsdirektivet 163
. . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
3.1.2 Andra bolagsdirektivet 164
. . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
3.2 EG:s prospektdirektiv 165
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
3.3 Tyskland 166
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1 Aktiengesellschaft 167
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1.1 Bolagsbildning 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1.2 Aktier, aktieslag 167 m.m. . . . . . . . . . . . . . 3.3.1.3 Ökning aktiekapitalet 168 av . . . . . . . . . . . . 3.3.1.4 Nedsättning aktiekapitalet 169 av . . . . . . . . . 3.3.1.5 Förvärv egna aktier 170 av . . . . . . . . . . . . . 3.3.1.6 Inlösen minoritetsaktier 170 av . . . . . . . . . . 3.3.2 Gesellschaft mit beschränkter Haftung 172 . . . . . . . . .
3.3.2.1 Bolagsbildning 173
. . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.3.2.2 Andelar av olika slag m.m. 173 . . . . . . . . . .
3.3.2.3 Ökning andelskapitalet 173
av . . . . . . . . . . . 3.3.2.4 Nedsättning av andelskapitalet 174 . . . . . . . . 3.3.2.5 Förvärv andelar 174 av egna . . . . . . . . . . . . 3.3.2.6 Inlösen av minoritetsandelar 174 . . . . . . . . . 3.4 Frankrike 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Société 175 anonyme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4.1.1 Bolagsbildning 175
. . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.4.1.2 Aktier, aktieslag m.m. 175 . . . . . . . . . . . . .
3.4.1.3 Ökning aktiekapitalet 176
av . . . . . . . . . . . .
3.4.1.4 Obligationslån 177
. . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.4.1.5 Nedsättning aktiekapitalet 178 av . . . . . . . . . 3.4.1.6 Förvärv aktier 178 av egna . . . . . . . . . . . . . 3.4.1.7 Inlösen minoritetsaktier 179 av . . . . . . . . . . 3.4.2 Société a responsabilité Iimitée 179 . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2.1 Bolagsbildning 179 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.4.2.2 Andelar m.m. 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4.2.3 Ökning andelskapitalet 181
av . . . . . . . . . . . 3.4.2.4 Nedsättning av andelskapitalet 181 . . . . . . . . 3.4.2.5 Förvärv andelar 181 av egna . . . . . . . . . . . . 3.5 Storbritannien 181 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Public och private limited liability companies 182 . . . .
3.5.1.1 Bolagsbildning 182
. . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.5.1.2 Aktier, aktieslag 183 m.m. . . . . . . . . . . . . . 3.5.1.3 Ökning av aktiekapitalet 183 . . . . . . . . . . . . 3.5.1.4 Nedsättning aktiekapitalet 184 av . . . . . . . . . 3.5.1.5 Förvärv av egna aktier 184 . . . . . . . . . . . . .
Innehållsförteckning 7
3.5.1.6 Inlösen av minoritetsaktier 185 . . . . . . . . . . 3.6 Danmark 186 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 Aktieselskab 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1.1 Bolagsbildning 187 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.6.1.2 Aktier, aktieslag m.m. 187 . . . . . . . . . . . . . 3.6.1.3 Ökning av aktiekapitalet 188 . . . . . . . . . . . . 3.6.1.4 Nedsättning av aktiekapitalet 188 . . . . . . . . . 3.6.1.5 Förvärv egna aktier 188 av . . . . . . . . . . . . . 3.6.1.6 Inlösen av minoritetsaktier 189 . . . . . . . . . . 3.6.2 Anpartsselskab 190 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.2.1 Bolagsbildning 191 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.6.2.2 Andelar olika slag m.m. 191 av . . . . . . . . . . 3.6.2.3 Ökning andelskapitalet 191 av . . . . . . . . . . . 3.6.2.4 Nedsättning av andelskapitalet 192 . . . . . . . . 3.6.2.5 Förvärv andelar 192 av egna . . . . . . . . . . . . 3.6.2.6 Inlösen av minoritetsandelar 192 . . . . . . . . . 3.7 Finland 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.1 Privata och publika aktiebolag 192 . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.1.1 Bolagsbildning 193 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.7.1.2 Aktier, aktieslag 193 m.m. . . . . . . . . . . . . . 3.7.1.3 Ökning aktiekapitalet 193 av . . . . . . . . . . . . 3.7.1.4 Kapitallån 194 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.7.1.5 Nedsättning av aktiekapitalet 194 . . . . . . . . . 3.7.1.6 Förvärv av egna aktier 194 . . . . . . . . . . . . . 3.7.1.7 Inlösen av minoritetsaktier 195 . . . . . . . . . . 3.8 Norge 196 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
3.8.1 Aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper 196
. . . . . . 3.8.1.1 Bolagsbildning 197 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.8.1.2 Aktier, aktieslag m.m. 197 . . . . . . . . . . . . . 3.8.1.3 Ökning av aktiekapitalet 198 . . . . . . . . . . . . 3.8.1.4 Kapitalskyddet 198 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.8.1.5 Nedsättning av aktiekapitalet 199 . . . . . . . . . 3.8.1.6 Förvärv av egna aktier 199 . . . . . . . . . . . . . 3.8.1.7 Inlösen av minoritetsaktier 200 . . . . . . . . . .
4 Kommitténs överväganden 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Bolagsbildning 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Aktiers överlâtbarhet 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Bakgrund 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Hembud 207 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Förköp 210 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Samtycke 212 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
8 Innehållsförteckning
4.3 Aktiebok och aktiebrev 213 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Ökning aktiekapitalet 214 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.4.1 En begreppsbildning 214
ny . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Emission till underkurs 216 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Successiv inbetalning aktiekapitalet 216 av . . . . . . . . . 4.5 Vissa riktade emissioner 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.5.1 Bakgrund 217
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.2 En refonnerad LEO-Iag 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.3 Interanationella rättsförhållanden 221 . . . . . . . . . . . . . 4.6 Prospektkrav 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
4.6.1 Bakgrund 222
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.2 Prospektreglemas konstitutionella karaktär 223 . . . . . .
4.6.3 En reformerad prospektlagstiftning 225
. . . . . . . . . . . 4.6.4 Ansvaret för fel och brister i prospekt 226 . . . . . . . . . 4.6.5 Undantag från prospektskyldighet 230 . . . . . . . . . . . . 4.6.6 Lagen börs- och clearingverksamhet 230 om . . . . . . .
4.6.7 Övrig bolagslagstiftning 231
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.7 Upptagande vissa penninglån 231
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Nedsättning aktiekapitalet 234 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8.1 Skyddet för det bundna kapitalet 234 . . . . . . . . . . . . .
4.8.2 Nedsättningsändamålen 235
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8.2.1 Nedsättning för att täcka förlust 235 . . . . . . . 4.8.2.2 Nedsättning för återbetalning till aktie-
ägarna 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8.2.3 Nedsättning för avsättning till fri fond 241 . . 4.8.2.4 Nedsättning grund obetalda aktier 242 av . 4.8.2.5 Nedsättning grund innehav av egna av aktier 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.8.3 Nedsättningsmetodema 244
. . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.8.4 Beslutsordningen 244 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
4.8.5 Nedsättningsbeslutet 245
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.9 Aktiebolags förvärv och överlåtelse egna aktier 245 av . . . . . .
4.9.1 Bakgrund 245
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.9.2 Kommitténs överväganden 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.9.3 Återköp konvertibler och teckningsoptioner 253 av . . . 4.10 Inlösen minoritetsaktier 255 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.1 Förutsättningar för inlösen 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.1.1 Inlösenreglemas anknytning till
koncemförhållanden 255 . . . . . . . . . . . . . . 4.10.1.2 Internationella rättsförhâllanden 256 . . . . . . .
4.10.l.3 Majoritetskravet 258
. . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.10.1.4 Konvertibler och teckningsoptioner 261 . . . .
4.10.2 Förfarandet 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.10.2.1 Tvistens prövning av skiljemän 264 . . . . . . . 4.10.2.2 Gode mannen 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.2.3 Bör skiljedomen innehålla betalnings-
förpliktelse för majoritetsaktieägaren 265 . 4.10.2.4 Förhandstillträde 268 . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.10.2.5 Deldom 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.10.2.6 Mellandom 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.10.2.7 Återkallelse talan 271 av . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.2.8 Klander skiljedom 274 av . . . . . . . . . . . . . . 4.10.2.9 Rättegångskostnader 276 . . . . . . . . . . . . . .. 4.10.3 Värderingsfrågor 278 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.10.3.1 Bakgrund 278 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.10.3.2 Behovet av lagstiftning 280 . . . . . . . . . . . . . 4.10.3.3 Lösenbeloppet 280 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.10.3.4 Värderingstidpunkten 284 . . . . . . . . . . . . .. 4.10.3.5 Ränta lösenbeloppet 286 . . . . . . . . . . . . . . 4.11 Erbjudandeplikt den svenska aktiemarknaden 287 . . . . . . . 4.11.1 Bakgrund 287 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.11.2 Den brittiska forebilden: The City Code on
Take-Overs and Mergers 288 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.11.3 Rättsläget i andra europeiska länder 290 . . . . . . . . . . . 4.11.3.1 Länder som har regler om erbjudandeplikt 290
4.11.3.2 Länder som inte har regler om
erbjudandeplikt 291 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.11.4 Rättsläget i Förenta staterna 291 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.11.5 EG-kommissionens förslag till trettonde bolags-
direktiv 292 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.11.6 Erbjudandeplikt i den svenska debatten 293 . . . . . . . . 4.11.7 Kommitténs överväganden 296 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.11.7.1 Kravet likabehandling av aktieägarna 296 . 4.11.7.2 Kravet andel i kontrollpremie 297 . . . . . . 4.11.7.3 Kravet att kunna lämna bolaget vid
oönskade kontrollägarskiften 298 . . . . . . . . 4.11.7.4 De svenska aktiemarknadsbolagens
ägarstruktur 299 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.11.8 Kommitténs slutsatser 300 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fdrfattningskommentar 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
425 Reservation
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
Särskilda yttranden 427
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
BILAGOR
Refererad litteratur 441
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kommitténs direktiv 443
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
F
orkortmngar
ABL Aktiebolagslagen 1975:1385 A11 E.R. The All England Law Reports EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EFTA Europeiska Frihandelssammanslutningen
EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen
FFFS Finansinspektionens författningssamling
LBC Lagen 1992:543 börs- och clearingverksamhet
om LHF Lagen 1991:980 handel med finansiella instrument
om NJA Nytt Juridiskt Arkiv avd 1 NJA Nytt Juridiskt Arkiv avd PRV Patent- och registreringsverket UfR Ugeskrift for Retsvaesen VPC Värdepapperscentralen
Sammanfattning
Målet är helt
en ny aktiebolagslag
Aktiebolagskoinmittén föreslår i detta betänkande tolv kapitel i nya aktiebolagslagen och många ändringar i övriga kapitel. Omfattningen av förslagen framgår betänker att aktiebolagslagen i dag har l9 om man kapitel. Till bilden hör att kommitten i sitt år 1995 avgivna betänkande SOU 1995:44 Bolagets organisation lagt fram förslag helt om en ny lydelse av fyra kapitel i aktiebolagslagen vilka inte berörs de av nu framlagda förslagen. Förslagen går ut ändringar i den nuvarande lagen, är tjugo som nu år gammal. De nya bestämmelserna skiljer sig redaktionellt i hög grad från resten av lagen. Språket är modernare, paragraferna kortare och rubriker används flitigt i syfte att göra lagen lättläst och lättmera begriplig. Den motsättning av redaktionell art mellan och gamla kapitel nya som blir följden av förslaget är övergående natur. Kommitten arbetar av med sikte en helt ny aktiebolagslag, i vilken de föreslagna nu kapitlen skall ingå.
En aktiv ägarfunktion
Kommittén anser att aktiebolagslag bör utformas så att den en ny främjar aktiv ägarfunktion i företagen. Kommittén har i betänkandet en Aktiebolagets organisation uppehållit sig vid ägarnas beslutanderätt och bolagsorganens sammansättning och funktion. l förevarande betänkande, som behandlar aktiebolagets kapital, står ägarnas möjligheter att genomföra förändringar i företagens kapitalstruktur i förgrunden. mera När kommittén behandlar bl.a. ökning och nedsättning aktiekapitalet, av förvärv av egna aktier, erbjudandeplikt och inlösen minoritetsaktier, av sker det i syfte att uppnå en flexibilitet i kapitalstrukturen som gynnar ett långsiktigt effektivt utnyttjande företagens och näringslivets av resurser.
l4 Sammanfattning
Aktiebolags bildande
l Sverige bildas årligen omkring 20 000 aktiebolag. Det sker så gott
uteslutande simultanbildning. Kommittén har inte kunnat som genom finna något enstaka exempel successivbildningi modern tid. mer än Kommittén institutet successivbildning har tjänat ut och menar att föreslår att bestämmelserna upphävs. Med bestämmelserna om successivbildning upphävda måste reglerna simultanbildning helt ny om en utformning varvid möjligheterna att förenkla förfarandet bör tas till vara. Kommittén föreslår aktiebolag i fortsättningen skall bildas att följande Den eller de vill bilda ett aktiebolag skall upprätta en sätt. som stiftelseurkund, teckna sig för samtliga aktier direkt i stiftelseurkunden,
betala aktierna, upprätta och låta auktoriserad eller godkänd revisor en granska öppningsbalansräkning för bolaget, färdigställa stiftelseuren kunden samt ansöka bolagets registrering. om
Hembuds-, förköps- och samtyckesförbehåll
Kommittén utgår från aktier i såväl privata publika aktiebolag att som huvudregel skall fritt överlåtbara. En fri överlåtbarhet ger som vara enskilda aktieägare möjlighet att komma bolaget, oberoende av om ur detta sker grund missnöje med övriga ägares agerande i bolaget av eller andra skäl. Mot detta måste å andra sidan ställas ägarnas av intresse hålla ägarkretsen sluten. Det gäller framför allt i privata av att aktiebolag. Den absoluta merparten de privata aktiebolagen utgörs av av familjeföretag eller fåmansägda företag annat slag, i vilka ett av okontrollerat ägarskifte skulle kunna vara ödesdigert. Från principen aktiens fria överlåtbarhet medger lagen i dag bara om undantag. l bolagsordningen kan föreskrivas att aktieägare eller ett skall berättigad att lösa aktie, övergår till ny ägare, s.k. annan vara som hembudsskyldighet. Kommittén att möjligheterna till förbehåll om anser hembud skall finnas kvar i såväl privata publika bolag föreslår som men vissa ändringar i syfte bl.a. att komma ifrån de olägenheter som är förenade med för hembudspliktig aktie i dag inte får att rösträtten en under hembudstiden, något kan leda till att makten i bolaget utövas som under denna tid går minoriteten eller till och med i vissa fall till över att det blir omöjligt att fatta beslut bolagsstämma. aktier i form hembudsförbehåll är i
Överlåtelsebegränsningar av
huvudsak svensk företeelse. l andra länder används i stället förköpsen förbehåll. Sådana förbehåll innebär att den att överlåta aktie, som avser har erbjuda aktien för förköp till den eller de som i bolagsordningen att
Sammanfattning l 5
är angivna som förköpsberättigade. Kommittén föreslår det att även i det även i den svenska aktiebolagslagen öppnas möjlighet
att ta förköps-
förbehåll i privata och publika aktiebolag.
I ett aktiebolag med få aktieägare är förhållandet aktieägarna emellan ganska likt det råder mellan bolagsmännen i
som ett handelsbolag. Det
leder i praktiken ofta fram till krav att aktieägarna skall kunna kontrollera växlingar i ägarkretsen. l dag kan detta uppnås genom ett hembudsförbehåll i bolagsordningen i kombination med ett konsortialavtal innehållande ett förköps- eller samtyckesförbehåll. ett Kommittén föreslår framgått att ett förköpsförbehåll i framtiden som skall kunna tas
i bolagsordningen för alla typer aktiebolag.
av Kommittén vill emellertid i fråga de privata aktiebolagen ytterligare om ta ett steg och tillåta samtyckesförbehåll i bolagsordningen. Därigenom skapas möjligheter för att i fámansägda aktiebolag begränsa aktiernas överlåtbarhet med bindande verkan bolaget,
mot utan att aktieägarna i
bolagsordningen förhand måste peka ut eller vilka skall vem som överta aktierna då någon delägarna önskar lämna bolaget, något av som kan vara svårt att göra kanske flera år eller årtionden i
förväg.
Kommittén är väl medveten de risker för missbruk om som är förknippade med samtyckesförbehåll. De kan liksom förköps- och
hembudsförbehåll utnyttjas aktieägarmajoritet för av en att hindra minoriteten från att sälja sina aktier till någon utomstående och därmed tvinga minoriteten till att sälja till majoriteten. För
att förebygga
riskerna för missbruk föreslår kommittén detaljerad en reglering som bl.a. innehåller bestämmelser vad skall ske om som om samtycke vägras.
Aktier, aktiebok och aktiebrev
I 1975 års lag innehåller 3 kap. bestämmelser aktier, aktiebrev om m.m. och aktiebok. För att göra regleringen föreslår
mera överskådlig
kommittén att bestämmelserna delas det upp tre kapitel. l första av dessa behandlas aktieslag och aktiers överlåtbarhet medan de två följande reglerar aktiebrev respektive aktiebok.
Samtidigt föreslås
bestämmelserna få helt redaktionell
en ny utformning.
Ökning av aktiekapitalet
Aktiekapitalet kan ökas genom fondemission. Utmärkande för en fondemission är att ökningen sker tillskott från
utan aktieägarna.
l 6 Sunnnanfattning
ytterligare sätt att öka aktiekapitalet. Gemensamt för l lagen anges tre
sker tillskott från de blivande aktieägarna. dem är att ökningen genom
nyemission sker detta tillskott direkt att aktietecknarna Vid genom
eller med egendom. Vid emission betalar för nya aktier, kontant annan
tillskott till bolaget i samband med att hela eller konvertibler görs ett av
konvertibellånet omvandlas till aktiekapital. I fråga om delar av
slutligen sker tillskottet i form betalning för aktier
teckningsoptioner av
tecknas med optionsrätt sätt som vid nyemission. som samma
behandlas de fyra ökningsmetoderna så sätt att I 1975 års lag
regleras i 4 kap. och emission konvertibler och
fond- och nyemission av
kap. Indelningen bygger att det är osäkert om teckningsoptioner i 5
konvertibler eller teckningsoptioner kommer att leda till en emission av
ökning aktiekapitalet. en av
helt reglering bygger den skillnad Kommittén föreslår en ny som
finns mellan fondemission sidan och enligt det anförda ena som
emission konvertibler och teckningsoptioner den nyemission samt av
bestämmelserna ökning aktieandra. Föreslaget innebär att om av
kapitel och ett kapitel om kapitalet tas upp i ett om fondemission
båda kapitel föregås ett kapitel med till.sktt.scn1isxsion. Dessa av
bestämmelser ökning aktiekapitalet. gemensamma om av
teckningsoption när den ut kopplad till ett l dag måste en ges vara
Bestämmelserna saknar emellertid praktisk betydelse. Ett skuldebrev.
teckningsoptioner är kopplade till skuldförbolag kan emittera som
symboliskt värde. Det är också möjligt bindelser med ett lågt, närmast
föreskriva optionsbeviset får skiljas från att i emissionsvillkoren att
efter emissionen. En reglering är så enkel skuldebrevet omedelbart som
kommitténs mening inte behållas. Samtidigt har att kringgå kan enligt
behov fristående Ieckningsoptioner. det framkommit ett praktiskt av
kravet koppling mellan optionsrätt Kommittén föreslår därför att en
och skuldförbindelse slopas.
bolag bundna kapital före emis- Vid kontantemission i vars egna
till miljon kronor räcker det enligt gällande rätt att sionen uppgår en
emissionsbeloppet har inbetalats när emissionen registreras. hälften av
belopp skall inbetalas inom månader från registreringen. Resterande sex
aktiekapitalet i två omgångar har Bestämmelserna om registrering av
de svenska bolagen ibland vänder sig tillkommit med tanke att stora
för att få riskkapital. En större ny-
till utländska kapitalmarknader
New York- eller Londonbörsen kan ta lång emission sker t.ex. som olämpligt bolaget inte skulle kunna tid att genomföra. Det har ansetts att
förrän alla aktier har betalats. registrera sådan kapitalökning en för den synpunkten. Det framstår emellertid Kommittén har förståelse
aktiebolag kan stå registrerat för ett principiellt felaktigt att ett som
Sammanfattning l 7
aktiekapital som är större än vad faktiskt har inbetalats till bolaget. som Behovet av att snabbt kunna registrera den kapitalökning faktiskt som har skett kan enligt kommitténs mening tillgodoses ett bättre sätt genom att bolagen får rätt att registrera ökningsbeloppet vartefter de nyemitterade aktierna betalas. Kommittén föreslår därför att bestämmelserna registrering ökningsbeloppet innan de aktier ingår om av som i beloppet betalats utönstras och ersätts bestämmelse gör det av en som möjligt att registrera del tillskottsemission. en av en
LEO-lagen
Lagen 1987:464 om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. LEO-lagen ställer högre majoritetskrav än aktiebolagslagen för giltigt beslut om vissa emissioner riktas bl.a. till bolagsledningen som och personer står denna nära. Klyftan mellan lagarna har minskat som genom den EG-anpassning av aktiebolagslagen genomfördes år som 1995. Den anpassningen innebar bl.a. att ett krav kvalificerad majoritet infördes i aktiebolagslagen för giltigt beslut avvikelse från om aktieägarnas företrädesrätt till aktier. nya Majoritetskravet i aktiebolagslagen är emellertid fortfarande lägre i aktiebolagslagen än i LEO-lagen. I aktiebolagslagen krävs att emissionsbeslutet biträds två tredjedelar såväl avgivna röster av av som stämman företrädda aktier. Det majoritet krävs för giltigt är samma som beslut sådan ändring bolagsordningen inte påverkar om av som rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier. Det skall jämföras med LEO-lagens majoritetskrav: nio tiondelar såväl avgivna röster av som stämman företrädda aktier. Enligt kommitténs mening har LEO-lagens majoritetskrav utgjort en effektiv spärr mot ett otillbörligt utnyttjande reglerna avvikelse av om från aktieägarnas företrädesrätt för att gynna personer i ledningsställning i bolaget eller koncernen. Kommittén sig därför inte böra föreslå anser att LEO-bestämelserna upphävs. Vissa justeringar föreslås emellertid i syfte att komma till rätta med del praktiska olägenheter med den en nuvarande regleringen. Vidare föreslås att den särskilda LEO-lagen upphävs och att bestämmelserna överförs till aktiebolagslagen, bank-
aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen.
Prospekt
När ett publikt aktiebolag eller aktieägare i ett sådant bolag offenten
18 Sammanfattning
liggör eller annat sätt till vidare krets riktar inbjudan att förvärva
en aktier eller teckningsrätter i bolaget skall styrelsen, enligt bestämmelser i aktiebolagslagen, upprätta ett emissionsprospekt, om summan av de belopp till följd inbjudan kan komma att betalas uppgår till
som av minst 300 000 kronor.
Bestämmelser emissionsprospekt finns förutom i aktiebolagslagen
om bl.a. i lagen 1991:980 handel med finansiella instrument LHF.
om I fråga fondpapper är inregistrerade vid eller avsedda att
om som inregistreras vid börs finns bestämmelser om börsprospekt bl.a. i lagen 1992:543 börs- och clearingverksamhet LBC. Båda lagarna
om
kompletteras Finansinspektionens prospektföreskrifter.
av
Kommittén att det är olyckligt att aktiebolag och aktieägare,
anser
att emittera eller sälja fondpapper, skall behöva beakta som avser prospektregler i flera olika lagar. Kommittén föreslår därför att bestämmelserna prospekt i aktiebolagslagen upphävs och ersätts av
om bestämmelser i LHF och LBC.
Upptagande av vissa penninglån
Aktiebolagslagen innehåller ett förbud mot upptagande av vissa penninglån. Om inte annat följer bestämmelserna om konvertibellån,
av får ett aktiebolag inte ta penninglån villkor att lånet skall betalas
upp på annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp bestäms med hänsyn till förändringar i penning-
som värdet kapitalandelslån. Däremot är det tillåtet att ta upp lån där räntan är helt eller delvis beroende utdelningen till aktieägare i bolaget eller
av bolagets vinst vinstandelslån. Beslut upptagande ett vinstandels-
om av
bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans bemyndigande, lån fattas av av styrelsen.
Kapitalandelslån kan innebära att fordringsägama tillförsäkras rätt till betalning bolagets tillgångar vid bolagets likvidation eller upplösning
ur med belopp t.ex. motsvarar viss kvotdel i bolagets tillgångar eller
som
beräknas den genomsnittliga marknadskursen på bolagets som som aktier under tid före uppsägningen eller likvidationen. Förbudet mot
en kapitalandelslån inte skall betalas med ett nominellt penningbelopp
som eller med ett penningbelopp bestäms med hänsyn till förändringar
som i penningvärdet uppfattas allmänt ett hinder för svenskt näringsliv
som att ta lån villkor är vanliga i de länder vi brukar jämföra oss
upp som med. Till bilden hör också att aktiebolagslagen godtar andra riskfyllda
konvertibellån i form förlagsbevis med räntan satt i relation lån t.ex. av till företagets utdelning. Dessutom har det under senare år utvecklats en
rad andra finansiella instrument omsätts kapitalmarknaden, som trots att de uppenbarligen är förenade med stora och svårbedömda risker. Kommittén föreslår därför att kapitalandelslån åter blir tillåtna. Förslaget innebär att vinstandels- och kapitalandelslån skall behandlas på samma sätt.
Nedsättning av aktiekapitalet
Bestämmelserna om nedsättning aktiekapitalet föreslås helt av en ny redaktionell utformning. Nedsättning för återbetalning till aktieägarna eller för avsättning till reservfond eller fri fond får i dag beslutas endast efter förslag eller godkännande styrelsen. Denna ordning motsvarar vad gäller vid av som vinstutdelning och går tillbaka på farhågor att aktieägarna skall driva sina krav utdelning eller kapitalåterbäring så hårt att företagets fortbestånd och de anställdas sysselsättning äventyras. Kommittén, som har en annan syn rollfördelningen mellan ägarna och styrelsen, anser att ett långsiktigt effektivt resursutnyttjande i näringslivet bäst främjas av att bolagsstämman, utan vetorätt för styrelsen, kan besluta i om vilken utsträckning kapital skall bindas i det enskilda bolaget. Kommittén föreslår därför att bestämmelsen styrelsens vetorätt om utmönstras. I den föreslagna regleringen ingår också bestämmelser gör det som möjligt att sätta ned aktiekapitalet för täckning förlust borgeav utan närernas hörande, om förlusten inte kan täckas fritt eget kapital och av detta oavsett om förlusten framgår den senast fastställda balansräkav ningen eller har uppstått under året. Ett aktiebolag måste kunna sätta ned sitt aktiekapital till nivå en som ger bästa avkastning aktieägarna investerat kapital. I dag finns ett krav på full täckning för det bundna kapitalet efter nedsättningen. egna Det kravet måste enligt kommittén finnas kvar liksom föreskrift en om att nedsättningsbeslutet inte får verkställas utan särskilt tillstånd. Kommittén föreslår emellertid att möjligheterna till nedsättning utan tillstånd vidgas till att gälla inte bara när nedsättningen kombineras med nyemission utan också med t.ex. konvertering eller teckning med utnyttjande teckningsoption. Även fondemission överföring av genom till aktiekapitalet av belopp från fritt eget kapital bör befria bolaget från skyldighet att söka tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet. Över huvud taget bör det enligt kommitténs mening räcka att bolaget, när nedsättningsbeslutet och övriga beslut registrerats samtidigt med som detta antecknats i aktiebolagsregistret, uppvisar ett oförändrat stort
20 Sammanfattning
registrerat aktiekapital och ett likaledes oförändrat stort bundet eget för bolaget skall undgå skyldighet att söka tillstånd att kapital, att
verkställa nedsättningsbeslutet.
Efter nedsättning aktiekapitalet för täckande förlust enligt av av fastställd balansräkning gäller i dag treårig karenstid under vilken en bolaget får dela vinst utan rättens tillstånd. I tillståndsärendet inte ut borgenäremas intressen så sätt att de motsätter sig tillvaratas som vinstutdelning har rätt till full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Kommittén är inte övertygad om värdet av denna dela ut vinst efter nedsättning aktiekapitalet. begränsning av rätten att av Aktiebolagslagen innehåller inte någon regel innebörd att aktiebolag av ha aktiekapital mot bolagets balansomslutning eller skall ett som svarar riskerna med bolagets verksamhet. Det gör då ett motsägelsefullt intryck med regel begränsar utdelningsrätten efter nedsättning oavsett en som från vilken nivå nedsättningen skett och oberoende av om bolaget efter nedsättningen kan underkapitaliserat eller Kommittén anses vara de allmänna bestämmelserna vinstutdelning är tillfyllest anser att om också efter nedsättning aktiekapitalet och föreslår att den treåriga av karenstiden avskaffas.
Förvärv och överlåtelse av aktier
egna
Ett svenskt aktiebolag får inte återköpa eller annat sätt förvärva egna aktier. De svenska reglerna rörande aktiebolags förvärv av egna aktier restriktiva motsvarande regler i de flesta andra länder. l är mer än övriga EU-länder tillåts förvärv aktier villkor som bestäms av egna EG:s andra bolagsdirektiv. I Förenta staterna tillåts förvärv av egna av
aktier inom de följer aktiebolagslagstiftningens regler om
ramar som av vinstutdelning. Det primära argumentet för att tillåta aktiebolag att förvärva egna aktier det kan förbättra företagens förutsättningar att föra tillbaka är att överskottsmedel till aktieägarna och det sättet bidra till ett effektivare utnyttjande företagens och näringslivets resurser. Om ägarna kan av använda medlen sätt högre avkastning än vad ett som ger en företaget kan åstadkomma i sin förvaltning, skall medlen inte egen stanna i företaget utan återföras till ägarna. Svenskt näringsliv är utomordentligt angeläget att samma möjligheter i de flesta andra länder brukar jämföra oss med som som aktier. Kommittén har förståelse for dessa önskemål. till förvärv av egna går inte bortse från att i vår omvärld regel har Det att man som till återköp aktier. Det framstår nackdel i den möjlighet av egna som en
Sammanfattning 21
internationella konkurrensen att svenska bolag inte har möjlighet att genom förvärv av egna aktier uppnå en mera effektiv användning
av bolagets kapital och få tillgång till ett smidigt betalningsinstrument vid förvärv av företag och egendom.
annan
En uppmjukning av förbudet mot återköp aktier måste, såvitt
av egna avser publika aktiebolag, ske inom ramen för bestämmelserna i EG:s andra bolagsdirektiv. Direktivet föreskriver bl.a. att om förvärv av egna aktier tillåts, det får ske endast inom ramen för bolagets fria
egna kapital och att det sammanlagda innehavet aktier får uppgå till
av egna högst tio procent av samtliga aktier i bolaget. Ett annat krav är att beslut om förvärv aktier fattas bolagsstämman eller, efter stämmans
av egna av bemyndigande, av styrelsen.
Enligt kommitténs mening är direktivets restriktioner nödvändiga men inte tillräckliga. Ett återköp egna aktier har likheter med de
av möjligheter som aktiebolag redan i dag har till nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna. En avyttring de återköpta
av aktierna kan vidare jämföras med en nyemission. Det framstår därför som naturligt att beslut om förvärv och avyttringar av egna aktier skall följa i stort sett samma rutiner som vid beslut om minskning och ökning av aktiekapitalet. Det innebär bl.a. att beslut om förvärv av egna aktier skall fattas med kvalificerad stämmomajoritet, att stämman skall ha ett beslutsunderlag motsvarande vad som gäller vid beslut om nedsättning och att förslaget till beslut skall tillhandahållas aktieägarna viss tid före stämman. Parallellen mellan avyttring av egna aktier och nyemission innebär att beslut om avyttring skall fattas med majoritet
samma som beslut om nyemission och att aktieägarna skall ha en principiell företrädesrätt att förvärva aktierna i fråga. Skall aktierna säljas marknaden, så skall samma beslutsregler iakttas som vid en riktad nyemission.
Tillsammans med vad som alltså följer av EG:s bolagsdirektiv torde de nu behandlade beslutsreglerna i allt väsentligt tillgodose de bolagsrättsliga skyddsintressen som måste beaktas vid förvärv och försäljning av egna aktier. Reglerna utgör emellertid inte ett effektivt hinder mot att företagen genom köp och försäljning aktier direkt påverkar sin
av egna egen aktiekurs ett sätt som skulle kunna leda till att allmänhetens förtroende för aktiemarknaden rubbades. En uppmjukning förbudet
av mot förvärv av egna aktier bör därför komma i fråga endast om det dessutom införs regler i värdepappers- och börslagstiftningen som minimerar risken för sådan kurspåverkan.
Genom en särskild bestämmelse i lagen om handel med finansiella instrument har otillhörlig kurspåverkan nyligen kriminaliserats. Tillåts aktiebolag förvärva och sälja aktier, kommer även sådana
egna
22 Sammanfattning
förfaranden, i den mån de leder till otillbörlig kurspåverkan att vara olagliga. Även med beaktande detta kommittén det emellertid
av anser
ofrånkomligt att införa särskilda bestämmelser värdepappersvara av och börsrättslig karaktär för att minimera möjligheterna till kurspåverkan vid just förvärv och försäljning av egna aktier.
Kommittén föreslår därför att i lagen om börs- och clearingverksamhet införs bestämmelse innebörd att regeringen eller, efter
en av regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter angående de regler börs och auktoriserad marknadsplats
som skall ha avseende aktiebolags handel i egna aktier.
I syfte tillgodose kravet god genomlysning marknaden
att en av föreslår kommittén vidare att i lagen handel med finansiella
om instrument tas bestämmelse av innebörd att förvärv och försäljning/
en
aktier i svenskt eller utländskt bolag skall anmälas till svensk av egna börs eller auktoriserad marknadsplats där aktierna är noterade och offentliggöras i den omfattning och det sätt regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Finansinspektionen föreskriver.
Vad därefter gäller privata aktiebolag föreslår kommittén för det första beslut förvärv aktier skall kunna fattas endast av
att om av egna bolagsstämman. Något behov att kunna bemyndiga styrelsen att fatta
av ett sådant beslut finns enligt kommitténs mening inte. För stämmans beslut skall även i privata bolag gälla ett krav kvalificerad majoritet.
Ett starkt skäl till att tillåta privata bolag att förvärva egna aktier är att underlätta ägarskiften. För detta kan krävas att bolaget kan förvärva
betydande del de aktierna. Den begränsning till tio procent en av egna
totalantalet aktier för de publika bolagens del följer av det andra av som bolagsdirektivet bör därför inte gälla för privata bolag. Däremot skall också i dessa bolag det vederlag lämnas för aktierna rymmas inom
som bolagets fria kapital.
egna
Beslut överlåtelse aktier bolaget förvärvat skall även
om av egna som i privata bolag fattas med iakttagande bestämmelserna om nyemis-
av sion.
Inlösen minoritetsaktier
av
Kommittén föreslår ett helt nytt kapitel inlösen av minoritetsaktier.
om Kapitlet innehåller helt reglering avförfarandet. B|.a. föreslås att
en ny
är missnöjd med skiljedom skall väcka talan vid Svea part, som en hovrätt. Därmed förkortas instanskedjan jämfört med i dag. Mål om tvångsinlösen kommer därmed att koncentreras till enda domstol som
en får stor erfarenhet av måltypen.
Sammanfattning 23
Om ett moderbolag självt eller tillsammans med ett eller flera dotterföretag äger mer än nio tiondelar aktierna med än nio av mer tiondelar röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har moderav bolaget i dag rätt att de övriga aktieägarna i sistnämnda bolag lösa av in återstående aktier. Den aktier kan lösas har rätt att sina vars aktier inlösta moderbolaget. Med moderbolag förstås svenskt av ett aktiebolag. Kommittén föreslår att varje aktieägare i förekommande fall tillsammans med dotterföretag äger än nio tiondelar - som mer av aktierna i ett bolag skall har rätt och plikt till inlösen. Syftet med dessa
förändringar är dels att stärka minoritetsskyddet, dels att göra in-
lösenreglema tillämpliga även i internationella förhållanden. De nya reglerna förutsätter alltså inte att majoritetsägaren är ett svenskt
aktiebolag eller att det överhuvudtaget föreligger något koncemför-
hållande. Enligt kommitténs mening har tvångsinlösen sådana likheter med expropriativa förfoganden, att lagstiftningen om tvångsinlösen måste uppfylla de krav som uppställs i 2 kap. 18 § regeringsformen. Av den paragrafen följer att ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag. Av tvångsinlösensreglemas karaktär av expropriativt förfarande följer, enligt kommitténs mening, att ersättningen för minoritetsaktiema bör bestämmas med utgångspunkt i grundläggande princip för samma värdeersättning som gäller inom expropriationsrätten. Det innebär att
minoritetsaktieägarens förmögenhetsställning efter tvångsinlösen bör
vara densamma inlösen inte hade ägt När det sedan gäller som om rum. metoderna för värdering minoritetsaktiema, har kommittén inte funnit av anledning att frångå den ståndpunkt Högsta domstolen intagit i sin som dom i Balkenmålet NJA 1996 293. Lösenbeloppet skall alltså s. bestämmas efter det värde aktierna har i aktieägarens hand. Detta värde skall motsvara marknadspriset, om aktien är noterad börs eller eljest föremål för marknadsmässig handel med regelbundna noteringar och i annat fall grundas det pris kan påräknas vid under normala som en förhållanden genomförd försäljning. Beträffande onoterade aktier torde något marknadspris ofta inte kunna fastställas, utan ett försäljningspris får beräknas grundval av bolagets resultat eller ställning. Principen att börsnoterade eller eljest marknadsmässigt omsatta aktier skall värderas till sitt marknadspris kan inte upprätthållas undantagslöst. Börskursens värde måttstock måste kunna prövas. För att skiljesom männen skall få bestämma ett annat värde, bör dock krävas att särskilda skäl föreligger. Ett sådant skäl kan att kursen manipulerats, ett vara annat att aktien är föremål för så ringa handel att den noterade kursen inte kan utgöra ett riktigt mått aktiens värde. Det får ytterst anses
24 Sammanfattning
ankomma på doktrin och praxis att avgöra, när det finns skäl för sådan avvikelse. Enbart den omständigheten företagsvärdering leder till
att en
högre aktievärde än marknadspriset utgör emellertid inte skäl att inte ett värdera aktierna efter den noterade kursen.
Tvångsinlösen i publika aktiebolag föregås som regel av offentliga uppköpserbjudanden. Enligt kommitténs mening utgör den omständigheten att ett uppköpserbjudande antagits ägare till ett mycket stort
av antal aktier så stark indikation att det erbjudna priset utgör ett
en riktigt mått aktiens värde, att det bör frångås endast under särskilda omständigheter. Kommittén föreslår därför ett inlösenförfarande
att om föregåtts ett offentligt uppköpserbjudande som accepterats av ägare
av till minst nio tiondelar de med erbjudandet avsedda aktierna,
av lösenbeloppet skall motsvara det erbjudna vederlaget, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Frågan rätt värderingstidpunkt får anses så viktig, att en regel om
om denna bör framgå lagtexten. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA
av 1992 872 uttalat, att lösenbeloppet vid tvångsinlösen skall fastställas
s. efter aktiernas värde vid tiden för begäran tvistens prövning av
om skiljemän, den s.k. påkallandedagen. Att undantagslöst låta påkallandedagen utgöra rätt värderingstidpunkt framstår emellertid inte som lämpligt. Det kan förekomma, majoritetsaktieägare utnyttjar sin
att en ställning till att inför ett förestående inlösenförfarande t.ex. avhända bolaget värdefulla tillgångar till underpris till ett honom närstående bolag. Kommittén föreslår därför att skiljemännen får bestämma aktiens försäljningspris vid en tidigare tidpunkt än påkallandedagen.
erbjudandeplikt den svenska Fråga om
aktiemarknaden
I kommitténs uppdrag ingår att överväga det den svenska
om aktiemarknaden bör införas en lagstadgad s.k. erbjudandeplikt. Därmed förstås skyldighet för den förvärvat viss andel av aktierna i
en som en ett aktiemarknadsbolag att lägga ett bud återstående aktier.
Till stöd för att införa erbjudandeplikt har i svensk och utländsk
en debatt i första hand hävdats att bolagets minoritetsaktieägare i samband med kontrollägarskifte bör ha möjlighet att dra sig ur bolaget. Ett
ett kontrollägarskifte, menar man, riskerar att sänka värdet bolagets aktier, varför de ägare är missnöjda bör ha möjlighet att träda ur
som bolaget villkor som de ägare som sålt sina aktier till
samma kontrollägaren.
Resonemanget har från flera håll kritiserats för att utgå från ett
ogrundat antagande om att kontrollägarskiften typiskt skulle till sett vara skada för bolagets övriga ägare. Det har också påpekats det under att alla omständigheter är ologiskt att ålägga kontrollaktieägaren en erbjudandeplikt innan det visats att någon sådan skada uppkommit. l
sammanhanget har pekats den bristande konsekvensen i å att ena sidan garantera aktieägare möjlighet att lämna bolaget någon skaffar om sig effektiv kontroll över bolaget, medan någon motsvarande till rätt utträde traditionellt inte tillerkänns minoriteten for det fall kontrollen ägare uppnår i beslutshänseende betydelsefulla nivåer mer som exempelvis hälften eller två tredjedelar röstetalet i bolaget. Kommitav tén ansluter sig till den kritiken och vill också framhålla kontrollatt ägarskiften långt ifrån alltid missgynnar övriga aktieägare. Tvärtom
pekar såväl svenska utländska studier att sådana skiften typiskt som sett gynnar dem. En erbjudandeplikt skulle fordyra och i vissa fall kanske helt omöjliggöra såväl successiv uppbyggnad kontrollposter en av som direkta kontrollpostförvärv och därigenom motverka strävandena efter
en stark ägarfunktionen i företagen. Kommittén säger därför nej till en erbjudandeplikt på den svenska aktiemarknaden.
Ikraftträdande
Aktiebolagskommittén föreslår att de bestämmelserna aktienya om bolagets kapital skall träda i kraft den l januari 1999.
Summary
The goal a Act
completely new Companies
In this report, the Company Law Committee proposing twelve new chapters to the Swedish Companies Act and changes other many chapters. The of the proposals evident when considering that scope the Companies Act today has 19 chapters. Furthermore, the report issued 1995 SOU 1995:44 entitled The Structure the
of
Corporation, the Committee presented proposals containing completely
new wording for four chapters of the Companies Act which are not affected by these latest proposals.
The proposals are based changes the current Act, which on now 20 years old. The new provisions differ great deal editorially from the a rest of the Act. The language contemporary, the paragraphs more are shorter and headings used frequently to make the Act easier read are to and understand.
The contrast editorially between the and old chapters resulting new from the proposal transitional. The Committee working with its
sights on a completely Companies Act, which will the new encompass
proposed chapters.
Active ownership role
The Committee feels that Companies Act should a new be designed to promote active corporate ownership. In The Structure the
of
Corporation, the Committee concentrated the
on decision-making right
of owners and the structure and role of corporate bodies. In this report, which covers the corporation’s capital, the emphasis more on opportunities to implement changes companies’ capital structures. When deliberating such issues increases and reductions share as capital, share repurchases, mandatory bids and the redemption of minority shares, the Committee does with the aim of attaining so flexibility capital structures to facilitate the efficient of use the resources of individual companies and Swedish business whole. as a
28 Summary
Forming a company
In Sweden, around 20,000 companies aktiebolag formed each year. are In practically the so-called simultaneous procedure used, every case, where the founders immediately subscribe for all the shares themselves.
The Committee has found few modern times of companies very cases formed using the so-called successive procedure, where the that were shares offered directly to the public for subscription. were The Committee feels that the successive procedure has served its and proposing that the provisions its be abolished. purpose, on use By doing the rules governing the simultaneous procedure must be so, completely redesigned to make the most of opportunities for simplification. The Committee proposing that companies be formed
follows the future. The who wish to form a as person or persons shall draw its articles of association, subscribe for all the company up shares directly the articles, for the shares, prepare and allow an pay authorized approved public accountant to review an opening balance or sheet for the complete the articles and apply to have the company,
company registered.
of right of first refusal and
Right preemption,
consent clauses
The Committee that shares both private and public assumes companies rule should be freely transferable. Unrestricted as a transferability gives individual shareholders the opportunity to get out regardless of whether done due to displeasure with of the company, the actions of the other for other On the other hand, owners or reasons. the interest of the keeping their ranks closed also has to be owners considered. This primarily true of private companies, the vast majority of which family-owned closed corporations. In their are or uncontrolled shift ownership could be detrimental. case, an The Act currently permits only exception to the principle of a one share’s free transferability. In its articles of association, a company may provide that shareholders others shall be entitled to redeem shares or that have passed the so-called right preemption. The to a new owner, Committee feels that opportunities to utilize the right of preemption
should be retained for both private and public companies. However, proposing certain changes, for other reasons to avoid the flaws among associated with the fact that the voting right for share that subject a the right of preemption currently not be exercised during the to may
Summary 29
preemption period. Because ofthis, the decision-making authority the
company may temporarily fall into the hands of minority, a or some cases may even become impossible to make decisions the at general meeting.
Transferability limitations shares the form of right of on a preemption Iargely a Swedish phenomenon. Other countries instead
use a right offirst refusal. This that who wishes sell means a person to a share must offer for first refusal to the who person or persons are entitled to the right according to the company’s articles of association. The Committee proposing that the Swedish Companies Act be
amended to allow public and private companies the opportunity to utilize the right of first refusal.
In a company with only few shareholders, the relationship between a them fairly similar to that between partners partnership. ln a practice, this often necessitates that the shareholders be able control to changes ownership. Today this customarily done through right a of preemption clause the company’s articles of association
combination with an agreement between the shareholders containing a right of first refusal consent clause. As already noted, the Committee or proposing that a right of first refusal clause be permitted the future the articles of association of all types of companies. ln the of case private companies, however, the Committee wishes further to go a step and permit consent clauses their articles well. This would create as the opportunity for closed corporations to limit the transferability of their shares with binding effect the without requiring a on company, shareholders to designate advance the articles who will take over the shares when one of the owners wishes to get out of the company, which be difficult to do sometimes decades advance. may years or The Committee well of the risk of improprieties associated aware with consent clauses. As with the rights of preemption and first refusal, they be exploited by shareholder majority minority can a to prevent a from selling its shares to outside the and thereby someone company force the minority to sell them to the majority. To safeguard against this
risk, the Committee proposing detailed regulation that contains, a among other things, provisions the should be on consequences consent denied.
Shares, share registers and share certificates
Chapter 3 of the Companies Act of I975 contains provisions shares, on share certificates, etc. and share registers. To make the regulation easier
30 Summary
comprehend, the Committee proposing that the provisions be to divided into three chapters. The first will classes of shares and cover their transferability, while the following two will govern share certificates and share registers, respectively. At the time, the same Committee proposing that the regulations be completely redesigned
editorially.
Increases in share capital
One increase share capital through bonus issue. What way to a distinguishes bonus issue that the increase effected without a further payment from the shareholders. The Act stipulates three others to increase share capital. In all ways three, the increase effected through payments from existing shareholders. In issue, the shareholders pay directly for new a new may shares either cash with non-cash property. In issue of or an convertible debt instruments convertibles, the contribution received by the connection with the conversion of all parts of the company or convertible loan share capital. Lastly, with respect to warrants, the to contribution made the form of payment for the shares that are subscribed for with the option rights, the same manner as a new
issue. The four methods of increasing share capital are covered the Companies Act of 1975 such that bonus issues and new issues a way dealt with chapter 4 and issues of convertibles and warrants are chapter The for this stems from the uncertainty as to whether reason issue of convertibles subscription options will lead to an increase an or share capital. The Committee proposing completely regulation based on a new the difference mentioned above between bonus issue on the one hand a and issue and issues of convertibles and warrants on the other. a new According to the proposal, the provisions increases share capital on will be covered chapter for bonus issues and for additional one one issues. These chapters preceded by chapter on the shared are a provisions for increases share capital. Today when warrant issued, must be linked to a debt a instrument. There practical significance to this provision, however. no A issue warrants that linked to debt instruments with company can are low, almost symbolic value. The link also be circumvented by a can prescribing the issue’s conditions that the option can be separated from the debt instrument immediately after issue. A rule that can be
Summary 3 l
sidestepped this easily not worth retaining, the opinion of the Committee. At the time, practical need for has same a separate warrants arisen. The Committee therefore proposing to abolish the requirement that there be a link between the option right and the debt instrument. According to current law, cash issue by whose a a company restricted equity amounts to million kronor prior the issue, one to enough that half the issue has been paid the time amount at the issue registered. The remaining amount must be paid within six months of the registration. Provisions the registration of share capital on two installments have been added due to the fact that large Swedish companies occasionally turn to foreign capital markets for risk capital. A large new issue the New York London stock exchanges, for on or example, can take a long time to complete. has been suggested that unfair that the not able to register such capital company a increase until all the shares have been paid for. The Committee new understands this. However, would be principle that wrong a company can be registered with a share capital that greater than has actually been paid in. Demands for speedy registration for a process equity increases that have already been made be better can met fashion, the opinion of the Committee, giving companies the right to register the increased amount time, the newly issued shares over as are paid for. The Committee therefore proposing abolish the to provisions the registration of increases before on shares have been paid for and replace them with provision that makes possible register a to a new issue time. over
LEO law
The law 1987:464 certain direct placements by stock on market companies, etc. the LEO law places higher majority requirements than the Companies Act on resolutions certain issues that directed on are to, among others, the company management and of close standing. persons The gap between the laws has been reduced due the harmonization to 1995 of the Companies Act to the regulations of the EU. The harmonization resulted in, other things, requirement that among a a qualified majority be introduced the Companies Act to pass resolutions deviations from the preferential right of subscription for on new shares of the shareholders. The majority requirement the Companies Act still lower than the LEO law, however. The Companies Act requires that resolution a on a new issue supported by two-thirds of the and the votes cast
Summary
represented the general meeting. This the majority shares at same resolutions changes the articles of association that required to pass on do affect the legal relationship between the shares already not This be compared with the LEO law’s majority outstanding. can requirement: nine-tenths of the votes cast and the shares represented at
the general meeting. the opinion of the Committee, the LEO law’s majority In has served effective deterrent to the misuse of the requirement as an the deviation from the preferential right of the shareholders to rules on positions the The benefit persons management company or group. Committee therefore does feel that the LEO provisions should be not certain amendments, however, order to abolished. proposing of the practical drawbacks of the current regulations. In overcome some addition, proposing that the special LEO law be abolished and that be transferred the Companies Act, the Banking its provisions to Business Act and the Insurance Business Act.
Prospectuses
When public shareholder of such a company publicly a company or a invites substantial number of to acquire offers or otherwise a persons subscription rights the the board of directors, shares or company, the provisions of the Companies Act, must draw up a pursuant to total which be paid result of the offer prospectus the amount may as a not less than SEK 300,000. found, addition to the Companies Provisions on prospectuses are Trading Financial Instruments 1991:980. With Act, the Act on securities that registered intended to be registered on the regard to are or the provisions prospectuses be found the stock exchange, on can Clearing Act 1992:543, other places. Both Stock Exchange and among by the Financial Supervisory Authority’s
acts are complemented
regulations on prospectuses. Committee feels that unfortunate that companies and The shareholders who intend issue sell securities should have to to or with rules several different laws. therefore comply prospectus that the provisions prospectuses the Companies Act be proposing on and by similar provisions the Act Trading abolished replaced on Financial Instruments and the Stock Exchange and Clearing Act.
Summary 33
Raising cash loans
The Companies Act contains a restriction against raising certain types of cash loans. Unless otherwise stipulated the provisions on convertible loans, not raise cash loan terms that a company may a on require that be repaid with other than nominal cash amount a or a cash amount determined with reference to monetary fluctuations. On the other hand, companies permitted to raise loans against bonds are or other debt instruments that the right to interest, the amount of carry which dependent wholly or part on the dividend paid to the shareholders of the company the company’s profit. The decision to or raise a participating loan of this type made by the general meeting or, with the authorization of the general meeting, by the board of directors. The former type of loan, which must be repaid other than cash or a nominal cash amount, may assure creditors the right to payment from the company’s assets the event of the company’s winding-up or dissolution. The amount of that payment for example, be based may, on a certain percentage of the company’s assets could be calculated or as the average market price of its shares during period prior to the a termination of the loan or the winding-up. The restriction against such loans generally seen as a stumbling block preventing Swedish companies from raising loans on the terms the same as are common countries Sweden usually itself with. also important to compares note that the Companies Act accepts certain other risky loans, such very as convertible debentures, the interest which set relation to the on company’s dividend. In addition, a number of other financial instruments have been developed recent years and traded the are on capital market despite that they obviously entail major risks that are difficult The Committee therefore proposing that loans that to assess. are not repaid cash or a nominal cash amount again be permitted. This means that these loans and participating loans will be treated
equivalently.
Reductions in share capital
Reductions to repay shareholders for the of transfers to or purpose a legal or unrestricted reserve today may only be decided following on a proposal or approval by the board of directors. This corresponds to the rules that apply to the distribution of dividends and relates back to the fear that shareholders will try to push so hard to demand dividends or a return on their capital that could jeopardize the company’s
34 Summary
continued existence and the jobs of its employees. The Committee, which looks differently at the distribution of roles between shareholders and the board, feels that the efficient of business resources over the use long term best promoted by having the general meeting, without a veto right for the board, decide how much capital should be tied up the The Committee therefore proposing that the provisions company. the board veto right be abolished. on The proposed regulation also includes provisions that make possible reduce share capital to loss without summoning the to cover a creditors, regardless of whether the loss indicated in the company most recently adopted balance sheet has arisen during the year. or A must be able to reduce its share capital to a level that company provides the best return for the shareholders the capital they have on invested. Today required to have full for restricted equity coverage after the reduction. This requirement must be retained, the Committee’s opinion, must regulation that a resolution on a as a reduction be eflected without special consent. The Committee may not proposing, however, that the opportunities for a reduction without be expanded to apply not only they do today when a consent as reduction combined with issue, but also, for example, to a new reductions combined with conversions subscriptions through the or exercise of warrants. Bonus issues through transfers from non-restricted equity to share capital should also exempt the company from having to seek consent before effecting reduction decision. On the whole, the a Committee feels that enough that company shows that the size of a its registered share capital and restricted equity have remained unchanged when the reduction resolution and other decisions that were registered at the time recorded the Companies Registry. same are After the share capital has been reduced to cover a loss accordance with the adopted balance sheet, there currently a threewaiting period during which the not distribute year company may dividends without the permission of the court. The interests of creditors taken into account such that those who wish to contest a are a way dividend disposition have the right to payment full or satisfactory security for their claims. The Committee not convinced of the value of this restriction the right to distribute dividends after reduction on a share capital. The Companies Act does not contain rules that a any company must have share capital that corresponds to its total assets or the risks inherent in the company’s business. A rule that limits a company’s right to distribute dividends after a reduction would seem contradictory, regardless of the level from which the reduction was made and whether not the after the reduction, can be or company,
Summary 35
considered to be undercapitalized. The Committee feels that the general
provisions on distributions of dividends also sufficient after are a reduction share capital and that the three-year waiting proposes period be abolished.
The repurchase and sale of shares
a companys own
A Swedish company not repurchase other acquire its may or any way own shares. The Swedish rules on companies acquisitions of their own shares are more restrictive than those of most other countries. The
Committee’s review of the laws other countries shows that all the EU member states currently allow share repurchases under the conditions set forth the EU’s Second Company Law Directive. In the U.S., share
repurchases are pennitted within the framework of laws the company on distribution of dividends.
The main argument for allowing Swedish companies repurchase to their own shares the opinion of the Committee, that improve can the opportunities afforded them to surplus capital their return to shareholders and that contribute to the efficient of the way more use resources of the company and Swedish business whole. If the as a owners can use the money a way that generates higher return than a the company produce through its the can own management, money should be returned to the owners. Swedish business extremely to have the opportunities eager same to repurchase their shares as most other countries Sweden usually compares itself with. The Committee sympathetic to these wishes. We cannot disregard the fact that companies neighboring countries generally able to repurchase their shares. would be are appear to a disadvantage for Swedish companies international competition not to have the opportunity to repurchase their shares order to more effectively use their capital and gain to convenient of access a means payment for acquisitions of companies and other property. With respect to public companies, relaxation of the restriction a against share repurchases must be implemented within the framework of the EU’s Second Company Law Directive. The directive stipulates,
among other things, that share repurchases permitted, they are may done only within the framework of the company’s non-restricted equity and that the company’s total holding of its shares not exceed own may ten percent of all the shares the also requires that the company. decision to repurchase shares be made by the general meeting with or, the authorization of the meeting, by the board of directors.
36 Summary SOU 1997222
The Committee feels that the directive’s restrictions necessary bu"are sufficient. Share repurchases similar to the opportunities already not are afforded companies reduce their share capital to shareholders. to repay The sale of repurchased shares also be compared with a new issue. can natural therefore that the decision by to repurchase and a company sell its shares should follow largely the routines as decisions own same reduce increase share capital. This other things, that to or means, among two-thirds majority of the votes of the general meeting required for a such resolution that the meeting has access to the same a to pass, information for its decision does the of reductions share as case capital and that the proposed resolution announced to the shareholders
specific period prior to the meeting. The similarity between the sale a of repurchased shares and issue means that the resolution on a a new sale with the majority resolution on a new issue must pass same as a and that the shareholders have preferential right to acquire the shares a question. the shares to be sold the market, the same are on decision-making rules must be followed as for a direct placement. These decision-making rules, together with the requirements of the EU law directive, essence should fulfill the protection company requirements of law that must be met for the repurchase and company sale of company’s shares. However, the rules not an effective a own are safeguard companies from purchasing and selling their own to prevent shares directly influence their share prices such that could to a way the public to lose its confidence the stock market. A relaxation cause of the restriction against share repurchases should therefore only be considered rules also introduced securities and law are company that minimize the risk of manipulating share prices. A special regulation the Act Trading Financial Instruments on recently criminalized attempts to wrongfully influence share prices. If companies permitted to repurchase and sell their own shares, such are actions, the extent they lead to manipulation of share prices, would to also be illegal. Despite this, the Committee feels there no way to avoid introducing special provisions securities and company law to minimize the opportunities to manipulate share prices particularly the
repurchase and sale of company’s own shares. a The Committee therefore proposing that the Act on Trading
Financial Instruments be amended to include provision stating that the a with the government’s authorization, the Financial government or, Supervisory Authority institute detailed regulations on the may more rules the stock exchange and authorized marketplaces shall follow with
respect to trading by companies their own shares. order fulfill the requirement the release of ln to on proper
Summary 37
information to the market, the Committee also proposing that the Act on Trading Financial Instruments be amended to include provision a whereby Swedish or foreign stock market companies that purchase or sell their own shares must notify the Stockholm Stock Exchange the manner prescribed by the government or, with the govemment’s authorization, the Financial Supervisory Authority. Lastly with respect to private companies, the Committee proposing that a company’s decision to buy its shares be made only by own may the general meeting. There need, the opinion of the Committee, no to permit the board of directors to be authorized to make such a decision. The requirement ofa two-thirds majority should also apply the case of private companies. A strong reason for allowing private companies to repurchase their own shares to facilitate changes ownership. This require that may the company repurchase significant portion of its shares. As can a own a result, the limit of ten percent of the total number of shares that the Second Company Law Directive mandates for public companies should not apply to private companies. On the other hand, the compensation these companies pay for the shares should meet the guidelines same with respect to non-restricted equity. Also the case of private companies, the decision to transfer their own shares that they have acquired should be made with consideration to the provisions issues. on new The Committee proposing restriction preventing an express companies from selling repurchased convertibles and warrants.
Redemption of minority shares
The Committee proposing completely chapter the a new on redemption of minority shares. The chapter completely changes how the procedure regulated. Among other things, that parties who proposes are displeased with an arbitration judgment bring action before the may Svea Court of Appeal. This would shorten the judicial compared process with today. Cases involving compulsory redemptions would thereby be concentrated within a single court, which would have experience more with these types of cases. If a parent company alone together with subsidiaries or one or more owns more than nine-tenths of the shares representing than ninemore tenths of the votes of all the shares subsidiary, the parent a company currently has the right to redeem the remaining shares from the other shareholders of the subsidiary. Those who shares which be own may
38 Summary
redeemed have the right to have those shares redeemed by the parent By parent this case meant a Swedish company. company. company The Committee proposing that shareholder together with their every subsidiaries applicable who more than nine-tenths of the — owns shares shall have the right and the obligation to a company redemption. The of these changes partly to strengthen the purpose protection afforded minority shareholders and partly to make the redemption rules applicable international context. Thus, the even an rules do not require that the majority owner a Swedish company new that there be group relationship at all. or a In the opinion of the Committee, compulsory redemptions are so similar expropriative actions that the legislation on compulsory to redemptions must fulfill the requirements stipulated chapter § 18 of the Constitution Act. That paragraph states that compensation must be determined accordance with the principles decreed by law. Because of the expropriative nature of the compulsory redemption rules, the compensation paid to minority owners should be determined, the opinion of the Committee, the basis of the fundamental on same principle of compensation value that has applied for years expropriation law. This that the minority shareholders’ wealth means after compulsory redemption should be the same had such a a redemption not taken place. With respect to the methods for valuating minority shares, the Committee has found to deviate from the no reason taken by the Supreme Court for detailed its judgment stance reasons the so-called Balken NJA, Nytt Juridiskt Arkiv, annual case an publication containing the rulings of the Supreme Court, 1996 293. Consequently, the redemption amount should be determined on the basis of the value the shares have the owner’s hands. This should correspond to the market price the share listed on a stock exchange otherwise subject to market trading that involves regular or quotations, other the price that can be calculated for a or cases on sale under normal conditions. With respect to shares that are not publicly listed, and for which market price often cannot be a determined, the sales price be calculated the basis of the may on company’s income financial position. or The principle that shares that listed are otherwise marketare or traded should be valued at their market price cannot be applied without exception. The value of the share price a reliable measure must be as interpretation. There must be special reason, however, why an open to a arbitrator would need to determine another value. One such a reason might be that the share price has been manipulated, and another that a listed share traded infrequently that its listed price cannot be so
Summary 39
considered reasonable of its value. not possible, a measure however, to specify single which listed price be every case a can disregarded. Ultimately, legal doctrine and law will have to case determine when might be justified. Simply because valuation of the a company’s assets leads to a higher share value than the market price not reason enough not to value the shares on their listed price. Compulsory redemptions public companies preceded rule are as a by public takeover offers. In the opinion of the Committee, the fact that a takeover offer accepted by holders of a very large number of shares a strong enough indication that the price offered reasonable a measure of the share’s value that should be disregarded only under special circumstances. The Committee therefore proposing that a redemption action preceded by a public takeover offer that accepted by holders of at least nine-tenths of the shares encompassed by the offer, the redemption amount should correspond to the compensation offered unless there are special otherwise. reasons The question of the right time of valuation considered to be so important that a rule on should be stated law. In the NJA case, 1992 872, the Supreme Court declared that the redemption amount a compulsory redemption shall be determined the basis of the on shares’ value at the time request filed to have the dispute reviewed a by arbitrators. would not be appropriate, however, to have this date serve as the right time of valuation without exception. For example, a majority shareholder may attempt to exploit his position prior to an impending redemption proceeding to transfer valuable assets from the company at a discounted price to another he closely company associated with. The Committee therefore proposing that the arbitrators be allowed to determine the share’s sales price point at a time earlier than the date request filed to have the dispute a was reviewed.
The issue of mandatory bids in the Swedish stock
market
Part of the assignment charged to the Committee to evaluate whether the Swedish stock market should introduce legislated, so-called a mandatory bid rule.By mandatory bid meant the obligation the on part of those who have acquired certain percentage of the shares a a company to offer to buy the remaining shares well. as The main argument that has been made Swedish and international debates to support the introduction of mandatory bids that a
40 Summary
minority shareholders should have possibility to get out of
companys a
in connection with change controlling ownership. Such a company a
change, felt, carries with the risk that the value of the a companys share will fall, because of which those owners who are displeased should be able to get out of the company on the same conditions those who have sold their shares to the majority owner.
as
This reasoning has been widely criticized for being based on the unfounded assumption that change controlling ownership
a typically damaging to the company’s other shareholders and that illogical in to impose mandatory bid obligation upon the
any case a majority before has been shown that such damage has been
owner incurred. has also been noted this context that there an inconsistency the hand of guaranteeing shareholders the
on one possibility of getting out of the should acquire
company someone effective control, while the other hand minority owners traditionally
on have been granted the right to get out where a majority
not cases
has attained significant levels of power terms of owner even more decision-making, such half two-thirds of the voting rights the
as or
The Committee this criticism and would also like company. concurs to emphasize that changes controlling ownership are far from always
disadvantage for other shareholders. On the contrary, both Swedish a and international studies show that such shifts typically benefit them.
A mandatory bid rule would make expensive and certain
more
completely impossible the gradual build-up of controlling interests cases and direct acquisitions of controlling interests, and thereby counteract the goal of creating strong corporate ownership structures. Because of this, the Committee saying to mandatory bids on the Swedish
no stock market.
Effective date
The Committee proposing that the provisions on the capital of
new corporations into effect January 1999.
go on
Författningsförslag
Förslag till
Lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385
Härmed föreskrivs i fråga aktiebolagslagen 1975:1385, om dels att 14 kap. 31-35 skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 8 kap. skall betecknas 13 kap., nuvarande 9 kap. betecknas 12 kap., nuvarande 10 kap. betecknas 14 kap., nuvarande 12 kap. betecknas 16 kap, nuvarande 13 kap. betecknas 19 kap., nuvarande 14 kap. betecknas 18 kap. samt nuvarande 16-19 kap. betecknas 20-23 kap., dels att 1-10 kap., de 12 kap. 9 och 15 §§, 15 kap. 1 de nya nya 16 kap. 2-4 och 7 §§, 17 kap., rubriken till 18 kap., de 18 kap. nya 2-3, 10, 20, 24, 25 och 30 §§, 19 kap. 12, 14 och 15 §§, 21 kap. 1-3 §§, 22 kap. 7 och 8 samt 23 kap. l och 2 skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt kapitel, kap., följande av lydelse.
1 kap. Inledande bestämmelser
Privata och publika aktiebolag
1 §Aktiebolag kan vara privata eller publika. Denna lag gäller alla aktiebolag, inte annat föreskrivs. om
Aktiekapital
2 § Aktiebolag skall ha ett aktiekapital är lägst 100 000 kronor i som privata aktiebolag och lägst 500 000 kronor i publika aktiebolag. Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.
Aktieägarnas betalningsansvar
3 § I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser, om inte annat följer andra stycket av
eller 19 kap. 2 Aktieägarna i aktiebolag bedriver advokatverksamhet svarar ett som solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot klienter som
bolaget ådrar sig medan de är aktieägare.
Förbud sprida privata aktiebolag utgivna aktier m. m. att av
aktiebolag eller aktieägare i ett sådant bolag får inte 4 § Ett privat en annonsering försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget genom eller bolaget utgivna skuldförbindelser eller teckningsoptioner. av sådana aktiebolag eller aktieägare annat sätt för- Inte heller får söka sprida de i första stycket angivna finansiella instrumenten genom fler 200 att teckna eller förvärva dem. Detta att erbjuda än personer dock inte erbjudandet riktar sig enbart till krets som i
gäller om en
förväg har anmält intresse sådana erbjudanden och antalet utbjudna av poster inte överstiger 200. i första och andra styckena gäller inte erbjudanden
Begränsningarna
överlåtelse till högst tio förvärvare. som avser l första stycket angivna finansiella instrument som har givits ut av aktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller någon
ett privat organiserad marknadsplats.
annan
Koncern
5 § Ett aktiebolag är moderbolag och en annan juridisk person är
dotterföretag, aktiebolaget om hälften rösterna för samtliga aktier eller aninnehar mer än av delar i den juridiska personen, aktier eller andelar i den juridiska och grund av äger personen med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av avtal för samtliga aktier eller andelar, rösterna aktier eller andelar i den juridiska och har rätt att äger personen hälften ledamöterna i dess styrelse eller utse eller avsätta mer än av motsvarande ledningsorgan, eller aktier eller andelar i den juridiska och har rätt att äger personen bestämmande inflytande över denna grund av avtal ensamt utöva ett eller grund föreskrift i dess bolagsmed den juridiska personen av ordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. Vidare juridisk dotterföretag till moderbolaget, om ett är en person dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget tillsammans annat eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag med ett tillsammans innehar hälften rösterna för samtliga aktier eller anmer än av
delar i den juridiska personen, äger aktier eller andelar i den juridiska och grund personen av avtal med andra delägare i denna förfogar hälften över mer än av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta än hälften ledamöterna i dess styrelse eller mer av
motsvarande ledningsorgan.
Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i juridisk en person och grund av avtal med den juridiska eller grund personen av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska är även denna dotterföretag till
personen, moderbolaget.
Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans koncern. en
Med koncernföretag i denna lag företag i koncern.
avses samma
6 § l de fall i 5 § första stycket l-3 som avses och andra stycket skall sådana rättigheter som tillkommer någon handlar i som eget namn men för en annan fysisk eller juridisk räkning tillkomma persons anses den personen. Vid bestämmandet antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte av de aktier eller andelar i dotterföretaget innehas självt
som av företaget
eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier och andelar som innehas av den handlar i eget för dotterföretagets eller som namn men
dess dotterföretags räkning.
2 kap. Aktiebolags bildande
Bolagsbildning
l § Den vill bilda ett aktiebolag skall
som stiftare
upprätta en stiftelseurkund och bolagsordning, en teckna sig för aktier i stiftelseurkunden, betala de tecknade aktierna, upprätta och låta en auktoriserad eller godkänd revisor granska
en öppningsbalansräkning för bolaget,
färdigställa, dagteckna och underteckna stifielseurkunden, samt
ansöka om bolagets registrering hos registreringsmyndigheten.
Teckning av aktier blir bindande för stiftaren när han betalat aktierna och samtliga stiftare undertecknat stiftelseurkunden. Bolaget anses bildat den dag stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare, registreringsmyndigheten bifaller ansökan. om
44 Författningsförslag
innehåll
Stiftelseurkundens
skall innehålla uppgift det belopp skall 2 § Stiftelseurkunden om som betalas för varje aktie. aktie får inte understiga aktiens nominella belopp. Betalning för Med egendom i 3 § första stycket l och 2 apportegendom som avses åtagande utföra arbete eller att tillhandahålla
får inte jämställas att
tjänst. Tecknade aktier skall betalas kontant insättning ett särgenom för ändamålet hos bank i Sverige. skilt konto som stiftarna öppnat en skall lämnas betalning för sådana aktier Annan egendom som som skyddar egendomen mot anspråk skall tillföras bolaget ett sätt som från aktietecknarens borgenärer. bolagets bildande har förfallit skall stiftarna åter- Om frågan om betalats för tecknade aktier och uppkommen betala de belopp som avkastning.
3 § Stiftelseurkunden skall ange, skall kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien om aktie tillskjuta någon annan egendom än pengar, skall kunna tecknas med rätt eller plikt för bolaget att om aktie egendom någon ersättning än aktier, överta mot annan aktie skall kunna tecknas med andra villkor, om skall kostnader för bolagets bildande, eller om bolaget ersätta sätt skall få särskilda rättigheter eller förom någon annat måner av bolaget. Bestämmelse i 1-5 skall återges i sin helhet i stiftelsesom avses urkunden. Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omstänen digheter kan betydelse för att bedöma värdet apportsom vara av bestämmelse enligt första stycket i övrigt. Särskilt egendom och av
skall anges
eller organisationsnummer och hemvist be-
namn, personträffande den med bestämmelsen, som avses det värde till vilket apportegendom beräknas komma att tas upp 2. antalet aktier eller ersättning som skall i balansräkningen och annan
lämnas för egendomen, samt beräknade beloppet sådan kostnad för bolagets det högsta av bildande angivits i bestämmelsen. som
avtal rörande bestämmelse avses i 3 § 4 § Om skriftligt upprättats som skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller en kopia av första stycket,
det eller hänvisning till avtalet med uppgift den plats där det hålls om tillgängligt för aktietecknarna. Muntligt avtal skall i sin helhet tas upp i stiftelseurkunden. När en rörelse tillskjuts eller övertas, skall vad sägs i första som stycket skriftligt avtal gälla även balans- och resultaträkningar for om rörelsen under de senaste två räkenskapsåren. l stiftelseurkunden skall upplysning lämnas om rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar inte upprättats för rörelsen, skall det i stiftelseurkunden lämnas upplysning rörelsens resultat under nämnda räkenom skapsår.
Bolagsordningens innehåll
5 § Bolagsordningen
skall ange
bolagets firma,
den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte, föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art, aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring bolagsav ordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får mindre vara än en
fjärdedel maximikapitalet,
av det belopp vilket aktierna skall lyda nominella beloppet, antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, sådana skall finnas, samt tiden för styrelseom ledamots uppdrag, antalet eller lägsta och högsta antalet revisorer och revisorssuppleanter, sådana skall ñnnas, samt tiden för revisors uppdrag, om sättet för sammankallande av bolagsstämma, vilka ärenden skall förekomma ordinarie stämma, som samt 10. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta. l fråga om publika aktiebolag, firma inte innehåller ordet vars
publikt, skall i bolagsordningen beteckningen publ efter ñr-
anges man. Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha syfte än annat att bereda vinst aktieägarna, skall detta i bolagsordningen, i anges som sådant fall också skall innehålla bestämmelse användning vinst om av och behållna tillgångar vid bolagets likvidation. Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen 1987:1245 styrelseom representation för de privatanställda.
Aktieteckning med villkor
aktie tecknats med villkor inte stämmer överens med 6 § Om en som stiftelseurkunden, kan aktietecknaren inte åberopa villkoret. samtliga aktietecknare undertecknat stiftelseurkunden Efter det att kan inte aktietecknare grund för aktietecknings ogiltighet en som en åberopa att villkor i stiftelseurkunden inte uppfyllts.
Vissa uppgifter i stiftelseurkunden
7 § l stiftelseurkunden skall stiftarna ange fullständigt eller, sådant saknas, namn, personnummer om
Födelsedatum samt postadress för styrelseledamot, styrelsesuppleant,
direktör, vice verkställande direktör, firmatecknare, verkställande revisor och revisorssuppleant, samt hur bolagets firma tecknas.
Granskning av öppningsbalansräkningen
skall revisorn särskilt
8 § Vid granskning av öppningsbalansräkningen
pröva att skall betalas i för de aktier ingår i det belopp som pengar som bolagets aktiekapital är inbetalt till bank i Sverige, en all apportegendom avskilts för bolagets räkning ett sätt som skyddar egendomen anspråk från aktietecknarens borgenärer, mot i stiftelseurkunden inte åsatts högre värde än det
apportegendom
verkliga värdet för bolaget, villkor i stiftelseurkunden innebär att bolaget efter bildandet som förpliktelse redovisats och värderats enligt god redovisskall fullgöra ningssed. revisorn slutfört granskningen skall han yttra sig över denna. Sedan inte tecknas balansräkningen, skall revisorn räk- Om yttrandet ningen teckna hänvisning till yttrandet. skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken l yttrandet vid värderingen den. Särskilda svårigheter att metod som använts av uppskatta värdet egendomen skall anmärkas. av
Registrering
skall anmälas för registrering senast månader efter 9 § Bolaget sex stiftelseurkundens undertecknande. skall pröva att bolagsbildningen skett i
Registreringsmyndigheten
enlighet med denna lag och författning. annan får inte registreras det stiftelseurkunden, bolags- Bolaget om av
F
örfattningsförslag 47
ordningen, öppningsbalansräkningen eller revisorns yttrande över denna enligt 8 § framgår
att det sammanlagda nominella beloppet tecknade av aktier
bolagets aktiekapital inte motsvarar det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet, eller
att full och godtagbar betalning inte erlagts för samtliga aktier.
Om registreringsmyndigheten lagakraftägande beslut
genom avskrivit ansökan att ett bolag skall registreras eller om vägrat registrera bolaget, är frågan bolagets bildande förfallen. Stiftarna om ansvarar solidariskt for återbetalningen de belopp betalats av som för tecknade aktier och uppkommen avkastning. Detsamma av gäller i fråga om apportegendom.
Överkurs
10 § Belopp som bolaget grund aktieteckning har fått av som betalning för aktierna utöver det nominella beloppet skall till sättas av överkursfonden.
Rättshandlingar som företagits före bolagets registrering
11 § Innan ett aktiebolag har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. Det kan inte heller söka, kära eller svara infor domstol eller någon myndighet. annan Uppkommer förpliktelse åtgärd bolagets före genom vägnar registreringen, svarar de som deltagit i åtgärden eller beslut den om solidariskt för förpliktelsen. När bolaget registrerats övergår ansvaret på bolaget, förpliktelsen följer stiftelseurkunden eller om av tillkommit sedan stiftelserkunden undertecknats samtliga stiftare. av Om det slutits avtal för bolaget fore registreringen med någon som visste att bolaget inte registrerat, kan denne, såvida var annat inte följer avtalet, frånträda detta,
av om registreringsmyndigheten genom
lagakraftägande beslut avskrivit ansökan att bolaget skall registreom ras eller vägrat registrering bolaget. Var avtalsparten av okunnig om att bolaget inte var registrerat, kan han frånträda avtalet, innan registrering skett.
Uppslçjuten apport
12 § Om bolaget inom två år från registreringen träffar avtal med en stiftare eller aktieägare, innebär förvärvar en som att bolaget egendom mot en ersättning som motsvarar minst tiondel aktiekapitalet, en av skall styrelsen underställa bolagsstämman avtalet för godkännande. Det
48 Författningsförslag
förvärvet sker svensk eller utländsk börs gäller dock inte om en auktoriserad marknadsplats eller ett led i bolagets eller en som
löpande affärsverksamhet. redogörelse for de omständigheter som kan Styrelsen skall lämna en bedömandet värdet egendomen och av
betydelse vid av
vara av Bestämmelserna i 4 § andra stycket tillämpas även på avtalet i övrigt.
redogörelsen. godkänd revisor skall yttra sig över redogörel- En auktoriserad eller
Yttrandet skall innehålla de uppgifter avses i 8 sen. som med styrelsens redogörelse och revisorns Avtalet skall tillsammans för aktieägarna under minst vecka före
yttrande hållas tillgängligt en
bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. den
inte godkänner ett avtal avses i 12 § 13 § Om bolagsstämman som avtalsdagen, avtalet utan verkan. Har 12 § inom månader från är sex beträffande någon viss bestämmelse i avtalet, är den inte iakttagits
bestämmelsen utan verkan mot bolaget.
skall for registrering anmäla bolagsstämmans 14 § Styrelsen genast
beslut godkänna avtal avses i 12 att som
3 kap. Aktieslag och aktiers överlåtbarhet
Likhetsprincipen
i bolaget, inte annat följer av 2-4 §§. l § Alla aktier har lika rätt om
Aktieslag
bestämmelse att aktier olika slag
2 § l bolagsordningen kan tas av
eller kunna En sådan bestämmelse skall ange skall finnas ges ut.
olikheterna mellan aktieslagen, samt
antalet eller andelen aktier varje slag. av första stycket 2 är det tillåtet att ange det bestämmelse enligt l en antalet eller den högsta och den lägsta andelen högsta och det lägsta
aktier ett visst slag. av
F öreträdesrätt vid emission
skall medföra lika rätt till andel i bolagets till- 3 § Om aktierna inte aktierna skall ha olika röstvärde, skall det i gångar eller vinst eller om vilken företrädesrätt aktieägarna skall ha vid
bolagsordningen anges
nyemission. Föreskrift olika före-
ökning aktiekapitalet genom om
av endast skillnaderna mellan aktierna skall trädesrätt får meddelas om
vara av nu angivet slag. Föreskrift om olika företrädesrätt skall innebära gammal aktie att skall ge företrädesrätt till aktie slag, aktier inte ny av samma att som tecknas av de i första hand berättigade aktieägarna skall erbjudas samtliga aktieägare samt att, inte hela antalet aktier tecknas om som grund av sistnämnda erbjudande kan ut, aktierna skall fördelas ges mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och, i den mån detta inte kan ske, genom lottning.
Rösrvärdesskil nader
4 § Ingen aktie får ha ett röstvärde överstiger tio gånger röstsom värdet för någon aktie. annan
Omvandlingsbara aktier
5 § I bolagsordningen kan tas förbehåll att aktie ett visst slag av skall på närmare angivet sätt kunna omvandlas till aktie slag. av annat Omvandling skall genast anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.
Fri överlåtbarhet
6 § Aktie kan fritt överlåtas och förvärvas, inte annat följer om av 13 eller 18 § eller annars av lag.
Samtyckesförbehåll
7 § I bolagsordningen för ett privat aktiebolag kan tas förbehåll att aktie får överlåtas till ägare endast med bolagets samtycke en ny samtyckesförbehåll. Förbehållet skall ange om styrelsen eller bolagsstämman skall pröva fråga samtycke, om vilka slags överlåtelser fordrar bolagets samtycke, varvid som överlåtelse av utmätt aktie eller aktie ingår i konkursbo inte får som anges, om bolaget beträffande ansökan samtycke till överen om en låtelse omfattar flera aktier skall kunna eller samtycke som ge vägra för ett mindre antal aktier än överlåtelsen omfattar, vilka som skall erbjudas att överta aktierna, samtycke vägras om och ägaren inte vill behålla aktierna, med uppgift den inbördes om ordning i vilken erbjudandet skall lämnas dem, hur villkoren för Övertagande enligt 4 skall bestämmas, den tid, inte överstigande två månader från behörig ansökan, inom vilken bolaget skall meddela beslut i frågan samtycke, om
50 F örfattningsförslag
hur tvist bolagets rätt att eller vägra samtycke och om en om ge villkoren för Övertagande enligt 4 skall prövas och den tid, minst två och högst fyra veckor räknat från den dag bolaget i rekommenderat brev skickat meddelande till aktieägaren sitt beslut, inom vilken en om sådan talan skall väckas, samt den tid inom vilken övertagna aktier skall betalas, vilken tid inte får överstiga månad räknat från den tidpunkt då lösenbeloppet blev en bestämt. Om tillämpningen föreskrift i bolagsordningen villkoren av en om för Övertagande enligt första stycket 4 skulle någon en otillbörlig ge fördel eller nackdel, kan jämkning ske.
8 § Ansökan samtycke till aktieöverlåtelse skall göras skriftligen om
hos bolagets styrelse. Ansökningshandlingen skall undertecknad
vara överlåtaren och innehålla uppgift den tilltänkte förvärvaren. I av om ansökan skall överlåtaren han önskar att bolaget erbjuder ange om aktierna någon för det fall samtycke till överlåtelsen vägras. annan Om överlåtaren har sådan önskan, skall han samtidigt ange samtliga en villkor för överlåtelsen.
9 § Av bolagets beslut i fråga samtycke skall de skäl som bestämt om utgången framgå. Om samtycke vägrats, skall det av beslutet framgå i stället skall förvärva aktierna, överlåtaren begärt det. vem som om Anvisar bolaget inte någon förvärvar aktierna trots att översom låtaren begärt det, får samtycke inte vägras.
10 § Bolagets beslut i fråga samtycke skall sändas till överlåtaren om i rekommenderat brev. Har samtycke lämnats styrelsen, skall kopia av beslutet samtidigt sändas till samtliga i aktieboken införda aktieav ägare med känd postadress.
samtycke lämnats till överlåtelse gäller samtycket överlåtelse ll § Har sker inom månader från underrättelse enligt 10 § till den som sex förvärvare i beslutet och villkor inte är förmånligare som anges som för förvärvaren de villkor aktieägaren uppgivit i sin ansökan om än samtycke.
12 § Överlåtelse aktie i strid med ett samtyckesförbehåll är ogiltig. av Detsamma gäller överlåtelse som strider mot 1l
F
o"rfattningsfo"rslag 5 l
F örkopsförbehåll
l3 § I bolagsordningen kan tas förbehåll aktieägare eller någon att annan skall erbjudas att köpa aktie innan den överlåts till en en ny
ägare förköpsförbehåll. Förbehållet
skall ange vilka slags överlåtelser omfattas förköpsförbehållet, som av om ett erbjudande förköp flera aktier skall kunna utnyttjas om av för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar, vilka som skall ha förköpsrätt med uppgift den ordning i om vilken de inbördes skall erbjudas förköp, hur villkoren för förköp enligt 3 skall bestämmas, den tid, minst en och högst två månader räknat från anmälan hos styrelsen om möjlighet att utöva förköp, inom vilken förköpsanspråk skall framställas hos bolaget, hur en tvist om förköpsrätt och villkoren för förköp skall om prövas och den tid, minst en och högst två månader räknat från den dag förköpsanspråket framställdes hos bolaget, inom vilken sådan en talan skall väckas, den tid inom vilken köpesumman skall erläggas, vilken tid inte får överstiga en månad räknat från den tidpunkt då köpesumman blev bestämd.
Om tillämpningen föreskrift i bolagsordningen villkoren
av en om för förköp skulle någon otillbörlig fördel eller nackdel, kan ge en
jämkning ske.
14 § Anmälan med erbjudande förköp görs skriftligen hos
om bolagets styrelse. Anmälningshandlingen skall undertecknad aktieägaren
vara av och innehålla uppgift de villkor han ställer för förköp. om
15 §När anmälan gjorts med erbjudande förköp, skall styrelsen om genast göra anteckning om detta med uppgift dagen för anmälan om samt skriftligen lämna meddelande om erbjudandet till varje förköpsberättigad vars postadress är införd i aktieboken eller sätt annat känd för bolaget.
Förköpsberättigade som önskar utöva sin förköpsrätt, skall anmäla
detta till bolagets styrelse. En sådan anmälan skall genast antecknas med uppgift om dagen för anmälan. Den som väcker talan enligt 13 § första stycket 6 skall genast anmäla detta skriftligen hos bolagets styrelse. En sådan anmälan skall genast antecknas med uppgift om dagen för anmälan.
Anteckning enligt första-tredje stycket görs i kupongbolag i aktie-
boken och i avstämningsbolag i särskild bok förs en som av styrelsen.
Styrelsen skall begäran aktieägare utfärda intyg om anteckningar av rör hans aktier. som
aktier erbjudits enligt 14 § utan att förköp kommit till stånd, 16 § Har aktieägaren nytt erbjudande överlåta aktierna villkor har rätt att utan inte förmånligare för förvärvaren än de villkor aktieägaren som är i sin anmälan till styrelsen. Denna rätt gäller dock endast under uppgav månader räknat från den dag förköpsrätten upphörde enligt 13 § sex stycket 5 eller 6 eller det blev slutligt fastställt att förköpsrätt första inte förelåg.
Överlåtelse aktie i strid med ett förköpsförbehåll är ogiltig. 17 § av Detsamma gäller överlåtelse strider mot 16 som
Hembud
kan förbehåll att aktieägare eller någon
18 § I bolagsordningen tas
skall ha lösa aktie, övergått till en ny ägare annan rätt att en som hembudsförbehåll. Förbehållet skall ange vilka slags fång omfattas hembudsförbehållet, som av flera aktier förvärvats fång, huruvida lösom genom samma skall för mindre antal aktier än fånget omfattar, ningsrätt utövas ett skall ha lösningsrätt med uppgift den inbördes vilka som om ordning i vilken de skall erbjudas att lösa hembjudna aktier, hur villkoren för inlösen enligt 3 skall bestämmas, den tid, inte överstigande två månader från det anmälan om gjordes till bolaget, inom vilken lösningsanspråk skall aktieövergången framställas hos bolaget, villkoren för inlösen skall prövas och den tid, hur en tvist om
överstigande två månader räknat från den dag lösningsanspråket
inte framställdes hos bolaget, inom vilken sådan talan skall väckas, en vilken lösenbeloppet skall erläggas, vilken tid inte den tid inom överstiga månad räknat från den tidpunkt då beloppet blev får en bestämt, samt skall kunna utöva rösträtten för hembudspliktig aktie vem som från det aktien övergått till ägare och till dess att under tiden att en ny den definitive ägaren är införd i aktieboken. tillämpningen föreskrift i bolagsordningen rörande villkoren Om av skulle någon otillbörlig fördel eller nackdel, kan för inlösen ge en
jämkning ske.
Anmälan aktieövergång görs skriftligen till bolagets styrelse. 19 § om
SOU l997:22 Författningsförslag 53
Anmälningshandlingen skall vara undertecknad av förvärvaren och innehålla uppgift om den ersättning som lämnats för aktierna och de villkor förvärvaren ställer för inlösen.
20 § När anmälan om aktieövergång gjorts, skall styrelsen genast göra anteckning om detta i aktieboken med uppgift dagen för anmälan om samt skriftligen lämna meddelande anmälan till varje lösningsbeom rättigad vars postadress är införd i aktieboken eller annat sätt känd för bolaget.
21 § Innan det visar sig att lösningsrätten inte utnyttjas, får den som aktien övergått till inte utöva någon rätt aktien i bolaget annan som ger än rätt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckning vid tillskottsemission enligt 8 kap. samt rösträtt så föreskrivits i bolagsom ordningen enligt 18 § första stycket Rättigheter och skyldigheter grund av teckning övergår till den som utnyttjar lösningsrätten.
4 kap. Aktiebok
Gemensamma bestämmelser för kupongbolag och avstämningsbolag l § Bolagets samtliga aktier och aktieägare skall antecknas i aktieen bok. I aktieboken skall antecknas uppgift om aktieägarna och deras personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress. Om det i bolaget finns aktier av olika slag, skall det aktieboken framgå till vilket slag varje aktie hör. Är aktie underav kastad förbehåll enligt 3 kap. 13 eller l8 eller 10 kap. 23 § skall även det framgå av aktieboken.
2 § Den till vilken aktie övergått får inte utöva aktieägares rätt i bolaget innan han införts i aktieboken. Det gäller dock inte sådan aktie ur uppkommen rätt utövas mot uppvisande eller avlämnande som av aktiebrev, kupong eller annat särskilt bevis som ges ut av bolaget. Om en aktie ägs av flera kan dessa personer endast genom gemensam företrädare utöva aktieägares rätt i bolaget. Aktieboken skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämma. Om aktieboken förs med hjälp av automatisk databehandling skall en utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena tio dagar före stämman hållas tillgänglig vid stämman.
3 § Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även den som genom testamente fått nyttjande-
54 Férfattningsférslag SOU 1997222
rätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller bestämmelser att han skall ha rätt att företräda aktierna och, beträf-
om fande avkomsträttshavare, att aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall sättas under särskild vård.
Såväl ägaren nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall
som anmälan bli införd i aktieboken. Vid införingen skall det göras anteckning äganderättsförvärvet och den med nyttjande- eller av-
om om komsträtten förenade rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om införing nyttjande- eller avkomsträttshavare gäller i övrigt vad som
av sägs i denna lag införing aktieägare. Dock skall påskrift om
om av införingen inte ske aktiebrevet. När det styrks att nyttjande- eller avkomsträtten upphört, skall anteckning detta göras i aktieboken.
om
Om god grund förordnande enligt ll kap. 3 § första
en man av stycket 5 föräldrabalken förvaltar aktier för en blivande aktieägares räkning, skall den blivande ägaren anmälan gode mannen införas
av såsom ägare i aktieboken med anteckning förvärvet och om förord-
om nandet.
4 § Ingår aktier i värdepappersfond enligt lagen 1990:1114 om
en värdepappersfonder, skall i aktieboken i stället för fondandelsägarna införas det fondbolag förvaltar fonden, liksom fondens beteck-
som ning.
Ku pongbolag
5 § Styrelsen har ansvaret för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig. Aktieboken skall upprättas så snart stiftelseurkunden undertecknats samtliga stiftare.
av
6 § Aktieboken förs med hjälp automatisk databehandling. Den kan
av också föras i bunden bok eller i ett betryggande lösblads- eller kort-
system.
Aktierna skall antecknas i nummerföljd.
7 § När någon visar ett aktiebrev och enligt 5 kap. 9 § eller på
upp
sätt styrker sitt förvärv, skall styrelsen eller den styrelsen bemynannat digar föra honom ägare i aktieboken. Är sista över-
genast som Iåtelsen aktiebrevet tecknad blanco, skall namnet sättas ut på aktiebrevet innan införing sker. Aktiebrevet skall förses med påskrift att aktieägaren förts i aktieboken en viss angiven dag.
Anmäler aktieägare eller någon annan behörig person att ett
en förhållande angivits i aktieboken ändrats annat sätt än som
som
avses i första stycket, skall ändringen genast antecknas. Datum för införing i aktieboken enligt första stycket och anteckning enligt andra stycket skall anges i aktieboken, såvida tidpunkten inte
framgår av annat tillgängligt material.
Bestämmelser om anteckning i aktieboken anmälan förköp av om och hembud finns i 3 kap. 15 och 20 §§.
8 § Aktieboken eller, om aktieboken förs med hjälp automatisk av databehandling, en utskrift av aktieboken, skall hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del den. En sådan utskrift får inte av vara äldre än månader. I utskriften skall aktieägarna tas i alfabetisk sex upp ordning. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling har den som begär det rätt att mot ersättning för kostnaderna få aktuell en utskrift av aktieboken eller del av den.
Avstämningsbolag
9 § I bolagsordningen kan tas ett förbehåll om att bolaget skall vara
avstämningsbolag avstämningsförbehåll. Ett sådant förbehåll innebär
att den som på fastställd avstämningsdag är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 11 § skall anses vara behörig att ta emot utdelning ta emot ny aktie som aktieägare har rätt till vid fondemission, utöva aktieägares företrädesrätt vid tillskottsemission enligt 8 kap., samt 4. ta emot betalning till aktieägare i samband med att aktierna löses helt eller delvis eller bolagets tillgångar skiftas.
10 § Innan avstämningsbolag har registrerats tillämpas 5 och 6 §§. När avstämningsbolaget har registrerats skall, utöver vad anges som i aktiekontolagen 1989:827, följande uppgifter fullgöras Värde.av papperscentralen VPC Aktiebolag Värdepapperscentralen, nämligen att föra aktiebok och förteckning enligt 15 . pröva frågor om införande av aktieägare i aktieboken, . svara för utskrift av aktiebok, . avstämma aktiebok och förteckning enligt 15 . sända ut utdelning, samt . efter bolagets beslut vidta åtgärder enligt 13 § i fråga aktie- . om brev som inte visats upp och enligt 7 kap. 8 § i fråga fondaktie om som inte tagits ut.
56 Författningsförslag
Bestämmelserna i 11-13 och 19 tillämpas i fråga den tidiom gare aktieboken. Värdepapperscentralen skall föra aktieboken med hjälp av auto-
matisk databehandling. för varje ägare det antal aktier han äger olika l aktieboken anges av slag.
avstämningsförbehåll införts ändring av bolags- § Har genom ordningen och har aktiebrev dessförinnan utfärdats inte visats upp som lagen 1989:828 införande aktiekontolagen enligt 5 § om av aktien i tidigare aktiebok föras över till 1989:827, får uppgifter om Värdepapperscentralen förda aktieboken. Därvid skall anges att den av avlämnats. Om uppgifterna inte förs över, utgör den aktiebrevet inte äldre aktieboken fortfarande aktiebok i fråga aktien. om
till aktie det inte utfärdats något aktiebrev för innan 12 § Ägare som blivit avstämningsbolag, kan inte, i fråga därefter beslutad bolaget om utdelning eller emission, få utdelning, utöva aktieägares företrädesrätt delta i tillskottsemission eller, vid fondemission, få aktie, förrän att ny anteckning aktiekonto har skett enligt 5 § lagen 1989:828 om ett införande aktiekontolagen 1989:827 och införing gjorts i den av av förda aktieboken. Innan detta skett får 10 § inte
Värdepapperscentralen
tillämpas.
13 § Om fem år har förflutit sedan avstämningsförbehållet registrerades och ingen har införts ägare eller förvaltare enligt 14 § till som som aktie i den Värdepapperscentralen förda aktieboken, får bolaget en av aktiens ägare att, med upplysning om att aktierätten annars uppmana
går förlorad, anmäla sig till Värdepapperscentralen. Uppmaningen skall
kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i den eller de ortstidningar styrelsen bestämmer. Om anmälan inte kommer inom ett år som från uppmaningen, får bolaget sälja aktien genom värdepappersinstitut. Det vid försäljningen influtna beloppet tillfaller bolaget, men aktiens tidigare har bolaget mot avlämnande aktiebrev få ut ägare rätt att av av belopp med avdrag för kostnaderna för uppmaningen och samma försäljningen. Det avlämnade aktiebrevet skall makuleras betryggan-
de sätt av bolaget.
14 § Har aktieägare i avstämningsbolag lämnat sina aktier för en ett förvaltning till någon har fått tillstånd till registrering förvalsom som kan förvaltaren aktieägarens uppdrag föras i aktieboken i tare, stället för aktieägaren.
I fall som avses i första stycket skall det i aktieboken anmärkas att aktien innehas för en annans räkning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter enligt 1 § skall föras som om aktieägare. För rätt till registrering förvaltare krävs utöver vad sägs i som som första stycket att förvaltaren uppfyller de villkor gäller för insom föring av ägare i aktieboken. I aktiekontolagen 1989:827 finns bestämmelser om tillstånd enligt första stycket, förvaltares åligganden, skyldighet för bolaget och Värdepapperscentralen att hålla en sammanställning tillgänglig som innehåller uppgifter från förvaltare om aktieägare, som har mer än femhundra förvaltarregistrerade aktier, samt tillfällig införing i aktieboken ägare till förvaltarregistrerade av aktier.
15 § I avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling eller genom uppgift aktiekonto som avses i aktiekontolagen 1989:827 visar att han till följd uppdrag eller pantsättning eller grund av av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och, vid fondemission, ta emot ny aktie samt att utöva företrädesrätt att delta i tillskottemission på begäran upptas i en särskild förteckning. Detsamma gäller aktieägares förmyndare, god eller förvaltare enligt föräldrabalken med man ett uppdrag som omfattar dessa angelägenheter eller vid konkurs, konkursförvaltaren eller, vid utmätning, kvarstad eller betalningssäk-
ring avseende aktier, kronofogdemyndigheten.
För den i första stycket skall det i förteckningen antecksom avses nas samma uppgifter som enligt 1 § skall införas i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå vilken rätt de har. En sådan anteckning skall tas bort, när det visas att rätten upphört. Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon utan annan samtycke av den som berörs det antecknats i förteckningen. av som
16 § Ett beslut ändring bolagsordningen innebär att om av som avstämningsförbehållet tas bort blir giltigt endast de panthavare om som fastställd avstämningsdag är upptagna i förteckningen enligt 15 § skriftligen har samtyckt till beslutet.
17 § När någon antecknas som aktieägare aktiekonto enligt aktiekontolagen skall aktieägaren genast föras i aktieboken. Bestämmelsen i 7 § fjärde stycket skall då tillämpas.
18 § En utskrift aktieboken med de förvaltare som avses i 14 § av tillgänglig hos bolaget och hos Värdepapperscentralen för skall hållas den vill del den. l utskriften skall aktieägarna och förvaltarsom ta av i alfabetisk ordning. Utskriften får inte vara äldre än sex na tas upp månader. begär det har rätt att mot ersättning för kostnaderna Var och en som få aktuell utskrift aktieboken eller del av den. en av Utskrifter enligt denna paragraf får i fråga om bolag som har mer aktieägare inte innehålla uppgifter aktieägare som har högst än en om femhundra aktier i bolaget.
avstämningsbolag skall uppgifter tagits bort aktiebok 19 § l som ur eller förteckning enligt 15 § bevaras i minst tio år. En aktiebok, som sådant bolag tidigare fört, skall bevaras i minst tio år efter det att ett uppgifter bolagets samtliga aktier förts i den av Värdepappersom centralen förda aktieboken.
5 kap. Aktiebrev
Kupongbolag
skall, någon aktieägare begär det, utfärda aktiebrev för 1 § Bolaget om dennes aktier.
aktiebrev utfärdas får bolaget utfärda bevis rätt till en 2 § Innan om eller flera aktier interimsbevis. Beviset skall vara ställt till viss man och innehålla förbehåll att aktiebrev endast lämnas ut mot återom ställande av beviset. interimsbeviset antecknas begäran betalningar och återbetal- På för de aktier med beviset. l övrigt gäller bestämningar som avses denna lag aktiebrev i tillämpliga delar interimsbevis. melserna i om
3 § Aktiebrev skall ange
bolagets firma, organisationsnummer och bolagskategori,
aktieägarens med uppgift person- eller organisationsnamn om eller, sådant saknas, födelsedatum, nummer, om ordningsnummer de aktier med brevet, som avses slag, aktier olika slag kan finnas enligt bolagsaktiernas om av ordningen, förbehåll enligt 3 kap. 13 eller 18 § eller 10 kap. 23 om aktierna omfattas sådant förbehåll, samt av dagen för utfardande av aktiebrevet. fall i 4 kap. 4 § skall aktiebrevet i stället för fondl som avses
F
drfattningsférslag 59
andelsägama ange det fondbolag, förvaltar fonden, liksom fondens som
beteckning.
Uppgift som avses i första stycket 5 kan i förkortad form. ges
Förkortningsfonner fastställs regeringen eller den myndighet
av som
regeringen bestämmer.
4 § Aktiebrev skall undertecknas styrelsen eller enligt styrelsens av
fullmakt av ett värdepappersinstitut. Namnteckningen får återges
genom tryckning eller annat liknande sätt.
Första stycket tillämpas också på emissionsbevis, konvertibler som emitterats i form skuldebrev och teckningsoptionsbevis. av
5 § Aktiebrev får lämnas ut endast till den aktieägare enligt som 2 § första stycket 2 antecknats aktiebrevet. För aktiebrevet att skall lämnas ut krävs dessutom att
aktieägaren är införd i aktieboken ägare till de aktier som som avses med brevet,
full betalning erlagts för aktierna,
bolaget registrerats, om aktierna tecknats vid bolagets bildande,
4. nyemission eller fondemission registrerats, aktierna tillom kommit emissionen, samt att genom registrering skett enligt 8 kap. 37 eller 40 aktierna tillkomom mit genom konvertering eller nyteckning med utnyttjande optionsav rätt.
6 § Att aktiebrev skall förses med påskrift införing i aktieboken om föreskrivs i 4 kap. 7
7 § Aktiebrev skall förses med påskrift utbetalning i samband med om inlösen av aktier eller vid skifte bolagets tillgångar. av Om en aktie har dragits utan återbetalning, skall aktiebrevet
förses med påskrift detta så snart det kan ske. om
8 § Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift detta. Byts aktiebrev om ut mot ett eller flera andra aktiebrev, skall det äldre aktiebrevet med tillhörande kuponger makuleras på betryggande ett sätt.
9 § Överlåts eller aktiebrev pantsätts ett eller till viss ställt emisman
sionsbevis eller teckningsoptionsbevis, tillämpas bestämmelserna
om skuldebrev till viss eller order i l3, l4 och 22 man lagen 1936: 81 om skuldebrev. Härvid likställs den innehar aktiebrev som och
60 Fcrfattningsfc'7'rslag
brevet är införd ägare i aktieboken med enligt bolagets påskrift som enligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas ha rätt att den som göra skuldebrevet gällande. Överlåts eller pantsätts ett emissionsbevis eller teckningsoptionsinte ställt till viss tillämpas bestämmelserna om bevis som är man, till innehavaren i 13, 14 och 22 lagen skuldebrev. skuldebrev om Bestämmelser utdelningskuponger finns i 24 och 25 lagen om skuldebrev. om
Bolaget får hålla inne utdelning och emissionsbevis som belöper 10 § dess aktiebrevet tillhandahålls for påskrift eller utbyte, aktie till att aktiebrevet om enligt denna lag skall förses med påskriñ, aktie ett visst slag enligt förskall bytas ut grund av att av skall omvandlas till aktie annat slag, eller
behåll i bolagsordningen av
skall två eller flera aktiebrev grund av bolagsbytas mot nya beslut uppdelning av aktierna. stämmans om
Avstämningsbolag
§ aktiekontolagen 1989:827 framgår att aktiebrev, § Av l kap. 3 emissionsbevis eller interimsbevis inte får utfärdas i avstämningsbolag.
får registreras aktiekonto enligt aktiekontolagen 12 § Innan aktie konto registreras rätt till eller flera aktier 1989:827 får sådant en
interimsaktie.
Ökning aktiekapitalet och upptagande av vissa 6 kap. av
penninglån
F ondemission och tillskottsemission
kan ökas fondemission eller tillskotts- 1 § Aktiekapitalet genom emission. Vid fondemission ökas aktiekapitalet att nya aktier ges ut genom eller aktiernas nominella belopp höjs utan betalning. Tillskottsemission kan nyemission, emission konvertibler vara av eller emission teckningsoptioner. Aktiekapitalet ökas genom att nya av aktier tecknas mot betalning enligt beslut om nyemission, genom att utbyte konvertibler eller att aktier aktier lämnas i mot genom nya nya
tecknas mot betalning med utnyttjande av teckningsoptioner.
Beslutsordning
2 § Beslut fond- eller tillskottsemission fattas bolagsstämman. om av Beslut om tillskottsemission kan dessutom fattas styrelsen enligt 8 av kap. 29 eller 33 Om ett förslag till beslut om emission inte skulle förenligt med vara bolagsordningen, skall beslut erforderlig ändring denna fattas om av innan stämman beslutar emissionen. om
Definitioner
3 § l denna lag betyder fondaktierätt: aktieägares rätt enligt 7 kap. 2 § till aktie vid ny fondemission, teckningsrätt: aktieägares företrädesrätt enligt 8 kap. 3 § till teckning vid tillskottsemission, fondaktierättsbevis: bevis avseende fondaktierätt, teckningsrättsbevis: bevis avseende teckningsrätt.
Emissionsbevis
4 § l kupongbolag skall bolaget begäran aktieägare med fondav aktierätt eller teckningsrätt utfärda särskilda emissionsbevis för de gamla aktierna. l beviset skall det hur många fondaktierättsbevis anges eller teckningsrättsbevis som skall lämnas för varje aktie, konny vertibel eller teckningsoption. Emissionsbeviset skall lämnas ut till aktieägaren mot uppvisande det aktiebrev vilket fondaktierätten av eller teckningsrätten grundas för anteckning brevet att rätten har om utnyttjats. l stället för ett särskilt emissionsbevis enligt första stycket får kupong som hör till aktiebrev användas emissionsbevis. som Första stycket tillämpas också när bolaget tillförsäkrat innehavarna av konvertibler eller teckningsoptioner företrädesrätt till teckning i tillskottsemission.
5 § l avstämningsbolag skall aktieägares fondaktie och teckningsrätt registreras enligt aktiekontolagen 1989:827 för den på avstämsom ningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 4 kap. 15 Var han vid mottagandet inte berättigad, skall bolaget ändå ha anses fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte, bolaget eller Värdeom papperscentralen hade kännedom om att fondaktien eller teckningsrätten registrerades för någon annan än den rätte mottagaren eller åsidosatt den aktsamhet efter omständigheterna skäligen bort som
iakttas och inte heller mottagaren omyndig, hade god man eller om var förvaltare enligt föräldrabalken med ett uppdrag omfattar denna som angelägenhet. Den för vilken fondaktie eller teckningsrätt skall regi-
enligt denna paragraf skall genast av Värdepapperscentralen
streras underrättas i vilken omfattning fondaktierätt eller teckningsrätt om krävs för varje aktie, konvertibel eller teckningsoption. ny Första stycket tillämpas också när bolaget tillförsäkrat innehavama konvertibler eller teckningsoptioner företrädesrätt till teckning i tillav skottsemission och konvertiblema eller teckningsoptionerna registrerats
enligt 9 kap. aktiekontolagen 1989:827.
Försäljning udda fondaktierätter och teckningsrätter av
6 § I avstämningsbolag får i beslut emission att udda fondom anges aktierätter och teckningsrätter skall säljas bolagets försorg. Vid genom fondemission skall försäljningen varje aktieägares fondaktierätt avse hel fondaktie och vid tillskottsemission aktiesom inte motsvarar en teckningsrätt inte motsvarar hel aktie, konvertibel ägares som en ny
eller teckningsoption.
Försäljningen skall verkställas värdepappersinstitut. Det vid förav säljningen influtna beloppet skall efter avdrag för försäljningskost-
naderna fördelas mellan dem enligt 7 kap. 2 § respektive 8 kap. som skulle varit berättigade erhålla respektive teckna de nya aktier- 3 § att konvertiblema eller teckningsoptionerna. na,
Rätt till utdelning på ny aktie
aktier medför till utdelning enligt vad bestämts i 7 § Nya rätt som beslutet emission. Beslutet får dock inte innebära att sådan rätt om inträder för räkenskapsåret efter det år då emissionen registsenare än Utbetalning utdelning aktier får inte ske innan kapirerats. av nya talökningen har registrerats.
Emissionsprospekt
8 § Bestämmelser emissionsprospekt finns i lagen 1991:980 om om handel med finansiella instrument och lagen 1992:543 börs- och om
clearingverksamhet.
Kapitalandelslån och vinstandelslån
lån beslutas bolagsstämman eller, efter bolags-
9 § Upptagande av av
bemyndigande styrelsen, räntan eller det belopp med stämmans av om vilket återbetalning skall ske helt eller delvis är beroende av utdel-
ningen till aktieägare i bolaget eller bolagets vinst. av
F
örfattningsförslag 63
7 kap. Fondemission
Ökningsbeloppet
l § Vid fondemission skall till aktiekapitalet överföras summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlagda
höjningen av
aktiernas nominella belopp.
Rätt till fondaktier
2 § Vid fondemission där aktier nya fondaktier ges ut har aktieägarna rätt till dessa aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger, om inte annat följer denna paragraf. av Om bolaget har aktier olika slag och det skillnad av görs mellan
aktieslagen i fråga om rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst, har
aktieägarna rätt till fondaktier enligt vad enligt 3 kap. 3 § har som
bestämts i bolagsordningen.
Har bolaget aktier olika slag utan sådan skillnad av mellan aktieslagen som anges i andra stycket, och skall fondaktierna vara av samma slag som dessa, skall fondaktierna emitteras i förhållande till det antal aktier slag finns sedan tidigare. av samma som Därvid skall de gamla aktierna rätt till aktier slag i förhållande ge nya av samma till
sin andel i aktiekapitalet.
Förslag till beslut
3 § När bolagsstämma skall pröva fråga fondemission, om skall styrelsen eller, förslaget väcks någon om av annan, förslagsställaren upprätta ett förslag till beslut. I förslaget skall följande anges:
det belopp varmed aktiekapitalet skall ökas,
om emissionen skall ske att aktier eller aktiergenom nya ges ut nas nominella belopp höjs, hur många aktier belöper på varje gammal aktie, nya som om nya aktier skall ut, eller det belopp till vilket aktiernas ges nominella
belopp höjs, 4. i vilken utsräckning emissionsbeloppet skall tillföras aktiekapita-
let från h fritt eget kapital, .
uppskrivningsfond,
c. reservfond, överkursfond, eller
e genom uppskrivning av anläggningstillgångs värde, samt
. 5 från vilken tidpunkt de aktierna nya skall medföra rätt till utdel- . ning.
64 F örfattningsförslag
fall skall dessutom följande i förslaget: l förekommande anges emissionsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen, att aktieslag, det finns eller kan ut aktier av de aktiernas om ges nya olika slag, enligt 3 kap. 13 eller 18 10 kap. 23 § att visst förbehåll aktiebolag, 3 kap. 7 § skall gälla beträffande de nya eller, i privat
aktierna, hörande kuponger skall användas fond- 9. att till aktiebreven som
aktierättsbevis, fondaktierätter skall försäljas enligt 7 kap. 6
l0. att överskjutande
samt
bolaget avstämningsbolag och
ll. avstämningsdagen, om är ett
fondemissionen skall ske att nya aktier ges ut. genom avstämningsdag i första stycket ll Vid bestämmande av som avses får ske innan beslutet fondemisskall beaktas att avstämning inte om Avstämningsdagen får inte heller sättas tidigare än en sion registrerats. vecka från det beslutet kungjorts enligt 6 att
Kompletterande information
skall behandlas stämman, skall föl- 4 § Om årsredovisningen inte
jande fogas till förslaget till beslut: årsredovisningen, försedd med anteckning kopia av den senaste bolagets vinst eller förlust, samt kopia bolagsstämmans beslut om om revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser, av undertecknad redogörelse för händelser av väsent- 2. av styrelsen en inträffat sedan årsredovislig betydelse för bolagets ställning, som
ningen lämnades, samt revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen. ett av
Tillhandahållande förslag till beslut m. m. av
i förekommande fall tillsammans med de 5 § Förslaget till beslut, i 4 skall hållas tillgängliga för aktieägarna handlingar som anges veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan om under minst två En kopia handlingarna skall genast fondemission skall prövas. av det och sin postadress. Handsändas till aktieägare, som begär uppger
lingarna skall läggas fram stämman.
Kungörelse
skall beslut fondemission eller en redo- 6 § l avstämningsbolag om väsentliga innehållet i beslutet genast kungöras. Om görelse för det
avstämningsbolaget är ett privat aktiebolag skall sådan kungörelse ske dels i den eller de ortstidningar styrelsen bestämmer, dels i Post-
som och Inrikes Tidningar. Om avstämningsbolaget är ett publikt aktiebolag skall kungörelse ske dels i rikstäckande dagstidning, dels i Post-
en och Inrikes Tidningar. Kungörs inte beslutet i dess helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om beslutet hålls tillgängligt. Kun-
var görelse behövs dock inte samtliga aktieägare varit foreträdda vid
om den bolagsstämma som beslutat emissionen.
Registrering m. m.
7 § Beslut om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering och får inte verkställas före registreringen.
Aktiekapitalet är ökat när registrering skett.
Nya aktier skall genom styrelsens försorg genast tas i aktie-
upp boken.
Preskription av fondaktie
8 § Om behörigt anspråk fondaktie inte har framställts inom fem år från registrering av emissionsbeslutet, kan styrelsen den be-
anmana rättigade att ta ut aktien med underrättelse att han förlorar
om annars den.
Anmaningen skall sändas till den berättigade, om hans namn och adress är kända för bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och, i ett privat aktiebolag, den eller de ortstidningar styrelsen bestämmer eller, i ett publikt aktiebolag, en
som
rikstäckande dagstidning.
Om den anmanade inte gör anspråk aktien inom ett år från anmaningen, kan aktien säljas genom värdepappersinstitut för hans räkning. Om han därefter visar aktiebrev eller lämnar fondaktierätts-
upp bevis eller annat sätt styrker sin rätt, kan han ut försäljnings-
efter avdrag for kostnaderna för anmaningen och försäljsumman ningen. Belopp inte lyfts inom fyra år från försäljningen tillfaller
som bolaget.
8 kap. Tillskottsemission
Definitioner
l § I denna lag betyder
nyemission: ökning av aktiekapitalet genom att aktier tecknas mot betalning utan utnyttjande av teckningsoption,
konvertibel: av aktiebolag mot vederlag utgiven skuldforbindelse
som ger fordringshavaren rätt att helt eller delvis byta skuldförbindelsen mot aktier i bolaget,
konvertering: utbyte av konvertibel mot nya aktier,
teckningsoption: av aktiebolag gjord utfastelse avseende rätt att teckna nya aktier i bolaget mot kontant betalning,
teckningsoptionsbevis: bevis som ger innehavaren, viss eller
man viss man eller order rätt att teckna nya aktier i bolaget mot kontant
betalning.
Förbud mot underkurs
m. m. 2 § Vid nyemission och teckning med utnyttjande teckningsoption
av får teckningskursen inte vara lägre än aktiemas nominella belopp.
Konverteringskursen för konvertibler får inte vara lägre än aktiemas nominella belopp.
Teckningskursen för en konvertibel får inte vara lägre än konvertibelns nominella belopp såvida inte konverteringskursen bestämts så att bolaget vid konvertering kommer att ha tillförts vederlag till ett värde som minst motsvarar det sammanlagda nominella beloppet av de aktier som lämnas i utbyte.
Företrädesrätt till aktier, konvertibler och teckningsoptioner
nya 3 § Vid tillskottsemission där de nya aktierna, konvertiblema eller teckningsoptionema skall betalas med pengar kontantemission, har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna, konvertiblema eller teckningsoptionema i förhållande till det antal aktier de förut äger, om inte annat
föreskrivits i bolagsordningen enligt 3 kap. 3
följer av villkor som enligt 7 § 4 meddelats vid emission av konvertibler eller enligt 9 § 1 meddelats vid emission av teckningsoptioner, eller
bestäms i emissionsbeslutet. Motsvarande gäller om teckningsoptioner utfärdas utan betalning.
Avvikelse från företrädesrätten
4 § Beslut av bolagsstämman enligt 3 § 3 om kontantemission som innebär avvikelse från aktieägamas företrädesrätt är giltigt endast om
det biträtts aktieägare med två tredjedelar såväl de avgivna
av av rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.
F Örfattningsförslag 67
Förslag till beslut
5 § Om bolagsstämma skall pröva fråga om tillskottsemission, skall styrelsen eller, om förslaget väcks av någon annan, förslagsställaren upprätta ett förslag till beslut med det innehåll som anges i 6-9 §§.
Nyemission
6 § I förslag till beslut om nyemission skall följande anges:
det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,
aktiemas nominella belopp, det belopp som skall betalas för varje ny aktie, den företrädesrätt att teckna aktier tillkommer aktieägarna
som
eller annan eller vem som annars får teckna aktier,
den tid inom vilken aktieteckning skall ske,
den fördelningsgrund styrelsen vid överteckning skall tilläm-
som
beträffande aktier inte tecknas med företrädesrätt, pa som
den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i förekommande fall, att teckning skall ske betalning enligt 17 § tredje stycket,
genom samt
från vilken tidpunkt de aktierna skall medföra rätt till utdel-
nya ning.
I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:
att emissionsbeslutet förutsätter ändring bolagsordningen,
av
10. de aktiemas aktieslag, det finns eller kan ges ut aktier
nya om av olika slag,
ll. att visst förbehåll enligt 3 kap. 13 eller 18 l0 kap. 23 § eller, i privat aktiebolag, 3 kap. 7 § skall gälla beträffande de nya aktierna,
12. att till aktiebreven hörande kuponger skall användas som emissionsbevis,
13. att överskjutande teckningsrätter skall säljas enligt 6 kap. 6
aktier skall betalas med apportegendom eller i annat fall
l4. att nya
villkor i 2 kap. 3 § första stycket 1-3 och 5 eller att
som avses aktie skall tecknas med kvittningsrätt,
15. avstämningsdagen, i avstämningsbolag aktieägare skall ha
om företrädesrätt att delta i emissionen,
16. bemyndigande för styrelsen eller den styrelsen inom sig
som utser att innan teckningstiden börjar löpa besluta om vilket belopp som aktiekapitalet skall ökas med och vilket belopp skall betalas för
som varje ny aktie.
Innebär förslaget avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall
68 Författningsförslag
skälen till avvikelsen samt grunderna för teckningskursen anges i förslaget eller i en handling som fogas till förslaget.
Teckningstiden får inte understiga två veckor, om aktieägarna skall ha företrädesrätt till de nya aktierna. I kupongbolag räknas denna tid från det att kungörelse enligt 16 § skett, eller, om samtliga aktieägare varit företrädda den stämma som beslutat om emissionen, från beslutet. I avstämningsbolag räknas tiden från avstämningsdagen.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än en vecka från det att beslutet kungjorts enligt 16
Bemyndigande som avses i första stycket 16 får meddelas bara om aktierna skall bli föremål för handel vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad. l avstämningsbolag skall bemyndigandet utformas så att villkoren bestäms senast på avstämningsdagen, om aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.
Emission av konvertibler 7 §l förslag till beslut om emission av konvertibler skall följande anges i fråga om det lån som bolaget därigenom tar:
det belopp eller högsta belopp som bolaget skall låna eller det lägsta och högsta lånebeloppet,
konvertiblemas nominella belopp, det belopp som skall betalas för varje konvertibel, 4. den företrädesrätt att teckna konvertibler som tillkommer aktie-
ägarna eller någon annan eller vem som annars får teckna konvertibler,
den tid inom vilken teckning av konvertibler skall ske, den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämbeträffande konvertibler inte tecknas med företrädesrätt, samt
pa som
den tid inom vilken konvertiblerna skall betalas eller, i förekommande fall, att teckning skall ske genom betalning enligt 17 § tredje stycket.
l förekommande fall skall också följande anges i förslaget:
att till aktiebreven hörande kuponger skall användas som emissionsbevis,
att överskjutande teckningsrätter skall säljas enligt 6 kap. 6
10. att konvertiblerna skall betalas med apportegendom eller i annat fall villkor som avses i 2 kap. 3 § första stycket 1 3 och 5 eller att
konvertibel skall tecknas med kvittningsrätt,
ll. avstämningsdagen, om i avstämningsbolag aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen,
12. bemyndigande för styrelsen eller den som styrelsen inom sig
F örfattningsförslag 69
utser att innan teckningstiden börjar löpa besluta om lånebelopp, det belopp skall betalas för varje konvertibel samt konverterings-
som kursen.
Innebär förslaget avvikelse från aktieägamas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen samt grunderna för teckningskursen anges i förslaget eller i handling som fogas till förslaget.
en
Teckningstiden får inte understiga två veckor, om aktieägarna skall ha företrädesrätt till konvertiblema. I kupongbolag räknas denna tid från det att kungörelse enligt 16 § skett, eller, om samtliga aktieägare varit företrädda den stämma beslutat emissionen, från beslutet.
som l avstämningsbolag räknas tiden från avstämningsdagen.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än vecka från det att
en beslutet kungjorts enligt 16
Bemyndigande i första stycket 12 får meddelas bara om
som avses konvertiblema skall bli föremål för handel vid en svensk eller utländsk börs, auktoriserad marknadsplats eller någon reglerad mark-
en annan nad. I avstämningsbolag skall bemyndigandet utformas så att beslut om lånebelopp, det belopp skall betalas för varje konvertibel samt
som villkor för konvertering fattas senast avstämningsdagen, aktie-
om ägare skall ha företrädesrätt att deltaga i emissionen.
8 § I förslag till beslut i 7 § skall, utöver vad som där sägs,
som avses följande anges:
det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas,
det nominella beloppet de aktier till vilka konvertering skall kunna ske,
konverteringskursen, den tid inom vilken konvertering får ske,
från vilken tidpunkt de aktierna skall medföra rätt till utdel-
nya ning,
den rätt skall tillkomma innehavare av konvertibel för den
som händelse bolaget innan konvertering sker
lägger samman eller delar upp aktier,
a.
genomför fondemission eller tillskottsemission,
en
sätter ned aktiekapitalet med återbetalning till aktieägarna,
c.
annat sätt än fondemission eller tillskottsemission
genom riktar ett erbjudande till aktieägarna att i förhållande till aktieinnehavet
bolaget förvärva värdepapper eller rättighet av något slag eller av beslutar att motsvarande sätt till aktieägarna dela ut sådana värdepapper eller rättigheter utan vederlag,
beslutar kontant utdelning till aktieägarna med belopp som
e. om
70 Författningsförslag
väsentligt överstiger den genomsnittliga utdelning bolaget lämnat
som för de tre senaste räkenskapsåren,
träder i likvidation, försätts i konkurs,
blir föremål för företagsrekonstruktion, eller
beslutar att bolaget skall upplösas genom fusion enligt 18 kap. 1 eller 22 samt
den rätt som skall tillkomma innehavare av konvertibel för den händelse bolagets aktier, innan konvertering sker, blir föremål för inlösen enligt 17 kap.
I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:
att emissionsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen,
de nya aktiemas aktieslag, om det finns eller kan ges ut aktier av olika slag,
10. att visst förbehåll enligt 3 kap. 13 eller 18 10 kap. 23 § eller, i privat aktiebolag, 3 kap. 7 § skall gälla beträffande de nya aktierna.
Emission av teckningsoptioner
9 § I förslag till beslut om emission av teckningsoptioner skall i fråga om emissionsvillkoren följande anges:
den företrädesrätt att teckna teckningsoptioner tillkommer
som aktieägarna eller någon annan eller vem som annars får teckna teckningsoptioner,
den tid inom vilken teckning av teckningsoptioner skall ske, samt
den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa beträffande teckningsoptioner som inte tecknas med företrädesrätt.
l förekommande fall skall också följande anges i förslaget:
4. det vederlag som skall lämnas för varje teckningsoption,
att till aktiebreven hörande kuponger skall användas som emissionsbevis,
att överskjutande teckningsrätter skall säljas enligt 6 kap. 6
avstämningsdagen, om i avstämningsbolag aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen,
bemyndigande för styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att innan teckningstiden börjar löpa bestämma det antal teckningsoptioner som skall emitteras, i förekommande fall det belopp som skall betalas för varje teckningsoption samt teckningskursen för de aktier som skall kunna tecknas med utnyttjande av teckningsoptionerna.
Innebär förslaget avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen samt, om teckningsoptionerna emitteras mot
Författningsförslag 71
betalning, grunderna för teckningskursen anges i förslaget eller i en handling fogas till förslaget.
som
Teckningstiden får inte understiga tvâ veckor, om aktieägarna skall ha företrädesrätt till teckningsoptionema. I kupongbolag räknas denna tid från det att kungörelse enligt 16 § skett, eller, om samtliga aktieägare varit företrädda den stämma beslutat emissionen, från
som beslutet. I avstämningsbolag räknas tiden från avstämningsdagen.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än en vecka från det att beslutet kungjorts enligt 16
Bemyndigande i första stycket 8 får meddelas bara om
som avses teckningsoptionema skall bli föremål för handel vid svensk eller
en utländsk börs, auktoriserad marknadsplats eller någon annan reg-
en lerad marknad. I avstämningsbolag skall bemyndigandet utfonnas så att beslut det antal teckningsoptioner som skall emitteras, det belopp
om
i förekommande fall skall betalas för varje teckningsoption samt som villkor för teckning aktier med utnyttjande av teckningsoptionema
av fattas senast avstämningsdagen, aktieägare skall ha företrädesrätt
om att delta i emissionen.
10 § I förslag till beslut i 9 § skall, utöver vad som där
som avses sägs, följande anges:
det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas,
det nominella beloppet de aktier skall kunna tecknas med
som utnyttjande av optionsrätten,
det belopp skall betalas för varje aktie som tecknas,
som den tid inom vilken optionsrätten får utnyttjas, från vilken tidpunkt de aktierna skall medföra rätt till utdel-
nya
ning,
den rätt skall tillkomma innehavare teckningsoption för
som av den händelse bolaget innan optionsrätten utnyttjats
a. lägger samman eller delar upp aktier,
genomför fondemission eller tillskottsemission,
en
sätter ned aktiekapitalet med återbetalning till aktieägarna,
c.
annat sätt än fondemission eller tillskottsemission
genom riktar ett erbjudande till aktieägarna att i förhållande till aktieinnehavet förvärva värdepapper eller rättighet något slag eller beslutar att
av motsvarande sätt till aktieägarna dela ut sådana värdepapper eller rättigheter utan vederlag,
beslutar kontant utdelning till aktieägarna med belopp som
e. om väsentligt överstiger den genomsnittliga utdelning bolaget lämnat
som för de tre senaste räkenskapsåren,
72 F örfattningsförslag
träder i likvidation, försätts i konkurs, blir föremål för företagsrekonstruktion, eller beslutar att bolaget skall upplösas genom fusion enligt 18 kap. 1 eller 22 samt den rätt som skall tillkomma innehavare av teckningsoption för den händelse bolagets aktier, innan optionsrätten utnyttjas, blir föremål för inlösen enligt 17 kap. I förekommande fall skall också följande anges i förslaget: att emissionsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen, de nya aktiernas aktieslag, om det finns eller kan ut aktier ges av olika slag, samt 10. att visst förbehåll enligt 3 kap. 13 eller 18 10 kap. 23 § eller, i privat aktiebolag, 3 kap. 7 § skall gälla beträffande de nya aktierna.
Gemensamma bestämmelser
Redovisningshandl ingar
11 § Om årsredovisningen inte skall behandlas stämman, skall följande fogas till förslaget till beslut om tillskottsemission: kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser, en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat sedan årsredovisningen lämnades, samt revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen. ett av
Apport 12 § I förslaget till beslut skall styrelsen lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömande av värdet på apportegendom och av någon annan bestämmelse som avses i 6 § g första stycket 14 eller 7 § första stycket 10. Av redogörelsen skall i framgå hur vederlaget för aktierna eller konvertiblema har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Bestämmelserna i 2 kap. 3 och 4 skall tillämpas. Med apportegendom får inte jämställas åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst.
Fdrfattningsfdrslag 73
Revisors granskn in g 13 § Styrelsens redogörelse enligt 12 § skall granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor. Därvid skall bestämmelserna i 2 kap. 8 § tillämpas.
Revisorns yttrande skall fogas till förslaget.
Tillhandahâllande av förslag till beslut m. m. 14 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar som anges i 11-13 §§, skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan om tillskottsemission skall prövas. En kopia av handlingarna skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram stämman.
Kallelsens innehåll 15 § Kallelse till bolagsstämman skall innehålla uppgift om den företrädesrätt att teckna aktier, konvertibler eller teckningsoptioner som enligt förslaget till beslut tillkommer aktieägarna eller annan eller vem som annars får delta i emissionen.
Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.
Kungörelse och underrättelse 16 §1 avstämningsbolag skall beslut om tillskottsemission eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet genast kungöras. Om avstämningsbolaget är ett privat aktiebolag skall sådan kungörelse ske dels i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer, dels i Postoch Inrikes Tidningar. Om avstämningsbolaget är ett publikt aktiebolag skall kungörelse ske dels i en rikstäckande dagstidning, dels i Postoch Inrikes Tidningar. Kungörs inte beslutet i dess helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var beslutet hålls tillgängligt.
Om bolagsstämman enligt 6 § första stycket 16, 7 § första stycket 12 eller 9 § första stycket 8 har bemyndigat styrelsen eller den styrelsen inom sig utser att besluta om vissa emissionsvillkor, skall beslut som fattas med stöd av bemyndigandet kungöras med tillämpning av första stycket.
I kupongbolag skall beslut som avses i första och andra styckena utan dröjsmål sändas till aktieägare, vars postadress är känd för bo-
74 F örfattningsförslag
laget, aktieägaren skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.
om
Kungörelse enligt första och andra styckena och underrättelse enligt tredje stycket behövs inte, samtliga aktieägare varit företrädda vid
om den bolagsstämma beslutat om emissionen.
som
Teckning
17 § Teckning aktier, konvertibler och teckningsoptioner skall
av nya ske teckningslista innehåller beslutet emission. En kopia av
som om bolagsordningen samt förslaget till beslut, i förekommande fall tillsam-
med handlingar i 11-13 §§, skall vara fogade vid mans som avses teckningslistan eller hållas tillgängliga för aktietecknare plats
en som anges i listan.
l kupongbolag får teckning i stället ske i stämmans protokoll, om alla aktierna, konvertiblerna eller teckningsoptionerna tecknas av de därtill berättigade vid den stämma där emissionsbeslutet fattas.
1 avstämningsbolag får teckning i fråga om hela eller en viss del av emissionen i stället ske betalning. l sådant fall skall emis-
genom sionsbeslutet samt kopia bolagsordningen och förslaget till
en av av beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i l 1-13 §§, hållas tillgängliga för aktietecknarna hos bolaget.
Felaktig teckning
18 § Har aktie, konvertibel eller teckningsoption tecknats annat sätt än i 17 kan teckningen inte göras gällande av bolaget,
som anges
tecknaren anmäler felet hos registreringsmyndigheten innan emisom sionen registrerats.
Om teckning har skett med villkor inte stämmer överens med
som emissionsbeslutet, är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos registreringsmyndigheten innan emissionen registrerats, är dock aktietecknaren bunden fastän han inte kan åberopa villkoret.
Tecknare kan inte efter emissionens registrering grund för
som tecknings ogiltighet åberopa att villkor i emissionsbeslutet inte uppfyllts.
Tilldelning
19 § När teckningen har avslutats skall styrelsen besluta om tilldelning
aktier, konvertibler eller teckningsoptioner till tecknarna. Anser av nya styrelsen att någon teckning är ogiltig, skall tecknaren genast underrättas detta. Tilldelade aktier skall genom styrelsens försorg genast
om
i aktieboken. tas upp
Underteckn ing
20 § Om det för aktiekapitalets ökning eller för ett konverteringslån bestämts ett visst belopp eller ett lägsta belopp, upphör beslutet
om emissionen att gälla, om beloppet inte tecknats inom teckningstiden. Detsamma gäller om det för emission teckningsoptioner bestämts
en av ett visst antal eller ett visst minsta antal optioner och detta antal inte tecknas inom teckningstiden. Vad har betalats de tecknade
som aktierna, konvertiblerna eller, i förekommande fall, teckningsoptionerna skall i sådant fall genast betalas tillbaka.
Om ett emissionsbeslut upphör att gälla enligt första stycket, så gäller detta också beslut sådan ändring bolagsordningen
om av som förutsätter att aktiekapitalet ökas.
Betalningssätt
21 §Kontant betalning för tecknade aktier eller konvertibler skall erläggas insättning särskild bankräkning bolaget
genom en som öppnat för ändamålet hos en bank i Sverige. l publikt aktiebolag får betalningen dock ske direkt till bolaget.
Apportegendom som skall lämnas betalning för aktier eller
som konvertibler skall tillföras bolaget ett sätt skyddar egendomen
som mot anspråk från aktietecknarens borgenärer.
Överkurs
22 § Belopp som bolaget grund aktieteckning vid nyemission har
av fått som betalning för aktierna utöver det nominella beloppet skall sättas av till överkursfonden.
Kvittning av skuld på grund av aktieteckning 23 § Skuld grund teckning aktier får kvittas mot fordran hos
av av bolaget, om en bestämmelse om detta finns i beslutet nyemission.
om l ett publikt aktiebolag får kvittning dessutom ske styrelsen finner
om det lämpligt och kvittning kan ske utan skada för bolaget eller dess borgenärer.
Överlåtelse på grund aktieteckning
av fordran av
24 § Fordran betalning för aktie kan inte överlåtas eller pantsättas av bolaget.
Om aktie som inte betalats till fullo överlåts, är förvärvaren, sedan han anmält sig för införing i aktieboken, tillsammans med överlåtaren ansvarig för betalningen.
76 Författningsförslag
F örverkande av aktierät.
betalas i rätt tid, kan styrelsen månad efter 25 § Om aktie inte en anmaning förklara aktierätten förverkad för den betalningsskyldige. Anmaningen, skall innehålla meddelande att aktierätten kan försom förverkad, skall sändas med rekommenderat brev, om den klaras adress angiven vid aktieteckningen eller införd i
betalningsskyldiges är
eller sätt är anmäld till bolaget, och i annat fall aktieboken annat kungörelse i den eller de ortstidningar styrelsen beske genom som underrättelse anmaningen skall genast sändas till den stämmer. En om aktien införd panthavare eller uppdragstagare i en som för är som förteckning enligt 4 kap. lS Styrelsen kan innan aktierätten förverkas låta någon annan överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet. förklarats förverkad och aktien inte övertagits av Om aktierätten erlagt full betalning, skall den, för vilken aktierätten någon annan som bolaget för femtedel full betalning för förverkats, gentemot svara en av aktien.
Registrering
tillskottsemission skall anmälas för registrering inom 26 § Beslut om från beslutet, det inte har upphört att gälla enligt månader om sex 20 skall pröva beslutet tillkommit i
Registreringsmyndigheten om
enlighet med denna lag och annan författning. Beslutet får inte registreras om sammanlagda nominella beloppet de aktierna eller det av nya konvertiblerna inte uppgår till det belopp eller lägsta belopp som emissionen, eller, vid emission teckningsoptioner, det bestämts för av teckningsoptioner inte uppgår till det antal eller sammanlagda antalet lägsta antal optioner bestämts för emissionen, som full och godtagbar betalning inte har erlagts för vid nyemission de nya aktierna, eller konvertibelemission, full och godtagbar betalning inte har vid de konvertiblerna med beaktande bestämmelserna i erlagts för nya av 2 § tredje stycket. betalning erlagts enligt tredje stycket 2 eller Att full och godtagbar skall bolaget styrka med intyg auktoriserad eller godkänd 3 av en
revisor eller, i avstämningsbolag, från Värdepapperscentralen.
får ske del tillskottsemission, om bestäm- Registrering av av en melsen i tredje stycket l inte hindrar det.
Registrering m. m.
27 § Genom registrering nyemission fastställs ökningen aktieav en av kapitalet till det sammanlagda nominella beloppet tecknade och av tilldelade nya aktier efter avdrag för aktier förklarats förverkade som och inte övertagits av någon annan.
Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Aktier har försom klarats förverkade för den betalningsskyldige och inte övertagits av någon blir då ogiltiga. annan
Registreringsvägran m. m.
28 § Om anmälan för registrering beslut tillskottsemission inte av om gjorts inom den tid i 26 § första stycket eller registresom anges om ringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, skall 20 § tillämpas.
Styrelsebeslut under förutsättning bolagsstämmans godkännande av
29 § Styrelsen får besluta tillskottsemission under förutsättning om av bolagsstämmans godkännande och samtidigt med stöd 3 § 3 föreav skriva avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Bestämmelserna i 6-
13 skall tillämpas ett sådant beslut styrelsen. av
30 § När styrelsen beslutat tillskottsemission enligt 29 § skall om underrättelse och kungörelse till aktieägare med företrädesrätt ske med
tillämpning av l6 När underrättelse och kungörelse skett får teckning och tilldelning
av nya aktier, konvertibler eller teckningsoptioner äga Bestämrum. melserna i l7-20 skall då tillämpas. Nya aktier får emellertid inte
tas upp i aktieboken förrän stämman har godkänt emissionsbeslutet. l fråga om betalningen för tilldelade aktier, konvertibler eller teckningsoptioner tillämpas 21-25 §§.
3 §När bolagsstämma skall pröva fråga godkännande om av ett sådant beslut styrelsen i 29 skall styrelsens beslut av som avses tillhandahållas aktieägarna enligt 14 § och, i fall i l5 som avses framgå av kallelsen.
32 § Styrelsens beslut emission skall anmälas för registrering inom om ett år från beslutet, det inte har upphört gälla enligt 30 § andra om att stycket jämfört med 20 Anmälan får dock inte ske innan bolags-
stämman lämnat sitt godkännande. Bestämmelserna registrering i om 26 § andra-fjärde styckena, 27 och 28 skall tillämpas anmälan.
78 F
Styrelsebeslut enligt bolagsstämmans bemyndigande
33 § Bolagsstämman får bemyndiga styrelsen att fatta beslut om tillskottsemission i den mån emissionen kan ske utan ändring bolagsav ordningen. Styrelsen kan därvid rätt att med stöd av 3 § 3 föreges skriva avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Bolagsstämmans beslut bemyndigande skall genast anmälas för om registrering. Innan registrering skett, får styrelsen inte fatta beslut om
emission.
bolagsstämma fråga bemyndigande, skall styrel- 34 § Skall pröva om förslag till beslut. I förslaget skall det särskilt anges sen upprätta ett styrelsen skall kunna besluta tillskottsemission med bestämom om i 6 § första stycket 14 eller 7 § första stycket 10 eller melse som avses avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. l förslaget skall vidare med inom vilken styrelsens beslut emission skall fattas. den tid anges om tid får inte längre än till nästa ordinarie bolagsstämma. Denna vara Förslaget skall tillhandahållas aktieägarna enligt 14 § och, i fall som
i 15 framgå kallelsen. avses av
35 § När styrelsens beslutar emission med stöd av bemyndigande om enligt 34 § skall 6-13 samt 16-25 tillämpas.
Konvertering
konvertering skall aktierna styrelsens försorg oför- 36 § Vid genom i aktieboken. Om konvertiblerna emitterats i form av dröjligen tas upp skuldebrev, skall dessa förses med påskrift om utbytet.
Senast månader efter det att tiden för utnyttjande av konverte- 37 § tre gått skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier ringsrätt ut tillkommit utbyte. Om konverteringstiden är längre än ett som genom skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje år, räkenskapsår under vilket konvertering har skett.
Registreringsmyndigheten får inte registrera konvertering som 38 § inte bolaget grund de utbytta konvertiblerna avses i 36 § om av tillförts vederlag till värde motsvarar minst det sammanlagda ett som beloppet de aktier lämnats i utbyte. Att så är fallet nominella av som skall bolaget styrka med intyg auktoriserad eller godkänd revisor av
eller, i avstämningsbolag, från Värdepapperscentralen.
Aktieteckning med utnyttjande av optionsrätt m.m.
Teckning och tilldelning
39 § Vid teckning med utnyttjande optionsrätt skall 17-19 och av 21-25 tillämpas. Tilldelade aktier skall styrelsens
genom försorg
genast tas upp i aktieboken. Om teckningsoptionsbevis utfärdats, skall de förses med påskrift om att optionsrätten utnyttjats.
Anmälan för registrering
40 § Senast tre månader efter det att tiden för utnyttjande optionsav rätt gått ut skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier som tecknats och betalats till fullo. Om teckningstiden är längre år, än ett skall anmälan göras senast tre månader efter utgången varje räkenav skapsår under vilket teckning har skett.
41 § Registreringsmyndigheten får inte registrera teckning i som avses 39 § om inte full betalning har erlagts för de aktierna. Att full nya betalning erlagts skall bolaget styrka med intyg auktoriserad eller av en
godkänd revisor eller, i avstämningsbolag, från Värdepapperscentralen.
42 § Genom registrering enligt 37 eller 40 § är aktiekapitalet ökat med det sammanlagda nominella beloppet de anmälda aktierna. av
Övriga bestämmelser
Registrering av konvertibler och teckningsoptioner
43 § Av aktiekontolagen 1989:827 framgår utfästelse i konvertibel att eller teckningsoption får registreras enligt den lagen och skuldebrev att
eller teckningsoptionsbevis inte får utfärdas registrering
om skall ske. l sådana fall gäller bestämmelserna i detta kapitel i tillämpliga delar.
9 kap. Särskilda bestämmelser vissa riktade emissioner om m.m.
1 §Bestämmelsema i detta kapitel tillämpas när publika
aktiebolag
eller dotterbolag till sådana bolag fattar beslut om
tillskottsemission, eller
överlåtelse av aktier, konvertibler eller teckningsoptioner som utfärdats av ett bolag inom koncern. samma
2 § Ett beslut tillskottsemission i l § l skall för bli om som avses att giltigt fattas eller godkännas bolagsstämman i det emitterande av bolaget, om aktieägarna i bolaget inte skall ha företrädesrätt till teck-
80 F Örfattningsförslag
ning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen och rätt att teckna i stället skall läm-
om nas
styrelseledamöter eller suppleanter i det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,
verkställande direktör eller vice verkställande direktör i det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,
andra anställda hos det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,
make eller sambo till någon avses i 1-3,
som
omyndiga barn står under vårdnad av någon som avses i 1-
som
eller
juridiska över vilka någon avses i 1-5 ensam eller
personer som tillsammans med någon där har ett bestämmande
annan som avses inflytande.
Första stycket gäller inte aktier emitteras för att infria bolagets
som utfástelse i konvertibler eller teckningsoptioner.
3 § För ett beslut i ett dotterbolag till ett publikt aktiebolag om en
att sådan emission i 2 § skall bli giltigt, fordras dessutom att
som avses emissionen godkänns bolagsstämma i moderbolaget.
I fråga sådan bolagsstämma i moderbolag gäller föreskrifterna i
om 8 kap. 14-15 tillhandahållande förslag till beslut samt om
om av innehållet i kallelsen till bolagsstämma. De handlingar som enligt 8 kap. 14 § skall läggas fram dotterbolagets stämma skall läggas fram även på moderbolagets stämma.
4 § Om aktiebolag är dotterbolag till ett publikt aktiebolag har
ett som emitterat aktier, konvertibler eller teckningsoptioner med rätt till teckning för ett annat aktiebolag inom samma koncern, får det senare bolaget inte överlåta dessa till någon avses i 2 § 1-6 utan att
som beslut detta har fattats bolagsstämman i det bolaget.
om av
Är det emitterande bolaget dotterbolag till det bolag som tecknat aktierna, konvertiblerna eller teckningsoptionerna, får dock det senare bolaget iaktta bestämmelserna i första stycket överlåta dessa
utan att till någon än någon avses i 5 § l-5.
annan som
För beslut överlåtelse från ett dotterbolag enligt första
att ett om stycket skall bli giltigt fordras dessutom att överlåtelsen godkänns av bolagsstämman i moderbolaget.
l kallelsen till bolagsstämma skall behandla förslag till
en som beslut i denna paragraf skall förslagets huvudsakliga inne-
som avses håll anges.
5 § Ett publikt aktiebolag eller ett dotterbolag till ett sådant bolag f°ar inte heller i annat fall överlåta aktier i ett dotterbolag eller konvertibler eller teckningsoptioner som utfärdats av ett sådant bolag till
styrelseledamöter eller suppleanter i det publika aktiebolaget eller dess moderbolag,
2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i det publika aktiebolaget eller dess moderbolag,
make eller sambo till någon som avses i 1-2,
4. omyndiga barn står under vårdnad någon som avses i 1-
som av
juridiska över vilka någon i 1-4 ensam eller
personer som avses tillsammans med någon som avses där har ett bestämmande
annan
inflytande,
utan att överlåtelsen har godkänts bolagsstämman i det publika
av bolaget.
Om det publika bolaget är dotterbolag till ett publikt aktiebolag, fordras för att överlåtelsen skall bli giltig dessutom att överlåtelsen godkänns av bolagsstämman i moderbolaget.
I kallelsen till bolagsstämma skall behandla förslag till
en som beslut i denna paragraf skall förslagets huvudsakliga inne-
som avses håll anges.
6 § Ett beslut enligt 2-5 skall fattas eller godkännas av bolags-
som stämma, är giltigt det biträtts av aktieägare med nio tiondelar av
om såväl de avgivna rösterna de vid stämman företrädda aktierna.
som
Om ett beslut enligt nämnda paragrafer skall godkännas av bolagsstämman i ett moderbolag och det finns flera moderbolag, skall godkännandet lämnas bolagsstämman i det publika aktiebolag som
av är moderbolag i den största koncernen.
7 § Ett aktiebolag har genomfört emission som avses i 2
som en skall lämna uppgift emissionsbeslutets innehåll och den tilldel-
om om ning aktier, konvertibler eller teckningsoptioner som har skett
av nya på grundval beslutet i förvaltningsberättelsen. Har ett aktiebolag
av genomfört sådan överlåtelse som avses i 4 eller 5 skall uppgift
en
överlåtelsen lämnas i förvaltningsberättelsen. Ingår ett aktiebolag om
genomfört emission eller överlåtelse av nu angivet slag i en som en koncern, skall uppgift emissionen eller överlåtelsen lämnas även i
om förvaltningsberättelsen för det publika aktiebolag som är moderbolag i koncernen. Finns det flera moderbolag, gäller detta det publika aktiebolag är moderbolag i den största koncernen.
som
82 F örfattningsförslag
10 kap. Nedsättning av aktiekapitalet Nedsättning av aktiekapitalet genom beslut av bolagsstämma Nedsättningsändamål 1 § Nedsättning av aktiekapitalet får ske för
täckning av förlust, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,
avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman fri fond,
återbetalning till aktieägarna, samt
avsättning till reservfond i samband med indragning av egna aktier.
Om nedsättning enligt förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i 23-27 §§.
Nedsättningsmetoder
2 § Aktiekapitalet kan sättas ned genom att
aktier dras in,
aktier läggs samman, eller
aktiemas nominella belopp minskas.
Beslutsordning 3 § Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om inte annat följer av 23
Om ett förslag till beslut om nedsättning inte skulle vara förenligt med bolagsordningen, skall beslut om erforderlig ändring av denna fattas innan stämman beslutar om nedsättningen.
4 § Bolagsstämmans beslut om nedsättning är giltigt om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.
Innebär nedsättningen att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt, om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det för giltigt beslut att det har biträtts aktie-
av ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de stämman företrädda aktierna, nämligen om
nedsättningen försämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande nio tiondelar alla sålunda berörda aktier godkänner nedsättningen,
av
eller nedsättningen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar de stämman av företrädda aktierna av detta slag godkänner nedsättningen.
Skydd för det bundna kapitalet egna 5 § Nedsättning för avsättning till fri fond eller återbetalning till aktieägarna får inte avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, denna fastom ställs vid stämman, och annars grundval de handlingar av som avses i 8 Skall återbetalning till aktieägarna ske med belopp överstiger som aktiernas nominella värde får det överskjutande beloppet inte så vara stort att återbetalningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt strider mot god affärssed. Vid nedsättning av aktiekapitalet genom indragning aktier utan av återbetalning till aktieägarna skall nedsättningsbeloppet överföras till reservfonden eller en fri fond.
Förslag till beslut
6 § I förslag till beslut om nedsättning av aktiekapitalet skall följande anges: nedsättningsändamålet, det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall sättas ned, eller det lägsta och högsta beloppet för nedsättningen, nedsättningsmetoden, samt aktiernas nominella belopp. I förekommande fall skall också följande i förslaget: anges vilka aktier som skall dras eller läggas samman, och, i avstäm-
ningsbolag, avstämningsdagen, samt
att nedsättningsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen. Skall avstämningsdag anges enligt första stycket får den inte sättas tidigare än en vecka från det beslutet kungjorts enligt 15
7 § Skall nedsättning ske för återbetalning till aktieägarna att genom aktier dras inlösen skall, utöver vad som följer 6 följande av anges i förslaget till beslut: den rätt att få sina aktier inlösta tillkommer aktieägarna, som den tid inom vilken anmälan för inlösen skall göras,
84 F örfattningsförslag
det belopp skall betalas för varje aktie som löses in,
som den tid inom vilken de inlösta aktierna skall betalas, eller i före-
kommande fall att anmälan för inlösen skall ske mot ingivande av aktiebrevet för erhållande av betalning.
I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:
att anmälan för inlösen skall ske genom ingivande av till aktiebreven hörande kuponger,
att inlösta aktier skall betalas med annan egendom än pengar eller i övrigt på villkor som avses i 2 kap. 3 § eller att inlösen skall ske kvittning bolagets fordran aktieägaren, samt
genom av en
bemyndigande för styrelsen eller den styrelsen inom sig
som utser att innan inlösen påbörjas bestämma med vilket belopp aktiekapitalet skall sättas ned och det belopp skall betalas för varje
som aktie som löses in.
Anmälningstiden får inte understiga två veckor, inte alla aktie-
om
så önskar kan få sina aktier inlösta. I kupongbolag räknas ägare som denna tid från det att kungörelse enligt 13 § skett, eller, om samtliga aktieägare varit företrädda den stämma som beslutat om nedsättningen, från beslutet. l avstämningsbolag räknas tiden från avstämningsdagen.
Bemyndigande i första stycket 7 får meddelas bara om
som avses aktierna är föremål för handel vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon någon annan reglerad marknad. l avstämningsbolag skall bemyndigandet utformas så att beslut om nedsättningsbeloppet och det belopp som skall betalas för varje aktie
löses fattas senast avstämningsdagen. som
Redovisn ingshandl ingar
8 § Om årsredovisningen inte skall behandlas stämman, skall följande fogas till förslaget till beslut om nedsättning av aktiekapitalet:
kopia den senaste årsredovisningen, försedd med anteck-
en av ning bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust
om samt kopia revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
av
styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsent-
en av lig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande, samt
revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.
ett av
Styrelsens redogörelse
9 § l förslaget till beslut skall styrelsen lämna redogörelse för de
en omständigheter kan vikt vid bedömandet av bestämmelse
som vara av
F örfattningsförslag 85
som avses i 7 § första stycket Av redogörelsen skall framgå hur vederlaget för aktierna har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Bestämmelserna i 2 kap. 3 och 4 skall därvid tillämpas.
Innebär förslaget att inte alla aktieägare kan få aktier inlösta skall skälen för detta anges.
I fall som avses i 16 § första stycket andra meningen skall styrelsens redogörelse innehålla uppgift om hur bolagets bundna egna kapital och aktiekapital skulle komma att påverkas av den föreslagna nedsättningen och övriga föreslagna åtgärder.
Revisors granskning 10 § Styrelsens redogörelse enligt 9 § skall granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor.
Revisorns yttrande skall fogas till förslaget.
Tillhandahållande förslag till beslut m. m.
av 11 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar avses i 8-10 §§, skall hållas tillgängligt för aktieägarna
som under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan om nedsättning skall prövas. En kopia handlingarna skall genast sändas
av till aktieägare, som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram stämman.
Kallelsens innehåll 12 § Kallelsen till bolagsstämman skall ange nedsättningsförslagets huvudsakliga innebörd.
Kungörelse och underrättelse 13 §1 avstämningsbolag skall beslut nedsättning eller en redo-
om görelse för det väsentliga innehållet i beslutet genast kungöras. Om avstämningsbolaget är ett privat aktiebolag skall sådan kungörelse ske dels i den eller de ortstidningar styrelsen bestämmer, dels i Post-
som och Inrikes Tidningar. Om avstämningsbolaget är ett publikt aktiebolag skall kungörelse ske dels i rikstäckande dagstidning, dels i Post-
en och Inrikes Tidningar. Kungörs inte beslutet i dess helhet, skall i kungörelsen lämnas uppgift om var beslutet hålls tillgängligt.
Har bolagsstämman enligt 7 § första stycket 7 bemyndigat styrelsen eller den styrelsen inom sig utser att besluta om vissa nedsättningsvillkor skall beslut fattas med stöd av bemyndigandet kungöras
som
86 F Örfattningsförslag
med tillämpning av första stycket.
I kupongbolag skall beslut som avses i första och andra styckena utan dröjsmål sändas till aktieägare, postadress är känd för bola-
vars
aktieägarens aktier kan eller skall dras in. get, om
Kungörelse enligt första och andra styckena och underrättelse enligt tredje stycket behövs inte, om
samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma som beslutat nedsättningen, eller
aktiemas nominella belopp sätts ned för forlusttäckning.
Registrering 14 § Beslut nedsättning skall anmälas för registrering inom fyra
om månader från beslutet.
Har nedsättningsbeslut inte anmälts inom tid som anges i första
stycket eller har registreringsmyndigheten genom lagakraftägande
beslut avskrivit anmälan eller vägrat registrering, förfaller beslutet. Detsamma gäller beslut sådan ändring av bolagsordningen som
om förutsätter att aktiekapitalet sätts ned.
F örl usttäckn ing 15 § Skall nedsättningsbeloppet användas för förlusttäckning, är aktiekapitalet nedsatt när beslutet registrerats.
Återbetalning till aktieägarna m. m.
16 § Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas för avsättning till fri fond eller återbetalning till aktieägarna, får bolaget inte verkställa nedsättningsbeslutet utan registreringsmyndighetens eller, i tvistiga fall, rättens tillstånd. Tillstånd behövs dock inte om bolaget samtidigt vidtar åtgärder medför att varken bolagets bundna egna
som kapital eller dess aktiekapital minskar till följd nedsättningsbeslutet.
av
l fall då tillstånd krävs skall bolaget skriftligen underrätta sina kända borgenärer om nedsättningsbeslutet. Underrättelserna skall innehålla uppgift att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verk-
om ställa nedsättningsbeslutet samt uppgift om borgenärernas rätt enligt 19 § att motsätta sig att beslutet verkställs.
Underrättelse behöver inte sändas till borgenär, vars anspråk avser
fordran lön eller ersättning som har formånsrätt enligt en annan 12 § formånsrättslagen 1970:979 eller en fordran pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
Ansökan om tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet 17 § Bolaget skall ansöka om tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet enligt 16 § hos registreringsmyndigheten. Ansökan skall
ges inom två månader efter det att nedsättningsbeslutet registrerats.
Till ansökan skall fogas ett intyg från bolagets styrelse eller verkställande direktör att bolagets kända borgenärer underrättats enligt 16 § andra stycket. Om bolaget inte fogat ett sådant intyg till ansökan, skall registreringsmyndigheten förelägga bolaget att avhjälpa bristen. Underlåter bolaget detta, skall ansökan avvisas.
Kallelse av bolagets borgenärer 18 § Registreringsmyndigheten skall kalla bolagets borgenärer, med föreläggande för den som vill bestrida ansökan att senast viss dag skriftligen anmäla detta vid påföljd att han annars anses ha medgivit ansökan.
Registreringsmyndigheten skall dock inte kalla borgenär, vars
anspråk avser en fordran på lön eller någon annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen 1970:979 eller en fordran
pension som har förmânsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
Genom registreringsmyndighetens försorg skall kallelsen skyndsamt
kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Registreringsmyndigheten skall vidare skicka särskild underrättelse om kallelsen till kronofogde-
en myndigheten i det län där bolaget skall ha sitt säte.
Registreringsmyndighetens tillstånd till nedsättning
19 § Om en borgenär som har blivit kallad enligt 18 § bestrider ansökan inom förelagd tid, skall registreringsmyndigheten överlämna ärendet till rätten i den ort där bolagets styrelse skall ha sitt säte. Har sådant bestridande inte gjorts, skall registreringsmyndigheten lämna bolaget tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet.
Rättens tillstånd till nedsättning 20 § Om ett ärende om tillstånd till verkställande av nedsättningsbeslut har överlämnats till rätten, skall tillstånd beviljas om de borgenärer som har bestritt ansökan har fått full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. I annat fall skall ansökan avslås.
Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om lagakraftvunnet
beslut som meddelats med anledning av ansökan.
88 F örfattningsförslag
Registrering 21 §Om ansökan enligt 17 § bifallits, är aktiekapitalet nedsatt när beslutet registrerats.
Nedsättningsbeslutet förfaller 22 § Om någon ansökan enligt 17 § inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits genom lagakraftvunnet beslut, skall registreringsmyndigheten förklara nedsättningsbeslutet förfallet. Detsamma gäller beslut om sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts ned.
Nedsättning aktiekapitalet enligt förbehåll i bolagsordningen
av Inlösenförbehåll 23 §1 aktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsordningen bestämmas till ett lägre eller högre belopp, kan i bolagsordningen tas in förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen aktier inlösenförbehåll. Förbehållet får dock inte utformas
av så att aktiekapitalet kan sättas ned under minimikapitalet.
Ett inlösenförbehåll skall ange dels ordningen för inlösen, dels inlösenbeloppet eller grunderna för dess beräkning.
Om förbehållet införs ändring bolagsordningen, får det
genom av endast aktier kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen
avse som registrerats.
Majoritetskrav 24 § Vid beslut nedsättning av aktiekapitalet enligt inlösenförbehåll
om gäller 12 kap. 13
Skydd för det bundna kapitalet 25 § Nedsättning aktiekapitalet enligt inlösenförbehåll får inte avse
av större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav skall ske enligt balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman, och
på grundval de handlingar som avses i 8 annars av
Tillstånd till nedsättning 26 § Bestämmelserna i 16-22 tillämpas också vid nedsättning enligt inlösenförbehåll.
Tillstånd till nedsättning behövs dock inte, denna om genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp inte som överstiger det fria egna kapitalet enligt den senast fastställda balansräkningen, och ett belopp motsvarar nedsättningsbeloppet avsätts till som reservfonden.
Registrering
27 § I fall i 26 § andra stycket skall bolaget, när beslut har som avses fattats om inlösen av aktier och avsättning till reservfonden, genast anmäla detta för registrering. När registrering har skett är aktiekapitalet nedsatt med det sammanlagda nominella beloppet de aktier enligt beslutet skall lösas in. av som
11 kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier m.m.
Teckning av egna aktier
1 § Ett aktiebolag får inte teckna aktier. egna Om ett aktiebolag har tecknat aktier, skall stiftarna eller vid egna nyemission styrelsen och verkställande direktören ha tecknat anses aktierna för egen räkning med solidariskt för betalningen. Det ansvar gäller dock inte stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som visar att han inte kände till eller hade bort känna till aktieteckningen. Om aktier i ett bolag har tecknats någon i eget för av namn men bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för räkning. egen Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även i fråga ett om dotterföretags teckning av aktie i moderbolaget.
Tagande av egna aktier eller aktier i moderbolag pant som
2 § Ett aktiebolag får inte ta egna aktier som pant och ett dotterföretag får inte ta aktier i sitt moderbolag pant. som Avtal i strid mot första stycket är ogiltigt.
Förvärv av egna aktier
3 § Ett aktiebolag får förvärva egna aktier endast i enlighet med vad som föreskrivs i 4-7 §§.
4 § Ett privat aktiebolag får förvärva aktier endast egna genom en förhandlad överenskommelse med eller flera ägare eller köp en genom
90 Författningsförslag
enligt ett till samtliga ägare eller samtliga ägare av ett visst slag av aktier riktat förvärvserbjudande.
Ett publikt aktiebolag får förvärva egna aktier endast genom köp börs eller annan organiserad marknadsplats eller genom köp enligt ett till samtliga ägare eller samtliga ägare av ett visst slag av aktier riktat förvärvserbjudande.
5 § Förvärv egna aktier får inte ske med större belopp än att det
av finns full täckning för det bundna kapitalet efter förvärvet. Be-
egna räkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, denna fastställs vid den bolagsstämma som skall besluta
om
förvärvet, och annars grundval av de handlingar som avses i om 16
Förvärv aktier får inte ske med så stort belopp att förvärvet
av egna med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt strider mot god affärssed.
6 § Bolagets innehav egna aktier får i ett publikt aktiebolag utgöra
av högst tiondel samtliga aktier i bolaget. Är bolaget moderbolag
en av skall i detta sammanhang aktier innehas av dess dotterföretag
som anses som moderbolagets.
7 § Utan hinder 4-6 får ett aktiebolag
av
förvärva egna aktier utan vederlag,
förvärva aktier ingår i affärsrörelse som bolaget
egna som en övertar,
inlösa aktier enligt 19 kap. 3 eller
egna
4. auktion aktier utmätts för bolagets ford-
ropa egna som en ran.
Bestämmelserna i 13-19 tillämpas inte förvärv som avses i första stycket.
Förvärv aktier genom någon annan
av egna
8 § Vid tillämpning 5 och 6 skall aktier som har förvärvats av
av någon handlat i för bolagets räkning behandlas
som eget namn men som bolagets egna aktier.
Dotterföretags förvärv av aktier i moderbolaget
9 § Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i sitt moderbolag i annat fall i 7 § första stycket 2 och
än som avses
Otillåtet förvärv aktier av egna
lO § Aktier som förvärvats i strid med 4-6 § skall avyttras senast en månad efter förvärvet. Aktier inte avyttrats inom denna tid som är ogiltiga. Bolaget skall nedsätta aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Förslag till beslut nedsättning skall läggas fram den om första bolagsstämma hålls sedan ogiltighet inträtt. Nedsättningsbesom loppet skall överföras till reservfonden.
11 §Aktier i ett publikt aktiebolag, förvärvats enligt 7 § skall som avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet, om bolaget inte får inneha aktierna enligt 6 Aktier som inte avyttras inom denna tid är ogiltiga. Bestämmelserna i lO § om nedsättning av aktiekapitalet skall i sådant fall tillämpas.
l2 § Förvärvar ett dotterföretag i strid med 9 § aktier i sitt moderbolag är förvärvet ogiltigt. Har ett aktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget aktier i moderbolaget skall aktierna avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktier inte avyttrats som inom denna tid är ogiltiga. Moderbolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Förslag till beslut nedsättning om skall läggas fram den första bolagsstämma hålls sedan ogilsom tighet inträtt. Nedsättningsbeloppet skall överföras till reservfonden.
Beslut om förvärv aktier i privat aktiebolag av egna
13 § Beslut förvärv aktier i privat aktiebolag fattas om av egna av bolagsstämman. l förslag till beslut i första stycket skall syftet med som avses anges förvärvet samt om aktierna skall förvärvas förhandlad övergenom en enskommelse med eller flera ägare, eller ett till samtliga aktieägare en eller samtliga ägare aktier visst slag riktat erbjudande. av av Skall aktierna förvärvas förhandlad överenskommelse genom en skall förslaget innehålla uppgift om överlåtarens namn och adress, det antal aktier, i förekommande fall fördelat aktieslag, som skall förvärvas, det vederlag skall lämnas för varje aktie, som den tid inom vilken aktierna skall betalas, samt övriga villkor för förvärvet. Skall aktierna förvärvas genom ett till samtliga aktieägare eller samtliga ägare av aktier visst slag riktat erbjudande skall förslaget av
innehålla uppgift om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma,
inom vilken erbjudandet skall genomföras,
det antal aktier, i förekommande fall fördelat aktieslag, som erbjudandet skall avse, och det vederlag skall lämnas för aktierna. som
Beslut förvärv aktier i publikt aktiebolag om av egna 14 § Beslut förvärv aktier i publikt aktiebolag fattas av om av egna bolagsstämman, inte annat följer av 15 om l förslag till beslut i första stycket skall syftet med som avses anges förvärvet aktierna skall förvärvas genom köp på börs eller samt om organiserad marknadsplats, eller ett till samtliga aktieägare eller annan samtliga ägare aktier visst slag riktat erbjudande. av av Skall aktierna förvärvas köp på börs eller annan organiserad genom marknadsplats skall förslaget innehålla uppgift om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans beslut skall verkställas, det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, får förvärvas, och som det lägsta och högsta belopp får betalas för aktierna. som Skall aktierna förvärvas ett till samtliga aktieägare eller genom samtliga aktier visst slag riktat erbjudande skall förslaget ägare av av innehålla uppgift om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken erbjudandet skall genomföras, det antal aktier, i förekommande fall fördelat aktieslag, som erbjudandet skall avse, och det vederlag skall lämnas för aktierna. som
publikt aktiebolag kan bolagsstämman bemyndiga styrelsen 15 § l ett besluta förvärv aktier i bolaget köp börs eller att om av genom organiserad marknadsplats. annan Bemyndigandet skall innehålla innehålla uppgift om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyndigandet får utnyttjas, det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat aktieslag,
som får förvärvas, samt det lägsta och högsta belopp får betalas för aktierna. som
Redovisningshandl ingar 16 § Om årsredovisningen inte skall behandlas stämma i
som avses 13, 14 eller 15 skall till Förslaget till beslut fogas
en kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen
avser,
en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser väsent-
av lig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande, samt
ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.
Tillhandahållande av förslag till beslut m. m. 17 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i 16 skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan bolagets
om förvärv av egna aktier skall prövas. En kopia av handlingarna skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram stämman.
Kallelsens innehåll .6 § Kallelsen till bolagsstämman skall ange förslagets huvudsakliga innebörd.
Majoritetskrav 19 § Beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier är giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.
Överlåtelse aktier
av egna 20 § Beslut om överlåtelse av egna aktier i annat fall än som avses i 10-12 fattas med tillämpning av bestämmelserna i 8 och 9 kap. om nyemission.
Lån till förvärv av aktier i bolaget 21 § Aktiebolag får inte ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för lån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person skall förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Med närstående person avses
den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
94 Författningsförslag
nedstigande led till gäldenären,
den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller
juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande inflytande.
Vid tillämpningen första stycket likställs äktenskapsliknande
av samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.
22 § Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i
samma koncern gäller inte förbudet mot förskott, lån eller säkerhet i 21 om
värdet det erbjudna förskottet, lånebeloppet eller säkerheten,
av jämte tidigare förskott, lån och säkerheter enligt denna paragraf från bolaget eller annat bolag i koncern inte överstiger ett belopp
samma som motsvarar två gånger gällande basbelopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, och
erbjudandet riktar sig till minst hälften de anställda i bolaget
av samt, i fråga förskott eller lån, innebär att det erbjudna beloppet
om skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar.
Förskott, lån eller säkerhet enligt första stycket får inte lämnas, om det sammanlagda beloppet sådana förskott, lån och säkerheter
av därefter skulle överstiga bolagets fria egna kapital.
23 § Som aktieförvärv eller aktieinnehav enligt 21 eller 22 § räknas inte förvärv eller innehav andelar i aktiefond som inte är före-
av en tagsanknuten.
24 §1 fråga förskott, lån eller säkerhet för förvärv av aktier i
om bolaget eller överordnat bolag i samma koncern får Skattemyndigheten
ansökan bolaget medge undantag från 21 § om det behövs på
av grund särskilda omständigheter. Vid förvärv av aktier i det bolag
av
lämnar förskott eller lån eller ställer säkerhet får dock sådant som undantag medges endast om bolaget är ett privat aktiebolag.
För aktiebolag står under Finansinspektionens tillsyn prövas
som frågor undantag enligt första stycket av inspektionen.
om
25 § Bolagets kända borgenärer skall höras över en ansökan som avses i 24 Det behöver dock inte ske, borgenäremas ställning uppen-
om barligen inte påverkas att ansökan bifalls. Om borgenär begär
av en det, skall hans fordran betalas eller betryggande säkerhet ställas för den innan ansökan får bifallas.
F o"rfattnir1gsfo"rslag 95
26 § Sådana förskott, lån och säkerheter lämnats med stöd som av undantag som meddelats enligt 24 § skall ta upp i styrelsen och en av verkställande direktören för varje räkenskapsår upprättad förteckning, såvida inte tillståndsmyndigheten särskilt föreskrivit att förskottet, lånet eller säkerheten inte behöver tas upp i sådan förteckning. Förtecken ningen skall avse dels under räkenskapsåret tillkomna, dels från tidigare räkenskapsår kvarstående förskott, lån och säkerheter. l förteckningen skall angivas namnet de till vilka förskott eller lån personer lämnats eller för vilka säkerhet ställts. Bolaget skall bevara förteckning i första stycket under en som avses minst tio år räknat från utgången det räkenskapsår till vilket förav teckningen hänför sig.
Förvärv och överlåtelse av egna konvertibler och teckningsoptioner
27 § Vid aktiebolags förvärv konvertibler eller teckningsoptioav egna ner får det belopp som avser konverterings- eller optionsrätten inte vara större än att det finns full täckning för det bundna kapitalet egna efter förvärvet. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och annars grundval de handav lingar som avses i 16
28 § Om ett aktiebolag förvärvat konvertibel eller teckningsen egen option får denna inte överlåtas av bolaget.
29 § Senast tre månader efter det att bolaget förvärvat konvertibegna ler eller teckningsoptioner skall styrelsen för registrering anmäla hur många konvertibler eller teckningsoptioner grund 27 § som av upphört att gälla. Om förvärven skett grund ett erbjudande av som gäller för längre tid än ett år, skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket förvärvet har skett. Genom registreringen är det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet kan ökas grund av emissionen, nedsatt med det sammanlagda nominella beloppet de aktier hade kunnat erhållas av som genom konvertering av de anmälda konvertiblerna eller tecknas på grund av de anmälda teckningsoptionerna.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap. 9 § Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidigast fyra veckor före Om bolagsordningen föreskriver längre tid, skall kallelsen stämman. utfärdas två veckor före stämman. Uppskjutes stämma till dag senast infaller än fyra veckor efter det stämman har inletts, skall som senare kallelse ske till den fortsatta stämman. Fordras enligt bolagsordningen för giltighet bolagsstämmobeslut att det fattas två stämmor, kan av kallelse till sista stämman ske innan första stämman hållits. I sådan kallelse skall vilket beslut den första stämman fattat. anges Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. Skriftlig kallelse skall dock alltid avsändas till varje aktieägare postadress är känd för vars bolaget, om ordinarie bolagsstämma skall hållas tid än som föreannan
skrives i bolagsordningen, eller
bolagsstämma skall behandla fråga om sådan ändring bolagsordningen som avses i 15 a av b bolagets försättande i likvidation, eller upphörande bolagets likvidation. c av kallelse skall tydligt de l kallelse skall tydligt anges de l anges ärenden skall förekomma ärenden skall förekomma på som som Avser ärende ändring stämman. Avser ärende ändring stämman. bolagsordningen, skall det bolagsordningen, skall det av av huvudsakliga innehållet för- huvudsakliga innehållet av förav till ändring i kallel- slaget till ändring i kallelslaget anges anges Att i vissa fall särskilda Att i vissa fall särskilda uppsen. upp- sen. gifter skall i kallelsen följer gifter skall i kallelsen följer anges anges kap. § andra stycket, 5 8kap. 15 10 kap. 12 § och av 4 4 av kap. 3 § och l § tredje stycket l § tredje stycket detta kapitel.
detta kapitel. Under minst vecka närmast före stämma, avses i 5 skall en som redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller avskrifter därav hållas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna och genast sändas till aktieägare begär det och sin postadress. som uppger
15 § Beslut sådan ändring bolagsordningen att såvitt angår redan om av utgivna aktier aktieägarnas rätt till bola- aktieägarnas rätt till bolavinst eller övriga tillgångar gets vinst eller övriga tillgångar gets
minskas genom bestämmelse en- minskas genom bestämmelse enligt 12 kap. 1 § andra stycket, ligt 16 kap. 1 § andra stycket, 2. rätten att förvärva aktier i rätten att förvärva eller bolaget inskränkes genom förbe- överlåta aktier i bolaget inskränks håll enligt 3 kap. 3 eller förbehåll enligt 3 kap. genom 13 eller 18 § eller, i privat aktiebolag, 3 kap. 7 eller rättsförhållandet mellan aktier rubbas, är giltigt, det biträtts om av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna. Beslut om sådan ändring i bolagsordningen som innebär att det antal aktier, för vilka aktieägare kan rösta bolagsstämma, begränsas, av nettovinsten för räken- av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för vad skapsåret, efter avdrag för vad som går för att täcka balanse- som går för att täcka balanserad förlust, mer än som följer av rad förlust, än följer mer som av 12 kap. 4 § första stycket skall 16 kap. 4 § första stycket skall avsättas till reservfond eller på avsättas till reservfond eller annat sätt hållas inne, eller annat sätt hållas inne, eller användningen av bolagets vinst eller dess behållna tillgångar vid dess upplösning regleras annat sätt än som avses i första stycket l eller detta stycke är giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av de avgivna rösterna och nio tiondelar av de stämman företrädda aktierna. Beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller andra stycket är, utan hinder av vad i dessa stycken sägs, giltigt, om det biträtts aktieägare med två tredjedelar såväl de avgivna av av rösterna som de stämman företrädda aktierna, om ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare dessa aktier företrädande nio av tiondelar av alla sålunda berörda aktier samtycker till ändringen, eller 2. ändringen endast försämrar helt aktieslags rätt och ägare till hälften alla aktier detta slag och nio tiondelar av de stämman av av företrädda aktierna av detta slag samtycker till ändringen.
15 kap. l § Stiftare, styrelseledamot och Stiftare, styrelseledamot och
l Senaste lydelse 1995:1555.
98 F örfattningsförslag
verkställande direktör, vid verkställande direktör, som vid
som
fullgörande av sitt uppdrag upp- fullgörandet av sitt uppdrag upp-
såtligen eller oaktsamhet ska- såtligen eller av oaktsamhet ska-
av dar bolaget, skall ersätta skadan. dar bolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare eller vållas aktieägare eller annan ge-
annan ge-
överträdelse denna lag, nom överträdelse av denna lag, nom av tilllämplig lag årsredovisning tillämplig lag årsredovisning,
om om eller bolagsordningen. 2 kap. 1-3 §§ eller 5-12 §§
lagen 1991:980 om handel med
finansiella instrument eller 5 kap.
5 § lagen 1992:543 om börs-
c
och clearingverksamhet eller bolagsordningen.
16 kap.
Vinstutdelning till aktieägarna får inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag som skall upprätta koncernredovisning, i fastställd koncembalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas bolagets eller koncernens nettovinst för året,
som balanserad vinst och fria fonder med avdrag för
redovisad förlust,
belopp enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till
som bundet eget kapital eller, i fråga moderbolag, belopp som av det
om fria kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag
egna inom denna skall överföras till bundet eget kapital,
belopp som enligt bolagsordning annars skall användas för något annat ändamål än utdelning till aktieägarna.
Vinstutdelning får inte ske Vinstutdelning får inte ske med så stort belopp att utdel- med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets ningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsoliderings- eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i behov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god affärs- övrigt står i strid mot god affärssed. Förbud mot vinstutdelning i sed. visst fall föreskrivs i 6 kap. 5
2 Senaste lydelse 1995: 1555.
Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämma. Stämman får endast i den mån skyldighet därtill föreligger enligt andra stycket eller enligt bolagsordningen besluta utdelning större belopp än styrel-
om av sen föreslagit eller godkänt.
Bolagsstämman skall på yrkande ägare till minst tiondel
av en av samtliga aktier besluta utdelning av åtminstone ett belopp motsvarande hälften av vad som återstår av nettovinsten för året, sedan avdrag skett för balanserad förlust, som överstiger fria fonder, reservfond och överkursfond, och för belopp, enligt lag eller bolagsordning skall
som avsättas till bundet eget kapital eller enligt bolagsordning annars skall användas för något annat ändamål än utdelning till aktieägarna. Ett sådant yrkande skall framställas ordinarie stämma innan beslut
om användning av vinsten fattas. Utdelning får inte ske i strid med 2 Stämman är inte skyldig att besluta högre utdelning än fem procent
av bolagets egna kapital.
I avstämningsbolag skall av- I avstämningsbolag skall
av-
stämningsdagen anges i bolags- stämningsdagen i bolags-
anges stämmans beslut om utdelning till stämmans beslut utdelning till
om aktieägare. Utdelningen förfaller aktieägare. Utdelningen förfaller till betalning på avstäm- till betalning på avstämningsdagen och skall betalas utan ningsdagen och skall betalas utan dröjsmål. Den avstäm- dröjsmål. Den avstäm-
som som ningsdagen är införd i aktieboken ningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. eller i förteckning enligt 4 kap. 12 § skall anses behörig att mot- 15 § skall anses behörig att ta taga utdelningen. Var han vid emot utdelningen. Var han vid mottagandet berättigad, äger 4 mottagandet berättigad, skall 6 kap. 3 § tredje stycket motsva- kap. 5 § första stycket tillämpas. rande tillämpning.
4 §
Till reservfond skall avsättas belopp
som
om reservfonden och överkursfonden tillsammans inte uppgår till tjugo procent av aktiekapitalet, motsvarar minst tio procent den del
av av nettovinsten för året som inte går för att täcka balanserad förlust,
den för vilken aktie förverkats betalat till bolaget, enligt 4 kap. 17 § skall till- enligt 7 kap. 8 § skall till-
3 Senaste lydelse 1995:1555. " Senaste lydelse 1995:1555.
falla bolaget, falla bolaget, vid utbyte fordran enligt skuldebrev mot aktie, motsvarar av skillnaden mellan fordringsbeloppet och aktiens nominella belopp, enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfonden, enligt beslut bolagsstämman eljest skall överföras från det i av balansräkningen redovisade fria kapitalet till reservfond. egna Vid beräkning det belopp, enligt första stycket l minst skall av som till reservfond, skall nettovinsten ökas med vad som kan ha avsättas tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktör eller annan som
tantiem. Nedsättning reservfond eller överkursfond får enligt beslut av av bolagsstämman endast ske för . täckande sådan förlust enligt fastställd balansräkning som av kan täckas av fritt eget kapital,
ökning aktiekapitalet nyemission eller fondemission,
av genom eller ändamål, rätten annat ändamål, om registreannat om med motsvarande tillämpning ringsmyndigheten eller rätten med av 6 kap. 6 § tillstånd till ned- motsvarande tillämpning av 10 ger sättningen. kap. 19 eller 20 § ger tillstånd till nedsättningen.
7 Aktiebolag får lämna penninglån till den äger aktier i eller som styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat är koncern. Detsamma gäller i fråga penninglån till bolag i samma om den gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller som är nedstigande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande
direktör, besvågrad med sådan i rätt eller nedden som är person uppled eller så den är gilt med den andres syskon, eller
stigande att ene
juridisk över verksamhet person som nämnts ovan person vars har ett bestämmande inflytande. Bestämmelserna i första stycket gäller om gäldenären är kommun eller landstingskommun, gäldenären företag i koncern i vilken det långivande bolaget är ingår, gäldenären driver rörelse och lånet betingas affärsmässiga skäl av uteslutande för gäldenärens rörelse, eller samt är avsett
5 Senaste lydelse 1994: 802.
F ärfattningsförslag 101
4. gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 är aktieägare samt det sammanlagda aktieinnehavet uppgår till en procent av aktiekapitalet i bolaget och
heller, om bolaget ingår i koncem, till en procent av de sammanlagda aktiekapitalen i koncembolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk person över vars verksamhet han har ett bestämmande inflytande eller båda tillsammans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i koncembolagen.
Aktiebolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag
koncern. i samma
Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om
lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två gånger gällande basbelopp enligt lagen 1962:381 allmän försäkring,
om
låneerbjudandet riktar sig till minst hälften de anställda i
av bolaget och lånet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt
hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall dock det i första stycket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseledamot inte gälla ifråga den
om som är styrelseledamot enligt bestämmelserna i lagen 1987:
102 F örfattningsförslag
1245 om styrelserepresentation
för de privatanställda.
Lån enligt fjärde stycket får inte lämnas, det sammanlagda
om beloppet sådana lån därefter
av skulle överstiga bolagets fria egna kapital.
Bestämmelserna i denna para-
graf om förbud mot penninglån
äger motsvarande tillämpning i fråga ställande säkerhet.
om av
Vid tillämpningen denna paragraf likställes äktenskapsliknande
av samlevnad med äktenskap, de sammanlevande tidigare har varit
om gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.
Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligt bestämmelserna i denna paragraf räknas inte innehav eller förvärv av andelar i en aktiefond eller i en aktiesparfond
eller kapitalsparfond som inte är
företagsanknuten.
17 kap. Inlösen av minoritetsaktier
Förutsättningar för inlösen l § Äger aktieägare majoritetsaktieägaren ensam eller tillsammans
en med dotterföretag än nio tiondelar aktierna i ett aktiebolag, har
mer av han rätt att de övriga aktieägarna i bolaget lösa återstående
av aktier. Den aktier kan lösas har rätt att få sina aktier inlösta av
vars
majoritetsaktieägaren.
2 § En majoritetsaktieägare som utnyttjar sin rätt enligt l § att lösa återstående aktier i bolaget har rätt att också lösa konvertibler och teckningsoptioner som bolaget givit ut. Innehavare av sådan konvertibel eller teckningsoption har rätt att få denna inlöst av majoritetsaktieägaren, även denne inte utnyttjar sin rätt till inlösen av aktier.
om Om teckningsoptionen emitterats tillsammans med en skuldförbindelse, omfattar inlösenrätten också skuldförbindelsen under förutsättning att denna och teckningsoptionen befinner sig i samma ägares hand.
Har majoritetsaktieägaren enligt 7 § begärt att tvist om inlösen skall hänskjutas till skiljemän, får konvertiblema eller teckningsoptionema inte utnyttjas för konvertering eller teckning förrän inlösentvisten
avslutats genom lagakraftägande dom eller beslut.
Bestämmelserna i första stycket skall dock inte tillämpas, annat
om föreskrivits i emissionsvillkor som avses i 8 kap. 8 § första stycket 7 eller 10 § första stycket
Lösenbeloppet
3 § Om frågan om lösenbeloppet för aktie som skall lösas enligt detta kapitel är tvistig, skall lösenbeloppet bestämmas med tillämpning av 4
4 § Lösenbeloppet för aktie skall bestämmas så, att det motsvarar det pris för aktien som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. För aktie som är föremål för handel vid börs eller auktoriserad marknadsplats skall lösenbeloppet motsvara det noterade värdet, om inte särskilda skäl föranleder något annat. Lösenbeloppet skall bestämmas efter aktiens värde en dag som inte infaller senare än den dag någon av parterna hänsköt tvisten till prövning skiljemän.
av
Har ett yrkande om inlösen av aktie enligt detta kapitel föregåtts av ett offentligt erbjudande att förvärva samtliga aktier som budgivaren inte redan innehar och har detta erbjudande antagits av ägare till mer än nio tiondelar av de med erbjudandet avsedda aktierna, skall lösenbeloppet motsvara det erbjudna vederlaget, om inte särskilda skäl föranleder något annat.
5 § Aktieägare har rätt till ränta lösenbeloppet från den dag någon av parterna hänsköt tvisten till prövning av skiljemän till dess att lösenbeloppet fastställs genom lagakraftägande dom. Räntan skall motsvara den av Riksgäldskontoret fastställda, vid varje tid gällande statslåneräntan.
Prövning av inlösentvist
6 § En tvist om majoritetsaktieägaren har rätt eller skyldighet till
inlösen eller en tvist om lösenbeloppet, skall prövas tre skiljemän.
av Om inte något annat följer detta kapitel, gäller i fråga skilje-
av om männen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad är
som föreskrivet i lagen 1929:145 om skiljemän. Bestämmelsemai 18 § andra stycket den lagen om tid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte.
Om talan mot skiljedomen finns bestämmelser i 20
Särskilda bestämmelser förfarandet när majoritetsaktieägare
om hänskjutit tvisten till prövning av skiljemän
7 § Om majoritetsaktieägare vill lösa aktier i ett bolag enligt 1 §
en och överenskommelse detta inte kan träffas, skall han hos bolagets
om styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän och uppge
sin skiljeman.
Bolagets styrelse skall genast efter begäran enligt första stycket
en
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de genom tidningar styrelsen bestämmer anmoda aktieägare, mot vilka lös-
som ningsanspråket riktas, att skriftligen sin skiljeman till bolaget
uppge senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan aktieägare, hans postadress är känd för
om bolaget.
Har majoritetsaktieägaren hänskjutit såväl en tvist om inlösen av aktier sådan tvist avseende konvertibler eller teckningsoptioner
som en till prövning skiljemän, skall tvistema handläggas i skiljeför-
av samma farande.
8 § Har inte samtliga i aktieboken införda aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, inom föreskriven tid uppgivit en gemensam skiljeman, skall bolaget hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära förordnande god Rätten skall skyndsamt pröva bolagets
av man. begäran. Den gode skall utse skiljeman för
mannen en gemensam aktieägarna och underrätta bolagets styrelse om vem som utsetts.
9 § Den gode skall i tvisten bevaka frånvarande aktieägares
mannen
Utöver vad särskilt i denna lag, gäller om den gode rätt. som anges
behörighet vad föreskrivs i 12 kap. 14 § första stycket mannens som
2-6 rättegångsbalken.
10 § Sedan skiljemännen utsetts, skall de anmoda de aktieägare som själva önskar föra sin talan, att inom två veckor anmäla detta till skiljenämndens ordförande. I fråga denna anmodan skall 7 § andra
om stycket tillämpas.
11 § Prövas tvist inlösen enligt 1 § skiljemän eller domstol
en om av och är parterna överens att lösningsrätt föreligger eller förklaras
om
lagakraftvunnen dom att sådan rätt är för handen utan att genom lösenbeloppet samtidigt fastställs, är ägarna till de aktier som skall lösas skyldiga till majoritetsaktieägaren överlämna sina aktiebrev
att med påskrift överlåtelse eller, när det är fråga aktier i avstärn-
om om
Författningsförslag 105
ningsbolag, att låta majoritetsaktieägaren registreras som ägare till aktierna enligt aktiekontolagen 1989:827.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller endast under förutsättning att majoritetsaktieägaren ställer av skiljemännen eller, om tvisten prövas av domstol, av domstolen godkänd säkerhet for kommande lösenbelopp jämte ränta.
12 § När aktieägare grund av § första stycket överlämnar aktiebrev till majoritetsaktieägaren, är denne skyldig att till aktieägaren lämna ett skriftligt bevis om aktieägarens rätt till kommande lösenbelopp jämte ränta lösenbevis. Av lösenbeviset skall framgå att det utställts av majoritetsaktieägaren, den betalningsberättigade aktieägarens namn samt det antal aktier, i förekommande fall med angivande av aktieslag, för vilka han är berättigad att uppbära lösenbelopp.
I avstämningsbolag är majoritetsaktieägaren, när han grund av ll § första stycket registreras som ägare till aktier, skyldig att i enlighet med aktiekontolagen 1989:827 låta registrera aktieägarens rätt till kommande lösenbelopp jämte ränta.
13 § Har aktiebrev eller lösenbevis inte överlämnats till majoritetsaktieägaren inom en månad från den dag dom avseende lösenbeloppet vann laga kraft eller är, i fråga om avstämningsbolag, aktieägare i sådant bolag okänd, skall majoritetsaktieägaren utan dröjsmål låta nedsätta lösenbeloppet för sådan aktie eller för aktie som avses med sådant lösenbevis enligt lagen 1927:56 om nedsättning av pengar hos myndighet. Därvid får förbehåll om rätt att återta det nedsätta beloppet inte göras.
I avstämningsbolag är majoritetsaktieägaren, när dom avseende lösenbelopp vunnit laga kraft, skyldig att betala ut lösenbeloppet till den som enligt 17 § andra stycket har rätt till betalning.
14 § Om säkerhet ställts enligt ll § eller nedsättning skett enligt 13 är majoritetsaktieägaren ägare till aktierna. Innan aktiebreven i ett bolag överlämnats till majoritetsaktieägaren medför aktiebreven i sådant fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av aktiebreven till majoritetsaktieägaren eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet jämte ränta.
15 § Har aktiebrev inte överlämnats inom en månad från det att majoritetsaktieägaren blivit ägare till aktien, får nytt aktiebrev utfärdas till majoritetsaktieägaren. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter äldre brev. Om det äldre aktiebrevet därefter överläm-
106 Författningsförslag
till majoritetsaktieägaren, skall det överlämnas till bolaget för att nas makuleras.
Aktier i avstämningsbolag skall i fall i 14 § första me-
som avses ningen begäran majoritetsaktieägaren registreras med denne som
av ägare enligt aktiekontolagen 1989:827.
Dom i inlösentvist
16 § Är frågan majoritetsaktieägarens rätt eller skyldighet till
om inlösen tvistig, får skiljemännen yrkande av part eller den gode
avgöra frågan genom särskild skiljedom. mannen
17 § Dom avseende lösenbeloppet skall fastställa vad majoritetsaktieägaren skall betala för varje aktie som skall lösas in. I domen skall majoritetsaktieägaren förpliktas att till den som överlämnar aktiebrev med påskrift överlåtelse eller överlämnar lösenbevis utge det
om lösenbelopp följer aktiebrevet eller lösenbevisetjämte ränta.
som av
l avstämningsbolag skall betalningsförpliktelsen gälla i förhållande till enligt aktiekontolagen 1989:827 är
den som
registrerad ägare till aktierna, eller
som
antecknad konto i avstämningsregister berättigad till
som lösenbeloppet.
Återkallelse talan
av
18 § Om majoritetsaktieägaren återkallar sin talan om inlösen sedan den gode eller aktieägare gått i svaromål, är majoritets-
mannen aktieägaren ändå skyldig att yrkande den som gått i svaromål
av lösa dennes eller, yrkandet framställts av den gode mannen,
om frånvarande aktieägares aktier. Detsamma gäller om majoritetsaktie-
sedan aktieägare eller den gode gått i svaromål underägaren mannen rättar skiljemännen eller, tvisten prövas av domstol, domstolen att
om han överlåtit aktier i sådan omfattning att han inte längre är berättigad till inlösen enligt 1 1 sistnämnda fall får dock yrkande om inlösen framställas endast beträffande aktie som ägdes av någon annan än majoritetsaktieägaren eller dotterföretag till denne den dag majoritetsaktieägaren begärde att tvisten skulle hänskjutas till prövning av skiljemän.
Om majoritetsaktieägaren har ställt säkerhet enligt 1 l får han inte därefter återkalla sin talan.
Har någon än majoritetsaktieägaren hänskjutit tvisten till
annan prövning skiljemän och återkallar han sin talan, skall tvisten ändå
av prövas majoritetsaktieägaren yrkar det.
om
Kostnaderna för skiljeförfarandet
19 § Kostnaderna för skiljeförfarandet skall bäras majoritetsaktieav ägaren, om inte skiljemännen särskilda skäl ålägger någon annan aktieägare att helt eller delvis för dessa kostnader. Som kostnad svara för skiljeförfarandet även ersättning till den gode för anses mannen arbete och kostnader. Beträffande aktieägares kostnader gäller 18 kap. 8 § rättegångsbalken. I bolag enligt 2 § första stycket 3 insidersom lagen 1990:1342 utgör aktiemarknadsbolag, har dock aktieägare inte rätt till ersättning för sina kostnader det noterade värdet hans om av aktier inte översteg ett basbelopp enligt lagen 1962:381 allmän om försäkring den dag tvisten hänsköts till prövning skiljemän. av
Klander skiljedom av
20 § Part eller god är missnöjd med skiljedomen man som har rätt att väcka talan i Svea hovrätt inom sextio dagar från det han ñck del av skiljedomen i original eller bestyrkt kopia. Prövningstillstånd krävs för att Högsta domstolen skall pröva hovrättens dom eller slutliga beslut.
Rättegångskostnader i Svea hovrätt och Högsta domstolen
21 § 1 högre rätt svarar majoritetsaktieägaren för sina kostnader egna och för kostnader som uppkommit för motpart eller god man genom att majoritetsaktieägaren fullföljt talan, inte annat följer 18 kap. om av 6 eller 8 § rättegångsbalken. 1 övrigt gäller 18 kap. rättegångsbalken beträffande skyldigheten att för kostnader i högre rätt. svara
Särskilda bestämmelser inlösen konvertibler och om av
teckningsoptioner
22 § l tvist om inlösen av konvertibler eller teckningsoptioner skall 3- 10, och 13-21 tillämpas. Om en tvist om inlösen avser såväl aktier konvertibler eller som teckningsoptioner och god man har förordnats enligt 8 är denne behörig att också företräda frånvarande innehavare konvertibler eller av
teckningsoptioner.
18 kap. Fusion 2 Fusion får ske hinder att överlåtande bolag har trätt i likviutan av dation, under förutsättning att skifte bolagets tillgångar inte har av
påbörjats.
l fall i första styck- l fall avses i första stycksom avses som skall likvidatorerna, när et skall likvidatorerna, när en et en fusionsplan har upprättats enligt fusionsplan har upprättats enligt slutredovisning över sin 4 slutredovisning över sin 4 avge avge förvaltning. Slutredovisningen förvaltning. Slutredovisningen skall, sedan fusionsplanen har skall, sedan fusionsplanen har gällande i bolaget, fram- blivit gällande i bolaget, framblivit För slutredo- läggas stämma. För slutredoläggas stämma. visningen och dess granskning visningen och dess granskning i övrigt vad föreskrivs gäller i övrigt vad föreskrivs gäller som som i 13 kap. 14 i 19 kap. 14 Likvidationen skall avslutad när anmälan enligt 19 § har anses registrerats eller registrering enligt 28 § har skett.
3§7
Innehavarna konvertibla lnnehavarna konvertibler, av av skuldebrev förenade teckningsoptioner, vinstandelsbeskuldebrev, med till nyteckning, vis eller andra värdepapper med optionsrätt vinstandelsbevis eller andra vär- särskilda rättigheter i överlåtande med särskilda rättigheter bolag skall i det Övertagande depapper överlåtande bolag skall i det bolaget ha minst motsvarande i Övertagande bolaget ha minst rättigheter i det överlåtande som motsvarande rättigheter i det bolaget, de inte enligt som om överlåtande bolaget, de inte fusionsplanen har rätt att få sina om enligt fusionsplanen har rätt att få värdepapper inlösta av det översina värdepapper inlösta det tagande bolaget. av Övertagande bolaget.
10 Fusionsplanen skall underställas bolagsstämman i samtliga över-
låtande bolag. till minst fem Om ägare till minst fem pro- Om ägare pro-
° Senaste lydelse 1994:802. 7 Senaste lydelse 1994:802. 3 Senaste lydelse 1994:802.
F drfattningsfdrslag l 09
cent av samtliga aktier i det över- cent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, skall tagande bolaget begär det, skall fusionsplanen underställas även fusionsplanen underställas även bolagsstämman i det Övertagande bolagsstämman i det Övertagande bolaget. En sådan begäran skall bolaget. En sådan begäran skall göras inom två veckor från det att göras inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens regist- uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 18 rering har kungjorts enligt 22 kap. 2 kap. 2
Stämman får hållas tidigast en månad eller, samtliga fusioneran-
om de aktiebolag är privata aktiebolag, tidigast två veckor efter det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts.
Innan stämman fattar beslut, skall fusionsplanen med därtill fogade handlingar ha hållits tillgänglig for aktieägarna under minst en månad efter kungörandet eller, om samtliga fusionerande aktiebolag är privata aktiebolag, minst en vecka efter kungörandet. Tillhandahållandet skall ske hos bolaget den ort där styrelsen har sitt säte. Planen med därtill fogade handlingar skall genast och utan kostnad sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Om fusionsplanen inte godkänns i sin helhet av samtliga bolag, är frågan om fusionen förfallen.
När anmälan enligt 19 § har registrerats, är överlåtande bolag
en upplöst. Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 15 kap. I-3 övergår samtidigt till det Övertagande bolaget och aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i fusionsvederlaget, aktieägare i det Övertagande bolaget.
Utan hinder av första stycket Utan hinder av forsta stycket kan ägare till en tiondel av samt- kan ägare till en tiondel av samtliga aktier i ett överlåtande bolag liga aktier i ett överlåtande bolag hos styrelsen begära att det hålls hos styrelsen begära att det hålls bolagsstämma for behandling av bolagsstämma för behandling
av fråga om talan enligt l5 kap. 5 fråga om talan enligt 15 kap. 5 Därvid skall 9 kap. 8 § andra Därvid skall 12 kap. 8§ andra meningen tillämpas. Om sådan meningen tillämpas. Om sådan talan väcks, gäller 13 kap. 16 § i talan väcks, gäller 19 kap. l6 § i tillämpliga delar. tillämpliga delar.
9 Senaste lydelse 1994:802.
24 §10
lnom månad från Inom månad från uppen upp- en rättandet fusionsplanen skall rättandet av fusionsplanen skall av moderbolaget planen med moderbolaget ge planen med ge därtill fogade yttranden till regist- därtill fogade yttranden till registreringsmyndigheten för registre- reringsmyndigheten for registrering. Uppgift registreringen ring. Uppgift om registreringen om skall enligt 18 kap. 2 § kungöras. skall kungöras enligt 22 kap. 2 Om planen inte kungörs i sin hel- Om planen inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen läm- het, skall det i kungörelsen lämuppgift den hålls nas uppgift om var den hålls nas om var tillgänglig. tillgänglig.
25 Om ägare till minst fem Om ägare till minst fem proprosamtliga aktier i moder- cent samtliga aktier i modercent av av bolaget begär det, skall fusions- bolaget begär det, skall fusionsplanen underställas bolagsstäm- planen underställas bolagsstämi detta bolag. En sådan be- i detta bolag. En sådan beman man gäran skall framställas inom två gäran skall framställas inom två veckor från det att uppgift om veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 18 kap. 2 kungjorts enligt 22 kap. 2 Bestämmelserna i 10 § tredje och fjärde styckena samt 11 § första stycket skall tillämpas.
Talan upphävande av Talan om upphävande av
om stämmobeslut godkännande stämmobeslut om godkännande om fusionsplan skall i fall fusionsplan skall i fall som avav som av- av i 9 kap. 17 § tredje stycket i 12 kap. 17 § tredje stycket ses ses väckas inom månader från väckas inom månader från sex sex beslutet. Väcks inte talan inom beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan for- denna tid, är rätten till talan förlorad. lorad. Om rätten lagakraftvunnet avgörande bifallit en talan om genom upphävande stämmobeslut godkännande av fusionsplan, skall av om
° Senaste lydelse 1994:802. " Senaste lydelse 1994:802. 2 Senaste lydelse 1994:802.
fusionen gå åter även överlåtande bolag har upplösts. För förplikom telser som har uppkommit någon åtgärd det Övertagande genom bolagets vägnar sedan överlåtande bolag upplösts innan men rättens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, de översvarar låtande bolagen och, vid absorption, det Övertagande bolaget solidariskt.
19 kap. 7 När bolagsstämman har fattat beslut likvidation skall detta om genom
stämmans försorg genast anmälas till registreringsmyndigheten och
denna skall därefter genast utse eller flera likvidatorer. När en en domstol eller registreringsmyndigheten beslutar att bolaget skall träda i likvidation, skall eller flera likvidatorer samtidigt utses. Likvidator en träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen. Saknar aktiebolag, som har trätt i likvidation, till registret anmäld
behörig likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna eller
en flera likvidatorer. Beslut om likvidation och förordnande likvidator skall registom av reras. Bestämmelserna styrelse och styrelseledamöter i denna lag och om tillämplig lag om årsredovisning gäller även i fråga likvidator, om om inte annat följer detta kapitel. av Uppdrag att vara revisor upp- Uppdrag att revisor vara upphör icke genom att bolaget träder hör icke att bolaget träder genom i likvidation. Bestämmelserna i i likvidation. Bestämmelserna i
10 kap. äger tillämpning under 14 kap. äger tillämpning under
likvidation. Revisionsberättelsen likvidation. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvi- enligt revisorernas mening likvidation onödigt fördröjes. dation onödigt färdröjs.
12 Likvidatorema skall för varje Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge årsredovisning, räkenskapsår årsredovisning,
avge som läggs fram ordinarie bo- läggs fram ordinarie bosom lagsstämma för godkännande. I lagsstämma för godkännande. I
3 Senaste lydelse 1995:1620.
‘ Senaste lydelse 1995:1555.
fråga och redovis- fråga stämman och redovisom stämman om ningen skall 9 kap. 5 § andra ningen skall 12 kap. 5§ andra stycket l och 2 stycket l och 2 denna lag 5 kap. 17 23 §§, 6 kap. 2 § och bestämmelserna om samt Finansieringsanalys i 2 kap. l § tredje stycket och 6 kap. 3 § årsredovisningslagen 1995:1554 inte tillämpas. l förekommande fall behöver heller bestämmelserna i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen 1995: inte 1559 årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämom pas. balansräkningen det kapitalet i post, varvid l upptages egna en aktiekapitalet inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika anges aktieslag. Tillgång får till högre värde än den beräknas inbringa upptagas avdrag for forsäljningskostnaderna. Om tillgång kan beräknas efter inbringa väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna for skuld och likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett värdet eller om väsentligt avviker från redovisad avsättning eller skuld, belopp som skall det beräknade beloppet inom linjen vid tillgångs-, avsättanges nings- eller skuldposten.
14 § likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan Sedan ske slutredovisning för sin förvaltning genom forvaltningsberättelavge likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla se rörande redogörelse för skiftet. Vid berättelsen skall fogas redovisningshandhela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingar för skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad lingarna därefter revisionsberättelse över slutredovisningen och föravge valtningen under likvidationen. Efter det revisionsberättelsen Efter det revisionsberättelsen till likvidatorerna skall avlämnats till likvidatorerna skall avlämnats kalla aktieägarna till dessa genast kalla aktieägarna till dessa genast for granskning bolagsstämma for granskning av bolagsstämma av slutredovisningen. Slutredovis- slutredovisningen. Slutredovisbifogade redovis- ningen med bifogade redovisningen med ningshandlingar och revisionsbe- ningshandlingar och revisionsbeskall hållas tillgängliga rättelsen skall hållas tillgängliga rättelsen och sändas till aktieägare för och sändas till aktieägare enför enligt 9 kap. 9 § fjärde stycket samt ligt 12 kap. 9§ fjärde stycket framläggas på stämman. Före- samt läggas fram stämman. skrifterna i 9 kap. 5 § andra styc- Föreskrifterna i 12 kap. 5 § andra och tredje stycket stycket 3 och tredje stycket skall ket 3 äger motsvarande tillämpning. tillämpas.
15 När likvidatorema framlagt slutredovisning är bolaget upplöst. Anmälan därom skall genast göras för registrering. Utan hinder av vad i första Utan hinder vad i första av stycket sägs kan ägare till en stycket sägs kan ägare till en tiondel av samtliga aktier hos lik- tiondel samtliga aktier hos likav vidatorema påkalla bolagsstämma vidatorema påkalla bolagsstämma för behandling av fråga talan for behandling fråga talan om av om enligt 15 kap. 5 Bestämmelsen enligt 15 kap. 5 Bestämmelsen i 9 kap. 8 § andra meningen äger i 12 kap. 8 § andra meningen motsvarande tillämpning. skall tillämpas. Om likvidatorema finner att bolaget är obestånd och inte kan betala likvidationskostnadema, skall de ansöka att bolaget försätts om i konkurs.
21 kap.
1 §16
Ett beslut om att ett privat Ett beslut att ett privat om aktiebolag skall bli publikt fattas aktiebolag skall bli publikt fattas av bolagsstämman enligt bestäm- av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. beslut melserna i 12 kap. beslut om om om om ändring av bolagsordningen. ändring bolagsordningen. av Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången det av senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits, skall det stämman läggas fram uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 9 kap. 3 och 4 årsredovisningslagen 1995: 1554 eller, i förekommande fall, 9 kap. 3 § 3 lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till dag en som infaller tidigast tre månader före dagen för bolagsstämman. Beslutet får registreras endast om bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst 500 000 kr, yttrande företes från en auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår att bolagets eget kapital uppgår till minst det registrera-
de aktiekapitalet, och
bolagets firma inte strider bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 16 kap. 1 § mot föreskrifterna i 20 kap. 1 § om publikt aktiebolags firma. om publikt aktiebolags firma.
5 Senaste lydelse 1981:458. 6 Senaste lydelse 1995:1555.
1 14 F örfattningsförslag
Ett privat aktiebolag skall ha blivit publikt, när bolags-
anses ordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för publika aktiebolag och beslutet övergång till publikt aktiebolag har blivit registrerat.
om
2 §17
Ett beslut att ett publikt Ett beslut om att ett publikt
om aktiebolag skall bli privat fattas aktiebolag skall bli privat fattas
bolagsstämman enligt bestäm- av bolagsstämman enligt bestämav melsema i 9 kap. beslut om melserna i 12 kap. om beslut om
om ändring bolagsordningen. Be- ändring av bolagsordningen. Be-
av slutet är dock giltigt endast slutet är dock giltigt endast om
om det har biträtts samtliga vid det har biträtts av samtliga vid
av stämman närvarande aktieägare stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar företrädande nio tiondelar av
av aktierna. aktierna.
Beslutet får registreras endast Beslutet får registreras endast
bolagets firma inte strider om bolagets firma inte strider om mot föreskrifterna i 16 kap. l § mot föreskrifterna i 20 kap. l §
privat aktiebolags finna. om privat aktiebolags firma. om
Ett publikt aktiebolag skall ha blivit privat, när bolags-
anses ordningen uppfyller de bestämmelser som gäller for privata aktiebolag och beslutet övergång till privat aktiebolag har blivit registrerat.
om
Bestämmelserna i 2 kap. 9 Bestämmelserna i 2 kap. 12-
a- 9 tillämpas också när ett 14 tillämpas också när ett
c aktiebolag har blivit publikt aktiebolag som har blivit publikt
som enligt l § inom två år från regist- enligt 1 § inom två år från regisreringen beslutet träffar avtal treringen av beslutet träffar avtal
av
i 2 kap. 9 avses i 2 kap. 12 som avses a som
22 kap.
Registreringsmyndighetenskall Registreringsmyndighetenskall
utan dröjsmål i Post- och Inrikes utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad in- Tidningar kungöra vad som in-
som fores i aktiebolagsregistret med föres i aktiebolagsregistret med
7 Senaste lydelse 1994: 1396.
‘ Senaste lydelse 1994:802.
‘9 Senaste lydelse 1985:58.
undantag registrering undantag registrering av av av av underrättelse enligt 13 kap. 20 underrättelse enligt 19 kap. 20 En kungörelse ändring En kungörelse ändring som avser som avser i ett förhållande som tidigare har i ett förhållande tidigare har som införts i registret skall endast införts i registret skall endast ange ändringens art. ändringens art. ange
4 Har sökande vid anmälan för registrering iakttagit vad är som föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse. Detsamma gäller, registreringsom myndigheten finner att beslut anmäles för registrering eller handsom ling som bifogas anmälningen har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller författning eller mot bolagsannan ordningen eller har i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning. Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. Underrättelse denna påföljd skall intagas i om föreläggande. Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, anledning förekommer att sökanden om ge
nytt föreläggande.
Bestämmelserna i första styck- Bestämmelserna i första stycket utgör hinder för registrering et utgör hinder för registrering av bolagsstämmobeslut, om rätten av bolagsstämmobeslut, rätten om till talan mot beslutet gått för- till talan mot beslutet gått förlorad enligt 9 kap. 17 § andra lorad enligt 12 kap. l7§ andra stycket. stycket.
Registreringsmyndighetenskall Registreringsmyndighetenskall
genast skriftligen underrätta bola- genast skriftligen underrätta bola-
get när registreringsmyndigheten get när registreringsmyndigheten
fattar beslut enligt 4 kap. 13 § fattar beslut enligt 10 kap. 22 andra stycket, 6 kap. 7 § tredje 18 kap. 15 § första stycket, 21 stycket, 13 kap. 6 eller 18 14 eller 29 § 19 kap. 6 eller 18 § a a kap. 15 § första stycket, 21 eller eller 23 kap. 2 29 § eller 19 kap. 2
7 En myndighets beslut i till- En myndighets beslut i till-
3° Senaste lydelse 1995:1555. 3 Senaste lydelse 1995:1555.
116 F örfattningsförslag
ståndsärende enligt 2 kap. 1 8 ståndsärende enligt 11 kap. 24 kap. 4 eller 11 10 kap. 2 eller 13 kap. 4 eller 11 14 kap. 2 3 § eller 12 kap. 8 § får över- eller 3 § får överklagas till regeklagas till regeringen. ringen.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Ett beslut registreringsmyn- Ett beslut av registreringsmyn-
av digheten att avskriva anmälan digheten att avskriva anmälan eller vägra registrering enligt 4 § eller vägra registrering enligt 4 § första stycket får överklagas hos första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. två månader från beslutets dag. Detsamma gäller ett sådant beslut Detsamma gäller ett sådant beslut
registreringsmyndigheten som av registreringsmyndigheten som
av
i 4 4 kap. 13 § andra avses i 4 a 10 kap. 22 §,18 avses a stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, kap. 15 § första stycket, 21 och 13 kap. 18 14 kap. 15 § första 29 §§, 19 kap. 18 § samt 23 kap. stycket, 21 och 29 samt 19 2§. kap. 2
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut registreringsmyndig- Beslut av registreringsmyndig-
av heten i ärende enligt 13 kap. 4 heten i ärende enligt 19 kap. 4 a
a eller 7 § överklagas till tingsrät- eller 7 § överklagas till tingsrätten i den ort där bolagets styrelse ten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte. Skrivelsen med över- har sitt säte. Skrivelsen med överklagandet skall till registre- klagandet skall ges till registre-
ges ringsmyndigheten inom tre veck- ringsmyndigheten inom tre veck-
från dagen för beslutet. or från dagen för beslutet. or
Vid överklaganden registre- Vid överklaganden av registre-
av ringsmyndighetens beslut i ären- ringsmyndighetens beslut i ärenden enligt 13 kap. 4 eller 7 § den enligt 19 kap. 4 a eller 7 §
a gäller lagen 1996:242 dom- gäller lagen 1996:242 om dom-
om stolsärenden. stolsärenden.
n Senaste lydelse 1996:256.
F örfattningsförslag l 17
23 kap.
Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som
uppsåtligen bryter mot 1 kap. 4
uppsåtligen eller oakt- uppsåtligen eller av oakt-
av samhet underlåter att enligt denna samhet underlåter att enligt denna lag föra aktiebok, förteckning lag föra aktiebok, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla enligt 4 kap. 15 § eller hålla aktiebok tillgänglig, aktiebok tillgänglig,
uppsåtligen eller oakt- uppsåtligen eller av oakt-
av samhet bryter mot 3 kap. 12 § samhet bryter mot 4 kap. 15 § tredje stycket, 8 kap. 8 § andra tredje stycket, 13 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller 9 § stycket andra meningen eller 9 § första stycket andra eller tredje första stycket andra eller tredje meningen, meningen,
uppsåtligen bryter mot 11
kap. 4 § andra stycket,
uppsåtligen eller av grov uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 oaktsamhet bryter mot 11 kap. 21 eller 9 eller 26 § eller 16 kap. 7
Utan hinder 35 kap. 1 § Utan hinder 35 kap. 1 §
av av brottsbalken får påföljd för brott brottsbalken får påföljd för brott enligt första stycket 4 mot 12 enligt första stycket 5 mot 11 kap. 7 § ådömas, den miss- kap. 21 § eller 16 kap. 7 § ådö-
om tänkte häktats eller erhållit del av mas, om den misstänkte häktats åtal för brottet inom fem år från eller erhållit del av åtal för brottet brottet. inom fem år från brottet.
I fall som avses i 10 kap. 13 § I fall som avses i 14 kap. 13 § första stycket skall inte följa första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brotts- ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. balken.
Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktören eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller annan författning att
hos myndigheten göra behörig anmälan för registrering,
bolagets brev, fakturor bolagets brev, fakturor
23Senaste lydelse 1994:802. 2 Senaste lydelse 1995:1555.
l 18 F örfattningsförslag
och orderblanketter lämna sådana och orderblanketter lämna sådana uppgifter i 16 kap. uppgifter som anges i 20 kap.
som anges 4 4
Föreläggande enligt första stycket 1 får inte meddelas, om underlåtenheten att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller bolaget blir skyldigt att träda i likvidation.
Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.
Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Förekommer i lag eller någon annan författning hänvisning till föreskrift ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i
som stället bestämmelsen.
den nya
Aktiebolag, bildats innan denna lag trätt i kraft, får registre-
som
enligt äldre bestämmelser. ras
Finns i bolag aktier, vilkas röstvärde överstiger tio gånger röstvärdet för samtliga aktier annat slag, får bolaget ge ut aktier med de
av röstvärden tillkommer redan utgivna aktier.
som
Innehåller bolagsordningen förbehåll avsågs i 3 kap. 3 § i
som dess äldre lydelse, gäller förbehållet det avviker från 3 kap.
även om 18 § denna lag.
Äldre bestämmelser uppgifter i aktiebrev gäller fortfarande i
om fråga aktiebrev givits ut före denna lags ikraftträdande.
om som
Vid registrering och verkställande av bolagsstämmobeslut som fattats före denna lags ikraftträdande gäller äldre bestämmelser.
Om styrelsen före utgången av år 1998 har fattat beslut om nyemission enligt 4 kap. 14 eller 15 emission av skuldebrev enligt 5 kap. 8 eller 9 § eller nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 § i dessa paragrafers äldre lydelse, gäller äldre bestämmelser vid registrering av beslutet.
Har inlösen aktier enligt 14 kap. 31 § i dess äldre lydelse
av påkallats före utgången av år 1998, gäller äldre bestämmelser i fråga
förutsättningarna för inlösen, bestämmande av lösenbelopp och om om
förfarandet. Väcks talan mot skiljemännens avgörande efter denna om lags ikraftträdande, gäller dock de bestämmelserna om sådan talan.
nya
l0. Bestämmelserna i 11 kap. § skall tillämpas även sådana aktier ett publikt aktiebolag med stöd 7 kap. 2 § andra stycket
som av i dess äldre lydelse har förvärvat före denna lags ikrafttträdande.
Ett privat aktiebolag med stöd 7 kap. 2 § andra stycket i
som av dess äldre lydelse förvärvat egna aktier före denna lags ikraftträdande
F örfattningsförslag 1 19
får behålla dessa aktier utan någon tidsbegränsning.
11. Efter utgången av år 1997 kan beslut fattas om ändring av bolagsordningen till överensstämmelse med denna lag. I beslutet skall anges att det gäller från och med den l januari 1999.
12. Om en bolagsordning efter utgången år 1998 strider mot
av bestämmelse i denna lag, skall styrelsen till första ordinarie bolagsstämma lägga fram förslag till ändring av bolagsordningen till överensstämmelse med bestämmelsen.
120 F drfattningsfdrslag
Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1987:464 om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.
Härmed föreskrivs att lagen 1987:464 vissa riktade emissioner i
om aktiemarknadsbolag m.m. skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Bestämmelserna i den upphävda lagen skall dock alltjämt tilläm-
vid registrering och verkställighet av bolagsstämmobeslut som pas fattats före denna lags ikraftträdande.
Förslag till
Lag om ändring i lagen 1991:980 om handel med
finansiella instrument
Härmed föreskrivs i fråga om lagen 1991:980 handel med om finansiella instrument dels att 2 kap. 4-6 skall betecknas 2 kap. 13-15 §§, dels att 2 kap. 1-3 skall ha följande lydelse, dels att i 2 kap. skall införas nya paragrafer 4-12 samt närmast före 2 kap. 1 och 4 rubriker följande lydelse, nya av dels att det i lagen närmast före 2 kap. 13 § skall införas rubriken Registrering och offentliggörande prospekt. av
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. Gemensamma bestämmelser om prospekt
1§
Vid emissioner som avses i Vid emissioner i som avses 2 § och erbjudanden som avses i 2 § och erbjudanden i som avses 3 som är riktade till en öppen 3 som är riktade till vidare en krets, skall prospekt upprättas om krets, skall prospekt upprättas om summan av de belopp som till summan av de belopp till som följd av emissionen eller erbju- följd emissionen eller erbjuav dandet kan komma att erläggas dandet kan komma att erläggas uppgår till minst 300 000 kronor. uppgår till minst 300 000 kronor. Ett sådant prospekt skall innehålla Ett sådant prospekt skall innehålla de upplysningar som, med hänsyn de upplysningar med hänsyn som, till de finansiella instrument till de finansiella instrument som som avses, behövs för en välgrundad behövs för välgrundad avses, en bedömning av emissionen eller bedömning emissionen eller av erbjudandet. erbjudandet. Prospekt behöver inte upp- Prospekt behöver inte upprättas om rättas om emissionen eller erbjudan- emissionen görs stat av en det görs av en stat inom EES, inom EES,
Senaste lydelse 1992:1713.
emissionen eller erbjudandet erbjudandet lämnas av en andelar i värdepappers- stat inom EES och inte avser avser en fond eller i ett utländskt fond- fondpapper som givits ut av ett företag med säte i ett land inom publikt aktiebolag, ett publikt EES, bankaktiebolag eller ett publikt
emissionen eller erbjudandet försäkringsaktiebolag,
fordringsrätter med kortare emissionen eller erbjudandet avser löptid än ett år, andelar i en värdepappersavser lägsta beloppet skall fond eller i ett utländskt fondsom erläggas enskild investerare företag med säte i ett land inom av en är 300 000 kronor eller mer. EES, Regeringen eller, efter 4. emissionen eller erbjudandet regeringens bemyndigande, Finansin- fordringsrätter med kortare avser spektionen får meddela föreskrif- löptid än ett år, ytterligare undantag från lägsta beloppet skall ter om som skyldigheten att upprätta erläggas enskild investerare pro- av en spekt. är 300 000 kronor eller mer, emissionen eller erbjudan-
det omfattas av ett börsprospekt
enligt 5 kap. 5 § lagen 1992:
543 om börs- och clearingverk-
samhet i sin helhet godkänts som av börsen. Avser emissionen eller erbju-
dandet skuldförbindelser, vilka
emitteras fortlöpande inom en viss given eller återkommanram de av kreditinstitut avses i I som kap. 1 § lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, behöver pro-
spekt upprättas endast när skuldförbindelser av samma slag ges ut för första gången. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifytterligare undantag från ter om skyldigheten att upprätta prospekt. Sådana undantag får inte
publika aktiebolag, publika
avse bankaktiebolag eller publika för-
Författningsförslag 123
säkringsaktiebolag eller, vid
erbjudande försäljning fondom av papper, aktieägare i sådana bolag.
2§2
Vid emission av fondpapper Vid emission fondpapper av som inte är inregistrerade eller inte är inregistrerade eller som föremål för ansökan om inregi- föremål för ansökan inregiom strering vid en börs, skall utgiva- strering vid börs, skall utgivaen ren upprätta prospekt. upprätta prospekt emissionsren prospekt.
3§°
Vid erbjudande köp eller Vid erbjudande köp eller om om försäljning av finansiella instru- försäljning finansiella instruav ment, skall den som lämnar er- ment skall den lämnar som erbjudandet upprätta prospekt. bjudandet upprätta prospekt erbjudandeprospekt, om inte annat följer 5 av
Särskilda bestämmelser vissa om slag av prospekt
4 § För publika aktiebolag, publika bankaktiebolag och publika
försäkringsaktiebolag samt aktie-
ägare i sådana bolag gäller i fråga om emissionsprospekt och
erbjudandeprospekt som avser
försäljning även bestämmelserna i 5-12 §§.
5 § Emissionsprospekt skall upprättas av styrelsen i bolaget. Detsamma gäller erbjudandeprospekt
2 Senaste lydelse 1992:1713. 3 Senaste lydelse 1992:558.
som avser försäljning, om erbjudandet lämnas av aktieägare i bolaget. Aktieägare ämnar sälja som fondpapper givits ut av bolasom get under sådana förhållanden att prospekt skall upprättas enligt 3 skall underrätta styrelsen härom senast veckor före den sex dag då inköp tidigast avses kunna ske.
6 § Prospekt skall innehålla balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskapsår, for vilka årsredovisning och revisionsberättelse avgivits, resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår samt ett sammandrag av de uppgifter bolaget varit skyldigt som
att ta in i förvaltningsberättelser-x
för de tre räkenskapsåren. na Om bolaget är ett publikt aktiebolag och skyldigt att upp-
rätta fimansieringsanalys som
i 2 kap. I § tredje stycket avses
årsredovisningslagen 1 995:
1554, skall handlingarna innehålla sådan analys. en Ett bolag är skyldigt att som
upprätta en kapitaltäckningsana-
lys enligt 2 kap. 1 § tredje stycket lagen 1995:1559 årsredovisom ning i kreditinstitut och värdepappersbolag, skall till handlingarna också foga sådan. Är en bolaget ett publikt bankaktiebolag, skall kapitaltäckningsanalysen uppjylla kraven i 6 kap.
3 § samma lag. Bestämmelserna i 3 kap. 5 § andra stycket och tredje stycket årsredovisningslagen skall tillämpas på prospekt. Är bolaget ett publikt bankaktiebolag, skall bolaget till redovisningen för de tre senaste räkenskapsåren enligt första stycket lämna uppgifter utveckom lingen av in- och utlåning samt likviditet. Om bolaget är moderbolag, skall bolaget i prospektet ta in
koncernresultaträkning och kon-
cernbalansräkning för de tre senaste räkenskapsåren. När redovisningshandl in gar och andra uppgifter för koncern tas in i prospektet får häremot svarande uppgifter för bolaget utelämnas i den mån de kan anses sakna väsentlig betydelse för bedömningen av de fondpapper bolaget ger ut. Dock får bolagets resultaträkning och balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt första stycket inte utelämnas.
7 § I prospektet skall upplysning lämnas sådana för bedömom ningen av bolagets resultat och ställning viktiga förhållanden och händelser i övrigt betydelse av för bolaget, vilka hänför sig till tiden efter den period som omfattas av de i 6 § angivna handlingarna. Om bolaget är ett publikt aktiebolag eller ett publikt bankaktiebolag och det offentliggör
prospektet än åtta månasenare der efter utgången av det senaste räkenskapsår, för vilket årsredovisning och revisionsberättelse avgivits, skall prospektet innehålla uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 9 kap. 3 och 4 §§ årsredovisningslagen 1995: 1554 och, i förekommande fall, 9 kap. 3 § 3 lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Dessa upp-
gifter skall avse tiden från utgången nämnda räkenskapsår av till dag infaller tidigast en som fizra månader innan prospektet offentliggörs enligt 15
8 §
I prospektet skall följande
uppgifter lämnas, nämligen kortfattad historik över bolaget och dess verksamhet,
redogörelse för bolagets
dotterföretag finns, konoch, om
verksamhet, råvarutill-
cernens
gångar, produkter och driftställen
samt för dess ställning inom branschen, uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer och
ledande befattningshavare och redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om
bolagets aktier. Ett bolag som omfattas av lagen 1994:2004 om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-
persbolag skall i prospektet lämuppgift om kapitaltäckningen
na enligt nämnda lag och dess bety-
delse för bolaget. Uppgifter enligt första stycket I får utelämnas bolag, vilkas av fondpapper är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats.
9 § Ett publikt aktiebolag, vid som
offentliggörandet av prospektet
inte driver någon verksamhet och
inte heller har dotterföretag
som driver någon verksamhet, behöver i prospektet endast ta med senast fastställda balansräkning, i förekommande fall koncernbalansräkning, upplysningar enligt 8 § 3 och 4 samt redogörelse för den verksamhet bolaget att avser driva.
10 § Uppgift i prospekt enligt 6 7 § första stycket samt 8 § skall granskas av bolagets revisorer. Deras berättelse över granskningen skall tas in i prospektet.
11 § Prospekt skall tillhandahållas på de platser där teckning eller inkopsanmälan tas emot före den dag då teckning eller inköp tidigast kan ske.
12 § Upprättas prospekt med anledning av erbjudande från aktieägare, får bolaget från aktieägaren uppbära ersättning för sina kostnader för prospektet samt för revisionskostnaden. Uppträder
flera aktieägare säljare, skall
som kostnaderna fördelas mellan dem i förhållande till det antal fond-
slag, som var papper av samma och en utbjudit till försäljning.
Denna lag träder i kraft den l januari 1999.
Förslag till Lag om ändring i lagen 1992:543 om börs- och clearingverksamhet
Härmed föreskrivs i fråga om lagen 1992:543 börs- och cleaom ringverksamhet, att det i lagen skall införas paragraf 5 kap. 5 § en ny c av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap. 5 c §
I fråga om börsprospekt
som upprättas av publika aktiebolag,
publika bankaktiebolag eller publika försäkringsaktiebolag
tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5-11 §§ lagen 1991:980 om handel med finansiella instrument. Om ett bärsprospekt avser skuldförbindelser, vilka emitteras utgivare redan har av en som fondpapper inregistrerade vid samma börs, tillämpas dock endast 2 kap. 7 och 10 §§ lagen om handel med finansiella instrument på prospektet. Detsamma gäller emissionen skuldförom av bindelserna har helt eller delvis garanterats av någon som redan har fondpapper inregistrerade vid samma börs. Prospektet skall i sådant fall dessutom innehålla uppgifter enligt 2 kap. 6 och 7 §§ samma lag i fråga om garantigivaren. Denna paragraf gäller inte börsprospekt avseende skuldförbindelser, vilka emitteras fortlöpande inom en viss given ram
130 Författningsförslag
eller återkommande av kreditinstitut i 1 kap. 1 § lagen
som avses 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Denna lag träder i kraft den 1januari 1999.
Förslag till Lag om ändring i bankaktiebolagslagen 1987:618
Härmed föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen 1987:618 att 4 kap. 19-26 samt 5 kap. 18 § skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
132 F örfattningsförslag
Förslag till Lag om ändring i försäkringsrörelselagen 1982:713
Härmed föreskrivs i fråga försäkringsrörelselagen 1982:713
om
dels att 4 kap. 20-27 samt 5 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 kap.
Stiftare, styrelseledamot, verk- Stiflare, styrelseledamot, verk-
ställande direktör och aktuarie, ställande direktör och aktuarie,
vid fullgörandet sitt vid fullgörandet av sitt upp-
som av upp- som drag uppsåtligen eller oakt- drag uppsåtligen eller av oakt-
av samhet skadar försäkringsbolaget, samhet skadar försäkringsbolaget, skall ersätta skadan. Detsamma skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktie- gäller när skadan vållas aktieägare, delägare eller ägare, delägare eller annan genom
annan genom överträdelse denna lag, lagen överträdelse av denna lag, lagen
av 1995:1560 årsredovisning i 1995:1560 om årsredovisning i
om
försäkringsföretag, bolagsordnin försäkringsföretag, 2 kap. 1-3 §§
g-
eller grunderna. eller 5-12 §§ lagen 1991:980 en
om handel med finansiella instru-
ment, 5 kap. 5 c § lagen 1992:
543 börs- och clearingverk-
om
samhet, bolagsordningen eller
grunderna.
Denna lag träder i kraft den l januari 1999.
‘ Senaste lydelse 1995:1567.
Förslag till
Lag om ändring i bankrörelselagen 1987:617
Härmed föreskrivs i fråga bankrörelselagen 1987:617 att 5
om kap. 1 § skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
Om en stiftare, huvudman, Om en stiftare, huvudman, styrelseledamot eller delegat upp- styrelseledamot eller delegat uppsåtligen eller av oaktsamhet ska- såtligen eller av oaktsamhet skadar banken då han fullgör sitt dar banken då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan Detsamma gäller när skadan vållas en aktieägare, en medlem vållas en aktieägare, medlem
en eller någon annan genom över- eller någon annan genom överträdelse av denna lag, lagen trädelse denna lag, lagen
av 1995:1559 om årsredovisning i 1995:1559 årsredovisning i
om kreditinstitut och värdepappers- kreditinstitut och värdepappersbolag, bankaktiebolagslagen bolag, bankaktiebolagslagen 1987:618, sparbankslagen 1987:618, sparbankslagen 1987:619 eller lagen 1995: 1987:619, lagen 1995:1570 1570 om medlemsbanker eller om medlemsbanker, 2 kap. 1bankens stadgar. 3 §§ eller 5-12 §§ lagen 1991:
980 om handel med finansiella
instrument eller 5 kap. 5 c §
lagen 1992:543 om börs- och
clearingverksamhet eller bankens
stadgar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
‘ Senaste lydelse 1995:1572.
Förslag till Lag om ändring i aktiekontolagen 1989:827
Härmed föreskrivs i fråga om aktiekontolagen 1989:827 att l kap. 2-4 §§, 2 kap. 3 8 kap. 1 § samt 9 kap. 1 och 4 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l kap.
2§
I avstämningsregister skall registreras aktier i avstämningsbolag.
Bestämmelserna i denna lag om aktier tillämpas också följande rättigheter i avstämningsbolag, nämligen
företrädesrätt att delta i fondaktierätt och teckningsemission i 4 kap. aktie- rätt avses i 6 kap. 3 eller 5 §
som avses som bolagslagen 1975:1385, 4 kap. aktiebolagslagen 1975: 1385
försäkringsrörelselagen 1982: samt företrädesrätt att delta i
713 och 4 kap. bankaktiebolags- emission i 4 kap. för-
som avses lagen 1987:618, säkringsrörelselagen 1982:713
rätt grund teckning av och 4 kap. bankaktiebolagslagen
av aktier vid nyemission enligt 4 1987:618, kap. aktiebolagslagen, 4 kap. rätt grund av teckning av försäkringsrörelselagen och 4 kap. aktier enligt 8 kap. aktiebolagsbankaktiebolagslagen, samt lagen, 4 kap. försäkringsrörel-
rätt på grund nyteckning selagen och 4 kap. bankaktiebo-
av
aktier enligt 5 kap. aktiebo- lagslagen, samt av lagslagen och 5 kap. bankaktie- rätt grund av nyteckning bolagslagen. aktier enligt 8 kap. aktie-
av bolagslagen och 5 kap. bankaktiebolagslagen, l 9 kap. finns bestämmelser om registrering i avstämningsregister
ensidiga skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning och andra av finansiella instrument.
3§
För rättigheter skall regi- För rättigheter som skall regi-
som streras enligt denna lag får inte streras enligt denna lag får inte
‘ Senaste lydelse 1994:505.
utfärdas aktiebrev, emissionsbe- utfärdas aktiebrev, emissionsbevis, interimsbevis eller options- vis, interimsbevis eller teckningsbevis som i aktie- optionsbevis i aktieboavses som avses bolagslagen 1975:1385, försäk- lagslagen 1975:1385, försäkringsrörelselagen 1982:713 eller ringsrörelselagen 1982:713 eller bankaktiebolagslagen 1987:618. bankaktiebolagslagen 1987:6 l 8. Har en sådan handling utfärdats, Har en sådan handling utfärdats, gäller inte bestämmelserna i dessa gäller inte bestämmelserna i dessa lagar för handlingen. lagar för handlingen.
För sådana ensidiga skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning som registreras enligt denna lag får inte utfärdas skuldebrev.
4 § Bankinspektionen skall över- Finansinspektionen skall övervaka att denna lag följs. vaka att denna lag följs.
2 kap. 3 1 ett aktiekonto som avses i 2 § skall anges aktieägarens personnummer eller annat identifieringsnumnamn, mer samt postadress, 2. personnummer eller annat identifieringsnummer samt namn, postadress för panthavare och för den som har en rättighet grund av sådan inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktien som avses i ll, det antal aktier kontot omfattar med uppgift om aktiemas som nominella belopp och för varje aktie huruvida full betalning har erlagts för aktien till avstämningsbolaget, 4. till vilket slag varje aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas enligt bolagsordningen, i förekommande fall att aktie av visst slag kan omvandlas till en aktie av annat slag, förbehåll att aktieägare i förekommande fall att eller skall berättigad aktien omfattas av förbehåll som annan vara att lösa aktie övergår till i 3 kap. 13 eller 18 § som ny avses ägare, aktiebolagslagen 1975:1385 utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av aktiens nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, i förekommande fall att aktieägaren har förvaltare enligt kap.
2 Senaste lydelse 1996:750.
7 § föräldrabalken med uppdrag omfattar förvaltning av aktierna
som eller att aktierna företräds av en förvaltare som förordnats enligt 7 kap. 14 § bankrörelselagen 1987:617, 5 kap. 15 § lagen 1992: 1610
a a
kreditmarknadsbolag, 6 kap. 3 g § lagen 1991:981 om värdeom pappersrörelse eller 3 kap. 2 § försäkringsrörelselagen 1982:713,
e
pantsättning avseende aktie,
en
10. konkurs avseende aktieägaren samt utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende en aktie eller panträtt i aktien,
11. inskränkning i rätten att 11. inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktie fritt förfoga över en aktie som
en som
i 3 kap. 12 och 15 §§ aktie- i 4 kap. 3 och 15 §§ aktieavses avses bolagslagen 1975:1385, 3 kap. bolagslagen 1975:1385, 3 kap. 12 och 15 försäkringsrörelse- 12 och 15 försäkringsrörellagen 1982:713 eller 3 kap. 13 selagen 1982:713 eller 3 kap. och 16 bankaktiebolagslagen 13 och 16 bankaktiebolags- 1987: 618, lagen 1987:618,
12. inskränkning enligt 13 kap. 19 § andra stycket eller 14 kap. 21 § andra stycket föräldrabalken.
Har utan återbetalning aktie dragits eller det nominella be-
en loppet ändrats, skall detta i aktiekontot så snart det kan ske.
anges
8 kap.
Finansinspektionen skall pröva Finansinspektionen skall pröva frågor tillstånd att registreras frågor tillstånd att registreras
om om
förvaltare enligt 9 kap. 5 § som förvaltare enligt 9 kap. 5 § som denna lag, 3 kap. 10 § andra denna lag, 4 kap. 10 § aktiebostycket aktiebolagslagen 1975: lagslagen 1975:1385, 3 kap. 10 1385, 3 kap. 10 § andra stycket § andra stycket försäkringsrörelförsäkringsrörelselagen 1982: selagen 1982:713, 3 kap. 11 § 713, 3 kap. 11 § första stycket första stycket bankaktiebolagsbankaktiebolagslagen 1987:618 lagen 1987:618 och 31 § lagen och 31 § lagen 1990:1114 1990: 1 1 14 om värdepappers-
om
värdepappersfonder. fonder.
Ett tillstånd att registreras förvaltare får förenas med särskilda
som villkor för tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd
att skall återkallas Finansinspektionen, ett villkor för tillståndet har
av om åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om annars förutsättningar-
för tillståndet inte längre finns. na
3 Senaste lydelse 1996:179.
Beslut i frågor tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsom domstol. Beslutet skall verkställas även det har överklagats, om om inte domstolen förordnar annat. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
9 kap. l På begäran av svensk fysisk eller juridisk vill utfärda person som eller har utfärdat ensidiga skuldforbindelser avsedda för allmän omsättning skall värdepapperscentralen besluta att skuldforbindelsema skall registreras i ett avstämningsregister enligt bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna i detta kapitel om skuldförbindelser skall i tillämpliga delar även gälla företrädesrätt att delta i företrädesrätt att delta i emission som avses i 5 kap. emission i 5 kap. banksom avses
aktiebolagslagen 1975:1385 och aktiebolagslagen 1987: 618,
5 kap. bankaktiebolagslagen
1987:618, samt konverteringsrätt och konverteringsrätt och op- optionsrätt till nyteckning tionsrätt till teckning i som avses som avses
i 5 kap. aktiebolagslagen och 5 8 kap. aktiebolagslagen 1975:
kap. bankaktiebolagslagen. 1385 och 5 kap. bankaktie-
bolagslagen, samt
rätt som avses i 17 kap. aktiebolagslagen till kommande lösenbelopp för inlåst aktie jämte ränta. Värdepapperscentralen får besluta att även andra finansiella instrument än sådana som avses i första eller andra stycket eller l kap. 2 § första eller andra stycket skall registreras i ett avstämningsregister. Bestämmelserna i detta kapitel skuldförbindelser skall i tillämpliga om delar gälla även i fråga om sådana finansiella instrument.
4 I ett konto för skuldförbindelser inte är förvaltarregistrerade som skall anges namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt
4 Senaste lydelse 1994: 505. 5 Senaste lydelse 1992:1244.
för borgenär, panthavare och den som har en rättighet
postadress
grund sådan inskränkning i rätten att fritt förfoga över skuldförav bindelsen som avses i skuldbelopp och lånevillkor samt, i förekommande fall, antalet skuldforbindelser och dessas nominella belopp, vid konvertibel fordran och optionsrätt till nyteckning enligt 5 kap. aktiebolagslagen 1 975 . 1385 huruvida utbytes- eller teckningsrätten bunden avser eller p: aktie, verkställd utbetalning verkställd utbetalning av av eller ränta, kapitalbelopp eller ränta,
kapitalbelopp
huruvida utbyte skett huruvida utbyte skett av av konvertibel fordran enligt 5 kap. konvertibel fordran enligt 8 kap. aktiebolagslagen eller 5 kap. aktiebolagslagen 1975:1385 bankaktiebolagslagen 1987: 618, eller 5 kap. bankaktiebolagslagen huruvida utnyttjande skett 1987:618, optionsrätt vid nyteckning på huruvida utnyttjande skett av förenad optionsrätt vid nyteckning grund av fordran som är av med optionsrätt vid nyteckning enligt 8 kap. aktiebolagslagen, kap. aktiebolagslagen huruvida utnyttjande skett enligt 5 bankaktiebolags- optionsrätt vid teckning på eller 5 kap. av grund fordran som är förenad lagen, av med optionsrätt vid teckning enligt 5 kap. bankaktiebolagslagen, inskränkningar för borgenären att ta emot betalning eller andra
i övrigt betalningsutfástelsen gällande. Kontot skall dessutom
att göra innehålla sådana uppgifter i 2 kap. 3 § första stycket 8-10 som avses och 12.
Denna lag träder i kraft den 1januari 1999. bolagsstämman eller styrelsen i ett avstämningsbolag före Har 1999 fattat beslut emission enligt 4 eller 5 kap. aktieden 1 januari om 1975:1385 i dessa kapitels äldre lydelse, får företrädesbolagslagen emission i dessa kapitel, konverteringsrätt och rätt att delta i som avses till nyteckning samt rätt grund nyteckning av aktier optionsrätt av aktiebolagslagen i dess äldre lydelse registreras enligt enligt 5 kap. äldre bestämmelser.
1 Kommitténs
uppdrag
Genom beslut den 21 juni 1990 tillkallade regeringen kommitté Ju
en 1990:08 med uppdrag att göra översyn aktiebolagslagen Dir.
en av 1990:46. Kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter förordnades under hösten 1990 och kommittén höll sitt första sammanträde den 5 december samma år. Kommittén antog då namnet Aktiebolagskommittén.
Kommitténs uppdrag omfattar två delar. Kommittén skall först lämna förslag till de ändringar i aktiebolagslagen föranleds den
som av europeiska integrationen. Därefter skall kommittén överväga rad
en
andra frågor som rör aktiebolagslagens utfonnning.
Kommitténs uppdrag i den första delen omfattade ursprungligen
en anpassning av aktiebolagslagen till bl.a. EG:s samtliga bolagsdirektiv. Genom beslut av regeringen den 13 februari 1992 Dir. 1992:18 överfördes emellertid ansvaret för de redovisningsinriktade bolagsdirektiven till Redovisningskommittén Ju 1991:07. Samtidigt meddelades att anpassningen till det s.k. revisorsdirektivet skulle utredas i särskild ordning. Kommitténs uppdrag begränsades därigenom till att avse endast de rent bolagsrättsliga direktiven.
Kommittén har avrapporterat den första delen sitt uppdrag i
av delbetänkandena SOU 1992:13 Bundna aktier och SOU 1992:83
Aktiebolagslagen och EG.
Den återstående delen av kommitténs uppdrag frågor inte
avser som har något omedelbart samband med EG-anpassningen. 1 direktiven anges kommitténs uppgifter under rubrikerna Aktiebolagets kapital och finansiella instrument, Aktiebolagets organisation, Minoritetsskyddet m.m. och Andra aktiebolagsrättsliga frågor. Under sistnämnda rubrik anges särskilt att kommittén bör oförhindrad att ta även andra
vara upp frågor avseende aktiebolagsrätten i den mån utredningsuppdraget föranleder det.
På regeringens begäran avrapporterade kommittén i maj 1995 den del av uppdraget rör bolagorganens roller och samt därmed
som ansvar sammanhängande frågor rörande skadestånd och straff. Det skedde i delbetänkandet SOU 1995:44 Aktiebolagets organisation.
l förevarande delbetänkande behandlar kommittén lagens bestäm-
140 Kommitténs uppdrag
melser bl.a. bolagsbildning, aktiers överlåtbarhet, ökning och
om nedsättning aktiekapitalet, aktiebolags förvärv aktier samt
av av egna inlösen minoritetsaktier. Kommittén tar i betänkandet också upp
av frågan s.k. erbjudandeplikt bör införas den svenska aktie-
om en marknaden.
För inte försvåra ett omedelbart genomförande av de lagförslag
att
läggs fram går förslagen ut på ändringar i 1975 års lag. Avsom nu sikten är emellertid att de slutligen skall inordnas i en helt ny lag. Det kompletta lagförslaget kommer att redovisas i kommitténs slutbetän-
kande.
2 i rätt
Huvuddragen gällande
I Sverige finns endast en bolagsform i vilken delägarna inte
personligen svarar för bolagets förpliktelser, aktiebolaget. De grundläggande reglerna rörande aktiebolag finns i aktiebolagslagen 1975:1385 och aktiebolagsförordningen 1975: 1387.
Aktiebolag kan vara privat aktiebolag eller publikt aktiebolag. Aktiebolagslagen gäller aktiebolag av båda kategorier, om inte annat föreskrivs l kap. 2 §.
Skiljelinjen mellan privata och publika aktiebolag bestäms av rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Den rätten har endast publika aktiebolag. Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller bolaget utgivna skuldebrev eller options-
av bevis. Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte heller på annat sätt söka sprida sådana värdepapper att
genom erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Det senare gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till
en krets som i förväg har anmält intresse att få erbjudanden värde-
av om papper i privata bolag och antalet utbjudna poster inte överstiger 200. Begränsningarna gäller inte heller erbjudanden överlåtelse
som avser till högst tio förvärvare.
Aktier eller teckningsrätter i ett privat aktiebolag får inte bli föremål för handel börs eller annan organiserad marknadsplats. Detsamma gäller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis 1 kap. 4 §.
Förbudet för privata aktiebolag att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning är straffsanktionerat. Den som uppsåtligen bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse högst ett år 19 kap. 1 §.
l ett aktiebolag svarar aktieägarna inte personligen för bolagets förpliktelser. l bolaget skall därför finnas ett aktiekapital, funktion
vars är att garantera att ett visst mått av tillgångar hålls kvar i bolaget. Aktiekapitalet utgörs inte av någon särskild egendom utan endast
syns som en post på passivsidan i bolagets balansräkning. Lagen förutsätter att bolaget har tillgångar till ett värde som uppgår till minst
summan
142 Huvuddragen i gällande rätt
bolagets skulder och aktiekapitalet. Är detta fallet sägs aktieav kapitalet täckt. Av hänsyn till bolagsborgenärema får ett aktie-
vara bolag inte betala ut vinst till aktieägarna eller återbetala egendom till dessa i samband med nedsättning aktiekapitalet, om inte aktie-
av kapitalet är till fullo täckt eller skulle komma att sakna full täckning efter utbetalningen. Det är detta ligger bakom lagens uttryck att
som aktiekapitalet utgör bundet kapital. Lagen innehåller en rad bestämmelser, skall garantera att tillgångar svarande mot det bundna
som kapitalet tillförs och stannar kvar i bolaget.
Aktiekapitalet skall uppgå till minst 100.000 kr i privata aktiebolag och minst 500.000 kr i publika aktiebolag 1 kap. 3 § första stycket.
2.1 Aktiebolags bildande
Aktiebolag bildas eller flera stiftare, villkoren för
av en som anger bolagsbildningen. Stiftama skall därvid beakta att emission till underkurs inte tillåts i samband med bolagsbildning. Betalningen för en aktie får därför inte understiga det belopp på vilket aktien skall lyda nominella beloppet. Om aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt att
en
aktien tillskjuta egendom än eller med rätt eller plikt mot annan pengar för bolaget att överta egendom mot annat vederlag än aktier apport, får värdet apportegendomen inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom är eller kan antas bli till nytta
som för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom 2 kap. 1 och
2 §§-
Stiftarna skall upprätta stiftelseurkund skall innehålla för-
en som slag till bolagsordning, uppgift det belopp som skall betalas för
om varje aktie samt uppgift när aktierna skall betalas. Skall bolagsbild-
om ningen ske stegvis så att stiftama först inbjuder till aktieteckning varefter de aktietecknare godtas av stiftama kallas till konstitue-
som rande stämma vilken beslut att bilda bolaget fattas successiv-
om bildning, skall stiftelseurkunden dessutom innehålla uppgift om sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman 2 kap. 3 §.
l lagen detaljerade föreskrifter om vad förslaget till bolagsord-
ges ning skall innehålla 2 kap. 4 §. Därav framgår bl.a. att i bolagsordningen skall aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan
anges ändring bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp,
av minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet får vara
mindre än fjärdedel maximikapitalet. I bolagsordningen kan
en av också andra bestämmelser, under förutsättning att de inte strider
tas mot aktiebolagslagen eller annan lag eller författning.
Huvuddragen i gällande rätt 143
Sedan stiftelseurkunden upprättats kan aktieteckning ske. Teckning skall ske antingen direkt stiftelseurkunden eller särskild en teckningslista 2 kap. 5 §. Det åligger därefter stiftarna att avgöra om aktieteckning skall godtas och hur många aktier skall tilldelas som tecknaren 2 kap. 6 §. Beslut om bolagets bildande fattas de godkända aktietecknarna av konstituerande stämma. En förutsättning för att så skall kunna ske är att det vid stämman visas att teckning och tilldelning aktier skett av motsvarande aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt stiftelseurkunden. Annars är frågan bolagets bildande förfallen. Om tecknare om med flertalet avgivna röster och två tredjedelar de vid stämman av företrädda aktierna biträder beslut att bilda bolaget, är bolaget bildat 2
kap. 7 §.
Om alla aktier tecknas direkt vid den konstituerande stämman och alla godtagna aktietecknare är kan beslut bolagets bildande ense, om fattas även om kallelse till stämman inte skett 2 kap. 7 § andra stycket. Det betyder i praktiken att de ovan beskrivna momenten i bolagsbildningsförfarandet kan genomföras vid ett och tillfälle simulsamma
tanbildning.
Bolagsbildningsförfarandet avslutas med att bolaget anmäls för registrering i aktiebolagsregistret hos PRV. Anmälan skall ske senast sex månader efter det stiftelseurkunden undertecknats. Registrering förutsätter för det första att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för aktier förklarats som förverkade och inte övertagits av någon bolagets aktiekapital annan motsvarar det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet. Vidare gäller att det belopp skall betalas i som pengar för de aktier som ingår i bolagets aktiekapital skall inbetalat vara räkning hos svenskt bankinstitut och att, i förekommande fall all apportegendom skall tillförd bolaget. vara Om inte registreringsanmälan görs inom den angivna tiden eller om PRV genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, är frågan om bolagets bildande förfallen 2 kap. 9 §. Aktietecknare är skyldig att erlägga betalning för sina tecknade aktier i enlighet med villkoren i stiftelseurkunden. Försummar han det, kan styrelsen en månad efter anmaning förklara hans rätt till aktien förverkad 2 kap. 11 §. Inbetalning i på aktie kan fullgöras pengar endast genom insättning bankräkning, stiftarna öppnat särskilt som för ändamålet. Kvittning skuld grund aktieteckning mot av av fordran hos bolaget får inte ske 2 kap. 10 §. Aktiebolag förvärvar rättssubjektivitet genom registrering. En förpliktelse som uppkommer genom åtgärd på bolagets vägnar före regist-
144 Huvuddragen i gällande rätt
reringen övergår bolaget endast den följer stiftelseurkunden
om av eller tillkommit efter den konstituerande stämman. Om så inte är fallet,
deltagit i åtgärden eller beslut därom solidariskt för svarar de som förpliktelsen 2 kap. l3 §.
2.2 Aktier, aktiebrev m.m. och aktiebok
2.2.1 Aktier och aktieslag
En grundläggande regel i aktiebolagslagen är att alla aktier har lika rätt i bolaget. Från denna regel kan undantag göras genom bestämmelse i bolagsordningen, aktier olika slag skall finnas eller kunna ges ut
att av 3 kap. l § första och andra stycket. Några begränsningar i fråga om antalet aktieslag finns inte.
Det är inte ovanligt att aktiebolag har två eller flera aktieslag som skiljer sig i fråga aktiernas rätt till andel i bolagets tillgångar
om eller vinst stam- och preferensaktier eller i fråga om aktiernas röstvärde. Även andra skillnader mellan aktieslag förekommer.
Avser olikheten mellan aktieslagen akties röstvärde, gäller att ingen aktie får ha röstvärde överstiger tio gånger röstvärdet för annan
ett som aktie 3 kap. l § femte stycket. Med stöd av Övergångsbestämmelser till äldre lag förekommer undantagsvis större röstvärdesskillnader 8 § APL. Aktier utan rösträtt tillåts inte.
Om aktier inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst, skall i bolagsordningen vilken företrädesrätt som till-
anges kommer aktieägarna vid ökning aktiekapitalet 3 kap. l § andra
av stycket.
2.2.2 Aktieöverlåtelse
Aktie kan fritt överlåtas och förvärvas 3 kap. 2 §. Från denna princip medger lagen bara ett undantag, nämligen att i bolagsord-
numera ningen föreskrivs att aktieägare eller skall vara berättigad att
annan lösa aktie, övergår till ägare hembudsskyldighet 3 kap. 3 §.
som ny Det kan i sammanhanget erinras att överlåtelsebegränsningar i
om aktieägaravtal saknar verkan mot bolaget.
En aktie representerar enkelt uttryckt en andel i bolaget. För att underlätta överlåtelser aktier knyts aktierätten som regel till ett
av
aktiebrev 3 kap. 4 §. Vill ägaren överlåta aktien skriver papper, ett
överlåtelseförklaring aktiebrevet. han en
Huvuddragen i gällande rätt 145
2.2.3 Aktiebok
Styrelsen i ett aktiebolag är skyldig att föra en förteckning över bolagets samtliga aktier och aktieägare aktiebok. Aktieboken skall upprättas omedelbart efter bolagets bildande. Aktierna upptas i nummerföljd med uppgift om aktieägarens namn, postadress och yrke eller titel. Finns det i bolaget aktier av olika slag, skall av aktieboken framgå till vilket slag varje aktie hör.
När någon företer ett utfärdat aktiebrev och styrker sitt förvärv eller när aktieägare eller annan behörig person anmäler någon annan förändring i förhållande som upptagits i aktieboken, skall styrelsen i aktieboken genast föra aktieägaren eller göra anteckning om förändringen 3 kap. 7 §.
2.2.4 Avstämningsbolag
Ett aktiebolag kan genom bestämmelse i bolagsordningen uppdra ett särskilt bolag, Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag Värdepapperscentralen, att föra bolagets aktiebok och svara för vissa andra därmed sammanhängande uppgifter. I bestämmelsen skall anges att den som på viss fastställd dag avstämningsdagen är införd i aktie-
en - boken eller i en särskild förteckning som Värdepapperscentralen skall föra över uppdragstagare, panthavare m.fl. skall anses behörig att ta emot utdelning och, vid fondemission, ny aktie som tillkommer aktieägare samt att utöva aktieägares företrädesrätt att delta i emission 3 kap. 8 §. Bolag med sådant förbehåll i bolagsordningen kallas avstämningsbolag. Övriga bolag brukar kallas kupongbolag.
Beträffande avstämningsbolag kan i aktieboken, i stället för ägaren, antecknas någon som fått ägarens uppdrag att förvalta aktierna förvaltarregistrering; 3 kap. 10 §. För att kunna registreras som förvaltare krävs tillstånd av Finansinspektionen 8 kap. l § aktiekontolagen 1989:827. Sådant tillstånd får ges bl.a. svenska och utländska banker
och värdepappersföretag.
2.2.5 Aktiekonto
I avstämningsbolag får aktiebrev inte utfärdas. I stället skall Värdepapperscentralen för varje avstämningsbolag föra ett särskilt register över bolagets aktier. Avstämningsregistret består av dels en daglig journal, dels aktiekonton ett eller flera för varje aktieägare. I den
-
146 Huvuddragen i gällande rätt
dagliga joumalen införs omedelbart alla anmälningar till registret. Om alla villkor för registrering är uppfyllda, görs anteckning också på aktiekonto. Registrering aktiekonto får i stort sett samma rättsverkningar i avstämningsbolag som innehavet av aktiebrev får i
kupongbolag.
Aktiekonton kan, efter Värdepapperscentralens medgivande, föras av bl.a. svenska och utländska banker och värdepappersföretag. Den enskilde aktieägaren väljer själv vilket institut han vill använda. Han vänder sig t.ex. till bank och begär att vissa aktier som han köpt i
en ett avstämningsbolag skall registreras på ett aktiekonto i hans namn. Banken prövar då de fonnella förutsättningarna för att registrera aktierna med ledning av registreringsuppgifter och förvärvshandlingar och vidarebefordrar uppgifterna till VPC. Vill aktieägaren sedan sälja aktierna, vänder han sig till samma bank som kontrollerar att han är registrerad för aktierna innan ärendet går vidare.
2.2.6 Aktiebokens offentlighet
Aktieboken är offentlig. Den skall hållas tillgänglig hos bolaget, inte bara för aktieägare utan för var och en som önskar ta del av den. Om aktieboken förs med dator eller på annat liknande sätt, skall i stället en utskrift aktieboken begäran tillhandahållas hos bolaget och, i
av fråga om avstämningsbolag, även hos Värdepapperscentralen. Utskriñen får inte äldre än månader. Var och en har också rätt
vara sex att mot ersättning för kostnaderna få en aktuell utskrift av aktieboken eller del den. När det gäller avstämningsbolag som har mer än en
av aktieägare, f°ar utskrift av aktieboken inte innehålla uppgifter om aktieägare som inte har mer än femhundra aktier i bolaget 3 kap. 13 §.
Aktiebok eller, om aktieboken förs med dator eller på annat liknande utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena tio dagar
sätt, en före bolagsstämma, skall alltid hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämma.
Aktieboken är av avgörande betydelse för aktieägares rätt att utöva sina rättigheter i bolaget, framför allt såvitt avser rätten att delta i bolagsstämma. Som huvudregel gäller nämligen, att den som förvärvat en aktie inte får utöva sina rättigheter i bolaget, innan han införts i aktieboken. Kravet på införd i aktieboken gäller dock inte i
att vara fråga om rätten till utdelning eller andra ur aktien uppkomna rättigheter som utövas mot företeende eller avlämnande av aktiebrev, kupong eller annat särskilt bevis som ges ut av bolaget 3 kap. 14 §.
Huvuddragen i gällande rätt 147
2.3 Ökning av
aktiekapitalet genom
nyemission eller fondemission
Ett aktiebolag kan öka sitt aktiekapital nyemission eller fond-
genom emission. Vid nyemission tecknas nya aktier mot betalning. Emissionen kan utformas som en kontantemission, varvid betalning skall ske med pengar, eller som en apportemission, varvid betalning skall
som tillskjutas annan egendom än Vid fondemission aktier ut
pengar. ges eller höjs aktiemas nominella belopp utan ny betalning. Bestämmelser om kapitalökning genom ny- och fondemission finns i 4 kap.
Beslut om ökning av aktiekapitalet genom aktieemission skall
som huvudregel fattas av bolagsstämman. Kräver beslutet att bolagsordningen ändras, t.ex. såvitt avser aktiekapitalets storlek, får emissionsbeslutet fattas först efter stämmans beslut sådan ändring
om av bolagsordningen 4 kap. l § andra stycket. Styrelsen kan besluta om nyemission dels under förutsättning av bolagsstämmans godkännande i efterhand, dels efter bolagsstämmans föregående bemyndigande 4 kap. 14 och 15 §§.
Vid bolagsbildning gäller ett absolut förbud mot underkurs. Ett sådant förbud gäller i princip också vid nyemission. Undantag görs emellertid för bolag vars aktier är noterade vid börs eller auktoriserad marknadsplats. Sådana bolag får emittera aktier till en kurs ligger
som under det nominella värdet. En förutsättning är dock att skillnaden mellan vad som skall betalas för de nya aktierna och deras sammanlagda nominella belopp tillförs aktiekapitalet genom överföring från bolagets eget kapital i övrigt eller genom uppskrivning av värdet av anläggningstillgångar, innan beslutet om nyemission registreras 4 kap. 1 § fjärde stycket.
Vid nyemission där de nya aktierna skall betalas med kon-
pengar tantemission och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger, om inte annat föreskrivits i bolagsordningen eller, vid kontantemission, antingen bestäms i emissionsbeslutet eller följer av villkor som meddelats vid emission av skuldebrev 4 kap. 2 §. Emitteras aktier mot apportegendom har aktieägarna inte någon företrädesrätt till teckning.
2.3.1 Nyemission
Förslag till beslut om nyemission skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet
148 Huvuddragen i gällande rätt
skall fattas. Det skall också sändas till aktieägare, som begär det. I lagen detaljerade föreskrifter om vad förslaget skall innehålla 4 ges kap. 4-6 §§. Beslut nyemission fattas med enkel stämmomajoritet 9 kap. om 13 §. Skall emissionen genomföras med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt är emellertid beslutet giltigt endast det har biträtts av om aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna 4 kap. 2 § andra stycket. Motsvarande majoritetskrav gäller ifråga om stämmans godkännande av en styrelsen beslutad emission och i fråga om bemyndigande av styrelav att besluta nyemission 4 kap. 14 och 15 §§. sen om l likhet med vad är fallet vid bolagsbildning är aktieteckning som vid nyemission formbunden rättshandling. Teckning skall ske en teckningslista innehåller beslutet nyemission. Lagen medger som om emellertid även ett förenklat förfarande Simultanteckning, avsett främst för bolag med ett begränsat antal aktieägare. Tecknas alla aktierna de aktieägare, enligt lagen, bolagsordningen eller av som stämmobeslut har företrädesrätt till de nya aktierna, vid den stämma där ökningsbeslutet fattas, behöver teckning inte ske teckningslista utan kan göras i stämmoprotokollet. Simultanteckning får inte användas i avstämningsbolag. l avstämningsbolag får i beslutet nyemission förordnas att om teckning i fråga hela eller viss del av emissionen skall ske genom om betalning i stället för teckningslista 4 kap. 8 §. När aktieteckningen har avslutats skall styrelsen besluta tilldelom ning aktier till aktietecknama. Aktierna skall genom styrelsens av nya försorg genast tas upp i aktieboken 4 kap. 9 §. Har för aktiekapitalets ökning bestämts ett visst belopp eller ett lägsta belopp, är beslutet nyemission förfallet, beloppet inte om om tecknats inom teckningstiden 4 kap. lO §. Bestämmelserna betalning aktie i samband med bolagsbildom av ning äger motsvarande tillämpning vid inbetalning grund av beslut nyemission. Kvittning skuld grund av aktieteckning mot om av fordran hos bolaget får dock ske, bestämmelser därom upptagits i om beslutet nyemission. Detsamma gäller i fråga om bolag, vars bundom kapital före emissionen uppgår till minst miljon kronor, om na egna en styrelsen medger kvittning. Sådant medgivande får inte lämnas, om det skulle till skada för bolaget eller dess borgenärer 4 kap. l 1 §. vara Beslut nyemission skall anmälas för registrering inom sex om månader från beslutet. Registrering förutsätter bl.a. att det sammanlagda nominella beloppet tecknade och tilldelade aktier efter av nya avdrag för aktier förklarats förverkade och inte övertagits av som
Huvuddragen i gällande rätt 149
någon annan ökningen av aktiekapitalet uppgår till minst det belopp eller minimibelopp som angetts i emissionsbeslutet. Vad gäller betalningen för aktierna görs en skillnad mellan kontantemission i större respektive mindre bolag samt apportemission. Vid kontantemission i bolag vars bundna egna kapital före emissionen understiger en miljon kronor skall hela det belopp, som skall betalas för aktierna, erläggas genom insättning bankräkning som bolaget öppnat hos svenskt bankinstitut. Vid kontantemission i bolag, där det egna kapitalet är minst en miljon kronor före emissionen räcker det att hälften av det belopp skall betalas for de tilldelade nya aktierna har erlagts för
som att nyemissionen skall få registreras. I sådant fall skall full betalning erläggas inom sex månader från registreringen av nyemissionen. Betalning får i det fallet erläggas direkt till bolaget. Vid apportemission slutligen, gäller att all apportegendom skall vara tillförd bolaget för att nyemissionsbeslutet skall kunna registreras. Genom registreringen är aktiekapitalet ökat 4 kap. 12 §.
2.3.2 Fondemission
Fondemission som innebär att nya aktier ges ut eller att aktiemas
— nominella belopp höjs utan ny betalning kan ske genom överföring
till aktiekapitalet av disponibla vinstmedel, uppskrivningsfond eller reservfond eller genom uppskrivning av anläggningstillgångs värde 4 kap. 16 §.
Ett beslut om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering och får inte verkställas före registreringen. Aktiekapitalet är ökat när registrering skett.
Emissionsprospekt
När ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier eller teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta ett emissionsprospekt, om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst 300.000 kronor 4 kap. 18 §.
Oavsett om det är bolaget eller en aktieägare som lämnar erbjudandet, är det styrelsen ansvarar för emissionsprospektets upprättande
som och innehåll. Aktieägare som avser att sälja aktier eller teckningsrätter under sådana former att emissionsprospekt skall upprättas, skall därför underrätta styrelsen härom senast sex veckor före den dag då inköp för
150 Huvuddragen i gällande rätt
första gången skall kunna ske 4 kap. 19 §.
Emissionsprospektet skall innehålla bl.a. bolagets redovisningshandlingar för de tre senaste räkenskapsåren, uppgift om bolagets styrelseledamöter, revisorer och ledande befattningshavare samt redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i bolaget. Uppgifterna i emissionsprospektet skall granskas av bolagets revisorer. Deras berättelse över granskningen skall tas i emissionsprospektet 4 kap. 20-24 §§.
Emissionsprospektet skall hållas tillgängligt på de platser, där teckning eller inköpsanmälan tas emot senast tre vardagar före den dag då teckning eller inköp tidigast kan ske 4 kap. 25 §.
Har bolaget upprättat emissionsprospekt med anledning av erbjudande från aktieägare, äger bolaget uppbära ersättning från aktieägaren för sina kostnader för emissionsprospekt och revision 4 kap. 26 §.
Prospektbestämmelser finns också i lagstiftningen om banker och försäkringsbolag samt i finansmarknadslagstiftningen. Beträffande fonpapper skall inregistreras vid börs eller är föremål för
som som ansökan om sådan inregistrering gäller prospektbestämmelsema i lagen 1992:543 om börs- och cleringsverksamhet LBC.
Enligt 4 kap. l § LBC får vid en börs ske notering av och handel med alla slags finansiella instrument. Notering av och handel med ett visst finansiellt instrument får dock inte inledas, innan börsen har lämnat sitt godkännande därtill. Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen, efter prövning enligt 5 kap. l beslutar
inregistrering fondpapperen. För fondpapper, inte är föreom av som mål för inregistrering, får godkännande för notering och handel lämnas endast efter börsen enligt närmare bestämmelser i 6 kap. 1 §
en av företagen prövning.
l 5 kap. LBC meddelas bestämmelser om förutsättningar för inregistrering fondpapper vid börs. Enligt 5 kap. 1 § första stycket
av sker sådan inregistrering efter ansökan av den som givit ut fond-
inregistrering får enligt paragrafens andra stycke ske endast papperen. om det med hänsyn till marknadsförhållandena för de fondpapper som
och omständigheterna i övrigt föreligger förutsättningar för en avses ändamålsenlig börshandel med fondpapperen. Om skyldighet föreligger att upprätta börsprospekt, får enligt 5 kap. l § tredje stycket fondpapperen inte inregistreras förrän prospektet har godkänts eller såvitt
-
vissa prospekt som godkänts i annan EES-stat godtagits av avser — börsen och offentliggjorts av utgivaren.
Enligt 5 kap. 5 § första stycket skall utgivaren av fondpapperen till
ansökan inregistrering foga särskild redogörelse för sina en om en förhållanden börsprospekt. Prospektet skall innehålla de upplysningar
Huvuddragen i gällande rätt 15 l
behövs för att investerare skall kunna göra en välgrundad som en bedömning utgivarens verksamhet och ekonomiska ställning samt
av
de rättigheter är förenade med fondpapperen. Skyldighet att av som upprätta börsprospekt föreligger enligt paragafens andra stycke inte, om inregistreringen avser fondpapper som är utgivna av stat inom EES eller är andelar i en värdepappersfond eller i utländskt fondföretag med säte i EES-stat. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
en Finansinspektionen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att upprätta börsprospekt i de fall då behovet av information har tillgodosetts på något annat sätt. När prospektet har godkänts eller, i fråga om vissa utländska prospekt, godtagits av börsen, skall det, enligt 5 kap. 5 b § tredje stycket, offentliggöras av utgivare.
Av 6 kap. 1 § framgår att notering vid en börs av fondpapper, som inte är föremål för inregistrering, får ske efter ansökan av den som har givit ut fondpapperen. Även i detta fall gäller dock allmän
som en förutsättning att marknadsförhållandena och omständigheterna i övrigt är sådana att en ändmålsenlig börshandel kan äga rum med fond-
papperen.
Enligt 2 § 1 och 3 förordningen 1992:561 om börs- och clearingsverksamhet skall Finansinspektionen meddela närmare föreskrifter dels
villkoren för inregistrering av fondpapper vid börs enligt 5 kap. om l § fjärde stycket börslagen, dels om innehållet i börsprospekt enligt 5 kap. 5 § samma lag samt om offentliggörande av sådana prospekt och bl.a. vissa utländska prospekt. Enligt l § 3 samma förordning meddelar Finansinspektionen de föreskrifter som behövs om undantag enligt 5 kap. 5 § andra stycket från skyldigheten att upprätta börsprospekt.
Med stöd förordningen har Finansinspektionen meddelat före-
av skrifter börsprospekt FFFS 1995:21. De detaljerade föreskrifterna
om innehåller bestämmelser skyldighet att upprätta börsprospekt och
om
innehållet i och offentliggörande av sådant prospekt. om
Bestämmelser emissionsprospekt finns också i lagen 1991:980
om
handel med finansiella instrument LHF. Lagen innehåller grundom läggande bestämmelser om handel med fondpapper och andra finansiella instrument. Enligt lagmotiven upptar den näringsrättsliga regler som riktar sig till värdepappersmarknadens aktörer prop. 1990/9l:142 s. 82.
Prospekt skall enligt LHF upprättas vid emission av fondpapper,
inte är inregistrerade och inte heller föremål för ansökan om som inregistrering vid börs, samt vid erbjudande köp eller försälj-
en om ning finansiella instrument, emissionen eller erbjudandet riktas
av om till en öppen krets och summan av de belopp som kan komma att erläggas till följd emissionen eller erbjudandet uppgår till minst
av
152 Huvuddragen i gällande rätt
300.000 kr. Ett sådant prospekt skall innehålla de upplysningar som, med hänsyn till de finansiella instrument som avses, behövs för en välgrundad bedömning av emissionen eller erbjudandet. Prospekt behöver enligt paragrafen inte upprättas om
emissionen eller erbjudandet görs stat inom EES,
av en
emissionen eller erbjudandet andelar i en värdepappersfond
avser eller i utländskt värdepappersföretag med säte i EES-stat,
emissionen eller erbjudandet avser fordringsrätter med kortare löptid än ett år, eller
lägsta belopp skall erläggas av en enskild investerare är
som 300.000 kronor eller mer. Ytterligare undantag kan meddelas av rege-
ringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Finansinspektionen 2
kap. 1 §jämförd med 2 och 3 LHF.
Vid emission av fondpapper skall prospekt upprättas av utgivaren, medan det vid erbjudande köp eller försäljning av finansiella
om instrument åligger den som lämnar erbjudandet att upprätta prospekt 2 kap. 2 och 3 LHF.
Prospektet skall lämnas till Finansinspektionen med ansökan om registrering. Ett emissionsprospekt skall godkännas av Finansinspektionen innan det registreras. Om samma fondpapper emitteras i ett eller flera andra länder inom EES, vilkas lagstiftning kräver för-
handsgranskning prospekt, och utgivaren därvid upprättar prospekt
av enligt reglerna börsprospekt, skall inspektionen dock inte pröva
om frågan godkännande utgivaren har sitt säte i länderna och
om om ett av fondpapperen emitteras där eller utgivaren i annat fall har ansökt
om
godkännande prospektet länderna 2 kap. 4 § LHF. om av i något av
Om ett prospekt inte upprättas eller uppfyller de krav som följer av lagen eller de föreskrifter som utfärdats av med stöd av denna eller inte lämnas till Finansinspektionen, får inspektionen förelägga utgivaren eller den lämnat erbjudandet att vidta rättelse prop.
som 1991/92:113 219. Ett sådant föreläggande kan enligt 6 kap. 3 § 1
s. förenas med vite.
Enligt 1 § 1 och 2 förordningen 1991:1007 om handel och tjänster
värdepappersmarknaden får Finansinspektionen meddela de före-
skrifter behövs beträffande undantag enligt 2 kap. 1 § tredje
som stycket LHF från skyldigheten att upprätta prospekt och om innehållet i prospekt enligt 2 kap. 3 § samma lag. Inspektionen meddelar enligt 2 § 1-2 samma förordning närmare föreskrifter om innehållet i prospekt vid emissioner fondpapper som avses i 2 kap. 2 § LHF och
av
Huvuddragen i gällande rätt 153
om offentliggörande av prospekt enligt 2 kap. 6 § första stycket samma lag.
Med stöd av förordningen har Finansinspektionen utfärdat föreskrifter om emissionsprospekt som avses i 2 kap. 2 § LHF och om offentliggörande av prospekt som avses i 2 kap. 3 § samma lag FFFS 1995:21.
Föreskrifterna om innehållet i emissionsprospekt är detaljerade. De upptar bestämmelser om försäkran av de för prospektet ansvariga och förklaring av revisorer motsvarande vad som gäller för börsprospekt.
Finansinspektionen har inte meddelat några föreskrifter rörande innehållet i sådant prospekt som enligt 2 kap. 3 § skall upprättas vid erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument.
2.4 Konvertibla skuldebrev och skuldebrev
förenade med till
optionsrätt nyteckning
Aktiebolag kan mot vederlag ge ut konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Karakteristiskt för båda låneformer är att de kan resultera i en ökning av bolagets aktiekapital. Bestämmelser om konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning finns i 5 kap.
Ett konvertibelt skuldebrev skall innehålla en utfástelse från bolaget att en borgenär har rätt att helt eller delvis byta sin fordran enligt skuldebrevet mot aktier i bolaget.
Ett skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning skall ge borgenären rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i pengar. Optionsrätten kan knytas till optionsbevis som utgivningsdagen skall vara fogade vid skuldebreven. Skuldebrevsinnehavaren får emellertid skilja optionsbeviset från skuldebrevet och förfoga över beviset särskilt, om inte i skuldebrevet föreskrivs att beviset får avskiljas först efter viss tid.
Villkoren för utbyte av konvertibler eller nyteckning av aktier med stöd av optionsrätt skall bestämmas så att utbyte eller nyteckning kan ske utan att bolagsordningen ändras. Skulle en konvertering av samtliga skuldebrev eller ett utnyttjande av samtliga optionsrätter medföra exempelvis att aktiekapitalet skulle komma att överstiga det i bolagsordningen angivna maximikapitalet, måste beslut om ändring av bolagsordningen först fattas.
Vid bolagsbildning och nyemission gäller att aktierna inte får tecknas mot betalning som understiger aktiens nominella värde under-
154 Huvuddragen i gällande rätt
kurs. Detsamma gäller vid emission av konvertibler och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Vederlaget för ett konvertibelt skuldebrev får inte understiga det nominella beloppet aktie som skall utlämnas vid utbyte, inte mellanskillnaden täcks genom
om kontant betalning vid utbytet. Och i fråga skuldebrev förenade med
om optionsrätt till nyteckning gäller de allmänna bestämmelserna om teckning aktier när optionsrätten utnyttjas. Teckningskursen får
av således inte understiga det nominella beloppet 5 kap. 1 §.
Vid emission skuldebrev skall betalas med pengar har
av som aktieägarna regel företrädesrätt att teckna sig för förvärv av skul-
som debrev såsom emissionen gällde de aktier som kan komma att träda
om i stället för skuldebreven eller nytecknas grund av optionsrätt. Emitteras skuldebrev mot apportegendom har aktieägarna inte någon företrädesrätt till teckning 5 kap. 2 § första stycket.
Beslut emission skuldebrev fattas regel bolagsstäm-
om av som av
Det är emellertid möjligt för styrelsen att besluta om sådan man. emission dels under förutsättning bolagsstämmans godkännande i
av efterhand, dels efter bolagsstämmans bemyndigande. I fråga om förslag till beslut emission och kallelse till bolagsstämma äger bestäm-
om om melserna kapitalökning nyemission motsvarande tillämpning
om genom 5 kap. 3 §.
Beslut emission konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
om av förenade med optionsrätt till nyteckning fattas med enkel stämmomajoritet 9 kap. 13 §. Skall emissionen genomföras med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt är emellertid beslutet giltigt endast om det har biträtts aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
av avgivna rösterna de vid stämman företrädda aktierna 5 kap. 2 §
som andra stycket. Motsvarande majoritetskrav gäller i fråga om stämmans godkännande styrelsen beslutad emission och i fråga om
av en av bemyndigande styrelsen att besluta emission 5 kap. 8 och
av om 9 §§-
Har visst belopp eller ett lägsta belopp bestämts för emissionen,
ett är beslutet emissionen förfallet, beloppet inte tecknats inom
om om teckningstiden.
Bestämmelserna betalning aktie i samband med bolagsbild-
om av ning gäller i tillämpliga delar även vid emission konvertibla skulde-
av brev.
När teckningen skuldebreven avslutats, skall bolaget genast för
av registrering anmäla beslutet emission och det nominella beloppet
om
det lån tecknats, beslutet inte har förfallit på grund av av som om underteckning 5 kap. 7 §.
Huvuddragen i gällande rätt 155
2.4.1 och med stöd
Konvertering teckning av optionsrätt
I emissionsbeslutet och, om styrelsen eller styrelseledamot fått bemyndigande att bestämma vissa emissionsvillkor, styrelsens eller ledamotens beslut härom skall anges tid och villkor för konvertering respektive utnyttjande optionsrätten till teckning. När tiden är inne av verkställs beslutet att fordringen enligt skuldförbindelsen helt genom eller delvis byts konverteras eller flera aktier i bolaget eller, i mot en optionsfallet, att aktieteckning sker med stöd optionsrätten. genom av Aktieteckning med stöd av optionsrätt skall ske teckningslista som innehåller beslutet emission teckningsoptionerna och viss om av ytterligare information. I avstämningsbolag får i emissionsbeslutet förordnas att teckning i fråga hela eller viss del emissionen skall om av ske genom betalning i stället för teckningslista 5 kap. 12 §. Bestämmelserna betalning aktie i samband med bolagsbildom av ning äger motsvarande tillämpning vid inbetalning grund nyteckav ning med stöd optionsrätt. Kvittning skuld grund aktieav av av teckning mot fordran hos bolaget får dock ske, styrelsen medger om det. Sådant medgivande får inte lämnas, det skulle till skada om vara för bolaget eller dess borgenärer 5 kap. 13 §. Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller nyteckning av aktier gått ut skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier som utgivits i utbyte eller som nytecknats och till fullo betalats. Om utbytestiden eller teckningstiden är längre än år, skall anmälan ett göras senast tre månader efter utgången varje räkenskapsår under av vilket utbyte eller nyteckning har skett. Registrering förutsätter att bolaget grund emissionen tillförts av vederlag till ett värde motsvarande minst det sammanlagda beloppet av de aktier utgivits i samband med konvertering eller, vid nytecksom ning, att aktierna till fullo betalats. Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med det sammanlagda nominella beloppet de anmälda aktierna 5 kap. 14 §. av
Emissionsprospekt
Bestämmelserna om emissionsprospekt i samband med nyemission tillämpas också när ett publikt aktiebolag eller aktieägare i ett en sådant bolag offentliggör eller annat sätt till vidare krets riktar en inbjudan att förvärva bolaget utgivna konvertibla skuldebrev eller av skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Skyldighet att
156 Huvuddragen i gällande rätt
upprätta emissionsprospekt föreligger dock endast om summan av de belopp kan komma att betalas for de ifrågavarande skuldebreven
som uppgår till minst 300.000 kronor 5 kap. 16 §.
2.5 LEO-lagen
Lagen 1987:464 vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag
om
LEO-lagen tillämpas när aktiemarknadsbolag eller dotterbolag m.m. till sådana bolag fattar beslut om
nyemission aktier eller emission konvertibla skuldebrev eller
av av skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, eller
överlåtelse aktier eller skuldebrev detta slag som utgivits av
av av ett bolag inom samma koncern.
Med aktiemarknadsbolag förstås svenskt aktiebolag utgivit aktier,
som vilka är noterade vid börs eller auktoriserad marknadsplats 1 §.
en
l fråga beslut, enligt lagen skall fattas eller godkännas av
om som bolagsstämma, gäller att de är giltiga endast om de biträtts av aktieägare med minst nio tiondelar såväl de avgivna rösterna som de
av stämman företrädda aktierna 3 §.
Sådana emissioner i l § skall for att bli giltiga fattas
som avses eller godkännas bolagsstämman i det emitterande bolaget. Detta
av krav stämmogodkännande gäller under två förutsättningar. För det första skall aktieägarna i det emitterande bolaget inte ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller i enlighet med vad forskrivs i bolagsordningen. För det andra skall
som företrädesrätt till teckning i stället lämnas
styrelseledamöter eller suppleanter i det emitterande aktiebolaget eller annat företag i samma koncern,
verkställande direktör eller vice verkställande direktör i det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,
andra anställda i det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,
make eller sambo till någon som avses i l-3,
omyndiga barn står under vårdnad av någon som avses i l-3,
som
eller
juridiska över vilka någon som avses i l-5 ensam eller
personer tillsammans med där har ett bestämmande inflytande.
annan som avses
Huvuddragen i gällande rätt 157
Bestämmelsen gäller dock inte aktier emitteras for att infria bola-
som gets utfastelse i konvertibla skuldebrev eller i optionsrätter till nyteckning 4 §.
Om en emission beslutas i ett dotterbolag som inte är aktiemarknadsbolag fordras for emissionsbeslutets giltighet dessutom, att det godkänts av bolagsstämman i det aktiemarknadsbolag är
som moderbolag i koncernen 5 §.
Har ett aktiebolag emitterat med lagen avsedda aktier eller skuldebrev med företrädesrätt till teckning for ett annat aktiebolag i samma koncern, får det senare aktiebolaget inte överlåta aktierna eller skuldebreven eller till skuldebreven hörande optionsrätter till någon i den med 4 § punkterna 1-6 avsedda insiderkretsen, utan att beslut om detta har fattats bolagsstämman i det överlåtande bolaget. Är det över-
av låtande bolaget ett dotterbolag som inte är aktiemarknadsbolag, fordras for överlåtelsens giltighet dessutom att den godkänns bolagsstäm-
av man i det aktiemarknadsbolag som är moderbolag i koncernen 6 §.
Ett moderbolag får inte heller i övrigt överlåta aktier i ett dotterbolag till någon i den med 4 § l—6 avsedda insiderkretsen, utan att beslut om detta har fattats av bolagsstämman i moderbolaget. Om det överlåtande moderbolaget inte är ett aktiemarknadsbolag har ett
men moderbolag som är det, fordras for överlåtelsens giltighet dessutom att den godkänns av bolagsstämman i det sistnämnda moderbolaget 7 §.
Överlåtelser aktier, skuldebrev eller optionsrätter sker i strid
av som med 6 eller 7 § är ogiltiga 8 §.
2.6 av
Nedsättning aktiekapitalet
Aktiebolag får sätta ned sitt aktiekapital, dock under det lägsta belopp som lagen föreskriver. Eftersom aktiekapitalets funktion är att garantera att ett visst mått av tillgångar hålls kvar i bolaget får nedsättning ske endast under iakttagande av detaljerade regler, syftar
som till att skydda bolagsborgenärerna. Dessa regler finns i 6 kap.
Nedsättning av aktiekapitalet får ske for
avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,
återbetalning till aktieägarna, eller
avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.
l58 Huvuddragen i gällande rätt
Nedsättning för återbetalning till aktieägarna, avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman får inte avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen.
Nedsättning aktiekapitalet kan genomföras genom
av
inlösen eller sammanläggning av aktier,
indragning av aktier utan återbetalning, eller
minskning aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal-
av ning 6 kap. l §.
Beslut nedsättning aktiekapitalet fattas av bolagsstämma, om
om av inte annat följer förbehåll i bolagsordningen om inlösen av aktier.
av Kräver beslutet att bolagsordningen ändras, får nedsättningsbeslutet fattas först efter stämmans beslut om sådan ändring av bolagsordningen.
Nedsättning för återbetalning till aktieägarna, avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.
De regler tillhandahållande handlingar före stämma som
om av gäller vid nyemission skall i tillämpliga delar följas också vid nedsättning aktiekapitalet. Det innebär bl.a. att styrelsens förslag till ned-
av sättningsbeslut och, om årsredovisningen inte behandlas stämman, vissa redovisningshandlingar skall finnas tillgängliga för aktieägarna och läggas fram stämman. Kallelsen till stämman skall alltid ange nedsättningsförslagets huvudsakliga innehåll 6 kap. 2 §.
Bolagsstämmans beslut nedsättning huvudregel giltigt
om är som endast det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
om avgivna rösterna de vid stämman företrädda aktierna. Majoritets-
som kravet motsvarar vad som krävs för ändring av bolagsordningen, som inte påverkar redan utgivna aktiers rätt. Stämmobeslut om nedsättning
inlösenförbehåll i bolagsordningen kan dock fattas med med stöd av enkel majoritet. Innebär nedsättningen att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, krävs för stämmans beslut ännu mer kvalificerad majoritet 6 kap. 2 a §.
Nedsättningsbeslut skall inom fyra månader anmälas för registrering 6 kap. 4 §. Skall nedsättningsbeloppet användas för omedelbar täckning förlust enligt fastställd balansräkning, är aktiekapitalet nedsatt
av när beslutet registrerats. Bolaget blir dänned också underkastat vissa begränsningar i sina utdelningsmöjligheter. Innan tre år förflutit från
Huvuddragen i gällande rätt 159
registreringen får vinstutdelning beslutas endast rätten tillstånd om ger därtill eller aktiekapitalet ökats med minst nedsättningsbeloppet 6 om kap. 5 §. Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas för återbetalning till aktieägarna, avsättning till reservfond eller till fond använatt das enligt beslut av bolagsstämman, får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte samtidigt bolaget genom nyemission tillförs ett belopp minst motsvarar nedsättningsbeloppet. som Rätten skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända okända, med som föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han ha annars anses medgivit ansökningen. Bestrids inte ansökan eller får de borgenärer som bestrider den full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall tillstånd meddelas 6 kap. 6 §. Bifaller rätten ansökan att få vertkställa nedsättningsbeslut, om är aktiekapitalet nedsatt när beslutet registrerats. Avslår rätten ansökan,
skall registreringsmyndigheten förklara nedsättningsbeslutet förfallet 6
kap. 7 §. I aktiebolag, vars bolagsordningen innehåller föreskrift minimiom och maximikapital kan i bolagsordningen även tas förbehåll att aktiekapitalet kan nedsättas inlösen aktier 6 kap. 8 §. genom av
2.7 Förvärv av aktier
egna och upptagande av vissa penninglån
2.7.1 Förvärv aktier
av egna
Ett aktiebolag får inte teckna, förvärva eller pant ta emot som egen aktie. Förvärv aktie tillåts dock i tre undantagsfall, nämligen av egen vid Övertagande av affärsrörelse där aktien ingår i rörelsen, vid inlösen av aktie på grund maktmissbruk och vid inrop auktion aktie av av som har utmätts för företagets fordran. En på detta sätt förvärvad aktie skall, om den inte har dragits nedsättning aktiekapitalet, genom av avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktie inte har avyttrats inom tre år från förvärvet är som ogiltig. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiens nominella belopp 7 kap. 1 och 2 §§.
160 Huvuddragen i gällande rätt
2.7.2 Upptagande av Vissa penninglån
Ett aktiebolag får inte penninglån villkor att lånet skall
ta upp betalas sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett
annat penningbelopp bestäms med hänsyn till förändringar i penning-
som värdet. Det är alltså inte möjligt för ett aktiebolag att ut exempelvis
ge obligationer medför rätt till återbetalning i förhållande till andelen
som i bolagets förmögenhet eller till marknadskursen aktierna vid tiden för uppsägning lånet eller bolagets likvidation. Förbudet träffar inte
av konvertibla skuldebrev.
En lån är vinstandelslån vid vilka bolaget ger ut
annan typ av obligationer eller andra skuldebrev med rätt till ränta, storlek är
vars helt eller delvis beroende utdelningen till aktieägare i bolaget eller
av bolagets vinst. Sådana lån är tillåtna, under förutsättning att de beslutas
bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans bemyndigande, av av styrelsen 7 kap. 3 §.
2.8 Inlösen av minoritetsaktier
Aktiebolagslagens bestämmelser inlösen minoritetsaktier är
om av intagna i 14 kap. 31-35 §§.
Den grundläggande bestämmelsen återfinns i 31 § första stycket, enligt vilket moderbolag självt eller tillsammans med dotter-
ett som företag än nio tiondelar aktierna med än nio tiondelar
äger mer av mer
röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har rätt att av de av övriga aktieägarna i dotterbolaget lösa återstående aktier. Den vars aktier kan lösas har rätt att få sina aktier inlösta av moderbolaget.
l paragrafens andra stycke föreskrivs, att tvist om rätt eller skyldighet till inlösen eller lösenbeloppet skall prövas tre skiljemän.
om av Förfarandet inför dem skall i huvudsak följa reglerna i lagen 1929:145 skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämn-
om
den tid, inom vilken skiljedom skall meddelas, gäller dock da lag om inte. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget, inte skiljemännen särskilda skäl ålägger någon annan
om aktieägare att för dessa kostnader. Part är missnöjd med
svara som skiljedomen har rätt att inom sextio dagar från det att han fått del av domen väcka talan vid tingsrätten i den ort där dotterbolagets styrelse
har sitt säte.
Paragrafens tredje stycke upptar den s.k. särregeln. Enligt denna gäller, moderbolaget förvärvat större delen sina aktier i
att om av dotterbolaget grund inbjudan till vidare krets att till moder-
av en
Huvuddragen i gällande rätt 161
bolaget överlåta sådana aktier mot visst vederlag, skall lösenbeloppet motsvara vederlaget, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Om moderbolaget vill lösa aktier i dotterbolag enligt 31 § och överenskommelse inte kan träffas, skall moderbolaget hos dotterbolagets styrelse begära att tvisten hänskjuts till skiljemän samt uppge sin skiljeman. Dotterbolagets styrelse skall efter en sådan begäran genom kungörelse i bl.a. Post- och Inrikes Tidningar anmoda aktieägare, mot vilka lösningsanspråk riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till dotterbolaget inom två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även sändas med post till aktieägare, adress är känd för
vars dotterbolaget.
Har inte samtliga i aktieboken införda aktieägare, mot vilka lösningsanspråk riktas, inom föreskriven tid uppgivit gemensam skiljeman, skall dotterbolagets styrelse hos rätten begära förordnande god
av man. Gode mannen skall hos rätten ansöka om förordnande av gemensam skiljeman samt i tvisten bevaka frånvarande aktieägares rätt 14 kap. 32 §.
Är det ostridigt mellan parterna i inför skiljemän eller domstol
en anhängig tvist om inlösen att lösningsrätt föreligger eller förklaras i lagakraftvunnen dom att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt fastställs, är aktieägarna skyldiga att till moderbolaget överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, i fråga om aktier i avstämningsbolag, att låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen, allt under förutsättning att moderbolaget ställer av skiljemännen eller, om tvisten prövas av domstol, av domstolen godkänd säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta. Aktieägare har rätt till skälig ränta lösenbeloppet för tiden från det säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning 14 kap. 33 §.
Har moderbolaget erbjudit fastställt lösenbelopp aktieägare utan att denne överlämnat sina aktiebrev eller, beträffande avstämningsbolag, låtit registrera moderbolaget ägare, skall moderbolaget
som genast nedsätta lösenbeloppet enligt lagen l927:56 nedsättning av
om pengar hos myndighet. Något förbehåll rätt att återta det nedsatta
om beloppet får därvid inte göras 14 kap. 34 §.
Om säkerhet ställts enligt 33 § eller nedsättning skett enligt 34 är moderbolaget ägare till aktierna. Innan aktiebreven i ett dotterbolag
inte är avstämningsbolag överlämnats till moderbolaget, medför som breven i sådant fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till moderbolaget eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet jämte ränta.
Har aktiebrev inte överlämnats inom månad från det att moder-
en
162 Huvuddragen i gällande rätt
bolaget blivit ägare till aktien, kan nytt till moderbolaget ställt aktiebrev utfärdas med uppgift att det ersätter äldre brev. Om det äldre aktiebrevet därefter överlämnas till moderbolaget, skall det lämnas till dotterbolaget för att makuleras. När säkerhet ställts eller nedsättning skett, skall aktier i avstämningsbolag begäran av moderbolaget registreras med detta som ägare enligt bestämmelserna i aktiekontolagen 14 kap. 35 §.
3 EG:s och vissa
bolagsrätt
utländska
rättsordningar
3.1 EG:s
bolagsdirektiv
Den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen i Europa påverkas i stor utsträckning av EU:s strävan att harmonisera det bolagsrättsliga regelverket inom unionen. Harmoniseringsarbetet påbörjades under 1960talet och har successivt blivit allt mer omfattande. Det har
genom tillkomsten av nya medlemsstater också kommitt att omfatta allt fler länder.
Hannoniseringen sker med hjälp av direktiv ålägger medlems-
som staterna att dels anpassa sin bolagsrättsliga lagstiftning till direktivens krav, dels underlåta sådana framtida ändringar lagstiftningen att
av dessa krav inte längre uppfylls. Hittills har nio s.k. bolagsdirektiv utfärdats. Därutöver har Kommissionen lagt fram förslag till fyra direktiv, som ännu inte antagits.
För de delar av aktiebolagsrätten som Kommittén behandlar i förevarande delbetänkande är framför allt det första och andra bolagsdirektivet av intresse. Kommittén har utförligt behandlat dessa direktiv i delbetänkandet SOU 1992:83 Aktiebolagslagen och EG. Här skall därför endast erinras om direktivens huvudsakliga innehåll. Kommittén redogör också kortfattat för EG:s prospektdirektiv.
1.1 Första
bolagsdirektivet
Det första bolagsdirektivet 68/151/EEG utfärdades år 1968. Det skall tillämpas såväl aktiebolag som den särskilda bolagsform utan
personligt ansvar som i flertalet medlemsstater förekommer vid sidan
av det traditionella aktiebolaget jfr t.ex. i Tyskland: Aktiengesellschaft respektive Gesellschaft mit beschränkter Haftung. l länder skiljer
som mellan publika och privata aktiebolag skall direktivet tillämpas båda kategorier jfr t.ex. i Storbritannien: public respektive private limited liability company.
Direktivets bestämmelser kan materiellt sett indelas tre avsnitt. Det
164 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
första avsnittet art. 2-6 upptar omfattande och detaljerade krav offentliggörande handlingar och uppgifter rörande bolag. Det anger
av vilka uppgifter skall offentliggöras, det sätt vilket det skall ske
som
vilken rättsverkan offentliggörandet skall ha. Det andra avsnittet samt art. 7-9 upptar bestämmelser bolagsorganens möjlighet att för-
om plikta bolaget tredje Slutligen i direktivets tredje avsnitt
mot man. ges art. 11-12 bestämmelser de grunder vilka ett bolag får för-
om klaras ogiltigt.
Det första bolagsdirektivet är, med något enstaka undantag bland de
tillkomna medlemsstaterna, sedan länge implementerat i samtsenast liga medlemsstater.
3.1.2 Andra bolagsdirektivet
Det andra bolagsdirektivet 77/91/EEG utfärdades år 1976. Det skall tillämpas aktiebolag, inte den särskilda bolagsformen utan
men personligt Medlemsstater skiljer mellan publika och pri-
ansvar. som
aktiebolag är skyldiga att tillämpa direktivet publika aktievata bolag.
Direktivet består materiellt sju avsnitt. Det första avsnittet
sett av art. 2-5 behandlar bolagsbildning. Där uppställs bl.a. vissa minimikrav innehållet i stiftelseurkund och bolagsordning. Det skall av dessa dokument bl.a. framgå hur stort aktiekapital bolaget har och hur detta är fördelat aktier av olika slag.
Det andra avsnittet art. 6-14 behandlar aktiekapitalets minsta storlek och inbetalning. Där föreskrivs bl.a. att aktiekapitalet skall uppgå till minst 25.000 att aktierna i samband med en bolagsbild-
ecu, ning inte får ut till underkurs och att betalning motsvarande minst
ges
fjärdedel aktiens nominella belopp måste erläggas i samband en av med bolagsbildningen.
Direktivets tredje avsnitt art. 15-17 handlar om utbetalning av bolagets medel. Bestämmelserna dels inom vilka ramar bolaget
anger kan betala ut medel till aktieägarna, dels under vilka förutsättningar aktieägare mottagit utbetalning i strid med dessa bestämmelser
som en skall kunna bli återbetalningsskyldiga.
l direktivets fjärde avsnitt art. 19-24 a finns bestämmelser om aktiebolags förvärv och innehav aktier. Huvudfrågan, om
av egna förvärv aktier över huvud skall tillåtna, överlämnas till
av egna vara varje medlemsstat att själv besluta Direktivbestämmelserna är
om. utformade minimikrav skall uppfyllas lagstiftningen i de
som som av medlemsstater tillåter förvärv aktier. Bland dessa minimi-
som av egna
EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 165
krav märks att förvärv av egna aktier som huvudregel skall kunna ske endast efter beslut bolagsstämman eller med stöd av stämmans
av bemyndigande, att förvärv av egna aktier inte får leda till att bolagets nettotillgångar efter förvärvet understiger summan av aktiekapital och icke utdelningsbara reserver samt att det nominella värdet av ett bolags sammanlagda innehav av egna aktier inte får överstiga tio procent av bolagets aktiekapital.
Bestämmelserna rörande bolags förvärv av egna aktier kompletteras sedan år 1992 med bestämmelser avsedda att begränsa dotterbolags möjligheter att förvärva aktier i sitt moderbolag 92/101/EEG.
Direktivets femte avsnitt art. 25-29 behandlar ökning av aktiekapitalet. Där föreskrivs bl.a. att beslut om aktiekapitalets ökning skall fattas bolagsstämman eller, efter stämmans bemyndigande, av annat
av bolagsorgan samt att aktieägarna vid nyemission av aktier som skall betalas med kontanter, som huvudregel skall ha företrädesrätt att teckna de aktierna. Beslut om avvikelse från företrädesrätten skall
nya fattas av bolagsstämman med kvalificerad majoritet jfr art. 40.
Direktivets sjätte avsnitt art. 30-39 behandlar nedsättning av aktiekapitalet. Bestämmelserna innebär bl.a. att beslut om nedsättning skall fattas bolagsstämman och att stämmans beslut skall anses
av giltigt endast under förutsättning att det fattats med kvalificerad majoritet jfr att. 40. Direktivet kräver också att bolagets borgenärer erbjuds ett tillfredsställande skydd i samband med nedsättning av aktiekapitalet.
Det sjunde och materiellt sett sista avsnittet i direktivet art. 40-42 upptar dels vissa majoritetskrav för bolagsstämmans beslut i de frågor
behandlas i direktivet, dels ett allmänt hållet krav likabehandsom ling av bolagets aktieägare.
Även andra bolagsdirektivet är, med något enstaka undantag bland de senast tillkomna medlemsstaterna, implementerat i samtliga medlemsstater.
3.2 EG:s prospektdirektiv
EG har beträffande prospekt avseende teckning eller förvärv av värde-
utfärdat direktiv om två slag av prospekt. Det är dels sådana papper prospekt skall upprättas vid inregistrering av värdepapper vid
som fondbörs börsprospekt, dels sådana prospekt skall upprättas vid
som erbjudanden till allmänheten emissionsprospekt.
Regler börsprospekt har meddelats i det s.k. andra börsdirektivet
om 80/390/EEG, utfärdades 1980. Direktivet syftar till samordning
som
166 EGzs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
av kraven upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras vid upptagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs. Enligt direktivet är en förutsättning för inregistrering värdepapper vid en fondbörs att ett prospekt har godkänts av
av
behörig myndighet och därefter offentliggjorts. I direktivet meden delas regler innehållet i prospektet. Det andra börsdirektivet har
om ändrats genom tre senare direktiv. Det första ändringsdirektivet 87/345/EEG innehåller regler ömsesidigt godtagande mellan
om medlemsstater av börsprospekt och om vilket lands myndigheter som skall granska och godkänna ett prospekt för det fall att ansökan om inregistrering görs samtidigt i flera medlemsstater. Enligt det andra ändringsdirektivet 90/211/EEG skall ett emissionsprospekt under vissa förutsättningar kunna godtas som ett börsprospekt. Det tredje ändringsdirektivet 94/18/EG behandlar möjligheten for en medlemsstat att medge undantag från kravet offentliggörande av prospekt i fråga om emittenter, vilkas värdepapper redan har upptagits till officiell notering i en annan medlemsstat.
Det s.k. prospektdirektivet 89/298/EEG syftar till en harmonisering av kraven upprättande, granskning och spridning av prospekt
skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds allmänsom heten. I direktivet meddelas minimikrav för prospekt avseende värde-
i eller flera medlemsstater erbjuds allmänheten och som papper som en inte redan är inregistrerade vid börs i den stat där erbjudandet
en lämnas. Direktivet innehåller också regler om ömsesidigt godkännande mellan medlemsstater av emissionsprospekt och om godtagande av emissionsprospekt som börsprospekt.
Av ingressen till såväl det andra börsdirektivet som prospektdirektivet framgår, att de är avsedda att bereda ett likformigt minimiskydd
investerare i medlemsstaterna.
3 Tyskland
I Tyskland finns sedan länge två bolagsformer utan personligt ägaransvar. Vid sidan av det traditionella aktiebolaget, Aktiengesellschaft AG, som används huvudsakligen av mycket stora företag, finns bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung GmbH, vilken typiskt sett används av små och medelstora företag med en begränsad ägarkrets. Karakteristiskt för den tyska aktiebolagslagen, Aklierzgesetz
September l 965, är att den i stor utsträckning upptar tvingande mm och detaljerade bestämmelser. GmbH-lagen, GmbH-Gesetz vom 2. April 1892, erbjuder delägarna en större frihet att i bolagsavtalet regle-
EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 167
framför allt de interna förhållandena i bolaget. Totalt finns det i ra Tyskland omkring 3.000 AG och 500.000 GmbH.
3.3.1 Aktiengesellschaft
Ett Aktiengesellschaft är juridisk person, vars ägare inte bär något
en personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Till skydd för bolagets borgenärer upptas därför i lagen utförliga kapitalskyddsregler, 50m skall garantera att tillgångar svarande mot ett i bolagsordningen angivet aktiekapital tillförs och stannar kvar i bolaget. Aktiekapitalet skall uppgå till minst 100.000 DM.
3.3.1.1 Bolagsbildning
Ett Aktiengesellschaft kan bildas endast genom simultanbildning. Successivbildning är inte längre tillåten i tysk rätt. Det är också möjligt att omvandla ett företag, drivs i annan associationsform till ett
som Aktiengesellschaft. Bestämmelser därom finns i särskild lag Um wandl ungsgesetz.
Simultanbildning tillgår i princip så att en eller flera stiftare, upprättar en stiftelseurkund och en bolagsordning, förvärvar samtliga aktier i bolaget och anmäler bolaget för registrering i bolagsregistret. Konstituerande stämma behöver inte hållas. Stiftama utser bolagets första styrelse Aufsichtsrat, i sin tur utser bolagets verkställande
som ledning Vorstand. Stiftama utser också bolagets första revisor AbschluBprüfer.
Registrering av bolaget kan ske under förutsättning att ett belopp motsvarande fjärdedel det nominella beloppet och i förekom-
en av mande fall hela överkursen erlagts för varje aktie i bolaget, som emitterats mot kontant betalning. Har aktier emitterats mot apportegendom skall som huvudregel all sådan egendom vara tillförd bolaget vid registreringstillfället. Genom registreringen vinner bolag rättssubjektivitet.
3.3.1.2 Aktier, aktieslag m.m.
Alla aktier i ett Aktiengesellschaft har lika rätt i bolaget, om inte i bolagsordningen tagits en föreskrift om aktier av olika slag med olika rätt i bolaget. Skillnader mellan aktieslag kan i princip föreligga beträffande såväl ekonomiska rättigheter stam- och preferensaktier
168 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
förvaltningsrättigheter. I praktiken lämnar emellertid lagen ett som mycket begränsat utrymme för aktier skiljer sig i fråga om
som förvaltningsrättigheter, exempelvis rösträtt bolagsstämman.
Alla aktier i ett Aktiengesellschaft har som huvudregel samma röstvärde. Från denna regel finns två undantag. För det första kan i bolagsordningen föreskrivas att det i bolaget skall finnas stam- och preferensaktier. Preferensaktiema kan ha samma röstvärde som stamaktiema, kan också helt sakna röstvärde. Rösträttslösa preferens-
men aktier får inte representera än hälften av bolagets nominella aktie-
mer kapital. För det andra kan ett Aktiengesellschaft efter tillstånd från behörig delstatsmyndighet ut stamaktier med olika röstvärden.
ge Sådant tillstånd kan för att värna viktigare samhällsekonomiska
ges om intressen. I praktiken förekommer stamaktier med olika röstvärden i mycket begränsad utsträckning.
En aktie i ett Aktiengesellschaft kan vara namnaktie eller innehavaraktie. I praktiken förekommer i stort sett uteslutande innehavaraktier, vilka till skillnad från namnaktier kan överlåtas utan påskrift indossament.
En grundläggande aktiebolagsrättslig princip är att aktier fritt kan överlåtas och förvärvas. Från denna princip görs i den tyska aktie-
bolagslagen bara två, i praktiken mindre betydelsefulla, undantag. För
det första följer vissa begränsningar i rätten att fritt förvärva aktier av reglerna rörande aktiebolags förvärv aktier. För det andra kan
av egna namnaktier men inte innehavaraktier underkastas överlåtelsebe-
- gränsningar samtyckesklausul i bolagsordningen.
genom en
3.3.1.3 Ökning av aktiekapitalet
Aktiekapitalet i ett Aktiengesellschaft kan ökas genom ny- och fondemission. Nyemission kan vara kontant- eller apportemission.
Beslut nyemission fattas bolagsstämman. Beslutet kräver
om av ändring bolagsordningen och är giltigt det biträtts av hälften av
av om de avgivna rösterna och tre fjärdedelar det på stämman företrädda
av aktiekapitalet. Finns det i bolaget aktier olika slag, skall omröstning
av ske inom varje aktieslag för sig.
Stämman kan för högst fem år i taget bemyndiga Vorstand att besluta om nyemission. Bemyndigandet får avse aktier med ett sammanlagt nominellt belopp motsvarande högst 50 procent bolagets
av aktiekapital vid tidpunkten för bemyndigandet och får utnyttjas endast med samtycke av Aufsichtsrat.
Aktieägarna har vid nyemission företrädesrätt att teckna de nya
EGss bolagsrátt och vissa utländska rättsordningar 169
aktierna i förhållande till sin andel av aktiekapitalet, inte annat
om beslutas i samband med emissionen.
I likhet med vad som gäller vid bolagsbildning förutsätter registrering av kapitalökningen, att ett belopp motsvarande fjärdedel det
en av nominella beloppet och i förekommande fall hela överkursen erlagts för varje ny aktie som emitterats mot kontant betalning. Har aktier emitterats mot apportegendom skall som huvudregel all sådan egendom vara tillförd bolaget vid registreringstillfället.
Beslut om fondemission fattas bolagsstämman med iakttagande
av av samma majoritetskrav som vid nyemission. Omröstning inom olika aktieslag behöver dock inte ske, eftersom fondemissionen
ger samma antal nya aktier till samtliga stam-aktieägare. Beslut om fondemission får fattas endast under förutsättning att föregående års bokslut fastställts. Därutöver skall som underlag för stämmans beslut upprättas
en särskild s.k. kapitalökningbalans Erhöhungsbilanz.
Ett Aktiengesellschaft kan också genomföra kapitalökningar
genom att ge ut konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier i bolaget. Eftersom den tyska lagen förutsätter att aktiekapitalet är bestämt till ett visst belopp, måste i dessa fall stämman besluta om en s.k. villkorad kapitalökning bedingte
Kapitalerhöhung, inom vilken aktiekapitalet successivt kan
senare ökas genom konvertering respektive teckning. Utan sådan ordning,
en skulle det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet komma att överskridas vid konvertering eller utnyttjande av optionsrätten.
3.3.1.4 Nedsättning av aktiekapitalet
En nedsättning av aktiekapitalet i ett Aktiengesellschaft kan genomföras enligt tre principiellt olika modeller, nämligen reguljär
som nedsättning ordentliche Kapitalherabsetzung, förenklad nedsättning vereinfachte Kapitalherabsetzung eller nedsättning genom inlösen Kapitalherabsetzung durch Einziehung.
En reguljär nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras för vilket ändamål som helst, exempelvis återbetalning till aktieägarna. Beslut därom fattas av bolagsstämman och är giltigt om det biträtts av hälften av de avgivna rösterna och tre fjärdedelar det företrädda aktie-
av kapitalet. Finns det i bolaget aktier av olika slag skall omröstning ske inom varje aktieslag för sig.
Nedsättningen får som huvudregel genomföras endast
genom en minskning av aktiernas nominella belopp. Skulle detta med hänsyn till lagens krav på ett visst minsta nominellt belopp aktierna 5 DM
I70 EG.s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
inte möjligt, får nedsättningen genomföras sammanläggvara genom ning av aktier. Beslutet får verkställas utan särskilt tillstånd, men bolagets borgehar rätt till säkerhet för sina fordringar, de anmäler detta till närer om bolaget inom månader från registrering av nedsättningsbeslutet. sex Förenklad nedsättning kan ske för täckande förlust eller avsättav ning till reservfond. Beslut därom fattas väsentligen samma sätt som beslut reguljär nedsättning. Borgenärema har vid förenklad nedom sättning inte någon rätt till säkerhet för sina fordringar. Till deras skydd gäller dock att bolaget inom två år från nedsättningsbeslutet inte får besluta högre vinstutdelning än vad som motsvarar fyra procent om det nominella aktiekapitalet. Nedsättning inlösen aktier baseras vanligtvis en ingenom av lösenklausul i bolagsordningen. Förfarandet liknar i stor utsträckning gäller för reguljär nedsättning. vad som
3.3.1.5 Förvärv av egna aktier
Ett Aktiengesellschaft får i princip inte förvärva egna aktier. Från denna huvudregel görs dock flera undantag. För det första får förvärv aktier ske för att avvärja vad i lagen kallas en svår och av egna som omedelbart förestående skada för bolaget. Vad därmed åsyftas har som överlämnats till rättstillämpningen att fastställa. Förvärv egna aktier av tillåts också i syfte att erbjuda aktierna till bolagets anställda, för att minoritet i samband med en företagssammanslagning samt lösa ut en för vissa andra särskilt angivna ändamål. Beslut förvärv aktier fattas bolagets ledningsorgan, om av egna av Vorstand. Förvärv får ske endast under förutsättning att det inte inkräktar bolagets bundna kapital och det sammanlagda innehavet av aktier efter förvärvet inte motsvarar än tio procent av bolaegna mer gets aktiekapital. Ett bolag inom de tillåtna förvärvat egna aktier kan som ramarna inneha aktierna obestämd tid, får inte rösta eller utöva andra men rättigheter för dem. Aktierna kan efter beslut Vorstand avyttras. Om av så sker, får rösträtt och övriga rättigheter knutna till aktien omedelbart
utövas av förvärvaren.
3.3.1.6 Inlösen minoritetsaktier av
Den tyska aktiebolagslagen upptar bestämmelser inlösen minoriom av
EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 171
tetsaktier i bl.a. vissa koncernrättsliga förhållanden och for vissa situationer där ett bolag avtal underordnat sig ett annat företag. genom inlösen kan äga i samband att två bolag träffar avtal det rum om att ena bolaget skall överföra sin vinst till det andra Gewinnabführungsvertrag eller om att det bolaget skall underställa sig det ena
andra Beherrschungsvertrag. Det regelkomplex
i den tyska lagen som närmast erinrar om de svenska reglerna tvångsinlösen minoriom av tetsaktier torde emellertid bestämmelserna s.k. Eingliederung. vara om Reglerna om Eingliederung har utgångspunkt att de särskilda som
Skyddsregler för minoritetsaktieägare skall iakttas vid
som
Beherrschungs- och Gewinnabführungsverträge inte är erforderliga,
om det inte finns några sådana utomstående aktieägare. Skyddsregler behövs då endast för borgenärerna och deras intressen tillgodoses genom att det överordnade bolaget blir medgäldenär Gesamtschuldner for det underordnade bolagets förpliktelser. När Eingliederung ägt rum, är det underordnade bolaget ekonomiskt del det överordnade sett en av bolaget men bibehåller sin rättssubjektivitet. Eingliederung kan för det forsta beslutas, när ett aktiebolag äger samtliga aktier i ett annat aktiebolag, också när ett aktiebolag men moderbolaget äger minst 95 procent av aktierna i ett annat aktiebolag dotterbolaget. Det är denna form som behandlas i det följande. Eingliederung kan endast äga rum mellan två tyska aktiebolag med säte i Tyskland. Beslutet om Eingliederung fattas bolagsstämman i av dotterbolaget. Beslutet blir emellertid giltigt först när det biträtts med kvalificerad majoritet av bolagsstämman i moderbolaget. När bolagsstämmorna fattat beslut Eingliederung, skall Vorstand om i moderbolaget anmäla detta för inforing i handelsregistret. Sedan inforing skett, är moderbolaget ägare till samtliga aktier i dotterbolaget. Aktiebrev, efter denna tidpunkt alltjämt innehas minosom av ritetsaktieägare, utgör därefter endast bevis dennes anspråk om inlösen. Minoritetsaktieägarna i dotterbolaget har rätt till skälig ersättning för sina aktier. Sådan ersättning utgörs huvudregel aktier i som av moderbolaget. Är detta bolag i sin underordnat bolag, har tur ett annat
dock minoritetsaktieägarna rätt att välja mellan att få ersättningen i
form av aktier i moderbolaget eller kontant. Enligt lagtexten anses en ersättning i form av aktier i moderbolaget skälig, utbytesförvara om hållandet mellan dessa aktier och minoritetsaktieägarnas aktier motsvarar vad som skulle gällt vid fusion mellan bolagen. En kontant en ersättning skall bestämmas med beaktande förhållanden i dotterav bolaget, när dess bolagsstämma fattade beslut Eingliederung. om Sistnämnda beslut kan inte klandras den grund, att den moderav
l72 EGJs bolagsrätt och vissa utländska rällsordningar
bolaget erbjudna ersättningen inte skälig. På talan av minoritets-
var aktieägare kan emellertid allmän domstol pröva den erbjudna ersättningens skälighet och fastställa denna till annat värde än det erbjudna.
Vad gäller bestämmandet ersättningen minoritetsaktieägare,
av skall minoritetsaktierna ersättas till sitt fulla värde, och detta oavsett i vilken form ersättningen för dem lämnas. Dessa allmänna värderingsprinciper har konkretiserats en omfattande rättspraxis. Av denna
genom praxis följer, att dotterbolaget skall värderas som företag, varvid i
förräntningsmetoden kommer till användning. Även subförsta hand stansvärdemetod och kombinationer av denna och förräntningsmetoden kan ifrågakomma. Att värdera aktierna med hänsyn till deras bokförda värde eller med ledning börskurs eller annat noterat värde anses inte
av tillåtet. Vid värderingen skall hänsyn inte tas till att aktierna är minoritetsaktier och inte heller till samordningseffekter. Sedan dotterbolaget värderats, skall det sålunda framräknade värdet fördelas aktierna i bolaget. Utgörs ersättningen minoritetsaktieägarna av aktier i moderbolaget, måste företagsvärdering göras även av det bolaget.
en
En minoritetsaktieägare i ett dotterbolag inte kunna påkalla
synes inlösen sina aktier under hänvisning till att ett moderbolag uppnått
av det för Eingliederung erforderliga aktieinnehavet. Sluter bolag Gewinnabführungsvertrag eller Beherrschungsvertrag, måste dock dessa avtal rätt för minoritetsaktieägare att på begäran få sina aktier
ge inlösta. Aktierna värderas därvid enligt ovan angivna grunder.
3.3.2 Gesellschaft mit beschränkter Haftung
l likhet med ett Aktiengesellschaft är ett Gesellschaft mit beschränkter Haftung GmbH juridisk vars ägare inte bär något person-
en person, ligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Till skydd för fordringsägarna skall ett GmbH ha ett andelskapital jfr aktiekapital minst 50.000 DM. På motsvarande i aktiebolagslagen har i GmbH-
sätt som lagen upptagits rad tvingande bestämmelser som skall garantera att
en tillgångar svarande mot detta belopp tillförs och stannar kvar i bolaget.
Den viktigaste skillnaden mellan Aktiengesellschaft och GmbH rör ägarnas rätt att besluta bolagets organisation och andra interna
om förhållanden. Medan aktiebolagslagen även i den delen i allt väsentligt är tvingande, lämnar GmbH-lagen bolagets ägare betydande frihet
en
att i bolagsordningen själva lägga fast bl.a. den organisation och de
beslutsregler skall gälla i bolaget. Denna frihet att utforma den
som interna strukturen utifrån ägarnas önskemål göra bolags-
egna anses formen GmbH särskilt lämplig för bolag med ett fåtal ägare.
EGxs bolagsrält och vissa utländska rättsordningar 173
3.3.2.1 Bolagsbildning
Ett GmbH kan bildas av en eller flera stiftare. Förfarandet är snarlikt vad som gäller för bildandet av ett Aktiengesellschaft. Stiftarna upprättar en bolagsordning, tecknar sig för samtliga andelar i bolaget och anmäler bolaget för registrering i bolagsregistret. En förutsättning för att registrering skall kunna ske är att varje stiftare erlagt minst en fjärdedel av betalningen för sin tecknade andel i bolaget och att minst hälften av betalningen för samtliga andelar erlagts. Genom registreringen vinner bolag rättssubjektivitet.
3.3.2.2 Andelar av olika slag m.m. Alla andelar i ett GmbH har utgångspunkt lika rätt i bolaget. som Lagen lämnar emellertid ägarna obegränsad frihet att i bolagsordningen ta en föreskrift om andelar med olika rätt i bolaget. Sådana skillnader mellan andelar kan såväl ekonomiska rättigheter föravse som valtningsrättigheter. Det är exempelvis tillåtet att i ett GmbH ha ett slag av andelar ägaren rätt att rösta vid bolagsstämma och ett som ger annat slag som inte ger någon rösträtt. l likhet med vad som gäller för aktier är GmbH-andelar i princip fritt överlåtbara. Medan det i ett Aktiengesellschaft endast i mycket begränsad utsträckning är möjligt att föreskrifter i bolagsgenom ordningen inskränka denna princip, kan i bolagsordningen för ett GmbH uppställas i princip vilka överlåtelsebegränsningar helst. som En väsentlig skillnad mellan ett Aktiengesellschaft och ett GmbH är att GmbH-andelar kan överlåtas endast genom ett formbundet, notariellt förfarande. Det medför att sådana andelar inte kan göras till föremål för handel andrahandsmarknad och att ett GmbH i praktiken en inte kan vända sig till allmänheten för att skaffa riskkapital.
3.3.2.3 Ökning av andelskapitalet
Andelskapitalet i ett GmbH kan ökas genom ny- och fondemission. Bestämmelser om nyemission finns i GmbH-lagen medan bestämmelser om fondemission finns i en särskild lag Kapitalerh6hung.sge.setz. Beslut om nyemission som kan kontant- eller apportemission - vara fattas bolagsstämman. Beslutet kräver ändring bolagsordningen - av av och är giltigt om det biträtts av tre fjärdedelar de stämman av avgivna rösterna.
l74 EGxs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
GmbH-lagen garanterar inte andelsägarna någon företrädesrätt till nyemitterade andelar. En sådan företrädesrätt Föreligger endast om detta särskilt föreskrivits i bolagsordningen eller beslutas stämman i
av
anslutning till nyemissionsbeslutet.
Beslut fondemission fattas av bolagsstämman med iakttagande
om
majoritetskrav vid nyemission. l likhet med vad som är av samma som fallet i fråga Aktiengesellschaft gäller för GmbH att beslut om
om fondemission får fattas endast under förutsättning att föregående års bokslut fastställts och särskild s.k. kapitalökningbalans upprättats
att en
underlag för stämmans beslut. som
3.3.2.4 Nedsättning av andelskapitalet
En nedsättning andelskapitalet i ett GmbH kan beslutas av stämman
av med kvalificerade majoritet en kapitalökning, men får
samma som genomföras endast under förutsättning att bolagets fordringsägare beretts möjlighet att få säkerhet eller betalning för sina fordringar.
3.3.2.5 Förvärv egna andelar
av
Ett GmbH kan inom för fritt eget kapital förvärva egna andelar
ramen
någon begränsning i fråga förvärvets syfte och utan någon utan om högsta tillåtna gräns för innehavet av egna andelar.
3.3.2.6 Inlösen av minoritetsandelar
GmbH-lagen upptar inte några bestämmelser om inlösen av andelar i koncernliknande förhållanden.
3.4 Frankrike
l Frankrike finns huvudsakligen två former av bolag utan personligt ägaransvar. Det är dels société anonyme SA, som typiskt sett används större företag med stor och växlande ägarkrets, dels
av en société å responsabilité limitée, SARL, typiskt sett används av
som mindre företag. Båda bolagsformer regleras i Loi No 66-537 sur les sociétés commerciales. Lagen kompletteras av bestämmelser som meddelats dekret, bland vilka i förevarande sammanhang sär-
genom skilt kan nämnas Dêcret No 67-236. Totalt finns det i Frankrike omkring 160.000 SA och 580.000 SARL.
EGxs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar l75
3.4.1 Société
anonyme
Ett société anonyme är en juridisk person, vars ägare inte bär något personligt betalningsansvar för bolagets förplikelser. Bolaget skall ha ett i bolagsordningen angivet aktiekapital, skall uppgå till minst
som 250.000 FFr. I ett publikt société anonyme, varmed ett bolag
avses som vänder sig till allmänheten för kapitalanskaffning, skall aktiekapitalet uppgå till minst 1.500.000 FFr.
3.4.1.1 Bolagsbildning
Ett société anonyme skall ha minst sju ägare. Bolaget kan bildas genom successiv- eller simultanbildning. Så gott som samtliga bolagsbildningar sker i dag genom simultanbildning, vilket i korthet tillgår så att stiftarna upprättar en bolagsordning, tecknar och betalar samtliga aktier samt anmäler bolaget för registrering. Konstituerande stämma behöver inte hållas. Styrelse och revisorer föreskrift i
utses genom bolagsordningen.
3.4.1.2 Aktier, aktieslag m.m.
Aktier i ett société anonyme skall lyda lika nominella belopp, om inte annat föreskrivits i bolagsordningen. Aktier med lika nominella belopp har lika rätt i bolaget, om inte i bolagsordningen föreskrivits att det i bolaget skall finnas aktier av olika slag med olika rätt i bolaget. Den franska lagstiftningen har traditionellt lämnat ett mycket begränsat utrymme för att ge ut aktier olika slag. Skillnader mellan olika
av aktieslag kan i princip föreligga endast i fråga om ekonomiska rättigheter stam- och preferensaktier.
Aktier med lika nominellt belopp har som huvudregel samma röstvärde. Från denna regel görs i fråga stamaktier endast det
om undantaget att i bolagsordningen kan tas en föreskrift att aktier som innehafts av samma ägare i minst två år skall ha dubbelt röstvärde. Bolagsordningsbestämmelser av det slaget är mycket ovanliga.
Preferensaktier kan ut med eller utan rösträtt. Rösträttslösa
ges preferensaktier är i en rad hänseenden underkastade särskilda regler i lagen och får sammantaget inte representera än fjärdedel bola-
mer av gets nominella aktiekapital.
I likhet med vad är fallet i andra europeiska länder även
som anses i Frankrike en aktie i princip odelbar i förhållande till bolaget. De
vara ekonomiska rättigheter och förvaltningsrättigheter följer med
som
l76 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
aktieinnehavet kan inte skiljas åt. Ett väsentligt avsteg från denna princip gjordes år 1983 då lagstiftaren öppnade möjlighet att dela upp aktie i två delar, del representerar de ekonomiska rättigen en som heterna i bolaget certificat dinvestissement och en del som represenförvaltningsrättigheterna, framför allt rösträtten certificat de droit terar de vote. De ekonomiska rättigheterna kan fritt överlåtas, medan förvaltningsrättigheterna kan överlåtas endast i förening med motsvarande ekonomiska rättigheter, dvs. återskapad, odelad aktie. Högst en som en fjärdedel bolagets aktier får bli föremål för dylik uppdelning i av en
ekonomiska rättigheter och förvaltningsrättigheter.
Traditionellt har aktier i ett société anonyme kunnat vara namnaktier eller innehavaraktier. Skillnaden mellan namn- och innehavaraktier har emellertid successivt minskat och är i dag försumbara. Huvudregeln är att aktier i ett société anonyme skall vara namnaktier. Endast aktiemarknadsbolag kan ut innehavaraktier, men numera ge även i dessa bolag har de i praktiken förlorat sin betydelse. l likhet med vad är fallet i andra europeiska länder utgår den som franska aktiebolagslagen från att aktie fritt kan överlåtas och förvärvas. Från denna huvudregel kan emellertid i de allra flesta bolag göras undantag förköps- eller samtyckesklausul i bolagsordningen. genom en Den fria överlåtbarheten är absolut endast för bolag med uteslutande innehavaraktier.
3.4.1.3 Ökning aktiekapitalet av
Aktiekapitalet i société kan ökas och fondett anonyme genom nyemission. Nyemission kan kontant- eller apportemission. vara Beslut öka aktiekapitalet fattas bolagsstämman. Den franska att av aktiebolagslagen skiljer mellan å sidan ordinarie bolagsstämma, ena skall hållas minst gång år för att bl.a. ta ställning till som en per bolagets årsredovisning och därmed sammanhängande frågor, och å den andra sidan extra bolagsstämma, kan besluta i alla frågor som som inte uttryckligen skall beslutas ordinarie stämma. Endast extra bolagsstämma kan besluta aktiekapitalökningar, antingen det handom lar eller fondemission. Det innebär att beslut om kapitalökning om nymåste biträdas två tredjedelar de stämman avgivna rösterna av av för att vara giltiga. Aktieägarna har företrädesrätt att teckna nyemitterade aktier i förhållande till sin andel aktiekapitalet, om inte annat beslutas av av stämman. Genom stämmans beslut kan emissionen riktas antingen till någon eller några aktieägarna eller till personer helt utanför aktieav
EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 177
ägarkretsen. Skall emissionen riktas till en eller flera aktieägarna får
av dessa ägare inte delta i emissionsbeslutet.
Stämman kan bemyndiga styrelsen att verkställa beslutad
en nyemission och fastställa de närmare villkoren för emissionen. Bemyndigande får i fråga om företrädesemissioner avse en tid högst fem
om år och i fråga om emissioner med åsidosättande av företrädesrätten högst två år.
Beträffande betalningen för aktierna gäller vid nyemission i allt väsentligt samma regler som vid bolagsbildning. Det innebär i fråga om kontantemission att ett belopp motsvarande en fjärdedel av det nominella beloppet och i förekommande fall hela överkursen, skall ha erlagts för att emissionen skall kunna registreras. Har aktier emitterats mot apportegendom, skall all sådan egendom vara tillförd bolaget vid registreringstillfället.
Beslut om fondemission fattas av bolagsstämman med iakttagande av samma beslutsregler som vid nyemission.
Ett société anonyme kan också ge ut finansiella instrument som i framtiden kan ge upphov till ökning av aktiekapitalet, exempelvis konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning av aktier i bolaget eller fristående teckningsoptioner. Beslut att ge ut sådana instrument fattas av bolagsstämman enligt samma regler som vid nyemission av aktier. Någon motsvarighet till den tyska lagens bestämmelser om villkorad kapitalökning för att möjliggöra konvertering eller nyteckning av aktier finns inte i den franska lagen. Det åligger i stället styrelsen att vid slutet av varje räkenskapsår göra de ändringar i bolagsordningen som krävs till följd av under året genomförda konverteringar och nyteckningar.
3.4.1.4 Obligationslån
Till skillnad från vad som är fallet i de flesta andra europeiska länder upptar den franska aktiebolagslagen också bestämmelser om aktiebolags upptagande av traditionella obligationslån. Lagen tillerkänner också obligationsinnehavarkollektivet vissa rättigheter avsedda att skydda deras intressen i bolaget. Det är sålunda i princip inte tillåtet för ett société att genomföra vissa större förändringar i bola-
anonyme gets struktur exempelvis fusion eller fission utan att obligations-
- — innehavarna vid en särskild obligationsinnehavarstämma beslutat godkänna åtgärderna i fråga. Obligationsinnehavama har också rätt att utse egna företrädare med rätt att närvara, men inte rösta, vid bolagsstämma.
178 EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
3.4.1.5 Nedsättning av aktiekapitalet
Aktiekapitalet i ett Société anonyme kan nedsättas för återbetalning till aktieägarna eller för täckande förlust i bolagets verksamhet. Beslut
av
nedsättning fattas extra bolagsstämma eller av styrelsen med om av stöd bemyndigande. Stämmans beslut är giltigt om det biträtts av
av två tredjedelar de stämman avgivna rösterna. Skall nedsättning
av ske för återbetalning till aktieägarna, får beslutet verkställas endast efter tillstånd från rätten, har att pröva om bolagets borgenärer
som skulle komma att lida skada nedsättningen. Nedsättning av aktie-
av kapitalet för förlusttäckning kan verkställas utan rättens medverkan.
Nedsättning aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna får
av
huvudregel ske endast ett till samtliga aktieägare riktat som genom erbjudande förvärv ett visst antal aktier. Nedsättningen medför
om av då att antalet aktier i bolaget reduceras. Nedsättning för förlusttäckning kan genomföras antingen minskning samtliga aktiers nomi-
som en av nella belopp eller genom en indragning av vissa aktier.
3.4.1.6 Förvärv av egna aktier
Ett société får huvudregel inte förvärva aktier. Från
anonyme som egna denna regel görs tre undantag. För det första tillåts förvärv av egna aktier i syfte att sätta ned aktiekapitalet. För det andra får ett bolag förvärva aktier för att erbjuda aktierna till sina anställda inom
egna
för ett vinstdelningsprogram. För det tredje får förvärv ske i ramen syfte att stabilisera kursen på aktierna. I de båda sistnämnda fallen förutsätter förvärven att aktierna i fråga är föremål för handel på aktiemarknaden.
Förvärv i syfte att stabilisera kursen kan med bolagsstämmans bemyndigande beslutas styrelsen. Stämman skall i bemyndigandet
av
förvärvsvillkoren, särskilt det högsta tillåtna inköpspriset, det ange högsta antal aktier får återköpas och den tidsperiod inom vilket
som återköpet får ske. Stämman skall dessutom ange lägsta tillåtna försäljningspris vid en framtida försäljning av aktierna.
I enlighet med andra bolagsdirektivets krav får ett förvärv av egna aktier inte inkräkta på bolagets bundna kapital. Den franska lagens bestämmelser innebär dessutom att bolaget vid varje tidpunkt måste ha disponibla vinstmedel motsvarande värdet på det sammanlagda innehavet aktier. Som ytterligare förutsättning för ett förvärv av
av egna
aktier gäller att bolagets innehav av egna aktier efter förvärvet egna inte får överstiga tio procent av antalet aktier i bolaget eller tio procent
EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 179
av antalet aktier av ett visst aktieslag. Har bolaget förvärvat egna aktier inom angivna kan nu ramar aktierna innehas obestämd tid. Rösträtt eller andra rättigheter kan inte utövas för aktierna under innehavstiden. Aktierna kan åter avyttras efter beslut av styrelsen. Aktierättighetema kan då omedelbart utövas av förvärvaren.
3.4.1.7 Inlösen av minoritetsaktier
Den franska bolagslagstiftningen innehåller inga bestämmelser rätt om för en aktieägare, som uppnått viss ägarandel i ett bolag, att inlösa en återstående aktier.
3.4.2 Société á limitée
responsabilité
Även för bolagsformen SARL gäller, delägamas för bolagets att ansvar förpliktelser är begränsat till den kapitalinsats de gjort i bolaget. Ett SARL skall ha ett andelskapital som uppgår till minst 50.000 FFr. Antalet delägare i ett SARL får inte överstiga femtio. Skulle detta antal överskridas, måste bolaget inom viss tid ombildas till aktiebolag, vid äventyr att det eljest anses upplöst. Ett SARL kan ägas enda av en fysisk eller juridisk person.
3.4.2.1 Bolagsbildning
Samtliga blivande delägare måste delta i bildandet ett SARL. I av allmänhet bildas ett SARL simultanbildning. Denna tillgår i genom huvudsak samma sätt som vid bildandet ett société Det av anonyme. nybildade bolaget skall registreras i handelsregistret registre du commerce et des sociétés. Genom registreringen vinner bolaget rättssubjektivitet. Vid bildandet av bolaget kan andelskapitalet tillskjutas i form av såväl kontanter som apportegendom. l bolag som skall bedriva hantverksrörelse kan värdet av delägares eget arbete i viss utsträckning tjäna som apportegendom. Samtliga andelar i ett SARL måste till vara fullo betalda, innan bolaget kan registreras. I allmänhet erfordras att en revisor intygar i registreringsärendet att tillskjuten apportegendom har uppgivet värde. Om inte någon delägare tillskjuter apportegendom till ett högre värde än 50.000 FFr och högst hälften av andelskapitalet motsvaras av apportegendom, kan delägarna enhälligt besluta att avstå
180 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
från revisorsvärdering. I sådant fall är delägarna under fem år från registreringen personligen ansvariga mot tredje man för att apportegendomen var korrekt värderad.
3.4.2.2 Andelar m.m.
Andelar i ett SARL skall lyda lika nominella belopp; detta nominella belopp får inte understiga 100 FFr. De har lika röstetal. Andelama får inte form negotiabla papper. Ett SARL får över
ges av huvud taget inte emittera löpande värdepapper. Andelar i ett SARL är
regel fritt överlåtbara mellan bolagets delägare. För att en sådan som överlåtelse skall giltig måste den uppfylla vissa formkrav, bl.a.
vara måste skriftligt avtal upprättas. För att överlåtelsen skall sakrättslig verkan krävs dessutom att den registrerats i handelsregistret. Som huvudregel kan andelar också förvärvas fritt genom familjerättsliga fång.
Andelar får inte överlåtas till personer utanför delägarkretsen, såvida inte majoritet delägarna med minst tre fjärdedelar av
en av samtliga andelar i bolaget lämnar sitt samtycke till överlåtelsen. Den
vill genomföra överlåtelse av nu angivet slag skall underrätta som en bolaget och varje delägare därom. l-Iar bolaget inte yttrat sig i fråga
den tillämnade överlåtelsen inom tre månader från det att föreom skrivna underrättelser bolaget ha samtyckt till över-
ägt rum, anses låtelsen. Om bolaget vägrar att samtycka till överlåtelsen, är delägarna skyldiga att inom månader från det att samtycke vägrats förvärva
sex eller låta förvärva de ifrågavarande andelarna. Uppkommer tvist om priset, skall detta bestämmas särskilt utsedda värderingsmän. Lagen
av
emellertid också bolaget möjligheten att med den överlåtande ger delägarens samtycke sätta ned andelskapitalet med det nominella
värdet delägarens andelar och att därefter lösa dessa till ett
av överenskommet eller värderingsmän bestämt pris. Om bolaget inte
av vidtar någon dessa åtgärder, får delägaren genomföra den ursprung-
av ligen tillämnade överlåtelsen. Rätten att påkalla förvärv eller inlösen av andelar tillkommer emellertid med undantag för vissa transaktioner
-
familjerättslig karaktär endast den varit delägare i bolaget i av - som minst två år. Lagreglerna är tvingande.
l bolagsordningen kan också i viss utsträckning föreskrivas, att den
förvärvat andelar familjerättsligt fång måste ha bolagets som genom samtycke för att kunna bli delägare.
EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 181
3.4.2.3 Ökning av andelskapitalet
En ökning av andelskapitalet förutsätter att bolagsordningen ändras. Den måste därför biträdas av ägare till minst tre fjärdedelar av samtliga andelar i bolaget. Bestämmelserna om kapitalökning är kortfattade. Är det fråga kontantemission, kan bolaget lyfta det tillskjutna
om kapitalet sedan ett bankinstitut intygat att de nya andelarna blivit till fullo betalda.
3.4.2.4 Nedsättning av andelskapitalet
Beslut om nedsättning av andelskapitalet fattas av bolagsstämman och fordrar samtycke av ägare till minst tre fjärdedelar av samtliga aktier i bolaget för att vara giltigt. Har bolaget utsett revisorer skall dessa avge yttrande till stämman över förslaget till nedsättning. Sker nedsättningen i annat syfte än att täcka en förlust, uppställer lagen regler om borgenärsskydd i huvudsak överensstämmande med vad som gäller för ett société anonyme.
3.4.2.5 Förvärv av egna andelar
Ett SARL får inte förvärva egna andelar. I samband med nedsättning av andelskapitalet för annat ändamål än förlusttäckning får emellertid bolagsstämman uppdra företagsledningen att köpa ett bestämt antal andelar i syfte att annulera dem.
3.5 Storbritannien
l Storbritannien finns endast en bolagsforrn utan personligt ägaransvar, the limited liability company. Bolagsformen i fråga inrymmer emellertid två kategorier, nämligen private och public limited liability company. Uppdelningen motsvarar i praktiken i stor utsträckning det kontinentaleuropeiska systemet med två bolagsfonner utan personligt ägaransvar. Totalt finns det i Storbritannien omkring 10.000 public och l milj. private limited liability companies. Regleringen av limited liability companies finns i Companies Act.
182 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
3.5.1 Public och private limited liability companies
Ett limited liability company är en juridisk person, vars ägare inte bär något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. I likhet med vad är fallet enligt kontinentaleuropeisk rätt kan bolagets
som borgenärer göra sina fordringar gällande endast mot bolaget som sådant. I fordringsägamas intresse upptas i lagen vissa kapitalskyddsregler, dessa har traditionellt haft en delvis annan utform-
men ning än i de kontinentaleuropeiska länderna. Fram till Storbritanniens inträde i EG fanns i den brittiska lagen exempelvis inte något krav ett visst minsta aktiekapital, något är hörnsten i bl.a. den tyska
som en lagen.
Kapitalreglerna i Companies Act bygger distinktion mellan
en vad benämns authorised och issued share capital. I the memo-
som randum of association se nedan skall ett authorised share
anges capital, inom vilket bolagets styrelse traditionellt hañ närmast obegränsade möjligheter att besluta nyemission av aktier. Bolagets
om verkliga aktiekapital representeras av de vid varje tidpunkt utelöpande aktierna i bolaget, the issued capital.
Enligt tidigare gällande rätt fanns inte något krav på ett visst minsta authorised eller issued share capital. Till följd av EG:s harmoniseringsarbete gäller i dag att ett public company skall ha ett s.k. authorised och issued share capital minst £ 50.000. För private companies, i detta hänseende inte berörs av EG-rätten, gäller
som alltjämt att aktieägarna själva har att besluta om aktiekapitalets minsta storlek. De allra flesta privata aktiebolag bildas med ett issued capital
£ lOO, medan the authorised capital är väsentligt högre, for att möjliggöra framtida kapitalökningar utan stämmobeslut.
3.5.1.1 Bolagsbildning
Ett limited liability kan bildas simultan- eller suc-
company genom cessivbildning. Ett private limited liability kan bildas bildas
company
eller flera stiftare. För att bilda ett public limited liability comav en
krävs minst två stiftare. Stiftarna upprättar dels ett s.k. memopany randum of association, kan sägas vara det grundläggande bolags-
som bildningsdokumentet, dels articles of association. Tillsammans mot-
dessa båda dokument vad som i de kontinentaleuropeiska länsvarar derna benämns bolagsordning. Ett särdag i den brittiska regleringen är att stiftarna, i stället för att upprätta egna articles of association, kan hänvisa till i lagen upptagen standardbolagsordning Table A.
en
EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 183
Ett privat aktiebolag kan registreras och påbörja sin verksamhet utan att något kapital tillskjutits bolaget. Ett publikt bolag får påbörja sin verksamhet först sedan det emitterat aktier med ett sammanlagt nominellt belopp om minst £ 50.000 och minst en fjärdedel av aktiernas nominella belopp samt, i förekommande fall, hela överkursen tillförts bolaget. Genom registreringen vinner bolag rättssubjektivitet.
3.5.1.2 Aktier, aktieslag m.m.
Alla aktier i ett brittiskt aktiebolag har lika rätt i bolaget, om inte i bolagsordningen tagits en föreskrift om aktier av olika slag med olika rätt i bolaget. I praktiken förekommer huvudsakligen ekonomiska skillnader. Röstvärdesskillnader är tillåtna, men mycket ovanliga.
3.5.1.3 Ökning av aktiekapitalet
Aktiekapitalet the issued share capital i ett limited liability company kan ökas genom ny- eller fondemission. Nyemission kan vara kontanteller apportemission.
Den närmast obegränsade frihet som systemet med authorised och issued share capital ursprungligen erbjöd styrelsen att inom ramen för the authorised capital besluta om ökning av the issued share capital har inskränkts genom anpassningen till EG:s krav. Ett beslut från styrelsens sida att öka aktiekapitalet genom ny- eller fondemission förutsätter att styrelsen bemyndigats därtill genom stämmobeslut eller föreskrift i bolagsordningen. Bemyndigandet får inte avse längre tid än fem år.
Vid kontantemission har aktieägarna företrädesrätt att teckna de nyemitterade aktierna i förhållande till sin andel av aktiekapitalet, om inte annat beslutas av stämman.
I likhet med vad som gäller vid bolagsbildning, skall vid nyemission minst en fjärdedel av aktiemas nominella belopp samt, i förekommande fall, hela överkursen vara tillförd bolaget vid registreringstillfället.
Ett limited liability company kan också ge ut konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier i bolaget.
184 EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
3.5.1.4 Nedsättning av aktiekapitalet
Ett limited liability kan nedsätta sitt issued share capital
company endast i bolagsordningen föreskrivits, att så skall kunna ske. Ned-
om sättning kan ske för återbetalning till aktieägarna eller för täckande av förlust i bolagets verksamhet. Beslut nedsättning fattas av bolags-
om stämma med kvalificerad majoritet special resolution. Beslutet är giltigt det biträtts minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna.
om av Skall nedsättning ske för återbetalning till aktieägarna får beslutet verkställas endast efter rättens tillstånd.
3.5.1.5 Förvärv egna aktier
av
För såväl private public companies gäller ett principiellt förbud
som
förvärv aktier. Förbudet är emellertid sedan början av mot av egna 1980-talet förenat med så stora undantag att det i praktiken knappast är berättigat tala ett förbud. Såväl public private companies
att om som kan förvärva aktier, bolagsordningen innehåller en bestäm-
egna om
uttryckligen tillåter sådana förvärv. melse som
Förvärvsbeslutet skall fattas bolagsstämman, också har att
av som fastställa de närmare villkoren för förvärvet. Lagen skiljer i det sammanhanget mellan förvärv sker på respektive utanför aktie-
som marknaden. Beslut förvärv aktier på aktiemarknaden kan fattas
om av
stämman med enkel majoritet ordinary resolution, medan beslut av
förvärv aktier utanför aktiemarknaden kräver kvalificerad om av egna stämmomajoritet special resolution. I det senare fallet får inte heller rösträtt utövas för de aktier skall bli föremål för förvärvet i fråga.
som
För public companies gäller i korthet att ett förvärv av egna aktier inte får inkräkta på bolagets bundna kapital, medan private companies i det hänseendet givits längre gående förvärvsmöjligheter. Förutom tillåtelse i bolagsordningen och beslut stämma krävs i det fallet bl.a.
bolagets borgenärer möjlighet att inom viss tid invända mot att ges detsamma vid domstol.
Storbritannien har inte beaktat det andra bolagsdirektivets krav att
bolags sammanlagda innehav aktier får motsvara högst tio ett av egna
bolagets aktiekapital. Den brittiska aktiebolagslagen upptar procent av inte någon begränsning i det hänseendet än att det i bolaget
annan alltid måste finnas minst aktie och att denna aktie inte får omfattas
en
inlösenklausul i bolagsordningen redeemable share. Avvikelsen av en från direktivets krav skall i ljuset att den brittiska lagen, till
ses av skillnad från vad är fallet i de kontinentaleuropeiska medlems-
som
EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 185
staterna, inte tillåter att bolaget behåller och senare avyttrar de återköpta aktierna. Efter förvärvet skall aktierna omedelbart annuleras.
3.5.1.6 Inlösen av minoritetsaktier
Den brittiska aktiebolagslagen upptar bestämmelser om rätt och plikt till inlösen av minoritetsaktier i samband med offentliga uppköpserbjudanden. Har den som lämnat ett sådant erbjudande grund av detta förvärvat eller slutit avtal om att förvärva nio tiondelar av samtliga aktier i ett bolag eller nio tiondelar aktierna i ett visst av aktieslag i ett bolag, har han rätt att lösa de återstående aktierna samma villkor som gällt enligt erbjudandet. En aktieägare inte som accepterat erbjudandet har rätt att inom viss kortare tid begära att den som lämnat detta löser hans aktier i enlighet med erbjudandets villkor. Bestämmelserna om inlösen gäller oavsett om det bolag som berörs av erbjudandet är ett public company eller ett private Ett company. erbjudande av ifrågavarande slag kan lämnas såväl fysisk av en person juridisk Även erbjudanden från flera som av en person. gemensamma fysiska eller juridiska omfattas regleringen. De uppställda personer av majoritetsgränserna avser endast kapitalmajoritet; aktiernas röstvärde saknar betydelse i sammanhanget. Om den som lämnat ett uppköpserbjudande uppnått den föreskrivna nio tiondelsmajoriteten, har han rätt att underrätta ägarna de återav stående aktier, som omfattas erbjudandet, att han önskar förvärva av deras aktier. Vid beräknandet av om majoritetsaktieägaren förvärvat nio tiondelar av aktierna grund erbjudandet, tas inte hänsyn till av aktier som han förvärvat innan han lämnade detta. Aktier majosom ritetsaktieägaren förvärvat under den tid erbjudandet stått öppet men till ett högre pris än det i erbjudandet angivna skall inte heller beaktas. Inlösenrätt för majoritetsaktieägaren förutsätter med andra 0rd att det av honom lämnade erbjudandet accepterats ägare till nio tiondelar av av de med erbjudandet avsedda aktierna. Genom underrättelsen till ägarna av återstående aktier blir majoritetsaktieägaren skyldig att förvärva deras aktier i enlighet med de slutligen bestämda villkoren i erbjudandet. Gav erbjudandet möjlighet aktieägarna att välja mellan olika former ersättning, måste denna valmöjlighet också erbjudas de av återstående aktieägarna. Detaljerade lagregler bestämmer i vilken ordning överlåtelsen av de återstående minoritetsaktierna skall äga rum och hur minoritetsaktieägarna skall erhålla sitt vederlag. När den som lämnat ett erbjudande av angivet slag innehar nio
I86 EG.s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
tiondelar aktierna i bolaget eller aktieslaget, har återstående aktie-
av ägare rätt att begära att majoritetsaktieägaren löser deras aktier i enlighet med de grund erbjudandet slutligen bestämda villkoren.
av För att minoritetsaktieägare skall ha rätt att begära inlösen krävs det alltså inte att majoritetsaktieägaren förvärvat nio tiondelar av aktierna
grund erbjudandet. Det är samtliga aktier i bolaget som skall
av beaktas, således även sådana majoritetsaktieägaren förvärvat innan
som han lämnade erbjudandet. Det åligger denne att inom en månad, från det acceptfristen för erbjudandet gått ut, underrätta återstående
att aktieägare deras rätt att påkalla inlösen. Minoritetsaktieägarna
om måste tid åtminstone tre månader från sistnämnda tidpunkt
ges en av för att utöva sin inlösenrätt. Innehöll erbjudandet möjlighet för aktieägarna välja mellan olika slag vederlag, gäller denna möjlighet
att av även för aktieägare begär inlösen sina aktier.
som av
För det fall att majoritetsaktieägare påkallat inlösen av återstående minoritetsaktier, kan berörd minoritetsaktieägare väcka talan vid
en domstol med yrkande antingen att rätten skall förklara att någon rätt till inlösen inte föreligger eller att rätten skall bestämma andra villkor för majoritetsaktieägarens inlösen minoritetsaktier än som följer av
av erbjudandet. Utnyttjar minoritetsaktieägare sin rätt till inlösen, kan
en såväl denne majoritetsaktieägaren inför domstol föra talan om att
som rätten skall bestämma sådana andra villkor. Av lagbestämmelserna följer, kostnaderna för sådana rättegångar regel skall bäras av
att som majoritetsaktieägaren. l åligger det minoritetsaktieägaren att
processen visa erbjudandet är oskäligt unfair. l rättspraxis har det varit
att mycket sällsynt att domstolarna bestämt andra villkor för inlösen av minoritetsaktier än de angivits i det ursprungliga erbjudandet. De
som engelska domstolarna att det krävs utomordentligt starka
synes anse, skäl för att ifrågasätta villkoren i ett erbjudande som godtagits av ägare till nio tiondelar de berörda aktierna, framför allt i de fall, där det
av erbjudna priset för aktierna överstigit marknadsvärdet för dessa, se rättsfallet Re Grierson, Oldham and Adams Ltd 1968, All ER 192.
Enligt de brittiska bestämmelserna likställs vid tillämpning de nu
av behandlade reglerna konvertibler och teckningsoptioner och innehavare
sådana med aktieägare. lnnehavarna av sådana värdepapper av papper behöver emellertid inte erbjudas villkor som aktieägarna.
samma
3 Danmark
l Danmark finns två bolagsformer utan personligt ägaransvar, nämligen aktieselskab och anpartsselskab. Den nuvarande lagen aktie-
om
EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar l87
selskaber, Lov 370 af 13. juni 1973, tillkom i nordiskt samarbete nr. under slutet av 1960- och början l970-talet. Den överensstämmer av därför i stora delar med den svenska aktiebolagslagen. Bolagsformen anpartsselskab tillskapades i samband med Danmarks inträde i EG i början av l970-talet. Den används framför allt mindre företag med av en eller ett fåtal ägare. Reglerna anpartselskab upptogs i särskild om en lag, som ursprungligen hade mycket stora likheter med aktieselskabslagen. Lagen har nyligen omarbetats i syfte ägarna att ge en större frihet att själva reglera rad frågor internt slag, exempelvis en av om bolagets organisation. Ett annat syfte har varit att förenkla lagen. Omarbetningen har resulterat i en helt anpartsselskabslag, Lov ny nr. 378 af22. maj 1996. Totalt finns det i Danmark i dag knappt 50.000 anpartsselskaber och drygt 25.000 aktieselskaber.
3.6.1 Aktieselskab
Ett aktieselskab är en juridisk person, vars ägare inte bär något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Bolaget skall ha ett i bolagsordningen angivet aktiekapital, inte får lägre än som vara 500.000 DKr.
3.6.1.1 Bolagsbildning
Ett aktieselskab kan bildas genom successiv- eller simultanbildning. Förfaringssätten är i allt väsentligt desamma vid bildande ett som av svenskt aktiebolag.
3.6.1.2 Aktier, aktieslag m.m.
Alla aktier i ett aktieselskab har lika rätt i bolaget, inte i bolagsom ordningen tagits en föreskrift om aktier olika slag med olika rätt av i bolaget. Skillnader mellan aktieslag kan såväl ekonomiska avse
rättigheter som förvaltningsrättigheter.
Avser skillnaden mellan aktieslagen aktiernas röstvärde, gäller att ingen aktie får ha ett röstvärde överstiger tio gånger röstvärdet för som annan aktie. Aktier utan rösträtt tillåts inte. Aktier i ett aktieselskab kan fritt överlåtas och förvärvas. Denna princip gäller oinskränkt för innehavaraktier. För namnaktier kan överlåtbarheten begränsas bestämmelser i bolagsordningen. genom Från att tidigare ha innehållit uttömmande uppräkning tillåtna en av
188 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
överlåtelsebegränsningar, är den danska lagens utgångspunkt numera att det detta område råder avtalsfrihet. l bolagsordningen kan i fråga
namnaktier tas i princip vilken form av överlåtelsebegränsning om som helst.
3.6.1.3 Ökning av aktiekapitalet
Aktieselskabslagens bestämmelser om kapitalökning överensstämmer i sina huvuddrag med den svenska regleringen. Ett aktieselskab kan öka aktiekapitalet dels nyemission aktier mot betalning i kon-
genom av tanter eller apportegendom, dels genom fondemission.
Beslut nyemission fattas regel bolagsstämman. Stämman
om som av kan emellertid också bemyndiga styrelsen att besluta sådan emis-
om sion. Bemyndigandet får period om högst fem år.
avse en
Ett aktieselskab kan också ta upp lån i former som i ett senare skede kan leda till ökning aktiekapitalet. l lagen har upptagits
en av bestämmelser konvertibla skuldebrev, även andra finansiella
om men instrument kan utnyttjas, t.ex. skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Till skillnad från vad är fallet enligt svensk rätt kan
som
aktieselskab, sedan ett år tillbaka, även ut fristående teckett par ge ningsoptioner.
3.6.1.4 Nedsättning av aktiekapitalet
Även i fråga nedsättning aktiekapitalet Föreligger stora likheter
om av mellan den danska och svenska regleringen. Nedsättning kan ske för täckande förlust, återbetalning till aktieägarna samt avsättning till fri
av fond att användas efter beslut stämman. Beslut om nedsättning
av fattas bolagsstämman. Beslutet skall fattas med samma majoritet
av
beslut ändring bolagsordningen, dvs. i normalfallet med två som om av tredjedelars majoritet. Skall nedsättning ske för återbetalning till aktieägarna eller för avsättning till fri fond, har bolagets borgenärer rätt till betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar.
l likhet med den svenska aktiebolagslagen upptar aktieselskabslagen också bestämmelser nedsättning enligt inlösenförbehåll i bolags-
om ordningen, Inlösen förekommer mycket sällan i praktiken.
3.6.1.5 Förvärv av egna aktier
Ett aktieselskab får förvärva aktier. Beslut om sådant förvärv
egna
EGJs bolagsrält och vissa utländska rätlsordningar 189
fattas av bolagets styrelse efter bemyndigande bolagsstämman. Av av bemyndigandet skall framgå dels hur många aktier får förvärvas, som dels det högsta och lägsta belopp som får betalas för aktierna. Om ett förvärv av egna aktier är nödvändigt för att undvika en betydelig og truende skade för bolaget, kan förvärvsbeslutet fattas av styrelsen utan stöd bemyndigande. Styrelsen skall i sådant fall, vid av närmast följande bolagsstämma, informera aktieägarna grunderna om för och syftet med förvärvet, antalet aktier förvärvats och hur om som stor del av aktiekapitalet de representerar samt vederlaget för om aktierna. Förvärv av egna aktier får ske endast under förutsättning att det nominella värdet det sammanlagda innehavet aktier efter av av egna förvärvet inte motsvarar än tio procent bolagets aktiekapital. En mer av ytterligare förutsättning är att förvärvet inte inkräktar bolagets bundna kapital. Lagen begränsar inte innehavstiden för aktier så länge inneegna havet ryms inom tioprocentsgränsen och reglerar inte heller formerna för avyttring av aktierna. Bolaget kan under innehavstiden inte utöva några rättigheter för sina egna aktier.
3.6.1.6 Inlösen av minoritetsaktier
Efter mönster av den svenska lagstiftningen infördes i början I970av talet bestämmelser inlösen minoritetsaktier i den danska aktieom av selskabslagen. Bestämmelserna undergick en förhållandevis omfattande omarbetning år l992. Äger en aktieägare än nio tiondelar samtliga aktier i ett mer av aktieselskab och innehar han mer än nio tiondelar rösterna för av samtliga aktier i bolaget, kan aktieägaren och bolagets styrelse gemensamt bestämma att övriga aktieägare i bolaget skall låta majoritetsaktieägaren lösa deras aktier. Före l992 års lagstiftning kunde endast moderbolag, uppnådde de erforderliga majoritetsgränserna, som påkalla tvångsinlösen återstående aktier i bolaget. Med moderbolag av förstods i praxis danskt aktieselskab. Bestämmelsens lydelse innenya håller inte någon koppling till begreppet moderbolag. Efter ett beslut om inlösen skall minoritetsaktieägarna i den ordning som gäller för kallelse till bolagsstämma att inom fyra uppmanas veckor överlåta sina aktier till majoritetsaktieägaren. l kallelsen skall anges villkoren för inlösen samt det underlag, vilket lösenbeloppet har beräknats. Själva lösenbeloppet behöver dock inte i kallelanges sen. Det skall vidare upplysas i kallelsen, att tvist uppkommer om om
190 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
lösenbeloppet, fastställs detta värderingsmän, vilka utses av rätten i av där bolaget har sitt säte. Mot värderingsmännens avgörande den ort kan talan inom viss tid föras vid allmän domstol. Om värderingseller fastställer ett högre lösenbelopp än det som majorimännen rätten erbjudit, gäller det högre lösenbeloppet också for de aktietetsägaren inom aktieslag inte påkallat värdering eller efterägare samma som kommit kallelsen. Kostnaderna för värderingsförfarandet skall bäras av majoritetsaktieägaren, såvida inte rätten särskilda skäl ålägger minoritetsaktieägarna att svara for kostnaderna. Vad gäller bestämmandet inlösenbeloppet, ankommer det även av värderingsmännen i förekommande fall bestämma underlaget for att värderingen. Avgörande vid bestämmandet aktiemas värde torde av regel värdering going concern det bolag, vars minosom vara en av ritetsaktier begärs inlösta. När det gäller börsnoterade bolag, synes dock börskursen för bolagets aktier bestämmande for lösenbevara loppet, jfr rättsfallen UfR 1977.61 H och UfR l985.875 SH. Har inte samtliga minoritetsaktieägare inom den angivna fristen överlåtit sina aktier till majoritetsaktieägaren, skall de genom kungörelse att inom viss tid, inte får vara kortare än tre uppmanas som eller, för noterade aktier, månader, överlåta sina aktier till majorisex tetsaktieägaren. Om värdering redan har ägt skall kungörelsen rum, innehålla upplysning därom. Den skall vidare att värdering av ange värderingsmän inte kan påkallas sedan den i kungörelsen angivna fristen gått till ända. l fråga aktier inte överlåtits före utom som gången fristen skall majoritetsägaren deponera lösenbeloppet enligt av bestämmelser i särskild lag. Samtidigt med deponeringen upphör de aktiebrev, motsvarar de inlösta aktierna, att gälla. som Om majoritetsaktieägare i ett bolag grund ovan angivna en av bestämmelser har rätt att lösa återstående aktier i bolaget, har också varje minoritetsaktieägare i bolaget rätt att få sina aktier inlösta av Vid ett sådant förfarande äger bestämmelserna
majoritetsaktieägaren.
värdering, värderingsmän och kostnaderna for värderingsförom farandet majoritetsaktieägare begär inlösen motsvarande tillämpnär Värderingen har i angivna fall inte någon rättsverkan i förning. nu hållande till minoritetsägare inte deltar i förfarandet. Har majorisom tetsaktieägaren påkallat inlösen, kan minoritetsaktieägare inte därefter
påkalla inlösen för egen räkning.
3.6.2 Anpartsselskab
l likhet med ett aktieselskab är ett anpartsselskab en juridisk person,
EGzs bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar l9l
vars ägare inte bär något personligt betalningsansvar for bolagets förpliktelser. Bolaget skall, efter nyligen genomförd sänkning en av kapitalkravet, ha ett andelskapital minst 125.000 DKr.
3.6.2.1 Bolagsbildning
Ett anpartsselskab bildas ett enklare sätt än ett aktieselskab. En eller flera stiftare upprättar ett stiftelsedokument innehållande bl.a. en bolagsordning, tecknar och betalar samtliga andelar samt utpekar bolagets styrelse och direktion eller ettdera dessa Därefter av organ. anmäls bolaget for registrering i bolagsregistret. Genom registreringen vinner bolaget rättssubjektivitet.
3.6.2.2 Andelar av olika slag m.m.
Alla andelar har lika rätt i bolaget, inte i bolagsordningen tagits om en föreskrift andelar med olika ekonomiska rättigheter eller forom valtningsrättigheter. Till skillnad från vad som är fallet i fråga om aktieselskaber finns i fråga anpartsselskaber inte några begränsom ningar när det gäller möjligheten att ut anparter med olika röstge värden. Även helt rösträttslösa kan anparter ges ut. Andelar i anpartsselskab är fritt överlåtbara, inte annat föreom skrivits i bolagsordningen. Sådana föreskrifter kan innebära exempelvis att övriga andelshavare skall ha förköpsrätt någon önskar avyttra om sina andelar eller att bolagets samtycke måste inhämtas innan överlåtelse får ske. Även andra överlåtelsebegränsningar tillåtna. är
3.6.2.3 Ökning andelskapitalet av
Ett anpartsselskab kan öka andelskapitalet dels nyemission genom av anparter mot betalning i kontanter eller apportegendom, dels genom fondemission. Beslut nyemission fattas bolagsstämman med om av kvalificerad majoritet. Till skillnad från vad är fallet i fråga som om aktieselskab finns i anpartsselskabslagen inte längre någon obligatorisk företrädesrätt for andelsägarna att teckna nyemitterade andelar.
192 EG:s bolagsrätt och vissa utländska rätlsordningar
3.6.2.4 Nedsättning av andelskapitalet
Bestämmelserna nedsättning andelskapitalet överensstämmer i om av utsträckning med vad gäller för aktieselskab. stor som
3.6.2.5 Förvärv egna andelar av Ett anpartsselskab får inte förvärva andelar. Från detta förbud egna endast undantag, nämligen för inlösen egna andelar på görs ett av grund stadgande i lag. av
3.6.2.6 Inlösen av minoritetsandelar
Anpartsselskabslagen upptog tidigare bestämmelser om tvångsinlösen,
motsvarande dem gäller för aktieselskab. Genom de nyligen som
genomförda ändringarna i anpartsselskabslagen upphävdes dessa be-
stämmelser.
3.7 Finland
I Finland finns endast bolagsform utan personligt ägaransvar, aktieen bolag. Den nuvarande finländska aktiebolagslagen, Lag aktiebolag om 734/78, tillkom i nordiskt samarbete under 1960- och början av l970-talet. Lagens överensstämmer i stor utsträckning med den
svenska aktiebolagslagen.
3.7.1 Privata och publika aktiebolag
På basis utredningsförslag Kommittébetänkande 1992:32 från
av ett den finländska Aktiebolagskommissionen lade regeringen våren 1996 fram proposition med förslag till omfattande ändringar i den finen ländska aktiebolagslagen. Förslaget innebär bl.a. att den finländska lagen till EG:s krav och att aktiebolagen inom aktieanpassas bolagslagens delas i två kategorier, privata och publika ram - upp aktiebolag. För de delar aktiebolagslagstiftningen behandlas kommitav som av tén i förevarande betänkande innebär den finländska propositionen i korthet följande.
EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 193
3.7.1.1 Bolagsbildning
Aktiebolag skall liksom i dag kunna bildas genom successiv- eller simultanbildning. I båda fallen överensstämmer förfarandena i stor utsträckning med vad som gäller enligt den svenska aktiebolagslagen.
Aktiekapitalet skall uppgå till minst 50.000 FMK i ett privat aktiebolag och 500.000 FMK i ett publikt aktiebolag. Medan registrering av ett nybildat aktiebolag enligt gällande rätt kan ske om betalning erlagts motsvarande minst hälften det belopp som skall betalas för aktierna,
av föreslås i propositionen att full betalning för samtliga aktier skall
vara erlagd före registreringen.
3.7.1.2 Aktier, aktieslag m.m.
Alla aktier i ett aktiebolag skall ha lika rätt i bolaget, om inte i bolagsordningen tagits föreskrift aktier olika slag med olika rätt
en om av i bolaget. Skillnader mellan aktieslag skall kunna avse ekonomiska rättigheter och förvaltningsrättigheter. Vad särskilt gäller rösträtten skall i bolagsordningen kunna föreskrivas att aktier visst slag skall
av ha lägre röstvärde än aktier annat slag. I enlighet med gällande rätt
av föreslås att ingen aktie skall kunna ha ett röstvärde som är mer än tjugo gånger högre än röstvärdet för någon annan aktie i bolaget.
En nyhet i propositionen är att aktiebolag skall kunna ge ut preferensaktier, medför rösträtt endast i vissa, i bolagsordningen an-
som givna, frågor.
Aktier i ett finländskt aktiebolag är fritt överlåtbara. Från denna huvudregel finns i dag endast ett undantag, nämligen att i bolagsordningen kan tas hembudsklausul innebörd att den som
en av förvärvat aktie i bolaget skall erbjuda aktieägare eller annan att lösa
en aktien. I propositionen föreslås endast den ändringen att även bolaget självt skall kunna berättigat att lösa sådan aktie.
vara
3.7.1.3 Ökning av aktiekapitalet
Aktiekapitalet i ett finländskt aktiebolag kan enligt gällande rätt ökas genom ny- och fondemission. Bestämmelserna därom överensstämmer i sina huvuddrag med den svenska regleringen.
Det är också tillåtet för finländska aktiebolag att ge ut konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med teckningsoptioner. I propositionen föreslås att bolagen också skall kunna ge ut fristående teckningsoptioner.
194 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
På sätt i den svenska aktiebolagslagen behandlas i den
samma som finländska lagen i dag och fondemissioner i ett kapitel och konver-
nytibla skuldebrev och skuldebrev förenade med teckningsoption i ett annat kapitel. I propositionen föreslås att samtliga former för kapitalökning tas i ett och samma kapitel.
-
3.7.1.4 Kapitallån
Propositionen innehåller också stadganden ett nytt finansierings-
om instrument benämnt kapitallån, varmed i korthet avses ett lån vilket amortering får ske endast det finns full täckning för bolagets
om bundna kapital och räntebetalning tillåts endast inom ramen för disponibla vinstmedel. De föreslagna bestämmelserna om kapitallån innebär närmast kodifiering av existerande praxis.
en
3.7.1.5 Nedsättning av aktiekapitalet
I propositionen föreslås vidare vissa förbättringar i borgenärs- och
aktieägarskyddet i samband med nedsättning av aktiekapitalet. De
föreslagna bestämmelserna överensstämmer till sitt huvudsakliga innehåll i stor utsträckning med gällande svensk rätt.
Det kan noteras att behörigheten att besluta tillstånd att genom-
om föra beslutad nedsättning aktiekapitalet enligt förslaget skall
en av
övergå från domstolarna till registreringsmyndigheten.
3.7.1.6 Förvärv av egna aktier
Propositionen innehåller bestämmelser aktiebolags förvärv av
nya om
aktier. Det nuvarande förbudet för aktiebolag att förvärva egna egna aktier upphävs. Såväl privata publika aktiebolag skall enligt
som förslaget kunna förvärva egna aktier.
Beslut förvärv aktier skall fattas av bolagsstämman
om av egna eller, efier stämmans bemyndigande, styrelsen. Därvid skall i
av huvudsak majoritetskrav och andra regler gälla som vid inlösen
samma
aktier för nedsättning av aktiekapitalet. av
För båda bolagskategorier skall den begränsningen gälla att förvärv
aktier endast får ske inom för disponibla vinstmedel. av egna ramen Det sammanlagda innehavet aktier föreslås i publika aktie-
av egna bolag inte få överstiga fem procent aktiekapitalet eller röstetalet för
av samtliga aktier i bolaget. För privata bolag föreslås inte någon mot-
EGss bolagsrätt och vissa utländska 195
rättsordningar
svarande begränsning. l propositionen föreslås inte några begränsningar i fråga det sätt om på vilket bolaget får förvärva sina egan aktier. För att motverka risken för otillbörlig kurspåverkan föreslås att köp aktier är föremål av som för offentlig handel skall få ske tidigast vecka efter det att bolaget en offentliggjort sitt förvärvsbeslut. Förvärv av egna aktier i strid med lagens bestämmelser skall kunna föranleda straff. Aktierna skall i sådant fall avyttras omedelbart och senast sex månader efter förvärvet. Om aktierna inte avyttrats inom sexmånadersfristen skall de ogiltigförklaras och aktiekapitalet sättas ned med aktiemas nominella belopp. I fråga om försäljning aktier föreslås i propositionen beav egna stämmelser som nära ankyter till regleringen nyemissioner. Det av innebär bl.a. att aktieägarna skall ha företrädesrätt att köpa aktierna i fråga, såvida inte stämman beslutar om försäljning med avvikelse från företrädesrätten, t.ex. det sättet att aktierna skall sälja börs.
3.7.1.7 Inlösen av minoritetsaktier
l propositionen föreslås ett flertal ändringar av bestämmelserna om inlösen av minoritetsaktier. För det första föreslås, närmast efter dansk förebild, att inlöseninstitutet frikopplas från begreppet moderbolag. Rätt och skyldighet till inlösen skall inträda så snart någon aktieägare har mer än nio tiondelar av aktierna med än nio tiondelar mer av rösterna för samtliga aktier i bolaget. Majoritetsaktieägaren behöver alltså inte vara ett moderbolag, utan kan såväl fysisk vara en som en juridisk Även utländska majoritetsaktieägare omfattas beperson. av stämmelserna. Vid beräkning av hur stor andel av aktierna och rösterna som tillkommer en juridisk person skall även beaktas aktier ägs som av dess dotterföretag. Med dotterföretag skall därvid likställas stiftelser, i vilka den juridiska personen har ett bestämmande inflytande. Också när det gäller beräkningen fysisk innehav aktier och av en persons av röster skall beaktas aktier ägs företag eller stiftelser, över vilk som av den fysiska personen har ett bestämmande inflytande. Kan någon överenskommelse om inlösen inte träffas, skall tvist om rätt eller plikt till inlösen eller om lösenbeloppet prövas av skiljemän. Part som är missnöjd med skiljedomen skall kunna saken prövad av domstol. Den finska lagen innehåller vidare bestämmelser nedsättom ning av erbjudet lösenbelopp, äganderättsövergång vid förhandstillträde mot ställande säkerhet, ränta lösenbelopp och inverkan biav rörda aktiebrev av att nedsättning skett eller säkerhet ställts. Dessa
196 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
bestämmelser motsvarar vad gäller enligt svensk lag.
som
Enligt motivuttalanden skall vid fastställande gängse pris beaktas
av inte bara aktiemas matematiska värde, utan även bolagets framtidsutsikter och aktiernas beräknade framtida avkastning.
I propositionen föreslås vidare, att den är inlösenberättigad
som skall skyldig att omedelbart underrätta det berörda bolaget därom.
vara När bolaget fått kännedom att inlösenrätt uppkommit eller upphört,
om skall det omedelbart anmäla detta förhållande till registreringsmyn-
digheten.
Propositionen föreslår också vissa ändringar av den gode mannens ställning. Denne skall under vissa förutsättningar kunna träffa överenskommelse inlösen. I vissa avseenden preciseras gode mannens
om
redovisningsskyldighet.
Vad gäller konvertibla skuldebrev och optionsrätter föreslås i propositionen, i emissionsvillkoren för sådana instrument måste anges
att vilken tillkommer dem för det fall att tvångsinlösen bola-
rätt som av gets aktier äger rum.
3.8 Norge
l Norge har traditionellt funnits endast en bolagsform utan personligt
aksjelskapet, reglerad i Lov 4 juni 1976 aksjeselskaper. ägaransvar, om Lagen tillkom inom för det nordiskt lagstiftningssamarbetet
ramen under 1960- och början av 1970-talet.
3.8.1 Aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper
På basis den s.k. Aksjelovgruppens betänkande NOU 1992:29 Lov
av
aksjeselskaper, lade den norska regeringen våren 1994 fram ett om förslag Ot 36 1993-94 till och EES-anpassad aktie-
prp nr ny bolagslag. Förslaget, bl.a. innebar att norska aksjeselskap skulle
som indelas i två kategorier, privata och offentliga, mötte kraftigt motstånd i Stortinget och drogs så småningom tillbaka. På Stortingets uppmaning beslutade regeringen att reformera aktiebolagslagstiftningen i två
Sålunda genomfördes den l januari 1996 anpassning till de steg. en krav följer EES-avtalet och EG-rätten. Därefter presenterades
som av våren 1996 utredningsförslag NOU 1996:3 innebörd att
ett nytt av det i norsk rätt skall finnas två bolagsformer utan personligt ägar-
nämligen alcsjeselskaper, i första hand är avsedd att vara ansvar, som
bolagsform för små och medelstora företag med en begränsad en
SOU l997z22 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 197
ägarkrets och allmennaksjeselskaper, avsedd framför allt för större företag med en stor och växlande ägarkrets. Den principiella skiljelinjen mellan bolagsfonnema skall bestämmas av rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Den rätten skall tillkomma allmennaksjeselskaper men inte aksjeselskaper. Följdriktigt beskrivs i förslaget allmennaksjeselskapet som ett öppet och aksjeselskapet som ett slutet bolag. Aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper skall regleras i skilda och var för sig uttömmande lagar.
För de delar av aktiebolagslagstiftningen som behandlas av kommittén i förevarande betänkande innebär det norska utredningsförslaget i korthet följande.
3.8.1.1 Bolagsbildning
Aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper skall bildas samma sätt, nämligen genom simultanbildning. Den möjlighet som i dag finns att bilda aktiebolag genom successivbildning avskaffas, framför allt i syfte att förenkla lagstiftningen. Bolagsbildningen skall i korthet tillgå så att stiftarna upprättar ett s.k. stiftelsedokument, tecknar och erlägger full betalning för samtliga aktier samt anmäler bolaget för registrering.
Såväl aksjeselskaper som allmennaksjeseksaper skall ha ett aktiekapital minst 200.000 NKR fördelat en eller flera aktier med lika nominellt belopp.
3.8.1.2 Aktier, aktieslag m.m.
Alla aktier i ett aksjeselskap och ett allmennaksjeselskap skall ha lika rätt i bolaget, om inte i bolagsordningen tagits en föreskrift om aktier av olika slag med olika rätt i bolaget. Skillnader mellan aktieslag skall kunna avse ekonomiska rättigheter och förvaltningsrättigheter. Vad särskilt gäller rösträtten skall i bolagsordningen kunna föreskrivas att aktier av visst slag skall ha lägre röstvärde än aktier av annat slag eller helt sakna röstvärde.
En väsentlig skillnad mellan aksjeselskap och allmennaksjeselskap gäller aktiernas överlåtbarhet. l linje med att aksjeselskap skall
vara slutna och allmennaksjeselskap öppna bolag, skall aktier i ett aksjeselskap som huvudregel kunna överlåtas endast med samtycke från styrelsens sida och aktieägarna ha förköpsrätt till aktier som skall överlåtas. I ett allmennaksjeselskap skall aktierna i princip fritt
vara överlåtbara. Emellertid skall i bolagsordningen för ett allmennaksje-
198 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
selskap kunna föreskrivas att aktieöverlåtelse kräver styrelsens samtycke, överlåtelsen skulle resultera i att förvärvaren uppnår en
om andel minst tre procent aktierna eller rösterna i bolaget. Det skall
av också tillåtet att i bolagsordningen för ett allmennaksjeselskap ta
vara
ägarbegränsningar, exempelvis det slaget att ingen ägare får
av inneha än en viss andel av bolagets aktier.
mer
3.8.1.3 Ökning av aktiekapitalet
Aktiekapitalet i aksjeselskap och allmennaksjeselskap skall genom stämmobeslut kunna ökas och fondemission. Nyemission
genom nyskall kunna kontant- eller apportemission.
vara
I såväl aksje- allmennaksjeselskaper skall vid nyemissioner
som gälla principiell företrädesrätt för bolagets aktieägare att teckna de
en
aktierna. En emission med avvikelse från företrädesrätten skall i nya aksjeselskaper kunna utformas endast det sättet, att vissa i emissionsbeslutet namngivna inbjuds att teckna aktierna. I all-
personer mennaksjeselskaper skall nyemissioner med avvikelse från företrädesrätten även kunna utformas så att allmänheten eller en annat sätt obestämd krets inbjuds att teckna de emitterade aktierna.
personer
l båda bolagsfonner skall bolagsstämman kunna bemyndiga styrel-
att besluta en nyemission. Bemyndigandet skall kunna avse en sen om tid högst två år och omfatta aktier med ett sammanlagt nominellt
om belopp motsvarande högst 50 procent bolagets aktiekapital vid
av tidpunkten för bemyndigandet.
Vid nyemission mot kontant betalning skall full betalning för aktier-
erläggas innan kapitalökningen registreras. Eventuell överkurs på na aktierna skall föras till bunden fond benämnd överkursfond.
en
Aksje- och allmennaksjeselskaper skall också kunna ta upp lån mot utfärdande konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med
av optionsrätt till nyteckning. I allmennaksjeselskaper, inte i aksje-
men selskaper, skall optionsrätten kunna skiljas från skuldebrevet. Allmennaksjeselskaper skall dessutom kunna ut fristående tecknings-
ge optioner samt aktier förenade med optionsrätt till nyteckning.
3.8.1.4 Kapitalskyddet
För såväl aksje- allmennaksjeselskaper föreslås i flera hänseenden
som skärpta kapitalskyddsregler i förhållande till vad i dag gäller för
som norska aktiebolag. Det kommer till uttryck dels i .bestämmelserna om
EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar 199
aktiekapitalets storlek och inbetalning, dels i bestämmelserna
om utbetalningar av bolagets medel.
Aktiekapitalet skall, som ovan nämnts, i såväl aksjeselskaper
som allmennaksjeseksaber uppgå till minst 200.000 NKR och full betalning skall erläggas för aktierna innan bolaget får registreras. Vid nyemission skall full betalning erläggas för nyemitterade aktier innan kapitalökningen registreras.
För båda bolagsfonner föreslås vidare gälla att bolagets verksamhet i fråga om risk och omfattning vid varje tidpunkt skall anpassad
vara till storleken bolagets eget kapital. Det innebär indirekt ett krav aktiekapitalets storlek. Finns det skäl att anta att bolagets eget kapital är lägre än vad som krävs för den bedrivna verksamheten, skall styrelsen behandla saken och föreslå stämman lämpliga åtgärder för att
ge bolaget ett försvarligt eget kapital.
Till skydd för bolagskapitalet skall utbetalningar från bolaget kunna ske endast enligt reglerna om vinstutdelning, nedsättning av aktiekapitalet, fusion och fission samt upplösning av bolaget. Som utbetalning skall därvid räknas varje form av värdeöverföring direkt eller
som indirekt kommer en aktieägare tillgodo. Skulle värdeöverföringen ske i annan form än kontanter, skall egendomens värde beräknas till dess verkliga värde vid utbetalningstillfallet.
3.8.1.5 Nedsättning av aktiekapitalet
I såväl aksje- som allmennaksjeselskap skall aktiekapitalet kunna sättas ned för förlusttäckning, utbetalning till aktieägarna, avskrivning aktieägarnas tillskottsplikt samt avsättning till reservfond eller fri fond. Bestämmelserna överensstämmer i sak i stor utsträckning med gällande norsk och även svensk rätt. Här skall därför endast noteras att nedsättning för utbetalning till aktieägare eller avskrivning aktieägares tillskottsplikt enligt förslaget inte skall kunna ske med större belopp än att bolaget efter nedsättningen har ett utifrån risken och omfattningen av bolagets verksamhet försvarligt eget kapital.
3.8.1.6 Förvärv av egna aktier
Såväl aksje- allmennaksjeselskap skall kunna förvärva aktier.
som egna Beslut om sådant förvärv skall fattas av styrelsen efter bemyndigande av bolagsstämman. Bemyndigandet skall för bestämd tidsperiod
ges en som får sträcka sig längst till nästa ordinarie stämma. Av bemyn-
200 EGss bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar
digandet skall framgå dels hur många aktier som får förvärvas, dels det högsta och lägsta belopp får betalas för aktierna.
som
Förvärv aktier skall kunna ske endast under förutsättning
av egna
det nominella värdet det sammanlagda innehavet av egna aktier att av efter förvärvet inte än tio procent bolagets aktie-
motsvarar mer av kapital. Ett förvärv aktier skall inte inkräkta bolagets
av egna bundna kapital.
Förslaget inte några begränsningar i fråga om innehavstiden
upptar för aktier så länge innehavet inom tioprocentsgränsen och
egna ryms reglerar inte heller formerna för avyttring aktierna. Bolaget skall
av under innehavstiden inte kunna utöva några rättigheter för sina egna
aktier.
3.8.1.7 Inlösen minoritetsaktier
av
En aktieägare äger än nio tiondelar aktierna och rösterna i
som mer av
aksje- eller allmennaksjeselskap, skall ha rätt, och begäran vara ett skyldig, att inlösa minoritetens aktier i bolaget.
Kan inte lösenbeloppet, skall detta fastställas i
parterna enas om skiljeförfarande. Hur detta skall till sägs inget om i förslaget. Kostnaderna för förfarandet skall bäras moderbolaget, såvida det inte
av förordnas bolagets motpart helt eller delvis skall bära dem.
att
4 Kommitténs
överväganden
Kommittén arbetar med siktet inställt på en ny aktiebolagslag. För att inte försvåra ett omedelbart genomförande av kommitténs lagförslag har dessa utformats som ändringar i 1975 års aktiebolagslag. Avsikten är emellertid att de slutligen skall inordnas i en helt ny lag.
Kommittén anser att en ny aktiebolagslag bör utformas så att den främjar aktiv ägarfunktion i företagen. Kommittén har i betänkandet
en Aktiebolagets organisation uppehållit sig vid ägarnas beslutanderätt och bolagsorganens sammansättning och funktion. I förevarande betänkande, som behandlar aktiebolagets kapital, står ägarnas möjligheter att genomföra förändringar i företagens kapitalstruktur mera i förgrunden. När kommittén behandlar bl.a. ökning och nedsättning av aktiekapitalet, förvärv av egna aktier, erbjudandeplikt och inlösen av minoritetsaktier, sker det i syfte att uppnå flexibilitet i kapitalstrukturen
en som gynnar ett långsiktigt effektivt utnyttjande av företagens och näringslivets resurser.
4.1 Bolagsbildning
Ett aktiebolag kan enligt gällande rätt bildas genom successivbildning eller simultanbildning. Reglerna om successivbildning, som fick sin grundläggande utformning i slutet av förra seklet, motiveras av att större projekt, som för sitt genomförande kräver mer kapital än en eller ett fåtal personer kan uppbåda, skall kunna finansieras genom att allmänheten eller en vid krets av personer tillskjuter riskkapital som betalning för aktier i bolaget.
Successivbildning är en utdragen process som startar med att en eller flera stiftare upprättar en stiftelseurkund vari man kommer över-
att bilda ett aktiebolag. stiftelseurkunden skall innehålla förslag ens om till bolagsordning, uppgift det belopp som skall betalas för varje
om aktie, när aktierna skall betalas samt sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman. Nästa steg i förfarandet är att utomstående inbjuds att teckna aktier i bolaget. Teckning skall ske antingen direkt stiftelseurkunden eller en särskild teckningslista. När
202 Kommitténs överväganden
aktieteckningen avslutats avgör stiftarna aktieteckningama skall
om godtas och hur många aktier som skall tilldelas varje tecknare. Sedan detta skett kallas de godtagna aktietecknama till konstituerande stämma
vilken beslut om att bilda bolaget fattas. En förutsättning för att ett sådant beslut skall kunna fattas är att det vid stämman visas att teckning och tilldelning av aktier skett motsvarande aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt stiftelseurkunden. Stämmans beslut att bilda bolaget är giltigt om det biträds av tecknare med flertalet avgivna röster och två tredjedelar de vid stämman företrädda aktierna.
av BoIagsbildningsförfarandet avslutas med att bolaget anmäls för registrering i aktiebolagsregistret hos PRV.
Simultanbildning är ett snabbare förfarande där de olika bolagsbildningsmomenten genomförs vid ett och samma tillfälle. En förutsättning för att simultanbildning skall kunna äga rum är att alla aktier tecknas vid den konstituerande stämman och alla godtagna aktietecknare är
Då kan nämligen beslut om bolagets bildande fattas även om ense. kallelse till stämman inte har skett. Att kallelse i det sammanhanget inte behövs är ett uttryck för regeln att aktiebolagslagens och bolagsordningens bestämmelser rörande kallelse till bolagsstämma och tillhandahållande handlingar får sättas sidan, om de aktieägare som
av berörs felet sitt samtycke till att stämman ändå går till beslut
av ger jfr 9 kap. 10 § ABL.
l Sverige bildas årligen omkring 20.000 aktiebolag. Det sker så gott
uteslutande simultanbildning. Kommittén har inte kunnat som genom finna än något enstaka exempel successivbildningi modem tid.
mer
Förhållandena är likartade i andra länder. l Tyskland, vars regler
bolagsbildning gång i tiden utgjorde förebild för de svenska om en bestämmelserna, har lagstiftaren tagit konsekvenserna av utvecklingen och avskaffat möjligheten till successivbildning. I Norge har regeringen nyligen lagt fram förslag i samma riktning.
Kommittén att den nuvarande regleringen av hur aktiebolag
anser bildas är olämplig. Bestämmelserna är utformade med utgångspunkt i
det nästan aldrig utnyttjade successivbildningsförfarandet. Det
numera innebär omfattande regelsamling för situationer som aldrig aktu-
en
aliseras. Samtidigt kommer normalfallet, nämligen simultanbildning,
till uttryck endast bestämmelse om att beslut att bilda bola-
genom en get kan fattas utan föregående kallelse, alla aktier tecknas vid
om stämman och alla godtagna aktietecknare är Det är en minst sagt
ense. kryptisk beskrivning hur nästan alla aktiebolag bildas. Aktie-
av bolagskommittén att regleringen i stället bör utgå från normal-
anser fallet och att bestämmelserna om hur bolag bildas skall vara så enkelt
och pedagogiskt utformade som möjligt.
Kommitténs överväganden 203
En betydande förenkling skulle uppnås bestämmelserna
om om successivbildning utmönstrades ur lagen. Som framgått det före-
av gående tillämpas bestämmelserna knappast alls. De är avsedda att underlätta riskkapitalanskaffning från allmänheten det sker i dag
men med andra metoder. Det kan exempelvis ske genom att ett privat aktiebolag först bildas simultant med lågt aktiekapital, varefter kapitalstarka personer med iaktagande de begränsningar i rätten att
—— av vända sig till kapitalmarknaden som gäller för privata aktiebolag i ett
nästa steg inbjuds att teckna aktier i samband med en nyemission. l ett tredje steg ombildas bolaget till publikt aktiebolag med rätt att vända sig till allmänheten för att finansiera den planerade verksamheten. Ett annat förfaringssätt är att ett publikt bolag bildas simultant med det aktiekapital som behövs för den planerade verksamheten, men att aktierna i sin helhet tecknas av en bank eller fondhandlare har
som stiftarnas uppdrag att i ett senare steg sälja dem till allmänheten. De teckningslistor, kallelser och omröstningar konstituerande stämma som lagen beskriver förekommer inte i praktiken. Kommittén menar att institutet successivbildning har tjänat ut och föreslår att bestämmelserna nu upphävs.
Med bestämmelserna om successivbildning upphävda måste reglerna om simultanbildning få en helt ny utformning varvid möjligheterna att ytterligare förenkla förfarandet bör tas till Vad därvid faller
vara. som i ögonen är den förhållandevis omfattande reglering som krävs för att stiftarna skall kunna driva betalning för tecknade aktier aktie-
av tecknare som inte längre vill deltaga i bolaget. Om aktieteckningen vid bolagsbildningen i stället uppfattas som en icke bindande avsiktsförklaring som kan återtas intill tidpunkt då betalning erlagts till
en bolaget och samtliga aktietecknare färdigställt och undertecknat stiftelseurkunden blir regleringen betydligt enklare. Kommittén, som har den principiella uppfattningen att utsikterna till framgång för ett bolag
som bildas under oenighet är begränsade och att det är lika bra att bolagsbildningen avbryts eller för det fall någon stiftarna vill dra
görs om av sig föreslår att den regleringen skall ha utgångspunkt att
ur, nya som en stiftelseurkund innan den undertecknats bara är ett utkast och att aktieteckningar som skett i denna inte är bindande innan betalning för aktierna erlagts och stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare.
l enlighet med det anförda föreslår kommittén att aktiebolag i fortsättningen skall bildas följande sätt. Den eller de vill bilda
som ett aktiebolag skall upprätta en stiftelseurkund, teckna sig för samtliga aktier direkt i stiftelseurkunden, betala aktierna, upprätta och låta
en auktoriserad eller godkänd revisor granska öppningsbalansräkning
en
204 Kommitténs överväganden
för bolaget, färdigställa, dagteckna och underteckna stiftelseurkunden samt ansöka bolagets registrering.
om
Vid bolagsbildning måste kontrolleras att bolaget tillförs aktiekapital motsvarande åtminstone lägsta tillåtna belopp enligt aktiebolagslagen. Vidare måste kontrolleras att bundet kapital i den omfattning i stiftelseurkunden betalas till bolaget. Den kon-
som anges trollen sker i dag med hjälp intyg från bank beträffande kontant
av betalning och från revisor beträffande betalning med apportegendom eller eljest med vissa särskilda villkor. Kommittén föreslår att de särskilda intygen från banker och revisorer ersätts en öppnings-
nu av balansräkmng, skall granskas auktoriserad eller godkänd
som av en revisor.
Om revisorns granskning öppningsbalansen ger vid handen att
av
värdet apportegendom är lägre än angivits i stiftelseurt.ex. som kunden, kan stiftarna med kommitténs förslag justera urkunden till överensstämmelse med öppningsbalansen och fullfölja bolagsbildningen under förutsättning naturligtvis att bolaget enligt balansräkningen tillförts aktiekapital motsvarande minst det lägsta belopp som lagen tillåter. På motsvarande sätt kan, stiftare återkallar sin
om en aktieteckning sedan han fullgjort sin betalning och öppningsbalans upprättats, övriga stiftare överta hans aktier, ersätta honom för vad han betalat för aktierna och fullfölja bolagsbildningen.
Med kommittén föreslagna regleringen har stiftarna alltså
den av fria händer justera innehållet i stiftelseurkunden med de begräns-
att följer öppningsbalansen. Är de beredda att upprätta
ningar som av en
öppningsbalans kan de företa ännu mera omfattande ändringar och ny
börja om bolagsbildningsförfarandet.
I gällande rätt är det möjligt för stiftare att inte teckna sig för
en aktier. Lagen arbetar i enlighet härmed med två grupper av bolagsbildare, stiftare och aktietecknare, t.ex. 2 kap. 8 § andra stycket
se ABL. Något praktiskt behov att behålla möjligheten för en stiftare
av att inte själv teckna sig för aktier i bolaget finns enligt kommitténs mening inte. Kommittén föreslår därför att det bara är de som tecknar sig för aktier i det bolaget bildar detta. Det är emellertid
nya som lämpligt att i lagen behålla beteckningen stiftare dem som bildar bolaget.
l gällande rätt uppställs vissa allmänna behörighetskrav den som skall stifta ett aktiebolag. Kraven innebär bl.a. att stiftare som huvudregel skall ha sitt hemvist inom EES-området. Med en så vid bestämning har hemvistkravet förlorat sin praktiska betydelse och kommittén föreslår att det utmönstras.
De allmänna behörighetskraven i gällande rätt innebär vidare bl.a.
Kommitténs överväganden 205
att den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt som kap. 7 § föräldrabalken inte får vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer 6 § första stycket 3 av lagen 1986:436 näringsförbud. Enligt kommitténs uppfattning bör om allmänna regler om begränsningar i rättshandlingsförmågan gälla också på aktiebolagsrättens område. Några särskilda bestämmelser i aktiebolagslagen av nu aktuellt slag behövs alltså inte och bestämmelserna i nuvarande 2 kap. l § kan i enlighet härmed utmönstras.
4.2 Aktiers överlåtbarhet
4.2.1 Bakgrund
Det är en grundläggande aktiebolagsrättslig princip att aktier skall kunna överlåtas och förvärvas fritt. Den fria överlåtbarheten är en nödvändig förutsättning för en fungerande aktiehandel och därmed av avgörande betydelse för företagens finansieringsmöjligheter. Begränsas överlåtbarheten, stiger företagens kapitalkostnader. Spegelbilden den av fria överlåtbarheten är fri förvärvsrätt. Endast det är möjligt för en om var och en att utan begränsningar förvärva aktier, blir den fria överlåtbarheten realitet. en Rätten att fritt överlåta och förvärva aktier är också en viktig del i det system som skall garantera en fortlöpande omprövning affärsav idéer, produktionsmetoder m.m. i enskilda företag och i näringslivet som helhet. På aktiemarknaden kommer aktierna att förvärvas dem av som värderar dem högst och typiskt sett kan förväntas driva verksamheten mest effektivt. Den fria överlåtbarheten bidrar på det sättet till näringslivets förnyelse. För en enskild aktieägare med ett begränsat aktieinnehav är rätten att fritt överlåta sina aktier också ett viktigt minoritetsskydd. En fri överlåtbarhet aktieägaren möjlighet att komma bolaget, ger en ur exempelvis om majoriteten missbrukar sin makt. Från principen om aktiens fria överlåtbarhet medger lagen numera bara ett undantag. l bolagsordningen kan föreskrivas att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie, övergår till som ny ägare, s.k. hembudsskyldighet 3 kap. 3 § ABL. Det kan i sammanhanget erinras om att överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal saknar verkan mot bolaget. På kommitténs förslag har aktiebolagen delats i två kategorier, upp privata och publika aktiebolag. Gränsen mellan dessa kategorier bestäms av rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning.
206 Kommitténs överväganden
Den rätten tillkommer endast publika aktiebolag.
Uppdelningen i privata och publika aktiebolag har sin förebild i utländsk rätt. l så gott samtliga länder i Europa finns i dag två
som former eller två kategorier aktiebolag. Den bolagsform eller kate-
av gori motsvarar det privata aktiebolaget är i första hand avsedd för
som mindre företag med begränsad ägarkrets, medan den bolagsform
en eller kategori motsvarar det publika aktiebolaget i första hand är
som tänkt att användas större företag med en vidare ägarkrets.
av
Karakteristiskt för regleringen i övriga Europa är att ägarna i det privata aktiebolaget, inte skall kunna inbjuda allmänheten till
som förvärv aktier i bolaget, har betydande frihet att själva utforma
av en bolagets interna förhållanden, medan det publika aktiebolaget i större utsträckning underkastats tvingande regler. Detta gäller inte minst i fråga möjligheten att i bolagsordningen begränsa överlåtbarheten
om
bolagets aktier eller andelar.
Det privata aktiebolaget motsvaras utomlands exempelvis bolags-
av formerna GmbH i Tyskland och SARL i Frankrike och av bolagskategorin private i Storbritannien. I Danmark motsvaras det
company
bolagsformen ApS. Kännetecknande för dessa bolagsformer och av kategorier är i de flesta länder att lagen inte sätter några gränser för bolagsmännens rätt att inskränka överlåtbarheten aktierna eller andelarna i bolaget. I ett tyskt GmbH, ett brittiskt private company eller danskt ApS har bolagsmännen full frihet att i bolagsordningen ta
bestämmelse förköp, krav samtycke eller till och med ett
en om fullständigt förbud mot överlåtelse aktie eller andel i bolaget. l
av Frankrike följer direkt lagen att aktierna i ett SARL får överlåtas
av endast med övriga delägares samtycke.
Kommittén ifrågasätter inte att aktie även i privat aktiebolag som huvudregel skall fritt överlåtbar. En fri överlåtbarhet ger, som
vara påpekats enskilda aktieägare möjlighet att komma ur bolaget,
ovan, oberoende detta sker grund missnöje med övriga ägares
av om av agerande i bolaget eller andra skäl. Mot detta måste å andra sidan
av ställas ägarnas intresse att hålla ägarkretsen sluten. Den absoluta
av merparten de privata aktiebolagen utgörs av familjeföretag eller
av fåmansägda företag annat slag, i vilka ett okontrollerat ägarskifte
av skulle kunna ödesdigert. Ett delägarskap i ett fåmansägt aktie-
vara bolag är ofta förenat med stark bindning mellan aktieägaren och
en företaget, bindning normalt kommer till uttryck i ett aktivt
en som deltagande i bolagets verksamhet styrelseledamot eller medlem av
som direktionen. Detta betyder gång ett nära samarbete mellan
samma delägarna, vilket kräver ett gemensamt förtroendeförltållande. Ett intrång någon utomstående i denna personkrets kan i hög grad vara
av
Kommitténs överväganden 207
oönskat. Det är inte heller säkert att delägare är i stånd överta en ny att de funktioner i företaget ombesörjts företrädaren. Mot fri som av en överlåtbarhet aktierna talar också risken att konkurrent till bolaav en get kommer som ägare och kan påverka bolagets verksamhet eller i varje fall kan få kännedom om affarsförhållanden kan utnyttjas för som att skada bolaget. Många länder vi brukar jämföra med tillåter framgått som oss som att man i bolagsordningen för framför allt privata aktiebolag tar bl.a. förköps- och samtyckesförbehåll, som ger aktieägarna inflytande över vilka inträder i aktieägarkretsen. Det väcker frågan det för som om svensk del finns anledning att aktieägarna vidgade möjligheter ge att kontrollera ägarkretsen inskränkningar i den fria överlåtbarheten genom och om det i så fall finns skäl att göra skillnad mellan privata och publika aktiebolag. Det är framför allt behovet förköps- och av samtyckesförbehåll som därvid skall prövas. Behovet sådana förbehåll av måste emellertid bedömas med hänsyn tagen till erfarenheterna de av hembudsförbehåll som lagen redan i dag tillåter. Att kommittén sig behöva så i detalj granska skälen för och anser emot olika metoder för att kontrollera aktieägarkretsen beror på att den uppräkning som görs i lagen tillåtna begränsningar i rätten av att överlåta och förvärva aktier är uttömmade. Det finns inte utrymme för aktieägarna att genom t.ex. föreskrifter i bolagsordningen skylom dighet för den förvärvat viss andel bolagets samtliga aktier som en av att inlösa återstående aktier, inte föreskrifterna har stöd i lag. Egna om konstruktioner vid sidan av de lagfästa möjligheterna till inskränkningar i den fria omsättningen av aktier är ogiltiga och krav fullgörade av en sådan erbjudandeplikt i exemplet skall ogillas. som avses
4.2.2 Hembud
Den som förvärvat en aktie omfattas hembudsförbehåll är som av skyldig att hembjuda aktien för inlösen till aktieägare eller annan som anges i bolagsordningen. Förbehåll detta slag finns i bolagsav ordningen för nämnare 90 procent alla svenska aktiebolag. av Ett hembudsförbehåll innebär skyldighet för den förvärvat en som en aktie som omfattas av förbehållet, att hembjuda aktien för inlösen till aktieägare eller annan som anges i bolagsordningen. Karakteristiskt för hembudsförbehållet är att det knyter till ett redan fullgånget an förvärv. Det innebär att de lösningsberättigade vet aktien vem övergått och kan väga hans lämplighet delägare när de prövar som om de skall utnyttja sin lösningsrätt. Ofia skall lösenbeloppet enligt
208 Kommitténs överväganden
Förbehållet också motsvara vederlaget för aktien, när sådant har läm-
nats. Ett hembudsförbehåll har emellertid vissa nackdelar. Priset aktierna påverkas negativt förbehållet eftersom varje förvärvare av riskerar att få avstå aktien till någon inlösenberättigad. De kostnader han haft för Förvärvet blir då onyttiga. Förvärvaren vänder sig i en sådan situation ofta mot sin fångesman med anspråk ersättning. Det är omvittnat att hembudsförbehåll föranleder många tvister mellan förvärvare sidan och lösningsberättigade respektive överlåtare ena den andra. Den allvarligaste olägenheten med ett hembudsförbehåll är emellertid den s.k. passiveringen rösträtten under lösningsperioden. Varken av överlåtaren eller förvärvaren kan rösta för aktierna innan lösningsfrågan avgjorts. Detsamma gäller den eller de är lössom ningsberättigade. Aktien alltså ingen rösträtt så länge frågan om ger den kommer att lösas står öppen. Uppstår tvist mellan parterna om lösningsrätten eller lösenbeloppets storlek, skall tvisten prövas av skiljemän, inte angivits i bolagsordningen. Erfarenheten visar om annat att ett sådant skiljeförfarande kan ta lång tid, ibland flera år. Det uppenbart passivering rösträtten kan få mycket är att en av långtgående och oönskade konsekvenser för bolaget. Om ingen kan utöva rösträtt för post hembudspliktiga aktier som exempelvis en än 10 procent samtliga aktier i bolaget, kan beslut representerar mer av sådan ändring bolagsordningen förutsätter samtycke av om av som aktieägare med minst 90 procent samtliga aktier inte fattas. Ju större av den ifrågavarande posten är desto fler typer beslut omöjliggörs. av Omfattar samtliga aktier i bolaget blir det omöjligt att fatta posten något beslut stämman. Och även möjligheterna till beslut om står kvar under hembudstiden kan makten över beslutens stämman innehåll under denna tid ligga i minoritetens händer därför att röstför kontrollpost inte får utövas innan lösningsfrågan avgjorts. rätten en Det kan i sammanhanget noteras att passiveringen inte kan hävas överenskommelse återgång av överlåtelseavtalet. Ett genom en om sådant återgångsavtal har inte någon rättsverkan i förhållande till den eller de enligt bolagsordningen är lösningsberättigade, om försom farandet fortskridit så långt att aktierna hembjudits av förvärvaren eller hembud påkallats de lösningsberättigade. Högsta domstolen har av slagit fast sådant avtal inte heller kan återuppliva rösträtten för att ett överlåtaren, NJA 1978 s. 214. l praktiken förekommer det att den att överlåta sina som avser aktier försöker reducera risken för passivering att skaffa sig en genom försäkran från de lösningsberättigade, att de inte motsätter sig en
Kommitténs överväganden 209
överlåtelsen och avstår från lösningsrätten. De lösningsberättigade är emellertid inte skyldiga att i förväg ta ställning till en sådan fråga.
Kommittén menar att de olägenheter som är förenade med passiveringen av rösträtten under hembudstiden är så betydande att reglerna måste ändras. En nära till hands liggande lösning är att i lagen uttryckligen ange vem som kan utöva rösträtten till dess frågan om lösningsrätten avgjorts. Mot en sådan lösning talar emellertid att det är långt ifrån självklart vem som i så fall bör tilläggas rösträtten. Att låta den tidigare aktieägaren utöva rösträtten skulle innebära ett avsteg från principen att rösträtten tillkommer den som är aktuell ägare aktien.
av Om rösträtten i stället tilläggs förvärvaren kan det innebära att den som hembudsförbehållet avser att hindra från att bli ägare i bolaget under hembudstiden får utöva en aktieägares rätt i bolaget. Det är tydligt att valet inte lämpligen bör lösas i lag så sätt att det eller
ena andra alternativet skall gälla i alla bolag med hembudsförbehåll i bolagsordningen. I stället bör det ankomma aktieägarna i varje sådant bolag att själva besluta om vem som skall få rösta för aktien under hembudstiden, överlåtaren eller den på vilken aktien övergått. Kommittén föreslår därför att ett hembudsförbehåll alltid skall innehålla en föreskrift om vem som skall kunna utöva rösträtt för hem-
en budspliktig aktie under tiden från det att aktien övergått till en ny ägare och till dess att den definitive ägaren är införd i aktieboken.
Hembudsförbehåll kan tas i såväl privata som publika bolag. Det är uppenbart att sådana förbehåll har en viktig uppgift att fylla i små och medelstora privata aktiebolag där delägarna aktivt deltar i bolagets förvaltning och man har ett behov av att kunna kontrollera ägarkretsen så att inte verksamheten lamslås av personliga motsättningar mellan ägarna.
Behovet av hembudsförbehåll i publika bolag är mindre tydligt. Sådana aktiebolag har rätt att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. De får emittera aktier i syfte att sprida dem till allmänheten och aktierna får göras till föremål för handel marknaden. Ett aktiebolag kan emellertid tillhöra kategorin publikt utan att faktiskt ha spridit sina aktier till allmänheten och utan att aktierna handlas marknaden. Att bolaget är publikt innebär endast att det har @ att sprida sina aktier och att handel Q äga rum i aktierna. Ingenting hindrar att exempelvis ett helt familjeägt bolag, ett helägt dotterbolag eller ett bolag som till lika delar ägs av två eller flera andra bolag, tillhör kategorin publikt aktiebolag. Ett publikt aktiebolag kan också tänkas sprida endast ett visst slag av aktier till allmänheten, medan aktier av ett annat slag stannar inom en snävare ägarkrets. I dessa och likartade situationer förekommer det i dag att aktiemas överlåtbarhet
2 l 0 Kommitténs överväganden
begränsas ett hembudsförbehåll i bolagsordningen. Kommittén genom inte något skäl till att förbjuda ett sådant arrangemang enbart av ser det skälet att bolaget tillhör kategorin publikt aktiebolag. En annan sak är att aktier de facto är föremål för handel marknaden i princip som måste fritt överlåtbara. I Finansinspektionens föreskrifter vara l995:43 inregistrering fondpapper föreskrivs att fondom av m.m. får inregistreras vid börs endast om de är fritt överlåtbara 1 §. papper På grund det anförda föreslår kommittén inte några bestämav melser inskränker möjligheterna till hembudsförbehåll i publika som bolag.
4.2.3 Förköp
Överlåtelsebegränsningar aktier i form hembudsforbehåll föreav kommer såvitt kommittén kunnat finna endast i Sverige och Finland. I andra länder används i stället förköpsförbehåll. Sådana förbehåll innebär att den avser att överlåta en aktie, har att erbjuda aktien för som förköp till den eller de som i bolagsordningen är angivna som förköpsberättigade. Ett förköpsförbehåll har bl.a. den fördelen att det inte ger upphov till någon passivering av rösträtten. Under förutsättning att överlåtaren är införd i aktieboken kan denne utöva rösträtten till dess frågan om förköpsrättens utnyttjande är avgjord. Kommittén menar att förköpsförbehåll i många bolag kan utgöra ett lämpligt alternativ till ett hembudsförbehåll. Ett förköpsförbehåll kan emellertid missbrukas av en aktieägarrnajoritet för att hindra minoriteten från att sälja sina aktier till någon utomstående och därmed tvinga minoriteten till att sälja till majoriteten. För att förebygga riskerför missbruk föreslår kommittén följande. En aktieägare som önskar na överlåta förköpspliktiga aktier skall anmäla detta till bolagets styrelse, i sin tur genast skall vidarebefordra anmälan till dem enligt som som bolagsordningen har förköpsrätt. De förköpsberättigade skall, om de önskar utöva sin förköpsrätt, anmäla detta till bolagets styrelse inom viss tid prekluderas förköpsrätten. Den tid som står dem till annars
buds skall framgå av bolagsordningen. Förköpsförbehållet får inte
innebära att de förköpsberättigade har en så begränsad tid till sitt förfogande att de i praktiken inte kan göra sin rätt gällande. Tiden bör å andra sidan inte så lång att den vållar olägenheter för aktievara eller den han önskar överlåta aktierna till. Kommittén föreslår ägaren fristen sätts till lägst och högst två månader räknat från den dag att en anmälan möjlighet att utöva förköp gjordes hos bolagets styrelse. om Om kommer överens om överlåtelse av aktierna till den parterna
Kommitténs överväganden 211
förköpsberättigade krävs inte några särskilda åtgärder dem. Det kan
av emellertid vara lämpligt att köparen anmäler sitt förvärv för införing av aktierna i aktieboken. Det kan annars bli komplikationer när han i sin tur vill sälja aktierna och ett nytt förköpsförfarande skall
äga rum.
Kommer parterna återigen inte överens huruvida förköpsrätt
om föreligger eller köpesummans storlek måste den förköpsberättigade
om väcka talan eller påkalla skiljeförfarande för att förhindra att hans förköpsrätt prekluderas. Den tid som står honom till buds för att
anhängiggöra denna talan skall framgå av bolagsordningen. Kommittén föreslår att fristen sätts till minst och högst två månader räknat från
en den dag förköpsanspråket framställdes hos bolaget.
Av förköpsförbehållet skall framgå huruvida tvist förbehållet
om skall prövas av skiljemän eller av allmän domstol. Har det
senare alternativet valts, kan det slutliga avgörandet i extrema fall föreligga först efter prövning i tre instanser. Ett avgörande skiljemän kan inte
av klandras annat än på formella grunder och är alltså normalt snabbare. Erfarenheten visar emellertid att tappande part inte sällan väljer att angripa en skiljedom genom att klandra den vid allmän domstol under påstående att grovt rättegångsfel förekommit. Upptas en sådan talan till prövning kan avgörandet dra ut tiden. Oavsett när det slutliga avgörandet faller skall emellertid köpesumman erläggas inom
tid som skall anges i bolagsordningen. Denna tid får inte överstiga månad
en räknat från den tidpunkt då köpesumman blev bestämd jfr 3 kap. 3 § första stycket 4 ABL. Det innebär att i bolagsordningen kan föreskrivas att köpesumman förfaller till betalning omedelbart när skiljedom meddelas eller när dom meddelas allmän domstol vinner
som av laga kraft.
Det är uppenbart att ett förköpsförbehåll, som enkelt uttryckt innebär att aktieägare il han genomför en aktieöverlåtelse skall
ge annan möjlighet att köpa aktierna, i praktiken kan tillämpas huvudsakligen vid frivilliga överlåtelser. Skulle bestämmelsen tillämpas vid äganderättsövergång mortis causa, exempelvis i samband med
arvsskifte, får den nännast karaktär hembudsförbehåll. Kommittén har
av därför stannat för att låta ett förköpsförbehåll omfatta endast överlåtelse, varmed åsyftas frivilligt åstadkomna växlingar i äganderätten. Till dessa hör främst försäljning, byte och gåva.
Det kan i många bolag framstå som lämpligt att kombinera för behållen det sättet att förköpsförbehållet skall tillämpas vid försäljning, byte eller gåva, medan hembudsförbehållet skall tillämpas
om aktie övergår till någon genom annat fång, t.ex.
arv.
På skäl kommittén har anfört beträffande hembudsförbehåll
som lägger kommittén inte fram några förslag begränsar möjligheterna
som
212 Kommitténs överväganden
till förköpsförbehåll i publika aktiebolag. Sådana förbehåll får alltså enligt förslaget införas bolagsordningen i såväl privata som publika
aktiebolag.
4.2.4 Samtycke
De karakteristiska dragen hos ett fåmansägt aktiebolag påminner i flera avseenden förhållandet mellan bolagsmännen i ett handelsbolag
om och leder i praktiken ofta fram till ett krav att precis som i
man, handelsbolaget, skall kunna kontrollera växlingar i ägarkretsen. l dag kan detta uppnås kombination ett hembudsförbehåll i
genom en av bolagsordningen och ett konsortialavtal innehållande ett förköps- eller
samtyckesförbehåll. Kommitténs redovisade förslag innebär att ett ovan
i framtiden skall kunna tas i bolagsordningen för
förköpsförbehåll
alla aktiebolag. Kommittén vill emellertid i fråga om de
typer av privata aktiebolagen ta ytterligare ett steg och tillåta samtyckesförbehåll i bolagsordningen. Därigenom skapas möjligheter för att i fåmansägda aktiebolag begränsa aktiemas överlåtbarhet med bindande verkan bolaget, att aktieägarna i bolagsordningen förhand
mot utan måste peka eller vilka skall överta aktierna då någon av
ut vem som delägarna önskar lämna bolaget, något kan vara svårt att göra
som kanske flera år eller årtionden i förväg.
Möjligheten i bolagsordningen ta ett samtyckesförbehåll före-
att språkades Aktiebolagsutredningen i förslaget till den nuvarande
av aktiebolagslagen, avvisades då föredragande statsrådet med
men av hänvisning bl.a. till risken för maktmissbruk 1975:103 s. 229
se prop. f..
Kommittén är väl medveten de risker är förknippade med
om som
samtyckesförbehåll. l likhet med hembuds- och förköpsförbehåll kan
samtyckesförbehåll utnyttjas aktieägarmajoritet för att hindra
av en minoriteten från att sälja sina aktier till någon utomstående och därmed tvinga minoriteten sälja till majoriteten. För att förebygga riskerna
att för missbruk föreslår kommittén detaljerad reglering som bygger
en bestämmelserna hembuds- och förköpsförbehåll, som dess-
om men
innehåller föreskrifter vad skall ske om samtycke vägras. utom om som Regleringen behandlas utförligt i specialmotiveringen till 5 kap. 7-
l2 till vilken hänvisas.
Kommitténs överväganden 213
4.3 Aktiebok och aktiebrev
I 1975 års lag innehåller 3 kap. bestämmelser om aktier, aktiebrev m.m. och aktiebok. Att lagen detta sätt i ett och samma kapitel behandlar såvitt skilda ämnen som å ena sidan aktier av olika slag och vilka inskränkningar som får göras i aktiers fria överlåtbarhet och å andra sidan hur aktieboken skall föras och hur aktiebreven skall se ut, kan föras tillbaka ansträngningarna att skapa en samnordisk aktiebolagslagstiftning där aktiebolagslagama i Danmark, Finland, lsland, Norge och Sverige skulle ha samma kapitelindelning och såvitt möjligt samma paragrafmdelning. Den gemensamma paragrafmdelningen frångicks redan under departementsbehandlingen men bestämmelserna kom att behållas i ett och samma kapitel. Innehållet i kapitlet har förändrats bl.a. i samband med tillkomsten av det kontobaserade systemet för aktiehantering, men grundstrukturen är i allt väsentligt densamma som vid lagens tillkomst.
Det är tydligt att lagen skulle vinna i överskådlighet om innehållet i 3 kap. fördelades på två eller flera kapitel. I ett av dessa skulle då behandlas aktieslag och aktiers överlåtbarhet. Ett särskilt kapitel härom framstår i det närmaste ofrånkomligt med kommitténs förslag till
som reglering av samtyckes-, förköps- och hembudsförbehåll. Bestämmelserna härom blir så omfattande att de inte ryms i ett kapitel som samtidigt skall innehålla regler om aktiebrev och aktiebok. Kommittén föreslår i enlighet härmed att bestämmelserna om aktieslag och aktiers överlåtbarhet bryts ut till ett särskilt kapitel, Aktieslag och aktiers överlåtbarhet.
Även när det gäller aktiebrev och aktiebok står det klart att det är möjligt att nå en mera överskådlig reglering genom att dela upp bestämmelserna på två kapitel. Valet står här mellan en kapitelindelning som bygger begreppsparet aktiebrev aktiebok eller kupongbolag
- avstämningsbolag. Väljer man det första alternativet kommer kapitlet om aktiebrev att handla uteslutande om kupongbolag eftersom några aktiebrev inte får utfärdas i avstämningsbolag. I detta alternativ kommer kapitlet om aktiebok att innehålla två avdelningar, en om kupongbolag och en om avstämningsbolag. l det andra alternativet kommer kapitlet om kupongbolag att innehålla två avdelningar, en om aktiebrev och aktiebok medan kapitlet om avstämningsbolag uteslutande
en om kommer att handla om aktieboken. Alternativen framstår som likvärdiga. Kommittén har stannat för den indelning som i störst utsträckning ansluter till 1975 års lag och föreslår två kapitel, Aktiebok
nya respektive Aktiebrev.
214 Kommitténs överväganden
4.4 Ökning av aktiekapitalet
4.4.1 En begreppsbildning
ny
Det lägsta tillåtna aktiekapitalet är 100.000 kr för privata och 500.000 kr för publika aktiebolag. Minimikapitalet är emellertid ofta for lågt för bolag med en rörelse som har mer än en helt obetydlig omfattning. Om rörelsen inte överskott så att det räcker for att finansiera
ger nyinvesteringar tvingas bolaget ta upp lån. Professionella långivare kräver emellertid att låntagama har en viss balans mellan främmande och eget kapital. Föreligger inte denna balans, ställer de som villkor for lån att det kapitalet ökas. Bolag med för lågt aktiekapital
nya egna tvingas alltså att öka detta för att tillgång till främmande kapital.
Aktiekapitalet kan ökas fondemission. Aktiekapitalökningen
genom sker då överföring från andra poster under rubriken Eget kapi-
genom tal i bolagets balansräkning. Ökningen kan också ske genom uppskrivning av värdet anläggningstillgångar varvid skillnaden mellan det gamla och det värdet balansräkningens aktivsida uppskriv-
nya ningsbeloppet motsvaras ökning aktiekapitalets storlek
av en av balansräkningens passivsida. I samband med fondemissionen ges nya aktier ut med ett sammanlagt nominellt värde motsvarande ökningsbeloppet. Alternativt skrivs det nominella värdet av bolagets aktier upp med sammanlagt belopp. Utmärkande for fondemissionen är
samma alltså att ökningen sker utan tillskott från aktieägarna.
I lagen tre ytterligare sätt att öka aktiekapitalet. Gemensamt
anges for dem är att ökningen sker genom tillskott från de blivande aktieägarna. Det sker vid nyemission genom omedelbar betalning for de nya aktierna, vid emission av konvertibler genom konvertering av en skuld till aktiekapital och vid emission av teckningsoptioner genom betalning i samband med utnyttjande av optionen.
l 1975 års lag behandlas de fyra ökningsmetodema så sätt att fond- och nyemission regleras i 4 kap. och emission av konvertibler och skuldebrev förenade med teckningsoptioner i 5 kap. Indelningen bygger att det är osäkert en emission av konvertibler eller
om skuldebrev med teckningsoptioner kommer att leda till en ökning av aktiekapitalet. Om nämligen skuldebrevsinnehavama anser konverterings- eller nyteckningskursen oformånlig, kommer de inte att påkalla konvertering eller teckning utan kvarstå som bolagets fordringsägare. Lagen behandlar därför skuldebrevsinnehavama fordringsägare till
som dess konvertering eller teckning skett. Det framgår bl.a. av att teckning
skuldebrev sker enligt reglerna köp av obligationer och inte av om enligt reglerna teckning av aktier, trots att aktieägarna har samma
om
Kommitténs överväganden 215
företrädesrätt till skuldebreven som till de aktier som kan komma att träda i konvertiblemas ställe eller tecknas med utnyttjande av optionsrätten.
Bestämmelsemai såväl 4 som 5 kap. aktiebolagslagen har utformats
basis av Aktiebolagsutredningens betänkande SOU 1971:15 med förslag till aktiebolagslag Betänkandet lades år 1973 till grund
m.m. för lagen om konvertibla skuldebrev m.m. Bestämmelserna i den lagen fördes väsentligen oförändrade över till 1975 års aktiebolagslag samtidigt som betänkandets bestämmelser om fond- och nyemission lades till grund för 4 kap. Man kan i dag se spåren av att 4 och 5 kap. detta sätt kommit att utformas vid olika tidpunkter. Det finns en rad språkliga och andra skillnader i detaljer mellan de två kapitlen som väcker frågor en saklig skillnad är åsyftad eller Om den nu-
om varande skiljelinjen mellan fond- och nyemission på ena sidan och emission konvertibler och teckningsoptioner på den andra skall
av behållas leder det enligt kommitténs bedömning till en mycket arbetskrävande detaljgranskning av kapitlen i syfte att undanröja alla omotiverade skillnader.
Till saken hör att kommittén enligt sina direktiv har att pröva frågan om aktiebolag bör ges rätt att utfärda optionsrätter till teckning som är fristående och alltså inte är kopplade till en skuldförbindelse. Det nuvarande kravet på att en teckningsoption måste vara kopplad till ett skuldebrev har kritiserats från bl.a. näringslivet. Kopplingen anses sakna praktisk betydelse. Ett bolag kan i dag emittera teckningsoptioner är kopplade till skuldförbindelser med ett lågt, närmast
som symboliskt värde. Det är också möjligt att i emissionsvillkoren föreskriva att optionsbeviset får skiljas från skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Ett förlagslån med optionsbevis kan exempelvis riktas till ett värdepappersinstitut som har bolagets uppdrag att placera lånet. I emissionsbeslutet föreskrivs att institutet genast skall avskilja optionsbevisen och sälja dem med företrädesrätt för aktieägarna till ett visst pris. Det är för kommittén tydligt att en reglering som är så enkel att kringgå inte kan behållas. Kommittén föreslår därför att det nuvarande kravet en koppling mellan optionsrätt och skuldförbindelse slopas. Möjligheten att ut skuldebrev kopplade till optionsrätt bör emeller-
ge tid bibehållas. En sådan koppling kan underlätta och förbilliga bolagens kapitalanskaffning.
En emission av fristående teckningsoptioner är med kommitténs sätt att se inte någonting annat än en nyemission med särskilt lång teckningstid. Bestämmelserna om fristående teckningsoptioner har därför sin plats i ett kapitel som behandlar nyemission.
Vid en samlad bedömning av de för- och nackdelar som är förenade
216 Kommitténs överväganden
med att behålla kapitelindelningen i 1975 års lag jämfört med att försöka skapa helt reglering bygger den skillnad som
en ny som enligt det anförda finns mellan fondemission ena sidan och nyemission samt emission av konvertibler och teckningsoptioner den andra, har kommittén stannat för det alternativet. Kommittén
senare föreslår att bestämmelserna om ökning av aktiekapitalet tas upp i ett kapitel fondemission och ett kapitel tillskottsemision. Dessa
om om båda kapitel bör föregås ett kapitel med gemensamma bestämmelser
av
om ökning av aktiekapitalet.
4.4.2 Emission till underkurs
I dag finns möjlighet för bolag vilkas aktier är noterade vid en börs
en eller auktoriserad marknadsplats att företa nyemission till underkurs. Då får aktier tecknas mot betalning lägre belopp än det nominella,
av under förutsättning att skillnaden mellan vad skall betalas för de
som
aktierna och deras sammanlagda nominella belopp tillförs aktienya kapitalet överföring från bolagets eget kapital i övrigt eller
genom
uppskrivning värdet anläggningstillgångar. Möjligheterna genom av av att emittera till underkurs har såvitt känt aldrig utnyttjats och kommittén att det inte längre finns något praktiskt behov av dessa
menar bestämmelser. Någon motsvarighet till de nu nämnda bestämmelserna
emission till underkurs har därför inte upptagits i kommitténs om förslag.
4.4.3 Successiv inbetalning av aktiekapitalet
Vid kontantemission i bolag vars bundna egna kapital före emissionen uppgår till miljon kronor räcker det enligt gällande rätt att hälften
en
emissionsbeloppet har inbetalats när emissionen registreras. Därvid av registreras att bolagets kapital ökats med det sammanlagda nominella beloppet tecknade och tilldelade aktier. Resterande belopp skall
av nya inbetalas inom månader från registreringen och bolaget skall senast
sex
månad efter utgången denna tid för registrering anmäla hur en av många aktierna i emissionen har blivit till fullo betalda. Visar
av som det sig att alla aktier omfattas av registreringsbeslutet inte har
som betalats, skall PRV eget initiativ sätta ned det registrerade aktiekapitalet med det sammanlagda nominella beloppet av de obetalda
aktierna.
Bestämmelserna registrering aktiekapitalet i två omgångar
om av
Kommitténs överväganden 217
har tillkommit med tanke att de stora svenska bolagen ibland vänder sig till utländska kapitalmarknader för att skaffa riskkapital. En större nyemission som sker genom att teckningrättema bjuds ut t.ex. New York- eller Londonbörsen kan ta lång tid att genomföra. Det har ansetts vara olämligt att bolaget inte skulle kunna registrera en kapital- Ökning förrän alla tecknade och tilldelade aktier har betalats. Kommittén har förståelse för den synpunkten. Det framstår emellertid som principiellt felaktigt att ett aktiebolag kan stå registrerat för ett aktiekapital som är större än som faktiskt har inbetalats till bolaget. Behovet av att snabbt kunna registrera den kapitalökning som faktiskt har skett kan enligt kommitténs mening tillgodoses genom att bolagen får rätt att registrera ökningsbeloppet efter hand som betalningen för de nyemitterade aktierna flyter in.
För en sådan lösning talar dessutom följande. Det har visat sig finnas ett praktiskt behov av successiv registrering av ökningsbeloppet bl.a. i samband med företagsköp där betalning utgår i form av egna aktier. Ett sådant köp inleds inte sällan med att det köpande aktiebolaget lägger ett bud på målbolaget. Om då budet accepteras av en majoritet av målbolagets aktieägare kan det framstå sannolikt att
som det Övertagande bolaget kan uppnå den majoritet som det eftersträvar t.ex. för att kunna tvångsinlösa resterande aktier. För att detta skall bli möjligt måste tiden för accept av budet förlängas. De aktieägare som har accepterat budet har emellertid behov av att få aktiebrev eller aktiekontoregistrering för de aktier som lämnas som vederlag. Det kan de få om en möjlighet öppnas till registrering av delar av en tillskottsemission.
På grund av det anförda föreslår kommittén en bestämmelse som gör det möjligt att registrera en del av en tillskottsemission. En förutsättning är givetvis att om emissionen gjorts beroende av att ett visst lägsta belopp tecknas, detta belopp har uppnåtts innan delregistrering sker. Samtidigt upphävs de gamla bestämmelserna om registrering av hela det tecknade och tilldelade ökningsbeloppet innan de aktier som ingår i beloppet betalats till fullo.
4.5 Vissa riktade emissioner
4.5.1 Bakgrund
Möjligheten för aktiebolag att vid nyemission av aktier mot betalning i besluta avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till de
pengar om nya aktierna infördes år 1973. Lagstiftningen byggde ett förslag
218 Kommitténs överväganden
från Aktiebolagsutredningen. Enligt utredningsförslaget skulle det för giltigt beslut avvikelse från foreträdesrätten krävas kvalificerad om majoritet bolagsstämma. Kravet kvalificerad majoritet avvisades emellertid med hänvisning till bl.a. ett uttalande av Kapitalmarknadsutredningen att fondmedel i allmänna pensionsfonden borde kunna om nyemission direkt tillföras de företag hade behov av kapigenom som tal. En grundläggande förutsättning för detta enligt det återgivna var uttalandet aktieägarnas företrädesrätt upphävdes. I enlighet härmed att föreskrevs för giltigt beslut avvikelse från företrädesrätten det att om räckte med enkel majoritet stämman. Skyddet mot missbruk angavs i stället ligga i den generalklausul samtidigt infördes och som som förbjöd bolagsstämman att fatta beslut ägnat att bereda otillsom var börlig fördel aktieägare eller till nackdel för bolaget eller annan aktieägare se 1973:93 s. 70 ff och 128 annan prop. LEO-lagen uttryck för minoritetsskyddet än ger en annan syn 1973 års lagstiftning. l LEO-lagen är det kravet mycket kvalificerad vid vissa särskilt känsliga emissionsbeslut skall ge
majoritet som
minoriteten skydd mot maktmissbruk. Klyftan mellan de båda synkan sägas ha minskat den EG-anpassning av aktiesätten genom bolagslagen genomfördes år 1995. Den anpassningen innebar bl.a. som krav kvalificerad majoritet infördes för giltigt beslut om att ett avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till nya aktier. Majoritetskravet är emellertid fortfarande lägre i aktieboiagslagen
i LEO-lagen. l aktiebolagslagen krävs att emissionsbeslutet biträds än två tredjedelar såväl avgivna röster stämman företrädda av av som aktier. Det är majoritet krävs for giltigt beslut om sådan samma som ändring bolagsordningen inte påverkar rättsförhållandet mellan av som redan utgivna aktier. Det skall jämföras med LEO-lagens majoritetskrav: nio tiondelar såväl avgivna röster stämman företrädda av som aktier. Det i huvudsak två skäl under förarbetena anfördes för det var som utomordentligt höga majoritetskravet i LEO-lagen. Det första var att reglerna avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt inte tillkommit om för möjlighet att rikta emissioner till de ledande befattatt ge ningshavarna i bolaget eller koncernen. Av Aktiebolagsutredningens betänkande framgår emellertid att ett motiven för de föreslagna av bestämmelserna avvikelse att det ofta kunde vara önskvärt att om var företräde t.ex. de anställda i företaget SOU 1971:15 s. 175.
ge se
Det andra skälet för LEO-lagens höga majoritetskrav angavs vara riktad emission innebär risker för att de tidigare utgivna aktierna att en får sin försämrad grund de ekonomiska och röstmässiga rätt av utspädningseffekterna. Det är emellertid självklart att en riktad emis-
Kommitténs överväganden 219
sion leder till att de gamla aktierna efter emissionen representerar i en förhållande till det totala antalet aktier och röster i bolaget mindre andel än före denna. Sådana utspädningseffekter brukar inte anses försämra aktieägarnas rätt i den mening detta begrepp har i aktiesom bolagslagen jfr 9 kap. 15 § tredje stycket ABL. Inte heller detta skäl framstår därför särskilt starkt. som Det anförda väcker frågan tiden är att utmönstra om nu mogen LEO-lagens särskilda majoritetskrav och låta det räcka med det nuvarande allmänna kravet två tredjedelars majoritet for giltigt beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Då skulle majorisamma tetskrav för avvikelse från foreträdesrätten gälla i hela Norden. Sverige skulle dessutom denna punkt uppnå rättslikhet med del en stor av EU:s övriga medlemsstater. En sådan ordning skulle, kan det synas, inte ställa minoriteten utan effektivt skydd med hänsyn till att ett emissionsbeslut som är ägnat att bereda otillbörlig fördel aktieägare eller annan till nackdel for bolaget eller aktieägare kan angripas annan med stöd av generalklausulen utan hinder att beslutet biträtts den av av i lagen föreskrivna majoriteten. Ett avskaffande av LEO-lagens majoritetskrav och därmed hela regleringen inger emellertid vissa betänkligheter. Något hinder skulle exempelvis inte längre föreligga mot att ett moderbolags ledning lät bolagsstämman i ett helägt dotterbolag rikta emission till sig själv en
utan att bereda moderbolagets bolagsstämma tillfalla att pröva frågan
om emissionens lämplighet. Styrelsen i ett moderbolag skulle också kunna besluta om överlåtelse aktier i dotterbolag till företagets av ledande befattningshavare utan att bolagsstämman tillfälle gavs att pröva lämpligheten därav. Enligt kommitténs mening har LED-lagens majoritetskrav utgjort en effektiv spärr mot ett otillbörligt utnyttjande reglerna avvikelse av om från aktieägarnas företrädesrätt för i ledningsställatt gynna personer ning i bolaget eller koncernen. Kommittén sig därför inte böra anser föreslå att LEO-lagen upphävs helt. Vissajusteringar bör emellertid nu ske i syfte att komma till rätta med del praktiska olägenheter med en den nuvarande regleringen. Vidare bör frågan bestämmelserna även om i fortsättningen skall finnas i särskild lag eller integreras i aktieboen
lagslagen, bankaktiebolagslagen och forsäkringsrörelselagen diskuteras.
4.5.2 En reformerad
LEO-lag
LEO-lagen gäller aktiemarknadsbolag och dotterbolag till sådana bolag. Behovet av dess skyddsregler göra sig särskilt starkt anses
220 Kommitténs överväganden
gällande i dessa bolag med hänsyn till den ägarspridning som förekom-
i dem. Som Värdepappersmarknadskommittén SOU 1989:72
mer framhållit sig emellertid behovet särskilda skyddsregler gällande gör av bolag har bred aktieägarkrets. Enligt kommittén bör i varje som en regler omfatta samtliga aktiebolag, vilkas aktier är eller därför sådana kan bli allmänt spridda. Särskilda regler riktade emissioner av om bör alltså gälla publika aktiebolag. För att undvika ifrågavarande art kringgåendeförfaranden bör särskilda regler i dessa frågor gälla även dotterbolag till sådana bolag. Med sådan avgränsning av reglernas en blir det lagtekniskt naturligt att infoga dem i
tillämpningsområde
och i vad de bankaktiebolag och försäkringsaktiebolagslagen avser inarbeta dem i bankaktiebolagslagen och försäkringsaktiebolag rörelselagen. Vad gäller det krav särskilt kvalificerad majoritet för bolags-
beslut uppställs i LEO-lagen, kommittén att de stämmas som anser förfaranden åsyftas i LEO-lagen innebär sådana särskilda faror för som företagsledningar och andra personer med otillbörligt gynnande av insiderliknande ställning, de endast bör kunna beslutas med stöd av att överväldigande majoritet stämman företrädda röster och en av aktier. De särskilda majoritetskraven bör därför bibehållas. reviderade LEO-reglerna bör gälla tillskottsemissioner och De överlåtelser riktas till krets subjekt uppräknas i 4 § som samma av som 1-6 LED-lagen. Reglerna bör omfatta motsvarande slag första stycket finansiella instrument i LEO-lagen, nämligen aktier, av som anges konvertibler och teckningsoptioner. Bestämmelserna bör för aktie-
bolagslagens del införas i ett särskilt kapitel. nuvarande bestämmelserna överlåtelse i 7 § LEO-lagen har De om lägga onödiga hinder i vägen för ett moderbolag att avyttra ansetts aktier i dotterföretag till det företagets ledning. Kommittén föreslår att överlåtelse aktier eller andra värdepapper i ett dotterbolag skall en av det överlåtande bolagets eller dess moderbolags bolagsgodkännas av endast aktierna överlåts till befattningshavare i det överstämma om låtande bolaget eller dess moderbolag eller någon närstående till en
sådan befattningshavare. styrelsen genomfört sådan överlåtelse avses i 6 eller 7 § Har en som bolagsstämman över huvud taget fått ta ställning LEO-lagen utan att överlåtelsen, torde bestämmelsen få förstås så att styrelsen då skall till sin legala behörighet. Av allmänna aktiebolagsanses ha överträtt följer då överlåtelsen inte blir gällande mot bolaget, rättsliga regler att dess medkontrahent i god tro om behörighetsöveroavsett om var skridandet eller Förslaget innebär ingen ändring i angivet avsenu Kommittén har däremot funnit skäl att föreslå ändring, när ende.
Kommitténs överväganden 221
Överlåtelsen visserligen grundas ett stämmobeslut detta men av någon anledning är ogiltigt. Ett av styrelsen i ett aktiebolag verkställt avtal kan, utan hinder av att det grundas ett ogiltigt stämmobeslut, bli gällande mot bolaget grund av medkontrahentens goda tro. Härvid torde det sakna betydelse om stämmobeslutet är klanderbart eller nullitet. Av 8 § LEOen lagen följer emellertid att överlåtelser, grundas ogiltiga beslut som av bolagsstämman, alltid skall vara ogiltiga oavsett tredje goda mans tro. Även bolagets i de ifrågavarande fallen sällan kan om motpart tänkas i god tro, kan det förhålla sig annorlunda med förvärvare i vara senare led. Med hänsyn till den restriktiva inställning till ogiltighetspåföljder som kommit till uttryck i lagstiftning jfr senare prop. l993/94:l96 s. 86 upptar kommitténs förslag därför inte någon motsvarande bestämmelse. Överlåtelsen kan alltså bli gällande mot bolaget, förvärvaren varken insåg eller bort inse att den grundades om ett ogiltigt stämmobeslut.
4.5.3 Internationella rättsförhållanden
LEO-bestämmelserna omfattar enligt sin ordalydelse även utländska dotterbolag till publika aktiebolag. Enligt svensk internationell privaträtt är emellertid frågor om ett aktiebolags interna rättsförhållanden att pröva enligt det berörda bolagets personstatut, dvs. normalt lagstiftningen i det land där bolaget är registrerat eller oktrojerat. Subsidiärt tillämpas, när registrering inte krävs, lagen i det land där styrelsen har sitt säte eller bolagets huvudsakliga verksamhet utövas. Frågor om giltigheten av ett emissionsbeslut gäller bolagets interna rättsförhållanden. Har t.ex. svensk domstol att pröva giltigheten av en emission företagits i ett i Nederländerna registrerat dotterbolag till som ett svenskt publikt aktiebolag, skall domstolen vid sin prövning tillämpa holländsk lag. Såvitt gäller överlåtelser aktier eller andra av värdepapper i internationella Förhållanden, anvisar svensk internationell privaträtt flera metoder för att bestämma enligt vilken lag överlåtelsens giltighet skall prövas. ln dubio torde emellertid säljarens lag tillämpas. Enligt kommitténs mening kan en svensk domstol inte under hänvisning till LEO-bestämmelserna undandra sig att tillämpa utländsk rätt när svensk internationell privaträtts lagvalsregler anvisar sådan rätt som tillämplig ett rättsförhållande. En sak är att styrelsen i ett annan svenskt moderbolag, som omfattas LEO-bestämmelserna, skall av iaktta dem i fråga moderbolagets godkännande emission eller om av en överlåtelse, även när det berörda dotterbolaget är ett utländskt bolag.
222 Kommitténs överväganden
4.6 Prospektkrav
4.6.1 Bakgrund
När ett publikt aktiebolag eller aktieägare i ett sådant bolag offent-
en liggör eller annat sätt till vidare krets riktar inbjudan att förvärva
en aktier eller teckningsrätter i bolaget skall styrelsen, enligt bestämmelser i aktiebolagslagen, upprätta ett emissionsprospekt, om summan av de belopp till följd inbjudan kan komma att betalas uppgår till
som av minst 300.000 kronor.
Det huvudsakliga syftet med aktiebolagslagens regler om prospekt
tillgodose behovet information aktiemarknaden. Bestämär att av melserna prospekt i lagen 1991:980 handel med finansiella
om om instrument LHF och lagen 1992:543 börs- och clearingverksam-
om het LBC, uppbärs övergripande syfte, är tillkomna
som av samma
led i anpassningen den svenska lagstiftningen till EG:s krav. som ett av
Av motiven till 5 kap. 5 § första LBC framgår således, att den innebär anpassning reglerna börsprospekt till bestämmelserna
en av om i EG:s andra börsdirektiv 80/390/EEG. Lagrummet innehåller enbart
den grundläggande för skyldigheten att upprätta prospekt vid
ramen inregistrering och för innehållet i sådana prospekt. Det förutsätts, att Finansinspektionen, efter regeringens bemyndigande, får uppgiften att
utforma föreskrifterna, vilka skall minst i nivå med närmare vara kraven i det andra börsdirektivet. Skyldighet att upprätta börsprospekt inträder inte bara då emittenten för första gången låter inregistrera värdepapper vid börs, utan även vid senare inregistreringar av ny-
en emitterade fondpapper. Det ankommer den börs, till vilken prospektet in, att granska att prospektet är formellt riktigt upprättat.
ges
Enligt motiven till prospektreglema i 2 kap. LHF innebär dessa en
anpassning till EG:s prospektdirektiv. I lagstiftningsärendet övervägdes att genomföra denna anpassning genom ändringar av prospektreglema
i aktiebolagslagen. Med hänsyn till att dessa regler endast gäller aktiebolag och vissa slag fondpapper, valdes i stället lagreglering i
av en LHF. Härigenom samlas bestämmelser prospekt för alla typer av
om utgivare ett ställe. På sätt i LBC anges endast de
samma som
bestämmelserna skyldighet att upprätta prospekt vid
grundläggande om
emissioner och andra erbjudanden. Skyldighet att upprätta prospekt enligt LHF föreligger huvudregel vid alla erbjudanden till en
som
krets förvärva fondpapper, under förutsättning att det samöppen att manlagda vederlaget för dem uppgår till minst 300.000 kronor och att det inte fråga fondpapper är inregistrerade vid eller avsedda
är om som
inregistreras vid börs. l de båda sistnämnda fallen regleras prospektatt
Kommitténs överväganden 223
skyldigheten av LBC. Vid emission fondpapper, inte inav som är registrerade eller föremål för ansökan inregistrering vid börs om en eller auktoriserad marknadsplats, skall skyldigheten upprätta att prospekt bedömas enligt LHF. Prospekt skall också upprättas vid erbjudande köp eller försäljning fondpapper och andra finansiella om av instrument. Såväl ett publikt aktiebolag, skall genomföra emission eller som en lämna ett erbjudande till vidare krets att förvärva bolaget utgivna en av aktier eller skuldebrev vissa slag, aktieägare, lämnar av som en som ett sådant erbjudande, har således i dag att beakta prospektreglerna inte bara i aktiebolagslagen utan även, allt efter omständigheterna, bestämmelserna om prospekt i LBC och LHF. Enligt kommitténs mening
finns det bl.a. med hänsyn till begränsningen prospektskyldigheten
av till bolag, vilkas kan handlas värdepappersmarknaden, skäl papper att överväga om den utförliga reglering förutsättningarna för av upprättande prospekt och innehållet i dessa, meddelats i LBC av om som och LHF med anslutande Finansinspektionen utfärdade föreskrifter, av gör prospektbestämmelserna i aktiebolagslagen överflödiga. Det finns också skäl att överväga vilka lagändringar kan föranledas som av ett upphävande av sistnämnda bestämmelser.
4.6.2 konstitutionella karaktär
Prospektreglemas
Utformningen av reglerna om prospektskyldighet i 2 kap. l § LHF och 5 kap. 5 § LBC ger vid handen, att lagstiftaren bedömt dessa regler som offentligrättsliga. I båda paragraferna bemyndigas nämligen rege-
ringen eller, efter dess bemyndigande, Finansinspektionen att meddela
föreskrifter ytterligare undantag från skyldigheten om att upprätta prospekt än följer paragrafen. En sådan delegation riksdagsom av av ens lagstifiningsmakt är möjlig endast med avseende sådana föreskrifter som tillhör det offentligrättsliga lagområdet. Lagmotiven anger inte med stöd av vilken bestämmelse i 8 kap. 7 § RF delegation som skett. De allmänna uttalanden LHF:s karaktär departementsom som chefen gjort, ävensom lagrådets yttrande över prospektbestämmelsen i LBC prop. 1991/922113 467 visar emellertid att bestämmelserna s.
ansetts som näringsrättsliga. Av denna kvalificering torde följa att
reglerna inte kan åberopas mellan enskilda och inte heller förenas med civilrättsliga påföljder som t.ex. skadestånd. Enligt kommitténs mening är emellertid kvaliñceringen av prospektreglerna i LHF och LBC offentligrättsliga diskutabel. Tecksom ning av aktier har i utländsk doktrin betecknats form som en av
224 Kommitténs överväganden
standardavtal. Eftersom teckning aktier regelmässigt sker grundav val de uppgifter och under de villkor i prospektet, får av som anges denna beskrivning riktig. Motsvarande synsätt kan anläggas anses sådana erbjudanden förvärv värdepapper är underkastade om av som Prospektreglerna i LHF och LBC med anslutande
prospektskyldighet.
föreskrifter bestämmer med betydande grad detaljrikedom vilka en av skall lämnas i prospektet och bestämmer därmed i inte
uppgifter som
grad avtalets innehåll. Flera skäl talar alltså för att bestämmelser ringa bedöma sådana föreskrifter avtal som enligt om prospekt är att som om 8 kap. 2 § andra stycket 3 RF skall meddelas genom lag. Prospektreglerna i LHF och LBC borde alltså i förevarande sammanhang kunna direkt enskild gentemot enskild och därmed åberopas av en en annan Härtill kan tilläggas, att de berörda reglerna i lik-
anses privaträttsliga.
de EG-direktiv vilka de griper tillbaka har övergripanhet med som de syfte bereda skydd investerare. Om dessa regler inte kunde att investerarna själva skulle de närmast bli ett slag i luften. åberopas av När det gäller avgöra prospektreglerna i LHF och LBC kan att om i aktiebolagslagen, är det tydligt att de först-
ersätta prospektreglerna
lagreglerna tillsammans med Finansinspektionens föreskrifter nämnda skyldighet upprätta och offentliggöra prospekt samt innehåll i om att väsentligen tillgodoser aktiebolagslagens krav. Avgörande för prospekt i LHF och Finansinspektionens föreskrifter skall
om prospektreglerna
ändringar ersätta aktiebolagslagens prospektreglering måste kunna utan emellertid frågan de bereder tecknare och förvärvare av vara om fondpapper tillfredsställande rättsskydd, särskilt i fråga aktiebolags ett möjligheterna göra gällande för fel eller brist i prospekt. om att ansvar Vid denna prövning måste beakta de tveksamheter i fråga om man regleringens konstitutionella karaktär och förenlighet med RF som redovisats Dessa tveksamheter gör att det framstår som osäkert ovan. vilket rättsskydd tecknare eller förvärvare erhåller genom regleringen.
Är denna, såsom lagstiftaren ha åsyftat, av offentligrättslig
synes karaktär, kan överträdelse den, till skillnad från vad som gäller enav aktiebolagslagen, inte grunda skadeståndsskyldighet mellan enskilligt da. Att offentligrättsliga prospektregler möjligen kan åberopas som bevis oaktsamhet i mål skadestånd där den avyttrar fondom om som kontraktuell grund för uppgifterna i prospektet är papperen svarar sak. Som kommittén utvecklar i det följande förutsätter ett en annan motsvarande det följer aktiebolagslagen, vissa
prospektansvar, som av
lagfästa skadeståndsregler. Ett avskaffande av aktiebolagslagens prospektregler fordrar därför, enligt kommitténs uppfattning, att prospekt-
reglerna i LHF och LBC skadeståndssanktioneras, åtminstone i vad de
avser aktiebolag.
Kommitténs överväganden 225
4.6.3 En reformerad
prospektlagstiftning
Kommittén anser att det är olyckligt att aktiebolag och aktieägare i sådana bolag, som avser att emittera eller sälja fondpapper, skall behöva beakta prospektregler i flera olika lagar. Det framstår därför som önskvärt att bestämmelser om prospekt för alla typer av utgivare nu samlas ett ställe. Kommittén delar den i LHF:s förarbeten uttalade uppfattningen att dessa bestämmelser bör återfinnas i den lagen, dock med undantag för fondpapper som är inregistrerade eller avsedda att bli inregistrerade vid börs. På grund härav föreslår kommittén att bestämmelserna om prospekt i aktiebolagslagen upphävs och ersätts av bestämmelser i LHF och LBC.
Att utforma prospektreglema i LHF liknande sätt som i aktiebolagslagen framstår därvid som en lämplig teknik. Kommittén föreslår därför att de grundläggande föreskrifterna om prospekt i LHF tar sikte
emissioner, som genomförs av aktiebolag. Dessa bestämmelser kan sedan kompletteras med erforderliga särregler för andra utgivare. Med så detaljerade föreskrifter i lagtexten synes det inte finnas konstitutionella hinder mot att komplettera lagtexten med de ytterligare verkställighetsföreskrifter kan påkallas av EG-direktivens detaljkrav.
som
Kommittén är medveten om att den nu förordade lagstiftningstekniken inte står i överensstämmelse med de överväganden som gjordes i motiven till prospektreglema i LHF prop. 1991/92:1l3 s. 153 och 154. Privaträttsliga prospektbestämmelser faller emellertid inom det obligatoriska lagområdet och måste följaktligen åtminstone till sina viktigaste delar lagfåsta. Det förtjänar även att påpekas att
vara regler prospekt torde ha sin främsta betydelse för aktiebolag och
om aktieägare genomför emissioner eller avyttringar av fondpapper.
som
En viktig skillnad mellan prospektreglema i aktiebolagslagen och LHF ligger i det sätt vilket den krets bestäms, till vilken en emission eller ett erbjudande skall riktat. Visserligen tar båda lagarna
vara sikte bl.a. erbjudanden till allmänheten. Enligt aktiebolagslagen inträder emellertid prospektskyldighet så snart erbjudandet riktas till en krets, som överstiger omkring 200 personer, under det att LHF gör prospektskyldighetens inträde beroende att erbjudandet riktas till ett
av obestämt antal En öppen krets kan alltså omfatta både fler
personer. och färre mottagare erbjudandet än 200. Å andra sidan utesluter
av LHF från prospektskyldigheten varje bestämd krets, denna är
även om nog så talrik och t.ex. utgörs av de anställda i ett stort företag. Rekvisitet öppen krets vållar tillämpningssvårigheter, och det kan enligt kommitténs mening ifrågasättas om rekvisitet är ändamålsenligt utformat.
226 Kommitténs överväganden
Användningen begreppet öppen krets i LHF syftar till att an-
av
dess prospektregler till EG:s prospektdirektiv prop. 1991/92:113
passa
216. Direktivet gäller prospekt skall offentliggöras när överlåts. som bara värdepapper erbjuds till allmänheten. Enligt direktivets preambel har det visat sig omöjligt att fastställa en gemensam definition av begreppet erbjudande till allmänheten och av allt som ingår i detta begrepp. Artikel 2 i direktivet att det inte omfattar erbjudanden
anger
överlåtbara värdepapper till personer inom en begränsad krets. av Någon närmare bestämning begränsad krets återfinns inte i direk-
av tivet. Enligt uppgift till kommittén från tjänstemän vid EG-kommissio-
överlåts därmed till varje medlemsstat att avgöra vad som ligger i nen begreppet. Med hänsyn till det sagda synes anpassningen till EG:s prospektdirektiv inte nödvändiggöra att LHF arbetar med begreppet öppen krets. Kommittén är den uppfattningen att rekvisitet vidare
av krets är bättre ägnat att täcka begreppet allmänheten än rekvisitet öppen krets träffar även t.ex. emission till aktieägarna i ett
som en fåmansföretag. Mot begreppet vidare krets kan visserligen invändas att det är stelt och inflexibelt samt att det med kommitténs förslag inte längre kommer att finnas med i aktiebolagslagen. Häremot måste dock vägas att begreppet är klart och tydligt och erfarenhetsmässigt synes ha varit lätt att tillämpa. Att använda rekvisitet vidare krets i LHF skulle undanröja den viktigaste skillnaden i fråga om tillämpningsområde mellan den lagens prospektregler och dem i aktiebolagslagen, Att inte genomföra sådan lagändring skulle medföra att LHF i detta hänse-
en ende kunde anses motsvara syftet med aktiebolagens prospektregler endast det i LHF föreskrevs särskilda regler beträffande prospekt-
om skyldigheten för publika aktiebolag och aktieägare i sådana bolag bl.a. av innebörd att sådan skyldighet inträdde även vid emissioner eller erbjudanden till de anställda. På grund av det anförda anser kommittén att skyldighet att upprätta prospekt enligt LHF under vissa ytterligare förutsättningar bör inträda, när en emission eller ett erbjudande riktas till vidare krets.
en
4.6.4 Ansvaret för fel och brister i
prospekt
Vad gäller övriga förutsättningar för prospektskyldighet enligt LHF, är till en början att märka att prospekt skall upprättas den som genom-
av för emissionen eller lämnar erbjudandet. Prospektskyldighet kan alltså enligt LHF åvila såväl ett aktiebolag aktieägare i detta. Regle-
som ringen i LHF skiljer sig från den i aktiebolagslagen och aktualiserar problem, vilka sammanhänger med vad gäller aktiebolags och
som om
Kommitténs överväganden 227
dess organföreträdares skadeståndsansvar mot aktieägare och sådana subjekt som i förevarande sammanhang skall likställda med
anses
aktieägare.
Ansvar eller skadeståndsskyldighet för den skall upprätta
som prospekt kan tänkas inträda dels när skyldighet att upprätta prospekt inte iakttas, dels när det föreligger fel eller brist i prospektet. Ett typfall är att någon grund av felaktiga uppgifter i ett prospekt tecknar eller köper aktier till överpris och därigenom lider ekonomisk skada.
Möjligheterna att fordra skadestånd är emellertid olika i emissionsfallen, där ett aktiebolag ger ut aktier eller andra värdepapper och erbjudandefallen, där en aktieägare erbjuder sig att köpa eller sälja sådana I fråga emissionsfallet gäller följande. Sådan ekono-
papper. om misk skada, som kan tillfogas aktietecknare grund fel eller brist
av i prospekt, utgör med skadeståndslagens terminologi förrnögenhets-
ren skada. Utanför kontraktsförhållanden är förmögenhetsskada enligt
ren 2 kap. 4 § skadeståndslagen ersättningsgill den vållats brott.
om genom I kontraktsförhållanden däremot är ren förmögenhetsskada ersättningsgill om den vållats uppsåtligen eller oaktsamhet, utan att något
av brott behöver föreligga. l vissa köprättsliga situationer
kan ansvaret t.o.m. vara strikt, dvs. oberoende av culpa. Skadeståndsskyldighet för fel eller brist i prospekt torde i kontraktsförhållanden närmast att
vara bedöma enligt reglerna s.k. culpa contrahendo. Och aktieteck-
om ning får, åtminstone vid nyemission, upphov till ett kontrakts-
anses ge liknande rättsförhållande mellan tecknaren och bolaget. Emellertid anses enligt svensk rättspraxis och doktrin ett aktiebolag inte kontraktsrättslig grund kunna bli skadeståndsskyldigt mot sina aktieägare eller den som i väsentlig mån är att likställa med sådan aktieägare, när dessa personers anspråk hänför sig till teckning eller förvärv aktier
av eller andra fondpapper som utgivits av bolaget. Detta avsteg från allmänna rättsgrundsatser har i doktrinen motiverats hänsyn till
av skydd för aktiebolagets aktiekapital och med understrykande att
av utbetalning till aktieägare kan ske endast enligt aktiebolagslagens regler om vinstutdelning, nedsättning av aktiekapital eller reservfond samt utskiftning vid likvidation. Principen har kommit till uttryck i rättsfallet NJA 1935 270 Karlgren 187 fl.
s. s.
Det får anses tveksamt om det redovisade synsättet motsvarar
en modern prospektansvaret. Utländska rättsordningar sålunda
syn ger exempel att aktiebolag ansvariga för innehållet i bolagets
anses emissionsprospekt. Att svensk rätt för närvarande inte ger möjlighet att ålägga aktiebolag obegränsad inomobligatorisk skadeståndsskyldighet mot aktieägare eller aktietecknare i nu behandlade situationer torde
228 Kommitténs överväganden
emellertid tydligt. Kommittén att återkomma till denna vara avser fråga. Vad gäller frågan vilka andra fondpapper i förevarande samsom manhang kan jämställa med aktier, i första hand ha vara att synes man utgå från de ifrågavarande rätt till betalning efter att om papperen ger vanliga borgenärer. Avgörande blir härvid vad bestäms i bolagets som emissionsvillkoren. I allmänhet torde därvid föreskrivas, att konvertibla
skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till teckning samt
vinstandelsbevis skall efterställda bolagets övriga förpliktelser. vara Enligt aktiebolagslagen bereds aktietecknare eller annan i förevarande fall skydd bestämmelsen att styrelsen är skyldig att genom prospekt. Enligt 15 kap. 1 § ABL gäller nämligen att styrelseupprätta ledamot, uppsåtligen eller oaktsamhet genom överträdelse av som av aktiebolagslagen eller bolagsordningen skadar aktieägare eller annan, skall ersätta skadan. På grund detta stadgande kan en styrelseledaav bli skadeståndsskyldig, prospekt inte upprättats trots att skylmot om dighet därtill förelegat enligt aktiebolagslagen eller sådant prospekt inte erhållit i lagen föreskrivet innehåll. Av 15 kap. 2 § ABL följer att kan drabba revisor medverkat vid
skadeståndsskyldighet även som tillkomsten av emissionsprospekt.
l den mån aktieägare, säljer ut aktier eller teckningsrätter en som under sådana förhållanden att prospektskyldighet föreligger, åberopar
i prospektet, kan köparen på grund köpeavtalet föra sig uppgifter av
talan honom skadestånd eller andra köprättsliga påföljder i mot om anledning fel eller brist i prospektet. Eftersom styrelsen enligt av aktiebolagslagen är skyldig att upprätta prospektet, kan även i detta fall
styrelsens aktualiseras enligt 15 kap. l § ABL. ansvar Aktiebolagslagens regler innebär således att styrelsen kan åläggas
skadeståndsskyldighet for skada, vållas av överträdelse av prosom i de fall där ersättning aktiebolagsrättsliga skäl
spektreglerna, även av
inte kan utkrävas bolaget. Frågan blir då, ett avskaffande av av om aktiebolagslagens prospektregler nödvändiggör särskilda bestämmelser för styrelsen med avseende prospekt. Ett sådant avom ansvar skaffande medför nämligen något skadeståndsansvar för styrelsen att för fel eller brist i prospekt inte längre kan grundas 15 kap. 1 §
ABL gäller överträdelser av den lagen eller bolagsordningen. som Eftersom styrelsen i andra angelägenheter än den löpande förvaltningen företräder bolaget, torde ett för ett aktiebolags räkning
framtaget prospekt regel komma att upprättas av styrelsen även som uttrycklig lagföreskrift därom. Något kontraktsförhållande föreutan inte mellan aktietecknare eller aktieköpare och styrelsen. Styrelligger skadeståndsansvar skulle därför bli att pröva enligt reglerna om sens
Kommitténs överväganden 229
utomobligatorisk skadeståndsskyldighet. I den mån styrelsen förfarit brottsligt när den överträtt prospektbestämmelsema t.ex. när över- trädelsen utgjort ett led i ett svindleribrott står det klart att styrelsen grund av 2 kap. 4 § skadeståndslagen skall ersätta ren förmögenhetsskada som den åsamkar den som förlitat sig uppgifter i prospektet. Har styrelsen visserligen förfarit oaktsamt inte brottsligt, är men läget mindre tydligt. I förarbetena till skadeståndslagen uttalades att 2 kap. 4 § inte var avsedd att utgöra någon ändring gällande rätts av principiella uppfattning att ersättning för förmögenhetsskada i ren utomkontraktuella förhållanden förutsatte att skadan vållats genom brott eller att skadeståndsskyldighet föreskrevs i lag. Paragrafen var dock inte avsedd att utgöra hinder for en rättsutveckling praxis genom i riktning mot ett vidgat ansvar för förmögenhetsskada. Den fick ren därför inte föranleda motsatsslut NJA 1972 609. I praxis där HD s. utvidgat ansvaret för förmögenhetsskada i utomkontraktuella förren hållanden, har domstolen samtidigt understrukit att ersättningsskyldighet för ren förmögenhetsskada, inte vållats brott, utansom genom för kontraktsförhållanden i princip kräver stöd i lag NJA 1987 692. s. I doktrinen har företrädare för den s.k. nonnskyddsläran för förevarande fall förespråkat ett vidare för fönnögenhetsskada. Enligt ansvar ren deras uppfattning skall man vid prövningen av styrelsens för ansvar prospekt undersöka om prospektreglema givits för att bereda ett direkt skydd investerare. Om så är fallet, bör styrelseledamot som av oaktsamhet åsidosatt prospektreglema kunna åläggas skadeståndskyldighet även utan uttryckligt lagstöd Kleineman s. 315-316. Enligt kommitténs mening talar visserligen skäl för att prospektreglerna i LHF utgör normer, avsedda att skydda investerare. Betraktar man dem däremot som offentligrättsliga, är det, nämnts, som ovan tydligt att åsidosättande dem inte kan föranleda skadeståndsskylav dighet. Och även om man bedömer prospektreglema privaträttssom liga synes det, med beaktande av den restriktiva ställning svensk som skadeståndsrätt intar, inte tillrådligt att utgå från att domstolarna utan lagstöd skulle ålägga prospektansvariga utomkontraktuell ersättningsskyldighet för förmögenhetsskada de oaktsamhet ren som av vållar genom överträdelse av de ifrågavarande prospektreglema. Kommittén anser därför att ett upphävande av aktiebolagslagens prospektregler förutsätter en särskild bestämmelse styrelses för om ansvar emissionsprospekt. Genom en sådan bestämmelse blir det liksom i gällande rätt möjligt för den som lidit skada grund fel eller brist av i emissionsprospekt att utkräva skadestånd av styrelsen i de fall där han grund av aktiebolagsrättsliga regler inte kan rikta sitt anspråk mot bolaget. Styrelsens skyldighet att upprätta prospekt bör samma
230 Kommitténs överväganden
sätt i gällande rätt inträda även när det är fråga om att upprätta ett som prospekt med erbjudande försäljning aktieägare. För en sådan om en ordning finns visserligen inga skadeståndsrättsliga skäl. Emellertid måste beaktas att den granskning Finansinspektionen gör av som prospekt enligt LHF är fonnell natur och att ett åläggande för av styrelsen att även i dessa fall upprätta prospektet torde bereda starkare garantier för prospektets riktighet aktieägaren själv får upprätta än om det. Styrelsens skyldighet att upprätta prospekt bör i likhet med vad gäller enligt aktiebolagslagen sanktioneras med skadeståndsskylsom dighet vid uppsåtlig eller oaktsam överträdelse av prospektskyldigheten. Att denna skadeståndssanktion får betydelse för den konstitutionella kvalificeringen prospektreglema har kommittén konstaterat av ovan. Lagtekniskt kan skadeståndsbestämmelsen placeras i 15 kap. aktiebolagslagen motsvarande gäller beträffande bl.a. styrelselesätt som damöters för överträdelse tillämplig lag årsredovisning. ansvar av om Övervägandena beträffande möjligheten att utan lagstöd ålägga styrelseledamot utanför kontraktsförhållanden för ren förmögenansvar hetsskada, inte vållats brott, äger motsvarande tillämpning som genom revisor granskat prospektet. Även för sådan revisor bör som en lagfästas bestämmelse skadeståndsskyldighet för culpöst åsidoen om
sättande av granskningsplikten.
4.6.5 från
Undantag prospektskyldighet
Av de lagfästa undantagen från prospektskyldighet i 2 kap. l § andra stycket LHF strider två mot aktiebolagslagen. Det gäller emissioner och erbjudanden fordringsrätter med kortare löptid än ett år som avser eller där lägsta belopp skall erläggas en enskild investerare är som av 300.000 kronor eller Undantagen följer bestämmelser i artikmera. av larna 2 och 3 i prospektdirektivet. De avser även andra finansiella instrument än fondpapper och det inte finnas skäl att upphäva synes dem.
4.6.6 Lagen börs- och clearingverksamhet
om
redovisade Övervägandena avseende prospektregler i LHF äger De nu i huvudsak motsvarande tillämpning i fråga prospektregler i LBC. om Med hänsyn till reglerna inregistrering fondpapper vid börs att om av utpräglat näringsrättslig karaktär, har kommittén funnit det möjär av
Kommitténs överväganden 231
ligt att bibehålla de nuvarande bestämmelserna i 5 kap. 5 § LBC
om undantag från prospektskyldigheten. Regler om börsprospekts innehåll och om vem skall upprätta prospekt samt prospektansvar är
som om dock nödvändiga. Lagtekniskt synes det emellertid beträffande börsprospekt tillräckligt med en hänvisning till reglerna i LHF i dessa hänseenden.
Övrig bolagslagstiftning
Genom att bestämmelserna om andra prospekt än börsprospekt samlas i LHF kan de särskilda prospektbestämmelsema i försäkringsrörelse-
lagen och bankaktiebolagslagen upphävas.
4.7 av vissa
Upptagande penninglån
Ett konvertibellån innebär att fordringsägaren kan välja mellan att lösa
sin fordran enligt skuldförbindelsen eller konvertera fordran till aktier. Konverteringskursen bestäms bolaget och lagstiftaren har inte
av anlagt andra synpunkter detta än att förbudet mot emission av aktier till underkurs måste respekteras. När det emitterande bolaget är ett aktiemarknadsbolag relateras konverteringskursen vanligen till kursen
bolagets aktier. Om fordringsägaren väljer konvertering blir inlösenbeloppet i så fall beroende av förändringar i bolagets resultat och ställning som värderats på visst sätt av aktiemarknaden. Ingenting hindrar att räntan på ett konvertibellån görs beroende utdelningen
av
bolagets aktier. Det är dessutom vanligt att konvertibellån ges ut som förlagslån, vilket innebär att konvertibelinnehavama, bolaget
om får betalningssvårigheter, kan påräkna betalning sist bland borgenärerna och omedelbart före aktieägarna. Det är tydligt att konvertiblerna i ett på detta sätt utformat konvertibellån företer många likheter med sådana rösträttslösa aktier förekommer i vissa främmande rätts-
som system.
Det nuvarande förbudet mot rösträttslösa aktier kommer till uttryck genom bestämmelserna om aktiers röstvärde också indirekt
men genom ett förbud i 7 kap. 3 § ABL mot upptagande vissa penninglån. Om
av inte annat följer av bestämmelserna om konvertibellån, får ett aktiebolag inte ta upp penninglån villkor att lånet skall betalas på annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet kapitalandelslån. Däremot är det tillåtet lån där räntan är helt eller
att ta upp
232 Kommitténs överväganden
delvis beroende utdelningen till aktieägare i bolaget eller bolagets
av vinst vinstandelslån. Beslut upptagande ett vinstandelslån
om av fattas bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans bemyndigande, av
av styrelsen.
När det gäller vinstandelslån kan den variabla avkastningen ställas i viss relation till utdelningen aktierna i bolaget, men kan också avse
viss andel den vinst framgår årsredovisningen eventuellt en av som av efter avdrag för vissa avsättningar och viss utdelning till aktieägarna. Det finns också exempel att det har överlämnats till bolagsstämma att i samband med att den fastställer årsredovisningen bestämma vilket belopp skall utfalla bevisen för det närmast förflutna räken-
som skapsåret. Kapitalandelslån kan innebära att fordringsägama tillförsäk-
rätt till betalning bolagets tillgångar vid bolagets likvidation eller ras ur upplösning med belopp t.ex. motsvarar viss kvotdel i bolagets
som tillgångar eller beräknas den genomsnittliga marknadskursen
som som under tid före uppsägningen eller likvidationen SOU 1971:15 s.
en 193 och prop. 1975:103 s. 221.
Av förarbetena till 1975 års aktiebolagslag framgår att det svenska näringslivet då visat intresse for vinstandels- och kapitalandelslån. Aktiebolagsutredningen anförde att denna finansieringsform skulle kunna stimulera tillförseln utländskt kapital till svenska företag utan
av det inflytande över företagen följer med aktieinnehav och föreslog
som inte några andra begränsningar än att det för giltigt beslut om upptagande sådana lån skulle krävas kvalificerad majoritet bolags-
av stämma.
Föredragande statsrådet godtog att räntan kunde kopplas till företagets vinst eller liknande skeptisk till kapitalandelsvillkor:
men var Är varken inlösentidpunkten eller återbetalningsbeloppet förhand fixerade har innehavaren vinstandelsbevis däremot en mycket
av osäker ställning. Är vinstandelsbeviset konstruerat så att innehavaren
vinstandelsbevis får andelsrätt i bolagets förmögenhet, intar i av en själva verket innehavare sådana vinstandelsbevis en ställning som
av ligger mycket nära aktieägarens jfr NJA 1935 s. 270. Eftersom en innehavare ett vinstandelsbevis dock är att anse som kreditgivare,
av har han inte rösträtt bolagsstämma och saknar varje möjlighet att ingripa mot icke önskvärda bolagsstämmobeslut. Han har heller inte någon motsvarighet till aktieägarens principiella rätt till företräde vid nyemission. Det betyder att innehavare ett vinstandelsbevis av
en av det berörda slaget måste finna sig i att värdet av hans andelsrätt
nu minskar allteftersom vinstandelsbevis med rätt till andel i bolagets
nya förmögenhet ut. Man kan därmed med visst fog påstå att en inne-
ges havare ett vinstandelsbevis berört slag i realiteten intar sam-
av av nu
Kommitténs överväganden 233
ma ställning som aktieägare men utan att kunna deltaga i bolagets förvaltning och utan att kunna åberopa några de skyddsregler
av som gäller för aktieägare. Den otrygga ställning innehavare del-
en av en ägardebenture detta sätt får är enligt min mening ägnad att väcka starka betänkligheter. Något påtagligt behov för bolagen att använda denna speciella form av vinstandelsbevis synes inte föreligga. Jag förordar därför att delägardebentures förbjuds i den aktie-
nya bolagslagen. Förbudet kan lämpligen ges den formen att i lagen föreskrivs att penninglån skall betalas med ett nominellt eller indexberäknat belopp såvida inte annat följer av lagens bestämmelser
om konverteringslån. Prop. 1975:103 s. 221.
Kommittén finner inte att de skäl som sålunda anfördes för förbudet mot andra kapitalandelslån än sådana betalas med ett nominellt
som penningbelopp eller penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet är övertygande. Att långivare inte har aktieägares rätt i bolaget är enligt kommitténs inte någon
sätt att se nackdel. Om långivaren med hänsyn till lånevillkoren löper risker likartade dem som gäller för aktieägare, får bolaget betala för det i form av högre kapitalkostnader. Aktiebolagslagen godtar också vissa mycket riskfyllda lån. Ett konvertibellån i form av törlagsbevis med räntan satt i relation till företagets utdelning kan många gånger
vara minst lika riskfyllt som ett kapitalandelslån där varken inlösentidpunkt eller återbetalningsbelopp har bestämts förhand. Till bilden hör också att det under senare år utvecklats rad andra finansiella instru-
en ment som omsätts kapitalmarknaden, trots att de uppenbarligen är förenade med stora och svårbedömda risker. De stora aktörerna denna marknad, som är de som sätter priserna och därmed bestämmer dessa också för småspararna, har tillgång till finansanalytiker och andra specialister. Prisbildningen ger därför ett skydd också för dem som ger sig på denna marknad utan djupa kunskaper. Vad småspararna betalar för konvertibler och andra värdepapper avspeglar den information som finns tillgänglig för de stora aktörerna marknaden och småspararna betalar i teorin aldrig ett högre pris än vad motsvarar
som risken med de instrument de köper. Det finns därför med kommitténs sätt att se inte anledning att begränsa bolagens rätt att ta kapital-
upp andelslån av hänsyn till långivama.
Den nuvarande regleringen, som förbjuder kapitalandelslån som inte
skall betalas med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet uppfattas också allmänt som ett hinder för svenskt näringsliv att ta
upp lån på villkor som är vanliga i de länder brukar jämföra oss med. Att förbudet fått en så vidsträckt omfattning torde tillbaka
en oro
234 Kommitténs överväganden
för att bolag vilkas vinstutveckling och förmögenhetstillväxt är beroende priset enda produkt, t.ex. olja, skulle kunna kringgå ett av en förbud mot lån med föreskrift återbetalning med ett belopp som är om relaterat till bolagets vinstutveckling att i stället relatera återgenom betalningsbeloppet till prisutvecklingen produkten i fråga. Kommittén inte att risken för kringgåenden räcker för att behålla den anser nuvarande regeln. På grund det anförda föreslår kommittén att kapitalandelslån åter av blir tillåtna. Enligt gällande rätt kan beslut om upptagande av ett vinstandelslân fattas bolagsstämman eller, efter stämmans bemynav digande, styrelsen. Att styrelsen inte utan vidare kan emittera sådaav lån motiveras med att sådana räntevillkor kan belasta bolaget och na begränsa utrymmet för framtida utdelning ett betänkligt sätt. Det är tydligt villkor kapitalandel kan få effekt. Kommittén att om samma föreslår därför att vinstandels- och kapitalandelsvillkor skall behandlas sätt och att den nuvarande beslutsordningen, inte såvitt samma som kommittén erfarit har inneburit några olägenheter, skall bestå.
4.8 Nedsättning av aktiekapitalet
4.8.1 för det bundna kapitalet Skyddet
Aktiebolagslagen utgår från att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder och att det bara är bolagets tillgångar som kan tas i anspråk för betalning dess skulder. Om bolaget fritt kunde av avhända sig sina tillgångar och ådra sig nya skulder, skulle bolagets borgenärer riskera att kvarvarande tillgångar inte räckte till betalning skulderna. I lagen finns därför begränsningar i bolagets rätt att av minska tillgångarna och öka skulderna. Dessa begränsningar, som sammanfattningsvis brukar kallas skyddet för det bundna kapitalet, bygger tanken att ett aktiebolag alltid med viss marginal skall ha en tillgångar motsvarar dess skulder. Marginalen utgörs av bolagets som bundna kapital, dvs. aktiekapitalet, överkursfonden, uppskrivegna ningsfonden, reservfonden och, sådan finns, fond som enligt beom stämmelse i bolagsordningen inte får användas för utdelning till aktie- Det bokförda värdet bolagets tillgångar skall uppgå till ägarna. av minst bolagets bokförda skulder och avsättningar plus det bundna egna kapitalet. Är detta fallet sägs det bundna kapitalet täckt. egna vara Bolaget får inte dela ut vinst eller sätta ned aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna, det inte skulle finnas full täckning för det om bundna kapitalet efter åtgärden. Kommittén utgår i det följande egna från att denna ordning skall bestå.
Kommitténs överväganden 235
Nedsättningsändamålen
Nedsättning av aktiekapitalet får enligt 6 kap. l § första stycket ABL ske för olika ändamål. Nedsättning kan för det första ske för att täcka en uppkommen förlust i verksamheten, antingen genom omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning eller avsätt-
genom ning till reservfond som sedermera används för förlusttäckning. Nedsättning kan också ske för återbetalning till aktieägarna eller avsättning till en s.k. fri fond som disponeras bolagsstämman. Vidare skall
av tvångsnedsättning av aktiekapitalet ske grund bristande betalning
av för aktier som ingår i det registrerade aktiekapitalet. Slutligen är bolaget skyldigt att sätta ned aktiekapitalet om bolaget sedan än tre år
mer innehar egna aktier eller aktier i sitt moderbolag och aktierna till följd härav har blivit ogiltiga.
4.8.2.1 Nedsättning för att täcka förlust
Ett bolag kan gå med förlust. Är förlusten eller den ansamlade förlusten stor kan det leda till att bolagets kapital inte längre räcker
egna till att täcka aktiekapitalet ens till hälften. Bolaget blir då skyldigt att pröva frågan om det skall träda i likvidation och kan balansräk-
om ningen inte förstärks tvingas att träda i likvidation se l3 kap. 2 § ABL. Ett sätt att undgå likvidationsplikten är att sätta ned aktiekapitalet.
Vid nedsättning av aktiekapitalet för förlusttäckning skiljer lagen mellan förluster som inträffat under tidigare räkenskapsår respektive under det löpande räkenskapsåret.
Nedsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning får ske om förlusten inte kan täckas fritt eget kapital.
av Bolaget bestämmer självt denna åtgärd skall vidtas. Något rättens
om tillstånd att verkställa åtgärden krävs inte och bolagets borgenärer behöver inte höras. En nedsättning för att täcka bolagets balanserade förlust påverkar nämligen inte omedelbart borgenärernas säkerhet för sina fordringar på bolaget. Nedsättningen ger emellertid bolaget större utrymme att dela ut vinst i framtiden. Efter en sådan nedsättning gäller därför en treårig karenstid under vilken bolaget inte får dela ut vinst utan rättens tillstånd. l tillståndsärendet tillvaratas bolagsborgenärernas intressen så sätt att de som motsätter sig vinstutdelning får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Om aktiekapitalet ökas med minst nedsättningsbeloppet återfår bolaget vinstutdelningsrätten.
236 Kommitténs överväganden
Om ett bolag drabbas förlust under löpande räkenskapsår, kan
av förlusten inte omedelbart täckas nedsättning av aktiekapitalet. I
genom stället kan bolaget i sådan situation för att undgå tvångslikvidation
en sätta ned aktiekapitalet och föra nedsättningsbeloppet till reservfonden. När balansräkningen för räkenskapsåret blivit fastställd kan reservfonden sättas ned för att täcka förlusten i balansräkningen. Nedsättning för avsättning till reservfond jämställdes tidigare med nedsättning för omedelbar förlusttäckning. Numera likställs avsättning till reservfond med avsättning till fri fond. Nyordningen innebär att nedsättning för avsättning till reservfond får beslutas endast efter förslag eller godkännande styrelsen. Viktigare är emellertid att nedsättning för detta
av ändamål inte längre får verkställas utan rättens tillstånd. Det innebär att bolaget inte längre disponerar fritt över möjligheten att sätta ned aktiekapitalet för att täcka förlust uppstått under det löpande
som räkenskapsåret. En bolagsborgenär som motsätter sig nedsättning har rätt till full betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran, vilket kan svårt att prestera ett bolag lidit stora Förluster under
vara av som räkenskapsåret. Det kan leda till att bolaget tvingas i likvidation.
Nyordningen går tillbaka artikel 32 och 33 i EG:s andra bolagsdirektiv. l den förstnämnda artikeln föreskrivs att bolagets borgenärer har rätt att åtminstone få säkerhet för sina fordringar om aktiekapitalet sätts ned. Enligt artikel 33 behöver medlemsstaterna inte tillämpa artikel 32 vid nedsättning sker för att täcka inträffad förlust
en som en eller för att föra över vissa belopp till om reserven därefter
en reserv, inte överstiger tio procent aktiekapitalet. Kommittén har tidigare se
av SOU 1992:83 utgått från att artikel 33 gäller dels nedsättning för omedelbar täckning förlust enligt fastställd balansräkning, dels
av nedsättning för avsättning till reservfonden. Kommittén ansåg det vara betänkligt med reglering begränsade reservfondens storlek till
en som tio och föreslog att den generella möjligheten att sätta ned
procent aktiekapitalet för avsättning till reservfonden skulle tas bort. Det förslaget föll bort i departementsbehandlingen och i stället infördes alltså ett borgenärsskydd vid nedsättning för överföring till reservfonden.
En förnyad analys artiklarna 32 och 33 väcker enligt kommitténs
av mening tvivel artikel 33 bara gäller nedsättning för antingen ome-
om delbar täckning förlust enligt fastställd balansräkning eller avsätt-
av ning till reservfonden. Ordalagen i artikeln utesluter inte nedsättning för täckning förlust uppstått under det löpande räkenskapsåret.
av som Något krav att förlusten skall balanserad uppställs alltså inte.
vara Det är också möjligt att i begreppet lägga något annat än den
reserv reservfond sedan gammalt finns i den svenska aktiebolagslagen.
som Nedsättning för avsättning till reserv betecknad nedsättningsfond
en
Kommitténs överväganden 237
skulle enligt kommitténs mening uppfylla kraven i artikel 33, om föreskrift meddelas om att nedsättningsfonden inte får användas annat sätt än som anges i artikeln, nämligen för att täcka inträffad en förlust eller för att öka aktiekapitalet. En nedsättning aktiekapitalet av för avsättning till en sådan nedsättningsfond skulle inte kräva borgenärernas hörande, om fonden efter nedsättningen motsvarade högst tio procent av bolagets aktiekapital. Det är tydligt att den nuvarande regleringen innebär sådana risker för att bolag i onödan tvingas i likvidation att den inte bör bestå. Valet står mellan de två alternativ i artikel 33. Det första alternasom anges tivet innebär att den nuvarande bestämmelsen nedsättning för om omedelbar förlusttäckning vidgas till att omfatta också förlust som uppstått under räkenskapsåret. Det kan ske att orden enligt genom fastställd balansräkning tas bort i motsvarigheten till nuvarande 6 kap. l § första stycket Det andra alternativet innebär tillskapandet av en ny fond betecknad nedsättningsfond, bara får användas visst som ett sätt. Det sistnämnda alternativet skulle medföra att det svenska balansräkningsschemat skulle komma att tyngas ytterligare bunden av en fond. Viktigare är att Föreskriften att nedsättningsfonden inte får överstiga tio procent av aktiekapitalet kraftigt skulle begränsa fondens användbarhet i nedsättningssammanhang. Kommittén har därför stannat för att föreslå att nedsättning aktiekapitalet utan borgenärernas av hörande får ske för täckning förlust, förlusten inte kan täckas av om av fritt eget kapital och det oavsett förlusten framgår den senast om av fastställda balansräkningen eller har uppstått under året. Det kan i sammanhanget noteras att det är ordning sedan länge tillämpas en som i flera EU:s medlemsstater. av Om beslut om nedsättning aktiekapitalet för att täcka förlust av som uppstått under året inte kan anstå till nästa ordinarie bolagsstämma vilken årsredovisningen skall behandlas måste frågan prövas en extra bolagsstämma. Det är för kommittén självklart att bolagets ekonomiska ställning belyses bolagsstämma har att pröva fråga som om nedsättning av aktiekapitalet. Om årsredovisningen inte skall behandlas stämman skall enligt kommitténs mening till förslaget till beslut fogas kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen styrelsen avser, en av undertecknad redogörelse för händelser väsentlig betydelse för av bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande, samt ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen. l styrelsens redogörelse bör ingå uppgifter den inträffade förlusten. Det är om viktigt att möjligheten att sätta ned aktiekapitalet för täckning av
238 Kommitténs överväganden
inträffad förlust inte missbrukas så att nedsättning sker med större belopp än motsvarar förlusten. Det skulle innebära att kapital som överfördes från aktiekapitalet till fritt eget kapital. Revisorernas yttrande bör särskilt behandla denna aspekt. När fråga nedsättning aktiekapitalet behandlas extra om av stämma sig styrelsen ofta föranledd att upprätta en kontrollbalansser räkning läggs fram stämman. Kontrollbalansräkningen skall i som så fall ha granskats revisorerna, 13 kap. 2 § ABL. Kontrollav se balansräkningen utgår från vanlig årsredovisning i vilken vissa en justeringar görs enligt 13 kap. 2 § tredje stycket ABL. Ingenting hindrar därför den ekonomiska information skall lämnas inför att som beslut nedsättning aktiekapitalet i den behandlade situationen om av nu utgörs kontrollbalansräkningen och att styrelsens berättelse och av revisorernas yttrande gång täcker både nedsättnings- och likvidaen tionsfrågan. l ärendet registrering nedsättningen aktiekapitalet måste om av av den kompletterande information som lagts fram bolagsstämman ges för att beslutet skall få registreras. Sammanfattningsvis föreslår kommittén att samma regler skall gälla för nedsättning aktiekapitalet för täckning förlust, oberoende av av av förlusten inträffat under innevarande eller tidigare räkenskapsår. om
F örbudet att dela ut vinst efter nedsättning av aktiekapitalet
Efter nedsättning aktiekapitalet för täckande förlust enligt fastav av ställd balansräkning gäller i dag treårig karenstid under vilken en bolaget inte får dela ut vinst utan rättens tillstånd. I tillståndsärendet tillvaratas borgenärernas intressen så sätt att de som motsätter sig vinstutdelning har rätt till full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Om aktiekapitalet ökas med minst nedsättningsbeloppet återfår bolaget vinstutdelningsrätten. Kommittén är för sin del inte övertygad värdet av denna beom gränsning rätten att dela ut vinst efter nedsättning av aktiekapitalet. av Aktiebolagslagen innehåller inte någon regel av innebörd att aktiebolag skall ha aktiekapital mot bolagets balansomslutning eller ett som svarar riskerna med bolagets verksamhet. Det gör då ett motsägelsefullt intryck med regel begränsar utdelningsrätten efter nedsättning en som från vilken nivå nedsättningen skett och oberoende av om oavsett bolaget efter nedsättningen kan underkapitaliserat eller Till anses saken hör också att den prövning rätten skall göra vid en ansökan som tillstånd att under treårsperioden dela ut vinst tar sikte bolagets om allmänna ekonomiska ställning. Prövningen gäller inte frågan om
Kommitténs överväganden 239
bolaget kan dela ut ett visst belopp till aktieägarna för ett visst räkenskapsår utan avser i stället bolaget generellt kan betros med rätt om att självt bestämma över sin vinstutdelning. Kommittén de allmenar att männa bestämmelsema vinstutdelning får tillfyllest också om anses efter nedsättning aktiekapitalet och föreslår att den treåriga karensav tiden avskaffas.
4.8.2.2 Nedsättning för återbetalning till aktieägarna
Utan förbehåll i bolagsordningen
Nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna inger
naturligt nog betänkligheter sett från borgenärernas synpunkt. Därför krävs vid sådan nedsättning att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Det innebär nedsättningen sker att om genom inlösen aktier till överkurs, överkursen måste inom av rymmas bolagets fria egna kapital. Dessutom får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rättens tillstånd. I tillståndsärendet tillvaratas borgenärernas intressen på angivet sätt. Rättens tillstånd behövs inte nyss om bolaget samtidigt nyemission tillförs ett belopp minst genom som
motsvarar nedsättningsbeloppet.
Det är för kommittén tydligt att ett aktiebolag måste kunna sätta ned sitt aktiekapital till en nivå som ger bästa avkastning aktieägarna investerat kapital. Kravet full täckning för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen bör emellertid finnas kvar liksom föreskriften att nedsättningsbeslutet inte får verkställas särskilt om utan tillstånd. Kommittén föreslår emellertid att möjligheterna till nedsättning utan tillstånd vidgas till att gälla inte bara när nedsättningen kombineras med nyemission utan också med konvertering eller t.ex. teckning med utnyttjande teckningsoption. Även fondemission av genom överföring till aktiekapitalet av belopp från fritt eget kapital bör befria bolaget från skyldighet att söka tillstånd att utbetala nedsättningsbeloppet med eventuell överkurs till aktieägarna. Över huvud taget bör det enligt kommitténs mening räcka att bolaget, när nedsättningsbeslutet och övriga beslut registrerats, uppvisar oförändrat ett stort registrerat aktiekapital och ett likaledes oförändrat stort bundet eget kapital. Om så är fallet bör bolaget undgå skyldighet att söka tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet. Kommittén vill i det sammanhanget erinra de ändringar i om som detta avseende nyligen gjorts i bankaktiebolagslagen och försäk-
ringsrörelselagen se prop. 1994/95:70. För bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag gäller efter dessa ändringar att Finansinspektionen
240 Kommitténs överväganden
medge dispens från skyldigheten att inhämta rättens tillstånd för kan verkställa nedsättningsbeslut, bolaget samtidigt vidtar åtatt ett om gärder medför att varken bolagets bundna egna kapital eller som aktiekapital minskar till följd nedsättningsbeslutet. Kommittén ser av inte några hinder att tillämpa motsvarande ordning för aktiebolag mot i allmänhet, går alltså ännu ett steg längre och föreslår att nedsättmen ning aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna alltid skall av ske tillstånd bolagets bundna kapital och aktiekunna utan om egna till följd andra, samtidigt vidtagna, åtgärder är oförändrat kapital av efter nedsättningen. Något dispensförfarande är med tanke registre-
ringsmyndighetens kontroll inte nödvändigt. Kommittén vill emellertid samtidigt understryka att återbetalning en med överkurs, såvitt överkursen, bör kunna ske endast samma avser utdelning vinst. Det bör inte komma i fråga att i samvillkor som av band med nedsättning kunna återbetala så stora belopp i form av
återbetalningen i den delen, med hänsyn till bolagets eller överkurs att konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i koncernens med god affärssed. Kommittén förslår därför att uttrycklig strid en bestämmelse innebörd den s.k. försiktighetsregeln i 12 av samma som andra stycket ABL i det kapitlet nedsättning. kap. 2 § tas nya om föreslår också ändring i fråga vilken myndighet Kommittén en om skall handlägga de fall då nedsättning även med kommitténs som skall kunna verkställas först efter särskilt tillstånd. Enligt förslag gällande skall frågan tillstånd till nedsättning aktiekapitalet rätt om av behandlas domstol. Motsvarande ordning gällde tidigare i fråga om av tillstånd verkställa fusion, har där ersatts ett förfarande som att men av innebär tillståndsfrågan prövas Patent- och registreringsverket att av och överlämnas till rätten först någon bolagets borgenärer om av bestrider tillståndsansökan. Bakom förändringen ligger en strävan att
renodla domstolarnas verksamhet och föra bort sådana uppgifter som
inte eller sammanhänger med rättsskipande verksamhet prop. utgör 1993/94 99 f.. Motsvarande synpunkter kan enligt kommittén s. anföras i fråga tillståndsprövningen vid nedsättning av aktieom Kommittén föreslår därför att frågor tillstånd till nedsättkapitalet. om ning aktiekapitalet, sätt skett i fråga om fusion, flyttas över av som
till Patent- och registreringsverket.
enlighet med kommitténs ägarnas roll i aktiebolagen och l syn vad kommittén förutskickat i betänkandet SOU 1995:44 Aktie-
bolagets organisation s. 157 föreslår kommittén slutligen att styrel-
vid nedsättning för återbetalning till aktieägarna avsens vetorätt skaffas.
Kommitténs överväganden 241
Med förbehåll i bolagsordningen
I bolagsordningen kan tas förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen av aktier. En förutsättning för detta är att aktiekapitalet utan ändring av bolagsordningen kan bestämmas till ett lägre eller högre belopp. Förbehållet skall ordningen för inlösen och inange lösenbeloppet eller grunderna för dess beräkning. Det är möjligt att i förbehållet bemyndiga styrelsen att besluta när inlösen skall ske. om En nedsättning enligt ett inlösenförbehåll får inte ske så att minimikapitalet underskrids. Med tanke borgenärsintressena krävs vidare att full täckning finns för det bundna kapitalet efter nedsättningegna en. Det innebär att nedsättningen sker inlösen aktier till om genom av överkurs, överkursen måste rymmas inom bolagets fria kapital. egna Om bolaget har fritt eget kapital som motsvarar hela inlösenbeloppet, dvs. såväl det sammanlagda nominella beloppet de inlösta av aktierna som den överkurs belöper på dessa, har bolaget möjlighet som att verkställa beslutet direkt. För detta krävs att bolaget samtidigt med nedsättningen överför ett belopp motsvarande nedsättningsbeloppet från aktiekapitalet till reservfonden. Om emellertid nedsättningen inte kan ske inom ramen för det fria kapitalet med överföring nedsättegna av ningsbeloppet till reservfonden får nedsättningen inte verkställas utan rättens tillstånd. I tillståndsärendet tillvaratas då borgenäremas intressen ovan angivet sätt. När det enligt ett förbehåll i bolagsordningen har blivit bestämt att vissa aktier skall lösas och att ett belopp motsvarande nedsättningsbeloppet skall avsättas till reservfonden, skall bolaget genast anmäla för registrering att aktiekapitalet sätts ned med dessa aktiers sammanlagda nominella belopp. Nedsättningsbeslutet kan alltså registreras först sedan bolaget har beslutat att avsätta ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet till reservfonden. Enligt kommitténs mening bör styrelsen kunna fatta beslut sådan avsättning till om reservfonden med stöd bestämmelse härom i bolagsordningen. Då av en behöver man inte kalla till stämma och avvakta stämmans beslut innan
bolaget kan göra anmälan för registrering nedsättningsbeslutet.
av Några lagbestämmelser härom behövs enligt kommitténs mening inte.
4.8.2.3 Nedsättning för avsättning till fri fond
Lagen behandlar sedan gammalt nedsättning för avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman fri fond förberesom en
delse för återbetalning nedsättningsbeloppet till aktieägarna. Beslut
av om nedsättning av aktiekapitalet för avsättning till fri fond får därför
242 Kommitténs överväganden
inte verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte nedsättningen kombineras med nyemission minst belopp. I tillståndsärendet en samma tillvaratas borgenäremas intressen angivet sätt. Kommittén ovan föreslår de ändringar föreslagits under 4.8.2.2 beträffande att som ovan befrielse från skyldigheten att söka tillstånd att verkställa nedsättningsbeslut för återbetalning till aktieägarna skall gälla också vid nedsättning för avsättning till fri fond. Detsamma gäller förslaget att avskaffa kravet på att nedsättning får beslutas endast efter förslag eller
godkännande av styrelsen.
4.8.2.4 Nedsättning på grund av obetalda aktier
Kommittén har i avsnittet ökning aktiekapitalet föreslagit att om av registrera kapitalökning överstiger det belopp
möjligheten att en som
faktiskt har betalats till bolaget utmönstras. Som en konsekvens som därav bortfaller behovet att tvångsvis sätta ned aktiekapitalet grund bristande betalning för aktier ingår i det registrerade aktieav som kapitalet.
4.8.2.5 Nedsättning på grund innehav av egna aktier av
Ett aktiebolag får enligt gällande rätt inte förvärva aktie eller ta egen aktie Ett dotterföretag får inte heller förvärva eller egen som pant. såsom aktie i moderbolaget. Förvärv eller pantsättning i pant ta emot strid mot detta förbud är ogiltigt. Det angivna förbudet utgör inte hinder för aktiebolag eller dotterföretag vid Övertagande affärsrörelse förvärva aktier som ingår i att av rörelsen, lösa aktier grund aktieägares maktmissbruk eller att av auktion aktier har utmätts för företagets fordran. En att ropa som förvärvad aktie skall, den inte har dragits genom nedsättning av om aktiekapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Har aktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget aktier i moderbolaget, skall dessa aktier avyttras enligt vad
som nu sagts. En aktie, inte har avyttrats inom tre år från förvärvet, är ogilsom tig. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiens nominella belopp. Ett förslag till beslut nedsättning skall läggas fram på den om första bolagsstämma hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättsom ningsbeloppet skall överföras till reservfonden. Kommittén föreslår i det följande att bolag i högre utsträckning än för närvarande skall få förvärva aktier. Friheten blir emellertid egna
Kommitténs överväganden 243
inte total utan begränsas krav på fritt eget kapital vartill, i publika av bolag, kommer ett förbud mot att inneha än tio mer procent av samtliga aktier i det egna bolaget. Reglerna är sanktionerade bl.a. på det sättet att aktier som innehas under längre tid i strid mot bestämmelserna blir ogiltiga och aktiekapitalet sätts ned.
Kommittén har hittills uppehållit sig vid den tvångsnedsättning
av aktiekapitalet som skall ske vid överträdelse bestämmelserna av av förvärv av egna aktier. Det bör emellertid vid sidan dessa bestämav melser finnas en möjlighet för bolaget att frivilligt dra de förvärvade aktierna. Som exempel det praktiska behovet sådan möjlighet av en vill kommittén anföra följande. En del bolag har aktier i olika serier noterade börsen. Om aktierna i dessa serier har dålig liken av viditet, kan det motiverat från bolagets synpunkt återköpa dem vara att för att döda dem och därigenom skapa ökat utrymme aktiemarknaden för en emission aktier i bolaget annat slag. Ett av av annat exempel kan vara ett bolag har röststarka och röstsvaga aktier som noterade börsen. Det framstår besvärande för bolaget på de som internationella kapitalmarknadema att den praktiska majoriteten
ligger
i händerna på dem äger de röststarka aktierna. Ett sätt komma som att till rätta med det problemet kan att återköpa de röststarka aktierna vara över börsen för att sedan döda dem. Som ett ytterligare exempel på behov att kunna döda aktier vill kommittén peka den av nyssnämnda begränsningen för publika bolag att inneha aktier än mer egna som motsvarar 10 procent av samtliga aktier. För att skapa utrymme för ytterligare förvärv av egna aktier kan bolaget dra de aktieregna na. När aktiekapitalet sätts ned indragning aktier, kan genom av egna
nedsättningsbeloppet inte omedelbart återbetalas till aktieägarna,
utan bolaget hänvisas till att föra över nedsättningsbeloppet till någon fri eller bunden fond. Ett nedsättningsbeslut med överföring till fri fond får emellertid inte verkställas utan PRV:s eller rättens tillstånd och ett sådant tillstånd kan inte lämnas utan hörande bolagets borgenärer. av Kommittén räknar därför med att nedsättningsbeloppet i flertalet fall kommer att överföras till bunden fond för att undgå borgenäreren att na får möjlighet att kräva betalning eller säkerhet för sina fordringar. Nedsättning av aktiekapitalet får enligt artikel 32 i det andra bolagsdirektivet ske endast bolagets borgenärer får betalning eller säkerom het för sina fordringar. I artikel 37 bolagsdirektivet föreskrivs av emellertid att om aktiekapitalet sätts ned indragning aktier genom av som bolaget har förvärvat med fritt eget kapital så skall artikel 32 inte
tillämpas, om nedsättningsbeloppet överförs till bunden fond. Kom-
en mittén föreslår i enlighet härmed att bolagen fritt får välja mellan att
244 Kommitténs överväganden
föra nedsättningsbeloppet till reservfonden eller någon fri fond. Beslut överföring nedsättningsbeloppet till reservfonden får verkställas om av utan PRV:s eller rättens tillstånd.
4.8.3 Nedsättningsmetodema
Nedsättning aktiekapitalet kan enligt 6 kap. l § tredje stycket ABL av
genomföras genom
inlösen eller sammanläggning av aktier, indragning aktier utan återbetalning, eller av minskning aktiemas nominella belopp med eller utan återbetalav ning.
Uppräkningen utgör vid närmare betraktande en blandning av nedsättoch nedsättningsmetoder. Kommittén föreslår att bestäm-
ningsändamål
melsen renodlas till att vad i snävare mening kan sägas vara avse som nedsättningsmetoder, nämligen indragning eller sammanläggning av aktier och minskning aktiemas nominella beloppet. Att nedsättav ningen i samtliga dessa fall kan ske med eller utan återbetalning till aktieägarna framgår de tillåtna nedsättningsändamålen. av
4.8.4 Beslutsordningen
Nedsättningsbeslut får enligt gällande rätt inte fattas förrän bolaget blivit registrerat. Regeln hänger med reglerna successivsamman om bildning aktiebolag. Kommittén föreslår regler för bolagsbildav nya ningen, vilka bl.a. innebär att möjligheten till successivbildning avskaffas. Därmed bortfaller också behovet regel föreskriver av en som förbud mot nedsättningsbeslut innan bolaget blivit registrerat. Beslut nedsättning fattas bolagsstämman. Styrelsen kan om av besluta nedsättning endast under förutsättning att bolagsordningen om innehåller bestämmelser inlösen aktier och styrelsen i förbehålom av let eller bolagsstämman bemyndigats att besluta om när inlösen av skall ske. Kommittén föreslår att denna ordning, liksom de i sammanhanget gällande majoritetskraven, skall bestå. Nedsättning för återbetalning till aktieägarna eller för avsättning till reservfond eller fri fond får enligt gällande rätt beslutas endast efter förslag eller godkännande styrelsen. Denna ordning motsvarar vad av gäller vid vinstutdelning och går tillbaka farhågor att aktieägarsom skall driva sina krav utdelning eller kapitalåterbäring så hårt att na
Kommitténs överväganden 245
företagets fortbestånd och de anställdas sysselsättning äventyras. Kommittén, som har en annan syn rollfördelningen mellan ägarna och styrelsen, anser att ett långsiktigt effektivt resursutnyttjande i näringslivet bäst främjas av att bolagsstämman, utan vetorätt för styrelsen, kan besluta i vilken utsträckning kapital skall bindas i det enskilda
om bolaget. Bestämmelsen om styrelsens vetorätt bör därför utmönstras.
Nedsättningsbeslutet
Ett nedsättningsbeslut skall enligt gällande rätt ange nedsättningsändamålet och nedsättningsmetoden, det belopp med vilket nedsättning skall ske samt, återbetalning till aktieägarna skall ske med ett
om sammanlagt belopp som överstiger nedsättningsbeloppet, det
sammanlagda, högre beloppet.
Kommittén föreslår en väsentlig utvidgning av kraven vad ett nedsättningsbeslut, och därmed också ett förslag till sådant beslut, skall innehålla. En nyhet är att i författningstexten uttryckligen läggs fast att nedsättningsbeslutet inte behöver ange ett bestämt nedsättningsbelopp utan kan ange ett högsta belopp eller ett lägsta och högsta belopp för nedsättningen. Det ger möjlighet att exempelvis rikta ett erbjudande till aktieägarna om inlösen men göra storleken nedsättningsbeloppet
av beroende hur många aktier begärs inlösta. Redan i dag före-
av som kommer nedsättningsförfaranden i vilka aktieägarna i ett första steg får anmäla sitt intresse att få aktier inlösta och i samband därmed
ange begärt inlösenbelopp, varefter bolaget vid en bolagsstämma beslutar att lösa de aktier för vilka lägst lösenbelopp begärts och att göra det i sådan omfattning att man uppnår det önskade totala nedsättningsbeloppet. Genomförs förfarandet det sättet att bolaget för varje inlöst aktie betalar ett och inlösenbelopp, nämligen det högsta
samma begärda lösenbeloppet för någon de inlösta aktierna brukar för-
av farandet benämnas holländsk auktion. Med kommitténs förslag förbättras förutsättningarna för sådana nedsättningsförfaranden.
4.9 förvärv och överlåtelse av
Aktiebolags
egna aktier
Bakgrund
Ett svenskt aktiebolag får inte återköpa eller annat sätt förvärva egna aktier. Förbudet mot förvärv av egna aktier infördes första
246 Kommitténs överväganden
gången i 1895 års aktiebolagslag och har till sitt materiella innehåll varit oförändrat sedan dess. Motiven för förbudet har där-
i stort sett
varierat. Det ursprungliga motivet att skydda bolagets borgeemot var
Genom 1895 års aktiebolagslag infördes för första gången regler närer.
nedsättning aktiekapitalet. För att hindra ett kringgående av om av dessa regler upptogs i lagen också ett förbud mot förvärv av egna aktier. Vid utarbetandet 1910 års aktiebolagslag sköts kopplingen
av till nedsättningsreglema i bakgrunden. I stället anfördes risken för
spekulation och stödköp i aktier det avgörande skälet för
egna som förbudet. Slutligen anfördes under förarbetena till 1944 års lag, för-
de nyssnämnda motiven, att förvärv aktier, annat än efter utom av egna
skulle kunna medföra att aktieägarna berövades
bolagsstämmobeslut,
sitt skydd för rätten till lika del i vad återbetalas vid nedsättning
som
aktiekapitalet. I förarbetena till 1975 års lag endast de av upprepas tidigare argumenten.
De svenska reglerna rörande aktiebolags förvärv av egna aktier är
restriktiva än motsvarande regler i de flesta andra länder. Kommitmer téns genomgång rättsläget i andra länder visarlatt samtliga EU-
av länder tillåter förvärv aktier på villkor som bestäms av
numera av egna EG:s andra bolagsdirektiv. Detsamma gäller tre de fyra kvarvarande
av EFTA-ländema. Endast Liechtenstein förbjuder kategoriskt förvärv av
aktier. Vad särskilt gäller de nordiska grannländema kan noteras egna
Danmark alltid tillåtit förvärv aktier, att Finland nyligen att av egna upphävt och Norge är väg att upphäva sina förbud mot sådana
att förvärv. 1 Förenta tillåts förvärv aktier inom de ramar
staterna av egna
följer aktiebolagslagstiftningens regler vinstutdelning. som av om
Förvärv aktier förekommer framför allt i det amerikanska
av egna näringslivet. Företeelsen fick sitt genombrott under slutet 1970-talet
av och har därefter blivit allt omfattande såväl i absoluta tal som i
mer relation till traditionell aktieutdelning. Medan förvärv egna aktier
av svarade för 10 procent det sammanlagda belopp som genom förvärv
av
aktier eller utdelning betalades ut till aktieägarna i ameriav egna kanska börsföretag år 1977, andelen tio år senare 40 procent.
var
Under perioden 1984-1989 tillkännagavs närmare 1.500 förvärv av
aktier bland amerikanska börsföretag. Det största förvärvet egna genomfördes företaget Exxon, under perioden 1983-1988
av som nettoköpte drygt 500 miljoner aktier för sammanlagt närmare 15
egna miljarder USD. Vid utgången år 1988 hade Exxon återköpt mer än
av
fjärdedel sin aktiestock. Ett annat exempel förvärv i stor en av egen skala kan hämtas från Coca Cola. Företaget återköpte under perioden
1984-1992 drygt 400 miljoner aktier, representerande en fjärde-
egna
totalantalet aktier i bolaget och beslutade år 1992 att fram till år del av
Kommitténs överväganden 247
2000 återköpa ytterligare 100 miljoner aktier. I europeiskt näringsliv har förvärv aktier hittills inte varit av egna lika vanligt som i Förenta staterna, företeelsen ökar i omfattning. men Under senare år har en rad uppmärksammade förvärv aktier av egna genomförts i bl.a. Storbritannien och Frankrike. I Tyskland har regeringen nyligen lagt fram förslag till lättnader i regelverket för att möjliggöra sådana förvärv i större utsträckning än vad i dag är som fallet. Ett inte obetydligt antal förvärv aktier äger varje år av egna också rum i Danmark.
4.9.2 Kommitténs
överväganden
I ljuset av näringslivets och de finansiella marknademas snabba internationalisering och i en tid när den svenska bolagsrätten allmänt sett genomgår en anpassning till en europeisk standard sätter redan för-
hållandena i omvärlden ett frågetecken för aktiebolagslagens katego-
riska förbud mot förvärv aktier. av egna Frågan om svenska aktiebolag skall tillåtas förvärva aktier bör egna emellertid i första hand avgöras i vilken utsträckning sådan av en möjlighet skulle vara till gagn för svenska företag och svenskt näringsliv, inte av den internationella utvecklingen. Kommittén har därför prövat de argument som i olika sammanhang anförts för att företag i vissa situationer bör ha möjlighet att återköpa aktier. Kommittén egna har därvid inte beaktat sådana argument som tar utgångspunkt i de skattemässiga konsekvenserna för bolagen eller aktieägarna. Det ligger utanför kommitténs uppdrag att diskutera hur förvärv aktier av egna skattemässigt skall behandlas. Det primära argumentet för att tillåta svenska aktiebolag att förvärva egna aktier är enligt kommitténs mening att det skulle förbättra företagens förutsättningar att föra tillbaka överskottsmedel till aktieägarna och det sättet bidra till ett effektivare utnyttjande föreav tagens och näringslivets resurser. Om ägarna kan använda medlen på ett sätt som ger en högre avkastning än vad företaget kan åstadkomma i sin egen förvaltning, skall medlen inte stanna i företaget utan återföras till ägarna. Detta kan visserligen ske genom utdelning bolagets aktier, men flera skäl kan tala för att i stället återköpa del den en av egna aktiestocken. Ett skäl till att välja återköp framför utdelning är att ett återköp ger en annan signal till ägarna och aktiemarknaden än utdelning. De allra flesta företag eftersträvar en långsiktig och stabil utdelningspolitik, trots variationer i intjäningsförmåga. Företagen har stark aversion en
248 Kommitténs överväganden
mot sänkta utdelningar, vilket i sin tur leder till att utdelningshöjningar normalt sker endast under förutsättning att den högre nivån långsiktigt kunna bestå. En temporär utdelningshöjning i syfte att under en antas begränsad tidsperiod återföra överlikviditet till ägarna kan därför ge en
felaktig uppfattning företagets långsiktiga utdelningspolitik.
om Ett skäl till att använda återköpsmöjligheten är att den kan annat bättre anpassning till aktieägarnas preferenser än vad
erbjuda en
utdelning gör. Aktieägare önskar hög direktavkastning kan som en erbjudandet att sälja aktier till företaget, medan aktieägare acceptera föredrar investering med låg direktavkastning kan avstå från att som en sälja sina aktier. Utdelning däremot är obligatorisk i den meningen att den träffar de aktieägare skulle ha föredragit värdetilläven som en växt. Ett återköp aktier har också den fördelen i förhållande till av egna utdelning det kan göras när helst under året, inte bara i samatt som
band med bolagsstämma.
Som särskilt argument för förvärv aktier framhålls ett av egna ibland det kan ett sätt att uppnå ökad vinst per aktie och i att vara en förlängningen därav högre aktiekurs. Kommittén kan för sin del inte en finna än att detta i allt väsentligt är ett annat sätt att uttrycka det annat första dvs. att återföra överlikviditet till aktieägarna. argumentet, Vinsten aktie kan stiga endast under förutsättning att antalet per antas aktier proportionellt sett minskar än det bortfall intäkter som mer av blir följden att del företagets medel betalas ut till ägama. av en av Det hittills sagda gäller i första hand publika och som regel börsnoterade bolag. Vad särskilt gäller det stora antalet mindre, fåmansägda aktiebolag fäster kommittén betydande vikt vid argumentet att en möjlighet att återköpa aktier skulle kunna underlätta ägarskiften egna situationer där de ägare att stanna kvar i bolaget saknar i som avser ekonomiska att förvärva aktierna från den eller de som önskar resurser lämna bolaget. På motsvarande sätt skulle en möjlighet till återköp av aktier kunna underlätta ägarförändringar i företag ägda av de egna anställda. En rätt för aktiebolagen att återköpa aktier skulle också kunna egna
underlätta riskkapitalförsörjningen i småföretag som har behov av
kapital från s.k. venture capital-bolag eller andra institutionella placera- Genom möjlighet att återköpa aktier från fmansiären i fråga kan re. en till traditionell och långsiktig finansiering via exem-
en övergång mer
pelvis aktiemarknaden underlättas. Till vad kan läggas rad andra, inte lika tunga men inte nu sagts en heller helt försumbara argument för att tillåta återköp aktier. av egna Ett sådant argument är att återköp egna aktier skulle kunna använav
Kommitténs överväganden 249
das för att underlätta köp och försäljningar ett företags aktier och
av i den meningen förbättra aktiens likviditet, exempelvis i samband med börsintroduktioner. Ett annat argument är att ett företag att
genom återköpa egna aktier skulle kunna skaffa sig potential för företags-
en förvärv eller fusioner där betalning helt eller delvis skall erläggas i form av egna aktier.
Ett i andra länder ofta anfört argument for att tillåta återköp
av egna aktier är att företagen genom återköp skulle kunna påverka sin egen aktiekurs. Sett över många företag och lång tid förmår väl
en fungerande aktiemarknad att korrekt värdera de noterade aktierna,
men i enskilda företags aktier kan tillfälliga felvärderingar förekomma under kortare perioder. Genom ett erbjudande återköp viss
om av en del av aktiestocken till högre kurs än marknadskursen skulle före-
en tagsledningen, enligt vissa förespråkare för återköpsmöjligheten, kunna bidra till att en korrekt värdering kommer till stånd.
Kommittén tar för sin del klart avstånd från argumentet att foretagen genom återköp bör kunna påverka sin aktiekurs. Argu-
egen mentet baseras, menar kommittén en felaktig uppfattning roll-
om fördelningen mellan företagen och aktiemarknaden. Företagsledningens syn företagets värde skall förmedlas till aktiemarknaden
genom information, inte åtgärder innebär att företaget självt styr
genom som utbud och efterfrågan på aktien.
Ett annat argument som ibland anförs för att tillåta återköp
av egna aktier är att företag genom sådana förvärv skulle kunna avvärja oönskade uppköp eller kontrollägarskiften i företaget.
De mest renodlade exemplen förvärv i sådana försvarssyften erbjuder s.k. riktade återköp där bolaget förvärvar aktier från eller flera ägare,
en som byggt upp ett visst aktieinnehav i bolaget och tillkännagivit sin avsikt att ta kontroll över bolaget. Men även generella återköpserbjudanden, i vilka samtliga ägare erbjuds att sälja till bolaget kan fungera som försvar mot uppköp. För det första kan redan det förhållandet att företaget reducerar sina likvida medel och ökar skuldsättningen göra företaget mindre intressant som forvärvsobjekt. För det andra kan ett återköp resultera i förskjutning uppåt det pris på bolagets aktier,
en av som möter en potentiell köpare och därmed höja kostnaden for ett uppköp.
Kommitténs principiella uppfattning är att företagsuppköp och kontrollägarskiften fyller viktig funktion i övervakningen före-
en av tagens och näringslivets effektivitet och att aktiebolagslagstiftningen bör utformas på ett sådant sätt att denna övervakning inte försvåras. För kommitténs vidkommande är därför möjligheten att motarbeta uppköp och kontrollägarskiften inte ett argument for, utan emot
snarare
250 Kommitténs överväganden
uppmjukning förbudet mot förvärv egna aktier. en av av När det gäller behovet att i Sverige tillåta återköp av egna aktier av vill kommittén erinra de regler för nedsättning aktieom nya av kapitalet för återbetalning till aktieägarna kommittén föreslår. som Redan dessa kommer att medföra ökad flexibilitet i företagens en kapitalstruktur och tillgodose del de syften som möjligheter till en av återköp aktier är avsedda att Men det finns skillnader av egna ge. mellan nedsättning och återköp. Klart är exempelvis att en nedsättning aktiekapitalet, inte är förutsedd ett inlösenförbehåll i av som genom bolagsordningen, kan ske endast efter ett beslut bolagsstämman i av det enskilda fallet. Stämman kan inte bemyndiga styrelsen att besluta
nedsättning aktiekapitalet och kommittén föreslår inte någon om av ändring denna punkt. En skillnad mellan nedsättning och återköp som kan nämnas annan i sammanhanget är att nedsättningen innebär att bolaget inte nytt kan ut de förvärvade aktierna utan hänvisas till att genomföra en ge nyemission, bolaget har behov att avyttra aktier i bolaget för om av t.ex. betalning av ett företagsköp. Svenskt näringsliv är utomordentligt angeläget att få samma möj-
ligheter i de flesta andra länder brukar jämföra oss med som som till förvärv aktier. Kommittén har förståelse för dessa önskeav egna mål. Det går inte bortse från att i vår omvärld regel har att man som möjlighet till återköp aktier. Det framstår som en nackdel i av egna den internationella konkurrensen att svenska bolag inte har möjlighet förvärv aktier uppnå effektiv användning att genom av egna en mera bolagets kapital och få tillgång till ett smidigt betalningsinstrument av vid förvärv företag och annan egendom. av En uppmjukning förbudet mot återköp av egna aktier måste, av såvitt publika aktiebolag, ske inom för bestämmelserna i avser ramen EG:s andra bolagsdirektiv. Det kan aldrig komma i fråga att utan reglering överlämna bolagen att förvärva egna aktier enligt närmare gottfinnande. Direktivet föreskriver bl.a. att förvärv av egna aktier om tillåts, det får ske endast inom för bolagets fria kapital och ramen egna det sammanlagda innehavet aktier får uppgå till högst tio att av egna samtliga aktier i bolaget. Ett annat krav är att beslut om procent av förvärv aktier fattas bolagsstämman eller, efter stämmans av egna av bemyndigande, av styrelsen. Enligt kommitténs mening är direktivets restriktioner nödvändiga inte tillräckliga. Utöver det nämnda kravet att återköp bara får men ske inom för fritt eget kapital bör föreskrivas att återköpen inte ramen får strida den allmänna försiktighetsprincip gäller för vinstmot som utdelning.
SOU l997:22 Kommitténs överväganden 25l
Ett återköp av egna aktier har som nämnts likheter med de möjligheter som aktiebolag redan i dag har till nedsättning aktieav kapitalet för återbetalning till aktieägarna. En avyttring de återköpta av aktierna kan vidare jämföras med nyemission. Båda instituten en inrymmer risker för missbruk men erfarenheterna den nuvarande av regleringen tyder på att riskerna är begränsade. Kommittén föreslår också åtgärder för att minska riskerna med nedsättning och nyemission ytterligare. Det framstår som naturligt att beslut förvärv och avyttringar om av egna aktier skall följa i stort sett rutiner vid minskning samma som och ökning av aktiekapitalet. Det innebär bl.a. att beslut om förvärv av egna aktier skall fattas med kvalificerad stämmomajoritet, att stämman skall ha ett beslutsunderlag motsvarande vad gäller vid beslut som om nedsättning och att förslaget till beslut skall tillhandahållas aktieägarna viss tid före stämman. För att minimera risken för utpressningsliknande situationer där ett publikt bolag mer eller mindre tvingas återköpa aktier av en ägare som hotar att ta kontroll över bolaget s.k. greenmail föreslås att publika bolag kunna förvärva aktier endast egna genom ett erbjudande riktat till samtliga ägare eller samtliga ägare av aktier av ett visst slag, eller genom köp börs eller organiserad marknadsplats. Parallellen mellan avyttring av egna aktier och nyemission innebär att beslut om avyttring skall fattas med majoritet beslut samma som om nyemission och att aktieägarna skall ha företrädesrätt att förvärva aktierna i fråga. Skall aktierna säljas marknaden, så skall samma beslutsregler iakttas vid riktad nyemission. som en Tillsammans med vad som alltså följer EG:s bolagsdirektiv torde av de behandlade beslutsreglerna i allt väsentligt tillgodose de bolagsnu rättsliga skyddsintressen som måste beaktas vid förvärv och försäljning av egna aktier. Reglerna utgör emellertid inte något ett effektivt hinder mot att företagen genom förvärv och försäljning aktier direkt av egna påverkar sin egen aktiekurs ett sätt skulle kunna leda till att som allmänheten förlorade förtroendet för aktiemarknaden. En uppmjukning av förbudet mot förvärv aktier bör därför komma i fråga av egna endast om det dessutom införs regler i värdepappers- och börslagstiftningen som minimerar risken för sådan kurspåverkan. lnsiderlagstiftningen är tillämplig på aktiebolags köp och försäljning av egna aktier. Vidare har genom en särskild bestämmelse i lagen om handel med finansiella instrument otillhörlig kurspåverkan nyligen kriminaliserats. Tillåts aktiebolag förvärva och sälja aktier, komegna mer även sådana förfaranden, i den mån de leder till otillbörlig kurspåverkan olagliga. Även med beaktande detta kommitatt vara av anser
252 Kommitténs överväganden
tén det emellertid ofrånkomligt att införa särskilda bestämmelser vara värdepappers- och börsrättslig karaktär för att minimera möjav ligheterna till kurspåverkan vid just förvärv och försäljning av egna
aktier. Kommitténs uppfattning är att det behövs regler, liknande dem som gäller de amerikanska och brittiska aktiemarknaderna. Sådana regler bör bl.a. innebära att ett bolags förvärv respektive försäljning av egna aktier under viss tidperiod, t.ex. dag, får motsvara högst en viss en en andel den dagliga köp- respektive försäljningsvolymen i bolagets av aktier under viss föregående tidsperiod, exempelvis tio dagar. en Reglerna bör också innebära att förvärv och försäljning egna aktier av marknaden får ske endast till redan etablerad kurs, bestämd en exempelvis ett kursintervall plus minus fem procent i försom hållande till den genomsnittliga kursen under de närmast föregående tio dagarna. Ett annat inslag i reglerna bör vara att förvärv och försäljning får ske endast börsmedlem och att det vid ordergenom çn läggning särskilt skall att det är fråga köp respektive föranges om säljning aktier. Sådana köp eller försäljningar bör inte alls av egna tillåtas inom 30 minuter före handelsdagens stängning. För att hindra bolagen från bedriva regelrätt handel i aktier bör reglerna att egna vidare innebära att förvärv och försäljning egna aktier skall vara av tidsmässigt åtskilda, exempelvis det sättet att minst tre månader skall förflyta mellan förvärv och försäljning. Slutligen bör såväl köp försäljning aktier helt förbjuden under tiden närmast som av egna vara före offentliggörandet bolagets hel- eller delårsbokslut. av Kommittén föreslår inte några lagregler nämnt slag. Kommitav nu téns förslag i stället att i lagen börs- och clearingverksamhet är om införs bestämmelse innebörd att regeringen eller, efter regeren av ingens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter angående de regler börs och auktoriserad marknadsplats som skall ha avseende aktiebolags handel i aktier. I föreskrifterna bör egna lämpligt sätt beaktas vad kommittén ovan anfört. l syfte att tillgodose kravet god genomlysning av marknaden en föreslår kommittén vidare att i LHF tas bestämmelse av innebörd en förvärv och försäljning aktier ett svenskt eller utatt av egna som ländskt bolag gör skall anmälas till svensk börs eller auktoriserad marknadsplats där aktierna är noterade och offentliggöras i den omfattning och det sätt regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen föreskriver. En sådan föreskrift bör i sin tur lämpligen innebära anmälan och offentliggörande skall ske inom tid som att gäller för efteranmälda avslut, f.n. inom fem minuter från avslut under handelstid och senast 30 minuter före marknadens öppnande annars
Kommitténs överväganden 253
närmast följande handelsdag. Anmälan bör innehålla uppgift när om köpet eller försäljningen ägde antal aktier köpts eller sålts, rum, som det pris som betalats per aktie eller i förekommande fall, det högsta eller lägsta pris som betalats aktie. per Vad slutligen gäller privata aktiebolag föreslår kommittén för det första att beslut om förvärv aktier skall kunna fattas endast av egna av bolagsstämman. Något behov att kunna bemyndiga styrelsen att av fatta ett sådant beslut finns enligt kommitténs mening inte. För stämmans beslut skall även i privata bolag gälla ett krav kvalificerad majoritet. l de allra flesta fall torde förvärv aktier i privata bolag av egna komma att ske genom en förhandlad överenskommelse mellan bolaget och en eller ett ägare. Kommitténs förslag utesluter emellertid inte par att förvärvet även i dessa bolag sker ett erbjudande riktat till genom aktieägarna. Ett starkt skäl till att tillåta privata bolag att förvärva aktier är egna att underlätta ägarskiften. För detta kan krävas att bolaget kan förvärva en betydande del av de egna aktierna. Den begränsning till tio procent av totalantalet aktier som för de publika bolagens del följer det av andra bolagsdirektivet bör därför inte gälla för privata bolag. Däremot skall också i dessa bolag det vederlag som lämnas för aktierna rymmas inom bolagets fria kapital och förvärvet förenligt med föregna vara
siktighetsprincipen.
Beslut om överlåtelse av egna aktier som bolaget förvärvat skall även i privata bolag fattas med iakttagande bestämmelserna av om nyemission.
4.9.3 Återköp konvertibler och
av teckningsoptioner
Konvertibler och teckningsoptioner rätt till aktier. lnnan konger nya verterings- eller optionsrätten har utnyttjats har konvertibel- och en optionsinnehavare emellertid inte någon aktieägares ställning i bolaget utan får betraktas bolagets fordringsägare. som en För vanliga fordringsförhållanden gäller skuldförbindelse att om en i behörig ordning kommer i gäldenärens hand så upphör skuldförhållandet s.k. konfusion. Ett aktiebolag återköper konvertigenom som bler eller teckningsoptioner kopplade till skuldförbindelser amorterar med detta synsätt sin skuld och något skuldförhållande består inte längre när bolaget blivit ägare till konvertibeln eller skuldförbindelsen. Att konverterings- och optionsrätten samtidigt utsläcks är följdriktigt med hänsyn till att dessa rätter inte kan utnyttjas bolaget grund av
254 Kommitténs överväganden
förbudet mot att teckna egna aktier. Om bolaget vill ta upp ett nytt av konvertibel- eller optionslån krävs i konsekvens härmed beslut i den ordning föreskrivs i aktiebolagslagen för emission av konvertibler
som eller teckningsoptioner. Att utnyttja de inlösta skuldförbindelsema med bevarad konverterings- eller optionsrätt för att ta upp ett nytt konvertibel- eller optionslån med förbigående lagens bestämmelser om till-
av skottsemission är med detta sätt att se inte tillåtet.
Synsättet är emellertid inte inte obestritt. Det förekommer att bolag
nytt ut återköpta konvertibler och teckningsoptioner och rätts-
ger läget i någon mån oklart. Kommittén menar att den osäker-
anses vara het som råder nu bör undanröjas genom lagstiftning.
Vad först gäller rätten att återköpa konvertibler och teckningsoptioner kan två i och för sig motstridiga synpunkter anläggas. Ett återköp konvertibler eller skuldförbindelser med tecknings-
av egna optioner kan vara ett sätt att lätta bolagets skuldbörda och en god affär för aktieägarna om priset är gynnsamt. Regler som begränsar bolagens återköpsrätt bör därför inte finnas. Å andra sidan kan konvertibler och teckningsoptioner utnyttjas för förvärv av aktier. Det talar för att återköp skall ske enligt samma regler som återköp av aktier. Kommittén har den principiella uppfattningen att innan konverteringseller optionsrätten utnyttjats så bör konvertibler och skuldförbindelser med teckningsoptioner följa reglerna för skuldförbindelser. Detsamma bör för enkelhetens skull gälla också fristående teckningsoptioner. Kommittén föreslår därför inte några bestämmelser om hur beslut om återköp av konvertibler och teckningsoptioner skall fattas.
l priset för en konvertibel eller teckningsoption ligger emellertid alltid en ersättning för konverterings- eller optionsrätten. Konverterings- eller teckningsrätten bör behandlas som en aktie. Det framgår
tar det fallet att bolaget önskar återköpa fristående teckningsom man optioner i syfte att förhindra ökning av aktiekapitalet genom teck-
en ning med utnyttande av optionsrätt. Med detta sätt att se bör återköp
fristående teckningsoptioner inte tillåtas med mindre det finns full av täckning för det bundna kapitalet omedelbart efter återköpet.
egna Kommittén föreslår därför att återköp av konvertibler och teckningsoptioner får ske endast det efter avräkning för ersättningen för
om konverterings- eller optionsrätten finns full täckning för det bundna egna kapitalet.
Vad härefter gäller rätten att nytt ge ut återköpta konvertibler och teckningsoptioner med bibehållen konverterings- eller optionsrätt
kommittén att om en skuldförbindelse som ingår i en konvertimenar bel eller är kopplad till teckningsoption kommit i gäldenärens hand,
en så har fordringsförhållandet enligt allmänna regler i och för sig upp-
Kommitténs överväganden 255
hört. Kommittén vill emellertid i sammanhanget erinra om att det i 1875 års inteckningsförordning fanns en bestämmelse möj-
som gav lighet för fastighetsägaren att nytt ut ett intecknat skuldebrev
ge som kommit i hans hand. Det är kommitténs uppfattning att det i och för sig inte skulle möta hinder att genom bestämmelser i lag skapa undantag från den allmänna konfusionsregeln i svensk rätt. Vad som därvid skulle kunna komma i fråga vore föreskrifter som gjorde bestämmelserna om överlåtelse av återköpta aktier tillämpliga återköp-
ta konvertibler och teckningsoptioner.
Som kommittén ser det talar emellertid ordningsskäl för att återköpta konvertibler och teckningsoptioner dödas när de kommer i bolagets hand. Kommittén föreslår därför ett uttryckligt förbud mot överlåtelse av återköpta konvertibler och teckningsoptioner.
4.10 Inlösen av minoritetsaktier
4.10.1 för inlösen
Förutsättningar
4.10.l.l Inlösenreglernas anknytning till koncernförhållanden
Ett moderbolag som självt eller tillsammans med dotterföretag äger
mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har rätt att av de övriga aktieägarna i dotterbolaget lösa återstående aktier. Den aktier kan lösas
vars
har rätt att få sina aktier inlösta moderbolaget.
av
Rätten för moderbolag att begära inlösen har införts i första hand för att underlätta fusion moderbolag och dotterbolag. Minoritets-
av aktieägarnas rätt att påkalla inlösen av sina aktier är däremot motiverad av att de inte kan samla den andel dotterbolagets aktier i
av som allmänhet erfordras för utövande minoritetsrättigheter enligt aktie-
av bolagslagen. Så kan minoriteten t.ex. inte påfordra viss vinstutdelning enligt 12 kap. 3 § andra stycket ABL, väcka talan om likvidation av bolaget i fall av aktieägares maktmissbruk enligt 13 kap. 3 § ABL eller för bolagets räkning föra talan om skadestånd mot styrelsen enligt 15 kap. 5 § ABL.
I sådana fall, där en annan aktieägare än ett moderbolag äger
mer än nio tiondelar aktierna i ett dotterbolag, saknar emellertid minori-
av teten möjligheten att inlösenvägen komma ur sin utsatta situation. Det rör sig här om situationer, i vilka majoritetsandelen innehas
av en fysisk person eller av någon annan juridisk än ett aktiebolag.
person Enligt kommitténs mening skulle det innebära inte oväsentlig för-
en
256 Kommitténs överväganden
stärkning minoritetsskyddet i aktiebolagslagen, om bestämmelserna
av
tvångsinlösen minoritetsaktier gjordes tillämpliga i samtliga fall om av där aktieägare uppnår viss majoritetsställning i ett aktiebolag.
en en Genom sådan ordning bibehålls de rättigheter de nuvarande
en som reglerna att tillförsäkra moderbolag, samtidigt som minoritets-
avser aktieägare får möjlighet att i fler fall än i dag bli utlösta ur ett bolag, i vilka de inte längre kan utöva minoritetsrättigheter. Utformas bestämmelserna detta sätt, får det dessutom betydelse för deras tillämpning i förhållande till utländska aktieägare enligt vad kommittén utvecklar i
det följande.
En följd varje aktieägare uppnår erforderlig majoritet får
av att som rätt och skyldighet till tvångsinlösen blir att särskilda lagbestämmelser inte längre kommer att erfordras för att bankaktiebolag, sparbanker, foreningsbanker, försäkringsbolag eller ekonomiska föreningar skall kunna lösa aktier i svenska aktiebolag. Inlösen kommer även i dessa fall kunna ske med stöd bestämmelserna i aktiebolagslagen.
att av
På grund det anförda föreslår kommittén, att de rättigheter och
av skyldigheter i dag gäller för moderbolag enligt bestämmelserna
som
tvångsinlösen i stället skall gälla för varje aktieägare som uppnår om
viss majoritetsställning i bolaget.
en
4.10.1.2 Internationella rättsförhållanden
Tillämplig lag
Aktiebolagslagens föreskrifter koncerner utgår från att moderbo-
om laget svenskt aktiebolag prop. 1975:103 278 och prop.
är ett s. 1995/96:10 del llO och 288. Härav följer att endast svenska
s. s. aktiebolag kan påkalla inlösen enligt 14 kap. 31 § ABL och att minoritetsaktieägarna endast kan rikta begäran inlösen mot sådana bolag.
om
Av artikel 52 första stycket i EG-fördraget följer, att medborgare i
medlemsstat fritt skall kunna etablera sig en annan medlemsstats en territorium. Etableringsfriheten skall enligt artikels andra stycke
samma jämförd med fördragets artikel 58 andra stycket innefatta bl.a. rätt att bilda och driva företag villkor etableringslandets lag-
samma som stiftning föreskriver för medborgare. Vidare gäller enligt artikel
egna 58 första stycket, att bolag bildats i överensstämmelse med en
som medlemsstats lagstiftning och har sitt säte, sitt huvudkontor eller
som sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen, vid tillämpning av fördragets bestämmelser etableringsrätt, skall likställas med fysiska
om
är medborgare i medlemsstaterna. Av de nu anförda personer som bestämmelserna följer bl.a. rätt för bolag med hemvist i en stat
en
Kommitténs överväganden 257
inom gemenskapen att driva verksamhet genom dotterbolag i en annan medlemsstat.
Eftersom bestämmelserna om tvångsinlösen inte ger bolag från andra EU-stater rättigheter i svenska dotterbolag svenska
samma som moderbolag, strider, enligt kommitténs uppfattning, bestämmelserna mot EG-rättens regler om etableringsfrihet. Som följer av EG-domstolens fasta praxis kan lagbestämmelsema då bara upprätthållas, om de kan motiveras av icke-ekonomiska skäl av ordre public karaktär, se t.ex. fall C-204/9O Bachmann v. Belgien Saml. I 1992 s. 249. När
såsom är fallet på den materiella koncemrättens område någon
harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning inte ägt rum, kan mycket komplicerade problem uppstå rörande förhållandet mellan primär EG-rätt och den internationella privaträttens lagvalsregler jfr Boye Jacobsen. Det torde sålunda inte vara möjligt att, under åberopande av t.ex. reglerna om etableringsfrihet, lagstifta om de inre rättsförhållandena i ett aktiebolag är underkastat lagstiftningen i
som
medlemsstat. Tvångsinlösenbestämmelsema rör emellertid en annan inte de inre rättsförhållandena i berörda moderbolag. Inte heller synes det föreligga några andra internationellt privaträtt grundade skäl att, vid tillämpning dessa bestämmelser inte ge rättssubjekt från andra
av EU-stater rättigheter som svenska rättssubjekt. Att moderbolag
samma fått sin inlösenrätt bl.a. för att möjliggöra fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag och att gemenskapsrättsliga regler om gränsöverskridande fusioner för närvarande saknas, ger inte anledning till
bedömning. Inte heller torde den omständigheten att minoritetsannan aktieägare, vill föra talan inlösen, kan vara hänvisad att utföra
som om denna vid domstol i medlemsstat utgöra något hållbart skäl för
annan särbehandling. Sverige är därför förpliktat att, vid tillämpning av bestämmelserna tvångsinlösen, rättssubjekt från andra EU-stater
om ge
rättigheter svenska sådana. samma som
Emellertid gör sig behovet att utsträcka tvångsinlösenreglema till utländska rättssubjekt gällande också i förhållande till rättssubjekt från stater utanför EU-området. Främst hänsyn till skyddet för minori-
av tetsaktieägare, bör därför tvångsinlösenreglema utformas så, att de alltid likställer utländska och svenska ägare.
Kommittén föreslår alltså att reglerna tvångsinlösen skall gälla
om för varje aktieägare uppnår viss majoritetsställning i ett svenskt
som
aktiebolag. Den lagstiftningen kommer därmed tydligt att tillgodo-
nya se EG-rättens krav etableringsfrihet. Eftersom de föreslagna regler-
rör rättigheter och skyldigheter för aktieägare i ett svenskt aktiena bolag, finns det från internationellt privaträttsliga utgångspunkter inga invändningar mot att låta reglerna omfatta också utländska rättssubjekt.
258 Kommitténs överväganden
Väsentligt är även att de reglerna alltid ger minoritetsaktieägare
nya rätt att begära inlösen också av utländska majoritetsaktieägare. Förslaget upprätthåller därmed den ömsesidiga inlösenrätten även i internationella förhållanden.
Domsrättsfrågor Svensk domstol är som regel inte behörig att pröva ett bolagsrättsligt anspråk mot utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hem-
en vist i Sverige, i vart fall om det utländska rättssubjektet är domicilierat
i till Luganokonventionen ansluten stat. Även uttryckliga be-
en om stämmelser sådana rättssubjekts ställning i legala skiljeför-
saknas om faranden, får det antas att svensk domsrätt är motsvarande sätt begränsad vid sådana förfaranden. Att lagstifta om svensk domsrätt i förhållande till utländska rättssubjekt som är svarande i mål om tvångsinlösen, under hänvisning till att legala skiljeförfaranden inte är konventionsreglerade mindre välbetänkt. Domar i sådana mål
synes skulle riskera att inte bli erkända och verkställda utom riket. Om minoritetsaktieägare i ett mål om tvångsinlösen för talan mot en utländsk majoritetsaktieägare, som inte vill underkasta sig svensk domsrätt, kan minoritetsaktieägaren därför hänvisad att föra talan mot
vara den utländske ägaren vid dennes hemvistforum. Kommittén räknar emellertid med att domstolar i andra västerländska stater kommer godta att tvisten i sak prövas enligt svensk lag.
Kommittén är medveten att det nu angivna förhållandet kan
om uppfattas otillfredsställande. Vad gäller förhållandet till rätts-
som subjekt från andra EU-stater, torde dock det förhållandet att en internationell tvist får prövas i en annan medlemsstat än Sverige inte utgöra skäl att neka sådana rättssubjekt att behandlas lika med svenska
nog rättssubjekt. Och även i förhållande till andra länders rättssubjekt måste den föreslagna ordningen vara att föredra framför dagens rätts-
nu tillstånd, enligt vilket minoritetsaktieägare saknar laglig rätt föra talan
inlösen mot utländskt moderbolag. om
4.l0.l.3 Majoritetskravet
Aktiebolagslagens positiva minoritetsrättigheter bygger på minoritetens innehav viss kapitalandel, nämligen en tiondel av samtliga aktier
av en i bolaget. Uppnår minoriteten inte denna kapitalandel, befinner den sig i den utsatta situation som tvångsinlösenreglema syftar till att befria den Att minoriteten innehar mer än en tiondel av rösterna för
ur. bolagets aktier, ger den inte en bättre ställning, om den inte uppnår
Kommitténs överväganden 259
den erforderliga kapitalandelen. Visserligen kan det tänkas fall, i vilka en minoritet med stöd av bolagsordningsbestämmelser, maximalt
som utnyttjar lagens regler olika röstvärden för aktier, innehar majo-
om en ritet av rösterna för bolagets aktier, trots att den innehar mindre än
en tiondel av dessa aktier. Att en sådan minoritet skulle kunna få sina aktier inlösta av en ägare som har enbart kapitalmajoritet låt
- vara en överväldigande sådan kan möjligen te sig oskäligt. Avgörande för
utformningen majoritetskravet måste emellertid enligt kommitténs
av uppfattning vara, att det är otillfredsställande att minoritet med
en nuvarande krav både röst- och kapitalmajoritet kan berövas sina positiva rättigheter utan att ha möjlighet att påkalla inlösen sina
av aktier. Kommittén förslår därför, att kravet innehav rösterna för
av mer än nio tiondelar av aktierna i ett bolag förutsättning för
som tvångsinlösen slopas.
Kommittén anser däremot, att det alltjämt finns skäl att likställa moderbolags direkta innehav av aktier i ett dotterbolag med indirekta innehav genom andra dotterföretag. Eftersom enligt förslaget inte bara moderbolag, utan varje juridisk person, kan vara berättigad att påkalla inlösen, kan emellertid begreppet dotterföretag inte bestämmas enbart med utgångspunkt i aktiebolagslagens koncemdefrnition. Frågan ett
om företag som äger aktier i det bolag, vars aktier skall lösas in, är dotterföretag till en juridisk påkallar inlösen eller mot vilken
person, som inlösen påkallas, får i varje enskilt fall avgöras med ledning den
av lagstiftning, under vilken den juridiska personen lyder. Härvid kan inte bara svensk utan även utländsk lagstiftning komma i betraktande. Har parterna i inlösenförfarandet olika meningar, torde det ankomma den part som begär inlösen att visa att ett dotterföretagsförhållande som grundar rätt till tvångsinlösen föreligger.
Aktieinnehav genom dotterföretag bör enligt kommitténs uppfattning endast beaktas, när majoritetsaktieägaren juridisk Är
är en person. majoritetsaktieägaren en enskild näringsidkare skall således aktier
som innehas av företag, vilka grund reglerna i 1 kap. l § lagen
av a 1980: l 103 om årsredovisning m.m. i vissa företag anses som dotterföretag till näringsidkaren, inte beaktas när det gäller att avgöra
om denne når upp till de för tvångsinlösen erforderliga majoritetsgränserna. Inte heller i andra fall skall en fysisk indirekta aktieinne-
persons hav i det bolag, vars aktier skall lösas in, beaktas.
Kommittén har övervägt frågan bestämmelserna tvångsin-
om om lösen borde tillämpliga även i sådana fall, där juridisk
vara en person enbart har ett indirekt innehav aktier i det berörda bolaget. I littera-
av turen har som exempel en sådan situation angivits att ett moderbolag har tre dotterföretag, vilka tillsammans äger än nittio
mer pro-
260 Kommitténs överväganden
aktierna i ett aktiebolag. Sistnämnda aktiebolag är då lottercent av dotterbolag till moderbolaget, trots att detta inte äger någon aktie i aktiebolaget. Enligt vissa författare borde i sådan situation minorien tetsaktieägama i dotterdotterbolaget kunna påkalla inlösen av moder-
bolaget i koncernens topp. Kommittén är medveten att minoriteten också i situationer av om angivet slag kan i utsatt position. Att låta reglerna om rätt nu vara en och plikt inlösa minoritetsaktier omfatta även rättssubjekt som inte att äger aktier i det berörda bolaget, för emellertid, enligt kommitténs uppfattning, för långt. Inget hindrar, att de dotterföretag direkt som äger aktier i det ifrågavarande bolaget har flera överordnade moderbolag, varför processuella problem skulle uppkomma, när det gällde att avgöra vilket bolag berättigat och förpliktigat enligt tvångsinsom vore lösenreglema. Kommittén har också lagt vikt vid att det inlösenovan berättigade subjektet är aktieägare i det bolag, vars minoritetsaktier kan bli föremål för tvångsinlösen. På grund det anförda finner kommitav tén inte skäl att låta tvångsinlösenreglema gälla för rättssubjekt som inte är aktieägare i det bolag berörs av förfarandet. som Förslaget uppställer alltså, i likhet med gällande lag, ett uttryckligt krav aktieägare direkt eller indirekt skall vara ägare till mer att en nio tiondelar aktierna i ett bolag för att tvångsinlösen skall än av kunna påkallas. l skiljemannapraxis har förekommit fall, där majoritetsaktieägarens aktieinnehav grundats s.k. aktielån. Ett aktielån kan karakteriseras överlåtelse aktier förenad med förpliktelse som en av en för förvärvaren att återställa aktier motsvarande antal och beav skaffenhet till överlåtaren. Affärer detta slag, vilka i regel torde av marknadsnoterade aktier, torde ofta motiveras av att förvärvaren avse behöver aktierna för att kunna fullgöra leveransskyldighet mot en tredje Förvärvarens förpliktelse att återlämna aktierna har endast man. obligationsrättslig betydelse mellan honom och överlåtaren och har alltså inte sakrättslig verkan. Om förvärvaren låter registrera sig som ägare aktierna, kan han utan inskränkning utöva de med aktierna av förenade befogenhetema SOU 1993:114 s. 234 ff.. Den förvärvat aktier i enlighet med ett avtal om aktielån av som beskrivet slag är alltså sakrättsligt att betrakta ägare till ovan som aktierna. Likväl torde det förhållandet att ett till stöd för begäran om tvångsinlösen åberopat aktieinnehav grundas aktielån, ofta kunna ge anledning till misstanke försök till kringgående av tvångsinom lösenreglerna. Aktielån är typiskt sett avsedda att med utnyttjande av aktiernas fungibla karaktär underlätta handeln aktiemarknaden. Att förekommit i praxis aktielån förvärva över nio tionsom - genom delar aktierna i bolag med förpliktelse att omedelbart efter av ett
Kommitténs överväganden 261
inlösenförfarandets avslutande återställa dem till överlåtaren stå synes i mindre god överensstämmelse såväl med grunderna för tvångsinlöseninstitutet med sedvanlig användning aktielån. Det får som av emellertid överlåtas rättstillämpningen att med beaktande omstänav digheterna i det enskilda fallet avgöra, i vilka fall ett aktielån grundat innehav skall grunda rätt till tvångsinlösen. Enligt 9 kap. 1 § fjärde stycket ABL skall aktie tillhör ett som bolag eller dess dotterföretag inte medräknas när för giltigheten av visst beslut eller utövande av viss befogenhet fordras samtycke av ägarna till viss del av aktierna i bolaget. Med hänsyn härtill bör sådana aktier inte beaktas vid beräknandet aktieägare innehar erforav om en derligt antal aktier för att tvångsinlösen skall kunna påkallas. Tvångsinlösen kan alltså äga när aktieägare äger än nio tiondelar rum, en mer av de aktier som inte befinner sig i bolagets egen hand. Sammanfattningsvis föreslår kommittén, att varje aktieägare som äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett aktiebolag, skall kunna påkalla inlösen återstående aktier i bolaget. Är aktieägaren av en juridisk skall aktieinnehav dotterföretag till den juridisperson, genom ka personen likställas med den juridiska eget aktieinnehav. personens Minoritetsaktieägare, aktier kan lösas majoritetsaktieägaren, vars av skall å sin sida ha rätt att påkalla inlösen sina aktier. av
4.l0.1.4 Konvertibler och teckningsoptioner
Aktiebolagslagens bestämmelser om tvångsinlösen omfattar inte konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till teckning eller optionsbevis. Frågan hur sådana värdepapper kunde komma om att beröras av ett tvångsinlösenförfarande diskuterades inte heller i lagmotiven. I doktrin och skiljemannapraxis har emellertid uppmärksammats vissa problem, som vid ett tvångsinlösenförfarande kan uppkomma såväl för innehavare värdepapper ifrågavarande slag av av som för ett moderbolag som påkallar inlösen. Enligt gällande rätt förutsätter tvångsinlösenreglema att ett moderbolag direkt eller indirekt innehar än nio tiondelar aktierna med mer av mer än nio tiondelar av rösterna för samtliga aktier i ett dotterbolag. Om det finns utestående konvertibler eller teckningsoptioner, när tvångsinlösen påkallas, kan, som nämnts, problem uppstå både för innehavarna av dessa värdepapper och för moderbolaget. Efter ett fullbordat tvångsinlösenförfarande är dotterbolaget helägt moderav bolaget, som har möjlighet att tömma dotterbolaget medel ned till den gräns som sätts aktiebolagslagens regler borgenärsskydd. av om
262 Kommitténs överväganden
Situationen blir likartad när ett moderbolag äger mer än 90 procent av aktierna i dotterbolaget. Rätten till konvertering eller aktieteckning kan då bli värdelös. Innehavaren av värdepapperet kan i denna situation söka att tillvarata konverterings- eller teckningsrättens värde genom att utöva den ifrågavarande rätten. Har tiden för konvertering eller teckning inte inträtt enligt emissionsvillkoren, saknar han dock denna möjlighet. Innehavarens anspråk bolaget kan komma att reduceras till den fordran följer skuldförbindelsen i optionsfallet under
som av förutsättning att han alltjämt innehar den.
Även det inlösande moderbolagets synvinkel kan utestående
ur konvertibler och teckningsoptioner vålla problem. Om konvertering eller teckning sker, sedan ett inlösenförfarande inletts, ökar antalet aktier i dotterbolaget och moderbolagets innehav av aktier och röster i dotterbolaget kan komma att under de majoritetsgränser som erford-
för tvångsinlösen. Huruvida sådana s.k. utspädningseffekter skall ras påverka moderbolagets rätt att fullfölja inlösenförfarandet framgår varken lagtexten eller motiven. Enligt lagmotiven måste dock
av moderbolagets inlösenrätt antas bortfalla, om dess aktieinnehav gick ned under den föreskrivna majoritetsgränsen grund av att moderbolaget avhände sig aktier, under det att minoritetsaktieägares rätt till tvångsinlösen inte kunde bortfalla moderbolagets avhändelse
genom SOU 1971:15 350 och 1975:103 s. 531. I doktrinen har
s. prop. hävdats att motsvarande betraktelsesätt borde anläggas om annan än moderbolaget nyemission förvärvade aktier i dotterbolaget.
genom Rättsläget är enligt kommitténs uppfattning oklart.
Konvertering och nyteckning, som äger rum sedan ett tvångsinlösenförfarande inletts, kan vålla problem även i de fall där majoritetsgränserna inte påverkas. Det är nämligen inte klart i vilken omfattning aktier, tillkommit sådan konvertering eller nyteckning,
som genom omfattas förfarandet. l skiljemannapraxis har antagits, att aktier som
av tillkommit sedan förhandstillträde enligt 14 kap. 33 § ABL ägt rum, inte omfattas inlösenförfarandet. l fråga dessa aktier måste alltså
av om ett nytt inlösenförfarande påkallas. Detsamma gäller naturligen aktier
tillkommit först sedan det ursprungliga inlösenförfarandet avsom slutats. Av detta rättstillstånd följer, att om det finns utestående konvertibler och teckningsoptioner i ett bolag, vars aktier varit föremål för tvångsinlösen, kan det bli nödvändigt med ett antal ytterligare tvångsinlösenprocesser innan majoritetsaktieägaren besitter samtliga aktier och minoriteten är utlöst.
De redovisade problemen påverkas inte kommitténs förslag
nu av att tvångsinlösen skall kunna ske även i andra situationer än koncernförhållanden.
Kommitténs överväganden 263
I fråga konvertibler som utges av publika aktiebolag, förekom-
om mer visserligen bestämmelser i lånevillkoren rörande skuldebrevens ställning om det emitterande bolagets aktier skulle bli tvångsinlösta. Detta till trots är det enligt kommitténs uppfattning tydligt att frågan om vad som skall ske med konvertibler och teckningsoptioner vid sådana förfaranden inte bör lämnas helt oreglerad. Kommittén vill i detta sammanhang slå fast, att utestående konvertibler och teckningsoptioner inte skall beaktas vid beräknandet av om majoritetsaktieägaren uppnått den gräns som erfordras för påkallande av tvångsinlösen. Så länge konvertering eller teckning inte skett medför de ifrågavarande instrumenten inte någon rätt att ta del i bolagets förvaltning och det är för övrigt inte säkert att de alls kommer att utnyttjas för förvärv av aktier. Att låta dem grunda rätt till tvångsinlösen av aktier framstår därför inte som rimligt. Något lagstadgande härom är inte erforderligt.
Kommittén att konvertiblers och teckningsoptioners ställning
anser i samband med tvångsinlösen av det emitterande bolagets aktier i första hand bör regleras i emissionsvillkoren, se förslagets 8 kap. 8 § 7 och lO § De rättigheter som därvid tillerkänns de ifrågavarande instrumenten följer direkt av avtalet mellan emittenten och förvärvaren och torde återspeglas i prissättningen instrumenten. För det fall att
av emissionsvillkoren inte innehåller någon sådan reglering, bör emellertid lagen ange vad som skall gälla.
En utgångspunkt för sådan dispositiv lagreglering konvertib-
en av
lers och teckningsoptioners ställning i tvångsinlösenförfarandet bör
att majoritetsaktieägarens rätt att få till stånd tvångsinlösen inte vara skall kunna påverkas utspädningseffekter, vilka inträder till följd av
av teckning eller konvertering som äger rum efter det att majoritetsaktieägaren begärt tvistens hänskjutande till prövning av skiljemän. Lagtexten bör ge uttryck denna princip.
Kommittén föreslår vidare att den aktieägare utnyttjar sin rätt
som att lösa minoritetsaktiema i ett bolag också skall ha rätt att lösa
bolaget utgivna konvertibler och teckningsoptioner. Innehavare av av sådana instrument skall ha rätt minoritetsaktieägare att
samma som påkalla inlösen sina konvertibler eller teckningsoptioner. Sedan
av majoritetsaktieägaren begärt tvistens hänskjutande till skiljemän, får bolagets konvertibler och teckningsoptioner inte längre utnyttjas för förvärv aktier förrän inlösenförfarandet avslutats.
av
264 Kommitténs överväganden
4.10.2 Förfarandet
4.10.2.1 Tvistens prövning av skiljemän
Som framgått översikten utländsk rätt prövas, utanför de nordis-
av av ka länderna, värderingsfrågor avseende aktier vanligen direkt av allmän domstol. Kommittén har, bl.a. mot bakgrund av att skiljedom i nu ifrågavarande slag mål kan överprövas i sak allmän domstol,
av av övervägt skiljenämnd bör bibehållas som första instans i mål om
om tvångsinlösen. Att låta tvister, väsentligen kan värde-
som antas avse ringsfrågor, prövas skiljemän framstår dock som välövervägt och
av har förebild andra håll i lagstiftningen. Såvitt känt har också skiljeförfarandet processforrn i inlösentvister fungerat väl. På grund
som härav kommittén att tvister tvångsinlösen minoritetsaktier
anser om av även fortsättningsvis bör prövas tre skiljemän som första instans.
av
Lagtekniskt innebär kommitténs förslag, i likhet med gällande rätt, att skiljemannalagen skall tillämpas i fråga om skiljemännens handläggning inlösentvisten, såvida inte annat föreskrivs i aktie-
av bolagslagen.
4.10.2.2 Gode mannen
I praxis har frågor uppkommit vilken behörighet som skall anses
om tillkomma den förordnats god enligt 14 kap. 32 § tredje
som som man stycket ABL grund hans uppdrag att bevaka frånvarande aktie-
av ägares rätt. Vad gäller den gode uppgifter anger lagmotiven
mannens endast att denne, utöver sin befattning med val skiljeman, skall
av bevaka aktieägarnas rätt i tvisten, såvida inte samtliga aktieägare kommer överens något annat prop. 1975:103 s. 537.
om
Begreppet förekommer flera håll i lagstiftningen med
god man skiftande innebörd. Vilken behörighet tillkommer god man får
som en bestämmas med tillämpning den lag, vilken behörigheten grun-
av das. Utifrån själva begreppet god kan några slutsatser inte dras.
man
1 rättspraxis har gode ansetts behörig att framställa yrkan-
mannen den med avseende på lösenbeloppets storlek samt att klandra skiljedomen och att fullfölja talan i högre rätt, t.ex. NJA 1957 s. I
se doktrinen har Rodhe behandlat vissa frågor rörande gode mannens ställning. Rodhe 1977 249 ff. Enligt honom bör som frånvarande
s. betraktas varje aktieägare, inte själv till skiljemännen anmäler att
som han vill delta i skiljeförfarandet. Sådan aktieägare företräds av gode
och blir, enligt Rodhe, bunden de åtgärder denne vidtar. mannen av Anmäler minoritetsaktieägare i ett senare stadium av skiljeför-
en
Kommitténs överväganden 265
farandet att han vill delta i detta kan han, menar Rodhe, inte längre betraktas som frånvarande men är bunden av de åtgärder gode mannen dessförinnan vidtagit. Har en aktieägare som anmält att han deltar i förfarandet uteblivit från muntlig förhandling, bör han, enligt Rodhe, vara bunden av de åtgärder som gode mannen företagit vid denna. Praxis har i stor utsträckning följt Rodhe.
Enligt kommitténs mening talar övervägande skäl för att tillerkänna gode mannen en sådan processuell ställning som Rodhe förordat. Att med frånvarande aktieägare bör förstås sådana, som inte anmält till skiljemännen att de själva önskar föra sin talan, innebär en praktisk avgränsning. I fråga om sådana aktieägare bör gode mannen ha samma behörighet att utföra processhandlingar som aktieägarna skulle ha haft om de själva utfört sin talan. Gode mannen bör alltså i inlösentvisten anses inta samma ställning som ett rättegångsombud för frånvarande aktieägare. Att han inte är ett rättegångsombud i strikt mening
utan en form av legal ställföreträdare, eftersom hans uppdrag följer direkt
av aktiebolagslagen, påverkar inte omfattningen av hans behörighet. Kommittén har likväl funnit det lagtekniskt lämpligt att i förslaget i vissa fall särskilt ange, när viss processhandling får företas av gode mannen. Kommittén återkommer i det följande till vilka uppgifter som bör åligga gode mannen i särskilda fall.
4.10.2.3 Bör skiljedomen innehålla betalningsförpliktelse fiir
majoritetsaktieägaren
Av 14 kap. 31 § andra stycket ABL framgår, att de tvister som kan prövas av skiljemän med stöd av bestämmelserna om tvângsinlösen är dels sådana som rör frågan om rätt eller skyldighet till inlösen föreligger, dels sådana som rör lösenbeloppet. Lagtexten i 14 kap. 33 § första stycket talar om den situationen att det genom lagakrañägande dom förklarats att inlösenrätt för moderbolaget är för handen utan att lösenbeloppet samtidigt fastställts och 14 kap. 34 § om det fallet att fastställt lösenbelopp erbjudits aktieägare. Motiven till nu gällande lag behandlar inte frågan om domen lösenbeloppet är en dom fastställelse eller fullgörelse. I propositionen konstaterar föredragande statsrådet endast, att tvisten vanligen gäller lösenbeloppets storlek prop. 1975:103 s. 533. I skiljemannapraxis synes rättsläget i allmänhet uppfattas så, att skiljedomar i tvångsinlösentvister i huvudsaken endast kan gå ut fastställelse, antingen av lösenrätt eller lösen-
av belopp. I vissa skiljedomar i tvister vari endast moderbolaget påkallade inlösen, har dock skiljemännen ansett sig yrkande av gode
266 Kommitténs överväganden
och minoritetsaktieägare kunna förplikta moderbolaget att utge mannen fastställt lösenbelopp. Kommittén vill för sin del framhålla att varken lagtextens avfattning eller föredragande statsrådets uttalanden i propositionen antyder att avgörandet avseende Iösenbeloppet skulle kunna ha något annat innehåll än att beloppet fastställs. Av 14 kap. 35 § första stycket framgår, sedan moderbolaget blivit ägare till aktierna medför dessa endast att för innehavaren att mot överlämnande breven till moderbolaget rätt av eller nedsättning enligt 14 kap. 34 § skett -till länsstyrelsen få - om ut Iösenbeloppet jämte ränta. Om moderbolaget förpliktades att utge belopp till aktieägarna, skulle detta bryta mot den systematik vilken de angivna reglerna uttryck. Av allmänna skiljeprocessuella nu ger regler följer vidare, att parternas yrkanden inte kan avse andra frågor de hänskjutits till skiljemännens prövning. Eftersom denna än som fråga gäller lösenbeloppets storlek, kan redan grund härav några fullgörelseyrkanden inte prövas. Härtill kommer, att av 13 kap. 1 § rättegångsbalken framgår att talan om fullgörelse som huvudregel en förutsätter svarandens förpliktelse är förfallen till prestation. Det att lösenbelopp moderbolaget har att utge torde emellertid förfallet vara till betalning först när beloppet fastställts genom lagakraftägande skiljedom. Något fullgörelseyrkande avseende beloppet torde därför inte lagligen kunna bifallas före denna tidpunkt. På grund det anförda utgår kommittén i det följande från att av skiljedomar avseende lösenbelopp i tvångsinlösentvister enligt gällande rätt endast kan ha karaktär fastställelsedomar. av Enligt kommitténs mening är emellertid det beskrivna rättsläget nu inte tillfredsställande. Visserligen har aktieägarna enligt 14 kap. 35 § första stycket ABL rätt att få ut Iösenbeloppet mot att de överlämnar sina aktier till moderbolaget eller länsstyrelsen. I praxis har emellertid förekommit fall, där moderbolag vägrat att betala ut genom lagakraftvunnen dom fastställda lösenbelopp. Eftersom en skiljedom som fastställelse inte är exigibel, har minoritetsaktieägarna i dessa går ut fall få verkställbart avgörande varit tvungna att vid allmän för att ett domstol väcka talan mot moderbolaget med yrkande att detta måtte betala det fastställda Iösenbeloppet. Även minoritetsförpliktas ut om aktieägarna enligt allmänna regler har rätt till ränta för tiden från det Iösenbeloppet förfaller till betalning till dess att betalning sker, att riskerar den gällande ordningen att leda till ytterligare kostnader nu oacceptabel omgång för dessa aktieägare. och en Kommittén föreslår därför en uttrycklig lagbestämmelse som ålägger skiljemännen att i domslutet förplikta majoritetsaktieägaren att till minoritetsaktieägarna betala det i domen fastställda Iösenbeloppet.
Kommitténs överväganden 267
Denna skyldighet bör åligga skiljemännen även utan yrkande part.
av Den talan som förs av majoritetsaktieägaren förblir fastställelsetalan
en och parternas yrkanden i huvudsaken kommer att liksom hittills
avse lösenbeloppets storlek. Skiljedomen kommer även i fortsättningen att i sitt domslut innehålla ett fastställande lösenbeloppet för minoritets-
av aktierna. Men härutöver kommer domslutet att innehålla förpliktelse
en
för majoritetsaktieägaren att också utge det fastställda lösenbeloppet.
Med ett sådant domslut kommer skiljedomen att utgöra exekutionstitel och kunna ligga till grund för verkställighetsâtgärder enligt 3 kap. utsökningsbalken.
I fråga om den närmare utformningen domslutet i denna del,
av torde det ha betydelse om förhandstillträde jfr 14 kap. 33 § första stycket ABL ägt eller Har förhandstillräde inte ägt bör
rum rum, domslutet, när det är fråga kupongbolag, innehålla förpliktande för
om majoritetsaktieägaren att till innehavare av aktie, omfattas
som av inlösenförfarandet, utge det fastställda Iösenbelopp belöper
som aktien mot att denne till majoritetsaktieägaren överlämnar aktiebrevet med påskrift om överlåtelse. l fråga om aktier i avstämningsbolag, skall betalningsförpliktelsen gälla i förhållande till den är anteck-
som nad som ägare till aktierna i enlighet med bestämmelserna i aktiekontolagen. Det bör däremot inte nödvändigt att i domen
vara namnge den som skall betalningsberättigad. Inget hindrar nämligen att
vara berörda aktier överlåts under den tid som inlösenprocessen pågår eller under tiden mellan det att domen i inlösenmålet meddelats och den tidpunkt då betalning påfordras eller verkställighet söks. Vad gäller bolag, som inte är avstämningsbolag, föreligger det inte någon skyldighet för den som förvärvar aktier i bolaget att låta införa sitt förvärv i aktieboken, varför det inte är möjligt för skiljemännen att vid domens meddelande med säkerhet veta vilka som är ägare till de aktier
som skall lösas in. Även i fråga avstämningsbolag kan det förekomma
om att aktieboken saknar uppgift om aktieägare, inte överlämnat sina
som aktiebrev för makulering i samband med att bolaget övergått till att bli avstämningsbolag.
l fråga om möjligheten att verkställa dom inte den
en som namnger som är berättigad till den i domen angivna fullgörelsen, vill kommittén anföra följande. Enligt 2 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken gäller att, när ansökan görs verkställighet och anspråket grundas
om presentationspapper, skall förutom exekutionstiteln också presentationspapperet inges. Om verkställighet söks än den är berätti-
av annan som gad enligt exekutionstiteln, måste sökanden styrka sin rätt. Är exekutionstiteln grundad löpande skuldebrev varmed aktiebrev i fråga
-
om bl.a. betalningslegitimationjämställs enligt 3 kap. 6 § ABL
- anses
268 Kommitténs överväganden
dock redan innehavet skuldebrevet utgöra tillräcklig legitimation
av SOU 1973:22 522. övervägande skäl talar därför, enligt kommit-
s. téns mening, för att det från verkställighetssynpunkt är tillräckligt att majoritetsaktieägaren i domen åläggs betalningsskyldighet i förhållande till den innehav aktiebrev eller anteckning aktie-
som genom av konto visar sig betalningsberättigad.
Kommittén lämnar i följande avsnitt vissa förslag minoritets-
om aktieägares betalningslegitimation, när förhandstillträde ägt rum. I sådana fall skall den betalningsskyldighet åläggs majoritets-
som aktieägaren i domen gälla i förhållande till den som genom innehav av lösenbevis eller anteckning konto i avstämningsregister visar sig berättigad att uppbära lösenbeloppet.
Motsvarande skyldighet för skiljemännen att ålägga majoritetsaktieägaren betalningsförpliktelse bör föreligga, när de meddelar skiljedom i mål där inlösen påkallats av minoritetsaktieägare.
På grund det anförda föreslår kommittén, att skiljemännen i
av skiljedom avseende lösenbeloppet vid inlösen av minoritetsaktier skall
skyldiga att i skiljedomen förplikta majoritetsaktieägaren att till vara innehavare minoritetsaktie eller lösenbevis eller den som är anteck-
av nad konto i avstämningsregister berättigad till lösenbelopp för
som minoritetsaktie, utge det fastställda lösenbelopp som belöper aktien.
4.10.2.4 Förhandstillträde
l 14 kap. 33 första stycket ABL föreskrivs att, moderbolagets
om lösenrätt är ostridig eller fastställd genom lagakraftägande mellandom, är minoritetsaktieägarna skyldiga att överlåta sina aktier till moderbolaget, under förutsättning att detta ställer i viss ordning godkänd säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta. När säkerheten ställts, är moderbolaget enligt 14 kap. 35 § första stycket ägare till aktierna.
Enligt kommitténs uppfattning är motiven för att ge majoritetsaktieägaren möjlighet att förvärva minoritetsaktierna redan innan lösenbeloppet för dessa fastställts alltjämt bärkraftiga jfr prop. 1975:103 537. Rätten för majoritetsaktieägaren till sådant s.k.
s. förhandstillträde bör därför bibehållas. Det finns emellertid skäl att överväga de nuvarande reglerna bör kompletteras i vissa avseen-
om den. Kommittén behandlar under rubriken Deldom frågan minori-
om tetsaktieägarna bör ha rätt att i samband med förhandstillträde få ut en del det dem tillkommande lösenbeloppet. Här skall endast behandlas
av vissa frågor kring betalningslegitimation avseende lösenbeloppet, vilka uppkommer grund av reglerna om förhandstillträde.
Kommitténs överväganden 269
Av l4 kap. 33 § första stycket framgår bl.a. moderbolagets
att om lösenrätt är fastställd, är minoritetsaktieägarna skyldiga att till moderbolaget överlåta sina aktiebrev med påskrift överlåtelse eller, när
om fråga är om aktier i avstämningsbolag, att låta registrera moderbolaget
ägare till aktierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen. Översom lämnas inte aktiebreven till moderbolaget, följer l4 kap. 35 § första
av stycket att aktiebreven därefter endast medför rätt för innehavaren att mot överlämnande av dem till moderbolaget eller länsstyrelsen få ut fastställt lösenbelopp jämte ränta. l fråga aktier i avstämningsbolag
om gäller att dessa, när moderbolaget grund förhandstillträde blivit
av ägare till aktierna, begäran moderbolaget skall registreras med
av detta som ägare, se 14 kap. 35 § tredje stycket.
Har förhandstillträde ägt kommer alltså moderbolaget att enligt
rum, bestämmelserna i aktiekontolagen bli registrerat som ägare till samtliga minoritetsaktier i dotterbolag som är avstämningsbolag. l kupongbolag kommer moderbolaget, om minoritetsaktieägarna kunnat nås och uppträtt lojalt, att inneha samtliga aktiebrev i bolaget. Frågan blir då vilket sätt en minoritetsaktieägare därefter skall styrka sin rätt att uppbära det lösenbelopp kommer att fastställas. Den betal-
som ningslegitimation som följer av innehav av aktiebrev eller anteckning
aktiekonto har han inte längre. Lagtexten säger inget härom och inte heller behandlas frågan i lagmotiven.
Kommittén föreslår att det nu införs lagbestämmelser skyldighet
om för majoritetsaktieägare, grund förhandstillträde blir ägare
som av till minoritetsaktier, att antingen utställa bevis till minoritetsaktieägarna om deras rätt till blivande lösenbelopp lösenbevis eller att för minoritetsaktieägares räkning registrera motsvarande rätt konto i avstämningsregister. l kupongbolag skall Iösenbeviset att det utställts
ange av majoritetsaktieägaren och att det ger rätt att mot överlämnande till majoritetsaktieägaren erhålla lösenbelopp för aktier. Av beviset skall vidare framgå den överlåtande aktieägarens samt det antal aktier
namn av visst slag, för vilka han är berättigad att lyfta lösenbelopp.
Beträffande avstämningsbolag bör i 9 kap. l § aktiekontolagen anges, att aktieägares rätt enligt aktiebolagslagen till lösenbelopp för inlösta minoritetsaktier begäran skall kunna registreras i avstämningsregister. Registrering rätten skall ske på konto i aktieägarens
av namn. Behörig att lyfta betalning bör vara den som Värdepap-
av perscentralen fastställd avstämningsdag är antecknad konto i
avstämningsregistret som berättigad att uppbära lösenbeloppet. Något skäl att hindra omsättning av ifrågavarande rätter föreligger nämligen inte. Att rätten till lösenbeloppet inte kan jämställas med löpande skuld-
en förbindelse, torde inte ha någon betydelse jfr l993/94 2232 8.
prop. s.
270 Kommitténs överväganden
4.10.2.5 Deldom
Kommittén har övervägt frågan om deldom bör kunna meddelas i tvister lösenbeloppet. Som skäl för att införa en sådan möjlighet
om har anförts, att majoritetsaktieägaren och minoriteten som regel torde
överens att minoriteten skall ha åtminstone det av majoritetvara om aktieägaren erbjudna beloppet. Det borde då möjligt att låta
vara minoritetsaktieägarna med stöd en deldom ut detta ostridiga
av lösenbelopp redan innan den tvistiga lösenfrågan är avgjord.
Problematiken står i samband med bestämmelserna i 14 kap. 33 § och 35 § ABL förhandstillträde. Eftersom det inte finns något
om fastställt lösenbelopp, när förhandstillträde sker, kan moderbolaget tillgodogöra sig fördelarna inlösenförfarandet, utan att minoritetsaktie-
av ägarna vid denna tidpunkt erhåller någon motprestation. Moderbolaget kan därför frestas att dra ut inlösenförfarandet i förhoppning att minoritetsaktieägarna skall med för dem mindre tillfredstäl-
en lande uppgörelse. Det finns därför skäl att nu överväga möjligheterna
låta minoriteten erhålla viss ersättning redan i samband med föratt handstillträdet.
Det förhandstillträde ett moderbolag är berättigat till enligt 14
som kap. 33 § ABL påminner ett kvalificerat förhandstillträde enligt 5
om kap. l7 § första stycket expropriationslagen 1972:719. Det kunde därför te sig rimligt, att minoritetsaktieägarna tillerkändes en liknande rätt till förskott det dem tillkommande lösenbeloppet som en expropriat åtnjuter. En sådan ordning är emellertid inte helt okomplicerad. En rimlig utgångspunkt kunde visserligen att låta förskottet
vara, motsvara det lösenbelopp majoritetsaktieägaren erbjudit. Om man
som vill undvika tvister återbetalning förskott, skulle det dock vara
om av nödvändigt att föreskriva, att det slutliga lösenbeloppet inte fick bestämmas till lägre belopp än förskottet. Majoritetsaktieägaren skulle då sakna möjlighet att, sedan förskott bestämts, erbjuda ett lägre lösenbelopp än det ursprungliga. För att gardera sig häremot, skulle majoritetsaktieägaren kunna föranledas att bjuda ett mycket lågt lösenbelopp. Skall avgörandet avseende förskottet vara styrande för vilket lägsta lösenbelopp kan fastställas, är det vidare tydligt att nämnda av-
som görande måste kunna överklagas särskilt. Risken för att en tvist om förskottets storlek utvecklar sig till en process i processen är då uppenbar. Det kan vidare tänkas, att bestämmelser om förskott skulle göra det svårare att få accept för offentliga uppköpserbjudanden. Aktieägare i målbolaget skulle nämligen kunna frestas att avböja budet i förlitan
de inom relativt kort tid i inlösenprocess skulle erhålla ett
att en förskott lösenbeloppet i vart fall inte kunde bli lägre än det i
som
Kommitténs överväganden 271
erbjudandet angivna priset för aktierna. Pâ grund det anförda föreav slår kommittén inte några regler förskott lösenbeloppet. om
4.l0.2.6 Mellandom
Eftersom frågan rätt eller skyldighet till inlösen är prejudiciell i om förhållande till frågan lösenbeloppet, får enligt 14 kap. 33 § första om stycket ABL mellandom över denna fråga. Enligt vad föredragande ges statsrådet under hänvisning till 19 § skiljemannalagen uttalade i propositionen skulle skiljemännen inte behöriga att meddela sådan vara mellandom utan samtycke båda parter prop. 1975:103 538. Lagav s. rådet anförde emellertid att skiljemännen oavsett vad gällde - som enligt skiljemannalagen ägde meddela mellandom avseende lösenrätten a. prop. s. 778. Föredragande statsrådet kommenterade inte lagrådets uttalande a. 789. Enligt kommitténs mening är det därför i prop. s. viss mån osäkert skiljemännen får meddela mellandom ifrågavaom av rande slag mot partens bestridande jfr dock 1983/842184 ena prop. s. 11.
Skiljedomsutredningen har föreslagit att skiljemännen skall kunna meddela mellandom även parten motsätter sig det SOU om ena 1994:81 s. 164. Det kan vidare anmärkas, att allmän domstol numera får meddela mellandom enligt 17 kap. 5 § rättegångsbalken oberoende
av parternas inställning. Enligt kommitténs uppfattning kan mellanen dom avseende lösenrätten ha sådana processekonomiska fördelar att . skiljemännen bör kunna meddela den även mot parts bestridande. Det
ter sig å andra sidan i denna typ tvister rimligt att också förutsätta av begäran av part för att mellandom skall meddelas. Kommittén att anser det nu anförda bör komma till uttryck i lagtexten låt att behovet - vara av en särskild bestämmelse i aktiebolagslagen är beroende av om
skiljedomsutredningens förslag genomförs.
På grund av det anförda föreslår kommittén att skiljemännen yrkande av part skall ha rätt att mellandom över frågan majorige om
tetsaktieägaren har rätt eller skyldighet till inlösen.
4.10.2.7 Återkallelse talan av
Aktiebolagslagen innehåller inga bestämmelser för det fall att part, som påkallat tvångsinlösen, återkallar sin talan. Inte heller skiljemannalagen upptar några regler om vad som skall gälla part, påkallat om som skiljedom, återtar sin begäran härom. Enligt kommitténs mening torde
gällande rätt innebära, att den part påkallat inlösentvistens hänsom
272 Kommitténs överväganden
skjutande till skiljemän kan återkalla sin talan, utan att motparten eller
har rätt att påfordra skiljedom jfr NJA 1964 s. 122. Om motparterna
moderbolag på grund förhandstillträde blivit ägare till minoritetsett av aktierna, torde det dock inte längre kunna återkalla sin talan, eftersom minoriteten efter denna tidpunkt har anspråk betalning för sina aktier. Har återkallelse ägt innebär skiljemannapraxis att tvisten
rum, avskrivs från vidare handläggning. En motpart till den ursprungligen påkallande har i denna situation, han önskar att inlösen ändå
parten om skall äga ingen möjlighet än att själv inleda ett inlösen-
rum, annan förfarande.
Om det är moderbolaget hänskjutit tvisten till prövning av
som skiljemän, kan motsvarande situation uppkomma om bolagets aktieinnehav under inlösenförfarandets gång kommit att understiga det för inlösen erforderliga. Med hänsyn till att moderbolaget fått sin inlösenrätt i syfte möjliggöra fusion mellan moderbolaget och helägt
att dotterbolag, får nämligen bolaget antas förlora sin inlösenrätt i detta fall prop. 1975:103 531. Även i angivna fall skiljemanna-
s. nu synes praxis innebära att tvisten avskrivs från vidare handläggning.
Aktiebolagslagen upptar inga bestämmelser som skulle tillåta att flera inlösenanspråk handlades inom ramen för samma skiljeförfarande. Några allmänna bestämmelser i skiljemannalagen kumulation av
om skiljeförfaranden finns inte heller. Kommittén har i det föregående antagit, inlösentvisten, såvitt den gäller lösenbeloppet, endast kan
att
beloppets storlek och att parternas yrkanden därför bara kan avse röra denna fråga. När det är moderbolaget påkallat inlösen, avser dess
som talan samtliga återstående aktier i bolaget. Skäl talar därför för att, om minoritetsaktieägare för räkning framställer anspråk inlösen
egen
skiljeforfarande påkallats moderbolaget, skall deras anspråk när ett av med analogisk tillämpning 13 kap. 6 § rättegångsbalken avvisas
av grund litis pendens. Minoritetsaktieägaren kan nämligen inte, genom
av
själv påkalla skiljeförfarande, uppnå ett för honom fördelaktigare att ett resultat i fråga lösenbeloppet än vad han kan göra inom för
om ramen det moderbolaget påkallade förfarandet Ekelöf III s. 172 ff.. Det
av kan anmärkas, att de danska tvångsinlösenbestämmelserna ger uttryck för liknande synsätt Sneholt och Thomsen 149. l skiljemanna-
ett s. praxis det dock inte ovanligt, att i denna situation minoritets-
är aktieägarnas inlösenanspråk förklaras vilande till dess att moderbolaget blivit ägare till minoritetsaktierna.
Starka skäl talar, enligt kommitténs uppfattning, för att parter i tvångsinlösentvister bör tillerkännas rättsskydd svarande i
samma som ordinär rättegång åtnjuter grund 13 kap. 5 § första stycket rätte-
av gångsbalken. Härför talar inte minst processekonomiska skäl.
Kommitténs överväganden 273
Redan en hänvisning till 13 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken skulle långt i riktning mot att lösa det behandlade problemet.
nu Emellertid anser kommittén det lämpligare att föreslå uttryckliga bestämmelser om vad skall gälla vid återkallelse. Det bör därför
som föreskrivas att om majoritetsaktieägare, hänskjutit inlösentvisten
som till skiljemän, återkallar sin talan, skall han ändå skyldig att
vara yrkande fullfölja förfarandet. Ett sådant yrkande bör kunna framställas av såväl gode minoritetsaktieägare för sin
mannen som av som egen talan. Rätten att begära att förfarandet fullföljs bör dock förutsätta att den som framställer yrkandet har gått i svaromål i sak, dvs. yttrat sig i fråga om rätten till inlösen eller om inlösenbeloppet. Kommittén har övervägt att föreslå att yrkandet skulle bindande även för de
vara minoritetsaktieägare som inte själva framställt något yrkande att
om inlösenförfarandet skall fullföljas. Eftersom minoritetens intresse i förevarande fall typiskt sett är att få sina aktier inlösta, kunde det finnas skäl att med avseende yrkandets rättsverkan låta det råda s.k.
speciell processgemenskap mellan minoritetsaktieägama Ekelöf
s. 181 ff.. Emellertid kan det råda olika uppfattningar bland dessa i frågan om inlösen bör äga rum. Vissa minoritetsaktieägare kan t.ex. tänkas bestrida att majoritetsaktieägarens aktieinnehav sådant, att
var han hade rätt att påkalla inlösen. På grund härav föreslår kommittén, att majoritetsaktieägarens skyldighet att fullfölja förfarandet endast skall föreligga i förhållande till den som framställer yrkande därom. Framställs yrkandet av gode företräder denne, i enlighet med
mannen, vad som angivits, samtliga minoritetsaktieägare inte själva för
som talan.
Gode mannens och minoritetsaktieägares rätt att yrka att inlösenförfarandet skall fullföljas bör föreligga, majoritetsaktieägaren
även om begär målets avskrivande under hänvisning till att han inte längre äger det för inlösen erforderliga antalet aktier. Att rätten till inlösen enligt gällande lag bortfaller i denna situation torde nämligen syfta till att skydda minoriteten. Att ge gode mannen eller minoritetsaktieägare möjlighet att påfordra, att inlösenförfarandet fullföljs också i detta fall kan därför inte anses olämpligt. Det skyddsintresse sådan regel
som en syftar till att tillgodose kan dock bara föreligga i förhållande till
anses ägare av de aktier som var minoritetsaktier när inlösentvisten inleddes. Att personer, som förvärvat aktier majoritetsaktieägaren sedan
av tvisten hänskjutits till skiljemän, skulle kunna påfordra att sina aktier inlösta synes inte stå i god överensstämmelse med inlösenreglernas syfte.
Kommittén har i det föregående antagit, majoritetsaktieägare
att en som grund av förhandstillträde blivit ägare till minoritetens aktier
274 Kommitténs överväganden
inte därefter kan återkalla sin talan. En uttrycklig lagregel härom bör
införas.
Rätten att påfordra prövning återkallad talan inlösen bör
av en om föreligga även när det är minoritetsaktieägare som hänskjutit in-
en lösentvisten till prövning skiljemän. Återkallar minoritetsaktieägaren
av sin talan, sedan hänskjutande skett, bör majoritetsaktieägaren ha rätt att yrka att frågan inlösen prövas utan hinder återkallelsen.
om av
Av de angivna förslagen följer, att minoritetsaktieägare alltid
nu kan påfordra att majoritetsaktieägaren fullföljer ett av honom inlett inlösenförfarande. Något behov för minoritetsaktieägare att i detta fall själv påkalla inlösen kan därför inte föreligga. Har majoritets-
anses aktieägaren hänskjutit inlösentvisten till prövning skiljemän, bör
av minoritetsaktieägares efter denna tidpunkt framställda begäran om hänskjutande avvisas under hänvisning till litis pendens.
4.l0.2.8 Klander av skiljedom
Enligt 14 kap. 31 § andra stycket ABL gäller, att part, är miss-
som nöjd med skiljedomen, har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del skiljedomen i huvudskrift eller be-
av styrkt avskrift.
Enligt kommitténs mening är det, som anfördes i prop. 1975:103 s. 532, tydligt möjlighet att på materiell grund klandra skiljedomar
att en i inlösentvister innebär risk för att inlösenforfarandet drar ut
en tiden. Erhåller part prövningstillstånd i Högsta domstolen, kan tvisten komma att prövas i fyra instanser. Med hänsyn till Europakommissionens tolkning artikel 6.1 i Europakonventionen, vilken enligt
av lagen 1994:1219 gäller lag här i riket, kan rätten till materiell
som överprövning inte åter avskaffas. Enligt kommitténs uppfattning skulle ett sådant avskaffande inte heller vara önskvärt, eftersom lagstiftningen ålägger parterna att låta tvisten prövas av skiljemän. Det frivilliga avstående från domstols prövning, kännetecknar ett avtal
som grundat skiljeförfarande, föreligger inte i dessa tvister, varför en möjlighet till materiell överprövning ter sig skälig.
Även således rätten till materiell överprövning bör bibehållas,
om
kommittén att det bör möjligt att förkorta instanskedjan. anser vara
Europakonventionens krav civila rättigheters och skyldigheters
prövning allmän domstol torde inte innefatta krav att allmän
av domstols avgörande ett tvistemål skall kunna materiellt omprövas
av
högre instans jfr SOU 1995:124 125. Kommittén anser därför, av s. att klandertalan mot ifrågavarande slag av skiljedomar bör föras
nu
SOU l997z22 Kommitténs överväganden 275
direkt i hovrätt. Genom sådan reglering tillgodoses kravet
en materiell överprövning skiljedomen samtidigt antalet möjliga in-
av som stanser reduceras till tre. Kommittén har övervägt att föreskriva,
att klandertalan skall föras i den hovrätt i domkrets målbolaget har
vars sitt säte. Det synes emellertid angeläget att enhetlig praxis utvecklas
en i förevarande slag mål, vilka inte sällan är komplicerad karaktär.
av av Kommittén föreslår därför att Svea hovrätt skall behörig att
vara ensam som första instans uppta klandertalan ifrågavarande slag. I fråga
av om rättegången i hovrätten blir 53 kap. 1 § rättegångsbalken att tillämpa.
Kommittén är medveten om att Hovrättsprocessutredningen i sitt betänkande SOU 1995:124 föreslagit ordning, enligt vilken det i
en allmänhet skall fordras prövningstillstånd för att talan skall fullföljas från tingsrätt till hovrätt. Ett syftena med denna refomi är att för-
av skjuta tyngdpunkten i rättsskipningen till tingsrättema. Kommitténs förslag kan tyckas strida mot denna principiella inriktning. Kommittén är emellertid av uppfattningen, att det är angeläget såväl att korta instanskedjan som att tillgodose behovet av en kvalificerad materiell överprövning i tvångsinlösentvister. Dessa hänsyn väger enligt kommitténs mening tyngre än det principiella önskemålet att tvister skall prövas av tingsrätt med möjlighet till överprövning endast pröv-
om ningstillstånd meddelas. I sammanhanget kan anmärkas, att hovrättens prövning i allmänhet också torde bli den enda domstolsprövningen
av inlösentvisten. Om något prövningstillstånd lär det inte kunna bli fråga, eftersom det i strikt mening inte är fråga ett överklagande, utan
om om att direkt i hovrätten väcka talan mot skiljenämndens avgörande.
Som tidigare nämnts, anses den gode i rättspraxis behörig
mannen att klandra skiljedomen. Detta förhållande bör komma till uttryck i lagtexten.
På grund av det anförda föreslår kommittén att part eller god
man, som vill klandra en skiljedom i en tvångsinlösentvist, skall väcka talan i Svea hovrätt.
Av 54 kap. 9 § första stycket RB följer, att prövningstillstånd inte krävs för att Högsta domstolen skall pröva hovrättens avgörande i ett mål som väckts direkt i hovrätten. Denna ordning är motiverad
av att part anses böra ha rätt till omprövning i åtminstone instans. I före-
en varande fall gör sig dock detta motiv inte sätt gällande,
samma eftersom hovrättens prövning i sak innebär omprövning skilje-
en av domen. Prövningstillstånd bör därför fordras för att HD skall pröva hovrättens avgörande i ett inlösenmål.
276 Kommitténs överväganden
4.10.2.9 Rättegångskostnader
Av 14 kap. 31 § andra stycket ABL framgår, att kostnaderna för skiljeforfarandet i tvister inlösen minoritetsaktier skall bäras av om av moderbolaget, inte skiljemännen särskilda skäl ålägger någon om aktieägare helt eller delvis for dessa kostnader. Bestämannan att svara melsen, i sak överensstämmer med vad gällde enligt 1944 års som som aktiebolagslag, har inte kommenterats nämnare i lagmotiven jfr prop. 1975:103 534. I kostnaderna for skiljeforfarandet anses dock ingå s.
ombuds- och utredningskostnader. Även
även minoritetsaktieägamas ersättningen gode i skiljemannapraxis vara en kostnad mannen anses
for skiljeforfarandet.
Aktiebolagslagen upptar inga bestämmelser om rättegångskostnadema for det fall att inlösentvisten prövas av allmän dom-
stol efter klander skiljedomen. I sådant fall anses reglerna om av rättegångskostnader i 18 kap. rättegångsbalken gälla jfr prop. 1983/842184 11. Det kan dock anmärkas, att överrättspraxis vid s. tillämpning 1944 års aktiebolag innebar, att bestämmelsen om av moderbolags kostnadsansvar ansågs gälla inte bara för skiljeför-
farandet, i samtliga instanser, t.ex. Hovrättens for Nedre Norrutan se land dom, 1983-12-23, DT 45.
Skiljeforfaranden ifrågavarande slag drar ofta stora kostnader.
av Redan ersättningen gode och honom anlitade sakkunniga mannen av brukar uppgå till betydande belopp. Härutöver tillkommer ersättningen till minoritetsaktieägare, själva för talan. Ersättningen till dessa som kan vålla särskilda problem. Enligt vad kommittén inhämtat förekomdet nämligen inte sällan att enskilda personer köper mindre aktiemer i bolag, vilkas aktier är föremål for tvångsinlösen, i huvudsakposter ligt syfte kunna få i förhållande till aktieinvesteringen betydande att en ersättning for rättegångskostnader. Enligt 18 kap. 8 § första stycket
rättegångsbalken gäller visserligen att rätt till ersättning for rättegångskostnader förutsätter kostnaden varit skäligen påkallad för tillvaraatt tagande rätt. Även det inte uttryckligen framgår av av partens om aktiebolagslagen, torde skiljemännen kunna göra motsvarande en prövning. Problemet emellertid ha sådan omfattning, att särskilda synes
lagbestämmelser är påkallade.
Enbart den omständigheten att det alltid finns god man som en bevakar frånvarande aktieägares rätt i tvisten kan, enligt kommitténs mening, inte påverka den principiella rätten for minoritetsaktieägare
själv for talan att erhålla ersättning for rättegångskostnader. Den som gode aktivitet i bör emellertid kunna ha betydelse mannens processen minoritetsaktieägares rätt till ersättning for utredningsså sätt att
Kommitténs överväganden 277
kostnader bör kunna relateras till han tillfört något
om processen utöver vad gode mannen gjort. Denna bedömning bör skiljemännen kunna göra inom ramen för sin prövning kostnaden varit skä-
av om ligen påkallad för att ta tillvara minoritetsaktieägarens rätt. En erinran om att rättegångsbalkens regel i detta hänseende gäller även i skiljeförfarandet bör tas i lagtexten.
Det synes vidare, inte minst med hänsyn till den mängd minoritetsaktieägare som i vissa slag bolag kan tänkas föra talan, rimligt att
av
likartat sätt som i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken uppställa ett visst krav på tvisteföremålets värde för att ersättning för rättegångskostnader överhuvudtaget skall kunna utgå. Av sistnämnda paragraf framgår, att i dispositiva mål, där värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger ett halvt basbelopp enligt lagen 1962:381 allmän försäk-
om ring, kan part endast i mycket begränsad utsträckning erhålla ersättning för rättegångskostnad. Syftet med bestämmelsen är bl.a. att i mål
om mindre värden skapa en balans mellan tvisteföremålets värde och processkostnadema. Kommittén anser att ett likartat synsätt kan
anläggas åtminstone i fråga om skiljeförfaranden i aktiemarknadsbolag, vilka typiskt sett har ett spritt ägande. Värdet tvisteföremålet bör
av dock i förevarande sammanhang kunna bestämmas till ett högre belopp än enligt rättegångsbalken. Kommittén föreslår därför, att minoritetsaktieägare i aktiemarknadsbolag själv för talan skall ha rätt till
som ersättning för rättegångskostnader endast om värdet av hans aktier överstiger ett basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Detta värde bör bestämmas utifrån den börskurs eller annat noterat värde som gällde för aktierna, när tvisten hänsköts till skiljemän.
Vad gäller reglerna om rättegångskostnader i allmän domstol, synes dessa kunna vålla vissa svårigheter, framförallt när det gäller gode mannens ersättning. Enligt kommitténs uppfattning, är det inte
uppenbart att majoritetsaktieägarens kostnadsansvar bör vara mer begränsat i klanderprocess än i själva skiljeförfarandet. Eftersom majoritetsaktieägaren typiskt sett är den starkare parten, det inte orimligt
synes att föreskriva särskild reglering avseende rättegångskostnadema
en även i klanderprocessen. Att införa motsvarande reglering
en som gäller enligt 7 kap. 3 § expropriationslagen ter sig lämplig
som en lösning. Såväl gode mannen som minoritetsaktieägare, som själv for talan, får härigenom, med de begränsningar följer 18 kap. 6
som av och 8 § rättegångsbalken, ersättning för sina kostnader för rättegången, när majoritetsaktieägaren klandrat skiljedomen. De för sina
svarar kostnader, endast om de själva klandrat skiljedomen och tappat målet. Kommitténs förslag har utformats i enlighet hänned.
278 Kommitténs Överväganden
10.3 Värderingsfrågor
4.l0.3.1 Bakgrund
Enligt 1944 års aktiebolagslag skulle, om det rådde tvist om lösenbeloppet för minoritetsaktiema, detta bestämmas så att det motsvarade aktiemas verkliga värde. Lagmotiven angav inte närmare vad som avsågs med det verkliga värdet, jfr SOU 1941:9 s. 692
I rättsfallet NJA 1957 l uttalade Högsta domstolen, att de aktier
s.
skulle lösas skulle värderas utan hänsyn till att de var minorisom tetsaktier. De metoder kunde komma i fråga vid värderingen av
som aktierna då värderingen ansågs icke böra grundas förekomna
var försäljningar det matematiska värdets metod och förräntnings-
metoden. Den förstnämnda metoden användes företrädesvis i fall, där aktiebolaget närmast representerade yttre form för den av aktieägar-
en
innehavda förrnögenhetsmassan eller där vinsten huvudsakligen na
annat sätt än utdelning i vanlig ordning, under det att uttogs genom förräntningsmetoden borde tillämpas i övriga fall.
I gällande lag endast för ett visst fall hur lösenbeloppet skall
anges beräknas. Har ett moderbolag förvärvat större delen av sina aktier i ett dotterbolag grund inbjudan till vidare krets att till moder-
av en bolaget överlåta sådana aktier mot visst vederlag, skall sålunda lösenbeloppet enligt 14 kap. 31 § tredje stycket ABL motsvara vederlaget,
inte särskilda skäl föranleder annat. Angående motiven för denna om regel, den s.k. särregeln, anförde föredragande statsrådet följande i propositionen. Den situation avsågs med lagregeln var den, att ett
som bolag offentliggjort ett erbjudande att köpa aktier i ett annat bolag för
visst pris och detta erbjudande hade accepterats så många aktieett av ägare att det bolag lämnat budet fått än 90 procent av aktier-
som mer
i det erbjudandet berörda bolaget. Det kunde då te sig egendomna av ligt, att de aktieägare inte accepterat erbjudandet skulle ha möj-
som lighet att i ett inlösningsförfarande ut ett högre pris för sina aktier. Detta möjliggjorde nämligen ett slags utpressning gentemot det nybliv-
moderbolaget. Föredragande statsrådet förordade därför för dessa na fall regel innebörd, att det övriga aktieägare godtagna priset
en av av skulle utgöra aktiens värde inte särskilda skäl föranledde
anses om annat. Han underströk samtidigt att regeln borde gälla bara i fall då erbjudandet riktats till vidare krets, dvs. ett större antal personer
en bland allmänheten. Vidare borde fordras, att större delen av moderbolagets aktieinnehav förvärvats grund erbjudandet. Som ett
av särskilt skäl att ifrån det pris som erlades grund av erbjudandet,
föredragande statsrådet längre tid förflutit från moderangav att en
Kommitténs överväganden 279
bolagets aktieförvärv på grund av erbjudandet till dess att inlösenförfarandet inleddes. Ett annat särskilt skäl kunde vara att informationsunderlaget varit ofullständigt eller att nya viktiga omständigheter tillkommit prop. 1975:103 s. 533.
I fråga om lösenbeloppets bestämmande i övriga fall, anförde föredragande statsrådet följande. Det var självklart att skiljemännen, vid tvist om lösenbeloppet, skulle söka fastställa ett verkligt ekonomiskt värde aktierna och inte något rent formellt, som t.ex. aktiens nominella belopp. Eftersom bestämmelsen i 1944 års aktiebolagslag angående lösenbeloppets bestämmande även var intetsägande därför att den i övrigt knappast gav någon ledning för lösenbeloppets bestämmande, hade den inte tagits upp i förslaget till ny lag. Principema för lösenbeloppets bestämmande borde lämpligen överlämnas till doktrin och rättspraxis. Under hänvisning till rättsfallet NJA 1957 s. 1 framhöll dock föredragande statsrådet, att aktiemas värdering skulle ske utan hänsyn till deras egenskap av minoritetsaktier prop. 1975: 103 s. 533.
När det gäller metoder för värdering av minoritetsaktier, har skiljenämndspraxis varit varierande. Enligt en av Flodhammar genomförd undersökning av skiljedomar, som meddelats under tiden 1948-1976, var en förhärskande uppfattning bland skiljemännen, att lösenbeloppet skulle bygga på värdet av det bolag, vars aktier skulle lösas in, och därvid anses vara det högsta av avkastnings- och likvidationsvärdet. Flodhammar 1980 s. 202. En av Bergman och Hellner utförd undersökning av 48 skiljedomar, vilka meddelats under åren 1987-1990, utvisar att den s.k. särregeln tillämpades direkt i 21 fall och analogt i 9 fall. I de övriga 18 skiljedomama grundades värderingen i tre fall på börskursen, i 14 fall avkastningsvärdet eller substansvärdet eller en kombination av dessa och i ett fall på likvidationsvärdet. Bergman och Hellner s. 76.
Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1996 s. 293, det s.k. Balkenmålet, tagit ställning till hur minoritetsaktier skall värderas vid tvångsinlösen. Enligt Högsta domstolen skall vid tvångsinlösen av minoritetsaktier aktiemas verkliga värde ersättas. Med verkliga värdet förstås att värderingen skall grundas marknadspriset om aktien är noterad på börs eller föremål för liknande notering och i annat fall bolagets förmögenhetsställning och avkastningsförmåga. Om lösenbeloppet skall grundas på börskursen eller liknande notering, måste emellertid kursens värde som måttstock prövas. Det innebär inte att hela det bolag,
vars aktier skall lösas in, alltid måste värderas. Ofta kan det, enligt Högsta domstolen, räcka med att konstatera att den aktuella kursen nära överensstämmer med det pris moderbolaget har betalat för sina aktier i nämnda bolag grund av ett offentligt uppköpserbjudande eller i anslutning till ett sådant erbjudande.
280 Kommitténs Överväganden
4.10.3.2 Behovet av lagstiftning
Enligt förarbetena till gällande aktiebolagslag måste fastställandet av grunderna för lösenbeloppets bestämmande överlämnas till doktrin och rättspraxis. Högsta domstolens dom i Balkenmålet innebär också att rättstillämpningen erhållit tydliga riktlinjer för hur lösenbeloppet skall bestämmas. Av hänsyn till bl.a. vissa konstitutionella spörsmål har kommittén emellertid funnit skäl att överväga behovet av lagstiftning i frågan.
Enligt kommitténs mening har nämligen tvångsinlösen sådana
likheter med expropriativa förfoganden, att lagstiftningen om tvångs-
inlösen måste uppfylla de krav uppställs i 2 kap. 18 § regerings-
som forrnen. Att de syften främst strukturrationaliseringar inom närings-
-
livet uppbär tvångsinlösenbestämmelsema är sådana angelägna
- som allmänna intressen regeringsforrnen avser synes stå klart. Av
som paragrafen följer emellertid också, att minoritetsaktieägamas rätt till ersättning för sina aktier är grundlagsskyddad och att ersättningen skall bestämmas enligt grunder i lag. I sistnämnda hänseende
som anges torde tvångsinlösenbestämmelsema inte motsvara regeringsformens krav, eftersom endast den s.k. särregeln anger någon metod för att bestämma värdet de aktier skall lösas in. Det är därför nöd-
som vändigt att tillskapa lagbestämmelser som även för övriga inlösensituationer grunder för hur lösenbeloppet skall bestämmas.
anger
På grund det anförda föreslår kommittén, att i det aktiebolags-
av lagen införs bestämmelser grunderna för beräkning av lösen-
om beloppet vid inlösen av minoritetsaktier.
4.10.3.3 Lösen beloppet
Som antytts i det föregående, har en omfattande debatt förts om hur lösenbeloppet för minoritetsaktier skall bestämmas. Den principiella skiljelinjen i debatten kan sägas mellan dem som vid värderingen vill utgå från aktiens försäljningspris och dem förordar att aktien
som skall värderas andel i bolaget, dvs. att aktiens värde skall
som en
bestämmas på grundval av en företagsvärdering.
Till stöd för att aktiens värde andel i bolaget skall ligga till
som grund för lösenbeloppets bestämmande även i fråga börsnoterade
om aktier brukar anföras i huvudsak följande. Företagsvärdet representerar det pris förståndig och upplyst köpare eller säljare av hela
som en företaget är beredd att acceptera. Börsvärdet utgörs av antalet aktier i bolaget multiplicerat med börskursen. Börskursen uttrycker endast priset börspost aktier viss dag. Noteringen säger dock ingen-
en en
Kommitténs överväganden 281
ting säkert om till vilket pris affär skulle kunna göras. Börskursen en uttrycker endast priset en marginell aktie, minoritetsaktie. Om en detta pris skulle sammanfalla med priset kontrollpost eller priset en samtliga aktier i bolaget, beror detta tillfällighet. Börsav en ren kursen bestäms även många andra faktorer än företagsvärdet. l av vart fall vid s.k. take over-erbjudanden är företagsvärdet alltid högre än börsvärdet och detta övervärde bör komma aktieägarna tillgodo, särskilt som de kan ha haft välgrundad uppfattning att de skulle en om kunna realisera detta värde. Flodhammar 1991 21 ff. s. I fråga om värderingsprinciper har Högsta domstolen i Balkenmålet, under hänvisning till expropriationslagstiftningen, uttalat tvångsatt en inlösen så långt möjligt skall ekonomiska resultat ge samma som en frivillig försäljning aktierna. I den mån det finns ett substansvärde i av bolaget som överstiger det gällande marknadspriset bolagets aktier, kan skillnaden komma aktieägarna tillgodo endast i samband med bolagets upplösning. Minoritetsaktieägarna kan dock i allmänhet inte genomdriva sådan åtgärd; för dem är aktierna endast finansiell en en tillgång. Detta talar starkt emot att när det finns marknad för - en aktier bestämma lösenbeloppet med hänsyn taget till det för minori- tetsaktieägarna oåtkomliga övervärdet. Börskursen sådan finns - om en bör som regel kunna godtas korrekt värdemätare. Noterade - som en kurser godtas i stor utsträckning värdemätare såväl i lagsom annan stiftning som i affárssammanhang. Att generella grunder avvisa börskursen som värdemätare vid tvångsinlösen låter sig därför inte göras. Däremot måste i varje fall börskursens värde måttstock som prövas. Har ett börskurs grundat offentligt erbjudande att köpa aktier accepterats stora aktieägare i ett bolag, vilka samtidigt är av insiktsfulla och professionella aktörer på aktiemarknaden, måste, framhåller Högsta domstolen, mycket speciella omständigheter föreligga för att man inte skall anse det aktieägarna accepterade budet av som representativt för aktiens verkliga värde. Av tvångsinlösensreglernas karaktär expropriativt förfarande av följer, enligt kommitténs mening, att ersättningen för minoritetsaktierna bör bestämmas med utgångspunkt i grundläggande princip för samma värdeersättning som sedan länge gäller inom expropriationsrätten.
Minoritetsaktieägarens förmögenhetsställning bör alltså efter tvångs-
inlösen vara densamma någon inlösen inte hade ägt Jfr som om rum. Bouvin-Stark s. l60 och SOU 1969:50 148. När det härefter s. gäller metoderna för värdering minoritetsaktierna, har kommittén av inte funnit anledning att frångå den ståndpunkt Högsta domstolen som på utförliga skäl intagit i sin dom i Balkenmålet, Lösenbeloppet skall alltså bestämmas efter det värde aktierna har i aktieägarens hand. Detta
282 Kommitténs överväganden
värde marknadspriset, aktien är noterad börs eller skall motsvara om eljest föremål för marknadsmässig handel med regelbundna noteringar och i fall grundas det pris kan påräknas vid en under annat som normala förhållanden skedd försäljning. Beträffande onoterade aktier torde något marknadspris ofta inte kunna fastställas, utan ett försäljningspris får beräknas grundval bolagets resultat eller ställav ning. Principen att börsnoterade eller eljest marknadsmässigt omsatta aktier skall värderas till sitt marknadspris kan naturligen inte upprätthållas undantagslöst. Som Högsta domstolen uttalat i Balkenmålet, måste börskursens värde måttstock kunna prövas. För att skiljesom skall få bestämma ett annat värde, bör det dock krävas att det männen föreligger särskilda skäl för det. Ett sådant skäl kan vara att kursen manipulerats sådana förfaranden är straffbelagda som genom som svindleri enligt 9 kap. 9 § brottsbalken eller som otillbörlig kurspåverkan enligt 7 kap. l § LHF. Har kursen, utan att något brott föreligger, påverkats vilseledande information från bolaget eller någon annan av aktör marknaden, kan det givetvis också ett skäl att inte bevara aktievärdet efter den noterade kursen. Med lämnande av stämma oriktiga uppgifter kan ibland jämställas underlåtenhet att lämna information, t.ex. bolaget i strid med börsens inregistreringskontrakt om underlåtit lämna sådan väsentlig information skäligen bort att som lämnas marknaden. Undantagsvis kan det tänkas, att en noterad aktie blir föremål för avslut så sällan att den noterade kursen inte kan pass riktigt mått aktiens värde. Att uttömmande ange i anses utgöra ett vilka fall den noterade kursen kan frångås emellertid inte vara synes möjligt. Det får ytterst ankomma doktrin och praxis att avgöra, när det finns skäl för sådan avvikelse. Enbart den omständigheten att en företagsvärdering leder till ett högre aktievärde än marknadspriset utgör emellertid inte skäl att inte värdera aktierna efter den noterade
kursen. De omständigheter skall utgöra särskilda skäl att frångå som anses den noterade kursen är alltså sådana medför att denna inte är som
representativ för aktiens värde vid värderingstidpunkten. Kommittén
behandlar under avsnitt 4.l0.4.4. frågan om i vilken utsträckning åtgärder, vilka är ägnade att minska värdet aktierna inför ett inlösenförfarande, bör kunna beaktas vid bestämmandet av lösenbeloppet tidigareläggning värderingstidpunkten. genom en av Ett huvudsakligt motiv för den s.k. särregeln i 14 kap. 31 § tredje stycket ABL är att förhindra, att minoritetsaktieägare som inte accepoffentligt uppköpserbjudande får möjlighet att i ett inlösenförterat ett farande uppnå ett högre lösenbelopp än det ett stort antal andra som
Kommitténs överväganden 283
aktieägare godtagit. Offentliga uppköpserbjudanden det slag
av som avses med särregeln torde bara förekomma beträffande bolag, vilkas aktier är föremål för marknadsmässig notering. När kommittén nu föreslår att för sådana bolag inlösenpriset skall sättas lika med den
noterade kursen, inte särskilda skäl föranleder kunde beom annat, hovet av särregeln bortfalla. Under den tid synas som uppköpserbjudandet gäller sammanfaller regelmässigt börskursen med det erbjudna priset aktierna. Om erbjudandet leder till majoritetsatt aktieägaren uppnår mer än nittio procent aktierna i målbolaget och av majoritetsaktieägaren omedelbart när gränsen eller senast vid passeras utgången av den tid uppköpserbjudandet gäller påkallar tvångsinsom lösen resterande aktier, torde börskursen påkallandedagen ofta av överensstämma med det erbjudna priset. Det kunde därför hävdas, att något behov av en särregel för denna situation inte föreligger. Enligt kommitténs mening utgör den omständigheten att ett uppköpserbjudande antagits av ägare till ett mycket stort antal aktier så en stark indikation att det erbjudna priset utgör ett riktigt mått på aktiens värde, att det bör frångås endast under särskilda omstän-
digheter. Även majoritetsaktieägaren
om har möjlighet att genom ett snabbt påkallande av inlösen åstadkomma att det erbjudna priset också blir inlösenpris, det lämpligare med särskild värderingsregel synes en för erbjudandesituationer. Vad gäller den närmare utformningen av denna regel, har kommittén önskat avvika från den nuvarande särregelns konstruktion. Denna förutsätter för sin tillämplighet, att moderbolaget förvärvat större delen sina aktier i målbolaget grund av av erbjudandet. En följd av regelns utformning blir därför, att den aldrig kan bli direkt tillämplig, då budgivaren redan äger hälften eller mer av aktierna i bolaget, när han lämnar budet. Kommittén att det menar efter mönster av den engelska lagstiftningen är riktigare införa - att en särregel som kan bli tillämplig varje gång budgivaren erbjuder sig att förvärva de aktier i bolaget inte redan ägs honom. Härigenom som av blir den särskilda värderingsregeln tillämplig även budgivaren när redan äger en större andel aktierna i ett bolag och lägger bud på av ett återstående aktier. Kommittén att första förutsättning för den anser som en nya sär-
regelns tillämplighet bör gälla, att uppköpserbjudandet samtliga
avsett aktier i bolaget inte redan ägs den lämnar budet. Vidare som av som bör det krävas, att uppköpserbjudandet till så accepterats av ägare många aktier, att budgivaren omedelbart blir berättigad till inlösen. För
att särregeln skall bli tillämplig bör slutligen också fordras, att erbjudandet accepterats av ägare till än nio tiondelar de aktier mer av som avsågs med erbjudandet. Äger budgivaren inga aktier i bolaget, när han
284 Kommitténs överväganden
lämnar budet måste följaktligen ägare till över nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget godta budet.
Det kan naturligtvis förekomma fall, där ett uppköpserbjudande godtas ägare till ett stort antal aktier men inte till så många att
av budgivaren uppnår nio tiondelsgränsen. I dessa fall kommer för
noterade bolag den noterade kursen påkallandedagen att utgöra
inlösenkurs. Har budet lett till att handeln i aktien är så begränsad att den noterade kursen inte kan representativ för aktiens verkliga
anses värde det, nämnts, ett särskilt skäl att i från den
utgör som ovan noterade kursen vid värderingen.
Även angivna särskilda värderingsregeln måste kunna från-
den nu
särskilda skäl föranleder det. Här torde i första hand sådana gås, om särskilda skäl, enligt det anförda kan motivera avsteg från
som ovan börskursen, komma i fråga. Har t.ex. budgivaren spritt vilseledande information kan ha påverkat aktieägarnas vilja att acceptera budet,
som bör det kunna utgöra skäl att ifrån den särskilda värderingsregeln. l förevarande fall kan naturligtvis den omständigheten att lång tid förflutit från tiden för erbjudandet till dess att inlösen påkallats också
skäl inte välja budpriset lösenbelopp. Liksom vid utgöra ett att som ifrågasatt avvikelse från börskurs, gäller dock att enbart den omständigheten företagsvärdering leder till ett högre pris än budkursen
att en inte utgör skäl att frångå denna.
På grund det anförda föreslår kommittén regel av innebörd att
av en
ett inlösenförfarande föregåtts ett offentligt uppköpserbjudande om av
accepterats ägare till minst nio tiondelar av de med erbjudandet som av avsedda aktierna, skall lösenbeloppet motsvara det erbjudna vederlaget,
inte särskilda skäl föranleder annat. om
4.10.3.4 Värderingstidpunkten
Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1992 s. 872 uttalat, att lösenbeloppet vid tvångsinlösen skall fastställas efter aktiernas värde vid tiden för begäran tvistens prövning skiljemän, den s.k. påkallan-
om av dedagen. Högsta domstolen framhöll, att vid aktievärderingen
man borde bortse från sådana fluktuationer i aktievärdet som berodde moderbolagets direkta påverkan dotterbolaget. Att i överensstämmelse med lagmotiven förlägga värderingstidpunkten till dagen för påkallande skiljeförfarande väl ägnat att eliminera sådan värde-
av var påverkan. Den nackdel kunde följa av en tidig värderingstidpunkt
som balanserades, enligt Högsta domstolen, att ersättning för avkastning
av utgick från nyssnämnda dag. Högsta domstolens prövning av rätt
Kommitténs överväganden 285
värderingstidpunkt avsåg dock endast fall, i vilka den s.k. särregeln inte var tillämplig. Frågan om rätt värderingstidpunkt får så viktig, att regel anses en om denna bör framgå av lagtexten. När det gäller inlösenförfaranden som inte föregåtts av offentliga uppköpserbjudanden, delar kommittén den uppfattning som kommer till uttryck i Högsta domstolens dom, nämligen den att värderingstidpunkten bör bestämmas så, att å ena sidan majoritetsaktieägarens möjlighet åtgärder med bolaget att genom under inlösenförfarandets gång påverka lösenbeloppets storlek minimeras och å andra sidan minoritetsaktieägarna inte får dra fördel av värdehöjande åtgärder majoritetsaktieägaren företar under denna som tid. Som Högsta domstolen funnit, tillgodoses detta intresse genom att dagen för begäran om inlösentvistens hänskjutande till skiljemän får utgöra den relevanta tidpunkten för värdering minoritetsaktierna. av Att undantagslöst låta påkallandedagen utgöra rätt värderingstidpunkt framstår emellertid inte lämpligt. Kommittén har i det som föregående, när det gäller noterade aktier, antagit att skiljemännen kan bestämma ett annat inlösenpris än den noterade kursen, denna inte om kan anses representativ för aktiens verkliga värde värderingsdagen. Emellertid kan det förekomma, majoritetsaktieägare utnyttjar sin att en ställning till att inför ett förestående inlösenförfarande t.ex. avhända bolaget värdefulla tillgångar till underpris till ett honom närstående bolag. En sådan åtgärd lär medföra att värdet aktierna i det bolag som berörs av inlösenförfarandet sjunker. Åtgärden utgör likväl inte ett särskilt skäl för skiljemännen att frångå den noterade kursen aktierna om en sådan finns eftersom denna torde representativ för - - vara aktiernas verkliga värde, när inlösentvisten hänskjuts till skiljemän. Enligt kommitténs uppfattning ter det sig rimligt, skiljemännen att ge möjlighet att vid bestämmande lösenbeloppet även ta hänsyn till av sådana åtgärder som majoritetsaktieägaren kort före inlösenförfarandet vidtar med det berörda bolaget. Ett beaktande sådana åtgärder måste av dock förutsätta, att de framstår som otillbörliga. Lagtekniskt kan en möjlighet angivet slag lämpligen införas av nu genom att skiljemännen får bestämma aktiens försäljningspris vid en tidigare tidpunkt än påkallandedagen. Det får ankomma rättstillämpningen att avgöra hur långt tillbaka i tiden skiljemännen kan gå vid valet av värderingstidpunkt. Av syftet med bestämmelsen följer emellertid, att det endast kan röra sig förhållandevis korta tidsrymder. om Kommittén har inte förbisett, att de förfaranden kan motivera som en annan värderingstidpunkt än påkallandedagen är sådana kan som ådra majoritetsaktieägaren skadeståndsskyldighet mot bolaget. Minoriteten saknar dock, när förutsättningar för inlösen föreligger, rätt att
286 Kommitténs överväganden
föra skadeståndstalan för bolagets räkning och en enskild aktieägares möjlighet att erhålla skadestånd för en indirekt skada av ifrågavarande slag förutsätter att han kan visa att förfarandet stred mot likhetsprincipen eller generalklausulen, jfr SOU 1995:44 248. Att enbart lita
s. till skadeståndsreglerna korrektiv i förevarande slag av situationer
som framstår därför inte som tillräckligt.
Vad gäller inlösen, föregåtts ett sådant offentligt upp-
som av köpserbjudande i förslaget, har kommittén inte funnit skäl
som avses
föreslå någon lagfäst värderingstidpunkt. l dessa fall skall nämligen att lösenbeloppet motsvara det erbjudna vederlaget. Skulle vederlaget
än kontanter, t.ex. aktier, torde värderingen vederutgöras av annat av laget få hänföras till uppköpserbjudandets löptid. Någon särskild föreskrift härom har inte ansetts erforderlig.
På grund det anförda föreslår kommittén, att värderingen av
av minoritetsaktierna vid tvångsinlösen, inte föregåtts ett offentligt
som av uppköpserbjudande, skall ske efter förhållandena dag som inte får
en infalla än den då part begärde att inlösentvisten skulle hän-
senare skjutas till skiljemän.
4.10.3.5 Ränta på lösenbeloppet
Enligt 14 kap. 33 § andra stycket ABL har aktieägare rätt till skälig
lösenbeloppet för tiden från det säkerhet ställts till dess lösenränta beloppet förfaller till betalning.
Eftersom det är fråga ränta lösenbeloppet för tid innan detta
om bestämts eller förfallit till betalning, bör enligt kommitténs mening
bestämmas så, den motsvarar marknadsmässig avkastning räntan att en
lösenbeloppet under denna tid. Vad gäller räntenivån, är att märka,
i ifrågavarande fall beräknas ett belopp, för vilket att räntan nu majoritetsaktieägaren ställt skiljemännen eller domstol godkänd
av säkerhet. Det ligger därför nära till hands att anknyta räntan till den
gäller för statsobligationer, vilka normalt brukar anses som en som riskfri placering. Att låta avkastningsräntan i förevarande fall motsvara statslåneräntan framstår därför som en lämplig lösning.
Lagtexten i dag inte vid vilken tidpunkt lösenbeloppet för-
anger faller till betalning. Eftersom skiljedomen avseende lösenbeloppet kan klandras materiell grund, får det att lösenbeloppet förfaller till
anses betalning den dag då domen avseende beloppet vunnit laga kraft. Detta förhållande bör komma till uttryck i lagtexten. Betalar majoritetsaktieägaren inte lösenbeloppet förfallodagen, har minoriteten för tiden därefter enligt allmänna regler rätt till dröjsmålsränta till dess
Kommitténs överväganden 287
Iösenbeloppet betalas jfr prop. 1975:103 778. s. Något lagstöd finns inte för den skiljemannapraxis innebär som att avkastningsränta utgår redan från den dag tvisten hänsköts till skiljemän. Denna praxis torde ha sin grund i överväganden s.k. om processränta, dvs. att en borgenär inte bör lida förlust att genom en process drar ut tiden. I förevarande fall skulle avkastningsersättningen närmast utgöra en kompensation för att minoritetsaktieägaren under inlösenprocessens gång inte kan placera Iösenbeloppet annat sätt. Ett ytterligare och kanske starkare skäl för att låta sådan ersättning utgå torde vara, att majoritetsaktieägaren kan hindra att minoritetsaktieägarna får någon utdelning sina aktier under inlösenprocessen. Kommittén anser att dessa skäl är tillräckliga för att lagfasta den nu praxis som tillerkänner minoritetsaktieägarna rätt till ersättning för
avkastning Iösenbeloppet redan från värderingstidpunkten.
På grund av det anförda föreslår kommittén att, aktieägare skall ha rätt till avkastningsränta från den dag part hänsköt tvisten till skiljemän till dess att domen avseende Iösenbeloppet vinner laga kraft.
4.11 den svenska
Erbjudandeplikt på
aktiemarknaden
I kommitténs uppdrag ingår att överväga införandet s.k. erbjuav en dandeplikt den svenska aktiemarknaden. Det är fråga inte i en som första hand rör aktiebolagsrätt, aktiemarknadens funktionsutan snarare sätt. Kommittén har därför valt att behandla den i ett särskilt avsnitt och att i ett sammanhang redovisa såväl den faktamässiga bakgrunden som kommitténs överväganden och slutsatser.
4.11.1 Bakgrund
Aktierna i ett aktiemarknadsbolag är föremål för fortlöpande ägarskiñen. Dessa skifien resulterar ibland i att kontrollen över bolaget går över från en ägare eller ägargrupp till Sådana kontrollen annan. ägarskiñen berör även övriga aktieägare i bolaget. Kan den konnye trollägaren förväntas påverka företaget i positiv riktning, kommer värdet på övriga ägares aktier att stiga. Är förväntningarna de motsatta, kommer värdet deras aktier att minska och kontrollägarskiftet att upplevas någonting negativt. Denna upplevelse förstärks de som om övriga ägarna dessutom kan konstatera att de sålt sina aktier till som
288 Kommitténs överväganden
kontrollägaren erhållit högre pris för dessa än marknadsden nye ett kursen. Med hänvisning till den betydelse ett kontrollägarskifte detta sätt för bolagets övriga ägare, har i Storbritannien infört en kan ha man innebär den uppnår ett kontrollerande aktieordning som att som aktiemarknadsbolag är skyldig att erbjuda sig att förvärva innehav i ett aktier i bolaget i princip villkor kontrollresterande samma som
posten. regleringen har tjänat förebild för likartade regler Den brittiska som europeiska länder. Det finns emellertid också länder som helt i flera tanken erbjudandeplikt. I Sverige har med hänvisning till avvisat en framför allt den brittiska regleringen krav framförts erbjudandeplikt
vid förvärv kontrollposter. av
4.11.2 Den brittiska förebilden: The City Code on
Take-Overs and Mergers
brittiska regleringen offentliga uppköpserbjudanden och kon- Den av finns i The City Code Take-Overs and Mergers. Det
trollägarskiften on
ut sammanslutning av institutioner är en uppförandekod som ges av en brittiska värdepappersmarknaden kallad The Panel on Takeden and Mergers. Koden ut första gången 1968. Den har där- Overs gavs efter vid flera tillfällen reviderats och kompletterats. gäller offentliga uppköpserbjudanden och kontroll- Takeover-koden noterade och onoterade public companies hemmahörande
ägarskiften i
eller Republiken Irland. Under vissa förutsättningar i Storbritannien tillämpas vid erbjudanden förvärv aktier i skall den också om av companies. För kodens tillämpning har förvärvarens nationalitet private någon betydelse. lnte heller spelar det någon roll om förvärvaren inte fysisk eller juridisk person. är en syfte garantera alla aktieägare rättvis och Takeover-kodens är att en samband med företagsuppköp. Koden innehåller dels lika behandling i vilka närmast kan sägas uttryck för vad som
tio generella principer, ge
företagsuppköp, dels ett fyrtiotal detaljerade regler är god sed vid mer preciserar de generella principerna. l huvudsak reglerar koden hur som budgivare skall innan han lämnar ett uppköpserbjudande, en agera innehåll samt målföretagets möjligheter att försvara
uppköpsprospektets sig mot ett oönskat uppköpserbjudande.
regeln ålägger och uppnår ett aktie-
Den grundläggande var en som
motsvarande minst 30 procent röstetalet i ett bolag som innehav av takeover-koden, erbjuda sig att förvärva resterande omfattas av att
Kommitténs överväganden 289
aktier i bolaget. Erbjudandeplikten gäller oberoende på vilket sätt aktieinnehavet av uppnåtts. Det spelar ingen roll trettioprocentsgränsen om passeras genom köp av aktierna, genom konvertering av andra värdepapper till aktier eller något annat sätt. Det har inte heller någon betydelse huruvida innehavet uppnås enda transaktion eller genom en genom successiva förvärv av mindre aktieposter. Det är också betydelselöst om förvärvet sker eller utanför aktiemarknaden. I sammanhanget skall dock noteras att Takeover-panelen i vissa förvärvssituationer kan meddela dispens från erbjudandeplikten. Erbjudandeplikten utlöses inte endast någon trettioproom passerar centsgränsen, utan också om någon som innehar mellan 30 och ,50 procent av röstetalet i ett bolag inom tolvmånadersperiod ökar sitt en innehav med minst en procentenhet. Vid beräkning av en ägares röstande skall till ägarens eget innehav läggas aktier innehas andra handlar i samförstånd med som av som honom. Syftet är att förhindra att någon döljer storleken sitt aktieinnehav i ett bolag att förvärva aktier i förening med eller genom en flera andra fysiska eller juridiska personer. Erbjudandet till övriga aktieägare måste lämnas under den förutsättningen att förvärvaren därigenom uppnår ett sammanlagt innehav om mer än 50 procent av det totala röstetalet i bolaget. Brister denna förutsättning kan budgivaren välja mellan att förvärva de aktier som erbjuds honom eller att stanna vid sitt ursprungliga innehav. Oberoende av vilket alternativ han väljer, får han inte under den närmast därefter följande tolvmånadersperioden förvärva aktier i bolaget i sådan utsträckning att erbjudandeplikten ånyo utlöses. Budet kan villkoras vid en lägre, men inte en högre andel än 50 procent. Utlöses erbjudandeplikten till följd av att förvärvaren initialt uppnått än 50 procent mer av röstetalet skall erbjudandet till resterande ägare huvudregel som vara ovillkorat. Erbjudandet måste avse kontant betalning eller innehålla ett kontantalternativ i vilket det erbjudna priset inte är lägre än det högsta pris som förvärvaren betalat för någon aktie slag under den av samma närmast föregående tolvmånadersperioden. Takeover-koden är ett utslag av självreglering, utan något formellt sanktionssystem. Det hindrar emellertid inte att kodens bestämmelser i mycket stor utsträckning respekteras. Skulle så inte ske riskerar de inblandade parterna inte bara sitt renommé, utan också att genom åtgärder från de olika institutionemas sida berövas sina fortsatta möjligheter den brittiska värdepappersmarknaden. Det torde att agera däremot inte möjligt for Takeover-panelen att att vända sig vara genom
290 Kommitténs överväganden
till domstol tvinga någon att iakttaga kodens bestämmelser. Saken har ännu aldrig ställts på sin spets.
4.11.3 i andra europeiska länder
Rättsläget
Den brittiska regleringen rörande offentliga uppköpserbjudanden intog länge särställning bland de europeiska länderna. Inget annat europe-
en iskt land hade lika djupgående erfarenhet offentliga upp-
en av köpserbjudanden och inget annat land hade tillskapat ett lika heltäckande regelverk området Storbritannien. Successivt har det
som emellertid också i andra länder vuxit fram uppförandekoder, börsregler och lagstiftning rörande offentliga uppköpserbjudanden. I flera av dessa länder, inte i alla, ingår i uppköpsreglema någon form av
men erbjudandeplikt i samband med kontrollägarskiften.
4.11.3.1 Länder har regler om erbjudandeplikt
som
Bland de större europeiska länder infört en erbjudandeplikt på
som aktiemarknaden märks först Frankrike. Den franska regeln innebär i korthet att den förvärv aktiemarknaden uppnår mer än
som genom
tredjedel aktiekapitalet eller röstetalet i ett franskt aktieen av marknadsbolag är skyldig att lägga ett bud resterande aktier i bola-
Detsamma är fallet någon innehar mellan en tredjedel och get. om hälften aktiekapitalet eller röstetalet i ett sådant bolag och inom
av loppet år ökar innehavet med minst två procentenheter eller
av ett uppnår majoritet av aktierna eller rösterna.
en
Bland andra europeiska länder med någon form av erbjudandeplikt på aktiemarknaden märks framför allt Belgien, Italien, Schweiz och
Spanien.
Regler erbjudandeplikt finns också i de nordiska grannländema.
om I Danmark upptogs i de s.k. börsetiska reglerna vid Köpenhamns fondbörs redan år 1979 bestämmelse innebörd att den som
en av
förvärv aktier uppnådde kontroll över ett börsbolag skulle genom av erbjuda sig att identiska villkor förvärva resterande aktier i bolaget. I samband med nyligen genomförd reformering den danska börs-
en av
och värdepappershandelslagstiftningen har erbjudandeplikten tagits
den lagen värdepappershandel och fått delvis ny utforrn-
nya om en ning. Det begreppet kontroll har ersatts med en uppräkning av
vaga kontrollkriterier motsvarande dem som finns i det bolagsrättsliga koncembegreppet. Var och exempelvis uppnår än hälften
en som mer
Kommitténs överväganden
av röstetalet i ett börsbolag är alltså tvungen att lägga bud på ett resterande aktier i bolaget. I Norge föreskrivs i lagen handel med värdepapper den om att som genom aktieförvärv uppnår röstande 45 en procent av det totala röstetalet i ett börsbolag skall rikta ett uppköpserbjudande till ägarna av resterande aktier i bolaget.
l Finland slutligen gäller enligt bestämmelser i värdepappersmark-
nadslagen att den som förvärvat aktier representerande mer än två tredjedelar röstetalet i ett börsbolag är skyldig erbjuda sig av att att lösa resterande aktier.
4.11.3.2 Länder som inte har regler erbjudandeplikt om
Bland de europeiska länder i vilka det inte råder någon generell erbjudandeplikt på aktiemarknaden märks, förutom Sverige, framför allt Tyskland och Nederländerna.
I Tyskland är offentliga uppköpserbjudanden mycket sällsynta.
Lagregler i ämnet saknas och näringslivet har starkt sig EGmotsatt
kommissionens förslag till harmoniseringsdirektiv området
se
4.11.5 nedan. Företrädare för näringslivet och aktiemarknaden utarbetade redan i slutet 1970-talet vissa allmänt hållna riktlinjer för av
offentliga uppköpserbjudanden, dessa hade i praktiken mycket
men en begränsad betydelse och innehöll inte något krav den föratt som värvat en viss andel av bolagets aktier skulle lägga ett bud resterande aktier. I samband med nyligen genomförd revidering en av uppköpsriktlinjema har dessa visserligen kompletterats med erbjudandeen plikt som utlöses vid 50 procent röstetalet i ett aktiemarknadsbolag, av men alltjämt avgör i princip varje enskild aktör aktiemarknaden själv om riktlinjerna skall iakttas eller I Nederländerna finns vissa regler kontrollskiften i den fusionsom kod som utarbetades det s.k. Sociala och Ekonomiska Rådet i av början 1970-talet. Koden upptar inte några bestämmelser erbjuav om
dandeplikt.
4.11.4 i Förenta staterna
Rättsläget
Den omfattande uppköpsaktiviteten i det amerikanska näringslivet
under 1980-talet skapade lagstiftaren i delstatema en press att
genom ändringar och tillägg i aktiebolagslagen försvåra s.k. fientliga
292 Kommitténs överväganden
företagsuppköp. Resulatet blev att de allra flesta delstater införde en eller flera anti-takeover statutes med syfte att skydda företagen mot oönskade uppköpsförsök. I två delstater, Maine och Pennsylvania, kom denna lagstiftning att innefatta erbjudandeplikt. I Maine utlöses en erbjudandeplikten vid 25 procent röstetalet och i Pennsylvania vid av 20 procent. I övriga delstater finns inte någon erbjudandeplikt. Lagstiftningen värdepappersområdet, som i motsats till aktiebolagslagstiftningen är federal, utgörs i första hand av Securities Act och Securities and Exchange Act, vilka båda tillkom i början av 1930talet. Lagama upptar lång rad bestämmelser som syftar till att en skydda allmänheten vid handel värdepappersmarknadema, men innehåller inte några bestämmelser om erbjudandeplikt.
4.1 1.5 EG-kommissionens förslag till trettonde
bolagsdirektiv
Under 1980-talet ökade aktiviteten de europeiska aktiemarknadema mycket kraftigt och del därav även antalet offentliga uppsom en köpserbjudanden. I allt fler länder där företagsövertaganden traditionellt baserats förhandlingar mellan köparen och företagets ledning, kom uppköpserbjudanden att riktas direkt till aktieägarna. Den ökade förvärvsaktiviteten och framför allt ett stigande antal gränsöverskridande förvärv där företag från ett land offentliga genom uppköpserbjudanden försökte skaffa sig kontroll över företag i andra länder, utlöste bred debatt villkoren för företagsförvärv i en om Europa. Det denna bakgrund skall att EG-kommissionen i är mot man se decenniets slutskede presenterade ett förslag till trettonde bolagsdirektiv KOM 90 4l6-SYN 186 vars övergripande syfte skulle vara skapa i alla medlemsstater gemensamt minimiskydd för aktieatt ett ägare i samband med offentliga uppköpserbjudanden. Med den brittiska takeover-koden förebild upptog direktivförslaget bestämmelser som rörande bl.a. uppköpserbjudandets utformning, budgivarens informationsplikt och målföretagets agerande under budperioden. Till direktivförslagets centrala bestämmelser hörde också skyldighet for mest en medlemsstaterna att införa erbjudandeplikt aktiemarknaden. Var en och uppnådde tredjedel röstetalet i ett aktiemarknadsen som en av bolag skulle skyldig att erbjuda sig att förvärva resterande aktier vara i bolaget. Direktivförslaget blev föremål för omfattande diskussion avseen ende såväl princip- detaljfrågor. Med beaktande kritiken och i som av
Kommitténs överväganden 293
ljuset av den s.k. subsidiaritetsprincipen presenterade Kommissionen i februari 1996 helt omarbetad version av direktivförslaget KOM
en 95 655, bestående huvudsakligen av ett antal generella principer, som medlemsstaterna skall omsätta i mer detaljerade nationella regler rörande offentliga uppköpserbjudanden. En viktig skillnad i förhållande till det tidigare direktivförslaget är också att dessa principer skall kunna implementeras i medlemsstaterna inte bara genom lagstiftning utan också genom frivilligt tillskapade uppförandekoder eller liknande.
Kommissionen har i det nya förslaget frångått det absoluta kravet erbjudandeplikt i medlemsstaterna. I stället föreskrivs att medlems-
staterna skall se till att för det fall en fysisk eller juridisk person uppnår kontroll över ett börsbolag, minoriteten skyddas ettdera av två sätt. Det ena sättet är erbjudandeplikt. En medlemsstat som väljer det alternativet skall se till att kontrollägaren i fråga lämnar ett bud till övriga aktieägare avseende hela eller väsentlig del av deras aktie-
en innehav till ett pris som tillgodoser syftet att skydda deras intressen. Det andra sättet för medlemsstaterna är att erbjuda andra lämpliga och åtminstone likvärdiga sätt för att skydda minoritetsaktieägare. Direktivet lämnar inget besked om vad som i sammanhanget skall anses som lämpligt och likvärdigt. De diskussioner som föregått det nya förslaget och Kommissionens kortfattade motiv ger vid handen att man på denna punkt framför allt velat erkänna den tyska ståndpunkten att de tyska koncernrättsreglema erbjuder ett fullgott skydd för minoritetsägarna vid kontrollägarskiften, men formuleringen i direktivförslaget utesluter inte andra minoritetsskyddssystem.
Kommissionens nya förslag till trettonde bolagsdirektiv har överlämnats till Rådet för fortsatt beredning.
4.11.6 Erbjudandeplikt i den svenska debatten
Under 1980-talet ökade förvärvsaktiviteten den svenska aktiemarknaden till en rekordhög nivå. Nya aktörer och nya beteenden gjorde sig gällande marknaden och en rad uppköpserbjudanden utvecklades till öppen kamp mellan olika ägarintressen och i vissa fall mellan ägare och företagsledning. Utvecklingen föranledde flera riksdagsledamöter att efterlysa nya spelregler för aktiemarknaden, bl.a. i form av en erbjudandeplikt vid större aktieförvärv. Sålunda motionerade Bengt Silfverstrand m.fl. år 1986 om lagstiftningsâtgärder för att
s
komma till rätta med de uppenbara missförhållanden som i dag i alltför hög grad präglar den svenska aktiemarknaden. En av de åtgärder som motionärerna förordade var en lagstadgad skyldighet för
294 Kommitténs överväganden
den som övertagit 30 procent av aktierna i ett företag att köpa övriga ägares aktier till samma pris.
Lagutskottet remitterade förslaget till en rad myndigheter och organisationer i näringslivet, vilka emellertid till övervägande del motsatte sig detsamma. Bland de instanser som helt avvisade förslaget märks först Industriförbundet och SAF, som bl.a. pekade att en erbjudandeplikt skulle öka kostnadema för kontrollpostförvärv och därigenom minska dynamiken i ägandet. En likartad uppfattning redovisade Bankföreningen som menade att en erbjudandeplikt dels skulle öka kostnaderna för strukturrationaliseringar i näringslivet, dels skulle leda till att åtskilliga bolag antagligen försvann från aktiemarknaden. Helt avvisande också Advokatsamfundet som påpekade att antalet
var övertagandebud sannolikt skulle minska om en erbjudandeplikt infördes och att detta inte skulle vara till fördel för aktieägarna. Fondhandlarföreningen avvisade tanken en erbjudandeplikt vid trettioprocentsnivån, men menade att det kunde finnas skäl för en budplikt vid 50 procent, dvs. då ett koncemförhållande etablerats. Styrelsen för Stockholms fondbörs framhöll i sitt svar att fördelarna med en erbjudandeplikt måste vägas mot risken för en oönskad fastlåsning vid rådande ägar- och strukturmönster och efterlyste ytterligare underlag. Aktiefrämjandet ansåg det inte möjligt att lagstifta i saken och Aktie-
riksförbund tog över huvud taget inte upp frågan om erbjuspararnas dandeplikt i sitt svar Den enda remissinstans som uttalade sig till förmån för motionäremas förslag var Bankinspektionen, men också därifrån efterfrågades en genomlysning av systemets konsekvenser
innan det genomfördes
Lagutskottet avstyrkte sedermera motionen, bl.a. med motiveringen att riksdagen inte borde föregripa regeringens ställningstaganden till den s.k. LEO-kommissionens förslag och resultatet av Ägarutredningens arbete/l l den proposition regeringen i februari 1987 lade
som fram grundval LED-kommissionens förslag berördes emellertid
av
inte frågan om erbjudandeplikt5 och Ägarutredningens ställningstagan-
Motion l985/86:L240. 2Aktiesparama kom senare att ta ställning för en erbjudandeplikt den svenska aktiemarknaden och begärde hösten 1990 att Aktiebolagskommittén skulle behandla frågan med förtur, se skrivelse från Aktiespararna till Aktiebolagskommittén den oktober 1990. 3 Remissyttrandena redovisade i Lagutskottets betänkande 1986/87 Bilaga 4 Lagutskottets betänkande 1986/87:5 30
s. 5 Prop. l986/87:76.
Kommitténs överväganden 295
de i frågan skulle dröja ytterligare ett par år.
Samma LEO-propositionen lades fram, 1987, blev frågan
år som
erbjudandeplikt åter föremål för behandling i lagutskottet då dels om Bengt Westerberg m.fl. fp,‘ dels Christer Eirefelt m.fl. fp7 motionerat i saken. Med hänvisning till risken för att småsparama missgynnas vid större uppköpserbjudanden, krävdes i båda motionerna att
ägare som passerar 30 procent av röstetalet i ett bolag, skulle vara en tvungen att motsvarande villkor erbjuda sig att förvärva resterande aktier i bolaget. Utskottet avstyrkte emellertid även denna gång motio-
med hänvisning till det pågående arbetet inom Värdenerna, nu
pappersmarknadskommittén.
Värdepappersmarknadskommittén lade år 1989 fram sitt betänkande Värdepappersmarknaden i framtiden, vari kommittén med hänvisning bl.a. till riskerna för att många kanske annars önskvärda ägarförändringar aldrig skulle komma till stånd köparen riskerade att
om behöva lösa samtliga eller större delen aktierna i bolaget, kom till
av slutsatsen att övervägande skäl för närvarande talar mot införandet av
en lagstadgad erbjudandeplikt.°
Ägarutredningen, som behandlade frågan i det 1990 avgivna betänkandet Företagsförvärv i svenskt näringsliv, fann det inte heller från
sina utgångspunkter påkallat att i Sverige införa en erbjudandeplikt,
eftersom en sådan ordning skulle höja kostnaderna för kontrollägarskiften i företagen och minska det för näringslivets utveckling nödvändiga incitamentet till omvandling och fömyelse.°
Bengt Westerberg m.fl. fp återkom till frågan i motion 1991,"
en
även denna gång avstyrkte lagutskottet bifall till motionen. Utmen skottet kunde konstatera att frågan nu låg hos Aktiebolagskommittén och fann det därför inte påkallat med något initiativ från riksdagens sida.
° Motion 1986/87:L205. Till stöd för yrkandena åberopas vad som anförts i en i näringsutskottet väckt motion 1986/87:N344. Näringutskottet överlämnade yrkandet om erbjudandeplikt till lagutskottet. 7 Motion 1986/87:N169. Näringsutskottet överlämnade yrkandet om erbjudandeplikt till lagutskottet. 8 Lagutskottets betänkande 1986/87:27 s. 13. ° Värdepappersmarknadeni framtiden SOU 1989:72, 246
s. ° Företagsförvärv i svenskt näringsliv SOU 1990:1, s. 152. " Motion 1990/91:L3ll. ‘Z Lagutskottets betänkande l991/92:LU10 s. 15.
296 Kommitténs överväganden
4.1 1.7 Kommitténs överväganden
Vid närmare granskning de förslag till lagstadgad eller
en av en annat sätt tvingande erbjudandeplikt som presenterats i debatten, kan tre huvudargument urskiljas, nämligen g alla aktieägare skall behandlas lika i samband med ett kontrollägarskifte, g alla aktieägare skall ha del i en eventuell kontrollpremie och g alla aktieägare skall ha rätt att lämna bolaget vid ett oönskat kontrollägarskiñe.
4.11.7.1 Kravet på likabehandling av aktieägarna
Till stöd för kravet erbjudandeplikt åberopas ibland att alla aktieägare måste behandlas lika. Inte sällan görs då också en en hänvisning till den aktiebolagsrättsliga likabehandlingsprincipen. Här gäller det emellertid att skilja mellan två principer.
Den bolagsrättsliga likabehandlingsprincipen kräver att bolags-
behandlar alla aktieägare lika. Finns det i bolaget aktier med organen olika rätt i bolaget, skall ägare till aktier slag behandlas lika.
av samma Principen handlar relationen mellan å ena sida bolaget och dess
om
och å andra sidan bolagets ägare. Den handlar inte om relationen organ mellan bolagets ägare eller om relationen mellan dessa ägare och en presumtiv ägare i bolaget.
En likabehandlingsprincip är den i vissa avseenden råder
annan som
aktiemarknaden, t.ex. i samband med offentliga uppköpserbjudanden. Det är en princip som vuxit fram i ett samspel mellan aktörerna
marknaden, marknadsplatsema och olika övervakningsorgan och
i första hand syftar till att upprätthålla allmänhetens förtroende för som aktiemarknaden. Varierande från ett land till ett annat kommer principen till uttryck i frivilligt antagna uppförandekoder, i börsregler och i viss utsträckning även i lagstiftning.
I Sverige manifesteras principen om likabehandling på aktiemarkna-
den bl.a. i NBK:s rekommendationer rörande offentliga uppköpserbjudanden. Principen medför bl.a. att alla innehavare av aktier med identiska villkor skall erbjudas identiskt lika vederlag aktie. NBK har
per emellertid inte ansett likabehandlingsprincipen kräva att en erbjudandeplikt skall gälla för den uppnår kontroll över ett aktiebolag utan
som att förvärva samtliga aktier i bolaget. Rekommendationema upptar inte någon bestämmelse om erbjudandeplikt.
3 NBK:s rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv 1988 II:5.
Kommitténs överväganden 297
Kravet likabehandling som åberopas till stöd för erbjudande-
en plikt bygger enligt kommitténs uppfattning missuppfattning
en av den bolagsrättsliga likabehandlingsprincipens innebörd.
4.11.7.2 Kravet på andel i kontrollpremie
Ett argument för erbjudandeplikt som är nära förknippat med kravet likabehandling av aktieägarna är att alla aktieägare i ett bolag som blir föremål för ett kontrollägarskifte i förekommande fall skall ha del i
en erlagd kontrollpremie. Resonemanget knyter an till en numera föråldrad och starkt ifrågasatt teori i den amerikanska juridiska doktrinen, nämligen att rätten att besluta om hur ett bolags resurser skall utnyttjas är en tillgång som tillhör bolaget och därmed alla dess ägare i proportion till aktieinnehavet The Corporate Asset Theory. Den som uppnår kontroll över ett bolag genom att förvärva mindre än samtliga aktier och betalar för kontrollen genom att köpa aktierna till överkurs, skall därför vara tvungen att ge ägarna till resterande aktier motsvarande erbjudande. De skall detta sätt tillförsäkras sin del i kontrollvärdet. Teorin lanserades i Förenta staterna i början av 1930-talet, slog
men aldrig igenom i domstolspraxis eller lagstiftning.
Inte heller i Europa har teorin om kontroll som en tillgång som tillhör bolaget vunnit något allmänt stöd. I Tyskland har frågan
om samtliga aktieägares rätt till andel i s.k. Paketzuschlag diskuterats med anknytning till aktieägarnas lojalitetsplikt. De tyska domstolarna har emellertid inte ansett lojalitetsplikten kräva att den som förvärvar en kontrollpost i ett aktiebolag riktar motsvarande erbjudande till övriga ägare för att det sättet göra dem delaktiga i kontrollpremien. Inte heller i Nederländerna har domstolarna accepterat att kontrollvärdet i en aktiepost skall delas lika mellan bolagets ägare. I Frankrike och Belgien kom visserligen det börsrättsliga regelverket förhållandevis tidigt att reagera mot kontrollpremier i samband med överlåtelser av större aktieposter, men reglerna är inte uttryck för någon allmän accept av The Corporate Asset Theory. Detsamma synes, trots bestämmelserna om erbjudandeplikt i takeover-koden, fallet i Stor-
vara britannien.
I Sverige har teorin om kontroll som en tillgång tillhör bolaget
som rönt en mycket begränsad uppmärksamhet och inte alls anförts som argument för erbjudandeplikt. Kommittén tillmäter den därför inte någon betydelse.
298 Kommitténs överväganden
4.11.7.3 Kravet på att kunna lämna bolaget vid oönskade
kontrollägarskiften
Det grundläggande argumentet för en erbjudandeplikt är att bolagets ägare i samband med ett kontrollägarskifte skall ha möjlighet att dra sig bolaget. Kvarvarande ägare should have the opportunity to get
ur out of the they do not like what has happened skriver
company Takeover-panelen i kommentar till bestämmelsen i takeover-koden.
en Ett kontrollägarskifte, riskerar att sänka värdet bolagets
menar man, aktier, varför missnöjda ägare skall erbjudas en möjlighet att lämna bolaget villkor de sålt sina aktier till kon-
samma som ägare som trollägaren.
Resonemanget har från flera håll kritiserats för att utgå från ett ogrundat antagande att kontrollägarskiften typiskt sett skulle vara
om till skada för bolagets övriga ägare och att det under alla omständigheter är ologiskt att ålägga kontrollaktieägaren en erbjudandeplikt innan det visats att någon sådan skada uppkommit. I sammanhanget har också pekats den bristande konsekvensen i att å sidan
ena garantera aktieägare möjlighet att lämna bolaget om någon skaffar
en sig effektiv kontroll över bolaget, medan någon motsvarande rätt till utträde traditionellt inte tillerkänns minoriteten för det fall en kontrollägare uppnår i beslutshänseende betydelsefulla nivåer som ex-
mer empelvis hälften, två tredjedelar eller tre fjärdelar röstetalet i bola-
av get. Kommittén ansluter sig till den kritiken.
Kravet möjlighet att lämna bolaget vid oönskade kontroll-
en ägarskiften har i doktrinen också diskuterats i ljuset av den skyldighet
i vissa länder föreligger för ett moderbolag i en koncern att under som vissa förutsättningar lösa ut minoritetsaktieägare i dotterbolag. En del
att erbjudandeplikt närmast är variant eller utvidgning av menar en en denna skyldighet. Då emellertid denna skyldighet typiskt sett inträder först moderbolaget uppnår 90 eller 95 procent av aktierna i dotter-
om bolaget och därmed ofta utsläcker olika typer minoritetsrättigheter,
av har mot resonemanget med rätta invänts att en erbjudandeplikt som utlöses redan vid exempelvis tredjedel röstetalet går väsentligt
en av längre än vad i det perspektivet kan påkallat.
som anses
Finns det då något empiriskt belägg för att kvarvarande aktieägare förlorar ett kontrollägarskifte inte omfattar bolagets samtliga
som aktier Frågan har i den ekonomiska forskningen belysts genom studier
aktiekursreaktioner i anslutning till större ägarskiften. Resultaten av från såväl utländska svenska studier använt sig av denna
som som metod stöder inte antagandet att kontrollägarskiften leder till förluster för övriga ägare, tvärtom. Förvärv större aktieposter, där-
snarare av
Kommitténs överväganden 299
ibland kontrollposter, leder genomsnittligt sett till stigande aktiekurser.
I en svensk studie av aktiekursernas förändring i anslutning till samtliga blocktransaktioner 104 transaktioner minst tio procent
om av röstetalet i de svenska aktiemarknadsföretagen under perioden 1984- 1988, konstateras att det inte finns något stöd för hypotesen kon-
att trollen i företagen förvärvas för att något sätt ut övriga aktie-
suga ägare Det kan naturligtvis finnas enstaka undantag, i
men genomsnitt får aktieägarna högre förmögenhet. Sandström 24
en s.
4.l1.7.4 De svenska aktiemarknadsbolagens ägarstruktur
Tanken erbjudandeplikt har sitt i Storbritannien. Ägar-
en ursprung strukturen i de brittiska storföretagen kännetecknas i förhållande
av en till andra europeiska länder låg koncentrationsgrad. Strukturen påminner förhållandena i amerikanska än i kontinentaleuropeiska
mer om och svenska företag. Den i takeover-koden fastlagda gränsen för erbjudandepliktens utlösande 30 procent röstetalet är ett försök från
av Panelens sida att med utgångspunkt ijust den brittiska ägarstrukturen ange hur stort aktieinnehav krävs för att typiskt sett uppnå effek-
som tiv kontroll" i ett brittiskt aktiemarknadsbolag. l andra länder
ser ägarstrukturen annorlunda ut.
De svenska aktiemarknadsföretagens ägarstruktur är mycket koncentrerad. Den största ägarens andel av röstetalet uppgår i genomsnitt till 49 procent och de fem största ägarnas sammanlagda andel i
genomsnitt till 74 procent av röstetalet i företagen. l omkring tre fjärdedelar av samtliga svenska aktiemarknadsföretag finns det i dag ägare eller
en ägargrupp som innehar en röstandel större än den London-
som börsen utlöser en erbjudandeplikt. En jämförelse över tiden dess-
ger utom vid handen att koncentrationen fortlöpande ökar.
Den höga koncentrationen i ägarstrukturen återspeglas också i den på bolagsstämman representerade röstandelen, vilket i sin tur påverkar hur stor röstandel är nödvändig för att uppnå effektiv kontroll.
som En undersökning av situationen i samtliga bolag med aktier noterade på Stockholms Fondbörs A-lista vid ingången I993 exklusive
av bolag där det antal röster varje ägare har rätt att bolags-
som avge stämman begränsas grund bestämmelser i lag eller bolagsord-
av ning ger vid handen att i genomsnitt 78 procent röstetalet
av var företrätt vid ordinarie stämma våren 1992. Den för effektiv kontroll nödvändiga röstandelen uppgick i dessa bolag sålunda till i genomsnitt 39 procent. l en femtedel av företagen 90 procent eller
var mer av röstetalet företrätt vid stämman och gränsen för effektiv kontroll
300 Kommitténs överväganden
följaktligen 45 procent eller högre.
Flera undersökningar visar också att det i betydande utsträckning förekommer handel med stora aktieposter i de svenska aktiemarknadsföretagen. studie utförd kommitténs uppdrag identifieras för
l en perioden 1985-1990 sammanlagt 180 förvärv som medförde att förvärvaren uppnådde ett aktieinnehav minst tredjedel av röstetalet
om en i bolaget. l genomsnitt ledde förvärven till ett innehav om 51 procent
röstetalet. l två tredjedelar förvärven stannade köparen vid den av av uppnådda röstandelen, medan han i en tredjedel av fallen så småning-
lämnade ett offentligt erbjudande om förvärv av resterande aktier. om
4.1 1.8 Kommitténs slutsatser
Frågan erbjudandeplikt bör införas den svenska aktie-
om en marknaden kan inte avgöras med ledning av rättsliga principer. Vad saken gäller är avvägning mellan å ena sidan den påverkan en
en erbjudandeplikt skulle ha ägarfunktionen i företagen och å andra sidan risken för att kontrollägarskiften skadar bolagets övriga ägare.
Ett effektivt resursutnyttjande i näringslivet är av grundläggande betydelse för ekonomisk tillväxt och välfärd. För detta krävs en fortlöpande övervakning att näringslivets resurser dels utnyttjas så väl
av
möjligt vid varje tillfälle, dels styrs till de företag och produksom tionsenheter producerar i enlighet med efterfrågan.
som
I denna fyller företagens ägare viktig funktion. Vinst-
process en utsikten skapar incitament hos existerande och potentiella ägare att söka information företagens framtida möjligheter och att försöka
om realisera det ekonomiska värdet denna. information genom att via
av bolagsstämman påverka företagens verksamhet.
Råder det oenighet mellan ägarna vilket sätt ett företags
om
bäst kan utnyttjas, är endast den ägare som kontrollerar bolaresurser get garanterad möjligheten att kunna omsätta sin bedömning i praktisk handling och tillgodogöra sig värdet den insamlade informationen.
av Kontrollposter aktier har därför ett ekonomiskt värde som är högre
av än värdet på varje aktie för sig i samma post. Aktie-
summan av marknadens uppgift är i det sammanhanget att överföra resurserna till den värderar dem högst, dvs. att möjliggöra ett kontrollägarskifte
som i bolaget.
Kommittén strävar efter lösningar skapar förutsättningar för en
som stark ägarfunktion. I ett tidigare betänkande har kommittén exempelvis avvisat tanken att avskaffa eller ytterligare begränsa möjligheterna för företagen ut aktier med olika röstvärden och föreslagit att
att ge
Kommitténs överväganden 30l
den nuvarande regeln om att ingen får rösta för mer än 20 procent av de på stämman företrädda aktierna avskaffas, allt i syfte att bevara och förstärka ägarfunktionen i företagen.
Det är för kommittén tydligt att en erbjudandeplikt skulle fördyra och i vissa fall helt omöjliggöra såväl successiv uppbyggnad
en av kontrollposter som direkta kontrollpostförvärv. Antag att en lag skulle ålägga den som förvärvat aktier representerande en tredjedel av röstetalet i ett aktiebolag att erbjuda sig att förvärva återstående aktier i bolaget. Den som i nu gällande ordning skulle beredd att betala
vara ett visst pris för denna aktiepost, skulle då vara tvungen att kalkylera dels med möjligheten att behöva betala ett kanske tre gånger så högt pris, dels med den ökade risk som följer med ett mycket koncentrerat aktieinnehav.
En erbjudandeplikt skulle också ha negativa effekter för den som önskade sälja sina aktier i ett bolag, kanske för att investera i ett bolag med bättre framtidsutsikter. En erbjudandeplikt skulle reducera antalet potentiella köpare som skulle kunna och vilja köpa en hel kontrollpost
en gång. Men den skulle också påverka marknaden för alla aktier. Den som i det nyssnämnda exemplet förvärvat strax under en tredjedel av aktierna i ett bolag, skulle inte kunna köpa ytterligare post aktier
en och därigenom utlösa en erbjudandeplikt som han inte hade möjlighet eller vilja att fullgöra. En erbjudandeplikt skulle därför försvåra för ägare inte bara av större utan också av mindre aktieposter att finna köpare till sina aktier.
Det starkaste motivet för en erbjudandeplikt är att den anses ge minoriteten och särskilt då småspararna en möjlighet att komma ur ett bolag efter ett ägarskifte som de ogillar. Kommittén har den uppfattningen att ett starkt minoritetsskydd behövs bl.a. för att upprätthålla allmänhetens förtroende för aktier som sparform. Kommittén har i tidigare betänkanden föreslagit höjda majoritetskrav och andra traditionella aktiebolagsrättsliga åtgärder i detta syfte och föreslår ytterligare sådana åtgärder i förevarande betänkande.
Vid en prövning av om nu nämnda traditionella aktiebolagsrättsliga åtgärder till skydd för minoriteten skall kompletteras med regler om erbjudandeplikt är det, utöver vad som ovan anförts om ägarfunktionen och risken för en petriñering av svenskt näringslivs ägarstruktur, av intresse att väga också följande. Småspararnas direkta aktieägande svarar endast för en marginell andel i storlekordningen 10-15 procent av riskkapitalet i de svenska aktiemarknadsbolagen och erbjudande-
en plikt kan inte tänkas att ändra den saken. Till detta kommer att kontrollägarskiften långt ifrån alltid missgynnar övriga aktieägare. Såväl svenska som utländska studier pekar att sådana skiften tvärt-
302 Kommitténs överväganden
om typiskt sett gynnar dem.
På grund av det anförda Föreslår kommittén inte någon lagfäst
erbjudandeplikt den svenska aktiemarknaden.
Författningskommentar
Förslaget till
Lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385
1 kap. Inledande bestämmelser Privata och publika aktiebolag 1 § Paragrafen motsvarar l kap. 2 § ABL. Kommittén föreslår endast
en mindre redaktionell ändring.
Aktiekapital 2 § Paragrafen motsvarar l kap. 3 § ABL.
Aktieägarnas betalningsansvar 3 § Paragrafen motsvarar l kap. 1 § ABL. Kommittén föreslår att i bestämmelsen erinras om det personliga betalningsansvar som kan
uppkomma enligt förslagets 19 kap. 2 Kommittén föreslår också vissa redaktionella ändringar.
Förbud att sprida av privata aktiebolag utgivna aktier
m. m. 4 § Paragrafen motsvarar 1 kap. 4 § ABL. Kommittén föreslår endast vissa mindre redaktionella ändringar.
Koncern 5 § Paragrafen motsvarar 1 kap. 5 § ABL.
6 § Paragrafen motsvarar l kap. 6 § ABL.
304 Författningskommentar
2 kap. Aktiebolags bildande
Bolagsbildning
1 § I denna paragraf huvuddragen i bolagsbildningsprocessen. ges Som utvecklas i den allmänna motiveringen kan som helst ta vem initiativ till bilda ett aktiebolag under förutsättning att han
att stifta
har vanlig och processhabilitet. Självklart kan liksom f.n. initiapartstivet tas flera tillsammans. av personer Första stycket punkten 1 att stiftarna skall upprätta en stifanger telseurkund och bolagsordning. Det är de grundläggande dokumenen i bolagsbildningsprocessen. Vad de skall innehålla anges i 2-5 §§. ten Varje stiftare måste teckna sig för aktier i bolaget. Det framgår av Tillsammans skall stiftarna teckna samtliga aktier i bolaget.
punkten
Aktieteckningen sker i stiftelseurkunden. Någon särskild teckningslista skall alltså inte förekomma, självfallet kan teckningen ske en men bilaga till stiftelseurkunden. För att bolaget skall kunna bildas måste stiftarna aktietilldelningen. vara ense om l stiftelseurkunden skall finnas uppgift teckningskursen 2 §. om Däremot behöver den inte innehålla några uppgifter betalningstiden om eftersom samtliga aktier förutsätts till fullo betalda när stiftelsevara urkunden undertecknas punkten 3. Bildas bolaget av mer än en stiftare bör de ha kommit överens när betalningen skall ske. En om sådan överenskommelse betalningstid är emellertid inte bindande. om Det följer rnotsatsvis andra stycket. av Kontant betalning skall erläggas insättning på bankräkning. genom Betalning med apportegendom skall ske ett sådant sätt att egendomen blir fredad mot anspråk från aktietecknarens borgenärer. l gällande rätt bildas bolaget beslut detta den kongenom om stituerande stämman. lnnan bolaget har registrerats kan det inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter 2 kap. 13 § ABL. Detta medför emellertid inte utan vidare att egendom har förvärvats av som bolaget före registreringen kan tas i anspråk för aktieägares, styrelseledamöters eller andra bolagsföreträdares skulder. l varje fall står det klart egendom, utgör likvid för tecknade aktier, redan före att som bolagets registrering är skyddad mot anspråk från de olika bolagsintressenternas fordringsägare. Se NJA 1984 s. 595. Med komegna mitténs förslag ersätter undertecknandet stiftelseurkund beslutet av den konstituerande stämman medan ordningen i övrigt är oförändrad. Av andra stycket följer inte samtliga stiftare fullgör sitt att om betalningsâtagande och undertecknar stiftelseurkunden, frågan om att
bilda bolaget förfaller.
Férfattningskommentar 305
I bolagsbildningsärendet måste kontrolleras att bolaget tillförts aktiekapital motsvarande åtminstone lägsta tillåtna belopp enligt aktiebolagslagen. Vidare måste kontrolleras att bundet kapital i den omfattning som anges i stiftelseurkunden inbetalts till bolaget. Den kontrollen sker i dag med hjälp av intyg från bank beträffande kontant betalning och från revisor beträffande betalning med apportegendom eller eljest med vissa särskilda villkor.
I den ordning som nu föreslås försvinner de särskilda intygen från banker och revisorer och ersätts öppningsbalansräkning
av en som skall granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor punkten 4. Att varje aktiebolag skall upprätta en öppningsbalans följer 11 §
av tredje stycket bokföringslagen 1976:125 föreskriver att när
som
bokföringsskyldighet inträder, balansräkning utan dröjsmål skall
upprättas och tas i årsbok. I gällande rätt torde den konstituerande stämman vara den avgörande tidpunkten, vilket i den föreslagna
nu ordningen närmast motsvarar undertecknandet stiftelseurkunden. I
av det följande föreslås att öppningsbalansen skall göras så snart betalning för samtliga aktier erlagts. Då föreligger nämligen förutsättningar för att fullfölja bolagsbildningen och man kan räkna med att i praktiken öppningsbalansen och stiftelseurkunden kommer att färdigställas i ett sammanhang.
Som framgår av det följande skall revisorn vid sin granskning av öppningsbalansen särskilt pröva huruvida bolaget tillförts bundet kapital i den omfattning i stiftelseurkunden samt uttala sig
som anges om betydelsen av sådana särskilda villkor för bolagsbildningen som innebär framtida förpliktelser för bolaget.
När enligt en av auktoriserad eller godkänd revisor granskad och godkänd öppningsbalans bolaget tillförts hela det bundna kapital som anges i stiftelseurkunden, kan stiftama fullfölja bolagsbildningen. Det sker genom att stiftelseurkunden undertecknas samtliga stiftare
av punkten 5. Stiftelseurkunden skall dagtecknad eftersom bolaget
vara anses bildat denna dag om bolaget blir registrerat.
När stiftelseurkunden undertecknats samtliga stiftare får belopp
av som satts på bankräkning som betalning for tecknade aktier lyftas av bolagets firmatecknare enligt urkund, 2 Motsvarande
samma se gäller apportegendom finns i förvar hos tredje
som en man.
Om revisorns granskning av öppningsbalansen vid handen att
ger t.ex. värdet på apportegendom är lägre angivits i stiftelseur-
än som kunden, kan stiftama justera denna till överensstämmelse med öppningsbalansen och fullfölja bolagsbildningen under förutsättning naturligtvis att bolaget enligt balansräkningen tillförts aktiekapital motsvarande minst det lägsta belopp som lagen tillåter. På motsvarande
306 Författningskommentar
sätt kan, stiftare återkallar sin aktieteckning sedan han fullgjort
om en sin betalning och öppningsbalans upprättats, övriga stiftare överta hans aktier, ersätta honom för vad han betalat för aktierna och fullfölja bolagsbildningen.
Över huvud taget gäller att stiftelseurkunden innan den undertecknats bara är ett utkast. Det framgår ordet färdigställa i lag-
av texten. Det innebär att stiftama har fria händer att justera innehållet med de begränsningar följer öppningsbalansen. Är de beredda
som av att upprätta öppningsbalans kan de företa ännu mera omfattande
en ny ändringar och därmed bolagsbildningsförfarandet från början.
börja om
Det sista steget i bolagsbildningsprocessen är att ansöka om bola-
gets registrering hos PRV punkten 6.
I andra stycket föreskrivs att teckning av aktier blir bindande för aktietecknaren när han betalat aktierna och stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare. Innan stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare kan varje stiftare återkalla sin aktieteckning. Möjligheten att återkalla en aktieteckning kan emellertid inte stå öppen under hela bolagsbildningsprocessen. Hänsynen till de övriga stiftama talar för att när samtliga stiftare undertecknat stiftelseurkunden det inte längre bör möjligt att återkalla en aktieteckning. För denna tid-
vara punkt talar också att bolaget från och med denna dag har rätt att lyfta betalningen för aktierna i bolaget. Kommittén har utformat sitt förslag i enlighet härmed.
Enligt tredje stycket anses bolaget ha bildats när stiftelserkunden undertecknats samtliga stiftare under förutsättning naturligtvis att
av PRV bifaller ansökan om bolagets registrering. Det är en mindre skillnad i förhållande till gällande rätt där bolaget bildas genom beslut
konstituerande stämma.
Genom PRV:s beslut att registrera bolaget fastställs aktiekapitalet till det belopp som angivits i stiftelseurkunden och som motsvarar det sammanlagda nominella värdet de tecknade och betalda aktierna.
av
Stiftelseurkundens innehåll
2 § Första stycket motsvarar 2 kap. 3 § första stycket l ABL. Enligt stycket skall teckningskursen alltid anges i stiftelseurkunden.
Varje stiftare skall teckna sig för aktier i det bolag skall bildas.
som Tillsammans skall stiftama teckna samtliga aktier i bolaget. Teckningen sker i stiftelseurkunden. Aktieteckningama i förening med
uppgiften om teckningskursen och bolagsordningens uppgift om aktiemas nominella belopp gör det möjligt att exakt bestämma hur stort aktie-
kapital och hur stor överkursfond bolaget kommer att ha när det bildas. l andra styckets första mening finns det grundläggade förbud mot underkurs som i dag finns i 2 kap. 2 § andra meningen ABL. Förbudet gäller såväl vid kontant betalning vid betalning sätt. som annat Efterlevnaden av förbudet kontrolleras revisorn i samband med av granskningen av öppningsbalansen. Skulle granskningen vid handen ge att t.ex. apportegendom som lämnas stiftare betalning för av en som aktier inte har det i stiftelseurkunden angivna värdet, kan stiftaren, i motsats till vad som gäller enligt 2 kap. 2 § andra stycket ABL inte förpliktas betala skillnaden kontant. I sådan situation följer l § en av att valet står mellan att stiftaren frivilligt betalar vad fattas, som stiftelseurkunden justeras till överensstämmelse med öppningsbalansen eller frågan om bolagets bildande förfaller. I 2 kap. 2 § ABL finns en utförlig reglering betalning med av apportegendom. Skall aktie kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta någon egendom än eller med rätt eller annan pengar plikt för bolaget att överta egendom mot annat vederlag än aktier apport, får värdet apportegendomen inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Denna föreskrift täcks det universella förav budet mot underkurs. Att detta förbud respekteras skall enligt kommitténs förslag liksom för närvarande kontrolleras i registreringsärendet. Det sker emellertid inte särskilda revisorsintyg att genom om apportegendom inte i stiftelseurkunden åsatts ett högre värde än det verkliga värdet för bolaget. I stället skall den revisor granskar som öppningsbalansen på balansräkningen teckna förklaring moten av svarande innebörd, om han anser sig kunna godkänna innehållet. Denna ordning garanterar att förbudet mot underkurs i samband med apport respekteras. Någon motsvarighet till de nyssnämnda bestämmelserna i 2 kap. 2 § ABL har därför inte upptagits. I sistnämnda paragraf föreskrivs dessutom att endast sådan egendom som är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom. Emellertid framgår det föregående att kommittén av föreslår att revisorns godkännande öppningsbalansen skall ske av genom en förklaring av innebörd att apportegendom inte i stiftelseurkunden åsatts ett högre värde än det verkliga värdet för bolaget. Det är osannolikt att en auktoriserad eller godkänd revisor tillmäter egendom som lämnas betalning för aktier något verkligt värde för som bolaget med mindre egendomen kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. Kommittén har därför stannat för att inte uppta motsvarande bestämmelse i sitt förslag. Andra stycket andra meningen innehåller ett förbud betala mot att aktier med åtagande att utföra arbete eller tillhandahålla tjänst. Bestäm-
308 Fdrfattningskommentar
melsen har sin motsvarighet i 2 kap. 2 § första stycket sista meningen
ABL. Tredje stycket innehåller bestämmelser sättet för betalning av om tecknade aktier. Bestämmelserna kontant betalning har sin motom svarighet i 2 kap. 12 § första stycket ABL medan föreskriften om apportegendom Kravet att aktierna, i förstnämnda fall, skall är ny. betalas insättning konto hos svenskt bankinstitut har i förgenom slaget krav betalning konto hos bank i Sverige. ersatts av ett en Att betalningen erlagts föreskrivet sätt kontrolleras revisorerna i av
samband med granskningen av öppningsbalansen.
Har frågan bolagets bildande förfallit skall enligt fjärde stycket om stiftama återbetala de belopp betalats för tecknade aktier och som uppkommen avkastning. Bestämmelsen motsvarar med viss redaktionell ändring 2 kap. 12 § andra stycket sista meningen ABL. I aktiebolagslagen finns i dag bestämmelse att betalning för en aktier får lyftas för bolaget först när hela det belopp skall betalas som i på det för ändamålet Öppnade bankkontot och styrelse pengar satts valts. Med kommitténs förslag till bolagsbildningsförfarande behövs
inte någon sådan bestämmelse.
3 § Paragrafen 2 kap. 3 § andra och tredje styckena ABL. motsvarar Definitionen apport har överförts från 2 kap. 2 § ABL till 2 § andra stycket i förslaget hänvisar till punkterna 1 och 2 i förslagets 3 § som första stycket. Några sakliga ändringar har inte åsyftats.
4 § Paragrafen 2 kap. 3 § fjärde stycket ABL. Bestämmelsen får motsvarar sin betydelse för revisorns granskning öppningsbalansen. Genom av kraven bl.a. två års balans- och resultaträkningar för rörelse som utgör apportegendom, tillförsäkras revisorn ett gott underlag för sin prövning egendomens värde. Det får anses ligga i sakens natur att av balans- och resultaträkningar för kortare perioder skall accepteras om rörelsen existerat kortare tid än två år. I 2 kap. 3 § femte stycket ABL finns bestämmelser om vad som gäller för det fall stiftelseurkunden inte har det föreskrivna innehållet. l så fall är den bestämmelse inte redovisats eller redovisats ett som missvisande sätt utan verkan mot bolaget. Någon motsvarande bestämmelse har inte upptagits i kommitténs förslag. Det får ankomma på
revisorn i samband med granskningen öppningsbalansen se till
att av han har det i lagen föreskrivna materialet. l övrigt hänvisas till att framställningen under 6 § nedan.
Fdtfattningskommentar 309
Bolagsordningens innehåll
5 § Stiftarna skall upprätta bolagsordning skall fogas till stiftelse-
en som urkunden. Till skillnad mot gällande rätt är det inte fråga om ett förslag till bolagsordning utan slutlig produkt, låt vara att den kan
en komma att justeras under handläggningen hos PRV t.ex. därför att stiftarnas val firma inte kan godtas myndigheten. Paragrafen
av av
lagens minimikrav bolagsordningens innehåll. Uppräkningen anger är inte uttömmande. Skall det i bolaget exempelvis finnas eller kunna
ut aktier olika slag, skall detta framgå av bolagsordningen. ges av
Första och andra stycket motsvarar i allt väsentligt 2 kap. 4 § första och andra stycket ABL. De två ändringar som har gjorts är rent redaktionella. Den första innebär att den nuvarande definitionen på nominella beloppet i 2 kap. 2 § ABL finns i första stycket punkten Den andra innebär att den nuvarande punkten 6 som behandlar antal styrelseledamöter och revisorer och deras mandattid delas upp i två punkter, 6 för styrelsen och 7 för revisorerna.
I tredje stycket har upptagits ett krav att det av bolagsordningen i förekommande fall skall framgå att bolaget helt eller delvis har ett annat syfte än att bereda aktieägarna vinst. Bestämmelsen motsvarar närmast 12 kap. 1 § andra stycket ABL.
Fjärde stycket överensstämmer med 2 kap. 4 § tredje stycket ABL.
Aktieteckning med villkor
6 § I 2 kap. ABL finns bestämmelser om vad som händer om lagens bestämmelser om stiftelseurkundens innehåll sätts sidan eller om aktie tecknas med villkor strider mot stiftelseurkunden. Dessa
som bestämmelser skall skydda framför allt allmänheten som, i förlitan att stiftelseurkundens uppgifter fullständigt och korrekt redovisar villkoren för bolagsbildningen, tecknar aktier i bolaget. I den av kommittén föreslagna ordningen är det aktietecknama själva som har undertecknat stiftelseurkunden. Bestämmelsemai stiftelseurkunden kan dessutom inte genomdrivas med tvång innan stiftama i enighet undertecknat handlingen. Det gör att förutsättningarna för regleringen har ändrats i grundläggande avseenden. Som framgått av det föregående har kommittén följdriktigt inte funnit det påkallat att ta upp någon motsvarighet till 2 kap. 2 § andra stycket eller 2 kap. 3 § femte stycket ABL i sitt förslag.
Första stycket motsvarar nännast 2 kap. 5 § andra stycket ABL och innebär att ett av en stiftare uppställt villkor som inte stämmer överens
310 Författningskommentar
med stiftelseurkunden inte kan göras gällande. Om exempelvis en av stiftama vid sin teckning av aktier, muntligen eller i brev till de övriga stiftama, förklarar att hans teckning gäller endast under den förutsättningen att ett företag han äger får teckna ett visst avtal med
som bolaget när detta har blivit registrerat, kan detta villkor inte åberopas
stiftaren i fråga. Han kan inte med utsikt till framgång föra en av fullgörelsetalan mot bolaget med yrkande att bolaget skall förpliktas ingå det avtal han avsåg med sitt förbehåll.
som
Andra stycket motsvarar 2 kap. 5 § sista stycket ABL, som reglerar situationen när villkor i stiftelseurkunden inte uppfyllts. Om, för att ta ett exempel, stiftare genomdrivit ett förbehåll i stiftelseurkunden om
en att hans företag skall sluta visst avtal med bolaget efter registreringen
bolaget sedan vägrar att göra detta, leder denna vägran inte till att men stiftaren blir fri från sin teckning. Däremot kan stiftaren i motsats till vad som var fallet i det nyssnämnda exemplet genom fullgörelsetalan tvinga bolaget att fullgöra sin förpliktelse enligt stiftelseurkunden.
Paragrafen kan inte tillämpas annat än vid en tidpunkt då alla stiftare redan har erlagt full betalning för sina aktier. Den praktiska betydelsen av paragrafen skall därför inte överdrivas.
Vissa uppgifter i stiftelseurkunden
7 § Enligt 2 kap. 8 § fjärde stycket ABL skall konstituerande stämma väljas styrelse och revisorer. Den nyvalda styrelsen måste sammanträda innan bolaget kan registreras med hänsyn till att uppgift om bolagets firmatecknare och verkställande direktör skall lämnas i registreringsärendet 2 § första stycket 3 ABF. De nämnda uppgifterna om bolagsfunktionärerna skall enligt kommitténs förslag i stället lämnas i stiftelseurkunden. Bestämmelser detta har upptagits i förevarande para-
om graf.
Granskning av ippningsbalansrakningen
8 § l paragrafen preciseras revisorns uppgifter vid den granskning av öppningsbalansen föreskrivs i l § första stycket
som
Bestämmelserna iförsta .stycket motsvarar närmast 2 kap. 9 § andra stycket ABL. En nyhet är att det ankommer revisorn att pröva om kontant betalning för aktier verkligen betalats bankräkning. Det kan revisorn avgöra med hjälp kontokurant från banken eller
av annat sätt han finner lämpligt. Revisorn skall också pröva om
som apportegendom skall utgöra betalning för aktier avskilts ett sätt
som
F örfattningskommentar 3 1 1
som skyddar egendomen mot anspråk från aktietecknares borgenärer.
Men revisorn skall inte bara kontrollera att full betalning för tecknade aktier kommit in. Han skall också kontrollera att förbudet mot underkurs respekterats och att alltså apportegendom inte övervärderats i stiftelseurkunden. En nyhet i förslaget är att revisorn särskilt skall uppmärksamma bestämmelser i stiftelseurkunden som ålägger bolaget förpliktelser i framtiden. Sådana framtida förpliktelser bör om möjligt åsättas ett värde så att det går att bedöma om bolagets aktiekapital är till fullo täckt av det egna kapitalet. Går det inte att ange något värde bör förpliktelsen i öppningsbalansen redovisas inom linjen.
Över granskningen skall revisorn, enligt andra stycket,
avge yttrande som tecknas på öppningsbalansen eller sätts upp särskilt. I sistnämnda fall skall revisorn balansräkningen teckna hänvisning till yttrandet, jfr 10 kap. 9 § ABL.
Det tredje stycket överensstämmer med 2 kap. 9 § andra stycket tredje och fjärde meningarna ABL.
Balansräkningen och revisorns yttrande skall ges i registreringsärendet och ingå i PRV:s beslutsunderlag.
Registreringskrav
9 § Paragrafen motsvarar närmast 2 kap. 9 § första, andra och fjärde stycket ABL.
Första stycket motsvarar 2 kap. 9 § första stycket ABL.
Andra stycket är nytt. Det innehåller en allmän erinran om PRV:s skyldighet att vid anmälan om registrering pröva att bestämmelserna i aktiebolagslagen och andra författningar av betydelse i sammanhanget iakttagits.
Tredje stycket inleds med en uppräkning av vilka handlingar som skall ligga till grund för PRV:s prövning, nämligen stiftelseurkunden, bolagsordningen, öppningsbalansen och revisorsyttrandet.
En första förutsättning för att bolaget skall registreras är att bolagets aktiekapital står i överensstämmelse vad föreskrivs
som om detta i bolagsordningen. Bolagsordningens bestämmelser i ämnet måste naturligtvis i sin tur vara förenliga med aktiebolagslagens bestämmelser.
Bolagets aktiekapital är produkten av antalet tecknade aktier och aktiernas nominella belopp. Några aktier förverkas grund
som av bristande betalning finns inte i den föreslagna ordningen. Punkten 1 har därför kunnat förenklas något jämfört med gällande rätt.
Punkten 2 sammanfattar 2 kap. 9 § andra stycket 2-4 ABL. Kravet
312 Författningskommentar
godtagbar betalning syftar bestämmelserna apport och för-
om budet mot underkurs. Visar revisorns yttrande att apportegendom som lämnats betalning för aktier inte är värd det belopp som angivits i
som stiftelseurkunden är betalningen inte godtagbar även om den är full enligt stiftelseurkunden.
Fjärde stycket motsvarar nuvarande 2 kap. 9 § fjärde stycket ABL med vissa redaktionella ändringar.
Överkurs
10 § Paragrafen överensstämmer med 2 kap. 12 a § ABL.
Rättshandlingar som företagits före bolagets registrering 11 § Paragrafen motsvarar 2 kap. 13 § ABL med vissa viktiga ändringar.
Första stycket innebär att ett aktiebolag inte kan förvärva rättigheter eller ådra sig förpliktelser innan det registrerats. Bolaget anses bildat den dag stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare. Stiftama kan undantagsvis ha ingått avtal och vidtagit andra rättshandlingar på bolagets vägnar innan stiftelseurkunden undertecknats. I andra stycket slås fast att de deltagit i sådan åtgärd eller beslut därom svarar
som solidariskt för fullgörande förpliktelsen. Förpliktelsema övergår
av emellertid bolaget under förutsättning dels att förpliktelsen anges i stiftelseurkunden, dels att bolaget registrerats av PRV andra stycket andra meningen.
Sedan stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare kan de i stiftelseurkunden angivna firmatecknama binda bolaget genom rättshandlingar och andra åtgärder som företas bolagets vägnar.
Kommitténs förslag bygger på tanken att tidsspannet mellan undertecknandet stiftelseurkunden och registreringen av bolaget kan göras
av mycket kort. Stiftama kan själva bestämma dagen för betalning av aktierna, vidtala den granskande revisorn i anslutning till betalningen och så snart revisorsyttrandet föreligger färdigställa och ge handlingama till PRV.
Tredje stycket har sin motsvarighet i 2 kap. 13 § tredje stycket ABL.
Uppskjuten apport 12 § Bestämmelsen motsvarar närmast 2 kap. 9 a § ABL.
F örfattningskommentar 3 l 3
13 § Bestämmelsen motsvarar närmast 2 kap. 9 b § ABL.
14 § Bestämmelsen motsvarar närmast 2 kap. 9 § ABL.
c
3 kap. Aktieslag och aktiers överlåtbarhet
I 3 kap. ABL behandlas aktier, aktiebrev och aktiebok. Dessa
m.m. bestämmelser kommittén bör delas tre kapitel aktie-
anser upp om slag och aktiers överlåtbarhet 3 kap., aktiebok 4 kap. samt aktiebrev 5 kap..
Likhetsprincipen
1 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. l § första stycket ABL.
Aktieslag
2 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. l § andra stycket forsta meningen och andra meningen punkten 1 och 2 ABL. Den är också ett uttryck for EG:s andra bolagsdirektiv artikel som kräver att det i medlemsstaternas lagstiftning finns bestämmelser av ifrågavarande slag.
I PRV:s praxis godtas i dag bolagsordningsbestämmelser inne-
av börd exempelvis att i bolaget skall finnas eller kunna ut A-aktier
ges representerande l-99 procent av totalantalet aktier och B-aktier
representerande 1-99 procent av totalantalet aktier. Uppenbarligen så
ger en utformad bolagsordningsbestämmelse ett betydande utrymme for manipulationer genom nyemissioner som inte sker i proportion till det antal aktier av olika slag som finns omedelbart fore emissionen. Kommittén har övervägt att stärka minoritetens ställning vid framför allt riktade emissioner genom begränsning i rätten att i bolagsordningen
en ange ett varierande antal eller en varierande andel respektive slag.
av Med hänsyn till att det numera föreskrivs kvalificerad majoritet for riktade emissioner, har emellertid behovet av en sådan åtgärd i allt väsentligt bortfallit.
F öreträdesrätt vid emission
3 § Paragrafen med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 1 §
motsvarar andra stycket andra meningen punkten 3 och tredje meningen samma stycke samt tredje stycket samma paragraf ABL.
Röstvärdesskillnader
4 § Paragrafen med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 1 §
motsvarar femte stycket ABL.
Omvandlingsbara aktier
5 § Paragrafen med vissa redaktionella ändringar 3 kap. l §
motsvarar sista stycket ABL. Ett omvandlingsförbehåll kan innebära att omvandling skall kunna påkallas aktieägare, kan också innebära att
av men omvandling skall ske i enlighet med föreskrift i bolagsordningen.
Fri överlåtbarhet
6 § Paragrafen med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 2 §
motsvarar ABL. Rätten fritt överlåta och förvärva aktie får liksom tidigare
att inskränkas hembudsforbehåll 18 §. Dessutom får enligt kom-
genom mitténs förslag inskränkning ske förköpsförbehåll 13 § och, i
genom
privata bolag, samtyckesförbehåll 7 §. Några andra begränsningar i
fritt överlåta eller förvärva bolagets aktier får inte tas i rätten att bolagsordningen.
Sun1Iyckc.§firbel1z7/ I
7 § Paragrafen Den öppnar möjlighet att i bolagsordningen ta ett
är ny. lör-behåll aktie lår överlåtas till ägare endast med bolagets
att en ny samtycke. lätt sådant förbehåll kallas i lagen samtyekesförbehåll.
Av skill utvecklats i den allmänna motiveringen får samtyekes-
som lörbehåll lörekomma endast i privata aktiebolag. Det framgår avfr.sIa .stycket förslu meningen.
första meningen framgår vidare att bestämmelse samtycke
Av om
i bolagsordningen för att giltig mot bolaget. För att måste tas vara
skall registreras måste bestämmelsen innehålla
bolagsordningen
SOU l997:22 F0rfattnir1gsk0mmentar 315
samtliga uppgifter som föreskrivs i de följande åtta punkterna. Det framgår av ordet skall i andra meningen. Ingenting hindrar att även andra frågor regleras i förbehållet.
För att införa ett samtyckesförbehåll avseende redan utgivna aktier föreslår kommittén att majoritetskrav skall gälla vid in-
samma som förande hembudsförbehåll enligt gällande rätt. Det framgår
av av förslagets 12 kap. 15
Ett samtyckesförbehåll innebär att aktie får överlåtas till ägare
ny endast med bolagets samtycke. Med ordet överlåta markeras
att ett samtyekesförbehåll bara kan gälla rättshandlingar varigenom aktie-
en ägare låter äganderätten till sina aktier övergå till
någon annan genom köp, byte eller gåva eller tillskott till juridisk
genom person.
Att kommittén valt att begränsa samtyckesförbehållens tillämpningsområde till överlåtelser beror att kommittén önskat bolagen
ge en möjlighet att skapa en ordning i vilken den aktieägare önskar
som sälja, byta bort eller ge bort sina aktier, skall vända sig till bolaget med en begäran om samtycke till åtgärden innan den vidtas. Äganderätten till en aktie kan övergå till någon många andra sätt än
annan genom överlåtelse. Utmärkande för flertalet de andra
av sätten är att det knappast är praktiskt möjligt eller lämpligt att inhämta bolagets samtycke till övergången annat än i efterhand. Det är för att ta ett exempel svårt att tänka sig att bolagets tillstånd inhämtas i förväg beträffande aktier enligt lag skall övergå någon
som annan när aktieägaren dör. När det inte är fråga överlåtelse utan t.ex. univer-
om salsuccession bodelning, testamente, bolagsskifte eller fusion,
som arv, bör enligt kommitténs mening saken lämpligen regleras med hem-
ett budsförbehåll som innebär att förvärvaren, sedan övergången ägt
rum, skall erbjuda aktierna till inlösen.
Under begreppet överlåtelse faller försäljning utmätt aktie och
av aktie som ingår i konkursbo. Om ett samtyckesförbehåll skulle gälla också sådana försäljningar, skulle emellertid aktierna utmät-
vara ningsfria och därmed också otjänliga säkerhet för lån. Frågan
som om ett samtyckeslörbehåll skall kunna gälla vid utmätning och konkurs har kommittén därför besvarat nekande, nedan under punkten
se
litt samtyekeslörbehåll kan inte pantsiittniiig eller någon
avse :innan upplåtelse av en begränsad sakråitt i aktien.
Fråga om samtycke skall prövas styrelsen eller bolagsstiimiiiziii
av punkten l. Det är inte tillåtet för styrelsen att uppdra
t.ex. en delegation inom styrelsen eller styrelsens ordförande pröva frågor
att om samtycke. lnte eller är det tillåtet att delegera frågor samtycke
om till verkställande direktören eller någon tjänsteman i bolaget
annan
eller att lägga prövningen t.ex. skiljeman eller någon
en annan
utanför bolaget. punkten 6 föreskrivs att frågan samtycke skall avgöras av l om inom två månader från ansökan. Tvåmånadersfristen måste bolaget ställning till frågan bolagsstämman eller styrelsen beaktas när tas om fråga samtycke. Skall bolagsstämma hållas med aktieskall pröva om närvarande personligen eller ombud, kan det vara svårt ägarna genom och dyrt förlägga samtyckesprövningen till bolagsstämma. Om det att å andra sidan kan att stämman hålls capsulam kan några antas per sådana betänkligheter inte anföras mot att stämman blir det organ som
prövar samtyckesfrågor.
l små privata aktiebolag är aktieägarkretsen ofta mycket begränsad
och måste räkna med att det kan vara en styrelseledamot som man ansökt bolagets samtycke till planerad försäljning. Skulle så om en fallet hindrar det inte att han deltar i styrelsens beslut när samvara tyckesfrågan avgörs, 8 kap. 10 § ABL. Skulle prövningen ankomma se bolagsstämman, är han också oförhindrad att rösta för sina aktier
när frågan samtycke avgörs, 9 kap. 3 § ABL. om se punkten 2 skall i samtyckesförbehåll vilka överlåtelser Enligt anges kräver samtycke. Det är möjligt att låta klausulen gälla t.ex. bara som köp och byte. skulle kunna utnyttjas aktieägare med
Ett samtyckesförbehåll av
ekonomi för hindra aktierna tas i anspråk för betalning till svag att att l bolagsordningen i ett enmansbolag skulle aktieägarens borgenärer. exempelvis kunna föreskrivas att utmätt aktie inte får försäljas utan samtycke. Därmed torde hinder mot utmätning aktierna bolagets av föreligga med mindre det framgår att bolaget lämnat eller kommer att samtycke till försäljning, jfr NJA 1989 696. Kommittén lämna sitt s. föreslår därför samtyckesförbehåll inte skall kunna gälla foratt ett aktie eller aktie ingår i konkursbo. Undantaget säljning av utmätt som såväl försäljning exekutiv auktion försäljning under skall avse som hand. diskrimineringsförbudet i EG-fördraget följer att ett samtyckes- Av förbehåll inte får utformas så att det diskriminerar rättssubjekt hemma-
hörande inom någon annan EU-stat. Det kan tänkas fall där aktiepost skall överlåtas till någon som en tidigare aktier i bolaget och bolaget sitt samredan äger som, om ger tycke, skulle få dominerande ställning i bolaget. Med tanke bl.a. en sådana situationer kan det legitimt att i bolagsordningen ha en vara bestämmelse bolaget möjlighet att sitt samtycke till översom ger ge låtelse endast del aktierna så att maktbalansen i bolaget av en av bevaras. En bestämmelse detta har upptagits i punkten om har utgå från principen akties fria Kommittén övervägt att om
SOU l997:22 Författningskommentar 3 l 7
överlåtbarhet och reglera endast vad som skall hända när ansökan
en om samtycke avslås. Emellertid måste räkna med fall där
man en aktieäganninoritet, som har goda skäl att motsätta sig att ett visst rättssubjekt inträder som aktieägare i bolaget och till stöd för sin inställning kan åberopa innehållet i bolagets samtyckesförbehåll, får uppleva att bolaget sin styrelse eller bolagsstämma ändå
genom lämnar samtycke till aktieöverlåtelsen. l en sådan situation bör det stå öppet en möjlighet för minoriteten att samtycket överprövat
av domstol eller skiljemän. Det är mot denna bakgrund formuleringen i punkten 3 ge eller vägra samtycke skall ses. Bolagsordningen kan alltså utformas antingen så att alla överlåtelser kräver samtycke utom de slags överlåtelser som utryckligen undantagits, eller så att bara överlåtelser av visst angivet slag faller under samtyckesförbehållet.
Ett samtyckesförbehåll kan utnyttjas för att förtrycka en aktieägarminoritet. Kommittén har därför övervägt möjligheten att ålägga bolaget skyldighet att vid vägran att lämna samtycke, lösa aktierna. Kommittén har emellertid stannat för att försöka komma till rätta med problemet genom en bestämmelse som ålägger bolaget att vid vägran, anvisa köpare till aktierna om överlåtaren begär det. En föreskrift
om detta har upptagits i punkten
l bolagsordningen skall således tas en bestämmelse om vilka som skall erbjudas att överta aktierna, om samtycke vägras, med uppgift
om den ordning i vilken erbjudandet skall lämnas till dessa personer inbördes, jfr 3 kap. 3 § första stycket 2 ABL. Det torde ofta ställa sig naturligt att föreskriva att erbjudandet i första hand skall riktas till dem som redan tidigare är införda i aktieboken såsom ägare till aktier av visst slag, men det är också möjligt att föreskriva att t.ex. viss person i första hand skall sådant erbjudande.
l bolagsordningen skall också anges hur villkoren för övertagandet skall bestämmas punkten 5. Bestämmelsen ger aktieägarna fria händer att föreskriva t.ex. att aktierna skall övertas till marknadsvärdet eller substansvärdet. De kan också förekriva att ordinarie bolagsstämma årligen skall bestämma villkoren för Övertagande aktier som sker under tiden fram till nästföljande ordinarie stämma. Som ytterligare exempel kan nämnas föreskrift om att beloppet skall motsvara nominella värdet eller den aktien belöpande andelen av bolagets behållna tillgångar beräknade enligt reglerna om kontrollbalansräkning. Om den valda värderingsmetoden skulle bereda någon otillbörlig fördel eller nackdel, kan enligt andra stycket jämkning ske.
Det är angeläget att frågan om samtycke inte hålls öppen under längre tid. Av bolagsordningen bör framgå vilken tid står till
som bolagets förfogande för att bereda och avgöra ärendet. Vad som fram-
3l8 Författningskorøznzentar
för allt kan kräva tid är sökandet efter någon som är villig att överta aktierna och har betalningsformåga. Man måste räkna med att
som bolaget kan tvingas erbjuda serie av personer att överta aktierna
en innan överenskommelse kan nås. Tiden bör dock inte få överstiga
en två månader räknat från den dag ansökan inkom till bolaget punkten 6. Är ansökan ofullständig bör fristen räknas från den dag ansökan kompletterats.
.
En aktieägare är missnöjd med att bolaget vägrat eller givit
som samtycke bör så snart möjligt ta ställning till om han är beredd att
som
i saken eller han låter sig nöja. l enlighet härmed foreprocessa om skrivs i punkten 7 samtyckesförbehållet skall framgå den tid,
att av minst två och högst fyra veckor räknat från den dag bolaget sänt underrättelse till aktieägaren sitt beslut, inom vilken en sådan talan
om skall väckas.
l gällande rätt föreskrivs att tvist hembud skall prövas av skilje-
om män 3 kap. 3 § ABL. Ett skäl för denna ordning är att skiljeavgörandet i motsats till ett avgörande allmän domstol inte kan överklagas
av
materiella grunder och att det slutliga avgörandet därför normalt kommer snabbare. Mot detta skall ställas att hembudsförbehåll förekommer framför allt i privata aktiebolag och att kostnaderna for ett skiljeförfarande är avsevärda. Det är kommitténs uppfattning att lagen inte bör någon preferens för skiljeförfarade utan lämna det öppet
ange huruvida tvist hembud, förköp och samtycke skall prövas av all-
om män domstol eller skiljemän. Saken bör i stället regleras i bolagsordningen.
Det är angeläget samtyckestvist snabbt bringas till sitt slut. l
att en enlighet härmed föreskrivs i punkten 8 att i bolagsordningen skall
den tid inom vilken vederlag för övertagna aktier skall erläggas, anges vilken tid inte får överstiga månad räknat från den tidpunkt då
en lösenbeloppet blev bestämt, jfr 3 kap. 3 § första stycket 4 ABL.
l andra stycket har upptagits motsvarighet till 3 kap. 3 § andra
en stycket andra meningen ABL. Bestämmelsen tar sikte det fallet att
tillämpning villkoren för Övertagande enligt punkten 4 framstår en av
otillbörlig. Som exempel kan anföras ett förbehåll som föreskriver som att aktierna skall övertas till nominella beloppet eller ett visst pris som inte länge har justerats med hänsyn till penningvärdets förändring och bolagets utveckling. Men jämkning kan också komma i fråga om bestämmelsen i bolagsordningen värderingen av aktierna tillämpas
om
ett otillbörligt sätt, exempelvis genom att bolaget föreslår att övertagande skall ske till likvidationsvärdet trots att bolaget skall fortsätta sin verksamhet och bolagets värde med detta förhållande som utgångspunkt för beräkningen kan betydligt högre än likvidations-
antas vara värdet.
3 § Paragrafen är ny. Kommittens förslag utgår från att frågan samtycke skall prövas om av bolaget innan överlåtelsen sker. I enlighet härmed föreskrivs i första meningen att ansökan om samtycke till överlåtelse aktie skall göras av skriftligen hos bolagets styrelse. Det kan lämpligt att överlåtaren vara sänder ansökan med mottagningsbevis eftersom tidsfristen för samtyckesprövningen löper från den dag behörig ansökan inkommit till bolaget 7 § första stycket 6. Ansökningshandlingen skall vara undertecknad överlåtaren och av innehålla uppgift den tilltänkte förvärvaren. Att uppgift förom om värvaren skall lämnas motiveras av att i de små privata aktiebolag som det normalt är fråga aktieägarens personliga kvalitéer vanligen är om,
av betydelse vid samtyckesprövningen.
I ansökan skall alltid anges huruvida aktieägaren önskar att bolaget erbjuder aktierna någon annan för det fall samtycke till överlåtelsen vägras. Uttrycker han inte någon sådan önskan, bör han ha rätt att när som helst återkalla sin ansökan utan att ha ådragit sig någon betalningsskyldighet fir de kostnader som bolaget kan ha haft t.ex. for sammankallande av bolagsstämma för prövning hans ansökan. av Anmäler han återigen att han önskar att aktierna övertas någon av annan, om samtycke inte kan ges den honom föreslagne förav värvaren, kan han inte återkalla sin ansökan. Hithörande frågor kan, om det anses lämpligt, regleras i bolagsordningen. Några uttryckliga bestämmelser i lag anser kommittén inte påkallade. vara Om aktieägaren önskar att aktierna övertas någon av annan, om samtycke inte kan ges den honom föreslagne förvärvaren, skall av av ansökan framgå samtliga villkor för överlåtelsen. Skulle överlåtaren förtiga något ekonomiskt åtagande förvärvaren gjort, riskerar han som att aktierna övertas någon på de uppgivna villkoren varvid av annan åtagandet faller bort.
9 § Paragrafen är ny. Ett samtyckesförbehåll kan missbrukas. En hänsynslös majoritetsaktieägare kan t.ex. genomdriva att bolaget vägrar samtycke till en överlåtelse för att så sätt tvinga minoritetsaktieägare att sälja en aktierna för ett billigt pris till majoritetsaktieägaren eller någon som han anvisar. Det kan också inträffa att majoriteten i styrelsen eller
bolagsstämman, i strid med föreskrift i bolagsordningen när
om samtycke fár ges, lämnar samtycke till aktieöverlåtelse. För att fören hindra chikanös tillämpning ett samtyckesförbehåll föreskrivs i en av
320 Fdrfattningskommentar
första meningen bolagets beslut i fråga samtycke skall vara att om motiverade. exempel skäl kan anföras för ett avslags- Som ett som beslut kan nämnas att den tilltänkte aktieförvärvaren driver verksamhet konkurrerar med bolagets och att han, samtycke lämnas, med som om stöd 9 kap. 12 § sista stycket ABL kan få del vissa affärsav av hemligheter. Kommittén har övervägt att föreskriva skyldighet att i bolagsen ordningen vilka skäl bolaget får åberopa för att ge eller ange som vägra samtycke. Det skulle uppenbarligen öka minoritetens rättssäkerhet. Emellertid förutser kommittén svårigheter vid utformningen sådan bolagsordningsbestämmelse. För att bestämmelsen skall av en öka förutsebarheten och därmed rättssäkerheten måste skälen för att ge eller vägra samtycke ha förhållandevis hög grad av konkretion. En en bestämmelse säger att samtycke skall lämnas, inte sakliga skäl som om talar däremot, inte ledning än redan finns att hämta i ger mera som lagtexten. Kommittén har därför stannat för att inte föreslå någon
sådan skyldighet. Ingenting hindrar emellertid att frågan vilka skäl som bolaget om får anföra i samtyckesfrågor frivilligt regleras i bolagsordningen. Som legitima skäl kan t.ex. omständigheter anknyter till bolagsanges som ordningens bestämmelser verksamhetsföremålet eller som har om samband med bolagsorganens och aktieägarkretsens sammansättning, bolagets konkurrenter eller kundkrets. Av 7 § första stycket punkten 7 följer frågan tillämpningen ett så utformat samtyckesatt om av förbehåll kan överprövas allmän domstol eller skiljemän talan av av antingen den vill överlåta sina aktier eller av någon annan av som aktieägare i bolaget. Har överlåtaren i ansökan angivit att han önskar att bolaget erbjuder aktierna någon för det fall samtycke till överlåtelsen vägras, annan måste bolaget anvisa någon är villig att överta de aktier som avses som med ansökan och kan god för betalningen för aktierna. som antas vara Har bolaget vid utgången den i 7 § första stycket 6 angivna tvåav månadersfristen inte förmått anvisa någon övertar aktierna, är som bolaget skyldigt sända meddelande enligt lO § att samtycke att om lämnats.
10 § Paragrafen är ny. Den aktieägare gjort ansökan samtycke skall enligt första som om meningen alltid underrättas utgången rekommenderat brev. om genom Om frågan samtycke har prövats bolagsstämma har samtliga om av aktieägare kallelsen till stämman fått kännedom samtyckesgenom om
SOU 1997 :22 F örfattningskommentar 321
frågan. Den som är intresserad av utgången får delta i stämman eller på annat sätt själv ta reda på om samtycke lämnats eller Prövas fråga om samtycke styrelsen är det inte säkert att aktieav ägarna känner till saken. Med hänsyn till risken för rättsförlust en om styrelsen lämnar samtycke i strid med bolagsordningen, föreskrivs i andra meningen att om samtycke har lämnats av styrelsen, kopia en av beslutet skall sändas till samtliga i aktieboken införda aktieägare med känd postadress. Aktieägama skall underrättas samtidigt den som som gjort ansökan om samtycke. Genom underrättelsen bereds aktieägarna tillfälle att väcka talan i 7 § första stycket Någon undersom avses rättelse till aktieägarna behövs inte om styrelsen vägrat samtycke.
ll § Paragrafen är ny. Ett samtycke som bolaget har lämnat under vissa förutsättningar bör inte gälla för all framtid och inte heller förutsättningarna förändras om väsentligt. I förevarande paragraf tidsbegränsas bolagets samtycke till sex månader räknat från den dag underrättelse enligt 10 § avsändes till aktieägaren. Tiden har betydelse när bolaget har givit sitt samtycke blanco, dvs. utan att någon viss förvärvare har angivits och utan att några villkor för överlåtelsen har föreskrivits. Har bolaget lämnat samtycke till överlåtelse till viss angiven person, kan aktieägaren inte sänka priset eller sälja aktierna i annat avseende sämre villkor än han uppgivit för bolaget. Det motiveras att av en aktieägare annars skulle kunna uppge ett pris gör det omöjligt för som bolaget att finna någon annan köpare och så sätt fria händer att sälja aktierna till han vill. Han kan inte heller begränsa förvem säljningen till en del av de aktier som omfattas samtycket. av
12 § Paragrafen är ny. Fråga om samtycke förutsätts bli prövad på ansökan den av som överväger att överlåta aktier i bolaget och alltså normalt vid tiden punkt långt innan den nye ägaren ansöker att bli införd i aktieom boken. Undantagsvis kan det emellertid hända att saken inte kommer under bolagets prövning förrän aktieöverlåtelse redan har skett. Om en
bolaget då vägrar samtycke, är frågan vilka rättsverkningar är
som nödvändiga för att upprätthålla respekten för samtyckesförbehållet. Kommittén har stannat för att överlåtelse utan bolagets samtycke en är ogiltig. En bestämmelse om detta har upptagits i förevarande paragraf. Den innebär att om någon överlåter samtyckespliktiga aktier och underlåter att begära bolagets samtycke till överlåtelsen, så är över-
322 Författningskommentar
låtelsen ogiltig. Ogiltigheten kan läkas att bolaget i efterhand
genom
sitt samtycke. Om bolaget vägrar samtycke kan saken komma ger under prövning allmän domstol eller skiljemän. Leder denna rätts-
av liga prövning inte till att samtycke lämnas, kvarstår naturligtvis ogiltigheten. Det är inte möjligt att läka ogiltigheten genom vidareöverlåtelse aktierna till någon som är i god tro. Något godtrosför-
av värv regel knappast tänkbart med hänsyn till att samtyckes-
är som förbehållet skall framgå aktiebrevet 5 kap. 3 § första stycket 5.
av
När aktieöverlåtelse är ogiltig följer av allmänna regler att
en prestationerna skall gå åter, dvs. parterna skall lämna tillbaka vad de mottagit. Finns egendomen inte i behåll, skall parten i stället utge
ersättning för dess värde.
F örkáps förb ehål I
13 § Paragrafen, är överensstämmer nära med bestämmelserna om
som ny, samtycke i 7 Någon motsvarighet till 7 § första stycket 1 finns
emellertid av naturliga skäl inte.
En skillnad är att ett förköpsförbehåll kan omfatta alla slags
annan överlåtelser, även överlåtelse utmätt aktie och aktie ingår i
av som
konkursbo, punkten En aktie i utmätningssituation skulle
som en kunna försäljas endast med bolagets samtycke skulle i praktiken sakna kreditvärde. Det gäller däremot inte aktie är underkastad för-
en som köpsrätt.
Punkten 2 motsvarar 7 § första stycket
I förköpsförbehållet skall vilka skall ha förköpsrätt och
anges som den ordning i vilken de inbördes skall erbjudas förköp, punkten Skall aktierna erbjudas de förköpsberättigade i viss turordning, skall alltså detta framgå förbehållet. Skall aktierna samtidigt erbjudas två
av eller flera förköpsberättigade innebär bestämmelsens sista led att det av förbehållet skall framgå hur aktierna skall fördelas mellan dem som
önskar utöva sin förköpsrätt.
I bolagsordningen skall hur villkoren för förköp skall bestäm-
anges
punkten 4. Det är naturligtvis i första hand priset som därvid är mas
intresse. Kommittén räknar med i flertalet fall kommer att av att man föreskriva förköp skall ske till ett pris säljaren godtar. Med en
att som sådan föreskrift kan det aldrig bli tvist rörande köpesummans storlek jfr punkten 6 och bestämmelserna i andra stycket om jämkning blir aldrig tillämpliga i fråga priset. Den aktieägare som önskar sälja
om anmäler detta till bolaget och sitt pris. Vill ingen av de för-
uppger köpsberättigade betala detta behåller aktieägaren sina aktier med rätt att
F örfattningskonznzentar 323
under sex månader sälja dem till han vill för minst pris vem samma som han uppgivit i sin förköpsanmälan. Detta är ordning en som nära överensstämmer med vad som i dag föreskrivs i många aktieägaravtal. Som angivits i kommentaren till punkten 5 7 § är det emellertid av möjligt att sätt sedan gammalt gäller beträffande - samma som hembud föreskriva att aktierna skall förköpas till visst - ett sätt bestämt pris. I bolagsordningen kan för exempel ordinarie att ta ett att stämma årligen skall bestämma till vilket pris förköp skall ske av aktier fram till nästföljande ordinarie stämma. Som ytterligare exempel kan nämnas föreskrift att priset skall nominella värdet om motsvara eller den aktien belöpande andelen bolagets behållna tillgångar av beräknade enligt reglerna kontrollbalansräkning. Med sådan om en föreskrift i bolagsordningen kan tvist uppstå priset. Den kan också om föranleda säljaren eller den förköpsberättigade att påkalla jämkning enligt andra stycket.
Tidsfristema i punkten 5 och 6 skiljer sig från motsvarande bestäm-
melser i 7 § första stycket 6 och En aktieägare önskar överlåta som förköpspliktiga aktier skall anmäla detta till bolagets styrelse 14 §.
Styrelsen skall genast vidarebefordra anmälan till dem enligt som
bolagsordningen har förköpsrätt 15 §. De förköpsberättigade skall,
om de önskar utöva sin förköpsrätt, anmäla detta till bolagets styrelse inom viss tid annars prekluderas förköpsrätten. Den tid står dem som till buds skall framgå bolagsordningen. Förköpsförbehållet får inte av innebära att de förköpsberättigade har så begränsad tid till sitt en förfogande att de i praktiken inte kan göra sin rätt gällande. Tiden bör å andra sidan inte så lång att den vållar olägenheter för aktievara ägaren och den han önskar överlåta aktierna till. I punkten 5 har fristen satts till lägst en och högst två månader räknat från den dag anmälan
om möjlighet att utöva förköp gjordes hos bolagets styrelse. Om parterna kommer överens överlåtelse aktierna till den om av förköpsberättigade krävs inte några särskilda åtgärder dem. Det kan av emellertid vara lämpligt att köparen anmäler sitt förvärv för införing av aktierna i aktieboken. Det kan bli komplikationer när han i annars sin tur vill sälja aktierna och ett nytt förköpsförfarande skall äga rum. Kommer parterna återigen inte överens huruvida förköpsrätt om föreligger eller om köpesummans storlek måste den förköpsberättigade
väcka talan eller påkalla skiljeförfarande för att förhindra hans att förköpsrätt prekluderas. Den tid står honom till som buds för att an-
hängiggöra denna talan skall framgå bolagsordningen. I punkten 6
av har fristen satts till minst och högst två månader räknat från den en dag förköpsanspråket framställdes hos bolaget.
Av förköpsförbehållet skall framgå huruvida tvist förbehållet om
324 F örfattningskommentar
skall prövas skiljemän eller allmän domstol. Har det senare av av alternativet valts, kan det slutliga avgörandet i extrema fall föreligga först etter prövning i instanser. Ett avgörande skiljemän kan inte tre av klandras än formella grunder och är alltså normalt snabbare. annat Erfarenheten visar emellertid att tappande part inte sällan väljer att angripa skiljedom att klandra den vid allmän domstol under en genom påstående rättegångsfel förekommit. Upptas sådan talan till att grovt en prövning kan avgörandet dra på tiden. Oavsett när det slutliga ut avgörandet faller skall emellertid köpesumman enligt punkten 7 erläggas inom tid skall i bolagsordningen. Denna tid far inte som anges överstiga månad räknat från den tidpunkt då köpesumman blev en bestämd jfr 3 kap. 3 § första stycket 4 ABL. Bestämmelsen innebär i bolagsordningen kan föreskrivas exempelvis att köpesumman föratt faller till betalning omedelbart när skiljedom meddelas eller när dom meddelas allmän domstol vinner laga kraft. som av
14 §
Paragrafen är ny.
Anmälningsförfarandet har beskrivits under 13 Som framgår av förevarande paragraf skall den aktieägare ämnar överlåta sina som aktier aktierna till förköp skriftlig anmälan till
erbjuda genom en
bolagets styrelse. Med hänsyn till de korta tidsfristema i 13 § är det viktigt aktieägaren redan i anmälan sina villkor för förköp. att anger Villkoren kan få betydelse förköp inte kommer till stånd. även om
15 § Paragrafen är ny. Som redovisats under l4 § skall aktieägare önskar sälja en som aktier anmäla detta till bolagets styrelse. Styrelsen skall
förköpspliktiga
enligt första stycket anteckna anmälan och dagen för denna i aktieboken anmärkningskolumnen. Anmälan skall genast vidarebefordras till dem enligt bolagsordningen har förköpsrätt. De förköpsbesom rättigade skall, de önskar utöva sin förköpsrätt, anmäla detta till om styrelse. Sådan anmälan skall styrelsen också enligt andra bolagets stycket anteckna med uppgift dagen för anmälan. Tidsuppgifterna om har betydelse vid tvist huruvida förköpsrätten prekluderats. en Enligt tredje stycket skall den enligt 13 § första stycket 6 väckt som talan eller påkallat skiljeförfarande skriftligen anmäla detta hos bolastyrelse, skall göra anteckning detta. Försummar han att gets som om anmäla riskerar han aktieägaren säljer de omtvistade aktierna med att stöd l6 Att tvisten blivit avgjord kommer till bolagets kännedom av i samband med ägare till aktierna begär införing i aktieboken. att en ny
Någon särskild plikt att till bolaget anmäla att tvisten blivit slutligt avgjord föreskrivs därför inte.
Styrelsens anteckningar får praktisk betydelse för den befrielse under en begränsad tid från förköpsförbehållet som anges i 16 För att underlätta aktieomsättningen föreskrivs i fjärde stycket en skyldighet för styrelsen att till den berörde aktieägaren utfärda intyg av vilket framgår huruvida aktieägaren är behörig enligt 16 § att fritt överlåta sina aktier. Vad som krävs för att den som köpt förköpspliktiga aktier med stöd av 16 § skall bli införd i aktieboken behandlas i kommentaren till den paragrafen.
16 § Paragrafen Beträffande skälen för bestämmelsen hänvisas till
är ny. framställningen under ll § som innehåller en motsvarande bestäm-
melse för samtyckesförbehåll.
I andra meningen har aktieägarens befrielse från förköpsförbehållet tidsbegränsats till sex månader. Utgångspunkten för beräkningen av denna tidsfrist påverkas av vad som förekommer under förfarandet. Anmäler sig inte någon förköpsberättigad till styrelsen löper aktieägarens frist från utgången den tid 13 § första stycket
av som avses Anmäler sig återigen någon förköpsberättigad, men kommer förköp inte till stånd, börjar sexmånadersfristen löpa vid utgången av den tid
som avses i 13 § första stycket Om slutligen förköpsfrågan dras
inför domstol eller skiljemän, börjar fristen löpa från den dag ett lagakraftvunnet avgörande föreligger, jfr vad som sagts om detta under 13 § första stycket
I 15 § har föreskrivits att styrelsen skall anteckna anmälningar i samband med erbjudande om förköp. På grundval av dessa anteckningar skall styrelsen begäran utfärda intyg varav framgår huruvida ett erbjudande förköp föranlett eller inte föranlett något förköps-
om anspråk under anmälningstiden. Har förköpsanspråk framställts skall i förekommande fall intyget framgå huruvida anmälan skett om att
av talan anhängiggjorts inom föreskriven tid.
Med stöd av ett sådant intyg kan aktieägare som önskar utnyttja en
befrielse enligt 16 § från ett förköpsförbehåll styrka sin behörighet att
överlåta sina aktier. Och förvärvaren kan, om det är fråga om aktier i ett avstämningsbolag, styrka sin rätt att bli införd i aktieboken genom att förete överlåtelsehandlingen och intyget. I kupongbolag behöver förvärvaren inte styrka sin rätt att bli införd i aktieboken genom intyg eftersom aktieboken i vilken uppgifterna finns antecknade förs av bolaget.
326 Författningskommentar
17 § Paragrafen är ny.
Av samma skäl som anförts under 12 § beträffande samtycke är en överlåtelse i strid med ett förköpsförbehâll ogiltig.
Hembud
Bestämmelserna om hembud bygger 3 kap. 3 § ABL. Regleringen har emellertid byggts ut och givits en utformning som nära överensstämmer med vad kommittén föreslår beträffande samtyckes- och framför allt förköpsförbehåll.
18 § Paragrafen överensstämmer nära med bestämmelserna om förköp i 13 Beträffande motiven till paragrafen hänvisas därför till framställningen i det föregående. Här skall endast påpekas att ordet "övergått" i första stycket innebär att hembudsförbehållen har ett vidare tillämpningsområde än samtyckes- och förköpsförbehållen, som endast är tillämpliga "överlåtelser". Av tempusvalet framgår också att det skall vara fråga om en aktieövergång som redan har ägt rum.
Punkten 1 motsvarar delvis 3 kap. 3 § första stycket 1 ABL. l likhet med vad som föreslås beträffande förköp kan ett hembudsförbehåll omfatta också förvärv av utmätt aktie och aktie som ingår i konkursbo.
Punkten 2 motsvarar 3 kap. 3 § andra stycket första meningen ABL.
Punkten 3 motsvarar 3 kap. 3 § första stycket l och 2 ABL. Punkten Beträffande motiven till bestämmelsen hänvisas
4 är ny.
till framställningen under 7 § första stycket
Punkten 5 motsvarar 3 kap. 3 § första stycket 3 ABL. Punkten 6 motsvarar närmast 3 kap. 3 § fjärde stycket ABL. Punkten 7 motsvarar 3 kap. 3 § första stycket 4 ABL.
Enligt 3 kap. 3 § femte stycket ABL har förvärvaren av en hembudspliktig aktie till att börja med begränsade möjligheter att utöva en aktieägares rätt i bolaget. lnnan det visar sig att lösningsrätten inte begagnas, kan den till vilken aktie övergått inte utöva någon annan av aktien liärflytande rätt gentemot bolaget än rätt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckning aktie vid nyemission eller till teckning
av ny
andel i lån som avses i 5 kap. ABL. Rättigheter och skyldigheter av grund sådan teckning övergår till den som begagnar sig av lös-
av ningsrätten.
Bestämmelserna i 3 kap. 3 § femte stycket ABL innebär bl.a. att så
F örfattningskommentar 327
länge frågan om lösen står öppen, en förvärvare av hembudspliktiga aktier inte kan rösta på bolagsstämma. Inte heller den tidigare ägaren kan rösta för aktierna. Röstningsförbudet inträder omedelbart vid aktieövergången och består till dess aktierna antingen lösts eller det blivit klart att så inte kommer att ske och den nye aktieägaren förts i aktieboken.
Denna ordning har många olägenheter, något som väl demonstreras i rättsfallet NJA 1978 s. 214. Att rösträtten för aktierna inte kan utövas
bolagsstämma så länge förvärvaren inte är införd i aktieboken som ägare till de ifrågavarande aktierna kan leda till att beslutanderätten övergår minoriteten och att verksamheten i bolaget lamslås. Kommittén föreslår därför att det av bolagsordningen skall framgå vem som skall utöva rösträtten för aktierna under tiden från aktieövergången och till dess den nye ägaren är införd i aktieboken. En bestämmelse om detta har upptagits i punkten
Av punkten 8 får anses följa att en ny aktieägare som enligt bolagsordningen har rätt att utöva rösträtt för aktierna trots att frågan om lösningsrätten inte har blivit slutligt avgjord, har rätt att bli införd i aktieboken.
l sammanhanget skall påpekas att genom begränsningen i punkten 8 till rösträtten, det inte blir möjligt att i bolagsordningen interimistiskt reglera verkningarna överlåtelse av en hembudspliktig aktie när
av en aktien rätt till bostad ägaren i bolagets fastighet eller rätt
t.ex. ger för honom direkt utse t.ex. ordförande i bolagets styrelse. Med den
att utformning föreslås i 21 § beträffande den rätt som en förvärvare
som har medan lösningsfrågan står öppen, kan den rätt att delta i nyemission aktien kan medan lösningsfrågan står öppen preklude-
som ge
nämligen den inte utnyttjar teckningsrätten under ras. Om nye ägaren teckningstiden, går den slutlige ägaren miste rätten. Detta kan inte
om heller förhindras föreskrift i bolagsordningen så punkten 8
genom som har utformats.
19 § Paragrafen Beträffande motiven för bestämmelsen hänvisas till
är ny. 14
20 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 3 § tredje stycket ABL och har utformats i överensstämmelse med 15
21 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 3 §
328 Författningskommentar
femte stycket ABL.
Som anförts under 18 § har enligt 3 kap. 3 § femte stycket ABL en
ägare hembudspliktig aktie till att börja med begränsade ny av en möjligheter att utöva aktieägares rätt i bolaget. Innan det visar sig
en att lösningsrätten inte begagnas, kan den till vilken aktie övergått den temporäre ägaren inte utöva någon annan av aktien härflytande rätt gentemot bolaget än rätt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckning aktie vid nyemission eller till teckning andel i lån som
av ny av
i 5 kap. ABL. Rättigheter och skyldigheter grund av sådan avses teckning övergår till den utnyttjar lösningsrätten den slutlige
som ägaren.
Att den temporäre ägaren kan lyfta av bolagsstämman beslutad utdelning torde konsekvens bestämmelserna i 24 § skulde-
vara en av brevslagen föreskriver att den innehar en utdelningskupong
som som har rätt att mot överlämnande av kupongen lyfta utdelningen även om han inte är aktieägare. Motsvarande ordning har ansetts böra gälla också i avstämningsbolag för att få en enhetlig reglering för samtliga aktiebolag. Några bestämmelser skyldighet för den som med stöd
om
lagrummet lyft utdelning på hembudspliktig aktie att överlämna av beloppet till den slutliga ägaren aktien blir inlöst finns inte.
om senare Saken torde i praktiken regleras i samband med att lösenbeloppet bestäms.
Den temporäre ägaren kan också teckna sig för aktier eller
nya skuldebrev enligt 5 kap. ABL. Det torde motiveras av att företrädesrätten till teckning endast kan göras gällande under en mycket begränsad tid jfr 4 kap. 5 § första stycket 5 ABL. Den slutlige ägaren skulle därför riskera rättsförlust den temporäre ägaren inte kunde göra
om gällande den företrädesrätt följer med den hembudspliktiga aktien.
som Några motsvarande risker föreligger inte vid fondemission med hänsyn till att tiden för preskription fondaktie är mycket längre jfr 4 kap.
av 17 § ABL.
I sammanhanget kan nämnas att bolagsstämman kan besluta att kupong med visst skall fungera emissionsbevis vid ny-
nummer som emission och fondemission, jfr 4 kap. 3 § första stycket ABL. Det innebär emellertid inte att den temporäre ägaren i utbyte mot kupongen kan kvittera ut t.ex. fondaktier. Det är nämligen underförstått, att styrelsen i dessa fall har rätt och skyldighet att fordra samma legitimation för införing i aktieboken. I enlighet härmed skall styrelsen
som vägra den temporäre ägaren aktiebrev på fondaktiema, jfr Rodhe 1995 s. 155.
-
Om den temporäre ägaren tecknat sig för nya aktier eller skuldebrev är han skyldig att överlämna teckningsbevis, aktiebrev eller skuldebrev
till den slutlige ägaren då i förekommande fall betalsom övertar ningsskyldigheten för tecknade aktier eller skuldebrev. Kommittén har funnit den beskrivna ordningen ändamålsenlig och föreslår därför inga sakliga ändringar. Som utvecklats under 18 § punkten 8 föreslår kommittén dock att bolagsordningen skall innehålla föreskrift om vem skall utöva rösträtten för aktierna under tiden som från aktieövergången och till dess den ägaren är införd i aktienye boken. Detta har kommit till uttryck i lagtexten.
4 kap. Aktiebok
Förevarande kapitel innehåller bestämmelser aktiebok. l avstämom
ningsbolag förs aktieboken Värdepapperscentralen VPC, medan
av aktieboken i kupongbolag förs bolagets styrelse. l
av avstämningsbolag
förs aktieboken alltid med hjälp dator medan aktieboken i övriga av bolag också kan föras i bunden bok eller lösblads- eller korten ett system. I sammanhanget skall också nämnas att i avstämningsbolag får, till skillnad från vad gäller för övriga bolag, aktiebrev inte som utfärdas, något bör beaktas också när bestämmelserna aktiebok som om utformas. De angivna skillnaderna är så betydande nu att de enligt kommitténs mening bör komma till uttryck i kapitlets disposition. Kommittén föreslår därför att vissa bestämmelser aktieboken, om som skall gälla i alla bolag, tas först i kapitlet under rubriken Gemenupp samma bestämmelser för kupongbolag och Härefter
avstämningsbolag.
följer två avsnitt under rubrikerna Kupongbolag respektive Av-
stämningsbolag.
Gemensamma bestämmelser för kupongbolag och
avstämningsbolag
1 § Paragrafen motsvarar närmast 3 kap. 7 § första stycket ABL. Den lägger fast skyldigheten för alla aktiebolag föra bok sina aktier att över och aktieägare. Vem är ansvarig för att aktieboken förs och hur som den skall föras i kapitlet. anges senare I aktieboken antecknas liksom enligt gällande rätt, aktiernas inte aktiebrevens Numren behövs bl.a. när förkommet aktie- - nummer. ett brev skall dödas. I gällande rätt föreskrivs att aktieägarna skall antecknas med angivande yrke eller titel. Denna uppgift saknar praktisk betydelse av sedan det har blivit vanligt att för identifieringsändamål använda personeller organisationsnummer. I avstämningsbolag innehåller aktieboken inte några uppgifter om yrke eller titel utan upptar i stället personnum-
eller identifieringsnummer. Kommittén föreslår att aktiemer annat boken i alla bolag skall föras detta sätt. ändring i Förhållande till gällande rätt är att det aktie- En annan av framgå huruvida aktie är underkastad samtyckes-, förköpsboken skall hembudsförbeltåll eller aktie enligt bestämmelse i bolagseller om skall kunna omvandlas till aktie eller bli föremål för ordningen annan
inlösen.
2 § med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 14 §
Paragrafen motsvarar
första och sista stycket ABL. stycket slår fast införing i aktieboken som regel är en Första att aktieägare skall utöva aktieägares rätt i förutsättning för att en
bolaget. Om aktie flera, måste aktieägarna uppträda genom en en ägs av företrädare bolagsstämma eller när de annars skall utöva gemensam i bolaget. En bestämmelse detta har upptagits i den rätt aktien ger om andra stycket motsvarar 3 kap. 14 § tredje stycket ABL. som I § har upptagits bestämmelse om aktieägares rätt i avstämen ningsbolag. den införd i aktieboken har rätt att rösta bolags- Endast som är Aktieboken behövs därför när röstlängden skall upprättas. Inte stämma. sällan innehåller bolagsordningen föreskrift föranmälan till bolagsom styrelsen möjlighet att upprätta förslag till röstlängd stämma för att ge Aktieboken kan då behövas någon eller några dagar före stämman. Förs aktieboken med hjälp dator i ett bolag med före stämman. av kan det nödvändigt att göra utskrift boken många aktieägare vara en av vecka i förväg för att ha marginal någonting skulle mer än en en om fel. gällande 3 kap. l3 § andra stycket föreskrivs därför att l rätt aktieboken förs med hjälp automatisk databehandling, en utom av skrift hela boken avseende förhållandena tio dagar före bolagsstämav skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid stämman. Motsvarande ma, bestämmelse har upptagits i tredje .stycket Kommittén har övervägt
inte funnit det nödvändigt att i lagen reglera vilken dag utskriften men skall för det fall tionde dagen före stämman inte är en vardag. avse ligger, kommittén, i sakens natur att bolaget då måste korta Det menar tiden och sätta gränsen vid närmast påföljande vardag.
3 § Paragrafen med vissa redaktionella ändringar 3 kap. l5 § motsvarar
ABL.
F Orfatlningskommemar 33 l
4 § Paragrafen motsvarar 3 kap. 16 § ABL med undantag för vad där sägs om aktiebrev.
En motsvarande bestämmelse aktiebrevets utformning har
om upptagits i förslagets 5 kap. 3 § andra stycket.
K upongbolag
Beträffande uttrycket "kupongbolag hänvisas till vad anförts
som under kapitelrubriken.
5 § Paragrafen motsvarar närmast 3 kap. 7 § första stycket första och andra meningarna ABL.
Kommittén föreslår att aktier i ett bolag under bildande skall tecknas i stiftelseurkunden. Så snart samtliga stiftare undertecknat denna skall uppgifterna i stiftelseurkunden aktieteckningarna
om genom styrelsens försorg föras över till aktieboken. Det är nämligen styrelsen som svarar för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig.
Kommittén föreslår att skyldigheten att föra, bevara och hålla aktieboken tillgänglig för liksom för närvarande skall
envar vara straffsanktionerad. Kommittén förutsätter att bolagets revisorer i
samband med sin årliga granskning förvissar sig att aktieboken finns i
om behåll och att styrelsen även i övrigt fullgör sina skyldigheter enligt denna paragraf.
6 § Paragrafen motsvarar närmast 3 kap. 7 § andra stycket ABL.
Kommittén har övervägt att föreskriva att aktieboken alltid skall föras med hjälp dator. Emellertid finns många aktiebolag med
av ett mycket litet antal aktier. Det framstår opåkallat att föreskriva
som en plikt att använda dator i dessa bolag. Kommittén har därför avstått från att göra användningen dator obligatorisk.
av
En aktiebok förs med hjälp dator utgör pcrsonregister i
som av ett datalagens 1973:289 mening. Ett sådant register får inrättas och föras endast av den som har anmält sig hos Datainspektionen och lätt bevis om detta av inspektionen licens.
7§ Paragrafen motsvarar närmast 3 kap. 7 § tredje och ljåirde styckena ABL.
l paragrafen används ordet införa när någon i aktieboken
upptas
332 F érfattningskommentar SOU l997:22
ägare eller motsvarande, medan anteckna används beträffande som övriga förhållanden. l kupongbolag är det styrelsen är ansvarig för att aktieboken som förs riktigt sätt. Det är emellertid inte nödvändigt att samtliga ett styrelseledamöter medverkar till varje införing eller anteckning i aktie-
boken. Det räcker att styrelsen uppdrar någon att göra dem. I första stycket behandlas överlåtelse aktier i ett kupongbolag. I av det enklaste fallet är överlåtaren införd i aktieboken som ägare till
aktierna. En överlåtelse sker då att han undertecknar en övergenom låtelseförklaring aktiebrevet med angivande av den nye ägaren. Förvärvaren kan därefter med aktiebrevet i handen vända sig till bola-
styrelse och kräva att genast bli införd som ägare i aktieboken. gets Det förekommer att den införts ägare i aktieboken och som som aktiebrevet överlåter sina aktier att teckna överlåtelseförgenom en klaring på aktiebrevet utan att samtidigt till vem överlåtelsen ange sker. En sådan överlåtelse in blanco gör det möjligt för den nye vidareöverlåta aktierna utan någon överlåtelseförklaring ägaren att egen aktiebrevet. Utdelning och avkastning aktien som förfaller annan till betalning kan lyftas avlämnande kuponger som hör till mot av Den inte vill delta i bolagets förvaltning utan nöjer aktiebrevet. som sig med ha aktierna kapitalplacering behöver således inte agera att som bli införd i aktieboken. Om aktieägare vill rösta bolagsför att en måste han emellertid införd i aktieboken. Har han förstämma vara aktier överlåtits in blanco behöver han inte styrka hela värvat som fångeskedjan från senast införde ägare till sig själv. Det räcker att han fyller i sitt i överlåtelseförklaringen aktiebrevet varefter han namn bli införd ägare i aktieboken. Aktiebrevet skall har rätt att som ny förses med påskrift aktieägaren införts i aktieboken viss angiven om att dag. Övriga bestämmelser aktiebrev finns i 5 kap. om andra stycket har upptagits bestämmelse ålägger styrelsen I en som i och för sig självklara plikten att i aktieboken anteckna ändrade den förhållanden. Det kan exempelvis röra sig aktieägare som bytt om en efternamn. Det namnet skall då genast antecknas i aktieboken, om nya aktieägaren begär det. När aktieägare förs i aktieboken eller anteckning sker om en en förhållanden skall enligt tredje stycket införingen eller anteckändrade ningen förses med uppgift tidpunkten härför. Det kan ofta också om lämpligt den skriver den uppgiften signerar den vara att som nya med sitt eller sina initialer. Uppgift dag behövs dock inte om namn om tidpunkten framgår annat tillgängligt material. Om exempelvis ett av slags aktier grund bolagsstämmobeslut eller förbehåll i bolagsav viss dag har omvandlats till aktier ett annat slag, ordningen en av
F örfattningskommentar 333
framstår det som överflödigt att vid varje berörd aktie anteckna att den omvandlats och förse denna anteckning med uppgift när den gjorom des.
3 § Paragrafen motsvarar närmast 3 kap. 13 § första och sista stycket ABL. Första stycket innehåller den viktiga regeln att bolaget sin genom styrelse jfr 5 § ovan är skyldigt att tillhandahålla aktieboken för den som begär det. Rätten att ta del av innehållet i aktieboken är således inte begränsad till aktieägarna eller till med anknytning till personer bolaget. Med stöd av bestämmelsen kan bl.a. journalister och personer som överväger att köpa aktier i bolaget eller att låna till ut pengar detta få kännedom om vilka som står införda aktieägare. Bestämsom melsen är så viktig att den har straffsanktionerats 19 kap. 1 § 1 ABL. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling skall en utskrift som inte får vara äldre än månader alltid hållas tillgänglig sex hos bolaget. Utskriften skall uppta aktieägarna i alfabetisk ordning. 1 motsats till vad som gäller i avstämningsbolag se 18 § skall utskriften innehålla uppgift också om aktieägare med 500 eller färre aktier. Kommittén utgår från att den aktiebok alltid skall finnas som bolagets ordinarie stämma hålls tillgänglig för allmänheten under den följande sexmånadersperioden. Har inga eller endast små förändringar skett i aktieboken under denna tid kan styrelsen anteckna förhållandet med uppgift förändringarna utskriften varefter om en ny sexmånadersperiod börja löpa. Större förändringar innebär att utsom skriften inte längre är överskådlig bör alltid föranleda utskrift. en ny Andra stycket ger allmänheten rätt att få aktuell utskrift hela en av eller delar av aktieboken till bolagets självkostnadspris.
Avstämningsbolag
Bestämmelserna om avstämningsbolag har disponerats följande sätt. Först ges en definition avstämningsbolag 9 §. l 10 § behandlas aktieboken när ett bolag med avstämningsförbehåll bildas, följd av 11-13 §§ som gäller införande av avstämningsförbehåll i gammal en bolagsordning. Därefter följer de praktiskt viktiga paragraferna förom
valtarregistrering 14 § och den särskilda förteckningen över
uppdragstagare, panthavare m.fl. 15 §. l 16 § behandlas borttagande av avstämningsförbehåll. Avsnittet avslutas med tre paragrafer inom föring i aktieboken 17 §, tillhandahållande utskrift aktieboken av av 18 § och arkivering av aktieboken 19 §. Dispositionen skiljer sig något från bestämmelserna kupongbolag. om
334 Forfullningskommentar SOU l997:22
9 § Paragrafen, innehåller en definition avstämningsbolag, motsvasom i sak 3 kap. 8 § första stycket första meningen ABL. Kommittén rar har justerat lagtexten så att den aktuella bolagsordningsbestämmelsen kan formuleras: Bolaget skall vara avstämningsbolag.
10 § Första stycket, är nytt, hur aktieboken skall föras i avstämsom anger ningsbolag under bildande. Då tillämpas bestämmelserna om kupongbolag. Innebörden härav har utvecklats under 5 och 6 §§. När bolaget registrerats övergår det huvudsakliga ansvaret för
aktieboken från styrelsen till Värdepapperscentralen. Det framgår av
andra stycket har sin motsvarighet i 3 kap. 8 § tredje stycket som ABL. Uppgifterna i den tidigare aktieboken törs då över till den bok
Värdepapperscentralen för samma sätt som när ett kupongbolag inför ett avstämningsförbehåll i sin bolagsordning. Det framgår av
hänvisningen till ll-l3 och l9 i andra meningen i stycket. Andra stycket punkten 6 har utvidgats till att preskription inte avse endast outtagen fondaktie, utan även aktiebrev som inte visats upp av enligt 5 § lagen 1989:828 införande av aktiekontolagen om 1989:827. Bestämmelsen har dessutom förtydligats så att det klart framgår att det är bolaget som bestämmer om ett preskriptionsförfarande skall inledas. Tredje stycket närmast 3 kap. 10 § första stycket tredje motsvarar meningen ABL. stycket 3 kap. 10 § första stycket andra meningen Fjärde motsvarar ABL.
ll § Paragrafen med vissa redaktionella ändringar 3 kap. ll § motsvarar första stycket ABL.
12 § Paragrafen med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 14 § motsvarar andra stycket ABL.
13 § Paragrafen med vissa redaktionella ändringar 3 kap. § motsvarar andra stycket ABL.
F 0"rfattningskommenlar 3 3 5
14 § I paragrafen behandlas s.k. förvaltarregistrering. Bestämmelserna motsvarar 3 kap. 10 § andra-fjärde styckena ABL.
15 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 12 § ABL.
16 § Paragrafen motsvarar 3 kap. 8 § fjärde stycket ABL. En nyhet är att kretsen av panthavare preciseras till dem viss avstämningsdag som är uppförd i den särskilda förteckning enligt 15 § skall föras över som uppdragstagare, panthavare m.fl.
17 § Paragrafen motsvarar vad som i fråga avstämningsbolag gäller om enligt 3 kap. 7 § tredje stycket ABL. Hänvisningen till 7 § fjärde stycket innebär att införingen regel skall dagtecknas. som
18 § Paragrafen motsvarar 3 kap. 13 § ABL. Den har justerats något till överensstämmelse med vad kommittén föreslår i 8 § beträffande
kupongbolag.
19 § Paragrafen motsvarar 3 kap. 11 § tredje stycket ABL.
5 kap. Aktiebrev Kapitlet är uppdelat i två avsnitt behandlar kupongbolag respeksom tive avstämningsbolag. Eftersom aktiebrev inte får utfärdas i avstämningsbolag ägnas kapitlet nästan uteslutande kupongbolagen.
Kupongbolag
1 § Paragrafen har ingen direkt motsvarighet i ABL. I kupongbolag är det vanligt att bevis att någon är aktieägare om utfärdas i form särskilda aktiebrev. Om bolaget ägs enda eller av av en ett fåtal personer som inte anser sig ha behov aktiebrev, behöver av bolaget inte utfärda några sådana. Om emellertid någon aktieägare begär det skall enligt förevarande paragraf bolaget utfärda aktiebrev beträffande dennes aktier i bolaget.
2 § Paragrafen motsvarar 3 kap. 5 § ABL.
3 § Paragrafen med vissa mindre ändringar 3 kap. 4 § andra motsvarar stycket och 16 § ABL. Skyldigheten bolagets organisationsnummer och bolagsatt ange kategori första stycket 1 är Desamma gäller aktieägarens personny. eller organisationsnummer eller födelsedatum första stycket 2. Därhar den nuvarande skydigheten att aktiens nominella belopp emot ange tagits bort. Det gör det lättare att genomföra nedsättning av aktieen kapitalet minskning aktiemas nominella belopp jfr 6 kap. genom av l § tredje stycket 3 ABL eftersom aktiebreven då inte behöver lämnas till bolaget för påteckning det nominella beloppet. av nya Vissa i lagen angivna förbehåll inskränker aktiemas överlåtsom barhet eller är särskilt intresse för den om avser att som annars av köpa aktier skall aktiebrevet. Det gäller liksom tidigare anges hembudsförbehåll samt förbehåll omvandling och inlösen. Till om denna lista har fogats samtyckes- och förköpsförbehåll. Beträffande andra stycket hänvisas till vad sagts under 4 kap. som 4§.
4§ Första stycket 3 kap. 4 § andra stycket första och andra motsvarar meningarna ABL. Den ändring gjorts innebär att inte bara bank som också värdepappersinstitut inte är bank får underteckna utan som aktiebrev. Andra stycket motsvarar 3 kap. 4 § femte stycket ABL.
5 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 4 § första stycket ABL. -
6 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 7 § fjärde stycket andra meningen ABL.
7 § Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 § tredje stycket ABL. Kommittén har i det föregående föreslagit att nominella beloppet inte längre skall aktiebrev. l konsekvens härmed har de anges nuvarande bestämmelserna påskrift aktiebrev i samband med om
nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiemas nominella belopp utmönstrats.
8 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 4 § fjärde stycket ABL.
9 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 6 § ABL.
10 § Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 3 kap. 17 § ABL.
Avstämningsbolag
l1 § Paragrafen motsvarar 3 kap. 8 § andra stycket andra meningen ABL.
12 § Bestämmelsen saknar motsvarighet i gällande rätt. Den har utformats efter förebild i 2 § om interimsbevis.
Bestämmelsen kan aktualiseras såväl vid nyemission som konvertering och teckning med stöd av teckningsoption. På aktiemarknaden talar i dag interimsaktier i konverteringfallet, medan man vid
man om teckning i samband med nyemission och med stöd av teckningsoption ofta använder beteckningen BTA betald, tecknad och tilldelad aktie. Kommittén inga hinder mot att det språkbruket skulle kunna bestå.
ser
trots den gemensamma beteckningen i lagtexten.
6 kap. Ökning aktiekapitalet och upptagande av vissa
av
penninglån
Fondemission och tillskottsemission 1 § Paragrafen har viss motsvarighet i 4 kap. 1 § första stycket och 5 kap. l § första stycket första meningen ABL.
Kommittén använder begreppsparet fondemission och tillskottsemission för att beteckna emissioner där bolaget inte erhåller respektive erhåller vederlag för de aktierna.
nya
Vid fondemission ökas aktiekapitalet överföring öknings-
genom av
338 Fdrfattningskommentar
beloppet från olika poster under bolagets övriga egna kapital eller
uppskrivning av värdet anläggningstillgångar. Ökningen av genom aktiekapitalet måste komma till uttryck antingen i en höjning av nominella beloppet på tidigare aktier eller genom en emission av nya aktier.
Tillskottsemission inrymmer tre former av emission, nämligen nyemission, emission konvertibler och emission av tecknings-
av optioner. Den nämnaren för dessa emissionsformer är
gemensamma
framgår ordet tillskottsemission att bolaget tillförs nytt kapital. som av Det sker vid nyemission omedelbar betalning för de nya aktier-
genom
vid emission konvertibler genom konvertering av en skuld till na, av aktiekapital och vid emission teckningsoptioner genom betalning i
av samband med utnyttjande av optionen.
Bestämmelserna fondemission har upptagits i 7 kap. medan
om tillskottsemission behandlas i 8 kap. Begreppen konvertibel och teckningsoption definieras i 8 kap.
Beslutsordning
2 § Paragrafen har viss motsvarighet i 4 kap. 1 § andra stycket och 5 kap. 1 § tredje stycket första meningen ABL.
I likhet med vad gäller i dag är det bolagsstämman som be-
som
slutar ökning aktiekapitalet första stycket. Styrelsen får emel-
om av lertid besluta tillskottsemission under förutsättning av bolagsstäm-
om
efterföljande godkännande eller med stöd av stämmans föregåenmans
de bemyndigande andra meningen.
I andra stycket finns ett förbud mot att öka aktiekapitalet på ett sätt
inte är förenligt med bolagsordningen. Bestämmelsen innebär att som beslut fondemission och nyemission inte kan fattas i ett bolag med
om fast aktiekapital, utan att bolagsordningen först ändras. I ett bolag med ett lägsta och ett högsta aktiekapital får beslut om fondemission eller nyemission inte innebära att maximikapitalet överskrids. Finns det mer än ett aktieslag i bolaget, f°ar ett sådant beslut inte leda till att det högsta antalet eller den högsta andelen aktier visst slag som får
av finnas enligt bolagsordningen överskrids.
Andra stycket tar också sikte emission av konvertibler och teckningsoptioner. Sådana skuldförbindelser fär utfärdas endast av bolag med ett lägsta och ett högsta aktiekapital. Därvid gäller att bolaget inte får utfärda fler sådana förbindelser vid full konver-
än som tering eller maximalt utnyttjande optionsrättema ryms inom bolags-
av ordningens bestämmelser högsta aktiekapital och högsta antal eller
om andel aktier visst slag. I ABL finns en uttrycklig bestämmelse om
av
F örfattningskommentar 3 3 9
detta i 5 kap. 1 § tredje stycket första meningen. Med det be-
nya greppet tillskottsemission behövs inte någon sådan särbestämmelse.
Det förtjänar att nämnas att bolaget vid beräkningen det utrym-
av me som finns för en fond- eller tillskottsemission måste ta hänsyn till de konvertibler eller teckningsoptioner står ute. En emission får
som inte leda till att äldre konverterings- eller optionsrätter inte längre kan utnyttjas.
Definitioner
3 § Paragrafen definierar begreppen fondaktierätt, teckningsrätt samt de därtill knutna begreppen fondaktierättsbevis och teckningsrättsbevis.
Med fondaktierätt avses aktieägares rätt enligt 7 kap. 2 § till
ny aktie vid fondemission. I ABL talas företrädesrätt till fondaktier.
om Det är enligt kommitténs mening en missvisande tenninologi. Vid fondemission har aktieägarna ovillkorlig rätt till de aktierna
en nya fondaktierna. De tillfaller aktieägarna utan särskild teckning. Denna skillnad mellan fond- och tillskottsemission kommer till uttryck i 7 kap. 2 som talar om rätt till fondaktier medan 8 kap. 3 § behandlar företrädesrätt vid tillskottsemission. Denna tenninologi används också i förevarande kapitel.
I gällande rätt betecknas aktieägares rätt till fondaktie delrätt. Det är en beteckning vars innebörd är oklar och inte några associa-
som ger tioner till fondemission. Kommittén föreslår därför att den ersätts med beteckningen fondaktierätt. För aktieägares företrädesrätt att teckna
nya aktier, konvertibler eller teckningsoptioner bör däremot den nuvarande beteckningen teckningsrätt behållas. Som konsekvens detta
en av språkbruk föreslås beteckningarna fondaktierättsbevis respektive teckningsrättsbevis de emissionsbevis förekommer i kupongbolag.
som
Emissionsbevis
4 § Paragrafens första och andra stycke motsvarar 4 kap. 3 § första och andra styckena samt 5 kap. 10 § ABL. Paragrafen handlar bara
om kupongbolag. Avstämningsbolag behandlas i 5
I första stycket slås det fast att aktieägare med fondaktierätt eller teckningsrätt har rätt att erhålla emissionsbevis bolaget i samband
av med fond- respektive tillskottsemission. Det aktieägare med över-
ger skjutande fondaktie- eller teckningsrätter möjlighet att exempelvis köpa till udda rätter så att ett helt antal aktier kan erhållas eller tecknas. Av andra stycket framgår att bolaget i stället för ett särskilt emissionsbevis
340 F örfattningskommentar
kan låta använda kupong hör till aktiebreven. Om kupong används
som
emissionsbevis, behöver några anteckningar aktiebrevet inte som ske.
Det förekommer att innehavare konvertibler och tecknings-
av optioner enligt låne- eller optionsvillkoren har rätt att delta i tillskottsemission konvertering eller teckning med utnyttjande av
som om optionsrätten redan hade ägt I tredje stycket, som är nytt, åläggs
rum. bolaget att utfärda emissionsbevis så att konvertibel- eller teckningsoptionsinnehavama enkelt kan utnyttja sin teckningsrätt. I så fall utlämnas emissionsbevis mot uppvisande konvertibeln eller teck-
av ningsoptionsbeviset för anteckning dokumentet att företrädes-
om rätten har utnyttjats.
5 § Paragrafen handlar avstämningsbolag.
om
Första stycket motsvarar 4 kap. 3 § tredje stycket samt 5 kap. 10 §
ABL.
Andra stycket är nytt. Det innebär att teckningsrätt som grundas villkor i samband med emission konvertibler eller teckningsoptioner
av
administreras enligt aktiekontolagen skall registreras samma som sätt teckningsrätt som grundas aktier.
som
Försäljning udda fondaktierätter och teckningsrätter
av
6 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 3 § ABL. Tillämpningsområdet har
a utvidgats till omfatta också konvertibler och teckningsoptioner, jfr 5
att kap. 10 § ABL saknar hänvisning till 4 kap. 3 a § samma lag.
som
Är aktier registrerade förvaltare, skall vid paragrafens tillämpning förvaltaren behandlas som en aktieägare.
Rätt till utdelning på ny aktie
7 § Paragrafen motsvarar 4 kap. l2 § femte stycket sista meningen, 4 kap. l6 § femte stycket andra och tredje meningarna samt 5 kap. l5 § ABL. Andra meningen innebär begränsning möjligheterna att
en av skjuta inträdet utdelningrätten framtiden. Bestämmelsen har
av kunnat förenklas, främst till följd kommitténs förslag att utmönstra
av den möjlighet enligt gällande rätt finns att i större bolag registrera
som
nyemission innan den är till fullo betalad. Den koppling som i en paragrafens nuvarande lydelse finns till tidpunkten för aktiernas betalning har därmed kunnat ersättas med koppling till registreringen.
en
F érfatlningskommentar 34 l
Det förekommer att bolag betalar ut utdelning redan innan nyemissionen, konverteringen eller ökningen aktiekapitalet grund
av av teckning med utnyttjande av teckningsoptioner registrerats hos PRV, trots risken att registrering vägras grund något fel i förfarandet.
av Kommittén föreslår ett uttryckligt förbud mot utbetalning utdelning
av innan kapitalökningen har registrerats. Bestämmelsen hindrar inte att utdelningen beräknas innan kapitalökningen registrerats, utbetalas
men först därefter.
E nzissionsprospekt
3 § På skäl som redovisats i kommitténs allmänna överväganden föreslås att bestämmelserna om emissionsprospekt samlas i lagen 1991:980 om handel med finansiella instrument och lagen 1992:543 börs-
om och clearingverksamhet. En erinran om dessa bestämmelser har upptagits i denna paragraf.
Kapitalandelslån och vinstandelslån
9 § Paragrafen motsvarar 7 kap. 3 § andra stycket ABL. På skäl
som anförts i kommitténs allmänna överväganden föreslås att kapitalandelslån åter bli tillåtna i svensk rätt. Beslut upptagande sådana lån
om av skall fattas i samma ordning som föreskrivs för upptagande vinst-
av andelslån.
7 kap. Fondemission
Ökningsbeloppet
1 § Paragrafen motsvarar 4 kap. l § tredje stycket andra meningen ABL.
Vid fondemission sker en överföring av belopp från olika poster under bolagets övriga egna kapital till aktiekapitalet. Alternativt skrivs värdet anläggningstillgångar upp samtidigt aktiekapitalet ökas
som
med uppskrivningsbeloppet. Detta framgår 3 § första stycket
av
Rätt till fondaktier
2 § Paragrafen motsvarar närmast 3 kap. l § fjärde stycket och 4 kap. 2 § första stycket ABL.
Kommittén skiljer mellan rätt till fondaktier och företrädesrätt till
342 Författningskonzmentar
teckning vid tillskottsemission, se kommentaren till 6 kap. 3 En fondemission är bokföringsmässig åtgärd som i realiteten inte en innebär annat än att bolagets eget kapital fördelas på fler aktier eller att det nominella värdet på aktierna höjs. Om nya aktier skall ges ut är det därför självklart att dessa skall tillfalla de gamla aktieägarna. I 3 kap. 1 § ABL föreskrivs aktierna inte skall medföra lika rätt till att om andel i bolagets tillgångar eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde, skall den rätt tillkommer aktieägarna vid nyemission som och fondemission regleras i bolagsordningen. Föreskrift om olika rätt får meddelas endast skillnaderna mellan aktierna skall vara av nu om angivet slag. Av förarbetena framgår att avsikten har varit att låta bolag med ekonomiska skillnader eller röstvärdesskillnader mellan aktieslagen vid utformningen bolagsordningens bestämmelser företrädesrätt vid av om
nyemission välja mellan å ena sidan en bolagsordningsbestämmelse
innebär företrädesrätt aktieägarna efter kapitalandel och å andra som sidan bolagsordningsbestämmelse innebär att aktieägarna en som tillförsäkras primär företrädesrätt till aktier av samma slag och subsidiär företrädesrätt till överblivna aktier efter kapitalandel se prop. 1993/94:l96 109 f.. l fråga om fondemission återigen synes avs. sikten inte ha varit att bolagen valfrihet mellan två bolagsge ordningsmodeller. Ett bolag som i bolagsordningen vill införa en föreskrift rätt i fråga aktier skiljer sig endast i fråga om om om som röstvärdet bör således skyldigt att förena denna med dels en vara bestämmelse att vid fondemission nya aktier skall emitteras av om en varje aktieslag i förhållande till det antal aktier samma slag som av finns sedan tidigare och dels bestämmelse om att de gamla aktierna en skall rätt till aktier samma aktieslag i förhållande till den ge nya av andel aktiekapitalet de representerar. a.a. ll3. Det framav som s. står emellertid tveksamt denna skillnad mellan två bolagssom om ordningsmodeller vid nyemission mot endast en modell vid fondemission kommit till uttryck i lagtexten. Tvärtom behandlas ny- och fondemission samma sätt i lagen. På grund det anförda har kommittén stannat för att föreslå nya av bestämmelser. Kommittén föreslår att regeln proportionell emission om med rätt inom varje aktieslag vid fondemission i bolag med aktieslag skiljer sig endast i fråga röstvärdet lagfasts. Det framstår som om nu onödigt att tvinga bolagen att ta en bestämmelse i bolagssom ordningen med ett innehåll de inte själva kan påverka. Till skillsom nad från vad gäller vid tillskottsemission är det inte möjligt att som beslut bolagsstämma avvika från den rätt till fondaktier som genom lagen aktieägarna. Med den utformning av lagtexten som komger
F örfattningskommentar 343
mittén föreslår kommer föreskriften om proportionell emission med rätt inom varje aktieslag att träffa också bolag har aktieslag
som som skiljer sig åt, inte i ekonomiskt hänseende, men i fråga om t.ex. rätten att utse styrelseledamöter.
I enlighet härmed föreskrivs i första stycket som huvudregel att aktieägarna har rätt till fondaktier efter kapitalandel. Det gäller i alla bolag med bara ett aktiebolag.
Om ett bolag har aktier av mer än ett slag, som skiljer sig i fråga om ekonomiska rättigheter i bolaget skall enligt andra stycket, i bolagsordningen finnas bestämmelser som reglerar rätten till fondaktier. Dessa bestämmelser kan innebära rätt till nya fondaktier efter kapitalandel eller proportionell emission och rätt inom varje aktieslag eller rätt bara för ett aktieslag, etc. Friheten att utforma bolagsordningen är i dessa situationer stor. Oavsett om bolagsordningen har den ena eller andra utformningen binder den bolagsstämman. Till skillnad från vad
. som gäller vid tillskottsemission är det inte tillåtet att genom stämmobeslut avvika från aktieägamas rätt till nya fondaktier enligt bolagsordningen.
Tredje stycket reglerar rätten till fondaktier i bolag med andra än ekonomiska skillnader mellan aktieslagen. Det kan exempelvis röra sig om aktier med olika röstvärde. Om det i ett sådant bolag redan har givits ut aktier av olika slag och bolaget avser att fondemittera motsvarande aktieslag, skall aktier av respektive slag emitteras i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare och varje gammal aktie ge rätt till nya aktier av samma slag i förhållande till andelen i aktiekapitalet. Bestämmelsen utgör inte något hinder mot att bolaget emitterar fondaktier endast ett de tidigare
av av utgivna aktieslagen eller av ett helt nytt slag. De gamla aktieägarna har i sådant fall rätt till de nya aktierna efter kapitalandel. Detsamma gäller om bolaget i sin bolagsordning har bestämmelser som gör det möjligt exempelvis att emittera aktier med ett annat röstvärde än som har givits ut tidigare men bestämmelserna inte har utnyttjats. Då står det bolaget fritt att emittera fondaktier av det nya slaget varvid de gamla aktieägarna har rätt till de nya fondaktiema efter kapitalandel.
Förslag till beslut
3 § Beslut om fondemission fattas bolagsstämman. Paragrafen
av anger vad ett förslag till sådant stämmobeslut skall innehålla. Förslaget skall vara fullständigt. Utrymmet för bolagsstämman att ändra eller lägga till bestämmelser är begränsat. Är förslaget ofullständigt kan aktieägarna
344 F örfattningskommentar
tvingas att hålla bolagsstämma där ett fullständigt förslag till
en ny beslut läggs fram och prövas.
Lagtexten utgår från normalfallet, nämligen att det är styrelsen som väcker frågan fondemission. Kommer initiativet från en aktieägare
om är det i princip denne skall utarbeta förslaget, men styrelsen och
som revisorerna får vara skyldiga att tillhandahålla de uppgifter som
anses behövs för ett fullständigt förslag till emissionsbeslut.
I första stycket punkten 1 föreskrivs att emissionsbeloppet alltid
Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 16 § tredje styckskall anges. et ABL.
Fondemission kan enligt 4 kap. 1 § första stycket ABL ske genom
aktier ut eller aktiemas nominella belopp höjs. I förslaget att nya ges till beslut skall enligt punkten 2 anges vilken metod som skall användas.
De allra flesta beslut fondemission innehåller uppgift om hur
om många aktier belöper varje gammal aktie. Denna ordning
nya som föreslår kommittén bli lagfást, punkten Bestämmelsen har ingen motsvarighet i ABL.
Skillnaden mellan och fondemission är att vid fondemission
nytillförs bolaget inte något vederlag för de nya aktierna. 4 kap. 16 § första stycket ABL innebär att vid fondemission överföring till aktiekapitalet skall ske antingen belopp kan delas ut enligt 12 kap.
av som 2 § första stycket ABL eller uppskrivningsfond, reservfond eller
av överkursfond eller uppskrivning anläggningstillgångs värde
genom av eller kombination dessa åtgärder. Förslaget till fond-
en av emissionsbeslut skall enligt punkten 4 ange på vilket eller vilka av
fondemissionen skall genomföras. Skall emissionsbedessa sätt som loppet tillföras aktiekapitalet från t.ex. fritt eget kapital och överkurs, så skall alltså den beloppsmässiga fördelningen framgå av förslaget.
I 6 kap. 7 § behandlas rätten till utdelning aktier. Där före-
nya skrivs bl.a. att beslut fondemission inte får innebära att sådan rätt
om inträder än för räkenskapsåret efter det år under vilket emissio-
senare
registrerats. I förslaget till beslut skall enligt punkten 5 anges från nen vilken tidpunkt de aktierna skall medföra rätt till utdelning. För-
nya slaget fir utfonnas med hänsyn till föreskriften i 6 kap. 7 Motsvarande bestämmelse fmns i 4 kap. 16 § femte stycket ABL.
Punkten 6 skall läsas mot bakgrund av 6 kap. 2 § andra stycket. Om bolaget har ett fast aktiekapital eller ett maximikapital som skulle komma att överskridas den föreslagna fondemissionen genom-
om fördes, skall förslaget till emissionsbeslut att förslaget förutsätter
ange
ändring bolagsordningen. Detsamma gäller om förslaget innebär en av att högsta antalet eller andelen aktier av visst slag skulle komma att
F Ölfaltningskonznzentar 345
överskridas. I 3 kap. 1 § anges att det kan finnas eller ut aktier med olika ges rätt i bolaget. Är detta fallet, skall det förslaget till beslut framgå av till vilket aktieslag de nya aktierna skall höra, punkten Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 16 § tredje stycket ABL. Om förbehåll om omvandling, förköp, hembud, inlösen eller, i privat aktiebolag, samtycke skall gälla beträffande de aktierna, nya skall enligt punkten 8 detta i förslaget till beslut. Bestämmelsen anges har ingen motsvarighet i ABL. Av 7 kap. 4 § andra stycket följer att till aktiebrev hörande kupong får användas fondaktierättsbevis vid fondemission i kupongbolag. som Skall detta ske, skall det enligt punkten 9 i förslaget till beslut. anges Bestämmelsen har ingen motsvarighet i ABL. Av 7 kap. 6 § följer att överskjutande fondaktierätter kan säljas genom bolagets försorg. I så fall skall det enligt punkten 10 i anges förslaget till beslut. Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 16 § tredje stycket ABL. I avstämningsbolag måste avstämningsdag fastställas, punkten en 11. De som på denna dag är införda i aktieboken eller i förvaltarförteckningen är behöriga att ta emot fondaktie, jfr 3 kap. 8 § första stycket ABL. Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 16 § tredje stycket ABL. För att ge nya aktieägare tid att bli införda i aktieboken eller förteckningen måste avstämningsdagen ligga i tiden efter det att beslutet om fondemission har kungjorts. Kommittén föreslår i andra stycket att avstämningsdagen inte får sättas tidigare än vecka från det att en beslutet kungjorts. Den förhållandevis korta tiden skall mot bakses grund av kommitténs tidigare framlagda förslag SOU 1995:44 att kallelse till bolagsstämma skall utfärdas senast tre veckor före stämman. Det innebär att aktieägarna kommer att ha minst tre veckor plus tiden från själva stämmobeslutet till avstämningsdagen sig för in-
föring i aktieboken eller förvaltarförteckningen.
Kompletterande information
4 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 16 § andra stycket jämförd med 4 kap. 4 § första stycket ABL. Paragrafen förutsätter att beslut fondemission kan fattas extra om stämma. Det är möjligt om fondemissionen sker genom överföring av belopp från bolagets övriga kapital till aktiekapitalet. Skall emisegna sionen ske genom uppskrivning värdet på anläggningstillgångar utan av
346 Författningskommentar
uppskrivningsbeloppet först överförs till en uppskrivningsfond
att måste emissionsbeslutet fattas ordinarie bolagsstämma som har en att fastställa balansräkningen. vanligt den redogörelse i punkten 2 lämnas Det är att som avses hänvisning till de delårsrapporter bolaget har lämnat för genom som den aktuella perioden.
Tillhandahållande förslag till beslut m. m. av
5 § Paragrafen 4 kap. 16 § andra stycket jämförd med 4 kap. motsvarar stycket ABL. Tiden har dock utsträckts från en till två 4§ första i överensstämmelse med vad kommittén föreslagit beträffande veckor tillhandahållande årsredovisning inför stämma SOU 1995:44. av påpekas ABL inte innehåller några särskilda Det förtjänar att att bestämmelser kallelse till bolagsstämma skall pröva fråga om om som fondemission. Kommittén föreslår inte heller några bestämmelser om allmänna bestämmelser följer emellertid att ärendet skall detta. Av anges i kallelsen.
Kungörelse
6 § endast avstämningsbolag, motsvarar närmast 4 Paragrafen, som rör tredje stycket tredje meningen jämförd med 4 kap. 7 § första kap. 16 § stycket ABL. Fondaktier tillfaller aktieägarna eller mindre automatiskt och mer fondaktierätt preskriberas först efter närmare tio år. l kupongderas behövs därför inte någon särskild kungörelse beslut om bolag om fondemission. l avstämningsbolag återigen tillfaller fondaktierna de aktieägare finns antecknade i aktieboken avstämningsdagen. som För dem tillfälle att bli införda i aktieboken behövs bestämatt ge melser beslut fondemission i avstämningsbolag skall kunom att om göras. Skyldigheten för publika bolag att utfärda kallelse genom Post- och Inrikes Tidningar och rikstäckande dagstidning stämmer överens en med vad kommittén föreslagit beträffande kallelse till bolagsstämma
Rcgislrcring m. m.
7 § Frr.s'Iastycke 4 kap. 16 § fjärde stycket ABL. motsvarar
Författningskomnzentar 347
Beslutet om fondemission skall självfallet innehålla de uppgifter som föreskrivs i 3
Andra och tredje styckena motsvarar 4 kap. 16 § femte stycket ABL. Texten har modifierats med hänsyn till att fondemissionen kan ha genomförts genom ökning aktiernas nominella belopp.
av
Preskription av fondaktie
3 § Paragrafen motsvarar 4 kap. l7 § ABL.
Skyldigheten för publika bolag att utfärda kallelse Post- och
genom Inrikes Tidningar och rikstäckande dagstidning överensstämmer
en med vad kommittén föreslagit beträffande kallelse till bolagsstämma, jfr även 6
8 kap. Tillskottsemission
Definitioner
1 § l 6 kap. l § anges att tillskottsemission kan nyemission, emission
vara av konvertibler eller emission teckningsoptioner. Definitionerna
av av dessa begrepp ges i detta kapitel i anslutning till de materiella bestämmelserna om nyemission, konvertibler och teckningsoptioner.
Termen nyemission har behållits för sådana emissioner där bolaget ger ut nya aktier som tecknas direkt. Skillnaden mellan nyemission
en å ena sidan och emission konvertibler eller teckningsoptioner å
en av den andra är att det vid nyemission är klart att inte emis-
en - om sionen förfaller helt det blir ökning aktiekapitalet. Vid emis-
— en av sion av konvertibler och teckningsoptioner är det fullt möjligt
att emissionen inte leder till någon ökning aktiekapitalet eftersom
av innehavarna av konvertiblerna eller teckningsoptionerna inte är skyldiga att konvertera till eller teckna aktier.
nya
Beslut om nyemission skall med kommitténs förslag anmälas för registrering senast månader från beslutet. Därvid skall full och
sex godtagbar betalning ha erlagts för de aktierna. De nuvarande
nya reglerna i 4 kap. l3 § ABL om nyemission i större bolag med registrering i två omgångar ökningsbcloppet har inte tagits med i kom-
av mitténs förslag. Däremot innehåller förslaget den nyheten att registrering inom sexmånadersperioden kan ske i omgångar, 26 § femte
se stycket.
Konvertibla skuldebrev skall enligt ABL innehålla utfästelse från
en bolaget att borgenären har rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran
enligt skuldebreven mot aktier i bolaget. Kommittén har övervägt att beskriva konvertibel skuldförbindelse som ger fordrings-
en som en havaren helt eller delvis teckna aktier mot betalning genom
rätt att nya kvittning bolagets fordran grund aktieteckningen mot aktie-
av av tecknarens fordran enligt skuldförbindelsen, i förekommande fall tillsammans med kontant betalning. Konvertibler skulle då behandlas
slags teckningsoptioner emellertid inte skall betalas konsom ett som
i sin helhet åtminstone till del kvittning visst tant utan en genom sätt. En sådan terminologi skulle vissa textekonomiska vinster
ge eftersom bestämmelserna teckning/nyteckning/byte för att tala med
om ABL då skulle kunna göras enhetliga för alla tillskottsemissioner. Terminologin skulle emellertid bryta mot det hittillsvarande språkbruket och dessutom mindre förenlig med den terminologi som
vara används finansmarknaderna.
Kommittén har därför stannat för att behålla den nuvarande definitionen strävat efter förenklingar. Det kan knappast leda till miss-
men förstånd lagtexten i stället för att tala om en utfästelse från bo-
om laget att borgenär har rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran
om enligt skuldebreven mot aktier i bolaget definierar konvertibel som
en
ett aktiebolag mot vederlag utgiven skuldförbindelse som ger en av fordringshavaren rätt att helt eller delvis byta skuldförbindelsen mot aktier i bolaget. Med denna terminologi blir konvertering ett utbyte
konvertibel aktier. Vad saken gäller ärju att konvertibelav mot nya innehavaren vid konvertering byter ställning i förhållande till bolaget från borgenär till aktieägare varvid aktiebolagets skuld till honom överförs till aktiekapitalet och, vid överkurs, överkursfonden.
Kommittén föreslår att bolagen liksom i dag skall ha rätt att i samband med upptagande lån, emittera teckningsoptioner, som ger
av
begäran teckna aktier i bolaget mot kontant betalning. rätt att nya Enligt gällande rätt skall sådana teckningsoptioner fast förenade
vara med skuldförbindelse eller knutna till en sådan ett sätt som ger
en fordringhavarna rätt att skilja optionsrätten från skuldförbindelsen. Kommittén föreslår att bolagen skall kunna ut teckningsoptioner
ge även samband med upptagande lån. Det innebär att ett bolag
utan av skall kunna utfärda teckningsoptioner till exempelvis sina anställda
krav på att dessa lån till bolaget. Teckningsoptioner kan utan ger vidare ett användbart instrument i samband med t.ex. rekonstruk-
vara tion av ett bolag.
Teckningsoptioner bör kunna emitteras gratis eller mot betalning. Om de emitteras mot betalning, får vad därvid erläggs inte räknas
som
på betalningen för aktier tecknas med utnyttjande av optionsav som rätten. Aktier tecknas med utnyttjande teckningsoption skall
som av
nämligen alltid betalas kontant. Det framgår definitionen i denna
av paragraf.
Kommittén har övervägt att reglera den tid under vilken teck-
en ningsoption skall utnyttjas, inte funnit tillräckliga skäl till några
men begränsningar. Ett bolag kan med kommitténs förslag utfärda teckningsoptioner som ger omedelbar rätt att teckna aktier och denna
nya rätt kan bestå till dess bolaget upphör.
Betalningen för aktier tecknas med utnyttjande tecknings-
som av option skall erläggas kontant. Några möjligheter att betala med apportegendom finns inte. Det beror att teckningsoptionen kan gälla under i princip obegränsad tid. Det är omöjligt att i ett beslut
om emission av teckningsoptioner någon teckningskurs vederlaget
ange om skall utgöras egendom värde vid tiden för utnyttjandet
av vars av teckningsoptionen är helt okänt.
Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med teckningsoptioner skall i dag vara löpande. Det motiveras med att konvertering eller teckning skall kunna ske utan djupare efterforskningar från bolagets sida om innehavarens behörighet att påkalla konvertering eller teckna aktier. Utformas en konvertibel eller ett skuldebrev med teckningsoption som ett enkelt skuldebrev, får emissionen enligt ABL inte registreras. Kommittén har i det föregående förutsatt att fristående teckningsoptioner kan komma till användning t.ex. i samband med företagsrekonstruktioner. Uppenbarligen är det inte lämpligt
att en detta sätt tillkommen teckningsoption måste behandlas enligt bestämmelserna om löpande skuldebrev. På grund härav och då det även i andra situationer föreligger ett praktiskt behov att kunna knyta
av konvertibler och teckningsoptioner till förbindelser följer reglerna
som om enkla skuldebrev innehåller kommitténs förslag inte något krav att sådana utfastelser måste ställda till innehavaren eller viss
vara man eller order. Det framgår såvitt gäller konvertibler att konvertibel
av en enligt den uppställda definitionen är skuldförbindelse
en som ger fordringshavaren rätt till konvertering. Avsaknaden föreskrifter
av om att konvertibler skall ställas till innehavaren eller viss eller order
man gör det klart konvertibel kan ställas till viss och därmed
att en man följa reglerna enkla skuldebrev. En teckningsoption är Litfastelse
om en som ger rätt att teckna nya aktier i bolaget mot kontant betalning. Den kan med kommitténs förslag emitteras ett fristående instrument,
som men också knytas till en löpande eller enkel skuldlörbindelse. Tilläggas kan att konvertibler och teckningsoptioner, hanteras enligt aktie-
som kontolagen, inte är förenade med skuldebrev.
350 F örfattningskommentar
Förbud mot underkurs m. m.
2 § Första stycket motsvarar 4 kap. l § tredje stycket första meningen, 5 kap. l § andra stycket andra meningen samt 5 kap. 14 § första stycket tredje meningen ABL. Förbudet mot underkurs vid nyemission har sin motsvarighet i bestämmelserna om bolagsbildning 2 kap. 3 § andra stycket.
Förbudet mot underkurs gäller också konvertibler. Det innebär att konverteringskursen inte får sättas under aktiernas nominella belopp
stycket. Men det räcker inte med detta. Konvertering innebär
andra
att konvertibeln byts mot aktier, varvid skuldförbindelsens belopp avräknas mot konverteringskursen. Om konvertiblerna emitterats till underkurs kan det leda till komplikationer när konvertering påkallas. Antag konverteringskursen överensstämmer med aktiemas nomi-
att nella belopp och att konvertiblerna emitterats till underkurs. I så fall skall konvertering vägras eftersom ett utbyte skulle innebära att aktier emitteras till underkurs. Bolaget har inte tillförts vederlag motsvarande skuldförbindelsens belopp. En emission konvertibler till
av underkurs kan emellertid hjälpas lämplig konverterings-
upp genom en kurs. Antag konvertibler med ett nominellt värde 100 kr emit-
att av
till underkursen 50 kr kontant. Aktiernas nominella belopp är 100 teras kr. Om konverteringskursen är 200 kr, dvs. två konvertibler byts mot
aktie, tillförs bolaget konvertibelemissionen 100 kr kontant en genom
aktie, vilket är godtagbart. Det innebär att det med lämpliga teckper nings- och konverteringskurser är möjligt att emittera konvertibla s.k. nollkupongare, dvs. obligationer löper utan ränta och som därför
som emitteras till underkurs.
Det kan i fråga nollkupongare och konvertibler som löper med
om ränta understiger marknadsräntan ifrågasättas den förmån för
som om bolaget följer med räntefri eller räntebillig skuldförbindelse kan
som en åsättas ett värde så att bolaget kan sägas ha tillförts ett vederlag motsvarande skuldförbindelsens belopp trots att konvertiblerna emitterats till viss underkurs. Det är i första hand den revisor har att utfärda
som intyg att företes i registreringsärendet måste ta ställning till detta.
som
Med tanke bl.a. sådana situationer föreskrivs i ABL att en ökning aktiekapitalet konvertering inte får registreras med
av genom mindre bolaget kan förete ett yttrande från auktoriserad eller god-
en känd revisor eller, i avstämningsbolag, från Värdepapperscentralen av vilket det framgår att bolaget grund emissionen tillförts vederlag
av till ett värde motsvarande minst det sammanlagda nominella beloppet
de aktier utgivits i utbyte 5 kap. 14 § första stycket ABL. av som
F örfattningskonzmentar 35l
I tredje stycket föreskrivs därför att teckningskursen för konen vertibel inte får understiga konvertibelns nominella belopp såvida inte konverteringskursen bestämts så att bolaget vid konvertering kommer att ha tillförts vederlag till ett värde minst motsvarar det som sammanlagda nominella beloppet de aktier lämnas i utbyte. av som Motsvarande problem är inte förenade med teckningsoptioner eftersom de ger rätt att teckna aktier mot kontant betalning. Som framgått är det möjligt att emittera konvertibler till underkurs. Redovisningstekniskt gestaltar sig underkursemission följande en sätt. Antag att konvertibler med ett nominellt belopp 100 kr emitom teras till underkursen 50 kr kontant. Aktiernas nominella belopp är 100 kr och konverteringskursen 200 kr, dvs. två konvertibler kan bytas mot en aktie. Lånet förfaller i sin helhet till betalning 10 år från emissionen, inte konvertering dessförinnan har påkallats. Den nominella om räntan är noll. Lånevillkoren motsvarar en implicit effektiv ränta 7,2 % och underkursen bör fördelas över tioårsperioden så att en konstant fmansieringskostnad erhålls över löptiden jfr Bokföringsnämndens uttalande BFN U 92:3 Redovisning nollkupongsav obligationer. Det innebär att bolaget år 1 för varje konvertibel redovisar 50 kr som tillgångar och 50 kr konvertibellån. År 2 redosom visas en räntekostnad på 3,60 kr och det bokförda värdet konvertibellånet skrivs till 53,60 kr. År 3 redovisas 3,85 kr upp som räntekostnad och konvertibellånet till 57,45 kr etc. Konverteras två konvertibler år 3 till aktie minskas posten konvertibellån med en 114,90 kr samtidigt aktiekapitalet ökas med 100 kr och som reservfonden med 14,90 kr. Det angivna, inte helt realistiska exemplet, bygger på förutsättningen att konvertibeln emitterats till kurs motsvarar normal en som marknadsränta för tioårig nollkupongare. Konvertibellån löper dock en i allmänhet med ränta är lägre än marknadsräntan eftersom en som
konverteringsrätten anses ha ett visst värde. Redovisningsrådet har i
en rekommendation RR3 behandlat redovisningen konvertibel- och av optionslån. Rådet anser att låneskuldens storlek bör redovisas basis av en marknadsränta och att skillnaden mellan det detta sätt beräknade lånebeloppet och det uppburna beloppet skall föras till reservfonden såsom överkurs de aktier kan komma att utfärdas som senare. Den redovisade låneskulden uppräknas då successivt under länets löptid med ränta så att det redovisade skuldbeloppet vid en förfallodagen överensstämmer med det nominella lånebeloppet. I ABL finns en möjlighet för bolag med aktier noterade vid börs en eller auktoriserad marknadsplats att företa nyemission till underkurs. Då får aktier tecknas mot betalning lägre belopp än det nominella, av
352 Fmjfclllizing.s/mmmenlar
under förutsättning att skillnaden mellan vad skall betalas för de
som
aktierna och deras sammanlagda nominella belopp tillförs aktienya kapitalet överföring från bolagets eget kapital i övrigt eller
genom
uppskrivning värdet anläggningstillgångar. Möjligheterna genom av av
emittera till underkurs har såvitt känt aldrig utnyttjats och kommitatt tén det inte längre finns något praktiskt behov av dessa
menar att bestämmelser. Någon motsvarighet till de nämnda bestämmelserna
nu
emission till underkurs finns därför inte i kommitténs förslag. om
Företrädesrätt till aktier, konvertibler och teckningsoptioner
nya
3 § Paragrafen med vissa redaktionella ändringar 4 kap. 2 §
motsvarar första stycket och 5 kap. 2 § första stycket ABL.
paragrafen behandlas aktieägarnas företrädesrätt till aktier,
l nya konvertibler och teckningsoptioner. l ABL uttrycks företrädesrätten till konvertibler och teckningsoptioner följande sätt. Vid emission av skuldebrev mot vederlag i har aktieägarna företrädesrätt att
pengar teckna sig för förvärv skuldebrev såsom emissionen gällde de
av om aktier kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nyteck-
som
på grund optionsrätt. Med det begreppet tillskottsemission nas av nya har lagtexten kunnat förenklas.
Avvikelse från företrädesrätten
4 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 § sista stycket och 5 kap. 2 § sista
stycket ABL.
Beslut bolagsstämman enligt 3 § 3 om kontantemission som
av innebär avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det biträtts aktieägare med två tredjedelar såväl de avgivna
av av rösterna de vid stämman företrädda aktierna. Samma kvalificerade
som majoritet krävs för giltigt beslut godkännande av beslut om kon-
om tantemission med avvikelse från företrädesrätten, som fattats av styrel-
under förutsättning stämmans godkännande liksom för beslut sen av
bemyndigande för styrelsen att besluta om sådan emission, se om kommentaren till 29 och 33 §§.
Förslag lill bes/ul
5 § Paragrafen saknar direkt motsvarighet i ABL.
Lagtexten utgår från normalfallet, nämligen att det är styrelsen som väcker frågan nyemission, jfr 8 kap. 3 om
Nyemission
6 § Paragrafen motsvarar närmast 4 kap. 5 § ABL. I paragrafen ges en uttömmande uppräkning vad ett förslag till av beslut om nyemission, skall innehålla. Uppräkningen inleds med åtta punkter med uppgifter alltid skall lämnas i ett förslag till emissom sionsbeslut. Därefter följer åtta punkter föreskriver uppgiftssom skyldighet för det fall nyemissionen sker på vissa villkor. Uppräkningen följer så långt möjligt paragrafföljden i kapitlet. Första stycket inleds med en föreskrift att ökningsbeloppet alltid om skall anges punkten 1. Det är vanligt att villkor för emission som en föreskriva att ett visst belopp tecknas. Det förekommer också att ett högsta belopp anges, inte sällan i kombination med föreskrift ett en om lägsta belopp. Däremot är det inte tillåtet att bara ett lägsta beange lopp eftersom det skulle kunna leda till att högsta tillåtna aktiekapital enligt bolagsordningen överskreds. Villkor rörande ökningsbeloppet skall framgå förslaget till emissionsbeslut. Motsvarande bestämav melse finns i 4 kap. 5 § första stycket 1 ABL. Om ett visst eller ett lägsta belopp uppställts som villkor, förfaller emissionen beloppet om inte uppnås, 20 Enligt punkten 2 skall aktiemas nominella belopp alltid anges. Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 5 § första stycket 8 ABL. Ökningsbeloppet dividerat med nominella beloppet antalet aktier ger som emitteras. I punkten 3 förskrivs att teckningskursen skall Motsvarande anges. bestämmelse finns i 4 kap. 5 § första stycket 8 ABL. Frågan om vilka som skall ha företrädesrätt att teckna aktier är nya central i varje nyemission. Uppgift om detta skall enligt punkten 4 alltid lämnas. Skall aktiemas tecknas utan företrädesrätt, skall det i stället anges. Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 5 § första stycket 3 ABL. När ett visst eller ett lägsta belopp har bestämts för nyemissionen förfaller emissionen, beloppet eller minimibeloppet inte tecknas om inom teckningstiden 20 §. Frågan sådan emission kan om en genomföras eller får enligt ABL inte stå öppen under hela registreringsfristen utan teckningstid skall alltid i emissionsbeslutet, 4 en anges se kap. 5 § första stycket 4 ABL. När bara ett högsta belopp för emissionen har angivits behöver däremot teckningstiden inte Komanges.
mittén det närmast självklart att ett förslag till nyemission
anser vara alltid skall innehålla uppgifi den tid under vilken de nya aktierna
om skall tecknas. En bestämmelse detta har upptagits i punkten
om
Teckningstiden utgör i kommitténs förslag också den tid inom vilken aktieägarna har rätt att utnyttja sin företrädesrätt. I enlighet härmed har kommittén utmönstrat den nuvarande föreskriften om att den tid inom vilken företrädesrätten skall utnyttjas skall anges särskilt. För de företrädesberättigade aktieägarna skall kunna utöva sin
att företrädesrätt får teckningstiden inte för kort. Kommittén föreslår
vara
teckningstiden minst skall uppgå till den nuvarande minimitiden i 4 att kap. 5 § första stycket 5 ABL för utnyttjande av företrädesrätten, dvs. två veckor. En bestämmelse detta har upptagits i tredje stycket.
om Parentetiskt kan anmärkas att det förekommer att innehavare av konvertibler och teckningsoptioner tillförsäkras rätt att delta i tillskottsemissioner konvertering eller teckning med utnyttjande av
som om optionen redan skett. Kommittén har inte ansett det påkallat att tynga lagtexten med referenser till konvertibel- eller teckningsoptionsinnehavare eftersom de kommer i ånjutande av den tidsfrist som garanteras aktieägarna i tredje stycket.
Vid nyemission sätts teckningskursen ofta lågt för att locka till teckning. Det är då vanligt att fler aktier tecknas än som kan ges ut inom för det högsta belopp för emissionen har bestämts.
ramen som Det kan känslig fråga hur de tillgängliga aktierna skall för-
vara en delas, aktierna inte tecknats med företrädesrätt. Kommittén menar
om
det förslaget till stämmobeslut bör framgå efter vilka grunder att av fördelningen skall ske. Det bör inte längre vara tillåtet att överlämna fördelningen styrelsen efter vad den finner bäst. I enlighet härmed föreslås förslaget till beslut skall innehålla uppgift vilken fördel-
att om ningsgrund skall gälla beträffande aktier som inte tecknas med
som företrädesrätt, punkten Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 5 §
första stycket 7 ABL.
Betalas inte tecknade aktier kan aktierna förklaras förverkade för aktietecknaren. Alternativt kan styrelsen låta de obetalda aktierna övertas någon nedan under 24 Dessa bestämmelser,
av annan, se liksom bestämmelserna i 26 § nyemission skall anmälas för
om att en registrering inom månader från beslutet, varvid uppgift om betal-
sex ningen för tecknade aktier skall lämnas, förutsätter att förslaget till emissionsbeslut innehåller uppgift betalningstid, punkten Skall
om teckning ske betalning, varvid betalningstiden sammanfaller
genom med teckningstiden, skall det Motsvarande bestämmelse finns i
anges. 4 kap. 5 § första stycket 6 ABL.
De aktierna den rätt i bolaget som enligt bolagsordningen
nya ger
F örfattningskommentar 355
tillkommer aktier ifrågavarande slag inklusive rätt till utdelning. av Beroende på när nyemissionen genomförs under räkenskapsåret, bolagets ekonomiska ställning och andra omständigheter kan det vara olämpligt att utdelningsrätten inträder omedelbart. Det är emellertid inte tillåtet att emittera aktier villkor att de rätt till utdelnya ger ning först i en avlägsen framtid. Nya aktier skall utdelning senast ge för räkenskapsåret efter det år under vilket emissionen registreras 6 kap. 7 §. I förslaget till emissionsbeslut skall alltid när utdelanges ningsrätten inträder, punkten Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 12 § sista stycket ABL. Om aktiekapitalet i bolagsordningen anges till ett visst belopp, kan nyemission inte ske föregående ändring bolagsordningen. utan en av Detsamma gäller t.ex. om maximikapitalet enligt bolagsordningen skulle komma att överskridas genom föreslagen nyemission. Skall en de nya aktierna ett slag inte finns angivet i bolagsvara av som ordningen, måste denna också först ändras, jfr 6 kap. 2 § andra stycket. Det får anses lämpligt att detta framgår av förslaget till emissionsbeslut. En bestämmelse om detta har upptagits i punkten Om det finns eller kan ut aktier olika slag, skall förslaget till ges av emissionsbeslut innehålla uppgift om vilket slag skall ut vid som ges emissionen, punkten 10. Motsättningsvis behöver uppgift detta inte om lämnas, om det enligt bolagsordningen bara får finnas ett slags aktier. Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 5 § första stycket 2 ABL. Förbehåll om omvandling, förköp, hembud, inlösen eller, i privat bolag, samtycke är av stort intresse för den överväger att teckna som nya aktier. Skall de nya aktierna eller del dem förenade en av vara med sådana förbehåll, skall det därför framgå förslaget till emisav sionsbeslut, punkten 11. Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 5 § andra stycket ABL. I kupongbolag är det vanligt att de kuponger hör till aktiesom breven används i stället för särskilda emissionsbevis, jfr 6 kap. 4 § andra stycket. Uppgift om detta skall lämnas i förslaget till emissionsbeslut, punkten 12. Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 5 § fjärde stycket ABL. I avstämningsbolag kan överskjutande teckningsrätter säljas genom bolagets försorg, jfr 6 kap. 6 Förslag om detta skall i förekommande fall tas upp i förslaget till emissionsbeslut, punkten 13. Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 5 § första stycket 9 ABL.
Som framgått av framställningen bolagsbildning innebär be-
om stämmelser om apport och andra villkor som avses i 2 kap. 3 § särskilda problem. I enlighet härmed skall förslaget till emissionsbeslut innehålla uppgift att aktie skall tecknas med rätt eller plikt att om
aktien tillskjuta någon egendom än aktie skall mot annan pengar, tecknas med rätt eller plikt för bolaget att överta egendom mot någon ersättning än aktier, aktie skall kunna tecknas med andra annan villkor, eller 4. någon annat sätt skall få särskilda rättigheter eller förmåner bolaget. Det följer av punkten 14. av Vid bolagsbildning kan aktie inte betalas kvittning mot genom aktietecknarens fordran hos bolaget eftersom aktierna måste betalas innan bolaget kan bildas. Motsvarande hinder föreligger inte vid nyemission. Kvittning betalning för aktier är emellertid förenat med som särskilda risker, något utvecklas under 23 § nedan. Om aktie skall som få tecknas med kvittningsrätt skall det därför enligt punkten 14 anges i förslaget till emissionsbeslut. Bestämmelser som avses i punkten 14 skall återges i sin helhet i förslaget till emissionsbeslut. Ett avstämningsförbehåll innebär bl.a. att den som på fastställd avstämningsdag är införd i aktieboken skall behörig att anses vara utöva aktieägares företrädesrätt vid nyemission. Om aktieägarna i ett avstämningsbolag skall ha företrädesrätt att delta i emissionen måste
avstämningsdagen därför i förslaget till emissionsbeslut, punkten
anges 15. Dagen måste sättas så att aktieägarna f°ar skälig tid att bli införda i aktieboken. l fjärde stycket har tiden bestämts till minst en vecka räknat från kungörelsen emissionsbeslutet, jfr kommentaren till 7 om kap. 3 § sista stycket. Punkten 16 Den har dock viss motsvarighet i 5 kap. 4 § är ny. fjärde stycket ABL, jfr också 7 § 10. Punkten skall läsas tillsammans med femte stycket. Andra stycket motsvarar 4 kap. 4 § första stycket femte meningen ABL. Tredje stycket har kommenterats i samband med första stycket Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 5 § första stycket 5 ABL.
Emission konvertibler av
7 § Paragrafen behandlar vad förslaget till emissionsbeslut skall innehålla i det lån bolaget tar emission av konfråga om som upp genom en vertibler. Vad förslaget skall innehålla i fråga de aktier som skall om kunna erhållas konvertering regleras i 8 genom Kommittén har ansett sig kunna använda uttrycket lån i sammanhanget, trots att skuldförhållandet kan ha sin grund i annat än en försträckning. Ordvalet i författningstexten utgör inte något hinder mot använda konvertibelbestämmelsema även dessa situationer. att Uppräkningen i 12 punkter överensstämmer nära med motsvarande
Författningskommentar 357
uppräkning i 6 Den skall jämföras med 5 kap. 4 och 5 ABL.
Punkten 1 motsvarar 5 kap. 4 § 1 st l ABL. I ABL talas emis-
om sionens belopp. Kommittén föreslår i stället det belopp som bolaget skall låna. Det innebär ingen ändring i sak.
Punkten 2 har viss motsvarighet i 5 kap. 4 § första stycket 5 ABL. Där föreskrivs att uppgift skall lämnas om skuldebrevens nominella belopp, emissionskurs och räntefot. Kommittén menar att aktiebolagslagen bör behandla aktiebolagsrättsliga frågor medan frågor av allmän obligationsrättslig karaktär hör hemma i annan lagstiftning. Med denna inställning ifrågasätter kommittén behovet av föreskrifter i aktiebolagslagen om rena lånevillkor t.ex. vilken ränta som skall gälla. Det är visserligen det sättet att räntefoten påverkar teckningskursen för konvertiblerna och att aktieägarna kan behöva uppgifter om räntefoten för att kunna bedöma den föreslagna kursen. Men teckningskursen påverkas av många andra saker som i dag inte regleras i ABL. Om konvertiblerna skall ges ut som förlagsbevis måste exempelvis kursen sättas lägre än om de inte skall vara efterställda bolagets Övriga skulder. Uppgift om när lånet förfaller till betalning konvertering
om inte har skett dessförinnan är en annan uppgift av betydelse för teckningskursen. Huruvida lånet skall vara efterställt eller förfallodagen och andra lånevillkor har inte tidigare ansetts vara för aktieägarna nödvändiga uppgifter när de skall pröva fråga om emission av konvertibler. Kommittén delar denna bedömning och föreslår inte någon föreskrift om att räntefoten skall anges.
Enligt punkten 3 skall förslaget innehålla uppgift om till vilken kurs konvertiblerna skall tecknas teckningskursen. l 4 kap. 4 § första stycket 6 ABL talas om emissionskurs medan kommittén föreslår det belopp som skall betalas för varje konvertibel. Det innebär ingen
ändring i sak.
Punkten 4 handlar om företrädesrätten och motsvarar 5 kap. 4 § första stycket 2 ABL. I ABL talas att deltaga i emissionen
om medan kommittén föreslår teckna konvertibler. Det innebär ingen ändring i sak. Av skäl som har redovisats i kommentaren till 6 § första stycket 4 och 5 har kommittén utmönstrat föreskriften särskild
om en tid för utnyttjande företrädesrätt, jfr 5 kap. 4 § första stycket 4
av ABL.
Punkten 5 behandlar teckningstiden och motsvarar närmast 5 kap. 4 § första stycket Beträffande skälen för den regleringen hän-
nya visas till kommentaren under 6 § första stycket Punkten skall läsas tillsammans med tredje stycket.
Punkten 6 handlar om vad som skall ske vid överteckning. Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 4 § första stycket 6 andra ledet ABL. I ABL
358 Författningskommentar
att föreskrift kan meddelas om att styrelsen skall bestämma anges fördelningen. Kommittén föreslår att den fördelningsgrund som styrel-
vid överteckning skall tillämpa beträffande konvertibler som inte sen tecknas med företrädesrätt skall i emissionsbeslutet. Det går
anges alltså inte längre att överlämna fördelningen till styrelsen för att avgöras efter vad den finner bäst, jfr kommentaren till 6 § första stycket
Punkten 7 betalningstiden motsvarar 5 kap. 4 § första stycket 6
om första ledet ABL. Bestämmelsen om att teckning av konvertibler skall kunna ske genom betalning är ny.
Punkterna l-7 är obligatoriska medan 8 och följande punkter innebär uppgiftsskyldighet endast i den mån de angivna omständigheterna är för handen.
l 6 § första stycket 9 föreskrivs i fråga om nyemission uppgift om att emissionsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen. Motsvarande bestämmelse har i fråga om konvertibler upptagits i 8 § 7 eftersom saken hänger med aktiekapitalets storlek efter kon-
samman vertering.
Punkten 8 kuponger emissionsbevis vid konvertibelemis-
om som sion har ingen motsvarighet i ABL. l 6 § första stycket 12 föreskrivs emellertid sådan uppgift i förslag till beslut om nyemission.
en
Även punkten 9 försäljning överskjutande teckningsrätter
om av saknar motsvarighet i ABL överensstämmer med vad som skall
men gälla vid fondemission och nyemission enligt 7 kap. 3 § första stycket 10 respektive 8 kap. 6 § första stycket 13.
Punkten 10 apport motsvarar 5 kap. 5 §jämförd med 4 kap. 6 §
om ABL. Att förslaget i förekommande fall skall innehålla uppgift om att konvertibel skall betalas med apportegendom eller i annat fall på villkor i 2 kap. 3 § första stycket l-3 och 5 eller att kon-
som avses vertibel skall tecknas med kvittningsrätt är naturligt, jfr 6 § första stycket 14.
Punkten 11 avstämningsdagen motsvarar 5 kap. 4 § tredje
om stycket ABL. Bestämmelser hur avstämningsdagen skall bestämmas
om har upptagits i fjärde stycket av förevarande paragraf.
Punkten bemyndigande för styrelsen eller den styrelsen inom
12 om sig utser att bestämma vissa emissionsvillkor motsvarar 5 kap. 4 § fjärde stycket ABL. Punkten skall läsas tillsammans med fjärde stycket
förevarande paragraf. Bestämmelserna innebär att bolagsstämman av kan bemyndiga styrelsen eller den styrelseledamot som styrelsen utser att innan teckning påbörjas besluta lånebelopp, det belopp som
om skall betalas för varje konvertibel samt konverteringskursen. l konsekvens med vad anförts om räntefoten har några be-
som ovan
F örfattningskommentar 359
stämmelser om ränta inte upptagits i denna punkt. I och med att räntan utmönstrats från paragrafen får det anses stå bolagsstämman fritt att överlämna styrelsen att bestämma denna i samband med att konvertiblema emitteras. Bemyndigande enligt denna punkt får meddelas bara konvertiblema skall bli föremål för handel vid en svensk eller
om utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad. Enligt gällande rätt skall i fråga om avstämningsbolag iakttas att nämnda villkor skall bestämmas senast på avstämningsdagen, om aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen. Kommittén har formulerat detta ett något annorlunda sätt. Någon saklig ändring är inte avsedd.
3 § Paragrafen behandlar i första hand vad emissionsbeslutet skall innehålla i fråga om tid och villkor för konvertering, konvertibelinnehavarnas rättigheter vid vissa händelser i bolaget innan konvertering sker samt de aktier till vilka konvertering skall kunna ske.
Punkten 1 om aktiekapitalets ökning motsvarar 5 kap. 4 § första stycket 9 ABL. Kommitténs förslag innebär ökad flexibilitet så sätt att ökningsbeloppet kan anges inte endast till visst belopp utan också till ett högsta belopp. Det beror att ett konvertibellån skall
om kunna tas inom en viss ram, det högsta antal aktier som kan
upp komma att tecknas grund av samma lån kan komma att variera beroende på hur många konvertibler som tecknas.
Punkten aktiemas nominella belopp har ingen motsvarighet i
2 om gällande rätt, jfr 4 kap. 5 § första stycket ABL. Den tar sikte aktiernas nominella belopp i det ögonblick konvertiblema ges ut. Den avser inte att lägga hinder i vägen för att det nominella beloppet sedermera
ändras genom exempelvis en nedsättning av aktiekapitalet.
Punkten 3 om konverteringskursen motsvarar närmast 5 kap. 4 § första stycket 7 ABL. Konverteringskursen kan enligt gällande rätt bestämmas föreskrift att eller flera konvertibler får
genom en om en bytas mot eller flera aktier. Det är emellertid en opraktisk bestäm-
en ning utbytesförhållandet eftersom åtgärder av bolaget av det slag
av
nämns nedan i kommentaren till punkten 6 framtvingar omräksom ningar utbytesförhållandet, varvid resultatet ofta måste uttryckas i
av
konverteringskurs i kronor och ören. Kommittén har därför i lagen texten använt ordet konverteringskurs för att antyda att en konverteringskurs i pengar är det lämpligaste.
Punkten 4 konverteringstiden motsvarar närmast betalningstiden
om vid nyemission. Av skäl anförts i kommentaren till l § har kom-
som mittén inte ansett det påkallat med några begränsningar av den tid
360 F Örfattningskommentar
inom vilken konvertering kan ske. Konverteringsrätten kan sålunda, beroende på vad som har bestämts i emissionsbeslutet, inträda omedelbart och gälla till dess bolaget upphör. Men bolaget kan också reglera saken t.ex. så att konvertering f°ar påkallas först efter ett visst antal år eller senast vid en viss tidpunkt.
Punkten 5 när utdelningsrätten för de nya aktierna inträder
om motsvarar 6 § första stycket
Punkten 6 behandlar åtgärder som vidtas av bolaget och vissa händelser som inträffar sedan konvertiblema emitterats men innan konvertering skett. Punkten motsvarar 5 kap. 4 § första stycket 8 ABL och föreskriver skyldighet för bolaget att förhand reglera den rätt
då skall tillkomma innehavare av konvertibel. som
Det har i den allmänna debatten ifrågasätts om inte lagen borde reglera konvertibelhavamas ställning för det fall aktieägarna beslutar
försäljning samtliga eller merparten av bolagets tillgångar om en av inkråmsförsäljning och därigenom avsevärt minskar intresset för att utnyttja konverteringssrätten. En likartad problematik gäller extraordinära utdelningar till aktieägarna. En annan ofta debatterad fråga är konvertibelhavares ställning när bolagets aktier blir föremål för tvångsinlösen. Det är inte ovanligt att dessa och liknande situationer redan i dag i konvertibelvillkor, särskilt i stora börsnoterade bolag.
tas upp Kommittén det emellertid inte möjligt att här helt förlita sig
anser vara på ännu inte helt utvecklad praxis, utan har i listan på de åtgärder
en bolaget och övriga omständigheter som måste behandlas i konverti-
av belvillkoren inkluderat bl.a. extraordinära utdelningar littera e. Ny lagstiftning t.ex. fissioner kan komma att aktualisera tillägg till
om villkorslistan, utvecklingen kapitalmarknaden likaså. Kommittén vill med sitt förslag säkra minimistandard och menar att detta inte
en kommer att hindra utvecklingen av nya eller ändrade villkor som bättre än dagens tillgodoser långivamas och låntagamas intressen när förhållandena ändras.
Punkten 8 ändring bolagsordningen saknar direkt motsvarig-
om av het i gällande rätt framgår indirekt 5 kap. 1 § tredje stycket
men av ABL. Bestämmelsen tar framför allt sikte den situationen att bolaget har ett fast aktiekapital eller ett maximikapital ligger så nära det
som registrerade aktiekapitalet att konvertering kan leda till att maximikapitalet överskrids. I så fall måste bolagsordningen ändras innan konvertiblema emitteras, jfr 2 § tredje meningen och 6 § första stycket
Punkten 9 aktieslag motsvarar 5 kap. 4 § första stycket 10 ABL
om och överensstämmer med vad gäller vid nyemission, se 6 § första
som stycket 10.
Punkten 10 beträffande förbehåll omvandling, förköp, hembud,
om
inlösen och, i privat bolag, samtycke har viss motsvarighet i 5 kap. 4 § andra stycket ABL. Kommittén det självklart anser vara att om ett sådant förbehåll skall gälla för de aktier skall lämnas i utbyte som mot konvertibler, så skall det i likhet med vad gäller i dag
som framgå
redan av förslaget till emissionsbeslut.
Emission av teckningsoptioner
9 § Som anförts i kommentaren till 1 § kan teckningsoptioner med ges ut eller utan koppling till någon skuldförbindelse. Kommittén har i kommentaren till 7 § uttryckt uppfattningen i att
aktiebolagslagen bör regleras förhållanden aktiebolagsrättslig
av natur medan allmänna lånevillkor får behandlas i lagstiftning. l linje annan med denna uppfattning kommittén inte någon anledning medser att dela föreskrifter om lån till vilka kopplas teckningsoptioner. Lånevillkoren saknar betydelse för den teckning aktier sker med av som utnyttjande av optionsrätten eftersom aktierna skall betalas kontant. Det finns därför inte skäl att föreskriva att bestämmelserna i 7 § vissa om uppgifter beträffande konvertibellån skall ha motsvarande tillämpning optionslån. Vissa av bestämmelserna i 7 § är emellertid betydelse också vid av emission av teckningsoptioner. Det gäller företrädesrätten till de nya teckningsoptionerna, tiden för utnyttjande företrädesrätten av genom
teckning och fördelningsgrunden vid överteckning. Vissa emis-
sionstekniska regler är också intresse, nämligen i kupongbolag av emissionsbevisens utformning och i avstämningsbolag avstämningsdagen. En försäljning udda företrädesrätter kan också bli aktuell vid av en emission av teckningsoptioner. Slutligen kan det när teckningsoptioner emitteras tillsammans med ett lån finnas behov bemynav ett digande för styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att innan teckning påbörjas bestämma teckningskursen för de aktier skall som kunna tecknas med utnyttjande teckningsoptionema. av På grund av det anförda har bestämmelser motsvarande 7 § första stycket 4-6, 11 och 12 samt andra-femte styckena upptagits i förevarande paragraf. För kommentar hänvisas till vad anförts en som i anslutning till 7 Här skall endast påpekas att i punkten 4 öppnats
möjlighet att ut teckningsoptioner utan vederlag liksom
ge mot annat vederlag än pengar.
10 § Oavsett om teckningsoptioner emitteras fristående eller kopplade till en
362 F örfattningskommentar
skuldförbindelse måste det i förslaget till emissionsbeslut finnas uppgifter de aktier skall kunna tecknas med utnyttjande av teckom som ningsoptionerna. Därvid kan föreskrifterna i 8 § de aktier som skall om kunna erhållas i utbyte mot konvertibler tjäna förebild. Förevaransom identisk med 8 Den enda skillnaden är att de paragraf är nära nog konvertibler, konverteringkurs, konverteringsrätt och vad där sägs om konvertering, i förevarande paragraf har bytts mot teckningsoptioner och med anknytning till teckningsoptioner. För en kommentar termer hänvisas till 8
Gemensamma bestämmelser
Redovisningshandlingar
11 § tillskottsemission företas för att öka bolagets eget kapital. Det är En naturligt bolagets ekonomiska ställning belyses på bolagsstämma att fråga sådan emission. Behandlas emissionen som har att pröva om en ordinarie bolagsstämma samtidigt skall fastställa årsredovissom informationsunderlag. Är det återningen, har aktieägarna ett fullgott fråga bolagsstämma eller ordinarie bolagsstämma igen om en extra en skall behandla årsredovisningen, krävs kompletterande inforsom inte mation. Bestämmelser detta har upptagits i förevarande paragraf. om Motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 4 § första stycket sista meningen och 5 kap. 3 § andra meningen ABL.
Apport
12 § anknyter till 6 § första stycket 14 och 7 § första stycket 10.
Paragrafen
stycket första och tredje meningen har sin motsvarighet i 4 Första stycket ABL medan andra meningen hämtats från 14 kap. 6 § andra och går tillbaka EG:s bolagsdirektiv. Beträfkap. 6 § ABL ytterst fande hänvisningen till 2 kap. 3 och 4 hänvisas till kommentaren
till dessa paragrafer.
Andra stycket har sin förebild i 2 kap. 2 § första stycket ABL.
Revisorsgranskning
13 § sin motsvarighet i 4 kap. 6 § tredje stycket och 5 kap. Paragrafen har meningen ABL. Beträffande hänvisningen till 2 kap. 8 § 3 andra hänvisas till kommentaren till den paragrafen.
Författningskommentar 363
Tillhandahållande förslag till beslut av m. m.
14 § Paragrafen motsvarar närmast 4 kap. 4 § första stycket och 5 kap. 3 § första stycket andra meningen ABL. Den överensstämmer nära med 7 kap. 5
Kallelsens innehåll
15 § Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. 4 § andra och tredje styckena samt 5 kap. 3 § andra meningen ABL.
Kungörelse och underrättelse
16 § Paragrafen motsvarar närmast 4 kap. 7 § och 5 kap. 6 § ABL. Författningstexten har kunnat förenklas beteckningen kupongbolag. genom Vidare har bestämmelserna befrielse från kungörandeplikten brutits om ut till ett särskilt fjärde stycke, också utvidgats till gälla även som att avstämningsbolag. Paragrafen syftar till att ge aktieägarna information skall göra som det möjligt för dem att avgöra de vill utnyttja sin företrädesrätt att om delta i emissionen. Det är således fråga information innan teckning om sker. Beträffande information skall lämnas hänvisas till som senare 34
Teckning
17 § Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. 8 § första och andra styckena ABL. Tillämpningsområdet har emellertid utvidgats till att också omfatta teckning av konvertibler och teckningsoptioner. Den gäller också sådan teckning som sker med utnyttjande teckningsoption. av Det förekommer aktiemarknaden att den vill teckna som exempelvis aktier lämnar funktionär det värdepappersinstitut för en som bolagets räkning administrerar emissionen fullmakt att för hans räkning verkställa teckningen. På teckningslistan kommer då bara att återfinnas funktionärens namnteckning. Lagens föreskrifter viss informaom att tion skall vara fogad till teckningslistan framstår då nära som nog meningslös. Kommittén har emellertid inte funnit det möjligt att lätta formkraven beträffande teckningslistorna utan att samtidigt föreskriva någon form av förhandsgranskning den information i av som stället skall lämnas till tecknarna. Kommittén avstår därför från att lagfästa den nu beskrivna praktiken.
364 Fdrfattningskommentar
Felaktig teckning
18 § Första stycket 4 kap. 8 § tredje stycket jämfört med 2 kap.
motsvarar 5 § första stycket andra meningen ABL.
Andra och tredje styckena motsvarar 4 kap. 8 § fjärde stycket jämfört med 2 kap. 5 § andra och tredje styckena ABL.
Paragrafens tillämpningsområde har utvidgats till att även avse teckning konvertibler och teckningsoptioner.
av
Tilldelning
19 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 9 § ABL. Tillämpningsområdet har utvidgats till att även konvertibler och teckningsoptioner.
avse
Underteckn ing
20 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 10 § och 5 kap. 7 § ABL.
Betalningssätt
21 § Första stycket närmast 4 kap. 12 § andra stycket ABL. I dag
motsvarar gäller bolag med bundet eget kapital l milj. kr eller mer inte
att ett behöver slussa betalningen för tecknade aktier över ett särskilt bankkonto kan emot betalningen i någon ordning. Kommittén
utan ta annan föreslår att denna frihet i stället skall knytas till de publika bolagen.
Andra stycket är nytt. Det har sin motsvarighet i bestämmelserna
bolagsbildning 2 kap. 8 § första stycket 2. om
Överkurs
22 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 13 a § ABL.
Kvittning skuld på grund aktieteckning
av av 23 § Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. ll § ABL. Den ändring som har gjorts är rent redaktionell.
Den restriktiva inställningen till kvittning motiveras med att bolagsborgenärer tecknat aktier inte skall gynnas framför andra ford-
som ringsägare, bolaget visar sig insolvent. Kommittén har valt att
om vara
Författningskommentar 365
behandla konvertibler skuldförbindelser och inte aktier innan
som som konvertering skett. Paragrafen har därför inte gjorts tillämplig konvertibler. Kommittén har inte heller funnit skäl att göra den tillämplig på teckningsoptioner.
Överlåtelse på grund aktieteckning
av fordran av
24 § Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. l l §jämförd med 2 kap. lO § andra och tredje styckena ABL.
Enligt gällande rätt är det förbjudet för bolaget att överlåta eller pantsätta fordran på betalning för aktie. Bestämmelsen finns i 2 kap. 10 § ABL, som enligt 4 kap. § ABL skall tillämpas också vid nyemission. Bestämmelsen har grund hänvisningen i 5 kap. 7 §
av andra stycket tillämpning också vid emission konvertibler och
av skuldebrev förenade med optionsrätt till teckning. Förbudet vid bolagsbildning och nyemission mot överlåtelse och pantsättning motiveras med att en annan ordning skulle innebära möjligheter för bolagets borgenärer att få bolagets fordran på grund av aktieteckning utmätt. Kommittén anser inte att detta argument har någon bärkraft när det gäller bolagets fordran grund av teckning konvertibler och har
av därför inte upptagit motsvarande bestämmelse i förevarande paragraf.
ABL behandlar i nuvarande lydelse också den situationen
att en aktietecknare överlåtit aktie för vilken han inte har erlagt full betalning. Bestämmelsen innebär att förvärvaren, sedan han anmält sig för införing i aktieboken, är ansvarig för betalningen tillsammans med överlåtaren. Även denna bestämmelse har grund hänvisningen i
av 5 kap. 7 § andra stycket tillämpning vid emission konvertibler. Med
av hänsyn bl.a. till att någon införing i aktiebok konvertiblerna inte
av föreslås, har kommittén inte funnit skäl motsvarande bestäm-
att ta upp melse i förevarande paragraf.
Kommittén har inte funnit skäl att låta paragrafen gälla teckningsoptioner.
F örverkande aktierätt
av 25 § Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. l l §jämförd med 2 kap. l l § ABL.
366 Författningskommentar
Registrering
26 § Paragrafen närmast 4 kap. 12 § första och andra stycket och motsvarar 5 kap. 7 § tredje stycket ABL. l 5 kap. 7 § tredje stycket ABL föreskrivs att när teckningen av skuldebreven avslutats, skall bolaget genast för registrering anmäla beslutet emission och det nominella belopp lånet tecknats, om av som beslutet inte förfallit grund underteckning. Registrering kan om av ske endast full betalning enligt registret erlagts för alla de i det om förut registrerade aktiekapitalet ingående aktierna. Kommittén det påkallat med föreskrift om registrering anser vara en inom viss tid skall räknas från dagen för emissionsbeslutet. Tecksom ningstiden får bestämmas med hänsyn till registreringstiden. I enlighet
härmed föreskrivs i första stycket sexmånadersfrist. Det överen ensstämmer med vad i dag gäller för nyemission. som I 4 kap. 12 § första stycket 2 ABL finns definition av ökningsen beloppet. Ökningen aktiekapitalet motsvara det sammanlagda av anges nominella beloppet tecknade och tilldelade aktier efter avdrag av nya för aktier förklarats förverkade och övertagits av någon annan. som Motsvarande definition finns i 27 Såsom förutsättning för registrering kräver ABL att bolagets registrerade aktiekapital är till fullo betalt. Det hindrar större bolag som kan registrera kapitalökning innan aktierna till fullo har betalats att en registrera ytterligare nyemission innan den första är slutligt registreen rad. Det emellertid svårt att motivera kravet att alla aktier skall är till fullo betalda för att registrering skall ske när bolagen, vara oavsett alla tidigare aktier är till fullo betalda, kan ha skyldighet att om fortlöpande aktier till innehavare konvertibler och teckge ut nya av ningsoptioner utnyttjar sina konverterings- eller optionsrätter. som Kommittén föreslår därför att detta krav utmönstras ur lagen. Hinder registrering skall fortfarande föreligga emismot om sionsbeslutet förfallit grund underteckning. Tredje stycket punkav 1 tar sikte bl.a. den situationen att bolagsstämman beslutat att ten nyemission skall genomföras under förutsättning att bolaget dären igenom tillförs aktiekapital eller lånat kapital med visst belopp eller
visst lägsta belopp. Om denna förutsättning brister får emismed ett sionen inte registreras. Det i punkten använda uttrycket det sammanlagda beloppet de aktierna eller konvertiblema" innebär ingen av nya skillnad i förhållande till gällande rätt. Till de aktierna skall inte nya räknas aktier förklarats förverkade och inte övertagits av någon som eftersom de enligt 27 § andra stycket blir ogiltiga genom regiannan
Författningskommentar 367
streringen.
I gällande rätt krävs att full och godtagbar betalning erlagts för de nya aktierna innnan en nyemission registreras. Motsvarande krav ställs inte för att en emission konvertibler eller skuldebrev med options-
av rätt skall få registreras. Kommittén anser det vara självklart att betalningskravet vid vanlig nyemission behålls punkten 2. Däremot är det tveksamt om kravet bör utsträckas till att gälla också konvertibler och teckningsoptioner. Det beror att det inte föreligger någon skyldighet att utnyttja rätten att konvertera respektive teckna aktier och att det vid tiden för registreringen av en emission av konvertibler eller teckningsoptioner alltså är en öppen fråga i vad mån aktiekapitalet kommer att öka på grund av emissionen.
För ett krav betalning för tecknade konvertibler talar att fordringarna enligt konvertiblema är avsedda att användas betalning
som för nya aktier. I motiveringen till 2 § har kommittén utvecklat svårigheterna att kontrollera att förbudet mot underkurs inte överträds vid emission av konvertibler. Problemen är särskilt tydliga i fråga
om emission av konvertibler som skall betalas med apportegendom. l dag skall en revisor i samband med att konverteringen registreras yttra sig om värdet av den apportegendom som lämnades många år tidigare såsom betalning för konvertiblema. Det framstår omöjlig
som en uppgift att kanske tiotals år efter emissionen kontrollera att apportegendomens värde motsvarade konvertiblemas nominella värde. Och kommer han till uppfattningen att apportegendomen inte hade ett värde som motsvarade nominella beloppet av de ifrågavarande konvertiblema har emissionen skett till underkurs och då skall konvertering vägras och registreringsansökan avslås, inte konverteringskursen har
om bestämts så att bolaget ändå har tillförts vederlag motsvarande det nominella beloppet av de aktier lämnas i utbyte. Vägras konverte-
som ring kan konvertibelhavama tvingas lösa fordringsbeloppet, något som kan vara ekonomiskt ofördelaktigt aktiekursen överstiger
om konvertiblemas nominella belopp. I sammanhanget skall påpekas att konvertiblema kan ha köpts kapitalmarknaden till ett pris har
som bestämts under förutsättning att konverteringsrätt förelåg. Kommittén har därför stannat för att kräva bevis full och godtagbar betalning
om för konvertibler i samband med att emissionen registreras och inte när ökningen av aktiekapitalet på grund av konvertering anmäls för registrering. Med tanke på att det är tillåtet att emittera konvertibler till underkurs har i punkten 3 tagits en erinran bestämmelserna i 2 §
om andra stycket. Det ankommer på bolaget att i registreringsärendet visa
att konverteringskursen satts så att konvertering kan komma att ske
trots underkursen.
Beträffande teckningsoptioner ställer sig saken annorlunda. Betalningen for teckningsoptioner, antingen de är fristående eller kopplade till skuldförbindelse, påverkar inte alls vad skall betalas för de en som aktier tecknas med utnyttjande optionsrätten. Det finns därför som av inte några skäl kräva bevis att teckningsoptionema har betalats att om när emissionen registreras. görs skillnad mellan små bolag och bolag vars
l gällande rätt en
bundna kapital före emissionen uppgår till minst en miljon kronor egna gäller betalningstiden för aktier tecknas i kontantsåvitt som en emission. Denna skillnad upphävs i kommitténs förslag. Det innebär att hela beloppet skall ha inbetalats i den ordning föreskrivs i 21 § som för att emissionen skall få registreras. Beträffande apportemission innebär kravet i punkten 2 och 3 att betalningen skall godtagbar att apport till underkurs utgör registrevara ringshinder. finns inte något krav att emissionen skall vara
l paragrafen
med bolagsordningen. Den saken kan emellertid PRV konförenlig själv hjälp bolaget. Självklart utgör det ett hinder mot trollera utan av emission konvertibler eller teckningsoptioner
registrering om en av
skulle leda till maximikapitalet eller högsta antalet eller andelen att aktier visst slag skulle kunna komma att överskridas. av
ABL har såsom registreringsförutsättning upptagits att bolaget
l en företer bankintyg och yttrande från auktoriserad eller godkänd revisor. Av revisorns yttrande skall framgå inte bara att all apportegendom tillförts bolaget också apportegendomen inte åsatts högre värde utan att verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan än det bli till för bolagets verksamhet. Sistnämnda omstänantagas nytta skall framgå redan revisorns till förslaget till emisdigheter av fogade yttrande. Med hänsyn till att detta skall i sionsbeslut ges
registreringsärendet finns inte skäl att såsom en uttrycklig registrerings-
förutsättning ABL:s angivna föreskrifter i den nya lagen. I uppta nu enlighet härmed har i fjärde stycket upptagits en bestämmelse om att bolaget med intyg auktoriserad eller godkänd revisor skall styrka av en full och betalning erlagts. Att revisorn skall uttala sig
att godtagbar
också beträffande betalning erlagts insättning bankräksom genom nyhet i förhållande till ABL överensstämmer med vad ning är en men har föreslagits gälla i samband med bolagsbildning. som Kommittén föreslår möjlighet öppnas att registrera en tillskottsatt successivt inom den angivna sexmånadersfristen. Det har emission visat sig finnas praktiskt behov detta bl.a. i samband med föreett av där betalning utgår i form aktier. Ett sådant köp inleds tagsköp av egna inte sällan med köpande aktiebolag förvärvar en kontrollpost i att ett
Férfattningskommenlar 369
målföretaget mot betalning i form aktier tillskapas av som genom en riktad emission från köparbolaget till säljaren. För det köpande bolaget kan det vara praktiskt att låta beslutet om nyemission inrymma samtliga aktier som kan behövas för att förvärva hela målföretaget. Det finns emellertid ett behov av att låta säljaren av kontrollposten sina aktier så snart som möjligt så att affären kan läggas till handlingarna. Med tanke sådana situationer föreslår kommittén i femte stycket en bestämmelse gör det möjligt att registrera del tillskottssom en av en emission. En förutsättning är givetvis att om emissionen gjorts beroende av att ett visst lägsta belopp tecknas, detta belopp har uppnåtts innan delregistrering sker. I övrigt får bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också delregistreringar. Beslutet tillskottsemission skall självfallet innehålla de uppgifter om som föreskrivs i 7 och 8 respektive 9 och 10 §§.
Registrering m. m.
27 § Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. 12 § tredje och femte styckena ABL. Som anförts i det föregående anser kommittén att konvertibler och teckningsoptioner skall behandlas som skuldförbindelser såvitt gäller möjligheterna till förverkande grund av underlåtenhet att betala.
Registreringsvägran m. m.
28 § Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. l2 § fjärde stycket ABL. ABL saknar framgått bestämmelser om att beslut emission som om konvertibler eller skuldebrev med optionsrätt skall registreras inom av viss tid räknat från beslutet. Kommittén har i 26 § första stycket föreslagit sexmånadersfrist för registrering av emissionsbeslut. l konen sekvens härmed föreskrivs i förevarande paragraf att emissionsbeslutet förfaller bolaget försitter registreringsfristen. Samma rättsverkom ningar inträder PRV avskriver registreringsanmälan eller vägrar om registrering. Bolaget är då skyldigt att återbetala vad har erlagts som för de tecknade aktierna, konvertiblema eller teckningsoptionema.
Tillskottsemission genom beslut av styrelsen I ABL finns bestämmelser som ger styrelsen kompetens att besluta om
nyemission under förutsättning av bolagsstämmans efterföljande god-
kännande 4 kap. 14 § ABL respektive enligt bolagsstämmans före-
gående bemyndigande 4 kap. 15 § ABL. Bestämmelserna fyller ett stort praktiskt behov. I samband med ett företagsköp eller en emission den internationella kapitalmarknaden är det inte sällan nödvändigt med ett snabbt beslut emission av nya aktier som kan användas till om betalning det företag skall köpas. l sådana och liknande fall av som kan bolagsstämmans beslut ofta inte avvaktas. ABL:s nu ifrågavarande bestämmelser har därför överförts till den nya lagen utan några ändringar i sak.
Styrelsebeslut under förutsättning av boIags.scimmans godkännande
29 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 14 § första stycket och 5 kap. 8 § första stycket ABL. Styrelsens beslut om tillskottsemission bör ha samma innehåll som motsvarande beslut av bolagsstämma. Förevarande paragraf innebär att styrelsebeslutet skall innehålla de uppgifter som föreskrivs i 6-10 §§.
Till styrelsebeslutet skall fogas den senaste årsredovisningen, kom-
pletterad enligt Att information om bolagets ekonomiska ställning skall lämnas i samband med styrelsens beslut och inte i samband med den bolagsstämma som skall godkänna emissionen beror att teckningen kan påbörjas så snart styrelsens beslut kungjorts och i kupongbolag underrättelse beslutet lämnats till aktieägare med - om företrädesrätt. Som framgår 30 § andra stycket jämförd med 17 § av ske listor innehåller beslutet emission och
skallteckningen som om
VISS annan information, bl.a. handlingar i 11 Aktiesom avses tecknarna skall ha tillgång till ekonomisk information bolaget. Det om får de genom att styrelsebeslutet detta innehåller aktualiserad sätt en
årsredovisning.
Om styrelsens beslut tillskottsemission innehåller bestämmelse om om apport eller annan bestämmelse i 6 § första stycket 14 som avses elle 7 § första stycket 10 skall det innehålla redogörelse för de en omständigheter som kan betydelse vid bedömandet av bestämvara av melsen samt ett bestämmelsen 12-13 §§. Denna
revisorsyttrande över
redogörelse skall grund hänvisningen i 30 § andra stycket jimav
förd med 17 § fogas till styrelsens beslut och biläggas tecknings-
listorna.
Bolagsstämmans godkännande i efterhand av ett styrelsebeslut som
innebär avvikelse från aktieägamas företrädesrätt är ett sådant beslut enligt 3 § 3 i 4 För giltigt skall beslutet således som avses att vara ha biträtts aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterav de vid stämman företrädda aktierna. na som
Fárfattningskoznmetztur 371
30 § Paragrafen motsvarar närmast 4 kap. 14 § första stycket andra
meningen och 5 kap. 8 § första stycket andra meningen ABL.
I kupongbolag skall enligt första stycket särskild underrättelse om styrelsens emissionsbeslut lämnas till aktieägare med företrädesrätt. l avstämningsbolag skall styrelsens beslut kungöras. Bestämmelserna i 16 § femte stycket om simultanteckning i stämmoprotokoll blir aldrig aktuella vid styrelsebeslut.
Teckning av nya aktier, konvertibler och teckningsoptioner kan påbörjas så snart aktieägarna underrättats eller, i avstämningsbolag. styrelsens emissionsbeslut har kungjorts. Bolagsstämmans godkännande behöver alltså inte avvaktas. Teckning sker med tillämpning av samma regler som vid stämmobeslut och detsamma gäller tilldelningen. Den enda skillnaden är att aktier inte får tas upp i aktieboken förrän
nya bolagsstämman lämnat sitt godkännande till emissionen. Men så snan ett sådant godkännande föreligger skall styrelsen agera och se till att aktierna i boken.
genast tas upp
Av andra stycket jämfört med 20 § följer att beslutet förfaller. om styrelsen föreskrivit ett visst belopp eller ett lägsta belopp för emissionen och detta belopp sedan inte tecknas. Detsamma får anses gälla
minimibeloppet visserligen tecknats styrelsen tvingats förklara om men aktier, konvertibler eller teckningsoptioner förverkade grund av bristande betalning i sådan omfattning att minimibeloppet inte Lippnås. Det blir då inte aktuellt att låta bolagsstämma pröva fråga om godkännande av emissionen.
Även i fråga betalningen för tilldelade aktier. konvertibler och
om teckningsoptioner gäller enligt tredje stycket samma regler som vid stämmobeslut.
31 § Paragrafen motsvarar närmast 4 kap. 14 § andra stycket första och andra meningarna samt 5 kap. 8 § första och andra meningarna ABL.
I fråga kallelse till bolagsstämma som skall pröva fråga om
om godkännande ett styrelsebeslut tillskottsemission och sättet
av om om för tillhandahållande beslutsunderlag aktieägarna vid en sådan
av stämma gäller enligt paragrafen samma bestämmelser när bolags-
som stämman själv fattar beslut om tillskottsemissioit.
32 § Paragrafen motsvarar närmast 4 kap. l4 § sista stycket ABL.
Styrelsens beslut tillskottsemission får inte anmälas för registre-
om ring förrän bolagsstämman lämnat sitt godkännande. Anmälan skall
dock alltid ske inom år räknat från beslutsdagen, förfaller ett annars beslutet. Har anmälningstiden försuttits, skall betalningen för tecknade aktier, konvertibler eller teckningsoptioner genast återbetalats. Det framgår hänvisningen till 30 § andra stycket i sin tur hänvisar av som till 20 Har beslutet förfallit grund underteckning är det inte aktuellt av låta bolagsstämman godkänna beslutet, än mindre att anmäla beatt
slutet för registrering. En erinran detta har upptagits i paragrafen.
om Beträffande förutsättningarna i Övrigt för registrering och om verkningarna registrering gäller de vanliga reglerna i 26 § andra-fjärde av styckena samt 27 och 28 §§.
Styrelsebeslut enligt bolagsstämmans bemyndigande
33 § Paragrafens första stycke motsvarar närmast 4 kap. 15 § första stycket och 5 kap. 9 § första stycket ABL. Det andra stycket motsvarar 4 kap. 15 andra stycket fjärde och femte meningarna samt 5 kap. 9 § tredje
stycket ABL. Ett bemyndigandebeslut innebär att styrelsen får besluta om som avvikelse från aktieägamas företrädesrätt är ett sådant beslut enligt 3 § 3 i 4 För giltigt skall beslutet således ha biträtts som avses att vara aktieägare med två tredjedelar såväl de avgivna rösterna som de av av vid stämman företrädda aktierna.
34 § Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. 15 § andra stycket förstatredje meningarna samt 5 kap. 9 § andra stycket ABL. förarbetena till ABL prop. 1973:93 112 förutsätts att årsredol s. visningen, i förekommande fall aktualiserad enligt 4 kap. första stycket l-3 ABL, skall tjäna beslutsunderlag bolagsstämma som har som fråga bemyndigande att besluta emission. Kommittén att pröva om om föreslår det beslut styrelsen fattar med stöd av bemyndigandet att som skall utformas sätt det fattats av bolagsstämman. samma som om Det innebär till styrelsens beslut skall fogas aktuell årsredoatt en visning. Denna kommer därigenom att utgöra underbilaga till tecken ningslistorna. Avsikten med detta är att tillförsäkra aktietecknarna information bolagets aktuella ekonomiska ställning. om Kommittén har inte funnit det påkallat att föreskriva skyldighet för bolaget i förekommande fall aktualisera årsredovisningen i två att omgångar, med anledning bolagsstämman och en annan i ansluten av ning till det efterföljande styrelsebeslutet. Kommittén har därför stan-
Författningskommentar 373
nat för att slopa kravet årsredovisning i samband med bemyn-
digandebeslut.
35 § Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. 15 § sista stycket och 5 kap. 9 § sista stycket ABL.
Bestämmelserna i 16 § femte stycket om simultanteckning i stämmoprotokoll blir aldrig aktuella vid styrelsebeslut.
Bemyndigande för styrelsen får inte längre än bolagsordningen tillåter, se 33 Bestämmelserna i 2 § om ändring i bolagsordningen blir därför aldrig tillämpliga.
Konvertering
36 § Paragrafen motsvarar 5 kap. 11 § första stycket ABL. Definitionen konvertering finns i 1
37 § Paragrafen motsvarar 5 kap. 14 § första stycket ABL.
38 § Enligt 5 kap. 14 § andra stycket ABL föreligger hinder mot registrering om inte yttrande företes från en auktoriserad eller godkänd revisor
eller, i avstämningsbolag, från Värdepapperscentralen av vilket framgår
att bolaget på grund av emissionen tillförts vederlag till ett värde motsvarande minst det sammanlagda beloppet av de aktier som utgivits i utbyte. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund att ABL behandlar
av konvertibler som obligationer. Lagen saknar bestämmelser om hur teckning, tilldelning och betalning sådana instrument skall ske.
av Någon kontroll av att bolaget tillförs vederlag motsvarande nominella beloppet konvertibler görs inte vid tiden för emissionsbeslutet utan först i samband med konverteringen, kanske många år senare.
Kommittén föreslår en ordning som innebär att vid t.ex. apportemission av konvertibler värdet apportegendomen granskas en
av auktoriserad eller godkänd revisor för att förhindra att aktierna de facto emitteras till underkurs. Denna granskning får tas för god när konvertering sker, om inte särskilda skäl talar däremot. I ärendet registre-
om ring av de nya aktierna bör enligt kommitténs mening ändå krävas ett särskilt intyg om att bolaget tillförts vederlag motsvarande de
nya aktiemas nominella belopp. Det beror bl.a. att det behövs kon-
en troll av att konverteringskursen inte på grund mellankommande
av
omständigheter räknats och kommit att understiga aktiernas nomi-
om nella belopp.
Aktieteckning med utnyttjande av optionsrätt m.m.
Teckning och tilldelning
39 § Paragrafen motsvarar närmast 5 kap. 11 § andra stycket ABL.
Teckning med utnyttjande optionsrätt sker i den ordning som
av föreskrivs i 17 § och gäller för all teckning aktier, konvertibler
som av och teckningsoptioner. Sker teckning i någon ordning eller med
annan otillåtet förbehåll gäller 18 Tilldelningen blir mera summarisk när det är fråga teckning med utnyttjande optionsrätt men 19 § är i
om av princip tillämplig. Även betalningen för tecknade aktier följer vanliga regler, dvs. 21-25 är i princip tillämpliga.
Anmälan för registrering
40 § Paragrafen 5 kap. 14 § första stycket ABL. Jämför också
motsvarar 37
41 § Paragrafen 5 kap. 14 § andra stycket ABL. Jämför också
motsvarar 38
l registreringsärendet bör kontrolleras att teckningskursen inte på grund mellankommande omständigheter räknats och kommit att
av om understiga aktiernas nominella belopp, jfr kommentaren till 26
42 § Paragrafen motsvarar 5 kap. 14 § tredje stycket ABL.
De aktierna medför rätt till vinstutdelning enligt emis-
nya sionsbeslutet. Beslutet får dock inte innebära att utdelningsrätten inträder för räkenskapsåret efter det år då emissionen registre-
senare än
6 § första stycket 8 § 5 och 10 § jfr 5 kap. 15 § ABL. rats
Övriga bestämmelser
Registrering konvertibler och teckningsoptioner
av
43 § Paragrafen 5 kap. 1 § sjätte stycket ABL. Förslaget förut-
motsvarar sätter ändring i aktiekontolagen.
9 kap. Särskilda bestämmelser vissa riktade emissioner
om m.m. 1 § Paragrafen motsvarar närmast l § LEO-lagen.
I paragrafen anges i vilka fall bestämmelserna i förevarande kapitel skall tillämpas. De bolag som omfattas av kapitlet är publika aktiebolag och dotterbolag till sådana bolag. Begreppet dotterbolag har samma betydelse som i lagen i övrigt och omfattar såväl privata som publika aktiebolag. Som framgår av motiven till 6 § utgår den föreslagna regleringen från att berörda koncerner i allmänhet har ett publikt aktiebolag som moderbolag i koncernens topp. Skulle emellertid en koncern vara uppbyggd med ett privat aktiebolag som yttersta moderbolag i koncernen, faller detta bolag utanför de föreslagna bestämmelsema.
Terminologin i paragrafen har anpassats till kommitténs förslag om tillskottsemission. De finansiella instrument som omfattas av kapitlets bestämmelser är följaktligen aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Emissioner av teckningsoptioner omfattas oavsett om optionema emitteras fristående eller knutna till skuldförbindelser.
2 § Paragrafen motsvarar närmast 4 § LEO-lagen.
En förutsättning för att paragrafen skall vara tillämplig är att aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till de aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen. Regeln gäller även apportemissioner. För lagrummets tillämpning fordras vidare att emissionen riktas till någon som avses i 1-6. Den där uppräknade kretsen överensstämmer helt med 4 § 1-6 LEO-lagen. När det i punkten 6 talas om att någon skall utöva ett bestämmande inflytande över en juridisk person avses hänned att han på ett avgörande sätt kan påverka den juridiska personens förfogande över sina ekonomiska medel. Ett sådant bestämmande inflytande kan tänkas följa bl.a. av delägarskap som ger en dominerande ägarposition eller av avtal. Ytterst får det ankomma rättstillämpningen att i det enskilda fallet avgöra om en person intagit en sådan ställning i förhållande till en juridisk person som här avses.
I likhet med vad som gäller enligt LEO-lagen skall det avgörande inflytandet vid ifrågavarande slag av riktad emission tillkomma bolagsstämman. Det är alltså inte möjligt att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emissionen. Emission under förutsättning av bolagsstämmans efterföljande godkännande är däremot tillåten. Av 6 § framgår att bolagsstämmans beslut om emissionen eller att i efterhand godkänna
376 F örfattningskommentar SOU l997:22
densamma är giltigt, om det biträtts av aktieägare med nio tiondelar av såväl avgivna röster stämman företrädda aktier.
som
Att styrelsen inte kan erhålla bemyndigande att genomföra en emission ifrågavarande slag hindrar inte att bolagsstämman uppdrar
av
styrelsen att verkställa ett emissionsbeslut, vars materiella innehåll fastställts bolagsstämman. Paragrafen överensstämmer i detta hän-
av seende helt med 4 § LEO-lagen.
Om styrelsen fattar ett emissionsbeslut i strid med paragrafen, blir beslutet ogiltigt. Ogiltigheten inträder oavsett tredje goda tro och
mans begränsas inte av någon klanderfrist.
3 § Paragrafen motsvarar 5 § LEO-lagen.
På grund paragrafen gäller för dotterbolag till publika aktie-
av bolag, att emission riktas till någon i 2 § 1-6, också
en som som avses måste godkännas bolagsstämman i moderbolaget för att vara giltig
av första stycket. Syftet härmed är att förhindra att aktieägarna i ett publikt aktiebolag avhänds tillgångar, är placerade i ett dotter-
som bolag, utan att bolagsstämman i det publika aktiebolaget fått ta ställning till emissionen. Moderbolagets godkännande kan lämnas antingen före eller efter dotterbolagets emissionsbeslut.
Kommittén att bolagsstämman i ett moderbolag som skall
anser godkänna emission i ett dotterbolag bör ha tillgång till det besluts-
en underlag enligt 8 kap. 14 § skall läggas fram det emitterande
som bolagets stämma. En uttrycklig bestämmelse om detta har upptagits i andra stycket. Bestämmelsen gäller även moderbolagets god-
om kännande skall lämnas före dotterbolagets stämma.
Angående med vilken majoritet bolagsstämmobesluten skall fattas och innebörden begreppet moderbolag hänvisas till 6
av
4 § Paragrafen har utformats efter mönster av 6 § LEO-lagen.
Paragrafen skall hindra att bestämmelserna i 2 och 3 kringgås
att dotterbolaget riktar emission till ett annat aktiebolag genom en inom koncern, i sin tur överlåter aktierna, konvertiblerna
samma som eller teckningsoptionema till någon som avses i 2 § l-6. För att överlåtelsen skall bli giltig fordras enligt första stycket att den beslutas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget. Är det överlåtande bolaget ett annat dotterbolag i koncernen, fordras dessutom att överlåtelsen godkänns av bolagsstämman i moderbolaget.
I andra stycket har upptagits ett undantag från kravet på att en överlåtelse skall beslutas det överlåtande bolagets stämma. Av be-
av
F örfattningskommentar 377
stämmelsen följer att ett moderbolag erhållit exempelvis aktier som från ett dotterbolag genom sådan emission i paragrafen, en som avses behöver bolagsstämmans godkännande överlåtelse aktierna av en av endast dessa överlåts till den företagsledningen, företagsledom egna ningen i ett moderbolag, något sådant finns, eller sådan befattom ningshavare närstående. Den krets till vilken överlåtelse inte får ske utan stämmans beslut är i detta fall densamma i 5 Genom som förevarande bestämmelse blir avyttringsbestämmelserna i 5 § tillämpliga även aktier, konvertibler eller teckningsoptioner i ett dotterbolag som det överlåtande bolaget erhållit från detta riktad genom en emission. En avyttring, inte kräver beslut det överlåtande som av bolagets stämma, fordrar naturligen inget godkännande av det överlåtande bolagets moderbolag. Angående med vilken majoritet bolagsstämmobesluten skall fattas och innebörden begreppet moderbolag hänvisas till 6 av
5 § I syfte att hindra kringgåendeförfaranden regleras i paragrafen vissa fall där ett publikt aktiebolag eller ett dotterbolag till ett sådant bolag överlåter aktier, konvertibler eller teckningsoptioner utgivits som av ett dotterbolag. Överlåtelsen behöver inte ha föregåtts av någon till det överlåtande bolaget riktad emission. Hittillsvarande bestämmelser i 7 § LEO-lagen medför en omfattande formell omgång i de fall där ett aktiemarknadsbolag säljer ut aktier i ett dotterbolag eller dotterdotterbolag till dess företagsledning eller andra anställda. Ett behov sådana utförsäljningar kan uppstå av t.ex. för att dotterbolaget går med förlust eller för att moderbolaget i samband med förvärv företagsgrupp tillförts även företag med av en för den koncernen artfrämmande verksamhet. I syfte underegna att lätta bl.a. aktieförsäljningar angivet slag, föreskrivs i förevarande av nu paragraf att bolagsstämmans samtycke till Överlåtelsen endast behöver inhämtas i vissa angivna fall. Som allmän förutsättning för att Överlåtelsen skall fordra bolagsstämmans samtycke gäller, att den sker till någon ingår i företagssom ledningen för ett publikt aktiebolag eller på visst sätt är närstående sådan befattningshavare. Är det överlåtande bolaget publikt och sker Överlåtelsen till den egna företagsledningen eller dess närstående, krävs alltså godkännande bolagsstämman. Om det överlåtande publika av bolaget är dotterbolag till ett publikt aktiebolag, fordras dessutom samtycke av bolagsstämman i moderbolaget. Sker överlåtelse från dotterbolaget till företagsledningen eller dess närstående i det publika moderbolaget är likaledes samtycke båda bolagens stämmor nödav
framgår paragrafen kan emellertid ett privat aktievändigt. Som av bolag överlåta aktier i dotterbolag till sin företagsledning eller ett egen närstående inhämta godkännande sin egen eller sitt dess utan att av publika moderbolags stämma. Överlåtelser aktier i ett dotterbolag av från moderbolag till befattningshavare i ett dotterbolag, omfattas ett huvud inte paragrafens bestämmelser, såvida inte dessa över taget av befattningshavare dessutom ingår i företagsledningen för det överlåtande bolaget eller dess moderbolag. Att paragrafen fått ett snävare tillämpningsområde än föregående paragrafer innebär visserligen något ökad risk för överlåtelser i en otillbörligt syfte. Enligt kommitténs mening uppvägs emellertid denna risk de fördelar det innebär för en koncern att moderbolaget lättare av kan avyttra dotterbolag till deras företagsledningar eller andra anställ-
da. Angående krav majoritet för bolagsstämmans beslut och innebörden begreppet moderbolag hänvisas till 6 av
6 § Som framgår kommitténs allmänna överväganden anser kommittén av riktade emissioner ifrågavarande slag innebär sådana faror för att av nu ininoritetsaktieägarna, att kravet kvalificerad majoritet för bolagsstämmas beslut sådan emission bör sättas högre än gäller om en som vid riktade emissioner i allmänhet. l paragrafen föreskrivs därför, att när bolagsstämma enligt någon 2-5 skall besluta eller godkänna av emission eller överlåtelse, skall beslutet för att vara giltigt biträdas en aktieägare med nio tiondelar såväl de avgivna rösterna som de av av stämman företrädda aktierna. Ett beslut dotterbolag till ett publikt aktiebolag att emittera av ett eller överlåta aktier skall enligt föregående paragrafer som regel godkännas moderbolagets bolagsstämma för att bli giltigt. Har ett av dotterbolag flera moderbolag, skall enligt andra stycket godkännandet lämnas det publika aktiebolag är moderbolag i den största av som koncernen. Godkännandet skall alltså lämnas bolagsstämman i det av publika aktiebolag finns i koncernens topp. Att föreskriva som godkännande det publika aktiebolag är närmast överordnat det av som emitterande eller överlåtande bolaget skulle öppna kringgåendemöjligheter, eftersom ett sådant bolag i sin tur skulle kunna vara ett, kanske helägt, dotterbolag till ett annat publikt aktiebolag. Regleringen innebär vidare när fråga är koncern i vilken ingår flera att, om en publika aktiebolag godkännandet regel kommer att lämnas av det som moderbolag, aktier faktiskt är spridda bland allmänheten. Det vars torde nämligen endast undantagsvis förekomma att sådana bolag i sin har moderbolag, vilkas aktier inte har sådan spridning. tur
SOU l997:22 Förfaltningskonzmentar 379
7 § Paragrafen har förebild i 9 och 10 LEO-lagen.
10 Kap. Nedsättning aktiekapitalet av
Nedsättning av aktiekapitalet beslut bolagsstämma genom av
Nedsättningsändamål
1 § Paragrafen motsvarar närmast 6 kap. l § första och sista styckena ABL. Som utvecklats i kommitténs allmänna överväganden föreslår kommittén att den nuvarande bestämmelsen nedsättning för om omedelbar förlusttäckning enligt fastställd balansräkning vidgas till att omfatta också täckning förlust uppstått under räkenskapsåret av som första stycket punkten Därigenom bortfaller behovet att för av detta ändamål kunna sätta ned aktiekapitalet för avsättning till reservfond. Nedsättning av aktiekapitalet kan också ske inför överföring till en fri fond punkten 2 eller återbetalning till aktieägarna punkten 3. Kommittén föreslår en rätt för bolagen att förvärva aktier. egna Rätten är emellertid inte obegränsad. Bl.a. får ett publikt aktiebolag inte inneha mer än tio procent samtliga aktier i bolaget. För att av skapa utrymme för ytterligare förvärv aktier kan bolaget dra av egna de egna aktierna. Nedsättningsbeloppet skall inte återbetalas till aktieägarna utan bolaget hänvisas till att föra över nedsättningsbeloppet till någon fri fond eller till reservfonden punkten 4. Ett nedsättningsbeslut med överföring till fri fond får emellertid enligt 16 § inte verkställas utan PRV:s eller rättens tillstånd och ett sådant tillstånd kan inte lämnas utan hörande av bolagets borgenärer. Kommittén räknar därför med att nedsättningsbeloppet i flertalet fall kommer överatt föras till reservfonden. Nedsättning av aktiekapitalet utan hörande bolagets borgenärer av får enligt artiken 33 i EG:s andra bolagsdirektiv ske beloppet om överförs till bunden fond, under den ytterligare förutsättningen en att fonden efter överföringen inte överstiger tio procent aktiekapitalet. av Reservfonden motsvarar i de flesta svenska bolag 20 procent aktieav kapitalet, eftersom det är förutsättning för vinstutdelning. Rätten en enligt artikel 33 till överföring nedsättningsbeloppet till bunden av en fond kan därför normalt inte utnyttjas de svenska bolagen för av överföring till reservfonden och någon bunden fond kan annan som komma ifråga för överföring finns inte i dag. l artikel 37 bolagsen av
380 F örfattningskommentar
direktivet föreskrivs emellertid att aktiekapitalet sätts ned genom om indragning aktier bolaget har förvärvat med fritt eget kapital, av som så skall artikel 32 inte tillämpas, nedsättningsbeloppet överförs till om bunden fond. För att inte öppna möjlighet för bolag som vill undgå en likvidationsplikt grund stora förluster att sätta ned aktiekapitalet av och i strid med artikel 33 överföra nedsättningsbeloppet till reservfonden, har kommittén utfonnat punkten 4 så att det framgår att överföring till reservfonden bara får ske i fall i artikel 37, dvs. i som avses samband med indragning egna aktier. av l andra stycket har upptagits erinran om nedsättning av aktieen kapitalet enligt inlösenförbehåll.
Nedsättn ingsmetoder
2 § Paragrafen, behandlar de metoder med vilka nedsättning av aktiesom kapitalet kan ske, motsvarar 6 kap. l § tredje stycket ABL. l paragrafen sägs ingenting huruvida den valda metoden innebär om återbetalning skall ske till aktieägarna eller Av 6 § framgår att emellertid förslaget till beslut, och därmed också beslutet, skall att innehålla uppgift nedsättningsändamålet, nedsättningsbeloppet och om
nedsättningsmetoden. Tillsammans dessa uppgifter besked om
ger huruvida nedsättningen skall förenas med utbetalning till aktieägarna eller nedsättningsbeloppet skall användas för annat angivet ändaom mål. Ingenting hindrar nedsättningsmetoderna kombineras. t.ex. så att att vissa aktier dras samtidigt nominella beloppet minskas för som övriga aktier.
Beslutsordnin g
3 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 § första stycket ABL. gällande föreskrivs att beslut nedsättning inte får fattas I rätt om förrän bolaget blivit registrerat. Bestämmelsen har samband med reglerna successivbildning aktiebolag. Kommitténs förslag om av emellertid inte några regler successivbildning. Kravet upptar om registrering före beslut nedsättning kan därför utmönstras. om l likhet med vad gäller vid ökning aktiekapitalet får ett som av nedsättningsbeslut inte leda till att det registrerade aktiekapitalet strider vad i detta avseende föreskrivs i bolagsordningen. Föremot som varande bestämmelse har redigerats till överensstämmelse med motsvarande bestämmelse om emission 6 kap. 2 §.
F örfattningskommentar 381
I gällande rätt har styrelsen vetorätt vid beslut nedsättning
om av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna eller avsättning till reservfond eller fri fond. Som anförts under kommitténs allmänna överväganden står en sådan vetorätt inte i överensstämmelse med kommitténs syn ägarnas roll i bolaget. Någon bestämmelse om vetorätt har därför inte upptagits i förslaget.
4 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 § ABL.
a
Skydd för det bundna egna kapitalet
5 § Paragrafens första stycke motsvarar närmast 6 kap. l § andra stycket ABL. Det andra stycket har sin förebild i 12 kap. 2 § andra stycket ABL. Tredje stycket saknar motsvarighet i gällande rätt.
Första stycket har till syfte att skydda bolagsborgenärerna från att bolagets bundna egna kapital återbetalas till aktieägarna. Bolagets nettotillgångar skall efter nedsättningen täcka det nya, i bolagsordningen angivna, aktiekapitalet. Om återbetalningen sker i sakvärden skall vid tillämpningen av förevarande bestämmelse sakvärdena
anses ha de värden som framgår av bolagets bokföring, jfr NJA 1995 742.
s. Det hindrar givetvis inte att de verkliga värdena skall användas vid
en prövning om nedsättningen inneburit ett brott mot Iikhetsprincipen. De verkliga värdena skall också användas om bolaget går i konkurs och fråga uppkommer om återvinning av de sakvärden som återbetalats till aktieägarna vid nedsättningen. Kommittén återkommer till dessa frågor i sitt nästa betänkande, vilket kommer att behandla reglerna vinst-
om utdelning.
l gällande rätt omfattar kravet full täckning för det bundna
egna kapitalet efter nedsättningen inte bara det fallet att bundet kapital frigörs genom nedsättning för avsättning till fri fond eller återbetalning till aktieägarna utan också nedsättning sker för avsättning till
som reservfond, trots att ett sådant förfarande inte frigör bundet kapital. l kommitténs förslag ersätts möjligheten att genomföra nedsättning
en för avsättning till reservfond med en väsentligt utvidgad rätt att sätta ned aktiekapitalet för omedelbar förlusttäckning.
Enligt kommitténs mening bör borgenärsskyddet vid nedsättning
en av aktiekapitalet, som innebär att till aktieägarna återbetalas ett belopp som överstiger aktierna nominella värde, inte vara sämre än då fritt kapital tillförs aktieägarna genom vinstutdelning eller andra kapitaldispositioner, som faller under 12 kap. 2 § ABL. l andra stycket har
382 F örfattningskonznzentar
därför i fråga återbetalning till aktieägarna med ett belopp som om överstiger aktiernas nominella värde upptagits en bestämmelse som den s.k. försiktighetsregeln i 12 kap. 2 § andra stycket svarar mot ABL. Bestämmelsen skall givetvis tillämpas endast på den del av återbetalningen överstiger aktiernas nominella värde. Beträffande som den närmare innebörden försiktighetsregeln hänvisas till vad som av anförts i tidigare förarbeten, prop. 1975:103 s. 477 Medan vinstutdelning i princip alltid måste beslutas bolagsstämvilken årsredovisningen och i förekommande fall koncemredoma visningen fastställs, kan beslut nedsättning fattas även på extra om Då krävs för giltigt beslut att aktieägarna har tillgång till stämma. aktuell information bolagets och koncernens ekonomiska ställning om så de kan göra bedömning huruvida en återbetalning av att en egen av föreslagen storlek är förenlig med försiktighetsprincipen. Kommittén lämpligt beslutsunderlag kan den senaste års- och menar att ett vara koncernredovisningen kompletterad med uppgifter utvecklingen om under det löpande räkenskapsåret. Denna kompletterande information kan enklast lämnas i form delårsrapporter för bolaget och koncerav Kommittén har upptagit bestämmelser om detta i 8 nen. föreskrivs ett treårigt utdelningsförbud efter en
l gällande rätt
nedsättning skett för omedelbar förlusttäckning 6 kap. 5 § ABL. som skäl utvecklats i kommitténs allmänna överväganden föreslår Av som kommittén att bestämmelsen utmönstras ur lagen. tredje stycket har upptagits bestämmelse tar sikte den I en som situationen bolaget drar aktier det återköpt eller eljest inneatt som har. Nedsättningsbeloppet skall då överföras till reservfonden eller en fri fond. Något krav PRV:s tillstånd att verkställa beslutet krävs inte överföring till reservfonden eftersom nedsättningsbeloppet förblir vid bundet kapital och borgenärernas rätt inte kränks genom åtgärden, jfr
Förslag till beslut
6 § Paragrafen vad ett förslag till beslut nedsättning av aktieanger om kapitalet skall innehålla. Skall nedsättning ske för avsättning till fri fond eller återbetalning till aktieägarna krävs ytterligare uppgifter i förslaget till beslut. Föreskrifter detta meddelas i 7 Vad som om skall iakttas i fråga förslaget skall givetvis gälla också i detta sätt om det slutliga beslutet. fråga om stycket punkterna 2 och 3 motsvarar närmast 6 kap. 3 § Första första meningen ABL.
F örfattningskommentar 383
Första stycket punkten 1 innebär att något de i l § angivna av
nedsättningsändamålen skall anges.
På skäl som redovisats i kommitténs allmänna överväganden öppnas i punkten 2 möjlighet att i nedsättningsbeslutet inte bara fast ange ett nedsättningsbelopp utan ett högsta belopp eller ett lägsta och ett högsta belopp. Kapitalskyddsregeln i 5 § skall i de fallen tillämpas senare med avseende det högsta möjliga nedsättningsbeloppet. Punkten 3 innebär att någon de i 2 § angivna nedsättningsav metoderna skall anges. Punkten 4 är ny. Skall nedsättning ske ändring nominella genom av beloppet är det ofrånkomligt att detta nämns i förslaget till beslut. Är det fråga om inlösen eller indragning aktier är nominella beloppet av också av intresse för att belysa inlösen sker till överkurs och för om
kontroll nedsättningsbeloppet.
av I förekommande fall skall dessutom i förslaget vilka aktier anges som skall dras eller läggas samman punkten 5. Bestämmelsen saknar motsvarighet i gällande rätt. Det framstår emellertid tämsom ligen självklart att om nedsättningen inte skall genomföras genom nedsättning nominella beloppet, uppgift måste lämnas vilka av om aktier som skall dras eller läggas samman eller hur detta skall bestämmas, lottning eller annat sätt. l avstämningsbolag genom skall också en avstämningsdag anges. Om nedsättningsbeslutet förutsätter ändring bolagsordningen av skall även det framgå förslaget punkten 6, jfr 3 § andra stycket. av
7 § Paragrafen har utformats efter förebild i 8 kap. 6 § nyemission. om Kommittén har nämligen ansett att de problem är förenade med som nedsättning för återbetalning till aktieägarna liknar dem foresom kommer i samband med ökning aktiekapitalet. av Första stycket punkten 1 föreskriver att aktieägarnas rätt till inlösen skall anges. Det kan t.ex. att bolaget löser aktier till ett lägsta vara och ett högsta belopp med början i det lägsta yrkade inlösenbeloppet jfr 8 kap. 6 § första stycket 4 och 6. Den tid inom vilken anmälan för inlösen skall göras, skall alltid anges punkten jfr 8 kap. 6 § första stycket 5. Anmälningstiden får inte understiga två veckor, om inte alla aktieägare så önskar kan som få sina aktier inlösta. Det framgår paragrafens andra stycke. av Enligt punkten 3 skall det belopp skall betalas för varje aktie som som löses inlösenbeloppet anges jfr 8 kap. 6 § första stycket 3. Inlösenbeloppet kan motsvara nedsättningsbeloppet, kan också men vara större eller mindre än detta belopp.
384 F örfattningskommentar
När anmälan för inlösen skett får styrelsen, sätt som vid samma tilldelning tecknade aktier, ta ställning till vilka aktier som skall av lösas in. Aktieägarna underrättas styrelsens beslut med uppmaning om lämna aktierna för inlösen. Den tid inom vilken aktier skall att lämnas till bolaget, varvid bolaget förutsätts omedelbart betala ut inlösenbeloppet, skall i förslaget till beslut punkten jfr 8 kap. anges 6 § första stycket 7. Att inlösta aktier inte ger rätt till utdelning är uppenbart; i vad mån inlösenbeloppet skall differentieras efter inlösendag med hänsyn till aktien belöpande utdelning får avgöras av bolaget, jfr punkten 3 och 8 kap. 6 § första stycket 8. Är inlösenrätten odiskutabel kan i kupongbolag föreskrivas att anmälan sker uppvisande aktiebrevet för påteckning av att genom av utbetalning skett jfr 8 kap. 6 § första stycket 7. Är sådan ordning en inte lämplig kan, bolaget önskar bevis att den som anmäler om om aktier för inlösen är behörig, föreskrivas att anmälan sker genom ingivande till aktiebrevet hörande kupong punkten jfr 8 kap. 6 § av första stycket 12. Skall betalningen för aktier löses ske med egendom som annan än eller i övrigt villkor i 2 kap. 3 § eller skall pengar som avses inlösen ske kvittning bolagets fordran aktieägaren, genom av en skall punkten jfr 8 kap. 6 § första stycket 14. I detta det anges sammanhang vill kommittén understryka att det vid återbetalning med sakvärden är nödvändigt att alla aktieägare får egendom av samma slag eller frihet välja mellan sådan egendom och Endast om alla att pengar. aktieägare därom, kan avvikelse från likhetsprincipen ske så att är ense någon eller några aktieägarna vid inlösen får någon annan egendom av än övriga ägare. Efter mönster 8 kap. 6 § första stycket 16 föreskrivs i punkten 7 av styrelsen eller den styrelsen inom sig utser kan bemyndigas att att innan inlösen påbörjas bestämma det belopp varmed aktiekapitalet skall ned och det belopp skall betalas för varje inlöst aktie. En sättas som sådan möjlighet kan stor betydelse exempelvis for det fall ett vara av aktiemarknadsbolag inbjuder till inlösen aktier s.k. holav genom en ländsk auktion. Det exakta nedsättnings- och inlösenbeloppet kan vid sådant förfarande fastställas först sedan aktieägamas olika yrkanden ett ordnats och summerats.
Redovisnin gshandl ingar
8 § Paragrafen 6 kap. 2 § tredje stycket första meningen jämförd motsvarar med 4 kap. 4 § första stycket 1-3 ABL; jfr 8 kap. ll
F örfattn ingskommentar 3 8 5
Det är naturligt att bolagets ekonomiska ställning belyses bolags-
stämma som har att pröva fråga om nedsättning aktiekapitalet.
av
Behandlas nedsättningsfrågan ordinarie bolagsstämma samtidigt
som skall fastställa årsredovisningen, har aktieägarna ett fullgott informationsunderlag. Är det återigen fråga bolagsstämma eller
om en extra en ordinarie bolagsstämma som inte skall behandla årsredovisningen, krävs kompletterande information. Bestämmelser om detta har
upptagits i förevarande paragraf.
Styrelsens redogörelse
9 § Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt. Den har utformats efter förebild i 8 kap. 12
I 16 § första stycket andra meningen föreskrivs att bolaget inte behöver ansöka om tillstånd att verkställa nedsättningsbeslut för avsättning till fri fond eller återbetalning till aktieägarna, bolaget
om samtidigt vidtar åtgärder medför att varken bolagets aktiekapital eller
som bundna kapital minskar till följd av nedsättningsbeslutet. Det kan, för att ta ett exempel, gälla ett bolag som önskar lösa aktier och samtidigt höja det nominella beloppet på kvarvarande aktier genom
en fondemission, så att aktiekapitalet och det bundna kapitalet förblir oförändrat stort. Med tanke på dessa situationer föreskrivs i tredje stycket att om nedsättningsbeslutet kombineras med åtgärder syftar
som till att undgå tillståndsprövning nedsättningsbeslutet, det skall
av framgå av styrelsens redogörelse. Dessutom skall revisorerna då granska redogörelsen och pröva de föreslagna åtgärderna är ända-
om målsenliga se 10 §. Revisorsyttrandet skall ges i ärendet om registrering av de beslut nedsättning och ökning aktiekapitalet
om av som avses med förslaget. Om bolagsstämman avviker från förslaget fordras ett nytt revisorsintyg som visar att varken aktiekapitalet eller det bundna egna kapitalet skulle komma att minska genom åtgärdema,
annars får beslutet inte registreras.
Revisorsgranskning
10 § Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt. Den har utformats efter förebild i 8 kap. 13
386 Författningskommentar
Tillhandahållande av förslaget m. m.
11 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 § tredje stycket första meningen jämförd med 4 kap. 4 § första stycket första-tredje meningarna ABL. Den har utformats efter förebild av 8 kap. 14
Kallelsens innehåll
12 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 § tredje stycket sista meningen ABL.
Kungörelse och underrättelse
13 Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt. Den har utformats efter förebild av 8 kap. 16
Registrering
14 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 4 § ABL.
F örlusttäckning 15 § Paragrafen motsvarar närmast 6 kap. 5 § första stycket första meningen ABL. Någon motsvarighet till det treåriga vinstutdelningsförbudet i samma stycke av ABL har inte upptagits i kommitténs förslag. Skälen därtill har redovisats i kommitténs allmänna överväganden, jfr också kommentaren till 5
Återbetalning till aktieägarna
m. m. 16 § Paragrafens första stycke, som närmast motsvarar 6 kap. 6 § första stycket ABL, innehåller två väsentliga ändringar i förhållande till gällande rätt. Den första innebär att tillstånd för att verkställa beslut
sådan nedsättning som medför att bundet kapital frigörs, skall om sökas inte hos rätten utan hos PRV. Den andra ändringen innebär att tillstånd inte behövs för det fall bolaget samtidigt vidtar åtgärder
som medför att varken bolagets bundna kapital eller aktiekapital
egna minskar till följd av nedsättningsbeslutet. Det kan vara fråga
om nyeller fondemission, men också exempelvis om konvertering av utestående konvertibler. Beträffande motiven till dessa ändringar hänvisas
Författningskommentar 387
till kommitténs allmänna överväganden.
Beträffande motiven till det andra stycket hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
Det tredje stycket har utformats efter förebild i 14 kap. 13 § ABL.
Ansökan om tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet 17 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 6 § andra stycket ABL. Den har utformats efter förebild i 14 kap. 14 § andra stycket ABL.
Kallelse borgenärerna
av 18 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 6 § tredje stycket ABL. Den har utformats efter förebild i 14 kap. 16 § andra och tredje styckena ABL.
Registreringsmyndighetens tillstånd till nedsättning
19 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 6 § fjärde stycket ABL. Den har utformats efter förebild i 14 kap. 17 § ABL.
Rättens tillstånd till nedsättning 20 § Paragrafens första stycke har inte någon direkt motsvarighet i 6 kap. ABL. Det har utformats efter förebild i 14 kap. 18 § ABL. Det andra stycket motsvarar närmast 6 kap. 7 § första stycket ABL.
Registrering 21 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 7 § andra stycket ABL.
Nedsättningsbeslutet förfaller
22 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 7 § tredje stycket ABL. Har anmälan avvisats, anses någon ansökan inte ha skett och beslutet förfaller när
ansökningstiden löpt ut.
Nedsättning aktiekapitalet enligt förbehåll i bolagsordningen
av
Inlösenförbehåll
23 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 8 § första stycket samt andra stycket första meningen ABL.
Majoritetskrav
24 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 § första stycket andra meningen ABL.
a
Skydd för det bundna kapitalet
25 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 8 § tredje stycket ABL. Lydelsen har utformats till överensstämmelse 5
med
Tillstånd till nedsättning
26 § Paragrafen motsvarar nännast 6 kap. 9 § ABL.
Registrering
27 § Paragrafen motsvarar 6 kap. 10 § ABL.
11 Kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier m.m.
Teckning av egna aktier
1 § Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § ABL.
Tagande aktier eller aktier i moderbolag som pant
av egna 2 § Paragrafen motsvarar närmast 7 kap. 2 § ABL i de delar den bestämmelsen tagande aktie pant. Kommittén har inte
avser av som funnit skäl att mjuka förbudet. De skäl som talar för en uppmjuk-
upp ning förbudet mot förvärv aktie kan inte anföras för en
av av egen motsvarande uppmjukning förbudet mot att ta aktie eller aktie
av egen i moderbolag som pant.
Författningskommentar 389
Förvärv av egna aktier
3 § I paragrafen slås fast att förvärv av egna aktier får ske endast i enlighet med bestämmelserna i 4-7 §§.
Har bolaget förvärvat egna aktier i strid med 4-6 följer av 10 § att aktierna blir ogiltiga om de inte avyttras senast en månad efter förvärvet. I 23 kap. 1 § första stycket 4 har vidare upptagits en straffbestämmelse för ställföreträdare för publikt aktiebolag som bryter mot 4 § andra stycket.
4 § Paragrafen de tillåtna förvärvsmetodema i privata respektive
anger publika aktiebolag. l privata aktiebolag, vilka typiskt sett har endast ett fåtal ägare, tillåts förvärv tillkomna genom förhandlingar mellan bolaget och en eller flera ägare samt förvärv genom ett erbjudande riktat till samtliga ägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag första stycket. Förvärv börs eller annan organiserad marknadsplats aktualiseras inte eftersom privata bolags aktier inte får handlas en sådan marknad. Som framgår av 13 § jämförd med 14 och 15 kan styrel-
i ett privat aktiebolag inte bemyndigas att besluta om förvärv av sen egna aktier.
Kommittén har i de allmänna övervägandena poängterat de risker som är förenade med s.k. förhandlade återköp av egna aktier i publika aktiebolag, särskilt marknadsnoterade sådana. På grund härav föreslås i andra stycket att i publika aktiebolag förvärv av egen aktie får ske endast börs eller annan organiserad marknadsplats eller genom förvärvserbjudande som riktas till samtliga aktieägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag.
Bryter ett publikt bolag mot paragrafens andra stycke genom att genomföra ett förhandlat återköp föreskrivs i 10 § att bolaget måste avhända sig aktierna senast en månad efter förvärvet. Kommittén har övervägt att i stället föreskriva att avtal som träffats i strid med bestämmelsen är ogiltigt. De olägenheter som är förenade med en ogiltighetspåföljd är emellertid så betydande att kommittén funnit det lämpligast att avstå från att lägga fram förslag om detta. För att få respekt för bestämmelsen anser kommittén emellertid att det är ofrânkomligt att föreskriva straff för den ställföreträdare för bolaget som bryter mot andra stycket, se 23 kap. 1 § första stycket
5§ Paragrafen behandlar förvärv av egna aktier mot vederlag, jfr 7 §
första stycket Det framgår ordet belopp, som avser det veder-
av
lämnas för de återköpta aktierna. lag som
Paragrafens syfte är att bereda bolagets borgenärer samma skydd vid bolagets förvärv aktier som vid vinstutdelning och ned-
av egna sättning aktiekapitalet i förening med återbetalning. Första stycket
av innebär att återköp aktier får ske endast under förutsättning att
av egna det omedelbart efter köpet finns full täckning för det bundna egna kapitalet i balansräkningen. Det är ett krav går tillbaka artikel
som 19 i andra bolagsdirektivet. Det andra stycket innebär att försiktighetsprincipen skall iakttas även vid förvärv aktier.
av egna
6 § Paragrafen innebär att ett publikt aktiebolag vid varje given tidpunkt inte får inneha än tio procent totalantalet aktier i bolaget, se
mer av artikel 19.1 littera b i andra bolagsdirektivet. Begränsningen gäller utan tidsbegränsning. Ingenting hindrar att bolaget sätter ned sitt aktiekapital och drar de förvärvade aktierna. På det sättet kan utrymme skapas för ytterligare förvärv av egna aktier. Beträffande nedsättningen tillämpas därvid bestämmelserna i 10 kap. Bolaget kan välja mellan att föra över nedsättningsbeloppet till reservfonden eller någon fri fond. I det sistnämnda fallet krävs PRV:s eller rättens tillstånd innan beslutet får verkställas. Ett sådant tillstånd kan inte lämnas utan hörande äv bolagets borgenärer.
Ett dotterföretag får enligt 9 § inte förvärva aktier i moderbolaget. Frågan dotterföretags innehav aktier i sitt moderbolag aktua-
om av liseras emellertid också ett bolag köper aktier eller andelar i ett
om annat företag i sådan utsträckning att ett koncemförhållande uppstår och det nyblivna dotterföretaget sedan tidigare innehar aktier i moderbolaget. Enligt 12 § är dotterföretaget då skyldigt att avyttra aktierna i moderbolaget så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Under denna tidsperiod bör de aktier som dotterföretaget sålunda innehar påverka det utrymme står moderbolaget till buds
som för förvärv aktier. I enlighet härmed föreskrivs i andra me-
av egna ningen att dotterföretagets aktier skall räknas moderbolagets vid
som
tillämpning av procentregeln i första meningen.
För privata aktiebolag föreslås inte någon övre gräns för innehavet
aktier. Av lagens bestämmelser om stämmans skyldighet att av egna fortlöpande fatta vissa beslut och förbudet för bolaget att företräda
aktie stämman följer att det i bolaget alltid måste finnas minst egen
aktie som inte ägs av bolaget självt. en
F örfattningskommentar 391
7 § Paragrafen första stycke överensstämmer nära med gällande rätt 7 kap. 2 § andra stycket ABL och går tillbaka på artikel 20.1 littera d och g i det andra bolagsdirektivet. En nyhet är punkten innebär
som ett undantag för förvärv av egna aktier genom gåva eller annat vederlagsfritt fång.
Vissa värdepappersinstitut f°ar enligt 4 kap. 5 § lagen 1991:981
värdepappersrörelse förvärva egna aktier för att underlätta rörelsen. om Detta gäller endast marknadsnoterade aktier och innehavet f°ar inte motsvara mer än fem procent av aktiekapitalet.
I andra stycket erinras om det i och för sig självklara, att bestämmelserna i 13-19 beslut om förvärv aktier inte gäller i de
om av situationer som avses i första stycket.
Förvärv egna aktier genom någon annan
av 3 § Bestämmelsen, som går tillbaka artikel 19.1 i det andra bolagsdirektivet, innebär att om bolaget har förvärvat egna aktier genom en bulvan eller en kommissionär, aktierna skall räknas som bolagets vid tillämpningen av 5 och 6 §§. Det betyder bl.a. att i den mån vederlaget för aktier som bolaget förvärvat genom kommissionär inte inom
ryms fritt eget kapital, bolaget måste göra sig av med aktierna.
Dotterföretags förvärv av aktier i moderbolaget
9 § Paragrafen motsvarar i sak 7 kap. 2 § första stycket andra meningen ABL. Den innebär att dotterföretag får förvärva aktier i sitt moderbolag om det sker vederlagsfritt eller i samband med Övertagande av
affársrörelse. Dessutom f°ar dotterföretaget auktion ropa aktie en i moderbolaget har utmätts för en dotterföretagets fordran.
som
Vissa värdepappersinstitut f°ar enligt 4 kap. 5 § lagen 1991:981
värdepappersrörelse förvärva aktier i moderbolag för att underlätta om rörelsen. Detta gäller endast om aktierna är marknadsnoterade och innehavet får inte överstiga fem procent av aktiekapitalet i moderbolaget.
Otillåtet förvärv av egna aktier
10 § Paragrafen går i huvudsak tillbaka på artikel 21 jämförd med artikel 20.3 i det andra bolagsdirektivet. Den överensstämmer nära med 7 kap.
2 § fjärde stycket ABL. I direktivet föreskrivs att aktierna skall avyttras senast inom ett år från förvärvet. För att upprätthålla respekten för de i lagen angivna begräsningama rörande förvärv av egna aktier föreslår kommittén väsentligt strängare reglering.
en
I 4-6 finns föreskrifter om förvärvsmetoder, täckningskrav och högsta tillåtna andel aktier. Från tillämpningsområdet för 4-6
egna har emellertid 7 § undantagits vissa fång. Det f°ar anses inne-
genom bära att fång med stöd 7 § inte sker i strid med 4-6 §§. Någon
av hänvisning till 7 § har därför inte upptagits i 10
Förvärvar ett aktiebolag egna aktier i strid med 4-6 är bolaget skyldigt att sälja eller på annat sätt avhända sig aktierna inom en månad från förvärvet. Om bolaget inte fullgör denna sin skyldighet blir aktierna ogiltiga och aktiekapitalet måste sättas ned.
11 § Paragrafen motsvarar närmast 7 kap. 2 § andra stycket sista meningen och fjärde stycket ABL. Den behandlar det fallet att ett publikt aktiebolag direkt eller indirekt förvärvat egna aktier vederlagsfritt, i samband med övertagande affärsrörelse eller någon annan situation som
av
i 7 Bolaget skall så snart det kan ske utan förlust och senast avses inom tre år ha gjort sig med aktiema. Om emellertid aktierna vid
av utgången denna tidsperiod helt eller delvis ryms inom den tio-
av procentgräns föreskrivs i 6 § får bolaget behålla den delen av
som aktiema. Det är värt att notera att paragrafen i enlighet med punkten 2 art 20 i bolagsdirektivet inte gör undantag för den situationen att bolaget förvärvat aktierna i strid med täckningskravet därefter fått
men
förbättrad ekonomi och vid utgången av treårsfristen har full täcken ning för det bundna kapitalet. I denna situation är bolaget alltså
egna skyldigt att överlåta aktierna utan hinder att bolaget omedelbart kan
av återköpa dem enligt 5
Om bolaget inte fullgör sin skyldighet att avhända sig aktierna inträder de rättsföljder i l0 dvs. de överskjutande aktier-
som anges
blir ogiltiga och aktiekapitalet måste sättas ned. Därvid får de senast na förvärvade aktiema bli ogiltiga i första hand.
12 § Första stycket motsvarar 7 kap. 2 § första stycket tredje meningen ABL.
Ett koncemförhållande uppstår ofta att ett bolag köper aktier
genom i ett redan etablerat bolag. Innehar det dotterföretaget sedan tidi-
nya gare aktier i moderbolaget är dotterföretaget enligt andra stycket som regel skyldigt att göra sig av med dessa så snart det kan ske utan
förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Iakttar dotterföretaget inte skyldigheten att göra sig av med aktier i moderbolaget inom de
angivna tidsfristema blir aktierna ogiltiga och moderbolaget tvunget att sätta ned sitt aktiekapital med aktiemas nominella belopp.
Beslut om förvärv av egna aktier i privat aktiebolag
13 § Paragrafen behandlar beslut om förvärv av egna aktier i ett privat aktiebolag. I första stycket slås fast att ett sådant beslut alltid skall fattas av bolagsstämman.
Ett förvärv egna aktier i ett privat bolag får ske endast
av genom en förhandlad överenskommelse med en eller flera ägare eller genom ett till samtliga ägare eller samtligaägare till aktier av visst slag riktat förvärvserbjudande. Förslaget till stämmobeslut skall förutom syftet med förvärvet ange på vilket av nu nämnda sätt som förvärvet skall genomföras. Det framgår av andra stycket. Bestämmelsen utesluter inte en kombination av metoderna det sättet att vissa aktier förvärvas genom en förhandlad överenskommelse, andra genom ett förvärvserbjudande.
Skall förvärvet ske genom en förhandlad överenskommelse får stämmans beslut i praktiken formen av ett ställningstagande till ett förslag till avtal mellan bolaget och den eller de berörda ägarna. I tredje stycket anges minimiinnehållet i det beslutsunderlag som därvid skall tillhandahållas aktieägarna. Framgår uppgifterna i fråga av avtalsförslaget räcker det att förslaget till stämmobeslut hänvisar till avtalet. I fjärde stycket har upptagits motsvarande för det fall aktierna skall förvärvas genom ett erbjudande till aktieägarna.
Beslut om förvärv av egna aktier i publikt aktiebolag
14 § Paragrafen går tillbaka artikel 19.1 littera a i det andra bolagsdirektivet.
Frågan om förvärv av egna aktier bör i princip avgöras av stämman även i publika bolag första stycket. För att möjliggöra förvärv aktiemarknaden måste dock i dessa bolag finnas en möjlighet för stämman att delegera beslutanderätten till styrelsen, 15
se
Ett stämmobeslut om förvärv av egna aktier i ett publikt aktiebolag kan innebära antingen att aktier skall förvärvas börs eller
annan organiserad marknadsplats eller att bolaget skall rikta ett erbjudande om förvärv aktier till samtliga aktieägare eller samtliga ägare
av egna av aktier av visst slag andra stycket. Det förstnämnda alternativet
394 F drfattningskommentar
kräver i praktiken att stämmans beslut inte utformas som ett absolut krav att ett visst antal aktier skall förvärvas, utan lämnar ett visst spelrum styrelsen har att verkställa beslutet. I praktiken kom-
som
stämmans beslut då att närma sig ett bemyndigande enligt 15 mer Det finns därför skäl att anta att förvärv börs eller annan organiserad marknadsplats i första hand kommer att ske med stöd av ett formellt bemyndigande från stämmans sida, varvid styrelsen har frihet att med beaktande olika omständigheter avgöra om ett förvärv skall
av ske eller
Skall aktierna återköpas ett erbjudande riktat till aktieägarna
genom kan endast ett stämmobeslut enligt förevarande paragraf komma i
fråga.
I tredje stycket har tagits vissa minimikrav vad förslaget till
upp stämmobeslut skall innehålla. De går tillbaka artikel 19.1 littera a i det andra bolagsdirektivet. Ingenting hindrar att i förslaget, och seder-
även beslutet, ytterligare instruktioner till styrelsen i fråga mera tas upp
förvärvet, exempelvis att ett förvärv genom erbjudande till aktieom ägarna återköp skall genomföras endast under förutsättning att
om ägare till ett visst minsta antal aktier accepterar erbjudandet.
15 § Paragrafen, går tillbaka på artikel 19.1 littera i det andra bolags-
som a direktivet möjliggör för stämman i ett publikt aktiebolag att bemyndiga styrelsen att fatta beslut förvärv bolagets aktier börs eller
om av
någon annan organiserad marknadsplats.
Bemyndigandet skall innehålla bestämmelse den tid, längst intill
om nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyndigandet får utnyttjas. Därutöver skall bemyndigandet åtminstone framgå hur
av många aktier får förvärvas samt det lägsta och högsta belopp som
som får betalas för aktierna. Ingenting hindrar att beloppsgränsema anges
ett procentuellt intervall runt den vid varje tidpunkt gällande som aktiekursen.
Redovisningshandlingar
16 § Det är naturligt att bolagets ekonomiska ställning belyses bolagsstämma har att pröva fråga förvärv bolagets egna aktier.
som om av Behandlas frågan på ordinarie bolagsstämma som samtidigt skall fastställa årsredovisningen, har aktieägarna ett fullgott infonnationsunderlag. Är det återigen fråga extra bolagsstämma eller en
om en ordinarie bolagsstämma inte skall behandla årsredovisningen,
som
krävs kompletterande information. Bestämmelser detta har
om upptagits i förevarande paragraf. De överensstämmer med vad kommittén föreslagit ifråga om nedsättning aktiekapitalet 10 kap. 8 §.
av
Till förslaget till beslut skall vid aktuella stämmor fogas
nu en
kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning
om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen och
avser, en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser väsentlig betydelse
av
för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande.
Sistnämnda redogörelse kan lämnas i form den senaste delårs-
av rapporten, om en sådan har upprättats, i förekommande fall kompletterad med uppgifter om händelser av väsentlig betydelse för bolaget
som har inträffat efter delårets slut. Redogörelsen skall granskas bolagets
av revisorer. Sedan revisorerna slutfört granskningen skall de ytt-
avge rande över denna. Revisorernas yttranden skall fogas till förslaget.
Tillhandahållande av förslag till beslut
m. m.
17 § Paragrafen överensstämmer med vad kommittén föreslagit
i fråga om nedsättning av aktiekapitalet 10 kap. 11 §.
Kallelsens innehåll
18 § Paragrafen överensstämmer med vad kommittén föreslagit ifråga
om nedsättning av aktiekapitalet 10 kap. 12 §.
Majoritetskrav
19 § Återköp av bolagets egna aktier över börs eller organiserad
annan marknadsplats blir närmast omöjliga att genomföra, alla aktier skall
om återköpas till samma belopp under längre tid. Det är därför nödvän-
en digt att ett bemyndigande styrelsen att återköpa bolagets aktier
egna kan utformas så att återköp kan ske kursen fluktuerar under
även om året. Det kan ske genom ett bemyndigande innebär t.ex. att styrel-
som sen får återköpa till ett pris aktie motsvarar det genomsnittliga
per som börskursen under 20 dagar före stämman plus minus 20 procent. Med ett på detta sätt utformat bemyndigande kan styrelsen, sedan den
prövat utrymmet för återköp med hänsyn till bolagets fria kapital,
egna lämna ett uppdrag till bank eller fondhandlare att köpa bolagets aktier i den ordning som gäller för återköp av egna aktier till ett högsta och
396 Författningskommentar
ett lägsta pris självklart till den för bolaget mest förmånliga
men kursen vid varje tillfälle. Ett detta sätt lämnat uppdrag att återköpa bolagets aktier kan leda till att bolaget förvärvar ett antal aktieposter till olika pris aktie, trots att det rör sig aktier samma slag.
per om av Självklart kan ordern också leda till att aktier av olika slag köps sam-
dag till olika kurs, nämligen den etablerade kursen är olika för ma om olika aktieslag. Ännu större skillnader blir det i fråga priset
om aktierna när inköpen sprids över året samtidigt kursen bolagets
som aktier går upp eller ner.
Som Aktiebolagskommittén det är det alltså ofrånkomligt att om
ser återköp över börs tillåts, alla aktier inte kommer att återköpas till
pris. Det kan emellertid accepteras om återköpen sker till samma etablerad kurs, eftersom bolaget då inte betalar ett högre pris för aktierna än andra aktörer marknaden. Ägarna av aktier som inte omfattas återköpsbeslutet kan alltså konstatera att bolaget inte
av betalar något överpris och inte heller töms tillgångar. De återköpta aktierna kan säljas på nytt och utgör i realiteten likvid tillgång i
en bolagets hand även aktierna inte får tas till något värde i
om upp balansräkningen. Kommittén föreslår därför att beslut om återköp över börs eller organiserad marknadsplats till etablerad kurs skall vara giltigt det har det har biträtts aktieägare med två tredjedelar av
om av såväl de avgivna rösterna de stämman företrädda aktierna.
som Samma majoritetskrav bör gälla förvärv som sker grund av ett erbjudande till samtliga aktieägare återköp till ett och samma pris
om
aktie. Bestämmelser härom har upptagts i första stycket. per
Vilka majoritetskrav bör då gälla i övriga fall tillåtna återköp
av Kommittén vill här erinra bestämmelserna om nedsättning av
om aktiekapitlet inlösen av aktier. På Aktiebolagskommittens
genom förslag gäller i dag ett högre majoritetskrav för giltigt beslut om nedsättning aktiekapitalet, när nedsättningen innebär att rättsför-
av hållandet mellan redan utgivna aktier rubbas 6 kap. 2 a §. Motsvarande bestämmelse har upptagits 10 kap. 4 § andra stycket i detta
som betänkande.
I betänkandet SOU 1992:83 Aktiebolagslagen och EG anförde kommittén följande exempel på när det högre majoritetskravet är tillämpligt 158:
I andra stycket har intagits krav särskilt kvalificerad majoritet för det fall nedsättningsbeslutet rubbar rättsförhållandet mellan
redan utgivna aktier. Majoritetskraven överensstämmer med vad
gäller enligt 9 kap. 15 I bolagsordningen kan föreskrivas
som
högre majoritet.
I första meningen andra stycket behandlas bl.a. den situatio-
av
Författningskommentar 397
nen att i bolaget finns aktier ett enda slag. Antag emellertid att
av förslaget till nedsättningsbeslut går ut att hälften samtliga
av aktier, nämligen aktierna med 1-250 i aktieboken, skall dras
nr eller lösas in. Detta strider mot likhetsprincipen. För giltigt beslut krävs därför efter mönster av 9 kap. 15 § första stycket 3 att det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna. Att lagen inte kräver att samtliga aktieägare skall ge sitt samtycke beror att om någon eller några aktier har kommit bort och ägarna således är okända det inte bör hindra beslut som bedöms nödvändiga. Ordningen innebär att varje känd aktieägare i den angivna och liknande situationer har vetorätt mot beslutet. Tilläggas kan att aktieägare försummat att delta i
som stämman kan klandra bolagsstämmobeslutet enligt vanliga regler t.ex. under påstående att beslutet strider mot generalklausulen i 9 kap. 16 utan hinder att beslutet fattats med så kraftig
av en majoritet.
I andra meningen punkten 1 av andra stycket regleras bl.a. den situationen att i bolaget finns aktier som visserligen inte är olika
av slag i den mening som avses i 3 kap. l § men som ändå har olika rätt i bolaget. Det kan exempelvis vara fråga om konvertibla aktier eller aktier underkastade hembud eller inlösen. Antag att förslaget till nedsättningsbeslut innebär att alla preferensaktier i bolaget skall lösas till belopp utan hänsyn till att hälften preferens-
samma av aktierna enligt bolagsordningen inom kort skall konverteras till stamaktier, som enligt samma förslag till nedsättningsbeslut skall ge rätt till ett väsentligt högre inlösenbelopp. För giltigt beslut
om godkännande av nedsättningsbeslutet krävs därför att det biträtts av samtliga vid stämman närvarande ägare av konvertibla preferensaktier företrädande nio tiondelar av samtliga konvertibla preferensaktier under den ytterligare förutsättningen att godkännandebeslutet biträtts aktieägare med två tredjedelar såväl de avgivna röster-
av av na som de stämman företrädda aktierna jfr 9 kap. 15 § tredje stycket 1.
l andra meningen punkten 2 av andra stycket regleras den situationen att i bolaget finns aktier av olika slag. Antag att i bolagsordningen finns bestämmelser stam- och preferensaktier inne-
om som bär att preferensaktierna vid bolagets upplösning endast rätt till
ger ett utskiftningsbelopp motsvarande nominella värdet. Innebär förslaget till nedsättningsbeslut att preferens- och stamaktier skall inlösas med samma belopp, kan det innebära att stamaktiernas rätt enligt bolagsordningen kränks. För giltigt beslut nedsättning
om av aktiekapitalet krävs då att det biträtts av ägare till hälften alla
av stamaktier och nio tiondelar av de stämman företrädda stamaktierna under den ytterligare förutsättningen att godkännandebeslutet biträtts av aktieägare med två tredjedelar såväl de avgiv-
av na rösterna som de stämman företrädda aktierna jfr 9 kap 15 § tredje stycket 2.
Frågan är då om det vid förvärv av egna aktier är påkallat med be-
stämmelser motsvarande andra stycket i nuvarande 6 kap. 2 a § och föreslagna 10 kap. 4 § Den frågan ställs med hänsyn till att det skall
möjligt för ett aktiebolag att först återköpa egna aktier för att i ett vara andra döda de återköpta aktierna nedsättning av aktie-
steg genom kapitalet. Situationen företer onekligen likheter med nedsättning av aktiekapitalet inlösen aktier. Det gäller särskilt när återköpet
genom av grundas ett bud bolaget riktar till aktieägarna.
som
Om tar det första de fall behandlas i det ovan citerade
man av som betänkandet, nämligen att bolaget inlöser vissa av bolagets aktier, så får detta normalfallet i ett privat aktiebolag som vill åter-
anses vara köpa aktier aktieägare önskar lämna bolaget. Det är också
av en som
situation fått kommittén att föreslå ett förbud mot förhandlade en som återköp i publika bolag med hänsyn till risken för s.k. greenmail.
Den andra typsituationen behandlas i citatet skulle kunna
som modifieras så att beslutet återköp alla konvertibla preferens-
avser av aktier medan varken övriga preferensaktieägare eller ägare av stamaktier får något erbjudande att sälja sina aktier till bolaget. Ett bolag kan exempelvis ett led i förberedelser för börsintroduktion vilja
som en bli med alla aktier är underkastade förbehåll om konvertering,
av som hembud, förköp samtycke eller inlösen och lägger då ett bud dessa
aktier.
Den tredje de citerade typsituationema gäller publika eller pri-
av
bolag i vilka det finns aktier olika slag. Kommittén har i vata av allmänmotiveringen anfört följande exempel sådana situationer. En del bolag har aktier i olika serier noterade börsen. Om aktierna i en
dessa serier har dålig likviditet, kan det vara motiverat från bolagets av synpunkt återköpa dem för att döda dem och därigenom skapa ökat
att
kapitalmarknade för emission av aktier i bolaget av utrymme en
slag. Ett annat exempel kan ett bolag som har röststarka och annat vara röstsvaga aktier noterade börsen. Det framstår som besvärande för bolaget på de internationella kapitalmarknadema att den praktiska majoriteten ligger i händerna dem äger de röststarka aktierna.
som Ett sätt komma till rätta med det problemet kan att återköpa de
att vara röststarka aktierna över börsen för att sedan döda dem.
Det är tydligt att i de nämnda exemplen bolagets beslut om
nu återköp i vissa fall kan angripas med stöd generalklausulen. Om de
av
angivna situationema kompliceras att priset för aktierna i ovan genom den överenskommelse har förhandlats fram eller det bud som
som bolaget lägger på vissa aktier eller på aktier visst slag framstår som
av mycket högt med hänsyn till bolagets resultat och ställning får åtgärden är ägnad att bereda otillbörlig fördel aktieägare eller
anses vara
till nackdel för aktieägare. Att generalklausulen kan annan annan
tillämpas i vissa fall är emellertid knappast skäl för att avstå från nog krav mycket hög majoritet för de särskilt känsliga besluten. Gene-
ralklausulen har exempelvis inte ansetts göra sådana majoritetskrav
omotiverade i fråga nedsättning aktiekapitalet, ändring
om av av
bolagsordningen, fusion och byte bolagskategori.
av Kommittén har därför övervägt att ta bestämmelser motsvaranupp de andra stycket i nuvarande 6 kap. 2 § och föreslagna 10 kap. 4 § i a förevarande paragraf. Bestämmelserna skulle förslagsvis kunna ges följande lydelse: Beslut om återköp genom förhandlad överenskomen melse och återköp på grund erbjudande till ägare vissa aktier av av eller aktier av visst slag är giltigt, det har biträtts aktieägare om av med två tredjedelar såväl de avgivna rösterna de stämman av som företrädda aktierna, och förvärvet endast viss eller vissa om avser aktier, samtliga vid stämman närvarande övriga aktier föreägare av trädande nio tiondelar av alla övriga aktier godkänner förvärvet eller
Om förvärvet avser endast helt aktieslag, ägare till hälften alla av aktier av annat slag och nio tiondelar de stämman företrädda av aktierna annat slag godkänner förvärvet. av Ett så högt majoritetskrav skulle emellertid göra det omöjligt för
många börsnoterade bolag att bli av med aktieserie annat än en genom återköp över börs. Men med köp över börs kan förfarandet dra ut i det oändliga. Det kan också förekomma att aktieserien inte är noterad på
börs eller delvis ligger på fasta händer inte handlar med aktierna som över börs. Vill dra aktieserie är det därför ofta lämpligast man en att direkt vända sig till ägarna aktier i denna serie och erbjuda dem ett av visst pris. Ett sådant erbjudande kan göras beroende att erbjudandet av antas av ägare med tillsammans praktiskt taget samtliga aktier i den serien. Ett sådant villkor kan öka utsikterna till framgång. Kommittén menar att det diskuterade högre majoritetskravet nu skulle begränsa möjligheterna till återköp visst aktieslag där detta av kan i högsta grad legitimt och i alla aktieägares intresse. Enligt vara förevarande paragraf räcker det för giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar såväl de avgivna rösterna de vid av som stämman företrädda aktierna. Bestämmelsen gäller alla återköp, oavsett om de sker över börs, på grund bud eller enligt förhandlad överav enskommelse. Skyddet mot missbruk ligger i generalklausulen. Dess-
utom finns möjligheten att i bolagsordningen föreskriva ett högre
majoritetskrav än lagen kräver för giltigt beslut återköp. om
Överlåtelse aktier
av egna
20 § Paragrafen föreskriver att överlåtelse aktier skall ske i den
av egna ordning gäller för nyemission. Det innebär att det blir möjligt att
som bemyndiga styrelsen att fatta beslut överlåtelse aktier mot
om av egna vederlag. Det skall då ske med tillämpning av bestämmelserna om nyemission, vilket bl.a. innebär att aktieägarna vid kontantemission har företrädesrätt att förvärva aktierna i fråga. Skulle bolaget vilja sälja aktierna annat sätt än ett erbjudande till samtliga ägare, t.ex.
genom direkt aktiemarknaden, kan det beslutas med samma majoritet som vid emission med avvikelse från aktieägamas företrädesrätt, dvs. två tredjedelar de avgivna rösterna och två tredjedelar av de på stäm-
av man företrädda aktierna.
Lån till förvärv av aktier i bolaget
21 § Paragrafen motsvarar 12 kap. 7 § tredje och sjätte stycket ABL. Den utgör del de bestämmelser i 12 kap. 7 § som sammantagna
en av brukar benämnas låneförbudet. Kommittén föreslår att de delar av dessa bestämmelser lån för förvärv aktier överförs
som avser av egna till förevarande kapitel. Därmed uppnås en systematisk överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i EG:s andra bolagsdirektiv.
Med hänsyn till direktivets artikel 23.1 föreslås vidare i första stycket första meningen att det i gällande rätt använda uttrycket lämna penninglån ersätts uttrycken ge förskott och lämna lån, som är
av de uttryck används i den officiella svenska versionen av direk-
som tivet. I praktiken blir bestämmelsen därigenom att förstå det sättet
bolaget inte på något sätt får ställa medel till förfogande för de att åsyftade förvärven.
I första meningen har också införts ordet överordnat för att markera bestämmelsen inte hindrar att avyttring av aktier i ett
att en dotterbolag förenas med kredit på försäljningsbeloppet.
22 § Bestämmelsen motsvarar närmast 12 kap. 7 § fjärde och femte stycket ABL. De ändringar föreslås är redaktionella.
som
23 § Bestämmelsen motsvarar närmast 12 kap. 7 § åttonde stycket ABL. Den gjorda ändringen föranleds att lagbestämmelsema om aktie-
av
sparfond och kapitalsparfond upphört att gälla.
F örfattningskommentar 401
24 § Bestämmelsen motsvarar 12 kap. 8 § första och tredje stycket ABL.
25 § Bestämmelsen motsvarar 12 kap. 8 § fjärde stycket ABL.
26 § Bestämmelsen motsvarar 12 kap. 9 § ABL.
Förvärv och överlåtelse egna konvertibler och teckningsoptioner
av
27 § I paragrafen har upptagits motsvarighet till 5 § första stycket.
en Bestämmelsen tar sikte på ersättningen för själva konverterings- eller optionsrätten, inte fordringsbeloppet. Beräkningen av konverteringseller optionsrättens värde sker lämpligen med tillämpning av punkterna 28 och 29 i Redovisningsrådets rekommendation RR 3 Redovisningar
fordringar och skulder med hänsyn till räntevillkor och dold ränteav
kompensation.
28 § Paragrafen utgår från att när konvertibel kommit i gäldenärens
en hand, skuldförbindelsen upphör att gälla. Skulden kan då inte längre konverteras till aktiekapital och konverteringsrätten får anses vara utsläckt. Vad gäller teckningsoption som kommit i det utställande
en bolagets hand inträder visserligen konfusion i den mån teckningsoptionen är kopplad till skuldförbindelse. Aktier som tecknas med
en utnyttjande optionsrätten skall emellertid betalas särskilt och från
av den synpunkten skulle hinder inte möta att bolaget överlåter optionsrätten särskilt, emissionsvillkoren tillåter en sådan frikoppling från
om skuldförbindelsen eller det är fråga teckningsoption som
om om en emitterats fristående. Kommittén har emellertid ansett det vara enklast att låta konvertibler och teckningsoptioner följa samma regler, se avsnitt 4.9.2. I paragrafen föreskrivs i enlighet härmed ett förbud för bolaget att överlåta konvertibler och teckningsoptioner som kommit i bolagets hand.
29 § När emission konvertibler eller teckningsoptioner registreras
en av antecknas det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet kan ökas grund emissionen. Uppgiften om beloppet används sedan av
av PRV vid prövning emissioner. En emission får inte
av senare senare
registreras den innebär att maximikapitalet enligt bolagsordningen
om överskrids eller kan komma att överskridas konvertering eller
genom utnyttjande av optionsrätt.
När bolaget förvärvar konvertibler eller teckningsoptioner
egna upphör konverterings- eller optionsrättema eftersom bolaget enligt 28 § inte f°ar överlåta de förvärvade konvertiblema eller teckningsoptionema och inte heller självt f°ar påkalla konvertering eller utnyttja options-
för teckna aktier. När konvertiblema eller teckningsrätten att egna optionema detta sätt blir ogiltiga, ökar utrymmet för nya emissioner. För att dessa skall kunna registreras kan fordras att det tidigare registrerade emissionsbeloppet sätts ned med ett belopp som motsvarar det sammanlagda nominella beloppet de aktier som hade kunnat
av erhållas i utbyte mot de ogiltiga konvertiblema eller hade kunnat
som
tecknas på grund de ogiltiga teckningsoptionema. Det är dessutom
av viktigt att aktiebolagsregistret alltid innehåller korrekta uppgifter om det utrymme finns för nya emissioner.
som
På grund det anförda har efter mönster föreslagna 8 kap. 37 §
av av i förevarande paragraf föreskrivits skyldighet att till aktie-
en bolagsregistret anmäla när konvertibler och teckningsoptioner blivit ogiltiga grund att de kommit i bolagets hand.
av
15 kap. Skadestånd m.m.
1 § Ändringen innebär att styrelseledamöter i publika aktiebolag även i utomobligatoriska förhållanden blir skyldiga att ersätta förmögen-
ren hetsskada de vållar att överträda de för publika aktiebolag
som genom gällande prospektreglema i LHF och LBC. På grund av hänvisningen till denna paragraf i 15 kap. 2 § ABL kommer skadeståndsansvaret att gälla också för bolagets revisorer.
På de skäl anförts i kommitténs allmänna överväganden före-
som slår kommittén att aktiebolagslagens regler om emissionsprospekt
upphävs.
17 Kap. Inlösen av minoritetsaktier
Förutsättningar för inlösen
1 § I paragrafen förutsättningarna för att rätt eller plikt till inlösen
anges skall föreligga. Angående motiven till paragrafen hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
F örfattningskommentar 403
2 § I första stycket föreskrivs, att en majoritetsaktieägare har rätt att
som tvångsinlösa återstående aktier i bolaget har rätt att också lösa konvertibler och teckningsoptioner som givits ut av bolaget. Majoritetsaktieägaren får dock endast inlösa sådana instrument, under förutsättning att han samtidigt löser minoritetsaktiema i bolaget. Innehavare av konvertibler eller teckningsoptioner har däremot rätt att påfordra inlösen sina instrument så snart majoritetsaktieägaren har
av rätt till tvångsinlösen av minoritetens aktier. Deras rätt till inlösen är alltså oberoende om inlösen av minoritetsaktiema faktiskt äger
av rum. Förbudet mot konvertering eller teckning gäller från majoritetsaktieägarens påkallande av skiljeförfarande till dess att inlösentvisten avslutats genom lagakraftägande dom eller slutligt beslut. Efter denna tidpunkt måste nämligen majoritetsaktieägaren ha möjlighet att utnyttja de av honom inlösta konvertiblema eller teckningsoptionema gentemot bolaget. Bolagets förpliktelser i förhållande till innehavare av sådana instrument påverkas inte av inlösenförfarandet.
Förbudet mot konvertering och teckning gäller även konverte-
om ringstiden eller tiden för utnyttjande av teckningsoptionen löper ut under den tid inlösenprocessen pågår. Eftersom innehavaren sådana
av instrument enligt paragrafen har en ovillkorlig rätt att få dessa inlösta till sitt kursvärde på påkallandedagen, medför förbudet enligt kommitténs mening ingen beaktansvärd rättsförlust för intressentema.
När det gäller konvertibler, är det såväl värdet av konverteringsrätten som själva skuldförbindelsen som skall lösas in. I fråga om teckningsoptioner som emitterats tillsammans med en skuldförbindelse, skall inte bara teckningsoptionen utan även skuldförbindelsen lösas in, under förutsättning att skuldförbindelsen alltjämt innehas av optionsinnehavaren. Som framgår av lagtexten, kan däremot den som enbart innehar en från en teckningsoption avskild skuldförbindelse inte påfordra att få förbindelsen inlöst.
Enligt kommitténs förslag till 8 kap. skall, vid emission kon-
av vertibler eller teckningsoptioner, emissionsvillkoren ange den rätt som skall tillkomma innehavaren av sådana finansiella instrument för den händelse bolagets aktier blir föremål för tvångsinlösen innan rätten till konvertering eller teckning utnyttjas. Av tredje stycket i förevarande paragraf framgår, att bestämmelserna i första stycket endast skall tillämpas om någon annan ordning inte föreskrivits i emissionsvillkoren.
Eftersom underlåtenhet att reglera frågan i emissionsvillkoren enligt förslaget kommer att medföra att registrering av emissionen inte skall äga rum, får paragrafens bestämmelser betydelse endast för sådana
konvertibler och teckningsoptioner emitterats, innan den nya lagen
som trätt i kraft.
Angående motiven till paragrafen hänvisas i övrigt till kommitténs
allmänna överväganden.
Lösenbeloppet
3 § Paragrafen frågan lösenbeloppets storlek är tvistig,
anger att om om skall lösenbeloppet bestämmas enligt de grunder anges i 4 Det
som bör påpekas lagens regler bestämmande lösenbeloppets
att om av storlek är dispositiva och att det således står parterna fritt att över-
enskomma annat lösenbelopp än det skulle följa av 4
ett som
4 § Första stycket kodifierar de allmänna värderingsprinciper som kommit
till uttryck i rättsfallet NJA 1996 s. 293 Balkenmålet.
fråga aktier, noterade vid börs eller auktoriserad mark-
l om som är nadsplats, skall lösenbeloppet det noterade värdet aktien,
motsvara
inte särskilda skäl anledning till bestämmande av annat lösenom ger belopp. För börsnoterade aktier gäller enligt 6 kap. 3 § lagen
1992:543 börs- och clearingverksamhet, att information om
om kurser och omsättningsuppgifter skall offentliggöras omedelbart, om inte med hänsyn till handelns effektivitet tillåter
Finansinspektionen
något Sådan information skall vidare dagligen sammanställas
annat. och offentliggöras i den ordning och omfattning regeringen eller,
som efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen föreskriver. Av 7
lag framgår, i huvudsak motsvarande regler gäller kap. 4 § samma att
noterade vid auktoriserad marknadsplats. Beträffande för aktier som är
angivna slag aktier föreligger fortlöpande marknadsmässig nu av en
medför att det noterade värdet som regel kan godtas
prissättning som
aktiens verkliga värde. För andra aktier skall lösenbeloppet motsom
kan påräknas under normala för-
svara ett försäljningspris som
hållanden. Handel med aktier kan i viss utsträckning förekomma även
auktoriserade marknadsplatsen Huruvida de priser utanför börser eller
affärer representativa för akties verkliga
uppnås vid sådana är en som
det skiljemännen att avgöra. Ofta torde det emelvärde, ankommer
beträffande sådana aktier liksom för aktier inte är föremål lertid som
nämnvärd omsättning nödvändigt att beräkna ett förför vara
kan ofta komma att grundas bolagets resul-
säljningspris. Detta pris
jämförelser med aktier liknande slag, tat eller ställning men även av
marknadsvärde finns utbildat kan komma till användning. för vilka ett
Första stycket lagfäster vidare princip beträffande värderingstiden punkten anknyter till rättsfallet NJA 1992 872. Enligt förslaget som s. skall förändringar i aktiens värde som inträffar under inlösenprocessens gång inte få påverka lösenbeloppet. Som regel bör därför lösenbeloppet bestämmas på grundval aktiens värde den dag part begärde att inav lösentvisten skulle hänskjutas till prövning av skiljemän. Lösenbeloppet skall alltså motsvara aktiens noterade eller beräknade värde nämnda dag. Av skäl utvecklats i kommitténs allmänna överväganden bör som dock skiljemännen i viss utsträckning kunna beakta värdepåverkande åtgärder företagits redan före påkallandedagen. I bestämmelsen som föreskrivs därför, att aktien inte får värderas vid en senare tidpunkt än
påkallandedagen. När det är majoritetsaktieägaren påkallar inlösen, är på-
som kallandedagen alltså den dag han enligt 7 § hos bolagets styrelse begär att tvisten skall hänskjutas till skiljemän. Om det är minoritetsaktieägare påfordrar inlösen, blir motsvarande tidpunkt den dag som han meddelande till majoritetsaktieägaren påkallar skiljegenom förfarande, jfr 11 § lagen 1929:145 skiljemän. Bestämmelsen om om värderingstidpunkt skall dock inte tillämpas, inlösenförfarandet om föregåtts ett sådant offentligt uppköpserbjudande som avses i andra av stycket. Andra stycket upptar den särskilda värderingsregel som skall gälla, när inlösen påkallas efter ett offentligt uppköpserbjudande. Med offentligt uppköpserbjudande förstås i bestämmelsen ett erbjudande av den blivande majoritetsaktieägaren att förvärva samtliga aktier i bolaget, inte redan befinner sig i hans ägo. Regeln är alltså tillämplig, som oavsett budgivaren redan äger aktier i det bolag som berörs av om erbjudandet eller Angående motiven till paragrafen hänvisas i övrigt till kommitténs allmänna överväganden.
5 § l paragrafen har upptagits bestämmelser ränta lösenbeloppet. om Ränta på detta belopp skall utgå från påkallandedagen till dess att lösenbeloppet fastställts lagakraftägande dom. l praxis brukar genom lösenbeloppet betalas ut femte bankdagen efter det att domen vunnit laga krafi. Enligt kommitténs uppfattning bör majoritetsaktieägaren inte i dröjsmål och någon ränta enligt 6 § räntelagen 1975:635 anses vara följaktligen inte utgå, han erlägger lösenbeloppet inom denna tid. om Angående motiven i övrigt till paragrafen hänvisas till kommitténs
allmänna överväganden.
Prövning inlösentvist
av
6 § Paragrafen motsvarar delvis 14 kap. 31 § andra stycket ABL.
Angående motiven till paragrafen hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
Särskilda bestämmelser förfarandet när majoritetsaktieägare
om hänskjutit tvisten till prövning av skiljeman
7 § Första-andra styckena motsvarar 14 kap. 32 § första-andra styckena ABL.
Kommittén är medveten att minoritetsaktieägama, åtminstone i
om aktiemarknadsbolag, så gott som aldrig enas om en gemensam skilje-
Kommittén har därför övervägt att föreslå att bolaget skall begära man. förordnande god utan att först höra minoriteten. Med hänsyn
av man till de skiftande förhållanden kan förekomma i olika bolag, har
som det emellertid inte ansetts möjligt att underlåta att ge minoritetsaktieägarna möjlighet att enas om en för svarandesidan gemensam skiljeman. Den tidsvinst som skulle uppkomma genom att någon kungörelse inte behövde utfärdas kan inte heller anses vara så betydande, att den skulle motivera sådan ändring rättsläget. Kommittén
en av har därför stannat för att bibehålla gällande ordning.
Tredje stycket är nytt och föreskriver att om majoritetsaktieägaren även vill lösa konvertibler eller teckningsoptioner, skall en tvist om sådana instrument handläggas i skiljeförfarande som inlösen av
samma minoritetsaktiema. Som framgår 22 § blir emellertid inte alla kapit-
av lets bestämmelser tillämpliga i fråga konvertibler och tecknings-
om optioner.
3 § Paragrafens första mening motsvarar 14 kap. 32 § tredje stycket första meningen ABL. Kommittén anser att det i lagtexten bör anges, att tingsrätten skyndsamt skall pröva frågan om utseende av god man. Enligt gällande lag skall den av rätten utsedde gode mannen hos rätten ansöka förordnande gemensam skiljeman för minoriteten. Till
om av god bör normalt utses en kvalificerad och erfaren jurist och
man kommittén med hänsyn härtill att den gode mannen själv kan
anser anförtros att utse skiljeman för minoritetsaktieägama.
Kommittén vill anmärka att utseende god man enligt förevarande
av bestämmelse i allmänhet inte bör ett sådant göromål, för
anses vara vilket tingsnotarie kan förordnas enligt 19 eller 20 § förordningen 1979:572 med tingsrättsinstruktion.
F örfattningskommentar 407
9 § Angående motiven till paragrafen hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
10 § Kommittén har i de allmänna övervägandena utgått från att med frånvarande aktieägare alltså företräds gode mannen skall
- som av förstås sådana, inte anmält till skiljenämndens ordförande att de
som själva för sin talan. Det rimligt, att skiljemännen ett tidigt
synes stadium får reda på vilka aktieägare själva för sin talan och där-
som med också vilka företräds gode mannen. I förevarande paragraf
som av har därför föreskrivits att skiljemännen skall i inledningen av skiljeförfarandet kungörelse anmoda de aktieägare som själva önskar
genom utföra sin talan att inom två veckor anmäla detta till skiljenämndens ordförande. Kungörelsen skall ske i Post- och Inrikes Tidningar samt den eller de ortstidningar skiljemännen bestämmer. I fråga om val
som
ortstidningar kan skiljemännen ha att beakta bestämmelser i bolagsav ordningen i vilka tidningar meddelanden till aktieägarna skall
om kungöras.
En minoritetsaktieägare inte anmält sig inom den kungjorda
som fristen är naturligtvis oförhindrad att vid tidpunkt underrätta
en senare skiljemännen att han själv utför sin talan. Han är dock i sådant fall
om bunden de processhandlingar gode mannen företagit före nämnda
av tidpunkt.
11 § Paragrafen överensstämmer i sak med 14 kap. 33 § första stycket ABL.
Om majoritetsaktieägarens rätt till inlösen är ostridig, brukar i
skiljenämndspraxis detta förhållande antecknas i ett av skiljemännen upprättat protokoll. Kommittén har inte funnit skäl att föreslå någon
lagbestämmelse hur ostridigheten skall konstateras.
om
Enligt gällande rätt torde skiljemännens beslut i fråga om säkerheten inte kunna överklagas särskilt, jfr 49 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken. Kommittén har inte funnit anledning att föreslå någon ändring härvidlag.
12 § Angående motiven till paragrafen hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
408 Författningskommentar
13 § Paragrafens första stycke motsvarar väsentligen 14 kap. 34 § ABL. Som framgår 17 § skall majoritetsaktieägaren, om förhandstillträde
av inte ägt betala lösenbeloppet till den överlåter aktiebrev till
rum, som majoritetsaktieägaren eller till den är antecknad som aktieägare
som aktiekonto. Har förhandstillträde skett, skall lösenbeloppet betalas till den överlämnar ett lösenbevis eller är antecknad konto i av-
som stämningsregister berättigad till lösenbeloppet. I sistnämnda fall
som torde vanligen några svårigheter för majoritetsaktieägaren att betala ut lösenbeloppet inte kunna uppstå, eftersom han kan instruera Värdepapperscentralen att utbetala lösenbeloppet till den som är antecknad
betalningslegitimerad. Det kan emellertid förekomma att en aktiesom ägare i ett avstämningsbolag, som tidigare varit kupongbolag, är okänd, eftersom han inte löst sina kupongaktier, när bolaget blev avstämningsbolag. I detta och övriga i paragrafen angivna fall bör majoritetsaktieägaren i särskilt angiven ordning kunna fullgöra sin betalningsskyldighet gentemot minoritetsaktieägare eller någon annan betalningsberättigad inte inom viss tid framställer något betal-
som ningsanspråk eller medverkar till att majoritetsaktieägaren blir ägare till aktierna. I sådana fall skall majoritetsaktieägaren, liksom enligt gällande rätt, kunna fullgöra betalningen att nedsätta lösenbeloppet
genom hos länsstyrelsen i den ordning i lagen 1927:56 om ned-
som anges sättning hos myndighet. Sedan nedsättning skett, får den
av pengar
önskar utfå nedsatt lösenbelopp styrka sin betalningslegitimation som
för länsstyrelsen.
Andra stycket är nytt. Bestämmelsen erinrar om att majoritetsaktieägaren i avstämningsbolag är skyldig att utbetala det genom lagakraftvunnen dom fastställda lösenbeloppet till den som är registrerad ägare till aktie eller antecknad på konto i avstämningsregister
som
berättigad till lösenbeloppet. I dessa fall kan majoritetsaktieägaren som låta Värdepapperscentralen betala ut lösenbeloppet till den som är antecknad betalningsberättigad. Någon nedsättning lösenbeloppet
som av blir därför inte aktuell i avstämningsbolag, såvida inte aktieägaren är okänd.
14 och 15 §§ Paragrafema motsvarar 14 kap. 35 § ABL med endast redaktionella
ändringar.
Författningskommentar 409
Dom i inlösentvist
16 § Angående motiven till paragrafen hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
17 § Angående motiven till paragrafen hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
Återkallelse talan
av
18 § Av paragrafens första stycke framgår, att rätt för minoritetsaktieägare eller god att begära att inlösenförfarandet fullföljs föreligger inte
man bara, när majoritetsaktieägaren återkallar sin talan, utan även när denne avyttrat aktier i sådan omfattning att han inte längre är berättigad till inlösen. I sistnämnda fall får dock, enligt första stycket sista meningen, yrkande inlösen framställas endast beträffande aktie tillhörde
om som minoriteten redan påkallandedagen. Denna regel, som i och för sig torde följa allmänna processuella grundsatser, är avsedd att för-
av hindra den under inlösenprocessens gång förvärvar aktier från
att som majoritetsaktieägaren begär att få dessa inlösta. Kommittén är med-
det i avstämningsbolag inte är möjligt att följa fängesveten om att kedjan för enskild aktie, i vart fall inte den säljs över börs. En
en om viss risk för den förvärvat aktier från majoritetsaktieägaren i
att som
sådant bolag under inlösenprocessens gång sedermera presenterar ett dem för inlösen föreligger därför. Kommittén emellertid inte att
anser denna risk är så stor, att den föreslagna regeln inte bör införas.
nu Skulle majoritetsaktieägare ha tvingande ekonomiska skäl för att
en sälja aktier under inlösenförfarandet, har han möjlighet att gardera sig
risken få lösa tillbaka aktierna avtal med förvärvaren. mot att genom Sker avyttringen i syfte att kringgå regeln om återkallelse har majoritetsaktieägaren, enligt kommitténs uppfattning, inget skyddsvärt in-
tresse.
Kostnaderna för skiljeförfarandet
19 § Angående motiven till paragrafen hänvisas till kommitténs allmänna
överväganden.
Klander skiljedom
av
20 § Angående motiven till paragrafen hänvisas till kommitténs allmänna
överväganden.
Rättegångskostnader i Svea hovrätt och Högsta domstolen
21 § Angående motiven till paragrafen hänvisas till kommitténs allmänna
överväganden.
Särskilda bestämmelser inlösen konvertibler och
om av teckningsoptioner
22 § Om andra bestämmelser inte meddelats i emissionsvillkoren, kan konvertibler och teckningsoptioner komma att bli föremål för inlösenförfarande. Eftersom majoritetsaktieägaren endast kan lösa sådana instrument, han samtidigt löser minoritetens aktier, torde
om
tvist inlösen konvertibler eller teckningsoptioner i allmänhet en om av komma handläggas i skiljeförfarande som inlösentvisten
att samma avseende aktierna. Emellertid har innehavare av konvertibler och teckningsoptioner enligt förslaget rätt att för del framställa yrkan-
egen de inlösen så snart majoritetsaktieägaren har rätt till inlösen. Det
om kan vidare tänkas, att majoritetsaktieägarens inlösen minoritetsaktier
av kan skiljeförfarande, medan det råder tvist beträffande
äga rum utan inlösen konvertibler eller teckningsoptioner. Det är därför nöd-
av vändigt med särskild reglering inlösentvister rör sådana
en av som instrument.
En sådan tvist skall liksom tvist inlösen aktier handläggas av
om av
skiljemän. I fråga förfarandet äger kapitlets bestämmelser om tre om majoritetsaktieägarens begäran inlösentvistens prövning av skilje-
om
uppmaning till aktieägare att de själva vill föra sin män, ange om talan, dom, återkallelse talan och kostnaderna för skiljeförfarandet
av motsvarande tillämpning. Detsamma gäller om klander av skiljedom och rättegångskostnad i högre rätt. Kapitlets bestämmelser för-
om handstillträde och anknytande regler saknar naturligen betydelse för konvertibler och teckningsoptioner. Bestämmelserna om nedsättning av lösenbelopp och äganderättsövergång efter sådan nedsättning bör
om gälla även för konvertibler och teckningsoptioner. En möjlighet att utfärda för sådana instrument när majoritetsägaren blivit
nya dokument
till dem bör också finnas. Avser inlösentvist såväl sådana ägare en
F örfattningskommentar 41 1
instrument aktier och har god förordnas i inlösentvisten, är
som man han enligt paragrafens andra stycke också behörig att företräda innehavare av konvertibler eller teckningsoptioner, vilka inte själva för talan.
Även kapitlets bestämmelser bestämmande för
om av lösenbelopp
aktier skall, såvitt möjligt, tillämpas också på konvertibler och teckningsoptioner. Härav följer, att det finns ett noterat värde kon-
om vertibeln eller teckningsoptionen skall lösenbeloppet motsvara detta värde.
Någon ränta på lösenbeloppet för konvertibler skall dock inte utgå för den tid innehavaren konvertiblema kan lyfta den ränta
av som konvertibeln löper med.
Förslaget till lag om upphävande av lagen
1987:464 om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag m.m.
Angående motiven till lagen hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
Förslaget till lag om ändring i lagen 1991:980 om
handel med finansiella instrument
2 kap. Prospekt
Gemensamma bestämmelser om prospekt
1 § Paragrafen har ändrats i flera avseenden. På skäl anförts i kom-
som mitténs allmänna överväganden har rekvisitet öppen krets ersatts
av rekvisitet vidare krets. Vidare krets är avsett att ha betydelse
samma som enligt 4 kap. 18 § aktiebolagslagen se SOU 1971:9 s. 80 och 81, 101 prop. 1975:103 s. 345 och 346.
Av nu gällande prospektregler i bolagslagstiftningen följer, att prospekt skall upprättas även när staten i egenskap aktieägare i
av statliga bolag lämnar erbjudande försäljning sådana bolags
om av fondpapper. Att prospektskyldighet i dessa fall skall inträda även med den nya regleringen framgår punkten
av
412 Författningskommentar
Eftersom enligt paragrafen att upprätta prospekt för skyldigheten
publika aktiebolag, publika bankaktiebolag och publika försäkringsg aktiebolag skadeståndssanktioneras, får paragrafen i dessa delar anses
tillhöra det obligatoriska lagområdet. Bemyndigandet för regeringen efter dess bemyndigande, Finansinspektionen att meddela ytter-
eller, ligare undantag från prospektskyldigheten än som följer av paragrafen
har därför upphävts såvitt gäller nämnda slag av bolag och när nu -
försäljningar-aktieägare i sådana bolag. I gengäld har i det gäller paragrafen lagfásts två ytterligare undantag från prospektskyldigheten.
första undantaget att ett prospekt i vissa fall kan falla Det avser under såväl LBC LHF. En sådan situation kan uppkomma, om som innehåller flera delar t.ex. dels ett erbjudande förvärv av
prospektet om
aktier i betalning nyemitterade aktier i det bolag som ett bolag mot av lämnat erbjudandet, dels ett alternativt erbjudande om förvärv av kontant betalning. De nyemitterade aktierna skall inaktierna mot vid börs medan kontantaltemativet inte leder till någon
registreras sådan inregistrering. Ett prospekt angivet slag skall godkännas
av nu såvitt de aktier skall inregistreras där, och dessav börsen, avser som
hos Finansinspektionen på grund erbjudandet i
utom registreras av har för denna situation meddelat ett undan-
övrigt. Finansinspektionen
från prospektskyldigheten innebörd att om ett prospekt godkänts
tag av börsen behöver det inte dessutom registreras hos Finansinspektionen av enligt LHF. Motsvarande undantag har lagfásts i andra stycket punkten
undantaget gäller vissa situationer, när skuldförbindelser Det andra kreditinstitut. Finansinspektionen har för dessa fall meddelat utges av innebär prospektskyldighet inte inträder, under ett undantag som att förutsättning institutet använder sig det sätt för upplåning som är att av för institutet. Finansinspektionen har emellertid i dessa fall normalt prospekt skall upprättas, när ifrågavarande slag av skuldbegärt att förbindelser för första gången. En motsvarande reglering har ges ut
i tredje stycke i paragrafen jfr FFFS 1995:21 16 kap. upptagits ett nytt
1§2.
2§
har uttryckligen angivits att prospekt omfattas av
I lagtexten som
paragrafen skall betecknas emissionsprospekt.
3 §
Efter förebild ändringen i 2 § har i paragrafen uttryckligen angivits
av köp eller försäljning finansiella in-
att prospekt om erbjudande om av
skall betecknas erbjudandeprospekt. Genom hänvisningen till strument
F drfattningskommentar 41 3
5 § erinras att när aktieägare i publika aktiebolag, publika försäk-
om ringsaktiebolag eller publika bankaktiebolag lämnar erbjudande om Försäljning fondpapper utgivits bolaget, skall prospektet
av som av upprättas av bolagets styrelse.
Särskilda bestämmelser om vissa slag av prospekt
4 § Bestämmelserna prospekt i 1-3 är gemensamma for alla slags
om rättssubjekt. Förevarande paragraf klargör att i fråga om i paragrafen angivna bolagsforrner och deras aktieägare skall dessutom reglerna i 5- 12 tillämpas, när fråga är om emissionsprospekt och prospekt avseende försäljning av fondpapper.
5 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 18 och 19 ABL, 4 kap. 20 och 21 forsäkringsrörelselagen samt 4 kap. 19 och 20 bankaktiebolagslagen. Skyldigheten for styrelsen att upprätta prospekt i erbjudandefallen gäller endast, när erbjudandet avser försäljning och lämnas av någon är aktieägare i det bolag givit ut fondpapperen. Avser
som som ett prospektpliktigt erbjudande köp fondpapper, skall i enlighet med
av huvudregeln i 3 § prospekt alltid upprättas den som lämnar erbju-
av dandet, oavsett denne redan är aktieägare i det bolag, vars fond-
om
omfattas av erbjudandet, eller papper
6 § Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 20 § ABL, 4 kap. 22 § försäkringsrörelselagen och 4 kap. 21 § bankaktiebolagslagen.
7 § Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 21 § ABL, 4 kap. 23 § försäkringsrörelselagen och 4 kap. 22 § bankaktiebolagslagen. Enligt gällande bolagslagstiftning knyts skyldigheten enligt paragrafens andra stycke att lämna vissa kompletterande uppgifter till årsredovisningen till den tidpunkt då prospektet läggs fram. Eftersom uttrycket läggs fram ansetts oklart, har tidfristema i andra stycket i paragrafens nya lydelse relaterats till den tidpunkt då prospektet offentliggörs enligt 15
3 § Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 22 § ABL, 4 kap. 24 § försäkringsrörelselagen och 4 kap. 23 § bankaktiebolagslagen. Skyldighet att
4 l 4 F örfattningskommentar
lämna uppgift om kapitaltäckningen och dess betydelse bör, enligt kommitténs mening, åvila alla bolag som omfattas av lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.
9 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 23 § ABL.
10 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 24 § ABL, 4 kap. 25 § försäkringsrörelselagen och 4 kap. 24 § bankaktiebolagslagen.
ll § Paragrafen motsvarar närmast 4 kap. 25 § ABL, 4 kap. 26 § försäkringsrörelselagen och 4 kap. 25 § bankaktiebolagslagen. Paragrafen har anpassats till vad som gäller om tillhandahållande av prospekt enligt FFFS 1995:21.
12 § Paragrafen motsvarar 4 kap. 26 § ABL, 4 kap. 27 § försäkringsrörelselagen och 4 kap. 26 § bankaktiebolagslagen.
4 kap. Offentliggörande av aktieinnehav 6 § Bestämmelsen går tillbaka kommitténs förslag att tillåta aktiebolag att förvärva aktier. Beträffande motiven till bestämmelsen hän-
egna visas till kommitténs allmänna överväganden.
Förslaget till lag om ändring i lagen 1992:543 om börs- och clearingverksamhet
4 kap. Börsens verksamhet 2 § Ändringsförslaget går tillbaka kommitténs förslag att tillåta aktiebolag att förvärva aktier. Beträffande motiven till bestämmelsen
egna hänvisas till kommitténs allmänna överväganden.
F érfattningskommentar 4 l 5
5 kap. Inregistrering av fondpapper
5 c § Paragrafen
är ny.
Föreligger skyldighet att upprätta börsprospekt, får enligt 5 kap. 1 § tredje stycket LBC inregistrering av de med börsprospektet avsedda fondpapperen inte ske förrän prospektet har godkänts eller godtagits av börsen och offentliggjorts av utgivaren. Med hänsyn till denna reglering har kommittén inte funnit det nödvändigt att skadeståndssanktionera själva skyldigheten att upprätta börsprospekt. Denna skyldighet torde alltså även med den föreslagna regleringen kunna tillhöra
anses det näringsrättsliga området jfr prop. 1991/922113 467. Bemyn-
s.
digandet för regeringen eller, efter dess bemyndigande, Finansinspek-
tionen, att meddela ytterligare undantag från prospektskyldigheten kan med denna bedömning bibehållas.
Första stycket i förevarande paragraf klargör emellertid, att bestämmelserna i LHF beträffande publika aktiebolag, publika bankaktiebolag och publika försäkringsaktiebolag om prospekts innehåll och om vem som skall upprätta prospekt huvudregel skall gälla även för
som börsprospekt. Och skyldigheten att iaktta dessa bestämmelser är skadeståndssanktionerad även när det är fråga om börsprospekt. Gällande föreskrifter börsprospekt innebär att kravet innehåll i sådana
om prospekt inte är lika högt ställda, när det gäller ansökan inregistre-
om ring av rena skuldförbindelser. Bestämmelserna i paragrafens andra och tredje stycken är avsedda att bibehålla detta rättstillstånd.
Bestämmelserna i andra stycket avser ansökningar om inregistrering av skuldförbindelser som emitterats av en utgivare eller garanterats av någon som redan har fondpapper inregistrerade vid börs. Ett
samma sådant prospekt skall alltid innehålla utgivarens resultat- och balansräkningar och övriga uppgifter som avses i 2 kap. 6 och 7 LHF samt revisors granskningsberättelse enligt 2 kap. 10 § lag. Har
samma garanti för skuldförbindelsemas betalning ställts, skall prospektet också innehålla uppgifter enligt 2 kap. 6 och 7 beträffande garantigivaren jfr 9 kap. 3 och 6 FFFS 1995:21.
Tredje stycket gör klart att paragrafens bestämmelser prospekts
om upprättande och innehåll inte skall tillämpas, när ansökan in-
om registrering avser skuldförbindelser som emitteras fortlöpande inom
en viss given ram eller återkommande kreditinstitut jfr 9 kap. 5 §
av FFFS 1995:21.
4 l 6 F érfattningskommentar
till ändring i bankaktiebolagslagen
Förslaget lag om
1987:618
lagstiftningen blir den särskilda regleringen av Med den föreslagna bankaktiebolagslagen överflödig. Kommittén
emissionsprospekt i
19-26 5 kap. 18 § i den lagen skall föreslår därför att 4 kap. samt upphöra att gälla.
till lag ändring i Förslaget om 13
16 kap. Skadestånd m.m.
1 §
innebär styrelseledamöter i publika försäkringsaktiebolag
Ändringen att
förmögenhetsskada de vållar genom att
blir skyldiga att ersätta ren som
för försäkringsaktiebolag gällande prospektreg-
överträda de publika Eftersom bolagets revisorer enligt 16 kap. 2 § lema i LHF och LBC. är skadeståndsansvariga enligt de grunder som
kommer de reglerna att gälla också i förevarande paragraf, nya anges för revisorerna.
regler emissionsprospekt blir med Försäkringsrörelselagens om
kommitténs förslag överflödiga och föreslås upphävda.
till lag om ändring i bankrörelselagen Förslaget
1987:617
5 kap. Skadestånd m.m.
1 §
innebär styrelseledamöter vållar ren förmögenhets-
Ändringen att som
överträda de för publika bankaktiebolag gällande skada genom att i LHF och LBC blir skyldiga att ersätta skadan,
prospektföreskriftema
i utomobligatoriska förhållanden. Av 5 kap. även när denna orsakats skadeståndsansvaret också kan drabba 2 § bankrörelselagen följer, att revisor i bankbolaget.
Férfatmingskommentar 417
Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen 1989:827
1 kap. Inledande bestämmelser
2 § I paragrafen föreskrivs att lagens bestämmelser aktier också skall om tillämpas på vissa andra rättigheter i avstämningsbolag. Uppräkningen av dessa rättigheter har ändrats för att överensstämma med de föreslagna reglerna om tillskottsemission.
Första stycket
Punkten 1 Den i denna punkt angivna företrädesrätten att deltaga i emission enligt 4 kap. ABL ersätts i den lagen rättigheterna nya av fondaktierätt som avses i 6 kap. 3 § och teckningsrätt i 6 som avses kap. 3 och 5 i ABLs nya lydelse. Punkten 2 avser den rätt som tillkommer den tecknat ännu som men inte tilldelats aktie. Denna rätt i kupongbolag kan manifesteras i som s.k. teckningsbevis följer i förslaget av 8 kap. Förevarande punkt har ändrats i enlighet härmed. Punkten 3 avser i nuvarande lydelse rätt på grund aktieteckning av som har skett enligt villkoren vid en emission skuldebrev förenade av med optionsrätt till teckning. På grund de bestämmelserna av nya om tillskottsemission kommer rätten på grund aktieteckning skett av som med utnyttjande av teckningsoption att följa 8 kap. ABL. Föreav varande punkt har ändrats i överensstämmelse härmed.
3 § Paragrafens första stycke innebär vissa aktierättsliga dokument att om utfärdas, trots att den med dokumentet avsedda rättigheten skall registreras, får dokumentet inte de rättsverkningar vanligen är knutna som till detsamma. I överensstämmelse med förslaget till ändringar i ABL betecknas i förslaget till ny lydelse förevarande paragraf optionsav bevis teckningsoptionsbevis.
4§
Ordet Bankinspektionen har bytts ut mot Finansinspektionen.
2 kap. Avstämningregister
3§ Paragrafens punkt 6 föreskriver, att sådan uppgift om s.k. hembudsför-
418 F drfattningskommentar
behåll skall antecknad på aktiebrev också skall anges i ett
som vara aktiekonto. På grund förslaget till ändringar i ABL föreskrivs nu i
av punkt 6 att inte bara förbehåll hembud, utan även förbehåll om
om förköp och samtycke skall anges i aktiekonto.
Bestämmelserna i 3 kap. 12 och 15 ABL har i förslaget överförts med vissa redaktionella ändringar till 4 kap. 3 och l1 ABL. Hänvisningen i förevarande paragrafs punkt 11 har ändrats i enlighet härmed.
8 kap. Förvaltarregistrering
1 § Bestämmelserna i 3 kap. 10 § andra stycket ABL har i förslaget förts
till 4 kap. 10 Hänvisningen i första stycket har ändrats till att över avse nämnda paragraf.
9 kap. Skuldförbindelser m.m.
1 §
Andra stycket
Punkten 1 Företrädesrätt att deltaga i emission som avses i 5 kap. ABL
i kommitténs förslag teckningsrätt enligt 6 kap. 3 § motsvaras av jämförd med 8 kap. 3 § ABL. Eftersom denna företrädesrätt f°ar regist-
enligt förslaget till 1 kap. 2 § första stycket 1 aktiekontolagen, reras behövs inte någon motsvarande bestämmelse i förevarande punkt.
Punkten 2 Enligt gällande med denna punkt den konverte-
rätt avses ringsrätt till aktie respektive den optionsrätt till nyteckning av aktie
följer med skuldförbindelser, vilka i kupongbolag representeras av som konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till teckning. Sådana rättigheter regleras med kommitténs förslag i 8 kap. ABL och hänvisningen i denna punkt har ändrats i enlighet härmed. Den föreslagna lokutionen optionsrätt till teckning aktie täcker
av enligt kommitténs mening också den rätt som följer av teckningsoptioner emitterats utan att knutna till skuldebrev.
som vara
Punkten 3 och gör det möjligt att i avstämningsregister regist-
är ny
rätt till kommande lösenbelopp för inlöst minoritetsaktie jämte rera ränta på detta belopp. Se närmare avsnitt 4.9.2.4.
4 § Punkten 3 i dess äldre lydelse har upphävts, eftersom den saknar betydelse sedan lagstiftningen bundna och fria aktier upphävts den
om
l januari 1993.
F örfattningskommentar 419
Punkten 5 motsvarar delvis den tidigare punkten 6 och har utformats med hänsyn till att optionsrätt till teckning aktie enligt förav slaget till 8 kap. inte behöver vara förenad med fordran. en Punkten 6 har redaktionella skäl fått utfomining. av en ny
Ikraftträdande- och
Övergångsbestämmelser
Förslaget till lag ändring i aktiebolagslagen 1975:1385 om
Punkten 1
Kommitténs betänkande överlämnas till regeringen i 1997. Med mars beaktande tidsåtgången för remissbehandling, bearbetning betänav av kandet i regeringskansliet och riksdagsbehandling kan den lagstiñnya ningen förväntas träda i kraft tidigast den 1 januari 1999. I överensstämmelse med vedertagna principer inom aktiebolagslagstiftningen skall de nya bestämmelserna tillämpas också bolag som bildats före den lagens ikraftträdande, inte annat nya om föreskrivs.
Punkten 2
Den nya lagen innebär mycket omfattande ändringar i aktiebolagslagen. Hänvisningar i andra författningar till de bestämmelser som ersätts av den nya lagen måste därför justeras. I denna punkt föreskrivs därför det i lag eller någon författning föreatt om annan kommer hänvisning till föreskrift bestämmelse i den som ersatts genom nya lagen, skall i stället den lagen tillämpas. nya
Punkten 3
I 2 kap. har upptagits i huvudsak bestämmelser aktiebolags nya om bildande. Har beslut bildande ett aktiebolag fattats konstitueom av rande stämma innan den lagen trätt i kraft, bör dock sådant nya ett bolag registreras enligt äldre bestämmelser även efter nämnda tidpunkt under den givna förutsättningen anmälan för
- att registrering
sker inom sex månader från stiñelseurkundens undertecknande. En bestämmelse om detta har upptagits i förevarande punkt.
Punkten 4
Genom den nya lagen överförs den nuvarande bestämmelsen i 3
kap.
l § femte stycket röstmaximum för aktier oförändrad
om sakligt till 3
kap. 4 Sedan gammalt finns emellertid bolag med aktier, vilkas röstvärde enligt bolagsordningen överstiger tio gånger röstvärdet för aktier annat slag. För att inte förhållandet mellan aktieslagen skall kunna rubbas vid exempelvis fondemission har i Övergångsbestämmelsema till såväl 1944 års ABL 1975 års ABL föreskrivits, att
som sådana bolag får fortsätta att ut aktier med de röstvärden som
ge tillkommer redan utgivna aktier. En motsvarande bestämmelse upptas i förevarande punkt.
Punkten 5
Den lagen innehåller ändrade bestämmelser om utformningen av
nya s.k. hembudsförbehåll. Sådana förbehåll, som utformats i överensstämmelse med gällande lag, förekommer i de flesta aktiebolag. Att
nu ålägga alla de bolag har hembudsförbehåll i sin bolagsordning att
som ändra dessa till överensstämmelse med lagen skulle medföra ett
nya omfattande arbete såväl för de berörda bolagen för PRV. Enligt
som kommittén saknas tillräckliga skäl för sådan reglering. I denna
en punkt föreskrivs därför, att äldre hembudsförbehåll skall ha fortsatt giltighet, även de strider mot den nya lagens bestämmelser.
om
Punkten 6
Enligt den lagen skall aktiebrev innehålla uppgift bolagets
nya om organisationsnummer samt aktieägarens eller organisa-
persontionsnummer eller, sådant saknas, födelsenummer. Kommittén har
om
föreskriva skyldighet för bolagen att, när äldre aktieövervägt att en brev företes för bolaget, förse dem med dessa uppgifter. Kommittén har dock stannat för att låta uppgiftsskyldigheten gälla aktiebrev som
ut efter den lagens ikraftträdande. Förevarande punkt har ges nya utformats i överensstämmelse hänned.
Punkterna 7 och 8
Har bolagsstämma före den lagens ikraftträdande fattat beslut i
nya något de ämnen omfattas den lagens bestämmelser,
av som av nya skall beslutet enligt punkt 7 registreras och verkställas enligt äldre lag. Bestämmelsen får betydelse, när bolagsstämma fattat beslut om t.ex. ökning eller nedsättning aktiekapitalet. Om bolagsstämma t.ex.
av fattat beslut nyemission före ikraftträdandet, skall alltså bestäm-
om melsema i 4 kap. i dess äldre lydelse tillämpas i fråga om registrering och verkställighet av beslutet.
Motsvarande synsätt kan anläggas, när styrelsen med stöd av äldre
Författningskommentar 421
bestämmelser fattat beslut om nyemission, emission av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till teckning eller om nedsättning enligt förbehåll i bolagsordningen. Punkten 8 är utformad i enlighet härmed.
Punkten 9
Har inlösen av minoritetsaktier påkallats före den nya lagens ikraftträdande, bör äldre bestämmelser tillämpas inte bara när det gäller frågan om rätt eller plikt till inlösen föreligger, utan även i fråga
om själva förfarandet. De nya bestämmelserna om bestämmande av lösenbelopp skall inte heller tillämpas, när inlösen påkallats under den gamla lagen. I sådana förfaranden får alltså lösenbeloppet allt efter omständigheterna bestämmas efter den äldre s.k. särregeln eller med utgångspunkt i rättspraxis.
Talan mot skiljemännens avgörande väcks efter ikrañträdandet
som bör, enligt kommitténs mening, alltid följa nya lagen, även om skiljeförfarandet påkallats före ikraftträdandet.
Punkten 10 Enligt gällande rätt kan ett aktiebolag i vissa i 7 kap. 2 § andra stycket angivna undantagsfall förvärva egen aktie. En sådan aktie skall,
om den inte dras genom nedsättning av aktiekapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år från förvärvet. Om aktien inte avyttras inom föreskriven tid, blir den ogiltig. Av kommitténs förslag följer, att aktier som förvärvats i angivna fall i publika
nu aktiebolag får behållas utan tidsbegränsning, så länge de inte medför att bolagets samlade innehav av egna aktier överstiger en tiondel
av aktiekapitalet. För privata aktiebolag upptar förslaget ingen begränsning den andel aktier som bolaget får inneha. Av förevarande
av egna punkt framgår att den regleringen om innehav skall gälla också för
nya sådana aktier ett bolag med stöd av 7 kap. 2 § andra stycket i
som dess äldre lydelse förvärvat före den nya lagens ikraftträdande.
Punkten 11 Om inte annat föreskrivs i dessa Övergångsbestämmelser, kommer den nya lagen att sätta kraft bestämmelser i bolagsordningen som strider
ur mot lagen. Äldre bolagsordningsbestämmelser strider mot den
som nya
lagen är att anse obefintliga och någon ändring av bolags-
som ordningen för att avlägsna dem denna erfordras inte, jfr SOU
ur 1941:9 s. 699 och prop. 1975:103 s. 725
Av punkten 5 följer, att äldre bolagsordningsbestämmelser om hembudsförbehåll skall förbli giltiga. Andra bestämmelser i bolagsordningen kan emellertid behöva ändras för att verkan enligt den nya lagen.
Enligt kommitténs mening bör det vara möjligt för bolagsstämman att redan före den lagens ikraftträdande besluta om ändringar av
nya bolagsordningen till överensstämmelse med den nya lagen med verkan från lagens ikraftträdande och att få dessa ändringar registrerade redan före ikraftträdandet. En föreskrift om detta finns i förevarande punkt. Under året närmast före den nya lagens ikraftträdande kan alltså bola-
besluta ändring av bolagsordningen till överensstämmelse med gen om den lagens bestämmelser. Beslutet bör med stöd av en särskild
nya bestämmelse i aktiebolagsförordningen kunna registreras omedelbart.
Punkten 12 För att bolagsstämman skall få tillfälle att anpassa bolagsordningen till den lagens bestämmelser, föreskrivs i förevarande punkt att om
nya bolagsordningen innehåller bestämmelser som strider mot den nya lagen, skall styrelsen till första bolagsstämma hålls efter ikraft-
som trädandet lägga fram förslag om ändring av bolagsordningen till överensstämmelse med de nya lagreglema.
Genom den lagens upphävs aktiebolagslagens bestämmelser om
nya emissionsprospekt och ersätts väsentligen motsvarande bestäm-
av melser i LHF och LBC. Av allmänna civilrättsliga regler följer, att frågor upprättande emissionsprospekt och innehållet i dessa är
om av att bedöma efter den lag gällde, när prospektsskyldighet inträdde.
som skadeståndsansvar för fel eller brister i prospekt skall givetvis bedö-
efter den lag gällde, när den skadebringande handlingen eller mas som underlåtenheten inträffade. Några särskilda bestämmelser om detta erfordras inte.
Förslaget till lag om upphävande av lagen 1987:464 om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.
Genom den lagen kommer LEO-lagens bestämmelser att med vissa
nya sakliga förändringar inarbetas i aktiebolagslagen. LEO-lagen kan därför upphävas, när den nya lagen träder i kraft. Bolagsstämmobeslut som fattats under LEO-lagens giltighetstid bör ändå kunna registreras och verkställas enligt den lagen, även efter den nya lagens ikraftträdande.
En bestämmelse om detta har upptagits i punkten 2 i Övergångsbestämmelsema till denna lag.
Enligt 8 § LEO-lagen är vissa överlåtelser i strid med lagens 6 och 7 ogiltiga. Sådana överlåtelser förblir ogiltiga också efter det att LEO-lagen upphävts. Någon särskild föreskrift detta är inte erfor-
om
derlig.
Förslagen till lagar ändring i lagen 1991:980 handel med
om om finansiella instrument, lagen 1992:543 om börs- och clearingverksamhet, försäkringsrörelselagen 1982:713, bankrörelselagen 1987:618 och bankaktiebolagslagen 1987 :618
Den lagen innebär att bestämmelserna emissionsprospekt i
nya om bank- och forsäkringslagstiñningen väsentligen motsvarande
ersätts av bestämmelser i LHF och LBC. Här gör sig samma synpunkter gällande
i fråga prospektbestämmelsema i aktiebolagslagen. Någon som om särskild övergångsreglering kan alltså inte anses erforderlig.
Reservation
Reservation ledamöterna Ulrika Stuart och
av
Rolf Åbjörnsson
Förvärv av egna aktier
I över ett hundra år har i svensk aktiebolagsrätt gällt ett generellt förbud att förvärva egna aktier. Aktiebolaget som juridiskt fenomen är
en associationsfonn som skall möjliggöra för flera att samverka
personer i näringsverksamhet med begränsat personligt ansvar. Aktiebolaget är till sin natur en annan rättsfigur än till exempel stiftelse. Det begränsade
en personliga ansvaret uppställer stora krav skydd för bolagets kapital. Associationsfonnen vänder sig primärt till ägama sålunda är
som huvudaktörer. Styrelse och företagsledning arbetar uppdragstagare
som
ägarna. Boskillnaden mellan ägande och företagsledning är central. I en marknadsekonomi med fungerande kapitalmarknad sätts priset företagets aktie av marknaden på basis av information är tillgänglig
som för alla. Ägarna säkerställer att resurser satsas där de bäst
ger avkastning.
Förvärv av egna aktier innebär ett brott mot själva aktiebolagsidén
om inte genom förvärvet aktierätten upphör konfusion och - genom —bör avvisas såväl utifrån principen att lagen skall tydlig, över-
vara blickbar och systematisk som från grundläggande marknadsekonomiska principer.
Förvärv av egna aktier tenderar att förstärka företagsledningens makt i förhållande till aktieägarna. Dessutom innebär bolagets agerande marknaden att aktiemas värde oundvikligen kommer att påverkas på ett otillbörligt sätt.
Som argument för att publika bolag skall få förvärva aktier
egna anför majoriteten att därigenom på ett smidigt och i förhållande till
man utländska bolag konkurrensneutralt sätt kan häva överlikviditet. Emellertid bedöms alla olägenheter kan uppkomma vid förvärv
som av egna aktier som så bekymmersamma att man uppställer krav
som motsvarar vanliga regler om nedsättning av bolags aktiekapital och vid utförsäljning av förvärvade aktier regler som motsvarar vanliga regler om nyemission. Dessutom skall en mängd börsregler tillkomma till
426 Reservation
förhindrande kursmanipulation. Redan den mängd regler av kompli-
av uppställts talar för att själva institutet bör införas. cerad art som nu skäl talar för harmonisering den svenska aktie- Starka en av bolagsrätten med den internationella med avseende att tillåta förvärv
aktier. En tvivelaktig lagregel blir emellertid inte fullt ut av egna bara för den accepteras ett flertal andra stater. Det finns
godtagbar att av
heller inga krav från EU att alla medlemsländer tillåter köp av egna all anledning självständigt pröva reglerna utifrån aktier. Det finns att
rättstraditionen. den egna Vårt principiella motstånd mot att tillåta köp egna aktier omfattar av alla aktiebolag, med hänsyn till att principerna onekligen egentligen men sin bärighet när det gäller publika bolag omfattar har största reservationen endast dessa. I de privata bolagen inte vänder sig till som
för sin kapitalförsörjning utövas i praktiken oftast ägar- och
marknaden Det finns därför inte
företagsledningsfunktion av samma personer.
eller behov att upprätthålla den boskillnad mellan
samma möjlighet
funktioner bör känneteckna de noterade företagen. Argudessa som faller naturliga skäl också bort i fallet med
mentet om kurspåverkan av
bolagen. Till skillnad från de publika bolagen har de privata de privata också andra behov enklare regler för att t kunna genomföra ett av ex i familjeföretaget. Vi motsätter dessa skäl inte
generationsskifte oss av
majoritetens förslag på detta område.
Särskilda
yttranden
Särskilt yttrande Lars
av Milberg
Sammanfattning
Nej till förvärv och vidareförsäljning aktier enligt de regler - av egna som kommittén föreslår
Omarbeta förslaget till värderingsregler vid tvångsinlösen -
Inför erbjudandeplikt -
Kommittén anger inledningsvis:
"När kommittén behandlar bl.a ökning och nedsättning aktieav kapitalet, förvärv av egna aktier, erbjudandeplikt och inlösen av minoritetsaktier, sker det i syfte att uppnå flexibilitet i kapitalen strukturen som gynnar ett långsiktigt eflektivt utnyttjande av företagens och näringslivets resurser. "
Det kan således konstateras att det har varit kommitténs syfte att vid utformandet av förslagen beakta rimliga minoritetsskyddsregler. Att så heller kommit att ske framgår tydligt vid analys förslagen. en av Nedan följer en genomgång argumenten till de olika ställningav stagandena.
Förvärv och överlåtelse aktier av egna
Förvärv av egna aktier
Jag anser att en regel som tillåter förvärv av egna aktier i Sverige är motiverad förutsatt att förfarandet år ingående reglerat. Behovet av internationell harmonisering är och bör ledstjäma vara en vid utfonnandet sådana regler. Emellertid går det inte att okritiskt av acceptera utländska regler utan att beakta hur vårt eget regelsystem ser ut i övrigt. Något krav från EU att tillåta återköp aktier finns av
Det kan vara så att företagsledningars och majoritetsaktieägares
428 Särskilda yttranden
ställning förstärks ett otillbörligt sätt återköpsmöjligheten införs
om
samtidigt beaktar specifikt svenska förhållanden, såsom och om man möjligheten till differentierad rösträtt samt korsvist ägande.
Nedan följer genomgång argument har framförts för att
en av som införa möjlighet för bolagen att förvärva aktier.
en egna
Tanken att kapital skall söka sig till den verksamhet som bäst behöver det resursallokeringsskälet är i princip korrekt och
- invändningsfritt. Emellertid måste ställa sig frågan om det inte
man redan i dag finns fullgoda möjligheter att uppnå detta genom utdelning, nedsättning, utskiftning etc. Vidare måste fråga sig de påstådda
man om fördelarna med återköp verkligen överväger nackdelarna.
Kursvårdsargumentet beskriver något som ofta kan betecknas som kursmanipulation. Det är intressant att konstatera att de som förespråkar
återköpsmöjlighet vanligtvis bekänner sig till en stark tro mark-
en naden fullgod värdemätare. I detta sammanhang anses mark-
som en naden uppenbarligen inte klara denna uppgift. Framförallt förefaller denna marknadsimperfektion vara begränsad till marknadens bristande uppskattning den egna aktien.
av
Kurserna vårdas bäst att företagsledningama driver företagen
genom effektivt och lämnar fullödig information varefter marknadens aktörer sköter prisbildningen. En sammanblandning av dessa roller är olycklig. Betraktar marknadens värdering som ett betyg verksamheten,
man talar såväl principiella reella skäl emot att den som skall bedömas
som skall ha möjlighet att påverka betyget genom kursvård.
Detta argument talar alltså emot inte för att införa möjligheten
- till förvärv aktier.
av egna
Även de föreslagna reglerna mot otillbörlig kurspåverkan införs
om kommer att ha problem med olägenhetema av att företaget självt
man kan påverkar priset sina aktier liksom i vissa fall makten över
egna
företaget. det egna
Möjligheten undvika oönskade uppköp är ett argument som till sin
att karaktär liknar det föregående. Vem är det egentligen som önskar motarbeta försök till uppköp Risk föreligger för att ägarförhållanden
ett
önskvärda kontrollägarskiften motverkas. Effektivicementeras och att tetsskäl kan således anföras mot detta argument, som inte är ett
ägarargument utan ett företagsledarargument.
Möjligheten att underlätta generationsskiften är ett argument som framförallt är aktuellt i privata aktiebolag. Detta kan knappast vara något argument för att tillåta återköp i publika bolag.
Företagsförvärv påstås kunna underlättas om återköpsmöjligheten införs. förutsätter givetvis vidareförsäljningsmöj lighet införs.
Detta att en Nuvarande med emissionsbeslut fattas vid bolagsstämmor
system som
Särskilda yttranden 429
om möjlighet till företagsförvärv dyker upp under året fungerar oss veterligen bra.
Underlätta köp/försäljningarav aktier. Att bolaget skall agera market maker i sin aktie djupt olyckligt. Även detta argument
egen vore förutsätter att det införs en möjlighet till återförsäljning av tidigare inköpta aktier. Rollema sammanblandas och övervakning/kontroll försvagas. Risken för insiderspekulation och kursmanipulation är påtaglig. Vem kan vara mer insider än det egna bolaget och dess ledning
Ett antal av de anförda argumenten exempelvis kursvårdsargumen-
tet och möjligheten att undvika oönskade uppköp avvisar även
kommittén.
Sammanfattningsvis menarjag att helt övertygande skäl för att tillåta förvärv av egna aktier i publika bolag har redovisats. Emellertid väger resursallokeringsskälet så tungt möjlighet till återköp kan
att en diskuteras under förutsättning att återköpen sker under strikt kontrollerade fonner.
De regler som skisserats för att reglera återköpen är en god början, men det krävs mer detaljerade regler. Sådana regler bör anges i form av lag.
Effekterna av att röststarka aktier kan återköpas har belysts. Således kan de återköpta aktierna i ett bolag bestå av aktier med mellan tio och tusen gånger högre röststyrka jämfört med de aktier som finns ute på marknaden. Då kommittén föreslår att tio procent av bolagets aktier kan återköpas innebär det att det avgörande inflytandet över ett företag kan följa med de aktier som företaget självt innehar. Givetvis kan rösträtten för dessa aktier utövas under den tid då bolaget innehar aktierna, men det egna innehavet eliminerar effektivt andras kontrollmöjlighet över bolaget samt möjliggör att aktierna snabbt kan placeras ut till exempelvis företagsledningen närstående vid maktkamp. På detta sätt kan således kontrollen över företag finansieras bolagets
av egna medel.
Min uppfattning är således att återköp av egna aktier i marknadsnoterade bolag endast kan tillåtas efter en ingående reglering. Riskerna för företagsledarvälde med därtill hörande brister i övervakning och kontroll, kursmanipulation, insiderhandel och utsättande av bolaget för riskexponeringar väger mycket tungt vid denna bedömning.
Avgörande för frågan om återköp är, oaktat detta ligger utanför kommitténs direktiv, skattereglemas utfomming. Vid bibehållande
av dagens skatteregler gynnas de institutionella ägarna framför enskilda ägare. Fonder kan ofta motta realisationsvinster skattefritt medan utdelningsinkomster medför krav på vidareutdelning. Följden blir
430 Särskilda yttranden
således att fonderna snabbt kan bli ännu större, vilket är oönskad
en utveckling. Härvid kan hänvisas till Ägarutredningens SOU 1988:38
slutsatser.
Med beaktande att Sverige har markant högre beskattning av
av en aktier än omvärlden riskerar svenskt ägande att ytterligare minska. Speciellt tydlig är denna skillnad beträffande reavinster. Som exempel kan nämnas att för femåriga innehav är skatten för individuella ägare i Sverige 30 procent vinsten, medan EU-genomsnittet ligger en
av skattesats 3,2 procent. Uppenbarligen saknas även i detta skatte-
om sammanhang vilja att harmonisera Sveriges regler med omvärldens. Utfonnandet skattereglema för återköp är således av stor betydelse.
av
Överlåtelse aktier
av egna
Några övertygande argument har anförts för att tillåta vidareförsälj-
ning av återköpta aktier.
Spekulation i bolagens aktier kan under inga omständigheter
egna accepteras. Principiellt bör därför vidareförsäljning ske. Skall
vidareförsäljningsmöjligheten införas, är det ett oeftergivligt krav att
reglerna utfonnas sådant spekulationshandel i bolagets
sätt att egen aktie omöjliggörs. Huvudregeln måste vara att vidareförsäljning av bolagets aktier skall beslutas bolagsstämman. Reglerna bör
egna av utformas så att det skall möjligt att bolagsstämma ge ett
vara bemyndigande att inom alltför vida samtidigt återköpa och avyttra
ramar
aktier under det kommande året. Detta borde kunna lösas antingen egna
att iaktta nyemissionsreglema med ett konsekvent prospektkrav
genom
även försäljningen skall ske över marknadsplats eller ett - om generellt förbud mot vidareförsäljning över marknadsplats. Återköpta aktier skall endast kunna användas för de legitima syften som ovan har angivits som skäl för att införa återköpsmöjligheten.
Skälet till att föreskriva prospektkrav vid utförsäljning även över marknadsplats är att även det rör redan emitterade aktier utförsälj-
om ningar kommer att påverka såväl fundamentala nyckeltal som marknadens bedömning bolagets aktier. De positiva effekterna för olika
av intressenter vid förvärv har framhållits ett argument för återköps-
som möjligheten. Däremot saknas redogörelse för effekterna vid utförsälj-
ning.
Vid samlad bedömning förefaller olägenhetema med en vidareför-
en säljningsmöjlighet så stora att ett förbud mot vidareförsäljning av
vara återköpta aktier framstår den bästa lösningen.
som
Särskilda yttranden 431
Inlösen av minoritetsaktier
Betänkandet kodiñera de värderingsprinciper kommit till
uppges som uttryck i rättsfallet NJA 1996 s.293 Balkendomen. Det har ansetts att Balkendomen skulle avgöra frågan tillämplig värderingsmetod vid
om tvångsinlösen av aktier. Huvudfrågan har därvid varit Balkenaktiens fundamentala matematiska värde vid påkallandedagen contra Balkenaktiens börskurs vid samma tidpunkt. Högsta Domstolen har fastnat for börskursen.
Ett problem härvidlag är att Balkendomen inte uttrycker några
principer vare sig av juridisk eller värderingsmässig art. Ett annat är att
trots detta kommittén underlåtit att genomföra någon analys domen
av och dess konsekvenser. Mot denna bakgrund är det oundvikligt att kommentera Balkendomens slutsatser. i
Jag följer nedan för enkelhetens skull Högsta domstolens disposition i Balkendomen.
"En tvångsinlösen skall så långt möjligt ekono-
som ge samma
miska resultat för minoritetsaktieägarna frivillig försäljning
som en
av aktierna.
"Det finns därför knappast något utrymme för minoritets-
att ge
aktieägarna ett övervärde därför att det är fråga om tvångsinlösen
av deras aktier. Jfi Nials yttrande i NJA 1957 Det bör inte
s
heller komma ifråga att ge minoritetsaktieägarna ersättning
en som
överstiger marknadspriset för aktierna under hänvisning till att
marknadspriset inte på ett riktigt sätt återspeglar de värden
som
finns i bolaget. I den mån det finns ett substansvärdei bolaget som
överstiger det totala marknadsprisetpå bolagets aktier, kan skillna-
den övervärdet komma aktieägarna till godo endast i samband med
bolagets upplösning. Men minoritetsaktieägarna kan normalt inte
genomdriva en sådan åtgärd. För dem utgör aktierna endast
en
finansiell tillgång. Detta talar starkt emot att när det finns
- en
marknad för aktier bestämma ersättningen vid tvångsinlösen med
-
hänsyn tagen till det för minoritetsaktieägarna oåtkomliga över-
värdet."
Genom detta synsätt accepterar HD att minoritetsaktier prissätts med hänsyn tagen till att de är just minoritetsaktier eller HD uttrycker
- som det för att dra skiljelinje betrakta vissa ägares aktier finansiella
en - som tillgångar och andras aktier som något annat. Genom detta ställnings-
tagande accepterar HD egendomsöverföring från kategori
en av
aktieägare minoritetsaktieägare till en annan kategori av aktieägare
- -
432 Särskilda yttranden
majoritetsaktieägare. Det för samtliga aktieägare tidigare oåtkomliga övervärdet blir HDs synsätt åtkomligt för viss kategori av genom en aktieägare. Detta medför att Balkendomen strider mot HDs tidigare praxis återfinns i NJA 1957 GIMO-målet som s I förarbetena till 1975 års aktiebolagslag anger departementschefen att aktiernas värdering skall ske utan hänsyn till deras egenskap av minoritetsaktier NJA 1957 s.1.. Undersöker vi detta rättsfall,
se
vanligen benämnt GIMO-målet, så har HD instämt med domstolarnas, och därmed med skiljenämndens, skäl till att aktierna skall värderas utan hänsyn till deras egenskap minoritetsaktier. Dessa skäl, som Högsta av domstolen anslöt sig till i GIMO-målet, är i korthet följande vilka
framgår av GIMO-domen.
"En princip i aktiebolagsrätten att ingen skillnad får
fundamental
göras mellan olika aktiers rätt till andel i bolagets vinst och övriga tillgångar, bortsett från de skillnader bestäms i lag eller som bolagsordning. Sitt mest pregnanta uttryck har denna princip fått i 76 § 2 1944 års aktiebolagslag", vilket motsvaras 9 kap. 16 § st. av 1975 års aktiebolagslag.
Vidare framgår GIMO-målet följande: av
"Det uppenbart, att angivna princip skulle åsidosättas, synes nu därest löseskillingen för minoritetsaktier, vilken ju icke är annat än ekvivalenten för dessas andel i bolagets tillgångar, skulle beräknas
och ofördelaktigare värderingsgrund än som kan
efter en annan ifrågakomma för andra aktier i bolaget. Den omständigheten att en minoritetsaktie vid försäljning på allmänna marknaden ofta torde betinga lägre pris än övriga aktier i bolaget eller kanske rentav ett sakna varje saluvärde kan till följd principen aktiernas - av om likställighet icke heller tillmätas någon betydelse i ett fall som detta, då fråga är uppgörelse mellan olika aktieägare inom ett om en och bolag. På grund vad sålunda anförts finner skiljesamma av nämnden, vid bestämmandet ifrågavarande aktiers värde bör att av bortses ifrån de utgöra så obetydlig del hela aktiestocken att en av i Gimobolaget att de icke kunna medföra något praktiskt inflytande på bolagets åtgöranden. "
I Balkendomen citerar Högsta domstolen departementschefens uttalande i förarbetena till 1975 års aktiebolagslag, inklusive hänvisningen till GIMO-målet. I anslutning härtill uttalar inte Högsta domstolen någonting antyder att avsikten är att ändra rättspraxis i förhållande som till GIMO-målet och motivuttalandet till gällande aktiebolagslag. nu
Särskilda yttranden 433
I Balkendomen anför dock Högsta domstolen att vid värderingen
skall beaktas, att minoritetsaktieägama inte kan tillgodogöra sig
övervärdet aktierna, just grund att det är fråga minoritets-
av om aktier, utan tillräckligt inflytande i bolaget. Hela övervärdet tillförs därför majoritetsaktiema. l Balkendomen tillämpar således Högsta domstolen värderings-
en regel, som direkt strider mot den i GIMO-målet och den i förarbetena till 1975 års aktiebolagslag angivna huvudprincipen för värdering. l Festskrift till Bolding har professor Lars Heuman behandlat dessa frågor under rubriken Högsta domstolens prejudikatnedbrytande verksamhet:
"Det grundläggande problemet måste lösas HD. Om domstolen
av finner att det kan framföras övertygande kritik äldre
mot ett fall måste HD ange hur det nya och det äldre prejudikatet förhåller sig till varandra. HDss obenägenhet meddela avgöranden pleno
att in eller med tolv justitieråd får inte leda till
att en avdelning väljer att
hölja det äldre fallets prejudikatvärde i ett dunkel i hopp det
om att långsamt skall tyna bort eller att rättsfråganframdeles skall lösas i ett nytt prejudikat på ett sätt HD ännu inte riktigt kunnat
som förutse. Detta gäller också där prejudikat framstår
fall nya som oförenliga med äldre. HD kan då inte förbigå frågan det äldre
om fallets prejudikatverkan, utan att vålla oöverstigliga problem vid tolkningen. HDss uppgift är att leda rättsutvecklingen och inte att skapa oklarhet där det tidigare funnits prejudikat väglett
som domstolarna.
Mot bakgrund av att Högsta domstolen i Balkendomen inte har angivit att någon ändring i praxis kan den i Balkenmålet använda
avses, värderingsregeln inte anses ha prejudicerande verkan annat än för fall där omständigheterna är identiska med de i Balkenmålet. Hade lagstiftaren avsett att börskursen skulle den enda värde-
vara ringsgrunden i 1975 års aktiebolagslag ABL, hade det varit enkelt att ange så direkt i lagtexten. Så skedde inte utan istället att
angavs Principerna för lösenbeloppets bestämmande bör lämpligen överlämnas till doktrin och rättspraxis. Då det fanns någon möjlighet att på materiell grund överklaga denna typ ärenden, kan utgå ifrån att
av man lagstiftaren därmed avsåg skiljedomspraxis. Sådan har under de snart tjugo år ABL varit gällande utbildats, dock utan att kategoriskt att
ange det skulle finnas en överordnad värderingsmetodik. Vid de genomgångar av skiljedomspraxis som skett framgår Flodhammars doktorsav-
av handling att under tiden 1948-1976 den förhärskande uppfattningen
var
434 Särskilda yttranden
att lösenbeloppet skulle bygga det högsta av avkastnings- och likvidationsvärdet. I Bergman/Hellners genomgång 48 skiljedomar
av meddelade mellan 1987 och 1990 framgår att särregeln tillämpades direkt i 21 fall och analogt i 9 fall. I de övriga 18 skiljedomama grundades värderingen i tre fall börskursen, i 14 fall avkastningsvärdet eller substansvärdet eller kombination dessa och i ett fall
en av
likvidationsvärdet.
Högsta domstolens ställningstagande i Balkenmålet avviker således från etablerad skiljedomspraxis.
"Särregeln visar emellertid att lagstiftaren inte därmed tog avstånd
fån uppfattningen att det aktiernas marknadspris skulle
var som
läggas till grund för lösenbeloppet. "
Aktiebolagslagen utesluter inte någon värderingsmetod lika lite som
någon speciell föreskrivs.
Särregeln tillkom av förenklingsskäl, i en viss angiven situation med vissa uppräknade rekvisit, som en presumtion för ett visst värde. Att, som HD gör i Balkendomen, utvidga detta tillämpningsområde och använda denna regel i princip som huvudregel, är ett ytterst oortodoxt betraktelsesätt. Då Widhagen nämns a propos analog tilllämpning av särregeln bör noteras skiljedomen avseende inlösen av aktier i Nordiska kompaniet Ramberg, Widhagen, Flodhammar: Enligt skiljenämndens mening i egentlig mening analog tilllämpning av särregeln inte
är en möjlig. Dess tillämpning är bunden till vissa i lagen angivna rekvisit, vilka inte föreligger i detta fall. "
Utöver detta kan det goda grunder ifrågasättas om verkligen
förenklingsskäl får tillåtas medföra ett materiellt felaktigt lösenbelopp.
Balkendomens slutsatser kan således medföra sådana tvångsvisa förfoganden över enskilds egendom utan att full ersättning lämnas att den kan anses strida mot internationella överenskommelser rörande äganderättsskydd som numera också är gällande svensk lag.
"Enligt Näringslivets börskommittés rekommendationer är det för övrigt en central princip vid s k take-overs att alla aktieägare behandlas lika. De aktieägare som har accepterat ett oflentligt erbjudande anses inte behöva tåla att moderbolaget därefter betalar ett högre pris till andra aktieägare.
HD värnar här om en viss form av rättvisa, nämligen att alla minoritetsaktieägare skall behandlas på samma sätt. Det hade varit rättvisare om också majoritetsaktieägaren hade omfattats av HD:s rättvisesträvanden. HD anser uppenbarligen att likabehandling på en felaktig värdenivå är
Särskilda yttranden 435
mer eftersträvansvärt än att i ett inlösenforfarande söka fastställa ett
korrekt lösenbelopp.
Högsta domstolen ha uppmärksammat det undantag för synes tvångsinlösensituationen som återfinns i refererad rekommendation från Näringslivets börskommitté, anvisningarna till punkten
"Skäl till avvikelse från principen värdering förhållandena
om efter
vid förvärvstidpunkten torde exempelvis föreligga vid förvärv i
samband med tvångsinlösen. "
HD hänvisar i Balkendomen till 1992/93:245 lagregleprop. om ring av det statliga stödet till banker och andra kreditinstitut och mm. anser att det där anförda skall kunna tas till intäkt för att gällande rätt har innebörden att börskursen normalt skall läggas till grund för lösenbeloppet vid tvångsinlösen. HD skriver "Lagrådet anförde härom: "Uttrycket aktiernas verkliga värde " kan enligt Iagrådets mening inte ges annan innebörd än att värderingen skall grundas på marknadspriset om aktien är noterad på börs eller föremål för
liknande notering och i annat fall på bolagets förmögenhetsställning och avkastningsförmåga"a 35.
prop s
Det bör här noteras att Lagrådets uppfattning kom att påverka departementschefen. I specialmotiveringen till 1992/93:245 framgår prop "Med det verkliga värdet inte eventuell börskurs den kan
avses eftersom
påverkas av det statliga åtagandet Ofr 17§. Den praxis utvecklats som vid inlösen av minoritetsaktier bör kunna vägledande. Dep.C. vara fortsätter sid 20: "Det är svårt i lagen exakt hur aktie att ange en i materiellt hänseende skall värderas. Regeln måste tillämparen ge ett visst spelrum. Det är detta som är slutsatsen: Börskursen är endast flera en av alternativa värderingsmetoder. Det är inte självklart med automatik att börskursen skall tillämpas för aktier noteras börs
som när värdering
av aktie som inte noteras skall bedömas efter förmögenhetsställning och avkastningsförmåga. Önskemålet är givetvis börskursen att skall spegla dessa bedömningar, den behöver inte göra det. men HD:s citatteknik är som framgår således tveksam och leder fel. ovan HD för sedan ett att kontroll kan ske på så resonemang om en sätt att om den aktuella kursen nära överensstämmer med det pris moderbolaget har betalat för sina aktier i målbolaget, detta skulle kunna till tas intäkt för att börskursen är riktig måttstock. HD för här närmast en ett cirkelresonemang och tycks beakta att börskursen i detta sammanhang
vanligen är en funktion av föregående uppköpserbjudande.
HD förmår tyvärr skilja mellan de olika marknader finns dels som
436 Särskilda yttranden
för aktierna, dels för den underliggande tillgången. Detta medför att vid bedömande två helt likvärdiga företag, varav ett är marknadsnoterat
av och det andra inte bara kommer till olika värden utan metodiken
man skulle också skilja sig åt. Förenklingsskäl tillåts således gå före ett materiellt riktigt lösenbelopp bara för det fall att aktierna i bolaget råkar
marknadsnoterat. Sverige har cirka 300.000 aktiebolag varav cirka vara 300 marknadsnoterade. Det framstår egendomligt med en speciell
som regel för denna promille av bolag.
Speciellt tydlig blir HD:s felsyn man har att fastställa värdet
om
investment- eller förvaltningsbolag. Dessa prissätts ofta med en ett betydande rabatt i förhållande till substansvärdet. Utgörs ett sådant bolags tillgångar börsnoterade aktier noterade till, låt oss säga 100,
av medan investmentbolagsaktien noteras i 70, skulle en förvärvare i nära anslutning till inlösen enligt HD:s uppfattning skall kunna ske till
som 70, kunna avyttra företagets tillgångar över börsen för 100.
Att tillgångars värde inte omedelbart är tillgängliga för minoritetsaktieägare kan inte ett argument för att i en expropriationssituation
vara låta inlösaren tillgodogöra sig dessa vinster. I bedömningen när
ensam
köper aktier ligger uppfattning att aktien är felvärderad eller man en om
aktien på sikt kommer att nå ett högre marknadsvärde. att
Dessutom kan hävdas att det verkliga värdet i många fall omedelbart kan realiseras när företagets tillgångar säljs.
HD i Balkendomen att "mycket speciella omständigheter"
anger måste föreligga för kunna acceptera teoretiskt värdering. Exempel
en detta kan exempelvis vara vilseledande information. Värt att notera är
förarbetena till gällande aktiebolagslag behandlar inforrnationens att betydelse. Skrivningen används i förarbetena är emellertid
som ofullständig prop. 1975:103 533 Skillnaden mellan vilseledande och
s. ofullständig är trots HDs sammanblandning inte endast semantisk.
Värt att notera är den stora vikt i affärslivet i övrigt tillmäts
som teoretiska värderingar. Sådana föreskrivs a när målbolags styrelser skall uttala sig offentliga uppköpserbjudanden samt försäljningar av
om olika slag. Icke sällan ställer köpare vid offentliga erbjudanden krav på
k due diligence-förfarade, vilket innebär att insiktsfulla, professionella
s aktörer aktiemarknaden misstror börskursen som värdemätare och kräver att granska fundamentala fakta i bolaget. Uppenbarligen är värderingsobjektet då inte aktien utan företaget.
Härutöver bör även hänsyn tas till Balkendomens förenlighet med Europakonventionens regler egendomsskydd. Balkendomen har nu
om hänskjutits till Europadomstolen för bedömning just denna fråga.
av
Sammanfattningsvis kan konstateras att HD i Balkendomen avviker från förarbetsuttalanden till gällande aktiebolagslag och skiljedoms-
nu
Särskilda yttranden 437
praxis under de senaste femtio åren samt stödjer sig oortodox citationsteknik och dessutom i ovanlig fonn avviker från av HD tidigare meddelade prejudikat.
Oaktat detta står det givetvis HD fritt att tolka samt döma efter nu gällande lag. Kommitténs uppgift torde vara att för framtiden föreslå lösningar. Det ankommer således inte på kommittén att överpröva HDs dömande, lika lite som det är HDs uppgift att stifta lag. Däremot torde det stå kommittén fritt att konstatera att rättsläget efter HDs dömande är otilfredsställande och att detta föranleder förändringar.
Sammanfattningsvis är det min uppfattning att det går att föreskriva någon annan värderingsprincip än att lösenbeloppet skall fastställas så att det verkliga värdet ersätts, och att detta kan fastställas
flera olika sätt, varav börskursen är ett sådant sätt.
Behov av erbjudandeplikt
Aktiebolagskommittén föreslår att frågan om erbjudandeplikt lämnas oreglerad. Den i det övriga arbetet uttalade följsamheten till internationella förhållanden synes ha samma tyngd i denna fråga.
Vid en internationell genomgång kan konstateras att följande länder har erbjudandeplikt: Finland, Danmark, Norge, Storbritanien, Frankrike, Belgien, Irland, Italien, Spanien, Schweiz samt vissa delstater i USA.
Länder som saknar erbjudandeplikt är följande: Nederländerna, Portugal och Grekland.
Tyskland har frivilliga riktlinjer som föreskriver erbjudandeplikt.
I det senaste förslaget till 13:e bolagsdirektiv framgår dessutom att:
Member States should that rules other mechanisms
ensure or or
arrangements are in force which either oblige this person to make
bid in accordance with article 10 ofler other appropriate and
a or
at least equivalent means in order to protect the minority share-
holders of that company.
Allmänt hållna regler om minoritetsskydd är här tillräckliga för att uppfylla dessa krav, utan krav ställs särskilda minoritetsskyddsregler inom detta område.
En rad uppköpserbjudande under de senaste åren, där minoriteter har drabbats av att ny huvudaktieägare skaffat sig kontroll över företag, visar dessutom ett faktiskt behov erbjudandeplikt även i Sverige.
av
Sammanfattningsvis talar således såväl internationella förhållanden, EU:s direktivarbete som svenska erfarenheter för att någon form er-
av
bjudandeplikt bör införas även i Sverige.
438 Särskilda yttranden
Särskilt de Lars Bredin,
yttrande av sakkunniga
Jan Bökmark, Johan Gernandt, Per-Ola Jansson och
Ulf Magnusson
Vi anser att betänkandet med ett undantag innehåller väl avvägda
förslag.
Kommittén föreslår att LEO-lagen upphävs men att samtidigt större delen däremot svarande bestämmelser införs i aktiebolagslagen.
av
Enligt vår uppfattning kan principiella skäl anföras mot en särreglering som innebär krav bolagsstämmobeslut avseende överlåtelser
a av aktier i dotterbolag. Vi vill trots detta, med hänsyn till de preciserade lättnader som kommittén föreslår, inte motsätta oss en fortsatt lagreglering. Emellertid vänder vi mot det från LEO-lagen hämtade
oss särskilda majoritetskravet. Detta kvardröjande majoritetskrav på nio tiondelar är i sammanhanget systematiskt avvikande. Vi menar att det är orimligt att krav ställs i det närmaste enhällighet för vissa riktade emissioner och aktieöverlâtelser, medan en bolagsstämma med enkel majoritet kan besluta om att sälja bolagets hela verksamhet. Det finns enligt vår uppfattning skäl att upprätthålla ett orimligt och oproportionerligt högt majoritetskrav, som är ägnat att försvåra vällovliga transaktioner. Vi anser därför, att en majoritet om två tredjedelar väl tillgodoser skyddsintressena och samtidigt ansluter till den övriga
systematiken i aktiebolagslagen.
Särskilda yttranden 439
Särskilt yttrande ledamöterna Åbjörnsson och
av Rolf
Ulrika Stuart
Värderingsprinciper vid tvångsinlösen
Tvångsinlösen är ett allvarligt ingrepp i den enskildas äganderätt. De regler som skall kringgärda detta förfarande måste därför vara oerhört noggrant övervägda så att minsta möjliga skada åstadkoms i den privata äganderätten och förtroendet för aktiemarknadens funktionssätt. Frågan
är komplicerad och några entydiga värderingsprinciper som alla kan
känna sig nöjda med har hittills inte stått att finna. Vi känner oss trots kommitténs arbete och trots Balken-domen inte tillfreds med det förslag
majoriteten föreslår. Även andra värderingsprinciper är behäftade som med nackdelar och invändningar. Remissbehandlingen kommitténs
av betänkande kastar förhoppningsvis nytt ljus över frågan. Vi vill tills vidare inte definitivt ta ställning för den ena eller andra metoden, utan välkomnar fortsatt debatt i frågan så att riksdagen när ärendet når dit kan fatta ett väl övervägt beslut.
L 1 1
Bilaga
Refererad litteratur
Bergman, E. och P. Hellner, Värderingsproblematiken vid tvångsinlösen av aktier, 1992 Bergman och Hellner
Bouvin-Stark, Expropriationslagen, 2 uppl. 1989 Bouvin-Stark
Boye Jacobsen, Udenlandske moderselskaber og dansk selskabsret, UfR 1992 B s. 180 Jacobsen
Ekelöf, P.O., Rättegång Norstedts 7 uppl. 1985 Ekelöf II
Ekelöf, P.O., Rättegång III Norstedts 6 uppl. 1994 Ekelöf III
, Flodhammar, G., Företagsvärdering vid tvångsinlösen, 1980
Flodhammar 1980
Flodhammar, G., i Värdering av företag, Handelsrättslig skriftserie
nr
Institutionen for handelsrätt vid Lunds universitet, 1991 Flodhammar 1991
Karlgren, H., Några aktierättsliga anteckningar i anledning
av ett par rättsfall, SvJT 1938 s. 187 ff. Karlgren
Kleineman, J., Ren förmögenhetsskada, särskilt vid vilseledande
av annan än kontraktspart, Juristförlaget, 1987 Kleineman
Rodhe, K., Tvångsinlösen aktier i dotterbolag, Tidskrift for Sveriges
av Advokatsamfund 1977, s. 249 ff. Rodhe 1977
Rodhe, K., Aktiebolagsrätt, Norstedts, 17 uppl. 1995 Rodhe
Sandström, S., Aktiemarknadens reaktion förvärv av block, SNS Occasional paper, Nr 28, 1991 Sandström
Sneholt, L. och N. Thomsen, A/S- loven med kommentarer, GAD, 5
uppl. 1994 Sneholt och Thomsen
Bilaga 2
Kommittédirektiv
Dir. l990:46
Översyn av aktiebolagslagen
Beslut vid regeringssammanträde 1990-06-21
Chefen for justitiedepanementet, statsrådet Freivalds, anför efter samråd med chefen for industridepartementet statsrådet Molin och statsrådet Åsbrink.
Mitt förslag En kommitté tillkallas for att göra översyn aktiebolagslagen. Komen av mittén, som skall utföra arbetet i samarbete med motsvarande kommittéer i Finland och Norge, skall bl.a. föreslå de lagändringar erfordras med som hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Vidare skall kommittén överväga frågor som rör aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets organisation samt aktieägamas minoritetsskydd.
Bakgrund Sedan början av 1970-talet har aktiebolagsrätten varit föremål for ett fortlöpande reformarbete. Ett första steg togs år 1973 då betydande förändringar vidtogs i 1944 års aktiebolagslag i syfte att trygga aktiebolagets kapitalförsörjning och stärka skyddet for bolagets kapital. Bland annat höjdes egna minimigränsen för aktiekapitalet från 5 000 kr. till 50 000 kr. och aktiebolagen fick tillgång till nya finansiella instrument såsom konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt att teckna aktier i det låntagande nya bolaget samt konvertibla aktier. Den 1 januari 1977 trädde den nuvarande aktiebolagslagen i kraft och ersatte 1944 års aktiebolagslag. Den aktienya bolagslagen tillkom efter samnordiskt utredningsarbete och innebar en genomgripande teknisk översyn aktiebolagsrätten i syfte att förenkla denna. Också av de övriga nordiska länderna genomförde under åren 1973 till 1978 ny lagstiftning inom aktiebolagsrätten. En följd av detta är att det föreligger betydanen de rättslikhet i Norden aktiebolagsrättens område. Sedan aktiebolagslagen trädde i kraft år 1977 har ett antal viktigare for-
444 Bilaga 2
ändringar skett av lagen. Bland annat har bestämmelserna om skyldighet för ett aktiebolag att träda i likvidation när aktiekapitalet delvis gått förlorat skärpts och kravet på kvalificerad revision höjts genom att det nu krävs en auktoriserad eller godkänd revisor i varje aktiebolag. År 1987 infördes lagen 1987:464 om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. samtidigt som vissa ändringar vidtogs i aktiebolagslagen, allt i syfte att stärka minoritetsskyddet i samband med beslut om riktade emissioner och vid tilldelning av aktier. Nyligen har regeringen lag t fram en proposition om ändringar i aktiebolagslagen innebär bl.a. att kravet svenskt medborgarskap för
som styrelseledamöter och andra befattningshavare i aktiebolag avskaffas.
Ändringama i aktiebolagslagen har skett efter visst samråd med de övriga nordiska länderna. Någon samlad kartläggning och uppföljning av utvecklingen av de nordiska ländernas aktiebolagslagar och rättspraxis området har emellertid inte skett sedan lagstiftning en genomfördes vid mitten av 1970-talet. Nordiska ministerrådet föreslog därför år 1988 att särskild uppmärksamhet skulle fästas vid att en gemensam lagstiftning upprätthölls inom aktiebolagsrätten. Som ett första steg i detta arbete tillkallade ministerrådet under år 1989 särskild utredare som gemensamt for de nordiska länderna
en skall kartlägga och analysera såväl redan antagna som framlagda förslag till direktiv inom den europeiska gemenskapen. Utredaren skall särskilt belysa i vad mån den nordiska aktiebolagsrätten behöver ändras for att få till stånd en harmonisering med EG-reglema. Arbetet beräknas vara avslutat inom kort.
Inom regeringskansliet övervägs vissa frågor rörande aktiebolagslagen och områden betydelse för aktiebolagsrätten. Röstvärdeskommittén har i be-
av tänkandet SOU 1986:23 Aktiers röstvärde övervägt frågan om röstvärdet för aktier och lämnat förslag till en teknisk lösning som skulle begränsa den andel av aktiekapitalet som utgörs av s.k. röstsvaga aktier. I betalningsansvarskommitténs betänkande SOU 1987:59 Ansvarsgenombrott m.m. har framlagts förslag till ändringar i aktiebolagslagen i syfte att bl.a. stärka borgenärsskyddet i underkapitaliserade aktiebolag när det förekommit ett otillbörligt förfarande. Ägarutredningen har i sitt huvudbetänkande SOU 1988:38 Ägande och inflytande i svenskt näringsliv bl.a. analyserat frågor om aktiebolags förvärv aktier, ömsesidigt och cirkulärt ägande inom
av egna om näringslivet, om behovet av regler om begränsad rösträtt vid bolagsstämma samt om informationsskyldigheten i fråga om större ägares innehav av röstoch kapitalandelari aktiemarknadsforetag. Värdepappersmarknadskommittén har i betänkandet SOU 1989:72 Värdepappersmarknadeni framtiden övervägt vissa aktiebolagsrättsliga frågor. Utredningen har bl.a. övervägt frågor om aktiebolags informationsplikt och om skyldighet för förvärvare av viss väsentlig andel av ett bolags aktier att samma villkor erbjuda sig att köpa övriga aktier i bolaget, s.k. erbjudandeplikt. 1 slutbetänkandet SOU 1990:1 Företagsförvärv i svenskt näringsliv har även ägarutredningen behandlat frågan om erbjudandeplikt.
Ägarutredningens kartläggning av det svenska näringslivet under den senaste tioårsperioden visar att den svenska aktiemarknaden och ägarstrukturen
Bilaga 2 445
inom de större aktiebolagen har genomgått betydande förändringar sedan den nuvarande aktiebolagslagen trädde i kraft. Ägarstrukturen i de enskilda företagen har koncentrerats. Antalet kontrollägarskiften har ökat markant under senare år. Samtidigt har företagens intresse för försvar mot oönskade ägarskiften ökat, vilket inte minst återspeglas i ett ökat ömsesidigt och cirkulärt ägande i företagen. Utgivandet av konvertibla skuldebrev och andra finansiella instrument står aktien nära har blivit vanligt förekommande. Ägarutred-
som ningen pekar även ett par punkter i aktiebolagslagen där det föreligger
nu ett behov av ändrade regler eller en översyn av bestämmelserna. Detta gäller t.ex. reglerna om andra finansiella instrument än aktier. l fråga om den ökade Förekomsten av ömsesidigt och cirkulärt ägande i företagen ansåg utredningen att statsmakterna noga bör följa den fortsatta utvecklingen av dessa ägarförhållanden och överväga en begränsande lagstiftning området efter förebild från andra länder. Med denna fråga sammanhänger delvis också det från olika håll främst från näringslivshåll framförda kravet på en modifiering av
- förbudet för aktiebolag att förvärva egen aktie. Ägarutredningens betänkanden övervägs nu i regeringskansliet.
Utöver vad jag nu redovisat har ett antal händelser den svenska aktiemarknaden väckt uppmärksamhet och medfört en debatt rörande bl.a. regleringen av aktiebolagsfonnen. Den händelse som väckt den största uppmärksamheten är otvivelaktigt den s.k. Fermentaaffaren som bl.a. resulterade i att styrelsen för Stockholms fondbörs tillkallade tre utredare för att mot bakgrund av händelseförloppet i Fermenta analysera principfrågor och övriga förhållanden av betydelse för fondbörsen och aktiemarknaden. Utredningens arbete resulterade i en rapport till Stockholms fondbörs, Fermenta fakta och erfarenheter, vari utredarna föreslog en rad förändringar i bl.a. aktiebolagslagen rörande främst aktiebolagets organisation och aktieägamas minoritetsskydd.
Härtill kommer det arbete bolagsrättens område som nu pågår inom ramen för den västeuropeiska integrationen och som är av stor betydelse. Förhandlingar kommer nu att inledas mellan Sverige och övriga EFTA-länder samt EG rörande ett avtal om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EES. Avsikten är att detta avtal också skall omfatta bolagsrättsliga frågor. Som en grund för förhandlingarna ligger bl.a. de inom EG tidigare antagna direktiven och förordningama bolagsrättens område.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag att en särskild kommitté tillkallas för att i nordiskt samarbete se över aktiebolagslagsrätten. Jag kommer i det följande att närmare ange riktlinjerna för arbetet.
Utredningsuppd raget Anpassning till regelverket inom EG
En viktig arbetsuppgift för kommittén hänger samman med det arbete bolagsrättens område som sker inom ramen för den västeuropeiska integrationen. Det kan förutses att lagändringar måste göras med hänsyn till de åtaganden rörande bolagsrätt som Sverige kan komma att göra i ett avtal om
446 Bilaga 2
EES. Som redan har nämnts kommer förhandlingarna om ett sådant avtal att föras med utgångspunkt bl.a. i de direktiv och förordningar som har antagits inom EG. Avtalet kan beräknas bli träffat tidigast omkring årsskiftet 1990/91.
Det inom EG utarbetade regelverket är omfattande och kan i korthet beskrivas följande sätt. Ett första bolagsrättsdirektiv antogs år 1968 och innehåller grundläggande krav som måste ställas på bolag utan personligen ansvariga delägare public limited companies, private limited companies, bl.a. rörande registrering av bolaget, årsredovisning samt behörigheten att utåt företräda bolaget. Ett andra bolagsrättsdirektiv antogs år 1976 och innehåller främst regler om skydd för det egna kapitalet i s.k. public limited companies. Ett tredje bolagsrättsdirektiv antogs år 1978 och innehåller regler om fusion mellan public limited companies. Ett fjärde bolagsrättsdirektiv antogs år 1978 och innehåller regler om årsredovisning. Ett sjätte bolagsrättsdirektiv antogs år 1982 och innehåller bestämmelser om delning av aktiebolag. Ett sjunde bolagsrättsdirektiv antogs år 1983 och innehåller bestämmelser om koncernredovisning. Ett åttonde bolagsrättsdirektiv antogs år 1984 och reglerar auktorisation och godkännande av revisorer i public resp. private companies. Ett elfte bolagsrättsdirektiv antogs år 1988 och behandlar redovisning i filialer till ett aktiebolag. Ett tolfte bolagsrättsdirektiv antogs år 1989 och innehåller regler om enmansaktiebolag. Vidare antogs år 1985 förordningen om Europeiska ekonomiska företagsgrupper EEIG. Förordningen, som trädde i kraft år 1989, reglerar den särskilda foretagsformen EEIG, som kan karakteriseras som ett slags konsortium för samarbete mellan företag med hemvist i olika EGländer.
Utöver vad som nu har nämnts har lagts fram ett flertal förslag till ytterligare reglering på bolagsrättens område. Bl.a. har föreslagits ett femte bolagsrättsdirektiv rörande organisationen av aktiebolag och bolagsorganens befogenheter och förpliktelser, ett tionde bolagsrättsdirektiv om fusion över gränserna av aktiebolag samt ett trettonde bolagsrättsdirektiv om erbjudanden om övertaganden s.k. take over bids. Slutligen har föreslagits en förordning om s.k. Europabolag och ett direktiv som kompletterar förordningen med regler om de anställdas inflytande. Europabolaget kan beskrivas som en övemationell bolagsform som lyder direkt under gemenskapsrätten.
En mera översiktlig analys av det inom EG hittills antagna regelverket som har gjorts inom regeringskansliet ger vid handen att reglerna i allmänhet står i god överensstämmelse med principerna inom den nordiska aktiebolagsrätten. På många punkter kan det emellertid förutses att lagändringar, mestadels av teknisk natur, måste göras om en fullständig överensstämmelse skall uppnås.
Som har nämnts tidigare har Nordiska ministerrådet år 1989 tillkallat en särskild utredare med uppgift bl.a. att belysa i vad mån den nordiska aktiebolagsrätten behöver ändras för att man skall få till stånd en harmonisering med EG-reglema. Avsikten har varit att utredarens rapport skall kunna ligga till grund för det vidare utredningsarbete som krävs för lagändringar med hänsyn till innehållet i ett kommande EES-avtal.
I enlighet med vad som nu har anförts bör det bli uppgift för kommiten tén att lägga fram förslag till de lagändringar kommer krävas med som att hänsyn till EES-avtalet.
Jag vill i detta sammanhang nämna att det inom EG-kommissionen för närvarande förbereds förslag till ändringar i de bolagsrättsliga direktiven i syfte att undanröja hinder mot företagsförvärv. Utvecklingen inom detta område kan senare komma att föranleda mig att föreslå tilläggsdirektiv till utredningen beträffande de frågor ömsesidigt och cirkulärt ägande i föreom tagen som jag har nämnt i det föregående.
Aktiebolagets kapital och finansiella instrument
Utmärkande för aktiebolaget är att delägarna inte personligen för svarar bolagets åtaganden och förpliktelser, utan borgenärema är hänvisade till att kräva betalning bolagets tillgångar. Aktiekapitalets funktion ur är att utgöra ett slags garanti för bolagets fordringsägare. Aktiebolagslagen innehåller rad en regler som avser att garantera att bolaget när det bildas tillförs tillgångar samt att skydda det bundna kapitalet under bolagets verksamhet. Aktiebolagslagen innehåller även regler syftar till att möjliggöra för bolagen tillgodose som att behovet av extern finansiering i form upplånat kapital och riskvilligt av ägarkapital. i
Jag har inledningsvis nämnt att det år 1973 vidtogs betydande förändringar i den dåvarande aktiebolagslagen för att stärka skyddet för bolagets eget kapital och att trygga bolagens kapitalförsörjning. Ändringama innebar att minimigränsen för aktiekapitalet höjdes från 5 000 kr. till 50 000 kr., att aktiebolagens rätt att lån till aktieägare eller i bolagsledningen ge personer eller närstående begränsades samt att aktiebolagen fick tillgång till nya finansiella instrument såsom konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt att teckna aktier i det låntagande bolaget. nya Sedan minimigränsen för aktiekapitalet 1973 bestämdes till 50 000 kr. har inflationen medfört att detta belopp i dag betydligt lägre representerar ett värde. Med hänsyn till att det inte föreligger något personligt betalningsansvar för aktieägarna är det betydelse att ett aktiebolag har tillräckligt ekonoav ett miskt underlag för sin verksamhet. Det kan ifrågasättas den nuvarande om minimigränsen för aktiekapitalet säkerställer detta. Till detta kommer det att tidigare omnämnda inom EG antagna andra bolagsrättsdirektivet innebär att aktiekapitaleti ett public limited skall uppgå till minst 25 000 ECU, company dvs. omkring 185 000 kr. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga frågan om en höjning minimigränsen för aktiekapitalet. av Aktiebolagslagen innehåller tidigare redovisats förbud för aktiebolag som att lämna lån till aktieägare, personer i bolagsledning eller närstående. Låneförbudet, infördes år 1973, genomfördes för förhindra skatteflykt som att och för att säkerställa att skyddet för bolagets bundna kapital inte urholkas genom att det bundna kapitalet tas i anspråk av aktieägare eller företagsledningen genom lån. Låneförbudsreglema har vid skilda tillfällen tillförts rad ganska en komplicerade undantags- och dispensregler, vilket har gjort bestämmelserna
448 Bilaga 2
svåröverskådliga. Det kann ämnas att utredningen angående de små och medelstora företagens finansiella situation i betänkandet SOU 1983:59 Kreativ finansiering har ifrågasatt om inte en generösare reglering av dispensmöjlighetema borde införas for att ytterligare underlätta generationsskiften i företag. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga utformningen av låneforbudsreglema.
Som jag inledningsvis redovisat har användningen av sådana finansiella instrument kan omvandlas till aktier eller som ger rätt till nyteckning av
som aktier ökat kraftigt under år. l aktiebolagslagen regleras relativt in-
senare gående emission konvertibla skulde brev och skuldebrev förenade med
av optionsrätt. Under år 1987 infördes härutöver som jag inledningsvis nämnt lagen vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. Denna lag har
om till syfte att skapa garantier för att bl.a. emission av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev med optionsrätt till nyteckning, som erbjuds vissa bestämda
genomförs ett godtagbart sätt for de mindre aktieägarna. persongrupper, Emellertid saknar aktiebolagslagen regler hur konvertibla skuldebrev och
om sådana optionsrätter här s.k. teckningsoptioner skall behandlas
som avses under tiden efter det att de emitterats och till dess de omvandlas till aktier. Exempelvis saknas regler hur konvertibla skuldebrev och tecknings-
om optioner skall behandlas i samband med tvångsinlösen enligt 14 kap. aktiebolagslagen. Det är också oreglerat huruvida det emitterande bolaget självt kan förvärva konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner och huruvida ett bolag kan återförsälja sådana finansiella instrument. Av betydelse i fråga om de finansiella instrumenten är vidare att dessa, när de används i stor omfattning, har betydelse för bolags ägarstruktur. Emellertid saknar aktiebolags-
ett lagen regler offentlighet dessa instrument som aktier.
som ger samma Denna fråga har uppmärksammats såväl ägarutredningen som värde-
av pappersmarknadskommittén, vilka har uttalat att offentlighet som idag
samma
aktieboken föreligger i fråga aktier bör gälla beträffande sådana genom om finansiella instrument rätt till utbyte fordran mot aktier eller till
som ger av en nyteckning av aktier.
Härtill kommer i fråga de finansiella instrumenten att det från närings-
om livet har framförts förslag att bolag bör möjlighet att utfärda options-
om ges
till nyteckning är fristående och inte har anknytning till ett skulderätter som brev. Från näringslivshåll har därvid angivits att den nuvarande kopplingen av optionsrätten till skuldebrevet i praktiken saknar betydelse eftersom optionsbeviset oftast skiljs från skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Frågan rätt för bolag att utfärda fristående optioner har tidigare berörts i
om den rapport Ds 1986:21 som kommissionen för undersökning av vissa aktieemissioner lade fram år 1986. Kommissionen förordade att frågan togs upp till prövning.
Mot bakgrund de redovisade frågeställningarna avseende finansiella
av nu instrument med anknytning till aktier bör kommittén överväga om man i vissa avseenden bör jämställa dessa finansiella instrument med aktier. Kommittén bör därutöver överväga om det finns skäl att ge aktiebolagen möjlighet att emittera fristående optionsrätter.
Bilaga 2 449
Aktiebolagets organisation
I aktiebolag som har ett aktiekapital överstigande l miljon kronor skall finnas fyra bolagsorgan, nämligen bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisorer. I mindre bolag behöver inte verkställande direktör utses. Aktiebolagslagens kompetensfördelning mellan bolagsorganen är avsedd att åstadkomma en balans mellan bolagets olika organ samt mellan å ena sidan majoriteten bland aktieägarna och å andra sidan minoriteten och enskilda aktieägare.
Kompetensfördelningen mellan de olika bolagsorganen kan i korthet beskrivas enligt följande. Bolagsstämman är det överordnade, i sista hand beslutande organet. Styrelsen väljs av bolagssstämman och har till uppgift att svara för bolagets organisation och den övergripande förvaltningen av bolagets angelägenheter. Bolagets verkställande direktör, som väljs av styrelsen, skall under styrelsen sköta den löpande förvaltningen av bolaget. Revisorerna har till uppgift att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets räkenskaper. Revisorerna utses normalt av bolagsstämman.
Under senare år har i debatten rörande regleringen av aktiebolagsformen framförts att ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen i vissa avseenden är oklar, särskilt vad gäller styrelse och verkställande direktör, och att det kan ifrågasättas om aktiebolagslagens regler om tillsättande och entledigande av styrelsens ledamöter och revisorer är utformade så att man åstadkommer den balans mellan bolagsorganen och mellan olika aktieägarintressen som lagstiftaren åsyftat.
Revisorernas roll och kontakter med företagsledningen har blivit av allt större betydelse för bolagsorganens möjligheter att balansera varandra och de olika aktieägarintressena. Det är av central betydelse att revisorn intar en självständig ställning gentemot dem han skall granska och i förhållande till bolagsstämman så att han kan opartiskt vid granskningen. Att reviso-
agera rema skall inta en självständig ställning även i förhållande till bolagsstämman sammanhänger med att revisorernas uppgift inte bara är att beakta aktieägamas intressen. Det åligger revisorerna att också ägna uppmärksamhet i vad mån bolagsledningen beaktat samhällets, de anställdas och borgenäremas intressen. Revisorerna har därutöver även ett ansvar gentemot den aktieplacerande allmänheten.
En annan fråga av stor betydelse hänger samman med att aktiebolagslagens regler i allmänhet utgår från att varje aktiebolag utgör ett ekonomiskt och juridiskt självständigt företag även om bolaget ingår i en koncern. De särskilda regler som återfinns i aktiebolagslagen om koncerner är få och gäller främst redovisningen i sådana bolag. Aktiebolagslagen innehåller således inga särskilda regler om styrningen av och ansvarsfördelningen i aktiebolag som ingår i koncerner.
Som jag inledningsvis nämnt har ägarutredningens kartläggning av ägande och inflytande i de större aktiebolagen visat att koncentrationen i de enskilda företagens ägar- och inflytandestruktur har ökat påtagligt under de senaste tio åren. Av statistiska centralbvräns koncemregister framgår också att antalet
450 Bilaga 2
koncerner i svenskt näringsliv ökat kraftigt. Detta har inneburit att antalet
enligt aktiebolagslagens definition utgör koncembolag blivit fler. bolag som
I praktiken torde styrningen och ansvarsförhållandena i koncerner ofta skilja sig åtskilligt från den grundstruktur som finns angiven i aktiebolagslagen. Som exempel kan nämnas den inom koncerner allt mer förekommande befattningen koncernchef, som är ett okänt begrepp i aktiebolagslagen.
Kommittén bör mot bakgrund av den utveckling som skett av ägarstrukturen inom näringslivet överväga om den nuvarande organisationen av aktiebolaget och kompetensfördelningen mellan bolagsorganen åstadkommer den
lagstiftaren åsyñat. Kommittén bör därvid särskilt uppmärksamma balans som revisorernas roll och ansvarsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör. När det gäller revisorernas roll bör utredningen till grund för sina överväganden kunna lägga rapport om revisorernas roll som för närvarande
en utarbetas på uppdrag Nordiska ministerrådet och som beräknas blir klar in
av om kort.
Kommittén bör även överväga aktiebolagslagens regler om tillsättande
om och entledigande styrelseledamöter och revisorer är utformade så att de
av befrämjar att dessa utför sina funktioner med självständighet och integritet. Vidare bör kommittén klarlägga vad aktiebolagslagen innebär beträffande styrningen och ansvarsförhållandena mellan bolagen och dessas bolagsorgan i koncemförhållanden och utifrån denna analys överväga om det föreligger behov av att särskilt reglera dessa frågor i aktiebolagslagen.
Minoritetsskyddet m.m.
Aktiebolagslagen vilar principen att beståmmanderätten i bolaget tillkommer den eller dem har majoriteten rösterna. Lagen innehåller
som av emellertid också ett antal regler som syftar till att skydda minoriteten mot maktmissbruk av majoriteten och garantera en likabehandling av aktieägarna.
De flesta aktiebolagslagens regler till skydd för minoriteten syftar till
av att minoritetsaktieägare inflytande över och insyn i förvaltningen av bola-
ge gets angelägenheter samt möjlighet att initiera sanktioner vid bolagsorganens åsidosättande minoritetens rättigheter. Dessa regler blir tillämpliga be-
av träffande minoritetsaktieägare som representerar minst tio procent av aktiekapitalet. Från Stockholms fondbörs och Sveriges Aktiesparares Riksförbund har mot bakgrund av Ferrnentaaffären framförts att man bör överväga att sänka den andel aktiekapitalet krävs för att en aktieäganninoritet skall
av som kunna åberopa minoritetsskyddsreglemai aktiebolagslagen. Det har framförts bl.a. att aktieägandet i större företag ofta är så spritt bland de mindre aktieägarna att det i praktiken inte är möjligt att samla en aktieägarrninoritet som representerar tio procent av aktiekapitalet.
Utformningen minoritetsskyddet är av stor betydelse för den aktie-
av placerande allmänhetens förtroende för aktiemarknaden. Kommittén bör mot denna bakgrund den nuvarande gränsen för att åberopa minori-
överväga om tetsskyddsreglema bör sänkas generellt eller i vissa avseenden.
Av betydelse för minoritetens skydd är även bestämmelsemai aktiebolags-
lagen om att en aktie i princip är fritt överlåtbar. Detta innebär ett skydd så tillvida att en minoritetsaktieägare, som är missnöjd med majoritetens skötsel av bolaget, alltid kan dra sig ur bolaget genom att sälja sitt aktieinnehav. Värdet av detta skydd är dock självfallet beroende av till vilket pris aktieägaren kan sälja sitt aktieinnehav.
Under senare år har det i motioner till riksdagen och även i den allmänna debatten framförts krav att man, efter utländsk förebild, bör införa regler om skyldighet för den som förvärvat en viss väsentlig andel av aktierna i ett bolag att erbjuda sig att förvärva övriga aktier till samma pris som det senaste förvärvet, s.k. erbjudandeplikt. Kraven har framförts mot bakgrund av den under senaste tioårsperioden ökade förekomsten av kontrollägarskiñen inom svenska storföretag samt den internationella utvecklingen. De skäl som har framförts för en regel om erbjudandeplikt är främst att den innebär ett skydd för de mindre aktieägarna och en garanti för att alla aktieägare behandlas lika. Erbjudandeplikt för en kontrollerande aktieägare har införts i Finland och Norge. Till detta kommer EG-kommissionens tidigare omnämnda förslag till ett trettonde bolagsrättsdirektiv, vilket innehåller en erbjudandeplikt av detta slag.
Frågan att införa regler om erbjudandeplikt i Sverige har övervägts av
om värdepappersmarknadskommittén och ägarutredningen som har ansett att det för närvarande inte finns skäl för att införa en lagstadgad erbjudandeplikt. Som värdepappersmarknadkommittén har påpekat är det emellertid av stor vikt att man följer utvecklingen inom den europeiska gemenskapen och i andra länder är betydelse i detta sammanhang. Mot bakgrund härav
som av bör kommittén följa utvecklingen och utifrån denna överväga en motsvarande reglering inom den svenska aktiebolagsrätten.
Slutligen kan framhållas att det föreligger ett nära funktionellt samband mellan minoritetsskyddet och ansvarsförhållandenai bolaget samt lagens regler straff, skadestånd och vite. Det kan finnas anledning att i detta sam-
om manhang generellt sanktionssystemet är utformat ett så-
mera överväga om dant sätt att lagens materiella regler får det genomslag som har varit avsett. Även valet påföljd för olika åsidosättanden av lagens regler kan behöva
av övervägas på nytt. Kommittén bör förutsättningslöst analysera dessa frågor och lägga fram de förslag till lagändringar som kommittén anser vara motiverade.
Andra aktiebolagsrättsliga frågor
Det finns även andra frågor inom aktiebolagsrätten som inte kan hänföras till någon av de ovan angivna huvudpunktema men som bör belysas och övervägas vid en översyn av aktiebolagslagen. Ägarutredningen har i sitt huvudbetänkande SOU 1989:38 Ägande och inflytande i svenskt näringsliv ifrågasatt behovet av den dispositiva regel i aktiebolagslagen som begränsar rätten för aktieägare att vid bolagsstämma utöva rösträtt för mer än en femtedel av de vid stämman företrädda aktierna. Vidare har under senare år i olika sammanhang framförts önskemål om ändringar av vissa specificerade bestämmel-
ser i aktiebolagslagen i syfte att förenkla lagstiftningen eller att förbättra aktieägamas möjlighet att ta del av bolagsinformation. Så t.ex. har patent- och registreringsverket i en framställning till regeringen föreslagit att vissa av aktiebolagslagens föreskrivna uppgiftsskyldigheter för aktiebolagen till registerrnyndighetema upphävs se justitiedepartementets ärende dnr 2583-85. Vidare har revisorernas organisationer föreslagit att aktiebolagslagen ändras så att, i de fall där till revisor utsetts ett revisionsbolag, registreringen avser revisionsbolaget och inte den huvudansvarige revisorn i bolaget se justitiedepartementets ärende dnr 87-1877. Från Sveriges Aktiesparares Riksförbund har framställts önskemål om ändring i aktiebolagslageni fråga om kallelse av aktieägare till bolagsstämma se justitiedepartementets ärende dnr 1718-88.
Kommittén bör förutsättningslöst överväga även de nu redovisade frågorna. Kommittén bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor avseende aktiebolagsrätten än de som särskilt tagits upp här i den mån utredningsarbetet föranleder det.
Övrigt
Kommitten bör i alla de frågor som har berörts överlägga med de motsvarande utredningar som nyligen har tillsatts i Finland och Norge. Kommittén bör därvid särskilt uppmärksamma de olikheter som föreligger vissa punkter mellan de skilda aktiebolagslagama samt utröna om det inte kan uppnås en ännu större nordisk rättslikhet detta område.
Mycket talar för att kommittén redovisar sitt arbete i etapper. Det är sannolikt att den del av utredningsuppgiften som gäller harmonisering med EG-direktiven m.m. behöver behandlas med förtur.
Utredningsuppdraget bör vara slutfört före den 1 december 1992. För kommittén bör gälla regeringens direktiv dir. 1984:5 till samtliga
kommittér och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet
att tillkalla en kommitté omfattad av kommittéförordningen 1976:119
- med högst fem ledamöter med uppdrag att göra en översyn av aktiebolagslagen, samt
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommittén.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredning ar m.m.
Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
Justitiedepartementet
Bilaga 2 453
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén Ju 1990:08
Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12
Chefen for justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför.
Mitt förslag
Kommittén skall lämna förslag till regler om s.k. ansvarsgenombrott. Kommittén skall också behandla vissa andra aktiebolagsrättsliga frågor, däribland frågan om det finns skäl att modifiera förbudet för ett bolag att förvärva sina egna aktier.
Inledning
År 1990 tillkallades kommitté Ju 1990:08 for att göra översyn
en en av aktiebolagslagen. Kommittén antog namnet aktiebolagskommittén.
Kommitténs uppgift är att i samarbete med motsvarande kommittéer i Finland och Norge föreslå de lagändringar som erfordras med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Vidare skall kommittén överväga frågor som rör aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets organisation samt aktieägamas minoritetsskydd.
Ansvarsgenom brott
Den 25 april 1991 beslutade regeringen att inhämta Iagrådets yttrande över förslag till ändringar i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar som innebar att bl.a. en delägare i ett aktiebolag i vissa undantagssituationer skulle kunna bli solidariskt betalningsansvarig for bolagets skulder ansvarsgenombrott. För ansvarsgenombrott förutsattes att bolaget inte kunde uppfylla sina förpliktelser samt att detta berodde att delägaren hade begagnat sitt inflytande över bolaget ett otillbörligt sätt. En motsvarande regel föreslogs även gälla for ekonomiska föreningar.
I sitt yttrande över lagrådsremissen anförde lagrådet att förslaget till bestämmelser om ansvarsgenombrott inte borde genomföras. En lagreglering av ansvarsgenombrott borde enligt lagrådets uppfattning föregås av en fördjupad
454 Bilaga 2
utredning om vilka företeelser som borde träffas av en sådan lagreglering och hur rekvisiten för ansvarsgenombrott bör utformas. Lagrådet anförde bl.a. att två av de rekvisit som förslaget innehöll var vaga och kunde leda till rättsosäkerhet. Lagrådet menade med hänsyn härtill att den föreslagna lagstiftningen skulle innebära ett nytt osäkerhetsmoment i näringsverksamhet som sker i aktiebolagsform.
I prop. l990/91:l98 om vissa ändringar i aktiebolagslagen anförde jag att jag hade svårt att instämma i lagrådets slutsats att det finns risk att den foreslagna lagstiftningen om ansvarsgenombrott innebär ett nytt osäkerhetsmoment i all näringsverksamhet som sker i aktiebolagsforrn. Med hänsyn till lagrådets inställning var jag emellertid inte beredd att föreslå regler om ansvarsgenombrott. Dessa frågor skulle i stället utredas vidare i syfte att om möjligt precisera rekvisiten ytterligare. I propositionen uttalades att den frågan borde anförtros aktiebolagskommittén.
I enlighet med det anförda bör frågan om ansvarsgenombrott utredas vidare av kommittén. Kommitténs uppgift i denna del bör vara att lägga fram förslag till bestämmelser vilka om möjligt preciserar rekvisiten i större utsträckning än förslaget i den lagrådsremiss som har nämnts i det föregående.
Förvärv av egna aktier
I direktiven till aktiebolagskommittén angav jag att det från olika håll
främst från näringslivshåll har framförts krav en modifiering av förbudet
för aktiebolag att förvärva egna aktier. Ett skäl som framförts för att tillåta förvärv av egna aktier i vissa fall är att en sådan möjlighet skulle kunna bidra till att underlätta riskkapitalförsörjningen för små och medelstora företag.
l överläggningar mellan aktiebolagskommittén och motsvarande utredn ingar i Norge och Finland har från norsk och finsk sida framförts att man avser att ta upp frågan om att modifiera reglerna om förbud för aktiebolag att förvärva egna aktier. Med hänsyn till intresset av nordisk rättslikhet på detta område bör även aktiebolagskommittén överväga denna fråga.
I detta sammanhang finns det ett flertal faktorer som måste beaktas. Bakgrunden till att den svenska lagstiftningen intagit en restriktiv hållning till förvärv av egna aktier är bl.a. att ett sådant förvärv till sina ekonomiska verkningar har ansetts jämförligt med nedsättning av aktiekapitaleti förening med återbetalning till vissa aktieägare. Detta innebär att en reglering som tillåter förvärv av egna aktier måste tillförsäkra borgenärema ett skydd så att det finns täckning för det bundna kapitalet i bolaget. Vidare bör en reglering innebära att aktieägarna likabehandlas så att inte vissa aktieägare gynnas genom att bolaget förvärvar deras aktier till ett värde som överstiger marknadsvärdet. Det kan i detta sammanhang erinras om att förvärv av egna aktier kan användas för att påverka kurssättningen ett bolags aktier och därigenom användas för stödköp eller spekulationsköp. En reglering måste kunna kombineras med effektiva insiderregler. Ett skäl för restriktiva regler som framförts under senare år bl.a. inom den Europeiska gemenskapen är att
- förvärv av egna aktier kan genomföras för att stärka företagsledningens
Bilaga 2 455
ställning i bolaget gentemot befintliga eller potentiella ägare. l Europeiska gemenskapens andra bolagsrättsdirektiv finns redan regler med begränsningar i fråga förvärv aktier. Kommissionen har också nyligen lagt fram
om av egna förslag till ytterligare begränsningar i detta avseende. Det är av vikt att här beakta inte endast det befintliga regelverket inom gemenskapen utan även den pågående utvecklingen.
Kommittén skall med beaktande vad jag nu har anfört bedöma om det
av finns skäl att modifiera förbudet mot förvärv av egna aktier och, om så skulle
vara fallet, lämna förslag till nya bestämmelser om detta. anses
Övrigt
Aktiefrämjandet och Svenska Bankföreningen har framställt önskemål om att aktiebolagskommittén skall överväga det bör införas regler som ger
om aktiebolag möjlighet att emittera aktier i valuta änsvenska kronor se
annan justitiedepartementets ärenden dnr 91-1835 och 91-2233. Kommittén bör förutsättningslöst överväga denna fråga.
Som led i arbetet med att befria regeringen från förvaltningsärenden
ett
vår lagstiftning till Europakonventionens krav tillgång till och anpassa domstolsprövning jfr 1990/91:100 bil.2 55 bör kommittén också
prop. s
den nuvarande instansordningen för dispensärenden enligt aktieöverväga om bolagslagen behöver ändras. Jag tänker då på bl.a. ärenden enligt 12 kap. 7 § aktiebolagslagen.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen kom-
nu pletterar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag har förordat.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
Justitiedepartementet
456 Bilaga 2
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén Ju 1990:08
Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-28
Statsrådet Laurén anför.
Aktiebolagskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté har
som till uppgift att se över aktiebolagslagen. Genom tilläggsdirektiv dirl991 :89 som beslutades den 12 september 1991 fick kommittén i uppgift att lämna förslag till regler som i huvudsak innebär att delägare i ett aktiebolag i
en vissa undantagssituationer skall kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgenombrott.
I rättspraxis har ansvarsgenombrott förekommit i några få, mycket speciella fall då det inte har ansetts godtagbart att upprätthålla principen om frihet från personligt betalningsansvar. Det finns för närvarande enligt min mening inget som tyder att det skulle föreligga behov av att införa särskilda lagregler om ansvarsgenombrott. Det bör därför inte ingå i aktiebolagskommitténs uppdrag att lämna förslag till sådana regler.
Jag hemställer att regeringen beslutar att begränsa aktiebolagskommitténs uppdrag på så sätt att vad som sägs på s. l och 2 i de tidigare meddelade tilläggsdirektiven under rubriken Ansvarsgenombrott ’ inte längre skall gälla.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
Justitiedepartementet
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén
Ju 1990:08
Beslut vid regeringssammanträde: 1992-02-13
Statsrådet Laurén anför.
Mitt förslag Kommitténs uppdrag begränsas så sätt att detta inte skall omfatta anpassningen till EG:s fjärde, sjunde, åttonde och elfte bolagsrättsdirektiv.
Inledning Aktiebolagskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som har till uppgift att se över aktiebolagslagen. Kommittén skall bl.a. föreslå de lagändringar som erfordras med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Den frågan skall kommittén behandla med förtur.
De rättsakter som utgör EG:s bolagsrätt består av en förordning och elva direktiv. Tre av dessa rättsakter rör redovisningsfrågor och en rättsakt vilka personer och revisionsbolag som får godkännas för att utföra lagstadgad revision. Av dessa rättsakter reglerar det fjärde bolagsrättsdirektivet årsredovisning, det sjunde bolagsrättsdirektivet koncemredovisning, det åttonde bolagsrättsdirektivet auktorisation och godkännande av revisorer i s.k. public resp. private companies och det elfte bolagsrättsdirektivet redovisning i ñlialer.
Genom beslut den 22 augusti l99l bemyndigade regeringen den dåvarande chefen förjustitiedepanementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en översyn av redovisningslagstiftningen dir l99lz7l. En huvuduppgift för kommittén är att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som är påkallade för lagstiftningen till den snabba utveckling har ägt
att anpassa som rum redovisningsområdet såväl i Sverige som internationellt.
Kommitténs uppdrag begränsas Enligt min mening är det en fördel om man vid utformningen av den nya lagstiftningen redovisningsområdet kan ta hänsyn till vad som krävs enligt EG-rätten på detta område, så att övervägandena kan ske i ett enda sammanhang. Till detta kommer att de EG-direktiv bolagsrättens område som rör redovisningsfrågor behandlar redovisningen inte endast i aktiebolag utan även i vissa andra bolagsformer. En anpassning av den svenska lagstiftningen kommer därför att beröra redovisningsregler även i andra lagar än aktiebolagslagen och få betydelse för frågan om vilken struktur redovisningslagstifiningen bör ha. Det åttonde bolagsrättsdirektivet behandlar auktorisation och godkännande av revisorer och har inte något direkt samband med den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen.
Mot bakgrund det anförda är det enligt min mening mest lämpligt att
av anpassningen redovisningsomrâdet till EG:s regelverk sker i samband med den förestående generella översynen av lagstiftningen detta område samt att anpassningen till EG:s regler om auktorisation och godkännande av revisorer utreds i särskild ordning.
Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen beslutar att begränsa aktiebolagskommitténs uppdrag så sätt att detta inte skall omfatta anpassningen till EG:s fjärde, sjunde, åttonde och elfte bolagsrättsdirektiv. Vad som sägs om detta i de tidigare meddelade direktiven dir. 1990:46 under rubriken Anpassningen till regelverket inom EG skall alltså inte längre gälla.
Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
Jusititiedepartementet
Bilaga 2 459
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén Ju 1990:08
Dir. 1994: 143
Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 1994
Sammanfattning av uppdraget Aktiebolagskommittén skall lämna förslag till regler om s.k. ansvarsgenombrott.
Bakgrund År 1990 tillkallades kommitté Ju 1990:08 med uppdrag att göra en
en
aktiebolagslagen. Kommittén antog namnet Aktiebolagskommittén. översyn av
Kommittén har tidigare avgivit två delbetänkanden. Bland de frågor som återstår för kommittén att behandla kan nämnas bolagsorganens roller och ansvar, frågor kring finansiella instrument i aktiebolag, aktieägares minoritetsskydd och aktiebolags förvärv av egna aktier. Kommitténs arbete skall vara avslutat senast vid utgången av juni 1996.
Tidigare överväganden om ansvarsgenombrott Den 25 april 1991 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till ändringar i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Förslaget, som byggde Betalningsansvarskommitténs betänkande Ansvarsgenombrott SOU 1987:59 innebar bl.a. att en delägare i ett aktiebolag
m.m. i vissa undantagssituationer skulle kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgenombrott. En motsvarande regel föreslogs gälla även för ekonomiska föreningar.
Lagrådet framförde i sitt yttrande över lagrådsremissen vissa invändningar mot förslaget. Enligt Lagrådet borde en lagreglering av ansvarsgenombrott föregås av en fördjupad utredning om vilka företeelser som borde träffas av en sådan lagreglering och hur rekvisiten för ansvarsgenombrott borde utformas.
Med hänsyn till Lagrådets inställning avstod regeringen från att lägga fram förslag angående ansvarsgenombrott. I en senare proposition angående vissa
460 Bilaga 2
andra aktiebolagsrättsliga frågor uttalades att frågor om ansvarsgenombrott i stället borde utredas vidare i syfte att om möjligt precisera rekvisiten ytterligare prop. 1990/912198 s. 7. Genom regeringsbeslut den 12 september 1991 fick Aktiebolagskommittén i uppdrag att göra denna utredning dir. 1991:89.
Efter valet l99l beslöt den nya regeringen den 28 november 1991
om nya tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén. De nya tilläggsdirektiven innebar bl.a. att kommitténs uppdrag begränsades så att den inte längre hade i uppdrag att utreda frågan om ansvarsgenombrott.
Behovet av utredning m.m. Enligt regeringens mening finns det fortfarande starka skäl som talar för att det i lagstiftningen införs bestämmelser om ansvarsgenombrott. Innan lagstiftningen ändras bör dock de frågor som Lagrådet har tagit upp analyseras ytterligare. Aktiebolagskommittén bör därför få i uppdrag att lägga fram förslag till bestämmelser om ansvarsgenombrott. Förslagen bör även avse den associationsrättsliga regleringen av bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.
Aktiebolagskommittén skall därvid ta ställning till vilka olika företeelser som bör föranleda ansvarsgenombrott. Kommittén skall även i övrigt söka precisera förutsättningarna för att ansvarsgenombrott skall kunna komma i fråga.
Tidsplan Resultatet av kommitténs överväganden skall redovisas före utgången av juni 1996.
Justitiedepartementet
EHBL/0
§°§%
E27 7
°CKHO"
Statens 1997
Offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Dennya gymnasieskolan stegför steg.U. . - Inkomstskattelag,del I-lll. Fi. . Fastighetsdataregister.Ju. . Förbättradmiljöinformation. M. . Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför . arbetshandikappade.A.
Länsstyrelsernasroll i trañk- och fordonsfrågor. K.
.
Byråkratin i backspegeln.Femtio år av förändring
.
pá sexförvalmingsområden.Fi. ® Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.S.
. Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- . hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. Fi.
10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi.
.Skatter, miljö och sysselsättning.Fi. 12.lT-problem inför ZOOO-skiftet.Referat och
slutsatserfrån enhearinganordnadav IT-kommissionenden 18december. IT-kommissionensrapport 1/97. K.
13.Regionpolitikför hela Sverige. N. 14.IT i kulturenstjänst. Ku. 15.Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt
och problematik. Fi. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstimten.N. 17.Skatter, tjänsteroch sysselsättning.
+ Bilagor. Fi. 18.Granskningav granskning.
Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark. Fi. 19.Bättre informationomkonsumentpriser.In. 20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 21. Växa i lärande.Förslagtill läroplan för barn och
unga6-16 år. U. 22. Aktiebolagetskapital. Ju.
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Fastighetsdataregister.3 Aktiebolagetskapital. 22
Socialdepartementet
Rösterom barnsoch ungdomarspsykiskahälsa. 8
Kommunikationsdepartementet
Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrágor. 6 IT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch slutsatser från en hearinganordnadav lT-kommissionenden 18 december.lT-kommissionensrapport l/97. 12
Finansdepartementet
Inkomstskattelag,del l-Ill. 2 Byråkratin backspegeln.Femtioåri av förändring sexförvaltningsornráden.7 Flexibel förvaltning. Förändringoch verksamhetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9 Ansvaret för valutapolitiken.10 Skatter,miljö och sysselsättning.11 Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt och problematik. 15 Skatter, tjänsteroch sysselsättning. + Bilagor. 17 Granskningavgranskning. Den statliga revisioneni Sverigeoch Danmark. 18
Utbildningsdepartementet
Dennya gymnasieskolan stegför steg.l
- Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch unga6-16 år. 21
Arbetsmarknadsdepartementet
Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestöd för arbetshandikappade.5
Kulturdepartementet
IT i kulturenstjänst. 14
Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik för hela Sverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20
Inrikesdepartementet
Bättre informationomkonsumentpriser.19
Miljödepartementet
Förbättradmiljöinformation.4