Aktiebolagslagen och EG : [en anpassning av den svenska lagen till EG:s bolagsdirektiv 1, 2, 3 och 12] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Aktiebolagslagen

EG

och

En anpassning av den svenska lagen till EGzs 3 och 12 bolagsdirektiv

Delbetänkande av Aktiebolagskommittén 199283

ma

$5

Statens offentliga utredningar

Justitiedepartementet

Aktiebolagslagen

EG

och

Delbetänkande av gtiebolagskommittén

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget. som också på uppdrag av regcringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar dessa publikationer. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

ISBN 9l-38-131I48-X Graphic Systems AB, Göteborg 1992 ISSN 0375‘250X

SOU 199283

Till statsrådet Reidunn Laurén

Genom beslut den 21 juni 1990 bemyndigade regeringen chefen för justitiedepartementet att tillkalla kommitté med uppdrag att göra en en översyn aktiebolagslagen och att besluta om sakkunniga, experter, av sekreterare och annat biträde kommittén. Med förordnades från den 21 juni 1990 stöd av detta bemyndigande justitierådet ordförande i kommittén. Som ledamöter Bo Svensson att vara i kommittén förordnades från den l november 1990 riksdagsledamoten

Nic Grönvall, riksdagsledamoten Inga-Britt Johansson, riksdagsledamoten

Bengt Silfverstrand och stabschefen Ulrika Stuart, från den 10 numera december 1991 riksdagsledamoten Karin Starrin och från den 9 januari

1992 advokaten Rolf B Åbjömsson.

Som sakkunniga i kommittén förordnades från den 1 november 1990 bankdirektören Jan Bökmark, auktoriserade revisorn Sven Ekholm, advokaten Johan Gemandt, verkställande direktören Per-Ola Jansson, auktoriserade revisorn Sten Lundvall, direktören Ulf Magnusson och juris kandidaten Lars Milberg, från den 6 december 1990 vice börschefen Lars Bredin och från den 15 maj 1991 juris kandidaten Hans Peter Larsson. Att experter biträda kommittén förordnades från den 1 november som 1990 departementsrådet Håkan Klahr, rättschefen Per Erik Lindeberg och hovrättsassessom Annika Lundius samt från den 1 oktober 1991 kanslichefen Göran Schubert och kommerserådet Christer Lefrell. Till sekreterare förordnades från den l december 1990 civilekonomen Rolf Skog och hovrättsassessom Hans Cappelen-Smith. Kommittén har antagit namnet Aktiebolagskommittén. Kommittén avlämnar härmed delbetänkandet Aktiebolagslagen och EG med förslag till anpassning den svenska aktiebolagslagen till EGs av första, andra, tredje och tolfte bolagsdirektiv. Kommittén har tidigare avlämnat delbetänkandet Bundna aktier. Stockholm i oktober 1992

Bo Svensson

Nic Grönvall Inga-Britt Johansson Bengt Silfverstrand

Karin Starrin Ulrika Stuart Rolf B Ãbjörnsson

Rolf Skog

Hans Cappelen-Smith

SOU 199283

Innehåll

Förkortningar 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsfárslag 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

19751385 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1991980 om handel med finansiella instrument 80 . . . . . . . . . . . . . Förslag till förordning om ändring i aktiebolags-

förordningen 19751387 81 . . . . . . . . . . . . . . . . .

I KOMMITTENS UPPDRAG 87 . . . . . . . . . . . . . . . .

ALLMÄN MOTIVERING 89 . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen 89 . . . . . . . 1.1 Inledning Q 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 EGs bolagsrätt 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.1 Den primära EG-rätten 90 . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.2 Den sekundära EG-rätten 90 . . . . . . . . . . . . . 1.2.2.1 Bolagsdirektiven 91 . . . . . . . . . . . . . 1.2.2.2 Förordningen om europeiska

ekonomiska intressegrupperingar 96 . . . 1.2.2.3 Förslaget till förordning Europaom bolag 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.3 Förhållandet till nationell rätt 98 . . . . . . . . . . . 1.3 EES-avtalet och EGs bolagsrätt 102 . . . . . . . . . . . . . . 1.3.1 EES-avtalet och den primära EG-rätten 102 . . . . . 1.3.2 EES-avtalet och den sekundära EG-rätten 102 . . . 1.3.3 Förhållandet till nationell rått 103 . . . . . . . . . . .

6 Innehåll sou 199283

1.3.4 Tidpunkten för en anpassning 105 . . . . . . . . . .

2 Privata och publika aktiebolag 107 . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Aktiebolagsformens användning i Sverige 107 . . . . . . . . 2.3 Aktiebolagslagens tillämpningsområde 108 . . . . . . . . . . 2.4 Tidigare överväganden rörande en ny bolagsform utan

personligt âgaransvar i svensk rätt 110 . . . . . . . . . . . . . 2.5 Aktiebolag och andra bolag utan personligt ägaransvar

i EGs medlemsstater lll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Tyskland lll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5.2 Övriga kontinentaleuropeiska medlemsstater 114

. . . 2.5.3 Storbritannien och Irland 114 . . . . . . . . . . . . . 2.5.4 Danmark 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 EGs bolagsdirektiv 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Kommitténs överväganden 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7.1 Behovet av två kategorier aktiebolag 120 . . . . . . 2.7.2 Privata och publika aktiebolag 122 . . . . . . . . . . 2.7.3 Gränsdragningen mellan aktiebolags-

kategoriema 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7.4 Aktiekapitalets storlek 124 . . . . . . . . . . . . . . . 2.7.4.1 Tidigare överväganden rörande aktie-

kapitalets storlek 124 . . . . . . . . . . . . 2.7.4.2 Aktiekapitalets storlek i privata och

publika aktiebolag 125 . . . . . . . . . . . . 2.7.5 Byte av aktiebolagskategori 129 . . . . . . . . . . . . 2.7.6 Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser 130 . .

3 Övriga förslag 133

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Apportemission m.m. 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Företrädesrâtt vid ökning av aktiekapitalet

3.3 Nedsättning av aktiekapitalet 133 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Förvärv av egna aktier 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Aktiebolags ställföreträdare 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Vinstutdelning m.m. 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Fusion 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Registrering m.m. 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.9 Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser 143 . . . . . . .

III SPECIALMOTIVERING 145 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslaget till lag ändring i aktiebolagslagen 19751385 145 om

1 kap. Inledande bestämmelser 145 . . . . . . . . . . . . . . . 2 kap. Aktiebolags bildande 148 . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 199283 Innehåll 7

3 kap. Aktier, aktiebrev m.m. och aktiebok 150 . . . . . . .

4 kap. Ökning av aktiekapitalet nyemission eller

genom

fondemission 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 kap. Konvertibla skuldebrev och skulsebrev förenade

med optionsrâtt till nyteckning 155 . . . . . . . . . . . . . . . 6 kap. Nedsättning av aktiekapitalet 157 . . . . . . . . . . . . 7 kap. Förvärv av egna aktier och upptagande av vissa penninglån 160 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 kap. Bolagets ledning 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 kap. Bolagsstämma 164 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ll kap. Redovisning 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 kap. Vinstutdelning och annan användning av

bolagets egendom 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag 167 . . . 16 kap. Aktiebolags ñrma 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 kap. Byte av aktiebolagskategori 183 . . . . . . . . . . . . 18 kap. Registrering m.m. 186 . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 kap. Straff och vite 188 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser 189 . . . . . . .

Förslaget till lag om ändring i lagen 1991980 handel om med finansiella instrument 198 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l kap. Inledande bestämmelser 198 . . . . . . . . . . . . . . . 5 kap. Tillsyn m.m. 198 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1v KOMMITTENS ÖVERVÄGANDEN BETRÄFFANDE

EGs BOLAGSDIREKTIV 3 och 12 199 . . . . . . . .

1 EGs första bolagsdirekziv 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Inledning 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Direktivets tillämpningsområde 199 . . . . . . . . . . . . . . 1.3 offentliggörande av handlingar och uppgifter om bolag 201

1.4 Giltigheten av bolagets förpliktelser 218 . . . . . . . . . . . . 1.5 Bolags ogiltighet 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.6 Avslutande bestämmelser 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 EGs andra bolagsdirelaiv 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Direktivets tillämpningsområde 235 . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Bildande av bolag 238 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Tillskottskapitalet och dess inbetalning 250 . . . . . . . . . . 2.5 Utbetalning av bolagets medel 261 . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Teckning och förvärv av egna aktier 267 . . . . . . . . . . .

8 Innehåll SOU 199283

2.7 Ökning av bolagets kapital 277

. . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Nedsättning av bolagets kapital 293 . . . . . . . . . . . . . . 2.9 Avslutande bestämmelser 309 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 EGs tredje bálagsdirelctiv 313

. . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 313 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Direktivets tillämpningsområde 314 . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Regler om fusion genom absorption och kombination 316 . 3.4 Fusion genom absorption 320 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Fusion genom kombination 349 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Fusion mellan moderbolag och dotterbolag 351 . . . . . . . 3.7 Med fusion likställda förfaranden 358 . . . . . . . . . . . . . 3.8 Avslutande bestämmelser 359 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 EGs tolfte boiagsdirelaiv 361

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning 361 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Direktivets tillämpningsområde 361 . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Enmansbolag 363 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Avslutande bestämmelser 369 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Reservationer 371 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 375 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga

Kommitténs direktiv 385 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 199283

Forkortnin

gar

ABL Aktiebolagslagen 19751385 ABF Aktiebolagsförordningen 1975 1387 ECU Europeiska beräkningsenheter EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EES Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EITA Europeiska frihandelssammanslutningen EG Europeiska gemenskapema EKSG Europeiska kol- och stålgemenskapen GmbH Gesellschaft mit beschränkter Haftung NJA Nytt Juridiskt Arkiv 0.J. Official Journal RomF Romfördraget S.A.R.L. Société å Responsabilité Limitée SFS Svensk Författningssamling VPC Värdepapperscentralen AB

SOU 199283 11

Sammanfattning

EG, EES och den svenska aktiebolagslagen

Sverige är på våg in i det europeiska samarbetet. Tillsammans med övriga medlemsstater i EFTA har Sverige träffat avtal med EG och dess medlemsstater om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES. Avtalet avses träda i kraft den 1 januari 1993. Sverige har också ansökt om medlemskap i EG. På bolagsrättens område innebär EES-avtalet ett åtagande att anpassa den svenska lagstiftningen till EG-rätten. EGs bolagsdirektiv berör frågor som i Sverige regleras i aktiebolagslagen. Aktiebolagskommittén föreslår med hänsyn härtill att de direktiv som kommittén nu behandlar, nämligen 3 och 12, implementeras i svensk rätt genom ändringar i denna lag.

Privata och publika aktiebolag

I varje medlemsstat i EG erbjuder lagstiftningen i dag minst två alternativ för den som i bolag önskar bedriva verksamhet utan personligt ansvar. I Tyskland, Frankrike och övriga kontinentaleuropeiska medlemsstater finns vid sidan av aktiebolaget en särskild bolagsform utan personligt ägaransvar. I Storbritannien och Irland finns två kategorier av aktiebolag. I Finland och Norge, som i dag i likhet med Sverige bara har en bolagsform utan personligt ågaransvar, förbereds nu lagstiftning som syftar till att införa ett alternativ till aktiebolaget för att nå överensstämmelse med länderna inom EG. Det är önskvärt att alla medlemsstater i EG och EES har en likartad struktur på sin bolagslagstiftning. EES-avtalet innebär en ,fri etabletingsrätt för och företag inom EES-området. Svenska personer medborgare och företag kommer att kunna etablera sig fritt inom detta område och utländska rättssubjekt med hemvist i EES-området får full

frihet att etablera sig här. Det kan inte råda någon tvekan att den

om rörlighet som etableringsfriheten syftar till främjas om lagstiftningen på detta område år likartad. Kommittén föreslår därför att den anpassning till EGs direktiv som nu skall ske förenas med en reform som innebär att även den svenska lagstiftningen tillhandahåller två alternativ för den som önskar driva verksamhet i bolag utan personligt betalningsansvar för bolagets

12 Sammanfattning SOU l99283

förpliktelser. Kommittén förordar därvid en lagteknisk lösning hämtats från som Storbritannien där aktiebolagslagen skiljer mellan private companies och public companies. Kommitténs förslag innebär i den svenska att aktiebolagslagen på motsvarande sätt görs skillnad mellan två kategorier aktiebolag. av Gränsdragningen mellan de två kategorierna föreslås ske med hänsyn till rätten att inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier och andra värdepapper bolaget ut. För de bolag som ger som skall ha denna rätt föreslår kommittén beteckningen publika aktiebolag medan övriga bolag betecknas privata aktiebolag. Kategoritillhörigheten skall framgå firman och får där av anges genom förkortningen prb i stället för privat aktiebolag och pub i stället för publikt aktiebolag. Förkortningarna bör alltid läggas sist i bolagets firma.

Aktiekapitalets storlek

Aktiebolag skall enligt gällande bestämmelser ha ett aktiekapital nu på minst 50 000 kronor. Följande tabell visar storleken på aktiekapitalet i samtliga aktiebolag.

Samtliga svenska aktiebolag fördelade efter aktiekapitalets storlek. Aktiekapital i tkr. Februari 1992

- 500 999 7 000 - 1000- ll 000 282 000

Källa Aktiebolagsregistret, Patent- och registreringsverket.

En anpassning till EGs regelverk kräver höjning aktiekapitaen av lets minsta storlek. I artikel 6 punkten l av det andra bolagsdirektivet föreskrivs att bolag omfattas direktivet måste ha minst 25 000 som av ECU i aktiekapital. Det motsvarar i dag 185 000 kronor. Enligt punkten 3 samma artikel har Rådet rätt att justera detta belopp vart femte år med hänsyn till bl.a. förändringar i penningvårdet. Genomförs kommitténs förslag att indela aktiebolagen i två kategorier, blir det andra bolagsdirektivet tillämpligt endast på publika aktiebolag. För de privata aktiebolagen kommer det då råda full att

SOU 199283 Sammanfattning 13

frihet för den svenska lagstiftaren i fråga aktiekapitalets minsta om storlek. Ingenting i EG-rätten hindrar således att den nuvarande 50 000 kronors gränsen ligger fast för dessa bolag. Det kan emellertid av andra skäl ñnnas anledning att höja denna gräns. För nybildade bolag har 50 000 kronor utgjort minsta tillåtna aktiekapital sedan juni 1973. Uppräknat med konsumentprisindex motsvarar det omkring 230 000 kronor i maj 1992. Till bilden hör emellertid också att äldre bolag hade att uppfylla kravet på 50 000 kronor i aktiekapital först vid utgången år 1981 och helt av att en övervägande majoritet dessa bolag utnyttjade denna möjlighet. En av uppräkning av 50 000 kronor med konsumentprisindex från den l januari 1982 ger omkring 100 000 kronor i maj 1992. Kommittén har därför stannat för att föreslå att aktiekapitalet i ett privat aktiebolag bör uppgå till minst 100 000 kronor. Som framgår tabellen innebär av det att aktiekapitalet måste höjas i fler än 200 000 bolag. Kravet på aktiekapitalets storlek i ett publikt aktiebolag bör enligt kommitténs mening ställas väsentligt högre än i privat aktiebolag. ett Statistiken visar också att i stort sett samtliga aktiebolag vilkas aktier är föremål för allmän handel, eller har sådan spridning en att förutsättningar i dag finns för sådan handel, har aktiekapital en ett på minst 2 miljoner kronor. Kravet bör å andra sidan inte sättas så högt att det hämmar möjligheten för företag skaffa kapital. att Kommittén föreslår därför att aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag skall uppgå till minst 1 miljon kronor. Privata aktiebolag som bildas fr.o.m. den 1 januari 1995 skall omedelbart uppfylla kapitalkravet. För äldre privata bolag föreslår kommittén att kapitalkravet skall uppfyllt senast den 1 januari vara 1996. Bolag med lägre aktiekapital avförs registret denna dag och ur är därmed upplöst. För bolagets förpliktelser därefter styrelsesvarar ledamöter, verkställande direktör och aktieägare, de i försenare hållande till sina aktieinnehav. Rättsverkningama bolaget av att avförts ur registret blir således desamma när aktiekapitalet som senast höjdes år 1973. För publika aktiebolag krävs ett aktiekapital minst 1 miljon om kronor. Äldre bolag fr.o.m. som den l januari 1995 önskar vara publikt aktiebolag måste senast detta datum uppfylla kapitalkravet. Kommittén räknar med att ett mycket litet antal, kanske 1 000 bolag, kommer att välja kategorien publika aktiebolag när de benya stämmelserna träder i kraft.

Företrädesrätt vid ökning aktiekapitalet

av

I det andra bolagsdirektivet föreskrivs aktieägarna skall ha att företrädesrätt vid kontantemission i förhållande till det antal aktier de

14 Sammanfattning SOU 199283

tidigare äger. Medlemsstaterna får emellertid medge att avvikelse från företrädesrätten föreskrivs i bolagsordningen i fråga om aktier som skiljer sig åt beträffande rätten till andel i vinst eller likvidationskvot eller i fråga om röstvärde. Avvikelsen får inte innebära att ägarna till aktier av ett slag helt utesluts från rätten att teckna nya aktier av annat slag som skall betalas kontant. De skall alltid ha åtminstone subsidiär företrädesrätt till de nya aktierna. en I gällande rätt skall företrädesrätten regleras i bolagsordningen om skillnaden mellan aktieslagen gäller rätten till vinst och likvidationsandel. Däremot är det inte tillåtet att reglera företrädesrâtten i bolagsordningen, om skillnaden mellan aktieslagen inte är av ekonomisk art utan bara gäller t.ex. röstvärdet. I det andra bolagsdirektivet förutsätts emellertid att företrädesrätten skall behandlas i bolagsordningen även i sistnämnda fall, varvid aktier med olika röstvärde behandlas på samma sätt som aktier som skiljer sig åt i fråga om rätten till vinst eller likvidationskvot. Det väcker frågan om tiden nu är mogen att tillåta bestämmelser i bolagsordningen om företrädesrätten till nya aktier vid ökning av aktiekapitalet, även när skillnaden mellan aktieslagen avser röstvärdet. Röstvärdesskillnader år betydelsefulla i svenskt näringsliv och har ett ekonomiskt värde. Kommittén menar att marknaden vid sin värdering av aktierna kan beakta diskriminerande bolagsordningsbestämmelser och att priset på aktierna kommer att sättas med hänsyn tagen till om aktierna ger företrädesrätt till nya aktier eller ej. Det framstår också från allmänna synpunkter som Önskvärt att företrädesrätten till nya aktier, som i många sammanhang är av utomordentlig betydelse för aktieägarna, så långt det är möjligt regleras i bolagsordningen, så att den som överväger att köpa aktier i bolaget vet vad han har att rätta sig efter och kan sätta ett korrekt pris på aktierna. Kommittén föreslår därför att om skillnaderna mellan aktieslagen hänför sig till röstvärdet, företrädesrätten vid ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. skall regleras i bolagsordningen. I svensk rätt saknas bestämmelser subsidiär företrädesrätt. om Kommittén föreslår att bestämmelser härom införs i aktiebolagslagen. I det andra bolagsdirektivet föreskrivs att bolagsstämmans beslut avvikelse från aktieägamas företrädesrätt kräver två tredjedels om majoritet. Enligt aktiebolagslagen räcker det med absolut majoritet för sådant beslut. Kommittén föreslår att aktiebolagslagens majoritetskrav höjs till överensstämmelse med direktivet. Motsvarande ändringar föreslås beträffande stämmans beslut om bemyndigande för styrelsen att företa avvikelse från aktieägamas företrädesrätt och stämmans godkännande av en sådan avvikelse som har beslutats av styrelsen under förutsättning av bolagsstämmans godkännande.

Ãndringarna gäller emission av såväl aktier som konvertibla skulde-

brev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.

SOU 199283 Sammanfattning 15

Nedsättning av aktiekapitalet

I det andra bolagsdirektivet föreskrivs två tredjedels majoritet på bolagsstämman för giltigt beslut nedsättning aktiekapitalet. Om om av det finns mer än ett aktieslag skall dessutom särskild omröstning äga rum inom varje aktieslag som berörs nedsättningen. av Beslut om nedsättning av aktiekapitalet kan i dag fattas med absolut majoritet. På denna punkt måste därför lagen ändras. Kommittén föreslår som huvudregel två tredjedels majoritet på stämman, men om rättsförhållandet mellan tidigare utgivna aktier rubbas genom nedsättningsbeslutet föreslås ännu högre majoritet.

Aktiebolags ställföreträdare

I aktiebolagslagen saknas en uttrycklig bestämmelse att bolagets om ställföreträdare binder bolaget åtgärder de företar inom genom som ramen för sin lagliga kompetens. Kommittén föreslår sådan att en bestämmelse införs. Alla aktiebolag skall i sin bolagsordning ange ändamålet med bolagets verksamhet, t.ex. sågverksrörelse. I det första bolagsdirektivet behandlas den situationen att bolagets ställföreträdare visserligen handlar för bolaget inom ramen för sin lagliga kompetens men överskrider verksamhetsföremålet. Enligt direktivet blir bolaget som regel ändå bundet av ställföreträdarens åtgärder. I direktivet öppnas emellertid en möjlighet för medlemsstaterna att tillmäta verksamhetsföremålet större betydelse på så sätt att det är tillåtet att meddela lagbestämmelser av innebörd att bolaget går fritt från ett avtal som inte överensstämmer med verksamhetsföremålet, bolaget visar att om att motparten var i ond tro. Kommittén föreslår att den nuvarande möjligheten för bolaget att freda sig mot avtal som ingåtts av dess ställföreträdare i strid med verksamhetsföremålet tas bort. Kommittén väljer således direktivets huvudregel. Det kan hända att bolagets ställföreträdare vidtar åtgärd på bolagets vägnar inom ramen för sin lagliga kompetens i strid med men instruktioner i bolagsordningen eller beslut ett högre bolagsorgan. av Som exempel kan nämnas att verkställande direktören i ett fastighetsbolag säljer en av bolagets fastigheter trots att det i bolagsordningen, bolagsstämmobeslut eller beslut styrelsen att han inte får av anges vidta en sådan åtgärd. Enligt det första bolagsdirektivet kan begränsningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av bolagsordningen eller på grund av beslut av ett bolagsorgan aldrig åberopas mot tredje man. Kommittén förslår att bestämmelserna om befogenhetsöverskridande utmönstras ur den svenska aktiebolagslagen eftersom de strider mot direktivet.

16 Sammanfattning SOU 199283

Vinstutdelning

Enligt det andra bolagsdirektivet får vinstutdelning ske endast under vissa förutsättningar. Har utdelning skett i strid med dessa förutsättningar skall de aktieägare som har mottagit utdelning betala tillbaka beloppet till bolaget. Det gäller dock bara om bolaget förmår visa att aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga om det. Direktivets godtroskrav är mera förmånligt för aktieägarna än det som i dag gäller enligt aktiebolagslagen. De svenska godtrosreglema innebär återbetalningsskyldighet för aktieägarna, om bolaget förmår visa att mottagaren inte hade skälig anledning anta att det var fråga om en laglig vinstutdelning. Kommittén föreslår att bestämmelserna ändras till överensstämmelse med direktivet.

Fusion

Det tredje bolagsdirektivet behandlar fusion mellan aktiebolag och behöver med kommitténs förslag tillämpas bara på publika aktiebolag. Med hänsyn bl.a. till möjligheten av fusion mellan publika och privata aktiebolag föreslår emellertid kommittén samma fusionsbestämmelser för samtliga aktiebolag. För att förhindra att bestämmelserna om särskilt kvalificerad majoritet för övergång från publikt aktiebolag till privat aktiebolag kringgås, föreslår kommittén emellertid ett uttryckligt förbud mot fusion där det Övertagande bolaget är privat aktiebolag och ett eller flera av de överlåtande bolagen är publikt. I likhet med aktiebolagslagen reglerar det tredje bolagsdirektivet absorption, kombination och absorption av helägt dotterbolag. Bestämmelserna är emellertid mera detaljerade än i den svenska lagen och kommittén har funnit det omöjligt att bara genom ändringar i den svenska lagtexten uppfylla alla krav. Kommittén lägger därför fram förslag till en helt ny reglering. Bland de sakliga nyheterna förtjänar följande att nämnas. Enligt aktiebolagslagen får vid absorption fusionsvederlaget helt eller delvis utgöras av t.ex. skuldebrev som det Övertagande bolaget utfärdar. Direktivet föreskriver att fusionsvederlaget bara får bestå av aktier i det Övertagande bolaget eller kontant betalning. Kommittén har utformat bestämmelserna i enlighet härmed och föreslår att den kontanta delen inte får utgöra mer än 50 procent av det nominella värdet av de aktier som lämnas som fusionsvederlag. Innehavare av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag riskerar att förlora dessa rättigheter när bolaget upplöses. I direktivet föreskrivs att innehavar-

SOU 199283 Sammanfattning 17

na skall ha minst samma rättigheter i det Övertagande bolaget de som hade i det överlåtande. Kommittén föreslår att bestämmelser härom tas in i aktiebolagslagen. Fusionsdirektivet utgår från att styrelserna för de bolag skall som gå samman upprättar fusionsplan skall tjäna en gemensam som som beslutsunderlag på bolagsstämma i samtliga bolag. Fusionsplanen skall innehålla många fler uppgifter än i dag krävs beslutssom som underlag på bolagsstämma som skall pröva fråga fusion. Bland om annat skall värderingsfrågoma belysas i detalj. Kommittén har mera utformat sitt förslag i enlighet härmed. Fusion genom absorption kräver enligt gällande rätt godkännande endast av bolagsstämma i det överlåtande bolaget. För det övertagande bolaget anses fusionen inte innebära än ett företagsköp. mer Direktivet utgår emellertid från att att aktieägarna i det Övertagande bolaget kan ha anledning att motsätta sig fusionen. I enlighet härmed föreskrivs i direktivet att en aktieågarminoritet viss storlek varvid av storleken inte får bestämmas till högre andel än fem procent av samtliga aktier i bolaget har rätt att få fusionen prövad på bolags- stämma också i Övertagande bolaget. Kommittén föreslår att en minoritet med fem aktierna i det Övertagande bolaget skall procent av ha rätt att påkalla bolagsstämma för att ta ställning till fusionen. I likhet med vad som gäller i dag är det alltså bolagsstämman som har att godkänna eller förkasta fusionsplanen. För giltigt beslut om godkännande krävs att det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna de vid stämman företrädda som aktierna. Det innebär en ändring i förhållande till gällande rätt som har absolut majoritet huvudregel. Kommittén föreslår dessutom som ännu högre majoritet om fusionen innebär att rättsförhållandet mellan tidigare utgivna aktier i överlåtande bolag rubbas. Det högre majoritetskravet motsvarar vad kommittén förslagit för nedsättning av aktiekapitalet i motsvarande situation. Det tredje bolagsdirektivet föreskriver att vissa rättsverkningar av fusionen skall inträda samtidigt. Det överlåtande bolaget skall upplösas på samma gång som dess tillgångar och skulder överförs till det Övertagande bolaget och aktieägarna i det överlåtande bolaget tillförs vederlaget för sina aktier. I aktiebolagslagen inträder dessa rättsverkningar successivt på så sätt att det överlåtande bolagets tillgångar och skulder först överlåts på det Övertagande bolaget varvid fusionsvederlaget överlämnas till det överlåtande bolaget. Styrelsen i det överlåtande bolaget skiftar därefter fusionsvederlaget bland aktieägarna. Först när detta skett och redovisning för skiftet lagts fram på stämma i det överlåtande bolaget är detta upplöst. Kommitten föreslår en nyordning som motsvarar vad direktivet kräver. De nya bestämmelserna innebär att de fusionerande bolagen själva kan

18 Sammanfattning SOU 199283

bestämma vid vilken tidpunkt det överlåtande bolagets tillgångar och skulder skall övergå på det Övertagande bolaget. I dag är denna tidpunkt beroende av när fusionen registreras. Den utan jämförelse vanligaste fusionsformen i Sverige innebär att ett helägt dotterbolag går upp i moderbolaget. Ofta har en sådan fusion förberetts tvångsinlösen av minoritetsaktier i lottergenom bolaget. När moderbolaget äger samtliga aktier i dotterbolaget kan bolagens styrelser när som helst träffa avtal om att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget. Dotterbolaget upplöses genast när fusionsavtalet registreras. Det tredje bolagsdirektivet utgår från att bolagsstämman i såväl moder- som dotterbolag skall godkänna en fusion mellan bolagen av nu ifrågavarande slag. Emellertid ges möjlighet för bolagens styrelser att fatta giltigt beslut sådan fusion under vissa förutsättningar. om en Om en aktieägarminoritet av viss storlek varvid storleken inte får bestämmas till högre andel än fem procent av samtliga aktier i bolaget begär att få frågan om fusionen prövad på bolagsstämma i moder- bolaget skall framställningen härom dock alltid bifallas. Kommittén har utformat sitt förslag i enlighet härmed varvid rätten att påkalla bolagsstämma bestämts så att en minoritet med fem procent av aktierna i övertagande bolaget skall ha denna rätt. Kommittén avser att återkomma till bestämmelserna om tvångsinlösen av minoritetsaktier i dotterbolag i sitt slutbetänkande.

Registrering

I första bolagsdirektivet finns bestämmelser om offentliggörande av vissa handlingar rörande aktiebolag och andra bolag. Bestämmelserna är i jämförelse med aktiebolagslagen strängare mot bolagen och i motsvarande mån mera välvilliga mot bolagets avtalsparter. Kommittén föreslår bl.a. i enlighet med direktivet en uttrycklig bestämmelse om att ett aktiebolag som regel inte innan kungörande skett i Post- och Inrikes Tidningar skall kunna åberopa ett förhållande som blivit eller bort bli infört i aktiebolagsregistret. Endast om bolaget förmår visa att motparten faktiskt känt till det icke kungjorda förhållandet går bolaget fritt. Det kan t.ex. gälla ett avtal som en avgången verkställande direktör tecknat innan uppgift om direktörsbytet kungjorts.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

De ändringar i aktiebolagslagen föreslås måste träda i kraft som senast vid utgången av den tid som i EES-avtalet har medgivits för anpassning svensk lagstiftning till EGs regelverk. Såvitt avser av

SOU 199283 Sammanfattning 19

flertalet av de nu föreslagna ändringarna har Sverige medgivits anstånd under två år från den dag EES-avtalet träder i kraft. I enlighet härmed föreslås ändringarna träda i krafi den l januari 1995.

SOU 199283

Summary

The EC, the EEA and the Swedish

Companies Act

Sweden on its way into the European Community. Together with its fellow member states of the European Free Trade Association EFT A, has signed agreement with the EC and its an member states establishing a European Economic Area EEA. This agreement scheduled to go into effect January 1993. on Sweden has also applied for membership in the EC. In the field of company law, the EEA obliges agreement Sweden to adapt its company legislation to EC legislation. The EC Councils directives in this field address matters which are regulated by the Swedish Companies Act. Bearing this in mind, the Swedish Company Law Committee recommends that the Council directives the Committee discussing numbers now - 3 and 12 be implemented in Swedish law by of amendments means to this Act.

Private and public companies

In every member state of the EC, current legislation offers at least two alternatives for those wishing to operate a company without personal liability. In Germany, France and other continental European member states, in addition to corporations limited liability or joint stock companies there another form of without personal company liability. In Britain and Ireland, there are two categories of corporations. In Finland and Norway, which like Sweden have only one form of corporation in which shareholders have no personal liability, legislation now being prepared with the aim of introducing an alternative to the corporation, thereby achieving conformity with the EC countries.

would be desirable for all member in the EC and states the EEA to have similarly structured legislation. The EEA company agreement grants persons and companies the freedom to establish businesses in all EEA countries. Swedish citizens and companies will be able to establish businesses freely in this territory, and foreign legal entities domiciled in the EEA will have full freedom area to establish businesses in Sweden. The mobility that this freedom intended to create will undoubtedly be promoted the EEA countries have

22 Summary SOU 199283

similar legislation in this field. Committee therefore that the adaptation to EC The proposes directives underway be combined with a reform in which now Swedish legislation will also offer two alternatives for those wishing business in form, without personal liability for to operate a company

the companys obligations.

The Committee recommends legal solution taken from British a law, which distinguishes between private limited liability corporate companies and public limited liability companies. The Committee that the Swedish Companies Act should draw a proposes corresponding distinction between two categories of corporations. basing this distinction whether company entitled proposes on a offer the general public subscriptions purchases of shares and to or other securities that issues. The Committee recommends that corporations entitled should be referred to in Swedish as publika so aktiebolag public corporations while other companies should be called privata aktiebolag private corporations. The category that belongs to should be clear from its official name and may a company be indicated by the abbreviation prb instead of privat aktiebolag and pub signifying publikt aktiebolag. These abbreviations should

always be placed last in the companys official name.

Minimum share capital

According current Swedish regulations, corporations must have a to share capital of least SEK 50 000. The following table shows the at size of the share capital in all corporations.

Swedish corporations, by size of share capital. Thousands of SEK. February 1992

- 500 999 7 000 - 1000- ll 000 282 000

Source Register of Companies, Patent and Registration Office.

Adapting EC regulations will require raising the minimum share to capital. Article Point l of the Second Council Directive states that companies covered by the directive must have at least 25 000

SOU 199283 Summary 23

European units of account now called European units

currency or ECU in subscribed capital. Today this equivalent to SEK 185 000. According to Point 3 of the same article, the EC Council entitled to adjust this figure every five years for inflation and other factors. If the Committees proposal to divide Swedish corporations into two categories implemented, the Second Council Directive will be applicable only to public corporations. In the of private case corporations, Swedish legislators will have complete freedom to decide the minimum level of the share capital. In other words, nothing in EC law prevents Sweden from retaining the current SEK 50 000 minimum for these corporations. There be other may reasons to raise this minimum, however. For newly established corporations, SEK 50 00 has been the minimum allowable level of share capital since June 1973. Taking into account the rise in the consumer price index, this equivalent was to about SEK 230 000 in May 1992. However, pre-existing corporations were not expected to fulfill the new requirement until the end of 1981, and an overwhelming majority of these corporations took advantage of that opportunity. Multiplying SEK 50 000 on January 1982 by the change in the consumer price index until May 1992 yields approximately SEK 100 000. The Committee has therefore decided to recommend that the minimum share capital of a private corporation should be SEK 100 000. As the table indicates, the share capital of more than 200 000 Swedish corporations must be raised. In the opinion of the Committee, the share capital required in a public corporation should be substantially higher than in private a corporation. Statistics also indicate that virtually all Swedish corporations whose shares are publicly traded widely distributed or so that conditions exist today for such trading, have share capital of at a least SEK 2 million. On the other hand, the requirement should not be set so high that hampers the ability of companies to obtain capital. The Committee therefore recommends that the minimum share capital of a public corporation should be SEK 1 million. Private corporations established after January 1995 should on or immediately fulfill the minimum capital requirement. For pre-existing private corporations, the Committee recommends that the requirement be fulfilled no later than January 1996. A corporation with lower a share capital would be removed from the register that date and on thus be dissolved. After that, its directors, president and shareholders the latter in proportion to their holdings would be responsible for - — its obligations. The legal effects of removing corporation from the a register would thus be largely the when the minimum level same as of share capital was raised most recently in 1973.

24 Summary SOU l99283

Public corporations would be required to have a share capital of at least SEK l million. Pre-existing corporations wishing to become public corporations effective from January 1995 would have to fulfill the requirement no later than this date. The Committee assumes that a very small number of companies, perhaps 1 000, will choose the category of public corporation when the new regulations go into effect.

Pre-emptive rights when increasing capital stock

The Second Council Directive stipulates that existing shareholders should have a pre-emptive right to participate in a cash issue of shares, in proportion to the capital represented by their shares. Member states may, however, allow exceptions to this right to be included in the corporate statutes in the case of shares which carry limited right to participate in distributions of earnings or of a company assets in the event of liquidation, or in terms of voting rights. These exceptions may not totally exclude owners of one class of shares from the right to subscribe for new shares of another class to be paid for in cash. They should always have at least a subsidiary pre-emptive right to the new shares. Under current Swedish law, pre-empt-ive rights must be regulated in the corporate statutes the difference between two classes of shares involves entitlement to participate in distribution of earnings and liquidation assets. On the other hand, pre-emptive rights may not be regulated in the statutes the difference between two classes of shares not of an economic nature but merely related to their voting rights, for example. The Second Directive, however, assumes that pre-emptive rights will also be covered in the statutes in the latter case and that shares with different voting rights will be treated in the same way as shares differing in terms of their entitlement to distributions of earnings or liquidation assets. This raises the question of whether the time now ripe to permit Swedish corporate statutes to regulate pre-emptive rights to new shares when the share capital increased, even in cases where the difference between classes of shares related to voting rights. Shares with different voting rights play a significant role in the Swedish business sector and have different financial values. The Committee believes that in evaluating shares, the market capable of taking into account discriminatory regulations in corporate statytos. Share prices will make allowance for whether the shares give their holder pre-emptive rights to new share issues or not. From a general standpoint, also seems desirable that the preemptive right to buy new shares, which often extremely important

SOU 199283 Summary 25

to shareholders, should be regulated as far as possible in the corporate statutes, so that those who are considering the purchase of shares in a company know what rules apply and can assign a correct price to these shares. The Committee therefore recommends that the differences between classes of shares are related to voting power, the pre-emptive right of purchase in cases where the share capital increased in accordance with Chapter 4 of the Swedish Companies Act should be regulated in the statutes. Swedish law has no regulations on subsidiary pre-emptive rights. The Committee recommends that regulations on this matter be added to the Swedish Companies Act. The Second Council Directive stipulates that when a shareholders’ meeting votes to make an exception from the pre-emptive right of shareholders, a two thirds majority required. According to the Swedish Companies Act a simple majority sufficient for such a decision. The Committee recommends that the majority requirement in the Swedish Companies Act be increased to conform with the EC directive. recommends equivalent amendments to the law concerning decisions by a shareholders’ meeting to authorize the board of directors to make exceptions from the pre-emptive rights of shareholders, as well as approval by a shareholders‘ meeting of exceptions that have been decided by the board on condition of approval by the meeting. These amendments also apply to issues of shares, convertible debentures and debt certificates with attached subscription warrants for new shares.

Reduction of capital stock

The Second Council Directive states that a two thirds majority required at a shareholders‘ meeting for a valid decision to reduce the share capital. If the company has more than one class of shares, there must also be separate voting within each class of shares affected by the reduction. Today a decision to reduce the share capital in a Swedish corporation can be made by a simple majority. The law must therefore be amended on this point. The Committee recommends a two thirds majority as the general rule at the shareholders’ meeting, but approval of the reduction would change the relative rights of existing shares, an even higher majority requirement recommended.

Company representatives

The Swedish Companies Act lacks any explicit regulation to the effect

that actions undertaken by a companys representatives within the

26 Summary SOU l99283

limits of their legal competency are binding the The on company. Committee recommends that such a regulation be added. In its statutes, every Swedish corporation must state the purpose of its operations, for example a sawmill business. The First Council

Directive discusses situations where companys representatives

a admittedly act on behalf of the company within the limits of their legal competency but overstep the objects of the company. According to this directive, the company still generally bound by the actions of its representatives. The directive nevertheless leaves member states the option of assigning greater importance to the objects of the company, by allowing them to enact legal regulations permitting a company to be excused from an agreement incongruous with the objects of the company, provided the company demonstrates that the other party acted in bad faith. The Committee proposes that the existing option for to a company protect itself from agreements signed by its representatives in

violation of the companys purpose of operations be removed. The

Committee thus opts for the main rule in the EC directive. may happen that company representatives act behalf of on a company within the limits of their legal competency, but in violation of instructions in the statutes or decisions of higher corporate body. a For example, the president of a real estate company sells one of its properties even though the statutes, decision by shareholders‘ a a

meeting or a decision by the board of directors specifies that he may

not take such action. According to the First Council Directive, limitations on the right of corporate bodies to represent the company attributable to the statutes or to decisions by another corporate body may never be cited against a third party. The Committee recommends that the existing regulations on overstepping of authority be stricken from the Swedish Companies Act, since they violate this.EC directive.

Distribution of earnings

According to the Second Council Directive, distribution of earnings to shareholders may occur only under certain conditions. If occurs in violation of these conditions, shareholders who have received such a distribution must repay this amount to the This only company. applies, however, the company able to demonstrate that shareholders knew of the irregularity of the distribution could not, or in view of the circumstances, have been unaware of it. The good faith requirements in this EC directive are more favorable to shareholders than those in effect today under the Swedish

Summary 27 SOU 199283

Companies Act. The good faith regulations in this Act imply that shareholders liable for repayment the company can demonstrate are that the recipient did not have reasonable cause to assume that was legal distribution of profits. The Committee recommends that these a regulations be amended to conform with the directive.

Mergers

The Third Council Directive deals with mergers between corporations. Under the Committees recommendations, need only apply to Swedish public corporations. But given the possibility of between public and private corporations, the Committee mergers applying the regulations to all corporations. To proposes same merger prevent circumvention of rules requiring qualified majority vote to a public corporation into private corporation, however, the turn a a Committee recommends explicit ban on mergers in which the an acquiring private corporation and one or more of the company a companies being acquired public. Like the Swedish Companies Act, the Third Council Directive regulates by acquisition, merger by formation of a new merger and the absorption of wholly owned subsidiary. Its company a regulations detailed than in the Swedish law, however, and are more the Committee has found impossible to fulfill all its requirements by merely amending the existing text of the Swedish law. The Committee therefore proposing completely new set of regulations. a Among the substantive changes brought about by these new regulations, the following deserve mention. According to the Swedish Companies Act, in cases of merger by acquisition, the consideration paid for the company being acquired

assigning company wholly partially consist, for example, of

may or debt instruments issued by the acquiring The EC directive company. specifies that payment only take the form of shares in the may acquiring cash. The Committee has formulated the new company or regulations accordingly and that the cash portion should not proposes exceed 50 percent of the value of the shares paid as consideration par for the merger. Holders of convertible debentures, debt instruments with attached

subscription warrants for shares, convertible participatory notes new other securities with special rights in assigning companies, risk or losing these rights when the company dissolved. The EC directive stipulates that the holders of securities other than shares to which

special rights attached should enjoy at least the same rights in the are acquiring they had in the company being acquired. The company as Committee recommends that regulations to this effect be incorporated

28 Summary SOU l99283

into the Swedish Companies Act.

The EC merger directive that the boards of directors assumes of the merging companies jointly establish draft of terms merger that will serve as the basis for decision by meetings of the shareholders a of all the affected companies. This merger plan expected to contain much more information than required in Sweden today as background material for vote by shareholders‘ meeting a a on a proposed merger. Among other things, valuation should matters be explained in greater detail. The Committee has formulated its

proposal in conformity with this. Under existing Swedish law, by a merger means of acquisition requires only the approval of shareholders‘ meeting in the assigning a company. For the acquiring the considered company, merger not to involve more than the purchase of The EC directive a company. assumes, however, that the shareholders in the acquiring company may have reason to oppose the The directive accordingly merger. specifies that a minority representing certain of shares a percentage which may not be fixed at than five of all shares in more percent the company entitled to call for the - a vote on merger at a shareholders‘ meeting of the acquiring well. company as The Committee recommends that minority representing five a percent of the shares in the acquiring company be entitled to meeting summon a of shareholders the to cast votes on merger. As the case today, the shareholders‘ meeting will thus have to approve or reject a merger plan. A valid decision to approve a merger requires the support of shareholders with two thirds of the

votes cast and two thirds of all shares represented at the meeting. This a change compared with existing Swedish law, which has a simple majority its main principle. The Committee also as proposes introducing higher majority requirement the an even merger implies any change in the relationship between the rights attached existing to shares in the being acquired. This higher company majority requirement analogous to the Committees proposal in the case of a vote to reduce the share capital. The Third Council Directive stipulates that certain legal

consequences of the merger should into effect simultaneously. The

go company being acquired should be dissolved at the time its same as assets and liabilities transferred to the acquiring and are company shareholders in the being acquired company are paid for their shares. In the Swedish Companies Act, these legal in consequences occur stages, with the assets and liabilities of the assigning first company being transferred to the acquiring and for the company payment merger then being made to the assigning The board of company. directors of the assigning then distributes this company payment among the shareholders. Only when this has occurred and of a report

SOU 199283 Summary 29

the distribution has been presented at shareholders meeting of the a assigning company the latter dissolved. The Committee recommends a new system along the lines required by the EC directive. Under these regulations, the merging companies new themselves may decide the date which the assets and liabilities of on the company being acquired will be transferred the acquiring to company. Today this depends on the date when the merger registered. By far the most form of in Sweden the common merger absorption of a wholly owned subsidiary by its Such parent company. a merger frequently preceded by compulsory redemption of minority shares in the subsidiary. When the parent company owns all the shares in the subsidiary, the boards of the two companies sign can an agreement at any time for the subsidiary to be absorbed by the parent company. The subsidiary immediately dissolved when this merger agreement registered. The Third Council Directive that shareholders‘ meetings assumes in both the parent and the subsidiary should company approve a merger of this type. However, approval of the by their boards merger of directors regarded sufficient under certain circumstances. If as a minority holding a certain percentage of shares which be - may not fixed at more than five percent of all shares in the asks company — that the merger be subject to vote at meeting of shareholders in a a the parent company, its request must be granted. The Committee has formulated its proposal accordingly, that minority holding five so a percent of the shares the acquiring will have this right. company In its final report, the Committee intends to include further discussion of regulations concerning compulsory redemption of minority shares in subsidiaries.

Registration

The First Council Directive contains rules public disclosure of on certain corporate documents. These regulations strict toward are more the companies than the Swedish Companies Act and correspondingly more friendly toward parties that sign agreements with the companies. In keeping with this directive, the Committee recommends, among other things, the adoption of explicit regulation stating that before an an announcement has been made in the Swedish Official Gazette, a Corporation may not invoke circumstance which has been, should a or have been, recorded in the Register of Companies. Only the corporation able to demonstrate that the other party to an agreement was actually aware of the unannounced circumstance will the corporation be cleared. This might apply, for example, to an

30 Summary SOU 199283

signed by the former president of Corporation before the agreement a official announcement of change of president. a

Effective dates and transitional regulations

The proposed amendments to the Swedish Companies Act must go into effect later than the end of the period permitted by the EEA no for adapting Swedish legislation to EC regulations. With regard treaty most of the amendments recommended here, Sweden has been to granted period of two years from the date the EEA agreement a grace into effect. The Committee accordingly recommends that these goes amendments should into effect January 1995. go on

sou 199283 31

Författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen 19751385

utfärdad den 1992.

Härigenom föreskrivs i fråga aktiebolagslagen 1975 1385 om dels att nuvarande 1 kap. 2 § skall betecknas l kap. 6 dels att nuvarande 7 kap. 1-3 §§ skall betecknas 7 kap. 2-4 §§, dels att nuvarande 14 kap. 9-13 §§ skall betecknas 14 kap. 27- 31 §§, dels att de nya 7 kap. 2 § och 4 § skall ha följande lydelse, dels att 1 kap. 1 2 kap. 3 och 9 §§, 3 kap. 1 och 13 §§, 4 kap. 12, 14, 15 och 18 §§, 5 kap. 9 och 16 §§, 6 kap. 6och 8 §§, 8 kap. 10 och 14 §§, 9 kap. 13 och 17 §§, 11 kap. 9 12 kap. 7 och 8 §§, 14 kap. l-8 §§, 16 kap. l 18 kap. 3 § samt 19 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt kapitel, 17 kap., följande av lydelse, dels att i lagen skall införas bestämmelser, 1 kap. 2-5 §§, 2 nya kap. 9 a 6 kap. 2 a 7 kap. l 14 kap. 9-26 §§, 18 kap. 3 § a samt närmast före 14 kap. 20, 26 27 §§ rubriker

och nya av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 I aktiebolag svarar delägarna personligen för bolagets förpliktelser. Utan hinder av första stycket svarar delägare i aktiebolag, som bedriver advokatverksamhet, solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot klienter bolaget ådrager sig medan han är som delägare.

1 Senastelydelse 1977944. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

32 Fötfattningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Aktiebolag är privat aktiebolag eller publikt aktiebolag. Denna lag gäller samtliga aktiebolag, om inte annat föreskrives.

3§ Aktiebolag skall ha ett aktiekapital, som uppgår till minst etthundratusen kronor i privat aktiebolag och minst en miljon kronor i publik aktiebolag. Är aktiekapitalet fördelat på

flera aktier, skall dessa lyda på

lika belopp.

4§ Privat aktiebolag eller aktieägare i sådant bolag får inte söka sprida aktier eller teckningsrâtter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis genom att offentliggöra eller på annat sätt rikta en inbjudan till en vidare krets att teckna eller förvärva sådana värdepapper. Teckning eller avtal om förvärv på grund av en inbjudan som strider mot detta förbud, är ogiltigt.

5§ Endast fondpapper, som utgivits av publikt aktiebolag, får bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats eller genom värdepappersinstitut. Bedrivs sådan handel med fondpapper, som utgivits av privat aktiebolag, är avtal som därvid träffas om köp eller försäljning av bolagets fondpapper ogiltigt.

SOU 199283 Författningsförslag 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2kap. 2§ Stiftarna anger villkoren för Stiñama villkoren för anger bolagsbildningen. Därvid iakt- bolagsbildningen. Därvid iakttages att betalningen för aktie tages att betalningen för aktie får understiga det belopp på får understiga det belopp på vilket aktien skall lyda nomi- vilket aktien skall lyda nominella beloppet. Skall aktie kunna nella beloppet. Skall aktie kunna tecknas med rätt eller plikt att tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egen- mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt dom än eller med rätt pengar eller plikt för bolaget att över- eller plikt för bolaget överatt taga egendom mot annat veder- taga egendom vedermot annat lag än aktier apport, får värdet lag än aktier apport, får värdet på apportegendomen sättas på apportegendomen sättas högre än det verkliga värdet för högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom bolaget. Endast sådan egendom som är eller kan antagas bli-till är eller kan antagas bli till som nytta för bolagets verksamhet nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom. kan utgöra apportegendom. Apportegendom får inte utgöras av åtagande att ufiira arbete eller att tillhandahålla tjänst. Tecknas aktie med villkor strider mot första stycket, skall det som nominella beloppet ändå betalas.

3 § Stiftarna skall upprätta och underteckna dagtecknad stiftelseen urkund som skall innehålla förslag till bolagsordning och uppgift om det belopp som skall betalas för varje aktie, 2. tiden för aktiemas betalning, sättet och tiden för kallelse till konstituerande stämma, om enligt 7 § kallelse skall ske. Bestämmelse om apport eller Bestämmelse apport eller om att aktie eljest skall kunna teck- att aktie eljest skall kunna tecknas med villkor eller att bolaget nas med villkor eller att bolaget skall ersätta annan kostnad för skall ersätta kostnad för bolagets bolagets bildande än allmänna bildande eller att någon eljest avgifter och sedvanliga arvoden skall bolaget erhålla särskild av för upprättande av stzfielsehand- rättighet eller förmån skall anges lingar och liknande arbete eller i stiftelseurkunden. att någon eljest av bolaget skall

34 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

erhålla särskild rättighet eller förmån skall anges i stiftelseurkunden. Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värde på apportegendom och av bestämmelse enligt andra stycket i övrigt. Särskilt skall anges och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen, namn 2. det värde till vilket apportegendom beräknas komma att tagas upp i balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för egendomen, 3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som angivits i bestämmelsen. Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i andra stycket, skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller avskriñ därav eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålles tillgängligt för aktietecknama. Muntligt avtal skall i sin helhet upptagas i stiftelseurkunden. Tillskjutes eller övertages rörelse, skall vad sagts skriftligt avtal gälla även beträffande balans och nu om resultaträkningar för rörelsen under de senaste två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges om rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar upprättats för rörelsen, skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning om rörelsens resultat under nämnda räkenskapsår. Om andra-fjärde styckena iakttagits beträffande viss bestämmelse, är den utan verkan mot bolaget.

9 § Bolaget skall anmälas för registrering senast sex månader efter stiftelseurkundens undertecknande. Hinder mot registrering föreligger, om det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och övertagits av annan bolagets aktiekapital motsvarar det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet, 2. det belopp som skall betalas i pengar för de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är inbetalat på räkning hos svenskt bankinstitut, 3. all apportegendom år tillförd bolaget, 4. yttranden företes från bank- 4. yttranden företes från bankinstitut att 2 har följts och institut om att 2 har följts och om från auktoriserad eller godkänd från auktoriserad eller godkänd revisor att 3 har iakttagits. revisor om att 3 har iakttagits. om

SOU 199283 Författningsförslag 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Av revisorns yttrande skall fram- Av revisorns yttrande skall framgå att apportegendomen i stiftel- att apportegendomen i stiftelseurkunden åsatts högre värde seurkunden åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan och att egendomen år eller kan antagas bli till nytta för bolagets antagas bli till nytta för bolagets verksamhet. verksamhet. I yttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter vid värderingen skall anmärkas. Genom registreringen fastställes bolagets aktiekapital till belopp som anges i andra stycket Aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och övertagits av annan blir därvid ogiltiga. Om anmälan för bolagets registrering sker inom den i första stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit anmälan eller vägrat registrering av bolaget, är frågan om bolagets bildande förfallen. styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för återbetalningen av de belopp som inbetalats på tecknade aktier jämte uppkommen avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärd enligt 13 § första stycket tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.

9 a § Om bolaget inom två år från registreringen träfar avtal med stifiare eller alaieägare, skall styrelsen underställa bolagsstämman avtalet för godkännande, om avtalet innebär att bolaget förvärvar egendom mot ett vederlag som motsvarar minst en tiondel av aktiekapitalet. Det gäller dock inte om förvärvet sker på svensk eller utländsk börs eller som ett led i bolagets löpande afidrsverksanzhet. I fidga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande gäller 4 kap. 4 § i tillämpliga delar. Vad som där sägs om

36 F ärfattningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydeLse

förslag till emissionsbeslut skall gälla avtalet. Styrelsen skall avge en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på egendomen och av avtalet i övrigt. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § tredje och fidrde styckena äger motsvarande tillämpning pá redogörelsen. Över redogörelsen skall auktoriserad eller godkänd revisor avge yttrande. Yttrandet skall innehålla de uppgifter som avses i 2 kap. 9 § andra stycket Om bolagsstämman inte godkänner avtalet inom sex månader från avtalsdagen, är avtalet utan verkan mot bolaget. Har andrafjärde styckena inte iakttagits betrafiande viss bestämmelse i avtalet, är den utan verkan mot bolaget. Första-femte styckena äger motsvarande tillämpning om aktiebolag, som blivit publik enligt 17 kap. 2 inom två år från registreringen därav träffar avtal som avses i första stycket.

3kap. 1§ Alla aktier har lika rätt i bolaget, annat följer denna om av paragraf. I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller kunna utges. Sådan bestämmelse skall ange olikheterna mellan aktieslagen, 2. antalet aktier av varje slag, 3. om aktierna skall medföra aktierna inte skall medom lika rått till andel i bolagets föra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst, den före- tillgångar eller vinst eller om

SOU 199283 Författninggörslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

trädesrätt som tillkommer aktie- aktierna skall ha olika röstvärde, ägarna vid Ökning av aktiekapita- den företrädesrätt tillkomsom let enligt 4 kap. Föreskrift aktieägarna vid ökning om mer av olika företrädesrätt får meddelas aktiekapitalet enligt 4 kap. Föreendast om aktierna skall med- skrift olika företrädesrätt om får föra lika rätt till andel i bolagets meddelas endast om skillnaderna tillgångar eller vinst. mellan aktierna skall vara av nu angivet slag. Beträjfande kontantemission skall i föreskrift i som avses andra stycket 3 iakttas att gammal aktie skall ge företrädesrätt till ny aktie slag, av samma att aktie som inte tecknas de i av första hand berättigade aktieägarna skall erbjudas samtliga aktieägare inte hela samt att, om antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ut, aktierna skall jörges delas mellan tecknarna i förhållande till tecknat antal och, i den mån det inte kan ske, genom lottning. Betrafiandefondemission skall, om skillnaden mellan aktierna bara gäller röstvärdet, i föreskrifi som avses i andra stycket 3 bestämmas att aktier nya av ettvart slag skall emitteras i förhållande till det antal alaier

av samma slag som finns sedan

tidigare, varvid de gamla aktierna skall ge företrädesrätt till nya aktier av samma slag i förhållande till sin andel av aktiekapitalet. Avser olikheten mellan aktieslagen akties röstvärde, gäller ingen att aktie får ha ett röstvärde överstiger tio gånger röstvärdet för som annan aktie. I bolagsordningen kan bestämmas aktie visst slag att av skall i närmare angiven ordning kunna omvandlas till aktie slag. av annat Omvandling skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.

38 F0rfattning.y‘brslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 Aktiebok hålles tillgänglig hos Aktiebok hålles tillgänglig hos bolaget för Föres aktie- bolaget för envar. Föres aktieenvar. boken med maskin för auto- boken med maskin för automatisk databehandling eller på matisk databehandling eller på liknande sätt, skall i stället annat liknande sätt, skall i stället annat utskrift aktieboken på begäran utskrift av aktieboken på begäran av tillhandahållas hos bolaget och, i tillhandahållas hos bolaget och, i fråga avstämningsbolag, även fråga om avståmningsbolag, även om hos värdepapperscentralen. Ut- hos värdepapperscentralen. Utskriften får äldre än sex skriften får vara äldre än sex vara månader. Envar har rätt att mot månader. Envar har rätt att mot ersättning för kostnaderna få ersättning för kostnaderna få sådan utskrift aktieboken eller sådan utskrift av aktieboken eller av del den. När det gäller av- del av den. När det gäller avav stämningsbolag får dock utskrift stämningsbolag, som har mer an enligt detta stycke innehålla akziedgare, får dock utskrift en uppgifter aktieägare har enligt detta stycke innehålla om som högst femhundra aktier i bolaget. uppgifter om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget. Aktiebok eller, aktieboken föres med maskin för automatisk om databehandling eller på annat liknande sätt, utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena tio dagar före bolagsstämma, skall hållas tillgänglig fir aktieägarna vid stämman. I utskrift upptages aktieägarna och de förvaltare som avses i 10 § andra stycket i alfabetisk ordning.

4 kap. 2 Vid nyemission där de aktier skall betalas med pengar kontantnya

emission och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de

aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger, om nya annat föreskrivits i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra stycket 3 eller, vid kontantemission, antingen bestämmes i emissionsbeslutet eller följer villkor enligt 5 kap. 4 § första stycket 8 meddelats av som vid emission av skuldebrev. Beslut av bolagsstämman att

avvika aktieägarnasföretrâ-

2 Senastelydelse 1989831.

Senaste lydelse 1977 1092.

SOU 199283 Férfattningsfiirslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

desrdtt är giltigt endast om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

4§‘

Förslag till beslut om ny- Förslag till beslut om nyemission skall hållas tillgängligt emission skall hållas tillgängligt för aktieägama under minst en för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det vilken beslutet skall fattas. Det skall genast sändas till aktie- skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger ägare, som begär det och uppger sin postadress. Förslaget skall sin postadress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad läggas fram på stämman. Vad som nu sagts om förslag till som nu sagts om förslag till beslut skall gälla sådan redogö- beslut skall gälla sådan redogörelse av styrelsen och sådant relse av styrelsen och sådant yttrande av revisorerna som yttrande av revisorerna som avses i 6 Innebär förslaget avses i 6 Innebär förslaget avvikelse från aktieägamas före- avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall skålen till av- trädesrätt, skall skälen till avvikelsen anges i förslaget eller i vikelsen samt grunden för emishandling som fogats vid försla- sionskursen anges i förslaget get. Om årsredovisningen skall eller i handling som fogats vid behandlas på stämman, skall förslaget. Om årsredovisningen även följande handlingar enligt skall behandlas på stämman, vad nyss sagts hållas tillgängliga skall även följande handlingar och läggas fram på stämman enligt vad nyss sagts hållas tillgängliga och läggas fram på stämman avskrift av den senaste årsredov isningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser, en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande, ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen. Kallelse till bolagsstämman skall innehålla uppgift den företräom

4 Senaste lydelse 1987465.

40 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

desrätt att teckna aktier som enligt förslaget tillkommer aktieägarna eller annan eller vem som annars får teckna aktier. Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.

12 Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader från beslutet, om det förfallit enligt 10 Hinder mot registrering föreligger, om full betalning enligt registret erlagts för alla de i det förut registrerade aktiekapitalet ingående aktierna, 2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya aktier efter avdrag för aktier som förklarats förverkade och övertagits av annan ökningen av aktiekapitalet uppgår till belopp som avses i 10 hälften av det belopp som betalas med pengar för de i den registrerade kapitalökningen ingående aktierna har inbetalats, 4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget, 5. yttrande företes från auktori- 5. yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor av serad eller godkänd revisor av vilket framgår att 3 och 4 iakt- vilket framgår att 3 och 4 iakttagits, att apportegendomen icke tagits, att apportegendomen icke åsatts högre värde än det verk- åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att liga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan antagas egendomen är eller kan antagas bli till nytta för bolagets verk- bli. till nytta för bolagets verksamhet; yttrandet från revisor om samhet; yttrandet från revisor om att 3 har iakttagits får i avstäm- att 3 har iakttagits får i avstämningsbolag ersättas av en försäk- ningsbolag ersättas försäkav en ran från värdepapperscentralen från värdepapperscentralen ran om att så har skett. om att så har skett. I yttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter vid värderingen skall anmârkas.

5 Senastelydelse 1989831.

SOU 199283 Författningsförslag 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid kontantemission i bolag bundna kapital före emisvars egna sionen understiger en miljon kronor skall, i stället för vad som föreskrives i första stycket 3 och hela det belopp, skall betalas som för aktierna, erläggas genom insättning på bankräkning bolaget som öppnat hos svenskt bankinstitut och intyg från bankinstitutet att om beloppet betalats företes i registreringsärendet. Genom registreringen fastställes ökningen aktiekapitalet till av belopp som anges i första stycket 2. Om anmälan för registrering av beslutet icke gjorts inom den i första stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, gäller vad i 10 § sägs. Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Aktier som förklarats förverkade och övertagits blir därmed ogiltiga. De av annan nya aktierna medför rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet får dock innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket aktierna skolat till fullo inbetalats.

14 Styrelsen kan besluta om nyemission och avvikelse från aktieom ägares företrädesrätt enligt 2 § under förutsättning av bolagsstämmans godkännande. Bestämmelserna i 5-13 §§ gäller därvid i tillämpliga delar, varvid dock skall iakttagas vad som föreskrives nedan i tredje stycket. I fråga om styrelsens begäran I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande om bolagsstämmans godkännande äger 4 § motsvarande tillämp- äger 4 § motsvarande tillämpning. Vad som där sågs om ning. Vad där sägs som om förslag till emissionsbeslut skall förslag till emissionsbeslut skall gälla styrelsens beslut. gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämman att godkänna avvikelse från aktieägares företrädesrätt enligt 2 § är giltigt endast om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Införing av de nya aktierna i aktieboken och anmälan för registrering enligt 12 § skall ske innan stämman har godkänt emissionsbe-

6 Senaste lydelse 1987465.

42 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutet. Har sådan anmälan skett inom ett år från styrelsens beslut om emission, är emissionsbeslutet förfallet. Vad som har betalats på tecknade aktier skall i sådant fall genast återbetalas.

15 Bolagsstämman kan bemyndiga Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om styrelsen att fatta beslut om nyemission i den män emissionen nyemission i den mån emissionen kan ske utan ändring i bolags- kan ske utan ändring av bolagsordningen och att därvid avvika ordningen och att därvid avvika från aktieägarnas företrädesrätt från aktieägarnas företrädesrätt enligt 2 enligt 2 Bemyndigande att avvika från aktieägares företrädesrätt enligt 2 § är giltigt endast om det biträtts av aktieägare med tvd tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med bestämmelse som avses i 6 § eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta anges särskilt i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut om nyemission skall fattas. Bestämmelserna i 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyndigande. Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för registrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen fatta beslut om emission. Bestämmelserna i 5-13 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar om emission med stöd av bemyndigande.

18§ När aktiebolag,s0m enligt 10 När ett publik aktiebolag eller kap 3 § andra eller fjärde stycket aktieägare i sådant bolag offentär skyldigt att ha auktoriserad liggör eller på annat sätt till en revisor, eller aktieägare i sådant vidare krets riktar inbjudan att bolag offentliggör eller på annat förvärva aktier eller teckningssätt till en vidare krets riktar rätter i bolaget, skall styrelsen inbjudan att förvärva aktier eller upprätta en särskild redogörelse teckningsrätter i bolaget, skall för bolagets förhållanden

7 Senastelydelse 1987465.

SOU 199283 Fötfattningsförslag 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

styrelsen upprätta en särskild emissionsprospekt enligt 19redogörelse för bolagets förhål- 26 §§, om summan av de belopp landen emissionsprospekt enligt som till följd av inbjudan kan 19- 26 §§, av de komma att erläggas uppgår till om summan belopp till följd av inbjudan minst trehundratusen kronor. som kan komma att erläggas uppgår till minst en miljon kronor.

5 kap. 2 § Vid emission skuldebrev mot vederlag i pengar har aktieägarna av företrädesrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev såsom om emissionen gällde de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas på grund av optionsrätt. Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

8 Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans godkännande. Bestämmelserna i 4-6 §§ och 7 § första stycket äger motsvarande tillämpning. I fråga styrelsens begäran I fråga om styrelsens begäran om ombolagsstämmans godkännande om bolagsstämmans godkännande äger 4 kap. 4 § motsvarande äger 4 kap. 4 § motsvarande tillämpning. Vad där sägs tillämpning. Vad där sägs om om förslag till emissionsbeslut skall förslag till emissionsbeslut skall gälla styrelsens beslut. gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämman att godkänna avvikelse från aktieägares företrädesrätt enligt 2 § är giltigt endast om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Senastelydelse 1987465.

44 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydeLse

Anmälan för registrering enligt 7 § tredje stycket skall göras när emissionsbeslutet godkänts stämman och teckningen skuldeav av breven avslutats. Har anmälan för registrering skett inom ett år från styrelsens beslut emission, är beslutet förfallet. om

9§°

Bolagsstämman kan bemyndiga Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om styrelsen att fatta beslut om emission och att därvid avvika emission och att därvid avvika från bestämmelserna i 2 § om från bestämmelserna i 2 § om aktieägares företrädesrätt. aktieägares företrädesrätt. Bemyndigande att avvika från bestdmmeLserna i 2 § om aktieägares företrädesrätt är giltigt endast om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar såav väl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott egendom än av annan pengar eller eljest med villkor eller skall avvikelse från aktieägares företrädesrätt kunna göras, skall detta särskilt i bolagsstämmans anges beslut. Beslutet skall innehålla bestämmelse den tid, längst intill om nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas. Bestämmelserna i 4 kap. 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyndigande. Bolagsstämmans beslut skall genast anmälas får registrering. Innan registrering har skett kan styrelsen fatta beslut emission. om Bestämmelserna i 4-7 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om styrelsens beslut om emission.

l6§ Bestämmelserna i 4 kap. 19- Bestämmelserna i 4 kap. 19- 26 §§ om emissionsprospekt äger 26 §§ om emissionsprospekt äger motsvarande tillämpning när motsvarande tillämpning när ett aktiebolag, som enligt 10 kap. publik aktiebolag eller aktieägare 3 § andra eller fjärde stycket är i sådant bolag offentliggör eller skyldigt att ha auktoriserad revi- på annat sätt till vidare krets en sor, eller aktieägare i sådant riktar inbjudan att förvärva av bolag offentliggör eller på annat bolaget utgivna skuldebrev eller sätt till en vidare krets riktar optionsbevis i detta som avses

9 Senastelydelse 1987465.

SOU 199283 F c‘7‘rfattmng.vbrslag 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inbjudan att förvärva bolaget kapitel. Skyldighet upprätta av att utgivna skuldebrev eller options- emissionsprospekt föreligger bevis som avses i detta kapitel. dock endast om summan av de Skyldighet att upprätta emissions- belopp till följd inbjudan som av prospekt föreligger dock endast kan komma erläggas uppgår att om summan av de belopp som till minst rrehundratusen kronor. till följd av inbjudan kan komma att erläggas uppgår till minst en miljon kronor.

6 kap. 1§ Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen

avsättning till resenfond avsättning till reservfond

eller omedelbar täckning för- enligt 6 kap. 8 § eller 7 kap. 2 § av lust enligt fastställd balansräk- eller till omedelbar täckning av ning, om förlusten kan täckas förlust enligt fastställd balansräkav fritt eget kapital, ning, förlusten kan täckas om av fritt eget kapital, 2. återbetalning till aktieägarna, eller avsättning till fond att användas enligt beslut bolagsstämman. av Nedsättning för ändamål i första stycket 2 och 3 får som anges avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, denna fastställes vid om stämman, och annars på grundval de handlingar i 4 av som anges kap. 4 § första stycket 1-3. Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom inlösen eller sammanläggning aktier, av 2. indragning av aktier utan återbetalning, eller minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal-

ning. Om nedsättning aktiekapitalet på grund bristande betalning av av finns bestämmelser i 4 kap. 13 § andra stycket.

2 § i Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas bolagsstämman, av om annat följer av 8 Nedsättningsbeslutet får fattas förrän bolaget blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas. Nedsättning för ändamål i 1 § första stycket 2 eller 3 som anges får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

46 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 4 § Bestämmelserna i 4 kap. 4 § förslag till bolagsstämmans om förslag till bolagsståmmas om beslut och andra handlingar beslut och andra handlingar gäller i tillämpliga delar. gäller i tillämpliga delar. Kalleltill bolagsstämman skall sen alltid ange nedsättningsförslagets huvudsakliga innehåll.

2 a § Bolagsstämmans beslut om nedsättning är giltigt om det biträtts aktieägare med två av tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Innebär nedsättningen att såvitt angår redan utgivna aktier rättsförhållandet mellan dessa rubbas, är beslutet giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna. Om nedsättningen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande nio tiondelar alla sålunda berörda av aktier godkänner denna, eller endast försämrar helt aktieslags rätt och ägare till hälften alla aktier av detta slag och av nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner nedsättningen, räcker det för giltigt beslut att det biträtts aktieägare med två av tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna.

SOU 199283 F0‘rfattningsforslag 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §10

Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas enligt 1 § första stycket 2 eller får nedsättningsbeslutet verkställas utan rättens tillstånd, såvida icke samtidigt bolaget nyemission genom tillförs ett belopp som minst motsvarar nedsättningsbeloppet. Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det nedsättningsbeslutet registrerats. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att nedsättningsbeslutet registrerats och förteckning över bolagets kända borgenärer med angivande av postadress. Rätten skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända som okända, med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han annars anses ha medgivit ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i länet och alla kända borgenärer skall underrättas särskilt genom rättens försorg. Bestrides ansökningen eller får de borgenärer bestrider den som full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall tillstånd meddelas. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns bestämmelser i 23 § andra stycket lagen 1967531 om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Är borgenär tillika gäldenär i A vser borgenärs anspråk sådan

samma rättsförhållande, skall han fordran på lön eller annan ersätt-

upptagas i förteckningen över ning som har förmánsrätt enligt bolagets kända borgenärer. Han 12 § förmånsrättslagen 1970

skall kallas av rätten och har 979 eller fordran på pension

heller rätt till betalning eller som har förmånsrätt enligt 12 säkerhet enligt fjärde stycket. eller 13 § samma lag, skall han inte tas upp i förteckningen över bolagets kända borgenärer. Han skall inte kallas av rätten och har inte heller rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket.

8 § I aktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring bolagsordningen av bestämmas till ett lägre eller högre belopp, kan i bolagsordningen intagas förbehåll att aktiekapitalet kan nedsättas inlösen genom av aktier, dock under minimikapitalet. Förbehållet skall ordange ningen för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning.

10Senastelydelse 1988393.

48 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om förbehållet införes genom ändring av bolagsordningen, får det endast avse aktier som kan tecknas eller utges efter det att ändringen registrerats. Har fondemission ägt rum efter registreringen, får inlösen av fondaktie ske först när tre år förflutit från registreringen av emissionen. Nedsättning får ske så att full täckning finnes för det bundna egna kapitalet. Beräkning därav skall ske på grundval av fastställd balansräkning för nästföregående ákenskapsår. Bestämmelserna i 6 § äger motsvarande tillämpning. Det gäller dock inte, om nedsättningen genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp som

inte överstiger det fria egna

kapitalet beräknat på grundval av fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår och ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet avsätts till reservfonden. När enligt förbehållet blivit Når enligt förbehållet blivit bestämt att vissa aktier skall bestämt att vissa aktier skall inlösas, skall genast anmälas för inlösas, skall bolaget genast anregistrering att aktiekapitalet ned- mäla för registrering att aktiesättes med dessa aktiers sam- kapitalet nedsättes med dessa manlagda nominella belopp. När aktiers sammanlagda nominella registrering skett år aktiekapitalet belopp. När registrering skett är nedsatt. aktiekapitalet nedsatt, om annat följer av 7

7kap. 1 § Aktiebolag får inte teckna egen aktie. Har aktiebolag tecknat egen aktie i strid mot första stycket,

skall stiftarna eller vid nyemis-

sion styrelsen och verkställande direktören anses ha tecknat aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen. Det gäller dock inte stif-

SOU 199283 Författningsjförslag 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tare, styrelseledamot eller verkställande direktör som visar att han inte kände till eller bort känna till aktieteckningen. Har aktier i ett bolag tecknats av någon i för eget namn men bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning. Bestämmelserna i första-tredje styckena äger motsvarande tillämpning, om dotterföretag tecknar aktier i moderbolaget.

2 § Aktiebolag får förvärva eller såsom pant mottaga aktie. egen Dotterföretag får heller förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltigt. Första stycket utgör hinder Första stycket utgör hinder för aktiebolag eller dotterföretag för aktiebolag eller dotterföretag att vid Övertagande av afñrs- att vid Övertagande affärsav rörelse förvärva däri ingående rörelse förvärva däri ingående aktie, att inlösa aktie enligt 13 aktie, att inlösa aktie enligt 13 kap. 3 § eller att på auktion kap. 3 § eller att på auktion inropa för företagets fordran inropa för företagets fordran utmätt aktie. Förvärvad aktie utmätt aktie. Förvärvad aktie skall, om den indragits skall, den indragits genom om genom nedsättning av aktiekapitalet, av- nedsättning aktiekapitalet, av avyttras så snart det kan ske utan yttras så snart det kan ske utan

förlust. Aktie, somförvärvats vid förlust, dock år efter

senast tre Övertagande av afldrsrérelse, förvärvet. skall dock avyttras senast två år Har aktiebolag blivit moder-

efter förvärvet, såvida icke rege- bolag och innehar dotterföretaget

ringen eller myndighet som rege- aktier i moderbolaget, skall dessa ringen bestämmer företaget aktier avyttras enligt vad i ger som tillstånd att behålla aktien under andra stycket sägs. längre tid. Aktie, inte inom som avyttrats Har aktiebolag blivit moder- den i andra stycket angivna bolag och innehar dotterföretaget tiden, är ogiltig. Bolaget skall aktier i moderbolaget, skall dessa nedsätta aktiekapitalet med aktier avyttras enligt vad i aktiens nominella belopp. Försom andra stycket sågs beträjfande slag till beslut nedsättning om

50 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

aktier förvärvats vid över- skall läggas fram på den första

som tagande av afldrsrdrelse. bolagsstämma som hålls sedan ogiltighetinträtt. Nedsdttningsbeloppet skall överföras till reservfonden.

4§ Bestämmelserna i 4 kap. 19- Bestämmelserna i 4 kap. 19- 26 §§ emissionsprospekt äger 26 §§ om emissionsprospekt äger om motsvarande tillämpning när motsvarande tillämpning när ett aktiebolag, enligt 10 kap. publik aktiebolag eller aktieägare som 3 § andra eller fidrde stycket är i sådant bolag offentliggör eller skyldigt ha auktoriserad revi- på annat sätt till en vidare krets att eller aktieägare i sådant riktar inbjudan att förvärva av sor, bolag offentliggör eller på annat bolaget utgivna vinstandelsbevis. sätt till vidare krets riktar Skyldighet att upprätta emissionsen inbjudan att förvärva bolaget prospekt föreligger dock endast av utgivna vinstandelsbevis. Skyl- om summan av de belopp som dighet att upprätta emissions- till följd av inbjudan kan komma prospekt föreligger dock endast att erläggas uppgår till minst om summan av de belopp som trehundratusen kronor. till följd av inbjudan kan komma att erläggas uppgår till minst en miljon kronor.

8 kap. 10 § Ledamot styrelsen eller verkställande direktör får handlägga av fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. heller får han handlägga fråga avtal mellan bolaget och tredje man, om han i om frågan har ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Med avtal jämställes rättegång eller annan talan. Har ett bolag endast en aktieägare, skall avtal mellan honom och bolaget, som inte avser löpande afidrstransakzioner på sedvanliga villkor, antecknas i eller fogas till styrelsens protokoll.

SOU 199283 Författningsförslag 51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Har ställföreträdare, som före- Har ställföreträdare som avses tagit rättshandling för bolaget, i 11 eller 12 § företagit rättsöverskridit sin befogenhet, är handling för bolaget, gäller rättshandlingen gällande mot rättshandlingen mot bolaget, om bolaget, den mot vilken rätts- inte ställföreträdaren handlat i om handlingen företags insåg eller strid med bestämmelserna i denbort inse att befogenheten över- na lag om bolagsorganens komskreds. Detsamma gäller om petens. verkställande direktör vid före- Har verkställande direktör, som tagande rättshandling över- företagit rättshandling för bolaav skrider den honom enligt 6 § get, överskridit sin kompetens tillkommande behörigheten att enligt 12 gäller inte rättshandvidtaga åtgärd på bolagets väg- lingen mot bolaget, om bolaget visar att motparten insåg eller nar. bort inse kompetenséverskriziam det.

9 kap. 13 § Bolagsstämmans beslut utgöres av den mening, som fått mer än hälften de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening av ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres valet genom lottdragning, om annat beslutas av stämman innan valet förrättas. Första stycket gäller ej, om Första stycket gäller ej, om annat följer denna lag eller annat följer av denna lag eller av föreskrives i bolagsordningen. föreskrives i bolagsordningen. Beträffande beslut avses i 14 Beträffande beslut som avses i 4 som eller 15 § kan dock i bolags- kap. 14 och 15 §§, 5 kap. ordningen endast föreskrivas 8 och 9 §§, 6kap. 2 a 9 kap. längre gående villkor än som 14 och 15 §§, 14 kap. 11 §samt där. 17 kap. 1 och 2 §§ kan dock i anges bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges där.

17 § Om bolagsstämmobeslut tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, kan talan mot bolaget om upphävande eller ändring beslutet föras av aktieägare eller av av styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktör. Sådan talan kan

52 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föras även av den som styrelsen obehörigen vägrat att införa såsom aktieägare i aktieboken. Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes icke talan inom tid som nu sagts år rätten till talan förlorad. Talan får väckas än vad i andra stycket sägs när senare beslutet är sådant att det lagligen kan fattas med alla ens aktieägares samtycke, 2. samtycke till beslutet kräves alla eller vissa aktieägare och av sådant samtycke givits, eller 3. kallelse till stämman skett eller de för bolaget gällande bestämmelserna om kallelse väsentligen eftersatts. Vad i andra och tredje styckena sägs om tid för vdckande av

talan galler i fall i

som avses 14 kap. 26 Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller även för de aktieägare som instämt talan. Rätten kan ändra bolagsstämmans beslut endast det kan fastställas vilket innehåll om beslutet rätteligen borde ha hañ. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag skall anmälas för registrering och har det upphävts eller ändrats genom dom vunnit laga kraft eller har som genom beslut under rättegången förordnats att bolagsstämmans beslut får verkställas, skall rätten underrätta registreringsmyndigheten för registrering.

ll kap. 9 §11 I förvaltningsberättelsen skall I förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels upplysning lämnas dels om om sådana för bedömningen bola- sådana för bedömningen bolaav av gets verksamhetsresultat och gets verksamhetsresultat och ställning vikti ga förhållanden, för ställning viktiga förhållanden, för vilka redovisning skall lämnas vilka redovisning skall lämnas i resultaträkning eller balansräk- i resultaträkning eller balansräkning, dels händelser ning, dels händelser om av om av väsentlig betydelse för bolaget, väsentlig betydelse för bolaget, som inträffat under räkenskaps- inträffat under räkenskapssom året eller efter dettas slut. året eller efter dettas slut. Har bolagsstämma under året prövat

Senastelydelse 1989831.

SOU 199283 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avtal som avses i 2 kap. 9 § a skall det anges i förvaltningsberätteLsen med uppgift om bolagsstämmans beslut. I förvaltningsberättelsen skall medelantalet anges under räkenskapsåret anställda personer med angivande tillika medelantalet av för varje arbetsställe med än tjugo anställda. Vidare skall mer anges sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och verkställande direktör, dels till övriga anställda. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelsen och verkställande direktör skall anges särskilt. Har bolaget anställda i flera länder, skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land. Då medelantalet anställda anges skall uppgift även lämnas fördelningen mellan kvinnor och om man. Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller ñrlust. Ett aktiebolag enligt 10 kap. 3 § andra stycket som är skyldigt att ha auktoriserad revisor skall till förvaltningsberättelsen foga en

finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall redovisas bolagets finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

12 kap. 5 § Sker utbetalning till aktieägare Sker utbetalning till aktieägare i strid mot denna lag, skall mot- i strid mot denna lag, skall mottagaren återbära vad han uppburit tagaren återbära vad han uppburit med ränta beräknad enligt 5 § med ränta beräknad enligt 5 § räntelagen 1975635 från det att räntelagen 1975 635 från det att utdelningen uppburits intill dess utdelningen uppburits intill dess ränta skall utgå enligt 6 § ränte- ränta skall utgå enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § lagen till följd 3 eller av 4 § samma lag. Detta gäller dock ej, samma lag. Har utbetalningen

om mottagaren hade skälig skett i form vinstutdelning,

an- av är ledning antaga att utbetalningen dock återbäringsskylmottagaren utgjorde laglig vinstutdelning. dig endast bolaget om visar att han kände till eller måste antagas ha känt till att utbetalningen stred mot denna lag. För brist som uppkommer vid återbäringen är de som medverkat till beslutet om utbetalningen eller verkställande därav eller till upprättande eller fastställande till grund för beslutet liggande av en oriktig balansräkning ansvariga enligt 15 kap. 1-4 §§.

54 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §12

Aktiebolag får lämna penninglån till den äger aktier i eller som styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat är i koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till bolag samma gift med eller är syskon eller släkting i rätt uppden som är nedstigande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkeller ställande direktör, är besvågrad med sådan i rätt upp- eller ned- 2. den som person stigande led eller så att den är gift med den andres syskon, eller ene 3. juridisk över verksamhet person som nämnts ovan person vars har ett bestämmande inflytande. Bestämmelserna i första stycket gäller om gäldenåren är kommun eller landstingskommun, gäldenåren är företag i koncern i vilken det långivande bolaget 2. ingår, gäldenåren driver rörelse och lånet betingas affärsmässiga skäl 3. av uteslutande för gäldenärens rörelse, eller samt är avsett 4. gäldenåren eller honom närstående fysisk eller juridisk person i första stycket 1-3 är aktieägare samt det sammanlagda som avses aktieinnehavet uppgår till procent aktiekapitalet i bolaget och en av heller, bolaget ingår i koncern, till procent av de sammanom en lagda aktiekapitalen i koncembolagen. Första stycket tillämpas dock, gäldenåren eller juridisk över verksamhet han har ett om person vars bestämmande inflytande eller båda tillsammans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, bolaget ingår i koncern, i koncembolagen. om Aktiebolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenåren eller honom närstående fysisk eller juridisk som avses i första person stycket 1-3 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma

koncern. Är gäldenåren anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller annat bolag i koncern inte överstiger ett belopp som samma två gånger gällande basbelopp enligt lagen 1962381 om motsvarar allmän försäkring, 2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget och lånet skall återbetalas inom fem år regelbundna amorteringar samt genom hinder lån inte föreligger vid tillämpning av första och mot en

12 Senaste lydelse 1987 1246.

SOU 199283 Férfattningsfbrslag 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall dock det i första stycket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseledamot inte gälla i fråga om den som är styrelseledamot enligt bestämmelserna i lagen 19871245 om styrelserepresentation för de privatanställda. Lån enligt fjärde stycket får lämnas, om det sammanlagda beloppet av sådana lån därefter

skulle överstiga bolagets fria

egna kapital. Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån äger motsvarande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet. Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har hañ barn gemensamt. Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligt bestämmelserna i denna paragraf räknas inte innehav eller förvärv av andelar i en aktiefond eller i en aktiesparfond eller kapitalsparfond som inte är företagsanknuten.

8 §13

Skattemyndigheten kan på Är bolaget privat alaiebolag, ansökan medge undantag från kan skattemyndigheten på ansö- 7 om det vid förvärv av aktier kan medge undantag från 7 i bolaget eller annat bolag i sam- om det vid förvärv av aktier i ma koncern är påkallat av sar- bolaget är påkallat av särskilda skilda omständigheter eller om omstdndigheter. Sådant undan-

det i annat fall föreligger synner- tag kan vidare medges aktie-

liga skäl. Sådant undantag med- bolag vid förvärv av aktier i ges dock av Finansinspektionen annat bolag i samma koncern

när det gäller aktiebolag som samt även i annat fall om det

står under Finansinspektionens föreligger synnerliga skäl. När tillsyn. det gäller aktiebolag som står under Finansinspektionens tillsyn prövas fråga om undantag av Finansinspektionen. Bolagets kända borgenärer skall höras över ansökningen. Det behöver dock ske, om borgenärernas ställning uppenbarligen icke påverkas av att ansökningen bifalles. Om borgenär begär det, skall hans fordran betalas eller betryggande säkerhet ställas för den innan ansökningen får bifallas.

13Senaste lydelse 1992546.

56 Färfattningsförslag SOU 1992283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap.

1 § Ett aktiebolags samtliga tillgångar och skulder kan Övertas av ett annat aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det

Överlåtande bolaget i form av

aktier i det Övertagande bolaget varvid det Överlåtande bolaget upplöses utan likvidation fusion. Som jitsionsvederlag får också lämnas pengar. Den kontanta ersättningen får dock utgöra högst 50 procent av nominella värdet av de aktier som lämnas som fitsionsvederlag. Fusion kan ske mellan det Övertagande bolaget på ena sidan och ett eller

flera Överlåtande bolag å den

andra absorption, eller

mellan två eller flera Över-

låtande bolag genom att de bildar ett nytt, Övertagande bolag kombination.

2 § Fusion får inte ske om avertagande bolag är privat aktiebolag och Överlåtande bolag publik aktiebolag. Fusion får ske utan hinder av att Överlåtande bolag trätt i likvidation, under förutsättning

att skite av bolagets tillgångar

inte har påbörjats. UpplÖses bolag i likvidation genom fitsion, skall likvidationen avslutas när

rättens tillstånd till fusionen

registrerats enligt 16

3 § Innehavare av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade

SOU 199283 Fötfattningsjörslag 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag, skall i det Övertagande bolaget åtnjuta åtminstone motsvarande rättigheter som i det överlåtande bolaget, om de inte enligt jitsionsplanen har rätt att få sina värdepapper inlästa av det övertagande bolaget.

4 § Styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen skall undertecknas av styrelsen i varje bolag. I planen skall för varje bolag anges

firma och den ort där styrel-

sen skall ha sitt säte, hur många aktier idet övertagande bolaget som skall lämnas för ett angivet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken kontant ersättning därutöver som skall lämnas som fusionsvederlag. tidpunkt och villkor i övrigt för utlämnande av fitsionsvederlaget, från vilken tid och på vilka villkor de såsom fusionsvederlag lämnade aktierna medför rätt till utdelning i det Övertagande bolaget, tidpunkt när överlåtande bolag skall uppläsas, vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma innehavare av aktier,

58 Författningjörslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna, arvode och annan särskild förmån som med anledning av

fusionen skall utgå till styrelse-

ledamot, verkställande direktör eller revisor. Till fusionsplanen skall fogas

avskrift av bolagens årsbok-

slut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren samt uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och 14 §§, om jitsionsplanen upprättas senare än sex månader

efter utgången av det senaste

räkenskapsår, för vilket årsredovisning och revisionsberättelse avgivits, varvid uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag tidigare än tre månader före Iitsionsplanens upprättande.

5 § Vid kombination tjänar fusionsplanen som st§fielseurkund för det Övertagande bolaget. Planen skall innehålla flirslag till bolagsordning och ange hur styrelse och revisorer skall väljas.

6 § I fusionsplanen skall lämnas redogörelse för de omstänen digheter som kan vara av vikt viz

bedömande av fusionens lämplig-

het för ettvart bolag. Av redogörelsen skall framgå hur

SOU 199283 Författningsförslag 59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fitsionsvederlaget bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Särskilda svårigheter vid värderingen skall anmärkas.

7 § Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända revisorerna i överlåtande och, vid absorption, Övertagande bolag. Revisorerna skall lämna skriftliga yttranden över sin granskning. Av yttrandet skall framgå huruvida jitsionsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Därvid skall anges vilken eller vilka metoder som använts vid värderingen av bolagens tillgångar och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna samt metodernas lämplighet och vilken vikt som tillmätts de olika värderingsmetoderna vid den samlade bedömningen av värdet på ettvart bolag. Särskilda svårigheter vid värderingen skall anmärkas. I yttrandet skall särskilt anges,

om fusionen kan antas medföra fara för att det Övertagande

bolaget inte skall kunna fullgöra sina förpliktelser mot borgenärer, och vid kombination, huruvida de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det Övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta. Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

60 Författninggörslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Styrelsen, verkställande direktör och revisor i bolag som skall delta i jitsionen skall bereda revisor i annat sådant bolag tillfälle att verkställa granskning som avses i 6 § i den omfattning

revisorn finner erforderlig samt

lämna de upplysningar och det biträde som han begär.

9 § Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall det Övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen, anmäla planen för registrering. Fusionsplanen eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i den skall genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen i varje bolag bestämmer. Kungöres inte planen i dess helhet, skall i kungörelsen uppgift lämnas om var den hålls tillgänglig.

10 § Fusionsplanen skall underställas bolagsstämma i samtliga Överlåtande bolag och, ägare om

till minst fem procent av samt-

liga aktier i det Övertagande bolaget begär det inom två veckor från uJärdandet av kungörelse enligt 9 i det Övertagande bolaget. Stämman får hållas tidigast en

månad efter det att fusionsplanen

kungjorts enligt 9 Fusionsplanen skall hållas tillgänglig för aktieägarna under minst måen

nad efter kungörandet. Den skall

SOU 199283

Författningsförslag 61

Nuvarande lydeLse Föreslagen lydelse

kostnadsfritt genast sändas till

aktieägare, som begär det, och uppger sin postadress. Fusions-

planen skall läggas fram på

stämma. Godkännes inte fitsionsplanen i sin helhet av samtliga bolags-

stämmor, är frågan fusionen

om förfallen.

II § Bolagsstämmans beslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt om det biträtts aktieav ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna de som vid stämman företrädda aktierna.

Innebär att såvitt

angår redan utgivna aktier rättsförhållandet mellan dessa rubbas, är beslutet giltiga det om biträtts av samtliga vid stämman närvarande alaieägare företrädande nio tiondelar aktierna. av Om planen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier jöreträdande nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner denna, eller endast försämrar helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier detta slag och av nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna detta slag av godkänner planen, räcker det för giltigt beslut att det biträtts aktieägare med två av tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna.

drfattningsfiirslag SOU 199283 62 F

varande lydelse Föreslagen lydelse Nu

12 § Godkänner bolagsstämma füsionsplan om kombination, skall stämman samtidigt välja styrelse och revisorer i det övertagande bolaget.

13 § månad efter det

Senast en fiisionsplanen godkänts av det att sista bolaget skall det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan göres hos rätten i den ort där styrelsen för det Övertagande bolaget skall ha sitt säte. Vid ansökningshandlingen skall

fogas två avskrifter av protokol-

let från bolagsstämma, som avses

i 10 avskrift fi4sionsplanen,

av bevis att fusionplanen registrerats och förteckning över de överlåtande bolagens kända borgenärer med angivande av postadress. Har revisorerna i fitsionsplanen

uttalat att fusionen medför fara

för det Övertagande bolaget att inte skall kunna fullgöra sina förpliktelser, skall vid ansökningshandlingen fogas förteckning även över det Övertagande bolagets kända borgenärer med angivande av postadress.

14 § Rätten skall kalla de överlå-

tande bolagens och i fall som

i 13 § andra stycket andra avses meningen det Övertagande bolagets borgenärer, såväl kända

okända, med föreläggande

som för den vill bestrida ansöksom ningen att inom månad från en

SOU 199283 Författninggörslag 63

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kallelsen skriftligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han annars anses ha medgivit ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i länet och alla kända borgenärer skall underrättas särskilt genom rättens försorg. Bestrides inte ansökningen eller får de borgenärer bestrider som den fidl betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall tillstånd meddelas. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran

finns bestämmelsen 23 § andra

stycket lagen 1967 531 om tryggande av pensionsufästelse mm. Avser borgenärs anspråk sådan

fordran på lön eller annan ersätt-

ning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen 1970

979 eller fordran på pension

som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag, skall han inte tas upp i förteckningen över bolagets kända borgenärer. Han skall inte kallas av rätten och har inte heller rätt till betalning eller säkerhet enligt tredje stycket.

15 § Rätten skall vägra tillstånd om

fusionen har förbjudits enligt

konkurrenslagen 1992000 eller lagen 1992000 om ett Europeisktekonomislasamarbetsområde EES eller om prövning

av fusionen pågår enligt någon

64 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av dessa lagar eller vid kombination, det inte av fusionplanen framgår att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det Övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

16 § Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om ansökan enligt 13 § och om lagakraftvunnet beslut som meddelats med anledning av ansökningen.

17 § Senast två månader från det

att rättens tillstånd till fusionen vunnit laga kraft skall styrelsen

för det Övertagande bolaget för registrering anmäla vid absorption aktiekapitalets ökning och vid kombination att bolaget bildats och att styrelse och revisorer valts.

18 § När anmälan enligt 17 § registrerats, är överlåtande bolag upplöst omedelbart eller den senare dag som anges i jusionsplanen. Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 15 kap. 1-3 §§ övergår samtidigt till det Övertagande bolaget och aktieägare i överlåtande bolag blir aktieägare i det Övertagande bolaget. Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga aktier i ett överlåtande bolag hos styrelsen påkalla bolagsstämför behandling av fråga om ma

SOU 199283 Fätfattningsförslag 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

talan enligt 15 kap. 5 varvid 9 kap. 8 § andra meningen äger motsvarande tillämpning. Väckes sådan talan, gäller 13 kap. 16 § i tillämpliga delar.

19 § Har inte ansökan om rättens tillstånd gjorts inom föreskriven tid eller har rätten genom laga-

kraftvunnet beslut avslagit ansö-

kan, skall registreringsnzyndigheten förklara frågan om

fusion förfallen. Detsamma gäller

om bolagen inte gjort anmälan enligt 17 § inom föreskriven tid eller registreringsmyndigheten genom lagakrafiägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering.

Absorption av dotterbolag

20 § Äger moderbolag samtliga

aktier i dotterbolag, kan bola-

gens styrelser fatta beslut om att

dotterbolaget skall gå i upp

moderbolaget. I sådant fall skall

fusionsplanen innehålla uppgift om moderbolagets och dotterbolagets

firma och den ort där styrel-

sen skall ha sitt säte, från vilken dag afärshändeli överlåtande bolag skall ser bokföras i det Övertagande bolaget, vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma innehavare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som annars skall

66 Författninggörslag SOU 1992283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vidtas till förmån för de nämnda innehavarna, arvode och annan särskild förmån som med anledning av

fusionen skall utgå till styrelse-

ledamot, verkställande direktör eller revisor. I fusionsplanen skall lämnas en

redogörelse för de omtändighe-

ter som kan vara av vikt vid

bedömande av fusionens lämplig-

het för ettvart bolag.

21 § Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända revisorerna i moderoch dotterbolaget. 8 § äger motsvarande tillämpning. Revisorerna skall lämna skriftliga yttranden över sin granskning. I yttrandet skall särskilt

om fusionen kan antas

anges,

medföra fara för att moder-

bolaget inte skall kunna jidlgöra sina förpliktelser mot borgenärer. Revisorernas yttranden skall tas in i eller fogas till fusionsplanen.

22 § Inom en månad från upprättandet av fiwionsplanen skall moderbolaget anmäla planen för registrering. Fusionsplanen eller en redogöreLseför det väsentliga innehållet i den skall genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen i varje bolag bestämmer. Kungöres inte planen i dess helhet, skall i kungörelsen uppgift lämnas var den hålls om tillgänglig.

SOU 199283 Författningsförslag 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 § Fusionsplanen skall underställas bolagsstämma i moder-

bolaget om ägare till minst fem

procent av samtliga aktier i detta begär det inom tvd veckor från utfärdandet av kungörelse enligt 22 10 § andra och tredje styckena samt 11 § första stycket äger motsvarande tillämpning.

24 I Tidigast en och senast två

månader efter det att fusions-

planen kungjorts skall moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan göres hos rätten iden ort där styrelsen för moderbolaget skall ha sitt säte. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att fitsionplanen registrerats och förteckning över dotterbolagets kända borgenärer med angivande av postadress. Har revisorerna i fiwionsplanen

uttalat att fusionen medför fara

för att moderbolaget inte skall kunna fullgöra sina förpliktelser, skall vid ansökningshandlingen fogas förteckning även över moderbolagets kända borgenärer med angivande av postadress. Bestämmelserna i 14 § och 15 §1 äger motsvarande tillämpning.

25 § Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om ansökan enligt 24 § och om lagakrafivunnet beslut som meddelats med anledning av ansökningen. När rättens beslut om tillstånd har registrerats är

68 Fötfattningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dotterbolaget upplöst, omedelbart eller den senare dag som anges i fusionsplanen. 19 § äger motsvarande tillämpning.

Ogiltighet 26 § Talan om upphävande av stämmobeslut om godkännande av fitsionsplan skall väckas inom sex månader från beslutet, annars är rätten till talan förlorad. Har rätten genom lagakrajt-

vunnet avgörande bifallit kära-

målet, skall jitsionen gå åter utan hinder av att anmälan enligt 1 7 § eller beslut som avses i 24 § registrerats och överlåtande bolag upplösts. För förpliktelse som uppkommit genom åtgärd på det Övertagande bolagets vägnar sedan överlåtande bolag upplösts men innan rättens avgörande kungiorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen och, vid absorption, det Övertagande bolaget solidariskt.

Inlösen av aktier i dotterbolag

27 § Äger moderbolag självt

eller tillsammans med lotterföretag mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i dotterbolag, har moderbolaget rätt att av de övriga aktieägarna i sistnämnda bolag lösa in återstående aktier. Den vars aktier kan lösas in har rått att få sina aktier inlösta av moderbolaget, En tvist om huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger

SOU 199283

Färfatmingsförslag 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen 1929145 skiljemän. Beom stämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag tid inom om vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget, om inte skiljemännen på särskilda skäl ålägger någon aktieannan ägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskriñ. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där dotterbolagets styrelse har sitt säte. Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i dotterbolaget på grund inbjuav dan till en vidare krets att till moderbolaget överlåta sådana aktier mot visst vederlag, skall lösenbeloppet motsvara vederlaget, om särskilda skäl föranleder annat.

28 § Vill moderbolag lösa in aktier i dotterbolag enligt 27 § och kan överenskommelse härom icke träffas, skall moderbolaget hos dotterbolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjutes

70 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydeLse

till skiljeman och uppge sin skiljeman. Dotterbolagets styrelse skall vid begäran enligt första stycket ofördröjligen genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer anmoda aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, att skriftligen sin skiljeman till dotteruppge bolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget. Har icke samtliga i aktieboken införda aktieägare mot vilka lösningsanspråket riktas inom föreskriven tid uppgivit en gemensam skiljeman, skall dotterbolagets styrelse hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära förordnande av god man. Denne skall hos samma rätt ansöka om förordnande av sådan skiljeman och i tvisten bevaka frånvarande aktieågares rått.

29 ä Prövas tvist om inlösen enligt 27 § av skiljemän eller domstol och år det ostridigt mellan parterna att lösningsrâtt föreligger eller förklaras i lagakrañvunnen dom att sådan rätt är för handen utan att lösenbeloppet samtidigt fastställes, är aktieägarna skyldiga att till moderbolaget överlämna sina aktiebrev med påskriñ om överlåtelse eller, när fråga år om aktier i avståmningsbolag, att låta moder-

SOU 199283 Férfattningfirslag 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bolaget registreras ägare till som aktierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen 1989827, allt under förutsättning att moderbolaget ställer skiljemännen av eller, om tvisten är anhängig vid domstol, av domstolen godkänd säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta. Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.

30 § Har fastställt lösenbelopp erbjudits aktieägare utan att denne överlämnat sina aktiebrev, eller i fråga om avstämningsbolag, låtit moderbolaget registreras som ägare, skall moderbolaget utan dröjsmål nedsätta lösenbeloppet enligt lagen 192756 nedsättning om av pengar hos myndighet. Därvid får förbehåll rått att återtaga om det nedsätta beloppet göras.

31 § Har säkerhet ställts enligt 29 § eller nedsättning skett enligt 30 är moderbolaget ägare till aktierna. Innan aktiebreven i ett dotterbolag som inte är avstämningsbolag överlämnats till moderbolaget medför breven i sådant fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till moderbolaget eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet jämte ränta. Har aktiebrev överlämnats inom en månad från det moder-

72 Författningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bolaget blivit ägare till aktien, kan nytt till moderbolaget ställt aktiebrev utfärdas. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift att det ersätter äldre brev. Överlämnas därefter det äldre aktiebrevet till moderbolaget, skall brevet överlämnas till dotterbolaget för att makuleras. Aktier i avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket första meningen på begäran av moderbolaget registreras med detta som ägare enligt bestämmelserna i aktiekontolagen 1989827.

16 kap. 1§ Aktiebolags firma skall inne- Aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag. Firman hålla ordet aktiebolag. Privat

skall tydligt skilja sig från annan aktiebolags firma skall innehålla

i aktiebolagsregistret eller filial- ordet privat eller avslutas med registret införd, ännu bestående förkortningen prb. Publik aktiefinna. För registrering av aktie- bolags skall innehålla ordet bolags firma gäller i övrigt vad publik eller avslutas med försom föreskrivs i firmalagen kortningen pub. Firman skall 1974156. tydligt skilja sig från annan i aktiebolagsregistret eller filialregistret införd, ännu bestående firma. För registrering av aktiebolags firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i ñrmalagen 1974156. Skall bolagets firma anges på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bolagsordningen. Bolagets styrelse kan antaga Bolagets styrelse kan antaga bifirma. Vad i första stycket sägs bifirma. Vad i första stycket sägs om firma gäller även bifirma. om firma gäller även bifirma. Ordet aktiebolag får dock Orden aktiebolag, privat eller intagas i bifirma. publikt ellerförkortningarna prb eller pub får dock intagas i bifinna.

SOU 199283 Férfattningsfiirslag 73

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skriftlig handling, som utfärdas för aktiebolag, bör undertecknas med bolagets firma. Har styrelsen eller ställföreträdare för annan bolaget utfärdat handling utan ñrmateckning och framgår icke dess av innehåll att den utfärdats på bolagets vägnar, år de undertecknat som handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock ej, omständigheterna om av vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för bolaget och den till vilken handlingen ställts av bolaget får behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

Aktiebolags brev, fakturor och

orderblanketter skall ange bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt bolagets organisationsnummerenligtlagen 1974174 om identitetsbeteckning för juridiska personer m. Har bolaget trätt i likvidation, skall detta också anges.

17 kap. Byte av aktiebolagskategori 1 § Beslut om att privat aktiebolag

skall bli publik fattas av bolags-

stämman. På stämman skall framläggas uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och 14 §§ om stämman hålls senare

än sex månader efter utgången

av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse avgivits, varvid uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag tidigare än tre månader före dagen för bolagsstämman, yttrande av auktoriserad

74 Färfattningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller godkänd revisor av vilket framgår att bolagets eget kapital

uppgår till eller, efter av styrel-

sen föreslagen ökning av aktiekapitalet, kommer att uppgå till minst det registrerade aktiekapitalet. Balagsstämmans beslut är giltigt om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när den registrerade bolagsordningen uppfirller de krav som ställs på publik aktiebolag.

2 § Beslut om att publikt aktie-

bolag skall bli privat fattas av

bolagsstämman. Beslutet är giltigt om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna. Publik aktiebolag skall anses ha blivit privat, när den registrerade bolagsordningen uppfyller de krav som ställs på privat aktiebolag.

18 kap. 3 §14 Det enligt denna lag eller Det som enligt denna lag eller som särskilda bestämmelser blivit särskilda bestämmelser blivit infört i aktiebolagsregistret skall infört i aktiebolagsregistret skall ha kommit till tredje mans anses ha kommit till tredje mans anses kännedom, det enligt 2 § kännedom, om det enligt 2 § om kungjoits i Post- och Inrikes kungjorts i Post- och Inrikes

14 Senastelydelse 198558.

SOU 199283 Författningsförslag 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tidningar och det inte av om- Tidningar. Vad nu sagts gäller ständigheterna framgår att han dock inte rättshandlingar eller varken kände till eller hade bort andra åtgärder, vidtagits som

känna till det som kungjorts. före den sextonde dagen efter

kungörandet, om tredje man visar att det var omöjligt för honom att känna till det som kungjorts. Innan kungörande enligt första stycket skett, kan bolaget inte åberopa det förhållande som blivit eller bort bli infört i registret mot annan än den som bolaget visar har känt till förhållandet. Om det som kungiorts i Postoch Inrikes Tidningar inte överensstämmer med vad som införts i aktiebolagsregistret, kan bolaget inte åberopa kungörelsens innehåll mot tredje man. Denne

kan dock åberopa kungöreLsens

innehåll mot bolaget, om inte bolaget visar att han kände till vad som införts i aktiebolagsregistret.

§ Har anmälan om vem som utsetts till styrelseledamot eller verkställande direktör införts i aIa‘iebolagsregistretochkungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 2 kan bolaget inte mot

tredje man åberopa fel eller

brister vid valet av styrelseledamot eller beslutet att utse verkställande direktör. Vad nu sagts gäller dock ej, om bolaget visar att tredje man kände till

felet eller bristen.

76 Författningyörslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

l§ Till böter eller fängelse i högst Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som ett år dömes den som 1. uppsåtligen eller av oakt- uppsåtligen bryter mot I samhet underlåter att enligt kap. 4 denna lag föra aktiebok, förteck- 2. uppsåtligen eller oaktav ning enligt 3 kap. 12 § eller samhet underlåter att enligt hålla aktiebok tillgänglig, denna lag föra aktiebok, ñrteck- 2. uppsåtligen eller av oakt- ning enligt 3 kap. 12 § eller samhet bryter mot 3 kap. 12 § hålla aktiebok tillgänglig, tredje stycket, 8 kap. 8 § andra uppsåtligen eller oaktav stycket andra meningen eller 9 § samhet bryter mot 3 kap. 12 § första stycket andra eller tredje tredje stycket, 8 kap. 8 § andra meningen, stycket andra meningen eller 9 § 3. uppsåtligen eller av grov första stycket andra eller tredje oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 meningen, eller 9 4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 eller 9 Till böter dömes den som bryter

mot 16 kap. 1 § femte stycket.

Utan hinder av 35 kap. 1 § Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott brottsbalken får påföljd för brott enligt första stycket 3 mot 12 enligt första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådömas, om den miss- kap. 7 § ådömas, om den misstänkte häktats eller erhållit del av tänkte erhållit del åtal för av åtal för brottet inom fem år från brottet inom fem år från brottet. brottet. I fall som avses i 10 kap. 13 § första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

15Senastelydelse 1989831.

SOU 199283 Fdrfattningsfiirslag

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den l januari 1995. 2. I fråga om aktiebolag bildats innan l kap. 3 som § trätt i kraft, gäller l kap. l § lagen 19751385 i sin lydelse enligt SFS 1977 944 till utgången år 1995. Aktiekapitalet eller minimikapitalet av i ett sådant bolag får dock inte sättas ned till ett belopp är lägre än som 100 000 kronor.

3. Styrelseledamot, verkställande direktör, aktieägare,

borgenär eller annan vars rått kan beroende därav kan vara under tiden den l oktober 1994 den 31 1995 hos rätten ansöka likvidation - mars om av bolag, aktiekapital uppgår till 100 000 kronor vars vid utgången av september 1994. Sker ansökan, skall rätten genast kalla bolaget att inställa sig inför rätten på utsatt dag, minst två och högst fyra månader därefter, då frågan om skyldighet för bolaget träda i likvidation att skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget på sätt är föreskrivet som om stämning i tvistemål. Det åligger styrelsen utlysa bolagsstämma att genast för meddelande kallelsen. om Visas innan ärendet avgöres att aktiekapitalet uppgår till 100 000 kronor, skall rätten förklara, att bolaget skall träda i likvidation, samt utse en eller flera likvidatorer. Rätten skall till registreringsgenast myndigheten sända dels för registrering meddelande likvidaom tionsbeslutet dels underrättelse förordnande likvidator om av med angivande av dennes fullständiga postadress och namn, personnummer. 4. Bolag, registrerade aktiekapital uppgår vars till 100 000 kronor vid utgången år 1995 och fir vilket beslut av om ökning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr inte har anmälts för registrering före nämnda tidpunkt skall, det trätt i likvidation eller försatts om i konkurs, avföras aktiebolagsregistret ur och är därmed upplöst. Uppgift att bolaget har avförts registret skall kungöras ur i Postoch Inrikes Tidningar. Ett bolag för vilket beslut ökning aktiekapitalet om av till minst 100 000 kronor har anmälts för registrering före utgången år 1995 av skall, om det inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplösas genom att avföras aktiebolagsregistret, registreringsur om myndigheten efter utgången år 1995 lagakraftägande beslut av genom har avskrivit anmälan eller vägrat registrering. Uppgift om ett sådant beslut skall ofördröjligen kungöras

av registreringsmyndigheten i

Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får inte avföras ur registret förrän månad efter det att kungörande skett. en Uppgift om att bolaget har avförts registret skall inte kungöras. ur När bolaget avförts registret, aktieägarna ur svarar samt styrelse-

78 Författningsförslag SOU 199283

ledamöter och verkställande direktör solidariskt för bolagets förplikteli den mån inte annat följer fjärde stycket. Bolagets tillgångar ser, av övergår till aktieägarna. Aktieâgama inträder i bolagets ställe som i de avtal bolaget slutit med tredje I den mån bolaget enligt part man. lag eller författning varit skyldig att vidta åtgärd eller lämna annan uppgift skall detta i stället fullgöras av styrelsen. En aktieägare, efter utgången mars 1995 har varit som av styrelseledamot eller verkställande direktör och inte heller efter denna tidpunkt har varit införd i aktiebolagsregistret sådan, svarar för som bolagets förpliktelser endast i förhållande till sin andel i bolagets

aktiekapital. Uppkommer behov likvidationsåtgärd sedan bolaget avförts ur av registret, äger 13 kap. 16 § aktiebolagslagen 1975 1385 motsvarande

tillämpning. 5. Bolag, registrerade aktiekapital uppgår till 100 000 vars kronor, skall, det trätt i likvidation eller försatts i konkurs, om upplösas att avföras aktiebolagsregistret, om samtliga genom ur aktieägare och styrelseledamöter samt verkställande direktören begär det före utgången oktober 1995. Uppgift om att sådan begäran av framställts skall Patent- och registreringsverket ofördröjligen av kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får avföras ur registret förrän månad efter det att sådant kungörande skett. en Uppgift att bolaget har avförts registret skall kungöras. Punkt 4 ur tredje-femte styckena äger motsvarande tillämpning. 6. Alla aktiebolag finns registrerade i aktiebolagsregistret vid som ikraftträdandet, skall privata aktiebolag. Registreringsanses vara myndigheten skall till den registrerade firman lägga bokstäverna

prb, inte annat följer av andra stycket. om Bolagsstämman kan fatta giltigt beslut ändring av bolagets firma om till överensstämmelse med 16 kap. 1 § och bolaget får göra ansökan registrering den ändrade lydelsen före utgången av år 1994. om av lydelsen får dock registreras före den 1 januari 1995. Den nya 7. Registrering och verkställande bolagsstämmobeslut, som av fattats före utgången år 1994, samt talan mot sådant bolagsstämmoav beslut sker enligt äldre bestämmelser, annat följer av punkten om 12. 8. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § och 4 kap. 12 § i sin nya lydelse tillämpas på yttrande in efter utgången år 1994 också om som ges av det beslut med registreringsansökningen har fattats före som avses nämnda tidpunkt. 9. I fråga aktiebolag bildats före den 1 januari 1995 gäller om som 3 kap. 1 § lagen 19751385 i sin äldre lydelse till utgången av juni 1996. Om bolagsordning efter utgången denna tid strider mot 3 av kap. 1 § i sin lydelse, skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram nya förslag till bolagsstämman ändring bolagsordningen till om av

SOU 199283 F örfattningsförslag 79

överensstämmelse med paragrafen. 10. Har styrelsen före utgången av år 1994 beslutat nyemission om enligt 4 kap. 14 eller 15 emission skuldebrev enligt av 5 kap. 8 eller 9 nedsättning aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 § eller fusion av enligt 14 kap. 8 äger äldre bestämmelser tillämpning på beslutet. 11. Bestämmelserna i 6 kap. 6 § femte stycket och 8 § fjärde stycket i sin nya lydelse tillämpas i ärende rättens tillstånd om att verkställa nedsättningsbeslut fattats före utgången år 1994, som av om ansökningen inkommit till rätten efter nämnda tidpunkt. Detsamma gäller bestämmelserna i 14 kap. 14 § tredje stycket samt 24 § tredje stycket om fusion. 12. Bestämmelserna i 14 kap. 3 § tillämpas på värdepapper som utgivits före ikraftträdandet. 13. Bestämmelserna i 14 kap. 26 § tillämpas också på bolagsstämmobeslut om fusion fattats före utgången år 1994. som av

80 Författningsförslag SOU 199283

Förslag till Lag om ändring i lagen 1991980 om handel

med finansiella instrument

utfärdad den 1992

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1991980 om handel med om finansiella instrument dels att i l kap. skall införas en .ny 3 § av följande lydelse, dels att i 5 kap. skall införas ny 5 § av följande lydelse. en

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 3 § Handel, som avses idenna lag, får inte äga rum med fondpapper som utgivits av ett privat aktiebolag.

5 kap. 5 § Den som uppsåtligen bryter mot 1 kap. 3 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga avtal, har ingåtts före ikraftträdandet, gäller dock om som äldre föreskrifter.

SOU 199283 Författningsförslag 81

Förslag till

Förordning om ändring i aktiebolagsförordningen

19751387 Härigenom föreskrivs i fråga aktiebolagsförordningen om 19751387 dels att 25-27 §§ och 29 § skall upphöra att gälla, dels att 17, 28, 30-31, 48 och 53 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Registrering av aktiebolag

2 § 1 Anmälan för registrering enligt 2 kap. 9 § aktiebolagslagen 19751385 skall ange bolagets postadress, fullständigt namn, person- fullständigt namn, personnummer och hemvist betrafiande nummer och hemvist betrafiande

stiftarna och, om ett handels- stiftare som är fiisisk

person, bolag är stiftare, varje obegrän- firma och organisationsnummer sat ansvarig bolagsman, enligt lagen 19741 74 idenom titetsbeteckning för juridiska personer m. fl. betrafiande stiflare som är juridisk person samt, om ett handelsbolag är stifiare, varje obegränsat ansvarig bolagsman, 3. fullständigt och postadress beträffande namn, personnummer styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör, firmatecknare, revisor och revisorssuppleant; fir en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör eller firmatecknare med hemvist avviker som från postadressen skall även hemvistet anges, 4. hur bolagets firma tecknas. 5. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för aktier som har förklarats förverkade och övertagits av någon annan bolagets aktiekapital, 6. det belopp som har betalats med pengar eller apportegendom,

1 Senastelydelse 19901503.

82 F örfattningsförslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. apportegendomens beskaffenhet. Anmälningen skall innehålla en försäkran att stiftarna och de i första stycket 3 angivna personerna inte är i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken samt att bolagets revisorer uppfyller de i 10 kap. 2 och 3 §§ angivna behörighetskraven. I anmälningen eller i annan handling som ges in till registreringsmyndigheten skall även finnas en av revisorerna undertecknad bekräftelse på att de åtagit sig uppdraget. Registreringsmyndigheten får föreskriva att anmälningen även skall innehålla en försäkran att de i första stycket 3 angivna personerna inte är underkastade näringsförbud eller tillfälligt nåringsförbud enligt lagen 1986436 om näringsförbud.

Bolagsstämma

17 Vid anmälan för registrering enligt 9 kap. 14 § sista stycket aktiebolagslagen 19751385 av beslut om ändring av bolagsordningen skall ges in två avskrifter av bolagsstämmans protokoll, 2. två exemplar av bolagsordningen i dess nya lydelse, 3. om ändringen avser införande av avstämningsförbehåll, avskrift av protokoll med styrelsens beslut om dag från vilket förbehållet skall tillämpas, 4. om ändringen avser bolagets 4. om ändringen avser bolagets firma eller den ort där bolaget firma eller den ort där bolaget skall ha sitt säte, intyg av någon skall ha sitt säte, intyg av någon av bolagets revisorer att om att av bolagets revisorer att om att länsstyrelsen i det län där styrel- länsstyrelsen i det län där styrelsen före ändringen har sitt säte sen före ändringen har sitt säte har underrättats om ändringen. har underrättats om ändringen, om ändringen avser omvandling av privat aktiebolag till publikt aktiebolag, två avskrifier av det enligt 17 kap. 2 § andra stycket 2 aktiebolagslagen föreskrivna yttrandet från revisor.

2 Senastelydelse 1981114.

SOU 199283 Författningsjörslag 83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fusion

28 Vid anmälan för registrering Anmälan för registrering enligt enligt 14 kap. 5 § andra stycket 14 kap. 17 § alaiebolagslagen aktiebolagslagen 19751385 av 19751385 beslut av om nybolag som har bildats i samband emission med anledning fltsion av

med fitsion enligt 14 kap. 2 § absorption skall

genom ange samma lag tillämpas 2 § första antalet utgivna aktier och deras stycket 1 och 3-6 samt andra och sammanlagda nominella belopp. tredje styckena, 3 § 1 och 4-8 Vid anmälan för registrering samt 4 enligt 14 kap. 17 § aktiebolags- Om intyg från revisor föreskri- lagen bolag har bildats i av som

ves i 14 kap. 5 § andra stycket samband med fusion kom-

genom aktiebolagslagen. bination tillämpas 2 § första stycket 1 och 3-6, andra och tredje styckena samma paragraf samt 3 § I och 4-8.

30 Vid anmälan enligt 14 kap. 7 § Vid anmälan enligt 14 kap. andra stycket aktiebolagslagen 18 § andra stycket aktie- 19751385 för registrering att bolagslagen 19751385 för efter överlåtande bolags upp- registrering att efter överlåtande lösning talan har väckts bolags upplösning talan har om skadestånd till bolaget enligt 15 väckts skadestånd till bolaget om kap. 5 § samma lag tillämpas enligt 15 kap. 5 § lag samma 2 § första stycket 3 och tillämpas 2 § första stycket 3 andra och tredje styckena samma och andra och tredje styckena paragraf samt 3 § 5-8. samma paragraf samt 3 § 5-8.

3 Senastelydelse 1988250. ‘ Senastelydelse l988250.

84 Författningsfárslag SOU 199283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 Vid anmälan för registrering Vid anmälan för registrering enligt 14 kap. 8 § aktiebolags- enligt 14 kap. 22 § alaiebolagslagen 19751385 eller 12 kap. lagen 1 975] 385 av jizsionsplan 8 § lagen 1987667 ekono- eller enligt 12 kap. 8 § lagen om miska föreningar att avtal har 1987667 ekonomiska förav om träffats fusion mellan moder- eningar av att avtal har träffats om bolag eller moderförening och fusion mellan moderförening om helägt dotterbolag skall in två och helägt dotterbolag skall ges ges avskrifter styrelsernas proto- in två avskrifter av styrelsernas av koll med besluten. protokoll med besluten.

Införingar i aktiebolagsregistret

48 § Beslut registreringsmyndigheten att av nedsätta aktiekapitalet och ändra bolagsordningen enligt 4 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen 19751385, 2. förklara beslut nedsättning aktiekapitalet och ändring av om av bolagsordningen förfallet enligt 6 kap. 7 § tredje stycket aktiebolagslagen, 3. förklara fråga fusion förklara fråga fusion förom om förfallen enligt 14 kap. 5 § fjärde fallen enligt 14 kap. 19 § aktiestycket aktiebolagslagen, bolagslagen, antecknas i registret förklara fråga ändring när beslutet vunnit laga kraft. om av bolagsordningen förfallen enligt 17 kap. 8 § första stycket aktiebolagslagen antecknas i registret när beslutet har vunnit laga kraft. Innehåller bolagsordningen förbehåll enligt 17 kap. 1 § nämnda lag skall i

fall som avses i 1 även antalet bundna och fria aktier antecknas.

5 Senaste lydelse 1987980.

sou 199283 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prövning av vissa ärenden

53 Fråga om tillstånd i Fråga tillstånd som avses om som avses i 2 kap. l 7kap. 1 8 kap. 2 kap. l 8 kap. 4 10 kap. 4 10 kap. 3 11 kap. 6 eller 3 11 kap. 6 eller 8 § första 8 § första stycket 1 aktiebolags- stycket 1 aktiebolagslagen 1975 lagen 19751385 prövas 1385 prövas av av kommerskolkommerskollegium. legium.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1995.

6 Senastelydelse 1990 1295.

SOU 199283 87

I

Kommitténs

uppdrag

Genom beslut den 21 juni 1990 tillkallade regeringen en kommitté Ju 199008 med uppdrag att göra översyn aktiebolagslagen en av Dir. 199046. Kommitténs ledamöter, sakkunniga och förexperter ordnades under hösten 1990 och kommittén höll sitt första sammanträde den 5 december år. Kommittén då samma antog namnet Akriebolagskormnittén. Kommitténs uppdrag omfattar två delar. Kommittén skall först lämna förslag till de ändringar i aktiebolagslagen föranleds som av den europeiska integrationen. Kommittén skall därefter överväga en rad andra frågor, bl.a. aktiebolagets organisation och minoritetsskyddets utformning. Genom tilläggsdirektiv Dir. 199189 den 12 september 1991 ålades kommittén att lämna förslag även till regler s.k. om ansvarsgenombrott samt att behandla vissa andra frågor, däribland det om finns skål att modifiera förbudet för ett bolag förvärva sina att egna aktier. Det sålunda utvidgade uppdraget begränsades åter då regeringen genom beslut den 28 november 1991 Dir. 199198 upphävde den del av tilläggsdirektiven avsåg ansvarsgenombrott. som Kommittén framlägger i föreliggande betänkande förslag till lagstiftning föranledd den första delen kommitténs av av uppdrag. EES-avtalet och ett eventuellt framtida medlemsskap i EG kräver att

den svenska aktiebolagslagstiftningen till

anpassas dels den primära EG-rätten i form i första hand Romfördraget, dels den sekundära av EG-rätten i form av i första hand EGs bolagsdirektiv.

Romfördraget vilar den s.k. non-diskrimineringsprincipen, vilken

innebär ett förbud mot varje form diskriminering av på grund av nationalitet inom den europeiska gemenskapen. Med hänsyn till detta förbud har kommittén i delbetänkandet Bundna aktier SOU 1992 13 föreslagit ett upphävande aktiebolagslagens bestämmelser av om bundna aktier.

EGs bolagsdirektiv syftar till att harmonisera bolagslagstiftningen

inom den europeiska gemenskapen. Hittills har EG utfärdat nio

Kommitténs uppdrag SOU 199283

numrerade bolagsdirektiv, till vilka medlemsstaterna har att anpassa lagstiftning. Det är bolagsdirektiv 11 och 12. sin ursprungliga uppdrag omfattade samtliga direktiv. Kommitténs beslut den 13 februari 1992 Dir. 199218 överfördes Genom emellertid för direktiv 7 och 11 till Redovisningsansvaret 199107. Samtidigt meddelades att anpassningen till kommittén Ju direktiv 8 skulle utredas i särskild ordning. Aktiebolagskommitténs uppdrag begränsades därmed till de rent bolagsrättsliga direktiven 6 och 12. Det sjätte direktivet äger tillämpning endast i länder civilrättsliga lagstiftningen upptar bestämmelser om uppdeldär den företag, s.k. fission. Detta är inte fallet i Sverige. ning av Föreliggande betänkande innefattar i enlighet med det anförda ett till anpassning aktiebolagslagen till EGs första, andra, förslag av tredje och tolfte bolagsdirektiv. Kommitténs arbete har bedrivits i samråd med de nordiska

grannländema. Regelbundna överläggningar har ägt rum med de

utredningar och departementstjänstemän i Finland, Norge och som för anpassningen dessa länders aktie- Island ansvarar av bolagslagstiftning till EGs krav. Vid dessa överläggningar har också representanter från Danmark deltagit. Kommittén har till Justitiedepartementet avgivit remissvar den 7 april 1992 över Riksskatteverkets hemställan 1991-09-19 om ändi delgivningslagen och den ll maj 1992 över en inom ringar m.m. upprättad promemoria 1992-04-10 avskaffande av departementet om bosättningskraven för vissa befattningshavare i aktiebolag m.m. finansdepartementet avgivits remissvar den 26 augusti Vidare har till betänkandet SOU 199230 Kreditförsäkring, Några 1992 över aktuella problem. Kommittén har härmed slutfört den första delen sitt uppdrag och av till frågor inte har något omedelbart samband med övergår nu som den europeiska integrationsprocessen. Resultatet av detta arbete kommer presenteras i kommitténs slutbetänkande. att

SOU 199283 89

Allmän

motivering

1 EG, EES och den svenska

aktiebolagslagen

Inledning

Sverige är på väg in i det europeiska samarbetet. Tillsammans med övriga medlemsstater i EFTA har Sverige träffat avtal med EG och dess medlemsstater om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES. Avtalet avses träda i kraft den l januari 1993. Sverige har också ansökt om medlemskap i EG. EES-avtalet syftar till en integrering av EFTA-låndernas marknader med EGs inre marknad. Mellan de avtalsslutande parterna upprättas världens största ekonomiska samarbetsområde med fri rörlighet en för varor, personer, tjänster och kapital. För att uppnå detta föreskriver avtalet en anpassning till de regler och principer gäller som för marknaden inom EG. EG är bl.a. en ekonomisk gemenskap, vars övergripande mål är att skapa tillväxt, stabilitet och ökat välstånd i medlemsstaterna. Formellt består EG av tre självständiga gemenskaper, nämligen den Europeiska kol- och stålgemenskapen EKSG, den Europeiska ekonomiska gemenskapen EEG samt den Europeiska atomenergigemenskapen Euratom. Kol- och stâlgemenskapen etablerades år 1952, medan EEG och Euratom tillkom år 1958. Genom det s.k. fusionsfördraget fick gemenskapema år 1967 fyra och framstår gemensamma organ därför numera som en enhet. Från att ursprungligen ha haft endast sex medlemmar, nämligen Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg, utvidgades EG år 1973 med Storbritannien, Irland och Danmark, är 1981 med Grekland och år 1986 med Spanien och Portugal. Totalt har EG i dag sålunda tolv medlemmar. Genom den s.k enhetsakten som trädde i kraft är 1987 har också samarbetet inom gemenskapen vidgats till en rad nya områden. Den rättsliga grundvalen för EG utgörs av dels de fördrag som ligger till grund för de tre gemenskapema, dels fusionsfördraget, dels enhetsakten. Det mest övergripande av fördragen är Romfördraget,

90 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen SOU 199283

vilket ligger till grund för den Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Tillsammans utgör fördragen och enhetsakten kärnan i vad som brukar kallas den primära EG-rätten. EGs övergripande mål skall förverkligas genom upprättandet av en gemensam marknad och ett gradvist närmande av medlemsstaternas ekonomiska politik. För dessa ändamål har EGs institutioner bemyndigats att utfärda kompletterande rättsakter, s.k. sekundär EGrätt. Ett omfattande arbete bedrivs för att med sådana rättsakter bl.a. harmonisera medlemsstaternas lagstiftning på områden av betydelse för den gemensamma marknaden. EGs regelverk ställer krav på bolagsrättens utformning i medlemsstaterna. Dessa krav uppkommer dels ur den primära EG-râtten, dels ur den sekundära EG-rätten. EES-avtalet innebär att kraven nu gäller även EFTA-länderna.

1.2 EGs bolagsrätt

1.2.1 Den primära EG-rätten

Romfördragets bärande tanke är att någon särbehandling på grund av nationalitet inte får förekomma. På den gemensamma marknaden skall individer och företag kunna handla och byta tjänster, arbeta, investera och producera, under lika och ostörda konkurrensförhållanden. Denna icke-diskrimineringsprincip kommer till uttryck redan i fördragets inledande bestämmelser och återkommer i dess särskilda regler rörande fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Diskrimineringsförbudet innebär att medlemsstaterna i den nationella lagstiftningen inte får uppställa regler som inom fördragets tillämpningsområde särbehandlar fysiska eller juridiska personer från annan medlemsstat. På bolagsrättens område innebär detta bl.a. att lagstiftningen inte får hindra eller begränsa rätten för rättssubjekt från annat land inom gemenskapen att förvärva aktier i eller vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett bolag i det egna landet. Diskrimineringsförbudet är emellertid riktat inte bara till medlemsstaterna, utan också till enskilda rättssubjekt. Det torde exempelvis inte vara tillåtet för ett bolag hemmahörande inom gemenskapen att i bolagsordningen särbehandla medborgare från annan medlemsstat.

1.2.2 Den sekundära EG-rätten

Till den sekundära EG-rätten brukar räknas fyra typer av rättsakter, nämligen förordningar, direktiv, beslut samt yttranden och rekom-

SOU 199283 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen 91

mendationer. Förordningar är till alla delar bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat. De varken skall eller får transformeras till nationell lagstiftning. Saken kan också uttryckas så att förordningar gäller inom hela gemenskapen på sätt lagar. samma som Direktiv riktar sig till medlemsstaterna och ett visst resultat anger som skall uppnås inom en bestämd tid, överlåter staterna men själva att bestämma form och tillvägagångssätt för den nationella implementeringen. Beslut är bindande för dem de är riktade till, medan yttranden och rekommendationer inte alls är bindande. De rättsakter som EG utfärdat på bolagsrättens område utgörs i allt väsentligt av direktiv. Endast i ett fall har förordning utfärdats. en

1.2.2.1 Bolagsdirektiven

EG har hittills utfärdat nio numrerade direktiv på bolagsrättens område. Dessutom har Kommissionen lagt fram utkast eller förslag till ytterligare fyra direktiv, vilka emellertid ännu inte antagits. Man talar i dag om en serie bolagsdirektiv från 1 till 13, där direktiv 10 och 13 ännu inte antagits. Bolagsdirektiven är utfärdade med hänvisning till Romfördragets bestämmelser om etableringsfrihet, artikel 54 punkten 3 littera g. Deras syfte är att i medlemsstaterna skapa minsta en gemensam skyddsnivå för delägare, borgenärer eller andra träder i förbinsom delse med ett bolag. Strävan är inte att skapa enhetlig, utan i en en relevanta avseenden likvärdig lagstiftning i medlemsstaterna. Denna harmonisering av bolagsrdtten skall underlätta bolagens verksamhet och samarbete på den gemensamma marknaden. Direktiven är riktade till medlemsstaterna. De innebär fören pliktelse för medlemsstaterna de nationella bolagsreglema att anpassa till den föreskrivna miniminivån inom viss tid och därefter avstå en från sådana framtida ändringar av reglerna att direktivens krav inte längre uppfylls. Medlemsstaterna får däremot uppställa längre gående krav än vad direktiven föreskriver. Kommittén återkommer i avsnitt 1.2.3 till följderna om en medlemsstat underlåter eller brister i att implementera utfärdade direktiv. Direktiven är i flera fall starkt präglade av lagstiftningen i en eller flera medlemsstater. Det gäller särskilt de tidigaste direktiven, där förebilden regel står att finna som i tysk och i vissa fall fransk bolagslagstiftning. De hittills utfärdade bolagsdirektiven år, med ett undantag, begränsade till att kapitalassociationer. Enkla bolag, handelsavse bolag och andra personassociationer har väsentligt mindre en ekonomisk betydelse på den marknaden och har därför gemensamma lämnats utanför harmoniseringsarbetet. En del direktiven är av

92 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen SOU 199283

dessutom begränsade till att avse endast vissa typer av kapitalassociationer. En förslag till det första bolagsdirektivet framlades redan år 1964, direktivet antogs först år 1968 68 15 lEEG. Direktivet men benämns ofta publicitetsdirektivet, vilket har sin grund i dess omfattande och detaljerade krav på offentliggörande av handlingar och uppgifter rörande bolag. Det anger vilka uppgifter som skall offentliggöras, det sätt på vilket detta skall ske samt vilken rättsverkan offentliggörandet skall ha. Därutöver finns i direktivet bestämmelser om bolagsorganens möjlighet att förplikta bolaget mot tredje man. Slutligen ges bestämmelser om de grunder på vilka ett bolag får förklaras ogiltigt. Direktivet skall tillämpas på såväl aktiebolag den särskilda bolagsform utan personligt ansvar som som i flertalet medlemsstater förekommer vid sidan av aktiebolaget jfr exempelvis i Tyskland Aktiengesellschaft och Gesellschaft mit beschränkter Haftung. I länder som skiljer mellan publika och privata aktiebolag skall direktivet tillämpas båda kategorierna jfr i Storbritannien och Irland public och private companies. Det skall i förekommande fall också tillämpas på kommanditbolag på aktier. Efter nästan nio års upphåll, föranlett framför allt av Storbritanniens, Irlands och Danmarks inträde i gemenskapen, utfärdades år 1976 det andra bolagsdirektivet 7791EEG. Det benämns ofta kapitaldirektivet och upptar bestämmelser rörande bolagskapitalets storlek, inbetalning, ökning, nedsättning m.m. Till skillnad från första bolagsdirektivet skall det andra direktivet tillämpas på aktiebolag, men inte på den särskilda bolagsformen utan personligt ansvar. I länder som skiljer mellan publika och privata aktiebolag skall det tillämpas endast på publika aktiebolag. Kommissionen framlade år 1991 förslag O.J. C 85 om att det andra bolagsdirektivet skall kompletteras med bestämmelser som bl.a. begränsar dotterbolags möjligheter att förvärva aktier i moderbolaget. Förslaget kan förväntas bli antaget av Rådet under hösten 1992. En viktig del i arbetet med att etablera en gemensam marknad går ut på att möjliggöra fusioner över ländergränsema. Internationella fusioner underlättas fusionsbestämmelsema i berörda länder är om likartade. Parallellt med att en arbetsgrupp vid mitten av 1960-talet tillsattes för att framlägga förslag till regler om internationella fusioner, påbörjades därför också utformningen av det tredje bolagsdirektivet som behandlar nationella fusioner. Direktivet utfärdades år 1978 78855EEG. Det ålägger medlemsstaterna att i lag reglera två typer av fusion, nämligen absorption och kombination och innehåller detaljerade bestämmelser till skydd för aktieägare och borgenärer i överlåtande och Övertagande bolag. Tillämpningsområdet för fusionsdirektivet är detsamma som för andra bolagsdirektivet.

SOU 199283 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen

För att i samtliga medlemsstater skapa likvärdiga möjligheter för aktieägare, borgenärer och andra intressenter erhålla information att om ett bolags finansiella ställning, lade Kommissionen år 1971 fram förslag till ettjjärde bolagsdirekziv efter omfattande diskussioner som antogs år 1978 78660EEG. Direktivet, vanligen kallas som årsbokslutsdirektivet, syftar till att harmonisera reglerna rörande årsbokslut och Förvaltningsberättelse. Det övergripande kravet är att årsbokslutet skall rättvisande bild bolagets ge en av resultat och ställning. Därför föreskrivs i direktivet obligatorisk en uppställningsform för balans- och resultaträkningen liksom enhetliga regler för värdering och tilläggsinformation. Direktivet skulle tillämpas på dels aktiebolag, dels den särskilda bolagsformen utan personligt ansvar.

I två nya direktiv 90604EEG och 90605EEG genomfördes

år 1990 betydelsefulla ändringar i det fjärde direktivet. Direktiv 90604EEG innebar framför allt lättnader i redovisningskraven för små och medelstora företag, också utökade möjligheter men att offentliggöra bokslut i ECU. Direktiv 90605EEG utsträckte tillämpningsområdet för det fjärde direktivet till omfatta att också

handels- och kommanditbolag vilkas samtliga obegränsat ansvariga

delägare är företag med begränsat delägaransvar.

När det gäller bolagens organisation föreligger klara skillnader i lagstiftningen medlemsländerna emellan. Det är därför inte någon

tillfällighet att det förslag till bolagsdirektiv föranlett som den mest intensiva och omfattande debatten bland medlemsstaterna förslaget är

till femte bolagsdirekziv, det s.k. strukturdirektivet. Med förebild

i den tyska lagstiftningen föreslogs år 1972 O.J. 72C 13149 bl.a. att alla aktiebolag skulle ha s.k. dualistisk organisation en med ett lednings- och ett kontrollorgan jfr i Tyskland Vorstand och

Aufsichtsrat och att arbetstagarna skulle garanteras representation i

kontrollorganet. Förslaget mötte starkt motstånd främst från Storbritannien men också från andra medlemsstater där aktiebolaget har

en monistisk organisation jfr i Storbritannien board of

directors

och där frågan om de anställdas rättigheter ligga utanför anses associationsrättens område. Vissa kritiker ifrågasatte Romfördraom gets bestämmelser etableringsfrihet över huvud kunde anföras om grund för förslaget. År 1983 framlades som därför ett nytt förslag O.J. 83C 2402 innebar möjlighet för medlemsstaterna som en att dels välja mellan den dualistiska och monistiska organisationsformen,

dels själva besluta formerna för arbetstagarnas inflytande. om

Ändringama emellertid endast i begränsad

synes utsträckning ha mildrat motståndet mot direktivförslaget.

Förslaget till femte direktiv upptar också bestämmelser aktiers om röstvärde. På förslag Kommissionen år 1990 O.J. 91C 0074 av

94 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen SOU 199283

och 1991 OJ. 91C 3219 föreskriver direktivet i denna del att varje aktie skall ha röst, att den nationella lagstiftningen får medge en men att bolagen emitterar rösträttslösa preferensaktier motsvarande högst femtio procent samtliga aktier i bolaget. stamaktier med olika av röstvärde tillåts däremot inte. Förslaget har mött starkt motstånd främst i Danmark, där ägar- och kontrollstrukturen i näringslivet i utsträckning bygger på aktier med olika röstvärde. Danmark har stor i detta motstånd erhållit visst stöd från andra medlemsstater, i första hand Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Trots Kommissionens förslag till ändringar kvarstår således, på delvis olika grunder, ett betydande motstånd mot förslaget till ett femte direktiv och det för närvarande mycket osäkert om det synes över huvud kommer att utfärdas. Redan i fusionsdirektivet upptogs kortfattade bestämmelser om s.k. fission, dvs. uppdelning ett bolag i två eller flera. En utförlig en av reglering kom emellertid till stånd först det år 1982 utfärdade genom sjätte bolagsdirektivet 8289lEEC, kallat ñssionsdirektivet. Direktivet skiljer sig dock från fusionsdirektivet i det avseendet att anpassning till dess krav är nödvändig endast i medlemsstater som en i sin bolagslagstiftning upptar regler fission. Detta är i dag fallet om i samtliga medlemsstater utom Tyskland, Danmark och Nederländer-

na. I det fjärde direktivet årsbokslutsdirektivet uttrycks ett önskemål bolag omfattas direktivet i förekommande fall också att som av upprättar koncemredovisning. Redan år 1976, eller två år innan årsbokslutsdirektivet slutligen antogs, framlade Kommissionen följdriktigt förslag till direktiv koncemredovisning. Förslaget mötte ett om betydande motstånd, efter flera ändringar kunde det sjunde ett men bolagsdirektivet 83349EEG, koncernredovisningsdirektivet, antas år 1983. Direktivet i vilka fall koncemredovisning skall anger upprättas och vilka redovisningsmetoder som skall användas. Det innehåller också bestämmelser koncernförvaltningsberättelse, om revision och offentliggörande. Koncemredovisningsdirektivet gäller i princip bolagsforrner som det fjärde direktivet. samma Såväl årsboksluts- koncemredovisningsdirektivet föreskriver som bokslutet i det enskilda bolaget respektive koncernen skall granskas att eller flera enligt nationell lag är behöriga att av en personer som revidera räkenskaper. Vidare upptas i förslaget till det femte bolagsdirektivet utförliga bestämmelser revision. Direktiven tar om emellertid inte ställning till vilka kvalifikationer den skall ha som utför revisionen. Bestämmelser behörighet att vara revisor har i om

stället upptagits i åttonde bolagsdirelctivet 84253EEG som ut-

färdades år 1984. En mycket kontroversiell del i harmoniseringsarbetet på bolagsrättens område är den materiella koncemrätten. En utförlig reglering

SOU 199283 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen 95

fanns till helt nyligen endast i Tyskland, bestämmelser men i detta ämne har införts också i Portugal. Med nu den tyska regleringen som förebild presenterade Kommissionen år 1974 och 1975, i två delar,

ett utkast till nionde bolagsdirekziv, koncemdirektivet. Kortfattat kan detta direktiv sägas innebära att de faktiska inflytandeförhållandena

och ekonomiska realitetema, inte den formella uppdelningen av en verksamhet på flera formellt fristående enheter, skall komma till

uttryck i bestämmelserna bolagets organisation om och ledning. Direktivutkastet mötte redan från början ett starkt motstånd från

flertalet medlemsstater och Kommissionen har ännu inte kunnat ena

sig om ett formellt förslag i ämnet. Det får mot denna bakgrund anses mycket osannolikt att det nionde direktivet över huvud kommer att utfärdas.

Som påpekats i anslutning till tredje bolagsdirektivet tillsattes redan

vid mitten av 1960-talet arbetsgrupp för en att utarbeta ett förslag till

överenskommelse mellan medlemsstaterna internationella om fusioner. Gruppens förslag förkastades emellertid Rådet. av Kommissionen inriktade därefter sina ansträngningar på att utforma ett direktiv i

ämnet och framlade år 1985 ett förslag till tionde bolagsdirektiv O.J 85C 2311 rörande . internationella fusioner. Förslaget syftar till att skapa rättslig grund för gränsöverskridande en fusioner. Tillämpnings-

området är detsamma för tredje bolagsdirektivet som och även till sitt innehåll är direktiven till stora delar identiska. Rådet har emellertid

ännu inte antagit förslaget, vilket förklaras bl.a. från tysk sida av en uttryckt oro fir att fusioner över ländergränsema skulle kunna utnyttjas för att underminera nationella regler om arbetstagarrepresentation i bolagsorganen. Vissa skatterättsliga problem har tidigare

också ñrlegat, dessa ha undanröjts men synes genom ett nyligen

antaget direktiv 90434EEG rörande beskattning

av bl.a. internationella fusioner.

Det elfte bolagsdirektivet 89 666 EEG behandlar

utländska filialer

och innehåller bestämmelser till skydd för tredje man. Tanken är att

tredjemansskyddet skall vara detsamma sig det utländska

vare bolaget har etablerat sig i värdlandet dottefiretag genom ett eller en filial. Med detta syfte utsträcker filialdirektivet det första bolagsdirektivets

krav på offentliggörande redovisningshandlingar

av och annat rörande bolaget i fråga till att gälla också i medlemsland där filial etablerats.

Direktivet utfärdades år 1989 och skall tillämpas fr.o.m. år 1992.

Kommissionen antog år 1986 handlingsprogram ett för små och

medelstora företag. I motiven till framhåller programmet Kommissionen att programmet förutsätter förslag på bolagsrâttens område

som kan främja tillkomsten och utvecklandet av småföretag och möjliggöra för enskilda att driva verksamhet i bolagsform. Uttalandet

skall ses i ljuset att lagstiftningen i

av flera medlemsstater ännu vid

EES och den svenska aktiebolagslagen SOU 199283 96 EG,

denna tidpunkt innebar att ett bolag kunde bildas endast av två eller flera bolagsmän och att bolaget skulle upplösas om antalet ägare sedemera kom understiga det föreskrivna antalet. För att ändra att

det år 1988 utfärdade tolfte bolagsdirektivet 89667

detta kräver EEG regler enmansbolag införs i samtliga medlemsstater. att om Direktivet uppställer därutöver vissa krav på dokumentation av

rättshandlingar mellan bolaget och ägaren. under 1970-talets första år utarbetades på Kommissionens Redan uppdrag förslag till direktiv töretagsuppköp. Förslaget möttes ett om emellertid mycket intresse från medlemsstaternas sida. av ett svagt företag offentliga uppköpserbjudanden förekom Förvärv av genom då nästan bara i det amerikanska och brittiska näringslivet. Den ökade aktiviteten på världens aktiemarknader under 1980markant och de tendenser då också kunde skönjas till en våg av talet som företagsköp i Europa, föranledde emellertid Kommissionen att år 1989 lägga fram ett förslag till trettonde bolagsdirektiv i ämnet O.J . 648. Året därefter framlades ett förslag vissa tillägg till 89C om detta förslag O.J. 90C 2407. Kommissionens förslag till ett trettonde bolagsdirektiv rörande

offentliga uppköpserbjudanden kan i korthet sägas gå ut på att skapa

minimiskydd för ägare till aktier blir föremål för offentliga ett som uppköpserbjudanden. Med utgångspunkten att alla aktieägare i samma skall behandlas lika upptar direktivförslaget regler om bl.a. ställning erbjudandeplikt vid innehav viss röstandel, hur ett offentligt av

uppköpserbjudande skall utformat och vad det företag som avses

vara erbjudandet skall iaktta under budperioden. Direktivförslaget har med förebild i den brittiska City Code Takeovers and Mergers. Det sin on ursprunglingen också starkt stöd från brittiskt håll, men i dag hade ett intresset väsentligt mindre från såväl Storbritanniens som övriga synes medlemsstaters sida för att genomföra förslaget.

1.2.2.2 Förordningen europeiska ekonomiska om intressegrupperingar

vanligaste hannoniseringsinstrumentet. Det är också Direktiv är det respekterar medlemsstaternas suveränitet på det ett instrument som bindande endast med avseende de resultat som sättet att det är får själva besluta form och skall uppnås. Medlemsstaterna om tillvägagångssätt för direktivens implementering. På områden där en likalydande reglering i samtliga medlemsstater är av särskild närmast betydelse, utfärdas i stället förordningar. Förordningen 213785 europeiska ekonomiska intressegrupom 1985 utfärdades med hänvisning till art. 235 peringar som år Romfördraget erbjuder särskild associationsform för samarbete en allt mindre och medelstora företag i olika medmellan framför

SOU 199283 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen 97

lemsstater. En intressegruppering kan närmast liknas vid handelsbolag. ett Den har egen rättshandlingsförmåga, dess medlemmar men är personligt ansvariga för dess förpliktelser. Grupperingen bildas ett avtal mellan minst två fysiska eller genom juridiska bedriver sin huvudsakliga verksamhet personer som respektive har sitt huvudkontor i olika medlemsstater. Avtalet skall registreras i ett särskilt register i det land där grupperingen skall ha sitt säte. Så snart registrering skett kan grupperingen i förvärva eget namn rättigheter och ikläda sig skydigheter alla slag, ingå avtal eller av vidta andra rättshandlingar samt föra talan inför domstol eller annan myndighet. Huruvida grupperingen också skall betecknas juridisk som person avgörs dock av det land där den är inregistrerad. Grupperingens syfte skall att underlätta eller utveckla medlemvara

marnas ekonomiska verksamhet. Den får inte ha något eget vinst-

syfte. Vinsten av dess verksamhet ha uppkommit i medlemmaranses nas egen rörelse och beskattas där. Grupperingen är därför inte skattepliktig. Grupperingens verksamhet skall knyta till medlemmarnas ekonoan miska verksamhet och får i förhållande till denna endast vara av understödjande karaktär. Grupperingen får därför inte utöva någon form av styrning eller kontroll över medlemmarnas verksamhet egen och inte heller inneha aktier eller andelar i ett företag som är medlem i grupperingen. Den får inte heller ha fler än 500 anställda. Grupperingens högsta beslutande år medlemstörsamlingen. organ Dess beslut skall fattas enhälligt om inte annat följer det grundav läggande avtalet. I avtalet kan sålunda in beslutsförhetstas och majoritetsregler. Varje medlem har huvudregel röst, oberoensom en de av kapitalinsats, i det grundläggande avtalet men kan vissa medlemmar tilldelas flera röster. Avtalet får dock inte enskild ge en medlem röstmajoritet. Grupperingen företräds eller flera företagsledare. Beav en stämmelserna om ställföreträdares behörighet har utformats efter mönster av det första bolagsdirektivet. Medlem får utträda ur grupperingen på grunder bestämts i som avtalet eller efter övriga medlemmars samtycke. Medlem kan också uteslutas ur grupperingen.

För EGs medlemsstater innebär förordningen europeiska om

ekonomiska intressegrupperingar framför allt skyldighet

en att upprätta ett register för sådana grupperingar. De måste vidare till se att de handlingar och uppgifter införs i registret offentliggörs. som Bestämmelserna härom motsvarar vad i första bolagsdirektivet som

föreskrivs i fråga offentliggörande handlingar och uppgifter i

om av

98 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen SOU 199283

medlemsstaternas aktiebolagsregister. Det har varit möjligt att bilda europeiska ekonomiska intressegrupperingar fr.o.m. den 1 juli 1989. Ett och ett halvt år senare, vid utgången år 1991, hade drygt 200 grupperingar registrerats inom av gemenskapen.

1.2.2.3 Förslaget till förordning om Europabolag

Kommissionen har sedan länge arbetat med att tillskapa en övernationell europeisk bolagsform kallad Europabolag. Flera förslag till förordning i ämnet har lagts fram, senast år 1991 O.J. 91C en 1742. Enligt förslaget är Europabolaget ett aktiebolag som kan bildas av två eller flera bolag från olika medlemsstater inom gemenskapen.

Kommissionen f.n. arbetet med Europabolagsförordningen hög

ger prioritet. Den har lämnat den ursprungliga tanken på en heltäckande och föreslår i stället att medlemsstaterna själva skall få reglering besluta om vissa saker.

1.2.3 Förhållandet till nationell rätt

är autonomt, är samtidigt del av med- EG-rättssystem men en interna rättssystem. I betydande utsträckning skall EGlemsstatemas tillämpas medlemsstaternas myndigheter på samma sätt som rätten av inhemsk rätt. För det fall reglerna skall tillämpas utan mellankommande nationell rättsbildning, säges de direkt tillämpliga. Detta vara fallet med delar Romfördraget, även förordningar är enligt är av men 189 andra stycket Romfördraget till alla delar bindande och direkt art. tillämpliga i varje medlemsstat. De skall i sin EG-rättsliga form, omedelbart och ord för ord tillämpas medlemsstaternas domstolar av och förvaltningsmyndigheter. Skulle domstol i medlemsstat i samband med prövning av ett en en finna nationell bestämmelse strider mot en EG-bemål att en stämmelse är direkt tillämplig, skall domstolen inte tillämpa den som nationella bestämmelsen. Enligt EG-domstolens praxis har nämligen EG-regeln företräde framför nationella regler och skall tillämpas vad föreskrivits i den nationella rättsordningen, jfr Fall oavsett som 664, Costa Enel, [1964], Saml. s. 585. v. Vissa bestämmelser i EG-rätten har också s.k. direkt efiekt. Därmed bestämmelserna grundar rättigheter eller skyldigheter för avses att enskilda kan åberopa dem inför domstolar och enskilda och att parter myndigheter i medlemsstaterna. Detta gäller såväl bestämmelser andra Romfördraget i den sekundära EG-rätten. I fråga om Romföri som innebär det bl.a. att vissa bestämmelser kan åberopas av draget enskilda de primärt riktar sig till medlemsstaterna. Detta trots att

SOU 199283 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen 99

framgår inte av fördraget, men slogs fast EG-domstolen redan ett av par år efter dess undertecknande, jfr Fall 2662, van Gend Loos, [1963], Saml. s. Andra bestämmelser, främst i förordningar, har sådant innehåll att de direkt berör enskildas rättsstållning. Allmänt gäller att en regel för att ha direkt effekt måste vara klar och tydlig, inte lämna utrymme för skilda nationella lösningar och inte vara villkorad t.ex. av att medlemsstaterna åtagit sig några lagstiñningsåtgärder. Direktiv är inte direkt tillämpliga. Enligt art. 189 tredje stycket Romfördraget är direktiv bindande i fråga om det resultat skall som uppnås, men överlämnar åt medlemsstaterna att välja form och metod för detta. Medlemsstaterna skall, inom en i direktiven angiven tid, transformera direktivens bestämmelser till nationell rätt. Detta kan ske genom lag, men också genom en regeringsförordning. Det är, om inte annat framgår av direktivtexten, också möjligt att uppfylla direktivkrav genom fast domstolspraxis. Däremot är det inte tillfyllest att hänvisa till administrativ praxis, om denna fritt kan ändras av de tillämpande myndigheterna. Medlemsstat som underlåter eller brister i att implementera ett direktiv inom den föreskrivna tiden kan på talan av Kommissionen eller annan medlemsstat fällas för fördragsbrott av EG-domstolen och åläggas att vidta rättelse, art. 169 Romfördraget. Domstolen saknar dock sanktionsmöjligheter för det fall medlemsstaten inte följer domstolens åläggande. Mot denna bakgrund är av särskilt intresse att även direktiv kan ha direkt effekt, jfr bl.a. Fall 881 Becker, [l982], , Saml. s. 53. En enskild individ eller ett företag kan då direkt åberopa bestämmelserna i direktivet i en tvist inför en nationell domstol eller EG-domstolen. Den direkta effekten av direktiv är dock begränsad på det sättet att enbart sådana bestämmelser som ger enskilda rättigheter mot det allmänna kan ge direkt effekt s.k. vertikal verkan, jfr bl.a. Fall 15284, Marshall, [l986], Saml. s. 723. Direktiv kan inte ge upphov till skyldigheter fir enskilda i förhållande till det allmänna. Inte heller kan ett direktiv påverka rättsförhållandet mellan enskilda rättssubjekt. EG-rätten skall i betydande utsträckning tillämpas av nationella domstolar och myndigheter inom gemenskapen. Det är viktigt att EGrätten därvid tolkas enhetligt. Enskilda individer och företag skall åtnjuta samma rättsskydd oberoende av i vilken medlemsstat de har sin hemvist eller bedriver sin verksamhet. Tolkningen ankommer därför ytterst på EG-domstolen, art. 164 Romfördraget. Domstolen är exklusivt behörig att uttala sig om innebörden av EGs regler. Domstolens tolkning skall som huvudregel ske utan analogier till folkrätt eller nationell rätt. Dess tolkningsprinciper skiljer sig inte i något avgörande hänseende från de principer som används i medlems-

100 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen SOU 199283

staternas domstolar. Tolkningen tar sin utgångspunkt i den aktuella bestämmelsens ordalydelse, men betydande vikt läggs också vid dess syfte. I sina avgöranden framhåller domstolen ofta nödvändigheten av att tolka EG-bestämmelserna så att deras syfte förverkligas på mest effektiva sätt, den s.k. egfielctivitetsprincipen. Till skillnad från vad som är fallet i svensk rätt spelar förarbeten mycket begränsad roll som rättskälla för domstolen. Den har helt en avvisat möjligheten att beakta förarbeten till de grundläggande fördragen och är också mycket obenägen att använda sig av förarbeten till förordningar, direktiv och andra rättsakter utfärdade av gemenskapens institutioner. Det kan i detta sammanhang också noteras att i den mån förarbeten till EGs rättsakter över huvud finns att tillgå, så är de regel mycket knapphändiga och innehåller inte några som tolkningsanvisningar. Väcks vid en nationell domstol frågan om tolkning av Romfördraget eller om tolkning eller giltighet av en rättsakt som utfärdats någon EGs institutioner, har domstolen möjlighet, och i vissa av av fall skyldighet, att inhämta ett tolkningsbesked från EG-domstolen, art. 177 Romfördraget. För underrätter är frågerätten fakultativ; domstolen avgör själv ett tolkningsbesked är nödvändigt för att om den skall kunna döma i saken. För domstol i sista instans föreligger däremot som huvudregel en skyldighet att inhämta ett tolkningsbesked. Beskedet är bindande för domstolen, som också måste lägga det till grund för utgången i målet. EG-domstolen skall tolka EG-rätten, medan det ankommer på den nationella domstolen att tillämpa denna. I praktiken är dock gränsen mellan tolkning och tillämpning svår att upprätthålla. Ett belysande exempel på den långtgående betydelsen av domstolens tolkningsbesked erbjuder fallet Marleasing C-10689, avgjort den 13 november 1990. Det spanska aktiebolaget La Comercial bildades av tre stiftare. Bland stiftarna fanns bolaget Barvesia som i samband med bolagsbildningen överförde alla sina tillgångar till La Comercial medan skulderna stannade hos Barvesia. Barvesias fordringsägare, En av bolaget Marleasing, väckte då talan vid spansk domstol och yrkade att La Comercial skulle ogiltigförklaras. Till grund för sitt yrkande åberopade Marleasing att La Comercial bildats uteslutande i syfte att rädda tillgångar undan Barvesias fordringsägare och att bolaget därför, enligt den spanska civillagstiftningen, var ogiltigt. La Comercial invände häremot att den anförda ogiltighetsgrunden, på grund av artikel ll i EGs första bolagsdirektiv, inte kunde åberopas. Den nämnda artikeln 11 innehåller uttömmande uppräkning av en vilka grunder får åberopas till stöd för en talan om ogiltigförsom klaring ett aktiebolag hunnit bli registrerat. Artikeln innehåller av som

SOU 199283

EG, EES och den svenska aktiebolagslagen 101

inte någon bestämmelse

som motsvarar den åberopade spanska lagstiftningen.

Spanien hade vid den aktuella tidpunkten inte anpassat

sin lagstiftning till direktivets krav,

trots att tiden härför gått ut.

Den spanska domstolen frågade EG-domstolen artikel ll i första om bolagsdirektivet har direkt effekt. Svaret blev nekande Ett direktiv

kan inte ålägga enskilda rättssubjekt skyldigheter och kan inte

åberopas vid tvister mellan enskilda. På initiativ eget konstaterade

emellertid EG-domstolen att vad den spanska domstolen egentligen

sökte svar på huruvida den nationella

var lagstiftningen måste tolkas

i ljuset av EGs direktiv. I svaret på den frågan konstaterade

domstolen att den nationella

lagstiftningen, oberoende den

av om tillkommit före eller efter direktivet, så långt det är möjligt skall

tolkas i enlighet med direktivets lydelse och syfte. I det aktuella fallet

innebar detta att ett bolag inte kunde förklaras ogiltigt på andra

grunder än de i första som anges bolagsdirektivet. Den spanska

civillagens lydelse till undgick trots därmed La Comercial att ogiltigförklaras.

I fallet Frankovich C-690, C-990, avgjort den 19 november 1991,

har EG-domstolen slagit fast direktiv att ett i vissa fall kan grunda

skadeståndsansvar för den medlemsstat som försummar att genomföra

de åtgärder krävs för uppfylla som att direktivets krav. Fallet gällde

tolkningen ett direktiv

av 80987EEG rörande arbetstagares rätt till

lön i händelse arbetsgivarens insolvens. av Direktivet innebär bl.a. att

arbetstagare skall erhålla viss minimilön en vid arbetsgivares konkurs.

Italien underlät att inom den föreskrivna tiden uppfylla direktivets

krav och ñlldes, på talan Kommissionen av enligt art. 169 Romtör-

draget fir fördragsbrott. Därefter

stämde några italienska arbetstaga-

re, som inte fått ut sin lön arbetsgivarens konkursbo, av italienska

staten med yrkande skadestånd

om motsvarande lönefordringama. Med stöd av art. 177 Romfördraget frågade

den italienska domstolen

EG-domstolen dels direktivet om hade direkt effekt, dels det om

kunde grunda rätt till skadestånd staten för fördragsbrott.

av

EG-domstolen anförde direktivbestämmelsema att inte tillräckvar ligt precisa för att den nationella domaren skulle kunna betrakta

enskilda som adressater och direktivet att därför saknade direkt effekt.

Detta till trots, grundade direktivet enligt domstolen rått till skade-

stånd. Det EG-rättsliga systemet ålägger enligt

domstolen medlems-

staterna ett ansvar gentemot enskilda staterna

om genom fördragsbrott

på något sätt inskränker de rättigheter EG-rätten skänker enskilda.

Med avgörandet i Frankovich-målet har EG-domstolen satt ytterligare på medlemsstaterna

press att anpassa sin lagstiftning till

EGs direktiv.

svenska aktiebolagslagen SOU 199283 102 EG, EES och den

1.3 EES-avtalet och EGs bolagsrätt

medlemskap i EG. Beviljas denna ansökan Sverige har ansökt om gemenskapen på villkor som övriga inträder Sverige i samma EG-rätten blir då del den svenska rätten. medlemsstater. en av EES-avtalet vilar på folkrättslig grund. Det innebär Det nu ingångna anpassning till EG-rätten, gör inte ett långtgående åtagande om men svensk rätt. EG-rättens ställning i förhållande EG-rätten till en del av medlemsstater kommer med andra ord inte att till nationell rätt i EGs motsvarighet i dess förhållande till svensk rätt. ha sin omedelbara område innebär EES-avtalet ett åtagande att På bolagsrättens svenska lagstiftningen till såväl den primära som anpassa den primära EG-rätten har i relevanta delar sekundära EG-rätten. Den EES-avtalets huvudbestämmelser, medan den sekundära överförts till bolagsrättens område har upptagits i en bilaga som EG-rätten på fogats till avtalet.

1.3.1 EES-avtalet och den primära EG-rätten

har sin motsvarighet i EES-avtalets huvud- Den primära EGrätten det regeringen framlagda förslaget till lag bestämmelser. Enligt av ekonomiskt samarbetsområde EES skall dessa om ett Europeiskt gälla såsom lag här i landet prop. 1991922170. bestämmelser med Romfördraget vilar EES-avtalet på ett förbud mot I likhet på grund nationalitet. Det innebär på aktiediskriminering av område framför allt att bestämmelser i den svenska bolagsrättens särbehandlar fysiska eller juridiska personer från lagstiftningen som land inom EES-området måste bort. annat Kommittén har på grund härav föreslagit att det svenska systemet aktier skall upphävas SOU 199213. Inom justitiemed bundna har vidare utarbetats ett förslag om ändrade bosättdepartementet

stiñare, styrelseledamöter och verkställande direktör i

ningskrav för aktiebolag. Genomförs dessa förslag torde aktiebolagslagen svenska tillgodose de krav följer EES-avtalets i allt väsentligt som av huvudbestämmelser.

1.3.2 EES-avtalet och den sekundära EG-rätten

sekundära EG-rätten på bolagsrättens område har fogats till EES- Den bilaga. I artikel 77 EES-avtalet att bilaga avtalet som en av anges XXII innehåller särskilda bestämmelser bolagsrätt. I bilagan anges om till fullo skall implementera dels EGs hittills att EFTA-staterna utfärdade bolagsdirektiv, dels förordningen europeiska ekonoom intressegrupperingar. Vid tolkning dessa rättsakter skall det miska av

SOU 199283 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen

till avtalet hörande protokoll 1 beaktas. Den metod som skall användas för att implementera den sekundära EG-rätten regleras i artikel 7 EES-avtalet. Av artikeln framgår av att rättsakter svarande mot EGs förordningar skall göras till del en av den svenska rättsordningen, medan det står EPTA-statema fritt att välja form och metod för att implementera rättsakter som motsvarar EG-direktiv. Enligt vad kommittén erfarit kommer justitiedepartementet under hösten 1992 framlägga ett förslag införliva förordningen om att om

europeiska ekonomiska intressegrupperingar i svensk rätt.

I likhet med vad som är fallet i EGs medlemsstater står det EFI‘A-

länderna fritt att välja form och metod för implementering

av EGs direktiv. Bolagsdirektiven berör frågor i Sverige regleras i som aktiebolagslagen och andra författningar. Kommittén föreslår med hänsyn härtill att de direktiv kommittén behandlar implesom nu menteras i svensk rätt genom ändringar i aktiebolagslagen och andra besläktade författningar.

1.3.3 Förhållandet till nationell rätt

Enligt EG-domstolens praxis har EG-rätten företräde framför nationella regler och skall tillämpas oavsett vad föreskrivs i den som nationella rättsordningen. Denna ordning har inte någon omedelbar motsvarighet i EES-avtalet. Avtalsparterna har inte överlåtit någon normgivningskompetens till EES-organen. Samtidigt är det för en enhetlig rättstillämpning nödvändigt att EES-reglerna får ett genomslag i EPTA-statema på ett sätt som motsvarar ordningen inom EG. I detta syfte har till avtalet fogats ett protokoll 35, i vilket EFTAstatema åtar sig att införa en ñrfattningsbestämmelse innebörd av att EES-regler skall ta över det uppstår konflikter mellan införlivade om EES-regler och andra författningsbestämmelser. I förslaget till EES-lag har i enlighet härmed upptagits lagen valsregel enligt vilken föreskrifter i EES-lagen eller lag annan som har meddelats för att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt EESavtalet skall tillämpas utan hinder vad föreskrivs i lag 5 av som §. Motsvarande skall gälla också i förhållandet mellan författningsföreskrifter av lägre statsrättslig valör än lag. Det är emellertid att märka att såväl protokoll 35 den svenska som lagvalsregeln endast behandlar konflikter mellan införda EES-regler och andra författningsbestämmelser. De säger ingenting vad om som skall gälla om Sverige underlåter eller brister i införliva att en EESregel. Någon motsvarighet till vad inom EG-rätten betecknas som som direkt effekt har Sverige inte åtagit sig införa och det är inte att heller lagvalsregeln avsedd att åstadkomma. Skulle Sverige brista i

104 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen SOU 199283

sina åtaganden införliva EES-regel, innebär det ett folkrättsligt att en brott mot avtalet, någon direkt effekt av regeln uppkommer inte. men Kraven på enhetlig tolkning EG-rätten har sin motsvarighet en av i EES-avtalet. Redan i avtalets preambel uttalas att parternas strävan uppnå och vidmakthålla enhetlig tolkning och tillämpning av är att en såväl avtalet sådana bestämmelser i EG-rätten som materiellt har som sin motsvarighet i avtalet. Vidare uttalas att enskilda fall skall behandlas lika såvitt de fyra friheterna och förutsättningarna avser för en fri konkurrens. Av intresse är vidare artikel 6 i EES-avtalet enligt vilken bestämmelsema i avtalet, i den mån de är identiska med bestämmelser i den primära eller sekundära EG-rätten, vid genomförande och tillämpning skall tolkas i enlighet med relevanta avgöranden av EGdomstolen meddelats före dagen för avtalets undertecknande. som Saken kan också uttryckas så att EES-regel i och med avtalet en som införlivas i den svenska rättsordningen och som materiellt har sin motsvarighet i EG-rätten, skall det innehåll som denna regel fått ges genom EG-domstolens praxis. Enligt artikel 107 och protokoll 34 av EES-avtalet kan EFTAlåta sina nationella domstolar inhämta besked från EGstaterna domstolen hur bestämmelser i EES-avtalet skall tolkas. Med om hänsyn till att ett sådant besked emellertid skall vara bindande för den nationella domstolen, har förfarandet ansetts strida mot ll kap. 2 § regeringsformen. För svenska domstolar kan det i stället bli aktuellt att inhämta ett rådgivande yttrande från den särskilda BETAdomstol enligt artikel 108 skall inrättas. Närmare bestämmelser som denna domstol finns i det mellan EFTA-ländema ingångna s.k. om övervakningsavtalet. En särskild aspekt EES-avtalets bestämmelser om enhetlig av tolkning och tillämpning EES-regler som materiellt motsvaras av av regler i EG-rätten är den betydelse dessa bestämmelser får för utformningen förarbeten till nationell lagstiftning. Tolkningen av av EES-reglema ankommer BiTA-domstolen och tolkningsanvisningar i förarbeten kan i princip inte förekomma. Detta synsätt präglar också regeringens proposition 199192 170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES. Sålunda framhåller föredragande statsrådet att tolkningsreglema i avtalet innebär att det i framtida lagförarbeten på de områden som omfattas av EES-avtalet inte kommer att finnas något utrymme för sådana motivuttalanden om hur vissa regler bör tolkas hos oss av tradition tillmätts stor som betydelse i domstolars rättstillämpning. Däremot kan det vara lämpligt att göra uttalanden om varför en viss föreslagen reglering kan anses överensstämma med vad det ifrågavarande direktivet kräver prop. 199192l70 s.150.

SOU 199283 EG, EES och den svenska aktiebolagslagen 105

1.3.4 Tidpunkten för anpassning

en

Anpassningen till EES-avtalets krav skall huvudregel som vara genomförd vid tidpunkten för avtalets ikraftträdande, dvs. såvitt i dag kan bedömas den 1 januari 1993. Detta gäller fullt ut i fråga om avtalets huvudbestämmelser, medan i flera fall viss övergångstid en medgivits för anpassning till den sekundära EG-rätten. På bolagsrättens område gäller enligt bilaga XXII anpassning att en till de utfärdade bolagsdirektiven och förordningen europeiska om ekonomiska intressegrupperingar skall genomförd senast två år vara efter avtalets ikraftträdande. Tråder avtalet i kraft planerat, måste som ändringarna sålunda träda i kraft senast den 1 januari 1995. För vissa direktivbeståmmelser medges dock ytterligare anstånd med genomförandet.

SOU 199283 107

2 Privata och

publika aktiebolag

Inledning

Aktiebolaget vilar på principen att ägarnas ansvar är begränsat till det i bolaget tillskjutna kapitalet. Det år emellertid inte bara i aktiebolag som ägarna inte har något personligt ansvar fir bolagets förpliktelser. I samtliga medlemsstater i EG och i många andra länder finns i dag en eller flera bolagsformer där ägamas ansvar är begränsat till vad de betalat in till bolaget som aktiekapital eller motsvarande. I Sverige står med reservation för kommanditbolag som kan ha ett aktiebolag som komplementår endast aktiebolagsformen till buds för den som vill driva verksamhet i bolag utan personligt ansvar för bolagets förpliktelser. Den anpassning till EG som nu förestår gör det inte nödvändigt att införa ytterligare en bolagsform utan personlig ansvarighet i svensk rått men väcker frågan om det är önskvärt.

2.2 Aktiebolagsformens användning i Sverige

I Sverige finns i dag drygt 280 000 registrerade aktiebolag. Av dessa är 190 000 bolag verksamma. Antalet aktiebolag ökar fortlöpande och har mer än fördubblats under de senaste två decennierna. Aktiebolagen är av mycket varierande storlek. Tillsammans har de 190 000 verksamma bolagen omkring 1 900 000 anställda, men merparten av dessa återfinns i ett mycket begränsat antal bolag. Närmare en tredjedel av bolagen har inte några anställda alls och 90 procent, eller 170 000 bolag, har färre än 10 anställda. Endast drygt 400 aktiebolag har fler än 500 anställda. Se tabell Tidigare undersökningar tyder på att bilden blir densamma om man fördelar aktiebolagen efter omsättning.

108 Privata och publika aktiebolag SOU 199283 Tabell l Svenska aktiebolag verksamma vid årsskiftet 1990-91 fördelade efter antal anställda

- 5 9 23 600 154 000 - 10 19 13 100 175 000 - 20 49 7 800 235 000 - 59 99 2 400 164 000 - 100 199 l 200 163 000 - 200 499 700 208 000 - 500 435 698 000 -

Källa Centrala Företagsregistret, SCB

Den svenska lagstiftaren har, i motsats till vad som är fallet i många andra länder, sedan länge godtagit att ett aktiebolag har endast en ägare. Detta torde så gott som undantagslöst vara fallet i de drygt 60 000 bolag som saknar anställda och det kan antas att mycket en stor andel av de bolag som har ett begränsat antal anställda, har endast en person eller en familj som ägare. En annan grupp med en ofta mycket begränsad ägarkrets år dotterbolagen. Totalt finns i landet drygt 13 000 koncerner med omkring 40 000, som regel helägda, dotterföretag. Når verksamheten växer ökar som regel bolagets behov kapital. av För att möjliggöra kapitalanskaffning i stor skala till låga kostnader, har många bolag introducerat sina aktier på aktiemarknaden. Till allra största del upprätthålls denna marknad i dag genom den handel som bedrivs vid Stockholms fondbörs. Totalt förekommer börshandel i omkring 200 företags aktier. Antalet ägare i dessa bolag varierar från omkring 500 i de minsta bolagen till fler än 100 000 i de största bolagen. I viss utsträckning förekommer det också att bolag vilkas aktier inte handlas vid Stockholms fondbörs har större krets en aktieägare. Kommittén bedömer att det i dag ñnns drygt 100 onoterade bolag med minst 100 ägare.

2.3 Aktiebolagslagens tillämpningsområde

Aktiebolagslagen äger tillämpning på samtliga svenska aktiebolag såvida inte annat år föreskrivet i särskild lag. Med hänsyn till verksamhetens speciella art finns särskilda

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag

bestämmelser för bankaktiebolag i bankaktiebolagslagen

och för försäkringsaktiebolag i försäkringsrörelselagen

1982713. Särskild lagstiftning finns också bl.a. för fondbolag i lagen 199011- 14 om värdepappersfonder, finansbolag i lagen 1988606 om

finansbolag samt värdepappersbolag i lagen 1991981

om värdepappersrörelse. Aktiebolagslagens generella tillämplighet hindrar emellertid inte att i enskilda bestämmelser uppställs särskilda regler med hänsyn till bolagets storlek, bolagets ägarstruktur eller huruvida bolagets aktier är föremål för handel på aktiemarknaden.

Särskilda regler med hänsyn till bolagets storlek ñnns bl.a. i 8 kap. rörande bolagets ledning. I 8 kap. 1 § föreskrivs bolagets att styrelse skall ha minst tre ledamöter, mindre men att ett antal ledamöter godtas om aktiekapitalet eller maximikapitalet inte uppgår till 1 miljon kronor. Motsvarande storleksgräns finns i 8 kap. 3 § beträffande skyldigheten att i bolaget ha verkställande direktör. en En huvudsakligen storleksmässig skillnad mellan olika bolag görs också i bestämmelserna revisors kvalifikationer. om Sålunda föreskrivs i 10 kap. 3 § att minst bolagets revisorer en av skall vara auktoriserad om tillgångarnas nettovärde överstiger ett belopp som motsvarar l 000 gånger basbeloppet eller antalet anställda under de två senaste räkenskapsåret i medeltal överstigit 200 eller bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats.

Särskilda regler för bolag olika storlek finns

av också i 4 kap. rörande ökning bolagets aktiekapital av samt i 11 kap. rörande bolagets redovisning. En skiljelinje med anknytning till ägarförhållandena i bolaget dras i 9 kap. 12 § fjärde stycket som när det gäller bolag med högst tio aktieägare bl.a. föreskriver att varje ägare skall beredas tillfälle att

ta del av böcker, räkenskaper och andra handlingar,

som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att kunna bedöma bolagets ställning eller visst ärende skall förekomma som på bolagsstämma.

Vad slutligen gäller anknytningen till aktiemarknaden

har redan nämnts 10 kap. 3 § rörande revisors kvalifikationer i bolag vars aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats. För bolag görs i 4 samma grupp av kap. 1 § fjärde stycket undantag från förbudet mot nyemission till underkurs. De skillnader som sålunda görs mellan olika aktiebolag är jämförelsevis små. Fördelarna med enhetlig reglering, bl.a. innebär en som

att minoritets- och tredjemansskyddet i allt väsentligt

är detsamma i stora och små aktiebolag, har överväga ansetts nackdelarna. De förslag som vid flera tillfällen väckts om att införa en särskild

publika aktiebolag SOU 199283 110 Privata och

personlig ansvarighet för mindre bolag har därför bolagsform utan

avslagits statsmaktema. av

rörande

2.4 Tidigare överväganden en ny

i

bolagsform utan personligt ägaransvar

svensk rätt

i Sverige införa särskild bolagsform utan personligt Frågan om att en

vid sidan aktiebolaget togs första gången upp av ägaransvar av i förarbetena till 1944 års aktiebolagslag. I sitt Lagberedningen 1941 8-9 Förslag till lag aktiebolag m.m. redobetänkande SOU om

gjorde beredningen för regleringen och de praktiska erfarenheterna av

bolagsform i andra länder, ansåg sig, efter samråd med de denna men länderna, inte böra föreslå sådan bolagsform för övriga nordiska en

vidkommande. Bolagsformen i fråga saknade enligt Lagsvenskt den svenska rättsutvecklingen och de utländska beredningen grundval i

ansågs visa att den i stor utsträckning kommit att erfarenheterna allt till följd bristfälliga kontroll- och missbrukas, framför av

Lagberedningens uppfattning att många av

publicitetsföreskrifter. var

skulle förbundna med särskild bolagsform för de fördelar som vara en uppnås redan särskilda bestämmelser i ett mindre bolag kunde genom

bolagsordning. Beredningen uteslöt dock inte att frågan i aktiebolags

framtiden skulle kunna till förnyat övervägande. tas upp aktualiserades frågan särskild bolagsfonn Trettio år senare om en

till 1975 års aktiebolagslag. Aktiebolagsutredningen i förarbetena betänkande SOU 197115 Förslag till aktiebolagslag förordade i sitt

samråd med övriga nordiska länder, att lagstiftningen m.m., efter

tillhandahålla endast form bolag utan personligt ägarskulle en av aktiebolaget. För svenskt vidkommande kvarstod ansvar, nämligen

utredningen de Lagberedningen anförda skälen mot ytterenligt av

ligare bolagsform utan sådant ansvar. en År regering och riksdag att höja kravet på aktie- 1973 beslutade

storlek från 5 000 kronor till 50 000 kronor. kapitalets minsta

upphov till starka krav, framför allt från småföretagar- Höjningen gav svensk lagstiftning skulle erbjuda ett alternativ sida, på att också nas 1974 hemställde riksdagen en skyndsam till aktiebolaget. Hösten om införande särskild bolagsform för mindre utredning angående av en

anförtroddes den s.k. Bolagskommittén som år företag. Uppdraget

sitt betänkande SOU 197866 Andelsbolag. I 1978 lade fram

bolagsform, andelsbolag, där ägarna i betänkandet föreslogs en ny

aktieägare inte skulle ha något personligt ansvar för likhet med

bolagets förpliktelser.

uppvisade mycket stora likheter med aktiebolaget Andelsbolaget

förslaget regleras med aktiebolagslagen som modell. och skulle enligt

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag lll

Skillnaden mellan bolagsformema gällde i huvudsak insatskapitalets storlek, ägarandelamas överlåtbarhet

samt minoritetsskyddets

utformning. Andelsbolagets insatskapital skulle uppgå till minst 20 000 kronor. Samtidigt föreslogs höjning det lägsta aktiekapitalet i aktiebolag en av till 125 000 kronor. En obestämd allmänhet skulle mera inte få inbjudas till delägarskap i bolaget och andelsbevis motsvarande aktier i aktiebolag skulle inte få utfärdas. Bolagsmännen skulle också ges långtgående möjligheter att i bolagsordningen föreskriva begränsningar i fråga om andelarnas överlåtbarhet. Förutom hembudsklausuler föreslogs att i bolagsordningen skulle kunna tas in såväl förköps- som samtyckesklausuler. För stärka

att minoritetsskyddet

föreslogs vidare att samtliga bolagsmän skulle garanteras rätten att fortlöpande följa bolagets förvaltning och i princip också ha vetorätt mot beslut om sådana ändringar det ursprungliga bolagsavtalet av som ryckte undan förutsättningarna för delägarskapet. Bolagskommittén var emellertid inte enig i den grundläggande frågan om det över huvud behövdes särskild bolagsform för mindre företag. en Kommitténs förslag utsattes vid remissbehandlingen för omfattande kritik. Många remissinstanser vitsordade i och för sig att särskilda regler för de mindre företagen kunde behövas men ansåg inte att kommitténs förslag tillgodosåg dessa behov. De mindre företagens särskilda problem borde i stället lösas inom aktiebolagslagens ram. Med hänsyn till remisskritiken beslutade regeringen Bolagsatt kommitténs förslag till andelsbolagslag inte skulle genomföras.

2.5 Aktiebolag och andra bolag utan personligt

ägaransvar i EGs medlemsstater

2.5.1 Tyskland

Den utomlands, vid sidan aktiebolaget, förekommande av särskilda bolagsformen utan personligt ägaransvar har sitt i Tyskland. ursprung

En successiv skärpning av den tyska aktiebolagslagstiftningen under

1800-talets senare decennier ledde till framväxten bolagsform av en

som sökte förena den aktiebolagsrättsliga principen ägamas frihet

om från personligt med den flexibilitet i fråga ansvar om bolagets

organisation och ledning utmärker bl.a. kommanditbolaget och

som andra personassociationer. Bolagsformen benämndes Gesellschaft mit

beschränkter Haftung GmbH och reglerades

i lag första gången år 1892. Ett GmbH skall ha ett andelskapital på minst 50 000 tyska mark, medan aktiekapitalet i ett aktiebolag, Aktiengesellschaft, skall uppgå till minst 100 000 mark. För båda bolagsformema gäller att minst

112 Privata och publika aktiebolag SOU 199283

25 000 mark måste ha betalats in för att bolaget skall få registreras. Ett GmbH kan bildas endast simultanbildning och förfarangenom det är enklare än vad gäller för bildande aktiebolag. Publicisom av tetsföreskriftema är också mindre stränga. Antalet delägare bolagsmän är inte begränsat och bolagsandelama princip fritt överlåtbara. Överlåtelse kräver emellertid alltid ett är i domstols- eller notariellt förfarande och blir gällande mot bolaget först anmälan till detta. Reglerna medför att andelsbevis inte genom kan inregistreras vid börs eller på annat sätt göras till föremål för allmän handel. GmbH-lagstiftningen kännetecknas betydande frihet för av en bolagsmännen att i bolagsordningen reglera sina inbördes rättigheter och förpliktelser. Bolagsmännen kan exempelvis uppnå en långtgående förändringar i ägarkretsen att i bolagsord-

kontroll över genom

in bestämmelser förköpsrätt eller samtycke från övriga ningen ta om bolagsmän vid överlåtelse av andel i bolaget. Till skillnad från vad är fallet i det tyska aktiebolaget är den som organisatoriska strukturen i ett GmbH entydigt hierarkisk. Bolagets högsta beslutande är bolagsstämman. Därutöver skall i bolaget organ alltid finnas direktör, medan styrelse måste utses endast för det en bestämmelser härom upptagits i bolagsordningen eller bolaget har fall fler än 500 anställda. Detta innebär i praktiken att de allra flesta GmbH endast har två bolagsorgan och att bolagsmännen utövar ett direkt inflytande över bolagets löpande verksamhet. Vid bolagsstämman har varje bolagsman rösträtt i förhållande till sin andel andelskapitalet. Avtalsfriheten bolagsmännen emellan av medför emellertid att i bolagsordningen kan bestämmas att andelama olika röstvärde eller att vissa andelar helt skall sakna skall ha röstvärde. Till minoritetens skydd gäller bl.a. att varje bolagsman har rätt att bolagets bokföring och övriga handlingar. På talan av ta del av bolagsmän med sammanlagt tio procent andelskapitalet kan domstol av förordna bolaget skall upplösas, det blivit omöjligt att uppnå att om bolagsändamålet eller det föreligger andra viktiga grunder för om upplösning. Ett utmärkande drag i GmbH-lagstiftningen var under lång tid att regler saknades kontroll och offentliggörande av bolagets om redovisning. Detta bidrog till bolagsformens snabba utbredning men föranledde också fortlöpande kritik. Vid slutet 1960-talet lades av därför i särskild lagstiftning fast att redovisningen i ett GmbH skulle utformas, granskas och offentliggöras på sätt som i ett samma aktiebolag, förutsatt att bolaget uppfyllde vissa i lagen angivna storlekskriterier. Lagstiftningen har anpassats till EGs fjärde numera sjunde bolagsdirektiv. Det innebär i princip att samma redovisoch ningsbestämmelser gäller för aktiebolag och GmbH.

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag

Den firma under vilken ett GmbH bedriver sin verksamhet skall innehålla beteckningen Gesellschaft mit beschränkter Hañung i dess utskrivna form eller i förkortningsformen GmbH. För att möjliggöra övergång från bolagsform till en en en annan uppställs i den tyska lagstiftningen särskilda omvandlingsregler. En sådan övergång innebär principiellt att bolagets tillgångar och skulder övergår till ett nytt bolag übertragende Umwandlung, något som borde kräva utförliga regler till skydd för bolagets intressenter. Lagstiftaren har emellertid för övergång från GmbH till Aktienen

gesellschaft och vice valt synsätt. Övergången

versa ett annat anses i dessa fall ske med bibehållen rättssubjektivitet formwechselnden Umwandlung och förenklade regler därom har upptagits i aktiebolagslagen. För giltigt beslut om övergång från GmbH till Aktiengesellschaft krävs att beslutet biträtts andelsägare med fjärdedelar av tre av de vid stämman avgivna rösterna. Vid övergången skall bestämmelserna i aktiebolagslagen inbetalning aktiekapitalet om av vid bolagsbildning äga motsvarande tillämpning. I och med registreringen övergångsav beslutet övergår bolaget till att Aktiengesellschaft, vara ett andelskapitalet blir aktiekapital och andelarna aktier. Bolagsman som vid stämman röstat emot förslaget övergång kan fritt överlåta sina om aktier i det bolaget eller begära bolaget för hans nya att räkning bjuder ut aktierna till försäljning. En övergång i motsatt riktning, från Aktiengesellschañ till GmbH, kräver som huvudregel samtliga aktieägares samtycke. Aktieägare som inte är närvarande eller företrädd vid stämman samtycka anses till övergången, om han inte inom tre månader från stämman skriftligen meddelar bolaget motsatsen. Har bolaget färre än 50 ägare kan giltigt beslut fattas med samtycke ägare till 90 av procent av aktiekapitalet. Aktieägare därvid röstat som emot beslutet kan fritt överlåta sin andel i det nya bolaget eller begära att bolaget förvärvar densamma. Medan en övergång från GmbH till Aktiengesellschañ inte bedömts kunna försämra borgenäremas ställning, omvandling anses en i motsatt riktning, bl.a. till följd de mindre stränga

av kapitalskydds-

reglerna i ett GmbH, kunna till för borgenärerna. I likhet vara men med vad som gäller vid nedsättning aktiekapitalet har därför av bolagets borgenärer rätt till säkerhet eller betalning för det fall ett Aktiengesellschañ övergår till att bli ett GmbH. Totalt finns i Tyskland i dag omkring 380 000 GmbH och 2 400 Aktiengesellschaft. Antalet GmbH ökar fortlöpande, medan tendensen i fråga om Aktiengesellschañ är den motsatta. Den numerära dominansen till trots är dock det sammanlagda antalet anställda och den sammanlagda omsättningen lägre i GmbH än i aktiebolagen. Genomsnittligt är också antalet ägare i ett GmbH väsentligt lägre än

114 Privata och publika aktiebolag SOU 199283

i ett Aktiengesellschaft. Omkring hälften av alla GmbH har endast en eller två ägare.

2.5.2 Övriga kontinentaleuropeiska medlemsstater

Med den tyska GmbH-lagstiftningen förebild infördes under som årtiondena närmast efter sekelskiftet motsvarande bolagsform i bl.a. Frankrike Société å responsabilité limitée, S.A.R.L., Belgien Société å responsabilité limitée, SPRL, Luxemburg Société ä de personnes responsabilité limitée, S.A.R.L. och Italien societâ a responsabilitä limitata, SRL. Även i dessa länder år i dag antalet bolag av detta slag väsentligt större än antalet aktiebolag. Bland EGzs ursprungliga medlemsstater saknade vid Romfördragets undertecknande endast Nederländerna särskild bolagsform utan en personlig ansvarighet vid sidan aktiebolaget. Harmoniseringen av av bolagsrätten inom EG föranledde emellertid Nederländerna att år 1971 införa bolagsformen besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid BV ett alternativ till aktiebolaget. Inom loppet som år omvandlades omkring 80 procent befintliga aktiebolag, av ett av naamloze vennootschap NV, till den nya bolagsformen. En mot GmbH svarande bolagsform finns även i de kontinentaleuropeiska stater anslutit sig till EG, nämligen Grekland som senare

eteria periorismensis efthinis, EPE, Spanien sociedad de responsabilidad limitada, SRL och Portugal sociedades por quotas

de responsabilidade limitada, Lda.

2.5.3 Storbritannien och Irland

I Storbritannien motsvaras den kontinentaleuropeiska uppdelningen i två bolagsformer utan personligt ägaransvar närmast av den uppdelning aktiebolagen i private och public limited liability som görs av companies. Medan lagstiftaren i Tyskland och de flesta andra länder markerat att GmbH är en egen bolagsform och reglerat noga densamma i särskild lag, har den brittiska lagstiftaren valt att en betrakta private och public limited liability companies som två typer limited liability companies, vilka båda regleras i Companies Act. av Detsamma är fallet i Irland. The private limited liability introducerades i den brittiska company lagstiftningen år 1907. Reglerna var utformade så att ett limited liability betraktades private det genom föreskrifter company som om i bolagsordningen begränsat aktiernas överlåtbarhet, maximerat antalet ägare i bolaget till femtio och förbjudit varje form av erbjudande till allmänheten att teckna aktier eller skuldebrev utgivna av bolaget. Fanns inte sådana restriktioner i bolagsordningen var bolaget ett

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag 115

public company. I samband med Storbritanniens inträde i EG blev det emellertid nödvändigt att i lag dra upp en tydligare skiljelinje mellan bolagskategorierna. Lagstiftaren utgick därvid från att alla aktiebolag skall vara private companies; för att behandlas som public company måste bolaget uppfylla vissa krav. För att inregistrera ett public company krävs att det av såväl bolagsordningen som bolagets ñrma framgår att bolaget är ett public company, att bolagsordningen är uppställd enligt vissa i lagen angivna föreskrifter och att bolaget har ett s.k. authorised capital motsvarande minst 50 000 brittiska pund. För ett private company ställs inte något krav på ett visst minsta insatskapital. Bolaget kan inregistreras och påbörja sin verksamhet utan något sådant kapital. Ett private company får inte vända sig till allmänheten med en inbjudan att teckna eller förvärva aktier eller andra värdepapper som bolaget givit ut. Saken uttrycks i lagen så att A private limited company commits an offence offers to the public any shares in or debentures of the company, Companies Act 1985 81 1. sec. överträdelse förbudet kan medföra straff, påverkar inte av men giltigheten av ingångna avtal. Aktierna i ett private company är fritt överlåtbara, men överlåtbarheten inskränks regelmässigt genom bestämmelser i bolagsordningen. Aktier eller andra värdepapper som utfärdats av ett private company får inte heller inregistreras vid Londonbörsen. Bestämmelserna om bolagets organisation och ledning är mindre långtgående för private än för public companies. Redovisningslagstifiningen är även i Storbritannien anpassad till EGs fjärde och sjunde bolagsdirektiv, vilket innebär att i allt väsentligt samma krav ställs på private och public companies. Flertalet private companies är familjekontrollerade företag med en begränsad verksamhet, medan public companies som regel har en större ägarkrets och bedriver en mer omfattande verksamhet. I syfte att möjliggöra en enkel övergång mellan de båda bolagstypema uppställs i lagen särskilda regler om s.k. re-registration of private companies till public companies och vice versa. Omregistrering av ett private company till public company förutsätter att bolagsstämmans beslut biträtts av ägare med tre fjärdedelar de avgivna rösterna. Därutöver krävs att bolaget före omregistreav ringen uppfyller det för public companies uppställda kravet aktiekapitalets minsta storlek. Det är inte möjligt för ett private company att anskaffa det för en övergång till public company nödvändiga kapitalet genom att emittera aktier till allmänheten. För giltigt beslut om övergång från public till private company

116 Privata och publika aktiebolag sou 199233

krävs att beslutet biträtts av ägare med tre fjärdedelar av de på stämman avgivna rösterna. Fattar stämman ett sådant beslut kan en minoritet minst 50 ägare eller med minst fem procent av de om utgivna aktierna inom viss tid vid domstol begära att beslutet skall upphävas. Bifalles käromålet får stämmobeslutet naturligtvis inte registreras. Domstolen kan emellertid välja att tillgodose minoritetens intresse på annat sätt, t.ex. genom att ålägga bolaget eller någon av bolagsmännen att förvärva minoritetens aktier. Huruvida ett bolag är ett private eller public company skall framgå dess firma. I ett private company skall den egentliga firman följas av ordet limited eller den förkortade formen ltd, medan firman i ett av public skall avslutas med orden public limited company eller company förkortningsformen plc. Totalt finns i dag i Storbritannien omkring l miljon private companies och 10 000 public companies.

2.5.4 Danmark

De nordiska länderna har, som ovan påpekats, vid flera tillfällen avvisat tanken på att införa en särskild bolagsform utan personligt ägaransvar. I samband med inträdet i EG införde emellertid Danmark år 1974 bolagsformen anpartsselskab ApS. Reformen motiverades strävan att uppnå en strukturell överensstämmelse med av en bolagslagstiftningen i övriga länder inom gemenskapen. Vidare anfördes att problem skulle uppstå EGs bolagsdirektiv undanom tagslöst skulle tillämpas på varje bolag som i Danmark betecknades som aktiebolag. I likhet med det tyska GmbH är anpartsselskabet reglerat i en särskild lag. Anpartsselskabet skall ha ett andelskapital minst 200 000 danska kronor, medan aktiekapitalet i ett aktieselskab skall uppgå till minst 500 000 kronor. Andelarna i anpartsselskabet är fritt överlåtbara, andelsöverlåtelse får verkan mot överlåtarens borgenärer först men när bolaget behörigen underrättats därom. Skriftligt bevis om andelsinnehav tidigare benämnt anpartsbevis kan ställas ut, men måste ställas till viss I praktiken innebär detta att beviset i fråga man. är att jämställa med ett enkelt skuldebrev. Det kan därför inte heller inregistreras vid börs eller på annat sätt göras till föremål för allmän handel. Andelarnas överlåtbarhet kan också begränsas genom bestämmelse i bolagsordningen, exempelvis i form av en förköpseller samtyckesklausul. Andelsägarnas inflytande utövas vid en bolagsstämma vid vilken varje andel berättigar till rösträtt i enlighet med vad som därom föreskrivits i bolagsordningen. På denna punkt råder fullständig

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag

avtalsfrihet, vilket bl.a. innebär att det i bolaget kan finnas andelar som inte berättigar till rösträtt vid stämman. I anpartsselskabet skall alltid finnas direktion bestående en av en eller flera ledamöter, medan styrelse krävs endast i större anpartsselskab. Minoritetsskyddet i anpartsselskabet är utformat på sätt samma som i aktieselskabet, med den viktiga skillnaden men att den i aktiebolagslagen uppställda tioprocentsgränsen för utövande minoritetens av rättigheter, i anpartsselskabet bestämts till tjugofem procent. Reglerna om likvidation vid förlust viss del insatskapitalet av av är mer ingripande i anpartsselskabet än i aktieselskabet. Redovisningsreglerna är för anpartsselskab gemensamma och aktieselskab. I samband med anpassning till EGs en fjärde och sjunde bolagsdirektiv överfördes reglerna till särskild

en årsredovisningslag.

Med tydlig förebild i den tyska lagstiftningen har också den danska lagstiftaren valt att betrakta omvandling anpartsselskab en av ett till ett aktieselskab och omvänt övergång från bolagsform som en en till en annan, med bibehållen identitet. Förfarandet aktualiserar därför inte några regler om upplösning det gamla bolaget eller av succession av egendom från det gamla till det bolaget. omvandlingen nya innebär inte något gäldenärsskifte i förhållande till bolagets borgenärer och inte något ägarskifte i förhållande till panthavare. Omvandlingen har inte heller några skattemässiga konsekvenser för bolaget eller dess ägare. En omvandling från anpartsselskab till aktieselskab förutsätter dels att beslut därom fattas av bolagsstämman med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som det företrädda andelskapitalet, dels att aktieselskabslovens regler värdering apportegendom i om av samband med bildande aktieselskab iakttas. Anpartsägare av som motsätter sig övergången kan inte begära att det bolaget förvärvar nya eller ombesörjer försäljning hans aktier. av Med nyss nämnda majoritet kan också bolagsstämman i ett aktieselskab besluta att bolaget skall omvandlas till anpartsselskab. ett Inte heller för detta fall uppställs några särskilda minoritetsskyddsregler. Anpartsselskabets firma skall innehålla ordet anpartsselskab eller den förkortade formen ApS. Totalt finns i dag i Danmark 63 000 anpartsselskab och 28 000 aktieselskab. Anpartsselskabens som regel mycket begränsade storlek medför emellertid att dessa sammantaget för mindre svarar en del av sysselsättningen och produktionen i det danska näringslivet än aktieselskaben.

och publika aktiebolag SOU 199283 118 Privata

2.6 EGs bolagsdirektiv

bolagsdirektiv att åstadkomma harmonisering av EGs avser en i medlemsstaterna. Direktiven kräver inte att det i varje bolagsrätten medlemsstat finns två former bolag med begränsat ägaransvar men av utgår i långa stycken från att så är fallet. När harmoniseringsarbetet inleddes under 1960-talet var ambitionen åstadkomma harmonisering reglerna för alla typer av att en av kapitalassociationer i medlemsstaterna. I linje därmed gäller det första bolagsdirektivet, behandlar bl.a. publicitetsfrågor, såväl GmbH som aktiebolag i de kontinentaleuropeiska länderna och såväl private som public limited liability companies i Storbritannien och Irland. som Direktivets tillämpningsområde inte genom någon materiell anges definition, uppräkning de bolagsformer som skall utan genom en av omfattas direktivet. Sålunda exempelvis att direktivet i av anges Tyskland äger tillämpning på regler rörande dels die Gesellschaft mit beschrånkter Haftung, dels die Aktiengesellschaft. På motsvarande sätt föreskrivs att direktivet i Storbritannien skall tillämpas på the incorporated with limited liability, dvs. på såväl company public limited liability companies och i Danmark på dels private som anpartsselskabet dels aktieselskabet , . Såväl GmbH aktiebolag eller motsvarande bolagspar omfattas som redovisningsbestämmelserna i fjärde och sjunde bolagsdirekockså av tiven. Oberoende bolagsform görs emellertid i dessa direktiv en av skillnad mellan bolag olika storlek. Ju större bolag, desto mer av långtgående år direktivens krav. Även åttonde, elfte och tolfte direktivet gäller båda bolagsformerdirektiv är emellertid mindre omfattande än de övriga na. Dessa direktiven och har i förevarande sammanhang endast begränsat

intresse. Det andra, tredje och sjätte direktivet däremot bara aktieavser bolag eller, i medlemsstater skiljer mellan olika kategorier av som aktiebolag, publika aktiebolag. Detsamma år fallet med förslagen till femte, tionde respektive trettonde direktiv. I andra direktivet anges ett det i Tyskland äger tillämpning regler rörande die Aktienatt gesellschaft, i Storbritannien på regler rörande the public

company, i Danmark regler rörande aktieselskabet osv. Den nuvarande svenska lagstiftningen erbjuder endast en bolagsform utan personligt Samtliga bolagsdirektiv blir då tillämpansvar. liga på alla aktiebolag. Skulle den svenska lagstiftaren efter kontinentaleuropeisk förebild införa bolagsform vid sidan av aktieen ny bolaget, eller med i första hand brittisk förebild skapa två kategorier aktiebolag i Sverige, skulle vissa direktiv komma att gälla båda boav lagsformema eller -kategorierna, medan andra skulle gälla endast för

den ena av dem.

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag 119

Frågan blir då om det andra, tredje och sjätte direktivet innehåller bestämmelser som inte lämpligen bör gälla för alla aktiebolag. Det andra bolagsdirektivet rör skyddet för bolagets kapital. Flera av direktivets krav uppfylls i allt väsentligt redan i dag aktieav bolagslagens regler. Detta är exempelvis fallet i fråga innehållet om i stiftelseurkund och bolagsordning, bestämmelserna om senaste tidpunkt för betalning aktier och bestämmelserna utbetalning av om av bolagets medel. Aktiebolagslagens regler innebär på flera dessa av punkter ett starkare skydd än vad direktivet kräver. I andra fall krävs endast mindre justeringar för att uppfylla direktivets krav. På några punkter är emellertid direktivet väsentligt långtgåenmer de än vad lagen i dag föreskriver. Det gäller framför allt artikel 6 som kräver att aktiekapitalet skall uppgå till minst 25 000 ECU, motsvarande i dag omkring 185 000 svenska kronor. Detta belopp kan också vart femte år justeras Rådet med hänsyn till penningvärdets av förändring. Vid tillämpning direktivet på samtliga svenska en av aktiebolag, skulle denna bestämmelse nödvändiggöra kraftig en höjning av aktiekapitalet i tre fjärdedelar bolagen, jfr avsnitt av 2.7.4.2 nedan. Det reser frågan det är önskvärt att begränsa om direktivets tillämpningsområde så att det bara gäller de större bolagen. Det tredje direktivet behandlar fusion. Aktiebolagslagens fusionsregler överrensstämmer i grunden med direktivets krav, ett stort men antal detaljändringar måste göras. Det är inte nödvändigt att direktivet i alla delar tillämpas på samtliga bolag utan personligt ägaransvar. Till stöd för en enhetlig reglering talar å andra sidan önskemålet att inte försvåra fusion mellan bolag olika form eller kategori. av Det sjätte direktivet rör delning bolag, s.k. fission. Direktivet av äger tillämpning endast i de medlemsstater har bestämmelser som om fission i sin lagstiftning. Direktivet är i allt väsentligt spegelbild en av det tredje direktivet och bör därför ges samma tillämpningsområde i den mån det föranleder lagstiftning i Sverige.

Förslaget till femte direktiv gäller bolagets struktur och ledning. Be-

stämmelserna är utformade med de tyska reglerna rörande Aktiengesellschaft som förebild. De föreslagna bestämmelserna medger inte den flexibilitet i fråga om bolagets organisation kännetecknar som bolag av GmbH-typ. Om de blir tillämpliga på samtliga svenska aktiebolag skulle det innebära starka begränsningar i möjligheten låta att mindre bolag i framtiden välja sin organisation fritt än i egen mera dag. Förslaget till tionde direktiv rör fusioner över ländergränser och bör behandlas på samma sätt som det tredje direktivet. Förslaget till trettonde direktiv gäller offentliga uppköpserbjudanden. I praktiken är tillämpningsområdet därmed begränsat till bolag med många ägare som köper och säljer bolagets aktier på den organiserade aktiemarknaden.

120 Privata och publika aktiebolag sou 199283

2.7 Kommitténs överväganden

2.7.1 Behovet av två kategorier aktiebolag

I varje medlemsstat i EG erbjuder lagstiftningen i dag minst två alternativ för den i bolag önskar bedriva verksamhet utan som personligt I Tyskland, Frankrike och övriga kontinentalansvar. europeiska medlemsstater finns vid sidan av aktiebolaget en särskild bolagsform utan personligt âgaransvar. I Storbritannien och Irland finns två kategorier aktiebolag. I Finland och Norge, som i dag i av likhet med Sverige bara har bolagsform utan personligt ägaransvar en förbereds lagstiftning som syftar till att införa ett alternativ till nu aktiebolaget för att nå överensstämmelse med länderna inom EG. Det väcker frågan tiden nu är inne att komplettera den svenska om lagstiftningen med bestämmelser som gör det möjligt även för svenska näringsidkare att på annat sätt än genom det traditionella aktie- bolaget driva verksamhet i bolag utan personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Vad omedelbart talar för sådan åtgärd är att det är önskvärt som en att alla medlemsstater i EG och EES har en likartad struktur på sin bolagslagstiftning. EES-avtalet innebär en fri etableringsrätt för och företag inom EES-området. Svenska medborgare och personer företag kommer att kunna etablera sig fritt inom detta område och utländska rättssubjekt med hemvist i EES-området får full frihet att etablera sig här. Det kan inte råda någon tvekan om att den rörlighet etableringsfriheten syftar till främjas om lagstiftningen på detta som område är likartad. De bolagsdirektiv som EG hittills har utfärdat underförstått att det i varje medlemsstat finns minst två bolagsformer utan personligt ägaransvar eller två kategorier aktiebolag. Det är inte omöjligt att av den svenska aktiebolagslagen till dessa direktiv men det skulle anpassa otvivelaktigt innebära stora svårigheter. Det gäller framför allt kravet i det andra direktivet på ett minsta aktiekapital motsvarande 25 000 ECU. Som kommittén redovisat i avsnitt 2.6 skulle en tillämpning av den bestämmelsen på samtliga aktiebolag framtvinga en kraftig höjning aktiekapitalet i drygt tre fjärdedelar av bolagen. av Vid övervägande om det är värt att ta svårigheterna med att anpassa aktiebolagslagen till de direktiv som i dag finns måste hänsyn också tas till de förslag till direktiv som nu föreligger och som kan komma att antas i en framtid. Som anförts i avsnitt 2.6 har förslaget till ett femte bolagsdirektiv utformats med den tyska aktiebolagslagen som förebild och det är tveksamt om de föreslagna bestämmelserna beträffande bolagets organisation och ledning passar för små och medelstora bolag i Sverige. Det finns anledning att räkna med liknande svårigheter i fråga om

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag 121

förslag som kan komma att presenteras i framtiden. Eftersom alla EG-stater har minst två bolagsformer utan personligt ägaransvar eller två kategorier av aktiebolag är det sannolikt direktiv kan komma att att utformas med sikte bara på den bolagsformen eller bolagsena kategorin. Om Sverige då bara har slags bolag ett utan personligt ägaransvar, nämligen aktiebolaget, kan betydande svårigheter uppkomma vid implementeringen. Kommittén skall enligt sitt uppdrag över aktiebolagets organisase tion. Det är möjligt att sådan översyn vid handen en ger att organisationen bör olika i stora och små bolag i vara något avseende. Finns det då två bolagsformer utan personligt eller två ansvar kategorier av aktiebolag i den svenska lagstiftningen kan det ge utrymme för mera flexibla lösningar på bolagens organisationsproblem. Kommitténs överväganden leder därför fram till slutsatsen den att anpassning till EGs bolagsdirektiv skall ske bör förenas med som nu en reform som innebär att även den svenska lagstiftningen tillhandahåller två alternativ för den som önskar driva verksamhet i bolag utan personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Ett utmärkande drag hos de bolag utgör alternativ till aktiesom bolaget i de kontinentaleuropeiska länderna är de i att motsats till aktiebolaget inte har möjlighet att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Andelsbevisen får inte ställas till innehavaren och kan i praktiken inte göras till föremål för allmän handel. I Storbritannien och Irland uppnås motsvarande resultat private genom att companies i motsats till public companies inte får inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier i bolaget.

Kommittén föreslår att rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning skall bestämmande för gränsdragningen mellan vara de två bolagsalternativen även i svensk rätt. Ett bolag vill ha som möjlighet att emittera aktier, skuldebrev eller andra värdepapper till allmänheten bör underkastas strängare krav än andra bolag beträffande bl.a. det egna kapitalets storlek. Andra bolag bör förbjudna vara att inbjuda allmänheten att teckna aktier eller andelar i bolaget men kan i gengäld tillåtas ha ett mindre eget kapital. Andra skillnader kan komma att föreslås i kommitténs fortsatta arbete. Bolaget skall självt bestämma det skall ha möjlighet vända om att sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Vill bolaget ha denna möjlighet skall detta komma till uttryck i bolagets firma. Den fråga som nu inställer sig är de två bolagsalternativen bör om regleras i en särskild lag eller inom för aktiebolagslagen. Från ramen utländsk rätt kan exempel hämtas på båda lösningarna. I de kontinentaleuropeiska länderna, där lagstiftaren framhållit GmbH och noga att dess motsvarighet utgör en egen bolagsform, har denna bolagsform

122 Privata och publika aktiebolag SOU 199283

regel också reglerats i särskild lag. I Storbritannien och Irland, som där private och public companies inte betraktas som skilda bolagsforutan olika kategorier av aktiebolag har lagstiftaren i stället mer som valt att i aktiebolagslag uppta regler om båda kategorien gemensam er. Avgörande för den svenska regleringens utformning i detta avseende bör enligt kommittén i vilken utsträckning olika regler kan vara komma att gälla för de båda bolagsaltemativen. Kommitténs bedömning är därvid att de skillnader föreslås och som kan komma som nu att föreslås i nästa del kommitténs arbete inte är av sådan att att av de motiverar reglering i skilda lagar. För detta talar också en utländska erfarenheter. I de länder där en särskild reglering införts vid aktiebolagslagen har denna i delar, bl.a. såvitt sidan av stora skyddet för tredje med tiden kommit att bli alltmer lik avser man, aktiebolagslagen. Valet står därför i praktiken mellan att i betydande utsträckning dubblera aktiebolagslagen eller att i denna lag införa

bestämmelser två kategorier av aktiebolag. om I detta sammanhang vill kommittén slutligen erinra om det i avsnitt 2.4 refererade förslaget till helt lag s.k. andelsbolag ovan en ny om framlades Bolagskommittén år 1978. Förslaget utsattes för som av hård remisskritik och ledde inte till lagstiftning. Erfarenheten av det

lagstiftningsärendet talar emot en särskild lag. På grund det anförda vill kommittén förorda en lagteknisk av lösning hämtats från Storbritannien där aktiebolagslagen skiljer som mellan private companies och public companies. Kommittén föreslår i den svenska aktiebolagslagen på motsvarande sätt görs skillnad att mellan två kategorier av aktiebolag. Förslaget är utarbetat i samråd med aktiebolagskommittéema i Finland och Norge. Motsvarande förslag framläggs i dessa länder.

2.7.2 Privata och publika aktiebolag

Ett aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag, utskrivet eller förkortat till AB. Delas aktiebolagen i två kategorier så som upp kommittén föreslår bör det firman framgå till vilken kategori av bolaget hör. Detta är också ett uttalat krav i EGs andra bolagsdirektiv. I klarhetens intresse bör varje kategori därvid ha sin särskilda beteckning skall ingå i firman; det räcker enligt kommitténs som mening inte att bara den kategorien får en sådan beteckning. ena Kommittén har föreslagit att gränsdragningen mellan de två kategorierna sker med hänsyn till rätten att inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier och andra värdepapper som bolaget ger För de bolag skall ha denna rätt föreslår kommittén efter ut. som mönster lagstiftningen i Storbritannien beteckningen publika av

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag 123

aktiebolag medan övriga bolag betecknas privata aktiebolag. Beteckningama överensstämmer med vad föreslås i Finland. I som Norge föreslås beteckningama offentliga respektive privata aktiebolag. I Storbritannien och Irland kan kategoritillhörigheten för ett private company anges genom att bolaget sist i ñrman tar in förkortningen ltd, medan ett public på motsvarande sätt kan använda company förkortningen plc. Kommittén att praktiska skäl talar för anser en sådan möjlighet också i Sverige och föreslår att kategoritillhörigheten får anges genom förkortningen prb i stället för privat aktiebolag och pub i stället för publikt aktiebolag. Förkortningarna bör liksom i Storbritannien och Irland alltid läggas sist i bolagets ñrma. Kommittén föreslår att bestämmelser härom i 16 kap. tas upp Firma kan registreras på två eller flera språk, varvid varje lydelse skall anges i bolagsordningen. Om aktiebolag finns i det land på vars språk firman skall registreras, bör det utländska ordet för aktiebolag användas i firman. Saknas återigen godtagbar översättning får det en svenska ordet aktiebolag användas i firman trots att den i övrigt är avfattad på ett främmande språk. Vad sagts bör gälla också som nu kategoribeteckningama privat och publikt liksom förkortningarna därav.

2.7.3 Gränsdragningen mellan aktiebolagskategoriema

Den gränsdragning som kommittén förordat mellan privata och publika bolag bör komma till uttryck redan i aktiebolagslagens första kapitel. Kommittén föreslår att det sker ett särskilt förbud för genom privata aktiebolag eller aktieägare i sådant bolag att söka sprida bolagets aktier eller teckningsrätter i bolaget eller bolaget utgivna av skuldebrev eller optionsbevis att offentliggöra eller på annat genom sätt rikta inbjudan till en vidare krets att teckna eller förvärva sådana värdepapper. För att inte väcka tvivel Sveriges vilja och förmåga att om implementera bestämmelserna i det andra bolagsdirektivet lägsta om tillåtna aktiekapital anser kommittén det mycket viktigt att vara förbudet för privata aktiebolag att vända sig till allmänheten för att skaffa kapital respekteras. Kommittén föreslår därför att förbudet sanktioneras genom straffbestämmelser i 19 kap. Tidigare erfarenheter ger emellertid vid handen att straffbestämmelser inte är helt effektiva när det gäller överträdelser det slag är i fråga. av som nu Kommittén anser sig därför inte kunna avstå från att utnyttja också civilrättslig ogiltighet som sanktion fir överträdelse förbudet. I av enlighet härmed föreslår kommittén uttrycklig bestämmelse att en om teckning eller avtal förvärv ingås på grund inbjudan om som av en

124 Privata och publika aktiebolag SOU 199283

som utfärdats i strid med förbudet skall vara ogiltigt. Ett förbud för privata bolag att vända sig till allmänheten med inbjudan att teckna aktier i bolaget kan kringgås genom att någon av bolagets gamla aktieägare eller någon annan som står bolaget nära tecknar de nya aktierna för att sedan sälja dem vidare på värdepappersmarknaden. För att förebygga att förbudet kringgås på detta sätt föreslår kommittén att i lagen 1991980 om handel med finansiella instrument upptas ett straffsanktionerat förbud mot handel på värdepappersmarknaden med fondpapper som ett privat bolag givit ut. Kommittén har svårt att tro annat än att de banker, fondhandlare och andra som yrkesmässigt handlar på värdepappersmarknaden kommer att respektera förbudet mot handel i privata bolags papper. Intresset för sådan handel kan också beräknas vara litet eftersom den överväger att förvärva värdepapper som ett privat aktiebolag har som givit ut vet att han inte lagligen kan sälja dem vidare på värdepappersmarknaden. skäl anförts beträffande förbudet Av samma som för privata bolag att söka sprida bolagets aktier och värdepapper hänvändelse till allmänheten anser sig kommittén emellertid genom inte kunna avstå från att utnyttja ogiltighet som sanktion även mot förbudet att handla med värdepapper på marknaden. Även i Finland och Norge föreslås att gränsdragningen mellan bolagskategorierna skall bestämmas av möjligheten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. I båda länderna föreslås ett straffsanktionerat förbud för ett privat aktiebolag att inbjuda allmänheten att teckna aktier i bolaget. Avtal ingångna i strid med förbudet skall emellertid inte anses ogiltiga.

2.7.4 Aktiekapitalets storlek

2.7.4.1 Tidigare överväganden rörande aktiekapitalets storlek Redan den första svenska aktiebolagslagen, 1848 års förordning ang. aktiebolag, förutsatte att i aktiebolaget fanns ett fast aktiekapital. Lagen, byggde på det s.k. koncessionssystemet, uppställde som emellertid inte något krav på kapitalets storlek. Vid övergång till normativsystemet i 1895 års aktiebolagslag föreslogs att aktiebolag skulle ha ett aktiekapital, eller ett minimikapital, om minst 25 000 kronor. Förslaget avvisades emellertid under utskottsbehandlingen såsom alltför strängt, varefter riksdagen fastställde kravet till 5 O00 kronor. Femtio år senare aktualiserade Lagberedningen en höjning av kapitalkravet i förslaget till 1944 års aktiebolagslag. Lagberedningen noterade att kapitalkravet för aktiebolag i andra länder, exempelvis Tyskland, var väsentligt högre än i Sverige. Detta ansågs emellertid

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag 125

vara betingat av att i dessa länder också fanns bolagsformen GmbH eller motsvarande, med lägre kapitalkrav. Beredningen avvisade för sin del tanken på att i Sverige införa sådan bolagsform. en Den ansåg det inte heller motiverat att genomföra någon annan ändring av kapitalkravet än motsvarade

som penningvärdeförändringen under de

gångna decennierna och föreslog att kravet på aktiekapitalets minsta storlek skulle höjas till 10 000 kronor. I propositionen till riksdagen föreslogs också detta belopp, riksdagen men lät 5 000 kronor stå kvar som nedre gräns.

Frågan höjning kapitalkravet aktualiserades om en av nästa gång

av Aktiebolagsutredningen i dess betänkande SOU 197115

Förslag till lag om aktiebolag Utredningen ansåg m.m. en höjning nödvändig,

men menade i likhet med Lagberedningen att höjningen borde

stanna

vid vad som motsvarade penningvärdeförändringen.

Utredningen förordade höjning till 20 000 kronor. Höjningen en skulle emellertid bara gälla bolag bildades efter den som nya aktiebolagslagens ikraftträdande.

Aktiebolagsutredningens förslag i fråga aktiekapitalets

om minsta storlek blev hårt kritiserat. Många menade att hänsynen till det allmänna, de anställda och övriga borgenärer krävde att gränsen för aktiekapitalets minsta storlek betydligt sattes högre än vad utredningen förordat. Regeringen tog intryck av remisskritiken och föreslog i prop. 197393 att den nedre gränsen skulle bestämmas till

50 000 kronor och att höjningen, efter viss övergångstid,

skulle gälla även äldre aktiebolag.

Regleringen innebar i huvudsak aktiebolag att ett vars aktiekapital den 6 juni 1973 inte uppgick till 50 000 kronor, under en övergångsperiod hade att välja mellan att öka sitt aktiekapital till 50 000 kronor

eller att träda i likvidation. Övergångstiden

utsträcktes i omgångar till utgången av år 1981. Ett bolag vid denna tidpunkt som varken ökat sitt aktiekapital till 50 000 kronor, trätt i likvidation eller försatts i

konkurs, avfördes aktiebolagsregistret och

ur var därmed upplöst. För bolagets förpliktelser svarade därefter styrelseledamöter, verkställande direktör och aktieägare. De sistnämnda i förhållande till sina aktieinnehav.

2.7.4.2 Aktiekapitalets storlek i privata och publika aktiebolag

Aktiebolagslagens krav på ett minsta aktiekapital 50

om 000 kronor

gäller samtliga aktiebolag. Med hänsyn till

verksamhetens art uppställs för vissa bolag högre krav i särskild lag, men för de allra flesta

aktiebolag gäller 50 000 kronorsgränsen. En genomgång av bolagsordningens uppgift aktiekapitalets

om storlek i samtliga 282 000 i dag registrerade aktiebolag ger vid handen att 217 000 aktiebolag, eller 77 procent, har ett aktiekapital

126 Privata och publika aktiebolag SOU 199283

exakt motsvarar lagens minimikrav, dvs. 50 000 kronor. Endast som 23 bolagen har ett aktiekapital är större än 50 000 procent av som kronor. Se tabell 2.

Tabell 2 Samtliga svenska aktiebolag fördelade efter aktiekapitalets storlek. Aktiekapital i tkr. Februari 1992

- 500 999 7 000 - 1000- ll 000 282 000

Källa Aktiebolagsregistret, Patent- och registreringsverket.

En anpassning till EGs regelverk kräver höjning av aktiekapitalets en minsta storlek. I artikel 6 punkten l det andra bolagsdirektivet av föreskrivs bolag omfattas direktivet måste ha minst 25 000 att som av ECU i aktiekapital. Vid i dag gällande växelkurser motsvarar det 185 000 kronor. Enligt punkten 3 artikel har Rådet rått att samma justera detta belopp vart femte år med hänsyn till bl.a. förändringar i penningvärdet. Någon sådan justering har hittills inte skett. Med hänsyn till att direktivet har varit i kraft i drygt 15 år kan antas att nu tidpunkten för den första justeringen har kommit närmare, men om och när den kommer att företas är omöjligt att säga. Kommittén har föreslagit att aktiebolagen indelas i två kategorier. Genomförs inte det förslaget blir det enligt kommitténs bedömning nödvändigt höja det lägsta tillåtna aktiekapitalet till närmare att 250 000 kronor för alla aktiebolag finns registrerade vid utsom gången år 1994. Denna höjning måste i så fall vara genomförd av vid utgången år 1998. Att höjningen inte kan stanna vid senast av 185 000 kronor beror på måste gardera sig för att Rådet att man under den närmaste femårsperioden justerar beloppet 25 000 ECU

uppåt. emellertid den föreslagna kategoriindelningen genomförs blir Om det andra bolagsdirektivet tillämpligt endast publika aktiebolag. För de privata aktiebolagen kommer det då att råda full frihet för den svenska lagstiftaren i fråga aktiekapitalets minsta storlek. om Ingenting i EG-råtten hindrar således att den nuvarande 50 0O kronorsgränsen ligger fast för dessa bolag. Däremot kan det av andra skäl finnas anledning att justera denna gräns.

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag 127

För en oförändrad nivå på aktiekapitalets minsta storlek i privata aktiebolag talar intresset att stimulera småföretagsamheten. av Ett högt kapitalkrav kan hämma dem vill bilda aktiebolag som för att driva näring. Mot detta kan anföras att aktiekapitalet skall ersätta aktieägarnas personliga ansvar för bolagets förpliktelser. Erfarenheterna de av senaste årens många konkurser understryker vikten rimligt av ett stort aktiekapital. Blir aktiekapitalet för lågt riskerar aktiebolagsformen att råka i vanrykte genom att bolagsformen kan missbrukas. Vid den avvägning sålunda måste ske har kommittén som stannat för att föreslå en höjning det lägsta tillåtna aktiekapitalet också i av privata aktiebolag. Höjningen bör emellertid inte göras mera omfattande än motsvarar förändringarna i penningvärdet. som Uppräknat med konsumentprisindex motsvarar 50 000 kronor i juni 1973 omkring 230 000 kronor i maj 1992. Till bilden hör emellertid också att äldre bolag hade att uppfylla kravet på 50 000 kronor i aktiekapital först vid utgången år 1981 och att helt överväganav en de majoritet av dessa bolag utnyttjade denna möjlighet. En uppräkning av 50 000 kronor med konsumentprisindex från den l januari 1982 ger omkring 100 000 kronor i maj 1992. Kommittén har därför stannat för att föreslå att aktiekapitalet i ett privat aktiebolag bör uppgå till minst 100 000 kronor. För de publika aktiebolagen gäller nämnts minimigränsen som 25 000 ECU eller 185 000 kr i dagens penningvärde. Frågan är emellertid om gränsen bör sättas så lågt. Det finns i dag omkring 280 000 aktiebolag i bolagsregistret. Av dessa är det endast drygt 200 som redan i dag har sina aktier noterade på marknaden. Till detta kan läggas knappt 100 aktiebolag som visserligen inte har sina aktier noterade på marknaden ändå men som har en spridning på sina aktier bland 200 ägare eller fler. Med dessa siffror som utgångspunkt och med hänsyn till utländska tagen erfarenheter räknar kommittén med att ett mycket litet antal, kanske l 000 bolag, kommer att välja kategorien publika aktiebolag när de nya bestämmelserna träder i kraft. Kommittén har låtit undersöka aktiekapitalets storlek i de bolag vilkas aktier är föremål för notering på Stockholms fondbörs A-lista, OTC-listan eller O-listan. För inregistrering aktier vid Stockholms av fondbörs krävs att bolagets aktiekapital uppgår till minst 2 miljoner kronor. För bolag vilkas aktier noteras på OTC- eller O-listan finns inte något krav i detta avseende. Kommitténs undersökning ger vid handen att samtliga bolag i denna har ett aktiekapital på minst grupp 1 miljon kronor. Se tabell 3. Kommittén har vidare låtit undersöka bolag utanför aktiemarknaden med med minst 200 ägare. Totalt 70 bolag har identifierats i denna

128 Privata och publika aktiebolag SOU 199283

Med enstaka undantag har också dessa bolag ett aktiekapital grupp. uppgår till minst l miljon kronor. Se tabell 4. som

Tabell 3 Svenska aktiebolag med marknadsnoterade aktier i februari 1992 fördelade efter aktiekapitalets storlek. Aktiekapital i miljoner kr

Aktiekapital Antal aktiebolag

4 l - 2 5 8 2 - 5 9 18 - 96 10 - 99 100- 999 65 1000- 26 217

Källa Stockholms fondbörs.

Tabell 4 Svenska aktiebolag med onoterade aktier och minst 200 ägare i februari 1992 fördelade efter aktiekapitalets storlek. Aktiekapital i miljoner kr

Aktiekapital Antal aktiebolag

l 4 l 2 6 - 2 5 7 - 5 9 ll l0 50 24 so u - 63

Källa Konsultföretaget Stora Huset.

Kravet på aktiekapitalets storlek i ett publikt aktiebolag bör enligt kommitténs mening ställas väsentligt högre än i ett privat aktiebolag. Statistiken visar också att i stort sett samtliga aktiebolag vilkas aktier är föremål för allmän handel, eller har en sådan spridning att förutsättningar i dag finns för sådan handel, har ett aktiekapital en på minst 2 miljoner kronor. Kravet bör å andra sidan inte sättas så högt att det hämmar möjligheten för företag skaffa kapital. Regeringen har i proposiatt tionen 199l9251 25 småföretagspolitik betonat vikten s. om en ny

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag 129

av att en effektiv riskkapitalmarknad för småföretag byggs upp. Det är enligt regeringen önskvärt med en marknad av börskaraktär där aktier i småföretag kan omsättas. En sådan marknad kan med kommitténs kategoriindelning endast hantera aktier i publika aktiebolag. På grund av det anförda föreslår kommittén att aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag skall uppgå till minst 1 miljon kronor. I Finland, där aktiekapitalet i ett aktiebolag i dag skall uppgå till minst 15 000 finska mark, föreslås en höjning till minst 50 000 finska mark för privata aktiebolag och 500 000 finska mark för publika aktiebolag. Det nya kapitalkravet skall emellertid inte gälla äldre bolag som efter tudelningen önskar vara privata. I Norge, där aktiekapitalet i dag skall uppgå till 50 000 norska kronor, föreslås en nedre gräns 150 000 norska kronor i privata bolag och l miljon norska kronor i offentliga bolag. I Danmark är kapitalkravet 200 000 kronor för anpartsselskab och 500 000 kronor fir aktieselskab.

2.7.5 Byte av aktiebolagskategori

Kommittén har i det föregående avsnittet uppskattat att antalet publika aktiebolag blir omkring l 000 när de nya bestämmelserna träder i krañ. En överväldigande majoritet av de gamla bolagen kommer således att bli privata aktiebolag. Så gott som samtliga bolag som bildas därefter kommer såvitt kommittén kan bedöma också att vara privata aktiebolag. Flertalet av de privata bolagen kommer att förbli privata. En del av dem kommer emellertid att växa och kräva kapital i en sådan omfattning att bolaget måste vända sig till allmänheten. Därmed tvingas bolaget övergå till publikt aktiebolag. Ett publikt aktiebolag kan också på grund av dåliga affärer tvingas sätta ned aktiekapitalet under l miljon kronor för att undgå likvidation och till följd härav övergå till ett privat bolag. För dessa och liknande situationer krävs bestämmelser i lagen om byte av aktiebolagskategori. En viktig fråga är om ett sådant byte av bolagskategori skall innebära att bolaget anses byta identitet. Besvaras frågan med måste bolagets borgenärer sitt samtycke till bytet eftersom de enligt ge svensk rått inte är skyldiga att godta byte av gäldenär. Kommittén emellertid kategoribyte inte skall uppfattas på detta sätt. anser att ett Vid ett kategoribyte behåller aktiebolaget sina tillgångar och skulder och något samtycke från bolagsborgenärema fordras alltså inte. Ett uttryck för den oförändrade identiteten är att bolaget behåller sitt organisationsnummer. En övergång från privat aktiebolag till publikt aktiebolag ligger i linje med allmänna önskemål att företag skall växa och utvecklas. om För aktieägarna innebär det att deras aktier kan säljas på en marknad.

130 Privata och publika aktiebolag SOU 199283

För borgenärema innebär ett sådant kategoribyte inte heller några problem. Bolaget får bättre möjligheter att skaffa eget kapital och kraven från värdepappersmarknaden på insyn i bolaget har även borgenärerna glädje av. I samband med bytet av kategori måste bolaget ändra sin firma. Beslut om sådan ändring är giltigt om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna. Samma majoritet bör krävas för beslut om byte från privat till publikt aktiebolag. Vidare måste en kontroll ske av att det lägsta tillåtna aktiekapitalet för publika aktiebolag inte bara finns registrerat utan att det också finns täckning för det vid tiden för kategoribytet. Kommittén föreslår att bestämmelser härom tas upp i 17 kap. I detta sammanhang har kommittén också övervägt om ett privat aktiebolag som önskar övergå till att bli publikt skall kunna anskaffa det för ett publikt aktiebolag nödvändiga aktiekapitalet att genom emittera aktier på värdepappersmarknaden. En sådan emission kan enligt kommitténs uppfattning inte medges. Det skulle skapa en osäkerhet om gränsdragningen mellan de två bolagskategorierna och kunna väcka tvivel om Sveriges implementering av bestämmelserna i det andra bolagsdirektivet rörande lägsta tillåtna aktiekapital i ett publikt aktiebolag. En övergång från publikt till privat aktiebolag reser betydligt större problem. Aktieägare som köpt sina aktier marknaden och räknat med att när som helst kunna sälja dem igen, kan efter kategoribytet inte längre sälja dem på marknaden. Därigenom minskar också aktiens likviditet väsentligt. För giltigt beslut om ett sådant kategoribyte bör enligt kommitténs mening därför krävas utomordentligt hög majoritet. Kommittén föreslår att samtliga på stämman närvarande aktieägare med minst 90 procent av samtliga aktier skall biträda beslutet. Med en så hög majoritet blir det inte aktuellt med bestämmelser om skyldighet att lösa in minoritetens aktier.

2.7.6 Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Den tidpunkt vid vilken den svenska aktiebolagslagstiftningen skall vara anpassad till EGs bolagsdirektiv bestäms av EES-avtalet. Sverige har bolagsrättens område medgivits en implementeringstid på två år från avtalets ikraftträdande. Kommittén föreslår med hänsyn härtill att ändringarna i aktiebolagslagen sätts i kraft den 1 januari 1995. Fr.o.m. den 1 januari 1995 skall sålunda varje aktiebolag vara endera privat aktiebolag eller publikt aktiebolag. Kommittén föreslår att samtliga aktiebolag i samband med ikraftträdandet hänförs till

SOU 199283 Privata och publika aktiebolag 131

kategorin privata aktiebolag, såvida inte bolaget innan dess ansökt om att tillhöra kategorin publikt aktiebolag. För att tillhöra kategorin privat aktiebolag skall bolaget ha ett aktiekapital om minst 100 000 kronor. Privata aktiebolag som bildas fr.0.m. den 1 januari 1995 skall omedelbart uppfylla detta kapitalkrav. För äldre privata bolag föreslår kommittén att kapitalkravet skall uppfyllt senast den 1 januari 1996. Bolag med lägre vara aktiekapital avförs ur registret denna dag. Rättsverkningarna av att bolaget avförs ur registret föreslås bli desamma som enligt 1973 års lagstiftning. För publika aktiebolag krävs ett aktiekapital om minst 1 miljon kronor. Äldre bolag fr.0.m. den 1 januari 1995 önskar som vara publikt aktiebolag måste senast detta datum uppfylla kapitalkravet. För bolag som inte då uppfyller kapitalkravet, finns möjlighet att senare övergå från privat till publikt aktiebolag. Erfarenheterna av den år 1973 beslutade höjningen av aktiekapitalet är sådana att aktiebolagskommittén rekommenderar att verket tillförs extra särskilt under andra halvåret 1995 för att ta sig an den resurser arbetsanhopning som den nu föreslagna höjningen och övriga framlagda förslag kan beräknas medföra.

SOU l99283

Övriga

förslag

Kommittén har analyserat det första, andra, tredje och tolfte bolagsdirektivet på sätt som redovisas i betänkandets fjärde avdelning. Kommittén har vid denna analys arbetat med målsättningen Sverige att på ett lojalt sätt skall uppfylla direktivens krav det inte finns men att anledning att annat än undantagsvis gå längre än vad direktiven kräver. Resultatet av analysen vid handen att det krävs serie ger en av ändringar i den svenska lagstiftningen för att EGs krav skall tillgodoses. Dessa ändringar har emellertid oña begränsad betydelse bl.a. av det skälet att svensk aktiebolagsrätt i likhet med EGs bolagsrätt i mycket hämtat sin inspiration från tysk rätt. 1975 års aktiebolagslag uppfyller därför redan i utgångsläget i långa stycken EGs krav. Bland de viktigare ändringar kommitten föreslår skall följande som nämnas. i

Apportemission m.m.

I det andra bolagsdirektivet åläggs medlemsstaterna reglera s.k. att uppskjuten apport i sina aktiebolagslagen. Den svenska aktiebolagslagen saknar helt bestämmelser sådan apport. Kommittén om föreslår därför att bestämmelser uppskjuten in i 2 kap. om apport tas

3.2 Företrädesrätt vid

ökning av aktiekapitalet

I det andra bolagsdirektivet föreskrivs att aktieägarna skall ha företrädesrätt vid kontantemission i förhållande till det antal aktier de tidigare äger. Medlemsstaterna får emellertid medge avvikelse att från företrädesrätten föreskrivs i bolagsordningen bl.a. i fråga om aktier som skiljer sig beträffande rätten till andel i vinst eller likvidationskvot. Avvikelsen får inte innebära att ägarna till aktier av ett slag helt utesluts från rätten att teckna aktier annat slag nya av som skall betalas kontant. De skall alltid ha åtminstone subsidiär en företrädesrätt till de nya aktiema. I svensk rätt saknas bestämmelser om subsidiär företrädesrätt till nya aktier. Kommittén föreslår att saken regleras i 3 kap. Det skall i sammanhanget påpekas att värdet subsidiär av en företrädesrätt framstår något tveksamt. Om aktier skall som nya

134 Övriga förslag SOU 199283

tecknas till kurs framstår som förmånlig, torde de företrädesen som berättigade aktieägarna antingen teckna sig för aktierna eller sälja sina teckningsrätter för att tillgodogöra sig den ekonomiska favör den låga kursen innebär. I så fall blir emissionen i det närmaste som fulltecknad och den subsidiära företrädesrättens betydelse begränsad. Om återigen teckningskursen framstår så hög att de i första hand som ñreträdesberättigade avstår från att utnyttja sin teckningsrätt, torde den sekundära företrädesrätten vara av begränsat ekonomiskt värde. Det är också möjligt att i ett beslut om nyemission ange ett högsta och lägsta belopp för aktiekapitalets ökning jfr 4 kap. 5 § första stycket 4 och att bemyndiga styrelsen att avbryta teckningen när den bedömer att bolagets behov av aktiekapital blivit täckt. Med ett så utformat emissionsbeslut blir nyemissionen vanligen fulltecknad och den subsidiära företrädesrätten aktualiseras inte. l detta sammanhang vill kommittén också erinra om möjligheten för bolagsstämman att besluta avvikelse från aktieägarnas om företrädesrätt. Såväl enligt gällande rätt som enligt punkten 4 av artikel 29 i det andra bolagsdirektivet kan bolagsstämman föreskriva avvikelse från företrädesrätten helt och hållet, så att aktieägarna mister både sin primära och subsidiära företrädesrätt. Då måste det också stå öppet för stämman att föreskriva avvikelse endast beträffande den subsidiära företrädesrätten genom föreskrift i emissionsbeslutet att aktier inte tecknas av de i första hand berättigade om som skall erbjudas andra, exempelvis bolagets anställda. Det bärande motivet för den subsidiära företrädesrätten är att vid kontantemission kursen ofta sätts lågt för att väcka intresse för emissionen. Om kursen satts lägre än det verkliga värdet representede överblivna aktiema ett ekonomiskt värde som i första hand rar bör komma aktieägarna tillgodo. Därvid saknas det enligt kommittén anledning att göra skillnad mellan de aktieägare som redan har utnyttjat sin företrädesrätt att teckna aktier i emissionen och de aktieägare inte haft någon företrädesrätt att utnyttja. Ingen av som har någon bättre rätt än den andra till de aktier som blivit grupperna över. Kommittén föreslår i enlighet härmed att den subsidiära företrädesrätten skall innebära att alla aktieägare har lika rätt till de överblivna aktierna, oavsett aktieslag. Vid överteckning skall de överblivna aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till tecknat antal och, i den mån det inte kan ske, genom lottning. Fördelningsmodellen har hämtats från bestämmelserna i nuvarande 17 kap. 2 § tredje stycket fördelningen av fria aktier i visst fall. om I punkten 2 b av artikel 29 i det andra bolagsdirektivet behandlas aktier med olika röstvärde samma sätt som aktier som skiljer sig i fråga om rätten till vinst eller likvidationskvot. Det väcker frågan om tiden nu är mogen att tillåta bestämmelser i bolagsordningen om företrädesrätten till nya aktier vid ökning av aktiekapitalet, även när

SOU 199283 Övriga förslag 135

skillnaden mellan aktieslagen avser röstvärdet. Röstvärdesskillnader är betydelsefulla i svenskt näringsliv och har ett ekonomiskt värde. Kommittén menar att marknaden vid sin värdering av aktierna kan beakta diskriminerande bolagsordningsbestämmelser och att alltså priset på aktierna kommer att sättas med hänsyn till om aktierna ger företrädesrätt till aktier eller ej. nya Det framstår också från allmänna synpunkter önskvärt att som företrädesrätten till nya aktier, som i många sammanhang är av utomordentlig betydelse för aktieägarna, så långt det är möjligt regleras i bolagsordningen, så att den som överväger att köpa aktier i bolaget vet vad han har att rätta sig efter och kan sätta ett korrekt pris på aktierna. Kommittén föreslår därför att om skillnaderna mellan aktieslagen hänför sig till röstvärdet, töreträdesrätten vid ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. skall regleras i bolagsordningen. Det är emellertid ägnat att inge betänkligheter två aktieslag, om som har lika rätt till tillgångar och vinst och endast skiljer sig åt i fråga om rösträtt, skall ha olika företrädesrätt till aktier vid nya ökning av aktiekapitalet genom fondemission jfr SOU 197115 s. 155. En sådan emission är en ren bokföringsåtgärd som innebär att aktiekapitalet ökas genom överföring medel från fritt eget kapital, av uppskrivningsfond eller reservfond eller genom uppskrivning av

anläggningstillgångs värde. Ökningen av aktiekapitalet tar sig uttryck

i nya aktier som delas ut till aktieägama. Om aktierna skall vara likaberättigade i fråga om tillgångar och vinst innebär det att fondaktiema måste fördelas så att aktieägarna behåller sin andel av aktiekapitalet och röstetalet i bolaget. En uttrycklig bestämmelse härom bör tas in i aktiebolagslagen. De betänkligheter som beträffande fondemission kan anföras mot skillnader i företrädesrätt mellan aktieslag inte skiljer sig som beträffande rätten till tillgångar och vinst gör sig inte gällande med samma styrka när det gäller kontantemission. Här kan kommersiella skäl anföras för emissioner som riktas till ägarna det eller av ena andra slaget. Den nackdel som emissionen kan innebära för de övriga aktieägarna kan också neutraliseras genom en väl avvägd emissionskurs. Med kommitténs förslag har de i praktiken viktigaste skillnaderna mellan aktieslagen förbundits med skyldighet att reglera företrädesrätten i bolagsordningen. Det finns i och för sig knappast bärande skäl att särbehandla övriga skillnader. Artikel 29 punkten 2 det av andra bolagsdirektivet medger emellertid inte bestämmelser om olika företrädesrätt i andra fall än när skillnaderna mellan aktieslagen avser röstvärdet eller rätten till utdelning eller likvidationskvot. På grund av det anförda föreslår kommittén att den nuvarande förbudet mot att i bolagsordningen reglera företrädesrätten till nya

136 Övriga förslag SOU 199283

aktier, när skillnaderna mellan aktieslagen avser endast röstvärdet tas bort och ersätts med en skyldighet att reglera företrädesrätten i bolagsordningen. I det andra bolagsdirektivet föreskrivs att bolagsstämmans beslut avvikelse från aktieägamas företrädesrätt kräver två tredjedels om majoritet. Enligt aktiebolagslagen räcker det med absolut majoritet för sådant beslut. Aktiebolagslagens krav på absolut majoritet för sådant beslut måste därför höjas. Motsvarande ändringar krävs beträffande stämmans beslut om bemyndigande för styrelsen att företa avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och stämmans godkännande av en sådan avvikelse som har beslutats av styrelsen under förut-

sättning av bolagsstämmans godkännande. Ãndringama gäller

emission av såväl aktier som konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Kommittén föreslår i enlighet härmed ändringar i 4 och 5 kap.

3.3 Nedsättning av aktiekapitalet

I det andra bolagsdirektivet föreskrivs två tredjedels majoritet på bolagsstämman för giltigt beslut om nedsättning av aktiekapitalet. Om det finns mer än ett aktieslag skall dessutom krävas särskild omröstning inom varje aktieslag som berörs av nedsättningen. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet kan i dag fattas med absolut majoritet. På denna punkt måste därför lagen ändras. Kommittén föreslår som huvudregel två tredjedels majoritet på stämman, men om rättsförhållandet mellan tidigare utgivna aktier rubbas genom nedsättningsbeslutet föreslås ännu högre majoritet. Vid nedsättning av aktiekapitalet riskerar bolagsborgenärerna att komma till skada. Såväl aktiebolagslagen som det andra bolagsdirektivet innehåller därför, i stort sett överensstämmande, bestämmelser om rätt för bolagsborgenärerna att få betalning eller säkerhet för sina fordringar. I aktiebolagslagen görs emellertid ett undantag för sådana bolagets borgenärer som samtidigt är bolagets gäldenärer i samma rättsförhållande. Detta undantag är inte till alla delar förenligt med direktivet och kommittén föreslår att det begränsas. I det andra bolagsdirektivet har bolagets borgenärer rätt till betalning eller säkerhet också när nedsättningen sker enligt förbehåll i bolagsordningen. Någon sådan rätt finns inte enligt aktiebolagslagen. Kommittén föreslår att det lagfästa borgenärsskyddet stärks på denna punkt.

SOU 199283 Övriga förslag 137

3.4 Förvärv aktier av egna

Enligt det andra bolagsdirektivet får ett aktiebolag inte teckna sina egna aktier. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i aktiebolagslagen även om gällande rätt får innebära att sådan teckning anses en är ogiltig. Kommittén föreslår i klarhetens intresse ett uttryckligt förbud mot teckning aktie. av egen I det andra bolagsdirektivet behandlas vidare den situationen att ett aktiebolag förvärvat aktier i det bolaget. Direktivet föreskriver egna då att bolaget skall göra sig med aktierna inom tre år. Liknande av bestämmelser finns i aktiebolagslagen, kommittén föreslår vissa men justeringar för att uppnå full överensstämmelse med vad direktivet kräver. Kommittén skall enligt sina direktiv pröva frågan svenska om aktiebolag, i likhet med vad är fallet i många andra europeiska som länder, skall få förvärva egna aktier. Besvaras frågan med ja, kommer de nu föreslagna bestämmelserna att omprövas. Kommittén återkommer således till frågan om egna aktier i sitt slutbetänkande.

Aktiebolags ställföreträdare

Enligt det första bolagsdirektivet blir ett aktiebolag bundet i förhållande till tredje man genom de åtgärder som bolagsorganen företar på bolagets vägnar, under förutsättning att åtgärderna ligger inom

den rätt att företräda bolaget lagen tillerkänner bolagsorganen

som eller tillåter att dessa tillerkänns. Med bolagsorganen i direktivet avses bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör medan styrelsen av utsedda firmatecknare anses företräda bolaget på grund fullmakt av och följaktligen inte räknas till bolagsorganen. Med andra ord blir bolaget enligt direktivet bundet av åtgärder bolagets styrelse eller som verkställande direktör företar på bolagets vägnar under förutsättning att åtgärden lagligen kan företas ställföreträdaren. Som exempel på av när bolaget inte blir bundet kan nämnas det fallet att styrelsen ingår avtal om att ändra bolagsordningen; sådan ändring kan bara en beslutas av bolagsstämman. I aktiebolagslagen saknas uttrycklig bestämmelse att bolagets en om ställföreträdare binder bolaget åtgärder de företar inom genom som ramen för sin lagliga kompetens. Kommittén föreslår sådan att en bestämmelse införs. Därvid finns det enligt kommitténs mening inte skäl att behandla av styrelsen utsedda särskilda firmatecknare annorlunda än styrelsen och verkställande direktören. Bestämmelsen har utformats i enlighet härmed. Alla aktiebolag skall i sin bolagsordning ändamålet med ange bolagets verksamhet, t.ex. sågverksrörelse. Bolagsordningen skall ges in för registrering och kungöras. Verksamhetsföremålet får

138 Övriga förslag sou 199283

därefter anses vara känt för alla som träder i förbindelse med bolaget. I det första bolagsdirektivet behandlas den situationen att bolagets ställföreträdare visserligen handlar för bolaget inom ramen för sin lagliga kompetens överskrider verksamhetsñremålet. Enligt men direktivet blir bolaget som regel ändå bundet av ställföreträdarens åtgärder. I direktivet öppnas emellertid möjlighet för medlemsen staterna att tillmäta verksamhetsföremålet större betydelse på så sätt att det är tillåtet att meddela lagbestämmelser av innebörd att bolaget går fritt från ett avtal som inte överensstämmer med verksamhetsföremålet, om bolaget visar att motparten var i ond tro. Enligt svensk rätt får bolagsorganen inte företa åtgärder som strider

mot bolagsordningen. Åtgärder som faller utanför verksamhets-

föremålet behandlas följaktligen som befogenhetsöverskridande. För sådana fall gäller att bolaget går fritt om det förmår visa att motparten insåg eller bort inse att befogenheten överskreds. Bestämmelfår mera gynnsam för bolaget än den nyssnämnda sen anses vara ondtrosregeln i direktivet. Kommittén föreslår att den nuvarande möjligheten för bolaget att freda sig mot avtal ingåtts dess ställföreträdare i strid med som av verksamhetsföremålet tas bort. Kommittén väljer således direktivets huvudregel. Det kan hända att bolagets ställföreträdare vidtar åtgärd på bolagets vägnar inom för sin lagliga kompetens men i strid med ramen instruktioner i bolagsordningen eller beslut av ett högre bolagsorgan. Som exempel kan nämnas att verkställande direktören i ett fastighetsbolag säljer bolagets fastigheter trots att det i bolagsordningen, en av bolagsstämmobeslut eller beslut styrelsen anges att han inte får av sådan åtgärd. vidta en Enligt direktivet kan begränsningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av bolagsordningen eller på grund av beslut ett bolagsorgan aldrig åberopas mot tredje man. I den av svenska aktiebolagslagen återigen behandlas ett avtal som ingåtts av bolagets ställföreträdare inom ramen för sin lagliga kompetens men i strid med sina instruktioner ett befogenhetsöverskridande och som bolaget kan alltså freda sig på samma sätt som när verksamhetsföremålet överskridits. Kommittén förslår att bestämmelserna om befogenhetsöverskridande utmönstras aktiebolagslagen eftersom de ur strider mot direktivet. I aktiebolagslagen behandlas också den situationen att verkställande direktören överskrider sin lagliga kompetens. Då skall enligt huvudregeln bolaget inte bundet. Om emellertid verkställande vara direktören givit sken att åtgärden vidtagits inom ramen för den av löpande förvaltningen eller därför att styrelsens beslut inte kunde avvaktas utan väsentlig olägenhet blir bolaget enligt en uttrycklig betämmelse härom ändå regel bundet. Endast om bolaget förmår som

SOU 199283 Övriga förslag 139

visa att motparten insåg eller hade bort inse att verkställande direktören överskred sin lagliga kompetens går bolaget fritt. Kommittén föreslår inte några sakliga ändringar i den bestämmelsen.

3 .6

Vinstutdelning m.m.

Enligt det andra bolagsdirektivet får vinstutdelning ske endast under vissa förutsättningar. Har utdelning skett i strid med dessa förutsättningar skall de aktieägare som har mottagit utdelning betala tillbaka beloppet till bolaget. Det gäller dock bara bolaget förmår visa att om aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga det. om Direktivets godtroskrav är förmånligt för aktieägarna och i mera motsvarande mån mera till nackdel för bolagets borgenärer än det som i dag gäller enligt aktiebolagslagen. De svenska godtrosreglema innebär återbetalningsskyldighet för aktieägama, bolaget förmår om visa att mottagaren inte hade skälig anledning anta att det fråga var om en laglig vinstutdelning. Kommittén föreslår att bestämmelserna ändras till överensstämmelse med direktivet. Enligt det andra bolagsdirektivet får ett bolag inte lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att tredje skall förvärva aktier i bolaget. man En motsvarande bestämmelse finns i den svenska aktiebolagslagen. Enligt den svenska lagen kan emellertid skattemyndigheten eller i vissa fall Finansinspektionen medge undantag från detta låneförbud. Denna undantagsmöjlighet strider mot direktivet. Emellertid föreligger enligt kommitténs uppfattning ett praktiskt behov undantag från av låneförbudet i vissa fall. Det finns därför inte anledning att undanröja möjligheten till undantag i vidare mån än är absolut nödvändigt som för att tillgodose direktivets krav. Kommittén förordar i enlighet härmed att undantagsmöjligheten undanröjs endast beträffande publika aktiebolag, för vilka direktivet gäller, medan de privata aktiebolagen, som inte omfattas av direktivet, får behålla möjligheten att efter dispens lämna lån eller ställa säkerhet för förvärv av aktier i bolaget.

3.7 Fusion

I aktiebolagslagen regleras i dag två former fusion. Den första av innebär att ett aktiebolag överlåtande bolaget går i ett annat - - upp aktiebolag Övertagande bolaget varvid det överlåtande bolaget - upplöses utan likvidation och dess tillgångar och skulder övertas av det Övertagande bolaget. En sådan fusion brukar kallas absorption. En särskild form av absorption är när ett helägt dotterbolag går upp i moderbolaget. Den andra fusionsformen innebär att två eller flera överlåtande

140 Övriga förslag SOU 199283

bolag förenas genom att bilda ett nytt aktiebolag som övertar deras tillgångar och skulder mot aktierna i det Övertagande bolaget. Denna form av fusion brukar kallas kombination. Absorption annat än i koncemförhållande och kombination har under lång tid varit utomordentligt sällsynt i Sverige. Orsaken till detta står sannolikt att finna främst i skattelagstiftningen. Det nya skattesystemet har emellertid i viss mån ändrat förutsättningarna för fusion mellan aktiebolag och statistiken tyder på en Ökad frekvens. Bestämmelserna i aktiebolagslagen får därmed Ökad betydelse. Det tredje bolagsdirektivet behandlar fusion mellan aktiebolag och behöver med kommitténs förslag tillämpas bara på publika aktiebolag. Med hänsyn bl.a. till möjligheten av fusion mellan publika och privata aktiebolag föreslår emellertid kommittén samma fusionsbestämmelser för samtliga aktiebolag. För att förhindra att bestämmelserna om särskilt kvalificerad majoritet för Övergång från publikt aktiebolag till privat aktiebolag kringgås, föreslår kommittén emellertid ett uttryckligt förbud mot fusion där det Övertagande bolaget är privat aktiebolag och ett eller flera av de överlåtande bolagen är publikt. Det tredje bolagsdirektivet reglerar absorption, kombination och absorption av helägt dotterbolag. Bestämmelserna är emellertid mera detaljerade än i den svenska aktiebolagslagen och kommittén har funnit det omöjligt att bara genom ändringar i den svenska lagtexten uppfylla alla krav. Kommittén lägger därför fram förslag till en helt ny reglering. Bland de sakliga nyheterna förtjänar följande att nämnas. Enligt aktiebolagslagen får vid absorption fusionsvederlaget helt eller delvis utgöras av t.ex. skuldebrev som det Övertagande bolaget utfärdar. Direktivet föreskriver att fusionsvederlaget bara får bestå av aktier i det Övertagande bolaget eller kontant betalning. Kommittén har utformat bestämmelserna i enlighet härmed och föreslår att den kontanta delen inte får utgöra mer än 50 procent av det nominella värdet av de aktier som lämnas som fusionsvederlag. Innehavare av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag riskerar att förlora dessa rättigheter när bolaget upplöses. I direktivet föreskrivs att innehavarna skall ha minst samma rättigheter i det Övertagande bolaget som de hade i det överlåtande. Kommittén föreslår att bestämmelser härom tas in i aktiebolagslagen. Fusionsdirektivet utgår från att styrelserna för de bolag som skall gå samman upprättar en gemensam fusionsplan som skall tjäna som beslutsunderlag på bolagsstämma i samtliga bolag. Fusionsplanen skall innehålla många fler uppgifter än som i dag krävs som beslutsunderlag bolagsstämma som skall pröva fråga om fusion. Bland

SOU 199283 Övriga förslag

annat skall värderingsfrågoma belysas i detalj. Kommittén har mera utformat sitt förslag i enlighet härmed.

Fusion genom absorption kräver enligt gällande rätt godkännande av bolagsstämma endast i det överlåtande bolaget. För det Övertagande bolaget fusionen inte innebära än företagsköp. anses mer ett Direktivet utgår emellertid från att aktieägarna i det Övertagande bolaget kan ha anledning att motsätta sig fusionen. I enlighet härmed

föreskrivs i direktivet att aktieägarminoritet viss storlek en av varvid storleken inte får bestämmas till högre andel än fem procent av samtliga aktier i bolaget har rätt få fusionen - att prövad på bolagsstämma också i Övertagande bolaget. Kommittén föreslår att en minoritet med fem procent aktierna i det av Övertagande bolaget skall ha rätt att påkalla bolagsstämma för ställning till fusionen. att ta I likhet med vad gäller i dag är det alltså bolagsstämman som som har att godkänna eller förkasta fusionsplanen. För giltigt beslut om godkännande krävs att det biträtts aktieägare av med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna de vid stämman företrädda som aktierna. Det innebär ändring i förhållande till gällande en rätt som har absolut majoritet huvudregel. Kommittén föreslår dessutom som ännu högre majoritet om fusionen innebär att rättsförhållandet mellan

tidigare utgivna aktier rubbas. Det högre majoritetskravet motsvarar vad kommittén föreslagit för nedsättning aktiekapitalet av i motsvarande situation.

När ett överlåtande bolag upplöses i samband med fusion övertas dess tillgångar och skulder det Övertagande bolaget. Det innebär av att det överlåtande bolagets borgenärer byter gäldenär. Ett sådant byte är de enligt svensk rätt inte skyldiga att tåla. Sedan gammalt

gäller därför att borgenårema vid fusion har rätt få betalning eller att säkerhet för sina fordringar. I aktiebolagslagen görs emellertid ett undantag för sådana bolagets borgenärer samtidigt är bolagets som gäldenärer i samma rättsförhållande. Detta undantag är inte till alla delar förenligt med direktivet och kommittén föreslår att det begränsas i likhet med vad föreslås vid nedsättning aktiekapitasom av let. Det tredje bolagsdirektivet föreskriver att vissa rättsverkningar av fusionen skall inträda samtidigt. Det överlåtande bolaget skall sålunda upplösas på samma gång dess tillgångar och skulder överförs till som det Övertagande bolaget och aktieägarna i det överlåtande bolaget tillförs vederlaget för sina aktier. I aktiebolagslagen inträder dessa rättsverkningar successivt på så sätt det överlåtande att bolagets tillgångar och skulder först överlåts på det Övertagande bolaget varvid

fusionsvederlaget överlämnas till det överlåtande bolaget. Styrelsen i

det överlåtande bolaget skiftar därefter fusionsvederlaget bland aktieägarna. Först när detta skett och redovisning för skiftet lagts

142 Övriga förslag sou 199233

fram på stämma i det överlåtande bolaget är detta upplöst. Kommittén

föreslår nyordning motsvarar vad direktivet kräver. De nya en som bestämmelserna innebär de fusionerande bolagen själva kan att vid vilken tidpunkt det överlåtande bolagets tillgångar och bestämma skulder skall övergå på det Övertagande bolaget. I dag är denna

tidpunkt beroende av när fusionen registreras. jämförelse vanligaste fusionsformen i Sverige innebär att Den utan helägt dotterbolag går i moderbolaget. Ofta har en sådan ett upp fusion förberetts tvångsinlösen minoritetsaktier i lottergenom av När moderbolaget äger samtliga aktier i dotterbolaget kan bolaget. styrelser när helst träffa avtal att dotterbolaget skall bolagens som om moderbolaget. Dotterbolaget upplöses genast när fusionsavgå upp i talet registreras. tredje bolagsdirektivet utgår från att bolagsstämman i såväl Det dotterbolag skall godkänna fusion mellan bolagen av moder- som en ifrågavarande slag. Emellertid möjlighet för bolagens styrelser nu ges fatta giltigt beslut sådan fusion under vissa förutsättningar. att om en Styrelsema skall sålunda upprätta fusionsplan, som emellertid inte en innehålla bestämmelser fusionsvederlag eftersom sådant behöver om skall utgå. Denna plan skall offentliggöras. Därefter måste minst inte månad förflyta innan fusionsplanen träder i kraft. Under minst en en månad före nämnda tidpunkt skall aktieägarna i moderbolaget ha rätt fusionsplanen. Om aktieägarminoritet av viss storlek att ta del av en varvid storleken inte får bestämmas till högre andel än fem procent aktier i bolaget begär att få frågan fusionen prövad av samtliga - om i moderbolaget skall framställningen härom dock på bolagsstämma Kommittén har utformat sitt förslag i enlighet härmed alltid bifallas. påkalla bolagsstämma bestämts så att minoritet varvid rätten att en aktierna i Övertagande bolaget skall ha denna med fem procent av

rätt. Kommittén återkomma till bestämmelserna om tvångsinlöavser att minoritetsaktier i dotterbolag i sitt slutbetänkande. sen av

3.8 Registrering m.m.

bolagsdirektivet finns bestämmelser offentliggörande av I första om rörande aktiebolag och andra bolag. Bestämmelserna vissa handlingar aktiebolagslagen strängare mot bolagen och i är i jämförelse med motsvarande mån välvilliga mot bolagets avtalsparter. I enlighet mera direktivet föreslår kommittén bl.a. uttrycklig bestämmelse om med en regel inte innan kungörande skett i Post- och att ett aktiebolag som Tidningar skall kunna åberopa ett förhållande som blivit eller Inrikes infört i aktiebolagsregistret. Endast bolaget förmår visa bort bli om faktiskt känt till det icke kungjorda förhållandet går att motparten

SOU 199283 Övriga

förslag 143

bolaget fritt. Det kan t.ex. gälla avtal ett som en avgången verkställande direktör tecknat innan uppgift

om direktörsbytet kungjorts.

Direktivet behandlar bl.a. det fallet

att aktiebolagsregistret och

kungörelsen vad införts i detta inte stämmer om som överens. Bolaget som har kännedom rätta förhållandet kan naturligtvis om inte åberopa kungörelsen mot tredje man. Denne får däremot åberopa kungörelsen mot bolaget. I sistnämnda fall kan bolaget dock freda sig genom att visa att motparten kände till vad införts i

som aktiebolagsregistret.

Kommittén föreslår att bestämmelser härom tas upp i aktiebolagslagen.

3.9 Ikraftträdande-

och Övergångsbestämmelser

Kommittén har i det föregående föreslagit indelningen att i privata och publika aktiebolag skall träda i kraft den 1 januari 1995. Detsamma bör huvudregel gälla kommitténs som övriga förslag.

SOU 199283 145

III

Specialmotivering

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

1 kap. Inledande bestämmelser

I kapitlet, som fastslår de grundläggande dragen i aktiebolagets struktur samt definierar koncembegreppet, har intagits bestämmelser som innebär att aktiebolagen indelas i två kategorier, privata aktiebolag och publika aktiebolag.

1 § Paragrafen har ändrats på så sätt att bestämmelserna i andra stycket om att aktiebolag skall ha ett aktiekapital och att detta skall vara fördelat på en eller flera aktier flyttats till paragraf en ny

2 § Av paragrafen, som är ny, framgår att aktiebolagen indelas i två kategorier, privata och publika aktiebolag. Som framgår den av allmänna motiveringen bestäms indelningen rätten att anlita av värdepappersmarknaden. Ett aktiebolag vill ha rått att vända sig som till allmänheten för sin kapitalanskaffning måste välja kategorin publikt aktiebolag. Privata aktiebolag har nämligen inte rätt att emittera värdepapper till en vidare krets, 4 se Det övervägande antalet bestämmelser i aktiebolagslagen kommer att gälla för såväl privata som publika aktiebolag. Iden mån lagregler skall gälla endast för den ena kategorin, anges detta särskilt i lagen.

3 § I första stycket har intagits den tidigare i l § upptagna bestämmelsen att aktiebolag skall ha ett aktiekapital och att detta skall uppgå till ett visst minsta belopp. Paragrafen föreskriver olika belopp för det minsta tillåtna aktiekapitalet i privata respektive publika aktiebolag. Av skäl som anförts i allmänmotiveringen föreslås ett minsta aktiekapital på etthundratusen kronor i privat aktiebolag och en miljon

146 Specialmotivering SOU 199283

kronor i publikt aktiebolag. Inget hindrar att ett privat aktiebolag har ett aktiekapital som uppgår till en miljon kronor eller högre belopp. Av andra stycket framgår att alla aktier skall ha samma nominella värde.

4 § I denna och följande paragraf har upptagits ett förbud för privata aktiebolag att för sin kapitalanskaffning vända sig till allmänheten. Enligt första meningen får ett privat aktiebolag eller aktieägare i sådant bolag inte söka sprida bolagets aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis genom att offentliggöra eller på annat sätt rikta inbjudan till en vidare krets att teckna eller förvärva sådana värdepapper. Uttrycket sprida skall läsas tillsammans med en vidare krets, se nedan. Ett privat aktiebolag får således inte anskaffa kapital från allmänheten vare sig vid ökning av aktiekapitalet eller vid upptagande av lån. Till de åtgärder som avses med bestämmelsen hör bl.a. kontantemissioner, försäljning av ett stort antal aktier eller skuldebrev på en gång, introduktion på marknaden av sådana värdepapper samt utbyteserbjudanden. Med skuldebrev avses i lagrummet alla slag av löpande skuldebrev samt sådana enkla skuldebrev som utges i större antal och är avsedda för den allmänna rörelsen och därför enligt 32 § tredje stycket lagen 193681 om skuldebrev i vissa hänseenden är att likställa med löpande skuldebrev. Under bestämmelsen faller således t.ex. vinstandelsbevis, obligationer och förlagsbevis. Rekvisitet vidare krets återfinns i gällande lag bl.a. i 4 kap. 18 § rörande skyldighet att utfärda emissionsprospekt vid inbjudan till förvärv av aktier eller teckningsrätter i aktiebolag av viss storlek. I fråga om den närmare innebörden av rekvisitet kan viss ledning hämtas från vad som uttalades i förarbetena till nämnda paragraf. Ett erbjudande teckning eller förvärv som sker under sådana former om att antalet tecknare eller köpare kan beräknas överstiga omkring 200, får enligt dessa uttalanden anses riktat till en vidare krets SOU 19719 s. 80. Att exakt ange vad som avses med en vidare krets är emellertid inte möjligt. Avgörande måste vara det sätt på vilket erbjudandets adressater bestäms i det enskilda fallet. För den av kommittén föreslagna bestämmelsens tillämplighet erfordras att inbjudan riktas till ett obestämt eller större antal mottagare i syfte att dessa skall teckna eller förvärva i paragrafen uppräknade värdepapper, dvs. värdepapperen skall spridas. Det är således inte tillåtet för ett privat aktiebolag eller ägare i ett sådant bolag att genom exempelvis annonser i dagspressen erbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier i bolaget. Inte heller kan ett sådant erbjudande riktas till ett obestämt antal kunder hos ett värde-

SOU 199283 Specialmotivering 147

pappersinstitut. Det i lagen angivna kravet på erbjudandets syfte innebär å andra sidan att lagbestämmelsen inte hindrar att ett privat aktiebolag överlåts till en eller ett mindre antal köpare genom en aktieförsäljning kommer till stånd efter t.ex. annonsering i som massmedia. Syftet med erbjudandet är i detta fall inte att ett obestämt eller större antal personer skall förvärva aktiema. Att erbjuda bolagets aktieägare att förvärva värdepapper som bolaget emitterat är inte att sprida dessa. Ett privat aktiebolag har därför alltid möjlighet att vända sig till den befintliga ägarkretsen för anskaffning av kapital. Enligt andra meningen är teckning eller avtal förvärv, på grund om av en otillåten inbjudan, ogiltigt. Ogiltighet inträder även om tecknaren eller förvärvaren är i god tro. Att förvärvet skett genom värdepappersinstitut, som handlat i kommission, bör inte medföra att förvärvarens goda tro tillmäts betydelse. Uppsåtligt brott mot förbudet i första meningen medför straff enligt 19 kap. 1 § första stycket

5 § I första meningen föreskrivs att endast fondpapper, utgivits som av ett publikt aktiebolag, får bli föremål fir handel på värdepappersmarknaden. Motsatsvis följer att sådan handel inte får äga med rum fondpapper som utgivits av ett privat aktiebolag. Begreppet fondpapper har i paragrafen samma betydelse enligt som l kap. l § lagen 1991980 om handel med finansiella instrument. Som sådant papper räknas alla de löpande värdepapper, nämligen aktier, interimsbevis, emissionsbevis och olika former skuldebrev, av som kan ges ut av aktiebolag. Handel på värdepappersmarknaden har, efter förebild i 2 § första stycket 1 insiderlagen 19901342, deñnierats handel på börs som eller organiserad marknadsplats eller värdepappersinstitut. Av genom motiven till det lagrummet framgår att med handel på värdepappersmarknaden avses all handel på organiserade marknadsplatser och genom auktoriserade mellanhänder värdepappersinstitut, under det att värdepappersaffärer som sker mellan två parter som är kända för varandra i allmänhet inte är sådan handel prop. att anse som 199091 42 s. 50. Enligt kommitténs mening är affärer av sistnämnt slag vid tillämpningen av förevarande paragraf inte att betrakta som handel på värdepappersmarknaden ens om de ingåtts genom förmedling av mellanhand. Som en konsekvens av att handel endast är tillåten med publika bolags fondpapper, har i andra meningen föreskrivits handel att om bedrivs med privata bolags papper, avtal som därvid träffas om köp eller försäljning är ogiltigt. Även i detta fall gäller ogiltigheten mot

148 Specialmotivering SOU 199283

godtroende förvärvare. I sakens natur ligger att detta gäller även om förvärvet skett genom värdepappersinstitut eller mäklare.

2 kap. Aktiebolags bildande

I kapitlet har 3 och 9 §§ ändrats och 9 § införts. Änden ny a ringama föranleds av det andra bolagsdirektivet. Hänvisningar till artiklar avser detta direktiv.

2 §

Ändringen föranleds av artikel 7.

Patent- och registreringsverkets praxis i registreringsärenden ger vid handen att åtaganden att utföra arbete eller tjänst inte godtas som apportegendom. För att uppfylla direktivets krav bör denna praxis nu lagfästas.

3 §

Ändringen föranleds av artikel 3 littera

Enligt paragrafens nuvarande lydelse skall stiftelseurkund i förekommande fall innehålla uppgift om att bolaget skall ersätta annan kostnad för bolagets bildande än allmänna avgifter och sedvanliga arvoden för upprättande av stiftelsehandlingar och liknande arbete. Stiftelseurkunden skall ange ett högsta beräknat belopp för dessa kostnader. Att utesluta vissa av bolagets kostnader i samband med bolagsbildningen från paragrafens tillämpningsområde, står inte i överensstämmelse med direktivbestämmelsen. Av denna följer enligt kommitténs bedömning att samtliga kostnader som bolaget har i samband med bolagsbildningen måste anges i stiftelseurkunden till högsta beräknade belopp. Paragrafen har ändrats i enlighet härmed.

9 §

Ändringen föranleds av artikel 10 punkten 2.

Enligt paragrafens nuvarande lydelse skall, när aktiebolag anmäls för registrering, yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor att all apportegendom tillförts bolaget. Av yttrandet skall framgå att apportegendomen i stiftelseurkunden inte åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att den är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. För att vinna full överensstämmelse

med direktivbestämmelsen har i andra stycket andra meningen

intagits bestämmelse att revisorn i yttrandet skall beskriva apportegendomen och ange vilken metod som använts vid värderingen av den. I sistnämnda hänseende skall revisorn ange t.ex. om tillgångar i en som apportegendom tillskjuten affärsrörelse upptagits till bokförda värden eller marknadsvärden eller efter vilken grund värde på good-

SOU 199283

Specialmotivering 149

will beräknats. Revisorn skall i yttrandet anmärka särskilda värderingssvårigheter.

9 a §

Ändringen föranleds artildama ll och 13.

av Enligt första stycket skall avtal, bolaget inom som två år från registreringen träffar med stiftare eller aktieägare, underställas bolagsstämman för godkännande, avtalet innebär om att bolaget förvärvar egendom mot ett vederlag som motsvarar minst en tiondel aktiekapitalet. Även avtal, av som styrelsen ingått före bolagets registrering, skall underställas bolagsstämman fir godkännande. Bestämmelsen skall hindra att reglerna tillskott om och Övertagande

av egendom i samband med bolagsbildning kringgås. Risken för sådan

s.k. uppskjuten apport framstår särskilt vid som stor förvärv från stiftare eller aktieägare. Ifrågavarande slag förvärv av behöver inte underställas bolagsstämman, de ägt om rum på svensk eller utländsk börs eller ett led i bolagets löpande affärsverksamhet. som I andra stycket ges bestämmelser kallelse till om m.m. bolagsstämma. Därvid skall bestämmelserna i 4 kap. 4 § gälla i tillämpliga delar. Föreskrifterna i den paragrafen förslag om till emissionsbeslut skall gälla avtalet. I tredje och fidrde styckena föreskrivs att styrelsen och revisorerna skall yttra sig över avtalet. Styrelsen skall redogöra för de omständigheter som kan vikt vid bedömandet vara av av värdet på den förvärvade egendomen och för bedömandet avtalet av i övrigt. I fråga om den närmare utformningen styrelsens redogörelse äger 2 kap. av 3 § tredje och fjärde styckena motsvarande tillämpning. Av hänvisningen till 2 kap. 9 § andra stycket 4 följer att av revisorernas yttrande skall framgå att egendomen i styrelsens redogörelse inte åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan antas bli till fir bolagets nytta verksamhet. Yttrandet skall beskriva egendomen, vilken metod ange som använts vid dess värdering samt anmärka särskilda värderingssvårigheter. Om bolagsstämman inte godkänner avtalet inom månader sex från

avtalsdagen, är enligt femte stycket första meningen

avtalet utan verkan mot bolaget. Bolaget kan sålunda inte förpliktas fullgöra att detta. Av bolagsstämmans vägran godkänna att avtalet följer att bolaget inte heller kräver fullgörelse. I femte stycket andra meningen har upptagits en motsvarighet till 2 kap. 3 § sista stycket. Har viss bestämmelse en rörande den förvärvade egendomen inte redovisats av styrelsen för aktieägarna på föreskrivet sätt, omfattar bolagsstämmans godkännande av avtalet inte bestämmelsen och denna kan därefter inte göras gällande mot bolaget.

Specialmotivering SOU 199283

stycket föreskrivs att paragrafens bestämmelser skall I sjätte också när privat aktiebolag enligt 17 kap. 2 § har tillämpas ett omvandlats till publikt aktiebolag. Tvåårsfristen räknas i sådant ett från dagen för registreringen den ändrade bolagsordningen. I fall av 6 punkten övergångsbestämmelserna föreskrivs att alla aktiebolag vid ikraftträdandet den 1 januari 1995 skall karakteriseras som privata.

Övergångsregleringen emellertid möjligheter för ett aktiebolag att

ger fr.o.m. denna dag hänförs till de publika bolagen. För agera så att det börsnoterade bolag torde det innebära att de vidtar sådana förberedanåtgärder de rubriceras publika fr.o.m. den 1 januari 1995. de att som då skyldiga tillämpa paragrafen under åren 1995 och 1996. De blir att

3 Aktier, aktiebrev och aktiebok kap. m.m.

företagits ändringar i l och 13 §§. Ändringarna

I kapitlet har föranleds andra och tolfte bolagsdirektiven. av

1 §

Ändringama föranleds artikel 29 punkten 2 littera b i andra

av bolagsdirektivet. I det andra bolagsdirektivet föreskrivs att aktieägarna skall ha företrädesrätt vid kontantemission i förhållande till det antal aktier de tidigare äger. Avvikelse från denna företrädesrätt kan föreskrivas i fråga aktier skiljer sig beträffande röstvärde eller rätten om som till andel i vinst eller likvidationskvot. Avvikelsen får emellertid inte innebära ägarna till aktier ett slag helt utesluts från rätten att att av teckna aktier annat slag skall betalas kontant. De skall nya av som alltid ha åtminstone subsidiär företrädesrätt till de nya aktierna. en Första stycket är oförändrat och uttryck för den i aktiebolagsger rätten grundläggande likhetsprincipen. Enligt andra stycket får det finnas aktier med olika rätt i bolaget. I kommitténs överväganden rörande andra bolagsdirektivet artikel 29 lämnas redogörelse för vilka skillnader förekommer i en som praktiken. Det rör sig tre huvudgrupper, nämligen skillnader i om rätten till vinst och likvidationskvot stam- och preferensaktier, röstvärdesskillnader samt övriga skillnader. Av punkterna 1 och 2 framgår att olikheterna mellan aktieslagen alltid måste anges i bolagsordningen liksom antalet aktier av varje slag. Punkten 3 i andra stycket är central betydelse i detta sammanav hang. Där föreskrivs i dag och endast då aktieslagen skiljer att om - sig i fråga rätten till vinst eller likvidationskvot, bolagsom ordningen måste innehålla bestämmelser vilken företrädesrätt om aktieägarna har vid och fondemission. Av skäl som anförts i den ny-

allmänna motiveringen avsnitt 3.2 har dessa bestämmelser ändrats

SOU 199283 Specialmotivering 151

så att det blir obligatoriskt att i bolagsordningen reglera företrädesrätten mellan aktieslagen vid ökning aktiekapitalet av enligt 4 kap. när skillnaden mellan aktieslagen röstvärdet. avser Det nuvarande förbudet mot att i bolagsordningen reglera företrädesrätten mellan aktieslag som skiljer sig åt endast i något tredje hänseende t.ex. beträffande rätten att välja styrelse eller revisor består oförändrat. Punkten 3 har utformats i överensstämmelse härmed. I det nya tredje stycket behandlas kontantemission. Beträffande bakgrund och motiv ñr bestämmelserna i detta stycke hänvisas till kommitténs överväganden rörande andra bolagsdirektivet artikel 29 punkten 2 och vad anförts i den allmänna motiveringen som avsnitt 3.3 om företrädesrätt till nyemission. I tredje stycket föreskrivs till att börja med primär företrädesrätt inom varje aktieslag. Gamla A-aktier skall alltså ge rätt att teckna

nya A-aktier, om sådana aktier ut. Bolagsordningsbestämmelse

ges om att A-aktie skall ge rätt till B-aktie, sådana aktier ny om ges ut, godtas inte. Föreskriften om primär företrädesrätt inom aktieslag innebär samma ingen skyldighet ñr bolaget att emittera aktier alla slag nya av som tidigare har givits ut. Finns det A- och B-aktier kan i bolagsordningen föreskrivas att i fortsättningen bara A-aktier skall ges ut och att de nya aktierna bara skall tecknas ägarna A-aktier. av av Och även om bolagsordningen föreskriver att både A- och B-aktier skall emitteras, innebär bestämmelsen primär företrädesrätt inom aktieslag om samma

inte någon skyldighet att i bolagsordningen föreskriva

att de nya aktierna skall emitteras i proportion till det antal aktier av samma slag

som finns sedan tidigare. Bolagsordningen får alltså utformas

så att den medger emissionsbeslut som innebär exempelvis varje gammal att A-aktie ger rätt till två A-aktier medan varje gammal nya B-aktie ger rätt till en ny B-aktie trots att det vid tiden för emissionsbeslutet finns lika många A- och B-aktier i bolaget. Den lagfästa primära företrädesrätten inom samma aktieslag inte någon garanti för så många ger att aktier av varje slag emitteras att aktieslagen behåller sin relativa styrka i bolaget. I tredje stycket föreskrivs vidare att aktieägarna alltid skall ha en subsidiär företrädesrätt till aktier emitteras i samband med som en kontantemission. Den subsidiära töreträdesrätten innebär aktier inte har att som tecknats aktieägare med primär företrädesrätt skall av erbjudas samtliga aktieägare. Därvid gäller inte någon företrädesrätt inom varje aktieslag utan aktieägarna har företrädesrätt till de aktierna nya i förhållande till de antal aktier de tidigare äger. Det följer av sista ledet i stycket föreskriver att vid överteckning aktiema skall som fördelas mellan tecknama i förhållande till tecknat antal och, i den

152 Specialmotivering SOU 199283

mån det inte kan ske, genom lottning. Föreskriften subsidiär företrädesrätt innebär att teckningslistorom måste lämna utrymme för teckning aktier som blir över sedan na av de primärt företrädesberättigade utnyttjat sin teckningsrätt, jfr 17 kap. 2 § första stycket i gällande rätt. Det är inte tillåtet att i bolagsordningen reglera den sekundära företrädesrätten på annat sätt än lagen anger. En föreskrift om företräde inom varje aktieslag till överblivna aktier är alltså inte möjlig. Det år inte heller möjligt att i emissionsbeslut ta in en föreskrift sistnämnt slag eftersom det skulle innebära något annat av avvikelse från samtliga aktieägares företrädesrätt. Däremot kan än en

anförts i den allmänna motiveringen avsnitt 3.2 bolagsstämman

som avvika från samtliga aktieägares sekundära företrädesrätt genom föreskrift att t.ex. de anställda skall erbjudas att teckna överblivom na aktier. I fjärde stycket behandlas fondemission när skillnaden mellan aktieslagen bara gäller röstvärdet. Bestämmelserna är förestavade av vissa betänkligheter redovisats i den allmänna motiveringen som

avsnitt 3.2.

Fjärde stycket innebär att skillnaden mellan aktieslagen avser om endast röstvärdet, bolagsordningen skall föreskriva proportionell emission med företrädesrätt inom varje aktieslag i förhållande till kapitalandel. Det innebär för det första att vid fondemission aktier alla slag tidigare har givits ut skall emitteras. Därvid skall de av som aktierna emitteras i proportion till det antal aktier av samma slag nya ñnns sedan tidigare. Så många aktier varje slag skall alltså som av emitteras att aktieslagen behåller sin relativa styrka i bolaget. Hur många aktier finns sedan tidigare framgår i första hand av som aktiebolagsregistret vid tiden för emissionsbeslutet. För det andra skall bolagsordningsbestämmelsen innehålla föreskrift om att aktieägarna har företrädesrätt till nya aktier av samma slag. Den primära företrädesråtten skall alltså gälla bara inom varje aktieslag. Och för det tredje skall bolagsordningen föreskriva att varje gammal aktie rätt att teckna lika många aktier, oavsett aktieslag. ger nya Bestämmelsens innebörd har belysts indirekt genom vad som anförts i det föregående om kontantemission. Som exempel på vad den beskrivna bolagsordningen innebär kan anföras ett bolag har A-, B- och C-aktier. En ökning av som aktiekapitalet kan då innebära att varje gammal A-, B- respektive Caktie rätt att teckna ny aktie av samma slag. ger en Bestämmelserna i stycket får inte kringgås genom föreskrifter i bolagsordningen om att det förutom röstvärdesskillnaden skall finnas helt minimal skillnad mellan aktieslagen i fråga om ekonomiska en rättigheter. Är detta fallet skall registrering vägras. Angående Övergängsregleringen beträffande bolagsordningsbestämmelser företrädesrätt, punkten 9 övergångsbestämmelserna. om se av

SOU 199283 Specialmotivering 153

13 §

Ändringen föranleds artikel 3 i det tolfte bolagsdirektivet.

av Enligt paragrafens nuvarande lydelse gäller att har rått få envar att utskrift av aktieboken i avstämningsbolag. Sådan utskrift får emellertid inte innehålla uppgift aktieägare har högst femhundra om som aktier i bolaget. Detta förbud skall enligt den föreslagna ändringen inte gälla för bolag som har endast aktieägare. Utskrift en av aktieboken skall alltså under i paragrafen i övrigt angivna förutsättningar alltid tillhandahållas i fråga avstämningsbolag endast om som har en ägare, utan hinder av att antalet aktier i bolaget uppgår till högst femhundra.

4 kap. Ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller

fondemission

I kapitlet har företagits ändringar i 12, 14 och 15 §§. Ändringama föranleds andra bolagsdirektivet. Dessutom har 18 § av ändrats på grund av kommitténs förslag privata och publika om aktiebolag. Hänvisningar till artiklar andra bolagsdirektivet. avser

2 §

Ändringen föranleds av artikel 29 punkten 4 och artikel 40 punkten

Enligt nu gällande rätt kan bolagsstämmas beslut att avvika från aktieägarnas företrädesrätt vid kontantemission fattas med absolut majoritet. Andra stycket innebär att majoritetskravet skärps. Beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt skall för bli giltigt att biträdas av aktieägare med minst två tredjedelar såväl de avgivna av rösterna som de på stämman företrädda aktierna. Majoritetskravet överensstämmer med det som föreskrivs för ändring bolagsav ordningen i 9 kap. 14 § första stycket. Högre majoritetskrav kan föreskrivas i bolagsordningen. Förslaget ändrar inte i övrigt förutsättningarna för beslut om avvikelse från företrädesrätten. Alltjämt gäller således den inbördes att rätt till företräde som på grund bolagsordningen kan tillkomma av aktieslagen inte får förryckas bolagsstämmans beslut. Med genom andra 0rd får stämmans beslut inte innebära att emissionen riktas till ägarna av aktier som enligt bolagsordningen inte företrädesrätt. ger

4 §

Ändringen föranleds artikel 29 punkten 4.

av Innebär förslag till beslut nyemission avvikelse från aktieom ägamas företrädesrätt, skall enligt paragrafens nuvarande lydelse skälen till avvikelsen anges i förslaget eller i handling fogats till som

154 Specialmotivering sou 199233

detta. På grund direktivbestâmmelsen måste emellertid grunden av för emissionskursen också anges. Styrelsen måste således redovisa hur kursen bestämts.

12 §

Ändringen föranleds av artikel 27 punkten 2.

De meningar avslutar första stycket punkten 5 är likanya som lydande med de föreslagna sista meningarna i 2 kap. 9 § andra stycket. Beträffande bestämmelsens närmare innebörd hänvisas till specialmotiveringen till den paragrafen.

14 §

Ändringen föranleds av artikel 29 punkten 4.

Enligt paragrafen kan styrelsen besluta om nyemission och om avvikelse från aktieägares företrädesrätt enligt 2 § under förutsättning bolagsstämmans godkännande. Bolagsstämmans beslut kan i båda av hänseenden enligt gällande rätt fattas med absolut majoritet. I

paragrafens andra stycke föreslås att beslut av bolagsstämman att

nu godkänna styrelsen företagen avvikelse från aktieägares en av företrädesrätt är giltigt endast det fattats med kvalificerad om majoritet. Majoritetskravet överensstämmer med vad som föreskrivits i 2 § och dess närmare innebörd framgår av specialmotiveringen till den paragrafen.

15 §

Ändringen föranleds av artikel 29 punkten 5.

Bolagsstämman kan enligt förevarande paragraf bemyndiga styrelsen att fatta beslut nyemission i den mån emissionen kan ske utan om ändring bolagsordningen och att därvid avvika från aktieägamas av företrädesrätt enligt 2 Enligt gällande rätt kan bolagsstämmans beslut i båda hänseenden fattas med absolut majoritet. I paragrafens första stycke har intagits bestämmelse om att beslut att bemynnu en diga styrelsen att avvika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 2 § fordrar kvalificerad majoritet. Majoritetskravet överensstämmer med det föreskrivits i 2 § och dess närmare innebörd framgår av som specialmotiveringen till den paragrafen.

18 §

Ändringen föranleds kommitténs förslag beträffande privata och

av publika aktiebolag. Enligt paragrafens hittillsvarande lydelse skall, när bolag, som enligt 10 kap. 3 § andra eller fjärde stycket är skyldigt att ha auktoriserad revisor, eller aktieägare i sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier en eller teckningsrätter i bolaget, styrelsen upprätta emissionsprospekt.

SOU 199283 Specialmotivering 155

Som ytterligare förutsättning härför gäller de belopp att summan av som kan komma att erläggas till följd inbjudan uppgår till minst av 1 miljon kronor. Rätt att offentliggöra eller till vidare krets rikta en inbjudan av ifrågavarande slag har emellertid på grund den föreav slagna bestämmelsen i 1 kap. 4 § endast publika aktiebolag. Första meningen har därför ändrats på så sätt att skyldighet att upprätta emissionsprospekt åvilar publikt aktiebolag. Riksdagen har vid 199192 års riksmöte beslutat vissa ändringar om i lagen 1991980 om handel med finansiella instrument. Enligt 2 kap. l § i nämnda lag skall med vissa undantag prospekt upprättas - av den som emitterar vissa fondpapper eller lämnar erbjudande om köp eller försäljning vissa finansiella instrument, under förutsättav ning att emissionen eller erbjudandet riktas till öppen krets och en summan av de belopp kan komma att erläggas på grund som av emissionen eller erbjudandet uppgår till minst 300 000 kronor. Med öppen krets avses ett obestämt antal På grund de sålunda personer. av antagna prospektreglema har i förevarande paragraf föreskrivits att skyldighet att upprätta emissionsprospekt inträder de om summan av belopp som kan komma att erläggas till följd inbjudan uppgår till av minst 300 000 kronor. Kommittén avser att i sitt slutbetänkande återkomma till aktiebolagslagens bestämmelser emissionsprospekt med hänsyn till de om nya prospektreglema i lagen handel med finansiella instrument. om

5 kap. Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning

I kapitlet har ändringar företagits i 2 och 8-9 §§. Ändringarna

föranleds av andra bolagsdirektivet. Dessutom har 16 § ändrats på grund av kommitténs förslag privata och publika aktiebolag. om Hänvisningar till artiklar andra bolagsdirektivet. avser

2 §

Ändringarna föranleds artikel 29 punkten 6 jämförd med punkten

av 4.

Aktieägare har vid emission skuldebrev mot vederlag i av pengar företrädesrätt att teckna sig för förvärv skuldebrev såsom av om emissionen gällde de aktier kan komma träda i stället för som att skuldebreven eller nytecknas på grund optionsrätt. Bestämmelsen av överensstämmer med vad gäller vid nyemission aktier. Härav som av följer att bolagsstämman enligt gällande rätt med absolut majoritet kan besluta om avvikelse från aktieägamas företrädesrätt. I paragrafen har för att vinna överensstämmelse med den föreslagna lydelsen av 4 kap. 2 § tillagts ett nytt andra stycke enligt vilket bolags- -

156 Specialmotivering sou 199283

stämmas beslut att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det fattats med kvalificerad majoritet. Majoritetskravet överensstämmer med det som enligt förslaget uppställs i 4 kap. 2 § och dess närmare innebörd framgår av specialmotiveringen till den pragrafen.

8 §

Ändringen föranleds av artikel 29 punkten 6 jämförd med punkten

4. I paragrafen föreskrivs att styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans godkännande. Bolagsstämmans beslut om godkännande kan i båda hänseenden enligt gällande rätt fattas med absolut majoritet. I paragrafens andra stycke har intagits en ny bestämmelse enligt vilken bolagsstämmans beslut att godkänna en av styrelsen företagen avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det fattas med kvalificerad majoritet. Majoritetskravet överensstämmer med det som enligt förslaget uppställs i 4 kap. 2 § och dess närmare innebörd framgår av specialmotiveringen till den pragrafen.

9 §

Ändringen föranleds av artikel 29 punkten 6 jämförd med punkterna

4 och 5. Av paragrafen framgår att bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emission och att därvid avvika från aktieägarnas företrädesrätt. Enligt gällande rätt är det i båda hänseenden tillräckligt att bolagsstämmans beslut om bemyndigande fattas med absolut majoritet. I paragrafens första stycke har intagits en ny sista mening. Av denna framgår att beslut av bolagsstämman att bemyndiga styrelsen att avvika från aktieägamas företrädesrätt är giltigt endast det fattats med kvalificerad majoritet. Majoritetskravet överensom stämmer med det som uppställts i 4 kap. 2 Dess närmare innebörd framgår av specialmotiveringen till den paragrafen.

16 §

Ändringen föranleds av kommitténs förslag beträffande privata och

publika aktiebolag. Paragrafen har ändrats på sätt att skyldighet att upprätta emissionsprospekt inte längre skall åvila aktiebolag som enligt 10 kap. 3 § andra eller fjärde stycket är skyldigt att ha auktoriserad revisor eller aktieägare i sådant bolag. Sådan skyldighet skall i stället åvila publikt aktiebolag eller aktieägare i sådant bolag. Angående motiven till ändringen hänvisas till vad kommittén anfört under 4 kap. 18

SOU 199283 Specialmotivering

6 kap. Nedsättning av aktiekapitalet

I kapitletuhar företagits ändringar i 6 och 8 §§ och

en ny 2 a § införts. Andringarna föranleds andra bolagsdirektivet. av Hänvisningar till artiklar avser detta direktiv.

1 §

Ändringen föranleds artikel 33 punkten

av I 12 kap. 4 § första stycket föreskrivs för närvarande att till reservfonden skall avsättas belopp reservfonden som, om inte uppgår till 20 procent aktiekapitalet, minst 10 av motsvarar procent av den del av nettovinsten för året inte går åt för som att täcka balanserad ñrlust. De flesta aktiebolag har, ibland redan i samband med bolagsbildningen, avsatt medel till reservfonden så att den utgör 20 procent av

aktiekapitalet. Åtgärden vidtas i syfte skapa förutsättningar

att fir vinstutdelning. Med hänsyn till flertalet aktiebolag att således kan antas ha en reservfond överskrider den tioprocentsgräns som som föreskrivs i artikel 33, kommer den nuvarande möjligheten att överföra nedsättningsbeloppet till reservfonden att sakna praktisk betydelse. Punkten 1 i första stycket har i enlighet härmed ändrats så att nedsättning inte längre får ske för avsättning till reservfond i annat fall än som avses i 6 kap. 8 § och 7 kap. 2 § fjärde stycket. Sistnämnda stycke innehåller bestämmelser skyldighet om för bolaget att sätta ned aktiekapitalet när bolaget förvärvat aktier egna men försummat att avyttra dem i tid.

2 §

Ändringen föranleds artikel 30.

av I den nya sista meningen föreslås nedsättningsñrslagets att huvudsakliga innehåll skall i kallelsen till bolagsstämman. anges

2 a § Paragrafen, som är föranleds artiklarna 30 och 31 jämförda ny, av med artikel 40 punkten Enligt gällande rätt kan bolagsstämmans beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas med absolut majoritet. I första stycket föreskrivs nu att bolagsstämmas beslut nedsättning aktiekapitalet för om av att vara giltigt skall ha biträtts aktieägare av med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna de vid stämman företrädda som aktierna. Majoritetskravet överensstämmer med vad enligt 9 kap. som 14 § gäller för ändring bolagsordningen inte påverkar av som redan

utgivna aktiers rätt. I bolagsordningen kan föreskrivas

högre majoritet. I andra stycket har intagits krav på särskilt kvalificerad majoritet

158 Specialmotivering sou 1992283

för det fall nedsättningsbeslutet rubbar rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier. Majoritetskraven överensstämmer med vad som gäller enligt 9 kap. 15 I bolagsordningen kan föreskrivas högre majori-

tet. I första meningen andra stycket behandlas bl.a. den situationen av att i bolaget finns aktier ett enda slag. Antag emellertid att av förslaget till nedsättningsbeslut går ut på att hälften av samtliga aktier, nämligen aktierna med 1 250 i aktieboken, skall dras eller lösas nr in. Detta strider mot likhetsprincipen. För giltigt beslut krävs därför efter mönster 9 kap. 15 § första stycket 3 att det biträtts av av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tionaktierna. Att lagen inte kräver att samtliga aktieägare skall delar av sitt samtycke beror på någon eller några aktier har kommit ge att om bort och ägarna således är okända det inte bör hindra beslut som bedöms nödvändiga. ordningen innebär att varje känd aktieägare i den angivna och liknande situationer har vetorätt mot beslutet. Tilläggas kan att aktieägare försummat att delta i stämman kan som klandra bolagsstämmobeslutet enligt vanliga regler t.ex. under påstående att beslutet strider mot generalklausulen i 9 kap. 16 utan hinder att beslutet fattats med så kraftig majoritet. av en I andra meningen punkten 1 andra stycket regleras bl.a. den av situationen i bolaget finns aktier visserligen inte är av olika att som slag i den mening i 3 kap. 1 § som ändå har olika som avses men rätt i bolaget. Det kan exempelvis fråga om konvertibla aktier vara eller aktier underkastade hembud eller inlösen. Antag att förslaget till nedsättningsbeslut innebär att alla preferensaktier i bolaget skall lösas in till belopp utan hänsyn till att hälften av preferensaktierna samma enligt bolagsordningen inom kort skall konverteras till stamaktier, enligt förslag till nedsättningsbeslut skall ge rätt till ett som samma väsentligt högre inlösenbelopp. För giltigt beslut om godkännande av nedsättningsbeslutet krävs därför att det biträtts samtliga vid av stämman närvarande ägare konvertibla preferensaktier företrädanav de nio tiondelar samtliga konvertibla preferensaktier under den av ytterligare förutsättningen att godkännandebeslutet biträtts av aktieägare med två tredjedelar såväl de avgivna rösterna som de av på stämman företrädda aktierna jfr 9 kap. 15 § tredje stycket l. I andra meningen punkten 2 andra stycket regleras den situaav tionen i bolaget finns aktier olika slag. Antag att i bolagsordatt av ningen finns bestämmelser stam- och preferensaktier som innebär om preferensaktierna vid bolagets upplösning endast rätt till ett att ger utskiftningsbelopp motsvarande nominella värdet. Innebär förslaget nedsättningsbeslut preferens- och stamaktier skall inlösas med till att belopp, kan det innebära att stamaktiernas rätt enligt bolagssamma ordningen kränks. För giltigt beslut nedsättning av aktiekapitalet om krävs då det biträtts ägare till hälften alla stamaktier och nio att av av

SOU 199283 Specialmotivering

tiondelar de på stämman företrädda stamaktiema av under den ytterligare förutsättningen att godkännandebeslutet biträtts av aktieägare med två tredjedelar såväl de avgivna rösterna av som de på stämman företrädda aktierna jfr 9 kap 15 § tredje stycket 2.

6 §

Ändringen föranleds artikel 32.

av Enligt gällande rått har sådana bolagets borgenärer, som bestrider att rätten lämnar tillstånd till nedsättning aktiekapitalet, av rätt till full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Undantagna från denna regel är emellertid borgenärer tillika som är

gäldenärer i rättsförhållande. Ändringen femte

samma av stycket innebär att undantaget endast kommer omfatta att borgenärer, vilkas anspråk utgörs av sådana fordringar på lön, pension eller annan ersättning som är förenad med förmånsrätt enligt 12 eller 13 §§ förmånsrättslagen 1970979. Ifrågavarande slag fordringar av ger i händelse bolagets konkurs rätt till betalning av enligt den statliga lönegarantin i enlighet med bestämmelserna i lönegarantilagen 1992497. Denna rätt till betalning får innebära anses att det finns betryggande säkerhet för fordringarna jfr 1975103 prop. s 789. Något ytterligare undantag har inte förenligt med ansetts artikeln. Det innebär att bolagets motparter i avtal leveranser, licensuppom låtelser, avtal nyttjanderätt till fast egendom har om etc. rätt att få säkerhet ställd jfr prop. 1975 2103 754 ff och 790. s.

8 §

Ändringen föranleds artikel 36 punkten l littera

av d. Enligt gällande lag behöver bestämmelserna i 6 § om borgenärs rätt till betalning eller säkerhet vid nedsättning aktiekapitalet av inte iakttas, om nedsättningen sker på grund förbehåll av i bolagsordningen om nedsättning inlösen aktier. Eftersom genom av förbehållet

framgår bolagsordningen, borgenärema

av anses redan när de rättshandlar med bolaget uppmärksammade vara på den risk förbehållet kan innebära. Det fjärde stycket innebär bestämmelserna nya att om

borgenärsskydd i 6 § skall tillämpas även när nedsättningen sker på

grund av förbehåll enligt förevarande paragraf. Bestämmelserna behöver dock inte iakttas, inlösen sker med om ett belopp som inte överstiger bolagets fria kapital enligt fastställd balansräkning egna för nästföregående räkenskapsår, och ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet överförs till reservfonden. Det nya fjärde stycket har utformats i enlighet härmed.

Ankommer det enligt förbehållet på bolagsstämman att fatta beslut om inlösen är det tillräckligt att stämmans beslut fattas med absolut majoritet enligt 9 kap. 13 Någon uttrycklig föreskrift härom har

160 Specialmotivering SOU 199283

inte ansetts nödvändig. När bolagsstämman eller styrelsen fattat beslut att vissa aktier om skall lösas in enligt förbehållet, skall bolaget genast anmäla för registrering att aktiekapitalet sätts ned med aktiemas sammanlagda nominella belopp. När registrering skett är aktiekapitalet nedsatt. Om emellertid bolagsborgenärerna enligt fjärde stycket har rätt till betalning eller säkerhet för sina fordringar, tillämpas 6 vilket innebär aktiekapitalet är nedsatt när rättens beslut om tillstånd att att verkställa nedsåttningsbeslutet registrerats enligt 7 § andra stycket. Femte stycket andra meningen har utformats i enlighet härmed. Samtidigt har rent redaktionell ändring företagits i första meningen. en

7 Förvärv aktier och upptagande vissa

kap. av egna av

penninglån

I kapitlet har införts l Till följd härav har de nuvarande en ny 3 §§ erhållit beteckningarna 2-4 §§. De 2 och 4 §§ har dessutom nya

ändrats. Ändringarna föranleds andra bolagsdirektivet. Hänvis-

av ningar till artiklar avser detta direktiv.

1 §

Ändringen föranleds av artikel 18.

första stycket föreskrivs ett förbud mot att ett aktiebolag tecknar I egen aktie. l andra stycket bestämmelser för det fall ett aktiebolag i strid ges med förbudet i första stycket tecknat egen aktie. Har teckningen skett i samband med bolagets bildande, skall stiftama anses ha tecknat aktierna för räkning och med solidariskt ansvar för betalningen. egen teckningen i samband med nyemission, gäller motsvarande regel Sker för styrelsen och verkställande direktören. Stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör, visar att han inte kände till eller som till aktieteckningen, skall inte aktietecknare och bort känna anses som har inte heller något betalningsansvar. Tredje stycket teckning aktier för bolagets räkning genom avser av Den uppträder bulvan skall ha tecknat aktierna bulvan. som som anses räkning. Aktieteckningen är alltså att bedöma en mot för egen som bulvanen själv gällande rättshandling. stycket föreskriver bestämmelserna i första-tredje Fjärde att skall äga motsvarande tillämpning, dotterföretag tecknar styckena om aktier i moderbolaget.

2 §

Ändringarna föranleds artikel 20 punkterna 2 och 3.

av Enligt gällande rätt skall, huvudregel, av aktiebolag förvärvad som

SOU 199283 Specialmotivering 161

egen aktie, som inte dragits in nedsättning aktiekapitalet, genom av avyttras så snart det kan ske utan förlust. Har aktien förvärvats vid övertagande av aftärsrörelse, skall den avyttras inom två år, inte om bolaget erhåller dispens. Den lydelsen andra stycket innebär nya av att förvärvad aktie, oavsett på vilket sätt den förvärvats, alltid skall avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Någon möjlighet att etter dispens behålla aktien längre tid än tre år finns inte. Den nya bestämmelsen i andra stycket äger enligt tredje stycket motsvarande tillämpning på aktier dotterföretag innehar i som moderbolag. Av fjärde stycket framgår att aktie, inte avyttrats inom den som föreskrivna tiden, är ogiltig. Det åligger bolaget sätta ned aktieatt kapitalet med aktiens nominella belopp. Ett belopp som motsvarar det belopp med vilket aktiekapitalet nedsatts skall överföras till reservfonden. Förslag till beslut nedsättning skall läggas fram på om den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet inträtt.

4 §

Ändringen motsvarar den företagits i 4 kap. 18 § och 5 kap.

som 16 Angående innebörden bestämmelsen hänvisas till specialav motiveringen till 4 kap. 18

8 kap. Bolagets ledning

I kapitlet har företagits ändringar i 10 och 14 §§. Ändringama

föranleds av första och tolfte bolagsdirektiven.

10 §

Ändringen föranleds artikel 5 i tolfte bolagsdirektivet.

av I paragrafen har tillagts ett nytt andra stycke. Enligt detta skall, om ett aktiebolag har endast en ägare, avtal mellan honom och bolaget, som inte avser löpande afñrstransaktioner på sedvanliga villkor, antecknas i eller fogas till styrelsens protokoll. Bestämmelsen innebär att om avtal av ifrågavarande slag upprättats skriñligen, avtalet i huvudskrift eller avskrift skall fogas till styrelsens protokoll. Har sådant avtal ingåtts muntligen, skall i stället dess innehåll antecknas i protokollet. Avtal löpande affiirstransalctioner på som avser sedvanliga villkor behöver inte protokollföras. Undantagsregeln, som anknyter till 8 kap. 6 gäller affärer inte med hänsyn till som bolagsverksamhetens art och omfattning är osedvanlig beskaffenav het eller stor betydelse. För att undantagsregeln skall tillämplig vara erfordras vidare att avtalet ingås på sedvanliga villkor för affärer av ifrågavarande slag och att bolagsmannen inte erhåller gynnsammare

162 Specialmotivering sou 199283

villkor än som eljest skulle ha gällt. Eftersom de föreslagna reglerna gäller alla bolag med endast en ägare gäller de också för helägda dotterbolag. En följd av bestämmelsema blir vidare att protokoll i ifrågavarande fall måste föras nu även i bolag där styrelsen består av endast en ledamot.

14 §

Ändringen föranleds artikel 9 punkterna l och 2 i första bolags-

av direktivet. Första stycket innebär att bolaget alltid blir bundet av rättshandlingar dess ställföreträdare företar inom ramen för sin kompesom Att det förhåller sig på det sättet kan visserligen sägas följa av tens. ll och 12 §§. En uttrycklig bestämmelse har emellertid sitt värde erinran att det är aktiebolagslagens bestämmelser och inte som en om avtalslagens fullmaktsregler reglerar bolagets ansvar för som bolagsorganens åtgärder. En markering av detta har skett genom att ordet kompetens har valts i stället för behörighet. I paragrafen återfinns inte längre några bestämmelser om befogenhetsöverskridande. Skälen för detta har redovisats i den allmänna motiveringen 3.5. Nyordningen framgår endast indirekt av första stycket. Det innebär emellertid att bolaget alltid blir bundet av rättshandlingar bolagets ställföreträdare företar på bolagets som vägnar inom fir sin kompetens, även om ställföreträdaren ramen företa rättshandlingen bryter mot sina instruktioner och genom att inser det. Som exempel på detta kan nämnas det fallet att motparten i bolagsordningen, stämmobeslut eller styrelsens beslut om bemyndigande firmatecknare har intagits bestämmelse om att bolagets av fasta egendom får säljas endast efter bolagsstämmans godkännande. Om firmatecknare i ll eller 12 § ändå tecknar avtal om som avses försäljning fastighet tillhör bolaget, blir försäljningen av en som gällande bolaget även köparen medveten att försäljmot om var om ningen enligt bolagets interna ansvarsfördelning krävde tillstånd av bolagsstämma. Motsvarande gäller kompetent ställföreträdare om en ingår avtal strider mot bolagets verksamhetsföremål. Avtalslagens som ogiltighetsregler kan emellertid i fall som de nu angivna ge bolaget en möjlighet fritt från ett avtal tecknats trolös ställföreatt som av en trädare. ställföreträdare för bolaget handlat i strid med bestämmel- Om en i aktiebolagslagen bolagsorganens kompetens binder hans serna om åtgärder inte bolaget. Av aktiebolagslagen framgår att bolagsstämman har exklusiv kompetens att fatta vissa beslut bl.a. om ändring av bolagsordningen, likvidation, fusion och uppgörelse beträffande skadestånd enligt 15 kap. 1-3 §§. Bolagets ställföreträdare har inte kompetens binda bolaget i fråga sådan åtgärd. Beträffande att om en kompetensfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören I

SOU 199283 Specialmøtivering 163

hänvisas till framställningen under andra stycket. En ställföreträdares kompetens att företräda bolaget förutsätter att han i vederbörlig ordning utsetts till ställföreträdare, jfr 18 kap. 3 a I aktiebolagslagen finns förbud mot vissa åtgärder, t.ex. utbetalning av bolagets medel till aktieägarna annat än i samband med vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller utskiftning vid bolagets likvidation 12 kap. 1 §. Styrelsen kan inte fatta beslut om åtgärder som strider mot detta utbetalningsförbud och sådana åtgärder binder, utom i fall som avses i 12 kap. 5 § första stycket, inte bolaget. I andra fall är det mera osäkert i vad mån ett förbud i aktiebolagslagen innebär att styrelsen saknar kompetens att ingå avtal i strid med förbudet. Så t.ex. anses ett av styrelsen i strid med låneförbudet i 12 kap. 7 § beviljat lån inte vara ogiltigt. Och ett lån som styrelsen beviljar bolagets revisor torde inte heller bli ogiltigt får till effekt men att revisorn förlorar sin behörighet och måste avgå 10 kap. 4 § första stycket jfr dock Kedner Roos, 4 uppl. s. 221. Vilken betydelse som i detta sammanhang skall tillmätas förbudet i 8 kap. 13 § för styrelsen att företa rättshandling eller åtgärd är ägnad att annan som bereda otillbörlig fördel aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare generalklausulen är också svårt att säga generellt. Frågan i vad mån bolaget blir bundet av en åtgärd som dess ställföreträdare företar i strid med ett förbud i aktiebolagslagen får överlämnas till rättstillämpningen att avgöra från fall till fall. I andra stycket behandlas verkställande direktören. Bestämmelserna överensstämmer i sak med gällande rätt. Verkställande direktören är alltid kompetent att träffa avtal inom ramen för den löpande förvaltningen. Han är dessutom utan styrelsens bemyndigande kompetent att teckna avtal som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet 8 kap. 12 § jämförd med 8 kap. 6 §. Det kan vara svårt för en utomstående att avgöra vad som faller inom ramen för den löpande förvaltningen eller bedöma om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet. Med hänsyn härtill gäller att om verkställande direktören överskridit sin kompetens i något av dessa hänseenden när han företagit en rättshandling för bolaget, denna binder bolaget under förutsättning att bolagets motpart var i god tro. Bolaget torde ofta ha svårt att visa att motparten insett eller bort inse att gränserna för den löpande förvaltningen överskreds. Däremot kan större försiktighet krävas av motparten när det gäller en rättshandling som med hänsyn till bolagets förhållanden är

164 Specialmotivering SOU 199283

osedvanlig beskaffehet eller stor bctydelse. Bolaget har därför av lättare att visa motpartens onda tro när den omtvistade rättshandlingen har en sådan karaktär.

9 kap. Bolagsstämma

13 § Första stycket innebär att det som regel räcker med absolut majoritet för giltigt bolagsstämmobeslut och relativ majoritet för val. Högre eller lägre pluralitet kan emellertid följa av bestämmelser i aktie-

bolagslagen andra stycket. Därmed avses dels majoritetskraven i 9

kap. 14 och 15 för ändring av bolagsordningen, dels lagens bestämmelser till skydd för en minoritet av viss storlek. Enligt andra stycket är det dessutom tillåtet att i bolagsordningen göra avvikelser såväl uppåt som nedåt från huvudregeln om absolut majoritet för beslut och relativ majoritet för val. I bolagsordningen kan t.ex. föreskrivas att för giltigt beslut om nyemission krävs två tredjedels majoritet eller att om en minoritet av viss storlek biträtt förslag om att bolaget skall träda i likvidation, detta skall anses vara bolagsstämmans beslut. När det gäller ändring av bolagsordningen är emellertid lagen tvingande på så sätt att det inte är tillåtet att sänka majoritetskraven under vad som skall gälla enligt 9 kap. 14 och 15 §§. Däremot är det tillåtet att höja kravet. Det är alltså inte tillåtet att i bolagsordningen föreskriva absolut majoritet för ändring av bolagets ñrma men det går bra att bestämma att en sådan ändring skall kräva tre fjärdedels majoritet. Kommittén föreslår att en serie av beslut som i dag är giltiga om de uppnår absolut majoritet på stämma i fortsättningen skall kräva kvalificerad majoritet. Det gäller beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till aktier eller skuldebrev som skall betalas nya kontant 4 kap. 14 och 15 samt 5 kap. 8 och 9 §§, nedsättning av aktiekapitalet 6 kap. 2 a §, fusion 14 kap. 11 § och övergång från privat bolag till publikt bolag och tvärtom 17 kap. 1 och 2 §§. De föreslagna majoritetskraven går alla tillbaka på EG-krav och får inte underskridas genom bestämmelser ibolagsordningen. Däremot är det möjligt att i dessa fall i likhet med vad som gäller i fråga om .ändring av bolagsordningen föreskriva ännu högre majoritet genom -

bestämmelser härom i bolagsordningen.

Kommittén föreslår att samtliga bestämmelser i aktiebolagslagen om beslut som kräver högre majoritet än enligt huvudregeln i första

stycket räknas upp i paragrafen. Det kan sägas utgöra en kombi-

nation av två lagtekniska lösningar, nämligen att majoritetskraven anges antingen i 9 kap. 13 § eller i anslutning till de övriga reglerna om den åtgärd majoritetskravet gäller.

SOU 199283 Specialmotivering

17 § I paragrafen har upptagits erinran enligt 14 kap. en om att 26 § talan om upphävande av stämmobeslut godkännande fusionsplan om av skall väckas inom sex månader. Beträffande motiven härför hänvisas till specialmotiveringen till den paragrafen.

11 kap. Redovisning

9 §

Ändringen föranleds artikel 11 i det andra bolagsdirektivet.

av Uppgift om uppskjuten apport skall lämnas i förvaltningsberättel-

sen. Denna ingår i årsredovisningen. Avskrift årsredovisningen

av skall enligt 11 kap. 3 § in till Patent- och registreringsverket ges senast en månad efter det resultat- och balansräkningen blivit fastställda. När handlingarna kommit in till myndigheten blir de offentliga.

12 kap. Vinstutdelning och annan användning av bolagets

egendom

I kapitlet har företagits ändringar i 7 och 8 §§. Ändringama

föranleds av andra bolagsdirektivet. Hänvisningar till artiklar avser detta direktiv.

5 §

Ändringarna föranleds artikel 16.

av Enligt 12 kap. l § första stycket får utbetalning till aktieägama av

bolagets medel ske endast enligt aktiebolagslagens bestämmelser

om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning aktiekapitalet eller av reservfonden och utskiftning vid bolagets likvidation. första Av stycket första meningen följer att aktieägare, erhållit utbetalning som i strid med lagen, är ovillkorligen skyldig att återbetala beloppet till bolaget. Enligt andra meningen i stycke inträder samma dock inte

någon återbetalningsskyldighet hade skälig

om mottagaren anledning anta .att det uppburna beloppet utgjorde laglig vinstutdelning. Kommittén föreslår att den nuvarande ovillkorliga återbetalningsskyldigheten enligt första meningen i första stycket behålls oföränd-

rad. Utformningen godtrosskyddet för aktieägare,

av som erhållit en lagstridig utbetalning i form vinstutdelning, förändras av emellertid. Artikel 16 innebär att lagstridig vinstutdelning skall återbetalas en av de aktieägare har mottagit denna bolaget visar som om att aktieägarna kände till att utdelningen olaglig var eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde okunniga det. I enlighet härmed vara om föreskrivs i andra meningen första stycket lagstridig av att om en

166 Specialmotivering SOU 199283

utbetalning gjorts i form vinstutdelning, betalningsmottagaren blir av återbetalningsskyldig endast bolaget visar att han hade kännedom om eller på grund de föreliggande förhållandena måste antas ha om av haft kännedom att utbetalningen otillåten. Fastän andra om var meningen för att anknyta till artikelns avfattning använder uttrycksbetalningsmottagaren kände till eller måste antas ha känt till sättet att utbetalningen lagstridig, överensstämmer ondtrosrekvisitet, i att var

vad det betalningsmottagarens subjektiva insikt, i sak med det

avser ondtrosrekvisit uppställs i 33 § lagen 1915218 om avtal och som andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Förmår bolaget inte styrka betalningsmottagaren varit i sådan ond tro inträder att heller inte återbetalningsskyldighet, under förutsättning att beloppet utbetalats i form av vinstutdelning.

7 §

Ändringen föranleds av artikel 23 punkten 2.

Enligt paragrafens tredje stycke får aktiebolag inte lämna penninglån i syfte gäldenären skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag att Från detta förbud undantas i fjärde stycket, under i samma koncern. vissa förutsättningar, lån till anställda i bolaget eller i annat bolag i samma koncern. Kommittén föreslår att i paragrafen införs ett nytt femte stycke av innebörd att lån enligt fjärde stycket inte får lämnas om det sammanlagda beloppet sådana lån därefter skulle komma att överstiga av bolagets fria kapital. Bakgrunden till bestämmelsen framgår av egna kommitténs överväganden i anslutning till artikel 23. Bestämmelsen skall tillämpas endast vid beviljande av nytt lån. Den innebär inte att tidigare lämnade lån förfaller till betalning för det fall det sammanlagda beloppet dessa lån senare kommer att överstiga av bolagets fria egna kapital.

8 §

Ändringarna föranleds av artikel 23 punkten

Enligt paragrafens nuvarande lydelse kan Skattemyndigheten på ansökan medge undantag från låneförbudet i 7 om det vid förvärv aktier i bolaget eller annat bolag i koncern är påkallat av av samma särskilda omständigheter eller om det i annat fall föreligger synnerliga skäl. Motsvarande dispensrätt tillkommer Finansinspektionen beträffande bolag som står under dess tillsyn.

Av skäl redovisats i den allmänna motiveringen avsnitt 3.6

som begränsas skattemyndighetens och Finansinspektionens möjlighet att medge dispens från låneförbudet i 7 § för förvärv av aktier i det egna bolaget till privata aktiebolag. Att medge sådan dispens för att avse publika aktiebolag blir således inte möjligt. Dispens kan dock, om det är påkallat särskilda omständigheter, meddelas såväl publika som av

SOU 199283 Specialmotivering 167

privata aktiebolag för lån är avsedda för förvärv aktier i annat som av publikt eller privat bolag inom samma koncern. Liksom enligt - gällande rätt kommer även i fortsättningen undantag från låneförbudet för annat ändamål än aktieförvärv i det bolaget eller annat bolag egna i samma koncern att kunna medges, det föreligger synnerliga skål. om Det sist sagda gäller både publika och privata aktiebolag.

14 kap. Fusion och inlösen aktier i dotterbolag

av

I kapitlet har de nuvarande reglerna fusion ersatts med om nya bestämmelser, vilka återfinns i 1-26 §§. Bestämmelserna inlösen om av aktier i dotterbolag, som i sak är oñråndrade, betecknas efter de nya fusionsbestämmelsernas införande 27-31 §§. Hänvisningar till artiklar avser det tredje direktivet.

Inledande bestämmelser

l § Första stycket innehåller en definition på fusion. Den innebär att överlåtande bolags samtliga tillgångar och skulder universalgenom succession överförs på det Övertagande bolaget samtidigt det som överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. Ett ytterligare moment i definitionen fusionsvederlaget. Detta avser skall till minst 50 procent utgöras aktier i det Övertagande bolaget. av Den återstående delen av fusionsvederlaget får utgöras Det av pengar. är således inte tillåtet att såsom fusionsvederlag lämna kombination en av aktier och skuldebrev eller annan egendom eller aktier i det av Övertagande bolaget och något av dess dotterbolag. Motsvarar fusionsvederlaget inte lagens krav måste samgåendet mellan bolagen rubriceras som något annat än fusion. Det överlåtande bolaget består då som juridisk person även om avtalet fullföljs och dess tillgångar och skulder med bolagsborgenärernas medgivande överförs på det - - Övertagande bolaget. Beräkningen av förhållandet mellan aktier och den kontanta ersättningen sker med hänsyn till nominella värdet på de aktier som ingår i fusionsvederlaget. Att aktierna ofta har ett högre marknadsvärde spelar ingen roll. Det innebär att utrymmet för kontant betalning i realiteten är mindre än 50 fusionsvederlaget. Är procent av marknadsvärdet på det överlåtande respektive det Övertagande bolagets aktier sådant att det inte går att bestämma ett lämpligt utbytesförhållande med hänsyn till att den kontanta delen av fusionsvederlaget då skulle behöva överstiga 50-procentgränsen, hänvisas bolagen till att företa en s.k. split i det överlåtande eller det Övertagande bolaget eller båda. I andra stycket anges de tillåtna fusionsformema, nämligen fusion genom absorption respektive fusion genom kombination. Formerna

168 Specialmotivering sou 1992s3

år desamma som enligt gällande rätt. Fusion absorption innebär att ett existerande aktiebolag helt genom tar över ett eller flera andra aktiebolag. Ett specialfall av absorption är när ett moderbolag absorberar ett helägt dotterbolag, jfr 20 § nedan. En nyhet i förhållande till gällande rätt är att det kan ñnnas mer än ett överlåtande bolag. Vid fusion kombination nybildas det Övertagande bolaget, genom jfr 5 och 12 §§.

2 §

Ändringen föranleds av artikel 3 punkten 2.

Första stycket syftar till att förhindra att majoritetskravet i 17 kap. 1 § för giltigt beslut övergång från publikt aktiebolag till privat om aktiebolag kringgås att ett publikt aktiebolag genom fusion genom övertas ett privat aktiebolag. Regeln gäller både absorption och av kombination. Att ett bolag trätt i likvidation anses i gällande rätt inte utgöra

hinder mot fusion nuvarande 14 kap. l § första stycket andra

meningen. I artikel 3 förutsätts emellertid för fusion av bolag i likvidation att utskiftning bolagets tillgångar till aktieägarna ännu av inte har påbörjats jfr 13 kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen. Andra stycket har utformats i enlighet härmed. Likvidationen skall avslutas när rättens tillstånd att verkställa fusionen registrerats. Det har ansetts överflödigt att i lagen utsäga att ett bolag i likvidation inte kan vara Övertagande bolag i fusion. Av likvidationstillståndet får nämligen följa att inga andra åtgärder får vidtas i anses bolaget än sådana som syftar till att avveckla detta. Ett Övertagande ett eller flera andra aktiebolag kan inte ha detta avvecklingssyfte. av

3 § Paragrafen föranleds av artikel 15. I beslut emission av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev om förenade med optionsrätt till nyteckning skall alltid anges den rätt skall tillkomma borgenär eller innehavare av optionsbevis för som den händelse bolaget upphör genom fusion 5 kap. 4 § första stycket 8. Motsvarande bestämmelse saknas beträffande vinstandelsbevis 7 kap. 2 §. Saknas bestämmelser om hur en fusion före konverterings-, options- eller inlösendagen påverkar innehavarens rätt befriar det inte de fusionerande bolagen från skyldigheten att reglera den uppkomna situationen på ett sätt som är godtagbart för innehavarna av ifrågavarande värdepapper. Oftast torde lösningen stå att finna i kontant ersättning för konverterings- eller optionsrätten, eventuellt en i förening med en förtida inlösen av skuldebrevet. Det är att märka att paragrafen inte ger ett fusionerande bolag någon möjlighet att tvångsinlösa utelöpande värdepapper. Å andra

SOU 199283 Specialmotivering 169

sidan kan värdepappersinnehavama inte förhindra fusionen förutsatt

att det Övertagande bolagets ekonomiska ställning är betryggande ifr

14 § andra stycket. Kan uppgörelse inte nås på frivillig väg, måste det Övertagande bolaget erbjuda värdepappersinnehavama motsvarande förmåner i det Övertagande bolaget de åtnjöt som i det Överlåtande jfr 4 § 6. Tvist förmån får prövas allmän domstol i om av samband med klander bolagsstämmobeslut godkännande av om av fusionsplanen eller, när det Överlåtande bolaget har upplösts, i mål mellan värdepappersinnehavaren på sidan och det Övertagande ena bolaget den andra.

Fusionsplan

I gällande rätt talas inte fusionsplan utan avtal fusion. om om om Någon saklig ändring med den terminologin är inte åsyftad. nya Paragrafen bygger på att fusionsavtalet utformas fusionsplan. som en I 4 § betonas att fusionsplanen skall vara gemensam för samtliga bolag. Tanken är att bolagen tillsammans skall upprätta en akt, bestående av handlingar avseende samtliga bolag lämpligen men indelad bolagsvis. Denna akt fusionsplanen tjänar - som besluts- underlag för samtliga bolagsstämmor skall ställning till som ta fusionen. Av framställningstekniska skäl är det lämpligt att till fusionsplanen hänföra allt material skall läggas fram på bolagssom stämman inklusive styrelseberättelse och revisorsyttrande.

4 §

Punkterna 1-7 i paragrafen har införts på grund artikel under av det att punkterna 8-9 föranleds artikel 11 punkten 1 littera av b-c. I paragrafen föreskrivs att styrelserna för Överlåtande bolag och, vid absorption, också det Övertagande bolaget skall upprätta en gemensam fusionsplan. Vid kombination är det Övertagande bolaget ännu inte bildat när fusionsplanen upprättas. Fusionsplanen skall skriftlig och dagtecknad. Tidpunkten vara för upprättandet har betydelse för när registrering skall ske, 9 se Den skall undertecknas av styrelsen för ettvart bolag. Undertecknas fusionsplanen vid olika tillfällen får den upprättad när det sista anses bolaget signerar planen. I paragrafen anges vissa minimikrav på fusionsplan. Uppräken ningen är emellertid inte uttömmande. I 5-7 §§ föreskrivs ytterligare

uppgifter i planen. Förutom dessa obligatoriska uppgifter bör en fusionsplan innehålla alla villkor för fusionen som kan antas vara av betydelse för aktieägarna när de skall ta ställning till frågan fusion eller ej. Att planen skall tjäna beslutsunderlag på bolagsstämma som i varje deltagande bolag innebär aktieägarna i samtliga att fusionerande bolag får tillgång till information. Med hänsyn till samma att

170 Specialmotivering SOU 199283

bolagsstämmoma endast har att godta eller förkasta fusionsplanen behöver denna dock inte innehålla förslag till beslut som skiljer sig från ett bolag till det andra, med reservation för vad som kan följa föreskrifterna val av styrelse och revisorer. av om I punkten 1 föreskrivs att fusionsplanen skall ange de fusionerande bolagens firma och säte. I gällande rätt föreskrivs att fusionsavtalet skall ange fusionsveder-

laget och grunderna för dess fördelning nuvarande 14 kap. l § andra

stycket 2. I punkten 2 har kravet på specifikation av fusionsvederlaget skärpts något föreskrift att aktiernas utbytesförhållande genom och i förekommande fall storleken den kontanta ersättningen skall av anges. Enligt punkten 3 skall i fusionsplanen tidpunkt och villkor i anges övrigt för utlämnande fusionsvederlaget. Om aktiebreven i det av Övertagande bolaget skall utlämnas Överlämnande eller kvittens

mot

av på aktiebreven i överlåtande bolag, bör det således anges i fusionsplanen. Som framgår 1 § skall aktieägare i överlåtande bolag alltid få av aktier i det Övertagande bolaget. Teckning dessa aktier är inte av nödvändig. Någon motsvarighet till föreskriften i nuvarande 14 kap. 5 § andra stycket att registreringsanmälan ersätter teckning av om aktierna, har inte ansetts påkallad. I punkten 4 har upptagits bestämmelser utdelningsrätten. om Bestämmelsen innebär att i fusionsplanen skall anges om de nya aktierna rått till utdelning redan för löpande räkenskapsår eller ger först från och med nästföljande. Som exempel på villkorad utdelningsrätt kan nämnas att de aktierna är stamaktier som kan ge nya utdelning först sedan preferensaktieägarna fått sin del. Sådana omständigheter bör i planen liksom andra förhållanden t.ex. anges villkor återbetalning aktieägartillskott som innebär att rätten om av till utdelning är efterställd annan eller eljest osäker. En för aktieägarna viktig upplysning år när fusionsplanen skall sättas i verket, det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övergå på det Övertagande bolaget och det överlåtande bolaget upplösas. Punkten 5 har givits utformning som tydligt ger vid handen att en tidpunkt är den behandlas i 18 I fusionsplanen den som avses som fusionen sker när kapitalökningen eller bolagsbildkan anges att ningen registrerats. Det är emellertid möjligt att ange en viss senare tidpunkt vid vilken det överlåtande bolaget upplöses och dess tillgångar och skulder övergår det Övertagande bolaget.

Övergången tillgångar och skulder till det Övertagande bolaget

av skall bokföras i detta. Från denna tidpunkt skall det överlåtande bolagets organisation, i den mån den finns i behåll, betraktas som en

del det Övertagande bolaget. Åtgärder som företas av anställda i

av tidigare hörde till det överlåtande bolaget skall bokföras enheter som

SOU 199283 Specialmotivering 171

inte som affärshändelser i detta utan i det Övertagande bolaget. I punkten 6 har upptagits bestämmelse att fusionsplanen skall innehålla uppgift om de rättigheter det Övertagande bolaget som tillförsäkrar innehavare av sådana aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna och innehavare andra värdepapper än aktier eller de åtav gärder som föreslås till förmån för dessa jfr 3 personer, I andra bolagsdirektivet finns föreskrifter att vid bolagsbildning om skall i stiftelseurkunden bestämmelse att bolaget skall anges om ersätta kostnad för bolagets bildande jfr 2 kap. 3 §. Vid fusion genom kombination nybildas det Övertagande bolaget, varför det bl.a. av det skälet är påkallat med en motsvarande bestämmelse vid fusion. I punkten 7 har upptagits bestämmelser innebär att fusionsplanen som skall innehålla uppgift om varje förmån beviljas styrelseledamot, som verkställande direktör eller revisor i fusionerande bolag. Punkten 8 anger vilket beslutsunderlag skall tillhandahållas som aktieägarna före bolagsstämma skall behandla fusionsfråga. som Förutom fusionsplanen inklusive styrelsens redogörelse för och

revisorernas yttrande över denna se 5 och 6 §§ skall aktieägarna ha

tillgång till de fusionerande bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren. Av skål som anförts under rubriken Fusionsplan bör de ovan angivna handlingarna utgöra en del fusionsplanen. Genom att fogas av till fusionsplanen blir redovisningshandlingama del denna och en av hänvisningar till fusionsplanen även redovisningshandlingama. avser Punkten 9 har utformats efter förebild 4 kap. 21 § andra stycket av om emissionsprospekt. Kravet att fusionsplanen skall innehålla uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och 14 §§ innebär följande. I fusionsplanen skall översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgiñ om omsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl föreligger, får ungefärlig en beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Om synnerliga skäl föreligger, får Kommerskollegium medge att bruttoomsättningssumman inte anges i planen. I planen skall upplysning lämnas om händelser av väsentlig betydelse för bolaget, inträffat under som räkenskapsåret eller efter dettas slut. Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till de angivna uppgifterna även lämnas motsvarande uppgifter för rapportperiod under föregående räkenskapssamma år. Begrepp och termer i fusionsplanen skall i möjlig mån överensstämma med dem använts i senast framlagda årsredovisning. som Uppgifterna i en fusionsplan sist angivet slag skall tiden av avse från utgången av det sista av de tre hela räkenskapsår redovisas som

172 Specialmotivering sou 199233

i planen till tidpunkt ligger högst tre månader före den dag en som fusionsplanen upprättas.

5 § Paragrafen föranleds av artikel 23 punkten 3. Vid fusion kombination nybildas det Övertagande bolaget. genom Fusionsplanen skall då också tjäna som stiftelseurkund. Planen över fusion kombination skall därför innehålla förslag till en genom bolagsordning för det Övertagande bolaget samt ange hur styrelse och revisorer skall väljas. De bolagsstämmor som skall hållas i de Överlåtande bolagen för att ta ställning till fusionsplanen har att samtidigt godkänna bolagsordningen och fatta beslut om att det Övertagande bolaget skall bildas samt välja styrelse och revisorer i detta 12 §.

6 § Paragrafen föranleds av artikel 9. I paragrafen föreskrivs att i fusionsplan skall lämnas en redogörelse för de omständigheter kan av vikt vid bedömande av som vara fusionens lämplighet för ettvart bolag. Vid utformandet av denna redogörelse kan bestämmelserna i 4 kap. 20-22 §§ om emissionsprospekt tjäna till ledning. Enligt 4 § 2 skall fusionsplanen innehålla uppgift om hur många aktier i det Övertagande bolaget som skall lämnas för ett angivet antal aktier i det Överlåtande bolaget samt vilken kontant ersättning som därutöver skall lämnas fusionsvederlag. Denna uppgiñ skall som kommenteras särskilt i redogörelsen. Särskilda svårigheter vid värderingen de fusionerande bolagen skall anmärkas. Rättsliga av aspekter på fusionen skall också i förekommande fall anläggas.

7 § Paragrafen föranleds artikel 10 punkterna 1-2. av Revisorerna skall i första hand granska fusionsplanen med hänsyn till förhållandena i sitt eget bolag. Eftersom deras yttrande skall tjäna till ledning för aktieägamas ställningstagande till fusionsvederlaget är emellertid deras granskning inte inskränkt till det egna bolaget. De och bedöma värdet även på de övriga fusionemåste se till helheten rande bolagen jfr 8 §. I enlighet härmed har lagtexten utformats så fusionsplanen skall innehålla ett revisorsyttrande för varje att deltagande bolag. Det är alltså inte meningen att samtliga revisorer skall enda yttrande. Det kan emellertid vara lämpligt att enas om ett yttrandet beträffande omständigheter avses i andra stycket skrivs som särskilt och undertecknas samtliga revisorer. av Även revisorerna således har principiell skyldighet att om en granska samtliga fusionerande bolag är det naturligt om de kon-

SOU 199283 Specialmotivering 173

centrerar sina arbetsinsatser till det bolaget. En sådan arbetsegna uppdelning kan beaktas det skulle bli aktuellt utkräva skadeom att ståndsansvar av revisorerna för brister vid granskningen jfr 15 kap. 4 §. I första stycket föreskrivs att revisorernas yttrande skall framgå av

huruvida fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning

har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Detta sammanfattande omdöme skall emellertid kompletteras med uppgifter vilken eller om vilka metoder använts vid värderingen bolagens tillgångar som av och skulder. Det kan exempelvis ha ställt sig naturligt tillämpa att olika värderingsmetoder i de olika bolagen med hänsyn till deras olika verksamheter. Olika värderingsmetoder kan vidare ha tillämpats på olika slag av tillgångar inom varje bolag. Resultatet de tillämpade av värderingsmetodema skall Har vissa anläggningstillgångar i det anges. Övertagande bolaget värderats med tillämpning av en angiven metod, skall värderingsresultatet alltså redovisas särskilt. Revisorerna åläggs vidare att föra diskussion de tillämpade metodernas en om lämplighet inte bara i allmänhet eller för bolaget helhet för varje som utan grupp av tillgångar eller skulder blivit föremål för värdering som med tillämpning av viss metod. Diskussionen skall i mynna ut en redogörelse för vilken vikt som tillmätts de olika värderingsmetodema vid den samlade bedömningen värdet på bolag. av ettvart Särskilda svårigheter vid värderingen skall anmärkas. Enligt andra stycket 1 skall i revisorernas yttrande särskilt anges om fusionen kan antas medföra fara för att det Övertagande bolaget inte skall kunna fullgöra sina förpliktelser borgenärer. mot Bestämmelsen har tillkommit med hänsyn till den principiella skyldigheten att ställa säkerhet också för det Övertagande bolagets borgenärer jfr art. 13 punkten 2 och 14 §. Denna skyldighet bortfaller det om Övertagande bolagets ekonomiska ställning är betryggande jfr 13 § andra stycket och 14 §. Vid fusion genom kombination nybildas det Övertagande bolaget och de skäl som förestavat förbudet mot underkurs i samband med bolagsbildning 2 kap. 2 § gör sig gällande också vid sådan fusion. I andra stycket 2 föreskrivs därför att i revisorernas yttrande skall särskilt anges, huruvida de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det Övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta. Formuleringen är och har förestavats ny av en önskan att undvika dubbla negationer jfr nuvarande 14 kap. 3 § andra stycket 2. Någon saklig ändring i förhållande till gällande rätt är således inte åsyftad. Enligt tredje stycket skall revisorernas yttranden fogas till fusionsplanen och blir då en del av denna. Det innebär att när fusionsplanen skall hållas tillgänglig för aktieägarna före bolagsstämma skall som

174 Specialmotivering SOU 199283

ställning till fusionsfrågan 10 §, aktieägarna får tillgång också till ta revisorernas yttranden.

8 § Paragrafen föranleds av artikel 10 punkten Som anförts under 7 § skall revisorerna granska fusionsplanen med hänsyn till det bolagets intressen denna granskning kan inte egna men ske också övriga fusionerande bolag bedöms. Denna bedömutan att ning förutsätter att revisorerna får tillgång till räkenskapsmaterial och andra uppgifter från övriga bolag. I förevarande paragraf har därför upptagits motsvarighet till 10 kap. 8 en

Registrering av fusionsplan

9 § Paragrafen föranleds av artikel Enligt gällande rätt skall anmälan för registrering ske först när bolagsstämman godkänt avtal fusion och anmälan skall då avse om stämmobeslutet. I förevarande paragraf föreskrivs att redan fusionsskall anmälas för registrering och det inom en månad från planen upprättandet. Planen skall dagtecknad och registreringsfristen vara räknas från detta datum. Som framgått det föregående förutsätts fusionsplanen vara en av uppgift för samtliga bolag. Det framstår emellertid inte gemensam nödvändigt samtliga bolag står bakom registreringsanmälan. som att räcka något bolag har ansvaret för att registrering sker. Det bör att Vid absorption ställer det sig naturligt att lägga ansvaret på det övertagande bolaget. Vid kombination, där inget Övertagande bolag finns för registreringspliktens full görande, får det ankomma på det vid tiden överlåtande bolagen att sörja för att registrering sker. äldsta av de bolaget torde i allmänhet ha det lägsta organisations- Det äldsta numret. Fusionsplanen inklusive alla bilagor skall in till Patent- och ges registreringsverket i samband med registreringsanmälan och blir då

offentlig handling. Att fusionsplanen och inte stämmobeslutet skall registreras sammanmed fusionsplanen i vissa fall skall godkännas också av hänger att i det Övertagande bolaget 10 §. Fusionsplanen skall bolagsstämma sålunda underställas bolagsstämma i det Övertagande bolaget, om till minst fem procent samtliga aktier i bolaget begär det. ägare av inte lämpligt frågan bolagsstämma eller hålls öppen Det är att om tid. Betänketiden har ansetts böra begränsas till högst två under längre räknat från den dag aktieägarna kan ha fått kännedom veckor anses planen. Sådan kännedom för handen om om presumeras vara kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar skett 18 kap. 3 §. I enlig-

SOU 199283 Specialmotivering 175

het härmed har efter mönster av 4 kap. 7 § i andra stycket upptagits en föreskrift att fusionsplanen eller redogörelse för det väsentliga en innehållet i den genast skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen i varje bolag bestämmer. Kungörs inte planen i dess helhet, skall i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

Bolagsstämma

10 § Paragrafen föranleds artikel 7 punkterna l och artikel 8 av samt artikel 11 punkterna 1-2. Enligt paragrafens första stycke skall fusionsplanen underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag. Den skall dessutom underställas bolagsstämman i det Övertagande bolaget, ägare till om minst fem procent av samtliga aktier i det bolaget framställer begäran därom inom två veckor från det att fusionsplanen kungjorts enligt 9 § andra stycket. Angående skälen för tvåveckorsfristen hänvisas till specialmotiveringen till 9 Av andra stycket framgår att bolagsstämma, i första som avses stycket, får hållas tidigast en månad efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 9 Fusionsplanen skall under minst månad före en stämman hållas tillgänglig för aktieägarna och kostnadsfritt sändas till aktieägare som begär det. Den skall naturligtvis också läggas fram på stämman. Någon sista dag för hållande av bolagsstämma föreskrivs inte. Det får emellertid sägas ligga i sakens natur att ingen extra stämma om för godkännande av fusionsplanen hålls och de deltagande bolagen håller ordinarie bolagsstämma utan att saken prövas, frågan fusion om får anses förfallen, jfr 19 Stämmorna kan endast godkänna eller förkasta fusionsplanen i dess helhet.

11 § Paragrafen föranleds av artikel 7 punkterna l och Enligt gällande rätt kan bolagsstämmas beslut att godkänna avtal om fusion fattas med absolut majoritet. I första stycket föreav varande paragraf föreskrivs som en ny regel att bolagsstämmas beslut att godkänna fusionsplan är giltigt, om det biträtts aktieägare med av minst två tredjedelar såväl de avgivna rösterna de vid av som stämman företrädda aktierna. Majoritetskravet överensstämmer med det som uppställts i 9 kap. 14 § för ändring bolagsordningen av som inte påverkar redan utgivna aktiers rätt. I bolagsordningen kan endast uppställas krav på högre majoritet. I andra stycket har intagits krav på särskilt kvalificerad majoritet för det fall att fusionsplanen rubbar rättsförhållandet mellan aktier.

176 Specialmotivering SOU 199283

Majoritetskraven överensstämmer med dem som återfinns i 9 kap. 15 I bolagsordningen kan endast uppställas krav på högre majori-

tet. Den närmare innebörden bestämmelserna framgår av specialav motiveringen till 6 kap. 2 Vad där sägs om förslag till a som nedsättningsbeslut och inlösen eller indragning av aktier äger om motsvarande tillämpning på fusionsplan och på tilldelning av fusionsvederlag. I det Övertagande bolaget kräver fusionen i praktiken oña också kvalificerad majoritet även frågan godkännande av fusionsom om planen inte understålls bolagsstämman. De aktier som skall nya emitteras fusionsvederlag inte alltid inom bolagsordningens som ryms bestämmelser maximikapitalets storlek. Nyemissionen förutsätter om då ändring bolagsordningen 4 kap. l § andra stycket. en av

12 § Som anförts under 5 § tjänar fusionsplanen vid kombination som stiftelseurkund för det Övertagande bolaget. I planen skall anges hur styrelse och revisorer skall väljas, antingen det skall ske genom att vissa i fusionsplanen angivna utses eller det överlåts på vart personer de Överlåtande bolagen att välja ett angivet antal styrelseoch ett av ledamöter och revisorer. Skall vissa angivna personer utses gäller majoritetskravet i 11 § första stycket. Har det överlämnats Överlåtande bolags stämma att välja t.ex. två ledamöter styrelsen i det av Övertagande bolaget, sker valet enligt 9 kap. 13 dvs. den anses vald som får de flesta rösterna.

Förfarandet hos rätten

är särskilt viktigt att aktieägarna i de fusionerande bolagen får Det tillräcklig och så långt möjligt objektiv information om fusionen. en Denna information tillhandahålls fusionsplanen. genom Borgenärer, inräknat obligationshavare, och innehavare av andra rättigheter i de fusionerande bolagen måste också skyddas så att inte inverkar negativt deras intressen. Detta skydd uppnås fusionen gällande rätt det krävs tillstånd domstol innan fusionsi genom att av i verket 14 kap. 4 §. Någon ändring i

planen får sättas nuvarande

denna ordning föreslås inte.

13 § stycket föreskrivs skyldighet att ansöka rättens tillstånd I första om verkställa fusionsplanen. Det skall ske inom månad räknat från att en sista de bolagsstämmor skall hållas för att ta ställning till den av som fusionen. Vid absorption ankommer det på det Övertagande bolaget ombesörja ansökan. Vid kombination, där inget Övertagande bolag att

SOU 199283 Specialmotivering 177

ännu finns registrerat, ankommer det på det äldsta de Övertagande av bolagen att ge in ansökan jfr 9 § första stycket. Ansökan skall ges in till rätten i den ort där enligt bolagsordningen för det Övertagande bolaget styrelsen skall ha sitt säte. Det gäller både vid absorption och kombination. Rätten skall underrätta Patent- och registreringsverket om ansökan 16 §. Rättens prövning skall gälla skyddet för aktieägarnas, borgenäremas och de anställdas intressen. I andra stycket, som skall läsas tillsammans med 14 behandlas borgenärsskyddet. I samband med att bolaget ansöker om rättens tillstånd att verkställa fusionsplanen skall bolaget in ge två avskrifter av protokollet från bolagsstämma prövat och som godkänt fusionsplanen enligt 10 2. avskrift av fusionsplanen, bevis att fusionsplanen registrerats, 4. förteckning Över de Överlåtande bolagens kända borgenärer med angivande av postadress, och, 5. förteckning över det Övertagande bolagets kända borgenärer med angivande av postadress, om revisorerna i fusionsplanen uttalat att fusionen medför fara för att det Övertagande bolaget inte skall kunna fullgöra sina förpliktelser. I samband med att fusionsplanen registreras, kungörs den 18 kap. 2 §. Överlåtande bolags borgenärer förutsätts därigenom få kännedom om att gäldenärsbolaget kan komma att upplösas fusion. genom Genom att omedelbart anmäla sina fordringar till bolaget kan de komma med på den lista Över kända borgenärer skall in till som ges rätten och har därmed försäkrat sig om att deras anspråk beaktas vid rättens prövning av fusionen. Motsvarande gälleri Övertagande bolag, vars ekonomiska ställning enligt revisorerna kan komma att försämras genom fusionen.

14 § Paragrafen föranleds av artikel 13. I paragrafen ges bestämmelser om rättens prövning av ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplan. I likhet med vad som är fallet enligt gällande rätt motsvarar bestämmelserna dem enligt 6 kap. som 6 § tredje-femte styckena gäller vid rättens prövning fråga av om tillstånd att verkställa nedsättningsbeslut. Enligt förevarande paragraf har dock rätten ingen frihet att bestämma den tid inom vilken borgenär får anmäla att han bestrider ansökan. Av första stycket framgår att rätten skall förelägga borgenär, som vill bestrida ansökan, att skriftligen anmäla detta inom en månad från det att rätten utfärdat kallelse på borgenärer, vid äventyr att han annars anses ha medgivit

178 Specialmotivering SOU 199283

ansökan. Angående motiven till paragrafens övriga bestämmelser hänvisas till specialmotiveringen till 6 kap. 6

15 § Enligt gällande rätt möter hinder mot registrering av avtal om fusion genom kombination om fusionen förbjudits enligt konkurrenslagen 1982729 eller om näringsfrihetsombudsmannen inte beslutat lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket samma lag. Regeringen har den 11 juni 1992 till lagrådet remitterat förslag till bl.a. ny konkurrenslag och lag om ändring i nuvarande 14 kap. 3 § punkten l aktiebolagslagen. Sistnämnda lagrum föreslås i lagrådsremissen innehålla bestämmelse som innebär att hinder mot registrering av fusionsavtal möter om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen 1992000 eller lagen 1992000 om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EES eller om prövning av fusionen pågår enligt någon av dessa lagar. Enligt kommitténs förslag skall det ankomma på rätten att vid sin tillståndsprövning beakta om någon av de angivna omständigheterna föreligger. Om så är fallet, skall rätten vägra tillstånd till fusionen. Bestämmelse härom har upptagits i punkten K Föreligger hinder mot fusionen därför att den prövas enligt de nu nämnda lagarna och finns det skäl för domstolen att räkna med att ett beslut kommer att meddelas inom kort, bör domstolen avvakta med sitt avgörande och alltså inte omedelbart avslå framställningen. Det kan ske utan att domstolen formellt beslutar att ärendet skall vila i avbidan på resultatet av den prövning som pågår enligt konkurrenslagen eller EES-lagen. Det ankommer ansökande bolag att visa att hinder inte möter mot tillstånd enligt punkten Punkten 2 har till syfte att upprätthålla förbudet mot underkurs i samband med fusion genom kombination och överensstämmer med gällande rätt.

16 § Underrättelse enligt denna paragraf skall registreras i aktiebolagsregistret och kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Registrering 17 § Meddelar rätten tillstånd att verkställa fusionsplanen, kan de berörda bolagen gå vidare, så snart rättens beslut vunnit laga kraft. Det innebär för det första att överlåtande bolags tillgångar skall överlämnas till det Övertagande bolaget. Det är här fråga om faktiskt över-

SOU 199283 Specialmotivering 179

lämnande av tillgångarna. Här är att märka överlåtande bolags att tillgångar inte övergår på det Övertagande bolaget med verkan mot tredje man före den i 18 § angivna tidpunkten. Det innebär för att ta ett exempel att Övertagande bolag inte före nämnda tidpunkt kan få lagfart på överlåtande bolags fasta egendom på grund fusionsav planen. Ansökan lagfart får förklaras vilande i avbidan på om att registrering enligt 18 § sker och den tidpunkt kan ha senare som föreskrivits i fusionsplanen för upplösningen det överlåtande av bolaget infaller. I förevarande paragraf har, till skillnad från vad är fallet enligt som gällande rätt, inte upptagits något krav på att auktoriserad eller godkänd revisor skall intyga att överlåtande bolags tillgångar faktiskt överlämnats till Övertagande bolaget. Uppgift härom har inte ansetts erforderlig. Vid absorption skall det Övertagande bolaget lämna aktier i bolaget som vederlag aktieägarna i överlåtande bolag. Eftersom aktiebolag inte får äga egna aktier annat än i begränsad utsträckning måste dessa aktier nyemitteras. Det innebär att fusionsplanen måste innehålla förslag till beslut om nyemission med alla uppgifter föreskrivs i som 4 kap. När de överlåtande bolagens tillgångar överlämnats till det Övertagande bolaget, kan nyemissionen registreras. Det kan ske trots att de överlåtande bolagen ännu inte upplösts. På motsvarande sätt förhåller det sig vid kombination. Fusionsplanen tjänar som stiftelseurkund och när de överlåtande bolagens tillgångar överlämnats, kan det bolaget registreras utan hinder nya av att de överlåtande bolagen ännu inte har upplösts.

18 § Paragrafens första stycke föranleds artikel 19. av Enligt gällande rätt övergår överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 15 kap. 1-3 §§ till det Övertagande bolaget när rättens lagakraftvunna beslut om tillstånd att verkställa fusionsavtalet och, i förekommande fall, anmälan om ökning aktiekapitalet i Övertagande bolag eller av om bildande nytt sådant bolag registrerats. överlåtande bolag är av emellertid upplöst först när fusionsvederlaget skiftats och slutredovisning över skiftet framlagts. Förevarande paragrafs första stycke innehåller den nyheten att upplösningen av överlåtande bolag och fusionsvederlagets fördelning inträder samtidigt med övriga râttsverkningar fusionen. Överav låtande bolag är upplöst, antingen omedelbart eller den dag senare som anges i fusionsplanen, när anmälan enligt 17 § registrerats. Samtidigt med upplösningen övergår överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 15 kap. 1- -

180 Specialmotivering SOU 199283

3 §§ i sin helhet till det Övertagande bolaget och överlåtande bolags — aktieägare blir aktieägare i det Övertagande bolaget. Fusionsvederlaget tillfaller således aktieägarna i Överlåtande bolag direkt och utan att något skiftesförfarande äger Kommittén har velat ge bolagen rum. själva beslutanderätt beträffande den dag fusionen skall fullbordas. Om bolagen exempelvis Önskar att fusionen genomförs per ingången till ett visst räkenskapsår för det Övertagande bolaget, bör det vara möjligt så som lagtexten nu har utformats. Paragrafen bibehåller gällande rätts bestämmelse att skadeståndsanspråk, överlåtande bolag kan ha enligt 15 kap. l-3 §§, inte som övergår till det Övertagande bolaget. Talan enligt 15 kap. 5 § rörande sådant skadeståndsanspråk kan därför föras för ett överlåtande bolag, i förekommande fall minoritet, och vad som på grund av sådan av en talan tillfaller bolaget skall direkt fördelas mellan aktieägarna på vanligt sätt. Intill dess att sådan fördelning skett får det överlåtande bolaget anses bestå. Till andra stycket har, med redaktionell jämkning, förts gällande en rätts bestämmelse rätt för ägare till minst en tiondel av aktierna om i ett överlåtande bolag att trots att bolaget upplösts hos styrelsen - påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan om skadestånd till bolaget enligt 15 kap. 5 Om bolagsstämman beslutar väcka sådan talan, gäller 13 kap. 16 § i tillämpliga delar. Av första stycket i förevarande paragraf följer dock att någon anmälan om fortsatt skifte inte kommer i fråga. Styrelsen och verkställande direktören skall i stället för registrering anmäla att skadeståndstalan väckts med stöd av denna paragraf.

19 § Bestämmelsen motsvarar nuvarande 14 kap. 5 § sista stycket med ett tillägg innebär att fusionsplan registrerats men bolagen som om en försummat att hålla bolagsstämma inom tid anges i 10 Patentsom och registreringsverket kan förklara fusionsfrågan förfallen.

Absorption av dotterbolag

20 § Paragrafen samt paragrafema 21-23 föranleds av artiklarna 24 och 25. I likhet med gällande rätt föreskrivs i paragrafen att, om moderbolag äger samtliga aktier i dotterbolag, bolagens styrelser kan fatta beslut att dotterbolaget skall gå i moderbolaget och sålunda om upp absorberas detta. Även vid denna typ fusion skall fusionsav av en de berörda bolagens styrelser. Eftersom det är fråga plan upprättas av absorption helägt bolag, behöver fusionsplanen inte innehålla om av några uppgifter fusionsvederlag. De uppgifter som fusionsplanen om

SOU 199283

Specialmotivering 181

skall innehålla enligt förevarande paragraf punkterna 1-4 motsvarar dem som upptagits under punkterna l och 5-7 i 4 Utöver de angivna uppgifterna skall i fusionsplanen lämnas en redogörelse för de omständigheter kan vikt vid som vara av bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen. Bestämmelsen motsvarar första meningen i 6

21 § Enligt paragrafen skall fusionsplanen granskas av de auktoriserade

eller godkända revisorerna i moder- och dotterbolaget.

I de skriftliga yttranden som revisorerna skall lämna över sin granskning skall de särskilt ange om fusionen kan antas medföra fara för att moderbolaget inte skall kunna fullgöra sina förpliktelser mot borgenärer. Vid fullgörandet sitt uppdrag har revisorerna i av vartdera bolaget den rätt till granskning av det andra bolaget föreskrivs i 8 som Revisorernas yttranden skall tas in i eller fogas till fusionsplanen.

22 § Enligt första stycket skall moderbolaget inom månad en från upprättandet av fusionsplanen anmäla planen för registrering. Det är samma tidsfrist i 9 § första stycket. som anges Andra stycket överensstämmer med motsvarande stycke i 9 Angående motiven till bestämmelsen hänvisas till

specialmotiveringen

till 9

23 §

Av paragrafen framgår att fusionsplanen skall underställas bolagsstämma i moderbolaget, om ägare till minst fem procent aktiema av i bolaget framställer begäran därom inom två veckor från det att fusionsplanen kungjorts. Av hänvisningen till 10 § följer att stämman får hållas tidigast en månad efter nämnda kungörelse. Fusionsplanen skall hållas tillgänglig för aktieägarna under minst en månad före stämman samt kostnadsfritt sändas till aktieägare begär som det. Godkänner stämman inte fusionsplanen i dess helhet, är frågan om fusionen förfallen.

Stämmans beslut godkännande fusionsplanen skall om av för att vara giltigt fattas med den majoritet föreskrivs som i ll § första stycket.

24 § Även vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag erfordras,

liksom enligt gällande rätt, att rätten lämnar tillstånd till att fusionen verkställs. I förevarande paragraf föreskrivs moderbolaget att skall ansöka om sådant tillstånd tidigast och en senast två månader från det

182 Specialmotivering SOU 199283

fusionsplanen kungjorts. Att ansökan får in tidigast en månad att ges efter det att fusionsplanen kungjorts, gör det möjligt för en aktieägareminoritet i moderbolaget att med stöd 23 § påkalla bolagsav stämmans prövning fusionsplanen innan bolaget kan ansöka om av tillstånd verkställa fusionen. Förutom bevis att fusionsplarättens att registrerats skall till ansökningshandlingen alltid fogas förteckning nen dotterbolagets kända borgenärer. Har revisorerna i fusionsplanöver uttalat fusionen medför fara för att moderbolaget inte skall en att kunna fullgöra sina förpliktelser, skall också förteckning över det bolagets kända borgenärer ges in. I fråga rättens utfärdande kallelse på borgenärer och rättens om av prövning äger 14 § och 15 § punkten 1 motsvarande tillämpning. Angående reglernas närmare innebörd hänvisas till specialmotiveringen till dessa paragrafer.

25 § Första meningen motsvarar 16 När rättens beslut tillstånd har om registrerats är, enligt andra meningen, dotterbolaget upplöst omedelbart eller den dag i fusionsplanen. Av hänvisningen senare som anges till 19 § följer att, ansökan rättens tillstånd inte gjorts inom om om föreskriven tid eller rätten lagakraftvunnet beslut avslagit genom ansökan, registreringsmyndigheten skall förklara frågan om fusion

förfallen.

Ogiltighet

26 § Paragrafen föranleds av artikel 22. Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt. Har bolagsstämma fusion och har beslutet inte tillkommit i behörig ordning beslutat om eller strider det eljest mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen, kan beslutet klandras enligt 9 kap. 17 Första meningen innebär att när talan enligt 9 kap. 17 § förs mot bolagsstämmas beslut att godkänna fusionsplan, annan frist för en talans väckande gäller än följer nämnda paragraf. Talan om som av upphävande sådant beslut skall således alltid föras inom sex av månader från beslutet, vid äventyr att rätten till talan annars är förlorad. Den ifrågavarande talefristen gäller det angripna oavsett om beslutet är klanderbart eller nullitet. Regeln innebär alltså å ena en sidan fördubbling den tid inom vilken talan kan föras mot ett en av klanderbart stämmobeslut fusion. Å andra sidan innebär regeln om att möjligheten att de grunder i 9 kap. 17 § tredje som anges stycket föra talan mot sådant beslut begränsas tidsmässigt. Med undantag vad sagts talefristen, är talan om upphävanav som nu om de bolagsstämmas beslut att godkänna fusionsplan att pröva enligt av

SOU 199283

Specialmotivering 183

reglerna i 9 kap. 17

I paragrafen har upptagits särskilda bestämmelser för det fall rätten bifaller talan ogiltighet. Fusionen skall då om gå åter utan hinder av att anmälan enligt 17 § eller beslut enligt 24 § registrerats och utan hinder av att överlåtande bolag upplösts. Överlåtande bolags tillgångar

och skulder skall alltså återgå till detta och fusionsvederlaget återbäras

till det Övertagande bolaget. För förpliktelser, uppkommit fir det som Övertagande bolaget under tiden från det att överlåtande bolag upplöstes till dess att rättens avgörande kungjordes, svarar vid kombination de Överlåtande bolagen och vid absorption överlåtande och Övertagande bolag solidariskt.

16 kap. Aktiebolags firma

l §

I första stycket har upptagits föreskrift privat att aktiebolags ñrma skall innehålla ordet privat eller avslutas med

förkortningen prb och att ordet publikt eller förkortningen pub skall

användas på motsvarande sätt i fråga om publika aktiebolag. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen. I andra stycket har bestämmelsen bifirma om anpassats till den nya lydelsen av första stycket.

Femte stycket föranleds av artikel 4 i första bolagsdirektivet. Av detta framgår att aktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange bolagets ñrma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen 1974174 identitetsom

beteckning för juridiska m.fl. Om bolaget

personer trätt i likvidation skall det också anges.

Underlåtenhet att efterkomma bestämmelserna i femte stycket kan medföra straff enligt 19 kap. 1

17 kap. Byte

av aktiebolagskategori

Av skäl som redovisats i den allmänna motiveringen avsnitt 2.7.5

måste byte av aktiebolagskategon regleras i lag

till skydd för aktieägarna och andra intressenter i bolaget.

Aktiebolagslagens 17 kapitel innehåller för närvarande bestämmelser bundna och fria aktier. Under om hösten 1992 kan regeringen förväntas lägga fram proposition en med förslag om att upphäva kapitlet. Kommittén föreslår bestämmelser att om i vilken ordning ett aktiebolag kan övergå från kategori till en en annan upptas i ett nytt 17 kap.

De föreslagna bestämmelserna är obligatoriska och uttömmande. Det är alltså inte tillåtet att utan iakttagande reglerna av i 17 kap.

184 Specialmotivering sou 199283

kategori låta bolagsstämman besluta om ändring byta genom att t.ex. firman eller i publikt aktiebolag sätta ned aktiekapitalet under av ett 1 miljon kronor.

1 § paragrafen regleras den ordning i vilken ett privat aktiebolag kan I övergå till bli publikt. Beslut sådan övergång skall enligt första att om stycket alltid fattas av bolagsstämman. Enligt artikel 13 i andra bolagsdirektivet skall, när ett bolag av slag omvandlas till aktiebolag, de skyddsåtgärder iakttas som annat föreskriver för aktiekapitalets inbetalning i samband med direktivet bolagsbildning. Hänsynen till den aktieköpande allmänheten kräver enligt kommittén garantier för att full täckning finns för aktiekapitalet övergår från den privata till den publika kategorin. i ett bolag som I enlighet med det sagda föreskrivs i paragrafen att på stämman skall framläggas uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och 14 §§, stämman hålls än sex månader efter om senare utgången det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och av revisionsberättelse avgivits, varvid uppgifterna skall avse tiden från utgången nämnda räkenskapsår till dag som inte infaller tidigare av en månader före dagen för bolagsstämman. Syftet med bestämän tre melsen är säkerställa att den bolagsstämma som har att besluta att kategoribytet har tillgång till förhållandevis aktuella uppgifter om om bolagets ekonomiska ställning. På stämman skall vidare framläggas yttrande auktoriserad eller av godkänd revisor. Inget hindrar att bolagets egen revisor avger detta skall framgå att bolagets eget kapital uppgår till yttrandet. Av eller, efter styrelsen föreslagen ökning av aktiekapitalet, kommer av uppgå till minst det registrerade aktiekapitalet. Genom bestämatt melsen skapas garanti för att ett privat aktiebolag inte kan bli en publikt utan att ha tillgångar ger full täckning för ett registrerat som aktiekapital på minst l miljon kronor. På grund av bestämmelsens utformning blir det möjligt för ett aktiebolag att på samma stämma beslutar kategoribytet, fatta beslut om för bytet erforderlig som om ökning av aktiekapitalet. Ett byte aktiebolagskategori från privat till publikt kan få stora av

verkningar för bolaget. Med hänsyn härtill fordras för giltigt beslut

det samlat majoritet omfattar minst två tredjedelar av såväl att en som de avgivna rösterna de vid stämman företrädda aktierna. Det är som majoritetskrav överensstämmer med det som gäller för ett som bolagsordningen enligt 9 kap. 14 § första stycket. I bolagsändring av ordningen kan endast uppställas krav på större majoritet 9 kap. 13 §. Beslutet låta aktiebolaget byta kategori skall fattas särskilt. att Därutöver ankommer det på bolagsstämman att fatta beslut om

SOU 199283 Specialmotivering 185

ändring av firman. Har det privata aktiebolaget ett registrerat aktiekapital som understiger 1 miljon kronor, måste bolagsstämman besluta om ökning av aktiekapitalet till minst detta belopp. Om bolaget har ett fast aktiekapital eller ett maximikapital som inte uppgår till 1 miljon kronor får det angivna ökningsbeslutet inte fattas utan att bolagsordningen först ändras. Av 18 kap. 6 § följer att beslutet om ändring av bolagsordningen skall registreras samtidigt med att ökningen av aktiekapitalet registreras. I sammanhanget förtjänar att påpekas att 1 kap. 3 § inte utgör hinder mot att ett publikt aktiebolag har ett minimikapital i sin bolagsordning som understiger l miljon kronor. Det avgörande är det registrerade aktiekapitalets storlek. Det sagda innebär att om ett privat bolag har ett minimikapital som understiger 1 miljon kronor och ett maximikapital som överstiger detta belopp det är möjligt att genomföra kategoribytet utan annan ändring av bolagsordningen än såvitt gäller ñrman. Rättsverkningama av bolagsstämmans beslut inträder när registrering av ändringarna av bolagsordningen ägt rum hos Patent- och registreringsverket. Har vid bolagsstämmans beslut bestämmelserna i denna paragraf inte iakttagits eller strider beslutet eljest mot lag eller mot bolagsordningen, är beslutet ogiltigt. Talan mot beslutet kan i sådant fall enligt 9 kap. 17 § första stycket föras aktieägare, styrelseledamot, av verkställande direktör eller den som styrelsen obehörigen vägrat att införa såsom aktieägare i aktieboken. Huruvida beslutet är en nullitet eller endast klanderbart får bedömas utifrån vad som i allmänhet gäller när talan mot bolagsstämmobeslut förs med stöd 9 kap. av 17 Bolagsstämmas beslut, som innefattar ändring bolagsordningen, av skall som framgår av 9 kap. 14 § tredje stycket genast anmälas för registrering. Finner Patent- och registreringsverket att bolagsstämmans beslut inte tillkommit i behörig ordning eller strider mot lag eller annan författning eller bolagsordningen, skall registrering vägras. Om registrering likväl har skett och bolagsstämmans beslut sedermera upphävs eller ändras genom lagakraftvunnen dom, skall rätten genast underrätta Patent- och registreringsverket därom för registrering. Upphävs ett beslut av bolagsstämman i ett privat aktiebolag att låta bolaget bli publikt, medför det att aktiebolaget åter är att betrakta som privat. Såsom anmärkts i den allmänna motiveringen, innefattar ett aktiebolags övergång från den ena kategorin till den andra inte någon förändring av dess rättssubjektivitet. Efter övergången har bolaget alltjämt samma rättigheter och skyldigheter som före densamma.

186 Specialmotivering SOU 199283

Särskilda bestämmelser till skydd för bolagets borgenärer är därför inte erforderliga.

2 § Paragrafen behandlar det fall att ett publikt aktiebolag skall bli privat. Även för sådant fall gäller att beslutet om byte av aktiebolagskategon skall fattas av bolagsstämman. För att beslutet skall bli gällande, erfordras att det biträtts av samtliga på stämman närvarande aktieägare och att dessa företrätt minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Majoritetskravet överensstämmer sålunda med det som uppställs för ändring av bolagsordningen i de i 9 kap. 15 § första stycket angivna fallen. Genom det mycket stränga majoritetskravet markeras att ett aktiebolags övergång från den publika till den privata kategorin bör äga rum endast i rena undantagsfall. Beslutet att låta aktiebolaget byta kategori skall fattas särskilt. Därutöver ankommer på bolagsstämman att besluta ändring om av firman. Av andra stycket framgår att ett publikt aktiebolag skall ha anses blivit privat, när bolagsordningen uppfyller de krav ställs på ett som privat aktiebolag. Vad som anförts under 1 § beträffande ogiltighet bolagsstämmoav beslut och om bolagets rättssubjektivitet äger tillämpning även vid övergång från publikt till privat aktiebolag.

18 kap. Registrering m.m.

I kapitlet har 3 § ändrats och en ny 3 a § införts. Ändringarna

föranleds av Ersta bolagsdirektivet. Hänvisningar till artiklar avser detta direktiv.

3 §

Ändringarna föranleds av artikel 3 punkterna 5 och

Enligt första stycket första meningen gäller som presumtion att det som införts i aktiebolagsregistret och kungjorts enligt 2 § skall anses ha kommit till tredje mans kännedom. Av andra meningen framgår att presumtionen bryts i fråga om rättshandlingar eller andra åtgärder, som vidtagits före den sextonde dagen efter kungörandet, tredje om man visar att det var omöjligt för honom att känna till, dvs. äga vetskap om, det som kungjorts. I andra stycket har uttryckligen lagfästs att innan kungörande skett, bolaget inte kan åberopa det förhållande som blivit eller bort bli infört i aktiebolagsregistret mot annan än den bolaget visar har känt till som förhållandet. För att bolaget skall kunna åberopa förhållandet mot

SOU 199283 Specialmotivering 187

tredje man krävs alltså att det visar att han ägde vetskap förhållanom det. Enligt tredje stycket kan bolaget vid bristande överensstämmelse mellan det som införts i aktiebolagsregistret och kungörelsen i Postoch Inrikes Tidningar inte åberopa kungörelsens innehåll tredje mot man. Innehållet i kungörelsen kan dock åberopas tredje av man mot bolaget, såvida inte bolaget visar att han ägde vetskap vad om som införts i aktiebolagsregistret och således medveten den var om bristande överensstämmelsen.

3 a § Paragrafen, som är föranleds artikel 8. ny, av I 8 kap. 14 § har upptagits bestämmelser innebär att som om en ställföreträdare i 11 eller 12 § företagit rättshandling som avses en för bolaget, gäller denna mot bolaget, inte ställföreträdaren om handlat i strid med bestämmelserna i denna lag bolagsorganens om kompetens. Ställföreträdares kompetens att företräda bolaget förutsätter emellertid att han verkligen i vederbörlig ordning utsetts till ställföreträdare. Styrelsen skall sålunda ha valts på sätt, till antal och för tid som anges i 8 kap. l § och ledamöterna skall uppfylla kraven i 8 kap. 4 Om styrelse valts på bolagsstämma stämmobeslutet är men klanderbart, har styrelsen dock kompetens att företräda bolaget till dess domstol undanröjt styrelsevalet lagakraftvunnet beslut genom eller interimistiskt förordnat att eller flera inte får en personer tjänstgöra i styrelsen. Verkställande direktör och firmatecknare i ll § andra som avses stycket skall på motsvarande sätt ha utsetts i vederbörlig ordning, dvs. av en av bolagsstämman vald styrelse sammankallats och som var beslutsför enligt 8 kap. 9 § första stycket första meningen och som fattade sitt beslut med den i andra stycket paragraf av samma föreskrivna majoriteten. De skall också uppfylla behörighetskraven i 8 kap. 4 § eller 11 § andra stycket.

Det är inte enkelt för en utomstående vill träffa avtal med ett som aktiebolag att veta det finns sådana brister i valet eller beslutet om att utse en uppgiven ställföreträdare att denne inte är kompetent att binda bolaget. Omsättningens intresse talar för att den företer som ett aktuellt ñrmateckningsbevis utfärdat Patent- och registreringsav verket som regel kan godtas kompetent ställföreträdare som vars rättshandlingar för bolaget binder detta. I paragrafen föreskrivs att bolaget, anmälan utsetts om om vem som till styrelseledamot eller verkställande direktör införts i aktiebolagsregistret och kungjorts enligt 2 regel inte mot tredje kan som man

188 Specialmotivering SOU 199283

åberopa fel eller brister vid valet av styrelseledamot eller beslutet att utse verkställande direktör. Sådana fel eller brister kan bolaget dock med laga verkan göra gällande mot tredje man, om det visar att han kände till felet eller bristen. Styrelseledamot väljs normalt av bolagsstämman. I bolagsordningen kan emellertid föreskrivas att någon annan har rätt att utse en eller flera ledamöter. Paragrafen gäller alla styrelseledamöter oavsett vem som väljer dem. Av 8 kap. 1 § fjärde stycket och 3 § följer att paragrafen dessutom är tillämplig på styrelsesuppleanter och vice verkställande direktör. Om bolaget vid en rättshandling företrätts av vice verkställande direktören eller av en styrelse med en eller flera styrelsesuppleanter trots att förutsättningarna för att ersättare skulle få träda in inte varit för handen, får paragrafen anses äga motsvarande tillämpning. Detsamma gäller om ställföreträdaren på grund av jäv som avses i 8 kap. 10 § saknat kompetens att teckna avtalet för bolaget.

19 kap. Straff och vite

l § I första stycket har ny punkt 1 upptagits en straffbestämmelse som en gäller brott mot förbudet i l kap. 4 § för privat aktiebolag eller som aktieägare i sådant bolag att till en vidare krets rikta inbjudan om teckning eller förvärv av aktier m.m. För att straffansvar skall inträda krävs att gärningen begås uppsåtligen. Gärningsmannens uppsåt skall alltså täcka dels att erbjudandet avser sådana värdepapper som anges i 1 kap. 4 dels att erbjudandet om teckning eller förvärv riktas till vidare krets i det direkta syftet att sprida värdepapperen. Om det en är bolaget som utfärdar inbjudan, drabbar straffansvaret den som fattat beslut eller i kraft av sin ställning i bolaget låtit verkställa om beslut om sådan inbjudan. Enligt brottsbeskrivningen inträder ansvar redan genom att inbjudan utfärdas på sätt som anges i 1 kap. 4 Det krävs alltså inte att någon teckning eller förvärv kommit till stånd för att brott skall föreligga. Härav följer att fullbordat brott inte förutsätter nödvändig medverkan, s.k. concursus necessarius. Ansvar för medverkan kan däremot inträda, eftersom brottsbalkens medverkansregler på grund av straffskalans utformning blir analogt tillämpliga. I likhet med vad som gäller för övriga straffbud i paragrafen inträder inte straff enligt denna bestämmelse, om straff för gärningen följer av brottsbalken. Exempelvis torde överträdelse av förbudet i 1 kap. 4 § under vissa förhållanden kunna vara att bestraffa som svindleri enligt 9 kap. 9 § brottsbalken. I femte stycket har införts en straffbestämmelse för brott mot 16 kap. 1 § femte stycket, dvs. för underlåtenhet att på aktiebolags brev,

SOU 199283 Specialmotivering 189

fakturor och orderblanketter där föreskrivna uppgifter. Straffet ange är böter.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Inledande bestämmelser

Punkten 1

De ändringar i aktiebolagslagen som föreslås måste träda i kraft senast vid utgången av den tid som i EES-avtalet har medgivits för anpassning av svensk lagstiftning till EGs regelverk. Såvitt avser flertalet av de föreslagna ändringarna har Sverige medgivits nu anstånd under två år från den dag EES-avtalet träder i kraft. I enlighet härmed föreslås lagen träda i kraft den l januari 1995.

Höjning av aktiekapitalet i äldre bolag

I punkterna 2-6 ges bestämmelser hur aktiekapitalet skall höjas om till 100 000 kr i bolag som bildats innan l kap. 3 § trätt i kraft. Modellen för övergångsregleringen har hämtats från motsvarande reglering vid höjningen av aktiekapitalet från 5 000 till 50 000 kr; se SFS 1977320.

Punkten 2

Punkten tar sikte på äldre bolag som hållit konstituerande stämma före utgången av år 1994 och som har ett registrerat aktiekapital som

understiger 100 000 kronor. I de allra flesta fall rör det sig om bolag

med 50 000 kronor i aktiekapital. Ett så lågt aktiekapital accepteras till utgången av år 1995. Senast den l januari 1996 måste emellertid aktiekapitalet ha höjts till 100 000 kronor. Bestämmelserna minst om 100 000 kronor i aktiekapital har naturligtvis betydelse endast för aktiebolag som fr.o.m. år 1995 skall vara privata aktiebolag. I andra meningen har upptagits förbud mot att sätta ned aktiekapitalet till ett belopp är lägre än 100 000 kronor. Besom stämmelsen skiljer sig något från punkten 2 Övergångsbestämmelav sema till lagen 1973303 om ändring i lagen 1944705 i dess lydelse enligt SFS 1977320 på så sätt att förbudet mot nedsättning gäller också bolag som kan genomföra nedsättningen utan ändring av

bolagsorduingen. Det föreslagna förbudet träffar alla äldre bolag,

oavsett om det registrerade aktiekapitalet före nedsättningen över-

stiger 100 000 kronor eller ej. Det innebär för att ta ett exempel att det inte är tillåtet att sätta ned aktiekapitalet till S0 000 kronor, oavsett om nedsättningen sker från 200 000 eller 80 000 kronor och oberoende av om nedsättningen kan ske utan ändring bolagav

190 Specialmotivering SOU 199283

sordningen eller ej. Bestämmelsen innebär bl.a. att bolag, som annars nedsättning av aktiekapitalet kunnat undgå likvidationsplikt genom enligt 13 kap. 2 hänvisas till att genom nyemission eller aktieägartillskott tillskapa den erforderliga täckningen av aktiekapitalet.

Punkten 3

Punkten motsvarar punkten 3 av 1973 års övergångsreglering se SFS

1977320 utan annan ändring än beträffande tidsangivelsema och aktiekapitalets storlek. I punkten 4 åläggs styrelseledamot, verkställande direktör och aktieägare ett personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser, bolaget avförs aktiebolagsregistret på grund av för lågt aktieom ur kapital. Detta kan undgås om bolaget träder i likvidation. I ansvar enlighet härmed har i förevarande punkt upptagits bestämmelser om tvångslikvidation på ansökan av de angivna personerna. Den personliga betalningsskyldighet som föreskrivs i punkten 4 i samband med bolagets upplösning på grund av för lågt aktiekapital innebär att bolagets borgenärer kan sägas byta gäldenär. Detta förutsätter enligt svensk rått borgenärens samtycke. I enlighet härmed har bolagets borgenärer också givits rått att påkalla bolagets likvidation. Samma rätt har också tillerkänts annan vars rätt kan vara beroende av att bolaget likvideras. Beträffande motiven till bestämmelsen i övrigt hänvisas till prop. 1973168.

Punkten 4 Punkten har utformats huvudsakligen efter förebild av punkt 4 i 1973 års övergångsreglering i dess lydelse enligt SFS 1981460. Förevarande punkt skiljer sig från den bestämmelsen i fråga om tidsangiveloch aktiekapitalets storlek hänvisningen i sista sema samt genom stycket till 13 kap. 16 Vidare har i tredje stycket lagfästs gällande råtts ståndpunkt att bolagets tillgångar, sedan bolaget avförts ur aktiebolagsregistret, övergår till aktieägarna. Beträffande motiven till bestämmelsen hänvisas till 1973 168 prop. och 198081146 samt till lagutskottets betänkanden 19808128 och 33.

Punkten 5

Punkten motsvarar punkten 5 1973 års övergångsreglering se SFS

av 1977320 ändring än beträffande aktiekapitalets storlek utan annan och tidsangivelsema samt hänvisningen i sista meningen till punkten 4. Beträffande motiven till bestämmelsen hänvisas till prop 1975 103 s. 795 ff.

SOU 199283

Specialmotivering 191

Privata och publika aktiebolag

Punkten 6

Kommittén föreslår att aktiebolagen delas i två kategorier, upp privata och publika. Skillnaden mellan dessa kategorier hänför sig till dels minimikapitalets storlek, dels rätten utnyttja att sig av värdepappers-

marknaden för kapitalanskaffning, dels firman.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

Ingenting hindrar ett aktiebolag, önskar bli publikt som aktiebolag, att höja sitt aktiekapital till l miljon kronor eller och registrera mer höjningen redan före ikraftträdandet. De föreslagna restriktionema beträffande rätten för privata aktiebolag att utnyttja värdepappersmarknaden gäller inte före ikraftträdandet jfr 1 kap. 4 och 5 §§, 4 kap. 18 5 kap. 16 § och 7 kap. 4 §, bolag men som avser att vara privata aktiebolag bör naturligtvis återkalla uppdrag värdepappersinstitut att handla med bolagets värdepapper efter utgången av år 1994. Detta behöver emellertid inte sägas i lag. När det gäller firman föreslår kommittén privata att bolag i sin firma skall ha ordet privat eller till denna foga bokstäverna prb, Ett publikt bolag skall på motsvarande sätt i firman ha publikt eller pub. Enligt kommitténs bedömning kommer av närmare 280 000 registrerade aktiebolag endast omkring 1 000 bli publika att aktiebolag medan återstoden blir privata. Med denna fördelning ställer det sig naturligt att vid utformningen övergångsbestämmelsema av utgå från situationen för de privata bolagen. I enlighet härmed föreslår kommittén att samtliga registrerade aktiebolag vid ikraftträdandet genom Patent- och registreringsverkets försorg får ett tillägg till firman i form bokstäverna av prb, vilket innebär att samtliga aktiebolag hänförs till kategorin privata. De privata aktiebolag önskar utforma sin firma som på annat sätt, t.ex. genom att låta ordet privat ingå i firman, får liksom hittills ansöka om registrering ändring i firman. Beslut ändring av om av firman på angivet sätt bör få fattas på bolagsstämma före utgången av år 1994 och ansökan om registrering den ändrade firman av bör också kunna göras före ikraftträdandet. Patentverket kan emellertid inte fatta beslut om registrering den firman före den l januari av nya 1995, men kommittén utgår från att verket är berett att ta ställning till inkomna ansökningar omedelbart när lagen trätt i kraft. Andra stycket har utformats i enlighet härmed. Vad som sagts ett aktiebolag önskar byta nu om som prb i finnan mot privat gäller naturligtvis också aktiebolag som önskar bli publikt och alltså skall ha finna innehållande en bokstäverna pub eller ordet publikt.

SOU 199283 192 Specialmotivering

Aktiebolags bildande

Punkterna 7-8.

Övergångsregleringen har utformats med utgångspunkt i uppfatt-

bolagsstämman med tillämpning av gällande bestämningen att om utgången år 1994 fattat beslut skall registreras melser före av som ansökan registrering bör få ske inom den enligt aktiebolagslagen, om härför hinder att bestämmelser trätt i föreskrivna fristen utan av nya

januari 1995. Registreringsansökan prövas då enligt de

kraft den 1 äldre bestämmelserna punkten 7. på bolagsbildning innebär det att om konstituerande Tillämpat halvåret 1994, bolaget kan registreras år 1995 stämma hålls andra ansökan in till Patent- och registreunder förutsättning att ges månader efter stiftelseurkundens underteckringsverket inom sex nande jfr 2 kap. 9 §. föreslås förbud mot apport i form av åtagande att I 2 kap. l § ett tillhandahålla tjänst. Som anförts i specialutföra arbete eller att godtar Patent- och registreringsverket inte sådana motiveringen apportegendom. Den bestämmelsen förändrar alltåtaganden som nya på konstituerande stämma hålls före den så inte rättsläget. Fattas som beslut bilda bolaget, får bolaget registreras efter l januari 1995 att hinder stiftelseurkunden innehåller en ofullstänårsskiftet utan av att kostnaderna för bolagets bildande jfr 2 kap. 3 §. dig redovisning av krävas yttrande revisor, ges in den Däremot bör kunna att av som 1995 eller i ärende registrering av bolag som 1 januari senare om beskriver apportegendomen och anger vilka bildats före nämnda dag, vid värderingen den jfr 2 kap. 9 § och 4 metoder som använts av bestämmelse härom har upptagits i punkten 8. kap. 12 §. En principer följer de bestämmelserna i 2 kap. Av allmänna att nya uppskjuten inte tillämpas på andra avtal än sådana 9 a § om apport träffas efter ikraftträdandet den 1 januari 1995. som

Aktier, aktiebrev och aktiebok m.m.

Punkten 9

Sverige, i fråga bolag bildats före Av EES-avtalet följer att om som 1995, inte behöver tillämpa bestämmelserna i det andra den l januari juli 1996. Med hänsyn till de förändbolagsdirektivet före den 1 i bolagsordningen meddela föreskrifter ringar i möjligheterna att

aktieslags företrädesrätt vid nyemission som den

beträffande olika

3 kap. 1 § innebär, bör de äldre lagbestämmelsema

nya lydelsen av så lång tid EES-avtalet medger. I härom tillämpas under som punkt har därför föreskrivits att i fråga om bolag som förevarande januari 1995 gäller 3 kap. 1 § i dess äldre lydelse bildats före den 1 till utgången juni 1996. av

SOU 199283 Specialmotivering 193

Bolaget bör efter övergångstidens utgång för att få bolagsagera ordningen i överensstämmelse med de nya bestämmelserna. Föreskrift härom har upptagits i andra meningen. Några särskilda sanktioner för det fall bolaget försummar att ändra bolagsordningen till överensstämmelse med de bestämmelserna föreslås inte. nya Kommittén räknar med att risken för att registrering vägras av ökningsbeslut som strider mot de nya bestämmelserna kommer att vara skäl nog för bolagen att iaktta sin skyldighet. Utskriñ av aktiebok efter utgången år 1994 skall ske enligt 3 av kap. 13 § i dess nya lydelse.

Ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission

Punkten 10

Samma skäl som motiverat punkten 7 kan anföras för att ett styrelsebeslut som fattats med tillämpning av gällande lag skall få registreras utan hinder av mellankommande lagändring. Punkten 10 har utformats i enlighet härmed. Av punkterna 7 och 10 följer att beslut om ny- eller fondemission som fattas av stämma eller styrelse före utgången år 1994 får av registreras även efter nämnda tidpunkt utan hinder att bestämav melser om subsidiär företrädesrätt införts 3 kap. 1 §, majoritetskraven skärpts 4 kap. 14 och 15 §§, och föreskrift meddelats om att i förslaget till beslut grunden för emissionskursen skall 4 anges kap. 4 §. Betydelsen av punkten 10 vid emission av skuldebrev enligt 5 kap. 8 eller 9 nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 § eller fusion enligt 14 kap. 8 § kommenteras i det följande. Av punkten 8 följer att revisorsintyg som ges in etter utgången av år 1994 skall ha det innehåll som föreskrivs i 4 kap. 12

Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning

Av punkterna 7 och 10 följer sammanfattningsvis att beslut om emission av skuldebrev som fattas av stämma eller styrelse före utgången av år 1994 får registreras även efter nämnda tidpunkt utan hinder av att majoritetskraven skärpts 5 kap. 8 och 9 §§.

Nedsättning av aktiekapitalet

Punkten 1 I

Av punkten 7 följer att om bolagsstämma före den l januari 1995 fattat beslut om nedsättning av aktiekapitalet med föreskrift om att nedsättningsbeloppet skall avsättas till reservfonden i annat fall än

194 Specialmotivering SOU 199283

som anges i 6 kap. l beslutet kan registreras efter årsskiftet utan hinder därav. Detsamma gäller om bolagsstämman fattat beslutet trots att i kallelsen till bolagsstämman inte angivits nedsättningsförslagets huvudsakliga innehåll jfr 6 kap. 2 § och utan iakttagande av de nya majoritetskraven i 6 kap. 2 a Motsvarande gäller enligt punkten 10 styrelsebeslut enligt 6 kap. 8 § som fattats före utgången av år 1994 men som registreras först efter årsskiftet. Att giltigt nedsättningsbeslut fattats före årsskiftet bör emellertid inte betaga bolagsborgenärema den utvidgade rätt till säkerhet eller betalning som 6 kap. 6 och 8 §§ i dess nya lydelse innebär. I ärende om rättens tillstånd till nedsättning skall de nya bestämmelserna därför tillämpas från och med den l januari 1995 även när nedsättningsbeslutet fattats dessförinnan. En förutsättning härför bör dock vara att ansökan om tillstånd inkom till rätten efter årsskiftet, annars tillämpas de äldre bestämmelserna med den mera begränsade borgenärskretsen. En särskild bestämmelse härom har upptagits i första meningen av punkten ll. I 14 kap. 14 § tredje stycket samt 24 § tredje stycket regleras borgenärsskyddet på sätt som vid nedsättning av aktiesamma kapitalet. Andra meningen av punkten ll har utformats i enlighet härmed.

Förvärv av egna aktier och upptagande av vissa penninglån Bestämmelserna i 7 kap. 1 § gäller endast aktie som tecknas efter den l januari 1995. Föreskriften i 7 kap. 2 § om avyttring av egen aktie inom viss tid tillämpas också på aktie som förvärvats före den 1 januari 1995. Några särskilda bestämmelser härom behövs inte.

Bolagets ledning Skyldigheten att göra anteckningar enligt 8 kap. 10 § i bolag med endast aktieägare gäller endast avtal mellan honom och bolaget, en som träffas efter den l januari 1995. Någon särskild bestämmelse härom behövs inte. Har ställföreträdare, som företagit rättshandling för bolaget före utgången av år 1994, överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen gällande mot bolaget, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller bort inse att befogenheten överskreds. 8 kap. 14 § i sin mot bolaget strängare, lydelse tillämpas alltså inte retroaktivt. nya, Någon särskild bestämmelse härom behövs inte.

Vinstutdelning och annan användning av bolagets egendom Sker utbetalning till aktieägare före utgången av år 1994 i strid med aktiebolagslagen, skall mottagaren återbära vad han uppburit med

SOU 199283 Specialmotivering 195

ränta beräknad enligt 5 § räntelagen 1975635 från det utdelatt ningen uppburits intill dess ränta skall utgå enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § lag. Detta gäller dock ej, samma om mottagaren hade skälig anledning antaga att utbetalningen utgjorde laglig vinstutdelning. Den mot bolaget strängare lydelsen 12 kap. nya av 5 § tillämpas alltså inte retroaktivt. Någon särskild bestämmelse härom behövs inte. Detsamma gäller den lydelsen 12 kap. 7 Bestämmelsen nya av tillämpas endast på lån beviljas efter utgången år 1994. som av Särskild föreskrift härom behövs inte. Den nya lydelsen av 12 kap. 8 § är tillämplig endast på rättshandlingar som företas efter utgången år 1994. Någon särskild av bestämmelse härom behövs inte.

Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Punkten 12

14 kap. 3 § innehåller bestämmelser fusion. I paragrafen om föreskrivs att innehavare konvertibla skuldebrev och andra av värdepapper med särskilda rättigheter i ett överlåtande bolag, skall åtnjuta åtminstone samma rättigheter i det Övertagande bolaget som i det överlåtande bolaget. I villkoren för konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skall den anges rätt som skall tillkomma borgenär eller innehavare optionsbevis av för den händelse bolaget upplöses eller upphör genom fusion, jfr 5 kap. 4 § första stycket 8. Det torde vanligt att möjligheten vara av fusion behandlas i villkoren också för andra typer värdepapper av med särskilda rättigheter i bolaget. Det kan inte uteslutas att dessa villkor ger innehavama sämre rätt vid fusion än vad 14 kap. 3 § föreskriver. För att inte paragrafen skall förändra villkoren för redan utgivna värdepapper har i denna punkt övergångsregleringen tagits av upp en bestämmelse om att 14 kap. 3 § inte skall tillämpas retroaktivt.

Punkten 13

Av punkten 7 följer att om bolagsstämma före den 1 januari 1995 fattat beslut om fusion, beslutet kan registreras efter årsskiftet utan hinder av att de bestämmelserna i 14 kap. bl.a. innebär skärpta nya majoritetskrav. Också talan mot sådant bolagsstämmobeslut enligt punkten 7 sker enligt äldre bestämmelser. I 14 kap. 26 § föreskrivs emellertid nya en ny, kortare taletid i nullitetsfallen än gäller enligt 9 kap. 17 § som tredje stycket. Denna kortare taletid bör tillämpas också beslut som fattats före utgången av år 1994. En bestämmelse härom har upptagits

196 Specialmotivering SOU 199283

i punkten 13. I gällande rätt finns bestämmelser fusion varigenom helägt om dotterbolag går i moderbolag 14 kap. 8 § Dessa bestämmelser upp ersätts de föreslagna 20-25 §§ i det nya 14 kap. Beslut om nu av sådan fusion styrelserna fattat före utgången av år 1994 bör som emellertid kunna registreras efter årsskiftet. En bestämmelse härom

har upptagits i punkten 10. De bestämmelserna fusion innebär ett förstärkt borgenärsnya om skydd. Av skäl anförts under punkten 11 bör detta komma som borgenärema till godo även fusionsbeslutet fattats före utgången om år 1994. En bestämmelse härom har upptagits i andra meningen av punkten 11. Hänvisningen till 24 § tredje stycket tar således sikte av på borgenärsskyddet och berör inte konkurrensbegränsningsregle-

ringen i 15 § 1 som också nämns i stycket.

Aktiebolags firma

De bestämmelserna i 16 kap. 1 § publika och privata aktienya om bolags firma har kommenterats under punkten 6. ovan Föreskrifterna i 16 kap. 1 § vad aktiebolags brev och orderom blanketter skall innehålla gäller bara handlingar som används efter utgången år 1994. Någon särskild bestämmelse härom behövs inte. av

aktiebolagskategori Om byte av

Bestämmelserna härom kan tillämpas först efter utgången av år 1994.

Registrering m.m.

De mot bolaget strängare bestämmelserna i 18 kap. 3 § första nya stycket rättshandlingar eller andra åtgärder, som vidtagits före om den sextonde dagen efter kungörandet, tillämpas inte på rättshandlingar företagits före utgången av år 1994. På samma sätt som behandlas den i andra stycket paragraf upptagna föreskrifav samma innan kungörande enligt första stycket skett, det förhållanten om att bort bli infört i registret inte kan åberopas mot de som blivit eller än den visas ha känt till detsamma. Också de nya annan som bestämmelserna i 18 kap. 3 § om verkan av att val av styrelsea ledamot eller verkställande direktör kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar bör behandlas på sätt. Att rättshandlingars giltighet samma skall bedömas enligt den lag gällde vid tiden för rättshandlingen som följer allmänna principer och behöver inte anges särskilt. av Lagen 1992160 utländska filialer m.m. innehåller bestämom melser är utformade efter motsvarande regler i aktiebolagslagen. som Vid tillkomsten lagen förutsattes att av Aktiebolagskommittén av förväntade förslag, bl.a. till ändring 18 kap. 3 § aktiebolagslagen, av

sou 199283 Specialmotivering 197

borde föranleda motsvarande ändringar i lagen om utländska filialer m.m. prop. 19919288 20 och 22 f.. s.

Straff och vite

De nya bestämmelserna i 19 kap. 1 § kan tillämpas först efter utgången av år 1994.

Specialmotivering SOU 199283

Förslaget till lag om ändring i lagen 1991980 om

handel med finansiella instrument

1 kap. Inledande bestämmelser

3 § kommitténs förslag till l kap. 5 § aktiebolagslagen får endast Enligt utgivits publikt aktiebolag bli föremål för handel fondpapper som av värdepappersmarknaden. Skulle sådan handel bedrivas med fondpå utgivits privat aktiebolag, är avtal om köp eller papper, som av försäljning fondpapperet ogiltigt. Som följd av denna föreskrift av en i förevarande lag, innehåller de grundläggande bestämhar som handel på värdepappersmarknaden med bl.a. fondmelserna om införts paragraf enligt vilken sådan handel inte får äga papper, en ny med fondpapper utgivits av privat aktiebolag. rum som Enligt 1 kap. 2 § skall handel med finansiella instrument bedrivas förtroende fir värdepappersmarknaden upprättså, att allmänhetens enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. Av 5 hålls och 2 § i dess lydelse enligt SFS 1992558 framgår att Finankap. sinspektionen vid vite får förelägga den deltar eller medverkar som i handel med ñnansiellt instrument att upphöra därmed om handeln ett 2 Om värdepappersinstitut eller i strid strider mot 1 kap. ett annan med förevarande paragraf bedriver handel med ett privat aktiebolags står förfarandet också i strid med 1 kap. 2 § och fondpapper, Finansinspektionen kan ingripa med stöd av 5 kap. 2 Den bryter mot förevarande paragraf kan ådömas straff enligt som 5 kap. 5

5 kap. Tillsyn m.m.

5 § I förevarande paragraf föreskrivs straff för den som uppsåtligen bryter handelsförbudet i l kap. 3 Straffskalan motsvarar den som mot gäller enligt 19 kap. 1 § aktiebolagslagen.

SOU 199283

IV Kommitténs

överväganden

beträffande EGs

bolagsdirektiv

3 och 12

1 EGs första

bolagsdirektiv

Inledning

Med hänvisning till Romfördragets bestämmelser om främjande av etableringsfriheten utfärdade EG år 1968 det första harmoniseringsdirektivet på bolagsrättens område. Arbetet med direktivet påbörjades år 1960 och ett direktivförslag presenterades av Kommissionen i februari 1964. Direktivet antogs av Rådet i mars 1968. Direktivet, som ofta benämns publicitetsdirektivet, uppställer krav på offentliggörande uppgifter och handlingar av rörande bolag. Var och en skall genom dessa uppgifter och handlingar kunna skaffa sig en bild av bolaget och dess verksamhet. Direktivet föreskriver vidare begränsningar i fråga om dels de grunder enligt vilka i bolagets namn gjorda förpliktelser skall kunna förklaras inte gällande, dels de grunder som skall kunna åberopas för ogiltighet bolaget av som sådant.

1.2 Direktivets

tillämpningsområde

Artikel 1

De samardningsátgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas i fidga bestämmelserna i medlemsstaternas om lagar eller andra författningar följande bolagsformer om

I Tyskland -

die Aktiengesellschafi, die Kommanditgesellschafi‘ auf Aktien, die

Gesellschafi mit beschränlczer Hafiung;

200 EG.-s första bolagsdirelctiv sou l99283

I Belgien de naamloze vennootschap, de la société anonyme, commanditaire vennootschap la société en commandite op aandelen, de par actions,

personenvennoottschap met la société de personnes å

beperkte aansprakelijkheid; responsabilité Iimitée

I Frankrike la société la Société commandite actions, la société anonyme, en par å responsabilité limitée;

I Italien societå azioni, societå in accomandita azioni, societâ a per per responsabilité limitata;

I Luxemburg la société la société commandite actions, la société anonyme, en par å responsabilité limitée;

I Nederländerna de naamloze vennootschap, de commanditaire vennootschap op aandelen.

Bakgnmd

Direktivets första artikel dess tillämpningsområde. anger I samtliga medlemsstater inom EG utom Storbritannien och Irland ñnns minst två bolagsformer utan personligt ansvar för ägarna. Det är dels aktiebolag, dels särskild bolagsform utan personligt en ägaransvar, avsedd i första hand för företag med begränsad verksamhet och begränsade kapitalbehov. Karakteristiskt för den särskilda bolagsformen bolaget inte kan vända sig till allmänheten för är att kapitalanskaffning. Första bolagsdirektivet äger tillämpning på båda bolagsformer. I exempelvis Tyskland tillämpas direktivet på såväl Aktiengesellschaft Gesellschaft mit beschrånkter Haftung och i Danmark både som aktieselskab och anpartsselskab. I Storbritannien och Irland motsvaras det kontinentaleuropeiska systemet med två bolagsformer utan personligt ågaransvar närmast av den åtskillnad görs mellan public och private limited liability som companies. Det år inte två bolagsformer, utan två kategorier av aktiebolag. Första bolagsdirektivet skall i dessa länder tillämpas på båda kategorier. I förekommande fall skall direktivet också tillämpas på bolagsforkommanditbolag på aktier; en bolagsform som utgör en men blandning och kapitalassociation där eller flera delägare av person- en är obegränsat ansvariga ör bolagets förbindelser, medan s.k.

SOU 199283 EGs första bolagsdirekziv 201

kommanditaktieågare är ansvariga endast med ett belopp som motsvarar deras andel i ett för bolaget fastställt aktiekapital. Kommanditbolag på aktier är i dag mycket sällsynta. Enstaka bolag av detta slag står dock att finna i bl.a. Tyskland och Frankrike. Direktivet innehåller inte någon materiell definition av bolagsformerna. Tillämpningsomrádet bestäms genom en uppräkning av de bolag skall som omfattas av direktivet. Uppräkningen upptar samtliga stater som var medlemmar i EG vid tidpunkten för direktivets utfärdande och anger, med användande av den nationella beteckningen, vilken eller vilka bolagsformer på vilka direktivet skall tillämpas. För stater som vid senare tidpunkt blivit medlemmar i gemenskapen anges direktivets tillämpningsområde i tillträdesakten.

Kommitténs överväganden I Sverige finns i dag endast en bolagsform helt utan personligt ägaransvar, nämligen aktiebolaget. På skål som redovisas i den allmänna motiveringen 2. Privata och publika aktiebolag föreslår kommittén att aktiebolagen delas upp i två kategorier, nämligen privata och publika aktiebolag. Privata aktiebolag skall för sin kapitalanskaffning vara hänvisade till en begränsad krets ägare och långivare, medan publika aktiebolag skall tillåtas vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. Publika aktiebolag underkastas strängare krav än privata aktiebolag. I överensstämmelse med vad som är fallet i EGs medlemsstater blir första bolagsdirektivet tillämpligt på såväl privata som publika aktiebolag.

Offentliggörande av handlingar och uppgifter om bolag

Direktivet upptar i artiklarna 2-6 bestämmelser om vilka handlingar och uppgifter om bolag som skall offentliggöras, om sättet för offentliggörandet och om rättsverkan därav. Bestämmelserna skall ge tredje man möjlighet att erhålla upplysningar om bolaget.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall till att minst följande handlingar och

se uppgifter om ett bolag alltid ofient1igg6rs

a Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling,

bolagsordningen.

202 EGs första bolagsdirektiv SOU 199283

b Ändringar i de vid a nämnda handlingarna, däribland förlängning

av tiden för bolagets bestånd.

c Efter varje ändring i stiftelseurkunden eller bolagsordningen, den

fullständiga och gällande lydelsen av den ändrade handlingen.

d Tillsättande och entledigande av samt personuppgifter om dem som

i egenskap av i lagstiftningen föreskrivet bolagsorgan eller som medlemmar i ett sådant organ

i är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rättegång;

deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget.

Av de oflentliggiorda uppgifterna skall framgå om de personer som företräder bolaget kan göra detta varför sig eller endast i förening med andra.

e Under förutsättning att stiftelseurkunden eller bolagsordningen

anger ett bolagskapital, minst en gång om året det tecknade kapitalets storlek, om inte varje ökning av detta kapital kräver ändring i bolagsordningen.

f Balans- och resultaträkningar för varje räkenskapsår. Den handling

som innehåller balansräkningen skall även lämna personuppgifter om dem som enligt lag skall bestyrka balansräkningen. För de i artikel I nämnda bolagen med begränsat ansvar enligt tysk, fransk, belgisk, italiensk och luxemburgsk rätt samt för de slutna aktiebolagen enligt nederländsk rätt behöver denna föreskrift dock inte tillämpas förrän ett direktiv träder i krafi, som samordnar innehållet i balans- och resultaträkningarna samt helt eller delvis medger undantag från skyldigheten att offentliggöra dessa handlingar när det gäller bolag vilkas tillgångar understiger ett belopp som det direktivet kommer att fastställa. Rådet skall utfärda det sistnämnda direktivet inom två år

efter det att förevarande direktiv har antagits.

g Varje byte av bolagets säte.

h Upplösning av bolaget.

i Ett rättsligt avgörande varigenom bolaget förklaras ogiltigt.

j Utseende likvidatorer och personuppgifter om dem samt uppgift av likvidatorernas behörighet, om inte behörigheten uttryckligen och om uteslutande framgår av lag eller av bolagsordningen.

SOU 199283 E Gs första bolagsdirekti v 203

k Avslutandet av likvidationen och, i de medlemsländer där

avregistrering av ett bolag medför rättsverkningar, uppgift om avregistreringen.

Vid tillämpningen punkt 1 f skall slutna aktiebolag

av som anses sådana bolag som uppfyller följande villkor

a Bolaget kan inte utfärda aktier ställda till innehavaren.

b Ingen kan utfärda sådana innehavarcertifikatför aktier ställda till

viss man som avses i artikel 42 i den nederländska handelslagc boken.

c Aktierna kan inte börsnoteras.

d Bolagsordningen föreslaiver att varje överlåtelse aktie till av en tredje man skall kräva godkännande bolaget då det fråga av utom är om en överlåtelse med anledning dödsfall eller, när bolagsordav ningen tillåter det, överlåtelse till make eller till släktingar i rätt uppeller nedstigande led; överlåtelsen får inte in blanco och skall vara ske antingen genom ett skriftligt, privaträttsligt avtal undertecksom

nas av överlátaren och förvärvaren eller officiellt bestyrkt

genom en handling acte authentique .

e Bolagsordningen anger att bolaget är slutet aktiebolag och

ett

bolagets firma innehåller orden Besloten Naamloze Vennootschap

eller förkortningen B.N. V. .

Punkten 1

Littera a c

-

Bakgrund

I förevarande artikel uppräknas de handlingar och uppgifter som måste offentliggöras. Offentliggörandet skall ske införande i genom ett register och kungörande i nationell tidning, jfr artikel en Av littera a c framgår att stifielseurkund och bolagsordning - samt beslutade ändringar i dessa handlingar skall offentliggöras. Efter ändring skall också den fullständiga lydelsen handlingen i fråga av offentliggöras.

Gällande rätt

Registreringsmyndighet för aktiebolag år i Sverige Patent- och

204 EGs första bolagsdirektiv SOU 199283

registreringsverket, vid vilket förs ett aktiebolagsregister för registrering enligt bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan författning, 18 kap. l Vad som införs i registret skall av registreringsmyndigheten utan dröjsmål kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, 18 kap. 2 Från kungörelseskyldigheten är undantagen registrering av underrättelse om konkurs enligt 13 kap. 20 eftersom kungörelse i dessa fall sker i det hos rätten anhängiga ärendet. En kungörelse som ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall avser endast ange ändringens art. Vid anmälan för registrering av ett nybildat bolag skall till registreringsmyndigheten in bl.a. Stiftelseurkunden och den vid ges konstituerande stämma antagna bolagsordningen, 3 § l och 4 ABF. Stiftelseurkunden kan inte ändras sedan beslut fattats på konstituerande stämma att bilda bolaget. Bolagsordningen kan däremot ändras om och beslut härom skall genast anmälas för registrering, 9 kap. 14 § tredje stycket. Bolagsordningen skall då ges in till registreringsmyndigheten i sin nya lydelse, 17 § 2 ABF.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen uppfyller tillsammans de krav som ställs i artikel 2 punkten 1 littera a c. -

Littera d

Bakgrund Enligt littera d skall uppgift offentliggöras om vilka personer i bolagsorganen är behöriga att företräda bolaget mot tredje man som eller i rättegång eller deltar i ledningen, tillsynen och kontrollen som bolaget. Det skall dessa uppgifter också framgå om de personer av av företräder bolaget kan göra detta för sig eller endast i som var förening. Bestämmelsen äger inte tillämpning på den som företräder bolaget på grund fullmakt eller prokura. Den gäller inte heller den som av ingå i bolagsorgan, har rätt att leda, utöva tillsyn eller utan att kontrollera bolagets verksamhet. Till bolagsorganen räknas i direktivet inte bolagets revisorer.

Gällande rätt Aktiebolag skall för registrering i bolagsregistret anmäla vem som utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör och suppleant samt till firmatecknare ävensom deras postadress och personnummer. För registrering skall också anmälas vilka och hur bolagets firma av tecknas, 8 kap. 15 § första stycket. Anmälan skall göras första gången när bolaget i samband med dess

SOU 199283 E Gs första bolagsdirektiv 205

bildande anmäls för registrering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhållande anmälts eller skall anmälas för som registrering, 8 kap. 15 § andra stycket.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 2 punkten 1 littera d.

Littera e

Bakgnmd Anges i stiftelseurkund eller bolagsordning ett auktoriserat kapital skall enligt förevarande punkt uppgift det tecknade kapitalets om storlek offentliggöras minst en gång om året, såvitt inte varje ändring av detta kapital kräver att bolagsordningen ändras. Bestämmelsen tar sikte på den i bl.a. Storbritannien gällande ordningen att ett aktiebolag kan ha ett i bolagsordningen angivet och hos registreringsmyndighet antecknat authorised capital är som större än det sammanlagda beloppet av de aktier som tecknats av och tilldelats aktieägarna, issued capital. För övriga medlemsstater saknar bestämmelsen intresse.

Gällande rätt Aktiebolags bolagsordning skall innehålla uppgift aktiekapitalets om storlek, eller om detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, 2 kap. 4 § första stycket 4. För bolagets registrering förutsätts att det sammanlagda nominella beloppet tecknade och av tilldelade aktier, efter avdrag för aktier enligt 2 kap. ll § som förklarats förverkade och inte övertagits av annan bolagets aktiekapital uppgår till minst det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller minimikapitalet, 2 kap. 9 § andra stycket Beslut om ändring av aktiekapitalets storlek förutsätter ändring en av bolagsordningen. Sådan ändring är emellertid inte nödvändig om ändringen av aktiekapitalet kan ske inom för ett i bolagsordramen ningen angivet minimi- och maximikapital. Varje ändring av aktiekapitalet skall anmälas för registrering till registreringsmyndigheten, 4 kap. 12 och 16 §§ samt 6 kap. 4 och 8 §§.

Kommitténs överväganden

Det i direktivet använda begreppet tecknat kapital bör för svenskt vidkommande anses åsyfta bolagets registrerade aktiekapital. Vid

206 EGs första bølagsdirekziv SOU 199283

denna bedömning saknar artikel 2 punkten 1 littera e vidare intresse.

Littera f

Bakgrund Bolag som omfattas av direktivet skall för varje räkenskapsår offentliggöra balans- och resultaträkning och därvid också lämna uppgift om vilka personer som skall bestyrka balansräkningen. Föreskrifter om innehållet i dessa handlingar finns i fjärde bolagsdirektivet. Det i bestämmelsens andra mening uppställda undantaget för vissa bolag saknar intresse sedan EG år 1978 utfärdade det fjärde direktivet.

Gällande rätt Aktiebolag skall för varje räkenskapsår avge årsredovisning beresultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse, stående av ll kap. l § första stycket. Senast en månad från det att resultaträkningen och balansräkningen fastställts, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse insändas till registreringsmyndigheten. På avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot eller verkställande direktör teckna bevis om att resultaträkningen och balansräkningen fastställts, med uppgift om fastställelsedagen, 11 kap. 3

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 2 punkten l littera

Littera g

Bakgrund Byter bolaget säte skall uppgift därom offentliggöras.

Gällande rätt Uppgift den ort där bolagets styrelse skall ha sitt säte skall enligt om 2 kap. 4 § 2 finnas i bolagsordningen. Anteckning därom skall också införas i aktiebolagsregistret, 44 § första stycket 3 ABF. Skall styrelsens säte ändras till ort, kräver detta en ändring av annan bolagsordningen med åtföljande anmälan till .registreringsmyndigheten, 9 kap. 14 § tredje stycket. Vidare skall Skattemyndigheten i det län där styrelsen före ändringen har sitt säte genast underrättas om ändringen.

SOU 199283 EGss första bolagsdirektiv 207

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen uppfyller tillsammans de krav som ställs i artikel 2 punkten 1 littera g.

Littera h

Bakgrund

I syfte att garantera tredje möjlighet att få kännedom man om att ett bolag är under upplösning skall enligt förevarande punkt uppgift därom offentliggöras. Motsvarande uppgift skall enligt artikel 4 lämnas på företagets brevpapper och orderblanketter.

Gällande rätt

Aktiebolag kan upplösas likvidation enligt 13 kap. 15 genom genom olika fall av fusion, 14 kap. samt på initiativ regise av streringsmyndigheten bolaget kan antas ha upphört med om sin verksamhet, 13 kap. 18 Vidare är enligt 13 kap. 19 § aktieett bolag som varit försatt i konkurs i vissa fall betrakta att som upplöst i och med att konkursen avslutas. Upplöses bolaget genom likvidation, skall anmälan därom genast göras för registrering, 13 kap. 15 § första stycket. Vid fusion är enligt gällande rätt det överlåtande bolaget upplöst när s.k. slutredovisning lagts fram. Anmälan därom skall då göras för registregenast ring, jfr nuvarande 14 kap. 7 Kommitténs förslag till ändrade fusionsregler innebär att upplösning överlåtande av bolag alltid måste föregås av en anmälan för registrering till Patent- och registreringsverket, vilken i sin tur skall offentliggöras, jfr i kommitténs förslag 14 kap. 17 och 18 §§. Är aktiebolag försatt ett i konkurs och avslutas konkursen åvilar det rätten att genast för registrering underrätta

registreringsmyndigheten, 13 kap. 20 § tredje stycket. Av under-

rättelsen skall också framgå om överskott finns i konkursen. Avslutas konkursen utan överskott, dvs. samtliga borgenärer utan att tätt betalt för sina fordringar i konkursen, är bolaget upplöst när konkursen avslutas, 13 kap. 19 § första stycket. Avslutas konkursen med

överskott skall registreringsmyndigheten anmäla förhållandet

till rätten för tvångslikvidation, 50 § andra stycket ABF. Vad som införs i aktiebolagsregistret skall, nämnts, som ovan utan dröjsmål kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, 18 kap. 2 Detta gäller emellertid inte underrättelse enligt 13 kap. 20 eftersom kungörelse i dessa fall sker i det hos rätten anhängiga ärendet.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen uppfyller tillsammans

de krav som ställs i artikel 2 punkten 1 littera h.

208 EGs första bolagsdirektiv SOU 199283

Littera i

Bakgrund

bolaget rättsligt avgörande ogiltigt skall uppgift Förklaras genom därom offentliggöras.

Kommitténs överväganden

Bestämmelsen torde för svenskt vidkommande, vid sidan av vad som under littera sakna intresse. Se vidare artiklarna 10-12. sagts

Littera j

Bakgrund

Enligt littera j skall uppgift offentliggöras beslut att utse likom identiteten på dessa. Framgår inte likvidators behörigvidatorer samt uttryckligen och uteslutande lag eller bolagsordning, skall het av uppgift också offentliggöras om behörigheten.

Gällande rätt

aktiebolag trätt i likvidation, skall likvidatorema genast anmäla Har för registrering, 13 kap. 7 § tredje stycket. Av 20 likvidationsbeslutet 2 ABF följer anmälan också skall innehålla fullständigt namn, § att medborgarskap, hemvist och postadress beträffande personnummer, Likvidators behörighet bestäms i 13 kap. 7 § fjärde stycket likvidator. hänvisning till lagens regler bolagets styrelse och styrelsegenom om ledamöter.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen uppfyller tillsammans de krav ställs i artikel 2 punkten 1 littera som

Littera k

Bakgrund

avslutande likvidation. Medför Uppgift skall offentliggöras om av rättsverkningar, skall uppgift också offentavregistrering av bolag liggöras att bolaget avregistrerats. om

Gällande rätt

uppdrag skall likvidatorema, så snart det kan ske avge Efter fullgjort för sin förvaltning, 13 kap. 14 Bolaget är då slutredovisning och anmälan därom skall genast göras för registrering, 15 § upplöst

SOU 199283 EGs första bolagsdirektiv 209

första stycket. Finner likvidatorerna att bolaget år på obestånd och inte kan betala likvidationskostnadema skall de ansöka att bolaget försätts i om konkurs, 15 § tredje stycket. Bifalles konkursansökan och avslutas konkursen åvilar det rätten att genast för registrering underrätta registreringsmyndigheten, 13 kap. 20 § tredje stycket.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 2 punkten l littera k.

Punkten 2

Bestämmelsen äger inte längre tillämpning.

Artikel 1 I medlemsstaterna skall en akt läggas för varje bolag i det upp centrala register, handelsregister eller bolagsregister där bolaget är registrerat.

Alla handlingar och uppgifter som är offentliga enligt artikel 2 skall förvaras i akten eller föras in i registret; av akten skall alltid framgå vad som har förts in i registret.

En fullstdndig eller partiell kopia av de handlingar och uppgifter

som avses i artikel 2 skall översända efter skriftlig begäran och mot

en avgift som inte får överstiga den administrativa kostnaden.

Kopiorna skall vara bestyrkta om inte beställaren avstår från det.

De i punkt 2 avsedda handlingarna och uppgifterna skall ofi’ent— liggöras i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning, antingen genom att helt eller delvis återges eller genom att hänvisning sker till en handling som förvaras i akten eller är införd i registret.

Bolaget får åberopa handlingar och uppgifter mot tredje man först sedan de har offentliggjorts enligt punkt om inte bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften. När det gäller

åtgärder som vidtas före den sextonde dagen efter offentliggörande

får en handling eller en uppgift dock inte åberopas mot en tredje man som visar att det var omöjligt för honom att känna till handlingen eller uppgiften.

210 EGs första bolagsdirelaiv sou 199283

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att hindra bristande överensstämmelse mellan vad som ofentliggörs i pressen och vad som framgår av registret eller akten.

Vid bristande överensstämmelse får den ofientliggjorda i pressen texten inte åberopas mot tredje man; denne får emellertid åberopa den sistnämnda texten, om inte bolaget visar att tredje man kände till den i registret eller akten intagna Iman.

Dessutom får tredje man alltid åberopa sådana handlingar och

uppgifter ifråga om vilka formaliteterna för ofentliggörandet ännu

inte har iakttagits, om inte handlingarna eller uppgifterna saknar rättsverkan på grund av det bristfälliga ofientligg0randet.

Punkterna l och 2

Bakgrund Direktivets tredje artikel punkterna l och 2 kräver att en akt läggs upp för varje bolag i det register där bolaget registreras och att handlingar och uppgifter som är offentliga enligt artikel 2 förvaras i akten eller firs in i registret. Av akten skall också framgå vad som förts in i registret.

Gällande rätt Aktiebolag registreras i Patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister. Bestämmelser om registrering finns i 18 kap. Närmare föreskrifter om hur registret skall föras finns i aktiebolagsförordningen. Registret förs med hjälp av automatisk databehandling, 38 § ABF. I registret registreras uppgifter för varje bolag med uppgift om bolagets organisationsnummer. Till registret hör en alfabetisk förteckning över bolagen med uppgift om numret för varje bolag, 39 och 40 §§ ABF. Handlingar som avser anmälan eller underrättelse enligt aktiebolagslagen skall biläggas registret och förvaras särskilt för varje bolag, 41 § ABF.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen uppfyller tillsammans de krav som ställs i artikel 3 punkterna l och 2.

Punkten 3

Bakgrund Av förevarande punkt följer att var och en, oberoende av intresse i

SOU 199283 EGs första bolagsdirekziv 211

saken, skall ha rått att erhålla en fullständig eller partiell kopia på handlingar eller uppgifter i bolagsregistret. Avgiften för detta får inte överstiga registreringsmyndighetens administrativa kostnad.

Gällande rätt Enligt 42 § ABF skall aktiebolagsregistret och till registret bilagda handlingar hållas tillgängliga hos registreringsmyndigheten. Av 3 § förordningen 1988403 med instruktion för Patent- och registreringsverket framgår att verket får bedriva uppdragsverksamhet, vari bl.a. innefattas tillhandahållande tjänster avseende verkets av

dokumentation. Med regeringens bemyndigande se regleringsbrev

för budgetåret 199293 fastställs avgiften för denna verksamhet av Patent- och registreringsverket efter samråd med Riksrevisionsverket.

Kommitténs överväganden Den svenska regleringen uppfyller de krav som ställs i artikel 3 punkten

Punkten 4

Bakgrund De handlingar och uppgifter som skall förvaras i akten eller införas i registret enligt punkten skall kungöras i särskild tidning. en Kungörandet får ske antingen genom återgivande, helt eller delvis, av handling som förvaras i akten eller är införd i registret eller genom hänvisning till sådan handling.

Gällande rätt Patent- och registreringsverket skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad som införs i aktiebolagsregistret. Kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art. Undantag från kungörelseplikten gäller i fråga om meddelande från rätten att bolag satts i konkurs eller att förhandling om offentligt ackord inletts liksom för anmälan att beslut härom upphävts eller konkurs avslutats eller förhandling om offentligt ackord avslutats eller upphört, 18 kap. 2 Kungörelse sker i dessa fall i det hos rätten anhängiga ärendet.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 3 punkten 4.

212 EGs första bolagsdirekziv SOU 199283

Punkten 5

Bakgrund Punkterna 5-7 reglerar rättsverkan av att handlingar och uppgifter om bolag införs i registret och kungörs. Bestämmelserna knyter nära an till gällande rätt i framför allt Tyskland, Frankrike och Italien. I punkten 5 föreskrivs att offentliggörande medför såväl negativ som positiv publicitetsverkan visavi tredje man. Den negativa publicitetsverkan innebär att handlingar eller uppgifter inte kan åberopas mot tredje innan de offentliggjorts. Från denna regel görs dock man undantag fir det fall bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften. Bestämmelsen har sin förebild i tyska Handelsgesetzbuch. Motsvarande bestämmelse upptogs också i den franska lagstiftningen under l960-talet. I båda länderna tolkas bestämmelsen så att bolaget kan åberopa handlingen eller uppgiften i fråga mot tredje man endast om bolaget visar att denne ägde vetskap densamma. Det räcker inte om att tredje borde känt till handlingen eller uppgiften i fråga. man I övriga medlemsstater har direktivbestämmelsen omsatts i nationell lag ett närmast ordagrant Övertagande av direktivtexten samgenom tidigt i förekommande fall tidigare bestämmelser baserade på som begreppen god och ond tro utmönstrats. I doktrinen år den övervägande uppfattningen att bestämmelsen, i enlighet med den tyska förebilden skall tolkas som ett krav på vetskap. Den positiva publicitetsverkan innebär att bolaget kan åberopa offentliggjorda handlingar och uppgifter även om tredje man inte känner till dem. Offentliggjorda fakta förutsätts vara kända. Presumtionen bryts emellertid tredje man visar att det var omöjligt för om honom att känna till handlingen eller uppgiften. Tredje möjlighet att bryta presumtionen är begränsad till att mans åtgärder vidtagna före den sextonde dagen efter offentligavse görandet. Fr.o.m. den sextonde dagen anses ovetskap om vad som kungjorts inte i något fall ursäktlig och tredje man är helt avskuren från möjligheten att göra invändningar om bristande vetskap. Även i denna del har direktivbestämmelsen sin förebild i den tyska Handelsgesetzbuch. I övriga medlemsstater har bestämmelsen omsatts i nationell lag ett närmast ordagrant återgivande av direktivtexten och tolkas genom genomgående ett mycket högt ställt beviskrav på tredje man. som

Gällande rätt Direktivets utgångspunkt är att handling eller uppgift om bolag kan åberopas mot tredje först efter offentliggörande, varmed avses man

SOU 199283 EGs första bolagsdirektiv 213

införande i ett bolagsregister och därpå följande kungörelse. en Direktivbestämmelsen innebär för det första att handlingar eller uppgifter som inte offentliggjorts inte skall kunna åberopas tredje mot man med mindre bolaget visar att denne kände till handlingen eller uppgiften, s.k. negativ publicitetsverkan. Bestämmelsen har som påpekats sin förebild i den tyska Handelsgesetzbuch. Den tyska regleringen tjänade också förebild som för 7 § andra stycket 1887 års lag handelsregister, firma om och prokura, vari föreskrevs att före kungörande det förhållande som blivit eller bort bli registrerat inte med laga verkan kunde åberopas mot annan än den som visades ha ägt vetskap förhållandet. Det om kunde enligt motiven till firmalagen inte komma i fråga stödja sig att endast därpå att tredje man bort hava kunskap ett dylikt förhålom lande NJA 1887 3 20. Utan närmare diskussion nr s. upptogs motsvarande bestämmelse sedermera i 1895, 1910 och 1944 års aktiebolagslagar. När riksdagen år 1974 beslutade firmalag utmönstrades om en ny

bestämmelsen ur ñrmalagen. Den ansågs ge uttryck fir allmän

en rättsprincip som inte behövdes i lagen. Någon saklig ändring i firmalagstiftningen var med detta inte åsyftad. Med hänvisning till utformningen av handelsregisterlagen upptogs bestämmelsen inte heller i 1975 års aktiebolagslag, jfr 18 kap. 3 I doktrinen har emellertid framhållits allmän rättsprincip att en av innebörd att endast vid vetskap bristande behörighet tredje om man inte förvärvar rätt, möjligen överenstämmer med äldre tiders krav på den goda tro som kan skapa rätt, inte med gällande allmänna men nu civilrättsliga principer. I nutida svensk rätt är allmän uppfattning en att man i godtrosavseende likställer att inser och han en person att borde inse en brist i medkontrahentens rätt. Direktivet innebär för det andra att bolaget kan åberopa offentliggjorda handlingar och uppgifter även tredje inte känt till om man dem, s.k. positiv publicitetsverkan. Detta får dock inte ske med anledning av åtgärder vidtagna före den sextonde dagen efter offentliggörandet, tredje visar att det omöjligt för honom om man var att känna till handlingen eller uppgiften. För svenskt vidkommande framgår den positiva publicitetsverkan av presumtionsregelni 18 kap. 3 Det införts i aktiebolagsregistret som och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar skall ha kommit till anses tredje mans kännedom om det inte omständigheterna framgår av att tredje man varken ägde eller bort äga vetskap därom. Möjligheten för tredje att visa att han varken ägde eller bort äga vetskap man om vad som kungjorts är enligt bestämmelsens ordalydelse inte begränsad i tiden. I doktrinen har emellertid anförts att tredje endast undanman tagsvis, huvudsakligen i fall då kungörelsen på grund onormalt av

214 EGss första bolagsdireldiv SOU 199283

avbrott i kommunikationerna inte blivit tillgänglig för honom, kan åberopa att han varken ägde eller bort äga kännedom om uppgiften.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller inte direktivets krav i punkten 5. Med hänsyn till bestämmelsen positiv publicitetsverkan i punkten om 5 andra meningen föreslår kommittén att 18 kap. 3 § första stycket ändras så att det införts i aktiebolagsregistret och kungjorts i som Post- och Inrikes Tidningar skall ha kommit till tredje mans anses kännedom. I fråga åtgärder vidtagna före den sextonde dagen efter om offentliggörandet skall emellertid gälla att presumtion bryts om tredje visar att det omöjligt för honom att känna till handlingen man var eller uppgiften. Bestämmelsen negativ publicitetsverkan i punkten 5 första om meningen skall enligt kommitténs mening tolkas som ett krav på vetsådan tolkning talar dels bestämmelsens ordalydelse, skap. För en dels dess karaktär undantag från huvudregeln negativ publiciav om tetsverkan, dels direktivets och bestämmelsens ändamål att skydda tredje Med sådan tolkning påkallar punkten 5 att i 18 kap. man. en 3 § införs ett andra stycke innebörd att före kungörande det av förhållande blivit eller bort bli registrerat inte med laga verkan som kan åberopas mot än den som visas ha ägt vetskap om annan förhållandet.

Punkten 6

Bakgrund

Förevarande punkt ålägger medlemsstaterna att vidta de åtgärder som behövs för att hindra att skillnader uppkommer mellan innehållet i bolagsregistret och vad som kungörs i pressen. Skulle en sådan skillnad ändå uppstå, får kungjord uppgift inte åberopas mot tredje Bestämmelsen innebär att uppgift som registreras felaktigt man. en eller inte alls registreras, men korrekt återges i kungörelsen inte kan åberopas mot tredje Självfallet kan inte heller felaktigt kungjord man. uppgift åberopas med hänvisning till att korrekt uppgift införts i bolagsregistret. Tredje får däremot åberopa den kungjorda uppgiften, om inte man bolaget visar att han ägde vetskap den i registret eller akten om intagna texten. Godtroende tredje man skall inte drabbas av att en riktigt registrerad uppgift inte återgivits korrekt i kungörelsen, eller att varken register eller kungörelse överensstämmer med de av faktiska förhållandena.

sou 199283 EGs första bolagsdireldiv 215

Gällande rätt

Aktiebolagslagen upptar inte några bestämmelser avvikelse mellan om registerinnehåll och kungörelse. Utrymmet för sådana avvikelser torde också vara förhållandevis begränsat efter det år 1985 gjorda tillägget till 18 kap. 2 § att kungörelse ändring i ett förhållande som avser som tidigare införts i registret skall endast ândringens art, inte ange dess närmare innehåll.

Kommitténs överväganden

Kommittén föreslår att kraven i punkten 6 tillgodoses i 18 genom att kap. 3 § införs ett tredje stycke innebörd vid bristande av att överensstämmelse mellan handling eller uppgift i bolagsregistret och kungörelse därom, bolaget inte skall kunna åberopa kungörelsens innehåll mot tredje man. Däremot skall tredje alltid kunna man åberopa kungörelsen mot bolaget inte bolaget visar denne ägde om att vetskap om den i registret eller akten intagna texten.

Punkten 7

Bakgrund

Förevarande punkt kräver att mot bolaget alltid skall kunna åberopas sådana handlingar och uppgifter ännu inte registrerats och som kungjorts. Från denna regel undantas dock förhållanden får som rättsverkan först genom att handling eller uppgift därom offentliggörs. Offentliggörandet säges i det senare fallet ha konstitutiv, i en motsats till deklaratorisk, verkan.

Gällande rätt

Enligt svensk rått kan tredje mot bolaget alltid åberopa handman lingar och uppgifter rörande bolaget skall, ännu inte har, som men registrerats och kungjorts. Detta förutsätter emellertid offentatt liggörandet av handlingarna eller uppgifterna i fråga inte har konstitutiv verkan. Sålunda kan exempelvis inte stiftelseurkund eller bolagsordning åberopas innan bolaget registrerats.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 3 punkten 7. som

Artikel 4

Medlemsstaterna skall föreskriva att brev och ørderblankener skall ange följande

216 EGs första bolagsdirektiv SOU 199283

det register där den i artikel 3 nämnda akten är upplagd samt bolagets nummer i registret;

bolagets form och säte samt, i förekommande fall, att bolaget har

trätt i likvidation.

Om bolagets kapital nämns i dessa handlingar skall det tecknade och inbetalda kapitalet anges.

Bakgrund I syñe att underlätta för den träder i förbindelse med ett bolag som att skaffa sig information om detsamma föreskrivs i förevarande artikel att bolagets brev och orderblanketter skall lämna upplysning det register i vilket den i artikel 3 nämnda akten är upplagd och om bolagets i detta register. Vidare skall framgå bolagets om nummer form och säte samt i förekommande fall att bolaget trätt i likvidation. Bestämmelsen har sin förebild i den franska och belgiska handelsregisterlagen. Även i den tyska lagen fanns redan före direktivets tillkomst likartad bestämmelse, vilken emellertid förestavades av en andra syften. Lokutionen brev och orderblanketter anses inte omfatta fakturor, prislistor, broschyrer och liknande säljinformation. Inte heller rundskrivelser riktade till obestämd krets mottagare omfattas av en bestämmelsen. För det fall bolagets kapital nämns på brev eller orderblanketter, skall det tecknade och inbetalda kapitalet anges. Bestämmelsen har i denna del intresse endast i Storbritannien och andra medlemsstater skiljer mellan authorised capital och issued capital. som

Gällande rätt Aktiebolagslagen upptar inte några bestämmelser av i förevarande artikel åsyftat slag.

Kommitténs överväganden För att tillgodose direktivets krav bör i 16 kap. l § införas en bestämmelse svarande mot artikel 4 första stycket. Bestämmelsen bör enligt kommitténs mening omfatta även fakturor.

Artikel 5 Varje medlemsstat skall bestämma vilka personer som skall ansvara

för att de formaliteter iakttas som gäller för ofléntliggdrandet.

SOU 199283 EGs första bolagsdirekziv 217

Bakgrund Förevarande artikel ålägger medlemsstaterna att i lagstiftningen ange vilka befattningshavare i bolaget som skall ansvara för att uppgifter och handlingar offentliggörs i enlighet med direktivets bestämmelser.

Gällande rätt Införingar i aktiebolagsregistret grundas på anmälan av bolaget eller av den som anmälan enligt 8 kap. 15 § gäller. Anmälan skall göras skriftligen, 1 § första stycket ABF. Avser anmälan registrering enligt 2 kap. 9 § skall den undertecknas av alla styrelseledamöter och verkställande direktör. Annan anmälan skall undertecknas av styrelsen, två styrelseledamöter eller verkställande direktör. Anmälan av bolag i likvidation skall undertecknas av samtliga likvidatorer, l § andra stycket ABF. Införingar kan vidare ske på underrättelse av rätten eller vara grundade på åtgärder som registreringsmyndigheten vidtar ex ofñcio enligt föreskrifter härom i vissa uttryckligen reglerade fall. Vad som införs i registret skall utan dröjsmål kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, 18 kap. 2 Undantag görs i detta avseende endast för registrering av underrättelse enligt 13 kap. 20

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen uppfyller tillsammans de krav som ställs i artikel 5.

Artikel 6

Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga påföljder för det fall att

balans- och resultaträkningarna inte ofientliggdrs enligt artikel 2.1 -

uppgifter inte lämnas enligt artikel 4 i de där nämnda handlingar- na.

Bakgrund I syfte att garantera efterlevnaden av vissa av direktivets bestämmelser föreskrivs i förevarande artikel att medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga påföljder för det fall ett bolags balans- och resultaträkningar inte offentliggörs eller uppgifter inte lämnas enligt artikel 4 på bolagets brevpapper m.m. Bestämmelsen anses åsyfta straffpåföljd eller vitesförelåggande, medan den civilrättsliga konsekvensen av

218 EGs första bolagsdirektiv SOU 199283

underlåtet offentliggörande följer artikel Bestämmelsen överlåter av till medlemsstaterna själva att besluta om påföljdemas art.

Gällande rätt

Aktiebolag skall för varje räkenskapsår årsredovisning beavge stående av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse, 11 kap. l § första stycket. Senast månad efter det att resulen taträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse insändas till Patent- och registreringsverket, 11 kap. 3 § andra stycket. Försummar bolag denna skyldighet kan Patent- och registreringsverket vid vite förelägga bolagets verkställande direktör eller styrelseledamot att till myndigheten sända in handlingarna. På motsvarande sätt kan bolaget föreläggas att avhjälpa brister i insända redovisningshandlingar, 19 kap. 2 § Om avskrift av årsredovisning och förvaltningsberättelse inte insänts inom femton månader efter räkenskapsårets utgång, svarar styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt för de ñrpliktelser som uppkommer för bolaget. Styrelseledamot eller verkställande direktören kan dock undgå ansvar om han visar att underlåtenheten att insända handlingarna inte beror på försummelse honom, 11 kap. av 3 § tredje och fjärde styckena. Bestämmelser om skyldighet att på bolagets brev och orderblanketter lämna vissa upplysningar om bolaget saknas i svensk rätt.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de i artikel 6 ställda kraven rörande påföljder vid underlåtenhet att offentliggöra resultat- och balansräkning. Kommittén har ovan redovisat bedömningen att i 16 kap. 1 § bör införas en bestämmelse som tillgodoser de i artikel 4 ställda informationskraven. För att uppfylla kraven i artikel 6 bör därvid också i 19 kap. l § föreskrivas bötespåföljd för bolagsfunktionär som underlåter att iaktta dessa informationskrav.

Giltigheten av bolagets förpliktelser

Direktivet upptar i artiklarna 7-9 regler angående giltigheten av bolagets förpliktelser för det fall dessa följer avtal som träffats av innan bolaget vunnit rättssubjektivitet, ingåtts av personer som saknade behörighet att företräda bolageteller ligger utanför bolagets verksamhetsföremål .

SOU 199283 EGs första bolagsdirektiv 219

Artikel 7 Har åtgärder vidtagits i ett bolags under bolagsbildningen namn men innan bolaget har fått rättskapacitet och övertar inte bolaget de förpliktelser som uppkommer på grund åtgärderna, de av ansvarar som har vidtagit åtgärderna obegränsat solidariskt för dessa, inte om något annat har avtalats.

Bakgrund Handlar någon i namn av ett aktiebolag innan bolagsbildandet avslutats uppkommer frågan i vilken utsträckning dels bolaget, dels den som utför handlingen blir bunden handlingen. Förevarande av artikel besvarar sistnämnda fråga de som handlar på bolagets vägnar skall vara solidariskt ansvariga till obegränsat belopp för ingångna avtal och andra åtgärder, om inte bolaget efter att ha erhållit rättssubjektivitet övertar ansvaret för avtalet eller åtgärderna. Bestämmelsen medger att de som handlar för bolaget begränsar sitt ansvar helt eller delvis genom avtal med medkontrahenten. Tredje man kan således förklara att han avstår från rätten att vända sig mot bolagets representant för det fall frågan om bolagets bildande förfaller.

Gällande rätt Aktiebolag vinner rättssubjektivitet genom registrering i bolagsregistret, 2 kap. 13 § första stycket. Innan registrering skett kan bolaget inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter och inte heller söka, kära eller svara inför domstol eller annan myndighet. Uppkommer förpliktelse genom åtgärd på bolagets vägnar före registreringen, svarar de som deltagit i åtgärden eller beslut därom solidariskt för förpliktelsen. Når bolaget registrerats, övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller tillkommit efter det att bolaget bildats, 2 kap. 13 § andra stycket.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 7.

Artikel 8

Har formaliteterna för ojfentliggorandet iakttagits i fråga de

om personer som i egenskap av bolagsorgan är behöriga att företräda

bolaget, får ett fel ägde då utsågs åberopas

som rum personerna mot en tredje man endast om bolaget visar att denne kände till felet.

220 EGss första bolagsdirektiv - SOU 199283

Bakgrund Föreligger fel i det beslut varigenom vissa personer utsetts till ledamöter av styrelsen eller annat bolagsorgan, dvs. har beslutet inte tillkommit i föreskriven ordning, saknar personerna i fråga behörighet att företräda bolaget. Då emellertid tredje man endast undantagsvis kan förväntas ha tillgång till information om dylika brister i beslutet, uppställdes redan före direktivets tillkomst i samtliga medlemsstater regler till skydd för godtroende tredje man. Förevarande artikel knyter an till dessa regler och föreskriver att sedan namnen på de personer som skall vara bolagsorgan i vederbörlig ordning offentliggjorts skall brister i deras tillsättande inte kunna åberopas mot tredje man i god tro. Kravet på god tro är därvid att uppfatta på samma sätt som i artikel 3 punkterna 5 och

Gällande rätt Aktiebolagslagens huvudregel är att styrelsen företräder bolaget och tecknar dess firma, 8 kap. ll § första stycket. Finns i bolaget verkställande direktör får denne alltid företräda bolaget och teckna dess firma beträffande åtgärd, som enligt 8 kap. 6 § ankommer på honom, 8 kap. 12 Styrelsen väljs av bolagsstämman, om inte i bolagsordningen föreskrivs att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt, 8 kap. 1 § andra stycket. Verkställande direktör utses av styrelsen, 8 kap. 3 § första stycket. I 9 kap. 17 § har upptagits regler om klander av stämmobeslut. Om bolagsstämmobeslut inte tillkommit i laga ordning eller på grund av sitt innehåll är rättsstridigt, kan talan föras mot bolaget om upphävande eller ändring av beslutet. Berättigade att föra sådan klandertalan är aktieägare, styrelse, styrelseledamot och verkställande direktör samt den som styrelsen obehörigen vägrat att införa såsom aktieägare i aktieboken, 9 kap. 17 § första stycket. Talan skall, med undantag för fall som avses i 9 kap. 17 § tredje stycket, väckas inom tre månader från dagen för beslutet annars går talerätten förlorad, 9 kap. 17 § andra stycket. Från möjligheten att bota fel i beslut genom klanderpreskription har i 9 kap. 17 § tredje stycket 1 undantagits beslut som strider mot tvingande regler, avsedda att skydda andra än aktieägarna. Vidare undantas i punkten 2 beslut där enligt bolagsordningen samtycke krävs alla eller vissa aktieägare och sådant samtycke inte givits samt i av punkten 3 situationer där kallelse till stämman inte skett eller då de för bolaget gällande bestämmelserna om kallelse väsentligen eftersatts. Ett sådant beslut blir ogiltigt oavsett att klanderfristen gått ut. En dom i klanderprocess varigenom stämmobeslut upphävs eller en ändras verkar ex tunc, dvs. beslutet anses från början ogiltigt. Det gäller emellertid inte när ett styrelseval efter klander förklaras

SOU 199283 EG.s första bolagsdirektiv 221

ogiltigt. Styrelse behörig att fungera intill dess domstol anses genom lagakraftägande beslut undanröjt styrelsevalet eller interimistiskt förordnat att valet inte får verkställas, dvs. eller flera att en till styrelseledamöter valda inte får tjänstgöra i styrelsen. Intill personer dess sådant beslut eller förordnande meddelats, styrelsen anses behörig såväl att företa åtgärder i inre bolagsförhållanden, t.ex. att sammankalla en bolagsstämma, som att företräda bolaget utåt. Huruvida dessa principer skall tillämpas även i de fall då ett styrelseval är en nullitet, har lagstiftaren överlämnats doktrin av och rättspraxis att besvara. Verkställande direktör utses styrelsen. Om ett styrelsebeslut inte av tillkommit på rätt sätt är beslutet inte giltigt. Beslutet vinner inte heller, såsom ett bolagsstämmobeslut, laga kraft att det inte genom klandras inom viss tid.

Kommitténs överväganden

För att tillgodose kraven i förevarande artikel bör i l8 kap. införas en ny paragraf 3 a av innebörd att fel i beslut utseende styrelom av seledamot eller verkställande direktör, inte kan åberopas mot tredje man sedan ledamoten eller verkställande direktören registrerats i aktiebolagsregistret och uppgift därom kungjorts, med mindre bolaget visar att tredje mannen ägde vetskap felet. om

Artikel 9

I Ett bolag förpliktas mot tredje bolagsorganens åtgärder . man genom

även om åtgärderna inte onfattas av föremålet för bolagets verksam-

het, under förutsättning att åtgärderna inte ligger utanför den rätt att företräda bolaget som lagen tillerkänner bolagsorganen eller tillåter att dessa tillerkänns.

Medlemsstaterna får emellertid föreskriva bolag inte förpliktas att ett av sådana åtgärder ligger utanför föremålet för bolagets som verksamhet, om bolaget visar att tredje kände till åtgärden man att inte angfattades av föremålet för bolagets verksamhet eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde omedveten det; enbart vara om ofi’entligg6randet bolagsordningen är därvid inte tillräckligt av som bevis.

Begränsningar i bølagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av bolagsordningen eller på grund beslut ett bolagsorgan kan av av inte åberopas mot tredje även begränsningarna har man, om ojfentliggjorts.

222 EGs första bolagsdirektiv SOU 199283

Om enligt den nationella lagstiftningen ratt att företräda bolaget, med avvikelse från lagens regel i ämnet, får tilldelas en person ensam

eller flera personer i förening genom en bestämmelse i bolagsord-

ningen, kan lagstiftningen föreskriva att bestämmelsen får åberopas mot tredje man under förutsättning att den avser en generell rätt att företräda bolaget; reglerna i artikel 3 avgör om en sådan bestämmelse i bolagsordningen kan åberopas mot tredje man.

Punkten 1

Bakgrund Förevarande artikel behandlar i vilken utsträckning ett bolag gentemot tredje man kan åberopa att en av ett bolagsorgan vidtagen åtgärd går utöver de gränser som lag, bolagsordning eller annat bolagsorgan uppställt för dess handlande. Med viss förenkling kan denna fråga före direktivets tillkomst sågas ha besvarats på ett sätt i Tyskland och på ett annat sätt i övriga dåvarande medlemsstater. Artikeln reglerar endast bolagsorganens kompetens. Utanför tillämpningsområdet faller sålunda såväl det fall att ett bolagsorgan handlar på basis av särskild fullmakt som handlande på bolagets vägnar av annan fullmaktshavare. Med utgångspunkt i vad som inom rättsvetenskapen kallas organteorin betraktas i den tyska aktiebolagslagen bolagsorganens handlande som uttryck för bolagets handlande. Gränserna för bolagsorganens möjlighet att binda bolaget bestäms i allt väsentligt endast av lagen. Gränserna kan inte med bindande verkan mot tredje man uppställas ett annat bolagsorgan, t.ex. bolagsstämman, om inte lagen av uttryckligen medger detta. I övriga medlemsstater har utgångspunkten traditionellt varit den s.k. mandatteorin, där varje bolagsorgan i en hierarkisk ordning antas kunna ge underordnat organ mandat att handla på bolagets vägnar inom mandatets gränser, medan handlingar utanför dessa gränser inte binder bolaget. Direktivet undviker ett direkt ställningstagande till dessa i grunden olika sätt att betrakta ett aktiebolags struktur och bolagsorganens förhållande till varandra, men uppnår ett med tysk rätt i sak nåraliggande resultat att huvudregel i punkten 1 första stycket genom som föreskriva att ett bolagsorgan har obegränsad kompetens att företa de handlingar, enligt den nationella lagstiftningen ankommer som detta organ eller kan anförtros det. Avgörande är sålunda inte endast vilken kompetens lagen faktiskt tilldelat bolagsorganen, utan också vilken kompetens bolagsorganen med stöd i lagen skulle kunna ges genom en bestämmelse i bolagsordningen eller föreskrift av överordnat bolagsorgan. Undantag görs endast för sådana handlingar, som enligt lagen inte får delegeras till detta organ.

SOU 199283 EGrs första bolagsdirekziv

Huvudregeln gäller även rättshandlingar går utanför gränserna som för bolagets verksamhetsföremål. I samtliga medlemsstater utom Tyskland var utgångspunkten i detta avseende före direktivets

tillkomst den s.k. spécialité statuaire-principen jfr den i angloamerikansk rätt använda termen ultra vires. Principen innebär i korthet att ett bolag bildat anses i visst syfte och med visst verksamhetsföremål och att rättshandlingar inte är förenliga som med bolagets syfte eller verksamhetsñremål är ogiltiga medkontrahentens oavsett goda tro. I Tyskland ersattes denna princip redan under l900-talets början av sin motsats bolagsorganen binder bolaget även åtgärden om står i strid med bolagssyftet eller verksamhetsföremålet. Bolagsord-

ningens bestämmelser bolagets syfte och verksamhetsföremål om

behandlas på samma sätt som andra kompetensinskränkningar

genom

bolagsordningsbestämmelser, vilka i tysk rätt inte

kan åberopas mot tredje man.

Direktivet tvingar emellertid inte övriga medlemsstater att helt överge spécialité statuaire-principen. Punkten l andra stycket medger

att medlemsstaterna föreskriver att ett bolag inte blir bundet av en rättshandling utanför verksamhetsföremålet, bolaget visar om att tredje man kände till överskridandet eller med hänsyn till omständigheterna

inte kunde vara omedveten därom. Bestämmelsen utgör komproen miss mellan de båda principerna. Bevisbördan för tredje onda mans tro har ålagts bolaget och beviskravet har ställts högt. Detta under-

stryks av bestämmelsens sista mening, enligt vilken kungörande av bolagsordningen med däri intagen bestämning verksamhetsav föremålet inte ensamt skall tillräckligt bevis vara om att tredje man kände till eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunnig om att rättshandlingen låg utanför verksamhetsföremålet.

Gällande rätt

Aktiebolagslagens regler kompetensfördelningen mellan

om bolagsorganen utgår från att bolagsstämman är bolagets högsta beslutande

organ. Bolagsstämman har exklusiv beslutanderätt i rad viktiga en frågor, såsom val styrelseledamöter och revisorer, fastställande av av balansräkning, åtgärder med anledning bolagets vinst eller förlust, ändring av aktiekapitalets storlek samt ändring

av bolagsordningen.

Bolagets förvaltning i övrigt handhas styrelsen och, i förekomav mande fall, av dess verkställande direktör, 8 kap. 6

Kompetensfördelningen innebär också att styrelsen är skyldig

att rätta sig efter föreskrifter bolagsstämman och fullgöra stämman av av fattade beslut. Från denna regel undantas i 8 kap. 13 § andra stycket

föreskrift inte är gällande därför den som att står i strid med aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Vidare har styrelsen varken rätt eller skyldighet att efterkomma ett bolagsstämmobeslut, vars

224 EGs första bolagsdirektiv SOU 199283

verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart åsidosättande av bolagets intressen eller går ut på något brottsligt. som Bortsett från att stämman och bolagsordningen på nu nämnt sätt kan anvisningar styrelsen är skyldig att följa i sin ñrvaltge som ning, är kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse fastlagd tvingande regler. Stämman kan inte i andra fall än lagen genom uttryckligen medger tillägga styrelsen befogenheter och skyldigheter. Finns i bolaget verkställande direktör, skall denne handha den löpande förvaltningen enligt riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar, 8 kap. 6 § första stycket andra meningen. Till den löpande förvaltningen hör alla åtgärder med hänsyn till arten och som omfattningen bolagets verksamhet inte är av osedvanlig beskaffenav het eller stor betydelse. Från skyldigheten att följa styrelsens föreskrifter gäller för verkställande direktör samma undantag som för styrelsen visavi bolagsstämman. Verkställande direktör får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärd med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets som verksamhet är osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse, om av styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant fall skall emellertid styrelsen så snart möjligt underrättas åtgärden, 8 kap. 6 § första stycket tredje som om och fjärde meningarna. Styrelsen företräder bolaget och tecknar dess firma, 8 kap. ll § första meningen. Styrelsens rätt i detta avseende begränsas emellertid kompetensfördelningen mellan bolagsstämman och styrelsen. av Sålunda saknar styrelsen kompetens att företräda bolaget i ärenden enligt vad sagts med exklusiv bestämmanderätt tillkommer som ovan bolagsstämman att avgöra. Vidtar styrelsen rättshandling för bolagets räkning med överskridande denna kompetens, medför åtgärden inte av några rättsverkningar mot tredje oberoende denne var i man, av om god tro. Styrelsen kan också bemyndiga styrelseledamot, verkställande direktör eller att företräda bolaget och teckna dess ñrma, om annan inte förbud däremot intagits i bolagsordningen, 8 kap. 11 § andra meningen. Har på detta sätt bolagets verkställande direktör bemynteckna bolagets firma sammanfaller hans kompetens digats att ensam i detta avseende med styrelsens kompetens. Skulle bolagets verkställande direktör inte ha bemyndigats att ensam teckna bolagets ñrma, har han emellertid enligt 8 kap. 12 § ändå alltid legal firmateckningsrätt beträffande åtgärd enligt 8 kap. 6 § som faller under hans förvaltningsrätt, dvs. åtgärd hör till den löpande som förvaltningen eller är så brådskande att styrelsens beslut inte utan väsentlig olägenhet kan avvaktas. Överskrider verkställande direktören i sådant fall den legala ñrmateckningsrätten, blir dock rättshandlingen bindande för bolaget, medkontrahenten varken insåg eller bort om

SOU 199283 EGss första bolagsdirekziv 225

inse att sådant överskridande förelåg, 8 kap. 14 § andra meningen. Bestämmelsen, som innebär ett undantag från huvudprincipen att rättshandlingar som innefattar ett överskridande av gränserna för de av lagen utstakade kompetensområdena för bolagsorganen inte kan åberopas mot bolaget oavsett tredje mans goda eller onda tro, sammanhänger med att vad som hör till den löpande förvaltningen kan vara svårbestämbart för en utomstående på ett helt annat sätt än t.ex. gränsen mellan styrelsens och stämmans kompetensområden. I fråga om verkan av att ett bolagsorgan vid företagande av rättshandling handlar i strid med bolagets verksamhetsföremål gäller enligt 8 kap. 14 § att bolagets bundenhet är beroende av om medkontrahenten insåg eller bort inse att förvaltningsrätten i detta avseende överskreds. Eftersom verksamhetsföremålet skall framgå av bolagsordningen och anses ha kommit till tredje mans kännedom efter registrering och kungörande, 18 kap. 3 anses det i praktiken inte möjligt att åberopa bristande kännedom verksamhetsföremålet. om Däremot kan tredje man åberopa att han varken insett eller bort inse att verksamhetsñremålet överskreds när rättshandlingen ingicks.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller kravet i punkten l första stycket att ett bolagsorgan skall ha obegränsad kompetens att företa de handlingar, som enligt den nationella lagstiftningen ankommer på detta organ eller kan anförtros det. Punkten l andra stycket behandlas under punkten 2 nedan.

Punkten 2

Bakgrund I förevarande punkt nämns särskilt, att i bolagsordningen eller av annat bolagsorgan meddelade inskränkningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget aldrig kan åberopas mot tredje ens om de man, offentliggjorts i vederbörlig ordning. Huruvida tredje man är i god eller ond tro spelar i dessa fall inte någon roll. Risken att de av bolaget valda bolagsorganen handlar i strid med sådana instruktioner skall bäras av bolaget, inte av den som träder i förbindelse med bolaget. Bestämmelsens innehåll i sak följer redan av den i punkten 1 fastlagda huvudregeln om bolagsorganens oinskränkta rätt att företräda bolaget. Bestämmelsen har sin förebild i tysk rätt enligt vilken föreskriñ i bolagsordning eller av överordnat bolagsorgan inte påverkar tredje mans rätt. Emellertid görs i tysk rättspraxis vissa inskränkningar i denna regel; tredje man måste ñnna sig i en invändning från bolagets

226 EG.s första bolagsdirektiv SOU 199283

sida att denne avsiktligt samverkat med bolagsorganet för att skada bolaget, s.k. kollusion, eller att bolagsorganet eljest uppenbart missbrukat sin kompetens. En sådan inskränkning bestämmelsens av tillämpningsområde har i doktrinen förespråkats även i fråga om punkten 2 och ñnner visst stöd i ett uttalande på rådsnivå.

Gällande rätt Har i bolagsordningen eller i beslut av bolagsstämman gjorts inskränkning i styrelsens rått att företräda bolaget, eller har stämman, bolagsordningen eller styrelsen inskränkt verkställande direktörens rätt i detta avseende, följer av 8 kap. 14 § första meningen att inskränkningen kan åberopas mot tredje denne ägt eller bort äga man om kännedom om föreskrifterna och likaså insett eller bort inse att de företagna rättshandlingarna stod i strid med föreskrifterna. Motsvarande gäller inskränkningar i särskild utsedd ñrmatecknares rätt att företräda bolaget.

Kommitténs överväganden Bestämmelsen i 8 kap. 14 § första meningen strider mot direktivets krav i punkten 2. Direktivet kräver att i bolagsordningen eller av annat bolagsorgan meddelade inskränkningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget aldrig ska kunna åberopas mot tredje man, oberoende av dennes goda eller onda tro. Direktivets krav gäller inte särskild utsedd firmatecknare, men kommittén finner inte skäl att i förevarande sammanhang behandla denne annorlunda än bolagsorganen. Bestämmelsen i 8 kap. 14 § första meningen bör därför utgå ur lagen. Kommittén finner inte heller skäl att i detta sammanhang göra något undantag för rättshandlingar som går utanför föremålet för bolagets verksamhet jfr punkten 1 andra stycket.

Punkten 3

Bakgrund I artikelns sista punkt behandlas frågan om bolaget skall företrädas av en grupp personer med kollektiv behörighet eller av enskilda personer med individuell behörighet. Medlemsstaterna får tillåta att lagstadgad kollektiv behörighet ersätts med behörighet för mindre kollektiv eller individer och att lagstadgad individuell behörighet ersätts med kollektiv behörighet, allt genom bestämmelser i bolagsordning. Tillåter lagstiftningen sådan bestämmelse, kan lagen också föreskriva att bestämmelsen får åberopas mot tredje man efter registrering och kungörande. En bestämmelse av detta slag i bolagsordningen skall emellertid vara generell; den kan

SOU 199283 E Gs första bolagsdirektiv 227

inte avse endast rättshandlingar visst slag, rättshandlingar av som kräver viss form eller rättshandlingar inom visst geografiskt område.

Gällande rätt

Aktiebolagslagen utgår från att ett bolag företräds kollektiv genom firmateckning av hela styrelsen, medger att styrelsen enskilda men ger medlemmar rätt att företräda bolaget, var för sig eller i vissa kombinationer, om inte förbud däremot intagits i bolagsordningen, 8 kap. 11

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 9 punkten som

Bolags ogiltighet

Artiklarna 10-12 behandlar ogiltighet av bolag. Bestämmelserna skall ses mot bakgrund av den mellan medlemsstaterna före direktivets tillkomst starkt varierande kontroll som skedde nybildade bolag av innan de tilläts registreras och det, delvis spegelbild därav, som en varierande utrymmet för att kunna förklara ett registrerat bolag ogiltigt. Bestämmelserna syftar till att bereda i första hand tredje skydd man mot de olägenheter som kan följa av att ett bolag förklaras ogiltigt. Mot denna bakgrund föreskrivs i artikel 10 viss kontroll i samband en med bolagsbildning. Därefter ges i artikel ll uttömmande en uppräkning av de grunder som kan åberopas till stöd för att ogiltigförklara ett bolag och i artikel 12 de konsekvenser får följa som av sådan ogiltighet. Bestämmelserna äger tillämpning endast på redan registrerade bolag. Det står medlemsstaterna fritt att själva besluta ogiltighet om eller liknande i fråga om bolag inte registrerats. som

Artikel 10

I alla medlemsstater saknar bestämmelser att förvaltsom om en ningsmyndighet eller en domstol skall göra en förebyggande kontroll

vid bolagsbildningen, måste stifrelseurkunden och bolagsordningen samt ändringar i dessa utfärdas i form av ofiiciellt bestyrkta hand-

lingar acte authentique .

Bakgrund

Den kontroll som sker inför registrering av ett aktiebolag varierar

228 EGrs första bolagsdirektiv SOU 199283

starkt mellan medlemsstaterna. Bland de ursprungliga medlemsstaterna föreskrevs före direktivets tillkomst i Tyskland och Italien en domstolsprövning, i Nederländerna en viss prövning från justitiedepartementets sida, i Belgien och Luxemburg i allt väsentligt ett offentliggörande stiñelseurkunden och i Frankrike ett rent av deklaratoriskt förfarande utan kontroll. De senare tillkomna medlemsländema Storbritannien, Irland och Danmark föreskriver att registreringsmyndigheten skall kontrollera såväl formella som materiella förutsättningar för bolagsbildandet. För länder helt saknar förebyggande kontroll föreskriver som en artikeln att stiftelseurkund och bolagsordning samt ändringar i dessa skall utfärdas i form s.k. acte authentique, varmed förstås officiellt av bestyrkta handlingar vilkas beviskraft kan angripas endast genom en särskild procedur inscription en faux. Artikeln torde bland de ursprungliga medlemsstaterna ha betydelse i första hand för Frankrike.

Gällande rätt Reglerna om registrering i 18 kap. bygger på den s.k. normativprincipen. Ett aktiebolag har rätt att vinna registrering, om det bildas och organiseras i överensstämmelse med lagens föreskrifter och detta styrks inför registreringsmyndigheten med de uppgifter och handlingar som särskilt föreskrivs i lagen. Har sökanden vid anmälan för registrering inte iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall han föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller om registreringsmyndigheten finner att beslut som anmäls för registrering eller handling bifogas anmälan inte har tillkommit i behörig ordning eller till som sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen eller har i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning, 18 kap. 4

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagens regler innebär att registrering skall föregås av en legalitetsprövning från registreringsmyndighetens sida i såväl formellt materiellt avseende. Kommitténs bedömning är mot denna som bakgrund att artikel 10 saknar intresse för svenskt vidkommande.

Artikel 11 Medlemsstaterna. lagstiftning får endast innehålla sådana regler om bolags ogiltighet uppfyller följande villkor som

Ogiltigheten skall beslutas av domstol.

SOU 199283 EGs första bolagsdirektiv 229

Ogiltighet får beslutas endast

a när stifielseurkund saknas eller när antingen formaliteterna för den förebyggande kontrollen eller fomzkraven för det officiella bestyrkan-

det inte har iakttagits;

b när föremålet för bolagets verksamhet är olagligt eller strider mot

allmän ordning ordre public

c när stiftelsurkunden eller bolagsordningen inte bolagets

anger namn, insatsernas storlek, storleken av det tecknade kapitalet eller föremålet för bolagets verksamhet;

d när den nationella lagstiftningens krav på inbetalning av en minsta

del av bolagskapitalet inte har uppfyllts;

e när samtliga stiftare saknade rättslig handlingsfömtága; eller

f när antalet stiftare i strid med den nationella lagstiftningen har

understigit två.

Bortsett från de nu angivna ogiltighetsfallen kan ett bolag inte på någon grund betraktas som inte existerande eller ogiltigt i absolut som eller relativ bemärkelse eller förklaras ogiltigt.

Bakgrund I medlemsstater med en svag registreringskontroll, exempelvis Frankrike, kunde ett bolag före direktivets tillkomst förklaras ogiltigt på en mängd olika grunder. I länder med en mer utvecklad kontroll, exempelvis Tyskland, år utrymmet i detta avseende väsentligt mindre. I förevarande artikel punkten l föreskrivs att ogiltighet av bolag får beslutas endast av domstol; den kan inte föreligga ipso jure. Därefter uppräknas i den andra punkten sex ogiltighetsgrunder. Uppräkningen är uttömmande, vilket i artikelns andra stycke markeras med föreskriften att ett bolag inte på någon annan grund kan betraktas som inte existerande eller som ogiltigt i absolut eller relativ bemärkelse eller förklaras ogiltigt. Bestämmelsens innebörd belyses väl av EG-domstolens dom i målet Marleasing C-10689, avgjort den 13 november 1990. Det spanska aktiebolaget La Comercial bildades av tre personer, däribland bolaget Barvesia som vid bildandet överförde alla sina tillgångar till La Comercial. Fordringsägare i Barvesia var bl.a. bolaget Marleasing, som vid spansk domstol yrkade att La Comercial skulle ogiltigförklaras. Till grund för sitt yrkande åberopade

230 EGs första bolagsdirektiv SOU 199283

Marleasing att bolaget bildats uteslutande i syfte att rädda tillgångar undan Barvesias fordringsägare och att bolaget därñr, enligt den spanska civillagstiftningen, var ogiltigt. La Comercial hävdade å sin sida att den anförda ogiltighetsgrunden till följd av första bolagsdirektivet artikel 11 inte kunde åberopas. Den spanska domstolen frågade EG-domstolen om artikel 11 har direkt effekt. Svaret blev nekande Ett direktiv kan inte i sig själv ålägga enskilda rättssubjekt skyldigheter och kan därför inte heller åberopas enskilda emellan. På eget initiativ konstaterade emellertid EG-domstolen att vad den spanska domstolen egentligen sökte svar på var huruvida den nationella lagstiftningen måste tolkas i ljuset av EGs direktiv. I svaret på den frågan konstaterade domstolen att den nationella lagstiftningen, oberoende av om den tillkommit före eller efter direktivet, så långt det är möjligt skall tolkas inom ramen för direktivets lydelse och syfte. I det aktuella fallet innebar detta att ett bolag inte kunde förklaras ogiltigt på andra grunder än de i första bolagsdirektivet angivna. Den spanska civillagens lydelse till trots undgick därmed La Comercial att ogiltigförklaras. Flera av de ursprungliga medlemsstaterna har grund av direktivets krav tvingats reducera ogiltighetsgrundema i sin lagstiftning. De senare tillkomna medlemsstaterna Storbritannien, Irland och Danmark litar till en långtgående preventiv kontroll från registreringsmyndighetens sida och saknar helt bestämmelser om ogiltighet i aktiebolagslagstiftningen. De har mot denna bakgrund inte heller vidtagit några åtgärder med anledning av artiklarna 10-12.

Gällande rätt Aktiebolagslagen upptar inte några bestämmelser om aktiebolags ogiltighet. Har ett bolag registrerats kan dess existens, enligt aktiebolagslagens regler, upphävas endast genom att bolaget upplöses. Som tidigare framgått kan upplösning ske genom likvidation enligt 13 kap. 15 genom olika fall av fusion, se 14 kap., samt på initiativ av registreringsmyndigheten om bolaget kan antas ha upphört med sin verksamhet, 13 kap. 18 Vidare är enligt 13 kap. 19 § ett aktiebolag som varit försatt i konkurs i vissa fall att betrakta som upplöst i och med att konkursen avslutas. Likvidation beslutas av bolagsstämman, 13 kap. l men lagen innehåller också vissa regler om tvångslikvidation. Sålunda föreskrivs i 13 kap. 2 § om tvångslikvidation då avsevärd del av aktiekapitalet gått förlorad, i 13 kap. 3 § om tvångslikvidation i anledning av maktmissbruk inom bolaget och i 13 kap. 4 § om vissa övriga fall av tvångslikvidation.

SOU 199283 EG.°s första bolagsdirektiv

Kommitténs överväganden

Den kontroll sker inför registrering aktiebolag som av ett i Patentoch registreringsverkets aktiebolagsregister lämnar enligt kommitténs bedömning ett mycket begränsat utrymme för felaktigheter av sådant slag att en ogiltigförklaring bolaget efter registreringen av skulle kunna anses påkallad. Kommittén finner därför inte skäl att för svenskt vidkommande föreslå någon utvidgning av de i dag föreliggande möjligheterna att upplösa aktiebolag ett eller att införa bestämmelser aktiebolags ogiltighet. Artikel ll om saknar vid denna bedömning omedelbart intresse för svenskt vidkommande.

Artikel I2

Reglerna i artikel 3 bestämmer rättsligt om ett avgörande som fastslår ogiltigheten får åberopas tredje Om den mot man. nationella lagstiftningen tillåter tredje överklaga man att avgörandet, måste detta

ske inom sex månader efter det avgörandet har

att meddelats.

Ogiltigheten skall medföra att bolaget träder i likvidation på samma sätt som vid dess upplösning.

Ogiltigheten enbart inverkar inte på de förpliktelser som bolaget har åtagit sig eller andra har åtagit sig till som förmån för detta, med undantag dock för vad som följer bolaget har i likvidation. av att trätt

Lagstiftningen i varje medlemsstat får bestämma rdttsverkningarna av ogiltigheten när det gäller förhållandet mellan bolagsmännen.

För innehavare andelar eller aktier kvarstår skyldigheten av att betala in det tecknade inte inbetalda kapitalet men i den mån det behövs med hänsyn till förpliktelserna mot borgenärerna.

Bakgrund

Förevarande artikel reglerar konsekvenserna bolag förklaras av att ett ogiltigt. Punkten 1 föreskriver ogiltighet får åberopas att mot tredje man endast efter iakttagande av bestämmelserna offentliggörande om

och punkten 2 att ogiltighetsförklaringen skall följas

av att bolaget upplöses genom likvidation. I punkten 3 föreskrivs att ogiltigheten verkar endast ex nunc, dvs.

från tiden etter ogiltighetsförklaringen. Punkten 4 överlåter

den nationella lagstiftningen att reglera vilken rättsverkan ogiltigheten skall ha mellan bolagsmännen. Slutligen

understryks i punkten 5 skyddet

fir tredje att aktie- eller andelsinnehavares man genom eventuella

232 EGs första bolagsdirektiv SOU 199283

skuld till bolaget för förvärv aktie eller andel kvarstår efter av ogiltigheten i den mån det behövs med hänsyn till förpliktelserna mot borgenärema. Något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser åvilar däremot inte aktie- eller andelsinnehavama, eftersom detta skulle försätta borgenärerna i en bättre situation än om bolaget fortsatt att existera.

Kommitténs överväganden Svensk rått saknar bestämmelser om ogiltighet av bolag. Kommittén har inte heller funnit skål att föreslå ett införande av sådana regler. Bestämmelserna i artikel 12 saknar därför intresse för svenskt vidkommande.

1.6 Avslutande bestämmelser

Artikel 13

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de ändringar i lagar och andra

författningar behövs för att följa detta direktiv inom arton som

månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis-

sionen om detta.

För andra aktiebolag enligt nederländsk rätt än dem som behandlas i nuvarande artikel 42 i den nederländska handelslagboken träder c

den i artikel 2.1 f angivna skyldigheten att offentliggöra i kraft först trettio månader efter dagen för anmälan av detta direktiv.

Medlemsstaterna kan bestämma att det första oflentliggbrandet av bolagsordningen i dess fitllständiga lydelse med de ändringar som har

skett efter bolagets bildande får äga rum först när bolagsordningen

nästa gång ändras, dock senast den 31 december 1970.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det

område omfattas av detta direktiv.

som

Bakgrund Artikel 13 upptar bestämmelser om direktivets implementering i medlemsstaterna. Bestämmelserna äger inte tillämpning vid anpassning av den svenska lagen till direktivets krav. Enligt EES-avtalet bilaga XXII skall Sverige implementera första bolagsdirektivet inom två år från avtalets ikraftträdande.

sou 199233 EGs första bolagsdirektiv 233

Kommitténs överväganden Kommittén föreslår att ändringarna i aktiebolagslagen med anledning första bolagsdirektivet skall träda i kraft den l januari 1995. av

Artikel 14 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Kommitténs överväganden Direktivet riktar sig till medlemsstaterna i EG. Av EES-avtalet protokoll l följer att det inom EPTA-området skall anses riktat till EFTA-staterna.

SOU 199283 235

2 EGs andra

bolagsdirektiv

2.1 Inledning

Med hänvisning till Romfördragets bestämmelser etableringsfriom het påbörjades under 1960-talets sista år arbetet med andra bolagsdirektivet. Ett förslag till direktiv presenterades Kommissionen i av mars 1970, men först i december 1976 antogs direktivet Rådet. av Direktivet benämns ofta kapitaldirektivet. Det behandlar innehållet i stiftelseurkund och bolagsordning, tillskjutande kapital i samband av med bolagets bildande, utbetalning av bolagets medel och bolagets förvärv av egna aktier, aktiekapitalets ökning och nedsättning samt inlösen av aktier.

2.2 Direktivets

tillämpningsområde

Artikel 1

De sanwrdningsátgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas

i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra

författningar om följande bolagsformer

I Belgien la Société anonymede naamloze vennoootschap;

I Danmark aktieselskabet;

I Frankrike — la société anonyme;

I Tyskland die Aktiengesellschafl;

I Irland the public company limited shares, the public company limited guarantee and having share capital; a

236 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

l Italien la societå per azioni;

I Luxemburg la société anonyme;

I Nederländerna de naamloze vennootschap;

I Storbritannien the public company limited by shares, the public company limited guarantee and having a share capital.

Namnet på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra bolagsformer.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta direktiv på förvaltningsbolag med rörligt kapital eller på kooperativa företag som är organiserade i någon av de i punkten 1 angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en medlentsstat utnyttjar denna ntäjlighet, skall den föreskriva att dessa bolag skall ta in orden förvaltningsbolag med rörligt kapital eller kooperativt företag i samtliga de handlingar som nämns i artikel 4 i direktiv 68151EEG.

Med förvaltningsbolag med rörligt kapital avses i detta direktiv endast bolag

som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, fastigheter eller andra tillgångar med enda syfte att sprida investeringsriskerna och fördela resultatet av kapitalförvaltningen mellan aktieägarna,

som inbjuder allmänheten att förvärva aktier i bolaget, och -

vars bolagsordning anger att bolaget inom gränserna för ett minimikapital och ett maximikapital alltid får ge ut, lösa in eller avyttra sina aktier.

Punkten 1

Bakgrund Artikel 1 fastställer direktivets tillämpningsområde. På samma sätt som i första bolagsdirektivet sker detta genom en uppräkning av de

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 237

bolagsformer som skall omfattas direktivet. Uppräkningen omfattar av samtliga stater som var medlemmar i EG vid direktivets utfärdande och anger, med användande den nationella beteckningen, vilken av eller vilka bolagsformer på vilka direktivet skall tillämpas. För stater som blivit medlemmar i gemenskapen efter direktivets utfärdande anges direktivets tillämpningsområde i tillträdesakten. Av förevarande punkt första stycket framgår att direktivet skall tillämpas på aktiebolag. Finns det i medlemsstat vid sidan en av aktiebolaget ytterligare någon eller några bolagsformer utan personligt ägaransvar behöver direktivet inte tillämpas på dessa. I exempelvis Tyskland tillämpas direktivet på bolagsformen Aktiengesellschaft, men inte Gesellschaft mit beschränkter Haftung. På motsvarande sätt berör direktivet i Danmark aktieselskab, inte anpartsselskab. men I Storbritannien och Irland, där det finns två kategorier aktieav bolag, tillämpas direktivet på aktiebolag som har möjlighet att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning, dvs. public companies, men inte private companies. Av andra stycket framgår att namnet på den direktivet omfattade av bolagsformen skall innehålla eller åtföljas av en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra bolagsformer.

Kommitténs överväganden

Av skäl som redovisas i den allmänna motiveringen 2 Privata och publika aktiebolag förelår kommittén att aktiebolagen delas upp i två kategorier, nämligen privata och publika aktiebolag. Privata aktiebolag skall för sin kapitalanskaffning vara hänvisade till en begränsad krets ägare och långivare, medan publika aktiebolag skall tillåtas vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. Publika aktiebolag underkastas strängare krav än privata aktiebolag. I överensstämmelse med vad som är fallet i EGs medlemsstater blir direktivets bestämmelser därvid tillämpliga på publika aktiebolag. Kommittén har emellertid vid sin analys direktivbestämmelsema funnit att det i av flertalet fall saknas skäl att göra skillnad mellan privata och publika aktiebolag. De förslag till ändringar i aktiebolagslagen komsom mittén lägger fram med anledning av andra bolagsdirektivet gäller därför både privata och publika aktiebolag, inget annat sägs eller om framgår av sammanhanget. Kommittén föreslår att av ett aktiebolags firma skall framgå om bolaget är publikt eller privat, se 16 kap. 1 §

238 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

Punkt 2

Bakgrund Medlemsstaterna behöver inte tillämpa direktivet på förvaltningsbolag med rörligt kapital och inte heller på kooperativa aktiebolag. Undantagen är betingade av förhållandena i den romanska rättskretsen.

Gällande rätt Förvaltningsbolag med rörligt kapital finns inte i svensk rått. Den i Sverige näraliggande form av verksamhet som bedrivs av vårdepappersfonder och regleras i lagen 19901114 om värdepappersfonder omfattas inte av artikeln. En vårdepappersfond är inte en självständig juridisk person, utan en i förhållande till ett s.k. fondbolag fristående förmögenhetsmassa som ägs av andelsägama. För fondbolaget gäller i allt väsentligt vanliga aktiebolagsrâttsliga regler. I Sverige bedrivs kooperativ verksamhet huvudsakligen i den ekonomiska föreningens form, men kan bedrivas även i bolagsform. I ett aktiebolag kan ett kooperativ moment i verksamheten föreskrivas i bolagsordningen eller i ett konsortialavtal mellan ågama. Den svenska lagstiftaren har emellertid för dessa fall inte uppställt några särskilda regler i aktiebolagslagen.

Kommitténs överväganden Möjligheten att från direktivets tillämpningsområde undanta förvaltningsbolag med rörligt kapital saknar intresse för svenskt vidkommande. Kommittén finner inte heller skål att från tillämpningsområdet undanta kooperativ verksamhet bedriven i aktiebolagets form.

2.3 Bildande av bolag

Artikel 2

Bolagsordningen eller stmelseurkunden skall alltid innehålla minst

följande uppgifter

a bolagform och firma;

b föremålet bolagets verksamhet;

c om bolaget inte har något auktoriserat kapital, det tecknade

kapitalets storlek;

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 239

om bolaget har ett auktoriserat kapital, storleken detta och det - av tecknade kapitalet vid bolagsbildningen eller då bolaget får tillstånd att börja sin verksamhet och vid varje ändring av det auktoriserade kapitalet, dock med förbehåll för vad gäller enligt som artikel 2.1 e i direktiv 68151EEG;

d bestämmelser som anger antalet ledamöter och hur dessa skall

utses i de organ som företräder bolaget tredje och mot man svarar för förvaltning, ledning, övervakning eller kontroll bolaget av samt bestämmelser kompetensfördelningen mellan allt om organen, i den

mån föreskrifter inte finns i lag eller författning;

annan

e tiden för bolagets bestånd om inte denna tid är obestämd.

Littera a och b

Bakgrund

I syfte att ge aktieägare och tredje tillgång till vissa man grundläggande uppgifter om ett aktiebolag i förevarande artikel vilka anges uppgifter som måste finnas i stiftelseurkund eller bolagsordning. Dessa dokument skall enligt artikel 3 första bolagsdirektivet offentliggöras. Enligt littera skall uppgift lämnas bolagsform och firma a om och enligt littera b skall föremålet för bolagets verksamhet anges.

Gällande rätt

Aktiebolags stiftelseurkund skall innehålla ett förslag till bolagsordning, 2 kap. 3 och bolagsordningen skall bolagets ñrma, 2 ange kap. 4 § första stycket Aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag, 16 kap. 1 § första stycket. I bolagsordningen skall också föremålet för bolagets verksamhet anges, 2 kap. 4 § första stycket 3.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 2 littera och som a b.

Littera c

Bakgrund

Enligt littera c skall i bolagsordning eller stiftelseurkund in uppgift tas om storleken på bolagets aktiekapital. I de flesta medlemsstater, däribland Tyskland och Frankrike, gäller det sålunda att angivna kapitalet vid bolagets registrering i princip skall det motsvaras av sammanlagda nominella värdet tecknade och tilldelade aktier. av

240 EG.s andra bolagsdirekriv SOU 199283

Emellertid förekommer bl.a. i Storbritannien, att ett aktiebolag har ett i bolagsordningen angivet och hos registreringsmyndighet antecknat authorised capital är större än det sammanlagda beloppet av de som aktier tecknats och tilldelats aktieägarna, issued capital. som av

Gällande rätt Aktiebolagslagen kräver att bolagsordningen innehåller uppgift om aktiekapitalets storlek, eller detta skall kunna utan ändring av om bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, 2 kap. 4 § första stycket 4. Vidare krävs för bolagets registrering att det sammanlagda nominella beloppet tecknade och tilldelade aktier, efter avdrag för aktier som av enligt 2 kap. ll § förklarats förverkade och inte övertagits av annan bolagets aktiekapital uppgår till minst det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller minimikapitalet, 2 kap. 9 § andra stycket

Kommitténs överväganden Det i direktivet använda begreppet tecknat kapital bör för svenskt vidkommande åsyña bolagets registrerade aktiekapital. Det anses nominella värde på detta kapital skall vid registreringstillfället överensstämma med det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller uppgå till minst minimikapitalet. Aktiebolagslagen uppfyller därför de krav som ställs i artikel 2 littera c.

Littera d

Bakgrund Av bolagsordning eller stiftelseurkund skall framgå de bestämmelser antalet ledamöter i de som företräder bolaget mot som anger organ tredje och för förvaltning, ledning, övervakning eller man svarar kontroll bolaget. Uppgift skall också lämnas om hur dessa av ledamöter skall utses samt kompetensfördelningen mellan om bolagsorganen i fråga. I den mån föreskrifter i angivna hänseenden finns i lag behöver saken inte regleras i stiftelseurkunden eller bolagsordningen. Till bolagsorganen räknas i direktivet inte bolagets revisorer.

Gällande rätt Enligt 2 kap. 4 § första stycket 6 skall bolagsordningen innehålla uppgift antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter. om Sättet för styrelsens utseende regleras i 8 kap. 1 § och styrelsens kompetensområde anges i 8 kap. 6 Verkställande direktör skall utses i aktiebolag med ett aktiekapital

SOU 199283 E Gs andra bolagsdirekti 241 v

eller maximikapital uppgår till minst l miljon kronor, kan som men utses även i andra bolag, 8 kap. 3 § första stycket. Sättet för utseende av verkställande direktör regleras i 8 kap. 3 § och kompetensområdet anges i 8 kap. 6

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 2 littera d. som

Littera e Bakgrund

I bolagsordning eller stiftelseurkund skall uppgift lämnas tiden om för bolagets bestånd om denna inte är obestämd. Bestämmelsen är utformad mot bakgrund den i flera medlemsstater förekommande av ordningen att tiden för ett aktiebolags bestånd begränsas i lag eller måste vara begränsad i bolagsordningen.

Gällande rätt Aktiebolagslagen upptar inte några regler tiden för bolagets om bestånd. Bolaget består obestämd tid inte annat föreskrivits i om bolagsordningen. I 1944 års aktiebolagslag uttryckligen att angavs bolagsordningen kunde innehålla uppgift att bolagets verksamhet om efter viss tid skulle upphöra. Bestämmelsen upptogs inte i 1975 års lag, vilket emellertid inte innebar någon ändring i sak. I bolagsordningen kan fritt införas bestämmelse inte strider mot som aktiebolagslagen eller mot annan lag eller författning.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 2 littera som e.

A rtikel 3

Minst följande uppgifter skall finnas antingen i bolagsordningen eller

stifielseurkunden eller i en särskild handling skall oflentliggoras som enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68151EEG

a bolagets säte;

b de tecknade aktiernas nominella belopp och, minst en gång om

året, dessas antal;

c antalet tecknade aktier utan nominellt belopp, om den nationella

lagstiftningen tillåter att sådana aktier ut; ges

242 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

d i förekommande fall de särskilda villkor som begränsar aktiernas

överlátbarhet;

e om det finns aktier av olika slag, uppgifter enligt c och d för

varje aktieslag med uppgift om de rättigheter som är förenade med varje aktieslag;

f huruvida aktierna är ställda till viss man eller till innehavaren, om

den nationella lagstiftningen tillåter båda formerna, och bestämmelser

hur aktierna omvandlas från den formen till den andra, om

om ena inte förfarandet är reglerat i lag eller annan författning;

g hur stor del av det tecknade kapitalet som är betalt då bolaget bildas eller då det får tillstånd att börja sin verksamhet;

h det nominella värdet de aktier eller, i avsaknad av sådant värde,

av det antal aktier som ges ut mot tillskott av annan egendom än pengar apportegendom samt beskrivning av denna egendom och namnet på den som tillskjuter egendomen;

i identiteten hos de fysiska eller juridiska personer eller bolag av

vilka eller i vilkas bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller,

namn bolagsbildningen inte sker i ett sammanhang, utkasten till dessa om handlingar har undertecknats;

j åtminstone uppskattningsvis summan av alla kostnader som har uppkommit för bolaget eller påförts detta med anledning av bolagsbildningen och, i förekommande fall, innan bolaget får tilltånd att börja sin verksamhet;

k särskilda förmåner vid bolagsbildningen eller före tilLståndet som att börja verksamheten har tillerkänts någon som har deltagit i

bolagsbildningen eller i åtgärder som har lett fram till tilLståndet.

Littera a

Bakgrund I förevarande artikel har upptagits bestämmelser om vissa uppgifter skall finnas i bolagsordning, stiftelseurkund eller särskild som handling offentliggjord i enlighet med artikel 3 första bolagsdirektivet. Till sistnämnda typ av handling kan i Sverige räknas uppgifter som införts i Patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister eller år allmän handling hos verket. Enligt littera a skall uppgift lämnas om bolagets säte.

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 243

Gällande rätt Aktiebolags bolagsordning skall enligt 2 kap. 4 § 2 innehålla uppgift om den ort där bolagets styrelse skall ha sitt säte. Anteckning därom skall också införas i aktiebolagsregistret, 44 § första stycket 3 ABF. Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen uppfyller tillsammans de krav som ställs i artikel 3 littera a. Littera b Bakgrund Enligt littera b skall uppgift lämnas om aktiemas nominella belopp och, minst en gång om året, dessas antal. Gällande rätt Bolagsordning skall ange aktiernas nominella belopp, 2 kap. 4 § Vidare skall varje aktiebolag avge årsredovisning, varav skall framgå antal aktier i bolaget och aktiernas nominella värde, ll kap. 7 §

tredje stycket. Årsredovisningen skall sändas in till Patent- och

registreringsverket där den blir allmän handling, ll kap. 3 § andra stycket. Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 3 littera b. Littera c Bakgrund Littera c äger tillämpning endast i medlemsstater som tillåter bolag att emittera aktier utan nominellt värde. Sådana aktier förekommer bl.a. i Storbritannien. Gällande rätt Aktiebolagslagen kräver att samtliga aktier har ett nominellt värde, l kap. 1 § andra stycket. Kommitténs överväganden Artikel 3 littera c saknar intresse för svenskt vidkommande.

244 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

Littera d

Bakgrund Av littera d framgår att uppgift i förekommande fall skall lämnas om de särskilda villkor som begränsar akties överlåtbarhet.

Gällande rätt Aktie kan fritt överlåtas och förvärvas, 3 kap. 2 Från denna princip medger lagen endast två undantag. Det är tillåtet att genom förbehåll i bolagsordningen om bundna aktier förbjuda att alla eller vissa aktier genom teckning eller överlåtelse förvärvas av vissa rättssubjekt, 17 kap. l Det är vidare tillåtet att genom föreskrift i bolagsordningen ge aktieägare eller annan rätt att lösa aktie som övergått till ny ägare 3 kap. 3 Anteckning om bolagsordningsbestämmelse av ifrågavarande slag skall införas i aktiebolagsregistret, 45 § andra och tredje stycket ABF.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen uppfyller tillsammans de krav som ställs i artikel 3 littera d. Kommittén har i delbetänkandet Bundna aktier SOU 199213 föreslagit att 17 kap. ABL skall upphävas med verkan fr.0.m. den l januari 1993.

Littera e

Bakgrund Finns i bolag aktier av olika slag, skall uppgift enligt littera c och d avse varje aktieslag för sig. Uppgift skall då också lämnas om de rättigheter som är förenade med varje aktieslag.

Gällande rätt Aktiebolagslagens huvudregel är att alla aktier har lika rått i bolaget. I bolagsordningen kan emellertid tas bestämmelse att aktier av olika slag skall finnas eller kunna ges ut, 3 kap. 1 Bestämmelse av detta slag skall ange olikheterna mellan aktieslagen, antalet aktier av varje slag samt, om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst, den företrädesrätt som tillkommer aktieägarna vid ökning av aktiekapitalet. I bolagets årsredovisning skall anges det totala antalet aktier i bolaget och det nominella värdet på dessa, 11 kap. 7 § tredje stycket. Finns det i bolaget aktier av olika slag, skall dessutom anges hur aktiekapitalet fördelar sig på de olika aktieslagen, ll kap. 8 § första stycket 2.

SOU 199283 EGs andra bolagsdirelaiv 245

Inskränkning i akties överlåtbarhet enligt 3 kap. 3 § eller 17 kap. 1 § kan avse alla eller endast en del av bolagets aktier. Inskränkningen kan på detta sätt aktier endast visst slag, exempelvis avse av aktier med ett högre röstvärde ån övriga aktier. Inskränkningen måste framgå av bolagsordningen och anteckning därom skall införas i aktiebolagsregistret, 45 § första stycket l ABF.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 3 littera som e.

Littera f

Bakgrund Flertalet medlemsstater tillåter att aktiebrev ställs till viss man

namnaktier eller till innehavaren innehavaraktier. I sådant fall skall

enligt littera f av bolagsordningen, stiftelseurkunden eller särskild handling offentliggjord i enlighet med artikel 3 första bolagsdirektivet framgå vilken typ av aktier som ñnns i bolaget.

Gällande rätt Aktiebrev skall enligt 3 kap. 4 § ställas till viss man. Då enligt äldre rätt, efter Kungl. Majtzs medgivande, aktiebrev kunnat ställas till innehavaren, förekommer sådana aktier alltjämt i enstaka bolag. Detta förhållande framgår bolagsordningen i de av aktuella bolagen, jfr 9 § 1 mom. 1944 års aktiebolagslag. Till följd av bestämmelserna i aktiekontolagen 1989827 upphör användandet av aktiebrev i avstämningsbolag. De rättsverkningar som tidigare knöts till innehav av aktiebrev knyts i stället till registrering på ett konto i avstämningsregistret. Registrering i avstämningsregistret kan ske endast på viss person.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 3 littera som

Littera g

Bakgrund Littera g kräver att uppgift lämnas hur stor del det tecknade om av kapitalet som är betald när bolaget bildas eller när det får tillstånd att börja sin verksamhet. Bestämmelsen skall ses i ljuset den i av flera medlemsstater gällande ordningen att medel motsvarande endast en viss andel av aktiernas nominella värde måste tillskjutna för vara att ett aktiebolag skall kunna bildas, medan resterande del utgör ett

246 EGs andra bolagsdirelcriv SOU 199283

ansvarighetsbelopp som skall erläggas inom viss tid eller på anmodan av bolaget.

Gällande rätt Regler rörande bildande av aktiebolag ñnns i 2 kap. Bildandet kan ses som en process innefattande vissa i lagen angivna moment som avslutas med att konstituerande stämma biträder förslaget om bolagets bildande, 2 kap. 7 Efter konstituerande stämma skall bolaget anmälas till registrering, 2 kap. 9 och blir vid registreringstillfället juridisk person. Kommer registrering inte till stånd, förfaller frågan om bildande. I praktiken står sålunda frågan bolagets bildande om öppen till dess bolaget registrerats. Enligt kommitténs bedömning bör mot denna bakgrund direktivets hänvisning till tidpunkten för bolagets bildande för svenskt vidkommande anses avse registreringstillfället. I enlighet med vad som sagts i anslutning till artikel 2 littera bör c det i direktivet använda begreppet tecknat kapital för svenskt vidkommande anses avse det registrerade aktiekapitalet. Detta skall vid registreringstilltället motsvara det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller uppgå minst till minimikapitalet. För registrering krävs också att det belopp som skall betalas i pengar för bolagets aktier är inbetalt på räkning hos svenskt bankinstitut och att all apportegendom är tillförd bolaget, 2 kap. 9 § andra stycket. Ett aktiebolag behöver enligt svensk rätt inte något tillstånd för att påbörja sin verksamhet.

Kommitténs överväganden Artikel 3 punkten saknar intresse för svenskt vidkommande. g

Littera h

Bakgrund

Förevarande bestämmelse kräver att uppgift lämnas det nominella om värdet av de aktier ut mot tillskott apportegendom, att som ges av egendomen i fråga beskrivs och att namnet på den anges som tillskjuter egendomen.

Gällande rätt

Tillskjuts i samband med bildande aktiebolag apportegendom skall av stiftelseurkunden innehålla redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömande värdet på egendomen, 2 kap. 3 § av tredje stycket. Därvid skall särskilt bl.a. och hemvist på anges namn den som tillskjuter egendomen, det värde till vilket egendomen beräknas komma att tas upp i balansräkningen samt antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för egendomen.

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 247

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 3 littera h.

Littera i

Bakgrund Förevarande bestämmelse kräver att uppgift lämnas om identiteten på de personer i vilkas namn bolagsordning eller Stiftelseurkund upprättats eller, om bolagsbildningen inte sker i ett sammanhang, identiteten på de personer som undertecknat utkasten till dessa handlingar.

Gällande rätt Stiftelseurkund skall undertecknas av samtliga stiftare och dateras, 2 kap. 3 § första stycket. Bestämmelsen kräver enligt sin ordalydelse inte att stiftarnas identitet framgår av stiftelseurkunden. Av 2 § 2 ABF följer att stiftarnas identitet skall anges då bolaget anmäls för registrering till Patent- och registreringsverket, men denna bestämmelses avfattning gör den i praktiken tillämplig endast för det fall stiftare är fysisk person. Bestämmelsen kräver inte att identiteten framgår hos stiftare som är juridisk person.

Kommitténs överväganden För att tillgodose de krav som reses i artikel 3 littera i bör 2 § ABF utvidgas på sådant sätt att, i de fall stiftare år juridisk person, uppgift skall lämnas till Patent- och registreringsverket om den juridiska personens organisationsnummer.

Littera j

Bakgrund Littera j kräver att uppgift lämnas om, åtminstone uppskattningsvis, summan av samtliga kostnader som uppkommit för bolaget eller påförts detta med anledning bolagsbildningen och, i förekommande av fall, innan bolaget får tillstånd att börja sin verksamhet.

Gällande rätt Om bolaget skall ersätta annan kostnad för bolagets bildande än allmänna avgifter och sedvanliga arvoden för upprättande av stiftelsehandlingar och liknande arbete skall uppgift härom lämnas i stiftelseurkunden. I denna skall då också anges ett högsta beräknat belopp för dessa kostnader, 2 kap. 3 § andra och tredje styckena.

248 EG andra bolagsdirektiv SOU 199283

Kommitténs överväganden

För att tillgodose de krav som ställs i artikel 3 littera j bör 2 kap. 3 § andra stycket utvidgas till att avse samtliga kostnader för bolagets bildande.

Littera k

Bakgnmd Förevarande bestämmelse kräver att uppgift lämnas särskilda om förmåner som vid bolagsbildningen eller före bolagets tillstånd att börja sin verksamhet tillerkänts den deltagit i bolagsbildningen som eller i åtgärder som lett fram till detta.

Gällande rätt

I stiftelseurkund skall i förekommande fall anges bestämmelse om att någon av bolaget skall erhålla särskild rättighet eller förmån, 2 kap. 3 § andra stycket.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 3 littera k.

Artikel 4 1 Om enligt lagstiftningen i medlemsstat ett bolag inte får börja . en sin verksamhet utan tillstånd, skall denna lagstiftning även innehålla bestämmelser om ansvaret för förbindelser har ingåtts bolaget som av eller för dettas räkning innan ansökningen tillstånd beviljades om eller avslogs.

Punkt 1 tillämpas inte på förbindelser med anledning av avtal som bolaget har ingått på villkor att det får tillstånd att börja sin verksamhet.

Bakgrund

Förevarande artikel kompletterar artikel 7 i första bolagsdirektivet. Artikeln äger tillämpning endast i medlemsstater där ett bolag inte har rätt att påbörja sin verksamhet utan tillstånd från regering eller myndighet. Detta torde i dag vara fallet endast Storbritannien och Irland, där verksamhetens påbörjande förutsätter att bolaget erhållit ett s.k. trade Certificate.

SOU 199283 EGzs andra bolagsdirektiv 249

Gällande rätt Aktiebolagslagen uppställer inte något krav på tillstånd fir att ett aktiebolag skall få påbörja sin verksamhet.

Kommitténs överväganden Artikel 4 saknar intresse för svenskt vidkommande.

Artikel 5 Om lagstiftningen i en medlemsstat kräver att ett bolag skall bildas

av flera bolagsmän, medför inte det förhållandet att därefter alla

aktierna förenas på en hand eller antalet bolagsmän sjunker under det i lagstiftningen föreskrivna minimiantalet att bolaget utan vidare upplöses.

Om enligt lagstiftningen i en medlemsstat ett bolag ifall

som avses i punkt 1 kan upplösas genom förordnande av rätten, får behörig

domstol ge bolaget den frist som detta behöver för att vidta rättelse.

När förordnandet om upplösning har meddelats, skall bolaget träda i likvidation.

Bakgrund I samtliga medlemsstater gäller att bolag omfattas direktivet som av kan stiftas endast av flera bolagsmän i förening. Förevarande artikel avser att förhindra att bolaget ipso jure upplöses för det fall antalet bolagsmän därefter sjunker under det sålunda föreskrivna minimiantalet stiftare.

Gällande rätt Enligt 1910 års aktiebolagslag skulle antalet stiftare till aktiebolag vara minst fem och var och en av stiftama teckna minst aktie i en bolaget. Minskade antalet aktieägare sedermera till under fem, skulle bolaget träda i likvidation. I 1944 års aktiebolagslag sänktes kravet till minst tre stiftare, vilka var och en skulle teckna minst aktie. en Samtidigt avskaffades likvidationsplikten för det fall antalet aktieägare sedermera kom att understiga minimiautalet stiftare. Detta innebar i realiteten att aktiebolaget erkändes associationsform även för som enmansföretag. Efter det att i 1975 års lag också kravet på flera stiftare avskaffats, gäller i dag att ett aktiebolag kan stiftas och ågas av en eller flera personer, 2 kap. 1

250 EGrs aidra bolagsdirektiv SOU 199283

Kommitténs överväganden Atikel 5 saknar intresse för svenskt vidkommande.

Tillskottskapitalet och dess inbetalning

Drektivet upptar i artiklarna 6-14 regler om tillskottskapitalets storlek om inbetalning.

Atikel 6 Medlemsstaternas lagstiftning skall föreskriva att ett kapital på mnst 25 000 europeiska beräkningsenheter måste tecknas för att bdaget skall få bildas eller få tillstånd att börja sin verksamhet.

Med en europeisk beräkningsenhet avses en sådan enhet som har bestämts genom kommissionens beslut nr 328975EKSG EGT nr L 327, 19.12.1975, s. 4. Som motvärde i nationell valuta gäller första gängen motvärdet den dag då detta direktiv antas.

Om motvärdet till den europeiska beräkningsenheten i nationell vduta ändras så att det i den senare valutan bestämda minimikwitalet under minst ett år understiger 22 500 beräkningsenheter, skill kommissionen meddela den berörda medlemsstaten att denna

imm 12 månader efter den nämnda ettårstiolens utgång måste ändra

si lagstiftning så att den anpassas till bestämmeLserna i punkt Mzdlemsstaten får dock bestämma att lagändringen skall tillämpas på

bántliga bolag först 18 månader efter ikraftträdandet.

Med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom gemenskapen och till tendensen att tillåta endast större och medelstora föetag att välja de i artikel 1.1 angivna bolag.yormerna, skall rådet

wrt femte år på förslag av kommissionen överväga och vid behov

ärdra de i denna artikel i europeiska beräkningsenheter uttryckta beloppen.

Bakgrund Drektivets sjätte artikel föreskriver att bolag som omfattas av diektivet skall ha ett aktiekapital om minst 25 000 ECU, vilket vid i lag gällande vâxelkurser motsvarar omkring 185 000 svenska knnor. Av artikel 34 framgår att aktiekapitalet inte får sättas ned under 25 000 ECU. Xrtikel 6 skall ses i ljuset av de i detta avseende vitt skilda regler son före direktivets utfärdande gällde i medlemsstaterna. Vissa

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 251

medlemsstater hade över huvud inte några bestämmelser lägsta om tillåtna aktiekapital. Andra medlemsstater hade bestämmelser härom men minimikapitalets storlek varierade väsentligt. Av punkten 3 framgår att Rådet vart femte år på förslag av Kommissionen skall överväga och vid behov ändra de i artikeln angivna beloppen. Rådet har därigenom möjlighet att förhindra en urholkning av kapitalkravet på grund av penningvärdets förändring. Rådet har hittills inte gjort bruk av denna möjlighet; kravet på 25 000 ECU har legat fast sedan direktivet utfärdades år 1976.

Gällande rätt Aktiekapitalet i ett aktiebolag skall i dag uppgå till minst 50 000 kronor, 1 kap. 1 § andra stycket.

Kommitténs överväganden På skäl som anförts i den allmänna motiveringen 2. Privata och publika aktiebolag föreslår kommittén uppdelning aktiebolagen en av i privata och publika aktiebolag. För privata aktiebolag föreslår kommittén att aktiekapitalet skall uppgå till minst 100 000 kronor, medan minsta aktiekapital för publika aktiebolag föreslås bli 1 miljon kronor. Med kommitténs förslag kommer direktivets krav att gälla endast publika aktiebolag. Kommitténs förslag om 1 miljon kronor i lägsta aktiekapital för publika aktiebolag uppfyller de krav ställs som i artikel

Artikel 7 Det tecknade kapitalet får endast bestå av tillgångar som kan värderas ekonomiskt. I dessa tillgångar får dock inte inräknas åtaganden att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänster.

Bakgrund Förevarande artikel rör utgivande av aktier mot apportegendom. Sådan egendom skall enligt artikeln ha ett ekonomiskt värde. Den kan utgöras av såväl materiella som immateriella tillgångar, men inte av fordran på arbete eller tjänst.

Gällande rätt Vid utgivande av aktier mot apportegendom i samband med bolagsbildning skall stiftelseurkunden innehålla uppgift om bl.a. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp i balansräkningen, 2 kap. 3 § tredje stycket. Redovisningsreglema tillom gångars värdering blir på detta sätt vägledande för beräkning av

252 EGrs andra bolagsdireldiv SOU 199283

egendomens värde och medför i praktiken att tillgångar utan ekonomiskt värde inte kan tjäna som apportegendom. Det gäller också vid ökning av aktiekapitalet, 4 kap. 6 § andra stycket.

Kommitténs överväganden Kommitténs bedöming är att aktiebolagslagen uppfyller det i artikel 7 ställda kravet att apportegendom skall ha ett ekonomiskt värde. I 2 kap. 2 § bör dock göras det tillägget att apportegendom inte får utgöras av åtagande att utföra arbete eller tillhandahålla tjänst.

Artikel 8 Aktierna får inte ges ut mot vederlag som understiger dessas nominella belopp eller, om sådant saknas, dessas bokförda parivärde.

Medlemsstaterna kan dock tillåta att de som yrkesmässigt åtar sig att placera aktier får betala mindre än fidlt belopp för de aktier som de tecknar i ett sådant sammanhang.

Punkten 1

Bakgrund Förevarande artikels första punkt innehåller ett förbud mot emission av aktier till underkurs. Bestämmelsens syfte är att hindra att en emission genomförs på ett sådant sätt att de tillgångar som tillförs bolaget i samband med emissionen inte motsvarar ökningen av aktiekapitalet.

Gällande rätt I aktiebolagslagen har upptagits ett undantagslöst förbud mot underkurs i samband med bolagsbildning. Betalning för aktie får enligt 2 kap. 2 § inte understiga aktiens nominella belopp. Förbudet mot underkurs gäller i princip också vid ökning av aktiekapitalet, 4 kap. 1 § tredje stycket. För bolag vars aktier är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats finns emellertid enligt 4 kap. 1 § fjärde stycket i en möjlighet att emittera nya aktier till underkurs. En sådan emission förutsätter dock att skillnaden mellan vad som skall betalas för de nya aktierna och aktiemas sammanlagsda nominella belopp tillförs aktiekapitalet. Detta skall ske genom överföring från bolagets egna kapital eller genom uppskrivning av värdet anläggningstillgångar. Saken kan också uttryckas så, att underkursen skall täckas på samma sätt som om en fondemission till motsvarande belopp skett. Det tillåtna slaget av underkursemission riskerar således inte att ge upphov

SOU 199283 E Gs andra bolagsdirekti v 253

till en diskrepans mellan bolagets reella tillgångar och det efter emissionen registrerade aktiekapitalet.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 8 punkten som

Punkten 2

Bakgrund I artikelns andra punkt ges medlemsstaterna möjlighet att tillåta emission till underkurs när emissionen sker till kommissionär eller annan som yrkesmässigt åtar sig att placera aktierna. Bestämmelsen torde vara utformad i första hand med tanke på förhållandena i

Storbritannien och Nederländerna. Övriga medlemsstater utnyttjar,

enligt vad kommittén erfarit, inte denna undantagsmöjlighet.

Gällande rätt Aktiebolagslagen upptar inte några särskilda bestämmelser rörande emission av aktier till kommissionär eller yrkesmässigt annan som åtar sig att placera aktierna.

Kommitténs överväganden Kommittén finner inte skäl att för svenskt vidkommande utnyttja den undantagsmöjlighet som erbjuds i artikel 8 punkten 2.

Artikel 9 Aktier som ges ut mot vederlag måste då bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet vara betalda till minst 25 procent av det nominella beloppet eller, om sådant saknas, av det bokförda parivärdet.

Aktier som har getts ut mot apportegendom innan bolaget bildas

eller får tillstånd att börja sin verksamhet skall vara fullt betalda inom fem år från bolagsbildningen eller tillståndet att börja verksamheten.

Punkten 1

Bakgrund Förevarande artikels första punkt rör kontantemission av aktier i samband med bolagsbildning. Bestämmelsen skall mot bakgrund ses av att i flertalet medlemsstater det räcker att endast en viss del av

254 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

aktiernas nominella värde tillskjuts för att ett aktiebolag skall kunna bildas. Resterande del utgör ett ansvarighetsbelopp som skall erläggas inom viss tid eller vid anfordran. Från att tidigare ha varierat mellan medlemsstaterna fastställs i artikeln den andel som måste betalas innan bolaget kan bildas till minst 25 procent av de emitterade aktiernas nominella belopp, eller om sådant saknas, av det bokförda parivärdet. Det står medlemsstaterna fritt att fastställa en högre andel eller föreskriva att det sammanlagda nominella beloppet till fullo skall vara inbetalt före bolagsbildningen. Bestämmelsen avser betalningen på varje aktie, inte det sammanlagda nominella beloppet av aktierna.

Gällande rätt Enligt 1944 års aktiebolagslag skulle minst hälften av aktiekapitalet vara inbetalt innan ett aktiebolag kunde registreras och resterande del inbetalas inom två år från bolagets bildande. Vid tillkomsten av 1975 års lag anförde departementschefen att erfarenheterna av denna 0rdning inte visat sig tillfredsställande och att en sanering var angelägen både genom ökade krav inbetalning av aktiekapitalet och genom skärpt kontroll av att inbetalningen verkligen ägt rum. Med hänvisning till borgenärsintressena och särskilt det allmännas skatteanspråk ändrades lagen så att i dag hela aktiekapitalet skall vara inbetalt för att registrering skall få ske, 2 kap. 9 § andra stycket 2 och

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 9 punkten

Punkten 2

Bakgrund I artikelns andra punkt föreskrivs att aktier som i samband med bolags bildande ges ut mot apportegendom skall vara fullt betalda inom fem år från bolagsbildningen.

Gällande rätt Aktiebolagslagen upptar i förevarande avseende inte några särskilda regler i fråga om aktier som ges ut mot tillskjutande av apportegendom. Registrering förutsätter att också all apportegendom är tillförd bolaget, 2 kap. 9 § andra stycket

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 9 punkten

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 255

Artikel 10

En eller flera av bolaget oberoende sakkunniga, eller

som utses godkänns av en förvaltningsmyndighet eller domstol, skall en avge ett utlåtande om apportegendomen innan bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga fjrsiska eller juridiska eller bolag. vara personer

Sakkunnigutlåtandet skall minst beskriva apportegendomen samt ange vilka värderingsmetoder de sakkunniga har använt och huruvida de därvid beräknade värdena åtminstone antal, nominellt motsvarar värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde och i

förekommande fall överkurs i fråga de aktier för vilka

om apportegendomen utgör vederlag.

Sakkunnigutlåtandet skall ofientliggéras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68151 EEG.

En medlemsstat får underlåta att tillämpa denna artikel samtom liga aktier till 90 procent av sitt nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, sitt bokförda parivärde utges mot apportegendom från

ett eller flera bolag och följande villkor är uppfillda

a de i artikel 3 i avsedda personerna eller bolagen med anknytning

till det bolag som tar emot apportegendomen har avstått från kräva att sakkunnigutlåtande;

b avståendet har ojfentliggjorts enligt punkt 3,

c de bolag som lämnar apportegendomen har enligt

reserver som lag eller bolagsordning inte får delas ut och uppgår till minst som det nominella värdet eller, i avsaknad sådant värde, det bokförda av parivärdet hos de aktier ut mot apportegendom; som ges

d de bolag som lämnar apportegendomen förklarar, att de med

belopp som motsvarar det vid angivna värdet åtar sig för c ansvar

skulder som kan uppkomma för det mottagande bolaget efter det

att detta bolag har gett ut aktierna mot apportegendom till dess att ett år har förflutit från bolagets offentliggörande årsredovisningen för av det räkenskapsår under vilket apportegendomen lämnades; överlåtelse av aktierna får inte ske under denna tid;

e det vid d angivna ansvaret har oflentliggjons enligt punkt

f de bolag som lämnar apportegendomen för över belopp

ett som motsvarar det vid c angivna värdet till en reserv får delas ut först som

256 EG.-s andra bolagsdirekriv sou 199283

tre år efter det att det mottagande bolagets årsredovisning har

ofientliggjons för det räkenskapsår under vilket apportegendomen lämnades eller, i förekommande fall, först vid den senare tidpunkt då

alla fordringar som omfattas av det vid d angivna ansvaret och som

görs gällande under den nu angivna treårsperioden har tillgodosetts.

Punkterna 1-3

Bakgrund Förevarande artikel kräver att apportegendom som tillskjuts i samband med bolagsbildning granskas av en eller flera av bolaget oberoende sakkunniga som utses eller godkänns av förvaltningsmyndighet eller domstol. Granskningen skall utmynna i ett sakkunnigutlåtande som beskriver apportegendomen och anger vilka värderingsmetoder som använts. I uttalandet skall också anges huruvida de beräknade värdena motsvarar aktiernas nominella värde samt uppgift lämnas om eventuell överkurs. Yttrandet skall offentliggöras i enlighet med artikel 3 första bolagsdirektivet. Artikeln ansluter till den tyska aktiebolagslagens bestämmelser om bolagsbildning med apportegendom. De tyska bestämmelserna innebär i korthet att av domstol utsedda granskare skall pröva dels riktigheten och fullständigheten av lämnade uppgifter om apportegendomen, dels huruvida vederlaget för egendomen är skäligt. Artikeln medger emellertid också att granskare utses eller godkänns av förvaltningsmyndighet.

Gällande rätt I samband med tillkomsten av 1944 års aktiebolagslag Övervägdes möjligheten att införa ett system för granskning av apportegendom liknande det tyska. Tanken avvisades emellertid med hänvisning till i första hand svårigheten att inom olika delar av landet finna kompetenta personer att utföra sådan granskning. Med hänsyn framför allt till situationer där en apportemission förenades med en kontantemission på aktiemarknaden, öppnades dock möjlighet för bolagets stiftare att hos Handelskammaren begära en sådan granskning. Bestämmelsen kom emellertid i praktiken inte till användning. Frågan om en obligatorisk granskning av apportegendom genom det allmännas försorg diskuterades ånyo under förarbetena till 1975 års aktiebolagslag, men avvisades även denna gång. Mot bakgrund av vunna erfarenheter upptogs inte heller bestämmelserna om frivillig granskning i den nya lagen. Lagstiftaren valde i stället en ordning

som innebär att auktoriserad eller godkänd revisor skall avge ett

yttrande av vilket framgår att apportegendomen i stiftelseurkunden inte åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att

SOU 199283 EGs andra bolagsdirelaiv 257

egendomen är eller kan antagas bli till nytta för bolagets verksamhet, 2 kap. 9 § andra stycket 4. Yttrandet över apportegendomen skall fogas till ansökan bolagets registrering, 3 § första stycket 10 om ABF. Lagen kräver inte att revisorsyttrandet beskriver apportegendomen och inte heller att värderingsmetoden anges.

Kommitténs överväganden Revisorerna väljs normalt bolagsstämman, lO kap. 1 Aktieav bolagslagen bygger emellertid på att revisorerna skall ha själven ständig ställning både i förhållande till styrelsen och aktieägarmajoriteten. Revisorerna skall till att styrelsen inte överträder de se regler i aktiebolagslagen och bolagsordningen som avser att skydda bolagets borgenärer och anställda och den aktieköpande allmänheten. Detsamma gäller i fråga de bestämmelser i lagen att om som avser ge skydd för enskilda aktieägare. Även det allmännas intressen måste beaktas under revisionen prop. 1975103 242. s. Revisorernas sakkunskap i revision garanteras krav på genom auktorisation eller godkännande från Kommerskollegium i enlighet med bestämmelserna i revisorsförordningen 1973221. I aktiebolagslagen förutsätts att revisor vid behov får använda lämplig medhjälpare och i särskilda fall anlita utomstående expert som rådgivare. Det senare kan aktualiseras bl.a. i samband med granskning av apportegendom. Med den självständiga ställning revisorerna enligt det anförda som av tradition åtnjuter i svensk rätt bör de enligt kommitténs bedömning kunna godtas som sådana oberoende sakkunniga föreskrivs som i artikel 10 punkten Denna bedömning vinner också stöd i det sätt på vilket direktivets bestämmelser på detta område implementerats i flera av medlemsstaterna. Annorlunda förhåller det sig med punkten 2. För att uppfylla de krav som där ställs bör i 2 kap. 9 § andra stycket 4 föreskrivas att revisors yttrande över apportegendomen skall vilken metod ange som använts vid egendomens värdering. Kravet i punkten 3 är tillgodosett genom att yttrandet skall in ges till Patent- och registreringsverket i samband med att bolaget registreras.

Punkten 4

Bakgrund I syfte att underlätta bildande av dotterbolag har i förevarande punkt upptagits en undantagsbestämmelse som innebär att det vanliga granskningsförfarandet inte behöver tillämpas, om minst 90 procent

258 EGs anlra bolagsdirektiv SOU 199283

av emitterade aktierna ges ut mot egendom från ett eller flera bolag.

Gälande rätt

Aktebolagslagen upptar inte några särskilda bestämmelser rörande granskning av apportegendom i samband med dotterbolagsbildning.

Konmitténs överväganden

Konmittén finner inte skål att för svenskt vidkommande utnyttja den unchntagsmöjlighet som erbjuds i artikel 10 punkten 4.

Artkel II

Om ett bolag inom en tid som av den nationella lagstiftningen skall besämmas till minst två år från det att bolagets bildades eller tilläts att rötja sin verksamhet förvärvar tillgångar från eller ett en person bolag som avses i artikel 3 i mot ett vederlag motsvarar minst som en tiordel av det tecknade kapitalet, skall förvärvet granskas och ofettliggöras enligt artikel 10 samt underställas bolagsstämman för godcännande.

Metlemsstaterna får föreskriva att dessa bestämmelser även skall tillanpas när tillgångarna tillhör en aktieägare eller någon annan.

Iunkt 1 tillämpas inte ifråga om förvärv sker inom för som ramen bolagets löpande verksamhet, på begäran eller under kontroll av en förialtningsrrtyndighet eller en domstol eller på en fondbörs.

Balgrund Fönvarande artikel reglerar s.k. dold eller uppskjuten apport. Dess syfta är att hindra att reglerna om apportbildning kringgås genom att i första hand bolagets stiftare tecknar aktier i bolaget och betalar desa kontant, varefter bolaget förvärvar egendom stiftama utan av att örvärvet granskas och beslutas av bolagsstämman. Punkten son är utformad med den tyska aktiebolagslagens bestämmelser som förebild, innebär att en granskning i enlighet med artikel 10 skall äga rum ñr det fall ett nybildat bolag inom tid inte får bestämen som mas till mindre än två år, förvärvar egendom från stiftare motsvarande ninst en tiondel det tecknade kapitalet. Beslut sådant av om fönärv skall underställas bolagsstämman för godkännande. AI bestämmelsens andra stycke framgår att medlemsstaterna får utstäcka regeln i första stycket till att också omfatta förvärv från aktiágare eller annan.

SOU 199283 EGss andra bolagsdirektiv 259

Medlemsstaterna kan enligt punkten 2 föreskriva att bestämmelserna i punkten l inte skall tillämpas på förvärv sker inom för som ramen bolagets löpande verksamhet, på begäran eller under kontroll av förvaltningsmyndighet eller domstol eller på fondbörs.

Gällande rätt

Aktiebolagslagen upptar inte några bestämmelser uppskjuten om apport. Sådana bestämmelser har emellertid tidigare funnits i lagen. Enligt 1944 års aktiebolagslag skulle ett bolag inom två år efter som registrering träffade avtal förvärv fast eller lös egendom, om av avsedd för stadigvarande bruk av bolaget, anmäla detta till registrering om vederlaget för egendomen översteg femtedel en av aktiekapitalet. Till denna anmälan skulle fogas revisor avgivet ett av yttrande. Med hänvisning till att bestämmelserna visat sig mindre effektiva togs de emellertid inte upp i 1975 års lag.

Kommitténs överväganden

För att tillgodose de krav som reses i artikel ll bör i aktiebolagslagen återinföras ett stadgande rörande uppskjuten apport. Bestämmelsen bör tas i 2 kap. som ny paragraf 9 a och utformas så att förvärv av egendom från stiftare eller aktieägare, sker inom två som år från bolagets registrering och för vilken erläggs ett vederlag motsvarande minst en tiondel av bolagets aktiekapital, skall godkännas av bolagsstämman. Förvärv som sker på svensk eller utländsk börs eller som ett led i bolagets löpande affärsverksamhet bör emellertid undantas. Förfarandet bör utformas med 4 kap. 4 och 6 §§ som förebild. Som beslutsunderlag på bolagsstämman bör sålunda ligga bl.a. en redogörelse av styrelsen och ett yttrande från bolagets revisorer. Kravet på offentliggörande av förvärvet bör tillgodoses genom föreskrift i ll kap. 9 § om att uppgift om förvärvet skall tas in i förvaltningsberättelsen.

Artikel 12

Aktieägarna får inte befrias från sin skyldighet att betala aktierna t andra fall än som kan följa av bestämmelserna om nedsättning av det

tecknade kapitalet.

Bakgrund Förevarande artikel avser att hindra att aktieägare befrias från skyldigheten att betala sina aktier. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av den i flertalet medlemsstater gällande ordningen att

260 EGs andra bolagsdirekziv SOU 199283

endast en del av aktiernas nominella värde behöver betalas för att ett aktiebolag skall kunna bildas eller en nyemission registreras. Resterande del av betalningen skall erläggas inom viss tid eller på anmodan av bolaget. Artikeln innebär att varken bolagsorgan eller myndighet kan befria aktieägare från skyldigheten att betala resterande belopp annat än i samband med nedsättning av aktiekapitalet.

Gällande rätt En aktieteckning innebär att bolaget får fordran på aktietecknaren en motsvarande det tecknade beloppet. Vid dröjsmål med betalning av aktie som tecknas i samband med bolagets bildande kan bolagets styrelse enligt 2 kap. ll § förklara aktien förverkad för den betalningsskyldige. Styrelsen kan därefter låta annan överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet. Övertas inte aktierna någon blir de ogiltiga i och av annan med att aktiebolaget registreras. Motsvarande gäller vid nyemission, 4 kap. 11-13 §§.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 12.

Artikel 13 Om ett bolag av annat slag ombildas till aktiebolag skall medlemsstaterna, i avvaktan på en senare samordning av den nationella lagstifiningen, se till att minst de skyddsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 2-12 iakttas.

Bakgrund Förevarande artikel ålägger medlemsstaterna att uppställa regler i enlighet med artiklarna 2-12 för det fall ett bolag omvandlas till ett bolag av slag som omfattas av direktivet. Bestämmelsen innebär bl.a. att en värdering måste ske som utvisar att tillgångarnas nettovärde uppgår till minst 25 000 ECU. Bestämmelsen år tillämplig dels vid omvandling till aktiebolag av bolag bedrivna i den särskilda bolagsform utan personligt ägaransvar som finns i Tyskland och övriga kontinentaleuropeiska medlemsstater, dels vid omregistrering till public companies av private companies i Storbritannien och Irland.

Kommitténs överväganden Som anförts i den allmänna motiveringen 2 Privata och publika aktiebolag föreslår kommittén att aktiebolagen indelas i två katego-

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 261

rier, privata och publika, vilket motsvarar den ordning gäller i som Storbritannien och Irland. Förevarande artikel innebär att särskilda bestämmelser måste meddelas för det fall ett privat aktiebolag övergår till att bli ett publikt aktiebolag. Kommittén föreslår att bestämmelser härom upptas i 2 kap. 9 § sjätte stycket och i 17 kap. a

Artikel 14 Artiklarna 2-13 skall inte inverka på medlemsstaternas föreskrifter om kompetens och tillvägagångssätt vid ändring av en bolagsordning eller en stiftelseurkund.

Bakgrund Kommissionens förslag till femte bolagsdirektiv behandlar bl.a. kompetensfördelningen mellan bolagsorganen. Förslaget innebär att bolagsstämman skall ha exklusiv kompetens att besluta ändring om av bolagsordningen. Förevarande artikel klargör att det andra direktivets bestämmelser artiklarna 2-13 inte föregriper förslaget på denna punkt.

Kommitténs överväganden Artikel 14 påkallar inte någon ändring svensk lag. av

2.5 Utbetalning av bolagets medel

I artiklarna 15-17 har upptagits regler som begränsar möjligheten att göra utbetalningar av bolagets medel till dess ägare.

Artikel 15

1 a Med undantag för det fallet att det tecknade kapitalet sätts ned

får någon utdelning inte ske till aktieägarna, om enligt bolagets årsredovisning nettotillgångarna på bokslutsdagen för det senaste räkenskapsåret understiger eller till följd av utdelningen skulle komma att understiga det tecknade kapitalet och de reserver enligt lag som eller bolagsordning inte får delas ut.

b Det vid a angivna tecknade beloppet skall minskas med sådan icke

inbetald del därav inte redovisas på balansräkningens aktivsicia. som

c Det belopp som delas ut till aktieägarna får inte överstiga vinsten

för det senast avslutade räkenskapsåret med tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta ändamål

262 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

samt med avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning har avsatts till reserver.

d Med utdelning avses i a och c särskilt utbetalning av vinst eller rdnta som hänför sig till aktierna.

2 Om lagstiftningen i medlemsstat tillåter förskottsutdelning av vinst skall minst följande villkor iakttas

a ett delårsbokslut skall upprättas som visar att tillräckliga medel finns tillgängliga för utdelningen;

b det belopp som skall delas ut får inte överstiga den vinst har som

uppkommit efter det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har

upprättats, med tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta ändamål samt med avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning skall föras över till reserver.

Punkterna I och 2 inkräktar inte på medlemsstaternas besiänvnelser om ökning av det tecknade kapitalet genom överföring av reserver till detta.

4 lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva undantag från punkt

1 a i fråga om förvaltningsbolag med fast kapital.

I denna punkt anses som förvaltningsbolag med fast kapital endast

bolag

som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina rredel i olika värdepapper, olika fastigheter eller andra tillgångar i det enda syftet att sprida investeringsriskerna och låta resultatet av kapitalförvaltningen komma aktieägarna till godo, och

som vänder sig till allmänheten för att placera sina aktier. - egna

I den omfattning den angivna möjligheten används i medlemsnu staternas lagstiftning

a skall denna ålägga bolagen ifråga att föra in ordet förvaltnings-

bolag i alla dokument i artikel 4 i direktiv 68151EEG; som anges

b får denna inte tillåta ett bolag som nu avses och vars netto-

tiflgångar understiger det i punkt 1 nämnda beloppet dela a att ut rredel till aktieägarna, enligt årsredovisningen för det om senaste

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 263

räkenskapsåret summan av bolagets samtliga tillgångar på bokslutsdagen understiger eller till följd av utdelningen skulle komma att understiga en och en halv gånger beloppet bolagets samtliga av skulder enligt årsredovisningen;

c skall denna föreskriva att ett avsett bolag, delar ut medel

nu som till aktieägarna när nettotillgångarna understiger det i punkt 1 a angivna beloppet, skall upplysa om utdelningen i en not till årsredovisningen.

Punkten 1

Bakgrund Förevarande punkt begränsar de belopp, särskilt i form utdelav ningar eller till bolagets aktier hånförliga räntor, ett bolag får som utbetala till sina aktieägare. Av reglernas avfattning får anses framgå att de inte tar sikte på nedsättnings- eller utskiftningssituationer. Enligt littera a får med där angivet undantag någon utdelning - inte ske till aktieägarna om, enligt bolagets årsredovisning, nettotillgångama på bokslutsdagen för det senaste räkenskapsåret understiger eller till följd av utdelningen skulle komma att understiga det tecknade kapitalet och de reserver som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut. Saken kan också uttryckas så utdelning till att en aktieägarna inte får inkräkta på bolagets bundna egna kapital. Med hänsyn till den i flera medlemsstater rådande ordningen att medel motsvarande endast en viss andel aktiernas nominella värde av måste vara tillskjutna för att ett aktiebolag skall kunna bildas och att endast en viss del av betalning för aktie emitterats vid höjning som av aktiekapitalet måste vara erlagd för att höjningen skall kunna registreras, föreskrivs i littera b att det tecknade kapitalet i littera a

skall minskas med sådan inte inbetald därav som inte redovisas. på

balansråkningens aktivsida. Enligt littera c får det belopp som delas ut till aktieågama inte överstiga vinsten för det senast avslutade räkenskapsåret med tillägg för balanserad vinst och belopp från får användas för reserver som detta ändamål samt med avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning avsatts till reserver.

Gällande rätt Enligt 12 kap. l § första stycket får utbetalning till aktieägarna av bolagets medel ske endast enligt bestämmelserna vinstutdelning, om utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden och utskiftning vid bolagets likvidation. Annan överföring bolagets av

264 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

medel till aktieägarna i denna deras egenskap är otillåten. Av 12 kap. 2 § första stycket följer att vinstutdelning till aktieägarna inte får överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag, i fastställd koncernbalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets eller koncernens nettovinst för året, balanserade vinst och fria fonder med avdrag för redovisad förlust, 2. belopp, som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital, 3. belopp som enligt bolagsordning eljest skall användas för annat ändamål än utdelning till aktieägarna Bestämmelsen innebär att utdelning av vinst inte i något fall får inkräkta på bolagets bundna egna kapital. Enligt 11 kap. 7 § första stycket skall fordringar på icke fullgjorda inbetalningar på tecknade aktier alltid upptas som en särskild hmudgrupp bland tillgångarna i balansräkningen. Bestämmelsen gäller aktier som tecknats och där tiden för registrering av bolaget eller nyemissionen ännu inte löpt ut. När bolaget eller nyemissionen registreras blir obetalda aktier ogiltiga, 2 kap. 9 § samt 4 kap. 12 och 13 §§.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 15 punkten

Punkten 2

Bakgrund I artikelns andra punkt anges vissa krav som skall uppfyllas om lagstiftningen i ett medlemsland tillåter förskottsutdelning av vinst. Sådan utdelning är tillåten i de flesta medlemsstater.

Gällande rätt Enligt svensk rått gäller som allmän regel att ett belopp blir fritt eget kapital och således utdelningsbart först sedan det redovisats och fastställts som årsresultat. Förskottsutdelning vinst är inte tillåten. av

Kommitténs överväganden Artikel 15 punkten 2 saknar intresse för svenskt vidkommande.

SOU 199283 EG.s andra bolagsdirekziv 265

Punkten 3

Bakgrund Förevarande punkt gäller ökning av det registrerade aktiekapitalet genom överföring av reserver, dvs. fondemission. Bestämmelsen klargör att medlemsstaterna för sådana emissioner har full frihet att utforma den egna lagstiftningen.

Gällande rätt Bestämmelser om fondemission genom överföring av utdelningsbart belopp, uppskrivningsfond eller reservfond eller genom uppskrivning av anläggningstillgångs värde finns i 4 kap. 16

Kommitténs överväganden Artikel 15 punkten 3 påkallar inte någon ändring av svensk lag.

Punkten 4

Bakgrund Medlemsstaterna får göra undantag från bestämmelserna om vinstutdelning m.m. i punkten l littera a i fråga om förvaltningsbolag med fast kapital. Till denna bolagstyp räknas endast bolag vars verksamhetsföremål är att i riskspridningssyfte förvärva värdepapper, fastigheter eller andra tillgångar och som för sin kapitalanskaffning vänder sig till allmänheten.

Gällande rätt I svensk rätt motsvaras den åsyftade typen av bolag närmast av sådana aktiebolag som enligt skatterättslig terminologi är investmentföretag. Enligt 2 § 10 mom. andra stycket lagen 1947576 om statlig inkomstskatt räknas till investmentföretag bland annat aktiebolag som uteslutande eller eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktieägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier. För sådana företag gäller särskilda regler i inkomstskattehänseende. Aktiebolagslagen upptar inte några särskilda regler för aktiebolag som skatterättsligt är att bedöma som investmentföretag.

Kommitténs överväganden Kommittén finner inte skäl att i fråga om rätten att betala ut bolagets egendom till aktieägarna göra undantag för investmentbolag eller andra förvaltningsbolag.

266 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

Artikel 16 En utdelning i strid med artikel 15 skall återbetalas av de aktieägare som har mottagit denna, om bolaget visar att aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga om det.

Bakgrund Artikel 15 begränsar de belopp som ett bolag fâr dela ut till sina aktieägare. En utdelning i strid med dessa bestämmelser skall enligt förevarande artikel återbetalas, bolaget visar att aktieägarna kände om till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga om detta. Enligt den till direktivet anpassade lagstiftningen i bl.a. Tyskland och Frankrike avser aktieägarnas godtrosskydd endast de fall där utbetalningen till aktieägarna skett i form av vinstutdelning.

Gällande rätt Enligt 12 kap. 1 § första stycket får utbetalning till aktieägarna av bolagets medel ske endast enligt bestämmelserna om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden och utskiftning vid bolagets likvidation. Annan överföring av bolagets medel till aktieägarna i denna deras egenskap är otillåten. Sker utbetalning i strid med dessa bestämmelser skall mottagaren enligt 12 kap. 5 § första stycket första meningen återbära vad han uppburit jämte ränta. Enligt lagrummets andra mening föreligger dock inte återbäringsskyldighet, om mottagaren hade skälig anledning antaga att utbetalningen utgjorde laglig vinstutdelning.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav som ställs i artikel 16. För att göra det bör 12 kap. 5 § första stycket andra meningen ändras så att aktieägare blir återbetalningsskyldig endast om bolaget visar att denne kände till eller måste antas ha känt till att utbetalningen stred mot aktiebolagslagens bestämmelser.

Artikel 17 Vid betydande förlust av det tecknade kapitalet skall kallelse inom den tial som anges i medlemsstaternas lagstiftning ske till en bolagstämma, som skall pröva om bolaget skall upplösas eller om andra åtgärder skall vidtas.

Gränsen för betydande förlust enligt punkt 1 får i medlems—

SOU 199283 E Gzs andra bolagsdirektiv 267

staternas lagstiftning inte sättas högre än till hälften av det tecknade kapitalet.

Bakgrund Vid betydande förlust av bolagets tecknade kapital skall enligt förevarande artikel kallelse ske till en bolagsstämma som skall pröva om bolaget skall upplösas eller om andra åtgärder skall vidtas. Direktivet slår fast att gränsen för vad som i detta sammanhang skall anses utgöra en betydande förlust inte får sättas högre än till hälften av det tecknade kapitalet.

Gällande rätt Enligt 13 kap. 2 § åligger det styrelsen att ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det ñnns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att så är fallet skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 17.

2.6 Teckning och förvärv aktier

av egna

Direktivet upptar i artiklarna 18-24 bestämmelser rörande teckning, förvärv och innehav av egna aktier.

Artikel 18 Ett bolag får inte teckna sina egna aktier.

Om aktierna i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bolagets räkning, skall denne anses ha tecknat aktierna för egen räkning.

Aktier som har tecknats i strid med denna artikel skall betalas av de i artikel 3 i angivna personerna eller bolagen eller, vid ökning av det tecknade kapitalet, av medlemmarna i styrelsen eller direktionen.

Lagstitningen i en medlemsstat får dock bestämma att den skall

befrias från betalningsansvar som kan visa att han inte har försum-

mat något.

268 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

Bakgrund I förevarande artikel punkten 1 uppställs ett absolut förbud för bolag att teckna egna aktier. Detta var redan före direktivets utfärdande en grundläggande regel i samtliga medlemsstater. I vissa länder var förbudet lagfäst, medan det i andra länder ansågs följa av att

betalningsuppfyllelse inte kan komma i fråga i ett rättsförhållande där

gåldenär och borgenâr är identiska, s.k. konfusion. För att hindra ett kringgående av förbudet föreskrivs i punkten 2 att aktier som tecknas av någon i eget namn men för bolagets räkning, i förevarande sammanhang skall anses ha tecknats av vederbörande för egen räkning. Tecknas aktier i strid med förbudet i punkten 1 följer av punkten 3 att stiftama eller, vid nyemission, styrelsen eller direktionen blir betalningsansvariga. Artikeln ger dock möjlighet för medlemsstaterna att föreskriva att de i punkten 3 uppräknade subjekten kan undgå betalningsansvar om de visar att de inte varit försumliga.

Gällande rätt Aktiebolagslagen upptar inte något uttryckligt förbud för aktiebolag att teckna egna aktier, men även i svensk rått får ett sådant förbud anses följa av att i sådant fall identitet skulle komma att föreligga mellan borgenär och gäldenår och någon fullgörelse inte kunna komma i fråga. Aktiebolagslagen innehåller inte några regler om bulvanförhållanden. Av l § lagen 1985277 om vissa bulvanförhållanden framgår att den år tillämplig på bulvanförhållanden som används för att kringgå ett sådant hinder mot att förvärva eller behålla viss egendom eller rättighet som uppställs i vissa särskilt uppräknade lagar. Till dessa lagar hör dock inte aktiebolagslagen.

Kommitténs överväganden Ett uttryckligt förbud för aktiebolag att teckna egen aktie bör tas upp i 7 kap. 1 § tillsammans med bestämmelser om teckning genom bulvan samt påföljder vid överträdelse av teckningsförbudet. Reglerna bör utformas så att möjlighet ges för styrelseledamot eller annan ansvarig att exculpera sig.

Artikel 19 Om lagstiftningen i medlemsstat tillåter att ett bolag förvärvar en egna aktier, antingen direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, skall enligt den lagstiftningen minst följande villkor gälla för ett sådant förvärv

SOU 199283 E Gcs andra bolagsdirektiv 269

a Tillstånd till förvärvet skall lämnas bolagsstämman skall

av som ange de nämnare förutsättningarna för detta och särskilt det högsta antal aktier som får förvärvas, den tid inom vilken tillståndet gäller, vilken tid inte får överstiga 18 månader, vid förvärv samt mot vederlag det lägsta och högsta vederlaget. Medlemmarna styrelsen av eller direktionen skall se till att de vid och d angivna villkoren c iakttas när förvärvet äger rum.

b Det nominella värdet eller, om sådant värde saknas, det bokförda

parivärdet hos de förvärvade aktierna inräknat de aktier bolaget som

tidigare har förvärvat och fortfarande innehar de aktier har

samt som förvärvats av någon som handlat i eget för bolagets namn men räkning, får inte överstiga tio procent det tecknade kapitalet. av

c Förvärvet får inte medföra att värdet av nettotillgångarna under-

stiger det belopp som anges i artikel 15.1 a.

d Förvärvet får endast omfatta helt betalda aktier.

lagstiftningen i en medlemsstat får medge undantag från punkt 1 a första meningen, ett förvärv aktier är nödvändigt för om av egna att bolaget skall undgå en betydande och nära förestående skada. I

ett sådant fall skall styrelsen eller direktionen informera den närmast

följande bolagsstämman om grunden för förvärvet och syftet med detta, om de förvärvade aktiernas antal och nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokförda parivärde, den andel det om av tecknade kapitalet som de förvärvade aktierna utgör samt om vederlaget för aktierna.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 första meningen a på aktier som förvärvas av bolaget, direkt eller någon handlar av som i eget namn men för bolagets räkning, för att fördelas bland de anställda i bolaget eller ett detta närstående bolag. Sådana aktier skall fördelas inom 12 månader från förvärvet.

Bakgrund

Förevarande artikel föreskriver vissa villkor skall uppställas som av lagstiftningen i medlemsstat i fall den tillåter bolag att förvärva en egen aktie. Av artikel 20 punkten 1 följer att bestämmelserna i artikel 19 i vissa fall inte behöver iakttas.

Gällande rätt

Aktiebolag fâr med vissa mycket begränsade undantag inte förvärva egen aktie, 7 kap. 1

270 EG.s andra bolagsdirektiv SOU 199283

Kommitténs överväganden Artikel 19 saknar intresse för svenskt vidkommande. De situationer då svensk lag medger förvärv av egna aktier motsvaras av artikel 20 punkten 1 littera d och g. På dessa situationer behöver artikel 19 inte tillämpas.

Artikel 20 Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 19 på

a aktier som fövärvas för att genomöra ett beslut om nedsättning av kapitalet eller ifall som avses i artikel 39,

b aktier som förvärvas som ett led i en allmän förmögenhetsövergång

c helt betalda aktier som förvärvas utan vederlag eller som utgör

inköpsprovision för banker och andra jinansinstitut;

d aktier som förvärvas på grund av en lagstadgad skyldighet eller till följd av ett rättsligt avgörande till skydd för en alaieägarnzinoritet, särskilt vid jitsion, ändring av föremålet för bolagets verksamhet eller av bolagets form, byte av säte till utlandet eller införandet av begränsningar i rätten att överlåta aktier;

e aktier som förvärvas från en aktieägare på grund av bristande

betalning av aktierna;

f aktier som förvärvas för att hålla minoritetsaktieägare i närstående

bolag skadelösa;

g helt betalda aktier förvärvas vid en exekutiv aktion som äger som

rum för att infria en fordran som bolaget har mot en aktieägare;

h helt betalda aktier som har getts ut av ett förvaltningsbolag med

fast kapital enligt artikel 15. 4 andra stycket och som på placerarnas

begäran förvärvas av detta bolag eller av ett detta närstående bolag. Artikel 15.4 skall därvid tillämpas. Ett sådant förvärv får inte a medföra att nettotillgångarna understiger det tecknade kapitalet ökat med de reserver som enligt lag inte får delas ut. Aktier som har förvärvats enligt 1 b-g skall dock avyttras inom högst tre år, med mindre det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet av de förvärvade aktierna inräknat de aktier bolaget har förvärvat genom någon som som

SOU 199283 E Gs andra bolagsdirektiv 271

handlat i eget för bolagets räkning, namn men inte överstiger tio procent av det tecknade kapitalet.

Om aktierna inte avyttras inom den tid i punkt 2 skall som anges de förklaras ogiltiga. Lagstiftningen i medlemsstat kan bestämma en att ogiltigförklaringen skall átföljas motsvarande nedsättning av en av det tecknade kapitalet. En sådan nedsättning skall föreskrivas i den mån förvärvet de aktier skall förklaras ogiltiga har av som medfört att nettotillgángarna kommit att understiga det belopp som anges i artikel 15.1 a.

Bakgrund

I förevarande artikel punkten I uppräknas ett antal fall i vilka förvärv av egna aktier inte behöver underkastas villkoren enligt artikel 19. I punkten 2 föreskrivs att sålunda förvärvade aktier skall inom avyttras tre år från förvärvet. Avyttras inte aktierna inom denna tid skall de enligt punkten 3 förklaras ogiltiga.

Gällande rätt

Aktiebolag får enligt 7 kap. 1 § första stycket inte förvärva eller såsom pant mottaga aktie. Av lagrummets andra stycke framgår egen vissa undantag från förbudsregeln. Utan hinder bestämmelserna i av första stycket får aktiebolag eller dotterföretag vid Övertagande av affärsrörelse förvärva däri ingående aktie, inlösa aktie enligt 13 kap. 3 § och på auktion inropa för företagets fordran utmätt aktie. Förvärvad aktie skall, om den inte dragits in nedsättning genom av aktiekapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust. Aktie som förvärvats vid Övertagande affärsrörelse skall dock av avyttras senast inom två år, såvida inte regeringen eller myndighet regeringen som bestämmer f.n. Kommerskollegium företaget tillstånd behålla ger att aktien under längre tid.

Kommitténs överväganden

De möjligheter enligt nuvarande 7 kap. l § andra stycket som tillkommer aktiebolag att undantagsvis förvärva aktier täcks egna av artikel 20 punkten 1 littera d och Aktiebolagslagen uppfyller g.

emellertid inte de krav ställs i punkterna 2 och vilket påkallar

som ändringar i lagen. Enligt 7 kap. l § andra stycket skall bolag, förvärvat som egen aktie med stöd av 13 kap. 3 § eller inrop på exekutiv auktion, genom avyttra aktien så snart det kan ske utan förlust. Har sådant förvärv skett i samband med Övertagande av affärsrörelse, skall avyttring dock ske inom två år såvida inte bolaget erhåller dispens Kommersav

272 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

kollegium. Artikel 20 punkten 2 föreskriver emellertid en strängare avyttringsregel för det fall det nominella värdet av bolagets innehav av egna aktier överstiger tio procent av aktiekapitalet. I sådant fall skall bolaget avyttra det överskjutande innehavet inom tre år från förvärvet. En direkt anpassning till direktivbeståmmelsen skulle innebära att reglerna avyttring aktier som förvärvats enligt 13 kap. 3 § om av eller på exekutiv auktion, måste kompletteras med en yttersta tidsgrâns på tre år för det fall det sammanlagda innehavet av egna aktier till följd av förvärvet kommer att överskrida tioprocentsgrånsen. Motsvarande begränsning skulle också behöva göras i dispensmöjligheten för aktier som förvärvats i samband med övertagande av afñrsrörelse. Enligt kommitténs mening saknas emellertid skäl att i aktiebolagslagen vilken lag som huvudregel inte tillåter förvärv av egna aktier knyta avyttringsreglema till storleken på aktieinnehavet. Kommittén förordar därför att avyttringsreglema utformas så att aktier som förvärvats i enlighet med nuvarande 7 kap. 1 § andra stycket skall avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet samt att dispensmöjligheten avseende aktie som förvärvats i samband med Övertagande av affärsrörelse utmönstras. Kommitténs undersökningar visar att denna dispensmöjlighet utnyttjats endast vid två tillfällen under de senaste femton åren. Aktiebolagslagen upptar inte några sanktionsregler för det fall aktie förvärvats med stöd av undantagsbestämmelse i nuvarande 7 som kap. 1 § andra stycket, inte avyttras inom föreskriven tid. Artikel 20 punkten 3 föreskriver att aktier, vilka inte avyttrats inom föreskriven tid, skall förklaras ogiltiga, varjämte nedsättning av aktiekapitalet skall ske i visst fall. För att uppfylla direktivets krav i detta avseende bör i lagen föreskrivas att underlåtenhet att avyttra ifrågavarande slag aktier inom föreskriven tid medför att dessa skall förklaras av ogiltiga. En sådan ogiltigförklaring nödvändiggör i praktiken en motsvarande nedsättning aktiekapitalet. En bestämmelse därom av bör därför tas in i lagen, kommitténs förslag till 7 kap. 2 se

Artikel 21 Aktier har förvärvats i strid med artiklarna 19 och 20 skall som avyttras inom ett år från förvärvet. Om de inte avyttras inom denna tid tillämpas artikel 20.3.

Bakgrund Enligt förevarande artikel skall aktier som förvärvats i strid med artiklarna 19 och 20 avyttras inom ett år från förvärvet. Om före-

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 273

skriven avyttring inte sker tillämpas reglerna i artikel 20 punkten 3 ogiltigförklaring och nedsättning av det tecknade kapitalet. om

Kommitténs överväganden Ett aktiebolags förvärv av egna aktier i andra fall än de under artikel 20 punkten l littera d och g angivna fallen är enligt svensk lag ogiltiga. Särskilda regler om avyttring för dessa fall är därför inte erforderliga. Artikel 21 föranleder därför inte någon svensk lagstiñmng.

Artikel 22 Om lagstiftningen i medlemsstat tillåter ett aktiebolag att en förvärva aktier, direkt eller genom någon som handlar i eget egna

för bolagets räkning, skall lagstiftningen för det fortsatta

namn men innehavet av aktierna alltid kräva att minst följande villkor iakttas

a av de rättigheter som är knutna till aktier får rösträtt aldrig utövas

för de egna aktierna;

b dessa alaier tas som en tillgång i balansräkningen skall

om upp ett motsvarande belopp, som bolaget inte får förfoga över, tas upp som en reserv bland skulderna;

Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett bolag att förvärva egna aktier, direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, skall lagstiftningen kräva att förvaltningsberättelsen innehåller minst följande uppgifier

a skälen för de förvärv som har skett under räkenskapsåret;

b antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde,

bokfört parivärde beträffande de aktier som har förvärvats och under räkenskapsråret samt den andel av det tecknade avyttrats kapitalet som dessa aktier utgör;

vid förvärv eller avyttring vederlag, uppgift vederlaget för

c mot om

aktierna;

d antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde,

bokfört parivärde beträffande samtliga aktier som har förvärvats och innehas bolaget samt den andel av det tecknade kapitalet som som av dessa aktier utgör.

274 EGs ardra bolagsdirekziv SOU 199283

Bacgrund

I {ommissionens ursprungliga förslag till förevarande direktiv upytogs bestämmelser motsvarande de under punkten 1 givna samt regler om förvaltningsberättelses uppgifter förvärvade aktier. om egna Enigt motiven till förslaget skulle dessa bestämmelser tillämpas om en medlemsstats lagstiftning generellt tillät förvärv mera av egna akter. De ñrvärvssituationer som anges i nuvarande artikel 20 skulle sålzdes inte beröras bestämmelserna. De omarbetningar av av bestämmelserna som genomfördes innan direktivet slutligen utñriades synes inte ha åsyftat att utsträcka deras tillämpning till de nys nämnda förvärvssituationema.

Konmitténs överväganden

Md hänsyn till att aktiebolagslagen endast undantagsvis tillåter förärv aktier saknar artikel 22 intresse för svenskt vidkomav egna maide.

Arikel 2,3

Ett bolag får inte ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet i syfie atttredje man skall förvärva aktier i bolaget.

Junk I tillämpas inte på åtgärder utgör led i banks eller som en något annat finansinstituts löpande verksamhet eller vidtas i syfte som

att Ikrier skall av eller till förmån för de anställda i bolaget

eller ett detta närstående bolag. Sådana åtgärder får dock inte leda till att nettotillgångarna understiger det belopp i artikel som anges 15.1 a.

unkt 1 tillämpas inte på åtgärder vidtas för att aktier skall som förärvas enligt artikel 20.1

Bakgrund

Föi att hindra ett kringgående reglerna förvärv aktier av om av egna ; föreskrivs i förevarande artikel punkten I att ett bolag inte får

ge i

fönkott, lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att tredje skall man ñrärva aktier i bolaget. Undantag från förbudet görs enligt punkten i 2 fir banks eller annat finansinstituts löpande verksamhet samt för l förärv av eller till förmån för anställda i bolaget eller närstående bolig. Sådana åtgärder får dock inte inkräkta på bolagets bundna eget kaptal. Punkten 3 förvaltningsbolags förvärv aktier i visst avser av fall

SOU 199283 E Gs andra bolagsdirekriv 275

Gällande rätt Aktiebolag får inte lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern, 12 kap. 7 Om gäldenären är anställd i bolaget eller i annat bolag inom samma koncern gäller dock enligt samma paragraf fjärde stycket undantag från låneñrbudet under närmare angivna förutsättningar. Av femte stycket framgår att bestämmelserna om förbud mot penninglån äger motsvarande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet. Enligt 12 kap. 8 § kan Skattemyndigheten eller, i fråga om bolag som står under Finansinspektionens tillsyn, Finansinspektionen medge undantag från låneförbudet i 12 kap. 7 Om bolagets borgenärers ställning påverkas har de rätt till betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar innan undantag medges.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller med ett undantag de krav som ställs i artikel 23. En jämförelse vid handen att artikelns första punkt ger motsvaras reglerna om förbud mot lån och ställande av säkerhet av i 12 kap. 7 § tredje och femte styckena. Att aktiebolagslagen inte uttryckligen reglerar förskott torde inte böra tillmätas någon självständig betydelse. Punkten 2 innehåller vissa undantag från punkten Bl.a. undantas åtgärder vidtas i syfte att aktier skall förvärvas av de anställda som i bolaget eller ett detta närstående bolag. Sådana åtgärder får dock enligt andra meningen nämnda punkt inte leda till att nettotillav gångarna understiger det belopp som anges i artikel 15.1 a, dvs. bolagets bundna egna kapital. Andra meningen punkten 2 syftar till att förhindra att begränsav ningarna i artikel 19 i bolagets rätt att förvärva sina egna aktier kringgås att anställda med hjälp lån från bolaget köper genom av aktier i detta. Detta framgår indirekt genom att beloppsgränsen för lån till anställda sammanfaller med vad föreskrivits i artikel 19 som punkten 1 littera högsta tillåtna belopp för bolagets förvärv av c om egna aktier. Egna aktier skall i balansräkningen redovisas som tillgång utan värde. Om bolaget köper egna aktier minskas alltså kassan utan att någon post på tillgångssidan ökar i motsvarande mån. Det kan annan leda till att skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder, nettotillgångama, understiger bolagets bundna egna kapital. Bolaget redovisar i så fall inte något fritt eget kapital utan en ansamlad förlust. Artikel 19 punkten l littera erbjuder inte några svårigheter från c redovisningssynpunkt. Annorlunda förhåller det sig med artikel 23

276 EG.°s andra bolagsdirektiv SOU 199283

punkten 2 sista meningen. När ett bolag lån till sina anställda ger minskas bolagets kassa samtidigt som lånet förs upp bland bolagets fordringar. Summan av tillgångarna blir således oförändrad och förhållandet mellan nettotillgångama och bolagets bundna kapital egna påverkas inte. En lojal tolkning av punkten 2 sista meningen leder emellertid till att bolaget bör pröva låneutrymmet att i balansräkningen genom eliminera samtliga lånefordringar aktuellt slag och av nu se om nettotillgångarna därefter överstiger bolagets bundna kapital. Är egna detta fallet har bolaget rätt att bevilja ytterligare lån av detta slag med ett sammanlagt belopp som motsvarar högst det nämnda överskottet. Enklare uttryckt får det sammanlagda beloppet lån till anställda för av inköp av bolagets aktier inte överstiga bolagets fria kapital. En egna besämmelse härom bör tas ett nytt femte stycke i 12 kap. upp som 7 Dispensmöjligheten enligt 12 kap. 8 § är inte heller förenlig med artkelns bestämmelser. För att tillgodose direktivets krav bör den begränsas till att avse lån för annat än förvärv aktier i det av långivande bolaget. Då det bland framför allt mindre företag visat sig föreligga ett inte obetydligt behov att i vissa situationer kunna av lämna lån för förvärv aktier i bolaget föreslår kommittén att av dispensmöjligheten behålls för privata bolag på vilka andra bolags- direktivet inte äger tillämpning men begränsas på angivet sätt för - nu publika bolag. Artikelns tredje punkt saknar intresse för svenskt vidkommande, jfr kommitténs överväganden med anledning artikel 15 punkten av 4.

Artikel 24

Om ett bolag direkt eller genom någon som handlar i eget namn mer. för bolagets räkning tar emot egna aktier som säkerhet, jämställs detta med förvärv som avses i artiklarna 19 och 20. I samt artiklarna 22 och 23.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 på åtgärder i en barks eller något annat finansinstituts löpande verksamhet.

Bakgrund

Att ett bolag tar emot egna aktier som säkerhet jämställs enligt förevarande artikel med sådana förvärv i artikel 19, artikel som avses 20 punkten 1 samt artiklarna 22 och 23.

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 277

Gällande rätt

Enligt 7 kap 1 § får aktiebolag inte ta aktie pant. Dotteregen som bolag får inte heller som pant ta aktie i moderbolaget.

Kommitténs överväganden

Kommitténs bedöming år att aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 24.

2.7 Ökning av bolagets kapital

Artiklarna 25-29 upptar bestämmelser ökning bolagets kapital om av genom emission av aktier eller värdepapper som kan bytas ut mot aktier eller âr förenade med teckningsrått till aktier.

Artikel 25

Alla kapitalökningar skall beslutas av bolagsstämman. Ett sådant beslut, liksom genomförandet av kapitalökningen, skall ofentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68I51EEG.

Bolagsardningen, stiftelseurlacnden eller bolagsstämman, vilken

senares beslut skall ofentliggöras enligt punkt får dock ge bemyndigande om att öka det tecknade kapitalet till högsta upp ett belopp som fastställs med hänsyn till eventuella lagregler sådant om högsta belopp. Inom ramen för det fastställda beloppet beslutar det

bemyndigade bolagsorganet i förekommande fall ökning det

om av

tecknade kapitalet. Bemyndigandet gäller i högst fem är och kan förlängas av bolagsstämman en eller flera gånger med högst fem år

varje gång.

Om det finns flera slag av aktier, skall bolagsstämmans beslut

om kapitalökning enligt punkt 1 eller bemyndigande öka kapitalet om att enligt punkt 2 bli föremål för särskild omröstning minst för varje en kategori av aktieägare vilkas rätt berörs beslutet. av

Denna artikel tillämpas vid emission av alla värdepapper kan som bytas ut mot aktier eller är förenade med teckningsrätt till alaier, som men inte vid själva utbytet av värdepapperen eller vid utnyttjandet av teckningsrätten.

278 EGs andra bolagsdirektiv SOU l99283

Punktema 1 och 2

Bakgrund Med utgångspunkt i den i samtliga kontinentaleuropeiska medlemsstater gällande ordningen att aktiekapitalet i bolagsordningen skall till ett visst belopp uttrycker artikel 25 punkten 1 den anges sedan länge gällande huvudregeln att beslut om ökning av bolagets kapital skall fattas av bolagsstämman. För att möta ett från näringslivets sida ofta påtalat behov av att i skyndsam ordning kunna genomföra en nyemission, har i de mer flesta länder införts möjlighet för bolagsstämman att bemyndiga en annat bolagsorgan att inom viss tid besluta om kapitalökning till visst högsta belopp. Med anknytning därtill föreskrivs i punkten 2 att annat bolagsorgan, i bolagsordning eller stiftelseurkund eller genom beslut av bolagsstämma, kan bemyndigas att besluta om kapitalökning upp till ett högsta belopp som fastställs med hänsyn till eventuella lagregler sådant högsta belopp. Ett bemyndigande av detta slag får om gälla högst fem år, men kan förlängas av bolagsstämman. Något majoritetskrav för stämmans beslut om kapitalökning uppställs inte i artikeln och inte heller på annan plats i direktivet. I syfte att garantera att beslut om kapitalökning kommer bolagets ägare och tredje till kännedom föreskrivs att bolagsstämmans beslut om man kapitalökning och genomförandet av denna ökning skall offentliggöras i enlighet med artikel 3 första bolagsdirektivet. I samma ordning skall också offentliggöras ett eventuellt bemyndigande från stämman att låta annat bolagsorgan besluta om kapitalökning.

Gällande rätt Bestämmelser om ökning av aktiekapitalet finns i 4 kap. Beslut om sådan ökning skall enligt 4 kap. l § andra stycket fattas av bolagsstämman. Bestämmelsen gäller utan undantag för beslut om fondemission, medan beslut om nyemisson i två fall kan fattas av bolagets styrelse. Det första fallet regleras i 4 kap. 14 § första stycket varav framgår att styrelsen kan genomföra en nyemission under förutsättning av bolagsstämmans godkännande i efterhand. För införing av de nya aktierna i aktieboken och registrering i bolagsregistret krävs enligt 4 kap. 14 § tredje stycket att stämman godkänt emissionen och att anmälan för registrering skett inom ett är från styrelsens beslut om emissionen. Förfarandet enligt 4 kap. 14 § innebär således att frågan om nyemission i praktiken står öppen till dess bolagsstämman godkänt styrelsens beslut. Godkänner inte stämman beslutet följer av paragrafens tredje stycke att beslutet förfaller. Det andra fallet regleras i 4 kap. 15 § av vilket lagrum framgår att

SOU 199283 EGzs andra bolagsdirekziv 279

bolagsstämman kan ge styrelsen ett förhandsbemyndigande besluta

att om nyemission under förutsättning att emissionen kan ske utan ändring av bolagsordningen. Emissionsbeslut bemyndigande genom kan sålunda komma i fråga endast i bolag där bolagsordningen innehåller bestämmelse om minimi- och maximikapital. Av 4 kap. 15 § andra stycket framgår vidare att bemyndigandet inte får utsträckas längre än till nästkommande ordinarie bolagsstämma. Beslut om nyemission av aktier fattas bolagsstämman enligt som av 4 kap. l § andra stycket skall anmälas för registrering inom sex månader från beslutet, 4 kap. 12 Beslut nyemission enligt om som 4 kap. 14 § fattas av styrelsen under förutsättning bolagsstämmans av godkännande skall anmälas för registrering inom ett år från styrelsens emissionsbeslut, 4 kap. 14 § tredje stycket. Bemyndigar bolagsstämman styrelsen att fatta beslut nyemisson om skall stämmans beslut om bemyndigande genast anmälas för registrering och styrelsens beslut om emissionens genomförande anmälas för registrering inom sex månader från beslutet, 4 kap. 15 § tredje och fjärde styckena. Beslut om fondemission, slutligen, skall utan dröjsmål anmälas fir registrering, 4 kap. 16 § tredje stycket.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 25 punkterna som l och 2.

Punkten 3

Bakgrund

Med förebild i den tyska aktiebolagslagen stadgas i förevarande punkt

att bolagsstämmans beslut om kapitalökning eller bemyndigande

om att öka kapitalet, i bolag där det finns flera slag aktier, skall bli av föremål för en särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs beslutet. av Den tyska lagen kräver särskild omröstning i samtliga aktieslag för giltigt beslut. Direktivet återigen fordrar endast att beslutet godkänns av de aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet. Vid anpassning till en direktivets krav i övriga medlemsstater bestämmelsen synes genomgående tolkas så att särskild omröstning skall företas bland ägare till redan utgivna aktier vilkas rätt försämras beslutet. genom

Gällande rätt

Beslut om ökning av aktiekapitalet fattas bolagsstämman. Av 4 av kap. l § jämförd med 9 kap. 13 § framgår bolagsordningen att, om

280 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

ine föreskriver annat, beslut sådan ökning kan fattas med absolut om majoritet av de på stämman avgivna rösterna. Har i bolagsordningen inagits bestämmelse om minimi- och maximikapital och ryms kaaitalökningen inom dessa gränser, kan stämman med samma majoritet också bemyndiga styrelsen att besluta om kapitalökningen. En ökning aktiekapitalet utan ändring av bolagsordningen kan av ine medföra att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas. Kräver kapitalökningen att bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas. Av 9 kap. 14 § framgår att för giltigt beslut om äniring av bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalets storlek krivs att det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Medför bdagsordningsändringen att rättsförhållandet mellan redan utgivna akier rubbas följer 9 kap. 15 § att beslutet är giltigt om det av birätts samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande av ni tiondelar av aktierna i bolaget. Om bolagsordningsändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare dessa aktier företrädande nio tiondelar av alla av såunda berörda aktier samtycker till ändringen, eller endast försämrar hdt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag samtycker till ändringen, räcker det för giltigt beslut att det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna. Enligt 9 kap. 16 § gäller att bolagsstämma inte får fatta beslut, som är ägnat att bereda otillbörlig fördel aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare.

Kammittens överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 25 punkten 3.

Punkten 4

Bakgrund Drektivets bestämmelser i punkterna 1-3 skall enligt punkten 4 tilämpas vid emission av alla typer av värdepapper som kan bytas ut mot aktier eller är förenade med teckningsrätt till aktier.

Gällande rätt Actiebolagslagen upptar i 5 kap. bestämmelser om konvertibla sluldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Beslut om emission av skuldebrev skall som huvudregel fattas av bdagsstämman, 5 kap. 3 I likhet med vad som är fallet vid njemission av aktier kan emellertid emission av skuldebrev i två fall

SOU 199283 EGs andra bolagsdirekziv 281

beslutas av bolagets styrelse. För det första kan styrelsen enligt 5 kap. 8 § besluta emissionen under förutsättning av bolagsom stämmans godkännande. För det andra kan styrelsen enligt 5 kap. 9 § första stycket av bolagsstämman bemyndigas att fatta emissionsbeslut. I likhet med vad som gäller vid emission av aktier får ett bemyndigande att emittera skuldebrev inte utsträckas längre än till nästkommande ordinarie bolagsstämma, 5 kap. 8 och 9 §§. Villkoren för utbyte eller nyteckning av aktier skall i samtliga fall bestämmas så att detta kan ske utan att bolagsordningen ändras, 5 kap. l § tredje stycket. När teckningen av skuldebreven avslutats, skall bolaget genast anmäla emissionsbeslutet för registrering, om beslutet inte dessförinnan förfallit, 5 kap. 7 § tredje stycket.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 25 punkten 4.

Artikel 26 Om aktier ges ut mot vederlag som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet, skall de betalas med minst 25 procent av aktiernas nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, av det bokförda parivärdet. Om en överkurs fastställs, skall denna betalas helt.

Bakgrund Förevarande artikel kräver att betalning för nyemitterade aktier erläggs med ett vederlag motsvarande minst 25 procent av aktiernas nominella värde. Kravet är till denna del identiskt med vad som enligt artikel 9 skall gälla i samband med bolagsbildning. Därtill krävs

emellertid vid nyemission att full betalning erläggs för eventuell

överkurs på de emitterade aktiema. Artikeln avser betalningen på varje aktie och betalningen skall vara genomförd på ett sådant sätt att tillskjutna medel står till bolagets förfogande. Artikeln inte vid vilken tidpunkt betalningen skall vara erlagd. anger Detta torde emellertid vara att förstå som den tidpunkt vid vilken kapitalökningen i bolaget genomförd, vilket för svenskt skall anses vidkommande är tidpunkten för registrering av kapitalökningen i bolagsregistret, 4 kap. 12 § femte stycket.

Gällande rätt Enligt 1944 års aktiebolagslag skulle full betalning för nyemitterade aktier som huvudregel erläggas senast ett år efter bolagsstämmans beslut aktiekapitalets ökning. Aktiekapitalet ökades successivt om

282 EGss andra bolagsdirelaiv SOU 199283

genom registrering av aktier som blivit till fullo betalda. Aktiebolagsutredningen föreslog att principen successiv ökning om av kapitalet skulle överges till förmån för en ordning där hela kapitalökningen genom registrering ansågs genomförd när minst hälften av ökningsbeloppet betalats in och att full betalning för nyemitterade aktier skulle erläggas inom ett år från denna registrering. Lagen kom emellertid i detta avseende att föreskriva från utreden ningsförslaget delvis avvikande ordning. Sålunda görs i 4 kap. 12 i fråga om registrering av beslut om nyemisson mot kontanter, en skillnad mellan emissioner i bolag vars bundna kapital före emisegna

sionen understiger 1 miljon kronor mindre bolag och bolag med ett

bundet eget kapital som är minst l miljon kronor större bolag. Vid kontantemission i mindre bolag tillämpas grundsatser samma som vid bolagsbildning. Beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader från beslutet och registrering förutsätter bl.a. att hela det belopp som skall betalas för aktierna, inklusive överkurs, erlagts genom insättning på bankräkning, 4 kap. 12 § första och andra stycket. Även större bolag skall anmäla beslut nyemission inom om sex månader från beslutet, kravet på inbetalning de aktierna men av nya är lägre. Registrering av hela kapitalökningen får ske hälften om av det belopp som skall betalas kontant för aktierna, inklusive överkurs, har erlagts och övriga, i förevarande sammanhang ovidkommande, krav är uppfyllda, 4 kap. 12 § första stycket 3. Skall betalning för nyemitterade aktier helt eller delvis erläggas i form av apportegendom skall denna, oberoende det emitterande av bolagets storlek, tillföras bolaget innan registrering av kapitalökningen sker.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 26. som

Artikel 27

Om aktier ges ut mot apportegendom som ett led i ökningen det av

tecknade kapitalet, skall aktierna vara helt betalda inom fem år från

beslutet om ökning av det tecknade kapitalet.

Det vederlag som avses i punkt 1 skall innan kapitaläkningen

genomförs redovisas i ett utlåtande som utarbetas av en eller flera av

bolaget oberoende sakkunniga utses eller godkänns som av en förvaltningsmyndighet eller en domstol. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning skall de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.

SOU 199283 EGs andra bolagsdirekziv 283

Artikel 10.2 och 3 skall tillämpas.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt ökningen av det om

tecknade kapitalet sker för att genomföra fusion eller ett ofientligt

en erbjudande om köp eller byte och i syfte att ersätta aktieägarna i ett

bolag som upplöses genom fusionen eller är föremål för det ofientliga

erbjudandet om köp eller byte.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 2 når alla aktier som emitteras som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet ut mot ges

apportegendom från ett eller flera bolag, om alla aktieägare i det

bolag som tar emot apponegendomen har avstått från sakkunnigutlåtande samt villkoren i artikel 10.4 b-f är uppfillda.

Bakgrund

Förevarande artikel reglerar emission av nya aktier mot apportegendom. I likhet med vad som förekrivs i fråga om apportemission vid bolags bildande skall apportegendom vid nyemission aktier enligt av punkten 1 tillföras bolaget inom fem år, varvid tiden i detta fall börjar löpa från nyemissionsbeslutet. Enligt punkten 2 skall även vid nyemission ett sakkunnigutlâtande om apportegendomen avges och offentliggöras i enlighet med de krav som ställs i artikel 10 punkterna 2 och innan kapitalökningen genomförs. I punkten 3 öppnas möjlighet för medlemsstaterna att från kravet på sakkunnigutlåtande över apportegendomen enligt punkten 2 undanta en emission av aktier som sker för att genomföra en fusion eller ett företagsförvärv meddelst offentligt uppköpserbjudande. Undantagsmöjligheten har sin förebild i den brittiska aktiebolagslagen. I Storbritannien regleras fusioner och förvärv offentliga genom uppköpserbjudanden i The City Code on Take-overs and Mergers, som föreskriver en oberoende värdering av det förvärvade företaget. Flertalet medlemsstater uppställer emellertid i aktiebolagslagstiñningen ett krav sakkunnigutlåtande enligt punkten 2 även när apportemission sker för att genomföra en fusion eller ett förvärv genom offentligt uppköpserbjudande. I punkten 4 öppnas motsvarande möjlighet för medlemsstaterna att från tillämpning av punkten 2 undanta nyemissioner där samtliga aktier ges ut mot apportegendom från ett eller flera bolag, alla om aktieägare i det bolag som tar emot apportegendomen har avstått från sakkunnigutlåtande samt villkoren i artikel 10 punkten 4 littera b-f år uppfyllda. Bestämmelsen ansluter till den undantagsmöjlighet som, i syfte att främja dotterbolagsbildning, uppställs i artikel 10 punkten 4.

284 EGs andra bolagsdirelaiv SOU 199283

Gällande rätt Vid nyemission av aktier mot apportegendom skall enligt 4 kap. 12 § första stycket 4 all apportegendom tillförd bolaget innan vara kapitalökningen kan registreras. Registrering förutsätter också att yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår bl.a. att apportegendomen i inte åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan antagas bli till nytta för bolagets verksamhet, 4 kap. 12 § första stycket 5. Lagen kräver inte att revisorsyttrandet beskriver apportegendomen och inte heller att den använda värderingsmetoden Yttrandet anges. över apportegendomen skall fogas till bolagets anmälan nyemisav sionsbeslutet till Patent- och registreringsverket, 7 § första stycket 8 ABF.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 27 punkten 1 om när apportegendomen senast skall ha tillförts bolaget. Som anförts under artikel 10 får bolagets auktoriserade eller godkända revisorer anses inta en sådan ställning i förhållande till bolaget att de kan godtas som sådana oberoende sakkunniga som avses i direktivet. Kraven på innehållet i revisors yttrande enligt 4 kap. 12 § måste emellertid utvidgas till att avse även en beskrivning egendomen av och ett angivande av de använda värderingsmetoderna. Det finns enligt kommitténs uppfattning inte skäl att för svenskt vidkommande utnyttja de möjligheter till undantag från kravet granskning av apportegendom i samband med offentliga uppköpserbjudanden eller i dotterbolagsförhållanden möjliggörs som genom punkterna 3 och 4. Kommittén finner inte heller skäl att föreslå något undantag med stöd av punkten 4.

Artikel 28 Om en kapitalökning inte jitlltecknas, ökas kapitalet med det tecknade beloppet endast om emissionsvillkoren uttryckligen har föreskrivit det.

Bakgrund Förevarande artikel behandlar vad som skall gälla om en beslutad nyemission inte fulltecknas, varmed torde förstås att det tecknade beloppet inte uppgår till ett för kapitalökningen angivet belopp eller lägsta belopp. Artikeln ansluter till den inom bl.a. tysk rätt gällande huvudregeln att den som tecknat aktie i samband med nyemission âr

SOU 199283 E Gs andra bolagsdirektiv 285

bunden därav endast under förutsättning att emissionen fulltecknas. Tecknas inte hela emissionen kan teckningen bli bindande endast om detta uttryckligen föreskrivits i emissionsvillkoren.

Gällande rätt

I beslut om nyemission skall enligt 4 kap. 5 § första stycket l anges det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen. Har på detta sätt bestämts ett visst belopp eller lägsta belopp, skall i beslutet också anges den tid inom vilken aktieteckning kan ske, 4 kap. 5 § första stycket 4. Tecknas inte det sålunda angivna beloppet inom teckningstiden, år beslutet nyemissionen förfallet, 4 kap. 10 Någon om möjlighet att sedan aktieteckningen påbörjats ändra det minsta beloppet eller teckningstiden finns inte.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 28. som

Artikel 29

Vid varje ökning av det tecknade kapitalet, skall betalas med som pengar, skall aktierna med företrädesrätt erbjudas aktieägarna i förhållande till den andel kapitalet deras aktier av som representerar.

Medlemsstaterna

a behöver inte tillämpa punkt I på aktier med begränsad rätt till

en utdelning enligt artikel 15 ocheller vid utsktfining bolagets av förmögenhet i samband med likvidation; eller

b får om i ett bolag med aktier av olika slag i fråga om rösträtt

eller rätt till utdelning enligt artikel 15 eller vid utskiftning i samband med likvidation, det tecknade kapitalet ökas att aktier genom nya av endast ett av dessa aktieslag ges ut tillåta att ägarna till aktier - av

annat slag får utöva sin företrädesrätt att teckna nya aktier först efter

ägarna till aktier av det slag som emissionen avser.

Erbjudandet om företrädesrätt och den tid inom vilken denna rätt får utnyttjas skall offentliggöras i den nationella tidning har som utsetts i överensstämmelse med direktiv 68151EEG. Lagstiftningen i en medlemsstat behöver dock inte föreskriva ett oflentliggdrande,

om alla bolagets aktier är ställda till viss I sådant fall skall

man. samtliga aktieägare underrättas skriftligen. Den tid inom vilken företrädesrätten skall utnyttjas får inte understiga 14 dagar från det

286 EGss andra bolagsdirektiv SOU 199283

att erbjudandet ojentliggörs eller den skriftliga underrättelser avsänds.

Företräidesrätten får inte begränsas eller upphävas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden. Detta kan däremot ske genom ett beslut

av bolagsstämman. Direktionen eller styrelsen skall i så fall lämna

bolagsstämman skriftlig redogörelse som anger skälen för att en begränsa eller upphäva företrädesrätten och grunderna för den

föreslagna emissionskursen. Bolagsstämmans beslut skall fattas enligt

bestämmelserna i artikel 40 beslutförhet och majoritet. Beslutet om skall offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68151EEG.

Lagstiftningen i en medlemsstat får bestämma att bolagsordningen, stijtelseurkunden eller bolagsstämman, den senare med iakttagande bestämmelserna i punkt 4 angående beslutförhet, majoritet och av ojfentliggörande, kan bemyndiga det bolagsorgan att begränsa eller upphäva företrädesrätten har rätt att besluta om ökning av som aktiekapitalet inom gränserna för det auktoriserade kapitalet. Ett sådant bemyndigande får inte gälla för längre tid än ett bemyndigande enligt artikel 25.2.

Punkterna 1-5 tillämpas vid emission av alla värdepapper som kan bytas aktier eller är förenade med teckningsrätt till aktier, ut mot som inte vid själva utbytet värdepapperen eller vid utnyttjandet av men av teckningsrätten.

Företrädesrätten inte utesluten enligt punkt 4 eller om anses aktierna på grund beslutet ökning av det tecknade kapitalet ges av om

till banker eller andra finansinstitut för att dessa skall erbjuda

ut aktierna till bolagets aktieägare enligt punkterna 1 och

Punkten 1

Bakgrund Förevarande artikel behandlar aktieägarnas företrädesrätt vid kontantemission aktier och värdepapper som kan bytas ut mot av aktier eller är förenade med teckningsrätt till aktier. För nyemission mot apportegendom saknas i direktivet regler rörande företrädesrätt. I punkten 1 stadgas att företrädesrätt till emitterade aktier som huvudregel skall tillkomma aktieägarna i förhållande till den andel kapitalet deras aktier representerar. Bestämmelsen är hämtad av som från den tyska aktiebolagslagen.

SOU 199283 EGss andra bolagsdirekziv

Gällande rätt

Aktiebolagslagens huvudregel är aktieägarna vid kontantemission att med vissa undantag som behandlas nedan under punkten 2 har före- trädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier förut de äger, 4 kap. 2

Kommitténs överväganden

Kommitténs bedöming är att aktiebolagslagen uppfyller kraven i artikel 29 punkten

Punkten 2

Bakgrund

I punkten 2 öppnas möjlighet för medlemsstaterna att i den nationella lagstiftningen avvika från huvudregeln i punkten 1 för det fall det i bolaget finns än ett aktieslag. mer Enligt littera kan medlemsstaterna föreskriva a att företrädesrätt enligt huvudregeln inte behöver iakttas vid emission av aktier med begränsad rätt till utdelning eller andel i bolagets tillgångar vid utskiftning i samband med likvidation. Bestämmelsen tar närmast sikte på vad som brukar benämnas limiterade preferensaktier. Enligt littera b kan medlemsstaterna för det fall det i bolag finns ett aktier med olika röstvärde eller olika rätt till utdelning eller andel i bolagets tillgångar vid utskiftning i samband med likvidation och endast ett av dessa aktieslag emitteras, tillåta ägarna till aktier att av ett slag som inte emitterats får utöva sin företrädesrätt först efter ägarna till aktier av det slag som emitteras. Saken kan också uttryckas så att ägarna till aktier ett slag inte emitteras av som alltid skall ha en subsidiär rätt att teckna de aktierna. nya Bestämmelsen avser enligt sin ordalydelse emissioner där endast ett av flera aktieslag ges ut. Då en emission flera aktieslag emellertid av enkelt kan delas upp separata beslut, har i doktrinen påpekats att bestämmelsen i praktiken är tillämplig även vid emission av flera aktieslag. Den subsidiära företrädesrättens utformning varierar mellan medlemsstaterna. I bl.a. Storbritannien har den tillagts samtliga aktieägare, medan andra länder har reglerat den så att bara ägare av aktier som inte har primär företrädesrätt i emissionen får ånjuta den subsidiära ñreträdesrätten.

Gällande rätt

Alla aktier har i princip lika rätt i bolaget, 3 kap. 1 Från denna princip kan emellertid undantag göras bestämmelse i bolagsgenom

288 EGrs andra bolagsdirektiv SOU 199283

ordningen att aktier olika slag skall finnas eller kunna ges ut. om av Sådana bestämmelser skall olikhetema mellan aktieslagen och ange antalet aktier varje slag. Några begränsningar i antalet aktieslag av finns inte. Har i bolagsordningen bestämts att aktier skall finnas eller kunna

inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar ges ut som vinst, skall enligt 3 kap. l § andra stycket 3 också anges den eller företrädesrätt tillkommer aktieägarna vid ökning av aktiesom kapitalet. De olika aktieslagen kan i detta fall olika företrädesrätt ges till nya aktier. Har i bolagsordningen bestämts att aktier med olika röstvärde skall

finnas eller kunna bolaget, och skall mellan aktierna inte ges ut av föreligga skillnader i fråga rätt till andel i tillgångar och vinst, om gäller vid nyemission den i 4 kap. 2 § angivna principen om lika företrädesrätt. I registreringspraxis godtas emellertid bolagsordnings-

bestämmelser innebär vid nyemission de aktierna skall som att nya slag och ut i proportioner som tidigare vara av samma ges samma aktier och fördelas så att för varje aktieslag endast erhåll utgivna aktier slag. Därigenom varje aktieägare möjlighet att av samma ges deltagande i nyemissionen bibehålla inte bara sin andel i genom aktiekapitalet utan också sin relativa röststyrka. I bolagsordningen kan också andra olikheter mellan aktieslag, anges exempelvis visst aktieslag för sig skall välja visst antal styrelseatt eller revisorer. Inte heller i dessa fall medger lagens ledamöter bokstav företrädesrätten till nyemitterade aktier regleras i bolagsatt

ordningen, enligt vad kommittén erfarit år registreringspraxis för

men dessa fall densamma då aktieslagen har olika röstvärde. som

Kommitténs överväganden

nuvarande bestämmelserna i 3 kap. l § första stycket 3 om De möjligheten i bolagsordning meddela föreskrift om olika föreatt för aktier inte skall medföra lika rått till andel i trädesrätt som tillgångar eller vinst gör det möjligt att genom sådan bolagets föreskrift helt utesluta företrädesrätten till aktier för aktier av ett nya möjlighet sträcker sig längre än vad punkten 2 visst slag. Denna b medger. I aktiebolagslagen måste därför införas bestämmellittera subsidiär företrädesrätt vid kontantemission. Denna bör ser om utformas så den subsidiära företrädesrätten tillkommer samtliga att de haft primär företrädesrätt i emissionen eller aktieägare oavsett om Något skäl utnyttja bestämmelserna i punkten 2 a och ge att särskilda bestämmelser limiterade preferensaktier finns inte. om

SOU 199283 EGs andra bolagsdirelaiv 289

Punkten 3

Bakgrund Artikelns tredje punkt föreskriver att erbjudandet om företrädesrätt och den tid inom vilken detta får utnyttjas skall offentliggöras i den nationella tidning utsetts i överensstämmelse med besom stämmelserna i första bolagsdirektivet. Detta behöver dock inte ske om samtliga aktier är ställda till viss man och samtliga ägare skriftligen underrättas om beslutet. Av bestämmelsen framgår vidare att den tid inom vilken företrädesrätten skall utnyttjas inte får understiga 14 dagar från det att erbjudandet offentliggörs eller den skriftliga underrättelsen avsänds.

Gällande rätt nyemission eller redogörelse för det väsentliga innehållet Beslut om i beslutet skall genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar styrelsen bestämmer, 4 kap. 7 Kunsom görelse erfordras dock inte i bolag som inte är avstämningsbolag, om samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma som beslutat om emissionen. Av 4 kap. 5 § första stycket 5 följer att den tid inom vilken aktieägare kan begagna sin företrädesrätt skall vara minst två veckor.

Kommitténs överväganden Det undantag från kungörelseplikten görs i aktiebolagslagen för som det fall samtliga aktieägare varit närvarande på stämman hör nära samman med bestämmelserna i 4 kap. 8 § tredje stycket om simultanteckning. Det skulle uppenbarligen inte fylla någon funktion att kungöra ett emissionsbeslut som fattats av samtliga aktieägare, särskilt inte samtliga aktier redan tecknats med utnyttjande av aktieägarnas om företrädesrätt enligt aktiebolagslagen och bolagsordningen. Undantaget ligger enligt kommitténs bedömning så i linje med det undantag som görs i direktivet att aktiebolagslagen får anses uppfylla de krav som ställs i artikel 29 punkten

Punkten 4

Bakgrund I artikelns fjärde punkt fastslås att aktieägarnas företrädesrätt till nya aktier inte kan begränsas eller upphävas genom bestämmelse i bolagsordning eller stiftelseurkund. Detta kan däremot ske genom beslut bolagsstämman med iakttagande av de majoritetskrav som av uppställs i artikel 40. Sammanfattningsvis innebär dessa krav att

290 EG.s ardra bolagsdirektiv SOU 199283

beslutet är giltigt om det biträtts aktieägare med minst två tredjeav delar av de vid stämman avgivna rösterna. För närmare redoen görelse hänvisas till framställningen under artikel 40. Bolagsstämmans beslut får inte strida mot principen att alla akteägare skall behandlas lika, artikel 42. se lill underlag för stämmans beslut skall bolagets direktion eller styrelse lämna en skriftlig redogörelse skålen för att som anger begränsa eller upphäva företrädesrätten och grunderna för den föreslagna emissionskursen. Stämmans beslut skall offentliggöras i enighet med artikel 3 första bolagsdirektivet.

Gälande rätt

Vic kontantemission har aktieägarna företrädesrätt till de aktierna nya i förhållande till det antal aktier de förut äger, inte annat om försskrivits i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra stycket 3 eller beatämts i emissionsbeslutet eller följer villkor enligt 5 kap. av som 4 §första stycket meddelats vid emission skuldebrev, 4 kap. 2 av Den inbördes rätt som aktieslagen har grund bolagsordninav gels bestämmelser får inte förryckas beslut bolagsstämgenom av mal. Däremot kan bolagsstämman besluta avvikelse från alla om akteslagens företrädesrätt så att denna rätt tilläggs någon annan. Sktlle enligt bolagsordningen endast det aktieslaget ha föreena trälesrätt vid den nyemission som är i fråga, kan bolagsstämma beäuta om avvikelse även därifrån. Avvikelse från den företrädesrätt son tillkommer de olika aktieslagen kan ske till förmån för viss eller visza aktieägare, jfr nedan. Men sådan avvikelse får inte ha den en inmbörden att hela det ena aktieslaget tillerkänns företrädesrätt i strid mel bolagsordningens bestämmelse de båda aktieslagens inbördes om rät1 SOU 197115 s. 175 f. Saknar bolagsordningen bestämmelser företrädesrätten vid om koitantemission därför att skillnaden mellan aktieslagen inte är av ekmomisk art utan t.ex. röstvärdet, gäller likhetsprincipen i 3 avser i kar. 1 § första stycket. Aktieägama har då lika företrädesrätt till de nya aktierna oavsett aktieslag. I likhet med vad gäller för det i som fall reglerats i bolagsordningen har bolagsstämman mölighet att besluta om avvikelse från alla aktieslagens företrädesrätt Det är inte heller uteslutet att bolagsstämmans beslut att avvika från aktieägarnas företrädesrätt innebär sådan tillerkänns p att en rätt vis eller vissa aktieägare. En förutsättning härför är emellertid att ‘ detär motiverat objektiva skäl. Som exempel på ett objektivt skäl av för att på detta sätt rikta emission anförs i förarbetena till en aktebolagslagen att emissionen att såsom apport tillföra avser egeldom som viss aktieägare har SOU 197115 175. Men s. föriållandena kan naturligtvis undantagsvis också sådana att vara

SOU 199283 EGs andra bolagsdirekriv 291

endast en viss aktieägare på kort sikt kan tillhandahålla de medel som bolaget oundgängligen behöver och då får emissionen riktas till denne trots att aktierna skall betalas med pengar. Om emellertid bolagsstämmans beslut kan anses innebära att otillbörlig fördel bereds någon på aktieägares bekostnad, strider beslutet mot generalklausulen i 9 kap. 16 § och kan efter klandertalan undanröjas. Stämmans beslut kan fattas med absolut majoritet, om inte annat föreskrivits i bolagsordningen. Som underlag för stämmans beslut skall enligt 4 kap. 4 § ett förslag till nyemissionsbeslutet hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före bolagsstämman. Innebär förslaget avvikelse från företrädesrätten, skall skålen till avvikelsen anges i förslaget eller i handling som fogats vid förslaget. Lagen kräver inte att grunderna för den föreslagna emissionskursen anges.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav som ställs i artikel 29 punkten 4. Aktiebolagslagen kräver för giltigt beslut om riktad kontantemission att bolagsstämmans beslut biträtts av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna. Detta majoritetskrav är inte förenligt med direktivet som kräver kvalificerad majoritet. För att tillmötesgå direktivets krav föreslår kommittén att bolagsstämmans beslut om avvikelse från ñretrådesrätten skall fattas med minst den för ändring av bolagsordningen enligt 9 kap. 14 § föreskrivna majoriteten, dvs. att beslutet biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Motsvarande ändring bör göras i fråga om bolagsstämmans godkännande i efterhand av ett av styrelsen fattat beslut om nyemission med avvikelse från aktieägamas företrädesrätt. Kommittén föreslår också att kravet på information inför bolagsstämmans beslut i 4 kap. 4 § utvidgas till att också innefatta grunderna för den föreslagna emissionskursen.

Punkten 5

Bakgrund Enligt artikelns femte punkt kan medlemsstaterna medge att bolagsordning, stiftelseurkund eller bolagsstämma bemyndigar annat bolagsorgan, har rätt att besluta om ökning av aktiekapitalet som inom för ett auktoriserat kapital, att också besluta om ramen begränsning eller upphävande företrädesrätten. Sker bemyndiganav det stämmans beslut, skall beslutet fattas med kvalificerad genom majoritet enligt vad sagts i punkten 4. Bemyndigandet får gälla som högst fem år, men kan förlängas av bolagsstämman.

292 EGs andra bolagsdirekxiv SOU 199283

Gällande rätt

Aktiebolagslagen öppnar i 4 kap. 15 § möjlighet för bolagsstämman att ge styrelsen ett förhandsbemyndigande att besluta nyemission om i den mån emissionen kan ske utan ändring av bolagsordningen. Skall styrelsen vid emissionsbeslutet också kunna besluta avvikelse från om företrädesrätten, skall detta anges särskilt i bolagsstämmans bemyndigande. Stämmans bemyndigande skall också innehålla uppgift om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens nyemissionsbeslut skall fattas. Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta nyemission om enligt 4 kap. 15 § kan fattas av bolagsstämman med absolut majoritet.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav som ställs i artikel 29 punkten 5. För att tillmötesgå dessa krav bör, på sätt motsvarande vad som ovan föreslagits i fråga om bolagsstämmans beslut avvikelse från om företrädesrätten, i 4 kap. 15 § föreskrivas att beslut bemynom digande för styrelsen att i samband med beslut nyemission avvika om från företrädesrätten, skall fattas med minst den för ändring av bolagsordning enligt 9 kap. 14 § föreskrivna majoriteten.

Punkten 6

Bakgrund I artikelns sjätte punkt föreskrivs att punkterna 1-5 skall äga tillämpning inte bara vid emission av aktier, utan även vid emission av alla värdepapper som kan bytas ut mot aktier eller är förenade med teckningsrätt till aktier.

Gällande rätt Vid kontantemission av skuldebrev har enligt 5 kap. 2 § aktieägarna företrädesrätt att teckna sig för förvärv av dessa såsom emisom sionen gällde de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas på grund av optionsrätt. Beslut om emission av skuldebrev fattas enligt 5 kap. 3 § av bolagsstämman, om inte annat följer av 5 kap. 8 och 9 §§. Av sistnämnda paragraf framgår att beslut om emission av skuldebrev kan fattas styrelsen dels under av förutsättning av bolagsstämmans godkännande i efterhand, dels enligt bolagsstämmans bemyndigande. Stämmans beslut fattas i samtliga fall med absolut majoritet.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller inte de majoritetskrav ställs i artikel som

sou 199283 EG.-s andra bolagsdirektiv 293

29 punkten 6. För att tillmötesgå dessa krav bör för bolagsstämmans beslut om emission av skuldebrev med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt i 5 kap. 2 § föreskrivas att beslutet är giltigt endast om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar såväl de avgivna av rösterna som de vid stämman ñreträdda aktierna. Motsvarande ändringar bör i 5 kap. 8 § göras för stämmans godkännande i efterhand av en av styrelsen beslutad emission skuldebrev med av avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt samt i 5 kap. 9 § för stämmans bemyndigande styrelsen att genomföra sådan av en emission.

Punkten 7

Bakgrund

Aktieägares företrädesrätt skall enligt artikelns sjunde punkt inte anses utesluten enligt punkten 4 eller 5 aktierna emitteras till banker om eller andra finansinstitut för att dessa skall erbjuda aktierna till bolagets aktieägare enligt punkterna 1 och 3. Bestämmelsen har sin förebild i den tyska aktiebolagslagen och den i bl.a. Tyskland normalt iakttagna ordningen för genomförande nyemissioner i av större företag.

Gällande rätt

Aktiebolagslagen upptar inte några regler svarande mot direktivets bestämmelser i förevarande punkt.

Kommitténs överväganden

Kommittén finner inte skäl att i aktiebolagslagen bestämuppta en melse svarande mot punkten

Nedsättning av bolagets kapital

Direktivet upptar i artiklarna 30-38 bestämmelser nedsättning om av bolagets kapital.

Artikel 30

Varje nedsättning det tecknade kapitalet, med undantag för av en sådan nedsättning sker rättsligt avgörande, skall minst som genom ett beslutas av bolagsstämman enligt bestämmelserna beslutsjörhet om och majoritet i artikel 40, dock med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 36 och 37. Beslutet skall ojfentliggöras enligt varje ntedlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68151EEG.

294 EGs andra bolagsdirelaiv SOU 1992283

Kallelsen till bolagsstämman skall minst ange syfiet med nedsättningen och hur denna skall genomföras.

Bakgrund Med anknytning till den i flertalet medlemsstater redan innan direktivets utfârdande gällande ordningen, fastslås i artikel 30 att beslut om nedsättning av kapitalet som huvudregel skall fattas av bolagsstämman. För stämmans beslut skall därvid tillämpas de i artikel 40 angivna majoritetskraven, vilka sammanfattningsvis innebär att beslutet är giltigt om det biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de vid stämman avgivna rösterna. I Storbritannien är det möjligt att sätta ned aktiekapitalet i ett aktiebolag genom domstols beslut. Bestämmelsen om nedsättning genom rättsligt avgörande skall ses mot denna bakgrund.

Gällande rätt Bestämmelser om nedsättning av aktiekapitalet finns i 6 kap. Enligt 6 kap. 2 § första stycket gäller som huvudregel att beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas. Om bolagsordningen inte föreskriver högre majoritet kan beslut om nedsättning fattas med absolut majoritet. Av 9 kap. 14 § framgår att beslut om ändring av bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalets storlek fattas av bolagsstämman. Beslutet skall för att vara giltigt ha biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. l bolagsordningen kan tas in förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen av aktier, 6 kap. 8 Ett sådant förbehåll kan innebära att något bolagsstämmobeslut inte krävs. Något bolagsstämmobeslut behövs inte heller vid sådan tvångsvis l

nedsättning aktiekapitalet enligt 4 kap. 13 § första stycket l

av som skall äga rum vid nyemission där aktierna inte blir till fullo betalda. l

i

Enligt 6 kap. 4 § skall beslut om nedsättning anmälas för registrering inom fyra månader, annars förfaller beslutet. Kungörelse av att

i

nedsättningen registrerats skall ske i enlighet med 18 kap. 2

l

Av 6 kap. 2 § tredje stycket jämförd med 4 kap. 4 § framgår att förslag till nedsättningsbeslut skall hållas tillgängligt för aktieägarna

l

under minst en vecka före stämman. Det skall genast sändas till , aktieägare som begär det. ; I 6 kap. 3 § föreskrivs att nedsättningsbeslut skall ange det belopp varmed aktiekapitalet skall sättas ned, nedsättningsândamålet i samt hur nedsättningen skall genomföras.

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 295

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller inte de majoritetskrav ställs i artikel som 30. För att tillmötesgå dessa krav föreslår kommittén att bolagsstämmans beslut om nedsättning av aktiekapitalet, i andra fall än som avses i 6 kap. 8 alltid skall fattas med majoritet motsvarande en vad som krävs för ändring av bolagsordningen enligt 9 kap. 14 dvs. att beslutet biträtts aktieägare med två tredjedelar såväl de av av avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Det i 6 kap. 8 § reglerade nedsättningsfallet har sin närmaste motsvarighet i artikel 36 och berörs därför inte förevarande artikel. av Från kravet att beslut nedsättning skall fattas bolagsstämman om av görs i direktivet undantag för nedsättning sker ett som genom rättsligt avgörande. Undantaget är, som ovan påpekats, betingat av en i Storbritannien föreliggande möjlighet att domstols beslut genom sätta ned aktiekapitalet i ett aktiebolag. Bestämmelsens ordalydelse talar också närmast för att begreppet rättsligt avgörande beslut avser av domstol. Med en sådan tolkning skulle den befogenhet att registrera nedsättning av aktiekapitalet som tillkommer Patent- och registreringsverket i det i 4 kap. 13 § andra stycket avsedda fallet inte stå i överensstämmelse med direktivet. Nämnda lagrum har emellertid sin motsvarighet i den till direktivet anpassade danska lagen, vari den danska registreringsmyndigheten tilläggs motsvarande befogenhet som den svenska. Med hänsyn härtill och till att Patentoch registreringsverket har att självständigt pröva förutsättningarna för registrering, bör enligt kommitténs mening 4 kap. 13 § andra stycket anses stå i överensstämmelse med direktivet. För att uppfylla direktivets krav på innehållet i kallelsen till stämman bör i 6 kap. 2 § föreskrivas att kallelsen alltid skall ange nedsättningsförslagets huvudsakliga innehåll. Kravet på offentliggörande av nedsättningsbeslutet föranleder inte någon lagändring.

Artikel 31

Om det finns flera slag aktier, skall bolagsstämmans beslut

av om nedsättning av det tecknade kapitalet bli föremål för särskild en omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet.

Bakgrund

Med förebild i den tyska aktiebolagslagen stadgas i förevarande artikel att bolagsstämmans beslut nedsättning kapitalet, i bolag om av där det finns flera slag av aktier, skall bli föremål för särskild en omröstning minst för varje kategori aktieägare vilkas rätt berörs av

296 EGrs andra bolagsdirekziv SOU 199283

av beslutet. Bestämmelsen är identisk med vad som i artikel 25 punkten 3 föreskrivs i fråga om aktiekapitalets ökning. Eland medlemsstaterna synes artikeln tolkas så att särskild omrösning skall företas bland ägare till redan utgivna aktier vilkas rätt föruämras nedsättningsbeslutet. I Tyskland gäller dock genom generellt att omröstning skall ske inom varje aktieslag, oavsett om aktleslagets rätt försämras eller ej. Av artikel 40 följer att dess krav på viss kvalificerad majoritet är att iaktta även vid omröstning bland ägare till aktier av visst slag.

Gällande rätt

I 1944 års aktiebolagslag fanns en särskild regel för nedsättningsbeslut varigenom rättsförhållandet mellan aktier rubbades. Regeln innebar krav på kvalificerad majoritet på bolagsstämman och samtycke av ägarna till de aktier vilkas rätt försämrades genom beslutet. Aktiebolagsutredningen föreslog kvalificerad majoritet för beslut Om nedsättning, varvid storleken av den erforderliga majoriteten skulle vara beroende beslutet medförde att rättsförhållandet av om mellan aktier rubbades. Under lagstiftningsarbetet framhöll emellertid föredragande statsrådet att nedsättningsbeslut, förutsatte ändring som av bolagsordningen, inte kunde komma till stånd utan kvalificerad majoritet, eftersom sådan nödvändig för ändring bolagsordninvar av gen. I de fall, där nedsättningsbeslut kunde genomföras utan ändring aV bolagsordningen, ansåg statsrådet generalklausulen i 9 kap. 16 § Vara ett mer effektivt skydd mot maktmissbruk än regler kvalificeom rad majoritet. Någon regel om kvalificerad majoritet för nedsättningsbeslut upptogs därför inte i 1975 års lag. I 9 kap. 15 § första stycket punkten 3 föreskrivs att beslut sådan om ändring bolagsordningen, medför att rättsförhållandet mellan av som redan utgivna aktier rubbas, är giltigt om det biträtts av samtliga vid Stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar aktierna. av AV paragrafens tredje stycke framgår att det är tillräckligt att beslutet biträds aktieägare med tvâ tredjedelar såväl de avgivna rösterna av av som de på stämman företrädda aktierna, om ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare dessa aktier företräav dande nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier samtycker till ändringen, eller 2. ändringen endast försämrar helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar de av stämman företrädda aktierna av detta slag samtycker till ändringen. Enligt 9 kap. 16 § gäller att bolagsstämma inte får fatta beslut, som

SOU ll992a83 E Gs andra bolagsdireldi v 297

är ägnat att bereda otillbörlig fördel åt aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller inte till fullo de krav ställs i artikel som 31. I fråga sådant nedsättningsbeslut, som rubbar rättsförhållandet om mellan aktier och som förutsätter ändring av bolagsordningen, uppfyller aktiebolagslagen genom 9 kap. 15 § direktivets krav. Ett beslut nedsättning av aktiekapitalet kan emellertid rubba om rättsförhållandet mellan aktier utan att bolagsordningen behöver ändras. Ett exempel härpå är att i bolag med rörligt aktiekapital nedsättning, som inte nedbringar aktiekapitalet under minimikapitalet, sker genom indragning utan återbetalning av endast viss aktieägares aktier. För fall av nedsättning, som utan att förutsätta ändring aV bolagsordningen rubbar rättsförhâllandet mellan aktier, saknar aktiebolagslagen en bestämmelse som uppfyller direktivets krav. I aktiebolagslagen bör därför föreskrivas att även nedsättningsbeslut av nu angivet slag för att bli gällande skall fattas av bolagsstämman med en majoritet svarande mot vad som krävs enligt 9 kap. 15

Artikel §2 Om det tecknade kapitalet sätts ned har åtminstone de borgenärer. vilkas fordringar har uppkommit före ofientliggérandet av beslutet om nedsättningen, minst rätt att få säkerhet för de fordringar som inte är förfallna till betalning vid ofientlzgg6randet. lagstiftningen i medlemsstaterna bestämmer under vilka förutsättningar denna rätt får utövas. lagstiftningen får utesluta rätten endast borgenär har om en tillfredsställande säkerhet eller sådan inte behövs med hänsyn till bolagets ställning.

Medlernsstaternas lagstiftning skall vidare minst föreskriva att nedsättningen inte gäller eller att någon utbetalning inte får ske till förmån för aktieägarna, förrän borgenärerna har fått gottgörelse eller en domstol har beslutat att deras fiumstdllning därom inte behöver efierkommas.

Denna artikel tillämpas även när nedsättningen det tecknade av kapitalet sker att bolaget helt eller delvis avstår från betalning genom av aktieägarnas insatser.

298 EGs andra bolagsdirekriv SOU 199283

Punkterna 1 och 2

Bakgrund Förevarande artikel upptar regler till skydd för bolagets borgenärer vid nedsättning av aktiekapitalet. Med förebild i den tyska aktiebolagslagen föreskrivs i punkten 1 att borgenärer, vilkas fordringar uppkommit före offentliggörandet nedsättningsbeslutet, av som huwdregel har rätt att få säkerhet för de fordringar inte är som förfallna till betalning vid offentliggörandet. Av punkten 2 framgår att medlemsstaterna inte får tillåta att utbetalning till aktieägarna sker på grund av nedsättningen innan de borgenärer, framställt krav som därpå, erhållit betalning eller säkerhet för sina fordringar. Av artikel 33 framgår att medlemsstaterna inte behöver tillämpa reglerna vid sådan nedsättning som sker för att täcka förlust eller en för att föra över medel till en reservfond, fonden därefter inte om överstiger tio procent av det nedsatta kapitalet.

Gällande rätt Nedsättning av aktiekapitalet kan enligt 6 kap. l § första stycket 2 och 3 ske för återbetalning till aktieägarna eller för avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Sådan nedsättning får inte avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättnjngen. Enligt 6 kap. 6 § får nedsåttningsbeslutet inte verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte samtidigt bolaget genom nyemission tillförs ett belopp som minst motsvarar nedsättningsbeloppet. Rättens tillstånd skall sökas inom två månader efter det att nedsättningsbeslutet registrerades. Rätten skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända som okända, med föreläggande för den som vill bestrida ansökan att inom viss tid anmäla detta till rätten vid äventyr att han annars anses ha medgivit ansökan. Rätten skall lämna tillstånd till nedsättningen, om ansökan inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Borgenår, tillika är gäldenär i som samma rättsförhållande, skall inte kallas av rätten. Han har inte heller rätt till betalning eller säkerhet. Har rätten genom lagakraftvunnet beslut bifallit ansökan enligt 6 kap. 6 § är aktiekapitalet nedsatt när beslutet registrerats, 6 kap. 7 Om rättens tillstånd inte söks inom föreskriven tid eller rätten genom lagakraftägande beslut avslår ansökan, skall registreringsmyndigheten förklara nedsättningsbeslutet förfallet. Under förarbetena till aktiebolagslagen fördes diskussion en om vilka borgenärer som skulle få åberopa skyddsreglema i 6 kap. 6 § prop. 1975 103 Del B s. 753 ff samt 789 f. Lagrådet anförde därvid att som borgenär måste i princip anses varje fordringsägare, vars

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 299

fordran uppkommit före nedsättningen aktiekapitalet. Även av borgenär som vid nedsättningstillfället tillika var gäldenär i samma rättsförhållande borde behandlas som borgenär vid tillämpning av paragrafen. Mot lagrådets uppfattning invände föredragande statsrådet att den innebar att varje anställd skulle betraktas som borgenär och ha rätt till säkerhet för framtida lönefordran. En sådan ordning skulle medföra att en stor del av bolagets kreditmöjligheter kunde tas i anspråk under lång tid samtidigt som de anställda genom bestämmelserna om statlig lönegaranti i konkurs hade betryggande säkerhet för sina lönefordringar. Enligt föredragande statsrådets mening fanns inte något praktiskt behov av att så långt som lagrådet gjorde driva omsorgen om de borgenärer som tillika var bolagets gäldenärer. De kunde i allmänhet skydda sig mot skadliga verkningar av nedsättning. Så kunde t.ex. säljare, som var skyldiga att leverera gods till bolaget, skaffa sig säkerhet i godset eller kräva bankgaranti. Föredragande statsrådet ansåg därför att den som samtidigt är borgenär och gäldenär i samma rättsförhållande inte borde ha det skydd som tillerkänts borgenärer i allmänhet vid nedsättning av aktiekapitalet. Bestämmelsen i 6 kap. 6 § femte stycket utformades i enlighet härmed.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav som ställs i artikel 32 i fråga om rätt för borgenär att i samband med att aktiekapitalet sätts ned erhålla betryggande säkerhet för icke förfallna fordringar mot bolaget. Enligt sista meningen av punkten l får undantag från borgenärsskyddet göras endast beträffande sådana borgenärer som har betryggande säkerhet för sina fordringar eller när bolagets ställning är sådan att någon säkerhet inte behövs. Det framstår som tvivelaktigt om det förhållandet att en bolagsborgenär samtidigt är bolagets gäldenär i samma rättsförhållande och alltså kan hålla inne sin prestation till bolaget när detta saknar betalningsförmåga, generellt kan sägas innebära att borgenären har betryggande säkerhet för sin fordran. En grupp av bolagsborgenärer måste emellertid anses ha betryggande säkerhet för sina fordringar. Det gäller bolagets anställda som genom reglerna i lönegarantilagen 1992497 tillförsäkras betalning för sina fordringar lön och pension vid arbetsgivarens konkurs. I enlighet härmed bör 6 kap. 6 § sista stycket ändras så att endast borgenärer, vilka för sina fordringar har rätt till betalning enligt den statliga lönegarantin vid konkurs, undantas från bestämmelserna om borgenärsskydd.

300 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

Punkten 3

Bakgrund Enligt förevarande punkt skall artikelns bestämmelser tillämpas även när nedsättningen av det tecknade kapitalet sker genom att bolaget helt eller delvis avstår från betalning aktieägamas insatser. Av av artikel 12 framgår att aktieägarna inte får befrias från sin skyldighet att betala aktierna i andra fall än som kan följa av bestämmelserna om nedsättning av det tecknade kapitalet. Direktivbestämmelsen tar sikte på den i flera medlemsstater föreliggande möjligheten att i samband med bolagets bildande eller vid nyemission av aktier mot kontanter betala endast viss del det en av tecknade beloppet för varje aktie och tillskjuta återstoden under en viss tid eller anmodan.

Gällande rätt

Av 6 kap. 1 § tredje stycket framgår att nedsättning aktiekapitalet

av kan genomföras genom inlösen eller sammanlåggning av aktier, genom indragning av aktier utan återbetalning eller genom minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetalning. Enligt 4 kap. 13 § andra stycket skall registreringsmyndigheten i där angivna fall registrera att aktiekapitalet satts ned. Aktiebolagslagen medger inte att nedsättning genomförs på annat sätt än de angivna. nu

Kommitténs överväganden Punkten 3 avser ett sätt att sätta ned aktiekapitalet som saknar stöd i svensk lag. Direktivbestämmelsen saknar därför intresse för svenskt vidkommande.

Artik 33

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 32 vid nedsätten ning av det tecknade kapitalet som sker för att täcka en intrafiad förlust eller för att föra över vissa belopp till en reserv, om reserven därefter inte överstiger tio procent av det nedsatta tecknade kapitalet. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna; den får endast användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom en fondemission, i den mån medlemsstaterna tillåter sådan åtgärd. en

I de fall som avses i punkt I skall medlemsstaternas lagstiftning

minst föreskriva de åtgärder behövs för att belopp härrör som som från nedsättningen av det tecknade kapitalet inte skall användas för

utbetalningar till aktieägarna eller för att befria dessa från skyldig-

heten att betala sina insatser.

l SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 301

Punkten 1

Bakgrund

Enligt förevarande punkt behöver medlemsstaterna inte tillämpa reglerna i artikel 32 vid nedsättning det tecknade kapitalet en av som sker för att täcka en förlust eller för att föra över ett belopp till en reserv. Reserven får efter nedsättningen inte överstiga tio procent av det nedsatta tecknade kapitalet. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får den inte användas för utdelning till aktieägarna utan endast för förlusttäckning eller ökning det tecknade kapitalet av genom fondemission.

Gällande rätt

Enligt 6 kap. l § första stycket l får nedsättning aktiekapitalet ske av för avsättning till reservfond eller omedelbar täckning förlust enligt av fastställd balansräkning, förlusten inte kan täckas fritt om av eget kapital. Reglerna i 6 kap. 6 § tillämpas inte på nedsättning för nu angivna ändamål. Av 12 kap. 4 § första stycket l framgår att, om reservfonden inte uppgår till minst 20 procent aktiekapitalet, viss av avsättning till reservfonden skall ske bolagets nettovinst. Reservav fonden får användas för att täcka sådan förlust enligt fastställd

balansräkning som inte kan täckas av fritt eget kapital, för att öka

aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission eller för annat ändamål, om rätten med motsvarande tillämpning 6 kap. 6 § av ger tillstånd till nedsättningen.

Kommitténs överväganden

Av artikeln framgår att medlemsstaterna inte behöver tillerkänna bolagets borgenärer rätt att begära säkerhet för sina fordringar vid sådan nedsättning av aktiekapitalet som sker för omedelbar förlusttäckning. Någon ändring den svenska lagen i detta hänseende är av därför inte påkallad. Den nuvarande möjligheten att utan iakttagande reglerna i 6 kap. av 6 § sätta ned aktiekapitalet för avsättning till reservfonden förutsätter en föreskrift om att reservfonden skall uppgå till högst tio procent av aktiekapitalet. En sådan ordning emellertid mindre väl förenlig vore med önskemålet att konsolidera aktiebolagens ekonomiska ställning. Kommitténs förslag är därför i stället att den svenska lagen anpassas till direktivet genom att den generella möjligheten att sätta ned aktiekapitalet för avsättning till reservfonden utmönstras. Nedsättning av aktiekapitalet för avsättning till reservfonden bör kunna ske endast i de i 6 kap. 8 § och 7 kap. 2 § angivna fallen.

302 EG.s andra bolagsdirekriv SOU 199283

Punkten 2

Bakgrund I förevarande punkt föreskrivs att belopp som härrör från nedsättningen inte får användas för utbetalningar till aktieägarna eller för att befria dessa från skyldigheten att betala sina insatser.

Gällande rätt Av 6 kap. 5 § framgår att, om nedsättning av aktiekapitalet skett för avsättning till reservfond eller omedelbar förlusttåckning, någon vinstutdelning inte får beslutas innan tre år förflutit från nedsåttningsbeslutet, såvida inte rätten ger sitt tillstånd därtill eller aktiekapitalet ökas med minst nedsättningsbeloppet. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § i tillämpliga delar. Av 12 kap. 4 § tredje stycket framgår att nedsättning av reservfond för annat ändamål än förlusttäckning eller ökning av aktiekapitalet endast får ske, om rätten med motsvarande tillämpning av 6 kap. 6 § ger sitt tillstånd därtill.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller ställs i artikel 33 punkten 2. de krav som

Artikel 34 Det tecknade kapitalet får inte sättas ned under det minimikapital som har fastställts i överensstämmelse med artikel Medlemsstaterna får dock tillåta en sådan nedsättning, om de även föreskriver att beslutet nedsättning får verkställas först sedan det tecknade kapitalet har om ökats till minst det fastställda minimikapitalet.

Bakgrund Artikeln tar sikte på det vid rekonstruktionssituationer inte ovanliga förfarandet att aktiekapitalet sätts ned samtidigt som motsvarande belopp tillförs bolaget genom nyemission.

Gällande rätt I 1 kap. l § andra stycket föreskrivs att aktiebolag i dag skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 50 000 kr. Nedsättning av aktiekapitalet under detta belopp får inte ske. Det gäller även om nedsättningen omedelbart skulle kompenseras genom en nyemission.

Kommitténs överväganden På skäl anförts i den allmänna motiveringen 2 Privata och som

SOU ll9‘9283 EGs andra bolagsdirektiv 303

publika aktiebolag föreslår kommittén att aktiebolagen indelas i två kategorier, nämligen privata och publika aktiebolag. Minsta tillåtna aktiekapital föreslås bli 100 000 kronor i privata aktiebolag och l miljon kronor i publika aktiebolag. Nedsåttning aktiekapitalet av under dessa gränser tillåts inte, oberoende nedsättningen av om omedelbart skulle kompenseras nyemission. Lagen kommer genom en därigenom, även efter ett genomförande uppdelningen i privata och av publika aktiebolag, att uppfylla de krav ställs i artikel 34 första som meningen. Kommittén finner inte skäl att för svenskt vidkommande utnyttja undantagsmöjligheten i bestämmelsens andra mening.

Artikel 35

Om lagstiftningen i medlemsstat tillåter det tecknade kapitalet en att helt eller delvis löses in kapitalet ned, skall lagstiftutan att sätts ningen minst kräva att följande villkor är uppfyllda

a Om bolagsordningen eller stifielseurkunden möjlighet till

ger

inlösen skall beslut om denna fattas bolagsstämman, minst

av som skall iaktta de allmänna villkoren för beslutsförhet och majoritet. Om

bolagsordningen eller stiftelseurkunden inte ntbjlighet till inlösen

ger

skall beslut denna fattas bolagsstämman, i så om av som fall minst

skall iaktta villkoren för beslutsjörhet och majoritet enligt artikel 40. Beslutet skall ojfentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiflning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68151EEG.

b Endast belopp får delas enligt artikel 15.1 får användas som ut för inlösen.

c De aktieägare som har fått sina aktier inlästa har kvar sina

rättigheter i bolaget med undantag för rätten att återfå insatserna och rätten att delta i en första vinstutdelning avseende icke inlästa aktier.

Bakgrund

Förevarande artikel åsyftar ett i bl.a. den franska aktiebolagslagen

förekommande institut Pamortissement réduction du capital

sans enligt vilket bolagets aktiekapital kan lösas in utan att kapitalet sätts ned.

Gällande rätt

Aktiebolagslagen medger inte att aktiekapitalet löses in på det sätt som åsyftas i artikeln.

304 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

Kommitténs överväganden

Artikel 35 saknar intresse för svenskt vidkommande.

Artikel 36

Om lagstiftningen i medlemsstat tillåter bolagen att sätta ned en det tecknade kapitalet att tvångsvis dra in aktier skall lagstifgenom ningen minst kräva att följande villkor är uppfyllda

Tvdngsindragningen skall föreskrivas eller tillåtas i bolagsord-

a

ningen eller stiftelseurkunden innan teckning sker av de aktier som

skall dras in.

b I det fallet tvångsindragningen endast tillåts i bolagsordningen

att

eller stiftelseurkunden skall den beslutas av bolagsstämman, om inte

samtliga berörda aktieägare har godkänt indragningen.

Det bolagsorgan beslutar tvångsindragningen skall be-

c som om

villkor och sätt för denna, det inte har skett redan i stämma om bolagsordningen eller stifielseurkunden.

Artikel 32 tillämpas ifråga helt betalda aktier som ställs utom om till bolagets förfogande utan vederlag eller som dras in med ut-

nyttjande medel får delas ut enligt artikel 15.1; i dessa fall

av som skall belopp motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad ett som sådant värde, det bokförda parivärdet för samtliga indragna av ett aktier föras över till Utom vid nedsättning av det tecknade en reserv. kapitalet får denna inte delas ut till alctieägarna; den får endast reserv användas för täcka intrafiad förlust eller för att öka det att en tecknade kapitalet fondemission, i den mån medlemsstatergenom en tillåter sådan åtgärd. na en

Beslutet tvångsindrogning skall ofentliggöras enligt varje lands

e om

lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68151EEG.

Artikel 30.1 samt artiklarna 31, 33 och 40 tillämpas inte i de fall

som avses i punkt

Artikel 3 7

Om det tecknade kapitalet sätts ned indragning av aktier genom bolaget har förvärvat direkt eller någon som handlar som genom

bolagets för räkning, skall bolagsstämman alltid

namn men egen besluta om indragningen.

SOU 199283 EGs andra bolagsdirektiv 305

Artikel 32 tillämpas utom i fråga om helt betalda aktier som har förvärvats utan vederlag eller med medel som fär delas ut enligt

artikel 15. i dessa fall skall ett belopp som motsvarar det nominella

värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdetför samtliga indragna aktier föras över till en reserv. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna; den får endast användas för att täcka en intrdfiad förlust

eller att öka det tecknade kapitalet genom en fandemission, i den

mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.

Artiklarna 31, 33 och 40 tillämpas inte ide fall som avses i punkt

Bakgrund Artiklarna 36 och 37 har utformats etter förebild i den tyska aktiebolagslagen. Artikel 36 anger vissa villkor som skall vara uppfyllda om lagstiftningen i en medlemsstat medger att aktiekapitalet sätts ned tvångsvis indragning av aktier, medan artikel 37 behandlar genom nedsättning genom indragning av aktier som bolaget förvärvat. Direktivets bestämmelser om beslutsförhet och pluralitet, särskild omröstning samt avsättning för förlusttäckning eller till reservfond skall inte tillämpas i dessa nedsättningssituationer. Nedsättning av aktiekapitalet indragning av aktier kan enligt den tyska genom aktiebolagslagen ske för varje lagligt nedsättningsändamål, således även återbetalning till aktieägama. Artikel 36 äger därför tillämpning även när nedsättning sker genom inlösen av aktier på grund av förbehåll i bolagsordningen.

Gällande rätt Enligt 6 kap. 8 § första stycket gäller att i bolagsordningen för aktiebolag med minimi- och maximikapital kan intas förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen av aktier, dock inte under minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning. Enligt andra stycket gäller att, förbehållet införs genom ändring av bolagsom ordningen, det endast får avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen registrerats. Har fondemission ägt rum efter registreringen, får inlösen aktie ske först sedan tre år förflutit från av registreringen emissionen. Av tredje stycket följer att nedsättning av inte får ske så att full täckning inte finns för det bundna egna kapitalet efter det att inlösen ägt Detta skall beräknas på grundval av rum. fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår. När enligt förbehållet blivit bestämt att vissa aktier skall lösas in skall, enligt fjärde stycket, anmälan aktiekapitalets nedsättning med dessa om

306 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

aktiers nominella belopp genast göras. När registrering skett är aktiekapitalet nedsatt. Av lagens förarbeten framgår att nedsättning i förevarande fall kan ske utan att några särskilda åtgärder vidtas för att skydda borgenärerna. Det har ansetts tillräckligt att borgenärerna får kännedom om nedsättningsmöjligheten genom att nedsättningsförbehållet skall intas i bolagsordningen och i samband med bolagsbildning eller nyemission publiceras. Den begränsningen gäller dock att nedsättning

i

inte får ske så att full täckning inte finns för det bundna egna kapitalet. Av förarbetena framgår vidare att beslut nedsättning i i om

i

förevarande fall inte behöver fattas bolagsstämma. Grunderna för nedsättningen kan i stället slås fast i fullständig amorteringsplan. Om

i

det överlåts till bolagsstämman att besluta när inlösen skall äga rum, i

måste grunderna för urvalet av aktierna anges i bolagsordningen. i

Enligt 7 kap. 1 andra stycket kan bolag, i

i

§ stället för att avyttra

förvärvad egen aktie, dra in densamma nedsättning i

genom av

i

aktiekapitalet. För sådan nedsättning gäller vanliga regler. Den svenska lagen innehåller inga särskilda regler för det fall nedsätt- i ningen avser aktier som förvärvats utan vederlag eller med utnyttjande av fritt eget kapital.

Kommitténs överväganden

i

Artikel 36 punkten 1 littera d nödvändiggör ändringar i den svenska lagen. För att uppfylla direktivets krav föreslår kommittén att som

huvudregel föreskrivs att reglerna borgenärsskydd i 6 kap. 6 § om 1 skall iakttas även vid sådan nedsättning som sker enligt bestäm- i melserna i 6 kap. 8 Att iaktta reglerna om borgenärsskydd vid i nedsättning som berör aktier, vilka ställs till bolagets förfogande utan vederlag eller som inlöses med utnyttjande av fritt eget kapital, är emellertid inte nödvändigt enligt direktivbestämmelsen. I svensk rätt torde med direktivbestämmelsen avsedda fall närmast motsvaras dels av fall när inlösen enligt förbehåll i bolagsordningen sker med utnyttjande av utdelningsbara medel, dels av fall när sådant inlösenförbehåll avser aktier som saknar värde vid inlösningstillfället därför att deras värde på grund av bestämmelse i bolagsordningen helt i tillgodogjorts deras ägare under aktiemas löptid. Enligt kommitténs

i

mening bör även undantagsbestämmelsema i artikel 36 punkten 1

littera d införas i den svenska lagen. Sålunda bör föreskrivas att i reglerna om borgenärsskydd inte behöver tillämpas i nu angivna fall. i

För att uppfylla direktivbestämmelsens krav och för att förhindra att nedsättningen som sådan ger upphov till bokföringsmässig vinst, som i sin tur kan delas ut, bör vidare föreskrivas att ett belopp som i motsvarar det nominella värdet av de inlösta aktierna skall överföras i till i ieservfonden. Denna får utan iakttagande av reglerna om i

EGs andra bolagsdirekziv 307 SOU 199283

borgenärsskydd användas endast för förlusttäckning eller ökning av aktiekapitalet. Att reservfonden i visst fall kan tas i anspråk vid nyemission till underkurs inte innebära att den inte skulle synes uppfylla de krav på den särskilda fonden ställs i direktivsom bestämmelsen. Av 6 kap. 8 § följer att där avsedda fall nedsättning alltid måste av beslutas bolagsstämman, bolagsordningen inte föreskriver att av om nedsättningen skall äga utan endast att den får äga rum. Artikel rum 36 uppställer inte något krav på kvalificerad majoritet för sådant beslut. Enligt kommitténs mening bör därför i enlighet med vad som enligt gällande lag föreskrivs beträffande beslut om nedsättning i allmänhet, absolut majoritet på bolagsstämman avgivna röster vara av tillfyllest.

Övriga bestämmelser i artikel 36 påkallar inte någon ändring av

den svenska lagen. Av bestämmelserna nedsättning i allmänhet följer att det alltid om ankommer på bolagsstämman att fatta beslut om nedsättning genom indragning aktier. Någon ändring den svenska lagen på av egna av bestämmelsen i artikel 37 punkten l är därför inte erfordergrund av lig. Enligt den svenska lagen är indragning den enda nedsättningsåtgärd kan äga med avseende på förvärvade egna aktier. Genom som rum förvärvet äger visserligen en återbetalning till aktieägarna rum, men indragningen sådan medför inte någon återbetalning till aktiesom ägarna. Något sakligt skäl att i den svenska lagen föreskriva att reglerna borgenärsskydd på sätt i artikel 37 skall iakttas i om anges nu ifrågavarande fall föreligger därför inte. Inte heller föreligger skäl att föreskriva särskild regel om en erforderlig majoritet för bolagsstämmas beslut i dessa fall. Nedsättning aktiekapitalet indragning aktier bör således av genom av egna för svensk del helt följa reglerna för nedsättning i allmänhet.

Artikel 3§

Om det slag aktier skall i de fall i artikel 35,

finns flera av som avses

artikel 36.1 b och artikel 37. 1 bolagsstämmans beslut om inlösen av det tecknade kapitalet eller nedsättning detta genom indragning av aktier bli föremål för särskild omröstning minst för varje av en kategori aktieägare vilkas rätt berörs av åtgärden. av

Bakgrund

Enligt förevarande artikel skall bolagsstämmas beslut nedsättning om aktiekapitalet indragning aktier bli föremål för särskild av genom av omröstning bland de aktieägare, vilkas rätt berörs åtgärden. Av av

308 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

artikel 40 följer att dess regler erforderlig majoritet skall iakttas. om Såsom påpekats under artikel 31 har bestämmelsen i så gott som samtliga medlemsstater ansetts tillämplig endast när nedsåttningsbeslutet försämrar den rått som tillkommer ägare aktier visst eller av av vissa slag.

Kommitténs överväganden

De krav som ställs i artikel 38 uppfylls de regler rörande omröstav ning vid nedsättningsbeslut som kommittén föreslagit under artikel 31.

Artikel 19

Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter bolagen att ut aldier ge som kan âterköpas, skall lagstiftningen för återköp av aktierna minst kräva att följande villkor är uppfyllda

a återköpet skall tillåtas i bolagsordningen eller sufielseurkunden

innan teckning sker av de aktier kan återköpas; som

b aktierna skall vara helt betalda;

c villkoren och sättet för återköpet skall vara bestämda i bolags-

ordningen eller stifielseurkunden;

d dterköpet får endast ske med medel som kan delas ut enligt artikel

15.] eller med intäkter fidn nyemission sker i och för en som återköpet;

e ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad

av sådant värde, det bolgförda parivärdet av alla återköpta aktier skall föras över till en reserv inte får delas ut till aktieägarna i annat som

fall än då det tecknade kapitalet sätts ned; denna reserv får endast

användas för att öka det tecknade kapitalet genom en fondemission;

f punkt e tillämpas inte om återköpet har skett med intäkter från en

nyemission som har ägt rum i och för återköpet;

g om det har beslutats att en överkurs skall betalas till aktieägarna

med anledning av återköpet, får överkursen endast erläggas med medel som får delas ut enligt artikel 15.1 eller med medel ur en reserv, annan än den som avses i e, som inte får delas ut till

aktieägarna i annat fall än då det tecknade kapitalet sätts ned; denna

reserv får endast användas för att öka det tecknade kapitalet genom

SOU 199283 EGs andra bolagsdireldiv 309

en fondemission, för att täcka kostnader som avses i artikel 3 j eller emissionskostnader för aktier eller obligationer eller för att betala en överkurs till innehavare av aktier eller obligationer som skall áterköpas;

h återköpet skall offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning

i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68151EEG.

Bakgnmd Förevarande artikel syftar på en i engelsk aktiebolagsrätt föreliggande möjlighet att ge ut aktier som kan återköpas redeemable shares.

Gällande rätt Aktiebolagslagen medger inte att aktiebolag ger ut aktier av i artikeln åsyftat slag.

Kommitténs överväganden Artikel 39 saknar intresse för svenskt vidkommande.

2.9 Avslutande bestämmelser

Artikel 40 Medlemsstaternas lagstiftning skall föreskriva att de beslut som avses i artikel 29.4 och 5 samt artiklarna 30, 31, 35 och 38 skall kräva minst en majoritet som inte får understiga två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda värdepapperen eller det företrädda tecknade kapitalet.

Medlemsstaternas lagstiftning får dock förskriva att en enkel majoritet av rösterna enligt punkt 1 är tillräcklig, om minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt.

Bakgrund Artikeln uppställer regler om erforderlig majoritet för bolagsstämmas beslut om bl.a. begränsning eller upphävande av aktieägares företrädesrätt vid nyemission samt för beslut om nedsättning av aktiekapitalet. stämmans beslut skall i de angivna fallen fattas med bifall av minst två tredjedelar av de röster som är förenade med antingen de på stämman företrädda värdepapperen eller det på stämman företrädda tecknade kapitalet. I den nationella lagstiftningen kan dock föreskrivas att stämmans beslut kan fattas med bifall av minst hälften rösterna, av

310 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt vid stämman. om Ordalydelsen till trots, tolkas bestämmelsen i så gott som samtliga medlemsstater som ett krav på kvalificerad majoritet av de vid stämman avgivna rösterna. Röster för vid stämman företrädda värdepapper eller företrätt tecknat kapital som inte deltagit i beslutet kommer därigenom inte heller att påverka detsamma. Distinktionen mellan företrädda värdepapper och företrätt tecknat kapital är betingad av den rätt som i vissa länder tillkommer obligationsinnehavare att deltaga i vissa bolagsstämmobeslut. I medlemsstater där obligationsinnehavare inte har någon sådan rått innebär bestämmelsen sålunda ett krav på två tredjedelar av rösterna för de på stämman företrädda och i beslutet deltagande aktierna.

Artikel 41 1 Medlemsstaterna får frångå artikel 9.1, artikel 19. 1 a första ledet . och b samt artiklarna 25, 26 och 29 i den mån det behövs för att bestämmelser skall kunna antas eller tillämpas som har till ändamål att underlätta för anställda och andra i den nationella lagstiftningen angivna personkategorier att få del i företagens kapital.

Medlemsstaterna får underlåta att tillämpa artikel 19.1 a första ledet samt artiklarna 30, 31 och 36-39 på bolag som bildas enligt

särskild lagstiftning och som vid sidan av kapitalaktier ger ut

arbetsaktier till förmån för de anställda som ett kollektiv, vilket på bolagsstämman företräds av fidlmaldige med rösträtt.

Bakgrund I enskilda medlemsstater förekommer lagstiftning som syftar till att underlätta anställdas förvärv av aktier i det egna bolaget. Enligt förevarande artikel punkten I får medlemsstaterna göra undantag från vissa av direktivets regler rörande inbetalning av aktiekapitalet, förvärv av egna aktier samt ökning av aktiekapitalet, om det behövs för att underlätta för anställda eller andra personkategorier att få del i företagens kapital. Enligt punkten 2 får medlemsstaterna underlåta att tillämpa vissa av direktivets regler beträffande förvärv av egna aktier och nedsättning av aktiekapitalet bolag som bildas enligt särskild lagstiftning och som vid sidan av kapitalaktier ger ut arbetsaktier till förmån för de anställda som ett kollektiv.

Gällande rätt

Av 4 kap. 2 § framgår att bolagsstämma vid kontantemission kan åsidosätta aktieägamas företrädesrätt och rikta en emission exempelvis till bolagets anställda. Huvudsyftet med paragrafen är emellertid

SOU 199283 E Gs andra bolagsdirelaiv 311

inte att underlätta anställdas aktieförvärv och den synes inte utgöra sådan lagstiftning som avses med artikeln. Det finns inte heller i övrigt svensk lagstiftning av i artikeln avsett slag.

Kommitténs överväganden Artikel 41 saknar intresse för svenskt vidkommande.

Artikel 42 För att detta direktiv skall kunna genomföras måste medlemsstaternas

lagstiftning behandla de aktieägare lika som befinner sig i

samma ställning.

Bakgrund Artikeln uttrycker den aktiebolagsrättsliga s.k. likhetsprincipen. En sådan princip är allmänt omfattad i medlemsstaternas aktiebolagsrätt. Enligt den tyska aktiebolagsrätten innebär likhetsprincipen att aktieägare, för vilka i övrigt samma förutsättningar gäller, inte får behandlas olika. Likhetsprincipen hade före anpassningen till direktivet inte kommit till generellt uttryck i något särskilt lagrum i den tyska aktiebolagslagen utan ansågs utgöra en allmän rättsgrundsats inom den tyska bolagsrätten. I samband med direktivanpassningen lagfästes emellertid likhetsprincipen i ett lagrum enligt vars lydelse aktieägare under lika förutsättningar skall behandlas lika. Även enligt den franska aktiebolagsrätten principen anses om aktieägarnas likställighet gälla som allmän rättsgrundsats.

Gällande rätt Enligt 3 kap. 1 § första stycket har alla aktier i bolaget lika rätt, om inte annat följer av paragrafen. I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller kunna ges ut. Sådan bestämmelse skall ange olikheterna mellan aktieslagen, antalet aktier av varje slag samt, om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst, den företrädesrätt som tillkommer aktieägarna vid ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. I 9 kap. 16 § föreskrivs att bolagsstämma inte får fatta beslut, som är ägnat att bereda otillbörlig fördel åt aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Av 8 kap. 13 § framgår att motsvarande förbud gäller i fråga om rättshandling eller annan åtgärd av styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav som ställs i artikel 42.

312 EGs andra bolagsdirektiv SOU 199283

Artikel 4,3

Medlemsstaterna skall sätta i krafl de lagar och andra författ-

ningar som behövs för att följa detta direktiv inom två dr efter dagen

för anmälan. De skall genast underrätta kommissionen detta. om

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 3 j och k på g,

de bolag som redan finns när författningarna som avses i punkt 1

träder i krafl.

De får bestämma att övriga föreskrifter i detta direktiv skall tillämpas

på dessa bolag först 18 månader efter ikrafitrddandet. Denna tidsjrist fdr dock vara tre år när det gäller artiklarna 6 och 9 samt fem år när det gäller unregistered companies i Storbritannien

eller på Irland.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det

område som omfattas av detta direktiv.

Bakgrund Artikel 43 upptar bestämmelser om direktivets implementering i medlemsstaterna. Bestämmelserna äger inte tillämpning vid anpassning av den svenska lagen till direktivets krav. Enligt EES-avtalet bilaga XXII skall Sverige implementera andra bolagsdirektivet inom två år från avtalets ikraftträdande. Sverige får därutöver utnyttja de Övergångsbestämmelser ñnns i punkten som

Kommitténs överväganden Kommittén föreslår att ändringarna i aktiebolagslagen med anledning av andra bolagsdirektivet skall träda i kraft den 1 januari 1995. I enlighet med artikel 43 punkten 2 andra stycket bör 3 kap. l § tillämpas i dess äldre lydelse till utgången juni 1996. av

Artikel 44

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Kommitténs överväganden Direktivet riktar sig till medlemsstaterna i EG. Av EES-avtalet protokoll 1 följer att det inom EFTA-området skall riktat till anses EFI A-staterna.

SOU 199283 313

3 EGs

tredje bolagsdirektiv

3.1 Inledning

EGs tredje bolagsdirektiv behandlar fusioner mellan bolag. Direktivet, som i sina huvuddrag utarbetades under 1960-talets del, senare skall ses i ljuset av EGs strävanden att uppmuntra samarbete och samgåenden mellan företag i de olika medlemsstaterna för att uppnå skalfördelar i produktionen och starkare ställning på världsmarken naden. Dessa strävanden hade en särskilt framskjuten plats under 1960-talet, då på flera håll också uttrycktes över de amerikanen oro ska storföretagens allt starkare ställning på den europeiska kontinenten. Direktivet reglerar ett flera sätt att realisera dessa strävanden, av nämligen fusioner. Därmed avses i direktivet att ett bolag förvärvar samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera andra bolag eller att två eller flera bolag bildar ett nytt bolag till vilket deras samtliga tillgångar och skulder överlåtes, varefter det eller de överlåtande bolagen upplöses utan likvidation. Den civilråttsliga regleringen av sådana företagssamgåenden uppvisar sedan länge stora variationer mellan olika länder. I Tyskland infördes fusionsinstitutet år 1861, i andra europeiska länder var det ännu drygt hundra år ett senare oreglerat eller okänt förfarande. I den mån fusionsregler sålunda över huvud förelåg vid tidpunkten för direktivets utarbetande, var dessa så gott uteslutande som tillämpliga på samgåenden mellan företag i ett och land. samma Fusioner över ländergränsema från juridiska utgångspunkter var mycket svåra att genomföra. Kommissionen tillsatte år 1965 en arbetsgrupp för att på basis av Romfördragets artikel 220 utarbeta ett underlag till överensen kommelse om internationella fusioner. Gruppens förslag överlämnades efter flera bearbetningar till Rådet år 1973. Rådet var emellertid inte berett att godtaga förslaget. Kommissionen inriktade sig därför på att uppnå den eftersträvade regleringen bolagsdirektiv. År genom ett 1985 framlade Kommissionen ett förslag till tionde bolagsdirektiv rörande internationella fusioner. Förslaget har emellertid ännu inte antagits av Rådet. Parallellt med arbetet rörande internationella fusioner påbörjades utformningen av ett tredje bolagsdirektiv rörande nationella fusioner.

314 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

Kommissionen ansåg nämligen att en reglering av länderöverskridande fusioner förutsatte en harmonisering av reglerna rörande nationella fusioner. Ett förslag till tredje direktiv presenterades första gången år 1970. Med beaktande av bl.a. ovan nämnda förslag till överenskommelse rörande internationella fusioner framlades direktivförslaget i reviderad form år 1973 och därefter i en ytterligare reviderad version år 1975. Direktivet antogs slutligen av Rådet år 1978.

3.2 Direktivets

tillämpningsområde

Artikel I I De samordningsåtgärder som detta direkti v föreskriver skall vidtas . i fråga om bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om följande bolagsfomzer -I Tyskland die Aktiengesellschaft,

I Belgien de naamloze vennootschapla société anonyme, I Danmark akrieselskaber, I Frankrike la Société anonyme, I Irland public companies limited by shares och public companies limited by guarantee having a share capital, I Italien la societå per azioni, I Luxemburg la société anonyme, I Nederländerna de naamloze vennoøtschap,

I Storbritannien public companies limited by shares och public companies limited by guarantee having a share capital.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta direktiv på kooperativa företag som är organiserade i någon av de i punkt 1 angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en medlemsstat utnyttjar denna

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirelaiv 315

möjlighet, skall den föreskriva att dessa bolag skall ta in orden kooperativt företag i samtliga de handlingar som nämns i artikel 4 i direktiv 68151EEG.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta direktiv om ett eller

flera av de bolag som förvärvas eller upplöses är försatt i konkurs

eller är föremål för ackord eller liknande förfarande.

Bakgnmd Direktivets första artikel fastställer dess tillämpningsområde. På samma sätt som i första och andra bolagsdirektivet sker detta genom en uppräkning av de bolagsformer som skall omfattas av direktivet. Uppräkningen upptar samtliga stater som var medlemmar i EG vid direktivets utfärdande och anger, med användande av den nationella beteckningen, vilken eller vilka bolagsformer på vilka direktivet skall tillämpas. För stater som blivit medlemmar i gemenskapen efter direktivets utfärdande anges direktivets tillämpningsområde i tillträdesakten. Av punkten 1 framgår att direktivet skall tillämpas på aktiebolag. Finns det i en medlemsstat vid sidan av aktiebolaget ytterligare någon eller några bolagsformer utan personligt ägaransvar behöver direktivet inte tillämpas på dessa. I exempelvis Tyskland tillämpas direktivet på bolagsformen Aktiengesellschaft, men inte på bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haflung. På motsvarande sätt berör direktivet i Danmark aktieselskab, men inte anpartsselskab. I Storbritannien och Irland, där det finns två kategorier av aktiebolag, tillämpas direktivet på aktiebolag som har möjlighet att vända sig till

allmänheten för kapitalanskaffning, dvs. public companies, men inte

på private companies. Punkten 2 medger att direktivet inte tillämpas på kooperativ verksamhet organiserad direktivet omfattade bolagsformen. i den av Slutligen medger punkten 3 att direktivet inte tillämpas om minst ett av de fusionerande bolagen är försatt i konkurs eller är föremål för ackord eller liknande förfarande.

Gällande rätt Bestämmelser om fusion mellan aktiebolag finns i 14 kap. ABL och föreskrifter rörande registrering av genomförd fusion finns i 25- 31 §§ ABF. Aktiebolagslagen upptar inte några särskilda regler för kooperativ verksamhet bedriven i aktiebolagsform. Aktiebolagslagen hindrar inte fusion av bolag som är försatt i konkurs eller föremål för ackord. Något sådant hinder uppställs inte heller i konkurslagen 1987672 eller ackordslagen 1970847.

316 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

Kommitténs överväganden På skäl som anförts i den allmänna motiveringen 2. Privata och publika aktiebolag föreslår kommittén att aktiebolagen indelas i två kategorier, nämligen privata och publika aktiebolag. I likhet med vad som år fallet i EGs medlemsstater blir direktivets bestämmelser därvid tillämpliga på publika aktiebolag, medan privata aktiebolag inte omfattas av direktivets krav. Med hänsyn framför allt till intresset av att möjliggöra fusion mellan aktiebolag av olika kategorier, föreslår emellertid kommittén en enhetlig reglering för båda kategorierna. Det finns inte skäl att ge särskilda regler i aktiebolagslagen om kooperativ verksamhet. Kommittén ñnner inte heller skäl att begränsa möjligheterna till fusion under konkurs eller ackord.

3.3 Regler om fusion absorption och

genom

kombination

Artikel 2 Medlemsstaterna skall i fråga om bolag som lyder under deras

nationella lagstiftning uydrda regler om fusion som äger rum genom att ett bolag förvärvar ett eller flera andra bolag och om fusion som

äger rum genom bildande av ett nytt bolag.

Bakgrund Medlemsstaterna skall enligt förevarande artikel införa regler om fusion mellan bolag av det slag som omfattas av direktivet och som lyder under medlemsstaternas nationella lagstiftning. Reglerna skall omfatta två typer av fusioner, nämligen fusion genom att ett bolag förvärvar ett annat bolag absorption och fusion som sker genom - bildande av ett nytt bolag kombination. Reglerna skall vid båda fusionstyper avse samgåenden mellan två eller flera bolag ett bolag som absorberar två eller flera andra bolag respektive två eller flera bolag som kombineras till ett nytt bolag.

Gällande rätt I 14 kap. 1 § regleras fusion genom absorption och i 14 kap. 2 § fusion genom kombination. Fusion genom absorption kan enligt lagens ordalydelse ske endast mellan två bolag, medan en fusion genom kombination kan avse ett samgående mellan två eller flera bolag.

SOU ll99283 EGs tredje bolagsdirektiv 317

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen upptar regler rörande de två typer fusionsav förfaranden som anges i artikel 2. För att till fullo uppfylla direktivets krav år det emellertid nödvändigt att utvidga fusionsformen absorption till att omfatta samgåenden även mellan fler ån två bolag. 14 kap. 1 § andra stycket 1 Med den av kommittén föreslagna uppdelningen i privata och publika aktiebolag, aktualiseras frågan fusion skall kunna om en innefatta bolag olika kategorier. Kommittén finner i detta avseende av skäl att föreslå endast den begränsningen att ett privat aktiebolag inte får absorbera ett publikt aktiebolag och att ett privat aktiebolag inte får bildas kombination där ett eller flera de överlåtande genom av bolagen år publikt. 14 kap. 2 § första stycket En sådan begränsning behövs för att förhindra att bestämmelserna byte om av aktiebolagskategori kringgås.

Artikel 3

I detta direktiv avses med yitsion förvärv sådant genom ett

förfarande varigenom ett eller flera bolag överlåtande bolag

upplöses utan likvidation och isamband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag Övertagande bolag, mot

vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen i form

av

aktier i det Övertagande bolaget och i förekommande fall kontant

ersättning som inte får överstiga tio procent dessa aktiers nomiav nella värde eller, i avsaknad sådant värde, det bokförda parivärav det.

lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att fusion

genom

förvärv får ske även om ett eller flera de överlåtande bolagen har

av trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning det överlåtande av bolagets tillgångar till aktieägarna ännu inte har påbörjats.

Bakgrund

Förevarande artikel upptar i punkten I definition fusion en av genom absorption, i direktivet kallat fusion förvärv. Av bestämgenom melsen framgår att fusion detta slag kommer till stånd en av genom att ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och i samband därmed överför alla sina tillgångar till ett annat bolag mot vederlag i form aktier i det Övertagande bolaget till aktieägarna i det eller av de överlåtande bolagen. För att underlätta fastställandet av ett lämpligt utbytesförhållande mellan aktierna i de berörda bolagen tillåts dock vederlaget innefatta även kontant ersättning, under förutsättning att denna inte överstiger

318 EGs treaie bolagsdirekziv Sol 199283

nominella värdet på aktierna i Vederlaget. Saknar tio procent av det aktierna nominellt värde skall andelen i stället beräknas med utgångspunkt i aktiernas bokförda parivårde. Av artikel 30 följer att ett samgående mellan två eller flera bolag angivet sätt, men med en kontant ersättning som motsvarar ru än tio procent det nominella värdet aktierna i Vederlaget, mer av också omfattas reglerna i artiklarna 5-23 samt 27-29. av Av punkten 2 framgår medlemsstat får föreskriva att fusion att en förvärv får ske även ett eller flera av de överlåtande genom om bolagen trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande bolagets tillgångar till aktieägarna ännu inte påbörjats.

Gällande rätt

Den typ samgående direktivet benämner fusion genom av som förvärv motsvaras närmast av fusion genom absorption enligt 14 kap. 1 Till skillnad från vad som är fallet i direktivet uppställs i lagen beträffande fusion emellertid inte någon begränsning i denna typ av fråga fusionsvederlagets art. Enligt 1944 års aktiebolagslag kunde om fusionsvederlaget utgöras endast pengar eller aktier i det överav tagande bolaget. Utan närmare motivering slopades emellertid i 1975 års lag denna begränsning, varför Vederlaget i dag kan utgöras av aktier i det Övertagande bolaget, också pengar, värdepapper men av eller egendom. Vederlaget kan också vara sammansatt av olika annan slag av egendom. Som konstaterats kan fusion detta slag, enligt bestämovan en av melsens nuvarande avfattning, inte avse ett samgående mellan fler än två bolag i ett och samma förfarande. Lagen medger uttryckligen att fusion genom absorption äger rum överlåtande bolaget trätt i likvidation, 14 kap. 1 § första även om det stycket andra meningen.

Kommitténs överväganden Der i 14 kap. 1 § reglerade fusionsformen absorption motsvarar i sina huvuddrag den i förevarande artikel punkten 1 definierade fusionsfonnen fusion genom förvärv. I artikeln föreskrivs att fusionsvederlaget vid ifrågavarande typ av fusion skall utgöras aktier i det Övertagande bolaget eller av sådana av aktier i förening med kontanter motsvarande högst tio procent av det nominella värdet på aktierna. Av artikel 30 följer emellertid att direktivets bestämmelser i artiklarna 5-23 samt 27-29 skall tillämpas även för det fall den kontanta ersättningen är högre än tio procent. Aktiebolagslagen uppställer inte några begränsningar i fråga om vederlagets art. Enligt kommitténs mening är detta inte förenligt med

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirektiv 319

direktivet. För att stå i överensstämmelse med direktivet, bör därför bestämmelserna fusion absorption kompletteras med om genom en föreskrift om att vederlaget skall lämnas i form aktier i det av Övertagande bolaget men att vederlaget till viss del också får utgöras av pengar. Kommitténs uppfattning är att den kontanta delen bör få uppgå till högst 50 procent det nominella värdet på aktierna i av vederlaget. 14 kap. 1 § första stycket Bestämmelsen bör vidare ändras så att den också möjliggör samgåenden mellan fler än två bolag i ett och samma fusionsförfarande. 14 kap. 1 § andra stycket 1 Möjligheten till fusion i det fall det överlåtande bolaget trätt i likvidation, bör slutligen stå öppen endast under tiden fram till dess utskiftning av bolagets tillgångar påbörjats. 14 kap. 2 § andra stycket

Artikel 4

I detta direlaiv avses med fusion bildande bolag

genom av ett nytt

ett sådant förfarande varigenom flera bolag överlåtande bolag

upplöses utan likvidation och isamband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett bolag de bildar, vederlag till som mot

aktieägarna i de överlåtande bolagen i form aktier i det

av nya

bolaget och i förekommande fall kontant ersättning inte får

som överstiga tio procent av dessa aktiers nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet.

Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva fusion

att genom

bildande av ett nytt bolag får ske även eller flera de

om ett av överlåtande bolagen har trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande bolagets tillgångar till aktieägarna ännu inte har påbörjats.

Bakgrund

Förevarande artikel upptar i punkten 1 definition fusion en av genom kombination, i direktivet kallat fusion bildande genom av ett nytt bolag. Av bestämmelsen framgår fusion detta slag kommer att en av till stånd genom att flera bolag upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett bolag som de bildar, mot vederlag till aktieägarna i de överlåtande bolagen i form av aktier i det bolaget. På motsvarande sätt nya som vid fusion genom förvärv tillåts vederlaget även i dessa fall innefatta kontant ersättning, under förutsättning att denna inte överstiger tio procent av det nominella värdet på aktierna i vederlaget, eller om aktierna saknar nominellt värde, tio procent aktiernas av

320 EG.°s tredje bolagsdirektiv SOU 199283

bokförda parivärde. Analogt med bestämmelserna fusion förvärv gäller om genom emellertid enligt artikel 30 att också ett samgående mellan två eller flera bolag angivet sätt, med kontant ersättning nu men en representerande än tio procent, år att betrakta som ett med fusion mer likställt förfarande. Slutligen fastslås också för detta fall i punkten 2 att en medlemsstat får föreskriva att fusion bildande av ett nytt bolag får ske även genom eller flera de överlåtande bolagen trätt i likvidation, under om ett av förutsättning att utskiftning det överlåtande bolagets tillgångar till av alctieägama ännu inte har påbörjats.

Gällande rätt

l aktiebolagslagen motsvaras den typ samgående som direktivet av benämner fusion bildande av ett nytt bolag av fusion genom genom kombination enligt 14 kap. 2 Fusionsvederlaget skall i detta fall det nybildade bolaget. utgöras av aktier i En fusion enligt 14 kap. 2 § kan ske utan hinder av att ett eller trätt i likvidation och lagen hindrar flera av de överlåtande bolagen inte heller i detta fall att fusionen sker sedan skiftet av bolagets tillgångar påbörjats.

Kommitténs överväganden

Den i 14 kap. 2 § reglerade fusionsformen kombination motsvarar den i förevarande artikel punkten 1 deñnierade fusionsformen fusion bildande ett nytt bolag. genom av krav ställs i punkten 2 bör möjligheten till För att uppfylla de som fusion under likvidation även i fråga fusion genom kombination om stå öppen endast under tiden fram till dess skifie av de överlåtande bolagens tillgångar påbörjats. 14 kap. 2 § andra stycket

3.4 Fusion genom absorption

Anikets

Förvaltnings- eller ledningsorganen i de fitsionerande bolagen skall

upprätta skriftlig jitsionsplan. en

Fusionsplanen skall innehålla minst följande uppgifter

de fitsionerande bolagens form, och säte,

a namn

b aktiernas utbytesförhállande och i förekommande fall storleken av

den kontanta ersättningen,

Wfi i P sou 199283 E Gs tredje bolagsdireldiv 321

c de närmare villkoren för utlämnande aktier i det Övertagande

av bolaget,

d den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning

av vinst samt varje särskilt förhållande som berör denna rått,

e den tidpunkt från vilken det överlåtande bolagets åtgärder i

bolqöringshänseende skall företagna för det Övertagande anses bolagets räkning,

f de rättigheter som det Övertagande bolaget tillförsäkrar innehavare

av sådana aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna och inneha vare av andra värdepapper än aktier eller de åtgärder föreslås som till förmån för dessa personer,

g varje särskild förmån som beviljas de sakkunniga som anges i arti-

kel 10.1 och ledamöterna i de fusionerande bolagens förvaltnings-,

lednings-, tillsyns- eller kontrollorgan.

Bakgrund En fusion föregås typiskt förhandling mellan de berörda sett av en företagen, ett avtalsslut och ett godkännande avtalet på bolagsstämav man. Denna ordning gällde redan före direktivets utfärdande i de flesta medlemsstater, men i detaljerna förelåg betydande skillnader mellan länderna. Direktivet kräver inte att dessa skillnader helt undanröjs, utan siktar till att uppnå ett minimiskydd för aktieägarna. Detta skall ske i första hand genom att garantera aktieägarna en tillräcklig och så långt möjligt objektiv information om de väsentliga fusionsvillkoren innan bolagsstämman fattar det slutliga fusionsbeslutet. I enlighet härmed föreskrivs i förevarande artikel punkten 1 att törvaltnings- eller ledningsorganen i de fusionerande bolagen skall upprätta en skriftlig fusionsplan, vars närmare innehåll preciseras i punkten 2. Beteckningen fusionsplan är vald så att den inte korresponderar med någon av de i medlemsstaterna tidigare använda nationella terrnerna för fusionsavtalet mellan bolagen. I punkten 2 anges minimiinnehållet i fusionsplanen. Fusionsplanen skall för det första ange bolagens form, namn och säte, littera a. Vidare skall anges enligt vilket förhållande aktierna skall utväxlas och storleken av eventuell kontant ersättning, littera b. Fusionsplanen skall också upplysa om de närmare villkoren för utlämnandet av de i vederlaget ingående aktierna i det Övertagande bolaget, littera c, samt den tidpunkt från vilken dessa aktier berättigar till utdelning och varje särskilt förhållande berör denna rätt, som

322 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

littera d. Av littera e följer att i fusionsplanen skall anges den tidpunkt från vilken det överlåtande bolagets åtgärder i bokföringshänseende skall anses företagna för det Övertagande bolagets räkning. Fusionsplanen skall också ange de rättigheter som det Övertagande bolaget tillförsäkrar innehavare av aktier med särskilda rättigheter och innehavare av andra värdepapper än aktier, littera Bestämmelsens första led anses innefatta särskilda rättigheter bl.a. i fråga om akties röstvärde och i fråga om rätten till andel i tillgångar och vinst. Bestämmelsens andra led avser i första hand olika typer av skuldebrev, men också andra värdepapper utgivna av det överlåtande bolaget. Slutligen stadgas i littera g att fusionsplanen skall ange varje särskild förmån som beviljas de sakkunniga som skall granska

fusionsvillkoren se artikel 10 punkten 1 samt ledamöterna i de

fusionerande bolagens förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorgan.

Gällande rätt Vid fusion genom absorption skall enligt 14 kap. l § de fusionerande bolagen gemensamt upprätta ett förslag till fusionsavtal som skall ange fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning. För att bli giltigt skall fusionsavtalet därefter godkännas av bolagsstämman i det Överlåtande bolaget. Av 14 kap. 8 § föjer dock att bolagsstämmans godkännande inte är nödvändigt vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag. Till ledning för stämmans beslut skall aktieägarna i det överlåtande bolaget ha möjlighet att viss tid före bolagsstämman ta del av ett beslutsunderlag i form av ett förslag till stämmans beslut, det upprättade förslaget till fusionsavtal, en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionsavtalets lämplighet för bolaget samt ett yttrande av bolagets revisorer Över styrelsens redogörelse. Skall årsredovisningen inte behandlas på stämman, skall aktieägarna också ha möjlighet att ta del av vissa årsredovisningshandlingar m.m. Ingår i fusionsvederlaget aktier i det Övertagande bolaget eller av detta bolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, skall motsvarande årsredovisningshandlingar m.m. företes också beträffande det Övertagande bolaget. I det Övertagande bolaget är fusionen en aftärstransaktion varom styrelsen är behörig att besluta och lagen upptar inte några regler om underlaget för detta beslut.

7 x sou 199233 EG.s tredje bolagsdirelctiv 323

Kommitténs överväganden Den i dag föreliggande skyldigheten att vid fusion genom absorption upprätta ett förslag till fusionsavtal mellan de fusionerande bolagen bör ersättas av en skyldighet för styrelserna i de fusionerande bolagen att upprätta en gemensam fusionsplan som skall innehålla de uppgifter som anges i artikel 5 punkten 2. Fusionsplanen skall vara skriftlig. 14 kap. 4 §

Artikel 6

Fusionsplanen skall offentliggöras för vart och ett av de fusionerande

bolagen enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68151EEG, minst en månad före dagen för den bolagsstämma som skall besluta om fusionsplanen.

Bakgrund Fusionsplanen skall utgöra underlag för fusionsbeslutet i de berörda bolagen. För ägarna betänketid föreskrivs i förevarande artikel att ge att fusionsplanen för vart och ett av de fusionerande bolagen skall offentliggöras minst en månad före dagen för den bolagsstämma som skall besluta fusionen. Bestämmelsen innebär att bolagsstämman om inte får besluta om fusionen förrän den föreskrivna månaden löpt till ända. Offentliggörandet skall ske i enlighet med artikel 3 första bolagsdirektivet. Bolagen skall sända in fusionsplanen till registreringsmyndigheten som i sin tur har att lägga planen i bolagets akt eller föra in den i bolagsregistret och ombesörja att kungörelse därom sker i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning. I kungörelsen kan fusionsplanen återges helt eller delvis. Det är emellertid tillåtet att begränsa kungörelsen till ett meddelande om att fusionsplanen har tagits myndigheten. emot av

Gällande rätt Vid fusion absorption skall förslaget till fusionsavtal dels en genom hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma i det överlåtande bolaget som skall godkänna avtalet, dels läggas fram stämman, 14 kap. l § andra stycket. Avtalsförslaget och övriga handlingar skall också genast sändas till aktieägare begär det, 14 kap. l § tredje stycket. Lagen som föreskriver inte att förslaget till fusionsavtal skall offentliggöras.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen bör för att uppfylla kraven i artikel 6 kompletteras

324 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

med bestämmelse fusionsplanen skall sändas in till en om att registreringsmyndigheten som i sin tur skall registrera och offentliggöra den. 14 kap. 9 § Kravet att fusionsplanen skall offentliggöras minst en månad före stämman, bör tillmötesgås genom att i lagen föreskrivs att bolagsstämman får hållas tidigast en månad efter det att kungörelse skett om att fusionsplanen och den i artikel 10 nedan behandlade granskningsrapporten kommit in till registreringsmyndigheten. 14 kap. 10 § andra stycket

Artikel 7

En fusion fordrar godkännande av minst bolagsstämman i varje

jitsionerande bolag. Medlemsstaternas lagstiftning skall föreskriva att detta beslut kräver minst två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda värdepapperen eller det företrädda tecknade kapitalet.

Medlemsstaternas lagstiftning får dock föreskriva att enkel majoritet av rösterna enligt första stycket är tillräcklig, om minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt. Därutöver tillämpas i förekommande

fall reglerna om ändring i bolagsordningen.

Om det finns flera slag av aktier fordras för beslut om fusion en

särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av åtgärden.

Beslutet skall omfatta godkännandet av füsionsplanen och de

eventuella ändringar i bolagsordningen som behövs för att genomföra planen.

Bakgrund Direktivet fastslår i förevarande artikel punkten 1 att beslut om fusion skall godkännas av bolagsstämman i vart och ett av de fusionerande bolagen. För ett överlåtande bolag innebär fusionen att bolaget upphör att existera som ett särskilt rättssubjekt. Bolagsstämmans godkännande av fusionen är mot denna bakgrund obligatorisk för det överlåtande bolaget. För det Övertagande bolaget medger däremot direktivet i artikel 8 att fusionsbeslutet, om vissa villkor är uppfyllda, fattas utan bolagsstämmans godkännande. Stämmans beslut skall fattas med minst två tredjedelar av rösterna för de stämman företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet. Bestämmelsen överenstämmer med vad som följer av artikel 40 punkten 1 i andra bolagsdirektivet. Detta gäller också den i andra

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirelctiv 325

stycket första meningen fastlagda möjligheten för medlemsstaterna att föreskriva att absolut majoritet av rösterna är tillräcklig, minst om hälften av det tecknade kapitalet är företrätt på bolagsstämman. Av punkten 1 andra stycket framgår vidare att reglerna ändring om av bolagsordningen i förekommande fall skall tillämpas. Bestämmelsen aktualiseras bl.a. om det Övertagande bolaget måste höja sitt aktiekapital för att kunna ge ut de nya aktier skall lämnas som som fusionsvederlag. Finns det i de fusionerande bolagen flera slag aktier fordras av enligt punkten 2 en särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet för att beslutet skall bli giltigt. Bestämmelsen överensstämmer med artikel 25 punkten 3 och artikel 31 i andra bolagsdirektivet. Punkten 3 innebär att stämman har att godta eller förkasta fusionsplanen. Några ändringar i denna får inte göras.

Gällande rätt

Förslag till avtal om fusion absorption skall för att bli giltigt genom godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget, 14 kap. l För stämmans godkännande av detta avtal uppställdes i 1944 års aktiebolagslag långtgående krav på kvalificerad majoritet. Med anknytning till lagens majoritetskrav för beslut ändring om av bolagsordningen i fråga om föremålet för bolagets verksamhet, krävdes samtycke från samtliga aktieägare i bolaget eller att beslutet fattades två på varandra följande stämmor varvid beslutet på den av senare stämman måste biträdas av minst två tredjedelar samtliga av röstande med minst tre fjärdedelar det på stämman företrädda av aktiekapitalet. Aktiebolagsutredningen föreslog att för giltigt beslut fusion om skulle krävas samma majoritet som normalt skulle krävas för ändring av bolagsordningen, nämligen två tredjedelar såväl de avgivna av rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Med hänvisning till de lättnader i lagens majoritetskrav genomfördes år 1973 som förordade emellertid regeringen att stämmans godkännande av fusionsavtalet skulle kunna fattas med absolut majoritet inte i om bolagsordningen uppställts ett högre majoritetskrav. Riksdagen biföll regeringens förslag. I det Övertagande bolaget är fusionen, tidigare påpekats, som en affärstransalction styrelsen är behörig att besluta. Om fusionen varom förutsätter en ändring av bolagsordningen eller emission aktier, av konvertibla skuldebrev eller vinstandelsbevis fordras dock i sedvanlig ordning bolagsstämmans beslut därom. Särskilda bestämmelser för detta fall har inte ansetts erforderliga.

326 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

Kommitténs överväganden

Förevarande artikel punkten 1 kräver att fusion genom absorption en godkänns bolagsstämman i såväl det överlåtande som det överav tagande bolaget. Aktiebolagslagen uppfyller inte detta krav, eftersom lagen föreskriver godkännande bolagsstämman endast i det av överlåtande bolaget, 14 kap. l Direktivet medger emellertid i artikel 8 undantag från kravet godkännande av bolagsstämman i det Övertagande bolaget vissa i artikeln angivna villkor är om uppfyllda. Kommittén föreslår i anslutning till artikel 8 att denna undantagsmöjlighet utnyttjas i den svenska lagstiftningen. För stämmans godkännande fusionen krävs enligt punkten l av första stycket majoritet minst två tredjedelar av rösterna för en om de på stämman företrädda värdepapperen eller det företrädda tecknade kapitalet. Kommittén föreslår anpassning till direktivets krav att en denna punkt sker att för bolagsstämmans fusionsbeslut genom uppställs majoritetskrav för ändring av bolagsordningen, samma som dvs. att beslutet biträds av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna de vid stämman företrädda aktierna, eller, om som beslutet rubbar rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier, den högre pluralitet föreskrivs för detta fall. Har i bolagsordningen som uppställts ett högre majoritetskrav för fusion, skall i stället detta gälla. 14 kap. ll §

Artikel 8

Lagstzfiningen i en medlemsstat behöver inte föreskriva att fusionen

skall godkännas bolagsstämman i det Övertagande bolaget, om av följande villkor är uppfyllda

det i artikel 6 föreskrivna ofientliggdrandet skall för det över-

a

tagande bolaget ske minst månad före dagen för den bolagsstämma en idet eller de överlåtande bolagen som skall besluta om fusionsplanen,

b alla aktieägare i det Övertagande bolaget skall ha rätt att minst en

månad före den i nämnda dagen ta del av de i artikel 11.1 angivna a handlingarna hos det Övertagande bolaget där detta har sitt säte,

eller flera aktieägare i det Övertagande bolaget med aktie-

c en ett

innehav som uppgår till en viss lägsta procent av det tecknade

kapitalet skall ha rätt att fordra att bolagsstämma i det över-

en tagande bolaget sammankallas för att besluta om godkännande av

fusionen. Det lägsta procenttalet får inte sättas högre än till fem

procent. Medlemsstaterna får dock föreskriva att aktier utan rösträtt inte skall medtagas vid denna beräkning.

SOU 1l99283 EGs tredje bolagsdirekziv 327

Bakgrund

Förevarande artikel medger att kravet på att fusion en genom absorption skall beslutas av bolagsstämman även i det Övertagande bolaget frångås om vissa i artikeln angivna villkor är uppfyllda. För att detta skall kunna tillåtas krävs enligt littera att bestäma

melsen i artikel 6 om offentliggörande fusionsplanen i det

av Övertagande bolaget iakttas med den avvikelsen att tidpunkten för beräkning av när offentliggörandet senast skall ske utgörs av tidpunkten för bolagsstämman i det eller de överlåtande bolagen. Motsvarande skall enligt littera b gälla beträffande den i artikel ll punkten l föreskrivna tidpunkten då aktieägarna skall ha rätt att ta del av fusionsplanen och andra i artikeln uppräknade handlingar. Slutligen förutsätts att ett minoritetsskydd föreligger i det Övertagande bolaget med innebörd att eller flera aktieägare med ett en aktieinnehav som uppgår till en viss lägsta andel det tecknade av kapitalet har rätt att fordra att en bolagsstämma sammankallas för att besluta om fusionen. Den andel vid vilken detta minoritetsskydd träder in bestäms av medlemsstaterna, men får inte sättas högre än till fem procent, littera c.

Gällande rätt Aktiebolagslagen utgår från fusion i det Övertagande att en bolaget är en affärstransalction som styrelsen är behörig att besluta om. Förutsätter fusionen inte någon ändring bolagsordningen, kan av fusionsbeslutet i detta bolag sålunda fattas helt utan bolagsstämmans medverkan.

Kommitténs överväganden Av tradition betraktas i Sverige absorption för det Övertagande en bolaget som ett företagsköp som inte nödvändigtvis behöver underställas bolagsstämman utan kan beslutas styrelsen. Det är angeläget av att denna enkla beslutsordning kan behållas. I artikel 8 ställs emellertid vissa villkor för att styrelsen skall få fatta sådana beslut. Dessa villkor måste beaktas när de nya bestämmelserna i aktiebolagslagen utformas. Punkten a innebär att styrelserna upprättar fusionsplan är en som gemensam för bolagen. Fusionsplanen kungörs därefter. Sedan måste minst en månad löpa från dagen för kungörandet innan bolagsstämma hålls i överlåtande bolag för att godkänna eller förkasta planen. Punkten b innebär att aktieägarna i det Övertagande bolaget måste ha tillgång till fusionsplanen och vissa årsredovisningshandlingar under minst en månad. Punkten slutligen innebär att minoritet i det c en Övertagande bolaget av viss storlek inte får bestämmas högre - som

328 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

än fem procent skall ha rätt att få fusionsfrågan prövad på bolagsstämma i det Övertagande bolaget. Kommittén har utformat tidsfristema i de nya bestämmelserna så att direktivets krav i dessa avseenden tillgodoses. 14 kap. 9 och 10 §§

Artikel 9

Färvaltnings- eller ledningsorganen i vart och ett av de fiisionerande

bolagen skall upprätta en utförlig skriftlig redogörelse i vilken fiuionsplanen och därvid särskilt utbytesförhállandet mellan aktierna förklaras och bedöms från rättslig och ekonomisk synpunkt.

Redogörelsen skall i förekommande fall även ange särskilda värde-

ringssvärigheter.

Bakgrund Förvaltnings- eller ledningsorganen i vart och ett av de fusionerande bolagen skall upprätta en utförlig skriftlig redogörelse i vilken fusionsplanen förklaras och bedöms från såväl rättslig som ekonomisk synpunkt. I redogörelsen skall särskild uppmärksamhet ägnas grunderna för det föreslagna utbytesförhållandet mellan aktierna. Har vid värderingen av de berörda bolagen särskilda värderingssvårigheter förelegat, skall dessa anges i redogörelsen. Till skillnad från fusionsplanen behöver redogörelsen inte offentliggöras.

Gällande rätt Till underlaget för det fusionsbeslut som vid fusion genom absorption skall fattas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget hör, som tidigare påpekats, bl.a. en redogörelse av styrelsen fir de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömning av fusionens lämplighet för bolaget, 14 kap. l § andra stycket Motsvarande underlag behövs däremot inte beträffande det Övertagande bolaget, eftersom fusionen där inte kräver stämmans godkännande.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav som ställs i artikel 9. För att tillmötesgå dessa krav bör skyldigheten för styrelsen i det överlåtande bolaget att utarbeta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolaget, kompletteras med en motsvarande skyldighet för styrelsen i det Övertagande bolaget. Redogörelsen bör innehålla de uppgifter som anges i artikel 9. 14 kap. 6 §

sou 199283 EGs tredje bolagsdirektiv 329

Artikel 10

För vart och ett av de fusionerande bolagen skall en eller flera

oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en domstol eller en förvaltningsmyndighet, granska fusionsplanen och lämna en skriftlig redogörelse till aktieägarna. Lagstiftningen i en medlemsstat

kan dock föreskriva att det får förordnas en eller flera oberoende

sakkunniga för alla de fusionerande bolagen, om förordnandet

meddelas domstol eller förvaltningsmyndighet på bolagens av en en begäran. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning gemensamma kan de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.

I den i punkt 1 nämnda redogörelsen skall de sakkunniga under alla förhållanden ange huruvida enligt deras uppfattning utbytes-

förhållandet är rimligt och sakligt grundat. RedogöreLsen skall minst

ange;

a enligt vilken eller vilka metoder som det föreslagna utbytes-

förhållandet har bestämts,

b huruvida denna eller dessa metoder är lämpliga idet aktuella fallet

och vilka värden som var och en av metoderna leder till; ett uttalande måste också göras om vilken relativ betydelse som tillmättes de olika metoderna då värdena fastställdes.

Redogörelsen skall i förekommande fall även ange särskilda

värderingssvdrigheter.

Varje sakkunnig skall ha rätt att hos de fusionerande bolagen fd

tillgång till alla upplysningar och handlingar som hör till saken samt att utföra alla undersökningar som behövs.

Bakgrund I syfte att ytterligare förbättra aktieågamas möjligheter att bedöma den framlagda fusionsplanen och i denna särskilt det föreslagna utbytesförhållandet mellan aktierna, skall fusionsplanen enligt förevarande artikel punkten 1 också granskas av en eller flera oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en domstol eller förvaltningsmyndighet. Resultatet granskningen skall i en en av skriftlig rapport överlämnas till aktieägarna. Huvudregeln är att granskningen skall ske av oberoende sakkunniga utsedda för vart och ett av de fusionerande bolagen och resultera i en rapport fir varje bolag. Med ändring av Kommissionens ursprungliga förslag infördes emellertid i slutversionen av direktivet en möjlighet för medlemsstaterna att i den nationella lagstiftningen tillåta att en

330 EGts tredje bolagsdirektiv SOU 199283

eller flera oberoende sakkunniga förordnas fir samtliga fusionerande bolag gemensamt, om förordnandet i det aktuella fallet meddelas av domstol eller en förvaltningsmyndighet på bolagens gemensamma en begäran. Det år i detta fall inte tillfyllest att den eller de sakkunniga utses bolagen med godkännande av domstol eller myndighet. av De sakkunniga skall ha oberoende ställning i förhållande till en bolaget och ha erfarenhet av företagsvärdering. I Kommissionens ursprungliga förslag stadgades uttryckligen att till sakkunniga kunde utses bolagets revisorer. Bestämmelsen upptogs inte i den egna slutliga versionen, men någon ändring i sak synes därvid inte ha åsyftats. Medlemsstaterna godtar också genomgående att de sakkunniga utgörs av bolagets egna revisorer. Granskningen skall framför allt gälla frågan om det föreslagna utbytesförhållandet mellan aktierna är rimligt och sakligt grundat, punkten 2. Direktivet inte vilka metoder för värdering av de berörda anger företagen som skall tillämpas, utan kräver endast att i redogörelsen enligt vilken eller vilka metoder utbytesförhållandet bestämts anges samt huruvida denna eller dessa metoder är lämpliga i det aktuella fallet och vilka värden som metoderna leder till. Ett uttalande måste också göras vilken relativ betydelse som tillmättes de olika om metoderna då värdena fastställdes. Slutligen skall även i de sakkunnigas rapport i förekommande fall anges särskilda värderingssvårigheter. För att de sakkunniga skall kunna utföra sitt uppdrag föreskrivs i punkten 3 att dessa skall ha rätt att hos de fusionerande bolagen få tillgång till alla upplysningar och handlingar som hör till saken samt att utföra alla undersökningar som behövs.

Gällande rätt Den redogörelse enligt 14 kap. l § andra stycket 3 skall utsom arbetas styrelsen i det överlåtande bolaget, skall granskas av av bolagets revisorer och ett yttrande över redogörelsen skall ingå i underlaget för bolagsstämmans beslut beträffande fusionen, 14 kap. 1 § andra stycket 4. Lagen inte närmare besked om granskningens ger art eller innehållet i yttrandet.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav ställs i artikel 10. För som att tillmötesgå dessa krav bör den skyldighet som enligt 14 kap. 1 § andra stycket 4 åvilar det överlåtande bolagets revisorer att yttra sig över styrelsens redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömning fusionstörslagets lämplighet, ersättas av en av bestämmelse med innebörd skriftlig redogörelse över fusionsatt en

SOU 199283 E Gs tredje bolagsdirelai 331 v

planen, i vart och ett de fusionerande bolagen, skall utarbetas av av bolagets auktoriserade eller godkända revisorer. Jfr kommitténs överväganden med anledning andra bolagsdirektivet artikel 10. Av av redogörelsen skall framgå huruvida fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Därvid skall anges vilken eller vilka metoder använts vid värderingen som av bolagens tillgångar och skulder, resultatet de tillämpade värdeav ringsmetodema samt metodernas lämplighet och vilken vikt tillsom mätts de olika värderingsmetodema vid den samlade bedömningen av värdet på bolagen. Har särskilda svårigheter förelegat vid värderingen skall dessa anmärkas särskilt. I yttrandet skall också fusionen kan antas medföra fara anges om för att det Övertagande bolaget inte skall kunna fullgöra sina förpliktelser mot borgenärer. Bestämmelsen påkallas anpassning av en till artikel 13 nedan. Vid fusion i form kombination skall dessutom av anges huruvida det eller de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det Övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta. 14 kap. 7 § För att uppfylla de krav ställs i punkten 3 bör vidare som föreskrivas en skyldighet för styrelsen, verkställande direktör och revisor i bolag skall delta i fusionen att bereda revisor i som annat sådant bolag tillfälle att verkställa den granskning denne finner som erforderlig för att utarbeta redogörelse över fusionsplanen. Denne en skall också ha rätt till de upplysningar och det biträde han begär. som 14 kap. 8 § Slutligen bör i lagen föreskrivas att revisorernas yttrande skall fogas till fusionsplanen. 14 kap. 7 § tredje stycket

Añikel II

Minst en månad före dagen för den bolagsstämma skall besluta som om fusionsplanen skall alla aktieägare ha rätt att hos bolaget där detta har sitt säte ta del av minst följande handlingar

a ñtsiønsplanem

b de fusionerande bolagens årsbokslut och förvaltningsberätteLser för

de senaste tre räkenskapsåren,

c en särskild redovisning som skall avslutas tidigast den första dagen

iden tredje månaden före den tidpunkt då fitsionsplanen upprättades, om det senaste årbokslutet avser ett räkenskapsår avslutades som mer än sex månader före sistnämnda tidpunkt,

332 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

d de redogörelser av de fusionerande bolagens förvaltnings- eller

ledningsorgan som nämns i artikel

e de i artikel 10 nämnda redogörelserna.

Den i punkt 1 nämnda särskilda redovisningen skall utarbetas c enligt metoder och med begagnande av samma uppställning samma som det senaste årsbokslutet.

Lagstiftningen i en medlemsstat får dock föreskriva

a att någon ny fysisk inventering inte behöver genomföras,

b att de värden som har åsatts i den senaste balansräkningen endast

behöver ändras så att de återspeglar afldrshandelserna; hänsyn skall dock tas till

avskrivningar och avsättningar för den mellanliggande tiden, -

sådana väsentliga ändringar av faktiska värden som inte framgår

av bolgfiiringen.

Varje aktieägare skall ha rätt att på begäran och kostnadsfritt fä

kopior samtliga eller, så önskas, vissa av de i punkt 1 nämnda av om handlingarna.

Bakgrund Fusionsplanen samt de av bolaget och de sakkunniga utarbetade rapporterna skall enligt förvarande artikel punkten I hållas tillgängliga för aktieägarna hos bolaget senast en månad före dagen för den bolagsstämma skall besluta om planen, dvs. från den tidpunkt då som fusionsplanen enligt artikel 6 skall offentliggöras. Från samma tidpunkt skall aktieägarna också ha rätt att ta del av de fusionerande bolagens årsbokslut och förvaltningsberåttelser för de senaste tre räkenskapsåren. Har mer än sex månader förflutit från det senaste ârsbokslutet till fusionsplanens upprättande skall aktieägarna också ha rätt att ta del särskild redovisning som skall avslutas tidigast av en den första dagen i den tredje månaden före den tidpunkt då fusionsplanen upprättades. Bestämmelsen utgör endast ett minimikrav och längre gående krav kan uppställas i den nationella lagstiftningen. Den särskilda redovisningen skall enligt punkten 2 första stycket utarbetas enligt samma metoder och med begagnande av samma uppställning det senaste årsbokslutet. Från denna skyldighet får dock som

SOU 199283 E Gxs tredje bolagsdirekti v 333

medlemsstatema föreskriva vissa undantag i enlighet med bestämmelsens andra stycke. Den särskilda redovisningen behöver inte granskas av bolagets revisorer.

Gällande rätt

Vilka handlingar som skall utgöra underlag för stämmans beslut beträffande fusion absorption framgår 14 kap. genom av 1 § andra stycket och har behandlats i anslutning till artikel 5. I samma stycke föreskrivs att dessa handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna i det överlåtande bolaget minst vecka före den bolagsstämma en som skall besluta fusionen och läggas fram på stämman. om Handlingarna skall också genast sändas till aktieägare som begär det.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav ställs i artikel som ll. För att tillgodose dessa krav bör i lagen bestämmelse upptas en av innebörd att vissa handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna i de fusionerande bolagen under minst en månad efter kungörandet av fusionsplanen och att kopior dessa handlingar kostnadsfritt av skall sändas till aktieägare begär det. Handlingarna bör i lagen som bestämmas i enlighet med artikel 11 punkten 14 kap. 10 § andra stycket Kommittén finner inte skäl att utnyttja de undantagsmöjligheter som erbjuds i punkten 2 andra stycket.

Artikel 12

Skyddet för de anställdas rättigheter i varje fitsionerande bolag skall regleras enligt direktiv 77187EEG.

Bakgrund

En fusion berör inte endast aktieägare och borgenärer i de fusionerande bolagen, utan också bolagens anställda. Med hänsyn därtill föreslogs Kommissionen i det ursprungliga av drektivförslaget att vart och ett av de fusionerande bolagen skulle åläggas att upprätta en särskild rapport rörande den planerade fusionens juridiska, ekonomiska och sociala konsekvenser för de anställda. Rapporten skulle överlämnas till de anställdas företrädare månad fire senast en bolagsstämmans beslut fusionen och de anställda om skulle beredas tillfälle att före bolagsstämman diskutera med företrädare rapporten för bolaget.

På i första hand Parlamentets begäran skärptes dessa krav ytter-

334 EGs tredje bolagsdireldiv SOU 199283

ligare i de framlagda reviderade direktivförslagen. Skärpningen senare bl.a. de berörda bolagen skulle åläggas att förhandla med innebar att de anställdas företrädare åtgärder för att undanröja eventuella om nackdelar fusionen. Förslaget blev mycket Omstritt och debatten av fördröjde kraftigt Rådets slutliga ställningstagande till direkdärom tivet. Samtidigt med diskussionerna rörande det tredje bolagsdirektivet inom för EGs Social Action Programme arbete på ett pågick ramen särskilt direktiv rörande de anställdas rättigheter i samband med företagsöverlåtelser och fusioner. Arbetet påbörjades år 1974 och tre

i februari 1977 ett direktiv därom. år senare, antogs Direktivet kräver bl.a. de anställda i fusionerande bolag i god att skall informeras skälen till densamma, om de tid innan fusionen om juridiska, ekonomiska och sociala följderna för de anställda samt om planerade åtgärder med hänsyn till de anställda. Planeras sådana skall överläggningar därom också ske med de anställdas åtgärder företrädare i syfte att nå överenskommelse. en Vid slutbehandlingen förslaget till det tredje bolagsdirektivet av frågan Rådet i detta direktiv skulle tillförsäkra de uppkom om gående rättigheter än vad följde det särskilda anställda längre som av direktivet på området. Frågan besvarades med nej. Med ändring av Kommissionens förslag föreskrevs i tredje direktivet endast att för de anställdas rättigheter skall regleras enligt det särskilda skyddet direktivet rörande de anställdas rättigheter i samband med

företagsöverlåtelser och fusioner.

Gällande rätt

rättigheter i samband med företagsöverlåtelser och De anställdas regleras i den svenska lagstiftningen i första hand i lagen fusioner anställningsskydd och lagen 1976580 om med- 198280 om bestämmande i arbetslivet.

Kommitténs överväganden

den svenska lagstiftningen uppfyller de krav som ställs i Frågan om 187 rörande de anställdas rättigheter i samband med EGs direktiv 77 företagsöverlåtelser och fusioner prövas arbetsmarknadsdeparteav har på kommitténs förfrågan meddelat att den mentet. Departementet svenska lagstiftningen i detta avseende är tillfyllest.

Artikel 13

lagstiftningen i medlemsstaterna skall på ett betryggande sätt rättigheterna för de borgenärer i de jitsionerande bolagen skydda

vilka har fordringar uppkommit före ojfentliggörandet av

som

SOU 199283 E Gss tredje bolagsdirekti v 335

fusionsplanen och inte förfallna som var till betalning vid offentliggöranden

I detta syfte skall lagstiftningen i medlemsstaterna minst föreskriva att dessa borgenärer har rätt till betryggande säkerhet, om ett sådant

skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska

förhållanden och borgenärerna inte redan har sådan säkerhet.

Skyddet får vara olika för borgenärerna i det Övertagande och det överlåtande bolaget.

Bakgrund

Artiklarna 13-15 rör skyddet för de fusionerande bolagens borgenârer. Betydande skillnader förelåg och föreligger alltjämt mellan medlemsstaterna. I vissa länder uppställs ett skydd a priori, innebärande att borgenär en som inte i förväg erhåller betalning eller säkerhet för sin fordran kan blockera fusionen. I andra länder verkar skyddet a posteriori på sådant sätt borgenär att som inte erhållit betalning eller säkerhet för sin fordran i efterhand kan rikta ersättningsanspråk för uppkommen skada ledamöterna mot i det Övertagande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan. Direktivet syftar inte heller på denna punkt till eliminera att skillnaderna mellan medlemsstaterna, utan är begränsat till påbjuda att en viss minsta skyddsnivå i den nationella lagstiftningen. Sålunda föreskrivs i förevarande artikel punkten 1 lagstiftningen att i medlemsstaterna på ett betryggande sätt skall skydda rättigheterna för de borgenärer i de fusionerande bolagen vilkas fordringar uppkommit före offentliggörandet fusionsplanen av och vid denna tidpunkt inte förfallna till betalning. var

I det ursprungliga direktivförslaget krävde Kommissionen detta

att skydd skulle tillkomma borgenärema endast i Överlåtande bolag. I slutversionen utvidgades emellertid skyddet till omfatta att också det Övertagande bolagets borgenärer. Beträffande innehållet i borgenärsskyddet stadgas i punkten 2 endast att borgenärema åtminstone skall ha rätt till betryggande säkerhet för sina fordringar, detta behövs med hänsyn till om de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och de inte redan har sådan säkerhet. Av punkten 3 framgår detta skydd att får vara olika för borgenärema i det Övertagande och det överlåtande bolaget. Direktivet hindrar inte att borgenäremas rätt till säkerhet görs beroende ett bevakningsförfarande och av att bevakning då skall ske inom viss tid.

EG.s tredje balagsdirekziv SOU 199283

Gällande rätt

Avtal fusion absorption skall sedan det godkänts av om genom i det Överlåtande bolaget inom fyra månader anmälas bolagsstämman för registrering, 14 kap. 3 § första stycket. Såväl det av bolaget Övertagande det överlåtande bolaget skall därefter, inom två som månader från registreringstillfället, hos rätten ansöka om tillstånd att

verkställa avtalet, 14 kap. 4 § första stycket. skall kalla bolagets kända och okända borgenärer med Rätten föreläggande för den vill bestrida ansökan att senast viss dag som skriftligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han annars anses medgivit ansökan. Bestrids inte ansökan eller får de borgenärer ha bestrider den full betalning eller betryggande säkerhet för sina som fordringar, skall tillstånd meddelas. Borgenär som tillika är gäldenär rättsförhållande skall inte kallas rätten och har inte heller i samma av betalning eller säkerhet, 14 kap. 4 § andra stycket och 6 kap. rätt till 6 § tredje-femte styckena.

underrätta registreringsmyndigheten ansökan och

Rätten skall om beslut meddelats med anledning därav, 14 om lagakraftvunnet som kap. 5 § första stycket.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav ställs i artikel 13. För som dessa krav krävs dels att borgenärsskyddet vid fusion att tillgodose till omfatta även det Övertagande bolagets borgenärer, utsträcks att uppställda undantaget för borgenär som tillika är dels att det i dag gäldenär i rättsförhållande väsentligt begränsas. samma gäller direktivets krav på att borgenärsskyddet skall Vad först det Övertagande bolagets borgenärer förordar kommittén omfatta även följande. Ansökan tillstånd att verkställa fusionen skall göras av om bolaget hos rätten i den ort där bolagets styrelse skall det Övertagande Vid ansökan skall fogas bevis att fusionsplanen ha sitt säte. förteckning över det överlåtande bolagets kända registrerats samt revisorerna i fusionsplanen uttalat att fusionen borgenärer. Har fara för det Övertagande bolaget inte skall kunna fullgöra medför att skall vid ansökan också fogas förteckning över detta sina förpliktelser, 14 kap. 13 § Rätten skall kalla det bolags kända borgenärer. och i nämnt fall, det Övertagande bolagets överlåtande, nyss kända okända, och ansökan skall beviljas borgenärer, såväl som under förutsättning den inte bestrids eller att de borgenärer endast att erhåller full betalning eller betryggande säkerhet som bestrider den för sina fordringar. 14 kap. 14 § Borgenärsskyddet i samband med fusion omfattar i dag inte borgegäldenär i rättsförhållande. Kommittén anser när som tillika är samma förenligt med direktivets krav och förordar att inte detta vara

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirektiv 337

undantagen från borgenärsskyddet begränsas till dels fordran

att avse på lön eller ersättning har förmånsrätt enligt annan som 12 §

förmånsrättslagen 1970979, dels fordran på pension har

som förmånsrätt enligt 12 eller 13 § lag. Jfr kommitténs samma överväganden med anledning artikel 32 andra bolagsdirektivet. av

Artikel 14

Med förbehåll för bestämmelser utövande om ett gemensamt av obligationshavarnas rättigheter i de jitsiønerande bolagen skall artikel 13 tillämpas pd obligationshavarna, om inte dessa vid ett sammanträde -förutsatt att sådana sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen eller individuellt har godkänt füsionen. -

Bakgrund

Bestämmelserna i artikel 13 skyddet för fusionerande bolags om borgenärer skall enligt förevarande artikel huvudregel gälla även som innehavare obligationer utgivna något dessa bolag. av av av Den närmare innebörden begreppet obligationsinnehavare avgörs i detta av sammanhang av lagstiftningen i respektive medlemsstat. Mot bakgrund av den i Frankrike gällande ordningen fusionsbeslut att ett måste tillstyrkas också obligationsinnehavarstämma är av en emellertid medlemsstaterna inte förpliktade tillämpa artikel 13 att om obligationsinnehavama vid sådan stämma godkänt fusionen. en Detsamma gäller fusionen godkänts samtliga borgenärer om av individuellt.

Gällande rätt

Aktiebolagslagens bestämmelser till skydd för överlåtande bolags borgenärer i samband med fusion omfattar även obligationsinnehavare. Från detta skydd medger lagen inte någon möjlighet till undantag genom ett förfarande i direktivet åsyftat slag där av obligationsinnehavama, kollektivt eller individuellt, godkänner fusionen.

Kommitténs överväganden

Det finns inte skäl att från det skydd i dag erbjuds borgenärema som i ett överlåtande bolag och vid anpassning till direktivets krav - en måste erbjudas borgenärema även i ett Övertagande bolag undanta obligationsinnehavare på det sätt artikel 14 medger.

338 EGrs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

Artikel 1,5

Innehavare sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda av rättigheter är knutna skall i det Övertagande bolaget ha minst samma rättigheter i det överlåtande bolaget, om inte innehavarna av som värdepapperen vid ett sammanträde -förutsatt att sådana sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen eller individuellt har godkänt ändring rättigheterna eller om inte innehavarna av en av värdepapperen har rätt få dessa återköpta av det Övertagande att bolaget.

Bakgrund

Förevarande artikel erbjuder vad ibland benämns ett utspädningssom skydd för innehavare andra värdepapper än aktier till vilka av särskilda rättigheter är knutna i det Överlåtande bolaget. Med särskilda rättigheter därvid rätt än den fordringsrätt som tillkomavses annan bolagens borgenärer. Till dessa rättigheter hör konverterings- och mer optionsrätt att teckna aktier i bolaget, också exempelvis en nya men till ett skuldebrev hörande rätt till andel i vinst, till styrelserepresentation eller till att utse revisor i bolaget. Bestämmelsens syfte är att garantera innehavare sådana rättigav heter, vilka ofta saknar möjlighet att påverka fusionsbeslutet, ett skydd mot att deras rättigheter tunnas ut eller upphör till följd av fusionen. Artikeln innebär att dessa rättighetsinnehavare som huvudregel skall tillerkännas rättigheter i det Övertagande bolaget. samma

Gällande rätt

En fusion innebär att det Överlåtande bolagets tillgångar och skulder övergår till det Övertagande bolaget, 14 kap. 5 § tredje stycket. Det överlåtande bolagets borgenärer kan efter fusionen göra sina fordringar gällande mot det Övertagande bolaget. Lagen föreskriver däremot inte någon rätt för innehavare av andra rättigheter visavi det överlåtande bolaget att göra dessa gällande mot det Övertagande bolaget. Innehavare exempelvis konverterings- eller optionsrätt till av teckning aktier i det Överlåtande bolaget kan med reservation för av vad kan följa bestämmelse enligt 5 kap. 4 § första stycket 8 som av inte åberopa dessa mot det Övertagande bolaget. Lagen föreskriver inte heller någon skyldighet för det Övertagande bolaget att ekonomiskt ersätta innehavare av sådana rättigheter.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav som ställs i artikel 15. För att tillmötesgå dessa krav bör i lagen upptas en bestämmelse om att innehavare sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda av

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirelaiv 339

rättigheter är knutna i det överlåtande bolaget skall ha minst samma rättigheter i det Övertagande bolaget, inte innehavama har rätt att om fä dessa värdepapper återköpta av det Övertagande bolaget. 14 kap. 3 §

Artikel 16

Om lagstiftningen i medlemsstat inte föreskriver någon föreen

byggande rättslig eller administrativ kontroll av att fusion är

en

lagenlig eller om denna kontroll inte omfattar alla för fusionen

föreskrivna handlingar, skall protokollen från de bolagsstämmor som

beslutar om fusionen och i förekommande fall det efter dessa bolagsstämmor följande fusionsavtalet upprättas i form av ofliciellt bestyrkta

handlingar. Om fitsionen inte skall godkännas bolagsstämmor i alla av

de fitsionerande bolagen, skall fusionsplanen upprättas i form

av en ofliciellt bestyrkt handling.

Den notarie eller myndighet som är behörig att upprätta och

officiellt bestyrka handlingarna skall granska och bestyrka, dels

förekomsten av och lagenligheten hos alla de rättshandlingar och

formaliteter som åligger det bolag för vilket notarien eller myndig-

heten handlar, dels förekomsten och lagenligheten hos fusionsav planen.

Bakgrund

I syfte att säkerställa ett lagenligt förfarande vid fusion av bolag skall medlemsstaterna enligt förevarande artikel föreskriva antingen en rättslig eller administrativ kontroll av lagenligheten, omfattande samtliga för en fusion föreskrivna handlingar eller att protokollen från de bolagsstämmor som beslutar om fusionen och i förekommande fall det efter dessa bolagsstämmor följande fusionsavtalet upprättas i form av officiellt bestyrkta handlingar. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av att före direktivets utfärdande en fusion i vissa medlemsstater ansågs ha verkan inte bara internt utan också mot tredje man redan från den tidpunkt då bolagsstämman beslutat om fusionen eller företagsledningen på basis av ett stämmobeslut ingått ett fusionsavtal. I dessa medlemsstater måste bolagsstämmoprotokollet och i förekommande fall det därefter upprättade fusionsavtalet bestyrkas av domstol. I medlemsstater som knyter fusionens rättsverkan mot tredje man till registrering av fusionen i ett bolagsregister har bestämmelsen däremot inte ansetts påbjuda någon ändring i lagstiftningen. Det senare gäller bl.a. i Tyskland och Danmark.

340 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

Gällande rätt Fusion är ett formbundet förfarande som fullbordas genom registrering i bolagsregistret. Registreringen förutsätter i sin tur en legalitetsprövning i såväl formellt som materiellt avseende, jfr 18 kap. 4

Kommitténs överväganden En fusion mellan svenska aktiebolag förutsätter en sådan legalitetskontroll att artikel 16 för svenskt vidkommande saknar intresse.

Artikel I 7

Lagstiftningen i medlemsstaterna skall ange den tidpunkt då fusionen

blir gällande.

Bakgrund Frågan om när en fusion skall anses genomförd i den meningen att tillgångar och skulder i det eller de överlåtande bolagen övergår på det Övertagande bolaget och det Överlåtande bolagens aktieägare blir aktieägare i det Övertagande bolaget, besvaras olika i de olika medlemsstaterna. Direktivet kräver inte en fullständig harmonisering i detta avseende, men av förevarande artikel följer att den nationella lagstiftningen skall lämna klart besked om när fusionen blir gällande.

Gällande rätt Tidpunkten för fullbordan fusion regleras i 14 kap. 5 Har av en rätten bifallit ansökan om tillstånd att verkställa en fusion och har beslutet vunnit laga kraft, skall registreringsmyndigheten underrättas därom, 14 kap. 5 § första stycket. Utgörs fusionsvederlaget helt eller delvis aktier i det Övertagande bolaget och har det eller de av Överlåtande bolagen fullgjort sina skyldigheter enligt fusionsavtalet, skall bolagen för registrering anmäla aktiekapitalets Ökning eller, vid fusion kombination, att det Övertagande bolaget bildats och genom styrelse utsetts för det, 14 kap. 5 § andra stycket. När registrering skett rättens beslut och i förekommande fall av nämnda anmälan, av övergår Överlåtande bolags tillgångar och skulder, med undantag för skadeståndsanspråk enligt 15 kap. 1-3 §§, till det Övertagande bolaget. Fusionen är därmed juridiskt fullbordad.

Kommitténs överväganden Kommittén har i anslutning till artikel 13 ovan föreslagit att ansökan om tillstånd att verkställa en i behörig ordning beslutad fusion skall göras hos rätten och att ansökan skall beviljas under förutsättning att

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirekziv

den inte bestrids eller att de borgenärer bestrider som den erhåller full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. I likhet med vad som i dag âr fallet föreslår kommittén att rätten skall

underrätta registreringsmyndigheten sitt beslut

om och att det Övertagande bolaget senast två månader efter den tidpunkt då beslutet vann laga kraft, skall anmäla aktiekapitalets ökning till

registreringsmyndigheten. När anmälan registrerats är överlåtande

bolag upplöst omedelbart eller vid i fusionsplanen en angiven senare tidpunkt. 14 kap. 16-19 §§

Artikel 18

En jiision skall för vart och de

ett av fiisionerande bolagen ofi’entliggo‘ras enligt varje medlemsstats lagstiftning

i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68I51EEG.

Det Övertagande bolaget kan själv vidta de formaliteter angående

oflentliggbrandet som hänför sig till det eller de överlåtande bolagen.

Bakgrund

Med beaktande föreliggande skillnader i medlemsstaternas av regler rörande tillkomsten ett fusionsbeslut föreskrivs i förevarande av artikel punkten I att beslutet skall offentliggöras enligt artikel 3 första bolagsdirektivet. I de medlemsstater där fusionen fullbordas genom ståmmobeslut, skall dessa beslut offentliggöras. Fullbordas fusionen genom att företagsledningen på basis ett ståmmobeslut ingår av ett fusionsavtal skall detta avtal offentliggöras och fullbordas fusionen först genom registrering skall uppgift registreringen om offentliggoras. Med tillägg till Kommissionens ursprungliga förslag har i punkten 2 införts en möjlighet för det Övertagande bolaget att vidta nödvändiga publiceringsåtgârder även i fråga det eller de överlåtande om bolagen. Bestämmelsen möjliggöra snabbare anses ett genomförande av fusionen än vad skulle fallet som vara om publiceringsåtgårderna skulle behöva vidtas och de fusionerande av vart ett av bolagen. Fusionsbeslutets råttsverkan i förhållande till tredje man regleras av artikel 3 punkterna 5-7 i första bolagsdirektivet.

Gällande rätt

En fusion fullbordas först registrering i

genom aktiebolagsregistret.

Fusionen anses därigenom offentliggjord och kungörelse därom skall ske i Post- och Inrikes Tidningar, 18 kap. 2

342 EG.-s tredje bolagsdirektiv sou 199283

Kommitténs överväganden

Kommittén föreslår att underrättelse om rättens beslut med anledning ansökan fusion, i likhet med vad är fallet i dag, skall av om som lämnas till registreringsmyndigheten. 14 kap. 16 § Fusionsbeslutet kommer därigenom att offentliggöras på ett sätt som uppfyller de ställs i artikel 18. krav som

Artikel 12

En fusion skall i kraft själva lagstiftningen ha följande rättsverk-

av ningar, vilka skall inträda samtidigt både i förhållandet mellan det Överlåtande och det Övertagande

a

bolaget och i förhållandet till tredje man Övergår det Överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder till det Övertagande bolaget,

b aktieägarna i det Överlåtande bolaget blir aktieägare i det Över-

tagande bolaget,

c det Överlåtande bolaget upphör.

Aktier i det Överlåtande bolaget får inte bytas ut mot aktier i det Övertagande bolaget, aktierna i det Överlåtande bolaget innehas om antingen

det Övertagande bolaget själv eller någon handlar i eget

a av av som

för bolagets räkning, eller namn men

b det Överlåtande bolaget själv eller av någon som handlar i eget

av men för bolagets räkning. namn

Vad sagts skall inte inkräkta på den lagstiftning i medlemsnu

staterna föreskriver särskilda formaliteter för att Överföringen av

som vissa tillgångar, rättigheter och förpliktelser från det Överlåtande bolaget skall gälla mot tredje man. Det Övertagande bolaget får själv verkställa dessa formaliteter; lagstiftningen i medlemsstaterna kan dock tillåta att det Överlåtande bolaget fortsätter att verkställa formaliteterna under begränsad tid utom i undantagsfall, inte får en som,

längre än månader räknat från den tidpunkt då fusionen blir

vara sex gällande.

Bakgrund

Förevarande artikel punkten 1 vilka rättsverkningar en fusion anger skall ha. Fusionen skall för det första medföra att överlåtande bolags samtliga

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirekziv 343

tillgångar och skulder övergår till det Övertagande bolaget och detta skall gälla dels i förhållandet mellan överlåtande och Övertagande

bolag, dels i förhållande till tredje littera man, a. För det andra skall aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen

genom fusionen bli aktieägare i det Övertagande bolaget, littera b.

För det tredje skall överlåtande bolag, ipso jure, upphöra till följd av fusionen, littera Av artikel 31 följer bestämmelsen i c. att denna del inte skall tillämpas om lagstiftningen i medlemsstat tillåter en ett fusionsförfarande utan att alla de överlåtande bolagen upplöses.

Direktivet kräver att dessa rättsverkningar skall inträda vid ett och samma tillfälle, medlemsstaterna avgör själva när detta skall men ske. Punkten 2 uppställer vissa hinder mot att ett bolag fusion genom kommer i besittning aktier och skall i ljuset bestämav egna ses av melserna i andra bolagsdirektivet rörande förvärv och innehav av egna aktier.

En fusion som genomförs på sådant sätt att ett bolag förvärvar samtliga aktier i ett annat bolag och vederlag för dessa aktier som erlägger aktier i det Övertagande bolaget, dvs. absorption, kan på en två sätt leda till att det förvärvande bolaget kommer i besittning av egna aktier. Det kan för det första ske det överlåtande bolaget om innehar aktier i det Övertagande bolaget. Detta fall regleras inte av direktivet. Ett innehav av egna aktier kan emellertid också uppkomma

om det överlåtande bolaget innehar aktier för vilka vederlag egna erläggs i form av aktier i det Övertagande bolaget eller det genom att Övertagande bolaget innehar aktier i det överlåtande bolaget och som vederlag för dessa erhåller aktier i det bolaget. För förhindra egna att sistnämnda förfaranden uppställs i punkten 2 ett uttryckligt förbud

mot att aktier i ett överlåtande bolag byts ut mot aktier i överett tagande bolag, om aktierna i det överlåtande bolaget redan innehas av det Övertagande bolaget eller av någon handlar i eget som namn men för bolagets räkning, littera Detsamma gäller enligt littera b a. om aktierna i det överlåtande bolaget innehas det överlåtande bolaget av självt eller av någon handlar i eget för bolagets som namn men räkning. Dessa aktier utsläcks fusionen. genom I vissa medlemsstater finns bestämmelser Överlåtelse bl.a. om att av fast egendom skall ske i formbunden ordning för kunna åberopas att mot tredje man. Punkten 3 skall läsas mot denna bakgrund. Av bestämmelsens framgår att formaliteterna får vidtas av det Övertagande bolaget utan medverkan det överlåtande bolaget. Med av hänsyn till förhållandena i framför allt Storbritannien och Irland medges dock att det överlåtande bolaget under begränsad en tid fortsätter att verkställa dessa formaliteter.

344 EG.s tredje bolagsdirelaiv SOU 199283

Gällande rätt En fusion innebär att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övergår till det Övertagande bolaget och det överlåtande bolaget upphör, 14 kap. 5 § tredje stycket. Tidpunkten för denna universalsuccession sammanfaller med registreringen av fusionen i bolagsregistret. Utgörs fusionsvederlaget helt eller delvis av aktier i det Övertagande bolaget blir det överlåtande bolaget vid samma tidpunkt ägare till dessa aktier och införs som sådan i aktieboken. När registrering skett skall styrelse och verkställande direktör i det överlåtande bolaget skifta fusionsvederlaget och därefter genast avge redovisning för sin förvaltning, 14 kap. 6 Bolaget är upplöst när redovisningen lagts fram, 14 kap. 7 Ett svenskt aktiebolag får inte förvärva egen aktie, 7 kap. l § första stycket. Från detta förbud undantas visserligen förvärv som kommer till stånd genom Övertagande av affärsrörelse och däri ingående aktier, 7 kap. 1 § andra stycket, men undantaget omfattar inte det i förevarande artikel punkten 2 åsyftade förfarandet att det Övertagande bolaget till sig självt utger vederlag i form av egna aktier. De formkrav som i svensk lag uppställs för vissa förvärv, exempelvis förvärv av fast egendom, skall iakttas även för det fall förvärvet sker genom fusion.

Kommitténs överväganden Aktiebolagslagen uppfyller inte de krav som ställs i artikel 19 punkten Lagen innebär att rättsverkningama av en fusion inträder successivt på så sätt att det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övergår på det Övertagande bolaget i samband med att fusionen registreras. Aktieägarna i det överlåtande bolaget kan bli införda i aktieboken i det Övertagande bolaget först vid en senare tidpunkt, nämligen sedan skifte av fusionsvederlaget skett. Det överlåtande bolaget upplöses vid en ännu senare tidpunkt, nämligen när en redovisning för skiftet lagts fram på bolagsstämman i det överlåtande bolaget. Direktivet förutsätter att de tre nu angivna rättsverkningama inträder samtidigt. Kommittén föreslår därför att aktiebolagslagen ändras till överensstämmelse med direktivet. 14 kap. 18 § första stycket Punkterna 2 och 3 påkallar inte några ändringar i svensk lag.

Artikel 20 lagstiftningen i medlemsstaterna skall minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som ledamöterna t det överlåtande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan skall ha mot bolagets aktieägare på grund av oförsvarligt förfarande av ledamöterna i dessa organ vid förberedelsen och genomförandet av fizsionen.

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirekziv

Bakgrund

Medlemsstaterna skall enligt förevarande artikel fastlägga regler om civilrättsligt för ledamöterna i det överlåtande ansvar bolagets

förvaltnings- eller ledningsorgan

gentemot bolagets aktieägare på grund av oförsvarligt förfarande vid förberedelsen och genomförandet av fusionen. Den närmare utformningen av dessa regler är helt överlämnad till medlemsstaterna att besluta Bestämmelsens om. karaktär av minimikrav innebär att det står medlemsstaterna fritt att uppställa motsvarande ansvarsregler rörande det Övertagande bolaget.

Gällande rätt

Aktiebolagslagen upptar i 15 kap. bestämmelser

om skadeståndsskyl-

dighet för stiftare, styrelseledamöter, verkställande direktör, revisor och aktieägare. Beträffande de i förevarande artikel aktuella bolagsorganen föreskrivs i 15 kap. 1 § att styrelseledamot och verkställande direktör som vid fullgörande sitt uppdrag uppsåtligen av eller av oaktsamhet skadar bolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare eller överträdelse annan genom av aktie-

bolagslagen eller bolagsordningen.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 20.

som

Artikel 21

Lagstiftningen i medlemsstaterna skall minst innehålla regler om det civilrättsliga de sakkunniga, vilka ansvar som ansvarar för upprättandet i det överlåtande bolaget den i artikel av 10.1 angivna redogörelsen, skall ha aktieägarna i detta bolag mot på grund av oförsvarligt förfarande de sakkunniga av då de uyörde sitt uppdrag.

Bakgrund

På motsvarande sätt som för ledamöterna i det överlåtande bolagets

förvaltnings- eller ledningsorgan, skall för

de sakkunniga som i enlighet med artikel 10 punkten 1 för det överlåtande bolaget granskat

den upprättade fusionsplanen föreskrivas ett civilrättsligt ansvar.

Även

i detta fall är utformningen reglerna helt överlämnad till

av medlemsstaterna att besluta och det står medlemsstaterna om fritt att uppställa motsvarande ansvarsregler rörande det Övertagande bolaget.

Gällande rätt

Kommittén har förordat att den i artikel 10 påbjudna ovan skyldig-

EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

granska det upprättade fusionsavtalet skall åvila revisorerna heten att respektive bolag. Av 15 kap. 2 § framgår att skadeståndsansvaret i enligt 15 kap. 1 § omfattar också bolagets revisor. Denne svarar för skada uppsåtligen eller oaktsamhet vållas av hans också som av medhjälpare. Har till revisor utsetts revisionsbolag, åvilar ansvaret detta bolag och den för revisionen huvudansvarige.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 21. som

Artikel 22

imedlemsstaterna får endast innehålla sådana regler Lagstiftningen

ogiltighet fusion uppfiller följande villkor

om av en som

ogiltigheten skall beslutas domstol,

a av

har blivit gällande enligt artikel 17 får förklaras

b en fusion som

det inte har förekommit någon rättslig eller ogiltig endast om lagenlighet eller ofiiciellt bestyrkta

administrativ kontroll av fusionens

inte har upprättats eller det visas att bolagsstämmans handlingar om eller kan förklaras ogiltigt enligt nationell rätt, beslut är ogiltigt

ogiltighetsförklaring får inte väckas om det har förflutit

c talan om månader från det fusionen kom att gälla mot den som

mer än sex att ogiltigheten eller bristen har avhjälpts, åberopar om

möjligt avhjälpa den brist, på grund av vilken d om det är att förklaras ogiltig, skall domstolen ge bolagen i fråga

fusionen kan

tillfälle inom viss tid göra detta, att

avgörande varigenom fusion förklaras ogiltig skall e ett rättsligt en

enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmeloffentliggöras med artikel 3 i direktiv 68151EEG, se

lagstiftning medger att tredje man överklagar

f om en medlemsstats detta ske månader efter det att avgörandet

avgörandet, får senast sex i överensstämmelse med direktiv 68151EEG, offentliggjorts

förklaras ogiltig skall inte i och

g ett avgörande varigenom en fusion

giltigheten de förpliktelser har uppkommit för sig inkräkta på av som det Övertagande bolaget innan avgörandet blev för eller gentemot den i artikel I 7 angivna tidpunkten,

offentligt tillgängligt men efter

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirelaiv 347

h de bolag som har ingått i fusionen skall solidariskt för de

ansvara förpliktelser åligger Övertagande bolag som ett som avses i g.

Med avvikelse från punkt 1 a får lagstiftningen i medlemsstat en även föreskriva att administrativ myndighet kan besluta en om en

fitsions ogiltighet, om ett sådant avgörande kan överklagas till

domstol. Bestämmelserna i och h skall tillämpas e, g på motsvarande sätt i fråga den administrativa myndigheten. om Ogiltighetsfbrfarandet får inte inledas månader

senare än sex efter

den i artikel 17 angivna tidpunkten.

Vad nu sagts inkrdlaar inte på medlemsstaternas lagstiftning om

ogiltighetsförklaring av en fusion med anledning kontroll

av annan än den förebyggande rättsliga eller administrativa kontrollen av

fiisionens lagenlighet.

Bakgrund

Förevarande artikel avser att begränsa möjligheten i efterhand att ogiltigförklara en fullbordad fusion.

Kommissionen pekar i motiven till artikeln på två principiellt olika grunder vilka fusion kan ogiltig. Det kan för en vara det första vara fallet till följd att så allvarliga fel begåtts vid bolagsstämmans av beslut om fusionen, att beslutet i efterhand förklarats ogiltigt. Det kan för det andra vara fallet grund felaktigheter i de dokument av som upprättats under fusionsförfarandet och legat till grund för fusionen.

Med förebild i artikel 11 första bolagsdirektivet Kommissionen tar inte ställning till vilka felaktigeter i dessa fall skall godtas som som ogiltighetsgrund. I stället i artikeln vissa villkor måste anges som vara uppfyllda för att fusionen skall få förklaras ogiltig. En första förutsättning fir ogiltigförklarande år enligt punkten I littera att ogiltigheten beslutas domstol. Detta a av gäller oberoende av om fusionsförfarandet fortskridit så långt fusionen i enlighet att med artikel 17 är fullbordad eller ej.

Har fusionen fullbordats utgår direktivet från fusionen inte kan att förklaras ogiltig. Härifrån görs dock i littera b undantag för det fall det inte förekommit någon rättslig eller administrativ kontroll av fusionens lagenlighet eller officiellt bestyrkta handlingar inte har upprättats eller om det visas att bolagsstämmans beslut år ogiltigt eller kan förklaras ogiltigt enligt nationell rätt.

I syfte att skydda såväl bolagens aktieägare tredje som man mot att en fusion under obestämd eller alltför lång tid löper risken en att förklaras ogiltig, föreskrivs i littera talan c att om ogiltighetsförklaring inte får väckas än månader förflutit om mer sex från det att fusionen kom att gälla mot den åberopar ogiltigheten som eller

348 EG.°s tredje bolagsdirektiv SOU 199283

om bristen har avhjälpts. För att begränsa ogiltigförklarandet av en fusion till situationer där detta är absolut nödvändigt stadgas i littera d att domstolen, om det är möjligt att avhjälpa den brist, på grund av vilken fusionen kan förklaras ogiltig, skall bolagen i fråga tillfälle att inom viss tid ge göra detta. Till skydd för tredje föreskrivs i littera e att ett rättsligt man avgörande varigenom fusion förklaras ogiltig skall offentliggöras en enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 första bolagsdirektivet. Ogiltigförklaringen kan innan offentliggörande skett inte åberopas mot tredje med mindre det visas man att denne kände till ogiltigheten. Med anknytning till tidsfristen för väckande av talan om ogiltighet

enligt littera stadgas i littera f att om en medlemsstats lagstiftning

c medger att tredje överklagar ett ogiltighetsavgörande, får detta man månader efter det avgörandet offentliggjorts. ske senast sex att Slutligen föreskrivs i littera att en ogiltigförklaring av en fusion g inte i och för sig får inkräkta på giltigheten av de förpliktelser som uppkommit för eller gentemot det Övertagande bolaget efter fusionens fullbordan innan avgörandet blev offentligt. För dessa men förpliktelser skall de fusionerande bolagen solidariskt, littera ansvara h. Med avvikelse från punkten 1 medges i punkten 2 att även en administrativ myndighet beslutar ogiltighet fusion, dock endast om av under förutsättning att ett sådant avgörande kan överklagas till domstol. Punkten 3 innebär att medlemsstaterna oberoende av direktivets bestämmelser kan ogiltigförklara fusion med stöd av bestämmelser en i exempelvis konkurrenslagstiftning.

Gällande rätt

Aktiebolagslagen upptar inte några särskilda regler om ogiltighet av fusion. Har bolagsstämma beslutat fusion och har beslutet inte om tillkommit i behörig ordning eller strider beslutet på annat sätt mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen kan beslutet klandras på vanligt sätt enligt 9 kap. 17 Klandertalan skall väckas inom tre månader från beslutet. Talan får emellertid när beslutet är sådant att det inte lagligen väckas senare kan fattas med alla aktieägares samtycke, när samtycke till ens beslutet krävs alla eller vissa aktieägare och sådant samtycke inte av givits när kallelse till stämma inte skett eller de för bolaget samt gällande bestämmelserna för kallelse väsentligen eftersatts. Talan kan upphävande eller ändring bolagsstämmans beslut, avse av ändring kan ske endast domstolen kan fastställa vilket men en om innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.

SOU 199283 E Gs tredje bolagsdirekti 349 v

Kommitténs överväganden

Den möjlighet enligt 9 kap. som 17 § föreligger att upphäva ett av

bolagsstämma fattat fusionsbeslut går i fråga om de nullitetsfall som avses i tredje stycket paragrafen längre än vad av artikel 22 tillåter.

Med särskild häsyn till punkterna c, g och h föreslår kommittén att i lagen upptas bestämmelse innebörd en av att talan om upphävande

av stämmobeslut om godkännande fusionsplan av i de fall som avses

i 9 kap. 17 § tredje stycket skall väckas inom sex månader från dagen

för beslutet. Därvid bör också föreskrivas att för det fall rätten genom

lagakraftvunnet avgörande bifallit käromålet, fusionen skall gå åter

även om den registrerats och överlåtande bolag upplösts samt att de

fusionerande bolagen solidariskt ansvarar för förpliktelse som uppkommit åtgärd på det Övertagande genom bolagets vägnar sedan

överlåtande bolag upplösts, men innan rättens avgörande kungjorts.

14 kap. 26 §

3.5 Fusion

genom kombination

Artikel 23

Artikel 6 och 7 9-22 skall tillämpas samt vid jitsion genom bildande av ett bolag, dock med förbehåll nytt för bestämmelserna i

artikel 11 och 12 i direktiv 68151EEG. Därvid skall med ione-

rande bolag och överlåtande bolag avses de bolag skall som upplösas och med Övertagande bolag det nya bolaget.

Artikel 5.2 skall tillämpas a också på det nya bolaget.

Fusionsplanen och, de är intagna i om en särskild handling, det

nya bolagets stiftelseurkund eller utkast

till stzfielseurkund och

bolagsordning eller utkast till bolagsordning

måste godkännas av

bolagsstämman i och de bolag vart ett av som skall upplösas.

Vid bildandet av det bolaget behöver nya medlemsstaterna inte

tillämpa bestämmelserna i artikel 10 i direktiv 7791 EEG om kontroll

av tillskott i form apponegendom

av

Bakgrund

Direktivet påbjuder i artikel 2 medlemsstaterna att inför regler om fusion mellan bolag och att dessa regler omfattar dels fusion som äger rum att ett bolag förvärvar genom ett eller flera andra bolag,

dels fusion genom bildande bolag. av ett nytt I förevarande artikel

anges, huvudsakligen genom hänvisning till tidigare

artiklar i

direktivet, de krav ställs som på reglerna rörande fusion genom

350 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

bildande ett nytt bolag. av Artikeln innebär i korthet

fusionsplan i överensstämmelse med artikel 5 skall upprättas att en för och de överlåtande bolagen och att i denna plan vart ett av också skall det bolagets form, namn och säte anges nya skall offentliggöras de överlåtande bolagen i att fusionsplanen av enlighet med artikel 6

bolagsstämman i och ett de överlåtande bolagen i enligatt vart av med artikel 7 skall godkänna fusionsplanen och, om de är inhet särskild handling, det bolagets stiftelseurkund eller tagna i en nya till stiftelseurkund och bolagsordning eller utkast till utkast bolagsordning

redogörelse för fusionsplanen i enlighet med artikel 9 skall att en och de överlåtande bolagen och att fusionsplautarbetas i vart ett av motsvarande sätt skall granskas oberoende sakkuniga i nen på av enlighet med artikel 10

aktieägarna i vart och ett de överlåtande bolagen minst en att av månad före bolagsstämmans beslut om fusionen skall ha rätt att ta del de handlingar föreskrivs i artikel 11 av som

de anställdas rättigheter i vart och ett de överlåtande bolagen att av skall skyddas i enlighet med artikel 12

överlåtande bolagens borgenärer skall skyddas i enlighet med att de artiklarna 13-15

fusionen skall prövas i enlighet med artikel 16 att lagenligheten av

i enlighet med artikel 17 skall fastställa den att medlemsstaterna tidpunkt då fusionen blir gällande

offentliggörande fusionen i enlighet med artikel 18 att kravet av i förhållande till vart och ett de överlåtande bolagen skall iakttas av

regler rättsverkan fusionen skall att medlemsstaternas om av uppfylla kraven i artikel 19

civilrättsligt i enlighet med artildarna 20 och 21 för att ett ansvar vårdslöshet begångna fel vid förberedelse och uppsåtliga eller av respektive granskning fusionen, skall åvila genomförande av de överlåtande bolagens förvaltnings- eller ledningsledamöterna i de oberoende sakkunnniga i vart och ett av dessa organ samt som bolag granskat fusionsplanen.

rörande ogiltighet fusion skall tillämpas också fusion Artikel 22 av bildande bolag, med förbehåll för bestämmelserna genom av nytt men

SOU 199283 EGss tredje bolagsdirelaiv 351

om ogiltighet av bolagsbildning i artiklarna

11 och 12 i det första bolagsdirektivet.

Slutligen fastlås i artikeln bestämmelserna att i det andra bolagsdirektivet artikel 10, föreskriver som ett granskningsutlåtande över tillskjuten apportegendom i samband med

bolagsbildning, inte behöver

tillämpas vid bildande nytt bolag fusion. av genom

Gällande rätt

Bestämmelser fusion varigenom två om eller flera aktiebolag överlåtande bolag förenas bilda genom att ett nytt aktiebolag som övertar deras tillgångar och skulder aktierna i det mot Övertagande bolaget finns i 14 kap. 2 Förfarandet benämns kombination. Fusion genom kombination skall godkännas bolagsstämman av i samtliga överlåtande bolag och

ett beslutsunderlag motsvarande vad

som i 14 kap. 1 § andra stycket l-5 föreskrivs i fråga om fusion genom absorption skall även vid kombination hållas tillgängligt för aktieägarna under minst vecka före bolagsstämman en i respektive bolag. Handlingarna skall också sändas till aktieägare som begär det och sedermera läggas fram på stämman, 14 kap. 2 § andra stycket. Fusionsavtalet tjänar stiftelseurkund som för det Övertagande bolaget och skall därför innehålla förslag till

bolagsordning och ange hur

styrelse och revisorer skall utses. Godkänner bolagsstämmoma avtalet, skall de samtidigt utse styrelse och revisorer, 14 kap. 2 § tredje stycket. Bestämmelserna

i 14 kap. 3-7 §§ rörande borgenärsskyddet och

fusionens fullbordan är för fusion gemensamma genom absorption och fusion kombination och har redovisats genom ovan.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller tidigare påpekats direktivets

som krav på att medlemsstaterna skall uppställa regler för fusion genom såväl absorption som kombination. I likhet med vad som påbjuds i artikel 23 är också de svenska reglerna om kombination i allt väsentligt desamma för absorption. Kommitténs som bedömning är därför att artikeln inte föranleder andra anpassningsåtgârder än som motsvarar vad som föreslagits i det föregående beträffande absorption.

3.6 Fusion

mellan moderbolag och dotterbolag

I artiklarna 24-26 behandlas fusion förvärv genom mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag och i artiklarna 27-29 fusion genom förvärv mellan ett moderbolag och till minst ett 90 procent, men inte helägt, dotterbolag. Direktivet medger för dessa fall ett förenklat fusionsförfarande.

352 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

Artikel 24

Medlemsstaterna skall för de bolag lyder under deras lagstiftning som

utfärda regler ett förfarande varigenom ett eller flera bolag

om upplöses likvidation och överför samtliga sina tillgångar och utan skulder till bolag, vilket i de förstnämnda bolagen äger alla ett annat övriga värdepapper är förenade med rösträtt pá aktier samt som bolagsstämman. På sådant förfarande skall bestämmelserna i ett kapitel II tillämpas med undantag för artikel 5.2 c och artikel 9 och 10, artikel 11.1 d och artikel 19.1 b samt artiklarna 20 och e, 21.

Bakgrund

Förevarande artikel ålägger medlemsstaterna att reglera den situationen moderbolag förvärvar samtliga tillgångar och att ett skulder i eller flera helägda dotterbolag som till följd därav ett likvidation. Förfarandet överensstämmer med vad som upplöses utan artikel 3 betecknas fusion förvärv, naturliga skål i genom men av utgår inte något vederlag till det eller de överlåtande bolagens ägare, dvs. i detta fall moderbolaget. Med hänsyn därtill används i artikeln inte fusion. Kommittén har dock för sin del funnit det termen ändamålsenligt använda fusion mellan moderbolag och att termen dotterbolag för beteckna ett samgående där ett moderbolag helägt att absorberar ett helägt dotterbolag. Direktivets bestämmelser i artiklarna 5-22 fusion genom förvärv om huvudregel tillämpas också på fusion mellan moderbolag skall som helägt dotterbolag. Eftersom några aktier i det Övertagande och skall lämnas fusionsvederlag blir det aldrig aktuellt bolaget inte som tillämpa de bestämmelser i direktivet som skall garantera ett att

utbytesförhållande mellan aktierna i överlåtande och

rimligt Övertagande bolag. I enlighet härmed undantas artikel 5 punkten 2 och d rörande utbytet aktier mellan Övertagande och littera c av överlåtande bolag, artiklarna 9 och 10 samt artikel 11 littera d och e skyldigheten utarbeta och för aktieägarna hålla tillgänglig rörande att skriftlig redogörelse för och ett sakkunnigutlåtande över en artikel 19 punkten 1 littera b föreskriver att fusionsplanen, som i det överlåtande bolaget skall bli aktieägare i det aktieägarna Övertagande bolaget artiklarna 20 och 21 rörande civilrättsligt samt för fel i fusionsförfarandet eller de sakkunnigas redogörelse ansvar för fusionsplanen.

Gällande rätt

introducerades i 1944 års aktiebolagslag skedde När fusionsinstitutet hand för underlätta samgåenden mellan moderbolag detta i första att

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirektiv 353

och helägt dotterbolag. Lagen medgav visserligen fusion också mellan andra bolag, men reglerna därom förutsågs i ringa utsträckning komma till användning och placerades redaktionellt efter bestämmelserna om fusion mellan moder- och helägt dotterbolag. I 1975 års lag är ordningen den motsatta. Lagen skiljer mellan fusion genom absorption och fusion kombination och särskild genom som en variant av fusion absorption urskiljs i 14 kap. 8 § fusion genom varigenom moderbolag absorberar ett helägt dotterbolag. Beslut om fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag behöver inte fattas av bolagsstämman i sig det Övertagande eller vare överlåtande bolaget. Bestämmelserna vilket beslutsunderlag om som skall tillhandahållas aktieägarna före den stämma skall pröva som frågan om fusion kan därför inte tillämpas. I övrigt gäller emellertid fusionsbestämmelserna i allt väsentligt också vid fusion mellan moderoch helägt dotterbolag.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen betraktar, i överensstämmelse med direktivets krav, fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag särskild som en form av fusion. De undantag från de allmänna bestämmelserna om fusion som anges i artikel 24 bör emellertid komma till uttryck i aktiebolagslagens bestämmelser fusion mellan moder- och helägt om dotterbolag. 14 kap. 20-25 §§

Artikel 25

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa bestämmelserna i artikel 7 pd det i artikel 24 angivna förfarandet, minst följande villkor om dr uppyllda

a Det i artikel 6 föreskrivna ofientliggdrandet skall för vart och ett

av de bolag som deltar i förfarandet äga minst månad innan rum en förfarandet blir gällande.

b Alla aktieägare i det Övertagande bolaget har rätt att minst

en månad innan förfarandet blir gällande, has bolaget där detta har sitt säte ta del av de i artikel 11.1 b och angivna handlingarna. a, c Artikel 11.2 och 11.3 skall tillämpas.

c Artikel 8 c skall tillämpas.

Bakgrund En fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag kan, under vissa i förevarande artikel angivna förutsättningar, genomföras utan beslut

354 EGss tredje bolagsdirekziv SOU 199283

bolagsstämma. Förutsättningarna för detta är att fusionsplanen för av båda bolagen offentliggörs minst månad före den dag fusionen blir en gällande, littera att alla aktieägare i moderbolaget har rätt att minst a, månad före nämnda dag ta del fusionsplanen, de fusionerande en av bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser för de tre senaste räkenskapsåren, littera samt att eller flera aktieägare i moderen bolaget med ett aktieinnehav uppgår till en viss lägsta andel av som det tecknade kapitalet har rätt att fordra att en bolagsstämma i det Övertagande bolaget sammankallas för att ta ställning till fusionen, littera Den lägsta andelen får därvid inte vara högre än fem c. procent.

Gällande rätt

Trots bolagsstämma i ett helägt dotterbolag kan betraktas som att en formalitet krävdes enligt 1944 års aktiebolagslag att beslut om en ren fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag i dotterbolaget skulle fattas bolagsstämman. Motivet synes närmast ha varit att beslutet av medför upplösning bolaget och därför måste fattas av stämman. en av På Aktiebolagsutredningens förslag avskaffades emellertid kravet på stämmobeslut i dotterbolaget. Av 14 kap. 8 § framgår sålunda att fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag kan fattas beslut om styrelserna i respektive bolag. av

Kommitténs överväganden

Det i Sverige helt dominerande fuslonsförfarandet går till så att ett helägt dotterbolag absorberas moderbolaget. Beslut om sådan av fusion beslutas i dag bolagens styrelser. Det är angeläget att denna av enkla och rationella beslutsordning kan behållas. I artikel 25 ställs emellertid vissa villkor för att styrelsen skall få fatta sådana beslut. Dessa villkor måste beaktas när de bestämmelserna i aktiebolagsnya lagen utformas. Punkten innebär att styrelserna upprättad fusionsplan inte a en av får verkställas förrän minst månad förflutit från det att en fusionsplanen kungjorts. Punkten b innebär vidare att fusionsplanen inte får verkställas förrän aktieägarna haft tillgång till fusionsplanen och vissa årsredovisningshandlingar under minst en månad. Punkten slutligen innebär att minoritet i moderbolaget av viss storlek c en inte får bestämmas högre än fem procent skall ha rätt att få som fusionsfrågan prövad på bolagsstämma i moderbolaget. Kommittén har utformat tidsfristema i de bestämmelserna så att direktivets nya krav i dessa avseenden tillgodoses. 14 kap. 22 och 23 §§

SOU 199283 E Gs tredje bolagsdirektiv 355

Artikel 26

Medlemsstaterna får tillämpa artikel 24 och 25 på förfaranden

varigenom ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför

samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, alla i om artikel 24 angivna aktier och värdepapper i det eller de överlåtande bolagen tillhör det Övertagande bolaget ocheller någon innehar som aktierna och värdepapperen i för det Övertagande eget namn men bolagets räkning.

Bakgrund

Det förenklade fusionsförfarandet enligt artildama 24 och 25 varigenom ett helägt dotterbolag absorberas moderbolaget får av tillämpas även det Övertagande bolaget inte självt äger samtliga om aktier och andra med rösträtt förenade värdepapper i det överlåtande bolaget, men dessa innehas någon för det Övertagande av annan bolagets räkning. Detsamma gäller aktierna och värdepapperen om innehas av dels det Övertagande bolaget, dels någon för annan bolagets räkning.

Gällande rätt

Aktiebolagslagen erbjuder inte någon möjlighet till fusion i enlighet med artikeln.

Kommitténs överväganden

I de fall som avses med artikeln bör liksom f.n. bolagen förbereda fusionen genom att överföra samtliga aktier i det bolag skall som absorberas till det Övertagande moderbolaget. Olägenhetema med en annan ordning överväger enligt kommitténs bedömning fördelarna. Artikel 26 bör därför inte föranleda lagstiftning.

Artikel 27

Sker en fusion genom att ett eller flera bolag övertas

av ett annat bolag som i de förstnämnda bolagen äger minst 90 procent av, men inte alla, aktier och andra värdepapper är förenade med rösträtt som på bolagsstämman, behöver inte ntedlemsstaterna föreskriva att

fusionen skall godkännas av bolagsstämman i det Övertagande bolaget,

om minst följande villkor är uppfyllda

a det i artikel 6 föreskrivna ofientliggdrandet skall i fråga det

om Övertagande bolaget äga rum minst månad före tidpunkten för den en bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen skall besluta som om fusionen,

356 EG.°s tredje bolagsdirektiv SOU 199283

b alla aktieägare i det Övertagande bolaget skall ha rätt att minst en

månad före den i angivna tidpunkten hos detta bolag där det har a sitt säte ta del de i artikel 11.1 b och c angivna handlingama. av a, Artikel 11.2 och 11.3 skall tillämpas,

c artikel 8 c skall tillämpas.

Bakgrund Förevarande artikel behandlar fusion mellan moderbolag och dotterbolag i vilket moderbolaget äger minst 90 procent av, men inte alla, aktier och andra värdepapper är förenade med rösträtt på som bolagsstämman. På vissa i artikeln angivna villkor får medlemsstaterför sådana fusioner ifrån direktivets krav på att fusionsbeslutet na i såväl Övertagande överlåtande bolag skall fattas av bolagsstämsom Uppfylls de angivna villkoren kan kravet på stämmans godkänman. nande begränsas till överlåtande bolag, medan styrelsen kan att avse fatta fusionsbeslutet i det Övertagande bolaget. Villkoren för att på detta sätt förenkla fusionsförfarandet överenstämmer i allt väsentligt med de villkor som uppställs i artikel 8 enligt vilken kravet på stämmans godkännande i det Övertagande bolaget generellt kan åsidosättas. För de medlemsstater som utnyttjat undantagsmöjligheten i artikel 8 saknar artikel 27 intresse.

Kommitténs överväganden Kommittén föreslår, som framgått ovan, att styrelsen i ett Övertagande bolag generellt möjlighet att besluta om fusion i enlighet med de ges i artikel 8 angivna villkoren. Artikel 27 saknar därmed intresse för svenskt vidkommande.

Artikel 2§

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 9-11 på en fusion som

i artikel 27, följande villkor är uppfyllda avses om

minoritetsakzieagarna i det överlåtande bolaget skall ha rätt att få

a

sina aktier inlästa av det Övertagande bolaget,

b de utövar denna rätt, skall de ha rätt till ett vederlag som

om motsvarar värdet av aldierna,

tvist uppkommer vederlaget, skall det ntojligt att få

c om om vara

vederlaget bestämt av en domstol.

SOU 199283 EGs tredje bolagsdirektiv

Bakgrund

I likhet med vad enligt artikel 24 skall gälla vid som fusion mellan helägt moder- och dotterbolag öppnas i förevarande artikel möjlighet för medlemsstaterna att vid fusion mellan moderbolag och till minst 90 procent ägt dotterbolag åsidosätta direktivets krav i artiklarna 9-

11. Fusionen kan då ske utan styrelserna i att bolagen utarbetar någon

redogörelse för fusionsplanen i enlighet med artikel utan att planen

granskas i enlighet med artikel 10 och aktieägama utan att bereds möjlighet att ta del de i artikel ll angivna av handlingarna innan

bolagsstämman beslutar fusionen. Medlemsstaterna om får tillåta dessa förenklingar fusionsförfarandet

av om minoritetsaktieâgarna, på

i artikeln angivna villkor, har rätt att få sina aktier inlösta det av Övertagande bolaget.

Gällande rätt

Bestämmelsen i 14 kap. 8 § om fusion mellan moderbolag och helägt

dotterbolag kompletteras i 14 kap. 9 § av en rått för moderbolag som äger mer än 90 procent aktierna med av mer än 90 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, påkalla att tvångsinlösen av resterande aktier. Efter tvângsinlösenförfarandets avslutande kan bolagen fusioneras enligt 14 kap. 8

Kommitténs överväganden

Kommittén finner med hänsyn till den föreliggande möjligheten att påkalla tvångsinlösen minoritetsaktier enligt av 14 kap. 9 § inte skäl

att utnyttja den möjlighet till ett förenklat fusionsförfarande som erbjuds i artikel 28.

Amkgl 29

Medlemsstaterna får tillämpa artiklarna 27 och 28 på förfaranden

varigenom ett eller flera bolag upplöses likvidation

utan och överför

samtliga sina tillgångar och skulder till bolag, ett annat om minst 90

procent, men inte alla, av de i artikel 27 avsedda aktierna och övriga

värdepapperen i det eller de överlåtande bolagen tillhör det övertagande bolaget ocheller någon innehar som dessa aktier och

värdepapper i eget för det Övertagande bolagets namn men räkning.

Bakgrund

Artikeln utgör direkt parallell till artikel 26. en

bolagsdirektiv SOU 199283 358 EGs tredje

Kommitténs överväganden

anförts under artikel 26 bör artikel 29 inte föranleda På skäl som någon lagstiftning.

3.7 Med fusion likställda förfaranden

Artikel 30

lagstiftningen i medlemsstat tillåter att den kontanta ersätt- Om en vid i artikel 2 angivet förfarande överstiger tio procent, ningen ett skall kapitel II och III samt artikel 27-29 tillämpas.

Kommitténs överväganden

för svenskt vidkommande intresse endast för fusion Bestämmelsen har absorption enligt 14 kap. 1 § och har beaktats i anslutning till genom artikel 3 ovan.

Artikel 31

medlemsstat tillåter ett i artikel 24 eller 30 Om lagstiftningen i en förfarande alla de överlåtande bolagen därvid angivet utan att upplöses, skall kapitel II, med undantag för artikel 19.1 c, samt

kapitel III och IV tillämpas.

Bakgrund

Spegelbilden fusion i vilken två eller flera bolag går samman av en förfarande varigenom ett befintligt bolag delas till ett nytt bolag är ett eller flera bolag. Förfarandet kallas med en modern upp i två nya har i praktiken förekommit under lång tid som ett term fission, men variant fusion. l likhet med vad var fallet i fråga om slags av som uppvisade medlemsstaterna vid tidpunkten för direktivets fusion i fråga fission mycket stora skillnader i utarbetande också om Det enda land utförligt reglerade fissionsinstitutet lagstiftningen. som Frankrike, där fissionsregler infördes i samband med refonnevar ringen aktiebolagslagstiftningen år 1966. av föreslog i det ursprungliga förslaget till det tredje Kommissionen bolagsdirektivet detta, med vissa sârbestämmelser, skulle omfatta att också fissioner och någon ytterligare reglering fissionsinstitutet av förutsågs ej. Diskussionen kring förslaget kom emellertid att leda till i slutversionen intogs endast förevarande kortfattade och allmänt att hållna bestämmelse enligt vilken direktivet med några få undantag skall äga tillämpning också ett fusionsförfarande där ett eller överlåtande bolagen kvarstår efter fusionen. Direktivet flera av de

SOU 199283 E Gs tredje bolagsdirektiv

blir därigenom tillämpligt på fission där en ett bolags tillgångar och skulder fullständigt delas upp på två eller flera bolag, varefter bolaget består som ett tomt skal. Till skillnad från vad är fallet i fråga fusionsreglerna som om krävs inte att medlemsstaterna inför regler för ñssionsförfaranden, utan endast att direktivets bestämmelser skall iakttas i de länder som har sådana regler. Från Rådets och Kommissionens sida markerades vid slutbehandlingen av direktivet att diskussionen regleringen om av ñssioner skulle fortsätta även efter direktivets antagande. Den fortsatta diskussionen resulterade år 1982 i ett sjätte bolagsdirektiv rörande just ñssioner. Förevarande artikel torde därmed i praktiken ha förlorat sin betydelse för hannoniseringssträvandena på detta område.

Gällande rätt

Aktiebolagslagen upptar inte några bestämmelser rörande fission.

Kommitténs överväganden

Kommittén avser att i sitt slutbetänkande behandla frågan om det behövs bestämmelser fission i aktiebolagslagen. om

3.8 Avslutande bestämmelser

Artikel 32

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar

och andra författningar

som behövs för att följa detta direktiv inom år efter dagen för

tre anmälan. De skall genast underrätta kommissionen detta. om

En tidsfiist pd fem år från ikraflsattandet

av de i punkt 1 angivna bestämmelserna får dock föreskri det gäller bestämmelsernas vas när tillämpning på unregistered companies i Storbritannien och på Irland.

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 13, 14 och 15 pd innehavare av sådana obligationer och andra värdepapper kan som bytas ut mot aktier, emissionsvillkoren vid tidpunkten om för ikraftträdandet av de i punkt I angivna bestämmelserna pd förhand har reglerat innehavarnas ställning i händelse fusion. av en

Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta direktiv pd

fusioner

och andra förfaranden är likstdllda med fusioner, som om en i nationell lagstiftning föreskriven åtgärd eller

fonnalitet för att

förbereda eller genonyöra förfarandet redan har vidtagits vid den tidpunkt då de i punkt 1 angivna bestämmelserna träder i kraft.

360 EGs tredje bolagsdirektiv SOU 199283

Bakgrund Artikel 32 upptar bestämmelser om direktivets implementering i medlemsstaterna. Bestämmelserna äger inte tillämpning vid anpassning den svenska lagen till direktivets krav. Enligt EES-avtalet av bilaga XXII skall Sverige implementera tredje bolagsdirektivet inom två år från avtalets ikraftträdande. Sverige får därutöver utnyttja de Övergångsbestämmelser som finns i punkterna 3 och 4.

Kommitténs överväganden Kommittén föreslår att ändringarna i aktiebolagslagen med anledning tredje bolagsdirektivet skall träda i kraft den l januari 1995. av I enlighet med förevarande artikel punkten 3 bör den föreslagna bestämmelsen i 14 kap. 3 § inte tillämpas på värdepapper som emitterats före ikraftträdandet.

Artikel 13 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Kommitténs överväganden Direktivet riktar sig till medlemsstaema i EG. AV EES-avtalet protokoll l följer att det inom EFTA-området skall anses riktat till EFTA-statema.

SOU 199283

4 EGs

tolfte bolagsdirektiv

Inledning

EG utfärdade år 1989 det tolfte harmoniseringsdirektivet på bolagsrättens område. Direktivet, rör s.k. enmansbolag, skall som ses mot bakgrund av EGs strävanden att främja tillkomsten och utvecklandet av småföretag. Direktivet föreskriver att regler för enmansbolag ska införas i samtliga medlemsstater. Enmansbolag underlättar enligt Kommissionen tillkomst och drift små företag. En näringsidkare av som önskar driva sin rörelse i bolagsform behöver då inte av formella skål skaffa andra bolagsmån. Samtidigt underkastas rörelsen gemenskapsrâttsliga regler bl.a. publicitet och räkenskaper, om vilka innebär att bolagets tillgångar hålls åtskilda från den ende bolagsmannens privata tillgångar och skulder. Den enskilde näringsidkaren kan begränsa sitt ansvar till de fir rörelsen anslagna medlen, samtidigt som borgenärers och andra parters intressen tillvara. tas

Direktivets tillämpningsområde

Artikel 1

De samordningsåtgârder som detta direktiv föreskriver skall vidtas i fråga om bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om följande bolagsfonner

I Tyskland -

Gesellschaft mit beschränlder Haflung,

I Belgien - Société privée å responsabilité limitée de besloten vennootschap met beperkre aansprakelijkhed,

I Danmark - Anpartsselskaber,

I Spanien - Sociedad de responsabilidad limitada,

362 EGs tolfte bolagsdirektiv SOU 199283

I Frankrike - Société å responsabilité limitée,

I Grekland - Eteria Periorismensis Efihinis, -

I Irland - Private company limited by shares or by guarantee,

I Italien — Societå responsabilitâ limitata, a

I Luxemburg - Société å responsabilité limitée,

I Nederländerna - Besloten vennootschap met beperkte aansprakelüklted,

I Portugal - Sociedade por quotas,

I Storbritannien - Private company limited shares or guarantee

Bakgrund

Artikeln fastställer direktivets tillämpningsområde. På samma sätt

i första, andra och tredje bolagsdirektiven sker detta genom en som uppräkning medlemsstaterna med uppgift om vilken bolagsform av omfattas av direktivet. som Av artikeln framgår att direktivet i de kontinentaleuropeiska

medlemsstaterna skall tillämpas på den särskilda bolagsform utan personligt ägaransvar förekommer vid sidan av aktiebolaget och som i Storbritannien och Irland på private limited liability companies.

Av artikel 6 följer emellertid att direktivet skall tillämpas även på aktiebolag i de kontinentaleuropeiska medlemsstater som tillåter att

alla aktier i sådant bolag förenas på hand och på public limited ett en liability companies i Storbritannien och Irland.

Gällande rätt

I svensk rätt finns i dag endast bolagsform utan personligt ansvar en för delägarna, nämligen aktiebolaget. Aktiebolagslagen accepterar enmansbolag, jfr l kap l § andra stycket andra meningen. Ett sådant

kan uppkomma redan i samband med bolagsbildningen genom att samtliga aktier tecknas och tilldelas enda Ett enmansbolag en person.

SOU 199283 E Gzs tolfie bolagsdireldiv

kan naturligtvis också komma till stånd genom att alla aktier i bolaget senare förenas på hand. en

Kommitténs överväganden

Kommitténs föreslår att aktiebolagen skall indelas i två kategorier, privata och publika aktiebolag;

se allmänmotiveringen avsnitt Vid

ett genomförande av kommitténs förslag blir tolfte bolagsdirektivet tillämpligt på såväl privata publika aktiebolag. som

Enmansbolag

Artikel 2

En bolag kan ha enda bolagsman redan vid bildandet en eller få det genom att alla andelarna förenas på en hand enmansbolag.

I avvaktan på samordning den nationella en av lagstiftningen om

grupper av företag får nzedlerrzsstaternaföreskriva vissa särskilda be-

stdmmelser eller påföljder, om

a en jjrsisk person är bolagsman i ensam flera bolag, eller

b ett enmansbolag eller någon juridisk

annan person är ensam bolagsman i ett bolag.

Punkten 1

Bakgrund

I medlemsstaterna skall införas lagregler om enmansbolag med begränsat personligt fir bolagsmannen. ansvar Det skall vara möjligt dels att bilda ett bolag detta slag med enda bolagsman, av en dels att förena alla andelar i ett bolag på hand. en

Gällande rätt

Som anförts under artikel 1 accepterar aktiebolagslagen enmansbolag.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel som 2 punkten

Punkten 2

Bakgrund

Direktivet skall nämnts främja småföretagsverksamhet som och tar i

364 EGs tolfte bolagsdirektiv SOU 199283

första hand sikte enmansbolag ägs en fysisk person. som av Förevarande punkt medlemsstaterna rått att meddela föreskrifter ger begränsar möjligheterna att bygga upp äkta eller oäkta koncerner som med användande av enmansbolag.

Gällande rätt

Aktiebolagslagen innehåller inga begränsningar av det slag som avses i punkten 2. Såväl fysisk som en juridisk person kan vara ensam en samtliga aktier i ett eller flera bolag. ägare av

Kommitténs överväganden

Punkten 2 är fakultativ. Det ñnns inte skål att ändra den nuvarande ordningen, allt att döma inte föranleder några svårigheter i som av praktiken. Kommittén föreslår därför inte några begränsningar i aktiebolagslagen beträffande rätten för fysiska eller juridiska personer ägare samtliga aktier i ett eller flera bolag. att vara ensam av

Artikel 1

När bolag blir enmansbolag att alla dess andelar förenas ett genom på hand skall uppgift det och den ende bolagsmannens en om om identitet antingen förvaras i akt eller föras in i register enligt artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 68151EEG, eller också föras in i ett ofientligt

tillgängligt register bolaget självt för. som

Bakgrund

Förevarande artikel att säkerställa att tredje man kan få avser information att ett bolag blivit ett enmansbolag. Uppgift om om ägarförhållandena skall tas in antingen i ett sådant av myndighet fört register i artikel 3 punkterna 1-2 i första bolagsdirektivet som avses eller i ett offentligt register bolaget självt för. som

Gällande rätt

Enligt 3 kap. 7 § skall styrelsen föra förteckning över bolagets aktier och aktieägare aktiebok. Den skall upprättas omedelbart efter bildande. Aktierna skall tas i nummerföljd med uppgift bolagets upp aktietecknama. Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall om Finns aktier olika slag, skall aktieboken framgå till vilket anges. av av varje aktie hör. Aktiebok kan bestå betryggande lösblads- eller slag av kortsystem eller föras med maskin för automatisk databehandling eller på liknande sätt. När någon styrker förvärv aktie för vilken annat av aktiebrev utfärdats eller när någon antecknas aktieägare på aktiesom konto enligt aktiekontolagen 1989827 skall aktieägaren genast föras

SOU 199283 EGs tolfle bolagsdirelaiv

in i aktieboken med angivande dagen för införingen. av

I 3 kap. 8 § första stycket föreskrivs att i bolagsordningen kan

tas in förbehåll att den på fastställd som avstämningsdag är införd i aktieboken eller i enligt 3 kap. 12 § förd förteckning över panthavare med flera skall anses behörig att ta emot utdelning och, vid fondemis-

sion, ny aktie tillkommer aktieägare som samt att utöva aktieägares företrädesrätt att delta i emission. Bolag i

vars bolagsordning ñnns sådant förbehåll avstämningsñrbehåll

kallas avstämningsbolag. För sådana bolag firs aktieboken Vârdepapperscentralen av VPC Aktiebolag. Varje aktiebolag kan bli avstämningsbolag.

Aktiebok skall enligt 3 kap. 13 § första

stycket hållas tillgänglig hos bolaget för Förs aktieboken med

envar. maskin för automatisk

databehandling eller på annat liknande sätt, skall i stället utskrift

av alctlebøken på begäran tillhandahållas hos bolaget och i fråga om

avstämningsbolag, även hos Vårdepapperscentralen. Utskriften

får inte vara äldre än månader. Envar sex har rätt att mot ersättning för kostnaderna få aktuell sådan utskrift en av aktieboken eller del därav. Når det gäller avstämningsbolag, får dock utskriften inte innehålla

uppgift om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget. Skyldigheten att föra aktiebok och förteckning enligt 3 kap.

12 § samt att hålla aktiebok tillgänglig är straffsanktionerad, 19 kap. l

Kommitténs överväganden

Aktieboken utgör ett sådant bolaget fört, av offentligt tillgängligt register som avses i artikel

Regeln i 3 kap. 13 § första stycket att utskrift avstämningsbo-

av lags aktiebok inte får innehålla uppgift aktieägare om som har högst

femhundra aktier innebär att ett bolag med högst femhundra

aktier kan mörklägga sin aktiebok att bli avstämningsbolag. genom Håri-

genom kan bolagets karaktär enmansbolag döljas. För

av att aktieboken till fullo skall uppfylla direktivets krav bör föreskrivas dess att

uppgifter i fråga om aktieägare äger samtliga aktier i bolaget

som alltid skall vara tillgängliga för envar.

Den ende bolagsmannen skall utöva de befogenheter tillkomsom mer bolagsstämman.

Die beslut den ende

som bolagsmannen fattar enligt punkt I skall

föras i protokoll eller skriftlig

ges form

Bakgrund

Förevarande artikel att bolagsstämma inte behöver anger hållas i ett

366 EGs bolagsdirektiv SOU 199283

tolfte

enmansbolag. Den ende bolagsmannen är behörig att fatta de beslut ankommer på stämman. Hans beslut måste emellertid protokollesom eller ges skriftlig form. ras

Gällande rätt

rätt besluta i bolagets angelägenheter utövas enligt Aktieägamas att l § första stycket vid bolagsstämma. Av 9 kap. ll § tredje 9 kap. framgår protokoll skall föras vid bolagsstämma. I protostycket att kollet skall införas stämmans beslut och, röstning skett, hur denna om Protokollet skall undertecknas ordföranden och minst en utfallit. av på stämman utsedd justeringsmän. 10 § föreskrivs bestämmelse i aktiebolagslagen eller I 9 kap. att om bolagsordningen rörande kallelse till stämman eller tillhandahållande åsidosatts i ärende, stämman inte får besluta i av handlingar har ett ärendet samtycke de aktieägare berörs av felet. Bestämutan av som innebär motsatsvis alla aktieägare är ense alla formalimelsen att om kan sättas sidan. I enlighet härmed godtas i svensk rätt att teter hålls capsulam. Det innebär att ett stämmoprotokoll bolagsstämma per cirkuleras mellan aktieägarna för godkännande. När samtliga undertecknat protokollet de beslut upptagits i aktieägare anses som i alla avseenden likvärdiga med beslut som fattats på detta vara bolagsstämma hållits enligt lagens bokstav. I enmansbolag torde som bolagsstämman i praktiken alltid hållas per capsulam.

Kommitténs överväganden

Aktiebolagslagen uppfyller de krav ställs i artikel 4. som

Artikel 5

den ende bolagsmannen och det bolag som han Avtal mellan företräder skall föras in i protokoll eller ges skriftlig form.

behöver inte tillämpa punkt 1 när det gäller Medlemsstaterna löpande transaktioner på normala villkor.

Bakgrund

Kommissionens ursprungliga förslag till förevarande direktiv I avtal mellan den ende bolagsmannen och bolaget skulle föreskrevs att skriftlig form. Något undantag härifrån gjordes inte. I motiven ges risken för intressekonflikter är särskilt stor när en erinrades om att bolagsman sluter avtal med det honom ägda bolaget. Ett ensam av sådana avtal alltid skulle skriftlig form vore ägnat att krav att ges och underlätta kontroll. I förslaget fanns vidare befrämja klarhet

SOU 199283 EGs tolfie bolagsdireldiv 367

bestämmelser beträffande avtalsslut mellan den ende bolagsmannen

och bolaget där bolagsmannen uppträdde som ställföreträdare för bolaget. Sådana avtalsslut fick endast komma till stånd med stöd av

bestämmelse i stiftelseurkunden eller bolagsordningen.

I det antagna direktivet har skriftlighetskravet luckrats upp. Avtal mellan den ende bolagsmannen och det bolag som han företräder

skall ges skriftlig form eller in i tas protokoll. Medlemsstaterna

behöver inte tillämpa dessa krav när det gäller löpande transaktioner

på normala villkor.

Enligt den franska lagen, ha tjänat som synes som förebild, skall uppgift om avtal mellan ett S.A.R.L och dess ende bolagsman införas

i registret över de beslut bolagsmannen fattar i bolagsstämmas ställe.

Sådan anteckning behöver inte ske beträffande avtal som avser löpande affärer på normala villkor. Med löpande affärer operations

courantes avses sedvanliga affärstransaktioner, vilka ligger inom ramen för bolagets normala verksamhet. Normala villkor conditions

normales är sådana som bolaget normalt tillämpar

mot tredje man. Villkoren får alltså inte så utformade vara att bolagsmannen kan dra

någon fördel av sin ställning.

Avtal mellan den ende bolagsmannen och bolaget, med bolagsman-

nen som ställföreträdare för bolaget, får enligt den tyska lagen endast

träffas med stöd bestämmelse av i bolagsordningen. Motsvarande

gäller när moderbolag sluter avtal med helägt dotterbolag, båda om bolagen därvid företräds av samma ställföreträdare. Avtal i strid

häremot är ogiltigt.

Enligt år 1991 antagen dansk lagstiftning, som träder i kraft den l januari 1993, skall avtal mellan ett anpartsselskab och dess ende ägare

upprättas skriftligen, såvida fråga inte är avtal om på sedvanliga villkor i ett löpande afñrsförhållande. Motsvarande skall beträffande aktiebolag gälla avtal mellan ensamaktieägare och det av honom ägda bolaget.

Gällande rätt

Enligt 8 kap. 11 § företräder styrelsen bolaget och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga styrelseledamot, verkställande direktör eller

annan att företräda bolaget och teckna dess firma, om inte förbud

däremot tagits in i bolagsordningen.

Av 8 kap. 10 § framgår att

ledamot av styrelsen eller verkställande direktör inte får handlägga fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Inte heller får han handlägga fråga avtal mellan bolaget om och tredje han i man, om frågan har ett väsentligt intresse kan som vara stridande mot bolagets. Jåvsregeln gäller även särskilt utsedd firmatecknare. Den innebär att en jävig funktionär inte får delta i överläggning och beslut i frågan i

styrelsen. Han får heller inte särskilt bemyndigande utan företräda

bolagsdirekziv SOU 199283

368 EGs tolfte

bolaget vid avtalsslutet. NJA 1981 1117 följer emellertid att de nu redo- Av rättsfallet s. jävsreglerna inte äger tillämpning när den som företräder visade samtliga aktier i detsamma. I svensk rätt föreligger alltså bolaget äger ägare samtliga aktier i ett aktiebolag inget hinder mot att en ensam av bolaget vid avtalsslut med sig själv. Jävsreglema hindrar företräder heller vid avtal mellan moderbolag och helägt dotterbolag, inte att, företräds ställföreträdare. Mellan bolagen båda bolagen av samma nämligen föreligga sådan intressegemenskap att något anses en intressejäv inte uppkommer för ställföreträdaren. Aktiebolagslagen inga formkrav för avtal mellan ensamaktieägare och uppställer och föreskriver inte heller att de skall protokolleras. Allmänna bolaget regler avtals formbundenhet är således att tillämpa. om 4 och 22 §§ bokföringslagen 1976125 anses följa att Av bl.a. avtal viktigare slag bör uppmärksammas och av bolaget ingångna av dokumenteras i företagets handlingar.

Kommitténs överväganden

avtal mellan den ende bolagsmannen och Artikeln avser sådana vid avtalsslutet uppträder ställförebolaget, där bolagsmannen som bolaget. Emellertid talar såväl intresset av att motverka trädare för hänsyn till den europeiska rättslikheten

kringgåendeñrfaranden som

artikelns tillämpning till fall sådan självkonför att inte begränsa av stället tillämpas i alla de fall när avtal ingås trahering. Den bör i ensamaktieägaren och bolaget. Artikelns krav blir med denna mellan ensamaktieägaren är fysisk eller tillämpning gällande oavsett om en De blir således tillämpliga på t.ex. avtal mellan juridisk person.

moderbolag och helägt dotterbolag.

aktiebolag och dess ende aktieägare sluts mellan Avtal mellan ett rättssubjekt. Att föreskriva att avtal, enligt allmänna två skilda som är formbundna, skall skriftlig form enbart på den regler inte ges ,enmansaktiebolag och dess ägare synes grund att parterna är ett artikelns krav bör i stället föreskri-

mindre lämpligt. För att uppfylla

aktiebolag har endast ägare, avtal mellan honom vas att, om ett en antecknas i eller fogas till styrelsens protokoll. och bolaget skall innebär avtal ifrågavarande slag upprättats Bestämmelsen att om av avtalet i huvudskrift eller avskrift skall fogas till styrelsens skriftligen, protokoll. Har sådant avtal ingåtts muntligen, skall i stället en dess innehåll antecknas i protokollet. En följd av uppteckning av föreskrift blir protokoll måste föras även när styrelsen denna att består endast en ledamot. av onödan arbetet enmansbolag, bör den i punkten För att inte i tynga undantagsmöjligheten utnyttjas. Avtal, avser löpande 2 angivna som och ingås på sedvanliga villkor, bör alltså undantas affärstransaktioner

SOU 199283 EGs

tolfte bolagsdirektiv 369

från kravet på protokollföring. I fråga tolkningen rekvisiten om av bör viss ledning kunna hämtas från begreppet löpande förvaltning i 8 kap. 6 Undantagsregeln bör gälla beträffande affärer som inte med hänsyn till bolagsverksamhetens art och omfattning är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse. För regelns tillämpning bör vidare gälla att affären ingås på sedvanliga villkor för affärer av ifrågavarande slag.

Artikel 6

Om en medlemsstat tillåter enmansbolag som avses i artikel I även då det är fråga aktiebolag skall detta direktiv om tillämpas.

Kommitténs överväganden

Artikeln har kommenterats i anslutning till artikel

Artikel 7

Ger lagstiftningen i medlemsstat ensamföretagare en mbjlighet att upprätta företag med ett är begränsat till tillgångar ansvar som som har anslagits till en bestämd verksamhet, behöver medlemsstaten inte tillåta enmansbolag, under förutsättning sådana skyddsåtgärder att föreskrivs ifråga de förstnämnda företagen om som är likvärdiga med dem som föreskrivs i detta direktiv eller i några andra gemenskapsregler som är tillämpliga på de bolag i artikel som avses

Bakgrund

Enligt motiven syftar artikeln till möjliggöra för att medlemsstater som av teoretiska skål inte vill acceptera enmansbolag, låta att enskilda näringsidkare driva rörelse med begränsat ansvar på annat sätt än i bolagsform.

Kommitténs överväganden

Svensk lag tillåter enmansaktiebolag, varför artikeln saknar intresse för svenskt vidkommande.

4.4 Avslutande bestämmelser

Artikel 8

Medlemsstaterna skall före den 1januari 1992 i

sätta kraft de lagar

och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv. De skall underrätta kommissionen detta. om

370 EG.°s tolfte bolagsdirektiv SOU 199283

[fråga den 1 januari 1992 befintliga bolag får medlemsstaterom föreskriva detta direktiv inte skall tillämpas förrän den 1 na att januari 1993.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område ongfattas av detta direktiv. som

Bakgrund Artikel bestämmelser direktivets implementering i 8 upptar om medlemsstaterna. Bestämmelserna äger inte tillämpning vid anpassning den svenska lagen till direktivets krav. Enligt EES-avtalet av XXII skall Sverige implementera tolfte bolagsdirektivet inom bilaga två år från avtalets ikraftträdande.

Kommitténs överväganden Kommittén föreslår ändringarna i aktiebolagslagen med anledning att tolfte bolagsdirektivet skall träda i kraft den 1 januari 1995. av

SOU 199283

Reservationer

Reservation av ledamoten Nic Grönvall

Aktiekapitalets storlek

Jag delar inte kommittémajoritetens uppfattning att den undre gränsen för aktiekapitalet i publika aktiebolag skall sättas vid l miljon kronor. Regering och riksdag har genomfört flera reformer för att stärka företagandet i Sverige. Flera dessa reformer har varit av särskilt riktade mot små och medelstora företag. Ett viktigt element i detta reformarbete är att åstadkomma regler ökar tillgängligheten som på riskkapital för små och utvecklande företag. Det är i det hänseendet av stort intresse att öppna den publika marknaden även för företag som av tradition inte haft tillgång till denna marknadssektor. Den av kommittémajoriteten föreslagna gränsen 1 miljon kronor är alltför högt satt för att den skall möjlig uppnå för vara att ett stort antal små och medelstora företag. Jag förordar därför att den nedre gränsen för aktiekapitalet i publika aktiebolag sätts till 500 000 kronor.

Aktiebolags ställföreträdare

Enligt EGs första bolagsdirektiv blir bolag, i princip, ett bundet av en rättshandling som för bolagets räkning träffats behörig av ställföreträdare. Genom denna bestämmelse förlorar ändamålet med bolagets verksamhet, sådant det bestämts i bolagsordningen, helt sin betydelse. Jag att erfarenheterna från det , anser senaste decenniet talar för att ändamålsbestämmelsen i bolagsordningen i stället bör ökad ges betydelse. I denna bestämmelse målet med bolagets verksamanges het, vilket möjliggör för bolagets intressenter kunder, leverantörer, aktieägare, anställda, m.fl. att pröva den riskbild - som omger bolaget och som kan vara avgörande för villigheten att investera eller ingå i affärsförbindelse med bolaget. Visserligen inte avser bestämmelsen i direktivet att helt utradera värdet ändamålsav en bestämmelse. Den föreslagna ordningen torde emellertid komma att leda till att bestämningen ett bolags verksamhet i dess bolagsav

SOU 199283 372 Reservationer

ordning förlorar dramatiskt i betydelse. Detta är inte acceptabelt. goda tider, 1980-talet, uppkommer mycket ofta över- Under som skottsmedel bolags verksamhet. Regler finns i bolagsrätten om i ett utsträckningen bolagsorganens kompetens i vad avser förvaltningav sådana medel. Utvecklingen erbjuder exempel på klara en av överskridanden bolagets verksamhetsbestämning vid sådana av placeringar, vilka därefter lett till förluster för bolagets intressenter. Fastigheter utgjorde under 1980-talet ofta uppskattad placering av en

överskottsmedel, lett till betydande förluster för många

som senare bolag. Om medkontrahentema i sådana bolags fastighetsköp vetat att verksamhetsbestâmningen egentligen begränsade bolagsledningens rättshandlingsförmåga skulle måhända större försiktighet iakttagits, en bolagets kunde riskera kritik på bolagsstämma och särskilt om organ ansvarsfrihet där. Vidare torde de ñnansierande även möjligen vägras sådant fall haft skål att iakttaga vaksamhet i detta bankerna i hänseende. bolagsdirektivet öppnar möjligheten att på nationell basis Första behålla verksamhetsbeståmningens betydelse därigenom att besluta att utanför denna kan bli ogiltiga bolaget kan visa avtal som ingåtts om i ond Därigenom kommer värdet av verksamatt motparten var tro. i varje fall i viss utsträckning upprâtthållas. Jag hetsbestämningen att värde och delar inte kommittémajoritetens mening anser detta vara av möjligheten till nationell sârreglering inte skall att den öppnade

utnyttjas.

Sanktion mot olovlig inbjudan till allmänheten

kommittémajoritetens förslag att utöver straff för en Jag anser att olovligen inbjudan till allmänheten att teckna eller förvärva aktier värdepapper i privat aktiebolag jämväl föreskriva eller andra ett eventuell aktieteckning eller ett aktieförvärv är för ogiltighet av en Ogiltigheten kan drabba även berörd godtroende långtgående. oacceptabelt sätt. Även efterkommande förvärvare på ett helt av jag tveksam till ogiltighet sanktion mot överträdelandra skäl är som aktiebolagslagens bestämmelser. se av därför förbudet för ett privat aktiebolag eller aktie- Jag anser att i sådant bolag inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva ägare att andra värdepapper givits ut bolaget skall sanktioaktier eller som av endast med straff. neras

sou 199233 Reservationer 373

Reservation ledamöterna

av Inga-Britt Johansson

och Bengt

Silfverstrand

Aktiekapitalets storlek

Aktiekapitalet skall fungera ett skydd för bolagets som borgenårer, dvs. anställda, leverantörer, kreditgivare m.fl. Det fyller också en viktig funktion i skattehänseende, vilket var ett av de viktigaste motiven då minimikapitalet för aktiebolag höjdes från 5 000 kronor

till 50 000 kr se bl.a. prop. 197393.

Fr.o.m. den 6 juni 1973 har alla nybildade aktiebolag varit tvungna att uppfylla ett aktiekapitalkrav på 50 000 kronor. Kommittén konstaterar att detta belopp i dag 230 000 motsvarar kronor. Trots

detta förordar kommittémajoriteten

ett nytt minsta aktiekapital på ett så ringa belopp som 100 000 kronor. Som utgångspunkt fir detta har man satt årsskiftet 198182, dvs. den tidpunkt då äldre bolag behövde uppfylla kravet på 50 000 kronor minsta som aktiekapital. För nybildade bolag har kapitalkravet realt än halverats sett mer från 1973 fram till i dag. Att detta förhållande med kommitténs förslag lagñsts finner vi synnerligen otillfredställande. De senaste årens utveckling i näringslivet, med bl.a. ett dramatiskt ökat antal konkurser, visar att aktiekapitalet har viktig funktion en att fylla. Starka skäl talar för att det inte får urholkas på sätt som nu faktiskt sker med kommitténs förslag. Bakom konkurserna döljer sig i många fall avancerad ekonomisk brottslighet. Från allt fler håll höjs röster för komma att till rätta med denna brottslighet. Det år också väl känt att aktiebolaget med dess befrielse från personligt betalningsansvar år ett av många instrument

som kan användas för ekonomisk kriminalitet. Rikspolisstyrelsen

och Riksåldagaren överlämnade i början året av en utredning till regeringen i vilken man pekar på dessa omständigheter och ställer frågan om inte aktiekapitalkravet borde höjas. Utredningen har överlämnats till kommittén för beaktande. Enligt vår uppfattning har kommittén inte tagit tillräckligt allvarligt på utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten. Kravet på minst 100 000 kronor i aktiekapital i privata aktiebolag är synnerligen lågt i ett internationellt perspektiv. Ett närliggande och mycket relevant exempel är Danmark, där kravet nyligen höjts till

200 000 danska kronor för anpartsselskab och till

500 000 danska kronor för aktieselskab.

Med hänvisning till vad anförts finner

nu starka skäl tala för ett minsta aktiekapital i privata aktiebolag på 200 000 kronor.

Reservationer SOU 199283

Reservation av ledamoten Karin Starrin

inte kommittémajoritetens uppfattning att aktiekapitalets Jag delar storlek för publika bolag skall uppgå till minst 1 miljon kronor. Mitt motiv till detta år följande. Företagsverksamheten måste öka i Sverige för att ska klara trygghet och välfärd. Arbetslösheten måste hållas låg. De flesta nya arbetstillfällen kommer att skapas i små och medelstora företag. Därför år det största vikt att företagare alla kategorier stimuleav av till starta och driva företag. Detta kan göras i en sluten ras att ågarkrets i privata aktiebolag med miniminivå på aktiekapitalet om en 100 000 kronor. Det kan också göras i extern, spridd ågarkrets i en publika aktiebolag. Men att sätta minimigränsen på aktiekapitalets storlek till l miljon kronor skulle inte stimulera till en ökad verksamhet i denna form. Kommittén har på ett felaktigt sätt gjort en jämförelse med endast de aktiebolag i dag år noterade på som Stockholms fondbörs A-lista, OTC-lista eller 0-listan. få ökad aktivitet i denna bolagsform bör aktiekapita- För att en nya lets miniminivå sättas till 500 000 kronor.

SOU 199283

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande ledamoten

av Nic Grönvall

De av kommittén framlagda förslagen om en anpassning av den svenska aktiebolagslagen till den sekundära EG-rätten är de första samlade reformförslagen där svensk rått förs in i en delvis ny rättstradition. Den tidigare gällande principen motiv att och firarbeten till en lagstiftning utgör den främsta råttskållan fir ett lagverks tolkning bryts härmed.

I de nu framlagda betänkandet redovisas, utöver en analys av de aktuella direktiven, även allmän motivering till en de framlagda förslagen. Det kunde, med hänsyn till den rättskålleläran nya vara onödigt att härutöver även redovisa specialmotiveringar till förslagen. Härvidlag kan hänvisas till vad som anförs i regeringens proposition l99192170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES

s. 149 ff. Specialmotiveringama har emellertid

i allt väsentligt hållits i en återhållsam stil och form och kan därför godtas.

376 Särskilda yttranden SOU 199283

Särskilt de sakkunniga Jan Bökmark, yttrande av

Per-Ola Jansson, Sten Lundvall och Ulf Magnusson

Företrädesrätt vid kontantemission

emission inte omfattar aktier samtliga slag bör det enligt Om en av vår mening tillåtligt föreskrift i bolagsordningen vara att genom tilldela aktie visst slag primär rått till teckning av aktie av annat av slag. Ett bolag har A-, B- och C-aktier kan finna det ekonomiskt som motiverat genomföra kontantemission omfattande endast A- och att en B-aktier. Detta kan i synnerhet aktuellt om C-aktien är en vara preferensaktie. Det bör då möjligt att i bolagsordningen vara föreskriva primär rätt för C-aktieägarna att jämte B-aktieägarna teckna B-aktier. Med sådan möjlighet kan de olika aktieslagens en relativa andel i bolagets kapital bibehållas även om emissionen inte

omfattar aktier av samtliga slag. Författningsförslaget i 3 kap. 1 § beträffande företrädesrätten anger bl.a. bolagsordningen skall innehålla föreskrift om den företrädesatt rätt tillkommer ägare till aktier olika slag om skillnaderna som av röstvärde eller rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst. avser I bolagsordningens föreskrift företrädesrätten skall enligt om lagförslagets tredje stycke iakttas att gammal aktie skall ge företrädesrätt till aktie slag. Av specialmotiveringen framgår ny av samma hur sistnämnda tredje stycke skall tolkas I tredje stycket föreskrivs till börja med primär företrädesrätt inom varje aktieslag. Gamla att A-aktier skall alltså rätt att teckna nya A-aktier, om sådana aktier ge Bolagsordningsbestâmmelse att A-aktie skall ge rått till ny ges ut. om B-aktie, sådana ut, godtas inte. om ges Den förslagna reglen att gammal aktie endast kan ges företrädesrätt till aktie slag grundar sig på en tolkning av punkterna ny av samma 1 och 2 i artikel 29 i EGs andra bolagsdirektiv som har följande

lydelse.

Artikel 29

Vid varje ökning det tecknade kapitalet, skall betalas med av som skall aktierna med företrädesrätt erbjudas aktieägarna i pengar, förhållande till den andel kapitalet deras aktier representerar. av som

Medlemsstaterna

behöver inte tillämpa punkt 1 på aktier med begränsad rätt till

a en

utdelning enligt artikel 15 ocheller vid utskijtning av bolagets

förmögenhet i samband med likvidation; eller

SOU 199283 Särskilda yttranden 377

b får om i ett bolag med aktier olika slag ifråga rösträtt

- av om eller rätt till utdelning enligt artikel 15 eller vid utskiining isamband med likvidation, det tecknade kapitalet ökas aldier. genom att nya av endast ett av dessa aktieslag ut tillåta att ägarna till aktier ges - av annat slag får utöva sin företrädesrätt att teckna aktier först ryter nya ägarna till aktier av det slag emissionen som avser.

Direktivtexten är svårtydd beträffande företrädesrätten och kan ge utrymme för olika tolkningar. Den tolkning artikel 29 av som författningsförslaget bygger på är förvisso sannolik bakgrund mot av formuleringen i punkt 2 b vi finner det rimligt med men mer en tolkning som står i överensstämmelse med likhetsprincipen, nämligen att nya aktier skall kunna erbjudas aktieägarna i förhållande till deras andel av kapitalet vid en kontantemission. Det är visserligen möjligt för bolagsstämman att fatta beslut som medför primär rätt för gammal aktie visst slag att vid kontanten av emission av aktier annat slag delta i teckningen de aktierna av av nya så att de olika aktieslagens relativa andel i bolagets kapital bibehålles. En sådan möjlighet är dock enligt vår mening inte tillräcklig. För att aktietecknarna skall få tillräcklig säkerhet ett aktieslags om rättigheter vid framtida kontantemissioner bör primär företrädesen rätt kunna skrivas in i bolagsordningen för exempelvis preferensen aktie att delta i teckning stamaktie vid kontantemission då inte av preferensaktier emitteras.

Författningsförslaget innehåller regler om subsidiär företrädesrätt.

I den allmänna motiveringen till förslaget påpekas att värdet av en subsidiär företrädesrätt framstår något tveksamt. Vi önskar som understryka detta påpekande och framhålla subsidiär föreatt en trädesrätt inte värdemässigt kan ersätta primär företrädesrätt. en Preferensaktier förekommer i icke ringa utsträckning och synes vara av betydelse för kapitalförsörjningen i svenska aktiebolag. Det kan samtidigt många gånger välgrundat att bolag emitterat vara som preferensaktier inte ger ut ytterligare sådana. Det är därför från praktisk synpunkt viktigt att klara förutsättningar beträffande företrädesrätten kan anges vid emission sådana aktier. av Vi föreslår därför att under propositionsarbetet ytterligare man prövar om det är möjligt att reglerna sådan utformning ge en att bolagsordningen kan tillåtas föreskriva primär företrädesrätt för gammal aktie av visst slag att delta i teckning aktie slag av av annat vid kontantemmision.

378 Särskilda yttranden SOU 199283

Särskilt yttrande av sakkunnige Sven Ekholm

Aktiekapitalets storlek

Jag kan inte dela utredningens förslag om aktiekapitalets storlek. Jag anser att 100 000 kronor är för lågt.

Skäl

a Den praktiska erfarenheten, inte minst under rådande lågkonjunk-

tur, visar att det krävs ett relativt stort eget kapital i företag. Den skärpta kreditgivningen har lett till att finansieringen av verksamheten ofta sker med främmande kapital såsom leverantörs-, bank- och skattekrediter. Förutom höga kostnader, och risker för fmansiärema leder detta till att företaget blir mycket känsligt och sårbart för bl.a. konjunktursvängningar och förr eller senare uppkommer en kris för företaget.

b Undersökningar visar att redan för några år sedan hade 25 procent alla nystartade företag inkl enskilda näringsidkare ett startkapital

av minst 200 000 kronor Nyföretagande i Sverige, SIND 19916 av

c Ett högt eget kapital innebär ett bättre skydd för borgenärerna.

d Ett högt eget kapital höjer tröskeln för ekonomisk brottslighet.

Nackdelar finns. Ett högt aktiekapital kan komma att hämma nyföretagande. Ett högt aktiekapital kan komma att öka antalet enskilda firmor och handelsbolag, där insyn saknas och kontrollen är betydligt mindre. Ett misslyckande för företagare i en enskild en firma eller ett handelsbolag drabbar honomhenne för hela livet på grund av det fulla personliga ansvaret. Jag föreslår därför att vi skall utnyttja möjligheten i andra direktivet till att endast kräva inbetalning av en del av aktiekapitalet vid bolagets start. Enligt direktivet kan inbetalningen vara så låg som 25 procent. Den lösning jag vill ha på problemet har följande delar

a Ett minimiaktiekapital 200 000 kronor i privata aktiebolag.

b Vid bolagsbildning krävs endast inbetalning på 25 procent eller

kanske 50 procent tecknat kapital. Resterande belopp skall kunna av inbetalas eller läggas till aktiekapitalet, genom att utdelning till senare aktieägare återinvesteras, och därvid ökar aktiekapitalet undantas som från dubbelbeskattning. Befrielsen från dubbelbeskattad utdelning kan eventuellt begränsas till att endast till bolag ägda av fysiska ges i aktiebolagsform bedriver verksamhet i en omfattning personer, som motsvarar begreppet aktiv näringsverksamhet för ägaren, enligt som

SOU 199283 Särskilda yttranden 379

definitionen i kommunalskattelagen 18 Detta innebär förslaget att täcker in såväl heltidsföretagaren, den startar företag som som upp ett med annan anställning vid sidan bortsett främst fastighetsomom, rådet. Denna delinbetalning vid bolagets start är tillåten enligt EGs direktiv, och tillämpas bl.a. i England och i Norge.

c Ansvar för tecknaren till dess kapitalet inbetalats för det belopp

som ännu inte insatts.

d Uttag genom utdelning eller utgivande koncembidrag får av ske förrän hela det tecknade kapitalet är inbetalt.

e En skuldregleringsfond återinförs, med innebörden att utdelning

inklusive utgivande koncembidrag eller andra vinstöverföringar av

får göras om bolagets ställning på grund detta är blir uppenbart

av för svag. En starkare skrivning nuvarande aktiebolagslagens av 12 kap. 2 § sista stycke krävs. Inför motsvarigheten till bankernas kapitaltäckningsgrad för samtliga aktiebolag.

Förslaget får följande effekter enligt min mening

a Det stimulerar kapitalbildningen därför att aktietecknaren har

personligt ansvar intill dess bolaget uppnått fullt aktiekapital. Den rationelle ägaren företag då till möjligt av ser att snarast bli av med detta ansvar.

b Det underlättar nyföretagandet. Genom att startbeloppet måste

som sättas in kontant ökas i förhållande till nuläget innebär det att penningbrist inte rimligen kommer omintetgöra för att samhället nyttigt nyföretagande.

c Det förbättrar för leverantörer och andra oprioriterade fordrings-

ägare. Ansvarsbeloppet från 50 000 kronor till 200 000 kronor skall i en obeståndssituation inte omfattas företagshypotek av eller pantbrev

iämställs i stället med kontanter utan delas lika mellan

samtliga

fordringsågare. Detta bör minska förlustrisken för leverantörerna, och

då kan även nyföretagare sådana krediter, vilket ges skulle ge möjlighet till en snabbt ökad aktivitet i det ekonomiska livet.

d Det försvårar och fördyrar ekonomisk brottslighet

genom att ansvaret för aktietecknaren blir startbiljetten för ekonomiskt ett äventyr upp till 200 000 kronor. Genom skuldregleringsfonden försvåras utarmning ett företags ställning koncembidrag, av genom andra vinstöverföringar och utdelning.

e Det minskar statens kostnader eftersom lägre krav på inbetalt

ett

aktiekapital innebär att förslaget i neutral företagsbeskattning

SOU 1991100 inte behöver genomföras. Det förslaget kostar enligt utred-

380 Särskilda yttranden SOU 199283

ningen 2,5 miljarder kronor och är dessvärre krångligt att tillämpa. För egenföretagaren utan större investeringar bedriver ett som levebrödsföretag, betyder inte frånvaron expansionsmöjligheter i av företagsformen enskild firmahandelsbolag någon nackdel, eftersom för privat bruk och beskattas samtidigt för han tar ut årsresultatet detta. Under min 27-åriga praktiska verksamhet revisor och konsult som i de allra minsta företagen har jag åtskilliga gånger sett de problem företagare råkat ut för, när de verksamheten tagit ut mer som ur medel, än vad beskattats. Sannolikt har i dag de flesta enskilda som

firmor ett negativt egenkapital skulderna är större än tillgångarna,

vilket medför att vid avslutandet verksamheten står med en man av kraftig skuldbörda, dessutom avsevärt förvärras av att obeskatsom tade medel då skall frambeskattas. skattesubventioner och ett ökat krav på aktiekapital styra Att genom över småföretagare till enskild firma jag vara att göra företaganser samheten otjänst. Redan i dag finns åtskilliga fördelar för en att välja enskild firma lägre sociala avgifter trots bättre nystartaren sjukpenning, ingen offentlig insyn, enligt betänkandet om individuellt pensionssparande får större valfrihet i detta sparande i enskild man firma, lägre kostnader vid registrering, mindre effektiv kontroll av utomstående. De fördelar aktiebolaget tidigare haft, har som urholkats kraftigt förändringarna beträffande traktamentsregler genom och avdragsrätten i förvärvskällan beträffande pensionspremier.

f Det försämrar redovisningskvalitéten

Mitt föreslag medför förbättrad kvalitét av småföretagens redovisen ning eftersom aktiebolag alltid granskas kvalificerad revisor, vilket av dessutom minskar behovet och kostnaden för statens skatteav granskning. Granskning oberoende revisor medför garanti för av en bra kvalitét på redovisningen. en

Vilka snedvridningar kan förslaget ge

Tas lön ut i stället för utdelning så behövs kapitalbildningen. Lön beskattas hårdare än utdelning och medför också att det personliga ansvaret kvarligger för belopp upp till 200 000 kronor. Sälja bolaget och börja på nytt Ja, men ingångsvärdet vid en om försäljning är det insatta kapitalet och säljaren har kvar sitt ansvar för beloppet även när bolaget är sålt. Även det ännu inbetalade om en slutlig ägare saknar tillgångar, vilket ordnat i skalbolagsaffärerna man skett tidigare, finns ändå ansvaret kvar hos aktietecknaren. som

SOU 199283 Särskilda yttranden 381

Särskilt yttrande av sakkunnige Hans Peter Larsson

Aktiekapitalets storlek

Jag delar inte kommittémajoritetens uppfattning att den undre gränsen för aktiekapitalet i publika aktiebolag skall sättas vid 1 miljon kronor. I stället vill jag instämma i den uppfattning i frågan framförts i som reservationer från ledamöterna Karin Starrin och Nic Grönvall. Utöver vad Starr-in och Grönvall har anfört vill jag anföra att gränsen för aktiekapitalet i tyska Aktiengescllschaft är 100 000 tyska mark. I Storbritanien är motsvarande gräns i ett public company 50 000 brittiska pund. Svenska företag bör i detta avseende i vart fall inte ges sämre förutsättningar än många utländska bolag skaffa att kapital. Den nedre gränsen för aktiekapitalet i publika aktiebolag bör därför sättas till 500 000 kronor.

382 Särskilda yttranden SOU 199283

Särskilt yttrande av sakkunnige Lars Milberg

Fusion

Jag delar kommitténs uppfattning att det är eftersträvansvärt att lagstiftaren tillhandahåller instrument för strukturomvandlingar inom näringslivet. Att därvid möjliggöra fusioner är naturligtvis lovvärt. Emellertid föreligger betydande skyddsintressen som måste beaktas. Riskerna för att mindre aktieägare utsätts för förmögenhetsrättsligt mycket långtgående tvångsåtgärder är överhängande om förslaget i betänkandet genomförs, speciellt i bolag som har ägare vilken innehar än två tredjedels majoritet. I denna typ av bolag, som på intet mer sätt är ovanliga, riskerar aktieägandet för minoritetsägare bli reducerat till ett villkorat lån med osäkra villkor. Eftersom denna ägarbild i stor utsträckning återfinns på OTC-listan, kommer ett genomförande förslaget försvåra för mindre bolag att anskaffa av riskkapital. Den i betänkandet föreslagna pluraliteten om två tredjedels majoritet, för att på det överlåtande bolagets stämma acceptera framlagd fusionsplan, år alltför låg gräns. Skyddet för den en enskilda äganderätten blir oacceptabelt låg om aktier de facto kan exproprieras bolagsstämmobeslut med två tredjedels majoritet. genom Direktivet föreskriver att beslutet får understiga två tredjedelar av röster eller kapital. Det föreligger således hinder att föreskriva en kvalificerad majoritet. Därvid bör gränsen sättas vid 90 procent. mer Därmed skulle reglerna harmoniera med bestämmelserna vid så kallad tvångsinlösen. Respekten för den enskilda äganderätten kräver enligt min mening därför att gränsen höjs till 90 procent. En fråga aktualiseras i detta sammanhang är jävsproblematisom ken. Det bör utredas huruvida det kan anses vara rimligt att det Övertagande bolaget äger företräda sina aktier vid beslut om godkännande fusionsplanen bolagsstämma i det överlåtande av bolaget. I detta sammanhang är ställningen för innehavare av derivatinstrumycket utsatt. Värderingsproblematiken för denna kategori är ment möjligt ännu komplicerad och riskerna för rättsförluster om mer större. Detta är fråga även är aktuell vid tvångsinlösenförfaen som rande, varför denna fråga även bör aktualiseras vid utredningens vidare arbete. Vid tvist exempelvis utbytesförhållandets rimlighet hänvisar om betänkandet till klandertalan vid allmän domstol. Härvid bör frågan grunderna för klandertalan utredas för att klarlägga om gällande om lag är tillämplig väljer den betänkandet föreslagna om man av lösningen.

SOU 199283 Särskilda yttranden

Denna speciella typ problematik, ibland innefattande av mycket komplicerade vårderingsfrågor, är i utsträckning stor utvecklad i skiljedomspraxis vid så kallad tvångsinlösen. Det är min uppfattning att tvister rörande exempelvis utbytesförhållanden bättre löses i skiljeprocessens form kan överklagas som till allmän domstol på såväl formell som materiell grund. Skälen för detta är följande.

Väl utvecklad praxis inlösentvister. genom 2. Föreligger redan legal reglering detta föreslagna av genom, ABL § 14.27-31. 3. Allmänna domstolar bör i onödan med denna tyngas typ av ärenden. 4. Klandertalan vid allmän domstol är form en som missgynnar mindre aktieägare. 5. Kostnaderna bärs Övertagande bolag av om särskilda skäl finns att ålägga någon kostnader. Det förefaller annan positivt att i normalfallet Övertagande bolaget och det allmänna bär kostnaderna.

Direktivet 78855EEG föreskriver att i och de fusione-

vart ett av rande bolagen skall eller flera oberoende sakkunniga, en som utses

eller godkänns domstol eller förvaltningsmyndighet,

av en granska fusionsplanen och lämna skriftlig redogörelse till aktieägarna. en I betänkandet kravet på granskning oberoende synes av sakkunniga ha utbytts mot ett uttalande bolagets revisorer. av egna Detta kan enligt min uppfattning tillfyllest. heller direktivets vara synes krav på godkännande av domstol eller myndighet ha beaktats i betänkandet.

En speciellt känslig situation är givetvis när såväl modersom dotterbolag har revisorer. samma Min invädning får givetvis uppfattas så revisorer skulle att vara olämpliga för denna typ uppdrag. Revisorer är ofta såväl av teoretiskt

som erfarenhetsmässigt väl lämpade för denna typ utlåtanden.

av Emellertid torde bolagens revisorer uppfylla i egna de direktiven uppställda kraven. Givetvis är revisorernas uppfattning av stort intresse och betydelse för aktieägamas ställningstagande. Revisorer-

nas yttrande bör därför ingå i fusionsplanen, kompletteras men med utlåtande av oberoende sakkunniga.

SOU 199283

Bilaga

i

i

SOU 199283 Bilaga 387

@

Kommittédirektiv

www

Dir. 199046

Översyn av aktiebolagslagen

Dir. 1990 46

Beslut vid regeringssammanträde 1990-06-21

Chefen för justitiedepartementet. statsrådet Freivalds. anför efter samråd med chefen för industridepartementet Åsstatsrådet Molin och statsrådet brink.

Mitt förslag

En kommitté tillkallas för att göra översyn aktiebolagslagen. en av Kommittén. som skall utföra arbetet i samarbete med motsvarande kommittéer i Finland och Norge. skall bl.a. föreslå de lagändringar som erfordras med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Vidare skall kommittén överväga frågor som rör aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets organisation samt aktieägarnas minoritetsskydd.

Bakgrund

Sedan början av 1970-talet har aktiebolagsrätten varit föremål för fortett löpande reformarbete. Ett första steg togs år 1973 då betydande förändringar vidtogs i 1944 ars aktiebolagslag i syfte att trygga aktiebolagets kapitalförsörjning och starka skyddet för bolagets kapital. Bland höjegna annat des minimigränsen för aktiekapitalet från 5000kr. till 50 000 kr. och aktiebolagen fick tillgång till nya finansiella instrument såsom konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt att teckna nya aktier i det låntagande bolaget samt konvertibla aktier. Den l januari 1977 trädde den nuvarande aktiebolagslagen i kraft och ersatte 1944 års aktiebolagslag. Den nya aktiebolagslagen tillkom efter samnordiskt utredningsarbete och innebar en genomgripande teknisk översyn av aktiebolagsrätten i syfte att förenkla denna. Också de övriga nordiska länderna genomförde under åren 1973 till

388 Bilaga sou 199233

aktiebolagsrätten. En följd detta är att det före- 1978 ny lagstiftning inom av betydande rättslikhet i Norden aktiebolagsrättens område. ligger en trädde i kraft är 1977 har ett antal viktigare för- Sedan aktiebolagslagen lagen. Bland har bestämmelserna om skyldighet för ändringar skett av annat träda i likvidation när aktiekapitalet delvis gått förlorat ett aktiebolag att och kravet kvalificerad revision höjts genom att det nu krävs en skärpts revisor i varje aktiebolag. År 1987 infördes lagen auktoriserad eller godkänd vissa riktade emissioner aktiemarknadsbolag m.m. samtidigt 1987464 om vidtogs i aktiebolagslagen, allt i syfte att stärka minorisom vissa ändringar samband med beslut riktade emissioner och vid tilldelning tetsskyddet i om regeringen lagt fram proposition ändringar i av aktier. Nyligen har en om innebär bl.a. kravet svenskt medborgarskap för aktiebolagslagen som att styrelseledamöter och andra befattningshavare i aktiebolag avskaffas.

Ändringarna i aktiebolagslagen har skett efter visst samråd med de Övriga

Någon samlad kartläggning och uppföljning av utvecknordiska länderna. aktiebolagslagar och rättspraxis området de nordiska ländernas lingen av emellertid inte skett sedan lagstiftningen genomfördes vid mitten av har ministerrådet föreslog därför år 1988 att särskild upp- 1970-talet. Nordiska skulle fästas vid lagstiftning upprätthölls inom märksamhet att en gemensam första i detta arbete tillkallade ministerrådet aktiebolagsrätten. Som ett steg särskild utredare gemensamt för de nordiska länderna under år 1989 en som och analysera såväl redan antagna som framlagda förslag till skall kartlägga den europeiska gemenskapen. Utredaren skall särskilt belysa direktiv inom nordiska aktiebolagsrätten behöver ändras för att till stånd i vad mån den harmonisering med EG-reglerna. Arbetet beräknas vara avslutat inom en kort. regeringskansliet övervägs vissa frågor rörande aktiebolagslagen Inom betydelse för aktiebolagsrätten. Röstvärdeskommittén har och områden av SOU 198623 Aktiers röstvärde övervägt frågan om röstväri betänkandet aktier och lämnat förslag till teknisk lösning som skulle begränsa det för en aktiekapitalet utgörs s.k. röstsvaga aktier. l betalningsden andel av som av ansvarskommitténs betänkande SOU 198759 Ansvarsgenombrott m.m.

till ändringar i aktiebolagslagen i syfte att bl.a. stärka har framlagts förslag i underkapitaliserade aktiebolag när det förekommit ett borgenärsskyddet Ägarutredningen har i sitt huvudbetänkande SOU otillbörligt förfarande. Ägande inflytande i svenskt näringsliv bl.a. analyserat frågor 198838 och

ömsesidigt och cirkulärt ägande

aktiebolags förvärv av egna aktier. om om behovet regler begränsad rösträtt vid bolagsinom näringslivet. om av om informationsskyldigheten i fraga större ägares innehav stämma samt om om och kapitalandclar i aktiemarknadsföretag. Värdepappersmarav röstbetänkandet SOU l98972 Våirdepappersmarknaknadskommittén har i vissa aktiebolagsrättsliga frågor. Utredningen har den i framtiden övervägt

sou 199283 Bilaga 389

bl.a. övervägt frågor om aktiebolags informationsplikt och om skyldighet för förvärvare av viss väsentlig andel bolags aktier av ett att samma villkor erbjuda sig att köpa övriga aktier i bolaget. s.k. erbjudandeplikt. l slutbetänkandet SOU I990 I Företagsförvärv i svenskt näringsliv har även ägarutredningen behandlat frågan om erbjudandeplikt.

Ägarutredningens kartläggning

av det svenska näringslivet under den senaste tioårsperioden visar att den svenska aktiemarknaden och ägarstrukturen inom de större aktiebolagen har genomgått betydande förändringar sedan den nuvarande aktiebolagslagen trädde i kraft. Ägarstrukturen i de enskilda företagen har koncentrerats. Antalet kontrollägarskiften har ökat markant under senare år. Samtidigt har företagens intresse för försvar mot oönskade ägarskiften ökat. vilket inte minst återspeglas i ett ökat ömsesidigt och cirkulärt ägande i företagen. Utgivandet konvertibla av skuldebrev och andra finansiella instrument som står aktien nära har blivit vanligt förekom-

mande. Ägarutredningen pekar även punkter i

ett par aktiebolagslagen där det nu föreligger ett behov ändrade regler eller av en översyn av bestämmelserna. Detta gäller t.ex. reglerna om andra finansiella instrument än aktier. l fråga om den ökade förekomsten ömsesidigt av och cirkulärt ägande i företagen ansåg utredningen att statsmakterna noga bör följa den fortsatta utvecklingen av dessa ägarförhållanden och överväga en begränsande lagstiftning på området efter förebild från andra länder. Med denna fråga sammanhänger delvis också det från olika håll främst från näringslivshåll - framförda kravet på modifiering förbudet för aktiebolag en av att förvärva

egen aktie. Ägarutredningens betänkanden övervägs

nu i regeringskansliet. Utöver vad jag nu redovisat har ett antal händelser på den svenska aktiemarknaden väckt uppmärksamhet och medfört en debatt rörande bl.a. regleringen av aktiebolagsformcn. Den händelse som väckt den största uppmärksamheten är otvivelziktigt den s.k. Fermentaaffären som bl.a. resulterade i att styrelsen för Stockholms fondbörs tillkallade tre utredare för att mot bakgrund av händelseförloppet i Fermenta analysera principfrågor och övriga förhållanden av betydelse för fondbörsen och aktiemarknaden. Utredningens arbete resulterade i en rapport till Stockholms fondbörs. Fermenta fakta och erfarenheter. vari utredarna föreslog rad förändringar i en bl.a. aktiebolagslagen rörande främst aktiebolagets organisation och aktieägarnas minoritetsskydd. Härtill kommer det arbete på bolagsrättens område som nu pågår inom ramen för den västeuropeiska integrationen och som är av stor betydelse. Förhandlingar kommer att inledas mellan Sverige och övriga nu EFTA-länder samt EG rörande ett avtal ett europeiskt ekonomiskt samarbetsomom råde EES. Avsikten är att detta avtal också skall omfatta bolagsrättsliga frågor. Som en grund för förhandlingarna ligger bl.a. de inom EG tidigare antagna direktiven och förordningarna bolagsrättens område.

390 Bilaga SOL‘ 199283

Mot bakgrund vad jag nu har anfört förordar jag att en särskild komav mitté tillkallas för att i nordiskt samarbete se över aktiebolagslagsrätten. .lag kommer i det följande att närmare ange riktlinjerna för arbetet.

Utredningsuppdraget

Anpassning till regelverket inom E i

En viktig arbetsuppgift för kommittén hänger samman med det arbete bolagsrättens område sker inom ramen för den västeuropeiska integral som tionen. Det kan förutses att lagändringar mäste göras med hänsyn till de ätaganden rörande bolagsrätt som Sverige kan komma att göra i ett avtal om EES. Som redan har nämnts kommer förhandlingarna om ett sädant avtal att föras med utgångspunkt bl.a. i de direktiv och förordningar som har antagits inom EG. Avtalet kan beräknas bli träffat tidigast omkring årsskiftet 199091. Det inom EG utarbetade regelverket är omfattande och kan i korthet beskrivas följande sätt. Ettförsta holugxriiltsclirektiv antogs år 1968 och innehåller grundläggande krav som mäste ställas bolag utan personligen ansvariga delägare public limiteü companies. private limited companies. bl.a. rörande registrering av bolaget. årsredovisning samt behörigheten att utåt företräda bolaget. Ett andra bolagsrättsdirektiv antogs år 1976 och innehåller främst regler skydd för det egna kapitalet i s.k. public limited companies. om Ett tredje bolagsriittxdirektiv antogs år 1978 och innehåller regler om fusion mellan public limited companies. Ett fjärde bolagsrüttrdirektiv antogs år 1978 och innehåller regler årsredovisning. Ett sjätte bolagsrättsdirektiv antogs om år 1982 och innehåller bestämmelser delning av aktiebolag. Ett sjunde om bolagsrättsdirektiv antogs år 1983 och innehåller bestämmelser om koncernredovisning. Ett åttonde bolagsrüttstlirektiv antogs är 1984 och reglerar auktorisation och godkännande revisorer i public resp. private companies. av Ett elfte bolagsrättsdirektiv antogs år 1988 och behandlar redovisning i filialer till aktiebolag. Ett tolfte bolagsrättsdirektiv antogs år 1989 och innehåller ett regler enmansaktiebolag. Vidare antogs är 1985 förordningen om Euroom peiska ekonomiska företagsgrupper EEIG. Förordningen, som trädde i kraft år 1989, reglerar den särskilda företagsformen EEIG, som kan karakteriseras ett slags konsortium för samarbete mellan företag med hemvist som i olika EG-länder. Utöver vad nu har nämnts har lagts fram ett flertal förslag till ytterlisom gare reglering på bolagsrättens område. Bl.a. har föreslagits ett femte bo- Iagsrâttsdirektiv rörande organisationen av aktiebolag och bolagsorganens befogenheter och förpliktelser. ett tionde bolagsrättsdirektiv om fusion över gränserna av aktiebolag samt ett trettonde bolagsrättsdirektiv om erbjudan-

sou 199283 Bilaga 391

den om övertaganden s.k. take bids. Slutligen har föreslagits enfärover ordning om s.k. Europabolag och ett direktiv kompletterar förordsom ningen med regler om de anställdas inflytande. Europabolaget kan beskrivas som en övernationell bolagsform som lyder direkt under gemenskapsrätten. En mera översiktlig analys av det inom EG hittills antagna regelverket som har gjorts inom regeringskansliet ger vid handen att reglerna i allmänhet står i god överensstämmelse med principerna inom den nordiska aktiebolagsrätten. På många punkter kan det emellertid förutses att lagändringar, mestadels av teknisk natur, måste göras om en fullständig överensstämmelse skall uppnås. Som har nämnts tidigare har Nordiska ministerrådet år 1989 tillkallat en särskild utredare med uppgift bl.a. att belysa i vad mån den nordiska aktiebolagsrätten behöver ändras för att man skall få till stånd en harmonisering med EG-reglerna. Avsikten har varit att utredarens rapport skall kunna ligga till grund för det vidare utredningsarbete som krävs för lagändringar med hänsyn till innehållet i ett kommande EES-avtal. I enlighet med vad som nu har anförts bör det bli en uppgift för kommittén att lägga fram förslag till de lagändringar som kommer att krävas med hänsyn till EES-avtalet. Jag vill i detta sammanhang nämna att det inom EG-kommissionen för närvarande förbereds förslag till ändringar i de bolagsrättsliga direktiven i syfte att undanröja hinder mot företagsförvärv. Utvecklingen inom detta område kan senare komma att föranleda mig att föreslå tilläggsdirektiv till utredningen beträffande de frågor om ömsesidigt och cirkulärt ägande i företagen som jag har nämnt i det föregående.

Aktiebolugem- kapital och finansiella instrument

Utmärkande för aktiebolaget är att delägarna inte personligen för svarar bolagets åtaganden och förpliktelser utan borgenärerna är hänvisade till att kräva betalning ur bolagets tillgångar. Aktiekapitalets funktion är att utgöra ett slags garanti för bolagets fordringsägare. Aktiebolagslagen innehåller en rad regler som avser att garantera att bolaget när det bildas tillförs tillgångar samt att skydda det bundna kapitalet under bolagets verksamhet. Aktiebolagslagen innehåller även regler som syftar till att möjliggöra för bolagen att tillgodose behovet av extern finansiering i form av upplånat kapital och riskvilligt ägarkapital. .lag har inledningsvis nämnt att det år 1973 vidtogs betydande förändringar i den dåvarande aktiebolagslagen för att stärka skyddet för bolagets

eget kapital och att trygga bolagens kapitalförsörjning. Ändringarna innebar

att minimigränsen för aktiekapitalet höjdes från 5 000 kr. till 50 000 kr.. att aktiebolagens rätt att ge lan till aktieägare eller personer i bolagsledningen

392 Bilaga SOU 199283

begränsades ziktiebolagcn fick tillgäng till nya fieller närstäende samt att konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade nansiella instrument sasom

optionsrätt teckna aktier i det Iäntzigande bolaget. med att nya för aktiekapitalet 1973 bestämdes till 50 000kr. har Sedan minimigränsen detta belopp i dag representerar ett betydligt lägre inflationen medfört att till det inte föreligger nägot personligt betalningsanvärde. Med hänsyn att betydelse ett aktiebolag har ett tillräckligt svar för aktieägarna är det av att för sin verksamhet. Det kan ifrågasättas om den nuvaekonomiskt underlag för aktiekapitalet säkerställer detta. Till detta kommer rande minimigränsen Omnämnda inom EG antagna andra bolagsrättsdirektivet inatt det tidigare public limited skall uppgä till minst nebär att ziktiekapitalet i ett company 185 000 kr. Kommittén bör mot denna bakgrund 25 000 ECU. dvs. omkring höjning minimigränsen för aktiekapitalet. åvervägzi frågan om en av innehåller tidigare redovisats förbud för aktiebolag Aktiebolagslagen som i bolagsledning eller närstående. Läatt lämna lan till atktieägare. personer infördes är 1973, genomfördes för att förhindra skatteflykt neförbudet. som skyddet för bolagets bundna kapital inte urholkas och för att säkerställa att kapitalet i anspråk aktieägare eller företagsledgenom att det bundna tas av Låneförbudsreglerna har vid skilda tillfällen tillförts en ningen genom län. komplicerade undantags- och dispensregler, vilket har gjort berad ganska svärövcrskädliga. Det kan nämnas att utredningen angående stämmelserna företagens finansiella situation i betänkandet SOU de smá och medelstora finansiering har ifrågasatt inte en generösare reglering 1983259 Kreativ om dispensmöjligheterna borde införas för att ytterligare underlätta generaav Kommittén bör mot denna bakgrund överväga utformtionsskiften i företag.

läneförbudsreglernzn. ningen av inledningsvis redovisat har användningen sädana finansiella Som jag av omvandlas till aktier eller som ger rätt till nyteckning instrument som kan under är. l aktiebolagslagen regleras relativt av aktier ökat kraftigt senare konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med ingaende emission av Under är 1987 infördes härutiâver som jag inledningsvis nämnt optionsrätt. emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. Denna lag har lagen om vissa riktade garantier for bl.a. emission konvertibla skuldebrev till syfte att skapa att av med optionsrätt till nyteckning, erbjuds vissa bestämda eller skuldebrev som godtagbart sätt för de mindre aktieägarna. persongrupper, genomförs pä ett aktiebolagslagen regler hur konvertibla skuldebrev Emellertid saknar om optionsrätter här s.k. teckningsoptioner skall beoch sadana som avses under tiden efter det att de emitterats och till dess de omvandlas till handlas regler hur konvertibla skuldebrev och teckaktier. Exempelvis saknas om behandlas i samband med tvängsinlösen enligt 14 kap. ningsoptioner skall också oreglerat huruvida det emitterande bolaget aktiebolagslagen. Det är konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner och hurusjälvt kan förvärva

soU 199233 Bilaga 393

vida ett bolag kan återförsälja sådana finansiella instrument. Av betydelse i fråga om de finansiella instrumenten är vidare dessa, när de används i att stor omfattning, har betydelse för ett bolags ägarstruktur. Emellertid saknar aktiebolagslagen regler som ger samma offentlighet dessa instrument som aktier. Denna fråga har uppmärksammats av såväl ägarutredningen som värdepappersmarknadskommittén. vilka har uttalat offentlighet att samma som idag genom aktieboken föreligger i fråga aktier bör gälla beträffande om sådana finansiella instrument som ger rätt till utbyte fordran aktier av en mot eller till nyteckning av aktier. Härtill kommer i fråga om de finansiella instrumenten att det från näringslivet har framförts förslag om att bolag bör ges möjlighet att utfärda optionsrätter till nyteckning som är fristående och inte har anknytning till ett skuldebrev. Från näringslivshåll har därvid angivits att den nuvarande kopplingen av optionsrätten till skuldebrevet i praktiken saknar betydelse eftersom optionsbeviset oftast skiljs från skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Frågan om rätt för bolag att utfärda fristående optioner har tidigare berörts i den rapport Ds Fi 198621 som kommissionen för undersökning vissa av aktieemissioner lade fram år 1986. Kommissionen förordade att frågan togs upp till prövning. Mot bakgrund av de nu redovisade frågeställningarna avseende finansiella instrument med anknytning till aktier bör kommittén överväga i om man vissa avseenden bör jämställa dessa finansiella instrument med aktier. Kommittén bör därutöver överväga om det finns skäl att aktiebolagen möjligge het att emittera fristående optionsrätter.

Aktiebolagets organisation

I aktiebolag som har ett aktiekapital överstigande l miljon kronor skall finnas fyra bolagsorgan, nämligen bolagsstämma, styrelse. verkställande direktör och revisorer. l mindre bolag behöver inte verkställande direktör utses. Aktiebolagslagens kompetensfördelning mellan bolagsorganen är avsedd att åstadkomma en balans mellan bolagets olika samt mellan å organ ena sidan majoriteten bland aktieägarna och å andra sidan minoriteten och enskilda aktieägare. Kompetensfördelningen mellan de olika bolagsorganen kan i korthet beskrivas enligt följande. Bolagsstämman är det överordnade, i sista hand beslutande organet. Styrelsen väljs bolagssstämman och har till uppgift att av svara för bolagets organisation och den övergripande förvaltningen av bolagets angelägenheter. Bolagets verkställande direktör, som väljs styrelsen, av skall under styrelsen sköta den löpande förvaltningen av bolaget. Revisorerna har till uppgift att granska styrelsens och verkställande direktörens för-

394 Bilaga SOU 1992843

valtning och bolagets räkenskaper. Revisorerna utses normalt av bolags-

stämman. år har i debatten rörande regleringen aktiebolagsformen Under senare av ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen i vissa avseenden är framförts att särskilt vad gäller styrelse och verkställande direktör. och att det kan oklar. aktiebolagslagens regler tillsättantle och entledigande av ifrågasättas om om styrelsens ledamöter och revisorer är utformade så att man åstadkommer den balans mellan bolagsorganen och mellan olika aktieägarintressen som

lagstiftaren äsyftat. Revisorernas roll och kontakter med företagsledningen har blivit av allt betydelse för bolagsorganens möjligheter att balansera varandra och större olika aktieägarintresseita. Det är central betydelse att revisorn intar en de av ställning dem han skall granska och i förhållande till självständig gentemot så han kan opartiskt vid granskningen. Att revisobolagsstämman att agera skall inta självständig ställning även i förhållande till bolagsstämrerna en sammanhänger med revisorernas uppgift inte bara är att beakta akman att intressen. Det åligger revisorerna att också ägna uppmärksamhet tieägarnas vad mån bolagsledningen beaktat samhällets, de anställdas och borgenäät i Revisorerna har därutöver även ett ansvar gentemot den rernas intressen. aktieplacerande allmänheten. fråga betydelse hänger med att aktiebolagsla- En annan av stor samman i allmänhet utgår från att varje aktiebolag utgör ett ekonomiskt gens regler och juridiskt självständigt företag även bolaget ingår i en koncern. De om återfinns i aktiebolagslagen koncerner är och gälsärskilda regler som om redovisningen i sådana bolag. Aktiebolagslagert innehåller således ler främst inga särskilda regler styrningen och ansvarsfördelningen i aktiebolag om av som ingår i koncerner. inledningsvis nämnt har ägarutredningens kartläggning av ägande Som jag inflytande i de större aktiebolagen visat att koncentrationen i de enskilda och och inflytandestruktur har ökat påtagligt under de senaste företagens ågarstatistiska centralbyråns koncernregister framgår också att antatio åren. Av i svenskt näringsliv ökat kraftigt. Detta har inneburit att antalet koncerner bolag enligt aktiebolagslagens definition utgör koncernbolag blivit let som fler. praktiken torde styrningen och ansvarsförhållandena i koncerner ofta l åtskilligt från den grundstruktur finns angiven i aktiebolagslaskilja sig som exempel kan nämnas den inom koncerner allt mer förekommande gen. Som befattningen koncernchef, är ett okänt begrepp i aktiebolagslagen. som Kommittén bör bakgrund den utveckling som skett av ägarstruktumot av näringslivet överväga den nuvarande organisationen av aktieren inom om och kompetensfördelningen mellan bolagsorganen åstadkommer bolaget

SOU 199283 Bilaga 395

den balans som lagstiftaren asyftat. Kommittén bör därvid särskilt uppmärksamma revisorernas roll och ansvarsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör. När det gäller revisorernas roll bör utredningen till grund för sina överväganden kunna lägga en rapport om revisorernas roll för som närvarande utarbetas pä uppdrag av Nordiska ministerrådet och beräksom nas blir klar inom kort. Kommittén bör även överväga om aktiebolagslagens regler tillsätom tande och entledigande av styrelseledamöter och revisorer är utformade sä att de befrämjar att dessa utför sina funktioner med självständighet och integritet. Vidare bör kommittén klarlägga vad aktiebolagslagen innebär beträffande styrningen och zmsvzirsförhållandena mellan bolagen och dessas bolagsorgan i koncernförhällzinden och utifrån denna analys överväga det om föreligger behov av att särskilt reglera dessa frågor i aktiebolagslagen.

Minorilctszskydølel m. m.

Akticbolagslzigen vilar pä principen att bestämmanderätten i bolaget tillkommer den eller dem som har majoriteten av rösterna. Lagen innehåller emellertid ocksä ett antal regler syftar till att skydda minoriteten som mot maktmissbruk av majoriteten och garantera likabehandling aktieen av ägarna. De flesta av aktiebolagslagens regler till skydd för minoriteten syftar till att ge minoritetsaktieägzire inflytande över och insyn i förvaltningen bolaav gets angelägenheter samt möjlighet att initiera sanktioner vid bolagsorgainens fisidosåittzinde av minoritetens rättigheter. Dessa regler blir tillämpliga beträffande ntinoritetsaktieägare minst tio som representerar procent av aktiekapitalet. Från Stockholms fondbörs och Sveriges Aktiesparares Riksförbund har mot bakgrund av Fermentaaffären framförts bör överväga att man att sänka den andel av aktiekapitalet som krävs för att aktieägarminorjtet en skall kunna åberopa minoritetsskyddsreglernzi i aiktiebolzigslaigen. Det har framförts bl.a. att aktieägandet i större företag ofta är sä spritt bland de mindre aktieägarna att det i praktiken inte är möjligt att samla ziktieägaren minoritet som representerar tio ziktiekapitalet. procent av Utformningen av minoritetsskyddet är stor betydelse för den aktieplziav cerande allmänhetens förtroende för ziktiemarknaden. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga om den nuvarande gränsen för att äberopa minoritetsskyddsreglerna bör sänkas generellt eller i vissa avseenden. Av betydelse för minoritetens skydd är även bestämmelserna i aktiebolagslagen om att en aktie i princip är fritt överlåtbar. Detta innebär skydd ett så tillvida att en minoritetsaktieägztre. är missnöjd med majoritetens som skötsel av bolaget, alltid kan dra sig bolaget att sälja sitt aktieinneur genom hav. Värdet av detta skydd är dock självfallet beroende till vilket pris akav

396 Bilaga SOU 199283

tieägaren kan sälja sitt aktieinnehav. är har det i motioner till riksdagen och även i den allmänna Under senare debatten framförts krav på efter utländsk förebild. bör införa regler att man. skyldighet för den förvärvat viss väsentlig andel av aktierna i ett om som en bolag erbjuda sig förvärva ivriga aktier till samma pris som det seatt att förvärvet. s.k. erbjudandeplikt. Kraven har framförts mot bakgrund naste under tioårsperioden ökade förekomsten av kontrollåigzirskifav den senaste inom svenska storföretag samt den internationella utvecklingen. De skäl ten har framförts för regel erbjudandeplikt är främst att den innebär som en om skydd för de mindre aktieägarna och en garanti för att alla aktieägare ett behandlas lika. Erbjudandeplikt för kontrollerande aktieägare har införts en i Finland och Norge. Till detta kommer EG-kommissionens tidigare omnämnda förslag till trettonde bolagsrättsdirektiv. vilket innehåller en erett bjudandeplikt av detta slag. Frågan att införa regler om erbjudandeplikt i Sverige har övervägts av om värdepappersmarknadskommittén och ägarutredningen som har ansett att det för närvarande inte finns skäl för att införa en lagstadgad erbjudandepvärdepappersmarknadkommittén har påpekat år det emellertid av likt. Som följer utvecklingen inom den europeiska gemenskapen och stor vikt att man i andra länder är betydelse i detta sammanhang. Mot bakgrund härav som av bör kommittén följa utvecklingen och utifrån denna överväga en motsvarande reglering inom den svenska aktiebolagsrätten. Slutligen kan framhållas att det föreligger ett nära funktionellt samband mellan minoritetsskyddet och ansvarsförhållandena i bolaget samt lagens straff, skadestånd och vite. Det kan finnas anledning att i detta regler om sammanhang generellt överväga om sanktionssystemet är utformat mera lagens materiella regler får det genomslag som har varit ett sådant sätt att Även valet påföljd för olika åsidosättanden av lagens regler kan avsett. av Kommittén bör förutsättningslöst analysera dessa behöva övervägas nytt. frågor och lägga fram de förslag till lagändringar som kommittén anser vara

motiverade.

Andra aktiebolagsrimsliga frågor

finns andra frågor inom aktiebolagsrätten som inte kan hänföras Det även till någon de angivna huvudpunkterna men som bör belysas och av ovan aktiebolagslagen. Ågarutredningen har i sitt huövervägas vid en översyn av vudbetänkande SOU 198938 Ägande och inflytande i svenskt näringsliv ifrågasatt behovet den dispositiva regel i aktiebolagslagen som begränsar av aktieägare vid bolagsstämma utöva rösträtt för mer än en femrätten för att tedel de vid stämman företrädda aktierna. Vidare har under senare år i av olika sammanhang framförts önskemål ändringar av vissa specificerade om

SOU 199283 Bilaga 397

bestämmelser i aktiebolagslagen i syfte att förenkla lagstiftningen eller att förbättra aktieägarnas möjlighet att ta del bolagsinformation. Så har av t.ex. patent- och registreringsverket i en framställning till regeringen föreslagit att vissa av aktiebolagslagens föreskrivna uppgiftsskyldigheter för aktiebolagen till registermyndigheterna upphävs se justitiedepartementets ärende dnr 2583-85. Vidare har revisorernas organisationer föreslagit aktiebolagslaatt gen ändras så att. i de fall där till revisor utsetts ett revisionsbolag, registreringen avser revisionsbolaget och inte den huvudansvarige revisorn i bolaget se justitiedepartementets ärende dnr 87-1877. Från Sveriges Aktiesparares Riksförbund har framställts önskemål ändring i aktiebolagslagen i fråga om om kallelse av aktieägare till bolagsstämma se justitiedepartementets ärende dnr 1718-88. Kommittén bör förutsättningslöst överväga även de redovisade frånu gorna. Kommittén bör vara oförhindrad frågor att ta upp även andra avseende aktiebolagsrätten än de särskilt tagits som upp här i den mån utredningsarbetet föranleder det.

Övrigt

Kommitten bör i alla de frågor som har berörts Överlägga med de motsvarande utredningar som nyligen har tillsatts i Finland och Norge. Kommittén bör därvid särskilt uppmärksamma de olikheter som föreligger på vissa punkter mellan de skilda aktiebolagslagarna samt utröna det inte kan om uppnås en ännu större nordisk rättslikhet på detta område. Mycket talar för att kommittén redovisar sitt arbete i etapper. Det är sannolikt att den del utredningsuppgiften gäller harmonisering av som med EGdirektiven m.m. behöver behandlas med förtur. Utredningsuppdraget bör slutfört före den l december 1992. vara För kommittén bör gälla regeringens direktiv dir. 19845 till samtliga kommittér och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har ;infört hemställer jag regeringen beatt myndigar chefen för justitiedepartementet att tillkalla kommitté en omfattat] av kommittéförordningen l976 l l9 med högst fem ledamöter med uppdrag - att göra en översyn av aktiebolagslagen. samt att besluta om sakkunniga, experter. sekreterare och biträde annat kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

SOU 199283 398 Bilaga

Beslut överväganden och bifaller till föredragandens Regeringen ansluter g

hennes hemställan.

Justitiedepartementet

SOU 199283 Bilaga 399

Kommittédirektiv

W

Dir. 199189

Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén

Ju 199008

Dir 199189

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför.

Mitt förslag

Kommittén skall lämna förslag till regler om s.k. ansvarsgenombrott. Kommittén skall också behandla vissa andra aktiebolagsrättsliga frågor, däribland frågan om det finns skäl att modifiera förbudet för ett bolag att förvärva sina egna aktier.

Inledning

År 1990 tillkallades en kommitté Ju 199008 för att göra en översyn av aktiebolagslagen. Kommittén aktiebolagskommittén. antog namnet Kommitténs uppgift är att i samarbete med motsvarande kommittéer i Finland och Norge föreslå de lagändringar som erfordras med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Vidare skall kommittén överväga frågor som rör aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets organisation samt aktieägarnas minoritetsskydd.

Ansvarsgenombrott

Den 25 april 1991 beslutade regeringen att inhämta lagrådels yttrande över förslag till ändringar i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar som innebar att bl.a. delägare i aktiebolag i vissa en ett undantagssituationer skulle kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgenombrott. För ansvarsgenombrott förutsattes att bolaget inte kunde uppfylla sina förpliktelser samt att detta berodde på delägaren att hade begagnat sitt inflytande över bolaget på ett otillbörligt sätt. En motsva-

400 Bilaga SOU 199283

rande regel föreslogs även gälla för ekonomiska föreningar.

lagrådsremissen anförde lagrådet att förslaget till be- I sitt yttrande över ansvarsgenombrott inte borde genomföras. En lagreglering stämmelser om borde enligt lagrådets uppfattning föregås av en förav ansvarsgenombrott

utredning vilka företeelser borde träffas av en sådan lagregdjupad om som för ansvarsgenombrott bör utformas. Lagrådet anlering och hur rckvisiten

två de rekvisit förslaget innehöll var vaga och kunde förde bl.a. att av som Lagrådet menade med hänsyn härtill att den föreleda till rättsosäkerhet.

skulle innebära ett nytt osäkerhetsmoment i näringsslagna lagstiftningen

sker i aktiebolagsform. verksamhet som 1990912198 vissa ändringar i aktiebolagslagen anförde jag att I prop. om i lagrådets slutsats att det finns risk att den förejag hade svårt att instämma

lagstiftningen ansvarsgcnombrott innebär ett nytt osäkerhetsmoslagna om sker i aktiebolagsform. Med hänsyn till ment i all näringsverksamhet som

jag emellertid inte beredd att föreslå regler om anlagrådets inställning var

Dessa frågor skulle i stället utredas vidare i syfte att om svarsgcnombrott. I propositionen uttalades att den fråmöjligt precisera rckvisiten ytterligare.

borde anförtros aktiebolagskommittén. gan anförda bör frågan ansvarsgenombrott utredas vi- I enlighet med det om

Kommitténs uppgift i denna del bör vara att lägga fram dare av kommittén.

bestämmelser vilka möjligt preciserar rckvisiten i större utförslag till om lagrådsremiss har nämnts i det föregående. sträckning än förslaget iden som

Förvärv av egna aktier

aktiebolagskommittén jag att det från olika håll I direktiven till angav

näringslivshåll har framförts krav modifiering av förbufrämst från en - aktier. Ett skäl framförts för att tilldet för aktiebolag att förvärva egna som

aktier i vissa fall är att sådan möjlighet skulle kunna låta förvärv av egna en riskkapitalförsörjningen för små och medelstora förebidra till att underlätta

tag. aktiebolagskommittén och motsvarande utred- I överläggningar mellan

och Finland har från norsk och finsk sida framförts att man ningar i Norge modifiera reglerna förbud för aktiebolag att ta upp frågan om att om avser hänsyn till intresset nordisk rättslikhet på att förvärva egna aktier. Med av

aktiebolagskommittén överväga denna fråga. detta område bör även

finns flertal faktorer måste beaktas. Bak- I detta sammanhang det ett som

lagstiftningen intagit restriktiv hållning till grunden till att den svenska en

sådant förvärv till sina ekonomiska förvärv av egna aktier är bl.a. att ett

jämförligt med nedsättning av aktiekapitalet i förverkningar har ansetts

återbetalning till vissa aktieägare. Detta innebär att en reglering ening med

sou 199283 Bilaga 401

som tillåter förvärv av egna aktier måste tillförsäkra borgenärerna ett skydd så att det finns täckning för det bundna kapitalet i bolaget. Vidare bör en reglering innebära att aktieägarna likabehandlas så att inte vissa aktieägare gynnas genom att bolaget förvärvar deras aktier till ett värde överstiger som marknadsvärdet. Det kan i detta sammanhang erinras om att förvärv av egna aktier kan användas för att påverka kurssättningen ett bolags aktier och därigenom användas för stödköp eller spekulationsköp. En reglering måste kunna kombineras med effektiva insiderregler. Ett skäl för restriktiva regler som framförts under senare år bl.a. inom den Europeiska gemenskapen - är att förvärv av egna aktier kan genomföras för att stärka företagsledningens ställning i bolaget gentemot befintliga eller potentiella ägare. I Europeiska gemenskapens andra bolagsrättsdirektiv finns redan regler med begränsningar i fråga om förvärv aktier. Kommissionen har också av egna nyligen lagt fram förslag till ytterligare begränsningar i detta avseende. Det är av vikt att här beakta inte endast det befintliga regelverket inom gemenskapen utan även den pågående utvecklingen. Kommittén skall med beaktande vad jag har anfört bedöma av nu om det finns skäl att modifiera förbudet mot förvärv aktier av egna och, om så skulle anses vara fallet, lämna förslag till nya bestämmelser om detta.

Övrigt

Aktiefrämjandet och Svenska Bankföreningen har framställt önskemål om att aktiebolagskommittén skall överväga det bör införas regler om som ger aktiebolag möjlighet att emittera aktier i valuta än svenska kronor annan

se justitiedepartcmentcts ärenden dnr 91-1835 och 91-2233. Kommittén

bör förutsättningslöst överväga denna fråga. Som ett led i arbetet med att befria regeringen från förvaltningsärenden och anpassa vår lagstiftning till Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning jfr prop. 199091100 bil.2 55 bör kommittén också s överväga om den nuvarande instansordningen för dispensärenden enligt aktiebolagslagen behöver ändras. Jag tänker då bl.a. ärenden enligt 12 kap. 7 § ziktiebolagslagcn.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen kompletterar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag har förordat.

Bilaga sou 199283 402

Beslut föredragandens överväganden och bifaller Regeringen ansluter sig till hennes hemställan.

Justitiedepartementet

SOU 199283 Bilaga 403

@

Kommittédirektiv

@@

W

Dir. 199198

Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén

Ju 199008

Dir 199198

Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-28 Statsrådet Lauren anför.

Aktiebolagskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som har till uppgift att se över aktiebolagslagen. Genom tilläggsdirektiv dir 199189 som beslutades den 12 september 1991 fick kommittén i uppgift att lämna förslag till regler som i huvudsak innebär att en delägare i ett aktiebolag i vissa undantagssituationer skall kunna bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder ansvarsgcnombrott. l rättspraxis har ansvarsgenombrott förekommit i några få, mycket speciella fall då det inte har ansetts godtagbart att upprätthålla principen om frihet från personligt betalningsansvar. Det finns för närvarande enligt min mening inget som tyder att det skulle föreligga behov av att införa särskilda lagregler om ansvarsgenombrott. Det bör därför inte ingå i aktiebolagskommitténs uppdrag att lämna förslag till sådana regler. Jag hemställer att regeringen beslutar att begränsa aktiebolagskommitténs uppdrag på så sätt att vad som sägs s. 1 och 2 i de tidigare meddelade tilläggsdirektiven under rubriken Ansvarsgcnombrott inte längre skall gälla.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. Justitiedepartementet

SOU 199283 Bilaga 405

@

Kommittédirektiv

@@

E

Dir. 199218

Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén

Ju 199008

Dir. 199218

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13

Statsrådet Lauren anför.

Mitt förslag

Kommitténs uppdrag begränsas så sätt att detta inte skall omfatta anpassningen till EGs fjärde, sjunde, åttonde och elfte bolagsrättsdirektiv.

Inledning

Aktiebolagskommittén är en parlamentariskt kommitté sammansatt som har till uppgift att se över aktiebolagslagen. Kommittén skall bl.a. föreslå de lagändringar som erfordras med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Den frågan skall kommittén behandla med förtur. De rättsakter som utgör EGs bolagsrätt består förordning av en och elva direktiv. Tre av dessa rättsakter rör redovisningsfrågor och en rättsakt vilka personer och revisionsbolag som får godkännas för att utföra lagstadgad revision. Av dessa rättsakter reglerar det fjärde bolagsrättsdirektivet årsredovisning, det sjunde bolagsrättsdirektivet koncernredovisning, det åttonde bolagsrättsdirektivet auktorisation och godkännande revisorer i s.k. av public resp. private companies och det elfte bolagsrättsdirektivet redovisning i filialer. Genom beslut den 22 augusti 1991 bemyndigade regeringen den dåvarande chefen för justitiedepartementet att tillkalla kommitté en med uppdrag att göra en översyn redovisningslagstiftningen dir 199171. av En huvuduppgift för kommittén är överväga vilka lagändringar att och andra åtgärder som är påkallade för att lagstiftningen anpassa till den snabba utveckling som har ägt redovisningsområdet rum såväl i Sverige som internationellt.

sou 199283 405 Bilaga

Kommitténs uppdrag begränsas

fördel vid utformningen av den nya Enligt min mening är det en om man redovisningsområdet hänsyn till vad krävs enligt lagstiftningen kan ta som

område, så övervägandena kan ske i ett enda sam- EG-rätten detta att EG-direktiv bolagsrättens område manhang. Till detta kommer att de

redovisningen inte endast i aktiebolag rör redovisningsfrågor behandlar som En anpassning den svenska lagstiftäven ivissa andra bolagsforrner. av utan redovisningsregler även i andra lagar än ningen kommer därför att beröra frågan vilken struktur redovisaktiebolagslagen och betydelse för om

åttonde bolagsrättsdirektivet behandlar aukningslagstiftningen bör ha. Det revisorer och har inte något direkt samband torisation och godkännande av

med den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen.

anförda är det enligt min mening mest lämpligt att Mot bakgrund av det redovisningsområdet till EGs regelverk sker i samband anpassningen lagstiftningen detta område med den förestående generella översynen av auktorisation och godkännande av att anpassningen till EGs regler om samt

revisorer utreds i särskild ordning.

Hemställan

anfört hemställer jag att regeringen beslu- Med hänvisning till vad jag nu uppdrag så sätt att detta inte skall begränsa aktiebolagskonimitténs tar att fjärde, sjunde, åttonde och elfte bolagsrättsomfatta anpassningen till EGs tidigare meddelade direktiven dir. direktiv. Vad sägs om detta i de som Anpassningen till regelverket inom EG skall 199046 under rubriken

alltså inte längre gälla.

Beslut

föredragandens överväganden och bifaller Regeringen ansluter sig till

hennes hemställan.

Statens offentliga utredningar

1992 Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningens 37. Psykiatrinoch desspatienter-levnadsförhållanden, - villkor i högskolan.U. vårdensinnehåll och utveckling.

Reglerför risker. Ett seminarium om varför 38.Friståendeskolor. Bidrag och elevavgifter.U.

tillåter mer föroreningarirmean ute. M. 39.Begreppet arbetsskada.

3.Psykiskt stördassituationi kommunerna 40.Risk- och skadehanteringi statlig verksamhet.Fr. -en probleminventering socialtjänstens ur 41.Angående vattenskotrar.M.

perspektiv. 42.Kretslopp Basenför hållbar Stadsutveckling.M. - Psykiatrin i Norden -ett jämförandeperspektiv. 43.Ecocycles The Basisof SustainableUrban - Koncessionför försåkringssammartslutningar. Fi. Development.M.

Ny mervärdesskattelag. 44.Resurserför högskolansgrundutbildning.U. Motiv. Del 45.Miljöfarligt avfall och riktlinjer. - - ansvar M. - Författningstextoch bilagor. Del Fi. 46.Livskvalitet för psykisktlångtidssjuka forskning Kompetensutveckling - - en nationellstrategi.A. kring service. stödoch vård. S. Xfastighetstaxering m.m. Bostadsrätter.Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, Del Il. Fi. - Ekonomioch rätt i kyrkan.C. 48.Effektivarestatistikstyrrting Denstatliga 10.Eu nytt bolagför rundradiosåndningar. Ku. statistikensfinansieringoch samordning.Fi.

lLFastighetsskatLFi. 49.EES-anpassning marknadsföringslagstiftrtingen. av 12.Konstnärlighögskoleutbildning.U. C

l3.Bundna aktier. Ju. 50.Avgifter och högkostnadsskyddinom äldre-och 14.Mindre kadmiumi handelsgödsel.Jo. handikappomsorgen. S

15.Ledning ochledarskap i högskolan några 51. Översyn sjöpolisen.Ju. - av perspektivoch möjligheter.U. 52.Ett samhälleför alla 16.Kroppenefterdöden. 53.Skattpå dieselolja.Fr.

17.Den sistaundersökningen obduktioneni - ett 54.Mer för mindre nya styrformerför bam-och psykologisktperspektiv. ungdomspolitiken.C.

18.Tvångsvårdi socialtjänsten ansvar ochinnehåll. 55.Rådför forskning transporter och - om l9.Långtidsutredningen1992.Fi. kommunikation.K.

20.Statenshundskola.ombildning från myndighettill Rådför forskning om transporter och

aktiebolag. kommunikation.Bilagor. K. 21.Bostadsstödtill pensionärer. 56.Färjoroch farleder.K.

22.EES-anpassning kreditupplysningslagen. av Ju. 57.Beskattning vissanaturaförmåner Fi. av m.m. 23.Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 58.Miljöskulden.En hur miljöskulden rapportom 2A.Avregleradbostadsmarknad. Fi. utvecklas vi ingenting M. om gör. 25.Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig 59.Uiraruppdraget. U.

yrkesinriktadutbildningi gymnasieskolan.U. 60.Enklarereglerför statsanställda.Fi.

26.Rättentill folkpension kvaliñkationsregleri - 61.Ett reformeratåklagarvåsende.Del. A och B. Ju.

internationellaförhållanden. 62.Forskningoch utvecklingför totalförsvaret förslag 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder.Fö. 28.Kartläggning av kasinospel enligt internationella 63. Regionalaroller perspektivstudie.C. - - en regler. Fi. 64.Utsikt framtidensregioner sju mot - debattinlägg.C. 29.Smittskyddsinstitutet ny organisationför Sveriges 65.Kartboken. C. nationellasmittskyddsfunkrioner. 66.Västsverige regioni utveckling.C. - 30.Kreditförsäluing Någraaktuellaproblem.Fi. - 67.Fortsattreformering av företagsbeskattningen. Del

31.Lagstiftning om satellitsåndningar Fr. av TV-program.Ku. 68.Långsiktigmiljöforskning. M.

32.Nya Inlandsbanan.K. 69.Meningsfull vistelsepå asylförläggning.Ku.

33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemastjänst C. 70.Telelag. K.

34.Fastighetsdatasystemets datorstmlctur.M. 7 Bostadsförmedlingi former. Fi. nya 35.Kart- ochmåtningsutbildningari nya skolformer.M. 72.Det kommunalamedlemskapet. C.

36.RadioochTV i ett. Ku.

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Välfärd och valfrihet service.stödoch vård för psykiskt störda. S. 74.Prova privat Provning och mätteknikinom SPoch - SMP i europaperspektiv.N. 75. Ekonomisk politik under kriser och i krig. Fi. 76. Skogspolitiken inför 200HaleL Huvudbetärtkande. Skogspolitiken inför 2000-talet.Bilagor Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagorll. Jo. 77. Psykiskt stördai socialförsäkringen ett kunskaps- underlag. 78. Utredningen om vissa internationella insolvens frågor.Ju. 79. Statens fastigheter och lokaler ny organisation. Fi. - 80. Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning.Ju. 8l.Trafikpoliscn mer än dubbeltbättre.Ju. 82. Genteknik en utmaning.Ju. - 83. Aktiebolagslagenoch EG. Ju.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Telelag. [70]

Bundnaaktier. [13]

Finansdepartementet

EES-anpassning kreditupplysningslagen.[22] av Översyn sjöpolisen.[51] Koncessionför försakringssammanslutningar. [5] av Ett refonnerat âklagarväsende. Ny mervardesskattelag. Del A och B. [61] Utredningen vissainternationellainsolvens- Motiv. Del om frågor. [78] - Förfartningstextochbüagor.Del [6]

Kriminologisk Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter.[8] ochkriminalpolitisk forskning.[80] - Trafikpolisen dubbelt Fastighetsskau. mer än bättre.[81] Genteknik uunaning.[82] Långtidsutredningen1992.[19] - en AktiebolagslagenochEG. [83] Kontrollfrâgor i tulldatoriseringen m.m. [23]

Avregleradbostadsmarknad.[24]

Försvarsdepartementet Kartläggning av kasinospel enligt internationella

regler.[28] Forskningoch utvecklingför totalförsvaret- förslag till åtgärder.[62] Kreditförsäkring Någraaktuellaproblem.[30] -

Risk- och skadehanteringi statlig verksamhet.[40]

Socialdepartementet Avregleradbostadsmarknad,Del II. [47]

Effektivarestatistikstyming Denstatligastatistikens Psykisktstördassituationi kommunerna finansieringoch samordning.[48] -en probleminventering socialtjänstens ur perspektiv.[3] Skatt dieselolja.[53] Psykiatrin i Norden ett jämförandeperspektiv. [4] - Beskattning vissanaturafönnaner Kroppenefterdöden.[16] av m.m. [57] Enklareregler för statsanstallda.[60] Densistaundersökningen obduktioneni ett - Fortsattreformering av töretagsbeskattningen. Del psykologisktperspektiv.[17] 1671 Tvångsvârdi socialtjänsten ansvar och innehåll. [18] - Bostadsförmedlingi nya former. [71] Statenshundskola.Ombildning från myndighettill aktiebolag.[20] Ekonomiskpolitik underkriseroch i krig. [75]

Statensfastigheteroch lokaler ny organisation.[79] Bostadsstödtill pensionärer. [21] -

Rättentill folkpension kvalifikationsregleri - Utbildningsdepartementet

internationellaförhållanden.[26] Smittskyddsinstitutet- Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningensvillkor ny organisationför Sveriges - i högskolan.[1] nationellasmittskyddsfunktioner.[29] Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden. Konstnärlighögskoleutbildning.[12] vårdensinnehållochutveckling. [37] Ledningoch ledarskapi högskolan någraperspektiv -

Begreppetarbetsskada.[39] ochmöjligheter. [15]

Utvärdering av försöksverksamheten med3-árig Livskvalitet för psykisktlångtidssjuka yrkesinriktadutbildning i gymnasieskolan.[25] - forskningkring service,stödoch värd. [46] Avgifter ochhögkostnadsskydd Friståendeskolor. Bidragoch elevavgifter.[38] inom äldre-och handikappomsorgen. [50] Resurserför högskolansgrundutbildning.[44]

Ett samhälleför alla. [52] Läraruppdraget.[59]

Välfärd och valfrihet service.stödoch vard för -—

Jordbruksdepartementet

psykiskt störda [73] Psykisktstördai socialförsäkringen ett kunskaps- Mindre kadmiumi handelsgödsel.[14] underlag. [77] Skogspolitikeninför ZOOO-talet. Huvudbetänkande. [76]

Skogspolitikeninför 2000-talet.Bilagor [76]

Kommunikationsdepartementet Skogspolitikeninför 200-talet. Bilagor Il. [76]

Nya Inlandsbanan.[32]

Radför forskning om transporter och kommunikation.

Radför forskning om transporter ochkommunikation.

Bilagor. [55]

Färjor och farleder.[56]

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling en - nationell strategi.[7] Årsarbetsüd.[27]

Kulturdepartementet Ett nytt bolag för rundradiosändningar.[10] Lagstiftning om satellitsändningar TV-program. av [31] Radio och TV i ett. [36] Meningsfull vistelsepä asylförläggning.[69]

Näringsdepartementet Prova privat- Provning och mätteknik inom SPoch SMP i europaperspektiv.[74]

Civildepartementet Ekonomi ochrätt i kyrkan. [9] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33] EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen.[49] Mer för mindre nya styrformer för barn- och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller en perspektivstudie. [63] - Utsikt mot framtidensregioner sju debattinlägg. [64] - Kartboken. [65] region i utveckling. [66] Västsverige- Det kommunala medlemskapet. [72]

Miljö- och naturresursdepartementet

Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2] Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34] Kart- och mätningsutbildningari nya skolfonner. [35] Angående vattenskotrar. [41] för hållbar Stadsutveckling.[42] Kretslopp- Basen The Basis of SustainableUrban Develop- Eeocyclesment. [43] Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer. [45] Miljöskulden. En rapportom hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. [58] Långsiktig miljöforskning. [68]

AJR-QSNECÖBIJáEQ

1992 l 1 O 4 - - STOCKHOLM

får oss .u