SOU

Fondandelsbolag

Beteckning: SOU 2025:117
Typ: SOU
Datum: 2025-12-10

Källa

Hänvisat till av

Förarbeten

Skr. 2025/26:103

Fondandelsbolag – för en mer konkurrenskraftig fondmarknad Volym 1

Slutbetänkande av Fondmarknadsutredningen Stockholm 2025

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1. Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Åtta45 Tryck och remisshantering: Åtta45, Stockholm 2025

ISBN 978-91-525-1425-2 (tryck) ISBN 978-91-525-1426-9 (pdf) ISSN 0375-250X

Till statsrådet Niklas Wykman

Regeringen beslutade den 14 december 2023 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att modernisera fondlagstiftningen och göra den svenska fondmarknaden mer konkurrens- och motståndskraftig. Utredaren ska se över reglerna om inlösenfrekvens i värdepappersfonder och specialfonder samt analysera hur skyddet för investerare kan stärkas. I uppdraget ingår bl.a. att analysera lagstiftningen och föreslå åtgärder för börshandlade fonder samt lämna förslag till en ny fondstruktur för institutionella investerare och för associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital. Enligt kommittédirektivet (dir. 2023:163) ska utredaren också föreslå författningsändringar med anledning av förslagen samt analysera och föreslå vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU-rätten, vari ingår att genomföra ett nytt ändringsdirektiv inom fondområdet. Som särskild utredare förordnades från och med den 1 mars 2024 justitierådet Inga-Lill Askersjö. Utredningen har antagit namnet Fondmarknadsutredningen. Som experter att biträda utredningen förordnades från och med den 1 mars 2024 chefsekonomen vid Föreningen Svensk Värdepappersmarknad Fredrik Bonthron, seniora juristen vid Svenska Bankföreningen Emil Boqvist, ansvariga juristen vid Fondtorgsnämndens kansli Jessica Edvall, verkställande direktören vid Swedish Private Equity & Venture Capital Association Isabella de Feudis, senior legal counsel vid SEB Asset Management AB Steven Keiser, rådgivaren vid Finansinspektionen Mattias Laine, kammaråklagaren vid Ekobrottsmyndigheten Jonas Myrdal, rättsliga experten vid Skatteverket Ulrika Vretendahl och chefsjuristen vid Fondbolagens förening Helene Wall samt från och med den 14 mars 2024 seniora ekonomen vid Riksbanken Samantha Myers. Till sakkunnig förordnades från och med den 1 mars 2024 rättssakkunnige vid Finansdepartementet Mårten Garnau, numera ämnes-

rådet vid Justitiedepartementet Anna-Stina Gillqvist och kanslirådet vid Finansdepartementet Niklas Lindeberg. Från och den 1 mars 2024 anställdes rådmannen Niklas Schüllerqvist som huvudsekreterare i utredningen. Samma dag anställdes även rådmannen Sebastian Lindroth och rådgivaren vid Finansinspektionen Sandra Frimann-Clausen som sekreterare i utredningen. Tf. kammarrättsassessorn Axel Faiqi anställdes som sekreterare i utredningen från och med den 1 april 2024. Juristen Sara Nilsson anställdes som biträdande sekreterare från den 31 mars till den 30 april 2025 samt från den 29 september till den 30 november 2025. Juristen Kristina Forsbacka anställdes som utredningssekreterare från och med den 19 maj 2025. Niklas Schüllerqvist och Sandra Frimann-Clausen entledigades från sitt uppdrag den 20 maj 2025. Samma dag förordnades Sebastian Lindroth till huvudsekreterare i utredningen. Regeringen beslutade den 30 april 2025 att förlänga utredningstiden till den 30 november. Den 16 maj 2025 överlämnade utredningen delbetänkandet En starkare fondmarknad (SOU 2025:60). Utredningen överlämnar härmed slutbetänkandet Fondandelsbolag – för en mer konkurrenskraftig fondmarknad ( ). I detta slutbetänkande lämnas förslag till ny en reglering av associationsrättsliga fonder med rörligt kapital i form av fondandelsbolag. Uppdraget är med detta slutfört.

Stockholm i december 2025

Inga-Lill Askersjö

Eltif-fonder

En Eltif-fond är en EU-gemensam alternativ investeringsfond med inriktning på långsiktiga investeringar primärt i onoterade företag. Andelar i Eltif-fonder kan under vissa förutsättningar marknadsföras gränsöverskridande till konsumenter inom EU. I det avseendet liknar Eltif-fonder alltså UCITS-fonder. Det faktum att Eltif-fonder i första hand investerar i onoterade tillgångar innebär dock att de skiljer sig på ett avgörande sätt från UCITS-fonder. Regelverket avseende Eltiffonder syftar bl.a. till att underlätta anskaffning och kanalisering av kapital till långsiktiga investeringar i infrastrukturprojekt, den gröna omställningen och andra delar av realekonomin. I svensk rätt finns det i dag inte någon associationsrättslig form med rörligt kapital vilket försvårar möjligheten att bilda svenska Eltif-fonder.

Associationsrättsliga fonder med rörligt kapital

I flera andra europeiska länder är det möjlig att bilda associationsrättsliga fonder med rörligt kapital. I en sådan struktur är det möjligt för andelsägarna att löpande förvärva och lösa in andelar. Andelarna och kapitalet i fonden ökar respektive minskar i takt med detta. Den dominerande associationsrättsliga fondstrukturen på den europeiska fondmarknaden är SICAV (fr. Société d’Investissement à Capital Variable), som är en juridisk person som kan liknas med ett aktiebolag med rörligt aktiekapital. SICAV:er är vanliga i Luxemburg

Fondmarknaden

Fondmarknaden är förhållandevis homogen, inte bara i Europa, utan även på global nivå. Inom EES är regleringen av UCITS-fonder och förvaltningen av alternativa investeringsfonder genom UCITS-direktivet respektive AIFM-direktivet harmoniserad. Fondmarknaden inom EES är en europeisk marknad med omfattande gränsöverskridande marknadsföring och handel. Utbudet av svenska fondstrukturer är i dag begränsat. Till skillnad från vad som gäller i de större fondländerna inom EES och Storbritannien är det inte möjligt att bilda associationsrättsliga fonder med rörligt andelskapital. Via gränsöverskridande marknadsföring finns det dock ett stort antal utländ-

Sammanfattning

ska associationsrättsliga fonder på den svenska marknaden. Även svenska fondbolag etablerar associationsrättsliga fonder utomlands och marknadsför dessa till svenska professionella och icke-professionella investerare. Vad gäller det motsatta förhållandet marknadsförs endast ett begränsat antal svenska fonder i andra europeiska länder. Sparande i fonder är mycket populärt och utbrett bland svenska hushåll. I många avseenden är den svenska fondmarknaden väl utvecklad och framgångsrik. Den totala fondförmögenheten, inklusive medel i det s.k. premiepensionssystemet, uppgick till mer än 8 555 miljarder kronor i slutet av augusti 2025. I oktober 2025 fanns det cirka 9 300 UCITS- och specialfonder, inklusive delfonder, som marknadsförs på den svenska marknaden. Av dessa fonder utgjorde merparten utländska fonder, cirka 8 380 varav den absoluta majoriteten var hemmahörande i Luxemburg (75 procent) respektive Irland (20 procent).

En fondandelsbolagslag

En ny associationsrättslig fondstruktur

Enligt utredningen bedömning bidrar en svensk associationsrättslig fondstruktur till att fondverksamhet i högre utsträckning bibehålls och förläggs till Sverige samt stärker den svenska fondmarknadens konkurrenskraft och motståndskraft. Det är en mer ändamålsenlig bolagsform för alternativa investeringsfonder och skapar förutsättningar för att bilda Eltif-fonder. Utredningen föreslår därför att det ska införas en ny associationsrättslig fondstruktur med rörligt kapital i form av ett fondandelsbolag. Ett fondandelsbolag kan i sin tur vara antingen ett investeringsbolag eller ett AIF-bolag. Ett investeringsbolag är en associationsrättslig UCITS-fond enligt definitionen i UCITS-direktivet. Ett AIF-bolag är en alternativ investeringsfond enligt AIFM-direktivet. Ett AIF-bolag ska kunna användas för att bilda associationsrättsliga specialfonder. Fondandelsbolag föreslås regleras i en ny lag, nämligen fondandelsbolagslagen. Lagen ska i huvudsak innehålla en associationsrättslig reglering och gälla båda varianterna av fondandelsbolag, om inte annat föreskrivs.

Sammanfattning

När det gäller den näringsrättsliga regleringen av fondverksamheten är utgångspunkten att bestämmelser som i dag finns i LVF respektive i LAIF, exempelvis avseende förvaltningen av fonderna, i allt väsentligt ska gälla även fondandelsbolag. I likhet med vad som gäller för aktiebolag ska andelsägarna i ett fondandelsbolag inte ha något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser.

Fondandelsbolagets verksamhet

Till skillnad från ett aktiebolag kommer ett fondandelsbolag att ha som enda syfte att göra kollektiva investeringar för investerarna. Någon annan verksamhet ska inte vara möjligt att bedriva. Bolaget ska inte ha några egna anställda. För investeringsbolag (som omfattas av UCITS-direktivet) innebär detta att de inte ska få bedriva någon annan verksamhet än att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som avses i LVF. I likhet med vad som gäller andra UCITSfonder ska ett investeringsbolag tillämpa en princip om riskspridning och på begäran av innehavaren lösa in deras andelar, direkt eller indirekt, med medel ur företagets tillgångar. Ett AIF-bolag ska inte få bedriva annan verksamhet än som alternativ investeringsfond. Ett fondandelsbolag ska bildas i huvudsak på samma sätt som ett aktiebolag. För att få bedriva verksamhet som investeringsbolag ska det krävas tillstånd från Finansinspektionen. Både AIF-bolag och investeringsbolag ska stå under Finansinspektionens tillsyn. Ett AIF-bolag ska vid bildandet kunna få tillstånd från Finansinspektionen att bedriva verksamhet som associationsrättslig specialfond. För förvaltningen av dessa specialfonder ska bestämmelserna som gäller för specialfonder i LAIF gälla i tillämpliga delar. Ett fondandelsbolags företagsnamn ska innehålla ordet fondandelsbolag eller förkortningen FAB. För fondandelsbolag ska det finnas ett fondandelsbolagsregister som ska föras av Bolagsverket. Företagsnamnet ska följas av beteckningen (investeringsbolag) respektive (AIF-bolag). I figur 1 och 2 visas en illustration av ett investeringsbolag och ett AIF-bolag.

Sammanfattning

Figur 1 Investeringsbolag

Konsumenter Professionella (icke professionella investerare investerare)

ISK

Extern förvaltare (fondbolag eller förvaltningsbolag) Investeringsbolag

Penning- Överlåtbara Derivatmarknads- Fondandelar värdepapper instrument instrument

Fondens tillgångar ska investeras i likvida tillgångar. Fondtillgångarna förvaras hos ett förvaringsinstitut.

Anm.: Investeringsbolag utgör en associationsrättslig UCITS-fond som omfattas av i huvudsak samma näringsrättsliga reglering som en värdepappersfond, vilket är en kontraktsrättslig UCITS-fond. Samma placeringsregler ska exempelvis gälla för investeringsbolag som för värdepappersfonder och fondtillgångarna ska förvaras av ett förvaringsinstitut. Kapitalet är rörligt vilket innebär att andelar kan ut färdas och löses in dagligen eller med den frekvens som gäller för fonden. Ett investeringsbolag ska förvaltas av ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag. Förvaltaren ska företräda investeringsbolaget och teckna dess firma. Liksom värdepappersfonder ska investeringsbolag vara undantagna från inkomst skatt på fondnivå. Andelar i ett investeringsbolag ska kunna förvaras på ISK.

Sammanfattning

Figur 2 AIF-bolag

Professionella investerare

Extern förvaltare (svensk eller utländsk AIFförvaltare) AIF-bolag

AB fastigheter AB drift AB infrastruktur Fastighet

Figur 3 Investeringsbolag med delfonder

Andelsägarkollektiv i Andelsägarkollektiv Andelsägarkollektiv delfond 1 i delfond 2 i delfond 3 Extern förvaltare (fondbolag eller förvaltningsbolag)

Investeringsbolag

Delfond 1 Delfond 2 Delfond 3 Svenska Global indexfond Asienfond småbolag

Fond- Fond- Fondtillgångar tillgångar tillgångar

Anm.: I ett investeringsbolag ska det kunna finnas delfonder. I allt väsentligt ska en delfond utgöra en separat fond med en separat tillgångsmassa och andelsägarkollektiv. Ett investeringsbolag kan alltså användas för att bilda ett stort antal delfonder med olika investeringsinriktning vilket innebär att förvaltningskostnaderna och därmed avgifterna kan hållas nere. För en andelsägare ska det vara ekono miskt likgiltigt att investera i en delfond i ett investeringsbolag jämfört med att investera i ett inv esteringsbolag som inte innehåller några delfonder.

Informationskrav, placeringsregler och redovisning

I både LVF och LAIF finns bestämmelser om bl.a. informationsbroschyr, faktablad, riskhantering, årsberättelse och halvårsredogörelse. Dessa informationskrav ska gälla för investeringsbolag respektive AIF-bolag. Ett investeringsbolag kommer att omfattas av samma placeringsregler som gäller för placering av medel i en värdepappersfond. Ett investeringsbolag ska också kunna utgöra en s.k. matarfond respektive s.k. mottagarfond. Fondandelsbolag kommer att omfattas av bokföringslagens bestämmelser om bokföringsskyldighet. Den löpande bokföringen i ett investeringsbolag ska avslutas genom en årsberättelse, medan den löpande bokföringen i AIF-bolag ska avslutas genom en årsredovisning. För investeringsbolag ska Finansinspektionen ansvara för utvecklandet av god redovisningssed medan AIF-bolag omfattas av årsredovisningslagens bestämmelser och Bokföringsnämndens allmänna råd och vägledning om god redovisningssed.

Sammanfattning

Bolagsstämman ska årligen fatta beslut med anledning av bolagets resultat- och balansräkning. Revisionen av ett fondandelsbolag ska i huvudsak ske på samma sätt som revisionen av ett aktiebolag. Revisorn ska granska ett investeringsbolags årsberättelse respektive ett AIF-bolags årsredovisning samt bolagens bokföring, styrelsens arbete och förvaltarens förvaltning.

Skadeståndsskyldighet

Som utgångspunkt kommer motsvarande regler om skadeståndsansvar i ett aktiebolag för styrelseledamot, stiftare, andelsägare och revisor att gälla för fondandelsbolag. När det gäller styrelseledamöterna ska dock skadeståndsansvaret vara begränsat i förhållande till den begränsade roll som styrelsen i ett fondandelsbolag har. Förvaltaren kommer däremot att ha ett strikt skadeståndsansvar mot investeringsbolaget respektive AIF-bolaget och andelsägarna för skada som tillfogats genom att förvaltaren överträtt den nya lagen, LVF respektive LAIF eller bolagsordningen. Detta skiljer sig till viss del mot det skadeståndsansvar som gäller enligt LVF där skadeståndsansvaret för en förvaltare enbart gäller i förhållande till andelsägarna.

Avveckling, fusion och delning

Bestämmelserna om fusion och delning av en värdepappersfond ska i huvudsak gälla för fusion och delning av ett fondandelsbolag. Det innebär ett enklare fusions- och delningsförfarande jämfört med vad som gäller för aktiebolag. I aktiebolagslagen finns bestämmelser om likvidation av ett aktiebolag. Motsvarande regler ska som utgångspunkt gälla för avveckling av ett fondandelsbolag. Därutöver ska det var möjligt att avveckla ett fondandelsbolag genom ett förenklat förfarande. Eftersom ett fondandelsbolag är en juridisk person kommer bolaget att kunna försättas i konkurs. Beträffande frivillig likvidation och tvångslikvidation av ett fondandelsbolag gäller i huvudsak samma regler som för aktiebolag. Till detta kommer att fondandelsbolag kan avvecklas genom s.k. förenklad avveckling, vilket innebär att om ett fondandelsbolag varken har andelsägare eller fondförmögenhet får förvaltaren efter tillstånd av Finansinspektionen avveckla bolaget.

Sammanfattning

Ikraftträdande

Den nya lagen – fondandelsbolagslagen – föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Beskattning av fondandelsbolag

Beskattning av investeringsbolag och dess andelsägare

Utredningen föreslår att investeringsbolag ska omfattas av samma inkomstskatteregler som värdepappersfonder. Det innebär att avkastning på fondtillgångar inte ska vara skattepliktiga på fondnivå. Investeringsbolag kommer därmed i praktiken att vara undantagna från inkomstskatt. Andelsägare i ett investeringsbolag ska beskattas på samma sätt som en andelsägare i en värdepappersfond. En årlig schablonskatt ska därmed tas ut av andelsägare. Därtill ska kapitalvinst och, i förekommande fall, utdelning vara skattepliktiga inkomster för andelsägaren. Andelar i investeringsbolag ska dock också kunna förvaras på ISK vilket innebär att den aktuella andelsägaren enbart beskattas enligt bestämmelserna om schablonintäkt.

Beskattning av AIF-bolag

AIF-bolag ska beskattas på i huvudsak samma sätt som aktiebolag. Ett i förekommande fall positivt skattepliktigt resultat i ett AIF-bolag blir därmed föremål för bolagsskatt. Ett AIF-bolag ska utifrån samma förutsättningar som aktiebolag kunna äga s.k. näringsbetingade andelar. Avkastning på näringsbetingade andelar är skattefria. Aktier i onoterade aktiebolag kommer som huvudregel att utgöra näringsbetingade andelar. Det innebär att AIF-bolag kan användas för att bilda en variation av fonder vars skattemässiga situation blir konkurrenskraftig i en internationell jämförelse. Även på andelsägarnivå ska beskattning av andelar i AIF-bolag ske enligt samma bestämmelser som gäller för aktieägare i aktiebolag.

Sammanfattning

Beskattning av associationsrättsliga specialfonder

Utredningen föreslår att AIF-bolag ska kunna användas för att bilda specialfonder, vilket är en svensk typ av alternativ investeringsfond. Specialfonder, som i dag enbart kan bildas på kontraktsrättslig grund, beskattas på samma sätt som värdepappersfonder. Utredningens förslag är att detsamma ska gälla för associationsrättsliga specialfonder. En associationsrättslig specialfond är således inte skattskyldig för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Andelar i en associationsrättslig specialfond ska också kunna förvaras på ISK.

Särskilda skatteregler för Eltif-fonder

I svensk rätt saknas det i dag en lämplig fondstruktur att använda för att bilda Eltif-fonder. Enligt utredningen lämpar sig AIF-bolag, med dess rörliga andelskapital, mycket väl för att bilda Eltif-fonder. Eltif-fonder i form av AIF-bolag ska, liksom andra AIF-bolag, kunna äga näringsbetingade andelar i skatterättslig mening. Därigenom kommer långsiktiga investeringar i onoterade företag att kunna generera skattefri avkastning för fonden. I syfte att möjliggöra för dessa Eltif-fonder att konkurrera med utländska motsvarigheter föreslår utredningen att vissa skattelättnader ska gälla för sådana fonder om de marknadsförs öppet till allmänheten. Enligt utredningens förslag ska de inte vara skattskyldiga för avkastning på noterade aktier eller på andelar i värdepappersfonder, investeringsbolag och specialfonder. Därmed kan Eltif-fonden utan risk för beskattning investera en del av fondförmögenheten i likvida tillgångar, som vid behov kan avyttras i syfte att lösa in andelsägare. Genom förslaget främjas möjligheten att bilda Eltif-fonder i Sverige. En stor del av det svenska fondsparandet är i dag placerat på ISK. Utredningens bedömning är att en förutsättning för att Eltiffonder ska etableras och få genomslag i Sverige är att andelar i dessa fonder kan förvaras på ISK. Utredningen föreslår därför att andelar i Eltif-fonder som marknadsförs öppet till allmänheten, ska kunna förvaras på ISK. I figur 4 visas en illustration av en Eltif-fond.

Sammanfattning

Figur 4 Eltif-fond

Institutionella Fysiska personer investerare (icke professionella)

ISK Extern förvaltare (svensk eller utländsk AIF-förvaltare Eltif-fond med tillstånd) ( i form av AIFbolag )

Andelar i Portföljbolag värdepappers- Andelar i Marknads- (onoterade fond/investerings specialfond noterade aktier aktier) -bolag

Långsiktiga tillgångar Likviditetsreserv

Anm.: AIF-bolag kan användas till att bilda associationsrättsliga Eltif-fonder. En Eltif-fond är en europiskt reglerad alternativ investeringsfond som kan marknadsföras till icke-professionella investerare. Särskilda skatteregler ska gälla för en Eltif-fond som bildas i form av AIF-bolag, förutsatt att fonden marknadsförs öppet till, samt över tid ägs av, ett betydande antal icke-professionella investerare. Om dessa villkor är uppfyllda ska avkastning vara skattefri på de likvida tillgångar (likviditetsreserven) som illustreras i bilden. Andelar i en sådan Eltif-fond ska också få förvaras på ISK.

Konsekvenser av utredningens förslag

Utredningens förslag om en ny associationsrättslig fondstruktur med rörligt kapital bedöms kunna stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft. En associationsrättslig fondstruktur med rörligt andelskapital ger marknadsaktörerna möjlighet att i högre utsträckning välja den rättsliga struktur som passar deras fondverksamhet bäst. Genom förslaget om fondandelsbolag kan sådana associationsrättsliga fonder bildas i Sverige och med bättre förutsättningar konkurrera med motsvarande utländska UCITS-fonder och alternativa investeringsfonder. Detta bidrar till att fondverksamhet i högre utsträckning bibehålls och förläggs i Sverige. Möjligheten att ha delfonder i ett investeringsbolag eller i en associationsrättslig specialfond innebär också en mer flexibel och effektivare administration

Sammanfattning

samt minskade kostnader. Särskilt möjligheten att öppna nya fonder utan att behöva starta ett nytt investeringsbolag bidrar till detta. Även genom detta stärks den svenska fondmarknaden ytterligare. Associationsrättsliga AIF-bolag innebär en för dessa fonder anpassad bolagsform och innebär en regelförenkling i förhållande till aktiebolagslagens regler. Reglerna i aktiebolagslagen för att ändra aktiekapitalet är inte anpassade för fondverksamhet där fondens andelskapital ändras löpande utifrån att andelsägare tecknar och löser in andelar. En associationsrättslig fondstruktur kan vidare främja framväxten av Eltif-fonder, vilka är avsedda att kanalisera kapital till realekonomin och den europeiska gröna omställningen, inklusive bl.a. energiinfrastuktur, transportinfrastruktur och social infrastruktur. Det skapas därigenom också arbetstillfällen. Svenska Eltif-fonder kan förväntas att, i högre grad än utländska, investera i onoterade svenska företag. Framväxten av svenska Eltif-fonder kan därmed ha positiva indirekt effekter för finansiering av onoterade mindre och medelstora företag i Sverige. Om Sverige blir mer konkurrenskraftigt som hemvist för fonder innebär detta också fler uppdrag för fondförvaltare. En fond som är etablerad i Sverige har ett behov av kringtjänster i form av bl.a. administration, bokföring, it-stöd och juridiska tjänster, vilket förväntas ha en positiv effekt på sysselsättning och tillväxt inom finans- och konsultbranschen. Det ger också ökade skatteintäkter. Genom att införa en svensk associationsrättslig fondstruktur med rörligt kapital erbjuds spararna ett bredare utbud av fonder. Ur investerarskyddsperspektiv kan det vara en fördel att fondbolaget och fonden är lokaliserade i samma land som spararen och därmed omfattas av samma rättsordning. Det kan stärka spararnas förtroende för fondmarknadens funktionssätt och göra det mer attraktivt att investera i fonder. Utredningen bedömer att det på sikt finns potential att ett flera hundra fonder, investeringsbolag och AIF-bolag, etableras i den föreslagna associationsrättsliga strukturen och att det totala kapitalet som förvaltas i svenska fonder kommer att öka. Förslagen innebär utökade uppgifter för Finansinspektionen och Bolagsverket som bör kunna finansieras genom uttag av avgifter. För övriga myndigheter förväntas förslagen ha en begränsad påverkan.

Sammanfattning

Summary

ELTIFs

ELTIFs are EU-regulated AIFs that specialise in long-term investments, primarily in unlisted companies. Under certain conditions, shares in ELTIFs can be marketed to retail investors throughout the EU. In this respect, ELTIFs are similar to UCITS. However, because ELTIFs primarily invest in unlisted assets, they differ significantly from UCITS. The regulatory framework for ELTIFs aims to facilitate the raising and channelling of capital into long-term investments in infrastructure projects, the green transition and other parts of the real economy. There is currently no entity with variable capital under statute in Swedish law, which makes it difficult to establish Swedish ELTIFs.

Investment funds with variable capital under statute

In several other European countries, it is possible to establish investment funds with variable capital under statute. In such structures shareholders can acquire and redeem shares on an ongoing basis. The number of shares and amount of capital in such funds increase or decrease accordingly. The dominant investment fund structure under statute in the European investment fund market is SICAV (Société d’Investissement à Capital Variable), a legal entity that is essentially a limited company with variable capital. SICAVs are common in Luxembourg.

The investment fund market

The investment fund market is relatively homogeneous in Europe and indeed globally. Within the European Economic Area (EEA), regulation of UCITS and management of AIFs are harmonised through the UCITS Directive and the AIFM Directive respectively. The investment fund market in the EEA is a European market characterised by extensive cross-border marketing and trading. The range of Swedish investment fund structures is currently limited. Unlike in larger investment fund markets within the EEA and the United Kingdom, it is not currently possible to establish investment funds with variable share capital under statute in Sweden. However, a large

Summary

number of foreign investment funds under statute are available in the Swedish market through cross-border marketing. Swedish management companies also establish investment funds under statute in other countries and market them to professional and retail investors in Sweden. Conversely, only a limited number of Swedish investment funds are marketed in other European countries. Savings in investment funds is very popular and widespread among Swedish households. In many respects, the Swedish investment fund market is well developed and successful. Total investment fund assets, including assets in the premium pension system, amounted to more than SEK 8.55 trillion at the end of August 2025. At the end of October 2025 there were approximately 9 300 UCITS and special investment funds, including sub-funds, being marketed in the Swedish market. Of these, the majority were foreign funds – approximately 8 380, of which the vast majority were domiciled in Luxembourg (75 per cent) and Ireland (20 per cent) respectively.

A Swedish OEIC Act

A new investment fund structure under statute

An investment fund structure under statute in Sweden can be expected to contribute to investment fund activity being retained and domiciled in this country, and improve the competitiveness and resilience of the Swedish investment fund market. A fund structure under statute can also be expected to provide a more effective company structure for AIFs, and create conditions for the establishment of ELTIFs. The Inquiry therefore proposes a new investment fund structure with variable capital under statute as an OEIC. An OEIC, fondandelsbolag in Swedish, can in turn either be an investment company or an AIF-company. Investment companies are defined as UCITS under the UCITS Directive. AIF-companies are AIFs under the AIFM Directive. It should be possible to use AIF-companies to constitute special investment funds under statute. The Inquiry proposes that OEICs be regulated under a new act called the OEIC Act, Fonandelsbolagslagen in Swedish. The Act would primarily regulate under statute and apply to both variants of OEIC, unless otherwise stated.

Summary

Regarding the regulation of investment fund activities under statute, the general rule is that the provisions under the Swedish UCITS Act and the Alternative Investment Fund Managers Act respectively would also apply to OEICs in all material respects. Thus, the management of investment companies is to be subject to the corresponding provisions of the Swedish UCITS Act concerning the management of common funds. Similarly, the Alternative Investment Fund Managers Act would apply to the management of AIF-companies. As is the case with limited liability companies, OEIC shareholders would not have any personal liability for the company’s obligations.

OEIC activities

Unlike limited liability companies, OEICs would have the sole purpose of making collective investments on behalf of investors and would not be permitted to have their own employees. It would therefore not be possible for OEICs to conduct any other activity. This means that investment companies (under the UCITS Directive) would not be permitted to engage in any activity other than making collective investments in the assets referred to in the Swedish UCITS Act. Like other UCITS, investment companies would apply risk diversification and, at the request of shareholders, redeem their shares, directly or indirectly, with funds from the company’s assets; whereas AIF-companies would not be allowed to conduct any activities other than those in their capacity as AIFs. OEICs would mainly be constituted in the same way as limited liability companies. In order to operate as an investment company, it would be necessary to obtain a permit from the Swedish Financial Supervisory Authority. AIF-companies and investment companies would be subject to the supervision of the Swedish Financial Supervisory Authority. AIF-companies can obtain authorisation from Swedish Financial Supervisory Authority to operate as special investment funds under statute. The provisions that apply to special investment funds under the Alternative Investment Fund Managers Act would apply, where appropriate, to the management of such funds.

Summary

OEIC company names would have to contain the word fond-

andelsbolag or the abbreviation FAB. The Swedish Companies Re-

gistration Office would keep a register of OEICs. Company names

would be followed by the designation (investment company) or

(AIF-company) respectively.

Figures 1 and 2 shows an illustration of an investment company

and an AIF-company.

Figure 1 Investment company

Professional Consumers (noninvestors professional investors)

ISA (ISK) Fund management company

Investment company

Money Transferable Derivative market Fund shares securities instruments instruments

The fund's assets shall be invested in liquid assets. The fund assets are held by a depositary.

Note: Investment companies constitute a UCITS under statute and is covered by essentially the same financial regulations as a common fund, which is a UCITS fund under contract law, värdepappersfond in Swedish. For example, the same investment rules would apply to investment companies as to common funds and the fund assets shall be held by a depositary. The capital is variable, which means that shares can be issued and redeemed daily or with the frequency that applies to the fund. An investment company would be managed by a fund manager. The fund manager would represent the investment company and sign on behalf of the company. Like common funds, investment companies would be exempt from income tax at fund level. Shares in an investment company can be held in an ISA, investeringssparkonto (ISK), in Swedish.

Summary

Figure 2 AIF-company

Professional investors

investment funds and liquidate old ones without having to establish a new company. Sub-funds would also be available in special investment funds constituted as AIF-companies. Figure 3 shows an illustration of an investment company with sub-funds.

Figure 3 Investment company with sub-funds

Shareholders Shareholders Shareholders in sub-fund 1 in sub-fund 2 in sub-fund 3 Fund management company

Investment company

Sub-fund 1 Sub-fund 2 Sub-fund 3 Swedish Global index fund Asien index fund companies

Fund Fund Fund assets assets assets

Note: An investment company would be able to have sub-funds. In essence, a sub-fund would be a separate fund with a separate asset pool and a separate collective of shareholders. With the use of sub-funds, an investment company can form many funds (sub-funds) with different investment orientations, which means that costs and thus fees can be limited. For a shareholder, it would be financially indifferent to invest in a sub-fund of an investment company compared to investing in an investment company that does not contain any sub-funds.

Information requirements, investment rules and accounting

The Swedish UCITS Act and the Alternative Investment Fund Managers Act contain provisions on prospectuses, fact sheets, risk management annual reviews, interim reports, etc. These information requirements would apply to investment companies and AIF-companies, respectively. Investment companies would be subject to the same investment rules that apply for the investment of funds in common funds. An investment company should also be able to constitute a ‘feeder fund’ and a ‘master fund’ respectively.

Summary

OEICs would be subject to the provisions of the Accounting Act in terms of accounting obligations. The day-to-day accounts of investment companies would be presented in annual accounts, while the accounts of AIF-companies would be presented in annual reports. For investment companies, the Swedish Financial Supervisory Authority is responsible for the development of generally accepted accounting principles, whereas AIF-companies are subject to the provisions of the Annual Accounts Act and the Swedish Accounting Standards Board’s general guidelines and guidance on generally accepted accounting principles. General meetings would take decisions annually on the basis of companies’ income statements and balance sheets. Audits of OEICs would essentially be carried out in the same way as audits of limited liability companies. Auditors would review investment companies’ annual accounts and AIF-companies’ annual reports, as well as companies’ accounts and the work of boards and fund managers.

Liability

As a general rule, corresponding rules on liability in limited liability companies for board members, founders, shareholders and auditors would apply to OEICs. However, with regard to board members, liability would be limited in proportion to the limited role of OEIC boards. However, fund managers would have strict liability towards investment companies, AIF-companies and shareholders respectively for damages caused by fund managers’ violation of the new Act, the Swedish UCITS Act and Alternative Investment Fund Managers Act respectively, and the company’s articles of association. This differs to some extent from the liability that applies under the Swedish UCITS Act, where the liability of fund managers only applies in relation to shareholders.

Liquidation, mergers and distribution

The provisions on mergers and distributions of common funds would in large part apply to mergers and distributions of OEICs. This entails simplified merger and distribution procedures compared to those of limited liability companies. The Swedish Companies

Summary

Act contains provisions on the liquidation of a limited liability company. Corresponding rules would, in general, apply to the liquidation of OEICs. In addition, it would be possible to liquidate OEICs through a simplified procedure. Since an OEIC is a legal person, it would be possible to declare it bankrupt. Regarding voluntary and compulsory liquidation of OEICs, the same rules apply in principle as for limited liability companies. In addition, OEICs can be liquidated through simplified liquidation, which means that if an OEIC has neither shareholders nor fund assets, the fund manager may, with approval from the Swedish Financial Supervisory Authority, liquidate the company.

Entry into force

It is proposed that the new Act – the OEIC Act – enter into force on 1 July 2027.

Taxation of OEICs

Taxation of investment companies and their shareholders

The Inquiry proposes that investment companies should be subject to the same income tax rules as common funds. This means that returns on investment fund assets would not be taxable at fund level. Investment companies would thus in practice be exempt from income tax. Shareholders in investment companies would be taxed in the same way as common fund shareholders. An annual standard tax would therefore be levied on shareholders. In addition, capital gains and, where applicable, dividends would be taxable income for shareholders. However, it would also be possible to hold shares in investment companies in individual savings accounts (ISAs), investeringssparkonto (ISK), in Swedish, which means that shareholders would only be taxed according to the provisions on standard tax.

Summary

Taxation of AIF-companies

AIF-companies would be taxed in essentially the same way as limited liability companies. A positive taxable profit in an AIF-company would therefore be subject to corporation tax. An AIF-company would be able to own business-related shares, näringsbetingade andelar in Swedish, on the same terms as limited liability companies. Returns on business-related shares are tax-free. For example, shares in unlisted limited liability companies will as a general rule constitute business-related shares. According to the inquiry, this proposal should mean that AIF-companies can be used to form a large variety of AIFs whose tax situation will be very competitive in an international comparison. Taxation would also take place at shareholder level in accordance with the same provisions that apply to shareholders of limited liability companies.

Taxation of special investment funds under statute

The Inquiry proposes that it should be possible to use AIF-companies to constitute special investment funds, which is a type of Swedish AIF. Special investment funds, which can currently only be constituted under the law of contract, are taxed in the same way as common funds. The Inquiry proposes that the same should apply to special funds under statute. Thus, returns on assets in special investment funds under statute would not be taxable at fund level. Moreover, it should be possible to hold shares in special funds under statute in an ISA.

Specific tax regulations for ELTIFs

Under Swedish law, there is currently no suitable investment fund structure that can be used to constitute ELTIFs. According to the Inquiry, AIF-companies, with their variable share capital, are very well suited to be used for the establishment of ELTIFs. As outlined above, AIF-companies and limited liability companies would be able to own business related shares for tax purposes. It would thus be possible to generate tax-free returns from long-term

Summary

investments in unlisted companies. This would also apply to ELTIFs constituted as AIF-companies. In order to enable Swedish ELTIFs to compete with foreign counterparts, the Inquiry proposes that certain specific provisions would apply to such funds that are established as AIF-companies and which, in simple terms, are marketed openly to the public. Under the Inquiry’s proposals, such ELTIFs would be exempt from taxation on returns from listed shares and on shares in common funds, investment companies and special investment funds. This would allow ELTIFs to invest part of their investment fund assets in liquid assets, which could be disposed of if necessary for the purpose of redeeming shareholders. This proposal furthers the possibility of establishing ELTIFs in Sweden. A substantial proportion of Swedish investment fund savings are currently invested in ISAs. The Inquiry finds that a prerequisite for ELTIFs to be constituted and have an impact in Sweden is that it must be possible to hold shares in these funds in ISAs. The Inquiry therefore proposes that it should be possible to hold shares in ELTIFs which, in simple terms, are marketed openly to the public, in ISAs. Figure 4 shows an illustration of an ELTIF.

Summary

Figure 4 ELTIF

Consumers Professional (non-professional investors investors)

ISA (ISK ) AIF manager

ELTIF

( Established as an AIF-company )

Unlisted Shares in UCITS- Shares in special Listed shares companies funds funds

Longterm investments Liquidity reserve

Note: AIF-companies can be used to form ELTIFs under statute. An ELTIF is a European regulated alternative investment fund that can be marketed to non-professional investors. Special tax rules would apply to an ELTIF established as an AIF-company, provided that the fund is marketed openly to, and over time is owned by, a significant number of non-professional investors. If these conditions are met, returns shall be tax-free on the liquid assets (liquidity reserve) illustrated in the figure. Shares in such an ELTIF would also be allowed to be held in an ISA, investeringssparkonto (ISK) , in Swedish.

Consequences of the Inquiry’s proposals

The Inquiry’s proposals for a new investment fund structure with variable capital under statute is expected to improve the competitiveness of the Swedish investment fund market. An investment fund structure with variable share capital under statute gives market participants the opportunity to choose to a greater extent the legal structure that best suits their investment fund activities. Through the OEIC proposal, such investment funds under statute can be constituted in Sweden and compete with corresponding foreign UCITS and AIFs to a greater extent and on more equal terms. This is expected to contribute to investment fund activity being retained and domiciled in Sweden to a greater extent. The possibility of having sub-funds in an investment company or in a special investment fund

Summary

under statute would also result in flexible and efficient administration and reduced costs. In particular, the possibility of opening new funds without having to establish new investment companies would contribute to this. Enabling sub-funds would further strengthen the Swedish investment fund market. AIF-companies under statute are a company form adapted for these funds. Moreover, this entails a simplification compared to the rules under the Swedish Companies Act. The rules under the Swedish Companies Act for changing share capital are not adapted for investment fund activities where funds’ net asset value changes continuously due to subscriptions and redemptions. Furthermore, an investment fund structure under statute can encourage the establishments of Swedish ELTIFs, the aim of which is to channel capital to the real economy and the European green transition, including energy infrastructure, transport and social infrastructure, as well as job creation. Swedish ELTIFs can be expected to invest in unlisted Swedish companies to a greater extent than in foreign ELTIFs. The emergence of Swedish ELTIFs can thus have positive indirect effects on the financing of unlisted small and medium-sized enterprises in Sweden. If Sweden becomes more competitive as a domicile for investment funds, this would also mean more work for fund managers. An investment fund constituted in Sweden needs ancillary services in the form of administration, accounting, IT support and legal services, which can be expected to have a positive impact on employment and growth in the finance and consulting sector, resulting in increased tax revenues. Introducing a Swedish corporate fund structure with variable capital offers savers a wider range of investment funds. From an investor protection perspective, it may be advantageous to have investment fund companies and investment funds located in the same country as the saver, thus making them subject to the same legal system. This can strengthen savers’ confidence in the functioning of the investment fund market and make it more attractive to invest in investment funds. The Inquiry finds that in the long term there is potential for the formation of several of hundred OEICs, investment companies and AIF-companies, in the proposed structure under statute. It is ex-

Summary

pected that the total amount of capital managed in Swedish investment funds would increase. The proposals entail greater responsibilities for the Swedish Financial Supervisory Authority and the Swedish Companies Registration Office. It is considered possible to finance increased administrative costs for these bodies by charging fees. The proposals are expected to have a limited impact on other government agencies.

AIFs under the law of contract

The Inquiry’s remit also included examining the possibility of introducing a law of contract regulation for investment funds in Swedish law for AIFs other than special funds. With regard to the introduction of such a regulation, the Inquiry finds that the need appears to be limited, not least on the basis of the proposal to introduce a specific structure with variable capital under statute. A law of contract regulation for AIFs would have to be broadly similar to that which applies to common funds and special investment funds. However, the limited possibilities of enforcement measures on such investment funds are difficult to justify for a fund that is permitted to be exposed to a higher level of risk than common funds and special investment funds. Furthermore, separate and common taxation for a new type of AIF entails significant risks of distortion of competition or the emergence of opportunities for tax evasion. Therefore, the Inquiry finds that a law of contract regulation for AIFs other than special funds should not be introduced and therefore does not make any proposals in this regard.

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till fondandelsbolagslag (0000:00)

Härigenom föreskrivs 1 följande

1 kap . Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om fondandelsbolag Bestämmelserna avser – Bildande (2 kap.) – Tillstånd för investeringsbolag(3 kap.) – Registrering i fondandelsbolagsregistret (4 kap.) – Bolagsordning (5 kap.) – Andelarna och andelskapital(6 kap.) – Delfonder (7 kap.) – Andelsägarregister (8 kap.) – Bolagsstämma (9 kap.) – Bolagets ledning och förvaltning (10 kap.) – Revision (11 kap.) – Olaglig värdeöverföring och förbjudna lån (12 kap.) – Tillsyn (13 kap.) – Ingripande (14 kap.) – Fusion (15 kap.) – Delning (16 kap.) – Avveckling (17 kap.) – Skadestånd (18 kap.)

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

Författningsförslag

– Associationsrättsliga specialfonder (19 kap.) – Matarfondsbolag och mottagarfondsbolag (20 kap.) – Bemyndigande (21 kap.) – Straff och vite (22 kap.) – Överklagande (23 kap.)

Allmänna bestämmelser

2 § Ett fondandelsbolag är ett investeringsbolag eller ett alternativt investeringsfondsbolag (AIF-bolag). Lagen gäller alla fondandelsbolag, om inte annat föreskrivs.

3 § Ett investeringsbolag är ett fondandelsbolag som 1. inte bedriver någon annan verksamhet än att med kapitaltillskott från allmänheten göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som avses i 5 kap. 1 § andra stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 2. tillämpar principen om riskspridning, 3. på begäran av innehavarna inlöser deras andelar, direkt eller indirekt, med medel ur företagets tillgångar, 4. har bildats enligt 2 kap., 5. fått tillstånd av Finansinspektionen att bedriva verksamheten enligt 3 kap., och 6. har registrerats i fondandelsbolagsregistret enligt 4 kap. Med inlösen av andelar enligt första stycket 3 jämställs att andelarna är upptagna till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform, om det är säkerställt att andelarnas noterade värde inte i väsentlig mån avviker från det värde som avses i 6 kap. 6 §.

3 § Vid bolagsbildningen ska följande åtgärder vidtas: 1. Stiftarna ska upprätta ett utkast till en stiftelseurkund som innehåller en bolagsordning och de uppgifter som ska anges enligt 2 kap. 5 § första stycket och andra stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551). 2. En eller flera av stiftarna ska teckna sig för samtliga andelar i fondandelsbolaget på det sätt som anges i 2 kap. 12 § aktiebolagslagen. 3. Andelarna ska betalas i pengar på det sätt som anges i 2 kap. 17 § aktiebolagslagen. 4. Stiftarna ska färdigställa, datera och underteckna stiftelseurkunden. 5. Styrelsen ska till Bolagsverket anmäla bolaget för registrering enligt 4 kap. 1 och 2 §§. Innan anmälan skickas till Bolagsverket, enligt första stycket 5 ska investeringsbolaget ha fått tillstånd av Finansinspektionen att bedriva verksamheten enligt 3 kap. 1 §.

Författningsförslag

När bolaget anses bildat

4 § Fondandelsbolaget anses bildat när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare. Av 4 kap. 6 och 7 §§ framgår att frågan om registrering faller om registrering inte sker inom viss tid och att bolaget får rättshandlingsförmåga först när bolaget har registrerats.

Verkan av att andelar har tecknats med avvikande villkor

5 § Om en andel har tecknats med villkor som inte stämmer överens med stiftelseurkunden, kan andelstecknaren inte göra villkoret gällande.

Betalningens verkan mot andelstecknarens borgenärer

6 § Betalning som har erlagts på det sätt som anges i 2 kap. 17 § aktiebolagslagen (2005:551) blir förbehållen bolaget mot andelstecknarens borgenärer när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare.

Kvittning m.m.

7 § En skuld på grund av andelsteckning får inte kvittas mot en fordran hos bolaget. Överlåts en andel som ännu inte är fullt betald, är förvärvaren, så snart han eller hon har anmält sig för införing i andelsägarregistret, ansvarig för betalningen tillsammans med överlåtaren.

3 kap. Tillstånd för investeringsbolag

1 § Finansinspektionen ska ge tillstånd att driva verksamhet som investeringsbolag 1. om det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,

Författningsförslag

2. om innehållet i den bilaga som enligt 5 kap. 2 § ska fogas till bolagets bolagsordning är skäligt för andelsägarna, och 3. om den som ska ingå i styrelsen för bolaget har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett investeringsbolag och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift.

2 § Styrelsen ska ansöka om tillstånd innan bolaget har registrerats i fondandelsbolagsregistret. Bolaget ska inom två månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrättas om Finansinspektionens beslut i tillståndsfrågan.

3 § Investeringsbolagets tillståndsansökan ska hanteras gemensamt med och beslutas samtidigt som en ansökan från ett aktiebolag om tillstånd att som fondbolag bedriva fondverksamhet enligt 1 kap. 4 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder om det bolaget har angetts som förvaltare av investeringsbolaget.

4 kap. Registrering i fondandelsbolagsregistret

Registreringsanmälan

1 § Styrelsen ska inom tolv månader från att stiftelseurkunden undertecknas anmäla bolaget till Bolagsverket för registrering i fondandelsbolagsregistret.

2 § En anmälan enligt 1 § ska innehålla en kopia av stiftelseurkunden, och uppgifter om 1. fondandelsbolagets postadress, 2. styrelseledamöter, styrelsens ordförande och, i förekommande fall, särskild delgivningsmottagare, 4. firmatecknare och hur bolagets firma tecknas, 5. förvaringsinstitutet, och 6. förvaltaren.

Författningsförslag

3 § När ett förhållande som har anmälts enligt 1 § ändras ska ändringen genast anmälas för registrering. Även den som anmälan gäller har rätt att göra en anmälan om ändrade förhållanden. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i 2 § 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.

Förutsättningar för registrering

4 § Bolagsverket får registrera bolaget endast om full och godtagbar betalning har lämnats för samtliga tecknade andelar och om bolagsbildningen även i övrigt har skett i enlighet med denna lag och annan författning. För registrering av ett investeringsbolag krävs dessutom att bolaget har erhållit tillstånd enligt 3 kap. 1 §.

Bolagsverket för registret

5 § Bolagsverket ska föra ett fondandelsbolagsregister för registrering enligt denna lag eller annan författning. Bestämmelserna i 27 kap. 1 a–6 b §§ aktiebolagslagen (2005:551) om handläggning av registreringsärenden i aktiebolagsregistret, om verkan av registrering och kungörande samt om avregistrering ska i tillämpliga delar även gälla vid registrering i fondandelsbolagsregistret. I fråga om registrering av redovisnings- och revisionshandlingar gäller bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) i stället för bestämmelserna i andra stycket.

Verkan av att registrering inte sker

6 § Bestämmelserna i 2 kap. 24 § aktiebolagslagen (2005:551) om när frågan om bolagsbildningen faller och om återbetalning av belopp för tecknade andelar ska gälla även vid anmälan om registrering av fondandelsbolag.

Författningsförslag

Rättshandlingar som har företagits före bolagets registrering

7 § Bestämmelserna i 2 kap. 25–27 §§ aktiebolagslagen (2005:551) ska gälla även då rättshandlingar har företagits före bolagets registrering enligt denna lag.

8 § När Bolagsverket har registrerat eller ändrat uppgifter om ett AIF-bolag ska verket genast underrätta Finansinspektionen.

5 kap. Bolagsordning

Bolagsordningens innehåll

Uppgifter i bolagsordningen

1 § Bolagsordningen i ett fondandelsbolag består av allmänna uppgifter och av bilagor med särskilda uppgifter enligt 2 och 3 §§. De allmänna uppgifterna i bolagsordningen ska ange 1. bolagets företagsnamn, 2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte, 3. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt suppleanter till styrelseledamöterna och revisorerna om sådana ska finnas, 4. hur bolagsstämma ska sammankallas, 5. den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta, 6. om bolaget ska ha euro eller svenska kronor som redovisningsvaluta, och 7. i förekommande fall, om ett investeringsbolag kan komma att bestå av flera delfonder.

Uppgifter i bilaga till ett investeringsbolags bolagsordning

2 § Till ett investeringsbolags bolagsordning ska fogas en bilaga som ska innehålla uppgifter om vilka andelsklasser enligt 6 kap. 2 § som ska finnas och vilka villkor som är förenade med dem, samt de uppgifter om verksamheten som anges i 4 kap. 8 § andra stycket 1,2, 4–6, 8–11, 13 och 15 samt andra stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Dessutom ska bilagan innehålla information om den kostnad som ska bäras av bolaget.

Författningsförslag

Uppgifter i bilaga till ett AIF-bolags bolagsordning

3 § Till ett AIF-bolags bolagsordning ska fogas en bilaga som innehåller uppgifter om 1. bolagets förvaltare och, i förekommande fall, förvaringsinstitut, 2. vilka andelsklasser som ska finnas och vilka villkor som är förenade med dem, 3. grunderna för värdering av bolagets tillgångar, beräkningen av nettotillgångvärdet per andel och värderingsintervall, 4. hur bolagets investerare ska informeras om resultaten av varje värdering och beräkning, 5. utdelning ska ske och, i så fall, grunderna och sättet för utdelning, 6. fondens livslängd, 7. fondens likviditetshanteringsverktyg, och 8. var fondens informationsbroschyr, årsberättelse och, i förekommande fall, faktablad finns tillgängliga.

Ändring av bolagsordningen

Vem som ska besluta om ändring

4 § Ändringar av uppgifter i bolagsordningen ska, med undantag för vad som framgår av andra och tredje styckena, beslutas av bolagsstämman. Bestämmelser om bolagsstämmans beslut finns i 9 kap. I bolagsordningen får föreskrivas att ändringar av uppgifter i bilagan till bolagsordningen får beslutas av förvaltaren i stället för av bolagsstämman. En sådan föreskrift får inte avse ändring av uppgift om förvaltaren eller, för ett AIF-bolag som inte enbart marknadsför andelar till professionella investerare, ändringar som avses i 9 kap. 12–14 §§. Ändring av uppgift om förvaltaren beslutas av styrelsen.

Anmälan om ändring

5 § Förvaltaren ska anmäla ett beslut om ändring av bolagsordningen hos Bolagsverket för registrering i fondandelsbolagsregistret om inte annat följer av andra och tredje styckena. Styrelsen ska anmäla ett beslut om ändring av uppgift om förvaltaren i bilagan till ett AIF-bolags bolagsordning.

Författningsförslag

Ett beslut om ändring av uppgifter i bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning behöver inte anmälas för registrering. Om Finansinspektionen har beslutat att godkänna en sådan ändring efter ansökan enligt 7 § ska inspektionen underrätta Bolagsverket för registrering i fondandelsbolagsregistret.

Verkställighet av beslut om ändring

6 § Ett beslut om ändring av bolagsordningen får inte verkställas förrän den ändrade bolagsordningen har registrerats.

Finansinspektionens godkännande av ändringar i bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning

7 § En ändring av bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning kräver godkännande av Finansinspektionen. Förvaltaren ska ansöka om godkännande av ändring av uppgifter i bilagan till bolagets bolagsordning. Om ändringen avser uppgift om förvaltaren ska ansökan göras av styrelsen. Ändringarna ska godkännas, om 1. innehållet även efter ändringarna är skälig för andelsägarna, 2. ändringarna inte strider mot andelsägarnas gemensamma intresse, och 3. den underrättelse som ska lämnas till andelsägarna enligt 8 § andra stycket uppfyller kraven i den bestämmelsen. Finansinspektionen ska underrätta investeringsbolaget om sitt beslut inom två månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in till inspektionen.

8 § Vid ett godkännande i enlighet med 7 § får Finansinspektionen besluta att ändringarna inte får tillämpas förrän en viss tid förflutit efter beslutet om godkännande. Finansinspektionen får även besluta att berörda andelsägare ska underrättas om ändringarna. En sådan underrättelse ska innehålla lämplig information om syftet med ändringarna och vilka konsekvenser de kan få för andelsägarna. I förekommande fall ska underrättelsen även innehålla information om rätten till inlösen enligt 9 §.

Författningsförslag

9 § Om en ändring av uppgifter i bilagan till ett investeringsbolags bolagsordningen är av väsentlig betydelse för berörda andelsägare, ska Finansinspektionen besluta att berörda andelsägare ska ha rätt att få sina andelar inlösta innan den ändringen börjar tillämpas, utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper med anledning av begärd inlösen. Möjlighet att begära inlösen ska ges under minst 30 dagar från dagen för underrättelse enligt 8 § andra stycket.

6 kap. Andelarna och andelskapitalet

Andelar och andelsklasser i ett investeringsbolag

1 § Alla andelar har lika rätt i ett investeringsbolag, om inte annat följer av 2 § och 7 kap. 2 §.

2 § I ett investeringsbolag får det finnas andelar av olika slag (andelsklasser). Andelarna i en och samma andelsklass ska vara lika stora, ge lika rätt till den egendom som ingår i bolaget och ha lika röstvärde. Andelsklasser i ett och samma bolag får vara förenade med 1. olika villkor för a. utdelning, b. avgifter, c. lägsta teckningsbelopp, d. distribution, e. valutasäkring, f. i vilken valuta andelarna tecknas och inlöses, g. upptagande av andelarna till handel på en reglerad marknad eller handel med andelarna på en MTF-plattform, och h. röstvärde. 2. olika villkor som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 21 kap. 1 § 3.

Författningsförslag

Andelar och andelsklasser i ett AIF-bolag

3 § Alla andelar har lika rätt i ett AIF-bolag, om inte annat följer av 4 §.

4 § I ett AIF-bolag får det finnas andelar av olika slag (andelsklasser). Andelarna i en och samma andelsklass ska vara lika stora och medföra lika rätt. I bilagan till bolagsordningen ska det finnas uppgifter om olikheterna mellan andelsklasserna.

Fondandelsbolagets andelskapital

5 § Fondandelsbolagets andelskapital är det totala värdet av bolagets tillgångar minus bolagets skulder beräknat enligt de grunder som anges i bilagan till bolagets bolagsordning. Alla tillgångar i ett fondandelsbolag utgör fondtillgångar. Ett investeringsbolag ska så snart som möjligt betala avgifter och andra kostnader som direkt eller indirekt avser fondförvaltningen. Kostnaderna får inte ackumuleras till en skuld.

Fondandelsvärde

6 § Fondandelsvärdet är fondandelsbolagets andelskapital delat med antalet andelar. Om det i fondandelsbolaget finns flera andelsklasser ska, när fondandelsvärdet bestäms för andelarna i en andelsklass, de villkor som är förenade med den andelsklassen beaktas. Om fondandelsbolaget tillämpar sådana likviditetshanteringsverktyg som avses i 5 kap. 2 a § första stycket 4 eller 5 lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller 8 kap. 3 b § första stycket 4 eller 5 lagen (2013:561) om alternativa investeringsfonder får värdet av en fondandel justeras enligt dessa bestämmelser.

7 § Ett investeringsbolag ska fortlöpande och minst vid de tidpunkter när fonden är öppen för inlösen beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.

Författningsförslag

Är andelarna upptagna till handel på en reglerad marknad ska offentliggörandet ske åtminstone en gång varannan vecka.

Andelars överlåtbarhet

8 § Andelar i ett fondandelsbolag kan fritt överlåtas och förvärvas om inte ett förbud mot detta har tagits in i bilagan till bolagsordningen. Om lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument inte är tillämplig på andelarna i fondandelsbolaget, gäller vid överlåtelse eller pantsättning av en andel i stället 31 § lagen (1936:81) om skuldebrev. Vid tillämpningen av bestämmelsen ska det som sägs om gäldenären gälla fondandelsbolaget eller, om andelarna är förvaltarregistrerade, förvaltaren av de förvaltarregistrerade andelarna.

9 § I bilagan till ett AIF-bolags bolagsordning får tas in förbehåll om samtycke, hembud och förköp under förutsättning att lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument inte är tillämplig på andelarna i bolaget. För förbehållen gäller bestämmelserna i 4 kap. 8–36 §§ aktiebolagslagen (2005:551) i tillämpliga delar. Vid tillämpningen av bestämmelserna ska det som sägs om aktiebok respektive bolag gälla andelsägarregistret respektive AIF-bolag.

Utfärdande, inlösen och annullering av andelar

10 § Ett fondandelsbolag får utfärda nya andelar och lösa in andelar i enlighet med vad som framgår av denna lag och bilagan till bolagets bolagsordning. Bolaget får inte teckna eller förvärva egna andelar. När likvidation har inletts får andelar inte utfärdas eller lösas in.

11 § Teckningskursen för en andel får inte sättas lägre än fondandelsvärdet, om inget annat föreskrivits i bilagan till bolagets bolagsordning.

Författningsförslag

12 § Ett fondandelsbolag får utfärda en andel bara om det är säkerställt att betalning tillförs fondandelsbolaget inom rimlig tid. Ett fondandelsbolag får ge ut fraktioner av en andel.

13 § Andelar i ett fondandelsbolag som lösts in av bolaget ska annulleras.

Särskilt om utfärdande av optioner,

konvertibler och andelar i AIF-bolag

14 § AIF-bolag får ge ut sådana teckningsoptioner och konvertibler som anges i 11 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551). Bolaget får inte förvärva egna teckningsoptioner eller konvertibler. Ett AIF-bolag får i bilagan till bolagsordningen föreskriva att företrädesrätt vid utgivning av andelar, teckningsoptioner och konvertibler ska gälla. De närmare villkoren för företrädesrätten ska anges i bilagan.

Särskilt om utfärdande och inlösen av andelar i investeringsbolag

15 § En andel i ett investeringsbolag ska på begäran av dess ägare lösas in. Vid inlösen gäller vad som föreskrivs i 4 kap. 13 § andra stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Första stycket gäller inte om fondandelarna är upptagna till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform och det är säkerställt att andelarnas noterade värde inte i väsentlig mån avviker från det värde som avses i 6 §. Försäljning och inlösen av fondandelar får senareläggas enligt vad som föreskrivs 4 kap. 13 a och 13 b §§ lagen om värdepappersfonder. Vid tillämpning av bestämmelserna i första och tredje styckena ska med värdepappersfond avse investeringsbolag.

Utdelning

16 § Ett fondandelsbolag får, om inget annat föreskrivits bilagan till bolagets, genomföra utdelningar i enlighet med bestämmelser i denna lag och bilagan till bolagets bolagsordning.

Författningsförslag

Utdelning får bara ske om bolagets andelskapital efter utdelningen är positivt och bolaget efter utdelningen inte kan antas inom kort tid hamna på obestånd.

Utövande av rättigheter som är knutna till andelarna

17 § En andelsägare får inte utöva de rättigheter gentemot bolaget som andelarna ger innan han eller hon är införd i andelsägarregistret.

18 § En andelsägare eller en förvaltare av förvaltarregistrerade andelarna som är införd i andelsägarregistret, antas, med den begränsning som följer av 20 § tredje stycket, vara behörig att 1. ta emot utdelning, 2. ta emot betalning vid inlösen av andelar, 3. ta emot betalning i samband med utskiftning vid bolagets likvidation, och 4. ta emot teckningsrätter vid nyemission av andelar eller vid emission av teckningsoptioner eller konvertibler.

19 § Den som är antecknad i ett avstämningsregister enligt 4 kap. 18 § första stycket 6–8 lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska i stället för andelsägaren antas vara behörig att utöva de rättigheter som avses i 18 §.

20 § Om den som har tagit emot värdepapper eller betalning enligt 18 och 19 §§ inte var rätt mottagare, ska bolaget eller värdepapperscentralen ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen insett eller borde ha insett att det var fel mottagare. Det gäller inte heller om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken med uppdrag att förvalta hans eller hennes andelar.

Författningsförslag

7 kap. Delfonder

Delfonder i ett investeringsbolag

1 § Ett investeringsbolag kan bestå av flera delfonder. Varje delfond utgör en separat enhet i investeringsbolaget och ska ha en egen beteckning. Kostnader som är hänförliga till en viss delfond ska endast belasta den delfonden. Investeringsbolagets gemensamma kostnader ska belasta delfonden i förhållande till sin andel i investeringsbolaget.

Andelsklasser

2 § Till varje delfond ska det kopplas minst en för delfonden specifik andelsklass. Andelarna i en andelsklass som är kopplad till en delfond har endast rätt till den egendom som är hänförlig till delfonden. Andelarna i en och samma andelsklass som är kopplad till en delfond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som är hänförlig till delfonden. Andelsklasserna får vara förenade med olika villkor enligt vad som anges i 6 kap. 2 § andra stycket 1 a–g och 2.

Bilagan till bolagsordningen

3 § Till ett investeringsbolags bolagsordning ska det för varje delfond bifogas en bilaga med uppgifter som för delfonden motsvarar de uppgifter som anges i 5 kap. 2 §.

Separation av tillgångar

4 § Tillgångar som hänför sig till en delfond ska hos förvaringsinstitutet förvaras åtskilt från tillgångarna som hänför sig till andra delfonder och förvaringen ska uppfylla de villkor som uppställs i 3 kap. 5–7 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Tillgångar som hänför sig till en delfond får inte utmätas eller tas i anspråk för betalning av skulder som hänför sig till en annan delfond.

Författningsförslag

Förvaltningen av delfonder

5 § Vid förvaltningen av en delfond handlar förvaltaren i investeringsbolagets namn och ska då ange delfondens beteckning. Vid kontakter med tredje man ska det framgå att investeringsbolaget består av flera delfonder.

Krav på information

6 § Vid tillämpningen av 10 kap. 12 § ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder gälla för information om varje delfond – 16 a och 16 b §§ om faktablad, – 17 § om riskhantering, – 22 och 23 §§ om kostnader, och – 25–28 §§ om aktivitetsgrad i fondförvaltningen.

Placeringsbestämmelser

7 § Placeringsbestämmelserna i 10 kap. 14 § ska gälla även för delfonder. Vid tillämpningen av bestämmelserna ska vad som sägs om investeringsbolag gälla även delfond och varje delfond ska anses utgöra en separat fond som kan ha en placeringsinriktning som skiljer sig från andra delfonder i samma investeringsbolag.

Fusion och delning

8 § Bestämmelserna i 15 kap. om fusion och i 16 kap. om delning ska gälla även för fusion eller delning av delfonder. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska vad som där sägs om investeringsbolag gälla även delfond.

Författningsförslag

Avveckling av en delfond

9 § Om alla andelar i andelsklasserna som är kopplade till en delfond har lösts in och det saknas tillgångar som är hänförliga till delfonden får förvaltaren ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att få avveckla delfonden.

10 § Om en förvaltare vill upphöra med förvaltningen av en delfond, ska förvaltaren ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen att avveckla fonden. En avveckling får ske tidigast tre månader från kungörelse enligt 12 §, om inte Finansinspektionen beslutar att avvecklingen får ske tidigare. Delfonden avvecklas genom att tillgångar och skulder som är hänförliga till delfonden säljs respektive betalas och nettobehållningen skiftas ut till ägarna av andelarna i andelsklasserna som är kopplade till delfonden. När förvaltaren har skiftat ut nettobehållningen är delfonden upplöst. Förvaltaren ska genast anmäla detta till Finansinspektionen.

11 § Vid ansökan om tillstånd enligt 9 § och anmälan enligt 10 § tredje stycket ska förvaltaren tillsammans med ansökan respektive anmälan lämna ett intyg från investeringsbolagets revisor om att det inte finns några andelar i andelsklasserna som är kopplade till delfonden och att det inte finns några tillgångar eller skulder som är hänförliga till delfonden.

12 § Information om att en delfond ska avvecklas enligt 10 § ska utan dröjsmål efter Finansinspektionens tillstånd kungöras av förvaltaren i Post- och Inrikes Tidningar samt finnas att tillgå hos förvaltaren och förvaringsinstitutet.

Underrättelse till Bolagsverket

13 § Om en delfond har avvecklats ska Finansinspektionen genast anmäla detta för registrering hos Bolagsverket.

Författningsförslag

8 kap. Andelsägarregister

Andelsägarregister fört av förvaltaren av fondandelsbolaget

1 § I ett fondandelsbolag ska det finnas ett register över samtliga andelsägare (andelsägarregister) som förvaltaren av bolaget ska föra eller låta föra. Registret ska ha till ändamål att ligga till grund för utövandet av andelsägarnas rättigheter mot bolaget. Registret ska föras med automatiserad behandling och Finansinspektionen ska ha rätt till insyn i registret. Andelsägarregistret i ett AIF-bolag ska, i förekommande fall, innehålla uppgifter om utgivna teckningsoptioner, konvertibler och företrädesrätter.

Andelsägarregister fört av värdepapperscentraler

2 § Om lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument är tillämplig på andelar i ett fondandelsbolag, förs andelsägarregistret av en värdepapperscentral. Förvaltaren av fondandelsbolaget har rätt till insyn i registret. Förvaltaren ska genast informera värdepapperscentralen om beslut som innebär förändringar i andelsägarregistret.

Anteckning om inskränkningar

3 § Den som för ett andelsägarregister ska i detta anteckna inskränkningar enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken.

Bekräftelse av registrering

4 § Förvaltaren av ett fondandelsbolag ska till den som är registrerad i andelsägarregistret skriftligen bekräfta att nytt innehav har registrerats. Av bekräftelsen ska framgå fondandelsbolagets och, i förekommande fall, andelsklassens beteckning samt namnet på förvaltaren och förvaringsinstitutet. I ett investeringsbolag ska det av bekräftelsen vidare framgå var informationsbroschyren, faktabladet samt årsberättelsen och halv-

Författningsförslag

årsredogörelsen enligt 4 kap. 15, 16 a och 18 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder finns tillgängliga. I ett AIF-bolags bolagsordning får föreskrivas att bekräftelsen ska ha ett annat innehåll än vad som framgår av första stycket andra meningen.

Personuppgiftsansvar

5 § Förvaltaren av fondandelsbolaget är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som förandet av andelsägarregistret innebär. Är lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument tillämplig på andelarna i bolaget är det i stället värdepapperscentralen som är personuppgiftsansvarig.

Förvaltarregistrerade andelar

6 § Har en andelsägare lämnat sina andelar till förvaltning av någon som har fått tillstånd som förvaltare av andelar i fondandelsbolag, får den förvaltaren på andelsägarens uppdrag anges i andelsägarregistret i stället för andelsägaren (förvaltarregistrering). I registret ska det särskilt anmärkas att andelen förvaltas för någon annans räkning. Förvaltaren av de förvaltarregistrerade andelarna ska skyndsamt till andelsägaren eller den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe lämna information som den förvaltaren har fått från fondandelsbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information. Information som avser fusion enligt 15 kap. 9 § eller delning enligt 16 kap. 9 § samt kallelse till bolagsstämma, ska dock alltid lämnas till andelsägaren eller den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe. Detsamma gäller ändring av bilagan till bolagsordningen i ett investeringsbolag enligt 5 kap. 8 § eller 20 kap. 3 §.

7 § Om andelsägarregistret förs av någon annan än en värdepapperscentral, ska Finansinspektionen pröva frågor om tillstånd till registrering som förvaltare av andelar i fondandelsbolag. Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd ska återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och

Författningsförslag

avvikelsen är betydande eller om förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls. Om förvaltaren redan har tillstånd till registrering enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder som förvaltare av andelar i en värdepappersfond krävs inte tillstånd enligt första stycket.

Rösträttsregistrering

8 § Om den som äger förvaltarregistrerade andelar vill delta i en bolagsstämma, ska han eller hon på begäran av förvaltaren som förvaltar andelarna tillfälligt föras in i andelsägarregistret.

9 kap. Bolagsstämma

Utövande av andelsägares beslutanderätt i bolaget

1 § Andelsägarnas rätt att besluta i fondandelsbolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma.

Rätt att delta i bolagsstämman som andelsägare

2 § Rätt att delta i bolagsstämma har den andelsägare som sex bankdagar före bolagsstämman är införd i andelsägarregistret. I bolagsordningen får föreskrivas att en andelsägare får delta i bolagsstämma endast om han eller hon anmäler detta till bolaget senast den dag som anges i kallelsen till bolagsstämman. Denna dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före bolagsstämman.

Dotterbolags innehav av andelar i fondandelsbolag

3 § En andel i ett fondandelsbolag som innehas av bolagets dotterföretag får inte företrädas vid bolagsstämman.

Författningsförslag

Tidpunkt för årsstämma

4 § En ordinarie bolagsstämma ska i ett investeringsbolag hållas inom fyra månader från utgången av varje räkenskapsår respektive sex månader i ett AIF-bolag (årsstämma).

Styrelsens redovisning vid årsstämman

5 § Vid årsstämman i ett investeringsbolag ska styrelsen lägga fram en revisionsberättelse och en sådan årsberättelse som avses i 4 kap. 18 § andra och tredje styckena och 18 a § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Vid årsstämman i ett AIF-bolag ska styrelsen lägga fram en revisionsberättelse och en årsredovisning, samt om bolaget är ett moderbolag som är skyldigt att upprätta redovisning för en koncern, koncernredovisning och koncernrevisonsberättelse. Årsberättelsen i ett investeringsbolag ska vara underskrivna av samtliga styrelseledamöter, daterade och innehålla uppgift om den dag då de undertecknades.

Beslut vid årsstämma

6 § Vid årsstämman ska beslut fattas 1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning, om fastställelse av koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, 2. om ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelseledamöterna, och 3. i annat ärende som bolagsstämman enligt denna lag eller bolagsordningen ska behandla.

Fortsatt bolagsstämma

7 § Vid en bolagsstämma får det beslutas att fortsatt bolagsstämma ska hållas en senare dag. Ett beslut i en fråga som avses i 6 § 1 eller 2 ska anstå till fortsatt bolagsstämma, om bolagsstämman beslutar om det eller ägare till minst en tiondel av samtliga andelar i bolaget begär det. En sådan

Författningsförslag

bolagsstämma ska hållas minst fyra veckor och högst åtta veckor därefter. Ytterligare uppskov är inte tillåtet. Om ett beslut som avses i 6 § 1 ska anstå till fortsatt bolagsstämma, ska styrelsen anmäla detta för registrering i fondandelsbolagsregistret. Anmälan ska göras inom fyra veckor efter det att beslut om fortsatt bolagsstämma fattades.

Sammankallande av bolagsstämma

8 § Styrelsen kallar till bolagsstämma. Om en bolagsstämma ska hållas enligt denna lag, bolagsordningen eller ett stämmobeslut inte sammankallas på föreskrivet sätt, ska Bolagsverket efter ansökan genast kalla till bolagsstämma i enlighet med 9 § samt 7 kap. 18–22 och 24 §§ aktiebolagslagen (2005:551). Om inte kallelse kan ske på det sätt som anges i 9 §, får Bolagsverket kalla till bolagsstämma på något annat lämpligt sätt. En ansökan får göras av en styrelseledamot, en revisor eller en andelsägare. Bolaget ska ersätta kostnaderna för kallelsen.

Kallelsesätt

9 § Andelsägarna ska kallas till bolagsstämma på det sätt som anges i bolagsordningen. Även om annat sätt föreskrivs i bolagsordningen ska dock kallelse, förutom på det sätt som anges i bolagsordningen, skickas elektroniskt till varje andelsägare vars kontaktuppgift är känd för bolaget eller publiceras på förvaltarens hemsida, om 1. ordinarie bolagsstämma ska hållas på annan tid än som anges i bolagsordningen, eller 2. bolagsstämman ska a) behandla en fråga om sådan ändring av bolagsordningen som avses i 12–14 §§, eller b) ta ställning till om fonden ska gå i likvidation.

Författningsförslag

Röstetal

10 § I ärenden som inte avser val utgörs bolagsstämmans beslut av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i bolagsordningen. I fall som avses i 12–14 §§ får det dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än de som anges paragraferna.

11 § Ett beslut om ändring av bolagsordningen är giltigt om det har biträtts av andelsägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de andelar som är företrädda vid bolagsstämman, om inte annat följer av 12–14 §§.

12 § I följande fall är ett beslut om ändring av bilagan till ett AIFbolags bolagsordning giltigt endast om det har biträtts av samtliga andelsägare som är närvarande vid bolagsstämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga andelar och kapitalet i bolaget, nämligen om beslutet när det gäller redan utgivna andelar innebär att 1. andelsägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar minskas, 2. rätten att överlåta eller förvärva andelar i bolaget inskränks genom förbehåll om samtycke, hembud eller förköp enligt 6 kap. 9 §, 3. rättsförhållandet mellan andelar rubbas, eller 4. det antal andelar för vilka andelsägarna får rösta vid bolagsstämman begränsas.

13 § I följande fall är ett beslut om en sådan ändring av bilagan till ett AIF-bolags bolagsordning som avses i 12 §, trots vad som sägs där, giltigt, om det har biträtts av andelsägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de andelar som är företrädda vid bolagsstämman, nämligen om 1. ändringen försämrar endast viss eller vissa andelars rätt och samtycke till ändringen lämnas av samtliga vid bolagsstämman närvarande ägare av sådana andelar och dessa andelar tillsammans företräder minst nio tiondelar av alla andelar vars rätt försämras, eller

Författningsförslag

2. ändringen försämrar endast ett helt andelslags rätt och ägare till hälften av alla andelar av detta slag och nio tiondelar av de vid bolagsstämman företrädda andelar av detta slag samtycker till ändringen.

Beslut om vinst- och kapitalandelslån i AIF-bolag

14 § Ett beslut om att ett AIF-bolag ska ta upp ett lån ska fattas av bolagsstämman, eller av förvaltaren om detta föreskrivits i bilagan till bolagsordningen, om storleken av den ränta som ska löpa på lånet eller det belopp som ska återbetalas ska öka om bolagets vinst eller utdelningen till andelsägarna ökar. Vid beslut av bolagsstämman om bemyndigande till förvaltaren att besluta ska motsvarande regler om röstmajoritet enligt 12 och 13 §§ tillämpas.

15 § Följande bestämmelser i 7 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ska i tillämpliga delar gälla också i fråga om fondandelsbolag: – 2 §, om rätt att delta i bolagsstämman som andelsägare, – 3 § första stycket första meningen, om ombud vid bolagsstämman, – 4 §, om insamling av fullmakter, – 4 a §, om poströstning, – 5 §, om biträde vi bolagsstämman, – 6 §, om utomståendes närvaro vid bolagsstämman, – 8 och 9 §, om andelsägares rösträtt, – 13 §, om extra bolagsstämma, – 15 §, om ort för bolagsstämma, – 18–22 §§, om tid för kallelse, – 24 § första–tredje styckena, om kallelsens innehåll, – 25 § första och tredje styckena, om tillhandahållande av handlingar inför årsstämman, – 26 §, om fel i kallelse m.m., – 27 §, om bolagsstämmans öppnande, – 29 §, om röstlängd, – 30 §, om hur bolagsstämmans ordförande utses, – 31 §, om dagordning, – 37 § och 38 § första stycket och 39 §, om omröstning,

Författningsförslag

– 41 §, om majoritetskrav vid val, – 46 §, om jäv, – 47 §, om generell inskränkning i bolagsstämmans beslutanderätt, – 48 och 49 §, om stämmoprotokoll, och – 50 § och 51 § första och andra styckena samt 52 §, om talan mot bolagsstämmobeslut. Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket ska vad som sägs om aktieboken avse andelsägarregistret.

10 kap. Bolagets ledning och förvaltning

Styrelsen

1 § Ett fondandelsbolag ska ha en styrelse med minst tre ledamöter. Av 5 kap. 1 § 3 framgår att antalet styrelseledamöter eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter ska anges i bolagsordningen. Fler än hälften av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till förvaltaren.

Extern förvaltning

2 § Ett fondandelsbolag ska förvaltas externt av en förvaltare.

Styrelsens uppgifter

3 § Styrelsen har det övergripande ansvaret för fondandelsbolagets angelägenheter och beslutar om förvaltare. Styrelsen ska fortlöpande följa upp förvaltarens arbete och fondandelsbolagets verksamhet. Ett beslut om förvaltare har verkan från den tidpunkt då anmälan om registrering kom in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som har angetts i bemyndigandet eller beslutet om återkallelse.

Författningsförslag

Underrättelseskyldighet för styrelsen

4 § En styrelseledamot ska omedelbart rapportera till Finansinspektionen om den, när ett uppdrag i ett fondandelsbolag fullgörs, får kännedom om förhållanden som 1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar bolagets verksamhet, och 2. kan leda till anmärkning enligt 9 kap. 34 § aktiebolagslagen (2005:551).

Ytterligare bestämmelser om styrelsen i ett fondandelsbolag

5 § I en styrelse ska en av ledamöterna vara ordförande. Ordföranden ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i 3 §. Om annat inte föreskrivs i bolagsordningen eller har beslutats av bolagsstämman, väljer styrelsen ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.

6 § Följande bestämmelser i 8 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ska gälla också i fråga om styrelsen i ett fondandelsbolag: – 8 § första stycket, om hur styrelsen utses, – 9 § om bosättningskrav, – 10–12 §§, om hinder mot att vara styrelseledamot, – 13 §, om styrelseledamots mandattid, – 14–15 §§, om styrelseledamots förtida avgång, – 16 §, om Bolagsverkets beslut om ersättare för en styrelseledamot, – 18 och 20 §§ första stycket, om styrelsens sammanträden, – 21 §, om styrelsens beslutsförhet, – 22 §, om majoritetskrav vid styrelsebeslut, – 23 §, om jäv för styrelseledamot, – 23 a § första stycket, om arvoden och annan ersättning till styrelseledamot, och – 24 och 26 §§ om styrelseprotokoll. Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska vad som där sägs om aktiebolag gälla fondandelsbolag.

Författningsförslag

Förvaltarens uppgifter

7 § Förvaltaren svarar för fondandelsbolagets förvaltning, företräder bolaget och tecknar dess firma. Förvaltaren får inte ha hand om egendom som ingår i ett fondandelsbolag som förvaltaren förvaltar.

8 § Förvaltaren ska säkerställa att fondandelsbolagets bokföringsskyldighet fullgörs i överensstämmelse med lag. I bokföringslagen (1999:1078) finns bestämmelser om att den löpande bokföringen i ett AIF-bolag ska avslutas med en årsredovisning, respektive i ett investeringsbolag med en årsberättelse.

Jäv

9 § Förvaltaren av ett fondandelsbolag får inte företräda fondandelsbolaget vid handläggning av fråga om 1. avtal mellan förvaltaren och fondandelsbolaget, 2. avtal mellan fondandelsbolaget och tredje man, om förvaltaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot fondandelsbolaget intresse, eller 3. avtal mellan fondandelsbolaget och en juridisk person som förvaltaren ensam eller tillsammans med någon annan får företräda. Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren. Är förvaltaren förhindrad att företräda fondandelsbolaget, företräds fondandelsbolaget av styrelsen i förvaltarens ställe. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. Om fondandelsbolagets motpart är ett företag i samma koncern gäller inte första stycket 3.

10 § Styrelsen, förvaltaren eller en särskild firmatecknare för fondandelsbolaget får inte företa en rättshandling eller någon annan åtgärd, som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en andelsägare eller någon annan, till nackdel för bolaget eller någon annan andelsägare.

Författningsförslag

Investeringsbolag

Förvaltningen av ett investeringsbolag

11 § Endast fondbolag och förvaltningsbolag får vara förvaltare i ett investeringsbolag. Förvaltaren får inte vara någon som inte avser att ta del i sådan verksamhet som enligt denna lag ankommer på förvaltaren.

Information om investeringsbolag

12 § Följande bestämmelser i 4 kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska gälla för information om ett investeringsbolag – 15 och 16 §§ om informationsbroschyr, – 16 a och 16 b §§ om faktablad, – 17 § om riskhantering, – 18 och 18 a §§ om årsberättelse och halvårsredogörelse, – 20 och 21 §§ om tillgång till information, – 22 och 23 §§ om kostnader, och – 25–28 §§, om aktivitetsgrad i fondförvaltningen. Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket ska med värdepappersfond och fondbolag som förvaltar en värdepappersfond avses investeringsbolag och med fondbestämmelser avses bilagan till bolagsordningen. Förvaltaren ska vidta de åtgärder som krävs för att bolaget ska uppfylla de krav som följer av första stycket.

13 § Förvaltaren ska säkerställa att ett investeringsbolags informationsbroschyr innehåller de uppgifter om investeringsbolag som ska anges i prospekt enligt artikel 69.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och modul A i bilaga I till direktivet.

Författningsförslag

Placeringsregler

14 § Bestämmelserna i 5 kap. 1–25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder som avser placering och förvaltning av en värdepappersfonds medel ska även gälla för placering och förvaltning av ett investeringsbolags medel. Det som där föreskrivs om fondbestämmelser ska avse bilagan till investeringsbolagets bolagsordning. Förvaltaren ska vidta de åtgärder som krävs för att bolaget ska uppfylla de krav som följer av första stycket.

AIF-bolag

Förvaltningen av ett AIF-bolag

15 § Ett AIF-bolag får förvaltas endast av en AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller är registrerad efter anmälan enligt 2 kap. 3 § samma lag eller en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010. Förvaltaren får inte vara någon som inte avser att ta del i sådan verksamhet som enligt denna lag ankommer på förvaltaren. För förvaltningen av ett AIF-bolag finns bestämmelser i lagen om förvaltning av alternativa investeringsfonder.

16 § För ett AIF-bolag som auktoriserats som en europeisk långsiktig investeringsfond (Eltif-fond) finns särskilda bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder.

Författningsförslag

Förvaringsinstitut

17 § Ett fondandelsbolag ska ha ett förvaringsinstitut. Förvaltaren ska handla oberoende av förvaringsinstitutet. Första stycket gäller inte för AIF-bolag som förvaltas av en AIFförvaltare som är registrerad efter anmälan enligt 2 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Bestämmelser om förvaringsinstitut i ett investeringsbolag finns i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och i ett AIF-bolag i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Särskild firmatecknare

18 § Förvaltaren av ett fondandelsbolag får bemyndiga en styrelseledamot eller någon annan att för förvaltarens räkning företräda bolaget och teckna dess firma (särskild firmatecknare). Minst en av de särskilda firmatecknarna ska vara bosatt inom EES. Om det finns särskilda skäl, får Bolagsverket i ett enskilt fall besluta om undantag från bosättningskravet. I övrigt ska bestämmelserna i 8 kap. 11 och 23 §§ aktiebolagslagen (2005:551) tillämpas på en firmatecknare som inte är styrelseledamot. Förvaltaren får när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i första stycket.

19 § Ett bemyndigande som avses i 18 § eller en återkallelse av ett sådant bemyndigande har verkan från den tidpunkt då anmälan om bemyndigandet eller återkallelsen kom in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som har angetts i bemyndigandet eller beslutet om återkallelse.

Inskränkningar i firmateckningsrätt

20 § Förvaltaren av ett fondandelsbolag får föreskriva att rätten att för förvaltarens räkning företräda bolaget och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Någon annan inskränkning i en firmatecknares rätt att teckna bolagets firma får inte registreras.

Författningsförslag

Särskild delgivningsmottagare

21 § Om förvaltaren av ett fondandelsbolag inte har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i Sverige och inte heller någon av bolagets särskilda firmatecknare är bosatt här, ska förvaltaren bemyndiga en person som är bosatt här att på bolagets vägnar ta emot delgivning (särskild delgivningsmottagare). Bemyndigandet får inte lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Kompetensöverskridande

22 § Om styrelsen, förvaltaren eller en särskild firmatecknare har företagit en rättshandling för fondandelsbolaget och då har handlat i strid med bestämmelserna i denna lag om bolagsorganens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget. En rättshandling gäller inte heller mot bolaget om styrelsen, förvaltaren eller en särskild firmatecknare har överskridit sin befogenhet och bolaget visar att motparten insåg eller bort inse befogenhetsöverskridandet. Detta gäller dock inte när styrelsen, förvaltaren eller en särskild firmatecknare har överträtt en föreskrift som har meddelats i bolagsordningen.

Förvärvsförbud, tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet

och meddelarförbud

23 § Bestämmelser i 2 kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder om förvärvsförbud vid insyn i daglig handel i 18 §, om tystnadsplikt i 19 §, om uppgiftsskyldighet i 19 a och 20 §§ och om meddelandeförbud i 20 a§ ska gälla också i fråga om fondandelsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna ska vad som sägs om värdepappersfond och fondbolag avse fondandelsbolag.

Författningsförslag

11 kap. Revision

Skyldighet att ha revisor

1 § Ett fondandelsbolag ska ha minst en revisor.

Revisorssuppleanter

2 § För en revisor får utses en eller flera suppleanter. Bestämmelserna i denna lag om revisor gäller i tillämpliga delar även suppleant.

Revisorns uppgifter

3 § Revisorn ska granska ett investeringsbolags årsberättelse respektive ett AIF-bolags årsredovisning samt bolagens bokföring, styrelsens arbete och förvaltarens förvaltning. Granskningen ska utföras med professionell skepticism och vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Om AIF-bolaget är ett moderbolag i en koncern, ska revisorn även granska koncernredovisningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes förhållanden.

När årsberättelsen ska överlämnas till revisorn

4 § Investeringsbolagets årsberättelse för det förflutna räkenskapsåret ska lämnas till revisorn senast sex veckor före den bolagsstämma där handlingarna ska läggas fram.

Revisionsberättelsen

5 § Revisorn ska lämna en revisionsberättelse för varje räkenskapsår. Bestämmelserna i 9 kap. 28–31 a §§ och 33–36 §§ aktiebolagslagen (2005:551) ska i tillämpliga delar gälla även för revisionsberättelsen i ett fondandelsbolag. Vad som sägs där om årsredovisning och styrelseledamot ska även gälla årsberättelse respektive förvaltare.

Författningsförslag

6 § Om ett AIF-bolag är ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning, ska revisorn även lämna en koncernrevisionsberättelse enligt bestämmelserna i 9 kap. 38 § aktiebolagslagen (2005:551).

Erinringar

7 § I samband med revisionen ska revisorn till styrelsen framställa de erinringar och göra de påpekanden som följer av god revisionssed. Bestämmelsen om erinringar i 9 kap. 39 § (2005:551) aktiebolagslagen ska tillämpas om revisorn framställt en erinran.

Årsberättelse i ett AIF-bolag

8 § I 10 kap. 4–7 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder finns bestämmelser om årsberättelse som en förvaltare av ett AIF-bolag ska tillhandahålla för varje fond som förvaltaren förvaltar och om skyldighet AIF-förvaltarens eller fondens revisorer att granska räkenskaperna som ligger till grund för årsberättelsen.

Hur en revisor utses i ett fondandelsbolag

9 § En revisor väljs av bolagsstämman. Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor. Bestämmelser om sådana revisorer finns i revisorslagen (2001:883).

10 § Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses. Revisionsbolaget ska utse en av de godkända eller auktoriserade revisorerna i bolaget att vara huvudansvarig för revisionen. Bestämmelser om huvudansvarig revisor finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 9 kap. 17 § första och tredje stycket samt 18 § och 40 §§ aktiebolagslagen (2005:551) om jäv och närvaro vid bolagsstämma ska också gälla för huvudansvarig revisor.

Författningsförslag

Bolagsverkets förordnande av revisor

11 § Efter ansökan ska Bolagsverket utse en revisor när 1. auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 9 eller 10 §, trots att detta ska ske, 2. revisorn är obehörig enligt 9 kap. 10 eller 17 § aktiebolagslagen (2005:551) och det inte finns någon behörig revisorssuppleant, eller 3. en bestämmelse i bolagsordningen om antalet revisorer eller om revisorns behörighet inte har följts. En ansökan får göras av var och en. Styrelsen är skyldig att göra en ansökan, om inte bolagsstämman snarast möjligt utser en ny revisor.

12 § Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan verket beslutar i ett ärende enligt 11 §. Förordnandet ska avse tiden till dess en annan revisor har blivit utsedd på föreskrivet sätt. Vid förordnande enligt 11 § första stycket 2 ska Bolagsverket entlediga den obehöriga revisorn.

Revisorns mandattid i ett fondandelsbolag

13 § En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare. För fondandelsbolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad gäller bestämmelserna om uppdragstid för revisorn i 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen (2005:551).

14 § Följande bestämmelser i 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ska i tillämpliga delar gälla också i fråga om revision i ett fondandelsbolag: – 7 § om tillhandahållande av upplysningar m.m., – 10 § om obehörighetsgrunder, – 11 § om kompetenskrav, – 16 a § om avtalsvillkor om revisorsval, – 17 § första och tredje stycket och 18 § om jäv, – 22–24 §§ om avgång och entledigande i förtid, – 37 § om skyldighet att sända revisionsberättelser till Skatteverket, – 40 § om revisors närvaro vid bolagsstämman, – 41 § om revisors tystnadsplikt, – 42–44 §§ om åtgärder vid misstanke om brott, och

Författningsförslag

– 46 § om revisorns upplysningsplikt gentemot medrevisor m.fl. Därutöver ska 9 kap. 6 a § och 20 §§ aktiebolagslagen gälla också i fråga om revisor och revison i koncerner där ett AIF-bolag ingår. Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § aktiebolagslagen ska vad som sägs om bolaget förutom fondandelsbolaget avse även förvaltaren.

Finansinspektionens rätt att utse revisor i ett investeringsbolag

15 § Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett investeringsbolag. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor. Den av Finansinspektionen utsedde revisorn har rätt att få skäligt arvode av bolaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

Underrättelseskyldighet

16 § En revisor ska omedelbart rapportera till Finansinspektionen om revisorn, när ett uppdrag i ett fondandelsbolag fullgörs, får kännedom om förhållanden som 1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar bolagets verksamhet, 2. kan påverka bolagets fortsatta drift negativt, eller 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balans- eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 § andra stycket och 34 § aktiebolagslagen (2005:551). En revisor i ett fondandelsbolag ska även rapportera enligt första stycket om revisorn får kännedom om förhållanden som avses i första stycket när revisorn fullgör ett uppdrag som revisor i fondandelsbolagets moder- eller dotterföretag eller i ett företag som har en likartad förbindelse med fondandelsbolaget.

Författningsförslag

Registrering

17 § Fondandelsbolaget ska för registrering i fondandelsbolagsregistret anmäla vem som har utsetts till revisor. Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller. Anmälan behöver inte göras om revisorn har utsetts av Bolagsverket. Anmälan ska innehålla de uppgifter som framgår av 10 kap. 47 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551).

18 § En anmälan enligt 17 § ska göras första gången när bolaget enligt 4 kap. 1 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att någon ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller ska anmälas för registrering.

12 kap. Olaglig värdeöverföring och förbjudna lån

Olaglig värdeöverföring

1 § Med olaglig värdeöverföring avses i detta kapitel 1. vinstutdelning och inlösen av egna andelar som sker i strid med bestämmelserna i denna lag, samt 2. någon annan affärshändelse än utdelning eller inlösen av egna andelar som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär.

Återbäringsskyldighet vid olaglig värdeöverföring

2 § Om en olaglig värdeöverföring har skett, ska mottagaren återbära det uppburna beloppet, om bolaget visar att mottagaren insåg eller bort inse att värdeöverföringen var en olaglig värdeöverföring från bolaget. På värdet av den egendom som ska återbäras ska mottagaren betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att värdeöverföringen ägde rum till dess att ränta ska betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag.

Författningsförslag

Bristtäckningsansvar vid olaglig värdeöverföring

3 § Om det uppkommer en brist vid återbäring enligt 2 §, är de personer som har medverkat till beslutet eller till verkställandet av beslutet om den olagliga värdeöverföringen ansvariga för denna. För ansvar enligt första stycket förutsätts i fråga om styrelseledamot, den som för förvaltarens räkning företräder fondandelsbolaget eller revisor, uppsåt eller oaktsamhet, och, i fråga om andelsägare och annan, uppsåt eller grov oaktsamhet. För brist som uppkommer vid återbäringen ansvarar även den som har tagit emot egendom från en person som avses i 2 § första stycket med vetskap om att den härrör från en olaglig värdeöverföring. Vid tillämpningen av bestämmelserna i första–tredje styckena gäller 29 kap. 5 och 6 §§ aktiebolagslagen (2005:551).

Lån från AIF-bolag till andelsägare m.fl.

4 § Om inte annat följer av 5 § får ett AIF-bolag inte lämna penninglån till 1. den som äger andelar i bolaget eller i annat bolag i samma koncern, 2. den som är styrelseledamot i bolaget eller i annat bolag i samma koncern, 3. den som för förvaltarens räkning företräder fondandelsbolaget, 4. den som är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till den som avses i 1, 2 eller 3, 5. den som är besvågrad med den som avses i 1 eller 2 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller 6. en juridisk person över vilken en person som avses i 1–5, ensam eller tillsammans med någon annan som avses där, har ett bestämmande inflytande.

5 § Bestämmelserna i 4 § gäller inte om 1. gäldenären är ett företag i en koncern i vilken det långivande bolaget ingår, 2. lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, eller

100

Författningsförslag

3. lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). Med koncern som avses i första stycket 1 likställs annan företagsgrupp av motsvarande slag i vilken moderföretaget är 1. en svensk juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), eller 2. en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist inom EES. Bestämmelserna i 4 § gäller inte heller lån till en andelsägare eller dennes närstående, om låntagarens och dennes närståendes sammanlagda andelsinnehav i bolaget inte uppgår till en procent av andelskapitalet.

6 § Bestämmelserna i 4 och 5 §§ om penninglån tillämpas även i fråga om att ställa säkerhet för penninglån.

Lån till förvärv av andelar

7 § Ett fondandelsbolag får inte ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för lån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i 4 § ska förvärva andelar i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern.

Rättsföljderna vid olagligt lämnande

av lån eller ställande av säkerhet

8 § Om ett fondandelsbolag har gett förskott eller lämnat lån i strid med bestämmelserna i denna lag, ska mottagaren återbära vad han eller hon har uppburit. Har säkerhet ställts i strid med bestämmelserna i denna lag, gäller rättshandlingen inte mot fondandelsbolaget, om bolaget visar att mottagaren av säkerheten insåg eller bort inse att den var olaglig.

101

Författningsförslag

13 kap. Tillsyn

Tillsynen och dess omfattning

1 § Finansinspektionen har tillsyn över att verksamheten i ett fondandelsbolag drivs enligt denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.

Skyldighet att lämna upplysningar till Finansinspektionen

2 § Ett fondandelsbolag ska lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter enligt föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag. Bolaget ska, utöver det som anges i första stycket, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att vissa uppgifter som enligt 2 § första stycket ska lämnas till Finansinspektionen i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån.

4 § För Finansinspektionens tillsyn enligt 1 § får inspektionen begära 1. att en fysisk eller juridisk person tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat, och 2. att den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken kommer till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer. Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater. Finansinspektionen får förelägga den som inte följer en begäran enligt första stycket att fullgöra sin skyldighet.

Platsundersökning

5 § Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning på plats hos ett fondandelsbolag.

102

Författningsförslag

Samarbete mellan myndigheter och utbyte av information

6 § Bestämmelserna om samarbete och utbyte av information i 10 kap. 5, 6 och 6 a §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska tillämpas även vid tillsyn över verksamhet som drivs i fondandelsbolag.

7 § Finansinspektionen får till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten för tvistlösning hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en annan behörig myndighet inom EES riktat mot ett investeringsbolag, i de fall som framgår av artiklarna 21.5, 101.8 och 108.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG.

Tillsyn vid styrelsesammanträde och stämmor i investeringsbolag

8 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i ett investeringsbolag. Inspektionen får även begära att styrelsen kallar till extra bolagsstämma. Om styrelsen inte rättar sig efter en sådan begäran, får inspektionen utfärda kallelsen. Finansinspektionen får närvara vid en bolagsstämma och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i överläggningarna.

Avgifter till Finansinspektionen

9 § Fondandelsbolag ska betala en årlig avgift för Finansinspektionens tillsyn enligt denna lag. Finansinspektionen får av fondandelsbolaget även ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag under förutsättning att inspektionens kostnader för tillsynen inte täcks av den avgift som förvaltaren är skyldig att betala enligt 10 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller 13 kap. 15 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

103

Författningsförslag

14 kap. Ingripande

Återkallelse och förbud

1 § Finansinspektionen ska återkalla tillståndet för ett investeringsbolag eller förbjuda ett bolag som har registrerats som AIF-bolag att fortsätta bedriva verksamhet, om bolaget 1. inte inom ett år från det att tillståndet beviljades eller registreringen skedde har börjat bedriva sådan verksamhet som tillståndet eller registreringen avser, 2. under en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan verksamhet som tillståndet eller registreringen avser, eller 3. allvarligt eller systematiskt har överträtt bestämmelserna i denna lag.

2 § Om Finansinspektionen på grund av sådana omständigheter som avses i 1 § 2 ska återkalla ett investeringsbolags tillstånd eller förbjuda ett bolag som har registrerats som AIF-bolag att fortsätta bedriva verksamhet, får Finansinspektionen först pröva om det finns skäl att ingripa mot bolaget av någon annan anledning enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

Föreläggande

3 § Innan Finansinspektionen i fall som avses i 1 § 1 och 2 återkallar tillståndet för ett investeringsbolag eller förbjuder ett bolag som har registrerats som AIF-bolag att fortsätta bedriva verksamhet, får inspektionen förelägga bolaget att inom viss tid påbörja eller återuppta verksamheten.

Underrättelse

4 § Finansinspektionen ska omedelbart underrätta behöriga myndigheter i de andra länder inom EES där andelar marknadsförs som andelar i ett investeringsbolag när inspektionen återkallat investeringsbolagets tillstånd enligt 1 §.

104

Författningsförslag

5 § Finansinspektionen ska omedelbart underrätta Bolagsverket om inspektionen beslutat om att återkalla ett investeringsbolags tillstånd eller att förbjuda ett AIF-bolag att fortsätta bedriva verksamhet.

15 kap. Fusion

Vad en fusion innebär

1 § Två eller flera fondandelsbolag får läggas samman genom att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera av bolagen överförs till ett annat bolag mot vederlag till andelsägarna i det eller de överlåtande bolagen (fusion). AIF-bolag och investeringsbolag får inte fusioneras med varandra. Fusion får ske 1. mellan ett eller flera överlåtande fondandelsbolag på ena sidan och ett övertagande fondandelsbolag på den andra (absorption), eller 2. mellan två eller flera överlåtande fondandelsbolag genom att de bildar ett nytt övertagande fondandelsbolag (kombination). Beslut om fusion fattas av förvaltaren om inget annat föreskrivits i bolagsordningen.

Fusionsvederlag

2 § Vederlaget till andelsägarna i det eller de överlåtande fondandelsbolagen (fusionsvederlaget) ska bestå av andelar i det övertagande fondandelsbolaget. Om det behövs för att genomföra fusionen, får fusionsvederlaget även bestå av pengar. Den delen av vederlaget får dock uppgå till högst tio procent av värdet av andelsägarnas andelar i den överlåtande fonden.

3 § Innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i ett AIF-bolag som är ett överlåtande bolag ska i det övertagande bolaget ha minst motsvarande rättigheter som i det överlåtande bolaget. Detta gäller dock inte om innehavarna enligt fusionsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av det övertagande bolaget.

105

Författningsförslag

Fusionsplan

4 § Förvaltarna av de fondandelsbolag som ska ingå i en fusion ska upprätta en fusionsplan som är gemensam för bolagen. Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om 1. vilka bolag som ska ingå i fusionen och vilket slag av fusion enligt 1 § andra stycket som avses, 2. bakgrunden till och syftet med fusionen, 3. fusionens sannolika konsekvenser för andelsägarna, 4. vilka metoder som ska användas för värdering av tillgångar och skulder vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet enligt 2 §, 5. vilken metod som ska användas för beräkning av det utbytesförhållande som avses i 2 §, 6. den planerade tidpunkten för genomförandet av fusionen, och 7. tillämpliga regler för överföring av tillgångar och utbyte av fondandelar. Vid kombination ska fusionsplanen även innehålla det övertagande bolagets bolagsordning samt de uppgifter som anges i 4 kap. 2 §.

5 § Förvaltarna av de fondandelsbolag som ska ingå i en fusion ska fastställa tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet mellan andelarna i de överlåtande och andelarna i det övertagande fondandelsbolaget samt, i förekommande fall, kontant ersättning. Tidpunkten ska fastställas till en dag som infaller före den dag då fusionen genomförs.

Utlåtande av förvaringsinstitut

6 § Förvaringsinstituten för de fondandelsbolag som ska ingå i fusionen ska i utlåtande för vart och ett av bolagen bekräfta att uppgifterna i fusionsplanen enligt 4 § andra stycket 1, 6 och 7 är förenliga med bestämmelserna i denna lag, lagen (2004:46) om värdepappersfonder respektive lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt med bolagens respektive bolagsordning.

106

Författningsförslag

Revisorsgranskning

7 § En auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska granska och upprätta ett yttrande över granskningen avseende 1. de metoder som ska användas för värdering av tillgångar och skulder vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet enligt 5 §, 2. den kontanta ersättningen per andel, och 3. den metod som ska användas för beräkning av det utbytesförhållande som avses i 5 §. När fusionen har genomförts ska revisorn lämna uppgifter om det fastställda utbytesförhållandet till Finansinspektionen.

8 § Förvaltarna av de fondandelsbolag som ska ingå i fusionen ska på begäran lämna revisorns yttrande enligt 7 § kostnadsfritt till andelsägarna i de överlåtande och övertagande fondandelsbolagen.

Information till fondandelsägare

9 § När Finansinspektionen har gett tillstånd till en fusion ska förvaltarna av de fondandelsbolag som ingår i fusionen lämna lämplig och rättvisande information om fusionen till andelsägarna i bolagen. Av informationen ska framgå 1. bakgrunden till och syftet med fusionen, 2. de konsekvenser fusionen kan få för andelsägarna, 3. vilka rättigheter enligt 13 § andelsägarna har i samband med fusionen, och 4. hur fusionen ska genomföras och den planerade tidpunkten för genomförandet.

10 § Det övertagande fondandelsbolagets faktablad ska tillsammans med informationen enligt 9 § lämnas till andelsägarna i ett överlåtande fondandelsbolag. Om faktabladet ändrats i samband med fusionen ska det också lämnas till andelsägarna i det övertagande fondandelsbolaget. Information enligt första stycket och 9 § samt informationsbroschyren, den senaste årsberättelsen och, i förekommande fall, den halvårsredogörelse som publicerats därefter ska även lämnas till den som innan fusionen genomförs tecknar andelar i någon av fondandelsbolagen

107

Författningsförslag

Tillstånd till fusion

11 § En förvaltare av ett överlåtande fondandelsbolag ska ansöka om tillstånd till fusion hos Finansinspektionen. Till ansökan ska bifogas 1. en fusionsplan enligt 4 §, 2. ett utlåtande av förvaringsinstitut enligt 6 §, 3. revisorns yttrande enligt 7 §, och 4. den information som ska tillhandahållas andelsägarna enligt 9 och 10 §§. Om en ansökan inte är fullständig, ska Finansinspektionen senast tio arbetsdagar från det att en ansökan har inkommit till inspektionen begära att förvaltaren kompletterar den.

12 § Finansinspektionen ska ge tillstånd till en fusion om kraven enligt 3, 4, 6, 7 och 9–11 §§ är uppfyllda samt, i fråga om fusion genom kombination mellan två eller fler investeringsbolag, att det övertagande bolaget uppfyller kraven i 3 kap. 1 §. För fusion mellan två eller flera investeringsbolag krävs även att andelarna i det övertagande investeringsbolaget får marknadsföras i de länder där andelarna i det överlåtande investeringsbolaget marknadsförs enligt 2 kap. 15 c § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Finansinspektionen ska inom 20 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrätta förvaltaren om sitt beslut i tillståndsfrågan.

Andelsägarnas rättigheter vid fusion av investeringsbolag

13 § Andelsägarna i de investeringsbolag som ska ingå i en fusion har rätt att få sina andelar inlösta innan fusionen genomförs, mot en avgift som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper i bolaget med anledning av begärd inlösen. I stället för inlösen av andelarna får andelsägarna i investeringsbolaget låta byta dessa mot andelar i ett annat investeringsbolag, en värdepappersfond eller ett fondföretag med liknande placeringsinriktning som förvaltas av samma förvaltare eller av en förvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som den förvaltare som förvaltar investeringsbolaget.

108

Författningsförslag

Möjlighet att begära inlösen eller utbyte ska ges under minst 30 dagar från den dag information om fusionen lämnas till andelsägarna enligt 9 § och upphöra senast fem arbetsdagar före dagen för beräkning av utbytesförhållandet enligt 5 §.

Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar

vid fusion av investeringsbolag

14 § Finansinspektionen får tillåta eller kräva att en förvaltare senarelägger försäljning och inlösen av andelar i ett investeringsbolag som ingår i en fusion, om det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intressen och inte påverkar andelsägarnas rättigheter enligt 13 §. Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i ett land där fondandelar marknadsförs enligt 2 kap. 15 c § lagen (2004:46) om värdepappersfonder om sitt beslut. Förvaltaren ska underrätta andelsägarna om beslutet. Så snart orsakerna till senareläggningen upphört ska förvaltaren anmäla detta till Finansinspektionen.

Kostnader i samband med en fusion

15 § Kostnader som uppkommer i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion får inte belasta de bolag som ingår i fusionen eller andelsägarna i bolagen.

Tidpunkt för genomförande

16 § En fusion får genomföras tidigast tre månader från det att Finansinspektionen gett tillstånd till fusionen. Om det kan antas att det ligger i andelsägarnas intresse eller det annars finns skäl för det får inspektionen besluta att fusionen får genomföras tidigare.

109

Författningsförslag

Anmälan för registrering

17 § Förvaltaren av det övertagande bolaget ska anmäla fusionen till Bolagsverket för registrering i fondandelsbolagsregistret. Anmälan ersätter teckningen av andelarna och ska göras senast sex månader efter det att beslut om tillstånd till fusion enligt 12 § meddelats. Till anmälan ska bifogas 1. en fusionsplan, 2. intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har anges i fusionsplanen, och 3. för ett övertagande bolag som nybildas i samband med fusionen; en handling med de uppgifter som anges i 4 kap. 2 §.

Fusionens rättsverkan

18 § När en anmälan om fusion enligt 17 § registreras, inträder följande rättsverkningar. 1. Tillgångar och skulder i överlåtande bolag överförs helt till det övertagande bolaget i enlighet med vad som anges i fusionsplanen. 2. Andelsägarna i överlåtande bolag blir andelsägare i det övertagande bolaget och har, i förekommande fall, rätt till kontant utbetalning av fusionsvederlag. 3. Överlåtande bolag upplöses. 4. Vid fusion enligt 1 § andra stycket 2 anses det övertagande bolaget bildat. En fusion som fått rättsverkan enligt första stycket får inte förklaras ogiltig.

Frågan om fusion faller

19 § Bolagsverket ska förklara att frågan om fusion har fallit om anmälan enligt 17 § inte har gjorts inom föreskriven tid eller Bolagsverket genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit ett ärende om registrering enligt 17 § eller har vägrat registrering.

110

Författningsförslag

Underrättelser och offentliggörande

20 § Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket när ett beslut om tillstånd enligt 12 eller 26 §§ har meddelats. Bolagsverket ska underrätta Finansinspektionen när ett beslut om registrering enligt 17 eller 28 § meddelats.

21§ Förvaltaren av det övertagande fondandelsbolaget ska underrätta förvaringsinstitutet för det bolaget när överföringen av tillgångar och skulder enligt 18 § första stycket 1 har slutförts. Förvaltaren av det övertagande fondandelsbolaget ska offentliggöra genomförandet av fusionen på sin webbplats.

Gränsöverskridande fusion

22 § Ett investeringsbolag får läggas samman med ett fondföretag som i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (gränsöverskridande fusion).

Fusion mellan ett överlåtande investeringsbolag

och ett övertagande fondföretag

23 § Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett överlåtande investeringsbolag och ett övertagande fondföretag gäller följande bestämmelser i detta kapitel: – 1 § om vad en fusion innebär, – 2 § om fusionsvederlag, – 4 § om fusionsplan, – 6 § om utlåtande av förvaringsinstitut, – 7 och 8 §§ om revisorsgranskning, – 9 och 10 §§ om information till fondandelsägare, – 11 och 24–26 §§ om tillstånd till fusion, – 13 § om ett investeringsbolags andelsägares rättigheter vid en fusion, – 14 § om senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar, – 15 § om kostnader i samband med en fusion, – 18 § om fusionens rättsverkningar, – 20 § om underrättelse, och

111

Författningsförslag

– 28 § om anmälan för registrering. Det som anges om ett övertagande fondandelsbolag i 1, 2, 4, 6, 10 och 18 §§ gäller på motsvarande sätt för ett övertagande fondföretag.

24 § Tillsammans med en ansökan enligt 11 § ska, vid en gränsöverskridande fusion, det övertagande fondföretagets informationsbroschyr och faktablad samt den information som ska tillhandahållas dess andelsägare lämnas.

25 § Finansinspektionen ska omedelbart lämna över en kopia av den fullständiga ansökan enligt 11 § till behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland.

26 § Finansinspektionen ska ge tillstånd till att ett överlåtande investeringsbolag får ingå i en gränsöverskridande fusion om 1. kraven enligt 4, 6, 7, 9–11, och 24 §§ är uppfyllda, 2. behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland inte har meddelat att den har invändningar mot den information som ska lämnas till andelsägarna i fondföretaget, och 3. andelarna i det övertagande fondföretaget får marknadsföras både i de länder där andelarna i det överlåtande investeringsbolaget marknadsförs enligt 2 kap. 15 c § lagen (2004:46) om värdepappersfonder och här i landet.

27 § Finansinspektionen ska inom 20 arbetsdagar, från det att förvaltaren av ett överlåtande investeringsbolag har lämnat in en fullständig ansökan om godkännande av en fusion mellan bolaget och ett övertagande fondföretag som uppfyller kraven i 11 §, underrätta förvaltaren om sitt beslut. Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland om beslutet.

Anmälan för registrering

28 § När en fusion enligt 23 § har genomförts ska förvaltaren av det överlåtande investeringsbolaget genast anmäla detta till Bolagsverket för registrering i fondandelsregistret.

112

Författningsförslag

Fusion mellan ett övertagande investeringsbolag

och ett överlåtande fondföretag

29 § Vid en gränsöverskridande fusion där ett investeringsbolag är övertagande bolag gäller följande bestämmelser i detta kapitel: – 5 § om tidpunkt för beräkning av utbytesförhållande, – 7 § om revisorns yttrande, – 9, 10och 29 §§ om information till fondandelsägare, – 13 § om fondandelsägarnas rättigheter vid en fusion, – 14 § om senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar, – 15 §, om kostnader i samband med en fusion, – 16 §, om tidpunkt för genomförande av en fusion, samt – 20 § om underrättelse och offentliggörande.

30 § Finansinspektionen ska, efter det att behörig myndighet i ett överlåtande fondföretags hemland överlämnat en kopia av ansökan om tillstånd till en fusion, bedöma om informationen till andelsägarna i det övertagande investeringsbolaget uppfyller kraven i 9 §. Finansinspektionen får senast 15 arbetsdagar från det att kopian av ansökan överlämnats begära att förvaltaren av investeringsbolaget förtydligar informationen. Inspektionen ska omgående underrätta den behöriga myndigheten om en sådan begäran. Finansinspektionen ska senast 20 arbetsdagar från det att förvaltaren har lämnat in kompletterande information underrätta den behöriga myndigheten huruvida inspektionen anser att informationen uppfyller kraven.

Fusion mellan ett investeringsbolag och värdepappersfonder

31 § Fusion kan ske 1. mellan en eller flera överlåtande värdepappersfonder på ena sidan och ett övertagande investeringsbolag på den andra, eller 2. mellan ett eller flera överlåtande investeringsbolag på den ena sidan och en övertagande värdepappersfond på den andra.

32 § Vid fusioner enligt 31 § gäller 1 § första och tredje styckena och 2–18 §§. Vid tillämpning av bestämmelserna ska vad som anges om ett överlåtande respektive övertagande fondandelsbolag eller investeringsbolag på motsvarande sätt gälla för en överlåtande respektive

113

Författningsförslag

övertagande värdepappersfond. Med ett bolags bolagsordning avses en värdepappersfonds fondbestämmelser.

16 kap. Delning

Delning av fondandelsbolag

1 § Ett fondandelsbolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra fondandelsbolag (delning). Ett investeringsbolag får endast delas i ett eller flera investeringsbolag och ett AIF-bolag får endast delas i ett eller flera AIF-bolag. Delning får ske genom att 1. vissa tillgångar och skulder i ett fondandelsbolag förs över till en eller flera nya fondandelsbolag, utan att det delade fondandelsbolaget upplöses, eller 2. samtliga tillgångar och skulder i ett fondandelsbolag förs över till två eller flera nya fondandelsbolag, varvid det delade fondandelsbolaget upplöses. Beslut om delning fattas av förvaltaren om inget annat föreskrivits i bolagsordningen.

Delningsvederlag

2 § Andelsägarna i det delade fondandelsbolaget ska få andelar i de nya bolagen (delningsvederlag). Om det behövs för att genomföra delningen, får delningsvederlaget även bestå av pengar. Den delen av vederlaget får dock uppgå till högst tio procent av värdet av andelsägarnas andelar i det delade bolaget.

3 § Innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i ett AIF-bolag som är ett överlåtande bolag ska i det övertagande bolaget ha minst motsvarande rättigheter som i det delade bolaget. Detta gäller dock inte om innehavarna enligt delningsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av det övertagande bolaget.

114

Författningsförslag

Delningsplan

4 § Förvaltaren av det fondandelsbolag som ska delas ska upprätta en delningsplan. Delningsplanen ska innehålla uppgifter om 1. vilket fondandelsbolag som ska delas, vilket slag av delning enligt 1 § andra stycket som avses och vilka fondandelsbolag som ska bildas samt bolagsordningarna för de nya fonderna, 2. bakgrunden till och syftet med delningen, 3. delningens sannolika konsekvenser för andelsägarna, 4. vilka metoder som ska användas för värdering av tillgångar och skulder vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet enligt 2 §, 5. vilken metod som ska användas för beräkning av det utbytesförhållande som avses i 2 §, 6. den planerade tidpunkten för genomförandet av delningen, och 7. tillämpliga regler för överföring av tillgångar och utbyte av andelar. Delningsplanen ska även innehålla det övertagande bolagets bolagsordning inklusive bilaga samt de uppgifter som anges i 4 kap. 2 §.

5 § Förvaltaren av det fondandelsbolag som ska delas ska fastställa tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet mellan andelarna i det delade och andelarna i de övertagande fondandelsbolagen samt, i förekommande fall, kontant ersättning. Tidpunkten ska fastställas till en dag som infaller före den dag då delningen genomförs.

Utlåtande av förvaringsinstitut

6 § Förvaringsinstituten för de fondandelsbolag som ska ingå i delningen ska i utlåtande för var och en av bolagen bekräfta att uppgifterna i delningsplanen enligt 4 § andra stycket 1, 6 och 7 är förenliga med bestämmelserna i denna lag, lag (2004:46) om värdepappersfonder, lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, och fondernas bolagsordningar.

115

Författningsförslag

Revisorsgranskning

7 § En revisor auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska granska och upprätta ett yttrande över granskningen avseende 1. de metoder som ska användas för värdering av tillgångar och skulder vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet enligt 4 §, 2. den kontanta ersättningen per andel, och 3. den metod som ska användas för beräkning av det utbytesförhållande som avses i 4 §. När delningen har genomförts ska revisorn lämna uppgifter om det fastställda utbytesförhållandet till Finansinspektionen.

8 § Förvaltarna av de fondandelsbolag som ska ingå i delningen ska på begäran lämna revisorns yttrande enligt 7 § kostnadsfritt till andelsägarna i det fondandelsbolag som ska delas.

Information till fondandelsägare

9 § När Finansinspektionen har gett tillstånd till en delning ska den förvaltaren av det fondandelsbolag som ska delas lämna lämplig och rättvisande information om delningen till andelsägarna i bolagen. Av informationen ska framgå 1. bakgrunden till och syftet med delningen, 2. de konsekvenser delningen kan få för andelsägarna, 3. vilka rättigheter andelsägarna har i samband med delningen enligt 13 §, och 4. hur delningen ska genomföras och den planerade tidpunkten för genomförandet.

10 § De nya fondandelsbolagens faktablad ska tillsammans med informationen enligt 9 § lämnas till andelsägarna i fondandelsbolaget som ska delas. Om faktabladet i det fondandelsbolag som ska delas ändrats ska det också lämnas till andelsägarna i nya fondandelsbolagen. Informationen enligt första stycket och 9 § ska även lämnas till den som innan delningen genomförs tecknar andelar i det bolag som ska delas samt den som begär sådan information som avses i 4 kap. 20 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

116

Författningsförslag

Tillstånd till delning

11 § Förvaltaren av ett fondandelsbolag som ska delas ska ansöka om tillstånd till delning hos Finansinspektionen. Till ansökan ska bifogas 1. en delningsplan enligt 4 §, 2. ett utlåtande av förvaringsinstitut enligt, 3. revisorns yttrande enligt 7 §, och 4. den information som ska tillhandahållas andelsägarna enligt 9 och 10 §§. Om en ansökan inte är fullständig, ska Finansinspektionen senast tio arbetsdagar från det att en ansökan har inkommit till inspektionen begära att förvaltaren kompletterar den.

12 § Finansinspektionen ska ge tillstånd till en delning om kraven enligt 3, 4, 6, 7 och 9–11 §§ är uppfyllda. För delning av ett investeringsbolag krävs även att det övertagande bolaget eller bolagen uppfyller kraven i 3 kap. 1 § och att förvaltaren, i förekommande fall, har underrättat Finansinspektionen enligt 2 kap. 15 c § lagen (2004:46) om värdepappersfonder om att andelarna i de nya bolagen ska marknadsföras i de länder där andelarna i det delade bolaget marknadsförs. Finansinspektionen ska inom 20 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrätta förvaltaren om sitt beslut i tillståndsfrågan.

Andelsägares rättigheter vid delning av ett investeringsbolag

13 § Andelsägarna i ett investeringsbolag som ska delas har rätt att få sina andelar inlösta innan delningen genomförs, mot en avgift som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper i bolaget med anledning av begärd inlösen. I stället för inlösen av andelarna får andelsägarna i investeringsbolaget byta dessa mot andelar eller andelar i ett annat investeringsbolag, en värdepappersfond, eller ett fondföretag med liknande placeringsinriktning som förvaltas av samma förvaltare eller av en förvaltare som direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som den förvaltare som förvaltar investeringsbolaget. Möjlighet att begära inlösen eller utbyte ska ges under minst 30 dagar från den dag information om delningen lämnas till andels-

Underrättelse till Bolagsverket och offentliggörande

20 § Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket när ett beslut om tillstånd enligt 12 § meddelats. Bolagsverket ska underrätta Finansinspektionen när ett beslut om registrering enligt 17 § meddelats.

21 § Förvaltaren av det delade fondandelsbolaget ska underrätta förvaringsinstitutet för fonden när överföringen av tillgångar och skulder enligt 18 § andra stycket 1 har slutförts. Förvaltaren ska också offentliggöra genomförandet på sin webbplats.

17 kap. Avveckling

Frivillig likvidation

1 § Följande bestämmelser i 25 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ska gälla också i fråga om frivillig likvidation i ett fondandelsbolag: – 1 §, om bolagsstämmans beslut om likvidation – 2 § första stycket, om majoritetskrav, – 3 §, om förslag till beslut, – 5 § om kallelsens innehåll. – 6 § första och andra styckena, om tillhandahållandet av förslaget till beslut, – 7 §, om innehållet i bolagsstämmans beslut, – 8 § om registrering. och – 9 §, om tidpunkt då beslutet om likvidation börjar gälla. Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska vad som sägs om bolaget gälla fondandelsbolaget och det som sägs om aktiebolagsregistret gälla fondandelsregistret.

Tvångslikvidation

2 § Bolagsverket ska besluta att ett investeringsbolag eller AIFbolag ska gå i likvidation, om 1. ett bolag inte på föreskrivet sätt har kommit in med anmälan till Bolagsverket om sådan behörig styrelse, behörig förvaltare, särskild delgivningsmottagare, eller revisor som ska finnas enligt denna lag, eller

120

Författningsförslag

2. ett AIF-bolag inte till Bolagsverket har kommit in med årsredovisning och revisionsberättelse eller, i förekommande fall, koncernredovisning, och koncernrevisionsberättelse inom elva månader från räkenskapsårets utgång, Beslut om likvidation ska dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos Bolagsverket och avgift som har påförts enligt 7 § har betalats.

3 § En fråga om likvidation enligt 2 § första stycket prövas av Bolagsverket självmant eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, förvaltaren, en andelsägare, en borgenär eller, i sådana fall som avses i 2 § första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget. Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

Tvångslikvidation på grund av bestämmelse i bolagsordningen

4 § Allmän domstol ska besluta att ett fondandelsbolag ska gå i likvidation, om bolaget enligt bolagsordningen är skyldigt att gå i likvidation. En fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av tingsrätten på anmälan av Bolagsverket eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, förvaltaren eller en andelsägare. Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

Tvångslikvidation efter beslut av Finansinspektionen

5 § Finansinspektionen ska genast besluta att ett fondandelsbolag ska gå i likvidation om Finansinspektionen har återkallat ett investeringsbolags tillstånd eller beslutat att ett AIF-bolag inte längre ska få bedriva verksamhet. Detsamma gäller om styrelsen för fondandelsbolaget inte utsett en ny förvaltare inom tio dagar från det att 1. Finansinspektionen har återkallat förvaltarens tillstånd, 2. beslut har fattats om att förvaltaren ska gå i tvångslikvidation, eller 3. förvaltaren har försatts i konkurs.

121

Författningsförslag

Om tillståndet för ett förvaltningsbolag som förvaltar ett investeringsbolag har återkallats av behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland eller Finansinspektionen har förbjudit förvaltningsbolaget att påbörja nya transaktioner i Sverige enligt 12 kap. 15 § tredje stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska Finansinspektionen genast besluta att ett investeringsbolag ska gå i likvidation.

Handläggningen av frågor om likvidation

Handläggning hos Bolagsverket

6 § I ett ärende enligt 2 § ska Bolagsverket förelägga bolaget samt andelsägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrågade handlingar till verket inom en viss tid. Föreläggandet ska delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932). Bolagsverket ska kungöra föreläggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en månad före utgången av den utsatta tiden.

7 § Om Bolagsverket självmant meddelar ett fondandelsbolaget ett likvidationsföreläggande som grundar sig på 2 § första stycket 1 ska bolaget betala en avgift till Bolagsverket varvid bestämmelserna i 25 kap. 26 § andra och tredje styckena och 27 § aktiebolagslagen (2005:551) ska tillämpas. Vid tillämpningen av bestämmelserna som anges i första stycket ska vad som anges om bolaget i dem gälla fondandelsbolaget.

Handläggning hos allmän domstol

8 § I ett ärende enligt 4 § ska domstolen förelägga bolaget samt andelsägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att komma in med ett skriftligt yttrande till domstolen inom en viss tid. Föreläggandet ska delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932). Domstolen ska kungöra föreläggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en månad före utgången av den utsatta tiden.

122

Författningsförslag

Beslut att utse en likvidator

9 § Den domstol eller den myndighet som beslutar om likvidation ska samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Bolagsverket ska även utse en eller flera likvidatorer när 1. verket har registrerat ett beslut om likvidation efter anmälan enligt 25 kap. 8 § aktiebolagslagen, och 2. ett bolag i likvidation i annat fall saknar en till registret anmäld behörig likvidator.

10 § Den som utses till likvidator ska vara lämplig för uppdraget. Förvaltaren av fondandelsbolaget i likvidation får utses till likvidator om det är lämpligt. Bolagsverket ska registrera beslut att utse likvidator i fondandelsbolagsregistret.

Beslut att entlediga en likvidator

11 § Om en likvidator begär att få avgå och visar skäl till det, ska likvidatorn entledigas. En likvidator ska också entledigas om han eller hon inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget.

12 § En likvidator entledigas av domstol om en domstol har utsett likvidatorn och om någon annan än likvidatorn själv begär att likvidatorn ska entledigas. I andra fall entledigas likvidatorn av den myndighet som utsett likvidatorn. En ansökan om att domstol ska besluta om entledigande kan göras av Bolagsverket, Finansinspektionen, likvidatorn, en andelsägare eller någon annan vars rätt är beroende av likvidationen. Den som entledigar en likvidator ska genast utse en ny. Detta gäller dock inte om det finns en annan utsedd likvidator och det inte kan anses nödvändigt att utse en ny likvidator i den entledigades ställe.

20 § Beslut om konkurs ska registreras i fondandelsbolagsregistret. Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av förvaltaren eller de likvidatorer som fanns vid konkursens början. Bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning gäller dock även under konkursen. Om konkursen avslutas utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas.

Likvidation efter konkurs

21 § Finns det efter konkursens avslutande tillgångar som inte omfattas av konkursen eller väcks talan mot bolaget eller uppkommer det av annat skäl behov av en likvidationsåtgärd, ska allmän domstol på ansökan av den som berörs besluta om likvidation. Om en konkurs avslutas med överskott eller läggs ner efter en frivillig uppgörelse, eller om egendomen i konkursboet återställs till bolaget till följd av att ett ackord har fastställts, ska allmän domstol i anslutning till att konkursen har avslutats besluta att bolaget ska gå i likvidation. Om bolaget var i likvidation när konkursen avslutades ska likvidationen fortsätta.

22 § Beslut om likvidation enligt 21 § gäller omedelbart. Likvidatorn ska genast anmäla besluten för registrering i fondandelsbolagsregistret. Kallelse till den första bolagsstämman efter besluten ska ske enligt bolagsordningen. Dessutom ska skriftlig kallelse sändas till varje

126

Författningsförslag

andelsägare vars postadress är införd i andelsägarregistret eller på annat sätt känd för bolaget.

Förenklad avveckling

23 § När ett fondandelsbolag varken har andelsägare eller fondförmögenhet får förvaltaren efter tillstånd av Finansinspektionen avveckla bolaget. Förvaltaren ska, tillsammans med en ansökan om sådant tillstånd, lämna ett intyg från bolagets revisor om att fonden saknar andelsägare och inte har några tillgångar eller skulder.

24 § Förvaltaren ska, när Finansinspektionen meddelat beslut om tillstånd enligt 23 §, genast till Bolagsverket för registrering i fondandelsbolagsregistret anmäla att bolaget ska avvecklas. Till anmälan ska beslutet om tillstånd från Finansinspektionen bifogas. När en anmälan om avveckling har registrerats hos Bolagsverket är fondandelsbolaget upplöst.

Underrättelser

25 § Finansinspektionen ska genast underrätta Bolagsverket när inspektionen 1. beslutat om tvångslikvidation enligt 5 §, 2. gett tillstånd till förenklad avveckling enligt 23 §, eller 3. erhållit underrättelse om att ett matarfondsbolag ska avvecklas enligt 20 kap. 5 och 13 §§. Bolagsverket ska genast underrätta Finansinspektionen när Bolagsverket beslutat om tvångslikvidation enligt 2 §. Allmän domstol ska genast underrätta Finansinspektionen och Bolagsverket när domstolen beslutat om tvångslikvidation enligt 4 §.

26 § När en likvidation har upphört enligt 18 eller 19 §§, ska 25 kap. 40 § aktiebolagslagen (2005:551) tillämpas. Kopior av de handlingar som anges i 25 kap. 40 § tredje stycket samma lag ska ges in till Bolagsverket.

127

Författningsförslag

18 kap. Skadestånd

Stiftares och styrelseledamöters skadeståndsansvar

1 § En stiftare eller styrelseledamot som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar fondandelsbolaget ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en andelsägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, årsredovisningslagen (1995:1554) eller bolagsordningen.

Revisorers skadeståndsansvar

2 § En revisor som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar fondandelsbolaget ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en andelsägare eller annan genom överträdelse av denna lag, årsredovisningslagen (1995:1554) eller bolagsordningen. Revisorn ska även ersätta skada som revisorns medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. Vid sådan upplysningsskyldighet som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) och 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar revisorn endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som revisorn eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga. Om ett registrerat revisionsbolag är revisor är det detta bolag och den som är huvudansvarig för som är ersättningsskyldiga.

Andelsägares skadeståndsansvar

3 § En andelsägare ska ersätta skada som andelsägaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, en annan andelsägare eller någon annan genom att medverka till överträdelse av denna lag, årsredovisningslagen (1995:1554) eller fondandelsbolagets bolagsordning.

128

Författningsförslag

Förvaltares och förvaringsinstituts skadeståndsansvar

4 § I 2 kap. 21 § andra stycket och 3 kap. 14–16 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt 8 kap. 28–31 §§ och 9 kap. 17–22 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder finns bestämmelser om skadeståndsansvar för en förvaltare av fondandelsbolag och för förvaringsinstitut. Vid tillämpning av bestämmelserna i 8 kap. 28–31 §§ lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska, om fonden är ett AIFbolag, även registrerade AIF-förvaltare som avses i 2 kap. i den lagen omfattas.

Jämkning av skadestånd

5 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1–4 §§, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Gemensamt skadeståndsansvar

6 § Om flera ska ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt 5 §. Vad någon av dem har betalat i skadestånd får återkrävas av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

Talan om skadestånd till bolaget

7 § Talan om skadestånd till bolaget i fall som avses i 1–4 §§ får väckas om majoriteten, eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga andelar i bolaget, vid bolagsstämma har biträtt ett förslag om att väcka en skadeståndstalan eller, när det gäller en styrelseledamot, har röstat mot ett förslag om ansvarsfrihet. Trots att bolaget upplösts genom likvidation får ägare till en tiondel av samtliga andelar hos likvidatorn begära bolagsstämma för att få till stånd behandling av skadeståndsfrågan i första stycket. I så fall ska bestämmelsen i 9 kap. 8 § andra stycket tillämpas.

129

Författningsförslag

Bolagets talan om skadeståndsskyldighet för förvaltaren enligt 4 § förs av styrelsen.

8 § En uppgörelse i fråga om skadeståndsskyldighet till bolaget i fall som avses i 1–4 §§ får träffas endast av bolagsstämman och endast under förutsättning att inte ägare till minst en tiondel av samtliga andelar i bolaget röstar mot förslaget om uppgörelse. Om en andelsägare för skadeståndstalan för bolagets räkning, får en uppgörelse inte träffas utan hans eller hennes samtycke.

9 § Ägare till minst en tiondel av samtliga andelar i bolaget får i eget namn föra talan om skadestånd i fall som avses i 1–4 §§. Om en andelsägare sedan talan har väckts avstår från talan, kan de övriga ändå fullfölja denna. Den som har väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av bolaget för kostnader som täcks av vad som har kommit bolaget till godo genom rättegången.

Tiden för att väcka talan

10 § En talan för bolagets räkning mot en styrelseledamot om skadestånd på grund av beslut eller åtgärd under ett räkenskapsår ska väckas senast ett år från det att årsberättelsen eller årsredovisningen, och revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på bolagsstämman.

11 § Om bolagsstämman har beslutat att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra en skadeståndstalan utan att andelsägare till sådant antal som anges i 7 § har röstat emot det eller om tiden för att väcka talan har gått ut enligt 10 §, får talan enligt 7 eller 9 § ändå väckas, om det i årsberättelsen, årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller på annat sätt inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter till bolagsstämman om det beslut eller den åtgärd som talan grundas på. Att tiden för att väcka talan kan vara begränsad även i sådana fall som avses i första stycket framgår av 13 §.

130

Författningsförslag

12 § Trots bestämmelserna i 7–11 §§ får förvaltaren föra en skadeståndstalan som grundas på brott. Detsamma gäller styrelsen i fråga om en sådan talan mot förvaltaren.

13 § En talan för bolagets räkning enligt 1–4 §§ som inte grundas på brott får inte väckas mot 1. en stiftare sedan fem år har förflutit från bolagets bildande, 2. en styrelseledamot sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärder som talan grundas på fattades eller vidtogs, 3. en revisor sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår som revisionsberättelsen eller granskningsberättelsen avser, och 4. en andelsägare sedan två år har förflutit från beslut eller åtgärder som talan grundas på.

Konkursbos rätt att föra talan

14 § Om bolaget har försatts i konkurs efter en ansökan som har gjorts innan den tid som anges i 13 § har gått ut, får konkursboet föra talan enligt 1–4 §§ trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 7, 8 eller 10 §. Efter utgången av den tid som anges i 13 § får en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från konkursbeslutet.

19 kap. Associationsrättsliga specialfonder

1 § Ett AIF-bolag får vid bildandet ges tillstånd från Finansinspektionen att bedriva verksamhet som specialfond (associationsrättslig specialfond). De särskilda bestämmelserna i 5 och 6 kap., 8 kap. 4 §, 9 kap. 4 och 5 §§, och 15 kap. 1–21 §§, 31 § 2 och 32 §, 16 kap. och 17 kap. för investeringsbolag gäller även för associationsrättsliga specialfonder och i stället för de särskilda bestämmelserna för AIF-bolag. Det som anges i bestämmelserna i andra stycket om informationsbroschyr, faktablad respektive årsberättelse och halvårsredogörelse ska för associationsrättsliga specialfonder avse dessa hand-

131

Författningsförslag

lingar i 12 kap. 7, 8, respektive 10 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

2 § Finansinspektionen ska ge tillstånd för att driva verksamhet som associationsrättslig specialfond om 1. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, 2. innehållet i den bilaga som enligt 5 kap. 2 § ska fogas till bolagets bolagsordning är skäligt för andelsägarna, och 3. om den som ska ingå i styrelsen för bolaget har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett investeringsbolag och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift. Finansinspektionen ska vid godkännande av bilagan till bolagsordningen pröva om fonden har en lämplig fördelning av placeringar med hänsyn till de krav som bör ställas på riskspridning.

3 § En ansökan om tillstånd enligt 2 § ska göras innan bolaget har registrerats i fondandelsbolagsregistret. Bolaget ska inom två månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrättas om Finansinspektionens beslut i tillståndsfrågan.

4 § I bilagan till bolagsordningen för en associationsrättslig specialfond ska det anges att fonden är en associationsrättslig specialfond och om fonden riktar sig till allmänheten eller till en avgränsad krets investerare. I det senare fallet ska kretsen anges. Bilagan ska även innehålla upplysning om 1. i vilka avseenden den associationsrättslig specialfonden avviker från det som gäller för värdepappersfonder, 2. vilken risknivå som eftersträvas, och 3. vilket riskmått som används.

5 § Bilagan till bolagsordningen för en associationsrättslig specialfond får, under förutsättning av Finansinspektionens godkännande, innehålla begränsningar av möjligheten att förvärva andelar. Fonden måste vara öppna för inlösen av andelar minst en gång om året.

132

Författningsförslag

6 § För registrering av en associationsrättslig specialfond i fondandelsbolagsregistret krävs, utöver vad som anges i 4 kap. 2 § första stycket, att specialfonden har erhållit sådant tillstånd som anges i 2 §.

7 § För förvaltningen av medlen i en associationsrättslig specialfond gäller 5 kap. 1–25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder, om inte Finansinspektionen har tillåtit undantag. Derivatinstrument får dock ha andra underliggande tillgångar än de som anges i 5 kap. 12 § samma lag, om instrumenten är föremål för handel på en finansiell marknad och inte medför en skyldighet att leverera den underliggande tillgången. Bestämmelserna i 5 kap. 1, 3–12, 14–22, 24 och 25 §§ lagen om värdepappersfonder gäller inte för en associationsrättslig specialfond som har auktoriserats som penningmarknadsfond enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131.

8 § Om medel i en associationsrättslig specialfond till minst 85 procent av fondens värde ska placeras i andelar i en värdepappersfond, ett investeringsbolag eller i en specialfond eller delfond i en sådan specialfond, tillämpas 5 a kap. 8 §, 9 §, 11–16 §§, 18–20 §§, 22–25 §§, 27 § första och andra styckena, 29 § och 49 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Det som anges om en värdepappersfond eller en matarfond ska avse den associationsrättsliga specialfonden och det som anges om en mottagarfond ska avse den fond som den associationsrättsliga specialfondens medel placeras i. Hänvisningar till placering enligt 5 a kap. 1 § lagen om värdepappersfonder ska avse en associationsrättslig specialfonds placering enligt denna paragraf. För en associationsrättslig specialfond där medel placeras i enlighet med första stycket tillämpas 20 kap. 4 § 2, 5 §, 7–10 §§, 12 § första stycket 2 och andra stycket, 13 §, 15–19 §§, 20 § 1, 21 § och 22 § 1 och 2 denna lag. Vid tillämpningen av andra stycket ska det som anges om ett matarfondsbolag avse den associationsrättsliga specialfonden och det som anges om ett mottagarfondsbolag ska avse den fond som den associationsrättsliga specialfondens medel placeras i.

133

Författningsförslag

9 § Avser en associationsrättslig specialfond att placeras medel enligt 8 § ska bolaget ansöka om Finansinspektionens tillstånd till detta. Till ansökan ska de handlingar som anges i 5 a kap. 5 § andra stycket 1–6 lagen (2004:46) om värdepappersfonder bifogas. Vad som anges om fondbestämmelserna 5 a kap. 5 § andra stycket 2 ska i stället avse bilagan till bolagsordningen. Tillstånd att placera medel enligt 8 § ska ges av Finansinspektionen i enlighet med 3 kap. 1 § eller 5 kap. 7 §. För tillstånd krävs dessutom att kraven i detta kapitel är uppfyllda.

10 § En associationsrättslig specialfond kan bestå av flera delfonder, varvid de särskilda bestämmelserna i 7 kap. 1–5 §§, 6 § andra stycket och 8–13 §§ för investeringsbolag gäller även för associationsrättsliga specialfonder och i stället för de särskilda bestämmelserna för AIF-bolag. Hänvisningar i 7 kap. 4 § till förvaring av en delfonds tillgångar enligt 3 kap. 5–7 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska avse förvaring av en alternativ investeringsfond tillgångar enligt 9 kap. 9–11 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Bestämmelserna i 7–9 §§ och 12 kap. 8, 9 och 12 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska tillämpas separat på varje delfond.

11 § För förvaltningen av en associationsrättslig specialfond finns bestämmelser i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

20 kap. Matarfondsbolag och mottagarfondsbolag

Matarfondsbolag och mottagarfondsbolag

1 § Bestämmelserna i 10 kap. 14 § avseende bestämmelserna i 5 kap. 1 § andra stycket, 3–12 och 15–22 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder gäller inte för ett matarfondsbolag. Vid placering och förvaltning av ett matarfondsbolags medel ska i stället bestämmelserna i 5 a kap. 1 § andra och tredje styckena samt 2–4 a, 8–29, 47 och 49–51 §§ lagen om värdepappersfonder som avser placering och förvaltning av en matarfonds medel gälla för ett matar-

134

Författningsförslag

fondsbolag. Det som därvid föreskrivs om en matarfonds fondbestämmelser ska avse bilagan till matarfondsbolagets bolagsordning. Förvaltaren ska vidta de åtgärder som krävs för att bolaget ska uppfylla de krav som följer av första stycket.

Tillstånd för matarfondsbolag

2 § Avser förvaltaren att placeras medel i ett investeringsbolag, eller medel i en delfond i ett sådant bolag, enligt 1 § ska förvaltaren ansöka om Finansinspektionens tillstånd till detta. Till ansökan ska de handlingar som anges i 5 a kap. 5 § andra stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder bifogas. Vad som anges om fondbestämmelserna 5 a kap. 2 § andra stycket 2 ska i stället avse bilagan till bolagsordningen. Tillstånd att placera medel enligt 1 § ska ges av Finansinspektionen i enlighet med 3 kap. 1 § eller 5 kap. 7 §. För tillstånd krävs dessutom att kraven i detta kapitel är uppfyllda. Om ansökan avser en ändring av uppgifter i bilagan till bolagsordningen som motsvarar en sådan ändring av fondbestämmelserna som avses i 5 a kap. 6 § andra stycket första mening lagen om värdepappersfonder, ska Finansinspektionen underrätta förvaltaren om sitt beslut inom 15 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan lämnats in. I annat fall ska Finansinspektionen underrätta förvaltaren om sitt beslut inom den frist som anges i 5 kap. 7 § tredje stycket denna lag.

3 § Om Finansinspektionen har godkänt en ändring av uppgifter i bilagan till bolagsordningen som avses i 2 § fjärde stycket första meningen, har andelsägarna i bolaget eller i förekommande fall den aktuella delfonden, rätt att få sina andelar inlösta innan den ändrade bilagan till bolagsordningen börjar tillämpas, utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper med anledning av begärd inlösen. Möjlighet att begära inlösen ska ges under minst 30 dagar från dagen för underrättelse enligt andra stycket. Förvaltaren ska underrätta andelsägarna om den ändrade placeringsinriktningen. Av underrättelsen ska det framgå 1. att Finansinspektionen har godkänt ändringen av bilagan till bolagsordningen,

135

Författningsförslag

2. när den ändrade bilagan till bolagsordningen börjar tillämpas, och 3. att andelsägarna har rätt till inlösen på sätt som anges i första stycket. Tillsammans med underrättelsen ska investeringsbolaget lämna matarfondsbolagets och mottagarfondsbolagets faktablad.

Upplösning av ett mottagarfondsbolag

4 § Ett matarfondsbolag ska upplösas om mottagarfondsbolaget upplöses, såvida inte Finansinspektionen, efter ansökan av förvaltaren av matarfondsbolaget, godkänner att 1. matarfondsbolagets medel placeras i ett annat mottagarfondsbolag enligt 5 a kap. 6 § lag (2004:46) om värdepappersfonder, eller 2. bilagan till bolagsordningen ändras på annat sätt enligt 5 kap. 7 §.

5 § Underrättelse om att matarfondsbolaget ska upplösas eller en fullständig ansökan enligt 4 § 1 eller 2 ska ges in till Finansinspektionen senast två månader från det att förvaltaren av matarfondsbolaget fått information om att mottagarfondsbolaget ska upplösas. Om förvaltaren fått sådan information mer än fem månader före den dag då upplösningen av mottagarfondsbolaget ska inledas, ska underrättelsen eller den fullständiga ansökan dock ges in senast tre månader före den dag då upplösningen av mottagarfondsbolaget ska inledas.

6 § Finansinspektionen ska underrätta förvaltaren om sitt beslut i en fråga som avses i 4 § 1 eller 2 inom 15 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan har lämnats in.

7 § Förvaltaren av matarfondsbolaget ska underrätta den förvaltare som förvaltar mottagarfondsbolaget om Finansinspektionens beslut i en fråga som avses i 4 § 1 eller 2.

8 § Om matarfondsbolaget ska upplösas enligt 4 § ska förvaltaren avveckla bolaget genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till andelsägarna. När bolaget är avvecklat ska förvaltaren anmäla detta till Finansinspektioner och till Bolagsverket i enlighet med 17 kap. 24 §.

136

Författningsförslag

En avveckling enligt första stycket får ske tidigast tre månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 9 §, om inte Finansinspektionen beslutar att avvecklingen får ske tidigare.

9 § Information om att matarfondsbolaget ska upplösas ska utan dröjsmål kungöras av förvaltaren i Post- och Inrikes Tidningar samt finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl för det.

10 § Medel som tillfaller matarfondsbolaget när mottagarfondsbolaget upplöses får bestå av pengar eller finansiella instrument. De tillgångar som mottagits får förvaltas till dess matarfonden ska upplösas eller fondmedlen placeras i enlighet med tillstånd som avses i 4 § 1 eller 2.

11 § Det som anges om ett mottagarfondsbolag i 3–5, 7 och 10 §§ gäller på motsvarande sätt för en mottagarfond och ett mottagarfondföretag.

Fusion eller delning av ett mottagarfondsbolag

12 § Ett matarfondsbolag ska upplösas om mottagarfondsbolaget fusioneras eller delas, såvida inte Finansinspektionen, efter ansökan av förvaltaren av matarfondsbolaget, godkänner att 1. matarfondsbolagets medel placeras i ett annat mottagarfondsbolag enligt 5 a kap. 6 § lag (2004:46) om värdepappersfonder, eller 2. bilagan till bolagsordningen ändras på annat sätt enligt 5 kap. 7 §. Om förvaltaren som förvaltar matarfondsbolaget avser att efter fusionen eller delningen placera matarfondsbolagets medel i samma mottagarfondsbolag och ändring av bolagsordningen inte krävs, ska förvaltaren i stället för det som anges i första stycket anmäla detta till Finansinspektionen.

13 § Underrättelse om att matarfondsbolaget ska upplösas, en fullständig ansökan enligt 12 § första stycket 1 eller 2 eller en anmälan enligt 12 § andra stycket ska ges in till Finansinspektionen senast en

137

Författningsförslag

månad från det att förvaltaren som förvaltar matarfondsbolaget fått information om att mottagarfondsbolaget ska upplösas. Om förvaltaren fått sådan information mer än fyra månader före den dag då fusionen eller delningen ska genomföras, ska underrättelsen, den fullständiga ansökan eller anmälan dock ges in senast tre månader före den dag då fusionen eller delningen ska genomföras.

14 § Finansinspektionen ska underrätta förvaltaren om sitt beslut i en fråga som avses i 12 § första stycket 1 eller 2 inom 15 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan har lämnats in.

15 § Förvaltaren av matarfondsbolaget ska underrätta förvaltaren av ett mottagarfondsbolag om Finansinspektionens beslut i en fråga som avses i 12 § första stycket 1 eller 2.

16 § Om matarfondsbolaget ska upplösas enligt 12 § ska förvaltaren avveckla bolaget genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till andelsägarna. När bolaget är upplöst ska förvaltaren anmäla detta till Finansinspektioner och till Bolagsverket i enlighet med 17 kap. 24 §. En avveckling enligt första stycket får ske tidigast tre månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 17 §, om inte Finansinspektionen beslutar att övertagandet får ske tidigare.

17 § Information om att matarfondsbolaget ska upplösas ska utan dröjsmål kungöras av fondbolaget i Post- och Inrikes Tidningar samt finnas att tillgå hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl för det.

18 § Förvaltaren av matarfondsbolaget ska begära inlösen av fondandelarna i mottagarfondsbolaget om Finansinspektionen har avslagit en ansökan om godkännande som avses i 12 § första stycket 1 eller 2 eller inte har meddelat beslut i frågan senast arbetsdagen före den sista dag då andelar i mottagarfonden får lösas in innan fusionen eller delningen genomförs. Sådan inlösen ska också ske om matarfondsbolagets ska upplösas enligt 12 § eller om det behövs för att säkerställa andelsägarnas rätt till inlösen av andelar i matarfonden enligt 3 § eller 5 kap. 8 §.

138

Författningsförslag

19 § Medel som tillfaller matarfondsbolagets när andelar i mottagarfondsbolagen inlöses enligt 18 § får bestå av pengar eller finansiella instrument. De tillgångar som mottagits får förvaltas till dess matarfondsbolaget ska upplösas eller fondmedlen placeras i enlighet med tillstånd som avses i 12 § första stycket 1 eller 2.

Särskilda bestämmelser om mottagarfondsbolag

och mottagarfondföretag

20 § En fusion eller en delning av ett mottagarfondsbolag får genomföras tidigast 60 dagar från det att den information som avses i 15 kap. 9 § eller 16 kap. 8 § lämnats till 1. andelsägarna i mottagarfondsbolaget, och 2. behörig myndighet i matarfondföretagets hemland, om mottagarfondsbolaget har ett matarfondföretag som andelsägare.

21 § Om ett mottagarfondsbolag ska delas har förvaltaren av ett matarfondsbolag rätt att lösa in andelarna i mottagarfondsbolaget innan delningen genomförs. Förvaltaren ska ges möjlighet att begära inlösen under minst 30 dagar från dagen för underrättelsen om delningen enligt 16 kap. 8 §.

22 § Ett mottagarfondsbolag får upplösas genom frivillig likvidation eller tvångslikvidation efter beslut från Finansinspektionen tidigast tre månader från det att en underrättelse lämnats till 1. förvaltaren som förvaltar matarfondsbolaget, 2. Finansinspektionen, om mottagarfondsbolaget har ett matarfondsbolag som andelsägare, och 3. behörig myndighet i matarfondföretagets hemland, om mottagarfonden har ett matarfondföretag som andelsägare.

23 § Det som anges om ett mottagarfondsbolag i 12, 13, 15, 18 och 19 §§ gäller på motsvarande sätt för en mottagarfond och ett mottagarfondföretag. Det som anges om ett matarfondsbolag i 21 och 22 §§ gäller på motsvarande sätt för en matarfond och ett matarfondföretag.

139

Författningsförslag

21 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. innehållet i bilagan till bolagsordningen enligt 5 kap. 2 §, 2. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 5 kap. 8 § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas, 3. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 6 kap. 2 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor, 4. innehållet i informationsbroschyrer och faktablad enligt 10 kap. 12 § första stycket första och andra strecksatserna denna lag och 4 kap. 15–16 §§ lagen om värdepappersfonder (2004:46), 5. innehållet i information om riskhantering enligt 10 kap. 12 § första stycket tredje strecksatsen denna lag och 4 kap. 17 § lagen om värdepappersfonder 6. innehållet i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 10 kap. 12 § första stycket fjärde strecksatsen denna lag och 4 kap. 18 § lagen om värdepappersfonder, 7. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 12 § första stycket femte strecksatsen denna lag och 4 kap. 20 § lagen om värdepappersfonder, 8. på vilket språk informationen enligt 10 kap. 12 § första stycket femte strecksatsen denna lag och 4 kap. 20 § lagen om värdepappersfonder, ska tillhandahållas, 9. information om kostnader enligt 10 kap. 12 § första stycket femte strecksatsen denna lag och 4 kap. 22 § lagen om värdepappersfonder, 10. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 12 § sjunde strecksatsen denna lag och 4 kap. 26 § lagen om värdepappersfonder, ska beräknas, 11. hur informationen enligt 10 kap. 12 § första stycket sjunde strecksatsen denna lag och 4 kap. 28 § lagen om värdepappersfonder, ska presenteras, 12. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i ett investeringsbolag får placeras i enligt 10 kap. 14 § denna lag och 5 kap. 1 § andra stycket första meningen lagen om värdepappersfonder,

140

2 § Bolagsverkets beslut om ersättare för styrelseledamot i ett fondandelsbolag, om preskription av rätt till andel i tillgångar och om fortsatt likvidation i ärenden enligt 8 kap. 16 § och 25 kap. 42 eller 44 § aktiebolagslagen (2005:551) samt i ärenden om tvångslikvidation enligt 17 kap. 2 och 7–9 §§ denna lag får överklagas till tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte. Överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom tre veckor från dagen för beslutet. Vid ett överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Finansinspektionens beslut

3 § Finansinspektionens beslut enligt 13 kap. 8 § får inte överklagas. Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

4 § Om Finansinspektionen i ett ärende om tillstånd enligt 3 kap. 1 § inte meddelar beslut inom sex månader från det att ansökan gavs in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får, efter att perioden som anges i första stycket passerat, hos allmän förvaltningsdomstol ansöka om att domstolen ska förklara att Finansinspektionens ärende onödigt uppehålls. Om Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut om tillstånd enligt 3 kap. 1 § inom sex månader från det att en förklaring enligt andra stycket har lämnats, ska ansökan anses ha avslagits

5 § Det krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva ett överklagande av ett beslut som en förvaltningsrätt har meddelat med stöd av bestämmelserna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

144

Författningsförslag

1.2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Kupongskatt ska betalas enligt denna lag till staten för utdelning av annat slag än som avses i 42 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229) på aktie i svenskt aktiebolag. Vad som i denna lag sägs om Vad som i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller aktie i svenskt aktiebolag gäller även aktie i europabolag med säte även aktie i europabolag med säte i Sverige samt andel i svensk värde- i Sverige samt andel i svensk pappersfond och svensk special- värdepappersfond, svensk specialfond. fond, svenskt investeringsbolag och svenskt AIF-bolag. I ärenden och mål om kupongskatt gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om 1. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §, 2. bevissäkring och betalningssäkring i 45 kap., 46 kap., 68 kap. 1 och 3 §§, 69 kap. och 71 kap. 1 §, samt 3. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap. och 68 kap. 1 och 3 §§.

1 a § Vad som i denna lag sägs om aktiebolag gäller även AIF-bolag som inte är en specialfond. Vad som i denna lag sägs om värdepappersfond gäller även investeringsbolag.

1 Senaste lydelse 2013:574.

149

Författningsförslag

2 § 2 I denna lag förstås med AIF-förvaltare: juridisk person som är AIF-förvaltare enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, avstämningsbolag: aktiebolag avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), (2005:551) och AIF-bolag vars andelar är registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i ett sådant register som enligt 1 kap. 10 a § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska jämställas med ett avstämningsregister, egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt, fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder, förvaltningsbolag: ett utländskt företag som förvaltar en värdepappersfond i Sverige, förvaringsinstitut: ett företag som är förvaringsinstitut enligt 1 kap. 1 § första stycket 15 lagen om värdepappersfonder eller 9 kap. 4, 5 eller 7 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, inlösenaktie: aktie som utan valmöjlighet för aktieägaren ska lösas in eller förvärvas av aktiebolaget för en viss ersättning, utdelningstillfälle: för avstäm- utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 eller ningsbolag den i 4 kap. 39 eller 46 § aktiebolagslagen avsedda 46 § aktiebolagslagen, eller 6 kap. dagen för avstämning och för 18 §, avsedda dagen för avstämandra aktiebolag liksom i fråga ning och för andra aktiebolag om värdepappersfond eller special- liksom i fråga om värdepappersfond den dag då utdelningen blir fond eller specialfond den dag då tillgänglig för lyftning, utdelningen blir tillgänglig för lyftning, utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället,

2 Senaste lydelse 2023:786.

150

Författningsförslag

värdepapperscentral: detsamma som i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. Med utdelning avses även 1. återbetalning till aktieägarna 1. återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden enligt 20 kap. eller reservfonden enligt 20 kap. 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 aktiebolagslagen om inte annat aktiebolagslagen, eller återbetalanges i tredje stycket, ning till andelsägarna vid inlösen enligt 6 kap. 10 § första stycket fondandelsbolagslagen av andelar i ett AIF-bolag som inte är en specialfond, om inte annat anges i tredje stycket, 2. utskiftning vid bolagets lik- 2. utskiftning vid likvidation vidation enligt 25 kap. 38 § aktie- av aktiebolag enligt 25 kap. 38 § bolagslagen, aktiebolagslagen och av AIF-bolag enligt 17 kap. 17 § fondandelsbolagen om AIF-bolaget inte är en specialfond, 3. utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag om inte annat anges i tredje stycket, 4. utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget, 5. utbetalning av fusionsvederlag till andelsägare enligt 8 kap. 14 § lagen om värdepappersfonder eller 12 kap. 16 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder till den del vederlaget utgörs av annat än andelar i den övertagande fonden, 6. utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser a) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen, eller b) delning enligt 24 kap. 1 § b) delning enligt 24 kap. 1 § tredje stycket 1 samma lag till den tredje stycket 1 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § ersättning som enligt 42 kap. 16 b §

151

Författningsförslag

inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen (1999:1229) inte ska tas upp, och inte ska tas upp, 7. tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier eller förvärvar egna aktier, om tilldelningen inte görs i utbyte mot aktier i bolaget, 8. utbetalning av fusionsvederlag till andelsägare enligt 15 kap. 2 § fondandelsbolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än andelar i den övertagande fonden eller det övertagande bolaget, och 9. utbetalning av delningsvederlag till andelsägare enligt 16 kap. 2 § fondandelsbolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än andelar i de övertagande fonderna. Med utdelning avses dock inte en återbetalning eller utbetalning enligt andra stycket 1 eller 3 som görs när inlösenaktier löses in eller förvärvas, om tilldelningen av de inlösenaktier som löses in eller förvärvas anses som utdelning enligt andra stycket 7. Kupongskatt på sådan utdelning som avses i andra stycket 7 ska tas ut på ett belopp som motsvarar den ersättning som ska betalas till aktieägarna när inlösenaktierna löses in eller förvärvas av bolaget.

4 § 3 Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan del av utdelningen som motsvarar det belopp som ska beskattas hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som

3 Senaste lydelse 2018:1205.

152

Författningsförslag

bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig. Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt. Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2–4 inkomstskattelagen. Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska unionen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 2 kap. 5 a § inkomstskattelagen och som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i 24 kap. 32 § 1–4 den lagen, för utdelning på aktie om aktien är en sådan näringsbetingad andel som avses i 24 kap. 33 § första stycket 1 eller 2 samma lag. Som förutsättning för skattefrihet enligt sjätte stycket gäller att utdelningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap. 35–42 §§ eller 25 a kap. 5, 6 och 8 §§ inkomstskattelagen, om det utländska bolaget varit ett svenskt företag. I fråga om innehavstid enligt 24 kap. 40 § samma lag gäller dock att andelen alltid ska ha innehafts minst ett år vid utdelningstillfället. Skattskyldighet för utdelning föreligger inte heller för handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om motsvarande utdelning hade varit skattefri enligt femte eller sjätte stycket om delägaren själv hade varit utdelningsberättigad. Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Skattskyldighet föreligger inte heller för fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller utländska specialfonder som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

153

Författningsförslag

Skattskyldighet föreligger inte heller för en sådan Eltif-fond som avses i 24 kap. 33 a § första stycket inkomstskattelagen och som uppfyller villkoren i punkterna 1 och 2 i den paragrafen.

12 § 4 Bestämmelserna om värdepapperscentral i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§ denna lag gäller i stället förvaltaren vid förvaltarregistrering enligt 1. 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) såvitt avser förvaltare som av en värdepapperscentral som hör hemma i Sverige har fått medgivande till registrering som förvaltare, 2. 4 kap. 12 § lagen (2004:46) 2. 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller om värdepappersfonder eller 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investe- förvaltare av alternativa investeringsfonder, eller ringsfonder, 3. 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) 3. 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instru- kontoföring av finansiella instrument. ment, eller 4. 8 kap. 6 § fondandelsbolagslagen (0000:00). En värdepapperscentral eller den som annars ansvarar för innehållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § ska vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

4 Senaste lydelse 2016:52.

154

Författningsförslag

1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174)

om identitetsbeteckning för juridiska personer

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) ska fastställas för 1. aktiebolag, europabolag och 1. aktiebolag, europabolag och europakooperativ med säte i europakooperativ med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk Sverige, handelsbolag, ekonomisk förening, samfällighetsförening, förening, samfällighetsförening, ömsesidigt försäkringsbolag, öm- ömsesidigt försäkringsbolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag, för- sesidigt tjänstepensionsbolag, försäkringsförening och tjänstepen- säkringsförening, tjänstepensionssionsförening, förening och fondandelsbolag, 2. erkänd arbetslöshetskassa och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn, 3. kommun, region, kommunalförbund och annat organ för samverkan mellan kommuner, 4. registrerat trossamfund och dess organisatoriska delar, och 5. stiftelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

1 Senaste lydelse 2019:851.

155

Författningsförslag

1.5 Förslag till lag om ändring

i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

7 §

1

Sedan beslut om konkurs har meddelats, får egendom som hör till konkursboet inte utmätas för fordran hos gäldenären, om inte något annat följer av 7 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken. En utmätning som sker i strid mot detta är utan verkan. Utan hinder av konkurs får ändå egendom, i vilken panträtt för viss fordran gäller, utmätas för fordringen. Utan hinder av konkurs får ändå egendom som är hänförlig till en delfond i ett investeringsbolag utmätas för fordran hänförlig till delfonden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

1 Senaste lydelse 1996:132.

156

Författningsförslag

1.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980)

om handel med finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1991:980 om handel med finansiella instrument ska införas en ny paragraf, 1 kap. 4 §, och en ny rubrik närmast före 1 kap. 4 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Fondandelsbolag

4 § Bestämmelserna i denna lag som gäller aktiebolag och aktier ska i tillämpliga delar gälla fondandelsbolag och andelar i sådana bolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

157

Författningsförslag

1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931)

om individuellt pensionssparande

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 3 och 4 §§ lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § 1 Individuellt pensionssparande får ske i en eller flera av sparformerna 1. inlåning, 2. andelar i värdepappersfond 2. andelar i värdepappersfond, och i specialfond och i investeringsbolag, och i specialfond, och 3. andra fondpapper.

2 3 § Vid sparande i en värdepap- Vid sparande i en värdepappersfond eller specialfond ska persfond, ett investeringsbolag eller pensionssparmedlen för spararens en specialfond ska pensionssparräkning placeras i en sådan värde- medlen för spararens räkning plapappersfond som avses i lagen ceras i en sådan värdepappers- (2004:46) om värdepappersfonder fond som avses i lagen (2004:46) eller i en sådan specialfond som om värdepappersfonder, i ett såavses i lagen (2013:561) om för- dant investeringsbolag som avses i valtare av alternativa investerings- fondandelsbolagslagen (0000:00) fonder. Pensionssparmedlen får eller i en sådan specialfond som även placeras i ett utländskt fond- avses i lagen (2013:561) om förföretag som är underkastat lag- valtare av alternativa investeringsstiftning eller annan offentlig re- fonder. Pensionssparmedlen får glering som väsentligen stämmer även placeras i ett utländskt fondöverens med den som gäller för företag som är underkastat lagvärdepappersfonder eller special- stiftning eller annan offentlig refonder här i landet. glering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för

1 Senaste lydelse 2013:566. 2 Senaste lydelse 2013:566.

158

Författningsförslag

värdepappersfonder eller specialfonder här i landet.

4 § 3 Vid sparande i andra fond- Vid sparande i andra fondpapper än andelar i en värdepap- papper än andelar i en värdepappersfond eller i en specialfond persfond, i ett investeringsbolag ska pensionssparmedlen för spa- eller i en specialfond ska pensionsrarens räkning placeras i fond- sparmedlen för spararens räkning papper som är upptagna till handel placeras i fondpapper som är upppå en reglerad marknad eller en tagna till handel på en reglerad motsvarande marknad utanför marknad eller en motsvarande Europeiska ekonomiska sam- marknad utanför Europeiska ekoarbetsområdet. nomiska samarbetsområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

3 Senaste lydelse 2013:566.

159

Författningsförslag

1.8 Förslag till lag om ändring

i årsredovisningslagen (1995:1554)

band med upprättandet av kon- tering i samband med upprätcernredovisningen. tandet av koncernredovisningen. Om moderföretaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om koncernen som avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas.

8 kap.

2 § 8 I ett aktiebolag eller en eko- I ett aktiebolag, ett AIF-bolag nomisk förening ska årsredovis- eller en ekonomisk förening ska ningen för det förflutna räken- årsredovisningen för det förskapsåret lämnas till revisorerna flutna räkenskapsåret lämnas till och, i förekommande fall, lek- revisorerna och, i förekommande mannarevisorerna senast sex fall, lekmannarevisorerna senast veckor före den ordinarie stämma sex veckor före den ordinarie där årsredovisningen ska be- stämma där årsredovisningen ska handlas. Övriga företag ska lämna behandlas. Övriga företag ska årsredovisningen till revisorerna lämna årsredovisningen till revisenast fyra månader efter räken- sorerna senast fyra månader efter skapsårets utgång. räkenskapsårets utgång.

9 3 § Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska fullgöras på följande sätt. På samma sätt ska även revisionsberättelsen och en granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport offentliggöras. 1. Aktiebolag Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelse-

8 Senaste lydelse 2016:113. 9 Senaste lydelsen 2024:1115.

167

Författningsförslag

dagen. Intyget ska även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust. 2. AIF-bolag Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. På kopian av årsredovisningen ska förvaltaren intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. 2. Ekonomiska föreningar 3. Ekonomiska föreningar Bestyrkta kopior av handling- Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till regi- arna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en streringsmyndigheten inom en månad efter det att förenings- månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräk- stämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. ningen och resultaträkningen. På kopian av årsredovisningen På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören intyga verkställande direktören intyga att balansräkningen och resultat- att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Upp- räkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fast- gift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även ställelsedagen. Intyget ska även innehålla föreningsstämmans be- innehålla föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst slut beträffande föreningens vinst eller förlust. eller förlust. 3. Handelsbolag i vilka en eller 4. Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europa- och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förord- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 ning (EG) nr 1082/2006 Kopior av handlingarna ska Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registrerings- ha kommit in till registrerings-

168

Författningsförslag

myndigheten inom sex månader myndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. efter räkenskapsårets utgång. 4. Stiftelser 5. Stiftelser Kopior av handlingarna ska ha Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyn- kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter digheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträf- räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektivavtalsstiftelser fande kollektivavtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att be- (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas tillgäng- styrkta kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade liga för alla som är intresserade senast från sex månader efter senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. räkenskapsårets utgång. 5. Övriga företag 6. Övriga företag Kopior av handlingarna ska Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex må- intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets ut- nader efter räkenskapsårets utgång. Bestyrkta kopior av hand- gång. Bestyrkta kopior av handlingarna ska efter föreläggande lingarna ska efter föreläggande av registreringsmyndigheten ges av registreringsmyndigheten ges in dit. Ett föreläggande ska ut- in dit. Ett föreläggande ska utfärdas när någon begär det. färdas när någon begär det. Större företag och moderföretag Större företag och moderföretag i större koncerner är skyldiga att i större koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registre- ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något ringsmyndigheten även om något föreläggande inte har meddelats. föreläggande inte har meddelats. Handlingarna ska i dessa fall ha Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom kommit in till myndigheten inom sex månader från räkenskaps- sex månader från räkenskapsårets utgång. årets utgång. Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

169

Författningsförslag

Registrering i

fondandelsbolagslagsregistret

3 e § Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning och revisionsberättelse för AIF-bolag i fondandelsbolagsregistret.

1.9 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1571) om insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § 1 Följande insättare, eller utländska motsvarigheter, kan inte få ersättning enligt garantin: 1. en bank, 2. ett kreditmarknadsföretag, 3. ett värdepappersbolag, 4. ett försäkringsföretag, 5. ett återförsäkringsföretag, 6. ett tjänstepensionsföretag, 7. en understödsförening, 8. ett finansiellt institut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 9. en värdepappersfond eller 9. en värdepappersfond, ett en alternativ investeringsfond, investeringsbolag eller en alternativ investeringsfond, 10. en pensionsfond, 11. en region, en kommun eller en statlig myndighet, eller 12. en insättare som inte har identifierats enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

1 Senaste lydelse 2019:893.

177

Författningsförslag

1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479)

om värdepapperscentraler och kontoföring av

finansiella instrument

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument dels att 1 kap. 3 § och 4 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 3 a §, och en ny rubrik, närmast före 1 kap. 3 a §, av följande lydelse.

1.11 Förslag till lag om ändring

i lagen (1999:158) om investerarskydd

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1999:158) om investerarskydd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

184

Författningsförslag

6 kap.

1 § 3 Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §: 1. aktiebolag, 1 a. AIF-bolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), 3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), 3 c. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, 4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket, 6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

3 Senaste lydelse 2018:1142.

185

Författningsförslag

b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 8. företag som har licens enligt spellagen (2018:1138), dock inte sådana företag med licens enligt 6 kap. spellagen vars balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren inte uppgått till 5 miljoner kronor. Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

När den löpande bokföringen

ska avslutas med en årsberättelse

9 § Investeringsbolag och associationsrättsliga specialfonder ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsberättelse enligt 10 kap. 12 § första stycket fjärde strecksatsen fondandelsbolagslagen och 18 och 18 a §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder i stället för med en årsredovisning eller ett årsbokslut.

8 kap.

4 1 § Bokföringsnämnden ansvarar Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redo- för utvecklandet av god redovisningssed. Finansinspektionen visningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i sådana företag redovisningssed i investeringssom omfattas av lagen bolag och associationsrättsliga spe-

4 Senaste lydelse 2007:551.

186

Författningsförslag

(1995:1559) om årsredovisning i cialfonder samt i sådana företag kreditinstitut och värdepappers- som omfattas av lagen bolag och lagen (1995:1560) om (1995:1559) om årsredovisning i årsredovisning i försäkrings- kreditinstitut och värdepappersföretag i den utsträckning det är bolag och lagen (1995:1560) om påkallat av dessa företags särart. årsredovisning i försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa företags särart. Av 1 kap. 5 § lagen om års- Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 1 kap. 4 § värdepappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i för- lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 23 kap. 15 § 3 säkringsföretag, 23 kap. 15 § 3 lagen (2007:528) om värdepap- lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden följer att reger- persmarknaden och 21 kap. 1 § ingen eller den myndighet som 34 fondandelsbolagslagen (0000:00) regeringen bestämmer får med- följer att regeringen eller den dela föreskrifter om redovisning myndighet som regeringen beför finansiella företag. stämmer får meddela föreskrifter om redovisning för finansiella företag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

187

Författningsförslag

1.13 Förslag till lag om ändring

i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 2 kap. 3 och 4 §§, 11 kap. 45 §, 11 a kap. 2 §, 15 kap. 3 §, 24 kap. 40 §, 25 kap. 3 §, 25 a kap. 5 §, 35 kap. 5 §, 40 kap. 5 § och 43 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 4 f och 4 g §§ och 24 kap. 33 a §, och två nya rubriker, närmast före 2 kap. 4 f och 4 g §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 § 1 Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på – dödsbon, – svenska handelsbolag, eller – juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket. Bestämmelserna om juridiska Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på personer ska tillämpas också på värdepappersfonder och special- värdepappersfonder och kontraktsfonder. rättsliga specialfonder. Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §. Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §. I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §.

33 a § En andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening, värdepappersfond eller specialfond som ägs av en fond som avses i artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-fond) är näringsbetingad. Det gäller dock bara om Eltif-fonden 1. är ett AIF-bolag eller en utländsk juridisk person, och 2. marknadsförs öppet till, samt över tid ägs av, ett betydande antal icke-professionella investerare.

40 § 6 Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara näringsbetingad. Utdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 36 § ska tas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna

6 Senaste lydelse 2018:1206.

191

Författningsförslag

för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte längre är uppfyllda. Första och andra styckena gäller inte om innehavaren är en Eltiffond som uppfyller villkoren i 33 a §.

25 kap.

3 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar. Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än – lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar, – inventarier, och – patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan. För en Eltif-fond som uppfyller villkoren i 24 kap. 33 a § ska en andel i ett aktiebolag, en ekonomisk förening, värdepappersfond eller specialfond anses vara en kapitaltillgång.

25 a kap.

7 5 § En kapitalvinst ska inte tas upp En kapitalvinst ska inte tas upp i annat fall än som anges i 9 §. i annat fall än som anges i 9 §. I fråga om marknadsnoterade del- I fråga om andra marknadsnoteägarrätter gäller detta dock bara rade delägarrätter än sådana som om villkoren om innehavstid i 6 avses i 24 kap. 33 a § gäller detta eller 7 § är uppfyllda. dock bara om villkoren om innehavstid i 6 eller 7 § är uppfyllda. En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst skulle ha tagits upp. Vid bedömningen av om en kapitalvinst skulle

7 Senaste lydelse 2007:1419.

192

Författningsförslag

ha tagits upp ska det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §.

35 kap.

5 § 8 Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1, 2, 4 och 5 är uppfyllda och om ägarförhållandena under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp i moderföretaget. Fusion ska anses kunna äga rum när ett moderföretag äger mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag, men inte i andra fall. Vid tillämpning av första stycket ska AIF-bolag behandlas som om de kunde fusioneras med andra juridiska personer på samma sätt som aktiebolag.

40 kap.

5 § 9 Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt – 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), – 1 kap. 9 § fondandelsbolagslagen (0000:00), – 1 kap. 10–14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, – 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller – 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag.

8 Senaste lydelse 2008:1064. 9 Senaste lydelse 2020:670.

193

Författningsförslag

43 kap.

2 § 10 Med företag avses i detta kapitel 1. ett svenskt aktiebolag, 2. en svensk ekonomisk förening, och 3. ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Som företag räknas inte 1. ett investmentföretag, 2. en ekonomisk förening eller ett aktiebolag vars verksamhet helt eller delvis består i att i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget tillhandahålla medlemmarna eller delägarna bostäder, garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning, 3. en kooperativ förening, eller 3. en kooperativ förening, 4. en sådan ekonomisk före- 4. en sådan ekonomisk förening som är centralorganisation ning som är centralorganisation för kooperativa föreningar. för kooperativa föreningar, eller 5. ett AIF-bolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

10 Senaste lydelse 2013:771

5 kap.

10 § 1 Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i – 8 kap. 2 b § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, – 2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, – 1 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, – 6 kap. 8 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, – 1 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, – 3 kap. 14 § lagen (2010:751) om betaltjänster, – 19 kap. 46 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), – 3 kap. 14 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar, – 8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, – 6 kap. 11 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, – 16 kap. 37 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, – 1 kap. 7 § lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering, – 1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt), – 1 kap. 4 § lagen (2024:114) – 1 kap. 4 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av om clearing och avveckling av betalningar, och betalningar, – 1 kap. 5 § lagen (2024:1159) – 1 kap. 5 § lagen (2024:1159) med kompletterande bestämmel- med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om mark- ser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar, nader för kryptotillgångar, och

1 Senaste lydelse 2025:173.

197

Författningsförslag

– 10 kap. 23 § fondandelsbolagslagen (0000:00). I de lagar som anges i första stycket finns även bestämmelser om meddelandeförbud och ansvarsbestämmelser för den som bryter mot ett sådant förbud.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

198

Författningsförslag

Uppgifter enligt första Uppgifter enligt första stycket 2 behöver inte lämnas om stycket 2 behöver inte lämnas om förvaltningsbolaget redan förval- förvaltningsbolaget redan förvaltar en värdepappersfond och tidi- tar en värdepappersfond eller ett gare lämnat samma uppgifter till investeringsbolag och tidigare läm- Finansinspektionen nat samma uppgifter till Finansinspektionen Om ett förvaltningsbolag avser att göra ändringar av betydelse beträffande något som avses i första stycket 2 efter det att verksamheten inletts, ska bolaget underrätta Finansinspektionen om detta.

6 c § 3 Ett förvaltningsbolag som för- Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond efter valtar en värdepappersfond eller tillstånd enligt 6 b § ska här i lan- ett investeringsbolag efter tillstånd det tillhandahålla funktioner för enligt 6 b § ska här i landet tillatt utföra följande uppgifter: handahålla funktioner för att utföra följande uppgifter: 1. behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna, 2. tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och hur inlösen betalas, 3. hantera klagomål, 4. tillhandahålla den information som förvaltningsbolaget är skyldigt att tillhandahålla, 5. tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funktionerna utför enligt 1–4, och 6. fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspektionen. Uppgifterna ska utföras av förvaltningsbolaget eller en tredje part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska 1. detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av uppgifterna som inte utförs av förvaltningsbolaget, och 2. förvaltningsbolaget tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

3 Senaste lydelse 2022:195.

205

Författningsförslag

6 e § För den förvaltning av ett investeringsbolag som ett förvaltningsbolag utför efter att ha fått tillstånd enligt 6 b § gäller bestämmelserna i fondandelsbolagslagen (0000:00). Därutöver gäller 2 kap. 15 c–15 f §§ och 3 kap. i denna lag, varvid det som anges där om fondbolag i stället ska gälla förvaltningsbolaget.

Lydelse enligt SOU 2025:60 Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Tillstånd för ett svenskt aktiebolag att driva fondverksamhet får ges bara om 1. bolaget har sitt huvudkontor i Sverige, 2. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, 3. den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i bolaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett fondbolag, 4. den som ska ingå i styrelsen för bolaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett fondbolag och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift, 5. fondbolagets operativa verksamhet beslutas av minst två fysiska personer som har tillräcklig insikt och erfarenhet för att fatta sådana beslut och även i övrigt är lämpliga för uppgiften, har hemvist inom EES, samt – är heltidsanställda av fondbolaget, eller – ingår i fondbolagets styrelse och på heltid har åtagit sig att leda verksamheten, 6. fondbestämmelserna har 6. fondbestämmelserna eller godkänts för den eller de värde- bilagan till bolagsordningen har godkänts för den eller de värde-

206

Författningsförslag

pappersfonder som bolaget avser pappersfonder eller investeringsatt förvalta, och bolag som bolaget avser att förvalta, och 7. bolaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.

15 § 7 Avser ett fondbolag som för- Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att er- valtar värdepappersfonder eller bjuda och tillhandahålla tjänster i investeringsbolag att erbjuda och ett annat land inom EES utan att tillhandahålla tjänster i ett annat inrätta filial där, ska bolaget under- land inom EES utan att inrätta rätta Finansinspektionen innan filial där, ska bolaget underrätta verksamheten påbörjas. Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla 1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om vilka tjänster som ska erbjudas, och 2. uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas. Om de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/ 65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, i det land där verksamheten ska drivas, ska planen också innehålla uppgift om 1. fondbolagets system för riskhantering, och 2. åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna tillhandahålla funktioner för att utföra följande uppgifter: a) behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna, b) tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och hur inlösen betalas, c) hantera klagomål, d) tillhandahålla den information som fondföretaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla, e) tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funktionerna utför enligt a–d, och f) fungera som kontaktpunkt för kommunikation med den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. Uppgifterna enligt andra stycket 2 ska utföras av fondbolaget eller en tredje part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska 1. detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av uppgifterna som inte utförs av fondbolaget, och

7 Senaste lydelse 2022:195.

210

Författningsförslag

2. fondbolaget tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar. Finansinspektionen ska underrätta fondbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen.

15 a § 8 Finansinspektionen ska inom en månad från det att en underrättelse som avses i 15 § togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verksamheten ska drivas. Tillsammans med underrättelsen ska inspektionen lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder. Om underrättelsen avser så- Om underrättelsen avser sådana tjänster som anges i 15 § dana tjänster som anges i 15 § andra stycket, ska Finansinspek- andra stycket, ska Finansinspektionen även lämna över ett intyg tionen även lämna över ett intyg om att fondbolaget har tillstånd om att fondbolaget har tillstånd att driva sådan verksamhet som att driva sådan verksamhet som avses i Europaparlamentets och avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. I in- rådets direktiv 2009/65/EG. I intyget ska omfattningen av fond- tyget ska omfattningen av fondbolagets tillstånd beskrivas och bolagets tillstånd beskrivas och uppgift lämnas om huruvida det uppgift lämnas om huruvida det finns några begränsningar för vilka finns några begränsningar för vilka slag av värdepappersfonder som slag av värdepappersfonder eller bolaget får förvalta. investeringsbolag som bolaget får förvalta.

15 c § 9 Avser ett fondbolag som för- Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att mark- valtar en värdepappersfond eller nadsföra andelar i en sådan fond i ett investeringsbolag att i ett annat ett annat land inom EES, ska land inom EES marknadsföra bolaget underrätta Finansinspek- andelar i en sådan fond eller i en tionen innan verksamheten på- delfond i investeringsbolaget, ska börjas. Bestämmelser om vilka bolaget underrätta Finansinspekuppgifter och handlingar som tionen innan verksamheten påunderrättelsen ska innehålla finns börjas. Bestämmelser om vilka i kommissionens förordning (EU) uppgifter och handlingar som

8 Senaste lydelse 2011:882. 9 Senaste lydelse 2022:195.

211

Författningsförslag

nr 584/2010 av den 1 juli 2010 underrättelsen ska innehålla finns om genomförande av Europapar- i kommissionens förordning (EU) lamentets och rådets direktiv 2009/ nr 584/2010 av den 1 juli 2010 65/EG vad gäller den skriftliga om genomförande av Europaparanmälans och fondföretagsinty- lamentets och rådets direktiv 2009/ gets form och innehåll, elektro- 65/EG vad gäller den skriftliga nisk kommunikation mellan behö- anmälans och fondföretagsintyriga myndigheter i samband med gets form och innehåll, elektroanmälan, förfaranden för kontrol- nisk kommunikation mellan behöler på plats och utredningar samt riga myndigheter i samband med informationsutbyte mellan behö- anmälan, förfaranden för kontrolriga myndigheter. ler på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter. Underrättelsen ska även innehålla 1. den information som är nödvändig, inbegripet fondbolagets adress, för att behörig myndighet i det land där verksamheten ska drivas ska kunna fakturera eller meddela bolaget eventuella avgifter som myndigheten tar ut, och 2. uppgift om de funktioner som behövs för att utföra de uppgifter som avses i artikel 92.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034.Tillsammans med underrättelsen ska inspektionen lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets kunder. Finansinspektionen ska inom Finansinspektionen ska inom tio arbetsdagar från det att en full- tio arbetsdagar från det att en fullständig underrättelse togs emot ständig underrättelse togs emot lämna över den till behörig myn- lämna över den till behörig myndighet i det land där verksamheten dighet i det land där verksamheten ska drivas. Tillsammans med ska drivas. Tillsammans med underrättelsen ska inspektionen underrättelsen ska inspektionen även lämna ett intyg om att värde- även lämna ett intyg om att värdepappersfonden uppfyller kraven pappersfonden, investeringsbolaget i Europaparlamentets och rådets eller delfonden uppfyller kraven i direktiv 2009/65/EG, i lydelsen Europaparlamentets och rådets enligt Europaparlamentets och direktiv 2009/65/EG, i lydelsen rådets direktiv (EU) 2019/2034. enligt Europaparlamentets och Finansinspektionen ska meddela rådets direktiv (EU) 2019/2034.

212

Författningsförslag

fondbolaget när inspektionen läm- Finansinspektionen ska meddela nar över underrättelsen. fondbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen. Fondbolaget ska offentliggöra de handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen.

15 f § 10 Om ett fondbolag har upphört Om ett fondbolag har upphört att marknadsföra andelar i en att marknadsföra andelar i en värdepappersfond i ett annat land värdepappersfond, ett investeringsinom EES, ska Finansinspektio- bolag eller en delfond i ett annat nen underrätta behörig myndighet land inom EES, ska Finansinspeki det landet om ändringar i de tionen underrätta behörig mynhandlingar som har lämnats till- dighet i det landet om ändringar sammans med underrättelsen om i de handlingar som har lämnats marknadsföring enligt 15 c § tillsammans med underrättelsen om marknadsföring enligt 15 c §

11 17 § Ett fondbolag ska ha sunda rutiner för 1. förvaltning av verksamheten och redovisning, 2. intern kontroll, och 3. drift och förvaltning av sina nätverks- och informationssystem. Rutinerna enligt första stycket 3 ska uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011. Fondbolaget ska särskilt 1. upprätta och tillämpa regler för styrelseledamöters och anställdas egna affärer med finansiella instrument, 2. dokumentera samtliga trans- 2. dokumentera samtliga transaktioner som bolaget har genom- aktioner som bolaget har genomfört för en värdepappersfonds fört för en värdepappersfonds räkning eller för ett sådant fond- eller ett investeringsbolags räkning företags räkning som avses i 12 § eller för ett sådant fondföretags räkning som avses i 12 § andra

10 Senaste lydelse 2022:195. 11 Senaste lydelse 2024:1283.

213

Författningsförslag

andra stycket eller 15 § andra stycket eller 15 § andra stycket, stycket, och och 3. ha en organisation som minskar risken för intressekonflikter som kan påverka fondandelsägares eller andra kunders intressen negativt.

17 h § 12 Ett fondbolag som förvaltar Ett fondbolag som förvaltar en värdepappersfond eller ett fond- en värdepappersfond, ett investeföretag vars medel placeras i aktier ringsbolag eller ett fondföretag vars som är upptagna till handel på en medel placeras i aktier som är uppreglerad marknad och som har tagna till handel på en reglerad getts ut av ett bolag inom EES, marknad och som har getts ut av ska anta principer för sitt aktie- ett bolag inom EES, ska anta ägarengagemang i fråga om sådana principer för sitt aktieägarengageaktier. Av principerna ska det mang i fråga om sådana aktier. Av framgå hur fondbolaget integre- principerna ska det framgå hur rar aktieägarengagemanget i pla- fondbolaget integrerar aktieägarceringsstrategin för fonden. engagemanget i placeringsstrategin för fonden. Principerna ska beskriva hur fondbolaget 1. övervakar relevanta frågor om bolag som det placerar i (portföljbolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resultat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning, 2. för dialoger med företrädare för portföljbolag, 3. utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinnehavet, 4. samarbetar med andra aktieägare, 5. kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och 6. hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

21 § 13 Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, ska fondbolaget ersätta skadan.

12 Senaste lydelse 2019:287. 13 Senaste lydelse 2016:892.

214

Författningsförslag

Detsamma gäller om ett investeringsbolag eller dess andelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget vid förvaltning av investeringsbolaget överträtt denna lag, fondandelsbolagslagen (0000:00) eller investeringsbolagets bolagsordning.

Lydelse enligt 2025:60 Föreslagen lydelse

2 a kap.

5 § Omfattar ett uppdrag enligt Omfattar ett uppdrag enligt 1 § att någon för fondbolagets 1 § att någon för fondbolagets räkning ska förvalta tillgångarna räkning ska förvalta tillgångarna i en värdepappersfond eller i ett i en värdepappersfond, i ett invefondföretag som har sådant till- steringsbolag eller i ett fondstånd som avses i Europaparla- företag som har sådant tillstånd mentets och rådets direktiv 2009/ som avses i Europaparlamentets 65/EG, ska avtalet innehålla rikt- och rådets direktiv 2009/65/EG, linjer för placering av fond- ska avtalet innehålla riktlinjer för medlen. Fondbolaget ska tillför- placering av fondmedlen. Fondsäkra sig en rätt att regelbundet bolaget ska tillförsäkra sig en rätt se över och vid behov ändra att regelbundet se över och vid dessa riktlinjer. behov ändra dessa riktlinjer.

6 § Ett förvaltningsuppdrag får ges till 1. företag som står under 1. företag som står under Finansinspektionens tillsyn och Finansinspektionens tillsyn och som har fått inspektionens till- som har fått inspektionens tillstånd att förvalta värdepappers- stånd att förvalta värdepappersfonder eller att utföra diskretio- fonder eller investeringsbolag eller när portföljförvaltning avseende att utföra diskretionär portföljfinansiella instrument, förvaltning avseende finansiella instrument,

215

Författningsförslag

2. företag med säte i ett annat land inom EES, om företaget står under tillsyn av behörig myndighet i hemlandet och har tillstånd att driva verksamhet motsvarande den som avses i 1, 3. annat utländskt företag under förutsättning att a) företaget står under tillsyn av behörig myndighet i hemlandet, b) företaget har tillstånd att driva verksamhet motsvarande den som avses i 1, och c) ett samarbete kan ske mellan Finansinspektionen och behörig myndighet i hemlandet.

12 § Kraven i detta kapitel ska inte Kraven i detta kapitel ska inte tillämpas på uppdragsavtal om tillämpas på uppdragsavtal om marknadsföring av andelar i en marknadsföring av andelar i en värdepappersfond eller ett fond- värdepappersfond, ett investeringsföretag som har sådant tillstånd bolag eller ett fondföretag som som avses i UCITS-direktivet, har sådant tillstånd som avses i om marknadsföringen utförs av UCITS-direktivet, om marknadsen distributör som agerar för föringen utförs av en distributör egen räkning i enlighet med som agerar för egen räkning i enlighet med – lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller bestämmelser i distributörens hemland som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG, eller – lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, eller bestämmelser i distributörens hemland som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution, om marknadsföringen sker genom försäkringsbaserade investeringsprodukter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

14 4 § Förvaringsinstitutet ska verk- Förvaringsinstitutet ska verkställa fondbolagets instruktioner ställa fondbolagets instruktioner som avser värdepappersfonden som avser värdepappersfonden

14 Senaste lydelse 2016:892.

216

Författningsförslag

om de inte strider mot bestäm- eller investeringsbolaget om de inte melserna i denna lag eller annan strider mot bestämmelserna i författning eller mot fondbestäm- denna lag eller annan författning melserna samt se till att eller mot fondbestämmelserna respektive bilagan till investeringsbolagets bolagsordning samt se till att 1. försäljning, inlösen och 1. försäljning, inlösen och makulering av andelar i fonden makulering av andelar i fonden genomförs enligt denna lag och genomförs enligt denna lag och fondbestämmelserna, fondandelsbolagslagen (0000:00) samt enligt fondbestämmelserna respektive bilagan till investeringsbolagets bolagsordning, 2. värdet av andelarna i fonden 2. värdet av andelarna i fonden beräknas enligt denna lag och beräknas enligt denna lag och fondbestämmelserna, fondandelsbolagslagen samt enligt fondbestämmelserna respektive bilagan till investeringsbolagets bolagsordning, 3. ersättningar för transaktioner som berör en fonds tillgångar betalas in till fonden utan dröjsmål, och 4. fondens intäkter används 4. fondens intäkter används enligt bestämmelserna i denna lag enligt bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna. och fondandelsbolagslagen samt enligt fondbestämmelserna respektive bilagan till investeringsbolagets bolagsordning,

5 § 15 Förvaringsinstitutet ska över- Förvaringsinstitutet ska övervaka värdepappersfondens pen- vaka värdepappersfondens och ningflöden. investeringsbolagets penningflöden. Förvaringsinstitutet ska sär- Förvaringsinstitutet ska särskilt se till att alla betalningar skilt se till att alla betalningar från investerare har tagits emot från investerare har tagits emot och att alla likvida medel i fon- och att alla likvida medel i fonden har bokförts på likvidkon-

15 Senaste lydelse 2016:892.

217

Författningsförslag

ton som har öppnats i fondens den har bokförts på likvidkonton namn eller i fondbolagets eller som har öppnats förvaringsinstitutets namn för fon- – i fondens namn, dens räkning. – i varje delfonds namn, om fonden består av flera delfonder, eller – i fondbolagets eller förvaringsinstitutets namn för fondens räkning. Likvidkonton enligt andra stycket ska öppnas hos en centralbank, ett kreditinstitut med säte inom EES eller en bank som har auktoriserats i ett land utanför EES. Likvidkonton ska föras i enlighet med principerna i artikel 16 i kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/ 39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet, i den ursprungliga lydelsen. Om likvidkontot har öppnats i förvaringsinstitutets namn för fondens räkning, får medel som tillhör förvaringsinstitutet eller sådana enheter som avses i tredje stycket inte finnas på samma konto.

Förvaring av tillgångarna i en Förvaring av tillgångarna i en

värdepappersfond värdepappersfond och i ett

investeringsbolag

6 § 16 Förvaringsinstitutet ska 1. depåförvara a) alla finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument som har öppnats hos förvaringsinstitutet, och b) alla finansiella instrument som fysiskt kan levereras till förvaringsinstitutet, samt 2. kontrollera att fondbolaget, 2. kontrollera fondbolagets, för för värdepappersfondens räkning, värdepappersfondens räkning, har äganderätt till övriga till- eller investeringsbolagets ägandegångar samt föra och hålla ett rätt till övriga tillgångar samt uppdaterat register över dem.

16 Senaste lydelse 2016:892.

218

Författningsförslag

föra och hålla ett uppdaterat register över dem. Förvaringsinstitutet, eller en Förvaringsinstitutet, eller en uppdragstagare som utför upp- uppdragstagare som utför uppgifterna i första stycket, får inte gifterna i första stycket, får inte återanvända tillgångarna i en värde- återanvända tillgångarna i en värdepappersfond för egen räkning. pappersfond eller ett investeringsbolag för egen räkning. Tillgångarna i en värdepappers- Tillgångarna i en värdepappersfond som depåförvaras enligt för- fond eller ett investeringsbolag, sta stycket 1 får återanvändas eller en delfond i ett sådant bolag, endast för fondens räkning och som depåförvaras enligt första under förutsättning att stycket 1 får återanvändas endast för fondens räkning och under förutsättning att 1. förvaringsinstitutet följer fondbolagets instruktioner, 2. återanvändningen gagnar andelsägarnas intressen, och 3. transaktionen omfattas av en likvid säkerhet av hög kvalitet a) som tagits emot av fonden inom ramen för ett avtal om säkerhetsöverlåtelse (återköpsavtal), och b) vars marknadsvärde vid varje tidpunkt med marginal uppgår till minst marknadsvärdet av de återanvända tillgångarna.

7 § 17 För att fullgöra sina uppgifter För att fullgöra sina uppgifter enligt 6 § första stycket 1 ska enligt 6 § första stycket 1 ska förvaringsinstitutet se till att alla förvaringsinstitutet se till att alla finansiella instrument registreras finansiella instrument registreras på ett separat konto hos insti- på ett separat konto hos institutet i värdepappersfondens namn, tutet i fondens namn, i varje eller i fondbolagets namn för fon- delfonds namn – om fonden är ett dens räkning, och i enlighet med investeringsbolag som består av principerna i artikel 16 i direk- flera delfonder – eller i fondbolativ 2006/73/EG, i den ursprung- gets namn för fondens räkning liga lydelsen. och i enlighet med principerna i artikel 16 i direktiv 2006/73/EG, i den ursprungliga lydelsen.

17 Senaste lydelse 2016:892.

219

Författningsförslag

För att fullgöra sina uppgifter För att fullgöra sina uppgifter enligt 6 § första stycket 2 ska för- enligt 6 § första stycket 2 ska förvaringsinstitutet lägga uppgifter varingsinstitutet lägga uppgifter eller handlingar från fondbolaget eller handlingar från fondbolaget samt andra tillgängliga handlingar eller investeringsbolaget samt andra till grund för sin bedömning av tillgängliga handlingar till grund äganderätten till tillgångarna. för sin bedömning av äganderätten till tillgångarna.

Förteckning över tillgångarna i Förteckning över tillgångarna

värdepappersfonden i värdepappersfonden och i

investeringsbolaget

8 § 18 Förvaringsinstitutet ska regel- Förvaringsinstitutet ska regelbundet ge fondbolaget en full- bundet ge fondbolaget en fullständig förteckning över samtliga ständig förteckning över samtliga tillgångar som ingår i värdepap- tillgångar som ingår i värdepappersfonden. persfonden, i investeringsbolaget eller – om investeringsbolaget består av flera delfonder – i varje delfond.

9 § 19 Förvaringsinstitutet får inte Förvaringsinstitutet får inte för en värdepappersfond ta upp för en värdepappersfond eller för eller bevilja lån eller gå i borgen. ett investeringsbolag eller – om investeringsbolaget består av flera delfonder – för en delfond ta upp eller bevilja lån eller gå i borgen.

14 § 20 Om förvaringsinstitutet eller Om förvaringsinstitutet eller en uppdragstagare har förlorat en uppdragstagare har förlorat finansiella instrument som depå- finansiella instrument som depåförvaras enligt 6 § första stycket 1, förvaras enligt 6 § första stycket 1, ska institutet utan onödigt dröjs- ska institutet utan onödigt dröjs-

18 Senaste lydelse 2016:892. 19 Senaste lydelse 2016:892. 20 Senaste lydelse 2016:892.

220

Författningsförslag

mål återlämna finansiella instru- mål återlämna finansiella instrument av samma slag eller utge ett ment av samma slag eller utge ett belopp motsvarande värdet till belopp motsvarande värdet till fondbolaget för värdepappersfon- fondbolaget för värdepappersfondens räkning. dens, för investeringsbolagets eller – om investeringsbolaget består av flera delfonder – för varje delfonds räkning, räkning Förvaringsinstitutet är inte ansvarigt enligt första stycket om institutet kan visa att förlusten är orsakad av en yttre händelse utanför institutets rimliga kontroll, och vars konsekvenser var omöjliga att undvika trots att alla rimliga ansträngningar gjorts. Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det utesluter eller begränsar förvaringsinstitutets ansvar enligt första stycket.

21 15 § Om fondandelsägarna tillfogats Om fondandelsägarna eller ett annan skada än sådan som avses i investeringsbolag tillfogats annan 14 § genom att förvaringsinsti- skada än sådan som avses i 14 § tutet eller en uppdragstagare upp- genom att förvaringsinstitutet såtligen eller av oaktsamhet har eller en uppdragstagare uppsåtöverträtt denna lag eller andra för- ligen eller av oaktsamhet har överfattningar som reglerar verksam- trätt denna lag eller andra författheten, ska institutet ersätta skadan. ningar som reglerar verksamheten, ska institutet ersätta skadan. Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det utesluter eller begränsar förvaringsinstitutets ansvar enligt första stycket.

eller det fondföretag som fond- eller det fondföretag som fondmedlen har placerats i. medlen har placerats i.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 § Tillgångarna i 6 och 7 §§ samt i 16 § första stycket får inte överstiga 1. för aktier utan rösträtt, 10 procent av sådana aktier som en enskild emittent gett ut, 2. för obligationer och andra skuldförbindelser, 10 procent av de instrument som getts ut av en och samma emittent om de inte är utgivna eller garanterade av en stat, av en kommun eller en statlig eller kommunal myndighet i ett land inom EES eller av något mellanstatligt organ i vilket en eller flera stater inom EES är medlemmar, 3. för penningmarknadsinstrument, 10 procent av de instrument som getts ut av en och samma emittent om de inte är utgivna eller garanterade av en stat, av en kommun eller en statlig eller kommunal myndighet i ett land inom EES eller av något mellanstatligt organ i vilket en eller flera stater inom EES är medlemmar, och 4. för andelar i andra fonder 4. för andelar i andra fonder, eller fondföretag, 25 procent av delfonder eller fondföretag, 25 proandelarna i fonden eller fondföre- cent av andelarna i fonden eller taget. fondföretaget. De gränsvärden som anges i första stycket 2–4 behöver inte iakttas vid förvärvstillfället, om bruttomängden av skuldförbindelserna eller penningmarknadsinstrumenten eller nettomängden av de andelar som är föremål för emission då inte kan beräknas.

Lydelse enligt SOU 2025:60 Föreslagen lydelse

20 § Ett fondbolag får inte till en värdepappersfond förvärva aktier med sådan rösträtt som gör det möjligt för fondbolaget att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag. Om ett fondbolag förvaltar Om ett fondbolag förvaltar flera värdepappersfonder, fond- flera värdepappersfonder, inveföretag, specialfonder, eller andra steringsbolag, fondföretag, specialalternativa investeringsfonder, gäl- fonder, eller andra alternativa

224

Författningsförslag

ler bestämmelsen i första stycket investeringsfonder, gäller bestämdet sammanlagda aktieinnehavet melsen i första stycket det sami fonderna och fondföretagen. manlagda aktieinnehavet i fonderna och fondföretagen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a kap.

1 § 24 Bestämmelserna i 5 kap. 1 andra stycket, 3–12 och 15–22 §§ gäller inte för en matarfond. I stället ska bestämmelserna i denna paragraf tillämpas. Medel i en matarfond får placeras i andelar i – en värdepappersfond som – en värdepappersfond som inte är en matarfond och vars inte är en matarfond och vars medel inte placeras i en matar- medel inte placeras i en matarfond eller ett matarfondföretag, fond, ett matarfondsbolag eller eller ett matarfondföretag, – ett fondföretag som har – ett fondföretag som har sådant tillstånd som avses i sådant tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG och som direktiv 2009/65/EG och som inte är ett matarfondföretag och inte är ett matarfondföretag och vars medel inte placeras i en matar- vars medel inte placeras i en fond eller ett matarfondföretag. matarfond, ett matarfondsbolag eller ett matarfondföretag, eller – ett investeringsbolag, eller en delfond i ett sådant bolag, som inte är ett matarfondsbolag och vars medel inte placeras i en matarfond, ett matarfondsbolag eller ett matarfondföretag, Placeringen ska uppgå till minst 85 procent av matarfondens värde.

24 Senaste lydelse 2011:882.

225

Författningsförslag

3 § 25 Vid tillämpning av 5 kap. 13 § andra stycket ska en matarfonds sammanlagda exponeringar som hänför sig till derivatinstrument läggas samman med 1. mottagarfondens eller mot- 1. mottagarfondens, mottagartagarfondföretagets motsvarande fondsbolagets eller mottagarfondexponeringar, i proportion till företagets motsvarande expomatarfondens placeringar i mot- neringar, i proportion till tagarfonden eller mottagarfond- matarfondens placeringar i motföretaget, eller tagarfonden, mottagarfondsbolaget eller mottagarfondföretaget, eller. 2. mottagarfondens eller mot- 2. mottagarfondens, mottatagarfondföretagets högsta möj- garfondsbolagets eller mottagarliga exponeringar hänförliga till fondföretagets högsta möjliga derivatinstrument enligt fond- exponeringar hänförliga till deribestämmelserna, i proportion till vatinstrument enligt fondbestämmatarfondens placeringar i mot- melserna eller bilagan till botagarfonden eller mottagarfond- lagsordningen, i proportion till företaget. matarfondens placeringar i mottagarfonden, mottagarfondsbolagets eller mottagarfondföretaget.

4 a § Det som anges om en mottagarfond eller ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond i 6–17, 20, 21, 23–25, 27, 29–31, 33, 37– 39, 41, 42, 45, 46 och 49 §§ gäller även för ett mottagarfondsbolag respektive ett fondbolag som förvaltar ett mottagarfondsbolag. Det som anges om en matarfond eller ett fondbolag som förvaltar en matarfond i 18, 22, 28, 47, 48–51, 53 och 54 §§ gäller även för ett matarfondsbolag re-

25 Senaste lydelse 2011:882.

226

Författningsförslag

spektive ett fondbolag som förvaltar ett matarfondsbolag.

5 § 26 Avser ett fondbolag att placera en värdepappersfonds medel enligt 1 § ska bolaget ansöka om Finansinspektionens tillstånd till detta. Följande handlingar ska lämnas tillsammans med ansökan: 1. nya eller ändrade fondbestämmelser för fonden, 2. den avsedda mottagarfon- 2. den avsedda mottagarfondens fondbestämmelser, dens fondbestämmelser eller bilagan till mottagarfondsbolagets bolagsordning. 3. fondernas informationsbroschyrer och faktablad, 4. det avtal eller de rutiner som avses i 9 och 11 §§, 5. det avtal mellan förvaringsinstituten som avses i 16 §, 6. det avtal mellan revisorerna som avses i 20 §, 7. i förekommande fall, den underrättelse som ska lämnas till andelsägarna enligt 7 §, och 8. om fondmedlen ska placeras i ett fondföretag, intyg från behörig myndighet i företagets hemland om att det uppfyller kraven i 1 § andra stycket.

19 § 27 Om de fondbolag som för- Om de fondbolag som förvaltar matarfonden respektive valtar matarfonden eller matarmottagarfonden har olika revi- fondsbolaget respektive mottagarsorer, ska revisorerna utbyta den fonden eller mottagarfondsbolaget, information och ha den sam- har olika revisorer, ska revisoordning som behövs för att de rerna utbyta den information ska kunna fullgöra sina skyl- och ha den samordning som digheter. behövs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

26 Senaste lydelse 2011:882. 27 Senaste lydelse 2011:882.

227

Författningsförslag

Lydelse enligt SOU 2025:60 Föreslagen lydelse

7 kap.

1 § Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, 1. utföra diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument, 2. ta emot fondandelar för för- 2. ta emot fondandelar för förvaring, dock inte sådana fond- varing, dock inte sådana fondandelar som ingår i en värdepap- andelar som ingår i en värdepappersfond, ett fondföretag eller en persfond, ett investeringsbolag, ett alternativ investeringsfond som fondföretag eller en alternativ inveförvaltas av fondbolaget, steringsfond som förvaltas av fondbolaget, 3. ta emot medel med redovisningsskyldighet, 4. lämna investeringsråd avseende finansiella instrument, 5. ta emot och vidarebefordra order i fråga om finansiella instrument, och 6. tillhandahålla annat som fondbolaget utför i anslutning till fondverksamheten eller i anslutning till en tjänst som fondbolaget tillhandahåller enligt 1 kap. 4 a § eller denna paragraf. Medel som tas emot med redovisningsskyldighet enligt första stycket 3 ska omedelbart avskiljas från bolagets egna tillgångar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

11 § 28 Andelsägarna i de värdepappersfonder som ska ingå i en fusion har rätt att få sina fondandelar inlösta innan fusionen genomförs, utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper med anledning av begärd inlösen. I stället för inlösen av fond- I stället för inlösen av fondandelarna får andelsägarna låta andelarna får andelsägarna låta byta dessa mot andelar i en annan byta dessa mot andelar i en annan värdepappersfond eller ett annat värdepappersfond eller ett invefondföretag med liknande placer- steringsbolag eller annat fondföreingsinriktning som förvaltas av tag med liknande placerings-

28 Senaste lydelse 2011:882.

228

Författningsförslag

samma fondbolag eller av ett bolag inriktning som förvaltas av samma som direkt eller indirekt har fondbolag eller av ett bolag som samma ledning eller ägare som direkt eller indirekt har samma fondbolaget. ledning eller ägare som fondbolaget. Möjlighet att begära inlösen eller utbyte av fondandelar enligt första och andra styckena ska ges under minst 30 dagar från den dag information om fusionen lämnas till andelsägarna enligt 8 §. Möjligheten ska upphöra senast fem arbetsdagar före dagen för beräkning av utbytesförhållandet enligt 4 §.

27 § I 14 kap. 27 och 28 §§ fondandelsbolagslagen (0000:00) finns bestämmelser om fusion mellan värdepappersfonder och investeringsbolag.

Lydelse enligt SOU 2025:60 Föreslagen lydelse

12 kap.

1 a § 29 Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget. 1. har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 7 kap. 1 § första stycket 1, 3. påbörjar marknadsföring av 3. påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepap- en av bolaget förvaltad värdepappersfond i ett annat land inom persfond eller av ett av bolaget EES innan en underrättelse om förvaltat investeringsbolag, eller detta gjorts hos Finansinspektio- en delfond i ett sådant bolag, i ett nen i enlighet med 2 kap. 15 c §, annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §,

29 Senaste lydelse 2024:1283.

229

Författningsförslag

4. inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 första stycket 1 eller 2 eller tredje stycket eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 11 avseende dessa bestämmelser, 5. åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 2 a kap., 6. påbörjar förvaltning och 6. påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepap- marknadsföring av persfond utan att fondbestämmel- a) en värdepappersfond utan serna godkänts enligt 4 kap. 9 §, att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §, eller b) ett investeringsbolag eller en delfond i ett sådant bolag, utan att bilagan till bolagsordningen godkänts enligt 3 kap. 1 § eller 5 kap. 7 § fondandelsbolagslagen (0000:00). 7. vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15–21 §§, 8. vid upprepade tillfällen pla- 8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappers- cerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i fond, i ett investeringsbolag eller i någon av 5 kap. 1, 3–22, 24 eller en delfond i ett sådant bolag, i strid 25 §§ eller i föreskrifter som har med det som anges i någon av meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 5 kap. 1, 3–22, 24 eller 25 §§ eller 21, 22, 24 och 25 avseende dessa i föreskrifter som har meddelats bestämmelser, med stöd av 13 kap. 1 § 21, 22, 24 och 25 avseende dessa bestämmelser, 9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 23 avseende dessa bestämmelser, 10. i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, 11. i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet, eller 12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penning-

230

Författningsförslag

tvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. 13. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5– 10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23– 25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554. Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier. Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner: 1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller 2. beslut om sanktionsavgift.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 b § 30 Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett förvaringsinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om förvaringsinstitutet, 1. låter bli att övervaka en 1. låter bli att övervaka en värdepappersfonds penningsflö- värdepappersfonds eller ett inveden i strid med 3 kap. 5 §, steringsbolags penningsflöden i strid med 3 kap. 5 §, 2. låter bli att förvara en värde- 2. låter bli att förvara en värdepappersfonds tillgångar eller på pappersfonds, ett investeringsbolags annat sätt överträder det som an- eller en delfonds tillgångar eller på ges i 3 kap. 6 och 7 §§, eller annat sätt överträder det som anges i 3 kap. 6 och 7 §§, eller 3. låter bli att utföra sina övriga uppgifter i strid med 3 kap. 4 och 8 §§.

30 Senaste lydelse 2016:892.

231

Författningsförslag

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Ingripande sker genom beslut om sanktionsavgift.

15 § 31 Om ett förvaltningsbolag som Om ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige efter driver verksamhet i Sverige efter anmälan enligt 1 kap. 6 § åsido- anmälan enligt 1 kap. 6 § åsidosätter sina skyldigheter enligt sätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet som reglerar bolagets verksamhet i Sverige eller fondbestämmel- i Sverige eller fondbestämmelserna för en värdepappersfond serna för en värdepappersfond som förvaltas enligt 1 kap. 6 b §, som förvaltas enligt 1 kap. 6 b § får Finansinspektionen förelägga eller bilagan till ett investeringsbolaget att göra rättelse. bolags bolagsordning, får Finansinspektionen förelägga bolaget att göra rättelse. Om förvaltningsbolaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland. Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen vidta sådana åtgärder som avses i 1 § andra stycket första meningen eller förbjuda förvaltningsbolaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Inspektionen får också besluta att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond. Innan en åtgärd enligt detta stycke vidtas ska inspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland. I brådskande fall får inspektionen dock vidta en sådan åtgärd utan föregående föreläggande enligt första stycket eller underrättelse till hemlandsmyndigheten. Denna, Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska då underrättas så snart som möjligt. Om Finansinspektionen har vidtagit en åtgärd enligt tredje stycket utan föregående föreläggande eller underrättelse till hemlandsmyndigheten och kommissionen därefter har beslutat att åtgärden ska undanröjas, ska inspektionen göra det.

31 Senaste lydelse 2012:191.

232

Författningsförslag

1. Denna lag träder i kraft 1 juli 2027. 2. Ett fondbolag som vid lagens ikraftträdande har tillstånd att bedriva fondverksamhet har, utan särskild ansökan, tillstånd att också förvalta investeringsbolag.

233

Författningsförslag

1.17 Förslag till lag om ändring

i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 21 kap. 4 och 7 §§ aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 kap.

4 § 1 Den som innehar en andel i en Den som innehar en andel i en värdepappersfond eller specialfond värdepappersfond, ett investeringsanses vid tillämpningen av 1 och bolag eller en specialfond anses 2 §§ inte som aktieägare. vid tillämpningen av 1 och 2 §§ inte som aktieägare.

7 § 2 Den som förvärvar eller inne- Den som förvärvar eller innehar en andel i en värdepappers- har en andel i en värdepappersfond eller specialfond anses vid fond, ett investeringsbolag eller en tillämpningen av 5 § inte som för- specialfond anses vid tillämpvärvare av aktier. ningen av 5 § inte som förvärvare av aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

1 Senaste lydelse 2013:576. 2 Senaste lydelse 2013:576.

234

Författningsförslag

1.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:451)

om offentliga uppköpserbjudanden på

aktiemarknaden

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden ska införas en ny paragraf, 1 kap. 3 §, och en ny rubrik, närmast före 1 kap. 3 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Fondandelsbolag

3 § Bestämmelserna i denna lag som gäller aktiebolag och aktier ska i tillämpliga delar gälla fondandelsbolag och andelar i sådana bolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

235

Författningsförslag

1.19 Förslag till lag om ändring i lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 7, 18 och 25 §§, 15 a kap. 10 § och 16 kap. 3 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § 4 Ett värdepappersinstitut eller en börs som driver en handelsplats på vilken råvaruderivat eller derivat hänförliga till utsläppsrätter handlas ska dela in dem som har positioner i sådana finansiella instrument i följande kategorier: 1. värdepappersbolag, utländska värdepappersföretag, kreditinstitut eller utländska kreditinstitut, 2. värdepappersfonder som av- 2. värdepappersfonder som avses i 1 kap. 1 § första stycket 25 ses i 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen (2004:46) om värdepappers- lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller sådana fondföretag fonder eller sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § första stycket som avses i 1 kap. 7 § första stycket samma lag eller AIF-förvaltare samma lag eller investeringsbolag som avses i 1 kap. 3 § lagen som avses 1 kap. 3 § fondandels- (2013:561) om förvaltare av alter- bolagslagen (0000:00) eller AIFnativa investeringsfonder, förvaltare som avses i 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 3. andra finansiella institut och tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen, 4. kommersiella företag, eller 5. operatörer med skyldighet att följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014.

4 Senaste lydelse 2025:316.

239

Författningsförslag

16 kap.

3 § 5 Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas i fråga om 1. andelar a) i en värdepappersfond eller a) i en värdepappersfond eller i ett sådant fondföretag som avses i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, eller värdepappersfonder, b) i en specialfond eller i en b) i en specialfond eller i en sådan alternativ investeringsfond sådan alternativ investeringsfond som avses i 4 kap. 2 eller 3 § lagen som avses i 4 kap. 2 eller 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alter- (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, nativa investeringsfonder, eller c) i ett investeringsbolag, 2. penningmarknadsinstrument med en kortare löptid än ett år, eller 3. obligationer eller andra överlåtbara skuldförbindelser som var och en har ett nominellt värde motsvarande minst 100 000 euro och som inte är av sådant slag som anges i 18 kap. 2 § första stycket 1.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

5 Senaste lydelse 2013:579.

240

Författningsförslag

1.20 Förslag till lag om ändring

i delgivningslagen (2010:1932)

Härigenom föreskrivs att 29 § delgivningslagen (2010:1932) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 § 1 Särskild delgivning med juridisk person får användas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst vid delgivning med 1. aktiebolag som är registrerade i aktiebolagsregistret, 2. ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar och sambruksföreningar som är registrerade i föreningsregistret, 3. handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är registrerade i handelsregistret, 4. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som är registrerade i bankregistret, 5. försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar som är registrerade i försäkringsregistret, 6. europabolag som är registre- 6. europabolag som är registrerade i europabolagsregistret, och rade i europabolagsregistret, 7. europakooperativ som är 7. europakooperativ som är registrerade i europakooperativs- registrerade i europakooperativsregistret, registret, och 8. fondandelsbolag som är registrerade i fondandelsbolagsregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

1 Senaste lydelse 2020:399.

241

Författningsförslag

1.21 Förslag till lag om ändring i

skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 10 kap. 18 och 22 §§, 23 kap. 18 § och 34 kap. 9 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 3 a §, och en ny rubrik, närmast före 3 kap. 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Avstämningsbolag

3 a § Med avstämningsbolag avses 1. aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), och 2. AIF-bolag som inte är en specialfond, vars andelar är registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i ett sådant register som enligt 1 kap. 10 a § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska jämställas med ett avstämningsregister.

10 kap.

18 § Skatteavdrag ska inte göras från utdelning 1. på aktier i ett svenskt aktie- 1. på aktier i ett svenskt aktiebolag som inte är ett avstämnings- bolag som inte är ett avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolags- bolag, eller lagen (2005:551), eller 2. på andelar i en svensk ekonomisk förening.

242

Författningsförslag

22 § 1 En sådan värdepapperscentral som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ge in ett åtagande till Skatteverket om att göra skatteavdrag enligt 15 §, om 1. värdepapperscentralen hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, 2. värdepapperscentralen inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige, 3. värdepapperscentralen kommer att betala ut ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och 4. detta görs för ett sådant av- 4. detta görs för ett avstämstämningsbolag som avses i 1 kap. ningsbolag. 10 § aktiebolagslagen (2005:551). Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för värdepapperscentralen och avstämningsbolaget. Det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värdepapperscentral gäller även andra utländska juridiska personer än värdepapperscentraler.

23 kap.

8 § 2 En sådan värdepapperscentral som avses i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ge in ett åtagande till Skatteverket om att lämna kontrolluppgifter enligt 17 och 19–22 kap. samt 2 §, om 1. värdepapperscentralen hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, 2. värdepapperscentralen inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige, 3. värdepapperscentralen a) kommer att tillgodoräkna eller betala ut ränta, utdelning eller annan avkastning, b) kommer att betala ut ersättning vid avyttring genom inlösen, eller

1 Senaste lydelse 2016:64. 2 Senaste lydelse 2016:64.

243

Författningsförslag

c) kommer att vidta någon åtgärd som medför skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt 20 kap. och 22 kap. 17–21 §§, och 4. detta görs för ett sådant av- 4. detta görs för ett avstämstämningsbolag som avses i 1 kap. ningsbolag. 10 § aktiebolagslagen (2005:551). Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för värdepapperscentralen och avstämningsbolaget. Det som sägs i första stycket 2–4 och andra stycket om värdepapperscentral gäller även andra utländska juridiska personer än värdepapperscentraler.

34 kap.

3 9 § Fondbolag, förvaltningsbolag Fondbolag, förvaltningsbolag och AIF-förvaltare som ska föra och AIF-förvaltare som ska föra eller låta föra ett register över eller låta föra ett register över andelsinnehavare i en värdepap- andelsinnehavare i en värdepappersfond eller en specialfond ska, persfond eller en specialfond ska, då en förvaltare ska föras in i då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder (2004:46) om värdepappersfonder, eller 12 kap. 5 § lagen (2013:561) 8 kap. 6 § fondandelsbolagslagen om förvaltare av alternativa inve- (0000:00) eller 12 kap. 5 § lagen steringsfonder, lämna förvaltaren (2013:561) om förvaltare av alteruppgifter om den genomsnittliga nativa investeringsfonder, lämna anskaffningsutgiften för de andelar förvaltaren uppgifter om den i en värdepappersfond eller en genomsnittliga anskaffningsutgifspecialfond som tillhör en andels- ten för de andelar i en värdepapägare och som har registrerats på persfond eller en specialfond som förvaltaren i stället för andels- tillhör en andelsägare och som ägaren. har registrerats på förvaltaren i stället för andelsägaren. Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i ett register, ska den förvaltare som andelarna i värdepappersfonden eller specialfonden flyttas från lämna den nya förvaltaren, fondbolaget, förvaltningsbolaget eller AIF-förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas.

3 Senaste lydelse 2013:585.

244

Författningsförslag

Första och andra styckena gäller inte andelar i en värdepappersfond eller i en specialfond efter det att andelarna har förtecknats på ett investeringssparkonto. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

245

Författningsförslag

1.22 Förslag till lag om ändring i lagen

(2011:1268) om investeringssparkonto

Härigenom föreskrivs att 6, 13, 16 och 22 §§ lagen (2011:1268) om investeringssparkonto ska ha följande lydelse.

12 kap.

Specialfondens rättsliga Den kontraktsrättsliga

ställning specialfondens rättsliga

ställning

1 § En specialfond kan inte för- En kontraktsrättslig specialfond värva rättigheter eller ta på sig kan inte förvärva rättigheter eller skyldigheter. Fonden kan inte ta på sig skyldigheter. Fonden kan heller föra talan inför domstol inte heller föra talan inför domeller någon annan myndighet. stol eller någon annan myndighet. Egendom som ingår i en spe- Egendom som ingår i en koncialfond får inte utmätas. traktsrättslig specialfond får inte utmätas. Fondandelsägarna svarar inte för förpliktelser som avser fonden. Lagen (1904:48 s. 1) om sam- Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt ska inte tillämpas på äganderätt ska inte tillämpas på delägarskap i en specialfond. delägarskap i en kontraktsrättslig specialfond.

2 § AIF-förvaltaren företräder an- AIF-förvaltaren företräder andelsägarna i alla frågor som rör delsägarna i alla frågor som rör en specialfond. AIF-förvaltaren en kontraktsrättslig specialfond. handlar vid förvaltningen av fon- AIF-förvaltaren handlar vid förden i eget namn och ska därvid valtningen av fonden i eget namn ange fondens beteckning. och ska därvid ange fondens beteckning. AIF-förvaltaren får använda AIF-förvaltaren får använda tillgångarna i en specialfond för tillgångarna i en kontraktsrättslig att fullgöra förpliktelser som in- specialfond för att fullgöra förgåtts som ett led i förvaltningen pliktelser som ingåtts som ett led av fonden och för att ställa säker- i förvaltningen av fonden och för het för fullgörandet av sådana för- att ställa säkerhet för fullgöranpliktelser. det av sådana förpliktelser. Vid förvaltningen av en spe- Vid förvaltningen av en koncialfond ska AIF-förvaltaren traktsrättslig specialfond ska AIFhandla uteslutande i fondandels- förvaltaren handla uteslutande i ägarnas gemensamma intresse.

256

Författningsförslag

fondandelsägarnas gemensamma intresse. AIF-förvaltaren ska handla oberoende av förvaringsinstitutet.

3 § För varje specialfond ska det För varje kontraktsrättslig spefinnas fondbestämmelser som cialfond ska det finnas fondupprättas av AIF-förvaltaren. För bestämmelser som upprättas av fondbestämmelserna ska 4 kap. AIF-förvaltaren. För fondbestäm- 8–9 b §§ lagen (2004:46) om värde- melserna ska 4 kap. 8–9 b §§ lagen pappersfonder tillämpas. Det som (2004:46) om värdepappersfonanges där om värdepappersfond der tillämpas. Det som anges där ska avse specialfond och det som om värdepappersfond ska avse anges om fondbolag ska avse specialfond och det som anges AIF-förvaltare. om fondbolag ska avse AIF-förvaltare.

4 § I fondbestämmelserna ska det I fondbestämmelserna ska det anges om specialfonden riktar sig anges om den kontraktsrättsliga till allmänheten eller till en av- specialfonden riktar sig till allgränsad krets investerare. I det mänheten eller till en avgränsad senare fallet ska kretsen anges. krets investerare. I det senare fallet ska kretsen anges. Fondbestämmelserna ska även innehålla upplysning om 1. i vilka avseenden specialfon- 1. i vilka avseenden den konden avviker från det som gäller traktsrättsliga specialfonden avför värdepappersfonder, viker från det som gäller för värdepappersfonder, 2. vilken risknivå som eftersträvas, och 3. vilket riskmått som används.

Lydelse enligt SOU 2025:60 Föreslagen lydelse

5 § För andelar i en specialfond För andelar i en kontraktsoch inlösen av sådana andelar ska rättslig specialfond och inlösen 4 kap. 10–12 §§, 13 § fjärde stycket av sådana andelar ska 4 kap. 10– och 13 a–14 §§ lagen (2004:46) 12 §§, 13 § fjärde stycket och

257

Författningsförslag

om värdepappersfonder tillämpas. 13 a–14 §§ lagen (2004:46) om Det som anges där om värdepappersfonder tillämpas. Det som anges där om – värdepappersfond ska avse – värdepappersfond ska avse specialfond, kontraktsrättslig specialfond, – fondbolag ska avse AIF-förvaltare, – informationsbroschyr ska avse informationsbroschyr enligt 12 kap. 7 § denna lag, – faktablad ska avse faktablad enligt 12 kap. 8 § denna lag, samt – årsberättelsen och halvårsredogörelsen ska avse årsberättelsen och halvårsredogörelsen enligt 12 kap. 10 § denna lag.

6 § Fondbestämmelserna för en Fondbestämmelserna för en specialfond får, under förut- kontraktsrättslig specialfond får, sättning av Finansinspektionens under förutsättning av Finansgodkännande, innehålla begräns- inspektionens godkännande, inneningar av möjligheten att för- hålla begränsningar av möjligvärva fondandelar. heten att förvärva fondandelar. En specialfond måste minst En kontraktsrättslig specialen gång om året vara öppen för fond måste minst en gång om inlösen av andelar på begäran av året vara öppen för inlösen av fondandelsägaren. Detta gäller andelar på begäran av fondandelsdock inte om fondandelarna är ägaren. Detta gäller dock inte om upptagna till handel på en fondandelarna är upptagna till reglerad marknad eller handlas handel på en reglerad marknad på en MTF-plattform och det är eller handlas på en MTF-plattsäkerställt att andelarnas noterade form och det är säkerställt att värde inte i väsentlig mån avviker andelarnas noterade värde inte i från fondandelsvärdet. väsentlig mån avviker från fondandelsvärdet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 7 § Informationsbroschyren för Informationsbroschyren för en specialfond ska, utöver det en specialfond ska, utöver det som anges i 10 kap. 1 §, innehålla som anges i 10 kap. 1 §, innehålla

2 Senaste lydelse 2018:2029.

258

17 § 4 En AIF-förvaltare får, efter till- En AIF-förvaltare får, efter tillstånd av Finansinspektionen, dela stånd av Finansinspektionen, dela en specialfond. Tillstånd till del- en kontraktsrättslig specialfond. ning ska lämnas om åtgärden kan Tillstånd till delning ska lämnas anses förenlig med investerarnas om åtgärden kan anses förenlig intressen. med investerarnas intressen. En AIF-förvaltare som har fått tillstånd till en delning ska genast underrätta investerarna om den planerade åtgärden och Finansinspektionens beslut. Denna information ska också finnas att tillgå hos AIF-förvaltaren och förvaringsinstitutet. En delning får genomföras tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut. Om det kan antas att det ligger i andelsägarnas intressen eller det annars finns skäl för det får inspektionen besluta att delningen får genomföras tidigare.

Upphörande och överlåtelse Upphörande och överlåtelse

av förvaltningen av en av förvaltningen av en

specialfond kontraktsrättslig specialfond

18 § För upphörande och över- För upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en spe- låtelse av förvaltningen av en koncialfond ska 9 kap. lagen (2004:46) traktsrättslig specialfond ska 9 kap. om värdepappersfonder tillämpas. lagen (2004:46) om värdepappers- Det som anges där om värdepap- fonder tillämpas. Det som anges persfond ska avse specialfond och där om värdepappersfond ska avse det som anges om fondbolag ska kontraktsrättslig specialfond och avse AIF-förvaltare. det som anges om fondbolag ska avse AIF-förvaltare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

4 Senaste lydelse 2022:1726.

262

Författningsförslag

1.24 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:484)

om en databas för övervakning av och tillsyn

över finansmarknaderna

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 1 I databasen får sådana uppgifter behandlas som har samlats in med stöd av 1. 12 kap. 1 § 1–4 lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank, 2. 9 kap. 3 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, 3. 10 kap. 2 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 4. 13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 5. 8 kap. 5 § första stycket lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, 6. 5 kap. 10 och 11 §§ lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, 7. 23 kap. 2 § första stycket lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 8. 8 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster, 9. 17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) 10. 5 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar, 11. 13 kap. 6 § första stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 12. 6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, 13. 6 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet, 14. 14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, 15. artiklarna 394, 415, 416, 430–430b och 451 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

1 Senaste lydelse 2024:123.

263

Författningsförslag

16. artiklarna 54 och 55 i 16. artiklarna 54 och 55 i Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om till- den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag synskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/ (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/ 2013, (EU) nr 600/2014 och 2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och (EU) nr 806/2014, 17. 5 kap. 2 § första stycket 17. 5 kap. 2 § första stycket lagen (2024:114) om clearing och lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar, avveckling av betalningar, och. 18. 13 kap. 2 § första stycket fondandelsbolagslagen (0000:00).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

264

Författningsförslag

1.25 Förslag till lag om ändring

i lagen (2014:836) om näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 3 och 11 §§ lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 1 Bestämmelserna i 4–9 §§ ska tillämpas på dem som faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet som en juridisk person har bedrivit. Bestämmelserna i 4–9 §§ ska alltid tillämpas på följande befattningshavare: 1. i kommanditbolag: komplementär, 2. i andra handelsbolag: bolagsman, 3. i aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga tjänstepensionsbolag: ledamot och suppleant i styrelsen samt verkställande direktör och vice verkställande direktör, 4. i sparbanker, ekonomiska föreningar, försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar: ledamot och suppleant i styrelsen samt verkställande direktör och vice verkställande direktör, 5. i europeiska ekonomiska intressegrupperingar med säte i Sverige: företagsledare, 6. i europabolag och europakooperativ med säte i Sverige: ledamot och suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan samt verkställande direktör och vice verkställande direktör, 7. i utländska filialer som om- 7. i utländska filialer som omfattas av lagen (1992:160) om ut- fattas av lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.: verkställande ländska filialer m.m.: verkställande direktör och vice verkställande direktör och vice verkställande direktör, och direktör, 8. i stiftelser som omfattas av 8. i stiftelser som omfattas av 2 kap. 3 § bokföringslagen 2 kap. 3 § bokföringslagen (1999:1078): ledamot och sup- (1999:1078): ledamot och suppleant i styrelsen samt, när en pleant i styrelsen samt, när en stiftelse har anknuten förvaltning, stiftelse har anknuten förvaltning, sådana befattningshavare hos för-

1 Senaste lydelse 2019:770.

265

Författningsförslag

sådana befattningshavare hos för- valtaren som anges i detta stycke, valtaren som anges i detta stycke. och 9. i fondandelsbolagslag: ledamot och suppleant i styrelsen samt, sådana befattningshavare hos förvaltaren som anges i detta stycke.

11 § 2 Den som har näringsförbud får inte 1. driva näringsverksamhet, 2. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring, 3. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än ett kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, 4. vara stiftare av ett aktiebolag 4. vara stiftare av ett aktiebolag, eller en sparbank, fondandelsbolag eller en sparbank, 5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för – ett aktiebolag, – en ekonomisk förening, – en sparbank, – ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, – en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening, – en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, – en pensionsstiftelse, eller – en pensionsstiftelse, – en sådan ideell förening eller – en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverk- stiftelse som driver näringsverksamhet, samhet, eller – ett fondandelsbolag, 6. vara ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige 7. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i – ett aktiebolag, – en ekonomisk förening,

2 Senaste lydelse 2020:674.

266

Författningsförslag

– ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, – en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening, – ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, – en sparbank, eller – en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., 8. vara företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller föreståndare enligt 2 § andra stycket lagen om utländska filialer m.m., 9. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges i 3–5 eller vara firmatecknare för ett utländskt bankföretags filial, 10. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent, 11. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 3–5, 12. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående till honom eller henne eller där en närstående har en sådan ställning som anges i 3 §, eller 13. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i den näringsverksamhet där han eller hon har åsidosatt sina skyldigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

267

Författningsförslag

1.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630)

om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

av terrorism

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 § 1 Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver 1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bankoch finansieringsrörelse, 2. livförsäkringsrörelse, dock inte a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, 3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 4. verksamhet enligt lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet, 5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen, 6. verksamhet enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar, 7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 8. verksamhet som betalningsinstitut enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, 9. verksamhet som registrerad betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster, 10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

1 Senaste lydelse 2025:603.

268

Författningsförslag

11. verksamhet enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, 12. verksamhet som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige, 13. verksamhet som leverantör av kryptotillgångstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, 14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516), 15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138), 16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer, 17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), 18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag, 19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18, 20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare), 21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket, 22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket, 23. yrkesmässig verksamhet 23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren stycket och verksamhetsutövaren

269

Författningsförslag

inte är en sådan person som av- inte är en sådan person som avses i 18–22, eller ses i 18–22, 24. yrkesmässig verksamhet 24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksam- det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksam- heten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer heten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, en- att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas staka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp upp- utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro går till motsvarande 10 000 euro eller mer, eller mer, eller 25. verksamhet som fondandelsbolagslag enligt 1 kap. 3 och 4 §§ fondandelsbolagslagen (0000:00). Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

270

Författningsförslag

1.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:704)

om ändring i lagen (2015:398) om ändring i

lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa

investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 § i lagen (2017:704) om ändring i lagen (2015:398) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2017:704 Föreslagen lydelse

5 kap.

8 § Verksamhet enligt 1–3, 6 och 7 §§ får drivas genom att AIF-förvaltaren inrättar en filial i Sverige eller erbjuder och tillhandahåller tjänster i Sverige från sitt hemland. För AIF-förvaltarens verksamhet i Sverige tillämpas 4 kap. 6 § andra stycket vid marknadsföring av andra alternativa investeringsfonder än 1. specialfonder, 2. sådana fonder som får marknadsföras till icke-professionella investerare efter tillstånd enligt 6 §, och 3. sådana fonder som får marknadsföras efter tillstånd enligt 7 §, såvitt gäller sådana icke-professionella investerare som anges i 4 kap. 5 § andra stycket. Vid förvaltning av en special- Vid förvaltning av en specialfond tillämpas 12 kap. I fråga om fond tillämpas 12 kap. och 19 kap. verksamhet som drivs genom filial fondandelsbolagslagen (0000:00). här i landet ska även 8 kap. 1, 1 a, I fråga om verksamhet som drivs 19–21 och 23 §§ tillämpas. Vid för- genom filial här i landet ska även valtning enligt 1 § första stycket 8 kap. 1, 1 a, 19–21 och 23 §§ 1 och 2 § tillämpas även 8 kap. tillämpas. Vid förvaltning enligt 28 §. För förvaringsinstitut till 1 § första stycket 1 och 2 § alternativa investeringsfonder som tillämpas även 8 kap. 28 §. För förvaltas enligt 1 § första stycket förvaringsinstitut till alternativa 1 eller 2 § tillämpas 9 kap. investeringsfonder som förvaltas enligt 1 § första stycket 1 eller 2 § tillämpas 9 kap.

Denna lag träder i kraft den dagen regeringen bestämmer.

271

Författningsförslag

1.28 Förslag till lag om ändring i lagen

(2018:1653) om företagsnamn

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (2018:1653) om företagsnamn ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Ett företagsnamn får registreras endast om det kan särskilja innehavarens verksamhet från andras. Vid bedömningen av om ett Vid bedömningen av om ett företagsnamn har särskiljnings- företagsnamn har särskiljningsförmåga ska hänsyn tas till den förmåga ska hänsyn tas till den tid och omfattning som företags- tid och omfattning som företagsnamnet har använts. Om företags- namnet har använts. Om företagsnamnet består enbart av en all- namnet består enbart av en allmän benämning på verksamhetens män benämning på verksamhetens art eller på en i verksamheten art eller på en i verksamheten utbjuden vara eller tjänst eller om utbjuden vara eller tjänst eller om företagsnamnet utgörs enbart av företagsnamnet utgörs enbart av ett allmänt använt ortsnamn eller ett allmänt använt ortsnamn eller liknande, ska företagsnamnet i och liknande, ska företagsnamnet i och för sig inte anses ha särskiljnings- för sig inte anses ha särskiljningsförmåga. Om en sådan beteck- förmåga. Om en sådan beteckning ning som aktiebolag, handelsbolag som aktiebolag, fondandelsbolag, eller ekonomisk förening eller investeringsbolag, AIF-bolag, förkortning av en sådan beteck- handelsbolag eller ekonomisk ning ingår i företagsnamnet, ska förening eller förkortning av en det vid bedömningen bortses från sådan beteckning ingår i föredenna beteckning. tagsnamnet, ska det vid bedömningen bortses från denna beteckning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

272

Författningsförslag

1.29 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:197)

om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare

av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 § i lagen (2022:197) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SOU 2025:60 Föreslagen lydelse

1 kap.

11 § I denna lag betyder 1. arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i den ursprungliga lydelsen, 2. direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/ 2009 och (EU) nr 1095/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/927, 3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 4. emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, 5. etablerad: a) för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är registrerad eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där dess stadgeenliga säte eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har något stadgeenligt säte eller huvudkontor, det land till vilket fonden har starkast anknytning, b) för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns, c) för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns, 6. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land

273

Författningsförslag

274

Författningsförslag

275

1.32 Förslag till lag om ändring

i mervärdesskattelagen (2023:200)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 33 § mervärdeskattelagen (2023:200) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

33 § Från skatteplikt undantas tillhandahållanden av bank- och finansieringstjänster samt sådana tillhandahållanden som utgör värdepappershandel eller liknande verksamhet. Med bank- och finansieringstjänster avses inte notariatverksamhet, inkassotjänster, administrativa tjänster avseende factoring eller uthyrning av förvaringsutrymmen. Med värdepappershandel avses 1. tillhandahållanden och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och 2. förvaltning av värdepappers- 2. förvaltning av värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om fonder och investeringsbolag enligt värdepappersfonder och special- lagen (2004:46) om värdepappersfonder enligt lagen (2013:561) om fonder samt specialfonder enligt förvaltare av alternativa investe- lagen (2013:561) om förvaltare av ringsfonder. alternativa investeringsfonder.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

280

Författningsförslag

1.33 Förslag till lag om ändring i lagen (2025:796)

om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § lagen (2025:796) om ändring i konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

15 § Förvaltaren ska snarast upprätta en skriftlig berättelse (förvaltarberättelse) om boets tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd, i den utsträckning de har kunnat klarläggas. Om möjligt ska förvaltaren också ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha inträtt. Förvaltarberättelsen ska vidare innehålla 1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag, 2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande som kan motivera återvinning till konkursboet, 3. en uppgift om huruvida det 3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att finns skälig anledning att anta att någon enligt aktiebolagslagen någon enligt aktiebolagslagen (2005:551), eller lagen (2018:672) (2005:551), lagen (2018:672) om om ekonomiska föreningar är ekonomiska föreningar eller fondskyldig att återlämna olaglig vinst- andelsbolagslagen (0000:00) är utdelning eller annan olaglig ut- skyldig att återlämna olaglig vinstbetalning eller att enligt dessa utdelning eller annan olaglig utlagar eller lagen (1980:1102) om betalning eller att enligt dessa lagar handelsbolag och enkla bolag eller lagen (1980:1102) om hanbetala skadestånd till ett aktie- delsbolag och enkla bolag betala bolag, en ekonomisk förening eller skadestånd till ett aktiebolag, en ett handelsbolag, ekonomisk förening eller ett handelsbolag, 4. i förekommande fall en uppgift om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna tidpunkt kan klarläggas, och 5. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är eller under det senaste året före konkursansökan har varit bokföringsskyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts.

281

Författningsförslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

282

Författningsförslag

1.34 Förslag till fondandelsbolagsförordning (0000:00)

Härigenom föreskrivs följande

1 kap. Inledande bestämmelser

Innehåll

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om 1. ansökan om tillstånd, 2. anmälan för registrering, 3. fondandelsbolagsregistret, 4. avgifter, och 5. bemyndiganden.

Tillämpningsområde

2 § Denna förordning gäller för fondandelsbolag enligt fondandelsbolagslagen (0000:00). Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse och tillämpningsområde som i fondandelsbolagslagen.

Allmänna bestämmelser om handlingar och uppgifter

3 § En handling som enligt denna förordning får ges in i kopia ska vara bestyrkt. En handling som får ges in i kopia får även ges in i original.

4 § En anmälan eller en ansökan enligt denna förordning ska, i förekommande fall, innehålla uppgifter om anmälarens eller sökandens organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

283

Författningsförslag

2 kap. Ansökan om tillstånd m.m.

Inledande bestämmelser

1 § Sådana ansökningar enligt fondandelsbolagslagen som ska prövas av Finansinspektionen ska ges in till inspektionen.

Tillstånd att bedriva verksamhet som investeringsbolag

2 § En ansökan enligt 3 kap. 2 § fondandelsbolagslagen (0000:00) om tillstånd att driva verksamhet som investeringsbolag ska undertecknas av samtliga stiftare i ett investeringsbolag. Tillsammans med ansökan ska följande handlingar ges in: 1. en kopia av stiftelseurkunden, och 2. ett förslag till bolagsordning inklusive bilagor.

Tillstånd att bedriva verksamhet

som associationsrättslig specialfond

3 § En ansökan enligt 19 kap. 2 § fondandelsbolagslagen (0000:00) om tillstånd för ett AIF-bolag att driva verksamhet som associationsrättslig specialfond ska undertecknas av samtliga stiftare i ett AIF-bolag. Tillsammans med ansökan ska följande handlingar ges in: 1. en kopia av stiftelseurkunden, och 2. ett förslag till bolagsordning inklusive bilagor.

Godkännande av ändring av bolagsordning

4 § En ansökan enligt 5 kap. 7 § fondandelsbolagslagen (0000:00) om godkännande av ändring av bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning ska undertecknas av företrädare för förvaltaren eller, när ändringen avser uppgift om förvaltaren, av samtliga styrelseledamöter. Tillsammans med ansökan ska följande handlingar ges in 1. en kopia av bolagsordningen inklusive bilaga till bolagsordningen, 2. ett förslag till ändrad bilaga till bolagsordningen, och

284

Författningsförslag

3. i förekommande fall en kopia av bolagsstämmans protokoll med ändringsbeslutet.

Fusion, delning och avveckling

5 § En ansökan enligt 7 kap. 9 och 10 §§, 15 kap. 11 och 26 §§, 16 kap. 11 §, 17 kap. 23 §, 19 kap. 9 § och 20 kap. 2 och 4 §§, fondandelsbolagslagen (0000:00) ska undertecknas av företrädare för förvaltaren.

Intyg för investeringsbolagsmottagarfond

6 § Finansinspektionen ska på begäran utfärda ett intyg om att ett investeringsbolag uppfyller kraven för att vara mottagarfondsbolag enligt 1 kap. 12 § 8 b och c fondandelsbolagslagen (0000:00).

Underrättelser till Skatteverket om gränsöverskridande fusioner

7 § Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om beslut att godkänna att investeringsbolag får ingå i en gränsöverskridande fusion enligt 15 kap. 26 § fondandelsbolagslagen (0000:00). Finansinspektionen ska också underrätta Skatteverket om beslut av en behörig myndighet att godkänna en gränsöverskridande fusion där ett investeringsbolag är övertagande fond.

3 kap. Anmälan för registrering enligt fondandelsbolagslagen

Formen för anmälan m.m.

1 § En anmälan för registrering enligt fondandelsbolagslagen (0000:00) ska göras skriftligen hos Bolagsverket. En anmälan enligt första stycket eller en ansökan enligt fondandelsbolagslagen som ska handläggas av Bolagsverket får överföras elektroniskt till Bolagsverket enligt föreskrifter som Bolagsverket får meddela.

285

Författningsförslag

Undertecknande

2 § En anmälan för registrering ska undertecknas av företrädare för förvaltaren eller, i de fall när det särskilt i fondandelsbolagslagen (0000:00) anges att anmälan ska göras av styrelsen, av styrelseledamot. En anmälan av bolag i likvidation ska undertecknas av likvidatorn eller, när flera likvidatorer har utsetts, av en av likvidatorerna.

3 § En anmälan eller ansökan som överförs elektroniskt till Bolagsverket ska vara undertecknad med en elektronisk underskrift. Bolagsverket får meddela föreskrifter om elektronisk underskrift.

Registrering av fondandelsbolag

4 § En anmälan för registrering enligt 4 kap. 1 § fondandelsbolagslagen (0000:00) av fondandelsbolag ska innehålla uppgift om 1. bolagets postadress, 2. fullständigt namn, personnummer (eller, om sådant saknas, födelsedatum) och postadress beträffande stiftarna samt, om ett handelsbolag är stiftare, varje obegränsat ansvarig bolagsman, 3. fullständigt namn, personnummer (eller, om sådant saknas, födelsedatum), postadress och, om postadressen avviker från hemvisten, hemvist för styrelseledamot och revisor samt, i förekommande fall, för a) styrelseordförande, b) särskild firmatecknare, c) särskild delgivningsmottagare, d) revisorssuppleant, 4. hur bolagets firma tecknas, 5. förvaltarens företagsnamn, organisationsnummer eller motsvarande identitetsuppgift, postadress och telefon samt den ort där förvaltaren har sitt säte, och 6. förvaringsinstitutets företagsnamn, organisationsnummer eller motsvarande identitetsuppgift, postadress och telefon samt den ort där förvaringsinstitutet har sitt säte. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag ska dess organisationsnummer eller motsvarande identitetsuppgift anges. Anmälan ska innehålla en försäkran på heder och samvete att stiftarna och de personer som anges i första stycket 3 inte är i kon-

286

Författningsförslag

kurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken och att revisorerna uppfyller behörighetskraven i 9 kap. 10 och 11 §§ fondandelsbolagslagen. I fråga om särskilda delgivningsmottagare krävs dock endast en försäkran att den bemyndigade inte har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

5 § Vid en anmälan som avses i 4 § ska följande handlingar lämnas in: 1. en kopia av stiftelseurkunden, inklusive bolagsordningen med bilagor, 2. för investeringsbolag, en kopia på tillstånd från Finansinspektionen, 3. en försäkran på heder och samvete att uppgifterna i anmälan om val av styrelseordförande, firmatecknare, och om särskild delgivningsmottagare och om hur bolagets firma tecknas stämmer överens med de beslut som bolaget har fattat, 4. en försäkran på heder och samvete att de som har utsetts till styrelseledamöter, styrelseordförande, firmatecknare, särskild delgivningsmottagare, revisorer, revisorssuppleanter, förvaltare och förvaringsinstitut har åtagit sig uppdragen, och 5. ett intyg från ett sådant kreditinstitut som avses i 2 kap. 3 § första stycket 3 fondandelsbolagslagen (0000:00) om det belopp som har satts in på ett särskilt konto hos institutet som betalning för bolagets andelar, med uppgift om när uttag från kontot först har skett. Om den som anmäls som styrelseledamot eller firmatecknare inte är folkbokförd i Sverige, ska en kopia av en passhandling eller någon annan identitetshandling som avser den anmälde lämnas in vid anmälan. Bolagsverket får kräva in ytterligare handlingar om det behövs för att säkerställa den anmäldes identitet.

Bolagsordning

6 § Anmälan för registrering enligt 5 kap. 5 § fondandelsbolagslagen (0000:00) ska undertecknas av företrädare för förvaltaren och till anmälan ska följande handlingar lämnas in: 1. i förekommande fall, en kopia av bolagsstämmans protokoll med beslut, 2. en kopia av bolagsordningen, inklusive bilagor enligt 5 kap. 2 och 3 §§ fondandelsbolagslagen (0000:00), i dess nya lydelse, och

287

Författningsförslag

3. för investeringsbolag en kopia av Finansinspektionens godkännande av ändringar av bilagan till bolagsordningen. Beslut om ändring av uppgift om förvaltaren i bilagan till ett AIFbolags bolagsordning ska undertecknas av samtliga styrelseledamöter. Första stycket gäller inte för beslut om ändring av uppgifter i bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning.

Talan mot bolagsstämmobeslut

7 § Om talan enligt 9 kap. 15 § första stycket tjugotredje strecksatsen fondandelsbolagslagen (0000:00) och 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551), om att upphäva eller ändra ett sådant bolagsstämmobeslut som ska anmälas för registrering väcks vid allmän domstol, ska domstolen underrätta Bolagsverket, när 1. talan har väckts, 2. det föreligger en dom eller ett slutligt beslut som har vunnit laga kraft, eller 3. det genom beslut under rättegången har bestämts att bolagsstämmobeslutet inte får verkställas.

Bolagets ledning

8 § Vid en anmälan för registrering enligt 4 kap. 3 § fondandelsbolagslagen (0000:00) tillämpas 4 § första stycket 1, och 3–6 och andra och tredje styckena samma paragraf. Om anmälan inte endast avser ändring av hemvist eller postadress, ska det till anmälan fogas 1. en kopia av protokoll eller annan handling som bestyrker val eller entledigande av styrelseledamot, 2. en försäkran på heder och samvete att uppgifterna i anmälan om val av eller entledigande av styrelseordförande och firmatecknare, om särskild delgivningsmottagare och om hur bolagets firma tecknas stämmer överens med de beslut som anmälan grundar sig på, 3. en försäkran på heder och samvete att de som har utsetts till styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, styrelseordförande, firmatecknare, särskild delgivningsmottagare, revisorer och revisorssuppleanter, förvaltare eller förvaringsinstitut har åtagit sig uppdragen. Vid en anmälan enligt andra stycket tillämpas 5 § andra stycket.

288

Författningsförslag

Finansinspektionens underrättelse till Bolagsverket

10 § Till underrättelsen enligt 5 kap. 5 § tredje stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) ska det fogas en kopia av Finansinspektionens beslut samt bilagan till investeringsbolagets bolagsordning i dess nya lydelse. Till underrättelsen enligt 14 kap. 5 § fondandelsbolagslagen ska det fogas en kopia av Finansinspektionens beslut.

Bolagsverkets underrättelse till Finansinspektionen

11 § Underrättelsen enligt 4 kap. 8 § fondandelsbolagslagen (0000:00) ska innehålla uppgift om AIF-bolagets företagsnamn, bolagets förvaltare och i förekommande fall bolagets förvaringsinstitut.

Revisorer

12 § Vid en anmälan för registrering enligt 11 kap. 18 och 19 §§ fondandelsbolagslagen (0000:00) tillämpas 4 § första stycket 3, andra och tredje styckena samma paragraf samt 5 § första stycket 4. Om anmälan inte avser endast ändring av hemvist eller postadress, ska det till anmälan fogas en kopia av protokoll eller annan handling som bestyrker val av revisor eller revisorssuppleant.

13 § Om en revisor enligt 11 kap. 14 § första stycket sjätte strecksatsen fondandelsbolagslagen (0000:00) och 9 kap. 23 § aktiebolagslagen (2005:551) har anmält att hans eller hennes uppdrag har upphört i förtid, ska Bolagsverket sända en kopia av anmälan till Finansinspektionen, Revisorsinspektionen och Skatteverket.

Fusion av fondandelsbolag

14 § Vid en anmälan för registrering enligt 15 kap. 17 § fondandelsbolagslagen (0000:00) av bolag som har bildats i samband med fusion genom kombination tillämpas 3 § första stycket 1 och 3–6 samt andra och tredje styckena samma paragraf.

289

Författningsförslag

Till anmälan ska det vidare fogas 1. en försäkran på heder och samvete att uppgifterna i anmälan om val av styrelseordförande, firmatecknare, om särskild delgivningsmottagare och om hur bolagets firma tecknas stämmer överens med de beslut som bolaget har fattat, 2. en försäkran på heder och samvete att de som har utsetts till styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, styrelseordförande, firmatecknare, särskild delgivningsmottagare, revisorer och revisorssuppleanter, förvaltare eller förvaringsinstitut har åtagit sig uppdragen.

15 § Till underrättelsen enligt 15 kap. 20 § första stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) ska det fogas en kopia av Finansinspektionens beslut.

16 § Till underrättelsen enligt 15 kap. 20 § andra stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) ska det fogas en kopia av Bolagsverkets beslut.

Delning av fondandelsbolag

16 § Vid en anmälan för registrering enligt 15 kap. 17 § fondandelsbolagslagen (0000:00) av bolag som har bildats i samband med fusion genom kombination tillämpas 3 § första stycket 1 och 3–6 samt andra och tredje styckena samma paragraf. Till anmälan ska det vidare fogas 1. en försäkran på heder och samvete att uppgifterna i anmälan om val av styrelseordförande, firmatecknare, om särskild delgivningsmottagare och om hur bolagets firma tecknas stämmer överens med de beslut som bolaget har fattat, 2. en försäkran på heder och samvete att de som har utsetts till styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, styrelseordförande, firmatecknare, särskild delgivningsmottagare, revisorer och revisorssuppleanter, förvaltare eller förvaringsinstitut har åtagit sig uppdragen.

17 § Till underrättelsen enligt 16 kap. 20 § första stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) ska det fogas en kopia av Finansinspektionens beslut.

290

Författningsförslag

10 § Till underrättelsen enligt 16 kap. 20 § andra stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) ska det fogas en kopia av Bolagsverkets beslut.

Avveckling och konkurs

17 § Till en anmälan enligt 17 kap. 1 § första stycket första strecksatsen fondandelsbolagslagen (0000:00) och 25 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det fogas en kopia av bolagsstämmans protokoll med likvidationsbeslutet.

18 § När en ansökan om likvidation har kommit in till allmän domstol, ska domstolen genast underrätta Bolagsverket om detta. Domstolen ska också underrätta Bolagsverket om beslut om likvidation, beslut om förordnande eller entledigande av en eller flera likvidatorer enligt 17 kap. 9 § fondandelsbolagslagen (0000:00). Till underrättelsen ska det fogas en kopia av domstolens beslut. Underrättelsen ska innehålla uppgift om fullständigt namn, personnummer och postadress för likvidatorn eller likvidatorerna. Om en likvidators postadress avviker från hemvistet, ska även hemvistet anges.

19 § Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om beslut om beslut om förordnande eller entledigande av en eller flera likvidatorer enligt 17 kap. 9 § fondandelsbolagslagen (0000:00). Till underrättelsen ska det fogas en kopia av domstolens beslut. Underrättelsen ska innehålla uppgift om fullständigt namn, personnummer och postadress för likvidatorn eller likvidatorerna. Om en likvidators postadress avviker från hemvistet, ska även hemvistet anges.

20 § Till underrättelsen enligt 17 kap. 25 § första stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) ska det fogas en kopia av Finansinspektionens beslut.

21 § Till underrättelsen enligt 17 kap. 25 § andra stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) ska det fogas en kopia av Bolagsverkets beslut.

22 § Till underrättelsen enligt 17 kap. 25 § tredje stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) ska det fogas en kopia av domstolens beslut.

291

Författningsförslag

23 § Om högre rätt upphäver ett likvidationsbeslut som inte har gått i verkställighet, ska rätten genast underrätta Bolagsverket.

24 § Om bolagets firma under likvidationen ska tecknas av någon annan än likvidatorn eller, när flera likvidatorer har utsetts, firman inte ska tecknas av likvidatorerna gemensamt, ska likvidatorn eller likvidatorerna anmäla detta till Bolagsverket. Detsamma gäller om andra uppgifter i registret ska ändras. Om någon annan än likvidator har utsetts till firmatecknare, tillämpas 3 kap. 4 § första stycket 3 och 4 och tredje stycket samma paragraf samt 5 § första stycket 2, 3 och 4.

25 § Vid en anmälan för registrering enligt 17 kap. 17 § första stycket sjunde strecksatsen fondandelsbolagslagen (0000:00) och 25 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551) att bolaget är upplöst ska följande handlingar ges in: 1. en kopia av bolagsstämmans protokoll, och 2. ett bevis om dagen för utfärdande av kallelsen på okända borgenärer i de fall då annan än Bolagsverket har utfärdat kallelsen. I 25 kap. 41 § aktiebolagslagen finns bestämmelser om andra handlingar som ska fogas till anmälan.

26 § Vid en anmälan för registrering enligt 17 kap. 17 § första stycket nionde strecksatsen fondandelsbolagslagen (0000:00) och 25 kap. 44 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) att likvidationen ska fortsätta tillämpas 3 kap. 4 § första stycket 1, 3–6 och tredje stycket samma paragraf. Till anmälan ska det vidare fogas sådana handlingar som avses i 3 kap. 12 § andra stycket och 13 § andra stycket.

27 § En anmälan för registrering enligt 17 kap. 19 § första stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) av beslut att likvidation ska upphöra ska innehålla en försäkran på heder och samvete om att det inte finns likvidationsanledning enligt 17 kap. 2–4 §§ nämnda lag samt att utskiftning inte har ägt rum. Vid anmälan tillämpas 3 kap. 4 § första stycket 1, 3–6 och andra och tredje stycket. Till anmälan ska det vidare fogas 1. en kopia av bolagsstämmans protokoll, 2. en kopia av revisorns yttrande enligt 17 kap. 18 § fondandelsbolagslagen,

292

Författningsförslag

3. en försäkran på heder och samvete att uppgifterna i anmälan om val av styrelseordförande, och firmatecknare, om särskild delgivningsmottagare och om hur bolagets firma tecknas stämmer överens med de beslut som bolaget har fattat, och 4. en försäkran på heder och samvete att de personer som har utsetts till styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, styrelseordförande, firmatecknare, särskild delgivningsmottagare och förvaltare har åtagit sig uppdragen.

27 § Vid en anmälan för registrering enligt 17 kap. 19 § andra stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) att likvidationsbeslut har upphävts ska en kopia av domstolens dom eller beslut med lagakraftbevis ges in.

Konkurs

28 § Om en allmän domstol har fattat beslut om konkurs eller om att utse en konkursförvaltare eller att avsluta en konkurs, ska domstolen underrätta Bolagsverket om beslutet. Till underrättelsen ska en kopia av domstolens beslut fogas.

4 kap. Fondandelsbolagsregistret

Tillämpningsområde

1 § Hos Bolagsverket ska det föras ett fondandelsbolagsregister för fondandelsbolag (investeringsbolag och AIF-bolag).

Fondandelsbolagsregistrets indelning

2 § Fondandelsbolagsregister förs med hjälp av automatiserad behandling. Registret ska vara indelat i två avdelningar enligt följande: 1 investeringsbolag, och 2. AIF-bolag.

293

Författningsförslag

Alfabetisk förteckning

3 § En alfabetisk förteckning över fondandelsbolagen ska höra till registret. Förteckningen ska innehålla uppgift om organisationsnumret på varje fondandelsbolagen.

Handlingar i fondandelsbolagsregistret

4 § Handlingar som avser en anmälan eller underrättelse enligt fondandelsbolagslagen (0000:00) eller aktiebolagslagen (2005:551) ska biläggas fondandelsbolagsregister. Sådana handlingar ska för varje fondandelsbolag sammanföras i akter.

Fondandelsbolagsregistrets ändamål

5 § Fondandelsbolagsregister ka ge offentlighet åt den information som ingår i registret. I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. den tillsyn som Finansinspektionen har över fondandelsbolag enligt fondandelsbolagslagen (0000:00), 2. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där företagsanknuten information utgör underlag för prövningar eller beslut, 3. förvärv, avyttring eller förvaltning av företag som registreras i fondandelsbolagsregistret, 4. aktualisering, komplettering eller kontroll av företagsanknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register, 5. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av artikel 21.2 och 21.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), eller 6. verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och

294

Författningsförslag

a) som avser bolag som registreras i fondandelsbolagsregistret, b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till företagsanknuten information, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet.

Personuppgiftsansvar

6 § Bolagsverket är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som sker i fondandelsbolagsregistret.

7 § Bolagsverket ska se till att det inte uppkommer något otillbörligt intrång i registrerades personliga integritet eller några risker från säkerhetssynpunkt. För dessa syften får verket i enskilda fall ställa upp villkor för behandlingen av personuppgifter.

Direktåtkomst

8 § Bolagsverket får för de ändamål som anges i 2 § medge direktåtkomst till fondandelsbolagsregistret.

Rättelse av personuppgift

9 § En personuppgift i fondandelsbolagsregistret ska rättas om uppgiften innehåller någon uppenbar felaktighet till följd av Bolagsverkets eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende. Detta gäller i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679.

Anteckningar i fondandelsbolagsregistret

10 § Anteckningar i fondandelsbolagsregistret numreras i löpande följd för varje fondandelsbolag. Vid varje anteckning ska detta nummer anges liksom datum för anteckningen och för dess kungörande i Post- och Inrikes Tidningar.

295

Författningsförslag

11 § Beslut och andra förhållanden som anmäls för registrering i fondandelsbolagsregistret ska antecknas i registret så snart som möjligt efter det att anmälan har kommit in till Bolagsverket. Ändringar av den information som finns i registret ska normalt antecknas inom 21 dagar efter det att en fullständig anmälan har kommit in. Om det framgår att beslutet ska ha verkan först vid en viss senare tidpunkt, ska dock anteckningen göras i så nära anslutning som möjligt till denna tidpunkt. I ett ärende om registrering av ett fondandelsbolag ska beslut meddelas inom två månader efter det att en fullständig anmälan kom in till Bolagsverket. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet, får handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst två månader. Sökanden ska informeras om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Ett beslut om att förlänga handläggningstiden får inte överklagas

12 § När ett fondandelsbolag registreras ska följande antecknas i fondandelsbolagsregistret: 1. bolagets organisationsnummer, 2. dagen för bildandet, 3. uppgifter som avses i 4 kap. 2 §, 5 kap. 1 § andra stycket och 11 kap. 17 § fondandelsbolagslagen (0000:00), och 4. tiden för ordinarie bolagsstämma, om denna anges i bolagsordning. I fråga bolagets förvaltare och i förekommande fall förvaringsinstitut ska förvaltarens respektive förvaringsinstitutets företagsnamn och organisationsnummer eller motsvarande identitetsuppgift anges. I fondandelsbolagsregistret får för varje fondandelsbolag på begäran av företaget, e-postadress och telefonnummer antecknas.

13 § Det ska antecknas i fondandelsbolagsregistret om bilagan till ett fondandelsbolags bolagsordningen innehåller 1. föreskrift enligt 5 kap. 4 § andra stycket fondandelsbolagslagen (0000:00), 2. föreskrift enligt 6 kap. 2 § och 7 kap. 2 § fondandelsbolagslagen eller 3. förbehåll enligt 6 kap. 9 § fondandelsbolagslagen Vad som sägs i första stycket gäller också om ett fondandelsbolags bolagsordningen innehåller

296

Författningsförslag

1. bestämmelse om att ett AIF-bolag har en bestämd livslängd, eller 2. föreskrift enligt 9 kap. 10 § andra stycket andra meningen fondandelsbolagslagen eller 9 kap. 15 § första stycket samma lag och 7 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

14 § Fondandelsbolagsregistret ska för varje fondandelsbolag innehålla 1. stiftelseurkunden, 2. bolagsordningen, inklusive bilagor till bolagsordning, uppgifter om ändring av bolagsordningen och bilagorna, och bolagsordningen och bilagorna till bolagsordningen i deras senaste lydelse, och 3. ett AIF-bolags års- och koncernredovisningar, revisions- och koncernrevisionsberättelser samt delårsrapporter enligt 8 kap. 3 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554).

15 § På begäran av ett bolag ska bolagets e-postadress och telefonnummer antecknas i fondandelsbolagsregistret. I registret får det för varje bolag antecknas om bolagets överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

16 § Har Bolagsverket utsett en revisor enligt 11 kap. 11 § enligt fondandelsbolagslagen (0000:00) ska uppgifter enligt 11 kap. 18 § samma lag antecknas i fondandelsbolagsregistret.

Underrättelser

17 § När någon registreras som styrelseledamot, styrelsesuppleant, firmatecknare, särskild delgivningsmottagare, revisor, revisorssuppleant, förvaltare eller förvaringsinstitut, ska Bolagsverket underrätta den registrerade om åtgärden. När verket tar bort en sådan registrering från registret, ska den som berörs av åtgärden underrättas. Om registreringen avser ett revisionsbolag, ska den huvudansvariga revisorn underrättas. För registrering som avser en förvaltare eller förvaringsinstitut, ska ett sådant bolags företrädare underrättas.

297

Författningsförslag

18 § Underrättelsen enligt 17 § ska omedelbart efter registreringen eller borttagandet av registreringen sändas till den som berörs av åtgärden på hans eller hennes folkbokföringsadress eller, om en sådan adressuppgift saknas, till den adress som har uppgetts i ärendet. Bolagsverket ska en gång varje år underrätta den som är registrerad som likvidator om registreringen. Underrättelsen ska sändas till den adress som har uppgetts i ärendet. Bolagsverket behöver inte sända ut någon underrättelse om det är uppenbart att en sådan inte fyller något syfte.

19 § Bolagsverket ska genast underrätta fondandelsbolaget när verket fattar något av följande beslut 1. ett beslut enligt 15 kap. 19 § och 16 kap. 19 § enligt fondandelsbolagslagen (0000:00) att förklara att frågan om fusion eller delning eller ombildning har fallit, 2. ett beslut att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering enligt 4 kap. 5 § andra stycket fondandelsbolagslagen och 27 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551), 3. ett beslut att avregistrera en ställföreträdare eller revisor enligt 4 kap. 5 § andra stycket fondandelsbolagslagen och 27 kap. 6 eller 6 a § aktiebolagslagen, och 4. ett beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 22 kap. 5 § fondandelsbolagslagen.

Utlämnande av uppgifter på medium

för automatiserad behandling

20 § Bolagsverket ska bestyrka utdrag ur fondandelsbolagsregistret om inte beställaren avstår från det.

21 § Bolagsverket ska lämna ut uppgifter och handlingar i fondandelsbolagsregistret på medium för automatiserad behandling, om det begärs. Detsamma gäller sådana handlingar och uppgifter enligt 19 § som inte har förts in i fondandelsbolagsregistret, om det har gått högst tio år sedan de kom in till verket. Handlingar som inte har förts in i fondandelsbolagsregistret och som inte behöver lämnas ut enligt första stycket får lämnas ut på medium för automatiserad behandling till myndigheter och, om det

298

Författningsförslag

är uppenbart att det kan ske utan risk för att enskildas personliga integritet kränks, till enskilda.

Sökning efter uppgifter och handlingar

22 § Vid sökning efter uppgifter som avser ett bolag som är upplöst får endast organisationsnummer och företagsnamn användas som sökbegrepp, om det har gått mer än fem år sedan det har registrerats att bolaget är upplöst. Vid sökning efter handlingar och uppgifter som avses i 4 och 14 §§ får endast uppgifter som avses i 5 kap. 2 § första stycket 1 och 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt organisationsnummer och företagsnamn användas som sökbegrepp.

Kungörelse

23 § I en kungörelse enligt 4 kap. 5 § fondandelsbolagslagen (0000:00) och 27 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det anges bolagets företagsnamn och organisationsnummer samt styrelsens säte eller, om bolaget är i likvidation, den tingsrätt under vilken bolaget hör.

Registrering av ett gränsöverskridande förfarande

24 § Vid registrering av en gränsöverskridande fusion eller delning enligt 15 kap. 23 eller 29§ fondandelsbolagslagen ska Bolagsverket i registret föra in uppgift om företags namn, organisationsnummer, motsvarande identitetsuppgift samt rättslig form före och efter det gränsöverskridande förfarandet för vart och ett av de svenska och utländska bolag som berörs av förfarandet. I registret ska det också anges att registreringen har gjorts till följd av en gränsöverskridande fusion.

299

Författningsförslag

5 kap. Avgifter

Registreringsärenden

1 § I ärenden som rör registrering enligt denna förordning ska avgift betalas för registrering och, i förekommande fall, dess kungörande samt för ärendets handläggning och prövning.

2 § En avgift för registrering ska betalas med följande belopp: 1. vid anmälan för registrering av ett nybildat fondandelsbolag, 2 700 kronor eller, om en sådan anmälan överförs elektroniskt och undertecknas med en elektronisk underskrift, 2 400 kronor, 2. vid anmälan av en ändring av företagsnamn, 2 400 kronor eller, om en sådan anmälan överförs elektroniskt och undertecknas med en elektronisk underskrift, 2 200 kronor, 3. vid en anmälan om fusion enligt 15 kap. 17 § fondandelsbolagslagen (0000:00) och delning 16 kap. 17 § samma lag, 1 600 kronor, 4. vid en anmälan om likvidation enligt 17 kap. 1 § första stycket första strecksatsen fondandelsbolagslagen (0000:00) och 25 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551), 1 400 kronor, 5. vid en anmälan enligt 17 kap. 19 § första stycket fondandelsbolagslagen (0000:00) om att bolagsstämman har beslutat att likvidationen ska upphöra, 1 200 kronor, 6. vid en anmälan om ändring av styrelseledamot, styrelseordförande, hur firman tecknas, firmatecknare, särskild delgivningsmottagare, revisor, revisorssuppleant, förvaltare eller förvaringsinstitut, 1 200 kronor, eller, om en sådan anmälan överförs elektroniskt och undertecknas med en elektronisk underskrift, 1 000 kronor, 7. vid någon annan registreringsanmälan, 1 200 kronor, eller, om en sådan anmälan överförs elektroniskt och undertecknas med en elektronisk underskrift, 1 000 kronor.

3 § Avgift ska inte betalas för registrering av 1. ändrad postadress, 2. eget utträde från uppdrag som revisor eller revisorssuppleant, 3. förhållanden som en likvidator ska anmäla, såvida inte något annat följer av 1 § 5, eller 4. en underrättelse från domstol eller Finansinspektionen.

300

Författningsförslag

Ansökningsärenden

4 § För handläggning och prövning av ansökan ska, i de fall som anges i 1–3, avgifter betalas med följande belopp: 1. tillstånd till att inte lämna uppgift om bolagets företagsnamn på webbplatser enligt 1 kap. 8 § fondandelsbolagslagen och 28 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551), 1 500 kronor, 2. undantag från bosättningskravet enligt 10 kap. 6 § första stycket andra strecksatsen fondandelsbolagslagen (0000:00) och 8 kap. 9 § aktiebolagslagen, 1 000 kronor, och 3. likvidation enligt 17 kap. 12 § fondandelsbolagslagen, 1 400 kronor.

5 § En avgift enligt 1–4 §§ ska betalas när anmälan eller ansökan ges in. Avgiften återbetalas inte om handläggningen av ett ärende som anmälan eller ansökan avser har påbörjats. I fall som avses i 6 § ska avgiften betalas inom den tid som Bolagsverket bestämmer.

6 § Bolagsverket får meddela närmare föreskrifter om det sätt som avgiften ska betalas på.

Ärenden enligt 17 kap. 7 § fondandelsbolagslagen

7 § En avgift som avses i 17 kap. 7 § fondandelsbolagslagen ska uppgå till 3 900 kronor. I fråga om sådan avgift som avses i första stycket finns det bestämmelser om begäran om indrivning m.m. i 4–9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige ska uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § indrivningsförordningen. Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.

Utlämnande av uppgifter och handlingar

8 § Bolagsverket fastställer avgifter för sådant utlämnande av uppgifter och handlingar som sker på medium för automatiserad behandling.

301

Författningsförslag

6 kap. Bemyndiganden

Bolagsverket

1 § Bolagsverket får i fråga om fondandelsbolag meddela föreskrifter om 1. vilka uppgifter som, utöver vad som framgår av denna förordning, en ansökan, anmälan eller underrättelse ska innehålla samt vilka uppgifter som samtidigt ska lämnas till Bolagsverket, 2. elektronisk överföring till Bolagsverket av en anmälan för registrering eller en ansökan som ska handläggas av Bolagsverket, 3. vilka krav som ska ställas på den elektroniska underskriften enligt 3 kap. 3 §, 4. elektronisk överföring till Bolagsverket av handlingar som ska ges in tillsammans med en anmälan eller en ansökan som har upprättats elektroniskt, 5. bestyrkande av att en elektronisk kopia stämmer överens med originalet, 6. vilka elektroniska underskrifter som får användas för att en handling ska få ges in som ett elektroniskt original, och 7. hur en försäkran på heder och samvete enligt denna förordning får undertecknas med en elektronisk underskrift.

Finansinspektionen

2 § Finansinspektionen får meddela föreskrifter om 1. vilka uppgifter som, utöver vad som framgår av denna förordning, en ansökan, anmälan eller underrättelse ska innehålla samt vilka uppgifter som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 2. innehållet i bilagan till bolagsordningen enligt 5 kap. 2 § fondandelsbolagslagen (0000:00), 3. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 5 kap. 8 § fondandelsbolagslagen och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas, 4. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 6 kap. 2 § andra stycket 2 fondandelsbolagslagen och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor,

302

Författningsförslag

5. innehållet i informationsbroschyrer och faktablad enligt 10 kap. 12 § första stycket första och andra strecksatserna fondandelsbolagslagen och 4 kap. 15–16 §§ lagen om värdepappersfonder (2004:46), 6. innehållet i information om riskhantering enligt 10 kap. 12 § första stycket tredje strecksatsen fondandelsbolagslagen och 4 kap. 17 § lagen om värdepappersfonder, 7. innehållet i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 10 kap. 12 § första stycket fjärde strecksatsen fondandelsbolagslagen och 4 kap. 18 § lagen om värdepappersfonder, 8. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 12 § första stycket femte strecksatsen fondandelsbolagslagen och 4 kap. 20 § lagen om värdepappersfonder, 9. på vilket språk informationen enligt 10 kap. 12 § första stycket femte strecksatsen fondandelsbolagslagen och 4 kap. 20 § lagen om värdepappersfonder, ska tillhandahållas, 10. information om kostnader enligt 10 kap. 12 § första stycket femte strecksatsen fondandelsbolagslagen och 4 kap. 22 § lagen om värdepappersfonder, 11. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 12 § sjunde strecksatsen fondandelsbolagslagen och 4 kap. 26 § lagen om värdepappersfonder, ska beräknas, 12. hur informationen enligt 10 kap. 12 § första stycket sjunde strecksatsen fondandelsbolagslagen och 4 kap. 28 § lagen om värdepappersfonder, ska presenteras, 13. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i ett investeringsbolag får placeras i enligt 10 kap. 14 § fondandelsbolagslagen och 5 kap. 1 § andra stycket första meningen lagen om värdepappersfonder, 14. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda 10 kap. 14 § fondandelsbolagslagen och enligt 5 kap. 1 § tredje stycket lagen om värdepappersfonder, samt villkor och gränser för sådan användning, 15. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 10 kap. 14 § fondandelsbolagslagen och 5 kap. 2 § första och andra styckena lagen om värdepappersfonder, 16. innehållet i information om riskhantering enligt 10 kap. 14 § fondandelsbolagslagen och 5 kap. 2 § tredje stycket lagen om värdepappersfonder,

303

Författningsförslag

17. utformningen och tillämpningen av likviditetshanteringsverktyg enligt 10 kap. 14 § fondandelsbolagslagen och 5 kap. 2 a–2 c §§ lagen om värdepappersfonder, 18. kriterier för indexfonder enligt 10 kap. 14 § fondandelsbolagslagen och 5 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder, 19. beräkning av exponeringar enligt 10 kap. 14 § fondandelsbolagslagen och 5 kap. 13 och 14 §§ lagen om värdepappersfonder, 20. sådan information om förvaltningsavgifter som avses i 10 kap. 14 § fondandelsbolagslagen och 5 kap. 18 § första stycket lagen om värdepappersfonder, 21. vilka upplysningar fondandelsbolag ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 2 § första stycket fondandelsbolagslagen och när upplysningarna ska lämnas, 22. att vissa uppgifter som enligt 13 kap. 2 § första stycket ska lämnas till Finansinspektionen i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån, 23. vad informationen enligt 15 kap. 9 § fondandelsbolagslagen ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, 24. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 15 kap. 24 § fondandelsbolagslagen ska upprättas, 25. vad informationen enligt 16 kap. 9 § fondandelsbolagslagen ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, 26. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 19 kap. 2 §, 27. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en associationsrättslig specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 19 kap. 7 § fondandelsbolagslagen, 28. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 19 kap. 8 § fondandelsbolagslagen, 29. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 19 kap. 9 § fondandelsbolagslagen,

304

Författningsförslag

30. vilka fel och försummelser som enligt 20 kap. 1 § andra stycket fondandelsbolagslagen ska rapporteras och 5 a kap. 18 § lagen om värdepappersfonder, 31. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 20 kap. 3 § fondandelsbolagslagen ska lämnas, 32. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 20 kap. 10 och 19 §§ fondandelsbolagslagen, 33. löpande bokföring och årsberättelser hos investeringsbolag och associationsrättsliga specialfonder.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027.

305

Författningsförslag

1.35 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2007:1110) med instruktion för Bolagsverket

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Bolagsverket ansvarar för 1. registreringsärenden som gäller aktiebolag, filialer, europeiska ekonomiska intressegrupperingar, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, europabolag, europakooperativ och anknutna ombud enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 2. handels- och föreningsregisterärenden, 3. bank- och försäkringsregis- 3. bank- och försäkringsregisterärenden, och terärenden, 4. ärenden enligt 1 § lagen 4. ärenden enligt 1 § lagen (2008:1075) om inteckningsbrevs- (2008:1075) om inteckningsbrevsregister. register, och 5. fondandelsbolagsregisterärenden.

7 § 2 Bolagsverket får till en stat som inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet föra över personuppgifter i den utsträckning uppgifterna ingår i verkets 1. aktiebolagsregister, 2. handelsregister, 3. föreningsregister, 4. filialregister, 5. EEIG-register, 6. företagsinteckningsregister, 7. europabolagsregister, 8. europakooperativsregister, 9. bankregister, 10. försäkringsregister,

1 Senaste lydelse 2009:706. 2 Senaste lydelse 2017:851.

306

Författningsförslag

11. register över anknutna ombud enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 12. inteckningsbrevsregister, 13. register över europeiska 13. register över europeiska grupperingar för territoriellt sam- grupperingar för territoriellt samarbete, eller arbete, 14. register över anmälda verk- 14. register över anmälda verksamhetsutövare. samhetsutövare, eller 15. fondandelsbolagsregister.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027.

307

Författningsförslag

1.36 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2013:588) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 3 § i förordningen (2013:588) om värdepappersfonder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Innan Finansinspektionen av- Innan Finansinspektionen avslår ett förvaltningsbolags an- slår ett förvaltningsbolags ansökan om tillstånd att förvalta en sökan om tillstånd att förvalta en värdepappersfond enligt 1 kap. värdepappersfond eller ett inve- 6 b § lagen (2004:46) om värde- steringsbolag enligt 1 kap. 6 b § pappersfonder, ska inspektionen lagen (2004:46) om värdepapperssamråda med behörig myndighet fonder, ska inspektionen samråda i bolagets hemland. med behörig myndighet i bolagets hemland.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027.

309

2 Utredningens uppdrag

och arbete

2.1 Utredningens uppdrag

Regeringen beslutade den 14 december 2023 att tillkalla en särskild utredare med uppdraget att modernisera fondlagstiftningen och göra den svenska fondmarknaden mer konkurrenskraftig och motståndskraftig, och anpassa lagstiftningen till EU-rätten. Till särskild utredare förordnades samma dag justitierådet Inga-Lill Askersjö. Enligt kommittédirektivet (se bilaga 1) ingår i uppdraget att analysera och föreslå vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/927 av den 13 mars 2024 om ändring av direktiven 2011/61/EU och 2009/65/EG vad gäller delegeringsarrangemang, hantering av likviditetsrisker, tillsynsrapportering, tillhandahållande av förvaringsinstituts- och depåförvaringstjänster samt långivning från alternativa investeringsfonder (i fortsättningen ändringsdirektivet). Utredaren ska även se över reglerna om inlösenfrekvens i värdepappersfonder och specialfonder, och analysera hur svenska fonders motståndskraft och skyddet för investerare kan stärkas. Utredaren ska också analysera och föreslå åtgärder för att stärka konkurrenskraften på den svenska fondmarknaden, bl.a. en översyn av vissa regler om börshandlade fonder och införandet av en ny fondstruktur för institutionella investerare. Det ingår dessutom i uppdraget att föreslå regler om associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital i syfte att modernisera fondlagstiftningen och göra den svenska fondmarknaden mer konkurrenskraftig och motståndskraftig. Uppdraget skulle enligt de ursprungliga direktiven redovisas den 30 april 2025. Regeringen beslutade dock den 30 april 2025 (se bilaga 2) att förlänga utredningstiden till den

310

Utredningens uppdrag och arbete

30 november 2025. Av tilläggsdirektivet framgår att utredaren i ett delbetänkande senast den 16 maj ska redovisa uppdragen att – anpassa svensk rätt till ändringarna i AIFM-direktivet och UCITSdirektivet, – åtgärder för att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft i de delar som avser en översyn av vissa regler om börshandlade fonder och införandet av en ny fondstruktur för institutionella investerare, – se över de svenska reglerna om inlösenfrekvens i värdepappersfonder och specialfonder, och – uppdatera den svenska fondlagstiftningen i fråga om Finansinspektionens ingripandemöjligheter mot fondbolag och AIF-förvaltare samt vad gäller de frågor som tas upp i Fondbolagens förenings skrivelse (Fi2019/03974).

I maj 2025 redovisade utredningen delbetänkandet En starkare fondmarknad (SOU 2025:60). I delbetänkandet lämnades förslag avseende de delar som framgår av regeringens tilläggsdirektiv. I detta slutbetänkande lämnas förslag när det gäller en ny reglering av associationsrättsliga fonder med rörligt kapital i form av fondandelsbolag och därmed sammanhängande skatterättsliga förslag. I slutbetänkandet lämnas även förslag beträffande främjandet av bildandet av Eltif-fonder i Sverige. Vidare behandlas en fråga om en kontraktsrättslig reglering av alternativa investeringsfonder.

2.2 Utredningens arbete

Utredningens arbete inleddes i mars 2024. Utredaren har biträtts av experter och sakkunniga samt av ett sekretariat. Arbetet har bedrivits på sedvanligt sätt med studier av främst lagstiftning, förarbeten och utländsk rätt. Det har hållits elva utredningssammanträden i vilka experter och sakkunniga har deltagit. Utöver det har bilaterala kontakter med experter och sakkunniga i olika form skett. Utredningens sekretariat har därutöver haft möten och kontakter med företrädare för myndigheter, branschorganisationer och övriga aktörer m.fl., bland annat med företrädare för Bolagsverket, Bokföringsnämnden och FAR. Vidare har advokaterna Anders Nilsson och

311

Utredningens uppdrag och arbete

Marek Keller, båda på CMS Wistrand Advokatbyrå, konsulterats gällande valda insolvens- och exekutionsrättsliga frågeställningar. Utredningens uppdrag har varit omfattande och under utredningens arbete har sekretariatet parallellt arbetat med samtliga sakfrågor i utredningsuppdraget. Analyser, författningsförslag och förslagstexter har löpande tagits fram av sekretariatet och texterna har inför utredningssammanträdena skickats till experter och sakkunniga för synpunkter. En stor del av arbetet har ägnats åt förslagen avseende en reglering av associationsrättsliga fonder inbegripet skatterättsliga förslag. Utredningen har under arbetet beaktat för utredningsuppdraget relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet. Genom detta slutbetänkande har utredningen fullgjort sitt uppdrag.

2.3 Betänkandets disposition

I avsnitt 3 redovisas en kortare bakgrund av den nuvarande ordningen och en översikt över den svenska fondmarknaden samt dess reglering. Därefter följer, i avsnitt 4, överväganden och förslag rörande en ny associationsrättslig fondstruktur i form av fondandelsbolag. I avsnitt 5 behandlas frågan om beskattning av fondandelsbolag och frågan om främjandet av bildandet av Eltif-fonder i Sverige. Avsnitt 6 behandlar frågor om en kontraktsrättslig reglering av alternativa investeringsfonder. Förslag till ikraftträdande och övergångsbestämmelser finns i avsnitt 7. En beskrivning av konsekvenserna av utredningens förslag finns i avsnitt 8. Slutligen finns i avsnitt 9 en kommentar till författningsförslagen.

313

3 Bakgrund

3.1 Den svenska fondmarknaden

3.1.1 Inledning

Fonder är ett sätt att organisera kollektiva investeringar. Den rättsliga ställningen för fonder kan skilja sig åt, såväl för olika fonder inom en viss jurisdiktion som mellan olika länder. I den svenska fondlagstiftningen regleras två typer av fonder, värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder. Specialfonder är en variant av alternativ investeringsfond vars reglering nära överensstämmer med värdepappersfonder, men för vilka det går att söka dispens för att få tillåtelse att ha fondbestämmelser som avviker från vissa av de krav som gäller för värdepappersfonder. I betänkandet används begreppet ”alternativ investeringsfond” i bemärkelsen en alternativ investeringsfond som inte är en specialfond, om inget annat anges särskilt. Gemensamt för värdepappersfonder och specialfonder enligt svensk lagstiftning är att de har bildats på kontraktsrättslig grund, vilket innebär att fonderna inte är juridiska personer som kan förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter (4 kap. 1 § LVF och 12 kap. 1 § LAIF, se vidare avsnitt 3.2.4). Värdepappersfonder bildas genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av fondandelsägarna gemensamt. I specialfonder kan fondandelsägarkretsen begränsas. Den kontraktsrättsliga fonden är en specialiserad form av samäganderätt, där fondförmögenheten, enligt 4 kap. 2 § LVF, förvaltas av en uppdragstagare, nämligen fondbolaget. Fondandelsägarnas äganderätt i fonden är begränsad till utdelning på och inlösen av andelarna. I gengäld ansvarar inte fondandelsägarna för fondens förpliktelser. Det saknas svensk lagstiftning för andra kontraktsrättsliga alternativa investeringsfonder än specialfonder. Det torde dock inte finnas

314

Bakgrund

av äganderätt och särskild rätt till sådana aktier och andra finansiella instrument för vilka aktiebrev, skuldebrev eller annan motsvarande skriftlig handling inte har utfärdats (s.k. dematerialiserade instrument) eller, där en sådan handling har utfärdats, det genom förvaring eller på annat likvärdigt sätt har säkerställts att handlingen inte kommer i omlopp (s.k. immobiliserade instrument). Det är dock relativt ovanligt att fondandelar kontoförs i Sverige.

3.2 Kapitalmarknaden

3.2.1 Kapitalmarknaden och sparande

Det finansiella systemets grundläggande funktioner anses vara framför allt att förmedla betalningar, omvandla sparande till finansiering och hantera risker av skilda slag. En väl fungerande finansiell sektor bidrar därför till ett effektivt utnyttjande av finansiella resurser. Sparande kan bland annat ske genom insättning i bank eller annat kreditinstitut. Det kan också ske genom direkta eller indirekta innehav av finansiella tillgångar såsom noterade 3 aktier och i räntebärande instrument. Investeraren, oavsett om det rör sig om en konsument eller en professionell investerare, måste vid beslut om hur sparandet ska fördelas ta ställning till om den förväntade avkastningen i relation till de risker som är förknippade med en viss fördelning av sparandet motsvarar investerarens behov och riskacceptans. Sparande bidrar alltså till finansiering av olika verksamheter, antingen genom insättningar i ett kreditinstitut som i sin tur kan finansiera kreditgivning eller genom investeringar i finansiella instrument. Utöver genom kreditgivning via till exempel banker och andra kreditinstitut kan företag antingen finansiera sin verksamhet genom att som publikt aktiebolag ge ut (emittera) värdepapper, så som aktier eller räntebärande instrument. En ökande del av kreditgivning till företag sker idag även från andra finansiella institut än kreditinstitut, genom så kallade privata krediter. 4 Efter emissionstillfället kan värdepappret omsättas på den så kallade andrahandsmarknaden. När det gäller noterade värdepapper sker

3 Med noterade aktier avses här aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknadsplats utanför EES. 4 Private credit är ett begrepp som beskriver utlåning från finansiella institut som inte är banker, t.ex. från alternativa investeringsfonder.

322

Bakgrund

detta antingen på en reglerad marknad eller en handelsplattform. Räntebärande värdepapper omsätts vanligtvis genom OTC handel 5 . Den handel som sker på andrahandsmarknaden innebär en kontinuerlig värdering av de värdepapper som handlas. Medan termen värdepapper i dagligt tal används för bl.a. aktier, aktierelaterade instrument och obligationer, används ett bredare begrepp, finansiellt instrument, i lagstiftningen på finansmarknadens område. I LVM används begreppet som samlingsbeteckning för bl.a. överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar och finansiella derivatinstrument (se särskilt 1 kap. 4 §). Med överlåtbara värdepapper avses i sin tur bl.a. noterade aktier och obligationer. I kategorin penningmarknadsinstrument ingår statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat m.m. Med finansiella derivatinstrument avses förenklat uttryckt optioner, terminskontrakt, swappar, räntesäkringsavtal m.m. som avser bl.a. värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, andra derivatinstrument eller finansiella index. I vissa fall placerar den som sparar direkt i finansiella instrument, som noterade aktier, och i andra fall indirekt genom t.ex. köp av andelar i en fond som i sin tur investerar i t.ex. aktier. Placeringen kan även innefatta ytterligare mellanled mellan den som sparar och den finansiella tillgången. Det är fallet om fondsparandet sker inom ramen för en kapitalförsäkring, som ett led i tjänstepensionssparande eller inom det statliga premiepensionssystemet. Kapitalanskaffning kan visserligen även ske via emission av aktier i privata, icke noterade, aktiebolag, men för dessa gäller ett s.k. spridningsförbud, dvs. ett förbud mot att sprida aktierna till en större krets, och ett förbud mot att handla aktierna på bl.a. en reglerad marknad (se 1 kap. 7 och 8 §§ ABL). Även aktier i privata aktiebolag kan naturligtvis omsättas men det sker i så fall utanför de reglerade marknaderna, och därmed erhålls inte på samma sätt en kontinuerlig värdering av dessa tillgångar. Onoterade tillgångar värderas enligt andra värderingsprinciper.

5 OTC-handel, eller over-the-counter-handel är handel som inte sker på handelsplatser, utan som till största delen sker mellan två parter och oftast i ett nätverk av mäklare.

323

Bakgrund

3.2.2 Fondsparande i Sverige

En fond är ett sätt att organisera kollektiva investeringar. Fonden möjliggör för en sparare att indirekt investera i underliggande tillgångar, såsom aktier, utan att själv behöva fatta några placeringsbeslut avseende val av tillgångar eller fördelning mellan dessa. Sparande i fonder är mycket populärt och utbrett bland svenska hushåll. I många avseenden är den svenska fondmarknaden väl utvecklad och framgångsrik. Sverige är ett av de länder inom EU där fondsparande är som vanligast. 6 Privatpersoner och hushåll står för den största andelen av ägandet, men även t.ex. företag och kommuner investerar i fonder. År 2024 hade 73 procent av alla svenskar i åldern 18 till 76 år med en taxerad inkomst som översteg 50 000 kronor ett privat fondsparande. Därutöver hade 45 procent ett fondsparande via tjänstepension. Om även svenskars sparande i fonder via premiepensionen inkluderades, hade 100 procent av alla svenskar mellan 18 och 76 med en deklarerad årsinkomst över 50 000 kronor ett fond- 7 sparande . Fonders andel av de totala finansiella tillgångarna i Sverige uppgick i slutet av 2023 till 41 procent. Den totala fondförmögenheten, inklusive medel i det s.k. premiepensionssystemet, uppgick till mer än 8 555 miljarder kronor i slutet av september 2025. 8 Sparande i aktiefonder utgjorde merparten av fondförmögenheten, drygt två tredjedelar. Den näst största kategorin av fonder är blandfonder, som investerar i såväl aktier som räntebärande värdepapper. Därefter kommer i fallande storleksordning långa räntefonder, korta räntefonder, övriga fonder samt s.k. hedgefonder. Mångfalden av marknadsförda fonder i Sverige är stor. Enligt uppgift från Finansinspektionen fanns det i oktober 2025 cirka 9 300 UCITS- och specialfonder, inklusive delfonder, som marknadsförs på den svenska marknaden. Av de UCITS- och specialfonder som marknadsförs på den svenska marknaden utgör enligt uppgift från Finansinspektionen 920 sverigeregistrerade fonder fördelade på 710 värdepappersfonder samt 210 specialfonder. Merparten av fonderna på den svenska marknaden, omkring 8 380 utgörs dock av

6 Jfr SOU 2016:45 s. 133. 7 Kantar Sifo Prospera har på uppdrag av Fondbolagens förening vartannat år sedan 2010 undersökt det svenska folkets sparande. Denna undersökning är genomförd med hjälp av 1 000 intervjuer med personer i åldrarna 18–76 år med deklarerad årsinkomst över 50 000 kronor under perioden den 5 mars–2 april 2024. 8 Fondbolagens förening, Nysparande i fonder och fondförmögenhet 2025.

324

Bakgrund

utländska fonder, 9 varav den absoluta majoriteten kommer från Luxemburg (75 procent) respektive Irland (20 procent). 10 Av det privata fondsparandet i Sverige finns en stor del i svenska fonder (cirka 80 procent 11 ). Dessutom har en del av de utländska fonder som marknadsförs i Sverige registrerats av svenska fondbolag i en annan medlemsstat i EU i syfte att marknadsföras primärt i Sverige med stöd av reglerna om gränsöverskridande verksamhet eller passporting. Svenska fonder marknadsförs däremot inte i andra länder i EU i någon omfattning, med undantag för ett antal fonder som marknadsförs i Finland 12 . Enligt Finansinspektionen fanns det i oktober 2025 670 svenska alternativa investeringsfonder, varav 210 specialfonder. Antalet utländska alternativa investeringsfonder som marknadsförs i Sverige är betydligt större än antalet svenska alternativ investeringsfonder och uppgår enligt uppgift från Finansinspektionen till drygt 6 280. 13 Det stora utbudet ger stor valfrihet för spararen avseende placeringsinriktning, förvaltningsfilosofi, risk och avgifter. Spararen kan t.ex. välja en fond baserat på att vissa hållbarhetsrelaterade hänsynstaganden ska styra placeringarna, t.ex. miljö- och klimathänsyn, socialt ansvarstagande eller etiska ställningstaganden. Det gäller särskilt aktiefonder, men sådan klassificering kan förekomma även vid investeringar i räntebärande värdepapper. Det finns också olika kategorier av alternativa investeringsfonder beroende på vilken slags tillgångar som investeringarna omfattar, t.ex. fastighetsfonder eller riskkapitalfonder som investerar i onoterade aktier. Esma har delat in alternativa investeringsfonder i följande kategorier: • Hedgefonder: Fonder som använder olika former av alternativa investeringsstrategier och som ofta har en relativt betydande finansiell hävstång för att förstärka effekterna av vissa marknadsrörelser. • Riskkapitalfonder (eng. private equity, se vidare nedan).

9 Siffror från oktober 2025. Siffran för utländska fonder inkluderar även delfonder. 10 Jfr Performance and Costs of EU Retail Investment Products – Esma Annual Statistical Report 2024. 11 SCB. 12 Jfr Performance and Costs of EU Retail Investment Products – Esma Annual Statistical Report 2024. 13 Siffror från oktober 2025.

325

Bakgrund

• Fastighetsfonder. • Fond-i fonder. • Övriga alternativa investeringsfonder.

Alternativa investeringsfonder kan även ha andra placeringsinriktningar än de som ingår i Esmas kategorisering, t.ex. långivande fonder eller infrastrukturfonder. I Sverige finns som ovan framgått även kategorin specialfonder. Genom ändringsdirektivet har en ny reglering för långivande fonder införts. Det kommer sannolikt att återspeglas i de kategorier som används av Esma, även om en sådan kategori inte finns i dag. I Sverige fanns i slutet av 2024 ett fåtal fonder som var aktiva inom långivning avseende antingen bolån eller företagskrediter. Deras marknadsandelar i respektive segment är begränsade. Riskkapitalfonder (eng. private equity) är en investeringsform som innebär att kapital genom ägarna tillförs privata bolag vars aktier inte handlas på reglerad marknad eller annan handelsplattform. Det rör sig således om investeringar i onoterade s.k. portföljbolag. En sådan fondstruktur är ett avtalsreglerat samriskföretagande mellan framför allt professionella investerare (t.ex. försäkringsbolag och pensionsfonder) å den ena sidan och fondförvaltare och investeringsrådgivare 14 å den andra. I vissa fall kan även s.k. semi-professionella investerare delta. En annan kategori av alternativ investeringsfond med en specifik placeringsinriktning är europeiska långsiktiga investeringsfonder, s.k. Eltif-fonder, som får distribueras till konsumenter (se avsnitt 3.1.5).

3.2.3 Privat sparande, tjänstepension och premiepension

Fondsparande kan indelas i direkt (privat) respektive indirekt sparande, beroende på om spararen själv är ägare till fondandelarna eller inte. Ett vanligt indirekt sparande är pensionssparande som sker av arbetsgivaren till förmån för den aktuella spararen, i regel genom att storleken på ett framtida pensionskapital är beroende av hur placeringen utvecklas. Spararen kan vanligtvis välja mellan olika placer-

14 Med semi-professionella investerare avses en särskild kategori av icke-professionella investerare som anges i artikel 6 i EuVECA-förordningen.

326

Bakgrund

ingsalternativ inom t.ex. en kapitalförsäkring, en tjänstepensionsförsäkring eller genom det statliga premiepensionssystemet. Vid ett indirekt sparande genom en tjänstepensionsförsäkring är i regel endast ett visst urval av fonder valbara för spararen och vanligtvis använder sig spararen då av en s.k. valcentral. En valcentral är ett företag som utgör länken mellan arbetsgivaren, pensionsbolagen och spararen, där spararen väljer fonder och dit arbetsgivaren betalar in tjänstepensionen som valcentralen i sin tur betalar till fonden. Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Den utgör således en socialförsäkring, och regleras av socialförsäkringsbalken, samt i lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten är försäkringsgivare för premiepensionen. Premiepensionssystemet innebär att medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension fonderas, och att pensionernas storlek blir beroende av värdeutvecklingen på de fonderade medlen. Under lång tid har det funnits ett mycket stort antal fonder att välja mellan inom premiepensionssystemet. I socialförsäkringsbalken har det dock införts nya bestämmelser om ett upphandlat fondtorg (64 kap. 3 a–3 c §§), som trädde i kraft under 2022. Pensionsspararna ges nu möjlighet att placera de medel som fonderas för deras räkning i fonder på fondtorget. Där ska finnas lämpliga fonder med olika risknivå och placeringsinriktning. Fondtorgsnämnden ska löpande tillhandahålla fonder till fondtorget genom att upphandla fonder enligt lagen (2022:760) om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. De första upphandlade premiepensionsfonderna blev tillgängliga på fondtorget sommaren 2024. Under en tid kommer fondtorget att bestå av både upphandlade fonder och fonder som anslutits enligt tidigare regelverk. Enligt Fondtorgsnämndens uppskattning bör övergången till det upphandlade fondtorget vara genomförd någon gång mellan åren 2028–2030. Antalet fonder i premiepensionssystemet kommer alltså att minska gradvis i takt med att upphandlingar av de olika fondkategorierna till fondtorget genomförs. För samtliga fonder inom premiepensionssystemet krävs i dag daglig inlösen av andelarna för att de ska få finnas med i det valbara utbudet inom premiepensionssystemet. I de upphandlingsdokument som har distribuerats hittills, har Fondtorgs-

327

Bakgrund

nämnden ställt som krav att fonder ska vara dagligt handlade för att få delta i upphandlingen. Vid sidan av fondtorget finns det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa, som inte omfattas av upphandlingarna. AP7 Såfa är en dagligt handlad fondportfölj som enbart är tillgänglig i premiepensionssystemet. Den består av de båda värdepappersfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Inte heller dessa värdepappersfonder ingår i det upphandlade fondutbudet.

3.3 Beskattning av fonder och fondandelar

3.3.1 Inledning

I detta avsnitt presenteras översiktligt gällande rätt när det gäller beskattning av fonder och fondandelar. Inledningsvis behandlas svenska värdepappersfonder och specialfonder samt andelsägare i sådana fonder. Därefter beskrivs vissa delar av beskattningen av alternativa investeringsfonder. Definitionen av en alternativ investeringsfond är mycket bred och en sådan fond kan struktureras på olika sätt samt ha olika investeringsstrategier. Det innebär att stora delar av den svenska skattelagstiftningen kan vara av relevans för sådana fonder. Slutligen behandlas undanröjande av internationell dubbelbeskattning, EU-rättens roll på skatteområdet och vissa grundläggande principer. I Sverige präglas fondmarknaden av utländska investeringar vilket vid tillämpningen medför skattemässiga bedömningar av andra länders regleringar. De skattemässiga frågeställningarna påverkas också av finansmarknadens komplexitet och den stora variationen av finansiella instrument som kan användas för att investera i en fond. Detta avsnitt syftar enbart till att ge en förenklad överblick över den svenska beskattningen av olika former av fonder och dess delägare. Vissa saker som nämns kortfattat här utvecklas i avsnitt 5, i samband med de överväganden som där görs kring hur en ny svensk associationsrättslig fond bör beskattas.

328

Bakgrund

3.3.2 Svenska värdepappersfonder och specialfonder

Fram till den 22 juli 2013 användes begreppet investeringsfonder i inkomstskattelagen som ett gemensamt begrepp för värdepappersfonder och specialfonder. Svenska investeringsfonder var föremål för beskattning fram till 2012. Vid beskattningen beaktades att fonderna var mellanhandsägare och att det skulle vara likvärdigt för en investerare att äga andelar direkt jämfört med ett indirekt ägande via en fond (prop. 1989/90:110 s. 562 f.). Reglerna var förhållandevis komplicerade och inkluderade både schablonbeskattning och inkomstbeskattning. Avdrag medgavs för utdelningar, vilket skapade skattemässiga incitament för att investera i utdelande fonder. Den 1 januari 2012 avskaffades beskattningen av de svenska investeringsfonderna. Ändringar i UCITS-direktivet medförde att den svenska skattebasen i form av tillgångar i dessa fonder riskerade att försvinna. Det blev bl.a. lättare att genom fusion flytta svenska värdepappersfonder utomlands. Det blev också möjligt för ett svenskt fondbolag att starta en fond utomlands, exempelvis i Luxemburg, utan att behöva inrätta någon filial där. Det ansågs därför nödvändigt att avskaffa beskattningen av de svenska fonder som omfattas av direktivet, dvs. värdepappersfonderna. Samma risk fanns inte beträffande specialfonderna men sakliga skäl talade enligt regeringens mening för en likabehandling. Ett sådant skäl var att det kunde bli onödigt komplicerat att ha olika regelverk. Ett annat var att skilda regelverk kunde leda till att skattereglernas utformning, och inte rationella ekonomiska motiv, blev avgörande för fondval och placeringsstrategier (prop. 2011/12:1 s. 401). Numera är alltså inte svenska värdepappersfonder eller specialfonder skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden (6 kap. 5 § IL). Skattefriheten gäller i Sverige och utesluter inte att svenska värdepappersfonder och specialfonder kan bli skatteskyldiga i andra länder, exempelvis för källskatt på utdelning. Det finns ingen definition i IL av vad som där avses med en värdepappersfond eller specialfond. Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2022 not. 22 med hänvisning till förarbetena uttalat att begreppen har samma innebörd i skattelagstiftningen som i fondlagstiftningen (prop. 2012/13:155 s. 390). Svenska värdepappersfonder respektive specialfonder är bildade på kontraktsrättslig grund och alltså inte juridiska personer (4 kap.

329

Bakgrund

18 Vid sparande i ISK är spararen ägare till tillgångarna på kontot. Vid sparande i form av kapitalförsäkring är spararen ägare till försäkringen medan försäkringsbolaget äger tillgångarna, även om spararen i vissa fall kan styra över placeringarna.

334

Bakgrund

vara en kapitalförsäkring eller en pensionsförsäkring och vara i form av en traditionell försäkring, fondförsäkring eller depåförsäkring. En kapitalförsäkring i form av en fondförsäkring eller depåförsäkring har stora likheter med ett bank- eller fondsparande. Den kännetecknas av att försäkrings- eller förmånstagaren har rätt att bestämma hur kapitalet i försäkringen ska placeras och som bär den finansiella risken kopplad till värdeutvecklingen på sparandet. Försäkringstagaren har normalt rätt att återköpa försäkringen utan att ett försäkringsfall har inträffat. Den avgörande skillnaden mellan ett sparande i en sådan kapitalförsäkring och annat sparande är att sparandet sker genom ett livförsäkringsföretag som äger tillgångarna i försäkringen och att det finns en försäkringsrisk (en dödsfalls- eller livsfallsrisk) 19 knuten till en viss persons eller vissa personers liv eller död. Beskattningen av kapitalförsäkringar regleras i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Reglerna är inte identiska med de som gäller för schablonbeskattning av ISK, men liknar schablonbeskattningen genom att värdet beskattas löpande, att vinster inte är skattepliktiga och att förluster inte är avdragsgilla.

3.3.5 Beskattning av alternativa investeringsfonder

som inte är specialfonder

Det som redovisats hittills är den skatterättsliga specialregleringen för värdepappersfonder och specialfonder. För alternativa investeringsfonder som inte är specialfonder finns ingen skatterättslig specialreglering. Beskattningen styrs av den juridiska form fonden har. Som framgår av avsnitt 3.2.2 finns det olika kategorier av alternativa investeringsfonder beroende på vilken slags tillgångar som investeringarna omfattar. Hur fonderna struktureras varierar. Private equity-fonder struktureras ofta i vad som på engelska benämns limited partnerships (motsvarande svenskt kommanditbolag). Irland, Luxemburg, Jersey och Guernsey är exempel på vanliga jurisdiktioner. I Luxemburg finns även särskilda associationsrättsliga former avsedda för riskkapitalfonder, bl.a. SICAR (fr. Société d’Investissement en Capital à Risque).

19 I ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen har en försäkringsrisk på en procent av sparvärdet i försäkringen godtagits, dvs. att ersättningen som betalas ut vid försäkringsfall (när den försäkrade dör) uppgår till ett belopp som motsvarar 101 procent av sparvärdet i försäkringen alternativt 99 procent av sparvärdet i försäkringen om försäkringsgivaren lämnar en löpande riskkompensation under avtalstiden (HFD 2015 not. 54).

335

Bakgrund

När det gäller svenska associationsrättsliga alternativ kan en alternativ investeringsfond bl.a. bedrivas i form av ett handelsbolag, kommanditbolag eller i enkelt bolag. Dessa entiteter utgör inte egna skattesubjekt, vilket får till följd att varje delägare beskattas för sin andel av vinsten. En alternativ investeringsfond kan också bedrivas i form av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Den vanligaste formen är aktiebolag som då beskattas i Sverige enligt samma regler som gäller för aktiebolag i allmänhet. Ett aktiebolag är en juridisk person och ett eget skattesubjekt som beskattas för sina inkomster. 20 Koncerner är inte skattesubjekt i Sverige, men skattelagstiftningen tar dock hänsyn till koncernförhållanden i vissa fall. Ett exempel på det är reglerna om koncernbidrag, som gör det möjligt att utjämna resultatet inom en koncern. Aktiebolag är i princip skattskyldiga för alla inkomster oavsett om de förvärvats i Sverige eller utomlands. De betalar statlig inkomstskatt och skattesatsen är för närvarande 20,6 procent. Aktiebolag betalar inte kommunal inkomstskatt. För aktiebolag räknas även inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, och i form av kapitalvinster och kapitalförluster, till inkomstslaget näringsverksamhet. Det gäller även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i den näringsverksamhet som bolaget bedriver. För en juridisk person ska all inkomst tas upp som en enda näringsverksamhet. Det innebär att ett aktiebolag som bedriver flera verksamheter som huvudregel kan kvitta ett negativt resultat i en verksamhet mot ett positivt resultat i en annan verksamhet. Verksamhet som ett bolag bedriver direkt i utlandet hänförs till denna enda näringsverksamhet. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet regleras i 14 kap. IL. I detta kapitel finns bl.a. den centrala bestämmelsen om att resultatet i en näringsverksamhet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder (2 §). Huvudsakligen innebär bokföringsmässiga grunder att inkomster och utgifter ska periodiseras och att inkomstberäkningen ska bygga på ett företagsekonomiskt synsätt (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 176). Inkomster från ett handelsbolag som aktiebolaget är delägare i hänförs också till samma näringsverksamhet som övriga inkomster.

20 I avsnitt 4 i Fondmarknadsutredningens delbetänkande SOU 2025:60 behandlas frågan om transparenta och icke-transparanta entiteter närmare. I amerikansk rätt finns vissa möjligheter för ett svenskt aktiebolag att behandlas som skattemässigt transparent. Den skattemässiga behandlingen av entiteter kan alltså skilja sig mellan länder.

336

Bakgrund

Delägaren ska ta upp sin andel av handelsbolagets inkomst till beskattning det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens räkenskapsår ska andelen av inkomsten i stället tas upp hos delägaren under det beskattningsår hos delägaren som avslutas närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. Aktiebolag är föremål för ekonomisk dubbelbeskattning. Med detta avses att aktiebolaget först ska betala skatt på sitt överskott. Därefter ska aktieägarna betala skatt på den vinstutdelning som bolaget lämnar. Eftersom företag i princip inte får göra avdrag för lämnad utdelning uppkommer en dubbelbeskattning. En följd av dubbelbeskattningssystemet är att en kedjebeskattningseffekt uppstår om aktieägaren själv är dubbelbeskattad. Detta gäller t.ex. ett aktiebolag som självt beskattas för mottagen utdelning och aktiebolagets vinst sedan delas ut till aktieägarna och beskattas hos dessa. Lagstiftaren har velat förhindra den icke önskvärda kedjebeskattningseffekten i vissa fall. Utdelning på näringsbetingade andelar har därför undantagits från beskattning. Som huvudregel gäller också att en kapitalvinst som uppkommer när man avyttrar en näringsbetingad andel är skattefri. Definitionen av vad som avses med en näringsbetingad andel finns i 24 kap. 32–34 §§ IL. Där framgår det att en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening är näringsbetingad om den ägs av en sådan juridisk person som kan inneha en näringsbetingad andel och dessutom uppfyller vissa andra villkor. De ägarföretag som avses kan vara ett svenskt aktiebolag eller en ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag. Det kan också vara ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES 21 och som motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i samma bestämmelse. För att var näringsbetingad ska andelen vara en kapitaltillgång. Dessutom ska den vara onoterad och ägarföretaget ska inneha 10 procent eller mer av rösterna i det ägda företaget. Innehavet av andelen ska vara betingat av rörelse som bedrivs av ägarföretaget, eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå ägarföretaget nära.

21 Genom genomförandet av rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater har kedjebeskattning undanröjts även i gränsöverskridande situationer. En reglering gällande detta finns även i 4 § kupongskattelagen, som innebär att kupongskatt inte tas ut på vissa utdelningar.

337

Bakgrund

Bestämmelserna har relevans för sådana fonder som har formen av ett svenskt aktiebolag och som investerar i andelar som uppfyller kraven för att vara näringsbetingade.

3.3.6 Beskattning av andelsägare i alternativa

investeringsfonder som inte är specialfonder

Hur andelsägare i en svensk alternativ investeringsfond beskattas beror på flera omständigheter. Av betydelse är bl.a. hur fonden i sig är strukturerad, om ägaren är en fysisk eller juridisk person, om ägaren är obegränsat eller begränsat skattskyldig samt vad som gäller enligt skatteavtal som ingåtts. Mängden av faktorer som kan variera gör att en uttömmande redogörelse inte är möjlig att ge här. Investering i en alternativ investeringsfond kan ske på olika sätt. Om fonden är strukturerad som ett svenskt aktiebolag kan investeringen göras i form av aktier, men vanligt förekommande är också att investeringen sker i form av kapitalandelslån, vinstandelslån eller villkorade aktieägartillskott. I IL görs en åtskillnad mellan delägarrätter respektive fordringsrätter. Delägarrätter definieras i 48 kap. 2 § IL och inkluderar bl.a. aktier. Reglerna om delägarrätter tillämpas också på vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis som avser lån i svenska kronor. Fordringsrätter definieras i 3 §. Med svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor. Bestämmelserna om svenska fordringsrätter ska tillämpas också på terminer, optioner och liknande avtal som avser ränteindex eller vars underliggande tillgångar kan hänföras till fordran i svenska kronor. På den finansiella marknaden förekommer en stor variation av finansiella instrument som kan ha karaktär av både delägarrätter och fordringsrätter. Det kan ibland vara svårt att avgöra om en värdeöverföring ska klassificeras som ränta eller utdelning. Från företagets eller fondens perspektiv kan frågan uppkomma om ett visst instrument ska klassificeras som eget kapital eller skuld samt om en viss värdeöverföring utgör en avdragsgill räntekostnad eller en vinstdisposition som inte får dras av. Eftersom en alternativ investeringsfond som huvudregeln enbart får vända sig till professionella investerare är andelsägarna i sådana fonder ofta juridiska personer. För en obegränsat skattskyldig juridisk person styrs beskattningen bl.a. av om andelen i fonden är en

338

Bakgrund

lagertillgång eller en kapitaltillgång samt om den klassificeras som en delägarrätt eller fordringsrätt. Som framgår ovan är utdelning och kapitalvinst från fonden skattefri om andelen är näringsbetingad. För en investerare som är en begränsat skattskyldig juridisk person tillämpas kupongskattelagen och eventuella skatteavtal avseende utdelning. Som nämnts ovan innehåller kupongskattelagen flera undantag från skatteplikt för utdelning till juridiska personer. Utländska juridiska personer kan vara skattskyldiga för kapitalvinst på svenska aktier, om kapitalvinsten är en del av resultatet från ett fast driftställe. Många investerare i alternativa investeringsfonder är så kallade institutionella investerare, exempelvis pensionsfonder. Dessa kan omfattas av särskilda skatteregler i sina hemländer. Inte sällan är de helt undantagna från beskattning där. Även sådana entiteter kan dock komma att beskattas i Sverige på samma sätt som andra begränsat skattskyldiga juridiska personer. Som nämnts är möjligheten att marknadsföra alternativa investeringsfonder till konsumenter mycket begränsad. Detta är dock möjligt bl.a. om andelarna eller aktierna i fonden är upptagna till handel på en reglerad marknad. För en obegränsat skattskyldig fysisk person som investerar i sådana noterade andelar eller aktier gäller skattskyldighet för kapitalvinst och i förekommande fall utdelning. Beskattningen påverkas av om investeringen görs via ett ISK eller en kapitalförsäkring, se avsnitt 3.3.4. Om fonden är strukturerad i ett kommanditbolag beskattas andelsägarna för bolagets resultat vilket beror på att bolaget i sig inte är ett eget skattesubjekt. För en investerare som är undantagen beskattning i sitt hemland, exempelvis en pensionsfond eller en statlig fond kan detta vara attraktivt. Om förutsättningarna är sådana att investeringen i ett svenskt kommanditbolag leder till att ett fast driftställe etableras uppstår dock skattskyldighet i Sverige. En alternativ investeringsfond kan också bildas på rent kontraktsrättslig grund, som ett s.k. enkelt bolag. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande, HFD 2022 not. 22, funnit att det saknas stöd för att behandla en kontraktsrättslig fond som ett skattesubjekt, om den inte är en värdepappersfond eller en specialfond. Domstolen uttalade att det av förutsättningarna framgick att äganderätten till tillgångarna hade separerats från förvaltningen av tillgångarna vilket innebar att det var andelsägarna som gemensamt ägde tillgångarna

346

Bakgrund

under Finansinspektionens tillsyn som bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet därför att omsättningen är undantagen enligt 3 kap. 9 och 10 §§ mervärdesskattelagen och dessutom beskattningsbara personer som har till huvudsakligt ändamål att tillhandahålla varor och tjänster till dessa. Slutligen är det beskattningsbara personer som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i vissa kommissionärsförhållanden. Mervärdesskattelagen tillämpas i övrigt på alternativa investeringsfonder på samma sätt som på andra företag.

3.3.11 Två grundläggande skatterättsliga principer

Inom skatterätten finns ett antal principer som är vägledande både vid lagstiftning och vid rättstillämpningen. Avslutningsvis i detta avsnitt ska två principer nämnas särskilt – legalitetsprincipen och neutralitetsprincipen. Legalitetsprincipen är av grundläggande betydelse i en rättsstat. Den innebär att den offentliga makten ska utövas under lagarna. Härigenom ska den enskilde tillförsäkras rättssäkerhet och förutsebarhet, utan inslag av godtycke och fritt skön, i myndighetsutövningen. Ett viktigt inslag i principen är att enskilda ska ha möjlighet att på förhand bedöma de rättsliga konsekvenserna av sitt handlande. Kravet gör sig med styrka gällande inom skatterätten, då en skattskyldigs felaktiga bedömning av de skattemässiga konsekvenserna av sitt handlande kan leda till negativa ekonomiska konsekvenser. Det är också bakgrunden till att det finns möjlighet för företag att begära förhandsbesked om de skatterättsliga konsekvenserna av företagets planerade transaktioner. Neutralitetsprincipen innebär att skattereglerna ska vara neutrala inför den skattskyldiges val mellan olika handlingsalternativ. Om alternativen är ekonomiskt likvärdiga före skatt bör de därför också vara det efter skatt. Enligt denna princip ska skatterna alltså inte påverka den skattskyldiges val. Neutralitet i skattesystemet har särskilt eftersträvats för att inte påverka den skattskyldiges val av kapitalplaceringsalternativ, val av boendeform, val mellan kontant lön och naturaförmåner och val av företagsform. Inom bolagsbeskattningen går principen ut på att skattereglerna inte ska påverka bolagens val av hur de ordnar sin

347

Bakgrund

produktion eller distribution, eller sina inköp. Principen medför också att beskattningen ska vara neutral i förhållande till bolagens val av investeringsalternativ, liksom finansieringsalternativ.

3.4 Associationsrättsliga fonder

marknadsföring utomlands – men att en sådan reglering krävde överväganden i en rad frågor som inte lät sig göras inom ramen för utredningens uppdrag eller den tid som avsatts. Värdepappersfondsutredningen konstaterade dock att i den mån en reglering borde införas skulle det vara i form av bolag med rörligt aktiekapital, och inte i form av ekonomiska föreningar. Bland de problem som uppmärksammades kan nämnas reglerna om aktiekapital och hur aktiekapitalet ökas eller minskas, reglerna om bolagsstyrning och aktieägarnas inflytande samt hur beskattningen ska se ut. I propositionen En ny lag för investeringsfonder (prop. 2002/ 03:150), som med något undantag behandlade förslagen i Värdepappersfondsutredningens delbetänkande, konstaterades återigen att om aktiebolagsformen ska kunna komma i fråga för fondverksamhet krävs ett rörligt aktiekapital, som ändras allt eftersom nya aktieägare tillkommer och tidigare aktieägare avslutar sitt engagemang. Ett aktiebolag med rörligt aktiekapital skulle emellertid, enligt de bedömningar som hade gjorts i motiven till 1974 års aktiefondslag, innebära alltför genomgripande förändringar i bolagslagstiftningen (prop. 2002/03:150 s. 115).

2014 års fondutredning

I slutbetänkandet från 2014 års fondutredning, En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad (SOU 2016:45), lämnades ett förslag till en ny lag för associationsrättsliga fonder. I betänkandet gjordes bedömningen att en modell med associationsrättsliga fonder borde införas i Sverige för att öka Sveriges konkurrenskraft i förhållande till andra jurisdiktioner och deras fondlagstiftning. Det konstaterades dock att en sådan konstruktion framstår som främmande för svensk rätt och kan komma i konflikt med bolagsrättsliga- och insolvensrättsliga principer. Med hänsyn till att utredningstiden var begränsad valde utredningen att enbart ta ett första steg, och försöka åstadkomma en grundläggande reglering av associationsrättsliga fonder som efter hand kunde utvecklas och stegvis närma sig den nivå på reglering som finns i andra länder. I betänkandet var utgångspunkten för den lagtekniska utformningen att återanvända befintlig beprövad reglering i så stor utsträckning som möjligt. Utredningen förslog att associationsformen för den

351

Bakgrund

associationsrättsliga fonden skulle vara aktiebolaget och att svenska associationsrättsliga fonder skulle benämnas investeringsbolag. När det gäller frågan om vilka fonder som den associationsrättsliga konstruktionen skulle få användas till begränsades förslaget till UCITSfonder och specialfonder, vilka båda är s.k. öppna fonder. Utredningen konstaterade att tillgångarna i specialfonder, i likhet med det som gäller för värdepappersfonder, som utgångspunkt får placeras endast i finansiella tillgångar. Undantag från de placeringsrestriktioner som gäller för UCITS-fonder kunde dock medges. Enligt utredningens uppfattning hade en begränsning till enbart UCITS-fonder fördelar. Den egendom som en sådan fond kan äga är finansiella instrument och likvida medel och fondens möjligheter att låna pengar och ingå derivatkontrakt är starkt begränsade. Med dessa begränsningar ansågs risken för konkurs vara ytterst liten och de insolvensrättsliga aspekterna analyserades därför inte närmare. Vidare ansåg utredningen att de civilrättsliga och sakrättsliga frågorna kunde begränsas till den typ av egendom som fonden kan äga – finansiella instrument och likvida medel 33 – och undersökte därför inte förutsättningarna för fonden att äga fastigheter, naturtillgångar, immateriella rättigheter m.m. Med det svenska genomförandet av UCITS-direktivet som utgångspunkt kunde man även lagtekniskt dra nytta av de bestämmelser som redan finns i LVF, t.ex. placeringsbestämmelserna i 5 kap. Utgångspunkten var att den nya regleringen skulle vara anpassad på så sätt att den kunde användas för associationsrättsliga fonder som följer UCITS-direktivets krav. I betänkandet föreslogs att en ny lag om investeringsbolag skulle införas i vilken regler om investeringsbolag skulle samlas. Den nya lagen skulle reglera både den associationsrättsliga fondstrukturen och själva fondverksamheten. I betänkandet lämnades inte några skatterättsliga förslag. Flera remissinstanser hade kritiska synpunkter på förslagen. Särskilt stark var kritiken mot att några skatterättsliga förslag inte lades fram i betänkandet. Flera remissinstanser framförde även kritik mot att vissa delar av förslagen inte hade utretts fullt ut. Det handlade bland annat om hur förslagen förhåller sig till annan reglering och AIFM-direktivet. Finansinspektionen påpekade i sitt remissvar

33 Härvid ska noteras att en UCITS-fond enbart kan investera i överlåtbara värdepapper och/eller i andra likvida finansiella tillgångar som avses i artikel 50.1 i UCITS-direktivet (artikel 1.2 a i UCITS-i direktivet).

352

Bakgrund

(Fi2016/02541/55) bl.a. att de största riskerna med förslagen var regelarbitrage och luckor i regelverket. Avgränsningen avseende vilka fonder som skulle omfattas av den nya regleringen innebar även att andra alternativa investeringsfonder än specialfonder, exempelvis private equity-fonder, inte inkluderades. Det motiverades av att dessa fonder och även andra alternativa investeringsfonder skiljer sig på avgörande punkter från vad som gäller för fonder som riktas främst mot allmänheten, dvs. värdepappersfonder och flertalet specialfonder. Enligt betänkandet gav dessa skillnader upphov till ett antal frågeställningar som skulle föranleda särskilda överväganden. Som framgår ovan föreslogs i betänkandet dels en reglering av den associationsrättsliga fondstrukturen, dels en reglering av själva fondverksamheten. När det gäller den associationsrättsliga fondstrukturen var utgångspunkten att det befintliga bolagsrättsliga regelverket för aktiebolag även skulle gälla för investeringsbolag. Det handlade b.la. om bestämmelserna om bildande av aktiebolag, bestämmelser om revision, bolagsordning, aktiebok och aktiebrev, samt vissa bestämmelser om omröstningsregler och bolagsordningen. I likhet med vad som gäller enligt aktiebolagslagen föreslogs att det skulle vara tillåtet med olika aktieslag i ett investeringsbolag och i likhet med huvudregeln i aktiebolagslagen att en aktie i ett investeringsbolag skulle vara fritt överlåtbar. Den lagstiftningsteknik som användes var att i den nya lagen om investeringsbolag göra hänvisningar till aktiebolagslagen när bestämmelser i den lagen var tillämpliga. De delar där den föreslagna regleringen framför allt avvek från gällande bolagsrätt var bestämmelserna om aktiekapitalet samt köp och inlösen av aktier, närmare bestämt hur aktiekapitalet får användas samt hur ökningar och minskningar av kapitalet görs. Utredningen föreslog att ett investeringsbolags aktiekapital skulle utgöras av nettovärdet av tillgångarna, beräknat enligt lag och bolagsordning. Enligt förslaget skulle en aktieägare, för att få teckna en ny aktie, sätta in ett belopp som motsvarade aktiekapitalet delat med antalet aktier före teckningen. En aktieägare skulle kunna lösa in sina aktier och då få ut ett belopp som motsvarade aktiekapitalet delat med antalet aktier före inlösen. När det gällde rörelsereglerna för själva fondverksamheten föreslogs i huvudsak att motsvarande regler som gällde för värdepappersfonder även skulle gälla för investeringsbolag, exempelvis reglerna

Danmark

I Danmark finns det möjlighet att bilda associationsrättsliga fonder i form av s.k. SIKAV (Selskaber for investering med kapital, der er variabel). En SIKAV är en associationsrättslig fondstruktur med ett rörligt aktiekapital som kan bilda både s.k. UCITS-fonder och alternativa investeringsfonder (i det följande UICTS-SIKAV respektive AIF-SIKAV). En SIKAV är särskilt utformad för att kombinera bolagsrättslig flexibilitet med investerarskydd och tillsyn, och används i praktiken som en paraplystruktur med möjlighet att inrätta flera delfonder, så kallade avdelningar. Varje avdelning svarar för sina egna förpliktelser men bär samtidigt sin andel av gemensamma kostnader; om en avdelning inte kan bära sin andel av dessa kostnader, svarar övriga avdelningar solidariskt just för denna del. Investerarna ansvarar aldrig personligen för fondens eller avdelningens skulder, utan endast med sitt insatta kapital. Bildandet av en SIKAV sker genom att en eller flera stiftare upprättar ett stiftelsedokument som även innehåller bolagsordningen. Bolagsordningen reglerar bland annat fondens syfte, avdelningsstruktur, utfärdande och inlösen av andelar, värderingsprinciper, utdelningspolicy, rösträtt, beslutsordning samt val och byte av förvaringsinstitut och eventuellt investeringsförvaltnings- eller administrationsbolag. För UCITS-SIKAV gäller att Finanstilsynet (danska Finansinspektionen) ska godkänna bolagsordningen. Finanstilsynet ska även godkänna bildandet av nya avdelningar. För AIF-SIKAV:er krävs däremot inget godkännande av bolagsordningen, men fonden ska registreras och omfattas av tillsyn enligt FAIF-loven, vilket innebär att Finanstilsynet har rätt till insyn och kontroll, särskilt vid marknadsföring och strukturändringar. En SIKAV ska registreras hos Erhvervsstyrelsens (danska Bolagsverket). Ägarna utövar sitt inflytande genom bolagsstämman (generalforsamlingen), som beslutar om frågor som val av styrelse, godkännande av årsrapport, ändringar i bolagsordningen, utdelning samt avveckling eller fusion. Ändringar i UCITS-SIKAV:s bolagsordning kräver därutöver även Finanstilsynets godkännande. Förvaltningen av en SIKAV kan vara både intern eller extern. En UCITS-SIKAV kan förvaltas av fonden själv (intern förvaltning) om den uppfyller UCITS-kraven, eller av ett licensierat UCITS-förvaltningsbolag. En AIF-SIKAV måste alltid ha en FAIF (forvalter af

361

Bakgrund

alternative investeringsfonde), vilket kan vara fonden själv om den uppfyller FAIF-lovens krav, eller ett externt FAIF-bolag med tillstånd. Förvaltaren utses av styrelsen och, i UCITS-SIKAV:ers fall krävs Finanstilsynets godkännande. Styrningen av en SIKAV utövas av en styrelse med minst tre ledamöter som agerar i fondens intresse. Det är styrelsen som utser förvaltare. Vid extern förvaltning ska styrelsen också fastställa investeringsstrategi och riskprofil, övervaka förvaltningsbolag och säkerställa att den och förvaringsinstitutet utför sina uppgifter korrekt och enligt avtal. Kapitalet i en SIKAV är rörligt och motsvarar nettovärdet av tillgångarna, beräknade enligt de värderingsprinciper som anges i bolagsordningen. Varje aktie motsvarar en andel av detta kapital. Andelsklasser kan införas för att anpassa avgifter, valuta, utdelningspolicy eller rösträtt, men har inte företräde till fondens förmögenhet, utan endast till avkastningen från gemensamma eller klasspecifika tillgångar. Avveckling av SIKAV eller avdelning kan ske genom likvidation eller förenklad avveckling, med ordnade förfaranden för borgenärer, tvister och redovisning. Finanstilsynet kan utse likvidator. Konkursregler i bolags- och finanslagstiftningen gäller, med särskilda skyddsregler för investerare i SIKAV:er. En dansk UCITS-fond kan fusionera med annan dansk UCITS-fond och en avdelning kan fusionera med annan avdelning.

363

Fondandelsbolag

4 Fondandelsbolag

4.1 Behovet av en svensk reglering

för associationsrättsliga fonder

Fondandelsbolag

inte anpassade för fondverksamhet där fondens andelskapital ändras löpande utifrån att andelsägare tecknar eller löser in andelar. Reglerna för aktiebolag i Sverige är tillämpliga på alla typer av aktiebolag och vissa delar av regleringen är mindre lämpad för fondrättsliga strukturer. Aktiebolagslagstiftningen syftar till att reglera hur ett antal delägare gemensamt ska bedriva en verksamhet och hur deras inflytande över den gemensamma verksamheten ska utövas. Något sådant syfte finns inte – eller är ytterst begränsat – när det gäller associationsrättsliga fonder. För kommanditbolag, vars reglering i och för sig medger ett större mått av flexibilitet, finns det en osäkerhet kring vissa skattemässiga aspekter kopplat till utländska investerare. Denna osäkerhet har bidragit till att kommanditbolag används i mindre utsträckning för att bilda alternativa investeringsfonder. Syftet med ett större utbud av fondstrukturer är att marknadsaktörerna själva ska kunna välja den rättsliga struktur som passar deras fondverksamhet bäst. Även om det, som tidigare berörts, finns viss möjlighet i Sverige att redan i dag bilda en alternativ investeringsfond som exempelvis ett aktiebolag är den svenska bolagsrätten inte särskilt väl anpassad för associationsrättsliga fonder. Förutom att det inte är möjligt att bilda en association i Sverige med rörligt aktiekapital innehåller t.ex. ABL en hel del annan reglering som försvårar möjligheten för bolaget att bedriva fondverksamhet. Det handlar t.ex. om regler om borgenärs- och minoritetsskydd, reglering av inflytande samt spridnings- och marknadsföringsförbud. Regleringen är i många fall också förhållandevis stelbent utifrån en fonds verksamhetsperspektiv. Vidare finns det en viss problematik när det gäller hur den bolagsrättsliga regleringen förhåller sig till rörelseregleringen för en förvaltare av en alternativ investeringsfond. I en alternativ investeringsfond är det förvaltaren som står under tillsyn. I det fall förvaltaren förvaltar en associationsrättslig fond i form av ett aktiebolag har det bolaget egen rättshandlingsförmåga. Det innebär att bolagets företrädare, styrelse och verkställande direktör, kan agera på ett sätt som går emot förvaltarens önskemål samtidigt som det är förvaltaren som står under tillsyn och t.ex. kan bli av med sitt tillstånd på grund av bolagets agerande. De bolagsrättsliga bestämmelserna medför också att det finns en intressekonflikt i det att förvaltaren på grund av jävsregler inte kan utgöra styrelse i det bolaget som förvaltas.

368

Fondandelsbolag

Det kan även finns problematik i värdering av tillgångar där för aktiebolag gällande värderingsregler, t.ex. i IFRS, inte nödvändigtvis överensstämmer med värderingsreglerna i LAIF som gäller för förvaltare av alternativa investeringsfonder. Genom att införa en särskild reglering för associationsrättsliga fonder kan en för fonder mer anpassad och ändamålsenlig reglering skapas. Det kan exempelvis innebära en regelförenkling i förhållande till ABL:s regler som gäller för svenska alternativa investeringsfonder som i dag bildas i form av aktiebolag. I en sådan reglering kan bl.a. frågor om bolagsorganens ansvar och intressekonflikter anpassas efter fondverksamhetens natur. Det gör det också möjligt att tydliggöra hur de associationsrättsliga regelverken och rörelseregelverken förhåller sig till varandra. En särskild associationsrättslig fondreglering är dessutom nödvändig för att man ska kunna bilda UCITS-fonder på associationsrättslig grund. I Sverige finns exempel på alternativa investeringsfonder i form av aktiebolag som ger ut vinst- eller kapitalandelslån som fondandelar. I stället för en andel i fonden lånar investeraren något förenklat ut pengar till fonden mot ett kapitalandels- eller vinstandelsbevis som ger rätt till viss avtalad ränta. Storleken på räntan är i många fall beroende av bolagets vinstgenerering. Den här typen av konstruktioner gör det möjligt att marknadsföra öppna alternativa investeringsformer i aktiebolagsform. Det förekommer också att kapitalandels- eller vinstandelsbevis noteras på en reglerad marknad och kan därefter handlas på sekundärmarknaden. Det sistnämnda gäller även för andelarna eller aktierna i alternativa investeringsfonder som är s.k. börshandlade fonder. Problematiken som utredningen pekar på ovan med att använda aktiebolag och dess regelverk för att bilda alternativa investeringsfonder kvarstår dock även i dessa fall.

Inverkan på den finansiella stabiliteten

AIFM-direktivet ställer krav på att likviditeten i alternativa investeringsfonders tillgångar ska överensstämma med inlösenfrekvensen. Trots detta krav kan det uppstå brister i överensstämmelse mellan fondtillgångarnas likviditet och inlösenprofilen i fonden. När de finansiella marknaderna är föremål för turbulens kan begäranden om inlösen av fondandelar öka. I samband med sådan turbulens kan

369

Fondandelsbolag

det därtill vara särskilt svårt att realisera mindre likvida tillgångar i fonden vilket försvårar möjligheten möta begäranden om inlösen. Sådana s.k. likviditetsobalanser kan förstärkas av hög belåning. Om fonder med obalanser och hög belåning har ett sammantaget betydande ägande av specifika illikvida tillgångsslag, skulle det i ett stressat marknadsläge kunna ha betydande påverkan på dessa tillgångsmarknader och på den finansiella stabiliteten. Problematiken kring likviditetsrisker i fonder beskrivs närmare i utredningens delbetänkande, SOU 2025:60 s. 230–235. En svensk associationsrättslig fondstruktur med ett rörligt kapital kan underlätta möjligheten att bilda svenska alternativa investeringsfonder som är öppna för inlösen. Att en fondstruktur har ett rörligt kapital innebär dock inte per automatik att fonden är öppen för inlösen. Det finns i dag ett stort antal utländska alternativa investeringsfonder med rörligt kapital som marknadsförs i Sverige varav många av dessa är slutna. Även i dag är det möjligt att med aktiebolag i kombination med exempelvis kapitalandelslån/vinstandelslån bilda en alternativ investeringsfond som är öppen för inlösen. Ofta finns det dock affärsmässiga incitament för att låta en alternativ investeringsfond vara sluten och utredningen uppfattar att många av fonderna som bildas i form av svenska aktiebolag är slutna. Att möjliggöra för att bilda alternativa investeringsfonder i form av en svensk associationsrättslig struktur med rörligt kapital bedöms därmed inte medföra att mängden öppna alternativa investeringsfonder ökar i sådan utsträckning att den finansiella stabiliteten exponeras för några betydande risker. Inte heller införandet av en svensk associationsrättslig fondstruktur för UCITS-fonder bedöms medföra några risker för den finansiella stabiliteten. UCITS-fonder måste vara öppna för inlösen. Samtidigt får sådana fonder enbart investera i mer likvida tillgångar. En svensk associationsrättslig UCITS-fond kommer att omfattas av samma regleringar gällande inlösen och placeringar av fondtillgångar som värdepappersfonder, vilka är kontraktsrättsliga UCITS-fonder. Huruvida det svenska utbudet av UCITS-fonder består av kontraktsrättsliga eller associationsrättsliga fonder bedöms inte påverka den finansiella stabiliteten. Vissa särskilda överväganden görs gällande Eltif-fonder i förhållande till den finansiella stabiliteten, se avsnitt 5.3.2.

370

Fondandelsbolag

En fördel ur stabilitetsperspektiv med att införa en svensk fondstruktur med rörligt kapital är att fler av de öppna fonder som marknadsförs i Sverige också kan komma att bildas i Sverige. Att fler fonder är svenska underlättar svenska myndigheters tillsyn och övervakning av den finansiella stabiliteten. Det innebär bl.a. att Finansinspektionen har större möjlighet att ingripa om sådana fonders verksamhet bidrar negativt till den finansiella stabiliteten, i strid med gällande rätt.

Införandet av en associationsrättslig fond kan stärka konsument- och investerarskyddet

Med en associationsrättslig struktur får fonden en starkare ställning med en tydlig rättslig status. I förhållande till hur en värdepappersfond fungerar i dag kommer fonden att vara en juridisk person och därigenom också ett rättssubjekt som kan förvärva rättigheter och ådra sig skyldigheter. Eftersom fonden är en juridisk person som har rättskapacitet kommer det att vara möjligt att föra processer mot en associationsrättslig fond. Detta är inte möjligt när det gäller värdepappersfonder som inte utgör juridiska personer och saknar rättskapacitet. Att en associationsrättslig fond är en juridisk person borgar även för en tydligare reglering när det gäller processen med avveckling av en fond, främst när det gäller insolvensförfarandet. Detta kan stärka förtroendet för fondmarknadens funktionssätt och göra det mer attraktivt att investera i en sådan struktur samt ger ett starkare borgenärsskydd. Regleringen av fonder och fondförvaltare är i stora delar harmoniserade inom EU. UCITS-direktivet innehåller bl.a. regler om hur fondförvaltare får marknadsföra fonder över gränserna. Vilken EUmedlemsstat som utövar tillsyn över fonden och fondförvaltaren beror på var de är etablerade. Ur ett konsumentperspektiv kan det finnas fördelar med att investera i fonder som står under Finansinspektionens tillsyn. Utöver att det kan antas vara lättare för svenska konsumenter att vända sig till den nationella tillsynsmyndigheten är det också lättare för Finansinspektionen att agera mot oseriösa aktörer om de är etablerade i Sverige. Erfarenheterna från Pensionsmyndighetens processer mot fonder som är registrerade i andra EU-medlemsstater har visat på svårigheter att driva en process i ett annat land, även för en professionell investerare.

371

Fondandelsbolag

Associationsrättsliga fonder skapar förutsättningar för att bilda Eltif-fonder

En Eltif-fond är en typ av alternativ investeringsfond vars medel får investeras i onoterade tillgångar och som i vissa fall kan marknadsföras till icke-professionella investerare, dvs. även till konsumenter (se även avsnitt 3.1.7). Det unionsrättsliga regelverk som finns för Eltif-fonder har nyligen reviderats för att göra fonderna mer attraktiva och lättare att investera i. En av förändringarna handlar om att möjliggöra för Eltif-fonder att vara öppna för inlösen i större utsträckning. Möjligheten att lösa in sina andelar med jämnare mellanrum är ofta särskilt viktigt för konsumenter. För att det ska vara möjligt får en Eltif-fonds medel även investeras i bl.a. överlåtbara värdepapper, men detta förutsätter i princip att andelskapitalet är rörligt. Av skäl som anförts ovan är aktiebolaget därmed inte en ändamålsenlig association för att bilda Eltif-fonder. De regler som gäller för kontraktsrättsliga specialfonder är inte tillämpliga på andra alternativa investeringsfonder. I Sverige finns det därmed inte någon lämplig fondstruktur för Eltif-fonder. För att det ska vara möjligt att bilda Eltif-fonder i Sverige krävs en anpassad fondstruktur. En associationsrättslig fondstruktur med rörligt kapital, särskilt i kombination med en ändamålsenlig beskattning, skulle ge goda förutsättningar att bilda Eltif-fonder i Sverige. Eltif-fonder syftar till att kanalisera privat sparande till bl.a. onoterade företag som är i uppstartsfasen och till infrastrukturprojekt. Sådana fonder kan alltså bidra både till värdeutveckling för fondspararkollektivet och till samhällsekonomin i stort. Ett regelverk för associationsrättsliga fonder med rörligt kapital kan således ha stor betydelse för framväxten av Eltif-fonder i Sverige.

Möjligheten med delfonder i en associationsrättslig fond kan medföra en mer kostnadseffektiv förvaltning som kan leda till lägre avgifter för konsumenterna

Med delfonder skapas förutsättningar för att i en och samma associationsrättsliga fond ha olika underfonder med olika placeringsinriktningar och placeringsstrategier. UCITS-direktivet gör det möjligt att bilda delfonder i en fond, och det görs ingen åtskillnad mellan kontraktsrättsliga och associationsrättsliga delfonder. Sverige har

372

Fondandelsbolag

inte infört en möjlighet att bilda delfonder när det gäller värdepappersfonder. Möjligheten att bilda delfonder kan utgöra en viktig komponent för att en associationsrättslig fondstruktur ska kunna bidra till att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft. Det kan också leda till en mer kostnadseffektiv förvaltning vilket kan bidra till en lägre förvaltningskostnad för andelsägarna. Flertalet av de utländska UCITS-fonder som marknadsförs i Sverige är delfonder.

Sammanfattning – Det finns ett behov av att införa en reglering för associationsrättsliga fonder i Sverige

Sammanfattningsvis är det tydligt att Sverige har en konkurrensnackdel genom att inte kunna tillhandahålla en bolagsmodell med rörligt kapital för fondverksamhet. Regleringen av svenska associationer är inte heller ändamålsenlig för associationsrättsliga strukturer. Det finns ett behov av förbättrade möjligheter att bibehålla svensk fondverksamhet och omlokalisera fondverksamhet till Sverige. För att stärka svensk fondmarknads konkurrenskraft i förhållande till andra rättsordningar bör det även i Sverige införas ett särskilt regelverk för associationsrättsliga fonder. Som framgår ovan gjordes samma bedömning i 2014 års fondutrednings slutbetänkande. Införandet av en sådan reglering medför även andra fördelar som exempelvis att med en associationsrättslig fondstruktur får en fond en starkare och tydligare rättslig ställning samt en för fonder mer anpassad och ändamålsenlig reglering. Därtill föreslås även förslagen i om inlösen och införandet av likviditetshanteringsverktyg gälla också en associationsrättslig fondstruktur, vilket också kan stärka motståndskraften i fondsektorn (se SOU 2025:60 s. 260). Sammantaget kan en associationsrättslig fondstruktur i Sverige • bidra till att fondverksamhet i högre utsträckning bibehålls och förläggs här i landet samt stärka svensk fondmarknads konkurrenskraft, • innebära en mer ändamålsenlig bolagsform för alternativa investeringsfonder, • stärka konsument- och investerarskyddet, • skapa förutsättningar för att bilda Eltif-fonder, och

373

minst en delägare som är obegränsat ansvarig för bolagets åtaganden (komplementär). Övriga delägare (kommanditdelägare) ansvarar inte med mer än vad var och en satt in i bolaget. Handelsbolag och kommanditbolag är inte självständiga skattesubjekt. Inkomsterna beskattas i stället på delägarnivå. De skattemässiga effekterna av att investera i en fond i form av ett handelsbolag eller kommanditbolag beror alltså på investerarens egna förutsättningar. För exempelvis utländska institutionella investerare som är undantagna från beskattning skulle det kunna vara fördelaktigt att investera i en fond som är skattemässigt transparent. En begränsat skattskyldig, utländsk investerare, kan dock genom investeringen i ett handelsbolag eller kommanditbolag anses få ett fast driftställe i Sverige, vilket sällan är önskvärt för dem. Även för investerare i Sverige kan det vara ofördelaktigt att investera i en skattemässigt transparent fond. Utredningen anser att det inte finns förutsättningar att ändra beskattningen av kommanditbolag i allmänhet. Vidare är den svenska kommanditbolagsmodellen inte lämplig när det gäller bildandet av UCITS-fonder. Med hänsyn härtill bör inte den typen av bolag ligga till grund för en associationsrättslig fondreglering i Sverige. Två andra svenska associationsformer som medger undantag för personligt ansvar vid utövandet av affärsverksamhet är aktiebolag och ekonomiska föreningar. Dessa associationstyper har varit utgångspunkten när tidigare utredningar på området övervägde införandet av associationsrättsliga fonder. När det gäller vilken av de gällande associationsformerna som bör vara utgångspunkten för svenska associationsrättsliga fonder konstaterades i motiven till 1974 års aktiefondslag att den mest lämpade formen skulle vara aktiebolaget och inte ekonomiska föreningar. Det är också den associationsrättsliga konstruktion som är vanligast i andra medlemsstater. Även Värdepappersfondsutredningen konstaterade i sitt delbetänkande att det som låg närmast till hands var att en associationsrättslig fondreglering skulle avse bolag och inte ekonomiska föreningar (SOU 2002:56 s. 519). I 2014 års fondutrednings slutbetänkande gjordes samma bedömning (SOU 2016:45 s. 236 och 237). Det finns inte anledning att nu göra någon annan bedömning. Som framgår ovan var utgångspunkten för den lagtekniska utformningen av förslagen i 2014 års fondutrednings slutbetänkande att använda befintlig och beprövad reglering i så stor utsträckning som möjligt. Även om det kan finnas behov att i viss mån anpassa

383

Fondandelsbolag

är det en fördel att utgå från befintlig och beprövad reglering för att lösa vissa frågor. Den associationsrättsliga regleringen och utformningen av den associationsrättsliga konstruktionen bör därför ta sin utgångspunkt i den svenska aktiebolagsrätten. Detta överensstämmer också med hur regleringen av associationsrättsliga fonder är utformad i de flesta andra länder. Som konstaterades i 2014 års fondutrednings slutbetänkande skiljer sig syftet med en associationsrättslig fondreglering från syftet med aktiebolagsrätten i allmänhet (SOU 2016:45 s. 239). En av de viktigaste frågorna i de associationsrättsliga bestämmelserna är att reglera hur ett antal delägare gemensamt ska bedriva en verksamhet och hur deras inflytande över den gemensamma verksamheten ska utövas. Något sådant syfte finns inte – eller är ytterst begränsat – när det gäller associationsrättsliga fonder. Liksom för kontraktsrättsliga fonder är utgångspunkten att delägarna ”röstar med fötterna”. Med detta avses att om en delägare inte är nöjd med hur verksamheten bedrivs, så är den närmast till hands liggande lösningen att delägaren säljer eller löser in sin andel. Meningen med associationsrättsliga fonder är inte att åstadkomma ett effektivt samarbete mellan delägarna; syftet är mycket mer begränsat och tekniskt, nämligen att fonden ska vara en egen juridisk person, vilket underlättar kontakter och transaktioner med utländska motparter och gör att utländska investerare känner igen den rättsliga strukturen. Det medför att regleringen – även om den utgår från bestämmelserna i ABL – kommer att behöva göra avsteg från vissa principer om delägarnas inflytande m.m. som kan betraktas som grundläggande för associationsrätten. En associationsrättslig fond bör alltså inte betraktas som ett vanligt ”verksamhetsdrivande bolag”, utan snarare som ett samägande av en viss förmögenhetsmassa i ett bolagsskal. Den verksamhet som bedrivs består i huvudsak enbart av att göra kollektiva investeringar till förmån för investeraren (jfr härvid resonemangen i prop. 2012/13:155 s. 194 och 195 om att ett ”verksamhetsdrivande aktiebolag” inte kan utgöra en alternativ investeringsfond). Inte heller bör associationsformen ses som en särskild variant av aktiebolag, likt bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Även om associationsformen tar sin utgångspunkt i aktiebolagsrätten är det fråga om en ny associationsform som tidigare inte funnits i svensk rätt.

384

Fondandelsbolag

En egen lag

Den associationsrättsliga fondkonstruktionen bör regleras i en egen lag. Det motsvarar i stora delar vad som gäller för utländska motsvarigheter (jfr avsnitt 3.4.3). Det är fråga om en helt ny juridisk person som i vissa delar skiljer sig från ett aktiebolag. Den bör därför inte infogas i den befintliga ABL. Det är mer ändamålsenligt och effektivt att placera bestämmelser om en associationsrättslig fond i en egen lag. Reglerna om bankaktiebolag i 10 kap. LBF har också utformats på detta sätt. Det kan visserligen finnas skäl till att överväga att reglera den associationsrättsliga fondkonstruktionen i två olika lagar, en som reglerar de s.k. UCITS-fonderna och en som reglerar de alternativa investeringsfonderna. Den nya regleringen speglar till stor del de verksamheter som regleras i LVF respektive LAIF. Dessa båda lagar vilar på olika principer och skiljer sig åt i flera avseenden. På liknande sätt kommer regleringen av en associationsrättsliga fondkonstruktion också att skilja sig åt i vissa avseenden, beroende på om den reglerar UCITS-fonder alternativa investeringsfonder. Detta skulle kunna illustreras och förtydligas genom två lagar. I många delar kommer dock den associationsrättsliga regleringen att vara densamma oavsett om konstruktionen används för UCITS-fonder eller alternativa investeringsfonder. Det finns därför fördelar med att ha regleringen i en lag. Till skillnad från vad som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande ska den modell som utredningen föreslår även kunna användas av alternativa investeringsfonder. Värdepappersfonder (den svenska motsvarigheten till kontraktsrättsliga UCITS-fonder) och förvaltningen av alternativa investeringsfonder regleras i dag i två olika lagar när det gäller den i huvudsak näringsrättsliga regleringen. Även detta talar för att den associationsrättsliga regleringen för associationsrättsliga fonder – som kan användas av både UCITSfonder och alternativa investeringsfonder – ska tas in i en särskild lag och inte i någon nu gällande författning på finansmarknadens område. Detta är även något som förordas i kommittédirektivet. Mot bakgrund av vad som framförts ovan har utredningen därför stannat för att ha regleringen i en lag. När det gäller den lagtekniska utformningen av den associationsrättsliga fondkonstruktionen bör dock tillämpliga bestämmelserna

385

Fondandelsbolag

i ABL, genom hänvisning, återanvändas när det är lämpligt. På så sätt kan, i likhet med vad som konstaterades i 2014 års fondutrednings slutbetänkande, lagstiftningsarbetet koncentreras till de särregler som är nödvändiga. På finansmarknadsområdet kan härvid nämnas att regeringen valde en liknande lösning vid införandet av FRL beträffande den särskilda associationsformen ömsesidiga försäkringsbolag (se prop. 2009/10:246 s. 280–284).

Regleringen av de associationsrättsliga fondernas fondverksamhet bör utgå från befintlig näringsrättslig reglering

Inom unionsrätten regleras i dag UCITS-fonder och alternativa investeringsfonders fondverksamhet av UCITS-direktivet respektive AIFM-direktivet, även om AIFM-direktivet endast i begränsad utformning reglerar fonden i sig. Syftet med den nya regleringen är främst att skapa ett associationsrättsligt regelverk för den nya fondstukturen. Till följd av hur UCITS-direktivet är utformat kommer den ena typen av association i UCITS-direktivets bemärkelse att utgöra ett investeringsbolag och den andra typen i AIFM-direktivets bemärkelse att utgöra en alternativ investeringsfond (se avsnitt 3.1.1– 3.1.3). De associationsrättsliga fondernas fondverksamhet bör därför som utgångspunkt följa reglerna i UCITS-direktivet eller i AIFMdirektivet, så som dessa regelverk genomförts i svensk rätt. UCITSdirektivet har i svensk rätt genomförts i LVF och AIFM-direktivet har genomförts i LAIF. Detta bör tydliggöras i den nya lagen, främst genom hänvisning. Den nya lagen ska därmed som utgångspunkt innehålla associationsrättslig reglering och inte någon näringsrättslig reglering av den associationsrättsliga fonden. Att ha vissa näringsrättsliga bestämmelser i den lag som i huvudsak reglerar bolagen i stället för att ha dessa i de lagar som reglerar bolagens fondverksamhet, LVF respektive LAIF, kan riskera att skapa vissa otydligheter i förhållande till de fondrättsliga regelverken. Däremot kommer det att krävas viss reglering i den nya lagen avseende sådan reglering som t.ex. för värdepappersfonder i dag återfinns i LVF. Det handlar bl.a. om associationsrättsliga bestämmelser som reglerar formerna för bildandet av en fond, bestämmelser om bolagsordning och andelsklasser samt inlösen, utdelning och beräkning av fondens andelskapital. Även bestämmelser om t.ex. likhetsprincipen och generalklausulerna är

386

Fondandelsbolag

exempel på sådan associationsrättslig reglering som ska tas in i den nya lagen, vilket bl.a. berör bolagsorganet förvaltarens förvaltning av fonden (se avsnitt 4.4.7) Förslaget medför alltså att det inte krävs någon ny näringsrättslig reglering för förvaltare av associationsrättsliga fonder vid sidan av LVF respektive LAIF. I LVF behöver dock vissa följdändringar göras för att t.ex. bestämmelserna om fondverksamhet ska vara tillämplig på associationsrättsliga fonder. Till skillnad från LVF reglerar LAIF i huvudsak förvaltaren och inte fonden i sig. I dessa delar krävs det som utgångspunkt inte några följdändringar. Genom förslaget undviks den dubbelreglering som kan uppstå genom att en associationsrättslig fond även skulle kunna omfattas av LAIF. Beroende på utformningen av regleringen skulle reglerna i LAIF kunna stå i konflikt med reglerna i den nya lagen. Detta skulle kunna leda till sämre förutsebarhet över hur reglerna ska tillämpas för bolagen men även för Finansinspektionen, vilket Finansinspektionen påpekade i sitt remissvar (Fi2016/02541/55) avseende 2014 års fondutrednings slutbetänkande. Följden av utredningens förslag, att även tillåta att den associationsrättsliga konstruktionen används av alternativa investeringsfonder är att det kommer skapas två olika typer av associationsrättsliga fonder Den första typen – som motsvarar investeringsbolag – kommer att följa placeringsreglerna i UCITS-direktivet och som utgångspunkt kunna marknadsföras till allmänheten. Den andra typen – som motsvarar en alternativ investeringsfond – kommer inte att omfattas av placeringsreglerna i UCITS-direktivet och kommer som utgångspunkt att kunna marknadsföras enbart till professionella och semiprofessionella investerare. Användandet av två olika typer av associationer – där den sistnämnda kommer att finnas i både en öppen och en sluten fondstruktur – möjliggör och kräver i vissa delar olika reglering. Detta möjliggör en mer flexibel lösning där särskilt konsumentskyddsaspekten utifrån ett svenskt perspektiv kan säkerställas för framför allt den sistnämnda typen. Sammanfattningsvis kommer den nya lagen i huvudsak att reglera fondens associationsrättsliga delar medan den näringsrättsliga regleringen för fonder kommer att återfinnas i befintlig fondlagstiftning. Härvid kommer det dock finnas behov av hänvisning samt vissa följdändringar.

387

Fondandelsbolag

Särskilt om kraven i UCITS-direktivet

I UCITS-direktivet åläggs i huvudsak skyldigheterna för en fond den juridiska personen om det är fråga om ett investeringsbolag eller förvaltaren om det är fråga om en värdepappersfond (ej juridisk person). Utgångspunkten är att i den nya lagen ålägga bolaget de skyldigheter som följer av direktivet. Men eftersom det är förvaltaren som företräder bolaget i alla frågor (se avsnitt 4.4.7) är det denne som ska säkerställa att bolaget uppfyller sina åtaganden. I vissa fall kan det dock finnas behov av en uttrycklig reglering om att förvaltaren ska vidta viss åtgärd. Den lagtekniska lösningen som valts är att vissa bestämmelser i LVF ska gälla genom hänvisning. På så sätt uppfylls kraven i direktivet med att åliggande görs i förhållande till bolaget. I LVF behandlas bl.a. bestämmelser om förvaltare och förvaringsinstitut. Här görs justeringar utifrån att dessa bestämmelser ska gälla även för förvaltningen av ett investeringsbolag. I något undantagsfall görs av lagtekniska skäl avvikelser från detta. Utgångspunkten är dock att de krav som åläggs ett investeringsbolag enligt UCITSdirektivet också ska åligga den nya associationsrättsliga fonden och endast indirekt förvaltaren för bolagets räkning.

4.3 Benämningen och bildandet

av svenska associationsrättsliga fonder

4.3.1 Svenska associationsrättsliga fonder

ska benämnas fondandelsbolag

Utredningens förslag: Svenska associationsrättsliga fonder ska benämnas fondandelsbolag. Ett fondandelsbolags företagsnamn ska innehålla ordet fondandelsbolag eller förkortningen FAB. I övrigt ska i huvudsak bestämmelserna om ett aktiebolags företagsnamn gälla också i fråga om ett fondandelsbolags företagsnamn. Fondandelsbolag ska delas in i investeringsbolag och AIFbolag. Företagsnamnet ska följas av beteckningen (investeringsbolag) respektive (AIF-bolag).

388

Fondandelsbolag

Skälen för utredningens förslag

Som framgår ovan föreslås att den nya associationsrättsliga konstruktionen ska kunna användas för att bilda både UCITS-fonder och alternativa investeringsfonder. De associationsrättsliga fondernas fondverksamhet ska även följa reglerna i antingen UCITS-direktivet eller i AIFM-direktivet, så som dessa regelverk har genomförts i svensk rätt. Eftersom regleringen av fondverksamheten för dessa fonder skiljer sig åt behöver det i den nya lagen tydliggöras att det är fråga om två olika typer av associationsrättsliga fonder. Denna lagtekniska lösning motsvarar systematiken som över lag tillämpas i andra EES-länder och Storbritannien där motsvarande bolagsmodell återfinns (jfr t.ex. systemen i Danmark, se avsnitt 3.7). För att underlätta den lagtekniska utformningen av den nya lagen krävs dock ett samlingsbegrepp för den nya associationsrättsliga fonden. Därigenom kan det tydligt framgå av den nya lagen på motsvarande sätt som i ABL (jfr privata och publika aktiebolag) när bestämmelserna i lagen är tillämpliga på båda fondtyperna eller enbart gäller en av dessa. I UCITS-direktivet anges i artikel 1.3 att ett fondföretag kan bildas med stöd av lag, antingen på kontraktsrättslig grund (som värdepappersfonder förvaltade av förvaltningsbolag) eller enligt trustlagstiftning (som ”unit trusts”) eller på associationsrättslig grund (som investeringsbolag). I flera länder utgör detta utgångspunkten för benämningen av investeringsbolag, men i många fall görs tillägg för att förtydliga att investeringsbolaget i förekommande fall har ett rörligt kapital. I Danmark används benämningen UCITS för UICTS-fonder och dessa kan bl.a. bildas som associationsrättsliga fonder i form av SIKAV:er (Selskab for Investering med kapital der er Variabel). Alternativa investeringsfonder med rörligt kapital benämns AIF-SIKAV. Som konstaterades i 2014 års fondutrednings slutbetänkande finns det både för- och nackdelar med att använda UCITS-direktivets benämning investeringsbolag för associationsrättsliga fonder enligt svensk rätt (SOU 2016:45 s. 240). I slutändan föreslogs i den utredningen att associationsformen som visserligen också skulle kunna användas för att bilda specialfonder skulle benämnas investeringsbolag och att bolagets förkortning skulle vara IB. I sitt remissvar (Fi2016/02541/17) riktade bl.a. Bolagsverket viss kritik mot detta.

389

Fondandelsbolag

Bolagsverket menade att en nackdel med benämningen investeringsbolag är att det finns en viss förväxlingsrisk med begreppet ”investmentbolag”. Begreppet är inte heller särskilt deskriptivt. Eftersom namnet ska användas för en associationsrättsligs form av en alternativ investeringsfond och inte enbart en UCITS-fond är det namnet inte heller lämpligt som samlingsnamn för den nya associationsrättsliga fondstrukturen. Något som komplicerar frågan om benämningen från ett svenskt perspektiv är konstruktionen som sådan. Det är fråga om en association (ett bolag) som egentligen inte ska fungera som en association i vanlig mening. Snarare har associationsformen valts endast för att fonden ska kunna betraktas som en juridisk person i transaktioner och kontakter främst med motparter och investerare. På motsvarande sätt som begreppet aktiebolag beskriver själva associationsformen bör även samlingsnamnet för en associationsrättslig fond beskriva själva associationsformen. Precis som ett aktiebolag är ett bolag kommer även den nya associationen vara ett bolag. Detta talar för att begreppen bolag och fond bör ingå i benämningen. Vidare kommer precis som i ett aktiebolag investerarna att kunna äga andelar i bolaget. Enligt utredningen bör härvid begreppet andel användas i stället för begreppet aktie för att särskilja konstruktionen från aktiebolag. Med andel avses härvid detsamma som det engelska begreppet share som används i bl.a. UCITS-direktivet. Mot bakgrund av vad som nu anförts är det utredningens förslag att bolaget ska benämnas fondandelsbolag. Benämningen är det som närmast beskriver själva konstruktionen; en aktiebolagsliknande fond där ägarna innehar andelar i bolaget. Namnet speglar på så sätt också den konstruktion som valts i andra lagstiftningsärenden där vissa särskilda typer av aktiebolag har särskilda benämningar som beskriver själva associationen; bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Därtill ger benämningen en indikation på vad det är för typ av bolag och att detta bolag skiljer sig från ett vanligt aktiebolag. Som framgår ovan kommer ett fondandelsbolag att kunna utgöra två olika fondtyper. Den första fondtypen utgör en associationsrättslig UCITS-fond. I den engelska versionen av UCITSdirektivet benämns dessa fonder som investment companies. Detta begrepp har i den svenska versionen översatts till investeringsbolag. En fördel med att använda sig av benämningen investeringsbolag är att kopplingen till reglerna i UCITS-direktivet blir tydliga. Begreppet

390

AB fastigheter AB drift AB infrastruktur Fastighet

Anm.: AIF-bolag är en associationsrättslig alternativ investeringsfond. Kapitalet är rörligt vilket innebär att andelar kan utfärdas och lösas in löpande i enlighet med fondens eventuella inlösen inlösenprofil. Ett AIF-bolag förvaltas av en AIF-förvaltare som antingen är registrerad eller har tillstånd. För AIF-förvaltaren gäller LAIF eller motsvarande reglering i förvaltarens hemland. Förvaltaren ska företräda investerings bolaget och teckna dess firma. Som illustreras i bilden kan AIF-bolag investera i bl.a. onoterade företag och reala tillgångar, exempelvis en fastighet. AIF-bolag omfattas av i huvudsak samma skatteregler som svenska aktiebolag. Dess andelsägare beskattas på samma sätt som aktieägare i svenska aktiebolag. AIF-bolag kan användas till att bilda associationsrättsliga specialfonder.

4.3.3 Bildande av ett fondandelsbolag

Utredningens förslag: Ett fondandelsbolag ska i huvudsak bildas på samma sätt som ett aktiebolag.

Skälen för utredningens förslag

I 2 kap. 1–27 §§ ABL finns bestämmelser om bildande av ett aktiebolag. För publika aktiebolag finns därutöver även vissa särskilda bestämmelser i 2 kap. 28–31 §§ samma lag. Ett aktiebolag bildas av en eller flera stiftare (2 kap. 1 § ABL). I 2 kap. 3 § ABL finns bestämmelser om åtgärder som ska vidtas vid bolagsbildningen. Stiftarna ska börja med att upprätta ett utkast till en stiftelseurkund. I den ska anges t.ex. hur mycket som ska

399

Fondandelsbolag

betalas för varje aktie (teckningskursen) samt namn och personuppgifter på styrelsen och revisorn. Stiftelseurkunden ska också innehålla en bolagsordning. En eller flera av stiftarna ska teckna sig för samtliga aktier i bolaget och detta tecknande ska ske i stiftelseurkunden. De som tecknat sig för aktier ska sedan betala för dessa med pengar eller, i vissa fall, med annan egendom än pengar. Sådan egendom måste vara, eller kunna antas bli, till nytta för bolagets verksamhet för att den ska kunna lämnas som betalning i form av s.k. apportegendom. En revisor ska lämna ett intyg där han eller hon uttalar sig om att den lämnade apportegendomen kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet, att egendomen inte har tagits upp till ett för högt värde och att den har tillförts bolaget. Stiftarna ska underteckna stiftelseurkunden. Bolaget anses civilrättsligt bildat när samtliga stiftare har undertecknat stiftelseurkunden (2 kap. 4 § ABL). Bestämmelserna om bildande av aktiebolag i 2 kap. ABL ska – med undantag för de särskilda regler som gäller för publika aktiebolag – som utgångspunkt i tillämpliga delar gälla även för fondandelsbolag. De delar som bl.a. inte ska vara tillämpliga för fondandelsbolag är möjligheten att betala andelarna med apportegendom. Det ska inte heller ställas några krav på en teckningskurs i förhållande till något kvotvärde. För ett fondandelsbolag ska det inte i lag regleras att bolaget ska ha ett fast eget kapital eller minsta andelskapital. Ett fondandelsbolag ska alltså kunna bildas genom att en andel tecknas för en krona. Eftersom bildandet av ett fondandelsbolag är förknippat med vissa kostnader t.ex. ansöknings- och registreringsavgifter krävs dock att det kapital som tillskjuts vid bolagets bildande täcker sådana kostnader. Det är även rimligt att det framgår av stiftelseurkunden om bolaget åläggs ett ansvar för andra kostnader än sådana som normalt uppkommer i samband med bolagsbildning (jfr 2 kap. 5 § andra stycket 4 ABL). Däremot finns det inte anledning att kräva att bolaget redovisar kostnader av de slag som regelmässigt förekommer vid bolagsbildning, såsom allmänna avgifter och kostnader för upprättande av stiftelseurkund. För investeringsbolag finns det därutöver krav på att i bilagan till bolagsordningen ange kostnader som bolaget ska stå för (se avsnitt 4.54). För det fall det finns ett behov att emittera andelar mot apportegendom kan detta ske så snart bolaget har bildats. Förslaget om bildande av ett fondandelsbolag överensstämmer till viss del med förslagen i 2014 års fondutrednings slutbetänkande (SOU 2016:45 s. 244).

400

Fondandelsbolag

I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering) finns vissa särskilda bestämmelser om bl.a. bildande av aktiebolag och om att bevara, öka och sätta ned dess kapital. Direktivet är tillämpligt på de bolag som anges i bilaga I och II till direktivet. För svensk del innebär detta att direktivet är tillämpligt på aktiebolag, någon annan svensk associationsform är inte angiven. För fondandelsbolag föranleder inte direktivet någon ytterligare lagstiftningsåtgärd.

För att säkerställa att ett investeringsbolag inte kommer att bedriva någon annan verksamhet än att med kapitaltillskott från allmänheten göra kollektiva investeringar i enlighet med vad som krävs enligt UCITS-direktivet ska ett krav för att få tillstånd vara att det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i den nya lagen och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. Ett investeringsbolag som har en placeringsriktning som står i strid med de för fonden i lag stadgade placeringsbestämmelserna kan t.ex. inte antas komma att bedriva verksamhet i enlighet med den nya lagen eller och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. På så sätts uppfylls de krav som redogjorts för ovan som finns i artiklarna 27 och 28 i UCITS-direktivet. Motsvarande prövningar görs av Finansinspektionen vid tillståndsprövning avseende annan finansiell verksamhet, se t.ex. 2 kap. 1 § 2 LVF, 2 kap. 4 § 2 FRL och 3 kap. 2 § 2 LBF.

Innehållet i bilagan till bolagsordningen ska vara skälig för andelsägarna

För att få tillstånd från Finansinspektionen ska det också krävas att innehållet i bilagan till investeringsbolagets bolagsordning är skälig för andelsägarna (se mer angående bilaga till ett investeringsbolags bolagsordning i avsnitt 4.5). På så sätt säkerställs ett gott konsumentskydd. En motsvarande prövning ska även göras vid ändring av bilagan till bolagsordningen. Bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning motsvarar i huvudsak en värdepappersfonds fondbestämmelser. I stort sett kommer alltså den del av prövningen att motsvara den prövning som Finansinspektionen gör av fondbestämmelserna i en värdepappersfond. I förarbetena till bestämmelsen i LVF anges att utgångspunkten för bedömningen av godkännande av de ursprungliga fondbestämmelserna blir en allmän skälighetsbedömning, dvs. om fondbestämmelserna kan anses vara skäliga för framtida fondandelsägare. I fråga om ändringar av fondbestämmelserna är det däremot i första hand en fråga om att bedöma om en ändring kan anses vara skälig för de befintliga fondandelsägarna. Dessa har köpt andelar utifrån de förutsättningar och villkor som följer av de gällande fondbestämmelserna. Utgångspunkten för om en ändring av fondbestämmelserna kan

404

Fondandelsbolag

anses skälig för fondandelsägarna ska, enligt de senaste förarbetena, vara de gällande fondbestämmelserna och hur den aktuella ändringen kommer att påverka egenskaperna hos den aktuella fonden (prop. 2002/03:150 s. 310). I tidigare förarbeten påpekas att en ändring som innebär t.ex. att fondens placeringsinriktning ges en annan inriktning kan ha stor betydelse för befintliga andelsägare och att fondbolagets beslut om ändring av fondbestämmelserna därför bör godkännas endast om inspektionen finner att ändringen är befogad och den föreslagna bestämmelsen kan anses skälig för fondandelsägarna (prop. 1974:128 s. 114). Tanken med att Finansinspektionen ska pröva om innehållet i den bilaga som ska fogas till bolagets bolagsordning är skäligt för andelsägarna är att Finansinspektionen ska kunna tillvara ta andelsägarnas intressen. Jämfört med fondandelsägare i en värdepappersfond, kommer andelsägarna i ett investeringsbolag att ha större möjlighet att utöva inflytande över fonden. Även om denna möjlighet finns kräver den ett aktivt agerande av andelsägaren. De flesta andelsägarna kommer dock i många fall att enbart vara passiva ägare såsom fondsparare. För att säkerställa ett starkt investerarskydd för alla enskilda andelsägare finns det därför skäl för att låta Finansinspektionen pröva om innehållet i den bilaga som ska fogas till investeringsbolagets bolagsordning är skäligt för andelsägarna. Härigenom upprätthålls bolagsordningens funktion som ramavtal och andelsägarnas intressen tillvaratas. Genom att det även ska ske en prövning vid en ändring av uppgifterna i bilagan till bolagsordningen kan Finansinspektionen övervaka att förvaltaren inte ensidigt ändrar avtalet mellan bolaget och andelsägarna (jfr förslag i avsnitt 4.5.3). Av tidigare förarbeten framgår att fondbolaget vid förvaltningen ska handla uteslutande i fondandelsägarnas gemensamma intresse. Fondandelsägarnas rätt gentemot fondbolaget ansågs dock inte tillräckligt tillgodosedd genom en sådan allmän regel. Fondbestämmelser ansågs utgöra en viktig del i regleringen av rättsförhållandet mellan fondbolag och fondandelsägarna och en grundläggande förutsättning för att aktiefondsverksamheten ska kunna utövas på ett betryggande och ändamålsenligt sätt. Det fanns därför behov av att reglera rättsförhållandet mellan parterna närmare genom att riktlinjerna för fondens förvaltning anges innan verksamheten påbörjas. För att säkerställa att rättsförhållandet mellan fondbolaget och

405

Fondandelsbolag

andelsägarna får en godtagbar grundval och regleras på ett klart och entydigt sätt ansågs att Bankinspektionen (numera Finansinspektionen) borde fastställa fondbestämmelserna innan verksamheten påbörjas. En av de viktigaste frågorna för fondandelsägarna ansågs vara den placeringspolitik som fondbolaget avsåg att följa, dvs. om fonden ska bestå bara av svenska eller även av utländska värdepapper, om den ska vara specialiserad till en viss eller vissa branscher m.m. I förarbetena redogjordes även närmare för förutsättningarna för Bankinspektionens fastställande av fondbestämmelserna. I första hand skulle Bankinspektionen konstatera att upplysningar lämnats på de punkter som enligt lagen måste regleras i fondbestämmelserna. En mera ingående prövning av innehållet i bestämmelserna var dock inte avsedd att komma till stånd. En sådan prövning skulle föra för långt och felaktigt kunna uppfattas som en garanti för bestämmelsernas lämplighet. Så till vida bör likväl en prövning ske, att fastställelse ska vägras, om fondbestämmelserna innehåller villkor som är oskäliga för fondandelsägarna, t.ex. om ersättningen för förvaltningen bedöms som uppenbart för hög (jfr prop. 1974:128 s. 112 och 113). Motsvarande gör sig även gällande när det gäller godkännandet av bilagan till bolagsordningen i investeringsbolag. Finansinspektionen ska alltså som utgångspunkt kontrollera de upplysningar som lämnats på de punkter som enligt lagen måste regleras i bilagan till bolagsordningen för ett investeringsbolag. En mera ingående prövning ska dock inte ske. Däremot bör en prövning ske av om bilagan till bolagsordningen innehåller villkor som är oskäliga för andelsägarna, t.ex. om det finns villkor som gynnar vissa andelsägare till nackdel för andra. Vid prövningen ska Finansinspektionen beakta de ekonomiska rättigheterna. Härvid ska dock inte beaktas om t.ex. en andelsklass har ett större röstvärde än en annan andelsklass. Av avsnitt 4.4.5 och 4.4.6 framgår att ett fondandelsbolag ska ha en externt utsedd förvaltare och som huvudregel ett utsett förvaringsinstitut. Av bilagan till bolagsordningen ska uppgifterna om bolagets förvaltare och förvaringsinstitut framgå. Detta innebär att Finansinspektionen vid tillståndsprövning också ska pröva valet av förvaltare och förvaringsinstitut. Detta är ett krav som följer av UCITS-direktivet. Enligt artikel 5.1 UCITS-direktivet får inte något fondföretag bedriva verksamhet utan auktorisation i enlighet med direktivet. Av

406

Fondandelsbolag

artikel 5.2 sista meningen framgår att ett investeringsbolag får auktoriseras endast om de behöriga myndigheterna i dess hemmedlemsstat har godkänt både dess bolagsordning och valet av förvaringsinstitut samt, i förekommande fall, det utsedda förvaltningsbolagets ansökan att förvalta förvaltningsföretaget.

Behovet av ledningsprövning av styrelsens ledamöter

I ett fondandelsbolag kommer styrelsen framför allt att ha en övervakande roll men kommer även att kunna fatta beslut i vissa i den nya lagen särskilt reglerade frågor (se avsnitt 4.4.4). UCITS-direktivet ställer inte krav på ledningsprövning i ett investeringsbolag som är externt förvaltat (jfr artikel 29.1 b i UCITS-direktivet). I stället har det ansetts tillräckligt att det sker en ledningsprövning av fysiska personer i det bolag som utför själva förvaltningen. På finansmarknadsområdet i svensk rätt krävs det normalt sett en ledningsprövning av den som ska ingå i styrelsen för ett bolag som bedriver tillståndspliktig verksamhet (se b.la. 2 kap. 4 § första stycket 4 FRL och 3 kap. 2 § första stycket 4 LBF). Det bör därför också när det gäller investeringsbolag införas ett krav på ledningsprövning som förutsättning för att få tillstånd. En sådan lämplighetsprövning säkerställer att det i ett investeringsbolag inte utses olämpliga personer till styrelseledamöter och borgar för att styrelsen har den kompetens som krävs för att ha en övervakande roll i förhållande till förvaltaren. Det borgar även för ett gott konsumentskydd. Det minskar också risken för missbruk och olämpliga ageranden eller konstruktioner. Det kan bli direkt olämpligt om mindre nogräknade personer kan ta plats i ett investeringsbolags styrelse. Även i 2 kap. 1 § 4 LVF finns en motsvarande bestämmelse om ledningsprövning när det gäller styrelseledamöter i ett fondbolag. Prövningen av styrelseledamöter i ett investeringsbolag ska dock vara mindre omfattande än den prövnings som sker av styrelseledamöter i ett fondbolag. För att vara styrelseledamot i ett investeringsbolag ska fordras ett tillräckligt kunnande på området, eller förmåga att skaffa sig sådan kunskap, samt personliga egenskaper i fråga om omdöme som uppgiften kräver. Bedömningen ska göras utifrån de uppgifter som styrelsen har (se avsnitt 4.4.7).

407

Fondandelsbolag

Ingen tillståndsplikt för AIF-bolag

Det kan övervägas om även AIF-bolag på samma sätt som investeringsbolag ska omfattas av tillståndsplikt. AIF-bolag kan vara en förhållandevis komplex konstruktion där ett tillstånd från Finansinspektionen skulle innebära en ytterligare nivå av granskning. Det är visserligen så att alternativa investeringsfonder i dag inte är förenade med tillståndsplikt på fondnivå enligt LAIF och att systematiska skäl därmed talar för att en sådan plikt inte förs in för AIF-bolag. Det kan dock noteras att denna systematik inte är helt konsekvent eftersom specialfonder, vars reglering följer av LAIF, är föremål för tillståndsplikt från Finansinspektionen. För alternativa investeringsfonder finns det i dag inte något krav på tillstånd. AIF-bolag kommer i huvudsak att vända sig till professionella investerare. För AIF-bolag bör därför inte ett krav på tillstånd införas. Ett sådant krav hade inneburit en konkurrensnackdel jämfört med andra typer av alternativa investeringsfonder. För dessa bolag bör det i stället räcka med att Bolagsverket efter att verket har registrerat ett AIF-bolag i fondandelsbolagsregistret underrättar Finansinspektionen om detta. På så sätt får Finansinspektionen kännedom om de AIF-bolag som etableras (se avsnitt 4.3.6). Utredningens förslag innebär att bildandet av ett AIF-bolag kommer att vara ett förhållandevis enkelt förfarande som inte kräver en utdragen tillståndsprocess. Detta är något som är viktigt inte minst ur en konkurrenssynpunkt. Ett AIF-bolag kommer i många fall att förvaltas av en AIF-förvaltare med tillstånd enligt LAIF. Om en AIF-förvaltare med tillstånd enligt LAIF har för avsikt att förvalta ett AIF-bolag kan det dock föranleda att förvaltaren behöver göra en anmälan till Finansinspektionen enligt 3 kap. 10 § LAIF. Av den bestämmelsen framgår att en AIF-förvaltare som avser att genomföra en väsentlig ändring avseende sin verksamhet eller organisation, skriftligen ska anmäla detta till Finansinspektionen. Huruvida förvaltningen av ett nytt AIF-bolag, innebär en sådan väsentlig ändring som föranleder en anmälan enligt 3 kap. 10 § LAIF får, på samma sätt som när det gäller förvaltningen av en ny alternativ investeringsfond, avgöras från fall till fall. Bestämmelsen är utformad på så sätt att det ankommer på förvaltaren att göra en anmälan om så är fallet.

408

Fondandelsbolag

Bemyndigande

Vid ansökan om tillstånd kommer ett investeringsbolag behöva skicka in vissa handlingar till Finansinspektionen för att inspektionen ska kunna pröva ansökan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om vilka uppgifter eller handlingar som ska ingå i den ansökan om tillstånd som ett investeringsbolag ska göra.

4.3.5 Ansökan om tillstånd

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska underrätta ett investeringsbolag om sitt beslut med anledning av ansökan om tillstånd inom två månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in till inspektionen. Investeringsbolagets tillståndsansökan ska hanteras gemensamt med och beslutas samtidigt som en ansökan från ett aktiebolag om tillstånd att som fondbolag bedriva fondverksamhet om det bolaget har angetts som förvaltare av investeringsbolaget.

Skälen för utredningens förslag

Som framgår ovan kommer Finansinspektionens prövning om innehållet i bilagan till bolagsordningen är skäligt för andelsägarna. till stor del motsvara den prövning som görs vid godkännande av en värdepappersfonds fondbestämmelser. Vid en sådan prövning ska inspektionen lämna besked om sitt beslut med anledning av ansökan inom två månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in till inspektionen. Detsamma gäller även en ändring av fondbestämmelserna. Motsvarande bör gälla för Finansinspektionens tillståndsprövning när det gäller investeringsbolag. Enligt utredningens uppfattning är det av vikt att tillståndsförfarandet för ett fondandelsbolag inte blir alltför komplicerat eller tar för lång tid. Den tid inom vilken Finansinspektionen ska lämna besked om sitt beslut när det gäller godkännande av fondbestämmelser bör utgöra vägledning för den tid inom vilket ett investeringsbolag bör kunna förväntas få besked om tillstånd från Finansinspektionen. Den tidsfristen grundar sig på kravet i artikel 5.4 andra stycket

409

Fondandelsbolag

UCITS-direktivet. För investeringsbolag ska tiden räknas från det att en fullständig ansökan getts in. Tillståndsförfarandet för ett investeringsbolag kommer i allt väsentligt att skilja sig från tillståndsförfarandet för ett fondbolag. Som utgångspunkt kommer förvaltaren av fondandelsbolaget redan ha genomgått en nödvändig tillståndsprocess. I förhållande till en sådan process kommer tillståndsförfarandet för ett investeringsbolag att vara av enklare karaktär. För investeringsbolag kommer den materiella prövningen handla om att göra en bedömning om det utifrån ansökans innehåll finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i den nya lagen och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. Vid prövningen handlar det om att säkerställa att ett investeringsbolag uppfyller kraven i den nya lagens motsvarighet till artikel 28 i UCITS-direktivet. Den nu föreslagna lösningen bör inte hindra att ett nytt fondbolag som vill förvalta ett investeringsbolag startas. I dessa fall kommer det finnas behov av en gemensam handläggningen eftersom investeringsbolagets tillstånd är avhängigt av förvaltarens tillstånd. För att undvika en situation där prövningen av en ansökan om tillstånd hindras av avsaknaden av ett annat tillstånd kommer det i dessa fall att krävas att förvaltarens och investeringsbolagets tillståndsansökningar hanteras i ett gemensamt förfarande. Detta gäller särskilt fondbolag eftersom ett tillstånd som fondbolag kommer kräva att det investeringsbolag som bolaget avser att förvalta har ett erforderligt tillstånd. Härvid bör den tid (sex månader för fondbolag [2 kap. 7 § LVF]) som gäller när Finansinspektionen ska underrätta bolaget som ansökt om tillstånd som förvaltare vara styrande för när inspektionen ska underrätta investeringsbolaget om sitt beslut med anledning av ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som fondandelsbolag. Detta bör framgå av den nya lagen. Investeringsbolagets tillståndsansökan ska alltså hanteras gemensamt med och beslutas samtidigt som en ansökan från ett aktiebolag om tillstånd att som fondbolag bedriva fondverksamhet enligt 2 kap. 1 § LVF om det bolaget har angetts som förvaltare av investeringsbolaget.

410

Fondandelsbolag

4.3.6 Registrering av ett fondandelsbolag

i fondandelsbolagsregistret

Utredningens förslag: För fondandelsbolag ska det finnas ett fondandelsbolagsregister som ska föras av Bolagsverket. I huvudsak ska bestämmelserna om aktiebolagsregistret gälla också för fondandelsbolagsregistret. Ett fondandelsbolag ska få rättskapacitet när bolaget har registrerats i fondandelsbolagsregistret. För registrering av ett investeringsbolag i fondandelsbolagsregistret ska det krävas att bolaget har erhållit tillstånd från Finansinspektionen att bedriva verksamhet som investeringsbolag. När Bolagsverket har registrerat eller ändrat uppgifter om ett AIF-bolag ska verket genast underrätta Finansinspektionen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag och om ingivning av anmälningar i registreringsärenden.

Utredningens bedömning: Det bör inte vara möjligt att ombilda ett aktiebolag till ett fondandelsbolag.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Registrering av fondandelsbolag

I 2 kap. och 27 kap. ABL finns bestämmelser om registrering av aktiebolag och handläggning av ärenden i aktiebolagsregistret. Även för fondandelsbolag finns behov av registrering. Som utgångspunkt ska därför motsvarande bestämmelser om registrering i ABL i tillämpliga delar gälla också för fondandelsbolag. I likhet med vad som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande (SOU 2016:45 s. 244 och 245) bör fondandelsbolag hållas åtskilda från aktiebolagen när det gäller registret. Likt försäkringsföretag och bankföretag bör registreringen av fondandelsbolag föras i ett eget register; fondandelsbolagsregistret. Detta för att särskilja fondandelsbolagen från övriga associationsformer. Registret bör fungera på samma sätt som aktiebolagsregistret.

411

Fondandelsbolag

Bolagsverket är registreringsmyndighet för flertalet andra associationer, såsom aktiebolag och ekonomiska föreningar, som bedriver någon form av näringsverksamhet. Även om vissa uppgifter i fondandelsbolagsregistret kommer att skilja sig från t.ex. aktiebolagsregistret så ska fondandelsbolagsregistret i huvudsak ha samma funktion som aktiebolagsregistret. Fondandelsbolag bedriver näringsverksamhet genom att företa kollektiva investeringar till förmån för investerarna och ska även omfattas av lagen (2018:1653) om företagsnamn (se avsnitt 4.3.1). Bolagsverket är därför den mest lämpade myndigheten att vara registreringsmyndighet för fondandelsbolag. Utredningens förslag vad gäller Bolagsverkets uppdrag motsvarar i huvudsak 2014 års utrednings förslag i denna del. Bolagsverket hade i sitt remissvar (Fi2016/02541/17) inte någon invändning mot förslaget. Ett alternativ hade kunnat vara att låta Finansinspektionen vara registreringsmyndighet. Finansinspektionen har visserligen uppgifter inom fondområdet men är inte en associationsrättslig registreringsmyndighet. Finansinspektionens uppdrag är att bidra till ett stabilt och välfungerande finansiellt system genom att bedriva tillsyn, ge tillstånd och utforma regler för finansiella företag. Att upprätta och föra ett associationsrättsligt fondandelsbolagsregister skulle kräva att myndighetens ansvarsområde utvidgas och kräva uppbyggnad av en ny funktion och ny kompetens. Finansinspektionen bör därför inte utses till registreringsmyndighet.

Rättskapacitet

När det gäller frågan om rättskapacitet gäller för aktiebolag att ett bolag inte får förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter innan bolaget har registrerats i aktiebolagsregistret (2 kap. 25 § ABL). Detsamma bör gälla för fondandelsbolag. I 2014 års fondutrednings slutbetänkande föreslogs (SOU 2016:45 s. 244) att ett investeringsbolag inte ska kunna förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter innan bolaget har registrerats och har fått tillstånd av Finansinspektionen. Den svenska auktorisationsprocessen för ett investeringsbolag kommer att bestå av dels Finansinspektionens tillståndsprövning, dels Bolagsverkets registrering. Det är först när båda dessa moment

412

Fondandelsbolag

är genomförda som auktorisation har beviljats i den mening som avses i UCITS-direktivet och det är först då som investeringsbolaget får inleda sin verksamhet. I praktiken innebär detta att bolaget får rättskapacitet först när registrering har skett. En förutsättning för registrering är i sin tur att ett tillstånd har erhållits från Finansinspektionen. Detta bör tydliggöras i den nya lagen. Förslaget innebär att investeringsbolag efter bildandet men innan registrering behöver erhålla tillstånd att bedriva verksamhet som investeringsbolag. En ansökan om tillstånd behöver alltså göras när bolaget har bildats men innan det har registrerats. Härvid kan exempelvis nämnas att det för den särskilda associationsformen ömsesidiga försäkringsbolagen krävs att bolaget har tillstånd att bedriva försäkringsrörelse innan bolaget bildas (jfr prop. 2009/10:246, se även 12 kap. 12 § FRL). För dessa bolag gäller att ett ömsesidigt försäkringsbolag ska anmälas för registrering senast sex månader efter beslutet om tillstånd att driva försäkringsrörelse. (12 kap. 18 § FRL). För aktiebolag gäller att styrelsen inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande ska anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret (2 kap. 22 § ABL). För fondandelsbolag bör fristen för tiden för anmälan för registrering vara tolv månader. Den tilltagna tiden innebär att det finns mer än tillräckligt med tid för ett investeringsbolag att erhålla erforderligt tillstånd. Detta behöver regleras särskilt i den nya lagen. I 2 kap. 24 § ABL finns bestämmelser om verkan av att registrering inte sker, vilka enligt utredningens mening bör gälla för fondandelsbolag. På motsvarande sätt ska även ABL:s bestämmelser (2 kap. 25– 27 §§ ABL) om rättshandlingar som har företagits före bolagets registrering att gälla för fondandelsbolag enligt utredningens förslag. Den föreslagna konstruktionen hindrar särskilt att investeringsbolag bildas och används i något annat syfte än att verka som ett investeringsbolag. För AIF-bolag finns inte något krav på tillstånd. Ett sådant bolag får därmed rättskapacitet så snart registrering har skett. För att driva verksamhet som AIF-bolag kommer dock krävas att vissa i lagen uppställda villkor är uppfyllda (jfr bl.a. avsnitt 4.3.2). Vidare innebär bildandet av ett AIF-bolag som ska förvaltas av en tillståndspliktig AIF-förvaltare i många fall att förvaltare behöver göra en anmälan enligt 3 kap. 10 § LAIF. När Bolagsverket har registrerat

413

Fondandelsbolag

eller ändrat uppgifter om ett AIF-bolag ska verket genast underrätta Finansinspektionen. Precis som gäller för registreringen av ett aktiebolag ska registrering endast ske om full och godtagbar betalning har lämnats för samtliga tecknade andelar samt bolagsbildningen även i övrigt har skett i enlighet med den nya lagen och annan författning. Även för fondandelsbolag ska Bolagsverket vara registreringsmyndighet och den som prövar förutsättningarna för registrering i fondandelsbolagsregistret. Vid bildandet av ett fondandelsbolag kommer bolaget behöva anmälas för registrering hos Bolagsverket. Som utgångspunkt ska anmälan innehålla en kopia av stiftelseurkunden, och uppgifter om fondandelsbolagets postadress, styrelseledamöter, styrelsens ordförande och, i förekommande fall, särskild delgivningsmottagare, firmatecknare och hur bolagets firma tecknas, förvaringsinstitutet, och förvaltaren. När ett förhållande som har anmälts ändras ska ändringen genast anmälas för registrering. I figur 4.3 visas en illustration på bildandet av ett investeringsbolag och i figur 4.4 visas en illustration på bildandet av ett AIF-bolag.

414

Figur 4.3 Bildandet av investeringsbolag

1. Utkast till 2. Bildandet 3. Ansökan om 4. Tillstånd 5. Registrering 6. Rättskapacitet stiftelseurkund tillstånd Finansinspektionen Bolagsverket upprättas

Ska innehålla: • Stiftarna ska • Styrelsen i ett • Bedriva • Styrelsen ska • När bolaget har teckna andelar investeringsbolag verksamhetenligt anmäla bolaget för registrerats kan • Teckningskurs ska ansöka om nya lagen registrering bolaget bedriva • Betalar för tillstånd hos verksamhet som andelarna Finansinspek- • Bilaga till bolags- • Bolagsverket investeringsbolag • Uppgifter om tionen att få styrelse och ordning – skälig pröva om bedriva för aktieägarna - Betalning av revisor • Stiftarna ska verksamhet som färdigställa, datera andelar skett investeringsbolag -Tillstånd erhållits och underteckna • Lämplighets- • Uppgifter om prövning styrelse- från FI kostnad för urkunden. ledamöter - Bildandet skett i bildandet enlighet med • När stiftelse lagen • Bolagsordning urkunden är med bilaga. undertecknad är bolaget bildat • Ingen övrig Uppgift om materiell prövning förvaltare och förvaringsinstitut ska anges i bilagan till bolagsordningen

415

Figur 4.4 Bildandet av ett AIF-bolag

1. Utkast till 2. Bildandet 3. Registrering 4. Rättskapacitet stiftelseurkund upprättas Bolagsverket

Ska innehålla: • Stiftarna ska teckna • Styrelsen ska anmäla • Teckningskurs andelar bolaget för registrering • När bolaget har registrerats kan • Uppgifter om styrelse • Betalar för andelarna • Bolagsverket ska pröva bolaget bedriva och revisor om verksamhet som AIF- - Betalning av andelar bolag • Stiftarna ska skett • Uppgifter om kostnad färdigställa, datera och - Bildandet skett i för bildandet underteckna urkunden enlighet med lagen

• Bolagsordning med • När stiftelse urkunden • Ingen övrig materiell bilaga. Uppgift om är undertecknad är prövning förvaltare och bolaget bildat förvaringsinstitut ska anges i bilagan till bolagsordningen

416

Fondandelsbolag

Ett aktiebolag ska inte kunna ombildas till ett fondandelsbolag

I bl.a. FRL och LBF finns möjlighet för aktiebolag att ombildas till försäkringsaktiebolag respektive bankaktiebolag. Någon möjlighet för ett aktiebolag att ombildas till ett fondandelsbolag bör inte införas i den nya lagen om fondandelsbolag. Som tidigare konstaterats skiljer sig syftet med de båda associationerna från varandra. Även verksamhetsmässigt finns det stora skillnader. Den enda verksamhet ett fondandelsbolag kommer att bedriva är kollektiva investeringar i tillgångar till förmån för investerarna. Det är därför enligt utredningen inte lämpligt att tillåta att ett existerande aktiebolag, som kan ha en helt annan pågående verksamhet, ombildas till ett fondandelsbolag. Enligt utredningens förslag i avsnitt 4.4.5 ska förvaltningen att skötas av en extern förvaltare. Genom att inte möjliggöra för en ombildning tydliggörs denna skillnad mellan de två olika associationerna. Ett regelverk som möjliggör sådana ombildningar skulle även förutsätta en mängd skatterättsliga överväganden. Någon särskild i reglering i den här delen krävs inte eftersom den nya lagen enbart omfattar möjligheten för nybildandet av fondandelsbolag. Frågan om existerande värdepappersfonder och specialfonder ska kunna ombildas till investeringsbolag behandlas i avsnitt 4.14.6.

Bemyndigande och underrättelse

I ABL finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om registrering enligt ABL och om ingivning av anmälningar i registreringsärenden. Motsvarande bemyndigande ska införas också avseende fondandelsbolag. I avsnitt 4.12 föreslås att Finansinspektionen ska ha tillsyn över AIF-bolag och kunna ingripa mot sådana bolag. Det finns därför behov för inspektionen att känna till när ett AIF-bolag har bildats. De uppgifter som är av vikt för Finansinspektionen är uppgifter om bolaget (namn och organisationsnummer), dess förvaltare och i förekommande fall förvaringsinstitut. När Bolagsverket har registrerat eller ändrat uppgifter om ett AIF-bolag ska verket därför genast underrätta Finansinspektionen. Motsvarande behov finns inte för investeringsbolag eftersom dessa bolag omfattas av ett tillståndsförfarande.

417

Fondandelsbolag

4.3.7 Vissa grundläggande bestämmelser i ABL

som även ska gälla för fondandelsbolag

Utredningens förslag: I ett fondandelsbolag ska andelsägarna inte något ha personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Vissa bestämmelser i ABL om koncernförhållanden ska i huvudsak gälla också för fondandelsbolag. Investeringsbolag ska dock inte omfattas av bestämmelserna om koncernförhållanden. Även bestämmelser i ABL om elektroniska underskrifter ska gälla för fondandelsbolag.

Skälen för utredningens förslag

I 1 kap. ABL finns vissa grundläggande bestämmelser som i huvudsak även ska gälla för fondandelsbolag. I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser (1 kap. 3 § ABL). Detta är en förutsättning för att någon ska vilja investera i bolaget och ska också gälla för fondandelsbolag. För värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder i form av aktiebolag gäller redan detta. Motsvarande ska även gälla för andelsägare i ett fondandelsbolag. I 1 kap. 11 § ABL finns bestämmelser om moderbolag, dotterföretag och koncern. Dessa bestämmelser ska också gälla för AIFbolag. Ett AIF-bolag kan därmed genom sitt ägande i olika portföljbolag komma att utgöra moderbolag i en koncern. Ett sådant bolag ska då bl.a. lämna en koncernredovisning (se avsnitt 4.9). Ett investeringsbolag kommer med hänsyn till sina placeringsregler (se avsnitt 4.10.1) inte att kunna utgöra en koncern och bestämmelsen ska därför inte gälla för dessa bolag. Däremot kommer både ett investeringsbolag och ett AIF-bolag att med hänsyn till bestämmelsen i 1 kap. 11 § ABL, kunna utgöra ett dotterföretag till ett aktiebolag. Utifrån nuvarande reglering i 1 kap. 11 § ABL kommer ett fondandelsbolag kunna utgöra ett dotterbolag till ett aktiebolag. I många fall kommer förvaltaren utifrån föreslagna regler avseende röstvärdet kunna ha ett sådant innehav i ett fondandelsbolag att bolaget utgör ett dotterbolag till förvaltaren enligt ABL (jfr avsnitt 4.6.1). På så sätt kan förvaltare ha kontroll över fondandelsbolaget vilket också

418

Fondandelsbolag

är syftet med konstruktionen. Det föreligger enligt utredningen dock inte några skäl att införa ett undantag för fondandelsbolag i ABL i denna del. Slutligen ska även på motsvarande sätt som en handling enligt ABL kan undertecknas elektronisk också en handling enligt den nya lagen kunna undertecknas elektroniskt.

4.4 Styrningen och förvaltningen

av ett fondandelsbolag

4.4.1 Styrningen och förvaltningen av ett aktiebolag

Bolagsstämman i ett aktiebolag

Ett aktiebolag styrs ytterst av dess aktieägare. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. (7 kap. 1 § ABL). Bolagsstämman är formellt ett aktiebolags högsta beslutande organ. Stämman har beslutanderätt rörande bolagets organisation och sådana inre förhållanden som tillsättande och entledigande av styrelse och revisor, ökning och minskning av aktiekapitalet, fastställande av årsredovisning, åtgärder med anledning av vinst och förlust, ändring av bolagsordningen samt upplösning av bolaget genom fusion eller likvidation. Förvaltningen tillkommer styrelse och verkställande direktör, men stämman kan ge direktiv i förvaltningsfrågor. Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska en ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hållas vid vilken styrelsen ska lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen i moderbolag som är skyldiga att göra det (7 kap. 10 § ABL). Stämman ska besluta åtminstone om fastställelse av resultat- och balansräkning, dispositioner av bolagets vinst eller förlust, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och den verkställande direktören och varje annat ärende som stämman ska besluta om enligt ABL eller bolagets bolagsordning (7 kap. 11 § ABL). Ett sådant ärende är att utse bolagets styrelse (8 kap. 8 § ABL).

419

Fondandelsbolag

Styrelsen i ett aktiebolag

När det gäller styrelse och ledning i ett aktiebolag finns bestämmelser i huvudsak i 8 kap. 1–45 §§ ABL. För publika aktiebolag finns därutöver även vissa särskilda bestämmelser i 8 kap. 46–54 §§ samma lag. Ett aktiebolag ska ha en styrelse med en eller flera ledamöter. Antalet styrelseledamöter eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter ska anges i bolagsordningen (8 kap. 1 § ABL). I ett aktiebolag svarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av styrelsens ledamöter eller till andra, ska styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas (8 kap. 4 § ABL). Paragrafen innehåller således en allmän beskrivning av styrelsens uppgifter. Den är inte avsedd att vara uttömmande. Såväl i ABL som i annan lagstiftning (t.ex. ÅRL) finns ytterligare bestämmelser om styrelsens skyldigheter. För att styrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet måste den skapa ett lämpligt rapporteringssystem. Bestämmelser om detta finns i 8 kap. 5 § ABL. En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse verkställande direktör, om en sådan ska utses. Om det har utsetts en verkställande direktör, påverkar detta som regel styrelsens ansvarsområde. Den verkställande direktören övertar då det primära ansvaret för den löpande förvaltningen. Av 8 kap. 29 § ABL framgår att den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Den verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. Den verkställande direktören ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

420

Fondandelsbolag

Det är styrelsen som företräder bolaget och tecknar dess firma (8 kap. 35 § ABL). Den verkställande direktören får dock alltid företräda bolaget och teckna dess firma när det gäller uppgifter som han eller hon får sköta (8 kap. 36 § samma lag).

4.4.2 Styrningen och förvaltningen av en fond

Skälen för utredningens förslag

Andelsägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter ska utövas vid en bolagsstämma

I likhet med vad som gäller för ett aktiebolag ska andelsägarnas rätt att besluta i ett fondandelsbolags angelägenheter utövas vid en bolagsstämma. Således ska bolagsstämman formellt vara det högsta beslutande organet även i ett fondandelsbolag, enligt utredningens förslag. Som tidigare har anförts är ett av de viktigare momenten i de associationsrättsliga bestämmelserna att reglera hur ett antal medlemmar eller delägare gemensamt ska bedriva en verksamhet och hur medlemmarnas/delägarnas inflytande över den gemensamma verksamheten ska utövas. Något sådant syfte finns inte – eller är ytterst begränsat – för associationsrättsliga fonder. Även om syftet är ytterst begränsat bör det i vart fall finnas en möjlighet för andelsägarna i ett fondandelsbolag att utöva inflytande. Genom en bolagsstämma möjliggörs för andelsägarna i ett fondandelsbolag att, vid behov, kunna utöva ett visst inflytande över bolaget. Den beslutanderätt som ska tillkomma bolagsstämman ska bl.a. avse tillsättande och entledigande av styrelse (se avsnitt 4.4.4) och revisor samt beslut om avveckling av bolaget genom frivillig likvidation (se avsnitt 4.15.2). Även ändringar i bolagsordningen ska som utgångspunkt beslutas av bolagsstämman (se avsnitt 4.5.3). Härvid ska det dock finnas möjlighet att i bolagsordningen föreskriva att förvaltaren ska ha möjlighet att ändra i bilagan till bolagsordningen, vilket innebär att det då inte krävs beslut av en bolagsstämma för att ändra t.ex. placeringsinriktningen för fondandelsbolaget. Som en yttersta kontrollmekanism i förhållande till styrelse och förvaltare möjliggör bolagsstämman också för andelsägarna att vid behov vidta åtgärder om förvaltaren eller styrelsen missköter sina uppdrag. Genom att möjliggöra för bolagsstämman att byta ut sty-

426

Fondandelsbolag

relsen kan stämman indirekt också påverka möjligheten att byta ut förvaltaren. Att inte möjliggöra för ägarna av ett fondandelsbolag att kunna utöva inflytande över bolaget skulle enligt utredningens mening framstå som främmande för svensk rätt. Det bör också vara upp till ägarna att fatta beslut om avveckling av bolaget om detta inte har reglerats på något annat sätt vid bildandet av bolaget. Anledningen till detta är att en avveckling av fonden har en avgörande betydelse för andelsägarnas ställning. I likhet med vad som gäller för ett aktiebolag finns det även möjlighet att tillerkänna bolagsstämman särskild kompetens i bolagsordningen under förutsättning att det inte är fråga om en sådan kompetens som särskilt ska tillkomma ett annat bolagsorgan. Förslaget i denna del när det gäller den kompetens som ska tillkomma bolagsstämman avviker från det som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande. I det betänkandet föreslogs att bolagsstämman enbart skulle fatta beslut i fråga om utseende och entledigande av den externa förvaltaren.

Fondandelsbolag

en sådan reglering kunde ett svenskt fondbolag förvalta ett antal investeringsbolag och låta styrelsen i samtliga bolag utgöras av fondbolaget. Konstruktionen bedömdes också innebära att förvaltningen kunde skötas kostnadseffektivt – i praktiken som om fondbolaget förvaltade ett antal kontraktsrättsliga fonder – och bedömdes utgöra en motsvarighet till de konstruktioner med delfonder som finns i andra länder. Enligt slutbetänkandet skulle det även vara möjligt för ett investeringsbolag att ha en styrelse bestående av fysiska personer även om en extern förvaltare utsågs. Den externa förvaltaren skulle då ansvara för samma skyldigheter som åligger ett fondbolag eller en AIF-förvaltare vid förvaltningen av en kontraktsrättslig fond. Styrelsen blev i det fallet att betrakta som aktieägarnas kontrollorgan för att följa upp att förvaltaren sköter sitt uppdrag. Styrelsens övervakande funktion i dessa fall ansågs kunna likställas med den roll som ledningsorganet (eng. supervisory board) har i en dualistisk styrelsemodell (en s.k. two-tier board structure), en modell som återfinns i hela EU (Sverige inbegripet) i form av europabolag. Frågan om huruvida det är en lämplig ordning eller inte att en juridisk person utses till styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag har behandlats bl.a. i Aktiebolagskommitténs betänkande Aktiebolagets organisation (SOU 1995:44). Där uttalades att ett styrelseuppdrag i hög grad bygger på aktieägarnas förtroende för personen i fråga och att det därför framstår som främmande att tillåta en juridisk person att vara styrelseledamot (SOU 1995:44 s. 196). Någon annan bedömning gjordes inte av regeringen vid behandlingen av kommitténs förslag (se prop. 1997/98:99). Regeringen har även i andra sammanhang (se ärendena Ju1996/4712 och Ju1997/1743) avvisat tanken på att tillåta juridiska personer som styrelseledamöter i aktiebolag. Någon annan bedömning gjordes inte heller i samband med att lagen (2004:575) om europabolag infördes (se prop. 2003/ 04:112 s. 98–99) och inte heller när den nuvarande ABL infördes (se prop. 2004/05:85 s. 308). Mot bakgrund härav och med beaktande av den remisskritik som riktades mot förslaget i 2014 års fondutrednings slutbetänkande saknas skäl att nu göra någon annan bedömning vad gäller frågan om det är lämpligt att låta en juridisk person utses till styrelseledamot för ett fondandelsbolag. Utredningen föreslår därför, till skillnad från 2014 års fondutrednings slutbetänkande, att enbart fysiska personer ska kunna ha ett sådant uppdrag.

432

Fondandelsbolag

I ett fondandelsbolag ska styrelsen det övergripande ansvaret för fondandelsbolagets angelägenheter och besluta om förvaltare. I styrelsen uppgift ska också ingå att fortlöpande följa upp förvaltarens arbete och fondandelsbolagets verksamhet (se avsnitt 4.4.7). Utifrån den dualistiska styrelsemodell som utredningen föreslår är det av vikt att styrelsen på ett objektivt sätt kan fullgöra sin uppgift och vara beslutsför i frågor som avser förvaltaren. Styrelsens beslut ska fattas i enlighet med majoritetsreglerna och utifrån förslaget kommer ABL:s regler om jäv för styrelseledamöter i ett aktiebolag även att gälla för styrelseledamöter i ett fondandelsbolag. Det bör därför i den nya lagen regleras att fler än hälften av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till förvaltaren. En styrelseledamot är t.ex. inte att anses som oberoende i förhållande till förvaltaren om den är ställföreträdare för förvaltaren eller anställd hos förvaltaren. Även i övrigt torde en styrelseledamot som enligt jävsbestämmelserna är jävig när en fråga om förvaltaren behandlas av styrelsen inte vara att se som oberoende i förhållande till förvaltaren. Om enbart ställföreträdare för den utsedda förvaltaren skulle utgöra styrelse i fondandelsbolaget skulle detta riskera att skapa en situation där styrelsen i många fall blir handlingsförlamad då den saknar möjlighet att t.ex. rättshandla med den externa förvaltaren (jfr 8 kap. 21 och 23 §§ ABL). Slutligen ska även nämnas att för publika aktiebolag gäller att styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter (8 kap. 46 § ABL). I likhet med vad som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande bör detta gälla även för fondandelsbolag. Fondförvaltning är en komplex verksamhet och styrelsens kontrollerande funktion (se avsnitt 4.4.7) talar för att det inte är lämpligt att styrelsen består av endast en eller två personer. Det ska inte heller finnas några begränsningar i hur många fondandelsbolagsstyrelser en och samma person kan vara styrelseledamot i. Vad som i dag gäller för en styrelse i ett aktiebolag avseende utseende av styrelse och formatet för styrelsearbetet ska som framgår ovan som utgångspunkt i tillämpliga delar gälla för styrelsen i ett fondandelsbolag (8 kap. 8–26 §§ ABL). Det ska dock inte vara möjligt att i bolagsordningen föreskriva att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt än genom beslut på bolagsstämma (jfr 8 kap. 8 § ABL första stycket andra meningen). En sådan möjlighet

433

Fondandelsbolag

hade kunnat leda till en situation där andelsägarna fråntas möjligheten att utöva inflytande över styrelsen i ett fondandelsbolag.

4.4.5 Ett fondandelsbolag ska ha extern förvaltning

Utredningens förslag: Ett fondandelsbolag ska förvaltas externt av en förvaltare. I ett investeringsbolag ska enbart ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag få utses till förvaltare. I ett AIF-bolag ska enbart en AIF-förvaltare som har tillstånd enligt LAIF eller är registrerad enligt samma lag, eller en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i AIFM-direktivet, få utses till förvaltare. Till förvaltare ska inte få utses någon som inte avser att ta del i sådan verksamhet som ankommer på förvaltaren.

Utredningens bedömning: Intern förvaltning av ett fondandelsbolag bör inte vara möjligt.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Extern förvaltning

I det förslag som lades fram i 2014 års fondutrednings slutbetänkande var utgångspunkten att investeringsbolag skulle kunna vara både internt och externt förvaltade. Utgångspunkten var även, för det fall en extern förvaltare utsågs, att förvaltaren också kunde utses till styrelse för investeringsbolaget. Det är utredningens uppfattning att merparten av investeringsbolagen och de associationsrättsliga alternativa investeringsfonderna inom EES har extern förvaltning. Det finns därför skäl att överväga om det finns behov av en reglering som möjliggör för internt förvaltade associationsrättsliga fonder i Sverige. Anledningen till att merparten av de utländska associationsrättsliga fonderna är externt förvaltade är främst en kostnadsfråga. Det är troligt att det i många fall blir billigare att anlita utomstående expertis i stället för att samla en förvaltningsorganisation inom investeringsbolaget eller den alternativa investeringsfonden. Det finns även kostnads- och effektivitets-

4.4.6 Förvaringsinstitut

Utredningens förslag: Ett fondandelsbolag ska, med undantag för AIF-bolag som förvaltas av en registrerad AIF-förvaltare, ha ett utsett förvaringsinstitut. Förvaltaren ska handla oberoende av förvaringsinstitutet. Vilket förvaringsinstitut som utsetts ska framgå av bilagan till bolagsordningen. För förvaringsinstitut som utsetts av investeringsbolag respektive AIF-bolag ska bestämmelserna om förvaringsinstitut i LVF respektive LAIF gälla.

Skälen för utredningens förslag

Huvudregeln i UCITS-direktivet är att tillgångarna i ett investeringsbolag ska förvaras av ett förvaringsinstitut (artikel 32.1). Enligt artikel 32.4 och 32.5 får dock medlemsstaterna bestämma att investeringsbolag som hör hemma i den staten och som utbjuder sina andelar på en eller flera fondbörser under vissa förutsättningar inte ska vara skyldiga att ha förvaringsinstitut. Som anfördes i 2014 års fondutrednings slutbetänkande skulle en sådan ordning innebära ett avvikande investerarskydd för sådana investeringsbolag. Förevarande utredning anser därför att även ett investeringsbolag ska ha ett utsett förvaringsinstitut i likhet med vad som i dag gäller för värdepappersfonder. På motsvarande sätt ska en förvaltare av ett investeringsbolag handla oberoende av förvaringsinstitutet (jfr 4 kap. 2 § fjärde stycket LVF). Detta motsvarar vad som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande. Som utgångspunkt ska även ett AIF-bolag ha ett utsett förvaringsinstitut, vilket bör framgå av den nya lagen. I artikel 21 i AIFM-direktivet finns bestämmelser om förvaringsinstitut för alternativa investeringsfonder. Dessa bestämmelser har i huvudsak genomförts i 9 kap. LAIF. För en alternativ investeringsfond som förvaltas av en registrerad AIF-förvaltare finns dock inte något krav på förvaringsinstitut. I denna del behövs därför ett undantag. När det gäller bestämmelserna om en värdepappersfonds förvaringsinstitut i LVF föreslår utredningen att bestämmelserna ska gälla även för ett investeringsbolags förvaringsinstitut. Det som

438

Fondandelsbolag

enligt LVF gäller avseende ett förvaringsinstituts uppgifter och ansvar samt förhållandet mellan förvaringsinstitutet och förvaltaren ska alltså även gälla för förvaringsinstitut för investeringsbolag. Härvid föreslår utredning den lagtekniska lösningen att nödvändiga justeringar görs i 3 kap. LVF och att det tas in en upplysningsbestämmelse i den nya lagen om att det i LVF finns bestämmelser om ett investeringsbolags förvaringsinstitut. Det ska alltså inte tas in en ren hänvisningsbestämmelse. När det gäller AIF-bolags förvaringsinstitut kommer bestämmelserna i LAIF om förvaringsinstitut även gälla för alternativa investeringsbolag, vilket innefattar ett AIF-bolags förvaringsinstitut. I denna del krävs därför inte någon särskild lagstiftningsåtgärd. Däremot ska på motsvarande sätt som för investeringsbolag tas in en upplysningsbestämmelse om detta i den nya lagen. Vilket förvaringsinstitut som har utsetts ska i förekommande fall framgå av bilagan till bolagsordningen (jfr även avsnitt 4.5.4).

4.4.7 Förvaltarens och styrelsens uppgifter

Utredningens förslag: I ett fondandelsbolag ska styrelsen ha det övergripande ansvaret för bolagets angelägenheter och besluta om förvaltaren. Styrelsen ska fortlöpande följa upp förvaltarens arbete och bolagets verksamhet. Förvaltaren i ett fondanddelsbolag ska svara för bolagets förvaltning, företräda bolaget och teckna dess firma. Förvaltaren ska kunna utse särskilda firmatecknare och delgivningsmottagare. Bestämmelserna i LVF om ett fond- eller förvaltningsbolags förvaltning av en värdepappersfond och i LAIF om en AIF-förvaltares förvaltning av en alternativ investeringsfond ska gälla för förvaltningen av ett investeringsbolag respektive ett AIF-bolag. Styrelsen, förvaltaren eller en särskild firmatecknare för fondandelsbolaget ska inte få företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en andelsägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan andelsägare. Bestämmelser om jäv för styrelsen i ABL ska gälla för förvaltaren och dess företrädare i ett fondandelsbolag.

439

Fondandelsbolag

En styrelseledamot ska rapportera till Finansinspektionen om ledamoten får kännedom om vissa särskilda förhållanden som kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar bolagets verksamhet.

Utredningens bedömning: Det bör inte uppställas något krav på att ett fondandelsbolag ska ha en verkställande direktör.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Förvaltarens ansvar och uppgifter

Till skillnad från ett aktiebolag kommer ett fondandelsbolag ha till enda syfte att göra kollektiva investeringar för investerarna. Någon annan verksamhet kommer inte att vara möjligt att bedriva. Vidare kommer förvaltningen av ett fondandelsbolag att skötas av en extern förvaltare. Förvaltaren kommer bl.a. att ha som uppdrag att förvalta bolagets tillgångar. För både investeringsbolag och AIF-bolag finns det i LVF och LAIF bestämmelser om en extern förvaltares uppgifter och ansvar. De uppgifter och det ansvar som tillkommer en förvaltare enligt dessa lagar ska som utgångspunkt även gälla för förvaltningen av ett fondandelsbolag. För att detta ska vara möjligt krävs att den externa förvaltaren ensam kan företräda bolaget och teckna dess firma. Det gäller särskilt de uppgifter och det ansvar som tillkommer den externa förvaltaren enligt LVF respektive LAIF. Det behöver alltså stå klart att något annat bolagsorgan härvid inte kan fatta beslut som t.ex. är i strid med förvaltarens beslut. Därtill kan konstateras att fondandelsbolag inte har något annat syfte än att företa kollektiva investeringar till förmån för investerarna. Några andra frågor att fatta beslut om finns i praktiken inte. Utredningens förslag är därför att förvaltaren i ett fondanddelsbolag ensam ska svara för bolagets förvaltning, företräda bolaget och teckna dess firma. Den lösning som nu föreslås kan liknas vid s.k. anknuten förvaltning av en stiftelse enligt stiftelselagen (1994:1220). Enligt 2 kap. 23 § stiftelselagen företräder förvaltaren stiftelsen och tecknar dess firma. Det innebär att det organ eller de fysiska personer som enligt lag eller annan författning eller enligt praxis är företrädare för en viss slags juridisk person automatiskt också har rätt att företräda den

440

Fondandelsbolag

450

Fondandelsbolag

annan aktieägare. Dessa bestämmelser brukar kallas för de aktiebolagsrättsliga generalklausulerna. Generalklausulerna syftar till att upprätthålla likhetsprincipen och vara ett skydd för aktieägare mot maktmissbruk från majoritetsaktieägare. Generalklausulerna kan användas för att motverka åtgärder som formellt inte berör aktiernas lika rätt i bolaget men som reellt gynnar en aktieägare på andras bekostnad. För förvaltningen av en värdepappersfond finns en motsvarande bestämmelse till ABL:s generalklausul i 4 kap. 2 § tredje stycket LVF. Där anges att ett fondbolag vid förvaltningen av en värdepappersfond ska handla uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse. Utifrån utredningens förslag ovan ska bestämmelsen i 7 kap. 41 § ABL gälla för bolagsstämman i ett fondandelsbolag (se avsnitt 4.4.3). En motsvarande bestämmelse i likhet med 8 kap. 41 § ABL ska även gälla för styrelsen och förvaltaren. Tillsammans med reglerna om sysslomannaskap motsvarar detta för en förvaltare vad som gäller enligt LVF (jfr 4 kap. 2 § tredje stycket LVF) I likhet med vad som gäller för aktiebolag kan en sådan generalklausul i ett fondandelsbolag användas för att motverka åtgärder som formellt inte berör andelsägarnas lika rätt i bolaget men som reellt gynnar en andelsägare på andras bekostnad. I likhet med vad som gäller för förvaltningen av en värdepappersfond kan en sådan bestämmelse även hindra förvaltaren att företa dispositioner som är ofördelaktiga för andelsägarna t.ex. genom att låta fondandelsbolaget köpa vissa aktier i ett bolag för att därigenom stödja aktiekursen till förmån för intressenter i det bolaget (jfr prop. 1974:128 s. 48). I LVF och LAIF finns också jävsbestämmelser som gäller för förvaltaren och dess företrädare. Motsvarande bestämmelse ska även gälla förvaltningen av ett fondandelsbolag och styrelsen i ett fondandelsbolag.

Ett fondandelsbolag ska inte ha någon verkställande direktör

I ett aktiebolag ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen kan utse en verkställande direktör för att sköta den löpande förvaltningen av bolaget (8 kap. 4 och 27 §§ ABL). Styrelsens uppgift är bl.a. att utse verkställande direktör och kontrollera hans eller hennes verksamhet, att

451

Fondandelsbolag

se till att företagets organisation är passande, att förvalta bolaget enligt de krav som ABL och årsstämmans ställer och att se till att företaget har en lämplig organisation. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Den verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden (8 kap. 29 § ABL). För publika aktiebolag gäller att det alltid måste finnas en verkställande direktör (8 kap. 50 § ABL). I 2014 års fondutrednings slutbetänkande föreslogs att detta även skulle gälla för investeringsbolag. De uppgifter som tillkommer den verkställande direktören i ett fondandelsbolag är dock uppgifter som kommer att utföras av fondens externa förvaltare. Det finns därför inte något behov för ett fondandelsbolag att utse en verkställande direktör. En möjlighet till detta ska därför inte tas in i den nya lagen. Därtill ska ett fondandelsbolag inte kunna ha några anställda (se avsnitt 4.3.2).

En tydlig ansvarsfördelning ger förutsättningar för ett ansvarsutkrävande

Fondandelsbolag

4.5 Bolagsordningen

4.5.1 Bolagsordningen i ett aktiebolag

Av 2 kap. 10 § ABL följer att ett aktiebolags stiftelseurkund ska innehålla en bolagsordning. Den närmare regleringen av innehållet i en bolagsordning finns i 3 kap. ABL. I 3 kap. 1 § anges vissa obligatoriska uppgifter som en bolagsordning i ett aktiebolag ska innehålla. Det handlar om krav på uppgift om företagsnamn, säte, minimikapital, antal styrelseledamöter eller styrelsesuppleanter, revisorer och sammankallande av bolagsstämma. Bolagsordningen är grundläggande för varje aktiebolag och kan liknas vid ett avtal mellan stiftarna och aktietecknarna eller aktieägarna om olika villkor för bolagets verksamhet och deras samverkan. En bolagsordning kan inte sägas upp, hävas eller ändras på kontraktsrättslig grund. Ändringar av en bolagsordning förutsätter i formellt hänseende ett bolagsstämmobeslut. Verkställighet av ändringen kan inte ske före registrering. Genom bolagsordningen kan lagens dispositiva utrymme tas i anspråk. Den är på samma sätt som bestämmelserna i ABL bindande för samtliga bolagsorgan och har dessutom verkan mot tredje man vilket säkerställs genom Bolagsverkets registrering. En avvikelse från bolagsordningen får förekomma endast om samtliga aktieägare är överens om det. Om styrelsen eller den verkställande direktören bryter mot bolagsordningen i ett beslut eller vid verkställighet av en bolagsordningsföreskrift föreligger ett befogenhetsöverskridande. Bolagsstämmobeslut i strid med bolagsordningen är klanderbara enligt bestämmelserna i 7 kap. 50 och 51 §§ ABL. En bolagsordning får inte med bindande verkan gentemot tredje man innehålla föreskrifter, förpliktelser eller ålägganden. Bolagsordningen ska endast innehålla en reglering av bolaget, bolagsorganen och aktieägarnas rättigheter och skyldigheter gentemot bolaget och varandra, dvs. aktiebolagets inre rättsförhållanden. I övrigt kan en bolagsordning innehålla alla slags bestämmelser som inte står i strid med ABL eller med annan lag eller författning. En bolagsordning får inte innehålla bestämmelser som förpliktar aktieägarna att tillskjuta något utöver den tillskottsplikt som följer av allmänna bestämmelser vid bolagsbildningen eller nyemission. I 1944 års aktiebolagslag fanns en uttrycklig bestämmelse om detta, men denna fördes inte vidare till 1975 års aktiebolagslag som seder-

456

Fondandelsbolag

4.5.4 Bolagsordningen i ett fondandelsbolag

Utredningens förslag: Ett fondandelsbolag ska ha en bolagsordning som ska bestå av allmänna uppgifter och av bilagor med särskilda uppgifter. De allmänna uppgifterna i bolagsordningen ska ange 1. bolagets företagsnamn, 2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte, 3. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt suppleanter till styrelseledamöterna och revisorerna om sådana ska finnas, 4. hur bolagsstämma ska sammankallas, 5. den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta, 6. om bolaget ska ha euro eller svenska kronor som redovisningsvaluta, och

461

Fondandelsbolag

7. i förekommande fall om ett investeringsbolag kan komma att bestå flera delfonder.

Bilagan till bolagsordningen i ett investeringsbolag ska innehålla uppgifter om vilka andelsklasser som ska finnas och därutöver i huvudsak motsvarande uppgifter som anges i en värdepappersfonds fondbestämmelser. Dessutom ska bilagan innehålla information om den kostnad som ska bäras av bolaget. Bilagan till bolagsordningen i ett AIF-bolag ska innehålla uppgifter om 1. bolagets förvaltare och, i förekommande, fall förvaringsinstitut, 2. vilka andelsklasser som ska finnas och vilka villkor som är förenade med dem, 3. grunderna för värdering av bolagets tillgångar, beräkningen av nettotillgångvärdet per andel och värderingsintervall, 4. hur bolagets investerare ska informeras om resultaten av varje värdering och beräkning, 5. utdelning ska ske och, i så fall, grunderna och sättet för utdelning, 6. fondens livslängd, 7. fondens likviditetshanteringsverktyg, och 8. var fondens informationsbroschyr, årsberättelse och, i förekommande fall faktablad, finns tillgängliga.

fondtyperna (se t.ex. avsnitt 4.8 om kraven som gäller för innehållet av respektive fondtyps informationsbroschyr). Av andra stycket i artikel 90 i UCITS-direktivet följer att det i nationell rätt eller i ett investeringsbolags bolagsordning ska anges vilka kostnader som ska bäras av bolaget. De kostnader som ska bäras av ett investeringsbolag bör därför anges i bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning. Förslaget i sak i denna del motsvarar i stora delar det förslag som lämnades i 2014 års fondutrednings slutbetänkande. Sammanfattningsvis innebär förslaget att det till ett investeringsbolags bolagsordning ska fogas en bilaga som innehåller uppgifter om vilka andelsklasser som ska finnas och vilka villkor som är förenade med dem samt de uppgifter om verksamheten som anges i 4 kap. 8 § andra stycket 1, 2, 4–6, 8–11, 13 och 15 samt andra stycket LVF (se även avsnitt 4.6.6 avseende likviditetshanteringsverktyg). Att det i den nya lagen inte hänvisas till 4 kap. 8 § andra stycket 3 LVF beror på att andelsklasser ska behandlas särskilt i den nya lagen. När det gäller 4 kap. 8 § andra stycket 12 LVF anges detta i investeringsbolagets bolagsordning som en allmän uppgift. Slutligen är 4 kap. 8 § andra stycket 7 och 14 LVF inte tillämpliga på ett investeringsbolag. Beträffande punkten 14 finns det särskilda bestämmelser i den nya lagen om hur en ändring av bilagan till bolagsordningen ska tillkännages. De angivna lagrummen i LVF avser lydelse enligt utredningens delbetänkande (SOU 2025:60).

Bilagan till bolagsordningen i ett AIF-bolag

Enligt utredningen bör bolagsordningen även i ett AIF-bolag i så stor utsträckning som möjligt reglera centrala associationsrättsliga frågor. Mot bakgrund av regleringen i AIFM-direktivet och det faktum att ett fondandelsbolag är en associationsrättslig fond kommer det därutöver att finnas behov av viss reglering som typiskt sett inte är av associationsrättslig karaktär. Sådana uppgifter bör placeras i en bilaga till AIF-bolagets bolagsordning. I den mån det är förenligt med UCITS-direktivet och AIFM-direktivet bör det dock inte ställas krav på att viss information eller uppgift ska återges i bolagsordningen om det är lämpligt att den anges på annat sätt eller i en annan form, exempelvis i en fonds informationsbroschyr.

465

Fondandelsbolag

Vid bedömningen om något lämpligen ska anges i bolagsordningen eller på annat ställe är det av vikt att beakta att bolagsordningen på motsvarande sätt som bilagan till bolagsordningen för ett AIF-bolag utgör en bindande ram för fondens verksamhet, vilken förvaltaren har att följa. En bolagsordning och dess bilaga har också verkan mot tredje man. Den är även, utöver de lagar och författningar som gäller för fonden och dess förvaltare, av betydelse för Finansinspektionens tillsyn och inspektionens ingripandemöjligheter. Vidare är bolagsordningen av vikt vid ett eventuellt ansvarsutkrävande och som anges i avsnitt 4.11.4 ska en förvaltare ersätta en sådan skada som tillfogats bolaget genom förvaltarens överträdelse av bolagsordningen. Bolagsordningen är också en sådan handling som förvaringsinstitutet vid verkställandet av förvaltarens instruktioner som avser fonden, ska säkerställa att eventuella åtgärder inte står i strid mot. Vad som nu anförts gäller även i förhållande till ett investeringsbolag. På så sätt skiljer sig bolagsordningen från fondens informationshandlingar. Innehållet i dessa handlingar syftar till att ge investerare och konsumenter en aktuell och rättvisande bild av fonden. I sin egenskap av tillsynsmyndighet granskar Finansinspektionen innehållet i handlingarna och deras riktighet. I förarbetena har även uttalats att Finansinspektionen har tillsyn över att ett förvaltningsbolag följer vad som anges i informationsbroschyren för en sådan fond. Detta får anses följa redan av bestämmelsen att tillsynen omfattar att bolaget följer de föreskrifter som gäller för dess verksamhet i Sverige (prop. 2010/11:135 s. 115). Vidare har Konsumentverket ett ansvar för att granska marknadsföringen av fonden så att den inte är vilseledande eller på andra sätt otillbörlig. För det fall informationen i de handlingar som tillhandahålls är otillräcklig eller felaktig finns det möjlighet för Finansinspektionen och Konsumentverket att utifrån sina respektive ansvarsområden ingripa med t.ex. förelägganden. Även om utgångspunkten alltså är att bolagsordningen inte ska tyngas med information som enligt AIFM-direktivet lika väl kan lämnas i AIF-bolagets informationshandlingar måste bolagsordningen innehålla de nödvändiga delar som behövs för att skapa den ram som krävs för fondens verksamhet. Detta är även en förutsättning för att säkerställa ett gott konsument- och investerarskydd. I vissa delar kommer därmed en bolagsordning i ett AIF-bolag också att spegla en värdepappersfonds fondbestämmelser.

föreskrifter om innehållet i bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning.

4.5.5 Ändring av bolagsordningen i ett fondandelsbolag

Utredningens förslag: I ett fondandelsbolag ska bolagsstämman som utgångspunkt fatta beslut om ändring av bolagsordningen inklusive dess bilaga. I bolagsordningen får föreskrivas att ändringar av uppgifter i bilagan till bolagsordningen får beslutas av förvaltaren i stället för av bolagsstämman. En sådan föreskrift får inte avse ändring av uppgift om förvaltaren, vilket enbart ska få beslutas av styrelsen. Den får inte heller avse ändringar om majoritetskrav vid beslut om ändring av bolagsordningen för ett AIF-bolag som inte enbart marknadsför andelar till professionella investerare. I vissa särskilda fall ska ett beslut om ändring av bolagsordningen inklusive dess bilaga kräva särskild röstmajoritet. Ett beslut om ändring av bolagsordningen ska genast anmälas för registrering i fondandelsbolagsregistret och får inte verkställas förrän det har registrerats. En ändring av bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning ska kräva godkännande av Finansinspektionen. Inspektionens ska underrätta Bolagsverket om godkännandet för registrering i fondandelsbolagsregistret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas.

Skälen för utredningens förslag

Ändring av bolagsordningen och bilagan till bolagsordningen i ett fondandelsbolag

På motsvarande sätt som i ett aktiebolag bör beslut om ändring av bolagsordningen i ett fondandelsbolag som utgångspunkt kräva beslut av bolagsstämman. Eftersom det är styrelsen som utser förvaltare bör dock i denna del enbart styrelsen kunna besluta om änd-

Särskild röstmajoritet vid vissa beslut om ändring av bolagsordningen och bilagan till bolagsordningen

Som framgår av avsnitt 4.4.3 ska bestämmelserna om bolagsstämman i ABL i huvudsak att gälla även för bolagsstämman i ett fondandelsbolag. I ABL finns särskilda regler om majoritetskrav vid beslut om ändring av bolagsordningen (8 kap. 42–45 §§ ABL). Dessa bestämmelser bör även i tillämpliga delar gälla för ändring av bolagsordningen och bilagan till bolagsordningen i ett fondandelsbolag. Utöver pluralitetskravet bör ett krav i förhållande till bolagets kapital gälla. Även med föreslagna pluralitetskrav kan det ibland inträffa att enskilda andelsägare får stå tillbaka för majoritetens önskemål. Mot verkligt maktmissbruk som innebär att den beslutande majoriteten skaffar sig otillbörlig fördel på minoritetens eller bolagets bekostnad är det meningen att generalklausulen ska ge skydd. I vissa fall krävs emellertid för en bolagsordningsändring samtycke av alla vid stämman närvarande andelsägare som dessutom måste företräda nio tiondelar av samtliga andelar och kapitalet i bolaget. Anledningen till det höga pluralitetskravet är i dessa fall att ändringen medför ett kraftigt ingrepp i den rätt som tillkommer redan utgivna andelar. För ett AIF-bolag, som inte enbart marknadsför andelar till professionella investerare, bör inte förvaltarens möjlighet till ändringar i bilagan till bolagsordningen omfatta sådana ändringar som omfattas av bestämmelser om majoritetskrav vid beslut om ändring av bolagsordningen.

Bemyndigande

I LVF finns bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas (16 kap. 1 § 14). Motsvarande bemyndigande ska införas också avseende investeringsbolag.

474

Fondandelsbolag

4.6 Andelarna och andelskapitalet

i ett fondandelsbolag

4.6.1 Andelar och andelsklasser

Utredningens förslag: I ett fondandelsbolag ska som huvudregel andelarna ha lika rätt i bolaget, men det ska få finnas andelar av olika slag (andelsklasser). I ett investeringsbolag ska andelarna i en och samma andelsklass vara lika stora, ge lika rätt till den egendom som ingår i bolaget och ha lika röstvärde. Andelsklasserna ska få vara förenade med olika villkor för a. utdelning, b. avgifter, c. lägsta teckningsbelopp, d. distribution, e. valutasäkring, f. i vilken valuta andelarna tecknas och inlöses, g. handel på reglerade marknader eller MTF-plattformar, och h. röstvärde.

Fondandelsbolag

samma andelsklass ska dock ha samma röstvärde. Förslaget innebär inte att det ska vara möjligt att ha andelar i en andelsklass helt utan röstvärde. I ett AIF-bolag kan det utifrån ett investerarperspektiv finnas behov av ett större inflytande över fonden. I alternativa investeringsfonder, som inte är specialfonder, regleras t.ex. i många fall möjligheten till inflytande ofta kontraktsrättsligt. Genom förslaget tillgodoses behovet av flexibilitet i den här delen genom valfriheten att nyttja möjligheten till olika andelsklasser med i förhållande till varandra olika röstvärden. En följd av att inte införa några röstvärdesbegräsningar möjliggör för förvaltaren att ha förhållandevis stor kontroll över ett fondandelsbolag genom innehav av röststarka aktier. Genom möjligheten för styrelsen att byta ut en förvaltare och det faktum att styrelsen utses av andelsägarna tillgodoses dock behovet av inflytande för andelsägarna. Därtill tillgodoses investerarskyddet av att förvaltaren utöver regleringen i LVF och LAIF även omfattas av den nya lagens generalklausul och den i den nya lagen reglerade likhetsprincipen.

Uppgifter om andelsklasser och deras villkor ska anges i bilagan till bolagsordningen

Vilka andelsklasser som ska finnas i ett fondandelsbolag ska tydligt anges i bilagan till bolagsordningen (jfr avsnitt 4.5.4). Det innebär bl.a. att beteckningen på varje andelsklass ska anges. Det ska också anges på vilket sätt ett fondandelsbolags olika andelsklasser skiljer sig åt, dvs. vilka villkor som är förenade med respektive andelsklass.

Införandet av nya andelsklasser

En andelsklass införs som regel i samband med att bolagsordningen godkänns eller genom en ändring av densamma. Inledningsvis innebär det att andelsklassen är utan andelsägare. Om en befintlig andelsägare i t.ex. ett investeringsbolag vill ha de villkor som erbjuds i en ny andelsklass, får andelsägaren lösa in sina ursprungliga andelar och i stället förvärva andelar i den nya andelsklassen.

483

Fondandelsbolag

En andelsklass bör kunna avvecklas indirekt genom att de villkor som enligt bolagsordningen gäller för andelsklassen ändras så att de blir identiska med dem i en annan andelsklass i fonden. Detta torde regelmässigt utgöra en väsentlig ändring av bolagsordningen för andelsägarna i den aktuella andelsklassen, vilka då har de särskilda rättigheter som gäller vid sådana ändringar (se ovan). För införandet av en ny andelsklass i en befintlig fond krävs en ändring av bilagan till bolagsordningen. Som utgångspunkt kommer detta kräva beslut på bolagsstämman (se avsnitt 4.5.5). För bolagsstämma i ett fondandelsbolag ska i tillämpliga delar motsvarande bestämmelser i ABL om bolagsstämma i ett aktiebolag gälla (se avsnitt 4.4.3). I ett fondandelsbolag ska det dock få föreskrivas att förvaltaren ska ha kompetens att utfärda nya andelsklasser. I många investeringsbolag torde den möjligheten komma att användas. För förvaltaren ska den s.k. generalklausulen gälla. Därtill kommer ett införande av en ny andelsklass i ett investeringsbolag kräva Finansinspektionens godkännande, varvid en prövning av andelsägarnas intressen ska göras. På så sätt tillgodoses ett gott konsumentskydd. Det är från konsumentsynpunkt centralt att en andelsklass inte i något avseende får gynnas på bekostnad av någon annan andelsklass. Kostnader som är särskilt hänförbara till en viss andelsklass, bör enbart belasta den andelsklassen och inte övriga andelsklasser. Gemensamma kostnader ska belasta varje andel lika, oavsett andelsklass. Det kan heller inte accepteras att en förvaltare gynnar en andelsklass på bekostnad av annan andelsklass genom en fördelning av intäkter eller kostnader som inte sker på rent sakliga grunder. Det får åligga förvaltaren att identifiera och hantera de eventuella intressekonflikter som kan uppkomma mellan olika andelsklasser, och att, i samband med att bilagan till bolagsordningen i ett investeringsbolag prövas av Finansinspektionen, på ett tydligt sätt visa att dessa förutsättningar är uppfyllda. I AIF-bolag som endast under vissa förutsättningar får marknadsföras till icke-professionella investerare gör sig behovet av ett starkt konsumentskydd inte lika starkt gällande. I många fall torde också detta vara något som regleras kontraktsrättsligt mellan förvaltaren och investerarna. Oavsett kommer även generalklausulen i dessa fall att gälla. En ändring av ett AIF-bolags bolagsordning skulle även kunna innebära en sådan väsentlig ändring av en AIF-förvaltares verksamhet eller organisation som enligt 3 kap. 10 § LAIF förandler

484

Fondandelsbolag

en anmälan till Finansinspektionen. Detta får avgöras i det enskilda fallet. Eftersom det kommer att framgå av bolagsordningen om en förvaltare kan utfärda nya andelar är detta något som är känt för den som väljer att investera i ett AIF-bolag. För det fall att beslut i stället ska fattas på bolagsstämman ska särskilda röstningsregler gälla (se avsnitt 4.5.5). Oavsett det som nu anförts kommer principen om samtliga andelsägares samtycke att gälla.

Principen om samtliga andelsägares samtycke

Principen om samtliga aktieägares samtycke är en underförstådd grundsats i aktiebolagsrätten som möjliggör undantag från vissa typer av lagregler om beslutet fattats av samtliga aktieägare. Principen är en logisk (men ej lagfäst) följd av att många regler i ABL uppfattas som skyddsregler för aktieägarna, och att aktieägarna därmed kan komma överens om att åsidosätta sådana regler när inte några andra skyddsintressen äventyras. Principen är framför allt tillämplig på mindre bolag med få aktieägare eftersom det i sådana fall är önskvärt med regler som lämnar ett stort utrymme för delägarnas egna, särskilt anpassade, överenskommelser. I stora bolag finns varken samma behov av eller möjlighet att använda principen. Ett exempel på tillämpning av principen är att det är möjligt för aktieägarna att hålla bolagsstämma utan att genomföra en kallelse till bolagsstämma enligt de regler som föreskrivs i ABL, om samtliga aktieägare är närvarande och överens. Principen är särskilt betydelsefull för uppstartande bolag där entreprenören kan förenkla sin bolagsstyrning och frångå mycket av den bolagsrättsliga formalia som kan vara kostsam och tidskrävande. I likhet med vad som gäller för värdepappersfonder kommer det för investeringsbolag att finnas begränsningar i vilka inskränkningar som kan göras när det gäller likhetsprincipen och aktiernas ekonomiska rättigheter. Syftet med begräsningarna är att skydda konsumenten. Ett sådant syfte gör sig som framgår ovan inte lika starkt gällande när det gäller AIF-bolag, vilka som utgångspunkt endast kommer att vända sig till professionella och semi-professionella investerare och andra kvalificerade marknadsaktörer. På samma sätt

485

Fondandelsbolag

som gäller för aktiebolag kommer det för AIF-bolag att finnas större möjlighet att göra inskränkningar i dessa avseenden (se ovan). För AIF-bolag, med förhållandevis få investerare, kommer det i likhet med vad som i dag gäller för svenska alternativa investeringsfonder i form av aktiebolag vara möjligt att använda sig av principen om samtliga andelsägares samtycke. Något behov av att lagfästa principen finns inte. I de fall där samtliga andelsägare har lämnat sitt samtycke bör detta som utgångspunkt gälla. För det fall att andelsägarnas intentioner inte kommit till uttryck i bolagsordningen och ytterligare andelsägare skulle tillkomma bör dock vad som anges i lag och bolagsordning ha företräde framför vad tidigare andelsägare överenskommit om inte den nya andelsägaren lämnar sitt samtycke.

Bemyndigande

I LVF finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor (16 kap. 1 § 15). Motsvarande bemyndigande ska införas också avseende investeringsbolag.

4.6.2 Andelars överlåtbarhet

Utredningens förslag : Andelar i ett fondandelsbolag ska fritt få överlåtas och förvärvas om inte ett förbud mot detta tagits in i bilagan till bolagsordningen. Om kontoföringslagen inte är tillämplig på andelarna i fondandelsbolaget, ska vid överlåtelse eller pantsättning av en andel i stället 31 § SkbrL gälla. I AIF-bolag ska det i bilagan till bolagsordningen få tas in förbehåll om samtycke, hembud och förköp under förutsättning att kontoföringslagen inte är tillämplig. För dessa förbehåll ska motsvarande bestämmelser i ABL gälla.

486

Fondandelsbolag

Skälen för utredningens förslag

Aktier i ett aktiebolag kan som huvudregel överlåtas och förvärvas fritt om inte vissa i ABL utpekade förbehåll har tagits in i bolagsordningen. En viktig förutsättning för aktiebolag att attrahera kapital är att den som tillskjuter kapital mot aktier i bolaget enkelt kan omsätta aktierna och tillgodogöra sig eventuella värdestegringar. Den fria omsättningen av aktierna leder också till att de kommer att innehas av den som värderar dessa högst och som därmed typiskt sett kan väntas driva verksamheten mest effektivt. Principen anses också vara viktig för skyddet av aktieägarminoriteten. Rätten att fritt överlåta aktier gör det möjligt för minoritetsaktieägare att lämna bolaget vid missnöje med det sätt på vilket majoriteten utövar sin makt i bolaget. De förbehåll som kan tas in i bolagsordningen är samtyckesförbehåll (aktier får överlåtas endast med bolagets samtycke), förköpsförbehåll (aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare) och hembudsförbehåll (aktieägare eller någon annan ska ha rätt att lösa en aktie som har övergått till en ny ägare). Dessa undantag från principen om aktiers fria överlåtbarhet har tagits in främst med hänsyn till små och medelstora aktiebolag, där ett strikt upprätthållande av principen kan leda till oönskade konsekvenser. Med hänsyn till att de flesta svenska aktiebolag är en- eller fåmansbolag i vilka ägarna oftast har familjeband eller andra personliga kopplingar till varandra, har det ansetts önskvärt att stipulera undantag från principen om fri överlåtbarhet. Ägarnas engagemang i bolaget är i en- och fåmansbolag ofta avhängigt av att ägarkretsen inte förändras. På samma sätt har ägarna i fåmansägda aktiebolag ofta ett behov av att kunna kontrollera växlingar i ägarkretsen. En sådan ägarkontroll är också viktig för företagets möjligheter att förhindra konkurrenter från att bereda sig affärsmässiga fördelar genom att gå in som ägare i företaget. Andelar i värdepappersfonder kan också som utgångspunkt överlåtas. Enligt 4 kap. 14 § LVF ska 31 § SkbrL tillämpas i fråga om överlåtelse eller pantsättning av en fondandel, om inte – vilket är ovanligt – kontoföringslagen är tillämplig. Bestämmelsen i 31 § SkbrL rör enkla skuldebrev och innebär att en överlåtelse blir sakrättsligt giltig när gäldenären (för fondandelar: fondbolaget) har underrättats.

487

Fondandelsbolag

Motiven bakom den grundläggande principen om aktiers fria överlåtbarhet och vilka inskränkningar i överlåtbarheten som är tillåtna gör sig inte gällande när det gäller fondandelar. En fondandelsägares möjligheter att tillgodogöra sig eventuella värdestegringar och att lämna fonden vid missnöje är i första hand tillgodosedd genom möjligheten att kunna lösa in sina andelar. Att fondandelar är överlåtbara får främst betydelse i speciella situationer, t.ex. vid arv. Detsamma kan antas gälla för andelar i ett fondandelsbolag, särskilt när det gäller investeringsbolag. Liksom andelar i värdepappersfonder bör alltså andelarna i ett fondandelsbolag som utgångspunkt vara överlåtbara, om inte något förbud däremot har tagits in i bilagan till bolagsordningen. För en värdepappersfond gäller att det ska framgå av fondbestämmelserna om det inte är möjligt att fritt överlåta fondandelarna till någon annan (se 4 kap. 8 § andra stycket 11 LVF och 23 kap. 19 § Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder [FFFS 2013:9]). Vad som anges i den punkten ska även anges i bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning (se avsnitt 4.5.4). Till skillnad från vad som föreslog i 2014 års fondutrednings slutbetänkande innebär detta alltså en möjlighet att föreskriva om ett förbud mot att överlåta en andel i fondandelsbolaget. Ett sådant förbud när det gäller konsumenter motiveras av möjligheten till inlösen av andelarna på begäran. För en börhandlad fond är det inte möjligt att föreskriva om ett överlåtelseförbud. När det gäller frågan om sakrättsligt skydd ska motsvarande bestämmelse i LVF gälla också för fondandelsbolag. Detta innebär att om kontoföringslagen inte är tillämplig på andelarna i fondandelsbolaget, gäller vid överlåtelse eller pantsättning av en andel i stället 31 § lagen om skuldebrev. För kontoförda andelar regleras det sakrättsliga skyddet i kontoföringslagen. För AIF-bolag kan det även finnas ett behov av att kunna begränsa möjligheten till ägarbyte på motsvarande sätt som gäller för aktiebolag i allmänhet. Det gäller särskilt med beaktande av att andelar i dessa fonder inte är avsedda för eller lämpade att spridas till småsparare. För AIF-bolag bör det därför vara möjligt att använda sig av ABL:s bestämmelser om samtyckesförbehåll, förköpsförbehåll och hembudsförbehåll. Detta bör komma till uttryck i den nya lagen och användandet av en sådan möjlighet bör tydligt framgå av bilagan till bolagsordningen. Härvid ska ABL:s bestämmelser

488

Fondandelsbolag

gälla. Naturligtvis står det även parterna fritt att på kontraktsrättslig väg komma överens om eventuella överlåtelserestriktioner. Inskränkningar i överlåtbarheten i form av samtyckes-, förköpsoch hembudsförbehåll som kan göras enligt ABL ska dock inte vara möjliga att göra för andelar i ett investeringsbolag.

4.6.3 Andelskapitalet och andelarnas värde

Utredningens förslag: Andelskapitalet i fondandelsbolag ska vara rörligt. Bolagets andelskapital är det totala värdet av bolagets tillgångar minus bolagets skulder beräknat enligt de grunder som anges i bilagan till bolagets bolagsordning. Fondandelsvärdet i ett fondandelsbolag ska utgöras av andelskapitalet delat med antalet andelar. Om det finns flera andelsklasser ska fondandelsvärdet även få bestämmas med beaktande av de villkor som är förenade med andelsklassen. Om fondandelsbolaget tillämpar likviditetshanteringsverktyg ska värdet av en fondandel få justeras enligt dessa bestämmelser. Alla tillgångar i ett fondandelsbolag ska utgöra fondtillgångar. Ett investeringsbolag ska så snart som möjligt betala avgifter och andra kostnader som direkt eller indirekt avser fondförvaltningen. Kostnaderna får inte ackumuleras till en skuld.

Utredningens bedömning: Det bör inte i den nya lagen införas något krav på att ett fondandelsbolag ska ha ett visst startkapital eller lägsta andelskapital.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Kravet på ett aktiekapital av viss storlek i ett aktiebolag

Ett grundläggande drag hos aktiebolaget är att aktieägarna inte ansvarar personligen för bolagets skulder. För att balansera denna avsaknad av personligt betalningsansvar finns det regler som garanterar att bolaget alltid har tillgångar som minst motsvarar bolagets skyldigheter. Kravet på att det i ett aktiebolag ska finnas ett aktiekapital är en grundläggande del av detta s.k. kapitalskydd. Kravet

489

Fondandelsbolag

syftar till att säkerställa att det alltid finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder. Med aktiekapital avses summan av kvotvärdena för de aktier som bolaget emitterat i samband med bildandet och vad som därefter tillkommit genom hos Bolagsverket registrerade ökningar av aktiekapitalet med avdrag för vad som på motsvarande sätt registrerats som minskningar av aktiekapitalet. Kravet på aktiekapital anses fylla en funktion som borgenärsskydd och en funktion som spärr mot ogenomtänkt och oseriöst företagande. Kravet kan också bidra till att motverka missbruk av aktiebolagsformen vid t.ex. ekonomisk brottslighet. Samtidigt kan kravet på ett minsta aktiekapital utgöra en tröskel även för seriöst företagande och göra aktiebolagsformen mindre tillgänglig för små- och nyföretagare. För företag som har ett litet eller inget behov av kapitalkrävande tillgångar kan kapitalkravet framstå som omotiverat och stelbent.

Aktiekapitalets funktion som borgenärsskydd och seriositetsspärr

Historiskt har kravet på att det ska finnas ett aktiekapital av en viss minsta storlek ansetts vara av stor betydelse för borgenärsskyddet. Det har ansetts nödvändigt bl.a. för att ägarna och bolagsledningen ska kunna uppfylla sina skyldigheter mot anställda, det allmänna och andra borgenärer samt för att säkerställa att det finns ett tillräckligt ekonomiskt underlag för verksamheten (jfr prop. 1973:93 s. 86 och 1993/94:196 s. 82). Aktiekapitalet utgör en del av aktiebolagets eget kapital. Det egna kapitalet kan delas upp i bundet och fritt eget kapital. Aktiekapitalet utgör tillsammans med eventuella bundna fonder det bundna egna kapitalet. Övrigt eget kapital är fritt eget kapital. Värdet av bolagets tillgångar ska uppgå till minst värdet av bolagets skulder och avsättningar samt aktiekapitalet och eventuellt övrigt bundet eget kapital. Är så fallet sägs det bundna egna kapitalet vara täckt. Aktiekapitalet bestäms vid bolagsbildningen. Ett av kraven för att bolaget ska få registreras i aktiebolagsregistret är att summan av de belopp som ska betalas för de tecknade aktierna uppgår till minst det aktiekapital som anges i bolagsordningen (2 kap. 23 § ABL). Aktiekapitalet kan senare både ökas och minskas. Aktie-

490

Fondandelsbolag

kapitalet för ett privat aktiebolag måste dock alltid uppgå till minst 25 000 kronor eller motsvarande belopp i euro. För ett publikt aktiebolag gäller att aktiekapitalet ska uppgå till minst 500 000 kronor eller motsvarande belopp i euro (1 kap. 5 och 14 §§ ABL). Även ABL:s bestämmelser om värdeöverföring är en viktig del av kapitalskyddet. Enligt den s.k. beloppsspärren får en värdeöverföring från bolaget, t.ex. vinstutdelning, inte göras om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital (17 kap. 3 § första stycket). Även om beloppsspärren inte hindrar det, får bolaget genomföra en värdeöverföring endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Detta är den s.k. försiktighetsregeln (17 kap. 3 § andra stycket ABL). En värdeöverföring som strider mot beloppsspärren eller försiktighetsregeln är otillåten. Detta gäller oavsett om alla aktieägare har godkänt utdelningen. Den som tar emot olovlig utdelning är i princip skyldig att betala tillbaka den med ränta till bolaget (17 kap. 6 § ABL). Dessutom kan personer som varit med i beslutet om utbetalningen bli solidariskt ersättningsskyldiga gentemot bolaget om det skulle fattas pengar vid återbäringen (17 kap. 7 § ABL). För att återbetalning/återbäring rent praktiskt ska bli aktuell fordras dock att företrädare för bolaget ställer krav på återbetalning. Kravet på att det i bolaget ska finnas ett aktiekapital skulle vara meningslöst om det vore fritt att låta täckningen för aktiekapitalet sjunka hur lågt som helst. Enligt ABL ska bolagets styrelse och aktieägare därför vid tecken på kapitalbrist i bolaget vidta åtgärder för att antingen läka kapitalbristen eller inleda en avveckling av bolaget genom likvidation (25 kap. 13–20 §§ ABL). När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen upprätta och låta bolagets revisor (om bolaget har revisor) granska en s.k. kontrollbalansräkning. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen kalla till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation. Om stämman inte beslutar om likvidation, ska en andra stämma hållas inom åtta månader då frågan om likvidation ska prövas på nytt. Om en andra stämma inte hålls inom åtta månader eller om en kontrollbalansräkning fortfarande utvisar en kapitalbrist och bolags-

491

Fondandelsbolag

stämman inte beslutar om likvidation, ska allmän domstol på ansökan av bolagets styrelse besluta om tvångslikvidation av bolaget. Om styrelsen inte genomför hela eller delar av förfarandet, ansvarar styrelsens ledamöter solidariskt för de skyldigheter som därefter uppkommer för bolaget. En aktieägare som med vetskap om att bolaget är likvidationspliktigt deltar i ett beslut om att fortsätta bolagets verksamhet ansvarar solidariskt med styrelsens ledamöter för skyldigheter som uppkommer efter det att en ansökan om likvidation senast skulle ha gjorts till tingsrätten. Kravet på ett visst minsta aktiekapital utgör också en spärr mot ogenomtänkt och oseriöst företagande. Att det krävs ett kapitaltillskott av den som vill starta ett aktiebolag borgar i någon mån för att företagaren har en genomtänkt och hållbar affärsidé, som han eller hon är beredd att satsa egna pengar på för att förverkliga. Att aktieägaren själv satsar kapital kan vidare antas minska benägenheten att ta alltför stora risker i verksamheten. Ett kapitalkrav utgör också ett visst hinder mot att aktiebolagsformen utnyttjas för oseriösa syften eller ekonomisk brottslighet. På så sätt kan kapitalkravet bidra till att upprätthålla förtroendet för aktiebolagsformen. I utredningen Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34) föreslås att reglerna om kontrollbalansräkning ska slopas. I korthet innebär förslaget att de nuvarande reglerna om kontrollbalansräkning vid kapitalbrist i aktiebolag ska ersättas med en ny bestämmelse. I stället för att upprätta en kontrollbalansräkning ska styrelsen fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska ställning och vidta åtgärder vid bristande kapital eller likviditet. Om det egna kapitalet understiger halva aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag ska styrelsen kalla till bolagsstämma för att diskutera likvidation eller andra åtgärder. I propositionen Bolag och brott (prop. 2024/ 25:8) behandlas de lagförslag som läggs fram i betänkandet. Utredningens förslag i fråga om tvångslikvidation av aktiebolag på grund av kapitalbrist bereds dock vidare inom Regeringskansliet.

Värdering av tillgångar och fondandelar i en fond

Värderingen av fonders tillgångar är en central del i fondverksamheten. Åtminstone avseende mer eller mindre öppna fonder ligger den till grund för de andelskurser till vilka andelsägare tecknar och

492

Fondandelsbolag

löser in andelar samt för hur stor förvaltningsavgift en andelsägare får betala. En felaktig värdering kan alltså medföra att andelsägare betalar för mycket eller för lite i dessa avseenden. Värderingen är även en del av, och en förutsättning för, en fungerande riskhantering. I en värdepappersfond beräknas fondens och fondandelarnas värde enligt de grunder som anges i fondbestämmelserna. Den egendom som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde (4 kap. 10 § fjärde stycket LVF). Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Om det finns andelsklasser ska värdet av en fondandel dock bestämmas med beaktande av de villkor som är förenade med andelsklassen. Om ett fondbolag har tillstånd att tillämpa ett justerat fondandelsvärde får värdet av en fondandel justeras i enlighet med detta (4 kap. 10 § tredje stycket LVF). I utredningens delbetänkande föreslås bestämmelsen om justerat fondandelsvärde ska ersättas med bestämmelser om likviditetshanteringsverktyg. Om ett fondbolag tillämpar likviditetshanteringsverktyg ska värdet av en fondandel få justeras enligt dessa bestämmelser (SOU 2025:60 avsnitt 6.4, s. 255 f.). En AIF-förvaltare ska för varje förvaltad alternativ investeringsfond säkerställa att det finns lämpliga och konsekventa förfaranden för en korrekt och oberoende värdering av fondens tillgångar (8 kap. 7 § första stycket LAIF). Värderingen av tillgångarna i en alternativ investeringsfond och beräkningen av nettotillgångsvärdet (NAV) per andel eller aktie ska göras i enlighet med lagstiftningen i det land där fonden är etablerad och enligt fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk (8 kap. 7 § första stycket LAIF). Investeringar i en alternativ investeringsfond kan göras genom att man förvärvar andelar i den association som fonden består av, exempelvis aktier i ett aktiebolag. Investeringar kan dock också göras genom skuldinstrument, exempelvis vinstandelslån eller kapitalandelslån som klassificeras som en skuld för bolaget. Beräkningen enligt 8 kap. 7 § LAIF baseras på hela fondens värde. I 8 kap. 8–12 §§ LAIF finns även bestämmelser som värderingsintervall, värderingsfunktion, krav vid värdering, och krav vid extern värdering. En AIF-förvaltare ska värdera tillgångarna i en alternativ investeringsfond och beräkna nettotillgångsvärdet (NAV) per andel eller aktie. Värderingen ska ske med den regelbundenhet som framgår av andra och tredje styckena och minst en gång per år (8 § första stycket). För en öppen fond ska en värdering och beräkning enligt

493

Fondandelsbolag

första stycket även genomföras utifrån det som är lämpligt med beaktande av fondens tillgångar och dess emissions- och inlösenintervaller (8 § andra stycket). För en sluten fond ska en värdering och beräkning enligt första stycket även genomföras i samband med en ökning eller minskning av kapitalet i fonden (8 § tredje stycket). Den alternativa investeringsfondens investerare ska informeras om resultaten av varje värdering och beräkning i enlighet med lagstiftningen i det land där fonden är etablerad och enligt fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk (8 § fjärde stycket). En AIF-förvaltare ska se till att det finns en värderingsfunktion för varje alternativ investeringsfond som förvaltaren förvaltar. Värderingsfunktionen får vara internt eller externt organiserad Värderingen ska utföras opartiskt och professionellt (10 §). Vid intern värdering ska AIF-förvaltarens ersättningssystem och andra åtgärder säkerställa att intressekonflikter motverkas och att otillbörlig påverkan på de anställda undviks. Den interna värderingen ska organiseras så att den är funktionellt oberoende av portföljförvaltningen (11 §). Extern värdering får utföras av en fysisk eller juridisk person som är oberoende av den alternativa investeringsfonden, AIF-förvaltaren och andra personer med nära anknytning till fonden eller förvaltaren. AIF-förvaltaren ska kunna visa att den externa värderaren omfattas av tillståndsplikt eller registreringsskyldighet enligt lag eller andra författningar eller av yrkesetiska regler, kan lämna tillräckliga yrkesmässiga garantier för att värderingen kan utföras effektivt, och har utsetts i enlighet med 14 §. En alternativ investeringsfonds förvaringsinstitut får vara extern värderare om utförandet av dess funktion som förvaringsinstitut hålls åtskild från uppgiften som värderare och eventuella intressekonflikter kan identifieras, hanteras, övervakas och redovisas för fondens investerare. En extern värderare får inte uppdra åt någon annan att utföra värderingen (12 §). För förvaltare av alternativa investeringsfonder finns det även i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 6 detaljerade regler om värderingsförfarandet och värderingsintervall avseende alternativa investeringsfonders tillgångar (se artiklarna 67–72 och 74). Reglerna gäller dock i första hand värderingsförfarandet, snarare

6 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn.

494

Fondandelsbolag

än det närmare innehållet i de värderingsmetoder som kan komma i fråga. I Sverige saknas lagstiftning om redovisningen för fonder som har bildats på kontraktsrättslig grund (se prop. 2002/03:150 s. 283 f. och prop. 2010/11:135 s. 114 f.). Regeringen har i tidigare lagstiftningsärenden avseende värdepappersfonder och specialfonder uttalat att det även utan uttryckligt lagstöd får anses åligga fondbolagen att iaktta god redovisningssed också när det gäller fondens tillgångar (se prop. 2012/13:155 s. 276). I fråga om fonder som har bildats på associationsrättslig grund finns det reglering av redovisningsfrågor utifrån de regler som är tillämpliga för den aktuella associationen. I prop. 1974:128 s. 133 och 180 anges också att fondbolaget är skyldigt att iaktta god redovisningssed avseende fondens räkenskaper (se även nedan under avsnitt 4.9.2 revision).

Andelskapitalet i ett fondandelsbolag

Den aktiebolagsrättsliga regleringen har traditionellt varit fokuserad på att skydda bolagets borgenärer genom kravet på ett minsta aktiekapital. En betydande del av ABL:s regler syftar till att säkerställa att aktiekapitalet tillförs bolaget och att kapitalet sedan hålls intakt under bolagets verksamhetstid. Risken för borgenärer hänger samman med att andelsägarnas ansvar är begränsat. Aktiekapitalet har ansetts ha en central betydelse för borgenärsskyddet vilket har sin grund i att borgenärer endast kan hålla sig till bolagets tillgångar för att få betalt för sin fordran. ABL innehåller en hel del regler som försvårar bildandet av fonder som är öppna för inlösen. Det gäller bestämmelserna om – aktiekapitalets storlek (se t.ex. 1 kap. 4–6 och 14 §§), – hur aktiekapitalet ökas och hur nya aktier ges ut (11–16 kap.), – begränsningar i hur kapitalet får användas (17–18 kap.), – i vilken mån bolaget får äga sina egna aktier (19 kap.), samt – hur aktiekapitalet minskas och aktier löses in (20 och 22 kap.).

Sammanfattningsvis innebär reglerna att förändringar av aktiekapitalet och antalet aktier är komplicerade procedurer som normalt kräver

495

Fondandelsbolag

beslut på bolagsstämma och inblandning av både bolagsorgan och myndighet (Bolagsverket). Ett fondandelsbolag måste kunna utfärda en ny andel omgående när investeraren (den blivande andelsägaren) har skjutit till kapitalet. Ett fondandelsbolag måste också på begäran av andelsägarna kunna lösa in andelar direkt eller indirekt med medel ur bolagets tillgångar. Köp och inlösen i fondandelsbolag måste kunna ske löpande och utan särskilda procedurer, offentliggöranden, bolagsstämmor eller beslut av myndigheter. För att detta ska vara möjligt behöver andelskapitalet i ett fondandelsbolag vara rörligt. Andelskapitalet i bolaget kan inte vara bestämt till ett visst belopp och värdet på andelarna kan inte beräknas utifrån ett kvotvärde baserat på bolagets fasta andelskapital. Reglerna för fondandelsbolag får i stället, i likhet med vad som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande, utformas så att bolagets andelskapital utgör det totala värdet av bolagets tillgångar minus bolagets skulder, beräknat enligt de grunder som anges i bilagan till bolagsordningen. Detta motsvarar som utgångspunkt vad som gäller för beräkningen av fondens värde enligt 4 kap. 10 § fjärde stycket första meningen LVF och beräkningen av nettotillgångsvärdet i en alternativ investeringsfond. I ett fondandelsbolag kommer andelskapitalet att öka eller minska allt eftersom andelar utfärdas och löses in, men också utifrån att värdet på tillgångarna ökar eller minskar. Värdet på andelskapitalet kommer alltså hela tiden att fluktuera. Storleken på andelskapitalet kan alltså inte likt för aktiebolag anges i bolagsordningen. Sammantaget innebär den ordning som utredningen föreslår att andelskapitalet i ett fondandelsbolag ska vara rörligt och att de regler i ABL som rör aktiekapitalet, hur nya aktier ges ut och hur aktier löses in, inte ska gälla för fondandelsbolag. Detta motsvarar den bedömning som gjordes i 2014 års fondutrednings slutbetänkande. I avsnitt 4.5.2 föreslår utredningen att det i bilagan till ett AIFbolags bolagsordning ska anges grunderna för värdering av bolagets tillgångar, beräkningen av nettotillgångvärdet per andel och värderingsintervall. För investeringsbolag förslås att grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde, inklusive de värderingsprinciper som används vid värderingen av onoterade tillgångar och sådana derivatinstrument ska anges i bilagan till ett investeringsbolags bolagsordning (jfr 4 kap. 8 § andra stycket 5 LVF).

496

Startkapital

I UCITS-direktivet finns krav på att internt förvaltade fondföretag och förvaltare ska ha ett visst startkapital och viss kapitalbas. Motsvarande krav för internt förvaltade alternativa investeringsfonder och förvaltare av sådana fonder finns i AIFM-direktivet. Bestämmelserna om startkapital och kapitalbas för finansiella företag syftar till att företagen ska ha ett visst kapital för att täcka olika risker som verksamheten är förenad med. Regleringen är utformad så att ett finansiellt företag ska ha ett visst startkapital för att få tillstånd, och därefter ska företaget ha en kapitalbas eller egna medel som motsvarar minst startkapitalet, ofta med tillägg beroende på vilken verksamhet som bedrivs och omfattningen av den. Enligt artikel 29 i UCITS-direktivet krävs att ett internt förvaltat investeringsbolag har ett startkapital om minst 300 000 euro. För ett externt förvaltat investeringsbolag finns det inget krav på startkapital. I stället är kravet på startkapital knutet till förvaltaren. Motsvarande gäller för alternativa investeringsfonder och dessa fonders förvaltare. En värdepappersfond kan inte vara internt förvaltad. Kraven på startkapital och kapitalbas i LVF är därför i enlighet med vad som anges UCITS-direktivet kopplade till förvaltaren. Enligt 2 kap. 8 § LVF ska ett fondbolag ha ett startkapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd motsvarar minst 125 000 euro. Beroende på fondens storlek ska ett fondbolag ha ytterligare medel utöver det ursprungliga startkapitalet i relation till värdet på de fonder som förvaltas (2 kap. 9 § LVF). En extern AIF-förvaltare med tillstånd ska ha ett startkapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd motsvarar minst 125 000 euro (7 kap. 1 § LAIF). På samma sätt som gäller för fondbolag ska en AIF-förvaltare även ha ytterligare medel utöver det ursprungliga startkapitalet i relation till värdet på de fonder som förvaltas (se 7 kap. 2 § LAIF). Kravet på startkapital är kopplat till kravet på kapitalbas. En AIF-förvaltares kapitalbas får under pågående verksamhet inte understiga det minsta startkapital som förvaltaren ska ha. Är fonden av en viss storlek ska förvaltarens kapitalbas vara ännu större. Konstruktionen med kraven på startkapital och kapitalbas för externa förvaltare är ett skydd för investerarna. Om en förvaltare

501

Fondandelsbolag

t.ex. missköter förvaltningen av en fond kan förvaltare bli skadeståndsskyldigt mot fondandelsägarna. För att detta skydd ska vara meningsfullt krävs att förvaltaren har tillräckligt mycket pengar för att betala eventuella skadestånd. Därför är kravet på kapital i en extern förvaltare koppla till den förvaltade fondförmögenheten. Enligt utredningens förslag ska fondandelsbolag vara externt förvaltade. Det bör därför inte införas något krav på att ett fondandelsbolag ska ha ett visst startkapital. Detta är förenligt med bestämmelserna i UCITS-direktivet och AIFM-direktivet. Eftersom ett fondandelsbolag har ett rörligt andelskapital finns det inte heller av detta skäl något behov av att fondandelsbolag i bolagsordningen ska ange ett minsta aktiekapital som även ska utgöra en förutsättning för registrering i likhet med vad som gäller för aktiebolag. Som tidigare konstaterats kommer LAIF att vara direkt tillämplig på förvaltare av AIF-bolag. De krav som i den lagen ställs på externa förvaltare kommer även att gälla för förvaltare som förvaltar ett AIF-bolag. Beträffande fondbolag görs en utvidgning av begreppet fondverksamhet i LVF så att reglerna i LVF om fondbolag även omfattar förvaltningen av investeringsbolag (se förslag i avsnitt 4.4.8). Bestämmelserna om startkapital och kapitalbas för fondbolag i LVF kommer att gälla även vid förvaltningen av investeringsbolag. Sammantaget tillgodoses de krav på investerarskydd som ställs i UCITS-direktivet och AIFM-direktivet på detta sätt.

Värderingsintervall

Hur ofta värderingen ska ske beror på vad som är lämpligt utifrån fondens tillgångar och hur ofta andelsägarna kan köpa eller lösa in fondandelar. En öppen fond som placerar i noterade finansiella instrument och i vilken andelsägarna kan köpa och lösa in andelar dagligen bör också värderas dagligen. En fond som placerar i mer illikvida tillgångar och i vilken andelsägarna bara har möjlighet att köpa och lösa in andelar någon gång per år, kan däremot värderas mer sällan. I utredningens delbetänkande (SOU 2025:60 s. 246 och 251) föreslås att ett fondbolag fortlöpande och minst vid de tidpunkter när fonden är öppen för inlösen ska beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet. Motsvarande bör gälla även för investeringsbolag.

502

Fondandelsbolag

För alternativa investeringsfonder gäller som utgångspunkt att värderingen ska ske minst en gång per år (8 kap. 8 § första stycket LAIF). För en öppen fond ska även en sådan värdering och beräkning genomföras utifrån vad som är lämpligt med beaktande av fondens tillgångar och dess emissions- och inlösenintervaller (8 kap. 8 § andra stycket LAIF). För en sluten fond ska en sådan värdering och beräkning även genomföras i samband med en ökning eller minskning av kapitalet i fonden (8 kap. 8 § tredje stycket LAIF). För AIF-bolag, där det som utgångspunkt saknas bestämmelser om omedelbar inlösen på andelsägarens begäran, är det inte relevant att ställa krav på en lika detaljerad redovisning av värdet av en andel som för ett investeringsbolag. Ett sådant krav skulle dessutom kunna ge upphov till omotiverade administrativa kostnader och inverka hindrande på dessa bolags verksamhet. För det fall att en periodisk redovisning trots allt är av intresse, står det naturligtvis parterna fritt att överenskomma om att ändå tillämpa sådan. I LAIF finns alltså bestämmelser om värderingsintervall för tillgångarna i fonden och nettotillgångsvärdet (NAV) per andel som kommer att gälla även för förvaltningen av ett AIF-bolag. Något behov av ytterligare reglering i den delen för AIF-bolag behövs inte.

Borgenärsskydd och investerarskydd i ett fondandelsbolag

Reglerna om minskning och ökning av aktiekapitalet i ett aktiebolag har, som framgår ovan, i huvudsak till syfte att skydda aktiebolagets borgenärer och minoritetsaktieägare. Aktiekapitalet är tänkt att utgöra en ”garanti” riktad till borgenärerna, av innebörd att aktiebolaget alltid har en viss tillgångsmassa som kan tas i anspråk för fordringar. Även i fondandelsbolag finns det behov av ett borgenärsskydd, även om ett sådant behov inte gör sig lika starkt gällande i ett fondandelsbolag som i ett aktiebolag. Likaså finns det även när det gäller fondandelsbolag ett behov av att säkerställa ett fullgott skydd för investerarna och andelsägarna. När det gäller fondandelsbolag får skyddet i dessa delar, i förhållande till ABL, till viss del utformas på annat sätt. För andelsägarna kommer principen om andelars lika rätt (likhetsprincipen) att tillgodose att andelsägare inte förfördelas på bekost-

503

Fondandelsbolag

nad av andra andelsägare (se avsnitt 4.6.1). Även bestämmelserna om startkapital och kapitalbas för förvaltare bidrar till ett starkt investerarskydd. Vidare kommer det finnas hinder mot utdelning om andelskapitalet är negativt (se avsnitt 4.6.7). På så sätt tillgodoses att borgenärer erhåller ett erforderligt skydd. När det gäller behovet av en seriositetsspärr tillgodoses detta genom kravet på tillstånd för investeringsbolag och kravet på ett fondandelsbolag ska ha en extern förvaltare. Därtill kommer investeringsbolag och flertalet AIF-bolag att ha ett förvaringsinstitut.

4.6.4 Utfärdande av andelar

Utredningens förslag: Ett fondandelsbolag ska få utfärda andelar i enlighet med bestämmelser i den nya lagen och bilagan till bolagsordningen. Om inget annat föreskrivits i bilagan till bolagets bolagsordning ska teckningskursen för en andel inte få sättas lägre än fondandelsvärdet. Bolaget ska få ge ut fraktioner av en andel. Ett fondandelsbolag ska få utfärda en andel bara om det är säkerställt att betalning tillförs fondandelsbolaget inom rimlig tid. Bolaget ska inte få teckna eller förvärva egna andelar. När likvidation har inletts ska andelar inte få utfärdas. För AIF-bolag ska i bilagan till bolagsordningen få föreskrivas att företrädesrätt ska gälla vid nyemission. De närmare villkoren för detta ska anges i bilagan. Ett AIF-bolag ska få ge ut teckningsoptioner och konvertibler. Bolaget ska inte få förvärva egna teckningsoptioner eller konvertibler.

Utredningens bedömning: Någon generell företrädesrätt eller spridningsförbud likt det som gäller för aktiebolag ska inte gälla för ett fondandelsbolag.

504

Fondandelsbolag

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Utfärdandet av andelar

I ett aktiebolag kan aktiekapitalet ökas på fyra olika sätt (se 11 kap. 1 § ABL): – fondemission, – nyemission, – emission av teckningsoptioner, samt – emission av konvertibler.

Principiellt skiljer sig den första metoden, fondemission, från de tre övriga. Till skillnad från de övrig tre sker inte någon kapitaltillförsel vid en fondemission. Vid fondemission ökas i stället aktiekapitalet genom att ökningsbeloppet överförs från olika poster under bolagets övriga egna kapital eller genom att värdet på bolagets anläggningstillgångar skrivs upp. En konvertibel är ett löpande skuldebrev som ges ut av ett aktiebolag och som löper med fast ränta på samma sätt som en kupongobligation. Innehavaren har dessutom under en begränsad tid rätt att byta (konvertera) skuldebrevet mot aktier till ett visst givet pris i det låntagande bolaget. En teckningsoption är en av ett aktiebolag gjord utfästelse avseende rätt att teckna nya aktier i bolaget mot betalning i pengar. Det finns dock ingenting som hindrar att ett bolag väljer att ge ut skuldebrev i förening med teckningsoptioner. Vid nyemission mot kontant betalning har aktieägarna företrädesrätt till nya aktier i proportion till sina aktieinnehav. Företrädesrätt för aktieägarna föreligger också om bolaget ger ut teckningsoptioner eller konvertibler. Beslut om fondemission, nyemission av aktier eller emission av teckningsoptioner eller konvertibler (emissionsbeslut) fattas av bolagsstämman. Beslut om nyemission av aktier eller emission av teckningsoptioner eller konvertibler kan dessutom fattas av styrelsen under förutsättning av stämmans godkännande (se 11–15 kap. ABL). I ett fondandelsbolag kommer andelskapitalet att vara rörligt. Utgångspunkten i ett fondandelsbolag med rörligt andelskapital är att kapitalet formlöst och effektivt ska kunna flöda in och ut ur bolaget. Ett investeringsbolag är även i likhet med en värdepappers-

505

Fondandelsbolag

fond öppet för allmänheten. Som tidigare konstaterats är de regler i ABL som rör aktiekapital, hur det får användas samt ökningar och minskningar av kapitalet (11–18 och 20–22 kap. ABL) inte förenliga med kraven på ett fondandelsbolag som ska fungera som en fond. Köp och inlösen måste alltså kunna ske löpande och utan särskilda procedurer, offentliggöranden, bolagsstämmor eller beslut av myndigheter. Att ett fondandelsbolag utan beslut av bolagsstämma eller styrelse kan emittera nya andelar och lösa in utfärdade andelar bör anges i den nya lagen. På så sätt blir det möjligt för ett fondandelsbolag att öka respektive minska andelskapitalet formlöst. I likhet vad som gäller för en värdepappersfond ska för investeringsbolag de närmare förutsättningar för både utfärdande och inlösen av andelar anges i bilagan till bolagsordningen Även för AIF-bolag bör, om behov finns, de närmare förutsättningar för både utfärdande och inlösen av andelar anges i bilagan till bolagsordningen (se avsnitt 4.5.4). Eftersom det är förvaltaren som företräder bolaget är det också förvaltaren som fattar beslut om utfärdande av andelar i ett fondandelsbolag. Härvid har förvaltaren att följa det som gäller enligt den nya lagen och bolagsordningen men även att beakta de regler i LAIF och LVF som rör förvaltarens förvaltning av ett AIF-bolag respektive ett investeringsbolag.

Företrädesrätt och spridningsförbud

Någon generell företrädesrätt ska inte tillämpas vid utgivande av andelar i ett fondandelsbolag. I ett investeringsbolag, som är öppen för allmänheten, skulle en företrädesrätt inte fylla någon egentlig funktion och för andelsägare i en värdepappersfond finns det i dag inte någon företrädesrätt. En andelsägare i ett investeringsbolag kommer därtill att kunna öka sitt innehav genom att förvärva nya andelar när så önskas. Ett AIF-bolag ska dock i bolagsordningen kunna föreskriva om företrädesrätt vid utgivande av nya andelar. I AIF-bolag kan det finnas skäl för att kunna begränsa möjligheten till inträde i bolaget. Det kan t.ex. vara så att ett visst antal investerare har gjort en saminvestering i en fond och att det utifrån t.ex. renommé och varu-

506

Fondandelsbolag

märke kan vara till nackdel om det tillkommer ytterligare investerare utan samtycke från alla befintliga investerare. Ett AIF-bolag är som utgångspunkt inte öppet för allmänheten, att ett sådant bolag fritt ska kunna utfärda andelar formlöst förändrar inte detta. I ett AIF-bolag kan det i bilagan till bolagsordningen finnas behov av att närmare vilja föreskriva om möjligheten att teckna andelar i bolaget. Det kan t.ex. förekomma att ett visst antal investerare har gjort en investering i en fond. Om ytterligare investerare skulle tillkomma utan de ursprungliga investerarnas samtycke, kan detta vara till nackdel för de sistnämnda investerarna. Det bör därför i ett AIF-bolag vara möjligt att i bilagan till bolagsordningen begränsa möjligheten för bolaget att utfärda nya andelar. I ABL finns också bestämmelser om förbud mot spridning av aktier m.m. i privata aktiebolag. (1 kap. 7–8 §§ ABL). Inte heller dessa bestämmelser lämpar sig för fondandelsbolag. Särskilt investeringsbolag kan i stor utsträckning förväntas rikta sig till konsumenter. I den svenska språkversionen av UCITS-direktivet definieras ett fondföretag som är bildad på kontraktsrättslig grund som en värdepappersfond, se artikel 1.3. Enligt direktivets terminologi är alltså ett kontraktsrättsligt fondföretag per definition en värdepappersfond. I förarbetena till LVF har kravet på att en UCITS-fond ska rikta sig till allmänheten uppfattats som ett krav på att en fond ska rikta sig till alla utan åtskillnad (prop. 2002/03:150 s. 252). Detta beskrivs som en generell s.k. kontraheringsplikt, dvs. en skyldighet att ingå avtal. I ett investeringsbolag kommer det att vara möjligt att ge ut andelar i olika andelsklasser med olika röstvärden (se avsnitt 4.6.1). I många fall kommer förvaltare att inneha en andel i en andelsklass med ett starkt röstvärde. Att en fond ska rikta sig till alla utan åtskillnad innebär inte att andelar i en sådan andelsklass måste erbjudas till alla. För att ett investeringsbolag ska anses rikta sig till allmänheten krävs att allmänheten kan teckna andelar i andra andelsklasser i bolaget.

507

Fondandelsbolag

Betalning för andelarna

För fondandelsbolag kommer nya investeringar i bolaget i regel att ske genom nyemission av andelar. Ett fondandelsbolag ska få utfärda en andel bara om det är säkerställt att betalning tillförs fondandelsbolaget inom rimlig tid. Rättigheter som följer av innehavet av en andel ska endast kunna användas om betalning har skett. Som utgångspunkt kommer värdet av en andel att motsvara fondens andelskapital delat med antalet andelar. I bilagan till bolagsordningen för ett investeringsbolag kommer även de närmare grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för andelarna att anges. Prissättningen kommer också att påverkas av att det finns olika andelsklasser och om likviditetshanteringsverktyg tillämpas (se utredningens delbetänkande SOU 2025:60 s. 262–267). Eftersom fondandelsbolag inte har något fast andelskapital, kan det dock inte – i likhet med vad som gäller för aktiebolag – uppställas något krav på att teckningskursen ska uppgå till minst kvotvärdet. Till skillnad från bestämmelserna i ABL innebär det rörliga andelskapitalet, i likhet med vad som gäller för andelar i en värdepappersfond, att det utöver hela andelar också måste vara möjligt att utfärda fraktioner av en andel. Att det finns möjlighet att ha andelsklasser med olika teckningsbelopp, dvs. ett minsta belopp som en investerare kan investerar, förstärker behovet av att kunna ge ut fraktioner av en andel. Detta bör framgå i den nya lagen. Som utgångspunkt kommer utifrån likhetsprincipen värdet av andelarna i bolaget att styra prissättningen vid inlösen av andelar. Det finns därför inte något behov av någon särskild reglering om att betalning för en inlöst andel endast får ske i den utsträckning bolagets andelskapital inte helt förbrukas, eller inom en närstående framtid kan förväntas bli förbrukat. Genom regleringen om värdet av en andel säkerställs att andelar inte löses in på ett sådant sätt att betalning till andelsägare medför att bolaget inte längre har täckning för sina skulder. Regleringen utgör därmed ett skydd för fondandelsbolagets borgenärer (se även avsnitt 4.6.5). Detta hindrar inte att prissättningen både för inlösen och utfärdande för olika andelsklasser variera utifrån de möjligheter fondandelsbolaget har att i bilagan till bolagsordningen genom skapandet av olika andelsklasser frångå den generella likhetsprincipen, även om principen alltjämt gäller inom den aktuella andelsklassen. I ett

508

Fondandelsbolag

AIF-bolag finns det som anförts ovan ett särskilt starkt behov av flexibilitet när det gäller utformande av villkoren för de olika investerarna. Precis som i ett aktiebolag finns det alltså möjlighet att frångå likhetsprincipen när det gäller andelarnas ekonomiska rättigheter genom olika andelsklasser. Ett sådant avsteg kräver dock att detta framgår av bilagan till bolagsordningen. Det ska alltså vara möjligt att avvika från likhetsprincipen när det gäller de ekonomiska rättigheterna för olika andelsklasser även när det gäller det belopp som ska utges för en inlöst andel och betalas för en utfärdad andel. Som en särskild skyddsregel bör det dock i lagen införas en bestämmelse som innebär att om inget annat föreskrivits i bilagan till bolagets bolagsordning får teckningskursen för en andel inte sättas lägre än fondandelsvärdet. På så sätt kan en situation med utspädning undvikas.

Kapitalanskaffning

Liksom vad som gäller för aktiebolag, är det naturligt att även AIFbolag ges flexibilitet i fråga om formen för tillskjutande av kapital. Som utgångspunkt bör AIF-bolag inte förbjudas från att använda sig av de finansieringsformer som de finner lämpliga under förutsättning att bolagets andelsägare, borgenärer och andra intressenter inte utsätts för några oacceptabla risker eller olägenheter. I alternativa investeringsfonder som i dag sätts upp i form av vanliga aktiebolag i Sverige används både kapitalandelslån och vinstandelslån för kapitalanskaffning. Detta kommer vara möjligt även för AIFbolag (se avsnitt 4.10.4). När det i övrigt gäller kapitalanskaffning i alternativa investeringsfonder förekommer det att kapital skjuts till successivt under fondens livstid. I många fall gör investerarna kapitalåtaganden som innebär att kapital kan avropas allt eftersom investeringar i fonden görs. Investerarna skjuter alltså inte till allt kapital som de utfäst sig att tillskjuta redan då fonden bildas. I stället kommer kapitalet att tillskjutas, upp till överenskommet maximibelopp, i den omfattning och takt som fonden hittar lämpliga investeringsobjekt och tilläggsinvesteringar, eller annars har behov av kapitaltillskott för att t.ex. täcka uppkomna kostnader. Påkallande av utfäst kapital sker i regel

509

Fondandelsbolag

inte särskilt frekvent. Snarare sker det ofta något eller några sådana tillskott per år. I regel torde det vara möjligt för parterna att på avtalsrättslig väg uppnå detta syfte där en investerare förbinder sig att mot utfärdande av andelar i ett fondandelsbolag tillskjuta kapital vid en viss tid. Ett alternativ är att i lag reglera ett förfarande som ger möjlighet för ett AIF-bolag att ge ut andelar för vilka en del av betalningen kan skjutas på framtiden, och även villkoras i enlighet med övergripande bestämmelser som anges i bolagsordningen (successivt betalda andelar). Med successivt betalda andelar kan investerare, med bindande verkan, teckna sig för andelar för vilka betalning skjuts på framtiden, och även villkoras på ett sätt som är skräddarsytt för den enskilda fonden och dess investerare. Detta innebär att kapital endast tillskjuts i den takt det är motiverat, samtidigt som fondens totala budget – och därmed konkreta investeringsstrategi – kan säkerställas redan från start. Därmed behöver bolaget inte heller hantera en omfattande kassa i avvaktan på lämpliga investeringsobjekt, och investerarna undviker alternativkostnader och minskar vidare sin riskexponering. Utredningen konstaterar dock att det inte föreligger ett sådant behov, främst då detta är något som kan regleras på kontraktsrättslig väg. I ett AIF-bolag ska det även vara möjligt att ge ut teckningsoptioner. Därtill kommer det som redogjorts för ovan finnas möjlighet att ge ut vinst- och kapitalandelsbevis. Därutöver ger möjligheten att ge ut andelar i olika andelsklasser t.ex. det möjligt att ge ut s.k. spårandelar (eng. tracking shares). Det är en form av preferensandel som ger andelsinnehavare rätt till en del av ett fondens vinst kopplat till en viss särskild investering. Utifrån resultatet av den investeringen kan utdelning ske enbart till den andelsklassen. För investeringsbolag kommer placeringsbestämmelserna i LVF att gälla, vilket bl.a. begränsar möjligheten att ta upp lån.

510

Fondandelsbolag

4.6.5 Inlösen av andelar

Utredningens förslag: Ett fondandelsbolag ska få lösa in andelar i enlighet med bestämmelser i den nya lagen och bilagan till bolagsordningen. Andelar i ett fondandelsbolag som lösts in av bolaget ska annulleras. När likvidation har inletts får andelar inte lösas in. Bestämmelserna i LVF om inlösen av andelar i en värdepappersfond ska även gälla i fråga om inlösen av andelar i ett investeringsbolag.

Skälen för utredningens förslag

Inlösen av andelar

I ett aktiebolag finns det möjlighet till både inlösen och återköp av aktier. Gemensamt för förfarandena är att ett bolag köper tillbaka sina egna aktier och därmed överför kapital till ägarna, samt att det krävs ett stämmobeslut med två tredjedelars majoritet för att förslagen ska gå igenom. Inlösenförfarande innebär en minskning av aktiekapitalet (se 20 kap. ABL). När det gäller återköp är detta möjligt för noterade bolag. Återköp innebär att ett bolag köper tillbaka sina egna aktier över börsen eller genom ett riktat erbjudande. Enligt UCITS-direktivet ska ett fondföretag återköpa eller inlösa andelar när andelsägare begär det (artikel 84.1). Artikeln behandlar inte tiden för inlösen, utan skyldigheten för fonden att lösa in andelar på begäran av andelsägaren. Av artikel 76.1 i UCITS-direktivet framgår att fondkursen ska offentliggöras när fonden är öppen för inlösen. Vidare framgår att fondandelskursen ska offentliggöras åtminstone två gånger per månad. Detta innebär att fondföretag enligt direktivet ska vara öppna för inlösen minst två gånger per månad. Enligt artikel 76 får därutöver de behöriga myndigheterna medge att fondföretag offentliggör sådana uppgifter endast en gång per månad, förutsatt att andelsägarnas intressen inte härigenom åsidosätts. Dessa regler i UCITS-direktivet har genomförts i 4 kap. LVF. Enligt 4 kap. 13 § LVF ska en fondandel, på begäran av dess ägare, omedelbart lösas in om det finns medel tillgängliga i värdepappersfonden.

511

Fondandelsbolag

I utredningens delbetänkande föreslås att bestämmelserna om inlösen av fondandelar i LVF ska anpassas till miniminivån i UCITSdirektivet så att en värdepappersfond ska vara öppen för inlösen minst två dagar eller, efter tillstånd från Finansinspektionen, en dag per månad. En möjlighet att tillämpa en uppsägningstid föreslås också. Lagändringar föreslås därtill även när det gäller utbetalning av inlösenlikviden (se SOU 2025:60 s. 238–254, se även s. 230–238 avseende fördjupade skrivningar om likviditetsrisker). Det som anförs i delbetänkandet i denna del gör sig även gällande när det gäller investeringsbolag. Motsvarande bestämmelser som föreslås gälla för inlösen av andelar i en värdepappersfond bör därför införas i den nya lagen och som utgångspunkt gälla för investeringsbolag. Därmed uppfylls de krav som UCITS direktivet ställer på inlösen av andelar i investeringsbolag. När det gäller AIF-bolag, kan dessa vara såväl öppna som slutna. Detaljreglering kring kapitalflödet bör, mot bakgrund av denna variation, undvikas så att inte oskäliga hinder uppställs från lagstiftarens sida. Lagstiftningen måste vara utformad på ett sätt som fungerar för alla slags fonder, oavsett hur en eventuell rätt till inlösen är strukturerad. För svenska alternativa investeringsfonder (med undantag för specialfonder) saknas det i dag reglering om rätt till inlösen. Enligt utredningens mening saknas det skäl att ändra detta genom att införa en bestämmelse om en rätt till inlösen av andelar i AIF-bolag. Att en sådan bestämmelse kombineras med en möjlighet att inskränka detta genom föreskrifter i bolagsordningen föranleder inte någon annan bedömning. Formerna för inlösen i AIF-bolag får i stället hanteras i bilagan till bolagets bolagsordning i samband med bildandet av bolaget. Om en ägare av en andel i en viss andelsklass ska ha en särskild rätt att begära inlösen av sina andelar, behöver uppgift om detta alltså finnas i bilagan till bolagsordningen. Detta innebär att för öppna AIF-bolag kommer det alltså finnas ett behov att i bilagan till bolagsordningen ange detta. Sådan information är av direkt relevans för en borgenär eller annan tredje man som t.ex. överväger att ingå avtal med bolaget. Om en sådan rätt finns, bör det i bilagan till bolagsordningen även anges de övergripande villkoren för sådan inlösen. För det fall att någon särskild reglering av rätten till inlösen inte finns intagen i bilagan till bolagsordningen innebär detta att fonden är sluten. Den har då en begränsad livslängd. Även detta ska anges

512

Fondandelsbolag

i bilagan till bolagsordningen. När tiden löpt ut ska andelarna som huvudregel lösas in. För att det inte ska råda några oklarheter (jfr yttrandet från remissinstanserna när det gäller förslaget i 2014 års fondutrednings slutbetänkande) ska det av lagen framgå att en andel i ett AIF-bolag får lösas in under de föreutsättningar som anges i lagen och bilagan till bolagsordningen. Eftersom det är förvaltaren som företräder bolaget är det också förvaltaren som fattar beslut om inlösen av andelar i ett fondandelsbolag. Härvid har förvaltaren att följa det som gäller enligt den nya lagen och bolagsordningen men även att beakta de regler i LAIF och LVF som rör förvaltarens förvaltning av ett AIF-bolag respektive ett investeringsbolag.

Annullering av inlösta andelar

I den nya lagen behöver även införas en bestämmelse om att andelar i ett fondandelsbolag som lösts in av bolaget ska annulleras. Följden av detta blir att andelskapitalet i fondandelsbolaget minskas med beloppet för det vederlag som betalats av bolaget för inlösen.

4.6.6 Likviditetshanteringsverktyg

Utredningens förslag: Föreslagna regler i utredningens delbetänkande (SOU 2025:60) om användandet av likviditetshanteringsverketyg och möjligheten till senareläggning av försäljning och inlösen ska gälla också för investeringsbolag. Föreslagna regler i delbetänkande om användandet av likviditetshanteringsverketyg och möjligheten till senareläggning av försäljning och inlösen ska också gälla vid förvaltningen av öppna AIF-bolag.

513

Fondandelsbolag

Skälen för utredningens förslag

Likviditetshanteringsverktyg

I delbetänkandet SOU 2025:60 föreslår utredningen att bestämmelser om likviditetshanteringsverktyg ska införas för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder (se SOU 2025:60 s. 255–279). Införandet av nya bestämmelser om likviditetshanteringsverktyg i LVF och LAIF görs i syfte att genomföra ändringarna i ändringsdirektivet. Bestämmelserna innebär att ett fondbolag respektive en AIF-förvaltare som har tillstånd ska för varje förvaltad fond ange minst två av nedanstående verktyg och därefter tillämpa dem vid behov 1. inlösenspärrar, 2. förlängning av uppsägningstiden, 3. inlösenavgift, 4. svingprissättning, 5. dubbel prissättning, 6. avgift för utspädningsskydd, eller 7. överföring av tillgångar som innehas av fonden, i stället för betalningsmedel, när det gäller inlösen av andelar som innehas av en professionell kund.

Kupongbolag och avstämningsbolag

I ett aktiebolag är, vid sidan av distinktionen mellan publika och privata aktiebolag, indelningen i s.k. avstämningsbolag respektive kupongbolag av stor betydelse. I kupongbolagen är aktierätten delvis knuten till innehavet av en särskild handling som benämns aktiebrev. Syftet med aktiebrevet är bl.a. att underlätta överlåtelse av aktierna. En fullbordad överlåtelse av en aktie i ett kupongbolag sker i princip genom att aktiebrevet överlämnas till förvärvaren respektive panthavaren. Till aktiebrevet knyts också andra rättigheter och andra särskilda handlingar, som

518

Fondandelsbolag

t.ex. emissionsbevis, teckningsrättsbevis och utdelningskuponger. Utmärkande för kupongbolagen är vidare att styrelsen för den särskilda förteckning som ska föras över bolagets aktier och aktieägare (aktieboken). I avstämningsbolagen får inte aktiebrev, emissionsbevis eller liknande handlingar förekomma. I stället tillämpar dessa bolag ett kontobaserat aktiesystem, där aktier och andra finansiella instrument i bolaget registreras hos en värdepapperscentral. Regler om sådan registrering finns i kontoföringslagen. Värdepapperscentralen kan även ansvara för att aktieboken förs och för utdelningar till aktieägarna. Kupongbolag är bolag som inte är avstämningsbolag. Ett aktiebolag blir avstämningsbolag genom att det i bolagsordningen tas in ett s.k. avstämningsförbehåll (se prop. 2004/05:85 s. 201, 202 och 515).

Aktiebok och aktiebrev

Regler om aktiebok i ett aktiebolag finns i 5 kap. ABL. I ett aktiebolag ska det finnas en aktiebok, där bl.a. aktieägarnas namn och det antal aktier varje aktieägare innehar ska framgå. Ändamålet med en aktiebok är att den ska ligga till grund för utövandet av aktieägares rättigheter mot bolaget, och ge bolaget, aktieägare och andra underlag för att bedöma ägarförhållandena i bolaget (5 kap. 1 §). Genom att det förs en förteckning över dem som äger aktier i bolaget ges möjlighet att kontinuerligt avgöra vem som är aktieägare i bolaget och som därmed har de rättigheter som följer med aktien. Det är styrelsen som ansvarar för aktieboken, om bolaget inte är ett avstämningsbolag (5 kap. 7 §). I sådana fall förs aktieboken av värdepapperscentralen. I bolag som inte är avstämningsbolag ska en aktieägare föras in i aktieboken, om aktieägaren visar upp ett aktiebrev eller på annat sätt styrker sitt förvärv (5 kap. 8 §). En aktiebok är offentlig. På begäran av någon som är införd som ägare i aktieboken för ett sådant bolag ska bolaget utfärda ett aktiebrev. För överlåtelser och pantsättning av aktiebrev tillämpas bestämmelserna om löpande skuldebrev i SkbrL (5 kap. 9 §). I 30 kap. 1 § finns bl.a. straffbestämmelser som är tillämpliga vid underlåtelse att hålla aktieboken tillgänglig. För avstämningsbolag finns särskilda bestämmelser i 5 kap. 19 §.

519

Fondandelsbolag

I 6 kap. ABL finns bestämmelser om att aktiebolag som inte är avstämningsbolag på begäran av en aktieägare ska utfärda aktiebrev.

4.7.2 Andelsägarregister i en värdepappersfond

Andelsägaregistret förs av förvaltaren

För värdepappersfonder gäller att fondbolaget ska föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av andelar i fonden (4 kap. 11 § första stycket). Huvudregeln är alltså att fondbolaget ska föra eller låta föra andelsägarregistret. Om fondbolaget låter någon annan föra registret behåller bolaget ansvaret för att registret förs på ett korrekt sätt. Är däremot kontoföringslagen tillämplig på andelarna i fonden, förs registret av en svensk värdepapperscentral (4 kap. 11 § andra stycket). Innebörden av undantaget i andra stycket är att ansvaret för att föra registret ligger på värdepapperscentralen i stället för på fondbolaget. Fondbolaget har rätt till insyn i registret. Om kontoföringslagen inte är tillämplig på andelarna i fonden, ska den som för registret anteckna inskränkningar enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken (4 kap. 11 § tredje stycket LVF). Fondbolaget ska visserligen skriftligen bekräfta att andelsägarens innehav har registrerats, men någon motsvarighet till aktiebrev ska inte upprättas. Av bekräftelsen ska det framgå värdepappersfondens och, i förekommande fall, andelsklassens beteckning samt namnen på fondbolaget och förvaringsinstitutet. Vidare ska det framgå var informationsbroschyren, faktabladet samt årsberättelsen och halvårsredogörelsen finns att tillgå (jfr fjärde stycket). I Sverige finns för närvarande en central värdepappersförvarare: Euroclear Sweden AB (Euroclear). Euroclear upprätthåller avstämningsregister för de emittenter som önskar anlita denna tjänst (4 kap. 4 § kontoföringslagen). Ett avstämningsregister består av avstämningskonton som läggs upp för ägare av finansiella instrument (4 kap. 1 §). Eftersom det är möjligt att registrera ägare direkt i Euroclears register finns det många avstämningskonton. För att systemet med direktregistrering ska fungera finns s.k. kontoförande institut som får utföra registreringsåtgärder i avstämningsregistret (1 kap. 3 § och 3 kap. 2 § lagen om värdepapperscentraler). Fondbolag och

520

Fondandelsbolag

förvaltningsbolag (3 kap. 2 § andra stycket 5) samt vissa AIF-förvaltare (3 kap. 2 § andra stycket 6) är exempel på sådana juridiska personer som en svensk värdepapperscentral får ge rätt att som kontoförande institut vidta registreringsåtgärder för någon annans räkning.

Särskilt om förvaltarregistrering

Om en fondandelsägare har lämnat sina andelar för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare (s.k. förvaltarregistrering), får förvaltaren anges i registret i stället för andelsägaren. I registret ska det särskilt anmärkas att fondandelen förvaltas för någon annans räkning (4 kap. 12 § första stycket LVF). Förvaltarregistrering är vanligt förekommande när fondandelarna har köpts genom en distributör, t.ex. ett värdepappersinstitut. Information från fondbolaget till andelsägarna lämnas till de som registrerats i andelsägarregistret. Vid förvaltarregistrering lämnas informationen således till förvaltaren. Denne för i sin tur ett eget kundregister över de andelsägare vars fondandelar förvaltaren förvaltar. Förvaltaren ska till andelsägaren lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information. Information som avser ändring av fondbestämmelser eller som avser fusion ska dock alltid lämnas till andelsägaren eller den som förvaltaren har antecknat i andelsägarens ställe. (4 kap. 12 § första stycket LVF). Om registret förs av någon annan än en svensk värdepapperscentral, ska Finansinspektionen pröva frågor om tillstånd till registrering som förvaltare (4 kap. 12 § andra stycket LVF). Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd ska återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls (4 kap. 12 § tredje stycket LVF).

521

Fondandelsbolag

4.7.3 Andelsägarregister och andelsbrev i ett fondandelsbolag

Utredningens förslag: I ett fondandelsbolag ska det finnas ett andelsägarregister över samtliga andelsägare som ska ha till ändamål att ligga till grund för utövandet av andelsägarnas rättigheter mot bolaget. För registret ska bestämmelserna om andelsägarregister i en värdepappersfond i LVF gälla. Registret ska inte vara offentligt, men Finansinspektionen ska ha rätt till insyn i det. För AIF-bolag ska det vara möjligt att i bolagsordningen närmare föreskriva om innehållet i den underrättelse som ska skickas till en andelsägare vid registreringen i registret och på viket sätt den ska skickas. Registret i ett AIF-bolag ska, i förekommande fall, innehålla uppgifter om utgivna teckningsoptioner och konvertibler. Fondandelsbolag ska inte utfärda några andelsbrev.

ungefär som är fallet enligt kontoföringslagen. Då konstaterades att ett system där registreringen är avgörande skulle vara det lämpligaste för att ge underlag för handel med fondandelar av likartat slag som den handel som sker exempelvis med noterade aktier. En övergång till ett sådant system skulle dock göra det ofrånkomligt att komplettera LVF med en reglering i fråga om rättsverkningarna av och förfarandet vid registreringar. Särskilt för de mindre fondbolagen ansågs hanteringen i flera hänseenden komma att kompliceras på ett sätt som skulle kunna uppfattas som överflödigt om det inte förekommer någon egentlig handel med fondandelarna. Man valde därför att komplettera LVF med en bestämmelse som hänvisade till reglerna om enkla skuldebrev och som innebär att en överlåtelse eller en pantsättning blir sakrättsligt giltig när fondbolaget har underrättats, s.k. denuntiation (prop. 1995/96:50 s. 123). I avsnitt 4.6.2 föreslås att andelarna i ett fondandelsbolag som huvudregel ska vara fritt överlåtbara om inte något förbud mot detta föreskrivits i bilagan till bolagsordningen. Enligt utredningens mening gör sig ovan nämnda förarbetsuttalanden gällande även när det gäller ett fondandelsbolag. Enligt 4 kap. 14 § LVF ska 31 § SkbrL tillämpas i fråga om överlåtelse eller pantsättning av en fondandel. Bestämmelsen i 31 § SkbrL rör enkla skuldebrev och innebär att en överlåtelse blir sakrättsligt giltig när gäldenären (för fondandelar: fondbolaget) har underrättats. Detta gäller under förutsättning att kontoföringslagen inte är tillämplig på andelarna i fonden En motsvarande bestämmelse till 4 kap. 14 § LVF bör således införas även när det gäller fondandelsbolag.

4.8 Informationskrav

Utredningens förslag: För information om ett investeringsbolag ska bestämmelserna om information i LVF gälla. Det handlar om bestämmelser om – informationsbroschyr, – faktablad, – riskhantering, – årsberättelse och halvårsredogörelse,

525

Fondandelsbolag

– tillgång till information, – kostnader, och – aktivitetsgrad i fondförvaltningen.

När det gäller innehållet i ett investeringsbolags informationsbroschyr ska kraven även motsvara de krav som ställs i UCITSdirektivet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om ett investeringsbolags tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad, hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning ska beräknas, och hur informationen ska presenteras. Bestämmelserna i LAIF när det gäller den information som en AIF-förvaltare ska tillhandahålla för de alternativa investeringsfonder som förvaltaren förvaltar ska även gälla för förvaltningen av AIF-bolag.

Skälen för utredningens förslag

Informationskrav för värdepappersfonder

I UCITS-direktivet ställs krav på information till andelsägarna. De informationshandlingar som ska tillhandahållas investerare är prospekt, årsberättelse och halvårsrapport samt basfakta för investerare. I svensk lagstiftning benämnda informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse respektive faktablad. Innehållet i prospekt, årsberättelse och halvårsrapport samt på vilket sätt informationen ska tillhandahållas regleras i artiklarna 69–75. Enligt artikel 71 i direktivet ska fondbestämmelserna eller investeringsbolagets bolagsordning utgöra en integrerad del av prospektet och ska bifogas detta. Huvudprinciperna för vad som ska ingå i faktabladet och på vilket sätt informationen ska lämnas till investerarna regleras i artiklarna 78– 82 och 94. Detaljerade bestämmelser om innehållet finns i faktabladsförordningen. Enligt UCITS-direktivet ska även viss övrig information tillhandahållas. Ett fondföretag ska vid varje tillfälle då det emitterar, säljer, återköper eller löser in andelar på lämpligt sätt, och åtminstone två gånger per månad, offentliggöra emissions-, försäljnings-, återköps- och inlösenpriserna (artikel 76). I faktabladsförord-

526

Fondandelsbolag

ningen finns ytterligare detaljerade regler om innehållet i faktablad för fondföretag. Informationskraven gäller oavsett om fonden i fråga är en kontraktsrättslig fond, såsom svenska värdepappersfonder, eller en associationsrättslig fond, såsom ett investeringsbolag. Reglerna i UCITS-direktivet om prospekt (informationsbroschyr), årsberättelse och faktablad (artiklarna 69–82) har i svensk rätt genomförts i 4 kap. 15–21 §§ LVF (prop. 2002/03:150 s. 177–181 och prop. 2010/11:135 s. 137–142, se även prop. 2022/23:8 s. 17–21). För varje värdepappersfond ska det finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad (4 kap. 15 § första stycket och 16 a § första stycket LVF). I 4 kap. 15–16 a §§ LVF finns bestämmelser om det närmare innehållet i informationsbroschyren och faktabladet. En informationsbroschyr ska bl.a. innehålla fondens fondbestämmelser (4 kap. 15 § andra stycket 1). I LVF finns en paragraf med grundläggande bestämmelser om faktablad (4 kap. 16 a §). De innebär att det ska finnas ett aktuellt faktablad för varje värdepappersfond (första stycket). Faktabladet ska på ett lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehålla den grundläggande information som behövs för att investerare ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den (andra stycket). Innehållet i faktabladet ska vara rättvisande och tydligt och får inte vara vilseledande (tredje stycket). Bestämmelserna genomför artiklarna 78 och 79.1 i UCITS-direktivet. I paragrafen finns även en upplysningsbestämmelse om att faktabladets innehåll och form närmare regleras i faktabladsförordningen (femte stycket). Genom upplysningsbestämmelsen gjordes bedömningen att LVF inte behöver återspegla alla de krav som ställs på faktablad i UCITS-direktivet (se prop. 2010/11:135 s. 138 och 302). Vidare får Finansinspektionen enligt förordningen (2013:588) om värdepappersfonder (18 § 22 och 24) meddela föreskrifter om innehållet i informationsbroschyrer och faktablad samt årsberättelser och halvårsredogörelser. I Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder finns bestämmelser om informationsbroschyr och årsberättelse (29 och 31 kap.) samt om tillhandahållande av faktablad och informationsbroschyr (30 kap.). Av 4 kap. 16 b § LVF följer att ett faktablad ska anses uppfylla kraven i LVF om det upprättas, tillhandahålls, ändras och översätts

527

övervaka risker i det finansiella systemet (jfr prop. 2012/13:155 s. 320). Vid genomförandet av AIFM-direktivet konstaterade regeringen att direktivet innehåller krav på att AIF-förvaltare ska tillhandahålla en årsredovisning för varje EES-baserad alternativ investeringsfond som den förvaltar och för varje alternativ investeringsfond som den marknadsför inom EES (se artikel 22.1). Alternativa investeringsfonder som är baserade utanför EES och som inte marknadsförs inom EES omfattas därmed inte av kravet. Årsredovisningen ska på begäran tillhandahållas investerarna senast sex månader efter räkenskapsårets utgång och göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens och den alternativa investeringsfondens hemland, om det är ett annat land än förvaltarens hemland. Regeringen uttalade vidare att kraven på information till investerare är en betydelsefull del av investerarskyddet i allmänhet och konsumentskyddet i synnerhet. Transparens och tillgång till information är dessutom i praktiken en förutsättning för att upprätthålla investerarnas förtroende. Detta innebär att de fonder som ryms inom definitionen av alternativa investeringsfonder i AIFM-direktivet redan i dag som huvudregel omfattas av krav på att någon form av årlig redovisning ska upprättas (prop. 2012/13:155 s. 330). I LAIF togs en bestämmelse in som motsvarade reglerna i artikel 22.1 i AIFMdirektivet. Samtidigt konstaterade regeringen att informationen i den årliga redovisning som en AIF-förvaltare ska tillhandahålla i en del fall kommer att vara upprättad i enlighet med ÅRL. För att undvika sammanblandning av begreppen användes den i fondlagstiftningen sedan tidigare etablerade termen årsberättelse (se prop. 2012/ 13:155 s. 330). Artikel 23 i AIFM-direktivet innehåller regler om den information som en AIF-förvaltare ska göra tillgänglig om EES-baserade alternativa investeringsfonder som förvaltaren förvaltar samt om alternativa investeringsfonder som förvaltaren marknadsför inom EES. Artikel 23.1 innehåller krav på sådan information som ska göras tillgänglig för en investerare innan denne investerar i en alternativ investeringsfond. Det rör sig bl.a. om information om fondens investeringsstrategi, riskprofil, förvaringsinstitut, primärmäklare, eventuell delegering, värderingsprinciper, rätt till inlösen och senaste nettotillgångsvärde. Dessutom ska en beskrivning om hur sådan regelbunden information som AIF-förvaltaren är skyldig att lämna, om

531

Fondandelsbolag

en alternativ investeringsfonds användning av finansiell hävstång, om likviditetshantering och om den alternativa investeringsfondens riskprofil och riskhanteringssystem, lämnas till investerarna (artikel 23.1 p). Kraven på den information som en AIF-förvaltare ska tillhandahålla är relativt detaljerade. Kraven på information i AIFM-direktivet har i svensk rätt genomförts i 10–12 kap. LAIF. För varje EES-baserad alternativ investeringsfond som en AIF-förvaltare förvaltar och för varje alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför inom EES ska det finnas en aktuell informationsbroschyr (10 kap. 1 § första stycket LAIF). Det närmare innehållet i informationsbroschyren regleras i 10 kap. 1 § LAIF. Vid införandet av LAIF gjordes bedömningen att alla dessa detaljerade krav inte lämpar sig för att genomföras i lag. LAIF kompletteras av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (se 15 kap. 2 § 15 LAIF och 5 § 14 förordningen [2013:587] om förvaltare av alternativa investeringsfonder). För en alternativ investeringsfond som omfattas av ett krav på att offentliggöra prospekt behöver AIF-förvaltaren endast lämna information enligt 10 kap. 1 § första stycket som inte redan framgår av prospektet. Detta avser de alternativa investeringsfonder som omfattas av prospektförord- 9 ningen . Alternativa investeringsfonder är ett samlingsbegrepp för t.ex. specialfonder, hedgefonder, riskkapitalfonder och fastighetsfonder. AIFM-direktivet reglerar förvaltarna av de alternativa investeringsfonderna och innehåller inga krav på faktablad för fonderna. Beträffande alternativa investeringsfonder som marknadsförs till ickeprofessionella investerare har Sverige valt att tillämpa motsvarande krav på faktablad som gäller för en värdepappersfond (10 kap. 2 § LAIF). Bestämmelserna om faktabladets innehåll har utformats med utgångspunkt i regleringen om faktablad för värdepappersfonder (se samma prop. s. 488 och 502). Kravet gäller oavsett om AIF-förvaltaren marknadsför en fond direkt eller indirekt via ett värdepappersinstitut (se 9 kap. 18 § LVM). Även för specialfonder ska det enligt svensk rätt finnas ett aktuellt faktablad. Det gäller även om fonden marknadsförs till professionella investerare (12 kap.

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG.

532

Fondandelsbolag

8 § LAIF, jfr prop. 2012/13:155 s. 324–328 och 488). På motsvarande sätt som gäller för värdepappersfonder ska ett faktablad anses uppfylla kraven i LAIF om det upprättas, tillhandahålls, ändras och översätts enligt kraven i Priip-förordningen. En AIF-förvaltare ska inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår tillhandahålla en årsberättelse för varje EES-baserad alternativ investeringsfond som förvaltaren förvaltar, och alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför inom EES (10 kap. 4 § LAIF första stycket). I 10 kap. 5–7 §§ LAIF finns särskild reglering om innehållet i årsberättelsen. En AIF-förvaltare som förvaltar en alternativ investeringsfond som omfattas av ett krav på att offentliggöra en årsredovisning i enlighet med öppenhetsdirektivet, behöver dock bara på begäran av fondens investerare lämna den kompletterande information som anges i 10 kap. 5 § LAIF, om den inte redan framgår av årsredovisningen (10 kap. 4 § tredje stycket LAIF). Utöver informationsbroschyr och årsberättelse samt i förekommande fall faktablad ska en AIF-förvaltare även tillhandahålla information om förvaringsinstitutets ansvar (10 kap. 8 § LAIF), information om risk och likviditetshantering (10 kap. 9 § LAIF), information om finansiell hävstång (10 kap. 10 § LAIF) samt information till institutionella investerare (10 kap. 11 § LAIF) och information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen (10 kap. 12 § LAIF). I 11 kap. LAIF finns särskilda krav på information, underrättelse och innehållet i en årsberättelse för alternativa investeringsfonder som har kontroll över onoterade företag och emittenter. En alternativ investeringsfond anses ha kontroll över ett onoterat företag om fonden innehar mer än fem tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i företaget. En alternativ investeringsfond anses ha kontroll över en emittent med säte i Sverige om fonden innehar aktier som representerar minst tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i emittenten. I 12 kap. LAIF, som reglerar specialfonder, finns utöver krav på faktablad även andra särskilda regler när det gäller informationskrav avseende specialfonder. I 13 kap. LAIF finns bestämmelser om den information som en AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen.

533

Fondandelsbolag

Informationskrav i AIF-bolag Med undantag för regleringen av specialfonder i 12 kap. LAIF kommer ovan nämnda krav på information och underrättelse i LAIF att vara tillämpliga även när det gäller förvaltningen av AIF-bolag. Det krävs därför ingen ytterligare lagstiftningsåtgärd i denna del.

Information om vissa särskilda kostnader Som framgår av avsnitt 4.6.3 kommer ett fondandelsbolag inte att kunna inneha några tillgångar som inte ingår i fonden. Kostnaden för förvaltningen av fonden kommer att belasta fonden. Det finns härvid skäl att understryka att förvaltaren kommer att utföra kollektiv portföljförvaltning. Av bilaga II till UCITS-direktivet följer att detta inbegriper 1. Förvaltning av investeringar, 2. Administration: a) juridiska tjänster och redovisningstjänster avseende fondförvaltningen, b) förfrågningar från kunder, c) värdering och prissättning (inklusive kontrolluppgifter avseende skatter), d) övervakning av att tillämpliga bestämmelser följs, e) upprätthållande av andelsägarregister, f) fördelning av intäkter, g) emission och inlösen av andelar, h) affärsavveckling (inklusive utskick av certifikat) och i) registerföring 3. Marknadsföring. I både LAIF och LVF finns bestämmelser om hur kostnader för förvaltningen ska redovisas. De kostnader som kommer att vara aktuella för ett investeringsbolag ska bl.a. anges i informationsbroschyren. Av 1.18 i modul A i bilaga I till UCITS-direktivet följer att

534

Fondandelsbolag

ett investeringsbolag ska lämna information om dels beräkningen av storleken på och sättet för utbetalning av ersättningar från bolaget till dess styrelse, till personer i dess administrativa organ och i dess lednings- och kontrollorgan, samt till förvaringsinstitutet och tredje man, dels bolagets täckande av styrelsens, förvaringsinstitutets och tredje mans omkostnader. Sammantaget innebär det att den kostnad som fonden kommer att ha genom t.ex. styrelsearvoden kommer att framgå av fondens informationshandlingar. Även avgiften till förvaltaren och förvaringsinstitutet kommer att framgå av fondandelsbolagets informationshandlingar i likhet med vad som gäller för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder i dag. När det sedan gäller ersättningen till exempelvis styrelsen kommer den att beslutas av bolagsstämman precis som i ett vanligt aktiebolag. Som redogjorts för ovan följer det av första stycket i artikel 90 UCITS-direktivet (som genomförts genom 4 kap. 8 § LVF) att det i lagen i fondföretagets hemmedlemsstat eller i fondbestämmelserna ska anges vilken ersättning och vilka kostnader ett förvaltningsbolag har rätt att debitera en värdepappersfond och vilken metod som ska tillämpas för beräkning av sådana vederlag. Av artikelns andra stycke följer att i lag eller i ett investeringsbolags bolagsordning ska det anges vilka kostnader som ska bäras av bolaget. Vilka kostnader som ska bäras av fondandelsbolaget bör som tidigare framförts anges i bilagan till investeringsbolagets bolagsordning.

Bemyndigande

I LVF finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §, på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas, hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning, ska beräknas, och hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras (13 kap. 1 § 17–20). Motsvarande bemyndiganden ska införas även i den nya lagen. På motsvarande sätt som gäller för värdepappersfonder ska regeringen alltså ha möjlighet att meddela föreskrifter om det närmare innehållet i de informationshandlingar som ska tillhandahållas för ett investeringsbolag.

535

Fondandelsbolag

4.9 Redovisning och revision

4.9.1 Bokföring och årsredovisning

Utredningens förslag: Den löpande bokföringen i ett investeringsbolag och i en associationsrättslig specialfond ska avslutas genom en årsberättelse och i övriga AIF-bolag genom en årsredovisning. Fondandelsbolagets förvaltare ska ansvara för att bolaget fullgör sin bokföringsskyldighet enligt BFL. AIF-bolag ska omfattas av ÅRL bestämmelser om årsredovisning. Redovisningsvalutan i ett fondandelsbolag ska vara antingen i svenska kronor eller i euro. Finansinspektionen respektive Bokföringsnämnden ska ansvara för utvecklandet av god redovisningssed för investeringsbolag respektive AIF-bolag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om den löpande bokföringen och årsberättelsen hos investeringsbolag. För AIF-bolag ska Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed.

Skälen för utredningens förslag

Bokföringslagen

I BFL finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om kretsen av bokföringsskyldiga, räkenskapsår, bokföringsskyldighetens innebörd, löpande bokföring och verifikationer, hur den löpande bokföringen avslutas, arkivering av räkenskapsinformation m.m. samt om god redovisningssed. Bestämmelserna i BFL ska tillämpas av alla som är bokföringsskyldiga enligt lagen oavsett verksamhetens form och art. Bokföringslagen har i stora delar karaktären av ramlag. Det är generella lagregler som i huvudsak anger allmänna principer, såsom att bokföringsskyldigheten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Motiven för ramlagstiftningen är bl.a. att de frågor

536

Fondandelsbolag

som kommer upp inom redovisningsområdet är mycket olika. Regleringen har därför ett mycket omfattande tillämpningsområde. Vidare finns det ett behov av en snabb anpassning till omvärldens förändringar. Ramlagstiftning innebär att lagen fylls ut och tolkas genom kompletterande normgivning och praxis. Den kompletterande normgivningen utgörs av allmänna råd och rekommendationer m.m. från Bokföringsnämnden, Finansinspektionen eller branschorganisationer. Normgivningen och branschpraxis ger god redovisningssed dess innebörd. De grundläggande krav som bokföringslagen ställer på såväl manuell som datorbaserad redovisning kan sammanfattas med begreppen samband, fullständighet, åtkomst och bevarande. Sambandskravet innebär att det i varje bokföringssystem ska vara möjligt att utan svårighet följa en affärshändelse från verifikation, via presentation i registreringsordning och systematisk ordning, till årsbokslut eller årsredovisning och omvänt. Fullständighetskravet innebär att alla affärshändelser och andra bokföringsposter ska bokföras och att en verifikation ska finnas för var och en av dessa. I BFL finns regler om att alla affärshändelser ska bokföras löpande och om vid vilken tidpunkt bokföringen senast ska ske. Vidare framgår vilka uppgifter en verifikation ska innehålla och när uppgifter kan utelämnas. Kravet på åtkomst kommer till uttryck i arkiveringsbestämmelserna som innebär att räkenskaperna som huvudregel ska bevaras inom landet, i ordnat skick och på ett betryggande sätt. Räkenskapsinformationen ska finnas tillgänglig i läsbart skick. Vidare regleras hur den får överföras mellan olika former för bevarande. Bevarandekravet innebär att all räkenskapsinformation ska bevaras säkert och att registrerade bokföringsuppgifter ska vara beständiga. Även maskinutrustning och system ska bevaras under bevarandetiden så att räkenskapsinformationen finns tillgänglig i läsbart skick. I BFL regleras därför i vilka former som räkenskapsinformationen får bevaras samt hur länge den ska bevaras och på vilket sätt. Av 4 kap. 1 § 1 och 5 BFL framgår att ett företag löpande ska bokföra alla affärshändelser samt avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap. Enligt 6 kap. finns det tre sätt att avsluta den löpande bokföringen; genom årsredovisning, årsbokslut och förenklat årsbokslut. I 1 §

537

Fondandelsbolag

anges de kategorier av företag som ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Omfattas ett företag inte av 1 § anges i 3 § att den löpande bokföringen ska avslutas med ett årsbokslut, givet att företaget inte upprättar årsredovisning. Därtill finns det enligt den paragrafen möjlighet att upprätta ett förenklat årsbokslut för vissa företag med låg nettoomsättning. När det gäller vilka regler som ska tillämpas på det materiella innehållet i en årsredovisning och hur årsredovisningen ska offentliggörs så hänvisas det i 2 § vidare till de lagar som finns om årsredovisning. För företag som ska upprätta årsbokslut regleras det materiella innehållet i 4 och 5 §§.

ÅRL

ÅRL innehåller bestämmelser om hur man upprättar och offentliggör en årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport. Lagen ska tillämpas av företag som enligt 6 kap. 1 § BFL, ska avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning. Kreditinstitut och värdepappersbolag ska i stället tillämpa ÅRKL. Försäkringsföretag ska tillämpa ÅRFL. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse, enligt LVM, och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag, enligt LBF. ÅRL innebär en implementering av direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag. Regeringens förslag och överväganden vid implementeringen av direktivet framgår av prop. 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin. Även ÅRL är en ramlagstiftning, vilket innebär att lagens bestämmelser ska fyllas ut med allmänna råd och rekommendationer från olika normgivare, främst Bokföringsnämnden.

God redovisningssed

Begreppet god redovisningssed syftar både på den löpande redovisningen enligt BFL och värderings- och periodiseringsfrågor enligt ÅRL. Redovisningen ska upprättas på ett sätt som överensstämmer

538

Fondandelsbolag

med god redovisningssed, vilket framgår av 4 kap. 2 § BFL och 2 kap. 2 § ÅRL. God redovisningssed i 4 kap. 2 § BFL syftar i första hand på regler kring löpande redovisning och arkivering. I 2 kap. 2 § ÅRL syftar begreppet på värderings- och periodiseringsfrågor, men även på uppställningsformer och kompletterande upplysningar i årsredovisningen. God redovisningssed enligt ÅRL har betydelse för vid vilken tidpunkt beskattning ska ske när inte något annat har föreskrivits i lag (14 kap. 2 § IL). Begreppet god redovisningssed infördes i 1976 års BFL. Den bärande tanken var att ”en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga” hade en avgörande roll vad gäller utvecklandet av god redovisningssed. Samtidigt inrättades Bokföringsnämnden. Genom att ge ut rekommendationer och uttalanden skulle den goda redovisningsseden kodifieras och företagen anpassa sin redovisning. Begreppet god redovisningssed har förändrats sedan det infördes i 1976 års BFL och fått en delvis annan innebörd genom tillkomsten av ÅRL och 1999 års BFL. Bokföringsnämnden är en statlig myndighet och statens expertorgan inom redovisningsområdet. Nämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning (förordningen [2007:783] med instruktion för Bokföringsnämnden). Bokföringsnämndens ansvar för att utveckla god redovisningssed innebär bl.a. att nämnden är skyldig att utarbeta vägledande uttalanden i redovisningsfrågor, men även att kontrollera att den kompletterande normgivningen i övrigt fungerar. Finansinspektionen har en motsvarande normgivande roll och ansvar för de finansiella företagen när det är motiverat av de finansiella företagens särart. Bokföringsnämndens normgivning sker genom att nämnden ger ut allmänna råd (BFNAR) med tillhörande vägledningar och uttalanden i frågor om löpande bokföring och bokslut. Bokföringsnämndens allmänna råd riktar sig till onoterade företag. Finansinspektionen får utfärda föreskrifter om kreditinstituts, värdepappersbolags och försäkringsföretags löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och koncernredovisning (8 kap. 1 § BFL samt 1 kap. 4 och 5 §§ ÅRKL). Finansinspektionen utfärdar dessutom allmänna råd som är motiverade av de finansiella företagens särart. International Accounting Standards Board (IASB, tidigare IASC) är en oberoende internationell organisation som arbetar med att

539

Fondandelsbolag

förbättra och harmonisera redovisningen världen över. Rekommendationer från IASB kallas International Financial Reporting Standards (IFRS, tidigare IAS). Standarderna kompletteras med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC, tidigare SIC). EU har antagit IAS-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 1606/2002, om tillämpning av internationella redovisningsstandarder). Förordningen innebär att alla noterade företag inom EU i sin koncernredovisning måste tillämpa de internationella redovisningsstandarder, dvs. IFRS, IAS, IFRIC och SIC, som har antagits av EU-kommissionen. Förutom EU finns det ett stort antal länder som antingen kräver eller tillåter IFRS för noterade företag.

Alternativa investeringsfonders och värdepappersfonders redovisning

BFL innehåller bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer (1 kap. 1 §). En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i BFL. Värdepappersfonder utgör inte juridiska personer och är därmed inte bokföringsskyldiga enligt BFL (jfr 2 kap. 1 §). Som tidigare konstaterats saknas i Sverige lagstiftning om redovisningen för fonder som har bildats på kontraktsrättslig grund (se prop. 2002/03:150 s. 283–285 och prop. 2010/11:135, s. 114 och 115.). Regeringen har i tidigare lagstiftningsärenden avseende värdepappersfonder och specialfonder uttalat att det dock även utan uttryckligt lagstöd får anses åligga fondbolagen att iaktta god redovisningssed vid upprättande av fondernas redovisning (prop. 1974:128 s. 133 och 180 samt prop. 2002/ 03:150 s. 285). Att bokföringslagen inte är tillämplig innebär inte att det inte finns några regler om periodisk redovisning för fonder. Som redogjorts för i avsnitt 5.13 ska en värdepappersfond lämna en årsberättelse och en halvårsredogörelse. Bestämmelser om detta finns i 4 kap. 18 § LVF. Enligt 19 § i samma kapitel ska fondbolagets revisorer granska de räkenskaper som ligger till grund för årsberättelsen. Dessa relativt kortfattade bestämmelser kompletteras av utförliga bestämmelser i 31 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder. För specialfonder gäller, enligt

540

Fondandelsbolag

12 kap. 10 § och 10 kap. 7 § LAIF, samma krav på årsberättelser, halvårsredogörelser och revisorsgranskning. Enligt 12 kap. 13 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om alternativa investeringsfonder ska inspektionens föreskrifter om årsberättelser och halvårsredogörelser för värdepappersfonder även tillämpas på specialfonder. Andra svenska alternativa investeringsfonder än specialfonder omfattas i de flesta fall av bestämmelserna i BFL och ÅRL. Som framgår ovan ställs även krav på att en årsberättelse ska tillhandahållas för dessa fonder. Det finns även krav på årsberättelsens innehåll och krav på revisorsgranskning i 10 kap. 5–7 §§ LAIF. Dessa paragrafer kompletteras av artiklarna 103–107 i kommissionens dele- 10 gerade förordning (EU) nr 231/2013 . Vid införandet av den tidigare lagen om investeringsfonder konstaterade regeringen att det är viktigt att det finns klara regler för fondernas redovisning. Regeringen ansåg dock att en så genomgripande förändring av reglerna på området som det skulle innebära att göra BFL:s bestämmelser tillämpliga även för investeringsfonder fordrade ytterligare överväganden och att den frågan borde behandlas i ett annat sammanhang (prop. 2002/03:150 s. 285 och 286).

Löpande bokföring i fondandelsbolag

I 2014 års fondutrednings slutbetänkande föreslogs att det skulle införas en ny bestämmelse i BFL med innebörden att fondbolag och AIF-förvaltare skulle vara bokföringsskyldiga för de värdepappersfonder och specialfonder som de förvaltar. Utredningen föreslog vidare, så som det får förstås, att investeringsbolag skulle lämna en årsberättelse och en halvårsredogörelse i stället för en årsredovisning enligt ÅRL. I den föreslagna nya lagen om investeringsbolag skulle det därför införas en sådan bestämmelse. Den föreslagna lösningen fick viss remisskritik från Bokföringsnämnden, som i sitt remissvar (Fi2016/02541/19) till 2014 års fondutrednings slutbetänkande menade att en annan lagteknisk lösning fordrades för att uppnå det som utredningen föreslog.

10 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn.

541

Fondandelsbolag

När det gäller bokföringsskyldigheten för fondandelsbolag kommer dessa utan en explicit undantagsregel att omfattas av bestämmelserna i BFL (jfr 2 kap. 1 § BFL). Enligt utredningen bör BFL vara tillämplig på fondandelsbolag och det bör inte införas någon undantagsregel som stadgar något annat. För AIF-bolag innebär detta inte någon skillnad i förhållande till alternativa investeringsfonder som är bildade i form av aktiebolag, vilka redan i dag omfattas av bestämmelserna i BFL. Inte heller torde detta innebära någon väsentlig skillnad för investeringsbolag i förhållande till värdepappersfonder. De redovisningsprinciper som tillämpas på värdepappersfonder i dag har, på grund av kravet om god redovisningssed, sin grund i bestämmelserna i BFL. Varken värdepappersfonder eller svenska alternativa investeringsfonder omfattas av ÅRKL och ÅRFL. Inte heller fondandelsbolag kommer att bedriva sådan verksamhet att de kommer att omfattas av dessa lagar. Bokföringsnämnden ska ansvara för utveckling av god redovisningssed beträffande AIF-bolag (jfr 8 kap. 1 § BFL) och Finansinspektionen ska ansvara för utveckling av god redovisningssed beträffande investeringsbolag. I förhållande till värdepappersfonder blir detta när det gäller fondandelsbolag tydligt. Som FAR konstaterade i sitt remissvar (Fi2016/02541/53) till 2014 års fondutrednings slutbetänkande råder det vissa oklarheter när det gäller den löpande bokföringen i en värdepappersfond avseende vad som gäller fram till årsberättelsen eller halvårsredogörelsen eller vad som gäller därefter (arkivering m.m.). FAR föreslog därför att BFL skulle göras tillämplig i tillämpliga delar. Med den lösning som nu föreslås blir det, på samma sätt som i dag gäller för alternativa investeringsfonder som omfattas av BFL, klart och tydligt vad som gäller beträffande den löpande bokföringen i fondandelsbolag. I 2014 års fondutrednings slutbetänkande föreslogs att det skulle införas en reglering i BFL vilken, som det får förstås, innebar att fondbolag, förvaltningsbolag samt AIF-förvaltare skulle vara bokföringsskyldiga för de specialfonder och värdepappersfonder som de förvaltar. På så sätt skulle BFL:s bestämmelser vara tillämpliga för den löpande bokföringen i en värdepappersfond och specialfond. Även om förevarande utredning kan se fördelar med detta faller dock ett sådant förslag utanför uppdragets ramar.

542

Fondandelsbolag

Med den lösning som nu föreslås kommer det att vara fondandelsbolaget som är bokföringsskyldigt. Förvaltningen av bolaget sköts dock av en extern förvaltare. På motsvarande sätt som i 2 kap. 8 § stiftelselagen bör det i den nya lagen förtydligas att det är förvaltaren som svarar för att bolaget fullgör sin bokföringsskyldighet enligt BFL. Enligt 4 kap. 5 § BFL får ett företag ha gemensam bokföring med någon annan bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast om det är förenligt med god redovisningssed. Huruvida det är möjligt för en förvaltare som förvaltar flera fondandelsbolag att med stöd av denna bestämmelse ta fram en gemensam bokföring för de förvaltade fondandelsbolagen får avgöras från fall till fall. Utredningens förslag är att redovisningsvalutan i ett fondandelsbolag på samma sätt som i ett aktiebolag (jfr 4 kap. 6 § BFL) ska vara antingen svenska kronor eller euro. Till följd härav ska en följdändring göras i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag.

Sättet att avsluta den löpande bokföringen i AIF-bolag

När det sedan gäller frågan om hur den löpande bokföringen för fondandelsbolag ska avslutas konstaterar utredningen följande. Som framgår ovan kan den löpande bokföringen för en juridisk person som är bokföringsskyldig enligt BFL avslutas på tre olika sätt; årsredovisning, årsbokslut eller förenklat årsbokslut. Svenska alternativa investeringsfonder i form av aktiebolag omfattas i dag av BFL och ska lämna en årsredovisning enligt ÅRL. Därutöver omfattas dessa fonder av kraven i LAIF om årsberättelse. Motsvarande bör gälla för AIF-bolag. Precis som för aktiebolag bör detta framgå i 6 kap. 1 § BFL. Som berörts ovan är redovisningen i vissa delar kopplad till beskattningen. Utredningens förslag är att AIF-bolag ska inkomstdeklarera och inkomstbeskattas enligt i huvudsak samma regler som svenska aktiebolag. Att AIF-bolag därmed också kommer omfattas av samma krav på att lämna en årsredovisning är i överensstämmelse med denna inriktning. Detta innebär att ÅRL ska gälla också för AIF-bolag i tillämpliga delar. Härvid krävs vissa följdändringar.

543

Fondandelsbolag

En fråga som aktualiseras med anledning av möjligheten att bilda associationsrättsliga fonder är huruvida det faktum att fonderna bildas som juridiska personer i stället för, som i dag, på kontrakts-

548

Fondandelsbolag

rättslig grund har någon betydelse för kapitalkraven i de bankkoncerner i vilka dessa nya fondstrukturer kan väntas förekomma. EU:s 11 kapitaltäckningsförordning behandlar metoder för konsolidering för att säkerställa bankernas risktäckningskapacitet. Enligt artikel 18 i kapitaltäckningsförordningen ska institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag genomföra konsolidering av alla ”institut och finansiella institut” som ingår i gruppen enligt de metoder som anges. Investeringsbolag anses emellertid typiskt sett inte vara ett sådant institut eller finansiellt institut som definieras som en enhet i den finansiella sektorn i artikel 4.1 (27) och som faller in under artikel 142 (1) (4) i kapitaltäckningsförordningen. Detta framgår bl.a. av det förslag till tekniska standarder avseende konsolidering som EBA publicerade i en slutrapport där frågan om fonder kan utgöra ett finansiellt institut behandlas (s. 59 i rapporten). 12 Av EBA:s uttalande framgår också att alternativa investeringsfonder (AIF-bolag) normalt inte heller anses utgöra en sådan enhet i den finansiella sektorn. Kapitaltäckningsförordningen är en förordning och gäller därmed direkt som svensk rätt. Finansinspektionen har gjort vissa förtydligande uttalanden om konsolidering av alternativa investeringsfonder. 13 Utredningen noterar att Finansinspektionen gjort vissa särskilda tolkningar avseende vissa former av kreditgivande alternativa investeringsfonder. Inspektionen har uppgett att man anser att begreppet utlåning enligt bilagan i kapitaltäckningsförordningen inte bara ska omfatta direkt utlåning utan även indirekt utlåning som kan ske genom exempelvis förvärv och förvaltning av både bolån och andra slags krediter. Ett företag, t.ex. en alternativ investeringsfond, som bedriver verksamhet som huvudsakligen består i sådan utlåning bör därför enligt Finansinspektionen betraktas som

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. 12 Final report. Draft Regulatory Technical Standards on the methods of prudential consoledation under Article 18 of Regulation (EU) No 575/2013 (Capital Requirements Regulation ‐ CRR) 15 april 2021. Se även https://www.eba.europa.eu/single-rule-bookqa/qna/view/publicId/2015_2383. 13 Promemoria 2023–01–10 FI dnr 23–1142, Konsolidering av AIF:er och andra liknande alternativa strukturer – förtydligande av begreppet utlåning i kapitaltäckningsdirektivet, Promemoria 2019–01–25, FI dnr 19–1738, FI:s syn på förutsättningar för verksamhet med bostadskrediter.

549

Fondandelsbolag

ett finansiellt institut i tillsynsförordningens 14 mening. Det innebär att det i sådant fall kan bli aktuellt med konsolidering enligt bestämmelserna i tillsynsförordningen. Utredningen konstaterar att EBA har förtydligat att UCITSfonder och alternativa investeringsfonder typiskt sett inte ska ses som ett finansiellt institut, och bedömer därför att investeringsbolag och AIF-bolag som huvudregel inte heller ska ingå i den konsoliderade situationen enligt kapitaltäckningsförordningen och tillsynsförordningen.

Särskilt om specialfonder

I avsnitt 4.17 föreslås att AIF-bolag ska kunna bildas som s.k. associationsrättsliga specialfonder. För dessa ska flertalet av de regler som gäller för investeringsbolag gälla i stället för de regler som gäller för AIF-bolag, bl.a. reglerna om redovisning och revision (se avsnitt 4.17).

4.9.2 Revision

Utredningens förslag: Revisionen av ett fondandelsbolag ska i huvudsak ske på samma sätt som revisionen av ett aktiebolag. Revisorn ska granska ett investeringsbolags årsberättelse respektive ett AIF-bolags årsredovisning samt bolagets bokföring, styrelsens arbete och förvaltarens förvaltning.

Utredningens bedömning: Det ska i den nya lagen inte införas någon möjlighet till särskild granskning motsvarande bestämmelserna i ABL.

14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG.

550

Fondandelsbolag

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Revision av ett fondandelsbolag

Bestämmelser om revision i ett aktiebolag finns i 9 kap. ABL. Syftet med kravet att varje aktiebolag ska ha en revisor är att åstadkomma en revision av varje aktiebolag i enlighet med god revisionssed. Därmed främjas i första hand aktieägarnas intresse av att företagsledningen kontrolleras. Revisionen avser emellertid också att skydda andra av bolagets intressenter – framför allt borgenärerna – kapitalmarknadens aktörer, den aktieinvesterande allmänheten, anställdas och statens intresse (i egenskap av borgenär) av betalningar av skatter och avgifter samt att motverka ekonomisk brottslighet. I 2014 års fondutrednings slutbetänkande föreslogs att ABL:s bestämmelser om revision i tillämpliga delar skulle tillämpas även på investeringsbolag. Enligt förslaget skulle i princip hela 9 kap. ABL gälla även för investeringsbolag. FAR riktade i sitt remissvar (Fi2016/02541/53) viss kritik mot utredningen i den delen då flera av bestämmelserna i ABL inte ansågs tillämpliga på investeringsbolag. För alternativa investeringsfonder ska enligt artikel 22.3 i AIFMdirektivet uppgifterna om räkenskaperna i årsredovisningen sammanställas i enlighet med redovisningsstandarderna i AIF-fondens hemmedlemsstat eller i enlighet med redovisningsstandarderna i det tredje land där AIF-fonden är etablerad och i enlighet med de redovisningsstandarder som fastställs i AIF-fondens fondbestämmelser eller bolagsordning. Uppgifterna om räkenskaperna i årsredovisningen ska granskas av en eller flera personer med lagstadgad behörighet att utföra revision i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG 15 . Revisionsberättelsen, med eventuella förbehåll, ska i sin helhet återges i årsredovisningen. Den aktuella artikeln har genomförts i 10 kap. 7 § LAIF. Där anges att för en alternativ investeringsfond gäller att en AIF-förvaltarens eller den alternativa investeringsfondens revisorer ska granska de räkenskaper som ligger till grund för årsberättelsen. Granskningen ska utföras av auktoriserad eller godkänd revisor eller av någon med behörighet att utföra lagstadgad revision i en annan stat inom EES. Revisionsberättelsen, med eventuella anmärkningar, ska i sin helhet

556

Fondandelsbolag

(EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EU:s revisorsförordning). Förordningen är tillämplig på företag av allmänt intresse (artikel 2.1 b) och i förordningen gäller de definitioner som fastställs i artikel 2 i Europarlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/ EEG. Även i det direktivet finns särskilda regler kopplade till revisionen av företag av allmänt intresse. Av direktivets artikel 2.13 följer att med företag av allmänt intresse avses företag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad samt vissa försäkringsföretag. Det framgår också att medlemsstaterna får utse andra företag till företag av allmänt intresse, t.ex. företag som är av betydande allmänt intresse på grund av arten av sin verksamhet, sin storlek eller antalet anställda. I Sverige återfinns definitionen av företag av allmänt intresse i 2 § 9 revisorslagen (2001:883). Där framgår att ett företag av allmänt intresse är – företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, – företag som har tillstånd att driva rörelse enligt LBF, – värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 LVM, – företag som har tillstånd att driva rörelse enligt FRL, utom sådana företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller 20 § i den lagen, eller – företag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt LTPF.

Fondandelsbolag kommer som utgångspunkt inte bedriva sådan verksamhet som de företag som anges under punkterna b–e. För det fall ett fondandelsbolag faller in under definitionen i punkt a är revisorslagen tillämplig. Det finns inte skäl att vidga den nu gäl-

557

Fondandelsbolag

lande definitionen av ett företag av allmänt intresse. Någon ändring av revisorslagen i den delen ska därmed inte göras.

Särskild granskning

I 10 kap. ABL finns bestämmelser om allmän och särskild granskning. Den allmänna granskningen enligt 10 kap. 1–20 §§ ABL sker fortlöpande och har i stort samma karaktär som revisionen, men den utförs av någon som inte behöver ha den formella kompetens som en revisor måste ha. Detta slag av granskning har särskild betydelse i offentligägda bolag, främst kommunala bolag, där den utgör ett väsentligt inslag i det svenska systemet för insyn och kontroll av offentligt bedriven verksamhet. Denna typ av granskning är inte relevant för fondandelsbolag. Bestämmelserna om särskild granskning enligt 10 kap. 21–23 §§ ABL) är skyddsbestämmelser för minoritetsaktieägare. Särskild granskning är en åtgärd av mer extraordinär natur, avsedd att användas för att undersöka avgränsade företeelser beträffande bolagets förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid, eller vissa åtgärder eller förhållanden i bolaget. Utredningen ser inte heller något behov av en sådan ordning när det gäller fondandelsbolag. Dessa står under Finansinspektionens tillsyn och den roll den särskilda granskningen har för skyddet av minoritetsaktieägares rätt i aktiebolag fullgörs i stället genom inspektionens tillsyn. Motsvarande bedömningar gjordes även i 2014 års fondutrednings slutbetänkande.

4.10 Verksamhetsregler

4.10.1 Placeringsregler

Utredningens förslag: Medel i en värdepappersfond ska kunna investeras i ett investeringsbolag, eller en delfond i ett sådant bolag, utifrån samma förutsättningar som gäller när en värdepappersfond investerar i en annan värdepappersfond. För placering och förvaltning av ett investeringsbolags medel ska bestämmelserna i LVF om placering och förvaltning gälla.

558

Fondandelsbolag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som utöver bestämmelserna i lagen ska gälla vid placering och förvaltning. De särskilda bestämmelserna om förvärv av onoterade företag och emittenter i LAIF ska gälla även vid förvaltningen av ett AIFbolag.

Skälen för utredningens förslag

Placeringsregler för värdepappersfonder

I artiklarna 49–57 i UCITS-direktivet finns placeringsregler för fondföretag. Reglera gäller oavsett om en fond är kontraktsrättslig eller associationsrättslig och innebär begränsningar av vilka tillgångsslag fondens medel får placeras i och vilka riskkoncentrationer som en värdepappersfond får ha. För kontraktsrättsliga fonder har placeringsbestämmelserna i UCITS-direktivet genomförts i huvudsak i 5 kap. LVF. Ytterligare bestämmelser om tillåtna tillgångar finns också i 24 kap. i Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2013:9. Placeringsbestämmelserna i LVF innehåller ett grundläggande krav på att fonden ska ha en lämplig fördelning av placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna. Reglerna innebär att medel i en värdepappersfond får placeras i likvida finansiella tillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument och fondandelar samt på konto i kreditinstitut (5 kap. 1 §). Som huvudregel gäller att placeringar får göras i penningmarknadsinstrument eller överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller andra motsvarande marknader och handelsplatser där instrumentet eller värdepappret är föremål för regelbunden handel. Medel får dock i viss utsträckning placeras även i andra överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, men då högst till tio procent av fondens värde (5 kap. 5 §). I LVF finns också bestämmelser som begränsar möjligheten att göra placeringar i värdepapper och penningmarknadsinstrument från en och samma emittent. Som huvudregel gäller att ett innehav från en och samma emittent inte får uppgå till mer än fem procent

559

Fondandelsbolag

av fondens värde (5 kap. 6 §). Från denna huvudregel görs vissa undantag (5 kap. 6 § andra stycket och 7–9 §§). Medel i en värdepappersfond får placeras på konto hos svenska kreditinstitut och hos utländska kreditinstitut som uppfyller vissa krav (5 kap. 10 §). I en värdepappersfond får det, som utgångspunkt, ingå insättningar i ett och samma kreditinstitut eller i kreditinstitut som ingår i en och samma företagsgrupp till högst 20 procent av fondens värde (5 kap. 11 §). Medel i en värdepappersfond får vidare placeras i derivatinstrument om de omsätts på en reglerad marknad och i s.k. OTC-derivat som ett led i fondens placeringsinriktning (5 kap. 12 §). Det handlar om derivatinstrument där underliggande tillgångar utgörs av eller hänför sig till överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, finansiella index, räntesatser, växelkurser eller utländska valutor. Det innebär att medel i värdepappersfonden inte får placeras i t.ex. råvaruderivat. Som utgångspunkt gäller att de gränser som gäller för exponeringar mot emittenter ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om exponeringar mot emittent som gett ut de överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument som utgör underliggande tillgång i derivatinstrument (5 kap. 13 § första stycket). Exponeringen mot en och samma motpart vid transaktioner med derivatinstrument får uppgå till antingen högst fem eller högst tio procent av fondens värde beroende på instrumentets karaktär (5 kap. 14 § stycket). I LVF regleras möjligheten att placera medel i fondandelar, t.ex. i andra värdepappersfonder, specialfonder och utländska alternativa investeringsfonder (5 kap. 15–18 §§). Som utgångspunkt gäller att sådana placeringar bara får ske om värdepappersfonden, enligt fondbestämmelserna eller bolagsordningen, får placera högst tio procent av sina medel i andelar i andra fonder eller fondföretag (5 kap. 15 § andra stycket). Som regel gäller också att det i en värdepappersfond får ingå andelar i en och samma fond eller ett och samma fondföretag med högst 20 procent av fondens värde (5 kap. 16 § första stycket). Medel i en värdepappersfond får dock placeras i andelar i en annan fond eller i ett fondföretag även om fonden därigenom kommer att överskrida vissa av de gränser som annars gäller (5 kap. 17 §). I LVF finns vissa placeringsbegränsningar relaterade till emittentens eller andra fonders storlek (5 kap. 19 §). Det finns även ytterligare begränsningsregler, som kompletterar dem som redovisas ovan, om vilka exponeringar en fond får ha mot en och samma part (5 kap.

560

Fondandelsbolag

21 och 22 §§). Ett fondbolag får inte i fondverksamheten ta upp eller bevilja lån, gå i borgen eller sälja tillgångsslag som inte ingår i fonden (5 kap. 23 § första stycket). Fondbolag får dock ta upp kortfristiga lån till ett belopp motsvarande högst tio procent av fondens värde (5 kap. 23 § andra stycket). Finansinspektionen får tillåta avvikelser från de villkor som anges i vissa av de ovan angivna bestämmelserna och, med vissa begränsningar, från fondbestämmelserna (5 kap. 24 §). De flesta placeringsbestämmelser i LVF gäller inte för värdepappersfonder som har auktoriserats som penningmarknadsfonder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (5 kap. 24 a §). I lagen finns även bestämmelser om att rättelse ska ske när värdet av tillgångarna i en värdepappersfond kommer att överskrida någon av placeringsgränserna i lagen (5 kap. 25 § första stycket).

Likviditet i tillgångarna i fonder

Bestämmelser om vilka typer av tillgångar som medel i en fond får investeras i och hur stor andel av fondens värde som får utgöras av vissa tillgångar (se bl.a. 5 kap. 1 och 6 §§ LVF). Detta ger uttryck för den s.k. principen om riskspridning. En utgångspunkt i regelverket för värdepappersfonder är att fonden får placera medel i likvida finansiella tillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument, fondandelar samt på konto i kreditinstitut (5 kap. 1 § andra stycket LVF). Dessa bestämmelser har även betydelse för hur placeringstillgångar kan avyttras, eftersom förvaltaren behöver säkerställa att principen om riskspridning efterlevs löpande. Överlåtbara värdepapper är instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES – eller föremål för regelbunden handel vid någon annan marknad som är reglerad och öppen för allmänheten. För denna typ av överlåtbara värdepapper finns en presumtion (ett antagande) om likviditet. Trots denna presumtion om likviditet finns det överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad där likviditeten i princip alltid eller i alla fall periodvis är begränsad. Likviditet i finansiella instrument påverkas även ofta negativt i perioder då de finansiella marknaderna är turbulenta.

561

Fondandelsbolag

Placeringsbestämmelserna i LVF ska även gälla för investeringsbolag

I likhet med en värdepappersfond kommer ett investeringsbolag att omfattas av placeringsbestämmelserna i UCITS-direktivet. För att genomföra direktivet i den delen när det gäller investeringsbolag bör därför, i likhet med vad som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande, de placeringsbestämmelser som gäller för värdepappersfonder i LVF även gälla för investeringsbolag. Det innebär att vid placering och förvaltning av ett investeringsbolags medel ska motsvarande regler i LVF (5 kap. 1–25 §§) som avser placering och förvaltning av en värdepappersfonds medel även gälla för ett investeringsbolag. Enligt artikel 50.3 i UCITS-direktivet får ett investeringsbolag förvärva lös eller fast egendom som är av väsentlig betydelse för det direkta utövandet av dess verksamhet. Detta tar främst sikte på internt förvaltade bolag och bedöms därför inte vara aktuellt för investeringsbolag som förvaltas externt.

Behov av ändring av placeringsreglerna för värdepappersfonder

I LVF regleras som redogjorts för ovan möjligheten att placera medel i fondandelar, t.ex. i andra värdepappersfonder (se 5 kap. 15–20 §§). Genom införandet av investeringsbolag genomförs direktivets bestämmelser om investeringsbolag. Placeringsbestämmelserna i direktivet gäller oberoende av om det är fråga om en värdepappersfond eller en associationsrättslig fond. Bestämmelserna i 5 kap. 15–20 §§ LVF om placering av medel i en värdepappersfond i andra värdepappersfonder bör även gälla för placering i ett investeringsbolag, eller en delfond i ett sådant bolag. I avsnitt 4.16.2 föreslås nämligen att ett investeringsbolag ska kunna bestå av flera delfonder.

Placeringsbestämmelser för alternativa investeringsfonder

För alternativa investeringsfonder saknas i huvudsak motsvarande reglering om placeringsbestämmelser, se dock utredningens delbetänkande avseende harmoniserade regler för långivande fonder (SOU 2025:60 s. 281–323) beträffande ändringsdirektivet. I LAIF finns vissa särskilda bestämmelser om förvärv av onoterade företag

562

Fondandelsbolag

och emittenter (se 11 kap. i LAIF), vilka kommer att gälla även för förvaltningen av AIF-bolag. Detsamma kommer att gälla för ändringar som föreslås med anledning av ändringsdirektivet (se SOU 2025:60). Till skillnad från vad som gäller för en värdepappersfond kan medel i en alternativ investeringsfond som inte är en specialfond placeras i helt illikvida tillgångar. Dessa tillgångar behöver inte vara upptagna till handel på en marknad. I AIFM-direktivet uppställs ett övergripande krav på att AIF-förvaltare ska se till att investeringsstrategin, likviditetsprofilen och inlösenpolicyn för varje alternativ investeringsfond som de förvaltar är konsekventa, dvs. att de överensstämmer med varandra (artikel 16.2). Förvaltaren ska också använda sig av ett lämpligt system för likviditetshantering, såvida det inte rör sig om en sluten fond som saknar finansiell hävstång (artikel 16.1). AIF-förvaltaren ska även inrätta förfaranden som gör det möjligt att övervaka fondens likviditetsrisker och säkerställa att likviditetsprofilen hos fondens investeringar överensstämmer med dess underliggande skyldigheter. AIF-förvaltare ska även regelbundet, under både normala och exceptionella likviditetsförhållanden, genomföra stresstester som gör det möjligt för dem att bedöma den alternativa investeringsfondens likviditetsrisker och övervaka fondens likviditetsrisker i enlighet med resultaten av dessa. Reglerna i artikel 16 i AIFM-direktivet har genomförts i 8 kap. 3 § LAIF. För värdepappersfonder finns liknande regler om stresstester m.m. Likviditetsrisken i en fond kan förstärkas om fondens tillgångar dessutom är belånade. För värdepappersfonder är möjligheten till belåning begränsad. Alternativa investeringsfonder kan däremot ha en betydande belåning, som kan uppnås genom antingen att ta upp 16 krediter, olika former av derivatexponeringar eller s.k. repor av tillgångar i portföljen. Vid perioder med ökad volatilitet, dvs. stora rörelser i priset för olika tillgångsslag, kan dessa exponeringar leda till vad som brukar benämnas margin calls. Det innebär att det nödvändiga kapitalet för att hålla handelspositioner eller en viss nivå av belåning öppna inte räcker till. I en sådan situation behöver antingen mer kapital betalas in eller kreditgivaren begära in ytterligare säker-

16 Termen repa härstammar från det engelskspråkiga uttrycket repurchase agreement, som vanligtvis benämns återköpsavtal eller säkerhetsöverlåtelse i svensk rätt (jfr 2 kap. 4 § första stycket 3 och 4 riksbankslagen och 5 kap. 2 a § lagen om handel med finansiella instrument). I unionsrätten förekommer termen bl.a. i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder.

563

Fondandelsbolag

heter för de av fonden upptagna lånen. Dessa rörelser kan tvinga fram ett behov av att minska belåningen i fonden, vilket gör att tillgångar i fonden kan behöva avyttras för att möjliggöra återbetalning av lånen. Belåning kan alltså påverka likviditetssituationen betydligt, och förstärka eventuella underliggande likviditetsrisker.

Bemyndigande

I LVF finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, och beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§ (16 kap. 1 § 22–25). Motsvarande bemyndigande ska införas också avseende investeringsbolags placeringar.

4.10.2 Matarfonder och mottagarfonder

Utredningens förslag: Bestämmelserna i LVF om matarfonder och mottagarfonder ska gälla även för investeringsbolag som är matarfonder och mottagarfonder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter som gäller för investeringsbolag som utgör matar- och mottagarfonder.

Skälen för utredningens förslag

I 5 a kap. LVF finns bestämmelser om matarfonder och mottagarfonder. Bestämmelserna utgör det svenska genomförandet av UCITSdirektivets regler (se artiklarna 58–67) om masterfonder (mottagarfonder) och feederfonder (matarfonder). För dessa fonder finns det särskilda undantag från placeringsreglerna i 5 kap. LVF. I en matarfond kan upp till 100 procent, dock minst 85 procent, av fondmedlen placeras i en annan fond, en s.k. mottagarfond. För mottagarfonden gäller dock placeringsreglerna i 5 kap. LVF. Fonderna

564

Fondandelsbolag

behöver inte ha hemvist i samma medlemsstat och en utländsk matarfond kallas i LVF för matarfondföretag och en utländsk mottagarfond kallas mottagarfondföretag. Enligt UCITS-direktivet ska dessa regler gälla samtliga fondföretag, dvs. även investeringsbolag. För att genomföra denna del av UCITS-direktivet för investeringsbolags del bör därför, i likhet med vad som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande, bestämmelserna i 5 a kap. LVF om matarfonder och mottagarfonder även gälla för investeringsbolag i tillämpliga delar. Därtill ska även bestämmelserna om fusion, delning och upplösning av matarfonder och mottagarfonder gälla (se avsnitt 4.14.5 och 4.14.6). Härvid föreslår utredningen att vissa bestämmelser ska införas genom en direkt hänvisning medan andra bestämmelser ska skrivas ut direkt i den nya lagen. Detta med anledning av att det för värdepappersfonder och investeringsbolag är fråga om olika tillståndsprocesser och att det med beaktande av att ett investeringsbolag är en egen juridisk person finns behov av en särskild reglering av t.ex. rättsverkan när det gäller fusion, delning och upplösning. Enligt artikel 58.2 c i UCITS-direktivet får feederfondföretag inneha upp till 15 procent av sina tillgångar lös och fast egendom som är av väsentlig betydelse för det direkta utövandet av verksamheten, om feederfondföretaget är ett investeringsbolag. Detta bör inte gälla för investeringsbolag som är matarfonder eftersom dessa enbart kan vara externt förvaltade (jfr även ovan avsnitt 4.10.1 avseende möjligheten för ett investeringsbolag att inneha lös och fast egendom). Genom införandet av ett investeringsbolag genomförs direktivets bestämmelser om dessa bolag. På motsvarande sätt som när det gäller behovet av att i LVF göra justeringar av placeringsreglerna för värdepappersfonder finns det behov att göra justeringar avseende bestämmelserna i LVF om matarfonder och mottagarfonder. Det som enligt LVF gäller för en värdepappersfond som utgör en matarfond eller mottagarfond i förhållande till en annan matarfond respektive mottagarfond ska även gälla i förhållande till ett investeringsbolag som utgör en matarfond eller mottagarfond. Nödvändiga justeringar ska därför göras i LVF i enlighet med detta. I LVF finns även ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska

565

Fondandelsbolag

lämnas, och vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 16 kap. 1 § 26 och 27). Motsvarande bemyndigande ska införas också avseende investeringsbolag.

4.10.3 Marknadsföring och gränsöverskridande verksamhet

Utredningens förslag: Andelarna i investeringsbolag ska få marknadsföras på samma sätt som andelarna i värdepappersfonder. Bestämmelserna i LVF om gränsöverskridande verksamhet inom EES ska gälla även för investeringsbolag. Bestämmelserna i LAIF om marknadsföring av andelar i alternativa investeringsfonder ska även gälla för marknadsföring av andelar i AIF-bolag.

Skälen för utredningens förslag

Gränsöverskridande marknadsföring av andelar i ett investeringsbolag

I artiklarna 16–21 i UCITS-direktivet finns bestämmelser om rätten för bl.a. fondbolag att etablera filialer och bedriva gränsöverskridande verksamhet. Dessa bestämmelser gäller dock inte fondföretag dvs. själva fonden. I artiklarna 91–96 i UCITS-direktivet finns särskilda bestämmelser för fondföretag som marknadsför sina andelar i andra medlemsstater än de där de är etablerade. Dessa bestämmelser gäller för både kontraktsrättsliga fonder, som svenska värdepappersfonder, och investeringsbolag. Reglerna innebär i korthet att ett fondföretag som avser att marknadsföra andelar i företaget i en annan medlemsstat än i sitt hemland ska lämna en skriftlig anmälan till den behöriga myndigheten i hemlandet (artikel 93.1). Till anmälan ska bifogas fondbestämmelser/bolagsordning, prospekt, faktablad, senaste årsrapport m.m. (artikel 93.2). Närmare bestämmelser om vilka upp-

566

Fondandelsbolag

gifter och handlingar som anmälan ska innehålla finns i kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 17 . Den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland ska senast tio arbetsdagar efter mottagandet av anmälan överlämna den tillsammans med ett intyg om att fondföretaget uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet till den behöriga myndigheten i värdlandet. Den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland ska därefter omedelbart underrätta fondföretaget om att handlingarna har överlämnats. Från och med den dagen får fondföretaget tillträde till marknaden i värdlandet (artikel 93.3). För att få marknadsföra sina andelar i andra medlemsstater krävs att fondföretaget har funktioner för att bl.a. göra utbetalningar till andelsägarna, verkställa återköp och inlösen och lämna ut den information som företaget är skyldigt att tillhandahålla (artikel 92). UCITS-direktivets bestämmelser om gränsöverskridande marknadsföring har senast ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160 18 (se även prop. 2021/22:102). Bestämmelser om gränsöverskridande distribution av fonder finns även i 19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1156 . För värdepappersfondernas del har UCITS-direktivets bestämmelser om gränsöverskridande verksamhet inom EES genomförts genom 2 kap. 15–15 f §§ LVF. För att genomföra UCITS-direktivets krav när det gäller gränsöverskridande marknadsföring av andelar i ett investeringsbolag ska motsvarande regler om gränsöverskridande verksamhet i LVF även gälla för investeringsbolag.

17 Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga anmälans och fondföretagsintygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter. 18 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU vad gäller gränsöverskridande distribution av företag för kollektiva investeringar, kallat ändringsdirektivet, är ett resultat av kommissionens initiativ inom ramen för den s.k. kapitalmarknadsunionen som syftar till att stärka EU:s inre marknad. 19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1156 av den 20 juni 2019 om underlättande av gränsöverskridande distribution av företag för kollektiva investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 345/2013, (EU) nr 346/2013 och (EU) nr 1286/2014, kallad EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder.

567

Fondandelsbolag

Marknadsföring inom Sverige av andelar i ett investeringsbolag

I likhet med värdepappersfonder ska andelarna i ett investeringsbolag kunna marknadsföras till allmänheten. När det i övrigt gäller marknadsföring av andelar i Sverige finns det som tidigare redogjorts för krav på information som ska lämnas till konsumenterna (se avsnitt 4.8). Det ska t.ex. tydligt informeras om fondens placeringsinriktning och hur värdet på fonden kan variera beroende på fondens sammansättning. För varje värdepappersfond ska det finnas ett aktuellt faktablad med grundläggande information om fonden och eventuella risker. Det ska även finnas information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen. I enlighet med förslagen i avsnitt 4.8 kommer dessa informationskrav även att gälla för fondandelsbolag och marknadsföring av aktier i dessa. För marknadsföring av fonder gäller därutöver kraven i marknadsföringslagen (2008:486). Med marknadsföring avses enligt 3 § marknadsföringslagen reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter, inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller något beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter och näringsidkare. Enligt 5 § ska marknadsföring stämma överens med god marknadsföringssed. Även marknadsföringslagen kommer att gälla vid marknadsföring av aktier i ett investeringsbolag. Konsumentverket har också tillsammans med Fondbolagens förening tagit fram en överenskommelse om hur fonder får marknadsföras (se BÖ 2022:08). Överenskommelsen utgör god marknadsföringssed vid marknadsföring av fonder. Detta gäller såväl för medlemmar i Fondbolagens förening som icke-medlemmar. Att inte lämna informationen enligt vad som följer av LVF innebär ett utelämnande av väsentlig information. Härvid ska även noteras att Fondbolagens förening har tagit fram Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information. 20

20 Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information. Antagna av Fondbolagens förening vid styrelsemöte den 6 december 2004 och senast uppdaterade den 7 december 2022. https://www.fondbolagen.se/globalassets/regelverk/foreningens-riktl.kod/riktlinjer-forfondbolagens-marknadsforing-och-information_dec22.pdf.

568

investerare inom rimlig tid ska kunna omvandla sina andelar eller aktier till reda pengar måste krav på adekvat likviditet uppställas. Dessutom borde det finnas enkel och lättförståelig information om fonden. Marknadsföring till icke-professionella investerare borde endast få ske efter tillstånd från Finansinspektionen, som då kan kontrollera att ovan nämnda krav är uppfyllda (prop. 2012/13:155 s. 245). Genom att kräva att andelarna eller aktierna i en alternativ investeringsfond ska vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES bedömdes det önskvärda likviditetskravet vara uppfyllt. På finansiella instrument som är upptagna till handel ställs vissa krav på likviditet i LVM, bl.a. ska det föreligga förutsättningar för en välordnad och effektiv handel (se 15 kap. 2 § LVM och artikel 36 i Kommissionens förordning (EG) nr 1287/ 2006 21 ). Genom att krav på faktablad infördes för sådana alternativa investeringsfonder som marknadsförs till icke-professionella investerare bedömdes kravet på enkel och lättförståelig information om fonden uppfyllts (samma prop. s. 247 och 249). I LAIF kom dock att införas ett särskilt undantag för marknadsföring till semi-professionella investerare av sådana slutna alternativa investeringsfonder som enligt sin investeringspolicy generellt investerar i emittenter eller onoterade företag för att förvärva kontroll över dem enligt bestämmelserna i 11 kap. i LAIF. Detta gjordes för att inte utestänga investerare och ytterligare försvåra den verksamhet med riskkapitalfonder som vände sig till semi-professionella investerare (prop. 2012/13:155 s. 249 och 250). Vad som anförts i tidigare förarbetsuttalande när det gäller kravet på adekvat likviditet och tillräcklig information görs sig även gällande för AIF-bolag. Som utgångspunkt bör det därför inte införas någon särskild reglering som möjliggör att sådana fonder får marknadsföras på annat sätt än vad som gäller för andra alternativa investeringsfonder i dag. Genom att alternativa investeringsfonder kan användas för att skapa bl.a. Eltif-fonder kommer det dock att vara möjligt att i större

21 Kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet. I artikel 36 i förordningen finns särskilda regler för att en andel i ett fondföretag ska få tas upp till handel på en reglerad marknad.

572

Fondandelsbolag

utsträckning kunna marknadsföra dessa fonder till icke-professionella investerare jämfört med alternativa investeringsfonder i form av aktiebolag (se även avsnitt 5.3.2). Därtill kommer det även vara möjligt att marknadsföra noterade andelar i ett AIF-bolag, se avsnitt 4.18. Sammantaget kan detta stärka konkurrenskraften utan ett försämrat konsumentskydd. Först när lagstiftningen för fondandelsbolag väl är på plats är det möjligt att överväga ett införande av en reglering som ger möjlighet att marknadsföra AIF-bolag till en vidare krets av icke-professionella investerare. Detta skulle t.ex. kunna gälla för en särskild variant av AIF-bolag som omfattas av ett särskilt produktregelverk, liknade Eltif-fonder eller specialfonder. Detta skulle dock innebära en avvikelse från AIFM-direktivet. En sådan avvikelse från AIFMdirektivet skulle kräva överväganden som inte ryms inom detta lagstiftningsärende. Härvid bör noteras att motsvarade i så fall kommer att gälla för utländska motsvarigheter till AIF-bolag.

4.10.4 Upptagande av lån och förbjudna lån

Utredningens förslag: Ett beslut om att ett AIF-bolag ska ta upp ett lån ska fattas av bolagsstämman, eller av förvaltaren om detta föreskrivits i bilagan till bolagsordningen, om storleken av den ränta som ska löpa på lånet eller det belopp som ska återbetalas ska öka om bolagets vinst eller utdelningen till andelsägarna ökar. Vid beslut av bolagsstämman om bemyndigande till förvaltaren att besluta om sådant lån ska särskilda regler om röstmajoritet gälla. Bestämmelserna i ABL om lån till närstående och lån till förvärv av aktier ska i huvudsak, med vissa justeringar och tillägg, gälla för AIF-bolag. Om ett fondandelsbolag lämnat lån eller förskott eller ställt säkerhet i strid med den nya lagen ska bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och bristtäckningsansvar i ABL gälla.

573

Fondandelsbolag

Skälen för utredningens förslag

Kapitalandelslån och vinstandelslån

I ett fondandelsbolag kommer det att vara möjligt att uppta lån. För investeringsbolag gäller dock särskilda placeringsregler som i princip utesluter möjligheten att ta upp lån. AIF-bolag får däremot i princip använda sig av de lånefinansieringsformer som de finner lämpliga, inklusive vinstandelslån och kapitalandelslån. Eftersom det är förvaltaren som företräder bolaget kommer det att vara förvaltarens som beslutar om upptagande av lån, om inget annat särskilt i den nya lagen. Även för AIF-bolag kan det, likt för ett aktiebolag, finnas behov av att använda sig av kapitalandelslån eller vinstandelslån. Eftersom sådana lån kan påverka en andelsägares ekonomiska rättighet bör i likhet med vad som gäller för ett aktiebolag (jfr 11kap. 11 § ABL) beslut om detta som utgångspunkt fattas av bolagsstämman. Med hänsyn till att ett AIF-bolag i allt väsentligt kommer att vända sig till professionella investerare ska det vara möjligt att i bilagan till bolagsordningen förskriva att förvaltarens ska kunna fatta beslut om kapitalsandelslån och vinstandelslån. Vid beslut av bolagsstämman om sådant bemyndigande till förvaltaren ska särskilda regler om röstmajoritet gälla.

Låneförbud i ett AIF-bolag

I 21 kap. ABL finns bestämmelser om lån från bolaget till aktieägare m.fl. Lagen innehåller två förbud för aktiebolag att lämna lån. Det ena, som behandlas i 1 och 2 §§, förbjuder aktiebolaget att lämna penninglån till vissa bolaget närstående (förbudet mot närståendelån). Bestämmelserna i 1 och 2 §§ om penninglån tillämpas även i fråga om att ställa säkerhet för penninglån (3 §). Det andra förbudet, som behandlas i 5–7 §§, begränsar bolagets möjligheter att lämna lån vars syfte är att låntagaren ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern (förvärvslåneförbudet). I 11 § anges rättsföljderna vid olagligt lämnande av lån eller ställande av säkerhet. Vid införandet av 1975 års aktiebolagslag uttalade Aktiebolagsutredningen att det måste anses strida mot aktiebolagslagstiftningens

574

Fondandelsbolag

grunder att en person ska kunna driva ett aktiebolag med den därav följande förmånen av frihet från personligt ansvar, trots att bolagets tillgångar till stor del, kanske motsvarande hela aktiekapitalet, består i en fordran mot personen själv (SOU 1971:15 s. 322). Utredningen föreslog därför att aktiebolag endast inom ramen för utdelningsbara medel eller mot betryggande säkerhet skulle tillåtas att lämna lån till aktieägare eller styrelseledamot i bolaget eller dess moderbolag. I lagen kom regleringen att få en ännu strängare utformning genom att det infördes ett i princip absolut låneförbud för aktieägare, personer i organställning samt närstående till dessa (jfr prop. 1973:93 s. 90 och 91). Vid införandet av nuvarande ABL menade lagstiftaren att det fanns starka principiella skäl att upprätthålla en skiljelinje mellan bolagets ekonomi, å den ena sidan, och aktieägarnas och företagsledningens ekonomier å den andra sidan. Det ansågs inte heller kunna uteslutas att en möjlighet för aktiebolag att ge lån till sina aktieägare skulle kunna missbrukas av den som önskar kringgå lagens kapitalskyddsregler. Slutligen påpekades att förbudet har visat sig fylla en funktion i arbetet mot oseriös verksamhet (prop. 2004/ 05:85 s. 427). Några genomgripande ändringar i ABL:s låneförbud gjordes därför inte. Vad som anförts i tidigare förarbeten görs sig även gällande i förhållande till AIF-bolag. I den verksamhet ett AIF-bolag kommer att bedriva finns inte något behov av en möjlighet till närståendelån eller lån till förvärv av andelar. När det gäller närståendekretsen ska även företrädare för förvaltaren och den eller de som företräder AIF-bolag för förvaltarens räkning omfattas. Dock bör undantagsbestämmelsen i 21 kap. 2 § ABL inte omfatta en gäldenär som är en kommun, en region eller ett kommunalförbund, eftersom dessa inte kommer att kunna vara närstående. Även motsvarande bestämmelse om rättsverkan i 21 kap. 11 § ABL ska gälla för AIF-bolag.

Låneförbud i investeringsbolag

För investeringsbolag är det inte möjligt att ge ut lån utifrån de placeringsregler som kommer att gälla för bolaget (jfr 5 kap. 23 § LVF). Det finns därför inte behov av att låta reglerna om låneförbud gälla även investeringsbolag.

575

Fondandelsbolag

Däremot bör reglerna om rättsverkan av att ett investeringsbolag lämnat lån i strid med gällande placeringsregler även omfatta dessa bolag. Detta innebär att det ska införas en regel som innebär att om ett fondandelsbolag har gett förskott eller lämnat lån i strid med bestämmelserna i den nya lagen, ska mottagaren återbära vad han eller hon har uppburit. Har säkerhet ställts i strid med bestämmelserna i detta kapitel, gäller rättshandlingen inte mot bolaget, om bolaget visar att mottagaren av säkerheten insåg eller bort inse att den var olaglig.

4.10.5 Värdeöverföring

Utredningens förslag: Värdeöverföringar i ett fondandelsbolag ska endast få ske genom vinstutdelning och inlösen av andelar. Annan värdeöverföring som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget ska inte vara tillåten. För olaglig värdeöverföring ska bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och bristtäckningsansvar i ABL gälla även för fondandelsbolag. ABL:s bestämmelser om beloppsspärr och försiktighetsprincip ska inte gälla för fondandelsbolag.

Skälen för utredningens förslag

Värdeöverföring i ett aktiebolag

I 17 kap. ABL finns bestämmelser om värdeöverföring. Värdeöverföringar från ett aktiebolag till en aktieägare eller utomstående kan innebära risker för enskilda aktieägare och bolagets borgenärer. Majoritetsaktieägare kan genomdriva förmögenhetsöverföringar som gynnar dem på minoritetsaktieägarens bekostnad. Bolagets borgenärer kan till följd av förmögenhetsöverföringar till aktieägare eller andra riskera att inte längre få betalt för sina fordringar. Bestämmelserna i 17 kap. är avsedda att minska eller avvärja situationer av dessa och liknande slag (prop. 2004/05:85 s. 370). I 17 kap. 1 § finns en definition av vad som utgör en värdeöverföring. Vinstutdelning, förvärv av egna aktier samt minskning av

576

Fondandelsbolag

aktiekapitalet eller reservfonden för utbetalning till aktieägarna (punkterna 1–3) är sådana transaktioner utan vederlag som sker öppet från bolaget som utgör värdeöverföring. I dessa fall är det utan betydelse om åtgärden är affärsmässigt betingad; den utgör alltid en värdeöverföring. Med vinstutdelning avses här formenligt beslutad vinstutdelning enligt 18 kap. Förvärv av egna aktier syftar på enligt 19 kap. tillåtna förvärv av egna aktier. Förvärv av egna aktier som sker med stöd av undantagsbestämmelserna i 19 kap. 5 § (t.ex. vissa förvärv vid övertagande av affärsrörelse) utgör inte värdeöverföring i aktiebolagens mening. De förvärv av egna aktier som faller in under begreppet värdeöverföring är därför i praktiken sådana förvärv som sker med stöd av 19 kap. 13 §. I 17 kap. 1 § första stycket 4 ABL beskrivs sådana värdeöverföringar som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har en rent affärsmässig karaktär för bolaget. Här är det fråga om s.k. förtäckt vinstutdelning. I ABL används dock inte uttrycket förtäckt vinstutdelning. I stället talas det om värdeöverföring som kan vara lovlig eller olovlig. Med uttrycket affärshändelse avses alla åtgärder som förändrar storleken på bolagets tillgångar och hur dessa är fördelade på olika tillgångsslag. För att en sådan transaktion ska vara lagenlig krävs att den förmögenhetsminskning som uppkommer betingas av affärsmässiga överväganden. För att det ska vara fråga om en förmögenhetsminskning krävs att bolaget rent faktiskt har frånhänts kapital. Rekvisitet är inte uppfyllt om det endast är fråga om en bokföringsmässig minskning. I 17 kap. 2 § ABL anges vilka tillåtna former av värdeöverföring som lagen tillåter. I 17 kap. 3 § ABL finns en bestämmelse om begränsningar för storleken på värdeöverföringar. Paragrafen innehåller till borgenärernas skydd uppställda begränsningar för storleken på värdeöverföringar från bolaget till aktieägare eller annan Bestämmelserna kan inte åsidosättas ens med samtliga aktieägares samtycke. De omfattar alla slag av transaktioner som är att anse som värdeöverföringar från bolaget till aktieägare eller annan, oavsett hur värdeöverföringen har betecknats. Det har inte någon betydelse om värdeöverföringen beslutas vid bolagsstämma, informellt av aktieägarna samfällt, av styrelsen eller på annat sätt. I första stycket finns den s.k. beloppsspärren. Spärren innebär att en värdeöverföring inte får äga rum om det inte efter överföringen

577

Fondandelsbolag

finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beloppsspärren gäller inte bara vid utdelning till aktieägare utan också till annan tredje man. I andra stycket finns den s.k. försiktighetsregeln. Innebörden av regeln är att en värdeöverföring, oavsett vad en tillämpning av beloppsspärren leder till för resultat, får ske endast om den framstår som försvarlig. Det betyder att även om ett värdeöverföringsbelopp ryms inom ramen för beloppsspärren får värdeöverföringen endast genomföras om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Om bolaget är ett moderbolag, ska motsvarande prövning göras även på koncernnivå. En grundläggande tanke bakom bestämmelsen är att ett aktiebolag inte ska kunna genomföra värdeöverföringar till aktieägare eller andra med större belopp än att dess ekonomiska ställning efter värdeöverföringen är betryggande för fordringsägarna (se prop. 2004/05:85 s. 376–385. och 750–753.). Rättsföljderna vid en olaglig värdeöverföring finn i 17 kap. 6 och 7 §§ ABL. Där regleras återbetalningsskyldighet och bristtäckningsansvar. Utgångspunkten är att det finns en skyldighet att återbära vad som lagstridigt utgivits från bolaget. Rättsföljderna vid olagliga förvärv av egna aktier regleras dock separat i 19 kap. 16 §. Där anges att om ett förvärv som avses i 13 § har skett i strid med 17 kap. 3 eller 4 § eller någon av bestämmelserna i 14 och 15 §§, ska de förvärvade aktierna avyttras inom sex månader från förvärvet. Aktier som inte har avyttrats inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget ska i så fall minska aktiekapitalet med aktiernas andel av aktiekapitalet.

Värdeöverföring i ett fondandelsbolag

Som anges i 4.6.3 får borgenärsskyddet i den nya lagen utformas delvis på ett annat sätt än vad som gäller för aktiebolag. Som utgångspunkt torde det vara sällsynt att det sker en olaglig värdeöverföring i ett fondandelsbolag, dvs. utdelning eller inlösen av aktier i strid med gällande bestämmelser. Detta mot bakgrund av det omfattande regelverk som kommer att gälla för fondandelsbolag och som i dag redan gäller för förvaltarna och förvaringsinstituten. Därutöver har

578

Fondandelsbolag

det faktum att de olika aktörerna står under tillsyn och i många fall har ett tillstånd en preventiv funktion. Investeringsbolag kommer därtill att omfattas av placeringsregelverket i 5 kap. LVF. Även med beaktande av vad som nu anförts går det inte att utesluta förekomsten av otillåtna värdeöverföringar. För att undvika oklarheter för rättstillämpningen om vad som ska gälla i de fall det sker en otillåten värdeöverföring bör det därför även för fondandelsbolag, i likhet med vad som gäller för aktiebolag, införas en reglering om värdeöverföring. En sådan reglering bör utformas efter förebild av 17 kap. ABL men anpassas utefter det behov som finns för fondandelsbolag. De värdeöverföringar som kommer att förekomma i ett fondandelsbolag är vinstutdelning (jfr 1 § p.1), inlösen av andelar (jfr 1 § p.2) samt annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget (jfr 1 § p. 4). När det gäller punkt fyra torde det vara ovanligt förekommande med en sådan värdeöverföring främst mot bakgrund av det regelverk som gäller särskilt beträffande investeringsbolags placeringsregler. Vinstutdelning och inlösen av egna andelar som sker i strid med bestämmelserna i den ny lagen samt någon annan affärshändelse än utdelning eller inlösen av egna andelar som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär ska utgöra olaglig värdeöverföring i ett fondandelsbolag. Ett fondandelsbolag kommer som redogjorts för tidigare att ha ett rörligt andelskapital. Det kommer därför inte att vara aktuellt att införa bestämmelser om värdeöverföring som är kopplade till ett bundet andelskapital. I ett fondandelsbolag kommer i stället behovet av en sådan regel att tillgodoses genom bestämmelser om det rörliga andelskapitalet. Utdelning eller inlösen som innebär att andelskapitalet blir negativt utgör en otillåten värdeöverföring. Detta motsvarar vad som gäller för förvaltningen av värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder. Värderingen av en fond är tydligt reglerat, vilket inbegriper värderingsförefarandet, värderingsintervaller, värderingsfunktion samt krav vid extern och intern värdering. I den nya lagen kommer det därmed inte att finnas behov av en särskild beloppsspärr motsvarande den som gäller enligt 17 kap. 3 § första stycket ABL. Inte heller finns det skäl att införa en försiktighetsprincip liknande den som gäller för aktiebolag. Syftet med försiktighetsprincipen i ABL är som angetts ovan att ett aktiebolag inte ska kunna genomföra

579

Fondandelsbolag

värdeöverföringar till aktieägare eller andra med större belopp än att dess ekonomiska ställning efter värdeöverföringen är betryggande för fordringsägarna. Även här får behovet avseende en sådan reglering anses tillgodosett genom likhetsprincipen och förslaget om att utdelning enbart ska få ske om andelskapitalet är positivt samt om det bedöms att bolaget inte kort efter en genomförd utdelning hamnar på obestånd. Sammantaget anser utredningen att det inte finns behov av att för fondandelsbolag utöver föreslagna konsument- och borgenärsskyddsregler införa en liknande reglering avseende ABL:s beloppsspärr och försiktighetsregel. Därtill bör även framhållas att ett fondandelsbolags verksamhet skiljer sig från ett aktiebolags driftverksamhet. Ett investeringsbolag som vänder sig till allmänheten kommer endast i begränsad omfattning att kunna uppta lån. För AIF-bolag som vänder sig till professionella investerare kommer borgenärerna i stor utsträckning att utgöras av finansiella entiteter. När det gäller återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar vid olaglig värdeöverföring bör motsvarande bestämmelser (i tillämpliga delar) som gäller för aktiebolag gälla även för ett fondandelsbolag. När det gäller inlösen av andelar kommer dessa annulleras i samband med inlösen. I den delen finns det inte skäl för ytterligare lagstiftning motsvarande vad som gäller enligt 19 kap. 6 § ABL. Det faktum att det finns en återbäringsskyldighet för andelsägare torde inte medföra en konkurrensnackdel i förhållande till alternativa investeringsfonder i annan form eller till värdepappersfonder. För alternativa investeringsfonder i form av aktiebolag gäller redan i dag ABL:s bestämmelser om värdeöverföring. De nu föreslagna reglerna är med hänsyn till frånvaron av en beloppsspärr och en försiktighetsregel inte lika strikta. När det gäller värdepappersfonder saknas förvisso regler om värdeöverföring, men utifrån kravet på god tro och det faktum att andelskapitalet i ett investeringsbolag i många fall kommer att beräknas dagligen torde det vara väldigt sällsynt att en fråga om återbäringsskyldighet för en konsument ens skulle kunna bli aktuell. Därtill kan noteras att även publika aktiebolag där allmänheten kan förvärva noterade andelar också omfattas av reglerna om värdeöverföring. Till skillnad från ett aktiebolag kommer ett fondandelsbolag ha ett rörligt andelskapital. Den balansräkning som fastställs i årsredovisningen utgör därmed normalt sett inte grund för möjlighet till

580

Fondandelsbolag

vinstutdelning. Det finns därför inte något behov att införa en bestämmelse motsvarande 17 kap. 7 § första stycket andra meningen ABL.

4.10.6 Förvärvsförbud, tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet

och meddelarförbud

Utredningens förslag: B estämmelser i LVF om förvärvsförbud vid insyn i daglig handel, om tystnadsplikt, om uppgiftsskyldighet, och om meddelandeförbud ska gälla också för fondandelsbolag.

Skälen för utredningens förslag

Enligt artikel 99d.1 i UCITS-direktivet ska medlemsstaterna inrätta effektiva och tillförlitliga mekanismer för att uppmuntra rapportering till de behöriga myndigheterna av potentiella eller faktiska överträdelser av nationella bestämmelser för införlivandet av detta direktiv, inbegripet säkra kommunikationskanaler för att rapportera om sådana överträdelser. I artikel 99d.2 anges de mekanismer som åtminstone ska ingå. I LVF finns, såvitt gäller visselblåsning, bestämmelser om dels ändamålsenliga rapporteringssystem (2 kap. 17 d §), dels skydd för den som anmäler misstänka överträdelser (2 kap. 17 e §). I utredningens delbetänkande (SOU 2025:60 s. 417–419) föreslås också att artikel 99d.2 c i UCITS-direktivet genomförs på så sätt att bestämmelsen om tystnadsplikt vid s.k. visselblåsning (2 kap. 19 § första stycket andra meningen LVF) utöver anmälarens identitet även ska omfatta den anmäldes identitet. I LAIF saknas motsvarande bestämmelser. De nu nämnda bestämmelserna kommer också att vara tillämpliga i förhållande till fondbolag. Frågan är om de även ska gälla för ett fondandelsbolag. Även om ett fondandelsbolag inte kommer att ha några anställda kommer det i fondandelsbolaget att finnas en styrelse. För att uppfylla UCITS-direktivets krav i artikel 99d bör därför motsvarande bestämmelser om visselblåsning som gäller enligt LVF även gälla för fondandelsbolag. En styrelse i ett fondandelsbolag bör i sin övervakande funktion ha möjlighet att kunna anmäla en förvaltares

581

Fondandelsbolag

eventuella överträdelse till Finansinspektionen utan att detta innebär en överträdelse av bestämmelserna om tystnadsplikt. Detta möjliggörs med den föreslagna bestämmelsen. Som anges i avsnitt 4.11.3 torde också en sådan åtgärd innebära att styrelsen kan undgå ett eventuellt skadeståndsansvar. Även i övrigt bör bestämmelserna i 2 kap. 18 § LVF om förvärvsförbud vid insyn i daglig handel, 20 § om uppgiftsskyldighet, och 21 § om meddelandeförbud gälla också i fråga om fondandelsbolag. Enligt utredningen saknas det skäl att dessa bestämmelser inte ska gälla för AIF-bolag.

4.11 Skadestånd

4.11.1 Bakgrund

Reglering av skadestånd i ABL

Skadeståndsskyldighet i ett aktiebolag

I 29 kap. ABL finns särskilda regler om skadeståndsskyldighet. Skadeståndsreglerna i ABL utgör en specialreglering av möjligheten att få ersättning för ren förmögenhetsskada. Genom dessa regler åläggs bl.a. organledamöterna ett mer långtgående skadeståndsansvar än vad de föreskrivs genom allmänna skadeståndsrättsliga principer och enligt skadeståndslagen. En stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan (29 kap. 1 § första stycket första meningen ABL). För att en styrelseledamot eller verkställande direktör ska bli skadeståndsskyldig enligt denna bestämmelse fordras, utöver adekvat kausalitet mellan hans eller hennes uppträdande och skadan, att han eller hon åsidosatt någon för honom i förhållande till bolaget gällande norm samt att detta åsidosättande skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Åsidosättandet kan ske såväl genom positivt handlande som genom underlåtenhet. Skadeståndsansvaret är sålunda utformat i enlighet med allmänna skadeståndsrättsliga principer (SOU 1995:44 s. 241). Ansvaret gäller alltså för culpöst handlande och gäller när uppdraget fullgörs. Det är även fråga om ett rent individuellt ansvar. Utgångspunkten är att de i paragrafen uppräknade personerna är

582

Fondandelsbolag

skyldiga att iaktta den omsorg och lojalitet som krävs av en syssloman i allmänhet. Det är till att börja med klart att styrelseledamoten eller den verkställande direktören i enlighet med detta kan bli ansvarig för överträdelser av sådana bestämmelser i ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen som ålägger honom förpliktelser gentemot bolaget. Även åsidosättande av andra lagar eller rättsliga föreskrifter genom vilka han eller hon som styrelseledamot eller verkställande direktör har ålagts plikter mot bolaget torde kunna grunda ansvar. Av styrelseledamotens och den verkställande direktörens ställning som bolagets sysslomän följer emellertid ett ansvar som sträcker sig längre än så. De är nämligen också ansvariga för att de med tillbörlig omsorg uppfyller de plikter som får anses följa av deras organställning i bolaget (prop. 1997/98:99 s.186). Av paragrafens första stycke andra meningen följer att stiftare, styrelseledamöter och verkställande direktör även är skyldiga att ersätta skada som de vållar en aktieägare eller någon annan genom att överträda ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Den typ av skada som avses med bestämmelsen är ren förmögenhetsskada, dvs. sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada (jfr 1 kap. 2 § skadeståndslagen). I inomobligatoriska rättsförhållanden är ren förmögenhetsskada fullt ut ersättningsgill. I utomobligatoriska förhållanden gäller enligt 2 kap. 4 § skadeståndslagen att den som vållar sådan skada genom brott ska ersätta skadan. När det gäller ren förmögenhetsskada som i annat fall vållas i utomobligatoriska förhållanden, krävs som huvudregel stöd i lag för att skadeståndsskyldighet ska kunna inträda (jfr SOU 1995:44 s. 95, se även NJA II 1972 s. 609 och NJA 1987 s. 692). Ansvaret enligt 1 § första stycket andra meningen är inte lika strängt som ansvaret mot bolaget. Paragrafen ålägger de berörda befattningshavarna ett ansvar för i utomobligatoriska förhållanden vållad ren förmögenhetsskada som går längre än vad som följer av 2 kap. 4 § skadeståndslagen. Sistnämnda bestämmelse gäller nämligen endast sådan skada som vållats genom brott (SOU 1995:44 s. 95 och 96). Syftet med bestämmelsen är att med skadestånd sanktionera just de bestämmelser i ABL eller bolagsordningen som har till syfte att skydda enskilda aktieägare, bolagets borgenärer eller annan tredje

583

Fondandelsbolag

man (SOU 1995:44 s. 245). Som exempel kan nämnas reglerna om årsredovisning och god redovisningssed i ÅRL och reglerna om skyddet för det bundna egna kapitalet i ABL. Som utgångspunkt ersätts direkt skada (jfr SOU 1995:44 s. 247 och 248). Bestämmelsen ger dock visst utrymme för ersättning av indirekt skada, dvs. sådan skada som drabbar bolaget och därigenom indirekt enskilda aktieägare och fordringsägare. Utanför kontraktsrättsliga förhållanden ersätts som nämnts ovan sådan skada i allmänhet endast om skadeståndsskyldigheten grundas på brott eller har stöd i lagbestämmelser (prop. 1997/98:99 s. 189). Rätt för enskild aktieägare till ersättning för indirekt skada kan enligt vad som uttalats i förarbetena endast anses föreligga, när den indirekta skadan vållats genom överträdelse av likhetsprincipen eller generalklausulen (SOU 1995:44 s. 247 och 248). Det får även anses klart att i vart fall en borgenär kan ha rätt till ersättning även för indirekt skada (se NJA 1979 s. 157). En förutsättning för detta är dock att bolaget blev insolvent genom den skadegörande handlingen eller att denna har förvärrat en redan bestående insolvens hos bolaget (prop. 1997/ 98:99 s. 189). I 29 kap. 2 § ABL finns bestämmelser om revisors skadeståndsskyldighet. Bolagets revisor ansvarar enligt samma grundsatser som gäller för stiftare, styrelseledamöter och verkställande direktör enligt 29 kap. 1 § ABL. En aktieägare har inte samma vårdplikt mot bolaget som styrelseledamöterna och verkställande direktör har. Han eller hon är inte tvungen att positivt agera i bolagets intresse och behöver inte ens befatta sig med bolagets angelägenheter. Deltar aktieägaren i bolagets skötsel genom att medverka vid bolagsstämma eller utnyttja andra förvaltningsrättigheter som tillkommer en aktieägare, kan han eller hon i första hand fullfölja sina egna intressen utan att för den skull blir ansvarig mot bolaget eller mot tredje man. Aktieägaren har dock inte full frihet att tillgodose sina egna intressen på bolagets eller andra intressenters bekostnad. Enligt 29 kap. 3 § blir aktieägaren skadeståndsskyldig om han eller hon genom att medverka till en överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, aktieägare eller annan skada. Genom uttrycket ”medverka till överträdelse” av ABL betonas att regeln också täcker fall då en aktieägare, utan att agera på bolagsstämma, begagnar sitt inflytande över en styrelse-

584

Fondandelsbolag

ledamot, verkställande direktör eller likvidator och därmed medverkar till att en otillbörlig fördel bereds aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Även en sådan åtgärd innebär ju en överträdelse av ABL, närmare bestämt en överträdelse av generalklausulen i 8 kap. 41 §. (se SOU 1971:15 s. 355, prop. 1975:103 s. 541 f.). Skadeståndsregeln gäller också för fall där en aktieägare påverkar en styrelseledamot eller verkställande direktören att överträda ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen och överträdelsen medför skada för bolagets borgenärer. Även härvid krävs alltså ett aktivt handlade för att grunda skadeståndsansvar. I 29 kap. 5 § finns bestämmelser om jämkning av skadestånd. Av paragrafen följer att om någon är ersättningsskyldig kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans storlek, och omständigheterna. I 29 kap. 6 § finns även bestämmelser om solidariskt skadeståndsansvar.

Väckande av talan om skadestånd till bolaget

I ABL finns även bestämmelser om de allmänna förutsättningarna för att väcka talan om skadestånd till bolaget. Det avser talan på aktiebolagsrättslig grund mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor, lekmannarevisor, särskild granskare eller aktieägare. Talan om skadestånd till bolaget får väckas, om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget, vid bolagsstämma har biträtt ett förslag om att väcka en skadeståndstalan eller, när det gäller en styrelseledamot eller den verkställande direktören, har röstat mot ett förslag om ansvarsfrihet (se 29 kap. 7 § ABL). I 29 kap. 8 § finns bestämmer som uppgörelse om skadestånd. Ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget får i eget namn föra talan om skadestånd till bolaget. Om en aktieägare sedan talan har väckts avstår från talan, kan de övriga ändå fullfölja denna. Den som har väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av bolaget för kostnader som täcks av vad som har kommit bolaget till godo genom rättegången (se 29 kap. 9 § ABL). Talan för bolagets räkning mot en styrelseledamot eller den verkställande direktören om skadestånd på grund av beslut eller åtgärd

585

Fondandelsbolag

under ett räkenskapsår ska väckas senast ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på bolagsstämman (se 29 kap. 10 § ABL). I 29 kap. 11 § ABL finns bestämmelser om möjlighet att i vissa särskilda fall väcka en talan om skadestånd. Det handlar om fall när det t.ex. i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter till bolagsstämman om det beslut eller den åtgärd som talan grundas på. Talan om skadestånd till aktieägare eller tredje man behöver inte behandlas på bolagsstämma och berörs inte av en meddelad ansvarsfrihet. En styrelse får alltid föra en skadeståndstalan som grundas på brott (29 kap. 12 §). Talan för bolagets räkning som inte grundas på brott är underkastad preklusion avseende 1. stiftare, sedan fem år har förflutit från bolagets bildande, 2. styrelseledamot eller verkställande direktör sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärder som talan grundas på fattades eller vidtogs, 3. revisor, sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår som revisionsberättelsen avser, 4. lekmannarevisor sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår som granskningsrapporten avser, 5. särskild granskare, sedan fem år har förflutit från den dag när yttrandet över den särskilda granskningen lades fram på bolagsstämman, respektive 6. aktieägare, sedan två år har förflutit från beslut eller åtgärder som talan grundas på (se 29 kap. 13 § ABL).

Reglering av skadestånd i värdepappersfonder

och alternativa investeringsfonder

Förvaltarens skadeståndsskyldighet enligt AIFM-direktivet och UCITS-direktivet

AIFM-direktivet innehåller ingen samlad reglering av AIF-förvaltares skadeståndsansvar mot investerarna och andra. Direktivet innehåller emellertid regler om AIF-förvaltares ansvar i vissa särskilda

586

Fondandelsbolag

avseenden: AIF-förvaltares respektive en extern värderares ansvar vid värdering (se artikel 19.10) och vid delegering (uppdragsavtal) (se artikel 20.3 första ledet). Avseende uppdragsavtal anges det i direktivet att en AIF-förvaltares ansvar inte ska påverkas av att denne har delegerat funktioner till tredje part. Regeringen menade att denna formulering synes förutsätta att förvaltaren har ett allmänt skadeståndsansvar i förhållande till AIF-förvaltaren och dess investerare (se prop. 2012/13:155 s. 290). AIFM-direktivet innehåller även krav på startkapital och kapitalbas (se artikel 9). För att täcka risker i fråga om yrkesansvar som uppstår på grund av verksamhet som AIF-förvaltare får driva enligt AIFM-direktivet ska förvaltaren antingen ha extra kapitalbasmedel eller en ansvarsförsäkring. Kapitalbasmedlen ska vara tillräckliga för att täcka eventuella risker för skadeståndsansvar som har sin grund i fel eller försumlighet i verksamheten. Ansvarsförsäkringen ska gälla för skadeståndsansvar som har sin grund i fel eller försumlighet i verksamheten. I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/ 2013 22 preciseras vilka yrkesansvarsrisker som avses (se artikel 12). Det gäller bl.a. handlingar, fel eller försummelser som leder till åsidosättanden av skyldigheter enligt lagar och andra författningar, AIFförvaltarens regler eller bolagsordning, AIF-förvaltarens villkor för kontrakteringen av förvaltare, felaktigt utförda värderingar samt förluster till följd av verksamhetsavbrott. Även reglerna om startkapital, kapitalbas, ansvarsförsäkring och yrkesrisker förutsätter således att AIF-förvaltare har ett långtgående skadeståndsansvar för fel eller försumlighet i verksamheten. Inte heller UCITS-direktivet innehåller någon samlad reglering av förvaltarens skadeståndsansvar mot investerarna och andra. För att säkerställa att förvaltningsbolaget kommer att kunna uppfylla de skyldigheter som uppkommer genom dess verksamhet och för att på så sätt säkerställa dess stabilitet, krävs på motsvarande sätt som för en AIF-förvaltare ett startkapital och ett tillägg av en ytterligare kapitalbas.

22 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn.

587

Fondandelsbolag

Förvaltarens skadeståndsskyldighet enligt LVF och LAIF

I 2 kap. 21 § LVF anges att om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt LVF eller fondbestämmelserna, ska fondbolaget ersätta skadan. Skadeståndsskyldigheten gäller oberoende av fel eller försummelser och kompletteras av allmänna skadeståndsrättsliga principer och bestämmelserna i skadeståndslagen. En förutsättning för att ersättningsskyldighet ska uppkomma är att antingen LVF eller fondbestämmelserna har överträtts. Fondbolaget blir alltså inte skadeståndsskyldigt enbart beroende på att det gör dåliga affärer så länge det följer de bestämmelser som gäller för verksamheten (se prop. 1989/90:153 s. 76 och prop. 2002/03:150 s. 279 och 280). I LAIF finns en motsvarande bestämmelse i 8 kap. 28 §. Även den bestämmelsen kompletteras av allmänna skadeståndsrättsliga principer och bestämmelserna i skadeståndslagen (jfr prop. 2012/ 13:155 s. 290 och 291). Av 8 kap. 28 § första stycket följer att skadeståndsansvaret gäller i förhållande till överträdelser av LAIF och andra författningar som reglerar AIF-förvaltares verksamhet eller motsvarande bestämmelser i förvaltarens hemland, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller motsvarande regelverk för fonden samt bolagsordningen eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar förvaltarens verksamhet. Stycket har ett samband med bestämmelsen i 7 kap. 5 § LAIF om skyldighet för en förvaltare att ha kapitalbasmedel eller en ansvarsförsäkring för att täcka risker för skadeståndsansvar i verksamheten. Det anknyter även till reglerna i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 23 (se artikel 12). Bestämmelsen gäller för svenska AIF-förvaltare som omfattas av tillståndsplikt enligt LAIF samt utländska AIF-förvaltare som förvaltar alternativa investeringsfonder som är etablerade i Sverige (inklusive specialfonder). I förhållande till fonden och dess investerare ansvarar förvaltaren även för en uppdragstagares överträdelser. Med uppdragstagare avses här även den som utför uppgifter till följd av vidaredelegering. Ansvaret är mer omfattande än det som följer av 2 kap. 21 § LVF (se prop. 2012/13:155 s. 474 och 475).

23 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn.

588

Fondandelsbolag

AIFM-direktivet förutsätter att en AIF-förvaltares ansvar gäller gentemot såväl fonden som dess investerare (se t.ex. artikel 19.10, första stycket). I LAIF är skadeståndsansvaret utformat på samma sätt. I vilken mån det i praktiken blir fråga om ett ansvar gentemot fonden eller gentemot dess investerare beror bl.a. på om det rör sig om en fond som har bildats på kontraktsrättslig eller associationsrättslig grund. En fond som har bildats på kontraktsrättslig grund, såsom en specialfond, är inte en juridisk person och saknar därför rättskapacitet. Det innebär att en fond av sådant slag inte kan rikta några anspråk gentemot förvaltaren. Däremot finns det ett kontraktsrättsligt förhållande mellan förvaltaren och investeraren i sådana fall. I fråga om associationsrättsliga fonder, t.ex. aktiebolag, finns det en kontraktsrättslig relation mellan fonden och en extern förvaltare. Eftersom det i fråga om aktiebolag och andra bolag rör sig om en fond som är en juridisk person kan fonden självt enligt bestämmelsen rikta anspråk på ersättning gentemot förvaltaren. I de situationer då fonden är ett aktiebolag är investeraren aktieägare. Till följd av direktivets krav och fondmarknadens struktur föreskrivs skadeståndsansvar gentemot såväl fonden som investerarna och oberoende av om något kontraktsrättsligt förhållande föreligger. Det innebär t.ex. att en investerare i en associationsrättslig alternativ investeringsfond kan rikta anspråk direkt mot förvaltaren om en felaktig värdering har påverkat värdet på investerarens andelar och därigenom orsakat en skada (prop. 2012/13:155 s. 291 och 292). I 8 kap. 30 § LAIF finns bestämmelser om skadestånd vid uppdragsavtal. Paragrafen innebär att AIF-förvaltares skadeståndsansvar enligt 8 kap. 28 § inte inskränks av att en uppgift eller en funktion har delegerats enligt bestämmelserna om uppdragsavtal. Detsamma gäller vid vidaredelegering, eftersom vidaredelegering förutsätter ett uppdragsavtal (se prop. 2012/13:155 s. 475). Det har inte ansetts behöva uttryckligen anges att skadeståndsansvaret enligt 28 § även omfattar vidaredelegering, eftersom vidaredelegering förutsätter att ett uppdragsavtal först har träffats (se prop. 2012/13:155 s. 292). I andra stycket finns en erinran om att en extern värderare i vissa fall kan vara skadeståndsskyldig gentemot en AIF-förvaltare, vilket enligt första stycket inte inverkar på AIF-förvaltarens ansvar gentemot fonden eller dess investerare. Extern värdering är nämligen ett slags uppdragsavtal (se 12 § andra stycket 3). Bestämmelser om skadeståndsansvar vid värdering finns i 8 kap. 31 § LAIF.

589

Fondandelsbolag

En AIF-förvaltare ansvarar enligt 8 kap. 28 § LAIF gentemot den alternativa investeringsfonden och dess investerare för att fondens tillgångar värderas korrekt, för att beräkna fondens nettotillgångsvärde (NAV) samt för att offentliggöra detta värde. En extern värderare ansvarar gentemot AIF-förvaltaren för förluster som förvaltaren har åsamkats till följd av att värderaren uppsåtligen eller av oaktsamhet brustit i utförandet av sina uppgifter. Avtal som inskränker en icke-professionell investerares rätt enligt första stycket eller AIF-förvaltarens rätt enligt andra stycket är utan verkan. Det gäller dock inte sådana icke-professionella investerare som anges i 4 kap. 5 § andra stycket LAIF. I både LAIF (7 kap. 1–5 §§) och LVF (2 kap. 4 § och 8–10 §§) finns det särskilda regler om startkapital och kapitalbas kopplade till reglerna om en förvaltares skadeståndsskyldighet. Syftet är bl.a. att säkerställa att förvaltaren kommer att kunna uppfylla de skyldigheter som uppkommer genom dess verksamhet. I LAIF finns även en särskild bestämmelse om att AIF-förvaltare, för att täcka risker för skadeståndsansvar på grund av fel eller försumlighet i den verksamhet som en AIF-förvaltare utför med stöd av tillstånd, ska ha antingen tillräckligt med extra medel i kapitalbasen, eller en ansvarsförsäkring för skadeståndsansvar som är lämplig i förhållande till de risker som ska täckas (7 kap. 5 § LAIF). Bestämmelserna om skadestånd för AIF-förvaltare i LAIF omfattar inte s.k. registrerade AIF-förvaltare.

Förvaringsinstitutets skadeståndsansvar enligt UCITS-direktivet och AIFM-direktivet

Förvaringsinstitutet ska, enligt reglerna i UCITS-direktivet, vara ansvarigt för förluster av finansiella instrument som depåförvaras av förvaringsinstitutet eller en tredje part som förvaringen har delegerats till (artikel 24.1). Om finansiella instrument har gått förlorade ska förvaringsinstitutet, utan onödigt dröjsmål, återlämna finansiella instrument av identisk typ eller ett motsvarande belopp i pengar till fonden eller förvaltaren för fondens räkning. Förvaringsinstitutet undgår ansvar om institutet kan visa att förlusten har berott på en yttre händelse utanför dess rimliga kontroll, vars konsekvenser hade varit omöjliga att avvärja trots alla rimliga ansträngningar att göra så (artikel 24.1 andra stycket). Vid förlust av depåförvarade finan-

590

Fondandelsbolag

siella instrument är ansvaret enligt reglerna i UCITS-direktivet (artikel 24.1 första och andra styckena) närmast att betrakta som ett kontrollansvar. När det gäller övriga skador, dvs. andra skador än förlust av finansiella instrument som depåförvaras, ska förvaringsinstitutet ersätta skador orsakade av att institutet uppsåtligen eller av oaktsamhet inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt UCITS-direktivet (artikel 24.1 tredje stycket). Förvaringsinstitutets ansvar för förlust av depåförvarade instrument och annan skada ska inte påverkas av eventuell delegation av uppdraget, och ansvaret får inte heller begränsas genom avtal (artikel 24.2 och 24.3). Ett sådant avtal är ogiltigt (artikel 24.4). Förvaringsinstitutets ansvar mot fonden eller investerarna ska kunna åberopas antingen av andelsägarna direkt eller indirekt genom fondbolaget (artikel 24.5). I AIFM-direktivet finns motsvarande regler om ett förvaringsinstituts ansvar. Reglerna i UCITS-direktivet om förvaringsinstitutets ansvar är liksom övriga regler om förvaringsinstitut utformade efter förebild av reglerna i AIFM-direktivet (prop. 2015/16:170 s. 66). Av AIFM-direktivet följer att om förvaringsinstitutet eller någon som institutet har delegerat depåförvaring till förlorat instrument som depåförvarats, ska institutet utan onödigt dröjsmål återlämna finansiella instrument av identisk typ eller ett belopp motsvarande värdet till AIF-förvaltaren eller den som agerar för förvaltarens räkning (artikel 21.12 första och andra styckena). Förvaringsinstitutet är inte ansvarigt om det kan visa att förlusten är orsakad av en yttre händelse utanför institutets rimliga kontroll, och vars konsekvenser var omöjliga att undvika trots vidtagande av alla rimliga ansträngningar (artikel 21.12 andra stycket). Om den alternativa investeringsfonden eller dess investerare tillfogats andra skador än förlust av finansiella instrument genom att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller av oaktsamhet inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt AIFMdirektivet ska förvaringsinstitutet ersätta skadan (artikel 21.12 tredje stycket). Av AIFM-direktivet framgår vidare att förvaringsinstitutets ansvar inte påverkas av att förvaringsinstitutet har delegerat uppgifterna att förvara tillgångar eller kontrollera äganderätten till en tredje part (artikel 21.13 första stycket). Detta gäller även om den tredje parten har vidaredelegerat uppgifterna. Förvaringsinstitutet kan dock enligt artikel 21.13 andra stycket i AIFM-direktivet befrias från ansvar

591

Fondandelsbolag

för förlust av finansiella instrument som depåförvarats av en tredje part, om förvaringsinstitutet kan visa – att samtliga krav för delegering i artikel 21.11 andra stycket i AIFM-direktivet är uppfyllda, – att det finns ett skriftligt avtal mellan förvaringsinstitutet och den tredje parten som uttryckligen överför ansvaret till den tredje parten och gör det möjligt för AIF-förvaltaren eller den alternativa investeringsfonden, eller förvaringsinstitutet för deras räkning, att framställa krav mot den tredje parten och – att det finns ett skriftligt avtal mellan förvaringsinstitutet och AIF-förvaltaren eller den alternativa investeringsfonden som uttryckligen tillåter ansvarsbefrielse för förvaringsinstitutet och fastställer ett objektivt skäl för en sådan ansvarsbefrielse.

Om lagstiftningen i ett land utanför EES kräver att vissa finansiella instrument depåförvaras av en lokal enhet och det inte finns någon sådan enhet som uppfyller kraven i artikel 21.11 d ii får förvaringsinstitutet enligt artikel 21.14 i AIFM-direktivet befrias från ansvar om – den alternativa investeringsfondens fondbestämmelser eller bolagsordning uttryckligen tillåter en sådan ansvarsbefrielse, – den alternativa investeringsfondens investerare, innan de investerade i fonden, i vederbörlig ordning har informerats om ansvarsbefrielsen och skälen för den, – AIF-förvaltaren eller den alternativa investeringsfonden har gett instruktioner till förvaringsinstitutet att delegera depåförvaringen av de finansiella instrumenten till en lokal enhet i det landet, – det finns ett skriftligt avtal mellan förvaringsinstitutet och AIFförvaltaren eller den alternativa investeringsfonden som uttryckligen tillåter en sådan ansvarsbefrielse, och – det finns ett skriftligt avtal mellan förvaringsinstitutet och den tredje parten som uttryckligen överför förvaringsinstitutets ansvar till den tredje parten och gör det möjligt för AIF-förvaltaren eller den alternativa investeringsfonden, eller förvaringsinstitutet att för deras räkning, framställa krav mot den tredje parten.

592

Fondandelsbolag

Av AIFM-direktivet framgår vidare att talan om förvaringsinstitutets ansvar får väckas av den alternativa investeringsfonden eller av AIFförvaltaren beroende på hur rättsförhållandet mellan förvaringsinstitutet, AIF-förvaltaren och investerarna är utformat (artikel 21.15).

Förvaringsinstituts skadeståndsansvar enligt LVF och LAIF

UCITS-direktivets bestämmelser om förvaringsinstitutets skadeståndsansvar har genomförts i 9 kap. 14–16 §§ LVF. Av 9 kap. 14 § följer att om förvaringsinstitutet eller en uppdragstagare har förlorat finansiella instrument som depåförvaras enligt LVF ska institutet utan onödigt dröjsmål återlämna finansiella instrument av samma slag eller utge ett belopp motsvarande värdet till fondbolaget för värdepappersfondens räkning. Förvaringsinstitutet är dock inte ansvarigt om institutet kan visa att förlusten är orsakad av en yttre händelse utanför institutets rimliga kontroll, och vars konsekvenser var omöjliga att undvika trots att alla rimliga ansträngningar gjorts. Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det utesluter eller begränsar förvaringsinstitutets ansvar enligt första stycket. När det gäller ansvar för övriga skador ska förvaringsinstitutet ersätta skadan om fondandelsägarna tillfogats annan skada än sådan skada som avses i 9 kap. 14 § LVF genom att förvaringsinstitutet eller en uppdragstagare uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt denna lag eller andra författningar som reglerar verksamheten. Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det utesluter eller begränsar förvaringsinstitutets ansvar i denna del (9 kap. 15 §). Ett uppdragsavtal avseende förvaring av tillgångar och kontroll av äganderätten fråntar inte heller förvaringsinstitutet dess ansvar för förluster och annan skada enligt denna lag. Detta gäller även om uppdragstagaren har vidaredelegerat uppgiften (9 kap. 16 §). AIFM-direktivets bestämmelser om ansvar för ett förvaringsinstitut har genomförts i 9 kap. 17–22 §§ LAIF. Av 9 kap. 17 § följer att om ett förvaringsinstitut eller en uppdragstagare har förlorat finansiella instrument som depåförvaras ska institutet utan onödigt dröjsmål återlämna finansiella instrument av samma slag eller ett belopp motsvarande värdet till den alternativa investeringsfonden eller AIF-förvaltaren för fondens räkning. Förvaringsinstitutet är dock inte ansvarigt om institutet kan visa att förlusten är orsakad

593

Fondandelsbolag

av en yttre händelse utanför institutets rimliga kontroll, och vars konsekvenser var omöjliga att undvika trots att alla rimliga ansträngningar gjorts. Förvaringsinstitutet är inte heller skadeståndsansvarigt om förutsättningarna enligt bestämmelserna i 9 kap. 20 § eller 21 § är uppfyllda. Ett uppdragsavtal avseende förvaring av tillgångar och kontroll av äganderätten fråntar dock inte förvaringsinstitutet dess skadeståndsansvar. Detta gäller även om uppdragstagaren har vidaredelegerat uppgiften (9 kap. 19 §). Avseende ansvar för övriga skador gäller att om den alternativa investeringsfonden eller dess investerare tillfogats skada genom att förvaringsinstitutet eller en uppdragstagare uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt denna lag eller andra författningar som reglerar verksamheten, ska institutet ersätta skadan (9 kap. 18 § LAIF). Bestämmelserna i LVF (9 kap. 14–16 §§) är utformade efter förebild av motsvarande bestämmelser i LAIF (9 kap. 17–19 §§) (prop. 2015/16:170 s. 150 och 151).

Förslaget i 2014 års fondutrednings slutbetänkande

I 2014 års fondutrednings slutbetänkande föreslogs att samma skadeståndsregler som gäller för förvaltningen av värdepappersfonder och 24 alternativa investeringsfonder skulle gälla för investeringsbolag . I den föreslagna paragrafen angavs att om en aktieägare tillfogats skada genom att en styrelseledamot eller verkställande direktör i investeringsbolaget, eller en extern förvaltare har överträtt denna lag eller investeringsbolagets bolagsordning, ska styrelseledamoten, verkställande direktören eller den externa förvaltaren ersätta skadan. Finansinspektionen noterade i sitt remissvar (Fi2016/02541/55) att det i den föreslagna lagen om investeringsbolag föreslogs att skadeståndskrav skulle kunna riktas direkt mot investeringsbolagets styrelse och verkställande direktör och att skadeståndsansvaret skulle vara strikt. Enligt Finansinspektionen skulle ett strikt skadeståndsansvar för styrelseledamöter och verkställande direktör i ett investeringsbolag innebära en väsentlig skillnad i förhållande till reglerna för nuvarande fondtyper och menade att det fanns en risk att detta

24 Det föreslagna investeringsbolaget skulle enligt betänkandet kunna användas enbart för att bilda UCITS-fonder och specialfonder.

594

Fondandelsbolag

skulle minska viljan att starta investeringsbolag och således motverka syftet med den föreslagna lagen om investeringsbolag. Revisorsnämnden anförde i sitt remissvar (Fi2016/02541/32) att den föreslagna lösningen ur ett associationsrättsligt perspektiv i den delen avvek från vad som gäller för andra associationer. Revisorsnämnden anförde även att 2 kap. 21 § LVF är inriktad på fondbolagets skadeståndsskyldighet och att den bestämmelsen inte reglerar organföreträdarnas ansvar. Göta hovrätt menade i sitt remissvar (Fi2016/ 02541/16) att förslaget innebar att andra än aktieägare skulle ha svårighet att kräva skadestånd för ren förmögenhetsskada då de var hänvisade till de möjligheter som skadeståndslagen erbjuder. Hovrätten ansåg att det fanns anledning att överväga om inte skadeståndsbestämmelserna för investeringsbolag snarare borde likna de bestämmelser som gäller för aktiebolag.

4.11.2 Förvaltares och förvaringsinstituts

skadeståndsansvar i ett fondandelsbolag

Skälen för utredningens förslag

Skadeståndsansvar för skada som drabbat bolaget eller dess andelsägare

Som redogjorts för ovan finns det inte någon reglering i LVF eller LAIF om stiftares, revisors eller styrelseledamots skadeståndsansvar. För en alternativ investeringsfond i form av ett aktiebolag gäller dock ABL:s regler om skadestånd. Ett fondandelsbolag kommer till sin associationsrättsliga konstruktion att i stora delar likna ett aktiebolag. Utgångspunkten för utredningen är att ABL:s regler i tillämpliga delar ska gälla även för ett fondandelsbolag. En fråga som då uppkommer är om ABL:s regler om skadeståndsansvar för övriga organledamöter (i tillämpliga delar) ska gälla för ett fondandelsbolag. Utredningen instämmer i det som Göta hovrätt framförde i sitt remissvar (Fi2016/02541/16) till den tidigare utredningen när det gäller att detta är något som bör övervägas. I likhet med ett aktiebolag kommer det i ett fondandelsbolag att finnas styrelseledamöter, andelsägare, stiftare och revisorer. Även om rollen för dessa aktörer på olika sätt kommer att skilja sig åt från motsvarande roll i ett aktiebolag ligger det nära till hands att låta ABL:s skadeståndsregler beträffande dessa aktörer gälla också i ett fondandelsbolag. De skador som uppkommer i ett fondandelsbolag kommer regelmässigt att vara rena förmögenhetsskador, dvs. en typ av skador för vilka ersättning enligt allmänna skadeståndsregler utgår endast med vissa begränsningar. Till skillnad från ett aktiebolag kommer ett fondandelsbolag att omfattas av en mer detaljerad reglering när det gäller den verksamhet som får bedrivas. En väsentlig skillnad mellan fondandelsbolag och aktiebolag som förtjänar att lyftas fram är att fondandelsbolag enbart kommer att kunna

En annan fråga är om det för ett fondandelsbolags andelsägare ska finnas ett särskilt reglerat skadeståndsansvar. Den skadeståndsskyldighet som enligt 29 kap. 3 § ABL kan uppkomma för en aktieägare i ett aktiebolag kan t.ex. handla om att en aktieägare som deltar i beslut om fastställande av en oriktig balansräkning eller i beslut om utdelning av vinstmedel som inte är utdelningsbara. Det kan också handla om medverkan genom att utöva inflytande över verkställande direktören eller en styrelseledamot. Ett investeringsbolag kommer i likhet med ett noterat aktiebolag att ha tusentals andelsägare där merparten kommer att vara passiva

602

Fondandelsbolag

andelsägare som ser sitt ägande som ett sparande på kort eller lång sikt. Med hänsyn till det stora antalet passiva andelsägare och det spridda ägandet torde det som utgångspunkt inte vara särskilt vanligt förekommande att en enskild andelsägare agerar på ett sådant sätt som enligt bestämmelsen i ABL skulle kunna grunda skadeståndsansvar. Detta talar mot behovet av en bestämmelse om andelsägares skadeståndsskyldighet motsvarande den bestämmelsen som finns i ABL. Mot bakgrund av den i alternativa investeringsfonder frekvent förekommande användningen av olika kontrakt mellan investerare och förvaltare för att reglera olika förehavanden, torde det inte heller i AIF-bolag vara särskilt vanligt förekommande att en enskild andelsägare agerar på ett sådant sätt som enligt bestämmelsen i ABL grundar skadeståndsansvar. Oavsett framstår behovet av en särskild reglering av en andelsägares skadeståndsskyldighet i dessa bolag, som i huvudsak har professionella investerare, inte som särskilt stort. Även om en andelsägare skulle medverka till att en skada uppkommer i ett fondandelsbolag är det fortfarande förvaltaren som ansvarar för förvaltningen av bolaget. I många fall torde skadan då bero på förvaltarens agerande. Som redogjorts för ovan regleras förvaltarens verksamhet utöver bestämmelserna i den nya lagen även av bestämmelser i LAIF respektive LVF. I de fall det är fråga om en överträdelse från förvaltarens sida torde det finnas en möjlighet för bolaget eller en andelsägare att vända sig mot förvaltaren med sitt skadeståndsanspråk. En åtgärd som gynnar en andelsägare på bekostnad av en annan andelsägare torde t.ex. innebära en sådan överträdelse som grundar skadeståndsansvar. Förvaltaren står vidare under tillsyn av Finansinspektionen och har även i många fall ett tillstånd som denne riskerar att förlora vid en eller så leder överträdelsen till ett ingripande från Finansinspektionen. Därtill fyller även förvaringsinstitutet en viktig funktion genom att depåförvara bolagets tillgångar och förvaringsinstitutet kommer ha processer för att kontrollera att förvaltarens instruktioner följer den nya lagen, bolagsordningen och LAIF respektive LVF. Vid dessa förhållanden får risken för en andelsägare att medverka till att en skada uppkommer t.ex. genom att påverka förvaltaren anses förhållandevis liten och behovet av en sådan bestämmelse relativt begränsat. Vidare bör det även lyftas fram att det för en andelsägare i en värdepappersfond i dag inte finns något särskilt reglerat skadestånds-

603

Fondandelsbolag

ansvar i LVF. Även detta talar emot att det ska införas en särskild bestämmelse om skadeståndsansvar för andelsägare i ett fondandelsbolag, i vart fall när det gäller investeringsbolag. Även med beaktande av vad som nu anförts skulle det emellertid framstå som främmande för svensk rätt att en andelsägare i en juridisk person inte skulle ha något som helst inomobligatoriskt skadeståndsansvar. Det kan inte heller uteslutas att en reglering skulle kunna utgöra ett incitament mot att en andelsägare agerar på ett sätt som är skadeståndsgrundande. Trots att mycket talar mot behovet av en reglering, anser utredningen därför att skadeståndsskyldighet för andelsägare motsvarande den som gäller för aktieägare i ett aktiebolag bör införas. Att det införs en sådan skadeståndsskyldighet kan inte antas ge någon nämnvärd konkurrensnackdel för fondandelsbolagen eftersom den, som framgått ovan, ytterst sällan kan tänkas bli aktuell.

4.11.5 Ett fondandelsbolags revisors skadeståndsansvar

Utredningens förslag: Bestämmelser som gäller för en revisors, dennes medhjälpare eller ett registrerat revisionsbolags skadeståndsansvar enligt ABL ska även gälla för motsvarande aktörer i ett fondandelsbolag.

Skälen för utredningens förslag

När det gäller skadeståndsansvar för revisorer i ett fondandelsbolag bör det i den nya lagen införas en särskild bestämmelse avseende detta. En revisor har precis som i ett aktiebolag en viktig uppgift i granskningen av räkenskaper och redovisning i ett fondandelsbolag. Enligt utredningen är det av vikt att det på motsvarande sätt som i andra associationer finns ett skadeståndsansvar kopplat till en revisors fullgörande av sin uppgift. För en revisors skadeståndsansvar i ett fondandelsbolag bör därför motsvarande regler som gäller enligt ABL i tillämpliga delar gälla för revisorn i ett fondandelsbolag. På motsvarande sätt som i ett aktiebolag bör en revisors skadeståndsansvar även omfatta skada som drabbar andelsägare och tredjeman.

604

Fondandelsbolag

4.11.6 Talan om skadestånd och övriga bestämmelser

om skadestånd i ett fondandelsbolag

Utredningens förslag: Talan om skadestånd till bolaget från andelsägare, förvaltaren, förvaringsinstitutet, styrelseledamot eller revisor ska få väckas om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga andelar eller kapitalet i bolaget, vid bolagsstämma har biträtt ett förslag om att väcka en skadeståndstalan eller, när det gäller en styrelseledamot har röstat mot ett förslag om ansvarsfrihet. Förvaltaren ska dock få föra en skadeståndstalan som grundas på brott. Vid en talan om skadestånd till fondandelsbolaget från förvaltaren ska styrelsen föra bolagets talan. Ägare till minst en tiondel av samtliga andelar eller kapitalet i bolaget ska i eget namn få föra talan om skadestånd till fondandelsbolaget från andelsägare, stiftare, styrelseledamot, förvaltare eller revisor. Om en andelsägare sedan talan har väckts avstår från talan, ska de övriga ändå få fullfölja denna. Den som har väckt talan ska svara för rättegångskostnaderna men ska ha rätt till ersättning av bolaget för kostnader som täcks av vad som har kommit bolaget till godo genom rättegången. Bestämmelserna i ABL om tiden för att väcka talan, jämkning av skadestånd, gemensamt skadestånd, uppgörelse av skadestånd och, konkursbos rätt att föra talan samt om rättegångskostnader i ABL ska gälla även för ett fondandelsbolag.

Skälen för utredningens förslag

Bestämmelser om jämkning och solidariskt skadeståndsansvar samt uppgörelse i fråga om skadeståndsskyldighet till bolaget

Slutligen bör även regler som motsvarar bestämmelserna om jämkning av skadestånd och solidariskt skadeståndsansvar i 29 kap. 5 och 6 §§ ABL införas i den nya lagen. Genom en möjlighet till jämkning kan det säkerställas att skadeståndet står i proportion till handlingens art, skadans storlek och omständigheterna i övrigt. Med en bestämmelse om solidariskt skadeståndsansvar skapas förutsättningar för en regressrätt.

605

Fondandelsbolag

Vidare finns det ett behov av att införa särskilda bestämmelser om uppgörelse i fråga om skadeståndsskyldighet till bolaget (jfr 29 kap. 7 § ABL). Detta krävs för att säkerställa en viss kontroll för andelsägarna i fall där t.ex. ett fondbolag som orsakat ett fondandelsbolag en skada avser att ingå en förlikning med fondandelsbolaget.

Talan om skadestånd till bolaget

I en värdepappersfond är det den enskilda andelsägaren som kan väcka en talan om skadestånd. Det finns i LVF inte någon särskild bestämmelse som ger andelsägarna möjlighet att som ett kollektiv väcka talan mot fondbolaget. Den kritik som kan framföras mot denna ordning är att fondandelsägare oftast har liten möjlighet att föra en juridisk process mot ett fondbolag. Genom lagen (2002:599) om grupprättegång har dock en möjlighet att väcka en grupptalan införts. För ett investeringsbolag inbegriper den föreslagna bestämmelsen om skadeståndsansvar för förvaltaren skada som orsakats bolaget. I och med att bolaget kan vara skadelidande kommer det vara möjligt för bolaget att väcka en talan om skadestånd mot förvaltaren. En motsvarande bestämmelse i den delen finns redan, som framgår ovan, i 8 kap. 28 § LAIF, vilken kommer att gälla för AIF-bolag. Genom den lösning som föreslås får andelsägarna en starkare ställning när en talan nu kan föras av bolaget i stället för av andelsägarna som ett kollektiv enligt bestämmelserna om grupprättegång. Enligt ABL väcks en skadeståndstalan mot t.ex. styrelse, verkställande direktör eller revisor efter beslut på bolagsstämman (29 kap. 7 §). Som utgångspunkt bör motsvarande regler för att få väcka en talan om skadestånd till bolaget mot en andelsägare, styrelseledamot, revisor och förvaltare gälla också för fondandelsbolag. Styrelsen i ett aktiebolag har även möjlighet att utan beslut på bolagsstämman väcka en skadeståndstalan på grund av brott. Eftersom förvaltaren företräder bolaget ska motsvarande gälla för förvaltaren. Även i övrigt är det förvaltaren som för bolagets talan i de fall där beslut om skadeståndstalan kräver bolagsstämmobeslut. Frågan uppstår dock om vem som i så fall för fondandelsbolagets talan vid en skadeståndstalan mot förvaltaren. I ett fondandelsbolag kommer styrelsen att ha en övervakade funktion över förvaltaren. Härigenom

606

Fondandelsbolag

tillvaratar styrelsen andelsägarnas intressen. Det ligger därför närmast tillhands att styrelsen även ska kunna tillvarata andelsägarnas intressen genom att väcka talan om skadestånd mot förvaltaren. Enligt utredningen bör styrelsen i ett fondandelsbolag kunna föra talan om skadestånd till fondandelsbolaget mot förvaltaren. Styrelsen ska även utan beslut av bolagsstämman kunna föra talan mot förvaltaren på grund av brott. Enligt artikel 24.5 i UCITS-direktivet ska förvaringsinstitutets ansvar mot fonden eller investerarna kunna åberopas antingen av andelsägarna direkt eller indirekt genom fondbolaget, förutsatt att detta inte leder till dubbla prövningar eller olika behandling av andelsägarna. Vid genomförandet av den aktuella artikeln konstaterade regeringen att fondandelsägarna har rätt att vända sig direkt mot förvaringsinstitutet. Eftersom fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som rör fonden menade regeringen att även fondbolaget, för andelsägarnas räkning, kunde åberopa förvaringsinstitutets ansvar. Regeringen anförde vidare att vid en prövning av förvaringsinstitutets ansvar för förluster och annan skada har domstolen också enligt rättegångsbalken (13 kap. 6 §) en skyldighet att beakta att det pågående målet utgör hinder mot en ny rättegång mellan samma parter angående samma sak (lis pendens). Enligt regeringen fanns det därmed inte behov av några lagstiftningsåtgärder för att i svensk rätt genomföra det kravet i artikel 24.5 i UCITS-direktivet (prop. 2002/03:150 s. 115 och 116). På motsvarande sätt som i en värdepappersfond bör därför förvaltaren i ett fondandelsbolag kunna väcka talan om skadestånd till bolaget mot ett förvaringsinstitut. En sådan talan bör dock föregås av ett beslut på bolagsstämman likt vad som gäller för väckande av talan mot en förvaltare. På liknade sätt som i ett aktiebolag kommer frågan om ansvarsfrihet för en styrelseledamot i ett fondandelsbolag att behandlas på bolagsstämman. En förutsättning för att väcka talan mot en styrelseledamot bör precis som i ett aktiebolag vara att en majoritet eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget röstat mot ett förslag om ansvarsfrihet. I likhet med vad som gäller i ett aktiebolag bör även ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget i eget namn får föra talan om skadestånd till bolaget mot andelsägare, styrelse, stiftare, förvaltare eller revisor. En motsvarande bestämmelse till 29 kap. 9 § ABL bör därför gälla även för fondandelsbolag.

607

Fondandelsbolag

Sammantaget innebär förslaget att en talan om skadestånd till bolaget från förvaltaren, förvaringsinstitutet, styrelseledamot eller revisor ska få väckas om majoriteten, eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga andelar i bolaget, vid bolagsstämma har biträtt ett förslag om att väcka en skadeståndstalan eller, när det gäller en styrelseledamot, har röstat mot ett förslag om ansvarsfrihet.

Övriga bestämmelser om skadeståndstalan

I varken LVF eller LAIF finns det uttalade frister om när en talan om skadestånd mot förvaltare eller förvaringsinstitut ska väckas. Motsvarande bör gälla även för fondandelsbolag. När det gäller tidpunkten för en talan mot en stiftare, styrelseledamot eller revisor i ett aktiebolag finns det som framgår ovan särskilda regler i 29 kap. 10–13 §§ ABL. För en skadeståndstalan mot en stiftare, styrelseledamot, och revisor i ett fondandelsbolag bör motsvarande preklusionsregler som gäller enligt ABL gälla. På motsvarande sätt som i ABL bör även en förutsättning för preklusion vara att en sådan talan inte grundar sig på brott. Eventuella kostnader för en talan om skadestånd till bolaget bör som huvudregel bolaget svara för, vilket bör framgå av den nya lagen. En andelsägare som har väckt talan om skadestånd till bolaget ska dock svara för rättegångskostnaderna men ska ha rätt till ersättning av bolaget för kostnader som täcks av vad som kommer bolaget till godo genom rättegången. På så sätt blir det tydligt vad som gäller i dessa fall. Även bestämmelserna i ABL om konkursbos rätt att föra talan (29 kap. 14 §) ska gälla för fondandelsbolag.

608

Fondandelsbolag

4.12 Tillsyn, ingripande och utbyte av information

4.12.1 Tillsyn över fondandelsbolag och förvaltare av dessa

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska ha tillsyn över att verksamheten i ett fondandelsbolag bedrivs enligt den nya lagen och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. De tillsynsbefogenheter som Finansinspektionen har enligt LVF vid tillsynen av ett fondbolag ska även gälla för tillsynen av ett fondandelsbolag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka upplysningar fondandelsbolag ska lämna till Finansinspektionen och när upplysningarna ska lämnas.

Skälen för utredningens förslag

Möjlighet till tillsyn och ingripande enligt UCITS-direktivet och AIFM-direktivet

Enligt artikel 97.1 i UCITS-direktivet ska medlemsstaterna utse de behöriga myndigheter som ska utföra de uppgifter som föreskrivs i direktivet. Myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska vara behöriga att utöva tillsyn över företaget (artikel 97.3). De behöriga myndigheterna ska enligt artikel 98.1 ges alla de tillsynsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter. I direktivet anges uttryckligen de utredningsbefogenheter som den behöriga myndigheten som minst ska ha (artikel 98.2). Befogenheterna innefattar bl.a. rätten att få tillgång till handlingar, begära upplysningar och utföra kontroller på plats. Den behöriga myndigheten ska även ha rätt att återkalla tillstånd, begära tillfälligt näringsförbud samt överlämna ärenden för lagföring. Den behöriga myndigheten ska utöva dessa befogenheter direkt, i samarbete med andra myndigheter, på eget ansvar genom delegering till andra organ eller efter begäran av de behöriga rättsliga myndigheterna. De i direktivet uppräknade befogenheterna är inte avsedda att vara uttömmande utan utgör en miniminivå för regleringen. Enligt artikel 99.1 i UCITS-direktivet ska medlemsstaterna föreskriva de åtgärder och sanktioner som ska tillämpas vid överträdel-

609

Fondandelsbolag

ser av de nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta alla åtgärder som krävs för att bestämmelserna ska efterlevas. Medlemsstaterna ska särskilt se till att lämpliga administrativa åtgärder kan vidtas eller administrativa sanktioner beslutas mot de ansvariga när direktivets bestämmelser inte följts. Åtgärderna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Reglerna om kontroll- och ingripandemöjligheter i AIFM-direktivet är i det närmaste identiska med motsvarande regler i UCITSdirektivet. UCITS-direktivets bestämmelser om kontroll- och ingripandemöjligheter har i LVF genomförts i 10 och 12 kap. De nuvarande bestämmelserna i 12 och 14 kap. i LAIF har utformats efter förebild av motsvarande bestämmelser i LVF, eftersom båda lagarna kan vara tillämpliga avseende samma verksamhet (jfr prop. 2016/ 17:173 s. 382). Bestämmelserna om sanktioner i LVF har bedömts uppfylla kraven i artikel 99 i UCITS-direktivet som i sak motsvarar artikel 48 i AIFM-direktivet (se prop. 2010/11:135 s. 229).

Finansinspektionen ska ha tillsyn över ett fondandelsbolag

I Sverige är Finansinspektionen utsedd behörig myndighet. Enligt 10 kap. 1 § har Finansinspektionen tillsyn över fondbolag, förvaltningsbolag som avses i lagens 1 kap. 6 §, fondföretag som avses i lagens 1 kap. 7 § samt förvaringsinstitut. För fondbolag och svenska förvaringsinstitut omfattar t.ex. tillsynen att verksamheten drivs enligt LVF, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet. För förvaltningsbolag och fondföretag samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige samt, när en värdepappersfond förvaltas enligt lagens 1 kap. 6 b §, det som anges i fondbestämmelserna. I 10 kap. 2 och 3 §§ LVF regleras skyldigheten att lämna uppgifter till Finansinspektionen. I 10 kap. 4 § finns bestämmelser om platsundersökning och i 5–6 a §§ finns bestämmelser om samarbete och utbyte av information. Enligt 10 kap. 7 § har Finansinspektionen rätt att förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga

610

Fondandelsbolag

revisorer delta i revisionen av ett fondbolag. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor. I 10 kap. 10 § finns bestämmelser om Finansinspektionens möjlighet att sammankalla styrelse eller årsstämma i fondbolaget. I 2014 års fondutrednings slutbetänkande konstaterades att för värdepappersfonder, specialfonder, fondbolag och AIF-förvaltare har i svensk rätt Finansinspektionen utsetts till behörig myndighet. Det föreslogs att inspektionens tillsyn även skulle omfatta investeringsbolagens verksamhet. Vidare konstaterades att det i artikel 98 i UCITS-direktivet finns bestämmelser om den behöriga myndighetens tillsyn och tillsynsbefogenheter och att artikeln genomförts genom 10 kap. i LVF. Det föreslogs att bestämmelser skulle tas in i lagen om investeringsbolag, så att tillsynen i princip blev densamma oavsett om verksamheten bedrevs i form av ett investeringsbolag eller som en värdepappersfond. Det saknas skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller investeringsbolag. Finansinspektionen bör därför ha tillsyn över investeringsbolag. Tillsynen bör omfatta att verksamheten bedrivs enligt den nya lagen och enligt andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, vilket inkluderar LVF. För tillsynen av investeringsbolag bör motsvarande tillsynsbefogenheter som Finansinspektionen har enligt 10 kap. LVF för tillsynen av fondbolag gälla. Det handlar om bestämmelserna i LVF om skyldigheten att lämna uppgifter till Finansinspektionen (10 kap. 3 §) och bestämmelser om platsundersökning (10 kap. 4 §). Även ett AIF-bolag bör precis som ett investeringsbolag stå under Finansinspektionens tillsyn. Tillsynen bör, på motsvarande sätt som för investeringsbolag, omfatta att verksamheten bedrivs enligt den nya lagen och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, vilket inkludera LAIF. Även bestämmelserna om Finansinspektionens befogenheter ska vara desamma. Att Finansinspektionen har tillsyn över AIF-bolaget borgar för att dessa bolag inte används för oegentligheter.

611

Fondandelsbolag

Dubbelreglering

Förslaget ovan innebär att ett fondandelsbolag kommer att stå under Finansinspektionens tillsyn och omfattar att verksamheten bedrivs enligt den nya lagen och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet (vilket inkluderar LVF och LAIF). Ett fondandelsbolag kommer samtidigt att förvaltas av en förvaltare som i sin tur står under tillsyn av Finansinspektionen. Även deras verksamhet kommer till viss del att regleras i den nya lagen (jfr 10 kap. 1 § LVF och 13 kap. 1 § LAIF). En konsekvens av att det införs bestämmelser i den nya lagen om tillsyn av fondandelsbolag är att det kan tänkas uppstå viss dubbelreglering. Det handlar framför allt om möjligheterna att inhämta uppgifter, hålla förhör och genomföra platsundersökningar. Motsvarande överlappning förekommer dock i visst hänseende redan mellan flera andra lagar på finansmarknadsområdet (se t.ex. 17 kap. 1 § FRL och 8 kap. 3 § lagen [2018:1219] om försäkringsdistribution, se även prop. 2017/18:216 s. 90 och 91). Finansinspektionen har i en sådan situation möjlighet att välja vilken bestämmelse som ska användas och vem befogenheten ska rikta sig emot.

Bemyndigande

I LVF finns bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, (16 kap. 1 § 32). Motsvarande bemyndigande ska införas också avseende fondandelsbolag.

612

Fondandelsbolag

4.12.2 Finansinspektionens möjligheter att ingripa

mot ledningspersoner och förvaltare

Utredningens förslag: Finansinspektionens möjlighet enligt LVF respektive LAIF att ingripa mot förvaltare och mot ledningspersoner i förvaltare eller förvaringsinstitut ska även gälla när förvaltarna förvaltar fondandelsbolag och när förvaringsinstituten är förvaringsinstitut åt fondandelsbolag.

Utredningens bedömning: De kravs som ställs enligt penningtvättsdirektivet på ingripandemöjligheter uppfylls för fondandelsbolag genom att förvaltaren omfattas av regleringen i penningtvättslagen.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot en förvaltare av ett fondandelsbolag

Enligt 12 kap. 1 § LVF ska Finansinspektionen ingripa om ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt LVF, andra författningar som reglerar bolagets eller institutets verksamhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar bolagets eller institutets verksamhet. I 14 kap. 1 § LAIF finns en motsvarande bestämmelse för AIF-förvaltare. Där anges att om en AIF-förvaltare har åsidosatt sina skyldigheter enligt LAIF, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller motsvarande regelverk för en alternativ investeringsfond, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa. Finansinspektionen kan även ingripa mot en registrerad AIF-förvaltare (se 14 kap. 9 § LAIF). Både LVF och LAIF innehåller bestämmelser om hur Finansinspektionen kan ingripa (dvs. besluta om sanktioner och andra åtgärder) mot förvaltarna. Finansinspektionen har enligt dessa lagar möjlighet att ingripa genom föreläggande att vidta rättelse inom viss tid, genom förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning.

613

Fondandelsbolag

Om en överträdelse är allvarlig, ska tillståndet återkallas, eller om det är tillräckligt varning meddelas. Förelägganden och förbud kan förenas med vite. Vid anmärkning och varning kan sanktionsavgifter påföras. Vidare gäller att om ett tillstånd återkallas, kan Finansinspektionen förena beslutet om återkallelse med ett förbud om att fortsätta rörelsen. Finansinspektionens möjligheter enligt LVF och LAIF att ingripa mot en förvaltare kommer även omfatta förvaltaren av ett fondandelsbolag. För att säkerställa en motsvarande möjlighet för Finansinspektion att ingripa när det gäller en förvaltares förvaltningen av ett fondandelsbolag krävs alltså ingen ytterligare lagstiftningsåtgärd i vare sig LVF eller LAIF.

Ingripande mot en förvaltares ledningspersoner

I LVF och LAIF finns även bestämmelser om ingripanden mot någon som ingår i ledningen eller styrelsen för en förvaltare (jfr 12 kap. 1 a § LVF samt 14 kap. 1 a och 9 a §§ LAIF). Finansinspektionen ska t.ex. ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem om fondbolaget har befunnits ansvarigt för vissa uppräknade allvarliga överträdelser (12 kap. 1 a § LVF). Ingripande mot en ledningsperson ska ske genom tidsbegränsat beslut om förbud att vara styrelsemedlem eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, i ett fondbolag eller beslut om sanktionsavgift. LVF reglerar vidare bl.a. vilka omständigheter som ska beaktas vid val av sanktion samt nivån på sanktionsavgift och innehåller bestämmelser om sanktionsföreläggande och verkställighet av beslut. Finansinspektionens möjligheter att ingripa är i LVF begränsade till överträdelser i LVF eller till överträdelser av penningtvättslagen. I huvudsak avser detta skyldigheter som gäller för förvaltningen av en värdepappersfond men även skyldigheter som gäller fondbolaget i sig. I LAIF är Finansinspektionens möjligheter att ingripa begränsade till överträdelser av penningtvättslagen. Enligt gällande rätt finns det alltså inte någon möjlighet att ingripa mot fysiska personer som ingår i ledningen för ett fondbolag när den juridiska personen har åsidosatt sina skyldigheter vid förvaltningen av ett investeringsbolag. För att skapa en enhetlig regler-

614

Fondandelsbolag

ing bör det därför införas en möjlighet för Finansinspektionens att även ingripa mot fysiska personer som ingår i ledningen för ett fondbolag när fondbolaget har åsidosatt sina skyldigheter avseende förvaltningen av ett investeringsbolag. Det avser de fall som anges i 12 kap. 1 a § punkterna 3 och 6–8 LVF. Möjligheten att ingripa enligt dessa punkter bör gälla även när det gäller förvaltningen av ett investeringsbolag. Finansinspektionen ska alltså även kunna ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget – påbörjar marknadsföring av ett av bolaget förvaltat investeringsbolag i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med vad som föreskrivits om detta, – påbörjar förvaltning och marknadsföring av ett investeringsbolag utan att investeringsbolaget erhållit erforderligt tillstånd, – vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse för ett investeringsbolag i enlighet med bestämmelser om detta, eller – vid upprepade tillfällen placerar medel i ett investeringsbolag i strid med för fonden enligt lag och föreskrifter gällande placeringsbestämmelser.

Ingripande ska ske enligt 12 kap. 1 a § tredje och fjärde stycket LVF. Genom förslaget kommer Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot fysiska personer som ingår i ledningen för ett fondbolag när den juridiska personen har åsidosatt sina skyldigheter att vara densamma både när det gäller förvaltningen av ett investeringsbolag och förvaltningen av en värdepappersfond. Med utgångspunkten att Finansinspektionens ingripandemöjligheter mot ledningen i en AIF-förvaltare eller en registrerad sådan även omfattar en sådan förvaltares förvaltning av ett AIF-bolag och då tanken är att ingripandemöjligheterna ska vara densamma som i dag, oavsett om förvaltaren förvaltar ett AIF-bolag eller en annan typ av alternativ investeringsfond, krävs ingen ändring i denna del.

615

Fondandelsbolag

Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot ett förvaringsinstituts ledningspersoner

I 12 kap. 1 b § LVF anges att Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett förvaringsinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om förvaringsinstitutet 1. låter bli att övervaka en värdepappersfonds penningsflöden i strid med 3 kap. 5 §, 2. låter bli att förvara en värdepappersfonds tillgångar eller på annat sätt överträder det som anges i 3 kap. 6 och 7 §§, eller 3. låter bli att utföra sina övriga uppgifter i strid med 3 kap. 4 och 8 §§.

Paragrafen genomför artiklarna 99.5, 99.6 f och g samt 99a och o i UCITS-direktivet. De uppgifter som räknas upp i 12 kap. 1 b § är sådana uppgifter som förvaringsinstitutet kommer att utföra för ett investeringsbolag. För att uppfylla kravet i ovan nämnda artiklar i UCITS-direktivet bör därför Finansinspektionen möjlighet att ingripa mot fysiska personer som ingår i ett förvaringsinstituts ledning även omfatta fall när förvaringsinstitutet är förvaringsinstitut för investeringsbolag. Ingripandet bör ske på motsvarande sätt som anges i 12 kap. 1 b § tredje och fjärde stycket LVF. I LAIF saknas motsvarande bestämmelser.

Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot ett förvaltningsbolag

Enligt 12 kap. 15 § LVF kan Finansinspektionen i vissa fall ingripa mot ett förvaltningsbolag. I paragrafen bör förtydligas att detta även omfattar en sådan förvaltares förvaltning av ett investeringsbolag.

Ingripandemöjligheter med anledning av penningtvättsdirektivet

Utredningens förslag: Bestämmelsen i LVF om att Finansinspektionen ska underrätta behöriga myndigheter i de andra länder inom EES där ett fondbolag marknadsför andelar i en värdepappersfond när inspektionen vidtagit vissa åtgärder mot fondbolaget ska gälla även vid marknadsföring av andelar i ett investeringsbolag. Bestämmelserna i LVF om samarbete och utbyte av information ska även gälla Finansinspektionens tillsyn av fondandelsbolag. Finansinspektionen ska omedelbart underrätta Bolagsverket om inspektionen beslutat att återkalla ett investeringsbolags tillstånd eller att förbjuda ett AIF-bolag att fortsätta bedriva verksamhet.

Skälen för utredningens förslag

Enligt 12 kap. 5 § LVF ska Finansinspektionen omedelbart underrätta behöriga myndigheter i de andra länder inom EES där ett fondbolag marknadsför andelar i en värdepappersfond som bolaget förvaltar, när någon åtgärd enligt 1, 3 eller 4 §§ har vidtagits mot bolaget. Som framgår av avsnitt 4.10.3 ska andelar i ett investeringsbolag kunna marknadsföras i andra länder inom EES. Den aktuella bestämmelsen i LVF bör därför också vara tillämplig i de fall när fondbolaget marknadsför andelar i ett investeringsbolag i länder inom EES. Paragrafen ska därför ändras i enlighet med detta. I 14 kap. 7 § LAIF finns en motsvarande bestämmelse. Utifrån sin lydelse omfattar den redan den situationen att andelar i ett AIF-

621

Fondandelsbolag

bolag marknadsförs i ett EES-land efter som andelar i en alternativ investeringsfond inbegriper andelar i ett AIF-bolag. De ovan nämnda bestämmelserna i LVF omfattar inte situationen när ett investeringsbolags tillstånd återkallas. Även i dessa fall bör en underrättelse på motsvarande sätt skickas. Att så ska ske för investeringsbolag följer av artikel 108.2 i UCITS-direktivet. I både LVF och LAIF finns det i respektive kapitel om tillsyn bestämmelser om samarbete och utbyte av information (10 kap. 5–6a §§ LVF och 13 kap. 10–13 §§ LAIF). Syftet med dessa bestämmelser är att säkerställa ett effektivt tillsynsarbete och ett gott samarbete mellan behöriga myndigheter inom EU. Enligt utredningen bör därför motsvarande bestämmelser införas i den nya lagen i syfte att möjliggöra en effektiv tillsyn över fondandelsbolag. Om Finansinspektionen beslutat att återkalla ett investeringsbolags tillstånd eller förbjudit ett AIF-bolag att fortsätta bedriva verksamhet finns även behov av underrättelse till Bolagsverket. Finansinspektionen ska i dessa fall omedelbart underrätta Bolagsverket.

4.12.5 Revisorsgranskning samt sammankallande

av styrelse och stämma

Utredningens förslag: Bestämmelserna i LVF om att Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer delta i revisionen av ett fondbolag ska gälla även för investeringsbolag och revisionen av dessa. Bestämmelserna i LVF om möjligheten för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen eller bolagsstämman i ett fondbolag ska även gälla för investeringsbolag.

Skälen för utredningens förslag

Finansinspektionen ska ha rätt att förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer delta i revisionen av ett fondandelsbolag.

– vilseleder eller uppträder bedrägligt mot motparter i förvaltningen, t. ex. genom att ingå förpliktelser som bolaget inte klarar av att uppfylla, – vidtar förvaltningsåtgärder som medför att förvaringsinstitutet gör felaktiga och olagliga överföringar, till skada för fonden och dess ägare.

Missbruk kan också ske genom att ett förvaringsinstitut genomför otillåtna överföringar. Historiskt har det varit ovanligt att något av ovanstående inträffat. Under det senaste decenniet har dock två fall rönt särskild uppmärksamhet där förvaltaren genomfört transaktioner som inte är affärsmässiga och som gynnat förvaltaren själv eller tredje man, de så kallade Allra- och Falcon Funds-härvorna. I dessa fall har det skett en medveten överprissättning som led i en plan att tillskansa sig pensionsmedel. Båda fallen hade koppling till PPM-sparandet och ledde till mycket betydande förluster för Pensionsmyndigheten/fondandelsägarna. Båda fallen har den gemensamma nämnaren att transaktionerna skett genom flera länder och i länder med sämre investerarskydd och sämre tillsyn över transaktionerna. Att transaktionerna har genomförts över flera länders jurisdiktioner har i fallen påtagligt försvårat möjligheten för ett enskilts lands tillsynsfunktioner att uppmärksamma oegentligheter. I den av utredningen föreslagna strukturen med fondandelsbolag får förvaltaren en mer oberoende ställning gentemot de förvaltade fonderna än i dag, och den potentiella intressekonflikten mellan förvaltaren och fonden förväntas därmed minska. Detta förväntas minska risken för att förvaltaren medverkar till tveksamma ageranden. I ett fondandelsbolag är det förvaltaren som fattar beslut om placering av fondandelsbolagets medel utifrån de placeringsregler som gäller enligt lag och den bolagsordning som gäller för fondandelsbolaget. Alla tillgångar som ägs av ett fondandelsbolag är per definition fondtillgångar. Därmed kan det inte uppstå någon gränsdragningsfråga om huruvida en tillgång (eller skuld) som finns på fondandelsbolagets balansräkning också ingår i fonden. För investeringsbolag kommer motsvarande placeringsregler som gäller för värdepappersfonder att gälla. Medlen kommer att förvaras hos ett förvaringsinstitut. Investeringsbolag kommer inte

626

Fondandelsbolag

självständigt att kunna disponera över tillgångarna. Med hänsyn till uppdelningen mellan förvaltarens och förvaringsinstitutets uppgifter är det praktiska möjligheterna att göra vinning på övriga andelsägares bekostnad begränsade. Det finns också en tydlig uppdelning i det ansvar som förvaltaren och förvaringsinstitutet har. Härtill kommer att förvaltaren i fondandelsbolaget ha ett strikt skadeståndsansvar gentemot bolaget och andelsägarna för skada som de vållar. Jämfört med en värdepappersfond har bolaget i egenskap av juridisk person möjlighet att väcka skadeståndstalan mot både förvaringsinstitutet och förvaltaren. I jämförelse med värdepappersfonder innebär detta ett enklare sätt jämfört med att andelsägarna driver en talan om skadeståndstalan enligt reglerna om grupprättegång. Även stiftare, styrelseledamot, revisor och andelsägare kan under vissa förutsättningar bli skadeståndsskyldiga gentemot bolaget. Härigenom får bolaget och dess ägare ett gott skydd mot oegentligheter. Att de har möjlighet rikta talan mot såväl förvaltaren, styrelseledamöterna och revisor i fondandelsbolaget torde även kunna ha en brottsförebyggande effekt, då det bör avskräcka kriminella från att försöka missbruka konstruktionen. Utredningens förslag innebär också att fondandelsbolagen etableras i Sverige enligt svensk rätt och kommer att stå under Finansinspektionens tillsyn, vilket förväntas innebära ökad trygghet för spararna och investerarna. Även AIF-bolag kommer att stå under Finansinspektionens tillsyn. Till skillnad från vad som gäller för bildandet av övriga alternativa investeringsfonder kommer Bolagsverket att underrätta inspektionen när ett AIF-bolag bildas, vilket möjliggör för Finansinspektionen att utöva tillsyn. Sammantaget kan även detta ha en brottsförebyggande effekt. När det gäller situationen där förvaltaren vilseleder en motpart är skadelidande tredje man. Utredningen föreslår att förvaltaren inte ska ansvara för skada som drabbat tredje man, vilket överensstämmer med regleringen i LVF och LAIF. Genom konstruktionen med fondandelsbolag kommer i förhållande till tredje man fondandelsbolaget att vara motpart. Tredje man kan därmed i den föreslagna strukturen normalt rikta talan mot den ansvarige med stöd av kontraktsrättsliga regler. Risken för att den nya strukturen skulle öka risken för att tredje man lider rättsförluster får därför betraktas som mycket begränsad. Om fondandelsbolaget förpliktigas att ersätta tredje man

627

Fondandelsbolag

får bolaget i sin tur rikta skadeståndsanspråk mot förvaltaren om skadan beror på förvaltarens agerande. Därtill föreslår utredningen, i likhet med vad som gäller i ett aktiebolag, att ett fondandelsbolags stiftare, styrelseledamöter, revisor och andelsägare ska ha ett skadeståndsansvar i förhållande till tredje man. Det kan, liksom i dag, inte helt uteslutas att det skapas en helt igenom brottslig konstruktion där samtliga aktörer i strukturen medverkar. Risken för sådana upplägg får dock anses vara mycket ringa och för investeringsbolag kräva att fler aktörer är involverade än vad som krävs för ett sådant upplägg i en värdepappersfond. I fall där förvaltaren begått oegentligheter som inneburit en skada för fondandelsbolaget så kan bolaget väcka talan mot förvaltaren i stället för att en sådan talan ska föras av andelsägarna själva som är fallet i värdepappersfonder. Till skillnad från förvaltningen av en värdepappersfond kommer styrelsen att ha en kontrollerande funktion beträffande förvaltaren med en skyldighet att agera vid upptäckt av oegentligheter. För investeringsbolag gäller även att Finansinspektionen ska lämplighetspröva ledamöterna. Även detta kommer att verka brottsförebyggande. I utredningens uppdrag har även ingått att beakta förslagen i betänkandet SOU 2023:34 Bolag och brott. Med anledning av det betänkandet beslutade regering den 12 september 2024 att överlämna propositionen Bolag och brott (prop. 2024/25:8) till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. att Bolagsverket ska få möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till verkets register, liksom av den som anmälan avser. Det ska också vara möjligt att begära personlig inställelse vid kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter i registren. Bolagsverket föreslås även få bättre förutsättningar att stryka oriktiga uppgifter från registren. Motsvarande föreslås gälla för fondandelsbolagsregistret. Åtgärderna är ett led i att utöka Bolagsverkets kontroller av företagsregistren och stärka verkets roll i arbetet mot brott i företag. I propositionen föreslås också att företagskapning ska kriminaliseras. Den som olovligen använder sig av en juridisk persons identitetsuppgifter i syfte att uppnå vinning ska dömas för brottet. Dessutom föreslås att straffet för brott mot målvaktsförbudet ska skärpas. Fondandelsbolaget är en juridisk person och kommer att omfattas av de föreslagna ändringarna i denna del. Vidare föreslås i propositionen att vissa regler om stiftelser ska anpassas till övrig associations-

628

Fondandelsbolag

rättslig lagstiftning i brottsförebyggande syfte. Det gäller bl.a. jäv för ställföreträdare, målvaktsförbud och anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet. En motsvarande reglering föreslås i huvudsak även gälla för fondandelsbolag.

4.13 Insolvensregelverket

4.13.1 Bakgrund

Kort om konkurs

I konkurslagen finns bestämmelser om konkursinstitutet. En konkurs är ett tvångsförfarande där en gäldenärs samtliga tillgångar tas i anspråk för att betala dennes borgenärer (1 kap. 1 § första meningen). En konkurs utgör en s.k. generalexekution vilket skiljer sig från en specialexekution där mer egendom inte behöver tas i anspråk än vad som är tillräckligt för att tillgodose just sökandenas krav. (exempelvis utmätning enligt utsökningsbalken). Vem som kan vara konkursgäldenär framgår inte av konkurslagen. Det är i stället fråga om vem som allmänt kan uppträda som självständigt rättssubjekt. I princip kan alla fysiska och juridiska personer vara gäldenär i ett konkursärende. Under konkursen omhändertas tillgångarna av ett konkursbo, som är en separat juridisk person som företräds av en konkursförvaltare (1 kap. 1 § andra meningen och 3 §). Konkursförvaltarens uppgift är att fastställa vilka tillgångar och fordringar som finns, och omvandla tillgångarna till pengar så att borgenärerna kan få betalt för sina fordringar. Det ska dock här framhållas att det i tiden efter konkursbeslutet dras en viktig skiljelinje mellan gäldenären och konkursboet. Det är fråga om två självständiga rättssubjekt som vart och ett har rättigheter och skyldigheter, olika möjligheter att förfoga över egendom som tillhörde gäldenären vid konkursutbrottet, talerätt i olika utsträckning m.m. Kännetecknande för konkursinstitutet är att gäldenären i princip förlorar rådigheten, men behåller äganderätten, över sin egendom i och med konkursbeslutet (3 kap. 1 §). Denne har rätt att få ut viss egendom, t.ex. beneficieegendom, ur konkursboet (3 kap. 5 §). Gäldenären kan i vissa fall bli föremål för utmätning under konkursen

629

Fondandelsbolag

(3 kap. 7 §) samt kan under vissa förutsättningar delta i rättegång under konkursen (3 kap. 9 §). En gäldenär kan bara försättas i konkurs om denne är på obestånd, dvs. om denne inte klarar att betala sina skulder och detta inte bara är tillfälligt (1 kap. 2 §). Förfarandet inleds med att någon av borgenärerna, eller gäldenären själv, ansöker om konkurs vid gäldenärens tingsrätt. En fordran kan innehas med viss förmånsrätt (prioriterad fordran), vilket påverkar vilka borgenärer som i första hand får betalt, om pengarna inte räcker till samtliga. Regler om förmånsrätt finns i förmånsrättslagen (1970:979). Ett företag som är försatt i konkurs upplöses efter konkursförfarandets slut, och de fordringar som borgenärerna har på företaget försvinner. Syftet med konkurs är att en gäldenär på obestånd inte ska kunna gynna en viss borgenär framför de övriga genom att använda sina tillgångar till att betala just denne borgenärs fordran. Om detta ändå har skett strax innan konkursförfarandet inletts kan en sådan betalning krävas tillbaka av konkursboet genom återvinning. I 4 kap. finns bestämmelser om förutsättningarna för återvinning till konkursboet av transaktioner av visst slag som gjorts av gäldenären under viss tid före den s.k. fristdagen. En borgenär kan under vissa förutsättningar påkalla återvinning till konkursboet (4 kap. 19 §).

Aktiebolag

I ett aktiebolag svarar aktieägare inte personligen för bolagets förpliktelser. Bolagets fordringsägare är i stället hänvisade till att söka betalning för sina fordringar ur bolagets tillgångar. Som framgår ovan gäller konkurslagen för aktiebolag eftersom dessa utgör juridiska personer. I 25 kap. ABL finns vissa särskilda bestämmelser om likvidation och konkurs för aktiebolag. För konkurs gäller bestämmelserna i 48–52 §§. Att ett aktiebolag försätts i konkurs betyder inte att det är upplöst eller att dess organ upphör att existera. Bolagsorganen förlorar emellertid befattningen med alla de rättigheter och skyldigheter som tillkommer konkursboet och med de angelägenheter som handläggs av konkursförvaltningen enligt konkurslagens regler. Styrelsen eller bolagsstämman kan alltså inte besluta om eller disponera över bolagets tillgångar och bolags-

630

Fondandelsbolag

stämman kan inte med verkan mot konkursboet bevilja styrelsens ledamöter eller verkställande direktören ansvarsfrihet. Beslut om konkurs och företagsrekonstruktion ska registreras i aktiebolagsregistret (48 §). I 50 § finns bestämmelser om bolagets upplösning efter konkurs. Om bolaget är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas. Vid en överskottskonkurs gäller bestämmelsen i 51 § om likvidation efter överskottskonkurs.

Värdepappersfonder

Allt sedan 1974 års aktiefondslag gäller att en värdepappersfond inte är en juridisk person även om den i vissa fall kan sägas ha ett eget gäldansvar. Detta innebär att fonden inte kan förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. Fonden kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet. Den egendom som ingår i en värdepappersfond får inte utmätas. Att fonden skulle vara fri från utmätning var ett kontroversiellt förslag, men genomfördes med hänvisning till att fondverksamheten stod under tillsyn och till att det av verksamhetens art följer att andra än normala kortfristiga skulder i allmänhet inte uppkommer i någon större utsträckning (prop. 1974:128 s. 111). Regelverket gav därför enligt motiven en möjlighet till skydd inte bara för andelsägarna utan även för eventuella borgenärer med fordringsanspråk som avser egendom i fonden. Eftersom fonden inte är något självständigt rättssubjekt kan den inte heller försättas i konkurs. Den valda konstruktionen bygger alltså på att fonden eller rättare sagt de tillgångar som är hänförliga till en fond inte får tas i anspråk för fondandelsägarnas eller fondbolagets skulder. Fondandelsägarnas borgenärer har emellertid möjlighet att ta i anspråk fondandelarna. Fondbolagets fordringsägare kan inte begära betalning med fondens medel (prop. 2002/03:150 s. 225 och 226). Av 2 kap. 2 § LVF följer dock att fondbolaget får använda tillgångarna i en värdepappersfond för att fullgöra förpliktelser som ingåtts som ett led i förvaltningen av fonden och för att ställa säkerhet för fullgörandet av sådana förpliktelser.

631

Fondandelsbolag

4.13.2 Fondandelsbolag och konkursinstitutet

Utredningens förslag: Ett fondandelsbolag ska kunna försättas i konkurs och ska då omfattas av regleringen i konkurslagen och av bestämmelserna om konkurs i ABL. Förvaltaren ska företräda konkursgäldenären i konkursen. Av konkursboets förvaltarberättelse ska framgå om det finns skälig anledning att anta att någon är skyldig att återlämna olaglig vinstutdelning eller annan olaglig utbetalning eller betala skadestånd till fondandelsbolaget.

Utredningens bedömning: Insolvensförordningen kommer inte att gälla för fondandelsbolag.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Konkurs för fondandelsbolag

Till skillnad från en värdepappersfond är ett fondandelsbolag en juridisk person och har egen rättshandlingsförmåga. Bolagets fordringsägare kommer som utgångspunkt att ha möjlighet att söka betalning för sina fordringar ur bolagets tillgångar. Eftersom ett fondandelsbolag är en juridisk person kommer, om inget undantag införs, dessa bolag att omfattas av konkurslagens bestämmelser och kommer alltså att kunna försättas i konkurs. För att detta ska ske krävs i princip att bolagets andelskapital är negativt och att detta inte är tillfälligt (jfr lydelsen i 1 kap. 2 § andra stycket konkurslagen där det anges att med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig). Utifrån de placeringsbestämmelser som kommer att gälla för investeringsbolag torde det endast i undantagsfall inträffa att ett sådant bolag hamnar på obestånd. Detta beror på att skuldsidan i ett investeringsbolag kommer att se annorlunda ut jämfört med ett aktiebolag. Som anfördes i 2014 års fondutrednings slutbetänkande är det emellertid inte helt uteslutet att en sådan situation skulle kunna uppstå på grund av extrema marknadsförhållanden eller, kanske något mer sannolikt, på grund av att den som förvaltar bolaget bryter mot placeringsrestriktionerna. Detsamma gäller för en värdepappersfond. Som anfördes i det betänkandet är detta scenario, oavsett hur

632

Fondandelsbolag

extrema marknadsförhållanden än är, ändå ytterst osannolikt. En värdepappersfond får som mest ta kortfristiga lån motsvarande högst tio procent av fondens värde, och det finns begränsningar i hur stora exponeringarna i derivatinstrument får vara, se 5 kap. 13 och 21 §§ LVF. Teoretiskt skulle dock skulderna/åtagandena komma att överstiga tillgångarna om tillgångarna drastiskt förlorade värde, men skulder och åtaganden enligt derivatkontrakt inte gjorde det. Rysslands invasion av Ukraina visar också att det kan uppstå situationer där tillgångarna i en värdepappersfond helt förlorar sitt värde. Även om det är osannolikt att ett investeringsbolag hamnar på obestånd behöver situationen för det fall den uppstår regleras. I likhet med vad som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande saknas det skäl at föreslå något annat än att konkurslagens bestämmelser även ska gälla för investeringsbolag. Något annat hade skapat osäkerhet på marknaden när det gäller ett investeringsbolags fullgörande av sina förpliktelser. Det hade även framstått som främmande att undanta en juridisk person från konkursinstitutet. Att kunna säkerställa ett adekvat skydd för borgenärer är viktigt för en fungerande kapitalmarknad. Till viss del skyddas borgenärerna av bestämmelserna om andelskapitalet. För att få ersättning för en inlöst andel eller för att fonden ska kunna lämna utdelning krävs att detta värde är positivt. Den regleringen reglerar dock inte hanteringen av olika borgenärers fordringar i en situation där en fond har hamnat på obestånd. Även detta talar för behovet av att kunna tillämpa en adekvat insolvensreglering på dessa bolag. Det är viktigt att dessa frågor är tydligt reglerade för att olika kategorier av borgenärer (men även investerarna) ska kunna känna sig trygga med den nya fondstrukturen. Att ett investeringsbolag hamnar på obestånd kan för andelsägarna i ett sådant bolag liknas vid en konkurs i t.ex. ett noterat aktiebolag. I dessa fall förlorar aktierna sitt värde vilket skulle motsvaras av att värdet på en fondandel i en värdepappersfond skulle vara noll. Att ett investeringsbolag kan försättas i konkurs påverkar därmed konsumenterna i ytterst begränsad omfattning (se även avsnitt 4.16.2 om delfonder). För alternativa investeringsfonder i form av bolag gäller konkurslagens bestämmelser. Mot bakgrund härav och med beaktande av vad som ovan anförts gällande investeringsbolag finns det därför inte skäl att göra någon annan bedömning när det gäller AIF-bolag.

633

Fondandelsbolag

Den möjlighet som ett AIF-bolag har att dra på sig skulder och använda sig av hävstång talar också för behovet av att kunna reglera en obeståndssituation. Givet att den associationsrättsliga regleringen av fondandelsbolag ska ta sin utgångspunkt i befintliga bestämmelser om aktiebolag bör motsvarande bestämmelser om konkurs i ABL (25 kap. 48 och 49 §§) gälla även för fondandelsbolag.

Ansvarsgenombrott

I likhet med ett aktiebolag svarar andelsägarna i ett fondandelsbolagets inte personligen för bolagets förpliktelser. Regeln om frihet från personligt ansvar är beträffande aktiebolag inte undantagslös. Exempelvis kan aktieägare komma att solidariskt svara för ett aktiebolags förpliktelser i den mån de inte fullgör vad som åligger dem enligt bestämmelserna om likvidationsskyldighet vid kapitalförlust (se avsnitt 4.15 om avveckling genom likvidation). Vidare kan ersättningsskyldighet föreligga enligt skadeståndsreglerna i 29 kap. ABL för aktieägare som har vållat bolagets fordringsägare skada genom överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen I rättspraxis har det även förekommit att aktieägare ålagts att svara för bolagets förpliktelser utan direkt lagstöd, s.k. ansvarsgenombrott. Domstolen har därvid ansett att ett fasthållande av principen om aktieägarnas ansvarsfrihet skulle leda till ett icke godtagbart resultat. Detta kan komma i fråga i sådana fall av utomobligatoriskt ansvar, där delägare på ett stötande sätt använt bolagsformen för att minimera sin egen ersättningsskyldighet och där bolaget utrustats med helt otillräckliga kapitalresurser. För fondandelsbolag som till sin natur skiljer sig åt från ett aktiebolag och där borgenärerna inte omfattas av samma kapitalskyddsregler som borgenärerna i ett aktiebolag bör det enligt utredningens uppfattning inte komma i fråga att tillämpa en princip om ansvarsgenombrott för andelsägare i ett fondandelsbolag.

634

Fondandelsbolag

Ansökan om konkurs och företrädare för konkursgäldenären

När det gäller frågan om vem som ska kunna ansöka om att ett fondandelsbolag försätts i konkurs kommer detta regleras i konkurslagen tillsammans med bestämmelserna i den nya lagen. Som utgångspunkt innebär detta att förvaltaren är den som för fondandelsbolagets räkning kan ansöka om att försätta bolaget i konkurs. Förvaltaren är den som förvaltar fondandelsbolag och mot denna bakgrund bör det även vara förvaltaren som företräder konkursgäldenären i händelse av konkurs.

Återvinning

I 4 kap. 5 § finns bestämmelser om återvinning till konkursboet. I paragrafen anges i första stycket att en rättshandling, varigenom på ett otillbörligt sätt en viss borgenär har gynnats framför andra, eller gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna, eller hans skulder har ökats, ska gå åter, om gäldenären var eller genom förfarandet, ensamt eller i förening med annan omständighet, blev insolvent, samt den andre kände till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig Bestämmelsen kommer att vara tillämplig även vid ett fondandelsbolags konkurs. Förslaget att ett investeringsbolag ska kunna försättas i konkurs utgör som Advokatsamfundet framförde i sitt remissvar (Fi2016/ 02541/29) till 2014 års fondutrednings slutbetänkande en betydande skillnad i förhållande till värdepappersfonder, som inte kan försättas i konkurs. Samfundet menade att de argument som gjordes gällande för varför det är acceptabelt att en värdepappersfond inte ska kunna försättas i konkurs (se prop.1974:128 s. 111) också gjorde sig gällande i förhållande till ett investeringsbolag. I annat fall borde även värdepappersfonder vara möjliga att försätta i konkurs. Som samfundet framförde har den rådande ordningen avseende värdepappersfonder en skyddsfunktion för fondandelsägarna. I viss mån är samma skydd påkallat även för andelsägarna i ett fondandelsbolag. Som utgångspunkt torde det dock vara ytterst sällan som ett investeringsbolag hamnar på obestånd. För en andelsägare i en värdepappersfond skulle detta på motsvarande sätt som

635

Fondandelsbolag

för en andelsägare i ett investeringsbolag innebära att andelen inte har något värde. Det skydd som gäller för en andelsägare i egenskap av borgenär handlar i sådant fall om att det inte finns möjlighet till återvinning i enlighet med konkurslagens bestämmelser. Behovet av skydd för andelsägarna bör enligt utredningens mening kunna tillgodoses genom bestämmelserna om andelskapitalet och likhetsprincipen och den omständigheten att det för återvinning krävs att andelsägaren kände till eller borde ha känt till att inlösen eller utdelning var i strid med dessa bestämmelser. I likhet med en värdepappersfond kommer ett innehav i ett investeringsbolag att utgöra ett passivt ägande där inlösen och utdelning sker utifrån särskild reglering och genom förvaltarens och förvaringsinstitutets försorg. Vid dessa omständigheter torde det i normala fall framstå som uteslutet att en andelsägare skulle ha känt till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen (utdelning eller inlösen) otillbörlig. Därigenom torde ett i princip likvärdigt skydd för andelsägarna i ett investeringsbolag som för fondandelsägarna i en värdepappersfond kunna säkerställas. I den omvända situationen torde det vidare i svensk rätt framstå som främmande att instifta ett skydd för en andelsägare i en association som agerar i ond tro. Sammantaget motiverar detta att det görs en skillnad mellan dessa två fondstrukturer.

Konkursförvaltarens uppgiftsskyldighet

En konkursförvaltare ska enligt 7 kap. 15 § konkurslagen snarast upprätta en skriftlig berättelse om konkursboets tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de har kunnat klarläggas, och om möjligt ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha inträtt. Berättelsen ska vidare innehålla en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att någon enligt ABL är skyldig att återlämna olaglig vinstutdelning eller annan olaglig utbetalning eller att enligt dessa lagar utge skadestånd till ett aktiebolag (punkten 3). Syftet med den uppgiftsskyldighet som åvilar förvaltaren är att få utrett möjligheterna att återföra medel till konkursboet med tillämpning av vissa associationsrättsliga regler om återbärings- och skadeståndsskyldighet. Vad som avses är att det ska utredas om någon är skyldig att återbetala olovlig vinstutdelning (t.ex. förtäckt utdel-

636

Fondandelsbolag

ning) eller annan olovlig betalning (bl.a. förbjudna lån) med stöd av bestämmelserna i 17 och 21 kap. ABL, eller att betala skadestånd till ett bolag eller en förening enligt 29 kap. ABL. Tiden för när obestånd inträffat har betydelse för tillämpningen av otillbörlighetsregeln i 4 kap. 5 § konkurslagen. Även ett fondandelsbolag kommer att omfattas av regler om låneförbud och värdeöverföringar. Motsvarande regler om uppgiftsskyldighet för konkursförvaltaren i ett aktiebolag i 17 kap. 5 § 3 p. konkurslagen bär även gälla för fondandelsbolag. Konkurslagen bör därmed justeras i enlighet med detta.

Insolvensförordningen

EU:s insolvensförordning 25 gäller för alla insolvensförfaranden som staterna anmält och som finns upptagna i bilaga A till förordningen, oavsett om gäldenären är en fysisk eller juridisk person. För Sveriges del omfattas bl.a. konkursinstitutet. Insolvensförordningen är inte någon materiell insolvenslag. Den reglerar enbart vilken eller vilka stater som är behöriga att öppna ett insolvensförfarande, och vilken nationell lagstiftning som ska gälla för förfarandet. Den materiella insolvensrätten regleras i allt väsentligt i medlemsstaternas nationella rättsordningar. I vissa situationer kan det bli aktuellt att tillämpa flera olika staters nationella lagstiftningar. Förordningen kompletteras av lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Insolvensförordningen gäller inte för företag för kollektiva investeringar (artikel 1.2 d). Med företag för kollektiva investeringar avses fondföretag enligt definitionen i UCITS-direktivet och alternativa investeringsfonder enligt definitionen i AIFM-direktivet. Förordningen kommer därmed inte att vara tillämplig på fondandelsbolag.

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden.

637

Fondandelsbolag

4.13.3 Utmätning och företagsrekonstruktion

Utredningens förslag: Ett fondandelsbolag ska undantas från bestämmelserna om företagsrekonstruktion i lagen om företagsrekonstruktion. Bestämmelserna i utsökningsbalken ska gälla för ett fondandelsbolag och tillgångarna i bolaget ska kunna utmätas.

Skälen för utredningens förslag

Tillgångarna i ett fondandelsbolag ska kunna utmätas

Vad gäller de övriga institut som faller in under insolvensregelverket; utsökning samt företagsrekonstruktion, är lagstiftningen i huvudsak allmänt hållen och hänvisar inte till någon specifik associationsrättslig form. Regleringen blir därför tillämplig även på fondandelsbolag om inga undantag görs liknande utmätningsskyddet för värdepappersfonder. Alternativa investeringsfonder i form av aktiebolag omfattas redan i dag av utsökningsbalkens bestämmelser om utmätning. Som framgår ovan kommer andelsägarna i ett fondandelsbolag inte att personligen ansvarar för bolagets förpliktelser. Till skillnad från en värdepappersfond är ett fondandelsbolag en juridisk person som har rättshandlingsförmåga och bolaget kommer själv att svara för sina åtagande och förpliktelser. Detta talar för att ett fondandelsbolags fordringsägare ska ha möjlighet att söka betalning för sina fordringar ur bolagets tillgångar. Mot bakgrund härav och med beaktande av de skäl som anförts ovan om behovet av en reglering av ett fondandelsbolags obeståndssituation bör därför inte på motsvarande sätt som gäller för värdepappersfonder införas ett utmätningsskydd för fondandelsbolag. Utmätning bör ske i enlighet med gällande bestämmelser i utsökningsbalken. I praktiken torde detta för andelsägarna i ett investeringsbolag i praktiken inte medföra någon väsentlig skillnad jämfört med andelsägarna i en värdepappersfond, då förvaltaren är ålagd att fullgöra fondens förpliktelser med medel ur fonden. För borgenärerna innebär möjlighet till utmätning av ett fondandelsbolags tillgångar en fördel i jämförelse med en värdepappersfond. Därigenom torde även skapas förbättrade möjligheter för ett fondandelsbolag att i jämförelse med en värdepappersfond ställa

638

Fondandelsbolag

säkerheter för sina åtaganden. Detta torde leda till lägre kostnader. Indirekt innebär detta en fördel också för andelsägarna i bolaget.

Fondandelsbolag ska inte omfattas av bestämmelserna om företagsrekonstruktion

Bestämmelser om företagsrekonstruktion finns i lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion. Enligt 1 kap. 1 § gäller lagen för näringsidkare med ekonomiska svårigheter som, efter beslut av domstol, i ett särskilt förfarande kan rekonstruera sin verksamhet under ledning av en rekonstruktör (företagsrekonstruktion). När det gäller frågan om företagsrekonstruktion, kan det noteras att den inte gäller för gäldenärer som utgör bl.a. bankaktiebolag, försäkringsföretag och värdepappersbolag (1 kap. 2 §). Givet syftet med ett fondandelsbolags verksamhet och det faktum att ett sådant bolag inte kan bedriva någon operativ verksamhet bör även dessa bolag undantas från regleringen om företagsrekonstruktion. Det kan härvid även noteras att lagen (2015:1016) om resolution, som innehåller bestämmelser om ett särskilt förfarande under statlig kontroll för rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiell verksamhet, inte kommer att gälla för fondandelsbolag (jfr artikel 4 i tillsynsförordningen.

4.14 Fusion och delning

643

Fondandelsbolag

Det ankommer på det fondbolag som förvaltar den övertagande värdepappersfonden att underrätta förvaringsinstitutet för fonden när överföringen av tillgångar och skulder har slutförts. Fondbolaget ska underrätta Finansinspektionen när fusionen har genomförts och offentliggöra genomförandet på sin webbplats. I 17–23 §§ finns bestämmelser om gränsöverskridande fusion.

Fusion av aktiebolag

Bestämmelser som fusion i aktiebolag finns i 23 kap. ABL. ABL:s regler (som i stora delar utgör genomförandet av EU-direktiv på bolagsrättens område) påminner en hel del om UCITS-direktivets regler om gränsöverskridande fusioner mellan fonder. I likhet med vad som gäller för värdepappersfonder kan en fusion ske genom absorption eller kombination (1 §). Vid en fusion ska även ett fusionsvederlag utgå (2 §). Regleringen är omfattande och innebär i huvuddrag att ett aktiebolag (det överlåtande bolaget) går upp i ett annat aktiebolag (det övertagande bolaget). Före en fusion ska det upprättas en fusionsplan som ska granskas av bolagets revisorer samt registreras, kungöras och under viss tid hållas tillgänglig för aktieägarna. När planen godkänts, ska bolaget ansöka om tillstånd att genomföra den. Tillstånd lämnas av Bolagsverket efter det att verket kallat det överlåtande (och i vissa fall även det övertagande) bolagets borgenärer. Skyddet för borgenärerna tillgodoses primärt genom tillståndsförfarandet. Normalt beviljar Bolagsverket ansökan om den inte bestrids. För det fall den bestrids ska verket överlämna ärendet till tingsrätten för prövning. Lämnas tillstånd ska det övertagande bolaget anmäla detta tillsammans med nödvändiga följdbeslut för registrering. Fusionen fullbordas i och med registreringen. Fusionen inleds med att de fusionerande bolagen upprättar en gemensam fusionsplan som ska innehålla de uppgifter som kan vara av betydelse för fusionen (6–9 §§). Fusionsplanen granskas av bolagens revisorer, vars yttrande fogas till planen (11 §) Planen registreras i aktiebolagsregistret och uppgift om registreringen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar (14 §). Innan planen behandlas av bolagsstämmorna, ska aktieägarna ges tillfälle att ta del av den (16 §). Planen ska godkännas av bolags-

644

Fondandelsbolag

stämman i överlåtande bolag samt, om en minoritet av en viss storlek begär det, av bolagsstämman i det övertagande bolaget (15 §). Bolagsstämmans beslut ska biträdas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid stämman företrädda aktierna för att vara giltigt. Om det finns flera aktieslag i bolaget ska samma pluralitetskrav tillämpas inom de aktieslag som är företrädda vid stämman. Om något av de överlåtande bolagen är publikt och det övertagande bolaget är privat, är det publika aktiebolagets beslut om godkännande av fusionsplanen bara giltigt om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid stämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Detsamma gäller om något av de överlåtande aktiebolagen är publikt och har aktier noterade på en reglerad marknad, eller en motsvarande marknad utanför EES, och som fusionsvederlag ska lämnas aktier som vid den tidpunkt då vederlaget ska lämnas inte är föremål för notering på en sådan marknad. Vid beslut om godkännande av fusionsplanen i överlåtande bolag ska aktier som innehas av det övertagande bolaget eller av ett annat företag i samma koncern som det övertagande bolaget inte beaktas (17 §). Skyddet för bolagens borgenärer tillgodoses genom att bolagen ska ansöka hos Bolagsverket om tillstånd att verkställa planen (jfr 20 §). Verket ska kalla borgenärerna i överlåtande bolag och, i vissa fall, borgenärerna i övertagande bolag (22 §). Om ansökan bestrids, överlämnas ärendet till allmän domstol för avgörande. Tillstånd kan då bara ges om den borgenär som har motsatt sig en ansökan får betalning eller tillfredsställande säkerhet kan erbjudas (23–24 §§). Annars kan Bolagsverket självt bifalla ansökan. När tillstånd lämnats, ska det övertagande bolaget anmäla fusionen tillsammans med nödvändiga följdbeslut för registrering i aktiebolagsregistret (25 §). I och med denna registrering är fusionen fullbordad; överlåtande bolag anses upplösta och deras tillgångar och skulder övergår på det övertagande bolaget. Samtidigt övergår fusionsvederlaget till de tidigare aktieägarna i överlåtande bolag (26 §).

645

Fondandelsbolag

4.14.2 Fusion av fondandelsbolag

Utredningens förslag: Bestämmelserna om fusion i LVF ska i huvudsak gälla även för fusion av fondandelsbolag. För AIF-bolag ska inte bestämmelserna om fondandelsägarnas rättigheter och senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar eller gränsöverskridande fusion gälla. För fusion av AIF- bolag ska dessutom bestämmelsen i ABL om särskild rättighetshavares ställning gälla. Beslut om fusion ska fattas av förvaltaren om inget annat föreskrivits i bolagsordningen. Ett AIF-bolag och ett investeringsbolag ska inte kunna fusioneras, däremot ska det vara möjligt att fusionera en värdepappersfond och ett investeringsbolag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om de handlingar som ska upprättas i anledning av en fusion.

Skälen för utredningens förslag

Fusion av investeringsbolag

För att genomföra UCITS-direktivets bestämmelser om fusion när det gäller investeringsbolag bör som utgångspunkt motsvarande bestämmelser om fusion i LVF även gälla för investeringsbolag. I huvudsak överensstämmer detta med vad som föreslogs i 2014 års fondutrednings slutbetänkande. I det betänkandet förslogs att bestämmelserna i LVF skulle göras tillämpliga genom hänvisning. Som bl.a. Bolagsverket framförde i sitt remissvar till det betänkandet (Fi2016/02541/17) innebar förslaget att det uppstår vissa otydligheter vid tillämningen. Bestämmelserna bör därför införas direkt i den nya lagen. Eftersom ett fondandelsbolag till skillnad från en värdepappersfond är en juridisk person behöver bestämmelserna om fusion för dessa bolag också anpassas för den konstruktionen. Därutöver behöver vissa särskilda tillägg göras när det gäller formerna för beslut om att ansökan om fusion, rättsverkan och tidpunkten för när rättsverkan inträder samt förfarandet vid registrering av uppgifter om en fusion (se nedan). Härvid bör bestämmelserna utformas med förebild av ABL:s bestämmelser.

646

Fondandelsbolag

Av de skäl som anfördes i förarbetena vid införandet av UCITSdirektivet bestämmelser om fusion (prop. 2010/11:135 s. 196) bör, i likhet med vad som gäller för aktiebolag och värdepappersfonder, fusion av investeringsbolag endast tillåtas i form av absorption och kombination. När det gäller beslut om fusion av en värdepappersfond tillgodoses konsumentskyddsbehovet genom de bestämmelser som gäller för fondandelsägarna i LVF (jfr 8 kap. 2–13 §§), och då särskilt möjligheten till inlösen innan fusionen genomförs (8 kap. 11 §). Motsvarande kommer att gälla för andelsägarna i ett investeringsbolag. Därtill utgör ett sparande i ett investeringsbolag i likhet med ett sparande i en värdepappersfond ett passivt sparande. För sparare i båda dessa fondtyper finns det också stora möjligheter att med kort varsel lösa in sin andel. Mot bakgrund härav finns det inte något behov att låta andelsägarna ha inflytande över fusionsfrågan. På samma sätt som gäller för värdepappersfonder bör därför förvaltaren, om inget annat föreskrivits i bolagsordningen, vara den som beslutar att ansöka om tillstånd till fusion.

Fusion av AIF-bolag

För alternativa investeringsfonder saknas det reglering om fusion. Utan en särskild reglering om fusion skulle det för AIF-bolag saknas möjlighet till fusion. Som utgångspunkt bör det som gäller för fusion av investeringsbolag även gälla för fusion av AIF-bolag. För AIF-bolag som i många fall utgör slutna fonder där investerarna utgörs av professionella investerare finns det inte behov av de skyddsbestämmelser som gäller för en värdepappersfond enligt LVF och som omfattar fondandelsägarnas rättigheter vid en fusion och senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar. För att säkerställa ett gott investerarskydd ska det även finnas möjlighet att föreskriva i bolagsordningen att beslut om fusion ska fattas på annat sätt än genom beslut av förvaltaren. Vidare ska för dessa bolag i förekommande fall bestämmelserna om särskilda rättighetshavares ställning i 23 kap. 5 § ABL gälla. Avsaknaden av en sådan bestämmelse hade annars kunnat vara till nackdel för t.ex. en innehavare av en konvertibel.

647

Fondandelsbolag

Fusion av värdepappersfonder och investeringsbolag

Utifrån lydelsen av LVF är det när det gäller rent inhemska fusioner möjligt med fusion mellan två eller flera värdepappersfonder. Detta gäller oavsett om någon av värdepappersfonderna marknadsförs i ett annat EES-land. Som framgår ovan förutsätter direktivet dock att det ska vara möjligt att fusionera en värdepappersfond och ett investeringsbolag i såväl gränsöverskridande situationer som vissa inhemska situationer. När det gäller bestämmelserna om gränsöverskridande fusion i LVF följer denna möjlighet av 14 kap. 17 §. Där anges att en värdepappersfond får läggas samman med ett fondföretag som i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i UCITS-direktivet. Med fondföretag inbegrips både värdepappersfonder och associationsrättsliga fonder under förutsättning att de omfattas av UCITS-direktivets regelverk (jfr 1 kap. 1 § punkten 9 LVF). För att uppfylla UCITS-direktivets krav i denna del när det gäller investeringsbolag och värdepappersfonder behöver det vara möjligt för ett investeringsbolag att kunna fusionera med en utländsk motsvarighet till en värdepappersfond. Detta kommer i huvudsak tillgodoses genom att motsvarande bestämmelser om gränsöverskridande fusion för en värdepappersfond i LVF även kommer att gälla för investeringsbolag (se nedan). Vid genomförandet av UCITS-direktivet existerade inte någon svensk associationsrättslig fond. Det fanns därför inte behov att överväga möjligheten för en värdepappersfond att fusioneras med en svensk associationsrättslig fond. Eftersom det nu införs en associationsrättslig fond i Sverige bör det på samma sätt som det är möjligt för en värdepappersfond att fusioneras med en utländsk associationsrättslig fond vara möjligt att fusionera en värdepappersfond med ett investeringsbolag och tvärtom. Avsaknaden av en sådan möjlighet skulle innebära att ett fondandelsbolag och en värdepappersfond som är etablerade i Sverige inte skulle kunna fusioneras men i det fall någon av dessa fonder marknadsförs i ett annat land inom EES så hade det däremot varit möjligt utifrån UCITS-direktivets krav. Detta skulle kunna innebära en konkurrensnackdel. Det bör därför vara möjligt för en värdepappersfond och ett investeringsbolag att fusionera.

648

Fondandelsbolag

Gränsöverskridande fusion

Som framgår ovan gäller UCITS-direktivets regler för såväl gränsöverskridande som vissa inhemska fusioner. En gränsöverskridande fusion definieras i UCITS-direktivet som en fusion av fondföretag av vilka åtminstone två är etablerade i olika EES-länder eller en fusion av fondföretag som är etablerade i samma EES-land till ett nybildat fondföretag som är etablerat i en annan medlemsstat (artikel 2.1 q). En inhemsk fusion definieras i direktivet som en fusion av fondföretag som är etablerade i samma EES-land men där åtminstone ett av de inblandade fondföretagen har anmälts enligt artikel 93, dvs. ett av fondföretagen marknadsför sina andelar i ett annat EES-land (artikel 2.1 r). Sammanläggning av två värdepappersfonder som är etablerade i Sverige och där fondförvaltarna inte marknadsför fondandelar i ett annat EES-land regleras däremot inte av direktivet. Vid genomförandet av UCITS-direktivet ansågs det inte rimligt att ha två parallella system med i vissa avseenden mer restriktiva bestämmelser för inhemska fusioner. Övervägande skäl talar för en enhetlig reglering, där direktivets bestämmelser om fusioner görs tillämpliga på samtliga fusioner av värdepappersfonder och fondföretag, såväl inhemska som gränsöverskridande (prop. 2010/11:135 s. 197–199). Motsvarande gör sig även gällande när det gäller investeringsbolag. Reglerna om fusion för investeringsbolag ska därför på motsvarande sätt som gäller för värdepappersfonder gälla både för inhemska och gränsöverskridande fusioner. När det gäller investeringsbolag och gränsöverskridande fusion ska alltså motsvarande bestämmelser i LVF gälla. För alternativa investeringsfonder saknas det i dag bestämmelser om gränsöverskridande fusion, dock finns det i ABL vissa bestämmelser om gränsöverskridande fusion av aktiebolag. Det torde inte vara vanligt förekommande med gränsöverskridande fusioner när det gäller alternativa investeringsfonder. Därtill kommer ett AIFbolag att vara en viss särskild variant av en alternativ investeringsfond. Mot bakgrund härav och i avsaknad av ett harmoniserat regelverk när det gäller alternativa investeringsfonder bör det inte införas någon särskild reglering om detta när det gäller AIF-bolag. Bestämmelserna om gränsöverskridande fusion när det gäller investeringsbolag ska därmed inte omfatta AIF-bolag.

649

Fondandelsbolag

Vissa övriga bestämmelser om fusion

Ett alternativ till att låta motsvarande bestämmelser om fusion i LVF gälla för fondandelsbolag är att i stället tillämpa bestämmelserna om fusion i ABL på fondandelsbolag. För att tillgodose UCITSdirektivets krav när det gäller investeringsbolag hade detta dock krävt vissa tillägg. En sådan lösning hade inneburit ett mer komplicerat förfarande som hade tagit längre tid jämfört med vad som gäller för fusion av värdepappersfonder. Enligt utredningen är detta inte att föredra. ABL:s bestämmelser om fusion liknar till viss del bestämmelserna om fusion i LVF. Dock finns det en del skillnader när det gäller förfarandet och tillvägagångsättet för ansökan. Till skillnad från aktiebolag kommer en fusion avseende fondandelsbolag inte att innehålla ett förfarande där kallelse sker på kända och okända borgenärer. Enligt utredningen framstår behovet av ett sådant förfarande – vilket utgör en form av borgenärsskydd – som begränsat. Till skillnad från ett aktiebolag kommer ett fondandelsbolag inte att bedriva någon annan verksamhet än att göra kollektiva investeringar till förmån för investerarna. I mångt och mycket kan ett fondandelsbolag verksamhet liknas vid förvaltning av en påse pengar. Särskilt för investeringsbolag som i huvudsak inte kan uppta några lån och i princip uteslutande kommer att investera i noterade tillgångar är behovet av ett lika omfattande borgenärsskydd som i ett aktiebolag begränsat.

Fusion av investeringsbolag och AIF-bolag

Enligt lydelsen i LVF är det inte möjligt att fusionera en värdepappersfond med en typ av association eller med t.ex. en specialfond eller en annan alternativ investeringsfond. Förutom möjligheten att fusionera en ekonomisk förening med ett helägt aktiebolag (jfr 16 kap. 28 § lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar) saknas det i Sverige i dag möjlighet att fusionera en viss association med en annan variant av association. Enligt utredningen saknas det skäl att möjliggöra för en fusion mellan AIF-bolag och investeringsbolag. Detta mot bakgrund av att det är fråga om två olika fondtyper som omfattas av skilda regelverk som även beskattas på helt olika sätt. Inte heller i övrigt bör det vara möjligt med fusion av fondandelsbolag och andra associationer., jfr dock vad som anförts ovan när

650

Fondandelsbolag

det gäller möjligheten för AIF-bolag att genomföra s.k. kvalificerade underprisöverlåtelser som en möjlighet att tillgodose ett sådant behov. Det faktum att de legala konstruktionerna i flera hänseenden har väsensskilda strukturer, talar starkt emot att fusioner mellan sådana bolag bör kunna ske. Utredningens förslag innebär alltså att ett AIF-bolag enbart kan fusioneras med ett annat AIF-bolag. Enligt utredningens skattemässiga förslag (se avsnitt 5.2) ska AIF-bolag kunna genomföra s.k. kvalificerade underprisöverlåtelser, reglerade i 23 kap. IL, utifrån samma förutsättningar som svenska aktiebolag. Det innebär att AIFbolag kommer ha möjlighet att utan omedelbara skattemässiga konsekvenser överlåta hela sin verksamhet till bl.a. svenska aktiebolag. Denna möjlighet bör i många fall tillgodose det eventuella behovet av att omstrukturera en fond som bedrivs i form av ett AIF-bolag, till att i stället bedrivas i form av ett svenskt aktiebolag. Genom att överlåta verksamheten i ett AIF-bolag till ett svenskt aktiebolag finns det möjlighet att i praktiken genomföra gränsöverskridande fusioner och fissioner i enlighet med fusionsdirektivet.

Bemyndigande

I LVF finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, samt på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas (13 kap. 1 § 30 och 31). Motsvarande bemyndigande ska införas också avseende fondandelsbolag.

4.14.3 Registrering och rättsverkan

Delning av värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder

Ett fondbolag får enligt 8 kap. 25 § LVF efter tillstånd av Finansinspektionen, dela en värdepappersfond. I den bestämmelsen anges att tillstånd till en delning ska lämnas om åtgärden kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen. Ett fondbolag som har fått tillstånd till delning ska genast underrätta andelsägarna om den planerade åtgärden och Finansinspektionens beslut. Denna information ska också finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. En delning får genomföras tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut. Om det kan antas att det ligger i andelsägarnas intressen eller det annars finns skäl för det får inspektionen besluta att delningen får genomföras tidigare. För delning av specialfonder gäller samma regler som för värdepappersfonder (12 kap. 17 § LAIF). När det gäller andra alternativa investeringsfonder än specialfonder reglerar fondlagstiftningen varken deras juridiska form eller hur de får delas. Vad som gäller för delning av sådana fonder följer därför i stället av den reglering som är tillämplig på den enskilda fondens legala struktur. Som redogjorts för ovan innehåller LVF även bestämmelser om delning av värdepappersfonder (8 kap.). Bestämmelser om fusion och delning av värdepappersfonder infördes i svensk rätt 1993 (se prop. 1992/93:206). Efter att bestämmelserna om fusion och delning av värdepappersfonder tidigare i huvudsak motsvarat varandra ändrades bestämmelserna om fusion 2011 som en konsekvens av genomförandet i svensk rätt av UCITS-direktivet. Detta medförde skillnader mellan fusion och delning genom att fusion numera är föremål för en mer omfattande reglering (se prop. 2010/11:135 s. 197–199).

654

Fondandelsbolag

När de nu gällande fusionsreglerna infördes i svensk rätt diskuterades huruvida även reglerna om delning borde ändras. Investeringsfondsutredningen föreslog att bestämmelserna om delning skulle ändras så att skälighetsbedömningen skulle tas bort. I stället skulle andelsägarna, innan delningen, ges rätt att kostnadsfritt lösa in sina andelar. Vidare skulle det inte krävas att de delade fonderna hade samma karaktär som den ursprungliga fonden (se SOU 2010:78 s. 251–254). Förslaget fick kritik från Finansinspektionen. Inspektionen ansåg att kravet på att delningen skulle vara förenlig med andelsägarnas intressen borde kvarstå och att det behövdes klargöranden avseende förutsättningarna för inspektionens godkännande, vad en ansökan om delning borde innehålla samt vilka informationskrav som skulle gälla i förhållande till andelsägarna. Regeringen ansåg att en förutsättning för att ta bort skälighetsbedömningen var att krav motsvarande dem som gällde för fusioner infördes i lagen. Mot bakgrund av detta ansågs det inte lämpligt att vid den aktuella tidpunkten föreslå några förändringar när det gäller reglerna om delning. Regeringen framhöll dock att förändringar kunde övervägas på sikt (prop. 2010/11:135 s. 266). UCITS-direktivet innehåller inte några regler om delning av fonder annat än för vissa specifika scenarier för fusion och delning av feeder- och masterfonder (artikel 60).

Delning av fondandelsbolag

För både investeringsbolag och AIF-bolag finns det ett behov att reglera frågan om delning. Som nämnts ovan saknas det i LVF utöver bestämmelsen i 8 kap. 25 § bestämmelser om hur ett delningsförfarande ska gå till. I 24 kap. ABL finns däremot en omfattande reglering när det gäller delning av ett aktiebolag. I 2014 års fondutrednings slutbetänkande föreslogs nya bestämmelser för delning av värdepappers- och specialfonder. Ett liknande förslag hade även lämnats i Investeringsfondsutredningen (SOU 2010:78). I 2014 års fondutrednings slutbetänkande gjordes bedömningen att förutsättningarna för delning av fonder borde vara i princip desamma som förutsättningarna för att fusionera fonder och i betänkandet föreslogs därför bestämmelser som i stor utsträckning motsvarar de mer omfattade bestämmelser som gäller vid sam-

655

Fondandelsbolag

manslagning av fonder (samma betänkande s. 355). När det gäller konsumentskydd och borgenärsskydd anfördes följande (samma betänkande s. 355 och 356):

Det är logiskt att förutsättningarna för delning av fonder bör vara i princip desamma som förutsättningarna för att fusionera fonder. Eftersom det inte krävs att placeringsinriktningen är densamma för att fusionera fonder bör det inte heller vara ett krav att en delning av en fond resulterar i fonder med samma placeringsinriktning. Det går dock inte att komma ifrån att detta innebär att en fondandelsägare efter en delning kan komma att vara andelsägare i en fond med en annan placeringsinriktning än den andelsägaren ursprungligen investerade i. Den situationen kan dock uppstå av andra orsaker, t.ex. genom en fusion och genom att fondens placeringsbestämmelser ändras. Skyddet i dessa situationer består i att andelsägaren ska få information om åtgärden i god tid innan den genomförs och att andelsägaren har rätt att få sina andelar inlösta utan andra kostnader än kostnader för avvecklingen av värdepappersinnehavet. Detta skydd kan erhållas även vid en delning genom att införa de bestämmelser om information och rätt till inlösen enligt Investeringsfondsutredningen föreslag. Till konsumentskyddet hör dock även andra frågor. En av de viktigare är kontrollen av tillgångarnas värde – och därmed andelarnas värde – vid en delning. En felaktig värdering skulle, liksom vid en fusion, kunna leda till att vissa fondandelsägare gynnades på andra andelsägares bekostnad. Exempelvis innebär en delning som resulterar i två fonder med olika placeringsinriktning att vissa tillgångar hamnar i den ena fonden och tillgångar av ett annat slag hamnar i den andra. Om tillgångar av ett slag är felaktigt värderade skulle värdet av andelsägarnas andelar inte vara detsamma efter delningen. Andelarna i den ena fonden skulle vara mer värda än andelarna i den andra. Detta problem är omhändertaget i fusionsfallet genom bestämmelser om att de värderingsmetoder som ska tillämpas ska ingå i fusionsplanen och granskas av revisor. Även andra frågor av investerarskyddskaraktär är omhändertagna i fusionsfallet, t.ex. vilken information andelsägarna ska få och när det ska ske samt rätten att byta sina andelar till en helt annan fond. Nämnda frågor var dock inte omhändertagna i Investeringsfondsutredningens förslag. För att reglerna om delning ska motsvara reglerna om fusioner föreslås att Investeringsfondsutredningens förslag kompletteras med motsvarigheter till de regler som gäller vid fusioner. Det skulle innebära att regler om delningsvederlag införs. Det rör sig om undantagssituationer då tillgångarna i en fond inte går att dela exakt och kompensation kan behöva utgå. Vidare bör – liksom vid en fusion – en plan för den tänkta delningen upprättas av fondbolaget där det framgår vilken fond det är fråga om, bakgrunden och syftet med delningen och vilka konsekvenser den får för andelsägarna samt vilka metoder som ska användas vid värderingen. Vidare bör det krävas ett utlåtande från förvaringsinstitutet och en revisorsgranskning motsvarande vad som krävs vid en fusion. Även kraven på information till andelsägarna, förutsättningarna för tillstånd

656

Fondandelsbolag

och andelsägarnas rättigheter vid delning bör utformas med fusionsreglerna som förebild. På så sätt blir förutsättningarna för delning i princip desamma som förutsättningarna för fusion.

Utredningens förslag när det gäller delning av fonder har inte resulterat i lagstiftning. I samband med att 8 kap. 25 § LVF ändrades till dess nuvarande lydelse ansåg Fondbolagens förening att det fanns skäl att ytterligare se över hur möjligheterna att dela en fond bör se ut. Regeringen konstaterade att utvecklingen på fondmarknaden varit omfattande sedan bestämmelser om delning av en fond infördes i svensk rätt, men att det saknades förutsättningar att genomföra en vidare översyn av möjligheterna till delning av en fond inom ramen för det lagstiftningsärendet (prop. 2022/23:8 s. 28 och 29). I syfte att skapa en tydlig reglering bör delningsförfarandet när det gäller delning av fondandelsbolag tydligt regleras i den nya lagen. Av skäl som anfördes i 2014 års fondutrednings slutbetänkande bör regleringen i den här delen motsvara de föreslagna reglerna om fusion. Mot bakgrund härav och med beaktande av vad som föreslås i avsnitt 4.14.2 och 4.14.3 avseende fusion av fondandelsbolag bör ABL:s och LVF:s bestämmelser om delning inte gälla för fondandelsbolag. I stället bör alltså motsvarande bestämmelser om förfarandet vid fusion av fondandelsbolag även gälla vid delning av ett fondandelsbolag. Som anfördes i 2014 års fondutrednings slutbetänkande bör konsumentskyddet och investerarskyddet tillgodoses genom en sådan reglering, detta även om den inte innefattar en prövning av Finansinspektionen om en delning kan anses förenlig med fondandelsägarnas intresse. Genom förslaget i den här delen kommer regleringen när det gäller delning av ett investeringsbolag att skilja sig åt mot den reglering som gäller för delning av värdepappersfonder. Utifrån tidigare lämnade förslag torde det dock vara möjligt att även genomföra en motsvarande ändring när det gäller delning av värdepappersfonder.

657

Fondandelsbolag

4.14.5 Mottagarfonder och matarfonder

Utredningens förslag: Bestämmelserna om fusion och delning av matar- och mottagarfonder i LVF ska i huvudsak gälla även för fusion och delning av investeringsbolag som utgör sådana fonder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förutsättningarna för överföring av finansiella instrument och förvaltning vid inlösen av andelar i en mottagarfond.

Skälen för utredningens förslag

För fusion och delning av en värdepappersfond som utgör mottagarfond finns särskilda bestämmelser om upplösning av matarfonder i 5 a kap. 38–46 §§ LVF. Vidare finns det även en särskild reglering avseende fusion och delning av mottagarfonder (5 a kap. 52–54 §§ LVF). Som utgångspunkt ska motsvarande bestämmelser även gälla vid delning eller fusion av investeringsbolag som utgör matar- och mottagarfonder. Av 5 a kap. 42 § och 44 § framgår att vid upplösning av en matarfond överlåts förvaltningen till ett förvaringsinstitut. På motsvarande sätt som vid en frivillig likvidation av ett investeringsbolag bör även i dessa fall förvaltaren kunna hantera upplösningen av en matarfond om det inte är olämpligt.

Bemyndigande

I LVF finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 46 § (16 kap. 1 § 28). Motsvarande bemyndigande ska införas också avseende investeringsbolag.

658

Fondandelsbolag

4.14.6 Ombildning

Utredningens bedömning: Det bör inte vara möjligt att ombilda ett investeringsbolag till ett AIF-bolag eller tvärtom.

Skälen för utredningens bedömning

Enligt 8 kap. 26 § får en värdepappersfond inte ombildas till en specialfond eller någon annan typ av alternativ investeringsfond. Förutom möjligheten att bilda vissa särskilda typer av aktiebolag saknas det i huvudsak möjlighet att ombilda en viss association till en annan typ. Dock finns det regler i 24 a kap. ABL om gränsöverskridande ombildning. Bestämmelserna möjliggör för ett svenskt aktiebolag att ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom EES. Inte heller när det gäller fondandelsbolag bör det vara möjligt att ombilda ett sådant bolag till en annan association eller tvärtom. Detsamma bör gälla för möjligheten att ombilda ett AIF-bolag till ett investeringsbolag. Genom förslaget gällande bildandet av sådana bolag omöjliggörs detta. Investeringsbolag och AIF-bolag utgör olika varianter av en associationsrättslig fond med ett rörligt andelskapital. Att möjliggöra för ombildning till eller av sådana bolag hade skapat svåröverskådliga konsekvenser för både investerare och borgenärer och även utifrån att skatterättsligt perspektiv.

4.15 Avveckling av ett fondandelsbolag

4.15.1 Bakgrund

Likvidation av en värdepappersfond

UCITS-direktivet innehåller i huvudsak inte någon reglering av likvidation av vanliga fondföretag (värdepappersfonder och investeringsbolag). För mottagarfonder och matarfonder finns dock särskilda regler. Eftersom nästan alla medel som en matarfond har placeras i en mottagarfond, krävs det bestämmelser som reglerar vad som inträffar med matarfonden om mottagarfonden upplöses. Det naturliga

tingsrätten om beslut om likvidation. Ansökan ska göras inom två veckor från den andra kontrollstämman eller, om en sådan inte har hållits, från den tidpunkt då den senast skulle ha hållits. Frågan om likvidation kan även prövas på ansökan av en styrelseledamot, den verkställande direktören, en revisor i bolaget eller en aktieägare. Allmän domstol ska besluta att bolaget ska gå i likvidation, om ovanstående villkor är uppfyllda (17 §). Om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning, att låta bolagets revisor granska den, att sammankalla en första kontrollstämma eller att ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska gå i likvidation om så krävs, svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består. Ansvaret gäller inte för den som visar att han eller hon inte har varit försumlig (18 § första stycket). Ansvaret omfattar inte bara styrelseledamöter utan alla som med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar på bolagets vägnar svarar solidariskt med styrelsens ledamöter för de förpliktelser som därigenom uppkommer för bolaget (18 § andra stycket). Även aktieägare som, med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation efter att åttamånadersfristen löpt ut, deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet ansvarar solidariskt med styrelseledamöterna och övriga som svarar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget efter den tidpunkten (19 §). Syftet med bestämmelserna är att se till att aktieägarna i aktiebolag med alltför låg konsolideringsgrad utan dröjsmål antingen vidtar åtgärder för att stärka bolagets ställning eller inleder en ordnad avveckling av bolaget. Detta är ägnat att skydda bolagets borgenärer mot att bolagets hela kapital konsumeras, innan avvecklingen av bolaget inleds (jfr prop. 1982/ 83:94 s. 54). Reglernas övergripande syfte är att sätta upp gränser för hur länge en förlustbringande verksamhet ska få fortsätta, innan den slutligen måste avbrytas genom en likvidation. Regleringen syftar därvid till att skydda såväl befintliga som tillkommande borgenärer men också till att ge företrädarna rådrum för lämpliga åtgärder i ett bolag i svårigheter. Ansvaret enligt 18 § riktar sig mot tredje man och inte mot bolaget. Det är inte beroende av att någon skada kan härledas till försummelsen och är därför strängare än det skadeståndsansvar som styrelseledamöterna har enligt 29 kap.

664

Fondandelsbolag

Handläggning, beslut om att utse eller entlediga en likvidator och genomförandet av en likvidation

Bestämmelser om handläggning av en likvidation finns i 25 kap. 25–29 §§ ABL. En likvidation handläggs antingen av Bolagsverket eller av allmän domstol. Vid beslut om likvidation ska en likvidator utses. Vid frivillig likvidation är det Bolagsverket som utser likvidator. I 30–47 §§ finns bestämmelser om genomförandet av en likvidation. En likvidator träder i styrelsens och den verkställande direktörens ställe och har i uppdrag att genomföra likvidationen (30 §). Likvidatorn ska snarast efter det att han eller hon har tillträtt ansöka om kallelse på bolagets okända borgenärer (34 §). Så snart det kan ske ska likvidatorn genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom till pengar, i den utsträckning det behövs för likvidationen, samt betala bolagets skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda ska få skälig tid att skaffa sig ny anställning (35 §). Om bolaget är på obestånd, ska likvidatorn ansöka om att bolaget försätts i konkurs (36 §). I 37 § finns bestämmelser om redovisning under likvidationen. När den anmälningstid som har satts ut i kallelsen på okända borgenärer har löpt ut och alla kända skulder har betalats, ska likvidatorn skifta bolagets återstående tillgångar (38 §). När uppdraget som likvidator har fullgjorts, ska likvidatorn så snart som möjligt lämna slutredovisning för förvaltningen genom en förvaltningsberättelse som avser likvidationen i dess helhet (40 §). är Bolaget är upplöst när likvidatorn har lagt fram slutredovisningen (41 §).

Förslaget i 2014 års fondutrednings slutbetänkande

I 2014 års fondutrednings slutbetänkande föreslogs att ett investeringsbolags bolagsstämma skulle kunna besluta om likvidation. Likvidation skulle också kunna följa av bestämmelser i bolagsordningen. Bolagsverket skulle vidare kunna besluta om likvidation om investeringsbolaget inte på föreskrivet sätt har kommit in med en anmälan till Bolagsverket om sådan behörig styrelse, verkställande direktör, behörig delgivningsmottagare eller revisor som ska finnas enligt ABL. Övriga likvidationsgrunder enligt ABL föreslogs inte

665

Tvångslikvidations efter beslut av Bolagsverket eller allmän domstol

På motsvarande sätt som anges i avsnitt 4.15.2 bör även ABL:s bestämmelser som tvångslikvidation som utgångspunkt gälla för fondandelsbolag, vilket inbegriper möjlighet för Bolagsverket och allmän domstol att besluta om likvidation. I huvudsak kommer ett ägande i ett investeringsbolag att utgöras av ett passivt ägande och andelsägarna i ett AIF-bolag kommer i huvudsak att utgöras av professionella investerare där förhållandena mellan andelsägare och även förvaltaren i många fall kommer att regleras kontraktsrättsligt. Som framgår av avsnitt 4.11.6 föreslås inte heller någon inlösensskyldighet för andelsägare vid missbruk (jfr 29 kap. 4 § ABL). Bestämmelserna om tvångslikvidation när en majoritetsandelsägare har missbrukat sitt inflytande i bolaget (25 kap. 21– 23 §§) bör därför inte kunna utgöra grund för tvångslikvidation av ett fondandelsbolag. En situation med majoritetsmissbruk kan endast i undantagsfall tänkas bli aktuell för ett fondandelsbolag. I ett fall där majoriteten påverkar en förvaltare att vidta åtgärder som förfördelar minoriteten torde t.ex. kravet på att agera i andelsägarnas intresse, vara åsidosatt. I dessa situationer torde Finansinspektionen kunna ingripa. När det gäller sådan tvångslikvidation där beslut fattas av allmän domstol kan domstolen besluta om tvångslikvidation om ett aktiebolag enligt bolagsordningen är skyldigt att gå i likvidation (jfr 25 kap. 12 §), bolaget har försatts i konkurs som har avslutats med överskott eller utan något överskott men där bolaget visar sig därefter ändå ha tillgångar (jfr 25 kap. 51 §). Motsvarande bör gälla även för ett fondandelsbolag. Frågan om likvidation på grund av att bolaget enligt bolagsordningen är skyldigt att gå i likvidation tas upp av tingsrätten på anmälan av Bolagsverket eller på ansökan av styrelsen, en

668

Fondandelsbolag

styrelseledamot, förvaltaren eller en andelsägare. Det är bolagsstämman som förfogar över bolagsordningen och som alltså kan besluta att föra in eller ta bort en sådan bestämmelse. Rent principiellt skiljer sig inte denna likvidationsgrund från att bolagsstämman fattar beslut om likvidation och bestämmelsen bör därför gälla även för fondandelsbolag. Därmed inbegrips alltså den situationen när det i bolagsordningen har slagits fast att t.ex. ett AIF-bolag (exempelvis en sluten fond med begränsad livstid) ska gå i likvidation vid en viss tidpunkt och så inte görs. Då kan domstol efter ansökan besluta om likvidation. Som framgår ovan kan även Bolagsverket i vissa fall besluta om tvångslikvidation, se 25 kap. 11 § 1–4 ABL. I de två första fallen bör motsvarande bestämmelser i tillämpliga delar gälla även för ett fondandelsbolag. De tredje och fjärde likvidationsgrunderna enligt den aktuella bestämmelsen handlar om bolagets aktiekapital och är relaterade till kraven på ett visst lägsta aktiekapital. Dessa situationer är inte aktuella för fondandelsbolag och ska därför inte kunna utgöra grund för Bolagsverket att besluta om tvångslikvidation. Bolagsverket ska alltså ha möjlighet att besluta om likvidation om ett fondandelsbolag inte anmält styrelse eller gett in årsredovisning eller på något annat i lagen specificerat sätt försummat skyldigheter som bolaget har enligt den nya lagen och ÅRL.

Tvångslikvidation på grund av beslut av Finansinspektionen

Även Finansinspektionen bör i vissa fall kunna besluta om tvångslikvidation. Det handlar om fall när fondandelsbolaget är förhindrat att fortsätta bedriva verksamhet. Har Finansinspektionen återkallat ett investeringsbolags tillstånd eller beslutat att förbjuda ett AIFbolag från att bedriva verksamhet ska inspektionen besluta om tvångslikvidation eftersom ett investeringsbolag eller AIF-bolag inte kan bedriva någon annan verksamhet. Även i fall när styrelsen för fondandelsbolaget inte utsett en ny förvaltare inom tio dagar från det att Finansinspektionen har återkallat förvaltarens tillstånd, beslut har fattats om att förvaltaren ska gå i tvångslikvidation, eller förvaltaren har försatts i konkurs. Utan en förvaltare kan ett fondandelsbolag inte heller bedriva verksamhet.

669

Fondandelsbolag

Finansinspektionen bör även kunna besluta om tvångslikvidation när ett investeringsbolag förvaltas av ett förvaltningsbolag och förvaltningsbolagets tillstånd återkallats av behörig myndighet i bolagets hemland eller när inspektionen förbjudit förvaltningsbolaget att påbörja nya transaktioner i Sverige.

Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist och personligt betalningsansvar

lämna ett intyg från bolagets revisor om att fonden saknar andelsägare och inte har några tillgångar eller skulder. Förvaltaren ska när Finansinspektionen meddelat beslut om förenklad avveckling genast anmäla att bolaget ska avvecklas till Bolagsverket för registrering i fondandelsbolagsregistret. Till anmälan ska beslutet om tillstånd från Finansinspektionen bifogas. När en anmälan om avveckling registrerats upplöses fondandelsbolaget.

Skälen för utredningens förslag

Förenklad avveckling a v ett fondandelsbolag

För värdepappersfonder gäller vidare att om fonden varken har andelsägare eller fondförmögenhet får fondbolaget efter tillstånd av Finansinspektionen avveckla fonden. Fondbolaget ska tillsammans med en ansökan om sådant tillstånd lämna ett intyg från bolagets revisor om att fonden saknar andelsägare och inte har några tillgångar eller skulder. Motsvarande bör gälla även för fondandelsbolag. Detta innebär ett slags förenklat avvecklingsförfarande (jfr prop. 2010/11:135 s. 265 och 266.). Ett sådant förfarande innebär också ett i förhållande till ABL:s bestämmelser om frivillig likvidation enklare förfarande för att avveckla ett fondandelsbolag. Vid ett sådant tillfälle – när fonden saknar andelsägare och inte har några tillgångar eller skulder – bör det även för AIF-bolag krävas ett intyg från bolagets revisor och tillstånd från Finansinspektionen för att avveckla fonden. På så sätt säkerställs ett gott borgenärsskydd även i dessa fall. I många fall torde även förvaltaren inneha en andel i fondandelsbolaget. Även den andelen måste lösas in innan bolaget avvecklas. När det gäller rättsverkan och registrering vid en förenklad avveckling bör förvaltaren, när Finansinspektionen meddelat beslut om förenklad avveckling, genast anmäla att bolaget ska avvecklas till Bolagsverket för registrering i fondandelsbolagsregistret. Till anmälan ska beslutet om tillstånd från Finansinspektionen bifogas. När en anmälan om avveckling registreras är fondandelsbolaget upplöst.

676

Fondandelsbolag

Upphörande och överlåtelse av förvaltningen

Genom det som nu föreslås finns det möjlighet för styrelsen att utse en ny förvaltare. Vill förvaltaren inte fortsätta med förvaltningen av ett fondandelsbolag ankommer det på styrelsen att utse en ny förvaltare. Förslaget innebär vidare att den befintliga förvaltaren kan kvarstå i sin roll som företrädare för bolaget tills ny förvaltare har utsetts. För investeringsbolag förutsätter ett byte av förvaltare godkännande från Finansinspektionen. Skulle förvaltaren utnyttja möjligheten att avregistrera sig som företrädare för bolaget och någon ny förvaltare inte utsetts kan Bolagsverket besluta att fondandelsbolaget ska träda i tvångslikvidation. Detta kan liknas vid de fall ett aktiebolag saknar styrelse. Om en ny förvaltare utses under handläggningstiden ska Bolagsverket inte besluta om likvidation. Mot bakgrund av ovan finns det inte något behov att i den nya lagen införa särskilda bestämmelser om upphörandet och överlåtelse av förvaltningen av ett fondandelsbolag.

Ändring av nuvarande bestämmelser i LVF

Som framgår ovan medför den ordning som i dag gäller för frivillig avveckling av värdepappersfonder där förvaringsinstitutet tar över förvaltningen, en sammanblandning av olika funktioner som artikel 25.1 i UCITS-direktivet syftar till att undvika. Motiven bakom nuvarande bestämmelser är att förvaringsinstitutets roll ska garantera att förvaltningen, som förutsätts bli relativt kortvarig, sker på ett riktigt sätt och under iakttagande av fondandelsägarnas gemensamma intresse (se SOU 2002:104 s. 126 och prop. 1974:128 s. 135). När det gäller att avvecklingen förutsätts bli relativt kortvarig kan det framhållas att en avveckling många gånger inte är en helt enkelt process. Avvecklingen kan dra ut väsentligt på tiden om det finns tillgångar som är föremål för sanktionsbeslut eller det finns andra förhållanden som inverkar på likviditeten i tillgångarna, vilket numera förekommer relativt frekvent. Det får därför allt större betydelse att fondbolaget, till skillnad från förvaringsinstitutet, är specialiserat på fondförvaltning och kan hantera förvaltningen under avvecklingen på ett mer kostnadseffektivt sätt. Fonden kan dessutom hållas öppen under avvecklingen, vilket är till fördel för investerarna.

677

Fondandelsbolag

När det gäller att förvaringsinstitutet ska garantera att förvaltningen sker på ett riktigt sätt kan det konstateras att förvaringsinstitutet även normalt har i uppgift att övervaka och kontrollera förvaltningen, vilket skulle gälla även om fondbolaget hanterar avvecklingen. En ordning där frivillig avveckling som utgångspunkt hanteras av fondbolaget upprätthåller snarare det investerarskydd som tillförsäkras genom att det finns en dualitet mellan fondbolagets förvaltning och förvaringsinstitutets tillsyn över förvaltningen. Det kan också konstateras att en ordning där fondbolaget som utgångspunkt hanterar avvecklingen överensstämmer med internationella principer för god fondavveckling (se IOSCO Report on Good Practices for the Termination of Investment Funds, Final Report, november 2017). Svensk rätt avviker i nu aktuellt avseende från det som gäller i andra fondjurisdiktioner, bl.a. Luxemburg, där förvaringsinstitutet inte tar över förvaltningen vid avvecklingen av en fond. Motiven för att förvaringsinstitutet ska hantera avvecklingen tar främst sikte på avveckling som sker för att fondbolaget förlorat sitt tillstånd, att beslut har fattats om att fondbolaget ska gå i tvångslikvidation eller fondbolaget har försatts i konkurs (9 kap. 1 § första stycket LVF). Sådan tvångsavveckling är betydligt mer ovanlig än att ett fondbolag vill upphöra med förvaltningen av en fond. Det har i den delen anförts att det är svårt att finna någon annan som bättre lämpar sig för att ta hand om fonderna vid fondbolagets avveckling (SOU 2002:104 s. 126). Oavsett hur det förhåller sig med den frågan kan det konstateras att ändringar av den ordning som gäller vid tvångsavveckling av fonder kräver mer omfattande överväganden än vad som kan hanteras av denna utredning. Mot bakgrund av det nu anförda torde det även finnas ett behov att ändra vissa bestämmelser i LVF om att förvaringsinstitutet i vissa fall ska överta förvaltningen av en värdepappersfond. Om en värdepappersfond ska avvecklas borde i de flesta fall förvaltaren också kunna hantera avvecklingen, endast i undantagsfall bör avvecklingen hanteras av ett förvaringsinstitut. Ett sådant förslag ligger dock utanför utredningens uppdrag men hade kunnat utformas på följande sätt:

678

Fondandelsbolag

9 kap.

1 § Ett fondbolags förvaltning av en värdepappersfond ska omedelbart tas över av fondens förvaringsinstitut om 1. Finansinspektionen har återkallat fondbolagets tillstånd att driva fondverksamhet, 2. beslut har fattats om att fondbolaget ska gå i tvångslikvidation, eller 3. fondbolaget har försatts i konkurs.

1 a § Om ett fondbolag vill upphöra med förvaltningen av en värdepappersfond, får fondbolaget efter tillstånd av Finansinspektionen avveckla fonden. Om Finansinspektionen nekar fondbolaget tillstånd att avveckla fonden, ska förvaltningen på fondbolagets begäran i stället övertas av förvaringsinstitutet vid den tidpunkt då verksamheten upphör. Har en värdepappersfond varken andelsägare eller fondförmögenhet får fondbolaget, i stället för det som anges i andra stycket, efter tillstånd av Finansinspektionen avveckla fonden. Fondbolaget ska avveckla värdepappersfonden genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till fondandelsägarna. När fonden är upplöst ska fondbolaget tillsammans med en ansökan om sådant tillstånd lämna ett intyg till Finansinspektionen från bolagets revisor om att fonden saknar andelsägare och inte har några tillgångar eller skulder.

1 b § Ett fondbolag får efter tillstånd av Finansinspektionen överlåta förvaltningen av en värdepappersfond till ett annat fondbolag.

1 c § Ett övertagande enligt 1 a § andra eller 1 b § fjärde stycket får ske tidigast tre månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 4 §, om inte Finansinspektionen beslutar att övertagandet får ske tidigare.

2 § Ett förvaringsinstitut som har övertagit förvaltningen av en värdepappersfond från ett fondbolag ska snarast överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall ska värdepappersfonden upplösas genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till fondandelsägarna. När fonden är upplöst ska förvaringsinstitutet lämna ett revisorsintyg till Finansinspektionen om att fonden saknar andelsägare och inte har några tillgångar eller skulder.

3 § Om en fondandelsägare inte har anmält sitt innehav inom fem år efter det att medel som utskiftats enligt 1 a § eller 2 § har kunnat lyftas, har fondandelsägaren förlorat sin rätt att lyfta medlen. Sådana medel samt andra restbelopp som inte har kunnat skiftas ut till andelsägarna skall tillfalla allmänna arvsfonden.

679

Fondandelsbolag

4 § Information om följande förändringar i fråga om en värdepappersfond ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet, nämligen att 1. fondbolaget ska avveckla fonden eller att förvaltningen av fonden ska överlåtas till en annan fondförvaltare, 2. förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet, och 3. förvaringsinstitutet har beslutat att överlåta förvaltningen av fonden till en fondförvaltare eller att upplösa fonden. Kungörandet ska i fall som avses i första stycket 1 göras av det överlåtande fondbolaget och i övriga fall av förvaringsinstitutet. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det finns särskilda skäl för det.

En motsvarande ändring hade även behövt göras i 5 a kap. när det gäller upplösningen av en matarfond.

4.15.6 Mottagarfonder och matarfonder

Utredningens förslag: Bestämmelser i LVF om avveckling av matar- och mottagarfonder ska i huvudsak gälla även för avveckling av investeringsbolag som utgör matar- och mottagarfonder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning vid inlösen av andelar i en mottagarfond.

Skälen för utredningens förslag

För mottagarfonder och matarfonder finns i LVF en särskild reglering om upplösning (se 5 a kap. 30–37 §§ LVF). Som anges i avsnitt 4.10.2 ska motsvarande bestämmelser om mottagarfonder och matarfonder gälla för investeringsbolag, vilket även omfattar regleringen om upplösning av dessa fonder. Av 5 a kap. 34 § och 36 § framgår att vid upplösning av en matarfond överlåts förvaltningen till ett förvaringsinstitut. På motsvarande sätt som vid en frivillig likvidation av ett investeringsbolag bör även i dessa fall förvaltaren kunna hantera upplösningen av en matarfond om det inte är olämpligt. I LVF finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning

680

Fondandelsbolag

enligt 5 a kap. 37 §§ (16 kap. 1 § 28 LVF). Motsvarande bemyndigande ska införas också avseende investeringsbolag.

4.15.7 Underrättelser

Utredningens förslag: Finansinspektionen ska genast underrätta Bolagsverket när inspektionen beslutat om tvångslikvidation eller, beslutat om förenklad avveckling av ett fondandelsbolag, eller beslutat att en matarfond ska upplösas. Bolagsverket ska genast underrätta Finansinspektionen när Bolagsverket beslutat om tvångslikvidation Allmän domstol ska genast underrätta Finansinspektionen och Bolagsverket när domstolen beslutat om tvångslikvidation.

Skälen för utredningens förslag

Registrering och underrättelser

Uppgifter om ett fondandelsbolag kommer att finnas i fondandelsbolagsregistret. I 25 kap. finns något förenklat uttryckt bestämmelser om vad som ska antecknas i aktiebolagsregistret i samband med en likvidation av ett aktiebolag. Motsvarande kommer att gälla även för fondandelsbolag utifrån förslagen ovan. Detsamma gäller bestämmelserna i ABL om rättsverkan av en likvidation. Det kan dock konstateras att det även i andra fall finns behov av att registrera vissa saker i fondandelsbolagsregistret. Främst handlar det om fall när Finansinspektionen beslutat om vissa saker. Det finns också behov för inspektionen att känna till om en annan myndighet har beslutat i frågor om likvidation avseende fondandelsbolag. Det föreslås därför att Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket när inspektionen, beslutat om förenklad avveckling av ett fondandelsbolag, eller beslutat att en matarfond ska upplösas. På motsvarande sätt ska Bolagsverket underrätta Finansinspektionen när Bolagsverket beslutat om tvångslikvidation. För det fall att allmän domstol beslutat om tvångslikvidation ska både Bolagsverket och Finansinspektionen underrättas.

681

Fondandelsbolag

4.16 Delfonder

4.16.1 Bakgrund

Delfonder enligt UCITS-direktivet

Enligt artikel 1.2 andra stycket i UCITS-direktivet får medlemsstaterna tillåta att fondföretag består av flera delfonder. Konstruktionen med delfonder innebär att en fond (en paraplyfond) har flera underfonder (delfonder) som är separata enheter. Genom konstruktionen med delfonder kan ett fondföretag ha två eller flera delfonder med olika placeringsinriktning som riktar sig till olika investerarkollektiv. Om ett fondföretag består av fler än en delfond ska varje delfond behandlas som en separat enhet i följande avseenden. Vid tillämpningen av placeringsbestämmelserna anses varje delfond vara ett separat fondföretag (artikel 49). Bestämmelserna om information till investerarna innehåller krav på särskild information om delfonder. Informationsbroschyren (”prospektet” enligt direktivet) ska, om bolaget förvaltar delfonder, innehålla uppgift om delfonderna, liksom uppgift om hur en andelsägare får flytta från en delfond till en annan och vilka avgifter som tillämpas i sådana fall (se artikel 69.2 och 1.3 och 1.13 i bilaga I, modul A). För fondföretag med flera delfonder ska ett faktablad tas fram för varje delfond (jfr artikel 78.7 b i UCITS-direktivet). Bestämmelserna om fondföretags marknadsföring av andelarna i andra medlemsstater än de där de är etablerade gäller även för delfonder inom fondföretag (jfr artikel 91.4). Vid fusion mellan fondföretag ska med fondföretag avses även delfonder (artikel 37), vilket innebär att UCITS-direktivets bestämmelser om fusion även gäller för delfonder. Detsamma gäller för bestämmelserna om matar- och mottagarfonder. Med ett feederfondföretag avses ett fondföretag, eller en delfond i ett sådant företag, som genom avvikelse från artiklarna 1.2 a, 50, 52, 55 och 56.2 c har fått tillstånd att placera minst 85 procent av sina tillgångar i andelar i ett annat fondföretag eller i en delfond i ett sådant företag (masterfondföretaget) (artikel 58.1). Ett masterfondföretag är ett fondföretag eller en delfond i ett fondföretag som har minst ett feederfondföretag bland sina andelsägare, inte för egen del är ett feederfondföretag, och inte innehar andelar i ett feederfondföretag (artikel 58.3).

682

Fondandelsbolag

Delfonder i andra länder inom EES samt Storbritannien

Flera länder inom EES samt Storbritannien har infört möjligheten att ha delfonder i associationsrättsliga UCITS-fonder. Nedan redovisas översiktligt bestämmelserna om delfonder i vissa av dessa länder där delfonder kan etableras.

Luxemburg

En SICAV kan innehålla flera underfonder med olika placeringsinriktning och olika investerarkollektiv (se artikel 181 i SICAVlagen). Detta är möjligt genom att en SICAV kan ge ut aktier i olika klasser där varje klass är kopplad till en specifik underfond. De olika underfonderna ses som separata enheter som, om inte annat anges, endast svarar för sina förpliktelser. Underfonderna kan likvideras separat och ses som separata enheter vid en eventuell konkurs.

Irland

Även en ICAV kan innehålla flera underfonder med olika placeringsinriktning och olika investerarkollektiv. Det finns en uttrycklig regel i ICAV-lagen om att en underfond inte svarar för skyldigheter som rör en annan underfond (se artiklarna 35–37). En underfond är inte en juridisk person, men paraplyfonden kan stämma och bli stämd för en underfonds räkning, och underfondens tillgångar kan bli föremål för domstolsbeslut som om underfonden var en separat juridisk person. En underfond kan avvecklas separat (se artikel 37 [1] och [3]). De olika underfonderna ses som separata enheter vid en eventuell konkurs. Regleringen är densamma för investeringsbolag (investment companies) bildade med stöd av den irländska aktiebolagslagen.

Storbritannien

Ett OEIC kan innehålla flera underfonder med olika placeringsinriktning och olika investerarkollektiv. Detta är möjligt genom att bolaget kan ge ut aktier i olika klasser där varje klass är kopplad till en specifik underfond. Tillgångarna i en underfond tillhör exklusivt

683

Fondandelsbolag

den aktuella underfonden och kan inte användas för anspråk mot OEIC:en eller en annan underfond (se artikel 11 A [5] och [6] OEIC-lagen). En underfond är inte en självständig juridisk person men underfondens tillgångar kan bli föremål för domstolsbeslut som om underfonden hade varit en separat juridisk person. Paraplyfonden kan stämma och bli stämd för en underfonds räkning.

Danmark

I Danmark kan fondföreningar, SIKAV:er och värdepappersfonder delas upp i avdelningar där varje avdelning svarar för sina förpliktelser (se 2 kap. 7 § Lov om investeringsforeninger m.m.). Varje avdelning ska bära sin del av fondens omkostnader. Om en avdelning inte klarar av det ska dock övriga avdelningar i andra hand och solidariskt med varandra betala den avdelningens andel av de gemensamma kostnaderna. Motsvarande gäller för danska AIF-SIKAV:er.

4.16.2 Delfonder i fondandelsbolag

Utredningens förslag: Ett investeringsbolag eller en associationsrättslig specialfond ska kunna bestå av flera delfonder. Varje delfond ska utgöra en separat enhet i investeringsbolaget och ska ha en egen beteckning. Kostnader som är hänförliga till en viss delfond ska endast belasta den delfonden. Investeringsbolagets gemensamma kostnader ska belasta delfonden i förhållande till dess andel i investeringsbolaget. Till varje delfond ska det kopplas minst en för delfonden specifik andelsklass Andelarna i en andelsklass som är kopplad till en delfond ska endast ha rätt till den egendom som är hänförlig till delfonden. Andelarna i en och samma andelsklass som är kopplad till en delfond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som är hänförlig till delfonden. Andelsklasserna ska få vara förenade med olika villkor. Till ett investeringsbolags bolagsordning ska det för varje delfond bifogas en bilaga med uppgifter som i huvudsak motsvarar innehållet i en värdepappersfonds fondbestämmelser.

684

Fondandelsbolag

Tillgångar som hänför sig till en delfond ska hos förvaringsinstitutet förvaras åtskilt från tillgångarna som hänför sig till andra delfonder. Tillgångar som hänför sig till en delfond får inte utmätas eller tas i anspråk för betalning av skulder som hänför sig till en annan delfond. Vid förvaltningen av en delfond ska förvaltaren handla i investeringsbolagets namn och ska då ange delfondens beteckning. Vid kontakter med tredje man ska det framgå att investeringsbolaget består av flera delfonder. För varje delfond ska det finnas ett faktablad och information om kostnader och om aktivitetsgrad i fondförvaltningen. I investeringsbolagets informationsbroschyr ska anges hur byte till en annan delfond kan ske och avgifterna för detta. Placeringsbestämmelserna, reglerna om fusion, delning och förenklad avveckling samt bestämmelserna om matarfonder och mottagarfonder som gäller för ett investeringsbolag ska gälla för en delfond. Det ska även vara möjligt att avveckla en delfond om förvaltaren vill upphöra med förvaltningen av fonden. Utan hinder av konkurs i ett investeringsbolag ska egendom som är hänförlig till en delfond i ett investeringsbolag kunna utmätas för fordran hänförlig till delfonden.

Skälen för utredningens förslag

Generella överväganden

Genom möjligheten för ett investeringsbolag att bestå av flera delfonder kan bolaget erbjuda en kostnadseffektiv och flexibel lösning som innebär fördelar för spararna och också bidrar till ökad konkurrenskraft för Sverige som hemvist för associationsrättsliga fonder. En konstruktion med flera delfonder innebär att investeringsbolaget kan erbjuda delfonder med olika placeringsinriktning som riktar sig till olika investerarkollektiv. Det blir enklare att etablera en ny fond då detta inte kräver bildandet av ett nytt bolag med den administration och de kostnader som följer. En ytterligare fördel är möjligheten till gemensam förvaltning och administration. Samtliga delfonder i ett investeringsbolag kan stå under en förvaltares förvaltning och informationen till investerarna kan samordnas, med särskilda avsnitt som beskriver skillnaderna mellan delfonderna. Detta

685

Fondandelsbolag

innebär bl.a. att en fond som består av flera delfonder endast behöver ha en styrelse, en förvaltare, en informationsbroschyr och en årsberättelse. Sammantaget innebär detta förenklingar som leder till mindre administration och lägre kostnader, vilket medför lägre förvaltningsavgift och därmed också gynnar spararna. Fondsparandet är en homogen produkt och fondmarknaderna är relativt lika i olika länder. Det följer samma ekonomiska principer i alla länder där fondsparandet är utbrett och sparmedlen investeras globalt. Reglerna om fondsparande bygger i stort sett på samma principer för att skydda spararna. Bland europeiska länder är det UCITS-direktivets regler som präglar marknaderna och som har gett dem en likartad struktur (se bl.a. prop. 2002/03:150 s. 123). Möjligheten att införa delfonder som separata enheter i en associationsrättslig fond finns i UCITS-direktivet. Som redovisats ovan är det också vanligt i flera länder inom Europa med en reglering som tillåter delfonder. Lagstiftningen i t.ex. Luxemburg, Irland, Storbritannien och Danmark medger också att en associationsrättslig fond kan bestå av flera delfonder som utgör separata enheter. Fondmarknaden inom EES och i Storbritannien är en europeisk marknad med omfattande gränsöverskridande marknadsföring och handel. Fonder med delfonder etableras också av svenska fondbolag i länder där denna möjlighet finns, och dessa fonder marknadsförs till svenska sparare. Genom att införa möjligheten till delfonder kommer den svenska lagstiftningen att ligga i linje med den reglering som finns i andra jämförbara länder. Detta bör göra det mer attraktivt att behålla och etablera UCITS-fonder i Sverige, vilket stärker Sveriges konkurrenskraft på den europeiska fondmarknaden. En konstruktion med delfonder bör därför införas.

Allmänna utgångspunkter

Regleringen grundar sig på artikel 1.2 andra stycket i UCITS-direktivet som möjliggör för medlemsstaterna att tillåta att UCITS-fonder består av flera delfonder. Flera av de utländska UCITS-fonder som i dag marknadsförs till konsumenter i Sverige är också delfonder. Förslaget innebär att vid tillämpningen av vissa regler som gäller för investeringsbolag ska en delfond likställas med en egen fond. För spararna kommer en delfond att framstå som vilken annan

686

Fondandelsbolag

UCITS-fond som helst. Delfonden kommer att ha ett eget namn och egen placeringsinriktning. Spararna kan således välja att investera i en specifik delfond med en särskild placeringsinriktning. Tillgångar som hänför sig till en delfond ska inte få utmätas eller tas i anspråk för betalning av skulder hänförliga till en annan delfond, och kostnader hänförliga till delfonden ska endast belasta den delfonden. Investeringsbolagets gemensamma kostnader ska belasta delfonden i förhållande till dess andel i investeringsbolaget. Dessa kostnader kan t.ex. avse kostnader för styrelsen i ett investeringsbolag och vissa avgifter till Finansinspektionen. Om ett investeringsbolag består av flera delfonder utgör således varje delfond en separat enhet i investeringsbolaget, dvs. i praktiken en egen fond. Av investeringsbolagets bolagsordning ska det framgå om bolaget kan komma att bestå av flera delfonder. En delfond bildas genom att en bilaga till investeringsbolagets bolagsordning med information om delfonden godkänns av Finansinspektionen, på motsvarande sätt som när en ny värdepappersfond bildas genom att fondbestämmelserna för värdepappersfonden godkänns. Placeringsbestämmelserna som gäller för ett investeringsbolag ska tillämpas särskilt för varje delfond För varje delfond ska det finnas ett faktablad och information om aktivitetsgrad i fondförvaltning ska anges specifikt för varje delfond. För ett investeringsbolag som består av flera delfonder kommer det därmed att finnas flera faktablad, ett för varje delfond (jfr artikel 78.7 b i UCITS-direktivet). För investeringsbolaget gäller att bolaget ska ta fram en informationsbroschyr och en årsberättelse. Sådana handlingar behöver dock inte tas fram för varje delfond separat. Däremot ska uppgifter om bolagets delfonder finnas med i informationsbroschyren samt uppgift om hur byte till en annan delfond ska gå till och avgifterna för detta (se artikel 69.2 och 1.3 och 1.13 i bilaga I, modul A till UCITS-direktivet). Konstruktionen med delfonder innebär att andelsägarnas ekonomiska rättigheter är begränsade till respektive delfond. Tillgångarna hänförliga till en delfond behöver därför kunna separeras från tillgångar hänförliga till övriga delfonder. Till en delfond behöver därför minst en för delfonden specifik andelsklass kopplas och delfonden ha en egen beteckning. Till investeringsbolagets bolagsordning ska det för varje delfond bifogas en separat bilaga till bolagsordningen med information om delfondens beteckning, den eller de andels-

687

Fondandelsbolag

klasser som är kopplade till delfonden, verksamhetens art och placeringsregler, som ska godkännas av Finansinspektionen. Vid externa kontakter bör det framgå att det rör sig om en delfond i investeringsbolaget och förvaltaren, som handlar i investeringsbolagets namn, bör ange den aktuella delfondens beteckning. Förslaget ligger i linje med UCITS-direktivet och med vad som gäller i andra europeiska länder.

För delfonden specifika andelsklasser

Huvudregeln i ett är investeringsbolag att alla andelar har lika rätt. Investeringsbolag får dock ha andelar av olika slag (andelsklasser). Andelarna i en och samma andelsklass ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i bolaget. Andelsklasserna i ett investeringsbolag ska få vara förenade med vissa i den nya lagen särskilt angivna villkor som i allt väsentligt motsvarar vad som gäller för olika villkor för andelsklasser i en värdepappersfond (se avsnitt 4.6.1). Som redovisas ovan krävs det, när ett investeringsbolag består av flera delfonder, att minst en specifik andelsklass kopplas till respektive delfond. Andelsklasserna som är kopplade till en och samma delfond ska få vara förenade med olika villkor, på motsvarande sätt som gäller för andelsklasser i investeringsbolaget. I figurerna 4.5 och 4.6 visas två illustrationer på ett investeringsbolag med delfonder.

688

Fondandelsbolag

Figur 4.5 Delfonder

Andelsägarkollektiv i Andelsägarkollektiv Andelsägarkollektiv delfond 1 i delfond 2 i delfond 3 Extern förvaltare (fondbolag eller förvaltningsbolag)

Investeringsbolag

Delfond 1 Delfond 2 Delfond 3 Svenska Global indexfond Asienfond småbolag

Fond- Fond- Fondtillgångar tillgångar tillgångar

Anm.: I ett investeringsbolag ska det kunna finnas delfonder. I allt väsentligt ska en delfond utgöra en separat fond med en separat tillgångsmassa och andelsägarkollektiv. Ett investeringsbolag kan alltså användas för att bilda ett stort antal delfonder med olika investeringsinriktning vilket innebär att förvaltningskostnaderna och därmed avgifterna kan hållas nere. För en andelsägare ska det vara ekono miskt likgiltigt att investera i en delfond i ett investeringsbolag jämfört med att investera i ett investeringsbolag som inte innehåller några delfonder.

Figur 4.6 Delfonder

Andelsägare i delfond 1 Andelsägare i delfond 1 Andelsägare i delfond 1 Andelsägare i delfond 2 Rätt till utdelning Ej rätt till utdelning Institutionell investerare Institutionell investerare Andelsklass 1A Andelsklass 1B Andelsklass 1C Andelklass 2 Fondbolag eller förvaltningsbolag

Investeringsbolag

Delfond 1 Delfond 3 Svenska Delfond 2 Asienfond småbolag Global indexfond Andelsklass 3

Fond- Fond- Fondtillgångar tillgångar tillgångar

Anm.: Till varje delfond i ett investeringsbolag ska det kopplas minst en andelsklass. Som illustreras i bilden kan det exempelvis finnas tre andelsklasser kopplat till den första delfonden, en andelsklass som är utdelande, en som inte är utdelande och en som enbart är avsedd för institutionella investerare.

689

Fondandelsbolag

Separation av tillgångar

För att det ska vara meningsfullt att ha olika delfonder inom en och samma juridiska person måste tillgångarna hänförliga till en delfond förvaras avskilt från övriga tillgångar i investeringsbolaget. Konstruktionen innebär att en delfond – utan att vara en självständig juridisk person – förvaltas av förvaltaren i investeringsbolagets namn som en fristående förmögenhetsmassa. För att trygga delfondens ställning som en fristående förmögenhetsmassa bör tillgångar hänförliga till en delfond separeras från tillgångar hänförliga till övriga delfonder på ett sådant sätt att det inte uppkommer någon risk för sammanblandning. För fondbolag som förvaltar värdepappersfonder finns bestämmelser i 3 kap. 5–7 §§ LVF om hur en värdepappersfonds tillgångar ska förvaras. Bestämmelserna bör gälla också för att separera tillgångar som är hänförliga till en delfond från tillgångar hänförliga till övriga delfonder. Detta innebär att förvaringsinstitutet ska förvara tillgångarna på ett särskilt konto i delfondens namn. På så sätt är tillgångarna hänförliga till respektive delfond avskilda från övriga tillgångar på ett sådant sätt att det inte uppkommer risk för sammanblandning. Förmögenhetsmassan hänförlig till en delfond utgör därmed redovisningsmedel som hålls avskilt till förmån för delfondens ändamål (se lagen (1944:181) om redovisningsmedel). En delfond kommer således att utgöra en separat enhet inom investeringsbolaget där tillgångarna förvaras avskilt för delfondens räkning. Detta innebär att det ska vara möjligt att framställa anspråk och föra talan vid domstol om att få betalning ur tillgångarna hänförliga till delfonden. Genom att förvaltaren vid förvaltningen av en delfond ska handla i investeringsbolaget namn och därvid ange delfondens beteckning kan t.ex. en skuld hänföras till en specifik delfond (jfr konstruktionen i 4 kap. 2 § första stycket andra meningen LVF). Den föreslagna regleringen kan jämföras med vad som gäller i jämförbara länder inom EES och i Storbritannien.

690

Fondandelsbolag

Utmätning endast för egna skulder

En förutsättning för att konstruktionen med delfonder ska vara användbar är att tillgångar hänförliga till en delfond inte kan tas i anspråk eller utmätas för skulder hänförliga till en annan delfond. I slutbetänkandet från 2014 års utredning övervägdes en lösning med delfonder men den utredningen ansåg att detta skulle kräva omfattande undersökningar och antagligen ändringar i sak- och insolvensrätten som inte lät sig göras inom ramen för den utredningen, samt att en sådan reglering tedde sig främmande för svensk rätt. Enligt utredningens bedömning är förslagen om delfonder förenliga med svensk rätt enligt följande. Verksamheten i ett investeringsbolag kommer att skilja sig från exempelvis verksamheten i ett aktiebolag. Investeringsbolagets verksamhet kan i många avseenden jämföras med en värdepappersfond. Verksamheten kommer vara begränsad till att med kapitaltillskott från allmänheten göra kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper enligt placeringsreglerna i UCITS-direktivet. Investeringsbolag kommer att omfattas näringsrättslig reglering i LVF och kommer att stå under Finansinspektionens tillsyn. Förvaltningen av bolaget ska skötas av en extern förvaltare som regelbundet ska avge offentlig redovisning för varje fond och fortlöpande beräkna fondernas värde, och bolaget ska inte ha några anställda. De förvaltade tillgångarna ska förvaras hos ett fristående förvaringsinstitut. Av verksamhetens art följer att andra än normala kortfristiga skulder i allmänhet inte uppkommer i någon större utsträckning, och att bolaget därför inte har borgenärer i någon betydande omfattning. Man kan hävda att verksamheten i ett investeringsbolag i praktiken består av förvaltning av andelsägarnas värdepappersportföljer (pool of client assets). Det är mot denna bakgrund viktigt med ett skydd som är särskilt anpassat för andelsägarna, som i stor utsträckning består av konsumenter, och beaktar de särskilda omständigheter och risker som finns vid värdepappersförvaltning. Genom att delfonder behandlas som separata enheter inom investeringsbolaget säkerställs enligt utredningens uppfattning ett skydd som är anpassat för andelsägarna (konsumenterna) då deras risk kan begränsas till den investering de valt. En sådan separation möjliggörs genom att andelsägarna äger andelar i andelsklasser som är kopplade till en specifik delfond. Förvaltningen av delfonden sker

691

Fondandelsbolag

separat från förvaltningen av andra delfonder och tillgångarna hänförliga till en delfond förvaras avskilda från andra tillgångar hos ett fristående förvaringsinstitut. Tillgångarna är, på motsvarande sätt som i en värdepappersfond, öronmärkta (ring-fenced) för delfonden och finansiellt separerade hos förvaringsinstitutet. På detta sätt skyddas allmänheten som investerar i en specifik delfond från risker förenade med övriga delfonder i investeringsbolaget som de inte valt att investera i. Utredningens förslag innebär i princip ett likvärdigt skydd för andelsägarna och borgenärerna i en delfond i ett investeringsbolag som för fondandelsägarna och borgenärerna i en värdepappersfond hos ett fondbolag i förhållande till fondbolaget. En jämförelse kan mot denna bakgrund göras med de resonemang som ligger bakom utmätningsskyddet av tillgångarna i värdepappersfonder och specialfonder som förvaltas av fondbolag. I förarbetena till den lagstiftningen anfördes att en förutsättning för att fondförmögenheten skulle kunna skiljas från fondbolagets övriga förmögenhetsmassa var att det är tydligt fastslaget vad som ska ingå i en värdepappersfond. All egendom som ingår i en värdepappersfond ska hållas skild från fondbolagets övriga egendom på ett sådant sätt att det inte uppkommer risk för sammanblandning. Fondförmögenheten ska inte förvaras hos fondbolaget utan hos en förvaringsbank (prop. 1974:128 s. 50 f. och s. 111). Det noterades att de grundläggande principerna om gäldansvar i svensk rätt visserligen bygger på att uttagandet av en fordran ur egendom som häftar för den i sista hand ska kunna ske på exekutiv väg, men bedömdes att övervägande skäl talade för ett förbud mot utmätning i detta fall. Som skäl för utmätningsskydd framhölls att det i lagen finns regler som syftar till att säkerställa att aktiefondsverksamhet utövas på ett sunt och riktigt sätt, att verksamheten ska stå under tillsyn av bankinspektionen, att fondbolaget ska regelbundet avge offentlig redovisning för varje aktiefond och fortlöpande beräkna fondens värde, att fondbolaget i princip inte ska ha rätt att ta upp lån i aktiefondsverksamheten eller pantsätta egendom som ingår i fonden, samt att det av verksamhetens art följer att andra än normala kortfristiga skulder i allmänhet inte uppkommer i någon större utsträckning. Det ansågs mot denna bakgrund att ett utmätningsskydd för värdepappersfonder hos fondbolag kunde genomföras också utan att borgenärerna skulle lida förfång. De föreslagna reglerna bedömdes mot denna bakgrund ge möjlighet till skydd

692

Fondandelsbolag

inte bara för andelsägarna utan även för eventuella borgenärer (prop. 1974:128 s. 50 f. och s. 111). När de ändringar av UCITS-direktivet som beslutades av Europaparlamentet och rådet år 2002 infördes i svensk rätt noterades att en värdepappersfond hos ett fondbolag kan ses som en specialiserad form av samäganderätt, där äganderätten till fonden är kraftigt beskuren och den gemensamma förmögenheten förvaltas av en särskilt angiven uppdragstagare. Aktiebolaget ansågs vara den mest lämpade formen för en värdepappersfond, och det noterades att en sådan associationsrättslig konstruktion fanns bl.a. i Luxemburg och Storbritannien. För att aktiebolagsformen skulle komma i fråga krävdes emellertid ett rörligt aktiekapital. Vid den tidpunkten bedömdes det att ett aktiebolag med rörligt kapital skulle innebära alltför genomgripande förändringar i den svenska bolagslagstiftningen. Med den legala kontraktsrättsliga konstruktion som då valdes separerades äganderätten till fondförmögenheten från fondens förvaltande och också från tillgångarnas förvaring. Detta trepartsförhållande var uppbyggt av tänkta uppdragsavtal, där fondbolaget och förvaringsinstitutet åtar sig vissa uppdrag mot en viss ersättning. Fondandelsägarnas äganderätt kom till uttryck genom att såväl fondbolaget som förvaringsinstitutet kunde bli skadeståndsskyldiga gentemot fondandelsägare för skada som tillfogats genom överträdelse av de bestämmelser som gäller för fonden (prop. 2002/03:150 s. 115 och 116). Utredningen bedömer att motsvarande resonemang kan läggas till grund för ett förbud mot utmätning av tillgångar hänförliga till en delfond annat än för skulder hänförliga till den aktuella delfonden enligt följande. Det är tydligt fastslaget vad som ska ingå i en delfond. Verksamheten i investeringsbolaget och dess delfonder uppfyller de krav på verksamhetsinriktning (förvaltning av värdepapper), transparens, fristående förvaltning och förvaring samt separation av tillgångar som uppställdes för utmätningsfrihet för en värdepappersfond i förhållande till fondbolaget. Som redovisas i avsnitt 4.11 har andelsägarna också en möjlighet att kräva skadestånd av den externa förvaltaren och förvaringsinstitutet vilket ger ett ytterligare skydd. Av 5 kap. 10 § utsökningsbalken framgår också att förbud mot utmätning enligt särskilda föreskrifter kan gälla i andra fall än de som anges i utsökningsbalken. Som redovisats ovan är fondsparandet en homogen produkt och fondmarknaden en europeisk marknad styrd av UCITS-direktivet

693

Fondandelsbolag

med omfattande gränsöverskridande marknadsföring. Lagstiftningen i Luxemburg, Irland och Storbritannien, länder i vilka de flesta europeiska UCITS-fonder etableras, tillåter delfonder som enbart svarar för sina förpliktelser och dessa fonder marknadsförs och handlas i Sverige. Då motsvarande reglering saknas i Sverige har svenska fondförvaltare i dag en konkurrensnackdel.

Konkurs

Ett investeringsbolag ska kunna försättas i konkurs, även om det torde vara osannolikt att så sker. Med beaktande av det nära samband som de exekutionsrättsliga reglerna har med konkurslagstiftningen ska, vid ett investeringsbolags konkurs, tillgångar hänförliga till en delfond endast kunna tas i anspråk för fordringar som är att hänföra till den aktuella delfonden. Enligt 3 kap. 3 § konkurslagen gäller att till ett konkursbo endast räknas sådan konkursgäldenären tillhörig egendom som kan utmätas. Det innebär att i den mån tillgångarna hänförliga till en delfond inte kan utmätas för anspråk på investeringsbolaget ingår de inte i konkursboet. Detta ska emellertid inte hindra en utmätning eller ett ianspråktagande av tillgångarna i en delfond vid en konkurs för betalning av fordringar hänförliga till delfonden, se utredningens förslag till förtydligande nedan. I ett investeringsbolag kan det inte finnas några andra tillgångar än fondtillgångar. Detta innebär att om ett investeringsbolag består av flera delfonder är alla tillgångar i bolaget hänförliga till olika delfonder, vilket innebär att de inte kommer att ingå i konkursen. En konkurs i investeringsbolaget kommer mot denna bakgrund i de flesta fall att sakna tillgångar och bli en s.k. avskrivningskonkurs. Följden av detta torde i praktiken bli att investeringsbolaget träder i likvidation med viss möjlighet för bolagsstämman att besluta att likvidationen ska upphöra (se vidare avsnitt 4.15.4, jfr även 25 kap. 50 och 51 §§ ABL). Enligt utredningens bedömning finns det inte skäl att låta en delfond omfattas av ett särskilt insolvensförfarande motsvarande det som t.ex. gäller för delfonder i Luxemburg som i praktiken innebär att delfonden avvecklas genom att tillgångar i delfonden säljs och borgenärer får betalt enligt pro rata.

694

Fondandelsbolag

Ändring av konkurslagen

I 3 kap. 7 § konkurslagen finns en bestämmelse om att egendom som hör till konkursboet, sedan beslut om konkurs har meddelats, inte får utmätas för fordran hos gäldenären. Enligt utredningens ska egendom hänförlig till en delfond, utan hinder av konkurs, ändå få utmätas för fordran hänförlig till delfonden. Utredningen föreslår ett förtydligande i konkurslagen i detta hänseende.

Avveckling av en delfond

Om alla andelar i andelsklasserna som är kopplade till en delfond har lösts in och det saknas tillgångar som är hänförliga till delfonden ska förvaltaren kunna ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att få avveckla delfonden. Om en förvaltare vill upphöra med förvaltningen av en delfond, ska förvaltaren kunna ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen att avveckla fonden. Delfonden ska avvecklas genom att tillgångar och skulder som är hänförliga till delfonden säljs respektive betalas och nettobehållningen skiftas ut till ägarna av andelarna i andelsklasser kopplade till delfonden.

Fusion och delning

Som framgår av UCITS-direktivet är det möjligt att reglera att vad som gäller för investeringsbolag vid fusion och delning på motsvarande sätt ska gälla för delfonder. Delfonder behandlas som separata enheter även i övriga hänseenden och utredningen bedömer att de bör göra det även i dessa fall. Utredningens förslag följer regleringen i direktivet.

Delfonder bör begränsas till investeringsbolag och associationsrättsliga specialfonder

Som redovisats ovan innebär placeringsreglerna i ett investeringsbolag att verksamheten är förenad med särskilt låg risk och att annat än normala kortfristiga skulder inte förväntas uppstå. Motsvarande resonemang gäller även för specialfonder. Situationen är en annan

695

Fondandelsbolag

i en alternativ investeringsfond med en friare placeringsinriktning som innebär en ökad risk. Möjligheten för ett fondandelsbolag att bestå av flera delfonder bör därför enligt utredningens bedömning enbart gälla investeringsbolag samt associationsrättsliga specialfonder som omfattas av en liknande reglering som investeringsbolag. Även skatterättsliga överväganden talar för en sådan begränsning, se nedan.

Skatterättsliga överväganden

Även utifrån ett skatterättsligt perspektiv bör det vara möjligt för investeringsbolag att bestå av flera delfonder. Utredningens förslag är att investeringsbolag ska beskattas på samma sätt som värdepappersfonder och specialfonder, se avsnitt 5.1. Det innebär att avkastning på fondtillgångar i investeringsbolag inte kommer att vara skattepliktiga. Utifrån att alla tillgångar i ett investeringsbolag ska utgöra fondtillgångar bör ett skattepliktigt resultat i ett investeringsbolag mycket sällan, om ens någonsin, uppstå. Därmed föreslås också att investeringsbolag inte ska ha någon generell deklarationsskyldighet. Med beaktande av att något inkomstskattepliktigt resultat i princip inte bör kunna uppstå i ett investeringsbolag ser inte utredningen några inkomstskatterättsliga hinder mot att delfonder tillåts, jfr den bedömning som görs nedan avseende AIF-bolag. Inte heller för andelsägare i investeringsbolag bör det från ett skatteperspektiv ha någon betydelse om en viss andel avse en andel i ett investeringsbolag utan delfonder eller andel i en delfond i ett investeringsbolag. Om en andel i en andelsklass som är kopplad till en delfond exempelvis förvaras på ett ISK kommer schablonbeskattning att ske enligt det regelverket, utifrån värdet på delfonden. Om andelen i stället ägs ”direkt” kommer beskattning att ske, dels utifrån schablonreglerna i 42 kap. 43 och 44 §§ IL, dels utifrån reglerna om skatt på kapitalvinst vid avyttring respektive skatt på eventuell utdelning. Inte heller tillämpningen av dessa regler bör påverkas. AIF-bolag ska däremot enligt utredningens förslag inordnas inkomstskattemässigt i samma systematik som aktiebolag. Det innebär att AIF-bolag årligen ska deklarera sina inkomster och i förekommande fall beskattas för det skattepliktiga resultatet. AIF-

696

Fondandelsbolag

bolag kommer att ha möjlighet att äga näringsbetingade andelar, göra avdrag för koncernbidrag, genomföra underprisöverlåtelser och göra avdrag för tidigare års underskott etc. Detta i likhet med vad som gäller för aktiebolag. Om delfonder tillåts inom ett sådant bolag kommer en inkomstdeklaration att behöva upprättas för varje delfond. Varje delfond skulle i så fall, med avseende på IL, behöva behandlas som en helt självständig juridisk person. I ett AIF-bolag skulle det därmed kunna finnas en delfond som drar av tidigare års underskott och därmed nolltaxerar, en delfond som är ”moderföretag” enligt 35 kap. IL till ett stort antal portföljbolag och en ytterligare delfond som är ”dotterföretag” i en helt annan koncern. Delfonder i AIF-bolag skulle avsevärt komplicera inordningen av AIF-bolag i systematiken för beskattning av aktiebolag. Det skulle möjligen inte vara görbart över huvud taget. Även för marknaden skulle sannolikt delfonder, som skattemässigt behandlas som separata juridiska personer med egna skattepliktiga resultat, uppfattas som skattemässigt riskfyllda och svåranvända. Utredningen bedömer att övervägande skäl därmed talar emot att tillåta delfonder när det gäller AIF-bolag. Den flexibla associationsrättsliga regleringen, i kombination med den förhållandevis enkla processen för att bilda AIF-bolag bör därtill begränsa behovet av delfonder.

4.17 Specialfonder

Skälen för utredningens förslag

Med uttrycket börshandlad fond (eng. Exchange Traded Fund, EFT) avses att de aktuella fondandelarna är upptagna till handel på en reglerad marknad, dvs. är noterade, och handlas i realtid. Att ta upp fondandelar till handel på en reglerad marknad är, sett ur fondbolagets perspektiv, ett alternativt eller kompletterande distributionssätt jämfört med att bolaget självt, direkt eller indirekt via ett värdepappersinstitut, ansvarar för inlösen och återköp (se även prop. 2010/11:135 s. 254). Såväl UCITS-direktivet som LVF ger utrymme för båda dessa alternativa distributionssätt. I UCITS-direktivet kan detta utläsas ur artikel 1.2 b som definierar termen fondföretag. Där anges bl.a. att en åtgärd som ett fondföretag vidtar för att säkra att börsvärdet av dess andelar inte i någon väsentlig mån avviker från fondandelsvärdet (NAV) ska jämställas med återköp eller inlösen. I utredningens delbetänkande föreslås att det i en värdepappersfond eller en specialfond ska få finnas en börshandlad andelsklass. En andelsklass ska alltså få avse att andelarna ska vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform. Vidare föreslås att undantaget i LVF från kravet på inlösen av fondandelar som är upptagna till handel på en reglerad marknad ska även omfatta fondandelar som handlas på en MTF-plattform. Ett motsvarande undantag för föreslås specialfonder tas in i LAIF. Med en MTF-plattform ska avses detsamma som i LVM. Vad som föreslås i utredningens delbetänkande i denna del ska gälla även för investeringsbolag (se SOU 2025:60 s. 217–228, för en mer utförlig beskrivning av marknaden för börshandlade fonder och marknadsplatser se a.a. s. 213–216).

700

Överklagande av Bolagsverkets beslut

Överklaganden av Bolagsverkets beslut enligt ABL prövas av allmän förvaltningsdomstol eller allmän domstol. Merparten av de beslut som Bolagsverket fattar enligt ABL överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se 31 kap. 2 § ABL). Överklagandefristen är i dessa fall två månader från beslutsdagen och alltså inte – såsom annars vanligen är fallet inom förvaltningsrätten – tre veckor från det att den av beslutet berörde har fått del av beslutet. Vissa beslut som Bolagsverket fattar ska dock överklagas till allmän domstol (se 31 kap. 3 § ABL). Det gäller främst beslut om tvångslikvidation av ett aktiebolag och beslut om att förordna och entlediga likvidatorer i vissa fall. Dessa ärenden har ansetts vara av sådan art att överklagande av besluten bör prövas av allmän domstol, i första hand tingsrätt. Överklagande ska ske inom tre veckor från beslutet. Det fordras därför inte att den som berörs av beslutet bevisligen har fått del av beslutet för att tiden för överklagande ska börja löpa. I fråga om förutsättningarna för överklagande gäller i övrigt förvaltningslagen (2017:900). Beslut av Bolagsverket avseende fondandelsbolag enligt den nya lagen ska få överklagas på motsvarande sätt som gäller enligt ABL.

Överklagande av Finansinspektionens beslut

Inom det finansiella området får Finansinspektionens beslut som regel överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (Förvaltningsrätten i Stockholm). Så är fallet t.ex. avseende beslut enligt LVF (14 kap. 1 §), LAIF (16 kap. 1 §) och beslut enligt LVM (26 kap. 1 §). Detsamma bör gälla för beslut av Finansinspektionens enligt den nya lagen. Även uteblivna beslut om tillstånd ska kunna över-

703

Fondandelsbolag

klagas. Detta gäller framför allt tillstånd att vara investeringsbolag (jfr 14 kap. 2 § LVF). Liksom i LVF bör dock beslut om att kalla till styrelsesammanträde och att förelägga någon som utan tillstånd bedriver verksamhet att lämna de upplysningar som krävs för att bedöma om lagen är tillämplig på verksamheten, inte få överklagas (LVF 14 kap. 1 §).

4.21 Följdändringar av övrig lagstiftning

4.21.1 Inledning

Förslagen om att införa en associationsrättslig fondstruktur i form av fondandelsbolag innebär att en ny reglering för en ny juridisk person införs i svensk rätt. Vidare innebär förslaget även att nya fondtyper införs i form av investeringsbolag och AIF-bolag. I avsnitten har de förändringar och de anpassningar som krävs av bl.a. LVF, LAIF, och den svenska redovisningsrätten behandlats. I avsnitt 5 behandlas även skattelagstiftningen. Förslagen föranleder dock även förändringar och anpassningar av annan lagstiftning. I detta avsnitt görs, delvis med utgångspunkt i 2014 års fondutrednings slutbetänkande, en genomgång i det hänseendet.

4.21.2 Författningar som ska gälla för fondandelsbolag

men som inte behöver ändras

Utredningens förslag: När juridiska personer i form av bolag regleras i en författning ska den regleringen även omfatta fondandelsbolag. När begreppen fond, specialfond eller fondandelar används i en författning ska även fondandelsbolag och associationsrättsliga specialfonder, inklusive delfonder i sådana bolag, respektive andelar i bolagen och delfonderna omfattas. När förvaltningen av en fond utförs av ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller en AIF-förvaltare och regleras i en författning ska regleringen även omfatta förvaltarnas förvaltning av fondandelsbolag.

704

Fondandelsbolag

Skälen för utredningens förslag

Begreppet juridisk person

Ett fondandelsbolag är en juridisk person på samma sätt som ett aktiebolag, och kan – liksom ett aktiebolag – rättshandla när bolaget har registrerats. I annan lagstiftning används ofta begrepp som ”juridisk person” eller liknande när man inte vill begränsa regleringen till någon särskilt utpekat rättssubjekt. Exempel på sådana regler finns i 10 kap. 1 § rättegångsbalken där det anges vilket som är rätt forum för ”bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning”. I 36 kap. 23 § brottsbalken finns t.ex. bestämmelser om möjligheten att ålägga ett ”företag” företagsbot. Ytterligare exempel finns i 5 kap. 1 och 2 §§ utsökningsbalken där det stadgas undantag från utmätning för kläder, möbler, bostad m.m., vilka enligt 5 kap. 3 § samma balk inte gäller för ”juridiska personer” (förutom i viss mån dödsbon). När annan lagstiftning använder begrepp som juridisk person eller liknande på detta sätt kommer även fondandelsbolag att omfattas, vilket enligt utredningens mening är korrekt och någon anpassning behöver inte göras.

Finansiell reglering

Införandet av associationsrättslig fondstruktur i form av att investeringsbolag innebär att en ny typ av fondföretag i UCITS-direktivets bemärkelse införs. Begreppet värdepappersfond förekommer på olika ställen i annan finansiell lagstiftning. I många fall berör detta möjligheten att placera medel i en värdepappersfond. Det som i dessa lagar gäller i förhållande till en värdepappersfond bör gälla även i förhållande till investeringsbolag. De författningar där ändringar behövs beskrivs var för sig i avsnitt 4.21.3. Vidare ska, när annan författning använder begrepp som fond, fondandelar eller liknande regleringen även omfatta fondandelsbolag eller andelar i ett sådant bolag, inklusive en delfond. När det gäller vissa bestämmelser i LVF har dock utredningen av lagtekniska skäl bedömt att det finns behov av att särskilt ange begreppet delfond i vissa paragrafer. När det i annan författning på motsvarande sätt talas om fondbolags, förvaltningsbolags och AIF-förvaltares förvalt-

705

Fondandelsbolag

ningen av en fond kommer regleringen även att omfatta förvaltarnas förvaltning av fondandelsbolag. När det gäller begreppet specialfond förekommer även det begreppet i annan finansiell lagstiftning. I många fall berörs även möjligheten att t.ex. placera medel i en specialfond. Med den konstruktion som utredningen föreslår när det gäller associationsrättsliga specialfonder kommer en sådan fond att utgöra en specialfond. När annan lagstiftning använder begreppet specialfond kommer även associationsrättsliga specialfonder att omfattas. Någon anpassning behöver därför inte göras i denna del. Det finns ett stort antal författningar som rör finansiell verksamhet. En undergrupp är regler om tillståndspliktig verksamhet. Bland dessa författningar kan nämnas LBF, LVM, lagen (2010:751) om betaltjänster, FRL, lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution och lagen (2023:714) om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal. Begreppet aktiebolag används i dessa författningar för att definiera vilka företagsformer som kan få tillstånd att bedriva viss verksamhet, t.ex. att vara bank och att driva värdepappersrörelse. Till dessa författningar finns författningar som rör årsredovisningar i de tillståndspliktiga företagen (ÅRKL och ÅRFL). Ett fondandelsbolag ska inte kunna ägna sig åt sådan verksamhet och någon anpassning av dessa författningar behövs inte. I LVM återkommer benämningen aktiebolag när begreppet finansiella instrument definieras. Hänvisningar till denna definition finns i en rad författningar på det finansiella området. Definitionen är dock utformad så att aktier i aktiebolag räknas upp i 1 kap. 4 § som ett exempel på överlåtbara värdepapper som en undergrupp av finansiella instrument. En annan undergrupp av finansiella instrument enligt samma paragraf är ”fondandelar: andelar i värdepappersfonder, fondföretag, alternativa investeringsfonder och andra företag för kollektiva investeringar”. Så som denna undergrupp är utformad innefattar den också andelar i både investeringsbolag och AIFbolag, varför någon ändring inte heller behövs i detta avseende. I 2 kap. 12 § FRL finns bestämmelser om att tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse ska avse en eller flera försäkringsklasser eller risker som hänför sig till en sådan klass. Bland annat avses klasser som är knutna till fonder vilka förvaltas av den som har rätt att driva fondverksamhet enligt LVF eller till specialfonder vilka förvaltas

vissa förutsättningar få tillstånd att bedriva luftfart. Inte heller det är aktuellt för ett investeringsbolag. Enligt 16 kap. 10 a § föräldrabalken är vissa finansiella företag skyldiga att lämna uppgifter till överförmyndaren. Det kan t.ex. gälla uppgifter om någons tillgångar eller skulder som överförmyndaren behöver i sin granskning av förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller fondbolag och AIF-förvaltare avseende t.ex. innehav av fonder som dessa förvaltar. Detta inkluderar även fondandelsbolag.

4.21.3 Bestämmelser i övriga författningar

som ska gälla för fondandelsbolag

I 3 § lagen om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna finns bestämmelser om databasens innehåll. Bland annat får i databasen behandlas sådana uppgifter som har samlats in med stöd av 10 kap. 2 § första stycket LVF. En motsvarande bestämmelse till den aktuella bestämmelsen i LVF föreslås införas även för fondandelsbolag. Även sådana uppgifter bör får behandlas i databasen. Bestämmelsen i 3 § lagen om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna bör därför kompletteras i detta hänseende.

Lagen (2014:836) om näringsförbud

Enligt 1 § lagen om näringsförbud kan, genom ett beslut om näringsförbud, en näringsidkare under viss tid meddelas begränsningar i rätten att bedriva eller ta del i näringsverksamhet. Ett näringsförbud kan meddelas personer som bedriver enskild näringsverksamhet men också personer med anknytning till vissa juridiska personer. Det handlar om personer som faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet som en juridisk person har bedrivit men också vissa i 3 § särskilda befattningshavare. För vissa stiftelser anges som särskild befattningshavare ledamot och suppleant i styrelsen samt, när

715

Fondandelsbolag

en stiftelse har anknuten förvaltning, sådana befattningshavare hos förvaltaren som anges i stycket. Lagen om näringsförbud kommer att omfatta även fondandelsbolag. På motsvarande sätt som gäller för stiftelser med anknuten förvaltning bör även vissa särskilda befattningshavare i ett fondandelsbolag omfattas. Bestämmelsen i 3 § ska därför kompletteras. I 11 § finns bestämmelser om näringsförbudets innehåll. Bland annat får den som har näringsförbud inte vara stiftare eller ledamot eller suppleant i styrelsen i vissa i paragrafen uppräknade juridiska personer. I den uppräkningen bör även fondandelsbolag läggas till.

Penningtvättslagen

Penningtvättslagen är enligt 1 kap. 2 § 7 tillämplig på fondverksamhet och bör även omfatta den verksamhet som ett fondandelsbolag bedriver. I uppräkningen av verksamheter i 1 kap. 2 § bör därför ett tillägg göras.

Lagen (2018:1653) om företagsnamn

Lagen om företagsnamn gäller för fondandelsbolag. Enligt 2 kap. 1 § i lagen om företagsnamn får ett företagsnamn registreras endast om det kan särskilja innehavarens verksamhet från andras. I andra stycket i samma paragraf finns en bestämmelse om att för det fall det i företagsnamnet ingår ”sådan beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening eller förkortning därav, ska vid bedömningen bortses från denna.” Ett tillägg av beteckningarna fondandelsbolag, investeringsbolag och AIF-bolag bör göras i den aktuella bestämmelsen.

Lagen (2022:760) om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg

I 2 kap. 1 § lagen om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg finns bestämmelser om vilka fonder som får upphandlas. Som utgångspunkt är det UCITS-fonder i form av värdepappersfonder och utländska fondföretag. Även specialfonder och vissa

716

Fondandelsbolag

utländska specialfonder får upphandlas. Investeringsbolag är en UCITS-fond som också bör ingå i den uppräkning av fonder som får upphandlas till fondtorget. Den aktuella bestämmelsen ska därför kompletteras i detta avseende.

717

Statens offentliga utredningar 2025

Kronologisk förteckning

1. Skärpta krav för svenskt medborgar- 20. Kommunal anslutning till Utbetalskap. Ju. ningsmyndighetens verksamhet. Fi. 2. Några frågor om grundläggande 21. Miljömålsberedningens förslag om en fri- och rättigheter. Ju. strategi för hur Sverige ska leva upp 3. Skatteincitament för forskning till EU:s åtaganden inom biologisk och utveckling. En översyn av mångfald respektive nettoupptag av FoU-avdraget och expertskatte- växthusgaser från markanvändningsreglerna. Fi. sektorn (LULUCF). KN. 4. Moderna och enklare skatteregler 22. Förbättrad konkurrens i offentlig och för arbetslivet. Fi. privat verksamhet. KN. 5. Avgift för områdessamverkan 23. Ersättningsregler med brottsoffret – och andra åtgärder för trygghet i fokus. Ju. i byggd miljö. LI. 24. Publiken i fokus 6. Plikten kallar! En modern personal- – reformer för ett starkare filmland. Ku. försörjning av det civila försvaret. Fö. 25. Arbetslivskriminalitet – upplägg, 7. Ny kärnkraft i Sverige – effektivare verktyg och åtgärder, fortsatt arbete. A. tillståndsprövning och ändamålsenliga 26. Tid för undervisningsuppdraget – avgifter. KN. åtgärder för god undervisning och 8. Bättre förutsättningar för trygghet läraryrkenas attraktivitet. U. och studiero i skolan. U. 27. En socionomutbildning i tiden. U. 9. På språklig grund. U. 28. Frihet från våld, förtryck och utnytt- 10. En förändrad abortlag – för en god, jande. En jämställdhetspolitisk strategi säker och tillgänglig abortvård. S. mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter. A. 11. Straffbarhetsåldern. Ju. 29. Ökad kvalitet hos Samhall 12. AI-kommissionens och fler vägar till skyddat arbete. A. Färdplan för Sverige. Fi. 30. Enklare mervärdesskatteregler vid 13. En effektivare organisering av mindre försäljning av begagnade varor och myndigheter – analys och förslag. Fi. donation av livsmedel. Fi. 14. En skärpt miljöstraffrätt och 31. Utmönstring av permanent uppehållsett effektivt sanktionssystem. KN. tillstånd och vissa anpassningar till 15. Stärkta drivkrafter och möjligheter för miniminivån enligt EU:s migrationsbiståndsmottagare. Volym 1 och 2. S. och asylpakt. Ju. 16. Ett nytt regelverk för uppsikt och 32. Vissa förändringar av jaktlagstiftningen. förvar. Ju. LI. 17. Anpassning av svensk rätt till EU:s 33. Skärpta och tydligare krav på vandel avskogningsförordning. LI. för uppehållstillstånd. Ju. 18. Ett likvärdigt betygssystem. 34. Ett modernare konsumentskydd vid Volym 1 och 2. U. distansavtal. Ju. 19. Kunskap för alla – nya läroplaner med 35. Etableringsboendelagen fokus på undervisning och lärande. U. – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. A.

718

36. Skydd för biologisk mångfald i havs- 60. En starkare fondmarknad. Fi. områden utanför nationell jurisdiktion. 61. Sveriges internationella adoptionsverk- UD. samhet − lärdomar och vägen framåt. 37. Skärpta villkor för friskolesektorn. U. Volym 1 och 2. S. 38. Att omhänderta barn och unga. S. 62. Ansvaret för hälso- och sjukvården. 39. Digital teknik på lika villkor. Volym 1 Bedömningar och förslag. En reglering för socialtjänsten och Volym 2 Underlagsrapporter. S. verksamhet enligt LSS. S. 63. Stärkt patientsäkerhet genom rätt 40. Säkrare tivoli. Ju. kompetens − utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov. S. 41. Pensionsnivåer och pensionsavgiften – analyser på hundra års sikt. S. 64. En ny kontrollorganisation i livsmedelskedjan – för ökad effektivitet, 42. Säkerhetsskyddslagen – ytterligare likvärdighet och konkurrenskraft. LI. kompletteringar. Ju. 65. En mer flexibel hyresmarknad. Ju. 43. Säkerställ tillgången till läkemedel – förordnande och utlämnande 66. En straffreform. Volym 1, 2, 3 och 4. Ju. i bristsituationer. S. 67. Arlanda – en viktig port för det svenska 44. Förbättrat stöd i skolan. U. välståndet. Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda 45. Ökat informationsutbyte mellan flygplats. LI. myndigheter – några anslutande frågor. Ju. 68. Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap – för 46. Tryggare idrottsarrangemang. Ju. ökad försörjningsberedskap. KN. 47. Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår 69. Effektivare samverkan för djur- och framtida elförsörjning? KN. folkhälsa. LI. 48. Stärkt pandemiberedskap. S. 70. Längre liv, längre arbetsliv – förlängd 49. Säkerhetspolisens behandling rätt att kvarstå i anställningen. A. av personuppgifter. Ju. 71. Fortsatt utveckling av en nationell 50. En ny nationell myndighet för läkemedelslista – en del i en ny nationell viltförvaltning. LI. infrastruktur för datadelning. 51. Bättre förutsättningar för Del 1 och 2. S. klimatanpassning. KN. 72. Verktyg för en mer likvärdig 52. Ökad insyn i politiska processer. Ju. resursfördelning till skolan. U. 53. Kvalificering till socialförsäkring 73. En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat och ekonomiskt bistånd arbetsliv. A. för vissa grupper. S. 74. Ny reglering för den arbetsmarknads- 54. Ett skärpt regelverk om utvisning politiska verksamheten. A. på grund av brott. Ju. 75. Folkbokföringsverksamhet, biometri 55. En reformerad samhällsorientering och brottsbekämpning. Fi. för bättre integration. A. 76. Det handlar om oss 56. Stärkt skydd för domstolarnas – så bryter vi utanförskapet och domarnas oberoende. Ju. och bygger en starkare gemenskap. A. 57. Polisiär beredskap i fred, kris och krig. 77. En översyn av den statliga löne - Ju. garantin. A. 58. En stärkt hästnäring – för företagande, 78. En reformerad underrättelsejämställdhet, jämlikhet och folkhälsa. verksamhet. Fö. LI. 79. Samlade förmågor för ökad 59. Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat cybersäkerhet. Fö. våld och förtryck. Ju.

719

80. Koordinatbestämda fastighetsgränser. 103. En ny produktansvarslag. Ju. Ju. 104. Ny kärnkraft i Sverige – ett samlat 81. En ny organisation av ekobrotts- system för omhändertagande av bekämpningen. Ju. radioaktivt avfall. KN. 82. Sysselsättning och boende på lands- 105. Om överföring av Första AP-fondens bygden – Juridiska personers förvärv verksamhet och tillgångar till Tredje av jordbruksmark och en effektiv och Fjärde AP-fonderna. Fi. tillämpning av glesbygdsbestämmel- 106. Om överföring av Sjätte AP-fondens serna. LI. verksamhet och tillgångar till Andra 83. Ett nationellt förbud mot tiggeri. Ju. AP-fonden. Fi. 84. Hem för barn och unga. För en trygg, 107. Sveriges nationella klimatmål säker och meningsfull vård. S. – uppdaterat etappmål till 2030. KN. 85. Ökad tydlighet, stärkt samverkan 108. Ett datalyft mot fel, fusk – förutsättningar för framtidens utveck- och frånvaro. S. lingspolitik. LI. 109. Särskilda provokativa åtgärder. Ju. 86. Redo! En utredning om personalför- 110. Snabbare bredband i hela landet sörjningen av det militära försvaret. Fö. – åtgärder för effektivare utbyggnad 87. Straffrättsliga åtgärder mot av gigabitinfrastruktur. Fi. korruption och tjänstefel. Ju. 111. Rättssäkerhetens pris. Ju. 88. Tidigt besked om lämplig användning 112. Verktyg för skydd av EU-medel. av mark och vatten. KN. Rättsliga förutsättningar för svenska 89. En moderniserad fiskelagstiftning. myndigheter att använda Arachne Volym 1 och 2. LI. och Edes. Fi. 90. Förmedling av post till personer med 113. En förbättrad elevhälsa. U. skydd i folkbokföringen. Fi. 114. Skärpningar i lagen om särskild 91. Nya regler om arv och testamente kontroll av vissa utlänningar och – bland annat ett testamentsregister utlänningslagen. Volym 1 och 2. Ju. i offentlig regi och ett stärkt skydd 115. Kompletterande bestämmelser till för efterlevande sambor. Ju. EU:s cyberresiliensförordning. Fi. 92. En kulturkanon för Sverige. Ku. 116. Distribution av radio och tv 93. En robust skogspolitik för aktivt i det nya medielandskapet. Ku. skogsbruk. Del 1 och 2. LI. 117. Fondandelsbolag – för en mer 94. En säkrare utrikesförvaltning. UD. konkurrenskraftig fondmarknad. 95. Skärpta villkor för anhöriginvandring. Volym 1 och 2. Fi. Ju. 96. Fler möjligheter till ökat välstånd. Fi. 97. Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag. Volym I, II, III & IV. Fi. 98. En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten. LI. 99. Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar. Ju. 100. Åtgärder mot illegal ip-tv. Ku. 101. Anpassningar till AI-förordningen – säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation. Fi. 102. Bättre ansvarsfördelning. Ju.

720

Statens offentliga utredningar 2025

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Folkbokföringsverksamhet, biometri och Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg brottsbekämpning. [75] och åtgärder, fortsatt arbete. [25] Förmedling av post till personer med skydd Frihet från våld, förtryck och utnyttjande. i folkbokföringen. [90] En jämställdhetspolitisk strategi mot Fler möjligheter till ökat välstånd. [96] våld och en stärkt styrning av centrala Krishantering och ändrade myndigheter. [28] rörelseregler för försäkringsföretag.

Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar Volym I, II, III & IV. [97] till skyddat arbete. [29] Anpassningar till AI-förordningen – säker

Etableringsboendelagen – ett nytt system användning, effektiv kontroll och stöd för bosättning för vissa nyanlända. [35] för innovation. [101] En reformerad samhällsorientering Om överföring av Första AP-fondens för bättre integration. [55] verksamhet och tillgångar till Tredje Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt och Fjärde AP-fonderna. [105] att kvarstå i anställningen. [70] Om överföring av Sjätte AP-fondens En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat verksamhet och tillgångar till Andra arbetsliv. [73] AP-fonden. [106] Ny reglering för den arbetsmarknads- Snabbare bredband i hela landet politiska verksamheten. [74] – åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur. [110] Det handlar om oss – så bryter vi utanförskapet Verktyg för skydd av EU-medel. Rättsliga och bygger en starkare gemenskap. [76] förutsättningar för svenska myndigheter att använda Arachne och Edes. En översyn av den statliga löne - [112] garantin. [77] Kompletterande bestämmelser till EU:s cyberresiliensförordning. [115]

Finansdepartementet

Fondandelsbolag – för en mer konkurrens- Skatteincitament för forskning kraftig fondmarknad. Volym 1 och 2. och utveckling. En översyn av [117] FoU-avdraget och expertskattereglerna. [3]

Försvarsdepartementet

Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet. [4] Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret. [6] AI-kommissionens Färdplan för Sverige. [12] En reformerad underrättelse- En effektivare organisering av mindre verksamhet. [78] myndigheter – analys och förslag. [13] Samlade förmågor för ökad Kommunal anslutning till Utbetalningscybersäkerhet. [79] myndighetens verksamhet. [20] Redo! En utredning om personal försörj- Enklare mervärdesskatteregler vid ningen av det militära försvaret. [86] försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel. [30] En starkare fondmarknad. [60]

721

Justitiedepartementet Nya regler om arv och testamente Skärpta krav för svenskt medborgarskap. – bland annat ett testamentsregister [1] i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor. [91] Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. [2] Skärpta villkor för anhöriginvandring. [95]

Straffbarhetsåldern. [11] Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar. [99] Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. [16] Bättre ansvarsfördelning. [102] Ersättningsregler med brottsoffret i fokus. En ny produktansvarslag. [103]

[23] Särskilda provokativa åtgärder. [109]

Utmönstring av permanent uppehålls- Rättssäkerhetens pris. [111] tillstånd och vissa anpassningar till Skärpningar i lagen om särskild kontroll av miniminivån enligt EU:s migrations- vissa utlänningar och utlänningslagen. och asylpakt. [31] Volym 1 och 2. [114] Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. [33]

Klimat- och näringslivsdepartementet

Ett modernare konsumentskydd Ny kärnkraft i Sverige – effektivare vid distansavtal. [34] tillståndsprövning och ändamålsenliga Säkrare tivoli. [40] avgifter. [7]

Säkerhetsskyddslagen – ytterligare En skärpt miljöstraffrätt och kompletteringar. [42] ett effektivt sanktionssystem. [14] Ökat informationsutbyte mellan Miljömålsberedningens förslag om en myndigheter – några anslutande strategi för hur Sverige ska leva upp frågor. [45] till EU:s åtaganden inom biologisk Tryggare idrottsarrangemang. [46] mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändnings- Säkerhetspolisens behandling sektorn (LULUCF). [21] av personuppgifter. [49] Förbättrad konkurrens i offentlig och Ökad insyn i politiska processer. [52] privat verksamhet. [22] Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. [54] Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? [47] Stärkt skydd för domstolarnas Bättre förutsättningar för och domarnas oberoende. [56] klimatanpassning. [51] Polisiär beredskap i fred, kris och krig. Nya samverkansformer, modern bygg- [57] nads- och reparationsberedskap – för Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat ökad försörjningsberedskap. [68] våld och förtryck. [59] Tidigt besked om lämplig användning av En mer flexibel hyresmarknad. [65] mark och vatten. [88] En straffreform. Volym 1, 2, 3 och 4. [66] Ny kärnkraft i Sverige – ett samlat system Koordinatbestämda fastighetsgränser. [80] för omhändertagande av radioaktivt En ny organisation av ekobrotts- avfall. [104] bekämpningen. [81] Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat Ett nationellt förbud mot tiggeri. [83] etappmål till 2030. [107]

Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel. [87]

722

Kulturdepartementet Socialdepartementet

Publiken i fokus – reformer för ett star- En förändrad abortlag

kare filmland. [24] – för en god, säker och tillgänglig

abortvård. [10] En kulturkanon för Sverige. [92]

Åtgärder mot illegal ip-tv. [100] Stärkta drivkrafter och möjligheter för

biståndsmottagare Volym 1 och 2. [15] Distribution av radio och tv i det nya medielandskapet. [116] Att omhänderta barn och unga. [38]

Digital teknik på lika villkor.

En reglering för socialtjänsten

Landsbygds- och

och verksamhet enligt LSS. [39]

infrastrukturdepartementet

Pensionsnivåer och pensionsavgiften Avgift för områdessamverkan – analyser på hundra års sikt. [41] – och andra åtgärder för trygghet Säkerställ tillgången till läkemedel i byggd miljö. [5] – förordnande och utlämnande Anpassning av svensk rätt till EU:s i bristsituationer. [43] avskogningsförordning. [17] Stärkt pandemiberedskap. [48] Vissa förändringar av jaktlagstiftningen. Kvalificering till socialförsäkring [32] och ekonomiskt bistånd En ny nationell myndighet för vissa grupper. [53] för viltförvaltning. [50] Sveriges internationella adoptionsverk- En stärkt hästnäring – för företagande, samhet − lärdomar och vägen framåt. jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa. Volym 1 och 2. [61] [58] Ansvaret för hälso- och sjukvården. En ny kontrollorganisation i livsmedels- Volym 1 Bedömningar och förslag. kedjan – för ökad effektivitet, lik- Volym 2 Underlagsrapporter. [62] värdighet och konkurrenskraft. [64] Stärkt patientsäkerhet genom rätt Arlanda – en viktig port för det svenska kompetens − utifrån hälsovälståndet. Åtgärder som stärker och sjukvårdens och tandvårdens konkurrenskraften för Arlanda behov. [63] flygplats. [67] Fortsatt utveckling av en nationell läke- Effektivare samverkan för djur- och folkmedelslista – en del i en ny nationell hälsa. [69] infrastruktur för datadelning. Sysselsättning och boende på landsbygden Del 1 och 2. [71]

– Juridiska personers förvärv av jord- Hem för barn och unga. För en trygg, bruksmark och en effektiv tillämpning säker och meningsfull vård. [84] av glesbygdsbestämmelserna. [82] Ett datalyft mot fel, fusk Ökad tydlighet, stärkt samverkan och frånvaro. [108] – förutsättningar för framtidens

utvecklingspolitik. [85]

Utbildningsdepartementet

En moderniserad fiskelagstiftning. Volym 1 och 2. [89] Bättre förutsättningar för trygghet

och studiero i skolan. [8] En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk. Del 1 och 2. [93] På språklig grund. [9]

En bättre organisering av Ett likvärdigt betygssystem

fastighetsbildningsverksamheten. [98] Volym 1 och 2. [18]

Kunskap för alla – nya läroplaner med

fokus på undervisning och lärande. [19 ]

723

Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet. [26] En socionomutbildning i tiden. [27] Skärpta villkor för friskolesektorn. [37] Förbättrat stöd i skolan. [44] Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan. [72] En förbättrad elevhälsa. [113]

Utrikesdepartementet

Skydd för biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion. [36] En säkrare utrikesförvaltning. [94]