Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Regeringens proposition

2015/16:3

Tydligare redovisningsregler och nya Prop.

rapporteringskrav för utvinningsindustrin 2015/16:3

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 september 2015

Stefan Löfven

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i reglerna om årsredovisning som bl.a. gör det enklare för mindre företag att redovisa. Kraven på upplysningar i noter ges en tydligare struktur och begränsas för mindre företag. Det tydliggörs vad som avses med ägarintresse, intresseföretag och gemensamt styrda företag. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas föreslås komma till uttryck som en generell regel. I propositionen lämnas även förslag till en ny lag om rapportering av betalningar till myndigheter från större företag verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog. Den ökade öppenheten kring betalningarna ska bl.a. bidra till att motverka korruption. Företagen ska årligen rapportera betalningar som överstiger 860 000 kronor. Ett moderföretag ska som huvudregel lämna en sammanställd rapport som omfattar hela koncernen. Om ett företag redan lämnar en rapport enligt likvärdiga tredjelandsbestämmelser, ska det vara undantaget från rapporteringskravet. Förslagen bygger på ett EU-direktiv. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om rapportering av betalningar till myndigheter, 2. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 3. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619), 4. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 5. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), 6. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 7. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 8. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 9. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet, 10. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078), 11. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079), 12. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 13. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551), 14. lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, 15. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om rapportering av betalningar till myndigheter

1 Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentliggörande av rapporter om betalningar till myndigheter. Med myndigheter jämställs företag som står i ett förhållande till en myndighet som motsvarar förhållandet mellan ett dotterföretag och ett moderföretag. Lagen är tillämplig på 1. aktiebolag och handelsbolag som är större företag eller moderföretag i större koncerner enligt 1 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554), 2. företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och 3. företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Uttryck i lagen

2 § I denna lag avses med 1. företag med verksamhet i utvinningsindustrin : företag som bedriver prospektering, utveckling, utvinning och därmed jämförlig verksamhet som avser olja, naturgas, kol, torv, sand, grus, sten, lera, salt, eller metallmalmer eller andra mineraler, 2. företag med verksamhet inom avverkning av naturskog : företag som avverkar naturskog eller som utför transporter för sådan avverkning, 3. projekt : en eller flera operativa verksamheter som styrs av ett enda avtal eller flera i väsentlig grad sammankopplade avtal och ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet.

Rapport på företagsnivå

3 § Ett företag med verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog ska senast sex månader efter räkenskapsårets utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 5 § och som företaget har gjort under räkenskapsåret.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, i den ursprungliga lydelsen.

Ett företag som ingår i en koncern behöver inte upprätta någon rapport om betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som moderföretaget upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.

Rapport på koncernnivå

4 § Om något av företagen i en koncern bedriver verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog, ska moderföretaget senast sex månader efter räkenskapsårets utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 5 § och som något av koncernföretagen har gjort under räkenskapsåret. Företaget behöver inte upprätta någon rapport om det är ett dotterföretag och betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som ett moderföretag upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen. Rapporten behöver inte omfatta betalningar från koncernföretag som med stöd av 7 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) inte omfattas av koncernredovisningen för räkenskapsåret.

Rapportens innehåll

5 § Rapporten ska innehålla upplysningar om sådana betalningar för verksamheten som utgör 1. ersättning för produktionsrättigheter, 2. skatt som tas ut från företag på inkomst, produktion eller vinst från företag och inte är skatt på fysiska personers inkomst och inte heller mervärdesskatt, omsättningsskatt eller annan skatt på konsumtion, 3. royalty, 4. utdelning, 5. kontrakts-, upptäckts- eller produktionsbonus, 6. ersättning för licens eller koncession, eller 7. betalning för infrastrukturförbättringar. Det sammanlagda beloppet av de betalningar som har gjorts till varje myndighet ska anges. Om vissa betalningar har avsett ett särskilt projekt, ska det sammanlagda beloppet av de betalningarna anges. Om betalningsskyldigheten har uppstått på företagsnivå, behöver betalningarna dock inte redovisas per projekt. I samtliga fall ska det anges hur stor del som avser var och en av de typer av betalningar som anges i första stycket 1–7. Om en betalning har gjorts på annat sätt än med pengar, ska uppgift lämnas om värdet och, i tillämpliga fall, volymen. I en not ska det förklaras hur betalningens värde har beräknats.

6 § En betalning som, ensam eller tillsammans med andra sammanhängande betalningar, är mindre än 860 000 kronor under ett räkenskapsår behöver inte tas med i rapporten.

7 § En rapport ska återge en betalnings eller en verksamhets verkliga innebörd.

Offentliggörande

8 § Rapporten ska offentliggöras genom att en bestyrkt kopia på svenska ges in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Med bestyrkt kopia jämställs ett elektroniskt original. En rapport som har upprättats av ett aktiebolag ska registreras i aktiebolagsregisteret av Bolagsverket. Registreringen ska vara på svenska. Om det bolag som registreringen avser begär det, ska registreringen dessutom göras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

9 § Rapporten får överföras elektroniskt till Bolagsverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till Bolagsverket, och 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet.

Rapportering enligt tredjelands bestämmelser

10 § Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt denna lag, om det i stället 1. upprättar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredjelands rapporteringskrav som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med kraven inom Europeiska unionen, och 2. offentliggör rapporten i Sverige enligt 8 §.

Vite

11 § Om ett företag inte ger in en rapport enligt denna lag, kan Bolagsverket förelägga den som ensam eller tillsammans med någon annan är skyldig att ge in rapporten att fullgöra sin skyldighet. Föreläggandet får förenas med vite. Frågor om utdömande av vite prövas av Bolagsverket.

Överklagande

12 § Bolagsverkets beslut enligt 8 och 11 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.2 Förslag till lag om ändring i

årsredovisningslagen (1995:1554)

1 2 Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 5 kap., 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska utgå, dels att nuvarande 7 kap. 22 a § ska betecknas 7 kap. 23 §, dels att 1 kap. 3 och 5 §§, 2 kap. 4–6 §§, 3 kap. 1 och 3–5 §§, 4 kap. 2– 8, 11, 14 och 14 b §§, 6 kap. 1–2, 6, 7 och 9 §§, 7 kap. 2, 3 a, 5, 7–10, 12–16, 18, 22, 25 och 30–32 §§, 8 kap. 15 och 16 §§, bilagorna 1–3 och rubrikerna närmast före 2 kap. 5 § och 7 kap. 5, 9, 14, 16, 18 och 25 §§ och rubriken närmast efter 7 kap. 13 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 1 kap. 4 § ska lyda ”Koncern, intresseföretag m.m.”, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., nio nya paragrafer, 1 kap. 4 a, 5 a, 8 och 9 §§, 2 kap. 3 a §, 3 kap. 4 b, 10 a och 10 b §§ och 4 kap. 15 a §, och närmast före 1 kap. 8 §, 2 kap. 3 a §, 3 kap. 4 b, 10 a och 10 b §§ och 4 kap. 7 och 15 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse av 3 kap. 13 § 2006:871 5 kap. 21 § 2009:573 5 kap. 1 § 1999:1112 5 kap. 22 § 2010:1515 5 kap. 2 § 2000:34 5 kap. 23 § 1999:1112 5 kap. 3 § 2010:1515 5 kap. 24 § 1999:1112 5 kap. 4 a § 2003:774 5 kap. 25 § 2010:1515 5 kap. 4 b § 2007:132 5 kap. 26 § 1999:1112 5 kap. 4 c § 2003:774 5 kap. 27 § 2006:597 5 kap. 5 § 2003:774 7 kap. 22 a § 2003:774 5 kap. 6 § 2006:871 7 kap. 23 § 1999:1112 5 kap. 7 § 1999:1112 rubriken närmast före 3 kap. 13 § 1999:1112 5 kap. 8 § 1999:1112 rubriken närmast före 5 kap. 4 a § 2003:774 5 kap. 9 § 2004:244 rubriken närmast före 5 kap. 5 § 2003:774 5 kap. 10 § 2010:1515 rubriken närmast före 5 kap. 11 a § 2009:34 5 kap. 11 § 2010:1515 rubriken närmast före 5 kap. 12 a § 2009:34 5 kap. 11 a § 2009:34 rubriken närmast före 5 kap. 15 § 1999:1112 5 kap. 12 § 2005:918 rubriken närmast före 5 kap. 16 § 1999:1112 5 kap. 12 a § 2009:34 rubriken närmast före 5 kap. 18 § 1999:1112 5 kap. 12 b § 2009:34 rubriken närmast före 5 kap. 18 b § 2003:487 5 kap. 13 § 1999:1112 rubriken närmast före 5 kap. 19 § 1999:1112 5 kap. 14 § 2005:556 rubriken närmast före 5 kap. 22 § 1999:1112 5 kap. 15 § 2004:1173 rubriken närmast före 5 kap. 23 § 1999:1112 5 kap. 16 § 2006:871 rubriken närmast före 5 kap. 24 § 1999:1112 5 kap. 17 § 2006:871 rubriken närmast före 5 kap. 25 § 1999:1112 5 kap. 18 § 1999:1112 rubriken närmast före 5 kap. 26 § 1999:1112 5 kap. 18 b § 2006:871 rubriken närmast före 5 kap. 27 § 2006:597 5 kap. 19 § 1999:1112 rubriken närmast före 7 kap. 23 § 1999:1112. 5 kap. 20 § 2010:1515

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 3 § I denna lag betyder 1. företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport, 2. andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer, 3. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen, 4. större företag: – företag vars andelar, tecknings- – företag vars överlåtbara värdeoptioner eller skuldebrev är upp- papper är upptagna till handel på tagna till handel på en reglerad en reglerad marknad eller en motmarknad eller en motsvarande mark- svarande marknad utanför Euronad utanför Europeiska ekonom- peiska ekonomiska samarbetsomiska samarbetsområdet eller rådet , eller – företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 5. mindre företag: företag som inte är större företag, 6. större koncerner: – koncerner i vilka moderföre- – koncerner där moderföretagets tagets eller något av dotterföretag- eller något av dotterföretagens ens andelar, teckningsoptioner eller överlåtbara värdepapper är upptagskuldebrev är upptagna till handel na till handel på en reglerad markpå en reglerad marknad eller en nad eller en motsvarande marknad motsvarande marknad utanför Euro- utanför Europeiska ekonomiska peiska ekonomiska samarbetsom- samarbetsområdet , rådet eller – koncerner där något av dotterföretagen är ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller – koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

3 Senaste lydelse 2010:848.

c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner. Vid tillämpningen av första Vid tillämpningen av första stycket 6 b och c ska fordringar och stycket 6 b och c ska andelar i skulder mellan koncernföretag, dotterföretag, fordringar och skulliksom internvinster, elimineras. der mellan koncernföretag, liksom Detsamma gäller för intäkter och internvinster, elimineras. Detsamkostnader som hänför sig till trans- ma gäller för intäkter och kostnader aktioner mellan koncernföretag, som hänför sig till transaktioner liksom förändring av internvinst. mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Eliminering behöver inte göras, om tillämpningen i stället utgår från följande gränsvärden: – balansomslutning 48 miljoner kronor, – nettoomsättning 96 miljoner kronor. Företag som avses i 2 kap. 2 § Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokförings- första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämp- lagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av första stycket 4–7 och ningen av första stycket 4–7 och 5 kap. 6 § till nettoomsättningen 5 kap. 47 § till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsav- lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. gifter och andra liknande intäkter.

4 a § Med ägarintresse avses i denna lag ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst 20 procent av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat framgår av omständigheterna.

4 5 § Om ett företag äger andelar i en Om ett företag har ett ägarjuridisk person som inte är dotter- intresse i en juridisk person och utföretag och utövar ett betydande övar ett betydande inflytande över inflytande över den juridiska per- dess driftsmässiga och finansiella sonens driftsmässiga och finan- styrning, är den juridiska personen siella styrning samt ägandet utgör ett intresseföretag till företaget.

4 Senaste lydelse 1999:1112.

ett led i en varaktig förbindelse Detta gäller dock inte om den jurimellan företaget och den juridiska diska personen är ett dotterföretag personen , är den juridiska perso- eller ett gemensamt styrt företag nen intresseföretag till företaget. som företaget samäger. Innehar ett företag minst tjugo Innehar företaget minst 20 proprocent av rösterna för samtliga cent av rösterna för samtliga andelar andelar i en juridisk person , skall i den juridiska personen , ska det det anses ha sådant inflytande över anses ha ett betydande inflytande och sådan förbindelse med denna över denna, om inte något annat som avses i första stycket , om inte framgår av omständigheterna. Detannat framgår av omständigheter- samma gäller om företagets dotterna. Detsamma gäller om företagets företag eller företaget tillsammans dotterföretag eller företaget till- med ett eller flera dotterföretag sammans med ett eller flera dotter- eller flera dotterföretag tillsamföretag eller flera dotterföretag till- mans innehar minst 20 procent av sammans innehar minst tjugo pro- rösterna. cent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen. 5 a § Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över.

Närstående 8 § En juridisk person anses i denna lag som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om 1. den ingår i samma koncern som det rapporterande företaget, 2. den är ett intresseföretag till det rapporterande företaget eller till ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i, 3. det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juridiska personen, eller till ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i, 4. den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det rapporterande företaget eller av ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i, 5. det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som

samägs av den juridiska personen, eller av ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i, 6. den och det rapporterande företaget båda är gemensamt styrda företag som samägs av samma tredje företag, 7. den eller det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett tredje företag, och den andra av dem är ett intresseföretag till det tredje företaget, 8. den är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2, 4, 6 eller 7, 9. den har som huvudsaklig verksamhet att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till personer som har avslutat sin anställning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapporterande företaget, 10. den har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9, 11. den står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande av en person som är närstående enligt 9 §, 12. den annars står under betydande inflytande av en person som avses i 9 § 1 eller 4–6, 13. den eller dess moderföretag har en styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare som är en person som avses i 9 § 1, eller 14. den eller ett företag i en koncern som den ingår i tillhandahåller tjänster för företagsledning åt det rapporterande företaget eller åt dess moderföretag. Vid tillämpningen av första stycket ska – med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rätts- 13

subjekt som inte är ett moderföretag i denna lags mening, och – med intresseföretag jämställas företag som endast uppfyller det krav på betydande inflytande som anges i 5 § .

9 § En fysisk person anses i denna lag som närstående till ett rapporterande företag om han eller hon 1. själv eller gemensamt med någon annan utövar ett bestämmande inflytande över företaget, 2. annars har ett betydande inflytande över företaget, 3. är en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan ledande befattningshavare i företaget eller dess moderföretag, 4. är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 1–3, 5. är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 1–3 eller av hans eller hennes make eller sambo, eller 6. annars ingår i samma familj som en person som avses i 1–3 och kan förväntas påverka den personen i hans eller hennes kontakter med företaget eller påverkas av honom eller henne i sina egna kontakter med företaget.

2 kap.

Väsentlighet 3 a § Ett företag får avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering i denna lag, om följden av avvikelsen inte är väsentlig. Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan infor- 14 mation, rimligen kan förväntas på-

verka de beslut som användare fattar på grundval av informationen.

5 4 § Vid upprättandet av balansräk- Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och no- ningen, resultaträkningen och noterna skall följande iakttas: terna ska följande iakttas: 1. Företaget skall förutsättas fort- 1. Företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. sätta sin verksamhet. 2. Samma principer för värder- 2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av ing, klassificering och indelning av de olika posterna och, i förekom- de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall konse- mande fall, delposterna ska konsekvent tillämpas från ett räken- kvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat. skapsår till ett annat. 3. Värderingen av de olika post- 3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, del- erna och, i förekommande fall, delposterna skall göras med iakttag- posterna ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta ande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att innebär särskilt att a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen, b) hänsyn skall tas till alla eko- b) hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hän- nomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidig- förliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa are räkenskapsår, även om dessa förpliktelser blir kända först efter förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, upprättandet av årsredovisningen, och att och att c) hänsyn skall tas till värdened- c) hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för gångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller en räkenskapsåret är en vinst eller en förlust. förlust. 4. Intäkter och kostnader som är 4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för tas med oavsett tidpunkten för betalningen. betalningen. 5. De olika beståndsdelar som 5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i före- balansräkningens poster och, i förekommande fall, delposter består av kommande fall, delposter består av skall värderas var för sig. ska värderas var för sig. 6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra. 7. Den ingående balansen för ett 7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens räkenskapsår ska stämma överens

5 Senaste lydelse 2004:1173.

med den utgående balansen för det med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskaps- närmast föregående räkenskapsåret. året. Om det finns särskilda skäl och Om det finns särskilda skäl för det är förenligt med 2 och 3 §§, får det och det är förenligt med 2 och avvikelse göras från vad som 3 §§, får avvikelse göras från föreskrivs i första stycket. I så fall första stycket. skall upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på företagets ställning och resultat lämnas i en not.

6 Form och språk Form m.m. 7 5 § Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska. Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om företagets namn, organisations- eller personnummer och säte. Om företaget är i likvidation, ska detta anges.

8 6 § Beloppen i årsredovisningen skall Beloppen i årsredovisningen ska anges i företagets redovisningsvaluta anges i företagets redovisningsenligt 4 kap. 6 § bokföringslagen valuta enligt 4 kap. 6 § bokförings- (1999:1078). Beloppen får dessutom lagen (1999:1078). Beloppen får anges i annan valuta enligt omräk- dessutom anges i annan valuta ningskursen på dagen för räkens- enligt omräkningskursen på dagen kapsårets utgång (balansdagen). I så för räkenskapsårets utgång (balansfall skall upplysning om omräk- dagen). ningskursen lämnas i en not. Vid byte av redovisningsvaluta Vid byte av redovisningsvaluta skall balansräkningen för det gamla ska balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till den räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan enligt den nya redovisningsvalutan enligt den växelkurs som har fastställts av växelkurs som har fastställts av Europeiska centralbanken den sista Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under räken- svenska bankdagen under räkenskapsåret. Den omräknade balans- skapsåret. Den omräknade balansräkningen skall utgöra ingående räkningen ska utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret. balans för det nya räkenskapsåret.

6 Senaste lydelse 2008:89. 7 Senaste lydelse 2008:89. 8 Senaste lydelse 2000:34.

3 kap. 9 1 § Balansräkningen skall i samman- Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga drag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. samt eget kapital på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.

10 3 § Balansräkningen skall upprättas Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställnings- enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 former som anges i bilagorna 2 och 3. och 3. Byte av uppställningsform för Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl och är om det finns särskilda skäl för det förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. och det är förenligt med 2 kap. 2 Vid sådant byte skall upplysning och 3 §§. om skälen för bytet lämnas i en not.

11 4 § Posterna i balansräkningen och Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställnings- anges för respektive uppställningsform. form. Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i en not. I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning. Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

9 Senaste lydelse 1999:1112. 10 Senaste lydelse 1999:1112. 11 Senaste lydelse 2010:1515.

1. om de är av ringa betydelse 1. om posternas belopp är obemed hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § tydliga med hänsyn till kravet i på rättvisande bild, eller 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller 2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not. Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror.

12 4 a § Trots bestämmelserna i 3 och Trots 3 och 4 §§ får företag som 4 §§ får företag som avses i andra avses i andra stycket dela upp stycket dela upp anläggningstill- anläggningstillgångar och omsättgångar och omsättningstillgångar ningstillgångar samt skulder och samt skulder och avsättningar i avsättningar i kortfristiga och långkortfristiga och långfristiga poster, fristiga poster, om det är förenligt om det är förenligt med 2 kap. 2 med 2 kap. 2 och 3 §§. och 3 §§. Bestämmelserna i första stycket Första stycket gäller gäller 1. företag som omfattas av en 1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de internatio- med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som nella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och råd- avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 ets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstan- av internationella redovisningsstandarder, och darder , i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008 , och 2. andra företag vars andelar 2. andra företag vars överlåtbara eller skuldebrev är upptagna till värdepapper är upptagna till handel handel på en reglerad marknad. på en reglerad marknad.

Kortfristiga och långfristiga balansposter 4 b § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar ska den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen anges. För varje skuldpost i balansräkningen ska följande anges: den del som ska betalas inom ett år från balansdagen, den del som ska be-

12 Senaste lydelse 2007:541.

talas senare än ett år efter balansdagen och summan av dessa skulder. Första och andra styckena gäller även fordringsposter och skuldposter som har tagits in i sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2. För mindre företag som slår samman poster enligt 4 § femte stycket ska det som föreskrivs i första och andra styckena om fordringsposter och skuldposter i balansräkningen i stället avse de sammanslagna posterna.

13 5 § För varje post eller delpost i ba- För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen lansräkningen, resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § och sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 skall beloppet av fjärde stycket 2 ska beloppet av motsvarande post för det närmast motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges. föregående räkenskapsåret anges. Om företaget har ändrat princip- Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering erna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller del- eller indelning i poster eller delposter, skall posterna för det närmast poster, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som om eller ändras på det sätt som behövs för att de skall kunna jäm- behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på föras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt. ett meningsfullt sätt. Om det finns särskilda skäl och Om det finns särskilda skäl för det är förenligt med 2 kap. 2 och det och det är förenligt med 2 kap. 3 §§, får avvikelse från vad som 2 och 3 §§, får avvikelse göras föreskrivs i andra stycket göras. I från andra stycket. så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not. Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna.

Ett aktiebolags eget kapital 10 a § Ett aktiebolags eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital

13 Senaste lydelse 2006:871.

eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska följande tas upp: aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

En ekonomisk förenings eget kapital 10 b § En ekonomisk förenings eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska följande tas upp: inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter. Det som sägs i andra stycket om insatser gäller också upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening.

4 kap. 14 2 § Utgifter för forsknings- och ut- Utgifter för koncessioner, patent, vecklingsarbeten och liknande ar- licenser, varumärken, hyresrätter beten som är av väsentligt värde och liknande rättigheter och tillför rörelsen under kommande år gångar som är av betydande värde får tas upp som immateriell anlägg- för rörelsen under kommande år ningstillgång . Detsamma gäller ut- får tas upp som immateriella angifter för koncessioner, patent, li- läggningstillgångar . Detsamma gälcenser, varumärken, hyresrätter ler ersättning som vid förvärv av och liknande rättigheter och till- rörelse överstiger det behållna värgångar samt ersättning som vid det av de tillgångar som förvärvats förvärv av rörelse överstiger det och de skulder som övertagits behållna värdet av de tillgångar (goodwill). som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill). Första stycket gäller även utgifter för företagets eget utvecklingsarbete. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter. Utgifter för företagsbildning, Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller mot- ökning av aktiekapitalet eller motsvarande eller för företagets för- svarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp som till- valtning får inte tas upp som tillgång . gångar .

15 3 § Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §. I anskaffningsvärdet för en för- I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in , ut- värvad tillgång ska, utöver inköpsöver inköpspriset, utgifter som är priset, utgifter som är direkt händirekt hänförliga till förvärvet. förliga till förvärvet räknas in . I anskaffningsvärdet för en till- I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in , utö- verkad tillgång får, utöver sådana ver sådana kostnader som direkt kostnader som direkt kan hänföras kan hänföras till produktionen av till produktionen av tillgången, en tillgången, en skälig andel av indi- skälig andel av indirekta tillverkrekta tillverkningskostnader. ningskostnader räknas in . Ränta på kapital som har lånats Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av för att finansiera tillverkningen av

14 Senaste lydelse 1999:1112. 15 Senaste lydelse 2011:1554.

en tillgång får räknas in i anskaff- en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan ningsvärdet till den del som räntan hänför sig till tillverkningsperioden. hänför sig till tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, ska en upplysning om detta lämnas i en not. Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

16 4 § Anläggningstillgångar med be- Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod skall gränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna skrivas av systematiskt över denna period. period. Nyttjandeperioden för en imma- Om nyttjandeperioden för immateriell anläggningstillgång som teriella anläggningstillgångar som avses i 2 § skall anses uppgå till utgörs av utgifter för företagets högst fem år, om inte en annan eget utvecklingsarbete inte kan längre tid med rimlig grad av fastställas med en rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om en säkerhet, ska perioden anses uppsådan längre avskrivningstid gå till fem år. Detsamma gäller i tillämpas, skall det i en not lämnas fråga om goodwill. upplysning om detta. I noten skall i så fall också anges skälen för den längre avskrivningstiden. Avskrivningar skall redovisas i Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen. Annan redovis- resultaträkningen. Annan redovisning får dock tillämpas, om det ning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl och är förenligt finns särskilda skäl för det och det med 2 kap. 2 och 3 §§. är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

5 § Har en anläggningstillgång på Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det balansdagen ett lägre värde än det värde som följer av 3 § och 4 § värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, skall tillgången skri- första stycket, ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om vas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången det kan antas att värdenedgången är bestående. är bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. En nedskrivning enligt första En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för om det inte längre finns skäl för den. den. Nedskrivningar som avser

16 Senaste lydelse 2004:1173.

goodwill får dock inte återföras. Nedskrivningar och återföringar Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje styckena som avses i första–tredje styckena skall redovisas i resultaträkningen. ska redovisas i resultaträkningen.

17 6 § Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission. I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt. Avskrivningar och nedskrivning- Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits ar av den tillgång som har skrivits upp skall efter uppskrivningen be- upp ska efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det räknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet. uppskrivna värdet.

Ianspråktagande av uppskrivningsfonden och fonden för utvecklingsutgifter

18 7 § Ett aktiebolag får ta uppskriv- Ett aktiebolag får ta uppskrivningsfonden i anspråk för ningsfonden eller fonden för utvecklingsutgifter i anspråk för 1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission, 2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital. Ett beslut att ta uppskrivnings- Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en fonden eller fonden för utveckförlust enligt första stycket 2 får lingsutgifter i anspråk för att täcka fattas endast efter revisorernas en förlust enligt första stycket 2 får hörande . Innan tre år har förflutit fattas endast efter det att revisorfrån beslutet får vinstutdelning erna har hörts . Innan tre år har beslutas endast om Bolagsverket förflutit från beslutet får vinstuteller, i tvistiga fall, allmän domstol delning beslutas endast om Bolagsger tillstånd till det eller om aktie- verket eller, i tvistiga fall, allmän kapitalet har ökats med minst ett domstol ger tillstånd till det eller belopp som motsvarar den förlust om aktiekapitalet har ökats med som har blivit täckt med uppskriv- minst ett belopp som motsvarar ningsbelopp . I fråga om Bolags- den förlust som har blivit täckt

17 Senaste lydelse 2004:1173. 18 Senaste lydelse 2005:918.

verkets eller domstolens tillstånd med belopp från fonden . I fråga om gäller 20 kap. 25–29 §§ aktiebo- Bolagsverkets eller domstolens tilllagslagen (2005:551) i tillämpliga stånd gäller 20 kap. 25–29 §§ aktiedelar. bolagslagen (2005:551) i tillämpliga delar.

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § eller vid nedskrivning enligt 5 § av en avyttring eller utrangering av till- uppskriven tillgång eller vid avyttgången skall uppskrivningsfonden ring eller utrangering av tillgången minskas i motsvarande utsträck- ska uppskrivningsfonden minskas i ning, dock högst med den del av motsvarande utsträckning, dock uppskrivningsfonden som svarar högst med den del av fonden som mot tillgången. svarar mot tillgången. På samma sätt ska fonden för utvecklingsutgifter minskas vid avskrivning, nedskrivning eller avyttring av en som tillgång upptagen utgift för företagets eget utvecklingsarbete. Minskningen av uppskrivnings- Minskningen får göras enbart fonden i fall som avses i första genom att stycket får göras enbart genom att 1. fonden tas i anspråk enligt 7 §, 2. den del av uppskrivningsfon- 2. den del av fonden som motden som motsvarar avskrivning svarar avskrivning eller nedskriveller nedskrivning överförs till fritt ning överförs till fritt eget kapital, eget kapital, eller eller 3. den del av uppskrivnings- 3. den del av fonden som motfonden som motsvarar en avyttrad svarar en avyttrad tillgång överförs tillgång överförs till fritt eget kapi- till fritt eget kapital. tal.

19 11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas. Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt avviker från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, skall större företag ange skillnadsbeloppet i en not med fördelning på de poster som är upptagna i balansräkningen. Nettoförsäljningsvärdet skall därvid beräknas enligt

19 Senaste lydelse 2006:871.

9 § tredje stycket första meningen.

20 14 § Egna aktier får inte tas upp som tillgång. Vid värdering av ett moder- Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett dotterföretag företags andelar i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget ska andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte anses ha äger i moderföretaget inte anses ha något värde. något värde. Vid förvärv av egna aktier ska fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.

21 14 b § Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §: 1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument, 2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål, 3. andelar i dotterföretag, intres- 3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller samriskföretag , seföretag eller gemensamt styrda företag , 4. egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut, 5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden, 6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt 7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt. Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet. Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får trots första stycket värdera där angivna finansiella instrument enligt 14 a §, om 1. det är förenligt med sådana 1. det är förenligt med sådana internationella redovisningsstand- internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamen- arder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr tets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redo- tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och visningsstandarder , i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008 , och 2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa standarder.

20 Senaste lydelse 2001:934. 21 Senaste lydelse 2009:34.

Avsättningar 15 a § En avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

5 kap. Noter

Allmänna bestämmelser

Krav på noter för olika kategorier av företag

1 § Mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4– 24 §§. Ytterligare bestämmelser för mindre och större företag om upplysningar i noter finns i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §. Bestämmelser för mindre företag om upplysningar i noter finns dessutom i 3 kap. 5 §.

2 § Större företag ska i noter även lämna upplysningar enligt 25–48 §§. Ytterligare bestämmelser för större företag om upplysningar i noter finns i 3 kap. 8 och 10 §§.

Noternas ordningsföljd

3 § Om inte något annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Krav på noter för mindre och större företag

Värderingsprinciper

4 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges.

Avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper

5 § Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat. Består avvikelsen i att kvittning görs, ska företaget även lämna en upplysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra.

Byte av uppställningsform

6 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § andra stycket har bytt uppställningsform för resultaträkningen, ska det lämna en upplysning om skälen för bytet.

Jämförelsetal

7 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 § tredje stycket avviker från det som sägs i den paragrafen om jämförelsetal, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen.

Anläggningstillgångar

8 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska upplysningar lämnas om 1. tillgångarnas anskaffningsvärde, 2. tillkommande och avgående tillgångar, 3. överföringar, 4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, 6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet. Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Goodwill

9 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upplysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

Finansiella instrument

10 § Om ett företag har finansiella instrument som värderas enligt 4 kap. 14 a §, ska det för varje kategori lämna upplysningar om 1. bokfört värde, och 2. de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respektive fonden för verkligt värde. För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar även lämnas om 1. omfattningen och typen av instrument, och 2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden. Om värderingen har gjorts enligt 4 kap. 14 a § andra stycket tredje meningen, ska väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges. Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Uppskrivningsfond

11 § Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om 1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, 2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och 4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Fond för verkligt värde

12 § Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om 1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, 2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och 3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts.

Långfristiga skulder

13 § Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

Ställda säkerheter

14 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Eventualförpliktelser

15 § Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser), ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

16 § Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplysningar om detta.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

17 § Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget lämna upplysningar om 1. inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och 2. den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget. Första stycket 2 gäller inte mindre företag.

Lån till ledande befattningshavare

18 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar om lånet som anges i andra stycket. Detsamma

gäller om företaget har ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör. Upplysningar ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden samt beloppet av de lån som säkerhet har ställts för. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning till företaget befattningshavaren har. Om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det, ska en upplysning lämnas om detta.

Exceptionella intäkter och kostnader

19 § Om ett företag har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska det lämna upplysningar om arten och storleken av varje sådan intäkt eller kostnad.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

20 § En upplysning ska lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret.

Moderföretag

21 § Ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

22 § Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna.

Transaktioner med närstående

23 § Om ett större företag har genomfört transaktioner på andra än marknadsmässiga villkor med närstående enligt 1 kap. 8 eller 9 §, ska det lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte lämnas om transaktioner 1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller 2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern. Skyldigheten att lämna upplysningar gäller även ett mindre företag, om det är ett publikt aktiebolag och transaktionerna har genomförts med någon som har ett betydande aktieinnehav eller är styrelseledamot i bolaget.

24 § Upplysningarna enligt 23 § ska omfatta

1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transaktionerna omfattar, 2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om, och 3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning. Uppgifter om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och uppgifter om de enskilda transaktionerna inte är nödvändiga för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

Särskilda krav på noter för större företag

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

25 § Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång med stöd av 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet. Större företag ska för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna upplysningar om 1. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 2. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, 3. ackumulerade uppskrivningar, och 4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivningar. Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Omsättningstillgångar

26 § Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång med stöd av 4 kap. 9 § andra stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet. Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en upplysning om detta med angivande av justeringens storlek. Om det värde som framkommer när ett större företag beräknar varulagrets anskaffningsvärde enligt 4 kap. 11 § avviker väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska företaget lämna en upplysning om skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska då beräknas enligt 4 kap. 9 § tredje stycket första meningen. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

27 § Större företag ska för varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § lämna upplysningar om 1. det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en tillämpning av 4 kap. 14 a §, och

2. omfattningen och typen av instrument. I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a– 14 c §§ får värderas till verkligt värde, och vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet, ska större företag lämna upplysningar om 1. bokfört värde och det verkliga värdet, och 2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas. Första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Inköp och försäljningar mellan koncernföretag

28 § Om ett större företag ingår i en koncern, ska det lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag. Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Dotterföretag och vissa andra företag

29 § Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det lämna upplysningar om 1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för, 3. företagets ägarandel i det andra företaget, och 4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning. Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form. Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

30 § En upplysning enligt 29 § får utelämnas, om 1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen, 2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och 3. noterna innehåller information om utelämnandet. Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om 1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller 2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

31 § Större företag ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna en upplysning

om den del av skulden som ska betalas senare än fem år efter balansdagen.

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

32 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 18 § andra stycket om 1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag, 2. panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och 3. lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

Konvertibla lån

33 § Om ett större företag har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska företaget för varje lån eller liknande rättighet lämna en upplysning om utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det utestående lånebeloppet och räntebestämmelserna anges.

Aktiekapitalet

34 § Aktiebolag som är större företag ska lämna en upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

Disposition av vinst eller förlust

35 § Större företag ska lämna en upplysning om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om dispositionen.

Skatter

36 § Om ett större företag i balansräkningen har tagit upp en fordringseller skuldpost avseende uppskjuten skatt, ska det lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Ytterligare upplysningar om anställda

37 § Större företag ska lämna upplysningar om 1. andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda under räkenskapsåret, och 2. medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land, om företaget har anställda i flera länder.

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

38 § Större företag ska lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och

andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

39 § Större företag ska lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret: 1. löner och andra ersättningar, och 2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

40 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper: 1. styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare, och 2. anställda som inte omfattas av 1. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt. I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Pensioner och liknande förmåner

41 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare. I ett publikt aktiebolag ska upplysningar som avses i första stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Tidigare styrelse och verkställande direktör

42 § Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om styrelseledamöter och verkställande direktör gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör.

Suppleanter och vice verkställande direktör

43 § Vid tillämpningen av 40–42 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice verkställande direktör jämställas med verkställande direktör.

Avtal om avgångsvederlag

44 § Större företag som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, den verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning ska lämna upplysningar om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Ytterligare upplysningar om moderföretag

45 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 21 § även i fråga om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag. Om ett moderföretag som avses i första stycket eller 21 § är utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att få tillgång till företagets koncernredovisning.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

46 § Större företag ska, när de enligt 14 § lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller i noter enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 som säkerheterna avser. I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

Nettoomsättningens fördelning

47 § Om ett större företags verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska företaget lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

48 § Aktiebolag och handelsbolag som är större företag ska lämna upplysningar om räkenskapsårets sammanlagda ersättning till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Det ska vidare anges hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Särskilt om europabolag och europakooperativ

49 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2013, eller

artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), i den ursprungliga lydelsen, ska bestämmelserna om styrelseledamöter i 18, 23, 32, 38 och 40–44 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan. Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ följer att första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

6 kap.

22 1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Upplysningar ska även lämnas om 1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat, 2. sådana händelser av väsentlig 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller inträffat under räkenskapsåret, efter dess slut, 3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför, 4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling, 5. företagets filialer i utlandet, 6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna, 7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats, 8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och 9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret. Om det är väsentligt för bedöm- Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och ningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följ- resultat, ska det även lämnas följande upplysningar avseende använd- ande upplysningar om användningen ningen av finansiella instrument: av finansiella instrument: 1. mål och tillämpade principer 1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte , för för finansiell riskstyrning och , för

22 Senaste lydelse 2010:1515.

varje viktig typ av planerad affärs- varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning händelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för används, tillämpade principer för säkring, och säkring, och 2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

23 1 a § I ett aktiebolag , vars aktier är I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige , skall förvalt- marknad i Sverige ska förvaltningsberättelsen även innehålla ningsberättelsen även innehålla 1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och 2. styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma. Information enligt första stycket 1 Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till uppgifter får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 20 eller som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 22 §. I sådant fall skall förvaltnings- 41 §. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning berättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har till den plats där informationen har lämnats. lämnats.

24 2 § I aktiebolag och ekonomiska I aktiebolag och ekonomiska föreningar skall i förvaltnings- föreningar ska det i förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till berättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. eller föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening skall , om I en ekonomisk förening ska det , föreningen är moderföretag, dess- om föreningen är moderföretag, utom lämnas uppgift om belopp dessutom lämnas uppgift om besom enligt årsredovisningarna för lopp som enligt årsredovisningarna företag inom koncernen skall föras för företag inom koncernen ska över från fritt eget kapital i kon- föras över från fritt eget kapital i cernen till bundet eget kapital. koncernen till bundet eget kapital.

23 Senaste lydelse 2007:541. 24 Senaste lydelse 2005:918.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.

25 6 § Förvaltningsberättelsen för ett Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars aktier, tecknings- aktiebolag vars överlåtbara värdeoptioner eller skuldebrev är upp- papper är upptagna till handel på tagna till handel på en reglerad en reglerad marknad ska innehålla marknad ska innehålla en bolags- en bolagsstyrningsrapport, om inte styrningsrapport, om inte bolaget bolaget har valt att med stöd av 8 § har valt att med stöd av 8 § i stället i stället upprätta en bolagsstyrupprätta en från årsredovisningen ningsrapport som är skild från årsskild bolagsstyrningsrapport . redovisningen. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om 1. vilka principer för bolagsstyr- 1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver dem som ning som tillämpas, utöver de prinföljer av lag eller annan författning, ciper som följer av lag eller annan och var uppgifter om dessa prin- författning, och var uppgifter om ciper finns tillgängliga, dessa finns tillgängliga, 2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen, 3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, 4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, 5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen, 6. av bolagsstämman lämnade 6. bolagsstämmans bemyndiganbemyndiganden till styrelsen att den till styrelsen att besluta att besluta att bolaget ska ge ut nya bolaget ska ge ut nya aktier eller aktier eller förvärva egna aktier, förvärva egna aktier, 7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta.

25 Senaste lydelse 2009:34.

26 7 § Ett aktiebolag som endast har Ett aktiebolag som endast har teckningsoptioner eller skuldebrev andra överlåtbara värdepapper än upptagna till handel på en reglerad aktier upptagna till handel på en regmarknad behöver inte i bolagsstyr- lerad marknad behöver inte i bolagsningsrapporten lämna de upplys- styrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket ningar som anges i 6 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § en handelsplattform enligt 1 kap. 12 lagen (2007:528) om värde- 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. pappersmarknaden.

27 9 § Om förvaltningsberättelsen inne- Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i håller en sådan uppgift som avses i 8 § tredje stycket, ska bolagets 8 § tredje stycket, ska bolagets revisor i ett skriftligt, undertecknat revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. När det gäller upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar som avses i sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet vidare innehålla ett uttalande om vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är fören- huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen. Har det liga med årsredovisningen och i i rapporten tagits med sådana upp- överensstämmelse med denna lag . lysningar som avses i 7 kap. 31 § Har det i rapporten tagits med sådaandra stycket, ska yttrandet även na upplysningar som avses i 7 kap. innehålla ett uttalande om huru- 31 § andra stycket, ska yttrandet vida dessa upplysningar är fören- även innehålla ett uttalande om liga med koncernredovisningen. huruvida dessa upplysningar är förenliga med koncernredovisningen och i överensstämmelse med denna lag . Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om. Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

26 Senaste lydelse 2009:34. 27 Senaste lydelse 2009:34.

7 kap. 28 2 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om 1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och 2. det överordnade moderföreta- 2. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upp- gets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt lag- rättats och reviderats enligt stiftning som har tillkommit i a) lagstiftning som har tillkommit enlighet med Europeiska gemen- i enlighet med Europaparlamentets skapernas direktiv av den 13 juni och rådets direktiv 2013/34/EU av 1983 om sammanställd redovis- den 26 juni 2013 om årsbokslut, ning (83/349/EEG) eller på likvär- koncernredovisning och rapporter i digt sätt. vissa typer av företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/102/EU, b) internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, eller c) redovisningsstandarder som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med internationella redovisningsstandarder enligt b. Första stycket gäller även om Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som något dotterföretag av skäl som anges i 5 § andra eller tredje anges i 5 § andra stycket inte stycket inte omfattas av den upp- omfattas av den upprättade koncernrättade koncernredovisningen. redovisningen. Ett moderföretag som med stöd Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har av första stycket inte självt har upprättat någon koncernredovis- upprättat någon koncernredovisning ska ge in det överordnade ning ska ge in det överordnade moderföretagets koncernredovis- moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberätt- ning och koncernrevisionsberättelse till registreringsmyndigheten else till registreringsmyndigheten enligt bestämmelserna i 8 kap. 3, enligt 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§. 3 a och 3 c §§. Registreringsmynd- Registreringsmyndigheten ska på igheten ska på det sätt som anges i det sätt som anges i 8 kap. 4 § kun- 8 kap. 4 § kungöra att handling- göra att handlingarna har getts in. arna har getts in. Om handlingarna Om handlingarna inte är på sven-

28 Senaste lydelse 2013:436.

inte är avfattade på svenska, får ska, får registreringsmyndigheten registreringsmyndigheten förelägga förelägga moderföretaget att ge in en moderföretaget att ge in en bestyrkt bestyrkt översättning till svenska. Ett översättning till svenska. Ett sådant sådant föreläggande ska beslutas om föreläggande ska beslutas om någon någon begär det. Om moderförebegär det. Om moderföretaget, i taget, i fall det hade upprättat en fall det hade upprättat en koncern- koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 redovisning, enligt 8 kap. 3 och och 16 §§ inte skulle ha varit skyl- 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt digt att ge in denna och koncernatt ge in denna och koncernrevi- revisionsberättelsen till registrersionsberättelsen till registrerings- ingsmyndigheten, ska det som i myndigheten, ska vad som i nämnda nämnda paragrafer sägs om att paragrafer sägs om att handling- handlingarna ska hållas tillgängliga arna ska hållas tillgängliga i stället i stället tillämpas på det överordtillämpas på det överordnade moder- nade moderföretagets koncernredoföretagets koncernredovisning och visning och koncernrevisionsbekoncernrevisionsberättelse. rättelse. Första stycket gäller inte, 1. om delägare som har en kapi- 1. om delägare som har en ägartalandel i moderföretaget på minst andel i moderföretaget på minst tio tio procent senast sex månader före procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moder- räkenskapsårets utgång hos moderföretagets styrelse eller motsvar- företagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att ande ledningsorgan har krävt att en koncernredovisning ska upprättas, koncernredovisning ska upprättas, eller eller 2. om andelarna i moderföretaget 2. om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföre- eller överlåtbara värdepapper som taget har utfärdat är upptagna till moderföretaget har utfärdat är upphandel på en reglerad marknad. tagna till handel på en reglerad marknad. Den som enligt första stycket inte Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovis- upprättar någon koncernredovisning ska upplysa om detta i en not ning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- uppgift om namn, organisationsnummer eller , i förekommande fall, eller personnummer och säte för det personnummer samt säte för det överordnade moderföretag som uppöverordnade moderföretag som upp- rättar den i stycket nämnda koncernrättar den i stycket nämnda koncern- redovisningen. redovisningen.

29 3 a § Ett moderföretag behöver inte Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning , om upprätta någon koncernredovismoderföretagets samtliga dotter- ning om samtliga dotterföretag , företag är av ringa betydelse med såväl var för sig som tillsammans,

29 Senaste lydelse 2010:686.

hänsyn till kravet i 6 § på rätt- är utan väsentlig betydelse. visande bild. Koncernredovisning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse . Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag inte behöver omfattas av en koncernredovisning av skäl som anges i 5 § andra stycket.

Dotterföretag som skall omfattas Dotterföretag som ska omfattas av 30 av koncernredovisningen koncernredovisningen 31 5 § Koncernredovisningen ska om- Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag, om inte fatta samtliga dotterföretag, om inte annat följer av andra eller tredje något annat följer av andra stycket. stycket. Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om företaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild. Om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse, ska de dock omfattas av koncernredovisningen. Ett dotterföretag behöver inte Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovis- omfattas av koncernredovisningen, ningen, om om 1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget, 2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller 3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare. Ett företag som tillämpar andra Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket ska i en not stycket ska i en not upplysa om upplysa om skälen för detta. skälen för detta.

32 7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.: 3 a § om väsentlighet, 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

30 Senaste lydelse 1999:1112. 31 Senaste lydelse 2010:686. 32 Senaste lydelse 2000:34.

5 § om språk och form, 5 § om form m.m. , 6 § om valuta, och 7 § om undertecknande. I koncernredovisningen skall I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovis- som i moderföretagets årsredovisning. ning.

33 8 § Koncernbalansräkningen och Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall var koncernresultaträkningen ska var för sig utgöra en sammanställning för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföre- resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som taget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras med Sammanställningen ska göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18 – tillämpning av 9–13 §§ och 18– 23 §§. Vid redovisningen av an- 23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotter- delar i andra företag än dotterföretag skall 25–30 §§ beaktas. I företag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. Vad som övrigt tillämpas 3 kap. med undansägs där om större och mindre tag för 10 a § . Det som sägs i företag skall dock i stället avse 3 kap. om större och mindre företag större respektive mindre koncerner. ska i stället avse större respektive mindre koncerner .

34 Minoritetsandelar Innehav utan bestämmande inflytande 35 9 § Den del av eget kapital och årets Den del av eget kapital i ett resultat i ett dotterföretag som dotterföretag som är att hänföra belöper sig på andelar ägda av till andelar ägda av någon annan någon annan än de koncernföretag än de koncernföretag som omfattas som omfattas av koncernredo- av koncernredovisningen ska i visningen skall redovisas som koncernbalansräkningen redovisas särskilda poster i koncernbalans- som innehav utan bestämmande räkningen och koncernresultat- inflytande. Den del av årets resultat räkningen . i ett dotterföretag som är att hänföra till sådana andelar ska i koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

33 Senaste lydelse 2006:871. 34 Senaste lydelse 1999:1112. 35 Senaste lydelse 1999:1112.

36 10 § Koncernredovisningen skall hän- Koncernredovisningen ska hänföra sig till moderföretagets balans- föra sig till moderföretagets balansdag. dag. Om ett dotterföretags balansdag Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före ligger mer än tre månader före moderföretagets balansdag, skall eller efter moderföretagets balansdotterföretaget omfattas av koncern- dag, ska dotterföretaget omfattas redovisningen på grundval av en av koncernredovisningen på grundbalansräkning som hänför sig till val av en balansräkning som hänmoderföretagets balansdag och en för sig till moderföretagets balansresultaträkning som avser moder- dag och en resultaträkning som företagets räkenskapsår. avser moderföretagets räkenskapsår. Om ett dotterföretags balansdag Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moder- ligger högst tre månader före moderföretagets balansdag, skall upplys- företagets balansdag, ska upplysning lämnas om sådana händelser ning lämnas om sådana händelser som är viktiga för att bedöma dotter- som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och företagets ställning och resultat och som har inträffat mellan dotter- som har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets företagets och moderföretagets balansdagar. balansdagar.

37 12 § Koncernredovisningen och års- Koncernredovisningen och årsredovisningen skall upprättas med redovisningen ska upprättas med tillämpning av gemensamma prin- tillämpning av gemensamma principer för värderingen av tillgångar, ciper för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder. Olika avsättningar och skulder. Olika värderingsprinciper får användas, värderingsprinciper får användas, om det finns särskilda skäl. I sådant om det finns särskilda skäl. I sådant fall skall upplysning om detta läm- fall ska upplysning om detta lämnas nas i not med angivande av skälen i not med angivande av skälen för för avvikelsen. avvikelsen. Har något av de koncernföretag Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovis- som omfattas av koncernredovisningen tillämpat andra principer ningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsätt- för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än dem som ningar och skulder än de principer tillämpas i koncernbalansräkning- som tillämpas i koncernbalansräken, skall dessa tillgångar, avsätt- ningen, ska dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om ningar och skulder räknas om enligt sistnämnda principer. enligt sistnämnda principer. Om det finns särskilda skäl och Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får avvik- det är förenligt med 6 §, får avvik-

36 Senaste lydelse 1999:1112. 37 Senaste lydelse 2004:1173.

else göras från vad som föreskrivs i else göras från andra stycket. En andra stycket. Sådan avvikelse får upplysning om skälen för avvikäven göras, om en omräkning med elsen ska anges i en not. hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse. I dessa fall skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

38 13 § Fordringar och skulder mellan Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom intern- koncernföretag, liksom internvinster, skall elimineras i koncern- vinster, ska elimineras i koncernbalansräkningen. balansräkningen. Intäkter och kostnader, som hän- Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan för sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring koncernföretag, liksom förändring av internvinst under räkenskaps- av internvinst under räkenskapsåret, skall elimineras i koncern- året, ska elimineras i koncernresultaträkningen. resultaträkningen. Vad som sägs i första och andra styckena om eliminering av fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt internvinster gäller inte om beloppen är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild. Med internvinst avses antingen Med internvinst avses en vinst en vinst vid överlåtelse av en till- vid överlåtelse av en tillgång inom gång inom koncernen eller den på koncernen i den utsträckning tillmoderföretaget belöpande andelen gången inte därefter har överlåtits av en sådan vinst, i den utsträck- till en köpare utanför koncernen ning tillgången inte därefter har eller har förbrukats eller dess överlåtits till en köpare utanför värde har satts ned hos det företag koncernen eller har förbrukats eller inom koncernen som har förvärvat dess värde har satts ned hos det tillgången. företag inom koncernen som har förvärvat tillgången. Upplysning om det internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i en not.

38 Senaste lydelse 1999:1112.

39 Tilläggsupplysningar Noter

40 Allmänna tilläggsupplysningar Allmänna upplysningar

41 14 § Bestämmelserna om tilläggs- En koncernredovisning ska, upplysningar i 5 kap. 2, 3, 4 a–7 utöver det som följer av övriga och 10–13 §§, 14 § andra och bestämmelser i detta kapitel, innetredje styckena, 15–18 §§ samt hålla noter med upplysningar som 18 b–25 §§ tillämpas även på anges i 5 kap. 4–24 §§. Om konkoncernredovisningen. Det som cernredovisningen avser en större sägs där om större företag ska i koncern, ska den även innehålla stället avse större koncerner och noter med upplysningar som anges det som sägs om mindre företag i 5 kap. 25–28 och 31–49 §§. ska i stället avse mindre koncerner. Det som sägs i 5 kap. 18 b § om medelantalet anställda ska avse medelantalet anställda i koncernen. Tilläggsupplysningarna ska lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna och andra stycket i samma paragraf. Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tillämpas. Trots det som sägs i första Trots första stycket får uppgifter stycket får uppgifter enligt 5 kap. enligt 5 kap. 40 § tredje stycket 20 § tredje stycket tredje meningen tredje meningen och 5 kap. 41 § och 5 kap. 22 § andra stycket tredje andra stycket tredje meningen utemeningen utelämnas i fråga om lämnas i fråga om dotterföretag. Vid dotterföretag. Vid tillämpningen tillämpningen av de nämnda bestämav nämnda bestämmelser ska dock melserna ska dock de lämnade de lämnade uppgifterna innefatta uppgifterna avse även löner och även löner och andra förmåner andra förmåner från koncernfrån koncernföretag. företag.

42 15 § Om sammansättningen av de Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncern- företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsent- redovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, skall ligt under räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på gör det möjligt att jämföra de på varvarandra följande koncernredo- andra följande koncernredovis-

39 Senaste lydelse 1999:1112. 40 Senaste lydelse 1999:1112. 41 Senaste lydelse 2010:1515. 42 Senaste lydelse 1999:1112.

visningarna. ningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Uppgifter om dotterföretag och Dotterföretag och vissa andra 43 vissa andra företag företag

44 16 § För varje dotterföretag och in- I en not ska upplysningar lämnas tresseföretag skall dess namn, om namn, organisationsnummer, organisationsnummer och säte an- säte och koncernföretagens ägarges. Vidare skall anges den kapital- andel, beräknad med tillämpning andel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, i fråga om av 1 kap. 6 §, som koncernföretag 1. dotterföretag, innehar i företaget. 2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§, 3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§ eller 30 § andra stycket, och 4. andra företag som ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i. Bestämmelserna i första stycket I fråga om företag som avses i skall tillämpas även i fråga om första stycket 4 ska upplysningar andra företag i vilka ett koncern- även lämnas om eget kapital och företag självt eller på det sätt som resultatet för det senaste räkenanges i 1 kap. 6 § innehar en skapsåret. kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om dessa företag behöver dock inte lämnas om uppgifterna med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse. I koncernredovisningen skall I upplysningarna ska grunden grunden för att ett företag har klas- för att ett företag har klassificerats sificerats som dotterföretag anges. som dotterföretag anges. Denna Denna uppgift får utelämnas, om uppgift får dock utelämnas, om moderföretaget innehar mer än moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga hälften av rösterna för samtliga anandelar och kapitalandelen i dott- delar och ägarandelen i dottererföretaget är lika stor som röst- företaget är lika stor som rösträttsrättsandelen. andelen. Även grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas

43 Senaste lydelse 1999:1112. 44 Senaste lydelse 1999:1112.

med tillämpning av 30 § ska anges.

Hur dotterföretag skall räknas in Hur dotterföretag ska räknas in i

i koncernredovisningen koncernredovisningen

45 18 § Sammanställning avseende En sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag moderföretag och dotterföretag ska skall göras enligt någon av de göras enligt 19– 23 §§. metoder som anges i 19– 22 a §§ eller 23 § .

46 22 § Om det efter en avräkning enligt Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett positivt skill- 21 § finns ett positivt skillnadsnadsbelopp, skall detta redovisas belopp, ska detta redovisas som som goodwill i koncernbalansräk- goodwill i koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan och 5 §§ gäller även för sådan goodwill. goodwill. Om det efter en avräkning enligt Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett negativt skill- 21 § finns ett negativt skillnadsnadsbelopp som motsvarar en vid belopp , ska detta skillnadsbelopp förvärvstidpunkten förväntad ogynn- redovisas i koncernbalansräkningen sam resultatutveckling eller för- som negativ goodwill. Negativ väntade utgifter i dotterföretaget, goodwill får upplösas och intäktsskall detta skillnadsbelopp redo- föras när en sådan behandling visas i koncernbalansräkningen. överensstämmer med 2 kap. 2– Skillnadsbeloppet får upplösas och 4 §§. intäktsföras i takt med att förväntningarna infrias. Om positiva och negativa skill- Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varan- nadsbelopp avräknas mot varandra, skall upplysning om skillnads- dra, ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not. beloppen lämnas i en not.

Hur andelar i intresseföretag och Hur andelar i intresseföretag och

vissa andra företag skall räknas gemensamt styrda företag ska

in i koncernredovisningen räknas in i koncernredovisningen

48 25 § Andelar i intresseföretag skall Andelar i intresseföretag ska redovisas i koncernbalansräkningen redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med och koncernresultaträkningen med

45 Senaste lydelse 2004:1173. 46 Senaste lydelse 2004:1173. Senaste lydelse 1999:1112. 48 Senaste lydelse 1999:1112.

tillämpning av bestämmelserna i tillämpning av 26–29 §§, om inte 26–29 §§, om inte annat följer av något annat följer av tredje stycket. tredje stycket eller 30 §. Vid tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 12 § om ska bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinst- värdering och 13 § om internvinsteliminering tillämpas, om det inte eliminering tillämpas, om det inte finns särskilda hinder mot detta. finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst skall därvid avses Med internvinst ska avses den den andel i vinst som belöper på andel i vinsten som är att hänföra moderföretaget vid överlåtelse till moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och koncern- mellan intresseföretag och koncernföretag. företag. Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om 1. företaget har ringa betydelse 1. informationen om ägarintresmed hänsyn till kravet i 6 § på set i företaget inte är väsentlig , rättvisande bild , eller eller 2. förhållandena motsvarar dem 2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § tredje stycket. som anges i 5 § andra stycket. Den som tillämpar tredje stycket Om tredje stycket tillämpas, ska skall i en not upplysa om skälen skälen för det anges i en not . för detta .

49 30 § Ett företag som omfattas av en Ett företag som omfattas av en koncernredovisning och som till- koncernredovisning , och som tillsammans med ett eller flera före- sammans med ett eller flera företag , som inte omfattas av koncern- tag som inte omfattas av koncernredovisningen , leder ett annat redovisningen leder ett gemensamt företag som inte är dotterföretag , styrt företag , ska redovisa sin ägarfår redovisa sin ägarandel i det andel i det sistnämnda företaget sistnämnda företaget enligt andra enligt andra stycket eller på det stycket. sätt som anges i 25–29 §§ . I koncernbalansräkningen får tas I koncernbalansräkningen får det upp en så stor andel av det under- tas upp en så stor andel av det ordnade företagets tillgångar, av- gemensamt styrda företagets tillsättningar och skulder som belöper gångar, avsättningar och skulder på ägarandelen. I koncernresultat- som avser ägarandelen. I koncernräkningen får tas upp en så stor resultaträkningen får det tas upp en andel av det underordnade före- så stor andel av det gemensamt tagets intäkter och kostnader som styrda företagets intäkter och kostbelöper på ägarandelen. Vid redo- nader som avser ägarandelen. Vid visning enligt detta stycke skall redovisning enligt detta stycke ska 10–13, 15 och 19–22 §§ tillämpas. 10–13, 15 och 19–22 §§ tillämpas. Ett företag som tillämpar denna Uppgift enligt 5 kap. 20 och 37 §§ paragraf skall i en not upplysa om ska anges särskilt för varje företag skälen för detta. Uppgift enligt för vilket ägarandelar redovisas

49 Senaste lydelse 1999:1112.

5 kap. 18 § skall anges särskilt för med tillämpning av denna paravarje företag för vilket ägarandelar graf. redovisas med tillämpning av denna paragraf

50 31 § Förvaltningsberättelse och kassa- Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys för koncernen ska upp- flödesanalys för koncernen ska upprättas med tillämpning av 6 kap. rättas med tillämpning av 6 kap. 1 § och 2 a–5 §§. Det som sägs i 1 § , 2 § andra stycket och 2 a– 6 kap. 1 § om mindre företag ska i 5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om stället avse mindre koncerner. mindre företag ska i stället avse mindre koncerner. Om moderbolaget är ett aktie- Om moderföretaget är ett aktiebolag och bolagets eller något av bolag och bolagets eller något av dess dotterföretags andelar , teck- dess dotterföretags andelar eller ningsoptioner eller skuldebrev är överlåtbara värdepapper är uppupptagna till handel på en reglerad tagna till handel på en reglerad marknad, ska det i förvaltnings- marknad, ska det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om berättelsen lämnas upplysning om de viktigaste inslagen i koncernens de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och system för intern kontroll och riskhantering i samband med upp- riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovisningen. rättandet av koncernredovisningen. Om moderbolaget har upprättat Om moderföretaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberätt- utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i rapporten har tagits elsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om kon- med sådana upplysningar om koncernen som avses i andra stycket, cernen som avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas behöver upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltnings- sådana fall ska dock förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla berättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas. där upplysningarna lämnas.

51 32 § Ett företag som omfattas av arti- Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och råd- kel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 ets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstan- av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande darder , i lydelsen enligt Europabestämmelser i detta kapitel: parlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart

50 Senaste lydelse 2014:542. 51 Senaste lydelse 2010:1515.

följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse, 3. 7 § vad gäller hänvisningarna 3. 7 § när det gäller hänvisningtill 2 kap. 5 § om språk och form arna till 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, och 2 kap. 7 § om undertecknande, 4. 8 § till den del paragrafen hänvisar till 3 kap. 10 b § om en ekonomisk förenings eget kapital, 4 . 12 § första stycket om värde- 5 . 12 § första stycket om värderingsprinciper, ringsprinciper, 5 . 14 § vad gäller hänvisningarna 6 . 14 § när det gäller hänvisningtill följande bestämmelser i 5 kap.: arna till följande bestämmelser i – 12 § om lån till ledande befatt- 5 kap.: ningshavare, – 18 § om lån till ledande befatt- – 15 § första och tredje styckena ningshavare, om en ekonomisk förenings eget kapital, – 18 § om medelantalet anställda – 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, under räkenskapsåret, – 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, – 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, – 18 b § om könsfördelningen – 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, bland ledande befattningshavare, – 20 § första stycket 1 samt – 40 § första stycket 1 samt andra andra och tredje styckena samt och tredje styckena om löner och 21 § om löner , ersättningar och andra ersättningar, sociala kostnader , – 22 § om pensioner och liknande – 41 § om pensioner och liknande förmåner, förmåner, – 23 § om tidigare styrelse och – 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, verkställande direktör, – 24 § om suppleanter och vice – 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och verkställande direktör, – 25 § om avtal om avgångs- – 44 § om avtal om avgångsvederlag, vederlag, och – 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, 6 . 31 § första stycket, vad gäller 7 . 31 § första stycket, när det hänvisningarna till 6 kap. 1 och gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 2 a–4 §§ om förvaltningsberätt- och 2 a–4 §§ om förvaltningselsens innehåll, och berättelsens innehåll, och 7 . 31 § andra och tredje styckena 8 . 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. kontroll och riskhantering. Ett företag som avses i första Ett företag som avses i första 50 stycket behöver inte lämna upplys- stycket behöver inte lämna upplys-

ningar enligt 6 kap. 1 §, om upp- ningar enligt 6 kap. 1 §, om upplyslysningarna lämnas på annan plats ningarna lämnas på någon annan i redovisningen. I sådant fall ska plats i redovisningen. I sådant fall förvaltningsberättelsen för koncer- ska förvaltningsberättelsen för konnen innehålla en hänvisning till cernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har läm- den plats där uppgifterna har lämnats. nats.

8 kap.

52 15 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten. En årsredovisning får, när den När en årsredovisning publipubliceras i ofullständigt skick, ceras i ofullständigt skick, får den inte åtföljas av revisionsberätt- inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen ska i stället elsen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovis- att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, ningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar liksom uppgift om anmärkningar enligt enligt 1. 9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 2. 8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 3. 28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och 4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220). Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande liksom skälen för det anges. Trots bestämmelserna i andra Trots andra stycket får en ofullstycket får en ofullständig årsredo- ständig årsredovisning publiceras visning publiceras tillsammans tillsammans med revisionsberättmed revisionsberättelsen, om ofull- elsen, om ofullständigheten består i ständigheten består i att att 1. upplysningar enligt 5 kap. 18 § 1. upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift om fördel- har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män ningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller mellan olika länder, eller 2. uppgift enligt 5 kap. 18 b § inte 2. uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats. har lämnats.

53 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser:

52 Senaste lydelse 2010:1515. 53 Senaste lydelse 1999:1112.

1. Trots bestämmelserna i 3 § 2 1. Trots 3 § 2 och 5 är moderföreoch 5 är moderföretag alltid skyldiga tag alltid skyldiga att ge in koncernatt ge in koncernredovisningen och redovisningen och koncernrevikoncernrevisionsberättelsen till sionsberättelsen till registreringsregistreringsmyndigheten. myndigheten. 2. Trots bestämmelserna i 15 § 2. Trots 15 § andra stycket får en andra stycket får en ofullständig ofullständig koncernredovisning, koncernredovisning, förutom i fall förutom i fall som avses i 15 § som avses i 15 § fjärde stycket, fjärde stycket, publiceras tillsampubliceras tillsammans med kon- mans med koncernrevisionsberättcernrevisionsberättelsen, om ofull- elsen, om ofullständigheten består ständigheten består i att uppgifter i att uppgifter som anges i 7 kap. som anges i 7 kap. 16 § och som är 16 § första stycket 4 och som inte av ringa betydelse med hänsyn till är väsentliga har utelämnats. kravet på rättvisande bild har utelämnats.

54 Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för 1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten utvecklingsarbeten och liknande och liknande arbeten arbeten 2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 3. Hyresrätter och liknande rättigheter 4. Goodwill 5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Byggnader och mark 2. Maskiner och andra tekniska anläggningar 3. Inventarier, verktyg och installationer 4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Andelar i koncernföretag 2. Fordringar hos koncernföretag 3. Andelar i intresseföretag 3. Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 4. Fordringar hos intresseföretag 4 . Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag 5. Ägarintressen i övriga företag 6. Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i 7 . Andra långfristiga värdepappersinnehav

54 Senaste lydelse 2005:918.

8 . Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551) 9 . Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter 2. Varor under tillverkning 3. Färdiga varor och handelsvaror 4. Pågående arbete för annans räkning 5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1. Kundfordringar 2. Fordringar hos koncernföretag 3. Fordringar hos intresseföretag 3. Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag 4. Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i 4 . Övriga fordringar 5 . Övriga fordringar 5 . Förutbetalda kostnader och 6 . Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag 2. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital , med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1. Reservfond 2. Kapitalandelsfond 3. Fond för verkligt värde 4. Fond för utvecklingsutgifter 4 . Övrigt 5 . Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1. Medlemsinsatser 2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder

1. Reservfond 2. Kapitalandelsfond 3. Fond för verkligt värde 4. Fond för utvecklingsutgifter 4 . Övrigt 5 . Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Förändringar i kapitalandelsfonden

IV. Förändringar i fonden för verkligt värde

V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2. Avsättningar för skatter 3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån 2. Skulder till kreditinstitut 3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.) 4. Leverantörsskulder 5. Växelskulder 6. Skulder till koncernföretag 7. Skulder till intresseföretag 7. Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda företag 8. Skulder till övriga företag som det finns ett ägarintresse i 8 . Skatteskulder 9 . Skatteskulder 9 . Övriga skulder 10 . Övriga skulder a) Återbetalningspliktiga a) Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlån- enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet ingsverksamhet b) Andra skulder b) Andra skulder 10 . Upplupna kostnader och 11 . Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvars-

förbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag för sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig

3. Ansvarsförbindelser a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet b. Övriga ansvarsförbindelser

55 Bilaga 2

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kostnads-

slagsindelning)

1. Nettoomsättning

2. Förändring av varulager

3. Aktiverat arbete för egen räkning

4. Övriga rörelseintäkter

5. Råvaror och förnödenheter

6. Övriga externa kostnader

7. Personalkostnader

8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateri-

ella anläggningstillgångar

9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala ned-

skrivningar

10. Övriga rörelsekostnader

11. Intäkter från andelar i koncernföretag

12. Intäkter från andelar i 12. Intäkter från andelar i

intresseföretag intresseföretag och gemensamt

styrda företag

13. Intäkter från övriga företag

som det finns ett ägarintresse i

13 . Intäkter från övriga värde- 14 . Intäkter från övriga värde-

papper och fordringar som är papper och fordringar som är

anläggningstillgångar (med sär- anläggningstillgångar (med sär-

skild uppgift om intäkter från skild uppgift om intäkter från

koncernföretag) koncernföretag)

14 . Övriga ränteintäkter och 15 . Övriga ränteintäkter och

liknande intäkter (med särskild liknande intäkter (med särskild

uppgift om intäkter från kon- uppgift om intäkter från kon-

cernföretag) cernföretag)

15 . Nedskrivningar av finansi- 16 . Nedskrivningar av finansi-

ella anläggningstillgångar och ella anläggningstillgångar och

kortfristiga placeringar kortfristiga placeringar

16 . Räntekostnader och liknan- 17 . Räntekostnader och liknan-

de kostnader (med särskild upp- de kostnader (med särskild upp-

gift om kostnader avseende kon- gift om kostnader som avser kon-

cernföretag) cernföretag)

55 Senaste lydelse 1999:1112.

17. Extraordinära intäkter

18. Extraordinära kostnader

19 . Bokslutsdispositioner 18 . Bokslutsdispositioner

20 . Skatt på årets resultat 19 . Skatt på årets resultat

21 . Övriga skatter 20 . Övriga skatter

22 . Årets resultat 21 . Årets resultat

56 Bilaga 3

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med funk-

tionsindelning)

1. Nettoomsättning

2. Kostnad för sålda varor

3. Bruttoresultat

4. Försäljningskostnader

5. Administrationskostnader

6. Övriga rörelseintäkter

7. Övriga rörelsekostnader

8. Intäkter från andelar i koncernföretag

9. Intäkter från andelar i 9. Intäkter från andelar i

intresseföretag intresseföretag och gemensamt

styrda företag

10. Intäkter från övriga företag

som det finns ett ägarintresse i

10 . Intäkter från övriga värde- 11 . Intäkter från övriga värde-

papper och fordringar som är papper och fordringar som är

anläggningstillgångar (med sär- anläggningstillgångar (med sär-

skild uppgift om intäkter från skild uppgift om intäkter från

koncernföretag) koncernföretag)

11 . Övriga ränteintäkter och 12 . Övriga ränteintäkter och

liknande intäkter (med särskild liknande intäkter (med särskild

uppgift om intäkter från kon- uppgift om intäkter från kon-

cernföretag) cernföretag)

12 . Nedskrivningar av finans- 13 . Nedskrivningar av finans-

iella anläggningstillgångar och iella anläggningstillgångar och

kortfristiga placeringar kortfristiga placeringar

13. Räntekostnader och lik- 14 . Räntekostnader och lik-

nande kostnader (med särskild nande kostnader (med särskild

uppgift om kostnader avseende uppgift om kostnader som avser

koncernföretag) koncernföretag)

14. Extraordinära intäkter

15. Extraordinära kostnader

16 . Bokslutsdispositioner 15 . Bokslutsdispositioner

17 . Skatt på årets resultat 16 . Skatt på årets resultat

56 Senaste lydelse 1999:1112.

18 . Övriga skatter 17 . Övriga skatter

19. Årets resultat 18 . Årets resultat

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.3 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

1 Härigenom föreskrivs att 6 kap. 11 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

2 11 § Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna ska för varje räkenskapsår avge en årsredovis- räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ning, som ska läggas fram på den ordinarie sparbanksstämman för ordinarie sparbanksstämman för godkännande. I fråga om likvid- godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess be- atorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas inte handling på stämman tillämpas inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och 2 4 kap. 6 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 18–25 §§ och 6 kap. 2 § årsredovis- 20, 37–44 och 48 §§ och 6 kap. 2 § ningslagen (1995:1554) samt 2 kap. första stycket årsredovisningslagen 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § (1995:1554) samt 2 kap. 1 §, 5 kap. lagen (1995:1559) om årsredovis- 2 § 4 och 6 kap. 3 § lagen ning i kreditinstitut och värde- (1995:1559) om årsredovisning i pappersbolag behöver inte heller kreditinstitut och värdepapperstillämpas. bolag behöver inte heller tillämpas. Ingen tillgång får i balansräk- En tillgång får inte tas upp i ningen tas upp till ett högre värde balansräkningen till ett högre värde än den beräknas inbringa efter än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas in- Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp bringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en balansräkningen eller om det för skuld eller en likvidationskostnad en skuld eller en likvidationskostkan beräknas åtgå ett belopp som nad kan beräknas gå åt ett belopp väsentligt avviker från den redo- som väsentligt avviker från den visade avsättningen eller skulden, redovisade avsättningen eller skulskall vid tillgångs-, avsättnings- den, ska det beräknade beloppet eller skuldposten det beräknade anges vid tillgångs- eller skuldbeloppet anges inom linjen . eller avsättningsposten .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Lagen omtryckt 1996:1005. 2 Senaste lydelse 1999:1093.

2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 §, 5 kap. 8 § och 11 kap. 12 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

1 1 § En medlem som har avgått har En medlem som har avgått har rätt att sex månader efter avgången rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda med- insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte lemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som belöper på överstiga vad som avser honom honom eller henne i förhållande till eller henne i förhållande till övriga övriga medlemmar av föreningens medlemmar av föreningens egna egna kapital enligt den balansräk- kapital enligt den balansräkning ning som hänför sig till tiden för som hänför sig till tiden för avavgången. Vid beräkningen av före- gången. Vid beräkningen av föreningens egna kapital ska bortses ningens egna kapital ska det bortses från reservfonden , uppskrivnings- från uppskrivningsfonden , reservfonden och förlagsinsatserna. I en fonden , kapitalandelsfonden, fonkreditmarknadsförening får utbetal- den för utvecklingsutgifter och ningar av insatsbelopp dock ske förlagsinsatserna. I en kreditmarktidigast sex månader efter medlem- nadsförening får utbetalningar av mens avgång och verkställas bara insatsbelopp dock ske tidigast sex en gång per kvartal och efter månader efter medlemmens avgång Finansinspektionens tillstånd. Ett och verkställas bara en gång per insatsbelopp i ett institut för kvartal och efter Finansinspekelektroniska pengar får betalas ut tionens tillstånd. Ett insatsbelopp i bara när det kan ske med hänsyn till ett institut för elektroniska pengar bestämmelserna i lagen (2011:755) får betalas ut bara när det kan ske om elektroniska pengar. med hänsyn till bestämmelserna i lagen (2011:755) om elektroniska pengar. Den avgångne har vidare rätt att Den som har avgått har vidare i samma ordning som övriga med- rätt att i samma ordning som övriga lemmar få ut vad som belöper på medlemmar få ut vad som avser honom eller henne av beslutad honom eller henne av beslutad vinstutdelning. vinstutdelning. Går föreningen i likvidation Går föreningen i likvidation inom sex månader från avgången inom sex månader från avgången eller meddelas inom samma tid eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i beslut om att försätta föreningen i

1 Senaste lydelse 2011:761.

konkurs, ska den avgångnes rätt att konkurs, ska rätten för den som få ut medlemsinsatser bedömas har avgått att få ut medlemsenligt grunderna för reglerna om insatser bedömas enligt grunderna skifte av föreningens tillgångar. för reglerna om skifte av föreningens tillgångar. En medlems rätt enligt första–tredje styckena får begränsas i stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 12 kap. 20 §. I fall som avses i första stycket fjärde meningen ska Finansinspektionen ge tillstånd till utbetalning, om inte kreditmarknadsföreningens förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras.

5 kap.

2 8 § Inlösen enligt 7 § sker till det Inlösen enligt 7 § sker till det belopp som utgör insatsens storlek belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset eller, enligt förlagsandelsbeviset eller, för förlagsandelar som har regi- för förlagsandelar som har registrerats hos en central värdepappers- strerats hos en central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) förvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instru- om kontoföring av finansiella instrument, insatsens storlek enligt ment, insatsens storlek enligt registreringen. Beloppet får dock registreringen. Beloppet får dock inte överstiga vad som av fören- inte överstiga det som av föreningens egna kapital enligt den ingens eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reservfonden utan anlitande av uppskrivningseller uppskrivningsfonden, belöper fonden, reservfonden, kapitalanpå andelen i förhållande till övriga delsfonden eller fonden för utveckförlagsinsatser. lingsutgifter , avser andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser. Om föreningen försätts i kon- Om föreningen försätts i konkurs på en ansökan som görs inom kurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som ett år efter inlösen, ska det som föreskrivs i 4 kap. 2 § om åter- föreskrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om för- betalning tillämpas i fråga om förlagsinsatsen. Detta gäller dock inte lagsinsatsen. Detta gäller dock inte förlagsinsatser för vilka inlösen har förlagsinsatser som har kunnat lösas kunnat ske utan föregående upp- in utan föregående uppsägning. sägning.

11 kap.

3 12 § Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna ska för varje räkenskapsår avge en årsredovis- räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ning, som ska läggas fram på den

2 Senaste lydelse 2007:870. 3 Senaste lydelse 1999:1094.

ordinarie föreningsstämman för ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvida- godkännande. I fråga om likvidatotorernas redovisning och dess be- rernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman handling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap. stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 18–25 §§ , 1 § andra stycket, 5 kap. 20, 37–44 6 kap. 5 § årsredovisningslagen och 48 §§ och 6 kap. 5 § årsredo- (1995:1554) eller 2 kap. 1 §, 5 kap. visningslagen (1995:1554) eller 2 § 3 och 6 kap 3 § lagen 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 4 och 6 kap (1995:1559) om årsredovisning i 3 § lagen (1995:1559) om årsredokreditinstitut och värdepappersbo- visning i kreditinstitut och värdelag. pappersbolag. I balansräkningen tas det egna I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post , varvid in- kapitalet upp i en post . Balanssatskapitalet anges inom linjen och räkningen ska dock innehålla uppi förekommande fall delas upp på gift om insatskapitalet , i förekommedlemsinsatskapital och förlags- mande fall fördelat på medlemsinsatskapital. insatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett En tillgång får inte tas upp till ett högre värde än den beräknas inbr- högre värde än den beräknas ininga efter avdrag för försäljnings- bringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan kostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvida- om det för en skuld eller en likvitionskostnad kan beräknas åtgå ett dationskostnad kan beräknas gå åt belopp som väsentligt avviker från ett belopp som väsentligt avviker den redovisade skulden eller avsät- från den redovisade skulden eller tningen, skall vid tillgångs- eller avsättningen, ska det beräknade skuld- eller avsättningsposten det beloppet anges vid tillgångs- eller beräknade beloppet anges inom skuld- eller avsättningsposten. linjen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.5 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

2 § Vid beräkningen av värdet av Vid beräkningen av värdet av stiftelsens tillgångar skall det i den stiftelsens tillgångar ska det i den balansräkning som avses i 1 § inom balansräkning som avses i 1 § linjen tas upp en post som utvisar lämnas uppgift om den ökning av den ökning av tillgångarnas sam- tillgångarnas sammanlagda värde manlagda värde som skulle följa , som skulle följa om de redovisades om de redovisades till försäljnings- till försäljningsvärdet med avdrag värdet med avdrag för försäljnings- för försäljningskostnaderna. Sådana kostnaderna. Beträffande sådana anläggningstillgångar som undergår anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning ska fortlöpande värdeminskning gäller dock tas upp till anskaffningsvärdet dock att de skall tas upp till an- minskat med nödvändiga avskrivskaffningsvärdet minskat med er- ningar och nedskrivningar, om man forderliga avskrivningar och ned- därigenom får ett högre värde. skrivningar, om man därigenom får ett högre värde. Vid beräkningen av summan av Vid beräkningen av summan av stiftelsens skulder skall hänsyn inte stiftelsens skulder ska hänsyn inte tas till skulder på grund av statligt tas till skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyl- stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av stiftelsens digheten är beroende av stiftelsens ekonomiska ställning, om stödet, ekonomiska ställning, om stödet, för det fall att stiftelsen försätts i för det fall att stiftelsen försätts i konkurs eller träder i likvidation, konkurs eller träder i likvidation, skall återbetalas först sedan övriga ska återbetalas först sedan övriga skulder till fullo har betalats. skulder till fullo har betalats.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1–3 §§, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1–4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2–4, 6 a och 7 §§, bilagorna 1 och 2, rubriken till 5 kap. och rubrikerna närmast före 3 kap. 3 § och 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a §, och närmast före 5 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

1 4 § Följande bestämmelser i 1 kap. Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: ska tillämpas: 3 § första stycket 2 om definition av andelar, 4 och 5 §§ om koncern- och 4 § om vad som avses med konintresseföretagsdefinitioner , cern, moderföretag, dotterföretag och koncernföretag, 4 a § om vad som avses med ägarintresse, 5 § om vad som avses med intresseföretag, 5 a § om vad som avses med gemensamt styrt företag , 6 § om hänsynstagande till vissa 6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., rättigheter hos mellanman m.m., samt 7 § om skyldighet för moder- 7 § om skyldighet för moderföretag och dotterföretag att lämna företag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar. varandra upplysningar , och 8 och 9 §§ om vad som avses med närstående .

2 kap.

2 2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § om årsredovisningens delar, 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 3 § om rättvisande bild, 3 a § om väsentlighet, 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

1 Senaste lydelse 2006:872. 2 Senaste lydelse 2008:94.

5 § om form och språk , 5 § om form m.m. , 6 § om valuta, samt 6 § om valuta, och 7 § första och femte–sjunde styckena om årsredovisningens undertecknande.

3 kap.

3 1 § Balansräkningen skall upprättas Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas Resultaträkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som enligt den uppställningsform som anges i bilaga 2. Hänvisningar i anges i bilaga 2. Hänvisningar i denna lag till poster gäller poster i denna lag till poster gäller poster i dessa uppställningsformer, om inte dessa uppställningsformer, om inte annat framgår. något annat framgår. Trots bestämmelserna i första Trots första stycket samt 2 och stycket samt 2 och 3 §§ får kredit- 3 §§ får kreditinstitut och värdeinstitut och värdepappersbolag som pappersbolag som avses i tredje avses i tredje stycket dela upp post- stycket dela upp posterna med erna med hänsyn till deras karaktär hänsyn till deras karaktär och relaoch relativa likviditet, om det är tiva likviditet, om det är förenligt förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ med 2 kap. 2 och 3 §§ årsredovisårsredovisningslagen (1995:1554). ningslagen (1995:1554). Bestämmelserna i andra stycket gäller 1. företag som omfattas av en kon- 1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med cernredovisning som upprättas med tillämpning av de internationella tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets för- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den ordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstand- internationella redovisningsstandarder, och arder , i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008 , och 2. andra företag vars aktier eller 2. andra företag vars överlåtbara skuldebrev är upptagna till handel värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. på en reglerad marknad. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om avvikande uppställningsformer för balansräkningen och resultaträkningen för värdepappersbolag, om avvikelserna är nödvändiga med hänsyn till dessa bolags särskilda verksamhetsinriktning.

3 Senaste lydelse 2007:542.

4 2 § Med beaktande av vad som före- Följande bestämmelser om skrivs i 3 § skall följande bestäm- balansräkningen och resultaträkmelser om balansräkningen och ningen i 3 kap. årsredovisningsresultaträkningen i 3 kap. årsredo- lagen (1995:1554) ska tillämpas: visningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § om balansräkningens innehåll, 2 § om resultaträkningens innehåll, 4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sammanslagning av poster m.m., 5 § första–tredje styckena om jämförelsetal, 5 a § om överkursfonden, 8 § om specificering av större periodiseringsposter, 9 § om avsättningar, 9 § om avsättningar, och 10 § om specificering av vissa 10 § om specificering av vissa större avsättningar , samt större avsättningar. 13 § om extraordinära intäkter och kostnader . Vid tillämpningen av 3 kap. 4 § årsredovisningslagen ska det som sägs där om sammanslagning av poster som föregås av arabiska siffror i stället gälla poster som föregås av små bokstäver.

Särskilda regler om sammanslag- Särskilda regler om indelningen av ning av poster och om åtaganden eget kapital

3 § De i 2 § angivna bestämmelserna Eget kapital ska delas upp på i 3 kap. årsredovisningslagen följande sätt: (1995:1554) skall tillämpas med 1. I bankaktiebolag och andra följande avvikelser: aktiebolag som omfattas av denna 1. Vad som i 4 § fjärde stycket lag ska eget kapital delas upp i sägs om sammanslagning av poster bundet eget kapital och fritt eget som föregås av arabiska siffror kapital eller ansamlad förlust. skall gälla poster som föregås av Under bundet eget kapital ska det små bokstäver. tas upp Aktiekapital, Uppskrivnings- 2. Inom linjen skall, utöver ställ- fond, Fond för utvecklingsutgifter, da säkerheter och ansvarsförbind- Reservfond och Kapitalandelsfond. elser, oåterkalleliga åtaganden som Under fritt eget kapital ska det tas innebär risktagande anges. upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som

4 Senaste lydelse 2006:872.

avdragsposter. 2. I sparbanker ska eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde, Garantifond och Fond för utvecklingsutgifter. Benämningen fond får inte användas för något annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost. 3. I medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska det tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Fond för utvecklingsutgifter, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital ska det tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter. 4. Aktiebolag, medlemsbanker och ekonomiska föreningar som omfattas av denna lag ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, och om de förhållanden som motiverar bedömningen. 5. Om en sparbank har bidrag till garantifonden i en annan valuta än i redovisningsvalutan, ska dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång ska föras mot Andra fonder.

4 kap. 5 1 § Med beaktande av vad som före- Följande bestämmelser om skrivs i 2 § ska följande bestäm- värderingen i 4 kap. årsredovisningsmelser om värderingen i 4 kap. lagen (1995:1554) ska tillämpas: årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § första stycket och 2 § om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6 –8 §§ om uppskrivning av 6 § om uppskrivning av anlägganläggningstillgångar, ningstillgångar, 7 och 8 §§ om ianspråktagande av uppskrivningsfonden och fonden för utvecklingsutgifter, 9 § första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar, 10 § om värdering av pågående arbeten, 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, 14 § om egna aktier, 14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument, 14 e § om värdering av säkrade poster, 15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån, samt belopp vid upptagande av lån, 15 a § om avsättningar, och 16 § om omräkning av förlagsinsatser.

3 § Med finansiell anläggningstillgång förstås 1. andelar i intresseföretag och 1. andelar i koncernföretag, koncernföretag, 2 . andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag, 3 . ägarintressen i övriga företag, 2 . värdepapper, och 4 . värdepapper, och 3 . annan tillgång än tillgång som 5 . annan tillgång än tillgång som skall tas upp i posterna Immateri- ska tas upp i posterna Immateriella ella anläggningstillgångar (post 9 ) anläggningstillgångar (post 10 ) och och Materiella tillgångar (post 10 ), Materiella tillgångar (post 11 ), allt allt under förutsättning att till- under förutsättning att tillgångarna gångarna är avsedda att stadigvar- är avsedda att stadigvarande inneande innehas i den ordinarie verk- has i den ordinarie verksamheten. samheten.

5 Senaste lydelse 2011:1555.

5 kap. Tilläggsupplysningar 5 kap. Noter m.m.

6 1 § Utöver vad som följer av övriga Följande bestämmelser om uppbestämmelser i denna lag ska års- lysningar i noter i 5 kap. årsredoredovisningen innehålla de upplys- visningslagen (1995:1554) ska ningar som anges i 3–6 §§ nedan. tillämpas: Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvis- 3 § om noternas ordningsföljd, ningar till noter, 4 § om värderingsprinciper, 2 § om värderings- och omräk- 5 § om avvikelser från grundningsprinciper, läggande redovisningsprinciper, 3 § första–tredje styckena om 7 § om jämförelsetal, anläggningstillgångar, 8 § om anläggningstillgångar, 4 a–4 c §§ om finansiella instru- 9 § om goodwill, ment, 10 § om finansiella instrument, 5 § om uppskrivningsfond och 11 § om uppskrivningsfond, fond för verkligt värde, 12 § om fond för verkligt värde, 8 och 9 §§ om uppgifter om 14 § om ställda säkerheter, dotterföretag och vissa andra före- 15 § om eventualförpliktelser, tag, 16 § om åtaganden till förmån 11 a § första stycket om ekonom- för koncernföretag m.fl., iska arrangemang som inte redo- 17 § första stycket om ekonovisas i balansräkningen, miska arrangemang som inte redo- 12 § om lån till ledande befatt- visas i balansräkningen, ningshavare, 18 § om lån till ledande befatt- 12 a § första och tredje styckena ningshavare, samt 12 b § om transaktioner med 19 § om exceptionella intäkter närstående, och kostnader, 13 § om konvertibla lån, 20 § om medelantalet anställda 14 § andra och tredje styckena under räkenskapsåret, om förändringar i eget kapital 21 § om moderföretag, m.m., 22 § om väsentliga händelser 16 och 17 §§ om upplysningar efter räkenskapsårets slut, om skatt, 23 § första stycket och 24 § om 18 § om medelantalet anställda transaktioner med närstående, under räkenskapsåret, 25 § om ytterligare upplysningar 18 b § om könsfördelningen om anläggningstillgångar,

6 Senaste lydelse 2010:1525.

bland ledande befattningshavare, 26 § om omsättningstillgångar, 19–21 §§ om löner, andra ersätt- 27 § om ytterligare upplysningar ningar och sociala kostnader, om finansiella instrument, 22 § om pensioner och liknande 29 och 30 §§ om dotterföretag förmåner, och vissa andra företag, 23 § om tidigare styrelse och 32 § om ytterligare upplysningar verkställande direktör, om lån till ledande befattnings- 24 § om suppleanter och vice havare, verkställande direktör, 33 § om konvertibla lån, 25 § om avtal om avgångsveder- 34 § om aktiekapitalet, lag, 35 § om disposition av vinst 26 § om uppgift om moder- eller förlust, företag, samt 36 § om skatter, 27 § om europabolag och europa- 37 § om ytterligare upplysningar kooperativ. om anställda, 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 39 och 40 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 41 § om pensioner och liknande förmåner, 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 44 § om avtal om avgångsvederlag, 45 § om ytterligare upplysningar om moderföretag, 46 § om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter, 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, och 49 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap. 20 Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 22 §§ årsredovisningslagen och 41 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika av denna lag anses som publika aktiebolag. aktiebolag. Upplysningarna ska lämnas i noter.

Särskilda regler om tilläggsupp- Särskilda regler om upplysningar i lysningar noter

7 2 § De i 1 § angivna bestämmelserna De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: följande avvikelser: 1. Fråga om tillstånd enligt 9 § 1. Vid tillämpningen av 15 § ska andra stycket att utelämna upp- upplysning lämnas särskilt om gifter om dotterföretag och vissa a) accepterade och endosserade andra företag prövas av Finans- växlar, inspektionen. b) garantier, c) oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande, varvid åtaganden till följd av återköpstransaktioner ska anges särskilt, och d) övriga eventualförpliktelser. 2. Vid tillämpningen av 12 § 2. Vid tillämpningen av 18 § andra stycket första meningen om andra stycket första meningen om lån till ledande befattningshavare lån till ledande befattningshavare får upplysning om huvudsakliga får upplysning om huvudsakliga lånevillkor, räntesatser samt under lånevillkor, räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas. utelämnas. 3. Fråga om tillstånd enligt 30 § första stycket att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen. 3 . Uppgifter som skall lämnas 4. Uppgifter som ska lämnas enligt 20 § första stycket 2 om enligt 40 § första stycket 2 om löner och ersättningar till anställda, löner och ersättningar till anställda skall även omfatta löner och ska även omfatta löner och ersättersättningar till delegater i bank. ningar till delegater i banker.

Särskilda regler om övriga upplysningar 2 a § Utöver det som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräk-

7 Senaste lydelse 1999:1113.

ningen eller resultaträkningen.

8 3 § Utöver vad som följer av 1 § Utöver det som följer av 1 § ska skall följande uppgifter lämnas om följande uppgifter lämnas om tilltillgångar: gångar: 1. För överlåtbara värdepapper 1. För överlåtbara värdepapper som inte tas upp till sitt verkliga som inte tas upp till sitt verkliga värde enligt 4 kap. 14 a § årsredo- värde enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554) skall visningslagen (1995:1554) ska uppgift lämnas om skillnaden uppgift lämnas om skillnaden mellan anskaffningsvärde och mellan anskaffningsvärde och verkligt värde. Den del som avser verkligt värde. Den del som avser värdepapper som tas upp till det värdepapper som tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt 9 § nettoförsäljningsvärdet enligt 9 § samma kapitel skall anges särskilt. samma kapitel ska anges särskilt. 2. Om det bokförda värdet för 2. Om det bokförda värdet för räntebärande värdepapper som inte räntebärande värdepapper som inte tas upp till sitt verkliga värde tas upp till sitt verkliga värde enligt 4 kap. 14 a § årsredovis- enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen överstiger eller under- ningslagen överstiger eller underskrider det belopp som skall infrias skrider det belopp som ska infrias på förfallodagen, skall mellanskill- på förfallodagen, ska mellanskillnaden anges. Summan av överstig- naden anges. Summan av överstigande belopp skall anges för sig och ande belopp ska anges för sig och summan av underskridande belopp summan av underskridande belopp skall anges för sig. ska anges för sig. 3. Större belopp i posten Övriga 3. Större belopp i posten Övriga tillgångar (post 12 ) skall specifi- tillgångar (post 13 ) ska specificeras till sin storlek och art. ceras till sin storlek och art. 4. Varje tillgångspost skall delas 4. Varje tillgångspost ska delas upp i sådana tillgångar som enligt upp i sådana tillgångar som enligt 4 kap. årsredovisningslagen tas upp 4 kap. årsredovisningslagen tas upp a) med utgångspunkt i anskaff- a) med utgångspunkt i anskaffningsvärdet enligt 3 §, ningsvärdet enligt 3 §, b) till det lägsta av anskaff- b) till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings- ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt 9 §, och värdet enligt 9 §, och c) till sitt verkliga värde enligt c) till sitt verkliga värde enligt 14 a §. 14 a §.

8 Senaste lydelse 2003:772.

Upplysningar om skulder och Upplysningar om skulder indelning av eget kapital

9 4 § Utöver vad som följer av 1 § ska Utöver det som följer av 1 § ska följande uppgifter lämnas om följande upplysningar lämnas om skulder och eget kapital : skulder: 1. För varje efterställd skuld som 1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av uppgår till mer än tio procent av samtliga efterställda skulder, ska samtliga efterställda skulder, ska uppgift lämnas om lånebelopp, upplysning lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, förfallodag, lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställnings- förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på förfallo- villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare dagen eller för konvertering. Vidare ska sammanfattande upplysningar ska sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda skulder. för övriga efterställda skulder. 2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) ska specificeras till sin storlek och art. 3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 4. I sparbank ska eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp

9 Senaste lydelse 2011:764.

som avdragspost. 5. I medlemsbank och kreditmarknadsförening ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 6. Aktiebolag, medlemsbanker och ekonomiska föreningar som omfattas av denna lag ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, samt om de förhållanden som motiverar bedömningen. 7. Om en sparbank har bidrag till garantifonden i annan valuta än i redovisningsvalutan, ska dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång, ska föras mot Andra fonder.

Upplysningar om intresse- och Upplysningar om koncernföretag koncernföretag och vissa andra företag

6 § Utöver vad som följer av 1 § Utöver det som följer av 1 § ska skall följande uppgifter lämnas om följande upplysningar lämnas om intresseföretag och koncernföretag. koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i. 1. För var och en av tillgångs- 1. För var och en av tillgångsposterna Belåningsbara statsskuld- posterna Belåningsbara statsskuld-

förbindelser m.m. (post 2), Utlån- förbindelser m.m. (post 2), Utlåning till kreditinstitut (post 3), ing till kreditinstitut (post 3), Utlåning till allmänheten (post 4) Utlåning till allmänheten (post 4) och Obligationer och andra ränte- och Obligationer och andra räntebärande värdepapper (post 5) skall bärande värdepapper (post 5) ska uppgift lämnas om de fordringar upplysning lämnas om de fordrsom avser intresseföretag och om ingar som avser koncernföretag, de fordringar som avser koncern- intresseföretag , gemensamt styrda företag . företag respektive övriga företag som det finns ett ägarintresse i . 2. För var och en av skuld- 2. För var och en av skuldposterna Skulder till kreditinstitut posterna Skulder till kreditinstitut (post 1), In- och upplåning från (post 1), In- och upplåning från allmänheten (post 2), Emitterade allmänheten (post 2), Emitterade värdepapper m.m. (post 3) och värdepapper m.m. (post 3) och Efterställda skulder (post 7) skall Efterställda skulder (post 7) ska uppgift lämnas om de skulder som upplysning lämnas om de skulder avser intresseföretag och om de som avser koncernföretag, intresskulder som avser koncernföretag . seföretag , gemensamt styrda företag respektive övriga företag som det finns ett ägarintresse i . 3. Uppgift om efterställda till- 3. Upplysning om efterställda gångar avseende intresseföretag tillgångar för koncernföretag, och koncernföretag skall lämnas intresseföretag , gemensamt styrda särskilt för varje tillgångspost. företag respektive övriga företag som det finns ett ägarintresse i ska lämnas särskilt för varje tillgångspost.

6 kap.

10 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, samt 5 § om kassaflödesanalys . Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Bankaktiebolag, kreditmarknads- Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars bolag och värdepappersbolag, vars

10 Senaste lydelse 2014:563.

aktier, teckningsoptioner eller skul- överlåtbara värdepapper är uppdebrev är upptagna till handel på en tagna till handel på en reglerad reglerad marknad, ska även tillämpa marknad, ska även tillämpa 6 kap. 6 kap. 6–9 §§ årsredovisningslagen 6–9 §§ årsredovisningslagen om om bolagsstyrningsrapport. bolagsstyrningsrapport.

7 kap.

11 2 § Med beaktande av vad som före- Följande bestämmelser om skrivs i 3 § ska följande bestäm- koncernredovisning i 7 kap. årsmelser om koncernredovisning i redovisningslagen (1995:1554) ska 7 kap. årsredovisningslagen tillämpas: (1995:1554) tillämpas: 4 § om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om minoritetsandelar , 9 § om innehav utan bestämmande inflytande , 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om uppgifter om 16 och 17 §§ om dotterföretag dotterföretag och vissa andra före- och vissa andra företag, tag, 18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25–30 §§ om hur andelar i intres- 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag seföretag och gemensamt styrda ska räknas in i koncernredovis- företag ska räknas in i koncernningen, och redovisningen, och 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

12 3 § De i 2 § angivna bestämmel- De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen serna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: följande avvikelser: 1. Tillämpas 5 § tredje stycket 3 1. Tillämpas 5 § andra stycket 3 om utelämnande av vissa dotter- om utelämnande av vissa dotterföretag för andelar som innehas företag för andelar som innehas som ett led i en finansiell stöd- som ett led i en finansiell stöd-

11 Senaste lydelse 2009:35. 12 Senaste lydelse 2004:1175.

aktion för en rekonstruktion eller aktion för en rekonstruktion eller räddning av ett dotterföretag som räddning av ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller värde- är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag, skall moderföretaget pappersbolag, ska moderföretaget – i en not upplysa om arten av – i en not upplysa om arten av och villkoren för den finansiella och villkoren för den finansiella stödaktionen, samt stödaktionen, och – till sin koncernredovisning – till sin koncernredovisning foga dotterföretagets årsredovis- foga dotterföretagets årsredovisning. ning. 2. Fråga om tillstånd enligt 17 § 2. Frågor om tillstånd enligt att utelämna uppgifter om dotter- 17 § att utelämna uppgifter om företag och vissa andra företag dotterföretag och vissa andra föreprövas av Finansinspektionen. tag prövas av Finansinspektionen.

13 4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar 1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 2. bestämmelserna om balans- 2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., räkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp som bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncernbalansräkningen, 3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap., 4. bestämmelserna om tilläggs- 4. bestämmelserna om noter m.m. upplysningar i 5 kap., med undantag i 5 kap., med undantag för 2 § 1 och för 2 § 1 och hänvisningarna till hänvisningarna till 5 kap. 21 , 29, 5 kap. 8 , 9 och 26 §§ årsredovis- 30 och 45 §§ årsredovisningsningslagen, samt lagen, och 5. bestämmelserna om förvalt- 5. bestämmelserna om förvaltningsberättelse och kassaflödes- ningsberättelse och kassaflödesanalys i 6 kap. 1 § första stycket, analys i 6 kap. 1 § första stycket, med undantag för hänvisningen till med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 och 3 §§ årsredovisnings- 6 kap. 2 § första stycket och 3 § lagen. årsredovisningslagen. Trots vad som följer av första Trots första stycket 4 får uppgifter stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. enligt 5 kap. 40 § tredje stycket 20 § tredje stycket tredje meningen tredje meningen och 5 kap. 41 § och 5 kap. 22 § andra stycket tredje andra stycket tredje meningen årsmeningen årsredovisningslagen redovisningslagen utelämnas i fråga utelämnas i fråga om dotterföretag. om dotterföretag. Vid tillämp- Vid tillämpningen av dessa bestäm- ningen av dessa bestämmelser ska melser ska dock de lämnade upp- dock de lämnade uppgifterna inne-

13 Senaste lydelse 2014:563.

gifterna innefatta även löner och fatta även löner och andra förandra förmåner från koncern- måner från koncernföretag. företag.

14 6 a § Ett moderföretag behöver inte Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning , om upprätta någon koncernredovismoderföretagets samtliga dotter- ning om samtliga dotterföretag , företag är av ringa betydelse med såväl var för sig som tillsammans, hänsyn till kravet i 7 kap. 6 § är utan väsentlig betydelse. årsredovisningslagen (1995:1554) på rättvisande bild . Koncernredovisning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse . Ett moderföretag behöver inte heller upprätta någon koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag inte behöver omfattas av en koncernredovisning av skäl som anges i 7 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554).

15 7 § Företag som avses i 1 § och som Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparla- omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning mentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av inter- 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder nationella redovisningsstandarder , ska tillämpa enbart följande i lydelsen enligt Europaparlabestämmelser i detta kapitel: mentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys, 2. 2 § vad gäller hänvisningen 2. 2 § när det gäller hänvistill ningen till a) 7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse, b) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, c) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

14 Senaste lydelse 2010:687. 15 Senaste lydelse 2010:1525.

3. 4 § vad gäller hänvisningarna 3. 4 § när det gäller hänvistill ningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till års- del som paragrafen hänvisar till redovisningslagens bestämmelser årsredovisningslagens bestämi 2 kap. 5 § om språk och form melser i 2 kap. 5 § om form m.m. samt 2 kap. 7 § om underteck- och 2 kap. 7 § om undertecknande, nande, b) 3 kap. 3 § 1–4 denna lag om indelningen av eget kapital, b) 5 kap. 1 § denna lag, i den c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: årsredovisningslagen: – 12 § om lån till ledande be- – 18 § om lån till ledande befattningshavare, fattningshavare, – 18 § om medelantalet an- – 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, ställda under räkenskapsåret, – 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, – 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, – 18 b § om könsfördelningen – 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, bland ledande befattningshavare, – 20 § första stycket 1 samt – 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena samt andra och tredje styckena om 21 § om löner , ersättningar och löner och andra ersättningar, sociala kostnader , – 22 § om pensioner och – 41 § om pensioner och liknande förmåner, liknande förmåner, – 23 § om tidigare styrelse och – 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, verkställande direktör, – 24 § om suppleanter och vice – 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och verkställande direktör, – 25 § om avtal om avgångs- – 44 § om avtal om avgångsvederlag, vederlag, och – 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, c) 5 kap. 2 § 2 denna lag med d) 5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- särskilda regler om upplysningar lysningar , i noter , d) 5 kap. 4 § 3–6 denna lag om indelning av eget kapital, e) 6 kap. 1 § denna lag, i den e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. del som paragrafen hänvisar till 1 § första–tredje styckena års- 6 kap. 1 § första–tredje styckena redovisningslagen om förvalt- årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till ningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvalt- om vissa upplysningar i förvalt- 83

ningsberättelsen, ningsberättelsen, f) 6 kap. 2 § denna lag om f) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvalt- särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen, samt ningsberättelsen, och 4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan upplysningarna lämnas på någon plats i redovisningen. I sådant annan plats i redovisningen. I såfall ska förvaltningsberättelsen dant fall ska förvaltningsberättinnehålla en hänvisning till den elsen innehålla en hänvisning till plats där uppgifterna har lämnats. den plats där uppgifterna har lämnats.

16 Bilaga 1 Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR 1. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 3. Utlåning till kreditinstitut 4. Utlåning till allmänheten 5. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6. Aktier och andelar (som inte ingår i post 7, 8 eller 9) 7. Aktier och andelar i intresse- 7. Aktier och andelar i intresseföretag företag och gemensamt styrda företag 8. Aktier och andelar i koncernföretag 9 . Ägarintressen i övriga företag 9 . Immateriella 10 . Immateriella anläggningstillgångar anläggningstillgångar a) Goodwill a) Goodwill b) Andra immateriella anläg- b) Andra immateriella anlägggningstillgångar ningstillgångar 10 . Materiella tillgångar 11 . Materiella tillgångar a) Inventarier a) Inventarier b) Leasingobjekt b) Leasingobjekt c) Byggnader och mark c) Byggnader och mark 11 . Tecknat ej inbetalt kapital 12 . Tecknat ej inbetalt kapital 12 . Övriga tillgångar 13 . Övriga tillgångar 13 . Förutbetalda kostnader och 14 . Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter upplupna intäkter

Summa tillgångar

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 1. Skulder till kreditinstitut 2. In- och upplåning från allmänheten a) Inlåning b) Upplåning 3. Emitterade värdepapper m.m. a) Emitterade skuldebrev b) Övriga 4. Övriga skulder 5. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6. Avsättningar a) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser b) Avsättningar för skatter c) Övriga avsättningar 7. Efterställda skulder

16 Senaste lydelse 2004:1175.

8. Obeskattade reserver 9. Aktiekapital / Grundfond / Insatskapital 10. Överkursfond 11. Uppskrivningsfond 12. Andra fonder a) Reservfond b) Kapitalandelsfond c) Fond för verkligt värde d) Garantifond e) Fond för utvecklingsutgifter e ) Övriga fonder f ) Övriga fonder 13. Balanserad vinst eller förlust 14. Årets resultat

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

POSTER INOM LINJEN

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig 2. Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig 3. Ansvarsförbindelser a) Accepterade och endosserade växlar b) Garantier c) Övriga ansvarsförbindelser 4. Åtaganden a) Åtaganden till följd av återköpstransaktioner b) Övriga åtaganden

Bilaga 2

Uppställningsform för resultaträkning

1. Ränteintäkter 2. Leasingintäkter 3. Räntekostnader 4. Erhållna utdelningar 5. Provisionsintäkter 6. Provisionskostnader 7. Nettoresultat av finansiella transaktioner 8. Övriga rörelseintäkter 9. Allmänna administrationskostnader 10. Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 11. Övriga rörelsekostnader 12. Kreditförluster, netto 13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 14. Återföringar av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 15. Extraordinära intäkter 16. Extraordinära kostnader 17 . Bokslutsdispositioner 15 . Bokslutsdispositioner 18 . Skatt på årets resultat 16 . Skatt på årets resultat 19 . Övriga skatter 17 . Övriga skatter 20 . Årets resultat 18 . Årets resultat

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 2–4 §§, 4 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2–5 §§, bilagorna 1 och 2, rubriken till 5 kap. och rubrikerna närmast före 3 kap. 3 och 4 §§, 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a §, och närmast före 5 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

1 3 § Följande bestämmelser i 1 kap. Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: ska tillämpas: 3 § första stycket 2 om definition av andelar, 4 och 5 §§ om koncern- och 3 § första stycket 2 om definition intresseföretagsdefinitioner , av andelar, 4 § om vad som avses med koncern, moderföretag, dotterföretag och koncernföretag, 4 a § om vad som avses med ägarintresse, 5 § om vad som avses med intresseföretag, 5 a § om vad som avses med gemensamt styrt företag , 6 § om hänsynstagande till vissa 6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., rättigheter hos mellanman m.m., samt 7 § om skyldighet för moder- 7 § om skyldighet för moderföretag och dotterföretag att lämna företag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar. varandra upplysningar , och 8 och 9 §§ om vad som avses med närstående.

2 kap.

2 2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första stycket om årsredovisningens delar, 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 3 § om rättvisande bild, 3 a § om väsentlighet,

1 Senaste lydelse 2006:873. 2 Senaste lydelse 2008:95.

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 5 § om form och språk , 5 § om form m.m. , 6 § om valuta, samt 6 § om valuta, och 7 § första och femte–sjunde styckena om årsredovisningens undertecknande.

3 kap.

3 2 § Med beaktande av det som före- Följande bestämmelser om skrivs i 3 § ska följande bestäm- balansräkningen och resultaträkmelser om balansräkningen och re- ningen i 3 kap. årsredovisningssultaträkningen i 3 kap. årsredovis- lagen (1995:1554) ska tillämpas: ningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § om balansräkningens innehåll, 2 § om resultaträkningens innehåll, 4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sammanslagning av poster m.m., 5 § första–tredje styckena om jämförelsetal, 5 a § om överkursfonden, 6 § första stycket om fordran på insatser, 8 § om specificering av större periodiseringsposter, 9 § om avsättningar, 9 § om avsättningar, och 10 § om specificering av vissa 10 § om specificering av vissa större avsättningar , samt större avsättningar. 13 § om extraordinära intäkter och kostnader . Vid tillämpningen av 3 kap. 4 § årsredovisningslagen ska det som sägs där om sammanslagning av poster som föregås av arabiska siffror inte gälla för posterna upptagna i schemat för resultaträkningen i bilaga 2 eller för sådana poster i balansräkningen som ska tas upp under Placeringstillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisk (D), Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar (E) eller Försäkringstekniska avsättningar (DD och EE).

3 Senaste lydelse 2010:2058.

Särskilda regler om sammanslag- Förpliktelse till följd av försäkning av poster och åtaganden ringsavtal

4 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna En förpliktelse som uppkommit till i 3 kap. årsredovisningslagen följd av försäkringsavtal behöver (1995:1554) skall tillämpas med inte tas upp som en eventualföljande avvikelser: förpliktelse. 1. Vad som i 4 § fjärde stycket sägs om sammanslagning av poster som föregås av arabiska siffror gäller inte för posterna upptagna i schemat för resultaträkningen i bilaga 2 eller för sådana poster i balansräkningen som skall tas upp under Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk (D), Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar (E) eller Försäkringstekniska avsättningar (DD och EE). 2. Inom linjen skall, utöver ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande anges.

Förpliktelse till följd av försäk- Särskilda regler om indelningen av ringsavtal eget kapital

4 § Förpliktelse som uppkommit till Eget kapital ska delas upp på följd av försäkringsavtal behöver följande sätt: inte tas upp som ansvarsförbind- 1. I livförsäkringsföretag som else eller åtagande. inte får dela ut vinst ska som bundet eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Överkursfond, Förlagsinsatser, Konsolideringsfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde, Fond för utvecklingsutgifter och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragspost. 2. I livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad

4 Senaste lydelse 1999:603.

förlust. Under bundet eget kapital ska det tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde och Fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska det tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter. 3. I skadeförsäkringsföretag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska det tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond och Fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska det tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

4 kap.

5 1 § Med beaktande av vad som före- Följande bestämmelser om skrivs i 2 § ska följande bestäm- värderingen i 4 kap. årsredovisningsmelser om värderingen i 4 kap. lagen (1995:1554) ska tillämpas: årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 2 § om immateriella anläggningstillgångar, 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6 –8 § § om uppskrivning av 6 § om uppskrivning av anlägganläggningstillgångar, ningstillgångar, 7 och 8 §§ om ianspråktagande av uppskrivningsfonden och fonden för

5 Senaste lydelse 2011:1556.

utvecklingsutgifter, 9 § första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar, 10 § om värdering av pågående arbeten, 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, 13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, 14 § om egna aktier, 14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument, 14 e § om värdering av säkrade 14 e § om värdering av säkrade poster, samt poster, 15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån. belopp vid upptagande av lån , och 15 a § om avsättningar .

6 2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: 1. 2 § tillämpas på immateriella tillgångar (B). 2. 3 § ska tillämpas på samtliga 2. 3 § ska tillämpas på samtliga tillgångar, om inte annat följer av tillgångar, om inte något annat detta kapitel. följer av detta kapitel. 3. 4 § ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C) samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. 4. a) 5 § ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C) samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. b) 5 § andra stycket ska tillämpas b) 5 § andra stycket ska tillämpas endast på placeringar i koncern- endast på placeringar i koncernföretag och intresseföretag (C.II), företag , intresseföretag , gemensamt andra finansiella placeringstill- styrda företag och övriga företag gångar (C.III.1–7) samt depåer hos som det finns ett ägarintresse i företag som avgivit återförsäkring (C.II), andra finansiella placerings- (C.IV), utom när sådana tillgångar tillgångar (C.III.1–7) samt depåer tas upp till sitt verkliga värde. hos företag som avgivit återförsäkring (C.IV), utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. 5. a) 6 och 8 §§ gäller endast skadeförsäkringsbolag och ska tillämpas på placeringstillgångar (C) samt på sådana tillgångar hänförliga till materiella tillgångar och varulager (G.I) som stadigvarande ska innehas eller brukas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. b) Aktier och andelar i koncern- b) Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag får inte företag , intresseföretag , gemen-

6 Senaste lydelse 2011:1556.

skrivas upp till högre värde än vad samt styrda företag och övriga som medges av Finansinspektionen. företag som det finns ett ägarintresse i får inte skrivas upp till högre värde än vad som medges av Finansinspektionen. 6. Uppskrivningsbelopp enligt 6 § får endast användas för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller för avsättning till en uppskrivningsfond (AA.III). 7. 7 § första stycket 2 och andra 7. 7 § första stycket 2 och andra stycket om användning av upp- stycket om användning av uppskrivningsfonden för att täcka för- skrivningsfonden eller fonden för lust får inte tillämpas. utvecklingsutgifter för att täcka förlust får inte tillämpas. 8. 9 § ska tillämpas på dels fordringar (F), dels kassa och bank (G.II), dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som inte stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. 9. 12 § ska tillämpas på materiella tillgångar och varulager (G.I). 10. 13 a § får om det finns särskilda skäl och efter Finansinspektionens medgivande tillämpas även av andra försäkringsföretag än sådana företag som det hänvisas till i den bestämmelsen. 11. Utgifter och inkomster enligt 14 § tredje stycket för egna aktier ska redovisas mot bundet eget kapital i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst. 11 . Finansiella instrument ska 12 . Finansiella instrument ska tas upp till sitt verkliga värde om tas upp till sitt verkliga värde om det är förenligt med 14 a §. det är förenligt med 14 a §. 12 . Försäkringsföretag som om- 13 . Försäkringsföretag som omfattas av denna lag får tillämpa fattas av denna lag får tillämpa 14 b § tredje stycket. 14 b § tredje stycket. 13 . Placeringstillgångar för vilka 14 . Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placerings- livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (D) ska alltid tas upp till sitt risken (D) ska alltid tas upp till sitt verkliga värde. verkliga värde.

5 kap. Tilläggsupplysningar 5 kap. Noter m.m.

7 1 § Utöver vad som följer av övriga Följande bestämmelser om uppbestämmelser i denna lag ska års- lysningar i noter i 5 kap. årsredovisningen innehålla de upplys- redovisningslagen (1995:1554) ska ningar som anges i 3–6 §§ nedan. tillämpas: Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysning-

7 Senaste lydelse 2010:1526.

arna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvis- 3 § om noternas ordningsföljd, ningar till noter, 4 § om värderingsprinciper, 2 § om värderings- och omräk- 5 § om avvikelser från grundningsprinciper, läggande redovisningsprinciper, 3 § första–tredje styckena om 7 § om jämförelsetal, anläggningstillgångar, 8 § om anläggningstillgångar, 4 a–4 c §§ om finansiella instru- 9 § om goodwill, ment, 10 § om finansiella instrument, 5 § om uppskrivningsfond och 11 § om uppskrivningsfond, fond för verkligt värde, 12 § om fond för verkligt värde, 7 § om inköp och försäljning 13 § om långfristiga skulder, mellan koncernföretag, 14 § om ställda säkerheter, 8 och 9 §§ om uppgifter om 15 § om eventualförpliktelser, dotterföretag och vissa andra före- 16 § om åtaganden till förmån tag, för koncernföretag m.fl., 10 § andra stycket om kort- och 17 § första stycket om ekonolångfristiga balansposter, miska arrangemang som inte redo- 11 § första och andra styckena visas i balansräkningen, om ställda säkerheter, 18 § om lån till ledande befatt- 11 a § första stycket om eko- ningshavare, nomiska arrangemang som inte 19 § om exceptionella intäkter redovisas i balansräkningen, och kostnader, 12 § om lån till ledande befatt- 20 § om medelantalet anställda ningshavare, under räkenskapsåret, 12 a § första och tredje styckena 21 § om moderföretag, samt 12 b § om transaktioner med 22 § om väsentliga händelser närstående, efter räkenskapsårets slut, 13 § om konvertibla lån, 23 § första stycket och 24 § om 14 § andra och tredje styckena transaktioner med närstående, om förändringar i eget kapital 25 § om ytterligare upplysningar m.m., om anläggningstillgångar, 16 och 17 §§ om upplysningar 26 § om omsättningstillgångar, om skatt, 27 § om ytterligare upplysningar 18 § om medelantalet anställda om finansiella instrument, under räkenskapsåret, 28 § om inköp och försäljningar 18 b § om könsfördelningen mellan koncernföretag, bland ledande befattningshavare, 29 och 30 §§ om dotterföretag 19–21 §§ om löner, andra och vissa andra företag, ersättningar och sociala kost- 31 § om ytterligare upplysningar nader, om långfristiga skulder, 22 § om pensioner och liknande 32 § om ytterligare upplysningar förmåner, om lån till ledande befattnings- 23 § om tidigare styrelse och havare, 94 verkställande direktör, 33 § om konvertibla lån,

24 § om suppleanter och vice 34 § om aktiekapitalet, verkställande direktör, 35 § om disposition av vinst 25 § om avtal om avgångs- eller förlust, vederlag, 36 § om skatter, 26 § om uppgift om moder- 37 § om ytterligare upplysningar företag, samt om anställda, 27 § om europabolag och europa- 38 § om könsfördelningen bland kooperativ. ledande befattningshavare, 39 och 40 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 41 § om pensioner och liknande förmåner, 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 44 § om avtal om avgångsvederlag, 45 § om ytterligare upplysningar om moderföretag, 46 § om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter, 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, och 49 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap. 20 Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 22 §§ årsredovisningslagen och 41 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika av denna lag anses som publika aktiebolag. aktiebolag. Upplysningarna ska lämnas i noter.

Särskilda regler om tilläggsupp- Särskilda regler om upplysningar i lysningar noter 8 2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: 1. Utöver värderings- och 1. Utöver värderingsprincipe r omräkningsprinciper enligt 2 § ska enligt 4 § ska det anges vilket det anges vilket belopp som res- belopp som respektive värderingspektive värderingsprincip resulterat princip resulterat i. i. 2. a) 3 § första stycket ska 2. a) 8 § första stycket och 25 § tillämpas på dels immateriella till- andra stycket ska tillämpas på dels gångar (B), dels byggnader och immateriella tillgångar (B), dels

8 Senaste lydelse 2010:2058.

mark (C.I), dels placeringar i kon- byggnader och mark (C.I), dels cernföretag och intresseföretag placeringar i koncernföretag , intres- (C.II). seföretag , gemensamt styrda företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i (C.II). b) 3 § andra och tredje styckena b) 8 § andra stycket och 25 § ska tillämpas på dels immateriella tredje stycket ska tillämpas på dels tillgångar (B), dels placeringstill- immateriella tillgångar (B), dels gångar (C), dels sådana materiella placeringstillgångar (C), dels sådana tillgångar och varulager (G.I) och materiella tillgångar och varulager övriga tillgångar (G.III) som stadig- (G.I) och övriga tillgångar (G.III) varande ska brukas eller innehas. som stadigvarande ska brukas eller innehas. 3 . 4 § ska tillämpas på bygg- 3 . Vid tillämpningen av 15 § ska nader och mark (C.I). upplysning lämnas särskilt om a) garantier, b) oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande, varvid åtaganden till följd av återköpstransaktioner ska anges särskilt, och c) övriga eventualförpliktelser. 4 . 7 § ska i stället för inköp och 4 . 28 § ska i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och försäljning gälla mottagen och avgiven återförsäkring. avgiven återförsäkring. 5 . Fråga om tillstånd enligt 9 § 5 . Fråga om tillstånd enligt 30 § andra stycket att utelämna upp- första stycket att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa gifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finans- andra företag prövas av Finansinspektionen. inspektionen. 6. 10 § andra stycket om kortoch långfristiga balansposter ska tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. 7. Utgifter och inkomster enligt 14 § andra stycket för egna aktier ska redovisas mot bundet eget kapital i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst. 8. Utöver upplysningar enligt 6. Utöver upplysningar enligt 20 18 § ska även uppgift lämnas om och 37 §§ ska även uppgift lämnas medelantalet anställda uppdelat på om medelantalet anställda uppdelat kontorstjänstemän, fälttjänstemän på kontorstjänstemän, fälttjänstemän och övriga anställda i Sverige. och övriga anställda i Sverige. Dessutom skall medelantalet fri- Dessutom ska medelantalet fritidsombud och specialombud i tidsombud och specialombud i Sverige anges var för sig. Sverige anges var för sig. 9. Uppgift enligt 20 § första 7 . Uppgift enligt 40 § första stycket 2 om löner och ersättningar stycket 2 om löner och ersättningar till anställda ska delas upp på till anställda ska delas upp på 96 kontorstjänstemän, fälttjänstemän kontorstjänstemän, fälttjänstemän

och övriga anställda i Sverige. och övriga anställda i Sverige. Dessutom ska ersättningsbeloppen Dessutom ska ersättningsbeloppen för fritidsombud och specialombud för fritidsombud och specialombud i Sverige anges för varje grupp. i Sverige anges för varje grupp.

Särskilda regler om övriga upplysningar

2 a § Utöver det som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen.

Upplysningar om eget kapital och Upplysningar om avsättningar och avsättningar eget kapital

9 4 § Utöver det som följer av 1 § ska Utöver det som följer av 1 § ska följande uppgifter lämnas om eget följande upplysningar lämnas om kapital och avsättningar : avsättningar och eget kapital : 1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst ska som bundet eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Överkursfond, Förlagsinsatser, Konsolideringsfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragspost. 2. I livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond och Fond för verkligt värde. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska

9 Senaste lydelse 2010:2058.

tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 3. I skadeförsäkringsföretag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 4 . Om avsättningen för kvardröj- 1 . Om avsättningen för kvarande risker i posten Ej intjänade dröjande risker i posten Ej inpremier och kvardröjande risker tjänade premier och kvardröjande (DD.1) uppgår till väsentligt be- risker (DD.1) uppgår till väsentligt lopp, ska beloppet anges. belopp, ska beloppet anges. 5 . Om garanterad återbäring i 2 . Om garanterad återbäring i posten Livförsäkringsavsättning posten Livförsäkringsavsättning (DD.2) uppgår till väsentligt (DD.2) uppgår till väsentligt belopp, ska beloppet anges. belopp, ska beloppet anges. 6 . Om avvecklingsresultat upp- 3 . Om avvecklingsresultat uppgår till väsentligt belopp ska det går till väsentligt belopp ska det anges i en not med fördelning på anges i en not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med kategori av skada och belopp. Med avvecklingsresultat avses skillnad- avvecklingsresultat avses skillnaden mellan å ena sidan avsättningen en mellan å ena sidan avsättningen för oreglerade skador från före- för oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets in- gående år vid räkenskapsårets ingång, efter avdrag för under räken- gång, efter avdrag för under räkenskapsåret gjorda utbetalningar av skapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar för skador från före- ersättningar för skador från föregående år, och å andra sidan avsätt- gående år, och å andra sidan avsättningen för oreglerade skador från ningen för oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets föregående år vid räkenskapsårets slut. slut. 7 . Villkorad återbäring (EE.1) ska 4 . Villkorad återbäring (EE.1) ska delas upp på avsättningar för vilka delas upp på avsättningar som försäkringstagaren direkt respektive försäkringstagaren direkt respektive indirekt bär risk. indirekt bär risk för . 98 8 . Skadeförsäkringsföretag och 5 . Skadeförsäkringsföretag och

livförsäkringsföretag som får dela livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska lämna närmare upp- ut vinst ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt lysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till utdelningsbart med hänsyn till bestämmelserna i 4 kap. 1 § försäk- bestämmelserna i 4 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och ringsrörelselagen (2010:2043) och 17 kap. 3 § tredje stycket aktie- 17 kap. 3 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) och om de bolagslagen (2005:551) och om de förhållanden som motiverar bedöm- förhållanden som motiverar bedömningen. ningen. 9 . Livförsäkringsföretag ska 6 . Livförsäkringsföretag ska lämna upplysning om belopp som lämna upplysning om belopp som inte får användas för vinstutdelning inte får användas för vinstuteller förlusttäckning enligt bolags- delning eller förlusttäckning enligt ordning eller stadgar. bolagsordning eller stadgar. 10 . Garantikapital, verksamhets- 7 . Garantikapital, verksamhetskapital och förlagsinsatser i annan kapital och förlagsinsatser i annan valuta än redovisningsvalutan , ska valuta än redovisningsvalutan ska räknas om enligt växelkursen på räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och mot- omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets svarande belopp vid räkenskapsårets ingång ska ingång ska – i ömsesidiga skadeförsäkrings- – föras mot Balanserad vinst bolag och ömsesidiga livförsäk- eller förlust i ömsesidiga skaderingsbolag som får dela ut vinst försäkringsbolag , ömsesidiga livförsamt försäkringsföreningar som får säkringsbolag som får dela ut vinst dela ut vinst, föras mot Balanserad och försäkringsföreningar som får vinst eller förlust, och dela ut vinst, och – i ömsesidiga livförsäkringsbolag – föras mot Andra fonder i ömsesom inte får dela ut vinst och liv- sidiga livförsäkringsbolag som inte försäkringsföreningar som inte får får dela ut vinst och livförsäkringsdela ut vinst föras mot Andra fonder . föreningar som inte får dela ut vinst.

Upplysningar om intresse- och Upplysningar om koncernföretag koncernföretag och vissa andra företag

10 6 § Utöver vad som följer av 1 § Utöver det som följer av 1 § ska skall för var och en av posterna för var och en av posterna under under Fordringar (F) och Skulder Fordringar (F) och Skulder (HH) (HH) uppgifter lämnas om de upplysningar lämnas om de belopp belopp som avser koncernföretag som avser koncernföretag , intresseoch om de belopp som avser företag , gemensamt styrda företag intresseföretag. respektive övriga företag som det

10 Senaste lydelse 2004:1177.

finns ett ägarintresse i .

6 kap.

11 1 § Med beaktande av det som före- Följande bestämmelser i 6 kap. skrivs i andra stycket ska följande årsredovisningslagen (1995:1554) bestämmelser i 6 kap. årsredovis- ska tillämpas: ningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m. och 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6–8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp. Försäkringsaktiebolag , vars Försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige , ska reglerad marknad i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredo- även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltnings- visningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Vid tillämp- berättelsens innehåll. ningen av nämnda paragraf ska det som sägs om riktlinjer av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551) i stället avse riktlinjer av det slag som avses i 8 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Försäkringsaktiebolag , vars aktier, Försäkringsaktiebolag vars överteckningsoptioner eller skuldebrev låtbara värdepapper är upptagna är upptagna till handel på en till handel på en reglerad marknad reglerad marknad , ska även tilläm- ska även tillämpa 6 kap. 6–9 §§ pa 6 kap. 6–9 §§ årsredovisnings- årsredovisningslagen om bolagslagen om bolagsstyrningsrapport. styrningsrapport.

7 kap.

12 2 § Med beaktande av vad som före- Följande bestämmelser om skrivs i 3 § ska följande bestäm- koncernredovisning i 7 kap. årsmelser om koncernredovisning i redovisningslagen (1995:1554) ska 7 kap. årsredovisningslagen tillämpas: (1995:1554) tillämpas: 2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4 § 1–4 om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

11 Senaste lydelse 2009:36. 12 Senaste lydelse 2010:688.

7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om minoritetsandelar , 9 § om innehav utan bestämmande inflytande , 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om uppgifter om 16 och 17 §§ om dotterföretag dotterföretag och vissa andra och vissa andra företag, företag, 18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25–30 §§ om hur andelar i intres- 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag seföretag och gemensamt styrda ska räknas in i koncernredovis- företag ska räknas in i koncernningen, och 31 § andra och tredje redovisningen, och 31 § andra och styckena om koncernens system tredje styckena om koncernens för intern kontroll och riskhant- system för intern kontroll och riskering. hantering.

13 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: 1. I stället för det som sägs i 2 § 1. I stället för det som sägs i 2 § första stycket 2 ska gälla att första stycket 2 a) ska gälla att moderföretagets koncernredovisning moderföretagets koncernredovishar upprättats och reviderats enligt ning har upprättats och reviderats den lagstiftning som i den staten enligt den lagstiftning som i den har tillkommit i enlighet med staten har tillkommit i enlighet rådets direktiv 91/674/EEG av den med rådets direktiv 91/674/EEG 19 december 1991 om årsbokslut av den 19 december 1991 om årsoch sammanställd redovisning för bokslut och sammanställd redovisförsäkringsföretag, senast ändrat ning för försäkringsföretag, i genom Europaparlamentets och lydelsen enligt Europaparlamentets rådets direktiv 2006/46/EG , eller och rådets direktiv 2006/46/EG. har upprättats och reviderats på likvärdigt sätt . 2. I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5, 5 a och 6 §§ denna lag. 3. I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader. 4. Det som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra värderingsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver

13 Senaste lydelse 2007:1462.

räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i en not. 5. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.

14 4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar 1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 2. bestämmelserna om balans- 2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i räkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad 3 kap., med det tillägget att det som avsatts till kapitalandels- som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp i koncern- fonden ska tas upp i koncernbalansräkningen som bundet eget balansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder kapital under Andra fonder (AA.V), (AA.V), 3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap., 4. bestämmelserna om tilläggs- 4. bestämmelserna om noter m.m. upplysningar i 5 kap., med undantag i 5 kap., med undantag för 2 § 5 och för 2 § 5 och hänvisningarna till hänvisningarna till 5 kap. 21 , 29, 30 5 kap. 8 , 9 och 26 §§ årsredovis- och 45 §§ årsredovisningslagen, ningslagen, samt samt 5. bestämmelserna om upplys- 5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i ningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, med undantag för hänvisningen till med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen. 6 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen. Trots vad som följer av första Trots första stycket 4 får uppstycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. gifter enligt 5 kap. 40 § tredje 20 § tredje stycket tredje meningen stycket tredje meningen och 5 kap. och 5 kap. 22 § andra stycket tredje 41 § andra stycket tredje meningen meningen årsredovisningslagen ute- årsredovisningslagen utelämnas i lämnas i fråga om dotterföretag. Vid fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av dessa bestämmel- tillämpningen av dessa bestämmelser ska dock de lämnade uppgift- ser ska dock de lämnade uppgiftererna innefatta även löner och andra na innefatta även löner och andra förmåner från koncernföretag. förmåner från koncernföretag.

15 5 § Företag som avses i 1 § och som Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europa- omfattas av artikel 4 i Europa-

14 Senaste lydelse 2010:1526. 15 Senaste lydelse 2010:2058.

parlamentets och rådets förordning parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internatio- 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska nella redovisningsstandarder , i tillämpa enbart följande bestäm- lydelsen enligt Europaparlamentets melser i detta kapitel: och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 2 § vad gäller hänvisningarna 2. 2 § när det gäller hänvistill ningarna till a) 7 kap. 2 § och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas, b) 7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse, c) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, d) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, 3. 3 § 1, 2 och 4 såvitt avser 3. 3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncern- särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas, redovisning inte behöver upprättas, 4. 4 § vad gäller hänvisningarna 4. 4 § när det gäller hänvistill ningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredovis- som paragrafen hänvisar till årsredoningslagens bestämmelser i 2 kap. visningslagens bestämmelser i 5 § om språk och form samt 2 kap. 2 kap. 5 § om form m.m. och 7 § om undertecknande, 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital, b) 5 kap. 1 § denna lag, i den del c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande som paragrafen hänvisar till följbestämmelser i 5 kap. årsredovis- ande bestämmelser i 5 kap. årsningslagen: redovisningslagen: – 12 § om lån till ledande – 18 § om lån till ledande befattningshavare, befattningshavare, – 18 § om medelantalet anställda – 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, under räkenskapsåret, – 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, – 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, – 18 b § om könsfördelningen – 38 § om könsfördelningen bland bland ledande befattningshavare, ledande befattningshavare, – 20 § första stycket 1 och andra – 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena samt 21 § om och tredje styckena om löner och löner , ersättningar och sociala andra ersättningar, 103

kostnader , – 22 § om pensioner och lik- – 41 § om pensioner och nande förmåner, liknande förmåner, – 23 § om tidigare styrelse och – 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, verkställande direktör, – 24 § om suppleanter och vice – 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, samt verkställande direktör, – 25 § om avtal om avgångs- – 44 § om avtal om avgångsvederlag, vederlag, och – 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, c) 5 kap. 2 § 3 denna lag med d) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- särskilda regler om upplysningar i lysningar , noter , d) 5 kap. 3 § 4 denna lag om e) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring, villkorad återbäring, e) 5 kap. 4 § 1– 4 och 6–8 denna f) 5 kap. 4 § 1 och 3–5 denna lag lag om eget kapital och avsätt- om avsättningar och eget kapital , ningar , f) 6 kap. 1 § denna lag, i den del g) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § som paragrafen hänvisar till 6 kap. första–tredje styckena årsredo- 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltnings- visningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, samt berättelsens innehåll, och g) 6 kap. 2 § denna lag om sär- h) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltnings- skilda upplysningar i förvaltningsberättelsen. berättelsen. Företaget behöver inte lämna Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan upplysningarna lämnas på någon plats i redovisningen. I sådant fall annan plats i redovisningen. I ska förvaltningsberättelsen inne- sådant fall ska förvaltningsberäthålla en hänvisning till den plats telsen innehålla en hänvisning till där uppgifterna har lämnats. den plats där uppgifterna har lämnats.

16 Bilaga 1 Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR A. Tecknat ej inbetalt kapital B. Immateriella tillgångar I Goodwill II Andra immateriella tillgångar C. Placeringstillgångar I Byggnader och mark II Placeringar i koncern- II Placeringar i koncernföretag , företag och intresseföretag intresseföretag , gemensamt styrda företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i 1. Aktier och andelar i koncernföretag 2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, koncernföretag 3. Aktier och andelar i intresse- 3. Aktier och andelar i intresseföretag företag och gemensamt styrda företag 4. Räntebärande värdepapper 4. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, intresse- emitterade av, och lån till, intresseföretag företag och gemensamt styrda företag 5. Aktier och andelar i övriga företag som det finns ett ägarintresse i 6. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, övriga företag som det finns ett ägarintresse i III Andra finansiella placeringstillgångar 1. Aktier och andelar 2. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3. Andelar i investeringspooler 4. Lån med säkerhet i fast egendom 5. Övriga lån 6. Utlåning till kreditinstitut 7. Övriga finansiella placeringstillgångar IV Depåer hos företag som avgivit återförsäkring D. Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 1. Tillgångar för villkorad återbäring 2. Fondförsäkringstillgångar E. Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar 1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker 2. Livförsäkringsavsättning

16 Senaste lydelse 2004:1177.

3. Oreglerade skador 4. Återbäring och rabatter 5. Övriga försäkringstekniska avsättningar 6. Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk a) Villkorad återbäring b) Fondförsäkringsåtaganden F. Fordringar I Fordringar avseende direkt försäkring II Fordringar avseende återförsäkring III Övriga fordringar G. Andra tillgångar I Materiella tillgångar och varulager II Kassa och bank III Övriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter I Upplupna ränte- och hyresintäkter II Förutbetalda anskaffningskostnader III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER AA. Eget kapital I Aktiekapital eller Garantikapital II Överkursfond III Uppskrivningsfond IV Konsolideringsfond V Andra fonder 1. Reservfond 2. Kapitalandelsfond 3. Fond för verkligt värde 4. Fond för utvecklingsutgifter 4 . Övriga fonder 5 . Övriga fonder VI Balanserad vinst eller förlust VII Årets resultat BB. Obeskattade reserver

CC. Efterställda skulder DD. Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker 2. Livförsäkringsavsättning 3. Oreglerade skador 4. Återbäring och rabatter 5. Utjämningsavsättning 6. Övriga försäkringstekniska avsättningar EE. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk (före avgiven återförsäkring) 1. Villkorad återbäring 2. Fondförsäkringsåtaganden FF. Andra avsättningar

1. Pensioner och liknande förpliktelser 2. Skatter 3. Övriga avsättningar GG. Depåer från återförsäkrare HH. Skulder I Skulder avseende direkt försäkring II Skulder avseende återförsäkring III Obligationslån IV Skulder till kreditinstitut V Övriga skulder II. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter I Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader II Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

POSTER INOM LINJEN

I Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig II Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig III Ansvarsförbindelser 1. Garantier 2. Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningar och ej har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet 3. Övriga ansvarsförbindelser IV Åtaganden 1. Åtaganden till följd av återköpstransaktioner 2. Övriga åtaganden

17 Bilaga 2

Uppställningsform för resultaträkningen

I. TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE 1. Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) b. Premier för avgiven återförsäkring (-) c. Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker, före avgiven återförsäkring (+/-) d. Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker (+/-) 2. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen (III.6) 3. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 4. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) a. Utbetalda försäkringsersättningar aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) 5. Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) (+/-) 6. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) 7. Driftskostnader 8. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 9. Förändring i Utjämningsavsättning 10. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.1)

II. TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSE 1. Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) b. Premier för avgiven återförsäkring (-) 2. Kapitalavkastning, intäkter 3. Orealiserade vinster på placeringstillgångar a. Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk aa) Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring bb) Värdeökning på fondförsäkringstillgångar b. Värdeökning på övriga placeringstillgångar 4. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 5. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) a. Utbetalda försäkringsersättningar aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador aa) Före avgiven återförsäkring

17 Senaste lydelse 1999:603.

bb) Återförsäkrares andel (-) 6. Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) (+/-) a. Livförsäkringsavsättning aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) b. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk aa) Villkorad återbäring bb) Fondförsäkringsåtaganden c. Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) 7. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) 8. Driftskostnader 9. Kapitalavkastning, kostnader 10. Orealiserade förluster på placeringstillgångar a. Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk aa) Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring bb) Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar b. Värdeminskning på övriga placeringstillgångar 11. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 12. Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (införs som post III.4) 13. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.2)

III. ICKE-TEKNISK REDOVISNING 1. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post I.10) 2. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post II.13) 3a. Kapitalavkastning, intäkter i skadeförsäkringsrörelsen 3b. Orealiserade vinster på placeringstillgångar 4. Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen (post II.12) 5a. Kapitalavkastning, kostnader i skadeförsäkringsrörelsen 5b. Orealiserade förluster på placeringstillgångar 6. Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen (post I.2) 7. Övriga intäkter 8. Övriga kostnader 9. Extraordinära kostnader 10. Extraordinära intäkter 11 . Bokslutsdispositioner 9 . Bokslutsdispositioner 12 . Skatt på årets resultat 10 . Skatt på årets resultat 13 . Övriga skatter 11 . Övriga skatter 14 . Årets resultat 12 . Årets resultat

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 §, 5 kap. 8 § och 9 kap. 13 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

1 1 § En medlem som har avgått ur en En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att få ut sina medlemsbank har rätt att få ut sina inbetalda eller genom insatsemis- inbetalda eller genom insatssion tillgodoförda medlemsinsat- emission tillgodoförda medlemsser. Beloppet får dock inte över- insatser. Beloppet får dock inte stiga hans andel i förhållande till överstiga hans eller hennes andel i övriga medlemmar av bankens egna förhållande till övriga medlemmar kapital enligt den balansräkning av bankens egna kapital enligt den som hänför sig till tiden för avgå- balansräkning som hänför sig till ngen. Vid beräkningen av bankens tiden för avgången. Vid beräkningegna kapital skall man bortse från en av bankens egna kapital ska reservfonden, fonden för orealise- man bortse från uppskrivningsrade vinster , uppskrivningsfonden fonden, reservfonden, kapitalandelsoch förlagsinsatserna. Banken får fonden , fonden för utvecklingsutbetala ut en medlems inbetalda gifter och förlagsinsatserna. Banken eller genom insatsemission tillgo- får betala ut en medlems inbetalda doförda medlemsinsatser tidigast eller genom insatsemission tillsex månader efter dennes avgång. godoförda medlemsinsatser tidigast Utbetalning får verkställas bara en sex månader efter dennes avgång. gång per kvartal och efter Finans- Utbetalning får verkställas bara en inspektionens tillstånd. Inspektionen gång per kvartal och efter Finansskall ge tillstånd till utbetalning inspektionens tillstånd. Inspekom inte bankens förmåga att full- tionen ska ge tillstånd till utbetalgöra sina förpliktelser äventyras. ning om inte bankens förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras. Den avgångne har vidare rätt att Den som har avgått har vidare på samma sätt som övriga med- rätt att på samma sätt som övriga lemmar få ut sin andel av beslutad medlemmar få ut sin andel av vinstutdelning. beslutad vinstutdelning. Går medlemsbanken i likvida- Går medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgån- tion inom sex månader från avgången eller meddelas inom samma gen eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i tid beslut om att försätta banken i konkurs, skall den avgångnes rätt konkurs, ska rätten för den som att få ut medlemsinsatser bedömas har avgått att få ut medlems-

1 Senaste lydelse 2004:318.

enligt grunderna för reglerna om insatser bedömas enligt grunderna skifte av bankens tillgångar. för reglerna om skifte av bankens tillgångar. En medlems rätt enligt första–tredje styckena får begränsas i stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.

5 kap.

2 8 § Inlösen enligt 7 § sker till det Inlösen enligt 7 § sker till det belopp som utgör insatsens storlek belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset eller, enligt förlagsandelsbeviset eller, för förlagsandelar som har registr- för förlagsandelar som har registrerats hos en central värdepappers- erats hos en central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) förvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella in- om kontoföring av finansiella instrument, insatsens storlek enligt strument, insatsens storlek enligt registreringen. Beloppet får dock registreringen. Beloppet får dock inte överstiga vad som av med- inte överstiga det som av medlemsbankens egna kapital enligt lemsbankens eget kapital enligt den senast fastställda balansräk- den senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reserv- ningen, utan anlitande av uppskrivfonden eller uppskrivningsfonden , ningsfonden, reservfonden , kapitalbelöper på andelen i förhållande andelsfonden eller fonden för utvtill övriga förlagsinsatser. ecklingsutgifter , är att hänföra till andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser Om banken försätts i konkurs på Om banken försätts i konkurs på en ansökan som görs inom ett år en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som föres- efter inlösen, ska det som förekrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning skrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om förlagsin- tillämpas i fråga om förlagsinsatsen. Detta gäller dock inte för- satsen. Detta gäller dock inte lagsinsatser för vilka inlösen har förlagsinsatser som har kunnat kunnat ske utan föregående upp- lösas in utan föregående uppsägsägning. ning.

9 kap.

3 13 § Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna ska för varje räkenskapsår lämna en årsredo- räkenskapsår lämna en årsredovisning, som skall läggas fram på visning, som ska läggas fram på den ordinarie föreningsstämman den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvi- för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess datorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas behandling på stämman tillämpas

2 Senaste lydelse 2007:871. 3 Senaste lydelse 1999:1116.

inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelserna i 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 18–25 §§ och 6 kap. 2 § 5 kap. 20, 37 – 44 och 48 §§ och årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap. 2 § första stycket årsredosamt 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och visningslagen (1995:1554) samt 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559) 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 4 och 6 kap. 2 om årsredovisning i kreditinstitut och 3 §§ lagen (1995:1559) om och värdepappersbolag behöver årsredovisning i kreditinstitut och inte heller tillämpas. värdepappersbolag behöver inte heller tillämpas. I balansräkningen tas det egna I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post , varvid kapitalet upp i en post . Balansinsatskapitalet anges inom linjen räkningen ska dock innehålla uppoch i förekommande fall delas upp gift om insatskapitalet , i förekompå medlemsinsatskapital och mande fall fördelat på medlemsförlagsinsatskapital. insatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett En tillgång får inte tas upp till ett högre värde än den beräknas högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försälj- inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång ningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsent- kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som ligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen har tagits upp i balansräkningen eller om det för en skuld eller en eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas likvidationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp som väsentligt gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsätt- avviker från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid till- ningen eller skulden, ska det gångs- , avsättnings- eller skuld- beräknade beloppet anges vid tillposten det beräknade beloppet gångs- eller avsättnings- eller skuldanges inom linjen . posten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser 1 om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 5 § I Pensionsmyndighetens årsredovisning ska en särskild redovisning för premiepensionsverksamheten ingå. För denna redovisning ska följande bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag tillämpas. – 1 kap. 2 § om hänvisningar till årsredovisningslagen (1995:1554), – 1 kap. 3 § om vissa definitioner, – 2 kap. 1 § om skyldighet att ta in en resultatanalys i årsredovisningen, – 2 kap. 2 § om årsredovisningens innehåll m.m. när det gäller hänvisningarna till bestämmelserna i 2 kap. 1–6 §§ årsredovisningslagen, – 3 kap. om balans- och resultaträkning, – 4 kap. 1 § om värderingsregler – 4 kap. 1 § om värderingsregler när det gäller hänvisningarna till när det gäller hänvisningarna till bestämmelserna i 4 kap. 14 a–15 §§ bestämmelserna i 4 kap. 14 a– årsredovisningslagen, 15 a §§ årsredovisningslagen, – 4 kap. 2 § 11–13 om hur – 4 kap. 2 § 11– 14 om hur värderingsreglerna ska tillämpas värderingsreglerna ska tillämpas på ett försäkringsföretags till- på ett försäkringsföretags tillgångar, gångar, – 4 kap. 4–9 §§ om värderingsregler, – 5 kap. 1 § om tilläggsupplys- – 5 kap. 1 § om noter m.m. med ningar med undantag av hänvis- undantag av hänvisningarna till ningarna till 5 kap. 1–4 §§ , 5 § och 5 kap. 3, 4, 8, 11, 12, 20, 25, 36– 16–25 §§ årsredovisningslagen, 44 och 48 §§ årsredovisningslagen, – 5 kap. 2–6 §§ om tilläggsupp- – 5 kap. 2–6 §§ om noter m.m. , lysningar , – 6 kap. om förvaltningsberättelse och resultatanalys, och – 10 kap. 1 § om överklagande av Finansinspektionens beslut. Om myndigheten företräder staten som ägare av ett eller flera företag, i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 4 § första, andra eller tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554), ska myndigheten även upprätta en koncernredovisning med tillämpning av bestämmelserna om sådan redovisning i 7 kap. 2–4 §§ lagen om årsredovisning i försäk-

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2009:999. 2 Senaste lydelse 2010:2061.

ringsföretag. Vid tillämpningen av de bestäm- Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första och melser som anges i första och andra styckena ska myndigheten andra styckena ska myndigheten anses som ett livförsäkringsföre- anses som ett livförsäkringsföretag. Det som sägs om intresseföre- tag. Det som sägs om intresseföretag ska avse företag i vilka staten tag och gemensamt styrda företag har ett sådant inflytande som anges i ska avse företag i vilka staten har 1 kap. 5 § årsredovisningslagen, ett sådant inflytande som anges i om myndigheten företräder staten 1 kap. 5 respektive 5 a § årsredosom ägare. Det som sägs om före- visningslagen, om myndigheten tagets verkställande direktör ska företräder staten som ägare. Det avse myndighetens chef. som sägs om företagets verkställande direktör ska avse myndighetens chef.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.10 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 och 5 §§ och 7 kap. 3 a § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

1 4 § Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor. När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen, 1 kap. 4–6 §§ om koncern- och 1 kap. 4–6 §§ om koncern, intresseföretagsdefinitioner , intresseföretag m.m. , 2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 2 kap. 3 a § om väsentlighet, 2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 2 kap. 7 § om undertecknande, 3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll, 3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer, 3 kap. 9 § om avsättningar, 3 kap. 9 § om redovisning av avsättningar, 3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form, 4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, 4 kap. 3 § första stycket om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar, 4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar, 4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten, 4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 4 kap. 12 § om redovisning till 4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, och bestämd mängd och fast värde, 4 kap. 13 § om omräkning av 4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk fordringar och skulder i utländsk valuta. valuta , och 4 kap. 15 a § om värdering av avsättningar .

1 Senaste lydelse 2010:1514.

2 5 § I årsbokslutet ska företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i andra och tredje styckena. Upplysningar ska lämnas om: 1. vilka principer för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder som har tillämpats, 2. hur värdet av varje post som 2. hur värdet av varje post som tas upp som anläggningstillgång i tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen har beräknats, och balansräkningen har beräknats, 3. hur stor del av de totala skuld- 3. hur stor del av de totala skulderna som förfaller till betalning erna som ska betalas senare än ett senare än ett år efter balansdagen. år efter balansdagen , 4. ställda säkerheter, med angivande av säkerheternas omfattning, art och form, och 5. summan av garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden och eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser) . Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, ska en upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen ska anges.

7 kap.

3 3 a § Trots bestämmelserna i 2 § får ett företag förvara maskinläsbara medier och hålla maskinutrustning och system tillgängliga i ett annat land inom Europeiska unionen om 1. platsen för förvaring och varje ändring av denna plats anmäls till Skatteverket eller, när det gäller företag som står under Finansinspektionens tillsyn, till Finansinspektionen, 2. företaget på begäran av Skatteverket eller Tullverket medger omedelbar elektronisk åtkomst till räkenskapsinformationen för kontrolländamål under arkiveringstiden, och 3. företaget genom omedelbar utskrift kan ta fram räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2. Första stycket gäller också förvaring i ett land utanför Europeiska unionen med vilket det finns rättsliga instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd som är likartad med de som föreskrivs i – rådets direktiv 76/308/EEG av – rådets direktiv 2010/24/EU av den 15 mars 1976 om ömsesidigt den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordrin- bistånd för indrivning av fordringgar uppkomna till följd av verksam- ar som avser skatter, avgifter och het som utgör en del av finans- andra åtgärder, i den ursprungliga ieringssystemet för Europeiska lydelsen , utvecklings- och garantifonden för

2 Senaste lydelse 2010:1514. 3 Senaste lydelse 2003:1135.

jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdeskatt , – rådets direktiv 77/799/EEG av – rådets direktiv 2011/16/EU av den 19 december 1977 om ömse- den 15 februari 2011 om admisidigt bistånd av medlemsstaternas nistrativt samarbete i fråga om bebehöriga myndigheter på direkt- skattning och om upphävande av beskattningens område , och direktiv 77/799/EEG, i lydelsen enligt rådets direktiv 2014/107/EU , och – rådets förordning (EEG) nr – rådets förordning (EU) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om 904/2010 av den 7 oktober 2010 administrativt samarbete inom om administrativt samarbete och området för indirekt beskattning kampen mot mervärdesskattebe- (mervärdesskatt) . drägeri, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013 .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.11 Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Härigenom föreskrivs att 6 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Revisorn skall efter varje räken- Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse skapsår lämna en revisionsberättelse till företaget. Bestämmelser om till företaget. Bestämmelser om berättelsens innehåll och den tid- berättelsens innehåll och den tidpunkt då den skall lämnas till före- punkt då den ska lämnas till företagsledningen finns i 27–32 §§. tagsledningen finns i 27–32 §§. Om företaget är ett moderföretag, Om företaget är ett moderföretag, skall revisorn även lämna en ska revisorn även lämna en koncernrevisionsberättelse enligt koncernrevisionsberättelse enligt bestämmelserna i 33 §. Detta gäller bestämmelserna i 33 §. Detta gäller inte om moderföretaget enligt 7 kap. inte om moderföretaget enligt 7 kap. 2 eller 3 § årsredovisningslagen 2 , 3 eller 3 a § årsredovisningslagen (1995:1554) inte behöver upprätta (1995:1554) inte behöver upprätta koncernredovisning. koncernredovisning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 a § lagen (2004:46) om värde- 1 pappersfonder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 3 a § Vid tillämpningen av 5 kap. 20 Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 22 §§ årsredovisningslagen och 41 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) skall fondbolag anses (1995:1554) ska fondbolag anses som publika aktiebolag. som publika aktiebolag. Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § och 10 kap. 10 § aktiebolagslagen och 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) om jäv för revisor och (2005:551) om jäv för revisor och lekmannarevisor skall fondbolag lekmannarevisor ska fondbolag anses som aktiebolag som avses i 9 anses som aktiebolag som avses i 9 kap. 13 eller 14 § samma lag. kap. 13 eller 14 § samma lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563. 2 Senaste lydelse 2006:573.

2.13 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 31 §, 12 kap. 1 och 4 §§, 22 kap. 27 § och 25 kap. 37 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 31 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan inte i fråga om revision av en bolagsstyrningsrapport som avses i sådan bolagsstyrningsrapport som 6 kap. 6 § årsredovisningslagen avses i 6 kap. 6 § årsredovisnings- (1995:1554). I den delen ska lagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället inne- revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en hålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upp- inte. När det gäller sådana upplysningar i rapporten som avses i lysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 års- 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 årsredovisningslagen ska berättelsen redovisningslagen , ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är fören- huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga liga med årsredovisningens övriga delar. delar och i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning . Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om.

12 kap.

1 § Vid fondemission ökas aktiekapitalet genom att

1 Senaste lydelse 2009:37.

1. belopp överförs från reserv- 1. belopp överförs från uppskrivfonden, uppskrivningsfonden eller ningsfonden, reservfonden, fonden fritt eget kapital enligt den senast för utvecklingsutgifter eller fritt fastställda balansräkningen, eller eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, eller 2. värdet av en anläggningstillgång skrivs upp. Vid beräkning av utrymmet för Vid beräkning av utrymmet för fondemission enligt första stycket 1 fondemission enligt första stycket 1 skall ändringar i det bundna egna ska ändringar i det bundna egna kapitalet och värdeöverföringar som kapitalet och värdeöverföringar som har skett efter balansdagen beaktas. har skett efter balansdagen beaktas. En fondemission kan ske med eller utan utgivande av nya aktier.

4 § I förslaget till beslut om fond- I förslaget till beslut om fondemission skall följande anges: emission ska följande anges: 1. det belopp som aktiekapitalet 1. det belopp som aktiekapitalet skall ökas med, ska ökas med, 2. om nya aktier skall ges ut i 2. om nya aktier ska ges ut i samband med ökningen av aktie- samband med ökningen av aktiekapitalet, och kapitalet, och 3. i vilken utsträckning det belopp 3. i vilken utsträckning det belopp som aktiekapitalet skall ökas med som aktiekapitalet ska ökas med skall tillföras aktiekapitalet ska tillföras aktiekapitalet a. från fritt eget kapital, a. från fritt eget kapital, b. från reservfonden, b. från reservfonden, c. från uppskrivningsfonden, c. från uppskrivningsfonden, eller d. från fonden för utvecklingsutgifter, eller d . genom uppskrivning av värdet e . genom uppskrivning av värdet på en anläggningstillgång. på en anläggningstillgång.

22 kap.

27 § Har majoritetsaktieägaren begärt Om majoritetsaktieägaren har att såväl en tvist om inlösen av begärt att såväl en tvist om inlösen aktier som en tvist om inlösen av av aktier som en tvist om inlösen teckningsoptioner eller konver- av teckningsoptioner eller konvertibler skall avgöras av skiljemän, tibler ska avgöras av skiljemän, skall tvisterna handläggas i samma ska tvisterna handläggas i samma skiljeförfarande. skiljeförfarande. I en tvist om inlösen av teck- I en tvist om inlösen av teckningsoptioner eller konvertibler ningsoptioner eller konvertibler skall 1–11 §§ och 15–25 §§ tilläm- ska 1–11 §§ och 15–25 §§ tillämpas. pas. Om en tvist om inlösen avser Om en tvist om inlösen avser såväl aktier som teckningsoptioner såväl aktier som teckningsoptioner eller konvertibler och god man eller konvertibler och en god man enligt 7 § har utsetts, är denne enligt 8 § har utsetts, är han eller också behörig att företräda från- hon också behörig att företräda varande innehavare av tecknings- frånvarande innehavare av teck- 121

optioner eller konvertibler. ningsoptioner eller konvertibler.

25 kap.

2 37 § Likvidatorn ska för varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning, som ska läggas fram på årsstämman. I fråga om stämman och redovisningen ska följande bestämmelser inte tillämpas: 7 kap. 11 § 2 denna lag, 2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 2 kap. 1 § andra stycket , 5 kap . 20, 18–25 §§, 6 kap. 2 och 5 § § årsredo- 37–44 och 48 §§, 6 kap. 2 § första visningslagen (1995:1554), stycket och 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen 5 kap. 2 § 4 och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- kreditinstitut och värdepappersbolag, samt bolag, samt 5 kap. 2 § 8 och 9 och 6 kap. 2 5 kap. 2 § 6 och 7 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1560) om och 3 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföre- årsredovisning i försäkringsföretag. tag. I balansräkningen får det egna kapitalet tas upp i en post. Balansräkningen ska innehålla uppgift om aktiekapitalet, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag. En tillgång får inte tas upp till högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som tas upp i balansräkningen, ska det beräknade beloppet anges särskilt vid tillgångsposten. Om en skuld eller likvidationskostnad kan beräknas kräva ett belopp som väsentligt avviker från vad som har redovisats som skuld, ska det beräknade beloppet anges vid skuldposten. Bestämmelserna om koncernredovisning och om delårsrapport i tillämplig lag om årsredovisning ska inte tillämpas på bolag i likvidation.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2 Senaste lydelse 2010:2071.

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 § Det finns ett ägarintresse om 1. en juridisk person är intresse- 1. en juridisk person är ett införetag till ett företag enligt 1 kap. 5 § tresseföretag eller ett gemensamt årsredovisningslagen (1995:1554), styrt företag enligt 1 kap. 5 respektieller ve 5 a § årsredovisningslagen (1995:1554), eller 2. ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i ett annat företag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 21 och 48 §§, 12 kap. 76 § och 13 kap. 29 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

21 § För ett livförsäkringsaktiebolag För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet utan villkor som driver verksamhet utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen om vinstutdelning i bolagsordningen och som ska övergå till vinstut- och som ska övergå till vinstutdelande verksamhet får sådana delande verksamhet får sådana villkor om vinstutdelning som av- villkor om vinstutdelning som avses i 20 § godkännas bara om upp- ses i 20 § godkännas bara om uppskrivningsfonden, konsoliderings- skrivningsfonden, konsolideringsfonden, fonden för verkligt värde fonden, kapitalandelsfonden, fonden och andra övervärden i bolaget, för verkligt värde , fonden för utmed avdrag för aktiekapitalet och vecklingsutgifter och andra överöverkursfonden, gottskrivs försäk- värden i bolaget, med avdrag för ringstagarna och andra ersättnings- aktiekapitalet och överkursfonden, berättigade på grund av försäk- gottskrivs försäkringstagarna och ringarna som återbäring eller på andra ersättningsberättigade på annat sätt. grund av försäkringarna som återbäring eller på annat sätt.

48 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) om kontrollbalansräkningens innehåll gäller för försäkringsaktiebolag följande. Vid beräkningen av det egna Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek ska inom linjen kapitalets storlek ska det lämnas tilläggas en post som utvisar den uppgift om den ökning av tillgångökning av tillgångarnas samman- arnas sammanlagda värde som lagda värde som skulle följa , om skulle följa om de redovisades till de redovisades till försäljnings- försäljningsvärdet med avdrag för värdet med avdrag för de förväntade de förväntade försäljningskostnaförsäljningskostnaderna. I fråga om derna. I fråga om sådana tillgångar sådana tillgångar som anges i 4 kap. som anges i 4 kap. 2 § 4 och 5 2 § 4 och 5 lagen (1995:1560) om lagen (1995:1560) om årsredovisårsredovisning i försäkringsföretag ning i försäkringsföretag gäller att gäller att de tas upp till anskaff- de tas upp till anskaffningsvärdet ningsvärdet minskat med nödvän- minskat med nödvändiga avskrivdiga avskrivningar och nedskriv- ningar och nedskrivningar, om ett ningar, om ett högre värde erhålls högre värde fås genom detta. genom detta. Värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt 6 kap. 3 § 1–4,

9–11, 16 och 17 får tas upp till högre värde än det som följer av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Detta gäller bara om värdehandlingarna kan avyttras till detta högre värde vid sådana tidpunkter att förutsättningarna att infria de försäkringsåtaganden som värdehandlingarna säkerställer kan anses tillfredsställande. Andra värdehandlingar än de Andra värdehandlingar än de som avses i tredje stycket och som som avses i tredje stycket och som utgörs av reversfordringar som utgörs av reversfordringar som ska förfaller eller kan sägas upp till betalas eller kan sägas upp till betalning av försäkringsaktiebolaget betalning av försäkringsaktiebolaget först efter längre tid än ett år får, först efter längre tid än ett år får, om det finns särskilda skäl för det, om det finns särskilda skäl för det, tas upp över det verkliga värdet, tas upp över det verkliga värdet, dock högst till anskaffningsvärdet. dock högst till anskaffningsvärdet.

12 kap.

76 § I 11 kap. 12 § första stycket I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska tillämpas på lik- melser inte ska tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och vidatorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. Be- dess behandling på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § stämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen (1995:1560) om 6 och 7 lagen (1995:1560) om årsårsredovisning i försäkringsföretag redovisning i försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 18–25 §§ om tillämpning av 5 kap. 20, 37– årsredovisningslagen (1995:1554) 44 och 48 §§ årsredovisningslagen ska inte heller tillämpas. (1995:1554) ska inte heller tillämpas.

13 kap.

29 § I 11 kap. 12 § första stycket lagen I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska fören- (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestämmelser ingar anges att vissa bestämmelser inte ska tillämpas på likvidatorernas inte ska tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess behandling årsredovisning och dess behandling på stämman. Bestämmelserna i på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen 5 kap. 1 § och 2 § 6 och 7 lagen (1995:1560) om årsredovisning i (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag om tillämpning försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 18–25 §§ årsredovis- av 5 kap. 20, 37–44 och 48 §§ ningslagen (1995:1554) ska inte årsredovisningslagen (1995:1554) heller tillämpas. ska inte heller tillämpas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

3 Ärendet och dess beredning

Den 26 juni 2013 antog Europaparlamentet och rådet ett direktiv om årsredovisning och koncernredovisning samt om rapportering av betalningar till regeringar från företag verksamma inom utvinningsindustrin 1 (nedan benämnt redovisningsdirektivet) , se bilaga 1 . Direktivet ersätter de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven om årsredovisning respektive koncernredovisning . Regeringen beslutade den 13 december 2012 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att i ett delbetänkande lämna förslag till åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktivet (dir. 2012:126). I uppdraget ingick även att i ett slutbetänkande föreslå de ytterligare förenklingar av redovisningslagstiftningen som kan göras. Utredningen tog namnet Redovisningsutredningen (Ju 2013:01). I april 2014 överlämnade utredningen delbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 2. Utredningens lagförslag finns i bilaga 3. I kommissionens regi har sex möten hållits om genomförandet av direktivet. Betänkandet har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2014/2963/L1). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. I denna proposition behandlas de förslag som läggs fram i betänkandet. Vidare föreslås vissa ändringar av rättelsekaraktär i 7 kap. 3 a § bokföringslagen (1999:1078) och 22 kap. 27 § aktiebolagslagen (2005:551). I och med propositionen vidtas inga ytterligare åtgärder i anledning av förslag i anknytande frågor från Patent- och registreringsverket, Svenska Bankföreningen och Redovisningsrådet i ärende Ju2003/5364/L1, 2004/8927/L1 och Ju2005/5999/L1.

Lagrådet Regeringen beslutade den 21 maj 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 8 . Regeringen följer Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkt i anslutning till 1 kap. 4 a § årsredovisningslagen (1995:1554) behandlas i författningskommentaren till den paragrafen. I förhållande till lagrådsremissen görs även vissa språkliga och redaktionella ändringar.

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG.

4 Reformbehovet

Svenska lagregler om offentlig redovisning Svenska lagregler om offentlig redovisning finns framför allt i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Årsredovisningslagen ska tillämpas av i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Så kallade finansiella företag ska i stället tillämpa de särskilda årsredovisningslagarna, som dock till stora delar överensstämmer med årsredovisningslagen. Företagens offentliga redovisning består i huvudsak av årsredovisning och koncernredovisning. Årsredovisningen är en sammanfattande beskrivning av ett företags ställning och resultat. Den består av en balansräkning, en resultaträkning, tilläggsupplysningar (noter) och en förvaltningsberättelse. I balansräkningen redovisas företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital i sammandrag. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen. I noterna och i förvaltningsberättelsen ska därutöver lämnas ytterligare information. Det rör sig t.ex. om vilka principer som har tillämpats för att värdera tillgångar och skulder respektive händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. I vissa fall ska årsredovisningen även innehålla en kassaflödesanalys som visar företagets in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Koncernredovisningen kan sägas utgöra en gemensam redovisning för flera företag som ingår i samma koncern. Koncernredovisningens delar är desamma som de som ingår i en årsredovisning. Årsredovisningen och koncernredovisningen ska som regel offentliggöras genom att skickas in till Bolagsverket.

Kompletterande normgivning Lagarna om årsredovisning har karaktär av ramlag. Inom de ramar som lagarna ger sker en kompletterande normgivning av vissa myndigheter och organisationer, t.ex. Bokföringsnämnden, Finansinspektionen och Rådet för finansiell rapportering. I lagarna anges att årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed. God redovisningssed beskrivs i förarbetena som en allmän rättslig standard som grundas på – utöver lag – redovisningspraxis samt rekommendationer och uttalanden från myndigheter och organisationer (prop. 1995/96:10 del 2 s. 11). Vidare sägs god redovisningssed innebära att företagen normalt ska följa redovisningsnormer som är allmänt accepterade, även om de inte är reglerade i lag. Allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ har här en särskilt stor betydelse (a. prop. s. 13, se även prop. 1998/99:130 s. 187). Även om uttalanden från normgivande organ inte utgör bindande föreskrifter i regeringsformens mening, har det sedan länge ansetts naturligt att tillmäta dem mycket stor betydelse när man tar ställning till vad som utgör god redovisningssed.

EU:s normgivning på redovisningsområdet De svenska reglerna om årsredovisning och koncernredovisning grundar sig till stor del på EU:s redovisningsdirektiv. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet innehåller de grundläggande bestämmelserna om skyldighet att upprätta årsredovisning (årsbokslut och förvaltningsberättelse med direk- 2 tivets terminologi). Direktivet är tillämpligt på aktiebolag och vissa handelsbolag. Det sjunde bolagsrättsliga direktivet behandlar skyldig- 3 heten att upprätta redovisning för en koncern (koncernredovisning). I 4 5 bankredovisningsdirektivet och försäkringsredovisningsdirektivet finns särskilda redovisningsbestämmelser för finansiella företag. Bank- och försäkringsredovisningsdirektiven hänvisar i åtskilliga avseenden till de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven och avviker endast från dem där detta har ansetts vara motiverat av de särdrag som utmärker de finansiella företagen. År 2002 antog EU också en förordning om tillämpning av internatio- 6 nella redovisningsstandarder (den s.k. IAS-förordningen). Förordningen föreskriver att alla börsnoterade europeiska företag i sina koncernredovisningar ska tillämpa de internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning inom EU. De standarder som förordningen syftar på är de som har getts ut av International Accounting Standards Board (IASB) och dess tidigare motsvarighet International Accounting Standards Committee (IASC). IASB är en privaträttslig organisation som har till uppdrag att verka för en internationell harmonisering av de redovisningsprinciper som används i olika delar av världen. De standarder som ges ut av IASB kallas International Financial Reporting Standards (IFRS), medan de som har utarbetats av IASC benämns International Accounting Standards (IAS). Uttalanden om tolkningen av IAS/IFRS utfärdas av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), tidigare benämnd Standing Interpretations Committee (SIC).

Redovisningskraven är betungande för företagen Den administrativa bördan av redovisningskraven är betungande. På senare år har flera reformer genomförts i syfte att minska företagens administrativa börda, på detta område senast genom avskaffandet av vissa krav på upplysningar i års- och koncernredovisningen, se prop. 2009/10:235. Utgångspunkten har varit att upplysningskraven inte ska gå längre än vad som är nödvändigt för att trygga utomstående intressenters – t.ex. investerares, borgenärers och anställdas – behov av information för att kunna bedöma företagens ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Det

2 Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag. 3 Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning. 4 Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut. 5 Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag. 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

finns fortsatt ett behov av att pröva möjligheterna att göra ytterligare lättnader, särskilt sådana som är inriktade mot mindre företag.

Ett nytt EU-direktiv med syfte att förenkla Det nya redovisningsdirektivet är ett led i EU:s strävan att förenkla regelverken för företag som verkar inom EU, framför allt för små företag. Tillämpningsområdet sammanfaller väsentligen med tillämpningsområdet för de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven, dvs. för svenskt vidkommande gäller direktivet för aktiebolag samt för handelsbolag och kommanditbolag där samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag eller andra bolag med begränsat ansvar. Genom direktivet upphävs de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. Bank- och försäkringsredovisningsdirektiven fortsätter däremot att gälla. Redovisningsdirektivet påverkar inte tillämpningen av de internationella redovisningsstandarder som noterade företag enligt IAS-förordningen är skyldiga att följa. Direktivet innehåller bestämmelser om års- och koncernredovisning. I åtskilliga avseenden innebär de inte några ändringar i sak, utan överensstämmer i stora stycken med det som sägs i de äldre direktiven. Många bestämmelser har dock fått en ny disposition och en ny språklig utformning. I en del avseenden är bestämmelserna i redovisningsdirektivet nya eller förändrade i förhållande till det som tidigare har gällt. Detta gäller i synnerhet kraven på små företags redovisning. Av särskild betydelse är att direktivet i vissa avseenden ställer krav på full harmonisering, dvs. direktivet tillåter inte att medlemsstaterna ställer högre krav än direktivet gör, eller på annat sätt avviker från direktivets reglering. Det gäller framför allt för de tilläggsupplysningar som små företag ska lämna. En annan viktig förändring är redovisningsdirektivets uppdelning av företagen i fyra storlekskategorier (mikroföretag, små företag, medelstora företag och stora företag). Det innehåller också en särskild definition av företag av allmänt intresse. Direktivet anger tydliga gränsvärden som bestämmer vad som är små, medelstora och stora företag. Indelningen av företagen i kategorier av olika slag har dessutom fått ökad betydelse. Direktivet innehåller också ett helt nytt regelverk om rapportering av betalningar till regeringar från företag verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog.

Genomförandet av direktivet Medlemsstaterna är skyldiga att genomföra redovisningsdirektivet senast den 20 juli 2015. Medlemsstaterna får dock bestämma att de nya bestämmelserna ska tillämpas först på finansiella rapporter för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015. Direktivet hindrar inte ett genomförande som utgår från att årsredovisningslagen även framöver är en ramlag som fylls ut genom kompletterande normgivning och är generellt tillämplig på samtliga företag som i dag är skyldiga att upprätta års- eller koncernredovisning. I denna proposition lämnas de förslag till lagändringar som regeringen bedömer behövs för att genomföra direktivet. I övriga delar – främst

avseende de bestämmelser som oförändrade förs över från de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven – görs bedömningen att svensk rätt i dag uppfyller direktivets krav.

Särskilt om finansiella företag Genom redovisningsdirektivet upphävs de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven, till vilka bank- och försäkringsredovisningsdirektiven i hög utsträckning hänvisar. Några justeringar av hänvisningarna i bankoch försäkringsredovisningsdirektiven har ännu inte gjorts. Det nya direktivet får trots det vissa effekter på bank- och försäkringsområdet, eftersom hänvisningar till bestämmelser i de upphävda direktiven ska ses som hänvisningar till motsvarande bestämmelser i det nya direktivet (se artikel 52). De förändringar som i det följande föreslås för allmänna företag och koncerner kräver alltså även vissa justeringar i de årsredovisningslagar som gäller för finansiella företag och koncerner.

5 En enkel indelning av företag och koncerner

5.1 Indelningen i storlekskategorier

Regeringens förslag: Det införs en möjlighet att beräkna gränsvärdena för en koncern utan att det görs elimineringar mellan koncernföretagen. Även i övrigt anpassas reglerna om elimineringar vid beräkningen av en koncerns storlek till direktivets krav. Regeringens bedömning: Den nuvarande indelningen av företag och koncerner i kategorierna mindre och större bör behållas.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se betänkandet s. 206 f.). Utredningen föreslår att företag och koncerner ska delas in i tre kategorier – små, medelstora och stora – och att den tekniska beräkningen av de gränsvärden som bestämmer storlekskategorierna justeras. Remissinstanserna: Skatteverket , Bokföringsnämnden , Bolagsverket , Sveriges advokatsamfund , FAR , Lantbrukarnas Riksförbund , Sveriges Redovisningskonsulters Förbund , Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån avstyrker förslaget att införa kategorierna medelstora företag och medelstora koncerner. Linköpings universitet och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser däremot att kategorierna medelstora företag och medelstora koncerner bör införas. Skatteverket , Bokföringsnämnden , FAR , Lantbrukarnas Riksförbund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anser att den tekniska utformningen av de gränsvärden som bestämmer storlekskategorierna inte bör ändras.

Skälen för regeringens förslag och bedömning Indelningen av företag i storlekskategorier Årsredovisningslagen delar i dag in företagen i två kategorier: större respektive mindre företag. Ett företag är enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 större om det har andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller om det uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Mindre företag är sådana som inte är större företag (1 kap. 3 § första stycket 5). Vilken kategori ett företag tillhör har betydelse för vilka bestämmelser i lagen som det ska tillämpa, t.ex. avseende tilläggsupplysningar, möjligheten att använda sig av förkortad balans- och resultaträkning samt skyldigheten att upprätta en kassaflödesanalys. Det nya redovisningsdirektivet delar, i likhet med det fjärde bolagsrättsliga direktivet, in företagen i kategorierna små, medelstora och stora företag. De gränsvärden som används för att skilja mellan små och medelstora företag är en balansomslutning på 4 miljoner euro, en nettoomsättning på 8 miljoner euro och ett genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på 50. Medlemsstaterna får fastställa gränsvärden som överstiger de angivna gränsbeloppen. De får dock inte sättas högre än 6 miljoner euro för balansomslutningen och 12 miljoner euro för nettoomsättningen. Gränsvärdena som avgör om ett företag är medelstort eller stort är enligt direktivet en balansomslutning på 20 miljoner euro, en nettoomsättning på 40 miljoner euro och ett genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på 250 personer. Här finns emellertid inte samma möjlighet för medlemsstaterna att fastställa högre gränsvärden. Utöver dessa kategorier innehåller direktivet bestämmelser om ytterligare förenklingar för s.k. mikroföretag. Dessa bestämmelser är frivilliga för medlemsstaterna att införa och behandlas i Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8), som för närvarande bereds i Regeringskansliet.

Kategorierna medelstora företag och medelstora koncerner bör inte införas Utredningens förslag att införa kategorin medelstora företag görs med anledning av den tydligare indelningen i företagskategorier, de redovisningskrav som ställs inom de olika kategorierna och de därmed följande möjligheterna till förenklingar. Många remissinstanser invänder dock mot dessa skäl. Skatteverket framhåller att det rör sig om förhållandevis få uppgiftskrav som enligt utredningens förslag skiljer mellan kategorierna medelstora företag och stora företag, samt att den nya kategorin enligt den statistik som presenteras i betänkandet endast omfattar knappt två procent av antalet aktiva företag. Bokföringsnämnden anser att skillnaden i informationskrav inte motiverar den ökade komplexitet som lagstiftningen får genom införandet av fler storlekskategorier och pekar på att 131

det är ett begränsat antal företag som skulle ingå i kategorin medelstora företag. Enligt Bolagsverket finns det en risk för att ett för stort antal kategorier av företag kan motverka det förenklingsarbete som tidigare har gjorts i den svenska redovisningslagstiftningen. Den möjlighet till indelning i tre kategorier av företag som utredningen nu föreslår var möjlig redan enligt de tidigare redovisningsdirektiven. När den nuvarande ordningen infördes övervägde regeringen hur många kategorier av företag som borde finnas och ifrågasatte behovet av tre kategorier. I stället föreslogs en indelning i två kategorier, mindre och större företag (prop. 2005/06:116 s. 83). Det nya direktivet ger inte anledning att nu göra en annan bedömning. Även om indelningen i företagskategorier har blivit tydligare i det nya direktivet, är det fortfarande små materiella skillnader på de informationskrav som direktivet ställer på kategorierna medelstora företag respektive stora företag. Därtill kommer att det är få svenska företag som skulle tillhöra kategorierna medelstora företag respektive stora företag. Den förenkling det skulle kunna innebära att införa en ytterligare kategori kan sammantaget inte anses uppväga den ökade komplexitet som såväl lagstiftningen som den kompletterande normgivningen skulle få. En ytterligare kategori bland de större företagen bör därför inte införas. Motsvarande bedömning görs i fråga om kategorin medelstora koncerner.

Gränsvärdet för små företag bör inte höjas Som framgår ovan finns det ett visst utrymme för att höja de gränsvärden som i dag avgränsar vad som utgör mindre företag. När de nuvarande gränsvärdena kom till betonades vikten av att svenska företag kan konkurrera och samverka med företag i jämförbara länder på lika villkor och att den här aktuella regleringen därför inte borde vara mer långtgående än vad som följer av EU:s redovisningsdirektiv (prop. 2009/10:204 s. 87). Det kan mot denna bakgrund vara naturligt att, som Linköpings universitet förordar, nu utnyttja den möjlighet som det nya direktivet ger att höja gränsbeloppen ytterligare. De nuvarande svenska gränsbeloppen ligger emellertid redan ett stycke ovanför de nivåer som framstår som det nya direktivets normalnivåer, vilket i sig talar för att gränsbeloppen inte bör höjas. En höjning av de nuvarande gränsbeloppen skulle inte heller beröra särskilt många företag. De företag som skulle beröras är dessutom av sådan storlek att det finns goda skäl för den något mera ingående redovisning av företagens förhållanden som gäller för större företag. Det föreslås därför nu inte någon höjning av gränsbeloppen. Om det senare visar sig att man i andra länder mera allmänt har lagt gränsbeloppen avsevärt över direktivets normalnivåer, kan det finnas anledning att återkomma till frågan.

Beräkningen av gränsvärdena för företag och koncerner Den nuvarande gränsvärdeskonstruktionen i årsredovisningslagen infördes år 2007 och utformades för att överensstämma med det fjärde bolagsrättsliga direktivet, vars konstruktion har förts över oförändrad till det nya redovisningsdirektivet. Sättet att beräkna och bestämma vilken kategori ett företag tillhör är nu väl etablerat och av stor betydelse för vilka lagregler och kompletterande normer ett företag ska tillämpa. Mot denna

bakgrund och då det inte är uppenbart att det finns brister i det tidigare genomförandet bör gränsvärdeskonstruktionen inte ändras på det sätt som utredningen föreslår. För att en koncerns storlek ska kunna bedömas måste koncernens balansomslutning och nettoomsättning räknas fram. Det sker i princip genom att den redovisade balansomslutningen respektive nettoomsättningen för de olika koncernföretagen summeras. Vid beräkningen ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras (1 kap. 3 § andra stycket årsredovisningslagen). Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. De svenska reglerna överensstämmer i denna del med det som ska gälla enligt det nya direktivet, utom i två avseenden. Dels innebär direktivet att man vid beräkningen av koncernens balansomslutning även ska eliminera andelar i dotterföretag, dels kräver direktivet att medlemsstaterna tillåter att beräkningen sker utan elimineringar av de angivna slagen. Vid beräkning utan eliminering ska balansomslutningen respektive nettoomsättningen jämföras med gränsvärden som är förhöjda med 20 procent (se artiklarna 3.8, 24.3 och 24.7). De svenska lagreglerna bör anpassas till dessa krav.

5.2 Företag av allmänt intresse

Regeringens förslag: Definitionen av större företag anpassas till direktivets definition av noterade företag. Regeringens bedömning: Företag av allmänt intresse bör inte införas som en särskild kategori.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår att det införs en ny företagskategori, företag av allmänt intresse (se betänkandet s. 197 f.) som ska innefatta noterade företag, finansiella företag och publika aktiebolag. Remissinstanserna: Remissinstanserna berör inte särskilt förslaget att införa företag av allmänt intresse som en särskild kategori. Några remissinstanser, bl.a. Revisorsnämnden , FAR och Svenskt Näringsliv , ifrågasätter förslaget att inkludera publika aktiebolag i definitionen av företag av allmänt intresse. Finansinspektionen och Bolagsverket anser att även vissa ytterligare företag bör innefattas i definitionen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Direktivets definition av företag av allmänt intresse I direktivet definieras vad som där avses med företag av allmänt intresse. Definitionen används för att tydliggöra vilka informationskrav som ska tillämpas på vissa företag. Enligt artikel 2.1 a–c omfattas – företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat i den mening som avses i artikel 4.1.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument,

– företag som är kreditinstitut enligt artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och som inte avses i artikel 2 i samma direktiv, och – försäkringsföretag i den mening som avses i artikel 2.1 i rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och koncernredovisning för försäkringsföretag. De företag som täcks av den första strecksatsen motsvarar en del av det som i dag i svensk lag definieras som större företag – företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – och i dagligt tal ofta kallas noterade företag (1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen). De kreditinstitut och försäkringsföretag som nämns i den andra och den tredje strecksatsen regleras i de finansiella årsredovisningslagarna,. Dessa följer årsredovisningslagens regler för större företag, i den utsträckning de inte regleras särskilt i de finansiella årsredovisningslagarna (1 kap. 2 § andra stycket lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 2 § andra stycket lagen om årsredovisning i försäkringsföretag). Direktivet ger dessutom medlemsstaterna utrymme att själva definiera ytterligare typer av företag som företag av allmänt intresse, till exempel företag som är av betydande allmänt intresse på grund av arten av sin verksamhet, sin storlek eller antalet anställda (artikel 2.1 d). En första fråga som behöver besvaras är huruvida den definition av företag av allmänt intresse som finns i direktivet bör få genomslag i den svenska lagstiftningen på sådant sätt att det införs en ny företagskategori, eller om direktivets krav på redovisning för dessa företag kan uppfyllas på annat sätt. Därefter bör med anledning av hur noterade företag definieras i direktivet den motsvarande regleringen i årsredovisningslagen ses över. Slutligen finns det skäl att ta ställning till om någon eller några ytterligare typer av företag bör redovisa enligt direktivets bestämmelser för företag av allmänt intresse.

Företag av allmänt intresse bör inte införas som en särskild kategori I direktivet förekommer en del särskilda bestämmelser för företag av allmänt intresse. De ska i likhet med stora företag lämna vissa ytterligare tilläggsupplysningar som inte krävs av små och medelstora företag samt rapporter om betalningar till myndigheter. De saknar också möjlighet att väja att inte ha revisor. Till skillnad från stora företag ska de upprätta en bolagsstyrningsrapport. Direktivet innehåller även vissa särskilda bestämmelser för koncerner där det ingår ett företag av allmänt intresse. Eftersom det är mycket liten skillnad på vilka krav som ställs på stora företag och företag av allmänt intresse framstår behovet av att införa en ytterligare kategori företag i regelverket som ytterst begränsat. I syfte att inte komplicera lagstiftningens struktur i onödan bör en sådan lösning undvikas. För att uppnå överensstämmelse med direktivets regler om företag av allmänt intresse räcker det med att göra en justering av definitionen av större koncerner (se avsnitt 9.1 och författningskommentaren till 1 kap. 3 § första stycket 6). I årsredovisningslagen omfattas, på samma sätt som hittills, noterade företag av de relevanta redovisningskraven

genom att de följer bestämmelserna för större företag. De finansiella företagen omfattas av motsvarande krav genom hänvisningar från de finansiella årsredovisningslagarna.

En ändrad definition av noterade företag Det som vanligen avses med noterade företag beskrivs i direktivet som företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat, i den mening som avses i artikel 4.1.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (även kallat MiFiD). I dag fångas motsvarande grupp av företag upp av definitionen av större företag i 1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen. Denna skiljer sig dock från det som sägs i det nya redovisningsdirektivet på det sättet att det i årsredovisningslagen talas om ”andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev” medan det i direktivet talas om ”överlåtbara värdepapper”. Begreppet överlåtbara värdepapper förekommer på andra ställen i svensk rätt och definieras i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som sådana värdepapper (utom betalningsmedel) som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden. Som exempel nämns a) aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier, b) obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och c) andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i a och b. Det är tydligt att det i direktivet använda begreppet överlåtbara värdepapper har en annan och vidare innebörd än andelar, teckningsoptioner och skuldebrev. För en korrekt anpassning till det nya direktivet är det därför nödvändigt att vid avgränsningen av noterade företag använda begreppet överlåtbara värdepapper.

Bör fler företag redovisa som företag av allmänt intresse? Som har nämnts ovan ger direktivet medlemsstaterna möjlighet att bestämma vilka ytterligare företag som ska redovisa enligt direktivets bestämmelser om företag av allmänt intresse. Utredningen föreslår att detta ska gälla för publika aktiebolag, med hänvisning till att dessa har möjlighet att söka sin kapitalförsörjning i en vidare krets av investerare och att behovet av information om företaget då är betydande. Det finns flera skäl mot en sådan utvidgning. En utgångspunkt för genomförandet av redovisningsdirektivet är som framgår av avsnitt 4 att företagen inte bör åläggas mer betungande skyldigheter än vad som är nödvändigt. Att låta publika aktiebolag redovisa enligt direktivets bestämmelser för företag av allmänt intresse skulle innebära en väsentligt ökad börda för små publika aktiebolag, som i dag i huvudsak följer årsredovisningslagens bestämmelser för mindre företag. Ambitionen att hålla nere den administrativa bördan för företagen talar alltså också mot att följa utredningens förslag i det här avseendet. Ställningstagandet till vilka företag som ska anses vara av allmänt intresse är inte bara av betydelse för införlivandet av redovisnings-

7 direktivet utan även för de nya rättsakterna på revisionsområdet . Avgränsningen av gruppen företag av allmänt intresse bör vara densamma i samtliga sammanhang där den används. Många publika aktiebolag räknas ändå in, i vart fall de som är av särskild samhällsekonomisk betydelse. Som Revisorsnämnden , FAR och Svenskt Näringsliv förespråkar bör därför sådana publika aktiebolag som inte är noterade eller finansiella företag inte höra till den grupp som ska redovisa som företag av allmänt intresse.

6 Förtydligande av redovisningsbegrepp

och allmänna bestämmelser om

årsredovisning

6.1 Gemensamt styrda företag

Regeringens förslag: I årsredovisningslagen tydliggörs vad som avses med gemensamt styrda företag.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 223 f.). Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Det nya redovisningsdirektivet innehåller flera bestämmelser som tar sikte på något slag av gemensamt styrt företag. I artikel 8.4 c – som motsvarar 4 kap. 14 b § årsredovisningslagen – talas det om samriskföretag (i den engelska språkversionen joint ventures). I artikel 26 används uttrycket ”företag som tillsammans med ett eller flera företag leder ett annat företag” för att beskriva i vilka situationer andelar i andra företag får redovisas i koncernredovisningen genom tillämpning av klyvningsmetoden. Till detta kommer att definitionen av närstående i artikel 2.3 hänvisar till internationella redovisningsstandarder som i sin tur använder uttryck som joint ventures eller gemensamt styrda företag. Uttrycken definieras inte i direktivet. Direktivet innehåller alltså flera bestämmelser som tar sikte på företag som drivs av flera utan att någon av dem har ett eget bestämmande inflytande över företaget. En gemensam benämning och en entydig definition skulle underlätta förståelsen av dessa bestämmelser. Frågan är då vilken benämning som ska väljas och hur begreppet ska definieras. Med beaktande av dels hur uttryck som samriskföretag, joint ventures och gemensamt styrda företag används i det nya direktivet, dels

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och Europaparlamentets samt rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

definitionerna i relevanta internationella redovisningsstandarder, framstår det som mest närliggande att använda uttrycket gemensamt styrda företag. För detta talar också att svensk lag bör ha en svenskspråkig terminologi, jfr 6 och 12 §§ språklagen (2009:600). Ett gemensamt styrt företag definieras lämpligen som en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över.

6.2 Ägarintresse och intresseföretag

Regeringens förslag: I årsredovisningslagen tydliggörs vad som avses med ägarintresse och intresseföretag.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag (se betänkandet s. 227 f.). Utredningen föreslår dock att ägarintresse benämns strategiskt andelsinnehav. Remissinstanserna: Finansinspektionen framhåller att begreppet ägarintresse redan används i regelverk som ska tillämpas av svenska kreditinstitut och värdepappersbolag och att det där är liktydigt med det som enligt utredningen ska benämnas strategiskt andelsinnehav. Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 5 § första stycket årsredovisningslagen finns en definition av begreppet intresseföretag. Enligt denna är ett intresseföretag en juridisk person som på visst sätt står under inflytande av ett företag som äger andelar i den juridiska personen. För att ett intresseföretagsförhållande ska föreligga krävs först och främst att ägarföretaget utövar ett betydande inflytande över det andra företagets driftmässiga och finansiella styrning. Dessutom ska ägandet utgöra ett led i en varaktig förbindelse mellan företagen. I paragrafens andra stycke finns en presumtionsregel till hjälp för bedömningen. Framgår inte annat, ska betydande inflytande och varaktig förbindelse anses föreligga om ett företag innehar minst 20 procent av rösterna i en juridisk person. En motsvarande presumtion gäller även vid indirekta innehav, dvs. om företagets dotterföretag ensamt, företaget och dess dotterföretag tillsammans eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna. Årsredovisningslagens definition av intresseföretag följer av definitionerna av ägarintresse och intresseföretag i det fjärde respektive det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Den svenska lagstiftaren valde dock vid genomförandet av direktiven att införa ett begrepp som sammanfattade direktivens båda begrepp. Termen ägarintresse förekommer därför inte i lagen. I det nya redovisningsdirektivet definieras ägarintresse som ”sådana andelar i andra företags kapital, oavsett om andelarna representeras av värdepapper eller inte, som genom att skapa en varaktig förbindelse med dessa andra företag är avsedda att främja verksamheten i det företag som innehar dessa andelar”. En kapitalandel i ett företag ska enligt direktivet anses utgöra ett ägarintresse, om andelen överstiger en procentsats som medlemsstaterna ska bestämma och som inte får överstiga 20 procent (artikel 2.2). I artikel 2.13 definieras intresseföretag som ”ett företag i vilket ett annat företag har ett ägarintresse och över vars operativa och finansiella 137

politik detta andra företag utövar betydande inflytande”. I samma artikel anges att ett företag ska anses utöva ett betydande inflytande över ett annat företag om det innehar minst 20 procent av röstvärdet för aktierna eller andelarna i det. Termen ägarintresse syftar alltså på sådana ägarandelar i ett annat företag som är ägnade att främja verksamheten i ägarföretaget. Det företag som det föreligger ett ägarintresse i kan vara ett intresseföretag, dock endast om ägarföretaget utövar ett betydande inflytande över företaget. Det företag som det föreligger ett ägarintresse i kan alternativt vara ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag, men det kan även föreligga ägarintressen i andra typer av företag. Begreppet ägarintresse används bl.a. i artikel 17.1 g och 17.1 r i direktivet för att avgränsa vissa upplysningskrav och i uppställningsformerna för balans- och resultaträkningarna. Det nya direktivet skiljer liksom sina föregångare på ägarintresse och intresseföretag. Begreppen fångar upp olika aspekter; i det ena fallet ligger fokus på andelsinnehavets storlek och syfte, i det andra fallet på graden av inflytande. Internationella redovisningsstandarder innehåller visserligen inte någon direkt motsvarighet till direktivets definition av ägarintresse, vilket kan förefalla tala för att termen nu inte behöver definieras i svensk rätt. Direktivet innehåller emellertid en tydlig avgränsning av begreppet och klara regler om hur ägarintressen ska redovisas. Ett korrekt genomförande av direktivet förutsätter att begreppet definieras i lag och att det till detta knyts de regler om ägarintressen som direktivet innehåller. Det är inte möjligt att med någon exakthet åstadkomma den reglering som direktivet påbjuder genom att fortsatt låta kriterierna för ägarintresse vara inbyggda i definitionen av intresseföretag. Ett problem med att införa termen ägarintresse kan vara att den används i flera olika direktiv och att den då kan ha lite olika innebörd. Detta problem är dock begränsat. Det minst problematiska förefaller vara att använda samma term som i den svenska språkversionen av redovisningsdirektivet vid genomförandet. Begreppet ägarintresse bör i lagen överensstämma med det som anges i det nya direktivet. Ägarintresse definieras lämpligen som ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Uppgår ett andelsinnehav till minst 20 procent av det totala antalet andelar i det andra företaget, ska innehavet anses utgöra ett ägarintresse, om inte annat framgår av omständigheterna. Definitionen av begreppet ägarintresse medför att definitionen av begreppet intresseföretag behöver ändras. I den nuvarande definitionen ingår som ett kriterium, hämtat från det fjärde direktivets definition av ägarintresse, att ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan företagen. Detta bör nu ersättas med förutsättningen att det andelsinnehav som ägarföretaget har i det andra företaget är ett ägarintresse. I sak är detta ingen förändring. Definitionen av intresseföretag bör dessutom anpassas till införandet av begreppet gemensamt styrda företag, eftersom lagen framöver i vissa situationer gör skillnad på intresseföretag och gemensamt styrda företag.

Definitionen av intresseföretag bör därför justeras så att det framgår att företag som utgör gemensamt styrda företag inte är intresseföretag.

6.3 En generell princip om väsentlighet

Regeringens förslag: I lag införs en generell princip om väsentlighet, som innebär att lagens bestämmelser om utformningen av balans- och resultaträkningarna, värdering, upplysningar och konsolidering inte behöver följas i det enskilda fallet om följden av detta inte är väsentlig. I lagen klargörs att information, ensam eller sammantagen med annan information, ska anses vara väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan antas påverka de beslut som en användare av redovisningen fattar på basis av informationen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag (se betänkandet s. 236 f.). Utredningen föreslår dock att väsentlighetsprincipen kommer till uttryck i varje kapitel där den är avsedd att gälla. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Skatteverket , Bokföringsnämnden , Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet , Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv , förordar att väsentlighetsprincipen ges en generell utformning och placeras tillsammans med övriga grundläggande redovisningsprinciper. Revisorsnämnden anser att väsentlighetsprincipen inte bör omfatta årsredovisningslagens värderingsregler. Skälen för regeringens förslag: I det nya direktivet har det införts en allmän väsentlighetsprincip (artikel 6.1 j). Bestämmelsen innebär att direktivets krav när det gäller redovisning, värdering, uppställning, upplysning och konsolidering inte behöver uppfyllas om följderna av att uppfylla dem är oväsentliga (artikel 6.1 j). Enligt artikel 6.4 får medlemsstaterna begränsa räckvidden av denna väsentlighetsprincip till uppställning och upplysningar. Väsentlighetsprincipen bör, enligt punkten 17 i direktivets ingress, styra redovisning, värdering, uppställning, upplysning och koncernredovisning i de finansiella rapporterna. Av såväl direktivet som uttalanden som kommissionen har gjort under arbetet med att ta fram direktivet framgår att syftet med principen är att det ska vara möjligt att exempelvis slå ihop poster i resultaträkningen eller balansräkningen eller utelämna upplysningar i noterna om de berörda uppgifterna inte är väsentliga. Den generella bestämmelsen om väsentlighet saknar direkt motsvarighet i de tidigare direktiven. Begreppet väsentlighet är emellertid inget nytt i redovisningssammanhang. I de tidigare direktiven har det kommit till uttryck i enskilda direktivbestämmelser, bl.a. genom specificerade undantag från upplysningsskyldighet avseende uppgifter som är av ringa betydelse (se t.ex. artikel 33.9 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet). I det nya direktivet har vissa sådana undantag tagits bort. Det nya direktivet innehåller fortfarande bestämmelser som ger en uttrycklig möjlighet att slå samman poster i balans- och resultaträkningarna. Enligt artikel 9.3 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att poster i balansoch resultaträkningarna som föregås av arabiska siffror slås samman när de 139

med hänsyn till målsättningen att ge en rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat har ett oväsentligt värde eller när en sådan sammanslagning främjar överskådligheten, förutsatt att de sammanslagna posterna specificeras i noter till de finansiella rapporterna. Enligt artikel 2.16 ska en uppgifts väsentlighet bedömas utifrån vilken påverkan ett utelämnande av eller en felaktighet i uppgiften rimligtvis kan få på beslut som en läsare av företagets årsredovisning fattar på grundval av rapporten. Väsentligheten av enskilda poster ska bedömas mot bakgrund av andra liknande poster. Det sistnämnda får förstås så att även om enskilda poster bedöms vara av inget eller litet informationsvärde var för sig, kan de sammantagna vara att bedöma som väsentliga i direktivets mening. Det som sägs i artikel 2.16 i det nya direktivet torde överensstämma väl med hur begreppet redan tolkas i redovisningssammanhang. I IAS 1 p. 7 definieras en uppgift som väsentlig på följande sätt:

Utelämnanden eller felaktigt redovisade poster är väsentliga om de, var för sig eller gemensamt, kan påverka de ekonomiska beslut som användaren fattar på basis av de finansiella rapporterna. Väsentligheten beror på utelämnandets eller felaktighetens storlek eller karaktär, bedömt utifrån de rådande omständigheterna. Postens storlek eller karaktär, eller en kombination av dem, kan vara den avgörande faktorn. Bedömning av huruvida ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka användares ekonomiska beslut, och därmed vara väsentligt, kräver överväganden avseende dessa användares egenskaper. I punkt 25 i Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter står att ”det förutsätts att användarna har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomi och redovisning samt att de är beredda att studera informationen med rimlig noggrannhet”. Därför bör bedömningen beakta hur användare med sådana kunskaper rimligen kan väntas bli påverkade i sina ekonomiska beslut.

Av IAS 1 följer att ett företag ska redovisa varje väsentlig kategori av likartade poster separat, men att företaget inte behöver lämna särskilda upplysningar som krävs av en IFRS-standard om informationen inte är väsentlig. Om en post i sig inte är väsentlig, ska den slås samman med andra poster antingen i de finansiella rapporterna eller i noterna. En post som inte är tillräckligt betydelsefull för att anges separat i de finansiella rapporterna kan emellertid behöva anges separat i noterna. Enligt IAS 8 anses finansiella rapporter som innehåller väsentliga fel inte följa IFRS. Det sägs vidare att ett väsentligt fel ska rättas genom att jämförelsetal eller ingående balanser räknas om. I årsredovisningslagen finns inte någon övergripande väsentlighetsprincip. Som ett resultat av genomförandet av de tidigare direktiven i svensk rätt innehåller lagen dock flera undantagsbestämmelser som innebär att uppgifter och poster får utelämnas från års- eller koncernredovisningen om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild eller inte är betydande. I lagen sägs bl.a. att upplysningar om dotterföretag och intresseföretag får utelämnas, om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild (5 kap. 9 §). Ett annat exempel finns i 5 kap. 12 a §, som begränsar ett upplysningskrav till transaktioner 140 som är betydande. Enligt 7 kap. 5 § får ett dotterföretag utelämnas i kon-

cernredovisningen om det är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Av 3 kap. 4 § fjärde stycket framgår att poster som föregås av arabiska siffror i balans- och resultaträkningarna får slås samman om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. En väsentlighetsprincip kommer även till uttryck i Bokföringsnämndens K3-regelverk. Där sägs att information i en finansiell rapport ska vara begriplig, tillförlitlig, relevant och väsentlig. Där sägs också att informationen i en finansiell rapport är väsentlig, om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användare fattar på basis av informationen (BFNAR 2012:1 p. 2.8 och 2.11). Svensk rätt ger alltså redan i dag företagen ett utrymme att utelämna uppgifter som inte är väsentliga från sin finansiella rapportering. Om en inträffad händelse inte påverkar bedömningen av företagets ställning och resultat, saknar den betydelse för en läsare av redovisningen och det torde enligt svensk god redovisningssed inte vara nödvändigt att lämna några särskilda upplysningar om händelsen. Det kan, för att ta ett annat exempel, också vara fullt rimligt att avstå från periodisering av obetydliga belopp. Av god redovisningssed torde också följa att företagen i viss utsträckning är skyldiga att utelämna betydelselös eller ovidkommande information, om denna riskerar att gå ut över överskådligheten och läsbarheten i den finansiella rapporten. Det kan alltså hävdas att en princip om väsentlighet redan har fått genomslag i svensk redovisningsrätt. Eftersom delar av artikel 6.1 j i det nya direktivet är tvingande för medlemsstaterna, framstår det emellertid som nödvändigt att låta direktivets princip komma till tydligt uttryck i lag. Det bör lämpligen ske genom att det införs bestämmelser om att avvikelse får göras från lagens krav i berörda avseenden, om följden av avvikelsen inte är väsentlig. En särskild fråga är om Sverige bör utnyttja den möjlighet som artikel 6.4 i det nya direktivet ger att begränsa tillämpningsområdet för dessa bestämmelser till dels balans- och resultaträkningarnas utformning, dels notupplysningar. Revisorsnämnden förordar att denna möjlighet utnyttjas så att väsentlighetsprincipen inte omfattar årsredovisningslagens värderingsregler. Enligt regeringens mening är det dock angeläget att i hög utsträckning utnyttja de förenklingsmöjligheter som redovisningsdirektivet ger, varav möjligheten att inte behöva redovisa information som inte är väsentlig är en. Även om det kan antas att utrymmet för att avvika från lagens värderingsregler kommer att vara litet, kan det inte uteslutas att en sådan möjlighet i vissa fall kan vara värdefull. Exempelvis kan den ha betydelse när det gäller kostnadsföring av materiella anläggningstillgångar av begränsat värde. Principens tillämpningsområde bör alltså inte begränsas. Som många remissinstanser förordar bör principen komma till uttryck i en generell bestämmelse som innebär att avvikelse får göras från det som föreskrivs om balans- och resultaträkningarnas utformning, värdering, upplysningar och konsolidering, under förutsättning att följden av avvikelsen inte är väsentlig. I lagen bör vidare preciseras att en uppgift, ensam eller tillsammans med annan information, anses väsentlig och därmed inte får utelämnas eller vara felaktig, om utelämnandet eller felaktigheten kan förväntas påverka de beslut som en användare fattar på grundval av redovisningen. 141

Den valda lösningen föranleder vissa anpassningar av de mer detaljerade undantagsbestämmelser som redan finns och som har berörts ovan.

6.4 Upplysningar om företagets namn m.m.

Regeringens förslag: En årsredovisning ska innehålla bl.a. uppgifter om det redovisande företagets firma, organisationsnummer och den ort där företagets styrelse har sitt säte. En årsredovisning som upprättas av en enskild näringsidkare ska innehålla uppgift om dennes personnummer. Om företaget har gått i likvidation, ska också detta anges.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 245 f.). Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: En årsredovisning ska avfattas på svenska i vanlig läsbar form eller elektronisk form och undertecknas (2 kap. 5 och 7 §§ årsredovisningslagen). Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag den undertecknades. Vidare finns vissa krav i fråga om vilken valuta beloppen i årsredovisningen anges i (2 kap. 6 §). Några andra formkrav ställs inte. Enligt artikel 5 i det nya direktivet ska ett företags årsredovisning innehålla företagets namn och den information som föreskrivs i artikel 5 a 8 och b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG . Av de sistnämnda artiklarna framgår att aktiebolag ska lämna de uppgifter som krävs för att identifiera det register där information om bolaget finns lagrat i en akt samt bolagets nummer i registret. Bolaget ska även lämna information om sin rättsliga form och sitt säte samt, i förekommande fall, upplysa om att bolaget har trätt i likvidation. Kraven i det nya redovisningsdirektivet gäller även för koncernredovisningen. Bestämmelserna i direktiv 2009/101/EG är genomförda i 28 kap. 5 § första stycket aktiebolagslagen. Där föreskrivs att ett aktiebolag i brev, fakturor, orderblanketter och på webbplatser ska ange bolagets firma, den ort där styrelsen har sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, ska även det anges. Bestämmelsen i artikel 5 i redovisningsdirektivet är tvingande för medlemsstaterna. Genomförandet bör ske genom att kraven på uppgifterna tas in i årsredovisningslagen. Redovisningsdirektivets tillämpningsområde är begränsat till aktiebolag och vissa handelsbolag. Tillämpningsområdet för årsredovisningslagen är bredare och omfattar även andra juridiska och fysiska personer.

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen. Direktivet ersätter det tidigare s.k. publicitetsdirektivet.

Det är emellertid lämpligt att kraven för samtliga de företag som omfattas av årsredovisningslagen är så lika som möjligt.

6.5 En ändrad definition av närstående

Regeringens förslag: Definitionen av närstående parter ändras för att bättre stämma överens med internationella redovisningsstandarder.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag (se betänkandet s. 324 f.). Regeringens förslag har dock en delvis annorlunda utformning. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I affärsverksamhet förekommer det ofta transaktioner där den ena parten är närstående till den andra. Ett avtal kan t.ex. ha träffats mellan ett företag och en styrelseledamot i företaget eller mellan denna styrelseledamot och ett dotterföretag. Sådana transaktioner genomförs ibland på villkor som inte skulle tillämpas om parterna inte hade varit närstående. Det kan gälla försäljning av företagets tillgångar till underpris eller inköp av varor och tjänster till överpris. Detta kan vara till nackdel för företagets ägare eller andra intressenter. Det finns därför ett intresse av att företagens redovisning ger viss insyn i sådana transaktioner. Enligt definitionen i artikel 2.3 i det nya direktivet ska begreppet närstående ha samma betydelse som i de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med IAS-förordningen. Härmed avses IAS 24, se bilaga 5 , i den version som har antagits av kommissionen genom förordning (EU) nr 632/2010, senast ändrad genom förordning (EU) nr 28/2015. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet hänvisar till IAS 24 i dess lydelse från 2003, nedan benämnd IAS 24 (2003). Årsredovisningslagen har tidigare anpassats till definitionen av närstående i den standarden (se prop. 2008/09:71 s. 51 f.). Några anpassningar till de ändringar som därefter har skett i IAS 24 har dock inte gjorts. I den nya lydelsen av IAS 24 har närståendebegreppet gjorts mer symmetriskt än tidigare. Om exempelvis företaget A ska anses som närstående till företaget B, när B lämnar upplysningar om sina närståendetransaktioner, ska B anses som närstående till A när A fullgör sin upplysningsskyldighet. Sedan tidigare har denna symmetri funnits mellan företag i en och samma koncern. Däremot har den inte funnits i samma utsträckning i förhållande till intresseföretag och gemensamt styrda företag (i standarden kallade joint ventures) samt de fysiska personer som företaget eller koncernen är anknutna till. Genom den nya lydelsen av IAS 24 har närståendedefinitionen i standarden i vissa fall utvidgats och i andra fall begränsats i förhållande till IAS 24 (2003). Ändringarna i IAS 24 och i direktivet föranleder justeringar av de svenska bestämmelserna om närståendetransaktioner. Frågan berörs ytterligare i författningskommentaren.

7 Balans- och resultaträkningarna

7.1 Uppställningsformen för balansräkningen

Regeringens förslag: Tillgångsposten Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten ska fortsättningsvis benämnas Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten. Ägarintressen ska särredovisas i balansräkningen. Detsamma gäller fordringar hos och skulder till de företag som ägarintressena finns i. Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska upplysning lämnas om förhållandet antingen under den post där den tas upp eller i en not. I lagen förtydligas att kortfristiga skulder ska specificeras post för post. Det införs vidare ett krav på att summan av kort- och långfristiga skulder ska anges. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska redovisa uppdelningen av bundet och fritt eget kapital eller ansamlad förlust i balansräkningen, i egen räkning eller i not. Möjligheten att redovisa poster inom linjen tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 251 f.). Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem. Skälen för regeringens förslag: Den uppställningsform för balansräkningen som tillämpas i svensk rätt överensstämmer i huvudsak med den uppställningsform som finns i bilaga III i det nya direktivet. Direktivet föranleder därför endast mindre lagändringar. En sådan ändring gäller beteckningen på posten Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten. I linje med vad som sägs i avsnitt 7.3 bör denna fortsättningsvis benämnas Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten. Som berörs i avsnitt 6.2 finns det anledning att i vissa avseenden särredovisa företag som det rapporterande företaget har ett ägarintresse i. Detta bör avspeglas även i uppställningsformen för balansräkningen så att det där tas in särskilda poster för andelar i, fordringar hos och skulder till sådana företag. I enlighet med det som föreslås i avsnitt 6.2 bör det i poster där termen intresseföretag används i fortsättningen i stället stå intresseföretag och gemensamt styrda företag. Enligt artikel 12.1 i direktivet krävs att det i balansräkningen eller i en not ska lämnas särskilda upplysningar om tillgångar och skulder som avser fler än en post i balansräkningen. Det har tidigare gjorts bedömningen att en motsvarande äldre direktivbestämmelse inte påkallar några svenska lagstiftningsåtgärder, eftersom kravet torde följa av allmänna principer för balansräkningens upprättande (SOU 1994:17 del 1 s. 350). I årsredovisningslagen finns därför inte någon bestämmelse om hur en tillgång eller skuld som har samband med olika poster i balansräkningen ska behandlas i årsredovisningen.

Att direktivets redovisningsnorm redan gäller enligt allmänna principer hindrar inte att den lagfästs. Införandet i lag ger en tydligare reglering. Företagen bör ha valfrihet vad gäller placeringen av tilläggsinformationen. Även om artikel 12.1 inte uttryckligen nämner avsättningar, saknas det skäl att i det här sammanhanget skilja på vilka upplysningskrav som ska gälla för avsättningar och skulder. I lagen bör alltså anges att om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet antingen under den post där den tas upp eller i en not. Av balansräkningsschemat i det nya redovisningsdirektivet framgår att fordringar som tas upp som omsättningstillgångar och som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas särskilt för varje post. I fråga om skulder sägs att skulder som förfaller till betalning inom ett år och skulder som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas separat för varje post, samt att summan av kortfristiga respektive långfristiga skulder ska anges. Enligt årsredovisningslagens balansräkningsschema ska fordringar tas upp antingen som finansiella anläggningstillgångar eller som omsättningstillgångar. Skulderna ska specificeras på vissa poster. Balansräkningsschemat innehåller dock ingenting om specifikation av långfristiga balansposter. I stället har bestämmelser om detta tagits in i 5 kap. 10 §, som föreskriver att upplysningar om fordrings- eller skuldposter ska lämnas antingen i balansräkningen eller i noterna. För fordrings- och skuldposter ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Specifikation ska göras post för post. Något uttryckligt krav på att kortfristiga skuldposter ska specificeras finns inte. Lagen säger inte heller något om att summan av skuldposter ska anges. Det kan alltså konstateras att direktivets krav redan uppfylls i väsentliga delar. De svenska bestämmelserna anger dock inte uttryckligen att skulder som förfaller till betalning inom ett år (kortfristiga skuldposter) ska specificeras i balansräkningen. I och med att långfristiga skuldposter specificeras framgår det i och för sig indirekt vilka skulder som är kortfristiga skulder. Det bör likväl, för tydlighets skull, uppställas ett uttryckligt krav på specifikation av kortfristiga skulder. I lagen bör även, i enlighet med direktivet, föreskrivas att summan av kort- och långfristiga skuldposter ska anges i balansräkningen. I 5 kap. 14 och 15 §§ finns krav på att aktiebolag och ekonomiska föreningar ska lämna upplysningar om uppdelningen på fritt och bundet eget kapital eller ansamlad förlust i not. I anslutning till det finns bestämmelser om vad som utgör bundet respektive fritt eget kapital. Ytterligare anvisningar finns i lagens balansräkningsschema. I avsnitt 8.1 föreslås dock en renodling av vilken information som ska lämnas som notupplysningar. Kravet på notupplysningar om fördelningen mellan bundet och fritt eget kapital eller ansamlad förlust bör därför tas bort. Informationen bör i stället som huvudregel lämnas i balansräkningen, där den passar in bättre. Det bör dock även finnas en möjlighet att lämna upplysningen i egen räkning eller i not. Enligt det fjärde bolagsrättsliga direktivet får upplysningar om det som i direktivet benämns ansvarsförbindelser lämnas under balansräkningen som poster inom linjen, med särskild uppgift om varje ställd säkerhet. Det nya direktivet ger inte någon motsvarande möjlighet. I stället ska 145

upplysningar om sådana förpliktelser som inte tas upp i själva balansräkningen alltid lämnas i not. Möjligheten enligt årsredovisningslagen att ta upp dem inom linjen måste därför tas bort. Det ersätts med ett krav på att i not lämna upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter, se avsnitt 8.3. Att möjligheten till redovisning inom linjen tas bort i årsredovisningslagen föranleder att även andra lagar som i dag kräver att viss information ska redovisas inom linjen bör justeras.

7.2 Nedskriven goodwill

Regeringens förslag: Nedskriven goodwill ska inte få återföras.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 256 f.). Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I 4 kap. årsredovisningslagen finns bestämmelser om värdering av anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar ska tas upp till anskaffningsvärdet (3 §). Är nyttjandeperioden begränsad, ska avskrivningar göras (4 §). Är värdet lägre än anskaffningsvärdet med gjorda avskrivningar, ska nedskrivning göras om det kan antas att värdenedgången är bestående. Finansiella anläggningstillgångar får skrivas ned till sitt lägre värde även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. Nedskrivningar ska återföras om det inte längre finns skäl för dem (5 §). Om en tillgång har skrivits upp, ska avskrivningar och nedskrivningar av tillgången därefter beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet (6 §). Bestämmelserna motsvarar artikel 35.1 a–c i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. I det nya direktivet finns motsvarande bestämmelser i artiklarna 12.5 och 12.6. I artikel 12.5 förtydligas att avskrivningar av omvärderade anläggningstillgångar ska göras med utgångspunkt i det justerade värdet. Vidare finns det i artikel 12.6 d en ny bestämmelse som innebär att värdejusteringar avseende goodwill inte får återföras, om skälen för värdejusteringen har upphört. Den svenska regleringen av avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar av anläggningstillgångar är förenlig med det nya direktivet. Årsredovisningslagens regler om återföring av nedskrivningar behöver dock anpassas genom en förskrift om att nedskriven goodwill inte får återföras.

7.3 Immateriella anläggningstillgångar

Regeringens förslag: Immateriella anläggningstillgångar ska som huvudregel skrivas av på samma sätt som anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod. Om nyttjandeperioden för aktiverade utvecklingsutgifter och goodwill inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas, ska den anses uppgå till fem år. Utgifter för forskning ska inte få tas upp som en tillgång.

Det införs bestämmelser som begränsar möjligheterna att dela ut eget kapital som svarar mot aktiverade utvecklingsutgifter som företaget självt upparbetat.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 258 f.). Remissinstanserna: FAR , Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet anser att nyttjandetiden för aktiverade utvecklingsutgifter och goodwill som inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas bör vara tio år. Bokföringsnämnden och Skatteverket framhåller att det bör övervägas om de föreslagna reglerna om aktivering av utvecklingsutgifter kan utformas i närmare anslutning till reglerna om uppskrivning. Denna uppfattning delas av Sveriges advokatsamfund , som bl.a. föreslår att en utdelningsbegränsning bör införas vid förvärv av utvecklingsarbeten från företag i samma koncern.

Skälen för regeringens förslag

Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar I det nya direktivet anges att immateriella anläggningstillgångar ska skrivas av under tillgångens förväntade nyttjandeperiod (artikel 12.11). Enligt årsredovisningslagen ska tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivas av systematiskt över denna period (4 kap. 4 §). Avskrivning ska göras utifrån en plan som fastläggs vid anskaffningstillfället. För immateriella anläggningstillgångar finns det en särskild presumtionsregel enligt vilken nyttjandeperioden ska antas vara högst fem år. Det nya direktivet ger inte utrymme för en sådan presumtionsregel och den behöver därför tas bort. Det nya direktivet innehåller särskilda regler för avskrivning av utvecklingsutgifter och goodwill. Utvecklingsutgifter och goodwill ska som utgångspunkt skrivas av systematiskt under sin beräknade nyttjandeperiod. För de undantagsfall när tillgångens nyttjandeperiod inte kan uppskattas tillförlitligt, ska medlemsstaterna föreskriva att utvecklingsutgifter och goodwill skrivs av inom en tid av lägst fem och högst tio år. Vad som menas med att nyttjandeperioden inte kan uppskattas tillförlitligt utvecklas inte i direktivet, men bestämmelsen torde vara avsedd att tillämpas i de fall då det saknas konkret underlag för att bestämma avskrivningsperiodens längd. Frågan är då vilken avskrivningstid som ska gälla om nyttjandeperioden inte kan uppskattas tillförlitligt. Det kan, som FAR , Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet förespråkar, anföras skäl för att den ska vara längre än minimitiden fem år. I takt med kunskapssamhällets utveckling står immateriella tillgångar för en allt större andel av tillgångarna i företagen. I synnerhet för kunskapsintensiva företag kan en längre avskrivningstid vara att föredra. Å andra sidan är värdet av utvecklingsarbete och goodwill i dag knappast mera bestående och varaktigt än tidigare. Det som nu diskuteras är endast de fall där det är svårt att bedöma den framtida nyttan för företaget av visst utvecklingsarbete eller viss goodwill. Försiktigheten talar för att sådana tillgångar även i fortsättningen bör skrivas av förhållandevis snabbt. Avskrivningstiden bör därför vara fem år.

Aktivering av utvecklingsutgifter Såväl årsredovisningslagen som det nya direktivet tillåter att vissa slag av utgifter aktiveras, dvs. tas upp som en tillgång i balansräkningen. I ett avseende avviker dock dessa regler från varandra. Lagen tillåter, i likhet med det fjärde bolagsrättsliga direktivet, att forsknings- och utvecklingsutgifter tas upp som tillgång (4 kap. 2 § årsredovisningslagen respektive artikel 37.1 i det fjärde direktivet). Det nya direktivet nämner dock endast utgifter för utvecklingsarbeten och ger alltså inte stöd för att tillåta att utgifter för forskning tas upp som tillgång (artikel 12.11 andra stycket). Även utvecklingen i internationell redovisningspraxis har gått i riktning mot att inte medge aktivering av forskningsutgifter (se IAS 38 p. 54). Aktivering av forskningsutgifter tillåts inte heller i Bokföringsnämndens K3-regelverk (BFNAR 2012:1 p. 18.11). Årsredovisningslagen bör därför ändras så att den tidigare möjligheten att aktivera forsknings- och utvecklingsutgifter begränsas till att endast gälla utvecklingsutgifter. Frågan om vilka företag som i fortsättningen ska kunna aktivera utvecklingsutgifter berörs i avsnittet nedan om en utdelningsbegränsning.

En utdelningsbegränsning för aktiverade utvecklingsutgifter I artikel 12.11 tredje stycket i direktivet sägs att innan utvecklingsutgifterna har avskrivits helt får någon vinstutdelning inte äga rum, om inte för utdelning tillgängliga reserver och balanserade vinstmedel från tidigare år är minst lika stora som de inte avskrivna utgifterna. Enligt femte stycket samma artikel får medlemsstaterna i undantagsfall medge undantag från detta. Sådana undantag och skälen till dem ska redovisas i en not. Det nya direktivet överensstämmer i denna del med det fjärde bolagsrättsliga direktivet. När det direktivet genomfördes i svensk rätt infördes dock inte någon utdelningsbegränsning. Redovisningskommittén ansåg att det saknades anledning att införa utdelningsbegränsningar av det aktuella slaget och att undantagsbestämmelsen i direktivet därför borde utnyttjas (SOU 1994:17 del 1 s. 231 och s. 371). Frågan berördes inte i den efterföljande propositionen (prop. 1995/96:10 del 2 s. 52). Det nya direktivet kan inte tolkas så att medlemsstaterna generellt får underlåta att införa utdelningsbegränsningar. Eftersom svensk rätt godtar att utgifter för utvecklingsarbeten aktiveras som tillgångar måste alltså utdelningsbegränsningar av det här slaget införas. I den kompletterande normgivningen görs åtskillnad mellan sådana utgifter för utvecklingsarbeten som har uppkommit när företaget självt bedriver arbetet (egenupparbetade utgifter för utvecklingsarbete) och sådana utgifter som har uppkommit genom att utveckling anskaffas genom ett förvärv (förvärvad utveckling), se BFNAR 2012:1 p. 2.18 och 18.4–15 med tillhörande kommentarer. Varken det nya direktivet eller årsredovisningslagen gör någon sådan distinktion. Likväl finns det anledning att anta att direktivets bestämmelser om utdelningsbegränsning tar sikte enbart på utgifter för de egenupparbetade utvecklingsarbetena. Det finns därför inte något behov av att utforma bestämmelserna om utdelningsbegränsning så att de träffar även förvärvad utveckling, dvs. utgifter för förvärv av annans utvecklingsarbete.

En utdelningsbegränsning kan åstadkommas genom att det ställs upp ett krav på att ett aktiebolag som aktiverar utgifter för eget utvecklingsarbete samtidigt överför balanserade vinstmedel med ett motsvarande belopp till en särskild fond som har karaktär av bundet eget kapital. Den del av bolagets eget kapital som svarar mot den aktiverade tillgången kommer därmed inte att kunna delas ut. Särskilda regler bör gälla för hur fonden får disponeras. Huvudregeln bör vara att den inte får användas för annat än överföring till aktiekapitalet – som också utgör bundet eget kapital – eller för förlusttäckning. Den föreslagna ordningen uppfyller direktivets krav och överensstämmer nära med den som redan gäller vid uppskrivning. Reglerna om utdelningsbegränsning bör även i övrigt följa det som gäller efter uppskrivning. Det innebär bl.a. att fonden för utvecklingsutgifter ska minskas allteftersom de aktiverade utgifterna skrivs av eller skrivs ner. Det som nu har sagts gäller aktiebolag. Det finns också andra företagsformer där lagen reglerar möjligheten att dela ut företagets medel, i första hand ekonomiska föreningar. Direktivet är visserligen inte tillämpligt på ekonomiska föreningar och det är därför inte nödvändigt att införa motsvarande bestämmelser för dem. Det är dock naturligt att i huvudsak samma utdelningsbegränsningar i detta avseende gäller för ekonomiska föreningar som för aktiebolag. Som bl.a. Bokföringsnämnden och Skatteverket påpekar skiljer sig denna ordning för aktivering av utvecklingsutgifter från den som gäller för uppskrivningar i det avseendet att inte bara aktiebolag och ekonomiska föreningar ges möjlighet att aktivera utvecklingsutgifter. Det torde emellertid inte vara helt ovanligt att utvecklingsarbete, eget eller sådant som utförs i samarbete med någon annan, bedrivs i andra associationsformer än de nu nämnda. Det finns därför anledning att inte låta reglerna om aktivering i detta avseende ansluta till reglerna om uppskrivning. Det torde inte heller finnas skäl att, som Sveriges advokatsamfund föreslår, ge utdelningsspärren ett vidare tillämpningsområde i syfte att hindra koncerninterna överlåtelser. Utvecklingsarbeten som förvärvas inom en koncern skapar inte något utdelningsutrymme på koncernnivå eftersom dessa interna transaktioner ska elimineras. På företagsnivå torde den aktiebolagsrättsliga försiktighetsregeln leda till att det inte kan anses försvarligt att dela ut det fria egna kapital som eventuellt redovisas till följd av ett förvärv av utvecklingsarbeten.

7.4 Avsättningar

Regeringens förslag: Avsättningar ska redovisas så att de motsvarar den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 266 f.). Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om avsättningar finns i 3 kap. 9 och 10 §§ årsredovisningslagen. I 3 kap. 9 § sägs att som avsätt- 149

ningar ska redovisas sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. I paragrafen sägs även att avskrivningar och nedskrivningar inte får redovisas som avsättningar. Enligt 3 kap. 10 § ska större företag i balansräkningen eller i not specificera större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen. Bestämmelserna har utformats i överensstämmelse med artiklarna 20 och 42 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. I det nya direktivet finns bestämmelser om avsättningar i artikel 12.12, i allt väsentligt motsvarande det som föreskrivs i det tidigare direktivet. Det nya direktivet innehåller emellertid inte något krav på specifikation av större avsättningar. I stället innehåller det nya direktivet en bestämmelse av annat slag, nämligen en bestämmelse om att en avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av de utgifter som sannolikt kommer att uppstå eller, när det gäller en skuld, det belopp som krävs för att återbetala denna skuld. Av punkten 22 i ingressen till direktivet framgår att uppskattningar av avsättningar ska baseras på en försiktig bedömning och en objektiv värdering, understödd av erfarenheter från liknande transaktioner samt, i vissa fall, även av bedömningar av externa experter. Materialet för bedömningen ska även inkludera sådant som har blivit tillgängligt efter räkenskapsårets utgång. Flertalet av det nya direktivets bestämmelser om avsättningar är redan genomförda i svensk rätt och föranleder därför inte några ytterligare lagstiftningsåtgärder. Bestämmelsen om att avsättningar ska motsvara den bästa uppskattningen av ett företags förpliktelser saknar emellertid tidigare motsvarighet i svensk rätt. Det torde sammanhänga med att det är svårt att formulera en bestämmelse som på en och samma gång är heltäckande och konkret. Utmärkande för en avsättning är att dess storlek måste grundas på en uppskattning. I den kompletterande normgivningen har det etablerats principer kring beräkning av avsättningar. Enligt IAS 37 p. 36 ska en avsättning göras med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen vid rapportperiodens slut. Även i Bokföringsnämndens K3-regelverk finns en i sak överensstämmande definition (BFNAR 2012:1, p. 21.9). Värdet av att lagfästa det som anges i direktivet torde därför i och för sig vara begränsat. För att säkerställa ett korrekt genomförande av direktivet bör direktivbestämmelsen dock tas in i årsredovisningslagen.

7.5 Uppställningsformerna för resultaträkningen

Regeringens förslag: Posterna Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader tas bort från uppställningsformerna för resultaträkningen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 268 f.). Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: De uppställningsformer för resultaträkningen som tillämpas i svensk rätt framgår av bilagorna 2 och 3 till årsredovisningslagen. De är avsedda att motsvara de uppställningsformer för resultaträkningen som återges i artiklarna 23 och 25 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. I samband med att det fjärde bolagsrättsliga direktivet genomfördes i svensk rätt infördes ett krav på att extraordinära intäkter och extraordinära kostnader ska redovisas under särskilda poster i resultaträkningen. Med extraordinära intäkter och extraordinära kostnader avses, enligt 3 kap. 13 § årsredovisningslagen, intäkter och kostnader i annan verksamhet än företagets normala verksamhet. Större företag ska dessutom specificera dessa extraordinära poster till storlek och art i en not. Extraordinära intäkter och kostnader ska i årsredovisningen redovisas var för sig och får inte kvittas mot varandra. Större företag ska även lämna uppgift om hur den för räkenskapsåret redovisade inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat (5 kap. 17 §). Bilagorna V och VI till det nya direktivet innehåller motsvarigheter till de båda uppställningsformer för resultaträkningen som tidigare har genomförts i svensk rätt. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med bestämmelserna i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. I det nya direktivet har dock den tidigare åtskillnaden mellan normala och extraordinära poster i resultaträkningen utmönstrats. Dessa förändringar har gjorts för att motverka att onormala kostnadsposter presenteras som extraordinära och för att inte snedvrida uppgiften om total vinst efter skatt. Onormala intäktsposter har även kunnat presenteras som normala för att förstärka uppgiften om total vinst. Det nya direktivets två uppställningsformer för resultaträkningen innehåller därför inte några poster avseende extraordinära intäkter eller kostnader. Mot denna bakgrund bör posterna Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader tas bort från årsredovisningslagens uppställningsformer för resultaträkningen. Likaså bör kravet på upplysning om hur den redovisade inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat utmönstras (se dock avsnitt 8.3 om ett nytt krav på upplysningar om exceptionella intäkter och kostnader). Detta får till följd att extraordinära intäkter och extraordinära kostnader ska redovisas som normala intäkter och kostnader i resultaträkningen.

8 Förenklade krav på tilläggsupplysningar

8.1 En mer enhetlig reglering

Regeringens förslag: Tilläggsupplysningar ska lämnas i noter. Noter som avser enskilda poster ska läggas fram i samma ordning som i balansräkningen eller resultaträkningen. Kraven på notupplysningar samlas i 5 kap. årsredovisningslagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 276 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Tilläggsupplysningar ska lämnas som noter Enligt årsredovisningslagen ska företagen komplettera uppgifterna i balans- och resultaträkningarna med vissa ytterligare upplysningar. I 3 och 4 kap. finns t.ex. krav på upplysningar om större periodiseringsposter (3 kap. 8 §), om den skattemässiga behandlingen av uppskrivningsbelopp (4 kap. 6 § andra stycket) och om väsentliga avvikelser mellan lagrets anskaffningsvärde och verkligt värde (4 kap. 11 § andra stycket). I 5 kap. finns enbart krav på olika slag av tilläggsupplysningar. Som huvudregel ska dessa lämnas i noter. Om det är förenligt med lagens krav på överskådlighet, får dock upplysningarna i stället lämnas i balans- och resultaträkningarna (5 kap. 1 §). Bakgrunden till bestämmelserna finns framför allt i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Enligt det nya direktivet ska tilläggsupplysningarna lämnas i noter, se artiklarna 16–18. Årsredovisningslagen bör anpassas till detta. I några fall bör det dock räcka att lämna tilläggsinformationen i balansräkningen. Ett är det i avsnitt 7.1 berörda fallet att det ska upplysas om att en tillgång eller skuld tas upp i fler än en post, exempelvis när en skuldpost i balansräkningen fördelar sig på en långfristig respektive kortfristig del. Denna information bör kunna lämnas antingen i balansräkningen eller i en not. Det är en praktisk ordning som ofta används i dag. Artikel 11 i direktivet, som lämnar utrymme för avvikande uppställning på grundval av åtskillnad mellan långfristiga och kortfristiga poster, får anses medge att denna metod används även i fortsättningen. Vidare bör större företags upplysningar om större periodiseringsposter och större avsättningar tills vidare kunna lämnas antingen i not eller i balansräkningen.

Noternas ordningsföljd Enligt artikel 15 i direktivet ska noter läggas fram i den ordning i vilken posterna redovisas i balans- och resultaträkningarna. Bestämmelsen saknar motsvarighet i det fjärde bolagsrättsliga direktivet och har inte motiverats närmare. Direktivbestämmelsen har ingen uttrycklig motsvarighet i årsredovisningslagen. Det enda som sägs om sättet för att lämna notupplysningar är att hänvisning ska göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen som noterna hänvisar till (se 5 kap. 1 §). Att presentationen ska följa de motsvarande posternas ordning torde i och för sig följa av allmänna principer för upprättande av balans- och resultaträkningar. Ett korrekt genomförande av direktivet får dock anses kräva att detta kommer till uttryck i lagen.

Differentierade krav på upplysningar i noter En av de principiellt viktigaste bestämmelserna i det nya direktivet finns i artikel 16. Där sägs att medlemsstaterna inte får kräva upplysningar från små företag utöver vad som krävs eller tillåts enligt artikeln. För krav på

upplysningar i noter gäller alltså s.k. full harmonisering för små företag. Bestämmelsen har i punkten 23 i ingressen motiverats med att användarna vanligtvis har ett begränsat behov av tilläggsupplysningar från små företag och att det kan vara kostsamt för dessa att sammanställa tilläggsupplysningar. Som framgår av det följande innebär ett antal av bestämmelserna i artiklarna 16–18 förändringar som nödvändiggör motsvarande ändringar i årsredovisningslagen. Till betydande del innebär det nya direktivet dock inte någon materiell förändring vad gäller arten och innebörden av upplysningskraven. Den största förändringen är i stället den differentiering som har skett av de krav som kan ställas på de olika kategorierna av företag. Små företag har undantagits från en del av kraven. I andra fall får medlemsstaterna välja om kraven ska vara tillämpliga på små företag. I några fall innebär dock den nya regleringen att även små företag måste lämna upplysningar som det enligt det tidigare direktivet har funnits utrymme att undanta dem från. Medlemsstaterna är oförhindrade att kräva att medelstora företag uppfyller även de krav som annars gäller enbart för stora företag och företag av allmänt intresse. Det finns inte heller något hinder för medlemsstaterna att kräva att dessa kategorier av företag lämnar tilläggsupplysningar av andra slag än de som anges i direktivet (se artikel 4.5).

Kraven på notupplysningar ska hållas samlade Direktivets reglering av var tilläggsupplysningar ska redovisas och vilka krav som får ställas på de olika kategorierna av företag är tydligare och mer konsekvent än i de tidigare direktiven. Det finns anledning att omarbeta strukturen i årsredovisningslagens krav på tilläggsupplysningar så att den knyter närmare an till den direktivet har. Det blir på så sätt mera lättläst och överskådligt vad som gäller. Kraven på de upplysningar som måste lämnas i noter bör samlas i ett kapitel. I kapitlet bör göras en tydlig åtskillnad mellan de upplysningskrav som gäller samtliga företag och sådana upplysningskrav som gäller enbart för större företag. En lämplig ordning är att ange de upplysningskrav som gäller samtliga företag i början av kapitlet och därefter sammanhållet de ytterligare krav som gäller större företag.

8.2 Färre noter för mindre företag

Regeringens förslag: Mindre företag ska i fortsättningen inte vara skyldiga att lämna upplysningar om – finansiella instrument och finansiella anläggningstillgångar som inte värderas till verkligt värde, – ränta som har räknats in i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång, – vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, optioner och liknande rättigheter, – de egna aktiernas fördelning på olika aktieslag, – löner och andra ersättningar till personal och ledande befattningshavare,

– dotterföretag, – långfristiga skulder post för post och vilka skulder som säkerheter har ställts för, – säkerheter uppdelade på sådana som har ställts till förmån för företaget självt och sådana som har ställts till förmån för koncernföretag m.fl., – lån till ledande befattningshavare i ett koncernföretag eller lån som har lämnats med särskilt tillstånd, och – fördelningen av de anställda på kvinnor och män och på olika länder. Möjligheten att avstå från vissa notupplysningar när balansräkningen upprättas i förkortad form tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 286 f.). Utredningen föreslår dock att mindre företag inte ska vara skyldiga att lämna några upplysningar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem. TCO förordar att nuvarande krav för mindre företag på upplysningar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen behålls.

Skälen för regeringens förslag

Finansiella instrument, aktieslag och lönekostnader Det nya redovisningsdirektivet innehåller en fullständig reglering av vilka notupplysningar små företag ska lämna. Det finns inte någon möjlighet att ha ytterligare upplysningskrav på nationell nivå. I den utsträckning som svensk rätt i dag går längre än direktivets krav måste justeringar göras. I 5 kap. 4 b § årsredovisningslagen finns krav på upplysningar om finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde och om finansiella anläggningstillgångar som får värderas till verkligt värde men värderas högre. Kraven måste enligt direktivet begränsas till större företag (jfr artikel 17.1 c). Detsamma gäller kraven på upplysningar i 5 kap. 13 § om vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, optioner och liknande rättigheter (jfr artikel 17.1 j) och i 5 kap. 14 § om aktiekapitalets fördelning på olika aktieslag (jfr artikel 17.1 i). I 5 kap. 19 § finns krav på upplysningar om lönekostnader och sociala kostnader, inklusive pensionskostnader, som gäller för samtliga företag. I 5 kap. 20–25 §§ ställs krav på större företag och på mindre företag som är publika aktiebolag att lämna upplysningar om löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare med flera. Kraven på sådana upplysningar får enligt direktivet inte riktas mot små företag. Mindre företag måste därför undantas från dem.

Aktiverad ränta Av 4 kap. 3 § fjärde stycket årsredovisningslagen framgår att ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en anläggningstillgång i viss utsträckning får räknas in i anskaffningsvärdet för tillgången. Om så sker, ska en upplysning om detta lämnas i not. Bestäm-

melserna har sin grund i artiklarna 15.3 a och 35.4 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. I det nya direktivet gäller motsvarande krav på notupplysning i fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse (artikel 17.1 a). Medlemsstaterna får dock kräva att även små företag ska lämna upplysningarna (artikel 16.2). Det har inte förts fram några skäl i lagstiftningsärendet för att ställa dessa krav på mindre företag, som därför bör undantas från dem.

Dotter- och moderföretag I årsredovisningslagen finns ett antal upplysningskrav som tar sikte på koncernföretag eller på vissa andra företag. Av 5 kap. 8 § framgår att om företaget äger eller genom annan innehar andelar i ett dotterföretag eller ett intresseföretag, ska det lämna vissa uppgifter om det andra företaget. Kravet gäller också om företaget äger eller innehar en kapitalandel på minst 20 procent i ett annat företag. Ett företag som är dotterföretag ska enligt 5 kap. 26 § lämna uppgift om bl.a. namn, organisationsnummer och säte för de moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största och minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag. Upplysningskraven motsvarar närmast artiklarna 17.1 g, k, l, m och n och 17.2 i det nya direktivet. De får dock inte ställas på små företag, med undantag av kravet på uppgifter om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag. De svenska bestämmelserna behöver anpassas till direktivets krav. Mindre företag måste undantas från upplysningskraven, med nämnt undantag. Uppgifterna om koncerntillhörighet får anses ha ett så stort informationsvärde att mindre företag även i fortsättningen bör lämna upplysning om moderföretaget i den minsta koncern det ingår i.

Långfristiga skulder och ställda säkerheter Enligt 5 kap. 10 § andra och tredje styckena och 11 § första stycket årsredovisningslagen ska det i balansräkningen för fordrings- och skuldposter lämnas upplysning om den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen och om omfattningen av eventuellt ställda säkerheter med uppgift om deras art och form. Bestämmelserna genomför artikel 43.1.6 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Det nya direktivet ställer motsvarande krav (artikel 16.1 g). Kravet på att uppgifterna ska anges särskilt för varje skuldpost saknar dock motsvarighet. Det ska vara tillräckligt att lämna upplysning i not om summan av företagets skulder med en kvarstående löptid på mer än fem år och om summan av de skulder som företaget har ställt säkerhet för, med uppgift om säkerhetens art och form. Kravet på att mindre företag ska upplysa om ställda säkerheter post för post är inte förenligt med direktivet. Årsredovisningslagen behöver därför ändras i detta avseende. Något hinder mot att behålla kravet beträffande större företag finns däremot inte. Eftersom informationen bedöms vara av särskilt värde för större företags intressenter bör kravet behållas för dessa företag.

Säkerheter till förmån för koncernföretag m.fl. Enligt 5 kap. 11 § andra stycket årsredovisningslagen ska ett företag, om det har ställt säkerhet till förmån för koncernföretag, lämna en särskild upplysning om detta. Det nya direktivet innehåller ett motsvarande upplysningskrav men kräver också att upplysningar lämnas om säkerheter som har ställts till förmån för intresseföretag (artikel 16.1 d). Lagen bör anpassas till detta. Upplysningskravet bör gälla även säkerheter som har ställts till förmån för gemensamt styrda företag som det rapporterande företaget är samägare i. Direktivet ger inte utrymme för att kräva att små företag delar upp ställda säkerheter på säkerheter till förmån för företaget och övriga säkerheter. Kravet behöver därför tas bort. Från analyssynpunkt finns det emellertid goda skäl att ha tillgång till denna information. Direktivet hindrar inte att det i nationell lagstiftning ställs upp ett krav på att andra än små företag gör en uppdelning. Ett krav på en specifikation av detta slag bör därför behållas för större företag.

Lån m.m. till ledande befattningshavare Enligt 5 kap. 12 § årsredovisningslagen ska ett företag som lämnat lån till ledande befattningshavare i företaget eller i ett koncernföretag upplysa om detta. Detsamma gäller om företaget har ställt pant eller annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse för en sådan befattningshavare. Motsvarande gäller också när ett aktiebolag har lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21§ kap. 8 § aktiebolagslagen. Direktivet tillåter endast att kraven mot små företag avser lån m.m. till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i det egna företaget (artikel 16.1 e). Årsredovisningslagen måste därför ändras så att den inte kräver mer än det av mindre företag.

Medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män Det nya direktivet påverkar inte möjligheten att kräva att samtliga företag lämnar uppgift om medelantalet anställda (jfr 5 kap. 18 §). Mindre företag måste dock undantas från de nuvarande kraven på att ange fördelningen mellan kvinnor och män och att specificera medelantalet och könsfördelningen för varje land företaget har anställda i. Direktivet hindrar inte att årsredovisningslagens krav i 5 kap. 18 b § på upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland ledande befattningshavare i företaget kvarstår. Även i denna del måste emellertid tillämpningsområdet för kravet begränsas så att kravet träffar endast andra företag än mindre företag.

Noter till förkortad balansräkning Enligt det fjärde bolagsrättsliga direktivet fanns en möjlighet att föreskriva att ett företag kan lämna vissa slag av tilläggsupplysningar i sammandrag om det upprättar balansräkningen i förkortad form (artikel 44). Denna möjlighet har i svensk rätt utnyttjats i fallet när mindre företag upprättar förkortad balansräkning.

Det nya direktivet saknar en motsvarighet till denna reglering och de särskilda bestämmelserna om upplysningar i sammandrag måste därför tas bort.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen I materiellt hänseende är svensk rätt förenlig med det som sägs i artikel 17.1 p i det nya direktivet om upplysningar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen (jfr 5 kap. 11 a §). Små företag får åläggas att lämna upplysningarna, om kravet är begränsat till inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen (artikel 16.2). Som TCO förordar bör årsredovisningslagens krav på sådana upplysningar från mindre företag behållas. Vad som krävs är endast information när riskerna eller fördelarna med arrangemangen är betydande och uppgifterna är nödvändiga för att bedöma företagets ställning. Kravet bedöms nödvändigt för att tillgodose ett berättigat behov av information till olika intressenter.

8.3 Nya och ändrade krav på noter

Regeringens förslag: För samtliga företag införs nya eller ändrade krav på att lämna upplysningar om – förändringar i uppskrivningsfonden och i fonden för verkligt värde, – sådana lån till ledande befattningshavare som har skrivits av eller inte krävts in, – summan av företagets eventualförpliktelser, – säkerheter, garantier och ekonomiska åtaganden till förmån för intresseföretag och gemensamt styrda företag, – väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut, och – exceptionella intäkter och kostnader. För större företag ändras kraven på att lämna upplysningar om – räntebeloppets storlek om ränta har aktiverats vid beräkningen av anskaffningsvärdet för en tillgång, – värdejusteringar som har skett uteslutande av skatteskäl, – egna aktiers kvotvärde, – uppskjuten skatt, och – disposition av vinst eller förlust.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 290 f.). Utredningen föreslår dock att begreppet ansvarsförbindelser behålls. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem. Bokföringsnämnden anser att lagen i stället för att tala om ansvarsförbindelser bör tala om garantier och ekonomiska åtaganden. Nämnden, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och FAR , anser också att kravet på upplysningar om vinsteller förlustdispositioner ska begränsas till aktiebolag och ekonomiska föreningar. Finansinspektionen invänder mot förslaget att företagen ska

lämna upplysningar om egna aktiers kvotvärde och anser även att företagen alltid ska lämna upplysningar om förändringar i eget kapital.

Skälen för regeringens förslag

Förändringar i uppskrivningsfonden och fonden för verkligt värde Bestämmelser om tilläggsupplysningar om förändringar och behandling av medel i uppskrivningsfonden finns i svensk rätt i 4 kap. 6 § och 5 kap. 5 § årsredovisningslagen (jfr även 5 kap. 3 § första stycket 6 och 9 om uppskrivningar). Av 5 kap. 5 § framgår att om storleken på fonden har ändrats under räkenskapsåret, ska uppgift lämnas om dels fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, dels belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, dels belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt tagits i anspråk med uppgift om hur beloppet har använts. Bestämmelserna uppfyller i huvudsak direktivets krav på upplysningar om förändringar i uppskrivningsfonden (artikel 16.1 b). Direktivet förutsätter dock att uppgifterna ska sammanställas i en tabell. Direktivet har också ett krav på att företaget ska ange det värde som skulle ha redovisats om tillgången inte hade skrivits upp, dvs. anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. Årsredovisningslagens krav bör ändras så att de överensstämmer med detta. Bestämmelsen i 5 kap. 5 § årsredovisningslagen avser även upplysningar om förändringar av storleken på fonden för verkligt värde. Ett motsvarande krav finns i det nya direktivet (artikel 16.1 c). Även i denna del förutsätter direktivet att upplysningarna sammanställs i en tabell, vilket föranleder motsvarande justering i årsredovisningslagen.

Lån till ledande befattningshavare I 5 kap. 12 § årsredovisningslagen sägs att om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget eller i ett annat koncernföretag, ska det lämnas upplysning om detta. Detsamma gäller om företaget har ställt pant eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsförbindelse till förmån för en sådan befattningshavare. Det ska lämnas upplysning om bl.a. ränta och belopp som har återbetalats under räkenskapsåret. Av paragrafen framgår att ett aktiebolag även måste lämna upplysning om lån som har lämnats med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen. Bestämmelserna har delvis sin grund i artikel 43.1.13 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Kraven på upplysningar om lån till befattningshavare i koncernföretag och om lån med stöd av tillstånd saknar motsvarighet i det nya direktivet. Det nya direktivet kräver samma upplysningar som det äldre direktivet, men även upplysningar om avskrivna eller undantagna lånebelopp (artikel 16.1 e). Det som avses med undantagna lånebelopp får anses vara att ett företag ska lämna upplysning om sådana lånebelopp som det av en eller annan anledning har avstått från att kräva tillbaka. Ett sådant upplysningskrav behöver läggas till i årsredovisningslagen.

Eventualförpliktelser Som nämns i avsnitt 7.1 tas möjligheten att redovisa ansvarsförbindelser inom linjen bort. Enligt det nya direktivet ska i stället upplysningar om ekonomiska åtaganden, garantier eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen lämnas i not. Det anges inte vad som närmare avses. I den internationella redovisningsstandarden IAS 37 förekommer det motsvarande begreppet eventualförpliktelser. Standarden skiljer mellan skulder och avsättningar å ena sidan och eventualförpliktelser å andra sidan. Skulder och avsättningar ska redovisas i balansräkningen, medan eventualförpliktelser ska redovisas i not. Årsredovisningslagen talar inte om eventualförpliktelser utan om ansvarsförbindelser (se 3 kap. 1 §). I den kompletterande normgivningen jämställs dock i huvudsak de båda begreppen. Av gällande råd och rekommendationer framgår att redovisning av ansvarsförbindelser i huvudsak kan göras i enlighet med det som föreskrivs i IAS 37 beträffande eventualförpliktelser (se Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer). Detta talar för att begreppet ansvarsförbindelser skulle kunna behållas i årsredovisningslagen och att kopplingen mellan begreppen även fortsättningsvis skulle kunna åstadkommas inom ramen för den kompletterande normgivningen. Det framstår dock av tydlighetsskäl som lämpligare att i detta fall sammanfatta de åtaganden och andra förpliktelser som nämns i artikel 16.1 d med den redan inarbetade termen eventualförpliktelser. I enlighet med det som sägs såväl i direktivet som i IAS 37 bör upplysningskravet avse endast sådana förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Enligt direktivet behöver upplysningar endast lämnas om summan av förpliktelserna. Det svenska upplysningskravet bör begränsas på motsvarande sätt. Innebörden av upplysningskravet behandlas närmare i författningskommentaren. Enligt direktivet ska det lämnas särskilda upplysningar om pensionsförpliktelser som inte tas upp i balansräkningen. Detta saknar relevans för svenska förhållanden, eftersom en tillämpning av god redovisningssed, sådan den kommer till uttryck i bl.a. K2- och K3-regelverken, torde leda till att pensionsåtaganden alltid redovisas som antingen en avsättning eller en skuld. Något sådant notupplysningskrav behöver alltså inte införas.

Ekonomiska åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl. Enligt 5 kap. 11 § årsredovisningslagen ska ett företag också lämna en särskild upplysning om det har ställt säkerhet eller ingått en ansvarsförbindelse till förmån för ett koncernföretag. I lagen bör termen ansvarsförbindelse, som Bokföringsnämnden föreslår, i detta fall bytas till en ordalydelse som knyter närmare an till direktivets. Upplysningarna bör därför anges avse garantier och andra ekonomiska åtaganden. Det innebär ingen ändring i sak. Upplysningskravet måste vidare anpassas till det nya direktivet på så sätt att det också gäller åtaganden till förmån för intresseföretag och gemensamt styrda företag som det rapporterande företaget är samägare i (artikel 16.1 d).

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Upplysningar om händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut ska redovisas i förvaltningsberättelsen (se 6 kap. 1 § andra stycket 2 årsredovisningslagen). Enligt artikel 17.1 q i direktivet ska medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse lämna upplysningar om arten och den ekonomiska effekten av väsentliga händelser som inträffar efter balansdagen och som inte återspeglas i resultaträkningen eller balansräkningen. Upplysningarna ska lämnas i not. Medlemsstaterna får ställa samma krav även på små företag (artikel 16.2). Årsredovisningslagen måste ändras i enlighet vad direktivet kräver. Upplysningarna ska alltså lämnas i not och ska avse arten och den ekonomiska effekten av händelserna. Med hänsyn till den stora praktiska betydelse som upplysningar av detta slag kan ha bör upplysningsskyldigheten gälla samtliga företag som omfattas av årsredovisningslagen. Frågan om upplysningar om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut behandlas ytterligare i avsnitt 10.1.

Exceptionella intäkter och kostnader Det nya direktivet tillåter inte att extraordinära intäkter och kostnader redovisas som särskilda poster (se avsnitt 7.5). I stället ska företagen lämna notupplysningar om beloppet och arten av enskilda intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst (artikel 16.1 f). Direktivet ger inga närmare riktlinjer för hur detta upplysningskrav ska tolkas. Ett korrekt genomförande av direktivet förutsätter att ett notupplysningskrav av detta slag införs i årsredovisningslagen.

Storleken på aktiverad ränta Som berörs i avsnitt 8.2 framgår det redan i dag av 4 kap. 3 § fjärde stycket årsredovisningslagen att, om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång, det ska lämnas en notupplysning om detta. Enligt det nya direktivet ska det också krävas en upplysning om storleken på det aktiverade räntebeloppet (artikel 17.1 a). Bestämmelsen i årsredovisningslagen bör ändras i enlighet med direktivets krav.

Värdejusteringar på grund av skatteskäl Enligt artikel 17.1 b i det nya direktivet ska upplysningar lämnas om de värdejusteringar som har gjorts uteslutande av skatteskäl beträffande anläggnings- och omsättningstillgångar. Enligt det nya direktivet får detta upplysningskrav inte ställas på små företag. Bestämmelsen motsvaras i svensk rätt av 5 kap. 3 § tredje stycket årsredovisningslagen. Där anges att till den del en anläggningstillgång har skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skatteskäl, ska upplysning lämnas om avskrivningens eller nedskrivningens storlek. Denna bestämmelse behöver justeras så att den även tar sikte på uppskrivningar. Någon liknande bestämmelse som tar sikte på omsättningstillgångar finns inte i årsredovisningslagen. Enligt lagen ska omsättningstillgångar, förutom sådana finansiella instrument som värderas till verkligt värde,

värderas enligt den s.k. lägsta värdets princip, dvs. tillgången ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen (4 kap. 9 §). Det finns inte någon generell möjlighet att värdera omsättningstillgångar över anskaffningsvärdet. Undantag från det lägsta värdets princip har visserligen gjorts i fråga om pågående arbeten, tillgångar som får tas upp till bestämd mängd och fast värde och andelar i intresseföretag som redovisas som omsättningstillgångar enligt kapitalandelsmetoden. En värdering enligt dessa regler görs dock inte av skatteskäl. Årsredovisningslagen innehåller överhuvudtaget inte några bestämmelser som tillåter under- eller övervärdering av skatteskäl. Det talar för att direktivbestämmelsen saknar relevans för svenskt vidkommande såvitt gäller omsättningstillgångar. Det framstår emellertid som något oklart om god redovisningssed utesluter skattepåverkade värderingar. I synnerhet gäller det sådana värderingar som godtas inom skatterätten, däribland lagervärderingar enligt de särskilda bestämmelserna i 17 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). För att säkerställa att svensk rätt står i överensstämmelse med direktivet bör bestämmelserna i årsredovisningslagen anpassas till direktivbestämmelsen. Tillämpningsområdet för dessa bestämmelser måste dock begränsas till större företag.

Aktiekapitalet Enligt artikel 17.1 h i det nya direktivet ska det lämnas uppgift om antal och nominellt värde eller, i frånvaro av sådant värde, det bokförda parivärdet för de aktier som har tecknats under räkenskapsåret inom ramen för det ”godkända” kapitalet. I artikel 17.1 i sägs att om det finns mer än ett aktieslag, ska uppgifterna lämnas för varje aktieslag. Kravet överensstämmer med det som gäller sedan tidigare, men små företag undantas från upplysningsskyldigheten. Uttrycket det godkända kapitalet torde ta sikte på den i bl.a. Storbritannien gällande ordningen att ett aktiebolag kan ha ett i bolagsordningen angivet och hos registreringsmyndigheten antecknat godkänt kapital som är större än det sammanlagda värdet av de aktier som har tecknats. Med parivärde avses det som i svensk aktiebolagsrätt utgör kvotvärde. Lagen saknar krav på uppgift om aktiernas värde. Det har ansetts vara så enkelt att beräkna värdet att den informationen inte behövs. Som Finansinspektionen påpekar gäller det argumentet fortfarande. Det går dock enligt regeringens mening inte att bortse från direktivets mycket tydliga anvisning. I lagen bör därför tas in ett krav på upplysning om aktiernas kvotvärde.

Uppskjuten skatt I artikel 17.1 f i det nya direktivet föreskrivs att medelstora företag, stora företag och företag av allmänt intresse, för det fall uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen, ska upplysa om uppskjutna skattebelopp i slutet av räkenskapsåret, och förändringarna i denna post under räkenskapsåret. De skatteförpliktelser som behandlas i de närmast motsvarande bestämmelserna i 5 kap. 16 § årsredovisningslagen är helt eller delvis av

annat slag. De avser endast sådan uppskjuten skatt (latent skatt) som inte har redovisats i balansräkningen. Det är därför nödvändigt att ändra lagen så att den motsvarar direktivets krav. Upplysningskravet bör endast avse de uppskjutna skatter som faktiskt redovisas. Det innebär bl.a. att företaget inte behöver upplysa om sådana skatteförpliktelser som har skjutits upp genom avsättning till obeskattade reserver. Det bör överlämnas till den kompletterande normgivningen att precisera innebörden i upplysningskravet. Det är varken möjligt eller lämpligt att utsträcka upplysningskravet till mindre företag.

Disposition av vinst eller förlust Enligt 6 kap. 2 § årsredovisningslagen ska förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening innehålla förslag till disposition av bolagets eller föreningens vinst eller förlust. Det nya direktivet kräver att sådan information lämnas i noterna (artikel 17.1 o). Kravet får inte tillämpas på små företag. Årsredovisningslagen måste anpassas till denna ändring. Ändringen innebär att notupplysningen måste lämnas av större aktiebolag, men även av de större handelsbolag som omfattas av direktivet. Intresset av en enhetlig reglering medför att kravet i årsredovisningslagen bör omfatta samtliga större handelsbolag. I praktiken torde mycket få handelsbolag beröras av kravet. Direktivet är inte tillämpligt på ekonomiska föreningar. Det är dock lämpligt att låta dem följa samma regler. En särskild fråga är om det är möjligt att samtidigt behålla kravet på att förvaltningsberättelsen ska innehålla uppgift om förslag till vinst- eller förlustdispositioner. Detta skulle vara en praktisk ordning, eftersom aktiebolagslagen förutsätter att årsstämman när den beslutar om vinsteller förlustdispositioner har tillgång till såväl årsredovisningen som ett av styrelsen lämnat förslag. Frågan behandlas i avsnitt 10.1.

9 Koncernredovisning

9.1 Skyldigheten att upprätta koncernredovisning

Regeringens förslag: I årsredovisningslagen klargörs att ett moderföretag inte behöver upprätta någon koncernredovisning om företaget och samtliga dess dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag enligt en standard som har antagits av EU med stöd av IAS-förordningen eller förklarats vara likvärdig. Moderföretag i mindre koncerner ska inte vara skyldiga att upprätta koncernredovisning.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag (se betänkandet s. 355 f.) men har en annan teknisk utformning. Remissinstanserna: Tillstyrker förslagen eller har inget att invända 162 mot dem.

Skälen för regeringens förslag Upprättande av koncernredovisning Ett moderföretag ska för varje räkenskapsår upprätta en koncernredovisning (7 kap. 1 § årsredovisningslagen). En koncernredovisning kan beskrivas som en årsredovisning som avser samtliga företag inom en koncern och som redovisar dessa som om de utgjorde ett enda företag. I koncernbalansräkningen sammanställs samtliga koncernföretags tillgångar, avsättningar och skulder. I koncernresultaträkningen sammanställs koncernföretagens intäkter och kostnader. Tilläggsupplysningar, förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys upprättas på motsvarande sätt som i en årsredovisning. Det sjunde bolagsrättsliga direktivets regler om koncernredovisning har arbetats in i redovisningsdirektivet. Bestämmelserna har fått en annan utformning eftersom de är inriktade på sådant som skiljer sig från det som gäller för årsredovisningen. Kraven på koncernredovisning är i allt väsentligt oförändrade. I några avseenden finns det dock skillnader som föranleder ändringar i svensk lag.

Undantag för moderföretag i underkoncerner Av 7 kap. 2 § årsredovisningslagen framgår att ett moderföretag som är ett dotterföretag inte behöver upprätta någon koncernredovisning om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag. Förutsättningarna är bl.a. att det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt lagstiftning som har tillkommit i enlighet med det sjunde bolagsrättsliga direktivet eller på likvärdigt sätt. Av förarbetena framgår att vad som utgör ett likvärdigt sätt får bedömas från fall till fall, men att undantaget framför allt är avsett att kunna utnyttjas om det överordnade moderföretaget upprättar sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS (se prop. 2005/06:116 s. 98 och 141 f.). Undantaget återspeglar tvingande regler i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. I det nya direktivet finns motsvarande bestämmelser, men de är inte tvingande för medlemsstaterna. I lagstiftningsärendet har inte framkommit några skäl att avskaffa detta undantag. Däremot behöver det anpassas till det nya direktivet. Referensen till det tidigare direktivet ska ersättas med en referens till det nya. Vidare finns det skäl att i likhet med det nya direktivet tydligare beskriva de fall där en koncernredovisning anses följa redovisningsprinciper som är likvärdiga med direktivets. I likhet med direktivet bör lagtexten uttryckligen hänvisa till internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt IAS-förordningen. Direktivet hänvisar också till redovisningsstandarder som av kommissionen fastställts som likvärdiga med av EU antagna IFRS-standarder. Detta ska ses mot bakgrund av artikel 23 i direktiv 2004/109/EG, som medger att tredjelandsemittenter undantas från kravet att upprätta koncernredovisning enligt IFRS-standarder som antagits i unionen om likvärdiga krav föreskrivs enligt i det landet allmänt accepterade redovisningsprinciper. För att fastställa om det tredje landets allmänt accepterade redovisningsprinciper är i överensstämmelse med antagna IFRS-standarder har begreppet likvärdighet definierats i kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 och en särskild bedömningsmekanism har inrättats. Kommis- 163

sionen har fastställt att de allmänt accepterade redovisningsprinciperna i Japan, USA, Kina, Kanada och Sydkorea är likvärdiga med av EU antagna IAS/IFRS. Den nu behandlade undantagsmöjligheten kan också beskrivas så att medlemsstaterna får undanta moderföretag som är dotterföretag till ett moderföretag som inte lyder under någon medlemsstats lagstiftning från koncernredovisningskravet, om det överordnade moderföretaget upprättar koncernredovisning i enlighet med av kommissionen godkända allmänt accepterade redovisningsprinciper i de nämnda länderna. I svensk lag bör motsvarande precisering av undantaget göras. Det bedöms med dessa preciseringar inte längre finnas ett praktiskt behov av att i undantagsregeln ha en generell hänvisning till fall då koncernredovisning har skett på ett med direktivet likvärdigt sätt.

Undantag för moderföretag i mindre koncerner I årsredovisningslagen kategoriseras koncerner som antingen mindre eller större koncerner. Enligt 7 kap. 3 § behöver moderföretag i mindre koncerner inte upprätta koncernredovisning. Bestämmelsen följer av artikel 6.1 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Den artikeln möjliggör för medlemsstaterna att undanta även moderföretag i koncerner som, med redovisningsdirektivets terminologi, är medelstora koncerner från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Sådana koncerner är enligt gällande svensk rätt större koncerner och omfattas alltså inte av undantaget i 7 kap. 3 §. I artikel 23.1 i det nya direktivet finns en tvingande bestämmelse om att små koncerner ska undantas från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Undantaget ska inte gälla koncerner där något eller några av koncernföretagen är företag av allmänt intresse. Bestämmelsen föranleder den ändringen i lagen att sådana koncerner där något av dotterföretagen faller inom tillämpningsområdet för lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag ska anses som större koncerner. I dessa fall måste en koncernredovisning upprättas oavsett koncernens faktiska storlek. Förekomsten av ett noterat koncernföretag innebär redan i dag att koncernen ska anses vara en större koncern. Ett moderföretag som följer någon av de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag upprättar redan enligt gällande regler koncernredovisning.

Ytterligare undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning I 7 kap. 5 § finns bestämmelser om vilka dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen. Huvudregeln är att samtliga dotterföretag ska omfattas, men bestämmelserna medger att vissa dotterföretag undantas. Enligt paragrafens andra stycke behöver dotterföretag som är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild inte omfattas av koncernredovisningen. Detta följer av det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Någon motsvarande regel har dock inte förts över till det nya direktivet och den svenska undantagsregeln bör därför tas bort. Detta innebär inte någon ändring i sak, eftersom den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ger ett motsvarande utrymme att undanta dotterföretag som inte är av väsentlig betydelse.

I det nya direktivet anges också att undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning ska medges sådana moderföretag vars samtliga dotterföretag är sådana som får undantas från koncernredovisningen på de ovan angivna grunderna. Detta framgår inte uttryckligen av lagen i dag. En sådan bestämmelse bör tas in i lagen.

9.2 Konsolideringsmetoder

Regeringens förslag: De negativa skillnadsbelopp som framkommer vid en konsolidering enligt förvärvsmetoden ska i koncernbalansräkningen redovisas under en post benämnd negativ goodwill. En minskning av negativ goodwill ska endast få redovisas som intäkt när en sådan behandling överensstämmer med de allmänna redovisningsprinciper som anges i 2 kap. 2–4 §§ årsredovisningslagen. Möjligheten att redovisa andelar i dotterföretag med poolningsmetoden tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 367 f.). Remissinstanserna: Tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Förvärvsmetoden I koncernbalansräkningen ska fordringar och skulder mellan koncernföretag räknas bort (elimineras). Inte heller moderföretagets andelar i dotterföretag ska finnas med, eftersom de i huvudsak representerar de värden som ligger i dotterföretagens tillgångar, avsättningar och skulder. Dotterföretag ska i stället räknas in enligt särskilda konsolideringsmetoder, genom antingen den s.k. förvärvsmetoden eller den s.k. poolningsmetoden. Förvärvsmetoden regleras i svensk rätt i 7 kap. 19–22 a §§ årsredovisningslagen. Det bokförda värdet av moderföretagets andelar i ett dotterföretag ska elimineras i koncernbalansräkningen genom avräkning mot den andel av dotterföretagets eget kapital som belöpte på andelarna vid förvärvet. Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir ett dotterföretag ska det upprättas en förvärvsanalys för att fastställa andelarnas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder. Om anskaffningsvärdet för tillgångar, avsättningar eller skulder enligt förvärvsanalysen avviker från deras bokförda värden i dotterföretagets balansräkning, ska värdena i koncernbalansräkningen justeras med hänsyn till detta. Summan av dessa justeringar ska avräknas från det skillnadsbelopp som har uppkommit vid elimineringen. Om det efter en sådan avräkning föreligger ett positivt skillnadsbelopp, ska detta redovisas som goodwill i koncernbalansräkningen. Sådan goodwill omfattas av bestämmelserna om avskrivning och nedskrivning i 4 kap. 4 och 5 §§. Om det i stället föreligger ett negativt skillnadsbelopp som motsvarar en vid förvärvstidpunkten förväntad ogynnsam resultatutveckling eller 165

förväntade utgifter i dotterföretaget, ska detta skillnadsbelopp redovisas. Skillnadsbeloppet får upplösas och intäktsföras i takt med att förväntningarna infrias. Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varandra, ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not. Bestämmelserna följer av det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Enligt 7 kap. 22 a § ska förvärvsmetoden tillämpas även vid s.k. omvända förvärv, dvs. när ett företag har förvärvat ett annat företag genom att betala med andelar som det självt har gett ut och kontrollen över det förvärvande företaget som en följd av det har övergått till nya ägare. Bestämmelsen har inte någon motsvarighet i vare sig det sjunde bolagsrättsliga direktivet eller det nya direktivet, utan går tillbaka på internationella redovisningsstandarder. Vid införandet av bestämmelsen konstaterades att såväl kommissionen som en särskild av kommissionen tillfrågad expertkommitté hade granskat vilka konflikter som förelåg mellan EG:s redovisningsdirektiv och IAS och att någon konflikt inte kunnat konstateras i frågan. Slutsatsen blev att de bolagsrättsliga direktiven inte innebar något hinder mot att omvända förvärv redovisas enligt IAS (se prop. 2002/03:121 s. 64 och 65). Bestämmelserna i det sjunde bolagsrättsliga direktivet om förvärvsmetoden har förts över till det nya direktivet huvudsakligen oförändrade. I det sjunde bolagsrättsliga direktivet sägs att negativ goodwill i den mån den motsvarar förväntade kostnader eller förluster i dotterföretaget ska få intäktsföras endast i takt med att dessa förväntningar förverkligas. Omedelbar intäktsföring kan dock tillåtas om den motsvarar en realiserad intäkt. Enligt det nya direktivet får negativ goodwill överföras till koncernresultaträkningen när en sådan behandling överensstämmer med de allmänna bestämmelser och principer som gäller i direktivet. Exemplifieringarna i det tidigare direktivet har alltså ersatts av en mer generell princip kring hanteringen av negativ goodwill. Förändringen har inte motiverats särskilt. Eftersom goodwill, såväl positiv som negativ, enligt det nya direktivet ska redovisas under poster som benämns goodwill bör det i årsredovisningslagen nu använda uttrycket negativt skillnadsbelopp bytas ut mot negativ goodwill. I och med att begränsningarna av när negativ goodwill får intäktsföras i det nya direktivet har ersatts av en mer generell princip finns det också skäl att ändra den svenska lagen på liknande sätt. Det bör sedan ankomma på den kompletterande normgivningen att ge närmare vägledning för hur principen bör tillämpas. Endast i ett par ytterligare detaljer i denna del avviker formuleringarna i det nya direktivet från de i det tidigare. Den ändrade ordalydelsen bedöms inte innebära någon ändring i sak.

Poolningsmetoden och företagsförvärv inom en koncern Ett företagsförvärv innebär vanligtvis att ett företag köper andelar motsvarande mer än 50 procent av rösterna i ett annat företag. Det förvärvande företaget identifieras genom att det har en röstandel som ger ett bestämmande inflytande i det förvärvade företaget. När ägarna i de företag som går samman delar på det bestämmande inflytandet på ett jämbördigt eller i det närmaste jämbördigt sätt, utgör transaktionen i stället ett samgående.

I artikel 25 i det nya direktivet anges en metod för att konsolidera vissa koncerninterna företagsförvärv. Artikeln saknar direkt motsvarighet i det sjunde bolagsrättsliga direktivet men innehåller vissa komponenter av bestämmelserna i artikel 20 i det direktivet. Den kan därför sägas behandla den s.k. poolningsmetoden. I det nya direktivet är dock förutsättningarna för att använda poolningsmetoden väsentligt annorlunda än i det tidigare direktivet. Enligt det tidigare direktivet kan metoden användas för konsolidering vid vissa fall av samgåenden mellan företag. I det nya direktivet är användningen av metoden avgränsad till koncerninterna företagsförvärv. Internationella redovisningsstandarder har tidigare godtagit att poolningsmetoden används vid samgåenden mellan företag. Så är dock inte längre fallet, bl.a. därför att metoden har missbrukats vid flera stora företagsförvärv. I IFRS 3 existerar det inte några bestämmelser om samgåenden. När en koncern bildas ska alltid ett företag identifieras som det förvärvande företaget. Det förvärvande företaget är det företag som får ett bestämmande inflytande över det andra företaget. Det förvärvande företaget blir moderföretag och det förvärvade företaget blir dotterföretag i koncernen. Enligt IFRS 3 är förvärvsmetoden den enda tillåtna metoden för att konsolidera ett dotterföretag i koncernredovisningen. Det nya direktivet ger inte utrymme för att tillämpa metoden i de fall där årsredovisningslagen i dag tillåter att den används, dvs. för konsolidering efter samgåenden mellan företag. Möjligheten att använda poolningsmetoden vid samgåenden måste därför tas bort. I lagstiftningsärendet har det inte framkommit några bärande skäl för att i stället tillåta att metoden används vid redovisning av koncerninterna företagsförvärv.

9.3 Innehav utan bestämmande inflytande

Regeringens förslag: Så kallade minoritetsintressen ska i koncernbalansräkningen redovisas under en post som benämns innehav utan bestämmande inflytande. Vinst- eller förlustbelopp som hänför sig till minoritetsintressen ska i koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 375 f.). Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I artiklarna 24.4 och 24.6 i det nya direktivet finns bestämmelser som innebär att s.k. minoritetsintressen ska särredovisas. De har överförts från artiklarna 21 och 23 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet, men har genomgått vissa redaktionella förändringar. Någon ändring i sak bedöms inte ha skett. Dock använder direktivet nya benämningar på de poster under vilka andelarna och vinsteller förlustbelopp ska redovisas, nämligen innehav utan bestämmande inflytande och vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande. Detta överensstämmer med lydelsen i IFRS 10.

Bestämmelserna i det sjunde bolagsrättsliga direktivet motsvaras i svensk rätt av 7 kap. 9 § årsredovisningslagen. Där sägs att den del av eget kapital och årets resultat i ett dotterföretag som belöper sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen ska redovisas som särskilda poster i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen. Hur posterna ska benämnas anges inte i lagen. I Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3) benämns andelarna minoritetsintressen. Detta är en benämning som har fått viss hävd. Det får emellertid antas att syftet med det nya direktivet i denna del är att åstadkomma en terminologi som överensstämmer med gällande IFRS-regelverk. Årsredovisningslagen bör därför ändras så att posterna i lagen benämns på samma sätt som i direktivet och IFRS.

9.4 Elimineringar mellan koncernföretag

Regeringens förslag: Möjligheten att tillämpa partiell eliminering av internvinster tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 377 f.). Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Av artikel 24.7 i det nya direktivet framgår att koncernredovisningen ska utvisa de i redovisningen ingående företagens ställning och resultat som om dessa utgjorde ett enda företag. Motsvarande bestämmelser fanns i artikel 26 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. När det gäller eliminering av fordringar och skulder samt intäkter och kostnader mellan koncernföretagen (koncerninterna poster) överensstämmer det nya direktivet helt med det tidigare. I allt väsentligt överensstämmer också bestämmelserna om eliminering av vinster och förluster mellan koncernföretagen. Vinster och förluster ska som huvudregel elimineras i den mån de hänför sig till transaktioner mellan företagen. I det sjunde bolagsrättsliga direktivet finns emellertid en bestämmelse som möjliggör för medlemsstaterna att tillåta att eliminering av koncerninterna vinster och förluster genomförs i förhållande till den procentsats som moderbolaget innehar av kapitalet i vart och ett av de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen, s.k. partiell eliminering. Den bestämmelsen har inte förts över till det nya direktivet. Bestämmelserna om elimineringar mellan koncernföretag i 7 kap. 13 § årsredovisningslagen motsvarar det som sägs i artikel 24.7 i det nya direktivet. De svenska reglerna tillåter emellertid att partiell eliminering utförs beträffande internvinster. Eftersom det bedöms stå i strid med direktivet bör den möjligheten tas bort.

9.5 Balansdag

Regeringens förslag: Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader efter moderföretagets, ska det göras en särskild anpassning till moderföretagets räkenskapsår i koncernredovisningen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 378 f.). Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt huvudregeln i artikel 24.8 i direktivet ska koncernredovisningen upprättas vid samma tidpunkt som moderföretagets årsredovisning. En medlemsstat får dock tillåta eller kräva att koncernredovisningen upprättas någon annan dag, så att balansdagen för de flesta eller viktigaste av de företag som omfattas av koncernredovisningen kan beaktas. Bestämmelserna i artikel 24.8 motsvarar huvudsakligen artikel 27 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. I det tidigare direktivet anges som en särskild förutsättning att endast företag vars balansdag ligger mer än tre månader före moderföretagets balansdag måste tas in i koncernredovisningen på grundval av en särskild delårsrapport. Enligt det nya direktivet ska även företag vars balansdag ligger mer än tre månader efter moderföretagets balansdag tas in i koncernredovisningen på grundval av en delårsrapport. Svensk rätt tillåter inte att koncernredovisningen upprättas med utgångspunkt från någon annan dag än moderföretagets balansdag (jfr 7 kap. 10 § årsredovisningslagen). Däremot innehåller lagen särskilda bestämmelser som reglerar de anpassningar som ska göras om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före moderföretagets. Det har inte framkommit några bärande skäl för att nu tillåta att koncernredovisningen hänför sig till annan dag än moderföretagets balansdag. Den nuvarande regleringen i årsredovisningslagen bör dock kompletteras med en bestämmelse om att dotterföretag vars balansdag ligger mer än tre månader efter moderföretagets balansdag ska omfattas av koncernredovisningen på grundval av en balansräkning som hänför sig till moderföretagets balansdag och en resultaträkning som avser moderföretagets räkenskapsår.

9.6 Förändringar i koncernens sammansättning

Regeringens förslag: I lagen klargörs att upplysningar om förändringar i koncernens sammansättning även får lämnas i form av en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 380 f.). Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats på ett väsentligt sätt under räkenskapsåret, ska enligt 7 kap. 15 § årsredovisningslagen koncernredovisningen innehålla upplysningar som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Den outtalade huvudregeln är att dessa upplysningar ska lämnas i noter. Bestämmelsen motsvarar artikel 28 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. I det direktivet finns också en bestämmelse som ger medlemsstaterna möjlighet att tillåta eller kräva att upplysningsskyldigheten fullgörs genom att en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning upprättas. Någon uttrycklig regel av detta slag finns inte i årsredovisningslagen. Direktivkraven på tilläggsupplysningar har överförts till artikel 24.9 i det nya direktivet. I artikeln anges att upplysningsskyldigheten får fullgöras genom att en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning upprättas. Detta innebär att medlemsstaterna inte längre har någon valmöjlighet utan måste tillåta att upplysningsskyldigheten fullgörs på detta sätt. Den nuvarande utformningen av 7 kap. 15 § torde i och för sig inte hindra att företagen fullgör upplysningsskyldigheten på det sätt som de enligt det nya direktivet ska ha möjlighet till. Det kan emellertid vara lämpligt att i lagen tydliggöra att upplysningsskyldigheten förutsätts fullgöras i noterna, men att detta även får ske genom en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

9.7 Upplysningar om dotterföretag m.m.

Regeringens förslag: Kravet på upplysningar om företag som moderföretaget eller något annat koncernföretag har en kapitalandel om minst 20 procent i tas bort. Det ersätts med ett krav på upplysningar om övriga ägarintressen. Det införs ett krav på upplysningar om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret för intresseföretag och gemensamt styrda företag som inte redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden samt för övriga ägarintressen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag (se betänkandet s. 383 f.) men har en annan teknisk utformning. Remissinstanserna: Tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem. Skälen för regeringens förslag: I artikel 28.2 a–d i det nya direktivet anges att det ska lämnas upplysningar om namn, organisationsnummer, säte och ägarandel avseende dotterföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och företag som det rapporterande företaget har ett övrigt ägarintresse i. Bestämmelserna skiljer sig endast i några få avseenden från bestämmelserna i det tidigare direktivet (jfr artikel 34.2–34.5 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet). I det tidigare direktivet sägs att upplysningarna ska lämnas även be- 170 träffande sådana dotterföretag och intresseföretag som har utelämnats

från koncernredovisningen på grund av att de är av ringa betydelse. En motsvarande bestämmelse beträffande dotterföretag har tagits in i det nya direktivet. Någon motsvarande bestämmelse beträffande intresseföretag finns dock inte. För det fall det finns skäl att inte redovisa innehav i intresseföretag eller gemensamt styrda företag med tillämpning av kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden, ska det avseende sådana innehav också lämnas upplysning om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret. Detta tillkommande upplysningskrav gäller även för övriga ägarintressen. En annan skillnad är att det nya direktivet använder begreppet ägarintresse för att avgränsa vilka uppgifter som omfattas av den särskilda upplysningsskyldigheten som gäller för andelsinnehav som inte konsolideras eller redovisas med tillämpning med kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden. Detta är en viss saklig skillnad, eftersom upplysningsskyldigheten i det tidigare direktivet inte avser ägarintressen utan andelar i företag. Nuvarande svenska bestämmelser bör anpassas till utformningen av artikel 28.2.

10 Förvaltningsberättelse och

bolagsstyrningsrapport

10.1 Förvaltningsberättelsen

Regeringens förslag: Det ska inte längre krävas att förvaltningsberättelsen innehåller upplysningar om viktiga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut. Upplysningar om förändringar i eget kapital ska i fortsättningen redovisas i förvaltningsberättelsen.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se betänkandet s. 346 f.). Utredningen föreslår att förändringar i eget kapital endast ska redovisas när det föreligger förslag om värdeöverföring eller vinstutdelning. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem. Finansinspektionen föreslår att det införs en möjlighet för större företag som lämnar förslag till dispositioner av vinst eller förlust i not att i förvaltningsberättelsen endast uppge var upplysningen har lämnats. Svenskt Näringsliv invänder mot att mindre företag även i fortsättningen ska behöva lämna förslag till dispositioner av vinst eller förlust i förvaltningsberättelsen. Bokföringsnämnden , Finansinspektionen och FAR förordar att förändringar i eget kapital alltid ska specificeras. Skälen för regeringens förslag: En årsredovisning ska innehålla en förvaltningsberättelse, 2 kap. 1 § årsredovisningslagen. Hur förvaltningsberättelsen ska vara utformad framgår av lagens 6 kap.

I förvaltningsberättelsen måste viss information lämnas. Det finns inte något som hindrar att där även tas in upplysningar av annat slag. Att upplysningarna tas in i förvaltningsberättelsen befriar dock inte företaget från skyldigheten att i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna redovisa sådana upplysningar som enligt lag och god redovisningssed ska lämnas där. För förvaltningsberättelsen gäller de övergripande kraven i 2 kap. 2 § på överskådlighet och iakttagande av god redovisningssed. Det som sägs i 2 kap. 3 § om rättvisande bild är inte tillämpligt på förvaltningsberättelsen. Emellertid gäller, enligt 6 kap. 1 § första stycket, att förvaltningsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. I kravet på en rättvisande översikt ligger att den ska återspegla det enskilda bolagets verkliga förhållanden och ge en så allsidig bild som möjligt (prop. 1995/96:10 del 2, s. 231). Lagens regler om vad en förvaltningsberättelse ska innehålla kompletteras av råd och rekommendationer som har utvecklats inom ramen för god redovisningssed. Mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar kan välja att tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2008:1 eller 2009:1 (K2). Av K2 framgår att dessa företag bör upprätta förvaltningsberättelsen enligt en viss uppställningsform och med vissa angivna rubriker och underrubriker. K2 innehåller även andra uttalanden om vad som ska vara med i en förvaltningsberättelse. Större företag ska i de flesta fall tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3). Också K3 innehåller uttalanden om vad förvaltningsberättelsen bör innehålla. Det nya direktivets regler om vad en förvaltningsberättelse ska innehålla överensstämmer i allt väsentligt med de tidigare direktivens. Utformningen ger dock anledning till några överväganden. Först kan noteras att enligt artikel 46 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet ska förvaltningsberättelsen minst innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen och resultatet av företagets verksamhet och dess ställning, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som det står inför. Ordet minst återfinns inte i den motsvarande bestämmelsen i det nya direktivet (artikel 19). Detta bedöms inte innebära någon ändring i sak. Direktivet föreskriver inte att förvaltningsberättelsen endast får innehålla de upplysningar som krävs. I de tidigare direktiven föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om viktiga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut. I det nya direktivet finns det inget motsvarande krav. I stället sägs det i artikel 17.1 q att upplysningar av detta slag ska lämnas i not. Kravet på dessa upplysningar behandlas i avsnitt 8.3. Med hänsyn till kravet på notupplysningar bör det inte ställas krav på upplysningar av samma slag i förvaltningsberättelsen. Enligt årsredovisningslagen ska förvaltningsberättelsen även innehålla uppgifter om händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret. Det nya direktivet innehåller ingen direkt motsvarighet till den bestämmelsen. Den ligger emellertid väl i linje med det som sägs i direktivet om att förvaltningsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över företagets utveckling, resultat och ställning. Det

finns ett allmänt intresse av att alla typer av företag lämnar denna typ av information även i fortsättningen. Bestämmelsen bör därför finnas kvar. Varken det fjärde bolagsrättsliga direktivet eller det nya direktivet innehåller någon motsvarighet till bestämmelsen i 6 kap. 1 a § om att förvaltningsberättelsen för ett aktiemarknadsbolag ska innehålla uppgift om de senaste beslutade riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till nya riktlinjer. Det nya direktivet hindrar inte att svensk lag även i fortsättningen ställer krav på sådan information i förvaltningsberättelsen. Något behov av att ändra denna bestämmelse finns inte. Kravet i 6 kap. 2 § på att förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ska innehålla förslag till vinstdispositioner berörs i avsnitt 8.3. Enligt artikel 17.1 o i direktivet ska upplysningar om vinstoch förlustdispositioner lämnas i not. Direktivet medger inte att medlemsstaterna ålägger små företag att lämna sådana notupplysningar. Mot den bakgrunden uppstår frågan om huruvida det är möjligt att behålla kravet i 6 kap. 2 §. Direktivet hindrar inte att medlemsstaterna har mera långtgående krav på förvaltningsberättelsens innehåll än vad som anges i direktivet. Man kan, som Svenskt Näringsliv , ifrågasätta om det är förenligt med direktivets anda att behålla kravet för de mindre företagen. För att avgöra vad som är den enklaste ordningen för företagen bör man dock se till upplysningskravens funktion. Som utredningen pekar på är de nuvarande bestämmelserna närmast en del av de associationsrättsliga regelverken. De sammanhänger med reglerna i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar om att bolagsstämman respektive föreningsstämman ska besluta om disposition av vinst och förlust. Till grund för ett sådant beslut måste det finnas ett förslag och detta lämnas enligt svensk associationsrättslig tradition i förvaltningsberättelsen. Behovet av att aktieägare och medlemmar får tillgång till förslaget skulle i och för sig kunna tillgodoses genom att det i aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar ställdes krav på upprättande av särskilda dokument inför stämman. En sådan lösning skulle dock vara ägnad att öka den administrativa bördan för företagen. Detta är varken önskvärt eller förenligt med direktivets syfte. Med denna bedömning är det inte heller lämpligt att, såsom Finansinspektionen föreslår, införa en möjlighet för företagen att i förvaltningsberättelsen endast ange var informationen om förslaget lämnas. Regeringen föreslår därför inte någon ändring av bestämmelserna om förslag till vinst- och förlustdispositioner i 6 kap. 2 §. En annan sak är att utformningen av det nya direktivet gör det nödvändigt att, såsom föreslås i avsnitt 8.3, komplettera lagen med ett krav på att större företag ska lämna notupplysningar om föreslagna vinst- eller förlustdispositioner. I 5 kap. 14 och 15 §§ finns krav på att aktiebolag och ekonomiska föreningar ska lämna upplysningar om förändringar i eget kapital jämfört med föregående år. I avsnitt 8.1 föreslås en renodling av vilken information som ska lämnas som notupplysningar. Kravet på notupplysningar om förändringar i eget kapital bör tas bort. Informationen bör i stället lämnas i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning, där den passar in bättre.

10.2 Revisorsgranskning av bolagsstyrningsrapporten

Regeringens förslag: Kraven på revisorsgranskning av bolagsstyrningsrapporten utökas. Revisorn ska uttala sig om huruvida vissa av upplysningarna i rapporten överensstämmer med redovisningsreglerna. Om revisorn vid sin granskning av dessa upplysningar upptäcker väsentliga fel i en bolagsstyrningsrapport, ska detta anges.

Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens förslag (se betänkandet s. 402 f.). Utredningen förslår inte att revisorn ska uttala sig om överensstämmelsen med redovisningsreglerna. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inget att invända mot dem. FAR noterar att det inte föreslås något krav på att revisorn ska uttala sig om huruvida bolagsstyrningsrapporten överensstämmer med gällande rätt. FAR föreslår även att utformningen av kravet på att väsentliga fel ska anges görs i närmare anslutning till direktivets lydelse. Skälen för regeringens förslag: Av artikel 20 i det nya direktivet framgår att företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna på en reglerad marknad ska ta med en företagsstyrningsrapport (i årsredovisningslagen benämnd bolagsstyrningsrapport) i sin förvaltningsberättelse. Medlemsstaterna får tillåta att de uppgifter som ska ingå i en företagsstyrningsrapport i stället tas in i en separat rapport eller i ett dokument som är tillgängligt för allmänheten på företagets webbplats och som det hänvisas till i förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna i artikel 20 är överförda från artikel 46 a i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Ordalydelsen i det nya direktivet är i denna del väsentligen densamma som i det fjärde direktivet. Det nya direktivet skiljer sig dock något åt vad gäller kraven på revisorsgranskning av företagsstyrningsrapporten. I artikel 20.3 i det nya direktivet sägs, såvitt gäller merparten av de uppgifter som ska finnas i rapporten, att revisorn ska kontrollera att informationen har lämnats. Beträffande upplysningar om företagens system för internkontroll och riskhantering i samband med den ekonomiska rapporteringen och om sådana ägarförhållanden m.m. som kan ha betydelse för möjligheterna att genomföra ett offentligt uppköp av företaget föreskrivs att revisorn ska uttala sig enligt artikel 34.1 andra stycket. I den artikeln sägs att revisorn ska uttala sig om huruvida förvaltningsberättelsen är konsistent med de finansiella rapporterna för samma räkenskapsår och om den har upprättats enligt gällande rättsliga krav. Där sägs även att revisorn ska ange huruvida det, mot bakgrund av den kännedom om och förståelse för företaget och dess omgivning som han eller hon har fått i samband med revisionen, har kunnat identifieras väsentliga felaktigheter i förvaltningsberättelsen. I så fall ska indikeras vilken typ av felaktighet det rör sig om. De svenska bestämmelserna om revision av bolagsstyrningsrapport finns i 9 kap. 31 § aktiebolagslagen. Bestämmelserna är tillämpliga när bolagsstyrningsrapporten utgör en del av bolagets förvaltningsberättelse. I 6 kap. 9 § årsredovisningslagen finns i sak överensstämmande bestäm-

melser om revision av sådana bolagsstyrningsrapporter som upprättas som separata rapporter. Bestämmelserna har samma innebörd som bestämmelserna i det fjärde direktivet. När det gäller sådana upplysningar som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen. I övrigt ska revisorn uttala sig om huruvida en rapport har upprättats eller inte. De svenska bestämmelserna om revisorns kontroll av de upplysningar som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 bör ändras så att de ansluter närmare till det nya direktivet. Det bör av dem framgå att en revisor som upptäcker något väsentligt fel i upplysningarna ska ange detta och peka på vilket slags fel det rör sig om. Som FAR noterar behöver omfattningen av revisorsgranskningen utökas till att även omfatta en kontroll av att upplysningarna överensstämmer med redovisningsreglerna. Även med dessa tillägg bör fortsatt gälla att granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

11 Rapport om betalningar till myndigheter

11.1 EU-gemensamma krav

Regeringens förslag: Redovisningsdirektivets krav på rapport från vissa företag om betalningar till myndigheter genomförs i en ny lag.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 419 f.). Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Redovisningsdirektivet Det nya direktivet ålägger medlemsstaterna att se till att stora företag och företag av allmänt intresse som utvinner bl.a. olja, naturgas eller mineraler eller avverkar naturskog redovisar betalningar till offentliga förvaltningar (artiklarna 41–47). Företagen ska redovisa betalningar som överstiger 100 000 euro för varje land där de är verksamma. Informationen ska bidra till att genomföra de principer som kommit till uttryck i Extractive Industries Transparency Initiative (EITI). Regleringen är också avsedd att komplettera Europeiska unionens handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (EU Flegt) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden. I förordningen föreskrivs att de som handlar med timmerprodukter ska säkerställa att olagligt avverkat timmer inte kommer in på unionsmarknaden.

Genomförandet i svensk rätt Rapporteringsskyldigheten saknar tidigare motsvarighet i svensk rätt. Bestämmelser om sådan skyldighet måste därför införas i lag eller förordning. Regler av detta slag är i och för sig av näringsrättslig natur. Det är därför inte uteslutet att, efter bemyndigande i lag, ta in bestämmelserna i förordning. Det nära sambandet med redovisningslagstiftningen talar dock för att de bör tas in i lag. Sambandet med redovisningsreglerna är inte så starkt att det framstår som nödvändigt eller ens ändamålsenligt att placera de nya bestämmelserna i årsredovisningslagen. Ett viktigt skäl till det är att rapporteringen inte bör ske genom att de aktuella uppgifterna tas in i företagens årsredovisning, vilket berörs närmare i nästa avsnitt. Bestämmelserna bör därför tas in i en ny, särskild lag. Den nya lagen bör ange vilka företag som omfattas av rapporteringskravet. Den bör också ange under vilka förutsättningar en rapport ska upprättas och vad den ska innehålla. Vidare bör lagen innehålla bestämmelser om hur rapporten ska offentliggöras och vad som gäller om den inte upprättas och offentliggörs i rätt tid. Frågan hur rapporteringskravet genomförs är fristående från frågan hur kravet på s.k. hållbarhetsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU genomförs i svensk rätt. Den frågan bereds i ett annat lagstiftningsärende (Ju2014/7794/L1).

11.2 Rapporteringskravet

Regeringens förslag: Rapporteringskravet ska gälla för större företag och finansiella företag som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog. Företagen ska årligen i en fristående rapport ange betalningar som de har gjort till myndigheter i en medlemsstat eller i ett tredjeland. Endast betalningar som, ensamma eller tillsammans med andra sammanhängande betalningar, överstiger 860 000 kronor ska tas med. Ett moderföretag ska som huvudregel lämna en sammanställd rapport som omfattar hela koncernen. Om ett företag redan lämnar en rapport enligt likvärdiga tredjelandsbestämmelser, ska det vara undantaget från rapporteringskravet.

Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens förslag. Utredningen föreslår att endast de företag som i direktivet definieras som stora företag och företag av allmänt intresse ska omfattas av reglerna (se betänkandet s. 420 f.) Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Kretsen av företag som bör omfattas Enligt artikel 42 i direktivet gäller rapporteringsskyldigheten stora företag och företag av allmänt intresse. Den nya lagen måste i sak om- 176 fatta åtminstone dessa kategorier av företag. Direktivet ger dock med-

lemsstaterna utrymme att införa motsvarande krav även på andra företag. Frågan är om Sverige bör utnyttja detta och låta rapporteringskravet gälla samtliga större företag, dvs. även de företag som i direktivet benämns medelstora företag. Utgångspunkten är att det inte bör införas gränsvärden eller kategoriindelningar som avviker från de som redan gäller generellt. Med förslaget i avsnitt 5.1 att behålla årsredovisningslagens nuvarande indelning i större och mindre företag följer därför att den lösning som bör väljas är att kräva samma sak av samtliga större företag. Tillgänglig statistik tyder på att antalet företag som berörs av en sådan utvidgning i förhållande till direktivet är mycket begränsat. Det får anses finnas ett betydande allmänintresse i att även dessa företag tillhandahåller informationen. För att täcka in direktivets krav, måste lagen också gälla sådana finansiella företag som upprättar årsredovisning enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Koncerner Enligt artikel 44 ska ett stort företag eller ett företag av allmänt intresse som är moderföretag och upprättar koncernredovisning också upprätta en sammanställd rapport om betalningar till myndigheter. Artikeln behandlar även vissa ytterligare fall där koncernen är liten eller medelstor. Direktivets konstruktion är i denna del något svårtydd. Avsikten får dock anses vara att en rapport på koncernnivå alltid ska upprättas om det någonstans i koncernen finns ett företag av allmänt intresse, även om moderföretaget inte är stort eller av allmänt intresse. Ett moderföretag ska betraktas som verksamt i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog om något eller några av dess dotterföretag bedriver sådan verksamhet. Det är enligt direktivet inte nödvändigt att upprätta en koncernrapport om moderföretaget också är ett dotterföretag, och dess eget moderföretag lyder under en medlemsstats lagstiftning. Vidare är det inte nödvändigt att upprätta en sammanställd rapport om allvarliga och långvariga begränsningar väsentligt försvårar moderföretagets möjligheter att utöva sina rättigheter när det gäller dotterföretagets ledning eller tillgångar, om den information som behövs inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller om aktierna eller andelarna i företaget innehas uteslutande i avsikt att sälja dem vidare. Det innebär att en rapport på koncernnivå inte behöver omfatta sådana dotterföretag som enligt 7 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen inte omfattas av koncernredovisningen för räkenskapsåret. Den svenska lagen bör avspegla såväl direktivets uttryckliga reglering av moderföretag som är stora eller av allmänt intresse som dess avsikt att en rapport på koncernnivå alltid ska upprättas om det i koncernen finns ett företag av allmänt intresse. Även de i direktivet angivna undantagen bör komma till uttryck i lagen. En rapport bör alltid upprättas för en större koncern, dvs. även de koncerner som i direktivet benämns medelstora koncerner. Kraven på större koncerner bör vara enhetliga och det finns ett betydande allmänintresse av informationen. Den närmare utformningen av kraven behandlas i författningskommentaren.

Företag som omfattas av en sådan sammanställd rapport som ett moderföretag ska upprätta ska enligt direktivet vara undantagna från såväl skyldigheten att upprätta en egen rapport på företagsnivå som på koncernnivå. Motsvarande undantag bör tas in i den svenska lagen.

Undantag vid rapportering enligt likvärdiga tredjelandsbestämmelser Enligt artikel 46 är ett företag inte skyldigt att upprätta en rapport om det i stället utarbetar en rapport enligt ett tredjelands krav och dessa bedöms som likvärdiga. Den rapport som företaget upprättar måste dock alltid offentliggöras i enlighet med de nationella regler som direktivet föranleder. I direktivet preciseras inte vilka länder som har likvärdiga krav. I stället sägs det att kommissionen ska ges befogenhet att fastställa de kriterier som ska tillämpas vid en bedömning av frågan. Enligt artikel 47 har kommissionen rätt att anta genomförandeakter för att avgöra vilka tredjelands rapporteringskrav som är likvärdiga med kraven i direktivet. Undantaget i artikel 46 bör avspeglas i den nya lagen.

Några grundläggande definitioner Artikel 41 i direktivet definierar några begrepp som är av grundläggande betydelse för tolkningen av direktivet. Med företag som har sin verksamhet i utvinningsindustrin avses i direktivet företag som ägnar sig åt utforskning, prospektering, upptäckt, utveckling och utvinning av mineraler, olja, naturgas eller andra ämnen. Direktivet hänvisar i denna del till en indelning i näringsgrenar som görs i en EU-förordning. Även definitionen av företag med verksamhet inom avverkning av naturskog hänvisar till denna EU-förordning. I förordningen benämns verksamheten drivning. Drivning är det arbete som sker när ett område med skog avverkas. I detta inbegrips både själva avverkningen och arbetet med att föra fram det som avverkats till bilväg. Lagen bör utformas så att den överensstämmer med dessa avgränsningar av betydelse för tillämpningsområdet. Med myndighet avses i direktivet en nationell, regional eller lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredje land. Häri inbegrips även ett företag som en myndighet har ett bestämmande inflytande över. Det innebär att även exempelvis statliga bolag omfattas. Det är tydligt att vad som avses med myndighet i detta EU-rättsliga sammanhang inte enkelt kan beskrivas i en fristående definition i den lag som genomför direktivet. Det är också tveksamt om det är lämpligt att använda termen myndighet i svensk lag på ett sätt som klart avviker från det gängse. En lämpligare lösning är att göra den avgränsning som direktivets definition syftar till i en särskild bestämmelse om tillämpningsområdet. Eftersom direktivet föreskriver att rapporten ska redovisa vissa uppgifter på projektnivå, bör lagen klargöra vad som utgör projekt. Med projekt avses enligt direktivet de operativa verksamheter som styrs av ett enda kontrakt, en enda licens, ett enda arrende, en enda koncession eller ett enda liknande lagenligt avtal och som ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet. Om flera sådana kontrakt i väsentlig grad är sammankopplade, ska dessa dock anses utgöra ett projekt. En motsvarande definition bör tas in i lagen.

En separat rapport En särskild fråga är om rapporteringsskyldigheten ska fullgöras genom en separat rapport eller ske inom ramen för företagets årsredovisning. Direktivet ger utrymme för båda alternativen. Att låta rapporteringen ingå i årsredovisningen skulle ge betydande nackdelar. Årsredovisningen skulle då tyngas av en mängd information som ligger vid sidan av sådan information som annars dominerar årsredovisningen och delvis är till för andra intressenter. De som söker informationen skulle behöva leta i ett dokument som innehåller mycket annat än det de är intresserade av. Rapporteringsskyldigheten bör därför i stället fullgöras genom en särskild rapport.

Rapportens innehåll Kraven på rapportens innehåll bör utformas så att de överensstämmer med direktivets beskrivning av berörda typer av betalningar (artikel 41.5) och de uppgifter som ska tas med (artikel 43). Den närmare utformningen av kraven behandlas i författningskommentaren. Enligt direktivet behöver betalningar som understiger 100 000 euro under ett räkenskapsår inte beaktas. Vid tillämpningen av denna beloppsgräns ska betalningar som hör ihop räknas samman. Detta innebär att ett företag vid alla typer av periodiska betalningar eller delbetalningar måste ta hänsyn till det sammanlagda beloppet av betalningarna för att kunna avgöra om upplysningar ska lämnas. I de stater som inte har infört euro som nationell valuta ska gränsvärdet räknas om till nationell valuta på visst sätt. En omräkning enligt anvisningarna ger ett gränsvärde på drygt 860 000 kronor. Direktivet hindrar inte att ett lägre gränsvärde sätts. I lagstiftningsärendet har inte annat framkommit än att det är lämpligt att bestämma gränsvärdet i svensk rätt till det avrundade beloppet 860 000 kronor. I artikel 43.4 anges att man vid rapporteringen ska redovisa enligt principen om verklig innebörd (substance over form). Ett företag ska alltså inte kunna undgå uppgiftskravet genom att till exempel ge en verksamhet som omfattas av direktivet en avvikande beteckning. Den svenska lagen bör ge uttryck för denna princip.

11.3 Offentliggörande

Regeringens förslag: Rapporten ska ges in till Bolagsverket inom samma tidsfrist som gäller för ingivande av årsredovisningen. Den ska offentliggöras på samma sätt som årsredovisningen. Om rapporten inte ges in i tid, ska Bolagsverket kunna rikta vitesförelägganden mot personer i företagets ledning. Bolagsverket ska också kunna döma ut vitet.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 426 f.). Utredningen föreslår dock ett krav på att rapporten och registreringen avfattas på både svenska och engelska.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslagen. Svenskt Näringsliv och Näringslivets regelnämnd anser att rapporten inte ska behöva avfattas på engelska. Skälen för regeringens förslag: Rapporten eller den sammanställda rapporten ska enligt artikel 45 i direktivet offentliggöras på samma sätt som direktivet föreskriver i fråga om årsredovisningen, dvs. i enlighet med direktiv 2009/101/EG. Den bästa lösningen för svenskt vidkommande är att rapporten offentliggörs på samma sätt som årsredovisningen. Det bör alltså åligga det rapporteringsskyldiga företaget att ge in rapporten till Bolagsverket, som därefter kungör att detta har skett. För aktiebolag ska registrering ske i aktiebolagsregistret. I direktivet anges inte på vilket språk rapporten ska upprättas. I direktiv 2009/101/EG sägs emellertid att offentliggörande ska ske på något av de språk som tillåts enligt de språkregler som gäller i respektive medlemsstat och att medlemsstaterna också ska tillåta offentliggörande på andra språk. Enligt 8 kap. 3 c § årsredovisningslagen ska en registrering av en årsredovisning i aktiebolagsregistret avfattas på svenska och dessutom, om bolaget begär det, på annat officiellt språk inom EU eller på norska eller isländska. Motsvarande bör gälla för rapporterna om betalningar. Det finns, som Svenskt Näringsliv och Näringslivets regelnämnd är inne på, inte tillräckligt stöd för att kräva att rapporten ska ges in och registreras i både svensk och engelsk språkversion. Bolagsverket har möjlighet att vitesförelägga styrelseledamöter och verkställande direktör i företag som dröjer med att ge in redovisningshandlingar till verket, se 8 kap. 13 § årsredovisningslagen. En motsvarande möjlighet behövs för de fall där ett företag underlåter att ge in en rapport om betalningar till myndigheter. Förseningsavgifter bedöms inte vara ett tillräckligt verksamt medel. Kontrollen av att företagen fullgör sin rapporteringsskyldighet på ett korrekt sätt bör ske genom att Bolagsverket gör samma slag av övergripande granskning som i fråga om årsredovisningar. Beslut enligt lagen bör kunna överklagas som andra liknande förvaltningsbeslut.

12 Ikraftträdande- och övergångs-

bestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 443). Remissinstanserna: Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslagen i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till den tid som de återstående leden i lagstiftningsprocessen kan väntas ta föreslås att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. En vedertagen princip för lagstiftning på redovisningsområdet är att de bestämmelser som företagen har att följa inte ändras under löpande räkenskapsår. Lagändringar träder som regel i kraft ett visst datum och tillämpas på räkenskapsår som inleds samma dag eller senare. Det finns inte anledning att nu avvika från denna princip. Lagändringarna ska därför tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015. Några ytterligare övergångsbestämmelser krävs inte.

13 Förslagens konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslaget att inskränka kraven på notupplysningar för mindre företag kan antas leda till lägre administrativa kostnader. Det nya kravet på att rapportera betalningar till myndigheter land för land kommer att leda till ökade kostnader för de företag som omfattas. Bokföringsnämnden kommer att få tillfälligt ökade arbetsuppgifter.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens i de delar där utredningens förslag motsvarar regeringens förslag (se betänkandet s. 431 f.) Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslagen i denna del. Bokföringsnämnden gör bedömningen att om nämnden inte tilldelas ytterligare resurser kan det antas att den kompletterande normgivning som behövs för ett heltäckande och förenklat regelverk inte är på plats när den nya lagstiftningen ska börja tillämpas. Denna bedömning delas av Bolagsverket som även framhåller att verket kommer att behöva informera om de ändrade reglerna, utbilda personal och ändra it-system. Bolagsverket menar att detta sammantaget kommer att leda till ökade kostnader som kan komma att överstiga den summa som utredningen kommit fram till för verkets del. Regelrådet anser att de administrativa kostnaderna och konsekvenserna av utredningens förslag att dela in företagen i fler kategorier inte är tillräckligt väl beskrivna samt att flera av förslagen går längre än de minimikrav som direktivet ställer, s.k. gold-plating.

Skälen för regeringens bedömning

Anpassningar till redovisningsdirektivet De förändringar i den svenska redovisningslagstiftningen som förslagen innebär är i allt väsentligt påkallade av det nya redovisningsdirektivet. Bestämmelserna i direktivet är, åtminstone när det gäller mindre företag, till stor del tvingande. Möjligheterna att välja alternativa lösningar är i dessa fall mycket små. Direktivet ger dock medlemsstaterna vissa valmöjligheter. I dessa fall är strävan att, när det inte finns särskilda skäl

däremot, välja det alternativ som innebär den största lättnaden för det enskilda företaget. Som Regelrådet lyfter fram är det i vissa fall möjligt att gå längre än direktivets minimikrav. För att hålla nere den administrativa bördan utnyttjas dock endast undantagsvis dessa möjligheter, exempelvis när det gäller skyldigheten för mindre publika aktiebolag att lämna vissa upplysningar om närståendetransaktioner. I några fall anses det inte vara lämpligt att ta bort befintliga svenska regler, där detta i och för sig skulle vara förenligt med direktivet. I dessa fall rör det sig om bestämmelser som regeringen uppfattar som viktiga för svenska företags redovisning.

Antal företag som berörs Antalet aktiva företag i Statistiska centralbyråns företagsregister uppgick år 2012 till drygt 1 137 000. Såsom aktiva företag räknas juridiska personer samt fysiska personer som antingen är registrerade för mervärdesskatt, som arbetsgivare eller, i ej mervärdesskattepliktiga branscher, för F-skatt. Exakt hur många av dessa företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning och som därmed berörs av de föreslagna lagändringarna är svårt att bedöma. Det finns enligt Bolagsverket cirka 454 000 aktiebolag och dessa är alltid skyldiga att upprätta årsredovisning. De berörs alltså alltid i någon utsträckning av förslagen. Bland de företag som är upptagna i Statistiska centralbyråns företagsregister utgör emellertid drygt hälften, eller cirka 615 000, enskilda näringsidkare. Enskilda näringsidkare är normalt inte skyldiga att upprätta årsredovisning och berörs därför i mycket liten omfattning av lagändringarna. För årsredovisningspliktiga företag som är mindre företag innebär flertalet av ändringarna förenklingar. Ett antal bestämmelser, särskilt krav på notupplysningar, ska inte längre tillämpas på dessa företag. Det saknas statistik avseende antalet årsredovisningspliktiga som är mindre företag. Vid en tillämpning av de föreslagna storlekskriterierna för företag i årsredovisningslagen utgör emellertid i dag cirka 98 procent av alla aktiva företag i Statistiska centralbyråns företagsregister mindre företag. Det talar för att även det alldeles övervägande antalet årsredovisningspliktiga företag är mindre företag och därmed kommer att beröras av förenklingarna i lagförslaget.

Tidsåtgång och administrativa kostnader Samtliga företags totala kostnad för att upprätta årsredovisning uppgick enligt Tillväxtverket till cirka 1,7 miljarder kronor år 2009. Sedan dess har både lönekostnaderna och antalet företag ökat. 2014 kom det in cirka 428 000 årsredovisningar för aktiebolag till Bolagsverket. Ett av de främsta syftena med det nya direktivet är att förenkla för de minsta företagen. Några försök till mera fullständiga beräkningar av de tidsvinster, och därmed kostnadsbesparingar, som mindre företagen kan förväntas göra totalt till följd av de föreslagna ändringarna låter sig inte göras. Några exempel på de kostnadsbesparingar som kommer att bli aktuella för de mindre företagen har dock lämnats av utredningen. Beräkningarna har tagits fram med hjälp av en s.k. minirapport från Tillväxtverket som är gjord år 2009. Rapporten behandlar årsredovisning och bokföring i s.k. K2-företag och de kostnader som förändringar i årsredo-

visningslagen under perioden den 1 januari till den 31 december 2009 har fört med sig för företagen. Mindre företag ska i dag lämna upplysningar om medelantalet anställda, könsfördelning bland ledande befattningshavare och räkenskapsårets personalkostnader i årsredovisningen. De administrativa kostnaderna för att uppfylla dessa krav uppgår för de mindre företagen enligt Tillväxtverkets mätningar till cirka 100 miljoner kronor per räkenskapsår. Framöver kommer mindre företag endast behöva lämna upplysningar om medelantalet anställda, vilket enligt motsvarande mätningar kostar företagen cirka 30 miljoner kronor årligen. Besparingen för mindre företag på grund av den nu redovisade regeländringen uppgår således till cirka 70 miljoner kronor per räkenskapsår. I dag ska en årsredovisning alltid innehålla upplysningar om innehav i dotterföretag och intresseföretag. Upplysning ska också lämnas om namn och säte för det företag som upprättar koncernredovisning i den största av de koncerner i vilken företaget ingår som dotterföretag. De administrativa kostnaderna för att uppfylla dessa krav uppgår enligt Tillväxtverket till totalt cirka 16 miljoner kronor per år. Framöver kommer endast större företag att omfattas av detta upplysningskrav. Besparingen för de mindre företagen blir enligt Tillväxtverkets beräkningar cirka 2,7 miljoner kronor. Förslagen kommer sannolikt att innebära att de mindre företagen övergångsvis får vissa ökade administrativa kostnader i samband med att de nya reglerna ska börja tillämpas. Dessa kostnader sammanhänger bl.a. med att företagen kan behöva tillägna sig nya rutiner för informationssamlande. Det kan heller inte uteslutas att de mindre företagen i någon mån kommer att drabbas av ökade kostnader på grund av att Statistiska centralbyrån kommer att kräva in vissa för den ekonomiska statistiken nödvändiga uppgifter som inte kommer att framgå i de små företagens årsredovisningar (se närmare om detta nedan under Övriga effekter). De administrativa kostnaderna för mindre företag torde dock totalt sett komma att minska avsevärt.

Rapport om betalningar till myndigheter Större företag och vissa finansiella företag som är aktiva i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog ska i vissa fall upprätta en årlig rapport om betalningar till myndigheter. Rapporten ska offentliggöras genom att den ges in till Bolagsverket och registreras där. Betalningar som understiger 860 000 kr per räkenskapsår behöver inte inkluderas i rapporten. Statistiska centralbyrån har för utredningens räkning tagit fram statistik på hur många företag i Sverige som var verksamma inom utvinningsindustrin respektive skogsindustrin som helhet under år 2011. Enligt Statistiska centralbyrån finns det fem stora företag som är verksamma inom utvinningsindustrin och tio stora företag som är verksamma inom skogsindustrin. Dessa siffror är dock något osäkra eftersom det kan finnas företag som inte har utvinning eller avverkning av naturskog som sin huvudsakliga verksamhet men som ändå, i begränsad utsträckning eller tillfälligt, har del i sådan verksamhet. Det har inte gått att få fram någon statistik på hur många dessa företag skulle kunna vara. Omfattningen av det arbete som det enskilda företaget måste lägga ner på

rapporten blir givetvis beroende av omfattningen av företagets verksamhet. För att kunna lämna uppgifter om betalningar på det sätt som den nya lagen kräver behöver företagen sannolikt göra omställningar av ekonomi- och redovisningssystem, vilket kommer att leda till engångskostnader. Därutöver tillkommer löpande kostnader för att samla och lagra information samt för att upprätta och registrera rapporterna.

Särskilt om effekter för publika aktiebolag Direktivets bestämmelser om fullharmonisering för små företag innebär att flera av de särskilda krav på notupplysningar som hittills har funnits för mindre publika aktiebolag i huvudsak måste tas bort. Antalet publika aktiebolag som inte är noterade uppgår till 821 och antalet noterade till 457. Det har inte varit möjligt att få fram exakta siffror på hur många av de publika aktiebolagen som i dag är att betrakta som mindre företag. Av Statistiska centralbyråns företagsregister går dock att utläsa att antalet onoterade aktiebolag med 0–50 anställda uppgår till 46.

Andra konsekvenser för berörda företag För samtliga kategorier av företag införs en generell möjlighet att avvika från lagens krav om följden av avvikelsen inte är väsentlig. Denna möjlighet kommer att få vissa effekter på såväl utformningen av som innehållet i företagens års- och koncernredovisningar och kan också innebära förenklingar för företagen. Effekten bedöms dock vara förhållandevis begränsad.

Konkurrensförhållanden Utredningens förslag träffar samtliga företag som omfattas av årsredovisningslagen och får också effekter för de finansiella företag som omfattas av de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag. Utformningen av de materiella reglerna torde inte leda till någon snedvridning av konkurrensen på marknaden. De minskade uppgiftskraven för mindre företag skulle teoretiskt kunna innebära att det utifrån ett administrationskostnadsperspektiv blir mer attraktivt än tidigare att klassificeras som ett mindre företag, vilket i sin tur kan vara en konkurrensfördel. Som ovan redogörs för omfattar kategorin mindre företag dock redan majoriteten av de företag som omfattas av redovisningslagarna i Sverige. Bedömningen blir därför att konkurrensförhållandena mellan företagen inte kommer att påverkas på något avgörande sätt.

Konsekvenser för Bokföringsnämnden Redovisningslagstiftningens karaktär av ramlagstiftning påverkas inte av lagändringarna. De normgivande organen, däribland Bokföringsnämnden, kommer även i fortsättningen att spela en viktig roll i utvecklandet av god redovisningssed. Flera av ändringarna förutsätter att dessa organ fyller ut och kompletterar lagstiftningen med allmänna råd, yttranden och vägledningar i olika frågor. De förhållandevis stora förändringar i lagstiftningen som föreslås medför att bl.a. Bokföringsnämnden blir tvungen att se över betydande delar av befintliga råd och rekommendationer.

Genom det inslag av full harmonisering som direktivet innehåller förändras även förutsättningarna för de normgivande organen i viss mån. Bokföringsnämnden har därför anledning att göra en särskild översyn av sådana allmänna råd som riktar sig till eller har betydelse för mindre företag. Denna kategori av företag omfattar i praktiken det helt övervägande antalet företag i Sverige. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015. Omarbetade allmänna råd från Bokföringsnämnden behöver finnas på plats i god tid innan företagen under första halvåret 2017 upprättar sina årsredovisningar. Arbetet måste därför bedrivas parallellt med slutförandet av andra projekt som är prioriterade hos nämnden. Bokföringsnämnden kommer på grund av detta att få tillfälligt ökade arbetsuppgifter.

Konsekvenser för Bolagsverket De förslag om ändringar i redovisningsreglerna som regeringen lämnar är förenklade i förhållande till utredningens förslag, bl.a. genom att det inte föreslås ytterligare kategorier av företag, och kommer inte att leda till några nämnvärda kostnader för Bolagsverket. Förslaget om att företag inom utvinningsindustrin m.m. årligen ska upprätta och offentliggöra en årlig rapport får viss påverkan på Bolagsverkets verksamhet. Det rör sig dock om ett mycket begränsat antal företag som berörs av det nya rapporteringskravet. Merkostnaden för Bolagsverket bedöms bli högst marginell och inte medföra något behov av ökad avgiftsfinansiering.

Konsekvenser för Skatteverket Förslagen bedöms inte påverka de skattemässiga resultat som företagen redovisar. Inte heller påverkas Skatteverkets kontrollmöjligheter.

Övriga effekter Uppgifter i företagens årsredovisningar har stor betydelse för den ekonomiska statistik som tas fram av Statistiska centralbyrån och för underlaget för nationalräkenskaperna (t.ex. beräkning av bruttonationalprodukten). Exempelvis bygger Statistiska centralbyråns undersökning Företagens ekonomi på bokslut från hela näringslivets företag (exklusive den finansiella sektorn) i Sverige, oberoende av juridisk form och företagsstorlek. Årsredovisningar används även i ett flertal andra undersökningar hos Statistiska centralbyrån. Detaljinformation som inte återfinns i årsredovisningarna samlas in via urvalsundersökningar. Företagens årsredovisningar används också för att säkerställa kvaliteten i statistiken samt för avstämning och kontroll av lämnade uppgifter. Genom förslagen kommer den informationsmängd som är tillgänglig via de mindre företagens årsredovisningar att minska. En effekt av detta kan bli att Statistiska centralbyrån tvingas öka den direkta statistikinsamlingen från företagen. Statistiska centralbyrån kan också komma att i större utsträckning behöva kontakta företagen för kompletterande information om denna inte går att finna i företagens årsredovisningar. Den kostnad som då skulle uppkomma är dock svår att beräkna. Även för andra intressenter kommer den minskade informationen om mindre företag att få betydelse. De som har behov av finansiell informa- 185

tion om mindre företag kan komma att uppleva sig ha sämre förutsättningar att skaffa sig en uppfattning av ett företags finansiella ställning och resultat jämfört med i dag. Även förutsättningarna för kreditupplysningsföretagens verksamhet påverkas av den minskade mängden uppgifter i mindre företags årsredovisningar. Någon uppskattning av de kostnader som detta medför har inte kunnat göras.

14 Författningskommentar

14.1 Förslaget till lag om rapportering av betalningar till myndigheter

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentliggörande av rapporter om betalningar till myndigheter. Med myndigheter jämställs företag som står i ett förhållande till en myndighet som motsvarar förhållandet mellan ett dotterföretag och ett moderföretag. Lagen är tillämplig på 1. aktiebolag och handelsbolag som är större företag eller moderföretag i större koncerner enligt 1 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554), 2. företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och 3. företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 11.2. Lagen genomför artiklarna 41–48 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (redovisningsdirektivet). I första stycket beskrivs vad lagen reglerar. Någon kvalifikation av begreppet myndighet tas inte in i lagen. Det kan röra sig om en myndighet i Sverige, i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller i ett tredje land. Det kan vidare röra sig om alla former av offentlig förvaltning på såväl nationell som regional eller lokal nivå. Det saknar i detta sammanhang betydelse hur myndigheten är organiserad eller vilken del av myndigheten som tar emot betalningen. Andra stycket innebär att företag som står i ett dotterföretagsliknande förhållande till en myndighet ska jämställas med en myndighet. Med dotterföretag och moderföretag avses detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen. Det kan t.ex. röra sig om ett företag som ägs eller kontrolleras på statlig, regional eller lokal nivå. Förhållandet ska motsvara ett koncernförhållande, även om det inte formellt är ett sådant. Detta innebär att även dotterföretag till det företag som ägs eller kontrolleras av myndigheten omfattas av bestämmelsen. I tredje stycket anges vilka företag som omfattas av lagen.

Enligt punkten 1 omfattas aktiebolag och handelsbolag som är större företag. Vidare omfattas alla aktiebolag och handelsbolag som är moderföretag i större koncerner. Detta innebär att även ett mindre företag som är moderföretag i en större koncern omfattas av lagen. Så kan vara fallet om det bland dotterföretagen ingår ett noterat företag eller ett finansiellt företag, se 1 kap. 3 § första stycket 6 årsredovisningslagen. Enligt punkten 2 omfattas vissa företag enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Det rör sig närmare bestämt om bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag och Svenska skeppshypotekskassan samt bolag som är värdepappersbolag enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Enligt punkten 3 omfattas vissa företag enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Det rör sig närmare bestämt om försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Uttryck i lagen

2 § I denna lag avses med 1. företag med verksamhet i utvinningsindustrin : företag som bedriver prospektering, utveckling, utvinning och därmed jämförlig verksamhet som avser olja, naturgas, kol, torv, sand, grus, sten, lera, salt, eller metallmalmer eller andra mineraler, 2. företag med verksamhet inom avverkning av naturskog : företag som avverkar naturskog eller som utför transporter för sådan avverkning, 3. projekt : en eller flera operativa verksamheter som styrs av ett enda avtal eller flera i väsentlig grad sammankopplade avtal och ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet.

I paragrafen definieras vissa uttryck som används i lagen. Paragrafen motsvarar artiklarna 41.1, 41.2 och 41.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2. I punkten 1 definieras företag med verksamhet i utvinningsindustrin. I direktivet anges att det som avses är verksamhet som inbegriper utforskning, prospektering, upptäckt, utveckling och utvinning av mineraler, olja, naturgasfyndigheter eller andra ämnen inom ramen för de ekonomiska verksamheter som finns förtecknade i bilaga I avsnitt B – huvudgrupperna 05–08 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2. I den nämnda bilagan finns en lista med olika kategorier av utvinningsverksamhet. Uppräkningen i paragrafen är avsedd att täcka samma verksamheter som direktivet pekar ut. Med prospektering avses det som i dagligt tal räknas in i sådan verksamhet, dvs. såväl förundersökningar, sökande och upptäckt. Även verksamheter som är jämförliga med prospektering, utveckling och utvinning omfattas. Hur verksamheten betecknas är inte avgörande för bedömningen, se 7 §. I punkten 2 definieras företag med verksamhet inom avverkning av naturskog. Med naturskog avses, liksom i direktivet, skog och annan trädbevuxen mark med inhemska arter, där det inte finns några klart synliga tecken på mänsklig verksamhet och där de ekologiska processerna inte störts i betydande utsträckning, jfr skäl 69 och artikel 17.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 och

2 kap. 2 § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Verksamheten ska bestå i drivning, dvs. avverkning och transporter av virket från avverkningsplatsen till bilväg. Ett företag omfattas även om det deltar i endast en del av drivningen. Eftersom ingen precisering görs omfattas all typ av avverkning, oavsett syftet. I punkten 3 anges vad som avses med projekt. Ett projekt definieras i artikel 41 i direktivet som den operativa verksamhet som styrs av ett enda kontrakt, en enda licens, ett enda arrende, en enda koncession eller ett enda liknande lagenligt avtal och som ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet. Om flera sådana kontrakt i väsentlig grad är sammankopplade, ska de anses utgöra ett projekt. Med i väsentlig grad sammankopplade avtal menas, enligt punkten 45 i direktivets ingress, en uppsättning operativt och geografiskt integrerade avtal med i allt väsentligt liknande villkor som har undertecknats med en myndighet som part och som leder till betalningsansvar. Punkten 3 är utformad så att den ska motsvara denna definition.

Rapport på företagsnivå

3 § Ett företag med verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog ska senast sex månader efter räkenskapsårets utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 5 § och som företaget har gjort under räkenskapsåret. Ett företag som ingår i en koncern behöver inte upprätta någon rapport om betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som moderföretaget upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.

Paragrafen, som genomför artikel 42 i direktivet, anger när en rapport på företagsnivå ska upprättas. Övervägandena finns i avsnitt 11.2. I första stycket föreskrivs att företag med verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog är skyldiga att upprätta en rapport över betalningar till myndigheter. Rapporten ska upprättas räkenskapsårsvis och senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Med räkenskapsår avses detsamma som i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078). Vilka kategorier av företag som omfattas framgår av 1 § tredje stycket. Preciseringen av de näringsgrenar företaget ska vara verksamt inom definieras i 2 §. Se kommentaren till den paragrafen. I kommentaren till 1 § berörs också vad som avses med myndighet. Bestämmelser om rapportens innehåll finns i 5 §. I den paragrafen framgår också vad som avses med betalningar. Av andra stycket , som motsvarar artikel 42.2 i direktivet, framgår att någon rapport inte behöver upprättas om företaget omfattas av en rapport på koncernnivå som ett moderföretag har upprättat enligt 4 § eller enligt lagstiftningen i annan medlemsstat inom Europeiska unionen. Med koncern avses detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Detta innebär bl.a. att ett mindre företag som är moderföretag i en större koncern och därför är skyldigt att upprätta en rapport på koncernnivå, inte behöver upprätta någon rapport på företagsnivå. Se även kommentaren till 10 § om rapportering enligt tredjelands bestämmelser.

Rapport på koncernnivå

4 § Om något av företagen i en koncern bedriver verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog, ska moderföretaget senast sex månader efter räkenskapsårets utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 5 § och som något av koncernföretagen har gjort under räkenskapsåret. Företaget behöver inte upprätta någon rapport om det är ett dotterföretag och betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som ett moderföretag upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen. Rapporten behöver inte omfatta betalningar från koncernföretag som med stöd av 7 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) inte omfattas av koncernredovisningen för räkenskapsåret.

Paragrafen, som genomför artikel 44 i direktivet, anger när en rapport på koncernnivå ska upprättas. Övervägandena finns i avsnitt 11.2. I första stycket föreskrivs att moderföretag i en koncern, där något eller några av koncernföretagen bedriver verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog, ska upprätta en rapport som omfattar hela koncernen. Med moderföretag avses detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen. Rapporteringsskyldigheten träffar endast sådana företag som omfattas av lagens tillämpningsområde, se kommentaren till 1 § tredje stycket. Rapporten ska avse moderföretagets senaste räkenskapsår och vara klar senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Den ska omfatta sådana betalningar som något av koncernföretagen har gjort till myndigheter och som är kopplade till utvinningsverksamhet respektive avverkningsverksamhet på det sätt som anges i 5 §. Det anges inte som en förutsättning att det utbetalande koncernföretaget är detsamma som det koncernföretag som bedriver verksamheten. Av andra stycket framgår att någon rapport på koncernnivå inte behöver upprättas om företaget är dotterföretag och ett moderföretag till detta företag upprättar en rapport på koncernnivå enligt en medlemsstats lagstiftning. I detta fall förutsätts koncernföretagens betalningar redovisas i den rapporten. Detta överensstämmer huvudsakligen med det undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning som finns i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen. Bestämmelsen motsvarar artikel 44.2 c i direktivet. Av tredje stycket framgår att en rapport på koncernnivå inte behöver omfatta sådana dotterföretag som med stöd av 7 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen inte har konsoliderats i koncernredovisningen för samma räkenskapsår. Bestämmelsen motsvarar artikel 44.3 i direktivet.

Rapportens innehåll

5 § Rapporten ska innehålla upplysningar om sådana betalningar för verksamheten som utgör 1. ersättning för produktionsrättigheter, 2. skatt som tas ut från företag på inkomst, produktion eller vinst från företag och inte är skatt på fysiska personers inkomst och inte heller mervärdesskatt, omsättningsskatt eller annan skatt på konsumtion, 3. royalty, 4. utdelning,

5. kontrakts-, upptäckts- eller produktionsbonus, 6. ersättning för licens eller koncession, eller 7. betalning för infrastrukturförbättringar. Det sammanlagda beloppet av de betalningar som har gjorts till varje myndighet ska anges. Om vissa betalningar har avsett ett särskilt projekt, ska det sammanlagda beloppet av de betalningarna anges. Om betalningsskyldigheten har uppstått på företagsnivå, behöver betalningarna dock inte redovisas per projekt. I samtliga fall ska det anges hur stor del som avser var och en av de typer av betalningar som anges i första stycket 1–7. Om en betalning har gjorts på annat sätt än med pengar, ska uppgift lämnas om värdet och, i tillämpliga fall, volymen. I en not ska det förklaras hur betalningens värde har beräknats.

I paragrafen anges vilka typer av betalningar som ska rapporteras och hur de ska specificeras. Paragrafen genomför artiklarna 41.5, 43.2 och 43.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2. Första stycket anger vilka typer av betalningar som ska tas med i rapporten. Betalningarna ska ha skett för verksamheten, dvs. i någon mening skett för att möjliggöra eller gynna verksamheten i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog. Av 3 och 4 §§ framgår att det är betalningar som har gjorts av respektive företag under räkenskapsåret som avses. Uppräkningen är avsedd att inkludera typer av betalningar jämförbara med de som rapporteras av företag som deltar i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI). Enligt första punkten ska ersättning för rätten att producera tas upp. Det kan t.ex. vara betalningar till en myndighet eller ett med myndighet jämställt företag för rätten att producera naturgas i ett land. Enligt andra punkten ska betalning av skatt tas upp. Det som avses är den företagsskatt som betalas i respektive land och som hänför sig till verksamheten där. Det kan vara skatt på inkomsten, produktionen eller vinsten. Skatt som betalas för fysiska personers inkomst eller konsumtion ska inte tas med. Enligt tredje punkten ska erlagd royalty tas upp. Med royalty avses ersättning för utnyttjandet av en tillgång, vanligen beräknad efter nyttjandets omfattning. Royalty kan t.ex. ha betydelse för utvinningen av en viss mängd olja. Enligt fjärde punkten ska lämnad utdelning tas upp. I vissa fall är den rättsliga konstruktionen sådan att företaget ska betala en andel till ägare, medlemmar eller andra intressenter i verksamheten, vanligen beräknad efter vinsten av verksamheten. En utdelning på aktier i företaget enligt samma villkor som för övriga aktieägare behöver dock inte tas med. Femte punkten avser bonus som företaget betalat för verksamheten och som tar sikte på slutandet av ett kontrakt, upptäckten av något eller uppnådd produktion. I sjätte punkten anges ersättning för licens eller koncession, dvs. betalning enligt ett avtal eller regelverk för rätten eller tillståndet att bedriva verksamheten enligt de villkor som föreskrivs. Enligt sjunde punkten ska betalning för infrastrukturförbättringar tas upp. Det kan t.ex. vara ersättning för vägar som landet har byggt för att

underlätta verksamheten. Ett vanligt fall är att företaget har bidragit till investeringar i form av arbetskraft och expertkunskaper. Enligt andra stycket ska summan av betalningarna anges, fördelade på dels varje myndighet som har tagit emot betalning, dels varje sådan typ av betalning som anges i första stycket 1–7. Det ska också ske en särredovisning på olika projekt. Vad som avses med projekt anges i 2 § 3. Betalningarna behöver dock inte särredovisas per projekt om de avser skyldigheter som uppstått på företagsnivå. Om ett företag till exempel har fler än ett projekt i ett värdland och det landets regering beskattar företagets inkomster i landet som helhet, och inte grundar beskattningen på ett visst projekt eller en viss verksamhet i landet, får företaget redovisa den betalningen utan att specificera vilket projekt som kan kopplas till betalningen. Enligt tredje stycket ska det lämnas särskilda upplysningar om sådan betalning som har skett i annan form än pengar (naturaprestationer).

6 § En betalning som, ensam eller tillsammans med andra sammanhängande betalningar, är mindre än 860 000 kronor under ett räkenskapsår behöver inte tas med i rapporten.

I paragrafen anges ett undantag från rapporteringskravet för betalningar under visst värde. Paragrafen genomför artikel 43.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2. Enligt bestämmelsen behöver betalningar understigande 860 000 kronor inte redovisas i rapporten. Härvid måste dock beaktas att sammanhängande betalningar ska räknas ihop. Om ett företag t.ex. fyra gånger per år gör en betalning som avser ersättning för rätten att bryta mineraler, blir det avgörande om summan av betalningarna av detta slag under räkenskapsåret når upp till gränsvärdet 860 000 kronor.

7 § En rapport ska återge en betalnings eller verksamhets verkliga innebörd.

Paragrafen ger uttryck för principen om verklig innebörd (substance over form). Paragrafen genomför artikel 43.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2. Företagen får inte undvika att ta med en betalning i rapporten genom att benämna den på annat sätt, genom att ge en ny beteckning åt en verksamhet eller genom att dela upp betalningen. Betalningar som hör samman med varandra ska läggas ihop till en enda summa, se 6 §.

Offentliggörande

8 § Rapporten ska offentliggöras genom att en bestyrkt kopia på svenska ges in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Med bestyrkt kopia jämställs ett elektroniskt original. En rapport som har upprättats av ett aktiebolag ska registreras i aktiebolagsregisteret av Bolagsverket. Registreringen ska vara på svenska. Om det bolag som registreringen avser begär det, ska registreringen dessutom göras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

I paragrafen behandlas offentliggörandet av rapporten. Paragrafen genomför delvis artikel 45.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.3. Rapporten ska enligt direktivet offentliggöras på samma sätt som direktivet föreskriver i fråga om årsredovisningen, dvs. i enlighet med direktiv 2009/101/EG. Årsredovisningar för aktiebolag och handelsbolag offentliggörs genom ingivande till Bolagsverket. I första stycket regleras företagets skyldighet att ge in rapporten till Bolagsverket. Tiden för att ge in rapporten överensstämmer med den som gäller i fråga om ingivande av årsredovisning i aktiebolag, jfr 8 kap. 3 och 6 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Rapporten ska ges in i kopia, avfattad på svenska. Det kan vara en på sedvanligt sätt bestyrkt papperskopia eller en elektronisk version av rapporten. Av andra stycket framgår att rapporten, såvitt gäller aktiebolag, ska registreras i aktiebolagsregistret. Därmed blir den lätt tillgänglig för den som vill ta del av den. Av lagtexten framgår vidare att registreringen ska ske på svenska och, om bolaget begär det, annat språk inom EU eller på norska eller isländska. Detta överensstämmer med det som gäller för årsredovisning för aktiebolag enligt 8 kap. 3 c § årsredovisningslagen.

9 § Rapporten får överföras elektroniskt till Bolagsverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till Bolagsverket, och 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet.

I paragrafen regleras elektronisk överföring till Bolagsverket. Paragrafen genomför delvis artikel 45.1 i direktivet. Av första stycket framgår att rapporten får ges in till Bolagsverket på elektronisk väg. Detta överensstämmer med det som gäller för en årsredovisning, se 8 kap. 3 a § årsredovisningslagen (1995:1554). Andra stycket innehåller en upplysning om regeringens eller, efter bemyndigande, en myndighets möjlighet att i förordning eller myndighetsföreskrifter meddela närmare föreskrifter om elektronisk överföring och bestyrkande av elektroniska kopior.

Rapportering enligt tredjelands bestämmelser

10 § Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt denna lag, om det i stället 1. upprättar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredjelands rapporteringskrav som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med kraven inom Europeiska unionen, och 2. offentliggör rapporten i Sverige enligt 8 §.

I paragrafen görs ett undantag från rapporteringskraven när det finns en annan likvärdig rapport. Paragrafen genomför artikel 46.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2. Ett företag behöver inte upprätta någon rapport, om det har upprättat och offentliggjort en rapport enligt lagstiftningen i ett tredjeland (dvs. en stat utanför Europeiska unionen). En nödvändig förutsättning är dock att EU-kommissionen har bedömt att rapporteringskraven i det tredje landet

är likvärdiga med rapporteringskraven i redovisningsdirektivet. Kommissionen ska i genomförandeakter fastställa vilka krav som bedöms likvärdiga, se artikel 46.2. Ytterligare en förutsättning är att den enligt tredjelands lag upprättade rapporten offentliggörs även i Sverige. Rapporten måste ges in till Bolagsverket enligt bestämmelserna i 8 §.

Vite

11 § Om ett företag inte ger in en rapport enligt denna lag, kan Bolagsverket förelägga den som ensam eller tillsammans med någon annan är skyldig att ge in rapporten att fullgöra sin skyldighet. Föreläggandet får förenas med vite. Frågor om utdömande av vite prövas av Bolagsverket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vite. Bestämmelserna ger Bolagsverket sådana befogenheter som artikel 45.2 i direktivet förutsätter. Övervägandena finns i avsnitt 11.3. Paragrafen är utformad i nära anslutning till 8 kap. 13 § årsredovisningslagen (1995:1554), som ger Bolagsverket möjlighet att vitesförelägga styrelseledamöter och verkställande direktör i företag som dröjer med att ge in årsredovisningen till verket. Det innebär att Bolagsverket har möjlighet att förena ett föreläggande om ingivande av en sådan rapport som avses i lagen med vite. Vitesföreläggandet ska inte riktas mot företaget som sådant utan mot dess företrädare. Föreläggandet kan t.ex. riktas mot den verkställande direktören, om det finns en sådan. Om företaget är ett handelsbolag, kan föreläggandet riktas mot var och en som ensam eller tillsammans med annan äger företräda bolaget. Om föreläggandet inte följs, kan Bolagsverket förplikta den person mot vilket föreläggandet har riktats att betala ut vitet. Härvid tillämpas 9 § lagen (1985:206) om viten. Det innebär bl.a. att vitet inte ska dömas ut om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse och att vitet får jämkas om det finns särskilda skäl.

Överklagande

12 § Bolagsverkets beslut enligt 8 och 11 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Frågan berörs i avsnitt 11.3. Överklagandetiden är två månader, i likhet med vad som gäller vid överklagande av motsvarande beslut enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Tiden löper från tidpunkten för meddelandet av Bolagsverkets beslut och förutsätter alltså inte att beslutet har delgetts.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2016 ( punkten 1 ).

Av punkten 2 framgår att företagen dock inte är skyldiga att upprätta och offentliggöra rapporter enligt lagen förrän efter utgången av det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 2015. För ett företag med kalenderår som räkenskapsår måste alltså den första rapporten upprättas och ges in till Bolagsverket senast den 31 juli 2017.

14.2 Förslaget till lag om ändring i

årsredovisningslagen (1995:1554)

1 kap. Inledande bestämmelser

Allmänna definitioner

3 § I denna lag betyder 1. företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport, 2. andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer, 3. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen, 4. större företag: – företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet , eller – företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 5. mindre företag: företag som inte är större företag, 6. större koncerner: – koncerner där moderföretagets eller något av dotterföretagens överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet , – koncerner där något av dotterföretagen är ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller – koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner. Vid tillämpningen av första stycket 6 b och c ska andelar i dotterföretag, fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Eliminering behöver inte göras, om tillämpningen i stället utgår från följande gränsvärden: 194 – balansomslutning 48 miljoner kronor,

– nettoomsättning 96 miljoner kronor. Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av första stycket 4–7 och 5 kap. 47 § till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter.

Paragrafen innehåller definitioner av vissa begrepp som förekommer i lagen. Den motsvarar delvis artiklarna 2.5 och 3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5. I första stycket görs en ändring i punkten 4. I punkten definieras i två undergrupper vad som utgör större företag i lagens mening. Ändringen görs i beskrivningen av den första undergruppen och innebär att den stämmer bättre överens med direktivets definition av vad som brukar benämnas noterade företag. Enligt bestämmelsen omfattas företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Begreppet överlåtbara värdepapper är avsett att ha samma innebörd som i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Där definieras överlåtbara värdepapper som sådana värdepapper, utom betalningsmedel, som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden. Det kan t.ex. vara fråga om aktier i aktiebolag, motsvarande andelsrätter i andra typer av företag, obligationer och andra skuldförbindelser eller depåbevis för sådana värdepapper. I lagens hittillsvarande definition av större företag talas det endast om andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev. Begreppet överlåtbara värdepapper är avsett att leda till en något vidare avgränsning än den hittillsvarande. Begreppet är även avsett att kunna täcka in en förändring i fråga om vilka överlåtbara värdepapper som existerar på kapitalmarknaden, exempelvis vid utvecklingen av nya slag av egetkapitalinstrument. I punkten 6 definieras i tre undergrupper vad som utgör en större koncern. Ändringen i den första undergruppen är av samma slag som den i punkten 4. Den nya undergruppen, som utformas med den första undergruppen som förebild, innebär att en koncern alltid ska anses som större om något koncernföretag omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Genom ändringen genomförs de artiklar i direktivet som ställer särskilda krav på sådana koncerner där det ingår företag som i direktivet benämns företag av allmänt intresse, se artiklarna 23.1 och 44.2. Jfr även kommentaren till 4 § förslaget till lag om rapportering av vissa betalningar till myndigheter. I andra stycket finns bestämmelser om hur koncernföretagens balansomslutning respektive nettoomsättning ska beräknas vid tillämpningen av första stycket punkten 6. Bestämmelserna innebär bl.a. att man vid sammanräkningen ska eliminera såväl fordringar och skulder mellan företagen som internvinster. Ett tillägg görs så att även andelar i dotterföretag ska elimineras. Elimineringen förutsätts ske på samma sätt som annars, dvs. genom att andelarnas bokförda värde avräknas mot den andel av dotterföretagets eget kapital som andelarna representerar. I en ny tredje mening i andra stycket införs en alternativ, förenklad metod att bedöma vilken storlekskategori en koncern tillhör. Enligt bestämmelsen behöver elimineringar inte göras, om de högre gränsvärdena

48 och 96 miljoner kronor används. Det räcker alltså med att summera koncernföretagens balansomslutningar respektive nettoomsättningar och jämföra de framräknade beloppen med de förhöjda gränsvärdena. Paragrafnumreringen i det nya 5 kap. föranleder en ändring av hänvisningen i tredje stycket . Detta innebär inte någon ändring i sak.

Koncern, intresseföretag m.m.

4 a § Med ägarintresse avses i denna lag ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst 20 procent av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat framgår av omständligheterna.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av begreppet ägarintresse. Genom paragrafen genomförs artikel 2.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. För att ett företags andelsinnehav ska utgöra ett ägarintresse krävs enligt första meningen att syftet med innehavet är att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Detta kan, beroende på omständigheterna, vara fallet även vid små andelsinnehav. Bestämmelsen utformas i enlighet med Lagrådets förslag. Andra meningen innehåller en presumtionsregel till hjälp för bedömningen. Ett andelsinnehav som uppgår till minst 20 procent av kapitalet ska anses utgöra ett ägarintresse. Presumtionen kan brytas. Om det t.ex. står klart att ett andelsinnehav som uppgår till 20 procent endast är en investering som inte är avsedd att främja verksamheten i ägarföretaget, ska det inte anses föreligga ett ägarintresse. Regeln tar, som Lagrådet påtalar, närmast sikte på andelsägande i aktiebolag. Bestämmelsen har även betydelse vid ägande i ekonomiska föreningar eller utländska företag som motsvarar aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Som Lagrådet framhåller kan i ett handelsbolag behållningen på delägarnas kapitalkonton inte läggas till grund för prövningen av vem som enligt presumtionsregeln har ett ägarintresse i handelsbolaget.

5 § Om ett företag har ett ägarintresse i en juridisk person och utövar ett betydande inflytande över dess driftsmässiga och finansiella styrning, är den juridiska personen ett intresseföretag till företaget. Detta gäller dock inte om den juridiska personen är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger. Innehar företaget minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen , ska det anses ha ett betydande inflytande över denna, om inte något annat framgår av omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna.

Paragrafen innehåller en definition av begreppet intresseföretag. Den har sin grund i artikel 2.13 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. Av första stycket framgår att ett intresseföretag är ett företag som ett annat företag på visst sätt har ett intresse i och inflytande över. Enligt

paragrafens hittills gällande lydelse är ett kriterium för att ett företag ska utgöra ett intresseföretag att ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan företagen. Detta tas bort. Det krävs i stället att andelsinnehavet är ett ägarintresse. Vad ägarintresse är framgår av definitionen i 4 a §. Den definitionen förutsätter att innehavet är avsett att skapa en varaktig förbindelse mellan företagen. Kravet i fråga om varaktig förbindelse gäller därmed i praktiken fortfarande. Ytterligare en förutsättning för att den juridiska personen ska vara ett intresseföretag är att ägarföretaget utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning. Detta är i sak oförändrat. I den nya andra meningen i stycket klargörs att en juridisk person som i och för sig uppfyller kriterierna för intresseföretag, ändå inte är att anse som ett sådant om det i stället utgör ägarföretagets dotterföretag eller är ett gemensamt styrt företag som ägarföretaget samäger. Vad som avses med gemensamt styrt företag framgår av 5 a §. I andra stycket görs en följdändring i anledning av att kravet på varaktig förbindelse tas bort i första stycket. Bestämmelserna ändras inte i sak.

5 a § Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av begreppet gemensamt styrt företag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Begreppet förekommer inte tidigare i lagen, utan inryms enligt hittillsvarande ordning i stället i definitionen av intresseföretag i 5 §. Definitionen motsvarar det som i såväl direktivet i engelsk språkversion som i den internationella redovisningsstandarden IFRS 11 benämns joint venture. Definitionen tar sikte på situationen att två eller flera parter sluter ett avtal som innebär att verksamheten i ett annat företag ska styras gemensamt. Lagen ställer inte upp några krav på avtalets form eller innehåll. Det kan alltså röra sig om såväl muntliga som skriftliga avtal. Det mest vanligt förekommande torde emellertid vara att överenskommelsen ingår i ett skriftligt ramavtal som fastställer de allmänna villkoren för en eller flera verksamheter. Såväl fysiska som juridiska personer kan vara parter i samarbetsavtalet. Ett gemensamt bestämmande inflytande föreligger när styrningen av det samägda företaget kräver samtycke från samtliga parter som utövar inflytande över företaget. Det krävs inte att inflytandet följer av ett andelsinnehav, utan det kan även följa av avtal. Beroende på samarbetsavtalets omfattning och inriktning kan det ingå parter i avtalet som inte har del i det gemensamt bestämmande inflytandet. Det krävs inte heller att inflytandet faktiskt utövas gemensamt, utan endast att de parter som tillsammans har det bestämmande inflytandet måste vara överens om de styrningsåtgärder som vidtas. De närmare formerna för hur det gemensamma inflytandet ska utövas, t.ex. om det för styrningsåtgärder ska krävas minst 51 procent av rösterna eller om varje part i samarbetsavtalet ska ha vetorätt, kan regleras i samarbetsavtalet.

Närstående

8 § En juridisk person anses i denna lag som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om 1. den ingår i samma koncern som det rapporterande företaget, 2. den är ett intresseföretag till det rapporterande företaget eller till ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i, 3. det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juridiska personen, eller till ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i, 4. den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det rapporterande företaget eller av ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i, 5. det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av den juridiska personen, eller av ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i, 6. den och det rapporterande företaget båda är gemensamt styrda företag som samägs av samma tredje företag, 7. den eller det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett tredje företag, och den andra av dem är ett intresseföretag till det tredje företaget, 8. den är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2, 4, 6 eller 7, 9. den har som huvudsaklig verksamhet att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till personer som har avslutat sin anställning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapporterande företaget, 10. den har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9, 11. den står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande av en person som är närstående enligt 9 §, 12. den annars står under betydande inflytande av en person som avses i 9 § 1 eller 4–6, 13. den eller dess moderföretag har en styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare som är en person som avses i 9 § 1, eller 14. den eller ett företag i en koncern som den ingår i tillhandahåller tjänster för företagsledning åt det rapporterande företaget eller åt dess moderföretag. Vid tillämpningen av första stycket ska – med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rättssubjekt som inte är ett moderföretag i denna lags mening, och – med intresseföretag jämställas företag som endast uppfyller det krav på betydande inflytande som anges i 5 § .

Paragrafen, som är ny, innehåller en uppräkning av i vilka situationer en juridisk person ska anses som närstående till ett rapporterande företag. Tillsammans med 9 § genomför den artikel 2.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.5. Enligt hittills gällande ordning behandlas i 5 kap. 12 a § såväl kretsen av närstående juridiska och fysiska personer som de upplysningskrav som gäller vid transaktioner med närstående företag. Avgränsningen av kretsen av närstående skiljs nu från upplysningskraven och placeras i anslutning till lagens definitioner. Kraven på upplysningar om transaktioner med närstående parter finns i 5 kap. 23 och 24 §§.

Av såväl de tidigare bolagsrättsliga direktiven som det nya direktivet framgår att begreppet närstående ska ha samma betydelse som i de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med den s.k. IAS-förordningen. Härmed avses den internationella redovisningsstandarden IAS 24 Upplysningar om närstående, se bilaga 5 . Definitionen av närstående i denna paragraf är avsedd att ha samma innebörd som den i IAS 24, men anpassas i viss mån till den svenska lagens struktur och terminologi. I första stycket räknas de förhållanden upp som innebär att en juridisk person och det rapporterande företaget anses som närstående. Punkten 1 innebär att företag i samma koncern är närstående till varandra. Vad som avses med koncern framgår av 4 §. Varje moderföretag, dotterföretag och systerföretag är således närstående till de övriga koncernföretagen. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b i i IAS 24. Punkten 2 innebär att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om den är ett intresseföretag till detta företag. Av punkten framgår också att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om den är ett intresseföretag till ett företag i samma koncern som det rapporterande företaget. Vad som avses med intresseföretag framgår av 5 §. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b ii i IAS 24. Punkten 3 innebär att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om detta företag är ett intresseföretag till den juridiska personen. Av punkten framgår också att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om detta företag är ett intresseföretag till ett företag i samma koncern som den juridiska personen. Situationen är alltså den omvända i förhållande till den som beskrivs i punkten 2. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b ii i IAS 24. Punkten 4 innebär att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det rapporterande företaget. Av punkten framgår också att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om den är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett företag i samma koncern som det rapporterande företaget. Vad som avses med gemensamt styrt företag framgår av 5 a §. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b ii i IAS 24. Punkten 5 innebär att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om detta företag är ett gemensamt styrt företag som samägs av den juridiska personen. Av punkten framgår också att en juridisk person är närstående till ett rapporterande företag om detta företag är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett företag i samma koncern som den juridiska personen. Situationen är alltså den omvända i förhållande till den som beskrivs i punkten 4. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b ii i IAS 24. Punkten 6 innebär att två gemensamt styrda företag, som har i vart fall en gemensam samägare, är närstående till varandra. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b iii i IAS 24. Punkten 7 avser fallet att ett företag dels är samägare till ett gemensamt styrt företag, dels har ett intresseföretag. I så fall är de båda underordnade företagen närstående till varandra. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b iv i IAS 24. Punkten 8 innebär att om ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag är närstående till ett rapporterande företag så är även ett dotter- 199

företag till ett sådant företag närstående till det rapporterande företaget. Bestämmelsen har sin grund i punkten 12 i IAS 24. Punkten 9 avser en juridisk person vars huvudsakliga verksamhet är att förvalta tillgångar för ersättningar efter avslutad anställning till förmån för anställda i det rapporterande företaget eller i ett företag som är närstående till det rapporterande företaget (förvaltning av pensionsmedel). Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § 12 i lagens hittillsvarande lydelse och har sin grund i punkten 9 b v första meningen i IAS 24. Punkten 10 avser fallet att det rapporterande företaget självt förvaltar tillgångar för ersättning efter avslutad anställning. I den situationen är de företag som har avsatt pensionsmedel till förvaltning av det rapporterande företaget närstående till detta. Situationen är alltså den omvända i förhållande till den som beskrivs i punkten 9. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b v andra meningen i IAS 24. Punkten 11 avser ett företag över vilket en person som avses i 9 § har ett bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande. När det gäller vad som avses med angiven typ av inflytande hänvisas till det som anges i författningskommentaren till 9 §. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b vi i IAS 24. Punkten 12 tar sikte på företag över vilket personer som avses i 9 § 1 eller 4–6, dvs. en fysisk person eller dennes nära familjemedlemmar som utövar ett bestämmande eller gemensamt bestämmande inflytande över det rapporterande företaget, utövar ett betydande inflytande. Om en person eller dennes nära familjemedlemmar har ett betydande inflytande över två sådana företag är dessa inte att anse som närstående till varandra. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b vii i IAS 24. Punkten 13 avser fallet att en person eller dennes nära familjemedlemmar har ett bestämmande inflytande eller ett gemensamt bestämmande inflytande över det rapporterande företaget eller ett moderföretag till det rapporterande företaget. I det fallet är ett företag som personen är styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i närstående till det rapporterande företaget. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b vii i IAS 24. Punkten 14 avser fallet att den juridiska personen eller ett av dess koncernföretag tillhandahåller tjänster för företagsledning åt det rapporterande företaget eller åt dess moderföretag. Om exempelvis det rapporterande företagets verkställande direktör har sin anställning i ett bemanningsföretag, är detta företag alltså närstående till det rapporterande företaget. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 b viii i IAS 24. Med en koncern likställs enligt andra stycket första strecksatsen en företagsgrupp som kontrolleras av ett rättssubjekt som inte är ett moderföretag i årsredovisningslagens mening. Ett exempel på detta är när företag ägs och kontrolleras av en kommun. Kommunen och företagen utgör då en företagsgrupp som vid tillämpningen av denna paragraf ska jämställas med en koncern. Motsvarande gäller om företagen ägs och kontrolleras av staten. Även när ett företag har ett bestämmande inflytande över ett eller flera andra företag men det inte föreligger något koncernförhållande därför att det kontrollerande företaget inte har någon ägarandel i det eller de andra företagen, ska företagsgruppen likställas med en koncern. Detta innebär en anpassning till det koncernbegrepp

som finns i de internationella redovisningsstandarder som i enlighet med IAS-förordningen har antagits för tillämpning inom Europeiska unionen. Av andra stycket andra strecksatsen framgår att med intresseföretag ska jämställas ett företag över vilket det rapporterande företaget eller ett företag i samma koncern har ett betydande inflytande men inte ett sådant andelsinnehav som krävs enligt definitionen av intresseföretag i 5 §. Detta innebär en anpassning till det intresseföretagsbegrepp som finns i de internationella redovisningsstandarder som i enlighet med IASförordningen har antagits för tillämpning inom Europeiska unionen. I punkten 11 i IAS 24 finns ett antal exempel på situationer där företag eller fysiska personer inte ska anses vara närstående. Dessa är en direkt följd av hur närstående definieras i standarden och tas därför inte in i lagen.

9 § En fysisk person anses i denna lag som närstående till ett rapporterande företag om han eller hon 1. själv eller gemensamt med någon annan utövar ett bestämmande inflytande över företaget, 2. annars har ett betydande inflytande över företaget, 3. är en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan ledande befattningshavare i företaget eller dess moderföretag, 4. är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 1–3, 5. är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 1–3 eller av hans eller hennes make eller sambo, eller 6. annars ingår i samma familj som en person som avses i 1–3 och kan förväntas påverka den personen i hans eller hennes kontakter med företaget eller påverkas av honom eller henne i sina egna kontakter med företaget.

Paragrafen, som är ny, innehåller en uppräkning av i vilka situationer en fysisk person ska anses som närstående till ett rapporterande företag. Tillsammans med 8 § genomför den artikel 2.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.5. För en allmän bakgrund till paragrafen se författningskommentaren till 8 §. Punkten 1 omfattar fysiska personer som utövar ett bestämmande inflytande eller ett gemensamt bestämmande inflytande över det rapporterande företaget. Bestämmelsen motsvarar delvis 5 kap. 12 a § 2 i lagens hittills gällande lydelse. Begreppet bestämmande inflytande är här avsett att ha samma innebörd som i IAS 24, se bilaga 5 . Enligt ordalydelsen i IAS 24 och IFRS 10 har den ett bestämmande inflytande som har inflytande över ett investeringsobjekt och som exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett investeringsobjekt samt kan påverka avkastningen genom sitt inflytande över investeringsobjektet. Av IAS 24 och IFRS 11 framgår att ett bestämmande inflytande utövas gemensamt om det sker i enlighet med ett avtal som reglerar det gemensamma utövandet av inflytande över den aktuella verksamheten. Ett gemensamt bestämmande inflytande föreligger endast när det krävs att de parter som delar det bestämmande inflytandet måste ge sitt samtycke till de relevanta verksamheterna. Se även kommentaren till 5 a §. Ytterligare ledning för tolkning av bestämmelsen kan sökas i de

nämnda standarderna. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 a i i IAS 24. Punkten 2 omfattar sådana fysiska personer som utövar ett betydande inflytande över det rapporterande företaget, men inte har ett bestämmande inflytande enligt punkten 1. Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § 6 i lagens hittills gällande lydelse. Enligt IAS 24 och IAS 28 innebär begreppet betydande inflytande att en ägare kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier utan att ha bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande över dessa strategier. Även i denna del är bestämmelsen avsedd att ha samma innebörd som i de nämnda standarderna. När det gäller vad som ska anses som bestämmande inflytande och gemensamt bestämmande inflytande hänvisas till det som anges i anslutning till punkten 1. Vid bedömningen av om det är fråga om ett betydande inflytande kan ledning sökas i bestämmelserna om intresseföretag i 5 §. Där anges 20 procent av rösterna som en riktlinje. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 a ii i IAS 24. Punkten 3 omfattar styrelseledamöter, den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare i det rapporterande företaget eller dess moderföretag. Bestämmelsen motsvarar huvudsakligen 5 kap. 12 a § 7 i lagens hittills gällande lydelse. I den bestämmelsen anges att med moderföretag jämställs ett motsvarande utländskt rättssubjekt. Detta tas bort eftersom lagens koncerndefinition inte utesluter att moderföretaget är ett utländskt företag. Bestämmelsen har sin grund i punkten 9 a iii i IAS 24. Punkten 4 omfattar vissa kategorier av anhöriga till sådana personer som avses i punkterna 1–3. Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § 8 i lagens hittills gällande lydelse och har sin grund i det som sägs om nära familjemedlemmar i punkten 9 i IAS 24. Punkten 5 tar sikte på andra familjemedlemmar än sådana som avses i 4 och som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 1–3. Det kan t.ex. handla om en underårig som ingår i samma hushåll utan att i rättslig mening stå under personens vårdnad. Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § 10 i lagens hittills gällande lydelse och har sin grund i det som sägs om nära familjemedlemmar i punkten 9 i IAS 24. Punkten 6 omfattar andra familjemedlemmar än sådana som avses i 4, under förutsättning att relationen mellan familjemedlemmen och personen som avses i 1–3 är sådan att personen kan väntas påverkas av familjemedlemmen i sina kontakter med företaget. Också den omvända situationen omfattas. Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § 9 i lagens hittills gällande lydelse och har sin grund i det som sägs om nära familjemedlemmar i punkten 9 i IAS 24. I punkten 11 i IAS 24 finns ett antal exempel på situationer där företag eller fysiska personer inte ska anses vara närstående. Dessa är en direkt följd av hur närstående definieras i standarden och tas därför inte in i lagen.

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning Väsentlighet

3 a § Ett företag får avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering i denna lag, om följden av avvikelsen inte är väsentlig. Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan information, rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar på grundval av informationen.

Paragrafen, som är ny, innehåller en princip om väsentlighet och genomför artiklarna 2.16 och 6.1 j i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. Av första stycket framgår att lagens krav om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering inte behöver uppfyllas när följden av det inte är väsentlig. Med konsolidering avses här redovisning av innehav i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag i koncernredovisningen. Möjligheten till avvikelse från lagens krav är generell. Den omfattar därför såväl upprättandet av en årsredovisnings samtliga delar som upprättande av fristående rapporter, i den utsträckning något moment innebär redovisning, uppställning, värdering, upplysningar eller konsolidering enligt lagen. En uppgifts betydelse ska enligt andra stycket bedömas utifrån vilken påverkan utelämnad eller felaktig information rimligtvis kan få på beslut som en läsare av företagets finansiella rapporter fattar. Betydelsen av enskilda poster ska vidare bedömas mot bakgrund av andra liknande poster. Detta innebär att även om enskilda poster var för sig inte är väsentliga kan de vara att bedöma som väsentliga i lagens mening om de sammantagna ger en annan bild av företaget. Med anledning av att det nu införs en generell rätt att avvika från lagens krav i vissa fall tas flertalet av de specifika möjligheterna till avvikelse som finns i lagen bort. Exempelvis stryks bestämmelsen i 7 kap. 5 § om att dotterföretag av ringa betydelse inte behöver konsolideras. Dessa fall kommenteras särskilt i anslutning till de paragrafer som berörs.

Andra grundläggande redovisningsprinciper

4 § Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska följande iakttas: 1. Företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. 2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat. 3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen, b) hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, och att c) hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller en förlust.

4 . Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen. 5 . De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekommande fall, delposter består av ska värderas var för sig. 6 . Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra. 7 . Den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret. Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 och 3 §§, får avvikelse göras från första stycket.

Paragrafen innehåller en uppräkning av vissa grundläggande redovisningsprinciper. Paragrafen överensstämmer delvis med artikel 6 i direktivet. I andra stycket finns det enligt hittillsvarande ordning ett krav på att lämna en notupplysning om det har gjorts en avvikelse från de grundläggande redovisningsprinciperna. Detta krav flyttas nu till 5 kap. 5 §. Någon ändring i sak är inte avsedd. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Form m.m.

5 § Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska. Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om företagets namn, organisations- eller personnummer och säte. Om företaget är i likvidation, ska detta anges.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningens form, språk och allmänna upplysningar. Genom paragrafen genomförs artikel 5 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. Andra och tredje styckena är nya. De innehåller krav på att årsredovisningen ska innehålla uppgift om det rapporterande företagets namn, organisationsnummer och säte. I de fall en enskild näringsidkare upprättar en årsredovisning ska denna innehålla uppgift om näringsidkarens personnummer. Årsredovisningen ska också innehålla uppgift om att företaget är i likvidation.

Valuta

6 § Beloppen i årsredovisningen ska anges i företagets redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078). Beloppen får dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Vid byte av redovisningsvaluta ska balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan enligt den växelkurs som har fastställts av Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under räkenskapsåret. Den omräknade balansräkningen ska utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret.

Paragrafen behandlar redovisningsvalutan. Bestämmelsen anknyter till artikel 50 a i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. I paragrafens första stycke finns i den hittillsvarande lydelsen ett krav på att företag som anger belopp i årsredovisningen i annan valuta än redovisningsvalutan ska lämna upplysning om omräkningskursen i en

not. Något sådant krav finns inte i det nya direktivet och tas i följd av det bort ur paragrafen.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens innehåll

1 § Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen.

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om balansräkningens innehåll. I paragrafens hittillsvarande lydelse finns en andra mening om att ställda panter och ansvarsförbindelser ska redovisas som poster inom linjen. Denna bestämmelse tas bort eftersom direktivet inte tillåter redovisning inom linjen. Allt sådant som hittills har redovisats inom linjen måste nu, om det inte redovisas i själva balansräkningen, tas upp i noter till årsredovisningen (se även författningskommentaren till 5 kap. 15 §). Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Uppställningsformer

3 § Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3. Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppställningsformerna för balansräkningen respektive resultaträkningen. Paragrafen motsvarar delvis artikel 9.1 i direktivet. I den hittillsvarande lydelsen av paragrafens andra stycke finns ett krav på att företag som byter uppställningsform för resultaträkningen ska lämna upplysning om skälen för detta i en not. Detta upplysningskrav flyttas nu till 5 kap. 6 §. Någon ändring i sak är inte avsedd. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

4 § Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform. Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i en not. I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning. Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman, 1. om posternas belopp är obetydliga med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller 2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror.

Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilken ordning posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp och vilka avvikelser som får göras. Genom paragrafen genomförs artikel 12.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1. I paragrafens första stycke införs en ny bestämmelse om att en upplysning ska lämnas om förhållandet till andra poster i de fall en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post. Detta kan exempelvis vara fallet om en skuld har såväl en kortfristig som en långfristig del och dessa tas upp under olika poster. Upplysningen ska lämnas antingen under den post där den tas upp eller i en not. I fjärde stycket byts ”av ringa betydelse” ut mot ”obetydliga”, men någon ändring i sak är inte avsedd. Det förtydligas även att bedömningen avser posternas belopp.

4 a § Trots 3 och 4 §§ får företag som avses i andra stycket dela upp anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt skulder och avsättningar i kortfristiga och långfristiga poster, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Första stycket gäller 1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder , i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008 , och 2. andra företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

I andra stycket 2 ersätts uttrycket andelar eller skuldebrev med överlåtbara värdepapper. Frågan berörs i kommentaren till 1 kap. 3 § första stycket 4.

Kortfristiga och långfristiga balansposter

4 b § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar ska den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen anges. För varje skuldpost i balansräkningen ska följande anges: den del som ska betalas inom ett år från balansdagen, den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen och summan av dessa skulder. Första och andra styckena gäller även fordringsposter och skuldposter som har tagits in i sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2. För mindre företag som slår samman poster enligt 4 § femte stycket ska det som föreskrivs i första och andra styckena om fordringsposter och skuldposter i balansräkningen i stället avse de sammanslagna posterna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kortfristiga och långfristiga balansposter. Paragrafen överensstämmer i allt väsentligt med 5 kap. 10 § i lagens hittillsvarande lydelse. Eftersom bestämmelserna inte utgör notupplysningskrav, utan kräver specificering av vissa poster i balansräkningen, flyttas de till 3 kap. Genom paragrafen genomförs det som sägs under

Fordringar respektive under Skulder i bilaga III till direktivet. Frågan om bestämmelsernas placering berörs i avsnitt 8.1. Första stycket motsvarar hittillsvarande 5 kap. 10 § första stycket. Av andra stycket framgår att skulder som ska betalas inom ett år och skulder som ska betalas efter mer än ett år ska redovisas separat för varje post. Enligt hittills gällande lydelse av 5 kap. 10 § andra stycket krävs specifikation dels av den del av skuldposten som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen, dels den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. Av balansräkningsschemat i direktivet framgår emellertid att även skuldposter som ska betalas inom ett år från balansdagen numera ska specificeras. Förevarande bestämmelse kräver därför att det i balansräkningen preciseras dels hur stor del av skulderna som ska betalas inom ett år från balansdagen, dels hur stor del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen. Vidare ska summan av de kortfristiga respektive långfristiga skulderna anges. Det ska dock även fortsättningsvis genom en notupplysning lämnas uppgift om den del av en skuldpost som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, se 5 kap. 13 och 31 §§. Av tredje stycket framgår att det som sägs i första och andra styckena även gäller fordringsposter och skuldposter som redovisas i noter med stöd av 4 § fjärde stycket 2. Detta följer enligt hittillsvarande ordning av 5 kap. 10 § första och andra stycket, men förs nu av redaktionella skäl över till ett eget stycke. Det fjärde stycket motsvarar hittillsvarande 5 kap. 10 § tredje stycket.

Jämförelsetal

5 § För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges. Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt. Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse göras från andra stycket. Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna.

I paragrafen finns ett krav på jämförelsetal. Bestämmelsen överensstämmer med artikel 9.5 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.1. Jämförelsetal ska anges för varje post och delpost i balans- och resultaträkningen och vissa noter. Har företaget ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster, måste omräkning ske, om det inte finns särskilda skäl. I den hittills gällande lydelsen av paragrafens tredje stycke finns ett krav på att om omräkning eller ändring inte görs på grund av särskilda skäl, ska upplysning om det lämnas i not. Det kravet flyttas till 5 kap. 7 §.

Ett aktiebolags eget kapital

10 a § Ett aktiebolags eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska följande tas upp: aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

I paragrafen behandlas hur ett aktiebolags eget kapital ska fördelas på bundet och fritt eget kapital. Den motsvarar hittillsvarande 5 kap. 14 § första stycket. I paragrafen förtydligas att uppdelningen på bundet och fritt eget kapital kan göras balansräkningen, i egen räkning eller i noterna. Bestämmelserna flyttas därför från 5 kap., som inte innehåller några andra upplysningskrav än sådana som enbart kan fullgöras genom upplysningar i noterna. Frågan om bestämmelsernas placering berörs i avsnitt 8.1. Med egen räkning avses en särskild rapport som fogas till balansräkningen. Möjligheten att lämna uppgifterna i egen räkning får betydelse bl.a. för företag som ingår i koncerner som enligt IAS-förordningen ska upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder (jfr IAS 1 p. 10 c). En ytterligare förändring är att fonden för utvecklingsutgifter ska tas upp som bundet eget kapital. Den frågan behandlas i avsnitt 7.3.

En ekonomisk förenings eget kapital

10 b § En ekonomisk förenings eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska följande tas upp: inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter. Det som sägs i andra stycket om insatser gäller också upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening.

I paragrafen behandlas hur ekonomiska föreningars eget kapital ska fördelas på bundet och fritt. Den motsvarar hittillsvarande 5 kap. 15 § första stycket. I paragrafen förtydligas att uppdelningen kan göras i balansräkningen, i egen räkning eller i noterna. Bestämmelserna flyttas därför från 5 kap., som inte innehåller några andra upplysningskrav än sådana som enbart kan fullgöras genom upplysningar i noterna. Frågan om bestämmelsernas placering berörs i avsnitt 8.1. Med egen räkning avses en särskild rapport som fogas till balansräkningen. Möjligheten att lämna uppgifterna i egen räkning får betydelse bl.a. för företag som ingår i koncerner som enligt IAS-förordningen ska upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder (jfr IAS 1 p. 10 c). En ytterligare förändring är att fonden för utvecklingsutgifter ska tas upp som bundet eget kapital. Den frågan behandlas i avsnitt 7.3.

4 kap. Värderingsregler Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

2 § Utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar som är av betydande värde för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriella anläggningstillgångar . Detsamma gäller ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill). Första stycket gäller även utgifter för företagets eget utvecklingsarbete. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter. Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller motsvarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp som tillgångar .

Paragrafen behandlar möjligheten att ta upp utgifter för vissa immateriella rättigheter och tillgångar som anläggningstillgångar i balansräkningen (aktivering). Reglerna möjliggör en fördelning av kostnaderna på flera år än utgiftsåret. Bestämmelserna motsvarar delvis artikel 12.11 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. I den hittillsvarande lydelsen av första stycket finns bestämmelser om aktivering av utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten . Dessa förs, i modifierad form, över till andra stycket. En allmän förutsättning för aktivering är att det är fråga om rättigheter eller tillgångar av betydande värde för rörelsen under kommande år. Ordet betydande ersätter ordet väsentligt, men någon ändring i sak är inte avsedd. Andra stycket behandlar möjligheterna att aktivera företagets utgifter för eget utvecklingsarbete (ofta kallat egenupparbetade utvecklingsutgifter). Lagen ger i sin hittillsvarande lydelse utrymme för alla företag att aktivera utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten. Detta begränsas till att gälla utgifter för utvecklingsarbete. Begränsningen innebär en anpassning till terminologin i direktivet, men ger också uttryck för en mera restriktiv syn på vad som kan aktiveras. Avsikten är alltså att rena forskningsutgifter inte ska kunna tas upp som tillgång. I sak torde detta även överensstämma med numera gällande redovisningspraxis. I andra stycket anges det som en ny förutsättning för att få ta upp egenupparbetade utvecklingsutgifter som tillgångar att ett motsvarande belopp förs över från fritt eget kapital till en särskild fond, fonden för utvecklingsutgifter. Såsom framgår av 3 kap. 10 a och 10 b §§ utgör denna fond bundet eget kapital. Det innebär att belopp som ingår i denna fond i ett aktiebolag inte kan bli föremål för värdeöverföring, se 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551), och i en ekonomisk förening inte kan delas ut till medlemmarna, se 10 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om fondens upplösning finns i 7 och 8 §§. Tredje stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket.

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

3 § Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet räknas in . I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader räknas in . Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del som räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

I paragrafen behandlas hur anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar ska beräknas. Genom paragrafen genomförs artikel 12.8 i direktivet. Som huvudregel ska anläggningstillgångar tas upp till sitt anskaffningsvärde. I paragrafen anges hur anskaffningsvärdet beräknas. I den hittills gällande lydelsen av paragrafens fjärde stycke finns ett krav på att om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, ska upplysning om det lämnas i en not. Det kravet flyttas, något justerat, till 5 kap. 25 §. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Avskrivning av anläggningstillgångar

4 § Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period. Om nyttjandeperioden för immateriella anläggningstillgångar som utgörs av utgifter för företagets eget utvecklingsarbete inte kan fastställas med en rimlig grad av säkerhet, ska perioden anses uppgå till fem år. Detsamma gäller i fråga om goodwill. Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen. Annan redovisning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Paragrafen behandlar avskrivning av anläggningstillgångar och motsvarar delvis artiklarna 12.5, 12.6 och 12.11. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. Enligt tidigare direktivbestämmelser ska immateriella anläggningstillgångar skrivas av under en period om fem år, men medlemsstaterna har kunnat tillåta avvikelser från denna period. I det nya direktivet är huvudregeln i stället att immateriella anläggningstillgångar ska skrivas av under tillgångens nyttjandeperiod (artikel 12.11). Någon presumerad nyttjandeperiod föreskrivs inte, utan företagen har att som utgångspunkt beräkna den utifrån vad som är känt om tillgångstypen och relevanta omvärldsfaktorer. Paragrafen är därför utformad så att huvudregeln i första stycket om avskrivning under tillgångarnas nyttjandeperiod är tillämplig även på immateriella anläggningstillgångar. Särskilda regler gäller enligt det ändrade andra stycket för avskrivning av vissa immateriella anläggningstillgångar. Reglerna gäller dels aktiverade utgifter för företagets eget utvecklingsarbete, dels goodwill, dvs. ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (jfr 2 §). För dessa tillgångar ska nyttjandeperioden, om den inte kan fastställas md en rimlig grad av tillförlitlighet, presumeras uppgå till fem år.

En tillförlitlig uppskattning av nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång i form av utvecklingsutgifter eller goodwill får anses föreligga om företaget kan presentera material som ger stöd för att tillgången kommer att vara av värde för företaget under en viss tid. Detta motsvarar de krav som ställs på den som vill bryta den hittillsvarande presumtionsregeln om en femårig nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar. I följd av bestämmelsens ändrade konstruktion finns inte något krav på notupplysning.

Nedskrivning av anläggningstillgångar

5 § Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för den. Nedskrivningar som avser goodwill får dock inte återföras. Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje styckena ska redovisas i resultaträkningen.

Paragrafen behandlar nedskrivning av anläggningstillgångar och motsvarar delvis artikel 12.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. I tredje stycket tas det in en bestämmelse om att nedskriven goodwill inte får återföras, även om det inte längre finns skäl för nedskrivningen. Ändringen motsvarar direktivets krav och ligger i linje med det som gäller enligt den internationella redovisningsstandarden IAS 36.

Uppskrivning av anläggningstillgångar

6 § Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission. Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp ska efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.

Paragrafen behandlar uppskrivning av anläggningstillgångar och motsvarar delvis artiklarna 12.5 och 12.6. I den hittillsvarande lydelsen av andra stycket finns en bestämmelse om att det i samband med uppskrivning ska lämnas en notupplysning om hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt. Bestämmelsen flyttas till 5 kap. 11 §. Andra stycket innehåller i stället bestämmelsen i det hittillsvarande tredje stycket. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Ianspråktagande av uppskrivningsfonden och fonden för utvecklingsutgifter

7 § Ett aktiebolag får ta uppskrivningsfonden eller fonden för utvecklingsutgifter i anspråk för 1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission, 2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital. Ett beslut att ta uppskrivningsfonden eller fonden för utvecklingsutgifter i anspråk för att täcka en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter det att revisorerna har hörts . Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om Bolagsverket eller, i tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med belopp från fonden . I fråga om Bolagsverkets eller domstolens tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ aktiebolagslagen (2005:551) i tillämpliga delar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur vissa bundna fonder får tas i anspråk och motsvarar delvis artiklarna 7.2 och 12.11 i direktivet. Bestämmelserna utökas till att omfatta även ianspråktagande av fonden för utvecklingsutgifter. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § av en uppskriven tillgång eller vid avyttring eller utrangering av tillgången ska uppskrivningsfonden minskas i motsvarande utsträckning, dock högst med den del av fonden som svarar mot tillgången. På samma sätt ska fonden för utvecklingsutgifter minskas vid avskrivning, nedskrivning eller avyttring av en som tillgång upptagen utgift för företagets eget utvecklingsarbete. Minskningen får göras enbart genom att 1. fonden tas i anspråk enligt 7 §, 2. den del av fonden som motsvarar avskrivning eller nedskrivning överförs till fritt eget kapital, eller 3. den del av fonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapital.

Paragrafen reglerar hur uppskrivningsfonden och fonden för utvecklingsutgifter ska justeras när en uppskriven tillgång skrivs av, skrivs ned, avyttras eller utrangeras. Paragrafen motsvarar artikel 7 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. I första stycket görs ett förtydligande tillägg i första meningen. I en ny andra mening införs en bestämmelse om att fonden för utvecklingsutgifter ska minskas vid en avskrivning, nedskrivning eller avyttring av en tillgång som motsvarar en aktiverad utgift för eget utvecklingsarbete, dvs. en sådan tillgång som avses i 2 § andra stycket. Den bestämmelsen genomför delvis artikel 12.11 i direktivet.

11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.

Paragrafen behandlar hur anskaffningsvärdet för varulager får beräknas och motsvarar artikel 12.9 i direktivet. I den hittillsvarande lydelsen av 212 andra stycket finns ett krav på notupplysningar om väsentliga avvikelser

mellan det beräknade anskaffningsvärdet och varulagrets nettoförsäljningsvärde. Detta flyttas nu till 5 kap. 26 §. Frågan berörs i avsnitt 8.1.

Egna aktier

14 § Egna aktier får inte tas upp som tillgång. Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett dotterföretag ska andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte anses ha något värde. Vid förvärv av egna aktier ska fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i direktivet, anges hur egna aktier ska värderas. Bestämmelsen i det nya tredje stycket förs oförändrad över från hittillsvarande 5 kap. 14 §, eftersom den behandlar värderingsfrågor och därför passar bättre i förevarande kapitel.

Värdering av finansiella instrument

14 b § Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §: 1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument, 2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål, 3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag , 4. egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut, 5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden, 6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt 7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt. Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet. Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får trots första stycket värdera där angivna finansiella instrument enligt 14 a §, om 1. det är förenligt med sådana internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder , i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008 , och 2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa standarder.

I paragrafen anges att vissa finansiella instrument inte får värderas till verkligt värde. Paragrafen överensstämmer med artikel 8.4 c i direktivet. I första stycket 3 ersätts begreppet samriskföretag med gemensamt styrda företag (se 1 kap. 5 a §). Någon ändring i sak är inte avsedd. Frågan berörs i avsnitt 6.1.

Avsättningar

15 a § En avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

Paragrafen, som är ny, behandlar avsättningar och genomför artikel 12.12 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4. Bestämmelsen är avsedd att ge uttryck för den princip som ska tillämpas vid den uppskattning som ligger till grund för en avsättning. Enligt bestämmelsen ska en avsättning motsvara den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera en förpliktelse. Värderingen av avsättningen ska utgå från förhållandena på balansdagen, se 3 kap. 1 §. Vad en avsättning är framgår av 3 kap. 9 §. Avsättningar är till sin karaktär mer osäkra än de flesta andra poster i balansräkningen. De ska därför baseras på en försiktig bedömning och en objektiv värdering, understödd av erfarenheter från liknande transaktioner samt, i vissa fall, även av bedömningar av externa experter. Det överlämnas till den kompletterande normgivningen att ge närmare vägledning om hur principen ska tillämpas i olika situationer, t.ex. i vilken utsträckning beloppen ska nuvärdesberäknas.

5 kap. Noter

Allmänna bestämmelser

Krav på noter för olika kategorier av företag

1 § Mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4– 24 §§. Ytterligare bestämmelser för mindre och större företag om upplysningar i noter finns i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §. Bestämmelser för mindre företag om upplysningar i noter finns dessutom i 3 kap. 5 §.

I paragrafen, som saknar motsvarighet i det hittillsvarande 5 kap., anges de krav på notupplysningar som gäller för både mindre och större företag. Övervägandena finns i avsnitt 8.1. Direktivet ger beträffande det stora flertalet krav på tilläggsinformation inget utrymme för att lämna informationen i själva balansräkningen eller resultaträkningen (se artikel 15). De upplysningskrav som nu anges i 5 kap. är undantagslöst av detta slag. Möjligheten att lämna sådan tilläggsinformation som anges i 5 kap. i balansräkningen eller resultaträkningen i stället för i noterna tas bort. I första stycket anges de paragrafer i kapitlet som innehåller krav på upplysningar för både mindre och större företag. Av bestämmelsen framgår att upplysningarna ska lämnas i noter. Andra stycket innehåller en erinran om de ytterligare notupplysningskrav som gäller för både mindre och större företag utöver de som finns i 5 kap. För både mindre och större företag finns ytterligare krav på notupplysningar i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §. Dessa krav flyttas inte till förevarande kapitel eftersom de passar bättre där de är placerade. Kravet i 2 kap. 3 § är mycket nära förknippat med paragrafens krav på rättvisande bild. Kraven i 3 kap. 4 § första stycket, 10 a och 10 b §§ kan fullgöras på annat sätt än genom notupplysningar. Det krav på upplysningar som finns i 7 kap. 2 § avser endast förhållandet att en koncernredovisning inte upprättas. Det krav på upplysningar i not som finns i 3 kap. 4 § fjärde stycket utgör en förutsättning för att

förenklingsmöjligheten där ska få utnyttjas, och är därigenom en del av den materiella bestämmelsen. Tredje stycket innehåller en erinran om det ytterligare krav på upplysningar i not i 3 kap. 5 § som gäller för mindre företag utöver de som finns i 5 kap. Detta krav utgör en förutsättning för att förenklingsmöjligheten där ska få utnyttjas, och är därigenom en del av den materiella bestämmelsen.

2 § Större företag ska i noter även lämna upplysningar enligt 25–48 §§. Ytterligare bestämmelser för större företag om upplysningar i noter finns i 3 kap. 8 och 10 §§.

I paragrafen, som saknar motsvarighet i det hittillsvarande 5 kap., anges de notupplysningskrav som gäller för större företag, utöver de som framgår av 1 §. I första stycket anges de paragrafer i kapitlet som innehåller krav på upplysningar som endast gäller för större företag. Av bestämmelsen framgår att upplysningarna ska lämnas i noter. Andra stycket innehåller en erinran om de ytterligare krav på upplysningar i not i 3 kap. 8 och 10 §§ som gäller för större företag. Dessa krav kan fullgöras på annat sätt än genom notupplysningar och flyttas därför inte till förevarande kapitel.

Noternas ordningsföljd

3 § Om inte något annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Paragrafen, som har viss motsvarighet i 5 kap. 1 § i lagens hittillsvarande lydelse, innebär att noter som utgångspunkt ska presenteras i samma ordning som de poster de hänför sig till och att hänvisning ska göras vid posterna. Genom paragrafen genomförs artikel 15 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.1. Paragrafen ska tillämpas endast på noter som hänför sig till enskilda poster. Det innebär att noter med mer allmän information inte behöver knytas till en viss post. Undantagsvis kan det förekomma att det för överskådlighetens skull är önskvärt med en något annan ordningsföljd än den som de motsvarande posterna har. Kravet på viss ordningsföljd gäller därför inte heller om det i det enskilda fallet skulle stå i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 §. Det får ankomma på den kompletterande normgivningen att vägleda tillämpningen genom att närmare ange i vilka situationer som det finns anledning att acceptera en avvikande ordningsföljd.

Krav på noter för mindre och större företag

Värderingsprinciper

4 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges.

Av paragrafen framgår att företagen ska lämna upplysning om de värderingsprinciper som tillämpas i årsredovisningen. Genom paragrafen genomförs artikel 16.1 a i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.1. Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 § första stycket i lagens hittills gällande lydelse. Den kompletterande normgivningen kan väntas ge vägledning som tydliggör hur ingående upplysningar som behöver lämnas om tillämpade värderingsprinciper. I ingressen till direktivet (skäl 24) uttalas bl.a. att upplysningarna särskilt bör innefatta uppgift om den värderingsgrund som tillämpas för de olika posterna, ett uttalande om dessa redovisningsprincipers överensstämmelse med fortlevnadsprincipen och uppgift om eventuella väsentliga ändringar av de redovisningsprinciper som tillämpas. Paragrafen saknar motsvarighet till de bestämmelser om omräkning från annan valuta än redovisningsvalutan som finns i det hittillsvarande 5 kap. 2 § andra stycket och som saknar direkt motsvarighet i direktivet. Omräkningsbestämmelsen får anses ha varit ett utflöde och förtydligande av den allmänna princip som kommer till uttryck i förevarande paragraf. Den sortens förtydliganden ankommer numera på den kompletterande normgivningen.

Avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper

5 § Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat. Består avvikelsen i att kvittning görs, ska företaget även lämna en upplysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra.

Paragrafen ställer krav på notupplysningar när ett företag avviker från vissa av lagens grundläggande redovisningsprinciper. Genom paragrafen genomförs artikel 6.2 i direktivet. Frågan om bestämmelsens placering berörs i avsnitt 8.1. Första stycket motsvarar hittillsvarande 2 kap. 4 § andra stycket andra meningen. Andra stycket saknar motsvarighet i lagens hittills gällande lydelse. I det fall en avvikelse består i att företaget frångår principen om kvittningsförbud i 2 kap. 4 § 6 måste företaget, utöver informationen enligt första stycket, i en not ange de bruttobelopp som kvittas.

Byte av uppställningsform

6 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § andra stycket har bytt uppställningsform för resultaträkningen, ska det lämna en upplysning om skälen för bytet.

Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § andra stycket andra meningen i lagens hittills gällande lydelse. Genom paragrafen genomförs artikel 9.1 i direktivet delvis. Frågan om bestämmelsens placering berörs i avsnitt 8.1.

Jämförelsetal

7 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 § tredje stycket avviker från det som sägs i den paragrafen om jämförelsetal, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen.

Paragrafen motsvarar 3 kap. 5 § tredje stycket andra meningen i lagens hittills gällande lydelse. Genom paragrafen genomförs artikel 9.5 i direktivet delvis. Frågan om bestämmelsens placering berörs i avsnitt 8.1.

Anläggningstillgångar

8 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska upplysningar lämnas om 1. tillgångarnas anskaffningsvärde, 2. tillkommande och avgående tillgångar, 3. överföringar, 4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, 6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet. Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de upplysningar om anläggningstillgångar som företagen ska lämna. Paragrafen motsvarar artiklarna 16.2 och 17.1 a i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2. Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 3 § i lagens hittills gällande lydelse. Enligt första stycket ska upplysningarna lämnas för varje post i balansräkningen. Om företaget har utnyttjat den möjlighet som 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ger att slå samman poster för att det främjar överskådligheten, ska uppgifterna lämnas i anslutning till den postvisa specifikation som i så fall ska göras i noterna. I 5 kap. 3 § i lagens hittills gällande lydelse finns en bestämmelse som undantar företag som upprättar balansräkning i förkortad form från kraven på att upplysningar ska lämnas post för post. Direktivet ger emellertid inte medlemsstaterna någon möjlighet att undanta företag som upprättar en förkortad balansräkning från krav på notupplysningar. Paragrafen innehåller därför inte någon motsvarighet till det hittills gällande undantaget. I 4 kap. 3 § fjärde stycket i dess hittills gällande lydelse ställs också krav på upplysningar i not om ränta som räknas in i anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar. Detta upplysningskrav ska i fortsättningen inte gälla för mindre företag. För större företag finns krav på upplysningar i noter även i 25 §.

Goodwill

9 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upplysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i det hittillsvarande 5 kap., behandlar vilka upplysningar som ska lämnas när goodwill redovisas som tillgång. Paragrafen genomför delvis artikel 12.11.

Av kravet i 4 § på angivande av tillämpade värderingsprinciper följer att det kan vara nödvändigt att lämna uppgift om vilka avskrivningstider som tillämpas på företagets olika anläggningstillgångar. Enligt förevarande paragraf gäller dock att det alltid ska lämnas upplysning om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna om goodwill redovisas som tillgång.

Finansiella instrument

10 § Om ett företag har finansiella instrument som värderas enligt 4 kap. 14 a §, ska det för varje kategori lämna upplysningar om 1. bokfört värde, och 2. de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respektive fonden för verkligt värde. För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar även lämnas om 1. omfattningen och typen av instrument, och 2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden. Om värderingen har gjorts enligt 4 kap. 14 a § andra stycket tredje meningen, ska väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges. Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Paragrafen överensstämmer med artikel 16.1 c i direktivet och motsvarar 5 kap. 4 a och 4 c §§ i lagens hittillsvarande lydelse. För större företag finns krav på upplysningar i noter avseende finansiella instrument även i 27 §.

Uppskrivningsfond

11 § Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om 1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, 2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt, 3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och 4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Paragrafen ställer krav på att det lämnas vissa upplysningar angående uppskrivningsfonden. Bestämmelserna motsvarar artikel 16.1 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Bestämmelserna har sin motsvarighet i hittillsvarande 5 kap. 5 §. Det som anges där om fonden för verkligt värde förs dock över till 12 §. Nytt är att upplysningarna ska lämnas i en sammanställning, dvs. som en tabell eller liknande överskådlig uppställning. I punkten 2 tillkommer ett krav på att det i sammanställningen ska lämnas upplysning om hur till fonden avsatta belopp har behandlats skattemässigt. Ett liknande krav finns enligt hittillsvarande ordning i 4 kap. 6 § andra stycket.

I punkten 4 införs ett nytt krav på upplysning om det värde som skulle ha redovisats om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Fond för verkligt värde

12 § Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om 1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, 2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och 3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts.

Paragrafen behandlar fonden för verkligt värde och överensstämmer med artikel 16.1 c i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Motsvarande bestämmelser finns i hittillsvarande 5 kap. 5 §. Nytt är att upplysningarna ska lämnas i en sammanställning, dvs. som en tabell eller liknande överskådlig uppställning.

Långfristiga skulder

13 § Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

Paragrafen behandlar långfristiga skulder. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 16.1 g i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2. Bestämmelsen motsvarar delvis 5 kap. 10 § andra stycket i lagens hittillsvarande lydelse. Den paragrafens krav på specificering av skulder som ska betalas senare än ett år från balansdagen flyttas till 3 kap. 4 b §. Upplysningen ska avse summan av de långfristiga skulderna. Dessa behöver alltså inte längre redovisas post för post. För större företag finns dock krav på post för post-redovisning av långfristiga skulder i 31 §.

Ställda säkerheter

14 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Paragrafen innehåller krav på precisering av de säkerheter som ett företag har ställt. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 16.1 d och 16.1 g i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Av paragrafen framgår att omfattningen av samtliga säkerheter som företaget har ställt ska anges samt att dessa ska specificeras till art och form. Bestämmelsen motsvarar hittillsvarande 5 kap. 11 § första stycket, men är inte begränsad till säkerheter som har ställts för poster i balansräkningen. Bestämmelsen gäller även säkerheter som har ställts för eventualförpliktelser (15 §, jfr även kommentaren till 16 §). Enligt hittills gällande bestämmelser ska upplysningar om ställda säkerheter lämnas post för post. Ett sådant krav får inte ställas på mindre företag (jfr artikel 16.1 g). Det generella kravet på post för post-redovisning av företagets ställda säkerheter tas därför bort. För större företag behålls dock krav på post för post-redovisning av ställda säkerheter i 46 § första stycket.

Enligt hittills gällande ordning krävs en uppdelning på å ena sidan säkerheter som har ställts till förmån för det egna företaget och å andra sidan säkerheter ställda till förmån för annan (se det som föreskrivs i punkterna 1 och 2 under Poster inom linjen i bilaga 1 till lagen i dess hittills gällande lydelse). Enligt direktivet är det inte möjligt att ställa så detaljerade upplysningskrav på små företag. Även detta upplysningskrav begränsas därför till att gälla endast större företag (se 46 § andra stycket).

Eventualförpliktelser

15 § Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser), ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

I paragrafen föreskrivs att ett företag i noterna ska lämna upplysningar om dess eventualförpliktelser. Genom paragrafen genomförs artikel 16.1 d i direktivet delvis. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 8.3. Paragrafen ersätter det som sägs i hittillsvarande i 3 kap. 1 § om ansvarsförbindelser. Samtliga åtaganden som enligt hittills gällande rätt betecknas som ansvarsförbindelser och redovisas som poster inom linjen ska redovisas som eventualförpliktelser. Avsikten är att bestämmelsen ska ha samma innebörd som i den internationella redovisningsstandarden IAS 37. Eventualförpliktelser är en sammanfattande beteckning för sådana garantier, ekonomiska åtaganden och eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (jfr artikel 16.1 d). Med garantier och ekonomiska åtaganden avses förpliktelser som företaget självmant har åtagit sig. Liksom i fråga om eventuella förpliktelser avses endast förpliktelser vars fullgörande är så osäkert att de inte ska tas upp i balansräkningen. Ett företag kan exempelvis ha ställt ut garantier som det erfarenhetsmässigt vet normalt inte behöver infrias och därför inte redovisar som en avsättning eller skuld. Förekomsten av sådana garantier och summan av dem ska då i stället redovisas som eventualförpliktelser. Med eventuella förpliktelser avses förpliktelser som företaget inte självmant har åtagit sig, exempelvis ett verksamhetsansvar enligt lag eller ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Det kan t.ex. vara nödvändigt att lämna upplysning om företagets möjliga ansvar vid miljöfarlig verksamhet eller det potentiella betalningsansvar företaget har med anledning av en pågående skadeståndstvist. Även ett företags informella förpliktelser ska anges. Detta innebär att förpliktelser som beror på ett företags handlande men som inte nödvändigtvis manifesteras i avtal eller liknande kan behöva tas upp som en eventualförpliktelse, förutsatt att åtagandet inte redovisas som avsättning eller skuld i balansräkningen. Den närmare avgränsningen av upplysningsskyldigheten bör ske inom ramen för den kompletterande normgivningen, t.ex. i frågor om vad som ska anses som en eventualförpliktelse och till vilka belopp eventualförpliktelser ska tas upp. Upplysningen ska avse summan av eventualförpliktelserna och det krävs alltså inte att förpliktelserna ska anges var för sig. Den möjlighet som 2 kap. 3 a § ger att utelämna uppgifter som inte är 220 väsentliga gäller samtliga notupplysningskrav. Det innebär att en notupplys-

ning om en eventualförpliktelse kan utelämnas i det fall detta inte kan antas påverka de beslut som en användare av årsredovisningen fattar på grundval av redovisningen. Så kan t.ex. vara fallet om det aktuella åtagandet avser ett litet belopp.

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

16 § Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplysningar om detta.

Paragrafen ställer krav på upplysningar om ekonomiska åtaganden till förmån för koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag. Genom paragrafen genomförs artikel 16.1 d i direktivet delvis. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Bestämmelsen är en särregel som kompletterar bestämmelserna i 14 och 15 §§. Kravet innebär att det ska lämnas särskilda upplysningar om säkerheter, garantier och ekonomiska förpliktelser om dessa är till förmån för koncernföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag. Detta motsvarar delvis hittillsvarande 5 kap. 11 § andra stycket. Ordet ansvarsförbindelser byts ut mot garantier och ekonomiska åtaganden. Någon ändring i sak är inte avsedd med detta. Upplysningar ska lämnas även om åtaganden till förmån för intresseföretag och gemensamt styrda företag som det rapporterande företaget samäger. Eftersom kravet på särskilda upplysningar kompletterar kraven i 14 och 15 §§ ska upplysningarna lämnas på samma sätt som enligt dessa paragrafer. Säkerheter ska alltså anges till omfattning, art och form och garantier och ekonomiska åtaganden till ett totalbelopp. Paragrafen omfattar endast sådana eventualförpliktelser som företaget självt har utfäst, dvs. garantier och andra ekonomiska åtaganden. Eventuella förpliktelser, som exempelvis kan föreligga till följd av den verksamhet som företaget bedriver, omfattas inte. Dessa är för övrigt till sin natur sällan ställda till förmån för något företag. Har däremot säkerhet ställts för en sådan eventuell förpliktelse till förmån för ett koncernföretag, intresseföretag eller gemensamt styrt företag ska en särskild upplysning lämnas om detta.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

17 § Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget lämna upplysningar om 1. inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och 2. den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget. Första stycket 2 gäller inte mindre företag.

Paragrafen behandlar vissa ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen. Bestämmelserna överensstämmer med de som enligt hittillsvarande ordning finns i 5 kap. 11 a §. Paragrafen motsvarar artiklarna 16.2 och 17.1 p i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2. 221

Lån till ledande befattningshavare

18 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar om lånet som anges i andra stycket. Detsamma gäller om företaget har ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör. Upplysningar ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden samt beloppet av de lån som säkerhet har ställts för. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning till företaget befattningshavaren har. Om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det, ska en upplysning lämnas om detta.

Paragrafen behandlar upplysningar om lån till ledande befattningshavare. Paragrafen motsvarar artikel 16.1 e i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2. Paragrafens första stycke motsvarar väsentligen 5 kap. 12 § första stycket i lagens hittills gällande lydelse. Det stycket innehåller också ett krav på att upplysningar ska lämnas om lån som företaget har lämnat till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett koncernföretag. Direktivet tillåter dock inte att ett sådant upplysningskrav ställs på små företag (jfr artikel 16.1 e). Kravet på upplysningar om lån m.m. till befattningshavare i koncernföretag flyttas till 32 § och gäller enbart större företag. Ordet ansvarsförbindelser byts ut mot garantier och andra ekonomiska åtaganden. Någon förändring i sak är inte avsedd. Andra stycket överensstämmer huvudsakligen med 5 kap. 12 § andra stycket i lagens hittills gällande lydelse. Det har tillkommit ett upplysningskrav som aktualiseras om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det. I så fall ska företaget lämna uppgift om detta. Med avstått i detta sammanhang avses inte endast att företaget slutgiltigt och uttryckligen har eftergett fordran, utan även att företaget formlöst har underlåtit att kräva betalning. I 5 kap. 12 § tredje stycket i lagens hittills gällande lydelse finns ett krav på upplysningar om lån som har lämnats med stöd av 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551). Ett sådant krav får enligt direktivet inte ställas på små företag. Det flyttas därför till 32 § och gäller endast för större företag.

Exceptionella intäkter och kostnader

19 § Om ett företag har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska det lämna upplysningar om arten och storleken av varje sådan intäkt eller kostnad.

Paragrafen behandlar upplysningar om exceptionella intäkter och kostnader. Genom paragrafen genomförs artikel 16.1 f i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Vad som avses med intäkter och kostnader som är av exceptionell storlek eller förekomst beskrivs inte närmare i direktivet, men det kan

exempelvis röra sig om kostnader för omstruktureringar av ett företags aktiviteter eller avvecklande av verksamheter. Den kompletterande normgivningen kan väntas ge vägledning som tydliggör när intäkter och kostnader är exceptionella och hur specificerade upplysningarna behöver vara. Enligt paragrafen ska uppgifter lämnas om varje intäkt eller kostnad. Det räcker alltså inte att lämna uppgifter på en aggregerad nivå. Upplysningarna ska lämnas i en not (se 1 §). Det är därför inte tillräckligt att samma information lämnas genom särredovisning i resultaträkningen.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

20 § En upplysning ska lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret.

Paragrafen behandlar uppgifter om medelantalet anställda under räkenskapsåret. Paragrafen överensstämmer med artikel 16.1 h i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2. Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 18 § i lagens hittills gällande lydelse. I den paragrafen, som gäller både mindre och större företag, föreskrivs att upplysning ska lämnas dels om medelantalet anställda under räkenskapsåret, dels om fördelningen mellan kvinnor och män. Om företaget har anställda i flera länder, ska dessa upplysningar lämnas land för land. Dessa olika upplysningskrav delas nu upp på två paragrafer. Förevarande paragraf innehåller endast kravet på upplysning om medelantalet anställda och kräver inte någon uppdelning av de anställda på män och kvinnor eller på olika länder. De mer specificerade upplysningarna måste fortfarande lämnas av större företag, se 37 §.

Moderföretag

21 § Ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i.

Paragrafen innehåller krav på upplysningar om det redovisande företagets moderföretag. Paragrafen motsvarar artiklarna 16.2 och 17.1 m. Övervägandena finns i avsnitt 8.2. Liknande bestämmelser finns i 5 kap. 26 § i lagens hittillsvarande lydelse. Upplysningar ska lämnas om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i. Detta kan illustreras med följande exempel. Det redovisande företaget A ägs helt och hållet av det svenska företaget B som i sin tur ägs av det tyska företaget C. C, som följer tysk lag, ägs i sin tur av det svenska företaget D. C och D upprättar varsin koncernredovisning, medan B inte upprättar någon koncernredovisning. A ingår därmed i tre koncerner med B, C respektive D som moderföretag. Den minsta koncernen är den där B är moderföretag. Eftersom B inte upprättar någon egen koncernredovisning, ska A i detta sammanhang lämna upplysningar om C.

Upplysning ska lämnas om moderföretagets namn, organisationsnummer och säte. Om moderföretaget undantagsvis är en fysisk person, ska dennes personnummer anges. Ytterligare upplysningskrav om koncernförhållanden som gäller för större företag finns i 45 §.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

22 § Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna.

Paragrafen behandlar upplysningar om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut. Paragrafen motsvarar artiklarna 16.2 och 17.1 q i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. En liknande bestämmelse finns i 6 kap. 1 § andra stycket 2 i lagens hittillsvarande lydelse. Enligt den bestämmelsen ska upplysningarna lämnas i förvaltningsberättelsen. Kravet flyttas till förevarande paragraf på grund av att direktivet kräver att upplysningar av detta slag lämnas i noterna. Förvaltningsberättelsen ska fortfarande innehålla upplysningar om de händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret (se 6 kap. 1 §). I paragrafen tillkommer ett krav på att ange arten och den ekonomiska effekten av den händelse som upplysningen gäller. Om företaget t.ex. har tecknat ett för den fortsatta verksamheten mycket viktigt kontrakt eller drabbats av en omfattande skada i verksamheten, ska händelsens art och de ekonomiska effekterna, oavsett om de är positiva eller negativa, anges.

Transaktioner med närstående

23 § Om ett större företag har genomfört transaktioner på andra än marknadsmässiga villkor med närstående enligt 1 kap. 8 eller 9 §, ska det lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte lämnas om transaktioner 1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller 2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern. Skyldigheten att lämna upplysningar gäller även ett mindre företag, om det är ett publikt aktiebolag och transaktionerna har genomförts med någon som har ett betydande aktieinnehav eller är styrelseledamot i bolaget.

Paragrafen anger krav på upplysningar om transaktioner med närstående. Paragrafen genomför artiklarna 16.2 och 17.1 r. Frågan berörs i avsnitt 6.5. Upplysningsskyldigheten omfattar enligt första stycket transaktioner med närstående som har genomförts på icke marknadsmässiga villkor. Stycket motsvarar hittillsvarande 5 kap. 12 a § första och tredje styckena. Vad som avses med marknadsmässiga villkor är oförändrat. Den uttryckliga begränsningen till transaktioner som är betydande är borttagen. I stället tillämpas den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a §, vilket innebär att upplysningar inte behöver lämnas om transaktioner med

närstående om följden av att utelämna informationen inte är väsentlig. Definitionen av närstående finns i 1 kap. 8 och 9 §§. Enligt andra stycket gäller motsvarande krav på mindre företag som är publika aktiebolag i fråga om vissa transaktioner. Bestämmelsen motsvarar hittillsvarande 5 kap. 12 a § andra stycket.

24 § Upplysningarna enligt 23 § ska omfatta 1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transaktionerna omfattar, 2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om, och 3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning. Uppgifter om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och uppgifter om de enskilda transaktionerna inte är nödvändiga för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning. Paragrafen behandlar vilka upplysningar som ska lämnas om transaktioner med närstående. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 r i direktivet och hittillsvarande 5 kap. 12 b §. Frågan berörs i avsnitt 6.5.

Särskilda krav på noter för större företag

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

25 § Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång med stöd av 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet. Större företag ska för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna upplysningar om 1. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 2. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, 3. ackumulerade uppskrivningar, och 4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivningar. Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Paragrafen anger vilka upplysningar om anläggningstillgångar som större företag ska lämna, utöver de som krävs enligt 8 §. Paragrafen motsvarar delvis artiklarna 17.1 a och 17.1 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Första stycket motsvarar huvudsakligen den bestämmelse som finns i 4 kap. 3 § fjärde stycket andra meningen i lagens hittillsvarande lydelse. Upplysningskravet går dock längre, eftersom de företag som omfattas av förevarande paragraf inte bara måste lämna uppgift om att ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, utan även om räntebeloppets storlek. Andra stycket motsvarar 5 kap. 3 § första stycket 7–10 i lagens hittills gällande lydelse. Tredje stycket motsvarar väsentligen 5 kap. 3 § tredje stycket i lagens hittills gällande lydelse. Liksom hittills ska upplysning lämnas om sådan av- eller nedskrivning som har skett uteslutande av skatteskäl. Den nya 225

bestämmelsen ställer emellertid också krav på upplysning om sådana uppskrivningar som har skett uteslutande av skatteskäl. Bestämmelsen torde framför allt få betydelse när det i god redovisningssed ges utrymme för värdejusteringar i enlighet med skattemässiga regler.

Omsättningstillgångar

26 § Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång med stöd av 4 kap. 9 § andra stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet. Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en upplysning om detta med angivande av justeringens storlek. Om det värde som framkommer när ett större företag beräknar varulagrets anskaffningsvärde enligt 4 kap. 11 § avviker väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska företaget lämna en upplysning om skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska då beräknas enligt 4 kap. 9 § tredje stycket första meningen. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen.

Paragrafen anger vilka upplysningar om omsättningstillgångar som större företag ska lämna. Paragrafen genomför delvis artikel 17.1 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Första stycket motsvarar hittillsvarande 4 kap. 3 § fjärde stycket andra meningen och som genom en hänvisning i 4 kap. 9 § andra stycket gäller även vid värdering av omsättningstillgångar. Tillämpningsområdet är dock inskränkt till större företag. Till skillnad från vad som gäller enligt hittillsvarande ordning måste upplysning enligt förevarande paragraf lämnas även om det inräknade räntebeloppets storlek. I andra stycket tas det in ett krav på upplysning om värdejusteringar som har gjorts uteslutande av skatteskäl. Bestämmelsen är av samma slag som den i 25 §. Tredje stycket innehåller ett krav på upplysning om väsentliga avvikelser mellan varulagrets anskaffningsvärde, beräknat enligt 4 kap. 11 §, och dess nettoförsäljningsvärde, beräknat enligt 4 kap. 9 §. Kravet överensstämmer i sak med den bestämmelse som finns i 4 kap. 11 § andra stycket i lagens hittillsvarande lydelse.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

27 § Större företag ska för varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § lämna upplysningar om 1. det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en tillämpning av 4 kap. 14 a §, och 2. omfattningen och typen av instrument. I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a– 14 c §§ får värderas till verkligt värde, och vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet, ska större företag lämna upplysningar om 1. bokfört värde och det verkliga värdet, och 2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas. Första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Paragrafen innehåller de krav på upplysningar om finansiella instrument som gäller för större företag, utöver de som finns i 10 §. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 c i direktivet. Motsvarande bestämmelser finns i hittillsvarande 5 kap. 4 b och 4 c §§.

Inköp och försäljningar mellan koncernföretag

28 § Om ett större företag ingår i en koncern, ska det lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag. Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i direktivet, anges krav på upplysningar från större företag om inköp och försäljningar mellan koncernföretag. Paragrafen motsvarar 5 kap. 7 § i lagens hittillsvarande lydelse, men upplysningskravet är begränsat till större företag. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Dotterföretag och vissa andra företag

29 § Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det lämna upplysningar om 1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för, 3. företagets ägarandel i det andra företaget, och 4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning. Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form. Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

Paragrafen anger vilka upplysningar som större företag ska lämna om dotterföretag och vissa andra företag. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 g och 17.1 k i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.2. Enligt första stycket ska det lämnas olika slag av upplysningar om vissa andra företag som det redovisande företaget har ett andelsinnehav i. Bestämmelserna motsvarar de bestämmelser som finns i hittillsvarande 5 kap. 8 §. De gäller dock endast större företag. Kretsen av de företag som det ska lämnas upplysningar om beskrivs dessutom på ett något annat sätt. Upplysningar ska numera lämnas inte bara om dotterföretag och intresseföretag, utan även om övriga företag som det rapporterande företaget har ett ägarintresse i, däribland gemensamt styrda företag. Den hittillsvarande bestämmelsen om att upplysningar ska lämnas om företag i vilka det rapporterande företaget har en ägarandel om minst 20 procent behövs inte längre, eftersom det enligt 1 kap. 4 a § gäller en presumtion för att ett andelsinnehav om minst 20 procent av det totala antalet andelar i det andra företaget utgör ett ägarintresse.

Det hittills använda uttrycket kapitalandel byts ut mot ägarandel för att undvika förväxling med de särskilda reglerna i 7 kap. om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, men detta innebär inte någon ändring i sak. Andra och tredje styckena motsvarar 5 kap. 8 § tredje och fjärde styckena i lagens hittills gällande lydelse. Bestämmelserna ändras inte i sak.

30 § En upplysning enligt 29 § får utelämnas, om 1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen, 2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och 3. noterna innehåller information om utelämnandet. Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om 1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller 2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Paragrafen anger några situationer när ett företag får utelämna upplysningar som det annars skulle ha varit skyldigt att lämna enligt 29 §. Paragrafen överensstämmer med artiklarna 17.1 g och 17.2 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.2. Första stycket överensstämmer med 5 kap. 9 § andra stycket i lagens hittillsvarande lydelse men har en ny redaktionell utformning. Någon ändring i sak är inte avsedd. Liksom hittills måste samtliga tre i stycket angivna förutsättningar vara för handen för att en upplysning ska få utelämnas. Andra stycket överensstämmer huvudsakligen med 5 kap. 9 § tredje stycket i lagens hittillsvarande lydelse. Punkten 1 anpassas till det som sägs i direktivet om att upplysning om eget kapital och resultat får utelämnas om det berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte kontrolleras av företaget. Punkten 2 är i sak oförändrad. Med hänsyn till ändringen av kretsen av företag som det ska lämnas upplysningar om görs en språklig ändring. Paragrafen innehåller inte någon motsvarighet till hittillsvarande 5 kap. 9 § första stycket, som innebär att uppgifter får utelämnas om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. I stället innehåller 2 kap. 3 a § en allmän bestämmelse om att en notupplysning får utelämnas, om följden av att utelämna upplysningen inte är väsentlig. Den bestämmelsen kan tillämpas även i fråga om sådana upplysningar som avses i 29 §.

Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

31 § Större företag ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna en upplysning om den del av skulden som ska betalas senare än fem år efter balansdagen.

I paragrafen anges krav på upplysningar från större företag om långfristiga skulder. Paragrafen motsvaras inte av någon bestämmelse i direktivet. Paragrafen överensstämmer med 5 kap. 10 § andra stycket i lagens hittillsvarande lydelse Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Enligt 13 § ska noterna bl.a. innehålla upplysning om summan av de skulder som förfaller till betalning senare än fem år från balansdagen. Enligt förevarande paragraf ska större företag när de lämnar dessa uppgifter göra detta post för post. Om företaget har slagit samman skuldposter med stöd av 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska motsvarande upplysningar lämnas i anslutning till de delposter som i så fall ska anges i noterna.

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

32 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 18 § andra stycket om 1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag, 2. panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och 3. lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551). I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i direktivet, anges krav på upplysningar från större företag om lån m.m. till ledande befattningshavare utöver kraven i 18 §. Frågan berörs i avsnitt 8.2. Bestämmelsen motsvarar, tillsammans med 18 §, 5 kap. 12 § i lagens hittillsvarande lydelse, med den skillnaden att kraven enligt förevarande paragraf även avser vissa ledande befattningshavare i ett annat koncernföretag och inte riktas mot mindre företag. Se även kommentaren till 18 §.

Konvertibla lån

33 § Om ett större företag har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska företaget för varje lån eller liknande rättighet lämna en upplysning om utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det utestående lånebeloppet och räntebestämmelserna anges.

Paragrafen anger vilka upplysningar som större företag ska lämna om konvertibla lån och liknande. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 j i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.2. I hittillsvarande 5 kap. 13 § ställs enbart krav på upplysningar om vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev och optioner. För att uppnå överensstämmelse med direktivet införs i förevarande paragraf även ett krav på upplysningar om liknande värdepapper. Upplysningarna krävs endast av större företag. Den kompletterande normgivningen kan väntas ge vägledning som tydliggör vilka typer av värdepapper som hör hit.

Aktiekapitalet

34 § Aktiebolag som är större företag ska lämna en upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

Paragrafen behandlar vilka upplysningar som större företag som är aktiebolag ska lämna om de egna aktierna. Paragrafen genomför artikel 17.1 h och 17.1 i i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 5 kap. 14 § tredje stycket. Upplysningarna krävs endast av större företag. För att uppfylla direktivets krav tas det i paragrafen in ett krav på att upplysning lämnas om aktiernas kvotvärde, jfr 1 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551). Det torde vara vanligt förekommande i dag att antalet aktier anges i balansräkningen i anslutning till aktiekapitalet. Om så sker blir följden av förevarande bestämmelse att upplysning om antalet aktier, tillsammans med uppgift om aktiernas kvotvärde, även måste lämnas i not.

Disposition av vinst eller förlust

35 § Större företag ska lämna en upplysning om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om dispositionen.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i det hittillsvarande 5 kap., behandlar upplysningar från större företag om vinst- och förlustdispositioner. Paragrafen genomför artikel 17.1 o i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Av bestämmelsen följer att det i den årsredovisning som ett aktiebolag lägger fram vid bolagsstämman ska lämnas upplysning om styrelsens förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust. Motsvarande gäller för ekonomiska föreningar. Om det i t.ex. ett handelsbolag eller en stiftelse redan har beslutats om hur vinsten eller förlusten ska disponeras, ska i stället detta anges. I 6 kap. 2 § finns bestämmelser om att förvaltningsberättelsen i aktiebolag och ekonomiska föreningar ska innehålla uppgift om styrelsens förslag till vinst- eller förlustdispositioner. Förevarande paragrafs tillämpningsområde är till skillnad från 6 kap. 2 § begränsat till större företag. En upplysning måste lämnas i not även om informationen också lämnas i förvaltningsberättelsen. Se vidare i kommentaren till 6 kap. 2 §.

Skatter

36 § Om ett större företag i balansräkningen har tagit upp en fordringseller skuldpost avseende uppskjuten skatt, ska det lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Paragrafen innehåller krav på notupplysningar för större företag om skatteskulder och skattefordringar. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 f i direktivet. Den motsvarar delvis 5 kap. 16 § i lagens hittillsvarande lydelse. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. Med uppskjuten skatt avses inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Det kan vara fråga om såväl en skatteskuld som en skattefordran. Lagen reglerar inte i vilken utsträckning uppskjuten skatt ska tas upp i balansräkningen. Av gällande god redovisningssed följer emellertid att ett företag i vissa fall ska redovisa uppskjutna skatteskulder respektive

skattefordringar som särskilda poster i balansräkningen (jfr BFNAR 2012:1 p. 29.19, se även IAS 12 och RR 9). Ett företag ska alltså som huvudregel redovisa en uppskjuten skatteskuld för alla skattepliktiga temporära skillnader, en uppskjuten skattefordran för alla avdragsgilla temporära skillnader, och en uppskjuten skattefordran för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag. Skatten ska som regel inte nuvärdesberäknas (jfr dock BFNAR 2012:1 p. 29.26). När uppskjuten skatt på detta sätt redovisas i balansräkningen ska det också lämnas notupplysningar enligt förevarande paragraf. Upplysning ska lämnas om beloppet av skatteskulden respektive skattefordran samt om skatteskuldens respektive skattefordrans förändring sedan föregående balansdag.

Ytterligare upplysningar om anställda

37 § Större företag ska lämna upplysningar om 1. andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda under räkenskapsåret, och 2. medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land, om företaget har anställda i flera länder. Paragrafen anger de ytterligare krav på upplysningar om anställda som gäller för större företag utöver de som finns i 20 §. Den har sin närmaste motsvarighet i artikel 17.1 e i direktivet. Tillsammans med upplysningskravet i 20 § motsvarar den huvudsakligen 5 kap. 18 § i lagens hittillsvarande lydelse. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

38 § Större företag ska lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 5 kap. 18 b §. Upplysningskravet är dock begränsat till större företag, i stället för företag med fler än tio anställda. Direktivet innehåller inte några motsvarande bestämmelser.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

39 § Större företag ska lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret: 1. löner och andra ersättningar, och 2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

Paragrafen behandlar upplysningar om personalkostnadernas fördelning på löner och sociala kostnader. Paragrafen överensstämmer delvis med artikel 17.1 e i direktivet. Den motsvarar hittillsvarande 5 kap. 19 §, men upplysningskravet är begränsat till större företag. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

40 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper: 1. styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare, och

2. anställda som inte omfattas av 1. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt. I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Paragrafen behandlar vilka upplysningar som större företag ska lämna om fördelningen av löner och ersättningar på olika personalkategorier. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 d i direktivet. Den motsvarar hittillsvarande 5 kap. 20 §, men upplysningskravet är begränsat till större företag. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Pensioner och liknande förmåner

41 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare. I ett publikt aktiebolag ska upplysningar som avses i första stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Paragrafen behandlar vilka upplysningar som större företag ska lämna om pensioner och liknande förmåner till ledande befattningshavare m.fl. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 d i direktivet. Den motsvarar hittillsvarande 5 kap. 22 §, men upplysningskravet är begränsat till större företag. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Tidigare styrelse och verkställande direktör

42 § Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om styrelseledamöter och verkställande direktör gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör.

Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 d i direktivet och motsvarar hittillsvarande 5 kap. 23 §. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Suppleanter och vice verkställande direktör

43 § Vid tillämpningen av 40–42 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice verkställande direktör jämställas med verkställande direktör.

Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 d i direktivet och motsvarar 232 hittillsvarande 5 kap. 24 §. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Avtal om avgångsvederlag

44 § Större företag som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, den verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning ska lämna upplysningar om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Paragrafen behandlar vilka upplysningar om avtal om avgångsvederlag som större företag ska lämna. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 5 kap. 25 §, med den skillnaden att den inte gäller mindre företag som är publika aktiebolag. Bestämmelsen saknar motsvarighet i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.2.

Ytterligare upplysningar om moderföretag

45 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 21 § även i fråga om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag. Om ett moderföretag som avses i första stycket eller 21 § är utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att få tillgång till företagets koncernredovisning.

Paragrafen anger de krav på ytterligare upplysningar som större företag ska lämna om det redovisande företagets moderföretag. Paragrafen överensstämmer med artikel 17.1 l och 17.1 n i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.2. I hittillsvarande 5 kap. 26 § finns krav på upplysningar om moderföretaget i den minsta och största koncern som det redovisande företaget ingår i. Även direktivet innehåller upplysningskrav av detta slag. Kraven på upplysningar om moderföretaget i den största koncernen gäller dock enligt direktivet enbart medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse. I 21 § uppställs därför ett för samtliga företag gällande krav på upplysningar om moderföretaget i den minsta koncern som företaget ingår i (jfr artikel 17.1 m). Detta kompletteras med bestämmelserna i förevarande paragraf. Enligt första stycket ska större företag även lämna upplysningar om moderföretaget i den största koncern som företaget ingår i. De upplysningar som ska lämnas om respektive moderföretag är desamma som hittills krävts. I andra stycket anges att om moderföretaget är utländskt ska det även lämnas upplysning om var det går att få tillgång till företagets koncernredovisning. Är moderföretaget svenskt, förutsätts det vara känt var koncernredovisningen är tillgänglig.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

46 § Större företag ska, när de enligt 14 § lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller i noter enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 som säkerheterna avser. I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

Paragrafen anger de ytterligare krav på upplysningar om ställda säkerheter som gäller för större företag utöver de som finns i 14 §. Direktivet 233

innehåller inget motsvarande upplysningskrav. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.3. Hittillsvarande 5 kap. 11 § kräver att företagets ställda säkerheter ska specificeras till omfattning, art och form. Upplysningarna ska lämnas post för post. Även direktivet ställer krav på upplysningar om ställda säkerheter för samtliga företag. Direktivet kräver dock inte att upplysningarna lämnas post för post. Detta innebär att sådana krav inte får ställas på mindre företag, jfr 14 §. En post för post-redovisning av ställda säkerheter bedöms fortsatt vara värdefull i fråga om större företag. I förevarande paragrafs första stycke behålls kraven på sådan redovisning för större företag. I andra stycket införs en särskild bestämmelse om att det ska lämnas upplysning om sådana säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost. I noterna ska anges om de har ställts till förmån för företaget självt eller för någon annan. Bestämmelsen motsvarar väsentligen det som anges i punkterna 1 och 2 under rubriken Poster inom linjen i bilaga 1 i lagens hittills gällande lydelse, med den skillnaden att upplysningarna ska lämnas i not i stället för inom linjen.

Nettoomsättningens fördelning

47 § Om ett större företags verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska företaget lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Paragrafen anger de krav på upplysningar om nettoomsättningens fördelning som gäller för större företag. Paragrafen överensstämmer med artikel 18.1 a i direktivet och motsvarar hittillsvarande 5 kap. 6 §.

Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

48 § Aktiebolag och handelsbolag som är större företag ska lämna upplysningar om räkenskapsårets sammanlagda ersättning till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Det ska vidare anges hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Paragrafen anger de krav på upplysningar om ersättningar till revisorer och revisionsföretag som gäller för större företag. Paragrafen överensstämmer med artikel 18.1 b i direktivet och motsvarar hittillsvarande 5 kap. 21 §.

Särskilt om europabolag och europakooperativ

49 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2013, eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), i den ursprungliga lydelsen, ska bestämmelserna om styrelseledamöter i

18, 23, 32, 38 och 40–44 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan. Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ följer att första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Paragrafen anger vissa anpassningar till bestämmelserna för europabolag och europakooperativ och motsvarar hittillsvarande 5 kap. 27 §. Paragrafen får sitt materiella innehåll genom de bestämmelser till vilka den hänvisar. Dessa är i sak desamma som hittills. De begränsningar som görs i bestämmelsernas tillämpningsområde får emellertid betydelse också vid tillämpningen av förevarande paragraf. Paragrafen ska alltså tolkas så att kraven i de uppräknade bestämmelserna gäller varje europabolag och europakooperativ beroende på om det är ett mindre eller ett större företag. Vid tillämpningen måste uppmärksammas att europabolag, på grund av en hänvisning i EU-förordningen om europabolag (artikel 9.1 c), delvis följer de nationella regler som gäller för publika aktiebolag. Detta får betydelse för tillämpningen av 23, 40 och 41 §§. Förordningen om europakooperativ innehåller inte någon motsvarighet till denna hänvisning.

6 kap. Förvaltningsberättelse m.m.

Förvaltningsberättelse

1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Upplysningar ska även lämnas om 1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat, 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret, 3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför, 4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling, 5. företagets filialer i utlandet, 6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna, 7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats, 8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och 9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret. Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finansiella instrument:

1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och , för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och 2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

Paragrafen anger de grundläggande bestämmelserna om förvaltningsberättelsens innehåll. Paragrafen motsvarar artikel 19 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.1. I andra stycket ändras punkten 2 på så sätt att förvaltningsberättelsen inte längre behöver innehålla några upplysningar om händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat efter räkenskapsårets slut. Upplysningar av det slaget måste däremot lämnas i noterna (se 5 kap. 22 § och författningskommentaren till den paragrafen). Det bör tilläggas att händelser som har inträffat efter räkenskapsårets utgång ofta kan vara av det slaget att de får betydelse enligt någon av de andra punkterna i stycket. Det kan då vara lämpligt, och i en del fall rentav nödvändigt för sammanhangets skull, att beröra händelserna även i förvaltningsberättelsen.

1 a § I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska förvaltningsberättelsen även innehålla 1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och 2. styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma. Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 41 § . I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har lämnats.

I paragrafen finns särskilda krav på förvaltningsberättelsens innehåll i noterade företag. Paragrafen är oförändrad i sak. Paragrafindelningen i det nya 5 kap. föranleder ändrade paragrafhänvisningar i andra stycket.

2 § I aktiebolag och ekonomiska föreningar ska det i förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening ska det , om föreningen är moderföretag, dessutom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna för företag inom koncernen ska föras över från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget kapital. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.

Paragrafen behandlar vinst- och förlustdispositioner i aktiebolag och ekonomiska föreningar samt specifikation av förändringar i eget kapital. Övervägandena finns i avsnitt 10.1. Större företag måste enligt de nya reglerna lämna en notupplysning om förslag till dispositioner av vinst eller förslust (se 5 kap. 35 § och författningskommentaren till den paragrafen). I första stycket i förevarande paragraf behålls det associationsrättsligt betingade kravet att förslaget lämnas i förvaltningsberättelsen. I andra stycket införs en bestämmelse som har sin motsvarighet i hittillsvarande 5 kap. 14 § andra stycket och 5 kap. 15 § andra stycket. Förändringarna i eget kapital ska numera anges i förvaltningsberättelsen, eller i egen räkning (jfr kommentaren till 3 kap. 10 a §).

Bolagsstyrningsrapport

6 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om 1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga, 2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen, 3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, 4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, 5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen, 6. bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier, 7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa företag ska upprätta en bolagsstyrningsrapport. Ändringen i första stycket är av samma slag som den i 1 kap. 3 § första stycket 4. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.

7 § Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Paragrafen innehåller särregler för sådana bolag som omfattas av skyldigheten enligt 6 kap. 6 § att upprätta en bolagsstyrningsrapport men som inte har några aktier upptagna till handel på en reglerad marknad. Ändringen i paragrafen är av samma slag som den i 1 kap. 3 § första stycket 4. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.

9 § Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i 8 § tredje stycket, ska bolagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen och i överensstämmelse med denna lag . Har det i rapporten tagits med sådana upplysningar som avses i 7 kap. 31 § andra stycket, ska yttrandet även innehålla ett uttalande om huruvida dessa upplysningar är förenliga med koncernredovisningen och i överensstämmelse med denna lag . Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om. Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

Paragrafen behandlar revisorsgranskning av en bolagsstyrningsrapport som upprättas som särskild handling vid sidan av årsredovisningen. Paragrafen motsvarar artiklarna 20.3 och 34.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2. Enligt paragrafens första stycke ska revisorn i ett skriftligt yttrande ange om en bolagsstyrningsrapport har upprättats. Beträffande sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet dessutom innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen. Mot bakgrund av direktivets skärpta reglering av revisorsgranskningen införs ett krav på att revisorns yttrande även ska avse huruvida upplysningarna är i överensstämmelse med lagen. Detta innebär att revisorn numera måste göra en, i förhållande till hittillsvarande krav, fördjupad granskning av upplysningarna. Om upplysningar om koncernens system för inre kontroll och riskhantering har tagits in i den fristående bolagsstyrningsrapporten med stöd av 7 kap. 31 § tredje stycket gäller motsvarande krav på revisorsgranskning för dessa upplysningar. I det nya andra stycket införs ett krav på att revisorn i yttrandet ska ange vilka väsentliga fel som har iakttagits vid granskningen. Det nya tredje stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket. Den närmare omfattningen av revisorns granskning får avgöras inom ramen för självregleringen och utvecklandet av god revisionssed.

7 kap. Koncernredovisning

Allmänna bestämmelser

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

2 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om 1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och 2. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt

a) lagstiftning som har tillkommit i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/102/EU, b) internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, eller c) redovisningsstandarder som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med internationella redovisningsstandarder enligt b. Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i 5 § andra stycket inte omfattas av den upprättade koncernredovisningen. Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har upprättat någon koncernredovisning ska ge in det överordnade moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till registreringsmyndigheten enligt 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§. Registreringsmyndigheten ska på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna har getts in. Om handlingarna inte är på svenska, får registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska beslutas om någon begär det. Om moderföretaget, i fall det hade upprättat en koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt att ge in denna och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten, ska det som i nämnda paragrafer sägs om att handlingarna ska hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överordnade moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Första stycket gäller inte, 1. om delägare som har en ägarandel i moderföretaget på minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moderföretagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att en koncernredovisning ska upprättas, eller 2. om andelarna i moderföretaget eller överlåtbara värdepapper som moderföretaget har utfärdat är upptagna till handel på en reglerad marknad. Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen.

Paragrafen behandlar vissa undantag från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning. Paragrafen överensstämmer delvis med artikel 23 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1. Enligt hittillsvarande ordning behöver ett moderföretag som är ett dotterföretag inte upprätta någon koncernredovisning om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt lagstiftning som har tillkommit i enlighet med det sjunde bolagsrättsliga direktivet eller på likvärdigt sätt. Av lagens förarbeten framgår att som likvärdigt sätt anses framför allt att det överordnade moderföretaget upprättar sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarder (IAS och IFRS) som i enlighet med IAS-förordningen har antagits för tillämpning i EU av kommissionen (se prop. 2005/06:116 s. 98 och 141 f.). Samtidigt har inte uteslutits att svenska moderföretag även kan underlåta att upprätta koncernredovisning om ett överordnat moderföretag upprättar en

koncernredovisning enligt andra principer som är likvärdiga med de principer som kommer till uttryck i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Av fjärde stycket framgår att en koncernredovisning i vissa fall måste upprättas trots att de ovan givna förutsättningarna föreligger. Ändringen i första stycket innebär dels att hänvisningen till det sjunde bolagsrättsliga direktivet byts ut mot en hänvisning till det nya redovisningsdirektivet, dels att hänvisningen till likvärdigt sätt stryks. Punkten 2 a avser endast det fallet att det överordnande moderföretagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med lagstiftning, svensk eller utländsk, som har tillkommit i enlighet med det nya direktivet. Att undantag görs även när det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med av EU antagna IAS och IFRS framgår av preciseringen i den nya punkten 2 b. Av den nya punkten 2 c framgår att undantag även görs om det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med standarder som av kommissionen har bedömts likvärdiga med de internationella redovisningsstandarder som avses i punkten 2 b. Bestämmelsen får betydelse när det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med en i ett tredjeland allmänt accepterad redovisningsstandard som av kommissionen fastställts som likvärdig med en internationell redovisningsstandard som har antagits enligt IAS-förordningen. För ändamålet används en likvärdighetsmekanism som regleras i kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007. Kommissionen har, genom besluten 2008/961/EG och 2012/194/EU, fastställt att de allmänt accepterade redovisningsprinciperna i Japan, USA, Kina, Kanada och Sydkorea är likvärdiga med av EU antagna IAS och IFRS. Andra stycket justeras till följd av att det hittillsvarande andra stycket i 5 § tas bort. Fjärde stycket innehåller två undantag från regeln i första stycket. Undantaget i punkten 2 är föranlett av att direktivet inte tillåter att bestämmelsen tillämpas på noterade företag. De betecknas numera som företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. I konsekvens med detta byts uttrycket andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföretaget har utfärdat ut mot moderföretagets överlåtbara värdepapper. Se även författningskommentaren till 1 kap. 3 § första stycket 4. Det hittills använda uttrycket kapitalandel byts ut mot ägarandel för att undvika förväxling med de särskilda reglerna i 7 kap. om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, men detta innebär inte någon ändring i sak.

3 a § Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om samtliga dotterföretag , såväl var för sig som tillsammans, är utan väsentlig betydelse. Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag inte behöver omfattas av en koncernredovisning av skäl som anges i 5 § andra stycket.

Paragrafen anger att moderföretag i vissa fall inte behöver upprätta någon koncernredovisning. Paragrafen överensstämmer med artikel 23.10 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3 och 9.1.

Bestämmelsen i första stycket innehåller ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning som är knutet till principen om väsentlighet. Lagen medger i sin hittillsvarande lydelse att ett moderföretag inte upprättar någon koncernredovisning om samtliga dess dotterföretag är av ringa betydelse. Koncernredovisning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse. Paragrafen justeras mot bakgrund av den nya allmänna princip om väsentlighet som förs in i 2 kap. 3 a §. Av samma skäl, och då det nya direktivet inte har någon motsvarighet, tas hänvisningen till kravet på rättvisande bild bort. Paragrafen får även en något ändrad lagteknisk utformning. Någon förändring i sak är inte avsedd. Bestämmelsen i andra stycket är ny och tillåter att en koncernredovisning inte upprättas i vissa särskilda situationer som regleras i 5 §, bl.a. när betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretagen.

Dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen

5 § Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag, om inte något annat följer av andra stycket. Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om 1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget, 2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller 3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare. Ett företag som tillämpar andra stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen. Paragrafen överensstämmer med artikel 23.9 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3 och 9.1. Det hittillsvarande andra stycket tas bort. Detta innebär inte någon ändring i sak, eftersom den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ger motsvarande utrymme att utelämna dotterföretag som är utan väsentlig betydelse från koncernredovisningen.

Principer för upprättande av koncernredovisning

Andra grundläggande principer m.m.

7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.: 3 a § om väsentlighet, 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 5 § om form m.m. , 6 § om valuta, och 7 § om undertecknande. I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovisning.

I paragrafen anges de redovisningsprinciper och övriga bestämmelser i 2 kap. som ska tillämpas vid upprättande av en koncernredovisning. I uppräkningen läggs det till en hänvisning till bestämmelserna i 2 kap. 3 a § om väsentlighet. Frågan berörs i avsnitt 6.3.

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

8 § Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen ska var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen ska göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18–23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotterföretag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. med undantag för 10 a §. Det som sägs i 3 kap. om större och mindre företag ska i stället avse större respektive mindre koncerner .

Paragrafen behandlar koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen och överensstämmer med artiklarna 24.1, 24.2 och 24.5 i direktivet. Eftersom bestämmelserna om uppdelningen av eget kapital i bundet och fritt flyttas från 5 kap. till 3 kap., förs det i paragrafen in en bestämmelse som innebär att aktiebolag inte ska dela upp det egna kapitalet på detta sätt när de upprättar koncernredovisning. Detta innebär inte någon ändring i sak. Det följer i hittillsvarande ordning av att 14 § inte hänvisar till 5 kap. 14 § första stycket.

Innehav utan bestämmande inflytande

9 § Den del av eget kapital i ett dotterföretag som är att hänföra till andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen ska i koncernbalansräkningen redovisas som innehav utan bestämmande inflytande. Den del av årets resultat i ett dotterföretag som är att hänföra till sådana andelar ska i koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

Paragrafen behandlar redovisning av innehav utan bestämmande inflytande. Paragrafen överensstämmer med artikel 24.4 och 24.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.3. Av paragrafen framgår att den del av ett dotterföretags eget kapital och resultat som är att hänföra till andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen i koncernredovisningen ska redovisas under särskilda poster. Vid införlivandet av det sjunde bolagsrättsliga direktivet utnyttjades den frihet som direktivet gav att inte ge posterna några särskilda benämningar. Enligt det nya direktivet ska detta emellertid redovisas som innehav utan bestämmande inflytande och vinst eller förlust hänförlig till sådana innehav. Paragrafen och rubriken ändras så att terminologin överensstämmer med det nya direktivet.

Balansdag

10 § Koncernredovisningen ska hänföra sig till moderföretagets balansdag. Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före eller efter moderföretagets balansdag, ska dotterföretaget omfattas av koncernredovisningen på grundval av en balansräkning som hänför sig till moderföretagets balansdag och en resultaträkning som avser moderföretagets räkenskapsår. Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moderföretagets balansdag, ska upplysning lämnas om sådana händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets balansdagar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken balansdag som koncernredovisningen ska hänföra sig till. Paragrafen överensstämmer med artikel 24.8 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.5. I första stycket anges utgångspunkten att koncernredovisningen ska hänföra sig till moderföretagets balansdag. I andra stycket behandlas situationen när ett dotterföretag har en balansdag som avviker från moderföretagets. Den outtalade huvudregeln är då att dotterföretaget kan räknas in i koncernen på grundval av den årsredovisning som upprättas per dotterföretagets balansdag. Om dotterföretagets balansdag avviker mer än tre månader från moderföretagets balansdag, måste emellertid en särskild balansräkning och en särskild resultaträkning upprättas där dotterföretagets förhållanden redovisas som om dotterföretaget hade haft samma balansdag som moderföretaget. Det görs ett tillägg i paragrafen som gör klart att detta gäller oavsett om dotterföretagets balansdag ligger före eller efter moderföretagets balansdag. Detta kan illustreras med ett exempel. Moderföretaget A har den 31 december år 1 som balansdag. De tre dotterföretagen B, C och D har den 30 augusti år 1, den 30 november år 1 respektive den 30 april år 2 som balansdagar. För B och D måste då upprättas särskilda balans- och resultaträkningar hänförliga till moderföretagets balansdag. C kan däremot räknas in i koncernredovisningen på grundval av sin årsredovisning men i koncernredovisningen måste lämnas upplysningar om under december år 1 inträffade händelser av väsentlig betydelse för C:s ställning och resultat.

Värderingsregler

12 § Koncernredovisningen och årsredovisningen ska upprättas med tillämpning av gemensamma principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder. Olika värderingsprinciper får användas, om det finns särskilda skäl. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen. Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än de principer som tillämpas i koncernbalansräkningen, ska dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda principer. Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får avvikelse göras från andra stycket. En upplysning om skälen för avvikelsen ska anges i en not.

Paragrafen anger att koncernredovisningen och årsredovisningen ska upprättas med tillämpning av gemensamma principer för värderingen av tillgångar och skulder. Paragrafen överensstämmer med artikel 24.11 och 24.12 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. I tredje stycket ges enligt hittillsvarande lydelse två möjligheter att i undantagsfall göra avsteg från kravet på omräkning i andra stycket. Det undantag som anger att en omräkning inte behöver göras om den är av ringa betydelse tas bort. Undantaget återspeglar en bestämmelse i det sjunde bolagsrättsliga direktivet som saknar direkt motsvarighet i det nya direktivet. Detta innebär inte någon ändring i sak eftersom den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ger motsvarande utrymme att avstå från omräkning.

Elimineringar mellan koncernföretag

13 § Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, ska elimineras i koncernbalansräkningen. Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst under räkenskapsåret, ska elimineras i koncernresultaträkningen. Med internvinst avses en vinst vid överlåtelse av en tillgång inom koncernen i den utsträckning tillgången inte därefter har överlåtits till en köpare utanför koncernen eller har förbrukats eller dess värde har satts ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

Paragrafen behandlar elimineringar och motsvarar artikel 24.7 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.4. När koncernföretagen räknas in i koncernredovisningen ska det bortses från fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom från internvinster. Även intäkter och kostnader avseende transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändringar av internvinster, ska elimineras. Det hittillsvarande tredje stycket tas bort. Detta innebär inte någon ändring i sak, eftersom den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ger motsvarande utrymme att avstå från elimineringar. Tredje stycket motsvarar det hittillsvarande fjärde stycket. I stycket anges vad som avses med internvinst. Paragrafen ger i sin hittillsvarande lydelse utrymme för s.k. partiell eliminering av internvinst. Eftersom direktivet inte tillåter partiell eliminering tas denna möjlighet bort. Som en följd av att moderföretaget inte längre har möjlighet att välja mellan olika internvinstbegrepp stryks kravet på upplysning om det tillämpade internvinstbegreppet.

Noter

Allmänna upplysningar

14 § En koncernredovisning ska, utöver det som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, innehålla noter med upplysningar som anges i 5 kap. 4–24 §§. Om koncernredovisningen avser en större koncern, ska den även innehålla noter med upplysningar som anges i 5 kap. 25–28 och 31–49 §§. Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tillämpas. Trots första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 40 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 41 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av de nämnda bestämmelserna ska dock de lämnade uppgifterna avse även löner och andra förmåner från koncernföretag.

Paragrafen behandlar vilka notupplysningar en koncernredovisning ska innehålla. Paragrafen överensstämmer med artikel 28.1 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 8.1. Av första stycket framgår att notupplysningar ska lämnas dels till följd av andra bestämmelser i kapitlet, dels till följd av hänvisningarna till 5 kap. Bland de krav på notupplysningar som följer direkt av kapitlet kan som exempel nämnas kravet i 5 § på upplysningar om skälen för att ett dotterföretag inte omfattas av koncernredovisningen. Det finns även krav på notupplysningar enligt kapitlet som följer av de hänvisningar som görs till bestämmelser i andra kapitel i lagen. Bland dessa kan nämnas

kravet i 3 kap. 4 § på notupplysningar i de fall en tillgång, avsättning eller skuld avser fler än en post i balansräkningen. Att detta krav även gäller för koncernredovisningen följer av den hänvisning till 3 kap. som görs i 8 §. Lagens krav på notupplysningar i årsredovisningen delas upp i sådana som gäller både mindre och större företag och sådana som endast gäller större företag. Av direktivet följer att i huvudsak samma upplysningskrav gäller för en koncernredovisning som för en årsredovisning. Noterna till koncernredovisningen ska innehålla de upplysningar som krävs enligt artiklarna 16, 17 och 18. Detta innebär att kraven på notupplysningar i koncernredovisningen som utgångspunkt är begränsade på samma sätt som beträffande årsredovisningen beroende på koncernens storlek. Med hänsyn härtill föreskrivs att moderföretag i samtliga koncerner i sin koncernredovisning ska lämna notupplysningar som motsvarar de upplysningar som både mindre och större företag ska lämna i sina årsredovisningar. Koncernredovisningarna för större koncerner ska därutöver innehålla notupplysningar motsvarande de som ska ingå i årsredovisningen för ett större företag. Vad som avses med mindre och större koncerner framgår av 1 kap. 3 § första stycket 5 och 6. Av andra stycket framgår att bestämmelserna i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tillämpas även vid upprättande av en koncernredovisning. Det innebär att, om inte annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, så ska noter som avser enskilda poster i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska vidare göras vid de poster i koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen till vilka noterna hänför sig. Se även författningskommentaren till 5 kap. 3 §. I tredje stycket finns bestämmelser om utelämnande av vissa notupplysningar. Dessa justeras med anledning av den ändrade paragrafindelningen i det nya 5 kap.

Förändringar i koncernens sammansättning

15 § Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Paragrafen behandlar förändringar i koncernens sammansättning. Paragrafen motsvarar artikel 24.9 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.6. Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har förändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska det enligt denna paragraf lämnas sådana upplysningar i noter som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande redovisningarna. Denna upplysningsskyldighet ska enligt direktivet också kunna fullgöras genom upprättande av en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning. En sådan möjlighet införs. Den kompletterande normgivningen kan väntas lämna närmare riktlinjer för hur en sådan jämförande räkning ska vara uppställd.

Dotterföretag och vissa andra företag

16 § I en not ska upplysningar lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, i fråga om 1. dotterföretag, 2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§, 3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§ eller 30 § andra stycket, och 4. andra företag som ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i. I fråga om företag som avses i första stycket 4 ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret. I upplysningarna ska grunden för att ett företag har klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får dock utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och ägarandelen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen. Även grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med tillämpning av 30 § ska anges.

Paragrafen behandlar upplysningar i koncernredovisningen om vissa företag som koncernföretag antingen självt eller genom annan har en ägarandel i. Paragrafen motsvarar artikel 28.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.7. Paragrafen ges en delvis ny utformning. I första stycket föreskrivs att det för varje slags företag som räknas upp ska lämnas upplysningar om namn, organisationsnummer, säte och ägarandel. Vid beräkningen av ägarandelen ska även sådana andelar som innehas av någon som handlar i eget namn men för koncernföretags räkning läggas till koncernföretagens andelar (se 1 kap. 6 §). Det hittills använda uttrycket kapitalandel byts ut mot ägarandel för att undvika förväxling med de särskilda reglerna i 7 kap. om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, men detta innebär inte någon ändring i sak. Enligt punkten 1 ska upplysningar lämnas om dotterföretag. Kravet gäller samtliga dotterföretag och alltså även sådana dotterföretag som med stöd av 5 § eller 2 kap. 3 a § har undantagits från koncernredovisningen. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 a i direktivet. Enligt punkten 2 ska upplysningar om intresseföretag lämnas om de redovisas enligt kapitalandelsmetoden i 25–29 §§. Lagen anvisar inte något annat sätt att redovisa intresseföretag i koncernredovisningen än enligt kapitalandelsmetoden. Det kan emellertid förekomma att det rapporterande företaget i vissa fall inte kan få tillgång till den information i intresseföretagets bokföring som krävs för att kapitalandelsmetoden ska kunna tillämpas och därför i stället redovisar intresseföretaget som ett andelsinnehav i koncernbalansräkningen. Ett intresseföretag som enbart redovisas som ett andelsinnehav omfattas inte av förevarande punkt utan av punkten 4 och andra stycket. Vad som avses med intresseföretag anges i 1 kap. 5 §. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 b i direktivet. Enligt punkten 3 ska upplysningar om gemensamt styrda företag lämnas om de redovisas enligt kapitalandelsmetoden i 25–29 §§ eller klyvningsmetoden i 30 § andra stycket. Lagen anvisar inte något annat sätt att 246 redovisa gemensamt styrda företag i koncernredovisningen än enligt

kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden. Det kan emellertid förekomma att det rapporterande företaget i vissa fall inte kan få tillgång till den information i det gemensamt styrda företagets bokföring som krävs för att det ska kunna redovisas enligt någon av de tillåtna metoderna och i stället redovisar det gemensamt styrda företaget som ett andelsinnehav i koncernbalansräkningen. Ett gemensamt styrt företag som enbart redovisas som ett andelsinnehav omfattas inte av förevarande punkt utan av punkten 4 och andra stycket. Vad som avses med gemensamt styrt företag anges i 1 kap. 5 a §. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 c i direktivet. Enligt punkten 4 ska upplysningar lämnas även om andra företag som ett koncernföretag, antingen självt eller genom annan, har ett ägarintresse i. Med andra företag avses sådana som inte omfattas av punkterna 1–3, dvs. även sådana intresseföretag och gemensamt styrda företag som enbart redovisas som andelsinnehav i koncernbalansräkningen. Vad som avses med ägarintresse anges i 1 kap. 4 a §. Bestämmelsen motsvarar huvudsakligen det som sägs i det hittillsvarande andra stycket. Den möjlighet att underlåta att lämna uppgifter som finns där förs inte över till den nya lydelsen. Detta innebär inte någon ändring i sak, eftersom motsvarande möjlighet att låta bli att lämna upplysningar finns enligt den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a §. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 d i direktivet. Enligt andra stycket ska det i fråga om sådana företag som avses i första stycket 4 även lämnas uppgifter om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret. Detta tillkommande krav hänger samman med att den finansiella informationen om de företag som omfattas av första stycket 4 inte har konsoliderats eller på annat sätt räknats in i koncernredovisningen så som de företag som omfattas av första stycket 1–3. I bestämmelsen ställs därför upp ett särskilt krav på viss begränsad finansiell information. Bestämmelsen följer av artikel 28.2 d i direktivet. Tredje stycket ändras inte på annat sätt än att det där förs in ett krav på upplysning om varför ett gemensamt styrt företag som tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden har klassificerats som ett sådant företag. Liknande krav på upplysningar finns i 30 § andra stycket i lagens hittills gällande lydelse. Det finns emellertid ett pedagogiskt värde i att i en och samma paragraf samla samtliga bestämmelser om vilka uppgifter som i nu aktuellt hänseende ska lämnas i not om dotterföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag som koncernen har ett ägarintresse i. Ändringen följer av artikel 28.2 c i direktivet.

Hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen

18 § En sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag ska göras enligt 19– 23 §§.

Med anledning av att 23 § om den s.k. poolningsmetoden upphävs och att hittillsvarande 22 a § betecknas 23 § justeras hänvisningen i förevarande paragraf. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Förvärvsmetoden

22 § Om det efter en avräkning enligt 21 § finns ett positivt skillnadsbelopp, ska detta redovisas som goodwill i koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan goodwill. 247

Om det efter en avräkning enligt 21 § finns ett negativt skillnadsbelopp , ska detta skillnadsbelopp redovisas i koncernbalansräkningen som negativ goodwill . Negativ goodwill får upplösas och intäktsföras när en sådan behandling överensstämmer med 2 kap. 2–4 §§ . Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varandra, ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not.

I paragrafen finns bestämmelser om redovisning av sådan positiv eller negativ goodwill som kan uppkomma vid tillämpning av förvärvsmetoden. Paragrafen motsvarar artikel 24.3 f i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.2. I andra stycket görs två ändringar. Dels byts det hittills använda begreppet negativt skillnadsbelopp ut mot begreppet negativ goodwill. Dels anpassas bestämmelserna om hur sådan goodwill får upplösas och intäktsföras till direktivet. De nya bestämmelsernas utformning medför att frågor om upplösning och intäktsföring av negativ goodwill får lösas inom ramen för praxis och kompletterande normgivning.

Hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas

in i koncernredovisningen

Kapitalandelsmetoden

25 § Andelar i intresseföretag ska redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med tillämpning av 26–29 §§, om inte något annat följer av tredje stycket. Vid tillämpning av första stycket ska bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinsteliminering tillämpas, om det inte finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst ska avses den andel i vinsten som är att hänföra till moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och koncernföretag. Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om 1. informationen om ägarintresset i företaget inte är väsentlig , eller 2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § andra stycket. Om tredje stycket tillämpas, ska skälen för det anges i en not .

Paragrafen behandlar hur andelar i intresseföretag ska tas in i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Paragrafen motsvarar delvis artikel 27 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 6.1–6.3. Enligt första stycket i dess hittills gällande lydelse ska intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden, om inte annat följer av bl.a. 30 §. Den paragrafen föreskriver i sin hittills gällande lydelse att om intresseföretaget utgör ett samägt företag, som inte är ett dotterföretag, kan det även redovisas enligt klyvningsmetoden. De nu nämnda företagen betecknas enligt den nya 1 kap. 5 a § som gemensamt styrda företag och ett företag kan enligt de nya bestämmelserna inte utgöra såväl ett intresseföretag som ett gemensamt styrt företag. Hänvisningen till 30 § tas därför bort. Att gemensamt styrda företag trots det får redovisas enligt kapitalandelsmetoden framgår i stället av den nya lydelsen av 30 §. Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 3 a §. En bedömning av om ett beslut att inte tillämpa kapitalandelsmetoden kan antas påverka de beslut som en användare fattar på basis av koncernredovisningen bör normalt göras med hänsyn till intresseföretaget i dess

helhet, men även storleken av andelsinnehavet i intresseföretaget bör beaktas.

Klyvningsmetoden

30 § Ett företag som omfattas av en koncernredovisning , och som tillsammans med ett eller flera företag som inte omfattas av koncernredovisningen leder ett gemensamt styrt företag , ska redovisa sin ägarandel i det sistnämnda företaget enligt andra stycket eller på det sätt som anges i 25–29 §§. I koncernbalansräkningen får det tas upp en så stor andel av det gemensamt styrda företagets tillgångar, avsättningar och skulder som avser ägarandelen. I koncernresultaträkningen får det tas upp en så stor andel av det gemensamt styrda företagets intäkter och kostnader som avser ägarandelen. Vid redovisning enligt detta stycke ska 10–13, 15 och 19– 22 §§ tillämpas. Uppgift enligt 5 kap. 20 och 37 §§ ska anges särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.

Paragrafen behandlar redovisning av ägarandelar i gemensamt styrda företag enligt klyvningsmetoden. Paragrafen överensstämmer med artikel 26 i direktivet. Frågan berörs i avsnitt 6.1. Med anledning av att begreppet gemensamt styrt företag införs i lagen, se 1 kap. 5 a §, justeras tillämpningsområdet för förevarande bestämmelser. Första stycket ändras så att den anger hur gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen. Bestämmelsen innebär att det ska ske enligt klyvningsmetoden eller kapitalandelsmetoden. I andra stycket anpassas hänvisningarna till de upplysningskrav som gäller beträffande gemensamt styrda företag till de förändringar som görs i det nya 5 kap. Av andra stycket i dess hittills gällande lydelse framgår att ett företag som tillämpar klyvningsmetoden ska upplysa om skälen för detta i en not. Den bestämmelsen flyttas, något justerad, till 16 §.

Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys

31 § Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys för koncernen ska upprättas med tillämpning av 6 kap. 1 § , 2 § andra stycket och 2 a–5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om mindre företag ska i stället avse mindre koncerner. Om moderföretaget är ett aktiebolag och bolagets eller något av dess dotterföretags andelar eller överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovisningen. Om moderföretaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om koncernen som avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas.

Paragrafen behandlar hur förvaltningsberättelsen och kassaflödesanalysen för koncernen ska upprättas. Paragrafen överensstämmer med artikel 29 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 249

I första stycket förs det in en hänvisning till 6 kap. 2 § andra stycket om krav på specifikation av förändringar i eget kapital. Detta innebär inte någon ändring i sak, utan följer enligt hittillsvarande ordning av hänvisningen i 14 § till hittillsvarande 5 kap. 14 § andra stycket som innehåller motsvarande krav. Ändringen till uttrycket överlåtbara värdepapper i andra stycket är av samma slag som den i 1 kap. 3 § första stycket 4. I andra och tredje styckena byts uttrycket moderbolag ut mot moderföretag. Någon ändring i sak är inte avsedd.

32 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder , i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse, 3. 7 § när det gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, 4. 8 § till den del paragrafen hänvisar till 3 kap. 10 b § om en ekonomisk förenings eget kapital, 5 . 12 § första stycket om värderingsprinciper, 6 . 14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.: – 18 § om lån till ledande befattningshavare, – 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, – 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, – 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, – 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, – 40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar, – 41 § om pensioner och liknande förmåner, – 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, – 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, – 44 § om avtal om avgångsvederlag, och – 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, 7 . 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a–4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och 8 . 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de bestämmelser i 7 kap. som ska tillämpas av företag som omfattas den s.k. IAS-förordningen. I första stycket tas hänvisningen till 5 kap. 15 § bort och ersätts av en hänvisning till 3 kap. 10 b §. Detta innebär inte någon förändring i sak. Vidare ändras de hänvisningar som görs till 5 kap. till följd av paragrafnumreringen i det nya kapitlet.

8 kap. Offentliggörande Publicering av årsredovisningen

15 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten. När en årsredovisning publiceras i ofullständigt skick, får den inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 1. 9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 2. 8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 3. 28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och 4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220). Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande liksom skälen för det anges. Trots andra stycket får en ofullständig årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att 1. upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller 2. uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats.

Hänvisningarna i fjärde stycket ändras som en följd av paragrafindelningen i det nya 5 kap.

16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser: 1. Trots 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. 2. Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte är väsentliga har utelämnats.

Ändringen i punkten 2 motsvarar den ändring som görs i 7 kap. 3 a §.

Bilaga 1 (se författningsförslaget)

Bilagan innehåller uppställningsformen för balansräkningen. I huvudsak överensstämmer uppställningsformen med den som framgår av lagen i dess hittills gällande lydelse. Utöver rena redaktionella förändringar och omnumreringar av vissa poster görs följande ändringar. Under rubriken Tillgångar B I Immateriella anläggningstillgångar punkten 1 tas hänvisningen till forskningsarbeten bort. Under den aktuella posten ska därför redovisas endast balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten (jfr bilaga III till direktivet). Ändringen behandlas i avsnitt 7.3. Som där utvecklas begränsas företagens möjligheter att dela ut medel som svarar mot aktiverade utvecklingsutgifter genom att det införs ett krav på överföring av fria vinstmedel till en bunden fond, fonden för utvecklingsutgifter, se 4 kap. 2, 7 och 8 §§.

Fondens storlek ska redovisas i balansräkningen, vilket framgår av balansräkningsschemat under rubriken Eget kapital, avsättningar och skulder (A Aktiebolag IV punkten 4 och A Ekonomiska föreningar III punkten 4). Under rubriken Tillgångar B III Finansiella anläggningstillgångar anpassas posterna till regleringen av gemensamt styrda företag (1 kap. 5 a §) och begreppet ägarintresse (1 kap. 4 a §). Under punkterna 3 och 4, Andelar i och Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag ska således redovisas andelar i och fordringar hos såväl intresseföretag som gemensamt styrda företag. Under de nya punkterna 5 och 6 ska redovisas andelar i och fordringar hos sådana företag som det rapporterande företaget har ett ägarintresse i och som inte ska redovisas under punkterna 1–4. Motsvarande förändringar görs på skuldsidan av balansräkningen under rubriken D Skulder och punkterna 7 och 8. Beträffande begreppen gemensamt styrda företag och ägarintresse, se övervägandena i avsnitten 6.1 och 6.2. Uppställningsformen för balansräkningen innehåller i lagens hittills gällande lydelse s.k. poster inom linjen. Som framgår av avsnitt 8.1 tillåter direktivet inte att sådana ansvarsförbindelser och sådana ekonomiska åtaganden som inte ska redovisas i balansräkningen tas upp som poster inom linjen. Upplysningar om dessa ska istället lämnas i not, jfr 5 kap. 15 och 46 §§. Följaktligen tas bestämmelserna om Poster inom linjen bort ur balansräkningsschemat.

Bilaga 2 (se författningsförslaget)

Bilagan innehåller en av de uppställningsformer för resultaträkningen som årsredovisningslagen tillåter, rapportform med kostnadsslagsindelning. I huvudsak motsvarar uppställningsformen den som framgår av lagen i dess hittills gällande lydelse. Utöver omnumrering av vissa poster görs följande ändringar. Intäkter från koncernföretag och ägarintressen ska enligt direktivet särredovisas i resultaträkningen. Schemat innehåller därför en ny post, 13 Intäkter från övriga företag som det finns ägarintressen i. Om det är fråga om intäkter som avser ett dotterföretag respektive ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag, ska de dock alltid redovisas under posterna 11 respektive 12. Tidigare krav på att extraordinära intäkter och kostnader ska specificeras i resultaträkningen ersätts med ett krav på att upplysningar om intäkter och kostnader av exceptionell storlek eller förekomst lämnas i not (5 kap. 19 §). Detta föranleder att posterna Extraordinära intäkter och Extraordinära kostnader tas bort från uppställningsformerna för resultaträkningen. Frågan berörs i avsnitt 8.3.

Bilaga 3 (se författningsförslaget)

Bilagan innehåller den andra av de båda uppställningsformer för resultaträkningen som årsredovisningslagen tillåter, rapportform med funktionsindelning. I huvudsak motsvarar förslagets uppställningsform den som framgår av lagen i dess hittills gällande lydelse. Utöver omnumrering av

vissa poster görs samma ändringar som i bilaga 2, se författningskommentaren till denna.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 ( punkten 1). Av punkten 2 följer att lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015. Genom bestämmelsen utnyttjas möjligheten enligt direktivet att föreskriva att bestämmelserna som genomför direktivet ska tillämpas först i fråga om räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2015. Ett företag som har kalenderåret som räkenskapsår ska alltså börja tillämpa de nya bestämmelserna vid upprättandet av års- och koncernredovisningarna för räkenskapsåret 2016, dvs. under 2017. Vid ikraftträdandet avslutade räkenskapsår omfattas däremot av äldre bestämmelser, även om års- eller koncernredovisningen inte har upprättats vid denna tidpunkt. Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser som särskilt tar sikte på enskilda bestämmelser. I några avseenden finns det dock anledning att lämna särskilda kommentarer. Bestämmelserna om aktivering av utvecklingsutgifter gäller enbart sådana utgifter som tas upp som tillgång efter det att lagen har börjat tillämpas, se 4 kap. 2 §. Om företaget tidigare har aktiverat utgifter av detta slag behöver det därför inte göra någon överföring till fonden för utvecklingsutgifter motsvarande dessa tidigare aktiverade utgifter. Bestämmelserna om avskrivning av immateriella anläggningstillgångar gäller även tidigare redovisade tillgångar, se 4 kap. 4 §. Det kan därför bli nödvändigt att ompröva tillgångens nyttjandeperiod när de nya bestämmelserna börjar tillämpas. Förbudet mot att återföra tidigare nedskrivning av goodwill gäller även för nedskrivningar som har gjorts enligt äldre bestämmelser, se 4 kap. 5 §. Övervägandena finns i avsnitt 12.

14.3 Förslagen till övriga lagändringar

Övriga lagändringar är följdändringar till förslagen till ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554). De föranleds huvudsakligen av paragrafindelningen i det nya 5 kap. i årsredovisningslagen och att begreppen ägarintresse, intresseföretag och gemensamt styrda företag tydliggörs. Det görs även bl.a. följdändringar med anledning av att möjligheten till redovisning inom linjen tas bort och att det införs en ny bunden fond i årsredovisningslagen, fonden för utvecklingsutgifter. Ytterligare följdändringar görs med anledning av att uttrycket aktier eller skuldebrev ersätts med överlåtbara värdepapper. Följdändringarna kommenteras inte särskilt. För kommentarer hänvisas till författningskommentaren till motsvarande paragrafer i årsredovisningslagen.

I anslutning till följdändringarna i 4 kap. 1 § och 5 kap. 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som innebär att fonden för utvecklingsutgifter tas upp bland de bundna fonderna görs även en ändring av rättelsekaraktär. Denna innebär att även kapitalandelsfonden anges där. Med anledning av att möjligheten att redovisa säkerheter och ansvarsförbindelser inom linjen tas bort i årsredovisningslagarna införs i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag hänvisningar till årsredovisningslagens bestämmelser om notupplysningar om ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden till förmån för koncernföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag. I 2 kap. 2 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 2 kap. 2 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag införs hänvisningar till den generella väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § årsredovisningslagen. Utrymmet för att utelämna information är dock begränsat i företag som följer de finansiella årsredovisningslagarna. Dessa lagar har särskilda uppställningsformer, värderingsprinciper och upplysningar som måste lämnas eller inte kan frångås, exempelvis eftersom de kan påverka hur vissa poster hanteras i beräkningar som är av särskild vikt för finansiella företag, såsom solvensberäkningar i försäkringsföretag och kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. I 7 kap. 4 § 2 lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag görs en ändring av rättelsekaraktär, eftersom det som sägs där redan framgår av uppställningsformen för balansräkningen och av 5 kap. 4 §. I 4 kap. 2 § 11 lagen om årsredovisning i försäkringsföretag införs en bestämmelse om att utgifter och inkomster för egna aktier ska redovisas mot bundet eget kapital i livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst. Enligt hittillsvarande ordning finns den bestämmelsen i 5 kap. 2 § 7 och flyttas på grund av att de bestämmelser som den hänvisar till är flyttade till 4 kap. årsredovisningslagen. De bestämmelser som finns i 5 kap. 2 § 3 lagen om årsredovisning i försäkringsföretag tas, som en rättelse, bort eftersom de bestämmelser som där hänvisas till är upphävda. Eftersom de bestämmelser om redovisning inom linjen som finns i den hittillsvarande lydelsen av bilaga 1 till lagen upphävs, införs i 5 kap. 2 § 3 särskilda bestämmelser om upplysningar om eventualförpliktelser för försäkringsföretag. De särskilda bestämmelser om upplysningar om långfristiga balansposter som finns i 5 kap. 2 § 6 tas bort, eftersom kravet överensstämmer med det som gäller enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 13 § årsredovisningslagen och den hittillsvarande särregleringen inte längre behövs. I 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag görs en ändring av rättelsekaraktär, eftersom det där hänvisas till bestämmelser i den upphävda försäkringsrörelselagen (1982:713) som saknar motsvarigheter i den nu gällande försäkringsrörelselagen (2010:2043). I 4 kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker tas, som en rättelse, fonden för orealiserade vinster bort från uppräkningen av de bundna fonderna. I 6 kap. 5 § bokföringslagen (1999:1078) införs krav på upplysningar om ställda säkerheter och eventualförpliktelser. Detta sker till följd av att 254 de bestämmelser om ansvarsförbindelser och redovisning inom linjen

som enligt hittillsvarande ordning finns i årsredovisningslagen tas bort, jfr hänvisningarna i 6 kap. 4 § bokföringslagen till 3 kap. 1 och 3 §§ årsredovisningslagen. I 7 kap. 3 a § andra stycket görs ändringar av rättelsekaraktär, eftersom de rättsliga instrument om ömsesidigt bistånd som där hänvisas till har ersatts av nya instrument. I 22 kap. 27 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) görs en ändring av rättelsekaraktär, eftersom hänvisningen där rätteligen ska vara till 8 §.

Bilaga 1

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/34/EU

av den 26 juni 2013

om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv

78/660/EEG och 83/349/EEG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR inremarknadsakt med åtgärder som främjar tillväxten och ANTAGIT DETTA DIREKTIV sysselsättningen och leder till konkreta resultat för allmänheten och företagen.

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 50.1, I kommissionens meddelande Inremarknadsakten , som antogs i april 2011, föreslås att rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, 3 bolag ( ) och rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om 4 sammanställd redovisning ( ) (nedan kallade redovisningsdirektiven ) ska förenklas när det gäller kraven på finansiefter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natioella uppgifter och att minska administrativa bördor, särnella parlamenten, skilt för små och medelstora företag. Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla syftar till att minska den administrativa bördan och förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- 1 och att främja internationaliseringen av små och medelsténs yttrande ( ), tora företag. Europeiska rådet uppmanade vid mötet den 24–25 mars 2011 till en minskning av den totala administrativa bördan, särskilt för små och medelstora fö- 2 retag, både på unionsnivå och nationell nivå, och förei enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( ), och slog åtgärder för att höja produktiviteten, till exempel genom att undanröja byråkrati och förbättra regelverket för små och medelstora företag.

av följande skäl:

(2) Den 18 december 2008 antog Europaparlamentet en resolution om redovisningskrav för små och medelstora (1) Detta direktiv beaktar kommissionens program för bättre 5 företag, särskilt mikroföretag ( ), som angav att redovislagstiftning och i synnerhet kommissionens meddelande ningsdirektiven ofta är mycket betungande för små och Smart lagstiftning i Europeiska unionen , vars syfte är att medelstora företag, särskilt mikroföretag, och uppmanade utforma och införa lagstiftning av högsta kvalitet, med kommissionen att fortsätta arbetet med att se över dessa iakttagande av subsidiaritets- och proportionalitetsprincidirektiv. perna, och säkerställa att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. I kommissionens meddelande Tänk småskaligt först En ”Small Business Act” för Europa , som antogs i juni 2008 och ändrades i februari 2011, erkänns den centrala roll som små och medelstora (3) Samordningen av nationella bestämmelser om uppställföretag har i unionens ekonomi. Meddelandet syftar till ningen av och innehållet i årsbokslut och förvaltningsatt förbättra den allmänna inställningen till entreprenör- berättelser, de värderingsgrunder som används i dessa skap och förankra principen ”tänk småskaligt först” i system samt deras offentliggörande i fråga om vissa typer beslutsfattandet från lagstiftning till offentliga tjänster. av företag med begränsat ansvar är av särskild betydelse Vid Europeiska rådets möte den 24 och 25 mars 2011 för skyddet av aktieägare, delägare och tredje parter. Samvälkomnades kommissionens avsikt att lägga fram en tidig samordning behövs på dessa områden för sådana

1 3 ( ) EUT C 181, 21.6.2012, s. 84. ( ) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. 2 4 ( ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 juni 2013 (ännu ej of- ( ) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. fentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 juni 2013. ( 5 ) EUT C 45E, 23.2.2010, s. 58.

Bilaga 1

typer av företag, dels eftersom vissa företag är verk- (9) Årsbokslut bör upprättas med iakttagande av försiktighet samma i mer än en medlemsstat, dels eftersom de sådana och bör ge en rättvisande bild av företagets tillgångar och företag inte erbjuder tredje part någon säkerhet utöver de skulder, ekonomiska ställning samt resultat. Det är möjbelopp som utgör dessa företags nettotillgångar. ligt att en redovisning i undantagsfall inte ger en rättvisande bild när bestämmelserna i detta direktiv tillämpas. I sådana fall bör företagen avvika från sådana bestämmelser i syfte att ge en rättvisande bild. Medlemsstaterna bör tillåtas att definiera sådana undantagsfall och (4) Årsbokslut har flera olika syften, och de ger inte endast fastställa de relevanta särskilda regler som ska gälla i information till kapitalmarknadernas investerare, utan re- dessa fall. Med sådana undantagsfall bör avses endast dogör även för tidigare transaktioner och förbättrar bo- mycket ovanliga transaktioner och ovanliga situationer, lagsstyrningen. I unionslagstiftningen om redovisning och de bör till exempel inte gälla hela särskilda sektorer. måste man göra en lämplig avvägning mellan bokslutens mottagares intressen och företagens intresse att inte belastas alltför hårt med rapporteringskrav.

(10) Detta direktiv bör säkerställa att kraven för små företag i stor utsträckning är harmoniserade i hela unionen. Detta direktiv bygger på principen ”tänk småskaligt först”. För (5) Tillämpningsområdet för detta direktiv bör omfatta vissa att undvika orimliga administrativa bördor för dessa föföretag som har begränsat ansvar, till exempel publika retag bör medlemsstaterna endast tillåtas att kräva ett och privata aktiebolag eller andra bolag med begränsat fåtal upplysningar i form av noter utöver de obligatoriska ansvar. Dessutom finns det ett betydande antal handels- noterna. Om ett enda registreringssystem tillämpas får bolag och kommanditbolag där samtliga obegränsat an- medlemsstaterna dock i vissa fall kräva ett begränsat ansvariga delägare antingen är publika eller privata aktiebo- tal ytterligare upplysningar när dessa uttryckligen krävs i lag eller andra bolag med begränsat ansvar, och sådana den nationella skattelagstiftningen och är absolut nödhandelsbolag bör därför vara föremål för samordnings- vändiga för skatteuppbörden. Det bör vara möjligt för åtgärderna i detta direktiv. Detta direktiv bör också säker- medlemsstaterna att införa krav för medelstora och stora ställa att handelsbolag omfattas av tillämpningsområdet företag som går utöver de minimikrav som föreskrivs i om delägarna i ett handelsbolag som inte är aktiebolag detta direktiv. eller andra bolag i själva verket har begränsat ansvar för bolagets skyldigheter på grund av att detta ansvar är begränsat genom andra företag inom tillämpningsområdet för detta direktiv. Undantaget för icke-vinstdrivande företag från detta direktivs tillämpningsområde är för- (11) I de fall där detta direktiv ger utrymme för medlemsenligt med dess syfte i linje med artikel 50.2 g i fördraget staterna att införa ytterligare krav på, exempelvis, små om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). företag innebär detta att medlemsstaterna kan utnyttja denna möjlighet helt eller delvis genom att kräva mindre än möjligheten ger utrymme för. I de fall där detta direktiv tillåter medlemsstaterna att utnyttja ett undantag för, exempelvis, små företag innebär detta att medlems- (6) Tillämpningsområdet för detta direktiv bör bygga på staterna kan undanta dessa företag helt eller delvis. principer och säkerställa att det inte är möjligt för ett företag att utesluta sig självt från tillämpningsområdet genom att skapa en koncernstruktur med flera ovanpå varandra liggande företag som är etablerade inom eller utanför unionen. (12) Små, medelstora och stora företag bör definieras och skiljas åt genom hänvisning till balansomslutning, nettoomsättning och det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsåret, eftersom dessa kriterier vanligtvis ger objektiva uppgifter om ett företags storlek. Om ett (7) Bestämmelserna i detta direktiv ska endast tillämpas i den moderföretag inte upprättar en koncernredovisning för mån de inte är oförenliga med eller strider mot bestäm- koncernen bör dock medlemsstaterna tillåtas att vidta melserna om finansiell rapportering från vissa typer av de åtgärder som de anser nödvändiga för att kräva att företag eller gällande bestämmelser när det gäller fördel- ett sådant företag klassificeras som ett större företag geningen av ett företags kapital som fastställs i andra gäl- nom att man fastställer dess storlek och därav följande lande lagstiftningsakter som antagits av en eller flera kategori på basis av konsolidering eller summering. Om unionsinstitutioner. en medlemsstat tillämpar ett eller flera av de frivilliga undantagen för mikroföretag bör mikroföretagen även definieras med hänvisning till den totala balansomslutning, nettoomsättningen och genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret. Medlemsstaterna bör inte (8) Dessutom är det nödvändigt att på unionsnivå uppställa vara skyldiga att definiera separata kategorier för medelslikvärdiga rättsliga minimikrav på unionsnivå på omfatt- tora och stora företag i sin nationella lagstiftning om ningen av den finansiella information som konkurrerande medelstora företag omfattas av samma krav som stora företag ska vara skyldiga att låta allmänheten ta del av. företag.

Bilaga 1

(13) Mikroföretag har begränsade resurser för att uppfylla krä- hänsyn till den ekonomiska verkligheten bakom den unvande lagstiftning. Om inga särskilda regler införts för derliggande transaktionen eller överenskommelsen eller mikroföretag omfattas de av reglerna för små företag. dess kommersiella innebörd. Medlemsstaterna bör emel- Dessa bestämmelser utgör administrativa bördor som lertid tillåtas att undanta företag från att tillämpa denna inte står i proportion till deras storlek och som därför princip. är relativt sett mer betungande för mikroföretag än för andra små företag. Det bör därför vara möjligt för medlemsstater att undanta mikroföretag från vissa skyldigheter som gäller för små företag och som skulle innebära alltför stora administrativa bördor för dem. Mikroföretag bör dock även fortsättningsvis omfattas av eventuella (17) Väsentlighetsprincipen bör styra redovisning, värdering, nationella skyldigheter att upprätta förteckningar över uppställning, upplysning och koncernredovisning i de sina affärstransaktioner och sin ekonomiska ställning. finansiella rapporterna. I enlighet med väsentlighetsprin- Dessutom bör investeringsföretag och finansiella holding- cipen får uppgifter som betraktas som oväsentliga till företag undantas från fördelarna med de förenklingar exempel sammanföras i redovisningen. Även om en ensom är tillämpliga på mikroföretag. skild post kan betraktas som oväsentlig kan dock likartade oväsentliga poster betraktas som väsentliga när de ses som en helhet. Medlemsstaterna bör tillåtas att begränsa tillämpningen av den obligatoriska väsentlighetsprincipen till uppställning och upplysning. Väsentlighetsprincipen bör inte påverka eventuella nationella skyl- (14) Medlemsstaterna bör beakta de egna marknadernas spe- digheter att upprätta fullständiga förteckningar över afcifika villkor och behov när de fattar beslut om hur eller färstransaktioner och ekonomisk ställning. huruvida de ska inrätta ett en särskild ordning för mikroföretag inom ramen för detta direktiv.

(18) Poster som redovisas i årsbokslutet bör värderas enligt principen om anskaffnings- eller tillverkningskostnad för att se till att uppgifterna i de finansiella rapporterna är (15) Offentliggörande av redovisningar kan vara betungande tillförlitliga. Medlemsstaterna bör dock ha rätt att tillåta för mikroföretag. Samtidigt behöver medlemsstaterna eller kräva att företag omvärderar anläggningstillgångar sörja för att detta direktiv efterlevs. Därför bör medlemsför att mer relevant information ska kunna ges till dem stater som utnyttjar de undantag för mikroföretag som som använder de finansiella rapporterna. föreskrivs i detta direktiv tillåtas att undanta mikroföretag från ett generellt krav på offentliggörande, under förutsättning att uppgifter i balansräkningen insänds i enlighet med nationell lagstiftning till minst en utsedd behörig myndighet och att dessa uppgifter vidarebefordras till företagsregistret, så att ett exemplar kan erhållas på be- (19) Behovet av jämförbara finansiella uppgifter i hela uniogäran. I sådana fall bör inte skyldigheten enligt detta nen gör det nödvändigt att kräva att medlemsstaterna direktiv att offentliggöra redovisningshandlingar i enligtillåter ett system för redovisning till verkligt värde för het med artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets divissa finansiella instrument. Dessutom ger system för rektiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samredovisning till verkligt värde information som kan vara ordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstamer relevant för de finansiella rapporternas användare än terna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda uppgifter grundade på anskaffnings- eller tillverkningsbolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i kostnad. Medlemsstaterna bör därför göra det möjligt syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemen- 1 för alla företag eller vissa kategorier av företag, utom skapen ( ) tillämpas. de mikroföretag som utnyttjar undantagen i detta direktiv, att anta system för redovisning till verkligt värde med avseende på både årsbokslut och koncernredovisning eller, om en medlemsstat väljer att göra detta, endast avseende koncernredovisning. Dessutom bör medlemsstaterna ges möjlighet att tillåta eller kräva redovisning till (16) För att se till att jämförbar och likvärdig information verkligt värde för tillgångar, med undantag för finansiella offentliggörs bör redovisnings- och värderingsprinciperna instrument. inbegripa fortlevnads-, försiktighets- och periodiseringsprincipen. Kvittning mellan tillgångs- och skuldposter och intäkts- och utgiftsposter bör inte tillåtas, och beståndsdelar av tillgångar och skulder bör värderas separat. I särskilda fall bör medlemsstaterna dock få tillåta eller kräva att företag utför kvittning mellan tillgångs- och (20) Ett begränsat antal uppställningsformer för balansräkskuldposter eller mellan intäkts- och kostnadsposter. ningen är nödvändigt för att de finansiella rapporternas Uppställningen av poster i finansiella rapporter bör ta användare bättre ska kunna jämföra företags ekonomiska ställning i unionen. Medlemsstaterna bör kräva använd- ( 1 ) EUT L 258, 1.10.2009, s. 11. ning av en uppställningsform för balansräkningen och

Bilaga 1

bör kunna få erbjuda ett val bland tillåtna uppställnings- stora företag, eller andra upplysningar som inte föreskrivs former. Medlemsstaterna bör dock kunna tillåta eller i detta direktiv, bör det emellertid inte hindras från att kräva att företag ändrar uppställningsformen och lägger göra detta. fram en balansräkning som skiljer mellan kortfristiga och långfristiga poster. En uppställningsform för resultaträkningen som visar kostnadsslag och en uppställning av resultaträkningen som visar kostnadernas funktion bör tillåtas. Medlemsstaterna bör kräva användning av en (24) Upplysningar beträffande redovisningsprinciperna är en uppställningsform för resultaträkningen och bör kunna av de grundläggande beståndsdelarna av noterna till de få erbjuda ett val bland tillåtna uppställningsformer. Med- finansiella rapporterna. Sådana upplysningar bör särskilt lemsstaterna bör också kunna tillåta företag att lägga innefatta de värderingsgrunder som tillämpas för de olika fram en resultatrapport i stället för en resultaträkning posterna, ett uttalande om dessa redovisningsprincipers som upprättas enligt en av de tillåtna uppställningsfor- överensstämmelse med fortlevnadsprincipen och eventumerna. Förenklingar av de erforderliga uppställningsfor- ella väsentliga ändringar av de redovisningsprinciper som merna får göras tillgängliga för små och medelstora fö- tillämpas. retag. Medlemsstaterna bör dock få begränsa uppställningsformerna för balansräkningen och resultaträkningen om detta är nödvändigt för en elektronisk inlämning av finansiella rapporter. (25) De som använder finansiella rapporter som utarbetats av medelstora och stora företag har vanligtvis mer avancerade behov. Därför bör ytterligare upplysningar tillhandahållas inom vissa områden. Undantag från vissa upplysningskrav är motiverade om upplysningarna skulle vara till skada för vissa personer eller för företaget. (21) För att underlätta jämförelsen bör en gemensam ram för redovisning, värdering och uppställning av bland annat värdejusteringar, goodwill, avsättningar, lager av varor och fungibla tillgångar samt intäkter och utgifter av exceptionell storlek eller incidens tillhandahållas. (26) Förvaltningsberättelsen och koncernens förvaltningsberättelse är viktiga inslag i den finansiella rapporteringen. En rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet och dess ställning bör tillhandahållas på ett sätt som är förenligt med företagets storlek och komplexitet. Uppgifterna bör inte begränsas till de finansiella aspek- (22) Redovisningen och värderingen av vissa poster i finansi- terna av företagets verksamhet, och en analys bör tillella rapporter bygger snarare på uppskattningar, bedöm- handahållas av de miljörelaterade och sociala aspekter ningar och modeller än på exakta beskrivningar. Som en av verksamheten som är nödvändiga för att förstå föreföljd av att affärsverksamhet innebär osäkerhet, kan vissa tagets utveckling, resultat eller ställning. I de fall då konposter i finansiella rapporter inte mätas exakt utan bara cernens förvaltningsberättelse och moderföretagets föruppskattas. Uppskattning innefattar bedömningar base- valtningsberättelse läggs fram i en enda rapport kan det rade på den senaste tillgängliga och tillförlitliga infor- vara lämpligt att särskilt betona de frågor som är väsentmationen. Användningen av uppskattningar utgör en vä- liga för de företag som omfattas av konsolideringen som sentlig del av utarbetandet av finansiella rapporter. Detta helhet. Med hänsyn till den möjliga arbetsbördan för små gäller särskilt vid avsättningar, som till sin karaktär är och medelstora företag är det dock lämpligt att föreskriva mer osäkra än de flesta andra poster i balansräkningen. att medlemsstaterna får befria sådana företag från skyl- Uppskattningarna bör bygga på företagsledningens för- digheten att tillhandahålla icke-finansiell information i siktiga bedömningar, beräknas objektivt samt komplette- förvaltningsberättelsen. ras med erfarenheter av liknande transaktioner och, i en del fall, t.o.m. yttranden av oberoende experter. Varje tillkommande omständighet i form av händelser efter balansdagen bör också beaktas. (27) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att undanta små företag från skyldigheten att upprätta en förvaltningsberättelse, förutsatt att sådana företag i noterna till den finansiella rapporten tar med de uppgifter om förvärv av egna aktier eller andelar som avses i artikel 24.2 i Europarla- (23) Uppgifterna i balansräkningen och resultaträkningen bör mentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktokompletteras med upplysningar i noter till de finansiella ber 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som rapporterna. De som använder finansiella rapporter har krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket vanligtvis ett begränsat behov av tilläggsupplysningar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avfrån små företag, och det kan vara kostsamt för små sedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen företag att sammanställa dessa tilläggsupplysningar. En när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ordning med begränsade upplysningskrav för små företag ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna 1 är därför berättigad. Om ett mikroföretag eller ett litet likvärdiga. ( ). företag anser att det är fördelaktigt att lämna ytterligare upplysningar av den typ som krävs av medelstora och ( 1 ) EUT L 315, 12.11.2012, s. 74.

Bilaga 1

(28) Eftersom börsnoterade företag kan ha en framträdande omfattas av kontroll, men som har en enhetlig ledning

roll för de ekonomier inom vilka de är verksamma bör eller har ett gemensamt förvaltnings-, lednings- eller till-

de bestämmelser i detta direktiv som rör företagsstyr- synsorgan, tas upp i koncernredovisningen.

ningsrapporten omfatta företag vars överlåtbara vär-

depapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

(32) Ett dotterföretag som i sin tur är moderföretag bör ut-

(29) Många företag äger andra företag och samordningen av arbeta en koncernredovisning. Medlemsstaterna bör dock

lagstiftningen om koncernredovisningar syftar till att ha rätt att undanta ett sådant moderföretag från skyldig-

skydda intressenterna i aktiebolag och andra bolag med heten att upprätta koncernredovisning under vissa om-

begränsat ansvar. Koncernredovisningar bör upprättas så ständigheter, på villkor att dess delägare och tredje man

att finansiell information om sådana företag kan förmed- är tillräckligt skyddade.

las till delägare och tredje man. Den nationella lagstift-

ningen om koncernredovisning bör därför samordnas så

att kravet på jämförbarhet och likvärdighet uppfylls när

det gäller den information som företag måste offentlig-

göra inom unionen. Med tanke på att det saknas ett pris (33) Små koncerner bör undantas från skyldigheten att uppför transaktioner mellan oberoende parter, bör emellertid rätta koncernredovisning, eftersom användarna av små medlemsstaterna ges möjlighet att tillåta överföringar av företags finansiella rapporter inte har avancerade inforägarintressen inom en koncern, s.k. transaktioner under mationsbehov och det kan vara kostsamt att upprätta en samma bestämmande inflytande, som ska redovisas med koncernredovisning utöver årsboksluten för moderföretatillämpning av poolningsmetoden för redovisning, där get och dotterföretagen. Medlemsstaterna bör kunna undet bokförda värdet av aktier som innehas i ett företag danta medelstora koncerner från skyldigheten att uppsom omfattas av koncernredovisningen endast elimineras rätta koncernredovisning på grundval av samma kostgenom avräkning mot motsvarande andel av företagets nads-/nyttoanalys, om inte något av koncernföretagen kapital. är ett företag av allmänt intresse.

(30) I direktiv 83/349/EEG fanns det ett krav på att upprätta

koncernredovisningar för koncerner där antingen moder- (34) Konsolidering kräver fullständigt införande av tillgångar företaget eller ett eller flera av dotterföretagen har uppoch skulder samt kostnader och intäkter i de företag som rättats i någon av de företagsformer som anges i bilaga I ingår i koncernen, särredovisning av innehav utan beeller bilaga II till det här direktivet. Medlemsstaterna hade stämmande inflytande i koncernbalansräkningen under en möjlighet att undanta moderföretag från skyldigheten eget kapital samt särredovisning av innehav utan bestämatt upprätta en koncernredovisning då moderföretaget mande inflytande i koncernresultaträkningen. Nödväninte hörde till någon av de företagsformer som anges i diga korrigeringar bör dock göras för att eliminera verkbilaga I eller bilaga II. Enligt det här direktivet krävs ningarna av de inbördes ekonomiska relationerna mellan endast att moderföretag som hör till någon av de förede företag som ska konsolideras. tagsformer som anges i bilaga I eller, under vissa om-

ständigheter, bilaga II upprättar en koncernredovisning,

men medlemsstaterna har fortfarande en möjlighet att

utvidga tillämpningsområdet för detta direktiv till att om-

fatta även andra situationer. I sak sker således ingen för-

ändring, utan det är fortfarande upp till medlemsstaterna (35) Redovisnings- och värderingsprinciper som är tillämpliga att besluta om huruvida företag som inte omfattas av på årsbokslut bör även gälla för upprättandet av kondetta direktivs tillämpningsområde ska vara skyldiga att cernredovisningar. Medlemsstaterna bör emellertid kunna upprätta koncernredovisning. tillåta att de allmänna bestämmelser och principer som

anges i detta direktiv tillämpas på ett annat sätt i års-

bokslut än i en koncernredovisning.

(31) Koncernredovisningar bör presentera verksamheten i ett

moderföretag och dess dotterföretag som en enda ekono-

misk enhet (koncern). Företag som kontrolleras av mo-

derföretaget bör betraktas som dotterföretag. Kontroll (36) Intresseföretag bör tas in i koncernredovisningen med

bör bygga på innehavet av en majoritet av rösträtterna, tillämpning av kapitalandelsmetoden. Bestämmelserna

men kontroll kan också föreligga när det finns avtal med om värdering av intresseföretag bör i huvudsak förbli

andra aktieägare eller delägare. Under vissa omständighe- oförändrade jämfört med direktiv 83/349/EEG och de

ter kan kontroll utövas effektivt när moderföretaget in- metoder som tillåts enligt det direktivet kan fortfarande

nehar en minoritet av aktierna eller andelarna i dotterfö- tillämpas. Medlemsstaterna bör också kunna tillåta eller

retaget eller inte innehar sådana aktier eller andelar. Med- kräva att gemensamt förvaltade företag tas in i koncern-

lemsstaterna bör ha rätt att kräva att företag som inte redovisningen genom tillämpning av klyvningsmetoden.

Bilaga 1

(37) Koncernredovisningen bör omfatta alla upplysningar i som ansvarar för upprättandet av företagets redovisning noterna till de finansiella rapporterna för de företag säkerställa att den finansiella information som ingår i som omfattas av konsolideringen som helhet. Det bör företagets årsbokslut och koncernens koncernredovisning även lämnas uppgift om namn, säte och koncernens ger en rättvisande bild. andel av företagets kapital när det gäller dotterföretag, intresseföretag, gemensamt förvaltade företag och ägarintressen.

(43) Årsbokslut och koncernredovisningar bör granskas. Kra- (38) Årsboksluten för alla företag som omfattas av detta di- vet på att det i ett revisionsuttalande ska anges huruvida rektiv bör offentliggöras i enlighet med direktiv årsbokslutet eller koncernredovisningen ger en rätt- 2009/101/EG. Det är emellertid lämpligt att föreskriva visande bild i enlighet med den relevanta ramen för fiatt vissa undantag får beviljas på detta område för små nansiell rapportering bör inte uppfattas som en begränsoch medelstora företag. ning av uttalandets omfattning utan så att det klargör det sammanhang där det uttrycks. Årsbokslut för små företag bör inte omfattas av detta revisionskrav, eftersom revisioner kan utgöra en betydande administrativ börda för dessa företag. I många små företag är samma personer både aktieägare och ledning och de har därför begränsat (39) Medlemsstaterna uppmanas att utveckla elektroniska sy- behov av att en tredje part bestyrker de finansiella rapstem för offentliggörande som gör det möjligt för företag porterna. Detta direktiv bör dock inte hindra medlemsatt lämna in redovisningsuppgifter, inbegripet lagstadgade staterna från att föreskriva revision av sina små företag, finansiella rapporter, endast en gång och i en form som med beaktande av de särskilda villkoren och behoven hos låter flera användare enkelt ta del av och använda upp- de små företagen liksom hos användarna av deras finangifterna. När det gäller rapportering av redovisningar siella rapporter. Det är vidare lämpligt att definiera inneuppmuntras kommissionen att undersöka möjligheten hållet i den revisionsberättelse som avses i Europaparlaatt införa ett harmoniserat elektroniskt redovisningsfor- mentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj mat. Sådana system bör emellertid inte vara betungande 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanför de små och medelstora företagen. ställd redovisning ( 1 ). Det direktivet bör därför ändras i enlighet härmed.

(40) Ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan bör, som ett minimikrav, vara kollektivt ansvariga gentemot företaget för att utarbeta och offentliggöra årsbokslut och förvaltningsberättelser. Samma till- (44) För att sörja för ökad öppenhet när det gäller betalningar vägagångssätt bör även gälla för ledamöter i förvaltnings- som görs till offentliga myndigheter bör stora företag och , lednings- och tillsynsorgan för företag som upprättar en företag av allmänt intresse som är verksamma i utvin- 2 koncernredovisning. Sådana organ handlar inom ramen ningsindustrin eller inom avverkning av primärskog ( ) för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell redovisa väsentliga betalningar till offentliga myndigheter lagstiftning. Detta bör inte hindra medlemsstaterna från i länder där de är verksamma i en särskild rapport som att gå längre och lagstifta om direkt ansvar gentemot lämnas årligen. Sådana företag är verksamma i länder aktieägare eller till och med andra intressenter. med stora naturtillgångar, särskilt mineraler, olja, naturgas samt primärskog. Rapporten bör inkludera typer av betalningar jämförbara med dem som öppet redovisats av ett företag som deltar i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI). Initiativet kompletterar också Europeiska unionens handlingsplan för skogslagstiftningens (41) Ansvar i fråga om upprättande och offentliggörande av efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (EU årsbokslut och koncernredovisningar samt förvaltnings- Flegt) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) berättelser och förvaltningsberättelser för koncerner grun- nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande das på den nationella lagstiftningen. Lämpliga ansvars- av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut regler bör gälla för ledamöter av ett företags förvalt- timmer och trävaror på marknaden ( 3 ), som föreskriver nings-, lednings- och tillsynsorgan i enlighet med den att de som handlar med timmerprodukter ska säkerställa enskilda medlemsstatens nationella lagstiftning. Medlems- att olagligt avverkat timmer inte kommer in på unionsstaterna bör tillåtas fastställa ansvarets omfattning. marknaden.

( 1 ) EUT L 157, 9.6.2006, s. 87. 2 ( ) Definierad i direktiv 2009/28/EG som ”naturligt föryngrad skog med inhemska arter, där det inte finns några klart synliga tecken på mänsklig verksamhet och där de ekologiska processerna inte störts i (42) För att främja en trovärdig finansiell rapportering i hela betydande utsträckning.” ( 3 unionen bör de ledamöter av det organ inom ett företag ) EUT L 295, 12.11.2010, s. 23.

Bilaga 1

(45) Rapporten bör tjäna till att underlätta för offentliga myn- kommer emellertid att behöva uppge eventuella utdeldigheter i resursrika länder att genomföra EITI:s principer ningar som gjorts i stället för produktionsrättigheter eller och kriterier och gentemot sina medborgare redogöra för royaltyer. betalningar sådana offentliga myndigheter mottar från företag som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog inom sin jurisdiktion. Rapporten bör ta med uppgifter på land- och projektnivå. Ett projekt bör definieras som de operativa verksam- (49) I syfte att hantera möjligheterna att kringgå upplysningsheter som styrs av ett enda kontrakt, en enda licens, ett kraven bör detta direktiv särskilt ange att uppgifter om enda arrende, en enda koncession eller ett enda liknande betalningar måste lämnas med avseende på den berörda lagenligt avtal och som ligger till grund för betalnings- verksamhetens eller betalningens innebörd. Därför bör ansvar gentemot en offentlig myndighet. Om flera sådana företaget inte kunna undgå uppgiftskravet genom att kontrakt i väsentlig grad är sammankopplade bör detta till exempel ge en ny beteckning åt en verksamhet som dock anses utgöra ett projekt. ”I väsentlig grad samman- annars skulle ha omfattats av detta direktiv. Dessutom kopplade” lagenliga avtal bör ses som en uppsättning bör betalningar och verksamheter inte på ett konstlat operativt och geografiskt integrerade kontrakt, licenser, sätt delas upp eller slås ihop i syfte att undgå upplysarrenden, koncessioner eller till varandra kopplade avtal ningskravet. med i allt väsentligt liknande villkor som har undertecknats med en offentlig myndighet och som leder till betalningsansvar. Sådana avtal kan styras av ett enda kontrakt, ett enda konsortium, ett enda produktionsdelningsavtal, eller ett enda annat övergripande lagenligt avtal. (50) I syfte att fastställa under vilka omständigheter som företag bör undantas från rapporteringskraven i kapitel 10 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUT-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa de kriterier som ska tillämpas när det ska bedömas om tredjeländers rapporteringskrav är likvärdiga (46) I rapporten behöver man inte ta hänsyn till en betalning, med kraven i det kapitlet. Det är av särskild betydelse att vare sig det gäller en enskild betalning eller ett flertal till kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förvarandra hörande betalningar, om beloppet för betalberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommisningen understiger 100 000 EUR under ett räkenskapsår. sionen förbereder och utarbetar delegerade akter, bör den Detta innebär att ett företag vid alla typer av arrangese till att relevanta handlingar översänds samtidigt till mang avseende periodiska inbetalningar eller delbetal- Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt ningar (t.ex. hyresavgifter) måste ta hänsyn till det samsom möjligt och på lämpligt sätt. manlagda beloppet för de till varandra hörande periodiska inbetalningarna eller delbetalningarna av de till varandra hörande betalningarna när det avgör om tröskelvärdet har nåtts för dessa till varandra hörande betalningar och följaktligen om upplysningar krävs. (51) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 46.1, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för med- (47) Företag med verksamhet i utvinningsindustrin eller inom lemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av avverkning av primärskog bör inte vara skyldiga att dela 1 sina genomförandebefogenheter ( ). upp betalningar och tilldela dem på projektbasis när det gäller betalningar som avser skyldigheter som påförs företag på enhetsnivå snarare än projektnivå. Om ett företag till exempel har fler än ett projekt i ett värdland och det landets regering beskattar företagets inkomster i lan- (52) Rapporteringsbestämmelserna bör omfattas av en överdet som helhet och inte grundar beskattningen på ett syn och en rapport från kommissionen inom tre år efter visst projekt eller viss verksamhet i landet, skulle företasista dagen för medlemsstaternas införlivande av detta get tillåtas att uppge den resulterande betalningen eller de direktiv. Översynen bör beakta bestämmelsernas effektiresulterande betalningarna av inkomstskatt utan att spevitet och ta hänsyn till internationella utvecklingar, incificera vilket projekt som kan kopplas till betalningen. begripet konkurrensfrågor och energitrygghet. Vid översynen bör man även överväga att utvidga rapporteringskraven till att även omfatta ytterligare näringsgrenar och huruvida rapporten bör granskas. Översynen bör dessutom beakta de erfarenheter som upprättare och använ- (48) Ett företag med verksamhet i utvinningsindustrin eller dare av betalningsinformationen gjort och överväga huinom avverkning av primärskog behöver i allmänhet ruvida det vore lämpligt att ta med ytterligare betalningsinte uppge utdelningar som gjorts till en regering som uppgifter som effektiva skattesatser och uppgifter om innehar stamaktier eller vanliga aktier i det företaget, mottagaren, t.ex. bankkontouppgifter. under förutsättning att utbetalningen görs till regeringen på samma villkor som till övriga aktieägare. Företaget ( 1 ) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

Bilaga 1

(53) I enlighet med slutsatserna från G8-toppmötet i Deauville instrumenten för införlivande. Med avseende på detta i maj 2011, och i syfte att främja likvärdiga förutsätt- direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana ningar internationellt bör kommissionen även fortsätt- dokument är berättigat. ningsvis uppmuntra alla internationella parter att införa liknande krav beträffande rapportering om betalningar till offentliga myndigheter. I detta sammanhang är det sär- HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. skilt viktigt att arbetet fortsätter kring de berörda internationella redovisningsstandarderna.

KAPITEL 1

TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER OCH KATEGORIER

(54) I syfte att ta hänsyn till framtida ändringar av medlems- AV FÖRETAG OCH KONCERNER staternas lagstiftning och unionslagstiftning om företags- Artikel 1 former bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen Tillämpningsområde när det gäller uppdatering av förteckningarna över före- 1. De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver ska tag som ingår i bilagorna I och II. Det är också nödvänvidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller digt att använda delegerade akter för att anpassa kriteriandra författningar om de företagsformer som förtecknas erna för företagens storlek, eftersom inflationen med tiden undergräver deras faktiska värde Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. a) i bilaga I, När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter, bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta b) i bilaga II, om alla direkta eller indirekta delägare i företaget sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. som i övrigt har obegränsat ansvar i själva verket har begränsat ansvar, på grund av att dessa delägare är företag som

(55) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förenkla i) är av den typ som förtecknas i bilaga I, eller investeringar över gränserna samt att förbättra jämförbarheten inom hela unionen och stärka det allmänna förtroendet för finansiella redovisningar och rapporter geii) inte omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat men har nom förbättrade och konsekventa särskilda upplysningar, en rättslig form som är jämförbar med de former som inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaförtecknas i bilaga I. terna och de därför på grund av direktivets omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I 2. Medlemsstaterna ska inom en rimlig tidsperiod underrätta enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel kommissionen om förändringar i de typer av företag i sin nagår detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för tionella lagstiftning som kan påverka riktigheten av bilaga I eller att nå dessa mål. bilaga II. I ett sådant fall ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att anpassa förteckningarna över företag i bilagorna I och II.

(56) Detta direktiv ersätter direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG. De direktiven ska därför upphävas. Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner: (57) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättig- 1. företag av allmänt intresse: företag som omfattas av tillämpheterna. ningsområdet för artikel 1 och som

a) omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat och vars (58) I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande reglerad marknad i en medlemsstat i den mening som dokument av den 28 september 2011, har medlemssta- avses i artikel 4.1.14 i Europaparlamentets och rådets terna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta an- direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om mark- 1 mälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera nader för finansiella instrument, ( ) dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella 1 ( ) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

Bilaga 1

b) är kreditinstitut enligt artikel 4.1 i Europaparlamentets som är indirekt hänförliga till posten i fråga ingår i den och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 mån de hänför sig till produktionsperioden. Distributionsom rätten att starta och driva verksamhet i kreditinsti- kostnader ska inte tas med. 1 tut ( ), förutom de som avses i artikel 2 i det direktivet,

8. värdejustering: ändringar i syfte att beakta värdeförändringar c) är försäkringsföretag i den mening som avses i arti- för enskilda tillgångsposter på balansdagen, oavsett om kel 2.1 i rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 decem- värdeförändringen är slutlig eller inte. ber 1991 om årsbokslut och koncernredovisning för 2 försäkringsföretag ( ), eller

9. moderföretag: ett företag som kontrollerar över ett eller flera dotterföretag. d) är utsedda av medlemsstaterna till företag av allmänt intresse, till exempel företag som är av betydande allmänt intresse på grund av arten av sin verksamhet, sin 10. dotterföretag: ett företag som står under bestämmande instorlek eller antalet anställda. flytande av ett moderföretag, inbegripet varje dotterföretag till ett överordnat moderföretag.

2. ägarintresse: sådana andelar i andra företags kapital, oavsett om andelarna representeras av värdepapper eller inte, som 11. koncern: ett moderföretag och alla dess dotterföretag. genom att skapa en varaktig förbindelse med dessa andra företag är avsedda att främja verksamheten i det företag som innehar dessa andelar. En kapitalandel i ett företag ska anses utgöra ett ägarintresse, om andelen överstiger ett 12. koncernföretag: två eller flera företag inom en koncern. procentuellt tröskelvärde som medlemsstaterna ska fastställa som understiger eller är lika med 20 %.

13. intresseföretag: ett företag i vilket ett annat företag har ett ägarintresse och över vars operativa och finansiella politik 3. närstående: samma betydelse som i de internationella redodetta andra företag utövar betydande inflytande. Ett företag visningsstandarder som antagits i enlighet med Europaparanses utöva ett betydande inflytande över ett annat företag lamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den om det innehar minst 20 % av röstvärdet för aktierna eller 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisandelarna i det andra företaget. 3 ningsstandarder ( ).

14. investmentföretag: 4. anläggningstillgångar: sådana tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas i företagets verksamhet.

a) företag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, fas- 5. nettoomsättning: belopp som erhållits genom försäljning av tigheter eller andra tillgångar i det enda syftet att sprida varor och tillhandahållande av tjänster efter avdrag av för- investeringsriskerna och låta aktie- och andelsägarna få säljningsrabatter och mervärdesskatt samt andra skatter del av resultatet av kapitalförvaltningen, som direkt relateras till omsättningen.

b) företag som är närstående till investmentföretag med 6. anskaffningspris: inköpspris och övriga med förvärvet sam- fast kapital, om föremålet för intresseföretagens verkmanhängande kostnader minus sammanhängande minsk- samhet uteslutande är att förvärva fullt betalda aktier ningar av kostnaderna för förvärvet, som utfärdas av dessa investeringsföretag, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22.1 h i direktiv 2012/30/EU.

7. tillverkningskostnad: anskaffningspriset för råmaterial, förbrukningsvaror och andra kostnader som är direkt hänförliga till posten i fråga. Medlemsstaterna ska tillåta eller 15. finansiella holdingföretag: företag som uteslutande har till kräva att en rimlig andel av fasta eller rörliga omkostnader föremål för sin verksamhet att förvärva andelar i andra företag och att förvalta dessa andelar i vinstsyfte utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa andra ( 1 ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. ( 2 ) EGT L 374, 31.12.1991, s. 7. företag, dock utan att det påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare. 3 ( ) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

Bilaga 1

16. väsentlig: beskaffenheten på information som innebär att 4. Stora företag är företag som på balansdagen överskrider utelämnanden av eller felaktigheter i den rimligen kan för- gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier: väntas påverka de beslut som användarna fattar på grundval av företagets finansiella rapporter. Bedömningen av hur väsentliga enskilda poster är ska göras mot bakgrund av a) Balansomslutning: 20 000 000 EUR. andra liknande poster.

b) Nettoomsättning: 40 000 000 EUR. Artikel 3

Kategorier av företag och koncerner

c) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250. 1. Vid tillämpningen av en eller flera av de möjligheter som anges i artikel 36 ska medlemsstaterna definiera begreppet mikroföretag som företag som på balansdagen inte överskrider 5. Små koncerner är koncerner som består av moderföretag gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier: och dotterföretag som omfattas av en koncernredovisning och som efter konsolidering inte överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier på moderföretagets balansdag:

a) Balansomslutning: 350 000 EUR. a) Balansomslutning: 4 000 000 EUR.

b) Nettoomsättning: 700 000 EUR. b) Nettoomsättning: 8 000 000 EUR.

c) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 10. c) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 50.

2. Små företag är företag som på balansdagen inte överskri- Medlemsstaterna får fastställa tröskelvärden som överstiger trösder gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier: kelvärdena i leden a och b i första stycket. Tröskelvärdena får dock inte överskrida 6 000 000 EUR för balansomslutningen och 12 000 000 EUR för nettoomsättningen.

a) Balansomslutning: 4 000 000 EUR.

6. Medelstora koncerner är koncerner som inte är små koncerner, som består av moderföretag och dotterföretag som omb) Nettoomsättning: 8 000 000 EUR. fattas av en koncernredovisning och som efter konsolidering inte överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier på moderföretagets balansdag:

c) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 50. a) Balansomslutning: 20 000 000 EUR.

Medlemsstaterna får fastställa tröskelvärden som överstiger trösb) Nettoomsättning: 40 000 000 EUR. kelvärdena i leden a och b i första stycket. Tröskelvärdena får dock inte överskrida 6 000 000 EUR för balansomslutningen och 12 000 000 EUR för nettoomsättningen. c) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

3. Medelstora företag är företag som inte är mikroföretag 7. Stora koncerner är koncerner som består av moderföretag eller små företag och som på balansdagen inte överskrider gränoch dotterföretag som omfattas av en koncernredovisning och svärdena i åtminstone två av följande tre kriterier: som efter konsolidering överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier på moderföretagets balansdag:

a) Balansomslutning: 20 000 000 EUR. a) Balansomslutning: 20 000 000 EUR.

b) Nettoomsättning: 40 000 000 EUR. b) Nettoomsättning: 40 000 000 EUR.

c) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250. c) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

Bilaga 1

8. Medlemsstaterna ska tillåta att den kvittning som avses i KAPITEL 2 artikel 24.3 eller varje eliminering till följd av artikel 24.7 inte

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH PRINCIPER

utförs när gränsvärdena i punkterna 5–7 i den här artikeln beräknas. I sådana fall ska gränsvärdena för balansomslutningen Artikel 4 och nettoomsättningen höjas med 20 %.

Allmänna bestämmelser

1. Årsbokslutet ska utgöra en helhet och ska för alla företag som ett minimum bestå av balansräkning, resultaträkning och noter till de finansiella rapporterna. 9. För medlemsstater som inte har infört euron ska beloppen i punkterna 1–7, för alla direktiv som fastställer dessa belopp, räknas om till nationell valuta genom tillämpning av den växelkurs som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning Medlemsstaterna får kräva att andra företag än små företag tar dagen för respektive direktivs ikraftträdande. med andra uppgifter i årsboksluten utöver de handlingar som anges i första stycket.

Vid omräkning till nationell valuta för de medlemsstater som 2. Årsbokslut ska upprättas på ett överskådligt sätt och i inte har infört euron får de belopp i euro som fastställs i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv. punkterna 1, 3, 4, 6 och 7 ökas eller minskas med maximalt 5 % för att man ska kunna uppnå jämna belopp i de nationella valutorna. 3. Årsbokslutet ska ge rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Om tillämpningen av detta direktiv inte räcker till för att ge en rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat ska alla ytterligare upplysningar som är nödvändiga för 10. När ett företag eller en koncern på balansdagen överatt uppfylla detta krav lämnas i noterna till de finansiella rapskrider eller upphör att överskrida gränsvärdena i två av de porterna. tre kriterierna i punkterna 1–7, ska detta förhållande endast inverka på tillämpningen av de undantag som föreskrivs i detta direktiv om förhållandet inträffar två räkenskapsår i följd.

4. Om tillämpningen av en bestämmelse i detta direktiv undantagsvis är oförenlig med den skyldighet som föreligger enligt punkt 3, ska avsteg göras från denna bestämmelse för att ge en rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska 11. Den balansomslutning som avses i punkterna 1–7 i den ställning och resultat. Varje sådant avsteg ska anges i noterna här artikeln ska motsvaras av det samlade värdet av tillgångarna till de finansiella rapporterna med upplysning om skälen för i A–E under Tillgångar i den uppställningsform som anges i avsteget och om den inverkan som detta har på uppgifterna bilaga III eller av tillgångarna i A–E i den uppställningsform om företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resom anges i bilaga IV. sultat.

Medlemsstaterna får bestämma de särskilda fall när avsteg kan 12. När medlemsstaterna beräknar tröskelvärdena i punk- ske och får föreskriva de undantagsregler som ska gälla i dessa terna 1–7 får de kräva att inkomster från andra källor omfattas fall. för de företag för vilka ”nettoomsättning” inte är relevant. Medlemsstaterna får kräva att moderföretag beräknar sina tröskelvärden på koncernbasis i stället för på enskild basis. Medlemsstaterna får också kräva att koncernföretag beräknar sina trös- 5. Medlemsstaterna får kräva att andra företag än små förekelvärden på gruppbasis eller koncernbasis om dessa företag har tag lämnar upplysningar i sina årsbokslut som går utöver det bildats uteslutande för att undvika rapportering av vissa upp- som krävs enligt detta direktiv. gifter.

6. Med avvikelse från punkt 5 får medlemsstaterna kräva att små företag utarbetar, lämnar och offentliggör upplysningar i de 13. För att ta hänsyn till effekterna av inflationen ska kom- finansiella rapporterna som går utöver kraven i detta direktiv, missionen minst vart femte år genom delegerade akter i enlighet förutsatt att alla sådana uppgifter samlas in inom ramen för ett med artikel 49 se över och, där så är lämpligt, ändra de trös- enda registreringssystem och att upplysningskravet ingår i den kelvärden som avses i punkterna 1–7 i den här artikeln, med nationella skattelagstiftningen enbart av skatteuppbördsskäl. De beaktande av inflationsmått som offentliggörs i Europeiska unio- upplysningar som krävs enligt denna punkt ska ingå i den nens officiella tidning . relevanta delen av de finansiella rapporterna.

Bilaga 1

7. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna alla yt- f) Tillgångs- och skuldposternas beståndsdelar ska värderas var terligare upplysningar som de kräver i enlighet med punkt 6 vid för sig. införlivandet av detta direktiv och när de inför nya krav i enlighet med punkt 6 i den nationella lagstiftningen. g) Kvittning får inte ske mellan tillgångs- och skuldposter eller mellan intäkts- och kostnadsposter. 8. De medlemsstater som använder elektroniska lösningar för inlämning och offentliggörande av årsbokslut ska se till att små företag i enlighet med kapitel 7 inte är skyldiga att offentliggöra h) Poster i resultat- och balansräkningarna ska redovisas och de ytterligare upplysningar som krävs i den nationella skatte- presenteras med beaktande av den ekonomiska innebörden lagstiftningen enligt punkt 6. av transaktionen eller överenskommelsen i fråga.

Artikel 5 i) Poster som redovisas i de finansiella rapporterna ska värderas i enlighet med principen om anskaffnings- eller tillverknings-

Allmänna upplysningar

kostnad. I den handling som innehåller de finansiella rapporterna ska företagets namn och de upplysningar som föreskrivs i artikel 5 a och b i direktiv 2009/101/EG ingå. j) De krav som anges i detta direktiv när det gäller redovisning, värdering, utformning, upplysning och koncernredovisning behöver inte uppfyllas om följderna av att uppfylla dem är oväsentliga. Artikel 6

Allmänna principer för finansiell rapportering

2. Trots vad som sägs i punkt 1 g får medlemsstaterna i 1. Poster som ingår i årsbokslutet och koncernredovisningen särskilda fall tillåta eller kräva att företag utför kvittning mellan ska redovisas och värderas i enlighet med följande allmänna tillgångs- och skuldposter eller mellan intäkts- och kostnadsprinciper: poster, förutsatt att de belopp som kvittas anges som bruttobelopp i noterna till den finansiella rapporten.

a) Företaget förutsätts fortsätta sin verksamhet. 3. Medlemsstaterna får undanta företag från kraven i punkt 1 h. b) Redovisningsprinciper och värderingsgrunder ska tillämpas konsekvent från ett räkenskapsår till ett annat. 4. Medlemsstaterna får begränsa tillämpningsområdet för punkt 1 j till uppställning och upplysning. c) Redovisning och värdering ska ske med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att 5. Utöver de belopp som redovisas i enlighet med punkt 1 c ii får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla förutsebara i) endast per balansdagen konstaterade intäkter får redo- skulder och möjliga förluster som uppstår under det berörda visas, räkenskapsåret eller under ett tidigare räkenskapsår redovisas, även om dessa skulder eller förluster blir kända först efter balansdagen men före den dag då balansräkningen upprättas. ii) alla skulder som har uppkommit under det berörda räkenskapsåret eller under ett tidigare räkenskapsår ska Artikel 7 redovisas, även om dessa skulder blir kända först efter balansdagen men före den dag då balansräkningen upp-

Alternativ värderingsgrund för anläggningstillgångar till

rättas, och att

omvärderade belopp

1. Med avvikelse från artikel 6.1 i får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag väriii) alla negativa värdejusteringar ska redovisas, oavsett om derar anläggningstillgångar till omvärderade belopp. När natioresultatet för räkenskapsåret är en vinst eller en förlust. nell lagstiftning föreskriver en sådan värdering enligt omvärderingsprincipen ska den definiera innehåll och tillämpningsområde samt reglerna för tillämpningen. d) Belopp som redovisas i balansräkningen och resultaträkningen ska beräknas enligt periodiseringsprincipen. 2. Om punkt 1 tillämpas ska ett belopp som motsvarar skillnaden mellan en värdering enligt anskaffnings- eller tillverke) Den ingående balansen för varje räkenskapsår ska stämma ningskostnad och en värdering enligt omvärderingsprincipen överens med närmast föregående räkenskapsårs utgående tas upp i balansräkningen i uppskrivningsfonden under ”Eget balans. kapital”.

Bilaga 1

Uppskrivningsfonden får när som helst helt eller delvis kapita- b) betecknades från början som varubaserade avtal, och liseras.

c) förväntas bli reglerade genom leverans av varan. Uppskrivningsfonden ska minskas om det överförda beloppet till fonden inte längre behövs för tillämpningen av redovisning enligt omvärderingsprincipen. Medlemsstaterna får besluta om 3. Punkt 1 a ska endast tillämpas för följande skulder: regler för uppskrivningsfondens användning, förutsatt att överföringar till resultaträkningen från uppskrivningsfonden får ske endast i den mån de överförda beloppen har varit kostnadsförda i resultaträkningen eller motsvarar realiserade intäkter. Belopp a) Skulder som innehas för handelsändamål. från uppskrivningsfonden får inte delas ut, vare sig direkt eller indirekt, om inte beloppet utgör en realiserad intäkt.

b) Derivatinstrument.

Med förbehåll för vad som anges i andra och tredje styckena i denna punkt får uppskrivningsfonden inte minskas. 4. Värdering enligt punkt 1 a ska inte gälla följande:

3. Värdejusteringar ska beräknas varje år på grundval av det a) Andra finansiella instrument än derivatinstrument som hålls omvärderade beloppet. Genom undantag från artiklarna 9 och till förfall. 13 får medlemsstaterna emellertid tillåta eller kräva att endast beloppet av värdejusteringar på grundval av anskaffnings- eller tillverkningskostnad redovisas under respektive poster i de uppställningsformer som anges i bilagorna V och VI och att den b) Lånefordringar och kundfordringar som härrör från företaget skillnad som uppkommer som ett resultat av värdering enligt och som inte innehas för handelsändamål. omvärderingsprincipen enligt denna artikel redovisas separat i uppställningen.

c) Andelar i dotterföretag, intresseföretag och samriskföretag, ägarandelsbevis som har utfärdats av företaget, avtal om vill- Artikel 8 korad ersättning i samband med företagskombinationer liksom andra finansiella instrument av sådan särskild karaktär

Alternativ värderingsgrund till verkligt värde

att instrumenten, enligt vad som är allmänt accepterat, redo- 1. Genom undantag från artikel 6.1 i och med förbehåll för visas på annat sätt än andra finansiella instrument. de villkor som anges i denna artikel

5. Genom undantag från artikel 6.1 i får medlemsstaterna, i a) ska medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller fråga om alla tillgångar och skulder som uppfyller kraven för en vissa kategorier av företag värderar finansiella instrument, säkrad post enligt ett system för säkringsredovisning till verkligt inklusive derivatinstrument, till verkligt värde, och värde, eller en bestämd del av sådana tillgångar eller skulder, tillåta värdering till det specifika belopp som fordras enligt det systemet.

b) får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag värderar vissa slag av tillgångar som inte är finansiella instrument till belopp som fastställs 6. Genom undantag från punkterna 3 och 4 får medlemsmed hänvisning till verkligt värde. staterna tillåta eller kräva redovisning och värdering av samt upplysningar om finansiella instrument i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002. Ett sådant tillstånd eller krav får begränsas till koncernredovisning.

7. Det verkliga värdet enligt denna artikel ska fastställas med hänvisning till ett av följande värden: 2. I detta direktiv ska varubaserade avtal som ger endera avtalsparten rätt att betala med kontanter eller något annat finansiellt instrument anses som derivatinstrument, utom när sådana avtal a) Ett marknadsvärde, för de finansiella instrument för vilka en tillförlitlig marknad med lätthet kan bestämmas. Om marknadsvärdet inte med lätthet kan bestämmas för ett instrument men däremot för dess beståndsdelar eller för ett lika) ingicks för och fortsätter att uppfylla företagets förväntade nande instrument, får instrumentets marknadsvärde härledas inköps-, försäljnings- eller användningsbehov vid den tid- från värdet på beståndsdelarna eller på det liknande instrupunkt när de ingicks och senare, mentet.

Bilaga 1

b) Ett värde som beräknas utifrån allmänt accepterade vär- ställning och resultat. Alla sådana undantag och skälen till dem deringsmodeller och värderingsmetoder för finansiella instru- ska redovisas i noterna till den finansiella rapporten. ment för vilka en tillförlitlig marknad inte med lätthet kan bestämmas, förutsatt att sådana värderingsmodeller och värderingsmetoder ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet. 2. I balans- och resultaträkningarna ska de poster som anges i bilagorna III–VI tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. Medlemsstaterna ska tillåta en mera detaljerad underindelning av dessa poster, förutsatt att de föreskrivna uppställningsformerna Finansiella instrument som inte kan beräknas på ett tillförlitligt följs. Medlemsstaterna ska tillåta att delsummor och nya poster sätt genom någon av de metoder som beskrivs i leden a och b i läggs till, förutsatt att innehållet i sådana nya poster inte omförsta stycket, ska värderas i enlighet med principen om anskafffattas av de i uppställningsformen angivna posterna. Medlemsnings- eller tillverkningskostnad i den utsträckning en beräkning staterna får föreskriva sådana underindelningar, eller delsummor är möjlig på denna grund. eller nya poster.

8. När ett finansiellt instrument värderas till verkligt värde ska en värdeförändring trots artikel 6.1 c tas upp i resultaträk- 3. Uppställningsform, nomenklatur och terminologi för såningen, utom i följande fall då en förändring av detta slag ska dana poster i balans- och resultaträkningarna som föregås av tas upp direkt i fonden för verkligt värde: arabiska siffror ska anpassas i de fall ett företags särskilda inriktning kräver det. Medlemsstaterna får kräva sådana anpassningar för företag som utgör en del av en viss ekonomisk sektor. a) Instrumentet är ett säkringsinstrument enligt ett system för säkringsredovisning som tillåter att en del av eller hela värdeförändringen inte tas med i resultaträkningen.

Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att poster i balans- och resultaträkningarna som föregås av arabiska siffror sammanslås när de med hänsyn till målsättningen att ge en rättvisande bild b) Värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resulmonetär post som utgör en del av ett företags nettoinvestetat har ett oväsentligt värde eller när en sådan sammanslagning ring i en utländsk enhet. främjar överskådligheten, förutsatt att de sammanslagna posterna specificeras i noter till de finansiella rapporterna.

Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att en värdeförändring på en finansiell tillgång som är tillgänglig för försäljning, och som inte är ett derivatinstrument, tas upp direkt i fonden för verkligt 4. Genom undantag från punkterna 2 och 3 i den här arvärde. Denna fond för verkligt värde ska justeras när belopp tikeln får medlemsstaterna begränsa företagets möjligheter att som anges i den inte längre är nödvändiga för tillämpningen av avvika från de uppställningsformer som anges i bilagorna IIIleden a och b i första stycket. VI i den utsträckning som detta är nödvändigt för att de finansiella rapporterna ska kunna översändas elektroniskt.

9. När tillgångar som inte är finansiella instrument värderas till verkligt värde får medlemsstaterna trots artikel 6.1 c tillåta 5. För varje balans- och resultaträkningspost ska beloppet för eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag tar det räkenskapsår som balans- eller resultaträkningen hänför sig upp en värdeförändring i resultaträkningen. till och beloppet för motsvarande post från föregående räkenskapsår anges. Om dessa belopp inte är jämförbara får medlemsstaterna kräva att beloppet för föregående räkenskapsår justeras. Varje fall av bristande jämförbarhet och eventuella ju- KAPITEL 3 steringar av beloppen ska redovisas, med förklaringar, i noterna till den finansiella rapporten.

BALANSRÄKNING OCH RESULTATRÄKNING

Artikel 9

Allmänna bestämmelser om balans- och resultaträkningar

1. Balans- och resultaträkningarnas uppställningsform får 6. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva en anpassning av inte ändras från ett räkenskapsår till ett annat. Avsteg från balans- och resultaträkningarnas uppställningsformer, så att denna princip ska dock tillåtas i undantagsfall för att ge en dessa utvisar disposition av vinsten eller behandling av förlusrättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, ekonomiska ten.

Bilaga 1

7. För behandlingen av ägarintressen i årsbokslut gäller föl- 4. Rätt till fast egendom och andra liknande rättigheter, så jande: som dessa definieras i nationell lagstiftning, ska redovisas under rubriken ”Mark och byggnader”.

a) Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att ägarintressen redovisas enligt kapitalandelsmetoden enligt artikel 27, med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn 5. Anskaffnings- eller tillverkningskostnaden, eller det omtill de särdrag som utmärker årsbokslut jämfört med kon- värderade beloppet i de fall där artikel 7.1 är tillämplig, för cernredovisning. anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd ska minskas genom värdejusteringar i syfte att systematiskt skriva av sådana tillgångar över deras nyttjandeperiod. b) Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att den andel av resultatet som kan hänföras till ägarintressen redovisas i resultaträkningen endast i fråga om belopp som motsvarar utdelningar som redan erhållits eller som kan yrkas. 6. För värdejusteringar för anläggningstillgångar gäller följande:

c) Om den vinst som är hänförlig till det ägarintresse och som redovisats i resultaträkningen överskrider beloppet av utdelningar som redan erhållits eller som kan yrkas, ska skill- a) Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att finansiella anläggnaden tas upp som en reserv som inte får delas ut till ningstillgångar värdejusteras i syfte att åsätta dem det lägre aktieägarna. värde de har på balansdagen.

Artikel 10 b) Anläggningstillgångar ska – oberoende av om de har en

Uppställning av balansräkningen

begränsad ekonomisk livslängd eller inte – värdejusteras i För uppställningen av balansräkningen ska medlemsstaterna fö- syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen, reskriva en eller båda av de uppställningsformer som anges i om det kan förutses att värdeminskningen är bestående. bilagorna III och IV. Om en medlemsstat föreskriver båda uppställningsformerna får den tillåta att företagen att själva bestämmer vilken av de angivna uppställningsformerna som de vill använda. c) De värdejusteringar som avses i leden a och b ska debiteras resultaträkningen och anges separat i noterna till den finansiella rapporten om de inte har tagits upp särskilt i resultat- Artikel 11 räkningen.

Alternativ uppställning av balansräkningen

Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att företag eller vissa kategorier av företag lägger fram posterna på grundval av åtskill- d) Värdering till det lägre värdet enligt leden a och b får inte nad mellan kortfristiga och långfristiga poster i annan uppställ- bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört; ningsform än den som anges bilagorna III och IV, under för- denna bestämmelse gäller inte värdejusteringar som gjorts utsättning att den information som lämnas åtminstone är lik- med avseende på goodwill. värdig med den som annars ska lämnas i enlighet med bilagorna III och IV.

7. Omsättningstillgångar ska göras till föremål för värdeju- Artikel 12 steringar i syfte att ta upp dem till det lägre marknadsvärde eller, under särskilda förhållanden, till något annat lägre värde

Särskilda bestämmelser för vissa poster i balansräkningen

som kan åsättas dem på balansdagen. 1. Om en tillgång eller en skuld avser fler än en post i uppställningsformen ska förhållandet till andra poster redovisas antingen under den post där den tas upp eller i noterna till den finansiella rapporten. Värdering till det lägre värdet enligt första stycket får inte bibehållas om skälen för värdejusteringen har upphört.

2. Egna aktier eller andelar samt aktier eller andelar i koncernföretag ska endast redovisas under de för detta ändamål föreskrivna rubrikerna. 8. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att ränta på kapital som har lånats för att finansiera produktionen av anläggningseller omsättningstillgångar inräknas i tillverkningskostnaderna i 3. Om tillgångar ska redovisas som anläggnings- eller om- den mån räntan hänför sig till produktionsperioden. Om denna sättningstillgångar beror på det ändamål för vilket de är bestämmelse tillämpas ska det anges i noterna till den finansiella avsedda. rapporten.

Bilaga 1

9. Medlemsstaterna får tillåta att anskaffnings- eller tillverk- och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beningskostnaderna för likartade lagertillgångar och andra fungibla träffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om tillgångsposter, inräknat värdepapper, värderas antingen på belopp eller tidpunkten då de uppkommer. grundval av vägda genomsnittspriser, enligt FIFO-metoden (”först in – först ut”), enligt LIFO-metoden (”sist in – först ut”) eller en metod som återspeglar allmänt accepterad bästa praxis. På balansdagen ska en avsättning motsvara den bästa uppskattningen av de kostnader som sannolikt kommer att uppstå eller, när det gäller en skuld, det belopp som krävs för att återbetala 10. Om det belopp som ska återbetalas för en skuld över- denna skuld. Avsättningar får inte användas för att justera tillstiger det mottagna beloppet, får medlemsstaterna tillåta eller gångarnas värde. kräva att mellanskillnaden tas upp som en tillgång. Den ska redovisas separat i balansräkningen eller i noterna till den finansiella rapporten. Mellanskillnaden ska skrivas av med ett Artikel 13 skäligt belopp varje år och ska vara helt avskriven senast när skulden återbetalas. Uppställning av resultaträkningen

1. Medlemsstaterna ska föreskriva att en av eller båda de i bilagorna V och VI angivna uppställningsformerna ska användas för uppställning av resultaträkningen. Om en medlemsstat fö- 11. Immateriella anläggningstillgångar ska skrivas av under reskriver båda uppställningsformerna får den tillåta att företagen tillgångens förväntade nyttjandeperiod. att själva bestämmer vilken av de angivna uppställningsformerna som de vill använda.

Om den förväntade nyttjandeperioden för kostnader för utveckling och goodwill undantagsvis inte kan uppskattas tillförlitligt 2. Genom undantag från artikel 4.1 får medlemsstaterna tillska sådana tillgångar skrivas av inom en maximal tidsperiod låta eller kräva att alla företag, eller vissa kategorier av företag, som medlemsstaten fastställer. Denna maximala tidsperiod får lämnar en resultatrapport i stället för en resultaträkning i enliginte vara kortare än fem år och får inte överskrida tio år. En het med bilagorna V och VI, förutsatt att de lämnade upplysförklaring av den period under vilken goodwill skrivs av ska ningarnas innehåll minst är likvärdigt med de uppgifter som lämnas i noterna till den finansiella rapporten. krävs i bilagorna V och VI.

Om nationell lagstiftning tillåter att kostnader för utveckling Artikel 14 eller bolagsbildning tas upp under ”Tillgångar”, och kostnaderna

Förenklingar för små och medelstora företag

för utveckling eller bolagsbildning inte har avskrivits helt, ska medlemsstaterna kräva att ingen vinstutdelning får äga rum, om 1. Medlemsstaterna får tillåta små företag att upprätta balansinte för utdelning tillgängliga reserver och balanserade vinsträkningar i förkortad form som endast visar de poster i bilamedel från tidigare år är minst lika stora som de icke avskrivna gorna III och IV som föregås av bokstäver eller romerska siffror, kostnaderna. varvid särskilt ska anges följande:

Om nationell lagstiftning tillåter att kostnader för bolagsbild- a) De upplysningar som krävs i bilaga III enligt parenteserna ning tas upp under ”Tillgångar”, ska dessa kostnader skrivas av vid posten D II på aktivsidan och posten C på passivsidan, inom högst fem år. I sådana fall ska medlemsstaterna kräva att dock endast med totalsumma för varje post. tredje stycket i tillämpliga delar ska gälla kostnader för bolagsbildning.

b) De upplysningar som krävs i i parenteserna vid posten D II i bilaga IV. I undantagsfall får medlemsstaterna medge undantag från tredje och fjärde styckena. Sådana undantag och skälen till dem ska redovisas i noterna till den finansiella rapporten. 2. Medlemsstaterna får tillåta små och medelstora företag att upprätta resultaträkningar i förkortad form med följande begränsningar: 12. Avsättningar ska täcka skulder som till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i a) I bilaga V får posterna 1–5 slås ihop till en enda post kallad fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer. ”Bruttoresultat”.

Medlemsstaterna får även tillåta att avsättningar görs i avsikt att b) I bilaga VI får posterna 1, 2, 3 och 6 slås ihop till en enda täcka sådana kostnader som till sin karaktär är klart bestämda post kallad ”Bruttoresultat”.

Bilaga 1

KAPITEL 4 som kan påverka belopp, tidpunkt och säkerhet vad gäller framtida kassaflöden.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Artikel 15

Allmänna bestämmelser om noterna till de finansiella

iv) En tabell som visar förändringar i fond för verkligt värde

rapporterna

under räkenskapsåret. Om noterna till balansräkningen och resultaträkningen läggs fram i enlighet med detta kapitel, ska noterna läggas fram i den ordning som posterna redovisas i balansräkningen och resultaträkningen. d) Det totala beloppet för ekonomiska åtaganden, garantier eller eventuella förpliktelser som inte är upptagna i balansräkningen, och en översikt över arten och formen för varje ställd säkerhet. Pensionsförpliktelser och förpliktelser mot koncern- Artikel 16 företag eller intresseföretag ska anges särskilt.

Innehåll i noterna till de finansiella rapporterna för alla

företag

1. I noterna till de finansiella rapporterna ska alla företag, e) Storleken på de förskott och krediter som har beviljats ledautöver eventuella uppgifter som krävs enligt andra bestämmelser möterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen med i detta direktiv, lämna följande upplysningar: uppgift om räntesatser, huvudsakliga villkor och eventuellt återbetalda, avskrivna eller undantagna belopp, liksom åtaganden som har ingåtts för ledamöternas räkning i form av garantier av något slag. Uppgift ska lämnas om summan för a) Tillämpade redovisningsprinciper. varje sådan kategori av befattningshavare.

b) Om anläggningstillgångar redovisas till omvärderade belopp f) Storleken på och arten av enskilda intäkts- eller kostnadsska en tabell tas med som visar poster av exceptionell storlek eller förekomst.

i) förändringar i uppskrivningsfonden under räkenskapsåret, g) Summan av företagets skulder med en kvarstående löptid på med en förklaring av den skattemässiga behandlingen av mer än fem år samt alla skulder för vilka företaget har ställt posterna i denna, samt säkerhet med uppgift om säkerhetens art och form.

ii) det bokförda värdet i balansräkningen som skulle ha redovisats om anläggningstillgångarna inte hade omvär- h) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret. derats.

2. Medlemsstaterna får på motsvarande sätt kräva att små c) Om finansiella instrument och/eller tillgångar som inte är företag ska lägga fram de uppgifter som krävs i artikel 17.1 finansiella instrument värderas till verkligt värde ska följande a, m, p, q och r. upplysningar lämnas:

Vid tillämpningen av första stycket ska den information som i) De viktigaste bakomliggande antagandena för värderingskrävs i artikel 17.1 p begränsas till inriktningen på och det modellerna och värderingsmetoderna, när verkliga värden kommersiella syftet med de arrangemang som avses i den punkhar bestämts enligt artikel 8.7 b. ten.

ii) För varje kategori av finansiella instrument eller tillgångar som inte är finansiella instrument: det verkliga värdet, de Vid tillämpningen av första stycket ska lämnande av den inforförändringar av värdet som redovisas direkt i resultaträk- mation som krävs i artikel 17.1 r begränsas till transaktioner ningen liksom de förändringar som redovisas i fond för som företaget genomfört med de parter som förtecknas i fjärde verkligt värde. stycket i den punkten.

iii) För varje kategori av derivatinstrument, upplysningar 3. Medlemsstaterna får inte kräva upplysningar från små föom omfattning och typ, inklusive viktiga villkor retag utöver vad som krävs eller tillåts enligt denna artikel.

Bilaga 1

Artikel 17 — Bokfört värde och verkligt värde för antingen de individuella tillgångarna eller lämpliga grupper av dessa

Ytterligare upplysningar om medelstora och stora företag

individuella tillgångar.

och företag av allmänt intresse

1. I noterna till de finansiella rapporterna ska medelstora och stora företag och företag av allmänt intresse, utöver den information som krävs enligt artikel 16 och övriga bestämmelser i — Skälen till att det bokförda värdet inte har minskats, detta direktiv, lämna följande upplysningar: inklusive det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

a) För anläggningstillgångarnas olika poster:

d) Storleken på räkenskapsårets ersättningar till ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen på grund av dei) Anskaffnings- eller tillverkningskostnaden eller, om en ras arbetsuppgifter samt varje avtalad eller på annat sätt alternativ värderingsgrund har använts, verkligt värde uppkommen förpliktelse som avser pensioner till tidigare eller omvärderat värde i början och slutet av räkenskapsledamöter i dessa organ, med uppgift om summan för varje året. sådan kategori av organ.

ii) Tillkommande och avgående poster samt överföringar under räkenskapsåret. Medlemsstaterna får frångå kravet på att en sådan uppgift utlämnas, om ett utlämnande av uppgiften skulle göra det möjligt att få kännedom om den ekonomiska ställningen för iii) De ackumulerade värdejusteringarna vid början och slu- en viss ledamot i dessa organ. tet av räkenskapsåret.

e) Det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsåret, iv) Redovisade värdejusteringar under räkenskapsåret. fördelat på kategorier, samt, om uppgift inte har lämnats särskilt i resultaträkningen, personalkostnaderna för räkenskapsåret, uppdelade mellan löner, sociala avgifter och penv) Förändringar i ackumulerade värdejusteringar som avser sionskostnader. tillkommande och avgående poster samt överföringar under räkenskapsåret.

f) Om uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen, uppvi) Om ränta kapitaliseras i enlighet med artikel 12.8, det skjutna skattebelopp i slutet av räkenskapsåret, och förändbelopp som har redovisats under tillgångar under räken- ringarna i denna post under räkenskapsåret. skapsåret.

g) Namn och säte för varje företag i vilket företaget antingen b) Om anläggnings- eller omsättningstillgångar är föremål för självt eller genom en person som handlar i eget namn men värdejustering uteslutande av skatteskäl, justeringsbeloppet för företagets räkning har ett ägarintresse, med uppgift om och anledningen till justeringen. kapitalandel i företaget samt beloppet för det senare företagets eget kapital och resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har fastställts. Uppgifterna om skulder c) Om finansiella instrument värderas till anskaffnings- eller och eget kapital samt årsresultat får utelämnas, om det tillverkningskostnaden: berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte kontrolleras av företaget.

i) För varje kategori av derivatinstrument:

Medlemsstaterna får tillåta att de upplysningar som föreskrivs i första stycket i detta led ges formen av en översikt — Instrumentens verkliga värde om ett sådant värde kan som ges in i enlighet med artikel 3.1 och 3.3 i direktiv bestämmas med hjälp av någon av de metoder som 2009/101/EG; upplysning om ingivandet av en sådan överanges i artikel 8.7 a. sikt ska lämnas i noterna till den finansiella rapporten. Medlemsstaterna får också tillåta att uppgifter utelämnas om de har sådan karaktär att de skulle kunna vålla allvarlig skada — Upplysningar om instrumentens omfattning och typ. för något av de företag som de avser. Medlemsstaterna kan fordra att ett sådant utelämnande får ske endast om det i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ ii) För finansiella anläggningstillgångar som upptas till ett myndighet. Upplysning om varje utelämnande ska lämnas i värde som överstiger det verkliga värdet: noterna till den finansiella rapporten.

Bilaga 1

h) Antal och nominellt värde eller, i frånvaro av sådant värde, r) Transaktioner som företaget genomfört med närstående pardet bokförda parivärdet för de aktier som har tecknats un- ter, inklusive det totala beloppet för sådana transaktioner, der räkenskapsåret inom ramen för det ”godkända” kapita- typ av närstående partsförhållande samt annan information let, med förbehåll för vad som gäller angående detta kapitals avseende transaktionerna som är nödvändig för att bedöma storlek enligt artikel 2 e i direktiv 2009/101/EG eller arti- företagets ekonomiska ställning. Upplysningar om enskilda kel 2 c och d i direktiv 2012/30/EU. transaktioner får sammanföras enligt typ, med undantag för de fall då särskild information är nödvändig för att bedöma vilken inverkan transaktioner med närstående part har på företagets ekonomiska ställning. i) Om det finns mer än ett aktieslag, antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för varje aktieslag. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att endast upplysningar om transaktioner med närstående parter som inte har genomförts under normala marknadsförhållanden lämnas. j) Förekomsten av vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, optioner, teckningsoptioner eller liknande värdepapper eller rättigheter, med uppgift om antal och tillhörande rättigheter.

Medlemsstaterna får tillåta att upplysningar om transaktioner som ingåtts mellan två eller flera företag inom en koncern inte lämnas, förutsatt att ett dotterföretag som är part i k) Namn, säte och rättslig form för varje företag i vilket företransaktionen ägs helt och hållet av ett sådant företag. taget är obegränsat ansvarig delägare.

Medlemsstaterna får tillåta att ett medelstort företag begränl) Namn och säte för det företag som upprättar koncernredosar upplysningarna om transaktioner med närstående parter visning i den största av de koncerner i vilken företaget ingår till transaktioner som ingåtts mellan som dotterföretag.

i) ägare som innehar ett ägarintresse i företaget, m) Namn och säte för det företag som upprättar koncernredovisning i den minsta av de koncerner som ingår i den i led l angivna koncernen och i vilken företaget ingår som dotterföretag. ii) företag i vilka företaget självt har ett ägarintresse, och

n) Den plats där kopior av de koncernredovisningar som avses i leden l och m kan erhållas, om de finns tillgängliga. iii) ledamöter i företagets administrations-, lednings- eller kontrollorgan.

o) Förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust, eller i förekommande fall, dispositionen av företagets vinst eller 2. Medlemsstaterna ska inte vara skyldiga att tillämpa punkt förlust. 1 g på ett företag som är ett moderföretag som lyder under medlemsstatens lagstiftning i följande fall:

p) Inriktningen på och det kommersiella syftet med de arrangemang som företaget inte tagit med i balansräkningen och a) Om företaget i vilket detta moderföretag har ett ägarintresse arrangemangens ekonomiska inverkan på företaget, under i enlighet med punkt 1 g omfattas av en koncernredovisning förutsättning att riskerna eller fördelarna med sådana arran- som upprättas av detta moderföretag eller omfattas av en gemang är betydande, och i den mån redovisning av dessa koncernredovisning för en större koncern som avses i artirisker eller fördelar är nödvändig för att bedöma företagets kel 23.4. ekonomiska ställning.

b) Om detta ägarintresse har redovisats av det nämnda moderq) Arten och den ekonomiska effekten av väsentliga händelser företaget i dess årsbokslut i enlighet med artikel 9.7, eller i som inträffar efter balansdagen, vilka inte återspeglas i re- den koncernredovisning som upprättats av det nämnda mosultaträkningen eller balansräkningen. derföretaget i enlighet med artikel 27.1–27.8.

Bilaga 1

Artikel 18 inklusive information rörande miljö- och personalfrågor. Förvaltningsberättelsens analys ska där så är lämpligt innehålla

Ytterligare upplysningar om stora företag och företag av

hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp

allmänt intresse

som tas upp i årsbokslutet. 1. I noterna till den finansiella rapporten ska stora företag och företag av allmänt intresse, utöver den information som krävs enligt artiklarna 16 och 17 och övriga bestämmelser i 2. Förvaltningsberättelsen ska även upplysa om detta direktiv, lämna följande upplysningar:

a) företagets förväntade framtida utveckling,

a) Nettoomsättningen uppdelad efter verksamhetskategorier och geografiska marknader, i den mån dessa kategorier respektive marknader väsentligen skiljer sig åt, med hänsyn tagen till b) verksamhet inom forskning och utveckling, hur handeln med sådana varor och tjänster är organiserad.

c) den information om förvärv av egna aktier eller andelar som föreskrivs i artikel 24.2 i direktiv 2012/30/EU, b) Varje lagstadgade revisors eller revisionsföretags totala arvoden under räkenskapsåret för den lagstadgade revisionen av årsbokslutet, totala arvoden för andra kvalitetssäkringstjänsd) förekomsten av filialer till företaget, och ter, totala arvoden för skatterådgivning samt totala arvoden för andra tjänster än revisionstjänster.

e) företagets användning av finansiella instrument och när det är väsentligt för bedömningen av dess tillgångar, skulder, 2. Medlemsstaterna får tillåta att den information som avses i ekonomiska ställning och resultat punkt 1 a utelämnas, om offentliggörandet av dessa uppgifter skulle kunna vålla allvarlig skada för företaget. Medlemsstaterna kan fordra att ett utelämnande får ske endast om det i förväg i) företagets mål och policy för hantering av finansiella rishar godkänts av en domstol eller en administrativ myndighet. ker, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av Upplysning om varje utelämnande ska lämnas i noterna till den planerad transaktion där säkringsredovisning används, finansiella rapporten. och

ii) företagets exponering för prisrisk, kreditrisk, likviditetsrisk 3. Medlemsstaterna får föreskriva att punkt 1 b inte ska gälla och kassaflödesrisk. årsbokslut för företag som ingår i den koncernredovisning som måste upprättas enligt artikel 22, under förutsättning att sådan information lämnas i noterna till koncernredovisningen. 3. Medlemsstaterna får undanta små företag från skyldigheten att utarbeta förvaltningsberättelser, under förutsättning att de kräver att den information som avses i artikel 24.2 i direktiv KAPITEL 5 2012/30/EU om företags förvärv av sina egna aktier eller andelar lämnas i noterna till den finansiella rapporten.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Artikel 19 4. Medlemsstaterna får undanta små och medelstora företag

Förvaltningsberättelsens innehåll

från den skyldighet som avses i punkt 1 tredje stycket i den mån den avser icke-finansiell information. 1. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen och resultatet av företagets verksamhet och dess ställning, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som det står inför. Artikel 20

Företagsstyrningsrapport

1. Företag som avses i artikel 2.1 a ska ta med en företags- Översikten ska vara en balanserad och fullständig analys av styrningsrapport i sin förvaltningsberättelse. Denna rapport ska utvecklingen och resultatet av företagets verksamhet och av utgöra ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen och åtmindess ställning, i vilken hänsyn tas till verksamhetens storlek stone innehålla följande uppgifter: och komplexitet.

a) En hänvisning till följande uppgifter, i förekommande fall: I den utsträckning som behövs för att förstå företagets utveckling, resultat eller ställning ska analysen innefatta både de finansiella och, där så är lämpligt, icke-finansiella centrala resultat- i) Den kod för företagsstyrning som företaget är skyldigt indikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten, att följa.

Bilaga 1

ii) Den kod för företagsstyrning som företaget självt beslutat b) ett dokument som är tillgängligt för allmänheten på företaom att tillämpa. gets webbplats, som det hänvisas till i förvaltningsberättelsen.

Denna separata rapport eller det dokument som avses i led a iii) All relevant information om de metoder för företagsstyrrespektive led b får hänvisa till förvaltningsberättelsen om den ning som tillämpas utöver kraven i nationell lagstiftning. information som krävs enligt punkt 1 d i denna artikel görs tillgänglig i förvaltningsberättelsen.

När det hänvisas till den kod för företagsstyrning som avses i leden i eller ii, ska företaget även lämna upplysningar om var 3. Den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget ska avge den relevanta texten finns offentligt tillgänglig. När det hän- ett revisionsuttalande i enlighet med artikel 34.1 andra stycket visas till den information som avses i led iii ska företaget se när det gäller den information som redovisats i enlighet med till att närmare uppgifter om dess praxis för företagsstyrning punkt 1 c och d i den här artikeln och kontrollera att den finns offentligt tillgängliga. information som avses i punkt 1 a, b, e och f i den här artikeln har redovisats.

b) I den mån ett företag, i enlighet med nationell lagstiftning, avviker från den kod för företagsstyrning som avses i led a i 4. Medlemsstaterna får undanta sådana företag som avses i eller a ii, ska företaget förklara vilka delar av koden för punkt 1 som endast har emitterat andra värdepapper än aktier företagsstyrning som det avviker från och anledningen här- som tagits upp till handel på en reglerad marknad enligt artitill. I fall då företaget beslutat att inte hänvisa till några kel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG från tillämpningen av punkt 1 bestämmelser för företagsstyrning i den kod som avses i a, b, e och f i den här artikeln, såvida inte detta företag har led a i eller a ii ska företaget motivera detta. emitterat aktier som är upptagna till handel i en multilateral handelsplattform i den mening som avses i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG.

c) En beskrivning av de viktigaste inslagen i företagets system för internkontroll och riskhantering i samband med den KAPITEL 6 ekonomiska rapporteringen.

KONCERNREDOVISNINGAR OCH ANDRA BERÄTTELSER

Artikel 21

d) Den information som krävs i artikel 10.1 c, d, f, h och i i Tillämpningsområdet för koncernredovisningar och andra Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den berättelser 1 21 april 2004 om uppköpserbjudanden ( ) om företaget om- Med avseende på tillämpningen av detta kapitel ska ett moderfattas av det direktivet. företag och alla dess dotterföretag omfattas av en koncernredovisning, om moderföretaget är ett företag på vilket de samordningsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv är tillämpliga på grundval av artikel 1.1. e) En beskrivning av hur bolagsstämman fungerar och vilken makt den har samt en beskrivning av aktieägarnas rättigheter och hur dessa kan utövas, såvida denna information inte redan i sin helhet finns tillgänglig i nationell lagstiftning. Artikel 22

Kravet att upprätta en koncernredovisning

1. Medlemsstaten ska föreskriva att varje företag som lyder f) En beskrivning av hur förvaltnings-, lednings- och tillsyns- under dess nationella lagstiftning ska upprätta en koncernredoorganen och deras kommittéer är sammansatta och fungerar. visning och en förvaltningsberättelse för koncern, om företaget (ett moderföretag)

2. Medlemsstaterna får tillåta att de uppgifter som krävs ena) innehar majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas röster i ligt punkt 1 i denna artikel tas upp i ett annat företag (ett dotterföretag),

a) en separat rapport som offentliggörs tillsammans med för- b) har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i valtningsberättelsen på det sätt som anges i artikel 30, eller förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet i ett annat företag (ett dotterföretag) och samtidigt är aktieägare eller delä- 1 ( ) EUT L 142, 30.4.2004, s. 12. gare i detta företag,

Bilaga 1

c) har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett före- 3. Vid tillämpningen av punkt 1 a, b och d ska till modertag (ett dotterföretag) i vilket det är aktieägare eller delägare företagets rättigheter att rösta samt att utse och entlediga läggas enligt ett avtal som är slutet med det företaget eller enligt en sådana rättigheter som tillkommer ett annat dotterföretag eller bestämmelse i det företagets urkund eller bolagsordning, om någon som handlar i eget namn men på moderföretagets eller den lagstiftning som dotterföretaget lyder under tillåter så- ett annat dotterföretags vägnar. dana avtal eller bestämmelser.

4. Vid tillämpningen av punkt 1 a, b och d ska de rättigheter som anges i punkt 3 minskas med sådana rättigheter som En medlemsstat behöver inte föreskriva att moderföretaget ska vara aktieägare eller delägare i dotterföretaget; de medlemsstater där lagarna inte täcker sådana avtal eller klausuler behöver inte tillämpa denna bestämmelse, eller a) är förenade med aktier eller andelar vilka innehas för någon annans räkning än moderföretagets eller dess dotterföretags, eller som

d) är aktieägare eller delägare i ett företag, och

b) är förenade med aktier eller andelar

i) en majoritet av de ledamöter i företagets (dotterföretagets) förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan som har utfört sitt uppdrag under räkenskapsåret, under det föregående i) som innehas som säkerhet, förutsatt att rättigheterna uträkenskapsåret och fram till tidpunkten för upprättandet övas enligt mottagna instruktioner, eller av koncernredovisningen, har utsetts enbart på grund av den nämnde aktieägarens eller delägarens sätt att utöva sin rösträtt, eller ii) som innehas som ett led i en löpande transaktion i en låneverksamhet, förutsatt att rösträtten utövas i dens intresse som har ställt säkerheten. ii) till följd av avtal med andra aktieägare eller delägare i företaget (dotterföretaget) ensam förfogar över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget. 5. Vid tillämpningen av punkt 1 a och d ska aktieägarnas Medlemsstaterna får införa mer detaljerade föreskrifter eller delägarnas samlade rösträtt i ett dotterföretag minskas med angående form och innehåll för sådana avtal. de rösträtter som är förenade med aktier eller andelar som innehas av dotterföretaget självt eller av ett dotterföretag till detta eller av någon som handlar i eget namn men på dessa dotterföretags vägnar. Medlemsstaterna ska åtminstone införa den i led ii angivna ordningen. De får för tillämpningen av led i kräva att rösträtten motsvarar minst 20 % av de totala rösträttigheterna. 6. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23.9 ska ett moderföretag och alla dess dotterföretag omfattas av en koncernredovisning oavsett var dotterföretagen har sitt säte. Bestämmelserna i led i ska dock inte tillämpas om en tredje part innehar sådana rättigheter i det företaget som avses i led a, b eller c. 7. Utan att det påverkar tillämpningen av denna artikel eller artiklarna 21 och 23 får en medlemsstat kräva att ett företag som lyder under dess lagstiftning upprättar en koncernredovisning och en förvaltningsberättelse för koncern, om 2. Utöver de fall som nämns i punkt 1 får medlemsstaterna kräva att ett företag som lyder under deras nationella lagstiftning upprättar en koncernredovisning och en förvaltningsberättelse för koncern om a) detta företag och ett eller flera andra företag som företaget inte är närstående enligt beskrivningen i punkt 1 eller 2, står under enhetlig ledning i enlighet med

a) företaget (ett moderföretag) har befogenhet att utöva eller faktiskt utövar ett bestämmande inflytande eller kontroll över ett annat företag (dotterföretaget), eller i) avtal som ingåtts med det förstnämnda företaget eller

b) företaget (ett moderföretag) och ett annat företag (dotterfö- ii) dessa andra företags stiftelseurkund eller bolagsordning, retaget) står under moderföretagets gemensamma ledning. eller

Bilaga 1

b) förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganen i detta företag undantagna företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsoch ett eller flera andra företag med vilka det förstnämnda organ äger på grund av en rättslig skyldighet eller i enlighet företaget inte har något sådant samband som avses i punkt 1 med det företagets statuter, eller eller 2, till större delen består av samma personer vilka har fullgjort sitt uppdrag under räkenskapsåret och fram till dess att den koncernredovisningen upprättas. b) moderföretaget till det undantagna företaget äger minst 90 % av aktierna eller andelarna i det undantagna företaget och de återstående aktieägarna eller delägarna i det undantagna fö- 8. Om den möjlighet för medlemsstaterna som avses i punkt retaget har godkänt undantaget. 7 utnyttjas ska företag enligt beskrivningen i den punkten och alla deras dotterföretag omfattas av en koncernredovisning om ett eller flera av företagen är etablerade i någon av de företagsformer som förtecknas i bilaga I eller bilaga II. 4. De undantag som avses i punkt 3 ska uppfylla samtliga följande villkor:

9. Punkt 6 i denna artikel och artiklarna 23.1, 23.2, 23.9, 23.10 och 24–29 ska tillämpas på den koncernredovisning och a) Det företag som ska undantas och, utan att det påverkar den förvaltningsberättelse för koncern som avses i punkt 7 i tillämpningen av punkt 9, alla dess dotterföretag omfattas den här artikeln med följande ändringar: av koncernredovisningen för en större koncern med ett moderföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftning.

a) Hänvisningar till moderföretag ska anses vara hänvisningar till alla de företag som avses i punkt 7 i denna artikel. b) Den koncernredovisning som avses i led a och förvaltningsberättelsen för koncern i större koncerner upprättas av moderföretaget i denna koncern, i enlighet med lagstiftningen i b) Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.3 ska vad den medlemsstat som moderföretaget lyder under, i enlighet som i koncernredovisningen ingår under posterna ”Eget ka- med detta direktiv eller internationell redovisningsstandard pital”, ”Överkurs vid emission”, ”Uppskrivningsfond”, ”Ka- som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002. pitalreserver”, ”Balanserad vinst eller förlust” och ”Årets vinst eller förlust” utgöra de sammanlagda beloppen för de i punkt 7 i den här artikeln angivna företagen. c) När det gäller det undantagna företaget offentliggörs följande dokument på sådant sätt som föreskrivs i den medlemsstat under vilkens lagstiftning det undantagna företaget lyder och i Artikel 23 överensstämmelse med artikel 30:

Undantag från konsolideringsskyldigheten

1. Små koncerner ska undantas från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning och en förvaltningsberättelse för i) Den koncernredovisning som avses i led a och den förkoncern, utom när ett koncernföretag är ett företag av allmänt valtningsberättelse för koncern som avses i led b. intresse.

ii) Revisionsberättelsen. 2. Medlemsstaterna får undanta medelstora koncerner från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning och en förvaltningsberättelse för koncern, utom när ett koncernföretag är ett företag av allmänt intresse. iii) I förekommande fall den bilaga som avses i punkt 6.

3. Trots punkterna 1 och 2 i den här artikeln får en medlemsstat i följande fall undanta varje moderföretag (det undan- Medlemsstaten får kräva att de handlingar som avses i leden tagna företaget) som lyder under medlemsstatens nationella i, ii och iii offentliggörs på den statens officiella språk och att lagstiftning och som också är ett dotterföretag, inbegripet ett översättningen är bestyrkt. företag av allmänt intresse såvida det inte omfattas av artikel 2.1 a, från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning och en förvaltningsberättelse för koncern, om dess eget moderföretag d) Noterna till årsbokslutet för det företag som ska undantas lyder under lagstiftningen i en medlemsstat och innehåller följande:

a) moderföretaget till det undantagna företaget äger samtliga aktier eller andelar i det företag som ska undantas; därvid i) Namn och säte för det moderföretag som upprättar den ska bortses från aktier eller andelar som ledamöter i det koncernredovisning som avses i led a.

Bilaga 1

ii) Undantaget från skyldigheten att upprätta koncernredo- a) för de anställdas eller deras representanters information, eller visning och förvaltningsberättelse för koncern.

b) av en domstol eller en administrativ myndighet för dess eget 5. I de fall som inte omfattas av punkt 3 får en medlemsstat, bruk. utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln, undanta varje moderföretag (det undantagna företaget) som lyder under medlemsstatens nationella lagstiftning och som också är ett dotterföretag, inbegripet ett företag 8. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2, 3 av allmänt intresse såvida det inte omfattas av artikel 2.1 a, vars och 5 i den här artikeln får en medlemsstat som tillåter undanmoderföretag lyder under lagstiftningen i en medlemsstat, från tag i enlighet med punkterna 3 och 5 i den här artikeln också skyldigheten att upprätta en koncernredovisning och en förvaltundanta varje moderföretag (det undantagna företaget), som ningsberättelse för koncern, förutsatt att alla villkoren i punkt 4 lyder under medlemsstatens nationella lagstiftning och som är uppfyllda och vidare under förutsättning att också är ett dotterföretag, inbegripet ett företag av allmänt intresse såvida det inte omfattas av artikel 2.1 a, vars moderföretag inte lyder under medlemsstatens lagstiftning från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning och en förvaltningsa) aktieägarna eller delägarna i det undantagna företaget som berättelse för koncern, om samtliga följande villkor är uppfyllda: äger en minsta andel av det tecknade kapitalet i företaget inte har begärt att en koncernredovisning upprättas minst sex månader före utgången av räkenskapsåret,

a) Det företag som ska undantas och, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 9, alla dess dotterföretag omfattas b) den minsta andel som avses i led a inte överskrider följande av en koncernredovisning för en större koncern. gränsvärden:

b) Den koncernredovisning som avses i led a och, i förekomi) 10 % av det tecknade kapitalet för publika aktiebolag och mande fall, förvaltningsberättelsen för koncern, upprättas kommanditbolag med aktiekapital, och

i) i enlighet med detta direktiv, ii) 20 % av det tecknade kapitalet för andra företagsformer,

ii) i enlighet med internationell redovisningsstandard som c) medlemsstaten inte gör undantaget beroende av antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002,

i) villkoret att det moderföretag som upprättade den koncernredovisning som avses i punkt 4 a ska lyda under den iii) så att handlingarna blir likvärdiga med en koncernredonationella lagstiftningen för den medlemsstat som beviljar visning och förvaltningsberättelse för koncern som utundantaget, eller arbetas i enlighet med detta direktiv, eller

ii) villkor i samband med upprättandet och revisionen av iv) så att handlingarna blir likvärdiga med internationell redenna koncernredovisning. dovisningsstandard som fastställts i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 av den 21 december 2007 om införande av en mekanism för fastställande av likvärdighet för redovisningsstandarder som till- 6. En medlemsstat får göra de i punkterna 3 och 5 angivna lämpas av tredjelansemittenter av värdepapper enligt Euundantagen beroende av att det lämnas ytterligare upplysningar, ropaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG och i överensstämmelse med detta direktiv, i den koncernredovis- 1 2004/109/EG ( ). ning som avses i punkt 4 a, eller i en bilaga till denna, om sådana krav ställs på de företag som lyder under medlemsstatens nationella lagstiftning och som under motsvarande förhållanden är skyldiga att upprätta koncernredovisning. c) Den koncernredovisning som avses i led a har granskats av en eller flera lagstadgade revisorer eller revisionsföretag som är behöriga att granska finansiella rapporter enligt den nationella lagstiftning under vilken det företag som har upp- 7. Punkterna 3–6 ska tillämpas utan att det påverkar tillämprättat den koncernredovisningen lyder. ningen av medlemsstaternas lagstiftning om upprättande av koncernredovisning eller förvaltningsberättelse för koncern i 1 den mån dessa handlingar krävs ( ) EUT L 340, 22.12.2007, s. 66.

Bilaga 1

Punkterna 4 c och d och 5–7 ska tillämpas. a) Med undantag för sådana aktier eller andelar i moderföretaget som ägs av detta eller av något annat företag som omfattas av konsolideringen, vilka ska behandlas som egna aktier eller andelar i enlighet med kapitel 3, ska elimineringen 9. Ett företag, inbegripet ett företag av allmänt intresse, beutföras på grundval av de bokförda värdena den dag då dessa höver inte omfattas av en koncernredovisning om minst ett av företag omfattas av en konsolidering för första gången. De följande villkor är uppfyllda: differenser som uppkommer vid elimineringen ska i möjligaste mån öka eller minska värdet av sådana poster i koncernbalansräkningen vilkas verkliga värden överstiger eller a) I ytterst sällsynta fall om den information som behövs för att understiger posternas bokförda värde. upprätta en koncernredovisning enligt detta direktiv inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid.

b) En medlemsstat får tillåta eller kräva att elimineringen på b) Aktierna eller andelarna i företaget innehas uteslutande i grundval av värden hos identifierbara poster på aktiv- och avsikt att säljas vidare. passivsidan ska hänföra sig till värdena vid tidpunkten för förvärvet av aktierna eller andelarna eller, då det handlar om successiva förvärv, den tidpunkt då företaget blev dotterföc) Betydande och varaktiga hinder föreligger som i väsentlig retag. grad

i) begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sina rät- c) Den eventuella differens som återstår efter tillämpningen av tigheter när det gäller företagets ledning eller tillgångar, led a eller som följer av tillämpningen av led b ska redovisas eller som goodwill i den koncernbalansräkningen.

ii) begränsar möjligheterna till enhetlig ledning av företaget, om detta står i ett sådant förhållande som avses i arti- d) De metoder som används för att beräkna värdet på goodwill kel 22.7. samt väsentliga värdeförändringar i förhållande till det föregående räkenskapsåret ska förklaras i noterna till den finansiella rapporten. 10. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6.1 b och 21 samt punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska varje moderföretag, inbegripet ett företag av allmänt intresse, undantas från skyldigheten i artikel 22 om e) Om avräkningen av positiv och negativ goodwill är godkänd av medlemsstaten ska noterna till den finansiella rapporten även innehålla en analys av goodwill. a) det endast har dotterföretag som är av ringa betydelse, både var för sig och tillsammans, eller

f) Negativ goodwill får överföras till den koncern resultaträkningen när en sådan behandling överensstämmer med de b) alla dess dotterföretag kan undantas från konsolideringen principer som fastställs i kapitel 2. med stöd av punkt 9.

Artikel 24 4. När aktier eller andelar i dotterföretag som omfattas av Upprättande av koncernredovisningar konsolideringen innehas av andra än dessa företag ska belopp som hänför sig till dessa aktier eller andelar redovisas särskilt i 1. Kapitlen 2 och 3 ska tillämpas på koncernredovisningar, den koncernbalansräkningen som innehav utan bestämmande med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hän- inflytande. syn till de särdrag som utmärker en koncernredovisning jämfört med årsbokslut.

5. Intäkter och kostnader i de företag som omfattas av kon- 2. Tillgångar och skulder i de företag som omfattas av kon- solideringen ska i sin helhet redovisas i den koncern resultatcernredovisningen ska i sin helhet redovisas i den koncernba- räkningen. lansräkningen.

3. Det bokförda värdet av aktier eller andelar i företag som 6. Vinst- eller förlustbelopp som hänför sig till sådana aktier ska konsolideras ska elimineras genom att avräknas mot den eller andelar som avses i punkt 4 ska redovisas särskilt i den andel av dessa företags egna kapital som aktierna eller andelarna koncernresultaträkningen som vinst eller förlust hänförlig till representerar, i enlighet med följande: innehav utan bestämmande inflytande.

Bilaga 1

7. I koncernredovisningen ska för de företag som omfattas 11. Ett företag som upprättar en koncernredovisning ska tillav denna anges tillgångar, skulder, ekonomisk ställning och lämpa samma värderingsgrunder som tillämpas i årsbokslutet. resultat, som om dessa företag utgjorde ett enda företag. Särskilt Medlemsstaterna får dock tillåta eller kräva att andra värderingsföljande ska elimineras från koncernredovisningen: grunder i enlighet med kapitel 2 används i koncernredovisningen. Om detta undantag tillämpas, ska detta anges i noterna till koncernredovisningen med upplysning om skälen.

a) Fordringar och skulder mellan företagen. 12. Om tillgångar och skulder som ingår i koncernredovisningen har värderats av företag som omfattas av konsolideringen med användning av värderingsgrunder som skiljer sig b) Intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mel- från dem som används för konsolideringen, ska dessa tillgångar lan företagen. och skulder värderas på nytt i enlighet med de värderingsgrunder som används för konsolideringen. Avsteg från detta krav ska emellertid tillåtas i undantagsfall. Ett sådant avsteg ska anges i noterna till koncernredovisningen med upplysning om skälen c) Vinster och förluster som hänför sig till transaktioner mellan för avsteget. företagen, när dessa ingår i de bokförda tillgångsvärdena.

13. Uppskjutna skattebelopp ska redovisas i koncernredovisningen förutsatt att de inom en förutsebar framtid sannolikt 8. Koncernredovisningen ska upprättas vid samma tidpunkt kommer att leda till en skattskyldighet för något av de företag som moderföretagets årsbokslut. som omfattas av konsolideringen.

14. Om tillgångar som ingår i en koncernredovisning har En medlemsstat får dock tillåta eller kräva att koncernredovisvarit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ningen upprättas någon annan dag, så att balansdagen för de ska värdejusteringen elimineras innan tillgångarna tas in i konflesta eller de viktigaste av de företag som omfattas av koncerncernredovisningen. redovisningen kan beaktas, förutsatt att

Artikel 25 a) detta anges i noterna till koncernredovisningen med upplys-

Företagsförvärv inom en koncern

ning om skälen, 1. En medlemsstat får tillåta eller kräva att det bokförda värdet av aktier eller andelar som innehas i ett företag som omfattas av konsolideringen endast elimineras genom avräkning b) hänsyn tas till eller upplysning lämnas om viktiga händelser mot motsvarande ägarandel av företagets kapital, förutsatt att avseende tillgångar, skulder, ekonomisk ställning och resultat det ytterst är samma part som har ett bestämmande inflytande för ett företag som omfattas av koncernredovisningen, om över företagen i företagsförvärvet både före och efter företagshändelserna har inträffat mellan detta företags balansdag och förvärvet, och att detta bestämmande inflytande inte är av tilldagen för den koncern balansräkningen, och fällig natur.

2. Den differens som uppkommer vid tillämpningen av c) om balansdagen för ett företag ligger mer än tre månader punkt 1 ska läggas till eller dras ifrån reserverna i koncernreföre eller efter dagen för den koncernbalansräkningen, ska dovisningen. detta företag tas in i koncernredovisningen på grundval av en delårsrapport med samma balansdag som den koncernbalansräkningen. 3. Tillämpningen av den i punkt 1 angivna metoden, de därav följande ändringarna i reserverna samt namn och säte för de berörda företagen ska anges i noterna till koncernredovisningen. 9. Om sammansättningen av de företag som ska omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska koncernredovisningen lämna sådana upplysningar som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernre- Artikel 26 dovisningarna på ett meningsfullt sätt. Denna skyldighet får

Redovisning enligt klyvningsmetoden

fullgöras genom att en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning upprättas. 1. Om ett företag som omfattas av en koncernredovisning tillsammans med ett eller flera företag som inte omfattas av denna redovisning leder ett annat företag, får medlemsstaterna tillåta eller kräva att en så stor del av det sistnämnda företaget 10. Tillgångar och skulder som ingår i koncernredovisningen omfattas av koncernredovisningen som motsvarar den andel av ska värderas på ett enhetligt sätt och i enlighet med kapitel 2. detta företags kapital som det förstnämnda företaget äger.

Bilaga 1

2. Artiklarna 23.9, 23.10 och 24 ska i tillämpliga delar till- Om en sådan omvärdering inte har genomförts ska detta anges i lämpas på en sådan redovisning som avses i punkt 1 i denna noterna till koncernredovisningen. En medlemsstat får kräva att artikel. en omvärdering ska äga rum.

Artikel 27 4. Det bokförda värde som avses i punkt 2 a eller det belopp enligt punkt 2 b som motsvarar andelen av intresseföretagets

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden för

egna kapital ska ökas eller minskas med beloppet för alla änd-

intresseföretag

ringar som har skett under räkenskapsåret i den andel av intres- 1. Om ett företag som omfattas av en koncernredovisning seföretagets egna kapital som det ägarintresset representerar. En har ett intresseföretag ska det intresseföretaget redovisas i den minskning ska äga rum som motsvarar beloppet av utdelningar koncern balansräkningen under en särskild post med lämplig som hänför sig till det ägarintresset. beteckning.

5. Om en positiv skillnad enligt punkt 2 a eller b inte kan 2. När denna artikel tillämpas för första gången på ett intres- hänföras till något visst slag av tillgångar eller skulder ska skillseföretag ska detta företag redovisas i den koncernbalansräk- naden behandlas i enlighet med de regler som gäller för posten ningen, antingen ”goodwill” som anges i artiklarna 12.6 d, 12.11 första stycket, 24.3 c samt bilagorna III och IV.

a) till sitt bokförda värde, beräknat enligt värderingsreglerna i kapitlen 2 och 3; skillnaden mellan detta värde och det 6. Den del av resultatet i ett intresseföretag som hänför sig belopp som motsvarar den andel av det egna kapital som till ägarintressen i sådana intresseföretag ska redovisas i den ägarintresset i det intresseföretaget representerar ska anges koncernresultaträkningen under en särskild post med lämplig särskilt i den koncernbalansräkningen eller i noterna till kon- beteckning. cernredovisningen; skillnaden ska beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gången; eller 7. Eliminering enligt artikel 24.7 ska äga rum i den mån de uppgifter som krävs föreligger eller är tillgängliga.

b) till ett belopp som motsvarar den andel av intresseföretagets egna kapital som ägarintresset i det intresseföretaget representerar; skillnaden mellan detta belopp och det bokförda 8. Om ett intresseföretag upprättar en koncernredovisning värdet beräknat enligt värderingsreglerna i kapitlen 2 och 3 ska punkterna 1-7 tillämpas på det egna kapitalet i en sådan ska anges särskilt i den koncernbalansräkningen eller i no- koncernredovisning. terna till koncernredovisningen; skillnaden ska beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då metoden tilllämpas första gången. 9. Denna artikel behöver inte tillämpas om ägarintresset i intresseföretagets kapital är oväsentligt.

En medlemsstat får föreskriva att antingen led a eller led b ska tillämpas. I sådana fall ska det i den koncernbalansräkningen eller i noterna till koncernredovisningen anges vilket av alterna- Artikel 28 tiven som har tillämpats.

Noterna till koncernredovisningen

1. Noterna till koncernredovisningen ska innehålla de uppgifter som krävs enligt artiklarna 16, 17 och 18, utöver övriga Dessutom får en medlemsstat tillåta eller kräva att skillnaden vid uppgifter som krävs enligt andra bestämmelser i detta direktiv tillämpningen av a eller b beräknas med hänsyn till förhållan- på ett sätt som underlättar bedömningen av den ekonomiska dena vid den tidpunkt då aktierna eller andelarna förvärvades ställningen i de företag som omfattas av konsolideringen som eller, om de förvärvats i två eller flera steg, den tidpunkt då helhet, med beaktande av den anpassning som är nödvändig företaget blev ett intresseföretag. med hänsyn till de särdrag som utmärker en koncernredovisning jämfört med årsbokslut, bland annat följande:

3. Om ett intresseföretags tillgångar eller skulder har värderats enligt andra metoder än de som används vid konsolide- a) I upplysningarna om transaktioner mellan närstående parter ring i enlighet med artikel 24.11, får tillgångarna eller skulderna ska vid konsolideringen eliminerade transaktioner mellan vid beräkningen av den skillnad som avses i punkt 2 a och b närstående parter som omfattas av koncernredovisningen omvärderas enligt de metoder som används vid konsolideringen. inte ingå.

Bilaga 1

b) I upplysningarna om det genomsnittliga antalet anställda av konsolideringen eller av personer som handlar i eget under räkenskapsåret ska särskild uppgift lämnas om det namn men för de sistnämnda företagens räkning. genomsnittliga antalet anställda i företag som till viss del ska omfattas av koncernredovisningen.

d) När det gäller vart och ett av de företag, utom de som avses i leden a, b och c, i vilka företag som omfattas av konsolidec) I upplysningarna om storleken på de ersättningar, förskott ringen, antingen själva eller genom personer som handlar i och krediter som har beviljats ledamöterna i förvaltnings-, eget namn men för dessa företags räkning, har ett ägarintreslednings- och tillsynsorgan ska endast belopp som har be- se: viljats av moderföretaget och dess dotterföretag till ledamöterna i moderföretagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan redovisas. i) Namn och säte för dessa företag.

2. Noterna till koncernredovisningen ska utöver de uppgifter ii) Uppgift om kapitalandelens storlek. som krävs enligt punkt 1 innehålla följande upplysningar:

iii) Företagets egna kapital och resultat för det senaste räkena) När det gäller företag som omfattas av koncernredovisning- skapsår för vilket årsbokslut har fastställts. en:

Uppgifterna om eget kapital och resultat får även utelämnas, om i) Namn och säte för dessa företag. det berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning.

3. Medlemsstaterna får tillåta att de uppgifter som krävs enii) Andelar av kapitalet i dessa företag, utom moderföretaligt punkt 2 a–d ges formen av en översikt som givits in enligt get, som innehas av företag som omfattas av denna konartikel 3.3 i direktiv 2009/101/EG. Upplysning om ingivandet solidering eller av personer som handlar i eget namn av en sådan översikt ska lämnas i noterna till koncernredovismen för dessa företags räkning. ningen. Medlemsstaterna får också tillåta att uppgifter utelämnas om de har sådan karaktär att ett offentliggörande skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de företag som de avser. Medlemsstaterna kan kräva att ett utelämnande får ske endast om iii) Uppgift om vilket av villkoren i artikel 22.1, 22.2 och det i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ 22.7 efter tillämpning av artikel 22.3, 22.4 och 22.5 myndighet. Upplysning om varje utelämnande ska lämnas i som konsolideringen bygger på. Den uppgiften behöver noterna till koncernredovisningen. dock inte lämnas om koncernredovisningen upprättas på grundval av artikel 22.1 a och om kapitalandelen är lika stor som rösträttsandelen. Artikel 29

Förvaltningsberättelsen för koncernen

Samma upplysningar ska lämnas om företag som har un- 1. Förvaltningsberättelsen för koncernen ska, utöver eventudantagits från konsolideringen på grundval av att de är oväella andra uppgifter som krävs enligt andra bestämmelser i detta sentliga enligt artiklarna 6.1 j och 23.10, och en förklaring direktiv, åtminstone innehålla de upplysningar som krävs enligt ska lämnas till varför ett utelämnande av företagen har skett artiklarna 19 och 20, med beaktande av den anpassning som är enligt artikel 23.9. nödvändig med hänsyn till de särdrag som utmärker en förvaltningsberättelse för koncern i förhållande till en förvaltningsberättelse, på ett sätt som underlättar bedömningen av ställningen i de företag som omfattas konsolideringen i sin helhet. b) Namn och säte för företag som enligt artikel 27.1 utgör intresseföretag och som omfattas av konsolideringen, med uppgift om den andel i intresseföretagens kapital som innehas av företag som omfattas av konsolideringen, eller av 2. Följande anpassningar av de uppgifter som krävs enligt personer som handlar i eget namn men för de sistnämnda artiklarna 19 och 20 ska tillämpas: företagens räkning.

a) I rapporteringen av uppgifter om egna aktier som har förc) Namn och säte för de företag som enligt artikel 26 har värvats ska förvaltningsberättelsen för koncernen ange antal konsoliderats enligt klyvningsmetoden, grunden för den ge- och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, det mensamma ledningen av dessa företag samt den andel i bokförda parivärdet för alla aktier och andelar i moderföredessa företags kapital som innehas av företag som omfattas taget som innehas av detta moderföretag, av dotterföretag till

Bilaga 1

detta moderföretag eller av en person som handlar i eget men har en rättslig form som är jämförbar med formen för namn men för något av dessa företags räkning. En medlems- de företag som avses i direktiv 2009/101/EG. stat får tillåta eller kräva att dessa uppgifter lämnas i noterna till koncernredovisningen.

Kopior av de finansiella rapporterna ska kunna erhållas på begäran. Kostnaden för en sådan kopia får inte överstiga självkostnaden. b) I rapporteringen om system för internkontroll och riskhantering ska företagsstyrningsrapporten hänvisa till huvuddragen i systemen för internkontroll och riskhantering för de företag som omfattas av konsolideringen som helhet. 3. Punkt 1 ska tillämpas på koncernredovisningar och förvaltningsberättelser för koncern.

3. Om en förvaltningsberättelse för koncern krävs utöver en förvaltningsberättelse, får de två rapporterna läggas fram som en Om det företag som upprättar koncernredovisningen har bildats enda rapport. som någon av de företagsformer som anges i bilaga II och enligt sin medlemsstats nationella lagstiftning inte behöver offentliggöra de handlingar som avses i punkt 1 på samma sätt som föreskrivs i artikel 3 i direktiv 2009/101/EG, ska det åtminstone KAPITEL 7 göra dessa handlingar tillgängliga för allmänheten på sitt huvudkontor och en kopia ska tillhandahållas på begäran för vilken OFFENTLIGGÖRANDE kostnaden inte får överstiga självkostnaden.

Artikel 30

Allmänna krav på offentliggörande

Artikel 31 1. Medlemsstaterna ska se till att företag inom en rimlig

Förenklingar för små och medelstora företag

tidsperiod, som inte får överstiga 12 månader efter balansdagen, offentliggör det vederbörligen godkända årsbokslutet och för- 1. Medlemsstaterna får undanta små företag från skyldighevaltningsberättelsen, tillsammans med det revisionsuttalande ten att offentliggöra resultaträkning och förvaltningsberättelse. som lämnats av den lagstadgade revisor eller revisionsföretag som avses i artikel 34 i det här direktivet, enligt lagstiftningen i varje medlemsstat i enlighet med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG. 2. Medlemsstaterna får tillåta medelstora företag att offentliggöra

Medlemsstaterna får dock undanta företag från skyldigheten att a) balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster offentliggöra förvaltningsberättelsen om en kopia av hela eller i bilagorna III och IV som föregås av bokstäver och romerska någon del av varje sådan förvaltningsberättelse enkelt kan erhålsiffror, med särredovisning antingen i balansräkningen eller i las på begäran till en kostnad som inte överstiger självkostnoter till de finansiella rapporterna av naden.

i) posterna C I 3, C II 1, 2, 3 och 4, C III 1, 2, 3 och 4, D 2. Medlemsstaterna får undanta ett företag som avses i bilaga II 2, 3 och 6 samt D III 1 och 2 på aktivsidan och C 1, II på vilket de samordningsåtgärder som föreskrivs i detta di- 2, 6, 7 och 9 på passivsidan i bilaga III, rektiv är tillämpliga på grundval av artikel 1.1. b från skyldigheten att offentliggöra sina finansiella rapporter i enlighet med artikel 3 i direktiv 2009/101/EG, förutsatt att dessa finansiella ii) posterna C I 3, C II 1, 2, 3 och 4, C III 1, 2, 3 och 4, D rapporter är tillgängliga för allmänheten på företagets huvud- II 2, 3 och 6, D III 1 och 2, F 1, 2, 6, 7 och 9 samt I 1, kontor, i följande fall: 2, 6, 7 och 9 i bilaga IV,

a) Alla obegränsat ansvariga delägare i det berörda företaget är iii) de upplysningar som krävs såsom anges inom parenteföretag som avses i bilaga I, vilka lyder under lagstiftningen i serna vid posten D II på aktivsidan och posten C på någon annan medlemsstat än den under vars lagstiftning det passivsidan i bilaga III, dock totalt för alla berörda poster berörda företaget lyder, och inget av dessa företag offentligoch särskilt för posterna D II 2 och 3 på aktivsidan och gör heller det berörda företagets finansiella rapporter tillsam- C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan, mans med sina egna.

iv) de upplysningar som krävs såsom anges inom parentes b) Alla obegränsat ansvariga delägare i det berörda företaget är vid posten D II i bilaga IV, dock totalt för alla de berörda företag som inte lyder under någon medlemsstats lagstiftning posterna och särskilt för posterna D II 2 och 3,

Bilaga 1

b) noter i förkortad form till de finansiella rapporterna utan de a) årsbokslutet, förvaltningsberättelsen och, om den lämnas seuppgifter som krävs enligt artikel 17.1 f och j. parat, företagsstyrningsrapporten, och

b) koncernredovisningen, förvaltningsberättelsen för koncernen Denna punkt ska inte påverka tillämpningen av artikel 30.1 till och, om den lämnas separat, företagsstyrningsrapporten för den del det i den artikeln hänvisas till resultaträkningen, förvaltkoncernen ningsberättelsen och revisionsuttalandet av lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag.

upprättas och offentliggörs i enlighet med kraven i detta direktiv och, i tillämpliga fall, med de internationella redovisningsstandarder som antagits i enlighet med förordning (EG) Artikel 32 nr 1606/2002.

Andra krav på offentliggörande

1. Om årsbokslut och förvaltningsberättelse offentliggörs i sin helhet ska de återges i den form och text på grundval av 2. Medlemsstaterna ska se till att deras lagar och andra förvilka den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget har ut- fattningar om ansvar, åtminstone gentemot företaget, tillämpas arbetat sitt revisionsuttalande. De ska åtföljas av den fullständiga på ledamöterna av företagens förvaltnings-, lednings- och tillrevisionsberättelsen. synsorgan, om de skyldigheter som avses i punkt 1 åsidosätts.

KAPITEL 8 2. Om årsbokslut inte offentliggörs i sin helhet ska det i den förkortade versionen av årsbokslutet, som inte ska åtföljas av REVISION revisionsberättelsen, Artikel 34

Allmänt krav

1. Medlemsstaterna ska se till att de finansiella rapporterna a) anges att den offentliggjorda versionen är förkortad, för företag av allmänt intresse samt medelstora och stora företag är granskade av en eller flera lagstadgade revisorer eller revisionsföretag som godkänts av medlemsstaterna för att utföra lagstadgad revision enligt direktiv 2006/43/EG. b) göras en hänvisning till det register till vilket bokslutet har lämnats in i enlighet med artikel 3 i direktiv 2009/101/EG eller, om den finansiella rapporten ännu inte har lämnats in ska detta anges, De lagstadgade revisorerna eller revisionsföretagen ska även

a) uttala sig om c) anges om ett revisionsuttalande utan reservation, med reservation eller med avvikande mening avgetts av den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget, eller om den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget inte har kunnat avge i) huruvida förvaltningsberättelsen är konsistent med de finågot revisionsuttalande, nansiella rapporterna för samma räkenskapsår,

ii) huruvida förvaltningsberättelsen har upprättats enligt gäld) anges om den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget i lande rättsliga krav, revisionsberättelsen särskilt fäst uppmärksamhet på något visst förhållande utan att det föranlett att revisionsuttalandet lämnats med reservation. b) ange huruvida han, hon eller det, mot bakgrund av den kännedom om och förståelse för företaget och dess omgivning som denne fått i samband med revisionen, har kunnat identifiera väsentliga felaktigheter i förvaltningsberättelsen, Artikel 33 samt ska indikera vilken typ av felaktighet det rör sig om.

Skyldighet och ansvar för att upprätta och offentliggöra

finansiella rapporter och förvaltningsberättelser

1. Medlemsstaterna ska se till att ledamöterna av ett företags 2. Punkt 1 första stycket ska i tillämpliga delar även tillförvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan inom ramen för den lämpas med avseende på koncernredovisningar. Punkt 1 andra behörighet som tillkommer dem enligt nationell lagstiftning stycket ska i tillämpliga delar även tillämpas med avseende på kollektivt ansvarar för att säkerställa att koncernredovisningar och förvaltningsberättelser för koncern.

Bilaga 1

Artikel 35 2. Revisionsberättelsen ska dateras och undertecknas av den lagstadgade revisorn. Om ett revisionsföretag utför den

Ändring av direktiv 2006/43/EG med avseende på

lagstadgade revisionen, ska revisionsberättelsen undertecknas

revisionsberättelsen

åtminstone av den eller de lagstadgade revisorer som utför Artikel 28 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG den lagstadgade revisionen för revisionsföretagets räkning. ska ersättas med följande: Medlemsstaterna får under exceptionella omständigheter föreskriva att detta undertecknande inte behöver offentliggöras om någons personliga säkerhet därigenom kan hotas på ett ”Artikel 28 överhängande och betydande sätt. Den eller de medverkande personernas namn ska under alla omständigheter vara kända

Revisionsberättelse

av de berörda behöriga myndigheterna. 1. Revisionsberättelsen ska innehålla

a) en inledning som minst ska innehålla identifikationsupp- 3. Revisionsberättelsen om koncernredovisningen ska uppgifter för de finansiella rapporter som omfattas av den fylla kraven i punkterna 1 och 2. I utlåtandet om huruvida lagstadgade revisionen, tillsammans med den föreställ- förvaltningsberättelsen är konsistent med de finansiella rapningsram för den finansiella rapporteringen som följts porterna enligt punkt 1 e ska den lagstadgade revisorn eller när de har utarbetats, revisionsföretaget beakta koncernredovisningen och förvaltningsberättelsen för koncernen. Om årsbokslutet för moderföretaget bifogas till koncernredovisningen får de revisionsberättelser som krävs enligt denna artikel kombineras. b) en beskrivning av den lagstadgade revisionens omfattning, i vilken det minst ska anges vilka revisionsstandarder som har tillämpats vid den lagstadgade revisionen,

(*) EUT L 182, 29.6.2013, s. 19.” c) ett revisionsuttalande, som ska lämnas utan reservation, med reservation eller med avvikande mening, i vilket klart ska anges den lagstadgade revisorns uppfattning om

KAPITEL 9 i) huruvida årsbokslutet ger en rättvisande bild i enlighet BESTÄMMELSER OM UNDANTAG OCH BEGRÄNSNINGAR med den relevanta föreställningsramen för den finansi- FÖR UNDANTAG ella rapporteringen som följts, och Artikel 36

Undantag för mikroföretag

ii) när det är tillämpligt, huruvida årsbokslutet uppfyller 1. Medlemsstaterna får undanta mikroföretag från någon elde lagstadgade kraven. ler samtliga av följande skyldigheter:

Om den lagstadgade revisorn inte kan lämna ett revisionsutlåtande ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande a) Skyldigheten att redovisa ”förutbetalda kostnader och uppom att revisorn avstår från att yttra sig, lupna intäkter” och ”upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”. Om en medlemsstat använder det alternativet får den tillåta dessa företag att avvika från artikel 6.1 d i när det gäller kravet att ta hänsyn till ”förutbetalda kostnader och d) en hänvisning till varje förhållande som den lagstadgade upplupna intäkter” och ”upplupna kostnader och förutberevisorn fäst särskild uppmärksamhet på utan att det för- talda intäkter”, men endast för andra kostnader enligt punkt anlett att revisionsuttalandet lämnats med reservation, och 2 b vi i den här artikeln, under förutsättning att detta anges i noterna till den finansiella rapporten eller i enlighet med led b i den här punkten under balansräkningen.

e) det revisionsuttalande och den upplysning som avses i artikel 34.1 andra stycket i direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europapar- b) Skyldigheten att upprätta noter till den finansiella rapporten i lamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upp- enlighet med artikel 16, förutsatt att de uppgifter som krävs hävande av rådets direktiv 78/660/EEG och i artikel 16.1 d och e i detta direktiv samt i artikel 24.2 i 83/349/EEG (*). direktiv 2012/30/EU anges under balansräkningen.

Bilaga 1

c) Skyldigheten att upprätta en förvaltningsberättelse i enlighet 4. För mikroföretag ska årsbokslut som upprättas i enlighet med kapitel 5, under förutsättning att de uppgifter som med punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln anses ge en sådan krävs i artikel 24.2 i direktiv 2012/30/EU anges i noterna rättvisande bild som krävs enligt artikel 4.3 och följaktligen ska till den finansiella rapporten eller, i enlighet med led b i den artikel 4.4 inte vara tillämplig på sådana bokslut. här punkten, under balansräkningen.

d) Skyldigheten att offentliggöra årsbokslut i enlighet med ka- 5. Där punkt 1 a i den här artikeln är tillämplig ska den pitel 7 i detta direktiv under förutsättning att de uppgifter balansomslutning som avses i artikel 3.1 a motsvaras av tillom balansräkningen som finns i detta vederbörligen sänds in gångarna i posterna A–D under ”Tillgångar” i bilaga III eller i enlighet med nationell lagstiftning till minst en behörig posterna A–D i bilagorna IV. myndighet som utsetts av medlemsstaten i fråga. Om den behöriga myndigheten inte är det centrala registret, ett handelsregister eller ett bolagsregister i enlighet med artikel 3.1 i direktiv 2009/101/EG, ska den behöriga myndigheten lämna de insända uppgifterna till registret. 6. Utan att det påverkar tillämpningen av den här artikeln ska medlemsstaterna säkerställa att mikroföretag i övrigt betraktas som små företag.

2. Medlemsstaterna får tillåta mikroföretag att endast upprätta följande:

7. Medlemsstaterna får inte göra de undantag som anges i punkterna 1, 2 och 3 tillgängliga för investeringsföretag eller a) En balansräkning i förkortad form med särskild redovisning finansiella holdingföretag. av åtminstone de poster som föregås av bokstäver i bilagorna III och IV, i förekommande fall. Där punkt 1 a i den här artikeln är tillämplig ska post E under ”Tillgångar” och D under ”Skulder och eget kapital” i bilaga III eller posterna E och K i bilaga IV undantas från balansräkningen. 8. Medlemsstater som den 19 juli 2013 har satt i kraft lagar och andra författningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/6/EU av den 14 mars 2012 om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag b) En resultaträkning i förkortad form med särskild redovisning 1 vad gäller mikroenheter ( ) får undantas från kraven i artikel 3.9 av åtminstone följande poster, i förekommande fall: med avseende på omräkning till nationell valuta av tröskelvärdena i artikel 3.1 vid tillämpning av artikel 53.1 första meningen. i) Nettoomsättning.

ii) Övriga intäkter. 9. Senast den 20 juli 2018 ska kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén översända en rapport om situationen för mikroföiii) Kostnader för råvaror och förnödenheter. retag, särskilt med beaktande av situationen på nationell nivå vad gäller antalet företag som omfattas av storlekskriterierna och minskningen av administrativa bördor till följd av undantaget från kravet på offentliggörande. iv) Personalkostnader.

v) Värdejusteringar. Artikel 37

Undantag för dotterföretag

vi) Övriga kostnader. Trots bestämmelserna i direktiven 2009/101/EG och 2012/30/EU behöver medlemsstaten inte tillämpa bestämmelserna i detta direktiv om innehåll i samt revision och offentligvii) Skatter. görande av årsbokslut och förvaltningsberättelse på företag som lyder under medlemsstatens nationella lagstiftning och som är ett dotterföretag, om följande villkor är uppfyllda:

viii) Vinst eller förlust.

1. Moderföretaget omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat. 3. Medlemsstaterna ska inte tillåta eller kräva att artikel 8 tillämpas på mikroföretag som utnyttjar något av undantagen 1 i punkterna 1 och 2 i den här artikeln. ( ) EUT L 81, 21.3.2012, s 3.

Bilaga 1

2. Alla aktieägare eller delägare i dotterföretaget har förklarat b) det berörda företaget omfattas av en koncernredovisning att de går med på detta undantag för varje räkenskapsår som upprättas, granskas och offentliggörs enligt detta direkunder vilket undantaget tillämpas. tiv av

3. Moderföretaget har förklarat att det ansvarar för de förpliki) en obegränsat ansvarig delägare, eller telser som dotterföretaget har åtagit sig.

4. De i punkterna 2 och 3 i denna artikel angivna förklaring- ii) om det berörda företaget omfattas av en koncernredovisarna offentliggörs av dotterföretaget enligt medlemsstatens ning för en större koncern företag, vilken upprättas, lagstiftning i överensstämmelse med kapitel 2 i direktiv granskas och offentliggörs enligt detta direktiv av ett mo- 2009/101/EG. derföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftning. Upplysning om undantaget ska lämnas i noterna till koncernredovisningen.

5. Dotterföretaget omfattas av den koncernredovisning som moderföretaget upprättar i enlighet med detta direktiv. 3. I de fall som avses i punkt 2 ska det berörda företaget på begäran uppge namnet på det företag som offentliggör de finansiella rapporterna. 6. Undantaget anges i noterna till den koncernredovisning som moderföretaget upprättar.

Artikel 39 7. Den i punkt 5 i denna artikel angivna koncernredovisningen,

Undantag i fråga om resultaträkningen för moderföretag

förvaltningsberättelsen för koncern och revisionsberättelsen

som upprättar koncernredovisning

offentliggörs för dotterföretaget i enlighet med medlemsstatens lagstiftning i överensstämmelse med kapitel 2 i direktiv En medlemsstat behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta 2009/101/EG. direktiv om revision och offentliggörande av resultaträkningen på företag som lyder under dess nationella lagstiftning och som är moderföretag, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

Artikel 38

Företag som är obegränsat ansvariga delägare i andra

företag 1. Moderföretaget upprättar koncernredovisning i enlighet med detta direktiv och ingår i den koncernredovisningen. 1. Medlemsstaterna får kräva att ett sådant företag som avses i artikel 1.1 a och som lyder under medlemsstatens lagstiftning samt är obegränsat ansvarig delägare i ett företag som avses i artikel 1.1 b (nedan kallat det berörda företaget ), ska upprätta, låta 2. Undantaget anges i noterna till moderföretagets årsbokslut. granska och offentliggöra de finansiella rapporterna för det berörda företaget tillsammans med sina egna finansiella rapporter i enlighet med detta direktiv, varvid kraven i detta direktiv inte ska tillämpas på det berörda företaget. 3. Undantaget anges i noterna till den koncernredovisning som moderföretaget upprättar.

2. En medlemsstat behöver inte tillämpa kraven i detta direktiv på det berörda företaget, om 4. Det enligt detta direktiv beräknade årsresultatet för moderföretaget anges i dess balansräkning.

a) de finansiella rapporterna för det berörda företaget upprättas, granskas och offentliggörs i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv av ett företag som Artikel 40

Begränsning av undantag för företag av allmänt intresse

i) är obegränsat ansvarig delägare i det berörda företaget, Om inget annat uttryckligen föreskrivs i detta direktiv får medoch lemsstaterna inte göra de förenklingar och undantag som anges i detta direktiv tillgängliga för företag av allmänt intresse. Ett företag av allmänt intresse ska behandlas som ett stort företag oavsett dess nettoomsättning, balansomslutning eller genomii) lyder under någon annan medlemsstats lagstiftning, snittligt antal anställda under räkenskapsåret.

Bilaga 1

KAPITEL 10 e) Kontrakts-, upptäckts- och produktionsbonusar.

RAPPORT OM BETALNINGAR TILL OFFENTLIGA MYNDIGHE-

TER

f) Licensavgifter, hyresavgifter, inträdesavgifter och andra Artikel 41 ersättningar för licenser och/eller koncessioner.

Definitioner rörande rapportering om betalningar till

offentliga myndigheter

g) Betalningar för infrastrukturförbättringar. I detta kapitel gäller följande definitioner:

Artikel 42 1. företag med verksamhet i utvinningsindustrin: ett företag med verksamhet som inbegriper utforskning, prospektering, upp-

Företag som är skyldiga att rapportera om betalningar till

täckt, utveckling och utvinning av mineraler, olja, naturgas-

offentliga myndigheter

fyndigheter eller andra ämnen, inom ramen för de ekonomiska verksamheter som är förtecknade i bilaga I avsnitt B 1. Medlemsstaterna ska kräva att stora företag och alla före- – huvudgrupperna 05–08 i Europaparlamentets och rådets tag av allmänt intresse som är verksamma inom utvinningsförordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 industrin eller avverkning av primärskog upprättar och offentom fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen liggör en årlig rapport om betalningar som gjorts till offentliga Nace rev. 2 ( 1 ). myndigheter.

2. företag med verksamhet inom avverkning av primärskog: ett fö- 2. Denna skyldighet ska inte gälla företag som lyder under retag med verksamhet i primärskogar enligt vad som avses i en medlemsstats lagstiftning som är ett dotterföretag eller mobilaga I avsnitt A – huvudgrupp 02, grupp 02.2 i förord- derföretag där följande båda villkor är uppfyllda: ning (EG) nr 1893/2006.

a) Moderföretaget omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat. 3. offentlig myndighet: en nationell, regional eller lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredje land. Häri inbegrips en avdelning, en byrå eller ett företag som kontrolleras av den b) Betalningarna till offentliga myndigheter från ett sådant fömyndigheten enligt vad som föreskrivs i artikel 22.1–6 i retag omfattas av den konsoliderade rapport om betalningar detta direktiv. till offentliga myndigheter som moderföretaget upprättat i enlighet med artikel 44.

4. projekt: de operativa verksamheter som styrs av ett enda kontrakt, en enda licens, ett enda arrende, en enda konces- Artikel 43 sion eller ett enda liknande lagenligt avtal och som ligger till grund för betalningsansvar gentemot en offentlig myndig-

Innehållet i rapporten

het. Om flera sådana kontrakt i väsentlig grad är sammankopplade ska dessa dock anses utgöra ett projekt. 1. I rapporten behöver man inte ta hänsyn till en betalning, vare sig det gäller en enskild betalning eller ett flertal till varandra hörande betalningar, om beloppet för betalningen understiger 100 000 EUR under ett räkenskapsår. 5. betalning: ett utbetalt belopp, vare sig det är i pengar eller in natura, för de verksamheter som beskrivs i punkterna 1 och 2, av följande typer: 2. I rapporten ska följande uppgifter för motsvarande räkenskapsår redovisas med avseende på verksamheter som beskrivs i a) Produktionsrättigheter. artikel 41.1 och 41.2.

b) Skatter som tas ut på inkomster, produktion eller vinst a) De totala belopp som har utbetalats till varje offentlig mynfrån företag, med undantag för skatter som tas ut på dighet. konsumtion, t.ex. mervärdesskatter, skatt på fysiska personers inkomster eller omsättningsskatter. b) Det totala belopp per typ av betalning som anges i artikel 41.5 a–g som har utbetalats till varje offentlig myndighet. c) Royalty.

c) Om sådana betalningar har hänförts till ett specifikt projekt, d) Utdelningar. det totala belopp per typ av betalning som anges i artikel 41.5 a–g som har utbetalats för varje sådant projekt 1 ( ) EUT L 393, 30.12.2006, s. 1. samt det totala utbetalade beloppet för varje sådant projekt.

Bilaga 1

Betalningar från ett företag för skyldigheter som åläggs företag b) Ett moderföretag i en medelstor koncern, enligt definitionen på enhetsnivå får redovisas per enhet i stället för per projekt. i artikel 3.6, utom när ett koncernföretag är ett företag av allmänt intresse.

3. I de fall betalningar in natura görs till en offentlig myndighet ska de rapporteras i värde och, i förekommande fall, i c) Ett moderföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftvolym. Kompletterande noter ska lämnas som förklarar hur ning och som också är ett dotterföretag, om dess eget moderas värde har beräknats. derföretag lyder under en medlemssats lagstiftning.

3. Ett företag, inbegripet ett företag av allmänt intresse, be- 4. Redovisningen av de betalningar som avses i denna artikel höver inte omfattas av en konsoliderad rapport om betalningar ska återspegla den berörda betalningens eller verksamhetens till offentliga myndigheter om minst ett av följande villkor är innebörd snarare än dess form. Betalningar och verksamheter uppfyllda: får inte på ett konstlat sätt delas upp eller slås ihop i syfte att undgå tillämpningen av detta direktiv.

a) Allvarliga långsiktiga begränsningar försvårar väsentligt moderföretagets möjligheter att utöva sina rättigheter när det 5. För medlemsstater som inte har infört euron ska det trösgäller företagets ledning eller tillgångar. kelvärde i euro som fastställs i punkt 1 räknas om till nationell valuta genom

b) I ytterst sällsynta fall om den information som behövs för att upprätta en konsoliderad rapport om betalningar till offenta) tillämpning av den växelkurs som offentliggjordes i Europe- liga myndigheter enligt detta direktiv inte kan erhållas utan iska unionens officiella tidning dagen för ikraftträdandet av oskälig kostnad eller inom rimlig tid. varje direktiv där detta tröskelvärde fastställs och

c) Om aktierna eller andelarna i företaget innehas uteslutande i b) avrundning till närmaste hundratal. avsikt att säljas vidare.

Artikel 44 De ovanstående undantagen ska endast gälla om de även utnyttjas med avseende på koncernredovisningen.

Konsoliderad rapport om betalningar till offentliga

myndigheter

1. En medlemsstat ska kräva att stora företag och företag av Artikel 45 allmänt intresse som är verksamma i utvinningsindustrin eller

Offentliggörande

inom avverkning av primärskog och som faller under dess nationella lagstiftning upprättar en konsoliderad rapport om betal- 1. Den rapport som avses i artikel 42 och den konsoliderade ningar till offentliga myndigheter i enlighet med artiklarna 42 rapport som avses i artikel 44 om betalningar till offentliga och 43 om det moderföretaget är skyldigt att upprätta en kon- myndigheter ska offentliggöras enligt vad som fastställs i lagscernredovisning enligt vad som föreskrivs i artikel 22.1–22.6. tiftningen i varje medlemsstat i enlighet med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG.

Ett moderföretag ska betraktas som verksamt i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog om något eller några 2. Medlemsstaterna ska se till att medlemmarna av ett föreav dess dotterföretag är verksamma i utvinningsindustrin eller tags ansvariga organ, inom ramen för de befogenheter som inom avverkning av primärskog. nationell lagstiftning ger dem, har ansvar för att se till att rapporten om betalningar till offentliga myndigheter såvitt de vet och efter bästa förmåga utarbetas och offentliggörs i enlighet med kraven i detta direktiv. Den konsoliderade rapporten ska endast omfatta betalningar som härrör från utvinningsverksamhet och/eller verksamhet som avses avverkning av primärskog. Artikel 46

Likvärdighetskriterier

2. Skyldigheten att upprätta den konsoliderade rapport som 1. Sådana företag som avses i artiklarna 42 och 44 och som avses i punkt 1 ska inte gälla följande: utarbetar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredjelands rapporteringskrav som i enlighet med artikel 47 bedöms som likvärdiga med kraven i detta kapitel, är undantagna från a) Ett moderföretag i en liten koncern, enligt definitionen i kraven i detta kapitel, med undantag för skyldigheten att offentartikel 3.5, utom när ett koncernföretag är ett företag av liggöra rapporten enligt vad som fastställs i lagstiftningen i varje allmänt intresse. medlemsstat i enlighet med kapitel 2 i direktiv 2009/101/EG.

Bilaga 1

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak- rapporteringskravens omfång och efterlevnaden av dessa och ter enligt artikel 49 med avseende på fastställande av de kriterier hur rapporteringen genomförs på projektbas. som ska tillämpas vid bedömning, i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, av huruvida ett tredjelands rapporteringskrav är likvärdiga med kraven i detta kapitel. Översynen ska ta hänsyn till internationella utvecklingar – särskilt i fråga om ökad insyn i betalningar som görs till offentliga 3. De kriterier som kommissionen fastställer i enlighet med myndigheter –, bedöma inverkan av andra internationella ordpunkt 2 måste ningar och beakta effekterna på konkurrenskraft och en trygg energiförsörjning. Den ska slutföras senast den 21 juli 2018

a) omfatta följande:

Rapporten ska läggas fram inför Europaparlamentet och rådet, när så är lämpligt åtföljd av ett lagförslag. I rapporten ska man i) Målföretag. överväga att utvidga rapporteringskraven till att även omfatta ytterligare näringsgrenar och huruvida rapporten om betalningar till offentliga myndigheter bör granskas. I rapporten ska man ii) Målmottagare av betalningar. också överväga redovisning av ytterligare information om det genomsnittliga antalet anställda, anlitande av underleverantörer och alla eventuella ekonomiska sanktioner som utfärdats per iii) Beaktade betalningar. land.

iv) Fördelning av beaktade betalningar. Dessutom ska man i rapporten göra en bedömning av genomförbarheten i att införa en skyldighet för alla unionsemittenter v) Uppdelning av beaktade betalningar. att dels vid anlitande av mineralleverantörer göra en due diligence-granskning för att säkerställa att leveranskedjorna inte har någon koppling till parter i en konflikt, dels följa EITI:s och OECD:s rekommendationer om ansvarsfull förvaltning av levevi) Mekanismer som utlöser rapportering på konsoliderad ranskedjan. nivås.

vii) Rapporteringsmedium. KAPITEL 11

SLUTBESTÄMMELSER

viii) Rapporteringsfrekvens. Artikel 49

Utövande av delegerade befogenheter

ix) Åtgärder för att motverka skatteundandragande. 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

b) i övrigt begränsas till kriterier som underlättar en direkt jämförelse mellan tredjeländers rapporteringskrav och kraven i detta kapitel. 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 1.2, 3.13 och 46.2 ska ges till kommissionen på obestämd tid från och med den dag som anges i artikel 54. Artikel 47

Tillämpning av likvärdighetskriterier

Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter 3. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 1.2, med avseende på fastställande av vilka rapporteringskrav i tred- 3.13 och 46.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet jeländer som den, efter att ha tillämpat de likvärdighetskriterier eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av som fastställts i enlighet med artikel 46, anser vara likvärdiga den befogenhet som avses i beslutet upphör att gälla. Beslutet med kraven i detta kapitel. Dessa genomförandeakter ska antas i får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unioenlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 50.2. nens officiella tidning , eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. Artikel 48

Översyn

Kommissionen ska se över detta kapitels genomförande och 4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den effektivitet och rapportera om detta, i synnerhet vad gäller samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

Bilaga 1

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 1.2, 3.13 eller Artikel 53 46.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller

Införlivande

rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europa- 1. Medlemsstaterna ska senast den 20 juli 2015 sätta i kraft parlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommis- detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om sionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska detta. förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. Medlemsstaterna får föreskriva att de i första stycket avsedda bestämmelserna ska tillämpas första gången på finansiella rapporter för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller Artikel 50 under kalenderåret 2016.

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kom- När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla mitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förord- en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning (EU) nr 182/2011. ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förord- 2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texning (EU) nr 182/2011 tillämpas. terna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 51 Artikel 54

Sanktioner Ikraftträdande

Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner vid överträdelser av de Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Artikel 55

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Artikel 52

Upphävande av direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG

Utfärdat i Bryssel 26 juni 2013 Direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG ska upphöra att gälla.

På Europaparlaments vägnar På rådets vägnar Hänvisningar till de upphävda direktiven ska tolkas som hänvis- M. SCHULZ Ordförande A. SHATTER ningar till detta direktiv och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VII. Ordförande

Bilaga 1

BILAGA I

FÖRETAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKEL 1.1 FÖRSTA STYCKET

— Belgien: la société anonyme/de naamloze vennootschap, la société en commandite par actions/de commanditaire vennootschap op aandelen, la société privée à responsabilité limitée/de besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid, la société coopérative à responsabilité limitée/de coöperatieve vennootschap met beperkte aansprakelijkheid; — Bulgarien: акционерно дружество, дружество с ограничена отговорност, командитно дружество с акции. — Tjeckien: spol ečnost s ručením omezeným, akciová společnost. — Danmark: aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartsselskaber. — Tyskland: die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung. — Estland: aktsiaselts, osaühing. — Irland: public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by shares or by guarantee. — Grekland: η ανώνυμη εταιρία, η εταιρία περιορισμένης ευθύνης, η ετερόρρυθμη κατά μετοχές εταιρία; — Spanien: la sociedad anónima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad de responsabilidad limitada. — Frankrike: la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée, la société par actions simplifiée. — Italien: la società per azioni, la società in accomandita per azioni, la società a responsabilità limitata. — Cypern: Δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση, ιδιωτικές εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση. — Lettland: akciju sabiedr ība, sabiedrība ar ierobežotu atbildību. — Litauen: akcin ės bendrovės, uždarosios akcinės bendrovės.

Bilaga 1

— Luxemburg: la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée. — Ungern: részvénytársaság, korlátolt felel ősségű társaság. — Malta: kumpanija pubblika —public limited liability company, kumpannija privata —private limited liability company, so ċjeta in akkomandita bil-kapital maqsum f'azzjonijiet —partnership en commandite with the capital divided into shares. — Nederländerna: de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid. — Österrike: die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung. — Polen: spó łka akcyjna, spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, spółka komandytowo-akcyjna. — Portugal: a sociedade anónima, de responsabilidade limitada, a sociedade em comandita por acões, a sociedade por quotas de responsabilidade limitada. — Rumänien: societate pe a cțiuni, societate cu răspundere limitată, societate în comandită pe acțiuni. — Slovenien: delniška družba, družba z omejeno odgovornostjo, komanditna delniška družba. — Slovakien: akciová spolo čnosť, spoločnosť s ručením obmedzeným. — Finland: yksityinen osakeyhtiö/privat aktiebolag, julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag. — Sverige: aktiebolag. — Förenade kungariket: public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by shares or by guarantee.

Bilaga 1

BILAGA II

FÖRETAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKEL 1.1 B

— Belgien: la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société en commandite simple/de gewone commanditaire vennootschap, la société coopérative à responsabilité illimitée/de coöperatieve vennootschap met onbeperkte aansprakelijkheid; — Bulgarien: събирателно дружество, командитно дружество. — Tjeckien: ve řejná obchodní společnost, komanditní společnost. — Danmark: interessentskaber, kommanditselskaber. — Tyskland: die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft. — Estland: täisühing, usaldusühing. — Irland: partnerships, limited partnerships, unlimited companies. — Grekland: η ομόρρυθμος εταιρία, η ετερόρρυθμος εταιρία. — Spanien: sociedad colectiva, sociedad en comandita simple. — Frankrike: la société en nom collectif, la société en commandite simple. — Italien: la società in nome collettivo, la società in accomandita semplice. — Cypern: Ομόρρυθμες και ετερόρρυθμες εταιρείες (συνεταιρισμοί). — Lettland: pilnsabiedr ība, komandītsabiedrība; — Litauen: tikrosios ūkinės bendrijos, komanditinės ūkinės bendrijos. — Luxemburg: la société en nom collectif, la société en commandite simple. — Ungern: közkereseti társaság, betéti társaság, közös vállalat, egyesülés, egyéni cég.

Bilaga 1

— Malta: so ċjeta f'isem kollettiv jew soċjeta in akkomandita, bil-kapital li mhux maqsum f'azzjonijiet meta s-soċji kollha li għandhom responsabbilita' llimitata huma soċjetajiet in akkomandita bil-kapital maqsum f'azzjonijiet — partnership en nom collectif or partnership en commandite with capital that is not divided into shares, when all the partners with unlimited liability are partnership en commandite with the capital divided into shares. — Nederländerna: de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap. — Österrike: die offene Gesellschaft, die Kommanditgesellschaft. — Polen: spó łka jawna, spółka komandytowa. — Portugal: sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples. — Rumänien: societate în nume colectiv, societate în comandit ă simplă. — Slovenien: družba z neomejeno odgovornostjo, komanditna družba. — Slovakien: verejná obchodná spolo čnosť, komanditná spoločnosť. — Finland: avoin yhtiö/ öppet bolag, kommandiittiyhtiö/kommanditbolag. — Sverige: handelsbolag, kommanditbolag. — Förenade kungariket: partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

Bilaga 1

BILAGA III

BALANSRÄKNINGENS HORISONTELLA UPPSTÄLLNINGSFORM ENLIGT ARTIKEL 10

Tillgångar

A. Tecknat ej inbetalt kapital varav infordrat (om inte nationell lagstiftning föreskriver att det kapital som har infordrats ska redovisas under ”Eget kapital”. I så fall ska den del av kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas som en tillgång antingen under A eller under D II 5). B. Bolagsbildningskostnader I enlighet med nationell lagstiftning och om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar. Nationell lagstiftning får också föreskriva att bolagsbildningskostnader ska redovisas som första post under ”Immateriella anläggningstillgångar”. C. Anläggningstillgångar I. Immateriella anläggningstillgångar 1. Utvecklingskostnader om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar. 2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar om de har a) förvärvats mot vederlag och inte ska redovisas under C I 3, eller är b) utvecklade av företaget självt, om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar. 3. Goodwill om den har förvärvats mot vederlag. 4. Förskottsbetalningar. II. Materiella anläggningstillgångar 1. Mark och byggnader. 2. Anläggningar och maskiner. 3. Övriga anläggningar, verktyg och inventarier. 4. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar. III. Finansiella anläggningstillgångar 1. Aktier eller andelar i koncernföretag. 2. Fordringar hos koncernföretag. 3. Ägarintressen. 4. Fordringar hos företag i vilka företaget har ägarintressen. 5. Investeringar som innehas som anläggningstillgångar. 6. Övriga lån. D. Omsättningstillgångar I. Varulager 1. Råvaror och förnödenheter. 2. Varor under tillverkning. 3. Färdiga varor och handelsvaror. 4. Förskottsbetalningar.

Bilaga 1

II. Fordringar (Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas särskilt för varje post.) 1. Kundfordringar. 2. Fordringar hos koncernföretag. 3. Fordringar hos företag i vilka företaget har ägarintressen. 4. Övriga fordringar. 5. Tecknat kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt (om inte nationell lagstiftning föreskriver att kapital som är infordrat ska redovisas som tillgångar under A). 6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas som tillgångar under E). III. Kortfristiga placeringar 1. Aktier eller andelar i koncernföretag. 2. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen. 3. Övriga kortfristiga placeringar. IV. Kassa och bank D. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas som tillgångar under D II 6.)

Eget kapital, avsättningar och skulder

A. Eget kapital I. Tecknat kapital (Om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat kapital ska redovisas under denna post. I så fall ska det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas särskilt). II. Överkurs vid emission III. Uppskrivningsfond IV. Reserver 1. Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv. 2. Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstiftning kräver uppläggning av en sådan reserv, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.1 b i direktiv 2012/30/EU. 3. Reserver föreskrivna i bolagsordningen. 4. Andra reserver, inklusive fonden för verkligt värde. V. Balanserad vinst eller förlust VI. Räkenskapsårets vinst eller förlust B. Avsättningar 1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. 2. Avsättningar för skatter. 3. Övriga avsättningar.

Bilaga 1

C. Skulder (Skulder som förfaller till betalning inom ett år och skulder som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas separat för varje post, liksom summorna av dessa skulder.) 1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån. 2. Skulder till kreditinstitut. 3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager. 4. Leverantörsskulder. 5. Växelskulder. 6. Skulder till koncernföretag. 7. Skulder till företag i vilka företaget har ägarintressen. 8. Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter. 9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under D). D. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (Om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under C 9 – Skulder).

Bilaga 1

BILAGA IV

BALANSRÄKNINGENS VERTIKALA UPPSTÄLLNINGSFORM ENLIGT ARTIKEL 10

A. Tecknat ej inbetalt kapital varav infordrat (om inte nationell lagstiftning föreskriver att infordrat kapital ska redovisas under L. I så fall ska den del av kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas antingen under A eller under D II 5). B. Bolagsbildningskostnader såsom de definieras i nationell lagstiftning och om denna medger att de redovisas som en tillgång. Nationell lagstiftning kan också föreskriva att bolagsbildningskostnader ska redovisas som första post under ”Immateriella anläggningstillgångar”. C. Anläggningstillgångar I. Immateriella anläggningstillgångar 1. Utvecklingskostnader om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar. 2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar om de har a) förvärvats mot vederlag och inte ska redovisas under C I 3, eller är b) utvecklade av företaget självt, om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar. 3. Goodwill om den har förvärvats mot vederlag. 4. Förskottsbetalningar. II. Materiella anläggningstillgångar 1. Mark och byggnader. 2. Anläggningar och maskiner. 3. Övriga anläggningar, verktyg och inventarier. 4. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar. III. Finansiella anläggningstillgångar 1. Aktier eller andelar i koncernföretag. 2. Fordringar hos koncernföretag. 3. Ägarintressen. 4. Fordringar hos företag i vilka företaget har ägarintressen. 5. Investeringar som innehas som anläggningstillgångar. 6. Övriga lån. D. Omsättningstillgångar I. Varulager 1. Råvaror och förnödenheter. 2. Varor under tillverkning. 3. Färdiga varor och handelsvaror. 4. Förskottsbetalningar.

Bilaga 1

II. Fordringar (Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år ska redovisas särskilt för varje post.) 1. Kundfordringar. 2. Fordringar hos koncernföretag. 3. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen. 4. Övriga fordringar. 5. Tecknat kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt (om inte nationell lagstiftning föreskriver att infordrat kapital ska redovisas som en tillgång under A). 6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster ska redovisas som tillgångar under E). III. Kortfristiga placeringar 1. Aktier eller andelar i koncernföretag. 2. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen. 3. Övriga kortfristiga placeringar. IV. Kassa och bank E. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under D II 6). F. Skulder: Skulder som förfaller till betalning inom ett år. 1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån. 2. Skulder till kreditinstitut. 3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager. 4. Leverantörsskulder. 5. Växelskulder. 6. Skulder till koncernföretag. 7. Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen. 8. Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter. 9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under K). G. Omsättningstillgångar med avdrag för kortfristiga skulder (Med beaktande av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter enligt E och upplupna kostnader och förutbetalda intäkter enligt K). H. Summan av tillgångarna med avdrag för kortfristiga skulder. I. Skulder: Skulder som förfaller till betalning efter mer än ett år 1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

Bilaga 1

2. Skulder till kreditinstitut. 3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager. 4. Leverantörsskulder. 5. Växelskulder. 6. Skulder till koncernföretag. 7. Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen. 8. Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter. 9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under K). J. Avsättningar 1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. 2. Avsättningar för skatter. 3. Övriga avsättningar. K. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (Om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster ska redovisas under F 9 eller I 9 eller båda). L. Eget kapital I. Tecknat kapital (Om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat kapital ska redovisas under denna post. I så fall ska det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas var för sig). II. Överkurs vid emission III. Uppskrivningsfond IV. Reserver 1. Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv. 2. Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstiftning kräver uppläggning av en sådan reserv, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.1 b i direktiv2012/30/EU. 3. Reserver föreskrivna i bolagsordningen. 4. Övriga reserver, inklusive fonden för verkligt värde. V. Balanserad vinst eller förlust VI. Räkenskapsårets vinst eller förlust

Bilaga 1

BILAGA V

RESULTATRÄKNINGENS UPPSTÄLLNINGSFORM – MED KOSTNADSSLAGSINDELNING, ENLIGT ARTI-

KEL 13

1. Nettoomsättning. 2. Förändring av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning. 3. Arbete för egen räkning som har redovisats under tillgångar. 4. Övriga rörelseintäkter. 5. a) Råvaror och förnödenheter. b) Övriga externa kostnader. 6. Personalkostnader: a) Löner och arvoden. b) Sociala kostnader med pensioner särskilt angivna. 7. a) Värdejusteringar av kostnader för bolagsbildning samt av materiella och immateriella anläggningstillgångar. b) Värdejusteringar av omsättningstillgångar i den utsträckning de överstiger normala värdejusteringar i företaget. 8. Övriga rörelsekostnader. 9. Intäkter från ägarintressen, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag. 10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag. 11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag. 12. Värdejusteringar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar. 13. Räntekostnader och liknande kostnader, med särskild uppgift om belopp som ska betalas till koncernföretag. 14. Skatt på resultatet. 15. Resultat efter skatt. 16. Övriga skatter som inte redovisas under posterna 1–15. 17. Årets vinst eller förlust.

Bilaga 1

BILAGA VI

RESULTATRÄKNINGENS UPPSTÄLLNINGSFORM – MED FUNKTIONSINDELNING, ENLIGT ARTIKEL 13

1. Nettoomsättning. 2. Kostnad för sålda varor (inklusive värdejusteringar). 3. Bruttoresultat. 4. Försäljningskostnader (inklusive värdejusteringar). 5. Administrationskostnader (inklusive värdejusteringar). 6. Övriga rörelseintäkter. 7. Intäkter från ägarintressen, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag. 8. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag. 9. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter, med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag. 10. Värdejusteringar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar. 11. Räntekostnader och liknande kostnader, med särskild uppgift om belopp som ska betalas till koncernföretag. 12. Skatt på resultatet. 13. Resultat efter skatt. 14. Övriga skatter som inte redovisas under posterna 1–13. 15. Årets vinst eller förlust.

Bilaga 1

BILAGA VII

Jämförelsetabell

Direktiv 78/660/EEG Direktiv 83/349/EEG Detta direktiv Artikel 1.1 första stycket inledningen — Artikel 1.1 a Artikel 1.1 första stycket första till — Bilaga I tjugosjunde strecksatserna Artikel 1.1 andra stycket — Artikel 1.1 b Artikel 1.1 andra stycket a–aa — Bilaga II Artikel 1.1 tredje stycket — Artikel 1.2 — — Artikel 2.1 — Artikel 4.1 Artikel 2.2 — Artikel 4.2 Artikel 2.3 — Artikel 4.3 Artikel 2.4 — Artikel 4.3 Artikel 2.5 — Artikel 4.4 Artikel 2.6 — Artikel 4.5 Artikel 3 — Artikel 9.1 Artikel 4.1 — Artikel 9.2 Artikel 4.2 — Artikel 9.3 Artikel 4.3 — Artikel 9.3 Artikel 4.4 — Artikel 9.5 Artikel 4.5 — — Artikel 4.6 — Artikel 6.1 h och artikel 6.3 Artikel 5.1 — Artikel 5.2 Artikel 2.14 Artikel 5.3 Artikel 2.15 Artikel 6 — Artikel 9.6 Artikel 7 — Artikel 6.1 g Artikel 8 — Artikel 10 Artikel 9.A — Bilaga III (A) Artikel 9.B — Bilaga III (B) Artikel 9.C — Bilaga III (C) Artikel 9.D — Bilaga III (D) Artikel 9.E — Bilaga III (E) Artikel 9.F — —

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG Direktiv 83/349/EEG Detta direktiv Skulder — Eget kapital, avsättningar och skulder Artikel 9.A Bilaga III (A) Artikel 9.B — Bilaga III (B) Artikel 9.C — Bilaga III (C) Artikel 9.D — Bilaga III (D) Artikel 9.E — — Artikel 10 — Bilaga IV Artikel 10a — Artikel 11 Artikel 11 första stycket — Artiklarna 3.2 och 14.1 Artikel 11 andra stycket — — Artikel 11 tredje stycket — Artikel 3.9 första stycket Artikel 12.1 — Artikel 3.10 Artikel 12.2 — Artikel 3.9 andra stycket Artikel 12.3 — Artikel 3.11 Artikel 13.1 — Artikel 12.1 Artikel 13.2 — Artikel 12.2 Artikel 14 — Artikel 16.1 d Artikel 15.1 — Artikel 12.3 Artikel 15.2 — Artikel 2.4 Artikel 15.3 a — Artikel 17.1 a Artikel 15.3 b — — Artikel 15.3 c — Artikel 17.1 a i Artikel 15.4 — — Artikel 16 — Artikel 12.4 Artikel 17 — Artikel 2.2 Artikel 18 — — Artikel 19 Artikel 2.8 Artikel 20.1 — Artikel 12.12 första stycket Artikel 20.2 — Artikel 12.12 andra stycket Artikel 20.3 — Artikel 12.12 tredje stycket Artikel 21 — — Artikel 22 första stycket — Artikel 13.1 Artikel 22 andra stycket — Artikel 13.2 Artikel 23.1–23.15 — Bilaga V punkterna 1 till 15 Artikel 23.16–23.19 — — Artikel 23.20 och 23.21 — Bilaga V punkterna 16 till 17

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG Direktiv 83/349/EEG Detta direktiv Artikel 24 — — Artikel 25.1–25.13 — Bilaga VI punkterna 1 till 13 Artikel 25.14–25.17 — — Artikel 25.18 och 25.19 — Bilaga VI punkterna 14 och 15 Artikel 26 — — Artikel 27 första stycket inledningen — Artikel 3.3 Artikel 27 första stycket a och c — Artikel 14.2 a och b Artikel 27 första stycket b och d — — Artikel 27 andra stycket — Artikel 3.9 första stycket Artikel 28 — Artikel 2.5 Artikel 29 — — Artikel 30 — — Artikel 31.1 — Artikel 6.1 inledningen och leden a–f Artikel 31.1a — Artikel 6.5 Artikel 31.2 — Artikel 4.4 Artikel 32 — Artikel 6.1 i Artikel 33.1 inledningen — Artikel 6.1 Artikel 33.1 a och b samt andra och — — tredje styckena Artikel 33.1 c — Artikel 7.1 Artikel 33.2 a första stycket och arti- — Artikel 7.2 kel 33.2 b, c och d Artikel 33.2 a andra stycket — Artikel 16.1 b Artikel 33.3 — Artikel 7.3 Artikel 33.4 — Artikel 16.1 b Artikel 33.5 — — Artikel 34 — Artikel 12.11 fjärde stycket Artikel 35.1 a — Artikel 6.1 i Artikel 35.1 b — Artikel 12.5 Artikel 35.1 c Artikel 12.6 Artikel 35.1 d Artikel 17.1 b Artikel 35.2 — Artikel 2.6 Artikel 35.3 — Artikel 2.7

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG Direktiv 83/349/EEG Detta direktiv Artikel 35.4 — Artiklarna 12.8 och 17.1 a vi Artikel 36 — — Artikel 37.1 — Artikel 12.11 första, tredje och fjärde stycket Artikel 37.2 — Artikel 12.11 första och andra stycket Artikel 38 — — Artikel 39.1 a — Artikel 6.1 i Artikel 39.1 b — Artikel 12.7 första stycket Artikel 39.1 c — — Artikel 39.1 d — Artikel 12.7 andra stycket Artikel 39.1 e — Artikel 17.1 b Artikel 39.2 — Artikel 2.6 Artikel 40.1 — Artikel 12.9 Artikel 40.2 — — Artikel 41 — Artikel 12.10 Artikel 42 första stycket — Artikel 12.12 tredje stycket Artikel 42 andra stycket — — Artikel 42a.1 — Artikel 8.1 a Artikel 42a.2 — Artikel 8.2 Artikel 42a.3 — Artikel 8.3 Artikel 42a.4 — Artikel 8.4 Artikel 42a.5 — Artikel 8.5 Artikel 42a.5a — Artikel 8.6 Artikel 42b — Artikel 8.7 Artikel 42c — Artikel 8.8 Artikel 42d — Artikel 16.1 c Artikel 42e — Artikel 8.1 b Artikel 42f — Artikel 8.9 Artikel 43.1 inledningen — Artikel 16.1 inledningen Artikel 43.1 led 1 — Artikel 16.1 a Artikel 43.1 led 2 första stycket — Artikel 17.1 g första stycket Artikel 43.1 led 2 andra stycket — Artikel 17.1 k Artikel 43.1 led 3 — Artikel 17.1 h Artikel 43.1 led 4 — Artikel 17.1 i

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG Direktiv 83/349/EEG Detta direktiv Artikel 43.1 led 5 — Artikel 17.1 j Artikel 43.1.6 — Artikel 16.1 g Artikel 43.1.7 — Artikel 16.1 d Artikel 43.1.7a — Artikel 16.1 p Artikel 43.1.7b — Artiklarna 2.3 och 17.1 r Artikel 43.1.8 — Artikel 18.1 a Artikel 43.1.9 — Artikel 17.1 e Artikel 43.1.10 — — Artikel 43.1.11 — Artikel 17.1 f Artikel 43.1.12 — Artikel 17.1 d första stycket Artikel 43.1.13 — Artikel 16.1 e Artikel 43.1.14 a — Artikel 17.1 c i Artikel 43.1.14 b — Artikel 17.1 c ii Artikel 43.1.15 — Artikel 18.1 b och artikel 18.3 Artikel 43.2 — — Artikel 43.3 — Artikel 17.1 d andra stycket Artikel 44 — — Artikel 45.1 — Artikel 17.1 g andra stycket Artikel 28.3 Artikel 45.2 — Artikel 18.2 Artikel 46 — Artikel 19 Artikel 46a — Artikel 20 Artikel 47.1 och 47.1a — Artikel 30.1 och 30.2 Artikel 47.2 — Artikel 31.1 Artikel 47.3 — Artikel 31.2 Artikel 48 — Artikel 32.1 Artikel 49 — Artikel 32.2 Artikel 50 — Artikel 17.1 o Artikel 50a — — Artikel 50b — Artikel 33.1 a Artikel 50c — Artikel 33.2 Artikel 51.1 — Artikel 34.1 Artikel 51.2 — — Artikel 51.3 — —

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG Direktiv 83/349/EEG Detta direktiv Artikel 51a — Artikel 35 Artikel 52 — — Artikel 53.2 — Artikel 3.13 Artikel 53a — Artikel 40 Artikel 55 — — Artikel 56.1 — — Artikel 56.2 — Artikel 17.1 l, m och n Artikel 57 — Artikel 37 Artikel 57a — Artikel 38 Artikel 58 — Artikel 39 Artikel 59.1 — Artikel 9.7 a Artikel 59.2–59.6 a — Artiklarna 9.7 a och artikel 27 Artikel 59.6 b och c — Artikel 9.7 b och c Artikel 59.7 och 59.8 — Artiklarna 9.7 a och artikel 27 Artikel 59.9 — Artikel 27.9 Artikel 60 — — Artikel 60a — Artikel 51 Artikel 61 — Artikel 17.2 Artikel 61a — — Artikel 62 — Artikel 55 — Artikel 1.1 Artikel 22.1 — Artikel 1.2 Artikel 22.2 — Artikel 2.1, 2.2 och 2.3 Artikel 22.3, 22.4 och 22.5 — Artikel 3.1 Artikel 22.6 — Artikel 3.2 Artikel 2.10 — Artikel 4.1 Artikel 21 — Artikel 4.2 — — Artikel 5 — — Artikel 6.1 Artikel 23.2 — Artikel 6.2 Artikel 3.8 — Artikel 6.3 Artikel 3.9 andra stycket, artikel 3.10 och 3.11 Artikel 6.4 Artikel 23.2 — Artikel 7.1 Artikel 23.3 — Artikel 7.2 Artikel 24.4 — Artikel 7.3 Artikel 23.3 inledningen

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG Direktiv 83/349/EEG Detta direktiv — Artikel 8 Artikel 23.5 — Artikel 9.1 Artikel 23.6 — Artikel 9.2 — — Artikel 10 Artikel 23.7 — Artikel 11 Artikel 23.8 — Artikel 12.1 Artikel 22.7 Artikel 12.2 Artikel 22.8 Artikel 12.3 Artikel 22.9 — Artikel 13.1 och 13.2 Artikel 2.16 och artikel 6.1 j Artikel 13.2a Artikel 23.10 — Artikel 13.3 Artikel 23.9 — Artikel 15 — — Artikel 16 Artikel 4 — Artikel 17.1 Artikel 24.1 — Artikel 17.2 — — Artikel 18 Artikel 24.2 — Artikel 19 Artikel 24.3 a-e — Artikel 20 — — Artikel 21 Artikel 24.4 — Artikel 22 Artikel 24.5 — Artikel 23 Artikel 24.6 — Artikel 24 — — Artikel 25.1 Artikel 6.1 b — Artikel 25.2 Artikel 4.4 — Artikel 26.1 Artikel 24.7 — Artikel 26.2 — Artikel 26.3 Artikel 6.1 j — Artikel 27 Artikel 24.8 — Artikel 28 Artikel 24.9 — Artikel 29.1 Artikel 24.10 — Artikel 29.2 Artikel 24.11 — Artikel 29.3 Artikel 24.12 — Artikel 29.4 Artikel 24.13 — Artikel 29.5 Artikel 24.14 — Artikel 30 Artikel 24 c

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG Direktiv 83/349/EEG Detta direktiv Artikel 30.2 — — Artikel 31 Artikel 24.3 f — Artikel 32.1 och 32.2 Artikel 26 Artikel 32.3 — — Artikel 33.1 Artikel 27 — Artikel 34 inledningen och arti- Artikel 16.1 a och artikel 28.1 kel 34.1 första meningen — Artikel 34.1 andra meningen — — Artikel 34.2 Artikel 28.2 a — Artikel 34.3 a Artikel 28.2 b — Artikel 34.3 b — — Artikel 34.4 Artikel 28.2 c — Artikel 34.5 Artikel 28.2 d — Artikel 34.6 Artikel 16.1 g och artikel 28.1 — Artikel 34.7 Artikel 16.1 d och artikel 28.1 — Artikel 34.7a Artikel 17.1 p — Artikel 34.7b Artikel 17.1 r — Artikel 34.8 Artikel 18.1 a — Artikel 34.9 a Artikel 17.1 e — Artikel 34.9 b Artikel 28.1 b — Artikel 34.10 — Artikel 34.11 Artikel 17.1 f och artikel 28.1 — Artikel 34.12 och 34.13 Artikel 28.1 c — Artikel 34.14 Artikel 16.1 c och artikel 28.1 — Artikel 17.1 c Artikel 17.1 c och artikel 28.1 — Artikel 34.16 Artikel 18.1 b och artikel 28.1 — Artikel 35.1 Artikel 3 — Artikel 35.2 — — Artikel 36.1 Artiklarna 19.1 och 29.1 — Artikel 36.2 a — Artikel 36.2 b och c Artikel 19.2 b och c — Artikel 36.2 d Artikel 29.2 a

Bilaga 1

Direktiv 78/660/EEG Direktiv 83/349/EEG Detta direktiv — Artikel 36.2 e Artikel 20.2 e och artikel 29.1 — Artikel 36.2 f Artikel 29.2 b — Artikel 36.3 Artikel 29.3 — Artikel 36a Artikel 33.1 b — Artikel 36b Artikel 33.2 — Artikel 37.1 Artikel 34.1 och 34.2 — Artikel 37.2 Artikel 35 — Artikel 37.4 Artikel 35 — Artikel 38.1 Artikel 30.1 första stycket och artikel 30.3 första stycket — Artikel 38.2 Artikel 30.1 andra stycket — Artikel 38.3 — — Artikel 38.4 Artikel 30.3 andra stycket — Artikel 38.5 och 38.6 — Artikel 38.7 Artikel 40 — Artikel 38a — — Artikel 39 — — Artikel 40 — — Artikel 41.1 Artikel 2.12 — Artikel 41.1a Artikel 2.3 — Artikel 41.2–41.5 — — Artikel 42 — — Artikel 43 — — Artikel 44 — — Artikel 45 — — Artikel 46 — — Artikel 47 — — Artikel 48 Artikel 51 — Artikel 49 — — Artikel 50 — — Artikel 50a — — Artikel 51 Artikel 55

Sammanfattning av betänkandet Genomförande Bilaga 2 av EU:s nya redovisningsdirektiv

(SOU 2014:22)

Sammanfattning

De svenska reglerna om företagens offentliga redovisning grundar sig till stor del på EU:s redovisningsdirektiv, i synnerhet de s.k. fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. Dessa direktiv genomfördes i svensk rätt i samband med att Sverige blev medlem i EU. I juni 2013 antogs ett nytt redovisningsdirektiv som ersätter de två nämnda direktiven. Utredningen har haft regeringens uppdrag att bl.a. lämna de lagförslag som krävs för att genomföra det nya direktivet i svensk rätt. I detta delbetänkande redovisas resultat av utredningens uppdrag i detta avseende.

Allmänt om genomförandet av det nya direktivet (avsnitt 3)

Det nya redovisningsdirektivet innehåller, liksom de tidigare direktiven, bestämmelser om företagens årsredovisningar och koncernredovisningar. Motsvarande svenska bestämmelser finns i årsredovisningslagen (ÅRL, 1995:1554). Utredningen föreslår att de lagändringar som det nya direktivet föranleder huvudsakligen sker inom ramen för ÅRL. De särskilda bestämmelser som måste införas med anledning av direktivets bestämmelser om rapportering av vissa betalningar till myndigheter föreslås dock tas in i en ny, särskild lag. Direktivet är endast tillämpligt på aktiebolag och vissa handelsbolag och kommanditbolag. ÅRL gäller å andra sidan för samtliga företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning (med undantag av kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag) och väsentligen gäller samma regler oavsett vilken företagsform det aktuella företaget har. Utredningen föreslår att de nya eller ändrade bestämmelser som det nya direktivet föranleder ska gälla för samtliga företag som är skyldiga att upprätta årseller koncernredovisning enligt ÅRL.

Kategorier av företag och koncerner (avsnitt 4)

ÅRL gör i dag åtskillnad mellan mindre företag och större företag. Det nya direktivet innehåller fem företagskategorier; ”företag av allmänt intresse”, ”stora företag”, ”medelstora företag”, ”små företag” och ”mikroföretag”. Det som ÅRL betecknar som ”större företag” motsvarar i huvudsak det som i direktivet utgör ”stora företag” och ”medelstora företag”, medan ”mindre företag” väsentligen motsvarar det som i direktivet utgör ”små företag”. Utredningens förslag innebär att företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (”noterade företag”) samt kreditinstitut, försäkringsföretag och publika aktiebolag ska anses som ”företag av allmänt intresse”. Övriga företag ska delas in i de tre storlekskategorierna ”små företag”, ”medelstora företag” och ”stora företag”. Dessa ska särskiljas genom storlekskriterier som – likt de nuvarande kriterierna i ÅRL för vad som är ”mindre företag” och ”större företag” –

anknyter till antalet anställda i företaget, företagets balansomslutning och företagets nettoomsättning. I förslaget går gränsen mellan små och Bilaga 2 medelstora företag vid följande gränsvärden; antal anställda 50, balansomslutning 40 miljoner kr och nettoomsättning 80 miljoner kr. Om ett företag överstiger minst två av dessa värden, ska det anses som ett medelstort företag. Motsvarande avgränsning mellan medelstora och stora företag görs med användande av följande tre gränsvärden; antal anställda 250, balansomslutning 175 miljoner kr och nettoomsättning 350 miljoner kr. Såsom förslaget är utformat kommer ”små företag” därmed i allt väsentligt att motsvara vad som i dag utgör ”mindre företag”. Av det som i dag utgör större företag kommer enbart de allra största att utgöra ”stora företag”, medan återstoden kommer att vara ”medelstora företag”. På motsvarande sätt delar förslaget in koncerner i tre grupper, små koncerner, medelstora koncerner och stora koncerner. Utredningen avser att i sitt slutbetänkande ta ställning till om direktivets särskilda regler för ”mikroföretag” bör utnyttjas i Sverige. Förevarande förslag innehåller dock ingen definition av dessa företag eller några särskilda bestämmelser för mikroföretag. Indelningen i skilda företagskategorier har stor praktisk betydelse, eftersom direktivet ställer olika krav på redovisningen i ”företag av allmänt intresse”, ”stora företag”, ”medelstora företag” och ”små företag”. Detta återspeglas i utredningens förslag. Av särskild betydelse är att direktivet förbjuder medlemsstaterna att kräva att små företag lämnar andra notupplysningar än de som anges i direktivet. Detta medför att små företag måste undantas från en rad av de upplysningskrav som de idag omfattas av.

Begreppen koncern, gemensamt styrda företag, strategiska

andelsinnehav och intresseföretag

I betänkandet diskuteras om det nya direktivet ger anledning att ändra den svenska koncerndefinitionen. Den frågan besvaras nekande. Mot bakgrund av det nya direktivet och utvecklingen av internationella redovisningsstandarder föreslås emellertid andra begreppsmässiga förändringar i ÅRL. Bl.a. föreslås det att det i lagen tas in en definition av gemensamt styrda företag, i huvudsak motsvarande joint ventures eller samriskföretag. Det införs också en definition av strategiska andelsinnehav, motsvarande vad som i direktivet benämns ägarintressen. Också definitionen av intresseföretag justeras något.

Väsentlighetsprincipen

Det nya direktivet innehåller vad som kan kallas en ”väsentlighetsprincip” av innebörd att avsteg får göras från direktivets bestämmelser om följderna av inte uppfylla dem är oväsentliga. Utredningen föreslår därför att det i ÅRL tas in bestämmelser om att företagen får avvika från lagens bestämmelser om effekten av avvikelsen är oväsentlig. En avvikelse ska anses vara oväsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet inte kan påverka de beslut som användare fattar på basis av informationen.

Andra redovisningsprinciper

Bilaga 2 ÅRL innehåller också en rad andra ”allmänna redovisningsprinciper”. Utredningen föreslår ingen ändring i dessa. I dag får företagen göra avsteg från principerna om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild. Utredningen föreslår att denna avstegsregel ersätts med en bestämmelse om att de allmänna redovisningsprinciperna inte behöver tillämpas om effekten av att inte tillämpa dem är oväsentlig. Avstegsregeln föreslås dock bestå när det gäller en av principerna, principen om kvittningsförbud (jfr avsnitt 6.5).

Balans- och resultaträkningar

Förslaget innebär att företagen liksom hittills ska upprätta balans- och resultaträkningar enligt de särskilda uppställningsscheman som finns fogade till ÅRL. Enligt förslaget ska dessa scheman ändras i några avseenden. I balansräkningen ska det t.ex. inte längre förekomma någon redovisning ”inom linjen” och i resultaträkningen ska extraordinära intäkter och kostnader inte längre särredovisas (se avsnitten 7.7 och 8.7).

Värdering

Förslaget innebär att möjligheten att ta upp företagets forskningsutgifter som tillgångar (”att aktivera utgifterna”) tas bort. Liksom hittills ska det däremot vara möjligt att aktivera utgifter för företagets egna utvecklingskostnader. Det föreslås dock att aktiebolag och ekonomiska föreningar ska kunna göra detta enbart om ett motsvarande belopp samtidigt överförs till en bunden fond. På så vis kommer det aktiverade beloppet inte att kunna användas för utdelning (se avsnitt 7.5.2). Det föreslås vidare att immateriella anläggningstillgångar som huvudregel ska skrivas av på samma sätt som gäller för andra anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod. Om nyttjandeperioden för aktiverade utvecklingsutgifter och goodwill inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas, ska avskrivning dock alltid ske på fem år (se avsnitt 7.5.1.).

Minskade krav på tilläggsupplysningar

Som tidigare har antytts innebär förslaget att antalet tilläggsupplysningar som små företag måste lämna reduceras (se bl.a. avsnitten 8.6 samt 8.8.2 och 8.8.3). Följande exempel kan lämnas på upplysningar som små företag inte längre ska behöva lämna. - löner, sociala avgifter och pensionskostnader, - fördelningen av de anställda på kvinnor och män och på olika länder, - vissa långfristiga skulder och ställda säkerheter ”post för post”, - vissa ansvarförbindelser, - antalet aktier, - vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, optioner och liknande rättigheter, - finansiella instrument och finansiella anläggningstillgångar som inte har värderats till verkligt värde, och - ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen.

Förslaget innebär vidare att små och medelstora företag undantas från lagens krav på notupplysningar om nettoomsättningens fördelning på Bilaga 2 olika verksamhetsgrenar och marknader och om arvoden till företagets revisorer (se avsnitt 8.13). Enligt förslaget ska företagens tilläggsupplysningar, med några mindre undantag, alltid lämnas i noterna. Det innebär att den nuvarande möjligheten att alternativt lämna dem i balans- eller resultaträkningen tas bort.

Eventualförpliktelser, säkerheter m.m.

I utredningens förslag tas den möjlighet som ÅRL i dag ger att redovisa vissa poster, däribland ”ansvarsförbindelser” och ”ställda säkerheter”, inom linjen bort. I stället föreslås det att det i ÅRL tas in ett krav på att företagen i noterna ska redovisa summan av alla eventualförpliktelser, dvs. sådana åtaganden och möjliga förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Det införs också ett krav på att företagen ska lämna upplysningar om omfattningen, arten och formen av ställda säkerheter. Små företag behöver i denna del bara lämna en aggregerad uppgift, medan andra företag måste redovisa ställda säkerheter post för post. Särskild upplysning ska lämnas om säkerheter ställda till förmån för koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag som det redovisande företaget är samägare i (se avsnitten 8.7 och 8.8.3).

Upplysningar om transaktioner med närstående

Utredningens förslag innebär att de förändringar i definitionen av ”närstående” som har gjorts i den internationella redovisningsstandarden IAS 24 ges genomslag i ÅRL:s krav på upplysningar om företagets transaktioner med närstående parter. Detta medför framför allt att kretsen av dem som i ÅRL:s mening är närstående förändras (se avsnitt 8.12).

Koncernredovisning

Förslaget innebär en del mindre förändringar i ÅRL:s bestämmelser om när ett företag måste upprätta en koncernredovisning, framför allt en mindre utvidgning av de bestämmelser som ger moderföretag i underordnade koncerner möjlighet att avstå från att upprätta koncernredovisning (se avsnitt 10.2.2). Liksom tidigare ska små koncerner inte behöva upprätta någon koncernredovisning. Utredningen har valt att inte utnyttja den möjlighet som direktivet ger att undanta även medelstora koncerner från skyldigheten att upprätta koncernredovisning (se avsnitt 10.2.1). Förslaget innebär vidare att den nuvarande möjligheten till s.k. partiell eliminering av internvinster mellan koncernföretag tas bort (se avsnitt 10.6). Vidare föreslås det att möjligheten att redovisa andelar i dotterföretag genom den s.k. poolningsmetoden upphävs (se avsnitt 10.4.2). Bland övriga ändringar i denna del kan nämnas att kraven på notupplysningar avseende dotterföretag och vissa andra företag justeras (se avsnitt 10.10).

Ändringar i ÅRKL och ÅRFL

Bilaga 2 I ÅRKL och ÅRFL justeras regleringen i stor utsträckning på motsvarande sätt som i ÅRL. Bl.a. innebär utredningens förslag att möjligheterna till redovisning ”inom linjen” i balansräkningen försvinner även för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag. Enligt förslaget ska de tilläggsupplysningar som dessa företag ska lämna, och som har sin grund i det nya redovisningsdirektivet, med några mindre undantag, alltid lämnas i noterna. Även tilläggsupplysningar som är föranledda av särskilda bestämmelser i bank- och försäkringsredovisningsdirektiven ska, liksom tidigare, som huvudregel lämnas i not. Utredningens förslag innebär emellertid att ett utrymme för att lämna dessa tilläggsupplysningar i balans- och resultaträkningen, om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, finns kvar (jfr avsnitt 13.4).

Rapportering om vissa betalningar till myndigheter

Utredningen föreslår en ny lag om rapportering om vissa betalningar till myndigheter. Lagen innebär ett genomförande av de särskilda regler om sådan rapportering som det nya direktivet innehåller. Dessa bestämmelser syftar till en ökad öppenhet när det gäller betalningar som företag, verksamma inom utvinningsindustrin och avverkning av primärskog, gör till myndigheter. Bestämmelserna innebär att dessa företag, i den mån de utgör ”stora företag” eller ”företag av allmänt intresse”, årligen måste offentliggöra rapporter över väsentliga betalningar som de har gjort till myndigheter i de länder där de är verksamma. Med ”företag inom utvinningsindustrin” avses här alla företag som bedriver prospektering, upptäckt, utveckling och utvinning av mineraler, olja och naturgasfyndigheter. Med ”avverkning av primärskog” avses verksamhet inom röjning, selektiv avverkning eller gallring av primärskog. Utredningens förslag innebär att de aktuella företagen årligen ska upprätta en rapport av det angivna slaget. Rapporten ska offentliggöras genom ingivande till Bolagsverket. I rapporten ska, på i lagen närmare angivet sätt, redovisas de betalningar som de rapporteringspliktiga företagen gör till myndigheter. Endast betalningar som, ensamma eller tillsammans med andra samman-hängande betalningar, överstiger 860 000 kr behöver tas med i rapporten. Ett moderföretag i en koncern ska som huvudregel lämna en rapport som omfattar hela koncernen. I så fall behöver de enskilda koncernföretagen inte upprätta egna rapporter.

Ikraftträdande

De nya lagreglerna ska enligt förslaget träda ikraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016.

Betänkandets lagförslag Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska utgå, dels att nuvarande 3 kap. 4 a § ska betecknas 3 kap. 4 b §, dels att nuvarande 5 kap. samt 1 kap. 3 och 5 §§, 2 kap. 1 och 4-6 §§, 3 kap. 1, 3, 4 och 8–11 §§, 4 kap. 2–8, 11, 13 a och 14 b §§, 6 kap. 1–2 och 5–9 §§, 7 kap. 2–3 a, 5, 7–18, 25 och 30–32 §§, 8 kap. 3 och 15–16 §§ samt bilagorna 1–3 till lagen ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas elva nya paragrafer, 1 kap. 3 a–3 c, 4 a och 5 a §§, 2 kap. 4 a §, 3 kap. 4 a, 10 a, 10 b och 13 §§ samt 4 kap. 17 § av följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före 6 kap. 5 § samt 7 kap. 5, 9, 14, 16, 18 och 25 §§ ska ha följande lydelse, dels att det närmast före den nya 3 kap. 13 § och den nya 4 kap. 17 § ska införas två nya rubriker av följande lydelse, dels att rubriken närmast före 1 kap. 4 § ska lyda ”Begreppen koncern, intresseföretag m.m.”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 3 § I denna lag betyder 1. företag : en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport, 2 . andelar : aktier och andra andelar i juridiska personer, 3. nettoomsättning : intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen, 4. större företag: 4. företag av allmänt intresse: – företag vars andelar, teck- – företag vars överlåtbara värningsoptioner eller skuldebrev är depapper är upptagna till handel upptagna till handel på en regle- på en reglerad marknad eller en rad marknad eller en motsvarande motsvarande marknad utanför marknad utanför Europeiska eko- Europeiska ekonomiska samarbetsnomiska samarbetsområdet eller området, – företag som uppfyller mer än – företag som omfattas av lagen ett av följande villkor: (1995:1559) om årsredovisning i

1 Senaste lydelse av förutvarande 3 kap. 13 § 2006:871 7 kap. 23 § 1999:1112. 2 Senaste lydelse 2010:848.

a) medelantalet anställda i kreditinstitut och värdepappers- Bilaga 3 företaget har under vart och ett av bolag eller är av det slag som de två senaste räkenskapsåren avses i 1 kap. 1 § andra stycket uppgått till mer än 50, nämnda lag, b) företagets redovisade balans- – företag som omfattas av lagen omslutning har för vart och ett av (1995:1560) om årsredovisning i de två senaste räkenskapsåren försäkringsföretag, eller är av det uppgått till mer än 40 miljoner slag som avses i 1 kap. 1 § andra kronor, stycket nämnda lag, och c) företagets redovisade netto- – publika aktiebolag, omsättning har för vart och ett av 5. stora företag: företag som de två senaste räkenskapsåren inte är ett företag av allmänt uppgått till mer än 80 miljoner intresse och som de senaste två kronor, räkenskapsåren har uppfyllt mer 5. mindre företag: företag som än ett av följande villkor: inte är större företag, a) medelantalet anställda i 6. större koncerner: företaget uppgår till mer än 250, – koncerner i vilka moder- b) företagets redovisade balansföretagets eller något av dotter- omslutning uppgår till mer än 175 företagens andelar, tecknings- miljoner kronor, optioner eller skuldebrev är c) företagets redovisade nettoupptagna till handel på en regle- omsättning uppgår till mer än 350 rad marknad eller en motsvarande miljoner kronor, marknad utanför Europeiska 6. medelstora företag: företag ekonomiska samarbetsområdet som inte är ett företag av allmänt eller intresse eller ett stort företag och – koncerner som uppfyller mer som de senaste två räkenskapsåren än ett av följande villkor: har uppfyllt mer än ett av följande a) medelantalet anställda i kon- villkor: cernen har under vart och ett av a) medelantalet anställda i de två senaste räkenskapsåren företaget uppgår till mer än 50, uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansb koncernföretagens redovisade omslutning uppgår till mer än 40 balansomslutning har för vart och miljoner kronor, ett av de två senaste räkenskaps- c) företagets redovisade nettoåren uppgått till mer än 40 miljo- omsättning uppgår till mer än 80 ner kronor, miljoner kronor, c) koncernföretagens redovisade 7. små företag: företag som inte nettoomsättning har för vart och är ett stort eller medelstort företag ett av de två senaste räkenskaps- eller ett företag av allmänt inåren uppgått till mer än 80 miljo- tresse, ner kronor, 8. stora koncerner: koncerner 7. mindre koncerner: koncerner som de två senaste räkenskapsåren som inte är större koncerner. har uppfyllt mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen uppgår till mer än 250, b koncernföretagens redovisade balansomslutning uppgår till mer än 175 miljoner kronor, 320 c) koncernföretagens redovisade

nettoomsättning uppgår till mer än 350 miljoner kronor, Bilaga 3 9. medelstora koncerner: koncerner som inte är en stor koncern och som de två senaste räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen uppgår till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning uppgår till mer än 40 miljoner kronor, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 80 miljoner kronor, 10. små koncerner: koncerner som inte är stora koncerner eller medelstora koncerner

Vid tillämpningen av första Vid tillämpningen av första stycket 6 b och c ska fordringar stycket 8 b och c samt 9 b och c och skulder mellan koncern- ska andelar i dotterföretag , fordföretag, liksom internvinster, eli- ringar och skulder mellan konmineras. Detsamma gäller för cernföretag, liksom internvinster, intäkter och kostnader som hänför elimineras. Detsamma gäller för sig till transaktioner mellan kon- intäkter och kostnader som hänför cernföretag, liksom förändring av sig till transaktioner mellan koninternvinst. cernföretag, liksom förändring av internvinst. Eliminering behöver dock inte ske, om företaget vid tillämpningen av första stycket 8 b och c samt 9 b och c i stället tillämpar följande gränsvärden: – Balansomslutning 48 miljoner kr respektive 210 miljoner kronor, – Nettoomsättning: 96 miljoner kr respektive 420 miljoner kr. Företag som avses i 2 kap. 2 § Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokförings- första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämp- lagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av första stycket 4–7 och 5 ningen av första stycket 5– 10 och kap. 6 § till nettoomsättningen 5 kap. 50 § till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsav- lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. gifter och andra liknande intäkter .

3 a § En fysisk person och hans eller hennes nära familjemedlemmar ska vid tillämpningen av denna lag anses som närstående till ett

företag som upprättar års- eller Bilaga 3 koncernredovisning enligt denna lag (ett rapporterande företag), om han eller hon 1. utövar ett bestämmande inflytande eller tillsammans med annan utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över det rapporterande företaget, 2. har ett betydande inflytande över det rapporterande företaget, eller 3. är styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i det rapporterande företaget eller dess moderföretag. Med en persons nära familjemedlemmar avses i första stycket – den som är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till honom eller henne, – annan person som ingår i samma familj som honom eller henne och som kan förväntas påverka honom eller henne i hans eller hennes kontakter med det rapporterande företaget eller som kan förväntas påverkas av honom eller henne i sina egna kontakter med det rapporterande företaget, – en person som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av honom eller henne eller av hans eller hennes maka, make eller sambo

3 b § En juridisk person är enligt denna lag närstående till ett rapporterande företag i följande fall: 1. Den juridiska personen och det rapporterande företaget ingår i samma koncern. 2. Den juridiska personen är ett intresseföretag till det rapporterande företaget eller till ett koncernföretag i den koncern i vilken det rapporterande företaget 322 ingår.

3. Den juridiska personen är ett gemensamt styrt företag i vilket det Bilaga 3 rapporterande företaget eller ett koncernföretag i den koncern i vilken det rapporterande företaget ingår är samägare. 4. Det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juridiska personen eller till ett koncernföretag i den koncern i vilken företaget ingår. 5. Det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag i vilket den juridiska personen eller ett koncernföretag i den koncern i vilken den juridiska personen ingår är samägare. 6. Den juridiska personen och det rapporterande företaget är båda gemensamt styrda företag i vilka samma tredje part är samägare. 7. Den juridiska personen och det rapporterande företaget förhåller sig så till varandra att det ena företaget är ett gemensamt styrt företag i vilket ett tredje företag är samägare och det andra företaget är ett intresseföretag till det tredje företaget. 8. Den juridiska personen är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2 eller 3. 9. Den juridiska personens huvudsakliga verksamhet är att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till personer som avslutat sin anställning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapporterande företaget. 10. Den juridiska personen har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9. 11. Den juridiska personen står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande 323

inflytande av en person eller en Bilaga 3 sådan nära familjemedlem som är närstående enligt 3 a § första stycket. 12. Den juridiska personen står under betydande inflytande av en person som avses i 3 a § första stycket 1. 13. Den juridiska personen eller dess moderföretag har en styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare som är en person som avses i 3 a § första stycket 1. Vid tillämpningen av första stycket ska med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rättssubjekt som inte är ett moderföretag i denna lags mening. Med intresseföretag ska jämställas ett sådant företag som skulle ha utgjort ett intresseföretag om 1 kap 5 § inte hade innehållit krav på andelsinnehav

3 c § Trots vad som sägs i 3 a och 3 b §§ gäller följande. 1. Två företag ska inte anses närstående enbart därför att de har en gemensam styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare. De ska inte heller anses närstående därför att en styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i det ena företaget har ett betydande inflytande över det andra företaget. 2. Två samägare till ett gemensamt styrt företag ska inte anses närstående enbart därför att de utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över företaget. 3. Finansiärer, fackföreningar, statliga och kommunala företag samt statliga och kommunala myndigheter som inte har ett bestämmande inflytande, gemen- 324 samt bestämmande inflytande eller

betydande inflytande över det rapporterande företaget ska inte Bilaga 3 anses som närstående enbart på grund av sina normala affärskontakter med ett företag. 4. Kunder, leverantörer, franchisegivare, distributörer och generalagenter med vilka ett företag har en betydande affärsvolym ska inte anses som närstående till företaget enbart på grund av det ekonomiska beroende som detta förhållande medför.

4 a § Med strategiskt andelsinnehav avses ett sådant andelsinnehav i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Uppgår ett andelsinnehav till minst 20 procent av det totala antalet andelar i det andra företaget, ska innehavet anses utgöra ett strategiskt andelsinnehav, om inte annat framgår av omständigheterna.

3 5 § Om ett företag äger andelar i en Om ett företag har ett strategiskt juridisk person som inte är dotter- andelsinnehav i en juridisk person företag och utövar ett betydande och utövar ett betydande inflytaninflytande över den juridiska de över den juridiska personens personens driftsmässiga och finan- driftsmässiga och finansiella styrsiella styrning samt ägandet utgör ning, är den juridiska personen ett led i en varaktig förbindelse intresseföretag till företaget. Detta mellan företaget och den juridiska gäller dock inte om den juridiska personen , är den juridiska perso- personen utgör företagets dotternen intresseföretag till företaget. företag eller är ett gemensamt styrt företag som företaget är samägare i. Innehar ett företag minst tjugo Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för samtliga procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person, skall andelar i en juridisk person, ska det anses ha sådant inflytande över det anses ha sådant inflytande över och sådan förbindelse med denna denna som avses i första stycket,

3 Senaste lydelse 1999:1112.

som avses i första stycket, om inte om inte annat framgår av om- Bilaga 3 annat framgår av omständigheter- ständigheterna. Detsamma gäller na. Detsamma gäller om företagets om företagets dotterföretag eller dotterföretag eller företaget företaget tillsammans med ett eller tillsammans med ett eller flera flera dotterföretag eller flera dotterföretag eller flera dotter- dotterföretag tillsammans innehar företag tillsammans innehar minst minst tjugo procent av rösterna för tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska samtliga andelar i den juridiska personen. personen.

5 a § Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en juridisk person över vilken två eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande genom ett på avtal grundat samarbete.

2 kap.

4 1 § En årsredovisning skall bestå av En årsredovisning ska bestå av 1. en balansräkning, 1. en balansräkning, 2. en resultaträkning, 2. en resultaträkning, 3. noter, och 3. noter, och 4. en förvaltningsberättelse. 4. en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen för ett större I årsredovisningen för stora företag skall det även ingå en företag och företag av allmänt finansieringsanalys . intresse ska det även ingå en kassaflödesanalys .

5 4 § Vid upprättandet av balans- Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och räkningen, resultaträkningen och noterna skall följande iakttas: noterna ska följande iakttas: 1. Företaget skall förutsättas 1. Företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. fortsätta sin verksamhet. 2. Samma principer för värde- 2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning ring, klassificering och indelning av de olika posterna och, i före- av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall kommande fall, delposterna ska konsekvent tillämpas från ett konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat. räkenskapsår till ett annat. 3. Värderingen av de olika pos- 3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, terna och, i förekommande fall, delposterna skall göras med iakt- delposterna ska göras med iakt-

4 Senaste lydelse 2006:871. 5 Senaste lydelse 2004:1173.

tagande av rimlig försiktighet. tagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att Detta innebär särskilt att Bilaga 3 a) endast under räkenskapsåret a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen, resultaträkningen, b) hänsyn skall tas till alla eko- b) hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser som är nomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om tidigare räkenskapsår, även om dessa förpliktelser blir kända först dessa förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovis- före upprättandet av årsredovisningen, och att ningen, och att c) hänsyn skall tas till värdened- c) hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för gångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller en räkenskapsåret är en vinst eller en förlust. förlust. 4. Intäkter och kostnader som är 4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för tas med oavsett tidpunkten för betalningen. betalningen. 5. De olika beståndsdelar som 5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i balansräkningens poster och, i förekommande fall, delposter be- förekommande fall, delposter står av skall värderas var för sig. består av ska värderas var för sig. 6. Tillgångar och avsättningar 6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varand- och kostnader kvittas mot varandra. ra. 7. Den ingående balansen för ett 7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för det med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskaps- närmast föregående räkenskapsåret. året. Om det finns särskilda skäl och Ett företag får avvika från vad det är förenligt med 2 och 3 §§, får som sägs i första stycket, om avvikelse göras från vad som effekten av avvikelsen är oväsentföreskrivs i första stycket. I så fall lig. Ett företag får även avvika från skall upplysning om skälen för vad som sägs i första stycket 6, om avvikelsen och en bedömning av det finns särskilda skäl och det är dess effekt på företagets ställning förenligt med 2 och 3 §§. och resultat lämnas i en not.

4 a § Vid tillämpningen av bestämmelser i denna lag om att ett företag får avvika från bestämmelser i lagen om effekten av avvikelsen är oväsentlig gäller följande. Effekten av en avvikelse ska anses vara 327

oväsentlig, om ett utelämnande Bilaga 3 eller en felaktighet inte kan antas påverka de beslut som användare fattar på grundval av redovisningen. Detta gäller dock inte om en utelämnad eller felaktig uppgift skulle kunna påverka en användares beslut när uppgiften läses mot andra uppgifter i redovisningen.

6 5 § Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska. Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om 1. företagets firma, 2. den ort där företagets styrelse har sitt säte eller, om ingen styrelse finns, den ort där förvaltningen förs, och 3. företagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. eller, i fråga om enskilda näringsidkare, dennes personnummer. Om företaget har gått i likvidation, ska också detta anges.

7 6 § Beloppen i årsredovisningen Beloppen i årsredovisningen ska skall anges i företagets redovis- anges i företagets redovisningsningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bok- valuta enligt 4 kap. 6 § bokföringsföringslagen (1999:1078). Belop- lagen (1999:1078). Beloppen får pen får dessutom anges i annan dessutom anges i annan valuta valuta enligt omräkningskursen på enligt omräkningskursen på dagen dagen för räkenskapsårets utgång för räkenskapsårets utgång (balansdagen). I så fall skall upp- (balansdagen). lysning om omräkningskursen lämnas i en not. Vid byte av redovisningsvaluta Vid byte av redovisningsvaluta skall balansräkningen för det ska balansräkningen för det gamla gamla räkenskapsåret räknas om räkenskapsåret räknas om till den till den nya redovisningsvalutan nya redovisningsvalutan enligt den enligt den växelkurs som har växelkurs som har fastställts av

6 Senaste lydelse 2008:89. 7 Senaste lydelse 2000:34.

fastställts av Europeiska central- Europeiska centralbanken den sista banken den sista svenska bank- svenska bankdagen under räkens- Bilaga 3 dagen under räkenskapsåret. Den kapsåret. Den omräknade balansomräknade balansräkningen skall räkningen ska utgöra ingående utgöra ingående balans för det nya balans för det nya räkenskapsåret. räkenskapsåret.

3 kap.

8 1 § Balansräkningen skall i samman- Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga drag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. samt eget kapital på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.

9 3 § Balansräkningen skall upprättas Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställnings- enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 former som anges i bilagorna 2 och 3. och 3. Byte av uppställningsform för Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl och är om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.

10 4 § Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform. Om en tillgång, avsättning eller skuld avser flera än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i not. I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning. Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har till-

8 Senaste lydelse1999:1112. 9 Senaste lydelse1999:1112. 10 Senaste lydelse 2010:1515.

kommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse Bilaga 3 med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman, 1. om de är av ringa betydelse 1. om de är oväsentliga med med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på på rättvisande bild, eller rättvisande bild, eller 2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not. Mindre företag får slå samman Små företag får slå samman poster i balansräkningen som avser poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsätt- tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna ningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror. föregås av arabiska siffror.

4 a § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. För varje skuldpost i balansräkningen ska anges den del som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen och den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Summan av sådana fordringar och skulder som avses i första och andra styckena ska anges i balansräkningen. Vad som sägs i första och andra styckena om fordrings- och skuldposter i balansräkningen gäller även motsvarande poster som har tagits in i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § femte stycket 2.

11 4 a § 4 b § Trots bestämmelserna i 3 och 4 §§ får företag som avses i andra stycket dela upp anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt skulder och avsättningar i kortfristiga och långfristiga poster, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Bestämmelserna i första stycket gäller 1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i

11 Senaste lydelse 2007:541.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och Bilaga 3 2. andra företag vars andelar 2. andra företag vars överlåtbara eller skuldebrev är upptagna till värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. handel på en reglerad marknad.

12 5 § För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 skall beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges. Om företaget har ändrat prin- Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassifi- ciperna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller cering eller indelning i poster eller delposter, skall posterna för det delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de skall kunna som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt. poster på ett meningsfullt sätt. Om det finns särskilda skäl och Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse från vad som 3 §§, får avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket göras. I föreskrivs i andra stycket göras. så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not. Andra stycket gäller inte mindre Andra stycket gäller inte små företag under förutsättning att företag under förutsättning att upplysningar om den bristande upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna. jämförbarheten lämnas i noterna.

13 8 § Större företag skall i balans- Medelstora och stora företag räkningen eller i en not specificera samt företag av allmänt intresse större belopp som ingår i posterna ska i balansräkningen eller i en not Förutbetalda kostnader och upp- specificera större belopp som ingår lupna intäkter och Upplupna i posterna Förutbetalda kostnader kostnader och förutbetalda intäkt- och upplupna intäkter och Uppluper. na kostnader och förutbetalda intäkter.

14 9 § Som avsättningar skall sådana Som avsättningar ska sådana förpliktelser redovisas som är förpliktelser redovisas som är hänförliga till räkenskapsåret eller hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sanno- balansdagen är säkra eller sanno-

12 Senaste lydelse 2006:871. 13 Senaste lydelse 2006:871. 14 Senaste lydelse1999:1112.

lika till sin förekomst men ovissa lika till sin förekomst men ovissa Bilaga 3 till belopp eller till den tidpunkt då till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. de skall infrias. En avsättning ska motsvara den på balansdagen bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.

15 10 § Större företag skall i balans- Medelstora och stora företag räkningen eller i en not specificera samt företag av allmänt intresse större avsättningar som har tagits ska i balansräkningen eller i en not upp under posten Övriga avsätt- specificera större avsättningar som ningar i balansräkningen. har tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen.

10 a § Ett aktiebolags eget kapital ska delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, fond för utvecklingsutgifter och kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

10 b § En ekonomisk förenings eget kapital ska delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, fond för utvecklingsutgifter, reservfond och kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller

15 Senaste lydelse 2006:871.

ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad Bilaga 3 vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. Vad som sägs i första stycket om insats gäller också upplåtelseavgift i en bostads-rättsförening.

16 11 § Mindre företag får slå samman Små företag får slå samman posterna 1–6 i bilaga 2 respektive posterna 1–6 i bilaga 2 respektive posterna 1–3 och 6 i bilaga 3 till en posterna 1–3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd bruttovinst eller post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust. bruttoförlust. Ett företag som slår samman poster enligt första stycket ska i resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoförlust, lämna uppgift om nettoomsättningen. Bolagsverket får i ett enskilt fall medge att uppgiften om nettoomsättningen utelämnas, om det är motiverat av konkurrensskäl.

Oväsentliga avvikelser

13 § Ett företag får avvika från vad som föreskrivs i 1–12 §§ och i bilagorna 1–3 till lagen, om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

4 kap.

17 2 § Utgifter för forsknings- och ut- Utgifter för koncessioner, patent, vecklingsarbeten och liknande licenser, varumärken, hyresrätter arbeten som är av väsentligt värde och liknande rättigheter och tillför rörelsen under kommande år gångar som är av betydande värde får tas upp som immateriell an- för rörelsen under kommande år läggningstillgång. Detsamma gäl- får tas upp som immateriell anler utgifter för koncessioner, pa- läggningstillgång. Detsamma gältent, licenser, varumärken, hyres- ler ersättning som vid förvärv av rätter och liknande rättigheter och rörelse överstiger det behållna tillgångar samt ersättning som vid värdet av de tillgångar som förförvärv av rörelse överstiger det värvats och de skulder som överbehållna värdet av de tillgångar tagits (goodwill). som förvärvats och de skulder som

16 Senaste lydelse 2010:1515. 17 Senaste lydelse 1999:1112.

övertagits (goodwill). Bilaga 3 Det som sägs i första stycket gäller även utgifter för företagets eget utvecklingsarbete. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter. Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller motsvarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp som tillgång.

18 3 § Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Ränta på kapital som har lånats Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaff- en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hän- ningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. för sig till tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, ska en upplysning om detta lämnas i en not. Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

19 4 § Anläggningstillgångar med be- Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod skall skri- gränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna vas av systematiskt över denna period. period. Nyttjandeperioden för en imma- Om nyttjandeperioden för immateriell anläggningstillgång som teriella anläggningstillgångar som avses i 2 § skall anses uppgå till utgörs av utgifter för företagets högst fem år, om inte en annan eget utvecklingsarbete inte med längre tid med rimlig grad av rimlig grad av säkerhet kan fastsäkerhet kan fastställas. Om en ställas, ska perioden anses uppgå sådan längre avskrivningstid till fem år. Detsamma gäller i tillämpas, skall det i en not lämnas fråga om sådan goodwill som

18 Senaste lydelse 2011:1554. 19 Senaste lydelse 2004:1173.

upplysning om detta. I noten skall i avses i 2 §. så fall också anges skälen för den Bilaga 3 längre avskrivningstiden. Avskrivningar skall redovisas i Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen. Annan redovis- resultaträkningen. Annan redovisning får dock tillämpas, om det ning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl och är förenligt finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. med 2 kap. 2 och 3 §§.

5 § Har en anläggningstillgång på Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det balansdagen ett lägre värde än det värde som följer av 3 § och 4 § värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, skall tillgången första stycket, ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdened- om det kan antas att värdenedgången är bestående. gången är bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. En nedskrivning enligt första En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för om det inte längre finns skäl för den. den. Detta gäller dock inte nedskrivning som avser goodwill. Nedskrivningar och återföringar Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena som avses i första-tredje styckena skall redovisas i resultaträkningen. ska redovisas i resultaträkningen.

20 6 § Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission. I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt. Avskrivningar och nedskriv- Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har ningar av den tillgång som har skrivits upp skall efter uppskriv- skrivits upp ska efter uppskrivningen beräknas med utgångs- ningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet. punkt i det uppskrivna värdet.

20 Senaste lydelse 2004:1173.

Ianspråktagande av fonden för Bilaga 3 utvecklingsutgifter och uppskriv-

ningsfonden

21 7 § Ett aktiebolag får ta uppskriv- Ett aktiebolag får ta fonden för ningsfonden i anspråk för utvecklingsutgifter eller uppskrivningsfonden i anspråk för 1. ökning av aktiekapitalet 1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller ny- genom fondemission eller nyemission, emission, 2. täckning av förlust enligt 2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när för- fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget lusten inte kan täckas av fritt eget kapital. kapital. Ett beslut att ta uppskrivnings- Ett beslut att ta fonden för fonden i anspråk för att täcka en utvecklingsutgifter eller uppskrivförlust enligt första stycket 2 får ningsfonden i anspråk för att täcka fattas endast efter revisorernas en förlust enligt första stycket 2 får hörande. Innan tre år har förflutit fattas endast efter revisorernas från beslutet får vinstutdelning hörande. Innan tre år har förflutit beslutas endast om Bolagsverket från beslutet, får vinstutdelning eller, i tvistiga fall, allmän domstol beslutas endast om Bolagsverket ger tillstånd till det eller om eller, i tvistiga fall, allmän domstol aktiekapitalet har ökats med minst ger tillstånd till det eller om ett belopp som motsvarar den aktiekapitalet har ökats med minst förlust som har blivit täckt med ett belopp som motsvarar den uppskrivningsbelopp. I fråga om förlust som har blivit täckt med Bolagsverkets eller domstolens belopp från fonden. I fråga om tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ Bolagsverkets eller domstolens aktiebolagslagen (2005:551) i till- tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ lämpliga delar. aktiebolagslagen (2005:551) i tilllämpliga delar.

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § eller vid nedskrivning enligt 5 § av en avyttring eller utrangering av uppskriven tillgång eller vid avytttillgången skall uppskrivnings- ring eller utrangering av tillgången fonden minskas i motsvarande ska uppskrivningsfonden minskas i utsträckning, dock högst med den motsvarande utsträckning, dock del av uppskrivningsfonden som högst med den del av fonden som svarar mot tillgången. svarar mot tillgången. På samma sätt ska fonden för utvecklingsutgifter minskas i samband med avyttring, avskrivning eller nedskrivning av en tillgång som avses i 4 kap. 2 § andra stycket.

21 Senaste lydelse 2005:918.

Minskningen av uppskrivnings- Minskningen av uppskrivningsfonden i fall som avses i första fonden eller fonden för utveck- Bilaga 3 stycket får göras enbart genom att lingsutgifter i fall som avses i första stycket får göras enbart genom att 1. fonden tas i anspråk enligt 1. fonden tas i anspråk enligt 7 §, 7 §, 2. den del av uppskrivnings- 2. den del av fonden som motfonden som motsvarar avskrivning svarar avskrivning eller nedskriveller nedskrivning överförs till fritt ning överförs till fritt eget kapital, eget kapital, eller eller 3. den del av uppskrivnings- 3. den del av fonden som motfonden som motsvarar en avyttrad svarar en avyttrad tillgång överförs tillgång överförs till fritt eget till fritt eget kapital. kapital.

22 11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas. Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt avviker från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, skall större företag ange skillnadsbeloppet i en not med fördelning på de poster som är upptagna i balansräkningen. Nettoförsäljningsvärdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje stycket första meningen.

23 13 a § Företag som avses i 3 kap. 4 a § Företag som avses i 3 kap. 4 b § andra stycket får redovisa andelar i andra stycket får redovisa andelar i intresseföretag i balansräkningen intresseföretag i balansräkningen och resultaträkningen med tillämp- och resultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i 7 kap. ning av bestämmelserna i 7 kap. 25–29 §§, om det är förenligt med 25–29 §§, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. 2 kap. 2 och 3 §§.

24 14 b § Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §: 1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument,

22 Senaste lydelse 2006:871. 23 Senaste lydelse 2004:1173. 24 Senaste lydelse 2009:34.

2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och Bilaga 3 som inte innehas för handelsändamål, 3. andelar i dotterföretag, intresse- 3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller samriskföretag , företag eller gemensamt styrda företag , 4. egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut, 5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden, 6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt 7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt. Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet. Företag som avses i 3 kap. 4 a § Företag som avses i 3 kap. 4 b § andra stycket får trots första andra stycket får trots första stycket värdera där angivna finan- stycket värdera där angivna finansiella instrument enligt 14 a §, om siella instrument enligt 14 a §, om 1. det är förenligt med sådana 1. det är förenligt med sådana internationella redovisningsstan- internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparla- darder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning mentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av inter- 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, nationella redovisningsstandarder, och och 2. upplysningar om värderingen 2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa stan- lämnas i enlighet med dessa standarder. darder.

Oväsentliga avvikelser

25 17 § Ett företag får avvika från vad som föreskrivs i 1–16 §§, om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

25 Tidigare 17 § upphävd genom 1999:1112.

5 kap. Notupplysningar Bilaga 3

Allmänna bestämmelser

Upplysningar för olika kategorier av företag

1 § Samtliga företag ska lämna de notupplysningar som framgår av 6–24 §§. Ytterligare upplysningskrav för samtliga företag finns i 2 kap. 3 § och 3 kap. 4 §.

2 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska även lämna de upplysningar som anges i 25–49 §§. Ytterligare upplysningskrav för medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse finns i 3 kap. 8 och 10 §§.

3 § Stora företag och företag av allmänt intresse ska även lämna de upplysningar som anges i 50 och 51 §§.

Notupplysningarnas placering

4 § Om inte annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster till vilka noterna hänför sig.

Utelämnande av oväsentliga upplysningar

5 § Ett företag får utelämna en upplysning som ska lämnas enligt detta kapitel, om effekten av att utelämna upplysningen är oväsentlig.

Notupplysningskrav för samtliga företag

Värderings- och omräkningsprinciper

6 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges. För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i annan valuta än redovisningsvalutan ska det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till redovisningsvalutan.

Avvikelser från principen om kvittningsförbud

7 § Ett företag som med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket avviker från vad som i den paragrafen föreskrivs om att tillgångar, skulder och avsättningar samt intäkter och kostnader inte får kvittas mot varandra, ska lämna upplysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra.

Valuta Bilaga 3

8 § Om ett företag med stöd av 2 kap. 6 § har angett belopp i årsredovisningen i annan valuta än företagets redovisningsvaluta, ska det lämna upplysning om omräkningskursen.

Byte av uppställningsform

9 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § har bytt uppställningsform för resultaträkningen, ska det lämna upplysning om skälen för bytet.

Jämförelsetal

10 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 tredje stycket avviker från vad som sägs i den paragrafen om jämförelsetal, ska det lämna upplysning om skälen för avvikelsen.

Anläggningstillgångar

11 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § femte stycket 2 ska upplysning lämnas om 1. tillgångarnas anskaffningsvärde, 2. tillkommande och avgående tillgångar, 3. överföringar, 4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, 6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och vad som kvarstår oavskrivet av uppskrivningsbeloppet Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång, ska särskild uppgift lämnas om detta. Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges. I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 25 §.

12 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upplysning om vilken avskrivningsperiod som tillämpas för denna och vad som är skälet till valet av avskrivningsperiod.

Finansiella instrument

13 § För varje kategori av finansiella instrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar lämnas om 1. bokfört värde, och 2. de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respektive i fonden för verkligt värde. För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 340 14 a § ska upplysningar även lämnas om

1. omfattningen och typen av instrument, och 2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller Bilaga 3 säkerheten i framtida kassaflöden. Om värderingen har gjorts enligt 4 kap. 14 a § andra stycket tredje meningen, ska väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges. Vad som sägs i denna paragraf ska tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Uppskrivningsfonden

14 § Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en särskild sammanställning lämnas upplysningar om 1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, 2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt, 3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk med uppgift om hur beloppet har använts, och 4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Fonden för verkligt värde

15 § Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en särskild sammanställning lämnas upplysningar om 1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, 2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och 3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk med uppgift om hur beloppet har använts.

Långfristiga balansposter

16 § Upplysning ska lämnas om summan av de skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 31§.

Ställda säkerheter

17 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om omfattningen, arten och formen av dessa. I 49 § finns särskilda upplysningskrav för medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse.

Eventualförpliktelser

18 § Upplysning ska lämnas om summan av företagets eventualförpliktelser.

Säkerheter och ansvarsförbindelser som har ställts till förmån för Bilaga 3 koncernföretag m.m.

19 § Om företaget har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för ett koncernföretag, för ett intresseföretag eller för ett gemensamt styrt företag som företaget är samägare i, ska en särskild upplysning lämnas om detta.

Lån till ledande befattningshavare

20 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar om detta som anges i andra stycket. Detsamma gäller om företaget har ställt pant eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsförbindelse till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör. Upplysning ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av ställda säkerheter och ingångna ansvarsförbindelser samt beloppet av de lån för vilka säkerhet ställts. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning till företaget den har som företaget har lämnat lån till, ställt säkerhet för eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för. Om företaget under räkenskapsåret har helt eller delvis avskrivit ett lån eller avstått från att kräva in det, ska upplysning lämnas även om detta. I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 33 §.

Intäkter och kostnader av exceptionell storlek eller förekomst

21 § Upplysning ska lämnas om arten och storleken av enskilda intäkter och kostnader som är av exceptionell storlek eller förekomst.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

22 § Upplysning ska lämnas om medelantalet under räkenskapsåret anställda personer.

Upplysningar om moderföretag

23 § Ett företag som är dotterföretag ska lämna följande upplysningar om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag: 1. namn, 2. organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer, säte ingår i som dotterföretag., och 3. om moderföretaget är utländskt, var det går att få tillgång till moderföretagets koncernredovisning I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 48 §.

Händelser av väsentlig betydelse efter räkenskapsårets slut Bilaga 3

24 § Upplysningar ska lämnas om sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget, som har inträffat efter räkenskapsårets slut och som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen. Upplysningarna ska omfatta den ekonomiska effekten av händelserna.

Notupplysningskrav för medelstora och stora företag samt företag

av allmänt intresse

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

25 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, utöver vad som följer av 11 §, lämna de upplysningar om anläggningstillgångar som anges i andra–fjärde styckena. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillgång enligt 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska upplysning lämnas om det inräknade beloppet. För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § femte stycket 2 ska upplysning lämnas om 1. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 2. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, 3. ackumulerade uppskrivningar, och 4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivningar. Om en tillgång har varit föremål för avskrivning, nedskrivning eller uppskrivning uteslutande av skatteskäl, ska upplysning lämnas om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Omsättningstillgångar

26 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna de upplysningar om omsättningstillgångar som anges i andra och tredje styckena. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillgång enligt 4 kap. 3 § fjärde stycket och 9 § andra stycket, ska upplysning lämnas om det belopp som har räknats in. Om en omsättningstillgång har varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska en upplysning lämnas om detta med angivande av justeringens storlek. Om det värde som framkommer vid en beräkning av varulagrets anskaffningsvärde enligt 4 kap. 11 § avviker väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska upplysning lämnas om skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska därvid beräknas enligt 4 kap. 9 § tredje stycket första meningen. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument Bilaga 3

27 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, utöver vad som följer av 13 §, lämna de upplysningar om finansiella instrument som anges i andra-fjärde styckena. För varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysning lämnas om 1. det värde till vilket instrumenten skulle ha värderats vid en tillämpning av 4 kap. 14 a §, och 2. omfattningen och typen av instrument. I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a– 14 c §§ får värderas till verkligt värde och vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet ska upplysning lämnas om 1. bokfört värde och det verkliga värdet, och 2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ner och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas. Vad som sägs i första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Inköp och försäljningar inom koncernföretag

28 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse som ingår i en koncern ska lämna de upplysningar som anges i andra och tredje styckena. Upplysning ska lämnas om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag. Moderföretag som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning, ska lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Upplysningar om dotterföretag och vissa andra företag

29 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna följande upplysningar om dotterföretag och de övriga företag som de har ett strategiskt andelsinnehav i. 1. Det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. Det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning eller årsbokslut har upprättats, 3. Företagets ägarandel i det andra företaget, och 4. Antalet andelar som företaget äger och dessas värde enligt företagets balansräkning. Ett företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form. Om, i fall som avses i första eller andra stycket, det redovisningsskyldiga företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

30 § En upplysning enligt 29 får utelämnas, om 1. den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av 344 de i 29 § angivna företagen,

2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och 3. noterna innehåller information om utelämnandet. Bilaga 3 Upplysning om eget kapital och resultat får också utelämnas, om 1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller 2. det andra företaget omfattas av en av företaget upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Kortfristiga och långfristiga balansposter

31 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § femte stycket 2 lämna upplysning om den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Upplysningar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i

balansräkningen

32 § Om ett medelstort eller stort företag eller ett företag av allmänt intresse har ekonomiska arrangemang, som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, samt uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget lämna upplysning om 1. inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och 2. den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget.

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

33 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, utöver vad som följer av 20 §, lämna upplysningar enligt 20 § om 1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag, och 2. panter, säkerheter och ansvarsförbindelser som har ställts till förmån för en sådan befattningshavare. Vad som sägs i 20 § andra stycket tillämpas också, om ett aktiebolag har lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

Upplysningar om transaktioner med närstående

34 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysningar om transaktioner som på andra än marknadsmässiga villkor har genomförts med personer eller företag som är att anse som närstående enligt 1 kap. 3 a–3 c §§. Upplysningar enligt denna paragraf behöver inte lämnas om transaktioner som har ingåtts 1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar Bilaga 3 ägs av andra företag inom samma koncern.

35 § Upplysningar enligt 34 § ska omfatta 1. uppgift om transaktionernas art och de belopp som transaktionerna omfattar, 2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som föreligger, och 3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning. Upplysningar om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och upplysning om de enskilda transaktionerna inte är nödvändig för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

Konvertibla lån

36 § Om ett medelstort eller stort företag eller ett företag av allmänt intresse har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska för varje lån eller liknande rättighet anges utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller för nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska utestående lånebelopp och räntebestämmelserna anges.

Upplysningar om aktier

37 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

Upplysningar om förslag till förlust- och vinstdispositioner

38 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om förslag till disposition beträffande företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om disposition av företagets vinst eller förlust.

Upplysningar om skatter

39 § Om ett medelstort eller stort företag eller ett företag av allmänt intresse har tagit upp uppskjuten skatt i balansräkningen, ska det lämna upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Ytterligare upplysningar om anställda

40 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om 1. de anställdas fördelning på kvinnor och män, och 2. om företaget har anställda i flera länder, medelantalet anställda och 346 fördelningen mellan kvinnor och män i varje land.

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare Bilaga 3

41 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

42 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna särskild upplysning om storleken av följande personalkostnader, hänförliga till räkenskapsåret: 1. löner och andra ersättningar, och 2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

43 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper: 1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare, och 2. anställda som inte omfattas av 1. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt. I ett företag av allmänt intresse ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Pensioner och liknande förmåner

44 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare. I ett företag av allmänt intresse ska upplysningar som avses i första stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören, dock inte för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Tidigare styrelse och verkställande direktör Bilaga 3

45 § Bestämmelserna i 43 och 44 §§ angående upplysningar om styrelseledamöter och verkställande direktören gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör.

Suppleanter och vice verkställande direktör

46 § Vid tillämpningen av 43-45 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice verkställande direktör jämställas med verkställande direktör

Avtal om avgångsvederlag

47 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning, ska lämna upplysning om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Ytterligare upplysningar om moderföretag

48 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna sådana upplysningar som sägs i 23 § första stycket även avseende det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

49 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, när de enligt 17 § lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller i noter enligt 3 kap. 4 § femte stycket 2 som säkerheterna avser. I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för annan.

Ytterligare notupplysningskrav för stora företag och företag av

allmänt intresse

Nettoomsättningens fördelning

50 § Om företagets verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska stora företag och företag av allmänt intresse lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Ersättningar till revisor Bilaga 3

51 § I aktiebolag och handelsbolag som är ett stort företag eller ett företag av allmänt intresse ska upplysning lämnas om den sammanlagda på räkenskapsåret belöpande ersättningen till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Särskild upplysning ska lämnas om hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Särskilt om europabolag och europakooperativ

52 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska bestämmelserna om styrelseledamöter i 20, 33, 41 och 43–47 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan. Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs ledningseller förvaltningsorgan.

6 kap.

26 1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Upplysningar ska även lämnas om 1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat, 2. sådana händelser av väsentlig 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller inträffat under räkenskapsåret, efter dess slut , 3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför, 4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling, 5. företagets filialer i utlandet,

26 Senaste lydelse 2010:1515.

6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den Bilaga 3 andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna, 7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats, 8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och 9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret. Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar avseende användningen av finansiella instrument: 1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och 2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke- finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Andra stycket 3–5, tredje stycket Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte och fjärde stycket gäller inte små mindre företag. företag.

27 1 a § I ett aktiebolag, vars aktier är I ett aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, skall förvalt- marknad i Sverige, ska förvaltningsberättelsen även innehålla ningsberättelsen även innehålla 1. de senast beslutade riktlinj- 1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. erna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och och 2. styrelsens förslag till riktlinjer 2. styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa års- att gälla för tiden från nästa årsstämma. stämma. Information enligt första stycket Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till upp- 1 får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 20 gifter som lämnas enligt 5 kap. 35 eller 22 §. I sådant fall skall för- eller 37 §§. I sådant fall ska för-

27 Senaste lydelse 2007:541.

valtningsberättelsen innehålla en valtningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där infor- hänvisning till den plats där infor- Bilaga 3 mationen har lämnats. mationen har lämnats.

28 2 § I aktiebolag och ekonomiska I aktiebolag och ekonomiska föreningar skall i förvaltningsbe- föreningar ska i förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till rättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. eller föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening skall , om I en ekonomisk förening ska , om föreningen är moderföretag, dess- föreningen är moderföretag, dessutom lämnas uppgift om belopp utom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna för som enligt årsredovisningarna för företag inom koncernen skall föras företag inom koncernen ska föras över från fritt eget kapital i kon- över från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget kapital. cernen till bundet eget kapital. Om det föreligger förslag om värdeöverföring enligt 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551), ska förändringar i aktiebolagets eget kapital jämfört med föregående års balansräkning specificeras. Om bolaget har förvärvat egna aktier, ska fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Har egna aktier överlåtits, ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen. Om det föreligger ett förslag om vinstutdelning enligt 10 kap. 1 § andra stycket 2 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, ska förändringar i den ekonomiska föreningens eget kapital jämfört med föregående års balansräkning specificeras.

Finansieringsanalys Kassaflödesanalys

29 5 § I finansieringsanalysen skall I kassaflödesanalysen ska föreredovisas företagets finansiering tagets in- och utbetalningar under och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret redovisas. räkenskapsåret.

28 Senaste lydelse 1999:1112. 29 Senaste lydelse 1999:1112.

30 6 § Bilaga 3 Förvaltningsberättelsen för ett Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars aktier, tecknings- aktiebolag vars överlåtbara värdeoptioner eller skuldebrev är papper är upptagna till handel på upptagna till handel på en reglerad en reglerad marknad ska innehålla marknad ska innehålla en bolags- en bolagsstyrningsrapport, om inte styrningsrapport, om inte bolaget bolaget har valt att med stöd av 8 § har valt att med stöd av 8 § i stället i stället upprätta en från årsupprätta en från årsredovisningen redovisningen skild bolagsstyrskild bolagsstyrningsrapport. ningsrapport. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om 1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver dem som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa principer finns tillgängliga, 2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen, 3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, 4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, 5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen, 6. av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier, 7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta.

31 7 § Ett aktiebolag som endast har Ett aktiebolag som endast har teckningsoptioner eller skuldebrev andra överlåtbara värdepapper än upptagna till handel på en reglerad aktier upptagna till handel på en marknad behöver inte i bolags- reglerad marknad behöver inte i styrningsrapporten lämna de upp- bolagsstyrningsrapporten lämna de lysningar som anges i 6 § andra upplysningar som anges i 6 § stycket 1, 7 och 8 samt i tredje andra stycket 1, 7 och 8 samt i stycket i samma paragraf. Detta tredje stycket i samma paragraf. gäller dock inte om bolagets aktier Detta gäller dock inte om

30 Senaste lydelse 2009:34. 31 Senaste lydelse 2009:34.

handlas på en handelsplattform bolagets aktier handlas på en enligt 1 kap. 5 § 12 lagen handelsplattform enligt 1 kap. Bilaga 3 (2007:528) om värdepappersmark- 5 § 12 lagen (2007:528) om värdenaden. pappersmarknaden.

32 9 § Om förvaltningsberättelsen inne- Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i håller en sådan uppgift som avses i 8 § tredje stycket, ska bolagets 8 § tredje stycket, ska bolagets revisor i ett skriftligt, undertecknat revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. När det gäller upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar som avses i sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet vidare innehålla ett uttalande om vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är fören- huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen. Har det liga med årsredovisningen. Om i rapporten tagits med sådana upp- upplysningarna innehåller väsentlysningar som avses i 7 kap. 31 § liga fel, ska revisorn ange detta andra stycket, ska yttrandet även och lämna behövliga upplysninginnehålla ett uttalande om huru- ar. Har det i rapporten tagits med vida dessa upplysningar är fören- sådana upplysningar som avses i liga med koncernredovisningen. 7 kap. 31 § andra stycket, ska yttrandet även innehålla ett uttalande om huruvida dessa upplysningar är förenliga med koncernredovisningen. Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

7 kap.

33 2 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om 1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och 2. det överordnade moderföre- 2. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har tagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt upprättats och reviderats lagstiftning som har tillkommit i a) enligt lagstiftning som har enlighet med Europeiska gemen- tillkommit i enlighet med Europaskapernas direktiv av den 13 juni parlamentets och rådets direktiv 1983 om sammanställd redovis- 2013/34/EU av den 26 juni 2013 ning (83/349/EEG) eller på om årsbokslut, koncernredovisning likvärdigt sätt. och rapporter i vissa typer av

32 Senaste lydelse 2009:34. 33 Senaste lydelse 2013:436.

företag, Bilaga 3 b) i enlighet med internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, eller c) på ett sätt som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdigt med internationella redovisningsstandarder enligt b. Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i 5 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncernredovisningen. Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har upprättat någon koncernredovisning ska ge in det överordnade moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till registreringsmyndigheten enligt bestämmelserna i 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§. Registreringsmyndigheten ska på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna har getts in. Om handlingarna inte är avfattade på svenska, får registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska beslutas om någon begär det. Om moderföretaget, i fall det hade upprättat en koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt att ge in denna och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten, ska vad som i nämnda paragrafer sägs om att handlingarna ska hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överordnade moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Första stycket gäller inte, 1. om delägare som har en kapitalandel i moderföretaget på minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moderföretagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att koncernredovisning ska upprättas, eller 2. om andelarna i moderföre- 2. om andelarna i moderföretaget taget eller skuldebrev som moder- eller överlåtbara värdepapper som företaget har utfärdat är upptagna moderföretaget har utfärdat är upptill handel på en reglerad marknad. tagna till handel på en reglerad marknad Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer samt säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen.

34 3 § Moderföretag i mindre kon- Moderföretag i små koncerner cerner behöver inte upprätta kon- behöver inte upprätta någon

34 Senaste lydelse 2009:34.

cernredovisning. koncernredovisning, om inte annat följer av andra stycket. Bilaga 3 Det som sägs i första stycket gäller inte om moderföretaget eller ett annat koncernföretag är ett företag av allmänt intresse.

35 3 a § Ett moderföretag behöver inte Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om upprätta någon koncernredovismoderföretagets samtliga dotter- ning, om moderföretagets samtliga företag är av ringa betydelse med dotterföretag är av oväsentlig hänsyn till kravet i 6 § på rätt- betydelse med hänsyn till kravet i visande bild. Koncernredovisning 6 § på rättvisande bild. Koncernska dock upprättas, om två eller redovisning ska dock upprättas, flera dotterföretag tillsammans har om två eller flera dotterföretag tillmer än sådan ringa betydelse . sammans är av mer än oväsentlig betydelse. Ett moderföretag behöver inte heller upprätta någon koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag av skäl som anges i 5 § tredje stycket inte ska omfattas av en koncernredovisning.

Dotterföretag som skall om- Dotterföretag som ska omfattas

fattas av koncernredovisningen av koncernredovisningen

36 5 § Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Ett dotterföretag behöver inte Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, omfattas av koncernredovisningen, om företaget är av ringa betydelse om företaget är av oväsentlig med hänsyn till kravet i 6 § på betydelse med hänsyn till kravet i rättvisande bild. Om två eller flera 6 § på rättvisande bild. Om två dotterföretag tillsammans har mer eller flera dotterföretag tillsamän sådan ringa betydelse, ska de mans är av mer än oväsentlig dock omfattas av koncernredovis- betydelse, ska de dock omfattas av ningen. koncernredovisningen. Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovisningen, om 1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget, 2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

35 Senaste lydelse 2010:686. 36 Senaste lydelse 2010:686.

3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt Bilaga 3 att säljas vidare. Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

37 7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.: 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 4 a § om väsentlighet, 5 § om språk och form, 6 § om valuta, och 7 § om undertecknande. I koncernredovisningen skall I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovis- som i moderföretagets årsredovisning. ning.

38 8 § Koncernbalansräkningen och Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall var koncernresultaträkningen ska var för sig utgöra en sammanställning för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföre- resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som taget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras Sammanställningen ska göras med med tillämpning av 9–13 §§ och tillämpning av 9–13 §§ och 18– 18–23 §§. Vid redovisningen av 22 a §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotter- andelar i andra företag än dotterföretag skall 25–30 §§ beaktas. I företag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. Vad som övrigt tillämpas 3 kap. Det som sägs där om större och mindre sägs där om små, medelstora och företag skall dock i stället avse stora företag ska dock i stället större respektive mindre koncer- avse små, medelstora och stora ner . koncerner. Om det i koncernen ingår ett företag av allmänt intresse, ska det som sägs i 3 kap. om företag av allmänt intresse tillämpas.

Minoritetsandelar Innehav utan bestämmande

Inflytande

39 9 § Den del av eget kapital och årets Den del av eget kapital i ett

37 Senaste lydelse 2000:34. 38 Senaste lydelse 2006:871. 39 Senaste lydelse 1999:1112.

resultat i ett dotterföretag som dotterföretag som belöper sig på belöper sig på andelar ägda av andelar ägda av någon annan än de Bilaga 3 någon annan än de koncernföretag koncernföretag som omfattas av som omfattas av koncernredovis- koncernredovisningen ska i konningen skall redovisas som särskil- cernbalansräkningen redovisas da poster i koncernbalansräk- som innehav utan bestämmande ningen och koncernresultaträk- inflytande. Den del av årets ningen. resultat i ett dotterföretag som belöper sig på sådana andelar ska i koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

40 10 § Koncernredovisningen skall hän- Koncernredovisningen ska hänföra sig till moderföretagets balans- föra sig till moderföretagets balansdag. dag. Om ett dotterföretags balansdag Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före ligger mer än tre månader före moderföretagets balansdag, skall eller efter moderföretagets balansdotterföretaget omfattas av kon- dag, ska dotterföretaget omfattas cernredovisningen på grundval av av koncernredovisningen på grunden balansräkning som hänför sig till val av en balansräkning som hänmoderföretagets balansdag och en för sig till moderföretagets balansresultaträkning som avser moder- dag och en resultaträkning som företagets räkenskapsår. avser moderföretagets räkenskapsår. Om ett dotterföretags balansdag Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före ligger högst tre månader före eller moderföretagets balansdag, skall efter moderföretagets balansdag, upplysning lämnas om sådana hän- ska upplysning lämnas om sådana delser som är viktiga för att händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har inträffat och resultat och som har inträffat mellan dotterföretagets och moder- mellan dotterföretagets och moderföretagets balansdagar. företagets balansdagar.

41 12 § Koncernredovisningen och års- Koncernredovisningen och årsredovisningen skall upprättas med redovisningen ska upprättas med tillämpning av gemensamma prin- tillämpning av gemensamma principer för värderingen av tillgångar, ciper för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder. Olika avsättningar och skulder. Olika värderingsprinciper får användas, värderingsprinciper får användas, om det finns särskilda skäl. I om det finns särskilda skäl. I

40 Senaste lydelse 1999:1112. 41 Senaste lydelse 2004:1173.

sådant fall skall upplysning om sådant fall ska upplysning om Bilaga 3 detta lämnas i not med angivande detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen. av skälen för avvikelsen. Har något av de koncernföretag Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredo- som omfattas av koncernredovisningen tillämpat andra principer visningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än dem avsättningar och skulder än dem som tillämpas i koncernbalans- som tillämpas i koncernbalansräkningen, skall dessa tillgångar, räkningen, ska dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda principer. om enligt sistnämnda principer. Om det finns särskilda skäl och Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får av- det är förenligt med 6 §, får avvikelse göras från vad som före- vikelse göras från vad som föreskrivs i andra stycket. Sådan av- skrivs i andra stycket. En sådan vikelse får även göras, om en avvikelse får även göras, om en omräkning med hänsyn till kravet omräkning är oväsentlig med på rättvisande bild är av ringa hänsyn till kravet på rättvisande betydelse . I dessa fall skall upp- bild. Upplysning om skälen för lysning om skälen för avvikelsen avvikelsen ska anges i en not. anges i en not.

42 13 § Fordringar och skulder mellan Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom intern- koncernföretag, liksom internvinster, skall elimineras i koncern- vinster, ska elimineras i koncernbalansräkningen. balansräkningen. Intäkter och kostnader, som Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring koncernföretag, liksom förändring av internvinst under räkenskaps- av internvinst under räkenskapsåret, skall elimineras i koncern- året, ska elimineras i koncernresultaträkningen. resultaträkningen. Vad som sägs i första och andra Det som sägs i första och andra styckena om eliminering av styckena om eliminering av fordringar och skulder, intäkter fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt internvinster och kostnader samt internvinster gäller inte om beloppen är av ringa gäller inte om beloppen är av betydelse med hänsyn till kravet i oväsentlig betydelse med hänsyn 6 § på rättvisande bild. till kravet i 6 § på rättvisande bild. Med internvinst avses antingen Med internvinst avses en vinst en vinst vid överlåtelse av en vid överlåtelse av en tillgång inom tillgång inom koncernen eller den koncernen i den utsträckning på moderföretaget belöpande an- tillgången inte därefter har överdelen av en sådan vinst, i den låtits till en köpare utanför utsträckning tillgången inte koncernen eller har förbrukats eller

42 Senaste lydelse 1999:1112.

därefter har överlåtits till en dess värde har satts ned hos det köpare utanför koncernen eller har företag inom koncernen som har Bilaga 3 förbrukats eller dess värde har förvärvat tillgången. satts ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången. Upplysning om det internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i en not.

Tilläggsupplysningar Notupplysningar

Allmänna tilläggsupplysningar Allmänna notupplysningar

43 14 § Bestämmelserna om tilläggs- En koncernredovisning ska upplysningar i 5 kap. 2, 3, 4 a–7 innehålla de notupplysningar som och 10–13 §§, 14 § andra och anges i 5 kap. 6–24 §§. Om kontredje styckena, 15–18 §§ samt cernredovisningen avser en medel- 18 b–25 §§ tillämpas även på kon- stor koncern, ska den även innecernredovisningen. Det som sägs hålla de notupplysningar som där om större företag ska i stället anges i 5 kap. 25–28 och 31– avse större koncerner och det som 49 §§. Om koncernredovisningen sägs om mindre företag ska i avser en stor koncern eller om det stället avse mindre koncerner. Det i koncernen ingår ett företag av som sägs i 5 kap. 18 b § om allmänt intresse, ska den även medelantalet anställda ska avse innehålla de notupplysningar som medelantalet anställda i kon- anges i 5 kap. 25-28 och 31-51 §§. cernen. Tilläggsupplysningarna ska lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna och andra stycket i samma paragraf. Det som sägs i 5 kap. 4 § om notupplysningarnas placering och i 5 kap. 5 § om utelämnande av oväsentliga upplysningar ska tilllämpas. Trots det som sägs i första Trots det som sägs i första stycket får uppgifter enligt 5 kap. stycket får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen 43 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket och 5 kap. 44 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpning- om dotterföretag. Vid tillämpningen av nämnda bestämmelser ska en av de nämnda bestämmelserna dock de lämnade uppgifterna inne- ska dock de lämnade uppgifterna fatta även löner och andra förmå- avse även löner och andra förmåner från koncernföretag. ner från koncernföretag.

43 Senaste lydelse 2010:1515.

44 15 § Bilaga 3 Om sammansättningen av de Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncern- företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsent- redovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, skall ligt under räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovis- varandra följande koncernredovisningarna. ningarna. Detta får ske genom upprättande av en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Uppgifter om dotterföretag och Upplysningar om dotterföretag

vissa andra företag och vissa andra företag

45 16 § För varje dotterföretag och För varje dotterföretag ska dess intresseföretag skall dess namn, namn, organisationsnummer och organisationsnummer och säte an- säte anges. Vidare ska anges den ges. Vidare skall anges den kapi- ägarandel , beräknad med tillämptalandel , beräknad med tillämp- ning av 1 kap. 6 §, som koncernning av 1 kap. 6 §, som koncern- företag innehar i företaget. företag innehar i företaget. Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om ska tillämpas även ifråga om andra företag i vilka ett kon- 1. intresseföretag som tas in i cernföretag självt eller på det sätt koncernredovisningen med tillsom anges i 1 kap. 6 § innehar en lämpning av 25–29 §§, och kapitalandel på minst 20 procent. 2. gemensamt styrda företag som Uppgifter om dessa företag behö- tas in i koncernredovisningen med ver dock inte lämnas om uppgif- tillämpning av 30 § och som ett terna med hänsyn till kravet på koncernföretag, självt eller på det rättvisande bild är av ringa sätt som anges i 1 kap. 6 §, innebetydelse. har en andel i. I fråga om andra företag, i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett strategiskt andelsinnehav, ska ägarandelen, företagets namn, organisationsnummer och säte anges. Vidare ska företagets eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret anges. I koncernredovisningen skall I koncernredovisningen ska grunden för att ett företag har grunden för att ett företag har

44 Senaste lydelse 1999:1112. 45 Senaste lydelse 1999:1112.

klassificerats som dotterföretag klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får uteläm- anges. Denna uppgift får uteläm- Bilaga 3 nas, om moderföretaget innehar nas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och kapitalan- samtliga andelar och kapitalandelen i dotterföretaget är lika stor delen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen. som rösträttsandelen. I koncernredovisningen ska även anges grunden för att ett gemensamt styrt företag har tagits in i koncernredovisningen med tillämpning av 30 §.

46 17 § Bolagsverket får medge att upp- Bolagsverket får medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt gifter inte behöver lämnas enligt 16 § första och andra styckena, 16 § första–tredje styckena, om om uppgifterna är av sådant slag uppgifterna är av sådant slag att de att de kan vålla allvarlig skada för kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av moderföretaget eller för något av de angivna företagen. de angivna företagen.

Hur dotterföretag skall räknas in Hur dotterföretag ska räknas in i

i koncernredovisningen koncernredovisningen

47 18 § Sammanställning avseende Sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag moderföretag och dotterföretag ska skall göras enligt någon av de göras enligt någon av de metoder metoder som anges i 19–22 a §§ som anges i 19–22 a §§. eller 23 § .

48 22 § Om det efter en avräkning enligt Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett positivt skill- 21 § föreligger ett positivt skillnadsbelopp, skall detta redovisas nadsbelopp, ska detta redovisas som goodwill i koncernbalansräk- som goodwill i koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan och 5 §§ gäller även för sådan goodwill. goodwill. Om det efter en avräkning enligt Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett negativt skill- 21 § föreligger ett negativt skillnadsbelopp som motsvarar en vid nadsbelopp ska detta skillnadsbeförvärvstidpunkten förväntad lopp redovisas i koncernbalansogynnsam resultatutveckling eller räkningen som negativ goodwill. förväntade utgifter i dotter- Negativ goodwill får upplösas och

46 Senaste lydelse 2004:244. 47 Senaste lydelse 2004:1173. 48 Senaste lydelse 2004:1173.

företaget, skall detta skillnads- intäktsföras när en sådan behand- Bilaga 3 belopp redovisas i koncernbalans- ling överensstämmer med bestämräkningen. Skillnadsbeloppet får melserna i 2 kap. 2–4 §§. upplösas och intäktsföras i takt med att förväntningarna infrias. Om positiva och negativa skill- Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varandra, nadsbelopp avräknas mot varandra, skall upplysning om skillnads- ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not. beloppen lämnas i en not.

Hur andelar i intresseföretag och Hur andelar i intresseföretag och

vissa andra företag skall räknas vissa andra företag ska räknas in

in i koncernredovisningen i koncernredovisningen

49 25 § Andelar i intresseföretag skall Andelar i intresseföretag ska redovisas i koncernbalansräk- redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträk- ningen och koncernresultaträkningen med tillämpning av be- ningen med tillämpning av bestämmelserna i 26–29 §§, om inte stämmelserna i 26–29 §§, om inte annat följer av tredje stycket eller annat följer av tredje stycket eller 30 §. 30 §. Vid tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 12 § om ska bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinst- värdering och 13 § om internvinsteliminering tillämpas, om det inte eliminering tillämpas, om det inte finns särskilda hinder mot detta. finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst skall därvid avses Med internvinst ska därvid avses den andel i vinst som belöper på den andel i vinst som belöper på moderföretaget vid överlåtelse moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och kon- mellan intresseföretag och koncernföretag. cernföretag. Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om 1. företaget har ringa betydelse 1. det strategiska andelsinnemed hänsyn till kravet i 6 § på havet i företaget är oväsentligt rättvisande bild, eller med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild, eller 2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § tredje stycket. Den som tillämpar tredje stycket Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen ska i en not upplysa om skälen för för detta. detta.

50 30 § Ett företag som omfattas av en Ett företag som omfattas av en koncernredovisning och som till- koncernredovisning och som tillsammans med ett eller flera före- sammans med ett eller flera företag, som inte omfattas av koncern- tag, som inte omfattas av koncern-

49 Senaste lydelse 1999:1112. 50 Senaste lydelse 1999:1112.

redovisningen, leder ett annat redovisningen, leder ett gemenföretag som inte är dotterföretag, samt styrt företag, ska redovisa sin Bilaga 3 får redovisa sin ägarandel i det ägarandel i det sistnämnda föresistnämnda företaget enligt andra taget enligt andra stycket eller stycket. enligt 25-29 §§. I koncernbalansräkningen får tas I koncernbalansräkningen får tas upp en så stor andel av det under- upp en så stor andel av det gemenordnade företagets tillgångar, samt styrda företagets tillgångar, avsättningar och skulder som avsättningar och skulder som belöper på ägarandelen. I koncern- belöper på ägarandelen. I koncernresultaträkningen får tas upp en så resultaträkningen får tas upp en så stor andel av det underordnade stor andel av det gemensamt styrda företagets intäkter och kostnader företagets intäkter och kostnader som belöper på ägarandelen. Vid som belöper på ägarandelen. Vid redovisning enligt detta stycke redovisning enligt detta stycke ska skall 10–13, 15 och 19–22 §§ 10–13, 15 och 19–22 §§ tillämpas. tillämpas. Ett företag som tillämp- Uppgift enligt 5 kap. 22 och 40 §§ ar denna paragraf skall i en not ska anges särskilt för varje företag upplysa om skälen för detta. för vilket ägarandelar redovisas Uppgift enligt 5 kap. 18 § skall med tillämpning av denna paraganges särskilt för varje företag för raf. vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.

51 31 § Förvaltningsberättelse och finan- Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys för koncernen ska sieringsanalys för koncernen ska upprättas med tillämpning av upprättas med tillämpning av 6 6 kap. 1 § och 2 a–5 §§. Det som kap. 1 § och 2 a–5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om mindre före- sägs i 6 kap. 1 § om små företag tag ska i stället avse mindre kon- ska i stället avse små koncerner. cerner. Om moderbolaget är ett aktie- Om moderbolaget är ett aktiebolag och bolagets eller något av bolag och bolagets eller något av dess dotterföretags andelar , teck- dess dotterföretags andelar eller ningsoptioner eller skuldebrev är överlåtbara värdepapper är uppupptagna till handel på en reglerad tagna till handel på en reglerad marknad, ska det i förvaltnings- marknad, ska det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om berättelsen lämnas upplysning om de viktigaste inslagen i koncernens de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och system för intern kontroll och riskhantering i samband med riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovis- upprättandet av koncernredovisningen. ningen. Om moderbolaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om koncernen som avses i andra stycket, behöver

51 Senaste lydelse 2009:34.

upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I sådana fall Bilaga 3 ska dock förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas.

52 32 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1-3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse, 3. 7 § vad gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om språk och form och 2 kap. 7 § om undertecknande, 4. 12 § första stycket om värde- 4. 8 § till den del paragrafen ringsprinciper, hänvisar till 3 kap. 10 b § första 5. 14 § vad gäller hänvisning- och tredje styckena om en ekonoarna till följande bestämmelser i 5 misk förenings eget kapital. kap.: 5 . 12 § första stycket om värder- – 12 § om lån till ledande befatt- ingsprinciper, ningshavare, 6 . 14 § vad gäller hänvisning- – 15 § första och tredje styckena arna till följande bestämmelser i om en ekonomisk förenings eget 5 kap.: kapital, – 20 § om lån till ledande befatt- – 18 § om medelantalet anställda ningshavare, under räkenskapsåret, – 22 § om medelantalet anställda – 18 b § om könsfördelningen under räkenskapsåret, bland ledande befattningshavare, – 33 § om ytterligare upplys- – 20 § första stycket 1 samt andra ningar om lån till ledande befattoch tredje styckena samt 21 § om ningshavare, löner, ersättningar och sociala – 40 § om ytterligare upplyskostnader, ningar om anställda , – 22 § om pensioner och lik- – 41 § om könsfördelningen nande förmåner, bland ledande befattningshavare, – 23 § om tidigare styrelse och – 43 § första stycket 1 samt verkställande direktör, andra och tredje styckena om – 24 § om suppleanter och vice löner, ersättningar och sociala verkställande direktör, och kostnader, – 25 § om avtal om avgångs- – 44 § om pensioner och likvederlag, nande förmåner, 6 . 31 § första stycket, vad gäller – 45 § om tidigare styrelse och hänvisningarna till 6 kap. 1 och verkställande direktör, 2 a–4 §§ om förvaltningsberätt- – 46 § om suppleanter och vice elsens innehåll, och verkställande direktör, 7. 31 § andra och tredje styckena – 47 § om avtal om avgångsom koncernens system för intern vederlag, och kontroll och riskhantering. – 51 § om ersättningar till revisor.

52 Senaste lydelse 2010:1515.

7. 31 § första stycket, vad gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och Bilaga 3 2 a–4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och 8. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

8 kap.

53 3 § Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska fullgöras på följande sätt. På samma sätt ska även revisionsberättelsen offentliggöras. 1. Aktiebolag Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust. 2. Ekonomiska föreningar 2. Ekonomiska föreningar Kopior av handlingarna ska Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från en månad intresserade senast från en månad efter det att föreningsstämman efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Efter särskilt resultaträkningen. Efter särskilt föreläggande av registreringsmyn- föreläggande av registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av digheten ska bestyrkta kopior av handlingarna ges in dit. Sådant handlingarna ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Föreningar som någon begär det. Föreningar som enligt 1 kap. 3 § utgör större före- enligt 1 kap. 3 § utgör medelstora tag och föreningar som är moder- eller stora företag eller företag av företag i koncerner som enligt allmänt intresse och föreningar samma paragraf utgör större kon- som är moderföretag i koncerner cerner är skyldiga att ge in hand- som enligt samma paragraf utgör lingarna till registreringsmyndig- medelstora eller stora koncerner är heten även om något föreläggande skyldiga att ge in handlingarna till inte har utfärdats. Handlingarna registreringsmyndigheten även om ska i dessa fall ha kommit in till något föreläggande inte har utfär-

53 Senaste lydelse 2009:702.

myndigheten inom en månad från dats. Handlingarna ska i dessa fall Bilaga 3 fastställelsebeslutet. ha kommit in till myndigheten inom en månad från fastställelsebeslutet. På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust. 3. Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. 4. Stiftelser Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektivavtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. 5. Övriga företag 5. Övriga företag Kopior av handlingarna ska Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex måna- intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. der efter räkenskapsårets utgång. Efter särskilt föreläggande av Efter särskilt föreläggande av reregistreringsmyndigheten ska be- gistreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av handlingarna ges styrkta kopior av handlingarna ges in dit. Sådant föreläggande ska in dit. Sådant föreläggande ska ututfärdas när någon begär det. Större färdas när någon begär det. Företag företag och moderföretag i större som är medelstora eller stora förekoncerner är skyldiga att ge in tag eller företag av allmänt intresse handlingarna till registrerings- och moderföretag i medelstora eller myndigheten även om något före- stora koncerner är skyldiga att ge läggande inte har meddelats. Hand- in handlingarna till registreringslingarna ska i dessa fall ha kommit myndigheten även om något förein till myndigheten inom sex måna- läggande inte har meddelats. der från räkenskapsårets utgång. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

54 15 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska Bilaga 3 det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten. En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 1. 9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 2. 8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 3. 28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och 4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220). Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande liksom skälen för det anges. Trots bestämmelserna i andra Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig års- stycket får en ofullständig årsredoredovisning publiceras tillsam- visning publiceras tillsammans mans med revisionsberättelsen, om med revisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att ofullständigheten består i att 1. upplysningar enligt 5 kap. 1. upplysningar enligt 5 kap. 18 § har lämnats utan uppgift om 40 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördel- män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller ningen mellan olika länder, eller 2. uppgift enligt 5 kap. 18 b § 2. uppgift enligt 5 kap. 41 § inte inte har lämnats. har lämnats.

55 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser: 1. Trots bestämmelserna i 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. 2. Trots bestämmelserna i 15 § 2. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med kon- publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om ofull- cernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att uppgifter ständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § och som är som anges i 7 kap. 16 § och som är av ringa betydelse med hänsyn till av oväsentlig betydelse med hänkravet på rättvisande bild har syn till kravet på rättvisande bild utelämnats. har utelämnats.

54 Senaste lydelse 2010:1515. 55 Senaste lydelse 1999:1112.

Bilaga 1 Bilaga 3

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

1 Tecknat men ej inbetalt kapital

2 Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar 1. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 3. Hyresrätter och liknande rättigheter 4. Goodwill 5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar 1. Byggnader och mark 2. Maskiner och andra tekniska anläggningar 3. Inventarier, verktyg och installationer 4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar 1. Andelar i koncernföretag 2. Fordringar på koncernföretag 3. Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 4. Fordringar på intresseföretag och gemensamt styrda företag 5. Strategiska andelsinnehav i övriga företag 6. Fordringar på övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer 7. Andra långfristiga värdepappersinnehav 8. Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551) 9. Andra långfristiga fordringar

3 Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m. 1. Råvaror och förnödenheter 2. Varor under tillverkning 3. Färdiga varor och handelsvaror 4. Pågående arbete för annans räkning 5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar 1. Kundfordringar 2. Fordringar på koncernföretag

3. Fordringar på intresseföretag och gemensamt styrda företag 4. Fordringar på övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav Bilaga 3 förekommer 5. Övriga fordringar 6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar 1. Andelar i koncernföretag 2. Övriga kortfristiga placeringar IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1. Reservfond 2. Kapitalandelsfond 3. Fond för verkligt värde 4. Fond för utvecklingsutgifter 5. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1. Medlemsinsatser 2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder

1. Reservfond 2. Kapitalandelsfond 3. Fond för verkligt värde 4. Fond för utvecklingsutgifter 5. Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Förändringar i kapitalandelsfonden

IV. Förändringar i fonden för verkligt värde

V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut 369

B. Obeskattade reserver Bilaga 3

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2. Avsättningar för skatter 3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån 2. Skulder till kreditinstitut 3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.) 4. Leverantörsskulder 5. Växelskulder 6. Skulder till koncernföretag 7. Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda företag 8. Skulder till övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer 9. Skatteskulder 10. Övriga skulder a) Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet b) Andra skulder 11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Bilaga 2

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kostnads-

slagsindelning)

1. Nettoomsättning 2. Förändring av varulager 3. Aktiverat arbete för egen räkning 4. Övriga rörelseintäkter 5. Råvaror och förnödenheter 6. Övriga externa kostnader 7. Personalkostnader 8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar 10. Övriga rörelsekostnader 11. Intäkter från andelar i koncernföretag 12. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 13. Intäkter från övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer 14. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

15. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag) Bilaga 3 16. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar 17. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader avseende koncernföretag) 18. Bokslutsdispositioner 19. Skatt på årets resultat 20. Övriga skatter

Bilaga 3

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med

funktionsindelning)

1. Nettoomsättning 2. Kostnad för sålda varor 3. Bruttoresultat 4. Försäljningskostnader 5. Administrationskostnader 6. Övriga rörelseintäkter 7. Övriga rörelsekostnader 8. Intäkter från andelar i koncernföretag 9. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 10. Intäkter från övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer 11. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag) 12. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag) 13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar 14. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader avseende koncernföretag) 15. Bokslutsdispositioner 16. Skatt på årets resultat 17. Övriga skatter 18. Årets resultat

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om Bilaga 3 årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag dels att nuvarande 1 kap. 2 och 4 §§, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1–3 §§, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2, 4, 6 a och 7 §§ samt bilagorna 1 och 2 till lagen ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 3 kap. 4 och 5 §§, 4 kap. 7 § samt 5 kap. 2 a och 8 §§, av följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 3 § samt 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse, dels att det närmast före de nya 3 kap. 4 och 5 §§, den nya 4 kap. 7 § samt de nya 5 kap. 2 a och 8 §§ ska införas nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 2 § När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisningslagen (1995:1554) ska bestämmelsen tillämpas även om den anges gälla för aktiebolag, om inte annat särskilt föreskrivs. Bestämmelser i årsredovis- Bestämmelser i årsredovisningslagen som ska tillämpas på ningslagen som ska tillämpas på större företag och större koncerner företag av allmänt intresse eller på ska tillämpas på kreditinstitut och koncerner som innehåller företag värdepappersbolag som omfattas av allmänt intresse ska tillämpas av denna lag, om inte annat på kreditinstitut och värdepapperssärskilt föreskrivs. bolag som omfattas av denna lag, om inte annat särskilt föreskrivs. Bestämmelser i årsredovisningslagen som gäller ekonomiska föreningar ska tillämpas på medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar, om inte annat särskilt föreskrivs. Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess helhet, ska även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.

1 kap.

2 4 § Följande bestämmelser i 1 kap. Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas : ska tillämpas :

1 Senaste lydelse 2011:764. 2 Senaste lydelse 2006:872.

3 § första stycket 2 om defini- 3 § första stycket 2 om definition av andelar, tion av andelar, Bilaga 3 4 och 5 §§ om koncern- och in- 3 a–3 c §§ om vad som avses tresseföretagsdefinitioner, med närstående parter, 6 § om hänsynstagande till vissa 4 § om vad som avses med konrättigheter hos mellanman m.m., cern, moderföretag och dottersamt företag, 7 § om skyldighet för moder- 4 a § om vad som avses med företag och dotterföretag att lämna strategiska andelsinnehav, varandra upplysningar. 5 § om vad som avses med intresseföretag, 5 a § om vad som avses med gemensamt styrda företag, 6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., samt 7 § om skyldighet för moderföretag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar.

2 kap.

3 2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § om årsredovisningens delar, 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 3 § om rättvisande bild, 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 4 a § om oväsentliga avvikelser, 5 § om form och språk, 6 § om valuta, samt 7 § första och femte-sjunde styckena om årsredovisningens undertecknande.

3 kap.

4 1 § Balansräkningen skall upprättas Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas Resultaträkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som enligt den uppställningsform som anges i bilaga 2. Hänvisningar i anges i bilaga 2. Hänvisningar i denna lag till poster gäller poster i denna lag till poster gäller poster i dessa uppställningsformer, om inte dessa uppställningsformer, om inte annat framgår. annat framgår.

3 Senaste lydelse 2008:94. 4 Senaste lydelse 2007:542.

Trots bestämmelserna i första stycket samt 2 och 3 §§ får kreditinstitut Bilaga 3 och värdepappersbolag som avses i tredje stycket dela upp posterna med hänsyn till deras karaktär och relativa likviditet, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Bestämmelserna i andra stycket gäller 1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och 2. andra företag vars aktier eller 2. andra företag vars överlåtbara skuldebrev är upptagna till handel värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad . på en reglerad marknad. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om avvikande uppställningsformer för balansräkningen och resultaträkningen för värdepappersbolag, om avvikelserna är nödvändiga med hänsyn till dessa bolags särskilda verksamhetsinriktning.

5 2 § Med beaktande av vad som före- Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestäm- skrivs i 3 § ska följande bestämmelser om balansräkningen och melser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredo- resultaträkningen i 3 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) till- visningslagen (1995:1554) tilllämpas: lämpas: 1 § om balansräkningens inne- 1 § om balansräkningens innehåll, håll, 2 § om resultaträkningens inne- 2 § om resultaträkningens innehåll, håll, 4 § första, tredje och fjärde 4 § första, fjärde och femte styckena om uppställning och styckena om uppställning och sammanslagning av poster m.m., sammanslagning av poster m.m., 5 § första–tredje styckena om 5 § första–tredje styckena om jämförelsetal, jämförelsetal, 5 a § om överkursfonden, 5 a § om överkursfonden, 8 § om specificering av större 8 § om specificering av större periodiseringsposter, periodiseringsposter, 9 § om avsättningar, 9 § om avsättningar, 10 § om specificering av vissa 10 § om specificering av vissa större avsättningar, samt större avsättningar, samt 13 § om extraordinära intäkter 13 § om oväsentliga avvikelser. och kostnader.

5 Senaste lydelse 2006:872.

Särskilda regler om samman- Särskilda regler om sammanslagning av poster och om slagning av poster Bilaga 3

åtaganden

3 § De i 2 § angivna bestämmelserna De i 2 § angivna bestämmelserna i 3 kap. årsredovisningslagen i 3 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med (1995:1554) ska tillämpas. Vad följande avvikelser: som sägs i 4 § femte stycket om 1. Vad som i 4 § fjärde stycket sammanslagning av poster som sägs om sammanslagning av poster föregås av arabiska siffror ska gälla som föregås av arabiska siffror poster som föregås av små bokskall gälla poster som föregås av stäver. små bokstäver. 2. Inom linjen skall, utöver ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande anges.

Särskilda regler om indelningen

av eget kapital

4 § Utöver vad som följer av 1–3 §§ ska följande bestämmelser tilllämpas beträffande indelningen av eget kapital: 1. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Uppskrivningsfond, Fond för utvecklingsutgifter, Reservfond och Kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 2. I sparbank ska eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde, Garantifond samt Fond för

utvecklingsutgifter. Benämningen Bilaga 3 fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost. 3. I medlemsbank och kreditmarknadsförening ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Fond för utvecklingsutgifter, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 4. Aktiebolag, medlemsbanker och ekonomiska föreningar som omfattas av denna lag ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, samt om de förhållanden som motiverar bedömningen. 5. Om en sparbank har bidrag till garantifonden i annan valuta än i redovisningsvalutan, ska dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång, ska föras mot Andra fonder.

Oväsentliga avvikelser

5 § Kreditinstitut och värdepappersbolag får avvika från vad som föreskrivs i 1–4 §§ och i bilagorna 1 och 2 till lagen, om effekten av

avvikelsen är oväsentlig. Bilaga 3

4 kap.

6 1 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § ska följande bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § första stycket och 2 § om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6– 8 §§ om uppskrivning av 6 § om uppskrivning av anlägganläggningstillgångar, ningstillgångar, 7 och 8 §§ om ianspråktagande av fonden för utvecklingsutgifter och uppskrivningsfonden, 9 § första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar, 10 § om värdering av pågående arbeten, 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, 14 § om egna aktier, 14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument, 14 e § om värdering av säkrade poster, 15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån, samt belopp vid upptagande av lån, 16 § om omräkning av förlags- 16 § om omräkning av förlagsinsatser. insatser, samt 17 § om oväsentliga avvikelser.

3 § Med finansiell anläggningstillgång förstås 1. andelar i intresseföretag och 1. andelar i koncernföretag, koncernföretag, 2. andelar i intresseföretag och 2. värdepapper, och gemensamt styrda företag, 3. annan tillgång än tillgång som 3. strategiska andelsinnehav i skall tas upp i posterna Imma- övriga företag, teriella anläggningstillgångar (post 4 . värdepapper, och 9) och Materiella tillgångar (post 5 . annan tillgång än tillgång som 10), allt under förutsättning att till- ska tas upp i posterna Immateriella gångarna är avsedda att stadig- anläggningstillgångar (post 9) och varande innehas i den ordinarie Materiella tillgångar (post 10), allt verksamheten. under förutsättning att tillgångarna är avsedda att stadigvarande innehas i den ordinarie verksamheten.

6 Senaste lydelse 2011:1555.

Oväsentliga avvikelser Bilaga 3 7 § Kreditinstitut och värdepappersbolag får avvika från vad som föreskrivs i 1–6 §§ om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

5 kap.

Tilläggsupplysningar Notupplysningar

7 1 § Utöver vad som följer av övriga Med beaktande av vad som förebestämmelser i denna lag ska skrivs i 2 §, ska följande bestämårsredovisningen innehålla de upp- melser om not upplysningar i 5 kap. lysningar som anges i 3–6 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) nedan. Upplysningarna ska lämnas tillämpas: i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tilllämpas: 1 § andra stycket om hänvis- 4 § om notupplysningarnas ningar till noter, placering, 2 § om värderings- och omräk- 5 § om utelämnande av oväsenningsprinciper, tliga upplysningar, 3 § första–tredje styckena om an- 6 § om värderings- och omräkläggningstillgångar, ningsprinciper, 4 a–4 c §§ om finansiella instru- 7 § om avvikelse från principen ment, om kvittningsförbud, 5 § om uppskrivningsfond och 8 § om valuta, fond för verkligt värde, 8 och 9 §§ om uppgifter om 10 § om jämförelsetal, dotterföretag och vissa andra företag, 11 a § första stycket om ekono- 11 § om anläggningstillgångar, miska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen, 12 § om lån till ledande befatt- 12 § om goodwill, ningshavare, 12 a § första och tredje styckena 13 § om finansiella instrument, samt 12 b § om transaktioner med närstående, 13 § om konvertibla lån, 14 § om uppskrivningsfond,

7 Senaste lydelse 2010:1525.

14 § andra och tredje styckena 15 § om fond för verkligt värde, om förändringar i eget kapital Bilaga 3 m.m., 16 och 17 §§ om upplysningar 17 § om ställda säkerheter, om skatt, 18 § om medelantalet anställda 18 § om eventualförpliktelser, under räkenskapsåret, 18 b § om könsfördelningen 20 § om lån till ledande befattbland ledande befattningshavare, ningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersätt- 21 § om intäkter och kostnader ningar och sociala kostnader, av exceptionell storlek eller förekomst, 22 § om pensioner och liknande 22 § om anställda, förmåner, 23 § om tidigare styrelse och 23 § om moderföretag, verkställande direktör, 24 § om suppleanter och vice 24 § om händelser av väsentlig verkställande direktör, betydelse efter räkenskapsårets slut, 25 § om avtal om avgångsveder- 25 § om ytterligare upplysningar lag, om anläggningstillgångar, 26 § om uppgift om moder- 26 § om omsättningstillgångar, företag, samt 27 § om europabolag och euro- 27 § om ytterligare upplysningar pakooperativ. om finansiella instrument, 29 och 30 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 32 § om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen, 33 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, 34 och 35 §§ om transaktioner med närstående, 36 § om konvertibla lån, 37 § om aktier, 38 § om förslag till förlust- och vinstdispositioner, 39 § om skatter, 40 § om ytterligare upplysningar om anställda, 41 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 42 och 43 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 44 § om pensioner och liknande förmåner, 45 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 379

46 § om suppleanter och vice Bilaga 3 verkställande direktör, 47 § om avtal om avgångsvederlag, 48 § om ytterligare upplysningar om moderföretag, 49 § om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter, 51 § om ersättningar till revisor, samt 52 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap. 20 Upplysningarna ska lämnas i och 22 §§ årsredovisningslagen noter. ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

Särskilda regler om tilläggsupp- Särskilda regler om notupp-

lysningar lysningar

8 2 § De i 1 § angivna bestämmelserna De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: följande avvikelser: 1. Fråga om tillstånd enligt 9 § 1. Fråga om tillstånd enligt 30 § andra stycket att utelämna upp- andra stycket att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa gifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finans- andra företag prövas av Finansinspektionen. inspektionen. 2. Vid tillämpningen av 12 § 2. Vid tillämpningen av 20 § andra stycket första meningen om andra stycket första meningen om lån till ledande befattningshavare lån till ledande befattningshavare får upplysning om huvudsakliga får upplysning om huvudsakliga lånevillkor, räntesatser samt under lånevillkor, räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas. utelämnas. 3. Uppgifter som skall lämnas 3. Uppgifter som ska lämnas enligt 20 § första stycket 2 om enligt 43 § första stycket 2 om löner och ersättningar till anställda, löner och ersättningar till anställda, skall även omfatta löner och ersätt- ska även omfatta löner och ersättningar till delegater i bank. ningar till delegater i bank. 4. Vid tillämpningen av 18 § ska upplysning lämnas särskilt om a) accepterade och endosserade växlar, b) garantier,

8 Senaste lydelse 1999:1113.

c) oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande, varvid åtag- Bilaga 3 anden till följd av återköpstransaktioner ska anges särskilt, och övriga eventualförpliktelser .

Särskilda regler om övriga upplysningar

2 a § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen.

Upplysningar om skulder och Upplysningar om skulder

indelning av eget kapital

9 4 § Utöver vad som följer av 1 § ska Utöver vad som följer av 1 § ska följande uppgifter lämnas om följande upplysningar lämnas om skulder och eget kapital: skulder: 1. För varje efterställd skuld som 1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av uppgår till mer än tio procent av samtliga efterställda skulder, ska samtliga efterställda skulder, ska uppgift lämnas om lånebelopp, upplysning lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, förfallodag, lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställ- förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar ningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på för- och villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. fallodagen eller för konvertering. Vidare ska sammanfattande upp- Vidare ska sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler lysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda som gäller för övriga efterställda skulder. skulder. 2. Större belopp i posten Övriga 2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) ska specificeras till skulder (post 4) ska specificeras till sin storlek och art. sin storlek och art. 3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag ska eget kapital delas upp i

9 Senaste lydelse 2011:764.

bundet eget kapital och fritt eget Bilaga 3 kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 4. I sparbank ska eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost. 5. I medlemsbank och kreditmarknadsförening ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 6. Aktiebolag, medlemsbanker och ekonomiska föreningar som omfattas av denna lag ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, samt om de förhållanden som motiverar 382 bedömningen.

7. Om en sparbank har bidrag till garantifonden i annan valuta Bilaga 3 än i redovisningsvalutan, ska dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång, ska föras mot Andra fonder.

Upplysningar om intresse- och Upplysningar om koncernföretag

koncernföretag och vissa andra företag

6 § Utöver vad som följer av 1 § Utöver vad som följer av 1 § ska skall följande uppgifter lämnas om följande upplysningar lämnas om intresseföretag och koncernföre- koncernföretag, intresseföretag, tag. gemensamt styrda företag och övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer. 1. För var och en av tillgångs- 1. För var och en av tillgångsposterna Belåningsbara statsskuld- posterna Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. (post 2), Utåning förbindelser m.m. (post 2), Utlåtill kreditinstitut (post 3), Utlåning ning till kreditinstitut (post 3), till allmänheten (post 4) och Obli- Utlåning till allmänheten (post 4) gationer och andra räntebärande och Obligationer och andra räntevärdepapper (post 5) skall uppgift bärande värdepapper (post 5) skall lämnas om de fordringar som avser upplysning lämnas om de fordintresseföretag och om de ford- ringar som avser intresseföretag, ringar som avser koncernföretag. gemensamt styrda företag och övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer samt om de fordringar som avser koncernföretag. 2. För var och en av skuld- 2. För var och en av skuldposterna Skulder till kreditinstitut posterna Skulder till kreditinstitut (post 1), In- och upplåning från (post 1), In- och upplåning från allmänheten (post 2), Emitterade allmänheten (post 2), Emitterade värdepapper m.m. (post 3) och värdepapper m.m. (post 3) och Efterställda skulder (post 7) skall Efterställda skulder (post 7) ska uppgift lämnas om de skulder som upplysning lämnas om de skulder avser intresseföretag och om de som avser intresseföretag, gemenskulder som avser koncernföretag. samt styrda företag och övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer samt om de skulder som avser koncernföretag. 3. Uppgift om efterställda till- 3. Upplysning om efterställda gångar avseende intresseföretag tillgångar avseende intresseföretag, och koncernföretag skall lämnas gemensamt styrda företag och särskilt för varje tillgångspost. övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer samt

koncernföretag ska lämnas särskilt Bilaga 3 för varje tillgångspost.

Oväsentliga avvikelser

8 § Kreditinstitut och värdepappersbolag får avvika från vad som föreskrivs i 1-7 §§ om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

6 kap.

10 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, samt 5 § om finansieringsanalys. 5 § om kassaflödesanalys . Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Bankaktiebolag, kreditmarknads- Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars bolag och värdepappersbolag, vars aktier, teckningsoptioner eller överlåtbara värdepapper är uppskuldebrev är upptagna till handel tagna till handel på en reglerad på en reglerad marknad, ska även marknad, ska även tillämpa 6 kap. tillämpa 6 kap. 6–9 §§ årsredovis- 6–9 §§ årsredovisningslagen om ningslagen om bolagsstyrnings- bolagsstyrningsrapport. rapport.

7 kap.

11 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § ska följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 4 § om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen,

10 Senaste lydelse 2009:35. 11 Senaste lydelse 2009:35.

9 § om minoritetsandelar , 9 § om innehav utan bestämmande inflytande , Bilaga 3 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 18– 23 §§ om hur dotterföretag 18– 22 a §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovis- ska räknas in i koncernredovisningen, ningen, 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag ska räknas in i koncernredovisningen, och 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

12 4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar 1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp som bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncernbalansräkningen, 3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap., 4. bestämmelserna om tilläggs- 4. bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undan- upplysningar i 5 kap., med undantag för 2 § 1 och hänvisningarna tag för 2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredo- till 5 kap. 23, 29, 30 och 48 §§ visningslagen, samt årsredovisningslagen, samt 5. bestämmelserna om förvalt- 5. bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansierings- ningsberättelse och kassaflödesanalys i 6 kap. 1 § första stycket, analys i 6 kap. 1 § första stycket, med undantag för hänvisningen till med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 och 3 §§ årsredovisnings- 6 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen. lagen. Trots vad som följer av första Trots vad som följer av första stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen 43 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje och 5 kap. 44 § andra stycket tredje meningen årsredovisningslagen meningen årsredovisningslagen utelämnas i fråga om dotterföretag. utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av dessa be- Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska dock de lämnade stämmelser ska dock de lämnade uppgifterna innefatta även löner uppgifterna innefatta även löner och andra förmåner från koncern- och andra förmåner från koncernföretag. företag.

12 Senaste lydelse 2010:1525.

13 6 § Bilaga 3 Ett moderföretag behöver inte Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om upprätta koncernredovisning, om moderföretagets samtliga dotter- moderföretagets samtliga dotterföretag är av ringa betydelse med företag är av oväsentlig betydelse hänsyn till kravet i 7 kap. 6 § med hänsyn till kravet i 7 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) på rättvisande bild. Koncernredo- på rättvisande bild. Koncernredovisning ska dock upprättas, om två visning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsam- eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa mans är av mer än oväsentlig betydelse. betydelse. Ett moderföretag behöver heller inte upprätta koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag av skäl som anges i 7 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) inte ska omfattas av en koncernredovisning.

14 7 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys, 2. 2 § vad gäller hänvisningen till a) 7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse, b) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, c) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, 3. 4 § vad gäller hänvisningarna 3. 4 § vad gäller hänvisningarna till till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredovis- paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. ningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om undertecknande, 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 4 § 1–4 denna lag om indelning av eget kapital, b ) 5 kap. 1 § denna lag, i den del c ) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande paragrafen hänvisar till följande

13 Senaste lydelse 2010:687. 14 Senaste lydelse 2010:1525.

bestämmelser i 5 kap. årsredovis- bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: ningslagen: Bilaga 3 – 12 § om lån till ledande befatt- – 20 § om lån till ledande befattningshavare, ningshavare, – 18 § om medelantalet anställda – 22 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, under räkenskapsåret, – 18 b § om könsfördelningen – 33 § om ytterligare upplysbland ledande befattningshavare, ningar om lån till ledande befatt- – 20 § första stycket 1 samt ningshavare, andra och tredje styckena samt 2 § – 40 § om ytterligare upplysom löner, ersättningar och sociala ningar om anställda , kostnader, – 41 § om könsfördelningen – 22 § om pensioner och lik- bland ledande befattningshavare, nande förmåner, – 43 § första stycket 1 samt – 23 § om tidigare styrelse och andra och tredje styckena om löner, verkställande direktör, ersättningar och sociala kostnader, – 24 § om suppleanter och vice – 44 § om pensioner och likverkställande direktör, och nande förmåner, – 25 § om avtal om avgångs- – 45 § om tidigare styrelse och vederlag, verkställande direktör, – 46 § om suppleanter och vice verkställande direktör, – 47 § om avtal om avgångsvederlag, och – 51 § om ersättningar till revisor. c ) 5 kap. 2 § 2 denna lag med d ) 5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- särskilda regler om tilläggsupplysningar, lysningar, d) 5 kap. 4 § 3–6 denna lag om indelning av eget kapital, e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovis- första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberätt- ningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § elsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvaltningsberätt- upplysningar i förvaltningsberättelsen, elsen, f) 6 kap. 2 § denna lag om sär- f) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltnings- skilda upplysningar i förvaltningsberättelsen, samt berättelsen, samt 4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

15

Bilaga 1

Bilaga 3 Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

1. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 3. Utlåning till kreditinstitut 4. Utlåning till allmänheten 5. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6. Aktier och andelar (som inte ingår i post 7, 8 eller 9) 7. Aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 8. Aktier och andelar i koncernföretag 9. Strategiska andelsinnehav i övriga företag 10. Immateriella anläggningstillgångar a) Goodwill b) Andra immateriella anläggningstillgångar 11. Materiella tillgångar a) Inventarier b) Leasingobjekt c) Byggnader och mark 12. Tecknat ej inbetalt kapital 13. Övriga tillgångar 14. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Summa tillgångar

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

1. Skulder till kreditinstitut 2. In- och upplåning från allmänheten a) Inlåning b) Upplåning 3. Emitterade värdepapper m.m. a) Emitterade skuldebrev b) Övriga 4. Övriga skulder 5. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6. Avsättningar a) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser b) Avsättningar för skatter c) Övriga avsättningar 7. Efterställda skulder 8. Obeskattade reserver 9. Aktiekapital / Grundfond / Insatskapital 10. Överkursfond 11. Uppskrivningsfond 12. Andra fonder a) Reservfond

15 Senaste lydelse 2004:1175.

b) Kapitalandelsfond c) Fond för verkligt värde Bilaga 3 d) Garantifond e) Fond för utvecklingsutgifter f) Övriga fonder 13. Balanserad vinst eller förlust 14. Årets resultat

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

Bilaga 2

Uppställningsform för resultaträkning

1. Ränteintäkter 2. Leasingintäkter 3. Räntekostnader 4. Erhållna utdelningar 5. Provisionsintäkter 6. Provisionskostnader 7. Nettoresultat av finansiella transaktioner 8. Övriga rörelseintäkter 9. Allmänna administrationskostnader 10. Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 11. Övriga rörelsekostnader 12. Kreditförluster, netto 13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 14. Återföringar av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 15. Bokslutsdispositioner 16. Skatt på årets resultat 17. Övriga skatter 18. Årets resultat

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om Bilaga 3 årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag dels att nuvarande 1 kap. 2 och 3 §§, 2 kap. 2 §, 3 kap. 2-4 §§, 4 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2-5 §§ samt bilagorna 1 och 2 till lagen ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 3 kap. 5 och 6 §§, 4 kap. 10 § samt 5 kap. 2 a och 7 §§, av följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 3 § samt 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse, dels att det närmast före de nya 3 kap. 5 och 6 §§, den nya 4 kap. 10 § samt de nya 5 kap. 2 a och 7 §§ ska införas två nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 2 § När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisningslagen (1995:1554) ska bestämmelsen tillämpas även om den anges gälla för aktiebolag, om inte annat särskilt föreskrivs. Bestämmelser i årsredovisnings- Bestämmelser i årsredovisningslagen som ska tillämpas på större lagen som ska tillämpas på företag företag och större koncerner ska av allmänt intresse eller på tillämpas på försäkringsföretag koncerner som innehåller företag som omfattas av denna lag, om av allmänt intresse ska tillämpas inte annat särskilt föreskrivs. på försäkringsföretag som omfattas av denna lag, om inte annat särskilt föreskrivs. Bestämmelser i årsredovisningslagen som gäller ekonomiska föreningar ska tillämpas på ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar, om inte annat särskilt föreskrivs. Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess helhet, ska även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.

2 3 § Följande bestämmelser i 1 kap. Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: ska tillämpas: 3 § första stycket 2 om defini- 3 § första stycket 2 om defini-

1 Senaste lydelse 2010:2058. 2 Senaste lydelse 2006:873.

tion av andelar, tion av andelar, 4 och 5 §§ om koncern- och 3 a–3 c §§ om vad som avses Bilaga 3 intresseföretagsdefinitioner, med närstående parter, 6 § om hänsynstagande till vissa 4 § om vad som avses med konrättigheter hos mellanman m.m., cern, moderföretag och dotterföresamt tag , 7 § om skyldighet för moder- 4 a § om vad som avses med företag och dotterföretag att lämna strategiska andelsinnehav, varandra upplysningar. 5 § om vad som avses med intresseföretag, 5 a § om vad som avses med gemensamt styrda företag, 6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., samt 7 § om skyldighet för moderföretag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar.

2 kap.

3 2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första stycket om årsredovisningens delar, 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 3 § om rättvisande bild, 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 4 a § om oväsentliga avvikelser, 5 § om form och språk, 6 § om valuta, samt 7 § första och femte-sjunde styckena om årsredovisningens undertecknande.

3 kap.

4 2 § Med beaktande av det som föreskrivs i 3 § ska följande bestämmelser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § om balansräkningens innehåll, 2 § om resultaträkningens innehåll, 4 § första, tredje och fjärde 4 § första, fjärde och femte styckena om uppställning och styckena om uppställning och sammanslagning av poster m.m., sammanslagning av poster m.m., 5 § första–tredje styckena om jämförelsetal, 5 a § om överkursfonden, 6 § första stycket om fordran på insatser,

3 Senaste lydelse 2008:95. 4 Senaste lydelse 2010:2058.

8 § om specificering av större periodiseringsposter, Bilaga 3 9 § om avsättningar, samt 9 § om avsättningar, 10 § om specificering av vissa 10 § om specificering av vissa större avsättningar. större avsättningar, samt 13 § om extraordinära intäkter 13 § om oväsentliga avvikelser. och kostnader.

Särskilda regler om samman- Särskilda regler om samman-

slagning av poster och åtaganden slagning av poster

5 3 § De i 2 § angivna bestämmel- De i 2 § angivna bestämmelserna i 3 kap. årsredovisningslagen serna i 3 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med (1995:1554) ska tillämpas. Vad följande avvikelser: som sägs i 4 § femte stycket om 1. Vad som i 4 § fjärde stycket sammanslagning av poster som sägs om sammanslagning av föregås av arabiska siffror gäller poster som föregås av arabiska inte för posterna upptagna i siffror gäller inte för posterna schemat för resultaträkningen i upptagna i schemat för resultaträk- bilaga 2 eller för sådana poster i ningen i bilaga 2 eller för sådana balansräkningen som ska tas upp poster i balansräkningen som skall under Placeringstillgångar för tas upp under Placeringstillgångar vilka livförsäkringstagaren bär plaför vilka livförsäkringstagaren bär ceringsrisk (D), Återförsäkrares placeringsrisk (D), Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avandel av försäkringstekniska sättningar (E) eller Försäkringsavsättningar (E) eller Försäkrings- tekniska avsättningar (DD och tekniska avsättningar (DD och EE). EE). 2. Inom linjen skall, utöver ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande anges.

4 § Förpliktelse som uppkommit till Förpliktelse som uppkommit till följd av försäkringsavtal behöver följd av försäkringsavtal behöver inte tas upp som ansvarsför- inte tas upp som eventualförbindelse eller åtagande. pliktelse.

Särskilda regler om indelningen

av eget kapital

5 § Utöver det som följer av 1-3 §§ ska följande uppgifter lämnas om eget kapital:

5 Senaste lydelse 1999:603.

1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst ska som Bilaga 3 bundet eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Överkursfond, Förlagsinsatser, Konsolideringsfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde, Fond för utvecklingsutgifter och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragspost. 2. I livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde och Fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 3. I skadeförsäkringsföretag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond och Fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Oväsentliga avvikelser Bilaga 3 6 § Försäkringsföretag får avvika från vad som föreskrivs i 1–5 §§ och i bilagorna 1 och 2 till lagen, om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

4 kap.

6 1 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § ska följande bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 2 § om immateriella anläggningstillgångar, 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6 –8 § § om uppskrivning av anläggningstillgångar, 7 och 8 §§ om ianspråktagande av fonden för utvecklingsutgifter och uppskrivningsfonden, 9 § första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar, 10 § om värdering av pågående arbeten, 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, 13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, 14 § om egna aktier, 14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument, 14 e § om värdering av säkrade 14 e § om värdering av säkrade poster, samt poster, 15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån. belopp vid upptagande av lån, samt 17 § om oväsentliga avvikelser.

7 2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: 1. 2 § tillämpas på immateriella tillgångar (B). 2. 3 § ska tillämpas på samtliga tillgångar, om inte annat följer av detta kapitel. 3. 4 § ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C) samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. 4. a) 5 § ska tillämpas på dels 4. a) 5 § ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels immateriella tillgångar (B), dels

6 Senaste lydelse 2011:1556. 7 Senaste lydelse 2011:1556.

placeringstillgångar (C) samt dels placeringstillgångar (C) samt dels sådana materiella tillgångar och sådana materiella tillgångar och Bilaga 3 varulager (G.I) och övriga till- varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande gångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. verkliga värde. b) 5 § andra stycket ska tillämp- b) 5 § andra stycket ska tillämpas endast på placeringar i koncern- as endast på placeringar i koncernföretag och intresseföretag (C.II), företag, intresseföretag, gemenandra finansiella placerings- samt styrda företag och övriga tillgångar (C.III.1–7) samt depåer företag i vilka strategiska andelshos företag som avgivit åter- innehav förekommer (C.II), andra försäkring (C.IV), utom när sådana finansiella placeringstillgångar tillgångar tas upp till sitt verkliga (C.III.1–7) samt depåer hos företag värde. som avgivit återförsäkring (C.IV), utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. 5. a) 6 och 8 §§ gäller endast 5. a) 6 och 8 §§ gäller endast skadeförsäkringsbolag och ska till- skadeförsäkringsbolag och ska tilllämpas på placeringstillgångar (C) lämpas på placeringstillgångar (C) samt på sådana tillgångar hän- samt på sådana tillgångar hänförliga till materiella tillgångar och förliga till materiella tillgångar och varulager (G.I) som stadigvarande varulager (G.I) som stadigvarande ska innehas eller brukas, utom när ska innehas eller brukas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. verkliga värde. b) Aktier och andelar i koncern- b) Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag får inte företag, intresseföretag, gemenskrivas upp till högre värde än vad samt styrda företag och övriga som medges av Finansinspek- företag i vilka strategiska andelstionen. innehav förekommer får inte skrivas upp till högre värde än vad som medges av Finansinspektionen. 6. Uppskrivningsbelopp enligt 6 § får endast användas för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller för avsättning till en uppskrivningsfond (AA.III). 7. 7 § första stycket 2 och andra 7. 7 § första stycket 2 och andra stycket om användning av upp- stycket om användning av uppskrivningsfonden för att täcka för- skrivningsfonden eller fonden för lust får inte tillämpas. utvecklingsutgifter för att täcka förlust får inte tillämpas. 8. 9 § ska tillämpas på dels fordringar (F), dels kassa och bank (G.II), dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som inte stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. 9. 12 § ska tillämpas på materiella tillgångar och varulager (G.I).

10. 13 a § får om det finns särskilda skäl och efter Finansinspektionens Bilaga 3 medgivande tillämpas även av andra försäkringsföretag än sådana företag som det hänvisas till i den bestämmelsen. 11. Finansiella instrument ska tas upp till sitt verkliga värde om det är förenligt med 14 a §. 12. Försäkringsföretag som omfattas av denna lag får tillämpa 14 b § tredje stycket. 13. Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (D) ska alltid tas upp till sitt verkliga värde.

Oväsentliga avvikelser

10 § Försäkringsföretag får avvika från vad som föreskrivs i 1–9 §§ om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

5 kap.

Tilläggsupplysningar Notupplysningar

8 1 § Utöver vad som följer av övriga Med beaktande av vad som bestämmelser i denna lag ska föreskrivs i 2 §, ska följande årsredovisningen innehålla de bestämmelser om not upplysningar upplysningar som anges i 3–6 §§ i 5 kap. årsredovisningslagen nedan. Upplysningarna ska läm- (1995:1554) tillämpas: nas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvis- 4 § om notupplysningarnas ningar till noter, placering, 2 § om värderings- och omräk- 5 § om utelämnande av oväsentningsprinciper, liga upplysningar, 3 § första-tredje styckena om 6 § om värderings- och anläggningstillgångar, omräkningsprinciper, 4 a–4 c §§ om finansiella instru- 7 § om avvikelser från principen ment, om kvittningsförbud, 5 § om uppskrivningsfond och 8 § om valuta, fond för verkligt värde, 7 § om inköp och försäljning 10 § om jämförelsetal,

8 Senaste lydelse 2010:1526.

mellan koncernföretag, 8 och 9 §§ om uppgifter om 11 § om anläggningstillgångar, Bilaga 3 dotterföretag och vissa andra företag, 10 § andra stycket om kort- och 12 § om goodwill, långfristiga balansposter, 11 § första och andra styckena 13 § om finansiella instrument, om ställda säkerheter, 11 a § första stycket om ekono- 14 § om uppskrivningsfond, miska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen, 12 § om lån till ledande befatt- 15 § om fond för verkligt värde, ningshavare, 12 a § första och tredje styckena 16 § om långfristiga balanssamt 12 b § om transaktioner med poster, närstående, 13 § om konvertibla lån, 17 § om ställda säkerheter, 14 § andra och tredje styckena 18 § om eventualförpliktelser, om förändringar i eget kapital m.m., 16 och 17 §§ om upplysningar 19 § om säkerheter och ansvarsom skatt, förbindelser som har ställts till förmån för koncernföretag m.m., 18 § om medelantalet anställda 20 § om lån till ledande befattunder räkenskapsåret, ningshavare, 18 b § om könsfördelningen 21 § om intäkter och kostnader bland ledande befattningshavare, av exceptionell storlek eller förekomst, 19–21 §§ om löner, andra ersätt- 22 § om anställda, ningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande 23 § om moderföretag, förmåner, 23 § om tidigare styrelse och 24 § om händelser av väsentlig verkställande direktör, betydelse efter räkenskapsårets slut, 24 § om suppleanter och vice 25 § om ytterligare upplysningar verkställande direktör, om anläggningstillgångar, 25 § om avtal om avgångs- 26 § om omsättningstillgångar, vederlag, 26 § om uppgift om moder- 27 § om ytterligare upplysningar företag, samt om finansiella instrument, 27 § om europabolag och 28 § om inköp och försäljningar europakooperativ. mellan koncernföretag, 29 och 30 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 31 § om långfristiga balansposter, 32 § om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen, 397

33 § om ytterligare upplysningar Bilaga 3 om lån till ledande befattningshavare, 34 och 35 §§ om transaktioner med närstående, 36 § om konvertibla lån, 37 § om aktier, 38 § om förslag till förlust- och vinstdispositioner, 39 § om skatter, 40 § om ytterligare upplysningar om anställda, 41 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 42 och 43 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 44 § om pensioner och liknande förmåner, 45 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 46 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 47 § om avtal om avgångsvederlag, 48 §§ om ytterligare upplysningar om moderföretag, 49 §§ om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter, 51 § om ersättningar till revisor, samt 52 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap. 20 Upplysningarna ska lämnas i och 22 §§ årsredovisningslagen noter. ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

Särskilda regler om tilläggsupp- Särskilda regler om notupplys-

lysningar ningar

9 2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: 1. Utöver värderings- och omräkningsprinciper enligt 2 § ska det anges vilket belopp som respektive värderingsprincip resulterat i. 2. a) 3 § första stycket ska till- 2. a) 11 § första stycket och 25 § lämpas på dels immateriella till- tredje stycket ska tillämpas på dels

9 Senaste lydelse 2010:2058.

gångar (B), dels byggnader och immateriella tillgångar (B), dels mark (C.I), dels placeringar i kon- byggnader och mark (C.I), dels Bilaga 3 cernföretag och intresseföretag ( placeringar i koncernföretag, in- C.II). tresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer ( C.II). b) 3 § andra och tredje stycke na b) 11 § tredje stycket och 25 § ska tillämpas på dels immateriella fjärde stycket ska tillämpas på dels tillgångar (B), dels placeringstill- immateriella tillgångar (B), dels gångar (C), dels sådana materiella placeringstillgångar (C), dels tillgångar och varulager (G.I) och sådana materiella tillgångar och övriga tillgångar (G.III) som varulager (G.I) och övriga tillstadigvarande ska brukas eller gångar (G.III) som stadigvarande innehas. ska brukas eller innehas. 3. 4 § ska tillämpas på byggna- 3. Vid tillämpningen av 18 § ska der och mark (C.I). upplysning lämnas särskilt om a) garantier, b) oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande, varvid åtaganden till följd av återköpstransaktioner ska anges särskilt, och c) övriga eventualförpliktelser. 4 . 7 § ska i stället för inköp och 4 . 28 § ska i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och försäljning gälla mottagen och avgiven återförsäkring. avgiven återförsäkring. 5 . Fråga om tillstånd enligt 9 § 5 . Fråga om tillstånd enligt 30 § andra stycket att utelämna upp- andra stycket att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa gifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finans- andra företag prövas av Finansinspektionen. inspektionen. 6 . 10 § andra stycket om kortoch långfristiga balansposter ska tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. 7. Utgifter och inkomster enligt 14 § andra stycket för egna aktier ska redovisas mot bundet eget kapital i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst. 8 . Utöver upplysningar enligt 6 . Utöver upplysningar enligt 22 18 § ska även uppgift lämnas om och 40 §§ ska även uppgift lämnas medelantalet anställda uppdelat på om medelantalet anställda uppdelat kontorstjänstemän, fälttjänstemän på kontorstjänstemän, fälttjänsteoch övriga anställda i Sverige. män och övriga anställda i Sverige. Dessutom skall medelantalet fri- Dessutom skall medelantalet fritidsombud och specialombud i tidsombud och specialombud i Sverige anges var för sig. Sverige anges var för sig. 9 . Uppgift enligt 20 § första 7. Uppgift enligt 43 § första 399

stycket 2 om löner och ersättningar stycket 2 om löner och ersättningar Bilaga 3 till anställda ska delas upp på till anställda ska delas upp på kontorstjänstemän, fälttjänstemän kontorstjänstemän, fälttjänstemän och övriga anställda i Sverige. och övriga anställda i Sverige. Dessutom ska ersättningsbeloppen Dessutom ska ersättningsbeloppen för fritidsombud och specialombud för fritidsombud och specialombud i Sverige anges för varje grupp. i Sverige anges för varje grupp.

Särskilda regler om övriga upp-

lysningar

2 a § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–5 §§ nedan. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen.

Upplysningar om eget kapital och Upplysningar om avsättningar

avsättningar och eget kapital

10 4 § Utöver det som följer av 1 § ska Utöver det som följer av 1 § ska följande uppgifter lämnas om eget följande uppgifter lämnas om avkapital och avsättningar : sättningar och eget kapital: 1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst ska som bundet eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Överkursfond, Förlagsinsatser, Konsolideringsfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp 11 som avdragspost. 2. I livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garanti-

10 Senaste lydelse Lag 2010:2058. 11 Till 3 kap.

kapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivnings- Bilaga 3 fond, Reservfond, Kapitalandelsfond och Fond för verkligt värde. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som 12 avdragsposter. 3. I skadeförsäkringsföretag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid 13 upp som avdragsposter. 4 . Om avsättningen för kvar- 1 . Om avsättningen för kvardröjande risker i posten Ej intjä- dröjande risker i posten Ej intjänade premier och kvardröjande nade premier och kvardröjande risker (DD.1) uppgår till väsentligt risker (DD.1) uppgår till väsentligt belopp, ska beloppet anges. belopp, ska beloppet anges. 5 . Om garanterad återbäring i 2 . Om garanterad återbäring i posten Livförsäkringsavsättning posten Livförsäkringsavsättning (DD.2) uppgår till väsentligt (DD.2) uppgår till väsentligt belopp, ska beloppet anges. belopp, ska beloppet anges. 6 . Om avvecklingsresultat upp- 3 . Om avvecklingsresultat uppgår till väsentligt belopp ska det går till väsentligt belopp ska det anges i en not med fördelning på anges i en not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med kategori av skada och belopp. Med avvecklingsresultat avses skillna- avvecklingsresultat avses skillnaden mellan å ena sidan avsätt- den mellan å ena sidan avsättningen för oreglerade skador från ningen för oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets föregående år vid räkenskapsårets ingång, efter avdrag för under ingång, efter avdrag för under

12 Till 3 kap. 13 Till 3 kap.

räkenskapsåret gjorda utbetalningar räkenskapsåret gjorda utbetalningar Bilaga 3 av ersättningar för skador från av ersättningar för skador från föregående år, och å andra sidan föregående år, och å andra sidan avsättningen för oreglerade skador avsättningen för oreglerade skador från föregående år vid räkenskaps- från föregående år vid räkenskapsårets slut. årets slut. 7 . Villkorad återbäring (EE.1) 4 . Villkorad återbäring (EE.1) ska delas upp på avsättningar för ska delas upp på avsättningar för vilka försäkringstagaren direkt vilka försäkringstagaren direkt respektive indirekt bär risk. respektive indirekt bär risk. 8 . Skadeförsäkringsföretag och 5 . Skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som får dela livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska lämna närmare upplys- ut vinst ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget ningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdel- kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till bestäm- ningsbart med hänsyn till bestämmelserna i 4 kap. 1 § försäkrings- melserna i 4 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och rörelselagen (2010:2043) och 17 kap. 3 § tredje stycket aktie- 17 kap. 3 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) och om de bolagslagen (2005:551) och om de förhållanden som motiverar förhållanden som motiverar bedömningen. bedömningen. 9 . Livförsäkringsföretag ska 5 . Livförsäkringsföretag ska lämna upplysning om belopp som lämna upplysning om belopp som inte får användas för vinstutdelning inte får användas för vinstutdelning eller förlusttäckning enligt bolags- eller förlusttäckning enligt bolagsordning eller stadgar. ordning eller stadgar. 10 . Garantikapital, verksamhets- 6 . Garantikapital, verksamhetskapital och förlagsinsatser i annan kapital och förlagsinsatser i annan valuta än redovisningsvalutan, ska valuta än redovisningsvalutan, ska räknas om enligt växelkursen på räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsva- omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets rande belopp vid räkenskapsårets ingång ska ingång ska – i ömsesidiga skadeförsäkrings- – i ömsesidiga skadeförsäkringsbolag och ömsesidiga livför- bolag och ömsesidiga livförsäkringsbolag som får dela ut vinst säkringsbolag som får dela ut vinst samt försäkringsföreningar som får samt försäkringsföreningar som får dela ut vinst, föras mot Balanserad dela ut vinst, föras mot Balanserad vinst eller förlust, och vinst eller förlust, och – i ömsesidiga livförsäkrings- – i ömsesidiga livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst och bolag som inte får dela ut vinst och livförsäkringsföreningar som inte livförsäkringsföreningar som inte får dela ut vinst föras mot Andra får dela ut vinst föras mot Andra fonder. fonder.

Upplysningar om intresse- och Upplysningar om koncernföretag koncernföretag och vissa andra företag Bilaga 3

6 § Utöver vad som följer av 1 § Utöver vad som följer av 1 § ska skall för var och en av posterna för var och en av posterna under under Fordringar (F) och Skulder Fordringar (F) och Skulder (HH) (HH) uppgifter lämnas om de uppgifter lämnas om de belopp belopp som avser koncernföretag som avser koncernföretag och om och om de belopp som avser de belopp som avser intresseintresseföretag. företag, gemensamt styrda företag eller övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer .

Oväsentliga avvikelser

7 § Försäkringsföretag får avvika från vad som föreskrivs i 1–6 §§ om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

6 kap.

14 1 § Med beaktande av det som föreskrivs i andra stycket ska följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m. och 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6–8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp. Försäkringsaktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Vid tillämpningen av nämnda paragraf ska det som sägs om riktlinjer av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551) i stället avse riktlinjer av det slag som avses i 8 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Försäkringsaktiebolag, vars Försäkringsaktiebolag, vars aktier, teckningsoptioner eller överlåtbara värdepapper är uppskuldebrev är upptagna till handel tagna till handel på en reglerad på en reglerad marknad, ska även marknad, ska även tillämpa 6 kap. tillämpa 6 kap. 6–9 §§ årsredo- 6–9 §§ årsredovisningslagen om visningslagen om bolagsstyrnings- bolagsstyrningsrapport . rapport. I livförsäkringsaktiebolag som

14 Senaste lydelse 2009:36.

inte får dela ut vinst ska utgifter Bilaga 3 och inkomster för egna aktier enligt 6 kap. 2 § andra stycket årsredovisningslagen redovisas mot bundet eget kapital.

7 kap.

15 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § ska följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tilllämpas: 2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4 § 1–4 om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om minoritetsandelar , 9 § om innehav utan bestämmande inflytande , 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 18– 23 §§ om hur dotterföretag 18– 22 a §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovis- ska räknas in i koncernredovisningen, ningen, 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag ska räknas in i koncernredovisningen, och 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

16 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: 1. I stället för det som sägs i 2 § 1. I stället för det som sägs i 2 § första stycket 2 ska gälla att första stycket 2 a) ska gälla att moderföretagets koncernredovis- moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats ning har upprättats och reviderats enligt den lagstiftning som i den enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet staten har tillkommit i enlighet med rådets direktiv 91/674/EEG med rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redo- årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag, visning för försäkringsföretag,

15 Senaste lydelse 2010:688. 16 Senaste lydelse 2007:1462.

senast ändrat genom Europa- senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv parlamentets och rådets direktiv Bilaga 3 2006/46/EG , eller har upprättats 2006/46/EG. och reviderats på likvärdigt sätt. 2. I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5, 5 a och 6 §§ denna lag. 3. I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader. 4. Det som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra värderingsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i en not. 5. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.

17 4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar 1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp i koncernbalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder (AA.V), 3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap., 4. bestämmelserna om tilläggs- 4. bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undan- upplysningar i 5 kap., med undantag för 2 § 5 och hänvisningarna tag för 2 § 5 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredo- till 5 kap. 23, 29, 30 och 48 §§ årsvisningslagen, samt redovisningslagen, samt 5. bestämmelserna om upplys- 5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i ningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, med undantag för hänvisningen till med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen. 6 kap. 2 § årsredovisningslagen. Trots vad som följer av första Trots vad som följer av första stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen 43 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje och 5 kap. 44 § andra stycket tredje meningen årsredovisningslagen meningen årsredovisningslagen utelämnas i fråga om dotterföretag. utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av dessa be- Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska dock de lämnade stämmelser ska dock de lämnade

17 Senaste lydelse 2010:1526.

uppgifterna innefatta även löner uppgifterna innefatta även löner Bilaga 3 och andra förmåner från koncern- och andra förmåner från koncernföretag. företag.

18 5 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 2 § vad gäller hänvisningarna till a) 7 kap. 2 § och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas, b) 7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse, c) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, d) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, 3. 3 § 1, 2 och 4 såvitt avser hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4. 4 § vad gäller hänvisningarna 4. 4 § vad gäller hänvisningarna till till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredovis- paragrafen hänvisar till årsredovisningslagens bestämmelser i 2 kap. ningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om undertecknande, 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 5 § denna lag, b ) 5 kap. 1 § denna lag, i den del c ) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovis- bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: ningslagen: – 12 § om lån till ledande – 20 § om lån till ledande befattningshavare, befattningshavare, – 18 § om medelantalet anställda – 22 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, under räkenskapsåret, – 18 b § om könsfördelningen – 33§ om ytterligare upplysbland ledande befattningshavare, ningar om lån till ledande befatt- – 20 § första stycket 1 och andra ningshavare, och tredje styckena samt 21 § om – 40 § om ytterligare upplyslöner, ersättningar och sociala ningar om anställda , kostnader, – 41 § om könsfördelningen – 22 § om pensioner och lik- bland ledande befattningshavare, nande förmåner, – 43 § första stycket 1 samt – 23 § om tidigare styrelse och andra och tredje styckena om löner, verkställande direktör, ersättningar och sociala kostnader,

18 Senaste lydelse 2010:2058.

– 24 § om suppleanter och vice – 44 § om pensioner och verkställande direktör, samt liknande förmåner, Bilaga 3 – 25 § om avtal om avgångs- – 45 § om tidigare styrelse och vederlag, verkställande direktör, – 46 § om suppleanter och vice verkställande direktör, – 47 § om avtal om avgångsvederlag, och – 51 § om ersättningar till revisor. c ) 5 kap. 2 § 3 denna lag med d ) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- särskilda regler om tilläggsupplysningar, lysningar, d ) 5 kap. 3 § 4 denna lag om e ) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring, villkorad återbäring, e ) 5 kap. 4 § 1– 4 och 6–8 denna f ) 5 kap. 4 § 1 och 3–5 denna lag lag om eget kapital och avsätt- om eget kapital och avsättningar, ningar, f ) 6 kap. 1 § denna lag, i den del g ) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första-tredje styckena årsredovis- första-tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättel- ningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, samt sens innehåll, samt g ) 6 kap. 2 § denna lag om sär- h ) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltnings- skilda upplysningar i förvaltningsberättelsen. berättelsen. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

19

Bilaga 1

Bilaga 3 Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

A. Tecknat ej inbetalt kapital

B. Immateriella tillgångar I Goodwill II Andra immateriella tillgångar

C. Placeringstillgångar I Byggnader och mark II Placeringar i koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer 1. Aktier och andelar i koncernföretag 2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, koncernföretag 3. Aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 4. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, intresseföretag och gemensamt styrda företag 5. Aktier och andelar i övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer 6. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, övriga företag i vilka strategiska andelsinnehav förekommer

III Andra finansiella placeringstillgångar 1. Aktier och andelar 2. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3. Andelar i investeringspooler 4. Lån med säkerhet i fast egendom 5. Övriga lån 6. Utlåning till kreditinstitut 7. Övriga finansiella placeringstillgångar

IV Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

D. Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 1. Tillgångar för villkorad återbäring 2. Fondförsäkringstillgångar

E. Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar 1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker 2. Livförsäkringsavsättning 3. Oreglerade skador 4. Återbäring och rabatter

19 Senaste lydelse Lag 2004:1177.

5. Övriga försäkringstekniska avsättningar 6. Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Bilaga 3 a) Villkorad återbäring b) Fondförsäkringsåtaganden

F. Fordringar I Fordringar avseende direkt försäkring II Fordringar avseende återförsäkring III Övriga fordringar

G. Andra tillgångar I Materiella tillgångar och varulager II Kassa och bank III Övriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter I Upplupna ränte- och hyresintäkter II Förutbetalda anskaffningskostnader III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

AA. Eget kapital I Aktiekapital eller Garantikapital II Överkursfond III Uppskrivningsfond IV Konsolideringsfond V Andra fonder 1. Reservfond 2. Kapitalandelsfond 3. Fond för verkligt värde 4. Fond för utvecklingsutgifter 5. Övriga fonder VI Balanserad vinst eller förlust VII Årets resultat

BB. Obeskattade reserver

CC. Efterställda skulder

DD. Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker 2. Livförsäkringsavsättning 3. Oreglerade skador 4. Återbäring och rabatter 5. Utjämningsavsättning 6. Övriga försäkringstekniska avsättningar

EE. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk (före avgiven återförsäkring) 1. Villkorad återbäring 409

2. Fondförsäkringsåtaganden Bilaga 3 FF. Andra avsättningar 1. Pensioner och liknande förpliktelser 2. Skatter 3. Övriga avsättningar

GG. Depåer från återförsäkrare

HH. Skulder I Skulder avseende direkt försäkring II Skulder avseende återförsäkring III Obligationslån IV Skulder till kreditinstitut V Övriga skulder

II. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter I Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader II Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

20

Bilaga 2

Uppställningsform för resultaträkningen

I. TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖ-

RELSE

1. Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) b. Premier för avgiven återförsäkring (-) c. Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker, före avgiven återförsäkring (+/-) d. Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker (+/-) 2. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen (III.6) 3. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 4. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) a. Utbetalda försäkringsersättningar aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) 5. Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) (+/-) 6. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) 7. Driftskostnader

20 Senaste lydelse 1999:603.

8. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 9. Förändring i Utjämningsavsättning Bilaga 3 10. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.1)

II. TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖREL-

SE

1. Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) b. Premier för avgiven återförsäkring (-) 2. Kapitalavkastning, intäkter 3. Orealiserade vinster på placeringstillgångar a. Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk aa) Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring bb) Värdeökning på fondförsäkringstillgångar b. Värdeökning på övriga placeringstillgångar 4. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 5. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) a. Utbetalda försäkringsersättningar aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) 6. Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) (+/-) a. Livförsäkringsavsättning aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) b. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk aa) Villkorad återbäring bb) Fondförsäkringsåtaganden c. Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) 7. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) 8. Driftskostnader 9. Kapitalavkastning, kostnader 10. Orealiserade förluster på placeringstillgångar a. Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk aa) Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring bb) Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar b. Värdeminskning på övriga placeringstillgångar 11. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 12. Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (införs som post III.4) 13. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.2)

III. ICKE-TEKNISK REDOVISNING

1. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post I.10) 411

2. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post II.13) Bilaga 3 3a. Kapitalavkastning, intäkter i skadeförsäkringsrörelsen 3b. Orealiserade vinster på placeringstillgångar 4. Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen (post II.12) 5a. Kapitalavkastning, kostnader i skadeförsäkringsrörelsen 5b. Orealiserade förluster på placeringstillgångar 6. Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen (post I.2) 7. Övriga intäkter 8. Övriga kostnader 9. Bokslutsdispositioner 10. Skatt på årets resultat 11. Övriga skatter 12. Årets resultat

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om rapportering av vissa betalningar till Bilaga 3 myndigheter

Härmed föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentliggörande av rapporter om betalningar till myndigheter och därmed jämförliga juridiska personer. Lagen är tillämplig på sådana aktiebolag och handelsbolag som utgör företag av allmänt intresse eller stora företag enligt 1 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Definitioner

2 § I denna lag avses med 1 företag med verksamhet i utvinningsindustrin: företag som bedriver prospektering, utvinning och därmed jämförlig verksamhet som avser mineraler, olja, naturgas, kol, råpetroleum, malm, salt, torv, sand, grus, sten och lera, 2. företag med verksamhet inom avverkning av primärskog: företag som bedriver avverkning och transport av primärskog, 3. myndighet: – en nationell, regional eller lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredje land, inbegripet en avdelning eller en byrå i en sådan myndighet, eller – ett företag som i förhållande till en sådan myndighet framstår som ett dotterföretag, 4. projekt: en eller flera operativa verksamheter som styrs av ett enda avtal eller av flera avtal som i väsentlig grad är sammankopplade till varandra och som ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet.

Rapportering på företagsnivå

3 § Ett företag som avses i 1 § och är verksamt inom utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog ska senast sex månader efter varje räkenskapsårs utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 6 § och som företaget har gjort under räkenskapsåret. Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt första stycket, om a. företaget är ett dotterföretag, b. dess moderföretag omfattas av lagstiftningen i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen, och c. företagets betalningar till myndigheter omfattas av en rapport på koncernnivå som moderföretaget upprättar enligt 4 § eller motsvarande bestämmelser i annan stat inom Europeiska unionen.

Rapportering på koncernnivå Bilaga 3

4 § Ett företag som avses i 1 § och som är moderföretag i en koncern ska, om något av koncernföretagen är verksamt inom utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog, senast sex månader efter varje räkenskapsårs utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 6 § och som något av koncernföretagen har gjort under räkenskapsåret. En sådan rapport som avses i första stycket behöver dock inte upprättas om 1. koncernen är en liten eller medelstor koncern enligt 1 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) och inget av koncernföretagen är ett företag av allmänt intresse, eller 2. moderföretag självt är dotterföretag i en större koncern och dess eget moderföretag lyder under en medlemsstats lagstiftning. En rapport som avses i första stycket behöver inte omfatta betalningar från sådana koncernföretag som enligt 7 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen inte behöver omfattas av en koncernredovisning.

Rapportering enligt tredjelands bestämmelser

5 § Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt 3 § eller 4 §, om det i stället 1. utarbetar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredjelands rapporteringskrav som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, och 2. offentliggör rapporten i Sverige enligt 9 §.

Rapportens innehåll

6 § En rapport enligt 3 § eller 4 § ska innehålla uppgift om de betalningar som företaget eller, vid tillämpningen av 4 §, något av koncernföretagen har gjort till en myndighet med anledning av verksamhet inom utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog och som utgör a) ersättning för produktionsrättigheter, b) skatt som tas ut på inkomster, produktion eller vinst från företag, med undantag för skatter som tas ut på konsumtion, skatt på fysiska personers inkomster eller omsättningsskatter, c) royalty, d) utdelning, e) kontrakts-, upptäckts- och produktionsbonus eller liknande förmån, f) ersättning för licenser eller koncessioner, och g) betalning för infrastrukturförbättringar. Vid rapporteringen ska hänsyn tas till vad som är en betalnings eller en verksamhets verkliga innebörd. I rapporten ska redovisas

a) det sammanlagda beloppet av de betalningar som har gjorts till varje myndighet, med särskild uppgift om hur stor del av beloppet som avser Bilaga 3 var och en av de typer av betalningar som anges i första stycket a–g, b) om betalningar har avsett ett särskilt projekt; det sammanlagda beloppet av de betalningar som avsett det projektet med särskild uppgift om hur stor del av beloppet som avser var och en av de typer av betalningar som anges i första stycket a–g. Om en betalning har skett på annat sätt än med pengar, ska uppgift lämnas om betalningens värde och, i förekommande fall, volym. I en kompletterande not ska det lämnas upplysningar som förklarar hur betalningens värde har beräknats.

7 § En betalning som, ensam eller tillsammans med andra sammanhängande betalningar understiger 860 000 kr under ett räkenskapsår behöver inte tas med i en rapport enligt 3 § eller 4 §.

Rapportens undertecknande

8 § I aktiebolag ska rapporten skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under rapporten. I handelsbolag ska rapporten skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare. Om rapporten upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Rapporten ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

Offentliggörande

9 § En rapport enligt denna lag ska offentliggöras genom ingivande till Bolagsverket. En kopia av rapporten, avfattad på svenska och engelska, ska ha kommit in till Bolagsverket inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Rapporten ska, så vitt gäller aktiebolag, registreras i aktiebolagsregistret. Registreringen ska avfattas på svenska och engelska. Om det bolag som registreringen avser begär det, ska registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom Europeiska unionen.

10 § Rapporten får överföras elektroniskt till Bolagsverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till Bolagsverket, och 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet.

11 § När rapporten har getts in till Bolagsverket, ska myndigheten kungöra detta. Kungörandet ska ske i en tidning som myndigheten ger ut och avfattas på samma språk som registreringen enligt 9 § tredje stycket.

Vite Bilaga 3

12 § Om ett bolag som omfattas av denna lag inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt denna lag, kan Bolagsverket förelägga den som ensam eller tillsammans med annan är ställföreträdare för bolaget att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite. Frågor om utdömande av vite prövas av Bolagsverket.

Överklagande

13 § Beslut enligt denna lag får överklagas vid allmän förvaltningsdomstol. Överklagande ska ske inom två månader från beslutet. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om Bilaga 3 ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § och 11 kap. 12 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

1 5 § Minst en revisor ska vara aukto- Minst en revisor ska vara auktoriserad revisor, om föreningen riserad revisor, om föreningen är uppfyller mer än ett av följande villkor: 1 medelantalet anställda i före- 1. ett medelstort eller stort föreningen har under vart och ett av tag eller ett företag av allmänt de två senaste räkenskapsåren intresse enligt 1 kap. 3 § första uppgått till mer än 50, stycket årsredovisningslagen (1995:1554), eller 2. föreningens redovisade 2. moderföretag i en medelstor balansomslutning har för vart och eller stor koncern enligt samma ett av de två senaste räkenskaps- paragraf. åren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, 3. föreningens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. För en förening som omfattas av första stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i ett enskilt fall besluta att det i stället för en auktoriserad revisor får utses en viss godkänd revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år. Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern, om koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

1 Senaste lydelse 2013:219

2. koncernföretagens redovisade Bilaga 3 balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, 3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Vid tillämpningen av tredje stycket 2 och 3 ska fordringar och skulder mellan koncern-företag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket ska en auktoriserad eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval ska ske.

11 kap.

2 12 § Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna ska för varje räkenskapsår avge en årsredovis- räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ning, som ska läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvida- godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess be- torernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman handling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap. stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 18–25 §§, 1 § andra stycket, 5 kap. 22, 40–47 6 kap. 5 § årsredovisningslagen och 51 §§, 6 kap. 5 § årsredovis- (1995:1554) eller 2 kap. 1 §, 5 kap. ningslagen (1995:1554) eller 2 kap. 2 § 3 och 6 kap 3 § lagen 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap 3 § (1995:1559) om årsredovisning i lagen (1995:1559) om årsredoviskreditinstitut och värdepappers- ning i kreditinstitut och värdebolag. pappersbolag. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i

2 Senaste lydelse 1999:1094.

balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skul- Bilaga 3 den eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller avsättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i bokföringslagen Bilaga 3 (1999:1078)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 och 4 §§ bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

1 1 § Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §: 1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), 4. företag som omfattas av lagen 4. företag av allmänt intresse (1995:1559) om årsredovisning i enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 kreditinstitut och värdepappers- årsredovisningslagen (1995:1554), bolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 5 . stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket, 6. företag som uppfyller mer än 6. medelstora eller stora företag ett av följande villkor: enligt 1 kap. 3 § årsredovisa) medelantalet anställda i ningslagen, företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 7. företag som är moderföretag i 7. företag som är moderföretag i

1 Senaste lydelse 2010:849.

en koncern vilken uppfyller mer än en medelstor eller en stor koncern ett av följande villkor: enligt 1 kap. 3 § årsredovisnings- Bilaga 3 a) medelantalet anställda i lagen. koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

2 4 § Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor. När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen, 1 kap. 4–6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner, 2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 2 kap. 4 a § om oväsentliga avvikelser, 2 kap. 7 § om undertecknande, 3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll, 3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer, 3 kap. 9 § om avsättningar, 3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form, 3 kap. 13 § om oväsentliga avvikelser,

2 Senaste lydelse 2010:1514.

4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsätt- Bilaga 3 ningstillgångar, 4 kap. 3 § första stycket om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar, 4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar, 4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten, 4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 4 kap. 12 § om redovisning till 4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, och bestämd mängd och fast värde, 4 kap. 13 § om omräkning av 4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk fordringar och skulder i utländsk valuta. valuta , och 4 kap. 17 § om oväsentliga avvikelser.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Bilaga 3 Härigenom föreskrivs att 2 och 6 §§ revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 2 § Lagen är tillämplig på företag som enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning, dock inte företag för vilka regler om revision finns i någon annan lag. I fråga om handelsbolag i vilka I fråga om handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är en eller flera juridiska personer är delägare är lagen tillämplig endast delägare är lagen tillämplig endast om bolaget uppfyller mer än ett av om bolaget är följande villkor: 1. medelantalet anställda i bola- 1. ett medelstort eller stort get har under vart och ett av de två företag eller ett företag av allmänt senaste räkenskapsåren uppgått intresse enligt 1 kap. 3 § årsredotill mer än 3, visningslagen (1995:1554), eller 2. bolagets redovisade balans- 2. moderföretag i en medelstor omslutning har för vart och ett av eller stor koncern enligt samma de två senaste räkenskapsåren paragraf. uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor, 3. bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor. Andra stycket gäller även för moderbolag i en koncern, om koncernen uppfyller mer än ett av de villkor som anges där. Vid tillämpningen ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

6 § Revisorn skall efter varje räken- Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberätt- skapsår lämna en revisionsberätt-

1 Senaste lydelse 2010:837.

else till företaget. Bestämmelser else till företaget. Bestämmelser Bilaga 3 om berättelsens innehåll och den om berättelsens innehåll och den tidpunkt då den skall lämnas till tidpunkt då den ska lämnas till företagsledningen finns i 27–32 §§. företagsledningen finns i 27–32 §§. Om företaget är ett moderföre- Om företaget är ett modertag, skall revisorn även lämna en företag, ska revisorn även lämna koncernrevisionsberättelse enligt en koncernrevisionsberättelse enbestämmelserna i 33 §. Detta ligt bestämmelserna i 33 §. Detta gäller inte om moderföretaget gäller inte om moderföretaget enligt 7 kap. 2 eller 3 § årsredovis- enligt 7 kap. 2, 3 eller 3 a § årsningslagen (1995:1554) inte be- redovisningslagen (1995:1554) höver upprätta koncernredovis- inte behöver upprätta koncernredoning. visning.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen Bilaga 3 (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 13, 14 och 31 §§ samt 25 kap. 37 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 13 § Minst en revisor som bolags- Minst en revisor som bolagsstämman utsett ska vara aukto- stämman utsett ska vara auktoriserad revisor, om riserad revisor, om bolaget är ett 1. bolaget uppfyller mer än ett medelstort eller stort företag eller av följande villkor: ett företag av allmänt intresse a) medelantalet anställda i enligt 1 kap. 3 § årsredovisningsbolaget har under vart och ett av lagen (1995:1554). de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, eller 2. bolagets aktier, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

2 14 § Bestämmelserna i 13 § gäller Bestämmelserna i 13 § gäller även även för moderbolag i en koncern, för moderbolag i en koncern, om om koncernen uppfyller mer än ett koncernen är en medelstor eller en av följande villkor: stor koncern enligt 1 kap. 3 § 1. medelantalet anställda i kon- årsredovisningslagen (1995:1554) cernen har under vart och ett av de eller om något av koncernföretvå senaste räkenskapsåren uppgått tagen är ett företag av allmänt till mer än 50, intresse enligt samma paragraf

1 Senaste lydelse 2013:218. 2 Senaste lydelse 2010:834.

2. koncernföretagens redovisade Bilaga 3 balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, 3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Vid tillämpningen av första stycket 2 och 3 ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

3 31 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en inte i fråga om revision av en sådan bolagsstyrningsrapport som sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovis- avses i 6 kap. 6 § årsredovisningsningslagen (1995:1554). I den lagen (1995:1554). I den delen ska delen ska revisionsberättelsen i revisionsberättelsen i stället innestället innehålla ett uttalande om hålla ett uttalande om huruvida en huruvida en sådan rapport har sådan rapport har upprättats eller upprättats eller inte. När det gäller inte. När det gäller sådana uppsådana upplysningar i rapporten lysningar i rapporten som avses i som avses i 6 kap. 6 § andra 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 årsstycket 2–6 årsredovisningslagen redovisningslagen ska berättelsen ska berättelsen vidare innehålla ett vidare innehålla ett uttalande om uttalande om huruvida upplys- huruvida upplysningarna är förenningarna är förenliga med årsredo- liga med årsredovisningens övriga

3 Senaste lydelse 2009:37.

visningens övriga delar. delar. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn Bilaga 3 ange detta och lämna behövliga upplysningar.

25 kap.

4 37 § Likvidatorn ska för varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning, som ska läggas fram på årsstämman. I fråga om stämman och redovisningen ska följande bestämmelser inte tillämpas: 7 kap. 11 § 2 denna lag, 2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 22, 18–25 §§, 6 kap. 2 och 5 §§ års- 40–47 och 51 §§, 6 kap. 2 och 5 §§ redovisningslagen (1995:1554), årsredovisningslagen (1995:1554), 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, samt 5 kap. 2 § 8 och 9 och 6 kap. 2 5 kap. 2 § 6 och 7 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1560) om och 3 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföre- årsredovisning i försäkringsföretag. tag. I balansräkningen får det egna kapitalet tas upp i en post. Balansräkningen ska innehålla uppgift om aktiekapitalet, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag. En tillgång får inte tas upp till högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som tas upp i balansräkningen, ska det beräknade beloppet anges särskilt vid tillgångsposten. Om en skuld eller likvidationskostnad kan beräknas kräva ett belopp som väsentligt avviker från vad som har redovisats som skuld, ska det beräknade beloppet anges vid skuldposten. Bestämmelserna om koncernredovisning och om delårsrapport i tillämplig lag om årsredovisning ska inte tillämpas på bolag i likvidation.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

4 Senaste lydelse 2005:551.

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Bilaga 3 Härigenom föreskrivs att 6 kap. 11 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

1 11 § Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna ska för varje räkenskapsår avge en årsredovis- räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ning, som ska läggas fram på den ordinarie sparbanksstämman för ordinarie sparbanksstämman för godkännande. I fråga om likvida- godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess be- torernas redovisning och dess handling på stämman tillämpas behandling på stämman tillämpas inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelserna i 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 18–25 §§ och 6 kap. 2 § års- 5 kap . 22, 40–47 och 51 §§ och redovisningslagen (1995:1554) 6 kap. 2 § årsredovisningslagen samt 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och (1995:1554) samt 2 kap. 1 §, 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om års- 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen redovisning i kreditinstitut och (1995:1559) om årsredovisning i värdepappersbolag behöver inte kreditinstitut och värdepappersheller tillämpas. bolag behöver inte heller tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 2010:848.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om Bilaga 3 medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 13 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 13 § Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna ska för varje räkenskapsår lämna en årsredovis- räkenskapsår lämna en årsredovisning, som skall läggas fram på den ning, som ska läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för god- ordinarie föreningsstämman för kännande. I fråga om likvidator- godkännande. I fråga om likvidatoernas redovisning och dess beha- rernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas inte ndling på stämman tillämpas inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 18–25 §§ och 6 kap. 2 § årsredo- 22, 40–47 och 51 §§ och 6 kap. 2 § visningslagen (1995:1554) samt årsredovisningslagen (1995:1554) 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. samt 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 2 och 3 §§ lagen (1995:1559) om kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559) årsredovisning i kreditinstitut och om årsredovisning i kreditinstitut värdepappersbolag behöver inte och värdepappersbolag behöver heller tillämpas. inte heller tillämpas. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas in- högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försälj- bringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång ningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsent- kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som ligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen har tagits upp i balansräkningen eller om det för en skuld eller en eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas likvidationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp som väsentligt av- gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsätt- viker från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid ningen eller skulden, ska vid tillgångs-, avsättnings- eller skuld- tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet posten det beräknade beloppet anges inom linjen. anges inom linjen.

1 Senaste lydelse 1999:1116.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången Bilaga 3 för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa Bilaga 3 bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensions-verksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 5 § I Pensionsmyndighetens årsredovisning ska en särskild redovisning för premiepensionsverksamheten ingå. För denna redovisning ska följande bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag tillämpas. – 1 kap. 2 § om hänvisningar till årsredovisningslagen (1995:1554), – 1 kap. 3 § om vissa definitioner, – 2 kap. 1 § om skyldighet att ta in en resultatanalys i årsredovisningen, – 2 kap. 2 § om årsredovisningens innehåll m.m. när det gäller hänvisningarna till bestämmelserna i 2 kap. 1–6 §§ årsredovisningslagen, – 3 kap. om balans- och resultaträkning, – 4 kap.1 § om värderingsregler – 4 kap.1 § om värderingsregler när det gäller hänvisningarna till när det gäller hänvisningarna till bestämmelserna i 4 kap. 14 a–15 §§ bestämmelserna i 4 kap. 14 a–15 § årsredovisningslagen, och 17 §§ årsredovisningslagen, – 4 kap. 2 § 11–13 om hur värderingsreglerna ska tillämpas på ett försäkringsföretags tillgångar, – 4 kap. 4–9 §§ om värderingsregler, – 5 kap. 1 § om tilläggsupplys- – 5 kap. 1 § om tilläggsupplysningar med undantag av hänvis- ningar med undantag av hänvisningarna till 5 kap. 1–4 §§, 5 § och ningarna till 5 kap. 4 , 6, 11, 14, 15, 16–25 §§ årsredovisningslagen, 22, 25, 39–47 och 51 §§ årsredovisningslagen, – 5 kap. 2–6 §§ om tilläggsupplysningar, – 6 kap. om förvaltningsberättelse och resultatanalys, och – 10 kap. 1 § om överklagande av Finansinspektionens beslut. Om myndigheten företräder staten som ägare av ett eller flera företag, i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 4 § första, andra eller tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554), ska myndigheten även upprätta en koncernredovisning med tillämpning av bestämmelserna om sådan redovisning i 7 kap. 2–4 §§ lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första och andra styckena ska myndigheten anses som ett livförsäkringsföretag. Det som sägs om intresseföretag ska avse företag i vilka staten har ett sådant

1 Senaste lydelse 2010:2061.

inflytande som anges i 1 kap. 5 § årsredovisningslagen, om myndigheten Bilaga 3 företräder staten som ägare. Det som sägs om företagets verkställande direktör ska avse myndighetens chef.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om Bilaga 3 särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 5 § Det finns ett ägarintresse om 1. en juridisk person är intressefö- 1. en juridisk person är intresseföretag till ett företag enligt 1 kap. 5 § retag till ett företag enligt 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), årsredovisningslagen (1995:1554) eller eller ett gemensamt styrt företag enligt 1 kap. 5 a § samma lag, eller 2. ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i ett annat företag.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 2006:531.

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1371) om Bilaga 3 kapitaltäckning och stora exponeringar

Härigenom föreskrivs 1 kap. 5 § och 3 kap. 2 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar att ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 5 § Det finns ett ägarintresse om 1. en juridisk person är intressefö- 1. en juridisk person är intresseföretag till ett företag enligt 1 kap. 5 § retag till ett företag enligt 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), årsredovisningslagen (1995:1554) eller eller ett gemensamt styrt företag enligt 1 kap. 5 a § samma lag, eller 2. ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i ett annat företag.

3 kap.

2 2 § I det primära kapitalet får följande ingå: 1. Eget kapital enligt 5 kap. 4 § 1. Eget kapital enligt 3 kap. 4 § lagen (1995:1559) om årsredo- lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag, om det helt kan pappersbolag, om det helt kan täcka förluster i en fortlevnads- täcka förluster i en fortlevnadssituation och om det vid konkurs situation och om det vid konkurs eller likvidation prioriteras efter eller likvidation prioriteras efter alla andra krav, alla andra krav, a) för bankaktiebolag, kredit- a) för bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappers- marknadsbolag och värdepappersbolag, dock inte uppskrivnings- bolag, dock inte uppskrivningsfonder, fonder, b) för sparbanker, dock endast b) för sparbanker, dock endast reservfonder, reservfonder, c) för medlemsbanker och c) för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar, dock kreditmarknadsföreningar, dock inte förlagsinsatser och uppskriv- inte förlagsinsatser och uppskrivningsfonder, ningsfonder, 2. För Svenska skeppshypotekskassan: kassans reservfond. 3. För banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag: kapitalandelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.

1 Senaste lydelse 2006:1371. 2 Senaste lydelse 2011:752.

4. För banker och kreditmarknadsföretag: kapitalandelen av det belopp som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning Bilaga 3 på egendom som upplåtits till nyttjande. Från summan av posterna enligt första stycket ska följande räknas av 1. förluster under löpande räkenskapsår, 2. immateriella anläggningstillgångar enligt bilaga 1 till lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, punkten 9 under rubriken tillgångar, och 3. den nettovinst som hos ett institut som är originator till en värdepapperisering uppkommer till följd av kapitalisering av framtida inkomster av de värdepapperiserade tillgångarna och som ger en kreditförstärkning till positioner i värdepapperiseringen.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen Bilaga 3 (2010:2043)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 76 § och 13 kap. 29 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

1 76 § I 11 kap. 12 § första stycket I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska tillämpas på likvi- melser inte ska tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess datorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. Bestäm- behandling på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och melserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen (1995:1560) om års- 10 lagen (1995:1560) om årsredoredovisning i försäkringsföretag visning i försäkringsföretag om om tillämpning av 5 kap. 18–25 §§ tillämpning av 5 kap. 22, 40–47 årsredovisningslagen (1995:1554) och 51 §§ årsredovisningslagen ska inte heller tillämpas. (1995:1554) ska inte heller tilllämpas.

13 kap.

2 29 § I 11 kap. 12 § första stycket I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska tillämpas på likvi- melser inte ska tillämpas på datorernas årsredovisning och dess likvidatorernas årsredovisning och behandling på stämman. Bestäm- dess behandling på stämman. Bemelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och stämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 10 lagen (1995:1560) om årsredo- 9 och 10 lagen (1995:1560) om visning i försäkringsföretag om årsredovisning i försäkringsföretag tillämpning av 5 kap . 18–25 §§ om tillämpning av 5 kap. 22, 40– årsredovisningslagen (1995:1554) 47 och 51 §§ årsredovisningslagen ska inte heller tillämpas. (1995:1554) ska inte heller tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 2010:2043. 2 Senaste lydelse 2010:2043.

Förslag till förordning om ändring i förordning Bilaga 3 (1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 12 § förordningen (1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 12 § Finansinspektionen prövar frågor som avses i 1. 4 kap. 2 § 1, 5 kap. 2 § 1 och 7 kap. 3 § 2 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och 2. 4 kap. 2 § 5 b, 5 kap. 2 § 4 2. 4 kap. 2 § 5 b, 5 kap. 2 § 5 och 7 kap. 3 § 4 lagen (1995:1560) och 7 kap. 3 § 5 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings- om årsredovisning i försäkringsföretag. företag.

Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 1999:1161

Förslag till förordning om ändring i förordning Bilaga 3 (1995:1633) om vissa årsredovisningsfrågor

Härigenom föreskrivs att 6 § förordningen (1995:1633) om vissa årsredovisningsfrågor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 6 § Registreringsmyndigheten skall Registreringsmyndigheten skall pröva frågor om tillstånd som avses i pröva frågor om tillstånd som avses i 3 kap. 11 § andra stycket , 5 kap. 9 § 3 kap. 11 § andra stycket , 5 kap. andra stycket och 7 kap. 17 § 30 § första stycket och 7 kap. 17 § årsredovisningslagen (1995:1554). årsredovisningslagen (1995:1554).

Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse 1999:1169.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 4

Efter remiss har yttranden över betänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) inkommit från Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Kommerskollegium, Revisorsnämnden, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Bokföringsnämnden, Länsstyrelsen i Stockholms län, Bolagsverket, Regelrådet, Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges advokatsamfund, FAR, Finansbolagens Förening, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Landsorganisationen i Sverige (LO), Linköpings universitet (Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets Regelnämnd (NNR), Småföretagarnas Riksförbund, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Transparency International Sverige. Företagarna, Handelshögskolan i Stockholm, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Svensk Försäkring har inbjudits men avstått från att yttra sig. Actionaid, Afrikagrupperna, Aktiemarknadsbolagens förening, CONCORD, CSR Sweden, Diakonia, Fair Trade Center, Fondbolagens förening, Forum Syd, FöretagarFörbundet, Svenska ICC, Institutet Mot Mutor, NASDAQ OMX Stockholm AB, Nordic Growth Market NGM AB, PeaceWorks Latinamerika, Rådet för finansiell rapportering, Rådet för kommunal redovisning, Social Venture Network Sweden (SVN), Svenska Kreditföreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund – Aktiespararna och Unionen har inbjudits att yttra sig, men inte inkommit med något. Yttrande över betänkandet har också inkommit från IT&Teleföretagen, Bisnode Sverige AB, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och redovisningsexperten Sten-Eric Ingblad.

1 Utdrag ur IAS 24 Bilaga 5

- - - - - - - - - - 9 I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan: Närstående part är en person eller ett företag som är närstående till det företag som upprättar sina finansiella rapporter (i denna standard kallat det "rapporterande företaget"). (a) En person eller en persons nära familjemedlemmar är närstående till ett rapporterande företag om personen i fråga (i) utövar ett bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande över det rapporterande företaget, (ii) har ett betydande inflytande över det rapporterande företaget, eller (iii) är en av nyckelpersonerna i ledande ställning i det rapporterande företaget eller i moderbolaget till det rapporterande företaget. (b) Ett företag är närstående till ett rapporterande företag om något av nedanstående villkor är tillämpliga: (i) Företaget och det andra (rapporterande) företaget ingår i samma koncern (vilket betyder att varje moderbolag, dotterbolag och systerföretag är närstående till de övriga). (ii) Ett företag är ett av det andra företagets intresseföretag eller ett joint venture (samriskbolag) i vilket det rapporterande företaget är samägare (eller ett intresseföretag till en koncern som företaget ingår i eller ett joint venture i vilket den koncernen är samägare). (iii) Båda företagen är joint ventures i vilket samma tredje part är samägare. (iv) Ett företag är ett joint venture i vilket ett tredje företag är samägare och det andra företaget är ett intresseföretag till det tredje företaget. (v) Företaget är en plan för ersättning efter avslutad anställning till förmån för anställda i antingen det rapporterande företaget eller i ett företag som är närstående till det rapporterande företaget. Om det rapporterande företaget självt utgör en sådan plan är de stödjande arbetsgivarna också närstående till det rapporterande företaget. (vi) Företaget står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande av en person som avses i (a). (vii) En person som avses i (a)(i) har ett betydande inflytande över företaget eller är en av nyckelpersonerna i ledande ställning i företaget (eller i ett moderbolag till företaget). (viii) Företaget, eller något koncernföretag i en koncern i vilken företaget ingår i, tillhandahåller tjänster som brukar utföras av nyckelpersoner i ledande ställning (”key management personnel services”) åt det rapporterande företaget eller till dess moderföretag.

1 Antagen av EU-kommissionen genom förordning (EU) nr 632/2010, senast ändrad genom förordning (EU) nr 28/2015.

En transaktion med närstående är en överföring av resurser, tjänster eller förpliktelser mellan ett rapporterande företag och en närstående Bilaga 5 part, oavsett om ersättning utgår eller ej.

En persons nära familjemedlemmar är sådana som kan väntas påverka, eller påverkas av, personen i dennes eller dessas kontakter med företaget, i vilka följande innefattas: (a) Personens barn och maka/make eller sambo, (b) barn till personens maka/make eller sambo, och (c) personer som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av personens maka/manke eller sambo.

Ersättning innefattar alla ersättningar till anställda (enligt definitionen i IAS 19, Ersättningar till anställda), inklusive ersättningar till anställda i fråga om vilka IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar, tillämpas. Ersättningar till anställda är alla former av vederlag som ett företag eller någon på uppdrag av företaget betalar, ska betala eller tillhandahåller i utbyte mot tjänster som utförs åt företaget. De innefattar även sådana vederlag som betalas för moderföretagets räkning men som hänför sig till företaget. Ersättning innefattar (a) kortfristiga ersättningar till anställda, såsom löner och sociala avgifter, betald semester och betald sjukfrånvaro, vinstandelar och bonus (om de skall betalas inom tolv månader från periodens slut) och ickemonetära ersättningar (såsom sjukvård, bostad, bil samt gratis eller subventionerade varor och tjänster) för nuvarande anställda, (b) ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner, andra ersättningar, livförsäkring och sjukvård, (c) övriga långfristiga ersättningar till anställda, inklusive ledighet för dem som varit anställda under lång tid och sabbatsår, ersättningar i samband med jubileer eller andra ersättningar till dem som varit anställda under lång tid, långfristiga ersättningar vid arbetsoförmåga och, om de inte ska betalas inom tolv månader efter periodens slut, vinstandelar, bonus och uppskjutna ersättningar, (d) ersättningar vid uppsägning. och (e) aktierelaterade ersättningar.

Begreppen ”bestämmande inflytande”, ”investmentföretag”, ”gemensamt bestämmande inflytande” och ”betydande inflytande” definieras i IFRS 10, IFRS 11 Samarbetsarrangemang , respektive IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures och används i denna standard med den 108 innebörd som anges i dessa IFRS.

Nyckelpersoner i ledande ställning är de personer som har befogenhet och ansvar för planering, ledning och styrning av företagets verksamhet, direkt eller indirekt, däribland företagets styrelseledamöter (såväl sådana som är anställda i företaget som andra).

Med Staten avses statsmakten, offentliga myndigheter samt byråer och Bilaga 5 liknande organ oavsett om dessa är lokala, nationella eller internationella.

Ett staten närstående företag är ett företag över vilket en stat utövar ett bestämmande inflytande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande.

10 Bedömningen om en närståenderelation föreligger eller inte grundas på förhållandets ekonomiska innebörd och inte enbart på den juridiska formen.

11 I denna standard anses följande företag eller fysiska personer inte vara närstående: (a) två företag enbart på grund av att de har en gemensam styrelseledamot eller annan nyckelperson i ledande ställning eller på grund av att en nyckelperson i ledande ställning i ett företag har ett betydande inflytande över det andra företaget. (b) två samägare, enbart på grund av att de utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över ett joint venture. (c) (i) finansiärer, (ii) fackföreningar, iii) allmännyttiga företag, och (iv) ministerier och offentliga myndigheter som inte har ett bestämmande inflytande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över det rapporterande företaget enbart på grund av deras normala affärskontakter med ett företag (trots att de kan begränsa företagets handlingsfrihet eller medverka i dess beslutsprocess). (d) en kund, leverantör, franchisegivare, distributör eller generalagent med vilken ett företag har en betydande affärsvolym, enbart till följd av det ekonomiska beroende som detta förhållande medför.

12 I definitionen av närstående inbegrips dotterbolag till intresseföretag i ett intresseföretag och dotterbolag till ett joint venture i ett joint venture. Därför är exempelvis ett intresseföretags dotterbolag och en investerare som har ett betydande inflytande intresseföretaget varandra närstående. - - - - - - - - - -

Jämförelsetabell Bilaga 6

Sammanställning av bestämmelserna i redovisningsdirektivet och motsvarande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) eller annan lag

Direktivet Årsredovisningslagen (eller annan lag)

Artikel 1.1 1 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) Artikel 1.2 – 1 Artikel 2.1 Ingen motsvarighet Artikel 2.2 1 kap. 4 a § Artikel 2.3 1 kap. 8 och 9 §§ Artikel 2.4 4 kap. 1 § Artikel 2.5 1 kap. 3 § första stycket 3 Artikel 2.6 4 kap. 3 § Artiklarna 2.7–2.8 Ingen motsvarighet Artiklarna 2.9–2.12 1 kap. 4 § Artikel 2.13 1 kap. 5 § Artikel 2.14 Ingen motsvarighet Artikel 2.15 1 kap 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Artikel 2.16 2 kap. 3 a § Artikel 3.1 Ingen motsvarighet Artikel 3.2 1 kap. 3 § första stycket 5 Artikel 3.3 Ingen motsvarighet Artikel 3.4 1 kap. 3 § första stycket 4 Artikel 3.5 1 kap. 3 § första stycket 7 Artikel 3.6 Ingen motsvarighet Artikel 3.7 1 kap. 3 § första stycket 6 Artikel 3.8 1 kap. 3 § andra stycket Artikel 3.9 1 kap. 3 § första stycket Artikel 3.10 1 kap. 3 § första stycket Artikel 3.11 Ingen motsvarighet Artikel 3.12 Ingen motsvarighet Artikel 3.13 – Artikel 4.1 2 kap. 1 § Artikel 4.2 2 kap. 2 § Artikel 4.3 2 kap. 3 § Artikel 4.4 2 kap. 3 §

1 I det fall det antecknas ”ingen motsvarighet” i högerspalten har bedömningen gjorts att antingen ingen genomförandeåtgärd i form av lagstiftning behövs eller att den möjlighet direktivet erbjuder inte bör utnyttjas.

Artikel 4.5 – Bilaga 6 Artikel 4.6 Ingen motsvarighet Artikel 4.7 – Artikel 4.8 – Artikel 5 2 kap. 5 § Artikel 6.1 a–6.1 g 2 kap. 4 § Artikel 6.1 h Ingen motsvarighet Artikel 6.1 i 4 kap. 3 § Artikel 6.1 j 2 kap. 3 a § Artikel 6.2 2 kap. 4 § och 5 kap. 5 § Artikel 6.3 Undantaget har utnyttjats, se artikel 6.1 h Artikel 6.4 Ingen motsvarighet Artikel 6.5 Ingen motsvarighet Artikel 7 4 kap. 6–8 §§ Artikel 8 4 kap. 14 a–14 e §§ Artikel 9.1 3 kap. 3 § och 5 kap. 6 § Artikel 9.2 Bilagorna 1–3 Artikel 9.3 3 kap. 4 § andra och fjärde stycket Artikel 9.4 Ingen motsvarighet Artikel 9.5 3 kap. 5 § första stycket och 5 kap. 7 § Artikel 9.6 Ingen motsvarighet Artikel 9.7 4 kap. 13 a Artikel 10 Bilaga 1 Artikel 11 3 kap. 4 a § Artikel 12.1 3 kap. 4 § första stycket Artikel 12.2 Ingen motsvarighet, jfr 4 kap. 14 § Artikel 12.3 4 kap. 1 § Artikel 12.4 Bilaga 1 B II 1 Artikel 12.5 4 kap. 4–6 §§ Artikel 12.6 4 kap. 4–6 §§ Artikel 12.7 4 kap. 9 § Artikel 12.8 4 kap. 3 § fjärde stycket och 5 kap. 25 § första stycket Artikel 12.9 4 kap. 11 § Artikel 12.10 4 kap. 15 § Artikel 12.11 4 kap. 2 §, 4 § andra stycket, 7 och 8 §§, 5 kap. 9 § Artikel 12.12 4 kap. 15 a § Artikel 13.1 3 kap. 3 § Artikel 13.2 Ingen motsvarighet Artikel 14.1 3 kap. 4 § femte stycket Artikel 14.2 3 kap. 11 § första stycket Artikel 15 5 kap. 3 § Artikel 16.1.a 5 kap. 4 § Artikel 16.1.b 5 kap. 11 § Artikel 16.1.c 5 kap. 10 och 12 §§ Artikel 16.d 5 kap. 14–16 §§ Artikel 16.1.e 5 kap. 18 § Artikel 16.1.f 5 kap. 19 § Artikel 16.1.g 5 kap. 13 och 14 §§ 444 Artikel 16.1.h 5 kap. 20 §

Artikel 16.2 5 kap. 8, 17, 21–24 §§ Artikel 16.3 – Bilaga 6 Artikel 17.1.a 5 kap. 8 och 25 §§ Artikel 17.1.b 5 kap. 25 § tredje stycket och 26 § andra stycket Artikel 17.1.c 5 kap. 27 § Artikel 17.1.d 5 kap. 40–43 §§ Artikel 17.1.e 5 kap. 37 och 39 §§ Artikel 17.1.f 5 kap. 36 § Artikel 17.1.g 5 kap. 29 och 30 §§ Artikel 17.1.h 5 kap. 34 § Artikel 17.1.i 5 kap. 34 § Artikel 17.1.j 5 kap. 33 § Artikel 17.1.k 5 kap. 29 § andra stycket Artikel 17.1.l 5 kap. 45 § Artikel 17.1.m 5 kap. 21 § Artikel 17.1.n 5 kap. 45 § Artikel 17.1.o 5 kap. 35 § Artikel 17.1 p 5 kap. 17 § Artikel 17.1.q 5 kap. 22 § Artikel 17.1 r 5 kap. 23 och 24 §§ Artikel 17.2 5 kap. 30 § Artikel 18.1 a 5 kap. 47 § Artikel 18.1 b 5 kap. 48 § Artikel 18.2 Ingen motsvarighet Artikel 18.3 Ingen motsvarighet Artikel 19.1 6 kap. 1 § Artikel 19.2 6 kap. 1 § Artikel 19.3 Ingen motsvarighet Artikel 19.4 6 kap. 1 § femte stycket Artikel 20.1 6 kap. 6 § Artikel 20.2 6 kap. 8 § Artikel 20.3 6 kap. 9 §, 9 kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) Artikel 20.4 6 kap. 7 § Artikel 21 7 kap. 1 § och 5 § första stycket Artikel 22.1 1 kap. 4 § och 7 kap. 1 § Artikel 22.2 Ingen motsvarighet Artiklarna 22.3–22.5 1 kap. 6 § Artikel 22.6 1 kap. 4 § Artiklarna 22.7–22.9 Ingen motsvarighet Artikel 23.1 7 kap. 3 § Artikel 23.2 Ingen motsvarighet Artikel 23.3–23.5 7 kap. 2 § Artikel 23.6 Ingen motsvarighet Artikel 23.7 – Artikel 23.8 7 kap. 2 § Artikel 23.9 7 kap. 5 § Artikel 23.10 7 kap. 3 a § Artikel 24.1 7 kap. 6–8 §§ Artikel 24.2 7 kap. 8 § 445

Artikel 24.3 7 kap. 19–22 §§ Bilaga 6 Artikel 24.4 7 kap. 9 § Artikel 24.5 7 kap. 8 § Artikel 24.6 7 kap. 9 § Artikel 24.7 7 kap. 13 § Artikel 24.8 7 kap. 10 § Artikel 24.9 7 kap. 15 § Artikel 24.10 7 kap. 11 § Artikel 24.11 och 24.12 7 kap. 12 § Artikel 24.13 Ingen motsvarighet Artikel 24.14 Ingen motsvarighet Artikel 25 Ingen motsvarighet Artikel 26 7 kap. 30 § Artikel 27 7 kap. 25–29 §§ Artikel 28.1 7 kap. 14 § Artikel 28.2 7 kap. 16 § Artikel 28.3 7 kap. 17 § Artikel 29 7 kap. 4 och 31 §§ Artikel 30 8 kap. 2 och 3 §§ Artikel 31 Ingen motsvarighet Artikel 32.1 8 kap. 14 § Artikel 32.2 8 kap. 15 § Artikel 33 8 kap. 12 och 13 §§ Artikel 34 6 kap. 9 §, 9 kap. aktiebolagslagen och revisionslagen (1999:1079) Artikel 35 9 kap. 28–36 §§ aktiebolagslagen och 27–32 a § revisionslagen Artikel 36 Ingen motsvarighet Artikel 37 Ingen motsvarighet Artikel 38 Ingen motsvarighet Artikel 39 Ingen motsvarighet Artikel 40 – Artiklarna 41.1 och 41.4 1 och 2 §§ lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 41.5 5 § första stycket lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 42.1 3 § första stycket lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 42.2 3 § andra stycket lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 43.1 6 § lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 43.2 5 § andra stycket lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 43.3 5 § tredje stycket lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 43.4 7 § lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 43.5 6 § lagen om rapportering av 446 betalningar till myndigheter

Artikel 44 4 § lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Bilaga 6 Artikel 45.1 8 och 9 §§ lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 45.2 11 § lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 46 10 § lagen om rapportering av betalningar till myndigheter Artikel 47 – Artikel 48 – Artikel 49 – Artikel 50 – Artikel 51 8 kap. 5–13 §§, 11 kap. 5 § brottsbalken Artikel 52 – Artikel 53 Ikraftträdandebestämmelser i respektive lag Artikel 54 _ Artikel 55 _

Lagrådsremissens lagförslag Bilaga 7

Förslag till lag om rapportering av betalningar till myndigheter

1 Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentliggörande av rapporter om betalningar till myndigheter. Med myndigheter jämställs företag som står i ett förhållande till en myndighet som motsvarar förhållandet mellan ett dotterföretag och ett moderföretag. Lagen är tillämplig på 1. aktiebolag och handelsbolag som är större företag eller moderföretag i större koncerner enligt 1 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554), 2. företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och 3. företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Uttryck i lagen

2 § I denna lag avses med 1. företag med verksamhet i utvinningsindustrin : företag som bedriver prospektering, utveckling, utvinning och därmed jämförlig verksamhet som avser olja, naturgas, kol, torv, sand, grus, sten, lera, salt, metallmalmer eller andra mineraler, 2. företag med verksamhet inom avverkning av naturskog : företag som avverkar naturskog eller som utför transporter för sådan avverkning, 3. projekt : en eller flera operativa verksamheter som styrs av ett enda avtal eller flera i väsentlig grad sammankopplade avtal och ligger till grund för betalningsansvar gentemot en myndighet.

Rapport på företagsnivå

3 § Ett företag med verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog ska senast sex månader efter räkenskapsårets utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 5 § och som företaget har gjort under räkenskapsåret. Ett företag som ingår i en koncern behöver inte upprätta någon rapport om betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som moderföretaget upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, i den ursprungliga lydelsen.

Rapport på koncernnivå Bilaga 7

4 § Om något av företagen i en koncern bedriver verksamhet i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog, ska moderföretaget senast sex månader efter räkenskapsårets utgång upprätta en rapport över sådana betalningar till myndigheter som anges i 5 § och som något av koncernföretagen har gjort under räkenskapsåret. Företaget behöver inte upprätta någon rapport om det är ett dotterföretag och betalningarna omfattas av en rapport på koncernnivå som dess moderföretag upprättar enligt denna lag eller motsvarande bestämmelser i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen. Rapporten behöver inte omfatta betalningar från koncernföretag som med stöd av 7 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) inte omfattas av koncernredovisningen för räkenskapsåret.

Rapportens innehåll

5 § Rapporten ska innehålla upplysningar om sådana betalningar för verksamheten som utgör 1. ersättning för produktionsrättigheter, 2. skatt som tas ut från företag på inkomst, produktion eller vinst från företag och inte är skatt på fysiska personers inkomst och inte heller mervärdesskatt, omsättningsskatt eller annan skatt på konsumtion, 3. royalty, 4. utdelning, 5. kontrakts-, upptäckts- eller produktionsbonus, 6. ersättning för licens eller koncession, eller 7. betalning för infrastrukturförbättringar. Det sammanlagda beloppet av de betalningar som har gjorts till varje myndighet ska anges. Om vissa betalningar har avsett ett särskilt projekt, ska det sammanlagda beloppet av de betalningarna anges. Om betalningsskyldigheten har uppstått på företagsnivå, behöver betalningarna dock inte redovisas per projekt. I samtliga fall ska det anges hur stor del som avser var och en av de typer av betalningar som anges i första stycket 1–7. Om en betalning har gjorts på annat sätt än med pengar, ska uppgift lämnas om värdet och, i tillämpliga fall, volymen. I en not ska det förklaras hur betalningens värde har beräknats.

6 § En betalning som, ensam eller tillsammans med andra sammanhängande betalningar, är mindre än 860 000 kronor under ett räkenskapsår behöver inte tas med i rapporten.

7 § När en rapport upprättas ska hänsyn tas till vad som är en betalnings eller en verksamhets verkliga innebörd.

Offentliggörande

8 § Rapporten ska offentliggöras genom att en bestyrkt kopia på svenska ges in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Med bestyrkt kopia jämställs ett elektroniskt original. En rapport som har upprättats av ett aktiebolag ska registreras i aktiebolagsregisteret av Bolagsverket. Registreringen ska vara på svenska.

Om det bolag som registreringen avser begär det, ska registreringen dess- Bilaga 7 utom göras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

9 § Rapporten får överföras elektroniskt till Bolagsverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till Bolagsverket, och 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet.

Rapportering enligt tredjelands bestämmelser

10 § Ett företag behöver inte upprätta någon rapport enligt denna lag, om det i stället 1. upprättar och offentliggör en rapport i enlighet med ett tredjelands rapporteringskrav som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med kraven inom Europeiska unionen, och 2. offentliggör rapporten i Sverige enligt 8 §.

Vite

11 § Om ett företag inte fullgör sin rapporteringsskyldighet enligt denna lag, kan Bolagsverket förelägga den som ensam eller tillsammans med någon annan är ställföreträdare för företaget att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite. Frågor om utdömande av vite prövas av Bolagsverket.

Överklagande

12 § Bolagsverkets beslut enligt 8 och 11 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen Bilaga 7 (1995:1554)

1 2 Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 5 kap., 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 13 § och 7 kap. 23 § ska utgå, dels att 1 kap. 3 och 5 §§, 2 kap. 4–6 §§, 3 kap. 1 och 3–5 §§, 4 kap. 2– 8, 11, 14 och 14 b §§, 6 kap. 1–2, 6, 7 och 9 §§, 7 kap. 2, 3 a, 5, 7–10, 12–16, 18, 22, 25 och 30–32 §§, 8 kap. 15 och 16 §§, bilagorna 1–3 och rubrikerna närmast före 2 kap. 5 § och 7 kap. 5, 9, 14, 16, 18 och 25 §§ och rubriken närmast efter 7 kap. 13 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 1 kap. 4 § ska lyda ”Koncern, intresseföretag m.m.”, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., nio nya paragrafer, 1 kap. 4 a, 5 a, 8 och 9 §§, 2 kap. 3 a §, 3 kap. 4 b, 10 a och 10 b §§ och 4 kap. 15 a §, och närmast före 1 kap. 8 §, 2 kap. 3 a §, 3 kap. 4 b, 10 a och 10 b §§ och 4 kap. 7 och 15 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse av 3 kap. 13 § 2006:871 5 kap. 20 § 2010:1515 5 kap. 1 § 1999:1112 5 kap. 21 § 2009:573 5 kap. 2 § 2000:34 5 kap. 22 § 2010:1515 5 kap. 3 § 2010:1515 5 kap. 23 § 1999:1112 5 kap. 4 a § 2003:774 5 kap. 24 § 1999:1112 5 kap. 4 b § 2007:132 5 kap. 25 § 2010:1515 5 kap. 4 c § 2003:774 5 kap. 26 § 1999:1112 5 kap. 5 § 2003:774 5 kap. 27 § 2006:597 5 kap. 6 § 2006:871 7 kap. 23 § 1999:1112 5 kap. 7 § 1999:1112 rubriken närmast före 3 kap. 13 § 1999:1112 5 kap. 8 § 1999:1112 rubriken närmast före 5 kap. 4 a § 2003:774 5 kap. 9 § 2004:244 rubriken närmast före 5 kap. 5 § 2003:774 5 kap. 10 § 2010:1515 rubriken närmast före 5 kap. 11 a § 2009:34 5 kap. 11 § 2010:1515 rubriken närmast före 5 kap. 12 a § 2009:34 5 kap. 11 a § 2009:34 rubriken närmast före 5 kap. 15 § 1999:1112 5 kap. 12 § 2005:918 rubriken närmast före 5 kap. 16 § 1999:1112 5 kap. 12 a § 2009:34 rubriken närmast före 5 kap. 18 § 1999:1112 5 kap. 12 b § 2009:34 rubriken närmast före 5 kap. 18 b § 2003:487 5 kap. 13 § 1999:1112 rubriken närmast före 5 kap. 19 § 1999:1112 5 kap. 14 § 2005:556 rubriken närmast före 5 kap. 22 § 1999:1112 5 kap. 15 § 2004:1173 rubriken närmast före 5 kap. 23 § 1999:1112 5 kap. 16 § 2006:871 rubriken närmast före 5 kap. 24 § 1999:1112 5 kap. 17 § 2006:871 rubriken närmast före 5 kap. 25 § 1999:1112 5 kap. 18 § 1999:1112 rubriken närmast före 5 kap. 26 § 1999:1112 5 kap. 18 b § 2006:871 rubriken närmast före 5 kap. 27 § 2006:597 5 kap. 19 § 1999:1112 rubriken närmast före 7 kap. 23 § 1999:1112

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 7

1 kap.

3 3 § I denna lag betyder 1. företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport, 2. andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer, 3. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen, 4. större företag: – företag vars andelar, tecknings- – företag vars överlåtbara värdeoptioner eller skuldebrev är upp- papper är upptagna till handel på tagna till handel på en reglerad en reglerad marknad eller en motmarknad eller en motsvarande mark- svarande marknad utanför Euronad utanför Europeiska ekonom- peiska ekonomiska samarbetsomiska samarbetsområdet eller rådet , eller – företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 5. mindre företag: företag som inte är större företag, 6. större koncerner: – koncerner i vilka moderföre- – koncerner där moderföretagets tagets eller något av dotterföretag- eller något av dotterföretagens ens andelar, teckningsoptioner överlåtbara värdepapper är uppeller skuldebrev är upptagna till tagna till handel på en reglerad handel på en reglerad marknad marknad eller en motsvarande markeller en motsvarande marknad utan- nad utanför Europeiska ekonomiska för Europeiska ekonomiska samar- samarbetsområdet , betsområdet eller – koncerner där något av dotterföretagen är ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller – koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

3 Senaste lydelse 2010:848.

b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, Bilaga 7 c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, 7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner. Vid tillämpningen av första Vid tillämpningen av första stycket 6 b och c ska fordringar stycket 6 b och c ska andelar i och skulder mellan koncernföre- dotterföretag, fordringar och tag, liksom internvinster, elimine- skulder mellan koncernföretag, ras. Detsamma gäller för intäkter liksom internvinster, elimineras. och kostnader som hänför sig till Detsamma gäller för intäkter och transaktioner mellan koncernföre- kostnader som hänför sig till transtag, liksom förändring av intern- aktioner mellan koncernföretag, vinst. liksom förändring av internvinst. Eliminering behöver inte göras, om tillämpningen i stället utgår från följande gränsvärden: – balansomslutning 48 miljoner kronor, – nettoomsättning 96 miljoner kronor. Företag som avses i 2 kap. 2 § Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokförings- första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämp- lagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av första stycket 4–7 och ningen av första stycket 4–7 och 5 kap. 6 § till nettoomsättningen 5 kap. 47 § till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsav- lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. gifter och andra liknande intäkter.

4 a § Med ägarintresse avses i denna lag ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget och därigenom främja verksamheten i ägarföretaget. Ett innehav av minst 20 procent av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat framgår av omständigheterna.

4 5 § Om ett företag äger andelar i en Om ett företag har ett ägarjuridisk person som inte är dotter- intresse i en juridisk person och företag och utövar ett betydande utövar ett betydande inflytande inflytande över den juridiska pers- över dess driftsmässiga och finansi-

4 Senaste lydelse 1999:1112.

onens driftsmässiga och finansiella ella styrning, är den juridiska Bilaga 7 styrning samt ägandet utgör ett led personen ett intresseföretag till i en varaktig förbindelse mellan företaget. Detta gäller dock inte företaget och den juridiska person- om den juridiska personen är ett en , är den juridiska personen intr- dotterföretag eller ett gemensamt esseföretag till företaget. styrt företag som företaget samäger. Innehar ett företag minst tjugo Innehar företaget minst 20 proprocent av rösterna för samtliga cent av rösterna för samtliga andelar andelar i en juridisk person , skall i den juridiska personen , ska det det anses ha sådant inflytande över anses ha ett betydande inflytande och sådan förbindelse med denna över denna, om inte något annat som avses i första stycket , om inte framgår av omständigheterna. Detannat framgår av omständighet- samma gäller om företagets dottererna. Detsamma gäller om företa- företag eller företaget tillsammans gets dotterföretag eller företaget med ett eller flera dotterföretag tillsammans med ett eller flera eller flera dotterföretag tillsamdotterföretag eller flera dotterföre- mans innehar minst 20 procent av tag tillsammans innehar minst rösterna. tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen. 5 a § Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över.

Närstående 8 § En juridisk person anses i denna lag som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om 1. den ingår i samma koncern som det rapporterande företaget, 2. den är ett intresseföretag till det rapporterande företaget eller till ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i, 3. det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juridiska personen, eller till ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i, 4. den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det rapporterande företaget eller av ett företag i en koncern som det rappor-

terande företaget ingår i, 5. det rapporterande företaget Bilaga 7 är ett gemensamt styrt företag som samägs av den juridiska personen, eller av ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i, 6. den och det rapporterande företaget båda är gemensamt styrda företag som samägs av samma tredje företag, 7. den eller det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett tredje företag, och den andra av dem är ett intresseföretag till det tredje företaget, 8. den är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2, 4, 6 eller 7, 9. den har som huvudsaklig verksamhet att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till personer som har avslutat sin anställning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapporterande företaget, 10. den har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9, 11. den står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande av en person som är närstående enligt 9 §, 12. den annars står under betydande inflytande av en person som avses i 9 § 1 eller 4–6, 13. den eller dess moderföretag har en styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare som är en person som avses i 9 § 1, eller 14. den eller ett företag i en koncern som den ingår i tillhandahåller tjänster för företagsledning åt det rapporterande företaget eller åt dess moderföretag. Vid tillämpningen av första stycket ska med koncern jämställas 455

en företagsgrupp som kontrolleras Bilaga 7 av ett företag eller ett annat rättssubjekt som inte är ett moderföretag i denna lags mening. Med intresseföretag ska ett sådant företag jämställas som skulle ha utgjort ett intresseföretag om 5 § inte hade innehållit krav på andelsinnehav .

9 § En fysisk person anses i denna lag som närstående till ett rapporterande företag om han eller hon 1. själv eller gemensamt med någon annan utövar ett bestämmande inflytande över företaget, 2. annars har ett betydande inflytande över företaget, 3. är en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan ledande befattningshavare i företaget eller dess moderföretag, 4. är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 1–3, 5. är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 1–3 eller av hans eller hennes make eller sambo, eller 6. annars ingår i samma familj som en person som avses i 1–3 och kan förväntas påverka den personen i hans eller hennes kontakter med företaget eller påverkas av honom eller henne i sina egna kontakter med företaget.

2 kap.

Väsentlighet 3 a § Ett företag får avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering i denna lag, om följden av avvikelsen inte är väsentlig. Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad

eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan infor- Bilaga 7 mation, rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar på grundval av informationen.

5 4 § Vid upprättandet av balans- Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och räkningen, resultaträkningen och noterna skall följande iakttas: noterna ska följande iakttas: 1. Företaget skall förutsättas fort- 1. Företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. sätta sin verksamhet. 2. Samma principer för värde- 2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning ring, klassificering och indelning av de olika posterna och, i före- av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall kommande fall, delposterna ska konsekvent tillämpas från ett konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat. räkenskapsår till ett annat. 3. Värderingen av de olika post- 3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, del- erna och, i förekommande fall, delposterna skall göras med iakttag- posterna ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta ande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att innebär särskilt att a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen, b) hänsyn skall tas till alla eko- b) hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hän- nomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidig- förliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa are räkenskapsår, även om dessa förpliktelser blir kända först efter förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, upprättandet av årsredovisningen, och att och att c) hänsyn skall tas till värdened- c) hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för gångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller en räkenskapsåret är en vinst eller en förlust. förlust. 4. Intäkter och kostnader som är 4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för tas med oavsett tidpunkten för betalningen. betalningen. 5. De olika beståndsdelar som 5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i före- balansräkningens poster och, i förekommande fall, delposter består av kommande fall, delposter består av skall värderas var för sig. ska värderas var för sig. 6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot

5 Senaste lydelse 2004:1173.

varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra. Bilaga 7 7. Den ingående balansen för ett 7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för det med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskaps- närmast föregående räkenskapsåret. året. Om det finns särskilda skäl och Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 och 3 §§, får det är förenligt med 2 och 3 §§, får avvikelse göras från vad som avvikelse göras från första stycket. föreskrivs i första stycket. I så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på företagets ställning och resultat lämnas i en not.

6 Form och språk Form m.m. 7 5 § Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska. Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om företagets namn, organisations- eller personnummer och säte. Om företaget har gått i likvidation, ska detta också anges.

8 6 § Beloppen i årsredovisningen Beloppen i årsredovisningen ska skall anges i företagets redovisnings- anges i företagets redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokförings- valuta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078). Beloppen får lagen (1999:1078). Beloppen får dessutom anges i annan valuta dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på dagen enligt omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång (balans- för räkenskapsårets utgång (balansdagen). I så fall skall upplysning dagen). om omräkningskursen lämnas i en not. Vid byte av redovisningsvaluta Vid byte av redovisningsvaluta skall balansräkningen för det gamla ska balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till den räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan enligt den nya redovisningsvalutan enligt den växelkurs som har fastställts av växelkurs som har fastställts av Europeiska centralbanken den sista Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under räken- svenska bankdagen under räkenskapsåret. Den omräknade balans- skapsåret. Den omräknade balans-

6 Senaste lydelse 2008:89. 7 Senaste lydelse 2008:89. 8 Senaste lydelse 2000:34.

räkningen skall utgöra ingående räkningen ska utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret. balans för det nya räkenskapsåret. Bilaga 7

3 kap.

9 1 § Balansräkningen skall i samman- Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga drag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. samt eget kapital på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.

10 3 § Balansräkningen skall upprättas Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställnings- enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 former som anges i bilagorna 2 och 3. och 3. Byte av uppställningsform för Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl och är om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.

11 4 § Posterna i balansräkningen och Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställnings- anges för respektive uppställningsform. form. Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i en not. I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning. Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas

9 Senaste lydelse 1999:1112. 10 Senaste lydelse 1999:1112. 11 Senaste lydelse 2010:1515.

särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges Bilaga 7 beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman, 1. om de är av ringa betydelse 1. om posternas belopp är med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § obetydliga med hänsyn till kravet i på rättvisande bild, eller 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller 2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not. Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror.

12 4 a § Trots bestämmelserna i 3 och Trots 3 och 4 §§ får företag som 4 §§ får företag som avses i andra avses i andra stycket dela upp stycket dela upp anläggningstill- anläggningstillgångar och omsättgångar och omsättningstillgångar ningstillgångar samt skulder och samt skulder och avsättningar i avsättningar i kortfristiga och långkortfristiga och långfristiga poster, fristiga poster, om det är förenligt om det är förenligt med 2 kap. 2 med 2 kap. 2 och 3 §§. och 3 §§. Bestämmelserna i första stycket Första stycket gäller gäller 1. företag som omfattas av en 1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de internatio- med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som nella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och råd- avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 ets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings- av internationella redovisningsstandarder, och standarder , i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008 , och 2. andra företag vars andelar 2. andra företag vars överlåtbara eller skuldebrev är upptagna till värdepapper är upptagna till handel handel på en reglerad marknad. på en reglerad marknad.

Kortfristiga och långfristiga balansposter 4 b § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar ska den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen anges. För varje skuldpost i balans-

12 Senaste lydelse 2007:541.

räkningen ska följande anges: den del som ska betalas inom ett år Bilaga 7 från balansdagen, den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen och summan av dessa skulder. Första och andra styckena gäller även fordringsposter och skuldposter som har tagits in i sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2. För mindre företag som slår samman poster enligt 4 § femte stycket ska det som föreskrivs i första och andra styckena om fordringsposter och skuldposter i balansräkningen i stället avse de sammanslagna posterna.

13 5 § För varje post eller delpost i För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen balansräkningen, resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § och sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 skall beloppet av fjärde stycket 2 ska beloppet av motsvarande post för det närmast motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges. föregående räkenskapsåret anges. Om företaget har ändrat princip- Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering erna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller eller indelning i poster eller delposter, skall posterna för det delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de skall kunna som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt. poster på ett meningsfullt sätt. Om det finns särskilda skäl och Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse från vad som 3 §§, får avvikelse från det som föreskrivs i andra stycket göras . I föreskrivs i andra stycket göras. så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not. Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna.

Ett aktiebolags eget kapital 10 a § Ett aktiebolags eget kapital ska i

13 Senaste lydelse 2006:871.

balansräkningen, i en egen räkning Bilaga 7 eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska följande tas upp: aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

En ekonomisk förenings eget kapital 10 b § En ekonomisk förenings eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska följande tas upp: inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter. Det som sägs i första stycket om insatser gäller också upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening.

4 kap.

14 2 § Utgifter för forsknings- och Utgifter för koncessioner, patent,

14 Senaste lydelse 1999:1112.

utvecklingsarbeten och liknande licenser, varumärken, hyresrätter arbeten som är av väsentligt värde och liknande rättigheter och till- Bilaga 7 för rörelsen under kommande år gångar som är av betydande värde får tas upp som immateriell anlägg- för rörelsen under kommande år ningstillgång . Detsamma gäller ut- får tas upp som immateriella angifter för koncessioner, patent, läggningstillgångar . Detsamma licenser, varumärken, hyresrätter gäller ersättning som vid förvärv och liknande rättigheter och till- av rörelse överstiger det behållna gångar samt ersättning som vid värdet av de tillgångar som förförvärv av rörelse överstiger det värvats och de skulder som överbehållna värdet av de tillgångar tagits (goodwill). som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill). Första stycket gäller även utgifter för företagets eget utvecklingsarbete. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter. Utgifter för företagsbildning, Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller mot- ökning av aktiekapitalet eller motsvarande eller för företagets för- svarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp som till- valtning får inte tas upp som tillgång . gångar .

15 3 § Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §. I anskaffningsvärdet för en I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in , förvärvad tillgång ska, utöver utöver inköpspriset, utgifter som är inköpspriset, utgifter som är direkt direkt hänförliga till förvärvet. hänförliga till förvärvet räknas in . I anskaffningsvärdet för en till- I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in , utö- verkad tillgång får, utöver sådana ver sådana kostnader som direkt kostnader som direkt kan hänföras kan hänföras till produktionen av till produktionen av tillgången, en tillgången, en skälig andel av indi- skälig andel av indirekta tillverkrekta tillverkningskostnader. ningskostnader räknas in . Ränta på kapital som har lånats Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaff- en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan ningsvärdet till den del som räntan hänför sig till tillverkningsperioden. hänför sig till tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaff-

15 Senaste lydelse 2011:1554.

ningsvärdet, ska en upplysning om Bilaga 7 detta lämnas i en not. Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

16 4 § Anläggningstillgångar med begr- Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod skall skrivas änsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period. av systematiskt över denna period. Nyttjandeperioden för en imma- Om nyttjandeperioden för immateriell anläggningstillgång som teriella anläggningstillgångar som avses i 2 § skall anses uppgå till utgörs av utgifter för företagets högst fem år, om inte en annan eget utvecklingsarbete inte kan längre tid med rimlig grad av fastställas med en rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om en säkerhet, ska perioden anses uppsådan längre avskrivningstid till- gå till fem år. Detsamma gäller i lämpas, skall det i en not lämnas fråga om goodwill. upplysning om detta. I noten skall i så fall också anges skälen för den längre avskrivningstiden. Avskrivningar skall redovisas i Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen. Annan redovis- resultaträkningen. Annan redovisning får dock tillämpas, om det ning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl och är förenligt finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. med 2 kap. 2 och 3 §§.

5 § Har en anläggningstillgång på Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det balansdagen ett lägre värde än det värde som följer av 3 § och 4 § värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, skall tillgången skri- första stycket, ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om vas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången det kan antas att värdenedgången är bestående. är bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. En nedskrivning enligt första En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för om det inte längre finns skäl för den. den. Nedskrivningar som avser goodwill får dock inte återföras. Nedskrivningar och återföringar Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje styckena som avses i första–tredje styckena skall redovisas i resultaträkningen. ska redovisas i resultaträkningen.

16 Senaste lydelse 2004:1173.

17 6 § Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar Bilaga 7 som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission. I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt. Avskrivningar och nedskriv- Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har ningar av den tillgång som har skrivits upp skall efter uppskriv- skrivits upp ska efter uppskrivningen beräknas med utgångs- ningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet. punkt i det uppskrivna värdet.

Ianspråktagande av uppskrivningsfonden och fonden för utvecklingsutgifter 18 7 § Ett aktiebolag får ta uppskriv- Ett aktiebolag får ta uppskrivningsfonden i anspråk för ningsfonden eller fonden för utvecklingsutgifter i anspråk för 1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission, 2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital. Ett beslut att ta uppskrivnings- Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en fonden eller fonden för utveckförlust enligt första stycket 2 får lingsutgifter i anspråk för att täcka fattas endast efter revisorernas en förlust enligt första stycket 2 får hörande . Innan tre år har förflutit fattas endast efter att revisorerna från beslutet får vinstutdelning har hörts . Innan tre år har förflutit beslutas endast om Bolagsverket från beslutet får vinstutdelning eller, i tvistiga fall, allmän domstol beslutas endast om Bolagsverket ger tillstånd till det eller om eller, i tvistiga fall, allmän domstol aktiekapitalet har ökats med minst ger tillstånd till det eller om ett belopp som motsvarar den aktiekapitalet har ökats med minst förlust som har blivit täckt med ett belopp som motsvarar den uppskrivningsbelopp . I fråga om förlust som har blivit täckt med Bolagsverkets eller domstolens belopp från fonden . I fråga om tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ Bolagsverkets eller domstolens aktiebolagslagen (2005:551) i till- tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ lämpliga delar. aktiebolagslagen (2005:551) i tilllämpliga delar.

17 Senaste lydelse 2004:1173. 18 Senaste lydelse 2005:918.

8 § Bilaga 7 Vid avskrivning enligt 4 § eller Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § eller vid nedskrivning enligt 5 § av en avyttring eller utrangering av till- uppskriven tillgång eller vid avyttgången skall uppskrivningsfonden ring eller utrangering av tillgången minskas i motsvarande utsträck- ska uppskrivningsfonden minskas i ning, dock högst med den del av motsvarande utsträckning, dock uppskrivningsfonden som svarar högst med den del av fonden som mot tillgången. svarar mot tillgången. På samma sätt ska fonden för utvecklingsutgifter minskas vid avskrivning, nedskrivning eller avyttring av en som tillgång upptagen utgift för företagets eget utvecklingsarbete. Minskningen av uppskrivnings- Minskningen får göras enbart fonden i fall som avses i första genom att stycket får göras enbart genom att 1. fonden tas i anspråk enligt 7 §, 2. den del av uppskrivnings- 2. den del av fonden som motfonden som motsvarar avskrivning svarar avskrivning eller nedskriveller nedskrivning överförs till fritt ning överförs till fritt eget kapital, eget kapital, eller eller 3. den del av uppskrivnings- 3. den del av fonden som motfonden som motsvarar en avyttrad svarar en avyttrad tillgång överförs tillgång överförs till fritt eget kapi- till fritt eget kapital. tal.

19 11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas. Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt avviker från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, skall större företag ange skillnadsbeloppet i en not med fördelning på de poster som är upptagna i balansräkningen. Nettoförsäljningsvärdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje stycket första meningen.

20 14 § Egna aktier får inte tas upp som tillgång. Vid värdering av ett moder- Vid värdering av ett moder-

19 Senaste lydelse 2006:871. 20 Senaste lydelse 2001:934.

företags andelar i ett dotterföretag företags andelar i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget ska andelar som dotterföretaget Bilaga 7 äger i moderföretaget inte anses ha äger i moderföretaget inte anses ha något värde. något värde. Vid förvärv av egna aktier ska fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.

21 14 b § Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §: 1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument, 2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål, 3. andelar i dotterföretag, intres- 3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller samriskföretag , seföretag eller gemensamt styrda företag , 4. egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut, 5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden, 6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt 7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt. Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet. Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får trots första stycket värdera där angivna finansiella instrument enligt 14 a §, om 1. det är förenligt med sådana 1. det är förenligt med sådana internationella redovisningsstand- internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamen- arder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr tets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redo- tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och visningsstandarder , i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008 , och 2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa standarder.

Avsättningar 15 a § En avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av det

21 Senaste lydelse 2009:34.

belopp som kommer att krävas för Bilaga 7 att reglera förpliktelsen.

5 kap. Noter

Allmänna bestämmelser

Krav på noter för olika kategorier av företag

1 § Både mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4–24 §§. Ytterligare bestämmelser för både mindre och större företag om upplysningar i noter finns i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §. Ytterligare bestämmelser för mindre företag om upplysningar i noter finns dessutom i 3 kap. 5 §.

2 § Större företag ska i noter även lämna upplysningar enligt 25–48 §§. Ytterligare bestämmelser för större företag om upplysningar i noter finns i 3 kap. 8 och 10 §§.

Noternas ordningsföljd

3 § Om inte något annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Krav på noter för både mindre och större företag

Värderingsprinciper

4 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges.

Avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper

5 § Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat. Består avvikelsen i att kvittning görs, ska företaget även lämna en upplysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra.

Byte av uppställningsform

6 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § andra stycket har bytt uppställningsform för resultaträkningen, ska det lämna en upplysning om skälen för bytet.

Jämförelsetal

7 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 § tredje stycket avviker från det som sägs i den paragrafen om jämförelsetal, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen.

Anläggningstillgångar Bilaga 7

8 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska upplysningar lämnas om 1. tillgångarnas anskaffningsvärde, 2. tillkommande och avgående tillgångar, 3. överföringar, 4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, 6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet. Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Goodwill

9 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upplysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

Finansiella instrument

10 § Om ett företag har finansiella instrument som värderas enligt 4 kap. 14 a §, ska det för varje kategori lämnas upplysningar om 1. bokfört värde, och 2. de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respektive fonden för verkligt värde. För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar även lämnas om 1. omfattningen och typen av instrument, och 2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden. Om värderingen har gjorts enligt 4 kap. 14 a § andra stycket tredje meningen, ska väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges. Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Uppskrivningsfonden

11 § Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en sammanställning lämnas upplysningar om 1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, 2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt, 3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och 4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Fonden för verkligt värde Bilaga 7

12 § Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en sammanställning lämnas upplysningar om 1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut, 2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och 3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts.

Långfristiga skulder

13 § Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

Ställda säkerheter

14 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Eventualförpliktelser

15 § Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser), ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

16 § Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplysningar om detta.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

17 § Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget lämna upplysningar om 1. inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och 2. den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget. Första stycket 2 gäller inte mindre företag.

Lån till ledande befattningshavare

18 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar om detta som anges i andra stycket. Detsamma gäller om företaget har ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Upplysningar ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av Bilaga 7 säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden samt beloppet av de lån som säkerhet har ställts för. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning till företaget personen har. Om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det, ska en upplysning lämnas om detta.

Exceptionella intäkter och kostnader

19 § Om ett företag har haft enskilda intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska det lämna upplysningar om arten och storleken av dessa.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

20 § En upplysning ska lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret.

Moderföretag

21 § Ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

22 § Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska omfatta den ekonomiska effekten av händelserna.

Transaktioner med närstående

23 § Om ett större företag har genomfört transaktioner på andra än marknadsmässiga villkor med närstående enligt 1 kap. 8 eller 9 §, ska det lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte lämnas om transaktioner 1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller 2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern. Skyldigheten att lämna upplysningar gäller även ett mindre företag, om det är ett publikt aktiebolag och transaktionerna har genomförts med någon som har ett betydande aktieinnehav eller är styrelseledamot i bolaget.

24 § Upplysningarna enligt 23 § ska omfatta 1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transaktionerna omfattar, 2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om, och 3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

Uppgifter om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser Bilaga 7 samma typ av transaktioner och uppgifter om de enskilda transaktionerna inte är nödvändiga för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

Krav på noter för större företag

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

25 § Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång med stöd av 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet. Större företag ska för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna upplysningar om 1. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 2. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, 3. ackumulerade uppskrivningar, och 4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivningar. Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Omsättningstillgångar

26 § Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång med stöd av 4 kap. 9 § andra stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet. Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en upplysning om detta med angivande av justeringens storlek. Om det värde som framkommer när ett större företag beräknar varulagrets anskaffningsvärde enligt 4 kap. 11 § avviker väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska företaget lämna en upplysning om skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska då beräknas enligt 4 kap. 9 § tredje stycket första meningen. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

27 § Större företag ska för varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § lämna upplysningar om 1. det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en tillämpning av 4 kap. 14 a §, och 2. omfattningen och typen av instrument. I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a– 14 c §§ får värderas till verkligt värde, och vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet, ska större företag lämna upplysningar om 1. bokfört värde och det verkliga värdet, och

2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas. Bilaga 7 Första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

Inköp och försäljningar mellan koncernföretag

28 § Om ett större företag ingår i en koncern, ska det lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag. Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Dotterföretag och vissa andra företag

29 § Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det lämna upplysningar om 1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital, 2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för, 3. företagets ägarandel i det andra företaget, och 4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning. Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form. Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

30 § En upplysning enligt 29 § får utelämnas, om 1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen, 2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och 3. noterna innehåller information om utelämnandet. Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om 1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller 2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

31 § Större företag ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna en upplysning om den del som ska betalas senare än fem år efter balansdagen.

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

32 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 18 § andra stycket om

1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör Bilaga 7 eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag, 2. panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och 3. lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

Konvertibla lån

33 § Om ett större företag har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska företaget för varje lån eller liknande rättighet lämna en upplysning om utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller för nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det utestående lånebeloppet och räntebestämmelserna anges.

Egna aktier

34 § Aktiebolag som är större företag ska lämna en upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

Disposition av vinst eller förlust

35 § Större företag ska lämna en upplysning om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om dispositionen.

Uppskjuten skatt

36 § Om ett större företag har tagit upp uppskjuten skatt i balansräkningen, ska det lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Ytterligare upplysningar om anställda

37 § Större företag ska lämna upplysningar om 1. andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda under räkenskapsåret, och 2. medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land, om företaget har anställda i flera länder.

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

38 § Större företag ska lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, den verkställande direktören och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

39 § Större företag ska lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret:

1. löner och andra ersättningar, och 2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader. Bilaga 7

40 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper: 1. styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare, och 2. anställda som inte omfattas av 1. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt. I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Pensioner och liknande förmåner

41 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare. I ett publikt aktiebolag ska upplysningar som avses i första stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Tidigare styrelse och verkställande direktör

42 § Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om styrelseledamöter och den verkställande direktören gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör.

Suppleanter och vice verkställande direktör

43 § Vid tillämpningen av 40–42 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och den vice verkställande direktören jämställas med den verkställande direktören.

Avtal om avgångsvederlag

44 § Större företag som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, den verkställande direktören eller

andra personer i företagets ledning ska lämna upplysningar om avtalen Bilaga 7 och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Ytterligare upplysningar om moderföretag

45 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 21 § även i fråga om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag. Om ett moderföretag som avses i första stycket eller 21 § är utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att få tillgång till företagets koncernredovisning.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

46 § Större företag ska, när de enligt 14 § lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller i noter enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 som säkerheterna avser. I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

Nettoomsättningens fördelning

47 § Om ett större företags verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska företaget lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Ersättningar till revisor

48 § Aktiebolag och handelsbolag som är större företag ska lämna upplysningar om räkenskapsårets sammanlagda ersättning till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Det ska vidare anges hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Särskilt om europabolag och europakooperativ

49 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag, i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2013, eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), i den ursprungliga lydelsen, ska bestämmelserna om styrelseledamöter i 18, 23, 32, 38 och 40–44 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan. Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ följer att bestämmelserna i första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller

suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan. Bilaga 7

6 kap.

22 1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Upplysningar ska även lämnas om 1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat, 2. sådana händelser av väsentlig 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller inträffat under räkenskapsåret, efter dess slut, 3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför, 4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling, 5. företagets filialer i utlandet, 6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna, 7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats, 8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och 9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret. Om det är väsentligt för bedöm- Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och ningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följ- resultat, ska det även lämnas följande upplysningar avseende använd- ande upplysningar om användningen ningen av finansiella instrument: av finansiella instrument: 1. mål och tillämpade principer 1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte , för finansiell riskstyrning och , för för varje viktig typ av planerad varje viktig typ av planerad affärsaffärshändelse där säkringsredo- händelse där säkringsredovisning visning används, tillämpade prin- används, tillämpade principer för ciper för säkring, och säkring, och 2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje styckena

22 Senaste lydelse 2010:1515.

ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplys- Bilaga 7 ningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

23 1 a § I ett aktiebolag , vars aktier är I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige , skall förvalt- marknad i Sverige ska förvaltningsberättelsen även innehålla ningsberättelsen även innehålla 1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och 2. styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma. Information enligt första stycket 1 Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till uppgifter får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 20 eller som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 22 §. I sådant fall skall förvaltnings- 41 §. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning berättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har till den plats där informationen har lämnats. lämnats.

24 2 § I aktiebolag och ekonomiska I aktiebolag och ekonomiska föreningar skall i förvaltnings- föreningar ska det i förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till berättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. eller föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening skall , om I en ekonomisk förening ska det , föreningen är moderföretag, dess- om föreningen är moderföretag, utom lämnas uppgift om belopp dessutom lämnas uppgift om som enligt årsredovisningarna för belopp som enligt årsredovisningföretag inom koncernen skall föras arna för företag inom koncernen över från fritt eget kapital i kon- ska föras över från fritt eget kapital cernen till bundet eget kapital. i koncernen till bundet eget kapital. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.

25 6 § Förvaltningsberättelsen för ett Förvaltningsberättelsen för ett

23 Senaste lydelse 2007:541. 24 Senaste lydelse 2005:918. 25 Senaste lydelse 2009:34.

aktiebolag vars aktier, tecknings- aktiebolag vars överlåtbara värdeoptioner eller skuldebrev är upp- papper är upptagna till handel på Bilaga 7 tagna till handel på en reglerad en reglerad marknad ska innehålla marknad ska innehålla en bolags- en bolagsstyrningsrapport, om inte styrningsrapport, om inte bolaget bolaget har valt att med stöd av 8 § har valt att med stöd av 8 § i stället i stället upprätta en bolagsstyrupprätta en från årsredovisningen ningsrapport som är skild från årsskild bolagsstyrningsrapport . redovisningen. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om 1. vilka principer för bolagsstyr- 1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver dem som ning som tillämpas, utöver de prinföljer av lag eller annan författning, ciper som följer av lag eller annan och var uppgifter om dessa prin- författning, och var uppgifter om ciper finns tillgängliga, dessa finns tillgängliga, 2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen, 3. direkta eller indirekta aktie- 3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget , som represen- innehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet terar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, för samtliga aktier i bolaget, 4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma, 5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen, 6. av bolagsstämman lämnade 6. bolagsstämmans bemyndiganbemyndiganden till styrelsen att den till styrelsen att besluta att besluta att bolaget ska ge ut nya bolaget ska ge ut nya aktier eller aktier eller förvärva egna aktier, förvärva egna aktier, 7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, 8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning. Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta.

26 7 § Ett aktiebolag som endast har Ett aktiebolag som endast har teckningsoptioner eller skuldebrev andra överlåtbara värdepapper än upptagna till handel på en reglerad aktier upptagna till handel på en marknad behöver inte i bolagsstyr- reglerad marknad behöver inte i ningsrapporten lämna de upplys- bolagsstyrningsrapporten lämna de ningar som anges i 6 § andra stycket upplysningar som anges i 6 §

26 Senaste lydelse 2009:34.

1, 7 och 8 samt i tredje stycket i andra stycket 1, 7 och 8 samt i Bilaga 7 samma paragraf. Detta gäller dock tredje stycket i samma paragraf. inte om bolagets aktier handlas på Detta gäller dock inte om bolagets en handelsplattform enligt 1 kap. aktier handlas på en handels- 5 § 12 lagen (2007:528) om värde- plattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen pappersmarknaden. (2007:528) om värdepappersmarknaden.

27 9 § Om förvaltningsberättelsen inne- Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i håller en sådan uppgift som avses i 8 § tredje stycket, ska bolagets 8 § tredje stycket, ska bolagets revisor i ett skriftligt, undertecknat revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. När det gäller upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar som avses i sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet vidare innehålla ett uttalande om vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är fören- huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen. Har det liga med årsredovisningen och i i rapporten tagits med sådana upp- överensstämmelse med denna lag . lysningar som avses i 7 kap. 31 § Har det i rapporten tagits med andra stycket, ska yttrandet även sådana upplysningar som avses i innehålla ett uttalande om huru- 7 kap. 31 § andra stycket, ska yttvida dessa upplysningar är fören- randet även innehålla ett uttalande liga med koncernredovisningen. om huruvida dessa upplysningar är förenliga med koncernredovisningen och i överensstämmelse med denna lag . Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om. Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

7 kap.

28 2 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om 1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och 2. det överordnade moderföre- 2. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har tagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt upprättats och reviderats enligt

27 Senaste lydelse 2009:34. 28 Senaste lydelse 2013:436.

lagstiftning som har tillkommit i a) lagstiftning som har tillkomenlighet med Europeiska gemen- mit i enlighet med Europaparla- Bilaga 7 skapernas direktiv av den 13 juni mentets och rådets direktiv 1983 om sammanställd redovis- 2013/34/EU av den 26 juni 2013 ning (83/349/EEG) eller på likvär- om årsbokslut, koncernredovisning digt sätt. och rapporter i vissa typer av företag, i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/102/EU, b) internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, eller c) redovisningsstandarder som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med internationella redovisningsstandarder enligt b. Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i 5 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncernredovisningen. Ett moderföretag som med stöd Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har av första stycket inte självt har upprättat någon koncernredovis- upprättat någon koncernredovisning ska ge in det överordnade ning ska ge in det överordnade moderföretagets koncernredovis- moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberätt- ning och koncernrevisionsberättelse till registreringsmyndigheten else till registreringsmyndigheten enligt bestämmelserna i 8 kap. 3, enligt 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§. 3 a och 3 c §§. Registreringsmynd- Registreringsmyndigheten ska på igheten ska på det sätt som anges i det sätt som anges i 8 kap. 4 § kun- 8 kap. 4 § kungöra att handling- göra att handlingarna har getts in. arna har getts in. Om handlingarna Om handlingarna inte är på sveninte är avfattade på svenska, får ska, får registreringsmyndigheten registreringsmyndigheten förelägga förelägga moderföretaget att ge in en moderföretaget att ge in en bestyrkt bestyrkt översättning till svenska. Ett översättning till svenska. Ett sådant sådant föreläggande ska beslutas om föreläggande ska beslutas om någon någon begär det. Om moderförebegär det. Om moderföretaget, i taget, i fall det hade upprättat en fall det hade upprättat en koncern- koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 redovisning, enligt 8 kap. 3 och och 16 §§ inte skulle ha varit skyl- 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt digt att ge in denna och koncernatt ge in denna och koncernrevi- revisionsberättelsen till registrersionsberättelsen till registrerings- ingsmyndigheten, ska det som i myndigheten, ska vad som i nämnda nämnda paragrafer sägs om att paragrafer sägs om att handling- handlingarna ska hållas tillgängliga arna ska hållas tillgängliga i stället i stället tillämpas på det överord- 481

tillämpas på det överordnade moder- nade moderföretagets koncernredo- Bilaga 7 företagets koncernredovisning och visning och koncernrevisionskoncernrevisionsberättelse. berättelse. Första stycket gäller inte, 1. om delägare som har en kapi- 1. om delägare som har en ägartalandel i moderföretaget på minst andel i moderföretaget på minst tio tio procent senast sex månader före procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moder- räkenskapsårets utgång hos moderföretagets styrelse eller motsvar- företagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att ande ledningsorgan har krävt att en koncernredovisning ska upprättas, koncernredovisning ska upprättas, eller eller 2. om andelarna i moderföretaget 2. om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföre- eller överlåtbara värdepapper som taget har utfärdat är upptagna till moderföretaget har utfärdat är upphandel på en reglerad marknad. tagna till handel på en reglerad marknad. Den som enligt första stycket Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredo- inte upprättar någon koncernredovisning ska upplysa om detta i en visning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisa- lämna uppgift om namn, organisationsnummer eller , i förekommande tions- eller personnummer och säte fall, personnummer samt säte för för det överordnade moderföretag det överordnade moderföretag som som upprättar den i stycket nämnda upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen. koncernredovisningen.

29 3 a § Ett moderföretag behöver inte Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning , om upprätta någon koncernredovismoderföretagets samtliga dotter- ning om samtliga dotterföretag , företag är av ringa betydelse med sedda såväl var för sig som tillhänsyn till kravet i 6 § på rätt- sammans, är utan väsentlig betydvisande bild. Koncernredovisning else. ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse . Ett moderföretag behöver inte heller upprätta någon koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag inte behöver omfattas av en koncernredovisning av skäl som anges i 5 § andra stycket.

29 Senaste lydelse 2010:686.

Dotterföretag som skall omfattas Dotterföretag som ska omfattas av 30 av koncernredovisningen koncernredovisningen Bilaga 7

31 5 § Koncernredovisningen ska om- Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag, om inte fatta samtliga dotterföretag, om inte annat följer av andra eller tredje något annat följer av andra stycket. stycket. Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om företaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild. Om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse, ska de dock omfattas av koncernredovisningen. Ett dotterföretag behöver inte Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovis- omfattas av koncernredovisningen, ningen, om om 1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget, 2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller 3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare. Ett företag som tillämpar andra Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket ska i en not stycket ska i en not upplysa om upplysa om skälen för detta. skälen för detta.

32 7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.: 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 3 a § om väsentlighet, 5 § om språk och form, 5 § om form m.m. , 6 § om valuta, och 7 § om undertecknande. I koncernredovisningen skall I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovis- som i moderföretagets årsredovisning. ning.

33 8 § Koncernbalansräkningen och Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall var koncernresultaträkningen ska var

30 Senaste lydelse 1999:1112. 31 Senaste lydelse 2010:686. 32 Senaste lydelse 2000:34. 33 Senaste lydelse 2006:871.

för sig utgöra en sammanställning för sig utgöra en sammanställning Bilaga 7 av balansräkningarna respektive av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföre- resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som taget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras Sammanställningen ska göras med med tillämpning av 9–13 §§ och tillämpning av 9–13 §§ och 18– 18 –23 §§. Vid redovisningen av 22 a §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotter- andelar i andra företag än dotterföretag skall 25–30 §§ beaktas. I företag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. Vad som övrigt tillämpas 3 kap. med undansägs där om större och mindre tag för 10 a §. Det som sägs i företag skall dock i stället avse 3 kap. om större och mindre förestörre respektive mindre koncerner. tag ska i stället avse större respektive mindre koncerner .

34 Minoritetsandelar Innehav utan bestämmande inflytande

35 9 § Den del av eget kapital och årets Den del av eget kapital i ett resultat i ett dotterföretag som dotterföretag som är att hänföra belöper sig på andelar ägda av till andelar ägda av någon annan någon annan än de koncernföretag än de koncernföretag som omfattas som omfattas av koncernredo- av koncernredovisningen ska i visningen skall redovisas som koncernbalansräkningen redovisas särskilda poster i koncernbalans- som innehav utan bestämmande räkningen och koncernresultat- inflytande. Den del av årets resultat räkningen. i ett dotterföretag som är att hänföra till sådana andelar ska i koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

36 10 § Koncernredovisningen skall hän- Koncernredovisningen ska hänföra sig till moderföretagets balans- föra sig till moderföretagets balansdag. dag. Om ett dotterföretags balansdag Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före ligger mer än tre månader före moderföretagets balansdag, skall eller efter moderföretagets balansdotterföretaget omfattas av koncern- dag, ska dotterföretaget omfattas redovisningen på grundval av en av koncernredovisningen på grundbalansräkning som hänför sig till val av en balansräkning som hän-

34 Senaste lydelse 1999:1112. 35 Senaste lydelse 1999:1112. 36 Senaste lydelse 1999:1112.

moderföretagets balansdag och en för sig till moderföretagets balansresultaträkning som avser moder- dag och en resultaträkning som Bilaga 7 företagets räkenskapsår. avser moderföretagets räkenskapsår. Om ett dotterföretags balansdag Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moder- ligger högst tre månader före moderföretagets balansdag, skall upplys- företagets balansdag, ska upplysning lämnas om sådana händelser ning lämnas om sådana händelser som är viktiga för att bedöma dotter- som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och företagets ställning och resultat och som har inträffat mellan dotter- som har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets företagets och moderföretagets balansdagar. balansdagar.

37 12 § Koncernredovisningen och års- Koncernredovisningen och årsredovisningen skall upprättas med redovisningen ska upprättas med tillämpning av gemensamma prin- tillämpning av gemensamma principer för värderingen av tillgångar, ciper för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder. Olika avsättningar och skulder. Olika värderingsprinciper får användas, värderingsprinciper får användas, om det finns särskilda skäl. I om det finns särskilda skäl. I sådant fall skall upplysning om sådant fall ska upplysning om detta lämnas i not med angivande detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen. av skälen för avvikelsen. Har något av de koncernföretag Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovis- som omfattas av koncernredovisningen tillämpat andra principer ningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än dem avsättningar och skulder än de som som tillämpas i koncernbalans- tillämpas i koncernbalansräkningen, räkningen, skall dessa tillgångar, ska dessa tillgångar, avsättningar avsättningar och skulder räknas och skulder räknas om enligt sistom enligt sistnämnda principer. nämnda principer. Om det finns särskilda skäl och Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får det är förenligt med 6 §, får avvikelse göras från vad som avvikelse göras från andra stycket. föreskrivs i andra stycket. Sådan En upplysning om skälen för avvikelse får även göras, om en avvikelsen ska anges i en not. omräkning med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse. I dessa fall skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

37 Senaste lydelse 2004:1173.

38 13 § Bilaga 7 Fordringar och skulder mellan Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom intern- koncernföretag, liksom internvinster, skall elimineras i koncern- vinster, ska elimineras i koncernbalansräkningen. balansräkningen. Intäkter och kostnader, som hän- Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan för sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring koncernföretag, liksom förändring av internvinst under räkenskaps- av internvinst under räkenskapsåret, skall elimineras i koncern- året, ska elimineras i koncernresultaträkningen. resultaträkningen. Vad som sägs i första och andra styckena om eliminering av fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt internvinster gäller inte om beloppen är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild. Med internvinst avses antingen Med internvinst avses en vinst en vinst vid överlåtelse av en till- vid överlåtelse av en tillgång inom gång inom koncernen eller den på koncernen i den utsträckning tillmoderföretaget belöpande andelen gången inte därefter har överlåtits av en sådan vinst, i den utsträck- till en köpare utanför koncernen ning tillgången inte därefter har eller har förbrukats eller dess överlåtits till en köpare utanför värde har satts ned hos det företag koncernen eller har förbrukats eller inom koncernen som har förvärvat dess värde har satts ned hos det tillgången. företag inom koncernen som har förvärvat tillgången. Upplysning om det internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i en not.

39 Tilläggsupplysningar Noter

40 Allmänna tilläggsupplysningar Allmänna upplysningar

41 14 § Bestämmelserna om tilläggs- En koncernredovisning ska, upplysningar i 5 kap. 2, 3, 4 a–7 utöver det som följer av övriga och 10–13 §§, 14 § andra och bestämmelser i detta kapitel, innetredje styckena, 15–18 §§ samt hålla noter med upplysningar som 18 b–25 §§ tillämpas även på anges i 5 kap. 4–24 §§. Om konkoncernredovisningen. Det som cernredovisningen avser en större sägs där om större företag ska i koncern, ska den även innehålla

38 Senaste lydelse 1999:1112. 39 Senaste lydelse 1999:1112. 40 Senaste lydelse 1999:1112. 41 Senaste lydelse 2010:1515.

stället avse större koncerner och noter med upplysningar som anges det som sägs om mindre företag i 5 kap. 25–28 och 31–49 §§. Bilaga 7 ska i stället avse mindre koncerner. Det som sägs i 5 kap. 18 b § om medelantalet anställda ska avse medelantalet anställda i koncernen. Tilläggsupplysningarna ska lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna och andra stycket i samma paragraf. Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tilllämpas. Trots det som sägs i första Trots första stycket får uppgifter stycket får uppgifter enligt 5 kap. enligt 5 kap. 40 § tredje stycket 20 § tredje stycket tredje meningen tredje meningen och 5 kap. 41 § och 5 kap. 22 § andra stycket tredje andra stycket tredje meningen utemeningen utelämnas i fråga om lämnas i fråga om dotterföretag. Vid dotterföretag. Vid tillämpningen tillämpningen av de nämnda bestämav nämnda bestämmelser ska dock melserna ska dock de lämnade de lämnade uppgifterna innefatta uppgifterna avse även löner och även löner och andra förmåner andra förmåner från koncernförefrån koncernföretag. tag.

42 15 § Om sammansättningen av de Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncern- företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsent- redovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, skall ligt under räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på gör det möjligt att jämföra de på varvarandra följande koncernredo- andra följande koncernredovisvisningarna. ningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Uppgifter om dotterföretag och Dotterföretag och vissa andra 43 vissa andra företag företag

44 16 § För varje dotterföretag och I en not ska upplysningar intresseföretag skall dess namn, lämnas om namn, organisationsorganisationsnummer och säte nummer, säte och koncernföretag-

42 Senaste lydelse 1999:1112. 43 Senaste lydelse 1999:1112. 44 Senaste lydelse 1999:1112.

anges. Vidare skall anges den ens ägarandel, beräknad med till- Bilaga 7 kapitalandel, beräknad med till- lämpning av 1 kap. 6 §, i fråga om lämpning av 1 kap. 6 §, som kon- 1. dotterföretag, cernföretag innehar i företaget. 2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tilllämpning av 25–29 §§, 3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§ eller 30 § andra stycket, och 4. andra företag som ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i. Bestämmelserna i första stycket I fråga om företag som avses i skall tillämpas även i fråga om första stycket 4 ska upplysningar andra företag i vilka ett koncern- även lämnas om eget kapital och företag självt eller på det sätt som resultatet för det senaste räkenanges i 1 kap. 6 § innehar en skapsåret. kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om dessa företag behöver dock inte lämnas om uppgifterna med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse. I koncernredovisningen skall I upplysningarna ska grunden grunden för att ett företag har klas- för att ett företag har klassificerats sificerats som dotterföretag anges. som dotterföretag anges. Denna Denna uppgift får utelämnas, om uppgift får dock utelämnas, om moderföretaget innehar mer än moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga hälften av rösterna för samtliga anandelar och kapitalandelen i dott- delar och ägarandelen i dotterföreerföretaget är lika stor som röst- taget är lika stor som rösträttsanrättsandelen. delen. Även grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med tillämpning av 30 § ska anges.

Hur dotterföretag skall räknas in Hur dotterföretag ska räknas in i

i koncernredovisningen koncernredovisningen

45 18 § Sammanställning avseende En sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag moderföretag och dotterföretag ska skall göras enligt någon av de göras enligt 19–22 a §§. metoder som anges i 19–22 a §§ eller 23 § .

45 Senaste lydelse 2004:1173.

46 22 § Om det efter en avräkning enligt Om det efter en avräkning enligt Bilaga 7 21 § föreligger ett positivt skill- 21 § finns ett positivt skillnadsnadsbelopp, skall detta redovisas belopp, ska detta redovisas som som goodwill i koncernbalansräk- goodwill i koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan och 5 §§ gäller även för sådan goodwill. goodwill. Om det efter en avräkning enligt Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett negativt skill- 21 § finns ett negativt skillnadsnadsbelopp som motsvarar en vid belopp , ska detta skillnadsbelopp förvärvstidpunkten förväntad ogynn- redovisas i koncernbalansräkningen sam resultatutveckling eller för- som negativ goodwill. Negativ väntade utgifter i dotterföretaget, goodwill får upplösas och intäktsskall detta skillnadsbelopp redo- föras när en sådan behandling visas i koncernbalansräkningen. överensstämmer med 2 kap. 2– Skillnadsbeloppet får upplösas och 4 §§. intäktsföras i takt med att förväntningarna infrias. Om positiva och negativa skill- Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varan- nadsbelopp avräknas mot varandra, skall upplysning om skillnads- dra, ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not. beloppen lämnas i en not.

Hur andelar i intresseföretag och Hur andelar i intresseföretag och

vissa andra företag skall räknas gemensamt styrda företag ska

in i koncernredovisningen räknas in i koncernredovisningen

48 25 § Andelar i intresseföretag skall Andelar i intresseföretag ska redovisas i koncernbalansräkningen redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med och koncernresultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i tillämpning av 26–29 §§, om inte 26–29 §§, om inte annat följer av något annat följer av tredje stycket. tredje stycket eller 30 §. Vid tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 12 § om ska bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinst- värdering och 13 § om internvinsteliminering tillämpas, om det inte eliminering tillämpas, om det inte finns särskilda hinder mot detta. finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst skall därvid avses Med internvinst ska avses den den andel i vinst som belöper på andel i vinsten som är att hänföra moderföretaget vid överlåtelse till moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och koncern- mellan intresseföretag och koncernföretag. företag.

46 Senaste lydelse 2004:1173. 47 Senaste lydelse 1999:1112. 48 Senaste lydelse 1999:1112.

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om Bilaga 7 1. företaget har ringa betydelse 1. informationen om ägarintresmed hänsyn till kravet i 6 § på set i företaget inte är väsentlig , rättvisande bild , eller eller 2. förhållandena motsvarar dem 2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § tredje stycket. som anges i 5 § andra stycket. Den som tillämpar tredje stycket Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen ska upplysa om skälen för detta i för detta. en not .

49 30 § Ett företag som omfattas av en Ett företag som omfattas av en koncernredovisning och som till- koncernredovisning , och som tillsammans med ett eller flera före- sammans med ett eller flera företag , som inte omfattas av koncern- tag som inte omfattas av koncernredovisningen , leder ett annat redovisningen leder ett gemensamt företag som inte är dotterföretag , styrt företag , ska redovisa sin ägarfår redovisa sin ägarandel i det andel i det sistnämnda företaget sistnämnda företaget enligt andra enligt andra stycket eller på det stycket. sätt som anges i 25–29 §§ . I koncernbalansräkningen får tas I koncernbalansräkningen får det upp en så stor andel av det under- tas upp en så stor andel av det ordnade företagets tillgångar, gemensamt styrda företagets tillavsättningar och skulder som gångar, avsättningar och skulder belöper på ägarandelen. I koncern- som belöper på ägarandelen. I konresultaträkningen får tas upp en så cernresultaträkningen får det tas stor andel av det underordnade upp en så stor andel av det gemenföretagets intäkter och kostnader samt styrda företagets intäkter och som belöper på ägarandelen. Vid kostnader som avser ägarandelen. redovisning enligt detta stycke Vid redovisning enligt detta stycke skall 10–13, 15 och 19–22 §§ till- ska 10–13, 15 och 19–22 §§ tilllämpas. Ett företag som tillämpar lämpas. Uppgift enligt 5 kap. 20 denna paragraf skall i en not upp- och 37 §§ ska anges särskilt för lysa om skälen för detta. Uppgift varje företag för vilket ägarandelar enligt 5 kap. 18 § skall anges sär- redovisas med tillämpning av skilt för varje företag för vilket denna paragraf. ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf

50 31 § Förvaltningsberättelse och kassa- Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys för koncernen ska upp- flödesanalys för koncernen ska upprättas med tillämpning av 6 kap. rättas med tillämpning av 6 kap. 1 § och 2 a–5 §§. Det som sägs i 1 § , 2 § andra stycket och 2 a– 6 kap. 1 § om mindre företag ska i 5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om stället avse mindre koncerner. mindre företag ska i stället avse

49 Senaste lydelse 1999:1112. 50 Senaste lydelse 2014:542.

mindre koncerner. Om moderbolaget är ett aktie- Om moderföretaget är ett aktie- Bilaga 7 bolag och bolagets eller något av bolag och bolagets eller något av dess dotterföretags andelar , teck- dess dotterföretags andelar eller ningsoptioner eller skuldebrev är överlåtbara värdepapper är uppupptagna till handel på en reglerad tagna till handel på en reglerad marknad, ska det i förvaltnings- marknad, ska det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om berättelsen lämnas upplysning om de viktigaste inslagen i koncernens de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och system för intern kontroll och riskhantering i samband med upp- riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovisningen. rättandet av koncernredovisningen. Om moderbolaget har upprättat Om moderföretaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberätt- utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i rapporten har tagits elsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om kon- med sådana upplysningar om koncernen som avses i andra stycket, cernen som avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas behöver upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltnings- sådana fall ska dock förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla berättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas. där upplysningarna lämnas.

51 32 § Ett företag som omfattas av arti- Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och råd- kel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 ets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings- av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följ- standarder , i lydelse enligt Europaande bestämmelser i detta kapitel: parlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse, 3. 7 § vad gäller hänvisningarna 3. 7 § när det gäller hänvisningtill 2 kap. 5 § om språk och form arna till 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande, och 2 kap. 7 § om undertecknande, 4. 8 § till den del paragrafen hänvisar till 3 kap. 10 b § om en ekonomisk förenings eget kapital, 4 . 12 § första stycket om värde- 5 . 12 § första stycket om värderingsprinciper, ringsprinciper, 5 . 14 § vad gäller hänvisningarna 6 . 14 § när det gäller hänvisning-

51 Senaste lydelse 2010:1515.

till följande bestämmelser i 5 kap.: arna till följande bestämmelser i Bilaga 7 – 12 § om lån till ledande befatt- 5 kap.: ningshavare, – 18 § om lån till ledande befatt- – 15 § första och tredje styckena ningshavare, om en ekonomisk förenings eget kapital, – 18 § om medelantalet anställda – 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, under räkenskapsåret, – 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, – 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, – 18 b § om könsfördelningen – 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, bland ledande befattningshavare, – 20 § första stycket 1 samt – 40 § första stycket 1 samt andra andra och tredje styckena samt och tredje styckena om löner och 21 § om löner , ersättningar och andra ersättningar, sociala kostnader , – 22 § om pensioner och liknande – 41 § om pensioner och liknande förmåner, förmåner, – 23 § om tidigare styrelse och – 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, verkställande direktör, – 24 § om suppleanter och vice – 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och verkställande direktör, – 25 § om avtal om avgångs- – 44 § om avtal om avgångsvederlag, vederlag, och – 48 § om ersättningar till revisor, 6 . 31 § första stycket, vad gäller 7 . 31 § första stycket, när det hänvisningarna till 6 kap. 1 och gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 2 a–4 §§ om förvaltningsberätt- och 2 a–4 §§ om förvaltningselsens innehåll, och berättelsens innehåll, och 7 . 31 § andra och tredje styckena 8 . 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern om koncernens system för intern kontroll och riskhantering. kontroll och riskhantering. Ett företag som avses i första Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplys- stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upp- ningar enligt 6 kap. 1 §, om upplyslysningarna lämnas på annan plats ningarna lämnas på någon annan i redovisningen. I sådant fall ska plats i redovisningen. I sådant fall förvaltningsberättelsen för koncer- ska förvaltningsberättelsen för konnen innehålla en hänvisning till cernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har läm- den plats där uppgifterna har lämnats. nats.

8 kap. 52 15 § Bilaga 7 Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten. En årsredovisning får, när den När en årsredovisning publipubliceras i ofullständigt skick, ceras i ofullständigt skick, får den inte åtföljas av revisionsberätt- inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen ska i stället elsen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovis- att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, ningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar liksom uppgift om anmärkningar enligt enligt 1. 9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 2. 8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 3. 28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och 4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220). Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande liksom skälen för det anges. Trots bestämmelserna i andra Trots andra stycket får en ofullstycket får en ofullständig årsredo- ständig årsredovisning publiceras visning publiceras tillsammans tillsammans med revisionsberättmed revisionsberättelsen, om ofull- elsen, om ofullständigheten består i ständigheten består i att att 1. upplysningar enligt 5 kap. 1. upplysningar enligt 5 kap. 18 § har lämnats utan uppgift om 37 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördel- män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller ningen mellan olika länder, eller 2. uppgift enligt 5 kap. 18 b § 2. uppgift enligt 5 kap. 38 § inte inte har lämnats. har lämnats.

53 16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser: 1. Trots bestämmelserna i 3 § 2 1. Trots 3 § 2 och 5 är moderföreoch 5 är moderföretag alltid skyldiga tag alltid skyldiga att ge in koncernatt ge in koncernredovisningen och redovisningen och koncernrevikoncernrevisionsberättelsen till sionsberättelsen till registreringsregistreringsmyndigheten. myndigheten. 2. Trots bestämmelserna i 15 § 2. Trots 15 § andra stycket får en andra stycket får en ofullständig ofullständig koncernredovisning, koncernredovisning, förutom i fall förutom i fall som avses i 15 §

52 Senaste lydelse 2010:1515. 53 Senaste lydelse 1999:1112.

som avses i 15 § fjärde stycket, fjärde stycket, publiceras tillsam- Bilaga 7 publiceras tillsammans med kon- mans med koncernrevisionsberättcernrevisionsberättelsen, om ofull- elsen, om ofullständigheten består ständigheten består i att uppgifter i att uppgifter som anges i 7 kap. som anges i 7 kap. 16 § och som är 16 § första stycket 4 och som inte av ringa betydelse med hänsyn till är väsentliga har utelämnats. kravet på rättvisande bild har utelämnats.

54 Bilaga 1 Bilaga 7

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 3. Hyresrätter och liknande rättigheter 4. Goodwill 5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Byggnader och mark 2. Maskiner och andra tekniska anläggningar 3. Inventarier, verktyg och installationer 4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Andelar i koncernföretag 2. Fordringar hos koncernföretag 3. Andelar i intresseföretag 3. Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 4. Fordringar hos intresseföretag 4 . Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag 5. Ägarintressen i övriga företag 6. Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i 7 . Andra långfristiga värdepappersinnehav 8 . Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhåll-

54 Senaste lydelse 2005:918.

ande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 Bilaga 7 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551) 9 . Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter 2. Varor under tillverkning 3. Färdiga varor och handelsvaror 4. Pågående arbete för annans räkning 5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1. Kundfordringar 2. Fordringar hos koncernföretag 3. Fordringar hos intresseföretag 3. Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag 4. Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i 4 . Övriga fordringar 5 . Övriga fordringar 5 . Förutbetalda kostnader och 6 . Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag 2. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital , med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag: Bilaga 7

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1. Reservfond 2. Kapitalandelsfond 3. Fond för verkligt värde 4. Fond för utvecklingsutgifter 4 . Övrigt 5 . Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1. Medlemsinsatser 2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder

1. Reservfond 2. Kapitalandelsfond 3. Fond för verkligt värde 4. Fond för utvecklingsutgifter 4 . Övrigt 5 . Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året Bilaga 7

III. Förändringar i kapitalandelsfonden

IV. Förändringar i fonden för verkligt värde

V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2. Avsättningar för skatter 3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån 2. Skulder till kreditinstitut 3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.) 4. Leverantörsskulder 5. Växelskulder 6. Skulder till koncernföretag 7. Skulder till intresseföretag 7. Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda företag 8. Skulder till övriga företag som det finns ett ägarintresse i 8 . Skatteskulder 9 . Skatteskulder 9 . Övriga skulder 10 . Övriga skulder a) Återbetalningspliktiga a) Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlån- enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet ingsverksamhet b) Andra skulder b) Andra skulder 10 . Upplupna kostnader och 11 . Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter förutbetalda intäkter

Bilaga 7

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvars-

förbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag för sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig

3. Ansvarsförbindelser a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet b. Övriga ansvarsförbindelser

55 Bilaga 2

Bilaga 7

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kostnads-

slagsindelning)

1. Nettoomsättning

2. Förändring av varulager

3. Aktiverat arbete för egen räkning

4. Övriga rörelseintäkter

5. Råvaror och förnödenheter

6. Övriga externa kostnader

7. Personalkostnader

8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateri-

ella anläggningstillgångar

9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala ned-

skrivningar

10. Övriga rörelsekostnader

11. Intäkter från andelar i koncernföretag

12. Intäkter från andelar i 12. Intäkter från andelar i

intresseföretag intresseföretag och gemensamt

styrda företag

13. Intäkter från övriga företag

som det finns ett ägarintresse i

13 . Intäkter från övriga värde- 14 . Intäkter från övriga värde-

papper och fordringar som är papper och fordringar som är

anläggningstillgångar (med sär- anläggningstillgångar (med sär-

skild uppgift om intäkter från skild uppgift om intäkter från

koncernföretag) koncernföretag)

14 . Övriga ränteintäkter och 15 . Övriga ränteintäkter och

liknande intäkter (med särskild liknande intäkter (med särskild

uppgift om intäkter från kon- uppgift om intäkter från kon-

cernföretag) cernföretag)

15 . Nedskrivningar av finansi- 16 . Nedskrivningar av finansi-

ella anläggningstillgångar och ella anläggningstillgångar och

kortfristiga placeringar kortfristiga placeringar

16 . Räntekostnader och liknan- 17 . Räntekostnader och liknan-

de kostnader (med särskild upp- de kostnader (med särskild upp-

gift om kostnader avseende kon- gift om kostnader som avser kon-

cernföretag) cernföretag)

55 Senaste lydelse 1999:1112.

17. Extraordinära intäkter

Bilaga 7

18. Extraordinära kostnader

19 . Bokslutsdispositioner 18 . Bokslutsdispositioner

20 . Skatt på årets resultat 19 . Skatt på årets resultat

21 . Övriga skatter 20 . Övriga skatter

22 . Årets resultat 21 . Årets resultat

56 Bilaga 3

Bilaga 7

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med funk-

tionsindelning)

1. Nettoomsättning

2. Kostnad för sålda varor

3. Bruttoresultat

4. Försäljningskostnader

5. Administrationskostnader

6. Övriga rörelseintäkter

7. Övriga rörelsekostnader

8. Intäkter från andelar i koncernföretag

9. Intäkter från andelar i 9. Intäkter från andelar i

intresseföretag intresseföretag och gemensamt

styrda företag

10. Intäkter från övriga företag

som det finns ett ägarintresse i

10 . Intäkter från övriga värde- 11 . Intäkter från övriga värde-

papper och fordringar som är papper och fordringar som är

anläggningstillgångar (med sär- anläggningstillgångar (med sär-

skild uppgift om intäkter från skild uppgift om intäkter från

koncernföretag) koncernföretag)

11 . Övriga ränteintäkter och 12 . Övriga ränteintäkter och

liknande intäkter (med särskild liknande intäkter (med särskild

uppgift om intäkter från kon- uppgift om intäkter från kon-

cernföretag) cernföretag)

12 . Nedskrivningar av finans- 13 . Nedskrivningar av finans-

iella anläggningstillgångar och iella anläggningstillgångar och

kortfristiga placeringar kortfristiga placeringar

13. Räntekostnader och lik- 14 . Räntekostnader och lik-

nande kostnader (med särskild nande kostnader (med särskild

uppgift om kostnader avseende uppgift om kostnader som avser

koncernföretag) koncernföretag)

14. Extraordinära intäkter

15. Extraordinära kostnader

16 . Bokslutsdispositioner 15 . Bokslutsdispositioner

17 . Skatt på årets resultat 16 . Skatt på årets resultat

56 Senaste lydelse 1999:1112.

18 . Övriga skatter 17 . Övriga skatter

Bilaga 7

19. Årets resultat 18 . Årets resultat

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Bilaga 7 1 Härigenom föreskrivs att 6 kap. 11 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

2 11 § Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna ska för varje räkenskapsår avge en årsredovis- räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ning, som ska läggas fram på den ordinarie sparbanksstämman för ordinarie sparbanksstämman för godkännande. I fråga om likvid- godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess atorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas behandling på stämman tillämpas inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelserna i 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 18–25 §§ och 6 kap. 2 § 5 kap. 20, 37–44 och 48 §§ och årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap. 2 § första stycket årsredosamt 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och visningslagen (1995:1554) samt 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. årsredovisning i kreditinstitut och 3 § lagen (1995:1559) om årsredovärdepappersbolag behöver inte visning i kreditinstitut och värdeheller tillämpas. pappersbolag behöver inte heller tillämpas. Ingen tillgång får i balansräk- En tillgång får inte tas upp i ningen tas upp till ett högre värde balansräkningen till ett högre värde än den beräknas inbringa efter än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas in- Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp bringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en balansräkningen eller om det för skuld eller en likvidationskostnad en skuld eller en likvidationskostkan beräknas åtgå ett belopp som nad kan beräknas gå åt ett belopp väsentligt avviker från den redo- som väsentligt avviker från den visade avsättningen eller skulden, redovisade avsättningen eller skulskall vid tillgångs-, avsättnings- den, ska det beräknade beloppet eller skuldposten det beräknade anges vid tillgångs- eller skuldbeloppet anges inom linjen . eller avsättningsposten .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Lagen omtryckt 1996:1005. 2 Senaste lydelse 1999:1093.

2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015. Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om Bilaga 7 ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 §, 5 kap. 8 § och 11 kap. 12 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

1 1 § En medlem som har avgått har En medlem som har avgått har rätt att sex månader efter avgången rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda med- insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser. Beloppet får dock lemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som belöper på inte överstiga vad som avser honhonom eller henne i förhållande om eller henne i förhållande till till övriga medlemmar av förening- övriga medlemmar av föreningens ens egna kapital enligt den balans- egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden räkning som hänför sig till tiden för avgången. Vid beräkningen av för avgången. Vid beräkningen av föreningens egna kapital ska bort- föreningens egna kapital ska det ses från reservfonden , uppskriv- bortses från uppskrivningsfonden , ningsfonden och förlagsinsatserna. reservfonden , kapitalandelsfonden, I en kreditmarknadsförening får fonden för utvecklingsutgifter och utbetalningar av insatsbelopp dock förlagsinsatserna. I en kreditmarkske tidigast sex månader efter nadsförening får utbetalningar av medlemmens avgång och verk- insatsbelopp dock ske tidigast sex ställas bara en gång per kvartal och månader efter medlemmens avgång efter Finansinspektionens tillstånd. och verkställas bara en gång per Ett insatsbelopp i ett institut för kvartal och efter Finansinspekelektroniska pengar får betalas ut tionens tillstånd. Ett insatsbelopp i bara när det kan ske med hänsyn ett institut för elektroniska pengar till bestämmelserna i lagen får betalas ut bara när det kan ske (2011:755) om elektroniska pengar. med hänsyn till bestämmelserna i lagen (2011:755) om elektroniska pengar. Den avgångne har vidare rätt att Den som har avgått har vidare i samma ordning som övriga med- rätt att i samma ordning som övriga lemmar få ut vad som belöper på medlemmar få ut vad som avser honom eller henne av beslutad honom eller henne av beslutad vinstutdelning. vinstutdelning. Går föreningen i likvidation Går föreningen i likvidation inom sex månader från avgången inom sex månader från avgången eller meddelas inom samma tid eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i beslut om att försätta föreningen i

1 Senaste lydelse 2011:761.

konkurs, ska den avgångnes rätt att konkurs, ska rätten för den som få ut medlemsinsatser bedömas har avgått att få ut medlems- Bilaga 7 enligt grunderna för reglerna om insatser bedömas enligt grunderna skifte av föreningens tillgångar. för reglerna om skifte av föreningens tillgångar. En medlems rätt enligt första–tredje styckena får begränsas i stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 12 kap. 20 §. I fall som avses i första stycket fjärde meningen ska Finansinspektionen ge tillstånd till utbetalning, om inte kreditmarknadsföreningens förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras.

5 kap.

2 8 § Inlösen enligt 7 § sker till det Inlösen enligt 7 § sker till det belopp som utgör insatsens storlek belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset eller, enligt förlagsandelsbeviset eller, för förlagsandelar som har regi- för förlagsandelar som har registrerats hos en central värdepappers- strerats hos en central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) förvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella om kontoföring av finansiella instrument, insatsens storlek enligt instrument, insatsens storlek enligt registreringen. Beloppet får dock registreringen. Beloppet får dock inte överstiga vad som av fören- inte överstiga det som av föreningens egna kapital enligt den ingens eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reservfonden utan anlitande av uppskrivningseller uppskrivningsfonden, belöper fonden, reservfonden, kapitalanpå andelen i förhållande till övriga delsfonden eller fonden för utveckförlagsinsatser. lingsutgifter , avser andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser. Om föreningen försätts i kon- Om föreningen försätts i konkurs på en ansökan som görs inom kurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som ett år efter inlösen, ska det som föreskrivs i 4 kap. 2 § om åter- föreskrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om för- betalning tillämpas i fråga om förlagsinsatsen. Detta gäller dock inte lagsinsatsen. Detta gäller dock inte förlagsinsatser för vilka inlösen har förlagsinsatser som har kunnat lösas kunnat ske utan föregående upp- in utan föregående uppsägning. sägning.

11 kap.

3 12 § Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna ska för varje räkenskapsår avge en årsredovis- räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ning, som ska läggas fram på den

2 Senaste lydelse 2007:870. 3 Senaste lydelse 1999:1094.

ordinarie föreningsstämman för ordinarie föreningsstämman för Bilaga 7 godkännande. I fråga om likvida- godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess torernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman behandling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap. stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 18–25 §§ , 1 § andra stycket, 5 kap. 20, 37–44 6 kap. 5 § årsredovisningslagen och 48 §§ och 6 kap. 5 § årsredo- (1995:1554) eller 2 kap. 1 §, 5 kap. visningslagen (1995:1554) eller 2 § 3 och 6 kap 3 § lagen 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap 3 § (1995:1559) om årsredovisning i lagen (1995:1559) om årsredoviskreditinstitut och värdepappers- ning i kreditinstitut och värdebolag. pappersbolag. I balansräkningen tas det egna I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post , varvid kapitalet upp i en post . Balansinsatskapitalet anges inom linjen räkningen ska dock innehålla uppoch i förekommande fall delas upp gift om insatskapitalet , i förekompå medlemsinsatskapital och mande fall fördelat på medlemsförlagsinsatskapital. insatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett En tillgång får inte tas upp till ett högre värde än den beräknas inbr- högre värde än den beräknas ininga efter avdrag för försäljnings- bringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan kostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvida- om det för en skuld eller en likvitionskostnad kan beräknas åtgå ett dationskostnad kan beräknas gå åt belopp som väsentligt avviker från ett belopp som väsentligt avviker den redovisade skulden eller avsät- från den redovisade skulden eller tningen, skall vid tillgångs- eller avsättningen, ska det beräknade skuld- eller avsättningsposten det beloppet anges vid tillgångs- eller beräknade beloppet anges inom skuld- eller avsättningsposten. linjen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Bilaga 7 Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

2 § Vid beräkningen av värdet av Vid beräkningen av värdet av stiftelsens tillgångar skall det i den stiftelsens tillgångar ska det i den balansräkning som avses i 1 § balansräkning som avses i 1 § inom linjen tas upp en post som lämnas uppgift om den ökning av utvisar den ökning av tillgångarnas tillgångarnas sammanlagda värde sammanlagda värde som skulle som skulle följa om de redovisades följa , om de redovisades till för- till försäljningsvärdet med avdrag säljningsvärdet med avdrag för för försäljningskostnaderna. Sådana försäljningskostnaderna. Beträff- anläggningstillgångar som underande sådana anläggningstillgångar går fortlöpande värdeminskning som undergår fortlöpande värde- ska dock tas upp till anskaffningsminskning gäller dock att de skall värdet minskat med nödvändiga tas upp till anskaffningsvärdet avskrivningar och nedskrivningar, minskat med erforderliga avskriv- om man därigenom får ett högre ningar och nedskrivningar, om värde. man därigenom får ett högre värde. Vid beräkningen av summan av Vid beräkningen av summan av stiftelsens skulder skall hänsyn inte stiftelsens skulder ska hänsyn inte tas till skulder på grund av statligt tas till skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyl- stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av stiftelsens digheten är beroende av stiftelsens ekonomiska ställning, om stödet, ekonomiska ställning, om stödet, för det fall att stiftelsen försätts i för det fall att stiftelsen försätts i konkurs eller träder i likvidation, konkurs eller träder i likvidation, skall återbetalas först sedan övriga ska återbetalas först sedan övriga skulder till fullo har betalats. skulder till fullo har betalats.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om Bilaga 7 årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1–3 §§, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1–4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2–4, 6 a och 7 §§, bilagorna 1 och 2, rubriken till 5 kap. och rubrikerna närmast före 3 kap. 3 § och 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a §, och närmast före 5 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

1 4 § Följande bestämmelser i 1 kap. Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: ska tillämpas: 3 § första stycket 2 om definition av andelar, 4 och 5 §§ om koncern- och 4 § om vad som avses med konintresseföretagsdefinitioner , cern, moderföretag, dotterföretag och koncernföretag, 4 a § om vad som avses med ägarintresse, 5 § om vad som avses med intresseföretag, 5 a § om vad som avses med gemensamt styrt företag , 6 § om hänsynstagande till vissa 6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., rättigheter hos mellanman m.m., samt 7 § om skyldighet för moder- 7 § om skyldighet för moderföretag och dotterföretag att lämna företag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar. varandra upplysningar , och 8 och 9 §§ om vad som avses med närstående .

2 kap.

2 2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § om årsredovisningens delar, 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 3 § om rättvisande bild, 3 a § om väsentlighet, 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 5 § om form och språk , 5 § om form m.m. ,

1 Senaste lydelse 2006:872. 2 Senaste lydelse 2008:94.

6 § om valuta, samt 6 § om valuta, och 7 § första och femte–sjunde styckena om årsredovisningens under- Bilaga 7 tecknande.

3 kap.

3 1 § Balansräkningen skall upprättas Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas Resultaträkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som enligt den uppställningsform som anges i bilaga 2. Hänvisningar i anges i bilaga 2. Hänvisningar i denna lag till poster gäller poster i denna lag till poster gäller poster i dessa uppställningsformer, om inte dessa uppställningsformer, om inte annat framgår. något annat framgår. Trots bestämmelserna i första Trots första stycket samt 2 och stycket samt 2 och 3 §§ får kredit- 3 §§ får kreditinstitut och värdeinstitut och värdepappersbolag som pappersbolag som avses i tredje avses i tredje stycket dela upp post- stycket dela upp posterna med erna med hänsyn till deras karaktär hänsyn till deras karaktär och relaoch relativa likviditet, om det är tiva likviditet, om det är förenligt förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ med 2 kap. 2 och 3 §§ årsredovisårsredovisningslagen (1995:1554). ningslagen (1995:1554). Bestämmelserna i andra stycket gäller 1. företag som omfattas av en kon- 1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med cernredovisning som upprättas med tillämpning av de internationella tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets för- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den ordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstand- internationella redovisningsstandarder, och arder , i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008 , och 2. andra företag vars aktier eller 2. andra företag vars överlåtbara skuldebrev är upptagna till handel värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. på en reglerad marknad. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om avvikande uppställningsformer för balansräkningen och resultaträkningen för värdepappersbolag, om avvikelserna är nödvändiga med hänsyn till dessa bolags särskilda verksamhetsinriktning.

3 Senaste lydelse 2007:542.

4 2 § Bilaga 7 Med beaktande av vad som före- Följande bestämmelser om skrivs i 3 § skall följande bestäm- balansräkningen och resultaträkmelser om balansräkningen och ningen i 3 kap. årsredovisningsresultaträkningen i 3 kap. årsredo- lagen (1995:1554) ska tillämpas: visningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § om balansräkningens innehåll, 2 § om resultaträkningens innehåll, 4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sammanslagning av poster m.m., 5 § första–tredje styckena om jämförelsetal, 5 a § om överkursfonden, 8 § om specificering av större periodiseringsposter, 9 § om avsättningar, 9 § om avsättningar, och 10 § om specificering av vissa 10 § om specificering av vissa större avsättningar , samt större avsättningar. 13 § om extraordinära intäkter och kostnader . Vid tillämpningen av 3 kap. 4 § årsredovisningslagen ska det som sägs där om sammanslagning av poster som föregås av arabiska siffror i stället gälla poster som föregås av små bokstäver.

Särskilda regler om sammanslag- Särskilda regler om indelningen av ning av poster och om åtaganden eget kapital

3 § De i 2 § angivna bestämmelserna Eget kapital ska delas upp på i 3 kap. årsredovisningslagen följande sätt: (1995:1554) skall tillämpas med 1. I bankaktiebolag och andra följande avvikelser: aktiebolag som omfattas av denna 1. Vad som i 4 § fjärde stycket lag ska eget kapital delas upp i sägs om sammanslagning av poster bundet eget kapital och fritt eget som föregås av arabiska siffror kapital eller ansamlad förlust. skall gälla poster som föregås av Under bundet eget kapital ska det små bokstäver. tas upp Aktiekapital, Uppskriv- 2. Inom linjen skall, utöver ställda ningsfond, Fond för utvecklingssäkerheter och ansvarsförbind- utgifter, Reservfond och Kapitalelser, oåterkalleliga åtaganden andelsfond. Under fritt eget kapisom innebär risktagande anges. tal ska det tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas

4 Senaste lydelse 2006:872.

då upp som avdragsposter. 2. I sparbanker ska eget kapital Bilaga 7 delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde, Garantifond och Fond för utvecklingsutgifter. Benämningen fond får inte användas för något annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost. 3. I medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska det tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Fond för utvecklingsutgifter, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital ska det tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter. 4. Aktiebolag, medlemsbanker och ekonomiska föreningar som omfattas av denna lag ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, och om de förhållanden som motiverar bedömningen. 5. Om en sparbank har bidrag till garantifonden i en annan valuta än i redovisningsvalutan, ska dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång ska föras 513

mot Andra fonder. Bilaga 7

4 kap.

5 1 § Med beaktande av vad som Följande bestämmelser om föreskrivs i 2 § ska följande bestäm- värderingen i 4 kap. årsredovisningsmelser om värderingen i 4 kap. lagen (1995:1554) ska tillämpas: årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § första stycket och 2 § om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6 –8 §§ om uppskrivning av 6 § om uppskrivning av anläggningstillgångar, anläggningstillgångar, 7 och 8 §§ om ianspråktagande av fonden för utvecklingsutgifter och uppskrivningsfonden, 9 § första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar, 10 § om värdering av pågående arbeten, 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, 14 § om egna aktier, 14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument, 14 e § om värdering av säkrade poster, 15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån, samt belopp vid upptagande av lån, 15 a § om avsättningar, och 16 § om omräkning av förlagsinsatser.

3 § Med finansiell anläggningstillgång förstås 1. andelar i intresseföretag och 1. andelar i koncernföretag, koncernföretag, 2 . andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag, 3 . ägarintressen i övriga företag, 2 . värdepapper, och 4 . värdepapper, och 3 . annan tillgång än tillgång som 5 . annan tillgång än tillgång som skall tas upp i posterna Immateri- ska tas upp i posterna Immateriella ella anläggningstillgångar (post 9 ) anläggningstillgångar (post 10 ) och och Materiella tillgångar (post 10 ), Materiella tillgångar (post 11 ), allt allt under förutsättning att till- under förutsättning att tillgångarna gångarna är avsedda att stadigvar- är avsedda att stadigvarande inne-

5 Senaste lydelse 2011:1555.

ande innehas i den ordinarie verk- has i den ordinarie verksamheten. samheten. Bilaga 7

5 kap. Tilläggsupplysningar 5 kap. Noter m.m.

6 1 § Utöver vad som följer av övriga Följande bestämmelser om uppbestämmelser i denna lag ska års- lysningar i noter i 5 kap. årsredoredovisningen innehålla de upplys- visningslagen (1995:1554) ska tillningar som anges i 3–6 §§ nedan. lämpas: Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tillläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvis- 3 § om noternas ordningsföljd, ningar till noter, 4 § om värderingsprinciper, 2 § om värderings- och omräk- 5 § om avvikelser från grundningsprinciper, läggande redovisningsprinciper, 3 § första–tredje styckena om 7 § om jämförelsetal, anläggningstillgångar, 8 § om anläggningstillgångar, 4 a–4 c §§ om finansiella instru- 9 § om goodwill, ment, 10 § om finansiella instrument, 5 § om uppskrivningsfond och 11 § om uppskrivningsfonden, fond för verkligt värde, 12 § om fonden för verkligt 8 och 9 §§ om uppgifter om värde, dotterföretag och vissa andra före- 14 § om ställda säkerheter, tag, 15 § om eventualförpliktelser, 11 a § första stycket om ekonom- 16 § om åtaganden till förmån iska arrangemang som inte redo- för koncernföretag m.fl., visas i balansräkningen, 17 § första stycket om ekono- 12 § om lån till ledande befatt- miska arrangemang som inte redoningshavare, visas i balansräkningen, 12 a § första och tredje styckena 18 § om lån till ledande befattsamt 12 b § om transaktioner med ningshavare, närstående, 19 § om exceptionella intäkter 13 § om konvertibla lån, och kostnader, 14 § andra och tredje styckena 20 § om medelantalet anställda om förändringar i eget kapital under räkenskapsåret, m.m., 21 § om moderföretag, 16 och 17 §§ om upplysningar 22 § om väsentliga händelser

6 Senaste lydelse 2010:1525.

om skatt, efter räkenskapsårets slut, Bilaga 7 18 § om medelantalet anställda 23 § första stycket och 24 § om under räkenskapsåret, transaktioner med närstående, 18 b § om könsfördelningen 25 § om ytterligare upplysningar bland ledande befattningshavare, om anläggningstillgångar, 19–21 §§ om löner, andra ersätt- 26 § om omsättningstillgångar, ningar och sociala kostnader, 27 § om ytterligare upplysningar 22 § om pensioner och liknande om finansiella instrument, förmåner, 29 och 30 §§ om dotterföretag 23 § om tidigare styrelse och och vissa andra företag, verkställande direktör, 32 § om ytterligare upplysningar 24 § om suppleanter och vice om lån till ledande befattningsverkställande direktör, havare, 25 § om avtal om avgångsveder- 33 § om konvertibla lån, lag, 34 § om egna aktier, 26 § om uppgift om moder- 35 § om disposition av vinst företag, samt eller förlust, 27 § om europabolag och europa- 36 § om uppskjuten skatt, kooperativ. 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 39 och 40 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 41 § om pensioner och liknande förmåner, 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 44 § om avtal om avgångsvederlag, 45 § om ytterligare upplysningar om moderföretag, 46 § om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter, 48 § om ersättningar till revisor, och 49 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap. 20 Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 22 §§ årsredovisningslagen och 41 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika av denna lag anses som publika aktiebolag. aktiebolag. Upplysningarna ska lämnas i noter.

Särskilda regler om tilläggsupp- Särskilda regler om upplysningar i lysningar noter Bilaga 7

7 2 § De i 1 § angivna bestämmelserna De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: följande avvikelser: 1. Fråga om tillstånd enligt 9 § 1. Fråga om tillstånd enligt 30 § andra stycket att utelämna upp- andra stycket att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa gifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finans- andra företag prövas av Finansinspektionen. inspektionen. 2. Vid tillämpningen av 12 § 2. Vid tillämpningen av 18 § andra stycket första meningen om andra stycket första meningen om lån till ledande befattningshavare lån till ledande befattningshavare får upplysning om huvudsakliga får upplysning om huvudsakliga lånevillkor, räntesatser samt under lånevillkor, räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas. utelämnas. 3. Uppgifter som skall lämnas 3. Uppgifter som ska lämnas enligt 20 § första stycket 2 om enligt 40 § första stycket 2 om löner och ersättningar till anställda , löner och ersättningar till anställda skall även omfatta löner och ersätt- ska även omfatta löner och ersättningar till delegater i bank . ningar till delegater i banker . 4. Vid tillämpningen av 15 § ska upplysning lämnas särskilt om a) accepterade och endosserade växlar, b) garantier, c) oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande, varvid åtaganden till följd av återköpstransaktioner ska anges särskilt, och d) övriga eventualförpliktelser.

Särskilda regler om övriga upplysningar

2 a § Utöver det som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysning-

7 Senaste lydelse 1999:1113.

arna i stället lämnas i balansräk- Bilaga 7 ningen eller resultaträkningen.

8 3 § Utöver vad som följer av 1 § Utöver det som följer av 1 § ska skall följande uppgifter lämnas om följande uppgifter lämnas om tilltillgångar: gångar: 1. För överlåtbara värdepapper 1. För överlåtbara värdepapper som inte tas upp till sitt verkliga som inte tas upp till sitt verkliga värde enligt 4 kap. 14 a § årsredo- värde enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554) skall visningslagen (1995:1554) ska uppgift lämnas om skillnaden uppgift lämnas om skillnaden mellan anskaffningsvärde och mellan anskaffningsvärde och verkligt värde. Den del som avser verkligt värde. Den del som avser värdepapper som tas upp till det värdepapper som tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt 9 § nettoförsäljningsvärdet enligt 9 § samma kapitel skall anges särskilt. samma kapitel ska anges särskilt. 2. Om det bokförda värdet för 2. Om det bokförda värdet för räntebärande värdepapper som inte räntebärande värdepapper som inte tas upp till sitt verkliga värde tas upp till sitt verkliga värde enligt 4 kap. 14 a § årsredovis- enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen överstiger eller under- ningslagen överstiger eller underskrider det belopp som skall infrias skrider det belopp som ska infrias på förfallodagen, skall mellanskill- på förfallodagen, ska mellanskillnaden anges. Summan av överstig- naden anges. Summan av överstigande belopp skall anges för sig och ande belopp ska anges för sig och summan av underskridande belopp summan av underskridande belopp skall anges för sig. ska anges för sig. 3. Större belopp i posten Övriga 3. Större belopp i posten Övriga tillgångar (post 12 ) skall specifi- tillgångar (post 13 ) ska specificeras till sin storlek och art. ceras till sin storlek och art. 4. Varje tillgångspost skall delas 4. Varje tillgångspost ska delas upp i sådana tillgångar som enligt upp i sådana tillgångar som enligt 4 kap. årsredovisningslagen tas upp 4 kap. årsredovisningslagen tas upp a) med utgångspunkt i anskaff- a) med utgångspunkt i anskaffningsvärdet enligt 3 §, ningsvärdet enligt 3 §, b) till det lägsta av anskaff- b) till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings- ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt 9 §, och värdet enligt 9 §, och c) till sitt verkliga värde enligt c) till sitt verkliga värde enligt 14 a §. 14 a §.

8 Senaste lydelse 2003:772.

Upplysningar om skulder och Upplysningar om skulder indelning av eget kapital Bilaga 7

9 4 § Utöver vad som följer av 1 § ska Utöver det som följer av 1 § ska följande uppgifter lämnas om följande upplysningar lämnas om skulder och eget kapital : skulder: 1. För varje efterställd skuld som 1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av uppgår till mer än tio procent av samtliga efterställda skulder, ska samtliga efterställda skulder, ska uppgift lämnas om lånebelopp, upplysning lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, förfallodag, lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställnings- förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på förfallo- villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare dagen eller för konvertering. Vidare ska sammanfattande upplysningar ska sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda skulder. för övriga efterställda skulder. 2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) ska specificeras till sin storlek och art. 3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 4. I sparbank ska eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp

9 Senaste lydelse 2011:764.

som avdragspost. Bilaga 7 5. I medlemsbank och kreditmarknadsförening ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig. Under fritt eget kapital ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 6. Aktiebolag, medlemsbanker och ekonomiska föreningar som omfattas av denna lag ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, samt om de förhållanden som motiverar bedömningen. 7. Om en sparbank har bidrag till garantifonden i annan valuta än i redovisningsvalutan, ska dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång, ska föras mot Andra fonder.

Upplysningar om intresse- och Upplysningar om koncernföretag koncernföretag och vissa andra företag

6 § Utöver vad som följer av 1 § Utöver det som följer av 1 § ska skall följande uppgifter lämnas om följande upplysningar lämnas om intresseföretag och koncernföretag. koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i. 1. För var och en av tillgångs- 1. För var och en av tillgångs-

posterna Belåningsbara statsskuld- posterna Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. (post 2), Utlån- förbindelser m.m. (post 2), Utlån- Bilaga 7 ing till kreditinstitut (post 3), ing till kreditinstitut (post 3), Utlåning till allmänheten (post 4) Utlåning till allmänheten (post 4) och Obligationer och andra ränte- och Obligationer och andra räntebärande värdepapper (post 5) skall bärande värdepapper (post 5) ska uppgift lämnas om de fordringar upplysning lämnas om de fordrsom avser intresseföretag och om ingar som avser koncernföretag, de fordringar som avser koncern- intresseföretag , gemensamt styrda företag . företag respektive övriga företag som det finns ett ägarintresse i . 2. För var och en av skuld- 2. För var och en av skuldposterna Skulder till kreditinstitut posterna Skulder till kreditinstitut (post 1), In- och upplåning från (post 1), In- och upplåning från allmänheten (post 2), Emitterade allmänheten (post 2), Emitterade värdepapper m.m. (post 3) och värdepapper m.m. (post 3) och Efterställda skulder (post 7) skall Efterställda skulder (post 7) ska uppgift lämnas om de skulder som upplysning lämnas om de skulder avser intresseföretag och om de som avser koncernföretag, intresskulder som avser koncernföretag . seföretag , gemensamt styrda företag respektive övriga företag som det finns ett ägarintresse i . 3. Uppgift om efterställda till- 3. Upplysning om efterställda gångar avseende intresseföretag tillgångar för koncernföretag, och koncernföretag skall lämnas intresseföretag , gemensamt styrda särskilt för varje tillgångspost. företag respektive övriga företag som det finns ett ägarintresse i ska lämnas särskilt för varje tillgångspost.

6 kap.

10 1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m., 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, samt 5 § om kassaflödesanalys . Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Bankaktiebolag, kreditmarknads- Bankaktiebolag, kreditmarknads-

10 Senaste lydelse 2014:563.

bolag och värdepappersbolag, vars bolag och värdepappersbolag, vars Bilaga 7 aktier, teckningsoptioner eller skul- överlåtbara värdepapper är uppdebrev är upptagna till handel på en tagna till handel på en reglerad reglerad marknad, ska även tillämpa marknad, ska även tillämpa 6 kap. 6 kap. 6–9 §§ årsredovisningslagen 6–9 §§ årsredovisningslagen om om bolagsstyrningsrapport. bolagsstyrningsrapport.

7 kap.

11 2 § Med beaktande av vad som före- Följande bestämmelser om skrivs i 3 § ska följande bestäm- koncernredovisning i 7 kap. årsmelser om koncernredovisning i redovisningslagen (1995:1554) ska 7 kap. årsredovisningslagen tillämpas: (1995:1554) tillämpas: 4 § om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen, 6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om minoritetsandelar , 9 § om innehav utan bestämmande inflytande , 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om uppgifter om 16 och 17 §§ om dotterföretag dotterföretag och vissa andra före- och vissa andra företag, tag, 18– 23 §§ om hur dotterföretag 18– 22 a § § om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovis- ska räknas in i koncernredovisningen, ningen, 25–30 §§ om hur andelar i intres- 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag seföretag och gemensamt styrda ska räknas in i koncernredovis- företag ska räknas in i koncernningen, och redovisningen, och 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

12 3 § De i 2 § angivna bestämmel- De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen serna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: följande avvikelser: 1. Tillämpas 5 § tredje stycket 3 1. Tillämpas 5 § andra stycket 3

11 Senaste lydelse 2009:35. 12 Senaste lydelse 2004:1175.

om utelämnande av vissa dotter- om utelämnande av vissa dotterföretag för andelar som innehas företag för andelar som innehas Bilaga 7 som ett led i en finansiell stöd- som ett led i en finansiell stödaktion för en rekonstruktion eller aktion för en rekonstruktion eller räddning av ett dotterföretag som räddning av ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller värde- är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag, skall moderföretaget pappersbolag, ska moderföretaget – i en not upplysa om arten av – i en not upplysa om arten av och villkoren för den finansiella och villkoren för den finansiella stödaktionen, samt stödaktionen, och – till sin koncernredovisning – till sin koncernredovisning foga dotterföretagets årsredovis- foga dotterföretagets årsredovisning. ning. 2. Fråga om tillstånd enligt 17 § 2. Frågor om tillstånd enligt att utelämna uppgifter om dotter- 17 § att utelämna uppgifter om företag och vissa andra företag dotterföretag och vissa andra föreprövas av Finansinspektionen. tag prövas av Finansinspektionen.

13 4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar 1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 2. bestämmelserna om balans- 2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., räkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp som bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncernbalansräkningen, 3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap., 4. bestämmelserna om tilläggs- 4. bestämmelserna om noter m.m. upplysningar i 5 kap., med undantag i 5 kap., med undantag för 2 § 1 och för 2 § 1 och hänvisningarna till hänvisningarna till 5 kap. 21 , 29, 5 kap. 8 , 9 och 26 §§ årsredovis- 30 och 45 §§ årsredovisningsningslagen, samt lagen, och 5. bestämmelserna om förvalt- 5. bestämmelserna om förvaltningsberättelse och kassaflödes- ningsberättelse och kassaflödesanalys i 6 kap. 1 § första stycket, analys i 6 kap. 1 § första stycket, med undantag för hänvisningen till med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 och 3 §§ årsredovisnings- 6 kap. 2 § första stycket och 3 § lagen. årsredovisningslagen. Trots vad som följer av första Trots första stycket 4 får uppgifter stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. enligt 5 kap. 40 § tredje stycket 20 § tredje stycket tredje meningen tredje meningen och 5 kap. 41 § och 5 kap. 22 § andra stycket tredje andra stycket tredje meningen årsmeningen årsredovisningslagen redovisningslagen utelämnas i fråga

13 Senaste lydelse 2014:563.

utelämnas i fråga om dotterföretag. om dotterföretag. Vid tillämp- Bilaga 7 Vid tillämpningen av dessa bestäm- ningen av dessa bestämmelser ska melser ska dock de lämnade upp- dock de lämnade uppgifterna innegifterna innefatta även löner och fatta även löner och andra förandra förmåner från koncern- måner från koncernföretag. företag.

14 6 a § Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning , om moderföretagets samtliga dotterföretag är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 7 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) på rättvisande bild . Koncernredovisning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse. Ett moderföretag behöver inte heller upprätta någon koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag inte behöver omfattas av en koncernredovisning av skäl som anges i 7 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554).

15 7 § Företag som avses i 1 § och som Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparla- omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning mentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av inter- 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder nationella redovisningsstandarder , ska tillämpa enbart följande i lydelse enligt Europaparlabestämmelser i detta kapitel: mentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys, 2. 2 § vad gäller hänvisningen 2. 2 § när det gäller hänvistill ningen till a) 7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse, b) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderings-

14 Senaste lydelse 2010:687. 15 Senaste lydelse 2010:1525.

principer, c) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens Bilaga 7 system för intern kontroll och riskhantering, 3. 4 § vad gäller hänvisningarna 3. 4 § när det gäller hänvistill ningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till års- del som paragrafen hänvisar till redovisningslagens bestämmelser årsredovisningslagens bestämi 2 kap. 5 § om språk och form melser i 2 kap. 5 § om form m.m. samt 2 kap. 7 § om underteck- och 2 kap. 7 § om undertecknande, nande, b) 3 kap. 3 § 1–4 denna lag om indelningen av eget kapital, b) 5 kap. 1 § denna lag, i den c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen: årsredovisningslagen: – 12 § om lån till ledande – 18 § om lån till ledande befattningshavare, befattningshavare, – 18 § om medelantalet – 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, anställda under räkenskapsåret, – 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, – 37 § om ytterligare upplysningar om anställda, – 18 b § om könsfördelningen – 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, bland ledande befattningshavare, – 20 § första stycket 1 samt – 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena samt andra och tredje styckena om 21 § om löner , ersättningar och löner och andra ersättningar, sociala kostnader , – 22 § om pensioner och – 41 § om pensioner och liknande förmåner, liknande förmåner, – 23 § om tidigare styrelse och – 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, verkställande direktör, – 24 § om suppleanter och vice – 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och verkställande direktör, – 25 § om avtal om avgångs- – 44 § om avtal om avgångsvederlag, vederlag, och – 48 § om ersättningar till revisor, c) 5 kap. 2 § 2 denna lag med d) 5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- särskilda regler om upplysningar lysningar , i noter , d) 5 kap. 4 § 3–6 denna lag om indelning av eget kapital, e) 6 kap. 1 § denna lag, i den e) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. del som paragrafen hänvisar till 1 § första–tredje styckena års- 6 kap. 1 § första–tredje styckena redovisningslagen om förvalt- årsredovisningslagen om förvalt- 525

ningsberättelsens innehåll och till ningsberättelsens innehåll och till Bilaga 7 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvalt- om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen, ningsberättelsen, f) 6 kap. 2 § denna lag om f) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvalt- särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen, samt ningsberättelsen, och 4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan upplysningarna lämnas på någon plats i redovisningen. I sådant annan plats i redovisningen. I såfall ska förvaltningsberättelsen dant fall ska förvaltningsberättinnehålla en hänvisning till den elsen innehålla en hänvisning till plats där uppgifterna har lämnats. den plats där uppgifterna har lämnats.

16 Bilaga 1 Bilaga 7 Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR 1. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 3. Utlåning till kreditinstitut 4. Utlåning till allmänheten 5. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6. Aktier och andelar (som inte ingår i post 7, 8 eller 9) 7. Aktier och andelar i intresse- 7. Aktier och andelar i intresseföretag företag och gemensamt styrda företag 8. Aktier och andelar i koncernföretag 9 . Ägarintressen i övriga företag 9 . Immateriella 10 . Immateriella anläggningstillgångar anläggningstillgångar a) Goodwill a) Goodwill b) Andra immateriella anläg- b) Andra immateriella anlägggningstillgångar ningstillgångar 10 . Materiella tillgångar 11 . Materiella tillgångar a) Inventarier a) Inventarier b) Leasingobjekt b) Leasingobjekt c) Byggnader och mark c) Byggnader och mark 11 . Tecknat ej inbetalt kapital 12 . Tecknat ej inbetalt kapital 12 . Övriga tillgångar 13 . Övriga tillgångar 13 . Förutbetalda kostnader och 14 . Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter upplupna intäkter

Summa tillgångar

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 1. Skulder till kreditinstitut 2. In- och upplåning från allmänheten a) Inlåning b) Upplåning 3. Emitterade värdepapper m.m. a) Emitterade skuldebrev b) Övriga 4. Övriga skulder 5. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6. Avsättningar a) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser b) Avsättningar för skatter c) Övriga avsättningar 7. Efterställda skulder

16 Senaste lydelse 2004:1175.

8. Obeskattade reserver Bilaga 7 9. Aktiekapital / Grundfond / Insatskapital 10. Överkursfond 11. Uppskrivningsfond 12. Andra fonder a) Reservfond b) Kapitalandelsfond c) Fond för verkligt värde d) Garantifond e) Fond för utvecklingsutgifter e ) Övriga fonder f ) Övriga fonder 13. Balanserad vinst eller förlust 14. Årets resultat

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

POSTER INOM LINJEN

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig 2. Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig 3. Ansvarsförbindelser a) Accepterade och endosserade växlar b) Garantier c) Övriga ansvarsförbindelser 4. Åtaganden a) Åtaganden till följd av återköpstransaktioner b) Övriga åtaganden

Bilaga 2 Bilaga 7 Uppställningsform för resultaträkning

1. Ränteintäkter 2. Leasingintäkter 3. Räntekostnader 4. Erhållna utdelningar 5. Provisionsintäkter 6. Provisionskostnader 7. Nettoresultat av finansiella transaktioner 8. Övriga rörelseintäkter 9. Allmänna administrationskostnader 10. Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 11. Övriga rörelsekostnader 12. Kreditförluster, netto 13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 14. Återföringar av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 15. Extraordinära intäkter 16. Extraordinära kostnader 17 . Bokslutsdispositioner 15 . Bokslutsdispositioner 18 . Skatt på årets resultat 16 . Skatt på årets resultat 19 . Övriga skatter 17 . Övriga skatter 20 . Årets resultat 18 . Årets resultat

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om Bilaga 7 årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 2–4 §§, 4 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 6 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2–5 §§, bilagorna 1 och 2, rubriken till 5 kap. och rubrikerna närmast före 3 kap. 3 och 4 §§, 5 kap. 2, 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a §, och närmast före 5 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

1 3 § Följande bestämmelser i 1 kap. Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas: ska tillämpas: 3 § första stycket 2 om definition av andelar, 4 och 5 §§ om koncern- och 3 § första stycket 2 om definition intresseföretagsdefinitioner , av andelar, 4 § om vad som avses med koncern, moderföretag, dotterföretag och koncernföretag, 4 a § om vad som avses med ägarintresse, 5 § om vad som avses med intresseföretag, 5 a § om vad som avses med gemensamt styrt företag , 6 § om hänsynstagande till vissa 6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., rättigheter hos mellanman m.m., samt 7 § om skyldighet för moder- 7 § om skyldighet för moderföretag och dotterföretag att lämna företag och dotterföretag att lämna varandra upplysningar. varandra upplysningar , och 8 och 9 §§ om vad som avses med närstående.

2 kap.

2 2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 1 § första stycket om årsredovisningens delar, 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 3 § om rättvisande bild, 3 a § om väsentlighet,

1 Senaste lydelse 2006:873. 2 Senaste lydelse 2008:95.

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 5 § om form och språk , 5 § om form m.m. , Bilaga 7 6 § om valuta, samt 6 § om valuta, och 7 § första och femte–sjunde styckena om årsredovisningens undertecknande.

3 kap.

3 2 § Med beaktande av det som före- Följande bestämmelser om skrivs i 3 § ska följande bestäm- balansräkningen och resultaträkmelser om balansräkningen och ningen i 3 kap. årsredovisningsresultaträkningen i 3 kap. årsredo- lagen (1995:1554) ska tillämpas: visningslagen (1995:1554) tilllämpas: 1 § om balansräkningens innehåll, 2 § om resultaträkningens innehåll, 4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sammanslagning av poster m.m., 5 § första–tredje styckena om jämförelsetal, 5 a § om överkursfonden, 6 § första stycket om fordran på insatser, 8 § om specificering av större periodiseringsposter, 9 § om avsättningar, 9 § om avsättningar, och 10 § om specificering av vissa 10 § om specificering av vissa större avsättningar , samt större avsättningar. 13 § om extraordinära intäkter och kostnader . Vid tillämpningen av 3 kap. 4 § årsredovisningslagen ska det som sägs där om sammanslagning av poster som föregås av arabiska siffror inte gälla för posterna upptagna i schemat för resultaträkningen i bilaga 2 eller för sådana poster i balansräkningen som ska tas upp under Placeringstillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisk (D), Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar (E) eller Försäkringstekniska avsättningar (DD och EE).

3 Senaste lydelse 2010:2058.

Särskilda regler om sammanslag- Förpliktelse till följd av försäk- Bilaga 7 ning av poster och åtaganden ringsavtal

4 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna En förpliktelse som uppkommit till i 3 kap. årsredovisningslagen följd av försäkringsavtal behöver (1995:1554) skall tillämpas med inte tas upp som en eventualförpliktföljande avvikelser: else. 1. Vad som i 4 § fjärde stycket sägs om sammanslagning av poster som föregås av arabiska siffror gäller inte för posterna upptagna i schemat för resultaträkningen i bilaga 2 eller för sådana poster i balansräkningen som skall tas upp under Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk (D), Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar (E) eller Försäkringstekniska avsättningar (DD och EE). 2. Inom linjen skall, utöver ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande anges.

Förpliktelse till följd av försäk- Särskilda regler om indelningen av ringsavtal eget kapital

4 § Förpliktelse som uppkommit till Eget kapital ska delas upp på följd av försäkringsavtal behöver följande sätt: inte tas upp som ansvarsförbind- 1. I livförsäkringsföretag som else eller åtagande. inte får dela ut vinst ska som bundet eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Överkursfond, Förlagsinsatser, Konsolideringsfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde, Fond för utvecklingsutgifter och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragspost. 2. I livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad

4 Senaste lydelse 1999:603.

förlust. Under bundet eget kapital ska det tas upp Aktiekapital, Bilaga 7 Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde och Fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska det tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter. 3. I skadeförsäkringsföretag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska det tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond och Fond för utvecklingsutgifter. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska det tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

4 kap.

5 1 § Med beaktande av vad som före- Följande bestämmelser om skrivs i 2 § ska följande bestäm- värderingen i 4 kap. årsredovisningsmelser om värderingen i 4 kap. lagen (1995:1554) ska tillämpas: årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 2 § om immateriella anläggningstillgångar, 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6 –8 § § om uppskrivning av 6 § om uppskrivning av anlägganläggningstillgångar, ningstillgångar, 7 och 8 §§ om ianspråktagande av fonden för utvecklingsutgifter och

5 Senaste lydelse 2011:1556.

uppskrivningsfonden, Bilaga 7 9 § första–fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar, 10 § om värdering av pågående arbeten, 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, 13 a § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden, 14 § om egna aktier, 14 a–14 d §§ om värdering av finansiella instrument, 14 e § om värdering av säkrade 14 e § om värdering av säkrade poster, samt poster, 15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån. belopp vid upptagande av lån , och 15 a § om avsättningar .

6 2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: 1. 2 § tillämpas på immateriella tillgångar (B). 2. 3 § ska tillämpas på samtliga 2. 3 § ska tillämpas på samtliga tillgångar, om inte annat följer av tillgångar, om inte något annat detta kapitel. följer av detta kapitel. 3. 4 § ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C) samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. 4. a) 5 § ska tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C) samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. b) 5 § andra stycket ska tillämpas b) 5 § andra stycket ska tillämpas endast på placeringar i koncern- endast på placeringar i koncernföretag och intresseföretag (C.II), företag , intresseföretag , gemensamt andra finansiella placeringstill- styrda företag och övriga företag gångar (C.III.1–7) samt depåer hos som det finns ett ägarintresse i företag som avgivit återförsäkring (C.II), andra finansiella placerings- (C.IV), utom när sådana tillgångar tillgångar (C.III.1–7) samt depåer tas upp till sitt verkliga värde. hos företag som avgivit återförsäkring (C.IV), utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. 5. a) 6 och 8 §§ gäller endast skadeförsäkringsbolag och ska tillämpas på placeringstillgångar (C) samt på sådana tillgångar hänförliga till materiella tillgångar och varulager (G.I) som stadigvarande ska innehas eller brukas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. b) Aktier och andelar i koncern- b) Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag får inte företag , intresseföretag , gemen-

6 Senaste lydelse 2011:1556.

skrivas upp till högre värde än vad samt styrda företag och övriga som medges av Finansinspektionen. företag som det finns ett ägar- Bilaga 7 intresse i får inte skrivas upp till högre värde än vad som medges av Finansinspektionen. 6. Uppskrivningsbelopp enligt 6 § får endast användas för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller för avsättning till en uppskrivningsfond (AA.III). 7. 7 § första stycket 2 och andra 7. 7 § första stycket 2 och andra stycket om användning av upp- stycket om användning av uppskrivningsfonden för att täcka för- skrivningsfonden eller fonden för lust får inte tillämpas. utvecklingsutgifter för att täcka förlust får inte tillämpas. 8. 9 § ska tillämpas på dels fordringar (F), dels kassa och bank (G.II), dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som inte stadigvarande ska brukas eller innehas, utom när sådana tillgångar tas upp till sitt verkliga värde. 9. 12 § ska tillämpas på materiella tillgångar och varulager (G.I). 10. 13 a § får om det finns särskilda skäl och efter Finansinspektionens medgivande tillämpas även av andra försäkringsföretag än sådana företag som det hänvisas till i den bestämmelsen. 11. Utgifter och inkomster enligt 14 § tredje stycket för egna aktier ska redovisas mot bundet eget kapital i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst. 11 . Finansiella instrument ska 12 . Finansiella instrument ska tas upp till sitt verkliga värde om tas upp till sitt verkliga värde om det är förenligt med 14 a §. det är förenligt med 14 a §. 12 . Försäkringsföretag som 13 . Försäkringsföretag som omfattas av denna lag får tillämpa omfattas av denna lag får tillämpa 14 b § tredje stycket. 14 b § tredje stycket. 13 . Placeringstillgångar för vilka 14 . Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placerings- livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (D) ska alltid tas upp till sitt risken (D) ska alltid tas upp till sitt verkliga värde. verkliga värde.

5 kap. Tilläggsupplysningar 5 kap. Noter m.m.

7 1 § Utöver vad som följer av övriga Följande bestämmelser om uppbestämmelser i denna lag ska års- lysningar i noter i 5 kap. årsredoredovisningen innehålla de upplys- visningslagen (1995:1554) ska tillningar som anges i 3–6 §§ nedan. lämpas: Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysning-

7 Senaste lydelse 2010:1526.

arna i stället lämnas i balans- Bilaga 7 räkningen eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvis- 3 § om noternas ordningsföljd, ningar till noter, 4 § om värderingsprinciper, 2 § om värderings- och omräk- 5 § om avvikelser från grundningsprinciper, läggande redovisningsprinciper, 3 § första–tredje styckena om 7 § om jämförelsetal, anläggningstillgångar, 8 § om anläggningstillgångar, 4 a–4 c §§ om finansiella instru- 9 § om goodwill, ment, 10 § om finansiella instrument, 5 § om uppskrivningsfond och 11 § om uppskrivningsfonden, fond för verkligt värde, 12 § om fonden för verkligt värde, 7 § om inköp och försäljning 13 § om långfristiga skulder, mellan koncernföretag, 14 § om ställda säkerheter, 8 och 9 §§ om uppgifter om 15 § om eventualförpliktelser, dotterföretag och vissa andra före- 16 § om åtaganden till förmån tag, för koncernföretag m.fl., 10 § andra stycket om kort- och 17 § första stycket om ekonolångfristiga balansposter, miska arrangemang som inte redo- 11 § första och andra styckena visas i balansräkningen, om ställda säkerheter, 18 § om lån till ledande befatt- 11 a § första stycket om eko- ningshavare, nomiska arrangemang som inte 19 § om exceptionella intäkter redovisas i balansräkningen, och kostnader, 12 § om lån till ledande befatt- 20 § om medelantalet anställda ningshavare, under räkenskapsåret, 12 a § första och tredje styckena 21 § om moderföretag, samt 12 b § om transaktioner med 22 § om väsentliga händelser närstående, efter räkenskapsårets slut, 13 § om konvertibla lån, 23 § första stycket och 24 § om 14 § andra och tredje styckena transaktioner med närstående, om förändringar i eget kapital 25 § om ytterligare upplysningar m.m., om anläggningstillgångar, 16 och 17 §§ om upplysningar 26 § om omsättningstillgångar, om skatt, 27 § om ytterligare upplysningar 18 § om medelantalet anställda om finansiella instrument, under räkenskapsåret, 28 § om inköp och försäljningar 18 b § om könsfördelningen mellan koncernföretag, bland ledande befattningshavare, 29 och 30 §§ om dotterföretag 19–21 §§ om löner, andra och vissa andra företag, ersättningar och sociala kost- 31 § om ytterligare upplysningar nader, om långfristiga skulder, 22 § om pensioner och liknande 32 § om ytterligare upplysningar förmåner, om lån till ledande befattnings- 23 § om tidigare styrelse och havare, 536 verkställande direktör, 33 § om konvertibla lån,

24 § om suppleanter och vice 34 § om egna aktier, verkställande direktör, 35 § om disposition av vinst Bilaga 7 25 § om avtal om avgångs- eller förlust, vederlag, 36 § om uppskjuten skatt, 26 § om uppgift om moder- 37 § om ytterligare upplysningar företag, samt om anställda, 27 § om europabolag och europa- 38 § om könsfördelningen bland kooperativ. ledande befattningshavare, 39 och 40 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 41 § om pensioner och liknande förmåner, 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 44 § om avtal om avgångsvederlag, 45 § om ytterligare upplysningar om moderföretag, 46 § om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter, 48 § om ersättningar till revisor, och 49 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap. 20 Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 22 §§ årsredovisningslagen och 41 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika av denna lag anses som publika aktiebolag. aktiebolag. Upplysningarna ska lämnas i noter.

Särskilda regler om tilläggsupp- Särskilda regler om upplysningar i lysningar noter

8 2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: 1. Utöver värderings- och 1. Utöver värderingsprincipe r omräkningsprinciper enligt 2 § ska enligt 4 § ska det anges vilket det anges vilket belopp som belopp som respektive värderingsrespektive värderingsprincip resul- princip resulterat i. terat i. 2. a) 3 § första stycket ska till- 2. a) 8 § första stycket och 25 § lämpas på dels immateriella till- andra stycket ska tillämpas på dels

8 Senaste lydelse 2010:2058.

gångar (B), dels byggnader och immateriella tillgångar (B), dels Bilaga 7 mark (C.I), dels placeringar i kon- byggnader och mark (C.I), dels cernföretag och intresseföretag placeringar i koncernföretag , intres- (C.II). seföretag , gemensamt styrda företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i (C.II). b) 3 § andra och tredje styckena b) 8 § andra stycket och 25 § ska tillämpas på dels immateriella tredje stycket ska tillämpas på dels tillgångar (B), dels placeringstill- immateriella tillgångar (B), dels gångar (C), dels sådana materiella placeringstillgångar (C), dels sådana tillgångar och varulager (G.I) och materiella tillgångar och varulager övriga tillgångar (G.III) som stadig- (G.I) och övriga tillgångar (G.III) varande ska brukas eller innehas. som stadigvarande ska brukas eller innehas. 3 . 4 § ska tillämpas på bygg- 3 . Vid tillämpningen av 15 § ska nader och mark (C.I). upplysning lämnas särskilt om a) garantier, b) oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande, varvid åtaganden till följd av återköpstransaktioner ska anges särskilt, och c) övriga eventualförpliktelser. 4 . 7 § ska i stället för inköp och 4 . 28 § ska i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och försäljning gälla mottagen och avgiven återförsäkring. avgiven återförsäkring. 5 . Fråga om tillstånd enligt 9 § 5 . Fråga om tillstånd enligt 30 § andra stycket att utelämna upp- andra stycket att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa gifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finans- andra företag prövas av Finansinspektionen. inspektionen. 6. 10 § andra stycket om kortoch långfristiga balansposter ska tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. 7. Utgifter och inkomster enligt 14 § andra stycket för egna aktier ska redovisas mot bundet eget kapital i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst. 8. Utöver upplysningar enligt 6. Utöver upplysningar enligt 20 18 § ska även uppgift lämnas om och 37 §§ ska även uppgift lämnas medelantalet anställda uppdelat på om medelantalet anställda uppdelat kontorstjänstemän, fälttjänstemän på kontorstjänstemän, fälttjänstemän och övriga anställda i Sverige. och övriga anställda i Sverige. Dessutom skall medelantalet fri- Dessutom ska medelantalet fritidsombud och specialombud i tidsombud och specialombud i Sverige anges var för sig. Sverige anges var för sig. 9. Uppgift enligt 20 § första 7 . Uppgift enligt 40 § första stycket 2 om löner och ersättningar stycket 2 om löner och ersättningar 538 till anställda ska delas upp på till anställda ska delas upp på

kontorstjänstemän, fälttjänstemän kontorstjänstemän, fälttjänstemän och övriga anställda i Sverige. och övriga anställda i Sverige. Bilaga 7 Dessutom ska ersättningsbeloppen Dessutom ska ersättningsbeloppen för fritidsombud och specialombud för fritidsombud och specialombud i Sverige anges för varje grupp. i Sverige anges för varje grupp.

Särskilda regler om övriga upplysningar

2 a § Utöver det som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen.

Upplysningar om eget kapital och Upplysningar om avsättningar och avsättningar eget kapital

9 4 § Utöver det som följer av 1 § ska Utöver det som följer av 1 § ska följande uppgifter lämnas om eget följande upplysningar lämnas om kapital och avsättningar : avsättningar och eget kapital : 1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst ska som bundet eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Överkursfond, Förlagsinsatser, Konsolideringsfond, Kapitalandelsfond, Fond för verkligt värde och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragspost. 2. I livförsäkringsföretag som får dela ut vinst ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond, Kapitalandelsfond och Fond för verkligt värde. Under fritt eget

9 Senaste lydelse 2010:2058.

kapital eller ansamlad förlust ska Bilaga 7 tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 3. I skadeförsäkringsföretag ska eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Verksamhetskapital, Förlagsinsatser, Uppskrivningsfond, Reservfond och Kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 4 . Om avsättningen för kvardröj- 1 . Om avsättningen för kvarande risker i posten Ej intjänade dröjande risker i posten Ej intjänpremier och kvardröjande risker ade premier och kvardröjande (DD.1) uppgår till väsentligt risker (DD.1) uppgår till väsentligt belopp, ska beloppet anges. belopp, ska beloppet anges. 5 . Om garanterad återbäring i 2 . Om garanterad återbäring i posten Livförsäkringsavsättning posten Livförsäkringsavsättning (DD.2) uppgår till väsentligt (DD.2) uppgår till väsentligt belopp, ska beloppet anges. belopp, ska beloppet anges. 6 . Om avvecklingsresultat upp- 3 . Om avvecklingsresultat uppgår till väsentligt belopp ska det går till väsentligt belopp ska det anges i en not med fördelning på anges i en not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med kategori av skada och belopp. Med avvecklingsresultat avses skillnad- avvecklingsresultat avses skillnaden mellan å ena sidan avsättningen en mellan å ena sidan avsättningen för oreglerade skador från föregå- för oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets in- ende år vid räkenskapsårets ingång, efter avdrag för under räken- gång, efter avdrag för under räkenskapsåret gjorda utbetalningar av skapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar för skador från före- ersättningar för skador från föregående år, och å andra sidan avsätt- gående år, och å andra sidan avsättningen för oreglerade skador från ningen för oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets föregående år vid räkenskapsårets slut. slut. 7 . Villkorad återbäring (EE.1) ska 4 . Villkorad återbäring (EE.1) ska delas upp på avsättningar för vilka delas upp på avsättningar som försäkringstagaren direkt respektive försäkringstagaren direkt respektive 540 indirekt bär risk. indirekt bär risk för .

8 . Skadeförsäkringsföretag och 5 . Skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som får dela livförsäkringsföretag som får dela Bilaga 7 ut vinst ska lämna närmare upp- ut vinst ska lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt lysningar om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till utdelningsbart med hänsyn till bestämmelserna i 4 kap. 1 § försäk- bestämmelserna i 4 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och ringsrörelselagen (2010:2043) och 17 kap. 3 § tredje stycket aktie- 17 kap. 3 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) och om de bolagslagen (2005:551) och om de förhållanden som motiverar bedöm- förhållanden som motiverar bedömningen. ningen. 9 . Livförsäkringsföretag ska 6 . Livförsäkringsföretag ska lämna upplysning om belopp som lämna upplysning om belopp som inte får användas för vinstutdelning inte får användas för vinstuteller förlusttäckning enligt bolags- delning eller förlusttäckning enligt ordning eller stadgar. bolagsordning eller stadgar. 10 . Garantikapital, verksamhets- 7 . Garantikapital, verksamhetskapital och förlagsinsatser i annan kapital och förlagsinsatser i annan valuta än redovisningsvalutan , ska valuta än redovisningsvalutan ska räknas om enligt växelkursen på räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och mot- omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets svarande belopp vid räkenskapsårets ingång ska ingång ska – i ömsesidiga skadeförsäkrings- – föras mot Balanserad vinst bolag och ömsesidiga livförsäk- eller förlust i ömsesidiga skaderingsbolag som får dela ut vinst försäkringsbolag och ömsesidiga samt försäkringsföreningar som får livförsäkringsbolag som får dela ut dela ut vinst, föras mot Balanserad vinst samt försäkringsföreningar vinst eller förlust, och som får dela ut vinst, och – i ömsesidiga livförsäkringsbolag – föras mot Andra fonder i ömsesom inte får dela ut vinst och liv- sidiga livförsäkringsbolag som inte försäkringsföreningar som inte får får dela ut vinst och livförsäkdela ut vinst föras mot Andra fonder . ringsföreningar som inte får dela ut vinst.

Upplysningar om intresse- och Upplysningar om koncernföretag koncernföretag och vissa andra företag

10 6 § Utöver vad som följer av 1 § Utöver det som följer av 1 § ska skall för var och en av posterna för var och en av posterna under under Fordringar (F) och Skulder Fordringar (F) och Skulder (HH) (HH) uppgifter lämnas om de upplysningar lämnas om de belopp belopp som avser koncernföretag som avser koncernföretag , intresseoch om de belopp som avser företag , gemensamt styrda företag

10 Senaste lydelse 2004:1177.

intresseföretag. respektive övriga företag som det Bilaga 7 finns ett ägarintresse i .

6 kap.

11 1 § Med beaktande av det som före- Följande bestämmelser i 6 kap. skrivs i andra stycket ska följande årsredovisningslagen (1995:1554) bestämmelser i 6 kap. årsredovis- ska tillämpas: ningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m. och 2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6–8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp. Försäkringsaktiebolag , vars Försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige , ska reglerad marknad i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredo- även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltnings- visningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll. Vid tillämp- berättelsens innehåll. ningen av nämnda paragraf ska det som sägs om riktlinjer av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551) i stället avse riktlinjer av det slag som avses i 8 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Försäkringsaktiebolag , vars aktier, Försäkringsaktiebolag vars överteckningsoptioner eller skuldebrev låtbara värdepapper är upptagna är upptagna till handel på en regl- till handel på en reglerad marknad erad marknad , ska även tillämpa ska även tillämpa 6 kap. 6–9 §§ 6 kap. 6–9 §§ årsredovisnings- årsredovisningslagen om bolagslagen om bolagsstyrningsrapport. styrningsrapport.

7 kap.

12 2 § Med beaktande av vad som före- Följande bestämmelser om skrivs i 3 § ska följande bestäm- koncernredovisning i 7 kap. melser om koncernredovisning i årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap. årsredovisningslagen ska tillämpas: (1995:1554) tillämpas: 2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas, 4 § 1–4 om koncernredovisningens delar, 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

11 Senaste lydelse 2009:36. 12 Senaste lydelse 2010:688.

6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 7 § andra stycket om valuta, Bilaga 7 8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 9 § om minoritetsandelar , 9 § om innehav utan bestämmande inflytande , 10 § om balansdag, 12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen, 13 § om elimineringar mellan koncernföretag, 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om uppgifter om 16 och 17 §§ om dotterföretag dotterföretag och vissa andra och vissa andra företag, företag, 18– 23 §§ om hur dotterföretag 18– 22 a §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovis- ska räknas in i koncernredovisningen, ningen, 25–30 §§ om hur andelar i intres- 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag seföretag och gemensamt styrda ska räknas in i koncernredovis- företag ska räknas in i koncernningen, och 31 § andra och tredje redovisningen, och 31 § andra och styckena om koncernens system tredje styckena om koncernens för intern kontroll och riskhant- system för intern kontroll och riskering. hantering.

13 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser: 1. I stället för det som sägs i 2 § 1. I stället för det som sägs i 2 § första stycket 2 ska gälla att första stycket 2 a) ska gälla att moderföretagets koncernredovisning moderföretagets koncernredovishar upprättats och reviderats enligt ning har upprättats och reviderats den lagstiftning som i den staten enligt den lagstiftning som i den har tillkommit i enlighet med staten har tillkommit i enlighet rådets direktiv 91/674/EEG av den med rådets direktiv 91/674/EEG 19 december 1991 om årsbokslut av den 19 december 1991 om årsoch sammanställd redovisning för bokslut och sammanställd redovisförsäkringsföretag, senast ändrat ning för försäkringsföretag, i lydelse genom Europaparlamentets och enligt Europaparlamentets och rådrådets direktiv 2006/46/EG , eller ets direktiv 2006/46/EG. har upprättats och reviderats på likvärdigt sätt . 2. I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5, 5 a och 6 §§ denna lag. 3. I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader.

13 Senaste lydelse 2007:1462.

4. Det som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra Bilaga 7 värderingsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i en not. 5. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.

14 4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar 1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 2. bestämmelserna om balans- 2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i räkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad 3 kap., med det tillägget att det som avsatts till kapitalandels- som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp i koncern- fonden ska tas upp i koncernbalansräkningen som bundet eget balansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder kapital under Andra fonder (AA.V), (AA.V), 3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap., 4. bestämmelserna om tilläggs- 4. bestämmelserna om noter m.m. upplysningar i 5 kap., med undantag i 5 kap., med undantag för 2 § 5 och för 2 § 5 och hänvisningarna till hänvisningarna till 5 kap. 21 , 29, 30 5 kap. 8 , 9 och 26 §§ årsredovis- och 45 §§ årsredovisningslagen, ningslagen, samt samt 5. bestämmelserna om upplys- 5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i ningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, med undantag för hänvisningen till med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen. 6 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen. Trots vad som följer av första Trots första stycket 4 får uppstycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. gifter enligt 5 kap. 40 § tredje 20 § tredje stycket tredje meningen stycket tredje meningen och 5 kap. och 5 kap. 22 § andra stycket tredje 41 § andra stycket tredje meningen meningen årsredovisningslagen ute- årsredovisningslagen utelämnas i lämnas i fråga om dotterföretag. Vid fråga om dotterföretag. Vid tilltillämpningen av dessa bestämmel- lämpningen av dessa bestämmelser ser ska dock de lämnade uppgift- ska dock de lämnade uppgifterna erna innefatta även löner och andra innefatta även löner och andra förmåner från koncernföretag. förmåner från koncernföretag.

14 Senaste lydelse 2010:1526.

15 5 § Företag som avses i 1 § och som Företag som avses i 1 § och som Bilaga 7 omfattas av artikel 4 i Europa- omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internatio- 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska nella redovisningsstandarder , i lydtillämpa enbart följande bestäm- else enligt Europaparlamentets och melser i detta kapitel: rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel: 1. 1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning, 2. 2 § vad gäller hänvisningarna 2. 2 § när det gäller hänvistill ningarna till a) 7 kap. 2 § och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas, b) 7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse, c) 7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper, d) 7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, 3. 3 § 1, 2 och 4 såvitt avser 3. 3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncern- särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas, redovisning inte behöver upprättas, 4. 4 § vad gäller hänvisningarna 4. 4 § när det gäller hänvistill ningarna till a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredovis- som paragrafen hänvisar till årsredoningslagens bestämmelser i 2 kap. visningslagens bestämmelser i 5 § om språk och form samt 2 kap. 2 kap. 5 § om form m.m. och 7 § om undertecknande, 2 kap. 7 § om undertecknande, b) 3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital, b) 5 kap. 1 § denna lag, i den del c) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande som paragrafen hänvisar till följbestämmelser i 5 kap. årsredovis- ande bestämmelser i 5 kap. årsningslagen: redovisningslagen: – 12 § om lån till ledande – 18 § om lån till ledande befattningshavare, befattningshavare, – 18 § om medelantalet anställda – 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, under räkenskapsåret, – 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, – 37 § om ytterligare upplys-

15 Senaste lydelse 2010:2058.

ningar om anställda, Bilaga 7 – 18 b § om könsfördelningen – 38 § om könsfördelningen bland bland ledande befattningshavare, ledande befattningshavare, – 20 § första stycket 1 och andra – 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena samt 21 § om och tredje styckena om löner och löner , ersättningar och sociala andra ersättningar, kostnader , – 22 § om pensioner och lik- – 41 § om pensioner och nande förmåner, liknande förmåner, – 23 § om tidigare styrelse och – 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, verkställande direktör, – 24 § om suppleanter och vice – 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör, samt verkställande direktör, – 25 § om avtal om avgångs- – 44 § om avtal om avgångsvederlag, vederlag, och – 48 § om ersättningar till revisor, c) 5 kap. 2 § 3 denna lag med d) 5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp- särskilda regler om upplysningar i lysningar , noter , d) 5 kap. 3 § 4 denna lag om e) 5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring, villkorad återbäring, e) 5 kap. 4 § 1– 4 och 6–8 denna f) 5 kap. 4 § 1 och 3–5 denna lag lag om eget kapital och avsätt- om avsättningar och eget kapital , ningar , f) 6 kap. 1 § denna lag, i den del g) 6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § som paragrafen hänvisar till 6 kap. första–tredje styckena årsredo- 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltnings- visningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, samt berättelsens innehåll, och g) 6 kap. 2 § denna lag om sär- h) 6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltnings- skilda upplysningar i förvaltningsberättelsen. berättelsen. Företaget behöver inte lämna Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan upplysningarna lämnas på någon plats i redovisningen. I sådant fall annan plats i redovisningen. I ska förvaltningsberättelsen inne- sådant fall ska förvaltningsberäthålla en hänvisning till den plats telsen innehålla en hänvisning till där uppgifterna har lämnats. den plats där uppgifterna har lämnats.

16 Bilaga 1 Bilaga 7 Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR A. Tecknat ej inbetalt kapital B. Immateriella tillgångar I Goodwill II Andra immateriella tillgångar C. Placeringstillgångar I Byggnader och mark II Placeringar i koncern- II Placeringar i koncernföretag , företag och intresseföretag intresseföretag , gemensamt styrda företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i 1. Aktier och andelar i koncernföretag 2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, koncernföretag 3. Aktier och andelar i intresse- 3. Aktier och andelar i intresseföretag företag och gemensamt styrda företag 4. Räntebärande värdepapper 4. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, intresse- emitterade av, och lån till, intresseföretag företag och gemensamt styrda företag 5. Aktier och andelar i övriga företag som det finns ett ägarintresse i 6. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, övriga företag som det finns ett ägarintresse i III Andra finansiella placeringstillgångar 1. Aktier och andelar 2. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3. Andelar i investeringspooler 4. Lån med säkerhet i fast egendom 5. Övriga lån 6. Utlåning till kreditinstitut 7. Övriga finansiella placeringstillgångar IV Depåer hos företag som avgivit återförsäkring D. Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 1. Tillgångar för villkorad återbäring 2. Fondförsäkringstillgångar E. Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar 1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker 2. Livförsäkringsavsättning

16 Senaste lydelse 2004:1177.

3. Oreglerade skador Bilaga 7 4. Återbäring och rabatter 5. Övriga försäkringstekniska avsättningar 6. Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk a) Villkorad återbäring b) Fondförsäkringsåtaganden F. Fordringar I Fordringar avseende direkt försäkring II Fordringar avseende återförsäkring III Övriga fordringar G. Andra tillgångar I Materiella tillgångar och varulager II Kassa och bank III Övriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter I Upplupna ränte- och hyresintäkter II Förutbetalda anskaffningskostnader III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER AA. Eget kapital I Aktiekapital eller Garantikapital II Överkursfond III Uppskrivningsfond IV Konsolideringsfond V Andra fonder 1. Reservfond 2. Kapitalandelsfond 3. Fond för verkligt värde 4. Fond för utvecklingsutgifter 4 . Övriga fonder 5 . Övriga fonder VI Balanserad vinst eller förlust VII Årets resultat BB. Obeskattade reserver

CC. Efterställda skulder DD. Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker 2. Livförsäkringsavsättning 3. Oreglerade skador 4. Återbäring och rabatter 5. Utjämningsavsättning 6. Övriga försäkringstekniska avsättningar EE. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk (före avgiven återförsäkring) 1. Villkorad återbäring 2. Fondförsäkringsåtaganden FF. Andra avsättningar

1. Pensioner och liknande förpliktelser 2. Skatter Bilaga 7 3. Övriga avsättningar GG. Depåer från återförsäkrare HH. Skulder I Skulder avseende direkt försäkring II Skulder avseende återförsäkring III Obligationslån IV Skulder till kreditinstitut V Övriga skulder II. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter I Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader II Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

POSTER INOM LINJEN

I Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig II Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig III Ansvarsförbindelser 1. Garantier 2. Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningar och ej har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet 3. Övriga ansvarsförbindelser IV Åtaganden 1. Åtaganden till följd av återköpstransaktioner 2. Övriga åtaganden

17 Bilaga 2 Bilaga 7 Uppställningsform för resultaträkningen

I. TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE 1. Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) b. Premier för avgiven återförsäkring (-) c. Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker, före avgiven återförsäkring (+/-) d. Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker (+/-) 2. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen (III.6) 3. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 4. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) a. Utbetalda försäkringsersättningar aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) 5. Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) (+/-) 6. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) 7. Driftskostnader 8. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 9. Förändring i Utjämningsavsättning 10. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.1)

II. TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSE 1. Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) b. Premier för avgiven återförsäkring (-) 2. Kapitalavkastning, intäkter 3. Orealiserade vinster på placeringstillgångar a. Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk aa) Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring bb) Värdeökning på fondförsäkringstillgångar b. Värdeökning på övriga placeringstillgångar 4. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 5. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) a. Utbetalda försäkringsersättningar aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador aa) Före avgiven återförsäkring

17 Senaste lydelse 1999:603.

bb) Återförsäkrares andel (-) 6. Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter Bilaga 7 avgiven återförsäkring) (+/-) a. Livförsäkringsavsättning aa) Före avgiven återförsäkring bb) Återförsäkrares andel (-) b. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk aa) Villkorad återbäring bb) Fondförsäkringsåtaganden c. Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) 7. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) 8. Driftskostnader 9. Kapitalavkastning, kostnader 10. Orealiserade förluster på placeringstillgångar a. Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk aa) Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring bb) Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar b. Värdeminskning på övriga placeringstillgångar 11. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 12. Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (införs som post III.4) 13. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.2)

III. ICKE-TEKNISK REDOVISNING 1. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post I.10) 2. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post II.13) 3a. Kapitalavkastning, intäkter i skadeförsäkringsrörelsen 3b. Orealiserade vinster på placeringstillgångar 4. Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen (post II.12) 5a. Kapitalavkastning, kostnader i skadeförsäkringsrörelsen 5b. Orealiserade förluster på placeringstillgångar 6. Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen (post I.2) 7. Övriga intäkter 8. Övriga kostnader 9. Extraordinära kostnader 10. Extraordinära intäkter 11 . Bokslutsdispositioner 9 . Bokslutsdispositioner 12 . Skatt på årets resultat 10 . Skatt på årets resultat 13 . Övriga skatter 11 . Övriga skatter 14 . Årets resultat 12 . Årets resultat

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om Bilaga 7 medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 §, 5 kap. 8 § och 9 kap. 13 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

1 1 § En medlem som har avgått ur en En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att få ut sina medlemsbank har rätt att få ut sina inbetalda eller genom insatsemis- inbetalda eller genom insatssion tillgodoförda medlemsinsat- emission tillgodoförda medlemsser. Beloppet får dock inte över- insatser. Beloppet får dock inte stiga hans andel i förhållande till överstiga hans eller hennes andel i övriga medlemmar av bankens egna förhållande till övriga medlemmar kapital enligt den balansräkning av bankens egna kapital enligt den som hänför sig till tiden för avgå- balansräkning som hänför sig till ngen. Vid beräkningen av bankens tiden för avgången. Vid beräkegna kapital skall man bortse från ningen av bankens egna kapital reservfonden, fonden för orealise- ska man bortse från uppskrivningsrade vinster , uppskrivningsfonden fonden, reservfonden, kapitalandelsoch förlagsinsatserna. Banken får fonden , fonden för utvecklingsutbetala ut en medlems inbetalda gifter och förlagsinsatserna. Banken eller genom insatsemission tillgo- får betala ut en medlems inbetalda doförda medlemsinsatser tidigast eller genom insatsemission tillsex månader efter dennes avgång. godoförda medlemsinsatser tidigast Utbetalning får verkställas bara en sex månader efter dennes avgång. gång per kvartal och efter Finans- Utbetalning får verkställas bara en inspektionens tillstånd. Inspektionen gång per kvartal och efter Finansskall ge tillstånd till utbetalning inspektionens tillstånd. Inspekom inte bankens förmåga att full- tionen ska ge tillstånd till utbetalgöra sina förpliktelser äventyras. ning om inte bankens förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras. Den avgångne har vidare rätt att Den som har avgått har vidare på samma sätt som övriga med- rätt att på samma sätt som övriga lemmar få ut sin andel av beslutad medlemmar få ut sin andel av vinstutdelning. beslutad vinstutdelning. Går medlemsbanken i likvida- Går medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgån- tion inom sex månader från avgången eller meddelas inom samma gen eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i tid beslut om att försätta banken i konkurs, skall den avgångnes rätt konkurs, ska rätten för den som att få ut medlemsinsatser bedömas har avgått att få ut medlems-

1 Senaste lydelse 2004:318.

enligt grunderna för reglerna om insatser bedömas enligt grunderna skifte av bankens tillgångar. för reglerna om skifte av bankens Bilaga 7 tillgångar. En medlems rätt enligt första–tredje styckena får begränsas i stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.

5 kap.

2 8 § Inlösen enligt 7 § sker till det Inlösen enligt 7 § sker till det belopp som utgör insatsens storlek belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset eller, enligt förlagsandelsbeviset eller, för förlagsandelar som har registr- för förlagsandelar som har registrerats hos en central värdepappers- erats hos en central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) förvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella om kontoföring av finansiella instrument, insatsens storlek enligt instrument, insatsens storlek enligt registreringen. Beloppet får dock registreringen. Beloppet får dock inte överstiga vad som av med- inte överstiga det som av medlemsbankens egna kapital enligt lemsbankens eget kapital enligt den senast fastställda balansräk- den senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reserv- ningen, utan anlitande av uppskrivfonden eller uppskrivningsfonden , ningsfonden, reservfonden , kapitalbelöper på andelen i förhållande andelsfonden eller fonden för utvtill övriga förlagsinsatser. ecklingsutgifter , är att hänföra till andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser Om banken försätts i konkurs på Om banken försätts i konkurs på en ansökan som görs inom ett år en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som föres- efter inlösen, ska det som förekrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning skrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om förlagsin- tillämpas i fråga om förlagssatsen. Detta gäller dock inte för- insatsen. Detta gäller dock inte lagsinsatser för vilka inlösen har förlagsinsatser som har kunnat kunnat ske utan föregående upp- lösas in utan föregående uppsägsägning. ning.

9 kap.

3 13 § Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna ska för varje räkenskapsår lämna en årsredo- räkenskapsår lämna en årsredovisning, som skall läggas fram på visning, som ska läggas fram på den ordinarie föreningsstämman den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvi- för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess datorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas behandling på stämman tillämpas

2 Senaste lydelse 2007:871. 3 Senaste lydelse 1999:1116.

inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och Bilaga 7 2 denna lag. Bestämmelserna i 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 18–25 §§ och 6 kap. 2 § 5 kap. 20, 37 – 44 och 48 §§ och årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap. 2 § första stycket årsredosamt 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och visningslagen (1995:1554) samt 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559) 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 om årsredovisning i kreditinstitut och 3 §§ lagen (1995:1559) om och värdepappersbolag behöver årsredovisning i kreditinstitut och inte heller tillämpas. värdepappersbolag behöver inte heller tillämpas. I balansräkningen tas det egna I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post , varvid kapitalet upp i en post . Balansinsatskapitalet anges inom linjen räkningen ska dock innehålla uppoch i förekommande fall delas upp gift om insatskapitalet , i förekompå medlemsinsatskapital och mande fall fördelat på medlemsförlagsinsatskapital. insatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett En tillgång får inte tas upp till ett högre värde än den beräknas högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försälj- inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång ningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsent- kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som ligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen har tagits upp i balansräkningen eller om det för en skuld eller en eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas likvidationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp som väsentligt gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsätt- avviker från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid till- ningen eller skulden, ska det gångs- , avsättnings- eller skuld- beräknade beloppet anges vid tillposten det beräknade beloppet gångs- eller avsättnings- eller skuldanges inom linjen . posten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa Bilaga 7 bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser 1 om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 5 § I Pensionsmyndighetens årsredovisning ska en särskild redovisning för premiepensionsverksamheten ingå. För denna redovisning ska följande bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag tillämpas. – 1 kap. 2 § om hänvisningar till årsredovisningslagen (1995:1554), – 1 kap. 3 § om vissa definitioner, – 2 kap. 1 § om skyldighet att ta in en resultatanalys i årsredovisningen, – 2 kap. 2 § om årsredovisningens innehåll m.m. när det gäller hänvisningarna till bestämmelserna i 2 kap. 1–6 §§ årsredovisningslagen, – 3 kap. om balans- och resultaträkning, – 4 kap. 1 § om värderingsregler – 4 kap. 1 § om värderingsregler när det gäller hänvisningarna till när det gäller hänvisningarna till bestämmelserna i 4 kap. 14 a–15 §§ bestämmelserna i 4 kap. 14 a– årsredovisningslagen, 15 a §§ årsredovisningslagen, – 4 kap. 2 § 11–13 om hur – 4 kap. 2 § första stycket 11– 14 värderingsreglerna ska tillämpas om hur värderingsreglerna ska på ett försäkringsföretags till- tillämpas på ett försäkringsföretags gångar, tillgångar, – 4 kap. 4–9 §§ om värderingsregler, – 5 kap. 1 § om tilläggsupplys- – 5 kap. 1 § om noter m.m. med ningar med undantag av hänvis- undantag av hänvisningarna till ningarna till 5 kap. 1–4 §§ , 5 § och 5 kap. 3, 4, 8, 11, 12, 20, 25, 36– 16–25 §§ årsredovisningslagen, 44 och 48 §§ årsredovisningslagen, – 5 kap. 2–6 §§ om tilläggsupp- – 5 kap. 2–6 §§ om noter m.m. , lysningar , – 6 kap. om förvaltningsberättelse och resultatanalys, och – 10 kap. 1 § om överklagande av Finansinspektionens beslut. Om myndigheten företräder staten som ägare av ett eller flera företag, i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 4 § första, andra eller tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554), ska myndigheten även upprätta en koncernredovisning med tillämpning av bestämmelserna om sådan redovisning i 7 kap. 2–4 §§ lagen om årsredovisning i försäk-

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2009:999. 2 Senaste lydelse 2010:2061.

ringsföretag. Bilaga 7 Vid tillämpningen av de bestäm- Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första och melser som anges i första och andra styckena ska myndigheten andra styckena ska myndigheten anses som ett livförsäkringsföre- anses som ett livförsäkringsföretag. Det som sägs om intresseföre- tag. Det som sägs om intresseföretag ska avse företag i vilka staten tag och gemensamt styrda företag har ett sådant inflytande som anges i ska avse företag i vilka staten har 1 kap. 5 § årsredovisningslagen, ett sådant inflytande som anges i om myndigheten företräder staten 1 kap. 5 respektive 5 a § årsredosom ägare. Det som sägs om före- visningslagen, om myndigheten tagets verkställande direktör ska företräder staten som ägare. Det avse myndighetens chef. som sägs om företagets verkställande direktör ska avse myndighetens chef.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i bokföringslagen Bilaga 7 (1999:1078)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 och 5 §§ och 7 kap. 3 a § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

1 4 § Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor. När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen, 1 kap. 4–6 §§ om koncern- och 1 kap. 4–6 §§ om koncern, intresseföretagsdefinitioner , intresseföretag m.m. , 2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 2 kap. 3 a § om väsentlighet, 2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 2 kap. 7 § om undertecknande, 3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll, 3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer, 3 kap. 9 § om avsättningar, 3 kap. 9 § om redovisning av avsättningar, 3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form, 4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, 4 kap. 3 § första stycket om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar, 4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar, 4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten, 4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 4 kap. 12 § om redovisning till 4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, och bestämd mängd och fast värde, 4 kap. 13 § om omräkning av 4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk fordringar och skulder i utländsk valuta. valuta , och 4 kap. 15 a § om värdering av avsättningar .

1 Senaste lydelse 2010:1514.

2 5 § Bilaga 7 I årsbokslutet ska företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i andra och tredje styckena. Upplysningar ska lämnas om: 1. vilka principer för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder som har tillämpats, 2. hur värdet av varje post som 2. hur värdet av varje post som tas upp som anläggningstillgång i tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen har beräknats, och balansräkningen har beräknats, 3. hur stor del av de totala skuld- 3. hur stor del av de totala skulderna som förfaller till betalning erna som ska betalas senare än ett senare än ett år efter balansdagen. år efter balansdagen , 4. ställda säkerheter, med angivande av säkerheternas omfattning, art och form, och 5. summan av garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden och eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser) . Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, ska en upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen ska anges.

7 kap.

3 3 a § Trots bestämmelserna i 2 § får ett företag förvara maskinläsbara medier och hålla maskinutrustning och system tillgängliga i ett annat land inom Europeiska unionen om 1. platsen för förvaring och varje ändring av denna plats anmäls till Skatteverket eller, när det gäller företag som står under Finansinspektionens tillsyn, till Finansinspektionen, 2. företaget på begäran av Skatteverket eller Tullverket medger omedelbar elektronisk åtkomst till räkenskapsinformationen för kontrolländamål under arkiveringstiden, och 3. företaget genom omedelbar utskrift kan ta fram räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2. Första stycket gäller också förvaring i ett land utanför Europeiska unionen med vilket det finns rättsliga instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd som är likartad med de som föreskrivs i – rådets direktiv 76/308/EEG av – rådets direktiv 2010/24/EU av den 15 mars 1976 om ömsesidigt den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordrin- bistånd för indrivning av fordringgar uppkomna till följd av verksam- ar som avser skatter, avgifter och het som utgör en del av finans- andra åtgärder, i sin ursprungliga ieringssystemet för Europeiska lydelse , utvecklings- och garantifonden för

2 Senaste lydelse 2010:1514. 3 Senaste lydelse 2003:1135.

jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende Bilaga 7 på mervärdeskatt , – rådets direktiv 77/799/EEG av – rådets direktiv 2011/16/EU av den 19 december 1977 om ömsesid- den 15 februari 2011 om adminiigt bistånd av medlemsstaternas strativt samarbete i fråga om beskbehöriga myndigheter på direktbe- attning och om upphävande av skattningens område , och direktiv 77/799/EEG, i lydelse enligt rådets direktiv 2014/107/EU , och – rådets förordning (EEG) nr – rådets förordning (EU) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om 904/2010 av den 7 oktober 2010 administrativt samarbete inom om administrativt samarbete och området för indirekt beskattning kampen mot mervärdesskattebe- (mervärdesskatt) . drägeri, i lydelse enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013 .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Bilaga 7 Härigenom föreskrivs att 6 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Revisorn skall efter varje räken- Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse skapsår lämna en revisionsberättelse till företaget. Bestämmelser om till företaget. Bestämmelser om berättelsens innehåll och den tid- berättelsens innehåll och den tidpunkt då den skall lämnas till före- punkt då den ska lämnas till företagsledningen finns i 27–32 §§. tagsledningen finns i 27–32 §§. Om företaget är ett moderföretag, Om företaget är ett moderföretag, skall revisorn även lämna en ska revisorn även lämna en koncernrevisionsberättelse enligt koncernrevisionsberättelse enligt bestämmelserna i 33 §. Detta gäller bestämmelserna i 33 §. Detta gäller inte om moderföretaget enligt 7 kap. inte om moderföretaget enligt 7 kap. 2 eller 3 § årsredovisningslagen 2 , 3 eller 3 a § årsredovisningslagen (1995:1554) inte behöver upprätta (1995:1554) inte behöver upprätta koncernredovisning. koncernredovisning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om Bilaga 7 värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 a § lagen (2004:46) om värde- 1 pappersfonder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 3 a § Vid tillämpningen av 5 kap. 20 Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 22 §§ årsredovisningslagen och 41 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) skall fondbolag anses (1995:1554) ska fondbolag anses som publika aktiebolag. som publika aktiebolag. Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § och 10 kap. 10 § aktiebolagslagen och 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) om jäv för revisor och (2005:551) om jäv för revisor och lekmannarevisor skall fondbolag lekmannarevisor ska fondbolag anses som aktiebolag som avses i 9 anses som aktiebolag som avses i 9 kap. 13 eller 14 § samma lag. kap. 13 eller 14 § samma lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563. 2 Senaste lydelse 2006:573.

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen Bilaga 7 (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 31 §, 12 kap. 1 och 4 §§, 22 kap. 27 § och 25 kap. 37 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 31 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges 1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och 2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en sådan inte i fråga om revision av en bolagsstyrningsrapport som avses i sådan bolagsstyrningsrapport som 6 kap. 6 § årsredovisningslagen avses i 6 kap. 6 § årsredovisnings- (1995:1554). I den delen ska lagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen i stället inne- revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en hålla ett uttalande om huruvida en sådan rapport har upprättats eller sådan rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upp- inte. När det gäller sådana upplysningar i rapporten som avses i lysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 års- 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 årsredovisningslagen ska berättelsen redovisningslagen , ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är fören- huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga liga med årsredovisningens övriga delar. delar och i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning . Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om.

12 kap.

1 § Vid fondemission ökas aktiekapitalet genom att

1 Senaste lydelse 2009:37.

1. belopp överförs från reserv- 1. belopp överförs från uppskrivfonden, uppskrivningsfonden eller ningsfonden, reservfonden, fonden Bilaga 7 fritt eget kapital enligt den senast för utvecklingsutgifter eller fritt fastställda balansräkningen, eller eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, eller 2. värdet av en anläggningstillgång skrivs upp. Vid beräkning av utrymmet för Vid beräkning av utrymmet för fondemission enligt första stycket 1 fondemission enligt första stycket 1 skall ändringar i det bundna egna ska ändringar i det bundna egna kapitalet och värdeöverföringar som kapitalet och värdeöverföringar som har skett efter balansdagen beaktas. har skett efter balansdagen beaktas. En fondemission kan ske med eller utan utgivande av nya aktier.

4 § I förslaget till beslut om fond- I förslaget till beslut om fondemission skall följande anges: emission ska följande anges: 1. det belopp som aktiekapitalet 1. det belopp som aktiekapitalet skall ökas med, ska ökas med, 2. om nya aktier skall ges ut i 2. om nya aktier ska ges ut i samband med ökningen av aktie- samband med ökningen av aktiekapitalet, och kapitalet, och 3. i vilken utsträckning det belopp 3. i vilken utsträckning det belopp som aktiekapitalet skall ökas med som aktiekapitalet ska ökas med skall tillföras aktiekapitalet ska tillföras aktiekapitalet a. från fritt eget kapital, a. från fritt eget kapital, b. från reservfonden, b. från reservfonden, c. från uppskrivningsfonden, c. från uppskrivningsfonden, eller d. från fonden för utvecklingsutgifter, eller d . genom uppskrivning av värdet e . genom uppskrivning av värdet på en anläggningstillgång. på en anläggningstillgång.

22 kap.

27 § Har majoritetsaktieägaren begärt Om majoritetsaktieägaren har att såväl en tvist om inlösen av begärt att såväl en tvist om inlösen aktier som en tvist om inlösen av av aktier som en tvist om inlösen teckningsoptioner eller konver- av teckningsoptioner eller konvertibler skall avgöras av skiljemän, tibler ska avgöras av skiljemän, skall tvisterna handläggas i samma ska tvisterna handläggas i samma skiljeförfarande. skiljeförfarande. I en tvist om inlösen av teck- I en tvist om inlösen av teckningsoptioner eller konvertibler ningsoptioner eller konvertibler skall 1–11 §§ och 15–25 §§ till- ska 1–11 §§ och 15–25 §§ tilllämpas. lämpas. Om en tvist om inlösen avser Om en tvist om inlösen avser såväl aktier som teckningsoptioner såväl aktier som teckningsoptioner eller konvertibler och god man eller konvertibler och en god man enligt 7 § har utsetts, är denne enligt 8 § har utsetts, är han eller också behörig att företräda från- hon också behörig att företräda varande innehavare av tecknings- frånvarande innehavare av teck- 563

optioner eller konvertibler. ningsoptioner eller konvertibler. Bilaga 7

25 kap.

2 37 § Likvidatorn ska för varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning, som ska läggas fram på årsstämman. I fråga om stämman och redovisningen ska följande bestämmelser inte tillämpas: 7 kap. 11 § 2 denna lag, 2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 2 kap. 1 § andra stycket , 5 kap . 20, 18–25 §§, 6 kap. 2 och 5 §§ årsredo- 37–44 och 48 §§, 6 kap. 2 första visningslagen (1995:1554), stycket och 5 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, samt 5 kap. 2 § 8 och 9 och 6 kap. 2 5 kap. 2 § 6 och 7 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1560) om och 3 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföre- årsredovisning i försäkringsföretag. tag. I balansräkningen får det egna kapitalet tas upp i en post. Balansräkningen ska innehålla uppgift om aktiekapitalet, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag. En tillgång får inte tas upp till högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som tas upp i balansräkningen, ska det beräknade beloppet anges särskilt vid tillgångsposten. Om en skuld eller likvidationskostnad kan beräknas kräva ett belopp som väsentligt avviker från vad som har redovisats som skuld, ska det beräknade beloppet anges vid skuldposten. Bestämmelserna om koncernredovisning och om delårsrapport i tillämplig lag om årsredovisning ska inte tillämpas på bolag i likvidation.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

2 Senaste lydelse 2010:2071.

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om Bilaga 7 särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 § Det finns ett ägarintresse om 1. en juridisk person är intresse- 1. en juridisk person är ett företag till ett företag enligt 1 kap. intresseföretag eller ett gemensamt 5 § årsredovisningslagen styrt företag enligt 1 kap. 5 respek- (1995:1554), eller tive 5 a § årsredovisningslagen (1995:1554), eller 2. ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i ett annat företag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen Bilaga 7 (2010:2043)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 21 och 48 §§, 12 kap. 76 § och 13 kap. 29 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

21 § För ett livförsäkringsaktiebolag För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet utan villkor som driver verksamhet utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen om vinstutdelning i bolagsordningen och som ska övergå till vinstutdel- och som ska övergå till vinstutdelande verksamhet får sådana villkor ande verksamhet får sådana villkor om vinstutdelning som avses i 20 § om vinstutdelning som avses i 20 § godkännas bara om uppskrivnings- godkännas bara om uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden, fond- fonden, konsolideringsfonden, kapien för verkligt värde och andra talandelsfonden, fonden för verkövervärden i bolaget, med avdrag ligt värde , fonden för utvecklingsför aktiekapitalet och överkurs- utgifter och andra övervärden i fonden, gottskrivs försäkringstag- bolaget, med avdrag för aktiekapiarna och andra ersättningsberätt- talet och överkursfonden, gottigade på grund av försäkringarna skrivs försäkringstagarna och andra som återbäring eller på annat sätt. ersättningsberättigade på grund av försäkringarna som återbäring eller på annat sätt.

48 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) om kontrollbalansräkningens innehåll gäller för försäkringsaktiebolag följande. Vid beräkningen av det egna Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek ska inom linjen kapitalets storlek ska det lämnas tilläggas en post som utvisar den uppgift om den ökning av tillgångökning av tillgångarnas samman- arnas sammanlagda värde som lagda värde som skulle följa , om skulle följa om de redovisades till de redovisades till försäljnings- försäljningsvärdet med avdrag för värdet med avdrag för de förväntade de förväntade försäljningskostnadförsäljningskostnaderna. I fråga om erna. I fråga om sådana tillgångar sådana tillgångar som anges i 4 kap. som anges i 4 kap. 2 § 4 och 5 2 § 4 och 5 lagen (1995:1560) om lagen (1995:1560) om årsredovisårsredovisning i försäkringsföretag ning i försäkringsföretag gäller att gäller att de tas upp till anskaff- de tas upp till anskaffningsvärdet ningsvärdet minskat med nödvän- minskat med nödvändiga avskrivdiga avskrivningar och nedskriv- ningar och nedskrivningar, om ett ningar, om ett högre värde erhålls högre värde fås genom detta. genom detta. Värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt 6 kap. 3 § 1–4,

9–11, 16 och 17 får tas upp till högre värde än det som följer av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Detta gäller bara om värde- Bilaga 7 handlingarna kan avyttras till detta högre värde vid sådana tidpunkter att förutsättningarna att infria de försäkringsåtaganden som värdehandlingarna säkerställer kan anses tillfredsställande. Andra värdehandlingar än de Andra värdehandlingar än de som avses i tredje stycket och som som avses i tredje stycket och som utgörs av reversfordringar som utgörs av reversfordringar som ska förfaller eller kan sägas upp till betalas eller kan sägas upp till betalning av försäkringsaktiebolaget betalning av försäkringsaktiebolaget först efter längre tid än ett år får, först efter längre tid än ett år får, om det finns särskilda skäl för det, om det finns särskilda skäl för det, tas upp över det verkliga värdet, tas upp över det verkliga värdet, dock högst till anskaffningsvärdet. dock högst till anskaffningsvärdet.

12 kap.

76 § I 11 kap. 12 § första stycket I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestäm- föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska tillämpas på lik- melser inte ska tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och vidatorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. dess behandling på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen (1995:1560) om 2 § 6 och 7 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag årsredovisning i försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 18–25 §§ om tillämpning av 5 kap. 20, 37– årsredovisningslagen (1995:1554) 44 och 48 §§ årsredovisningslagen ska inte heller tillämpas. (1995:1554) ska inte heller tilllämpas.

13 kap.

29 § I 11 kap. 12 § första stycket lagen I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska fören- (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestämmelser ingar anges att vissa bestämmelser inte ska tillämpas på likvidatorernas inte ska tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess behandling årsredovisning och dess behandling på stämman. Bestämmelserna i på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen 5 kap. 1 § och 2 § 6 och 7 lagen (1995:1560) om årsredovisning i (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag om tillämpning försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 18–25 §§ årsredovis- av 5 kap. 20, 37–44 och 48 §§ ningslagen (1995:1554) ska inte årsredovisningslagen (1995:1554) heller tillämpas. ska inte heller tillämpas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.

Lagrådets yttrande Bilaga 8

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-10

Närvarande : F.d. justitieråden Bo Svensson och Gustaf Sandström samt justitierådet Lena Moore.

Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för

utvinningsindustrin

Enligt en lagrådsremiss den 21 maj 2015 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om rapportering av betalningar till myndigheter, 2. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 3. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619), 4. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 5. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), 6. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 7. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 8. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 9. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet, 10. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078), 11. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079), 12. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 13. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551), 14. lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, 15. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Anders Ahlgren.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

1 kap.

4 a § Lagrådet föreslår att första meningen ges följande lydelse:

Med ägarintresse avses i denna lag ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget.

Enligt andra meningen ska ett innehav av minst 20 procent av kapitalet i det andra företaget anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat framgår av omständigheterna. Regeln är närmast skriven med sikte på

förhållandena i ett aktiebolag, och passar inte när det andra företaget är en annan juridisk person. I exempelvis ett handelsbolag kan delägarnas Bilaga 8 från tid till annan varierande behållning på kapitalkontona inte lämpligen läggas till grund för prövningen av vilka av dem som enligt presumtionsregeln har ett ägarintresse i handelsbolaget. Lagrådet föreslår därför att frågan behandlas i den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet.

5 kap.

36 § Begreppet uppskjuten skatt förekommer i dag i kompletterande normgivning och då som beteckning inte bara på Skatteverkets framtida krav på skattebetalningar, föranledda av företagets verksamhet under räkenskapsåret eller tidigare, utan också på de motsvarande fordringar avseende skattebelopp som företaget kan ha. Enligt Lagrådets uppfattning ger rubriken ”Uppskjuten skatt” inte tydligt besked om att båda slagen av poster omfattas. Lagrådet förordar att rubriken ändras till ”Skatter”, och att paragrafen formuleras på följande sätt:

Om ett större företag i balansräkningen har tagit upp en fordrings- eller skuldpost avseende uppskjuten skatt, ska det lämna upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Godtas Lagrådets förslag ovan beträffande 5 kap. 36 § årsredovisningslagen bör motsvarande ändringar göras i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 2015

Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, H Hellmark Knutsson, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Strandhäll, A Shekarabi, A Hadzialic

Föredragande: statsrådet M Johansson

Regeringen beslutar proposition 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för

inför, ändrar, upp- bakomliggande EU-

häver eller upprepar regler

ett normgivnings-

bemyndigande

Lag om rapportering av 32013L0034 betalningar till myndigheter

Lag om ändring i 32013L0034 årsredovisningslagen (1995:1554)