Prop. 1998/99:130

Typ: Proposition

Innehållsförteckning del 2

Bilaga 1 Sammanfattning av Redovisningskommitténs slutbetänkande (SOU 1996:157).............................................2 Bilaga 2 Författningsförslag i Redovisningskommitténs slutbetänkande Översyn av redovisninglagstiftningen (SOU 1996:157)................................................................... .13 Bilaga 3 Remissinstanser som yttrat sig över Redovisnings- kommitténs betänkande.......................................................102 Bilaga 4 Författningsförslag i promemoria om en ny bokförings- lag m.m.(Promemoria 1)......................................................103 Bilaga 5 Remissinstanser som yttrat sig över utkastet till lagråds- remiss om ny bokföringslag................................................125 Bilaga 6 Författningsförslag i promemoria om förkortad resultat- räkning enligt 3 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) (Promemoria 2)...............................................126 Bilaga 7 Remissinstanser som yttrat sig över promemorian Förkortad resultaträkning enligt 3 kap. 7 § årsredovis- ningslagen (1995:1554).......................................................129 Bilaga 8 Författningsförslag i promemorian om ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m., (bestämmelserna om finansieringsanalys behandlas i denna proposition, Promemoria 3)......................................130 Bilaga 9 Remissinstanser som har yttrat sig över departements- promemorian Ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m. (Ds 1998:8)...............................132 Bilaga 10 Lagrådsremissens lagförslag................................................133 Bilaga 11 Lagrådets yttrande................................................................253 Bilaga 12 Författningsförslag i lagrådsremissen om ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m., (bestämmelserna om finansieringsanalys behandlas i denna proposition).............................................................264

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1999...........266

Sammanfattning av Redovisningskommitténs slutbetänkande (SOU 1996:157)

Inledning

Sverige står inför stora förändringar på redovisningsområdet, förändringar som gäller såväl redovisningslagstiftningens formella struktur som dess materiella innehåll. Den 1 januari 1996 trädde tre nya årsredovisningslagar i kraft, nämligen en allmän årsredovisningslag (ÅRL) för aktiebolag och vissa handelsbolag och två speciella årsredovisningslagar för dels kreditinstitut och värdepappersbolag, dels försäkringsföretag. Den nya lagstiftningen – som i huvudsak baserar sig på EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv samt två redovisningsdirektiv på området för finansiella tjänster – skall tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 1997. Vad gäller företag i allmänhet innebär tillkomsten av ÅRL att det kommer att råda två parallella system såvitt gäller regler om årsbokslut och årsredovisning. Det ena systemet omfattar bokföringslagen (BFL) samt – i vissa fall – kompletterande regler om bl.a. årsredovisning och koncernredovisning i 1980 års lag om årsredovisning m.m. i vissa företag (GÅRL), 9 kap. lagen om ekonomiska föreningar (FL) samt 3 kap. stiftelselagen (SL). Detta regelsystem skall som regel tillämpas av bl.a. enskilda näringsidkare, flertalet handelsbolag, ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser. Det andra systemet omfattar ÅRL som, såvitt gäller de bolag som omfattas av lagen, ersätter dels BFL:s regler om årsbokslut, dels 11 kap. aktiebolagslagen (ABL) och bestämmelserna i GÅRL. Dessa två regelsystem skiljer sig åt i väsentliga hänseenden såsom vad gäller uppställningsformerna för balansräkning och resultaträkning samt värderingsregler och krav på tilläggsupplysningar.

Lagstiftningens struktur

Vi har i vårt arbete strävat efter enhetlighet på redovisningsområdet. Såväl av praktiska som principiella skäl anser vi att normgivningen, oavsett om den sker i form av lagstiftning, myndighetsföreskrifter eller råd och rekommendationer, så långt möjligt bör vara gemensam för samtliga bokföringsskyldiga verksamheter. Den nuvarande splitt-ringen av normgivningen på dels ett antal olika lagar, dels olika normgivande organ, anser vi olämplig. Vi föreslår att tillämpningsområdet för ÅRL utsträcks till att omfatta samtliga fysiska och juridiska personer som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med någon form av bokslut. Vissa steg i den riktningen har redan tagits. I samband med att ÅRL infördes den 1 januari 1996 gjordes lagen tillämplig på vissa handelsbolag som formellt inte omfattas av EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv. Vidare torde från årsskiftet 1996/97 sådana förändringar i BFL, GÅRL och FL genomföras som gör det möjligt även för övriga handelsbolag och för ekonomiska föreningar att välja om de vill tillämpa de nya redovisningsreglerna i ÅRL i stället för reglerna i BFL och GÅRL respektive 9 kap. FL (prop. 1996/97:32). Vårt förslag innebär att BFL:s regler om årsbokslut upphävs liksom bestämmelserna i 9 kap. FL och 3 kap. SL samt reglerna i 1–3 kap. GÅRL. Revisionsbestämmelserna i 4 kap. GÅRL anser vi bör flyttas över till en ny lag om revision. Som vi strax återkommer till föreslår vi vidare att bestämmelserna om löpande bokföring och arkivering av räkenskapshandlingar bibehålls i en separat (ny) bokföringslag. Även denna lag bör ges generell giltighet. Sammantaget med förslaget att utöka ÅRL:s tillämpningsområde innebär detta att jordbruksbokföringslagen (JBFL) upphävs och att samtliga jordbrukare inordnas i det nya systemet.

Kompletterande normgivning

Vi anser att staten bör ha det övergripande ansvaret för normgivningen på redovisningsområdet. Detta utesluter dock inte att normgivningen till en del kan utformas av privata organ i de fall en sådan ordning kan anses lämplig. Vår uppfattning är vidare att den statliga normgivningen inte med nödvändighet måste göras bindande i form av lag eller myndighetsföreskrifter. Tvärtom anser vi att en normgivning i form av allmänna råd och rekommendationer har större möjligheter att följa med utvecklingen på redovisningsområdet och hantera nya problem på ett nyanserat sätt. Detta gäller även normgivningen på det finansiella området. Enligt vår mening bör därför all kompletterande normgivning som emanerar från något statligt organ ha karaktär av allmänna råd. En konsekvens av detta är att Finansinspektionens föreskriftsmakt på redovisningsområdet upphävs. Såvitt gäller statens inflytande på redovisningsområdet – vid sidan av lagstiftningen – föreslår vi att ett och samma organ får huvudansvaret för samtliga företag oavsett företagets storlek, juridiska form och verksamhetsart. I den delen har vi stannat för att Bokföringsnämnden (BFN) ges det övergripande ansvaret för den kompletterande normgivningen inte bara för företag i allmänhet utan även för företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Det förhållandet att BFN ges det övergripande ansvaret för den kompletterande normgivningen behöver inte medföra att all sådan normgivning också skall ombesörjas av nämnden. Det kan antas att privat normgivning ibland kan ge minst lika goda resultat. Vi utgår därför från att även privata organ, i första hand Redovisningsrådet, kommer att vara verksamma som normgivare på redovisningsområdet. Det framstår som naturligt att rådet även framdeles utarbetar normer avseende företagens års- och koncernredovisningar. Normerna kommer med andra ord att ta sikte främst på värderings-, periodiserings- och klassificeringsfrågor. Övriga delar av den kompletterande normgivningen – såsom frågor rörande löpande bokföring och arkivering av räkenskapshandlingar samt bokslutsfrågor som är specifika för små och medelstora företag – bör normalt handhas av BFN.

Sanktioner

Med en normgivning av rekommendationskaraktär följer enligt vår mening ett starkt behov av tillsyn över företagens externa redovisning och av effektiva instrument för att hantera eventuella avvikelser från gällande normer. Dessa möjligheter är i dag mycket begränsade. I stort sett omfattas endast de aktiebolag vars fondpapper är börsnoterade och de företag som står under Finansinspektionens tillsyn av någon form av övervakning. Enligt vår mening är det otillfredsställande att det på ett så omfattande och betydelsefullt regelområde som företagens bokföring och offentliga redovisning i stort sett saknas effektiva sanktionsmedel i det fall ett företag bryter mot gällande redovisningsnormer. Vi anser att det finns ett behov av ett i princip heltäckande sanktionssystem på redovisningsområdet. Systemet bör omfatta såväl företag som i dag är underkastade Stockholms Fondbörs övervakning respektive Finansinspektionens tillsyn som övriga företag. En sådan utvidgning av sanktionsmöjligheterna bör komma till stånd genom att domstolarnas inflytande över frågor som rör efterlevnaden av gällande redovisningsnormer förstärks. Vi föreslår att BFN ges möjlighet att ingripa mot ett företag vars bokföring eller offentliga redovisning är oförenlig med gällande redovisningsnormer. Ett sådant ingripande bör lämpligen ske i form av ett föreläggande om rättelse – eventuellt förenat med vite – som skall kunna överklagas till Stockholms tingrätt och därefter till Svea hovrätt och Högsta domstolen. Det av oss föreslagna systemet är inte tänkt att innefatta någon mer systematisk och regelbunden kontroll av företagens redovisningar. En sådan ordning skulle kräva avsevärda resurser och därmed dra med sig stora kostnader för det allmänna. Ytterligare omständigheter som talar för en faktisk begränsning vad gäller omfattningen av ett nytt sanktionssystem är det förhållandet att en viss övervakning redan i dag sker framför allt genom Stockholms Fondbörs och Finansinspektionens försorg. Vi gör sålunda den bedömningen att det av oss föreslagna systemet skall behöva aktualiseras endast i de fall då det föreligger ett påtagligt allmänt intresse av att en normöverträdelse blir rättsligt prövad och sådan prövning inte kommer till stånd i annat sammanhang.

Kretsen av bokföringsskyldiga

Juridiska personer

Vi föreslår att samtliga juridiska personer – med undantag för dödsbon – skall vara ovillkorligt bokföringsskyldiga, dvs. oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller inte och oberoende av verksamhetens omfattning. Beträffande ideella föreningar innebär detta en utvidgning av kretsen av bokföringsskyldiga personer eftersom bokföringsskyldigheten enligt nuvarande BFL helt och hållet är beroende av att föreningen utövar näringsverksamhet. Redan i dag torde emellertid även icke näringsdrivande ideella föreningar normalt föra någon form av löpande räkenskaper. Förslaget innebär även för stiftelserna en utvidgning av bokföringsskyldighetens omfattning så till vida att samtliga stiftelser görs bokföringsskyldiga vilket inte krävs enligt gällande SL. En icke bokföringsskyldig stiftelse skall dock enligt SL alltid föra räkenskaper vilka skall avslutas med en sammanställning över tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter. De praktiska effekterna av förslaget kan mot bakgrund av det anförda för de ideella föreningar-nas och stiftelsernas del antas bli begränsade.

Fysiska personer

Enligt nuvarande BFL är fysiska personer och dödsbon bokföringsskyldiga under förutsättning att de är att anse som näringsidkare. Från denna huvudregel görs undantag för dels uthyrningsverksamhet av mindre omfattning, dels jordbruksrörelse. Vi föreslår inte någon ändring i denna huvudregel. Vi föreslår inte heller någon ändring vad gäller vilken typ av verksamhet som en fysisk person eller ett dödsbo skall bedriva för att personen eller dödsboet i fråga skall anses som näringsidkare och därmed enligt huvudregeln vara bokföringsskyldig. Däremot anser vi att det finns skäl att närmare se över de två nyss nämnda undantagen. Vi föreslår att bokföringsskyldigheten för fysiska personer som bedri-ver uthyrningsverksamhet samordnas med skyldigheten att deklarera uthyrningsverksamheten som inkomst av näringsverksamhet. Detta innebär att uthyrning av en fastighet som vid beskattningen klassificeras som näringsfastighet utgör näringverksamhet i bokföringslagens mening. När det gäller uthyrning av privatbostadsfastighet anser vi att denna verksamhet inte heller i framtiden bör – om den är av sådan mindre omfattning att den inte föranleder omklassificering av fastigheten till näringsfastighet – medföra bok-föringsskyldighet. Enligt vår mening bör sådan verksamhet över huvud taget inte klassificeras som näringsverksamhet i bokföringslagens mening. Slutligen föreslår vi, som nämnts tidigare, att JBFL upphävs och att samtliga jordbrukare i stället skall omfattas av den föreslagna bok- föringslagen.

Räkenskapsår

Vi föreslår att rätten att tillämpa brutet räkenskapsår återinförs för enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer i delägarkretsen. Det främsta skälet för en sådan reform är att den förbättrar möjligheterna för redovisnings- och revisionsbyråerna att fördela sitt arbete jämnare under året och slippa den nuvarande koncentrationen till första halvåret. En sådan ökad spridning skulle förbättra möjligheterna för en enskild näringsidkare eller ett handelsbolag att erhålla kvalificerad hjälp med bokslutsarbetet vilket i sin tur skulle befrämja kvaliteten i såväl själva bokföringen som rapporteringen till skattemyndigheter och andra berörda intressenter. Rätten att tillämpa brutet räkenskapsår bör dock inte vara ovillkorlig. Vi föreslår att sådant räkenskapsår får tillämpas endast under förutsättning att inte en och samma fysiska person därigenom kommer att tillämpa olika räkenskapsår i de verksamheter som personen i fråga bedriver antingen som enskild näringsidkare och delägare i ett eller flera handelsbolag eller enbart som delägare i flera handels-bolag. Om en sådan situation skulle uppkomma bör rätten att tillämpa brutet räkenskapsår i princip upphöra för samtliga berörda företag. I syfte att undvika en sådan effekt kan företagen sinsemellan komma överens om att tillämpa samma brutna räkenskapsår. En sådan överenskommelse förutsätter att något, eller några, av de berörda företagen lägger om sitt räkenskapsår antingen från kalender-år till brutet räkenskapsår eller från ett brutet räkenskapsår till ett annat brutet räkenskapsår vilket inte får ske utan särskild dispens från skattemyndigheten.

Löpande bokföring och arkivering av räkenskapshandlingar

Redovisningskommitténs förslag till bokföringslag innehåller bl.a. bestämmelser om löpande bokföring och arkivering av räkenskapshandlingar. Dessa överensstämmer i sak i stor utsträckning med nuvarande BFL. Många av ändringarna är av redaktionell och språklig art och innebär i flera fall endast en modernisering av lagstiftningen föranledd framför allt av den utveckling som sedan tillkomsten av BFL har skett på det informationstekniska (IT) området. Vår utgångspunkt vid utformningen av lagstiftningen på bokföringsområdet har varit att samma krav vad gäller bokföringens funktioner och ändamål skall gälla oberoende av om bokföringen sker manuellt eller datorbaserat. För att åstadkomma en sådan generell utformning av lagens bestämmelser är det nödvändigt att regleringen i än högre grad än som är fallet med BFL utformas som en ramlag. Närmast följer en uppräkning av de i sakligt hänseende mest påtagliga förändringar som föreslås: Ett nytt handlingsbegrepp införs som tar sikte på själva informationen oavsett på vilket medium den för tillfället finns lagrad. Detta synsätt saknar betydelse för traditionella pappersbaserade handlingar eftersom sådana handlingar alltid är identiska i läsbar och lagrad form. Lagen fokuserar på produkter i stället för på processer. Det centrala är att den bokföringsskyldige vid en given tidpunkt skall kunna presentera bokförda affärshändelser i kronologisk och systematisk ordning oavsett på vilket sätt och i vilken ordning händelserna fak-tiskt har registrerats. Kravet på att mottagen handling skall användas som verifikation slopas och ersätts av ett krav på att den bokföringsskyldige vid valet av verifikation skall tillgodose behovet av bevis för affärshändelsen. Sådana poster som skall redovisas inom linjen i balansräkningen skall fortlöpande registreras i sidoordnad redovisning. Den s.k. varannanlänksprincipen upphävs. Arkiveringstiden förkortas till sex år. Om bokföringen är datorbaserad får maskinutrustningen placeras utomlands förutsatt att den bokföringsskyldige här i landet har terminalåtkomst till handlingarna och kan ta fram dem i vanlig läsbar form här. Handlingar i vanlig läsbar form får tillfälligt förvaras utomlands. Generellt gäller som huvudregel krav på skattemyndighetens eller Finansinspektionens tillstånd för att räkenskapshandlingar skall få förstöras före arkiveringstidens utgång. Elektroniska handlingar får dock efter tre år förstöras utan tillstånd om de ersätts av en utskrift på papper eller av en handling i mikroformat. Kravet på bunden årsbok upphävs.

Avslutande av den löpande bokföringen

Huvudregeln enligt vårt förslag är att den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning upprättad enligt reglerna i ÅRL. Detta innebär att den löpande bokföringen skall avslutas med dels en balansräkning, en resultaträkning och noter, dels en förvaltningsberättelse och – i större företag – en finansieringsanalys. För aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag med juridisk person i delägarkretsen samt – oavsett företagets juridiska form – för företag som står under Finansinspektionens tillsyn och moderföretag gäller vad nu sagts utan undantag. För övriga företag – exempelvis enskilda näringsidkare, stiftelser och ideella föreningar – föreslås vissa lättnader i regleringen. Till att börja med behöver den löpande bokföringen inte avslutas över huvud taget om den årliga nettoomsättningssumman i den verksamhet som omfattas av bokföringen normalt understiger tjugo basbelopp och värdet av tillgångarna uppgår till högst samma belopp. Om företaget bedrivs i form av enskild näringsverksamhet tillämpas enbart det första gränsvärdet. Om företaget överstiger nu angivna gränsvärden får den löpande bokföringen avslutas med en balansräkning och en resultaträkning om antalet anställda i den verksamhet som omfattas av bokföringen under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio och tillgångarnas nettovärde i verksamheten enligt balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor. Balansräkningen och resultaträkningen skall kompletteras med ett fåtal enkla notupplysningar.

Några skattefrågor

Bland de frågor som vi enligt våra direktiv skall behandla nämns redovisningens betydelse som underlag för företagsbeskattningen. I direktiven anges att vi närmare bör analysera frågan om sambandet mellan redovisning och beskattning samt lägga fram de förslag som analysen föranleder. I den delen har utredningsuppdraget i huvudsak fullgjorts i och med att vi i maj 1995 avlämnade delbetänkandet Sambandet Redovisning – Beskattning (SOU 1995:43). I detta slutbetänkande begränsar vi oss därför till ett fåtal ändringsförslag som bl.a. gäller den skattemässiga behandlingen av enskilda näringsidkare och handelsbolag. Vi föreslår att en enskild näringsidkare skall få avdrag för lön som utbetalats till näringsidkarens make. Som förutsättning gäller att det föreligger ett civilrättsligt giltigt anställningsförhållande mellan makarna. Vidare skall avdrag medges först det år lönen utbetalas eller blir tillgänglig för lyftning av maken. Vi föreslår också att det nuvarande kravet på att en avsättning för egenavgifter skall ha gjorts i den skattskyldiges räkenskaper för att berättiga till skattemässigt avdrag slopas. För handelsbolagens del föreslår vi på motsvarande sätt som för enskilda näringsidkare och under samma förutsättningar att avdrag skall kunna medges för lön till delägare i bolaget. Vid sidan av nu nämnda förslag föreslås ytterligare ett par ändringar i skattelagstiftningen. Dessa behandlas under nästa rubrik.

Värdering av omsättningstillgångar

Enligt våra direktiv skall vi utreda om det bör införas en rätt och en skyldighet för företagen att i vissa särpräglade situationer avvika från lagens bestämmelser. Uppdraget har sin grund i artikel 2.5 i EG:s fjärde bolagsdirektiv (den s.k. overriding-regeln). Enligt vår mening skulle en skyldighet att – om än i sällsynta undantagsfall – avvika från lagens bestämmelser innebära en fara från rättssäkerhetssynpunkt. Vi anser att ett företag som upprättar sitt bokslut i enlighet med gällande lag och övrig normgivning på redovisningsområdet inte skall behöva riskera att redovisningen ifrågasätts t.ex. i beskattningssammanhang eller vid en tillämpning av ABL:s utdelningsregler. En möjlighet att avvika från lagens bestämmelser inger av naturliga skäl inte samma farhågor. En generell möjlighet kan dock medföra möjligheter för mindre nogräknade företag att manipulera med redovisningen. En sådan avvikelsemöjlighet kan också innebära att jämförbarheten försämras och att förtroendet för företagens redovisning som informationskälla minskar. En avvägning av de olika intressen som gör sig gällande har lett till att vi inte anser att det bör införas någon overriding-regel i egentlig mening i lagstiftningen. Däremot föreslår vi att det införs ett undantag från lagens nuvarande regler vad gäller värderingen av omsättningstillgångar. Dessa regler, som har sin grund i tvingande bestämmelser i det fjärde bolagsdirektivet, innebär att omsättningstillgångar skall värderas enligt lägsta värdets princip. Vi föreslår att sådana tillgångar får värderas till belopp som överstiger anskaffningsvärdet om det finns särskilda skäl och det står i överensstämmelse med kraven på god redovisningssed och rättvisande bild. En sådan avvikelsemöjlighet från lagens krav på att lägsta värdets princip skall tillämpas finner stöd i overriding-regeln i artikel 2.5 i det fjärde direktivet. Förslaget innebär att den särskilda värderingsregeln för pågående arbeten kan slopas. För att inte den föreslagna värderingsregeln skall få genomslag vid beskattningen och därmed leda till av oss oönskade skattekonsekvenser föreslår vi att det bör vara tillåtet att värdera omsättningstillgångar i enlighet med lägsta värdets princip vid inkomsttaxeringen även om tillgångarna tagits upp till högre värde i räkenskaperna. För att förhindra att obeskattade vinster läggs till grund för utdelning föreslår vi att den skattemässiga nedskrivningen enligt lägsta värdets princip – i vart fall tills vidare – skall redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen och som en obeskattad reserv i balans-räkningen.

Ekonomiska förpliktelser och framtida utgifter

När det gäller redovisningen av olika slag av ekonomiska förpliktelser och framtida utgifter har vi funnit lämpligast att i form av ett allmänt resonemang beskriva de faktorer som enligt vår mening bör vara vägledande vid klassificeringen av olika slag av ekonomiska förpliktelser (och framtida utgifter) och som därigenom bör styra redovisningen av dem. Enligt vår mening är det däremot inte lämpligt att lagstiftningsvägen i detalj reglera vilka olika slag av förpliktelser som skall eller bör redovisas i årsredovisningen och på vilket sätt denna redovisning skall ske. Sådana frågor bör lämpligen lösas i den praktiska rättstillämpningen. Lagen bör endast innehålla vissa allmänna och grundläggande principer för klassificeringen av års-redovisningens olika poster. I ett avseende föreslår vi emellertid en materiell ändring i ÅRL. Detta gäller redovisningen av poster inom linjen. Vi föreslår att lagtexten på denna punkt uformas på samma sätt som gäller för företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Detta innebär att även icke-finansiella företag inom linjen skall redovisa oåterkalleliga åtaganden som innebär ett risktagande. I huvudsak är det olika typer av finansiella instrument som avses.

Miljöredovisning

Enligt vår mening bör redovisningslagstiftningen i första hand ta sikte på sådan information som är av omedelbar och väsentlig betydelse för att utomstående intressenter skall kunna bilda sig en riktig uppfattning om företagets finansiella ställning och resultat samt om företagets utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter i finansiellt hänseende. Miljöanknuten information intar inte någon särställning i dessa hänseenden. Vidare bör redovisningslagstiftningen ges en så generell utformning som möjligt med bestämmelser som snarare anger ramarna för redovisningens utformning och innehåll än i detalj föreskriver särskilda redovisningsmetoder för specifika händelser eller situationer. Vad nu sagts innebär t.ex. att frågan om en inträffad händelse eller ett under en tid utvecklat tillstånd är av sådan karaktär att händelsen eller tillståndet ger upphov till en ekonomisk förpliktelse – som i en eller annan form skall redovisas i årsredovisningen – bör avgöras utifrån samma bedömningsgrunder oberoende av grunden för den eventuella förpliktelsen. Om förpliktelsen har uppkommit som en följd av företagets påverkan på den yttre miljön – t.ex. skyldighet att återställa ett förorenat eller på annat sätt förstört markområde i ursprungligt skick – eller som ett resultat av företagets affärsverksamhet i övrigt – t.ex. ett garantiåtagande eller ett framställt skadeståndsanspråk – saknar enligt vår mening betydelse i sammanhanget. Vi anser att den nuvarande lagstiftningen – i vart fall såvitt gäller redovisningen i balans- och resultaträkningarna – tillgodoser de krav på miljöanknuten information som det är rimligt att ställa på företagen i redovisningssammanhang. För att understryka vikten av att sådan miljöinformation som är av väsentlig betydelse för bedömningen av ett företags utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter lyfts fram föreslår vi dock att viss miljöinformation obligatoriskt skall lämnas i förvaltningsberättelsen. Förslaget tar enbart sikte på företag som bedriver miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagens (ML) mening och innebär att sådana företag skall lämna upplysning om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Av de generellt giltiga kraven på relevans och väsentlighet följer vidare att i princip endast sådana företag som är antingen anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga enligt ML omfattas av kravet. Slutligen avses i detta sammanhang endast sådan miljöpåverkan som uppstår i produktionsprocessen, såsom utsläpp och avfall av olika slag. Däremot omfattas inte sådan miljöpåverkan som uppkommer vid användningen av företagets produkter eller som har samband med produktionen av varor eller tjänster som företaget förvärvar från en utomstående näringsidkare.

Koncernredovisning

I detta avsnitt behandlar vi vissa frågor med anknytning till koncernredovisningen. Inledningsvis tar vi upp frågan om undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning för moderföretag i mindre koncerner. Därefter behandlas möjligheterna för ett moderföretag att tillämpa olika redovisningprinciper i koncernredovisningen och årsredovisningen. Slutligen tar vi upp frågan om kapitalandels-fondens användning.

Skyldigheten att upprätta koncernredovisning i små koncerner

Frågan om det i ÅRL bör införas ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning för små koncerner har sin grund i artikel 6.1 i EG:s sjunde bolagsdirektiv. Ett sådant undantag har införts i samtliga EU:s medlemsstater även om undantagets räckvidd varierar betydligt mellan de olika länderna. Enligt vår mening talar övervägande skäl för att det i ÅRL införs ett uttryckligt undantag från koncernredovisningsskyldigheten för moderföretag i mindre koncerner. Undantaget bör gälla samtliga företagsformer, dvs. även aktiebolag och ekonomiska föreningar. En avvägning av de olika intressen som gör sig gällande i denna fråga leder dock till att undantaget inte kan göras så omfattande som en direkt tillämpning av artikel 6.1 skulle medföra utan gränserna måste läggas avsevärt lägre. Vi anser att redovisningsskyldigheten bör anknyta till de nya gränsvärden som etablerats i samband med införandet av ÅRL. Detta innebär att ett moderföretag skall upprätta koncernredovisning om antingen antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal varit fler än tio eller nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens senaste räkenskapsår på moderföretagets balansdag överstiger 24 miljoner kronor. Undantaget gäller inte om något av de koncernföretag som skulle omfattas av koncernredovisningen är inregistrerat vid en börs inom EES.

Sambandet mellan årsredovisning och koncernredovisning

Under senare år har redovisningspraxis utvecklats på ett sätt som innebär att koncernredovisningen alltmer kommit att leva sitt eget liv vid sidan av moderföretagets årsredovisning. Detta kommer framför allt till uttryck i att ett moderföretag tillämpar andra principer för värdering och periodisering i koncernredovisningen än de som tillämpas i den egna årsredovisningen. Utvecklingen har sin grund i å ena sidan en strävan från företagens och redovisningsprofessionens sida att den redovisningsinformation som lämnas skall vara öppen och ge en så rättvisande bild som möjligt av koncernens ställning och resultat och å andra sida ambitionen att minimera skattebelastningen. Huvudregeln bör enligt vår mening alltjämt vara att moderföretaget skall tillämpa samma principer i koncernredovisningen som i den egna årsredovisningen. Samtidigt går det emellertid inte att bortse från den verklighet som företagen, inte minst i internationella sammanhang, befinner sig i. Denna verklighet gör det enligt vår mening nödvändigt att tillåta skilda redovisningsprinciper. Det finns vidare klara fördelar med ett system som tillåter skilda redovisningsprinciper på företags- respektive koncernnivå. Framför allt gäller detta möjligheterna för god redovisningssed att utvecklas på ett från strikt redovisningssynpunkt positivt sätt – låt vara med begränsning till koncernredovisningen – utan hänsynstagande till eventuella skattemässiga effekter. En frikoppling mellan årsredovisning och koncernredovisning kan därmed till en del uppnå samma syften som den av oss i 1995 års delbetänkande föreslagna frikopplingen mellan redovisning och beskattning. Vi föreslår därför att det nuvarande kravet på att det skall föreligga särskilda skäl för ett principbyte slopas. I det fall gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed tillhandahåller alternativa redovisningsmetoder innebär detta att moderföretaget fritt efter eget val kan tillämpa en metod i årsredovisningen och en annan i koncernredovisningen.

Kapitalandelsfonden

Enligt ÅRL skall intresseföretag konsolideras med tillämpning av den s.k. kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Om tillämpningen av metoden medför att innehavet av intresseföretaget skrivs upp skall uppskrivningsbeloppet sättas av till en särskild kapitalandelsfond som utgör bundet eget kapital. I vilka fall och på vilket sätt denna fond får tas i anspråk regleras inte i lagen. Enligt vår mening finns det anledning att betrakta en kapitalandelsfond som ett slags uppskrivningsfond. Syftet med båda fonderna förefaller att vara i grunden detsamma, nämligen att belopp som är hänförliga till ännu orealiserade värdeökningar inte skall kunna delas ut till ägarna. Vi föreslår att det i ÅRL införs regler som behandlar kapitalandelsfondens användning. Dessa regler bör i huvudsak utformas efter förebild av reglerna om uppskrivningsfondens användning i samband med att de tillgångar som hänför sig till fonden skrivs ner eller avyttras. Kapitalandelsfonden bör således tas i an-språk i samband med nedskrivning eller försäljning av de andelar i ett annat företag som konsolideras med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Vad nu sagts innebär i huvudsak följande. Om en tillämpning av kapitalandelsmetoden för med sig att värdet av andelar i ett intresseföretag ena året skrivs upp för att nästa år skrivas ner skall kapitalandelsfonden tas i anspråk för denna nedskrivning. Om andelarna säljs skall likaså fonden rensas på belopp som är hänförligt till dem.

Ikraftträdande

Vi föreslår att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. När det gäller ändringarna i skattelagstiftningen föreslås att bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 2000 års taxering. Författningsförslag i Redovisningskommitténs slutbetänkande Översyn av redovisningslagstiftningen (SOU 1996:157)

Förslag till bokföringslag

Härigenom föreskrivs följande.

Kretsen av bokföringsskyldiga

1 § Juridiska personer är bokföringsskyldiga enligt denna lag om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Fysiska personer och dödsbon är bokföringsskyldiga enligt denna lag om personen eller dödsboet bedriver näringsverksamhet. Verksamhet som består i uthyrning av fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) räknas som privatbostadsfastighet utgör inte näringsverksamhet. Staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden, försam-lingarna och de kyrkliga samfälligheterna är inte bokföringsskyldiga enligt denna lag.

2 § Enskilda näringsidkare som gemensamt bedriver näringsverksamhet får beträffande denna verksamhet ha en gemensam bokföring.

3 § Med företag avses i denna lag den som är bokföringsskyldig enligt 1 §.

Räkenskapsår

4 § Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. Annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfatta tiden den 1 maj – den 30 april, den 1 juli – den 30 juni eller den 1 september – den 31 augusti. Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl kan regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer medge att annan period av tolv hela månader än som följer av första stycket får utgöra räkenskapsår. När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten upphör.

5 § Om en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, dessutom är delägare i ett annat handelsbolag eller bedriver enskild näringsverksamhet, får förstnämnda handelsbolag tillämpa brutet räkenskapsår en-dast om räkenskapsåret sammanfaller med det räkenskapsår som tilläm-pas i det andra handelsbolaget och i den enskilda näringsverksamheten. En fysisk person som bedriver enskild näringsverksamhet och som dessutom är delägare i ett handelsbolag får tillämpa brutet räkenskapsår endast om räkenskapsåret sammanfaller med det räkenskapsår som tillämpas i handelsbolaget.

6 § Om företaget tillämpar brutet räkenskapsår, får räkenskapsåret läggas om till kalenderår. I annat fall får räkenskapsåret läggas om endast om skattemyndigheten ger tillstånd till det. Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera verksamheter skall tillämpa samma räkenskapsår för dessa. För att få samma räkenskapsår för flera verksamheter får räkenskapsår läggas om utan särskilt tillstånd. Om ett företag i strid med 5 § tillämpar brutet räkenskapsår får skattemyndigheten förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

7 § Bestämmelserna i 6 § andra stycket har motsvarande tillämpning på räkenskapsår inom en koncern. Om det föreligger synnerliga skäl kan regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, medge att olika räkenskapsår får tillämpas. Vid tillämpningen av första stycket avses med koncern vad som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

8 § I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.

Bokföringsskyldighetens innebörd

9 § Företaget skall a) löpande bokföra alla affärshändelser, b) se till att verifika-tioner finns till alla bokföringsposter, c) utom i fall som avses i 10 och 11 §§ vid räkenskapsårets ut-gång av- sluta den löpande bokföringen med en årsredovisning och d) bevara alla räkenskapshandlingar samt andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden.

Bokföringsskyldigheten enligt första stycket skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

10 § Den löpande bokföringen behöver inte avslutas om a) den årliga nettoomsättningssumman i den verksamhet som omfattas av bokföringen normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar tjugo gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskapsåret och b) värdet av tillgångarna uppgår till högst det gränsbelopp som anges i a.

Om företaget bedrivs i form av enskild näringsverksamhet tillämpas enbart första stycket a. Vid bestämmandet av det värde som avses i första stycket b skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden.

11 § Den löpande bokföringen får avslutas med en balansräkning och en resultaträkning om a) antalet anställda i den verksamhet som omfattas av bokföringen under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio och b) tillgångarnas nettovärde i verksamheten enligt balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.

12 § Bestämmelserna i 10 och 11 §§ gäller inte a) aktiebolag, ekonomiska föreningar eller sådana handelsbolag i vilka juridisk person är delägare, b) sådana företag som avses i 1 kap. 1 första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag eller c) moderföretag i en koncern.

Vid tillämpningen av första stycket c avses med moderföretag och koncern vad som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

13 § En balansräkning skall utan dröjsmål upprättas när bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras. Vad nu sagts gäller inte företag som omfattas av bestämmelserna i 10 §.

Affärshändelser

14 § Med affärshändelser avses alla förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Verifikationer

15 § För varje affärshändelse skall finnas en verifikation. Vid valet av den handling som skall användas som verifikation skall behovet av bevis för affärshändelsen tillgodoses.

16 § Verifikationen skall in-nehålla uppgifter om när den upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även innehålla uppgifter om vilka handlingar som legat till grund för affärshändelsen samt var originalhandling förvaras. Verifikationen skall vara försedd med verifikationsnummer eller andra identifieringstecken och i övrigt sådana uppgifter som erfordras för att sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan svårighet kan fastställas.

17 § Uppgifter enligt 16 § första stycket får utelämnas om det är förenat med svårigheter att förse verifikationen med dem och ett utelämnande är förenligt med god redovisningssed. Om en verifikation rättas skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den.

Löpande bokföring

18 § Affärshändelserna skall bokföras så snart det kan ske. Händelserna får dock bokföras senare i den mån det är förenligt med god redovisningssed. Om endast ett mindre antal fordringar och skulder förekommer i verk- samheten och dessa inte uppgår till avsevärda belopp, får företaget dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker, under förutsättning att detta är förenligt med god redovisningssed. I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana tillgångar, avsättningar och skulder som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader bokföras.

19 § Bokförda affärshändelser skall kunna presenteras post för post i kronologisk ordning (grundbokföring) och systematisk ordning (huvudbok- föring) så att det är möjligt att kontrollera och överblicka verksamhetens gång samt dess ställning och resultat. Konton över tillgångar, avsättningar och skulder skall specificeras i sidoordnad redovisning i den mån det behövs för att ge tillfredsställande kontroll och överblick. I sidoordnad redovisning skall även finnas uppgift om sådana säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden som enligt 3 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554), 3 kap. 2 § och 3 § 2 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 3 kap. 2 § och 3 § 2 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall redovisas inom linjen i balansräkningen. Om en bokförd post rättas skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den. Samtidigt skall säkerställas att det vid granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet går att få kännedom om rättelsen.

Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser

20 § Vad som föreskrivs i 15–19 §§ gäller i tillämpliga delar även andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser.

21 § Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad (systemdokumentation) och sådan behandlingshistorik som behövs för att ge överblick över tillämpat bokföringssystem och för att det utan svårighet i efterhand skall gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen.

Årsredovisning

22 § Årsredovisningen skall upprättas enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Årsredovisningen skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång om inte annat följer av bestämmelserna i 8 kap. 2 § årsredovisningslagen, 8 kap. 4 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 8 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Balansräkning och resultaträkning

23 § Sådan balansräkning och resultaträkning som avses i 11 § och sådan balansräkning som avses i 13 § skall upprättas med tillämpning av bestämmelserna i 1 kap. 3–6 §§, 2 kap. 2 och 4–7 §§, 3 kap. 1, 3, 5, 6, 9 och 12 §§ samt 13 § första stycket, 4 kap. 1–5, 9 och 10 §§, 11 § första stycket samt 12, 13 och 15 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Balansräkningen och resultaträkningen enligt 11 § skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.

24 § Om företaget upprättar sådan balansräkning och resultaträkning som avses i 11 § skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i 25–28 §§. Upplysningarna skall lämnas antingen i noter eller i balansräkningen eller resultaträkningen. Om upplysningarna lämnas i noter skall hänvisning göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.

25 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i utländsk valuta skall anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor.

26 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 6 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om a) tillgångarnas anskaffningsvärde, b) årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen, c) årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen, d) ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen, e) ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen. Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall anges.

27 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 6 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

28 § Om företaget har ändrat redovisningsprinciper skall upplysning om detta och om skälen för ändringen anges.

Räkenskapshandlingar

29 § Med räkenskapshandlingar förstås sådana handlingar som avses i a) 9 § första stycket c (årsredovisning) b) 11 § (balansräkning och resultaträkning) c) 13 § (balansräkning) d) 15 § (verifikation), e) 16 § första stycket (handling som verifikation hänvisar till) f) 19 § första stycket (grundbokföring och huvudbokföring), g) 19 § andra stycket (sidoordnad redovisning), h) 21 § (systemdokumentation och behandlingshistorik), i) 24 § (noter till balansräkning och resultaträkning) samt sådana handlingar i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen.

30 § Räkenskapshandlingar får utgöras av handlingar a) i vanlig läsbar form, b) i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel och c) i form av upptagningar för automatisk databehandling som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i a eller b. Att årsredovisningen skall upprättas på svenska i vanlig läsbar form framgår av 2 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samma krav gäller genom hänvisningen i 23 § första stycket sådan balansräkning och resultaträkning som avses i 11 § och sådan balansräkning som avses i 13 §.

Arkivering av räkenskapshandlingar

31 § Handlingar som utgör räkenskapshandlingar skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. Handlingarna skall förvaras i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt. Alla räkenskapshandlingar skall bevaras i Sverige fram till och med det sjätte året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden. En upptagning för automatisk databehandling anses bevarad i Sverige om företaget här genom omedelbar utskrift kan ta fram upptagningen i sådan form som avses i 30 § a eller b. Om det föreligger särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed får en verifikation i vanlig läsbar form tillfälligt bevaras utomlands.

32 § Bestämmelserna i 31 § andra stycket gäller inte handlingar som avser verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands om företaget enligt lagstiftningen i det landet är skyldigt att bevara handlingarna där.

33 § Om det föreligger särskilda skäl får skattemyndigheten för visst fall tillåta att räkenskapshandlingar förstörs före utgången av den i 31 § andra stycket angivna tiden. Sedan tre år av den i stycket angivna tiden har förflutit får räkenskapshandlingar som avses i 30 § första stycket c förstöras utan skattemyndighetens tillstånd om handlingarna på betryggande sätt ersätts av handlingar som avses i 30 § första stycket a eller b. Tillstånd som avses i första stycket meddelas av Finansinspektionen när det gäller verksamhet som står under inspektionens tillsyn.

Överklagande av vissa beslut

34 § En myndighets beslut enligt denna lag får i annat fall än som avses i 40 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Tillsyn

Bokföringsnämndens uppgifter

35 § Bokföringsnämnden har till uppgift att utveckla och uttala sig om innebörden av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Bokföringsnämnden skall även utöva tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag, årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Föreläggande att lämna upplysningar eller visa upp handlingar

36 § Bokföringsnämnden får förelägga ett företag att lämna de upplysningar och visa upp de handlingar som behövs för att nämnden skall kunna utöva sin tillsyn enligt 35 § andra meningen.

Föreläggande om rättelse

37 § Om det är påkallat från allmän synpunkt får Bokföringsnämnden förelägga ett företag vars bokföring eller offentliga redovisning strider mot bestämmelserna i denna lag, årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag att göra rättelse.

Vite

38 § Ett föreläggande enligt 36 eller 37 § får förenas med vite. Försuttet vite utdöms av Stockholms tingsrätt efter ansökan av Bokföringsnämnden.

Överklagande

39 § Bokföringsnämndens beslut enligt 36 och 37 §§ får överklagas av företaget hos Stockholms tingsrätt. Bokföringsnämnden får förordna att ett beslut skall gälla omedelbart.

Rättegångsbestämmelser

40 § Beträffande rättegången tillämpas vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning inte är tillåten. I mål som rör utdömande av vite efter särskild talan skall dock 8 § viteslagen (1985:206) tillämpas.

41 § Vid domstolens handläggning av mål enligt denna lag är Bokföringsnämnden motpart till företaget.

42 § När Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt avgör ett mål enligt denna lag skall som särskild ledamot ingå en person som förordnats som ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a § rättegångsbalken. Utöver vad som följer av första stycket får som särskild ledamot ingå en person som är eller har varit lagfaren domare i allmän förvaltningsdomstol, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga om skatterättsliga förhållanden.

Särskilda bestämmelser om rättegången i Stockholms tingsrätt

43 § Tingsrätten får hänskjuta en viss fråga i målet till prövning av Högsta domstolen. Bestämmelserna i 56 kap. 13–15 §§ rättegångsbalken skall tillämpas. Ett sådant avtal som avses i 56 kap. 13 § rättegångsbalken får förenas med villkoret att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. 2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift i bokföringslagen (1976:125) som har ersatts av en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. Förslag till lag om revision

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om revision och är, om inte annat föreskrivs i annan lag, tillämplig på företag som är bokföringsskyldiga enligt 1 § bokföringslagen (1900:00).

Allmänna definitioner

2 § Vid tillämpningen av denna lag avses med begreppen moderföretag, dotterföretag, koncern och koncernföretag vad som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Med företagsledning avses i denna lag den som svarar för företagets organisation och förvaltningen av företagets angelägenheter samt den som har hand om den löpande förvaltningen.

Skyldighet att utse revisor

3 § Ett företag som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen (1900:00) skall utse en eller flera revisorer för bestämd tid eller tills vidare. Företaget får bestämma att någon annan skall utse revisor.

Revisorssuppleant

4 § Företaget får utse en eller flera revisorssuppleanter. Vad som sägs i denna lag om revisor gäller i tillämpliga delar suppleanter.

Revisionsbolag

5 § Ett registrerat revisionsbolag får utses till revisor. Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer. Bestämmelserna i 8 § andra stycket samt 13 och 14 §§ denna lag tillämpas på den huvudansvarige. Kvalifikationskrav

6 § En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av företagets verksamhet behövs för att fullgöra uppdraget. Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Bosättningskrav

7 § En revisor som inte är auktoriserad eller godkänd skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vad nu sagts gäller inte om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i revisionen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för visst fall medge undantag från bosättningskravet i första stycket.

Revisor i dotterföretag

8 § Till revisor i ett dotterföretag bör minst en av moderföretagets revisorer utses. Den som enligt 13 § inte är behörig att vara revisor i moderföretaget får inte vara revisor i ett dotterföretag.

Kvalificerad revisor

9 § Minst en revisor skall vara auktoriserad om 1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår eller 2. antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.

10 § I ett moderföretag skall minst en revisor vara auktoriserad om 1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i 9 § 1, 2. antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200 eller 3. moderföretaget inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföretagets balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i 9 § 1.

11 § För ett företag som omfattas av bestämmelserna i 9 eller 10 § får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att företaget får utse en viss godkänd revisor i stället för en auktoriserad revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år.

12 § För ett företag som inte omfattas av bestämmelserna i 9 eller 10 § får länsstyrelsen, om det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd. Om det finns skäl till det får länsstyrelsen i fall som avses i första stycket förordna en viss auktoriserad eller godkänd revisor att med övriga revisorer delta i revisionen. Uppdragstiden för en sådan revisor skall bestämmas så att uppdraget upphör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning. Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i första eller andra stycket skall företaget ges tillfälle att yttra sig.

Jäv

13 § Den får inte vara revisor som 1. är ägare till eller delägare i företaget eller annat företag i samma koncern, 2. ingår i företagsledningen i företaget eller dess dotterföretag, 3. biträder vid företagets bokföring eller medelsförvaltning eller företagets kontroll däröver, 4. är verksam i samma rörelse som den som yrkesmässigt biträder företaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller företagets kontroll däröver, 5. är anställd hos eller på annat sätt har en underordnad eller beroende ställning till företaget eller någon som avses i 1–3, 6. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp eller nedstigande led till person som avses i 1–3 eller är besvågrad med sådan person i rätt upp eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon eller 7. står i låneskuld till företaget eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för.

Revisorsbiträde

14 § En revisor får vid revisionen inte anlita någon som inte enligt 8 § andra stycket eller 13 § är behörig att vara revisor. Har företaget eller moderföretaget i sin tjänst anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta företagets interna revision, får revisorn dock vid revisionen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

Upphörande av revisorsuppdrag

15 § Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts. Ett uppdrag att för bestämd tid vara revisor upphör i förtid om revisorn eller den som har utsett revisorn begär det. Anmälan om detta skall göras hos den redovisningsskyldige. Om någon annan än den redovisningsskyldige har utsett revisorn skall anmälan även göras hos denne.

16 § Om en revisors uppdrag som gäller för bestämd tid upphör i förtid eller om det uppstår något hinder mot att han skall vara revisor och om det inte finns någon suppleant, skall den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

Anmälan om upphörande av revisorsuppdrag

17 § Om revisorns uppdrag upphör i förtid skall revisorn genast anmäla detta till Patent och registreringsverket och överlämna en kopia av anmälan till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter. Patent och registreringsverket skall sända en kopia av anmälan till skattemyndigheten. Revisorn skall i anmälan som avses i första stycket lämna en redogörelse för vad han funnit vid den granskning som han utfört under den del av räkenskapsåret som uppdraget omfattat. För anmälan gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 25 och 26 §§ om revisionsberättelse. Första och andra styckena gäller även när ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör.

Länsstyrelseförordnande

18 § Efter anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor, 1. när revisor inte är utsedd, 2. när auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 9–12 §§, 3. när revisor är obehörig enligt 6 § andra stycket, 7 § första stycket, 8 § andra stycket eller 13 § eller 4. när beslut av den redovisningsskyldige om antalet revisorer eller om revisors behörighet har åsidosatts. Förordnandet skall avse tid till dess en annan revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning. Vid förordnande enligt första stycket 3 skall länsstyrelsen entlediga den obehörige revisorn.

19 § Anmälan enligt 18 § första stycket får göras av var och en. Den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter är skyldig att göra anmälan, om annan än han själv skall utse revisor och denne inte gör rättelse utan dröjsmål. Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i 18 § första stycket skall företaget ges tillfälle att yttra sig.

Revisorns granskning

20 § En revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning.

21 § Företagsledningen skall ge revisorn tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner nödvändig samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär.

22 § Sedan revisorn slutfört granskningen skall han teckna en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen. Finner revisorn att balansräkningen eller resultaträkningen är oriktig skall han anteckna även detta.

Revisionsberättelse

23 § Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till företaget. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång. Om en sådan anmälan som avses i 17 § har gjorts under räkenskapsåret skall revisorn till revisionsberättelsen foga en kopia av anmälan.

24 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Om inte årsredovisningen innehåller sådana upplysningar som skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning skall revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna upplysningarna i sin revisionsberättelse.

25 § Om revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen till last, skall det anmärkas i revisionsberättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen lämna upplysningar som han anser att företaget bör få kännedom om.

26 § I revisionsberättelsen skall revisorn anmärka om han funnit att företaget inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär Askatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1–3.

27 § Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har fullgjort skyldighet som avses i 26 § skall revisorn genast sända en kopia av berättelsen till skattemyndigheten.

Erinringar

28 § Revisorn skall i protokoll eller annan handling anteckna erinringar som han framställer till företagsledningen. Handlingen skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter och av denne bevaras på ett betryggande sätt.

Tystnadsplikt

29 § En revisor får inte till den som saknar rätt att erhålla kännedom om företagets angelägenheter lämna upplysningar om sådant som revisorn har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till skada för företaget.

Upplysningsplikt

30 § Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om företaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren nödvändiga upplysningar om företagets angelägenheter. Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om företagets angelägenheter till undersökningsledare under förundersökning i brottmål.

Koncernrevision

31 § Är företaget moderföretag skall revisorn även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt. Företagsledningen och revisorn i ett dotterföretag har samma skyldigheter som anges i 21 § gentemot revisorn i moderföretaget. 32 § I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Bestämmelserna i 22–25 §§ tillämpas i fråga om sådan berättelse.

Skadestånd

33 § En revisor som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar företaget skada skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skada vållas någon annan genom överträdelse av denna lag, årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. En revisor ansvarar även för den skada som hans medhjälpare vållar uppsåtligen eller av oaktsamhet. Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen.

34 § Skadestånd enligt 33 § kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt. Om flera skall ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad någon har gett ut i skadestånd får krävas åter av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

35 § Talan om skadestånd enligt 33 § för företagets räkning, som inte grundas på brott, får inte väckas mot en revisor sedan tre år har förflutit från det revisionsberättelse överlämnades till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter.

Överklagande

36 § Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 7 andra stycket eller 11 § får överklagas hos regeringen. Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. 2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en före-skrift i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. som har ersatts av en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att punkt 9 av anvisningarna till 32 § skall upphöra att gälla, dels att 20 §, 53 § 2 mom., punkterna 19 och 30 av anvisningarna till 23 §, punkterna 1 och 3 av anvisningarna till 24 §, punkt 13 av anvisningarna till 32 § samt anvisningarna till 52 § skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

20 § Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt), som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. Avdrag får inte göras för: den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll; kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §; |värdet av arbete, som i den |värdet av arbete, som i den | |skattskyldiges |skattskyldiges | |förvärvsverksamhet utförts av|förvärvsverksamhet utförts av| |den skattskyldige själv eller|den skattskyldige själv eller| |andre maken eller av den |av den skattskyldiges barn | |skattskyldiges barn som ej |som ej fyllt 16 år; | |fyllt 16 år; | |

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet; svenska allmänna skatter; kapitalavbetalning på skuld; ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och 55 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och 49 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om punkt-skatter och prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§ lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 30 § tullagen (1987:1065), 60 § fordonsskattelagen (1988:327) och 16 kap. 12 och 13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200) samt kvarskatteavgift och dröjsmålsavgift beräknad enligt uppbördslagen; avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift; avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10); avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529); avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160); avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673); skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada; företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken; straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken; belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet före-ligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa upp-dragsersättningar; avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift; kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering; överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268); vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg; avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor; lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet; avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestäm-melser om elektriska anläggningar; kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs; avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi; ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) för vilken det finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. nämnda lag; avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen (1975:1385).

Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med 1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 §, 2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av underlaget, beräknat enligt tredje stycket. I fråga om sådana inkomster som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 18 procent. Vad som har sagts i förstafjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid göras av delägaren. |Beskattas enligt tredje | | |stycket av anvisningarna till| | |52 § en medhjälpande make för| | |del av inkomst av en | | |verksamhet, som bedrivs av | | |den andra maken, skall avdrag| | |enligt första och andra | | |styckena göras särskilt för | | |envar av makarna. | |

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.

30. Skattskyldigs barn, som fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete i näringsverksamheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Den skattskyldiges kostnad får med motsvarande begränsning dras av som driftkostnad. För lön och underhåll till skattskyldigs barn, som inte har fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall då inte heller tas upp som inkomst för barnet. | |Vad som föreskrivs i första | | |stycket beträffande barn som | | |fyllt 16 år har motsvarande | | |tillämpning på lön och annan | | |ersättning till den | | |skattskyldiges make. | | |Avdrag för lön eller annan | | |ersättning till den | | |skattskyldiges make eller | | |barn medges först under det | | |år då ersättningen har | | |betalats ut eller blivit | | |tillgänglig för lyftning. |

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avyttrade varor skall – även om fakturering inte skett – redovisas som fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång. Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma år. I fråga om avdrag för kostnader för reparationer och underhåll av fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 §. Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till. Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning. Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast föregående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående tillgångs- och skuldposter samt avsättningar som erfordras för att någon intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad på grund av skiftet av tillämpliga inkomstslag. 3 § 7–11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsvarande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1–5 mom., 27 § 1–4 mom., 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § nämnda lag.

3. I fråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse eller konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkning gäller bestämmelserna i tredje, sjunde och åttonde styckena. Beträffande arbeten, som utförs till fast pris, gäller bestämmelserna i fjärde–åttonde styckena. Enskild näringsidkare, i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret, får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris. Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och – i förekommande fall – den skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris. Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat under beskattningsåret. Vid värdering av pågående arbeten som utförs till fast pris och för vilka slutredovisning inte har skett gäller följande. Bestämmelserna i punkt 2 första och tredje styckena av anvisningarna till 24 § äger motsvarande tillämpning såvitt gäller byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse. I fråga om konsultrörelse äger bestämmelserna i första stycket av nämnda anvisningspunkt motsvarande tillämpning. Har den skattskyldige erhållit ersättning för arbete, som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs. |Som kostnad anses inte värdet|Vid beräkningen av | |av den arbetsinsats som |anskaffningsvärdet enligt | |utförs av den skattskyldige, |fjärde stycket skall bortses | |dennes make eller barn under |från värdet av den | |16 år. Är uppdragstagaren ett|arbetsinsats som utförs av | |handelsbolag skall som |den skattskyldige eller | |kostnad inte anses värdet av |dennes barn under 16 år. | |arbetsinsats som utförs av | | |delägare i bolaget. | |

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att bestämmelserna ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförmån åt den skattskyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt. Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras. Kan den skattskyldige göra sannolikt att det belopp, som enligt bestämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten, överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkomsten i skälig utsträckning jämkas nedåt. till 32 § | |13. Ersättning för utfört | | |arbete som utgår till | | |delägare i ett fåmansägt | | |handelsbolag får dras av som | | |driftkostnad i den mån | | |beloppet motsvarar | | |marknads0mässigt vederlag för| | |delägarens arbetsinsats. | | |Avdrag medges först under det| | |år då ersättningen har | |Är skattskyldig |betalats ut eller blivit | |företagsledare i ett |tillgänglig för lyftning. | |fåmansföretag eller i ett |Är skattskyldig | |fåmansägt handelsbolag och |företagsledare i ett | |har hans make inte sådan |fåmansföretag eller i ett | |ledande ställning i företaget|fåmansägt handelsbolag och | |gäller, i fråga om lön eller |har hans make inte sådan | |annan ersättning från |ledande ställning i företaget| |företaget till maken för |gäller, i fråga om lön eller | |utfört arbete, bestämmelserna|annan ersättning från | |i andra stycket. |företaget till maken för | | |utfört arbete, bestämmelserna| | |i tredje stycket. |

Av 65 § framgår, att bestämmelser som avser gift skattskyldig i vissa fall skall tillämpas i fråga om dem som, utan att vara gifta, lever tillsammans.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och skall tillämpas första gången vid 2000 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas i fråga om räkenskapsår som påbörjats före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1975:417) om sambruksföre-ningar skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 26 § bostadsrättslagen (1991:-614) skall ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att nuvarande 3 kap. 2, 3–6 och 7–9 §§ skall betecknas 3 kap. 3, 5–8 och 11–13 §§, dels att 4 kap. 16 och 17 §§ skall betecknas 3 kap. 9 och 10 §§, dels att 5 kap. 15–24 §§ skall betecknas 5 kap. 16–25 §§, dels att 7 kap. 3–27 och 28–30 §§ skall betecknas 7 kap. 4–28 och 30– 32 §§, dels att 1 kap. 1 och 3–6 §§, 2 kap. 1, 3, 4 och 7 §§, 3 kap. 1, 3, 6–13 §§, 4 kap. 1, 2, 6, 7, 9–12 och 14 §§, 5 kap. 1, 3, 4, 6–13, 16–18, 20 och 22–25 §§, 6 kap. 1–3 §§, 7 kap. 1, 2, 4, 5, 8, 10, 12, 13, 16–28, 30 och 31 §§, 8 kap. 1–3 och 13–16 §§, 9 kap. 1–3 §§, 10 kap. 1 § samt bilaga 2 till lagen skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 7 §, 3 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 15 § samt 7 kap. 3 och 29 §§ av följande lydelse samt dels att rubriken närmast före 4 kap. 10 § skall utgå och att rubriken före 4 kap. 16 § skall sättas före 3 kap. 9 §.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, 2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller 4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. |Vidare är en juridisk person |Vidare är en juridisk person | |dotterföretag till |dotterföretag till | |moderbolaget, om ett annat |moderföretaget, om ett annat | |dotterföretag till |dotterföretag till | |moderbolaget eller |moderföretaget eller | |moderbolaget tillsammans med |moderföretaget tillsammans | |ett eller flera andra |med ett eller flera andra | |dotterföretag eller flera |dotterföretag eller flera | |andra dotterföretag |andra dotterföretag | |tillsammans. |tillsammans. |

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.

2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat. 3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen, b) hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster och ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, och att c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller en förlust. 4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med oavsett tidpunkten för betalningen. 5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekommande fall, delposter består av skall värderas var för sig. 6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra. 7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret. |Om det finns särskilda skäl |Om det finns särskilda skäl | |och det är förenligt med 2 |och det är förenligt med 2 | |och 3 §§, får avvikelse göras|och 3 §§, får avvikelse göras| |från vad som föreskrivs i |från vad som föreskrivs i | |första stycket. I så fall |första stycket. I så fall | |skall upplysning om skälen |skall upplysning om skälen | |för avvikelsen och en |för avvikelsen och en | |bedömning av dess effekt på |bedömning av dess effekt på | |bolagets ställning och |företagets ställning och | |resultat lämnas i en not. |resultat lämnas i en not. |

Årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

|4 § |6 § |

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, skall de tas upp i delposter. Kompletterande poster skall ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman, 1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller 2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket göras. I så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

|6 § |8 § |

Större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter skall specificeras i balansräkningen eller i en not. |Första stycket gäller inte i |Första stycket gäller inte i | |fråga om bolag, i vilket |fråga om företag, i vilket |

1. antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio, och 2. tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.

Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.

|4 kap. 17 § |10 § |

2 § Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill). |Utgifter för bolagsbildning, |Utgifter för | |ökning av aktiekapitalet |företagsbildning, ökning av | |eller bolagets förvaltning |aktiekapitalet eller | |får inte tas upp som |motsvarande eller för | |tillgång. |företagets förvaltning får | | |inte tas upp som tillgång. |

I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt. Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp skall efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.

7 § |Uppskrivningsfonden får tas i|Ett aktiebolag får ta | |anspråk för |uppskrivningsfonden i anspråk| | |för |

1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission, 2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital. Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med uppskrivningsbelopp. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje–femte styckena aktiebolagslagen (1975:1385).

9 § Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaffningsvärdet tillämpas 3 § andra–fjärde styckena. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. |Med återanskaffningsvärde |Med återanskaffningsvärde | |avses det belopp som |avses det belopp som | |motsvarar den utgift för |motsvarar den utgift för | |anskaffandet som bolaget |anskaffandet som företaget | |skulle ha haft, om tillgången|skulle ha haft, om tillgången| |anskaffats på balansdagen. |anskaffats på balansdagen. |

11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas. Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt avviker från varulagrets verkliga värde på balansdagen, skall skillnadsbeloppet anges i en not med fördelning på de i balansräkningen upptagna posterna. Det verkliga värdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje stycket första meningen. |Bestämmelsen i andra stycket |Bestämmelsen i andra stycket | |gäller inte bolag som avses i|gäller inte företag som avses| |3 kap. 6 § andra stycket. |i 3 kap. 8 § andra stycket. |

Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.

1. tillgångarnas anskaffningsvärde, 2. tillkommande och avgående tillgångar, 3. överföringar, 4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, 6. årets uppskrivningar, med särskild uppgift om uppskrivningsbeloppets användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp, 7. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, 8. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket 9. ackumulerade uppskrivningar, och 10. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivningar. Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall anges. Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skatteskäl skall upplysning lämnas om detta med angivande av avskrivningens eller nedskrivningens storlek.

9 § En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §. Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i 8 § angivna företagen. Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall upplysning lämnas om detta. Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om |1. bolaget äger andelar som |1. företaget äger andelar som| |motsvarar mindre än hälften |motsvarar mindre än hälften | |av dotterföretagets eller |av dotterföretagets eller | |intresseföretagets eget |intresseföretagets eget | |kapital och detta företag |kapital och detta företag | |inte offentliggör sin |inte offentliggör sin | |balansräkning, eller |balansräkning, eller | |2. bolaget är moderbolag och |2. företaget är moderföretag | |dotterföretaget omfattas av |och dotterföretaget omfattas | |en av bolaget upprättad |av en av företaget upprättad | |koncernredovisning eller av |koncernredovisning eller av | |en sådan koncernredovisning |en sådan koncernredovisning | |som avses i 7 kap. 2 § första|som avses i 7 kap. 2 § första| |stycket. |stycket. |

|15 § |16 § |

Uppgift skall lämnas om skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten för dessa år. Uppgift behöver dock inte lämnas om skillnaden är obetydlig. |Första stycket gäller inte |Första stycket gäller inte | |bolag som avses i 3 kap. 6 § |företag som avses i 3 kap. 8 | |andra stycket. |§ andra stycket. |

|16 § |17 § |

|19 § |20 § |

Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar skall anges för var och en av följande grupper 1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare, och 2. anställda som inte omfattas av 1. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare skall anges särskilt. |Har bolaget anställda i flera|Har företaget anställda i | |länder, skall uppgifter som |flera länder, skall uppgifter| |anges i första och andra |som anges i första och andra | |styckena lämnas särskilt för |styckena lämnas särskilt för | |varje land. |varje land. |

|3 § |4 § |

|4 § |5 § |

2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller 3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare. |Ett bolag som tillämpar andra|Ett företag som tillämpar | |eller tredje stycket skall i |andra eller tredje stycket | |en not upplysa om skälen för |skall i en not upplysa om | |detta. |skälen för detta. |

Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen för detta.

Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelarna skall anges särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns särskilda skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden tillämpas första gången. Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt skillnadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första stycket minskas med avskrivningar eller nedskrivningar enligt 4 kap. 4 och 5 §§, beräknade på grundval av det angivna skillnadsbeloppet. Den del av skillnadsbeloppet som inte kan hänföras till något särskilt slag av tillgång, avsättning eller skuld skall därvid anses som goodwill. Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare justeras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst eller förlust för räkenskapsåret som belöper på andelarna. Vidare skall avdrag göras för mottagen utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall också tas till andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. Andelarna skall i koncernbalansräkningen tas upp till det värde som motsvarar återstående belopp.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

Om delårsrapport inte ges in till registreringsmyndigheten i rätt tid, tillämpas 8 kap. 13 §.

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

Nuvarande lydelse

Eget kapital, avsättningar och skulder

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital II. Överkursfond III. Uppskrivningsfond IV. Andra fonder 1. Reservfond 2. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Handelsbolag: I. Eget kapital vid räkenskapsårets början II. Insättningar eller uttag under året III. Årets resultat IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B.Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2. Avsättningar för skatter 3. Övriga avsättningar

D. Skulder 1. Obligationslån 2. Skulder till kreditinstitut 3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.) 4. Leverantörsskulder 5. Växelskulder 6. Skulder till koncernföretag 7. Skulder till intresseföretag 8. Skatteskulder 9. Övriga skulder 10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag för sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig

3. Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet b) Övriga ansvarsförbindelser

Föreslagen lydelse – – –

A. Eget kapital, avsättningar och skulder

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag: I. Aktiekapital II. Överkursfond III. Uppskrivningsfond IV. Andra fonder 1. Reservfond 2. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser

1.Medlemsinsatser 2.Förlagsinsatser

II.Uppskrivningsfond III. A ndra fonder 1. R eservfond 2. Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust V. Årets resultat

Övriga företag: I. Eget kapital vid räkenskapsårets början II. Insättningar eller uttag under året III. Årets resultat IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2. Avsättningar för skatter 3. Övriga avsättningar D. Skulder

1. Obligationslån 2. Skulder till kreditinstitut 3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.) 4. Leverantörsskulder 5. Växelskulder 6. Skulder till koncernföretag 7. Skulder till intresseföretag 8. Skatteskulder 9. Övriga skulder 10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag för sig 2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig 3. Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet b) Övriga ansvarsförbindelser

4. Åtaganden a) Åtaganden till följd av återköpstransaktioner b) Övriga åtaganden

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. 2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift i bokföringslagen (1976:125), jordbruksbokföringslagen (1979:141), lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, 9 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar eller 3 kap. stiftelselagen (1994:1220) som har ersatts av en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. 3. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte nedskrivning som har gjorts innan lagen tillämpas första gången. 4. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap. 4 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar får användas även för nödvändiga nedskrivningar av anläggningstillgångar. Om detta görs skall upplysning om detta lämnas i en not. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovis-ning i kreditinstitut och värdepappersbolag dels att 1 kap. 5 § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 6 och 7 §§ skall betecknas 1 kap. 5 och 6 §§, dels att 1 kap. 4–6 §§, 3 kap. 2 och 3 §§, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§ samt 7 kap. 2–4 §§ skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6–8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar, 9 § om värdering av omsättningstillgångar, |10 § om värdering av pågående|10 § om värdering av | |arbeten, |omsättningstillgångar över | | |anskaffningsvärdet, |

5 kap. 1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvisningar till noter, 2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar, 4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 5 § om uppskrivningsfond, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån, 14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., |15 § första stycket och 16 § |16 § första stycket och 17 § | |första stycket om |första stycket om | |upplysningar om skatt, |upplysningar om skatt, | |17 § om medelantalet |18 § om medelantalet | |anställda under |anställda under | |räkenskapsåret, |räkenskapsåret, | |18 och 19 §§ om löner, andra |19 och 20 §§ om löner, andra | |ersättningar och sociala |ersättningar och sociala | |kostnader, |kostnader, | |20 § om pensioner och |21 § om pensioner och | |liknande förmåner, |liknande förmåner, | |21 § om tidigare styrelse och|22 § om tidigare styrelse och| |verkställande direktör, |verkställande direktör, | |22 § om suppleanter och vice |23 § om suppleanter och vice | |verkställande direktör, |verkställande direktör, | |23 § om avtal om |24 § om avtal om | |avgångsvederlag, samt |avgångsvederlag, samt | |24 § om uppgift om |25 § om uppgift om | |moderföretag. |moderföretag. |

2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser: 1. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen. 2. Vid tillämpningen av 12 § andra stycket första meningen om lån till ledande befattningshavare får upplysning om huvudsakliga lånevillkor, räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas. |3. Uppgifter som skall lämnas|3. Uppgifter som skall lämnas| |enligt 19 § första stycket 2 |enligt 20 § första stycket 2 | |om löner och ersättningar |om löner och ersättningar | |till anställda, skall även |till anställda, skall även | |omfatta löner och |omfatta löner och | |ersättningar till delegater i|ersättningar till delegater i| |bank. |bank. |

4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar 1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp som bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncernbalansräkningen, 3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap., |4. bestämmelserna om |4. bestämmelserna om | |tilläggsupplysningar i 5 |tilläggsupplysningar i 5 | |kap., med undantag för 2 § 1 |kap., med undantag för 2 § 1 | |och hänvisningarna till 5 |och hänvisningarna till 5 | |kap. 8, 9 och 24 §§ |kap. 8, 9 och 25 §§ | |årsredovisningslagen, samt |årsredovisningslagen, samt |

5. bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys i 6 kap. 1 §, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag dels att 1 kap. 4 § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 5 och 6 §§ skall betecknas 1 kap. 4 och 5 §§, dels att 1 kap. 1, 3–5 §§, 3 kap. 2 och 3 §§, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§ samt 7 kap. 2–4 §§ skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

1 kap. 1 § Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713) Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett företag som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag. |För sådana företag som | | |medgivits undantag från denna| | |lag skall i stället sådana | | |föreskrifter som meddelats | | |med stöd av 4 § andra stycket| | |gälla. | |

4 kap. 1 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 2 § om immateriella anläggningstillgångar, 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6–8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar, 9 § om värdering av omsättningstillgångar, |10 § om värdering av pågående|10 § om värdering av | |arbeten, |omsättningstillgångar över | | |anskaffningsvärdet, |

5 kap. 1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvisningar till noter, 2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar, 4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 5 § om uppskrivningsfond, 7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter, 11 § om ställda säkerheter, 12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån, 14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., |15 § första stycket och 16 § |16 § första stycket och 17 § | |första stycket om |första stycket om | |upplysningar om skatt, |upplysningar om skatt, | |17 § om medelantalet |18 § om medelantalet | |anställda under |anställda under | |räkenskapsåret, |räkenskapsåret, | |18 och 19 §§ om löner, andra |19 och 20 §§ om löner, andra | |ersättningar och sociala |ersättningar och sociala | |kostnader, |kostnader, | |20 § om pensioner och |21 § om pensioner och | |liknande förmåner, |liknande förmåner, | |21 § om tidigare styrelse och|22 § om tidigare styrelse och| |verkställande direktör, |verkställande direktör, | |22 § om suppleanter och vice |23 § om suppleanter och vice | |verkställande direktör, |verkställande direktör, | |23 § om avtal om |24 § om avtal om | |avgångsvederlag |avgångsvederlag, samt | |24 § om uppgift om |25 § om uppgift om | |moderföretag. |moderföretag. |

2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser: 1. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag och intresseföretag (C.II). b) 3 § andra och tredje styckena skall tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C), dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.IV) som stadigvarande skall brukas eller innehas. 2. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I). 3. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och avgiven återförsäkring. 4. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen. 5. 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter skall tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. 6. 12 § tredje stycket om lån till ledande befattningshavare skall tillämpas om företaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (1982:713). |7. Utöver upplysningar enligt|7. Utöver upplysningar enligt| |17 § skall även uppgift |18 § skall även uppgift | |lämnas om medelantalet |lämnas om medelantalet | |anställda uppdelat på |anställda uppdelat på | |kontorstjänstemän, |kontorstjänstemän, | |fälttjänstemän och övriga |fälttjänstemän och övriga | |anställda i Sverige. Dessutom|anställda i Sverige. Dessutom| |skall medelantalet |skall medelantalet | |fritidsombud och specialombud|fritidsombud och specialombud| |i Sverige anges var för sig. |i Sverige anges var för sig. | |8. Uppgift enligt 19 § första|8. Uppgift enligt 20 § första| |stycket 2 om löner och |stycket 2 om löner och | |ersättningar till anställda |ersättningar till anställda | |skall delas upp på |skall delas upp på | |kontorstjänstemän, |kontorstjänstemän, | |fälttjänstemän och övriga |fälttjänstemän och övriga | |anställda i Sverige. Dessutom|anställda i Sverige. Dessutom| |skall ersättningsbeloppen för|skall ersättningsbeloppen för| |fritidsombud och specialombud|fritidsombud och specialombud| |i Sverige anges för varje |i Sverige anges för varje | |grupp. |grupp. |

4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar 1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i koncernbalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder (AA.IV) i skadeförsäkringsföretag och under Återbäringsmedel (DD) i livförsäkringsföretag, 3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap., |4. bestämmelserna om |4. bestämmelserna om | |tilläggsupplysningar i 5 |tilläggsupplysningar i 5 | |kap., med undantag för 2 § 1 |kap., med undantag för 2 § 1 | |och hänvisningarna till 5 |och hänvisningarna till 5 | |kap. 8, 9 och 24 §§ |kap. 8, 9 och 25 §§ | |årsredovisningslagen, samt |årsredovisningslagen, samt |

5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Bestämmelserna skall dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda tidpunkt. Förslag till lag om upphävande av bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Lagen skall dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda tidpunkt. Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen tillämpas sista gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998. Förslag till lag om upphävande av jordbruksbokföringslagen (1979:141)

Härigenom föreskrivs att jordbruksbokföringslagen (197:141) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Lagen skall dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda tidpunkt. Förslag till lag om upphävande av lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs att lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Lagen skall dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda tidpunkt. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Bestämmelserna skall dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda tidpunkt. Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 10 § bankrörelselagen (1987:617) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Bestämmelserna skall dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda tidpunkt.

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:677) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 7 § och 9 kap. lagen (1987:677) om ekonomiska föreningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Bestämmelserna skall dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda tidpunkt.

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220) dels att 3 kap. skall upphöra att gälla, dels att 4 kap. 10 § skall ha följande lydelse

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998.

Remissinstanser som yttrat sig över Redovisningskommitténs betänkande (SOU 1996:157)

Sveriges Riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Göteborgs tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statistiska Centralbyrån, Statskontoret, Kammarkollegiet, Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivsforskning, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Inst. för företagsekonomi vid Lunds universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Svenska kyrkans Församlings- och Pastoratförbund, Svenska kyrkans Centralstyrelse, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Konkurrensverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Patent- och registreringsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Riksarkivet, Svenska kommunförbundet, Svenska Landstingsförbundet, Komrev Aktiebolag, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund, Redovisningsrådet, Finansanalytikernas förening, Svenska Aktuarieföreningen, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Arbetsgivarföreningen SAF, Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Landsorganisationen i Sverige LO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Sveriges Industriförbund, Företagrnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Finansbolagens förening, Stockholms Fondbörs Aktiebolag, Värdepapperscentralen Aktiebolag, Sveriges Ackordscentral, Byggentreprenörerna, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags Organisation SABO, Sveriges Redareförening, (Handel och Tjänsteföretagen) Grossistförbundet Svensk Handel, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges Köpmannaförbund, Kooperativa förbundet, Kooperativa institutet, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Sverige Jordägareförbund, Föreningen Stiftelser i Samverkan, Upplysningscentralen Aktiebolag, Riksidrottsförbundet, Handikapprörelsens Samarbetsorganisation, Hyresgästernas Riksförbund, Axel Schött, Programbyrån, Sydsvenska Handelskammaren

Författningsförslag i promemoria om en ny bokföringslag m.m. (Promemoria 1)

Förslag till bokföringslag

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om – vem som är bokföringsskyldig (2 kap.), – de perioder för vilka bokföring skall ske (3 kap.), – bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.), – löpande bokföring (5 kap.), – avslutande av den löpande bokföringen genom årsbokslut eller årsredovisning (6 kap.), – förvaring och arkivering av räkenskapsinformation (7 kap), samt – tillsyn (8 kap.).

Definitioner

2 § I denna lag betyder 1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag, 2. bokslutsföretag: a) aktiebolag, b) ekonomiska föreningar, c) handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, d) andra företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, e) stiftelser som är bokföringsskyldiga, dock inte stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast för bestämda fysiska personer eller till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter, f) andra företag som är moderföretag i en koncern, g) andra företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer än ett belopp motsvarande tjugo gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskapsåret. 3. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag, 4. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 5. koncern: vad som utgör koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 6. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat, 7. verifikation: en uppgift som belägger en affärshändelse eller en annan bokföringspost, 8. räkenskapsinformation: a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i – 4 kap. 3 § (balansräkning), – 5 kap. 3 § (grundbokföring och huvudbokföring), – 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring), – 5 kap. 6 § (verifikation), – 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till), – 5 kap. 11§ (systemdokumentation och behandlingshistorik), – 6 kap. 2 § (årsredovisning), – 6 kap. 4 § (årsbokslut), samt – 6 kap. 5 § (noter till balansräkning och resultaträkning), b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen.

3 § Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska personer.

2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga

När juridiska personer är bokföringsskyldiga 1 § Juridiska personer är bokföringsskyldiga, om inte annat anges i 2–5 §§.

2 § Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga endast i den utsträckning som anges i andra – fjärde styckena: 1. ideella föreningar, 2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av sådana samfund, 3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 4. jaktvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1980:894) om jaktvårdsområden, 5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden. Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga 1. från och med tidpunkten för sitt bildande, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, då överstiger ett gränsbelopp motsvarande tio basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller 2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger det gränsbelopp som anges i 1. Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet. Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsättningarna enligt andra och tredje styckena inte är uppfyllda.

3 § Stiftelser är bokföringsskyldiga i den utsträckning som gäller för juridiska personer enligt 2 § andra och tredje styckena. Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsättningarna enligt 2 § andra och tredje styckena inte är uppfyllda: 1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet, 2. stiftelser som är moderföretag, 3. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:581) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 4. personalstiftelser enligt 27 § samma lag, 5. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220), dock inte sådana insamlingsstiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast för bestämda fysiska personer, 6. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag, 7. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting.

4 § När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns.

5 § Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna lag: 1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och regionförbunden, 2. konkursbon.

När fysiska personer är bokföringsskyldiga

6 § Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet är bokförings-skyldiga för denna. Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) räknas som privatbostadsfastighet inte anses som näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen räknas som näringsfastighet skall alltid anses som näringsverksamhet. Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.

7 § I lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare.

3 kap. Räkenskapsår (ännu ej skrivet)

4 kap. Allmänna bestämmelser om bokföringsskyldighet

Bokföringsskyldighetens innebörd

1 § Ett företag skall 1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap. 1–5 §§, 2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6–9 §§ för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §, 3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2. Ett bokslutsföretag skall dessutom avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap.

God redovisningssed

2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för denna ändras

3 § Bokslutsföretag skall utan dröjsmål upprätta en balansräkning, när bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras. Vid upprättandet av balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket i tillämpliga delar.

Bokföring för flera verksamheter

4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring som omfattar samtliga verksamheter. Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som bedriver flera verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Den bokföring som avser företagets huvudsakliga verksamhet skall i så fall innehålla upplysningar om hur bokföringsskyldigheten för annan verksamhet fullgörs och uppgifter om ställning och resultat i de andra verksamheterna.

Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga

5 § Ett företag får ha en gemensam bokföring med annan endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast om det är förenligt med god redovisningssed. Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska kyrkan som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § lagen (1999:000) om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som omfattar församlingarnas och samfällighetens verksamheter. Vidare får prästlönetillgångar enligt 10 § lagen (1999:000) om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring, om de förvaltas tillsammans.

5 kap. Löpande bokföring och verifikationer

Tidpunkten för bokföring 1 § Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande vardag. Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed. Andra företag än bokslutsföretag får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker, under förutsättning att detta är förenligt med god redovisningssed. Vad som sägs i tredje stycket gäller också bokslutsföretag, om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras. Senare bokföring enligt andra–fjärde styckena får ske endast om företaget sparar en verifikation som avser affärshändelsen. För en sådan verifikation gäller vad som sägs i 6–9 §§.

När bokslutstransaktioner skall bokföras

2 § I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader bokföras.

Grundbokföring och huvudbokföring

3 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokförda poster och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

Sidoordnad bokföring

4 § Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar och skulder specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs för att ge tillfredsställande kontroll och överblick. I en sidoordnad bokföring skall det även finnas uppgift om sådana säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden som skall redovisas inom linjen i balansräkningen enligt 3 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554), 3 kap. 2 § och 3 § 2 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 3 kap. 2 § och 3 § 2 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Rättelse av bokförd post

5 § Om en bokförd post rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den. Samtidigt skall det säkerställas att det vid en granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet går att få kännedom om rättelsen.

Verifikationer

6 § För varje affärshändelse skall det finnas en verifikation. Har företaget tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i 7 kap. 1 § första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation. Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation. Flera likartade affärshändelser får beläggas genom en gemensam verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags försäljning beläggas genom en gemensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. Den gemensamma verifikationen får därvid utgöras av uppgifter på kontrollremsa från kassaapparat, kassarapport eller annan handling som anger summan av mottagna betalningar.

7 § Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även innehålla upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga. I verifikationen skall ett verifikationsnummer eller annat identifieringstecken ingå samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för att sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan svårighet skall kunna fastställas.

8 § Uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det är förenat med svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett utelämnande är förenligt med god redovisningssed. 9 § Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den.

Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser

10 § Vad som föreskrivs i 1–9 §§ gäller även andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser.

Systemdokumentation och behandlingshistorik

11 § Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick över systemet (systemdokumentation). Företaget skall också upprätta sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling (behandlingshistorik).

6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas

När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning

1 § Följande företag skall avsluta bokföringen med en årsredovisning enligt 2 §: 1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 4. andra företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga, dock inte stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast för bestämda fysiska personer eller till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter, 6. andra företag som är moderföretag i en koncern, 7. andra bokslutsföretag i vilka a) antalet anställda i verksamheten under de senaste två räkenskapsåren i medeltal har uppgått till mer än tio, eller b) nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt en balansräkning för räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner kronor.

Årsredovisningens innehåll m.m.

2 § En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället för en årsredovisning

3 § Andra bokslutsföretag än sådana som avses i 1 § skall, om de inte upprättar årsredovisning, avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut enligt 4 §.

Årsbokslutets innehåll 4 § Ett årsbokslut skall bestå av resultaträkning och balansräkning. När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas[1]: 1 kap. 3 § om allmänna definitioner, 1 kap. 4–6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner, 2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 2 kap. 5 § om språk och form, 2 kap. 6 § om valuta, 2 kap. 7 § om undertecknande, 3 kap. 1 och 3 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll, 3 kap 5 och 6 §§ om uppställningsformer, 3 kap. 9 § om avsättningar, 3 kap. 12 och 13 §§ första stycket om nettoomsättning och extraordinära poster, 4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, 4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar, 4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar, 4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten, 4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, och 4 kap. 16 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.

Tilläggsupplysningar i årsbokslutet

5 § I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i 6–9 §§. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554), får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen som de hänför sig till. 6 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i utländsk valuta skall anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor.

7 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om 1. tillgångarnas anskaffningsvärde, 2. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen, 3. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen, 4. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen, 5. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen. Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall anges.

8 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

9 § Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen skall anges.

Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet

10 § Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.

7 kap. Förvaring och arkivering av räkenskapsinformation m.m.

Former för bevarande 1 § Räkenskapsinformation skall bevaras i 1. vanlig läsbar form (dokument), 2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller 3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i det skick materialet hade när det kom företaget tillhanda. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick det fick när räkenskapsinformationen sammanställdes.

Tid och plats för arkivering

2 § Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som avses i 1 § första stycket skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De skall därvid förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt. Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2 skall hållas tillgängliga i Sverige under hela arkiveringstiden.

Tillfällig förvaring av verifikation utomlands

3 § Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i 2 §, tillfälligt förvaras utomlands.

Utomlands placerad utrustning

4 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten tillåta att ett företag, trots bestämmelserna i 2 §, bevarar räkenskapsinformation i maskinläsbar form på maskinutrustning som är placerad utomlands. Ett sådant tillstånd skall förenas med villkor om att företaget genom omedelbar utskrift skall kunna ta fram uppgifterna i Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2. Tillstånd som avses i första stycket meddelas av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

Förvaring av dokument m.m. som hör till en utomlands belägen filial

5 § Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte dokument, mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om företaget enligt lag i det landet är skyldigt att förvara bokföringen där.

När räkenskapsinformation får förstöras

6 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten för visst fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som avses i 1 § förstörs före utgången av den tid som anges i 2 §. Tillstånd som avses i första stycket meddelas av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

Överföring av räkenskapsinformation på maskinläsbart medium till annan form

7 § Räkenskapsinformation på maskinläsbart medium får även utan tillstånd enligt 6 § förstöras, om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart medium. Om räkenskapsinformationen består av uppgifter som företaget har tagit emot från någon annan, får den dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

8 kap. Tillsyn (ännu ej skrivet)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången i fråga om räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse | |Föreslagen lydelse | | | | |Nuvarande lydelse | |

9 § Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaffningsvärdet tillämpas 3 § andra–fjärde styckena. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. |Med återanskaffningsvärde |Med återanskaffningsvärde | | | | | |avses det belopp som |avses det belopp som | | | | | |motsvarar den utgift för |motsvarar den utgift för | | | | | |anskaffandet som bolaget |anskaffandet som företaget | | | | | |skulle ha haft, om |skulle ha haft, om | | | | | |tillgången anskaffats på |tillgången anskaffats på | | | | | |balansdagen. |balansdagen. | | | | | | |Om företaget bedrivs som | | | | | | |enskild näringsverksamhet | | | | | | |eller är ett dödsbo, får | | | | | | |djur i jordbruk och | | | | | | |renskötsel värderas till det| | | | | | |värde som stämmer överens | | | | | | |med de vid taxeringen | | | | | | |gällande lägsta värdena. | | | | |

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. 4 kap. 1 och 9 §§ tillämpas i sin nya lydelse från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. Förslag om lag om ändring i brottsbalken

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 6 kap. 3 § och 8 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla.

5 kap. 1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvisningar till noter, 2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar, 4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 5 § om uppskrivningsfond, 7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter, 11 § om ställda säkerheter, 12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån, 14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., 15 § första stycket och 16 § första stycket om upplysningar om skatt, 17 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, |18 och 19 §§ om löner, andra |18 – 19a §§ om löner, andra | |ersättningar och sociala |ersättningar och sociala | |kostnader, |kostnader, |

20 § om pensioner och liknande förmåner, 21 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 22 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 23 § om avtal om avgångsvederlag, samt 24 § om uppgift om moderföretag.

________________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2. De nya föreskrifterna skall tillämpas på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999 såvitt gäller 5 kap. 1 § och i övrigt på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000. 3. Understödsföreningar får dock tillämpa bestämmelserna i denna lag i stället för äldre bestämmelser i 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. En sådan tillämpning skall anmälas till Finansinspektionen före den 1 januari 2000. 4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för den första årsredovisning som upprättas enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag föreskriva att 3 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) och 6 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag inte skall tillämpas samt meddela närmare föreskrifter om vilka jämförande upplysningar som i stället skall lämnas. 5. Bestämmelserna i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen skall inte tillämpas på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

5 kap. 1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvisningar till noter, 2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar, 4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 5 § om uppskrivningsfond, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån, 14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., 15 § första stycket och 16 § första stycket om upplysningar om skatt, 17 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, |18 och 19 §§ om löner, andra |18–19 a §§ om löner, andra | |ersättningar och sociala |ersättningar och sociala | |kostnader, |kostnader, |

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 samt tillämpas på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understödsföreningar dels att 29 och 30 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 29 § skall utgå, dels att 51, 67 och 74 §§ skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 31a, 51a, 53a och 76a §§, av följande lydelse.,

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

51 §[2] Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas också på understödsförening med undantag av hänvisningen till 38 § andra, tredje och sjunde styckena samt till 39- 43 §§. |Bestämmelserna i 30 § denna |Bestämmelserna i lagen | |lag om årsredovisning |(1995:1560) om årsredovisning| |tillämpas också på |i försäkringsföretag | |slutredovisning. |tillämpas på slutredovisning.|

3. meddela de upplysningar och uppgifter i övrigt rörande föreningen som inspektionen begär.

2. hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering. Förelägganden enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåtenhet att göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation. Finansinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag än som avses i första stycket med vite. Har Finansinspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta. Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan Finansinspektionen döma ut vitet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2. De nya föreskrifterna skall tillämpas på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000. 3. I fråga om understödsföreningar som avses i punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:xxx) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och som tillämpar sistnämnda lag i stället för äldre bestämmelser i 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar, skall de nya föreskrifterna tillämpas från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.

Remissinstanser som yttrat sig över utkastet till lagrådsremiss om bokföringslag

Hovrätten över Skåne och Blekinge, Göteborgs tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Ekobrottsmyndigheten, Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Riksskatteverket, Statistiska centralbyrån, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Riksarkivet, Invest in Sweden Agency, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet, SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Ackordscentral, Sveriges Fastighetsägareförbund, Kooperativa förbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Samernas Riksförbund, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Föreningen Stiftelser i Samverkan, Dun & Bradstreet Sverige AB, Riksidrottsförbundet, IOGT-NTO, BAS-gruppen, Arthur Andersen

Avsnitten 3, 5.2 och 9.7 Svenska Kyrkans Församlings- och Pastoratförbund, Svenska Kyrkans Centralstyrelse,

Avsnitt 11 Pressens pensionskassa, Sparinstitutens Pensionskassa, Konsumentkooperationens Pensionskassa, Sveriges Köpmannaförbunds Pensionskassa,

Författningsförslag i promemoria om förkortad resultaträkning enligt 3 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) (Promemoria 2)

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 10 kap. 1 § skall upphöra att gälla, dels att 10 kap. 2 § skall betecknas 10 kap. 1 §, dels att 3 kap. 7 §, 5 kap. 9 §, 7 kap. 7 och 16 §§ och den nya 10 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall upplysning lämnas om detta. Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om 1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av det andra företagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin balans- räkning, eller 2. dotterföretaget eller intresseföretaget omfattas av en av bolaget upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

7 kap. 7 §[5] Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultat- räkningarna för moderbolaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras med tillämpning av 8–12 §§ och 17–23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotterföretag skall 24 –29 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. Vad som i aktiebolag har avsatts till kapitalandelsfondem enligt 27 § andra stycket skall redovisas som en särskild post under A IV i koncernbalansräkningen. Sådant belopp skall anses som bundet eget kapital. När 3 kap. 6 § andra stycket tillämpas skall vad som där sägs om antalet anställda och tillgångarnas nettovärde avse koncernen som helhet. |Bestämmelsen i 3 kap. 7 § |Sammanslagning av poster | |gäller inte om koncernen är |enligt 3 kap. 7 § får inte | |en sådan koncern som avses i|ske om | |10 kap. 13 § |1. koncernens | |aktiebolagslagen (1975:1385)|nettoomsättning för det | |eller 4 kap. 3 § andra |senaste räkenskapsåret | |stycket lagen (1980:1103) om|överstiger 100 miljoner | |årsredovisning m.m. i vissa |kronor, eller | |företag. |2. nettovärdet av | | |tillgångarna enligt | | |koncernbalansräkningen för | | |det senaste räkenskapsåret | | |överstiger 50 miljoner | | |kronor. |

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999. 2. Om det första beslutet i ett ärende om dispens har meddelats före lagens ikraftträdande, skall äldre bestämmelser om överklagande tillämpas.

Remissinstanser som yttrat sig över promemorian Förkortad resultaträkning enligt 3 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554)

Göta hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Ekobrottsmyndigheten, Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statistiska centralbyrån, Institutionen för företagsekonomi vid Lunds universitet, Konkurrensverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Patent- och registreringsverket, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Finansanalytikernas förening, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svenska Bankföreningen, Svenska Handelskammarförbundet, DB Soliditet Aktiebolag, BAS-gruppen, Svenska Market Managing, Svenska Kreditmannaföreningen, Sydsvenska Industri- och handelskammaren Författningsförslag i promemorian om ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m., (bestämmelserna om finansieringsanalys behandlas i denna proposition)

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag att 2 kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 8 kap. 4 § skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen.

7 kap. 1 §[7] Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 5 §. |För moderföretag som enligt |I koncernredovisningen skall | |10 kap. 13 § aktiebolagslagen|en finansieringsanalys ingå. | |(1975:1385), 4 kap. 3 § andra| | |stycket lagen (1980:1103) om | | |årsredovisning m.m. i vissa | | |företag eller 8 kap. 5 § | | |tredje stycket lagen | | |(1987:667) om ekonomiska | | |föreningar är skyldiga att ha| | |auktoriserad revisor, skall | | |även en finansieringsanalys | | |ingå i koncernredovisningen. | |

För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen.

2. i en sparbank senast en månad före ordinarie stämma, dock senast den 31 mars, 3. i ett hypoteksinstitut senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Remissinstanser som har yttrat sig över departementspromemorian Ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m. (Ds 1999:8)

Efter remiss har yttranden inkommit från Sveriges riksbank, Hovrätten för Västra Sverige, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Svenska Revisorsamfundet SRS, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Sveriges advokatsamfund, Finansbolagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen och Fondbolagens förening.

1 Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till bokföringslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om – kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.), – räkenskapsår (3 kap.), – bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.), – löpande bokföring och verifikationer (5 kap.), – hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.), – arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.), – utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt – överklagande (9 kap.).

Definitioner

2 § I denna lag betyder 1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag, 2. bokslutsföretag: företag som tillhör någon eller några av följande kategorier a) aktiebolag, b) ekonomiska föreningar, c) handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, d) företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, e) stiftelser som är bokföringsskyldiga, f) företag som är moderföretag i en koncern, g) företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer än ett belopp motsvarande tjugo gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskapsåret. 3. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag, 4. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 5. koncern: vad som utgör koncern vid tillämpning av 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 6. bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen eller huvudbokföringen, 7. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat, 8. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen, 9. räkenskapsinformation: a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i – 4 kap. 3 § (balansräkning), – 5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring), – 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring), – 5 kap. 6 § (verifikation), – 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till), – 5 kap. 11§ (systemdokumentation och behandlingshistorik), – 6 kap. 2 § (årsredovisning), – 6 kap. 4 § (årsbokslut), – 6 kap. 5 § (noter till balansräkning och resultaträkning), samt – 6 kap. 11 § (specifikation av balansräkningspost). b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen.

3 § Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska personer.

2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga

När juridiska personer är bokföringsskyldiga

1 § Juridiska personer är bokföringsskyldiga, om inte annat anges i 2–5 §§.

2 § Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den utsträckning som anges i andra–fjärde styckena: 1. ideella föreningar, 2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund, 3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 4. jaktvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1980:894) om jaktvårdsområden, 5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden. Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga 1. från och med tidpunkten för sitt bildande, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, då överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tjugo prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller 2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger det gränsbelopp som anges i 1. Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet. Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsättningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda.

3 § Stiftelser är bokföringsskyldiga 1. från och med tidpunkten för sitt bildande, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, då överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tio prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller 2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger det gränsbelopp som anges i 1. Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet. Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda: 1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet, 2. stiftelser som är moderföretag, 3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220), 4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag, 5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting, 6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag.

4 § När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 § första stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns.

5 § Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna lag: 1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och regionförbunden, 2. konkursbon, samt 3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer. När fysiska personer är bokföringsskyldiga

Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.

3 kap. Räkenskapsår

Normalt räkenskapsår

1 § Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader. Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person eller ett dödsbo skall beskattas för bolagets inkomst och sådan samfällighetsförvaltande juridisk person som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha kalenderåret som räkenskapsår. Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj–den 30 april, den 1 juli–den 30 juni eller den 1 september–den 31 augusti.

Annat tolvmånaders räkenskapsår

2 § Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge att annan period av tolv hela månader än som följer av 1 § får utgöra räkenskapsår.

Förkortat eller förlängt räkenskapsår

3 § När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten upphör.

Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter

4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det tillämpa samma räkenskapsår för dessa.

Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag

5 § Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt räkenskapsår. Om det finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge att olika räkenskapsår får tillämpas. Om en fysisk person som äger eller brukar jordbruksfastighet också äger ett aktiebolag som också bedriver jordbruksverksamhet men enligt 7 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554) inte är skyldig att upprätta koncernredovisning, får aktiebolaget, trots bestämmelsen i första stycket, ha brutet räkenskapsår.

Omläggning av räkenskapsår

6 § Räkenskapsår får läggas om endast om skattemyndigheten ger tillstånd till det. Tillstånd behövs dock inte 1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår, 2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses i 4 § och 5 § första stycket.

Föreläggande om rättelse

7 § Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1 §, får skattemyndigheten förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Räkenskapsår i finansiella företag

8 § I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag. 4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd

Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär

1 § Ett företag skall 1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap. 1–5 §§, 2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6–9 §§ för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §, 3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2. Ett bokslutsföretag skall dessutom 1. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och 2. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap.

God redovisningssed

2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för denna ändras

Bokföring för flera verksamheter

4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring som omfattar samtliga verksamheter. Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som bedriver flera verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Företag som avses i 6 kap. 1 § skall i så fall löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat i de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om företaget bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.

Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga

5 § Ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast om det är förenligt med god redovisningssed. Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska kyrkan som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra stycket lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som omfattar församlingarnas och samfällighetens verksamheter. Vidare får prästlönetillgångar enligt 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ha gemensam bokföring, om de förvaltas tillsammans.

5 kap. Löpande bokföring och verifikationer

Grundbokföring och huvudbokföring

1 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

Tidpunkten för bokföring

2 § Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Andra företag än bokslutsföretag får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker, under förutsättning att detta är förenligt med god redovisningssed. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras. Vad som sägs i tredje stycket första meningen gäller också bokslutsföretag, om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

Bokslutstransaktioner

3 § I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen bokföras.

Sidoordnad bokföring

4 § Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar och skulder specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs för att ge en tillfredsställande kontroll och överblick.

Rättelse av bokföringspost

5 § Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en särskild rättelsepost, skall det samtidigt säkerställas att det vid en granskning av den rättade bokföringsposten utan svårighet går att få kännedom om rättelsen.

Verifikationer

6 § För varje affärshändelse skall det finnas en verifikation. Om företaget har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i 7 kap. 1 § första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation. Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation. Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom en gemensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. Den gemensamma verifikationen får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassarapport eller annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar.

7 § Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga. I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller annat identifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för att sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan svårighet skall kunna fastställas.

9 § Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den.

Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser

10 § Vad som föreskrivs i 1–9 §§ gäller även andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser.

Systemdokumentation och behandlingshistorik

6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas

När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning

1 § Följande företag skall för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning enligt 2 §: 1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 4. andra företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket, 6. andra företag som är moderföretag i en koncern, 7. andra bokslutsföretag i vilka a) antalet anställda i verksamheten under de senaste två räkenskapsåren i medeltal har uppgått till mer än tio, eller b) nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt en balansräkning för räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner kronor.

Årsredovisningens innehåll m.m.

3 § Andra bokslutsföretag än sådana som avses i 1 § skall, om de inte upprättar årsredovisning, för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut enligt 4 §.

Årsbokslutets innehåll

4 § Ett årsbokslut skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning. När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 kap. 3 § om vad som avses med andelar, 1 kap. 4–6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner, 2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 2 kap. 5 § om språk och form, 2 kap. 6 § om valuta, 2 kap. 7 § om undertecknande, 3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll, 3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer, 3 kap. 9 § om avsättningar, 3 kap. 12 och 13 §§ första stycket om nettoomsättning och extraordinära poster, 4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, 4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar, 4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar, 4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten, 4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, 4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, och 4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.

Tilläggsupplysningar i årsbokslutet

6 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor.

8 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen anges.

9 § Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen skall anges.

Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet

10 § Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader eller, i stiftelser, fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

Bilagor till årsredovisning och årsbokslut

11 § För varje sammandragen post i den balansräkning som skall ingå i årsredovisningen eller årsbokslutet skall de belopp som ingår i posten tas upp i en specificerad bilaga, om inte postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt.

7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.

Former för bevarande

1 § Räkenskapsinformation skall bevaras i 1. vanlig läsbar form (dokument), 2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller 3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i det skick materialet hade när det kom till företaget. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när räkenskapsinformationen sammanställdes.

Tid och plats för arkivering

2 § Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De skall arkiveras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt. Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2 skall hållas tillgängliga i Sverige under hela arkiveringstiden.

Tillfällig förvaring av verifikation utomlands

3 § Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i 2 §, tillfälligt förvaras utomlands.

Utomlands placerad utrustning m.m.

4 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten tillåta att ett företag, trots bestämmelserna i 2 §, arkiverar maskinläsbara medier utomlands. I sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 § andra stycket hållas tillgängliga i arkiveringslandet. Tillståndet får förenas med villkor och begränsas till viss tid. Även om tillstånd ges, skall företaget genom omedelbar utskrift kunna ta fram räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2. Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

Arkivering av dokument m.m. som hör till en filial utomlands

5 § Bestämmelserna i 2 § om arkivering i Sverige gäller inte dokument, mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om företaget är bokföringsskyldigt i det landet.

Överföring av räkenskapsinformation på maskinkäsbart medium till annan form

6 § Ett företag får förstöra ett maskinläsbart medium som används för att bevara räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart medium. Om räkenskapsinformationen består av uppgifter som företaget har tagit emot från någon annan, får det maskinläsbara mediet dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

När räkenskapsinformation får förstöras

7 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten för visst fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som anges i 2 §. Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed

1 § Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa företags särart. Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 11 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet följer att regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela föreskrifter om redovisning för finansiella företag.

9 kap. Överklagande

1 § En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som inte bedriver näringsverksamhet skall dock lagen tillämpas först från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000. Detsamma gäller fysiska personer som vid utgången av år 1999 inte var bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1976:125) och som skulle vara bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de äger eller brukar en näringsfastighet. 2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. Lagen skall vidare tillämpas på understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:00) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar. Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas även för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. 3. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000. 4. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.

Förslag till revisionslag

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser om revision för vissa fysiska och juridiska personer. I denna lag betyder 1. företag: fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:000), 2. moderföretag: företag som utgör moderföretag vid tillämpning av 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 3. dotterföretag: vad som utgör dotterföretag vid tillämpning av 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 4. koncern: vad som utgör koncern vid tillämpning av 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 5. koncernföretag: vad som utgör koncernföretag enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 6. företagsledning: den eller de som svarar för företagets organisation och förvaltningen av företagets angelägenheter samt den eller de som har hand om den löpande förvaltningen.

2 § Lagen är tillämplig på företag som enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:000) är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning, dock inte företag för vilka regler om revision finns i någon annan lag.

Antalet revisorer

3 § Ett företag skall ha minst en revisor.

4 § För en revisor får en eller flera revisorssuppleanter utses. Vad som sägs i denna lag om revisor skall i tillämpliga delar även gälla suppleant.

Revisorns uppgifter

5 § Revisorn skall granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Om företaget är moderföretag, skall revisorn även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden.

6 § Revisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till företaget. Bestämmelser om berättelsens innehåll och den tidpunkt då den skall lämnas till företagsledningen finns i 27–32 §§. Om företaget är ett moderföretag, skall revisorn även lämna en koncernrevisionsberättelse enligt bestämmelserna i 33 §. Detta gäller inte om moderföretaget enligt 7 kap. 2 eller 3 § årsredovisningslagen (1995:1554) inte behöver upprätta koncernredovisning.

7 § I samband med revisionen skall revisorn till företagsledningen framföra de erinringar och göra de påpekanden som följer av god revisionssed. Bestämmelser om erinringar finns i 34 §.

Tillhandahållande av upplysningar, m.m.

8 § Företagsledningen skall ge revisorn tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning revisorn anser vara nödvändig. Den skall lämna de upplysningar och den hjälp som revisorn begär. Samma skyldigheter har företagsledningen och revisorn i ett dotterföretag gentemot en revisor i moderföretaget.

Hur revisor utses

9 § En revisor utses av företaget. Företaget får bestämma att någon annan skall utse revisor. I 25 § finns bestämmelser om att länsstyrelsen i vissa fall skall utse revisor.

Obehörighetsgrunder

10 § Den som är underårig, i konkurs eller har fått näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara revisor.

Bosättningskrav

11 § En revisor som inte är auktoriserad eller godkänd skall vara bosatt i en stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för ett särskilt fall tillåter något annat. Detta gäller inte om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i revisionen.

Kompetenskrav

12 § Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i 1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i, och 2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.

13 § Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor om 1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller 2. antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

14 § Bestämmelserna i 13 § gäller även för moderföretag i en koncern om 1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i 13 § 1, 2. antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200, eller 3. moderföretaget inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföretagets balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i 13 § 1.

15 § För ett företag som omfattas av bestämmelserna i 13 eller 14 § får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att företaget får utse en viss godkänd revisor i stället för en auktoriserad revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år.

16 § För ett företag som inte omfattas av bestämmelserna i 12 § första stycket, 13 eller 14 § får länsstyrelsen, om särskilda omständigheter kräver det, besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd.

Jäv

17 § Den får inte vara revisor som 1. är ägare till eller delägare i företaget eller annat företag i samma koncern, 2. ingår i företagsledningen för företaget eller dess dotterföretag eller biträder vid företagets bokföring eller medelsförvaltning eller företagets kontroll däröver, 3. är anställd hos eller på annat sätt har en underordnad eller beroende ställning till företaget eller någon som avses under 1 eller 2, 4. är verksam i samma rörelse som den som yrkesmässigt biträder företaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller företagets kontroll däröver, 5. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller 2 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller 6. står i låneskuld till företaget eller ett annat företag i samma koncern eller har en förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för. Den som enligt första stycket inte är behörig att vara revisor i ett moderföretag får inte vara revisor i dess dotterföretag.

Anlitande av biträde

18 § En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt 17 § inte är behörig att vara revisor. Om företaget eller dess moderföretag i sin tjänst har anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna revisionen, får revisorn dock vid revisionen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

Revisionsbolag

19 § Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses. Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer. Följande bestämmelser i detta kapitel tillämpas på den huvudansvarige: 17 § om jäv, och 18 § om anlitande av biträde.

Revisor i dotterföretag

20 § Till revisor i ett dotterföretag bör minst en av moderföretagets revisorer utses.

Revisorns mandattid

21 § Uppdraget som revisor gäller för bestämd tid eller tills vidare. Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.

Förtida avgång, m.m.

22 § Ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid upphör i förtid, om revisorn eller den som har utsett revisorn anmäler att uppdraget skall upphöra. Ett uppdrag som gäller tills vidare upphör, om revisorn eller den som har utsett revisorn anmäler att uppdraget skall upphöra utan att ny revisor utses. Anmälan skall göras hos företagsledningen. Om revisorn har utsetts av någon annan än företaget, skall anmälan också göras hos den som har utsett revisorn.

23 § En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till Patent- och registreringsverket för registrering. Han skall lämna en kopia av anmälan till företagsledningen. Revisorn skall i anmälan lämna en redogörelse för vad han har funnit vid den granskning som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som uppdraget har omfattat. För anmälan gäller vad som föreskrivs i 29 §, 30 § första stycket och 31 § om revisionsberättelse. Patent- och registreringsverket skall sända en kopia av anmälan till skattemyndigheten.

Första och andra styckena gäller även när ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör.

24 § Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om bestämmelserna i 10–15 §§ eller i 17 § hindrar honom att vara revisor och det inte finns någon suppleant, skall företagsledningen vidta åtgärder för att en ny revisor utses för den återstående mandattiden.

Länsstyrelsen utser revisor i vissa fall

25 § Efter anmälan skall länsstyrelsen utse revisor, 1. när någon revisor inte är utsedd, 2. när auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 12 § första stycket eller 13–16 §§, 3. när revisorn är obehörig enligt 10, 11 eller 17 § och det inte finns någon behörig revisorssuppleant, eller 4. när beslut av företaget om antalet revisorer eller om revisorns behörighet har åsidosatts. Anmälan enligt första stycket kan göras av var och en. Företagsledningen är skyldig att göra anmälan, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

26 § Länsstyrelsen skall ge företagsledningen tillfälle att yttra sig innan den utser en revisor enligt 25 §. Förordnandet skall avse tiden till dess att annan revisor har blivit utsedd. Vid förordnande enligt 25 § första stycket 3 skall länsstyrelsen entlediga den obehöriga revisorn. Revisionsberättelsen

27 § Revisionsberättelsen skall lämnas till företagsledningen senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång. Revisorn skall på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall innehålla uppgift om företagets firma, organisationsnummer eller personnummer och den räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser.

28 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, skall revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

29 § Om revisorn vid sin granskning har funnit att någon som ingår i företagsledningen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, skall det anmärkas i berättelsen.

30 § I revisionsberättelsen skall revisorn anmärka om han har funnit att företaget inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), 2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalningslagen, 3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller 10 § skattebetalningslagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1 och 2 §§ skattebetalningslagen. Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning om att företaget inte har fullgjort en skyldighet som avses i första stycket 1–3, skall revisorn genast sända en kopia av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

31 § Utöver vad som följer av 28–30 §§ får en revisor i revisionsberättelsen lämna sådana upplysningar som han anser att tredje man bör få kännedom om.

32 § Om en tidigare revisor har gjort en anmälan enligt 23 §, skall en kopia av den fogas till revisionsberättelsen.

Koncernrevisionsberättelsen

33 § I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 27 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen samt 28, 31 och 32 §§ om revisionsberättelsens innehåll. Revisorn skall på koncernredovisningen teckna en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen. Koncernrevisionsberättelsen skall innehålla uppgift om moderföretagets firma, organisationsnummer eller personnummer och den räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser.

Erinringar

34 § Om revisorn har framfört en erinran till företagsledningen, skall den antecknas i ett protokoll eller i en annan handling. Handlingen skall lämnas till företagsledningen och företaget skall förvara den på ett betryggande sätt.

Revisorns tystnadsplikt

35 § En revisor får inte till den som saknar rätt att få kännedom om företagets angelägenheter lämna upplysningar om sådana företagets angelägenheter som han får kännedom om när han fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för företaget.

Revisorns upplysningsplikt

36 § Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om företaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om företagets angelägenheter. Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål. Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.

Revisorns skadeståndsansvar

37 § En revisor som när han fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar företaget skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig lag om årsredovisning. En revisor skall även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans medhjälpare. Om ett registrerat revisionsbolag är revisor, är det detta bolag och den för revisionen huvudansvarige som är ersättningsskyldiga.

Jämkning

38 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 37 §, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Gemensamt skadeståndsansvar

39 § Om flera skall ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt 38 §. Vad någon av dem har betalat i skadestånd får han återkräva av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

Tiden för väckande av talan

40 § Talan för företagets räkning enligt 37 § som inte grundas på brott får inte väckas mot en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen överlämnades till företagsledningen.

Överklagande

41 § Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 11 eller 15 § får överklagas hos regeringen. Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. 2. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon föreskrift i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § brottsbalken skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. 2. I fråga om understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:00) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar gäller 11 kap. 5 § fortfarande i sin äldre lydelse.

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understödsföreningar1 dels att 29 och 30 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 29 § skall utgå, dels att 51, 67 och 74 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 31 a, 53 a, 53 b och 76 a §§, av följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

51 §2 Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas också på understödsförening med undantag av hänvisningen till 38 § andra, tredje och sjunde styckena samt till 39–43 §§. |Bestämmelserna i 30 § denna |Bestämmelserna i lagen | |lag om årsredovisning |(1995:1560) om årsredovisning| |tillämpas också på |i försäkringsföretag | |slutredovisning. |tillämpas på slutredovisning.|

3. meddela de upplysningar och uppgifter i övrigt rörande föreningen som inspektionen begär.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2. De nya föreskrifterna skall tillämpas på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. 3. Äldre föreskrifter gäller för understödsföreningar som tillämpar punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:000) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)1 dels att 8 kap. 38 § skall upphöra att gälla, dels att 4 kap. 20 § och 13 kap. 12 § skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Bestämmelserna i 3 kap. 5 § andra stycket och tredje stycket första meningen årsredovisningslagen skall tillämpas på emissionsprospekt. Om bolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospektet intaga koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för de tre senaste räkenskapsåren. När redovisningshandlingar och andra uppgifter för koncern intages i prospektet får häremot svarande uppgifter för bolaget utelämnas i den mån de kan anses sakna väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets aktier. Dock får bolagets resultaträkning och balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt första stycket ej utelämnas.

I balansräkningen upptages det egna kapitalet i en post, varvid aktiekapitalet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag. Tillgång får ej upptagas till högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om tillgång kan beräknas inbringa väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna värdet eller om för skuld och likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från redovisad avsättning eller skuld, skall det beräknade beloppet anges inom linjen vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall dock tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. Föreskriften i 8 kap. 38 § skall fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före lagens ikraftträdande. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag dels att 2 kap. 9, 15, 16, 34 och 42 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 3 a §, av följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Utan hinder av första eller andra stycket kan skadeståndstalan som grundas på brott föras mot en bolagsman.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)1 dels att 8 kap. 9 § skall upphöra att gälla, dels att 14 kap. 13 § skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. I försäkringsaktiebolag tas aktiekapitalet upp inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag. Tillgångarna får inte tas upp till ett högre värde än de beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna värdet eller om för en skuld och en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. Föreskriften i 8 kap. 9 § skall fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före den 1 januari 2000.

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar1

dels att 6 kap. 7 § samt 9 kap. skall upphöra att gälla, dels att 8 kap. 13 §, 11 kap. 12 §, 13 kap. 1 § och 16 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), 2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalningslagen, 3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller 10 § skattebetalningslagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1 och 2 §§ skattebetalningslagen. |Om revisionsberättelsen |Om revisionsberättelsen | |innehåller anmärkning om att |innehåller anmärkning om att | |föreningen inte har fullgjort|föreningen inte har fullgjort| |någon sådan skyldighet som |någon sådan skyldighet som | |avses i fjärde stycket 1–4, |avses i fjärde stycket 1–3, | |skall revisorerna genast |skall revisorerna genast | |sända in en avskrift av den |sända in en avskrift av den | |till skattemyndigheten. |till skattemyndigheten. |

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första, tredje och sjätte styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller avsättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

Registreringsmyndigheten skall pröva frågan om utdömande av ett vite som har förelagts enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. Föreskrifterna i 6 kap. 7 § och 9 kap. skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före den 1 januari 2000.

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 §, 6 kap. 1 § och 7 kap. 19 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Borgenärens uppmaning skall innehålla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Uppmaningen skall delges gäldenären. Delgivning enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) får ske endast om det finns anledning att anta att gäldenären har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i lagen (1986:436) om näringsförbud.

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokföringsskyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss verksamhet. Beträffande skyldighet att sörja för underlag för deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll därav finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 26 § bostadsrättslagen (1991:614) skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

14 §1 För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits i 11–13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av motsvarande slag. Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och 1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget, 2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, eller 3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. | |Om filialen är skyldig att | | |avsluta den löpande | | |bokföringen men till följd av| | |bestämmelsen i andra stycket | | |inte upprättar någon | | |årsredovisning, skall den i | | |stället upprätta ett | | |årsbokslut enligt | | |bestämmelserna i | | |bokföringslagen (1999:000). |

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220) dels att 3 kap. 2–4 och 7–12 §§ skall upphöra att gälla, dels att 3 kap 5 och 6 §§ skall betecknas 3 kap. 2 och 3 §§, dels att 1 kap. 5 och 7 §§, 2 kap. 8 §, 3 kap. 1, nya 2 och 3 §§, 4 kap. 4, 6, 7, 9–12 §§, 6 kap. 5 §, 9 kap. 10 §, 10 kap. 1 §, 11 kap. 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 5 och 6 §§ skall sättas före 3 kap. 2 och 3 §§, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 5 a §, av följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelseförordnandet och övriga handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett ordnat och betryggande sätt.

Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för varje räkenskapsår. Av sammanställningen skall framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskapsåret. I sammanställningen skall även anges värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut. Räkenskapsmaterialet skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt inom landet under minst tio år från utgången av det räkenskapsår som räkenskapsmaterialet avser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fall som avses i andra stycket besluta att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut meddelas för högst fem år i följd.

6 §1 Den får inte vara revisor som 1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare, 2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap. 16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget, 3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett handelsbolag, är bolagsman i företaget, 4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver, 5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som avses i 1(4, |6. är verksam i samma företag|6. är verksam i samma företag| |som den som yrkesmässigt |som den som yrkesmässigt | |biträder stiftelsen vid |biträder stiftelsen vid | |grundbokföringen eller |grundbokföringen eller | |förandet av räkenskaper |förandet av räkenskaper | |enligt 3 kap. 5 § eller vid |enligt 3 kap. 2 § eller vid | |stiftelsens |stiftelsens | |förmögenhetsförvaltning eller|förmögenhetsförvaltning eller| |stiftelsens kontroll däröver,|stiftelsens kontroll däröver,|

7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1–4 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller 8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för vilka stiftelsen, förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller förvaltaren har ställt säkerhet. I ett dotterföretag får inte den vara revisor som enligt första stycket inte är behörig att vara revisor i moderstiftelsen. En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första och andra styckena inte är behörig att vara revisor. Har stiftelsen, stiftaren, förvaltaren eller ett dotterföretag någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om intern revision eller granskning av liknande slag, får revisorn dock anlita en sådan anställd i den utsträckning som det är förenligt med god revisionssed.

Bestämmelsen i fjärde stycket tillämpas inte om uppdraget har gällt en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.

Om stiftelsen är en moderstiftelse som skall upprätta koncernredovisning, skall revisorerna även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt. Innehåller stiftelseförordnandet föreskrifter om revision skall dessa iakttas, om de inte strider mot första eller andra stycket eller mot någon annan bestämmelse i denna lag.

I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att 1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §, |2. någon annan åtgärd eller |2. någon annan åtgärd eller | |försummelse innebär att |försummelse innebär att | |föreskrifterna i |föreskrifterna i | |stiftelseförordnandet eller |stiftelseförordnandet eller | |bestämmelserna i denna lag |bestämmelserna i denna lag | |inte har följts, eller |eller årsredovisningslagen | | |inte har följts, eller |

I en moderstiftelse skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse för koncernen. Härvid skall andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tillämpas

6 kap. 5 § Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta, om 1. stiftelsen bildades för mer än 50 år sedan, 2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren, |3. värdet av tillgångarna, |3. värdet av tillgångarna, | |värderade med tillämpning av |värderade med tillämpning av | |3 kap. 6 §, vid utgången av |3 kap. 3 §, vid utgången av | |de tre senaste räkenskapsåren|de tre senaste räkenskapsåren| |har understigit det då |har understigit det då | |gällande basbeloppet enligt |gällande prisbasbeloppet | |lagen (1962:381) om allmän |enligt lagen (1962:381) om | |försäkring, samt |allmän försäkring, samt |

4. stiftelsen saknar skulder. Bestämmelserna i 4 § tillämpas på beslut enligt första stycket.

2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, eller 3. stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna från tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit moderstiftelse. I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 § första stycket 2 och 3 om det kan antas att 1. stiftelsen saknar namn, 2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte har avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller sammanställning över räkenskaperna till revisorn, 3. stiftelsen inte håller års- eller koncernredovisning eller revisions- eller koncernrevisionsberättelse tillgänglig för var och en, 4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller om 5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.

2. det följer av de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade föreskrifterna att den skall vara registrerad. Registreringsmyndighet för en stiftelse är den länsstyrelse som med tillämpning av bestämmelserna i 9 kap. 1 § första stycket skall vara tillsynsmyndighet för stiftelsen. Ett stiftelseregister skall föras hos registreringsmyndigheten för registreringar enligt denna lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering i stiftelseregistret.

4 kap. (revision): 1(4 §§, 6 §, 7 § första–fjärde styckena, 8(14 §§, 15 § första och andra styckena samt 16 §, 5 kap. (skadestånd): 1(3 §§, 4 § första–tredje styckena samt 5 §, 6 kap. (ändring m. m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser, 7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser, 8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser, 9 kap. (tillsyn m. m.): 1(9 §§ och 11 §, samt 10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser. En insamlingsstiftelses namn skall innehålla ordet insamlingsstiftelse. |En insamlingsstiftelse är | | |bokföringsskyldig. | |

4 kap. (revision): 1(4 §§, 6 §, 7 § första–tredje styckena och 8(16 §§, 5 kap. (skadestånd): 1(3 §§, 4 § första stycket 1(4, andra och tredje styckena och 5 §, 6 kap. (ändring m. m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser, 7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser, 8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser, 9 kap. (tillsyn m. m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1, 6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 §, samt 10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser. Utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen genom skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelseförordnandet. Vad som anges i 2(10 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande skall i fråga om en kollektivavtalsstiftelse gälla även föreskrifter för stiftelsen som har meddelats genom en sådan överenskommelse. En kollektivavtalsstiftelses namn skall innehålla ordet kollektivavtalsstiftelse. |En kollektivavtalsstiftelse |Vid tillämpning av 4 kap. 15 | |är bokföringsskyldig. Vid |§ skall en | |tillämpning av 3 kap. 12 § |kollektivavtalsstiftelse | |och 4 kap. 15 § skall en |behandlas som en sådan | |kollektivavtalsstiftelse |stiftelse som avses i 9 kap. | |behandlas som en sådan |10 § första stycket. | |stiftelse som avses i 9 kap. | | |10 § första stycket. | |

En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) dels att 4 kap. 16 och 17 §§ samt bilaga 1 skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 5 kap. 15–24 §§ skall betecknas 5 kap. 16–26 §§, att nuvarande 6 kap. 3 § skall betecknas 6 kap. 5 §, att nuvarande 10 kap. 2 § skall betecknas 10 kap. 1 § samt att bilagorna 2–4 skall betecknas bilagorna 1–3, dels att 1 kap. 7 §, 2 kap. 1, 3, 4 och 7 §§, 3 kap., 4 kap. 1, 2, 6, 7, 9, 11, 12 och 14 §§, 5 kap. 1, 6–9 och 11–13, nya 16–18, nya 20 och nya 23–26 §§, 6 kap. 1, 2 och nya 5 §§, 7 kap. , 8 kap. 1–4 och 13–16 §§, 9 kap. 1–3 §§, nya 10 kap. 1 § samt nya bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 15, 17, 18 och 19 a–24 §§ skall sättas närmast före 5 kap. 16, 18, 19 och 21–26 §§ och att rubriken närmast före 6 kap. 3 § skall sättas närmast före 6 kap. 5 §, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 7 §, 5 kap. 15 §, 6 kap. 3 och 4 §§ samt närmast före 5 kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

3 § |Med bolag avses aktiebolag | | |och handelsbolag. | |

Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.

Årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens innehåll

Resultaträkningens innehåll

Uppställningsformer

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.

Jämförelsetal

Större periodiseringsposter

|6 § |8 § |

Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.

|4 kap. 17 § |10 § |

Resultaträkning i förkortad form

Extraordinära intäkter och kostnader

7 § |Uppskrivningsfonden får tas i|Ett aktiebolag får ta | |anspråk för |uppskrivningsfonden i anspråk| | |för |

Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.

|15 § |16 § |

|16 § |17 § |

|19 § |20 § |

Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar skall anges för var och en av följande grupper: 1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare, och 2. anställda som inte omfattas av 1. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare skall anges särskilt. |Har bolaget anställda i flera|Har företaget anställda i | |länder, skall uppgifter som |flera länder, skall uppgifter| |anges i första och andra |som anges i första och andra | |styckena lämnas särskilt för |styckena lämnas särskilt för | |varje land. |varje land. |

7 kap. Koncernredovisning

Allmänna bestämmelser

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

Koncernredovisningens delar

Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen

|4 § |5 § |

Principer för upprättande av koncernredovisning

Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild

|5 § |6 § |

Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket andra meningen och andra stycket tillämpas också på koncernredovisningen.

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

|6 § |7 § |

För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.: 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 5 § om språk och form, 6 § om valuta, och 7 § om undertecknande.

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

Minoritetsandelar

|8 § |9 § |

Den del av eget kapital och årets resultat i ett dotterföretag som belöper sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen skall redovisas som särskilda poster i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

Balansdag

Värderingsregler

|10 § |11 § |

Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på koncernredovisningen.

Elimineringar mellan koncernföretag

|12 § |13 § |

Tilläggsupplysningar

Allmänna tilläggsupplysningar

Förändringar i koncernens sammansättning

|14 § |15 § |

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, skall sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna.

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

|15 § |16 § |

Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen

Poolningsmetoden

Kapitalandelsmetoden

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall räknas in i koncernredovisningen

Kapitalandelsmetoden

Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen för detta.

Klyvningsmetoden

Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.

Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.

Om delårsrapport inte ges in till registreringsmyndigheten i rätt tid, tillämpas 8 kap. 13 §.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

|Bilaga 2 |Bilaga 1 |

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3. Hyresrätter och liknande rättigheter

4. Goodwill

5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Byggnader och mark

2. Maskiner och andra tekniska anläggningar

3. Inventarier, verktyg och installationer

4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Andelar i koncernföretag

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Andelar i intresseföretag

4. Fordringar hos intresseföretag

5. Andra långfristiga värdepappersinnehav

6. Lån till delägare eller till personer som vid tillämpning av 12 kap. 7 § första och sjunde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) är att anse som närstående

7. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

4. Pågående arbete för annans räkning

5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1. Kundfordringar

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Fordringar hos intresseföretag

4. Övriga fordringar

5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag

2. Egna aktier

3. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV. Andra fonder

1. Reservfond

2. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2. Avsättningar för skatter

3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån

2. Skulder till kreditinstitut

3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.)

4. Leverantörsskulder

5. Växelskulder

6. Skulder till koncernföretag

7. Skulder till intresseföretag

8. Skatteskulder

9. Övriga skulder

10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag för sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig

3. Ansvarsförbindelser

a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet b. Övriga ansvarsförbindelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. 2. Föreskriften i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte nedskrivning som har gjorts innan lagen tillämpas första gången. 3. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap. 4 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) får användas även för nödvändiga nedskrivningar av anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i en not. 4. Lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall dock alltjämt tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2, 4 och 7 §§, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 2 §, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 1–4 §§, 8 kap. 1 och 2 §§, 9 kap. 2 och 3 §§ samt rubriken närmast före 6 kap. 2 § i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse..

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.

3 kap. 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § om balansräkningens innehåll, 2 § om resultaträkningens innehåll, 4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sammanslagning av poster m.m., 5 § om jämförelsetal, |6 § första stycket om |8 § första stycket om | |specificering av större |specificering av större | |periodiseringsposter, samt |periodiseringsposter, | |9 § första och andra styckena|9 § om avsättningar, | |om extraordinära intäkter och|10 § första stycket om | |kostnader. |specificering av vissa större| | |avsättningar, samt | | |13 § första och andra | | |styckena om extraordinära | | |intäkter och kostnader. |

3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6–8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar, |9 § om värdering av |9 § första–fjärde styckena om| |om-sättningstillgångar, |värdering av | | |omsättningstillgångar, |

5 kap. 1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvisningar till noter, 2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar, 4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 5 § om uppskrivningsfond, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån, 14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., |15 § första stycket och 16 § |16 § första stycket och 17 § | |första stycket om |första stycket om | |upplysningar om skatt, |upplysningar om skatt, | |17 § om medelantalet |18 § om medelantalet | |anställda under |anställda under | |räkenskapsåret, |räkenskapsåret, | |18 och 19 §§ om löner, andra |19–21 §§ om löner, andra | |ersättningar och sociala |ersättningar och sociala | |kostnader, |kostnader, | |20 § om pensioner och |22 § om pensioner och | |liknande förmåner, |liknande förmåner, | |21 § om tidigare styrelse och|23 § om tidigare styrelse och| |verkställande direktör, |verkställande direktör, | |22 § om suppleanter och vice |24 § om suppleanter och vice | |verkställande direktör, |verkställande direktör, | |23 § om avtal om |25 § om avtal om | |avgångsvederlag, samt |avgångsvederlag, samt | |24 § om uppgift om |26 § om uppgift om | |moderföretag. |moderföretag. |

3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll.

2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall lämnas av ett moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut eller värdepappersbolag, även om koncernen inte är av sådan storlek som anges i det stycket. 3. Utelämnande av uppgifter om koncernen enligt 3 § tredje stycket får ske endast om förutsättningarna enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 denna lag föreligger. 4. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1–3 och 6 §§, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 2 §, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 2 och 3 §§ och 8 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla.

Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.

3 kap. 2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § om balansräkningens innehåll, 2 § om resultaträkningens innehåll, 4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sammanslagning av poster m.m., 5 § om jämförelsetal, |6 § första stycket om |8 § första stycket om | |specificering av större |specificering av större | |periodiseringsposter, samt |periodiseringsposter, | |9 § första och andra styckena|9 § om avsättningar, | |om extraordinära intäkter och|10 § första stycket om | |kostnader. |specificering av vissa större| | |avsättningar, samt | | |13 § första och andra | | |styckena om extraordinära | | |intäkter och kostnader. |

4 kap. 1 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 2 § om immateriella anläggningstillgångar, 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6–8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar, |9 § om värdering av |9 § första–fjärde styckena om| |omsättningstillgångar, |värdering av | | |omsättningstillgångar, |

5 kap. 1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 § andra stycket om hänvisningar till noter, 2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar, 4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 5 § om uppskrivningsfond, 7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter, 11 § om ställda säkerheter, 12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån, 14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., |15 § första stycket och 16 § |16 § första stycket och 17 § | |första stycket om |första stycket om | |upplysningar om skatt, |upplysningar om skatt, | |17 § om medelantalet |18 § om medelantalet | |anställda under |anställda under | |räkenskapsåret, |räkenskapsåret, | |18 och 19 §§ om löner, andra |19–21 §§ om löner, andra | |ersättningar och sociala |ersättningar och sociala | |kostnader, |kostnader, | |20 § om pensioner och |22 § om pensioner och | |liknande förmåner, |liknande förmåner, | |21 § om tidigare styrelse och|23 § om tidigare styrelse och| |verkställande direktör, |verkställande direktör, | |22 § om suppleanter och vice |24 § om suppleanter och vice | |verkställande direktör, |verkställande direktör, | |23 § om avtal om |25 § om avtal om | |avgångsvederlag, samt |avgångsvederlag, samt | |24 § om uppgift om |26 § om uppgift om | |moderföretag. |moderföretag. |

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2. De nya föreskrifterna skall tillämpas på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. 3. Understödsföreningar får tillämpa äldre föreskrifter i 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar för det första räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. En sådan tillämpning skall anmälas till Finansinspektionen före den 1 januari 2000. 4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för den första årsredovisning som upprättas enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag föreskriva att 3 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) och 6 kap. 2 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag inte skall tillämpas samt meddela närmare föreskrifter om vilka jämförande upplysningar som i stället skall lämnas. 5. Föreskrifterna i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen skall inte tillämpas på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:00) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 §, 6 kap. 3 §, 7 kap. 4 § och 8 kap. 4 § lagen (1999:00) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

7 kap. 4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar 1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), 2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i koncernbalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder (AA.V), 3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap., |4. bestämmelserna om |4. bestämmelserna om | |tilläggsupplysningar i 5 |tilläggsupplysningar i 5 | |kap., med undantag för 2 § 4 |kap., med undantag för 2 § 4 | |och hänvisningarna till 5 |och hänvisningarna till 5 | |kap. 8, 9 och 24 §§ |kap. 8, 9 och 26 §§ | |årsredovisningslagen, samt |årsredovisningslagen, samt |

5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-05-10

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.

Enligt en lagrådsremiss den 15 april 1999 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. bokföringslag, 2. revisionslag, 3. lag om ändring i brottsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar, 5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 6. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, 7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 8. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 9. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 10. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) 11. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. 12. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 13. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 14. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 15. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 16. lag om ändring i lagen (1999:00) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Sten Andersson, hovrättsassessorn Staffan Lind och departementssekreteraren Stefan Pärlhem samt hovrättsassessorn Bengt Söderquist.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

I lagrådsremissen föreslås sakliga ändringar i gällande rätt på ett betydande antal enskilda punkter. Varken tagna för sig eller tillsammans medför de dock något brott på utvecklingen av bokförings- och redovisningslagstiftningen. Mycket i denna beror av EG-rätt och omställningen till EG-rätten har gjorts tidigare. För medborgarna viktigast torde vara att åtskilliga juridiska personer som tidigare inte varit bokföringsskyldiga, såsom icke näringsidkande ideella föreningar och trossamfund med mera betydande tillgångar, samt jordbrukare blir bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen.

Om sålunda de sakliga ändringarna är begränsade innebär de remitterade förslagen enligt Lagrådets mening betydande framsteg i formellt hänseende. Dels koncentreras det nuvarande disparata beståndet av lagar genom att jordbruksbokföringslagen och 1980 års årsredovisningslag avskaffas, dels bringas bokföringslagen och årsredovisningslagen i ett närmare organiskt sammanhang där bokföringslagen blir den övergripande såtillvida att av den framgår skyldigheten att upprätta och offentliggöra årsredovisning, som är ett sätt att avsluta bokföringen. Förslaget till ny bokföringslag har getts en klar och överskådlig disposition. Förslagen är med något undantag väl beredda och genomarbetade.

Förenklingen av lagstiftningen borde enligt Lagrådets mening kunna drivas längre på ett par punkter. Det finns ett antal gränsvärden eller gränsbelopp i fråga om omslutning, tillgångar och antal anställda, olika för olika frågor, som borde kunna samordnas bättre. Vidare finns det åtskilliga särbestämmelser för stiftelser. Dessa tillskrivs det förhållandet att det inte finns några intressenter som kan kritiskt granska skötseln av stiftelserna, men Lagrådet är inte övertygat om att detta har så stor betydelse; snarare är det det förhållandet att ståndpunkt nyligen tagits till frågorna vid den nya stiftelselagens tillkomst som blivit avgörande. Lagrådet anser sig inte ha underlag för att på dessa punkter föreslå sakliga ändringar. Bestämmelserna bör emellertid ses över i samband med den utvärdering av lagstiftningen som ställs i utsikt. Lagrådet förutsätter att denna inte dröjer för länge.

Lagrådet vill redan här gå in på ett par principiella frågor som diskuteras i lagrådsremissen. Det gäller dels normbildningen på bokförings och årsredovisningslagstiftningens område, dels straffansvaret.

Den föreslagna bokföringslagen och årsredovisningslagen med däri föreslagna ändringar har båda karaktären av ramlagar, som skall fyllas ut genom bindande föreskrifter av regeringen eller annan myndighet, råd och rekommendationer av Bokföringsnämnden och andra organ samt naturligtvis rättspraxis. Lagrådet har svårt att se att det skulle vara möjligt att föreslå något annat. Materialet är alldeles för omfattande och behöver dessutom ändras alldeles för ofta för att kunna rymmas i lagar stiftade av riksdagen. När det gäller råd och rekommendationer till utfyllande av begreppet god redovisningssed kan några principiella invändningar inte riktas mot sådana. De kommer självfallet att få en stor betydelse men ytterst är det domstolarna som har att ta ställning till innebörden av god redovisningssed i lagen.

Mer svårbedömd är frågan om verkan av bindande föreskrifter. Detta hänger samman med att normdelegation inte kan äga rum på det civilrättsliga området och att de föreskrifter det är fråga om uppenbarligen inte samt och synnerligen kan rymmas inom begreppet verkställighetsföreskrifter.

Vad frågan gäller i den allmänna årsredovisningslagen finns eller föreslås inte någon normdelegation är föreskriftsrätten för Finansinspektionen enligt 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 11 kap. 2 § lagen om börs och clearingverksamhet. Härtill kommer ett bemyndigande i övergångsbestämmelserna till lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, som har en motsvarighet i de övergångsbestämmelser som meddelades vid lagens tillkomst. Avgörande för frågan är om redovisningslagstiftningen är av civilrättslig eller offentligrättslig natur. Är den av offentligrättslig natur finns utrymme för normdelegation enligt 8 kap. 7 § regeringsformen, är den av civilrättslig natur däremot som förut antytts inte.

De finansiella företagen är i allmänt intresse underkastade en mängd krav av huvudsakligen EG-rättslig natur och står under stark kontroll av statlig myndighet. Typiskt sett är lagstiftningen om dem en näringsrättslig reglering. Det kan inte bestridas att redovisningsreglerna har civilrättsliga inslag och att de föreskrifter som meddelats med stöd av de aktuella bemyndigandena alltså har en blandad karaktär, men gränsdragningen mellan näringsrätt och civilrätt kan aldrig bli helt skarp. Frågan är om den blandade karaktären skall förhindra normdelegation därför att 8 kap. 2 § regeringsformen inte tillåter sådan.

Sådana bemyndiganden som det nu är fråga om har getts av riksdagen vid upprepade tillfällen, vilket klart talar mot tanken att de skulle vara inkonstitutionella. Lagrådet har ibland uttalat betänkligheter men låtit sig nöja med hänvisningar till pågående lagstiftningsarbete (jfr prop. 1991/92:113 s. 469 ff, 1995/96:10 Del 45, s. 311, 314 f, 1997/98:151, Bilagor s. 156). Lagrådet vill här erinra om ett principuttalande av Lagrådet (prop. 1977/78:75 s. 144 ff) som citerats i olika sammanhang (se t.ex. HolmbergStjernquist, Grundlagarna, s. 22 f och prop. 1997/98:45 Del 2, s. 514). Frågan gällde förslag till en ny ransoneringslag där vissa bemyndiganden närmast stödde sig på möjligheten enligt 8 kap. 7 § regeringsformen att meddela föreskrifter för näringsverksamhet. I förslaget fanns bemyndiganden att meddela föreskrifter som riktade sig till enskilda och som knappast kunde anses avse näringsverksamhet. Lagrådet uttalade bl.a. att kravet på en grundlagstillämpning i strikt överensstämmelse med lagtexten knappast framträdde genomgående med samma styrka. Det fick anses ha större tyngd när det gällde exempelvis innebörden av de absoluta fri- och rättigheterna eller när det gällde vad regeringen utan bemyndigande ägde förordna om än när fråga var om riksdagens möjligheter att delegera normgivningsmakt till regeringen.

De nu aktuella bemyndigandena föreslås inte ändrade i förevarande lagstiftningsärende utan det enda som sker är att en hänvisning till dem tas in i 8 kap. 1 § bokföringslagen; härtill kommer bemyndigandet i övergångsbestämmelserna till lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Också nu ställs en översyn av grundlagsbestämmelserna i utsikt. Lagrådet vill under beaktande av det förut anförda inte rikta någon erinran mot det sätt på vilket frågan nu hanteras. Det bör emellertid erinras om att det till sist är domstolarna som tar ställning till om föreskrifterna skall tillämpas eller eftersom lagprövningen avser tillämpningen i enskilda fall skall sättas åt sidan exempelvis i en tvist mellan enskilda vid allmän domstol.

Det är självklart önskvärt att bestämmelserna om normgivningsdelegation ges en lämplig utformning. Gränsdragningen mellan 8 kap. 2 § och 8 kap. 3 § regeringsformen har tidigare vållat svårigheter (se t.ex. beträffande personuppgiftslagen prop. 1997/98:44 s. 237 ff och s. 58 ff). Lagrådet tror emellertid inte att det blir så enkelt att åstadkomma några generella normgivningsregler för gränslandet mellan civilrätt och offentlig rätt och det är knappast önskvärt att 8 kap. regeringsformen belastas med ytterligare kasuistiska bestämmelser. Snarare är det så att kapitlet från början getts en alltför detaljerad utformning och bör bli föremål för en allmän översyn. Detta framgår inte minst av den oproportionerligt stora uppmärksamhet som Lagrådet måste ägna detta kapitel i sitt granskningsarbete. I anslutning till det förut citerade lagrådsuttalandet kan det ifrågasättas, om inte riksdagen borde ges en mer obunden frihet att delegera föreskriftsrätt i sådana sammanhang där detta framstår som ändamålsenligt.

En annan fråga som diskuterats med avseende på normgivning utförd av underordnade organ, närmast då råd och rekommendationer rörande god redovisningssed, är dess inverkan på straffansvaret. Vid tolkningen av nämnda begrepp i bokföringslagen måste sådana uttalanden tillmätas betydelse och sålunda läggas till grund för bedömningen om bokföring skett på rätt sätt eller inte. Så länge man behåller rekvisitet i 11 kap. 5 § brottsbalken att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte skall kunna i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, lär dock mer subtila överväganden rörande innehållet i god redovisningssed inte kunna påverka domstolarnas prövning av ansvarsfrågan. Däremot medför det förhållandet, att den nya bokföringslagen föreskriver skyldighet också att upprätta årsredovisning, att nyssnämnda prövning måste göras med beaktande också av innehållet i årsredovisningen. Lagrådet har inte några principiella invändningar mot det sätt på vilket frågan om straffansvar behandlats i lagrådsremissen.

Förslaget till bokföringslag

1 kap. 2 §

Enligt författningskommentaren skulle bedömningen av frågan om en bokföringsskyldig fysisk person är ett bokslutsföretag i vissa fall kunna göras under beaktande av nettoomsättningen i olika verksamheter som han driver. Den frågan skulle dock lösas genom kompletterande normbildning. En sådan ståndpunkt synes inte vara förenlig med den föreslagna lagtexten.

2 kap. 2 §

Paragrafen innehåller nya regler om bokföringsskyldighet för ideella föreningar m.fl. Formuleringen av andra stycket, där förutsättningarna för bokföringsskyldighet inledningsvis anges, har blivit något otydlig genom att det i texten är tidpunkten för bokföringsskyldighetens inträde och inte förutsättningarna för denna som skjutits i förgrunden. Lagrådet föreslår i stället följande lydelse. ”Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tjugo prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bokföringsskyldigheten inträder 1. från och med tidpunkten för den juridiska personens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller 2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet.”

Lagrådet erinrar om att samtidigt behandlas en lagrådsremiss med förslag till lag om viltvårdsområden som är avsedd att ersätta den nuvarande lagen om jaktvårdsområden och att träda i kraft samtidigt med bokföringslagen. Förevarande paragraf bör anpassas till nämnda förslag under det fortsatta beredningsarbetet.

2 kap. 3 §

Av samma skäl som angavs under 2 kap. 2 § förordar Lagrådet att första stycket formuleras enligt följande. ”Stiftelser är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tio prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bokföringsskyldigheten inträder 1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller 2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet.”

2 kap. 5 §

För dem som inte är bokföringsskyldiga enligt den föreslagna nya bokföringslagen skulle det måhända vara av värde med en erinran om vad som gäller för dem i fråga om skyldighet att föra räkenskaper. En sådan erinran återfinns i 7 § beträffande utländska filialer och kunde fylla en funktion. Lagrådet vill därför ifrågasätta om det i paragrafen inte kunde tas in en erinran om var i lagstiftningen i övrigt sådana bestämmelser finns.

3 kap. 5 §

För att det i tredje stycket tydligt skall framgå att det är den fysiska personen, inte dotterbolaget, som inte är skyldig att upprätta koncernredovisning föreslår Lagrådet att stycket omformuleras på följande sätt: ”Om en fysisk person som äger eller brukar jordbruksfastighet också äger ett aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan att han är skyldig att ”. Lagrådet vill samtidigt ifrågasätta, om inte ordet ”jordbruksfastighet” bör ersättas med ordet ”näringsfastighet” i vilket fall det andra ”också” bör utgå eller, för att inte någon betydelseförskjutning skall uppstå, orden ”äger eller brukar jordbruksfastighet” bör ersättas med ”bedriver jordbruksverksamhet”.

3 kap. 7 §

Bestämmelsen bör preciseras till att avse 1 § andra stycket så att det klart framgår att det är fråga om de företagen.

6 kap. 11 §

Avsikten är att specifikationen av belopp som ingår i en sammandragen post inte skall behöva offentliggöras. Ordet bilaga antyder dock att fråga är om en integrerad del av årsredovisningen eller årsbokslutet som är underkastad samma regler som dessa. För att förebygga missförstånd och eftersom själva skyldigheten att offentliggöra bestäms av bokföringslagen och med en viss omformulering i övrigt föreslår Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse: ”För varje årsbokslut skall, om inte postens sammanställning klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i posten tas upp i en specificerad handling, som inte behöver offentliggöras”.

Övergångsbestämmelserna

Punkten 1. Övervägande skäl talar för att fysisk person som bedriver renskötsel i princip är bokföringsskyldig enligt den nuvarande bokföringslagen. Förevarande övergångsbestämmelse torde utgå från att så är fallet. En sådan person skall alltså tillämpa bokföringslagen redan från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter lagens ikraftträdande.

Punkten 3. Här sägs att jordbruksbokföringslagen skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000. I 8 § jordbruksbokföringslagen anges att kalenderår skall utgöra räkenskapsår men att, när redovisningsskyldighet inträder, räkenskapsåret får utsträckas till att omfatta högst 18 månader. Då det således kan förekomma att ett räkenskapsår som påbörjas t.ex. den 1 september i år kan sträcka sig över årsskiftet 2000/2001 bör i övergångsbestämmelserna föreskrivas vad som skall gälla i dessa situationer. Rimligen bör jordbruksbokföringslagen alltjämt tillämpas i de här fallen (se också SFS 1990:374 och 1990:666). Förslaget till revisionslag

12 §

Bestämmelsen innehåller dels en speciell regel som gäller kravet på kompetens hos revisorer i vissa handelsbolag och hypoteksinstitut (första stycket), dels ett generellt kompetenskrav för revisorer (andra stycket). Enligt Lagrådets mening bör den generella bestämmelsen komma först. Placeringen av det allmänna kompetenskravet i andra stycket kan t.o.m. ge ett intryck av att det endast hänför sig till sådana revisorer som anges i första stycket. Lagrådet förordar att styckena får byta plats. Godtas förslaget erfordras följdändringar i 16 och 25 §§.

41 §

När man nu föreslår en ny revisionslag bör övervägas om inte frågorna rörande myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 11 eller 15 § skall lyftas av från regeringen och i stället liksom på så många andra områden under de senaste åren kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Förslaget till lag om ändring i lagen om understödsföreningar

Lagen är fortfarande anpassad och full av hänvisningar till 1951 års lag om ekonomiska föreningar, trots att det gått drygt elva år sedan 1987 års lag i ämnet trädde i kraft. Svårigheterna för dem som är intresserade att orientera sig om vad som gäller är alltså avsevärda. Detta är inte godtagbart i fråga om en lag som synes ha en viss betydelse för allmänheten. Lagrådet inser emellertid att förhållandet inte kan rättas i förevarande lagstiftningsärende och en översyn av lagen har inletts.

I betraktande av den erinran som framförs i 31 a § kan, av pedagogiska skäl, ifrågasättas om det inte i lagen bör införas en erinran om att föreningarna är underkastade bestämmelserna i den nya bokföringslagen. En sådan erinran skulle kunna placeras på nuvarande 2930 §§ plats under t.ex. rubriken Bokföringsskyldighet.

Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

2 kap. 9 § och 6 kap. 1 §

I paragraferna avgränsas möjligheten att använda anmaning att betala klar och förfallen skuld som grund för konkursansökan respektive förbudet att under konkurs bedriva näringsverksamhet till att gälla dem som bedrivit eller vill driva verksamhet ”som skulle ha omfattats av bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1976:125) i dess lydelse vid utgången av år 1999”. Båda dessa bestämmelser är av central betydelse i konkurslagen. Det måste krävas att den som behöver sätta sig in i deras innehåll utan omgång skall kunna få information om vad bestämmelserna innebär. De är dessutom avsedda att tillämpas under en obestämd framtid. Med hänsyn härtill bör hänvisningarna till bokföringslagen ändras till att avse den nya lagen, och det i bestämmelserna i stället göras uttryckliga undantag för de gäldenärer och den verksamhet som efter övervägande anses komma i beaktande, dvs. närmast fysiska personer som bedriver jordbruksverksamhet.

Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen

1 kap. 5 och 5 a §§

I 5 § talas om ”andelar” i en juridisk person, medan uttrycket ”aktier och andelar” används i 5 a §. Eftersom någon betydelseskillnad inte synes avsedd bör terminologin vara densamma. Då även en aktie utgör en andelsrätt är enligt Lagrådets mening uttryckssättet ”aktier och andra andelar” att föredra, vilket också överensstämmer med definitionen i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen.

4 kap. 4 §

Enligt andra stycket skall frågan om en stiftelse skall ha auktoriserad revisor bedömas bl.a. med hänsyn till tillgångarna, ”värderade med tillämpning av 3 kap. 3 §”. Eftersom det är fråga om stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning, synes det ligga närmare till hands att tillämpa värderingen enligt årsredovisningslagen. Mönster till bestämmelsen kan lämpligen hämtas från 13 §, jämförd med 14 §, förslaget till revisionslag.

Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

1 kap. 3 §

Definitionen av begreppet ”bolag” i första stycket av paragrafen har utgått. I stället används genomgående begreppet ”företag” i lagen. Någon definition av denna term, som är betydligt vagare än den utmönstrade, ges emellertid inte. Termen ”företag” används också i den föreslagna bokföringslagen, där den definieras. Den definitionen kan emellertid inte användas i årsredovisningslagen. Enligt Lagrådets uppfattning bör det i årsredovisningslagen anges vad som i den lagen avses med termen, exempelvis ”en fysisk eller juridisk person som omfattas av skyldigheten att upprätta årsredovisning eller koncernredovisning”.

Om definitionen placeras i 1 kap. 3 § första stycket återfår definitionen av begreppet ”andelar” sin plats i andra stycket, vilket medför konsekvensändringar på de ställen där hänvisningen till den definitionen har föreslagits ändrad. 5 kap. 26 §

Då teoretiskt sett en fysisk person kan vara moderföretag uppkommer frågan om inte ett företag, som är dotterföretag, också skall lämna uppgift om personnummer i förevarande fall (jfr 27 och 33 §§ förslaget till revisionslag).

7 kap. 2 §

Också här kan ifrågasättas om inte personnummer bör anges i sista stycket.

7 kap. 4 §

Lagrådet vill ifrågasätta om inte skyldighet att i koncernredovisningen ta in en finansieringsanalys efter mönster av 2 kap. 1 § bör gälla också om moderföretagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. Det bör tilläggas att en ändring påverkar tillämpningen också av andra bestämmelser, exempelvis 7 kap. 8 § sista stycket.

8 kap. 1 §

Av bestämmelsen i första stycket följer att registrerade trossamfund skall ge in årsredovisningar till Patent och registreringsverket och inte till den myndighet, Kammarkollegiet, som enligt regeringens förordnande skall registrera trossamfunden.

Det kan ifrågasättas om inte bestämmelsen i första stycket bättre har sin plats i 1 kap. 3 §.

8 kap. 3 §

Bokföringslagen skall vara styrande i fråga om företagens skyldighet att upprätta och offentliggöra årsredovisningar, se 6 kap. 2 § förslaget till bokföringslag. I förevarande paragraf bör därför inte föreskrifter meddelas om skyldighet att offentliggöra årsredovisningen men väl om det sätt på vilket offentliggörandet skall ske. Paragrafen bör därför lämpligen inledas på följande sätt: ”Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:000) skall fullgöras på följande sätt. På samma sätt skall även revisionsberättelsen offentliggöras”.

I bestämmelsen föreskrivs bl.a. att bestyrkta kopior av angivna handlingar skall hållas tillgängliga för alla som är intresserade. Att bestyrkta kopior kan behövas när det gäller insändandet av handlingarna till registreringsmyndigheten kan vara förklarligt, men frågan är om det erfordras också vis à vis allmänheten. I aktiebolagslagen talas i stort sett genomgående numera om enbart kopior och Lagrådet vill därför ifrågasätta om bestyrkta kopior verkligen är nödvändiga när det gäller de som ”är intresserade”.

9 kap. 3 §

Även i denna paragraf kan ifrågasättas om också personnummer bör tas med.

10 kap. 1 §

Lagrådet förordar att första meningen ges följande lydelse: ”Beslut av registreringsmyndigheten enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol”.

Övergångsbestämmelserna

I punkten 2 är syftningen av ordet ”lagen” oklar. I stället kan skrivas ”innan ett företag, för vilket årsredovisningslagen (1995:1554) inte har gällt tidigare, första gången tillämpar lagen”.

Förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Lagrådet erinrar om att 2 kap. 1 § och 7 kap. 1 § samtidigt behandlas i en lagrådsremiss om revisorer i sparbanker och medlemsbanker, med föreslaget ikraftträdande samtidigt som förevarande förslag. Förslagen torde få samordnas under det fortsatta beredningsarbetet.

7 kap. 1 §

Liksom i fråga om 7 kap. 4 § årsredovisningslagen ifrågasätter Lagrådet om inte en finansieringsanalys bör ingå i koncernredovisningen för börsnoterade moderföretag.

Förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag

1 kap. 1 §

Bemyndigandena i paragrafen att medge vissa undantag avser förvaltningsbeslut och föranleder alltså inte sådana överväganden som gjorts inledningsvis angående möjligheterna till normdelegation i fråga om redovisningsföreskrifter.

I fråga om vissa undantag hänvisas till ”förutsättningar som anges i 1 kap. 10 § försäkringsrörelselagen”. Den lagen gäller inte för understödsföreningar och de förutsättningar som anges i den anvisade paragrafen är inte anpassade till understödsföreningarnas verksamhet. Oklarhet kan därför uppstå om vilka förutsättningar som avses. Det vore bättre om i förevarande paragraf kunde direkt föreskrivas under vilka förutsättningar utöver de i tredje stycket tredje och fjärde meningarna angivna som undantag får medges.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Författningsförslag i lagrådsremissen om ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m., (bestämmelserna om finansieringsanalys behandlas i denna proposition)

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag att 2 kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 8 kap. 4 § skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

7 kap. 1 §[17] Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 5 §. |För moderföretag som enligt |I koncernredovisningen skall | |10 kap. 13 § aktiebolagslagen|en finansieringsanalys ingå. | |(1975:1385), 4 kap. 3 § andra| | |stycket lagen (1980:1103) om | | |årsredovisning m.m. i vissa | | |företag eller 8 kap. 5 § | | |tredje stycket lagen | | |(1987:667) om ekonomiska | | |föreningar är skyldiga att ha| | |auktoriserad revisor, skall | | |även en finansieringsanalys | | |ingå i koncernredovisningen. | |

2. i en sparbank senast en månad före ordinarie stämma, dock senast den 31 mars, 3. i ett hypoteksinstitut senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1999.

Närvarande: ordförande statsrådet Hjelm-Wallén samt statsråden Freivalds, Schori, Winberg, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén

Föredragande: Laila Freivalds

Regeringen beslutar proposition 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.

----------------------- [1] Paragrafhänvisningarna överensstämmer inte med årsredovisningslagen i dess nu gällande lydelse. [2] Senaste lydelse 1980:1101. [3] Senaste lydelse 1992:1624. [4] Senaste lydelse 1998:761. [5] Senaste lydelse 1998:761. [6] Senaste lydelse 1998:1508. [7] Senaste lydelse 1998:1508. 1 Senaste lydelse 1994:1222. 1 Senaste lydelse av 29 § 1980:1108 30 § 1992:1624 (jfr 1992:1639). 2 Senaste lydelse 1980:1108. 3 Senaste lydelse 1992:1624 (jfr 1992:1639). 4 Senaste lydelse 1992:1624 (jfr 1992:1639). 1 Lagen omtryckt 1993:150. Senaste lydelse av 8 kap. 38 § 1998:760. 2 Senaste lydelse 1995:1555. 3 Senaste lydelse 1998:760. 1 Lagen omtryckt 1995:1567. 1 Senaste lydelse av 9 kap. 3 § 1992:1449 9 kap. 7 § 1997:914 9 kap. 9 § 1989:843 9 kap. 10 § 1992:1449 9 kap. 12 § 1992:1449 9 kap. 15 § 1998:768 9 kap. 16 § 1996:1142 9 kap. 17 § 1997:457. 2 Senaste lydelse 1997:914. 3 Senaste lydelse 1997:457. 4 Senaste lydelse 1997:457. 1 Senaste lydelse 1991:1562 1 Senaste lydelse 1995:1558. 1 Senaste lydelse 1998:306. 1 Senaste lydelse 1998:761. 2 Senaste lydelse 1998:761. 3 Senaste lydelse 1998:1548. 4 Senaste lydelse 1998:1548. 5 Senaste lydelse 1998:869. 6 Senaste lydelse av tidigare 3 § 1998:761. 7 Senaste lydelse av tidigare 7 § 1998:761. 8 Senaste lydelse 1998:761. 9 Senaste lydelse 1998:1549. 10 Senaste lydelse 1998:1548. 11 Senaste lydelse 1998:1549. 12 Senaste lydelse 1998:1549. [8] Senaste lydelse 1998:1508. [9] Senaste lydelse 1998:10. [10] Senaste lydelse [11] Senaste lydelse 1998:1508. [12] Senaste lydelse 1997:454. [13] Senaste lydelse 1998:1550. [14] Senaste lydelse 1998:1550. [15] Senaste lydelse 1998:1550. 1 Senaste lydelse 1996:1146. 1 Senaste lydelse 1998:1551 [16] Senaste lydelse 1998:1508. [17] Senaste lydelse 1998:1508.