SOU 2015:8

En översyn av årsredovisningslagarna

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 13 december 2012 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till de lagbestämmelser som krävs för att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och Rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag. I uppdraget ingick även att överväga om andra redovisningsregler än de som finns i direktivet ska tas bort, ändras eller läggas till samt om årsredovisningslagarna bör utformas på ett mer överskådligt och enkelt sätt. Dessutom angavs att frågan om bokföringsskyldighet i ideella föreningar och vissa andra juridiska personer skulle utredas.

Som särskild utredare förordnades hovrättspresidenten Sten Andersson. Övriga medverkande anges på nästa sida.

Utredningen, som antog namnet Redovisningsutredningen, överlämnade i april 2014 delbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22).

Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna, SOU 2015:8. Utredningens uppdrag är därmed fullgjort.

Jönköping i februari 2015

Sten Andersson

/Johanna Ekbäck / Magnus Mannerback

Förteckning över dem som har deltagit i utredningens arbete

Särskild utredare

Hovrättspresidenten Sten Andersson

Sakkunniga (om inte annat anges fr.o.m. den 31 januari 2013)

Kanslirådet Anders Ahlgren Departementssekreteraren Anna Kindberg Kanslirådet Bo Lindén Ämnesrådet Mattias Moberg (t.o.m. den 7 mars 2014) Numera kanslichefen Stefan Pärlhem (expert i utredningen fr.o.m. den 12 februari 2014) Departementssekreteraren Henrik Tegehed (fr.o.m. den 7 mars 2014)

Experter (fr.o.m. den 31 januari 2013)

Redovisningsexperten Maria Albanese (t.o.m. den 11 februari 2014) Skatteexperten Karin Berggren Redovisningsdirektören Sören Bergner Ekonomie licentiaten Ingrid Engshagen Redovisningsexperten Claes Eriksson Ekonomie doktorn Pernilla Lundqvist Professorn och redovisningsexperten Claes Norberg Rättslige experten Mats Schröder Enhetschefen Helene Thorgren

Utredningssekreterare

Kammarrättsassessorn Johanna Ekbäck (fr.o.m. den 1 februari 2013) Hovrättsassessorn Magnus Mannerback (fr.o.m. den 11 februari 2013)

Förkortningar

BFN R Rekommendation från Bokföringsnämnden BFN U Uttalande från Bokföringsnämnden BFNAR Bokföringsnämndens allmänna råd BNP Bruttonationalprodukt EG Europeiska gemenskapen EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EU Europeiska unionen FAR Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare Fjärde bolagsrättsliga direktivet

Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag

Förordningen om företagsregister

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 177/2008 av den 20 februari 2008 om inrättande av en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2186/93

Första livförsäkringsdirektivet

Rådets första direktiv 79/267/EEG av den 5 mars 1979 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva direkt livförsäkringsrörelse

Första skadeförsäkringsdirektivet

Rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring

IAS-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder IASB International Accounting Standards Board IFRS International Financial Reporting Standards K1 Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2010:1 samt 2006:1) K2 Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2008:1samt 2009:1) K3 Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) Kapitaltäckningsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphörande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG PDF Portable Document Format Prop. Proposition RFR Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering RR Redovisningsrådet RÅ Regeringsrättens årsbok SBS-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 av den 11 mars 2008 om statistik över företagsstrukturer

Sjunde bolagsrättsliga direktivet

Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning

Solvens II-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet SOU Statens offentliga utredningar SRF Sveriges redovisningskonsulters förbund Tillsynsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 XBRL eXtensible Business Reporting Language ÅRFL Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ÅRKL Lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) Öppenhetsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG

Sammanfattning

Inledning

Redovisningsutredningen har haft i uppdrag1 att lämna förslag till de lagbestämmelser som krävs för att genomföra Europaparlamentets och Rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag. Utredningen har även haft i uppdrag att utreda vissa andra frågor kring den svenska redovisningslagstiftningen.

I delbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) redovisade utredningen sina överväganden och förslag avseende genomförandet av direktivet. I detta slutbetänkande redovisas utredningens överväganden och förslag avseende den svenska redovisningslagstiftningen i övrigt.

I det följande sammanfattas de viktigaste förslagen och bedömningarna i slutbetänkandet.

Mikroföretag

En ny kategori av företag - mikroföretag

Utredningen föreslår att det i redovisningslagstiftningen införs en ny företagskategori, mikroföretag. För mikroföretag ska gälla enklare årsredovisningsregler än för andra slag av företag som ska upprätta årsredovisning. De möjligheter till enklare regler som enligt förslaget ska finnas för mikroföretag går tillbaka till bestämmelser om mikroföretag i det nya redovisningsdirektivet.

Direktivet ger Sverige möjlighet, men inte skyldighet, att införa en ordning där mikroföretagen endast behöver upprätta översikt-

1 Se kommittédirektiv 2012:126, bilaga 1 till betänkandet.

liga balans- och resultaträkningar samt lämna ett begränsat antal notupplysningar. Direktivet överlåter till medlemsstaterna att bestämma avgränsningen av mikroföretagen. Dock får, enligt direktivet, ett mikroföretag storleksmässigt inte överstiga mer än högst ett av följande tre gränsvärden, balansomslutning 350 000 euro, nettoomsättning 700 000 euro och medelantal anställda 10. Bestämmelserna om mikroföretag får inte heller tillämpas på investmentföretag och finansiella holdingföretag eller på sådana företag som direktivet eller medlemsstaterna själva pekar ut som företag av allmänt intresse.

Utredningen föreslår att mikroföretagen i svensk rätt storleksmässigt avgränsas med hänsyn till balansomslutning, nettoomsättning och medelantal anställda. De föreslagna gränsvärdenivåerna är följande; medelantal anställda 3, balansomslutning 1,5 miljoner kronor och nettoomsättning 3 miljoner kronor. Ett företag som utgör ett företag av allmänt intresse, t.ex. ett finansiellt företag, ska inte kunna utgöra mikroföretag. Detsamma ska gälla investmentföretag och stiftelser.

Mikroföretags balans- och resultaträkningar

Redovisningsdirektivet gör det möjligt att låta mikroföretags balans- och resultaträkningar upprättas enligt mycket summariska uppställningsscheman.

Utredningen har funnit det vara en bättre ordning att för mikroföretagen – liksom för de små företagen – lyfta fram den möjlighet som mindre företag har redan i dag, men sällan utnyttjar, nämligen att upprätta balans- och resultaträkningarna i förkortad form.

Minskade krav på notupplysningar för mikroföretag

Redovisningsdirektivet tillåter, men kräver inte, att mikroföretag undantas från vissa upplysningskrav. Utredningen har funnit att frågan om vilka upplysningskrav som ska ställas på mikroföretag bör avgöras genom en avvägning mellan den förenklingsvinst som ett borttagande av upplysningskravet innebär och värdet av den information som går förlorad när kravet tas bort.

Det har föranlett att i huvudsak följande upplysningskrav inte ska gälla för mikroföretag – krav på upplysningar om anläggningstillgångar, – krav på upplysningar om finansiella instrument, – krav på upplysningar om uppskrivningsfond och fond för verk-

ligt värde, – krav på upplysningar om långfristiga balansposter, – krav på upplysningar om intäkter och kostnader av exceptionell

storlek eller förekomst, – krav på upplysningar om händelser av väsentlig betydelse efter

räkenskapsårets slut.

Förvaltningsberättelsens innehåll i mikroföretag

Det nya direktivet tillåter att medlemsstaterna helt undantar mikroföretagen från skyldigheten att upprätta en förvaltningsberättelse under förutsättning att företagen lämnar vissa uppgifter om förvärv av egna aktier eller andelar i noterna eller ”under balansräkningen” (jfr gällande krav på information om förvärv och innehav av egna aktier i 6 kap. 1 § andra stycket 6–9 årsredovisningslagen, 1995:1554, ÅRL).

Utredningen föreslår inte något generellt undantag från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse. I förslaget undantas emellertid mikroföretag från kraven på att förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över företagets utveckling (jfr 6 kap. 1 § första stycket ÅRL) och från kraven på upplysningar om förhållanden som är viktiga för bedömningen av företagets utveckling, ställning och resultat samt väsentliga händelser under räkenskapsåret (jfr 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 ÅRL). Det innebär i praktiken att mikroföretag som inte är aktiebolag eller ekonomiska föreningar inte behöver upprätta någon förvaltningsberättelse.

Utredningens förslag innebär att mikroföretag som utnyttjar de förenklade reglerna om notupplysningar och förvaltningsberättelse inte får tillämpa ÅRL:s bestämmelser om värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Detta är i enlighet med vad som anges i direktivet.

Undertecknande och offentliggörande av årsredovisningshandlingar

Undertecknande av årsredovisningen

Utredningens förslag innebär att de nuvarande bestämmelserna i 2 kap. 6 och 7 §§ ÅRL om att en års- eller koncernredovisning ska undertecknas av samtliga styrelseledamöter och den verkställande direktören kompletteras med en möjlighet att färdigställa redovisningen genom – i stället för undertecknande – ett protokollfört beslut vid ett styrelsemöte vid vilket samtliga styrelseledamöter och den verkställande direktören deltar.

Fastställelseintyg

Utredningen föreslår att s.k. fastställelseintyg, dvs. intyg om att bolags- eller föreningsstämman har fastställt balans- och resultaträkningarna (jfr 8 kap. 3 § ÅRL), ska kunna undertecknas av, utöver styrelseledamot eller verkställande direktör, annan person som styrelsen har utsett för detta.

Meddelande om brister i redovisningshandlingar

Enligt 8 kap. 6 § ÅRL får Bolagsverket under vissa förutsättningar besluta om förseningsavgift för aktiebolag som inte har gett in redovisningshandlingar i tid. I 8 kap. 8 § ÅRL regleras den situationen då ett bolag har gett in handlingarna i tid men dessa är förenade med någon avhjälpbar brist, t.ex. att handlingarna inte är bestyrkta. Då får förseningsavgift beslutas först om bolaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte har gjort det inom tid som har angetts i underrättelsen. Utredningen föreslår att sådana underrättelser ska kunna skickas, förutom med vanlig post, med e-post, med tjänsten Mina meddelanden eller på annat lämpligt sätt.

Elektronisk ingivning av årsredovisningen

Utredningen för i betänkandet en diskussion om behovet av ett fungerande system för elektronisk ingivning av redovisningshandlingar. Enligt utredningen är det som nu krävs inte i första hand ändringar i den rättsliga strukturen utan utvecklandet av praktiska metoder för att utnyttja det befintliga regelverket. Utredningen förordar därför att det inleds ett arbete inriktat på att skapa praktiskt tillämpliga system för elektroniskt upprättande och elektronisk ingivning av redovisningshandlingar. Inom ramen för det arbetet måste det beslutas om ett gemensamt elektroniskt format. Det måste också fattas beslut om ansvaret för de s.k. taxonomier som ska finnas knutna till det elektroniska formatet. Arbetet med dessa och andra hithörande frågor bör enligt utredningen ske i samverkan mellan berörda myndigheter och samordnas med det arbete av liknande slag som bland annat Uppgiftslämnarutredningen (Dir N2012:1 och dir. 2013:111) bedriver.

Ytterligare förenklingsfrågor

Indelningen av tillgångar, avsättningar och skulder i kortfristiga och långfristiga poster

Enligt 3 kap. 4 a § ÅRL får noterade företag samt koncernföretag som omfattas av en koncernredovisning, upprättad enligt de internationella redovisningsstandarder som Kommissionen har antagit, dela in omsättningstillgångar och anläggningstillgångar respektive skulder och avsättningar i kortfristiga och långfristiga poster i balansräkningen. Bestämmelserna utgör ett undantag från den huvudregel som säger att balansräkningen ska upprättas i enlighet med bilaga 1 till lagen.

Utredningen föreslår att dessa bestämmelser formuleras om och förtydligas för att möjliggöra en bättre anpassning till internationella redovisningsstandarder.

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden i årsredovisningen

Enligt 4 kap. 13 a § ÅRL får företag som omfattas av en koncernredovisning, upprättad i enlighet med IAS-förordningen, i årsredovisningen redovisa andelar i intresseföretag med den s.k. kapitalandelsmetoden, om det är förenligt med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild. Samma möjlighet står öppen för andra företag vars andelar eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad (noterade företag).

Utredningen föreslår att de nu nämnda slagen av företag ska kunna använda kapitalandelsmetoden i årsredovisningen även för att redovisa andelar i dotterföretag.

Värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde?

I betänkandet diskuteras om det bör införas en möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter med s.k. värdering till verkligt värde. I betänkandet lämnas dock inte något förslag om detta.

Upplysning om varulagrets nettoförsäljningsvärde

Enligt 4 kap. 11 § första stycket ÅRL ska större företag lämna upplysningar om väsentliga skillnader mellan varulagrets bokförda värde och dess nettoförsäljningsvärde. Det finns inte längre något motsvarande upplysningskrav i EU-rätten. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att den aktuella bestämmelsen upphävs.

Större periodiseringsposter och större avsättningar

Enligt 3 kap. 8 § ÅRL ska större företag (med den av utredningen föreslagna terminologin medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse) alltid specificera större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (större periodiseringsposter). Sådana företag ska också alltid specificera större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen (3 kap. 10 § ÅRL).

Utredningen föreslår att dessa upplysningskrav – som inte har någon motsvarighet i det nya redovisningsdirektivet – utmönstras.

Vissa frågor om finansiella företags redovisning

Utredningen föreslår att kreditinstitut och värdepappersföretag som drivs i aktiebolagsform, vid upprättande av koncernredovisning, inte ska behöva göra den uppdelning av eget kapital som ska göras vid upprättande av årsredovisning. Försäkringsbolag som drivs i aktiebolagsform och som får dela ut vinst ska, vid upprättande av koncernredovisning, inte behöva upplysa om fördelningen av koncernens eget kapital på bundet och fritt. Detta ska gälla även när koncernredovisningen upprättas med tillämpning av internationella redovisningsstandarder som Kommissionen har antagit med stöd av IAS-förordningen.

Utredningen föreslår vidare att det i samtliga kreditinstitut och värdepappersbolag ska krävas Finansinspektionens medgivande till uppskrivning av anläggningstillgångar.

Förslaget innehåller också ett bemyndigande för regeringen eller Finansinspektionen att meddela föreskrifter om uppgifter om koncernen i vissa finansiella holdingföretags delårsrapporter.

Nya årsredovisningslagar

Utredningen föreslår att den nuvarande ÅRL ersätts med en ny årsredovisningslag och har upprättat ett förslag till en sådan ny lag. Den nya lagen bygger till stora delar på den nuvarande lagen. Den nya lagtexten har dock i åtskilliga avseenden fått en ny utformning; regelmassan har delats upp på ett större antal kapitel och paragrafer, språket har moderniserats och mellan paragraferna har det förts in ett stort antal rubriker.

Utredningen föreslår även att lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), ersätts med nya lagar. De nya lagarna knyter, liksom de nuvarande lagarna, nära an till årsredovisningslagen.

En särskild lag om delårsrapporter

Utredningens förslag till ny årsredovisningslag och nya årsredovisningslagar på det finansiella området innehåller, till skillnad från de nu gällande ÅRL, ÅRKL och ÅRFL, inga bestämmelser om delårsrapporter. Bestämmelserna om delårsrapporter har i stället samlats i en ny särskild lag.

Bokföringsskyldighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund m.fl.

I dag gäller att en ideell förening som bedriver någon form av näringsverksamhet alltid är bokföringsskyldig, oavsett föreningens balansomslutning och oavsett storleken av näringsverksamheten. Utredningen föreslår att en näringsverksamhet som en ideell förening bedriver i fortsättningen ska föranleda bokföringsskyldighet för föreningen enbart om föreningens nettoomsättning i näringsverksamheten normalt uppgår till mer än fyra prisbasbelopp. Samma sak föreslås gälla för registrerade trossamfund, registrerade organisatoriska delar av ett trossamfund, samfällighetsföreningar, viltvårdsområdesföreningar och fiskevårdsområdesföreningar.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016.

1. Författningsförslag

1.1. Förslag till årsredovisningslag (2016:000)

Härmed föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentliggörande av årsredovisningar och koncernredovisningar. Bestämmelserna avser – definitioner (2 kap.) – årsredovisningens form och innehåll (3 kap.) – balansräkning (4 kap.) – resultaträkning (5 kap.) – värdering (6 kap.) – notupplysningar (7 kap.) – förvaltningsberättelse (8 kap.) – kassaflödesanalys (9 kap.) – koncernredovisning (10 kap.) – offentliggörande (11 kap.) – överklagande (12 kap.)

Lagens tillämpningsområde

2 § Lagen är, om inte annat föreskrivs i andra och tredje styckena, tillämplig på sådana företag som avses i 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078).

Lagen är inte tillämplig på företag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (2016:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (2016:000) om årsredovisning i försäkringsföretag, om inte annat är särskilt föreskrivet i dessa lagar.

Företag som enligt 1 kap. 1 § tredje stycket lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § tredje stycket lagen om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna är inte skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt denna lag.

2 kap. Definitioner

Var det finns definitioner och förklaringar

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp finns i nedan angivna paragrafer i detta kapitel.

Andelar 3 §

Dotterföretag 5 §

Företag 2 §

Företag av allmänt intresse 10 §

Gemensamt styrda företag 9 §

Intresseföretag 7 §

Koncern 5 §

Koncernföretag 5 §

Medelstora företag 12 §

Medelstora koncerner 16 §

Mikroföretag 14 §

Moderföretag 5 §

Nettoomsättning 4 §

Närstående 20–22 §§

Små företag 13 §

Små koncerner 17 §

Stora företag 11 §

Stora koncerner 15 §

Strategiskt andelsinnehav 6 §

Företag

2 § I denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning eller en koncernredovisning.

Andelar

3 § Med andelar avses aktier eller andra andelar i juridiska personer.

Nettoomsättning

4 § Med nettoomsättning avses intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.

Koncern, moderföretag, dotterföretag och koncernföretag

5 § Ett företag är moderföretag och en juridisk person är dotterföretag, om företaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal

med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

Strategiskt andelsinnehav

6 § Med strategiskt andelsinnehav avses ett sådant andelsinnehav i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Uppgår ett andelsinnehav till minst 20 procent av det totala antalet andelar i det andra företaget, ska innehavet anses utgöra ett strategiskt andelsinnehav, om inte annat framgår av omständigheterna.

Intresseföretag

7 § Om ett företag har ett strategiskt andelsinnehav i en juridisk person och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning, är den juridiska

personen intresseföretag till företaget. Detta gäller dock inte om den juridiska personen utgör företagets dotterföretag eller är ett gemensamt styrt företag som företaget är samägare i.

Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person, ska det anses ha sådant inflytande över denna som avses i första stycket, om inte annat framgår av omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen.

Kompletterande regler vid tillämpningen av 5-7 §§

8 § I de fall som avses i 5 § första stycket 1-3 och andra stycket samt 6 och 7 §§ ska sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den fysiska eller juridiska personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller intresseföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget eller intresseföretaget som innehas av det företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller intresseföretagets eller dess dotterföretags räkning.

Gemensamt styrda företag

9 § Med gemensamt styrda företag avses juridiska personer över vilka två eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande genom ett på avtal grundat samarbete.

Företag av allmänt intresse

10 § Med företag av allmänt intresse avses

1. företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2. företag som omfattas av lagen (2016:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller är av det slag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket nämnda lag,

3. företag som omfattas av lagen (2016:000) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller är av det slag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket nämnda lag, och

4. publika aktiebolag.

Stora företag

11 § Med stora företag avses företag som inte är företag av allmänt intresse och som de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget uppgår till mer än 250,

b) företagets redovisade balansomslutning uppgår till mer än 175 miljoner kronor,

c) företagets redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 350 miljoner kronor.

Medelstora företag

12 § Med medelstora företag avses företag som inte är företag av allmänt intresse eller stora företag och som de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget uppgår till mer än 50,

b) företagets redovisade balansomslutning uppgår till mer än 40 miljoner kronor,

c) företagets redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 80 miljoner kronor.

Små företag

13 § Med små företag avses företag som inte är stora eller medelstora företag eller företag av allmänt intresse och som de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget uppgår till mer än 3,

b) företagets redovisade balansomslutning uppgår till mer än 1,5 miljoner kronor,

c) företagets redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 3 miljoner kronor.

Följande företag utgör små företag även om de inte uppfyller något av villkoren a) – c) i första stycket eller uppfyller endast ett av villkoren:

1. stiftelser, och

2. företag som avses i artikel 2.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag (investmentföretag och vissa företag som är närstående till sådana företag).

Mikroföretag

14 § Med mikroföretag avses företag som inte är stora, medelstora eller små företag eller företag av allmänt intresse.

Stora koncerner

15 § Med stora koncerner avses koncerner som de två senaste räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen uppgår till mer än 250,

b) koncernföretagens redovisade balansomslutning uppgår till mer än 175 miljoner kronor,

c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 350 miljoner kronor.

Medelstora koncerner

16 § Med medelstora koncerner avses koncerner som inte är stora koncerner och som de två senaste räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen uppgår till mer än 50,

b) koncernföretagens redovisade balansomslutning uppgår till mer än 40 miljoner kronor,

c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 80 miljoner kronor.

Små koncerner

17 § Med små koncerner avses koncerner som inte är stora eller medelstora koncerner.

Kompletterande regler vid tillämpningen av 11–17 §§

18 § Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 §bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av 11–17 §§ till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter.

19 § Vid tillämpningen av 15 § b och c samt 16 § b och c ska andelar i dotterföretag, fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

Eliminering enligt första stycket behöver dock inte ske, om företaget vid tillämpningen av 15 § b och c samt 16 § b och c i stället tillämpar följande gränsvärden:

– Balansomslutning: 48 miljoner kronor respektive 210 miljoner kronor,

– Nettoomsättning: 96 miljoner kronor respektive 420 miljoner kronor.

Närstående

20 § En fysisk person och hans eller hennes nära familjemedlemmar ska vid tillämpningen av denna lag anses som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning enligt denna lag (ett rapporterande företag), om han eller hon

1. utövar ett bestämmande inflytande eller tillsammans med annan utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över det rapporterande företaget,

2. har ett betydande inflytande över det rapporterande företaget, eller

3. är styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i det rapporterande företaget eller dess moderföretag.

Med en persons nära familjemedlemmar avses i första stycket – den som är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till honom eller henne,

– annan person som ingår i samma familj som honom eller henne och som kan förväntas påverka honom eller henne i hans eller hennes kontakter med det rapporterande företaget eller som kan förväntas påverkas av honom eller henne i sina egna kontakter med det rapporterande företaget,

– en person som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av honom eller henne eller av hans eller hennes maka, make eller sambo.

21 § En juridisk person är enligt denna lag närstående till ett rapporterande företag i följande fall:

1. Den juridiska personen och det rapporterande företaget ingår i samma koncern.

2. Den juridiska personen är ett intresseföretag till det rapporterande företaget eller till ett koncernföretag i den koncern i vilken det rapporterande företaget ingår.

3. Den juridiska personen är ett gemensamt styrt företag i vilket det rapporterande företaget eller ett koncernföretag i den koncern i vilken det rapporterande företaget ingår är samägare.

4. Det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juridiska personen eller till ett koncernföretag i den koncern i vilken företaget ingår.

5. Det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag i vilket den juridiska personen eller ett koncernföretag i den koncern i vilken den juridiska personen ingår är samägare.

6. Den juridiska personen och det rapporterande företaget är båda gemensamt styrda företag i vilka samma tredje part är samägare.

7. Den juridiska personen och det rapporterande företaget förhåller sig så till varandra att det ena företaget är ett gemensamt

styrt företag i vilket ett tredje företag är samägare och det andra företaget är ett intresseföretag till det tredje företaget.

8. Den juridiska personen är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2 eller 3.

9. Den juridiska personens huvudsakliga verksamhet är att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till personer som avslutat sin anställning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapporterande företaget. 10. Den juridiska personen har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9. 11. Den juridiska personen står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande av en person eller en sådan nära familjemedlem som är närstående enligt 20 § första stycket. 12. Den juridiska personen står under betydande inflytande av en person som avses i 20 § första stycket 1. 13. Den juridiska personen eller dess moderföretag har en styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare som är en person som avses i 20 § första stycket 1. Vid tillämpningen av första stycket ska med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rättssubjekt som inte är ett moderföretag i denna lags mening. Med intresseföretag ska jämställas ett sådant företag som skulle ha utgjort ett intresseföretag om 7 § inte hade innehållit krav på andelsinnehav.

22 § Trots det som sägs i 20 och 21 §§ gäller följande.

1. Två företag ska inte anses närstående enbart därför att de har en gemensam styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare. De ska inte heller anses närstående därför att en styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i det ena företaget har ett betydande inflytande över det andra företaget.

2. Två samägare till ett gemensamt styrt företag ska inte anses närstående enbart därför att de utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över företaget.

3. Finansiärer, fackföreningar, statliga och kommunala företag samt statliga och kommunala myndigheter som inte har ett bestäm-

mande inflytande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över det rapporterande företaget ska inte anses som närstående enbart på grund av sina normala affärskontakter med ett företag.

4. Kunder, leverantörer, franchisegivare, distributörer och generalagenter med vilka ett företag har en betydande affärsvolym ska inte anses som närstående till företaget enbart på grund av det ekonomiska beroende som detta förhållande medför.

3 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Årsredovisningens delar

1 § En årsredovisning ska bestå av

1. en balansräkning,

2. en resultaträkning,

3. noter, och

4. en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen för medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska det även ingå en kassaflödesanalys.

Överskådlighet och god redovisningssed

2 § Årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Rättvisande bild

3 § Balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild ska ges, ska det lämnas tilläggsupplysningar.

Om företaget i årsredovisningen avviker från det som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, ska upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.

Andra grundläggande redovisningsprinciper

4 § Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska följande iakttas:

1. Företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet.

2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.

3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att

a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen,

b) hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, och att

c) hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller en förlust.

4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekommande fall, delposter består av ska värderas var för sig.

6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.

7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret. Ett företag får avvika från det som sägs i första stycket, om effekten av avvikelsen är oväsentlig. Ett företag får även avvika från det som sägs i första stycket 6, om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 § och 3 § första stycket.

5 § Vid tillämpningen av bestämmelser i denna lag om att ett företag får avvika från bestämmelser i lagen om effekten av avvikelsen är oväsentlig gäller följande. Effekten av en avvikelse ska anses vara oväsentlig, om ett utelämnande eller en felaktighet inte kan antas påverka de beslut som användare fattar på grundval av redovisningen. Detta gäller dock inte om en utelämnad eller felaktig upp-

gift skulle kunna påverka en användares beslut när uppgiften läses mot andra uppgifter i redovisningen.

Form och språk

6 § Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska.

Uppgifter om firma m.m.

7 § Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om

1. företagets firma,

2. den ort där företagets styrelse har sitt säte eller, om ingen styrelse finns, den ort där förvaltningen förs, och

3. företagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. eller, i fråga om enskilda näringsidkare, dennes personnummer.

Om företaget har gått i likvidation, ska också detta anges.

Valuta

8 § Beloppen i årsredovisningen ska anges i företagets redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078). Beloppen får dessutom anges i ytterligare valuta enligt omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen).

Vid byte av redovisningsvaluta ska balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan enligt den växelkurs som har fastställts av Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under räkenskapsåret. Den omräknade balansräkningen ska utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret.

Färdigställande

9 § I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen färdigställas genom underskrift av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen.

Årsredovisningen får även färdigställas genom beslut vid ett styrelsesammanträde vid vilket samtliga styrelseledamöter och, om en sådan är utsedd, den verkställande direktören deltar.

I handelsbolag ska årsredovisningen färdigställas genom underskrift av samtliga obegränsat ansvariga delägare.

I grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska årsredovisningen färdigställas genom underskrift av samtliga ledamöter i grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ska årsredovisningen färdigställas genom underskrift av samtliga styrelseledamöter eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av direktören.

I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen färdigställas genom underskrift av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, samtliga bolagsmän som företräder bolaget.

I övriga företag ska årsredovisningen färdigställas genom underskrift av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare.

10 § Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska undertecknande enligt 9 § ske med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.

Avvikande mening

11 § Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen anmäler en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i 9 § första stycket gäller detta dock endast om den avvikande meningen antecknas till styrelsens protokoll.

Första stycket tillämpas också om någon som deltar vid beslut att färdigställa årsredovisningen enligt 9 § första stycket tredje meningen anmäler en avvikande mening.

Datering

12 § Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. Om årsredovisningen färdigställs genom ett styrelsebeslut enligt 9 § första stycket tredje meningen, ska den innehålla uppgift om den dag då styrelsesammanträdet hölls.

Avlämnande till revisorerna

13 § I ett aktiebolag ska årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret lämnas till revisorerna och lekmannarevisorerna senast sex veckor före den ordinarie bolagsstämma där årsredovisningen ska behandlas.

I en ekonomisk förening ska årsredovisningen lämnas till revisorerna senast en månad före ordinarie föreningsstämma.

I övriga företag ska årsredovisningen lämnas till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

4 kap. Balansräkning

Balansräkningens innehåll

1 § Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen.

Uppställningsformer

2 § Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag.

Små företag och mikroföretag får även använda den uppställningsform som anges i bilaga 2 till denna lag (förkortad balansräkning).

3 § Ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad får ställa upp balansräkningen på annat sätt än vad som anges i bilaga 1, om

1. postindelningen i stället grundas på en indelning i kortfristiga och långfristiga poster,

2. den information som lämnas är likvärdig med den som annars ska lämnas i enlighet med bilaga 1, och

3. det är förenligt med 3 kap. 2 § och 3 § första stycket. Första stycket gäller även andra företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

Posternas ordningsföljd m.m.

4 § Posterna i balansräkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.

Om en tillgång, avsättning eller skuld avser flera än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i not.

Avvikelser på grund av verksamhetens särskilda inriktning

5 § Vid postindelningen ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning. Poster som föregås av romerska siffror får dock inte ändras.

Komplettering med ytterligare poster

6 § Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningformernas poster. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Uppdelning i delposter

7 § Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 3 kap. 3 § första stycket på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter.

Delposter ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Sammanslagning av poster

8 § Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

1. om de är oväsentliga med hänsyn till kravet i 3 kap. 3 § första stycket på rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Jämförelsetal

9 § För varje post eller delpost i balansräkningen och sådana noter som avses i 8 § 2 ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.

Justering av jämförelsetal

10 § Om ett företag har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl och är förenligt med 3 kap. 2 § och 3 § första stycket, får avvikelse göras från vad som föreskrivs i andra stycket.

Små företag och mikroföretag behöver inte göra sådana justeringar som avses i första stycket under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i not.

Vad som ska tas upp som anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

11 § Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav i verksamheten ska tas upp som anläggningstillgångar. Andra tillgångar ska tas upp som omsättningstillgångar.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får djur i jordbruk eller renskötsel tas upp som omsättningstillgångar oavsett avsikten med innehavet.

12 § Utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar som är av betydande värde för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill).

Det som sägs i första stycket gäller även utgifter för företagets eget utvecklingsarbete. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter.

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller motsvarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp som tillgång.

Vad som ska tas upp som avsättningar

13 § Som avsättningar ska tas upp sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias.

Avskrivningar och nedskrivningar får inte tas upp som avsättningar.

Uppdelning av fordrings- eller skuldposter

14 § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

För varje skuldpost i balansräkningen ska anges den del som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen och den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

I balansräkningen ska även summan av sådana fordringar respektive skulder som avses i första och andra styckena anges.

Det som sägs i första och andra styckena om fordrings- och skuldposter gäller även motsvarande poster som har tagits in i sådana noter som avses i 8 § 2.

Särskilda poster

Aktiebolag

15 § Egna aktier får inte tas upp som tillgång.

Om bolaget har förvärvat egna aktier, ska fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Har egna aktier överlåtits, ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.

16 § I ett aktiebolag ska den del av betalningen för en aktie som överstiger aktiens kvotvärde tas upp under överkursfonden.

Ekonomiska föreningar

17 § I en ekonomisk förening får fordran på insats inte tas upp som tillgång.

Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden – de betalda insatserna – utförs som en särskild post under eget kapital.

Det som sägs i andra stycket gäller även vid redovisning av fullgjorda upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening.

Uppdelning av eget kapital

Aktiebolag

18 § Ett aktiebolags eget kapital ska delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska tas upp Aktiekapital, Uppskrivningsfond, Reservfond, Fond för utvecklingsutgifter och Kapitalandelsfond.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp Överkursfond, Fond för verkligt värde, övriga fria fonder, var för sig,

Balanserad vinst eller förlust samt Vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret ska tas upp som avdragsposter.

Ekonomiska föreningar

19 § En ekonomisk förenings eget kapital ska delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska tas upp Inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, Uppskrivningsfond, Fond för utvecklingsutgifter, Reservfond och Kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska tas upp Fond för verkligt värde, övriga fria fonder, var för sig, Balanserad vinst eller förlust samt Nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret ska tas upp som avdragsposter.

Det som sägs i andra stycket om insatser gäller också vid redovisning av upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening.

Oväsentliga avvikelser

20 § Ett företag får avvika från vad som föreskrivs i 1–19 §§ och i bilagorna 1 och 2 till lagen, om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

5 kap. Resultaträkning

Resultaträkningens innehåll

1 § Resultaträkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

Uppställningsformer

2 § Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 3 och 4.

Små företag och mikroföretag får även använda någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 5 och 6 (förkortad resultaträkning). I så fall ska det i anslutning till posten Bruttovinst eller Bruttoförlust lämnas upplysning om företagets nettoomsättning. Bolagsverket får i ett enskilt fall medge att upplysningen om nettoomsättning utelämnas, om det är motiverat av konkurrensskäl.

Byte av uppställningsform får ske endast om det finns särskilda skäl och är förenligt med 3 kap. 2 § och 3 § första stycket. Detta gäller dock inte vid byte mellan uppställningsformerna i bilagorna 3 och 5 och vid byte mellan uppställningsformerna i bilagorna 4 och 6.

Posternas ordningsföljd

3 § Posterna i resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.

Avvikelser på grund av verksamhetens särskilda inriktning

4 § Vid postindelningen ska göras de avvikelser från respektive uppställningsform som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.

Komplettering med ytterligare poster

5 § Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Uppdelning i delposter

6 § Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 3 kap. 3 § första stycket på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter.

Delposter ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Sammanslagning av poster

7 § Poster får slås samman,

1. om de är oväsentliga med hänsyn till kravet i 3 kap. 3 § första stycket på rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Jämförelsetal

8 § För varje post eller delpost i resultaträkningen och sådana noter som avses i 7 § 2 ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.

Justering av jämförelsetal

9 § Om ett företag har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl och är förenligt med 3 kap. 2 § och 3 § första stycket, får avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket göras.

Små företag och mikroföretag behöver inte göra sådana justeringar som avses i första stycket under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i not.

Särskilda poster i ekonomiska föreningars resultaträkningar

10 § I resultaträkningen för en ekonomisk förening ska sådan överskottsutdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tas upp som en särskild kostnadspost.

Oväsentliga avvikelser

11 § Ett företag får avvika från det som föreskrivs i 1–10 §§ och i bilagorna 3–6 till lagen, om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

6 kap. Värdering

Anläggningstillgångar

Hur anläggningstillgångar ska värderas

1 § Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar tillgångens anskaffningsvärde, om inte annat följer av 3 §, 4 §, 5 §, 13 §, 15 § eller 20–27 §§.

Hur anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar ska bestämmas

2 § I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

Avskrivning av anläggningstillgångar

3 § Anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period.

Om nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång som utgörs av utgifter för företagets eget utvecklingsarbete inte kan fastställas med rimlig grad av säkerhet, ska perioden anses uppgå till fem år. Detsamma gäller i fråga om sådan goodwill som avses i 4 kap. 12 §.

Avskrivningar ska tas upp i resultaträkningen. Annan redovisning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl och är förenligt med 3 kap. 2 § och 3 § första stycket.

Nedskrivning av anläggningstillgångar

4 § Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det värde som följer av 1 och 2 §§ samt 3 § första stycket, ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för den. Detta gäller dock inte nedskrivning som avser goodwill.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje styckena ska tas upp i resultaträkningen.

Uppskrivning av anläggningstillgångar

5 § Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 2 §, 3 § första stycket, 4 § första-tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet avsätts till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission.

Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp ska efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.

Ianspråktagande av fonden för utvecklingsutgifter och uppskrivningsfonden

6 § Ett aktiebolag får ta fonden för utvecklingsutgifter eller uppskrivningsfonden i anspråk för

1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,

2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta fonden för utvecklingsutgifter eller uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om Bolagsverket eller, i tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med ett belopp från fonden. I fråga om Bolagsverkets eller domstolens tillstånd gäller 20 kap.2529 §§aktiebolagslagen (2005:551) i tillämpliga delar.

7 § Vid avskrivning enligt 3 § eller nedskrivning enligt 4 § av en uppskriven tillgång eller vid avyttring eller utrangering av tillgången ska uppskrivningsfonden minskas i motsvarande utsträckning, dock högst med den del av fonden som svarar mot tillgången. På samma sätt ska fonden för utvecklingsutgifter minskas i samband med avyttring, avskrivning eller nedskrivning av en sådan tillgång som avses i 4 kap. 12 § andra stycket.

Minskningen av uppskrivningsfonden eller fonden för utvecklingsutgifter i fall som avses i första stycket får göras enbart genom att

1. fonden tas i anspråk enligt 6 §,

2. den del av fonden som motsvarar avskrivning eller nedskrivning överförs till fritt eget kapital, eller

3. den del av fonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapital.

Omsättningstillgångar

Hur omsättningstillgångar ska värderas

8 § Omsättningstillgångar ska, om inte annat följer av 11–16 § eller 20–27 §§, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Om det finns särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 3 kap. 2 § och 3 § första stycket användas i stället för nettoförsäljningsvärdet.

Hur anskaffningsvärdet, nettoförsäljningsvärdet och återanskaffningsvärdet för omsättningstillgångar ska bestämmas

9 § Anskaffningsvärdet för omsättningstillgångar ska bestämmas enligt 2 § första – tredje styckena, om inte annat följer av 10 §.

Nettoförsäljningsvärdet ska bestämmas som försäljningsvärdet med avdrag för beräknad försäljningskostnad.

Återanskaffningsvärdet ska bestämmas till belopp som motsvarar den utgift för anskaffandet som företaget skulle ha haft om tillgången hade anskaffats på balansdagen.

Anskaffningsvärde för varulager av likartade tillgångar

10 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-utprincipen får inte tillämpas.

Värdering av pågående arbeten

11 § Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till belopp som överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl och det står i överensstämmelse med 3 kap. 2 § och 3 § första stycket.

Värdering av djur i vissa fall

12 § Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får djur i jordbruk eller renskötsel värderas till det värde som fastställs av Skatteverket.

Bestämmelser som avser både anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

13 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för företaget får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt.

Omräkning av fordringar och skulder

14 § Fordringar och skulder i annan valuta än redovisningsvalutan ska omräknas till redovisningsvalutan enligt växelkursen på balansdagen, om inte annat följer av 3 kap. 2 § och 3 § första stycket.

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden

15 § Företag som avses i 4 kap. 3 § får redovisa andelar i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag i resultaträkningen och balansräkningen med tillämpning av bestämmelserna i 10 kap. 23–27 §§, om det är förenligt med 3 kap. 2 § och 3 § första stycket.

Värdering av dotterföretags andelar i moderföretag

16 § Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett dotterföretag ska andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte anses ha något värde.

Avsättningar

17 § En avsättning ska motsvara den på balansdagen bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån

18 § Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån ska periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden förfaller till betalning. Sådan periodisering behöver dock inte göras, om den är utan betydelse med hänsyn till kravet i 3 kap. 3 § första stycket på rättvisande bild.

Valutaomräkning av förlagsinsatser

19 § Om en ekonomisk förening har förlagsinsatser i annan valuta än redovisningsvalutan, ska dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång, ska föras mot Balanserad vinst eller förlust.

Värdering till verkligt värde

Vad som får värderas till verkligt värde

20 § Derivatinstrument och andra finansiella instrument får tas upp till sitt verkliga värde, om inte annat följer av 21 § eller 22 §.

Vid tillämpningen av första stycket och 22–24 §§ ska avtal som avser rå- och stapelvaror och ger endera parten rätt att reglera avtalet med kontanter eller med något annat finansiellt instrument anses som derivatinstrument. Detta gäller dock inte om avtalet

1. ingicks för att täcka företagets förväntade behov av inköp, försäljning eller egen förbrukning av rå- och stapelvaror,

2. även efter avtalets ingående har tillgodosett detta behov,

3. utformades för detta ändamål när det ingicks, och

4. förväntas regleras genom leverans av varan. Av 26 § följer att säkrade poster i vissa fall ska tas upp till verkligt värde.

Undantag

21 § Följande finansiella instrument får inte värderas till verkligt värde:

1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument,

2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål,

3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag,

4. eget kapitalinstrument som företaget självt har gett ut,

5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden,

6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt

7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt.

22 § Värdering till verkligt värde får inte ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet.

Särskilda villkor för värdering till verkligt värde

23 § Värdering till verkligt värde får ske endast om samtliga företagets finansiella instrument, utom sådana som enligt 21 § inte får tas upp till verkligt värde, värderas till verkligt värde.

24 § I mikroföretag får värdering till verkligt värde ske endast om företaget lämnar samtliga upplysningar som små företag ska lämna enligt 7 och 8 kap.

Särskilda bestämmelser för noterade företag m.m.

25 § Företag som avses i 4 kap. 3 § får, trots det som sägs i 21 §, värdera där angivna finansiella instrument till verkligt värde, om

1. det är förenligt med sådana internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning

(EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och

2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa standarder.

Värdering av säkrade poster

26 § Om en tillgång, avsättning eller skuld eller en del därav har säkrats mot ett finansiellt instrument som värderas till verkligt värde, ska den säkrade posten värderas på samma sätt, om de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter det.

Hur det verkliga värdet ska bestämmas

27 § Det verkliga värdet ska bestämmas på grundval av det finansiella instrumentets marknadsvärde. Om något marknadsvärde inte kan bestämmas för ett instrument men däremot för dess beståndsdelar eller för ett likartat instrument, ska det verkliga värdet bestämmas på grundval av beståndsdelarnas eller det likartade instrumentets marknadsvärde. Om inte heller en sådan värdering är möjlig, ska det verkliga värdet bestämmas med hjälp av sådana allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet.

Redovisning av värdeförändringar

28 § Om en tillgång värderas till verkligt värde, ska värdeförändringen sedan föregående balansdag redovisas i resultaträkningen.

I följande fall ska värdeförändringen redovisas i en fond för verkligt värde i stället för i resultaträkningen:

1. värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att en del av eller hela värdeförändringen inte redovisas i resultaträkningen, eller

2. värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.

En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas för handelsändamål och inte heller är ett derivatinstrument får redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, ska fonden justeras.

Oväsentliga avvikelser

29 § Ett företag får avvika från vad som föreskrivs i 1–28 §§, om effekten av avvikelsen är oväsentlig.

7 kap. Notupplysningar

Allmänna bestämmelser

Upplysningar för olika kategorier av företag m.m.

1 § Samtliga företag ska lämna de notupplysningar som framgår av 7–17 §§.

Ytterligare upplysningskrav för samtliga företag finns i 3 kap. 3 § och 4 kap. 4 §.

Särskilda bestämmelser för europabolag och europakooperativ finns i 54 §.

2 § Små företag ska, utöver vad som framgår av 1 §, även lämna de upplysningar som anges i 18–26 §§.

3 § Medelstora företag ska, utöver vad som framgår av 1 §, även lämna de upplysningar som anges i 18–51 §§.

4 § Stora företag och företag av allmänt intresse ska, utöver vad som framgår av 1 §, även lämna de upplysningar som anges i 18– 53 §§.

Notupplysningarnas placering

5 § Om inte annat följer av kravet i 3 kap. 2 § på överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster till vilka noterna hänför sig.

Utelämnande av oväsentliga upplysningar

6 § Ett företag får utelämna en upplysning som ska lämnas enligt detta kapitel, om effekten av att utelämna upplysningen är oväsentlig.

Notupplysningskrav för samtliga företag

Upplysningar om avvikelser från kvittningsförbudet

7 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 4 § andra stycket avviker från vad som i den paragrafen föreskrivs om att tillgångar, skulder och avsättningar samt intäkter och kostnader inte får kvittas mot varandra, ska det lämna upplysning om de bruttobelopp som kvittas.

Upplysningar om jämförelsetal

8 § Om ett företag med stöd av 4 kap. 10 § andra stycket eller 5 kap. 9 § andra stycket avviker från vad som sägs i de paragraferna om justering av jämförelsetal, ska det lämna upplysning om skälen för avvikelsen.

Upplysningar om byte av uppställningsform

9 § Om ett företag, i fall som avses i 5 kap. 2 § tredje stycket första meningen, byter uppställningsform för resultaträkningen, ska det lämna upplysning om skälen för bytet.

Upplysningar om värderings- och omräkningsprinciper

10 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges.

För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i annan valuta än redovisningsvalutan ska det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till redovisningsvalutan.

Upplysningar om goodwill

11 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upplysning om vilken avskrivningsperiod som tillämpas för denna och vad som är skälet till valet av avskrivningsperiod.

Upplysningar om ställda säkerheter

12 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om omfattningen, arten och formen av dessa.

I 51 § finns särskilda upplysningskrav för medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse.

Upplysningar om eventualförpliktelser

13 § Upplysning ska lämnas om summan av företagets eventualförpliktelser.

Upplysningar om säkerheter och ansvarsförbindelser som har ställts till förmån för koncernföretag m.m.

14 § Om ett företag har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för ett koncernföretag, för ett intresseföretag eller för ett gemensamt styrt företag som företaget är samägare i, ska en särskild upplysning lämnas om detta.

Upplysningar om lån till ledande befattningshavare

15 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar om detta som anges i andra stycket. Detsamma gäller om ett företag har ställt pant eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsförbindelse till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Upplysning ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av ställda säkerheter och ingångna ansvarsförbindelser samt beloppet av de lån för vilka säkerhet ställts. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning till företaget den har som företaget har lämnat lån till, ställt säkerhet för eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för. Om företaget under räkenskapsåret har helt eller delvis avskrivit ett lån eller avstått från att kräva in det, ska upplysning lämnas även om detta.

I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 35 §.

Upplysningar om medelantalet anställda under räkenskapsåret

16 § Upplysning ska lämnas om medelantalet under räkenskapsåret anställda personer.

Upplysningar om moderföretag

17 § Ett företag som är dotterföretag ska lämna följande upplysningar om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag:

1. namn,

2. organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer, säte, och

3. om moderföretaget är utländskt, var det går att få tillgång till moderföretagets koncernredovisning.

I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 50 §.

Ytterligare notupplysningskrav för små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse

Upplysningar om omräkningskurs för annan valuta än redovisningsvalutan

18 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse som med stöd av 3 kap. 7 § har angett belopp i årsredovisningen även i annan valuta än företagets redovisningsvaluta ska lämna upplysning om omräkningskursen.

Upplysningar om anläggningstillgångar

19 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna de upplysningar om anläggningstillgångar som anges i andra-fjärde styckena.

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 4 kap. 8 § 2 ska upplysningar lämnas om

1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

2. tillkommande och avgående tillgångar,

3. överföringar,

4. årets avskrivningar enligt 6 kap. 3 §,

5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 6 kap. 4 § andra stycket,

6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och vad som kvarstår oavskrivet av uppskrivningsbeloppet

Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång, ska särskild upplysning lämnas om detta.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 27 §.

Upplysningar om uppskrivningsfonden

20 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna de upplysningar om uppskrivningsfonden som anges i andra stycket.

Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en särskild sammanställning lämnas upplysningar om

1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret med uppgift om hur beloppen har behandlats skattemässigt,

3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk med uppgift om hur beloppen har använts, och

4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Upplysningar om finansiella instrument

21 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna de upplysningar om finansiella instrument som anges i andra-fjärde styckena.

För varje kategori av finansiella instrument som värderas enligt 6 kap. 27 § ska upplysningar lämnas om

1. bokfört värde, och

2. de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respektive i fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 6 kap. 27 § ska upplysningar även lämnas om

1. omfattningen och typen av instrument, och

2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Om värderingen har gjorts enligt 6 kap. 27 § tredje meningen, ska väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges.

Det som sägs i denna paragraf ska tillämpas även på sådana avtal som enligt 6 kap. 20 § andra stycket ska anses som derivatinstrument.

Upplysningar om fonden för verkligt värde

22 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna de upplysningar om fonden för verkligt värde som anges i andra stycket.

Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska det i en särskild sammanställning lämnas upplysningar om

1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk med uppgift om hur beloppet har använts.

Upplysningar om långfristiga balansposter

23 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om summan av de skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

I fråga om medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse gäller även 33 §.

Upplysningar om intäkter och kostnader av exceptionell storlek eller förekomst

24 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om arten och storleken av enskilda intäkter och kostnader som är av exceptionell storlek eller förekomst.

Upplysningar om internvinster

25 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, om de är moderföretag men med stöd av 10 kap. 2 § inte upprättar någon koncernredovisning, lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Upplysningar om händelser efter räkenskapsårets slut

26 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysningar om sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget, som har inträffat efter räkenskapsårets slut och som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen. Upplysningarna ska omfatta den ekonomiska effekten av händelserna.

Ytterligare notupplysningskrav för medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

27 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, utöver vad som följer av 19 §, lämna de upplysningar om anläggningstillgångar som anges i andra – fjärde styckena.

Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillgång enligt 6 kap. 2 § tredje stycket, ska upplysning lämnas om det inräknade beloppet.

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 4 kap. 8 § 2 ska upplysning lämnas om

1. ackumulerade avskrivningar enligt 6 kap. 3 §,

2. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 6 kap. 4 § andra stycket,

3. ackumulerade uppskrivningar, och

4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 6 kap. 3 §, nedskrivningar och uppskrivningar.

Om en tillgång har varit föremål för avskrivning, nedskrivning eller uppskrivning uteslutande av skatteskäl, ska upplysning lämnas om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Upplysningar om omsättningstillgångar

28 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna de upplysningar om omsättningstillgångar som anges i andra och tredje styckena.

Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillgång enligt 6 kap. 2 § tredje stycket och 9 § första stycket, ska upplysning lämnas om det belopp som har räknats in.

Om en omsättningstillgång har varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska en upplysning lämnas om detta med angivande av justeringens storlek.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

29 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, utöver vad som följer av 20 §, lämna de upplysningar om finansiella instrument som anges i andra-fjärde styckena.

För varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 6 kap. 27 § ska upplysning lämnas om

1. det värde till vilket instrumenten skulle ha värderats vid en tillämpning av 6 kap. 27 §, och

2. omfattningen och typen av instrument. I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 6 kap. 20– 25 §§ får värderas till verkligt värde och vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet ska upplysning lämnas om

1. bokfört värde och det verkliga värdet, och

2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ner och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Det som sägs i första och andra styckena ska även tillämpas på sådana avtal som enligt 6 kap. 19 § andra stycket ska anses som derivatinstrument.

Upplysningar om inköp och försäljningar mellan koncernföretag

30 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse som ingår i en koncern ska lämna upplysningar om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Upplysningar om dotterföretag och vissa andra företag

31 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna följande upplysningar om dotterföretag och de övriga företag som de har ett strategiskt andelsinnehav i:

1. Det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

2. Det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning eller årsbokslut har upprättats,

3. Företagets ägarandel i det andra företaget, och

4. Antalet andelar som företaget äger och dessas värde enligt företagets balansräkning. Ett företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form. Om, i fall som avses i första eller andra stycket, det redovisningsskyldiga företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

32 § En upplysning enligt 31 § får utelämnas, om

1. den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i 31 § angivna företagen,

2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

3. noterna innehåller information om utelämnandet. Upplysning om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

2. det andra företaget omfattas av en av företaget upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som avses i 10 kap. 2 § första stycket.

Upplysningar om vissa långfristiga skuldposter

33 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 4 kap. 8 § 2 lämna upplysning om den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Upplysningar om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

34 § Om ett medelstort eller stort företag eller ett företag av allmänt intresse har ekonomiska arrangemang, som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget samt upplysningar om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget lämna upplysning om

1. inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och

2. den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget.

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

35 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, utöver vad som följer av 15 §, lämna upplysningar enligt 15 § om

1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag, och

2. panter, säkerheter och ansvarsförbindelser som har ställts till förmån för en sådan befattningshavare.

I sådana företag ska det som sägs i 14 § andra stycket tillämpas också när ett aktiebolag har lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

Upplysningar om transaktioner med närstående

36 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysningar om transaktioner som på andra än marknadsmässiga villkor har genomförts med personer eller företag som är att anse som närstående enligt 2 kap. 20–22 §§.

Upplysningar enligt denna paragraf behöver inte lämnas om transaktioner som har ingåtts

1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

37 § Upplysningar enligt 36 § ska omfatta

1. uppgift om transaktionernas art och de belopp som transaktionerna omfattar,

2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som föreligger, och

3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

Upplysningar om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och upplysning om de enskilda transaktionerna inte är nödvändig för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

Upplysningar om konvertibla lån

38 § Om ett medelstort eller stort företag eller ett företag av allmänt intresse har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska för varje lån eller liknande rättighet anges utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller för nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska utestående lånebelopp och räntebestämmelserna anges.

Upplysningar om aktier

39 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om antalet aktier i företaget och om aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

Upplysningar om förslag till vinst- eller förlustdispositioner

40 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om förslag till disposition beträffande företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om disposition av företagets vinst eller förlust.

Upplysningar om skatter

41 § Om ett medelstort eller stort företag eller ett företag av allmänt intresse har tagit upp uppskjuten skatt i balansräkningen, ska det lämna upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Ytterligare upplysningar om anställda

42 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om

1. de anställdas fördelning på kvinnor och män, och

2. om företaget har anställda i flera länder, medelantalet anställda och fördelningen på kvinnor och män i varje land.

Upplysningar om könsfördelningen bland ledande befattningshavare

43 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om fördelningen på kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Upplysningar om löner, andra ersättningar och sociala kostnader

44 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna särskild upplysning om storleken av följande personalkostnader, hänförliga till räkenskapsåret:

1. löner och andra ersättningar, och

2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

45 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysning om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare, och

2. anställda som inte omfattas av 1. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett företag av allmänt intresse ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Upplysningar om pensioner och liknande förmåner

46 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare.

I ett företag av allmänt intresse ska upplysningar som avses i första stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören, dock inte för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Upplysningar om tidigare styrelse och verkställande direktör

47 § Bestämmelserna i 45 och 46 §§ angående upplysningar om styrelseledamöter och verkställande direktören gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör.

Upplysningar om suppleanter och vice verkställande direktör

48 § Vid tillämpningen av 45–47 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice verkställande direktör jämställas med verkställande direktör.

Upplysningar om avtal om avgångsvederlag

49 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning ska lämna upplysning om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Ytterligare upplysningar om moderföretag

50 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska lämna sådana upplysningar som sägs i 17 § även avseende det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

51 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, när de enligt 12 § lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller noter enligt 4 kap. 8 § 2 som säkerheterna avser.

I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för annan.

Ytterligare notupplysningskrav för stora företag och företag av allmänt intresse

Upplysningar om nettoomsättningens fördelning

52 § Om företagets verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska stora företag och företag av allmänt intresse lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Vid tillämpningen av första stycket ska företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 §bokföringslagen (1999:1078) räkna in bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter i nettoomsättningen.

Upplysningar om ersättningar till revisor

53 § I aktiebolag och handelsbolag som är stora företag eller företag av allmänt intresse ska upplysning lämnas om den sammanlagda på räkenskapsåret belöpande ersättningen till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Särskild upplysning ska lämnas om hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Särskilda bestämmelser för europabolag och europakooperativ

54 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska bestämmelserna om styrelseledamöter i 15, 35, 43 och 45–49 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

8 kap. Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsens innehåll

1 § Om företaget är ett aktiebolag, ska förvaltningsberättelsen alltid innehålla de upplysningar som anges i 2 och 3 §§. Om företaget är en ekonomisk förening ska förvaltningsberättelsen alltid innehålla de upplysningar som anges i 4 och 5 §. Om företaget är en stiftelse, ska förvaltningsberättelsen alltid innehålla de upplysningar som anges i 6 §.

För små företag gäller, utöver vad som anges i första stycket, bestämmelserna i 7och 8 §§.

För medelstora och stora företag gäller, utöver vad som anges i första stycket, bestämmelserna i 7–11 §§.

För företag av allmänt intresse gäller, utöver vad som anges i första stycket, bestämmelserna i 7–17 §§.

Särskilda bestämmelser för aktiebolag

2 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag ska innehålla förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Om det föreligger förslag om värdeöverföring enligt 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551), ska förändringar i aktiebolagets eget kapital jämfört med föregående års balansräkning specificeras.

3 § Aktiebolag ska i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om

1. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

2. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

3. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och

4. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Särskilda bestämmelser för ekonomiska föreningar

4 § Förvaltningsberättelsen för en ekonomisk förening ska innehålla förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. Om föreningen är moderföretag, ska det dessutom i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om belopp som enligt årsredovisningarna för företag inom koncernen ska föras över från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget kapital.

Om det föreligger ett förslag om vinstutdelning enligt 10 kap. 1 § andra stycket 2 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, ska förändringar i den ekonomiska föreningens eget kapital jämfört med föregående års balansräkning specificeras.

5 § Ekonomiska föreningar ska i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om

1. väsentliga förändringar i medlemsantalet,

2. summorna av insatsbelopp som ska återbetalas under nästa räkenskapsår enligt bestämmelserna i 4 kap.1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, och

4. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas under de nästföljande två räkenskapsåren.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller också lösenbelopp för medlems andel i en sambruksförening enligt lagen (1975:417) om sambruksföreningar.

Särskilda bestämmelser för andra företag än mikroföretag

Särskilda bestämmelser för stiftelser

6 § I en stiftelse ska förvaltningsberättelsen alltid innehålla upplysning om hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret.

Rättvisande översikt

7 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska i förvaltningsberättelsen lämna en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat.

När det behövs för förståelsen av årsredovisningen, ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Särskilda förhållanden och händelser av väsentlig betydelse

8 § Små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om

1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,

2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret.

Företagets förväntade utveckling m.m.

9 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om

1. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

2. företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

3. företagets filialer i utlandet.

Finansiella instrument

10 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska, om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, i förvaltningsberättelsen lämna följande upplysningar om användningen av finansiella instrument:

1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker.

Icke-finansiella upplysningar

11 § Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse ska i förvaltningsberättelsen lämna sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor.

Sådana företag ska också, om de bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken, lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Särskilda bestämmelser för noterade aktiebolag

Upplysningar om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

12 § Aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om

1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2. styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma.

Upplysningar enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till notupplysningar som lämnas enligt 7 kap. 45 eller 46 §. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där upplysningarna har lämnats.

Upplysningar om aktier m.m.

13 § Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om

1. det totala antalet aktier i bolaget, antalet aktier av olika slag och, för varje aktieslag, vilka rättigheter aktierna ger i bolaget,

2. begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning,

3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

4. anställdas aktieinnehav i bolaget genom pensionsstiftelser eller liknande, om rösträtten för dessa aktier inte kan utövas direkt av de anställda,

5. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

6. av bolaget kända avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna,

7. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

8. av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget skall ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,

9. väsentliga avtal som bolaget är part i och som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande,

10. effekter av avtal som avses i punkt 9, dock inte när avtalen är av sådan art att ett offentliggörande sannolikt skulle skada bolaget allvarligt och bolaget inte uttryckligen är skyldigt att lämna ut sådana uppgifter på grund av andra rättsliga krav, och

11. sådana avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktier i bolaget.

Bolagsstyrningsrapport

14 § Förvaltningsberättelsen för aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 16 § i stället upprätta en från årsredovisningen skild bolagsstyrningsrapport.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om

1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver dem som följer av lag eller annan författning, och var upplysningar om dessa principer finns tillgängliga,

2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen,

3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

6. av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,

7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning,

8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning.

Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta.

15 § Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 14 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma paragraf.

Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

16 § I stället för att upprätta bolagsstyrningsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 14 § får bolaget upprätta rapporten som en från årsredovisningen skild handling. Rapporten ska även i ett sådant fall ha det innehåll som framgår av 14 och 15 §§. Den ska överlämnas till bolagets revisor inom samma tid som årsredovisningen.

Om bolaget har valt att upprätta bolagsstyrningsrapporten som en från årsredovisningen skild handling och sådana upplysningar som avses i 14 § andra stycket 3–6 ingår i förvaltningsberättelsen, behöver dessa upplysningar inte lämnas i rapporten. Om upplysningarna inte tas med i bolagsstyrningsrapporten, ska denna i stället innehålla en uppgift om den plats i förvaltningsberättelsen där upplysningarna lämnas.

Om bolaget har valt att upprätta en bolagsstyrningsrapport enligt denna paragraf, ska detta anges i förvaltningsberättelsen.

17 § Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i 15 § tredje stycket, ska bolagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar som avses i 13 § andra stycket 2–6 ska yttrandet vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar. Har det i rapporten tagits med sådana upplysningar som avses i 10 kap. 35 § andra stycket, ska yttrandet även innehålla ett uttalande om huruvida dessa upplysningar är förenliga med koncernredovisningen.

Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

9 kap. Kassaflödesanalys

1 § I en kassaflödesanalys ska redovisas företagets in- och utbetalningar under räkenskapsåret.

10 kap. Koncernredovisning

Skyldigheten att upprätta koncernredovisning

1 § Ett moderföretag ska för varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 2 §, 3 § eller 4 §.

2 § Moderföretag i små koncerner behöver inte upprätta någon koncernredovisning, om inte annat följer av andra stycket.

Det som sägs i första stycket gäller inte om moderföretaget eller ett annat koncernföretag är ett företag av allmänt intresse.

3 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning, om

1. företaget och samtliga dess dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och

2. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats

a) enligt lagstiftning som har tillkommit i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag,

b) i enlighet med internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, eller

c) på ett sätt som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdigt med internationella redovisningsstandarder enligt b.

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i 7 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncernredovisningen.

Första stycket gäller inte, om

1. delägare som har en kapitalandel i moderföretaget på minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moderföretagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att koncernredovisning ska upprättas, eller

2. andelarna i moderföretaget eller överlåtbara värdepapper som moderföretaget har utfärdat är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte upprättar någon koncernredovisning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer samt säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen. Av 11 kap. 20 § följer att ett sådant moderföretag även ska låta offentliggöra det överordnade moderföretagets koncernredovisning.

4 § Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning, om moderföretagets samtliga dotterföretag är av oväsentlig betydelse med hänsyn till kravet i 8 § på rättvisande bild. En koncernredovisning ska dock upprättas, om två eller flera dotterföretag tillsammans är av mer än oväsentlig betydelse.

Ett moderföretag behöver inte heller upprätta någon koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag av skäl som anges i 7 § tredje stycket inte behöver omfattas av en koncernredovisning.

Upplysningar mellan moderföretag och dotterföretag

5 § Om ett företag har blivit moderföretag, ska ledningen för företaget meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning ska lämna ledningen för moderföretaget de upplysningar som behövs för att en koncernredovisning ska kunna upprättas.

Koncernredovisningens delar

6 § Koncernredovisningen ska bestå av

1. en koncernresultaträkning,

2. en koncernbalansräkning,

3. noter,

4. en förvaltningsberättelse, och

5. en kassaflödesanalys.

Dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen

7 § Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om företaget är av oväsentlig betydelse med hänsyn till kravet i 8 § på rättvisande bild. Om två eller flera dotterföretag tillsammans är av mer än oväsentlig betydelse, ska de dock omfattas av koncernredovisningen.

Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovisningen, om

1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

Principer för upprättande av koncernredovisning

Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild

8 § Koncernredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen. Bestämmelserna i 3 kap. 3 § första stycket andra meningen och andra stycket tillämpas också på koncernredovisningen.

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

9 § När koncernredovisningen upprättas, ska följande bestämmelser i 3 kap. tillämpas:

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 5 § om oväsentliga avvikelser, 6 § om språk och form, 8 § om valuta, 9 och 10 §§ om undertecknande, 11 § om avvikande mening, 12 § om datering, samt 13 § om avlämnande till revisorerna.

Koncernredovisningen ska innehålla de uppgifter om moderföretaget som anges i 3 kap. 7 §.

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovisning.

Balansdag

10 § Koncernredovisningen ska hänföra sig till moderföretagets balansdag.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före eller efter moderföretagets balansdag, ska dotterföretaget omfattas av koncernredovisningen på grundval av en balansräkning som hänför sig till moderföretagets balansdag och en resultaträkning som avser moderföretagets räkenskapsår.

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före eller efter moderföretagets balansdag, ska upplysning lämnas om sådana händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets balansdagar.

Koncernbalansräkning

Koncernbalansräkningens innehåll m.m.

11 § Koncernbalansräkningen ska utgöra en sammanställning av balansräkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Om inte annat följer av detta kapitel, ska 4 kap. tillämpas. Det som sägs i 4 kap. om små, medelstora och stora företag ska dock i stället avse små, medelstora och stora koncerner. Om det i koncernen ingår ett företag av allmänt intresse, ska det som sägs i 4 kap. om företag av allmänt intresse tillämpas.

Bestämmelserna i 4 kap. 18 § om uppdelning av eget kapital i bundet och fritt ska inte tillämpas.

Innehav utan bestämmande inflytande

12 § Den del av eget kapital i ett dotterföretag som belöper sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av

koncernredovisningen ska i koncernbalansräkningen redovisas som innehav utan bestämmande inflytande.

Elimineringar mellan koncernföretag

13 § Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, ska elimineras i koncernbalansräkningen.

Det som sägs i första stycket gäller inte om beloppen är av oväsentlig betydelse med hänsyn till kravet i 8 § på rättvisande bild.

Med internvinst avses vinst vid överlåtelse av en tillgång inom koncernen i den utsträckning tillgången inte därefter har överlåtits till en köpare utanför koncernen eller har förbrukats eller dess värde har satts ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

Koncernresultaträkning

Koncernresultaträkningens innehåll m.m.

14 § Koncernresultaträkningen ska utgöra en sammanställning av resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Om inte annat följer av detta kapitel, ska det som sägs i 5 kap. tillämpas. Det som sägs i 5 kap. om små, medelstora och stora företag ska dock i stället avse små, medelstora och stora koncerner. Om det i koncernen ingår ett företag av allmänt intresse, ska det som sägs i 5 kap. om företag av allmänt intresse tillämpas.

Innehav utan bestämmande inflytande

15 § Den del av årets resultat i ett dotterföretag som belöper sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen ska i koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

Elimineringar mellan koncernföretag

16 § Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, ska elimineras i koncernresultaträkningen.

Detsamma gäller förändring av internvinst under räkenskapsåret.

Det som sägs i första stycket gäller inte om beloppen är av oväsentlig betydelse med hänsyn till kravet i 8 § på rättvisande bild.

Med internvinst avses i denna paragraf detsamma som i 13 §.

Hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen

17 § Dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen i enlighet med vad som anges i 18–22 §§ (förvärvsmetoden).

18 § I koncernbalansräkningen ska det bokförda värdet av moderföretagets andelar i ett dotterföretag elimineras genom att värdet avräknas mot den andel av dotterföretagets eget kapital som belöpte på andelarna vid förvärvet. 19 § Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir dotterföretag ska moderföretaget upprätta en förvärvsanalys för att fastställa andelarnas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder.

20 § Om anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar eller skulder enligt den förvärvsanalys som anges i 19 § avviker från deras bokförda värden i dotterföretagets balansräkning, ska värdena i koncernbalansräkningen justeras med hänsyn till detta. Summan av dessa justeringar ska avräknas från det skillnadsbelopp som uppkommit vid avräkningen enligt 18 §.

21 § Om det efter en avräkning enligt 20 § föreligger ett positivt skillnadsbelopp, ska detta redovisas som goodwill i koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§ gäller även för sådan goodwill.

Om det efter en avräkning enligt 20 § föreligger ett negativt skillnadsbelopp, ska detta redovisas i koncernbalansräkningen som negativ goodwill. Negativ goodwill får upplösas och intäktsföras

när en sådan behandling överensstämmer med bestämmelserna i 3 kap. 2–4 §§.

Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varandra, ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not.

22 § Om ett företag har förvärvat ett annat företag genom att betala med andelar som det självt har gett ut och kontrollen över det förvärvande företaget som en följd av det har övergått till nya ägare (omvänt förvärv), ska vid tillämpningen av 18–21 §§ det förvärvade företaget anses som moderföretag och det förvärvande företaget anses som dotterföretag.

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag ska räknas in i koncernbalansräkningen

Kapitalandelsmetoden

23 § Andelar i intresseföretag ska redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i 24–27 §§, om inte annat följer av tredje stycket.

Vid tillämpningen av första stycket ska även bestämmelserna i 13, 16 och 30 §§ om värdering och internvinsteliminering tillämpas, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Såsom internvinst ska därvid anses den andel i vinst som belöper på moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och koncernföretag.

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om

1. andelsinnehavet i företaget är oväsentligt med hänsyn till kravet i 8 § på rättvisande bild, eller

2. förhållandena motsvarar de som anges i 7 § tredje stycket. Den som tillämpar tredje stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

24 § Första gången andelarna i ett intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen ska moderföretaget först göra en beräkning av andelarnas värde enligt 6 kap. 1 §, 2 § första stycket, 4 § första– tredje styckena och 5 § första stycket.

Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelarna

ska anges särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet ska beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns särskilda skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden tillämpas första gången.

Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt skillnadsbelopp, ska det belopp som har räknats fram enligt första stycket minskas med avskrivningar eller nedskrivningar enligt 6 kap. 3 och 4 §§, beräknade på grundval av det angivna skillnadsbeloppet. Den del av skillnadsbeloppet som inte kan hänföras till något särskilt slag av tillgång, avsättning eller skuld ska därvid anses som goodwill.

Det belopp som har räknats fram enligt första stycket ska vidare justeras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst eller förlust för räkenskapsåret som belöper på andelarna. Vidare ska avdrag göras för mottagen utdelning från intresseföretaget. Hänsyn ska också tas till andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. Andelarna ska i koncernbalansräkningen tas upp till det värde som motsvarar återstående belopp.

25 § När ett intresseföretag är moderföretag i en koncern, avses med företagets eget kapital i 24 § andra stycket vad som i en av intresseföretaget upprättad koncernredovisning redovisas som sådan post.

26 § I efterföljande koncernbalansräkningar ska de andelar som avses i 23 § tas upp till det värde som de är upptagna till i närmast föregående koncernbalansräkning. Detta värde ska justeras med tillämpning av 24 §.

Om andelarna vid en tillämpning av 24 § första, tredje och fjärde styckena tas upp till ett högre värde än i närmast föregående koncernbalansräkning, ska skillnadsbeloppet sättas av till en kapitalandelsfond.

27 § Vid redovisning enligt 24–26 §§ ska den andel av intresseföretagets vinst eller förlust som belöper på andelarna redovisas som intäkt eller kostnad i koncernresultaträkningen. Mottagen utdelning från intresseföretaget får inte redovisas som intäkt.

Klyvningsmetoden

28 § Ett företag som omfattas av en koncernredovisning och som tillsammans med ett eller flera företag, som inte omfattas av koncernredovisningen, leder ett gemensamt styrt företag ska redovisa sin ägarandel i det sistnämnda företaget enligt andra stycket eller enligt 23–27 §§. Om 23–27 §§ tillämpas, ska det som sägs där om intresseföretag i stället avse gemensamt styrda företag.

I koncernbalansräkningen får tas upp en så stor andel av det gemensamt styrda företagets tillgångar, avsättningar och skulder som belöper på ägarandelen. I koncernresultaträkningen får tas upp en så stor andel av det gemensamt styrda företagets intäkter och kostnader som belöper på ägarandelen. Vid redovisning enligt detta stycke ska 10, 13, 16, 18-21, 29, 30 och 32 §§ tillämpas. Upplysningar enligt 7 kap. 16 och 42 §§ ska lämnas särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.

Värderingsregler

29 § Bestämmelserna i 6 kap. tillämpas även på koncernredovisningen.

30 § Koncernredovisningen och årsredovisningen ska upprättas med tillämpning av gemensamma principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder. Olika värderingsprinciper får användas, om det finns särskilda skäl. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än de som tillämpas i koncernbalansräkningen, ska dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och är förenligt med 8 §, får avvikelse göras från vad som föreskrivs i andra stycket. En sådan avvikelse får även göras, om en omräkning är oväsentlig med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Upplysning om skälen för avvikelsen ska anges i en not.

Notupplysningar

Allmänna upplysningar

31 § En koncernredovisning ska innehålla de notupplysningar som anges i 7 kap. 7–26 §§. Om koncernredovisningen avser en medelstor koncern, ska den även innehålla de notupplysningar som anges i 7 kap. 27–30 och 33–51 §§. Om koncernredovisningen avser en stor koncern eller om det i koncernen ingår ett företag av allmänt intresse, ska den även innehålla de notupplysningar som anges i 7 kap. 27–30 och 33–53 §§.

Ytterligare upplysningskrav finns i 7 § fjärde stycket, 10 § andra stycket, 21 § tredje stycket, 23 § fjärde stycket, 24 § andra stycket, 28 § andra stycket fjärde meningen, 30 § första stycket samt 32 och 33 §§ i detta kapitel.

Det som sägs i 7 kap. 5 § om notupplysningarnas placering och i 7 kap. 6 § om utelämnande av oväsentliga upplysningar ska tillämpas.

Trots det som sägs i första stycket får upplysningar enligt 7 kap. 45 § tredje stycket tredje meningen och 7 kap. 46 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av de nämnda bestämmelserna ska dock de lämnade upplysningarna avse även löner och andra förmåner från koncernföretag.

Upplysningar om förändringar i koncernens sammansättning

32 § Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Detta får ske genom upprättande av en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Upplysningar om dotterföretag och vissa andra företag

33 § För varje dotterföretag ska dess namn, organisationsnummer och säte anges. Vidare ska anges den ägarandel, beräknad med tillämpning av 2 kap. 8 §, som koncernföretag innehar i företaget.

Bestämmelserna i första stycket ska tillämpas även ifråga om

1. intresseföretag och gemensamt styrda företag som tas in i koncernredovisningen med tillämpning av 23–27 §§, och

2. gemensamt styrda företag som tas in i koncernredovisningen med tillämpning av 28 § andra stycket och som ett koncernföretag, självt eller på det sätt som anges i 2 kap. 8 §, innehar en andel i.

I fråga om andra företag, i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 2 kap. 8 § har ett strategiskt andelsinnehav, ska ägarandelen, företagets namn, organisationsnummer och säte anges. Vidare ska företagets eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret anges.

I koncernredovisningen ska grunden för att ett företag har klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och kapitalandelen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandeln. I koncernredovisningen ska även anges grunden för att ett gemensamt styrt företag har tagits in i koncernredovisningen med tillämpning av 28 §.

34 § Bolagsverket får medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt 33 § första-tredje styckena, om uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av de angivna företagen.

Förvaltningsberättelse

35 § En förvaltningsberättelse för koncernen ska upprättas med tillämpning av 8 kap. 3, 5–11 och 13–§§. Det som sägs i 8 kap. 7–11 §§ om små, medelstora och stora företag ska i stället avse små, medelstora och stora koncerner.

Om moderföretaget är ett aktiebolag och bolagets eller något av dess dotterföretags andelar eller överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovisningen.

Om moderföretaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om koncernen som avses i

andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas.

Kassaflödesanalys

36 § En kassaflödesanalys för koncernen ska upprättas med tillämpning av 9 kap. 1 §.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om den kassaflödesanalys som ska ingå i koncernredovisningen. Den överensstämmer i sak med gällande rätt (jfr 7 kap. 31 § i den nuvarande lagen).

Koncernredovisningar i moderföretag som omfattas av IASförordningen

37 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1. 1–4 §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2. 6 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse,

3. 9 § första stycket vad gäller hänvisningarna till 3 kap. 6 och 8– 13 §§ om språk och form, valuta, undertecknande, avvikande mening, datering och avlämnande till revisorerna, samt andra stycket om uppgifter om moderföretaget,

4. 14 § till den del paragrafen hänvisar till 4 kap. 16 § om en ekonomisk förenings eget kapital.

5. 30 § första stycket om värderingsprinciper,

6. 31 § vad gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 7 kap.

– 15 § om lån till ledande befattningshavare, – 16 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, – 35 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare,

– 42 § om ytterligare upplysningar om anställda, – 43 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 45 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner, ersättningar och sociala kostnader,

– 46 § om pensioner och liknande förmåner, – 47 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, – 48 § om suppleanter och vice verkställande direktör, – 49 § om avtal om avgångsvederlag, och – 53 § om ersättningar till revisor.

7. 35 § om förvaltningsberättelsens innehåll och om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 8 kap. 3 och 7–11 §§, om upplysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där upplysningarna har lämnats.

38 § Andra företag än de som avses i 37 § får upprätta koncernredovisning med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. I sådant fall tillämpas 37 §.

11 kap. Offentliggörande

Registreringsmyndigheten

1 § Bolagsverket är registreringsmyndighet enligt denna lag. För stiftelser är dock tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) registreringsmyndighet.

Hur årsredovisning och revisionsberättelse ska offentliggöras

2 § Företag som enligt 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att offentliggöra sin årsredovisning ska göra det på följande sätt. På samma sätt ska även revisionsberättelsen offentliggöras.

För aktiebolag gäller att kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

För ekonomiska föreningar gäller att kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Efter särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten ska kopior av handlingarna ges in dit. Ett sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Föreningar som utgör medelstora eller stora företag eller företag av allmänt intresse och föreningar som är moderföretag i medelstora eller stora koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har utfärdats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom en månad från fastställelsebeslutet.

För handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och för grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 gäller att kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

För stiftelser gäller att kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektivavtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) gäller dock i stället att kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång.

För övriga företag gäller att kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Efter särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten ska kopior av handlingarna ges in dit. Ett sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Företag som är medelstora eller stora företag eller företag av allmänt intresse och moderföretag i medelstora eller stora koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har meddelats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

Kopiorna ska vara bestyrkta. Med en bestyrkt kopia jämställs ett elektroniskt original.

Fastställelseintyg

3 § När ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings årsredovisning offentliggörs enligt 2 §, ska det på kopian av årsredovisningen finnas ett intyg om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. I intyget ska det också lämnas uppgift om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust.

Intyget ska vara underskrivet av en styrelseledamot, av den verkställande direktören eller av annan som styrelsen har förordnat för uppgiften.

Elektronisk ingivning m.m.

4 § Årsredovisningar och revisionsberättelser får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten.

Ett intyg om fastställelse enligt 3 får undertecknas med en elektronisk signatur.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om

1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av årsredovisningar och revisionsberättelser,

2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och

3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket.

Registrering i aktiebolagsregistret

5 § Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisningar och revisionsberättelser för aktiebolag i aktiebolagsregistret.

Registreringen ska avfattas på svenska. Om det bolag som registreringen avser begär det, ska den dessutom avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

Den som begär att en registrering ska avfattas på annat språk än svenska ska, om Bolagsverket inte medger annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska

registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.

Kungörande

6 § När årsredovisningen och revisionsberättelsen för ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten kungöra detta.

Kungörandet ska ske i en tidning som myndigheten ger ut.

I fråga om aktiebolag ska kungörelsen avfattas på samma språk som registreringen i aktiebolagsregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om kungörandet.

Förseningsavgifter för aktiebolag

7 § Om ett aktiebolag inte ger in bestyrkta kopior av årsredovisning och revisionsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant intyg som avses i 3 §, ska bolaget betala förseningsavgift till staten enligt 8 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

8 § Ett aktiebolag ska betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om bolaget inom denna tid har kommit in med anmälan enligt 7 kap. 14 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551), betalat den avgift som är föreskriven för registrering av sådan anmälan och gett in en skriftlig försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelsen har lämnats till styrelsen, ska dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften ska uppgå till 10 000 kronor för publika aktiebolag och 5 000 kronor för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, ska bolaget betala en ny