Nobelcenter i Stockholm ett informations- och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och samhälle : förslag till lokalisering, finansiering och samverkansformer : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Statens offentliga utredningar WW 1997:117

w Kulturdepartementet

Nobelcenter i

Stockholm

ett informations- och aktivitets-

centrum kring naturvetenskap,

kultur och samhälle

Förslag till lokalisering, finansiering

och samverkansformer

Betänkande av Nobelcenterutredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen 1 Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslagsbilden: Arkitekten Paul Hedquists akademiprojekt 1922 till utformning av Tegelbacken i Stockholm. Original i Arkitekturmuseet.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20680-3 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen

för Kulturdepartementet

Regeringen beslöt den 30 januari 1997 att bemyndiga chefen för Kulturdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag att

en utreda etableringen ett Nobelcenter i Stockholm. Samtidigt beslöt

av regeringen direktiv för denna utredning, Dir 1997:23. Chefen för

om Kulturdepartementet utsåg dag förre statsrådet Bengt

samma Göransson till särskild utredare och professor Bengt O.H. Johansson till sekreterare. Utredningens assistent har varit Monica Berglund.

Utredningen slutfört sitt arbete, överlämnar hänned ett

som nu betänkande med sina överväganden och förslag.

Stockholm i september 1997

Bengt Göransson

Bengt O.H. Johansson

Sammanfattning

Regeringen beslutade den 30 januari 1997 om direktiv Dir. 1997:23 för en särskild utredare för att utreda en etablering av ett Nobelcenter i J Stockholm. Direktiven angav att utredningen skulle

beskriva den övergripande verksamhetsinriktningen,

-

presentera förslag till statens engagemang i projektet i samråd ä l med Nobelstiftelsen,

lämna förslag på olika alternativ för lokalisering, analysera de ekonomiska konsekvenserna för respektive alterna- tiv och föreslå finansiering for dessa, ange tidsramar för de olika alternativen och -

beskriva de samarbetsformer och den samverkan som kan

-

komma till stånd med kultur- och utbildningsaktiviteter som kan

anknytas till ett Nobelcenter.

Direktiven återges i bilaga

Verksamheten vid ett Nobelcenter

I Nobelstiftelsens vision är ett Nobelcenter i Stockholm ett hus för vetenskap och kultur kan slå bro mellan vetenskapen, kulturen

som en och samhället och föra samman naturvetenskap, humaniora, populärvetenskap och forskning. I centret finns utställningar kring prisämnena med tillhörande program- och symposieverksamhet. I verksamheten ingår också ett elektroniskt museum tillgängligt över Internet. Personhistoriska inslag om Alfred Nobel själv och om pristagarna skall finnas med men inte dominera. Fokus sätts i första hand på vetenskapliga och litterära framsteg och bedrifter. Det underliggande syftet är att skapa förståelse hos en bred allmänhet för den vetenskapliga och litterära utvecklingen, för konsten att skapa och för att det ständigt pågående samtalet inom dessa områden är av största betydelse för Vår tid. Specifika målgrupper är elever från högstadium och gymnasium i hela landet samt lärare under fortbildning. Med dessa mål är det av största vikt att utställningar och presentationer blir av högsta klass, inte minst konst-

närligt, och att centret ständigt kan ligga i frontlinjen när det gäller att utnyttja de modernaste visualiseringsteknikema.

Ett starkt internationellt och nationellt intresse. Tidigare ställningstaganden

Nobelprisets höga internationella prestige har medfört att det i flera andra länder tagits initiativ till att inrätta eller permanenta ut-

museer ställningar kring priset. Hit hör bl.a. ett Nobelmuseum i Skottland som byggs med EU-bidrag i anslutning till Nobels gamla fabriker

en av samt planer på permanenta utställningar i samverkan mellan nationella museiinstitutioner i Berlin och Washington.

Ett Nobelcenter kan förväntas i icke obetydlig omfattning dra till sig

visst sponsorintresse från olika näringsgrenar med anknytning till ett prisämnena. Nobelcentret måste dock stå över alla kommersiella bindningar eller misstankar sådana. Tilltron till Nobelpriset som be-

om löning för insatser i mänsklighetens tjänst oberoende av partsintressen kan befaras minska. Det är därför angeläget att centret till

annars väsentliga delar tillkommer offentliga åtaganden i samverkan

genom med Nobelstiftelsen. Denna har anfört att de Alfred Nobel testa-

av menterade medlen inte kan användas för annat än Nobelprisen och utrednings- och informationsverksamhet i anknytning till dessa. Att använda medel för att driva verksamhet vid ett Nobelcenter saknar stöd

och grundstadgama. Stiftelsen är dock beredd att mobilii testamentet

externt för själva driften av centret. sera resurser

Nobelstiftelsen föreslog i december 1994 att konkreta diskussioner mellan regeringen och stiftelsen skulle inledas i syfte att kartlägga förutsättningarna för att realisera ett Nobelmuseum. Motsvarande framställan gällande ett fredsprismuseum i Oslo har Norska Nobelkom-

av mittén lämnats till den norska regeringen. Frågan remitterades till Kulturutredningen för yttrande. Som huvudalternativ förelåg då en lokalisering till Sjöhistoriska Museets lokaler i sin tur eftersträvade

som

lokaler i anslutning till Vasamuseet. nya

Kulturutredningen tillstyrkte sådan lösning på lokalfrågorna men

en tog inte ställning i övrigt till ett Nobelmuseum som sådant. Regeringen anmälde i 1996 års Kulturproposition att den att återkomma till

avser riksdagen med förslag i frågan lokalisering Sjöhistoriska museet.

om av

Vi har funnit att det finns ett starkt intresse att ett Nobelcenter

av skapas i Stockholm. Intresset knyts både till den högklassiga vetenskapsinformation och kulturverksamhet centret skall bedriva i en

som tid då det blivit allt tydligare att vår välståndsutveckling är knuten till kunskapsutveckling. De möjligheter till internationella kontakter och

Sammanfattning 9

skulle har också framhållits, liksom dess posiutblickar som centret ge

effekt för Sverigebilden i utlandet. Inte minst är de institutioner tiva

enligt vad utredningen funnit starkt positiva till som utser pristagare

och kommer att medverka i dess utformning. tillkomsten av centret

stad bedömer Nobelcenter har stor betydelse för sta- Stockholms att ett

och har förklarat sig beredd till konkret medverkan i dens utveckling

centrets tillkomst.

dimensionering och utformning. Kostnader Nobelcentrets lokalisering,

för Nobelcenter måste ha stark Utredningen att en byggnad ett en anser

med mycket central placering i Stockarkitektonisk identitet en egen syfte. Utredningen har tagit del Fastigholm för att kunna fylla sitt av

översikt tillgängliga och möjliga lokalisehetskontorets tidigare över

med Stockholms stad och Nobelkommittén prövat ringar samt i samråd

alternativ. I detta utredningsarbete har Stockdessa och några andra

medverkat med översiktliga lokaliserings-

holms stadsbyggnadskontor

studier.

för utredningsarbetet har givetvis varit övervägan-

En utgångspunkt

Vi finner det rimligt anta att ett väl den centrets dimensionering. om

med den medieexponering som Nobelprisutfungerande Nobelcenter

tilltänkta verksamhet med stark delningama varje år ger och dess

locka publik bestående anknytning till flera skolämnen kommer att en

skolklasser, publik i storlek bör såväl bred allmänhet som en som av en mellan Vasamuseets och Nationalmuseets kunna ligga någonstans

under 1996. Vi har därför valt att vid våra 750 000 resp. 260 000

årligt besöksantal 300 000 till 400 000 beräkningar utgå från ett om

med resultatet överväganden om bl.a. persopersoner. Sammantaget av

utställningsprogrammet detta byggnad på nalantal och ytor för ger en

000 kvm. Det sålunda beräknade lokalbehovet ger mellan 8 000 och 10

på 160-180 miljoner kronor, inklusive

en byggnadskostnad

miljoner kronor, svarande mot årskostnad

inredningskostnader på 10 en

för byggnad och 1,7 miljoner kronor för på 16,518,5 miljoner kronor

basutställningar och multimedia har vi beräknat en inredning. För

på 66 miljoner kronor och för utrustning 8 miljoner

investeringskostnad

tilltagna med hänsyn till de utomordentligt höga kronor. Beloppen är

kvalitetskrav måste ställas i sammanhanget. som

uppfattning förläggning inom National- Vi delar stadens att en

tänkbar på grund bestämmelserna i naturstadsparken inte är av

platser har därför inte prövats utredningen med resurslagen. Sådana av

Nobelparken och Sjöhistoriska museets lokaler som tidiundantag för

intresse från Nobelstiftelsens sida. Vi har efter gare tilldragit sig visst

10¶Sammanfattning

SOU 1997:1 17

granskning funnit att vi inte vill rekommendera går vidare med att man dessa alternativ. Vad beträffar Nobelparken har staden förklarat att man inte avser medverka till sådan lokalisering. Vad åter beträffar Sjöen historiska museets byggnad finner vi att den inte är tillräckligt centralt lokaliserad och att dess tillgänglighet för ett Nobelcenter är beroende av att ersättningslokaler för Sjöhistoriska museet kan anordnas. Det läge invid Vasamuseet som därvidlag förutsätts är beläget inom Nationalstadsparken med tillhörande komplikationer. Bland de lokaliseringsaltemativ vi härutöver studerat närmare som kan nämnas återanvändning Serafimerlasarettet på Kungsholmen, av nybyggnad på Blasieholmen bakom Nationalmuseum, nybyggnad i samband med spåröverbyggnad vid Centralen och nybyggnad vid f.d. Järnvägsparken vid Tegelbacken. Det alternativet, är det vi senare som vill förorda, förutsätter att Centralbron förläggs i tunnel enligt Riddarholmskommitténs förslag. Vi är medvetna att möjligheterna här är om beroende av hur överenskommelse kan nås finansiering sådan om av en trafiklösning, en fråga är föremål för särskilda överläggningar som mellan regeringen och Stockholms stad. Läget vid Riddarfjärden mittemot Stadshuset är dock så enastående, behovet länge eftersatt av en arkitektonisk uppordning denna exponerade och viktiga plats så stort av och nedgrävningen av Centralbron så angelägen för Stockholms stadsbild och trivseln i västra city att vi ändå velat föreslå denna plats. Vårt förord bygger dock på att de nuvarande trafikrampema avlägsnas inom kortast möjliga tid. Vi finner det självklart och i linje med de riksdagen antagna - av kulturpolitiska riktlinjerna att främja bra arkitektur och formgivningatt ett förverkligande vårt förslag föregås internationell arkiav av en tekttävling. Denna bör äga rum under kulturhuvudstadsåret del som en av aktiviteterna under detta år. Vad gäller kostnaderna för att driva centret har vi med bl.a. underlag från Vasamuseets budget räknat med årskostnader 33 milj kronor om ca och med årliga intäkter från entréavgifter, försäljning och viss uthyrning om 19 miljoner. Summa årskostnader skulle därmed bli 14 ca miljoner kronor. Häri ingår underhåll byggnaden. av

Våra förslag

Utredningen har arbetat på regeringens uppdrag. Dess uppgift har varit att undersöka under vilka förutsättningar staten och staden kan det anta

l

erbjudande som Nobelstiftelsen, förvaltare efter Alfred som av arvet 1 Nobel, lämnat. Det förslag till ansvarsfördelning i det följande som l redovisas har därför sin utgångspunkt i det förhållandet stiftelsen att

SOU 199711 17 Sammanfattning 1 l

har ställning till frågan ett Nobelcenter överhuvud skall ensam att ta om etableras. Stat och kommun prövar och i vilken utsträckning de kan om eller bör medverka. Efter samråd med Stockholms stad föreslår vi att Nobelcentret byggs vid Tegelbacken och att staden på bekostnad iordegen ningställer och överlåter erforderlig tomtmark till staten för nyttjande

till Nobelcenter samt för fastighetsunderhållet. Tomtkostnad ett svarar för byggbar mark i citylägen kan i dag motsvara ca 100 miljoner anses kronor medan åtagande fastighetsunderhåll motsvarar ca 3,4 ett om miljoner kronor/år. Härtill kommer anslutningsavgifter, plan- och

kostnader för iordningställande mark med

bygglovskostnader samt av

vilka vi föreslår också bekostas staden. bl.a. tillfarter och parkering av tillkommande kostnader har vi preliminärt uppskattat till ca 20 Sådana bör enligt vår mening för kostnaden för miljoner kronor. Staten svara

uppförandet byggnaden med fast inredning samt upplåta byggnaden

av Nobelcentret. Det innebär att staten omedelbart avskriver

hyresfritt till

kostnader på 160-180 miljoner kronor och påtar sig dessa ca Det motsvarar 3,4 miljoner kronor/år.

fastighetsunderhållet. senare ca

ankomma för investeringar för verksamheten På stiftelsen bör att svara

enligt och upprätthållandet denna ca 14

66 miljoner kronor ovan av miljoner kronor/år. Dock föreslår vi att Tekniska högskolan,

Institutet och Universitetet får i uppdrag att inrätta Karolinska doktorandtjänster med placering vid Nobelcentret och med uppdrag att

den publika programverksamheten doktorand för varje medverka i - en Alfred Nobel instiftat prisämne närmare belyses i centret. av som 430 000 kronor/år och tjänst eller 1,720 miljoner Kostnaden för detta är Vidare har Forskningsrådsnämnden ställt i utsikt årliga kronor/år.

forskningsinformation i storleksordningen 1-2

bidrag till centrets innebär sammantaget att staten utöver tidigare miljoner lqonor. Detta för närmare tre, eventuellt nämnare fyra angivna kostnader tar ansvar miljoner kronor driftbudgeten på 14 miljoner kronor. av föreslår internationell arkitekttävling ordnas under Kultur- Vi att en och 4 miljoner kronor avsätts för detta under huvudstadsåret 1998 att Tävlingen bör föregås s.k. prekvalificering enligt budgetåret. av en l vilka särskilt lämpliga arkitektkontor kan utväljas EU:s regler genom

I organisations-

för deltagande. Vidare bör redan under hösten 1997 en l tillsättas med uppgift att ta fram ytterligare erforderligt I kommitté avtalsunderlag och planförutsättningar samt att utarbeta tävlings-

materialet. Det bör Statens fastighetsverk som svarar för genomförande av vara arkitekttävling och byggande. Nobelstiftelsen har att självständigt driva

verksamheten vid Nobelcentret i enlighet med de tankar återgivits

som

av utredningen.

Vi bedömer med ledning Riddarholmskommitténs utredning att

av byggandet bör kunna påbörjas senast fem år efter att beslut ned-

om grävning av Centralbron fattats. För byggtiden kan beräknas två och ett halvt år. Det innebär att inflyttning i färdig byggnad kan ske inom åtta år eller under år 2005. Det kan tilläggas att utredningen inte funnit någon annan tillräckligt attraktiv lokalisering där ett Nobelcenter kan antas bli förverkligat väsentligt tidigare.

Vi har funnit att inrättandet av ett Nobelcenter kan betydelse för jämställdhet mellan kvinnor och män. Centret kommer att innehålla

en blandning av aktiviteter och utställningar inom både naturvetenskap och humaniora vilket kan förväntas tilltala såväl kvinnor män- de

som senare traditionellt en procentuellt mindre stor besöksgrupp vid kulturinstitutioner. Centret kommer också kunna ge en djupare förståelse för vetenskaplig forskning och stimulans till unga kvinnor att i ökad utsträckning välja naturvetenskapliga utbildningar.

1¶Verksamhetsidén: för

vetenskap

och kultur

I detta kapitel beskriver vi verksamhetsidén med dess ambitioner att på folkbildande sätt presentera Översikter över de ämnesområden ett inom vilka Nobelpris utdelas, främst fysik, kemi, fysiologi/medicin och litteratur. Målet är bl.a. att i gestaltningar högsta klass illustav den vetenskapliga och det litterära skapandet och rera processen dessas samband med den idéhistoriska utvecklingen. I flera andra länder har initiativ tagits till att skapa Nobelmuseer eller motsvarande. Centret skall vända sig till bred allmänhet med lärare en under fortbildning och elever från högstadiet och uppåt som mer specifika målgrupper. De höga kvalitetskrav bör ställa på man

konstnärligt gestaltande, aktuella och pedagogiskt väl genomarbe-

tade presentationer gör att måste beredd att acceptera höga man vara kostnader för dessa och för driften av dem. Nobelpriset måste stå över alla misstankar om kommersiella bindningar. Nobelcentret bör därför till väsentliga delar komma till offentliga åtaganden. Det är också ett nationellt intresse att genom Nobelcenter låta svensk publik dra nytta de internatiogenom ett av nella nätverk som byggs upp kring prisen.

1.1¶Tankar från Nobelstiftelsen

Ett Nobelcenter i Stockholm är i Nobelstiftelsens vision ett hus för vetenskap och kultur Tankar kring ett Nobelmuseum samt Ytterligare tankar kring ett Nobelmuseum, bilaga 2 och 3. INobels anda skall sådan institution slå broar mellan vetenskapen, kulturen en och samhället, mellan naturvetenskap och humaniora och mellan populärvetenskap och forskning. Syftet är folkbildande med ambitionen att presentera och översikt över de ämnesområden inom vilka ge en Nobelpris utdelas. Det handlar härvid att illustrera vetenskapliga om problemställningar, förhållanden mellan grundforskning och tillämpad forskning och hur den vetenskapliga processen fungerar men också

14 Verksamhetsidén SOU 1997; 1 17

belysa frågor om det litterära skapandet och hur förutsättningar för fred kan skapas. Nobelprisen skall behandlas som en del ett skeende

av - en katalysator i en process. De skall således sättas in i vetenskapshisto-

en risk och kulturhistorisk/litterär omgivning. Rimligen bör det finnas plats för en skildring av Alfred Nobel och hans liv, pristagarna

av genom åren och frågan om hur det går till att utse Nobelpristagare. De personhistoriska inslagen, sig det gäller donator eller pristagare

vare kommer dock enligt planerna inte att dominera. De vetenskapliga och litterära framsteg och prestationer skall åskådliggöras och förkla-

som ras låter sig inte fångas inom ramen för aldrig så autentiska föremål eller miljöer som kan knytas till pristagarna eller donationen.

Gestaltningen av utställningarna och presentationema skall vara av högsta klass och ta alla sinnen i anspråk. Konventionell museiteknik skall blandas med interaktiva multimedia och samordnas med ett elektroniskt museum". Stark konstnärlig gestaltning av materialet skall eftersträvas. I centret finns också bibliotek, arkiv, föreläsningssal, biograf, butik och kafé samt utrymme för tillfälliga utställningar.

Nobelstiftelsen att i väntan på att ett permanent Nobelcenter

avser inrättas förbereda kommande museiverksamhet genom att under perioden 1997-2002 bygga särskild projektorganisation som inleder

upp en produktionen tillfälliga utställningar, etablerar ett internationellt

av nätverk samt distribuerar dessa utställningar via nätverket. Ansökan om projektanslag för detta ändamål har inlämnats till Crafoordska stiftelsen, Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning samt Stiftelsen för strategisk forskning. Stiftelsen förväntar sig att inom ramen för ett utbyte härigenom även få tillgång till några av de främsta intemationella utställningarna om vetenskap och kultur.

1.2¶Andra länder bygger Nobelmuseer

Den utomordentliga prestige som omger Nobelpriset gör att det finns ett mycket stort internationellt intresse för såväl personen Nobel som för Nobelpristagarna och deras upptäckter och verksamheter. Den hemsida på Internet nyligen skapats Nobelstiftelsen uppvisar ett

som av mycket stort antal besökare från hela världen. Hemsidan utvecklas nu med stöd av KK-stiftelsen och Riksbankens Jubileumsfond till ett elektroniskt Nobelmuseum. Det Norske Nobelinstitutt arbetar med att realisera ett museum i Oslo kring fredspriset. Diskussioner härom pågår med det norska kulturdepartementet. I Airshire, Skottland, där Nobel drev delar av sin verksamhet, planeras likaså ett Nobelmuseum som

Verksamhetsidén 15

skall invigas till hundraårsjubileet år 2001. Anläggningen har erhållit

EU-bidrag 60 miljoner kronor. Vidare planerar Deutsches om ca Museum i Berlin och Bonn samt Smithsonian Institution i Washington D.C. inom Museet för Amerikansk Historia att under namnet "Nobell"

bygga identiska permanenta utställningar över Nobel och upp Nobelprisen. Dessa skall enligt planerna stå färdiga på Alfred Nobels

födelsedag den 21 oktober 1999 och således utgöra en manifestation inför nästa åitusende. Ur målsättning kan citeras följ ande: museernas "The Nobel Prize the most famous and prestigious award for scientific, cultural and humanitarian achievement. The Nobel Prize

represents continuum of outstanding scientific discoveries, literary a works and humanitarian achievements extending from the beginning of this when the Prize awarded, to the present and into century, was flrSt the future, standard the 215 century. the aim of this setting a for exhibition the Nobel, unveil the mysteries of the to present man Alfred Prizes and honour the Nobel Laureates and their achievements. The exhibition Alfred Nobel ana the Nobel Prize will attract a on wide audience. will meet the requirements to mediate to the visitors scientificallyfounded and to entertain them. The exhibition

information

will hard wide spectrum of questions concerning the try to answer a subject: Everyone has heard about the Nobel Prize, but how many people the that its founder invented dynamite How are aware of fact Nobel s last will translated into reality The Nobel Prize

was Alfred

has the most important awards, but who

developed itself to one of

decides them Who the Prize Winners and justified to call on are them modern day aristocracy Have the Nobel Prize-worthy a social signijicance Which modern problems within the achievements a Prize-awarding process are there The these and other questions will be explained with the answers to graphics, photographs, documents and exhibits, but the help of text, exhibition will also specialists. Nobel Laureates will be cater for introduced the visitors. Some them will be interwieved, talking on

to of

their with the Nobel Prize and its ejfect themselves and experiences on society. Controversial and themes the Nobel Prize offer a new on platform research and knowledge. In particular the catalogue

for new

the exhibition will be the publications the subject.

to forum for new on

A substantial educational the exhibition will be set up programme on children. The the exhibition Nobel Oblige should be for concept of translated exhibition which both informative and into an scientifically and entertaining in order to attract the widest

founded

possible audience with the help of telecommunication maybe even - new audience, which will walk in through the exhibition an never person rooms. "

16 Verksamhetsidén SOU 1997:1 17

Även andra utländska intressenter kan fogas till listan

över potentiella arrangörer nobelmuseer eller permanenta nobelutställningar,

av såväl i USA Japan här nämns Columbia University i New York,

som British Museum i London och Okayama i Japan. Också inom Sverige finns ett dokumenterat stort intresse för presentationer av Alfred Nobel och Nobelpriset med planer på bl.a. vidareutveckling av ett befintligt Nobelmuseum i Karlskoga i anslutning till Alfred Nobels verksamhet vid Bofors och till den omständigheten att det var i Karlskoga som testamentet godkändes vid rättslig förhandling. Museet har etablerats i

en Björkborns herrgård som var Alfred Nobels bostad under hans två sista levnadsår och i en intilliggande laboratoriebyggnad i vilken han utförde sina experiment, bl.a. med konstsilke och konstläder. På Björkbom visas många intressanta föremål från hans tid på herrgården, såsom möbler och andra inventarier, boksamling l 100 volymer med

en om ca kommentarer samt laboratorieutrustning. Nobelmuseet i Karlskoga kan med sin autentiska miljö och sitt aktiva programutbud utgöra ett värdefullt komplement till verksamheten vid Nobelcentret i Stockholm.

1.3¶Nobelcentret och dess

publik

Det Nobelcenter som utredningen behandlar skall vända sig till största möjliga publik i syfte att väcka människans intresse för naturvetenskaplig forskning och litteratur. Mer specifika målgrupper är elever från högstadium och gymnasium samt lärare under fortbildning. Det är fråga om ett levande centrum där utställningama kompletteras med en omfattande programverksamhet bestående av t.ex. föreläsningar, visningar, uppläsningar, teater, musik och film.

Den pedagogiska principen bakom de tilltänkta presentationema utgår från att besökarna skall föras från det allmänna till det speciella. Först skapas en allmän plattform gäma berättande och med historiska

tillbakablickar inom de olika prisämnena sedan byggs på med

- som information om aktuella forskningsområden eller problem som kräver forskning. Olika pris och pristagare lyfts fram för att belysa, fördjupa och exemplifiera sådana frågor. På det sättet skall förståelse uppnås

en för den vetenskapliga utvecklingen och för att nya resultat bygger på tidigare insatser som en del i ett ständigt pågående vetenskapligt samtal av största betydelse för vår framtid. Nobelcentret skall ge oss en föreställning om konsten att forska och att skapa". Men centret skall också diskutera och problematisera vårt förhållningssätt till naturvetenskap och teknik och försöka ändra på schablonartade föreställningar att

om teknik och naturvetenskap står utanför kulturen". På sätt kan

samma litteraturen anknytas till det diskuterande och aktuella perspektivet, till

SOU 1997:1 17 Verksamhetsidén 17

exempelvis de eviga frågorna kärleken och döden eller främlingsom skapet i tillvaron. Utställningarna kring prisämnena består enligt dessas indelning i särskilda presentationer fysikornrådet, kemi, fysiologi eller medicin, av litteratur och fred. Dessutom att presentera ekonomiområdet avser man i anslutning till ekonomipriset till Alfred Nobels minne utdelas i att samband med de egentliga nobelprisen. Om ekonomipriset till Alfred Nobels minne skall belysas i kommande Nobelcenter är naturligtvis ett fråga för Nobelstiftelsen emellertid torde ägnas särskild en som uppmärksamhet. Detta pris utgör inte del testamentets bestämen av melser utgår till följd årliga anslag från Riksbanken. utan av Vid de utställningar skall ingå i centret finns

uppbyggandet av som

svårigheten dessa inte i ett i huvudsak kan utgå från att som museum befintliga föremål. Sådana finns endast undantagsvis. Materialet måste till övervägande del skapas speciellt för ändamålet. Detta förhållande utställningarna måste göras intresseväckande och fantasigör att eggande sin konstnärliga utfonnning. Det ställer särskilda krav genom formgivning och utställningsarrangemang och på andra pedagogiska hjälpmedel, måste högsta internationella klass och ständigt som vara av ligga i frontlinjen det gäller att utnyttja de modernaste visualisenär och kommunikationsteknikerna. I klartext innebär detta att man i ringsordinära utställningsarrangemang måste beredd relation till vara höga kostnader för dessa installationer, deras underhåll och acceptera regelbundna uppdatering. Inte minst driftskostnaderna blir viktiga att beakta. Utställningarna och i övrigt får under inga omarrangemangen slockna brist på skötsel och hård- och ständigheter av omsorg om mjukvara.

1.4¶Ett offentligt åtagande

Namnet Nobel och Nobelprisen har sådan prestige att det sannolikt skulle gå åstadkomma ett Nobelcenter i någon form även i Sverige, att helt eller till stor del utan offentlig finansiering. Olika industrigrenar med anknytning till prisämnena kan förväntas i någon form medverka till finansiering ett sådant center eller delar detta. En sådan en av av lösning skulle dock fullständigt oberoende garanterades - även om leda till knytning till kommersiella intressen skulle minska en som tilltron till Nobelprisets värde belöning insats i mänskligsom en av en hetens tjänst oberoende partsintressen. Utredningen har därför funnit av att det är angeläget att centret till väsentliga delar tillkommer genom offentliga åtaganden i samverkan med Nobelstiftelsen.

18 Verksamhetsidén

Ytterligare skäl att göra Nobelcentret till ett offentligt åtagande är att centret i snäv mening inte skall ett kring Alfred vara personmuseum Nobel utan i djupare mening ett Vetenskaps- och kulturhistoriskt center med levande anknytning till aktuell forskning där inte minst ungdomar kan erbjudas möjlighet att skapa sig djupare förståelse för vetenen skapliga problem och litterära frågor. Härtill kommer tillkomsten att av ett Nobelcenter kommer att göra det möjligt för bred svensk publik en att dra nytta det nationella och framför allt internationella nätverk av som byggs kring nobelprisen. Ett offentligt åtagande omfattar i upp detta fall därför väsentligt än insatser ekonomiska medel nämlimer av gen också nära samverkan med universitet, högskola och andra vetenskapliga institutioner. Detta torde också grunden för utredningsvara direktivens beslut att centret skall förläggas till Stockholm.

Vår uppgift enligt direktiven är således att föreslå lokalisering i en Stockholm vilket också är i linje med önskemålet att nå största möjliga internationella och nationella exponering och därmed besökarantal. I sin tur innebär det att vi utgått från att placeringen i Stockholm också

måste vara mycket central, dels tillgänglighetsskäl, dels för av att markera centrets nationella och internationella betydelse.

Förslaget skall därtill möjligt att realisera inom relativt kort vara en tidsrymd.

Tidigare överväganden

Efter erbjudande från Nobelstiftelsen att samverka i tillkomsten av ett Nobelmuseum i Stockholm behandlades frågan 1995 Kulturutredav ningen ställde sig positivt till att Sjöhistoriska museets lokaler som ställdes till förfogande enligt förslaget. Tanken var då att ett nytt Sjöhistoriskt skulle byggas intill Vasamuseet. Kostnaden för museum sådan byggnad beräknades till 108 miljoner kronor vartill skall en ca läggas kostnader för inredning och basutställningar, 50 miljoner ca kronor. Kulturutredningen lämnade därutöver inga synpunkter på utvecklingen Nobelmuseum. Parallellt med diskussionerna i av ett Sverige undersöks för närvarande möjligheterna att inrätta ett freds-

prismuseum i Oslo.

Under hösten 1993 beslutade stadsfullmäktige i Stockholm att verka för Nobelmuseum skulle inrättas i staden. Tidigare samma år hade att ett Nobelstiftelsens styrelse ställt sig positiv till att utreda möjligheterna att etablera Nobelmuseer i Stockholm och Oslo och uttalat att ett Nobelendast kunde tänkas i Nobelstiftelsens och prisutdelarnas regi. museum skrivelse till regeringen den 5 december 1994 erbjöd sig stiftel- I en att driva ett Nobelmuseum i Stockholm och föreslog att konkreta sen diskussioner skulle inledas mellan stiftelsen och regeringen i syfte att kartlägga de ekonomiska och fastighetsmässiga förutsättningarna för att realisera ett sådant En utgångspunkt för diskussionerna borde museum. enligt stiftelsens åsikt att denna svarade för driften medan det allvara männa tillhandahöll byggnaden. Stiftelsen hade då gjort vissa förberedande utredningsinsatser vilka ett huvudaltemativ till lokalisering utkristalliserat sig i genom form Sjöhistoriska museets nuvarande byggnad. Sjöhistoriska av museet eftersträvade för sin del lokaler i anslutning till Vasanya Bakgrunden till framställningen utöver tidigare nämnda museet. var förhållanden att stiftelsen erhållit propåer inrättandet av Nobelom i USA, Storbritannien, Tyskland och Japan. museer Frågan remitterades till Kulturutredningen som i ett delbetänkande 1995-05-10 yttrade sig över dels lämpligheten att överlåta byggnaden till Nobelstiftelsen, dels den framtida lokaliseringen av Sjöhistoriska

20 Tidigare överväganden

museets samlingar. Härvid övervägdes också flyttning av samlingarna till andra städer än Stockholm. Under förutsättning att Sjöhistoriska museets nuvarande byggnad säljs till Nobelstiftelsen föreslog utredningen att nya lokaler anordnas för ett sammanhållet sjöhistoriskt museum vid Galärvarvet i Stockholm i anslutning till Vasamuseet. Förslaget förutsatte att försäljningsintäkterna och eventuellt kompletterande finansiering genom t.ex. donationsmedel skulle vara tillräckliga för att finansiera sådan lösning samt att Knut och Alice Wallenbergs

en stiftelse, som på sin tid donerade medel för uppförandet av Sjöhistoriska museets byggnad, medgav att intäkterna från försäljning

en av denna får disponeras på föreslaget sätt. Wallenbergsstiftelsen uppgav i sitt yttrande över utredningen att den inte hade något att invända mot en sådan disposition av donationen.

Utredningen redovisade att kostnaden, grovt räknat, för en ny museibyggnad åt Sjöhistoriska museet 7 500 kvm bruttoarea ca

om ca 9 900 kvm kunde uppskattas till 107,5 miljoner kronor inkl. ränta, exkl. moms vilket skulle ge en balanshyra på 12,8 miljoner kronor per år. För inredning, utrustning och flyttning hade Sjöhistoriska museet beräknat 16 miljoner kronor och för byggande av nya basutställningar 37,5 miljoner kronor. Försäljningspriset för den befintliga museibyggnaden uppskattades till 80 miljoner kronor. Kulturutredningen underströk att kostnadsuppgiftema på grund tidsbrist inte grundades på

av beräkningar utan endast på bedömningar. Beräkningarna torde ha utgått från uppskattade kostnader för uppförande av en ersättningsbyggnad för Sjöhistoriska museet vid Vasavarvet. Vad beträffar inrättandet av ett Nobelmuseum redovisade utredningen i övrigt inga överväganden.

Utredningens förslag tillstyrktes i stort av remissinstansema. Beträffande lokaliseringen ett Nobelmuseum till Sjöhistoriska museets

av nuvarande lokaler anförde Tekniska museet att detta skulle kunna leda till ett givande samarbete mellan Tekniska museet och Nobelmuseet då man i sin ägo har många av Alfred Nobels efterlämnade föremål. Härefter inkom Nobelstiftelsen den 26 februari 1996 med en förnyad framställning till regeringen i syfte att åter aktualisera frågan. Till skrivelsen fogades beskrivningar av projektet.

Regeringen anmälde i 1996 års Kulturproposition 1996/97:3, s. 141 att den avser att återkomma till riksdagen med förslag i frågan om lokalisering av Sjöhistoriska museet.

Parallellt har i Oslo frågan om inrättandet ett fredsprismuseum i

av Norska Nobelinstitutets regi diskuterats vidare. Utgångspunkten för diskussionerna, de förs institutet, är att norska staten skall till-

som av handahålla byggnad, Oslo By svara för anpassning byggnaden för

av dess ändamål och Nobelkommittén för verksamheten. För

svara närvarande diskuteras att utnyttja någon av Norges Banks tidigare

byggnader vid Bankplatsen i Oslo på 2 700 respektive drygt 6000 kvm. Den dessa disponeras i dag Museet för Samtidskunst.

större av av Norsk Museumsutvikling har ställt sig positiv till förslaget under förutsättning att finansieringen kan ordnas. Utredningen Museum

av Mangfald, minne, møtestad" NOU 1996:7 rekommenderade att lokalfrågan studerades vidare. Enligt Nobelinstitutet är den mindre byggnaden mest lämpad för den tilltänkta verksamheten. Fortsatta diskussioner förs för närvarande mellan Nobelinstitutet och det norska kulturdepartementet. överläggningar mellan regeringen och Oslo kommun har enligt uppgift ännu inte ägt rum. Frågor om finansiering och lokalisering är således i skrivande stund ännu föremål för överväganden.

1997:117 23

3¶Allmänna lokalkrav

genererade av

verksamhetsidén

Om ett Nobelcenter skall ha den förväntade betydelsen måste det ha

en central placering i Stockholm. Vidare måste byggnaden ha

en

stark arkitektonisk integritet. Centret får inte upplevas litet eller

som

dess utbud som begränsat. Generositet i exponeringar och utbud blir

avgörande för möjligheterna att skapa ett attraktivt besöksmål.

Med ledning av besökssiffror vid olika i Stockholm tror

museer

vi att centret bör dimensioneras för ca 400 000 besökare/år vilket

motsvarar en byggnad om mellan 8 000 och 10 000 kvadratmeter.

3.1¶En central med full

placering integritet

och hänsyn till stadsbilden

Utredningen bedömer Nobelcentret skall kunna spela den fram-

att om trädande roll i publikmedvetandet och i det internationella samfundet som förutsatts kräver detta i första hand en mycket central placering med stark exponering i Stockholms innerstad, nära till internationella kommunikationer och med möjligheter att anordna och påstigning

avoch parkering i samband med turistbusservice. Kravet är så starkt att det bör ta över eventuella synergieffekter med perifert belägen

annan mer verksamhet. Under alla omständigheter måste centret framstå med egen identitet och kan inte ingå som delaktivitet i ett större komplex.

en Byggnadens läge skall också vara sådant att den tillför stadsbilden kvaliteter och inte skadar estetiska eller kulturhistoriska Värden. Utredningen har bl.a. av detta skäl inte velat vidare med förslag som kan tänkas medföra skada på Nationalstadsparkens natur- och kulturvärden, vilka förslag för övrigt inte möjliga att realisera med hänsyn till

vore naturresurslagens bestämmelser. Detta innebär mycket begränsade möjligheter till lokalisering på Norra eller Södra Djurgården.

24 Allmänna lokalkrav genererade verksamhetsidén 1997:117

av

3.2¶Byggnaden och dess utformning

Det har framhållits att Nobelcenterbyggnad måste ha en stark

ovan en

identitet. En sådan identitet skall markeras inte bara i fråga om egen läge utan också ifråga utfonnning. Byggnaden måste genom sitt

om fonnspråk uttrycka sin betydelse. Höga arkitektoniska krav måste således ställas på byggnaden. Väljs någon befintlig byggnad måste denna ha individuell utformning som gör den till en attraktion i sig. En

en sådan byggnad skall naturligtvis också kunna anpassas till Nobelcentrets speciella lokalbehov utan att väsentliga kulturvärden spolieras. Med speciella lokalbehov stora öppna kan utnyttjas för

menas rum som de utställningslandskap ligger i centrets grundidé. Det handlar

som också byggnad betydande storlek. Genom förstudier i sam-

om en av band med diskussionerna utnyttjande av Sjöhistoriska museets

om byggnad framkom att denna med sina 7 000 kvm bruksyta nätt och

ca jämnt förmår inrymma det tänkta programmet. Utredningen är klar över att i verksamhet den tilltänkta finns inga absoluta minimikrav

en som på sammanlagda bruksytor. Det torde därför i och för sig möjligt

vara att på olika sätt disponera aktiviteterna så att det kan rymmas inom ett ännu mindre utrymme. Dock får inte sparsamheten med utrymme dri-

på bekostnad möjligheten att skapa omväxlande och rika aktivivas av teter. Centret får inte upplevas litet eller dess utbud begränsat.

som som Generositet i exponeringar och utbud blir avgörande för möjligheterna att skapa ett attraktivt besöksmål. Nedanstående beräkningar samt överväganden beträffande möjlig publiktillströmning, ger också underlag för en sådan slutsats.

3.2.1 Hur många besökare blir det

Rubrikens fråga är givetvis svårbesvarad. Mycket hänger på hur väl centret lyckas genomföra sin verksamhetsidé. Dess konkurrensfördelar ligger i begreppet Nobel med det nätverk kunskap som namnet

av representerar och den dramatiska mediaexponering sker i samband

som med den årliga prisutdelningen samt att utställningama varje år kommer att aktualiseras i takt med utdelade priser. Dess nackdel ligger i att utställningama måste byggas upp i huvudsak utan stöd av autentiska föremål. Några jämförelsetal avseende besöksantal på Stockholmsmuseer diskussionsunderlag. Siffrorna gäller

kan tjäna som besöksantal under 1996 och är avrundade.

1997:117 Allmänna lokalkrav genererade verksamhetsidén 25

av

Skansen 1,3 miljoner

sedan inte går fullt ut upprätthålla. Således hade Vasamuseet som att

besökare. Utredningen finner det rimligt att första året över en miljon

Nobelcentret efter år kan stabiliseras omkring ett utgå från att ett par

väsentligt över Tekniska museet men under besöksantal som bör ligga

Minst 300 000 besök/år borde således kunna vara ett Vasamuseet.

hänsyn till institutet inte får upplevas som rimligt antagande. Med att

vidareutveckla har vi stannat för att i våra för trångt och bli svårt att

antagande 400 000 besökare. Det kan beräkningar utgå från ett om ca

norska Nobelinstitutt antar att man kommer att här nämnas att Det

130 000 besökare till sitt fredprismuseum inom kunna locka åtminstone

folkrika osloregionen där det mest besökta museet den betydligt mindre

når till 350 000 besökare Kon-Tiki. upp ca

3.2.2¶Slutsatser om dimensionering

med utgångspunkt dels från verksamhetspro- Nobelcentret kan således

besökarantal till 400 000/år grammet, dels från ett beräknat om upp ca

beräknad volym l 500 personer samtidigt närvamed en om max tillfällen dels också från erfarenheter av nyinrät-

rande vid speciella

beräknas behöva följande programytor ytmåtten avser tade museer

dvs. bruksytan konstruktioner etc. och är ungefärliga: lokalarea, utan

Utställningar utrymmen för fasta ämnesutställningar,

tillfälliga utställningar, Panteon eller introduktions-

multimediaexponeringar 3700 kvm

utställning,

Entré med reception och information inkl. separat - 300 kvm

gruppentré

Butik och bokshop inkl. biutrymmen lager, personal-

- 200 kvm

rum

26 Allmänna lokalkrav genererade verksamhetsidén 1997:1 17 av

Kapprum, toaletter ca 30 toaletter med förrum fördelade på entréer och i utställningar, skåp, Arrangemang för skolklasser

Kafé/restaurang med möjlighet till separat kvällsentré Hörsal, biosalong för 450 + scen/podium pers Biutrymmen till hörsal apparatrum, förråd, Loger med toaletter 0 dusch Separat foajé till hörsal Bibliotek och arkiv inkl. bildarkiv och arkiv Nya media Grupprum för undervisning och föreläsningar, 3 st Verkstäder inkl. foto

Förråd Arkivmagasin arkivklass styrt klimat. Bl.a. för m inlånat material vid tillfälliga utställningar Inlastning, uppackning m.m. Kontor ca 25 tjänsterum varav ledning 3 pers, programverksamhet 4 bibliotek och arkiv 4 pers, pers, forskar- och doktorandrum, biljetter, bokning, information 5 pers, marknadsföring 4 driftpers, och lokalansvar 4 pers 300 kvm Utställnings- och multimediaproduktion 5 pers inkluderar IT-verksamhet 100 kvm Sammanträdesrum 40 kvm Närförråd, kontorsteknik 30 kvm Summa lokalarea för verksamheten 7295 kvm

Personalrum matrum, vilrum, omklädning, toaletter 65 kvm Lokalvård 30 kvm Soprum 10 kvm Summa lokalarea för verksamhet och personal 7400 kvm

Kommunikationsytor ca 30% av ovanstående exklusive utställningar 1000 kvm Total lokalarea LOA 8500 kvm

1997:117 Allmänna lokalkrav genererade av verksamhetsidén 27

Driftutrymmen fläktrum, undercentraler, hiss-

-

maskinrum m.m., schakt och trapphus 900 kvm

Övrig ÖVA 900 kvm

area

SUMMA bruksarea BRA 9500 kvm

I ovanstående sammanställning har inte tagits med tillgång till inhägnad lastgård eller lastplats. Den sålunda beräknade bruksarean mot-

enligt gängse berälmingssätt 10 000 kvm bruttoarea, dvs. svarar ca lokalarea plus omslutande byggnadsdelar BTA. Utredningen har av detta dragit slutsatsen att den borde inrikta sina undersökningar av alternativa lägen från utgångspunkten att den erforderliga bruttoarean uppgår till mellan 8 000 och 10 000 kvm BTA.

4¶Samarbetsforrner och samverkan

kring ett Nobelcenter

Det finns ett starkt intresse från olika institutioner att samverka kring Vetenskaps- och litteraturinfonnation i ett Nobelcenter. Stockholms stad är beredd till konkret medverkan i tillkomsten av ett sådant center kan få stor betydelse för stadens utveckling.

som Forskningsrådsnämnden är beredd att anslå medel för forskningsinformation vid centret och Stockholms universitet, Karolinska institutet och Tekniska Högskolan är intresserade av att doktorandtjänster knyts till Nobelcentrets pedagogiska verksamhet.

Vi har i överläggningar med olika parter funnit att det finns ett starkt gemensamt intresse att ett Nobelcenter skapas i Stockholm. Det

av gäller såväl den högklassiga vetenskapsinformations- och kulturverksamhet centret skall bedriva samt dess betydelse som en slagkraf-

som tig och samlad manifestation Sveriges betydelse i den internationella

av utvecklingen inom vetenskap, teknik och humaniora i tid där väl-

en

starkt knuten till kunskapsutveckling. Ännu viktiståndsutveckling är

är dock den möjlighet till internationella kontakter och utblickar gare som centret kan förmedla.

Namnet Nobel och Nobelpriset således som en starkt under-

ses utnyttjad potential när det gäller att förmedla positiv Sverigebild-

en

bild kan upprätthålla eller skapa förtroende och goodwill. Det en som kan hävdas att kännedomen om Nobel många gånger är större utomlands än vad kunskapen Sverige är. Nämnden för Sverigeinforrna-

om tion i utlandet, har till uppdrag att samordna sådan information

som från självständiga parter Svenska Institutet, Exportrådet, Sveriges

som Rese- och Turistråd och Invest in Sweden Agency, har därför inför utredningen framhållit betydelsen centret och att det får en sådan

av placering att det omedelbart kan upplevas utländska besökare.

av

För Stockholms stads del bedöms Nobelcentret ha sådan betydelse för stadens utveckling att staden, framgår av kapitel är beredd

som att konkret medverka i centrets tillkomst. Det handlar här inte bara om

30 Samarbetsformer och samverkan kring ett Nobelcenter

stadens ekonomiska utveckling utan också om tillkomsten av ett nytt icke-kommersiellt kulturutbud i stadens centrum av ett delvis nytt slag.

Från vetenskapssamhällets sida gäller att de institutioner som utser pristagare, nämligen Vetenskapsakademien och Karolinska institutet, är starkt positiva till tillkomsten centret. Detsamma gäller Svenska

av Akademien för litteraturpriset. Medlemmarna i de skilda

som svarar priskommittéema har således engagerat sig i att ta fram programmet för centret och dess verksamhet. Detta engagemang kommer att fortsätta och borga för att verksamheten hålls på hög nivå.

en

Forskningsrådsnämnden finner det värdefullt att centrets inriktning blir den föreslagna, således att det vetenskapliga arbetssättet sätts i fokus hur ställs de vetenskapliga frågorna och hur hänger den proces-

med sin tidsepok. Nämnden ser centret som en viktig sen samman möjlighet att sprida forskningsinformation till nya målgrupper utan akademisk tradition och finner det rimligt att i framtiden bidra till centrets forskningsinformation med årliga belopp i storleksordningen 12 miljoner kronor.

Stockholms universitet har dokumenterat intresse av forskningsinformation till skolor i naturvetenskapliga ämnen. Således driver Fysikum vid Stockholms universitet sedan maj 1996 ett pilotprojekt med stöd Knut och Alice Wallenbergs stiftelse syftar till att

av som bygga ett vetenskapslaboratorium där skolklasser kan tillbringa en

upp dag med intressanta och avancerade fysikexperiment i vetenskaplig omgivning. Bakgrunden till projektet är iakttagelsen att de naturvetenskapliga utbildningarna tappat mark och uppfattningen att detta till en del beror på att undervisningen i dessa ämnen inte har fömyats i tillräckligt snabb takt. De kunskaper lärs ut, säger ligger ofta

som man, långt från forskningsfronten och eleverna känner därför inte den spänning och stimulans är drivkraften bakom god forskning. Tanken är

som att projektet skall flytta in i ett blivande Vetenskapens hus Stock-

som holms universitet planerar att inrätta i anslutning till det Fysikcentrum

begärt tillstånd få uppföra vid Albano. man

Forskningsinformationen vid Nobelcentret kommer att få en mer övergripande karaktär och fokusera på andra frågor än det experimentella. Nobelcentrets verksamhet skiljer sig därför också från det Science Center under längre tid diskuterats. Någon dubblering av verk-

som en samheterna behöver därför inte befaras. Däremot bör Nobelcentret kunna dra nytta erfarenheterna från de här nämnda, praktiskt expe-

av rimentinriktade verksamheterna samt bygga givande samverkan.

upp en Vidare har Tekniska Museet deklarerat starkt intresse av att samarbeta med Nobelcentret.

Vidare ingår det i Nobelcentrets verksamhetsidé att knyta doktorander i prisämnena till centrets pedagogiska verksamhet och då inte bara

SOU 1997:1 17 Samarbetsformer och samverkan kring ett Nobelcenter 31

den naturvetenskapliga delen. Bakom det ligger tanke

samma som redovisats ovan: endast kontakten med den levande, aktuella forskningen kan göra forskningsinformationen fängslande. Från universitetets och Tekniska Högskolans sida positivt på ett sådant

ser man samarbete, dock inte kan finansieras över universitetets eller högsko-

som lans budget.

Vi finner för vår del att det angeläget Stockholms Univer-

vore om sitet, Karolinska Institutet och Tekniska Högskolan skulle kunna erhålla särskilda statsanslag för att bedriva sådan verksamhet och

en anser att ett belopp om 1,72 miljoner kronor/år bör avsättas i anslaget för högre undervisning för att finansiera doktorandtjänst i vart och

en ett av prisämnena fysik, kemi, fysiologi/medicin och litteratur.

Som ytterligare motiv för detta kan anföras att det är ett välkänt pedagogiskt faktum att inlärning och förståelse underlättas att

av man själv undervisar i samband med läroprocessen och således tvingas bearbeta sina kunskaper.

nyvunna

Den breda representation från forskningsvärlden finns i Nobel-

som stiftelsens beslutande gör att det för god samverkan med olika

organ en institutioner väsentliga nätverket redan existerar.

5 till finansieringsmodell Förslag

Anskaffande fastigheter och motsvarande för inrättande av ett av Nobelcenter med nobelprismedel saknar stöd i Alfred Nobels testamente. Annan finansiering måste sökas. I Nobelstiftelsens erbjudande ingår att för centrets driftskostnader genom medel som svara anskaffas på annat sätt. Vi finner det rimligt att staten och staden gemensamt för byggande och underhåll byggnaden varvid svarar av staden tillhandahåller tomt och för framtida fastighetssvarar underhåll medan staten åtar sig byggnadskostnaden. Genom inrättande doktorandtjänster vid Nobelcentret inom prisämnena av tillförs dess forskningsinformation kvalitativa resurser. Anslag från Forskningsrådsnämnden kan förväntas.

Vid diskussion hur finansieringen det tilltänkta Nobelcentret en om av skall ske är det väsentligt att utgå från att annan användning än utdelning de stipulerade nobelprisen och omkostnader i samband med av detta saknar stöd i Alfred Nobels testamente och stiftelsens stadgar. Förvärv exempelvis fastigheter med hjälp de donerade medlen av av kan således endast ske i placeringssyfte. Nobelstiftelsen är därför hänvisad att finansiera sin del ett åtagande i ett Nobelcenter genom av medel på annat sätt ställts till stiftelsens förfogande. som Stiftelsen har inför utredningen, liksom i tidigare sammanhang, anfört att finner det naturligt att Stiftelsen svarar för uppbyggandet man utställningar och utrustning i centret, liksom för personal och av annan driftskostnader inkl. bevakning utöver fastighetsunderhåll. Stiftelsen bedömer det möjligt att på hand ordna finansiering till ett sådant egen åtagande. Övriga insatser skulle således enligt denna modell vara skattefinansierade. Vidare har Stiftelsen, tidigare redovisats, framhållit att vissa som doktorandtjänster från universitetet borde kunna knytas till centret och att doktoranderna härvid skulle bistå med visningar och liknande vid sidan den forskningen. Vi biträder denna åsikt av motiv som av egna framgår föregående kapitel och att de relevanta utbildningsav anser

2 17-1051

institutionerna bör tilldelas medel gör det möjligt att realisera

som förslaget doktorandtj änster knutna till Nobelcentret.

om

Vi har inhämtat att Nobelcentrets verksamhetsidé bedöms vara av så stort intresse att Forskningsrådsnämnden anser sig kunna ställa i utsikt substantiella årliga anslag till den forskningsinformation som skall äga rum inom den tilltänkta programverksamheten.

Vid överläggningar med Stockholms stad har framgått att staden under vissa förutsättningar beträffande Nobelcentrets läge bör kunna svara för tomt-, plan-, bygglovs- och anslutningskostnader samt kostnaden för underhåll av byggnaden. För statens del skulle det således gälla att svara för själva byggnadskostnadema.

Beträffande storleken av statens och övriga medintressenters engagemang skulle bli följden av denna modell, som utredningen för

som sin del vill tillstyrka, återkommer utredningen i kapitel 7 och

1997:117

Alternativa lokaliseringar och

kostnader

Vi har gått igenom tidigare förslag till lokalisering av Nobelcentret och i samråd med Stockholms stad studerat ytterligare ett antal alternativ. Vi har därvid i princip uteslutit alla mindre centrala platliksom platser inom Nationalstadsparken. Av bl.a. samma skäl ser utesluter vi återanvändning Sjöhistoriska museet skulle medav som föra nybyggnad för detta inom Nationalstadsparken. Bland museum äldre byggnader skulle kunna lämpliga har vi särskilt tittat som vara på f.d. Medicinska kliniken vid Serafimerlasarettet. Den plats vi finner överlägset bäst är belägen vid Tegelbacken där förutsättningar finns att nuvarande trañkramper avlägsnas. Området kan utvecklas till Stockholms vackraste platser och en av här behövs byggnad motsvarande kvalitet. Byggstart kan ske en av inom fem år efter att Överenskommelse träffats trafiklösning om ny för Centralbron och Tegelbacken vilket gör att inflyttning kan ske därefter eller år 2005 enighet under året kan nås i åtta år om trañkfrågan. Kostnader för färdig byggnad i den storleksordning vi utgått som från 10 000 uppskattas till 160-180 miljoner kronor.

kvm

6.1¶Nobelstiftelsens tidigare överväganden

andra som lämnats till

och förslag

utredningen

Efter olika överväganden korn Nobelstiftelsen att stanna för erbjudandet Sjöhistoriska museets byggnad på Djurgården varvid att överta detta skulle erhålla nybyggnad nära Vasamuseet. Denna museum en lösning tillstyrktes av Kulturutredningen. Andra fastigheter därvidlag antingen diskuterats inom Nobelsom stiftelsen eller föreslagits olika intressenter utan anspråk på fullav var ständighet:

36 Alternativa lokaliseringar och kostnader 1997:1 17

Nybygge eller tillbyggnad till Skogstekniska Institutets byggnad

-

i Nobelparken

Gamla Elverket hömhuset Linnégatan/ Stynnansgatan

- -

Gamla Riksarkivet på Riddarholmen

-

Kv Pegasus nr Slottsbacken tillsammans med Kungliga Mynt-

-

kabinettet

Gamla Tingshuset i Hagaparken

-

Nobelmuseum inom Tekniska Museet

-

Det s.k. Djurgårdsstrandsprojektet mitt emot Beckholmen

-

Kulturhuset vid Sergelstorg

-

Nobels fabriksbyggnader vid Vinterviken

-

Heleneborgs gård på Södermalm

-

Vegaplatsen vid Naturhistoriska Riksmuseet

-

Blasieholmen, bakom Nationalmuseum

-

Norra stationsområdet

-

Strömsborg i Strömmen

-

Tomten mittemot biografen Astoria på Östermalm f.n. parke-

-

ringsplats

Observatoriemuseet i Observatorielunden

-

Gamla spårvägshallama vid Birger Jarlsgatan det provisoriska

-

Moderna museet

Tullhuset vid Stadsgården

-

I en skrivelse till utredningen från Stockholms Universitets studentkår har föreslagits Albanoområdet på Norra Djurgården som del i en tilltänkt vetenskapspark, där ett Nobelcenter skulle kunna spela en

vitaliserande och sammanbindande roll.

Nobelstiftelsens uppfattning har varit att det, utöver Sjöhistoriska

museets nuvarande byggnad, främst är en lokalisering till Nobelparken som kan komma ifråga. Övriga fastigheter är enligt stiftelsens uppfatt-

ning antingen för perifert belägna eller för små, alternativt svåra att

anpassa till Nobelcentrets behov.

Av statliga fastighetsförvaltningar utöver Fastighetsverket har vi haft kontakt med Postfastigheter, Akademiska hus och Vasakronan.

6.2¶Utredningens överväganden

Vi delar Nobelstiftelsens uppfattning beträffande de flesta av ovanstående altemativ. Vi anser emellertid, med hänsyn till bestämmelserna

i lagen om hushållning med naturresurser m.m. och den tolkning av dessa som gjorts av Regeringsrätten i fallet Bellevueparken, att det inte

1997:117 Alternativa lokaliseringar och kostnader 37

är meningsfullt att diskutera sådant nybyggande inom Nationalstadsparken som kan tänkas medföra intrång i parklandskap eller naturrniljö eller skada det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt. Dock tar vi särskilt upp frågan om lokalisering till Nobelparken då detta alternativ särskilt lyfts fram av Nobelstiftelsen. Vi har härutöver valt att översiktligt studera förutsättningarna för att utnyttja de befintliga byggnaderna gamla Riksarkivet på Riddarholmen, gamla spårvägshallama vid Birger Jarlsgatan och Serafimerlasarettet på Kungsholmen. Vad beträffar utnyttjandet av Sjöhistoriska museets byggnad har vi haft en överläggning med företrädare för dess styrelse men i övrigt inte ansett behöva tillföra ytterligare material för ett ställ-

oss ningstagande.

Svårighetema att i det centrala Stockholm finna lediga tomter för nybebyggelse ligger i öppen dag. Antalet lägen som vi kunnat överväga har därför blivit begränsat. De utgörs av området bakom National-

på Blasieholmen, spåröverbyggnad i Västra City vid Klaramuseum bergsviaduktens norra sida bredvid Cityterminalen samt gamla Järnvägsparken området mellan Tegelbacken och Centralstationen/ Postterrninalen. För ett antal dessa lägen har Stockholms stads-

av byggnadskontor för vår räkning utfört översiktliga studier. Vidare har vi tagit del de lokaliseringsaltemativ som Statens fastighetsverk

av redovisat för Kulturdepartementet i PM 1996-10-08 och 1996-10-31 bilaga 3. Utöver ovannämnda alternativ har Fastighetsverket berört dels möjligheterna till nybyggnad på Beckholmens västra del, dels inom Kv. Skeppsholmsviken den s.k. Trygg-Hansa tomten vid Allmänna Gränd mittemot Gröna Lunds Tivoli på södra Djurgården, dels också möjligheterna till återanvändning av Hantverksinstitutets byggnad SIFU vid Renstiemas gata på Söder. Av de fastigheter som verket närmare behandlar ligger såväl Skeppsholmsviken som Beckholmen inom Nationalstadsparken. Fastighetsverket avråder främst

av detta skäl men också av tillgänglighetsskäl från Beckholmen men anser att Skeppsholmsviken kan prövas. Verket har för sin del inte heller ansett att Hantverksinstitutets byggnad lämpar sig. Vi delar Fastighetsverkets synpunkter vad Beckholmen och Hantverksinstitutet.

avser

Återanvändning av befintliga byggnader

Gamla Riksarkivet på Riddarholmen

Byggnaden uppfördes 1887-90 efter ritningar av hovintendenten Axel Fredrik Nyström och är statligt byggnadsminne. Lokalarean är 5 110 kvm. Huset har stått tomt sedan 1995. Byggnaden är i sig ett teknikhistoriskt minnesmärke genom de speciella brandskyddsåtgärder som

38 Alternativa lokaliseringar och kostnader 1997:117

infördes med hänsyn till de oersättliga arkivaliema. Här finns bl.a. Stockholms första elektriska personhiss och tidig centralvärme genom s.k. kalorifarer radiatorer kolonntyp. Inredningen är mycket välbe-

av varad med magnifik entréhall och forskarsalar med ursprungligt

en dekorationsmåleri. Statens fastighetsverk har anfört att en förutsättning för publik användning byggnaden är att den i sin helhet förses med

av Sprinkler och kompletteras med bredare utrymningstrappor och

nya

hissar. Vidare torde enligt verket något entrésolplan behöva tas nya bort för ökad rumshöjd och brandskäl samt vinden utnyttjas för

av fläktrum. Detta innebär att 900 kvm bortfaller men detta bör kunna

ca kompenseras att kontorslokaler inrättas i någon näraliggande

genom byggnad på Riddarholmen. Fastighetsverket har bedömt det som möjligt att bygga hörsal eller under gården. Förbättrade entréförhål-

ny landen krävs vidare upprustning Arkivgatan. Enligt Fastig-

genom av hetsverkets uppskattning bör ombyggnadskostnadema inkl. ny hörsal

överstiga 80 Mkr exkl. ränta och moms. Bokfört värde på befintlig byggnad är ca 4 Mkr. Se vidare bilaga 3.

Byggnaden har ett starkt arkitektoniskt uttryck med inslag av stildrag från medeltiden i 1800-talets tappning. Det är angeläget att byggnaden får användning mot dess kulturhistoriska värde.

en som svarar Riddarholmen skulle betjänt att någon av byggnaderna fick ett

vara av publikdragande innehåll kunde bidra till att återinföra holmen i

som stadslivet. Entréförhållandena vid den smala Arkivgatan, tätt intill de tungt trafikerade jämvägsspåren, är dock föga attraktiva även om vissa förbättringar kan åstadkommas. Byggnaden är med sina drygt 4 000 kvm användningsbara lokalytor för liten för Nobelcentrets behov även vid ett starkt bantat Vi bedömer det inte som realistiskt att

program. tänka sig att byggnaden kan återanvändas som Nobelcenter utan att detta skulle medföra ändringar byggnaden som står i strid med dess

av karaktär av byggnadsminne.

Sjöhistoriska museet

Byggnaden är uppförd 1934-35 efter ritningar arkitekten Ragnar

av Östberg i klassicerande arkitektonisk stil. Formspråket var ett med-

en vetet och den donerande Wallenbergsstiftelsen krävt ställnings-

- av tagande mot den då frambrytande funktionalismen som kort tid före och på ett uppmärksammat sätt manifesterat sig på platsen genom 1930 års Stockholmsutställning. Byggnaden är således markerat monumental och har, utan att tillhöra sin tids främsta byggnadsverk, ett betydande arkitektoniskt intresse.

1997:1 17 Alternativa lokaliseringar och kostnader 39

R

l l

l Nobelstiftelsen har baserat sitt programförslag på denna byggnad

och har visat att den låter sig väl förenas med stiftelsens

programönskemål. Museets bruttoarea är inklusive den intilliggande f.d. underofficersbostaden enligt Fastighetsverkets utredning 7 000 kvm

ca varav ca 6 000 i huvudbyggnaden. Som har byggnaden fördelen att

museum bestå av öppna våningsplan vilka sekundärt rumsindelats Sjöhisto-

av riska museet vid uppbyggandet dess utställningar. Å andra sidan

av eftersträvar Sjöhistoriska museet för sin del robust byggnad

en mer med enkla lokaler större frihet för olika aktiviteter än den

som ger nuvarande byggnaden.

Som framgår av redogörelsen i kapitel 2 har förberedande diskusj sioner om ett Övertagande museibyggnaden för ett Nobelmuseum

av förts mellan Nobelstiftelsen, Sjöhistoriska museet och statsverket i övrigt. Någon slutlig diskussion de ekonomiska villkoren för ett

om sådant Övertagande har således inte Det Kulturutredningen

ägt rum. av nämnda beloppet är beräknat utifrån antagna kostnader för nybygg-

en nad för det Sjöhistoriska museet vid Vasavarvet. Ett annat sätt att beräkna försäljningsvärdet kan att utgå från nuvarande hyreskost-

vara nad för byggnaden vilket skulle ett teoretiskt värde på 50 miljoner

ge ca kronor. En sådan beräkningsmodell har dock ifrågasätts Sjöhisto-

av riska museet för sin del finner att fastigheten i vart fall borde

som betinga ett värde av 100 miljoner kronor.

Nobelstiftelsen har beräknat att upprustning fastigheten för ett

en av Nobelmuseum skulle uppgå till mellan 35 och 40 miljoner kronor. Produktionskostnadema för de utställningar skall inrymmas i museet

som beräknades samtidigt till ca 75 miljoner kronor. Beloppet har satts med utgångspunkt från att utställningama måste hålla högsta internationella klass.

Kostnaderna för detta alternativ kan således utöver utställningskostnader o.dyl. i ett ingångsskede beräknas uppgå till 100 miljoner

ca kronor. Kostnaden Övertagande fastighet inklusive ombyggnad

avser av och utgår från det av Fastighetsverket beräknade byggnadsvärdet

om ca 50 miljoner kronor.

Stockholms stad har för sin del studerat de planmässiga förutsättningarna för att lokalisera ett nytt sjöhistoriskt till Vasa-

museum museets närhet. Något ställningstagande till det föreliggande

programförslaget har ännu inte gjorts inom kommunen. För Sjöhistoriska

museets del sammanhänger frågan om ett överlåtande av nuvarande byggnad till Nobelmuseet med möjligheten att få nybyggnad uppförd och

en finansierad intill Vasamuseet. Sjöhistoriska museet har i överlägg-

en ning med oss förklarat att en sådan lokalisering skulle stor

vara av betydelse för museets möjlighet att utveckla sin verksamhet i existe-

en rande marin miljö med djupa historiska rötter samt placering

att en

40 Alternativa lokaliseringar och kostnader 1997:117

mellan slupskjulen och Vasamuseet innebär återanvändning av en yta inte har någon historisk hävd som parkmark. som Vi vill för vår del konstatera ett Övertagande Sjöhistoriska museet förutsätter att detta får att av nya lokaler tillkomsten ett Nobelcenter i detta alternativ görs beroende av att av funktionsdugliga och för museiverksamheten välbelägna lokaler kan att anordnas etablerandet Nobelcentret blir beroende tidsschemat för en att av av nybyggnad för Sjöhistoriska museet Kulturutredningen tillstyrkt att sådana lokaler uppförs i anslutatt ning till Vasamuseet men sådant läge faller under bestämmelserna i Nationalstadsatt ett parken vilket sådan placering synnerligen känslig och i varje fall gör en utsatt för stora fördröjningsrisker Sjöhistoriska museets nuvarande lokalisering inte är den bästa att

frånpublik tillgänglighetssynpunkt

att lokaliseringen inom Djurgården och därmed Nationalstadsparken gör dess byggnad svår att bygga till så skulle erfordras. om Vi kan därför inte förorda att planerna på lokalisering av Nobelen till Sjöhistoriska museets nuvarande byggnad förverkligas och centret har valt att inte undersöka detta alternativ ytterligare.

Gamla spårvagnshallarna

Byggnaderna är belägna vid Birger Jarlsgatan har använts av som Moderna i på att det museet på Skeppsholmen skall museet väntan nya färdigställas. De uppfördes 1904-06 efter ritningar arkitekten A.E. av Melander. Byggnaderna består öppna hallar i en fackverkskonstrukav tion i jäm och har visat sig fungera mycket bra tilltalande och som flexibel utställningslokal. Fastighetsägaren räknar med att den våningsyta går att få ut efter viss ombyggnad är 4 000 kvm. Den som ca Moderna Museet använda utställningsytan är ca 2 800 kvm. av Byggnaden ägs försäkringsbolaget Wasa nyligen tecknat av som hyresavtal med andra intressenter. Av detta skäl men också på grund av den begränsade våningsytan finner vi att detta alternativ saknar aktualitet.

1997:117 Alternativa lokaliseringar och kostnader 41

Serafimerlasarettet, Medicinska kliniken

Huvudbyggnaden inom detta sjukhusområde, utvecklats genom som ständiga och nybyggnader sedan 1752, är monumental tegelom- en byggnad med viss uppförd 1889-1893 efter ritningar av Medicigrace nalstyrelsens arkitekt Axel Kumlien bilaga 5. Byggnaden kan sägas bestå tre pavilj förbundna i varje plan av onger generös, i huvudsak enkelsidig korridor. Det indragna entrépartiet av en i mitten har monumental utformning med sidoliggande rymligt en trapphuss och tillhörande hissparti. Till den större och närmast kvadra-

tiska mittpaviljongen, avsedd för laboratorier och föreläsningssalar, leder rymlig mittkorridor. De enkelsidiga korridorerna matade en ursprungligen sjuksalar storlekar på i regel 60-70 kvm. I mittpavilav jongen förekommer två f.d. föreläsningssalar i varje plan med en yta på 110 kvm. De här angivna är sekundärt indelade i flera ca rummen

mindre. Trappor mellan våningsplanen finns även i sidopaviljongema.

Byggnaden ägs Stockholms läns landsting genom fastighetsbolaav Locum och utnyttjas vårdcentral med olika specialiteter. get som Byggnaden har nyligen renoverats. Frågan Övertagande av byggnaom den har inte tagits med landstinget. upp Byggnadens lokalarea är 6 469 kvm fördelade på tre våningar i och två i sidopartiema plus souterräng med full fasadhöjd mittpartiet parken, mindre källarutrymme och vind. Bruttoarean är 9 240 kvm. mot Byggnaden således storlek skulle kunna lämpa sig för ett är av en som Nobelcenter. Läget i park mittemot Stadshuset och vid Klara sjö är en synnerligen attraktivt. Byggnaden har vidare stark arkitektonisk integ-

ritet med tydliga konnotationer till 1800-talets institutionsom än

olika ombyggnader har den ursprungliga, överskåd-

byggande. Genom förringats. De salama har indelats i mindre liga planlösningen stora halvan den ursprungliga monumentala dubbeltrappan tagits rum, ena av bort och bottenvåningens öppna entréhall byggts in. Vi har översiktligt studerat förutsättningarna för att inrymma Nobelbyggnaden bilaga 5. Studien visar att ett återställande centret i genom de tidigare öppna salama och i vissa fall rumssammanslagningar det av bör möjligt att i de två huvudvåningama skapa två utställningsrum vara 340 kvm och ett utställningsrum 600 kvm samt i både souterom ca om rängvåningen och i tredje våningen ytterligare ett 600 kvm. rum om ca Utan rumssammanslagningar går det att åstadkomma flera mindre salar

60, 125, 200 och 250 kvm. Alla våningar har takhöjd på ca 4 om ca en i souterrängen där takhöjden är något lägre. Sammanlagt meter utom finns alltså möjlighet att utnyttja drygt 3 000 kvm till utställningsyta, dvs. något under programkravet. Det innebär att samtliga våningsplan i skulle behöva i anspråk för utställningar, auditorium och stort sett tas

42 Alternativa lokaliseringar och kostnader 1997:117

andra större publikutrymmen medan vind och stora delar av souterrängen kan utnyttjas för administration, förråd och verkstad. Ett återställande den forna dubbeltrappan skulle innebära att det arkiav tektoniska sambandet mellan våningsplanen återupprättades. Byggkostnadema för detta alternativ har inte närmare beräknats men torde med de relativt stora ingrepp behöver göras inte komma att som understiga de för en nybyggnad. Härtill kommer kostnader för fastighetsförvärv. Beträffande genomförandetiden för detta alternativ bedömer vi att det kommer att åtgå två år före byggstart för markbyte och anskaffande av ersättningslokaler för befintlig vårdcentral. Byggtid bedöms lika med nybyggnad. Vi har inte funnit skäl till att djupare in i detta alternativ som dels skulle innebära att en fungerande centralt belägen sjukhusbyggnad togs ur bruk, dels om fullgoda utställningslokaler skall kunna åstad- kommas medföra kraftiga ingrepp i kulturhistoriskt värdefull - en byggnad i ursprunglig användning, dels knappast kunna medge en optimal lösning av Nobelcentrets byggnadsfråga bl.a. blir receptionsoch toalettutrymmena svåra att lösa på ett bra sätt liksom likvärdiga presentationsutrymmen för prisämnena och dels Nobelcentret inte ge en tydlig och egen arkitektonisk identitet.

Nybyggnad

Medan det i ombyggnadsfallet inte går att schablonisera byggkostnader har vi inhämtat vissa generella data beträffande kostnader för nybyggnadsaltemativet. Byggkostnadema för uppförande byggnad av en av Nobelcentrets typ i centrala Stockholm exklusive tomt och plankostnader kan således mycket grovt uppskattas till 16000 kronor/kvm ca bruttoarea i 1997 års kostnadsläge. Med bruttoarea 10 000 kvm en om skulle dessa kostnader uppgå till 150-170 miljoner kronor inklusive ca konsultarvoden. Härtill kommer investering i inredning och utrustning om ca 10 respektive ca 8 miljoner kronor beroende på ambitionsnivå kostnader för basutställningar och multimedia ingår ej. Kostnader för den arkitekttävling, som enligt vår mening bör föregå upphandling av kommande projektering, kan beräknas uppgå till 4 miljoner kronor ca inklusive erforderliga programutredningar. Kostnaden för färdig byggnad, exklusive tomtkostnader och utrustning, skulle således kunna uppskattas till mellan 160 och 180 miljoner kronor.

1997:1 17 Alternativa lokaliseringar och kostnader 43

Nobelparken

Området, tidigare kallades Ladugårdsberget, fick sitt nuvarande som efter arkitekten Ferdinand Bobergs aldrig realiserade förslag från namn 1911 till ett stort Nobelpalats på bergets krön. I parkens östra del finns idag tre byggnader uppförts för dåvarande Skogsinstitutet som som disponerade området 1828-1916. Arkitekt för huvudbyggnaden med dess medeltidsinspirerade torn och den äldre förrådsbyggnaden intill J .A. Hafwerrnan. De uppfördes 1856-58 varvid huvudbyggnaden var är resultatet och tillbyggnad ett hovjägmästarboställe från av en om- av 1770-talet. Under 1800-talets början installerades Stockholms första skjutbana i parken för träning blivande jägmästare. I anslutning till av Skogsinstitutets verksamhet utbildades parken 1828 till ett arboretum, således med olika trädslag intresse för skogsutbildningen, i detta fall av med alla i landet vilt växande träd. Många dessa träd finns kvar än av i dag. Trädbeståndet domineras lönn och lind med inslag bl.a. nu av av björk, ek och tall. Vissa delar berget bär spår efter äldre stenbrytav ning. Byggnaderna används i dag konserveringsateljé för Livrustsom kammaren och ägs tillsammans med parken av Statens fastighetsverk. Parken förvaltas enligt avtal från 1932 Stockholms stad. Enligt detta av avtal skall marken överföras till staden med full äganderätt, sedan tomt avstyckats för allmän byggnad. Härmed avsågs den ovannämnda en byggnaden för Nobelstiftelsen på den ännu gällande detaljplanen som från 191 1 är markerad på toppen av berget. Samtliga byggnader med närmaste markområde är klassade som

statliga byggnadsminnen. Enligt skyddsföreskriftema Regeringsbeslut

1993-06-10, 10 får byggnaderna inte rivas, flyttas eller till sitt yttre nr på sätt förändras. Ingrepp får inte göras i huvudbyggnadens annat stomme, ursprungliga rumsindelning eller äldre fasta inredning. Det skyddade markområdet skall hållas i sådant skick att områdets utseende

och karaktär inte förvanskas. Stadsmuseet har i sin utredning Nationalstadsparken anfört att om hela parken kulturhistorisk synpunkt är synnerligen märklig, dvs. av ur

byggnadsminnesklass.

Nobelstiftelsen har funnit det naturligt att pröva möjligheten att återknyta till de tidigare tankarna att utnyttja området för ett Nobeldock inte ovanpå berget utan insprängt i detta. center - Arkitekterna Per H. Reimers och Michael Granit som tidigare arbetat med utformningen Stockholms underjordiska tunnelbanestationer av utarbetade år 1994 ett skissförslag beträffande detta alternativ. Förslaget går ut på att befintliga byggnader från det f.d. Skogsinstitutet används för administration och butik medan de övriga publika lokaler-

44 Alternativa lokaliseringar och kostnader 1997:1 17

na sprängs ut i bergrum under mark bilaga 4. Mellan entrén till berg-

rummen och administrationsbyggnadema läggs ett sammanbindande

glastak. Den underjordiska volym på detta sätt skulle kunna som man tillgodogöra sig har redovisats till mellan 4 och 5 000 kvm skulle men antagligen kunna utvidgas ytterligare. Härtill kommer 1 500 kvm i ca Skogsinstitutets gamla byggnader. Förslaget har likheter med den kända Tempelkyrkan i Helsingfors. Efter att de besökande passerat entrén öppnar sig stor central bergaen sal med kringliggande utställningsutrymmen. Från bergets yta tränger ljusbrunnar ned i grottan vilka jord manifesteras åtta höga ovan som glaspelare. Uppskattningsvis 400 000 kubikmeter berg behöver ca sprängas ut enligt det framlagda skissförslaget vilket med kostnad på en ca 500 kronor kubikmetem mot 20 miljoner kronor eller svarar ca närmare det dubbla om lokalytan skall bringas till yta på upp samma ca 10 000 kvm som vi utgått från i vårt programarbete. Vid underjordsbyggande bortfaller vissa kostnader, exempelvis beträffande fasader. Andra kostnader, såsom för ljusschakt hög standard av tillkommer emellertid varför några besparingar inte torde uppstå. Fastighetsverket har i ett PM 1996-10-08 uppgivit att kostnaderna för detta alternativ uppgår till 240-300 miljoner kronor i 1996 års kostnadsläge. Beräkningen är gjord utifrån en antagen bruttoarea om ca 7 000 kvm Med det större lokalprogram vi utgått från ligger som kostnaderna ett gott stycke över 300 miljoner kronor 360 Mkr.

ca

Vi finner det troligt att den föreslagna utformningen besökarna av skulle upplevas mycket fascinerande. Den moderna utvecklingen som inom sprängtekniken där Sverige intar ledande roll- tar för övrigt - en sin utgångspunkt i Alfred Nobels uppfinning av dynamiten. När vi ändå bestämt vill avråda från detta alternativ det inte främst kostnadsär av skäl utan beroende på att Nobelparken ligger inom Nationalstadsparken. Enligt bestämmelserna i lagen hushållning med naturresurser om m.m. får inom en nationalstadspark bebyggelse och anläggny nya ningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast det kan om ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas 3 kap. 7§. Genom Regeringsrättens dom beträffande vägtunnel under Bellevueparken 1996 står det klart att lagens bestämmelser skall tolkas bokstavligt. Det är således inte fråga om huruvida ingreppen är små eller stora, natur- och kulturvärdenas större eller mindre betydelse om eller en Vägning mot andra intressen. Nobelparken med byggnader har som framgår av vad som sagts ovan med sitt arboretum obestridliga natur- och kulturvärden. Det går inte att bygga eller spränga sig in i berget eller anordna ljusintag utan att skada delar dessa värden. av Härtill kommer risk för sprickbildning kan dränera marken och som

1997:117 Alternativa lokaliseringar och kostnader 45

äventyra växtligheten. Själva byggandet med etablering av byggplats kan inte heller ske utan skador på vegetation och mark. Detsamma gäller Skogsinstitutets byggnader är statliga byggnadsminnen. En som ombyggnad och anpassning dessa för Nobelcentrets behov kan inte av göras utan att byggnademas autentiska utformning pâverkas och att dänned kulturvärdena skadas. Även omdefinieringen området från av park till aktivt bildningscentrum i ett utrymme under berget kommer att påverka upplevelsen det historiska landskapet. Vi finner det inte av lämpligt statsverket sig i ett projekt strider mot hur att engagerar som bestämmelserna för Nationalstadsparken utformats. Härtill kommer de förseningar i projektet kan bedömas uppstå på grund av som tolkningstvister detta alternativ skulle väljas. om Vi konstaterar att såväl Stockholms stad Länsstyrelsen och som Riksantikvarieämbetet delar vår uppfattning i denna fråga. Stadens företrädare har förklarat att staden inte kommer att medverka till en

etablering på denna plats.

Jämvägsparken vid Tegelbacken

"Tegelbacken och Klara strand äga stora förutsättningar att kunna utbildas till Stockholms vackraste och friaste vattenplatser. en av Intill ligger Riddarjjärden med sin efter Strömbadets borttagande Fjärden begränsas i söder Riddarholmens klasrena vattenyta. av siskt svenska stadsbild och Söders blånande silhuett. I väster fångas blicken Stadshusets och torn. Få städer i Europa äga platav murar ha liknande naturliga möjligheter. " ser, som Paul Hedqvist, Byggmästaren 1940

Jämvägsparken och området väster därom ingår i den del av västra city har utvecklingsmöjligheter på lång sikt. Läget erbjuder öppen som förläggning Riddarfjärden mellan Stadshuset och hotell Sheraton. mot finns kontakt Klara Sjö. Den del området har park- Norrut mot av som kan trots detta inte betraktas som en park utan som en namn numera trafikplats med viloytor. Området har sedan länge förekommit i

stadsbyggnadsdiskussionen lämplig plats för en nybebyggelse

som en skulle kunna utgöra vackrare inramning stadsrummet vid som en av Riddarfjärden än gavelpartierna på befintliga byggnader. En monumentalbyggnad Nobelcentrets karaktär skulle väl kunna fylla denna av funktion kunna inom området under förutsättning att den samt rymmas befintliga trafikapparaten kan reduceras enligt de diskussioner som förts i samband med förslaget vägtunnel skulle kunna om en som ersätta Centralbron. Närheten till Stadshuset med dess roll i de traditio-

46 Alternativa lokaliseringar och kostnader 1997:1 17

nella Nobelfestema, läget nära vattnet och kommunikationerna gör att denna plats är svår att överträffa.

Clason Sörling arkitektkontor AB har i en skiss till ett "Alfred Nobelhus 1994, som vi fått ta del av, pekat på platsens möjligheter.

En utbyggnad vid Tegelbacken är beroende av vilka beslut som kommer att fattas beträffande Centralbron och dess ersättande med

ev. en biltunnel. En sådan tunnel skulle göra det möjligt att riva trafilcramperna vid Tegelbacken vilket i hög grad skulle förbättra möjligheterna att bebygga delar Jämvägsparken. Riddarholmskommittén har gjort

av en grundlig genomgång av denna fråga i betänkandet Spår, miljö och stadsbild i centrala Stockholm SOU 1996:21. Kommittén anför att den utbyggnad med ett tredje jämvägsspår i ytläge, som man av ekonomiska och trañktelmiska skäl förordar, förutsätter att det tredje spåret läggs öster om de två nuvarande på bekostnad av Centralbron samt att denna ersätts med tunnel. En sådan har stadens försorg pre-

en genom liminärt kostnadsberäknats till 2,7 miljarder kronor. Kommittén påvisar klart vilka mycket stora miljövinster deras förslag skulle innebära.

Sammanfattningsvis innebär Riddarholmskommitténs förslag utöver ovannämnda åtgärder bl.a. att Storstockholmsöverenskommelsen änd-

så att "om möjligt även Österleden ersätts biltunnel mellan ras av en Södermalm och Norrmalm med i huvudsak samma roll för den genomgående biltrafiken som i Stockholmsöverenskommelsen; detta innebär att Stockholms stad, Vägverket och de övriga berörda parterna i Storstockholmsöverenskommelsen bör fullfölja utredningarna om biltunnel mellan Södermalm och Norrmalm så långt att det är möjligt att göra ett slutligt val mellan dessa alternativ, att den valda tunneln därefter skyndsamt projekteras med sikte på ett snabbt genomförande.

Kommittén föreslår vidare att "staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting upptar förhandlingar om genomförandeavtal för att enligt våra förslag bygga tredje spåret och ersätta Centralbron med biltunnel, vilket förutsätter att staten bekostar tredje spåret och därtill hörande anordningar, att staden bekostar gatuanslutningar till biltunneln och övriga gatubyggen och att en ny överenskommelse träffas om att överföra väghållaransvaret för huvuddelen av nordsydaxeln till staten med finansiering av den nya biltunneln genom statliga vägmedel eller bilavgifter."

Kommittén förutsåg följande tidsförlopp som vi valt att återge med 1996 som basår.

1996 + 4 järnvägsbro över Årstaviken

ny

1996 + 2 rivning västra körfältet på Centralbron

av

1997:117 Alternativa lokaliseringar och kostnader 47

i E 1996 +3 1996 + 5 tredje spåret mellan Tegelbacken och - Riddarholmen 1996 + 4 -1996 + 9 den nord-sydliga biltunneln 1996 + 5 1996 + 8 tredje spåret mellan Riddarholmen och - Södra station 1996 + 9 -1996 + 10 rivning återstoden Centralbron och av av vid Tegelbacken och Söder Mälarstrand. ramperna Byggandet biltunneln bedöms således ta fem år och med denna av tidtabell kommer ett Nobelcenter som utnyttjar läget för de rivna trafikvid Tegelbacken att kunna börja byggas först tio år efter att rampema beslut sådan rivning fattats. Emellertid finns inget som hindrar om en att arbetena med centraltunneln påbörjas i nära anslutning till att beslut sådan trafiklösning fattats. Tunnellösningen är tekniskt helt obeom en roende hur järnvägstrafiken ordnas. Kommitténs tidtabell utgår från av investeringsmässig prioritering av jämvägstrafiken. en I regeringens proposition 1996/97:53 infrastrukturinriktning för om framtida transporter konstateras att utbyggnad ett tredje spår i en av ytläge kompletterat med vägtunnel som ersätter Centralbron, skulle en möjligheter att förbättra miljön och göra de kulturhistoriska värdena ge tillgängliga i området kring Gamla stan. Regeringen föreslår att mer medel för tredje spåret under slutet den kommande planreserveras av perioden dvs. perioden 1998-2007. Det bör enligt regeringen ankomma på den regionala och kommunala planeringen att utvisa vilka kompletterande infrastrukturåtgärder skall genomföras. Vad som beträffar Centralbrons framtid anför regeringen att den finansiella för regionala åtgärder i infrastrukturen i sammanhanget bör ramen kunna utnyttjas för att till viss del finansiera långsiktig och miljöen anpassad helhetslösning för trafiken centrala Stockholm. Regegenom ringen anförde vidare att den har för avsikt att återkomma till riksdagen angående den fortsatta hanteringen av frågan. I februari 1997 anmälde regeringen behov vissa förändringar i av Storstockholmsöverenskommelsen innebärande att Österleden och Västerleden med anslutningar till väg E4 utgår denna samt att förur handlingar kommer att föras mellan staten och staden om en miljöanpassad helhetslösning för väg- och järnvägstrafiken genom centrala Stockholm. Regeringen enligt denna anmälan att tillsätta en föravser handlingsman med uppgift att förhandla fram en överenskommelse mellan staten och staden finansieringen sådan lösning. En om av en utgångspunkt för den statliga förhandlingsmannen skall vara att ett tredje jämvägsspår centrala Stockholm i huvudsak byggs öster genom de nuvarande spåren på bekostnad Centralbron ersätts med om av som biltunnel. Riksdagen godtog den 20 1997 i princip regeringens en mars

48 Alternativa lokaliseringar och kostnader 1997:117

förslag även innehöll vissa riktlinjer för kostnadsfördelning mellan

som parterna. Frågan om direktiv för förhandlingsmannen bereds, när detta skrivs, inom regeringskansliet.

Stockholms stad har ytterligare bearbetat hur trafikföringen kan ordnas vid nedgrävning Centralbron. Enligt den nu framtagna

en av trafiklösningen sker nedfarter till tunneln från Klarastrandsleden och från Vasagatan. Därmed befrias Tegelbacken från ramper. Stadsbyggnadskontoret har skissmässigt visat hur ett Nobelcenter skulle kunna placeras inom området med god kontakt med kajplanet över tillfarten till Kungsholmen trafikbelastning staden avser att minska. I ett

vars sådant alternativ bör det också vara möjligt att bygga in Vasagatans nedfart till Centralbron utan att störa byggnaden huvudentré skulle

vars komma att bli mot ett stort terrassplan via gradänger öppnar sig

som mot Riddarfjärden och utsikten mot Stadshuset. Med denna lösning skulle centret få fri och monumental placering väl i klass med de

en mest framskjutna platserna i Stockholm. Det kommer att bli lätt att nå till fots, med bil, med kollektivtrafik och med turistbussar. Angöring för bussar och bilar är lätt att ordna. I ytterligare skiss från stads-

en byggnadskontoret redovisas möjligheten att förlägga Nobelcentret på andra sidan terrassen vid kajplanet mot Klara sjö.

Förslaget att välja ett läge i området vid Tegelbacken förutsätter-

inte tidsutdräkten skall bli orealistisk att överenskommelse om - en mellan och regionen nedgrävning Centralbron kommer till

staten om av stånd inom kort och att förberedelserna till nedgrävning av Centralbron därefter skyndsamt inleds. Vi bedömer med ledning Riddar-

av holmskommitténs utredning att byggandet bör kunna påbörjas senast fem år efter beslut nedgrävning Centralbron fattats. För

att om av byggtiden kan beräknas två och ett halvt år. Det innebär att inflyttning i färdig byggnad kan ske inom åtta år eller under år 2005. Alla möjligheter att ytterligare korta den långa byggtiden för Centralbron kommer naturligtvis flera skäl att undersökas av Stockholms

av noga stad.

spåröverbyggnad, Västra city

Staden och markägaren SJ planerar att fortsätta den spåröverbyggnad mellan Klarabergs- och Kungsgatsviaduktema som inleddes med uppförandet Cityterminalen. Förberedande grundläggningsarbeten har

av utförts i tidigare sammanhang. Tre välmeriterade internationella grupperingar arkitekt- och ingenjörskontor har på stadens och markäga-

av

inbjudan lämnat förslag till hur sådan överbyggnad skulle rens en kunna genomföras. Enligt planerna skall den nya bebyggelsen innehålla

1997:117 Alternativa lokaliseringar och kostnader 49

bl.a. ett hotell högsta internationella klass med tillhörande kon-

av ferensanläggning. Sedan staden och markägaren SJ tagit ställning till idéproj ekten kommer söka intressenter för uppförandet av de olika

man delarna. Avsikten är att hela komplexet skall stå färdigt till

2004.

Få lägen i Stockholm kan ifråga tillgänglighet tävla med denna

om plats. Här finns Centralen med tågförbindelser till hela landet, flyg- och landsvägsbussterminal samt Stockholms och landets största omstigningsplats för pendeltåg och tunnelbana. Här finns möjlighet att skapa utymme för ett Nobelcenter i den delen av överbyggnadsområdet som vetter mot Klarabergsgatan. Väsentligt denna lösning väljs är att

om byggnaden blir helt fristående och att det framför byggnaden kan ska-

förplats tillräckligt visuellt utrymme för att framhålla pas en som ger byggnadens betydelse. Byggnaden får inte heller ingå i någon form av sambruk med de kommersiella lokaler i övrigt kommer att uppfö-

som

inom området. Man kan notera att två de inlämnade förslagen ras av arbetar med stora torgbildningar inom exploateringsornrådet.

Stadsbyggnadskontoret har i anslutning till ett de inlämnade

av förslagen från de internationella konsultgruppema den i bilaga 5

genom återgivna skissen visat hur ett Nobelcenter skulle kunna gestaltas på platsen med iakttagande ovanstående förutsättningar. Skissen visar

av

kan få relativt autonom placering inom området med en att centret en väl tilltagen torgplats framför. Områdets attraktivitet föreslås i skissen ökas att ett gångstråk bakom Nobelcentret bryts igenom iöst-

genom västlig riktning med anknytning till Klara Sjö. Centret skulle i detta förslag få rymlig torgplats eller ett parkområde framför sig mot

en Klarabergsviadukten samt komma att gator på övriga sidor.

omges av

Projektets art medför höga initialkostnader för själva spåröverbyggnaden. Å andra sidan skulle ett internationellt Nobelcenter betydligt öka attraktiviteten för övrig tillkommande bebyggelse och därmed skapa

priskompensation på övrig mark.

Vi har berört fördelarna med detta läge. En nackdel är att läget

ovan inte är fullständigt fritt och lider viss brist på vackra omgivningar. Den kraftfullt utformade Cityterrninalen kommer att konkurrera i fråga om uppmärksamhet. Å andra sidan visar Ferdinand Bobergs Centralpostkontor vid Vasagatan att stor monumentalitet även kan uppnås för byggnader ingår i sammanhängande gatufasad. Vi har konstate-

som en rat att Nobelstiftelsen bestämt avvisar denna lokalisering.

50 Alternativa lokaliseringar och kostnader 1997:117

Blasieholmen

Blasieholmen har, som Andersson och Bedoire framhåller i sin guide över Stockholms byggnader, med sitt centrala och samtidigt fria läge blivit platsen for en pretentiös bebyggelse, såväl bostadspalats for plutokratin och exklusiva hotell som institutioner såsom Nationalmuseum och Musikaliska akademien." Det endast delvis bebyggda utrymmet mellan Nationalmusei park och Nybrokajen har också genom åren lockat många att skissa på olika former av institutionsbebyggelse eller liknande. Staden har dock tillsvidare hållit undan denna mycket eftertraktade plats från vidare bebyggelse i väntan på någon användning av internationell betydelse. Nobelcentret är en sådan institution.

Området i fråga är delvis bebyggt. Här finns ett vackert tullhus från 1850-talet och två magasinsbyggnader från 1910-talet. Tullhuset är kraftigt ombyggt invändigt har bevarat sin ursprungliga yttre arki-

men tektur. De tre byggnaderna har stadsmuseet klassats som kulturhisto-

av riskt mycket värdefulla näst högsta kvalitetsklass.

Som framgår stadsbyggnadskontorets skiss bilaga 5 kan Tull-

av huset magasinen bevaras vid en nybyggnad för Nobelcentret. I

men övrigt centret väl på tomten. Tullhuset kan användas av centret

ryms för exempelvis administration. Illustrationen visar att det finns stora möjligheter att uppföra mycket attraktiv byggnad i ett vackert läge

en för Nobelcentret. Närheten till Nationalmuseum och Skeppsholmen med Moderna Museet och Arkitekturmuseet är en poäng från publiksynpunkt.

Ett utnyttjande tomten skall emellertid vägas mot det förhållande

av att platsen är del "stadens front mot vattnet som utgör riks-

en av intresse för kulturmiljövården enligt lagen hushållning med

om naturresurser NRL. I detta riksintresse ingår bl.a. de öppna kajer

m.m.

i hög grad karaktäriserar stenstaden. Det kulturhistoriska intresset som fäster sig här särskilt vid att platsen minnet om stadens tidigare hamnverksamhet. Även allmän stadsbildssynpunkt kan sätta

ur man frågetecken vid det önskvärda att fylla på den befintliga kvartersraden och därmed förminska det öppna stadsrummet.

Stockholms stads företrädare har vid våra samråd framfört att kommunen inte önskar tomten bebyggd av ovannämnda kultur-

se historiska och stadsbildsmässiga skäl.

7 om kostnader och

Sammanfattning kostnadsfördelning

Utöver tidigare angivna byggkostnader 160-180 miljoner kronor

om inkl. inredning svarande mot årskostnaden 20-22 Mkr kommer kostnader för utrustning 8 miljoner kronor, basutställningar

om ca

50 miljoner kronor samt multimedia och multimediaprogram

om ca

16 miljoner kronor. Personalkostnader uppskattas till ca 15

om ca

miljoner kr/år. För verksamheten har vi beräknat en årskostnad om

14 miljoner kronor efter avdrag för intäkter. I årskostnaden ingår

ca

kostnader för pedagogisk verksamhet och forskningsinformation

till viss del kan finansieras med särskilda anslag.

som

Tomtkostnad i cityläge är med erforderlig tomtyta ca 100

miljoner lcronor. Härtill kommer vissa administrativa kostnader 0,5

Mkr, kostnader för parkeringsplatser 5 Mkr samt kostnader

ev.

för iordningställande tomtmark beroende på lokalisering,

av som,

kan kosta från 4,5 till 21,5 miljoner kronor.

Utredningen har i avsnitt 6.2.2 uppskattat byggnadskostnadema exklu-

för byggnad med bruttoarea 10 000 kvm till mellan sive tomt en en om 160 och 180 miljoner kronor avrundat. Häri ingår inredningskostnader för 10 miljoner kronor inte utrustningskostnader på ca 8

ca men miljoner kronor. Att bygga basutställning i museisammanhang kan

en schablonmässigt beräknas kosta 10 000-15 000 kronor/kvm utställningsyta. Med beräknade utställningsytor enligt avsnitt 3.2 om 3 700 kvm, 500 kvm för tillfälliga utställningar, skulle kostnaderna

varav ca för byggande basutställningar uppgå till mellan 32 och 48 miljoner

av kronor. Med den ambitionsnivå i detta sammanhang måste upp-

som rätthållas bör kostnaderna räknas i den högre klassen. Härtill kommer multimediaarrangemang kan uppskattas uppgå till mellan 16 och

som 17 miljoner kronor exklusive driftskostnader. Häri ingår ljud/utställningseffekter 3 Mkr, datanät, Intranet med koppling till Internet 4 MIG, bild/film/TV-skännväggar etc. 5 Mkr, programvara 4-5 Mkr. Kostnaderna för underhåll och gradvis förnyelse av basutställningarna måste också beaktas.

om

Personalkostnadema för stab på 25 kan vidare uppskat-

en personer tas till ca 15 miljoner kronor år. Intäkter vid ett besöksantal på

per ca 400 000/år kan med utgångspunkt från Vasamuseets erfarenheter beräknas uppgå till 20 miljoner kronor. Samtliga uppgifter

ca avser 1997 års kostnadsläge. Utredningen har inhämtat följande uppgifter Vasamuseets drifts-

ur budget för 1997. Museet räknar med 760 000 besökare

och har 68 personer anställda samt en lokalarea 12 540 kvm inklusive magasin på

om ca 350 kvm. Museet har en omslutning på 41 250 000 kronor

varav 38 750 000 kronor finansieras via intäkter utöver statsbidrag.

Vasamuseet Intäkter utöver bl.a. räntor, uppdrag, sponsring Entréer 29 Mkr

Butiksförsäljning 8,2 Mkr

Hyra restaurang 0,95 Mkr

, Vänförening 1,5 Mkr

Utgifter

Bevakning 0,15 Mkr Städning 1,5 Mkr Hyra till Fastighetsverket 35 Mkr Övrig fastighetsdrift 1,2 Mkr Vakttjänster i bl.a. entré 3,6 MIG Utställningar 5 Mkr Info marknadsföring 5,6 Mkr Undervisning 1,7 Mkr Försäljning 5,6 Mkr Overhead 5,6 Mkr

SOU 1997:1 17 Sammanfattning om kostnader och kostnadsfördelning 53

Nobelcenter sammanställning, generella kostnader och intäkter

för färdigt center vid nybyggnad 10 000 kvm BTA exkl.

om tomtkostnader prisläge 97-01-01, ca-priser

Kostnader Mkr

Investering Årskostnad

Byggnad 140-160 16,5-18,5 :

Inredning 10 1,7 i Utrustning 8 3,1 ê

g

Personalkostnader/ år 15 i Drift, säkerhet, teknik etc. 4

SUMMA KOSTNADER 224-244 5 l ,3-53,3

Intäkter

Årsintäkter

En renodling av dessa belopp till att avse endast kostnader och intäkter för själva verksamheten i centret personal, program etc. ger följande tabell.

54 Sammanfattning kostnader och kostnadsfördelning SOU 1997:1 17

om

Nobelcenter sammanställning, kostnader och intäkter för verk-

-

samheten exkl. fastighetsunderhåll

Kostnader Mkr

Intäkter

Årsintäkter

I personalkostnaderna på 15 miljoner kronor har vi inräknat arvoden för animatörer och pedagogisk personal. Vi har i kapitel 4 och 5 tagit

frågan inrättandet fyra doktorandtjänster i prisämnena fysik, upp om av kemi, fysiologi/medicin och litteratur placerade vid Nobelcentret. Kostnaden för detta uppgår till 1,72 miljoner kronor och ingår i personalkostnaderna för pedagogiska tjänster.

Vi har vidare i kapitel 4 redovisat att Forskningsrådsnämnden finner det rimligt att bidra till centrets forskningsinformation med årliga belopp i storleksordningen 1-2 miljoner kronor. De sammantagna bidragsbeloppen för doktorandtjänster och forskningsinformation medför att årskostnadema efter avdrag intäkter därför bör kunna

av minskas med ca 2,72-3,72 miljoner kronor.

Tomtvärdet i sådana centrala lägen Stockholms innerstad som

av kan aktuella för ett Nobelcenter kan uppskattas till 10 000 lcro-

vara ca

kvrn/bruttoarea BTA lokalarea plus omslutande byggnadsdelar. nor Med BTA 10 000 kvm innebär detta tomtkostnad på ca 100

en om en miljoner kronor exkl. anslutningsavgifter.

Tillkommande exploateringskosmader plankostnader, kostna-

som der för bygglov samt kostnader för tillfart och parkering för de valda alternativen är enligt Stockholms stads beräkningar följ ande.

om

Generella kostnader för plan, bygglov, grundkarta 0,5 Mkr - m.m. ca ev. parkering för anställda, 25 st â 200 000 5 Mkr - ca Härtill kommer för de olika nybyggnadsaltemativ utredningen närmare studerat kostnader enligt nedanstående uppställning. Det skall framhållas att beräkningarna är synnerligen överslagsmässiga. För Serafimerlasarettet förutses inga exploateringskostnader nedanav stående slag. Vidare bör noteras att kostnader för ledningsflyttningar och ev. nya ledningar inte är medtagna. Sådana kostnader är normalt höga vid nybyggen i innerstaden. För närmare kalkyler bör även intäktsidan uppmärksammas så att man kan bilda sig en uppfattning hur markvärdena påverkas och om vilken part som drar mest nytta det. av Västra City, andel iordningställande området 4,5 Mkr av av Förmodligen tillkommer en del kända kostnader, bl.a. för säkerhetsåtgärder i bangårdsplanet. Blasieholmen, nyanläggning och upprustning av gator och kajplan 10,5 Mkr Tegelbacksområdet, Järnvägsparken, gradängtrappa och del av överdäckning spårområdet. Del angöringsgata samt gatuupprustav av ning 13 Mkr Tegelbacksområdet, variant vid Klara sjö, upprustning av kajplan mot Klara sjö m.m. 21,5 Mkr

Enligt den finansieringsmodell som utredningen vill föreslå skulle kostnadsfördelningen stat/kommun i de fyra här studerade alternativen bli följande överslagsmässiga belopp, exkl. fastighetsunderhåll och drift.

Staten Stockholms Stiftelsen stad Västra City 160-180 Mkr ca 110 Mkr 74 Mkr ca Blasieholm 160-180 Mkr 116 Mkr 74 Mkr ca ca en Jämvägs- 160-180 Mkr 118,5 Mkr 74 Mkr ca ca parken Klara sjö 160-180 Mkr 127 Mkr 74 Mkr ca ca

Kostnaderna för det ombyggnadsaltemativ, utredningen studesom rat, Serafimerlasarettet, är vad avser utrustning, utställningar, personal, samt drift och underhåll lika med nybyggnadsaltemativet. Fastighetens

56 Sammanfattning kostnader och kostnadsfördelning SOU 1997: l 17

om

BTA är 9 240 kvm vilket ett tomtvärde samma storleksordning

ger av

gäller för nybyggnadsaltemativen. Ombyggnadskostnader och

som kostnader för fastighetsförvärv kan tillsammans beräknas överstiga nybyggnadsaltemativet. Vi har dock inte diskuterat förvärv med fastighetsägaren beroende på att vi inte funnit att detta alternativ är tillräck-

ligt fördelaktigt.

8¶Slutsatser och förslag

Våra förslag innebär att

vid Tegelbacken sedan trafikrampema avlägs- Nobelcentret byggs inom rimlig tid kan inflyttning ske under år 2005. nats. Sker detta

iordningställer och hyresfritt överlåter erforderlig tomtmark staden - Uppskattat värde 120 miljoner kronor. Staden svarar till staten. ca

fastighetsunderhåll 3,4 miljoner kronor/år. härutöver för om ca

kostnaden for uppförandet byggnaden med instaten svarar för av upplåter byggnaden kostnadsfritt till Nobelcentret. redning och

beräknas till 160-180 miljoner

Bygg- och inredningskostnaden

kronor.

för investeringar för verksamheten vilket med Nobelstiftelsen svarar - 74 miljoner kronor. Stiftelsen förutsatt ambitionsnivå motsvarar

därefter för hela driften. svarar Karolinska Institutet och Universitetet får sär- Tekniska högskolan, - 1,72 miljoner kronor för att inrätta fyra skilt anslag om tillsammans

doktorandtj änster med placering vid Nobelcentret

arkitekttävling ordnas under Kulturhuvudstadsåret. internationell - en

Kostnad 4 miljoner kronor.

tillsätts med uppgift att ta fram

organisationskommitté snarast

- en erforderligt avtalsunderlag och att utarbeta tävlingsytterligare

underlaget.

8.1¶Jämförelse mellan alternativen

föregående kapitel framgår att det bland de ombygg- Av analyserna i

undersökt endast är Medicinska kliniken vid Serafinadsaltemativ vi

vi bedömer tänkbar lokal för ett Nobelcenter. merlasarettet som som

med detta alternativ är dock att byggnaden har en stark prä- Svagheten

gel l800-talets vårdinstitution, bild knappast svarar mot önsav en som

stark identitet. En återgång till den kemålet att ge Nobelcentret en egen

skulle göra att utställningarna måste förursprungliga rumsindelningen

antal mindre salar, vilket beskär möjligheterna delas på ett relativt stort

58 Slutsatser och förslag

att genomföra större och anslående utställningsarrangemang. Om å mer andra sidan de ursprungliga salama slås till större utställningssamman rum skulle en sådan ombyggnad medföra irreversibla ingrepp i den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden. Rumshöjden på i regel fyra ca meter exklusive installationer är också i minsta laget för större utställningsrum. Vidare förutsätter alternativet omlokalisering fungeav en rande och nyligen renoverad vårdcentral.

Av nybyggnadslägena vi att Nobelparken måste uteslutas då anser den är belägen inom Nationalstadsparken. Utredningen finner det vara en naturlig utgångspunkt att inga ingrepp görs i denna och detta flera av skäl det att lag inte bör utsättas för försök till tänjning" varav en ny kan ses som det främsta; exploateringsintressen i området bör därför inte uppmuntras. Utredningen konstaterar att Stockholms stad inte önskar medverka till ingrepp i Nationalstadsparken. Även vad beträffar kan invändningar

Blasieholmskajen riktas mot

att en byggnad här skulle medföra förminskning det kulturhistoen av riska värdet riksintresse för kulturmiljövården och den öppna stadsbilden. Stockholms stad inte detta alternativ önskvärt. ser som En lokalisering inom det nybyggnadsområde intill Centralen/Cityterminalen kommer att uppstå fortsatt spåröversom genom byggnad skulle Nobelcentret från kommunikationssynpunkt ge en överlägsen placering. Dock riskerar centret att komma i skymundan

bland övriga verksamheter finns eller kommer att etableras på som platsen.

Jämvägsparken och området intill mot Klara sjö framstår det som alternativ vunnit störst uppslutning de olika lägen vi undersökt. som av Läget är om den skrymmande trañkapparaten för biltrafik undanröjs ett av Stockholms förnämsta. Det är också plats där offentligt - en en tillgänglig byggnad högt arkitektoniskt värde behövs. av Svagheten med alternativet Jämvägsparken är det för närvarande osäkra förhandlingsläget beträffande nedgrävning Centralbron med av tillhörande trafikramper. Byggnadsarbeten för centret kan vidare först

påbörjas sedan tunneln för Centralbron byggts och rivits. rampema Detta har av Riddarholmskommittén beräknats ta fem år i anspråk. Även alternativet Serafimerlasarettet förutsätter om Landstinget vill medverka att flyttning nuvarande verksamhet först möjliggörs - av genom tillkomsten av nya lokaler. Också alternativet Blasieholmskajen erbjuder osäker planeringshorisont då det kan förmodas en att invändningar kommer att mot byggande på denna plats med tillresas hörande rättslig detaljplaneprövning. Sammantaget finner utredningen

därför inte den tidsutdräkt kommer att uppstå Jämvägsparken som om väljs som besvärande än de kan uppstå vid andra möjliga mer som

lokaliseringar.

Slutsatser och förslag 59

8.2¶Genomförande

8.2.1¶Kostnadsansvar, statens

engagemang

Kostnaderna för att åstadkomma ett fungerande Nobelcenter kan delas

på kostnader för tomt med erforderliga anslutningar, kostnader för upp byggnaden från projektering till underhåll och kostnader för själva verksamheten. Utredningen har i frågan om vilka åtaganden som bör ankomma på de olika intressentema haft överläggningar med Stockholms stad, representerad kommunstyrelsens ordförande, och

av Nobelstiftelsen. För staden innebär tillkomsten av ett internationellt Nobelcenter i Stockholm utomordentlig tillgång. Med en lokalise-

en ring till Järnvägsparken, som vi vill förorda, kommer också centret att bidra till att ett de viktigaste stadspartierna rustas upp på ett sätt som

av

mot detta mycket exponerade stadsrums krav. Den nuvarande svarar skrymmande trafikapparaten synes vara en såväl oestetisk som olönsam användning av dyrbar tomtmark.

För statens del är det angeläget att Nobelpriset i det internationella medvetandet fastare än i dag eller åtminstone lika starkt knyts till Sverige. Det handlar således om effekter på Sverigebilden. De genomgångar utredningen haft med företrädare för vetenskapssamhället och Svenska Akademien har också övertygat om att den inriktning som centret föreslås få kommer att ha stor betydelse för att stärka intresset och förståelsen framtidsinriktad naturvetenskaplig forskning och

för en dess förutsättningar, liksom för litteraturen och det kreativa skapandet jfr kapitel 4. Med ledning dessa samtal bedömer vi att staten i

av princip bör påtaga sig uppgiften att uppföra byggnaden med dess fasta inredning. Uppgiften naturligen böra anförtros Statens fastighets-

synes verk i dag har lokalansvaret för många liknande institutioner.

som Nobelstiftelsen har sett sin uppgift att för verksamheten och

som svara kostnaderna för denna.

Det föreligger flera möjligheter för fortsatt förvaltning och ägande

byggnad och tomtmark. Närmast kan två av dem komma på tal. Vad av först beträffar byggnaden kan staten äga den för att sedan hyra ut den till stiftelsen. Hyreskostnader bör framgår ovan i sådant fall

som debiteras stiftelsen, med undantag för ett symboliskt belopp lik-

ev. nande det utgår för exempelvis Nordiska Museet. Ett hyresavtal

som med sådant innehåll bör tecknas med stiftelsen. Av avtalet bör även klart framgå att stiftelsen huvudman ikläder sig alla kostna-

som ensam der för själva verksamheten varför statsbidrag i övrigt till denna inte kan förväntas. Konstruktionen innebär att staten omedelbart avskriver sin investering i byggnad och inredning. En annan möjlighet, som dock utredningen inte vill förorda, är att stat och kommun bildar en särskild

60 Slutsatser och förslag

stiftelse eller ett bolag som äger och förvaltar byggnaden med i övrigt lika hyreskonstruktion som i det första alternativet.

Vad sedan beträffar tomtmarken bör Stockholms stads insats för tillkomsten av Nobelcentret kunna bestå i att iordningställa och tillhandahålla mark inklusive parkering. I åtagandet bör ingå de fördyrade byggkostnader som kan uppstå på grund av att Nobelcentrets byggnad medverkar till önskvärd överdäckning kvarstående delar tra-

en av av fikapparaten vid Tegelbacken samt kostnader för omläggning

ev. av befintliga ledningar. Man torde även kunna förvänta sig att staden

svarar för underhåll av byggnad mest fast inredning och alla kostnader för upprättande av detaljplan samt för bygglov- och plankarta.

Kostnadsfördelningen mellan parterna skulle till följd av denna modell och enligt den kostnadsberäkning som gjorts i kapitel 7 bli följande: staten 160-180 miljoner kronor för byggnad och inredning; staden 100 miljoner kronor för tomt exklusive administrativa kostnader och följdkostnader beroende på svårigheter på den valda byggplatsen samt 2% av bygg- och inredningskostnadema eller ca 3,4 miljoner kronor/år för underhåll samt stiftelsen 66 miljoner kronor i investeringskostnad samt driftskostnaderna utöver fastighetsunderhåll. Dessa driftskostnader har vi efter avdrag för intäkter beräknat komma att uppgå till ca 14 miljoner kronor/år. Dock föreslår vi att Tekniska högskolan, Karolinska Institutet och Stockholms Universitet får i uppdrag att inrätta doktorandtjänster med placering vid Nobelcentret vars innehavare skall ha till uppgift att medverka i den publika programverksamheten en doktorand för varje av Alfred Nobel in-

stiftat prisämne som belyses närmare i centret. Kostnaden för detta är 430 000 kronor/år och tjänst eller 1,720 miljoner kronor/år. Vidare har Forskningsrådsnämnden ställt i utsikt årliga bidrag till centrets forskningsinformation i storleksordningen l-2 miljoner kronor. Insatsen från statens sida skulle därmed utöver ovan angivna kostnader för byggnaden uppgå till åtminstone närmare 3 miljoner kronor för programverksamhet och forskningsinformation vid centret. Detta minskar den budgeterade verksamhetskostnaden som med vårt förslag annars skulle åvila Nobelstiftelsen med motsvarande belopp.

8.2.2¶En internationell är

arkitekttävling nödvändig

Nobelcentrets betydelse förutsätter som tidigare sagts en byggnad med motsvarande arkitektoniskt värde. Även det läge vid Tegelbacken intill Stadshuset och Riddarfjärden som utredningen förespråkar kräver en byggnad hög kvalitet. Regeringen har i propositionen Kulturpolitik

av SOU 1996/97:3 förklarat att den avser att driva frågor om kvalitet i

Slutsatser och förslag 61

arkitektur och design i statligt byggande med hög ambitionsnivå där

en staten i det egna byggandet skall utgöra föredöme. Som regeringen konstaterat förutsätter detta medveten upphandling arkitekt- och

en av formgivningstjänster i syfte att uppnå bästa möjliga kvalitet. Ett beprövat sätt att finna en god arkitektonisk lösning av en byggnadsuppgift är att anordna en väl förberedd arkitekttävling. Utredningen förordar

en sådan tävling och föreslår att intressentema i ett Nobelcenter, dvs. Nobelstiftelsen huvudman för verksamheten och staten/staden

som som huvudman för byggnaden, snarast tar ställning till frågan. En arkitekttävling skulle, utöver förutsättningar för högsta möjliga kvalitet i

att ge lokalutfommingen, också fokusera på arkitektemas centrala roll för stadsplanering och byggande i linje med riktlinjerna i den fastlagda kulturpolitiken. Enligt EU:s upphandlingsdirektiv och lagen om offentlig upphandling LOU skall sådan tävling utlysas inom hela

en unionen. En tävling av detta slag kan förväntas samla ett mycket stort antal tävlande. Som jämförelse kan nämnas att tävlingen Moderna

om Museet i Stockholm, som endast var en nationell tävling med några särskilt inbjudna utländska arkitekter, lockade över 200 tävlande. Till den internationella tävlingen om Akvarellmuseet kom närmare 400 förslag. Med hänsyn till den tidsutdräkt detta kan medföra finns möjlighet att minska juryarbetet utan att eftersätta kvalitetslqaven genom att inleda processen med en s.k. prekvaliflcering. Det innebär att alla intresserade i en första omgång kan anmäla intresse och därvid lämna referenser till tidigare tävlingar, uppförda byggnader motsvarande slag etc.

vunna av Det finns i detta sammanhang ingen anledning att inskränka deltagandet i prekvalificeringen till endast EU-medborgare. Man kan även, som var fallet vid tävlingen om Moderna Museet, kombinera en allmän tävling med en inbjuden där vissa välrenommerade arkitektkontor inbjuds deltaga mot ett garanterat arvode.

Av stor vikt för en lyckad tävling är att prissumman och ersättningen till ev. särskilt inbjudna sätts tillräckligt högt för att locka kvaliñcerade deltagare. Vi har erfarit att prissummoma bör uppgå till åtminstone en miljon kronor och att ersättningen till exempelvis 6-8 särskilt inbjudna bör beräknas 900 000-l 200 000. För administration av pristävlingen, som bör anförtros Fastighetsverket, bör en lika hög summa som prissumman avsättas. Härtill kommer kostnader för utannonsering, översättning av tävlingsmaterialet till engelska, publikation av priset, offentliga utställningar av resultatet etc. till ett belopp som inte bör understiga 800 000 kronor.

Det är väsentligt att tävlingen utgår från ett realistiskt och väl genomarbetat beslutsunderlag. Avtalsunderlag beträffande markupplåtelse och kostnadsfördelning måste tas fram, grundade på en djupare analys av byggplatsrelaterade kostnader. Detaljplanfrågor måste penet-

62 Slutsatser och förslag

reras. Härtill kommer utarbetande av ett i övrigt fullgott tävlingsunderlag.

För framtagande av ett sådant underlag under hösten bör en särskild organisationskommitté tillsättas med representanter för Nobelstiftelsen, Stockholms stad, SJ och Banverket den av oss förordade loka-

om

liseringen välj samt Statens fastighetsverk och Kulturdepartementet.

s

8.3 förslag Utredningens

8.3.1 Om och fördelat

nybyggnad, arkitekttävling

kostnadsansvar

Utredningen har i det föregående presenterat olika alternativ för en lokalisering ett Nobelcenter i Stockholm och har funnit att det över-

av lägset bästa läget är inom nuvarande trafikområde vid Tegelbacken i Stockholm sedan detta rensats från nuvarande trafikramper i enlighet med studier utförda inom Stockholms stad. Vi anser att tillkomsten av ett Nobelcenter på denna plats förutom att skänka centret välbelä-

- en

och representativ plats i stadens monumentala kärna även skulle gen medverka till att stadsrummet återges en stadsbild och bebyggelse som

mot dess framträdande plats vid vattnet mittemot Riddarholmen svarar och Stadshuset. Vi föreslår således att Nobelcentret byggs vid Tegelbacken. Vårt förord bygger dock på att de nuvarande trafikrampema avlägsnas inom kortast möjliga tid.

Vi föreslår att staten sig i projektet att för

engagerar genom svara uppförande byggnaden överlåts hyresfritt till Nobelstiftelsen. Vi

av som har således inte funnit det realistiskt att centret skulle kunna komma till stånd utan ökade statsutgifter. Överlåtelsen bör ske på villkor att verksamheten bedrivs i huvudsak enligt den här beskrivna verksamhetsidén. Vi föreslår att Statens fastighetsverk i uppdrag att svara för uppfö-

ges rande byggnaden och att detta föregås internationell arkitekt-

av av en tävling anordnas i samverkan med Stockholms stad och Nobel-

som stiftelsen. Denna tävling kan lämpligen utlysas och genomföras som en del verksamheterna under Kulturhuvudstadsåret 1998. Vårt förslag

av innebär att tillkomsten ett Nobelcenter förs in som ett inslag i för-

av handlingarna mellan stat och kommun i fråga om nedgrävning av Centralbron enligt Riddarholmskommitténs förslag.

Vi föreslår att staten särskilt upptar förhandlingar med Stockholms stad stadens medverkan i tillkomsten av Nobelcentret genom dels

om upplåtelse och färdigställande tomtmark, dels frågan kostnads-

av om

för plan- och bygglovskostnader och liknande avgifter i enlighet ansvar

Slutsatser och förslag 63

med vad som närmare utvecklats under avsnitt 8.2.1, dels fastighetsunderhållet.

Vårt förslag innebär följande kostnadsfördelning mellan panema:

-staten 160-180 miljoner kronor för byggnad och inredning;

staden 120 miljoner kronor för tomtmark och anslutnings-,

bygglovs- och plankostnader, kostnader för markarbeten plus kostnaden för fördyrade konstruktionskostnader på den valda

ev. byggplatsen, vidare kostnaden för fastighetsunderhåll beräknat till 2% av bygg- och inredningskostnadema eller ca 3,4 miljoner kronor/år, samt

stiftelsen 74 miljoner kronor i investeringskostnad samt drifts-

kostnaderna utöver fastighetsunderhåll. Driftskostnaderna har vi efter avdrag för intäkter beräknat till ca 14 miljoner kronor/år.

Vi föreslår att Fastighetsverket ges i uppdrag att under Kulturhuvudstadsåret 1998 arrangera och genomföra internationell arki-

en tekttävling om ritningar till ett Nobelcenter och att 4 miljoner kronor avsätts för detta ändamål under budgetåret. För framtagande ett full-

av gott tävlingsunderlag under hösten föreslår vi också att en särskild kommitté snarast tillsätts med representanter för Stockholms stad, SJ, Nobelstiftelsen, Statens fastighetsverk och Kulturdepartementet.

Vi föreslår att Tekniska högskolan, Karolinska Institutet och Universitetet får i uppdrag att inrätta doktorandtjänster med placering vid Nobelcentret och med uppgift att medverka i programverksamheten

en doktorand för vart och ett av de av Alfred Nobel instiftade prisämnena som närmare belyses i centret. För detta ändamål bör ett belopp på 1,72 miljoner lcronor/år avsättas i budgeten för högre undervisning. Beloppet är baserat på en årskostnad om 430 000 kronor per doktorand/år och en tjänst för vardera av de fyra prisämnena fysik, kemi, fysiologi/medicin och litteratur. Beviljas detta minskas Stiftelsens

ovan uppgivna kostnader med motsvarande belopp.

8.3.2¶Får Nobelcentret för

någon betydelse jämställdhet, regionalpolitik och brottslighet

Naturvetenskap är av tradition en vetenskap som till skillnad från humaniora tilldrar sig intresse från i huvudsak män. Ett Nobelcenter kommer därför i likhet med tekniska att kunna attrahera

museer en manlig publik. Man kan därmed förvänta sig att centret kommer att medverka till jämnare könsfördelning bland besökare på och

en museer andra kulturinstitutioner en grupp som annars i huvudsak visat sig

-

64 Slutsatser och förslag

domineras kvinnor. Men ett Nobelcenter med den här beskrivna

av verksamhetsidén kommer också att tematiskt kunna intressera kvinnor eftersom presentationerna blir ämnesövergripande och insatta i ett kulturellt och socialt sammanhang. Kvinnliga forskare har enligt Forskningsrådsnämnden visat större intresse än manliga för ämnesövergripande och tvärvetenskaplig forskning. Nobelcentret kan dänned få stor betydelse för ökad jämställdhet vad gäller tillgång till vetenskapsinfonnation och förståelse för vetenskaplig forskning samt stimulera kvinnor att i ökad utsträckning välja naturvetenskapliga

unga utbildningar.

Delvis annorlunda förhåller det sig med utnyttjandet av IT, som enligt verksamhetsidén skall spela stor roll i centrets infonna-

en tionsverksamhet. Hittills har män skaffat sig ett försprång vad gäller utnyttjandet den infonnationstekniken. Det är angeläget att

av nya denna skillnad observeras vid uppbyggandet informationsbasema

av och utformningen centrets hemsida eller hemsidor så att tröskel-

av effekterna i möjligaste mån reduceras.

Utredningen föreslår i enlighet med sina direktiv att centret lokalise-

till Stockholms city. Således kommer dominansen av kulturinstituras tioner i huvudstaden att öka och stadens roll landets kulturcentrum

som

förstärkas. Lyckas centret tilldra sig den förväntade nationella och att internationella uppmärksamheten kommer det att bidra till att Stockholms attraktivitet för företagsetablering ökar. Den planerade IT-verksamheten kommer dock att göra kunskapen nobelprisämnena till-

om gänglig över hela landet och därmed medverka till regionalt utjäm-

en nande kunskapsspridning.

Utredningen har haft att i likhet med alla statliga utredningar

- beakta alla förslag läggs fram skall föregås analys och

att som av en innehålla beskrivning effekterna för brottsligheten och för det

en av brottsförebyggande arbetet, sådan belysning kan göras på ett

om en meningsfullt sätt. Med det uppdrag utredningen haft- att studera

som förutsättningar och samverkansformer för att få till stånd ett Nobelcenter kan det inte att analys skulle meningsfull. Utred-

anses en vara

ningen har därför valt att inte fördjupa sig vidare i frågan.

Bilaga l

av ett Nobelcenter i Dir.

Etablering

Stockholm 1997:23

Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 1977.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda en etablering av ett Nobelcenter i Stockholm. Utredaren skall

beskriva den övergripande verksamhetsinriktningen,

-

presentera förslag till statens engagemang i projektet i samråd

-

med Nobelstiftelsen,

lämna förslag på olika alternativ för lokalisering,

-

analysera de ekonomiska konsekvenserna för respektive altema-

-

tiv och föreslå finansiering för dessa,

tidsramar för de olika alternativen och

- ange

beskriva de samarbetsformer och den samverkan som kan

-

komma till stånd med kultur- och utbildningsaktiviteter som kan

anknytas till ett Nobelcenter.

Bakgrund

Tankarna på ett Nobelmuseum väcktes Nobelstiftelsen år 1993 och

av

framställning om överläggningar i frågan lämnades till regeringen en den 5 december 1994 och utvecklades ytterligare i skrivelse av den 26 februari 1996. Enligt projektplanema var ambitionen att museet skulle stå klart vid hundraårsjubileet av nobelpriset år 2001.

Nobelprisen Sverige och Norge stor internationell uppmärk-

ger en samhet på de vetenskapliga och kulturella områdena och i vad avser arbetet för freden. Nobelprisens historiska och nutida spegling av vetenskap och utveckling liksom den gränsöverskridande kopplingen mellan naturvetenskap och humaniora är internationellt slagkraftig och bör kunna tilldra sig ett avsevärt publikintresse samt utgöra en bas för omfattande kultur- och utbildningsaktiviteter. En pennanent exponering fokuserad kring nobelprisen, pristagarna och de olika ämnesområden

dessa representerar bör också kunna stimulera till ett ökat intresse som

3 17-1105

för vetenskap och kultur. Ett Nobelcenter i Stockholm kan utvecklas till en viktig institution för internationellt utbyte på de berörda områdena.

Flera olika förslag och alternativ till lokalisering ett Nobelcenter

av har översiktligt diskuterats. Det är väsentligt att samlat klarlägga föroch nackdelar hos olika alternativ för att därigenom skapa ett tillförlit-

ligt och komplett beslutsunderlag.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda en etablering av ett Nobelcenter i Stockholm. Utredaren skall mot bakgrund bl.a. Nobelstiftel-

av sens program för ett Nobelmuseum beskriva den övergripande verksamhetsinriktningen och lägga förslag till statens engagemang i projektet. Därutöver skall utredaren kartlägga vilka andra funktioner på kultur- och utbildningsområdena skulle kunna inkluderas i ett

som Nobelcenter. Vidare skall former för sådan samverkan beskrivas. Verksamhetsinriktning och förslag till innehåll skall ligga till grund för en analys av lokalbehov och andra förutsättningar såsom personalbehov etc.

Utredaren skall presentera olika alternativ för en lokalisering av ett Nobelcenter i Stockholm och därvid överväga de faktorer som kan vara avgörande för verksamheten, såsom läge, representativitet, kostnader och finansiering. Såväl möjligheten till utnyttjande av befintliga lokaler som uppförande av en ny byggnad bör analyseras.

Till varje alternativ skall fogas en redogörelse för de samlade ekonomiska konsekvenserna av förslaget samt förslag till såväl kort- som långsiktig finansiering. Tidsramar för genomförande av alternativen skall I redogörelsen skall klart framgå vilka intressenter, utöver

anges. Nobelstiftelsen, som är berörda av respektive förslag och hur ansvarsfördelning och åtaganden skall fördelas. Utgångspunkten skall vara att statens åtaganden inte medför ökade statsutgifter.

Arbetets bedrivande

Utredaren skall utarbeta förslag i samråd med Nobelstiftelsen.

Arbetet skall bedrivas i kontakt med de myndigheter, institutioner och övriga som krävs för att uppdraget skall kunna fullgöras.

Utredaren skall i sitt arbete beakta regeringens generella direktiv

om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden l994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska

Bilaga 1 67

aspekter 1994: 124 och om att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet 1996:49.

Redovisning av uppdraget Arbetet skall vara avslutat och rapporterat till regeringen senast den 30 maj 1997.

Kulturdepartementet

SOU 1997 :117 69

Bilaga 2

från Nobelstiftelsen

Programskrifter

z / i c . :

. r..

2 : i . : . .v p z c : J

i m

. . i ...x . F F .. Z ...i .L ä . z n

.r

wmnnum: uni

å W

..

s ®

SOU 1997 :117 Bilaga 2 71

ma : . . .

.. ...L E

m;

mn C

mr . m: ...L

z

m m. u mn H . . . m. . m.

1 .

. . .

.

ma . . ä ,.n .

m

ä v w .

o

.

..

SOU 1997 :117 Bilaga 2 73

d c i . un ma E m ä mm 5 ä S Z m Z : mm

n

74 Bilaga 2 SOU 1997 :117

u

ma . n

u

un ma

o E E . . . . . . . . . .

O

SOU 1997 :117 Bilaga 2 75

7 : . E .

ma c o m ...m h

H. I

av||I|4NiSRId/JVIIIIXJVIrund

76 Bilaga 2 SOU 1997 :117

. m

...m

.m ä w ma

SOU 1997 :117 Bilaga 2 77

. .. .

. . n. : . .

u

...i

F. r mn . J . mh ma

n . .. u

78 Bilaga 2 SOU 1997 :117

u

m; ö

q v

. 5 .m

F 4 .

N

S

:

...n

.m

S

m

Ä

Ytterligare tankar kring ett Nobelmuseum

Inledning

Detta material skall ses som en fördjupning av det tidigare presenterade häftet "Tankar kring ett Nobelmuseum. I detta innehållslig

gavs en ram för hela museets uppläggning, så långt detta låter sig göras när

nu lokalfrågan inte är löst.

Denna gång vill vi fördjupa de svåraste delarna, nämligen prisämnena. Frågan är alltså hur man skall presentera ämnena i sig och hur de skall anknytas till olika priser. Vi har inte här föremål som man har i ett konventionellt museum, åtminstone inte alls i samma utsträckning. Vi måste själva i stor utsträckning skapa materialet. Dessutom skiljer sig karaktären mellan de vetenskapliga och de kulturella ämnena. Som vägledning i vårt arbete ställer vi upp olika mål, eller ambitionsnivåer. Dessa kommer förmodligen att preciseras och förtydligas under resans gång.

Här vill vi nämna några sådana mål eller ambitionsnivåer som känns aktuella.

Problematisera och inspirera

Vi vill formulera frågor, problematisera och inspirera genom det vi ställer ut. Genom att formulera intressanta frågor, definierar vi viktiga problem. Genom att visa hur sådana problem har lösts, presenterar vi

förklaringar.

I fråga om de vetenskapliga prisen vill vi skapa kontakt mellan forskarna och allmänheten. Museet skall ge oss en föreställning om konsten att utforska.

Kulturprisen kan också sägas handla om att problematisera och inspirera men på ett annat plan. I litteraturen gestaltas mänsklig erfarenhet, som bygger på livsproblem, moraliska frågor eller estetiska upplevelser. Fredsprisen kommer ur engagemang för människors lidande och nöd.

Illustrera och informera

Utställningama skall illustrera processer och skeenden vetenskaplig

av och kulturell art på ett pedagogiskt och konstnärligt sätt. Det kan uttryckas som populärvetenskap eller som kulturförmedling.

Populärvetenskapen skall utvecklas stegvis på flera plan, ibland symboliserad en byrå med många byrålådor. Besökaren skall kunna

av

vidare i kunskapsprocessen att dra byrålådor och där

genom ut nya finna ytterligare information.

Kulturfönnedlingen skall ge en mångfald av aspekter som kan belysa litteraturen eller fredsarbetet, historisk, samhällelig, moralisk

av eller estetisk art.

Museet skall ett levande museum. Det betyder att utställning-

vara

skall kompletteras av en omfattande programverksamhet, såsom arna föreläsningar, visningar, uppläsningar, teater, musik, film och tillfälliga utställningar.

Diskutera och aktualisera

Museet skall ett vetenskapens och kulturens hus. Vi skall inte bara

vara berätta vad varit utan också vad är och vad blir.

om som som som

I samband med de vetenskapliga prisen skall vi provocera och diskutera vårt förhållningssätt till naturvetenskap och teknik. Vi skall försöka ändra på schablonartade attityder och Visa att även naturvetenskap och teknik står för kultur, i samhället och i skolan. Veten-

en typ av skapen har inga färdiga lösningar arbetar för att ständigt lösa pro-

men blem.

Det är lika lätt att anknyta litteraturen till det diskuterande och aktuella perspektivet. Litteraturen speglar eviga frågor om kärleken och döden, liksom aktuella frågor främlingskap i tillvaron.

om

Tvärvetenskapliga teman kan belysa alla prisområden i samband med aktuella samhällsfrågor och debattämnen.

Vetenskapsmän och konstnärer hämtar inspiration ur samma källor." Bemie Zubrowski vid Barnens museum i Boston.

Fysik

När kommer in i rummet skall kunna eller gissa sig till att

man man se det är just fysikrummet. Detta framför allt genom den centralt placerade skulpturen mobilen Från makrokosmos till mikrokosmos. Denna är tänkt att symboliskt Visa några objekt med olika storlek inom de

upp cirka 40 storleksordningar skiljer naturens största och minsta

som strukturer. Arrangerade kring den centrala skulpturen mobilen finns

Bilaga 2 81

utställningens olika öar. Dessa har i första hand anknyter till teman som fysiken och inte till specifika Nobelpris, på de olika öarna sammen skall kunna hitta referenser och viss information om alla mantagna man fysikprisen del andra Nobelpris. En fysikteater möjlighet och en ger för föreläsningar, demonstrationer och digital salong. I anslutning till själva utställningen finns faktarum, bibliotek och arkiv. I sammanställningen nedan kan utrymmesskäl endast några få relevanta av Nobelpris per ö anges.

ü Fysikens metoder och synsätt

Pâ denna ö presenteras populärt hur inom fysiken genom observaman tioner och experiment samlar in kunskaper vår omvärld och ordnar om l och sammanfattar dessa med hjälp fysikaliska begrepp, modeller och av teorier. Teorierna kan sägas bilda sorts generalplan för ett omfaten tande fysikaliskt kunskapsförråd, ett förråd växt mycket snabbt som under Nobelprisens första århundrade. Detta skulle t.ex. kunna åskådliggöras fysikkarta där alla de upptäckter och uppfinningar genom en belönats med Nobelpris i fysik placerats ut på olika teorikontinensom ter. Ett annat sätt att visa den exponentiella tillväxten av fysikalisk vore litteratur, speciellt tidskrifter, under l900-talet. Denna tillväxt avspeglar sig dessutom i antalet vetenskapliga artiklar som Nobelpristagarna nog själva har publicerat.

Fysikens lagar

Här gäller det att dels historisk bakgrund innefattande bl.a. ge en Newtons mekanik och Maxwells elektrodynamik, dels leda besökaren l900-talets utvidgningar och generaliseringar. Existerande genom fysiklagar utvidgas ofta att experimentella upptäckter tillför genom kunskapsförrådet oväntade resultat. Detta gör det naturligt att här anknyta många Nobelprisbelöningar, både för teoriarbeten och för experimentella undersökningar. På ett naturligt sätt kommer här in pristagare Franck och Hertz 1925 experimentellt påvisande av som kvantiserade energinivåer i atomer eller Tomonaga, Schwinger och Feynman 1965 genombrott inom den teori som kallas kvantelek-

trodynamik.

82 Bilaga 2

Fysikens krafter

Presentationen gäller framför allt de fyra grundläggande krafter i

som dag anses räcka till för att beskriva naturen: gravitation, elektromagnetism, den svaga kärnkraften och den starka kämkraften. Ett sätt att strukturera materialet på denna ö är genomgående il

att som tema

I beskriva hur mindre kända krafter kan studeras när de stör förlopp

som l i stort bestäms av mer kända krafter. Här det att t.ex. anknyta till

passar Nobelprisen till Lee och Yang 1957 brott mot naturliga symmetrilagar vid radioaktivt sönderfall samt till Hulse och Taylor 1993 dubbelpulsar som visar effekter gravitationsstrålning.

av

Synligt och osynligt ljus

Genom utnyttjande av modern laserteknologi kan denna del utställ-

av ningen bli en av de spektakulära. Här beskrivs den elektromagne-

mer tiska strålningen och några av dess många tillämpningar. Dessa kan t.ex. vara inom radioastronomi t.ex. våglängd i cm, holografi laserljus med våglängd i mikrometer och röntgenfysik våglängd i nanometer. Ljusets våg-partikeldualitet åskådliggörs och eventuellt tas även ögats optik upp. Ett stort antal Nobelpris kan knytas till denna t.ex. Ryle och Hewish 1974 radioastronomi, Gabor 1971 holografi och Siegbahn 1981 röntgenfysik.

Partikelströmmar och strömpartiklar

Denna ö beskriver hur man inom fysiken lärt sig utnyttja laddade partiklars rörelser partikelströmmar för att utforska mikrokosmos,

men också hur nya fenomen som supraledning gett upphov till helt för-

ny ståelse av s.k. kvasipartiklar strömpartiklar under vissa extrema

som förhållanden sköter laddningstransporten. När det gäller partikelströmmar i allmänhet kan t.ex. anknyta Nobelprisen till Lenard 1905

man katodstrålar av den typ som även Röntgen utnyttjade och Charpak 1992 multitrådsdetektor för laddade partiklar. När det speciellt gäller supraledning är priset till Bardeen, Cooper och Schrieffer 1972 självskrivet teori för supraledning innefattande strömmar elektronpar.

av

Materiens struktur Vad består allt

av

Här presenteras materien från de innersta kvarkama och gluonerna, över atomkämans nukleoner och elektronemas skalstruktur, den

Bilaga 2 83

kemiska bindningen i molekyler och den kondenserade materiens struktur. Även egenskaper hos vätskor och fasta kroppar kan

gaser, ingå och förklaras på mikronivå. Nobelpristagare som med fördel kan knytas till denna ö är t.ex. Millikan 1923 bestämning av elektronens laddning och de Gennes 1991 mikroskopisk teori för polymerer och vätskekristaller.

Fysikens gåtor

Denna ö är speciell såtillvida att den fysik presenteras här ännu

som funnit sin slutgiltiga form och ännu inte belönats med några Nobelpris. Här beskrivs t.ex. sökandet efter teori förenar den starka och i en som den elektrosvaga växelverkan i Grand Unified Theory" GUT och l en i även dess generalisering innefattar gravitation Theory of Every-

som thing TOE. Moderna och mycket matematiska metoder kan komma att beskrivas här. Denna del utställningen blir speciellt intressant att

av följa in på ZOOO-talet.

Qlvmwøâq:vara u

YSIKQNJMM- . a

ou.

SYNl-Mroaimutter uu

I

ç /

W i

mar

O Wuøfewaøuguav

i

Kemi

Teori och metod

Kemi är en grundläggande vetenskap på atomär och molekylär nivå. Kemiforskningen söker sina problem inom följande områden. Nobelprisen i kemikan på ett naturligt sätt identifieras med något dessa

av områden.

0 Molekylär och atomär samverkan: materiens byggstenar och

arkitektur.

0 Analys, struktur, egenskap och funktion.

0 Kemiska transfonnationer, reaktionsmekanismer och kontroll av

kemiska reaktioner.

Kemin är den vetenskap, som söker förklara olika malcroskopiska egenskaper i termer molekylemas struktur, växelverkningar och

av omvandlingar. Det kan ett materials egenskaper och ett ämnes

vara reaktivitet eller en levande organisms funktion Det är följaktligen ett

vittomspännande forskningsområde sträcker sig från fysiken till

som biologin.

Kemin har utvecklats och utvecklas fortfarande mycket snabbt. Detta gäller även dess betydelse inom många andra av naturvetenskapens områden. Dessa områden har oftast inte kemi i sina benämningar. Detta gäller t.ex. gränsområden till fysik, materialvetenskap, biologi och medicin.

Med hjälp av kraftfulla experimentella och teoretiska metoder hämtade från fysiken har vi i dag en rad möjligheter att "se eller beräkna vad som sker i atomernas och molekylemas värld. Vi kan förutsäga små molekylers elektronstruktur, hur de kommer att reagera med andra molekyler och deras samverkan med ljusenergi. Vi börjar också få detaljerad insikt kring komplexa molekylära skeenden och strukturer hos de j ättemolekyler som utgör livets maskineri.

Det molekylära tänkandet har fått en ökad betydelse i en rad för människan viktiga sammanhang, från skapandet material till

av nya förståelsen medicinska problem och framställandet läke-

av av nya medel.

Kemin förknippas ibland med giftutsläpp och skador på miljön. Det är emellertid just kemiska kunskaper som är nödvändiga för att

upptäcka, förstå och motverka de negativa miljöeffekter bosättningar

som och industrier ger upphov till.

De senaste två decenniemas landvinningar inom molekylärbiologin har lett till fantastiska tillämpningar inom genteknik och bioteknik

som, hoppas man, inom en snar framtid, ska resultera i revolutionerande

Bilaga 2 85

metoder inom medicinsk diagnostik och terapi, baserade på molekyler skräddarsydda för specifika funktioner. Också inom materialområdet har ökad förståelse på molekylär nivå av egenskaper som elektron- och energiöverföring, katalys och molekylär växelverkan öppnat för viktiga nya tillämpningar såväl inom elektronik- och Verkstadsindustri som inom kemisk teknologi.

Molekylariseringen naturvetenskapen kommer att fortsätta i takt

av med tillväxten vår grundläggande förståelse av komplexa kemiska

av systern, t.ex. malqomolekylär kemi, kemisk dynamik och supramolekylär kemi. Vår kunskap inom dessa områden är fortfarande liten men den grund, vi står på, antyder en fortsatt intensiv utveckling.

som nu Det mesta inom detta komplexa område är oupptäckt och därmed outnyttjat Här ligger kemins intellektuella utmaningar och här fordras mycket stora insatser för att insikt skall nås. Avancerad datateknik och informationsteknologi kommer att öka våra möjligheter att förutsäga molekylära systems beteende.

Från fysiken hämtar kemin myckenhet av kraftfull metodik, vil-

en ket har revolutionerat kemins arbetssätt. Denna överföring kommer att fortsätta att göra kemisk teoriprövning med utnyttjande av datorer allt

kraftfull och kritisk, med ökad specialisering som följd. mer men

En förutsättning för framsteg inom kemin och dess gränsvetenska-

är utveckling inom den syntetiska och analytiska kemin. Vår förper måga att göra alltmer komplicerade molekyler har starkt förbättrats. Ännu återstår dock mycket att göra inom detta område. Vi behöver bara snegla på de fantastiska exempel på effektiva och selektiva synteser,

vi finner i naturliga biosyntessystem. Den analytiska kemin har som stor betydelse för framgångsrik experimentell kemiforskning och spelar dessutom central roll inom medicinsk forskning, ekologi och miljö-

en forskning.

Den mest spännande utvecklingen sker i dag inom kemins gränsområden mot fysik och biologi. Framsteg inom gränsområden mot fysiken såsom inom materialkemin öppnar tidigare oanade perspektiv. I och med att biologiska. fenomen, tack vare kemisk analysteknik och teori i snabbt ökande grad kan beskrivas och förstås i exakta molekylära termer, har spektakulära framsteg gjorts inom den s.k. molekylärbiologin. Inte minst den starka kopplingen till livsprocesser, medicin, farmakologi, bioteknik och ekologi gör att gränsområdet mellan kemi och biologi kommer att öka i betydelse.

86 Bilaga 2

Kemi för samhällets behov

Kemin har en central betydelse för samhällets behov och utveckling. Kemins bidrag har särskilt stor betydelse inom följande för mänskligheten viktiga områden, här redovisas i rubrikform. Många

som av Nobelprisen i kemi kan presenteras inom för dessa rubriker.

ramen

Materialområdet

Utnyttjandet av naturresurser mineraler, metaller, biomaterial;

nya material med egenskaper som styrka, seghet eller elasticitet; mate-

nya rial för höga temperaturer; material med elektrisk ledningsfönnåga b1.a. supraledare och halvledare; elektriskt isolerande material; material för vänneisolering, infonnationsöverföring och förpackning; biologiskt nedbrytbara material; ytbehandling; färg och lack.

Energiförsörjning

Nya metoder att lagra och omvandla energi; fotoceller; bränsleceller; fotosyntes; förbränning.

Livsmedelsförsörjning

Ökad produktion inom de areella näringama jordbruket kontroll och bekämpning skadedjur och mikroorganismer; kost och hälsa; vita-

av miner och andra essentiella näringsämnen; naturliga gifter och deras egenskaper; och smak; konsistens; vidareförädling.

arom

Processer för produktion produkter och material

av Nya enklare och billigare metoder för att framställa nödvändiga

produkter och material; material- och energibesparande

processer; nya miljöanpassade

processer.

Hälsa och sjukvård

Livsprocessemas kemi; läkemedel; kemiska hälsorisker.

Bilaga 2 87

Miljö och naturvård

Mätning och kontroll de kemiska komponenterna i inre och yttre

av miljö; modeller för komplexa kemiska ekosystem vatten, jord, berggrund eller luft ifrån mycket korta till mycket långa tidsperspektiv.

Fysiologi eller medicin

Den arbetsgrupp, utsetts Nobelförsamlingen vid Karolinska

som av Institutet, framlägger här i korthet sina förslag till utformningen av Nobelmuseets medicinprisdel. Den är tänkt som en del av ett vetenskapshistoriskt där informationen förs ut dels fysiskt med

museum, utställningar och aktiviteter olika slag och dels elektroniskt via

av Internet. Till intressanta, spännande och interaktiva modeller i utställningen kopplas datorer med god grafik, där besökaren via olika menyer kan fördjupa sina kunskaper.

Den medicinska delen Nobel Museum föreslås ha fem huvud-

av linjer:

1 Livsfonner, celler och genmaterial 2 Neurobiologi, våra sinnen och nervsystemet 3 Människan och mikroben 4 Hjärt-kärlsystemet 5 Särskilda sjukdomar

Livsformer, celler och genmaterial

Under denna rubrik samlas information livets uppkomst och ut-

om veckling, människan som biologisk varelse, cellen livets byggsten,

olika cellfunktioner, arvsanlagen, reproduktion och utvecklingsbiologi, genteknik, åldrande och bioteknik.

cancer,

På promenaddäck inne i cellen

Kunskaper cellens uppbyggnad och basala funktioner förut-

om är en sättning för förståelsen flertalet Nobelpris i fysiologi eller medicin.

av Arbetsgruppen anser att en cell i jättefonnat, i vilken besökaren kan

omkring och bekanta sig med styrorganet cellkärnan och promenera fabriksenheter cellorganellerna är en välmotiverad del av basut-

som ställningen. Man går omkring på "promenaddäck", studerar snittytor av

88 Bilaga 2

mitokondrier, ribosomer, Golgiapparat, endoplasmatiska retiklet etc., trycker på knappar och aktiverar produktion av proteiner m.m.

På cellytan finns receptorer, tar emot signaler via signalsub-

som stanser, här finns bakterier stora som oljefat eller virus små som pingpongbollar, vi ser hur näringsämnen, hormoner, salter, vatten transporteras in och ut genom cellmembraner.

En sådan cellmodell bör bli en effektiv och spännande introduktion till ett viktigt kunskapsområde. Fördjupning sker sedan via olika bildspel eller multimediaprogram utanför själva modellen. I sammanhanget aktuella Nobelpristagare presenteras, personen och forskningsinsatsen.

Bildframställning i olika former

En modell av spermien och ägget, kompletterad med Lennart Nilssons suggestiva filmbilder äggets befruktning. Modell av barnets födelse.

av Animerade databilder cellens delning. Över huvud taget är kraven

av på åskådlighet mycket stora i sammanhanget och bildframställning i olika former teckningar, mikrofoton, animerade filmer och Videofilmer m.m. är det självklara Valet informationsteknik. Mycket av det Len-

av nart Nilsson redan gjort på området lämpar sig väl för Nobel Museum, och han kan säkert intresseras för unika nyinsatser.

Neurobiologi, våra sinnen och nervsystemet

Hjärnan är uppbyggd omkring 100 miljarder celler.. av vilka var och

av en är sammankopplad med åtminstone tusen andra nervceller. Detta är ett informationsnätverk gör även superdatom till en leksak. En

som lång rad Nobelpriser i fysiologi eller medicin har tilldelats forskare inom området från 1904 och framåt.

-

Besökaren kommer in i ett avlångt är en modell av hjär-

rum, som

Taket är storhjärnsbarken, ett himlavalv med stjämor-nervceller nan.

fyrar sina impulser. Man trycker på knapp och får se synsom av en centrum, visar motoriska centrum, en tredje Brocas språkcent-

en annan rum osv.

Inne i detta eller annorstädes visas i stor skala modellen av en

rum nervcell med cellkropp, dendriter, axon och synaps. Förstorad modell

kopplingsstället mellan nervceller. Modeller av jonkanaav synapsen, ler/aktionspotential/synaptiska potentialer, som besökaren kan manipulera på olika sätt dvs. vikariera för en signalsubstans.

-

Bilaga 2 89

Modeller öga/syncentrum/kolumner/medveten bild, av smak-

av lök/smakcentrum/"smak", doft, hörsel, känsel. Animerade bilder av

av hur nervsystemet styr kroppsrörelsema. Inlärning och minne. De båda

ärnhalvoma Sperry. Psykofarmakas verkningssätt.

3. Människan och mikroben

Modell trypanosomen och malaria, bra introduktion till infektions-

av sjukdomarna.

Kartor och bilder över influensapandemiema. Aids. Pesten illustre-

rad med sekvens Bergmans Sjunde inseglet munkprocessionen med

ur facklor, rökelsekar och piskare. Daumiers bilder av koleran i Paris.

Modeller sjukdomsframkallande bakterier, svampar och virus i

av relation till cellen exempelvis i diameter.

50 cm

Penicillinet: upptäckten, verkningsmekanismen, tillverkning DNAteknik, effektivitet, resistens. Immunsystemet, vacciner.

4. Hj ärt-kärlsystemet

Modell hjärta, lungor och kärlträd. Kretsloppcn. Besökaren kan

av trycka på knappar och orsaka blodpropp i kranskärl: konsekvenser. Behandlingsmetoder kateterisering, by-pass. Modell: uppskuret blodkärl med ateroskleros i olika stadier. Fördjupning i dator: behandlingsmetoder. Effekter stroke.

av

Särskilda sjukdomar

Njurtransplantation, benmärgstransplantation. Teckningar, filmbilder

operationer, organisationen för att skaffa fram rätt givare, behovet av av donatorer.

Bristsjukdomar, hur upptäckterna ledde till bättre folkhälsa. Insuli-

kortisonet. Landsteiner och blodgruppema: transfusion, lcriminalner, aspekter m.m.

90 Bilaga 2

Litteratur

Nobelpriset i litteratur måste presenteras på ett helt annat sätt än de vetenskapliga prisen. Vi kan inte arbeta med ett visst problemområde, inte med en grupp priser som kan uttrycka en viss tendens i tiden. Förvisso kan litteraturprisen uttrycka tendenser i tiden men icke i grupp, utan snarare speglade genom det individuella temperamentet.

Detta innebär att litteraturprisen måste knytas till de enskilda pristagama/författama. De prisvärda prestationerna är alltså direkt förbundna med författarbiograñema. Vi måste givetvis presentera olika författare efter någon urvalsprincip, på ett omväxlande och informativt sätt. Nedanstående förslag är i högsta grad preliminära, de skulle lätt kunna utbytas mot andra likvärdiga. De är exempel på vad man kan göra av allt det rika materialet.

Vi tänker oss tre olika rum med varierande innehåll.

Rum Allmänt om litteraturen och prisen

Här vill vi ge en definition av ämnesområdet, genom en kort historisk tillbakablick och en översikt över prisen i litteratur. Nedanstående presentationer kan ske i olika former, i montrar, på väggplascher, genom montage och/eller video och multimedier.

Bokstaven, språket, litteraturen en utvecklingshistorik i korta - -

sentenser, såsom några milstolpar i mänsklighetens intellektuella utveckling. Vi visar olika slags alfabet och olika slags inskrifter, stenskrift, papyrus, pergament, illuminerade medeltida handskrifter, Gutenberg, Aldus etc. Manuskriptets Väg till bok originalhandskrifter av något prisbelönt

- -

arbete samt originalutgåvor, praktband, pocketupplagor, TV-filmer etc. av samma arbete, t.ex. Thomas Manns Buddenbrooks, Galsworthys Forsythe-sagan, Marin Du Gards Les Thibault.

Nobeldiplomen från olika tider, representerande olika stilar och - -

tidsepoker; originaldiplom får inlånas kan bytas ut efter en viss tid, om möjligt kan förarbeten också ställas ut i den mån sådana finns att tillgå, av t.ex. Gunnar Brusewitz. Översättningar den viktiga men svåra proceduren med att överföra

- -

texter till ett annat språk och en annan kultur. Jämförelser mellan texter på olika språk, uttalande om eller exemplifieringar av svårigheter i att översätta.

Rum Ett rum med texter

Tanken här är att besökarna får komma in i ett fyllt texter

rum av ur Nobelpristagarens arbeten. Texterna skall projiceras på väggar och i taket, de skall finnas mitt ibland besökarna, förstoras, belysasfupplevas.

Texterna blir på detta sätt utställningsföremål som besökarna får taga ställning till. Om inte urvalet skall bli helt slumpmässigt, kunde man be någon kulturpersonlighet eller kanske en pristagare välja texter for en viss tid. Texterna skulle skiftas ganska ofta.

Grundidén måste konkretiseras i anslutning till den lokal som skall rymma museet.

Rum 3. Enskilda pristagare

Miljön skall vara ett vackert inrett bibliotek med läshömor, bekväma fåtöljer med läslampor, så att besökaren kan slå sig ned, vila en stund, läsa i bok eller lyssna på ett band. Det får inte ett genomgångs-

en vara rum, utan i ett myllrande och folkrikt

en oas museum.

I biblioteket skall viktigare verk av olika pristagare finnas. Vid varje fåtölj skall finnas hörlurar ungefär som i flygplan, där man enkelt kan trycka på en knapp för att få lyssna till olika pristagares inläsningar av egna verk.

Vidare bör det finnas videoinspelningar med olika pristagare, antingen sådana som redan föreligger från Sveriges Radios arkiv eller sådana görs speciellt för museet.

som

Vi bör också göra specialutställningar av mini-format, dvs. man kan ha flera sådana samtidigt. De kan vara valda utifrån något jubileum eller efter någon kronologisk eller tematisk princip, men de kan också väljas slumpmässigt.

Följande uppräkning är förslag på sådana mini-utställningar:

De tio första pristagarna för att börja någonstans, kan ge en tids-

bild av litteraturen mellan 1901 och 1911.

De tio senaste pristagarna, alltså motsvarande längst bak i kedjan för

att belysa den senaste epoken; foton och presentation av författarna i

fråga samt deras viktigaste verk. Kvinnliga pristagare åtta än så länge, kanske en något populistisk vinkling just nu men kan vara relevant. 1901-1925-1950-1975-2000 års pristagare, några nedslag över hela hundraårsperioden.

50-årsjubileum, priset för 50 år sedan, utförlig presentation av just

den pristagaren och dennes viktigare arbeten.

Banbrytare inom modern poesi, och kring T.S. Eliot se hur

om detta terna utvecklas i Kjell Espmarks bok Det litterära Nobelpriset Fömyare inom romankonsten, och kring Faulkner vidare - om se Kjell Espmarks bok. Kipling, enskild intressant författare kan spegla mycket - som en som

sin tid såsom imperialismen, Indien, förhållandet öst-väst men av också sträcker sig till den moderna bamkulturen Walt Disney. De vägrat eller förvägrats prisen Pastemak, Solzhenitsyn, - som Sartre samt bakgrundema till dessa uppmärksammade händelser. Teater bilder och sekvenser från dramatiska arbeten av olika - - Nobelpristagare, t.ex. G. Bernhard Shaw, Eugene ONeill. Filmatiseringar bilder och sekvenser från filmatiseringar av - - Nobelpristagares arbeten, t.ex. Selma Lagerlöf Gösta Berlings saga eller Körkarlen, Sigrid Undset Kristin Lavransdotter, Hemingway Den gamle och havet. De aldrig fick priset ett kontroversiellt tema. Bara några av de - som mest diskuterade fallen Tolstoy, Ibsen, Strindberg, t.ex. kampanj en för Tolstoy i pressklipp och petitioner. Bara detta för att blixt-

ge en belysning på något gärna diskuteras, inte någon uppräkning

som eller önskelista.

Ekonomi

Stoffet skulle kunna föras in under följande tre huvudteman:

I Ekonomin systern för hushållning med knappa resurser

som Konjunkturvariationer och stabiliseringspolitik III Den långsiktiga ekonomiska utvecklingen

Praktiskt taget samtliga mottagare priset till AlfredNobels minne

av har gjort insatser lätt och naturligt kan sorteras under något av

som dessa teman i vissa fall mer än ett tema.

Ekonomin som system for hushållning med knappa resurser

Varje människa är beroende andra människor. Var och av oss får

av en hjälp och från andra, och oftast något i utbyte till dem. Vi

resurser ger samarbetar, eller i varje fall samverkar, med varandra. Denna samverkan utgör det ekonomiska systemet, uppenbarligen är starkt

som interdependent dvs. har egenskapen att allt beror allt annat. Det

- av är uppenbart att det finns ordning i systemet; det bildar en samman-

en

Bilaga 2 93

hängande struktur med ganska stabila, förutsägbara egenskaper, men utom möjligen i enstaka renodlade planekonomier är ordningen inte medvetet tillskapad och upprätthållen någon enda människa eller av grupp av människor. Den har uppkommit spontant", och löper på av sig själv som styrd liksom osynlig hand. Relationema mellan av en individerna utgörs först och främst av byten vilka innefattar köp och försäljningar med sammanfattande tenn: individuell avtalsbilden ning; dvs. marknadsmekanismen". Men relationer uppstår också via agerande i politiska processer och liknande. Hur ser denna ordning ut, och hur är den över huvud taget möjlig Problemet påminner att förstå myrstacken, tycks ett om som vara fenomen av i grunden samma art, än betydligt enklare. Mycket, om eller det mesta, den ekonomiska forskningen tiderna har av genom ägnats dessa frågor, helt avgjort områdets mest fundamentala. Åtskil- 7 liga pristagarinsatser ligger också här. Det är viktigt den grundlägatt gande vetenskapliga bilden visas upp. Problemens natur gör att analysen till stor del är betydligt mer abstrakt än inom de båda andra temana. Men möjligheter till effektiva, visuella presentationer torde finnas. Bilden myrstacken kan sålunda av utgöra en effektiv utgångsvinjett. Den fundamentala komponenten bytet kan exemplifieras på olika sätt. Marknadsmekanismens internationella dimension, utrikeshandeln, lånar sig till konkreta presentationer; likaså den del utgörs det finansiella systemet. Den dominesom av rande grundmodellen, den s.k. allmänna jämviktsmodellen fått sin

som

strikta formulering kort serie pristagarinsatser: Arrow, genom en Debreu, Koopmans, Allais visar hur ett prissystem kan åstadsom komma en decentraliserad samordning individers aktiviteter, bör av kunna presenteras samling tredimensionella geometriska genom en konstruktioner, framställda möjligheten med laserteknik kanske men mer effektivt med datorteknik som på detta område är under mycket snabb utveckling. En delmodell, den s.k. input-output-modellen pristagare: Leontief, kan erbjuda möjlighet till interaktion museibesökare/dator. Den vidgning och fördjupning av forskningen kring det ekonomiska systemet som utgörs av undersökningar om inforrnationens roll Hayek, Stigler, m.fl., transaktionskostnadernas betydelse för den institutionella strukturen Coase, North, den politisk-ekonomiska processens grundvalar Buchanan, m.fl. bör visas upp, helst med än diamer gramapparater.

94 Bilaga 2

II. Konjunkturer och stabiliseringspolitik

Grundfenomenet är här konjunkturvariationema, som lätt kan presente-

i diagramfonn för olika länder och för mycket långa perioder i ras varje fall från 1800-talets första del. Huvudproblemet är den starka, egenartade regulariteten i variationema, "krisemas gåta". Diagrammaterialet också bakgrunden till forskarnas strävan att konstruera

ger modeller för stabiliseringspolitik i syfte att utjämna variationema. Illustrationer av annan art möjliga.

Ett möjligt undertema gäller beskrivningen av konjunkturcykler-

"anatomi", är nära förknippad med utvecklingen av den nas som grundläggande ekonomiska statistiken, de s.k. nationalräkenskapema Kuznets, Stone. Här finns intressant statistiskt material.

Ett annat undertema gäller konjunkturvariationemas mekanism, och förklaringen till variationema. På det förstnämnda området finns teorier

bl.a. diagrammatiskt kan "klatschiga" Marx, Schumpeter, som vara Keynes, och bland pristagarna Samuelson, Hicks, Friedman, Lucas, m.fl.. På det sistnämnda området finns grundläggande teorier som ibland anknyter till studerade inom fysiken Frisch eller

processer biologin. Här finns intressanta, museimässiga varianter av klart tvärvetenskapligt intresse dock i varje fall än så länge inte förts fram

som till prisvärdig nivå kaosteori, Volterraprocesser, etc..

Makroekonometriska modeller Tinbergen, Klein, mfl. erbjuder fina möjligheter till interaktion museibesökare/dator. Samtidigt viktigt, och museitekniskt möjligt, att visa fram den sedermera framkomna kritiken mot dessa modeller Lucas, m.fl..

III. Den långsiktiga ekonomiska utvecklingen

Den ekonomiska tillväxten från 1700-talet kan lätt visas diagrammatiskt och på andra sätt. Likaså variationema i tillväxt, t.ex. omslaget till tillbakagång i länder Argentina och den markanta accelerationen i

som Östasien under de senaste decennierna.

De "klassiska teorierna framlagda Malthus grunden för studiet

av

tillväxtens förenlighet med naturresurser och miljö, Marx och av Schumpeter kan belysas i diagram och bilder.

Modern teori försöker härleda tillväxten utifrån dess närmaste

som bestämningsfaktorer ökning kapital och arbete, teknisk utveckling

av har lagts till grund för ganska lättpresenterade statistiska undersökningar Solow.

Det finns också pedagogiskt ganska lätthanterade, prisbelönade undersökningar u-lands-problem, jordbrukets roll i tillväxten i

av

Bilaga 2 95

u-länder, jämvägamas betydelse för tillväxten, slaveriet som ekonomisk-historiskt problem, betydelsen den institutionella av strukturen rättssystem och annat för den långsiktiga tillväxten, osv. Schultz, Lewis, Fogel, North.

Fred

När det gäller fredspriset skall vi bara liten markering, göra en samtidigt som vi utförligt hänvisar till museet i Oslo. Vi har tänkt att anknyta fredspriset till vårt kafé för alla besökare således ett Café de paix. Vi vill med detta inbjuda till samvaro och samtal. Mänsklig gemenskap börjar med att vi samtalar med varandra, vi lyssnar på varandra, vi utbyter argument. Uttalanden fredspristagare kan belysa detta. av Dialogen är grunden till fred på jorden Willy Brandt. "Kan vi inte prata med varandra, kan vi inte heller umgås civisom liserade människor Desmond Tutu. I kaféet skall uppförstorade bilder pristagare och fredssituationer av visas på väggarna. På borden skall i stället för blommor finnas små bordsflaggor från världens alla nationer.

Bilaga 3

STATENS

cSWFASTIGLIETSX/ERK

Damm D

PM 1996-10-08 Arbetsmaterial

Alternativ lokalisering av Nobelmuseet. Denna promemoria är framtagen uppdrag av kulturdepartementet för att belysa alternativ till föreslagen placering avNobelmuseet i nuvarande Sjöhistoriska museet. Utredningsansvarig: projektchef PeterOhrstedt, byggprojektgruppen, tel 696 70 50 Handläggare: lokalplanerare Cajsa Rydén, byggprojektgruppen, tel 696 70 51, fax 696 7001. Verkets kalkylansvarige, Bo Svensson,har medverkat vid kostnadsuppskattning av alternativen och årskostnadsberälçning.

Erogramfgámtsättningar: Sjöhistoriska museet SSHM disponerar nulägeti ca 5 700 kvm lokalarea LOA i huvudbyggnaden och den intilliggande f.d. underoffrcersbostaden varav knappt 5 000 kvm i huvudbyggnaden. Bruttoarean BTA är ca 7 000 kvm, varav ca6 000 för huvudbyggnaden. Härtill kommer externa magasin och förråd, bl.a. ca2 000 kvm studiemagasin i båthall 2 på Galärvarvsområdet. Utställningsytan i huvudbyggnaden, somursprungligen var ca 3 550 kvm, är idag ca2 800 kvm då utställningsrum successivt byggts omför andra behov. Av SSHM beräknat minimi-behov för ett nytt museum, enligt lokalprogram daterat 1995-01-17, upptar 6 215 kvm programarea, vilket med schablonberäknat påslagför kommunikationsarea mm motsvarar ca6 800 kvm LOA och ca8 400 kvm BTA. Härvid har förutsatts att utställningsytan utökas till ursprunglig storlek, dvs med ca750 kvm. Då denna utredning avser enjämförelse mellan lokaliseringsaltemativ för Nobelmuseet, har dock areabehovet i en nybyggnad för SSHM eller Nobelmuseet antagits motsvara

- befintlig area i Sjöhistoriska museet med underoffrcersbostaden, dvs 5 700 kvm LOA och 7 000 kvm BTA. SSHM:s tillkommande lokalbehov, för utställningar och andra funktioner, ligger alltså utanför dennajämförelse och måste bedömas i annanordning. I programarbetet för ett nytt "sjönära" museum har SSHM framfört att man eftersträvar robusta, enkla lokaler, som ger störrefrihet för olika aktiviteter änden befintliga museibyggnaden. Nobelmuseets program beskriver ett mer sofistikerat museum, som skall jämföras med de yppersta museernai sin genre". Denna skillnad hari viss mån beaktats i kostnadsuppskattningen, såatt byggkostnaden for Nobelmuseet sattsnågot högreän SSHM:s enkla standard. Med mycket exklusiva lösningar och materialval ökar dock kostnaderna. H

Tidplaneförutsättningar: Nobelmuseet har ett starkt önskemål om invigning av sina planeradenya lokaler i december 2001 100 år efter utdelandet av de första nobelprisen. Med tanke på projektets dignitet och allmänintresse förutsätter SFV att arkitekt i samtliga alternativ skall utses genomen arkitekttävling. Tidplanen blir, i synnerhet i alt.l men även i alt. 2 mycket pressad utan utrymme tex för

, , överklagande av planändringar.

4 17-1051

a e 1 t tt ar. Samtliga alternativ kräver att nya detaljplaner utarbetas, vilket bör ske med tävlingsresultatet som grund. Alla alternativ ligger inom nationalstadsparken se bifogade plan, bil.1. Alt. 3 och 4 berörs av förslag från Stockholms stadsbyggnadskontor sbk till för

program västra delen av södra Djurgården, somärute remiss med senastesvarsdag 10januari 1997. Under respektive alternativ redovisas specifika villkor och forutsebara problem för genomförande. För problemanalys avseendeteknisk försörjning eller gmndförhållanden krävs dock särskilda inventeringar. Kostnader Angivna grova kostnadsuppskattningar avserbyggnaden. Moms ingår Ränta på investeringslån tillkommer, liksom ev kostnader för tomt, ingående hyra i lokaler som byggs om och evakuering av befintliga hyresgäster. Kostnader for inredning, utrustning såsom tele-, data-, säkerhets- och AV-, utställningar inkl belysning och flyttning tillkommer. I samtliga alternativ kan kostnader tillkomma for exceptionella åtgärde för VA, värme, kyla och t ex för ny transforrnatorstation eller vattenledning. Årskostnaden balanshyra

avser exkl el vid finansiering med investeringslån, avskrivning 40 år, balansperiod 10 år. Avskrivnings tid 60 år, balansperiod 15år kan ev. diskuteras. Prisläge 1996-01-01. Berörda alternativ: Se plan, bil. 1 SSHM flyttar till Galärvarvsområdet, till ombyggda lokaler i båthall l ca 1600 kvm LOA och kompletterande nybyggnad ca 4100 kvm LOA. Ev. kan även de två kvarvarande Galärskjulen från 1700-talet tas i anspråk, varvid nybyggnadsarean minskar. Berörd mark ägs av SFV och förvaltas, liksom byggnaderna, av Djurgårds-förvaltningen Kungens dispositionsrätt. Marken brukassom Spelplatsav Parkteatem, somhar lokaler i enaGalärskjulet.

Uppskattad kostnad for ny- och ombyggnad: 80 85 Mkr ll 400 12 100kr/kvrn BTA,

- motsvarande en årshyra på 11,4 12,1 Mkr. Ingående hyra för båthall 1är ca0,5 Mkr/år.

- Nobelmuseet flyttar till SSHM:s nuvarande lokaler.

För beräknad ombyggnadskostnad hänvisas till Nobelstiftelsen. Utan närmarekännedom om de åtgärder som planeras, kan kostnaden uppskattas till storleksordningen 40 60 Mkr.

- Ingående hyra för huvudbyggnaden ca2,9Mkr, for underofficersbostaden ca0,3 Mkr. Tidplan: Tidsåtgång för utredning och projektering uppskattas till ca 12 månader, för upphandling och bygge av SSHM ca 23 månader, för ombyggnad av bef. museum ca 12 månader. Tid för tävling i dettafall en mindre, inbjuden tävling tillkommer. Tidplanen för detta alternativ blir mycket pressad,då lokaler för två museer berörs. Med ett beslut om projektering i oktober 1996 kan SSHM:s lokaler klara för inflyttning ,

vara på nyåret 2000 och museet öppna till sommaren sammaår. Ombyggnad för Nobelmuseet kan påbörjas senvåren 2000 och bör kunna genomföras ca 12 månader, vilket ger ca 6 månader för utställningsbyggande och inredning. l sbkzsprogramutredning finns ett altrnativ for SSHM i båthall l och 2 med nybyggnad på området söder därom. Detta dock tillräcklig stort, och båthall 2 brukas redan idag av museet som studiemagasin. En diskussion med staden återstår därför för att det tänkta förslaget med tillbyggnad norr om bâthallama godkänt. Det .rörsig dock om oexploaterad mark. som är skyddad enligt lagenom nationalstadsparken,utan snarare om ett återställande av den historiska marina miljö, som fanns platsentill för ca20 år sedan.

2. Nobelmuseet förläggs till nybyggnad i Nobelparken. Fastigheten ägsav SFV. Befintlig bebyggelseärfd Skogsinstitutet byggnaden

urspr. från 1700-talet med ekonomibyggnader. Byggnaderna, somsamtliga är klassade statliga

som byggnadsminnen, brukas av Livrustkammaren för konserveringslokaler. Parken förvaltas

av Stockholms stad enligt avtal från 1932. Enligt detta skall marken överföras till staden med full äganderätt, sedan tomt avstyckats för en allmän byggnad. Härmed avsågsden byggnad för Nobelstiftelsen, som den ännugällande stadsplanenfrån 1911 är markerad

toppen av berget byggnadsarea totalt ca3700 kvm. En museibyggnad i detta läge är dock knappast önskvärd, varken med tanke på tillgänglighet eller med hänsyn till parkmiljön, där det ärsynnerligen angelägetatt bevara den artrika skogsplanteringen vid Skogsinstitutet och i sluttningen mot Djurgårdsbrunnskanalen. Kostnadsuppskattningen har istället gjorts med antagandeav en terrasserad trevåningsbyggnad, som följ er sluttningen innanför trädridån mot Strandvägen och till större eller mindre del ärinsprängd i berget. Pgastörre trapphus och ljusinsläpp kan

mm bruttoarean med oförändrad programarea antasöka något i detta alternativ. Närheten till Berwaldhallen kanske å andra sidan kan innebäraatt prograrnareankan minskas

Uppskattad kostnad: l20 150 Mkr ca 16 400 20 500 kr/kvm BTA, motsvarande

- - en årskostnad på 16,4 20,2 Mkr.

- Förslag har framförts av Mikael Granit och Per Reimers om att sprängain hela utställningsdelen av museet i berget och förlägga övriga lokaler till fd Skogsinstitutet med tillbyggnader. Kostnaden för utställningsdelen kan i detta fall uppskattas till minst det dubbla av ovanstående, dvs 30 40 000 kr/kvm BTA.

- Tidplan: Den exklusiva, komplicerade byggplatsen medför att tid för projektering och bygge blir längre, uppskattningsvis sammanlagt ca 18+ 30-34 månader. Härtill kommer visst tillägg för att genomföra en internationell arkitekttävling. Även med mycket

en omsorgsfull utformning av kvalificerad arkitekt kan förvänta sig starka protester

man mot exploatering av denna grönyta inom nationalstadsparken,med åtföljande utdraget detaljplanearbete, vilket gör tidsbedömningen mycket svår jämför situationen för Fysikcentrum vid Albano. 3. Nobelmuseet förläggs till nybyggnad på Beckholmens västra del. Området, som tillhör SFV och förvaltas Djurgârdsförvaltningen, nyttjas idag för

av uppläggning av småbåtar och viss varvsverksamhet. I sbk:s programtörslag föreslås det bli park, eventuellt med ny Spelplats för parkteatem och sommarservering, utvecklas till

ett "sjönära Skansen" med skärgårdsstugor och gästhamn eller föras till ett utvidgat Gröna Lund, som nås med liten el- eller linfáija. Allmänt sägsatt öns skärgårdskaraktär skall bevaras och bebyggelse hållas småskalig.. En avgörande nackdel är att ön är så svårtillgänglig för besökare.Turistbussar kan köras över bron och knappast heller genom Djurgårdsstaden. Även med ett planerat nytt firjeläge har läget bedömts som omöjligt för Sjöhistoriska museet, som ändå har näraanknytning till verksamheten på holmen. Uppskattad kostnad är något högre än i alternativ 4 bortsett från tomtkostnad, då museet på Beckholmen kan byggas högre än i en våning. Därtill kommer kostnaden för förstärkning av bron, åtminstone under byggtiden, altemativtfördyrande sjötransporter till bygget.

100 Bilaga 3

4. Nobelmuseet förläggs till nybyggnad i kv Skeppsholmsviken 6 och 7. Tomterna, som ägsav Trygg-Hansa, arrenderasf.n. av Gröna Lund. De används idag för diverse tillfälliga aktiviteter för parkering och snabbmatsrestauranger.Aquaria,

, vattenmuseet i gamla Wasavarvet, önskar utnyttja en del för en ny byggnad. l sbkzs programutredning föreslås att resterandedel disponeras antingen av Gröna Lund eller för ett nytt öhistoriskt museum. SSHM önskar dock komma sånära Wasarnuseetsom möjligt och föredrar den traditionsrika marina miljön på Galärvarvsområdet. Läget är mycket bra ur publiksynpunkt, i synnerhet om färjeläget och Allmänna gränd i enlighet med programförslaget "rustas och gesett värdigt uttryck som huvudentre till Södra Djurgården." Uppskattad kostnad för en byggnad med 1 2 våningar: 100 110 Mkr

- - 14 300 15 700 kr/kvm BTA, motsvarandeen årskostnad på 13,7 15 Mkr.

- - Kostnad för tomtförvärv tillkommer.

Tidplan: Tid för projektering och byggeuppskattas till ca 14 + 23 månader. Ur plansynpunkt torde detta alternativ vara okontroversiellt, möjligen kan invändningar komma att resasmot det alltför stora publiktrycket om både Nobelmuseet och SSHM lokaliseras till Södra Djurgården. Förhandlingarna om tomtförvärv och -tillträde innebär dock en osäkerhetäven ur tidssynpunkt.

Sammanfattning Av de undersökta förslagen avråder SFV från alternativ 3 Beckholmen. För övriga förslag kan konstaterasatt alt 2 Nobelparken är mycket svår att kostnadsbedöma med det underlag som finns idag olika lösningar ger mycket stor spännvidd ur kostnadssynpunkt

- men förslaget är troligen dyrare och även ur andra synpunkter mer exklusivt" än alt. 4 Skeppsholmsviken, där tomtkostnaden är den stora osäkerheten. Alt. 1 ger möjlighet att lösa två museersönskemål om lokaler och Verksamhetsinriktning och samtidigt ta tillvara Ragnar Östbergsmuseibyggnad den exklusiva allmänna byggnad den

som Samtidigt kan konstateras att tidplanen ärmycket pressadoch att det snart blir omöjligt att tillgodose den önskade tidpunkten för invigning av Nobelmuseet med detta förslag, utan att SSHM i ett övergångsskede evakuerastill andra lokaler, med åtföljande administrativa och ekonomiska konsekvenser.

M5

PeterOhrstedt

Bilaga: Plan ur programutredning för Södra Djurgården 1990

Kopia för kännedom till Kristian Berg Kulturdepartementet Christer Vadelius SFV

Bilaga 3 101

1 Ä 3 U 9 BETECKNINGAR- :lg-nn-O "Ur--- Gränsto:uvødningsomládll x ./

.. ,.,._4"I4

f V . L"ef x r nu; -.

. ü v ;w .

Programutredning Västradelenav

Sodra Djurgarden

Nuläge

R

emo Y

ä Z

i si

...t w m w e Mavccumssrmszszu , van arkitekter- Stockholmaugush1990 ° J

o

STATENS §97 FASTIGHETSVERK

D", Handläggare PM 1996-10-31 Arbetsmaterial Cajsa Rydén, Byggprojektgruppen tel 08-696 70 51

Alternativ lokalisering av Nobelmuseet

. Utöver de alternativ som redovisades i PM 1996-10-08 har kulturdepartementet önskat få

å förslag ytterligare lokaliseringsaltemativ. Man har då särskilt efterfrågat lämplig tomt för nybyggnad statligt ej blott av fastighetsverket ägd mark i centrala Stockholm utanför natignalstadsparken.

MARK FÖR NYBYGGNAD. En genomgång med verkets fastighetsjurist hargett vid handen att någon obebyggd tomt, somuppfyller ovanståendekrav, inte finns i det fastighetsbestånd som tidigare förvaltadesav Byggnadsstyrelsen och nu fördelats SFV, Vasakronan och Akademiska Hus. SFV har en störrebyggrätt vid Liljeholmen, som dock knappastär lämpad för museiändamål Nobelmuseet har f.ö. tidigare ställt sig avvisande till ett museum vid l Vinterviken i samma stadsdel. heller demindre byggrätter som SFV och Vasakronan disponerar i kanten på nationalstadsparken Gärdet bedöms sommöjliga alternativ. Pâ den obebyggda marken bakom Nationalmuseum på Blasieholmen, skulle ett nytt museum eventuellt kunna uppföras, om endel av kommunens intilliggande tomt förvärvades. För ett tiotal år sedanplaneradekommunen ett internationellt konferenscentrum i detta mycket exklusiva läge. För att museialtemativet skall vara möjligt ur ekonomisk och stadsplanemâssiga synpunkter krävs en positiv attityd från kommunens sida. En samman- Vägning måsteockså göras med eventuelltframtida behov av utökade lokaler för Nationalmuseum. i

På längre sikt kan mark komma att frigöras vid Karolinska Institutet i närhetenav Nobel Forum, liksom vid nuvarandeMusikhögskolan Valhallavägen om nybyggnadsplanema för de konstnärliga högskolorna förverkligas. Detta är dock osäkraalternativ, som inte går att förena med invigning av ett nytt Nobelmuseum år 2001.

HUS FÖR OMBYGGNAD. Om inplacering i Sjöhistoriska museet skulle vara aktuell har SFV ett par alternativ: gamla Riksarkivet Bjglgjgrhgmen. Byggt 1887-90, arkitekt Axel Fredrik Nyström. Statligt byggnadsminne. Huset stårtomt sedan 1995. Intressenter Förombyggnad har anmält sig, SFV helst hyresgäst utöver att ta till vara husetskulturhistoriska

men ser en som, värden se bil. l, gör dessa tillgängliga för allmänheten. Denna inställning kan antas gälla även de antikvariska myndigheterna. För Nobelmuseum borde dettateknikhistoriska minnesmärke från Nobels egentid kunnapassa väl. En förutsättning vid publik användning är att byggnaden i sin helhet försesmed sprinkler och kompletteras med nya bredare utrymningstrappor och nya hissar. Idag är lokalarean totalt 51 10kvm. Något entresolplan bör troligtvis tasbort, för ökad rumshöjd och av brandskäl. Vinden bör användas främst till fläktrum. Detta innebär att ca900 kvm LOA bortgår. Vid behov kan ev. kontorslokaler erbjudas i näraliggande byggnader Riddarholmen på sammasätt som

Bilaga 3 103

underofñcersbostaden kompletterar Sjöhistoriska museet. Det bör också vara möjligt att bygga en ny hörsal eller under gården. Förbättrade entréförhállanden

bör ordnas genom upprustning av Arkivgatan även av stadsmiljöskäl. Enligt mycket uppskattning

en grov bör ombyggnadskostnadema inkl ny hörsal överstiga 80 Mkr exkl ränta och moms. Bokfört värde befintlig byggnad och mark är ca 4 Mkr.

Hantverksinstitutet 1511711vid Reenstiernas gata. Byggt 1940med tillbyggnad,

ca senare arkitekt Robert Berghagen. Totalt 7280 kvm lokalarea, bl.a. lärosalar, verkstäder och laboratorier. Byggnaden ligger nära turistmålet Fjällgatan och har utsikt över staden åtminstone i vissa delar och före tillkomst av ev kryssningsterminal. Bokfört värdezca 13 Mkr. En försäljning planeras. Byggnaden har inte en lika given plats i det byggda kulturarvet som Sjöhistoriska museet och gamla Riksarkivet. För Nobelmuseet

är byggnaden kanske för "anonym".

Sammanfattning: SFV har funnit någon lämplig statsägdtomt utanför nationalstadsparken för nybyggnad för Nobelmuseum. Med något längre tid till förfogande är det möjligt att ytterligare alternativ kan tasfram, men det kan konstaterasatt tillgången på obebyggd mark i lämpligt läge är mycket liten. Skulle en inplaceringi nuvarande Sjöhistoriska museet aktuell, föreslås

vara som alternativ Gamla Riksarkivet på Riddarholmen.

CQQQQQL:

Cajsa Rydén Lokalplanerare

Bilagor: Gamla Riksarkivet Kulturhistoriska värden MK Arksam, 1996 02 13

- " " Situationsplan, planritningar " " Foton

Kopia till Kristian Berg Kulturdepartementet Monika Lundberg Finansdepartementet Christer Wadelius SFV Rickard Johansson SFV KerstinWesterlund SFV, FD l l-ladi Lotfi SFV, FD 1 Peter Ohrstedt SFV, BPG

Bilaga

Arkitekter SAR Michael Granit och Per H. Reimers, förslag till Nobelmuseum insprängt i berget under

Nobelparken vid Strandvägen

. i

../ J 0 3 4 kåÃfWtW/kfx "ÃI/LäiiHYHTTwc vx

Vzfr/LW wrxwgx I 4xa 1_ " V ;wøamanser VNÅFÅ / --m WU.. py 4. FY W .. I . m mugg gamers: man fatvvHMS ,ypcbvmnx--MWsem. ,e zon

Bilaga 5

Utredningens redovisning av alternativa lokaliseringar, skisser

1 H a 1 i

i

i

i

i I l i .92 g.

M i

ä l

g

f.: , a r .z

3 5

l

.. . ;

OD , .q , . L.: å

l

E

l

N ,ul t

I

oo i : EI 3 i O 3 i : ä 5 E

F 1 ä l 7, l D å

f

a é

å a V 1 z O .-54 i J E

l

å

g ;

V, .E .l

å

E

. . , - ,

108 Bilaga 5

Bilaga 5 109

s.

m

w..

" E n r O

n

E

:w

1 10 Bilaga 5

än

.

-

Bilaga 5 111

112 Bilaga 5

Nybyggnad vid Tegelbacken, Stockholms stadsbyggnadskontor. Variant med ramper över järnvägsspåren och anslutning till gångstråk från Västra City till Riddarfjärden

114 Bilaga 5

Nybyggnad vid Klara Sjö. Stockholms stadsbyggnadskontor. Variant

vid kaj med terrass över järnvägsspåren och gradänger mot Stadshuset

Bilaga 5 115

Nybyggnad i Västra City, Stockholms stadsbyggnadskontor

116 Bilaga 5

Nybyggnad vid Tegelbacken, Stockholms stadsbyggnadskontor. Variant med

delvis och nära anslutning till kaj mot Riddar-

överbyggnad av järnvägsspåren

fjärden och Vasagatan

Maeelaoráeøfmnoeu

srgoeu

m

staven wa s: oa-ø men

Bilaga 5 117

Nybyggnad på Blasieholmen, Stockholms stadsbyggnadskontor

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. . - .-Inkomstskattelag,delI-III. Fi. 33 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakning miljön. M. . av Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av

Länsstyrelsemasroll trafik- och fordonsfrågor.K.i 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38. Myndigheteller marknad. . sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju.

Flexibelförvalming.Förändringochverksam- 40. Ungaoch arbete.In. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41 Statenochtrossamfunden . struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - 12.IT-probleminfor ZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan. Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapportl/97. K. 43 Statenochtrossamfunden . 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefulla kyrkliga egendomen

14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

15.Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenoch trossamfunden

17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. , Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

21 Växa i lärande.Förslagtill läroplanför bam och För kompetensoch resultat.Fi. . unga6-16år.U. 49. Grundlagsskyddför medier.Ju. nya 22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarfor EU:s

23. Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden8 november1996 5 Brister i omsorg . anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- enfrågaombemötande äldre.av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötande äldre.av - 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.- 53.Avskaffareklamskatten Fi.

25. Svenskmat- påEU-fat.Jo. 54.Ministemoch makten.

26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav . 27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folketsområdgivareoch beslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga l och2. Ju.

29. Bampomografifrågan. 57. I medborgarnastjänst.

Innehavskriminaliseringm.m.Ju. En samladförvaltningspolitikför staten.Fi.

30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58 Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku.

3 Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. . - IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växabland betongoch kojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. Ettdelbetänkande barnsochungdomars 90.Ändradorganisationfor det statligaplan-,byggom uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.In. Storstadskommittén. 91.Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. - 62. Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch betongoch kojor frånStorstadskommittén.S. strukturförändringari press,radioochTV. Ku. 63.Sverigeinför epokskiftet. 93.Hanteringavfel i utjämningssystemetför IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N. + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur 65.Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalforsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelseav uppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation. 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69.Besparingari stortochsmått.U. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. - 7 Politik for unga. 99. Enny vattenadministration.Vattenärlivet. M. . + 2 bilagor.In. l00. NyasamverkansfomierinomdenSjöhistoriska 72. Enlagom socialförsäkringar. museiverksamheten.Ku. 73.Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk l0 Behandlingavpersonuppgifterom . kommunikation.Referatfrånett seminarium totalförsvarspliktiga.Fö. IT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s anordnatav handelsdepartementetoch SEISdenll december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. 74.EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104.Polisi fredenstjänst.UD. utveckling.Jo. 105.Agenda2l i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Femår efterRio resultatochframtid.M. fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond för ungakonstnärer.Ku. 76.Invandrarei vård ochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan enfrågaombemötande äldre.S.av problemochmöjligheter.U. - - 77.Uppföljning inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill av - 78.Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.In. skriftspråketochomförskolansochskolans 79.Försäkringsmäklare.Enlagöversynav möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Refonneradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt 81.Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fö. + Bilaga.In. ll0. Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter. In. lll. Branschsaneringochandrametodermot - 83.Ommakt och kön i spårenavoffentliga ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112.Ensamordnadmilitär skolorganisation. 84.Enhållbarkemikaliepolitik. M. 113.Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom - 85.Förmåneñer inkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. begreppför bostadsstödenoch 114.styrsystemochjämställdhet.Institutioneri nya kvalifikationsreglerfor rätt till förändringochkönsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst.S. ll5. Ljusnandeframtidellerett långt farväl 86.Punktskattekontroll alkohol,av tobak och Densvenskavälfärdsstatenijämförande mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87.Kvinnor, mänoch inkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. Upphandlingför utveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi. . -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.Ku.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Fastighetsdataregister.3 Länsstyrelsernasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6

Aktiebolagetskapital. 22 IT-problem infor ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån

Barnpomografifrågan. enhearinganordnadavIT-kommissionenden

lnnehavskriminaliseringm.m.29 18december.IT-kommissionensrapportl/97. 12

Integritet Offentlighet Infonnationsteknik.39 Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik,

Grundlagsskyddförnyamedier.49 demokratiochdelaktighetden november19968

Folketsområdgivareoch beslutsfattare. anordnatavFolkomrösmingsutredningen,IT-

+ Bilaga och1 56 kommissionenoch Kommunikationsforsknings-

Polisensregister.65 beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23

Branschsaneringochandrametodermotekobrott.l l 1 Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

- -

IT-kommissionensrapport3/97.31 Utrikesdepartementet Ny kurs i trañkpolitiken bilagor.35

+ Återkallelse uppehållstillstånd.67 Sverigeinför epokskiftet. 2

av Polisi fredenstjänst 104 IT-kommissionensrapport5/97.63

Infor ensvenskpolicy omsäkerelektronisk I Försvarsdepartementet kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav

Totaliorsvaretoeli t-rivilligorganisationerna IT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet

uppdrag,stodoelrersättning 70 ochSElSdenll december1996.

Behandling IT-kommissionensrapport6/97.73

avpersonuppgifterorn

totalförsvarsplilttiga.101

Finansdepartementet I Myndighetsansvaret transportavfor farligt gods.109 Ensamordnadmilitär skolorganisation.112 lnkomsrskaüelâg,del l-lll- 2

år förändring ,

Byråkratini backspegeln.Femtio av sex Socialdepartementet förvaltningsområden.7 5

barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 FlexibelförValrnlng-FörändringeenVerksam Rösterom Välfärd i Verkligheten pengarräckerinte 24l hetsanpassning statsförvaltningensstruktur.av 9

Ansvaretför valutapolitiken.10 Brister i omsorg

fråga bemötande äldre.51 Skatter,miljö ochsysselsättning.ll

en orn av

medkunskapoch inlevelse Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Omsorg

fråga bemötande äldre.52 °enProblernarlk-15 - en om av

blandbetongoohkojor Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Att Vaxa Ettdelbetänkande barnsochungdomars r Bllaåer-17

om uppväxtvillkor i storstädemas områdenfrån GranskningaVgranskning-

utsatta storstadskornrnittenloll Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18

Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Rosoravbetong Enantologitill delbetänkandetAtt bland l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och

växa betongochkojor från Storstadskommittén.62 VårtoffentligaerOS-28

72 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Enlagomsocialfdrsäkr-ingar.

SvenskStatslöwaltnlng-30 Invandrarei vårdochomsorg

Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s förvaltnings-

enfrågaornbemötande äldre 76av Fönnånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp PolitiskaSamarbete33

för bostadsstödenoch kvaliñkationsreglerfor Bekämpande Pennlngwäü-3531V

nya

till sjukpenninggrundandeinkomst.85 Myndigheteller marknadrätt Barnetsbästai främsta ;N35konvention Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.38

rnrnrnet

förverkligasi Sverige.116 ArbetsglVarpelltlk Stateni ombarnetsrättigheter Barnetsbasta antologi lol Förkompetensoch resultat.48

en

Avskaffa reklamskatten 53

Ministem och makten.

Hur fungerarministerstyrei praktiken 54

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

l medborgarnastjänst. Mot halvamakten elva historiskaessäerom

- Ensamladforvaltningspolitikför staten.57 kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 Statsskuldspolitiken.66 Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerfor förändringochkönsmaktensframtid. 114

75 Ljusnandeframtid ellerett långt farväl fysiskapersoner.

inkomstskattelagen.77 Densvenskavälfärdsstatenijämförande Uppföljning av Försäkringsmäklare.En lagöversynav belysning.115 Försäkringsmäklarutredningen.79

80 Kulturdepartementet Reformeradstabsorganisation. Punktskattekontroll alkohol,av tobak och IT i kulturenstjänst.14 mineralolja,m.m.86 Statenochtrossamfunden Lokalforsörjningoch fastighetsägande. Rättslig reglering Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Grundlag

- Säkrareobligationer 110 Lag omtrossamfund

-

Lag omSvenskakyrkan. 41

- Utbildningsdepartementet Statenochtrossamfunden

Den gymnasieskolan stegfor steg.l Begravningsverksamheten.42

nya - Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Statenochtrossamfunden

6-16år. 21 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch unga Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 dekyrkliga arkiven.43 Besparingari stortochsmått.69 Statenochtrossamfunden

gymnasieskolan Svenskakyrkanspersonal.44 Dennya

problemochmöjligheter.107 Statenochtrossamfunden - Att lämnaskolanmedrak Omrättentill Stöd,skatterochfinansiering.45

ryggskriftspráketochomförskolansoch skolans Statenochtrossamfunden möjligheterattförebyggaochmötaläs- och Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46 skrivsvårigheter.108 Statenochtrossamfunden

Denkyrkligaegendomen.47 Jordbruksdepartementet Statenochtrossamfunden.sammanfattningar-naav

EU-fat. 25 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Svenskmat-

jordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- SvenskhemmetVoksenåsenstörvaltningsform.59 EU:s försörjningen.26 Betal-TVinomSverigesTelevision. 60 Alternativautvecklingsvägarför EU:s Grannlands-TVi kabelnät.68

jordbmkspolitik. 50 Medieforetagi Sverige Ägandeoch gemensamma -

jordbrukspolitik,miljön ochregional strukrurförändringaripress,radio ochTV. 92 EU:s utveckling.74 Forumfor världskultur Jaktensvillkor utredning vissajaktfrågor. 91 enrapportomettrikarekulturliv. 95

- en om - Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Nya samverkansfonnerinom denSjöhistoriska jordbruk i framtiden.102 museiverksamheten.100

Rapportmedforslagomsändningsorter.103 Arbetsmarknadsdepartementet Enfond för ungakonstnärer.106

stödfor Nobelcenteri Stockholm ett informations-och Aktivt lönebidrag.Etteffektivare -

aktivitetscentmmkring naturvetenskap,kultur och arbetshandikappade.5

samhälle.117 Personaluthyming.58 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd

Närings- och handelsdepartementet + Bilagedel.64 Om maktochkön i spåren offentliga Regionpolitikfor helaSverige.13

- av organisationersomvandling.83 Att utvecklaindustriforskningsinstiruten.16

ochinkomster. Konkurrenslagen1993-1996.20 Kvinnor, män Jämställdhetochoberoende.87 Upphandlingfor utveckling.88

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politik for unga. + 2stbilagor. 71 Medelsforvalmingi kommuneroch landsting.78 Allmännyttiga bostadsforetag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter.82 Ändradorganisationfor detstatligaplan-,byggoch bostadsväsendet.90 Hanteringavfel i utjämningssystemetför kommuneroch landsting.93

Miljödepartementet Förbättradmiljöinformation.4 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbarkemikaliepolitik.84 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor. 98 Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. 99 Agenda21 i Sverige. FemårefterRio resultatochframtid. 105

-