Förslagskatalog.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

N

p

m

m

z örslags-

m

z

o katalog

Z

o

m 4 m

a

i

m

m

o

å

m SOU 1998: 94

l

Statens offentligautredningar

w w 1998:94

Närings- och handelsdepartementet

w

F

Örslagskatalo

g

Småföretagsdelegationens rapport 7 Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes 0rder@liber se

. . Internet: www fritzes se

. .

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38-20964-0

AB Stockholm 1998 ISSN 0375-25OX

Förord

Småföretagsdelegationen tillkallades hösten 1996 för att identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt i småföretag.

Delegationen har till stor del arbetat otraditionellt och haft nära kontakter med småföretagare, organisationer och myndigheter. Vi har träffat och intervjuat småföretagare och låtit dem och andra komma till tals i debatter, hearings och samtal. I denna sjunde rapport redovisas samtliga förslag från de tidigare rapporterna i sammanfattning. Dessutom redovisas ett antal nya förslag inom regelförbättring-/förenklingsområdet.

I Småföretagsdelegationen har följande ledamöter ingått: Gunilla Almgren, Erling Bergkvist, Gunnar Erlandsson avliden 23 maj 1998, Camille Forslund, Sune Halvarsson, Stina Hubendick, Per-Olof Jönsson, Jan Krylborn, Gunnel Mohme, Anitra Steen, Bengt-Arne Vedin och Birgitta Ytterström. Delegationen har biträtts av experterna Mats Fagerlund fr.o.m. 19 januari 1998, Yvonne Fredriksson, Staffan Sandström, Mathias Ternell t.o.m. 18 januari 1998 och Charlotte Zackari, samtliga från Närings- och handelsdepartementet, samt Magnus Johansson, LRF fr.o.m. 12januari 1998.

Inom delegationens sekretariat har Björn Jansson, Martin Hammarström, Lena Noreland och Sven Sjögren arbetat med rapporten. För redaktionell utformning och utskrift har Kerstin Svensson svarat.

Småföretagsdelegationen överlämnar härmed sin sjunde rapport, F örslagskatalog, till regeringen.

Stockholm i juni 1998 Småföretagsdelegationen

Mats Johansson Ordförande

1 arbete

Småföretagsdelegationens

1 1 Direktiven

. Småföretagsdelegationen tillkallades hösten 1996 för att identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt i småföretag. Delegationen förutsattes arbeta nära näringslivets organisationer, fackliga organisationer, statliga myndigheter och kommuner och bygga sina förslag kartläggningar av småföretagens problem.

Delegationen fick i uppdrag att halvårsvis rapportera till regeringen hur arbetet fortskrider och att slutgiltigt redovisa arbetet senast den 1juli 1998.

1.2 som för

Småföretagen utgångspunkten

delegationens arbete

I Småföretagsdelegationens direktiv sägs att samhället bör skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga företag som kan generera tillväxt och sysselsättning. Det kunde ha föranlett Småföretagsdelegationen att avgränsa intresset till de företag som har stor tillväxtpotential, t.ex. högteknologiska IT- eller medicinska företag, i en förhoppning att kunna främja framväxten av nya svenska storföretag liknande dem som växt upp till globala koncerner under l900-talet. Det är naturligtvis vår ambition att kunna peka på nyckelfaktorer som kan innebära att goda verksamhetsidéer lättare kan förverkligas i nya och växande företag. Delegationen har dock valt att arbeta för åtgärder som kan gynna småföretagande i stort, inte bara företagande med stor tillväxtpotential.

l Dir 1996:70.

8 Småföretagsdelegationens arbete

Gruppen småföretag är mycket heterogen. Det enda alla småföretag har gemensamt är just att de är små. Delegationen har tagit fasta det faktum att många småföretag varken vill eller kan expandera. De flesta småföretag producerar service för en lokal marknad.

Resonemanget är naturligtvis förenklat. Men har dragit slutsatsen att delegationen inte uteslutande skall ägna sig de renodlade tillväxtföretagen. Villkoren för att bedriva lönsam verksamhet i det stora antalet mycket små, ofta serviceproducerande företagen spelar sammantaget stor roll för försörjningen, sysselsättningen och välfärdsutvecklingen. Ett lönsamt enmansföretag sysselsätter och försörjer en person och kanske dennes familj. Effektiva småföretag inte minst

företag i samverkan kan innebära ändrade konsumtionsmönster och

bidra till att generera tillväxt i ekonomin.

Småföretagsdelegationens arbete har inriktats på förslag om hur hinder för etablering och tillväxt i småföretag skall undanröjas, oberoende av vilka kategorier de tillhör. Eftersom småföretagsgruppen är heterogen kan vissa förslag vara ointressanta eller irrelevanta för någon delgrupp. Förslag om introduktion av IT som arbetsverktyg i småföretag är t.ex. ovidkommande för det företag vars affärsidé är att utveckla och sälja programvara till datorer, åtminstone vad gäller förslagets direkta syfte. Den indirekta effekten blir däremot påtaglig också för IT-företaget efterfrågan på utrustning och programvara

ökar, när antalet IT-användare ökar bland småföretagen.

1¶Småföretagsdelegationens

sammansättning och arbetsformer

Småföretagsdelegationen har varit brett sammansatt med representanter för näringslivet, organisationer och centrala myndigheter med verksamhet på områden som betyder mycket för företagen. Näringsoch handelsdepartementet som ansvarar för småföretagsfrågor i Regeringskansliet har varit representerat genom flera experter.

Delegationen har strukturerat sitt arbete i ett antal huvudområden som bedömts vara särskilt viktiga för småföretagen: 0 avreglering, regelrefonnering

tillgång till information och myndigheters service småföretagens kapitalförsörjning småföretagens kompetensförsörjning social ekonomi och former för samverkan i nätverk.

1998:94 Småföretagsdelegationens arbete 9

SOU

Delegationen har till stor del arbetat otraditionellt och haft nära kontakter med många olika intressenter. Vi har haft många direkta kontakter med småföretagare och andra intressenter och undersökt åsikter och önskemål på de olika områdena. Vi har träffat och intervjuat många företagarna och låtit dem och andra komma till tals i debatter,

av hearings och samtal. Förslagen bl.a. regelförenklingar har inhämtats

om

vi låtit myndigheter själva rapportera till delegationen. De genom att ansvariga departementen har fått tillfälle att kommentera myndigheternas förslag. Delegationen har berett riksdagsledamöter tillfälle att ställa frågor och lämna synpunkter i hearing. Småföretagsdelega-

en tionen har haft hemsida Internet.

en egen

Delegationen har redovisat sina slutsatser och förslag i ett antal delrapporter och hållit presskonferenser i samband med att förslagen blivit offentliga. Vi har också lämnat förslag och synpunkter till regeringen under arbetets gång, dels i underhandskontakter, dels i skrivelser till departementen.

Vår ambition har genomgående varit att förslagen skall vara så handfasta och direkta möjligt. De flesta insatser föreslås skall

som som

sådana de kan genomföras utan omfattande utredningar och vara att förberedelser. Men ambitionen har naturligtvis inte kunnat följas helt och hållet. På några områden föreslår vi systemförändringar som är så omfattande och genomgripande att de inte kan göras utan omsorgsfulla förberedelser. Det gäller t.ex. förslaget om att införa kompetenskonton

underlätta individers livslånga lärande. för att

ll

2 för tillväxt

Småföretagspolitik

Många politikområden av avgörande betydelse för småföretags utveckling är inte primärt näringspolitiska, t.ex. infrastruktur, kommunikationer, utbildning, forskning, sjuklöneperiodens längd, arbetsrättslig lagstiftning och skatter. Småföretag är dessutom ofta beroende

mer av offentliga insatser inom dessa områden än storföretag- storföretag har lättare att organisera utbildning, forskning och kommunikationer

egen etc.

Det är av stor betydelse för utvecklingen av småföretag att ett näringspolitiskt perspektiv kan hävdas starkare inom för

ramen en bredare näringspolitik.

Detta leder till ett behov att hantera näringspolitiken på ett

mer samlat och strategiskt sätt, kanske framför allt vad

avser: 0 näringspolitiken nationellt i dialog mellan Närings- och handels-

departementet och andra departement, men även mot centrala

myndigheter värnande av svenska intressen inom EU

hävdande av nationella mål i den mer regionaliserade svenska

tillväxtpolitiken. Många beslut av stor betydelse för småföretagen fattas inte

av regering och riksdag i Sverige utan inom EU eller av svenska myndigheter och på sikt även i regionerna i Sverige.

-

Med den svenska förvaltningsmodellen ligger den strategiska kapaciteten förmågan att tidigt identifiera, formulera och driva

nationella intressen i första hand inom fackmyndighetema. I andra

europeiska länder ligger denna kapacitet i första hand inom departementen.

EU-medlemskapet, regionaliseringen i Sverige och förändringen

av näringspolitikens verktyg leder till att den strategiska kapaciteten blir av central betydelse. Näringspolitikens framgång avgörs hur Rege-

av ringskansliet kan utveckla denna strategiska kapacitet samt förmågan att tidigt identifiera nationella intressen och bygga allianser kring dem.

Den statliga främjandeverksamheten med kapital, rådgivning etc. har kanske fungerat bäst för traditionella svenska branscher

tillverkande industri inom verkstad/metall och trä/papper/massa.

12 Småföretagspolitik för tillväxt

Snabbväxande branscher inom t.ex. tjänstesektom och kultursektom, har kanske inte fått samma möjligheter till utveckling. En översyn

av den statliga främjandeverksamheten behövs därför.

En dynamisk småföretagspolitik bör utgå från småföretagen självastödja småföretagens efterfrågan på faktorer som behövs för företagets utveckling i stället för att stödja utbudet av företags-

utvecklande åtgärder.

Viktiga utgångspunkter i delegationens arbete är att: 0 småföretagen själva är utgångspunkten perspektivet måste utgå

-

från att småföretagen är myndighetens kund, inte undersåte 0 politiken måste underlätta tillkomsten av nya typer av företag, i nya

verksamheter, med ny teknik, nya arbetssätt samt nya organisationsoch samverkansformer

0 förutsättningen för företagande avgörs av beslut inom många

politikområden och på flera nivåer EU, nationellt, regionalt och

lokalt varvid helhetssyn är strategiskt. De erfarenheter som lättast kan dras av kontakter med andra länder och EU:s organ är framförallt tre: 0 nödvändigheten av en stark politisk uppbackning på högsta nivå

-

för att höja småföretagandets status och påverka attityder inom

-

myndigheterna och bland allmänheten 0 behovet av en sammanhållen struktur så att delarna stöttar

-

varandra och bidrar till en fungerande helhet 0 småföretagspolitikens samband med näringspolitiken i övrigt,

arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik och skattepolitik samt med

former för samverkan mellan företag och mellan företag och myndigheter.

Myndigheternas attityder till småföretag och förhållningssättet i kontakter med småföretag har mycket stor betydelse, både praktiskt för att lösa frågor smidigt och psykologiskt hur småföretagen upplever kontakten. Ett litet företag är inte ett litet storföretag. Detta har formulerats på flera olika sätt i delegationens arbete: 0 myndigheter måste utgå från småföretags situation vid utformning

av regler

myndigheter måste se småföretagen som sina kunder 0 statliga åtgärder för företagsutveckling måste utgå från och stödja

småföretagens egna behov.

2Ett etablerat begrepp för detta i England är think small first.

3¶Småföretagspolitikens förutsättningar

1¶Företagsklimat

Utöver de fem områden delegationen prioriterat3, finns det tre områden som har strategisk betydelse för småföretagens möjlighet att utvecklas och som delegationen menar har en avgörande betydelse för företagsklimatet: 0 Sveriges ekonomiska utveckling 0 skattesystem och skattetryck 0 arbetsrättens utveckling. Generellt sett bedömer Småföretagsdelegationen att företagsklimatet för småföretag i Sverige har förbättrats. Ytterligare förbättringar krävs dock i småföretagens förutsättningar vilket framgår av de förslag som delegationen lagt fram och som sammanfattas i denna rapport.

En viktig aspekt där betydande förbättringar bör kunna åstadkommas inom ramen för ett förbättrat företagsklimat är attityden till företagare och småföretag. Attityden till företagare och småföretag har tidigare i ett samhälle där storföretag och offentlig sektor var normen

-

varit negativ. Detta har påverkat såväl allmänhetens inställning som myndigheters förhållningssätt. Det är av stor vikt att den förändring mot en mera positiv attityd till företagande och småföretag som kunnat märkas på senare år får bredare genomslag. Den ekonomiska spelplanen bör vara neutral och inte gynna vissa företagsformer, finansieringsformer, organisationsformer eller dylikt.

3 Småföretagsdelegationen har som ovan angetts valt att koncentrera sitt arbete till fem områden: avreglering, tillgång till infonnation, kapitalförsörjning, kompetensförsörjning och social ekonomi/samverkan.

3.2¶Sveriges ekonomiska

utveckling

För småföretagen är det av stor vikt att regeringens politik för att

sanera ekonomin varit och är framgångsrik. Endast kunderna har råd att

om efterfråga produkterna kan företagen utvecklas. Storföretagen har haft draghjälp av exporten men för småföretagen är hemmamarknaden,

och då särskilt den privata konsumtionen, särskilt viktig.

Småföretagsdelegationen betonar därför betydelsen stark

av en samhällsekonomi för att småföretagen skall utvecklas. Mycket tyder

nu på att den privata konsumtionen som ökat år 1997 kommer att fortsätta öka åren 1998, 1999, 2000 och 2001.

Detta är av strategisk betydelse för småföretagen: Avgörande för småföretagens utveckling är först sist att plus och minus måste gå

som ihop det måste finnas efterfrågan så att det blir vinst

-

3.3 och

Skattesystem skattetryck

Skattetryck och Skatteregler har i Småföretagsdelegationens dialog lyfts fram av många småföretagare som ett viktigt problem för företagens utveckling.

Småföretagsdelegationen har agerat inom några för småföretag särskilt viktiga skatteområden: 0 reglerna om beskattning av fåmansföretag 0 schabloniserad beskattning av tjänstebilar 0 förenklad självdeklaration för företagare

slopade skattetillägg för periodiseringsfel i momsredovisning.

Småföretagsdelegationen har i sin rapport Kapitalförsörjning till

småföretag betonat att skattesystemet kan verka hindrande för såväl enskilda som företag att med riskkapital i småföretag. Avkastning och försäljningsvinst efter skatt anses inte stå i rimlig proportion till riskerna i jämförelse med andra placeringar. Sådana strukturella fel i skattesystemet måste förr eller åtgärdas. På sikt borde dubbel-

senare beskattningen i vissa fall trippelbeskattningen både vinster och

av utdelningar tas bort. Speciellt angeläget är detta för onoterade bolag. Dessa har inte den fördel av en kontinuerlig kapitalkälla börs

som en ofta utgör.

Småföretagsdelegationen har vidare vid sitt sammanträde den 10 mars 1997 anslutit sig till ett förslag från bl.a. Industriförbundet att de s.k. stoppreglema, de särskilda reglerna för fåmansföretagsbeskattning kan avskaffas.

Delegationen har valt att inte gå djupet inom skatteområdet inte för

att det inte är viktigt utan för att omfattande utredningsarbete har pågått och pågår inom området. Om delegationen valt att gå på djupet inom skatteområdet hade risken dessutom varit stor att delegationens arbete inom övriga områden blivit allvarligt lidande utan att några särskilt stora framsteg kunnat göras i skattefrågor.

Vad Småföretagsdelegationen i första hand eftersträvar är enkla, översiktliga och i tiden hållbara skatteregler. Reglerna skall lätta

vara att tillämpa och så stabila att kan sätta sig i dem innan de

man ändras och planera med utgångspunkt från dem. Att staten i många

fall tar ut i förskott är också ett stort problem för småföretag

moms och upplevs som en negativ markering.

3.4¶Arbetsrätt

Arbetsrättsliga regler har av många småföretagare lyfts fram ett

som viktigt problem. Delegationen har valt att inte gå på djupet inom detta område området är komplext, kontroversiellt och har varit föremål för

omfattande utredningar. Om Småföretagsdelegationen valt att gå på djupet inom arbetsrätten hade risken varit stor att delegationens arbete inom övriga områden blivit lidande utan att några särskilt stora framsteg gjorts inom arbetsrättens område. När Småföretagsdelegationen planerade sitt arbete pågick vidare dialog mellan arbets-

en marknadens parter rörande arbetsrätten delegationen ville inte störa

denna process.

Riksdagen har dessutom under 1996 beslutat ändringar inom

om arbetsrättens område för att underlätta nyanställningar. Dessa ändringar omfattade anställningsskyddslagen och främjandelagen, bl.a. infördes en ny anställningsform överenskommen visstidsanställning. Dessa

ändringar trädde i kraft 1997-01-01. Riksdagen har också beslutat

att en referensgrupp skall utvärdera den anställningsformen. Även detta

nya har utgjort motiv för att delegationen inte primärt inriktat sina förslag på arbetsrättens område.

Småföretagsdelegationen vill dock understryka behovet fort-

av en satt dialog kring arbetsrättens utformning för fördjupad anpassning

en till småföretagandets villkor. Delegationen bedömer arbetsrätten

som ett viktigt område för att förbättra företagens tillväxtförutsättningar.

Vi har i Sverige under lång historisk period haft stabil

en en ekonomi med god tillväxt och låg arbetslöshet- från andra världskriget fram till 1970-talets början. Stabiliteten har gjort att vi kanske underskattar behovet av flexibilitet och förnyelse i ekonomin- vi söker våra förebilder i stabil miljö inte längre finns. Stabiliteten har också

en som

16 Småföretagspolitikens förutsättningar

inneburit en strävan att förfina regelstyrningen ett sätt som i en mer flexibel miljö är olyckligt.

Sverige har också varit ett storföretagsorienterat land med en mycket traditionell branschstruktur. Arbetsrätten har därför en utformning som passar stora företag och traditionella branscher bättre än små företag och nya branscher.

Utmaningen inom arbetsrätten ligger i att utforma system som är smidigare för företagen och underlättar utvecklingen av nya företag, branscher och organisationsforrner utan att de anställdas krav på

anställningstrygghet, arbetsmiljö och inflytande urholkas.

Det är möjligt att ett sådant system som är mer överblickbart också innebär förbättrade förutsättningar för de anställda- just genom att de själva lättare kan sätta sig i och förstå reglerna samt vilka rättigheter och skyldigheter de ger.

4¶Nya forslag

Delegationen har tidigare avlämnat ett antal förslag. Dessa redovisas i sammanfattning i avsnitt 5 i denna skrift. Här redovisas nedan ett antal nya förslag som inte presenterats annat sätt och delegationen på

som olika sätt anser kan leda till förenklingar eller förbättringar för småföretag.

4.1¶Förenkla

Semesterlagen

Semesterlagen har ett omfattande och detaljerat regelverk är svårt

som att överblicka och som därmed skapar en rad tillämpningsproblem i framför allt de mindre företagen. Till det skapar administrativt

som besvär hör att semesterår inte följer kalenderåret, beräkningen

av semesterlön och semesterersättning, administration av sparad semester och semesterlönegrundande frånvaro.

Administrationen av semesterlönereglerna fungerar bättre hos offentliga myndigheter och större företag än i mindre företag. Systemets komplexitet gör att reglerna riskerar att tolkas fel. Speciellt olyckligt är detta eftersom reglerna är så krångliga att löntagaren själv inte kan räkna ut vilken semensterlön han/hon har rätt till.

I dag utgör t.ex. sjukdom, föräldraledighet och studier grund för semesterlön. Ett enklare och mer logiskt system vore att skyldigheten att betala semesterlön knöts till huvudbetalaren, dvs. om försäkringskassan betalt ersättning under tid som arbetstagaren varit ledig är det rimligt att försäkringskassan också för semesterersättning för

svarar denna tid.

I princip kan semesterlönen i ett förenklat system grundas på antingen en procentregel eller ett antal betalda semesterdagar. I det första fallet finns en direkt koppling mellan tidigare utbetald lön och semesterersättning. I det andra fallet kopplas antalet betalda semesterdagar till anställningstid. Det är när man blandar dessa två huvudprinciper som semesterlönesystemet blir besvärligt att hantera.

Arbetsgivarnas organisationer har länge varit kritiska mot semesterlagens utformning. Det finns även hos löntagarorganisationema god

en

2 18-1206

18 Nya förslag

förståelse för att semesterlagen skapar problem hos mindre och medelstora företag. Det finns uppenbart en öppenhet att reformera lagen med sikte på enklare regler. För att skapa en lösning där det bara uppstår vinnare är det angeläget att förenklingar i semesterlönereglema genomförs parallellt med en omförhandling avtalen mellan arbets-

av marknadens parter. En utgångspunkt för dessa förhandlingar bör

vara att ersättningsnivåema hålls konstanta medan reglerna görs enklare.

Småföretagsdelegationen föreslår särskild utredare tillsätts med

att en uppdrag att lägga förslag till reformering semesterlagen.

en av

4.2 vid anmälan

Myndighetssamverkan

Myndigheter borde i betydligt större omfattning än i dag kommunicera med varandra för att avlasta småföretag från t.ex. anmälningsplikt.

I ett fall som kommit till Småföretagsdelegationens kännedom drabbades en butiksinnehavare rån. Händelsen polisanmäldes och

av utreddes i vanlig ordning. Efter en tid fick denne småföretagare ett brev från Yrkesinpektionen som upplyste honom att han underlåtit att

om anmäla rånet till dem och att detta kunde straffas med böter eller fängelse, men att man kunde se mellan fmgrama denna gång. Ett rån är i sig en traumatisk händelse för en småföretagare och hans/hennes anställda. Att på detta sätt bli upplyst att själv gjort sig skyldig

om man till brott är enligt Småföretagsdelegationens uppfattning både tråkigt och onödigt.

Arbetsgivarens skyldighet att till Yrkesinspektionen anmäla tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa för arbetstagare är fastställd i Arbetsmiljöförordningen 2

3 kap. 2 § Arbetsmiljölagen tar upp att arbetsgivare fortlöpande skall undersöka risker med verksamheten.

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1996:6, 11 § lyder: Arbetsgivaren skall utreda orsakerna till ohälsa, olycksfall och allvarligare tillbud i arbetet och årligen göra en skriftlig sammanställning av det inträffade.

Samtliga regler, som gäller alla företag oavsett storlek, vittnar om statsmaktemas omsorg om den anställdes arbetssituation. Också småföretagaren har stort intresse i att de anställda och han/hon själv har

en säker arbetsplats och god arbetsmiljö.

Ett småföretag som just fått sin butik rånad har dock annat att tänka på än att anmäla händelsen till Yrkesinspektionen. En enkel lösning som skulle minska den administrativa belastningen på småföretaget vore att polisen informerar Yrkesinspektionen om händelsen. I korres-

Nya förslag 19

pondens med Yrkesinspektionen och Rikspolisstyrelsen i detta ärende har följande framkommit:

Yrkesinspektionen tror att den skulle få information än i dag

senare om informationen gick via polisen. Yrkesinspektionen hävdar att de vid allvarligare olyckor snabbt måste plats företaget för att göra

vara

en olycksfallsutredning från arbetsmiljösynpunktf

Rikspolisstyrelsen menar att bl.a. sekretesslagen hindrar polisen från att vidarebefordra uppgifter till Yrkesinspektionenf

Småföretagsdelegationen anser att det vore en stor psykologisk avlastning för småföretaget polisen kunde vidarebefordra uppgifter

om till Yrkesinspektionen när det handlar om brott utifrån. Detta skulle kunna ske mycket kostnadseffektivt via polisens ADB-baserade ärendehanteringssystem. Bestämmelserna i sekretesslagen borde inte vara något hinder eftersom den som lagen är till för att skydda kan presumeras vilja ha en anmälan till stånd.

Även små företag är medvetna anmälningsplikten till Yrkes-

om inspektionen när det gäller tillbud på arbetsplatsen som är av intern natur. När det gäller hot, våld och rån är dock tillbudet vållat

av utomstående faktorer, och det är därför långt ifrån självklart för småföretagaren att detta skall anmälas. Det är enligt delegationens uppfattning märkligt att lagstiftaren har ansett anmälningsplikten så viktig att utebliven anmälan straffbelagts även vid t.ex. rån.

Småföretagsdelegationen anser i detta fall att polisen skall ombesörja anmälan till Yrkesinspektionen om tillbudet.

Den förenkling som skisserats ovan borde kunna genomföras även generellt när samma händelse föranleder anmälan till olika myndigheter. För varje område som kräver anmälningsplikt kunde en kontaktmyndighet utses som skulle vidarebefordra anmälan till andra berörda myndigheter.

Småföretagsdelegationen föreslår att principen en anmälan räcker skall gälla generellt i företags kontakter med myndigheter. Principen innebär att anmälan endast skall behöva skickas till en myndighet om anmälningsplikt till flera myndigheter föreligger efter en och samma händelse.

4 Småföretagsdelegationens dnr 3/97. 5 Arbetarskyddsstyrelsens dnr 60 UP 1519/97. 6 Rikspolisstyrelsens dnr POB-430-1770/97.

20 Nya förslag

4.3¶EU:s strukturfonder

EU:s strukturfonder har som syfte att minska regionala obalanser och skillnader i ekonomisk utveckling i Europa. Fonderna omfattar för Sveriges del under perioden 1995-1999 12 miljarder kronor och har

ca inneburit en betydande ökning av resurserna för regionalt utvecklingsarbete i Sverige. Medel ur strukturfonderna fördelas olika målområden. För att komma i åtnjutande strukturfondsmedel krävs medfinansiär

av en förutom EU. Många myndigheter medverkar olika sätt i genomförandet

av strukturfondsprogrammen i Sverige. Arbetsmarknadsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket, och NUTEK har givits s.k. fondansvar, vilket bl.a. innebär att de betalar ut fondmedel till enskilda projekt. Det har framförts mycket kritik mot den svenska organisationen för genomförandet av strukturfondsprogrammen. Bl.a. har följande framförts: 0 Splittrat och svåröverskådligt med både nationell och EU-dikterad stödpolitik. 0 De nya strukturer som Sverige byggt för att hantera struktur-

upp fondsprogrammen överlappar gamla strukturer. Detta ger fler aktörer att hålla reda på för småföretagen. Det finns dessutom många program med likartad eller överlappande verksamhet. 0 Informationen kring har inte varit anpassad till

programmen småföretagens verklighet. Den information skickats ut till

som småföretagen har ibland varit ostrukturerad. Resultatet har blivit att många småföretagare struntar i att söka stöd. Många bra projekt realiseras inte. 0 De övervakningskommittéer som inrättats har haft få inslag

av småföretagare. De flesta har varit myndighetspersoner och resten tjänstemän från näringslivets organisationer. 0 Strukturfondspengarna går till dem som är bäst att fylla i formulär och hitta rätt i regeldjungeln, inte till dem som har de bästa projekten. Offentliga aktörer som fått stödpengar har ibland anklagats för att stärka den organisationen vilket ökat kon-

egna kurrensen gentemot privata småföretag. 0 Eftersom småföretagen har dålig kunskap om målprogrammen och vilka typer av projekt som de är tänkta att stödja är det svårt för enskilda företag att själva planera projekt. I stället blir det offentliga aktörer som försöker tänka ut projekt de tror att företag kan ha

som nytta av. Systemet är därför i stor utsträckning utbudsstyrt

snarare än efterfrågestyrt.

Nya förslag 21

för lång till få Småföretag har svårt att ligga ute 0 Det tar att pengar. med speciellt de inte vet projektet i slutändan pengar, om om kommer att godkännas. EU-kommissionen har presenterat förslag till hur strukturfonderna och målprogrammen skall organiseras under perioden 2000-2006. Förslagen verkar medföra stora förbättringar jämfört med nuläget, bl.a. antalet Nu måste Sverige ta tillfället i akt och minskas program. reformera den svenska organisationen för genomförande av struktur-

fondsprogrammen.

Småföretagsdelegationen föreslår följande: Samordna gamla nationella stödstrukturer med de nya som byggts 0 för strukturfondsmedel. upp Information strukturfonderna skall anpassad till småföre- 0 om vara tagens verklighet. Försök få så många aktiva småföretagare som möjligt engage- 0 att rade i strukturfondsarbetet. Personer med småföretagarerfarenhet

borde i informationsspridning, övervakningskommittéer

engageras Småföretagares arbetsinsatser skall betalas och på andra och annat. värderas bättre i strukturfondsarbetet. Arbetet i kommittéer och sätt andra skall så att småföretagare kan delta utan att grupper anpassas riskera sina rörelser. efterfrågestyrda så att småföretagens behov får styra 0 Gör systemen projekt, i stället för vad handläggare myndigutformningen av kan erbjuda. Detta kräver förbättrad dialog mellan småföretag heter och myndigheter. Ofta får målprojekten vänta länge trots att Sverige som 0 pengar, strukturfonderna. Även de lokala projekten land får förskott ur borde kunna få sådana förskott. satsningen partnerskap. Nya former för att stimulera 0 Fortsätt del i strukturfondsprogrammen bör prövas, men på småföretag att ta företagens villkor. medfinansieringsmodeller bör prövas. Enskilda företag, 0 Nya företag eller privatpersoner bör kunna ersätta eller grupper av komplettera offentliga medfinansiärer till EU. EU kräver organ som dock långsiktiga och stabila medfinansiärer, varför staten i sådana gå in med garantier för att privata medfinansiärer skall fall måste EU. Detta bör kunna ske obyråkratiskt sätt i kunna accepteras av nationellt samförstånd. strukturfondema måste minskas kraftigt överlag.

0¶Byråkratin runt

22 Nya förslag sou 1998:94

4.4¶Konkurrens mellan och

offentligt privat

l ökad utsträckning har kommuner och myndigheter börjat att bedriva näringsverksamhet konkurrensmarknader. Ibland sker den offentliga konkurrensen i bolagsform, ibland inte. Oavsett form sker den offentliga konkurrensen inom många områden där den borde minska eller helt upphöra. Exempel är tvätteritjänster, fastighetsskötsel,

gym, städning, körkortsutbildning och catering. Småföretagsdelegationen har vid upprepade tillfällen gjorts uppmärksam på hur ofta småföretag blir utsatta för offentlig konkurrens på ojämlika villkor. Även konkurrensverket får många klagomål med denna innebörd.7

Demoskop AB genomförde i februari i år på uppdrag 12 närings-

av livsorganisationer en större undersökning konkurrensen mellan

av offentligt och privat Två tredjedelar de undersökta företagen

av uppgav att de i olika stor utsträckning konkurrerar med offentliga förvaltningar och offentliga bolag den öppna marknaden. Av dessa hade två tredjedelar erfarenhet av offentlig underprissättning.

Alltför ofta bedriver offentlig sektor näringsverksamheten tillsammans med skatte- eller avgiftsñnansierad verksamhet. Risken är i dessa fall påtaglig att den senare verksamheten på något sätt bekostar den förra. Sådan korssubventionering kan eller mindre tydlig

vara mer och utgöras av allt från ren underprissättning till att en kommun låter sitt bolag få en låg lokalhyra. Offentliga och privata företag har dessutom helt skilda vägar till finansiering lån och riskkapital.

som Medan privata aktörer får satsa sitt eget kapital eller låna till marknadsränta, har offentliga bolag ofta tillgång till skattepengar på olika sätt. Kommunala bolag som tar lån i bank har exempelvis ofta kommunal

en borgen som gör att de får lägre räntor, men som också betyder att kapitalbehovet ytterst garanteras kommuninvånarna.

av

Kommunallagen förbjuder i princip kommuner och landsting att konkurrera på företagens marknader. Den är emellertid inte speciellt effektiv när det gäller att komma till rätta med dessa problem. Om kommunallagen följdes skulle problemen mycket mindre än de är.

vara Problemet är att lagen överträds alltför ofta och att det är svårt att få processer till stånd.

På områden där konkurrens mellan offentlig och privat verksamhet är tillåten bör särskilda krav ställas offentliga aktörer, så att marginalstöttning eller korssubventionering inte förekommer.

7 Småföretag Förslag för ökad tillväxt, Konkurrensverkets rapportserie

- 1997:3. 8 Demoskops beteckning 8195. Projektledare Arne Modig.

Nya förslag 23

Småföretagsdelegationen anser att kraftåtgärder måste vidtas så att kommunallagen följs och därmed motverkar att offentliga aktörer som t.ex. kommuner och landsting bedriver verksamhet konkurrensmarknader. Partssammansatta prövningsorgan bör inrättas för att få bättre och tydligare gränser för offentlig verksamhet. Kommunallagen bör även ändras så att det blir lättare att få prövat i domstol om kommunal näringsverksamhet strider mot lagen.

Regeringen bör se till att en myndighet inte bedriver tillsyn mot ett privat företag som myndigheten samtidigt konkurrerar med. Regeringen bör som ett första steg realisera förslagen som redovisas i departementsrapporten Principer för kommersiell provnings- och certifieringsverksamhet DS 1997: l 7.

4.5¶Offentliga upphandlingar

I ett land som Sverige, med en stor offentlig sektor, har många småföretag kommuner, landsting och myndigheter som kunder. Av denna anledning är det beklagligt att de offentliga upphandlingama inte fungerar tillfredsställande i vårt land. Detta förhållande är från skilda utgångspunkter belyst i betänkandet Effektivare statlig inköpssamordning SOU 1997:130, Riksdagens revisorers rapport Offentlig upphandling l997/98:3 och i rapporten Effekter av lagen om offentlig upphandling från Nämnden för offentlig upphandling.

Den utbredda användningen av ram- eller avropsavtal i offentlig upphandling försvårar för småföretag att få order. På senare tid har myndigheter i allt högre utsträckning börjat samordna sina upphandlingar med varandra, vilket ytterligare försvårar för småföretag att vara med i budgivningen.

l en skrivelse till Småföretagsdelegationen ger Konkurrensverket ett exempel på hur en upphandling inte bör till. Fallet rörde företagshälsovård till statliga myndigheter. I fallet utsågs en sammanslutning av landsting som vinnare i anbudstävlingen. Motivet var bland annat att sammanslutningen hade rikstäckande verksamhet.

Med sådana uttagningsgrunder blir det omöjligt för småföretag att tävla med stora företag. För de flesta myndigheter är lokal verksamhet förmodligen fullt tillräcklig vad gäller företagshälsovården.

Om offentliga organ delar upp sina order i delupphandlingar kan fler lägga bud och dessutom priserna pressas.

9Konkurrensverkets dnr 73/1998.

24 Nya förslag

En starkt bidragande orsak till att småföretag har svårt att hävda sig i offentliga upphandlingar är de sanktionerna vid brott mot Lagen svaga om offentlig upphandling LOU. Det är dessutom bara anbudstagaren som kan väcka talan i domstol. Ofta är det mycket känsligt för ett litet företag att klaga när det anser att LOU har överträtts. Man vill ogärna förstöra framtida affärer att stämma kunder, särskilt gäller detta genom på mindre orter med begränsat kundunderlag. I skadeståndsmål betalar den förlorande parten dessutom rättegångskostnaderna, risk ett en som litet företag ofta inte kan ta. Om tredje part fick väcka talan i brott mot LOU skulle förmodligen fler fall komma i rätten. upp Det finns på många håll insikt att LOU fungerar dåligt. Frågan om om LOU är dock uppsplittrad olika departement och flera utredningar om olika delar upphandlingsproblematiken är aviserade. av Vad som behövs är ett samlat grepp om upphandlingsproblematiken i syfte att realisera idéerna affärsmässighet, konkurrens och ickeom diskriminering som ligger som grund för lagstiftningen. Man bör även överväga om dessa mål bör kompletteras med målet att värna lokala om småföretag. Alltför ofta har LOU lett till att offentliga organ genom sina upphandlingar medverkat till att skapa oligopolmarknader. Småskalighet och lokal närvaro är aspekter LOU inte tillåter att som en köpare tar med i bedömningen. Offentliga upphandlingar styrs dock av EG:s regelverk och det blir Regeringens sak att påverka EG till en mer småföretagsvänlig hållning till upphandlingar.

Småföretagsdelegationen föreslår en sammanhållen översyn av Lagen om offentlig upphandling. I denna översyn bör speciellt över-

l

vägas att bereda även tredje part tillfälle att väcka talan till domstol vid l överträdelser mot LOU. Det är viktigt att regeringen till att ser offentliga organ delar upp sina order så att även mindre företag får en chans att vara med i budgivning. Stora ramavtal bör stoppas.

4.6¶Konkurrenssnedvridande stöd

i

Alltför många småföretag har problem med offentligt stöd till som ges deras konkurrenter. Stödet kan exempelvis inom för den ges ramen statliga arbetsmarknadspolitiken eller av kommuner. Förutom att stöd till en konkurrent givetvis verkar demotiverande snedvrider det konkurrensen, vilket kan leda till att fel företag överlever i konkurrensen, dvs. ett företag inte fått stöd kan slås ut från som marknaden. På sikt kan bidragskultur etableras, är svår att en som komma ur.

Nya förslag 25

På senare år har arbetslösheten gjort att åtgärder som beredskapsarbeten, utbildningsvikariat och arbetslivsutveckling ALU ökat i omfattning. Starta eget-bidrag är ett annat stöd som kritiserats mycket. Av Arbetsmarknadsverkets rapport Starta eget-bidraget framgår

att en tredjedel av de som fått bidraget ansåg att det givit fördelar i förhållande till konkurrenterna.

I konkurrensverkets rapport Småföretag förslag för ökad tillväxt

- 199723 ges en rad exempel kommuner som verkar konkurrenssnedvridande. Fallen rör kommuner som givit penningbidrag, gratis eller subventionerad arbetskraft, nedsatta lokalhyror m.m. Sådana stöd är inte tillåtna enligt kommunallagen men förekommer alltjämt. Det är främst småföretag som råkar illa ut. Det är mycket svårt för ett småföretag att överklaga ett kommunalt beslut att ge stöd till en konkurrent. Om företaget som drabbats ekonomiskt inte är kommunmedlem i kommunallagens mening är det omöjligt.

Ibland tas beslutet om stöd av ett kommunalt bolag. Ett sådant beslut kan över huvud taget inte överklagas. Det kan också vara svårt för ett småföretag att få kännedom om att kommunen eller ett kommunalt bolag beslutat ge stöd.

Den som får ett offentligt stöd är inte alltid ett privat företag. I de fall då myndigheter, landsting och kommuner själva opererar på konkurrensmarknader och sätter priser som understiger kostnaderna är det i själva verket skattebetalarna som delvis finansierar verksamheten.

I slutet av 1997 inrättades Rådet för konkurrens lika villkor mellan privat och offentlig sektor N 1997:08. 1 rådet finns representanter för såväl näringslivet som kommuner och landsting. Rådet skall utfärda rekommendationer till berörda parter. Förhoppningsvis kan sådana rekommendationer hjälpa till att etablera god sed för dessa frågor.

Underprissättningsutredningen fann att konkurrens från offentliga organ var betydande problem för företagen, främst de mindre, och föreslog åtgärder för ökad konkurrensneutralitet.

Konkurrensverket har i en skrivelse till Småföretagsdelegationenl påpekat att det inom EU finns antitrustregler och regler om förvärvskontroll, offentlig stödgivning och offentlig upphandling som vid tvist medger överklagande till EG-domstolen. I Sverige finns inte någon motsvarande möjlighet att effektivt motverka att företag drabbas av de konkurrenssnedvridande effekterna av offentlig stödgivning. Konkurrensverket konstaterar att behovet av en sådan ordning är störst hos små

° Konkurrens i balans SOU 1995:105. " Konkurrensverkets dnr 73/1998.

26 Nya förslag

och medelstora företag. Verket efterlyser vidare bättre tillsyn och procedurer för att åstadkomma rättelse då otillåtet stöd beslutats.

Småföretagsdelegationen föreslår översyn Kommunallagen i

en av syfte att ge företag bättre möjligheter att överklaga kommunala beslut och möjlighet att i domstol pröva kommunalt stöd. Annan än kommunmedlem borde få väcka talan i domstol i dessa frågor. Varje gång offentligt stöd utgår borde ett minimikrav att stödgivaren

vara tydligt visar hur konkurrensen påverkas.

4.7¶Moms och

uppbördsdeklaration

Avsikten med den nya skattekontolagen att förenkla redovis-

var ningen och betalningen av skatter och avgifter genom att samordna allt till en blankett och en betalning i månaden. De nya rutinerna har också inneburit förenklingar, men vad gäller straffavgiften vid för sent inlämnad deklaration samt tidpunkt för då deklaration och betalning ha

anses kommit Skattemyndigheten tillhanda har reglerna försämrats och missgynnar särskilt småföretag.

Förfallodagen

Betalning och inlämnande av deklaration anses i det nya systemet vara Skattemyndigheten tillhanda den dag då betalning bokförs på Skattemyndighetens konto respektive då deklaration kommit fram till Skattemyndigheten. Tidigare gällde den dag då betalning skedde i post/bank eller då girering kom till post/bank. För företagaren har detta inneburit att han måste kalkylera med postgång, helgdagar, klämdagar etc. I det nya systemet har man i stället förskjutit tidpunkten för när betalning skall Skattemyndigheten tillhanda framåt tre

vara dagar vilket är så lång tid som det normalt tar innan bokförs

pengarna på Skattemyndighetens konto.

12Skattebetalningslag SFS 1997:483 med tillhörande skattebetalningsförordning SFS 19972750.

Nya förslag 27

Straffavgiften

I det nya systemet tas en straffavgift ut på l 000 kronor om deklarationen inlämnas för sent. I det tidigare systemet finns egentligen ingen motsvarande bestämmelse eftersom deklarationens inlämnande och betalning skedde i samma handling. Många företagare skulle vilja lämna deklarationen direkt till det lokala skattekontoret. Riksskatteverket har emellertid uppgivit att detta inte är möjligt.

Regeringskansliet har tidigare ansett att l 000 kronor är en rimlig avgift och att det skall jämföras med straffavgiften för sent inlämnad deklaration för företag, som är l 000 kronor som lägst. Jämförelsen kan ifrågasättas eftersom företagets särskilda självdeklaration lämnas endast en gång per år samt att möjligheterna till anstånd i dag är mycket goda, särskilt om redovisningsbyråer eller revisionsbyråer begär anstånd för företaget. Småföretagsdelegationen anser att det är oskäligt att avgiften är lika stor oberoende av förseningens längd och vilka belopp som deklareras.

Småföretagsdelegationen föreslår att avgiften slopas.

Om detta inte är möjligt bör det införas en möjlighet för företag som så önskar att på angivet datum lämna deklarationen lokalt skattekontor och samtidigt erhålla kvitto att deklarationen har inlämnats. Detsamma bör även kunna göras postkontor.

4.8¶Nya om

EG-anpassade regler resultaträkningens utformning

Den årsredovisningslagen ÅRL, tillämpas första gången på

nya som räkenskapsåret 1997, har medfört nya uppställningsformer för resultaträkningen. I förhållande till tidigare lagstiftning innebär de nya uppställningsformema väsentligt ökade krav specifikation av rörelsens kostnader. Enligt 3 kap. 7 § ÅRL får vidare ett bolag under vissa förutsättningar slå ihop poster i resultaträkning och upprätta vad lagen kallar förkortad resultaträkning. De villkor som gäller för sådan sammanslagning är dels att bolaget är av sådan storlek att det inte behöver utse auktoriserad revisor, dels att Patent- och registreringsverket PRV meddelar särskild dispens. Möjligheten till sammanslagning följer av artikel 27 i EG:s fjärde bolagsdirektiv. De storleksgränser som anges där överstiger emellertid vida de som den svenska lagstiftaren valt. Något krav på dispens föreskrivs inte alls i direktivet och Sverige är det enda land inom EU som har infört ett sådant krav.

28 Nya förslag

Det har visat sig att den svenska regleringen innebär stora problem för framför allt små och medelstora bolag som i huvudsak tillverkar och säljer enda produkt problemen belyses på ett konkret och tydligt en sätt Konkurrensverket i dess yttrande till Justitiedepartementet av daterat den 9 februari 1998. Genom den med ÅRL ökade specificeringsgraden vad gäller rörelsens kostnader tvingas ett bolag om inte sammanslagning medges att öppet redovisa förhållandet mellan netto- omsättningen och bruttoresultatet. Därigenom framkommer tydligt bolagets prissättningspolitik och vinstmarginaler. Det säger sig självt sådan information kan ytterst känslig från konkurrensatt en vara synpunkt. Detta har även EG insett och alltså infört möjlighet till en sammanslagning vissa poster i resultaträkningarna. av EU:s medlemsländer tillämpar något varierande storleksgränser vad gäller möjligheten till sammanslagning. Allmänt kan dock sägas att den svenska lagstiftningen framstår betydligt restriktiv än övriga som mer EU-länders. Delvis beror detta att ÅRL endast tillämpar två gränsvärden med referens till balansomslutning och antalet anställda medan övriga länder tillämpar tre med referens till balansomslutning, nettoomsättning och antal anställda. Men det beror också på att ett av de två gränsvärden går att jämföra, nämligen det som avser som balansomslutningen, ligger lägre i Sverige än i flertalet övriga länder. Framför allt är Sverige ensamt att tillämpa ett särskilt dispensom förfarande. När det gäller dispensförfarandet kan konstateras att PRV i vart fall tills vidare har förklarat sig utgå från i stort sett samma typ av bedömning låg till grund för prövning enligt äldre lagstiftning jfr som ll kap. 6 § aktiebolagslagen i dess lydelse före den l januari 1996. Detta är besynnerlig ståndpunkt från PRV:s sida. Eftersom en i resultaträkningen ökat högst väsentligt med ÅRL

specificeringsgraden

är förutsättningarna i dag helt annorlunda jämfört med tidigare då rörelsens kostnader kunde slås till enda post. Den situation i samman en vilken ett bolag i dag ansöker tillstånd att slå i hop poster i om resultaträkningen är således inte alls jämförbar med den som tidigare kunde motivera ett utelämnade bruttoomsättningssumman. Slutav detta är att PRV måste lätta på sin restriktiva praxis och i satsen av betydligt större utsträckning bevilja dispens. Det finns emellertid skäl att väsentligt längre än att bara lätta upp PRV:s dispensprövning och i stället upphäva kravet på särskild dispens. Dispenskravet försämrar ett högst betänkligt sätt svenska bolags konkurrensmöjligheter i förhållande till utländska inte har något som motsvarande krav. Graden denna försämring är naturligtvis av beroende PRV:s praxis. En generös praxis medför att olägenheterna av framstår mindre kan inte undanröja dem helt. Till saken hör som men

Nya förslag 29

att PRV gjort bedömningen att ansökan dispens är offentlig

en om handling. Många av de uppgifter som PRV begär är sådan

av karaktär att själva ansökan därmed kan upplevas ett lika stort

som problem som att lämna de efterfrågade sifferuppgifterna i resultaträkningen. Resultatet kan bli att ett bolag avstår från att söka dispens

av det skälet att ansökningshandlingen är offentlig. Ett minimikrav för att bibehålla dispensförfarandet måste att ansökningshandlingen

vara omfattas av sekretess.

Ett argument för att införa dispenskravet att det ansågs finnas

var risk för att sammanslagningsmöjligheten annars skulle komma att missbrukas. Denna risk måste bedömas som obefintlig, inte minst mot bakgrund av den revisorsgranskning som sker av redovisningen. I denna granskning ingår att bedöma bolagets konkurrenssituation är

om sådan att den motiverar en sammanslagning.

Småföretagsdelegationen föreslår att:

0 Det särskilda dispenskravet upphävs. Om inte så sker måste

ansökningshandlingen omfattas av sekretess. 0 Kriterierna för vilka bolag som omfattas av sammanslagnings-

möjligheten utformas på samma sätt som skett i övriga EU-länder, dvs. lagen bör innehålla referenser till balansomslutning, nettoomsättning och antal anställda.

0 Storleksgränserna höjs. Särskilt om dispenskravet bibehålls finns

ingen anledning att inte utnyttja artikel 27 fullt ut.

4.9¶Arbetarskydd

På arbetarskyddsområdet finns en rad bestämmelser som på olika sätt skapar problem för småföretag. För många småföretagare är reglerna svåra att förstå och tillämpa. De innehåller inte några särlösningar för småföretag. Situationen har komplicerats av att det numera finns ett omfattande europeiskt regelverk på området. Införandet av internkontroll, dvs. att arbetsgivaren själv skall förutse risksituationer och vidta åtgärder snarare än att följa detaljföreskrifter, ställer större krav på arbetsgivaren att igenom verksamheten och utarbeta handlingsplaner för större säkerhet. Småföretag har mycket begränsade administrativa resurser att lägga ned sådant arbete. Detta uppvägs av att småföretagaren är väl medveten om arbetets riskmoment eftersom han/hon ofta verkar nära sina anställda.

30 Nya förslag

Arbetarskyddsverket bedriver ett mycket intressant arbete med regelförenkling som har mål att ta bort eller förenkla 25 procent

som av regelverket. Småföretagsdelegationen vill uppmuntra till fortsatt regelförenklingsarbete och uppmanar andra myndigheter att följa Arbetarskyddsverkets exempel. Viktiga lärdomar kan dras hur

av Arbetarskyddsverket organiserat arbetet och förankrat det internt och externt.

Småföretagsdelegationen föreslår att Yrkesinspektionen vid den första kontakten med ett företag redogör för de krav ställs och

som ger råd om vägar att uppfylla dessa. Arbetarskyddsverket bör även generellt fungera delvis som rådgivare i arbetarskyddsfrågor: Speciellt för småföretag är det till stor hjälp att få hjälp med att konkretisera arbetarskyddsfrågorna och hur arbete med intemkontroll bör bedrivas. Som hjälp till småföretag borde Arbetarskyddsverket lägga upp

en idébank med exempel på hur andra löst säkerhetsproblemen. Småföretag bör även kunna erhålla finansiell hjälp vid stora investeringar som arbetarskyddsregler tvingar fram.

4.10¶Informations- och vid

samrådsplikt

markarbeten

Många näringsidkare som driver små butiker eller serviceinrättningar i hyrda lokaler drabbas hårt när det lokala gatukontoret utför arbeten av olika slag i gatan utanför lokalen. Tobaks- och tidningshandlare, resebyråer och småbutiker är ofta beroende av att kunderna enkelt kan

se och kliva i lokalen. Ofta rör det sig om oplanerade köp, köp där bekvämlighet och tillgänglighet är avgörande faktorer och köp som kan göras hos många andra näringsidkare.

När sådana småföretag drabbas av trañkavstängningar, vägarbeten och dylikt innebär det ofta kännbara avbräck i intäkterna. Ofta kan skadorna minska påtagligt om näringsidkaren informeras i god tid och kan samråda med den som skall utföra markarbetet tidpunkten för

om särskilt svåra markarbeten, hur tillgängligheten för kunderna skall kunna göras så stor som möjligt under arbetsperioden och hur extra skyltning och dylikt kan minska skadorna för näringsidkaren.

Småföretagsdelegationen föreslår att kommun eller före-

annan som tar trañkavstängningar, vägarbeten och liknande skall åläggas samrådsplikt med de näringsidkare som drabbas av ingreppen.

Nya förslag 31

4.11¶Förenkla av mat och

redovisningen

alkohol för restauranger

Restaurangbranschen har mycket hög andel småföretag och tyngs

en av ett omfattande uppgiftslämnande vad gäller försäljning alkohol. Två

av gånger om året fyller varje restaurangägare i s.k. Restaurangrapport

en till Alkoholinspektionen. Denna rapport har mycket gamla och

anor härstammar från en tid då alkoholkonsumtion omgärdades större

av restriktivitet än i dag. På blanketten skall rad vitt skilda uppgifter

en redovisas: intäkter från försäljning av öl, vin sprit och mat särredovisas; inköpta volymer av olika dryckesslag; antal dagar i veckan med offentlig dans eller varieté, musikunderhållning 0.d.; antal förströelsespel och roulettspel.

Uppgifterna i Restaurangrapporten används i två syften. Dels ligger rapporterna som underlag för den offentliga statistiken. För statistiska ändamål finns visserligen redan uppgifter från grossisterna

som ger en bild av försäljningen nationell nivå, restaurangrapportema kan

men ge en bild av regional och lokal konsumtion. Dels används rapporten i kontrollsyfte av skattemyndighet, polis och kommun, utfärdar

som utskänkningstillstånd.

Småföretagsdelegationen anser att uppgiftslämnandet alkoholområdet har spelat ut sin roll. Den ökade illegala införseln alkohol

av har gjort att den statistik som kan göras utifrån restaurangrapporterna inte kan utgöra något relevant underlag för alkoholpolitiska beslut. Inte heller kontrollmotivet är ett relevant argument för att behålla rapporteringen eftersom de näringsidkare fuskar ändå inte fyller i

som blanketten med riktiga uppgifter. Myndighetsrapporteringen leder i stället till ökad arbetsbörda för de hederliga näringsidkarna.

Det är också svårt att motivera varför just alkoholområdet skall inta en särställning vad gäller uppgiftslämnade. Alkoholforskningen kan som andra forskningsgrenar använda beprövade metoder som urvalsundersökning och intervjuer. Dagens restaurangrapporter duger hur som helst inte som analysunderlag.

Småföretagsdelegationen föreslår att alkoholrapporteringen från

restauranger slopas. Småföretagsdelegationen har vid sitt sammanträde 1998-06-03 beslutat sända skrivelse med detta innehåll till den

en pågående utredningen för översyn vissa bestämmelser i alkohol-

av lagen, som enligt direktiven skall över denna fråga.

se

3 Dir 1998:19 sid 10.

32 Nya förslag

4.12¶Konkurrensneutralitet mellan statligt

anställda distriktsveterinärer och

veterinärer

privatpraktiserande

Staten via länsstyrelserna för distriktsveterinärorganisation ansvarar en främst är till för att tillgodose behovet sjuk- och hälsovård hos som av djur inom animalieproduktion och hos hästar används inom jordsom och skogsbruk. Distriksveterinärorganisationen finansieras i första hand dvs. djurägarna, också statliga anslag.

av uppdragsgivarna, men genom

För 1998 beräknas det statliga anslaget uppgå till drygt 78 miljoner kronor. I syfte bl.a. minska statens kostnader för distriktsveterinäratt organisationen har riksdagen beslutat vissa förändringar i denna, om både finansiellt och organisatoriskt. Som följd dessa beslut, som en av sedan 1 juli 1995, har distriktsveterinärorganisationen ökat sitt gäller vad gäller djursjukvård för sällskapsdjur och ridhästar. engagemang Distriktsveterinärorganisationen har visserligen även tidigare behandlat sällskapsdjur och ridhästar, då huvudsakligen i områden där det men inte har funnits någon privat veterinärservice att få. Efter omorganisahar Jordbruksverket att etablera veterinärstationer med tionen genom klinikmöjligheter ökat utbudet veterinärvård även i områden där det av redan finns fungerande privat veterinärvård. Förklaringarna till varför

distriktsveterinärorganisationen söker sig mot marknader där den

nu inte verkat flera: Behovet ökade arvodesinkomster har tidigare är av takt med de statliga anslagen minskat. Antalet djur inom ökat i att stadigt minskande varför inkomster från annat håll är

jordbruket är

välkomna. Till saken hör Jordbruksverket endast i mycket begränsad att använder sig den privata veterinärkåren när officiella omfattning av uppdrag utdelas. Där sådan finns används distriktsveterinär. en granska ladugårdar för att tillgodose kraven i det s.k. Uppdrag att mjölkdirektivet lämnas i praktiken endast till distriktsveterinär. Ersättning till avlägset boende djurägare utgår endast djurägaren först om anlitat distriktsveterinär. en Med tanke denna diskriminering är det särskilt allvarligt att använder skattemedel för att konkurrera djurhälso- och staten om för sällskapsdjur och ridhästar där statligt engagemang

djursjukvård

borde förekomma, allra minst de orter där fungerande privat inte vård redan finns. olämpligt Jordbruksverket i egenskap kontrollerande Det är att av bedriver affärsverksamhet vad djursjukvård och myndighet avser med de veterinärer skriver författningar för därmed konkurrerar man och bedriver tillsyn över.

Nya förslag 33

Småfdretagsdelegationen föreslår att distriktsveterinärernas uppgifter tydligare preciseras och att den statliga myndighetsutövningen skiljs från affarsverksamheten på ett tydligt sätt. Högre krav bör ställas på kostnadsredovisningen för distriktsveterinärorganisationen i syfte att förhindra att statliga medel används i den konkurrensutsatta verksamheten.

3 18-1206

5 av

Sammanställning förslag

Småföretagsdelegationen har i flera sammanhang lämnat förslag inom olika områden till regeringen. Dessa förslag har dels lämnats löpande i aktualiserade frågor, dels lämnats i särskilda rapporter kring de fem huvudområden delegationen inriktat sitt arbete regelförenkling,

tillgänglighet, kompetensförsörjning, social ekonomi/samverkan mellan småföretag samt kapitalförsörjning.

5.1¶Förslag lämnade i särskilt aktualiserade

frågor

Småföretagsdelegationen har i ett flertal fall lämnat förslag till regeringen och statliga myndigheter i frågor som löpande aktualiserats av företagare. Bland sådana förslag märks:

Utbetalningsdagar för barnbidrag, bidragsförskott och pensioner skrivelse till Finans- och Socialdepartementen 1997-02-28 Fåmansföretagsbeskattning, avskaffande av stoppreglerna, instämmande i Industriförbundets förslag beslut på sammanträde 1997-03-10 Alkoholinspektionens avgifter skrivelse till Alkoholinspektionen 1997-03-12 Regler för momsavdrag vid småbelopp skrivelse till Riksskatteverket 1997-03- l 2 Gruppundantag enligt konkurrenslagen för frivilliga kedjor i detaljhandeln skrivelse till Närings- och handelsdepartementet 1997-04-03 Postens portohöjning skrivelse till Posten AB 1997-04-04 Regler för anmälan till Yrkesinspektionen vid fråga som polisanmälts skrivelse till Arbetarskyddsstyrelsen och Rikspolisstyrelsen 1997-04-09

36 Sammanställning förslag

av

Arbetsgivares ansvar för sjuklön dag 14-28 0 skrivelse till finansministern och socialministern 1997-05-07 0 Högkostnadsskydd mot sjuklöner skrivelse till AGRA-utredningen S 1997:90 1997-10-09 Enklare registrering av företag 0 skrivelse till Närings- och handelsdepartementet, 1997-10-29 Export av produkter och tjänster inom miljöområdet 0 skrivelse till Närings- och handelsdepartementet 1997-11-19

AMU-gruppens planerade personaluthyrningsverksamhet

0 skrivelse till Arbetsmarknadsdepartementet 1997-12-1 1 Förslag Virtuellt utbildningscentrum i Söderhamn 0 om skrivelse med Söderhamnskommittén till Närings- och

gemensam handelsdepartementet 1997-12- 11

Yttrande över Näringsförbudslagsutredningens betänkande Ett

0 effektivare näringsförbud, SOU 1997:123 skrivelse till Närings- och handelsdepartementet 1997-12-22 Yttrande över Grunddatabasutredningens betänkande Grunddata i 0 samhällets tjänst skrivelse till Finansdepartementet 1998-01- 12 Synpunkter på arbetsgivarens rehabiliteringsansvar 0

till AGRA-utredningen S 1997:90 1998-01-26

skrivelse

Remissvar Enskilda näringsidkare översyn av skattereglerna 0 - SOU 1997:178 skrivelse till Finansdepartementet 1998-02-1 1

Yttrande över Branschsaneringsutredningens betänkande

0 Branschsanering och andra metoder mot ekobrott SOU 1997:1 1 1 skrivelse till Justitiedepartementet 1998-02-13

Rättsskyddsförsäkring för patent

0 skrivelse till Närings- och handelsdepartementet, Anders Sundström och Leif Pagrotsky, 1998-05-29

0¶Slopad restaurangrapportering

skrivelse till Kommittén S 1998:02 om översyn av vissa bestämmelser i alkohollagen 1998-06-08 Arbetarskydd och småföretag 0 skrivelse till Arbetarskyddsverket 1998-06-08

Sammanställning av förslag 37

5.2¶Förslag kring regelreformering

Inom området regelreformering har delegationen lämnat förslag om dels konkreta förändringar i regler av särskild betydelse för småföretag, dels hur regelreformeringsarbetet och regelgivningen bör organiseras. Utgångspunkten för delegationen har i båda dessa områden varit att regelverket skall så enkelt möjligt och hållbart i tiden.

vara som Däremot har inte särregleringar för småföretag eftersträvats sådana

regler är ofta mindre hållbara i tiden, bidrar till att komplicera den samlade regelmassan samt skapar tillväxthämmande trösklar.

5.2.1¶Förenkling av befintliga regler

Förutom de förslag till enklare eller bättre regler som lämnas i

nya denna rapport har Småföretagsdelegationen lämnat 26 förenklingsförslag i rapporten Bättre och enklare regler SOU 1997: l 86.

Snabbare patent Patentskydd för enklare uppfinningar Datalagstiftningen bör ges en mindre byråkratisk utformning Inför enhetligt beräkningsunderlag för ersättningar i de allmänna försäkringarna Slopa onödigt uppgiftslämnande till försäkringskassan Klargör arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar Beskattningen av tjänstebilar bör schabloniseras Enklare registrering av företag F-skattsedel skall bli lättare att få 10. Förenklad självdeklaration för egenföretagare 11. Slopa skattetillägg för fel i momsredovisningen 12. Lättnader i företagens uppgiftslämnande till myndighet 13. Storleksgräns för uppgiftslämnande till SCB 14. Fastighetsägare skall behöva lämna uppgifter till lägenhetsregister 15. Förenkling tullprocedurema

av 16. Slopa avgifter och byråkrati kring den obligatoriska ventilationskontrollen 17. Slopa lagen om obligatorisk platsanmälan 18. Punktlighetsmål i myndighetsutövning prövas inom ett tiotal myndigheter

av

19. Prövning av kommunal kompetens att driva affärsverksamhet genom att Rådet för konkurrens lika villkor prövar hur praxis fungerar samt tar ställning till juridiska rätt om personers att klaga över kommunala beslut kan utvidgas 20. Avreglera förordnandet av ordningsvakter 21. Slopa behovsprövning för tandläkare 22. Fritt val i barn- och ungdomstandvården 23. Konkurrensneutralt boende för funktionshindrade

24. Avreglera biluthyrningen

25. Avreglera långväga busstrafik 26. Marknadsanpassa regelsystemet för tolkning

Regelreformeringssystem

Småföretagsdelegationen har i rapporten Regelförenkling för framtiden SOU 1998:78 lämnat förslag till hur den framtida regelreformeringsprocessen bör utformas i Sverige. Detta förslag redovisas nedan i sammanfattning.

Nationell nivå

Regelreformeringsenhet

Regelförenklingsarbetet måste för att få effekt ha politiskt stöd från allra högsta nivå. Småföretagsdelegationen föreslår därför att statsministern skall ha ett tydligt politiskt för regelreformeringsansvar arbetet. På tjänstemannanivå inrättas ett särskilt sekretariat för regelreformeringsfrågor regelreformeringsenheten. Regelreformerings- enheten bör ingå i Närings- och handelsdepartementet. Detta förutsätter emellertid att Närings- och handelsdepartementet de reella möjligges heterna att utvecklas till och tar på sig uppgiften strategiskt att mer driva tillväxt- och näringslivsfrågor på ett långsiktigt hållbart sätt. Härvid krävs att Närings- och handelsdepartementet övergripande mer kan arbeta med svenskt näringslivs frågor gentemot EU, andra departement och inom för den regionaliserade tillväxtpolitiken. Detta ramen kan beskrivas så att Närings- och handelsdepartementet får roll samma för tillväxt och företagande Finansdepartementet har som i stats-

Sammanställning förslag 39

av

finansiella frågor. Blir så inte fallet bör regelreformeringsenheten i stället organisatoriskt placeras i Statsrådsberedningen. Regelreformeringsenheten skall ledas av en särskild statssekreterare och har till uppgift att leda och följa regelrefonneringsarbetet i departement, verk och kommuner. Enheten leder arbetet med PKA-analyser och följer även hur de genomförs. Enheten utarbetat vidare riktlinjer för när PKA-analys skall genomföras och utvecklar modeller för sådana analyser. Viktiga uppgifter för regelreformeringsenheten bör vara att: 0 stödja departement, verk och kommuner genom att utveckla metoder för regelförenkling och FKA-analyser 0 bidra med kompetensutvecklande insatser inom området regelförenkling och PKA-analyser för ansvariga inom departement, verk och kommuner 0 löpande följa arbetet med regelförenkling och PKA-analyser för att kontrollera att åtgärder som skall vidtas också genomförs samt följa kvaliteten i dem

help-desk funktion för de ansvariga som arbetar med 0 vara regelförenkling och PKA-analyser i departement, verk och kommuner 0 sprida goda exempel regelförenkling och PKA-analyser i departement, verk och kommuner utveckla best-practice när det gäller genomförande av regel- 0 en förenkling och PKA-analyser i departement, verk och kommuner

årlig rapport om regelförenklingsarbetet, hur det fort- 0 avge en skrider och vilka effekter som uppnås 0 följa upp att myndigheterna i sina verksamhetsberättelser redovisar sitt regelreformeringsarbete samt fullgör sin skyldighet enligt 7 § verksförordningen att fortlöpande följa upp och pröva den verksamheten och konsekvenserna av de författnings-

egna föreskrifter och särskilda beslut som rör verksamheten samt vidtar de åtgärder som behövs

gång per mandatperiod genomföra en samlad uppföljning av 0 en regelförenklingsarbetet denna redovisas till riksdagen i en

särskild rapport. Regelreformeringsenheten bör vidare ha till uppgift att om myndigheterna inte fullgör sina uppgifter inom ramen för regelreformeringsarbetet- om PKA-analyser genomförts när de borde genomförts, om PKA-analyser genomförts är bristfälliga eller visar på högre kost-

som

PKA, problem- och konsekvensanalys. Vi uppfattar i fortsättningen PKA som ett begrepp och benämner företeelsen PKA-analys.

40 Sammanställning förslag

av

nader än vad lagstiftaren förutsatt hänskjuta frågan till regeringens prövning. I sådana fall bör föreslagen reglering inte träda i kraft en innan regeringen medgivit att så sker. Regelreformeringsenheten bör vidare samordna det svenska arbetet med att påverka EU:s regelgivning i de fall det påverkar näringslivets villkor. Enheten bör även prioriterad uppgift ha att följa problemet som med s.k. gold-plating att nationella vid implementering EU- - organ av regler går längre än vad som de facto krävs.

Näringslivets Regelråd En särskild grupp Näringslivets Regelråd med företrädare för före- - tag, forskare och organisationer inrättas. Företagarna bör i majorivara tet. Denna grupp blir ett fristående med hög trovärdighet organ som används som stöd i utvecklandet regelreformeringsarbetet. av Gruppen arbetar som en fristående samarbetar närmast grupp men

med regelreformeringsenheten i Närings- och handelsdepartementet.

En viktig uppgift för gruppen är vidare att idégivare och inspiratör vara till det arbete som bedrivs med regelreformeringsfrågor i Närings- och handelsdepartementet. Gruppen granskar vidare regelreformerings-

arbetet i hela statsförvaltningen.

Paneler Paneler med småföretag för att testa förslag till regler och regelnya förändringar inrättas. Detta bör ett komplement till de beredses som ningsförfaranden och remissförfaranden traditionellt tilllämpas. som Fördelen med panelsystemet är främst att det konkreta och direkta ger indikationer på hur den praktiska tillämpningen fungerar i småföretag problem, tidsåtgång etc. medan ett remissförfarande lättare fångar upp mer övergripande och principiella frågeställningar.

Det operativa ansvaret för hantering dessa paneler bör ligga på av

regelreformeringsenheten i Närings- och handelsdepartementet.

Paneler som består av företag inom viss sektor kan dock tänkas en opereras av respektive myndighet. I båda fallen förutsätts dels att panelema som i första hand består småföretag kan kompletteras med av stora företag, dels nära samverkan med näringslivets organisationer en när det gäller urval företag till panelema. av Det måste vidare betonas att frågan när paneler skall användas om är strategisk. Varje år införs eller ändras 4 000 föreskrifter ca som berör företag. Endast i mindre andel dessa är det lämpligt och en av möjligt att använda paneler.

Sammanställning förslag 41

av

Departementen Inom varje departement utses statssekreterare till ansvarig för

en regelreformeringsarbetet. Här inte inrättandet särskild

avses av en befattning som statssekreterare vad som erfordras är att redan

- en befintlig statssekreterare har ett särskilt uttalat ansvar för PKA-frågor inom departementets verksamhetsområde. Varje departement har ansvaret för att PKA-analyser genomförs när så skall ske och sättet på vilket de genomförs.

Myndigheter/verk Respektive verk har ansvaret för sina regelrefonneringsfrågor och PKA-analyser. Generaldirektören skall utse en befattningshavare, t.ex. chefsjuristen motsvarande, som särskilt ansvarig för verkets arbete med dessa frågor.

Koppling till riksdagen Frågor kring regelgivning har även stor betydelse för riksdagens

en beslutsfattande. Framför allt bör det betonas att brister i beredningen av förslag att PKA-analyser genomförts när så skulle ha skett och brister i kvaliteten i genomförda PKA-analyser innebär att riksdagens beslutsunderlag blir undermåligt. Det är därför naturligt att också riksdagens revisorers och Konstitutionsutskottets viktiga roll när det gäller att följa regelgivningssystemet särskilt uppmärksammas.

Kvantitativa mål i regelreformeringsarbetet Regeringen bör så snart som möjligt efter valet i september 1998 förelägga riksdagen ett förslag till program för regelreformeringsarbetet. I detta program bör målen för regelreformeringsarbetet under mandatperioden fastställas. På detta regelreformeringspolitiken dels en

sätt ges nödvändig långsiktighet, dels en större tyngd i alla departement och

myndigheter.

I regelreformeringsprogrammet bör ett tydligt och kvantifierbart mål för regelförenklingsarbetet under mandatperioden anges. Detta kan utformas antingen som krav på att regelvolymen skall minska i viss angiven omfattning eller som ett krav på att företagens administrativa belastning av regelverket skall minska i viss angiven omfattning. Småföretagsdelegationen föreslår att målet för mandatperioden skall vara att företagens administrativa belastning minskar med en tredjedel.

Vidare bör i regelreformeringsprogrammet mål anges vad gäller arbetet med den befintliga regelmassan. Småföretagsdelegationen föreslår att målet för arbetet med de befintliga reglerna bör vara att alla gås igenom under den kommande mandatperioden.

42 Sammanställning förslag av

PKA-analyser Ansvaret för genomförande PKA-analyser vilar på den enhet av departement, kommitté, myndighet- som utformar förslag till en ny regel. På detta sätt behålls helhetsansvaret för systemens utformning

och fackansvariga enheter skall även beräkna och beakta kostnaderna

för de regelsystem de förvaltar och de regler de vill införa. nya Redan innan uppdrag att utforma regel skall behovet ges en ny tydligt och valet regel form för att uppnå ett visst syfte anges av som motiveras. PKA-analyser skall genomföras på alla förslag som kan ha

ekonomiska effekter för företagen. Om en reglering ändå anses som den enda utvägen efter problemanalys bör tyngdpunkten i konen sekvensanalysen ligga kostnadsberäkningar vad avser kostnaderna

för näringslivet. Ett särskilt småföretagstest bör göras för regler som

bedöms påverka smâföretagen i någon större omfattning. Valet reglering för att uppnå ett visst syfte bör tydligt anges och av motiveras när uppdrag att utforma förslag till nya regler ges. Den särskilda regelreforrneringsenheten inom Närings- och handelsdepartementet har till uppgift att inom Regeringskansliet- inklusive

kommittéväsendet verka för att regelförenklingsarbetet genomförs

- PKA-analyser genomförs när så skall ske samt att följa systemet och att för regelgiving vad valet regel form. I regeringens förslag avser av som till riksdagen, innehåller förslag nya regler, skall tydligt anges: som om ställningstagande rörande behovet av offentligt agerande 0 valet reglering styrforrn 0 av som resultatet genomförd PKA-analys, alternativt motivering till 0 av att PKA-analys genomförts företagspanel har använts och i så fall resultatet av denna 0 om respektive panel inte använts skälet till att så inte skett. om

Samråd med näringslivet När det gäller uppgiftslämnande finns i dag skyldighet att samråda en med näringslivet. En motsvarande skyldighet bör införas när det gäller

införande regler och förändringar befintliga regler. Det av nya av betonas härvid att paneler och systern såsom task force inte ersätter

utan snarast kompletterar samrådsskyldighet.

5 EU har utfärdat rekommendation för när PKA-analyser skall göras och en hur de skall Commission Recommendation of 22 April 1997 C 97 se ut- 1161 final improving and simplifying the business environment for busion start-ups. Enligt denna rekommendation skall sådana analyser genomness föras det lämpligt och det skall ske med stöd särskild enhet med när är av en mandat att samordna åtgärderna.

Sammanställning förslag 43

av

Tidiga konsultationer med näringslivet kan avgörande för ett

vara lyckat regelreformeringsarbete. Konsultationer med näringslivet bör komma in tidigt i processen, redan när överväger reglering.

man en

Småföretagsdelegationen understryker särskilt behovet nära kon-

av sultationer med näringslivet i tidiga skeden regelgivningsprocessen

av

Kommunal nivå

I hanteringen av regelförenkling och regelrefomiering bör även den kommunala nivåns regelgivning uppmärksammas. Denna regelgivnings kvalitet, inriktning och omfattning bör följas särskilt. Detta kan

upp t.ex. ske i samverkan med Svenska Kommunförbundet- här är Holland en intressant förebild.

Regelutformning och myndigheters förhållningssätt

Tidsbegränsade regler I vissa fall är motiven för regel begränsade i tiden. Det kan

en naturligtvis också vara så att överskattat behovet reglering

man av en eller att regeln inte lett till avsett resultat. Trots detta är det ofta så

att en regel kvarstår utan att ifrågasättas. Orsaken till detta kan att det

vara krävs ett aktivt beslut för att ifrågasätta och upphäva regel. En regel

en som införts har också ofta till sig knutit intressenter, myndigheter

som förvaltar regeln, intressegrupper inom området etc. Intressen tar

som skada av en regel är däremot i normalfallet och inte lika

mer anonyma välstrukturerade. En införd regel tenderar därför att bli kvar till dess de problem den leder till blir förhållandevis stora.

En modell som bör prövas är att medvetet arbeta med tidsbegränsade regler regler där det redan från början att de har

- anges en begränsad livstid, så att en regel för att fortleva efter sitt Slutdatum måste ha stöd ett nytt aktivt beslut.

av

Införandet av ett sådant instrument som tidsbegränsade regler måste dock ske på ett planerat sätt. Många typer av regler har sin betydelse just genom att de tillhandahåller över tiden stabila förutsättningar, Spelregler. Detta kan t.ex. gälla de grundläggande reglerna inom skatteområdet, civilrättsliga regler och grundläggande regler inom arbetsrätten. Beträffande sådana regler är det snarast till skada, för företag, myndigheter och medborgare, om de ändras för ofta.

6 I Storbritannien att sunsetting" är särskilt lämpligt när det gäller

menar man regler som tillkommer för att möta oväntade situationer som kräver snabba åtgärder, se t.ex. "Thinking About Regulation A Guide to Good Regula-

tion.

44 Sammanställning förslag av

Införandet tidsbegränsade regler bör därför ske genom att av regeringen testar denna regelgivningsmodell inom ett antal regel- Det kan då naturligt att testa områden där man har en system. vara regeltillväxt, där regler måste införas relativt snabbt och där det nya från början kan svårt att överblicka reglernas effekter. vara

Myndigheters förhållningssätt Attityderna till småföretag och förhållningssättet i kontakter med småföretag har mycket betydelse. Detta gäller både praktiskt för att stor lösa frågor smidigt och psykologiskt beträffande hur småföretagen upplever kontakten med myndigheterna och tillämpningen en regel. av Att påverka sådana förhållningssätt är mycket viktigt. Några typer av instrument som bör övervägas är: symbolmässiga markeringar, från hög politisk nivå- primärt stats- 0 ministern och näringsministern själva i nyckelfrågor föregår - som med gott exempel i dialog med och lyhördhet inför småföretag utpekande goda exempel bland myndigheterna, t.ex. utnämning 0 av årets mest småföretagsvänliga myndighet av benchmarking mellan myndigheter för att på bästa sätt uppnå 0 vissa servicemål t.ex. korta handläggningstider och bemötandemål mäta hur småföretag upplever kontakten.

5.3¶Förslag kring tillgänglighet

Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och mer tillgänglig information SOU 1998:64 lämnat förslag till hur småföretag lättare skall få tillgång till information från samt lämna uppgifter och anmälningar till myndigheter. Detta förslag redovisas nedan i sammanfattning.

bör ansvarig för ett Internetbaserat informations- 0 Staten vara ytterst där företagare lätt och när helst på dygnet kan få system en som fram vilka regler gäller för olika typer av företag i olika som situationer. Var finansiering och stöd samt rådgivning kan hittas skall också ingå. Det bör innehålla alla typer information etc. av företagare kan behöva för sina kontakter med stat och som en kommun. Ett liknande system för information till småföretag som Kanadas bör införas i Sverige. Det bör uppmärksammas att det tagit tre år att bygga systemet i Kanada. upp

Sammanställning förslag 45

av

Ansvarsfâgan har avgörande betydelse för kvaliteten kom-

en av munikationen. Det bör fastläggas hur den övergripande strukturen på informationen, inklusive hemsidor och erforderliga länkar, skall utformas för att nå ut till de mindre företagen. Frågor som berör bildande av nätverk via Internet, den praktiska hanteringen vid produktion och publicering av information, uppdatering och ansvarsfördelning bör klargöras.

En ansvarig myndighet bör utses som svarar för systemet och för att det finns koppling till ansvariga länkvärdar. Småföretagsdelegationen anser att det inom Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK finns lämplig kompetens för uppgiften. Regeringen bör därför lägga detta uppdrag på NUTEK.

0 På lokal nivå skall det finnas Internetansluten dator, på bibliotek, näringslivskontor eller motsvarande.

0 Regeringen uppdrar åt myndigheter att dessa i kontakter med småföretagare ägnar särskild uppmärksamhet vad gäller informationen till företagen. Som ett exempel har delegationen valt att redovisa hur Riksskatteverket RSV arbetar med information till företagen.

0 Företagen skall i god tid ha information om bl.a. regelförändringar

så att man hinner anpassa verksamheten. -

0 Regeringen bör utfärda föreskrifter som innebär att de uppgifter som lämnas av företagen till en myndighet inte skall behöva lämnas flera gånger till olika myndigheter. Delegationen hänvisar i denna del till det Projekt 4 som initierats av Toppledarforum och leds av NUTEK. Toppledarforum är en arbetsgrupp för verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning med stöd av informationsteknik.

0 Regeringen uppdrar åt Patent- och registreringsverket PRV och RSV att undersöka möjligheterna för gemensamma blanketter för firma-, skatte- och avgiftsregistrering samt anmälan om inkomständring till försäkringskassan vid start av företag.

0 Informationen görs mer lättillgänglig. Regeringen bör utfärda föreskrifter till myndigheterna att förmedla information om regeländringar som berör småföretagama med jämna mellanrum genom utskick eller via Internet. För informationen via Internet bör detta enligt delegationens mening ingå i det system som vi föreslagit

46 Sammanställning förslag av

skall handhas NUTEK. En kortfattad beskrivning bakgrund av av och syfte med förändringen skall lämnas.

Regering och riksdag bör fatta beslut i god tid före ikraftträdande 0 så företagen erforderlig tid för anpassning till de nya förutatt ges sättningama.

underlätta och effektivisera samspelet mellan myndigheter 0 För att och företag bör handläggare samt andra tjänstemän, där det är möjligt med hänsyn till verksamhetens art, få ökade befogenheter

och kompetenshöjande insatser.

ansvar genom

Småföretagsdelegationen att det är mycket viktigt att myndig- 0 anser heterna betraktar småföretagarna sina kunder. Begränsade som telefontider skall inte accepteras, öppethållande skall förlängas och efter kundemas/småföretagamas behov. Myndigheter som anpassas har kontakt med småföretag bör tillgängliga exempelvis under vara kvällstid och vid s.k. klämdagar.

Regeringen bör uppdra myndigheterna att lämna bindande löften 0 hur lång tid det att avgöra ett ärende. Eventuellt kopplas om tar detta till automatiskt avgörande i den händelse myndigheten inte ett sig. hör av

skall i sina årsredovisningar redovisa hur man

0¶Myndigheterna

klarat service- och informationskraven gentemot företagen, t.ex. vad gäller handläggningstider, tider innan besked lämnats, väntetider i telefon Redovisningen skall utföras så att hela myndigetc. kvalitetsarbete mäts årligen samt att jämförelser mellan hetens myndigheter kan göras etc.

Samtliga blanketter företagarna skall fylla i bör förenklas och 0 som förkortas. När myndigheten skickar ut blanketter etc. till företagen bör regeln att det alltid skall finnas hänvisning till personer vara på frågor rörande det utsända materialet. Företagen som kan svara skall också få information varför uppgifterna skall lämnas. En om ständig blankettöversyn och Språkvård är nödvändig. Samtliga blanketter skall även tillhandahållas elektroniskt.

Informationsansvariga kontaktpersoner för företagen skall finnas 0 vid statliga myndigheter och kommuner, för att rätt kunna hänvisa

av

den som söker information. Ett exempel bredare information en till nyföretagare är Startlinjen vid NUTEK.

0 Delegationen det viktigt att företagen erhåller information anser om den egna kommunens kort- och långsiktiga planer avseende t.ex. infrastruktur, förändringar inom samtliga utbildningsverksamheter, kommunikationer, byggplaner Därför bör samtliga Sveriges m.m. kommuner i samarbete med företagare och andra intressenter inom kommunen utarbeta näringslivsprogram för den kommunen. egna Detta samarbete innebär också att småföretagen får bättre kontakter inom kommunen och ökad förståelse för de kommunala besluten. Respektive kommun skall informera de företag inte deltar i som arbetet programmets innehåll. om

0 En handledning för företagare utarbetas. Denna skulle kunna fungera som lathund för företagare behöver söka en som information och komma i kontakt med olika myndigheter eller andra instanser. I handledningen bör det finnas beskrivningar av sådant som företagare bör tänka och utförlig översikt över de en olika intressenter kan ha betydelse för företagare. Information som om olika stödformer bör viktig del. Ett exempel är det vara en material för nystartare NUTEK:s Startlinje producerat. som Småföretagsdelegationens uppfattning är att det går att komplettera det befintliga materialet till att bli en handledning för samtliga företagare oavsett bransch. Handledningen skall också finnas tillgänglig via Internet NUTEK:s försorg. genom

0 Det måste bli enklare att registrera företag. Delegationen också ser på detta område Kanada ett föregångsland. Där kan nyföresom tagare via dator registrera sitt företag med anmäla sig för namn, olika skatter och försäkringskassa samt ordna eventuella tillstånd. Enligt uppgift tar hela proceduren 20 minuter. Ett förslag med ca detta innehåll har tidigare överlämnats till regeringen Dnr 97/70.

5.4¶Förslag kring kompetensförsörjning

Småföretagsdelegationen har i rapporten Kompetens i småföretag SOU 1998:77 lämnat förslag till hur småföretags kompetensförsörjning bör förbättras. Detta förslag redovisas nedan i sammanfattning.

48 Sammanställning av förslag

Ett system med möjlighet till individuella kompetenskonton införs. 0 Företaget och de anställda eller den anställde ensam får göra avsättningar medel skall användas för kompetensutveck-

av som ling under skattemässigt gynnsamma villkor. Medlen skall användas för avsedda ändamål och inom en viss tid, annars återgår de till beskattning på vanliga villkor.

0 En referensbank byggs upp omfattande uppgifter om kompetenskonsulter med olika specialisering till vilka fogas namn företagare som har anlitat konsultföretagen och är villiga att ge referenser.

Ett nationellt projekt- IT-kampanj genomförs i småföretag 0 en med hjälp datakunniga ungdomar för att lyfta företagen över

av IT-tröskeln och öka deras IT-kunskaper. En första etapp bör omfatta 10 000 småföretag och om denna utfaller väl hela

- kampanjen ca 200 000 företag. Kampanjen bekostas av staten, ITföretagen och de deltagande småföretagen.

Ett virtuellt utbildningscentrum, VUC, för småföretagens lärande i 0 arbetet startas treårig försöksverksamhet. Centret skall

som en i

one-stop-shop för företagens beställningar och svara för vara en kund- och leverantörssökning, förpackning och spedition av ITförmedlat material från alla relevanta kunskapskällor företag, i

myndigheter, utbildningsinstitutioner och andra, internationellt och nationellt. VUC skall med denna specialisering vara en unik nod och komplettera landets befintliga distansutbildningsnätverk.

En databas läggs upp på Internet bestående av frivilliga rådgivare 0 med specialistkunskaper är villiga att engagera sig som

som samtalspartners och bollplank åt småföretagare.

Ett nationellt ramkoncept: SME Projekt akademiker på öppet 0 köp läggs och drivs högskolor och institutioner nära

upp av företag och högskolor. Projektet syftar till att underlätta rekryteringen akademiker till småföretagen och att göra små-

av företagssektom mer intressant för de högskoleutbildade.

En länk läggs Internet för att lotsa småföretagare till 0 information och hur extern kompetens, t.ex. mentorer och

om var styrelseledamöter, kan sökas. Länken införs lämpligen i något befintligt informationssystem för småföretagare, t.ex. SME-link.

Sammanställning förslag 49

av

5.5¶Förslag kring kapitalförsörjning

Småföretagsdelegationen har i rapporten Kapitalförsörjning till små-

företag SOU 1998:93 lämnat förslag till hur småföretagens kapitalförsörjning bör förbättras i Sverige. Detta förslag redovisas nedan i sammanfattning.

Skattepremierat småföretagarkonto

Småföretagsdelegationen föreslår att staten skattegynnar sparande för att starta eller expandera småföretag genom att tillåta privatpersoner att göra avsättningar till ett speciellt småföretagarkonto. Vårt förslag har likheter med systemen för skogskontoavsättning respektive avdragsrätt för individuellt pensionssparande.

Periodiseringsfond

För att minska skatteuttaget investeringar finansieras med

som av rörelsen internt genererade medel föreslås utökade möjligheter till avsättning till periodiseringsfond.

Uppskj uten reavinstbeskattning Inför uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i aktier i onoterade företag. Systemet kan byggas den uppskjutna reavinstbeskattning som tillämpas vid försäljning och köp fastigheter.

av

Pensionsmedel Vi föreslår att en statlig förhandlingsman får i uppdrag att samla olika aktörer såsom fackförbund, försäkringsbolag och pensionsfonder till bildande av särskilda riskkapitalbolag med uppgift att placera i småföretag och andra riskkapitalbolag.

Förlustgarantier Statliga förlustgarantier om 50 procent till riskkapitalbolagens placeringar i onoterade bolag införs efter dansk modell. De beskattningsregler som gäller för investmentbolag skall, vissa förutsättningar är

om uppfyllda, även kunna äga tillämpning på riskkapitalbolag.

Riskkapitalbolag skall få klassas investmentbolag

som Investmentbolag beskattas i huvudsak i bolaget, utan hos sina ägare. Vi föreslår att även riskkapitalbolag skall få klassas investment-

som bolag i beskattningshänseende, utan att behöva noteras på börsen. För att riskkapitalbolagen inte skall kunna användas som ett instrument för skatteundandragande bör vissa kompletterande regler ställas upp.

4 18-1206

50 Sammanställning förslag

av

Placeringsregler för fonder, banker och försäkringsbolag Sverige har sedan länge ett stort institutionellt förvaltat sparande. Dagens placeringsregler innebär att fonder m.fl. i huvudsak får äga mer än vad som motsvarar 5 procent av röstetalet eller 34,5 procent av aktiekapitalet i ett företag.

Inom EU pågår emellertid för närvarande en översyn av placeringsreglerna, med särskilt sikte begränsningsreglerna. Sverige bör anpassa sina placeringsregler till europeisk praxis. Småföretagsdelegationen föreslår att placeringsreglerna i lag om värdepappersfonder, bankrörelselagen, försäkringsrörelselagen m.fl. lagar ändras så att dessa institutioner får rätt att förvärva aktier i onoterade bolag motsvarande maximalt 10 procent av röstetalet eller maximalt 69 procent av aktiekapitalet.

5.6 kring social ekonomi och

Förslag

samverkan mellan småföretag

Småföretagsdelegationen har i rapporten Goda idéer om småföretag och samverkan SOU 1998:92 lämnat förslag till hur samverkan mellan företag och utveckling av företag inom området social ekonomi bör förbättras i Sverige. Detta förslag redovisas nedan i sammanfattning.

0 Stöd till utveckling av nätverksfrämjande lokala aktörer och

strukturer baserade på småföretagens egna initiativ; dessa mötesplatser auktoriseras och tillförs finansiella resurser från samhället.

Småföretagen bör ett starkare inflytande i offentliga stödorgan.

0 ges

0 Konsultativa uppgifter skiljs helt från företagsfrämjande hos

myndigheter.

0 En översyn görs av de befintliga stödorganisationerna. Målsätt-

ningen bör vara att det skall finnas en mångfald av stödorgan, små-

företagen skall ges möjlighet att välja stödorgan. Inget stödorgan har

i realiteten kompetensmässig eller personalmässig möjlighet att

hantera alla typer företag, branscher och företagare. Olika stöd-

av organ skall likställas.

Sammanställning förslag 51

av

0 Lån med statliga garantier bör kunna förmedlas även via andra

fonder, företag och organ än banker.

0 Nätverkslån införs lån till grupper av företagare har ett

- som

begränsat kapitalbehov, som vill ta ett gemensamt för lånet

ansvar

och samverka för utveckling av företagen.

0 Det näringspolitiska ansvaret för alla typer småföretagsfrågor

av

inklusive kooperativa frågor samordnas inom ett departement-

Närings- och handelsdepartementet.

0 Offentligt stöd omfördelas för att möjliggöra ökad satsning på

en utveckling av företagarkompetens och samverkan inom vårdsektom, omsorgssektom och kultursektorn.

0 Under fem år avsätts resurser för att stimulera forskning om små-

företagssamverkan.

0 Befrielse från eller restitution av moms och arbetsgivaravgifter för

hushållsnära tjänster testas inom två län under kommande mandatperiod.

6¶Genomförande, kostnader och

finansiering

l Inledning

I föreliggande avsnitt sammanfattas översiktligt bedömda effekter av delegationens förslag. Vidare diskuteras hur förslagen skall finansieras.

6.2¶Effekter för och

småföretagen företagsklimatet av föreslagna åtgärder

Småföretagsdelegationen har avgivit ett betydande antal förslag som vart och ett för sig och sammantaget syftar till att förbättra situationen för landets mindre och medelstora företag. De syftar således till att skapa sådana förhållanden för företagen att de lättare kan växa och bedriva sin verksamhet med lönsamhet. Det torde vara obestridligt att goda verksamhetsförhållanden för de mindre företagen är positivt för landets ekonomiska utveckling och för sysselsättningen. Det är i småföretagen tillväxten i sysselsättning förväntas komma att ske.

Delegationens anser det inte vara meningsfullt att närmare utveckla bedömningar av effekterna av varje enskilt förslag. Sammantaget innebär dock förslagen när de har genomförts -jämfört med situationen innan att

- 0 de mindre företagen i sin verksamhet möts av färre och mindre

krångliga regler

uppgiftslämnandet begränsas 0 nya regler som tillkommer är bättre anpassade till småföretagens

situation 0 det går lättare och snabbare för företagen att hitta fram till rätt

instans för rådgivning eller stöd

54 Genomförande, kostnader och finansiering

den offentliga stödstrukturen har förenklats och gjorts mer 0 överblickbar småföretagen kompetenshöjande insatser bättre rustade att 0 är genom allt hårdare konkurrens; detta gäller särskilt företag som har möta en att konkurrera den internationella arenan mindre företag utnyttjar i högre grad de fördelar ligger i sam- 0 som verkan mellan företag småföretagens riskkapitalförsörjning har underlättats 0 konkurrensnackdelar för mindre företag har begränsats. 0 Sammantaget blir således effekten delegationens förslag- när de har av fler företag kommer att bildas och fler företag

genomförts att nya

med möjlighet växa utnyttjar denna möjlighet. Härmed ökar att effektiviteten marknaden och konkurrenstrycket blir större. Den ekonomiska tillväxten, produktionen och sysselsättningen i landet ökar.

Med den utveckling här skisseras kommer skatteintäkterna i som samhället öka att större skattebas etableras. Samtidigt att genom en minskar behovet arbetsmarknadsâtgärder och utgiftstrycket begränav särskilt i arbetslöshetsförsäkringen. Delegationen har inte försökt sas, kvantifiera de här angivna effekterna. Det torde dock stå klart att att effekterna på sikt mycket betydande storlek. är av kan här angiven bakgrund ligga nära till hands för Det mot delegationen föreslå att reformförslagen skall finansieras med de att långsiktiga positiva budgeteffekter bedöms uppstå. Delegationen som skall dock enligt allmänna direktiv liksom alla andra kommittéer - finansiering sina förslag även på kort sikt. I det följande redoange av därför översiktlig analys budgeteffekter samt förslag till visas en av finansiering.

6.3¶Budgeteffekter och finansiering

Delegationen har föreslagit ett stort antal åtgärder som samtliga syftar

till förbättra situationen för de mindre företagen. Vissa av dessa att förslag har inga eller närmast försumbara budgeteffekter. Några leder besparingar. Ytterligare ett antal förslag leder till måttliga till vissa Ett mindre antal förslagen leder till betydande

utgiftsökningar. av

utgiftsökningar vilka dock på längre sikt bedöms komma att

kompenseras med intäktsökningar. Delegationen redovisar i det följande förslag till finansiering

avseende

Genomförande, kostnader och finansiering 55

0 dels en uppskattad nettoeffekt den merpart förslagen vart

av av som

och ett beräknas medföra endast begränsade budgeteffekter, 0 dels de förslag som medför mer betydande utgiftsökningar.

6.3.1¶Budgeteffekter merparten förslagen

av av I följande sammanställning anges de förslag delegationen har ingivit till regeringen med kortfattad kommentar för vart och ett förslagen.

en av Budgeteffekter har här för de flesta förslag inte kvantifierats. De betecknas som små eller svagt positiva med vilket att de

menas vart och ett inte bedöms överstiga 5 miljoner kronor. För några av förslagen har beräknats en något högre budgeteffekt vilket då särskilt anges.

Förslagen Förslag Budgetefekt/år |Kommentar

l

Regelförenkling Snabbare patent Inga statsfmansiella

effekter Patentskydd för Inga statsfmansiella enklare upp- effekter finningar Datalagstiftningen Inga statsfmansiella bör ges en mindre effekter byråkratisk utformning Inför enhetligt Svagt positiva Minskad beräkningsunderlag statsfmansiella administration för ersättningar i de effekter allmänna försäkringarna Slopa onödigt Svagt positiva Billigare uppgiftslämnande statsfmansiella administration för till försäkrings- effekter försäkringskassan kassan kan leda till

utgiftsminskningar

56 Genomförande, kostnader och finansiering

Förslag B udgetefekt/år Kommentar Klargör arbets- Små statsfmansiella Kan möjligen leda givarnas effekter till att försäkringsrehabiliterings- kassan betalar det ansvar som företag i dag

skall betala Beskattningen av Svagt positiva Billigare administjänstebilar bör statsfinansiella tration kan leda till schabloniseras effekter utgiftsminskningar Enklare registrering Svagt positiva Billigare adminisav företag statsfinansiella tration kan leda till

effekter utgiftsminskningar F-skattsedel skall Inga statsfinansiella bli lättare att få effekter Förenklad Inga statsñnansiella självdeklaration för effekter egenföretagare Slopa skattetillägg Små statsñnansiella för fel i momsredo- effekter visningen Lättnader i Minskade statliga På sikt minskade

i företagens utgifter kostnader hos i uppgiftslämnande myndigheter till myndighet Storleksgräns för Inga statsfinansiella uppgiftslämnande effekter till SCB Fastighetsägare Inga statsfinansiella skall behöva effekter lämna uppgifter till lägenhetsregister Förenkling av Svagt positiva Billigare tullprocedurema statsfinansiella administration kan

effekter leda till utgifts-

minskningar Slopa avgifter och Svagt positiva Billigare byråkrati kring den statsfinansiella administration kan obligatoriska effekter leda till utgiftsventilations- minskningar kontrollen

Genomförande, kostnader och finansiering 57

Förslag Budgetejfekt/år Kommentar Slopa lagen om Svagt positiva Billigare obligatorisk statsfinansiella administration kan platsanmälan effekter leda till

utgiftsminskningar Punktlighetsmål i Inga statsfinansiella Omfördelning av myndighets- effekter resurser inom utövning prövas myndigheter inom ett tiotal myndigheter Prövning av Inga statsfinansiella kommunal effekter kompetens att driva affärsverksamhet genom Rådet för konkurrens på lika villkor Avreglera Svagt positiva Billigare förordnandet av statsfmansiella administration kan ordningsvakter effekter leda till utgifts-

minskningar Slopa behovs- Minskade statliga Minskad prövning för utgifter myndighetstandläkare utövning Fritt val i barn- och Inga statsfinansiella ungdomstand- effekter vården Konkurrensneutralt Inga statsfinansiella boende for effekter funktionshindrade Avreglera Svagt positiva Billigare biluthymingen statsfinansiella administration kan

effekter leda till utgifts-

minskningar Avreglera långväga Svagt positiva Billigare busstrafik statsñnansiella administration kan

effekter leda till utgifts-

minskningar Marknadsanpassa Inga statsfinansiella regelsystemet för effekter tolkning

58 Genomförande, kostnader och finansiering

Förslag IBudgetejfekt/âr Kommentar

Vissa förenklings-

förslag Informations- och Inga statsfmansiella samrådsplikt vid effekter markarbeten Förenkla Minskade statliga Leder till redovisningen av utgifter besparingar hos mat och alkohol for minskade anslag restauranger till Alkoholinpektionen Förenkla Minskade statliga Administrativa semesterlagen utgifter förenklingar leder

till kostnadsbespa-

ringar hos myndigheter, vilket ger minskade anslag Konkurrensneutra- Inga statsfmansiella litet mellan statligt effekter anställda distriktsveterinärer och privatpraktiserande veterinärer Myndighets- Inga statsfmansiella Merarbete för samverkan vid effekter myndigheter som anmälan dock kan finansieras genom omprioriteringar. Datateknik gör myndighetssamverkan kostnadseffektiv EU:s strukturfonder Inga statsfmansiella effekter Offentliga Inga statsfmansiella upphandlingar effekter Konkurrenssned- Inga statsfmansiella vridande stöd effekter

Genomförande, kostnader och finansiering 59

Förslag Budgetefekt/år Kommentar Moms och upp- Små statsfinansiella bördsdeklaration effekter Nya EG-anpassade Inga statsfinansiella regler om effekter resultaträkningens utformning

Småföretag och

samverkan Stöd till utveckling Små statsfmansiella av nätverksfräm- effekter jande lokala aktörer och strukturer baserade på småföretagens egna initiativ; mötesplatserna auktoriseras och tillförs finansiella resurser från samhället Småföretagen bör Inga statsfinansiella ges ett starkare effekter inflytande i offentliga stödorgan Konsultativa upp- Inga statsfmansiella gifter skiljs helt effekter från företagsfrämjande hos myndigheter En översyn görs Inga statsfmansiella

av de befintliga stöd- effekter organisationerna Lån med statliga Inga statsfmansiella garantier bör kunna effekter förmedlas även via andra fonder, företag och organ än banker

60 Genomförande, kostnader och finansiering

Förslag Budgetefekt/år Kommentar Nätverkslån införs Inga statsflnansiella Omfördelning av

lån till effekter befintliga lån - grupper av företagare som har ett begränsat

kapitalbehov och

som vill ta ett gemensamt ansvar för lånet och samverka för utveckling av företagen Det närings- Inga statsfmansiella politiska ansvaret effekter för alla typer av småföretagsfrågor inklusive kooperativa frågor samordnas inom ett departement

- Närings och handelsdepartementet Offentligt stöd Inga statsfmansiella Omfördelning sker omfördelas för att effekter möjliggöra en ökad satsning på utveckling av företagarkompetens och samverkan inom vård-, omsorgsoch kultursektom Simulera forskning Små statsfmansiella Omfördelning av

Småföretags- effekter forskningsmedel om samverkan Befrielse från eller Vissa Dock kommer en restitution statsñnansiella del av den s.k.

av moms och arbetsgivar- effekter svarta sektorn att avgifter för hus- bli vit vilket leder hållsnära tjänster till intäktsökningar testas inom två län under kommande

mandatperiod

Genomförande, kostnader och finansiering 61

Förslag | Budgetefekt/år | Kommentar

Kapitalfdrsörjning Förlustgarantier Små kostnader I dag är riskkapital-

bolagens investe-

ringar i småföretag

små och ger därför

inte staten några

betydande in-

komster.

Genomförs för-

slagen bedöms

inkomsterna för

riskkapitalbolagens

ägare att öka, vilket

skulle öka statens

skatteintäkter. I

Danmark har kost-

naderna varit låga Riskkapitalbolag Negativa men skall skattemässigt begränsade effekter klassas som investmentbolag Pensionskapital till Inga statsfmansiella riskkapitalbolag effekter Placeringsregler för Inga statsfinansiella fonder, banker och effekter försäkringsbolag

Tillgänglighet Staten bör ansvara 10 milj. kr Vissa medel har för ett Internet- anslagits till SMEbaserat informa- link tionssystem

62 Genomförande, kostnader och finansiering

Förslag Budgetefekt/âr Kommentar På lokal nivå skall Inga statsfinansiella Omprioriteringar det finnas Internet- effekter inom kommunansluten dator, på budgetar bibliotek, näringslivskontor eller motsvarande Regeringen uppdrar Inga statsfmansiella åt myndigheter att kostnader dessa i kontakter med småföretagare ägnar särskild uppmärksamhet vad gäller informationen till företagen Regering och Inga statsfmansiella riksdag bör fatta kostnader sina beslut med sådan tidsmarginal att myndigheterna kan informera företagen i god tid Uppgiftslämnande 1-10 milj. kr Toppledarforum bara gång projekt 4 är i gång.

en

Mer resurser

behövs. I Norge tog

det 60 personer

flera år att bygga

Brönnöysunds-

upp

registret, en databas

där myndigheter

från hela Norge

hämtar uppgifter i

stället för hos

företagen Regeringen uppdrar Inga statsfinansiella Omprioriteringar

PRV och RSV att kostnader inom nuvarande utforma budgetar

gemensamma blanketter

Genomförande, kostnader och finansiering 63

Förslag B udgeteffekt/år Kommentar Informationen görs Små kostnader mer lättillgänglig. Regeringen bör utfärda föreskrifter till myndigheterna att förmedla information om regeländringar som berör småföretagarna med jämna mellanrum genom utskick eller via Internet Ökade befogen- Inga statsfinansiella Omprioriteringar heter för hand- kostnader inom nuvarande läggare, genom budgetar kompetenshöjande insatser Myndigheterna Inga statsfmansiella Omprioriteringar skall betrakta små- kostnader inom nuvarande företagarna som budgetar sina kunder. Öppet även klämdagar Regeringen bör Inga statsñnansiella Omprioriteringar uppdra myndig- kostnader inom nuvarande heterna att lämna budgetar bindande löften om hur lång tid det tar att avgöra ett ärende Samtliga blanketter Inga statsñnansiella Omprioriteringar som företagarna kostnader inom nuvarande skall fylla i bör budgetar förenklas och förkortas

64 Genomförande, kostnader och finansiering SOU .998:94

Förslag BudgetefekI/år Kommentar Informationsansva- Inga statsfmansiella Omprioriteringar riga kontakt- kostnader inom nuvarande för före- budgetar personer tagen skall finnas vid statliga myndigheter och komfor att rätt muner, kunna hänvisa den söker som information Näringslivsprogram Inga statsfinansiella Omprioriteringar för alla kommuner kostnader inom nuvarande budgetar En handledning för Små kostnader företagare utarbetas Registrering Tekniska investeav företag via Internet ringar 1 milj. kr 4 personer anställda 2 milj. kr/år Infoinsamling vid starten 1 milj. kr Summa initialt 4 milj. kr

Kompetensutveckling En referensbank Inga statsfinansiella på fore- effekter med namn tagare som kan lämna referenser betr. Kompetenskonsulter IT-kampanj 5 milj. kr för etapp Delas mellan IT- Kostnaden för företag, småföretag hela kampanjen och staten 200 milj. kr Virtuellt 30 milj. kr Anslag begärt utbildningscentrum, treårig försöks- VUC verksamhet

Genomförande, kostnader och finansiering 65

Förslag Budgetefekt/år Kommentar Databas med namn Inga statsfmansiella på frivilliga effekter rådgivare SME-projekt Inga statsfmansiella Omprioriteringar i

- Akademiker på effekter högskolor och öppet köp universitet Intemetlänk for Inga statsfinansiella lotsning till info om effekter hur extern kompetens kan sökas

Sammanfattande bedömning budgetkonsekvenser

av Av sammanställningen framgår att merparten av delegationens förslag vart och ett för sig inte medför några direkta budgeteffekter eller endast begränsade effekter. Vissa förslag medför besparingar. På sikt bedömer delegationen att den sammantagna budgeteffekten innebär väsentlig

en förstärkning. I det kortare perspektivet uppskattar delegationen den ökade budgetbelastningen av här angivna förslag till netto 100 miljo-

ca ner kronor.

6.3.2¶Budgeteffekter vissa större reformer

av

Kostnader för förslagen

Delegationen har föreslagit ett antal åtgärder innebär betydande

som utgiftsökningar i ett kort och medellångt perspektiv. På längre sikt kommer emellertid även dessa åtgärder att resultera i ökade skatteintäkter både direkt och indirekt.

Individuellt kompetenskonto Redan ett system som enbart omfattar individers avsättningar till kompetenskonton innebär att stora belopp kommer att ackumuleras. Vid ett antagande om att det till varje konto i systemet månadsvis får avsättas 300 kronor och att halva arbetskraften ca 2 miljoner personer utnyttjar möjligheten, betalas 7,2 miljarder kronor årligen i systemet. Den uteblivna skatteintäkten för staten är 3,6 miljarder kronor årligen,

5 18-1206

66 Genomförande, kostnader och finansiering

antagande genomsnittlig marginalskatt på 50 procent. Om

vid ett om en företagen samtidigt skall betala in belopp motsvarande arbetsgivar- 42 procent, tillkommer ett avgiftsbortfall 3 miljarder

avgifterna

kronor.

Skattepremierat småföretagarkon to Om förslaget utformas så att ett sparande till två basbelopp per år upp blir avdragsgillt vid beskattningen för fysiska personer innebär förslaget statsfinansiell belastning på maximalt 1,1 miljarder kronor en årligen. Beräkningen baseras på ett antagande om att ungefärligen 50 000 i genomsnitt kommer att utnyttja systemet och att personer avdraget tillåts i inkomstslaget kapital där avdragseffekten är maximerad till 30 Antagandet antalet som beräknas procent. om personer möjligheten till avdragsgillt sparande bygger på att kapitalet utnyttja kan användas till att starta ett aktiebolag eller att öka enbart

aktiekapitalet i onoterade bolag understiger de beloppsmässiga

som i avsnittet det skattepremierade småföregränser som presenteras om tagarkontot. Genom restriktioner läggs på vilken typ verksamhet att av företaget får ha sin huvudsakliga verksamhet och att en skattesom kreditavgift vid otillbörligt utnyttjande reglerna utan mottas ut av svarande investering i småföretag så hålls de statsfinansiella effekterna förslaget rimlig nivå. Regler kring lägsta tillåtna innehavstid av en komma i åtnjutande avdragsgillheten bör också minska för att av möjligheterna till skatteundandragande och därmed den statsfinansiella

belastningen.

Periodiseringsfonder småföretagsinriktade förslaget till reformering lagen om Det av periodiseringsfonder innebär väsentligt utökade möjligheter att göra avsättningar till periodiseringsfond. Förslaget är utformat så att avsättning skall kunna ske med 50 procent beskattningsbar inkomst upp av det ackumulerade avsatta beloppet i periodiseringsfondema i tills att bolaget till 3 miljoner kronor. Avsättning utöver dessa tre

uppgår

miljoner kronor görs enligt gällande regler. nu Långt ifrån samtliga företag kommer att kunna utnyttja denna möjlighet till ökad avsättning till periodiseringsfond. Faktorer som begränsar de statsfinansiella effekterna är att företag som slår i taket 3 miljoner kronor i total ackumulerad periodiseringsfond inte överhuvudtaget eller åtminstone inte fullt ut kan utnyttja de ökade avsätt- En faktor att beakta är att många av små-

ningsmöjlighetema. annan

inte har tillräcklig vinst eller kanske inte någon vinst företagen överhuvudtaget, vilket gör att dessa företag också faller bort från de

Genomförande, kostnader och finansiering 67

som kan nyttja den föreslagna ändringen. En koncemspärr hindrar

som koncerner att utnyttja de ökade avsättningsmöjligheterna i samtliga sina mindre dotterbolag innebär också att dessa helt faller utanför för

ramen åtgärden. Dessutom finns företag olika anledningar i dag inte

som av fullt ut utnyttjar existerande skattemässiga reserveringsmöjligheter vilket leder till slutsatsen att det marginella skattebortfallet i deras fall helt eller delvis bortfaller.

Sammantaget innebär detta att den prognostiserade bolagsskattebasen som beräknas ligga mellan 190-200 miljarder de närmaste åren, väsentligt måste reduceras för att kunna få en rimlig bedömning av de statsfmansiella konsekvenserna av förslaget. Delegationen gör bedömningen att ca 65 procent av bolagsskattebasen bortfaller och att den statsfinansiella kostnaden enligt kassamässiga principer blir 5,2 miljarder kronor 195 mrd x 35% x 28% x 50-22,5%. Beräkningen bygger på ett antagande om att utnyttjandegraden fördelar sig jämnt mellan å ena sidan handelsbolag och enskilda näringsidkare, där avsättning tillåts med 25 procent, och ä andra sidan aktiebolag och ekonomiska föreningar, där avsättningsmöjligheterna i nuläget endast är 20 procent. Den varaktiga effekten av delegationens förslag blir betydligt lägre eftersom de ökade avsättningsmöjligheterna till periodiseringsfond endast innebär en temporär skattekredit på maximalt fem år. Delegationen bedömer att den varaktiga effekten åtminstone inte bör bli högre än 1 miljard kronor.

Uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i aktier i onoterat företag Den slutgiltiga utformningen av förslaget kommer att i hög grad påverka storleken av förslagets statsfinansiella effekter. Delegationen har inte i detalj tagit ställning till utformningen av förslaget och kan därför endast översiktligt bedöma effekterna av förslaget. Huruvida uppskov med reavinstbeskattningen skall tillåtas vid försäljning av noterade aktier och återinvestering i onoterade aktier är bara ett exempel på ställningstaganden som kommer att få stor inverkan bedömningen.

Delegationen bedömer, med hänsyn till den låga omsättningen av onoterade aktier, att förslaget får relativt begränsade statsfmansiella effekter. Kompletteras förslaget också med särskilda spärregler

som exempelvis krav på viss innehavstid för att kunna utnyttja möjligheten till uppskov med realisationsvinstbeskattningen bedömer delegationen att förslagets statsfmansiella belastning kassamässigt inte kommer att överstiga 0,2 miljarder kronor. Den varaktiga effekten kommer att bli lägre eftersom förslaget inte innebär en permanent skattelättnad utan endast ett uppskov med realisationsvinstbeskattningen.

68 Genomförande, kostnader och finansiering

De uppskattade kassamässiga effekterna statsbudgeten av de

beskrivna förslagen är summerade i följande sammanställning. Det

skall framhållas att den varaktiga effekten är avsevärt mycket lägre,

särskilt vad avser förslaget om periodiseringsfond.

Uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering

aktier i onoterade bolag 0,2 i Nettoeffekt övriga förslag 0,1 av

Totalt finansiera 10,2 att

Den varaktiga effekten beräknas inte överstiga l miljard kronor.

Finansiering

Delegationen diskuterar här möjliga finansieringskällor för de före-

åtgärderna. En grundinställning är att tiden är mogen för ett slagna nu och perspektiv. Det är dags att på allvar befrämja nytt synsätt ett nytt och entreprenörsanda väsentliga förenklingar för de tillväxt genom mindre företagen vad regelverk och myndighetskontakter. Det är avser värde de positiva attityder till småföretag och småockså av stort om företagande alltmer märks i den allmänna debatten får ett tydligt som genomslag hos alla offentliga Samtidigt kan passivt stödjande organ. från det allmänna begränsas. Detta synsätt innebär exempelvis insatser väsentlig finansieringskälla för de offensiva förlag som lämnas att en

delegationen är arbetsmarknadspolitiska medel.

av följande redovisar delegationen rad möjliga finansierings- I det en källor. Härvid finansieringsmöjligheter som sammantaget avseanges överstiger kostnaderna för de redovisade förslagen. Detta gäller värt indirekta effekter såsom skatteintäkter genererade av ökad även om och sysselsättning inte alls räknas in, trots att de sikt blir en tillväxt

förslagen genomförs. Finansieringsalternativen i det

realitet när följande således flera möjliga vägar och är inom vilken anger en ram finansieringen kan säkerställas. Den exakta utformningen bör dock

regeringen och fastställas riksdagen i samband med beredgöras av av ningen och genomförandet respektive förslag. av

Genomförande, kostnader och finansiering 69

Bruttoutrymme för finansiering av Småföretagsdelegationens samtliga föreslagna åtgärder angivet i miljarder kronor

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 12 Varav innefattas neddragningar åtgärder

av som exempelvis beredskapsarbete, ALU, API, rekryteringsstöd,

starta eget-bidrag och arbetsmarknadsutbildning.

Företagsstöd 2

Utförsäljning av statligt ägda företag 4 Potentiellt företagsvärde bedöms till ca 200-250 miljarder. Besparingspotentialen för staten blir dock endast ca 4 miljarder efter att hänsyn tagits till att staten också går miste framtida utdelning och att försäljningama

om enbart ger en engångseffekt statsbudgeten. Försäljningsintäkterna från en utförsäljning statliga företag

av kan inte användas till löpande finansiering utan det är den bedömda ränteeffekten av en utförsäljning tas

som upp som en förstärkning av statsbudgeten.

Totalt besparingsutrymme eller förstärkning av budgeten 18

6.4¶Genomförande av

förslagen

Delegationen föreslår att regeringen i de fall den själv beslutar snarast påbörjar genomförandet av de förslag delegationen nu lägger fram. Delegationen har noterat att flera av de förslag som tidigare har framförts till regeringen också har börjat att genomföras eller blivit

nu föremål för en aktiv beredning i Regeringskansliet. Vissa de förslag

av som lämnas kräver riksdagsbehandling. Regeringen bör redan under nästkommande riksmöte återkomma till riksdagen med konkreta förslag på dessa områden.

Några av delegationens förslag innebär förändringar av system eller inrättande av funktioner som syftar till successiva förbättringar för de mindre företagen. Delegationen finner det angeläget att regeringen löpande håller riksdagen informerad de förbättringar

om som genomförs för småföretagen även flera dessa åtgärder formellt inte

om av behöver läggas fast av riksdagen. Mot denna bakgrund förelår delega-

70 Genomförande, kostnader och finansiering

tionen att regeringen årligen exempelvis i anslutning till budget-

propositionen systematiskt redovisar för riksdagen vilka åtgärder som

under det senaste året har vidtagits i syfta att förbättra villkoren för små

och medelstora företag.

Småföretagsdelegationen 71

Småföretagsdelegationen

Ordförande: Kommunalrådet Mats Johansson, Karlskrona kommun

Ledamöter: Verkst. direktören Gunilla Almgren, REGAB Reglerarmatur AB Bankdirektören Erling Bergkvist, AB Industrikredit Förbundsordföranden Gunnar Erlandsson, SEKO avliden 1998-05-23 Personalchefen Camille Forslund, Keyline Städ och Konsult AB Direktören Sune Halvarsson, NUTEK Direktören Stina Hubendick, Källskär Konsult AB Verkst. direktören Per-Olof Jönsson, Kooperativa Institutet Direktören Jan Krylborn, Industriförbundet Verkst. direktören Gunnel Mohme, Tjänsteförbundet Generaldirektören Anitra Steen, Riksskatteverket Tekn.dr. Bengt-Arne Vedin, Ruben Rausings Fond Köpmannen Birgitta Ytterström, ICA Ånge

Experter: Departementssekreteraren Mats Fagerlund,

Närings- och handelsdepartementet Departementsrådet Yvonne Fredriksson,

Närings- och handelsdepartementet Lantbrukaren Magnus Johansson, Bleckenstad, Mjölby Departementsrådet Staffan Sandström

Närings- och handelsdepartementet Departementsrådet Charlotte Zackari,

Närings- och handelsdepartementet

Sekretariat: Huvudsekreterare Björn Jansson Bitr. sekreterare Martin Hammarström Sekreterare Lena Noreland Sekreterare Sven Sjögren Assistent Kerstin Svensson

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD.

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifrka ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ . processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S. . maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty makten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsförmåga. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken.+ Bilagor.M. . försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1997. . och Systembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet Effektivitet- skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsäkringen. . 10.Campusför konst.U. 38.Vad får vi för pengarna Resultatstymingav

l Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala inomolikaområden.U. området. Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. .

förenkladeförfaranden.Fi. BROTISOFFER A 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 41 Läkemedelsinfonnationföralla.

- . 15.Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför

hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.I-lurskallSverigemåbättre . bemötandeav personermedfunktionshinder,S. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.

- 17.Samordning digitalmarksändav TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö.

l9. IT ochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.lT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S.

- Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas 2 Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiftet. inomEU.K. . HearinganordnadavITkommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-11-l4.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

. Ett garantisystemför törsäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfmansieringen.N. kunskapslyñet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översynavñskeriadministrationenm.m.Jo. 53.Ta varapåmöjligheternaiÖstersjöregionen.N.

25.Tre städer.Enstorstadspolitikförhelalandet. HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. för mindreföretag.Ett rådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag Kommunikations-av

faktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27. Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-l8.K. 28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens offentliga 1998 utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84. DUKOM Distansutbrldningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.lT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstormöten, lT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbete rättsområdet. RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. - 60.Kring Hallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju. kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. 89.Greppet attvända regionsutveckling. - en 63.Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskommittén.N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriftse- 90.Stegetföre.Nedslagi det lokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. Bättreochmertillgängliginfonnation. 9 Nya kommunalförnyelseochkompetens- . grepp- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.ln. 65.Nya tider,nyaförutsättningar... 92.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. - 67.Socialavgiftslagen.S. Småföretagsdelegationensrapport N. 68.Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.M. Förslagskatalog. . 69.Lämplighetsprövningavpersonalinom Småföretagsdelegationensrapport N. förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, IT-kommmissionensrapport7/98.K. 7 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt . kontrollinstrument.In. 72. Kommunalafinansforbund.Fi. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida systemfor statsbidragtill invandrarnas riksorganisationerm.fl.ln. 74. Styrningen polisen.Ju.av 75. urforsök.Jo. 76. Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivets organisationer.ln. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens rapport N. 78.Regelförenklingför framtiden.Småföretagsdelegationensrapport N. 79.IT ochregionalutveckling. erfarenheterfråntrehearingarundermarsl 998. IT-kommmissionensrapport9/98.K. 80.Bostadsrättsregister.Ju. 81.Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem . F1.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Detgällerlivet. Stödochvårdtill bamoch

ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga.31 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 psykiatrisktvångsvård.32 Engodaffar i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Företagaremedrestarbetsförmâga.34 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.37 Användningenavvissastatsflygplan,m.m.81 Vadfår for pengarna Resultatstymingav Att röstamedhänderna.Omstormöten, v statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85 området.38

Läkemedelsinformationforalla.41 Justitiedepartementet HurskallSverigemåbättre BROTTSOFFER nationellafolkhälsomål.43 wforstastegetmot Vad hargjorts Vad bör göras 40 Kontrolleradoch ifrågasatt Ensamladvapenlagstiñning.44 intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 m De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Bulvanerochannat.47 underlagsmaterialtill 1900-taletochannat Styrningenavpolisen.74 Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 Bostadsrättsregister.80 Socialavgiftslagen.67 Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

Östeuropa.86 Kommunikationsdepartementet

DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN lT ochregionalutveckling. utbildningocharbetsfördelning.88 - 120exempelfrånSverigeslän.19 Stegetföre.Nedslagi detlokalabrottsförebyggande lT-kommisionenshearingominfrastrukturen arbetet.90 for digitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20

Problemmedinbäddadesysteminfor2000-skiftet. Utrikesdepartementet HearinganordnadavIT kommissioneni 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall samverkanmedIndustriforbundetoch Statskontoret enöversyn.29 - 1997-11-14.2l

Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. Försvarsde artementet Referatfrånenhearingden12november1997. Säkrarekemikalie antering.13 lT-kommissionensrapport 36 Utlandsstyrkan.30 Konsekvenser attav taxfreeförsäljningenavvecklas Försvarsmaktsgemensamutbildningfor inomEU.49 framtidakrav.42 HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt Sotningiframtiden.45 förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav Räddningstjänsteni Sverige lT-kommissionenpåuppdragavKommunikations- RäddaochSkydda.59 4 departementet,Närings-ochhandelsdepartementet

ochIndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-18. Socialdepartementet 54 Tänderhelalivet lT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - lT-kommissionensrapport6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Nyatider,nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8 lT-kommissionensrapport8/98.65 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Skolan,IT ochdet livslångalärandet. bemötande personerav medfunktionshinder.16 HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet. IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, +4 stbilagor.25 IT-kommmissionensrapport7/98.K.70 Frånhembränttill Mariakliniken. IT ochregionalutveckling. faktaomungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel lT-kommmissionensrapport9/98.80 ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ty maktenärdin Mytenomdetrationella

Fina

arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Omstruktureringarochbeskattning.l Utstationeringavarbetstagare.52 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva av försäkringar.7

Integritet Effektivitet- Skattebrott.9

Självdeklarationochkontrolluppgiñer Kulturdepartementet

förenkladeförfaranden.12 digitalmarksändTV. 17 - Samordningav E-pengar-näringsrättsligafrågor.14

Engräns enmyndighet 18 Närings- och handelsdepartementet - Försåkringsgaranti. 23 Statenochexportfmansieringen. Ettgarantisystemforförsäkringsersättningar.22 Östersjöregionen. Ta vara möjligheternai 53 Nyaledningsreglerforbankaktiebolagoch Bättreochmertillgängliginformation. försäkringsbolag.27 64 Småföretagsdelegationensrapport2. Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Kompetensismåföretag. ochtillfälligt arbete.56 Småforetagsdelegationensrapport 77 Kommunalafmansforbund.72 Regelförenklingforframtiden. Försäkringsforeningar-ettreforrneratregelsystem82 Småforetagsdelegationensrapport4.78 Premiepensionsmyndigheten.87 Greppet attvändaenregionsutveckling. - RapportfrånSöderharrmskommittén.89 Utbildningsdepartementet småföretagochsamverkan. Godaidéerom Campusför konst10 Småforetagsdelegationensrapport 92

Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Kapitaltörsörjningtill småföretag. inomolikaområden.l 1 Småforetagsdelegationens 6.93 rapport Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Förslagskatalog. Situationeninför ochunderförstaåretmed Småforetagsdelegationens 94 rapport kunskapslyftet.51

DUKOMDistansutbildningskommittén. Inrikesdepa rtementet

distansutbildningsprojektmed Utvärderingav Historia,ekonomiochforskning.

lT-stöd.57 Femrapporteromidrott.33 FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 - Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt personalinom - Lämplighetsprövningav kontrollinstrument.7 l förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida Distansutbildningskommittén. - DUKOM statsbidragtill invandrarnas systemför Pådistansutbildning,undervisningochlärande. riksorganisationermfl.73 Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Idrott ochmotionfor livet. Statensstödtill idrotts- DUKOMDistansutbildningskommittén. rörelsenochfriluñslivetsorganisationer.76 Flexibelutbildning distans.84 kommunalförnyelseochkompetens- Nya grepp-

utveckling.91 Jord bruksdepartementet

FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Miljödepartementet

Översyn ñskeriadministrationenav m.m.24 Grönanyckeltal- Indikatorerforettekologiskthållbart Livsmedelstillsyni Sverige. l6 samhälle. 5l Djurforsök.75 35 Förordningartillmiljöbalken.+Bilagor.

Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Arbetsmarknadsdepartementet KringHallandsåsen.60 Välfardensgenusansikte.3 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika Malåkommun1997.62 kämavfallsomröstningeni processermedexempelfrånhandeln.4 Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.68

Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch

maktdiskurser.5

Poquxmuss: m6 47 Srmikum M FAX08-690 TFLPPONZOH-IvgJO91 90 9: 9a. E-PUYI:fritzcsnrdcrwlihcrmc Fann ImrRNr-.TBnKcJANIMIzwwwv.frirzcs.st

ISBN91-38209640 ISSNO375-250X