SOU 1998:77

Kompetens i småföretag

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

SOU 1998: 77

Ösi;

;ägg/Klä

Sáu

jafgzg;%

m Statens offentligautredningar

WW 1998:77

w Närings- ochhandelsdepartementet

Kompetens

småföretag

Småföretagsdelegationens rapport 3 Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www fritzes se . .

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslagsbild: Jonas Berggren/MIRA Illustrationer: Maria Noreland, Tekonor HB, Uppsala

ISBN 91-38-20946-2 NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Lärande är en strategisk faktor för arbete, ekonomisk tillväxt och välfärdsutveckling. I många sammanhang understryks att kunskap och kompetens behöver förstärkas på hela arbetsmarlmaden för att Sverige ska kunna sig till den globala ekonomin. Omställningen från

anpassa traditionell industrination till högproduktivt kunskapssamhälle måste gå vidare. Det ställer krav på både enskilda individer, företag och organisationer. Ofta utpekas småföretagen och entreprenörerna

som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet. Mot den bakgrunden är det intressant att studera de små företagens förmåga att ta till sig ny kunskap och att utveckla och vidmakthålla hög kompetens.

Småföretagsdelegationens uppgift är att "identifiera problem och föreslå åtgärder undanröjer onödiga hinder för etablering och

som tillväxt i småföretag". Utbildning och kompetensutveckling uppmärksammas i många sammanhang och det finns många projekt syftar

som till att utbilda i entreprenörskap och stärka företagandet. Delegationen har konstaterat att småföretagens kompetensförsörjning är ett område där företagare anser att det, trots många initiativ, saknas lösningar i samhället som är väl anpassade till deras speciella behov och förutsättningar. Eftersom det dessutom finns ett positivt samband mellan kunskapstillväxt och småföretagstillväxt har det varit naturligt för delegationen att lyfta fram och arbeta med kompetensfrågoma. Småföretagsdelegationen överlämnar härmed sin rapport "Kompetens i småföretag". Rapporten ingår i en serie delrapporter.

Delegationen har genomgående arbetat i nära kontakt med småföretagare och företagarnas organisationer för att verklighetsanknyta sina analyser och slutsatser. Dialogen med företagare har inte varit minst viktig när det gällt kompetensfrågoma, eftersom dessa är komplexa och mångfasetterade i småföretagsvärlden.

I Småföretagsdelegationen har ingått ledamöterna Gunilla Almgren, Erling Bergkvist, Gunnar Erlandsson, Camille Forslund, Sune Halvarsson, Stina Hubendick, Per-Olof Jönsson, Jan Krylbom, Gunnel Mohme, Anitra Steen, Bengt-Ame Vedin och Birgitta Ytterström. Delegationen har biträtts experterna Mats Fagerlund, Yvonne

av Fredriksson, Magnus Johansson, Staffan Sandström och Charlotte

Zackari, samtliga från Närings- och handelsdepartementet samt Magnus Johansson från LRF.

Civilekonomema Anna Andersson och Anna Ahlbaum har svarat för väsentliga delar av fakta- och förslagsarbetet på kompetensområdet. Ritva Hult har svarat för den redaktionella utformningen.

Stockholm i maj 1998 Småföretagsdelegationen

Mats Johansson Ordförande

Sammanfattning

Av företagen i det svenska näringslivet är 97,5% små eller medelstora. Under 1990-talet har småföretagen kommit i fokus för samhällsintresset, kanske framför allt därför att många sätter hopp till småföretagen när det gäller att få bukt med arbetslösheten.

I det moderna kunskapssamhället är kompetensen hos företag och arbetskraft en kritisk faktor. Småföretagsdelegationen har bedömt att kompetensutveckling, utbildning och lärande i arbetet är mer komplicerat i små företag än i stora. Delegationens egna kontakter med småföretagare visar att det i samhällets utbud av kompetenstjänster saknas inslag som företagarna efterfrågar. Kompetensförsörjningen är därför ett av de områden som delegationen valt att studera och presentera särskilda förslag om.

När det gäller utbildning och lärande finns det några förhållanden som är speciella och särskilt svårhanterliga för många av de små företagen. Dessa förhållanden är utgångspunkter för delegationens förslag.

0 Småföretagen är en heterogen grupp med mycket olika

förutsättningar och verksamhetsinriktningar. I gruppen inryms

allt från högteknologiska, snabbväxande exportföretag till

lokalt agerande service- eller hantverksföretag utan

tillväxtplaner.

0 Den grundläggande utbildningsnivån är lägre i småföretag än i

större företag.

0 Kompetensbehovet blir framför allt synligt i konkreta och akuta

problemsituationer i företagets vardag. Utbudet av

kompetenstjänster omfattar framför allt allmängiltig kunskap

som är dåligt anpassat till behoven i de mindre företagen.

0 Småföretagare är arbetstyngda och tidspressade. De har svårt

borta från företaget för att delta i utbildningar eller

att vara andra sorters kompetensprogram. De känner sig ofta ensamma

med sina problem och vill ha någon engagerad tjänsteman eller

kollega som samtalspartner.

0 Småföretagama är otydliga i sin roll som beställare och svaga

som köpare av kompetenstjänster.

Samhället ansvarar för basutbildningar på olika nivåer. Utbyggnaden av universitet och högskolor och satsningama på distansutbildningar betyder mycket för att på sikt höja den allmänna kompetensnivån i småföretagen. Utbildningar om entreprenörskap, småföretagande och liknande finns på flera högskolor och gymnasieskolor i landet.

numera Delegationens uppfattning är att småföretagskunskap bör gå som en röd tråd i kurser och program på alla nivåer i utbildningsväsendet.

Samhällets direkta stöd på kompetensområdet till småföretagen förmedlas genom myndigheter och institutioner med offentliga uppdrag. Småföretagsdelegationen konstaterar att samhällets utbildningar och kompetenstjänster är starkt utbudsstyrda. Småföretagarna anser att mycket av utbudet skjuter över deras huvuden. De konsulter som ska bistå dem med kompetenstjänster, får dem att köpa de tjänster som konsulten är expert på eller som det går att få finansiellt stöd till inte tjänster som företagaren själv uppfattar skulle vara till

hjälp för att lösa aktuella problem i företaget. Företagarna tycker också att det är svårt att hitta rätt infonnation och råd om kompetenstjänster. Informationen är svåröverskådlig och företagarna befarar att mycket går dem förbi.

Delegationen har tagit fasta på den bild som företagarna själva ger av sin verklighet och problemen på kompetensornrådet. Vår uppfattning är att förslag till nya system och metoder för att underlätta kompetensförsörjningen ska

utgå från företagens behov klart efterfrågestyrda, - och vara

undvika att snedvrida konkurrens via samhällsstöd, -

bidra till att tydliggöra bilden av samhällets kompetens- tjänstorganisation.

Småföretagsdelegationen anser alltså att förslagen på kompetensområdet ska innebära omställning från utbudsstyrda till mer efterfrågestyrda system. Konkurrensskyddade verksamheter ska bli

mer konkurrensutsatta. Informationen om existerande kompetenstj änster bör bli mer lättillgänglig och överskådlig. Vi föreslår följande.

Ett systern med individuella kompetenskonton införs sedan den närmare utformningen arbetats fram. Företaget och de anställda eller den enskilde får göra avsättningar av medel ska

som användas för kompetensutveckling under skattemässigt

gynnsamma villkor. Medlen ska användas för avsedda ändamål inom en viss tid, annars återgår de till beskattning på vanliga villkor.

En referensbank byggs upp omfattande uppgifter om kompetenskonsulter med olika specialisering. Till uppgifterna fogas namn på företagare som har anlitat konsultföretagen och är villiga referenser.

att ge

Ett nationellt projekt en IT-kampanj genomförs i

- småföretag med hjälp av datakunniga ungdomar för att lyfta företagen över IT-tröskeln och öka deras IT-kunskaper. En första etapp bör omfatta lO 000 småföretag och denna

- om utfaller väl hela kampanjen ca 200 000 företag.

Ett virtuellt utbildningscentrum, VUC, för småföretagens lärande i arbetet startas treårig försöksverksamhet.

som en Centret ska vara en one-stop-shop för företagens beställningar och svara för kund- och leverantörssökning, förpackning och spedition av IT-fönnedlat material från olika kunskapskällorföretag, myndigheter, utbildningsinstitutioner och andra, internationellt och nationellt. VUC ska komplettera landets befintliga distansutbildningsnätverk.

En databas läggs upp på Internet omfattande frivilliga rådgivare med specialistkunskaper som är villiga att engagera sig som samtalspartners och bollplank småföretagare.

Ett nationellt ramkoncept, "SME Projekt akademiker på

öppet köp", läggs upp och drivs av högskolor eller institutioner nära företag och högskolor. Projektet syftar till att öka rekryteringen av akademiker till småforetagen och att göra småföretagssektom intressant för de högskoleutbildade.

mer

En länk läggs in på Internet for att lotsa småföretagare till information om var och hur extern kompetens, t.ex. mentorer och styrelseledamöter, kan sökas. Länken införs lämpligen i något befintligt informationssystem för småföretagare, t.ex. Smelink.

1 Inledning

1.1 och deras roller

Småföretagen

Småföretagsbegreppet

Småföretag utgör en stor men mycket heterogen grupp i näringslivet. Eftersom deras verksamheter och villkor är olika, är det oftast inte meningsfullt att uttala sig generellt om dem. Då man talar om småföretagens problem och diskuterar lösningar, är det oftast nödvändigt att precisera vilka typer av småföretag som avses.

I Sverige definieras företag med högst 200 sysselsatta som små och medelstora. Företag med 0-9 anställda kallas ibland mikroföretag. De som har upp till 49 anställda benämns småföretag, de med 50-199 anställda räknas som medelstora, däröver klassificeras företagen som stora. I Sverige har flertalet företag inga anställda utan drivs som enmansföretag. År 1996 antalet sådana företag 385 600.

var ca Inkluderas också företag med 1-19 anställda var antalet ca 571 000, vilket utgjorde 97,5 procent av alla företag i landet. Antalet storföretag enligt den svenska definitionen, dvs. företag med 200 eller fler anställda, var l 654 eller 0,3 procent I EU definieras företag med upp till 99 sysselsatta som små och företag med 100-250 sysselsatta som medelstora.

Antalet anställda är inte tillräckligt som indelningsgrund då småföretagens villkor diskuteras. Ett företag med få anställda kan ha stor omsättning eller ingå i en stor företagsgrupp. Det blir allt vanligare att flera småföretag samarbetar i nätverk och konstellationer där man delar på arbetsuppgifterna. Företaget kan vara hantverksbaserat eller baserat på högteknologi. Slutsatsen för olika sammanhang

är att man

SCB, Statistisk årsbok 1998, tabell 294, Företag efter...storleksklass 1996.

14 Inledning

också behöver veta hur företaget ut med avseende på t.ex. verk-

ser samhetsinriktning, ägarförhållanden, kapitalintensitet, kompetensbas, tillväxtpotential.

Småföretagsdelegationen har utgått ifrån att kompetensförsörjningen har betydelse för etablering, överlevnad och tillväxt bland småföretagen och har arbetat med frågan om hur utbildning och lärande kan underlättas. Vi använder begreppen levebrödsföretag och tillväxtföretag, även det inte går att dra en fullständigt entydig gräns

om mellan de båda typerna. Småföretagsdelegationens uppgift att undanröja hinder för etablering och tillväxt kan antyda att framför allt tillväxtföretagen bör vara i fokus. Delegationen har dock tolkat uppdraget så att förslag på kompetensområdet ska kunna avse alla typer av småföretag.

Levebrödsföretag och tillväxtföretag, serviceföretag och tillverkande företag

För levebrödsföretagen, är det stora flertalet bland småföretagen,

som finns sällan avancerade expansionsplaner. Ofta är det enmans-

mer eller familjeföretag service på en lokal marknad och som

som ger varken har förutsättningar eller ambitioner att växa. Verksamheten kan expandera servicen är underetablerad i det samhälle där företaget

om verkar, befolkningen växer i samhället eller om företaget

om konkurrerar ut ett annat företag på orten. De problem företagaren hanterar, har att göra med den löpande dagliga verksamheten än

mer med strategier för framtiden. Kompetensfrågoma ska ses i det perspektivet.

I tillväxtföretag är situationen till stor del annorlunda. I Sverige kan endast 5 procent småföretagen karaktäriseras som renodlade

ca av tillväxtföretag. De producerar och tjänster för marknad som i

varor en princip är geografiskt obegränsad. Det kan vara svårt att bedöma marknadsutsikterna och risktagandet är därför ofta stort. De problem företagaren möter, förutom de rent administrativa, kan t.ex. ha att göra med utveckling och anpassning produktionen till teknik och nya

av ny kunder, introduktion på marknader, exporthandel, varumärkes- och

nya patentfrågor. Problemen täcker ofta ett större spektrum än i det traditionella levebrödsföretaget.

Det finns också grundläggande skillnader mellan olika kategorier av företag i fråga kompetensbehov, arbetsintensitet och kapitalbehov.

om Tillverkande företag kan ha stort kapitalbehov för produktutveckling och "hårda" investeringar, särskilt vid nystart och då företaget introducerar sig på nationella eller internationella marknader. Det

nya

Inledning 15

typiska företaget i denna kategori är den varuproducerande industrin där personal opererar eller övervakar maskiner. I modern tillverkningsindustri är inslaget av manuellt arbete allt mindre medan kunskapsintensiteten ökar.

Vissa av de tjänsteproducerande företagen är arbetsintensiva men utan höga krav på utbildning hos de anställda. Restaurangbranschen och handeln kan nämnas som exempel. Andra, t.ex. transportföretag, ställer också relativt sett lägre utbildningskrav är i stället

men kapitalintensiva. I andra tjänsteproducerande företag är verksamheten direkt baserad på kompetensen hos personalen. Konsultföretag är typexempel. Utbildningsnivån är hög. Det är uppenbart att frågor kring kunskap, utbildning och lärande har särskild betydelse i dessa företag, eftersom det är specialkompetens på ett visst område företaget

som marknadsför.

Småföretagens roll i det svenska näringslivet

De stora industriföretagen i landet sysselsätter allt färre personer, sett i relation till företagens omsättning. Tre huvudsakliga trender kan urskiljas i produktionsutvecklingen de senaste decennierna, nämligen att tjänsteproduktionen ökat, att produktionen blivit alltmer kunskapsintensiv och att de mindre företagen fått allt viktigare roll för både

en produktion och sysselsättning.

Den ökade efterfrågan på tjänster har betydelse för småföretagen. Ungefär två tredjedelar av sysselsättningen i småföretag återfinns i tjänstesektom. En viktig förklaring är den ökade specialiseringen och arbetsdelningen i näringslivet som yttrar sig i att tillverkande företag i stor utsträckning köper tjänster från fristående företag. Informationstekniken som på allvar introducerats i arbetslivet under 1990-talet, har underlättat produktion i mindre arbetsenheter och bidragit till att stimulera småföretagande på vissa områden.

Den ökade arbetslösheten under 1990-talet har satt småföretagen i fokus. Studier både i Sverige och utomlands visar att det framför allt är småföretagen står för nettotillskottet arbetstillfällen. Men bilden

som av av småföretagen som arbetsmarknadens räddningsplanka är komplex och delvis motsägelsefull.

Långtidsutredningen 19952 diskuterar förutsättningarna för tillväxt i småföretagssektom i generella termer. I utredningen bedöms att ökad ekonomisk aktivitet i samhället kan leda till att sysselsättningen ökar i redan etablerade företag. Ökad privat konsumtion tydligast utslag i

ger

2 Långtidsutredningen 1995, SOU 1995:4.

16 Inledning

sysselsättningen i de mindre företagen. God tillväxt i ekonomin som helhet bedöms således det bäst småföretagen.

vara som gynnar Nyföretagande gynnar nyföretagande i både tid och rum. På orter där det näringslivet präglas av många små och självständiga företag uppstår lätt nya småföretag som i sin tur inspirerar fler personer att starta eget. Nya företag uppstår också lättare i områden där det finns tekniskt framåtsträvande stora företag. Att vara anställd i större företag och ha problemlösande uppgifter och nära kontakter med kunder, teknik och marknad ger den enskilde bättre förutsättningar att starta egen verksamhet. Om de finansiella institutionerna är positivt inställda till småföretag och det är lätt att få information och råd om kapitalförsörjning och annat, så är detta befrämjande. Det sociala klimatet i samhället bör också gynna individualism.

Enligt Långtidsutredningen bör statens roll att skapa ett neutralt

vara klimat för företag i olika storleksklasscr och minska skattetrycket på småföretagen. Staten kan vidare bistå med rådgivning och information på rad områden for småföretag och nystartare. Utbildning om

en företagande och entreprenörskap bör obligatoriska moment i

vara gymnasier och högskolor.

1.2¶Vikten av och

kompetens

kompetensutveckling

Allmänt om kompetenssituationen i Sverige

Ökar verkligen förändringstakten, så ofta sägs Ett problem är att

som definiera begreppet, ett annat att genomföra mätningar. Vad vi säkert vet är att kunskapsmängden tillväxer i accelererat tempo och att tillämpad kunskap också blir inaktuell mycket snabbare nu än förr. På teknikens områden går utvecklingen inom informationstekniken tjugo gånger snabbare än inom traditionell teknik. Att den internationella handeln ökar går också att mäta, liksom att konkurrensfonnågan allt

betingas kvalificerad kompetens och en förmåga att kombinera mer av mycket skiftande kunskapstyper. Produktlivscyklema blir kortare och kunder kräver leveranser i exakt rätt tid. Att kunna snabbt och

agera rörligt blir samtidigt ett krav, eftersom konkurrenterna skaffar sig sådana möjligheter. Det resulterar i kundanpassning och

mer av

1998:77 Inledning 17 SOU

skräddarsömnad och tjänster, något återigen kräver mer av varor som

allsidighet och anpassningsförmåga hos företagen

slutbetänkande framhålls att "det krävs

I Kompetensutredningens

mycket omfattande satsningar på kunskap och kompetens över hela arbetsmarknaden för svensk ekonomi till de villkoren". att anpassa nya Uttalandet grundar sig på forskning och utredningar såväl i Sverige internationellt Vid varje tidpunkt finns det speciella krav som ger som konkurrensfördelar den mot dem tidigt. För svenska som svarar upp företag det lätt peka på krav till följd deltagandet i den är att nya av marknaden och tillkomsten av EMU.

europeiska gemensamma

behöver också lära sig att på ett balanserat sätt utnyttja Företagen informationstekniken, IT. Under de senaste årtiondena har ofta framhållits att kunskapsnivån arbetskraften kritisk faktorer för utvecklingen det svenska hos är en av och för sysselsättningen i landet. Jämförelser med andra

näringslivet

länder visar att Sverige ha tre viktiga kompetensproblem.

En relativt andel arbetskraften har kort formell utbildning. 0 stor av

Andelen med längre universitetsutbildning är liten. 0

Utbudet högre tekniskt utbildade är litet jämfört med andra 0 av länder

Problembilden har sig i arbetsmarknads- och utbildnings-

avspeglat

politiken under 1990-talet. De offentliga satsningarna på vuxenutbildningar och kunskapslyft för arbetslösa har förstärkts. Insatserna är antingen nationella eller samarbetsprojekt inom ramen för t.ex. rent strukturprogram. Bland EU:s insatser är Mål 4 inom struktur- EU:s programmet bara ett exempel. tekniskt utbildade nämns ofta nyckelgrupp för tillväxten De som en

i företag inom både och tjänstesektom. De utbildningspolitiska

varuhar till del handlat att föra till den satsningarna stor om mer resurser och inrätta utbildningsplatser så att fler utbildas högre utbildningen att och tekniska områdena. En viktig punkt i

på de naturvetenskapliga har varit på de regionala högskolorna för utbildningspolitiken att satsa

att göra de högre basutbildningama lättare tillgängliga.

3Vcdin, Bengt-Ame: Den valbara tekniken, Teldok rapport 112, Stockholm

1997. 4 Kompetensutveckling: En nationell strategi, Kompetensutredningen, SOU

1992:7, s. 8

18 Inledning

I det offentligt finansierade utbildningssystemet är småföretagandet dåligt representerat. Företagare är inget utbildar man sig till, är argumentet, och det är sant. Men det borde självklar del vara en av utbildning på alla nivåer att skapa förståelse för vad småföretag och är att visa vilken betydelse denna form företagande av har i samhället. Sådana utbildningsinsatser kan bidra till underbygga att en allmänt positiv attityd till småföretag och entreprenörskap. Samhällets satsningar på skolan och högskolorna för generellt höja att bas-

utbildningsnivån hos befolkningen ligger utanför det

som är

Småföretagsdelegationens huvudsakliga uppdrag och intresseområde.

Därför har delegationen endast synpunkter på hur det ordinarie utbildningsväsendets utbud, arbetsformer, organisation i program, m.m.

några fall kan småföretagsanpassade.

göras mer

1.3 för

Kompetens småföretag

Kompetens beskrivs ibland kunskap kombinerad med vilja som och förmåga att tillämpa kunskapen detta i samt att göra samspel med andra. Individer kan tillägna sig kunskap på många olika och kan vägar på olika sätt "förädla" sin kunskap till kompetens. Oftast tänker man sig

kanske att kunskap förmedlas via utbildningsväsendet,

men det är bara en del av sanningen, än viktig. Kunskap och kompetens kommer om också via information och rådgivning och lärande genom på arbetsplatsen. Förr lärlingssystem vanligt för utbilda sig i yrke var att ett och komma in i arbetet. Numera får de flesta yrkesutbildningen i skolan och företagens insatser för nyanställda görs oftare någon form som av trainee-system, introduktion och handledning.

Men kompetens förmedlas inte bara eller mindre genom mer formellt programlagt lärande. Man lär också den erfarenhet genom som arbetet Man kan hämta information och kunskap från ger. många olika källor att aktivt söka efter det behöver genom man veta och kunna hos kolleger eller hos andra företag, myndigheter och olika servicegivande

organ. Lärande och kompetensutveckling kan alltså ske på många olika

sätt. Kunskapskälloma kan många utbildning, information, vara övning, yrkeserfarenhet, samarbete och samverkan med andra ett brett spektrum det är viktigt medveten som att vara om, inte minst för

småföretag, där kompetensproblem kan svårare att lösa än i

vara stora

företag.

Hur kan småföretagare bedöma sitt företags kompetensbehov

Naturligtvis behövs yrkeskunskap för själva kämverksamheten -

tillverkningsprocessen eller tjänsten. Men företagaren ska också klara

av att lösa oförutsedda problem. Ofta är det uppkommet ett praktiskt

Inledning 19

företagaren uppmärksam på att han behöver problem som gör

kunskap omedelbart. Stora företag kan anställa information, råd eller specialister på olika områden vid sidan om kämoch sysselsätta

verksamheten. I personalstyrka finns också större chans att en stor

oväntat behov, att någon "händelsevis kan någon kan svara upp mot ett

tala spanska". Ett litet företag kan behöva samma sorts specialist-

ofta bara på deltid eller vid enstaka kompetenser som ett stort men

flesta små företag kan varken sysselsätta eller avlöna tillfällen. De

på heltid. Deras lösning fâr i stället bli att köpa

exklusiva specialister

kompetens de behöver inte kan ha anställda för. Deras egen den men fall vad de ska efterfråga och vad bästa kompetens i sådana är att veta

som finns att få.

faser i företagens utveckling ställer särskilt Det finns några som

Det dels starten, dels tillväxtperioder och

höga kompetenskrav. är

verksamhetsförutsättningama ändras radikalt. De företag perioder då

med från uppfinning, måste kunna förse

som startas utgångspunkt en

kompetens själva företagandet kräver. Det är inte sig med den som

uppfinnare samtidigt är kompetenta företagare. För självklart att smarta

expansionsfasema innebära villkor för tillväxtföretag kan nya

verksamheten och ställa företaget inför problem som är förknippade

förhållanden. Även tillväxten sker med både interna och externa om

företaget möjligheter att sig steg för steg, långsamt och ger anpassa

behöver kompetensfrågoma ofta ingå i företagets verksamhetsplanering

långsiktigt och strategiskt än i levebrödsföretagen. Företag som mer förändrade villkor, tekniksprång eller möter drastiskt t.ex. genom

måste snabbt kunna produktionen och bortfall marknader, anpassa av marknadsföra sig i kapacitet, annars är de undergångsdömda. ny kunna utveckla sin kompetens i takt med vad Företag behöver

utveckla intern kompetens och kanske komplettera kunderna kräver nätverk samarbetspartners. Ett litet företag har fördelar den med ett av

ha korta kommunikationsvägar, snabb jämfört med ett större genom att

och god överblick. Det är personligare och kan reaktionsförmåga

komma närmare kunden.

förmåga att ta till sig kunskap och kompetensutveckla Företagens ny föränderlig omvärld avgörande för deras konsina anställda blir i en

utveckling. Situationen är delvis densamma, delvis kurrenskraft och

beroende på vad karaktäriserar företagen. Olika olika i företagen, som

småföretagare ställs inför, kan generellt

kompetenssituationer som

exemplifieras med följande punkter.

frågar sig: Vad innebär det att driva ett 0 Nyföretagaren som

företag, prioritera och organisera sin tid och sina resurser att

och, inte minst, vad innebär det att sälj a

Inledning 20

Företagare företag växer och ställs inför krav på 0 vars som nya olika stadier: Vad innebär ansvaret för anställda, när behövs

fler chefsnivåer etc.

Småföretagare underkastas villkor, beroende på om- 0 som nya världsförändringar: Vad kräver och vilka möjligheter ger t.ex.

IT och Europakonkurrensen

Hur kan företaget planera för kompetensutveckling hos anställ- 0 da t.ex. rekrytering, vidareutbildning genom

Hur kan företaget utnyttja inforrnations-/kunskapsmedier 0 expertsystem m.m. Hur kan formella inklusive programvara,

och informella kunskapskälloröverblickas

Vad innebär hjälpmedel, teknik generellt än IT för 0 nya ny mer företaget En maskin kan skapa fördelar eller tryggad ny nya överlevnad, först behövs kompetens för att välja den, men sedan för att nyttja den rätt.

1.4¶Varför insatser för

offentliga

småföretagens kompetensutveckling

Offentliga stöd till olika slag kompetenstjänster i företag. organ ger av offentligt stöd förenat med stora välfärdstörluster. Det beror Varje är administrativa kostnader i flera led, snedvridande effekter och bl.a. på ofullständig kunskap. Det krävs därför starka motiv för att försvara helst skattefinansierat stöd. något som Motiv för stöd kan bristande marknad eller marknadsvara imperfektioner, svagt utvecklade kommunikationskanaler eller t.ex. bristfällig information, betydande osäkerheter eller risknivåer. De offentliga stödgivama kanske ett antal osäkra eller riskfyllda projekt ser eller situationer komponenter i portfölj och bedömer att som en offentligt stöd till någon del kan göra hela portföljen lönsam. Detta också för allmän nyttighet forskning, där nyttan argument gäller en som är generell och anonym. Småföretagare i allmänhet efterfrågar kompetenshöjande tjänster i mycket liten utsträckning. I synnerhet gäller detta strategiska tjänster eller utbildning. Det finns flera orsaker till att det som rådgivning förhåller sig så. Marknaderna har länge varit fragmenterade, in-

Inledning 21

fonnationen ofullständig och kommunikationskanalema otydliga eller svagt upparbetade. Det lilla företaget har inte råd att "köpa grisen i säcken", utan vill veta att den kostnad som utbildningen för med sig

och där den egna tiden och uppmärksamheten kan vara en större belastning än själva utbildningsavgiften verkligen är motiverad och

lönsam. Vidare är företagaren ofta en svag kund genom att han eller hon sällan "köper" kompetensutveckling och därför har svårt att specificera sitt behov och välja rätt i ett utbud som kan vara ofullständigt beskrivet.

Utbildningsföretag har ofta svårt att "räkna hem" projekt riktade till mindre företag. småföretagen har inte lika stor betalningsförmåga som stora företag, eftersom de måste fördela kostnaderna för en nästan lika omfattande konsultinsats mindre verksamhetsvolym. Konsulten

på en måste i allmänhet arbeta lika mycket med ett litet företag som med ett stort för att sätta sig in i och analysera verksamheten. Det blir därför ofta olönsamt att marknadsföra sig hos småföretagen.

Riktade insatser riskerar att snedvrida företagarens intresse och därmed motverka sitt syfte. Ingrepp av subventionskaraktär riskerar att störa konkurrensbilden och försämra marknadsfunktionema ännu mer. Generella insatser kan upplevas alltför utspädda och ineffektiva i

som förhållande till vad vill åstadkomma. Men allt beror på vilket slags

man insatser det då handlar om.

De mindre företagens kompetensbehov är ofta starkt situationsberoende. Intresset för kompetensutveckling fokuseras när företagaren möter ett konkret problem. Det ställer i sin tur krav på en speciell pedagogik. En generell insats till nytta för småföretagen skulle kunna

stöd till pedagogisk utveckling med dessa förtecken. Man vet t.ex. vara att företagare främst lär varandra och att det gäller att utnyttja de

av kanaler dessa redan använder, inte att skapa nya och specialiserade kanaler, lätt är förvirrande och svåra att hitta fram till.

som

En generell insats kunde vara att samla in och ta vara på

annan erfarenheter och utbildningsmaterial internationellt, exempelvis genom ett stående uppdrag till svenska tekniska attachéer och handelsrepresentationer täcker även mindre länder som t.ex. Danmark och

som Nederländerna. Erfarenhetsmaterialet skulle sedan kunna ställas till den svenska utbildningsmarlcnadens förfogande och därmed sänka kostnader och infonnationsbarriärer.

Idealet att företagaren kunde prova konkreta erbjudanden om

vore kompetensutveckling, få dem "på öppet köp". Ett sätt att garantera företagaren avkastning på utbildningsinsatsen är att denna skulle betalas del i den vinst den skapar någon sådan

genom som - om uppstår. Denna idé är lika praktiskt omöjlig som den är teoretiskt elegant. En mindre ambitiös mer framkomlig väg är att skapa en

men

22 Inledning

erfarenhetsbank där företagare kan rapportera till varandra och

kompetensprojekt de har varit med om. I de flesta recensera som delstater i USA och även i Kanada finns en företagssammanslutning, Better Business Bureau, som erbjuder ett embryo till detta.

1.5 utbud av offentliga insatser

Dagens

Offentliga aktörer försöker olika insatser korrigera s.k. mark-

genom nadsimperfektioner liknande dem nämnts Det sker bl.a.

som ovan.

olika organisationer erbjuder kompetenshöjande tjänster genom som för att avhjälpa de brister finns i det privata utbudet på marknaden.

som Exempel är ALMI:s och Exportrådets rådgivnings- och konsultverksamheter. Ett annat sätt är att stimulera efterfrågan genom att subventionera småföretagens upphandling privata tjänster. Detta

av sker idag bl.a. distribution kompetenscheckar inom ramen

genom av för EU-programmet Mål 4 samt konsultcheckar genom länsstyr-

av elsema. Insatserna syftar till att få marknaden att fungera effektivt.

mer

Kompetensutveckling inom för EU:s Mål 4 har mött positiva

ramen reaktioner bland företagarna även projektbedömningama och

om utbetalningarna projektstödet kritiseras för att ske långsamt och

av byråkratiskt. Den svenska ansatsen inom programmet är unik inom EU såtillvida Sverige satsat på ett mycket stort antal proj ekt- hittills ett

att

tusen. Eftersom inget företag är det andra likt, erbjuder dessa par tusentals projekt stor mångfald och variationsbredd. Det innebär att

kan få tillgång till stor erfarenhetsmassa, förutsatt att man man en analyserar och kopplar erfarenheterna av de olika projekten.

samman Den samlade ledningen programmet har dock inte alls resurser eller

av organisation för detta. Det bör starkt prioriterad uppgift att

vara en förstärka arbetet med programmet så att potentialen att lära, sprida erfarenheter och förbättra programverksamheten utnyttjas.

Nedan nämns några de större aktörer, genom vilka staten

av förmedlar kompetenshöjande tjänster till småföretag. De flesta av dem har till huvuduppgift att arbeta med stöd till företag. Genomgången är

inte uttömmande.

Inledning 23

Centralt

NUTEK

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet med uppgift att stimulera näringslivets utveckling i hela landet. Delar av myndighetens verksamhet berör små företags kompetensutveckling.

NUTEK har en Verksamhetsgren för företagsutveckling, där ett antal projekt bedrivs för att främja etablering och verksamhet i små och medelstora företag. Ett sådant projekt är Startlinjen, en kostnadsfri telefonservice NUTEK driver. Målet snabb, korrekt och

som är att ge lättförståelig information till den som funderar på att starta eget. Ett antal jurister, ekonomer, informatörer och administratörer svarar på frågor om regler och rutiner, företagsformer, skatter, bokföring osv. Det är även möjligt att genom Startlinjen få hjälp att hitta lokala och regionala nyföretagaraktörer som arbetar med rådgivning.

Regeringen har gett NUTEK i uppgift att under åren 1995-98 upprätta ett system små och medelstora företag förbättrade

som ger möjligheter att utnyttja teknik i sin affärsutveckling. Som en del i detta arbete har NUTEK bl.a. startat 100 lokala företagsgmpper med totalt över I 000 småföretag över hela Sverige. Företagsgmppema har tilldelats 100 000 kronor vardera med kravet att bygga upp en plattform för efterfrågan av tekniktjänster från universitet, högskola och industriforskningsinstitut. Företagen tillåts förfoga ganska fritt över tillskjutna medel. Tanken är att plattformen ska byggas och resurserna användas utifrån företagens egna villkor.

Under åren 1995 och 1996 slöts avtal om 28 kompetenscentrum. Kompetenscentrum är form för forskningssamarbete mellan

en ny högskola och såväl små som stora företag. Grundtanken är att utveckla högskolan i dess roll som forslmingsresurs för näringslivet genom att skapa forskningsmiljöer där företag deltar aktivt i forslcningsverksamheten. Verksamheten utvecklas och finansieras avtal mellan

genom högskolan, NUTEK och ett antal företag.

Exportrådet

Exportrådet ägs av staten och näringslivet tillsammans och är den centrala serviceorganisationen för exportfrämjande åtgärder. Verksamheten finansieras statligt anslag samt konsultarvoden.

genom av

24 Inledning

Genom "Exportservice" erbjuder Exportrådet kostnadsfri inforrnation och rådgivning i exportfrågor. Ett fyrtiotal experter besvarar t.ex. frågor rör utländska marknader, affársförfrågningar från utländska

som importörer, avsättningsmöjligheter för svenska produkter, samverkansmöjligheter med utländska företag, juridik och handelsteknik. Exportrådet erbjuder del Exportservice också informationsm-

som en av samling samt utvärdering och analys av marknadspotentialer. Både blivande exportörer och etablerade exportföretag kan vända sig till Exportservice.

Exportrådet bedriver konsultverksamhet, "Exportutveckling", som i princip motsvarar de flesta tjänster inom exportmarknadsföring. De tjänster erbjuds är förutsättningsanalyser, marknadsplaner, export-

som strategier, marknadsval, marknadsundersökningar, konkurrentanalyser, produktanpassningar, besöksprogram, seminarier och konkreta etableringstjänster olika slag. Exportrådet arrangerar också ett antal kurser

av i centrala exporttekniska ämnen t.ex. exportdokument, leverans-

som villkor, utlandsbetalningar och exportjuridik.

Exportrådet tillför också exportkompetens förmedling av

genom personell resursförstärkning under lite längre tid till företagen. Det är t.ex. möjligt att "hyra" exportchefer under en begränsad tid av Exportrådet. Ett annat exempel är projektet "Diplomerad exportsäljare"

Exportrådet bedriver i samarbete med kommuner, Länsstyrelsen, som Länsarbetsnämnden och i vissa fall EU:s strukturfonder. Syftet är att stimulera små och medelstora företags export med hjälp av unga, språkkunniga akademiker samt att få arbetslösa akademiker att ta anställning utanför storstadsregionema.

Regionalt

ALMI F öretagspartner AB

ALMI bildades 1994 efter ett riksdagsbeslut om en ny organisation for att främja utvecklingen mindre företag. De tidigare länsvisa

av utvecklingsfondema ombildades från stiftelser till aktiebolag och blev regionala utvecklingsbolag i koncern med ett av staten helägt

en moderbolag. De 22 dotterbolagen ägs med ett par undantag till 51 procent moderbolaget och i resterande del landsting och vissa

av av kommuner.

ALMI:s verksamhet riktar sig både till företagare och redan

nya befintliga små och medelstora företag samt till innovatörer. ALMI erbjuder utöver finansieringsmöjligheter rådgivning, information och

Inledning 25

nätverk. Tanken är att ALMI ska komplettera det utbud som redan finns på marknaden.

ALMI har ett flertal egna utvecklingsprogram som är avsedda att höja kompetensen hos företagare. Som en del i dessa utvecklingsprogram erbjuder ALMI konsulttjänster. Dessa berör exempelvis nyföretagande, internationalisering och produktfömyelse.

Exportcentrum

Regionala exportcentrum erbjuder företagen samlad information, rådgivning och service i exportfrågor. Organisationen är resultatet av ett samarbete mellan bl.a. Exportrådet, ALMI och Handelskamrama och har tillkommit för att undvika dubbelarbete. Exportcentrum samlokaliseras ofta med någon av dessa organisationer som tillsammans också står för finansieringen.

Euro Info Centre

Euro Info Centre EIC är ett nätverk cirka 240 infonnationskontor

av runt om i Europa som är knutna till Europeiska kommissionen. EIC lämnar kostnadsfri information till företag om EU och europamarknaden och bevakar olika områden där medlemskapet i den Europeiska unionen medfört förändringar för svenska företag. EIC erbjuder information och rådgivning rörande de regler, krav och nya möjligheter som EU-medlemskapet innebär. Idag finns 15 Euro Info Centre-kontor runt om i Sverige.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen svarar som statens regionala myndighet för planeringen av näringslivsutveckling inom respektive län och administrerar de regionalpolitiska stöden. Arbetet med företagsstöd utgör endast en liten del av verksamheten. På kompetensutvecklingsområdet erbjuder inte länsstyrelserna några tjänster till företag, samarbetar med

egna men kommunala näringslivsorgan, regionala aktörer, utbildningsanordnare m.fl. Länsstyrelserna distribuerar också s.k. konsultcheckar som täcker upp till 50 procent av företagets utgifter för en extern konsultinsats, maximalt lOO 000 kronor.

26 Inledning

Industriella Utvecklingscentrum I UC

Regeringen beslutade 1997 att satsa 220 miljoner kronor under en treårsperiod 1997-99 för att utveckla Industriella Utvecklingscentrum IUC på nio orter i Sverige. IUC syftar till att utveckla företag, produkter, och system inom teknisk industriell sektor.

processer Företagen kan vid IUC få tillgång till utrustning och kompetens som de inte själva har samt få hjälp med utbildning och konsultstöd. IUC bedriver uppsökande verksamhet.

Industriforskningsinstitut

Det finns 17 industriforskningsinstitut som åtar sig utvecklingsuppdrag och erbjuder teknisk konsultation till både små och stora företag inom olika branscher. Av 1 200 medlemmar är 900 småföretag. Volymmässigt står småföretagen för cirka en fjärdedel av uppdragen. Staten kommer genom NUTEK att under år 1998 skjuta till 30 miljoner kronor till speciella utvecklingsprogram inom 15 av instituten. Motsvarande insats för 1997 var 1l miljoner kronor. Medlen är avsedda att användas till uppsökande Verksamhet riktad till småföretag och till att subventionera inledningen av olika uppdrag.

Produktråd

Länsvisa produktråd runt om i landet bedömer tekniska idéer, uppfinningar och innovationer. Utöver ekonomiskt stöd i tidiga faser av ett företags utvecklingsarbete erbjuder produktråden också rådgivning. Produktrådens verksamhet administreras av ALMI.

Universitet och högskolor

Sveriges samtliga universitet och högskolor har, vid sidan av om uppgifterna att utbilda och forska, tredje uppgift, att samverka med

en omgivningen. De aktiviteter som företas på detta område ska finansieras inom ramen för ordinarie anslag.

Mängder av aktiviteter förekommer också i anslutning till universitet och högskolor med syftet att öka utbytet med näringslivet och däribland småföretag. Exempel som kan nämnas är speciella utbildningsprogram anpassade till näringslivet, trainee- och fadderföretagsverksamhet samt förmedling av examensarbeten.

Inledning 27

Lokalt

Kommunala näringslivsorgan

De flesta kommuner har näringslivssekreterare med syfte att främja en företagandet inom kommunen. Kommunerna får enligt kommunallagen direkt finansiellt stöd till enskilda företag. Indirekt stöd i form inte ge genomförande olika åtgärder för att allmänt främja näringslivet i av av kommunen får dock I takt med att kommunerna kommit att bli ges. alltmer beroende ett väl fungerande lokalt näringsliv har deras av näringspolitiska engagemang ökat. Utbildning och kompetensutveckling områden där kommunerna spelar allt större roll. Vissa är en kommuner bedriver infonnations- och rådgivningsverksamhet till t.ex. företag. Även utbildning anställda i företag förekommer. av

Lokala kooperativa urvecklingscentrum LK U

Lokala kooperativa utvecklingscentrum LKU har till sin uppgift att främja kooperativ utveckling. LKU erbjuder kostnadsfri infonnaen tion, utbildning och rådgivning kooperativa företagsformer och har om verksamhet i de flesta län.

Nyföretagarcentrum

Det finns idag sjuttiotal aktiva Nyföretagarcentrum runt om i landet ett och fler under uppbyggnad. Lokalt näringsliv är huvudkraften är bakom drift och finansiering. De erhåller dock även årliga offentliga bidrag. Verksamheten är förlagd till lokala kontor där i allmänhet en eller erbjuder kostnadsfri information och rådgivning ett par personer till vill företag vid besök eller telefon. Rådpersoner som starta per givamätverket med experter och etablerade företagare är den viktigaste Samarbete sker med organisationer, lokala och centrala mynresursen. digheter och organ. Till det presenterade offentliga utbudet kan läggas det ovan kommersiella utbud olika tjänster erbjuds privata konsultav som av och utbildningsföretag, ideella föreningar, banker, revisionsbyråer m.fl.

28 Inledning

Kostnadsexempel

Till det offentliga stödet till näringslivet brukar räknas kompetenshöjande insatser. Det är svårt att få renodlad bild kostnaderna för

en av detta "mjuka stöd", i form av t.ex. informations- och rådgivningsverksamhet eller utbildningsverksamhet. Vare sig Företagsstödsutredningen eller ESO gör någon särredovisning av det Olika aktiviteter är sammanflätade med varandra, ofta erbjuds t.ex. konsultrådgivning i kombination med finansiell rådgivning. I dessa fall görs sällan någon särredovisning av kostnaderna för det "mjuka stödet", varför det blir svårt att få en bild av dessa.

Vi vill dock med exempel visa vad det mjuka stödet kan

ett par kosta.

Inom ALMI arbetar omkring 250-270 anställda med infonnations-, rådgivnings- och utbildningsverksamhet. Kostnaderna för löner och sociala avgifter för dessa anställda uppgick under år 1997 till cirka 141 miljoner kronor. Kostnader för administration samt ersättningar till ALMI:s ledning ingår inte i detta belopp. Beloppet kan ställas mot de intäkter härrör från deras arbete. Från kundföretag debiterades

som under år knappt 47 miljoner kronor. ALMI:s övriga intäkter

samma kommer bl.a. från uppdrag från länsstyrelser, kommuner och landsting, driftsanslag från stat och landsting, EU:s strukturfonder och småföretagsinitiativet.

ALMI:s kostnader för koncemövergripande utvecklingsprojekt, som t.ex. framtagande olika utbildningsverktyg, uppgick under 1997 till

av 18 miljoner kronor

Exportrådet erhåller för år 1998 statsanslag med över 127 miljoner kronor. Motsvarande belopp för 1997 136 miljoner kronor. An-

var slagen går i huvudsak till "Exportservice", dvs. till den kostnadsfria service Exportrådet erbjuder företag. Övriga tjänster i verksam-

som heten är självfinansierande.

Kostnaderna för NUTEK:s företagsrådgivning Startlinjen, EIC, Ecufinder och miljöstymingsprojekt uppgick under år 1997 till 14,5 miljoner kronor. I beloppet ingår projektbidrag till externa miljöstymingsprojekt 5,4 miljoner kronor. Noteras bör också att beloppet

om speglar kostnaderna för personalintensiva tjänster. Förvaltningskostnaderna däremot är förhållandevis låga. Alla dessa tjänster erbjuds kostnadsfritt till företagen

2"Kompetens och kapital statligt stöd till företag", SOU 1996:69 samt

- om "Företagsstödet vad kostar det egentligen", Ds 1995:14.

- 3Belopp enligt uppgift från ALMI. 4Belopp enligt uppgift från NUTEK.

kap. 2 29

2¶Småföretagares syn på kompetensförsörjning

l Bakgrund

Kompetensutveckling kräver deltagande och från de

engagemang människor som utgör det lilla företaget, kanske främst från företagarens sida. Företagaren måste vilja och finna praktisk möjlighet att delta. En förutsättning för att kompetensinsatser som riktas till landets småföretag ska vara meningsfulla, är därför att de sker på företagarnas villkor.

Småföretagsdelegationen har genomfört studie syftar till att

en som kvalitativt belysa behovet kunskap i företagets vardagsarbete och

av dagens insatser för att gynna kompetensutveckling i småföretag ur företagarens eget perspektiv. Genom studien vill vi dels visa hur småföretagare resonerar kring kompetensutveckling, dels belysa erfarenheter och attityder till del statliga insatser och de aktörer står

en som bakom dessa.

Inforrnationsinsamlingen har skett djupare besöksintervjuer

genom och diskussioner med företagare från olika delar av landet. Intervjuer har genomförts med totalt 25 företagare från Stockholm, Luleå/Piteå, Linköping och Gnosjö. Enskilda intervjuer har varvats med

gruppdiskussioner.

För att styra diskussionerna och placera in områden avsedda att beröras i ett sammanhang har vi låtit internationalisering och export tjäna som exempel och ändamål för kompetensutveckling. Valet grundar sig på att området från tillväxtsynpunkt tillhör de mest intressanta. Studien har alltså uppehållit sig vid kompetensbehov och utbud för konkreta verksamheter i företagen, inte vid frågor företagarnas och

om de anställdas grund- och yrkesutbildning. Använt diskussionsunderlag återfinns i bilaga

Vi har i urvalet strävat efter att få med företag med varierande ålder och storlek. Med ett undantag har dock företagen haft mindre än 50 anställda. Företagarens utbildning och tidigare erfarenheter, företagets branschtillhörighet och erfarenhet export varierar också. Merparten

30 kap. 2

anställda. Företagarens utbildning och tidigare erfarenheter, företagets branschtillhörighet och erfarenhet av export varierar också. Merparten av de utvalda företagen är varutillverkande företag. Ingen medveten strategi har tillämpats för att välja ut småföretag kan betraktas som som tillväxtföretag. Nästan samtliga är exporterande företag verkar som utanför lokal marknad. en För att belysa perspektivskillnader har vi kompletterat företagsintervjuerna med samtal och diskussioner med företrädare för olika stödjande organisationer. Dessa har bidragit med bakgrund mot en vilken företagarnas syn kunnat ställas. Därutöver har bl.a. representanter för företagarnas organisationer och olika småföretagsexperter, t.ex. privata konsulter och småföretagsforskare, fått komma med synpunkter. Noteras bör att redovisningen bygger på resultaten från en kvalitativ studie. De synpunkter och attityder kommit fram härrör som från ett mindre antal företag inte har valts ut slumpmässigt. De kan som därför inte generaliseras till att gälla landets alla småföretag. Personer i myndigheter och organisationer som deltagit i intervjuer och diskussioner, återfinns i bilaga

2.2¶Resultat av en serie

intervjuer

Intervjuadeföretagares syn

Företagarna i studien har sammantaget fört fram påfallande kritisk bild en av dagens kunskaps- och kompetenshöjande insatser riktade till småföretag. Vi har mött ett stort behov hos företagarna av att få ventilera frågorna och många har påtalat att det är första gången någon faktiskt som lyssnar på dem.

Den förhållandevis stora andelen negativa synpunkter föresom tagarna har haft att framföra kan troligen delvis förklaras med att det är lättare att påtala problem, fel och brister än att bidra med förslag om nya konkreta lösningar. Företagarna har inte bara gett uttryck för sina egna upplevelser, utan även i många fall för sina företagarkollegers. Andra företagares erfarenheter och attityder till olika organisationer och insatser är alltså betydelsefulla. Detta är en iakttagelse i sig är värd att notera. som Företagarna lyssnar på och påverkas mycket i sitt eget handlande av andra företagare i sitt nätverk. Diskussionerna har i hög grad kommit att beröra ALMI:s och Exportrådets tjänsteutbud, också andra även om aktörer har omnämnts i olika sammanhang.

kap. 2 31

Vem saknar kompetens

Företagarna säger att det är inom organisationer som ALMI och Exportrådet det råder "kompetensbrist". Organisationerna saknar som förståelse för företagande, Problemet ligger i att konsulterna anser man. lever i verklighet än företagarna. De ska hjälpa dem en annan som kommer aldrig i kontakt med de problem företagarna själva som dagligen De har inte tillräckligt god insikt i vad det i möter. en praktiken innebär att driva ett litet företag. Olika lösningar utgår inte alltid från företagarens önskemål och de problem som han eller hon

faktiskt står inför.

"De har inte tillräckligt god kunskap småföretag, hur de om om praktiskt fungerar. "

Den kompetensbrist företagarna talar betyder inte att de anser som om, konsulterna inom stödorganisationema har en formellt sett låg att kunskapsnivå, utan handlar perspektivskillnader. En företagare mer om uttalar sig så här:

"Kunskapsnivån hos stödfolket är redan för hög. De kommer aldrig till det väsentliga. De går efter mallar. Skicka ut dem ner på prao"

har företagarna svårt att tro att de ska kunna bli Som entreprenörer hjälpta inte själva är entreprenörer och som arbetar av personer som under villkor vida skiljer sig från dem som de själva möter. som Företagarna hyser ett större förtroende för sina gelikar, dvs. andra företagare, och vänder sig hellre till någon i sitt naturliga nätverk när de

behöver hjälp.

"En handläggare på NUTEK eller Exportrådet ska se om en produkt är tekniskt eller kommersiellt gångbar, om företagsledaren har potential För att detta måste man vara osv. se entreprenör. Varför sitter då där Det oroar lite. Det man handlar om förtroende. "

Bristen på entreprenörsanda skapar också kommunikationsproblem. Företagarna förstår inte de ska hjälpa dem och upplever personer som också de har svårigheter att själva göra sig förstådda. Flera föreatt har påtalat behovet tolkar. Andra företagare efterlyser större tagare av branschkunskap hos de ska hjälpa dem. Särskilt gäller personer som detta i exportsammanhang och nya branscher.

32 kap. 2

"Problemet med Exportrådet, det är att de kan så lite om ny

teknologi och datateknik. De har inte tagit in rätt folk. Detta är

viktigt de ska kunna bedöma något är rätt eller fel, om

om om

de ska bedöma smaken på en marknad."

Företagarna anser också att insatserna till innehåll och form inte alltid tar hänsyn till de mindre företagens behov och sätt att arbeta.

Specifika kunskaper

Vissa tjänster upplevs vara av alltför generell karaktär. Främst gäller detta utbildningar och kursutbud, men även skriftligt material av olika slag. Det efterfrågas är ofta specifika kunskaper som företagaren

som behöver för att kunna lösa ett givet problem som har uppstått, hjälp som det förefaller svårt att få tag på. Företagarna söker kunskaper först då de behöver dem för att komma vidare. En företagare förklarar det så här:

"Om jag har köpt videobandspelare, så sätter jag mig ju

en ny

inte och plöjer igenom hela bruksanvisningen från pärm till

pärm, utan använder den bara i valda delar om något problem

skulle uppstå."

Många efterfrågar basservice i form av expertpaneler dit de kan ringa för att på uppkomna frågor eller en lösning på ett problem. De

svar vill snabbt ha rätt hjälp vid rätt tidpunkt.

Det finns idag ett visst utbud av flera sådana Servicetjänster som företagen talar Exempel är Startlinj en NUTEK och Exportservice

om. Exportrådet. Samtidigt många företagare har uttryckt detta behov

som är det få har nämnt eller kommenterat de tjänster redan finns,

som som vilket pekar på att informationen kring dessa går fram dåligt.

En studie som gjorts på uppdrag av Småföretagsdelegationen,

annan med syftet att utröna hur småföretagama ser på kontakten med myndigheter och kommuner, lyfter också fram behovet av snabb information och omedelbara besked. Snabbheten kan ibland vara avgörande för företagaren

8 "Småföretagarnas på samspelet med myndigheter och kommuner: sökandet

syn efter information, Eureka Marknadsfakta AB, 1997.

kap. 2 33

Praktisk och handgriplig hjälp

Företagarna efterfrågar också ofta praktisk och handgriplig hjälp mer än den erbjuds. Extra tydligt framträder detta i diskussioner om som Exportrådets verksamhet.

"Jag har inte något behov skrivna rapporter. Ge mig i av stället tio kontakter jag kan bearbeta" som

Företagarna vill t.ex. gärna ha med sig någon när de besöker potentiella affárspartners utomlands. Någon kan språket och kulturen och som som kan fungera stöd och dörröppnare. som

Koppling mellan kunskap och tillämpningar

Företagarna önskar koppling mellan överförda kunskaper och en konkreta exempel/tillämpningar. De uppskattar t.ex. när utbildning en är upplagd kring verkliga eller fiktiva fall så att kunskaperna sätts in i ett förståeligt och relevant sammanhang. De efterfrågar kunskaper som är direkt tillämpbara i företagets verksamhet.

"SMlLss 9 utvecklingsprogram är operativa det är där värdet ligger. Man får omedelbar effekt av programmet. " en

Förutsättningslös vägledning

Flera företagare nämner att de vill ha hjälp med att identifiera kompetensbehov och med hur de ska tillgodose dessa. Men det är sällan någon frågar företagaren dennes önskemål. Många vill ha om förutsättningslös vägledning uti från företagets egentliga behov om mer vilken hjälp finns att få. Den sortens vägledning förutsätter att som stödorganisationema arbetar mycket prestigelöst än man i mer allmänhet gör i de organisationer företagarna har kommit i kontakt som med. Företagare exempel på projekt där länsstyrelse gav konsultger en stöd för analys företagens exportmöjligheter. Utvärderingen av en av projektet visade att företagarna upplevde att exportanalysen närmast säljmöte där den anlitade konsulten presenterade vad han var ett fortsättningsvis kunde göra för företagen. Den konsult som genomförde

9SMIL: Småföretagsutveckling i Linköping en stiftelse med uppgift att främja utveckling och tillväxt i teknikbaserade företag.

34 kap. 2

analysen, arbetade sedan vidare med företaget i projektet. Företagarna ansåg att de borde ha fått ta in andra resurspersoner i steg två i exportarbetet. En lärdom är att liknande projekt bör börja med en mer förutsättningslös analys företagets situation och att det sedan bör

av finnas ett "smörgåsbord" med olika projektaltemativ som företagen kan ansluta sig till.

Bättre anpassning till arbetssituation

Företagarna önskar att utbudet kunskap och kompetens ska vara

av bättre anpassat till deras arbetssituation. Det kan svårt för

vara företagarna att delta i kurser eller annat som innebär att de måste vara ifrån företaget på bestämda tider. Därför efterfrågar de insatser som innebär att hjälpen kommer till företaget i stället för tvärt om. Det bästa

konsulten kunde utbilda i företagets egna lokaler. En annan vore om lösning är distansutbildningar av olika slag.

Samtalspartner/bollplank

Många företagare känner sig och önskar ofta att de hade

ensamma någon att prata med. Flera företagare efterfrågar någon form av samtalspartner eller bollplank de kan diskutera sina problem med

som eller testa sina idéer mot. Dessa samtalspartners ska helst vara andra företagare.

ZinkÖpingS/öretagen är bortskämda. Det finns så många

andra företag här kan prata med. Det är lätt att

som man

komma till tals med andra företag. Du kan slänga in ett

problem och det bollas runt. Till slut får du en lösning på det."

Samtal med ett antal företagare som deltagit i olika mentorsprogram visar att utbytet företagare emellan i sådana program är mycket stort. Ett företagare kan dock även tänka sig att ha företrädare för olika

par organisationer samtalspartners, förutsatt att dessa verkligen

som engagerar sig och lyssnar på vad de har att säga.

En studie gjord NUTEK visar att småföretagen i första hand vill

av att de offentliga insatserna ska inriktas mot finansiering, i andra hand utbildning. Insatser för att förse företagare med samtalspartners nämns också. Av dem att de har problem med marknadsföringen

som uppger

° NUTEK, R 1997:78 "Mentorprojekt export en processanalys av ett

internationaliseringsprojekt för småföretag i Stockholms län

sou 1998:77 kap. 2 35

anser sig en stor del, 34 procent, behöva samtalspartners och boll plank.

Andras erfarenheter

Alla företagare i studien talar om att de vill kunna ta del av andra företagares erfarenheter. Företagarna vill hellre lyssna och dra egen nytta hur andra företagare har gått tillväga i olika situationer än att

av ALMI:s eller Exportrådets konsulter ska komma och instruera dem om hur de ska göra. Särskilt värdefullt är att lyssna på hur andra har löst problem och tagit sig igenom svårigheter.

"Det bra att i början, innan börjar exportera, bli

vore man

inbjuden till en traj" med företag som exporterat. Fram-

gångsexempel inspirerar. Det vore intressant med någon som

stött på problem och övervunnit dessa hur ett sådant

- att se

företag har gått till väga. Det dessutom skönt att höra att

vore

andra har samma problem."

NUTEK 1992: 46, "Behovet av särskilda småföretagspolitiska insatser".

36 kap. 2

Analysen "Mentorprojekt export" visar också att seminarier där av andra företagare delat med sig sina erfarenheter från exportav satsningar värderats mycket högt företagarna. Andra företags agerav ande och framgångar har fungerat sporre för de egna som en ansträngningama att komma ut på internationella marknader. Z

För mycket "push"

Flera företagare har påtalat att stödgivande organisationer bedriver aktiv införsäljning tjänster från ett begränsat utbud. ALMI har flera av gånger tagits exempel. Det är långt ifrån säkert att organisaupp som tionens tjänster företaget. De tjänster marknadsförs mot passar som företagen utgår inte alltid från den situation som det enskilda företaget befinner sig i vid given tidpunkt. Upplevelser detta slag härrör en av både från personliga möten och säljande informationsmaterial.

"Det här måste du ha, du, och då tänker att det kanske vet man jag måste. Sen så märker att bara har gjort med man man av tid och inte har lärt sig någonting, att det inte har varit att man till någon nytta."

Företagarna att det bottnar i olika organisationers och myndiganser direktiv och egenintressen. Ökade lönsamhetskrav har enligt heters företagarna också fått till följd att det primärt är de företag som har en god betalningsförrnåga som får ta del av insatserna. Flera företagare frågar varför det finns så många riktade bidrag som bara får användas till ett specifikt ändamål, t.ex. konsultstöd inför Företagaren kan då att utnyttja erbjudandet innan det export. pressas försvinner. Följden kan bli att verksamheten tar fel vändning, eftersom fokus flyttas från aktiviteter borde prioriteras, till sådana som som företaget inte är moget för. En företagare berättar att man inom föregenomskådat risken och därför beslutat att aldrig låta stöd eller taget bidrag i någon form påverka företagets utveckling.

"Jag har svårt förstå varför så många bidrag är riktade. att Det ska gå till vad som behövs"

Z NUTEK, R 1997:78 "Mentorprojekt export processanalys av ett - en internationaliseringsprojekt för småföretag i Stockholms län

kap. 2 37

Stöden kan negativa effekter genom att företagets uppmärksamhet ge vrids från lönsamma verksamheter till subventionerade aktiviteter. Detta har framhållits i flera sammanhang, b1.a. av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Samtidigt talar flera företagare om att de behöver någon trycker på, någon som "pushar" dem till att få saker som att hända. Detta behov har särskilt påtalats i diskussionerna om internationalisering och export.

"Man behöver någon tar i handen som en och säger kom så går vi. Någon som hjälper att ändan ur en vagnen."

Ingen marknadsmässighet

Företagarna vill att stödorganisationema ska förhålla sig till företaget i ett vanligt kundleverantörsförhållande. Så är det inte alltid. som Konsultema anstränger sig inte att anpassa sig till företagets situation och inte företagarna vad de uttryckligen säger att de vill ha. ger Företagarna har mött konsulter och andra som inte lyssnar på deras uttalade behov och önskemål utan arbetar över huvudet på dem.

"Organisationerna förstår är liten och rädd. De inte att man jobbar över huvudet på företagen. ... De borde fråga vad företaget vill, inte säga vad som bör göras."

En vanligt förekommande bild av Exportrådets konsulter är "kostymer pratar och skriver feta rapporter" och som egentligen inte, i som företagarnas ögon, gör något värdefullt. Flera företagare upplever att det ligger prestige i vilka aktiviteter Exportrådets konsulter väljer att engagera sig

3 Ds 1995:14 "Företagsstödet vad kostar det egentligen. -

38 kap. 2

"De tycker kanske inte att det är tillräckligt fint. "

Företagarna anser att service ska vara nyckelordet i kund-leverantörsförhållandet. Om konsulten förstår företagarens situation är företagaren i allmänhet nöjd med relationen. Bristande förståelse kan däremot innebära att företagaren känner sig motarbetad.

En undersökning som gjorts på uppdrag Länsstyrelsen i

av Norrbotten visar att cirka en tredjedel av de företag som varit i kontakt med ALMI anser sig ha blivit dåligt bemötta. En lika stor andel anser sig ha blivit dåligt bemötta av NUTEK. Särskilt anmärkningsvärda är företagarnas upplevelser av kontakterna med Euro Info Centre. Av de företagare varit i kontakt med dessa, ansåg 90 procent att de fick

som ett dåligt bemötande. En lika stor andel tycker att de inte har haft någon nytta alls av den information eller de råd som de fick. Dessa siffror kan jämföras med bedömningen av bankers och revisorers tjänster. Cirka 90 procent av företagen ansåg att bemötandet från deras sida hade varit bra.

Några företagare har påpekat att företagen skulle behöva egna kontaktpersoner i organisationema. Som alltid när det gäller tjänster är de relationer som företagarna etablerar personberoende. Företagarna har också i flera fall givit exempel på personer som bemött dem på ett serviceinriktat sätt.

En fragmenterad bild av utbudet

Företagarna möter en fragmenterad bild av utbudet av kompetenshöjande insatser. De saknar kunskap om vad som finns att tillgå och vem som erbjuder vad. Informationsspridningen upplevs vara bristfállig. Ibland ligger problemet i att företagarna får för lite information, ibland i att de får för mycket. Även andra studier har uppmärksammat att det brister i informationen på många håll. Informationen når inte alltid ut till företagen genom rätt kanaler. Broschyrer drunknar i mängden av annan information och ägnas sällan någon uppmärksamhet.

4 Småföretagarnas syn på samspelet med myndigheter och kommuner: Sökandet efter information", Eureka Marknadsfakta AB, 1997. 5 "Småföretag villkor och verklighet", nummer 18/1996, SCB Norr-

bottenskansliet, Luleå. 6 M. Ångman mil.: "Småföretagens livsstilar och levnadsvillkor", Institutet för regionalforskning, Rapport 98,1996.

kap. 2 39

"Man får för mycket information. Man hinner inte sätta sig ner

och en överblick."

"Stödsystemet idag är luddigt. Man borde kunna vända sig till

ett enda ställe och pejl "

"fljäljn mig att hitta rätt i labyrinten "

Många företagare efterfrågar någon form av one-stop-shop, att få tillgång till det utbud som finns, samlat under ett tak. En one-stop-shop skulle också kunna hjälpa företagaren att lotsa vidare i systemet.

genom Men företagarna kräver att den lotsar kan förhålla sig neutral till

som olika aktörer.

Resurskrävande att hjälp

Företagarna upplever att det är tidskrävande och svårt att söka och få finansiellt stöd i allmänhet- så även när det gäller upphandling av kompetenshöj ande tjänster.

Flera företagare har fört fram problemen med vad de uppfattar som onödig administration och krånglig redovisning. Detta har särskilt ofta nämnts i diskussioner kring olika EU-program. Ett undantag är ansökan

att få delta i Mål 4-programmet som flera företagare har upplevt om

jämförelsevis enkel. Många har däremot nämnt att redovisningen som

kostnader i efterhand är besvärlig och resurskrävande. Företagarna av har inte tid att ta reda på vad finns att ansöka om, och om de har

som fått fram det, är det oftast alltför tidskrävande att fylla i alla blanketter. Ibland måste ta hjälp konsult Ofta avstår i stället från

man av en man att fullfölja ansökan. Flera företagare har påpekat att krånglet gör att

en det främst är redan väl etablerade företag som får hjälp.

Företagarna alltså att stödsystemen är tröga och att insatser

anser ibland kommer för sent. Långa handläggningstider och liknande kan också verka återhållande. Ett annat problem nämns är att före-

som tagarna måste ligga ute med pengar medan stödsystemet maler.

Avståndet mellan småföretag och högskolan

Förhållandet mellan mindre företag och universitet och högskolor präg-

kulturskillnader och kommunikationsproblem. Företagarna i las ofta av

7 M. Ångman mfl.: Småföretagens livsstilar och levnadsvillkor". Institutet för regionalforskning, Rapport 98 1996

40 kap. 2

studien säger att de känner sig främmande i den akademiska världen. De uppfattar att studenternas och forskarnas intresse för de mindre företagen är svalt. Företagarna tar sällan själva kontakt med universitet och högskolor.

Här bör infogas att småföretagens relationer och kontakter med högskolevärlden ser mycket olika ut, beroende på vilken kategori eller bransch företagen tillhör. De ingår i högteknologiska och

som gruppen kunskapsintensiva företag har ofta andra erfarenheter än övriga. För dem grundar sig relationerna på att företagaren själv kanske är högskoleutbildad, att företagaren rekryterar sin personal från högskolan, deltar i någon kontakt- eller referensgrupp i högskolan eller på annat sätt har en fortlöpande arbetsrelation till den akademiska världen.

Ett par företagare i vår studie har understrukit att även när det gäller att ta hjälp från universitet och högskolor är deras krav att de ska få professionell och efterfrågad hjälp. I synnerhet gäller detta när det är fråga om affarskritiska aktiviteter som försäljning och kundkontakter. Det handlar om det företag företagaren själv har byggt

som upp.

"Småföretagen är ingen experimentverkszad för studenter. "

Det är därmed inte sagt att kontakter med studenter inte värdesätts. Flera företagare har positiva erfarenheter av samarbete med studenter. De understryker att studenten bör ha hunnit ganska långt i sin utbildning och kunna arbeta självständigt för att till nytta i

vara företaget. Det är också viktigt att de själva kan engagera studenten i rätt sorts uppgifter.

En vilja att i grunden klara sig själv.

Företagen vill helst klara sig utan olika stöd och bidrag och har en allmänt negativ inställning till statens inblandning de flesta former. Detta gäller såväl finansiella bidrag som stöd till kompetenshöjande insatser.

Praktiskt taget samtliga företag har talat om risken för konkurrenssnedvridande effekter. Företagarna har särskilt lyft fram de orättvisor som uppstår när en konkurrent i samma bransch får stöd som inte kommer dem själva till godo. De anser att offentligt stödda konsultorganisationer har ett övertag gentemot privata konsultföretag. Företagarna har även påpekat att stöd i olika former håller liv i företag

som annars skulle ha gått under, vilket kan leda till överetablering inom vissa branscher. De menar att idéer som är bärkraftiga klarar sig utan olika stöd.

kap. 2 41

"Man ska dö eller överleva på villkor".

sina egna

Även andra studier visar att det styrka företaget är

anses vara en om uppbyggt med egna medel och av egen kraft. Bidrag kan leda till att företaget inte klarar sig på hand.

egen

Företagarna skulle, om de fick välja, helt avstå från olika stöd och bidrag mot att de får sänkta skatter och arbetsgivaravgifter, en lösning som de anser skulle gynna alla och vara mer rättvist.

Andra aktörers syn

Den på förhållandena representanter för konsultorganisationen

syn som har, överensstämmer och styrker i mångt och mycket den bild som intervjuade småföretagare målat Ytterligare ett antal aspekter har

upp. dock förts fram.

Generella lösningar inte möjliga

Mångfalden bland småföretag har lyfts fram av ett mycket stort antal av de vi har talat med. Det faktum att småföretagen är så

personer som olika innebär att lösningar för kompetensutveckling i princip endast kan grundas på förhållandena i det enskilda företaget. Det är viktigt att inte söka generella lösningar i för stor utsträckning. Det är inte möjligt att bestämma ett utbud som passar alla.

Gap mellan subjektivt upplevda och objektivt konstaterade behov

Samtalen med företagare och företrädare för stödgivande organisationer visar att problemen inte enbart består i att konsulterna har dåliga insikter i vad företagandet faktiskt innebär, utan i att konsulterna har andra uppfattningar om företagets verklighet än företagarna själva. Konsulten är många gånger medveten vad företagaren säger sig

om vilja ha, att företagets behov är av annat slag. Uttalanden i

men anser stil med "småföretagama vet inte sitt eget bästa" har kommit från både ALMI och Exportrådet.

Tidigare studier har också visat att det finns en diskrepans mellan de behov som småföretagama själva upplever och de behov som externa

s M. Ångman m.tl..: "Småföretagens livsstilar och levnadsvillkor, Institutet för regionalforskning, Rapport 98, 1996.

42 kap. 2

betraktare och experter anser att småföretagen har. Fenomenet har diskuterats "icke upplevda" behov. 9

i termer av

Dålig anpassning till det nya företagandet

En traditionell och i vissa delar förlegad syn på företagande härskar inom stödgivande organisationer, en syn som inte alltid stämmer överens med det nya företagandet. Den hjälp som finns att tillgå är inte anpassad till de livscykler som nutidens företag genomgår. Många av dagens entreprenörer söker sig fram och testar ett antal olika idéer

unga innan de bestämmer sig för en av dessa. Det betyder att de kan behöva stöd på vägen fram till en bärkraftig affärsidé. Idag saknas i stor utsträckning insatser i denna utvecklingsfas och man ställer ofta krav på färdigslipad affärsidé. De insatser som behövs är såväl finansiellt

en stöd som "mjukt stöd", i form av t.ex. rådgivning och extern kompetens.

Ett annat problem är bristande kunskap om nya branscher och nya produkter/tj änster hos de människor som ska hjälpa företagen.

"I-lur ska har arbetat med kullager i hela sitt liv

en person som

kunna bedöma bärkraften hos ajfärsidé inom snowboard-

branschen "

En egen reflektion som vi har gjort är att nya arbetssätt också gör att den kompetens kommer att krävas, delvis kommer att vara av

som annat slag. Dagens entreprenörer arbetar i större utsträckning i

unga nätverk där utnyttjas i olika externa resursbaser. En stor del av

resurser kompetensen kommer att ligga i hur väl man från olika håll lyckas föra ihop de resurser som krävs för att genomföra ett uppdrag.

F öretagarens målsättningar i centrum

Behovet kompetensutveckling kan ses från två olika utgångspunkter,

av dels företagets, dels individens. Om frågan är hur företagets framtid och utveckling bäst ska främjas, bör det vara företagets snarare än de anställdas kompetensbehov är bestämmer vilka insatser man ska

som göra. De anställdas individuella behov och önskemål ligger inte alltid i linje med företagets. Samtidigt vill vi hävda från ett annat perspektiv att näringslivet som helhet tjänar på att individer har goda möjligheter att

9 SOU 1972:78 "Företagsservice och SIND 1980:7 Behovet

av företagsservice

kap. 2 43

upprätthålla hög yrkeskompetens och att alla företag har ett medansvar

idetta. Företagaren måste själv intresserad av och kunna styra vara kompetenshöjande aktiviteter. Ett problemen med Mål 4 har t.ex. av det stora inflytandet hos de anställda och deras organisagts vara sationer. Därmed inte sagt att de anställda bör hållas utanför processen med att identifiera företagets problem och planera kompetenshöjande

åtgärder gynnar företaget. som

Nätverket medium och bas för kompetensöverfdring som

Företagamätverk olika slag har lyfts fram mycket viktiga för av som det vardagliga arbetet i företaget, ibland som mer betydelsefulla än många de tjänster olika stödgivande organisationer erbjuder. av som Inom nätverk på det lokala planet kan företagarna stödja varandra, komplettera varandras och dela med sig till varandra av resurser erfarenheter och kunskap. Nätverket naturlig miljö för företaget och därför också en är en naturlig källa till kunskapsöverföring. När problem uppstår vänder sig företagaren i första hand till någon i sitt naturliga nätverk. En aspekt tagits är nätverkets funktion som annan som upp plattform för efterfrågan kompetenshöjande tjänster utanför den av företagarkretsen. De företagare ingår i nätverkan kan ta närmaste som del andra företagares erfarenheter och få exempel på nyttan av av sådana tjänster. De kan utnyttja andra företagare i nätverket för att få tips bra konsulter och utbildare. Flera företagare kan också om för att upphandla kompetenstjänster. samman En viktig uppgift för staten bör därför att skapa de rätta förvara utsättningarna för att företagsnätverk ska kunna uppstå. Det handlar om förstärka de naturliga strukturer redan finns. att som Även med och externa styrelseledamöter har lyfts systern mentorer fram effektiva inslag i företagarens kompetensutveckling. En som eller styrelseledamot kan bidra med perspektiv på mentor en extern nya verksamheten är mycket värdefulla for företagaren. De kan också som fylla funktion samtalspartners och bollplank. en som

Vikten av en kunskapsbas

I vår studie har flera deltagare pekat pâ att många insatser tycks göras baserade på rejäl grundläggande kunskap om vilka utan att vara en effekter de har. En sådan erfarenhetsbas nödvändig för att kunna anses

44 kap. 2

gå vidare mot utvecklade kompetensinsatser. Samhället mer måste bli bättre på att utvärdera pågående och avslutade projekt, först då är det möjligt att lära misstag och framgångar. Alltför små andelar av av projektbudgetar avsätts idag till att utvärdera effekter, vilket leder till

att vi inte lär oss tillräckligt mycket olika experimentverksamheter. av I Företagsstödsutredningen föreslås åtgärder för bättre

uppföljning

och utvärdering det statliga företagsstödet, såväl det finansiella av stödet som andra former stöd. Utredama stödbeslut av anser att bör innehålla riktlinjer och ekonomiska för utvärdering resurser och att

stödmyndighetema bör förbättra sin normala uppföljning och

egen utvärdering. Dessa utvärderingar bör också i ökad utsträckning kompletteras med utvärderingar genomförda oberoende 2° av expertis. sammanställningar som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO2 har gjort olika utvärderingar visar internationella av att och svenska vetenskapliga studier ofta finner effekter rätt svaga av olika stöd. Myndigheters utvärderingar däremot finner ofta, med järnförelsevis ganska tveksamma metoder, positiva effekter. stora Med tanke på att myndigheterna i dessa fall utvärderar sina insatser egna menar expertgruppen att det finns anledning att fundera över hur myndigheters utvärderingar påverkar stödpolitiken och fler att utvärderingar bör beställas och genomföras aktörer.

av oberoende

2.3¶Reflekterande slutsatser

Gap mellan utbud och efterfrågan

Företagarna att de organisationer har till uppgift bistå anser som att dem med kompetenstjänster inte alltid respekterar dem de skulle som önska. Konsulterna tar hänsyn till vad de själva har erbjuda mer att än vad småföretagen faktiskt efterfrågar. De arbetar utifrån åsikter egna om vilken kompetens småföretagen behöver och hur denna bäst ska överföras. Kompetenstjänstema utformas i utbudsstyrt ett system. Vår uppfattning är att företagarna ska beredda till sig om vara att ta den kunskap kan förmedlas från olika källor, det förutsom är en sättning att kimskapsmaterialet är anpassat och förmedlama visar att hänsyn och betaktar företagens situation. Insatser uppfattas som som påtvingade och grundade på "bättre vetande" måste överges. Kunskaps-

2° SOU 1996:69 Kompetens och kapital statligt stöd till företag. - om 2 ESO-rapport, Företagsstödet: Vad kostar det egentligen , Ds 1995:14

1998:77 kap. 2 45 SOU

och kompetensöverföringen ska ske på företagarnas villkor, annars är risken insatserna faller platt eller att företagarna undviker att ta stor att

från ett utbudsstyrt till ett efterfrågestyrt system.

Ojämn konkurrens

subventionerade konsulter utsätts för ett lägre konkurrenstryck Statligt privata konsulter och får därför utrymme att inte agera än marknadsmässigt i alla lägen. Privata konsultföretag upplever sig dessutom emellanåt utkonkurrerade statliga konsulter. vara av läge där utbud inte stämmer överens med efterfrågan vore det I ett rimligt konsultema för ett högre konkurrenstryck. Man bör att utsätta fråga sig vilka uppgifter bör respektive bör skötas av som statsunderstödda organisationer och i aktuella delar ställa om...

...från system skyddat från konkurrens i riktning mot ett mer ett konkurrensutsatt system.

Svårt att efterfråga

småföretagare söker utbildning och lärande i arbetet har svårt De som finna vad de behöver i dagens utbud. Det är svårt att få en att vilket utbud finns att tillgå och vart ska vända uppfattning om som man med visst behov. Till detta kommer resurskrävande ansökningssig ett procedurer. Sammantaget att småföretagen kan betraktas som svaga efterfrågare kunskap/kompetens borde rimliga åtgärder bestå i att på av olika underlätta för dem att bli bättre beställare. Man bör gå... sätt

från svårtillgängligt system i riktning mot ett mer lättillgängligt. ett

kap. 3 47

3¶Principiella ställningstaganden

bakgrund de välfárdsförluster alltid åtföljer offentliga Mot av som stödprogram måste varje förslag stöd granskas noggrant. Vi ser av om med småföretagare att det finns ett kommunikationsgap intervjuerna mellan dessa och representantema för de har till uppdrag att organ som dem. Småföretagamas problem är alltför jordnära och inte fina stödja strategiska Samtidigt är de ytterst heterogen grupp, vilket eller nog. en innebär det enskilda fallet kräver hög grad situationsatt en av det orealistiskt att vänta sig det mest ambitiösa anpassning som är av företagare har uppgivit att när de ekonomiska skäl stödorgan. Flera av riktat stöd har det visat sig att stödet förlett dem att har sökt ett senare fokusera sitt verksamhetsintresse på fel faktorer. Offentliga insatser bygger inte sällan på föreställningar om att småföretagen själva inte har identifierat sina behov. Det innebär inte utomstående är bättre på att göra denna identifiering. automatiskt att en Eftersom småföretagares kompetensbehov är så situationsspecifikt, är medvetet problem gör det möjligt att urskilja det först ett som fokus och målorientering i det enskilda fallet. företagarens intresse, erbjuder stöd företagaren känner igen sig i Den som utan att situationen, riskerar detta skäl att tala förbi sin kund. även av konsultorganisationen är det naturligtvis i grund och botten ett För deras kunder inte vet vad de bör efterfråga.

stort problem om

bransch i sig, själv behöver bästa Konsultföretagen utgör en som information kunders preferenser för att överleva. Om de tänkbara om tjänster konsultföretagen levererar, dåligt motsvarar målgruppens som riskerar de inte bara sitt anseende utan också sitt företags behov, framtid. Om konsultföretags utbud tjänster dessutom är samett av kan företaget visserligen överleva i stället hällssubventionerat, men snedvrida konkurrensen och slå ut andra på konsultmarknaden. Småföretagsdelegationen att statsmaktemas främsta uppgift är anser främja marlcnadsmekanismema och att informera om hur komatt

och kompetensförsörjningen ut och fungerar för petensmarlmaden ser

viktig informationsuppgift är att entusiasmera och småföretagen. En företagen själva intressera sig för sina kompetensfrågor. En väcka att fungerande marknad kan åstadkommas att stödjer bättre genom man

48 kap.3

efterfrågan och frikopplar konsulters arbete med att analysera företagens kompetensbehov från genomförandet av kompetenstjänstema. Det kan ske på flera sätt, exempelvis:

med konsultcheckar för kompetensutveckling där användning- 0

checkarna inte är villkorad,

en av

med avsättningskonton för kompetensutveckling som skapar ett 0

rent ekonomiskt utrymme och ett skäl att mer närgånget

granska kompetensbehoven,

med insatser karaktären "infrastruktur", kollektiva nyttig- 0 av

heter som ingen enskild kan tänkas stå för,

med den kollektiva nyttighet som heter information och 0

kontakter förebilder och tidiga erfarenheter.

- som nya

Den sistnämnda punkten påminner dock att det redan finns

om informationsorgan för vissa behov fungerar utmärkt på vanliga

som marknadsekonomiska grunder. Ett viktigt kriterium är sålunda att offentligt stöd under inga förhållanden får snedvrida konkurrensen eller, än värre, rycka undan grunden för vad som kunde vara en fullt fungerande marknad.

Vi har konstaterat ytterligare några mementon:

Företagare lär varandra, vilket talar för att ska stödja 0 av man

skapandet mötesplatser eller arenor i den mån det inte sker

spontant. Också detta skäl fungerar exempel och förebilder

väl.

Företagare utnyttjar ett fåtal inforrnationskällor, t.ex. någon 0

affärstidning eller specialtidslqift, "årets professionella mässa",

för att informera sig. Det är etablerade kanaler som ska ut-

nyttjas i stället för att man skapar nya.

Vi har prövat tre aktuella områden där man kan fråga sig om gemen-

insatser är motiverade. Det gäller mentorverksamhet för småsamma företagare, internationalisering samt hjälp med grundinstallation av IT. Våra slutsatser illustrerar det principiella resonemanget. Efter intervjuer och ingående diskussioner har vi kommit fram till följande.

kap 3 49

0 Mentorer för småföretagare är utmärkt idé, så god att det

redan finns åtskillig sådan Verksamhet. Däremot är infonna-

tionen om verksamheterna inte lika välordnad, sett från före-

tagarnas utgångspunkt. Man kan fråga sig när nästa lika "goda

idé" dyker upp och hur information ska spridas om den. Svaret

är att idéer och åtgärder av denna typ alltid kommer att vara

situationsspeciñka. Därmed går det inte att planera för dem i

förväg.

0 Internationalisering kräver tillgång till språk- och kulturkun-

skaper, hos företagaren själv eller hos rådgivare, liksom in-

sikter i vilka marknader som är potentiellt intressanta. Återigen

gäller att det ena företaget inte är det andra likt, att olika

företagare också rent personligt har olika ambitioner och

förutsättningar och att det inte finns några generella lösningar som passar alla.

IT introducerat på bredden i svenska företag och till en "allmän

bruksnivå", ungefär som läskunnighet via skolan, är däremot

något vi oss kunna förorda. Det framgår närmare i

som ser

kapitel

Tidigare har nämnts att småföretagande bör vara ett självklart inslag i grundutbildningar på alla nivåer. Småföretagande ska inte utgöra ett speciellt ämne, utan föras in som en röd tråd i ekonomiska och Samhällsorienterande kurser. Några högskolor i landet proñlerar sig

att bl.a. erbjuda entreprenörsutbildningar. Detta är lovande, genom särskilt som resultaten av utbildningarna förefaller vara goda. Om man också för in småföretagskunskap på flera plan, förutsätter det naturligtvis att fortbildningar anordnas för lärare som ska förmedla undervisningen något som det finns enstaka praktiska exempel på. Vi

föreslår följande huvudlinj er för småföretagskunskap på olika nivåer.

På grundskole- och gymnasienivå: orientering om småföre- 0

tagens egenart och betydelse.

0 I tekniska och ekonomiska högskoleutbildningar: konkret in-

blick i småföretagens verklighet där allsidiga arbetsuppgifter

dominerar över specialiserade uppgifter.

0 I tekniska och ekonomiska högskoleutbildningar: utbildning

med sikte på att forma medarbetare i småföretag.

kap4 51

4¶Ett omvänt

perspektiv Z

för att

skapa efterfrågesug

4.1¶Utgångspunkter

Följande förhållanden vi redan pekat på, är grundläggande för det

som fortsatta resonemanget och våra förslag.

Staten har ansvar för allmänna nyttigheter. Offentliga ingrepp i marknaden ska vara väl motiverade och utformade så att feloptimeringar och snedvridningar av konkurrensen undviks.

Småföretagares kompetensbehov tydliggörs framför allt i konkreta och akuta problemsituationer. Deras behov är företagsspecifika och utbudet behöver kunna läggas tillrätta för att passa i de enskilda fallen.

Småföretagen är oftast köpare kompetenshöjande

svaga av tjänster och otydliga i sin beställarroll. Det beror dels på att småföretagssektom är heterogen och består många olika

av delmarknader, dels på att den som är liten måste göra sig besväret att samordna sig med fler för att bli synlig och

mer stark.

Utbudet av kompetenshöjande tjänster till småföretag är dåligt anpassat till företagens faktiska behov. Konsulter arbetar ofta "över huvudet" på företagarna.

Basutbildningar på olika nivåer som drivs i offentlig regi ska

vara lättillgängliga och möjliga att ta del av för många. Ett mångsidigt utbud och goda studiesociala arrangemang är nödvändiga omställningen

om till kunskapssamhället ska lyckas. Utbudet har breddats under

senare tid genom satsningama på de regionala högskolorna. Tillgängligheten

52 kap.4

ökar också att möjligheterna till distansutbildning byggs ut, bl.a.

genom med IT-stöd.

Småföretagen får allt större betydelse på arbetsmarknaden. I

en såväl Sverige andra länder konstateras att det i första hand är bland

som

sysselsättningen ökar. I Sverige avspeglar sig inte detta särdessa som skilt tydligt i basutbildningama. Vi har pekat på att småföretags- och entreprenörskunskap bör få avsevärt större utrymme och förmedlas alla nivåer basutbildningama som en viktig väg att öka förståelsen

av och öka intresset bland ungdomar för arbete i småföretagssektom. Det är i sin tur ett sätt att höja kompetensnivån i småföretagen.

Universitet och högskolor har i uppdrag att på olika sätt nänna sig näringslivet, bl.a. småföretagssektom. De har inrättat kontaktorgan och arbetar på olika sätt med teknik- och kunskapsöverföring till företagen. Högskolor i småföretagstäta regioner har ett naturligt intresse av att

seminarier, kontaktdagar, nätverk och personliga relationer arrangera mellan högskolan och de små och medelstora företagen. Inrättandet av regionala högskolor innebär över huvud taget att företagens kontakter med högskolevärlden kan förtätas, vilket i sin tur betyder mycket for att underlätta allmän kompetenshöjning i företagen.

Samhällets direkta stöd till småföretagens kompetensförsörjning kanaliseras för närvarande myndigheter och institutioner med

genom offentligt uppdrag. Stödet är i hög grad utbudsbaserat. Det beror dels på karaktären uppdraget till myndigheterna, dels på att målgruppen,

av småföretagarna, är heterogen där och är en udda,

en grupp var en "röstsvag" och tidspressad beställare. Småföretagare behöver kompetens och kunskap att lösa problem i akuta situationer. Den kompetens

efterfrågas, finns ofta att hämta någon annanstans än i utbildningssom väsendets ordinarie utbud, t.ex. i myndigheters informationsbaser och i andra företagares erfarenhetsbank.

Ambitionen med de förslag vi presenterar är att så långt som möjligt stärka företagarna i beställarrollen. De syftar också till att inspirera företagare att precisera behovet utbildning och lärande.

Efterfrågeperspektivet är utomordentligt viktigt av flera skäl. Företagarna måste kunna uppfatta utbildning och lärande som meningsfullt. Om företagaren inte får hjälp kompetenssatsningen för sin verk-

av samhet, kommer han den ett trevligt avbrott i vardagen för

att se som

del eller belöning anställda, lyx som företaget egen som en men en inte vill bekosta. Det är också nödvändigt för att de kompetenstjänster

bjuds ut på marknaden ska väl anpassade till målgruppen. Så som vara länge behovsidentifieringen i hög grad lämnas konsultföretagen på utbudssidan, är inte annat att vänta än att utbudet utformas enligt konsultemas bedömningar. Det betyder att också konsultföretagen

egna är betjänta starkare beställarfunktion för att kunna utveckla de

av en

kap 4 53

tjänster det finns faktisk marknad för. De slipper "uppfinna" det

som en behov som deras tjänster ska tillmötesgå.

Även de offentliga institutionerna för att stärka före-

om agerar tagarna i deras beställarroll är det naturligtvis företagarna själva som

för initiativen på kompetensområdet. Efterfrågestödet bör ska ansvara

utformat så att företagaren har full frihet att välja vilka insatser vara

ska göras i företaget. Stödet får inte förleda företagaren att som förändra sin Verksamhetsinriktning på ett sätt inte är motiverat

som

Det betyder att stödet ska underlätta de kompetenssatsningar annars.

är relevanta för företagets verksamhet. Däremot ska det undvika som att inrikta lärandet på bestämda utbildningar. Ytterst är det företaget eller den enskilde som ska ta ansvar för inriktningen av de kompetensinvesteringar som görs.

4.2¶Individuellt kompetenskonto

Småfäretagsdelegatiønens förslag

Småföretagsdelegationen föreslår att ett system med individuella kompetenskonton införs. Systemet ska ge möjlighet för var och en

så önskar att själv, alternativt tillsammans med sin som arbetsgivare, till sin kompetensutveckling under skatte-

spara mässigt villkor. Förslaget är en principskiss. En

gynnsamma utredning bör genomföras för att ta fram ett detaljerat förslag till utformning av systemet.

Bakgrund till förslaget

Det är idag möjligt för företagare att skattefritt till sin egen

en spara utbildning och att göra avdrag i rörelsedeklarationen för utbildningskostnaden. En anställd kan få göra avdrag i sin deklaration för kostnad-

i samband med fortbildning, dvs. sådan utbildning fordras för er som att kunna hålla sig å jour med utvecklingen i det arbete man har. Praxis har blivit att kostnader för att delta i fortbildning är avdragsgilla för den enskilde arbetsgivaren har betalat full lön under utbildningstiden. I

om praktiken innebär detta att möjligheten framför allt utnyttjas för deltagande i korta kurser, konferenser Om arbetsgivaren bekostar

m.m.

54 kap.4

anställds utbildning utan att utbildningen direkt anknyter till de en aktuella arbetsuppgifterna, utgör detta skattepliktig förmån för den

en anställde. Kostnaden är inte avdragsgill för arbetsgivaren.

I det nutida samhället förändras produktions- och marknadsförutsättningama hastigt. Det gör att kunskaper fort blir föråldrade. Investeringar i kunskap och kompetens har fått allt större betydelse medan "hårda" investeringar i maskiner och byggnader relativt sett betyder mindre än förr. Arbetskraften blir mera rörlig, dels for att individer frivilligt byter jobb, dels för att arbetsmarknadssituationen föranleder det. Människors arbets- och anställningsvillkor förändras. Projektanställningar och s.k. egenanställningar blir vanligare. Nätverksorienterat samarbete mellan företag eller individer organiseras och upplöses efter behov och ersätter arbete i traditionella hierarkier och företagsrelationer. Det blir allt viktigare att rätt kunskap och specialisering finns tillgänglig i olika situationer.

Företag behöver kompetent personal för att kunna hålla hög produktivitet. Med snabbt föränderliga verksamhetsförutsättningar kan det för många företag verka enklare att nyrekrytera eller kortvarigt engagera

med rätt kompetens än att planera för att anpassa och säkra personer kompetensen hos redan anställda i företaget. Arbetskraftens ökade rörlighet gör också att alla företag inte är lika intresserade av att satsa på de anställdas långsiktiga kompetensutveckling, eftersom risken alltid

företaget själv inte får någon investeringen. Även finns att nytta av om det fortsatt vilar ett stort på arbetsgivare att erbjuda utbild-

ansvar ningsmöjligheter för att attrahera och behålla goda medarbetare, är detta inte längre tillräckligt för att upprätthålla hög kompetens hos arbetskraften. I den situationen är det rimligt att också enskilda

nya individer i högre grad älva för sin kompetensutveckling.

tar ansvar

Det bör ligga i den enskildes intresse att kunna styra sin egen kompetensutveckling och att behålla sin professionalism. Det finns de

att civilingenjörs kunskaper vid examen är inaktuella som menar en efter åtta år. Att modernisera sin kunskap och kompetens minskar risken att bli arbetslös. Många önskar sig möjligheter till personlig utveckling och utmaningar att kunna byta innehåll och

nya genom former för sitt arbete några gånger i livet. Den kontinuerliga

egna kompetensutvecklingen kan förutsättning för detta och ett

vara en viktigt sätt att säkra sina möjligheter i arbetslivet.

Det är också i hög grad i samhällets intresse att människor är välutbildade och kan möta näringslivets och arbetsmarknadens behov. Under 1990-talet har det visat sig att kompetensbrist kan vara en rejäl flaskhals när det gäller att komma till rätta med arbetslösheten. Om kravet på kompetens inte kan mötas, hjälper det inte med uppåtgående konjunkturer och ökad efterfrågan på arbetskraft. Samhället besväras

kap4 55

ändå av stora kostnader för att produktionsökningar uteblir när människor med rätt kompetens saknas och arbetslösheten inte minskar som den borde.

KOMPETENSKONT

á"

Ett system med individuella kompetenskonton

Vem får kompetensspara

Enligt Småföretagsdelegationens uppfattning bör staten bidra till att skapa starkare incitament för människor att förnya och underhålla sin utbildning och kompetens. Vårt förslag är att ett system med statligt stimulerat sparande på individuella kompetenskonton ska införas. Systemet bör enligt vår uppfattning vara generellt och kunna omfatta alla kategorier människor. Vi t.ex. att också den som saknar

av anser anställning eller själv är företagare bör ha möjlighet att spara på eget kompetenskonto.

56 kap.4

Det är också i Småföretagsdelegationens intresse att se hur systemet kan underlätta de mindre företagens kompetensförsörjning. Om företaget bidrar med avsättningar till kontot och den enskilde bär en del av kostnaden sitt sparande blir det givetvis lättare att genomföra

genom

omfattande kompetenssatsningar. Särskilt bland de mindre föremer tagen är det ett problem att företaget, när det går bra, kan bära kostnader för kompetensinsatser inte frigöra tid för personer att

men delta och det, när verksamheten är låg, kan avsätta tid inte bära

att men kostnaderna. Problemet kan hanteras med ett system där företaget kan bidra till den anställdes kompetenskonto när det gör bra resultat och medlen kan lyftas för kompetensinsatser när aktiviteten är lägre, t.ex. i lågkonjunktur.

Avsikten med kompetenskontot är att det ska stimulera till mer oberoende och omfattande insatser än de som den nuvarande avdragsmöjligheten för fortbildning leder till. I ett första steg är det nödvändigt

ställning till systemet ska innebära att enskilda och att ta om arbetsgivaren gemensamt ska göra avsättningar till kompetenskontot eller endast den enskilde ska kunna Beroende på vilken form

om spara.

väljs för systemet, tillkommer rad olika frågor om de närmare som en detaljer följer valet. Den möjliga storleken på avsättningar och

som av den tidsram väljs för att ackumulera och utnyttja medel på

som kompetenskontona får t.ex. betydelse för vad slags kompetensinsatser medlen på kontona kan användas till. De beskattningsregler som ska gälla är naturligtvis beroende formen för systemet men påverkar

av också hur kan byggas En fråga är beloppen ska

systemet upp. om beskattas när de lyfts för kompetensändamål eller endast om de används till annat eller inte lyfts över huvud taget inom föreskriven tid. En viktig fråga är på vilket sätt medlen bör fonderas och

annan förvaltas under spartiden.

Frågan statligt subventionerat kompetenssparande har disku-

flera gånger under år. Olika varianter har varit på tapeten, terats senare

dels system med personliga kompetenskonton, dels kompetensför-

säkring. Frågan är i sig så komplex att den bör övervägas med utgångspunkt från tänkbara alternativ. Det är inte möjligt för delegationen att presentera ett komplett förslag till system. Vi föreslår därför att ett grundligt genomarbetat och konsekvensbelyst förslag tas fram i en särskild utredning.

Exempel på inslag i ett system med kompetenskonton

Småföretagsdelegationen har diskuterat och skissat på hur ett system kompetenskonton skulle kunna utformas. Kontona kan t.ex. byggas upp

kap 4 57

genom att den enskilde månadsvis avsätter en andel av lönen eller ett visst kronbelopp. Avsättningama blir avdragsgilla i den privata deklarationen. Uppbyggnaden kan påskyndas att arbetsgivaren

genom parallellt betalar in belopp motsvarande den arbetsgivaravgift som är hänförlig till det av individen avsatta lönedelen. Arbetsgivaren kan alternativt bidra genom att avsätta engångsvisa belopp som bestäms genom avtal med den anställde. Arbetsgivarens avsättning blir avdragsgill i rörelsen. Det avsättningsbara beloppet bör vara maximerat och även bestämt till ett sådant minsta belopp att en tillräckligt stor summa ackumuleras för att kunna utnyttjas meningsfullt för sitt ändamål.

Tidsperiod

Vi anser att tiden för att ackumulera och använda de sparade medlen, bör vara begränsad, dels för att reducera skattekreditens storlek, dels för att kompetensinsatser verkligen ska bli Vår slutsats är att

av. medlen på kontot bör lyftas efter högst tre år, bl.a. därför att människors arbetsplanering och möjligheter att bedöma kompetensbehoven sällan är långsiktiga. Om systemet förutsatte att medel

mer ackumuleras under längre tid, t.ex. 10 år som diskuterats i något sammanhang, skulle det styra mot att användas för utbildningar som troligen förutsätter långvarig bortovaro från arbetet, något som särskilt de små företagen skulle ha svårt att hantera. Om tidsperioden stannar vid tre år styrs efterfrågan mot fler och återkommande, kortare utbildningar och efterfrågan pä utbildningar hålls uppe. Med lång ackumuleringstid skulle också uppbyggnaden av systemet komma att bli dyr för staten att skattebortfallet under uppbyggnadstiden skulle bli

genom stort. I ett fortvarighetstillstånd kompenseras staten genom att skattemedel återförs från en bredare beskattningsbas.

Oanvända pengar återförs till beskattning

Medlen på kompetenskontot ska användas för att täcka godkända kostnader för individens kompetensutveckling inom en bestämd tid. Om systemet inkluderar arbetsgivaravsättningar förutsätter det att avtalet mellan arbetsgivaren och den anställde reglerar hur inflytandet över kontot ska fördelas mellan arbetsgivaren och den anställde. Uttagen från kontot beskattas inte då de används för de avsedda ändamålen. Om medlen däremot används till annat än godkända kostnader, ska de beskattas och skattebortfallet som åstadkommits genom avdragsrätten kompenseras. Detsamma gäller om avsatta medel inte

58 kap.4

används inom givna tidsramar. Någon form skattekreditavgift bör av kunna sparade oanvända medel återgår till beskattning. tas ut när men

Om systemet inkluderar arbetsgivaravsättningar bör arbetsgivaravgiften

inlevereras till och eventuella ytterligare avsättningar beskattas i staten företaget.

Användningsområden, kontroll

svårt på det individuella planet dra gränser för vad som Det kan vara att ska räknas kostnader i samband med kompetensutveckling. För som kommer det främst att handla avgifter för olika den enskildes del om och utbildningar. Sparade medel bör även få användas för de kurser direkta kringkostnader tillkommer i samband med dessa, t.ex. som läromedel. Det viktiga att systemet konstrueras så att det resor, är stimulerar kompetensutveckling. De regler och den kontroll verkligen oundviklig måste bli så enkla och tillåtande att syftet uppnås. som blir med arbetsgivarbidrag kan företaget och den anställde I ett system utbildning kontot får användas för. I avtala om vilken typ av som anställda, där sällan kan undvaras för längre företag med få en person viktigt arbetsgivaren och den anställde studieperioder, är det att kommer överens vilka utbildningar eller andra kompetenssatsningar om hur de ska tidsplaneras och hur kostnaderna bör bäras. Om som behövs, det i båda intresse att medlen används kontinuerligt snarare är parters anställde studieledig under sammanhängande tidsän att den är en period, bör detta kunna ingå i avtalet.

Effekter av systemet

byggs minskar intäkterna för

Under spartiden då kompetenskonton upp,

bortfallet inkomstskatt. Om arbetsgivare gör lönestaten genom av relaterade avsättningar bortfaller de sociala avgifterna. Företagets individens kostnader utgörs den skattebefriade avsättrespektive av

ningen. effekterna systemet visar sig för samhället i form av De positiva av modernt utbildad arbetskraft är bättre anpassad till bättre och mer som vad arbetsmarknaden efterfrågar. Skatteintäktema ökar, eftersom i företagen ökar. Det är rimligt att anta att lönerna ökar produktiviteten deltagit i utbildningar. Systemet leder till ökad efterför dem som har Aktiviteterna i utbildningssektom ökar

frågan på kompetensinsatser.

bredare underlag för beskattning. Efterfrågan på arbetsoch skapar ett marknadsutbildningar och kostnaderna för arbetsmarknadsinsatser

kap 4 59

minskar genom att människors arbetslöshetsperioder försvinner eller förkortas. För företaget ökar vinsten och minskar kostnaderna for inställningar och nyrekrytering. Om en anställd går ur produktionen under en studieperiod, kan företaget under tiden sysselsätta en vikarie, som därmed tillfälligt lämnar kön för arbetssökande. Fördelen för den enskilde består i högre lön, bättre chanser på arbetsmarknaden och minskad risk för arbetslöshet.

Redan ett system som enbart omfattar individers avsättningar till kompetenskonton innebär att stora belopp kommer att ackumuleras. Om man antar att det till varje konto i systemet månadsvis fâr avsättas 300 kronor och att halva arbetskraften ca 2 miljoner personer utnyttjar möjligheten, betalas 7,2 miljarder kronor årligen in i systemet. Den uteblivna skatteintäkten för staten är 3,6 miljarder honor 50% marginalskatt årligen. Med tre års ackumulerat sparande kommer kompetenskontona att innehålla 21,6 miljarder kronor, räntan oräknad. Om företagen samtidigt betalar in belopp motsvarande arbetsgivaravgifterna 42%, ökar avsättningarna till 10,2 miljarder kronor. Summan av skattebortfallet och uteblivna avgifter är 6,6 miljarder kronor per år. På tre år ackumuleras 30,6 miljarder kronor i systemet.

När medlen används för kompetensinsatser får staten intäkter från beskattningen av utbildningsföretagen och kompetensgivama samt

på konsumtionen kurser, utbildningsmaterial m.m. skattemoms av intäkter som utan kompetenssparandet skulle ha kommit från andra håll där pengarna används. För den del av medlen som "fryser inne", dvs. inte används för kompetensändamål, får samhället skatteintäkter som vanligt. Det kan vara rimligt att påföra någon avgift för den skattekredit

har erhållits. Om antar att hälften av de sparade medlen som man kommer att användas för kompetensändamål, dvs. 15,3 miljarder kronor, halveras skatte- och avgiftsbortfallet till 3,3 miljarder kronor, vilket således är storleken på den offentliga subventionen i systemet.

Utfallet blir givetvis annorlunda om det konstrueras enligt en annan princip. Om arbetsgivaren utöver inbetalningen av arbetsgivaravgiften, avsätter samma belopp som den enskilde, dvs. 300 kronor per månad, ökar det ackumulerade beloppet på tre år till 52,2 miljarder kronor. Skattebortfallet blir totalt 8,76 miljarder kronor per år 30% företagsskatt innan systemet är i kontinuerlig drift. När systemet är utbyggt genereras skatteintäkter på samma sätt som nyss visats. Med samma antaganden om utnyttjande av sparade medel, kan subventionen i detta fall beräknas till ca 4,4 miljarder kronor per år.

Exemplet bygger på enkla antaganden men avser att antyda hur systemet skulle verka. Administrationen systemet bör huvudsakligen

av kunna skötas av de berörda parterna själva och av medelsförvaltare på

60 kap.4

marknaden. Det kan tänkas att skatteförvaltningen kan behöva något resurstillskott för den kontroll som systemet troligen fordrar. Ett förslag om hur förvaltningen av stora fonderade belopp bäst kan ordnas bör övervägas i samband med att systemet utreds närmare.

I ett förslag kompetensförsälding som tagits fram av försäk-

om ringsbolaget Skandia visas att alla parter, såväl företagen som den enskilde och staten, långsiktigt tjänar på systemet. Vinsten är störst för staten, dämäst för den enskilde och minst för företaget. I förslaget diskuteras en spartid på åtta år för en studietid på ett år. Förslaget bygger också på att medlen beskattas när de utnyttjas for kompetensinsatser. Det är rimligt när som i detta fall spartiden ger långvarig skattekredit. Med tre års sparande som vi har föreslagit, bedömer vi att skattekrediten inte är tillräcklig for att stimulera till avsättningar i lika stor utsträckning. Det är inte meningsfullt att referera närmare till Skandias bedömningar, eftersom de naturligtvis bygger på ett antal bestämda förutsättningar som måste vara kända. Det är för övrigt alltid svårt att beräkna ekonomiska utfall av ett system som i sig bl.a. är avsett att påverka människors och företags beteenden och beslut. Analysen effekterna vårt förslag måste givetvis också bygga på

av av

detaljerad utformning av systemet än den som finns för en mer närvarande.

Reflektioner

Ett individuellt sparande för kompetensutveckling har fördelar för 0

både den enskilde, näringslivet och den offentliga sektorn. I små-

företag ofta har kortare ekonomiskt perspektiv än stora företag,

som

är kostnader för de anställdas långsiktiga utveckling särskilt svåra

att hantera. Därför skulle i synnerhet småföretagen gynnas av den

avlastning det skulle innebära anställda tog ett större ansvar för

sin kompetensutveckling. Dessutom är det i många fall särskilt

egen

småföretag behöver bättre möjligheter att höja utbildnings-

som

nivan.

Alla individer har inte möjlighet sin lön. Detta torde 0 att spara av

kanske framför allt gälla låginkomsttagare som kanske är de som

bäst behöver kompetensutveckling. Systemförslaget här utesluter

dock inte dem befinner sig utanför arbetsmarknaden. En effekt

som

systemet kan att insatser som "Kompetenslyftet" och lik-

av vara

Skandia: Hur mottogs förslaget till k0mpetensförsäkring, Skandia 1996.

nande arbetsmarknadssatsningar kan koncentreras till dem är i

som

allra störst behov av dem.

0 Småföretagsdelegationen har övervägt ett system med individuellt

sparande för en framtida företagsstart. I en utredning bör övervägas om det är möjligt eller eftersträvansvärt att sammanföra dessa

spar-

former.

0 Företagares egna spontana reaktioner till systemförslaget har varit

allmänt positiva. Ett system med ett konto per anställd kan komma

att bli mycket omfattande. Det är samtidigt svårt att bedöma hur

många av de anställda som skulle komma att utnyttja systemet.

4.3¶Referensbank

Småfäretagsdelegatiønens förslag

Småföretagsdelegationen föreslår att informa-

en tionsbank byggs upp omfattande referensgivare till företag som erbjuder kompetenstjänster med olika specialisering. Banken ska innehålla namn på företagare som kan ge referenser. Dessa ska kunna användas i samband med att företagarna köper kompetenstjänster.

Bakgrund och utformning

Småföretagama köper sällan utbildnings- och konsulttjänster och saknar därför ofta rutin på att genomföra upphandlingar. Erfarenheter från EU-programmet Växtkraft Mål 4 visar t.ex. att företagarna i många fall stöter på problem. De har t.ex. dålig kunskap hur praktiskt

om man bör gå tillväga i upphandlingen, vilka konsulter bör vända sig

som man till med offertförfrågan och vilket pris på tjänster som är rimligt. Den hjälp som torde finnas närmast till hands är andra företagare i det naturliga nätverket. Detta är dock inte alltid tillräckligt.

Med ett systern som gynnar ett ökat sparande och investeringar i kompetensutvecklande tjänster tillhandahållna ett privat utbud kan

62 kap.4

det finnas behov av vägledning och råd i upphandlingsprocessen. Staten bör arbeta för att skapa effektiva kommunikationsvägar mellan upphandlande företag så att dessa på ett enkelt sätt kan utbyta erfarenheter med varandra.

Ett sätt att göra detta på vore att bygga upp en referensbank av småföretagare med erfarenheter av privata tjänstegivare. Den företagare funderar på att upphandla kompetenstjänster skulle

som förslagsvis kunna ringa in till informationscentral på ett 020-

och beställa lista på tidigare kunder till tänkta konsulter på nummer en kompetensområdet, alternativt söka informationen på Internet. Företagarna skulle på detta sätt kunna komma i kontakt med andra företag har erfarenheter av just de konsulter som de funderar på att

som anlita. Denna kontaktmöjlighet fyller dels en kontrollfunktion men innebär även möjlighet att diskutera den egna problemsituationen

en med andra företagare. På så sätt kan företagaren en bättre uppfattning vad upphandling konkret skulle kunna Det bör givetvis

om en ge.

frivilligt att ingå i referensbanken och att referenser. vara ge

kap. 5 63

5¶IT och

småföretagen

l Inledning

För kollektiva nyttigheter kräver stora samlade investeringar har

som präglats uttrycket infrastruktur, varmed avses hamnar, järnvägar, vägar, flygplatser, teleförbindelser När många lär sig använda ett system

m.m. som Internet och individuellt har gjort investeringarna i den utrustning som krävs, då innebär det samlade nätverket på motsvarande sätt

en kollektiv nyttighet. Investeringens annorlunda karaktär har fått motivera begreppet ultrastruktur.

När ett sådant nätverk och det gäller även telenätet för telefon- och

telefaxförbindelsema nått en kritisk massa är det dyrare att stå utanför

än att vara ansluten. Förutsättningen är dock att har råd och kom-

man petens att utnyttja den nya möjligheten. Det praktiska steget att fullt ut använda en enkel persondatorutrustning ansluten till telenätet och därmed till Internet, är större än vad gäller den "självförklarande" telefonen eller telefaxen. Det större företaget möter inga problem att skaffa och installera programvara och att få ansluten apparatur att fungera problemfritt, inte heller att lära sig hur man sedan utnyttjar nya program, infonnationsbanker, elektronisk post eller Internet. För det lilla företaget finns här däremot en barriär, en tröskel att kliva över.

Det är den kollektiva nyttan och det idag stora värdet med IT och Internet som kan motivera ett offentligt stött program för att på bred front hjälpa småföretagen att införa IT. Utom att hela företagsamheten tjänar på detta, gör uppenbarligen IT-branschen också det, genom att marknaden för programvara, information och tjänster växer. En spinoff-effekt är ännu fler nya företag etableras inom branschen infonnationstjänster.

23Vedin, Bengt-Ame: "Myter om I T", Teldok rapport 94, Stockholm 1995.

64 kap. 5

5.2¶IT-kampanj

Småfäretagsdelegatiønens förslag

Småforetagsdelegationen föreslår att ett nation-

ellt projekt genomförs med hjälp av datakun-

ungdomar for att öka de små företagens niga

IT-kunskaper.

Bakgrund

IT-kompetens tenderar att bli faktor delar upp både individer

en som och företag i dem kan informera sig och dra nytta det moderna

som av samhällets möjligheter och dem inte kan det. Utan tillgång till IT

som

verktyg för information och kommunikation blir det allt svårare att som arbeta rationellt. Många små företag har ingen användning för datorn i

produktion och använder kanske datorn enbart för administrativa sin uppgifter verksamheten. I vissa kategorier småföretag saknar de

i av flesta tillgång till Internet. Om IT ska intressant för företagarna

vara måste de kunna att de har direkt nytta den i företaget.

se av

kap. 5 65

Via Internet finns idag många praktiska, ekonomiska och nyttiga administrativa tjänster för småföretagare, exempelvis bank på Internet och möjlighet att hämta hem blanketter från myndigheter. Information kan tas fram just när behöver den.

man

Många av dagens ungdomar och studerande har goda kunskaper inom området Internet och data, varför vi ser dessa grupper som väl lämpade att förmedla information och kunskaper IT till företagen.

om Dessutom är de relativt billiga att anlita. Kontakten mellan högskola och näringsliv skulle öka och arbetslösa skulle komma i kontakt med företagen. För alla informatörer gäller att de måste ha goda kunskaper om småföretagens verksamhetsvillkor.

Förslagets utformning

IT-kampanjen bör bedrivas ett nationellt projekt i samarbete med

som företagarnas organisationer, arbetsfönnedlingen, kommuner och näringsliv. Landets teleoperatörer och andra aktörer på IT-området bör engageras i projektet. Vårt förslag går ut på att ett stort antal datakunniga studenter och arbetslösa besöker småföretagare som önskar få introduktion och instruktioner om hur de kan utnyttja datateknikens möjligheter. Tonvikten bör läggas på Intemet-kunskap. Det är naturligtvis önskvärt att få med ett stort antal företag i projektet. Ett riktmärke bör vara att minst 10 000 företag ska kunna besökas i en första etapp. Det är osannolikt att alla småföretag vill eller behöver ta del av kampanjen. En rimlig uppskattning kan vara att målgruppen skulle utgöras av högst 200 000 av landets småföretag, som alltså vart och ett skulle kunna få ett introduktionsbesök under den tid som kampanjen pågår.

Besöken bör ske under heldagar, t.ex. en dag per företag, men även tidsomfattningen bör anpassas till respektive företags möjligheter och behov. I samband med och efter besöken bör help-desk-funktion

en finnas tillgänglig för den företagare önskar få på uppkomna

som svar problem. Det är viktigt att företagaren kan fortsatt hjälp, eftersom erfarenheterna visar att många annars ger upp när de stöter på problem. Genom att erbjuda detta kan användningen och intresset öka. Det finns exempel från kommuner i landet där man, bl.a. med EU-stöd, har startat IT-proj ekt som går ut på att visa företagen vilken nytta de kan ha IT

av för att stärka sin effektivitet och konkurrenskraft. Dels bistår man företagen i deras analys av IT-behovet i företaget, dels servar man dem med praktiska arrangemang, t.ex. en IT-verkstad där företagaren kan pröva datorn för olika funktioner. Verkstaden kan också fungera som

66 kap. 5

help-desk dit företagarna kan vända sig med frågor sedan de har

investerat i utrustning och program. egen Exempel på insatser liknande den vi har föreslagit ovan, finns hos Smelink i Sverige och Student Connection i Kanada bilaga 2. bl.a. se Eftersom idén med utbildningsinsatser med studenter har flera likheter

med hur Smelink-projektet genomförs, bör undersöka om det kan

man positiva effekter att samordna de båda projekten. ge

Finansiering

första omfattande 10 000 företagsbesök beräknas IT-kampanjens etapp kosta 5 miljoner kronor, dvs. 500 kronor besök. Om den första ca per utfaller väl och hela kampanjen genomförs, blir kostnaden ca etappen miljoner kronor. Finansieringsansvaret bör delas mellan staten och 200 näringslivet IT-branschen och småföretagen. Förslaget är att genom småföretagama själva betalar instruktörsbesöken och att IT-företagen för utbildningen och handledningen instruktörema. Ersättning står av bör täckas småföretagamas avgifter samt med till instruktörema av arbetsmarknadspolitiska medel när det är arbetslösa ungdomar som Kostnaderna för starta och administrera kampanjen kan deltar. att uppskattas till högst 10 miljoner kronor år. Om 500 instruktörer per deltar kan kampanjen genomföras på två år. viktigt insats till del finansieras med statliga Det är att en som en konkurrerar med ett befintligt utbud på marknaden. medel inte tänkt massiv kampanj och vår uppfattning är att det Projektet är som en stimulera efterfrågan och därmed ett ökat utbud. Det är viktigt bör en besöken inte blir några omfattande konsultinsatser utan att kunskapsöverföring med syfte att visa teknikens och

grundläggande

Internets möjligheter och skapa ett intresse hos företagarna. IT-företagen i landet, framför allt teleoperatörema, torde ha De stora allt fler företag använder den nya informationsett intresse av att synnerhet Internet. Den framtida intäktsökning som kan tekniken och i ett stort antal Internet-användare bör kunna utgöra genereras av nya för dem exempelvis erbjuda företagen gratis uppkoppincitament att lingar Internet eller utbilda ett stort antal personer för en uppmot verksamhet. Statliga och privata intressen bör således gå sökande bygga denna plattform inför framtiden i de mindre samman för att

företagen.

kap. 5 67

5.3¶Virtuellt

utbildningscentrum

Småföretagsdelegatiønens förslag

Småföretagsdelegationen föreslår att en försöksverksamhet med ett virtuellt utbildningscentrum, VUC, startar. VUC:s uppgift ska vara att med IT-stöd söka "utbildningskunder i bl.a. småföretag och att med utgångspunkt från deras behov och önskemål söka utbildningar och olika slag av andra kunskapskällor. Utbildningsmaterialet sammanställs till skräddarsydda paket som kan förmedlas till företagen som distansutbildningar.

Bakgrund

Nya verktyg och arbetsformer för utbildning

Distansutbildningar i olika former förekommer sedan länge för dem som inte bor där skolan finns. Studierna bedrivs vanligen enskilt på hemorten men med genomgångar, seminarier och

gemensamma prov hos kursanordnaren. För yrkesverksamma och ortsbundna är

personer resorna till kursorten ofta ett avgörande hinder. Utbildningar behöver därför i ännu högre grad än hittills anpassas till individers villkor om det livslånga lärandet ska fungera i praktiken.

Under ett antal år har olika former av distansöverbryggande tekniker prövats för att underlätta studier utanför högskoleorterna. IT erbjuder numera helt nya möjligheter. Tekniken kan användas för att skapa virtuella utbildningsmiljöer med hög interaktivitet mellan lärare och student och studenter emellan. Utbildningar kan förmedlas oberoende av tid och rum. Detta är speciellt viktigt för företagare och yrkesverksamma.

Utvecklingen av bredbandsnät, digital TV och användarvänliga ITprogramvaror möjliggör distansutbildningar till helt nya målgrupper. Individer och företag kan erbjudas kompetenshöjning på tid och plats som passar dem, på arbetsplatsen, i bostaden och vid ett studiecenter på hemorten. Trots den snabba teknikutvecklingen är distansutbild-

68 kap. 5

ningsutbudet fortfarande relativt begränsat. Det behövs fortlöpande forskning och utveckling inom distansmetodik och pedagogik för att form och utbildningsinnehåll till tekniken. anpassa

Splittrat utbud, många aktörer

Flertalet anordnare distansutbildning hör till det ordinarie utbildav ningsväsendet. De flesta utbildningar erbjuds är distansversioner som ordinarie eller kurser och följer fasta kursplaner. Det är av program framför allt universitet och högskolor erbjuder traditionella som distanskurser. På gymnasial nivå har Statens skola för vuxna i Hämösand SSVH ett brett utbud. I Härnösand planeras ett centrum för utveckling IT-stödda distansläromedel för högskolan, gyrnnasieav skolan och folkbildningen. Under antal år har omfattande kommunal verksamhet byggts ett en för distansutbudet. Kommunala studiecentra/lärcentra upp att ta emot erbjuder lokala för distansstuderande. Undervisning kan ske arenor med hjälp telebildkonferenser, PC-baserade videokonferenser, av FirstClass, Webteknik, fax och telefon den tekniska potentialen men ofta dåligt utbildningarna är otillräckligt anpassade utnyttjas genom att till denna. Distansutbildningar är ofta utbudsstyrda och tar liten hänsyn till faktiska behov lärande hos individer och företag, t.ex. utifrån de av krav arbetet ställer. Utbildningsbehoven kan variera starkt och det är finna relevanta utbildningar. Det finns enstaka exempel på ofta svårt att distansutbildningar riktade till företag, t.ex. fortbildningar i hantverks- Riksorganisation FR driver tillsammans med yrken. Företagarnas Linköpings universitet och utbildningskonsulter ett intressant projekt till utveckla utbildningsprogram och metodik för s.k. som syftar att mikroföretag.

Utformning försöksverksamhet

av en

Huvuduppgiften för virtuellt utbildningscentrum, VUC, enligt Småett företagsdelegationens förslag, är att fånga in individers och gruppers utbildningsbehov, söka, skräddarsy och förmedla utbildningspaket till dessa. VUC ska kunna arbeta med utbildare och studerande var dessa befinner sig och centret kan därför fungera utan geografiska beän gränsningar. VUC kan samla och förstärka "små" utbildningskunders i landet. Efterfrågefokusering och förmåga att finna, röster runt om paketera och förmedla kvalitetsutbildningar enligt beställning ska ge

kap. 5 69

VUC dess speciella profil nod i ett utbildningsnätverk för före-

som tagens lärande i arbetet.

Câå

l e

Verksamhetsidén för VUC är således att inventera/sammanställa utbildningsbehov på alla nivåer, söka utbildningsproducenter nationellt och internationellt, inklusive kunskaps- och infonnationskällor utanför den ordinarie utbildningsorganisationen. Centret ska vidare sammanställa och förmedla utbildningspaket samt välja/utveckla och pröva instrument för behovsinventering, distanspedagogik och teknik efter inventerade behov. Det ska även bidra till att bygga upp kunskap om distansutbildning råd till distansutbildare.

och ge

Distansutbildningar och sammanförs utifrån inventerade

program behov. Hela eller delar av kurser ur det ordinarie kursutbudet men också skräddarsydda kombinationer av kurser, seminarier, infonnationsmaterial enligt beställares önskemål läggs till utbild-

m.m. samman ningspaket. Material ska t.ex. kunna sökas hos myndigheter och företag och omföras till inslag i distansutbildningar. Kunskapsmaterialet överförs huvudsakligen med IT-stöd till deltagarna. Målgruppema utgörs av

70 kap. 5

ortsbundna, yrkesverksamma, företag, organisationer och enskilda personer oberoende av lokalisering.

VUC ska komplettera de distansutbildningsprojekt som pågår på många håll i landet genom att svara för "kund- och leverantörssökning, förpackning och spedition" med avancerat IT-stöd. VUC ska dra nytta av den expertis som redan finns på olika relevanta områden, t.ex. forsknings- och utvecklingsprojekt om distanslärandets metoder och teknik samt intresseorganisationer, utbildningsarrangörer m.fl. som kan göra behovsanalyser och ta fram utbildningspaketens innehåll. En viktig uppgift för VUC är att utveckla instrument för att anpassa utbildningspaket till identifierade behov. Vi föreslår att VUC inrättas för en treårig försöksperiod och förläggs till ort är väletablerad på

en som landets distansutbildningskarta" och som har en näringslivsstruktur

för att göra praktiska försök med att ta fram och förmedla som passar utbildnings- och kunskapspaket till företag.

Finansiering

En försöksverksamhet med ett virtuellt centrum för företagens lärande kostar totalt uppskattningsvis 30 miljoner kronor. Småföretagsdelegationens förslag är att statliga medel för särskilda närings- och regionalpolitiska insatser används för att finansiera verksamheten. Vi föreslår också att Söderhamns kommun, som har utmärkta praktiska förutsättningar och sedan länge har ett Väl genomarbetat koncept för VUC, får bli lokaliseringsort för försöksverksamheten.

5.4¶Rådgivning till småföretagare Via

elektronisk post

Småfäretagsdelegatiønens förslag

Småföretagsdelegationen föreslår databas

att en

bestående frivilliga småföretagsrådgivare

med olika specialistkunskaper byggs och

upp läggs ut på Internet.

Bakgrund och utformning

Den undersökning som Småföretagsdelegationen låtit göra visar att det

finns ett behov hos företagarna att få snabba på uppkomna av svar frågor. Ett mindre företag har naturligen begränsad en egen kompetensmassa, vilket gör att företagaren kan behöva söka extern rådgivning och hjälp. Vanligt är att söker råd och på sina man svar frågor hos andra företagare, än hos de myndigheter och snarare organisationer finns att tillgå. som Småföretagare skulle via nationell databas förlagd till Internet en kunna få gratis rådgivning frivilliga med tystnadsplikt. av personer Dessa kan vara egna företagare, på högre positioner, personer pensionerade företagare eller företagsledare med olika expertkunskaper. Det är viktigt att de har gedigen kunskap och erfarenhet en för att skapa förtroende för denna rådgivningskanal. De bör kunna "varudeklarera" sig själva och sin kompetens och de måste fria vara från intressekonflikter relativt den rådsökande och dennes företag. Den resursinsats som krävs för att initiera rådgivningskanal på en Internet, gäller sökandet efter lämpliga rådgivare samt att samla dessa i en databas. Detta kräver ett samarbete med olika nätverk företag och av företagare. Det är viktigt att företagarorganisationer, klubbar och andra nätverk av såväl stora små företag får ett förtroende för tjänsten som och sprider denna i sina kretsar. Via den inforrnationskanal byggs web-sida, bör också som upp, finnas länkar till olika och infonnationsbanker med material organ mm, till stöd för småföretagare. Efter etablering är underhållskostnaden en obetydlig och systemet kan göras så att det uppdateras med spontant hjälp av rådgivare och småföretagama själva. Rådgivningen sker via epost och ska vara kostnadsfri för småföretagama.

72 kap. 5

finns bl.a. i USA och bedrivs där inom ramen för Ett liknande system Corps of Retired Executives. Omkring 315

SCORE Service

kostnadsfri rådgivning på ideell basis "c0unselors" erbjuder via e-post etablerade småföretagare. Konsulentema är arbetande eller till nya och företagsägare, verkställande direktörer m.fl. med specifik

pensionerade

affärskunskap. Det intressanta är att rådgivningen till bransch- och tillhandahålls myndigheter utan andra småföretagarna inte av av

företagare.

Reflektioner

det vi skisserat, skulle billigt att driva. Den Ett projekt som vara för få projektet att fungera är de personer som viktigaste resursen att ingå i databasen rådgivare. Sådana företagserbjuder sig att som mestadels företagsledare, finns i anslutning till

rådgivare, pensionerade

teknopolema vid högskolorna, t.ex. vid KTH i Stockholm. ett antal av Förslaget förutsätter det i Sverige finns ett tillräckligt intresse att företagare ställa konsulenter på bland aktiva och tidigare att upp som kan byggas Om detta inte gäller, ideell basis, så att ett systern upp. särskilt incitament. Om det behövs ersättning till konbehövs något ställa måste kostnaderna beräknas och sulenter för att de ska upp, lämpligt Det finns flera tänkbara möjligheter, från att täckas på ett sätt. värdorganisation för systemet, står för kostnaderna, att en som svarar för reklam och finansieras via denna, till att föresystemet öppnas betalar avgift för den information de efterfrågar. tagarna älva en

kap. 6 73

6¶Kompetenshöjning genom

rekrytering

6.1¶Akademiker i

småföretag

Inledning

Hittills har vi framför allt berört hur det lilla företagets kompetensförsörjning kan ordnas genom eller köp tjänster för arrangemang av företagarens och de anställdas fortbildning och lärande. Men det finns

andra möjligheter att höja ett företags kompetensnivå, nämligen genom att företaget nyanställer eller på andra sätt tar in redan har personer som den kompetens saknas. som I flertalet småföretag finns inga akademiker. Oftast beror det på att verksamheten inte är den karaktären den kräver akademisk av att

kompetens. Många de s.k. levebrödsföretagen är sådana och

av avser för övrigt inte att ha extra anställda, oavsett utbildningsbakgrund. Ibland kan det bero på att företagaren själv inte är akademiker och ser en skillnad mellan kulturer han tvekar inför. Det är känt den som att som anställer ofta vill ha någon med sin utbildningsbakgmnd. Till egen detta kommer den många företagare upplevda risken vid rekrytering, av nämligen att anställning akademiker kommer kosta det av en att mer än ger. Företagaren kan också tveka inför problemet hur akademiker en ska kunna introduceras och handledas.

Det är däremot fel att generellt hävda att småföretagssektom inte

utgör en arbetsmarknad för akademiker. NUTEK visar i en sammanställning för perioden 1990-93 att det de minsta företagen var som rekryterade den största andelen högskoleutbildade. Dessa småföretag är koncentrerade till ett fåtal högteknologiska eller kunskapsintensiva

varu- och änsteproducerande branscher. Men inte bara dessa, utan även traditionella kategorier tillmer av växtföretag behöver akademisk kompetens. Samtidigt konstateras mer att bland småföretag inom den svenska tillverkningsindustrin har endast

74 kap. 6

de anställda teknisk eller naturvetenskaplig högskole- En procent av utbildning. För många företag kan t.ex. snabbt förändrad teknik och och marknad innebära radikalt ändrade

produktionsmetoder en ny

förutsättningar. Det räcker inte längre med att "böja plåten", det krävs också analyser företagets situation, bedömningar av konsekvenser av och strategier, eftersom välgrundade beslut kan avgörande för vara hela framtid. Småföretagssektom blir alltså i allt högre grad företagets beroende mångfasetterad kompetens än tidigare ett suveränt av mer hantverkskunnande och smart produkt är inte tillräckligt. en Klyftan mellan de småföretag saknar högutbildade och högsom skolevärlden kan inte enbart skyllas på småföretagen. De flesta utbildningar tradition storföretagsinriktade och många studenter är av framtid i företag med de bättre förmåner och karriärsöker en ett större möjligheter ut att finnas där. som ser antalet högskoleutbildade kan öka i fler småföretag än de Vi tror att och vill därför presentera idé hur det ska

högteknologiska en om

Vi har inspirerats ett antal andra projekt bedrivs genomföras. av som eller har bedrivits i liknande syften.

Exempel 1. "SME Trainee"

Vid Luleå tekniska universitet startades i september 1997 en småföretagsanpassad traineeverksamhet; "SME Trainee Programme". samarbetsprojekt mellan CENTEK Centrum för Programmet är ett affärsutveckling, Luleå tekniska universitet samt små

teknologibaserad

medelstora företag i Norrbotten och Västerbotten. Finansiärer är och bl.a. Länsarbetsnämnden, Teknikbrostiftelsen i Norrbotten samt Länsstyrelsen i Norrbotten och Västerbotten. Syftet med programmet är att öka antalet högskoleutbildade i små och medelstora företag samt att med rekryteringen. Det är därmed också ett sätt att förhjälpa företagen ändra attitydema hos båda parter. länkar företaget med högskoleutbildade tekniker, CENTEK samman och Prioriterade företag är de som har ett ekonomer systemvetare. problem och att erbjuda akademikem fortsatt konkret som avser anställning efter avslutat Programmet sträcker sig över 7,5 program. och omfattar både teori- och praktikperioder. Deltagaren får månader kontinuerligt stöd och hjälp från universitetet. Programmet tar stor hänsyn till små företags specifika behov. Det är snarare mångsidighet betonas. Deltagaren arbetar med områden

än specialistkompetens som

ekonomistyrning, marknadsföring och FoU ur ett småföretagssom En vikt läggs vid sociala faktorer och ekonomiskt perspektiv. stor nätverk. Deltagaren får lära sig hur småföretag ska tillväga för att ta

kap. 6 75

tillvara olika utanför det företaget. Under resurser egna programmet är deltagaren anställd CENTEK för lön och ersättningar. av som ansvarar Företaget betalar 10-50 procent lönen inklusive sociala avgifter. av

Exempel 2. Wyutexaminerade iföretag"

Mitthögskolan bedrev under några år i början 1990-talet liknande av ett projekt som kallade "Näringslivspraktik". Detta föll väl och man ut många studenterna fick fast anställning efter projektets slut. Inför av hösten 1997 har utifrån de tidigare erfarenheterna utarbetat man ett nytt, ettårigt projekt; "Nyutexaminerade i företag". Kraven på företagen är att de är utvecklingsbara och företrädesvis inte tidigare har akademiker anställda. Finansiärer för projektet är företag, kommuner, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och två EU:s strukturfondsprogram. av

Exempel 3: Exportsäljare

Exportrådet bedriver ett projekt i samarbete med kommuner, Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och i vissa fall EU:s strukturfonder som de kallar "Unga exportsäljare". Syftet är att stimulera små och medelstora företags export med hjälp språkkimniga akadeav unga, miker samt att få arbetslösa akademiker att ta anställning utanför storstadsregionema. De rekryteras, företrädesvis civilekonomer som och civilingenjörer, arbetar under månader med Exportrådet sex som ansvarig personal- och trainee-organisation. Under denna tid varvas teori med praktik på ett företag och Exportrådet bistår med hand-

ledning. Lönen består av KAS, A-kassa eller utbildningsersättning.

Exempel 4. Arbetslösa civilingenjörer och marknadsförare

Två projekt inom ramen för arbetslivsutveckling ALU initierades av NUTEK i början 1990-talet för att bidra till teknikspridav

ning/kompetensutveckling i småföretag, öka antalet högutbildade i

dessa samt öka sysselsättningen för dessa under den rådande lågkonjunkturen. Yrkesgruppema civilingenjörer respektive markvar nadsförare. Projekten föll relativt väl ut, framförallt projektet med arbetslösa civilingenjörer visade sig underlätta nyanställning. Deltagarna som initierade processer i företaget kanske inte skulle ha ägt som annars rum, exempelvis satsningar på marknadsföring. I utvärderingarna nämndes även att projekten minskade kulturklyftoma mellan små-

76 kap. 6

företagare och akademiker. Svårigheter med projekten bl.a. att var tillfredsställa både näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska syften. anpassade till lågkonjunkturperiod. Under båda De var även en förbättrades konjunkturen och flera dem fått arbete, projekten av som avbröt ALU-perioden för att ta anställning i ett annat företag.

6.2¶Akademiker på öppet köp

Småfäretagsdelegatiønens förslag

Småföretagsdelegationen föreslår att ett nationellt ramkoncept, SME Projekt akademiker på öppet köp, utformas och bedrivs intresserade högskolor och av andra aktörer arbetar nära företag och högskolor. som

Projektet ska gå ut på att underlätta rekryteringen av

till småföretag och att göra småföre-

högskoleutbildade

tagssektorn attraktivare för akademiker.

Bakgrund

flera särskilda för att få in högskole- Trots att det genomförts program småföretag det fortfarande få nyutexaminerade söker sig utbildade i är och medelstora företag, där de skulle komma att bli till jobb i små akademikerpionjärer. Vi att det i många fall är invanda föreställtror traditioner gör småföretagen sysselsätter så få ningar och som att Ett sätt att göra de nyexaminerade intresserade

högskoleutbildade. mer

skulle kunna dem någon form utmaning i företaget. vara att ge av Exportsälj går ut på att akademiker får

Exportrådets projekt are, som en

utveckla företags exportsatsning och dessutom delta i attraktiva ett kurser Exportrådet är exempel på ett sådant upplägg. som ger, sitter med "idéer i byrålådan" saknar tid att Många småföretagare men utveckla dem. Det kan också finnas problem i företagets löpande verksamhet ingen har kunnat ta sig tid att arbeta med och lösa. som

Färslagets utformning

En utmaning för en nyutexaminerad skulle kunna att under vara ett antal månader projektanställd arbeta med tidsmässigt avgränsade som projekt i småföretag, eventuellt med handledning och stöd från högskolan eller någon initiativtagare. annan Vi tror att detta sätt att arbeta, att relativt självständigt driva ett projekt eller idé, skulle attraktivt för akademiker. Den en ny vara unga anställde bör få en marknadsmässig lön. Detta bör ett fullvärdigt vara alternativ till andra anställningar, alltså inte arbetslöshetsvara ett program eller signalera att jobbet har tagits sista utväg. som en "SME Projekt akademiker på öppet köp" bör stor uppmärk- - ges samhet i studenttidningar. Utmaningen att driva ett eget projekt inom företaget bör lyftas fram, liksom de fördelar anställning i mindre en ett företag medför, bl.a. större ansvarsområden, bredare perspektiv och en mer betydande roll i företaget. Det bör möjligt för två eller fler vara småföretag med arbetsuppgifter kan sammanföras till som en gemensam uppgift, att "dela på" akademiker. en Deltagande företag bör ha utvecklingspotential. Det bör inte en krävas företaget att det ska erbjuda fast anställning när projekttiden av är slut. De företag som visar ett sådant intresse bör dock prioriteras.

En enklare variant

En enkel möjlighet för företag att pröva "akademiker på öppet köp" är att ta emot studenter som praktikanter. Småföretag bör i högre grad än vad som sker erbjuda praktikplatser och examensuppgifter för högskolestuderande. Eftersom många studenter måste söka med ljus och lykta efter t.ex. praktikplatser i produktionsmiljö är obligatorisk som för vissa Civilingenjörsprogram, bör det lätt för företag finna vara att teknologer som vill ha arbete under kort period. Det bör inte en vara några svårigheter för högskolan och företagen att hitta praktiska samarbetsformer för praktikfönnedling. Det bör kunna möjligt för vara två eller fler småföretag på ort att gå att formulera en samman om en praktikuppgift och handleda praktikanten. Om det enskilda företaget har svårt att avdela tillräcklig handledarkapacitet, bör högskolan och/eller ett nätverk företag kunna bistå med hela eller delar av av handledarinsatsen.

78 kap. 6

Kommentarer

"SME Projekt akademiker på öppet köp" kan Vi ser att ett projekt som lösningar på flera problem: ge Avståndet mellan småföretag och den akademiska världen kan minska.

Benägenheten hos ett litet företag att anställa akademiker kan öka.

Regionen kan behålla välutbildad arbetskraft.

Idéer inte skulle ha fullföljts kan genomföras.

som annars

får tillfälle att pröva olika arbetsuppgifter i

Nyexaminerade

början sin yrkeskarriär.

kap. 7 79

7¶Fler extem

synpunkter på kompetens

Småföretagsdelegatiønens förslag

Småföretagsdelegationen föreslår en one-stop-

shop på Internet som enkelt kan lotsa småföretagare till information om var och hur extern kompetens kan engageras. Informationen bör om möjligt införlivas i något befintliga informationssystem för småföretag, så att nya arrangemang undviks.

1¶Mentorskap

Bakgrund

Många småföretagare är överbelastade med arbete och känner sig ensamma med sina problem. Då kan en utomståendes råd och vägledning vara ett stort stöd och ett sätt att perspektiv på sin verksamhet. småföretagare använder gärna externa kontakter

som samtalspartners, bollplank, rådgivare, problemlösare Ofta är det

m.m. bankkontakten, revisorn, en tjänsteman på kommunens näringslivssekretariat eller liknande utgör den externa kontaktpersonen. Det

som viktigaste för företagaren är att hitta någon som kan ge råd eller

som kan tipsa om vart företagaren ska vända sig för att få hjälp, och att kunna diskutera sina och företagets problem med någon är

som engagerad, kunnig och nära till hands. Personen och den relation

som man har byggt är ofta viktigare än officiella funktion.

upp personens Man vänder sig till den känner och har bra kontakt

person som man med sedan tidigare. Som framgår av bl.a. företagsintervjuerna är över

80 kap. 7 SOU l 998:77

huvud taget de personliga kontakter och nätverk som företagaren känner sig hemtam med, viktiga stöd och informella informations- och kunskapskällor.

Mentorer är samtalspartners och rådgivare i en mer eller mindre organiserad form. Genom en mentor kan företaget in ny kunskap och hjälp att undvika misstag och fallgropar.

mentor Vad är en

Mentorer finns inom många olika områden, t.ex. idrotten, sjukvården, högskolan och näringslivet.

En mentor är en oberoende och objektiv diskussionspartner 0

med tystnadsplikt.

0 En mentor har vanligtvis inga eller låga förväntningar om

ekonomisk ersättning.

En mentor kan dela med sig av sin kompetens, sina erfareneter

och sitt kontaktnät.

En mentor fungerar som stöd och bollplank, både för företaga-

ren personligen och i dennes yrkesroll.

Alla kan ha en mentor. 0

Det finns fler fördelar med denna form av externa samtalspartners:

Företagaren får skräddarsydd hjälp. o

0 Företagaren utvecklas i sin roll.

Företaget behöver inte anställa någon. o

Företaget får tillgång till en annan persons kontaktnät. o

0 Det är ett billigt alternativ.

Vilken form av extern kompetens som passar i det enskilda fallet beror på företagets situation och behov. En mentor ger både ett professionellt och ett personligt stöd till företagaren. Många gånger kan mentors-

kap. 7 81

formen vara ett steg på vägen inför ett eventuellt styrelseuppdrag. En icke-juridisk kontakt ger företaget möjlighet att "testa" mentoms personlighet och kompetens. Den potentiella styrelseledamoten får på samma sätt ta ställning till att ha en bindande ansvarspost i företaget.

Det finns speciellt för småföretagare olika mentorsprogram som anordnas av nätverk runt om i Sverige. Programmen brukar sträcka sig över ca ett år. Under detta år ställs ofta krav på mentor och adept att träffas under ett visst antal timmar.

Kostnaden varierar mellan olika program. En mentor är inte ett gratis substitut för en konsult. Principen är dock att en mentor inte ska ta betalt. Mentom utför inga uppgifter utan stödjer företagaren i hans eget arbete. Vanligtvis tas en liten avgift ut för administration och utlägg vid seminarier och dylikt. Mentoms vinst ligger istället i att få hjälpa en annan företagare att utvecklas och att själv utvecklas genom att ta del av denne företagares erfarenheter.

Slutsatser

Mentorer finns redan inom många olika områden i samhället, bl.a. i näringslivet. Mentorssystemet är väl utvecklat och det finns inget skål för Småföretagsdelegationen att föreslå något annorlunda system för småföretagssfáren än det som redan existerar. Däremot har vi kunnat se att den företagare som vill ha en mentor, inte alltid vet hur man ska tillväga för att få tag på någon som passar.

Vårt förslag är att de existerande mentorsnätverken för småföretagare presenteras i den databas med företagsrådgivare som vi redan berört i avsnitt 5.4. Alternativt kan nätverken presenteras i Smelink se bilaga 2.

7.2¶Kompetens genom styrelser

Småföretag och styrelsearbete

Många småföretag bedriver inget aktivt styrelsearbete. Det är inte heller många som använder sig av externa ledamöter i styrelsen. Det finns dock många fördelar som ett aktivt styrelsearbete och externa ledamöter

kan ge.

82 kap. 7

Stöd till VD:n Utökat kontaktnät Tillförd kompetens i företaget Initiativ till långsiktig planering Kraftfulla och kvalificerade beslut

En styrelseledamot har framförallt professionell relation till föreaget. en Skillnaden mot mentor är att styrelseledamoten inte bara är råden givande utan också är med och fattar beslut. Eftersom denne har ett personligt är troligen engagemanget i företagets verksamhet ansvar också större än hos en mentor.

En styrelseledamot tar ut ett arvode. Priset för en styrelseledamot är givetvis kopplat till hur stor tid och risk lägger ned i företaget. Ett man riktmärke för styrelseledamot i ett mindre företag är 40 000-50 000 en kronor år. En styrelseordförande tar något mer. per

SOU l998:77 kap. 7 83

Ett företags styrelse kan när som helst ta in en eller flera rådgivare i styrelsen i form adjungerade ledamöter. En adjungerad styrelse-

av ledamot har inte något juridiskt och inte heller rösträtt i styrel-

ansvar

Att låta utomstående delta i styrelsemöten kan vara ett bra sätt sen. en att få in eftertraktad kunskap och erfarenheter. Det kan också vara ett första steg till en fast plats i styrelsen.

Alternativa styrelseførmer

Företagare kan ta del andras råd och erfarenheter i styrelseliknande

av arbetsformer utan att behöva följa legal styrelses beslut. Det

men en kan ske om företagaren ingår i en "altemativ styrelse". Detta innebär å andra sidan att företagaren inte kan ställa lika höga krav på den "alternativa styrelsens" engagemang, eftersom deltagarna där saknar personligt ansvar i företaget.

En skuggstyrelse kan bildas av en grupp av företag som går samman för att tillsammans diskutera respektive företags problem och knäckfrågor utan att styrelsen är organiserad enligt aktiebolagslagen. En skuggstyrelse har alltså, liksom mentor, inget lagligt ansvar för de

en råd och det finns heller inga juridiska krav på att företaget ska

som ges följa skuggstyrelsens råd.

Hur finna lämpliga styrelseledamöter

StyrelseAkademien är ideell förening finns på olika håll i

en som Sverige och arbetar för att utveckla styrelsearbetet i mindre och medelstora företag. StyrelseAkademien har byggt upp en "bank" av kandidater till styrelseuppdrag och kan genom en matchning ta fram ett antal passande kandidater för det enskilda företaget. Föreningen anordnar även utbildningar i styrelsearbete. Liknande tjänster som dem StyrelseAkademien erbjuder finns också hos ALMI Företagspartner.

Kommentarer

På sätt när det gäller information till småföretag om

samma som mentorer bör det finnas en enkelt tillgänglig inforrnationsväg för den företagare som är intresserad av att engagera en extern person som styrelseledamot. Uppgifter hur man ska gå tillväga för att finna

om lämpliga bör kunna sökas på datanätet via enkla ledord. Som

personer företagare ska inte i första momentet behöva känna till namnen på

man de institutioner har den efterfrågade informationen och kun-

som

84 kap. 7

skapema. Med verktyg som IT och Internet bör det vara möjligt att

bygga kunskaps- och informationssystem för småföretagare på det

sättet, men det förutsätter naturligtvis att företagarna har tillgång till

och kan använda verktygen.

kap. 8 85

8¶Avslutande kommentarer

Småföretagen är i fokus för mångas intresse. Många offentliga utredningar årens lopp lagt betänkanden och förslag på små-

har genom företagsområdet. Åtskilliga forskningsprojekt uppmärksammar småföretagen och deras villkor. Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, ESBRI, har sammanställt en katalog 140

över ca aktuella svenska forskningsprojekt med småföretagsinriktning. Utbildning och lärande i småföretag är temat i ett 20-tal projekt. Trots fokuseringen återkommer gång på gång frågan hur företagens speciella arbetssituation och problem ska kunna lösas så att fler företag etableras och de befintliga företagens tillväxtpotential tas tillvara.

Småföretagama och deras anställda behöver som andra människor i samhället arbete och utbildning för att hålla sin allmänna kom-

varva petens intakt. Men behovet utbildning i betydelsen kurser och

av seminarier över generella teman tränger sig på mycket mera sällan än behovet praktisk kunskap och kompetens att lösa vardagsarbetets

av problem. Företagarna älva att utbudet utbildningar och kom-

anser av petenstjänster riktade till dem ofta är alltför teoretiserande och allmänt hållna. Det kan viktiga inslag i den långsiktiga kompetens-

vara utvecklingen sällan de kortsiktiga och situationsbundna

men passar mer kompetensproblem de flesta småföretagare också har.

som

Småföretagsdelegationens intervjuer och samtal med företagare visar att många är trötta på det "bättre vetande" som de ibland möter hos institutioner och konsulter i olika skepnader. Utgångspunkten för kontakterna företagets behov, inte konsultens ambition. De

måste vara företagare är att arbeta med konsulter och i en akademisk

som vana kultur, har sällan problem med att hantera och välja rätt i högskolans utbud eller bland de konsulttjänster erbjuds dem. Många andra

som känner sig så främmande för högskolan och konsultbranschen att de aldrig skulle drömma att söka kompetenshjälp i den miljön.

I delegationens kontakter företagarna själva att de framför

uppger allt har förtroende för de är direkt och kontinuerligt

resurspersoner som engagerade i deras företag. Det kan banktjänstemannen, kom-

vara

näringslivsselcreterare eller företagare, som är insatt i munens en annan de företagsspecifika förhållandena och finns nära till hands. Som

som komplement till högskolans och konsultemas utbud frågar företagarna

86 kap. 8

efter skräddarsydda kompetensinsatser som är direkt användbara i deras eget företag. Kunskapsmaterialet kan finnas hos andra företag, myndigheter och organisationer vid sidan om det ordinarie utbildningsväsendet behöver för att kunna tillämpas på det enskilda

men anpassas företagets situation.

Många företagare klagar över att det är svårt att överblicka all information som berör dem. Mängden av information och erbjudanden inger dem lätt känslan att de missar goda möjligheter. Det är svårt att urskilja det som är relevant för dem älva. Det är viktigt att företagarna enkelt kan komma åt det kunskapmaterial och den information som de faktiskt är betjänta av. Nya system och hjälpmedel bör så långt möjligt bygga på sådana lösningar som företagarna redan är förtrogna med och uppskattar inte lägga till fler varianter som ytterligare späder på

oöverskådligheten. Arrangemang med one-stop-shops på IT-nätet och i fysisk bemärkelse på den egna orten är ett sätt att småföretagare

ge bättre service och ge dem chans till större oberoende.

De intervjuade småföretagamas kritik mot den samhällsstödda organisationen för kompetenstjänster är enligt vår uppfattning så allvarlig att det kan finnas skäl att överväga en översyn och analys av den offentliga konsultorganisationen på kompetensområdet. De omdömen om t.ex. ALMI som kommit fram till Småföretagsdelegationen här, men också i anslutning till att andra frågor än kompetensförsörjningen diskuterats, är delvis motstridiga. Bl.a. detta har föranlett oss att beröra några aspekter på organisationen på småföretagsområdet som helhet i delegationens sammanfattande slutrapport.

Bilaga 1 s. 88

Bilaga 1 87

Småföretagares syn på kompetens-

till avsnitt 2

försörjning - underlag

Intervj umall

Intervjuerna har varit av kvalitativ art och underlaget har endast utgjort

en grundstruktur för dessa. Diskussionerna har fokuserat mer eller

mindre på vissa områden beroende på deltagande företag.

0 Bakgrundsfakta

verksamhet antal anställda företagets ålder företagarens bakgrund -

0 Företagets exportverksamhet nuvarande / blivande

hur länge marknader välplanerat / ad hoc extern hjälp/ stöd rekrytering -

0 Hinder, trösklar, behov

främsta problemen brist på kunskap/kompetens insikt om kompetensbehov alt. "leaming by doing" behov av infonnation, rådgivning och/eller konsultstöd vilken kunskap / kompetens kan överföras finns ett utbud av efterfrågad kunskap / kompetens -

Bilaga 1 s. 89

88 Bilaga 1

0 Drivkrafter

vad har underlättat -

stöd / bidrag från vem -

andras erfarenheter/ framgångsexempel -

nätverk -

seminarier -

rekrytering -

0 Stödsystemet

kontakt med stödorganisationer -

kännedom om utbudet -

på stödsystem - syn

förtroende -

one-stop-shop / exportcentra -

0 Utbud +/-

kompetenscheckar

nätverk -

mentorer / extern styrelseledamot -

exportchef/exportsäljare att hyra

exportsäljresor -

hjälp från studenter -

seminarier -

kurser -

Bilaga 1 s. 90

Bilaga 1 89

Samtal och intervjuer:

Berggren Tom, Lars Weibull AB Bemtorp Anders, Exportrådet Eneroth Johan, Kulan Studentkompetens Grandelius Lennart, Exportrådet Green Ingegerd, IUC i Gnosjö Hjalmarsson Dan, Eurofutures Höglund Bo, Exportrådet Karlsson Hasse, Exportrådet Lennerlöf Frida, EU Programkontoret Liljemark Thomas, NUTEK Lindqvist Maria, TemaPlan Linger Anders, Visionsfabriken Löwstedt Eva-Lotta, NUTEK Nordkvist, Ivar, Länsstyrelsen, Stockholm Petterson Erik, ALMI Premler Therese, Exportrådet Berlin Ramström Dick, Ramström Fondelius Reitberger Göran, TemaPlan Sandberg Lennart, NUTEK Sjöberg Göran, Exportrådet Ström Monika, NUTEK Sörbom Peter, Länsstyrelsen i Stockholm Weibull Göran, Lars Weibull AB Weissglas Peter, Accretia Wiklund Pia, France International Willermark Bo, IUC i Gnosjö Östlund Christer, Företagarnas Riksorganisation

Bilaga 2 s. 92

Bilaga 2 91

Student Connection Kanada

I Kanada har näringsdepartementet tagit aktiv roll för att öka

en Intemet-användningen i de små företagen. Man har bl.a. etablerat en småföretagsanpassad webplats Strategis. Vidare pågår ett program som innebär att ca 2 000 studenter besöker omkring 50 000 företag under tre somrar åren 1996-98 för att introducera företag i informationsteknik och få igång en användning av Internet. Studenterna får först utbildning under fyra dagar. Besöken på företagen sker sedan

en under tre dagar företag. Under dessa dagar betalar företagen ca 500

per kronor per dag.

Projektet stöds av universitetens samarbetsorganisation och flera andra organisationer. Dessutom är företag som Microsoft och Netscape inblandade. Dessa bidrar med att Internet, mjukvara för browser m.m. får användas gratis.

Smelink

Smelink är ett svenskt initiativ som visar många likheter med det kanadensiska företagsnätverket. Projektet finansieras till största delen

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Smelink är också namnet på av

webplats för små och medelstora företag. Webplatsen kan sägas vara en ett informationstorg plats med samlad information av intresse för

- en målgruppen. Tanken är att företagarna med hjälp av detta konkreta exempel ska nyttan med Internet och dessutom enkelt kunna söka

se relevant information på en plats.

Under 1997 bedrevs Smelink som pilotprojekt i fem län,

sommaren nämligen Jönköpings, Stockholms, Jämtlands, Västernorrlands och Västerbottens län. Studenter besökte omkring 450 små och medelstora företag under halvdagar för att utbilda och informera om Internet och Smelink. Utbildningen utgick från Smelinks websida men anpassades efter respektive företags kunskaper och speciella intressen. Under hösten 1997 har stiftelsen beslutat att för tvåårsperiod skjuta till

om en

till projektet, så att det kan utvidgas. De olika universiteten mer pengar och högskolorna runt i landet kommer att engageras och få möjlig-

om het att lägga upp proj ektinsatsema efter egna förutsättningar.

Smelink är ett intressant projekt, men det dröjer innan projektet har nått ut till flertalet små och medelstora företagen, eftersom dessa utgör

Bilaga 2 s. 93

92 Bilaga 2

oerhört stor Det finns alltså utrymme för och behov av fler en grupp. projekt inom det viktiga IT-området för att nå ut på bred front. Det behövs grundläggande information och utbildning för många

också mer

företagen, innan de för det stadium där Smelink-utbildning av är mogna kan ta vid.

Bilaga 3 s. 94

Bilaga 3 93

Källförteckning

Litteratur:

Bilaga 3 s. 94

ALMI Årsredovisning 1996

Ernst Young; Huvudrapport: Växtkraft Mål 4 och Adapt, 1997 ESO-rapport; F öretagsstödet: Vad kostar det egentligen , Ds 1995: 14 Eureka Marknadsfakta; Smâföretagarnas på samspelet med

syn myndigheter och kommuner: Sökandet efter information, november 1997 Exportrådet, "Året gick", 1996

som Holzhausen, Jan; Kunskapscentra för utveckling små företag,

av Arbetslivsfonden 1995 Kompetens och kapital: statligt stöd till företag,

om Betänkande från Företagsstödsutredningen, SOU 1996:69

Långtidsutredningen 1995, SOU 1995:4

Länsstyrelsen i Norrbottens län; Småföretag: Villkor och verklighet, Norrbottens län 1996

Bilaga 3 s. 95

94 Bilaga 3

NUTEK; Behovet särskilda småföretagspolitiska insatser: Ett

av diskussionsinlägg strategier för statlig småföretagspolitik Vad

om privata småföretag vill ha samhället, R 1992:46

NUTEK; Mentorprojekt Export: En processanalys av ett internationaliseringsprojekt för småföretag i Stockholms län, R 1997:78

NUTEK Årsredovisning 1995/96

Ramström, Dick Norlin, Inga Lill; Småföretagen och deras vänner: Stödmönster och nätverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1997:02

Riktlinjer för budgetåret 1998 avseende Sveriges exportråd, Näringsoch handelsdepartementet

Svenska EU Programkontoret; Växtkraft Mål 4. EU-stöd till kompetensutveckling iföretag, 1996

Vedin, Bengt-Arne, Myter IT, Teldok rapport 94, 1995 samt

om Den valbara tekniken, Teldok rapport 112, 1997

Delegationen 95

Småföretagsdelegationen

Ordförande: Kommunalrådet Mats Johansson, Karlskrona kommun

Ledamöter: Verkst. direktören Gunilla Almgren, REGAB Reglerarmatur AB Bankdirektören Erling Bergkvist, AB Industrikredit Förbundsordföranden Gunnar Erlandsson, SEKO Personalchefen Camille Forslund, Keyline Städ och Konsult AB Direktören Sune Halvarsson, NUTEK Direktören Stina Hubendick, Källskär Konsult AB Verkst. direktören Per-Olof Jönsson, Kooperativa Institutet Direktören Jan Krylbom, Industriförbundet Verkst. direktören Gunnel Mohme, Tjänsteförbundet Generaldirektören Anitra Steen, Riksskatteverket TekrLdr. Bengt-Ame Vedin, Ruben Rausings Fond Köpmannen Birgitta Ytterström, ICA Ånge

Experter: Departementsselcreteraren Mats Fagerlund, Närings- och handelsdepartementet Departementsrådet Yvonne Fredriksson, Närings- och handelsdepartementet Lantbrukaren Magnus Johansson, Bleckenstad, Mjölby Departementsrådet Staffan Sandström Närings- och handelsdepartementet Departementsrådet Charlotte Zackari, Närings- och handelsdepartementet

Sekretariat: Huvudsekreterare Björn Jansson, Småföretagsdelegationen Bitr. sekreterare Martin Hammarström, Småföretagsdelegationen Sekreterare Lena Noreland, Småföretagsdelegationen Sekreterare Sven Sjögren, Småföretagsdelegationen Assistent Kerstin Svensson, Småföretagsdelegationen

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegier vissa Tänderhelalivet fall enöversyn.UD. . nytt ersättningssystemfor vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgäller livet.Stödochvårdtill barnoch Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Tymaktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott. ln. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsformåga. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva 35.Förordninga.rtillmiljöbalken. Bilagor.+ M. försäkringar.Fi 36.1dentiñeringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997. ochSystembolagetsprodukturval.S. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet Effektivitet- skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeforsäkringen. l0.Campusfor konst.U. 38.Vadfår vi for pengarna Resultatstymingav - 11.Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala inomolikaområden.U. området. 12.Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. 14.E-pengar-näringsråttsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformationföralla. 15.Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningfor hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. 16.Nåråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötandeav personermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S. - 17.Sa.rnordningdigitalmarksändTV.av Ku. 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju. l8.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö. l9.lTochregionalutveckling. 460m buggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslån.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-k0mmisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fordigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S. - Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas 21.Problemmedinbäddadesysteminfor ZOOO-skiftet. inomEU.K. Hearinganordnad IT kommissioneniav 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedlndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-11-14.K. Läkemedelvårdi ochhandel,SOU1998:28. ü.Försäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Ettgarantisystemför forsäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed B. Statenochexportfinansieringen.N. kunskapslyftet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationering arbetstagare.av A. Översyn ñskeriadministrationenav m.m.Jo. 53.Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.N. 25.Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. for mindreföretag.Ett rådslaganordnatav 26.FrånhembrånttillMariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikationsfaktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch och lndustriforbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K. 28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadlåkemedelsforsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa ochtillfälligt arbete.Fi 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed IT-stöd.U. 58.ITochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. IT-kommissionensrapport6/98.K. 59.Räddningstjänsteni Sverige

RäddaochSkydda.Fö. - 60.KringHallandsåsen.M. 61.LivsmedelstillsyniSverige.Jo. ézKampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. 63.Engodaffär i MotalaJoumalistemasavslöjanden ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriñserie.SB. 64.Bättreochmertillgångliginformation. Småföretagsdelegationensrapport2. N. 65.Nyatider,nyaförutsättningar... IT-kommissionensrapport8/98.K. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U.

- 67.Socialavgiñslagen.S. 68.Kunskapslåget kärnavfallsområdet1998.M. 69.Lämplighetsprövningavpersonalinom förskoleverksamhet,skolaochskolbarnomsorg.U. 70.Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, IT-komrnmissionensrapport7/98.K. 71.Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

kontrollinstrumentIn. 72 Kommunalañnanstörbund.Fi. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.In. 74.Styrningenavpolisen.Ju. 75.Djurtörsök.Jo." 76. Idrott ochmotion för livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochñiluftslivets organisationer.In. T7.Kompetensi småföretag.Småtöretagsdelegationens rapport N.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedelsinformation alla.för 41

HurskallSverigemåbättre Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 - Kontrolleradochifrågasatt Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch -intervjuer medpersonermedfunktionshinder.48 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriñserie.63 De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder

Justitiedepartementet 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

LäkemedelLvårdochhandel,SOU1998:28.50 BROTISOFFER Socialavgiñslagen.67 Vad hargjorts Vad börgöras 40

Ensamladvapenlagstiñning.44 Kommunikationsdepartementet

Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 IT ochregionalutveckling. Bulvanerochannat.47 120exempelfrånSverigeslän.19 Styrningenavpolisen.74 lT-kommisionenshearingominfrastrukturen

Utrikesdepa rtementet för digitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall Problemmedinbäddadesysteminfor 2000-skiñet. enöversyn.29 - Hearinganordnad IT kommissionenav i

samverkanmedlndustriförbundetoch Statskontoret Försva rsde artementet 1997-11-l4.2l Säkrarekemikalie antering.13 Identifieringochidentitet digitalamiljöer.i Utlandsstyrkan.3 0 Referatfrånenhearingden12november1997. Försvarsmaktsgemensarnutbildningför - IT-kommissionensrapport4/98.36 framtidakrav.42 Konsekvenser attav taxfreeförsäljningenavvecklas Sotningiframtiden.45 inomEU.49 Räddningstjänsteni Sverige HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt RäddaochSkydda.59 - för mindreföretag.Ettrådslaganordnat av Socialdepartementet IT-kommissionenpåuppdragavKommunikations-

departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Tänderhelalivet ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-1 l nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - 54 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav lT ochnationalstaten.Fyrafrarntidsscenarier. Systembolagetsprodukturval.8 IT-kommissionensrapport6/98.58 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Nyatider,nyaförutsättningar... bemötande personerav medfunktionshinder.16 IT-kommissionensrapport8/98.65 Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. + st4 bilagor.25 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och Frånhembränttill Mariakliniken. T-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, faktaomungdomarochsvartsprit.26 - IT-kommmissionensrapport7/98.K.70 Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel

ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28 Finansdepartementet

Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Omstruktureringarochbeskattning.I ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ 31 Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid försäkringar.7 psykiatrisktvångsvård.32 Integritet- Effektivitet- Skattebrott.9 Företagaremedrestarbetsfönnåga.34 Självdeklarationochkontrolluppgiñer Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.37 -förenkladeförfaranden.12 Vad får vi forpengarna Resultatstymingav - E-pengar-näringsrättsligafrågor.14 statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala Engräns enmyndighet 18 området.38 - Försäkringsgaranti.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ettgarantisystemfor forsäkringsersättningar.22 In rikesdepartementet

Nya ledningsreglerfor bankaktiebolagoch Historia,ekonomiochforskning. försäkringsbolag.27 Femrapporteromidrott.33 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Denkommunalarevisionenettdemokratiskt ochtillfälligt 56 kontrollinstrument.7 l Kommunalafinansforbund.72 OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida - Utbildningsdepartementet systemför statsbidragtill invandrarnas

riksorganisationermfl.73 Campusförkonst10 Idrott ochmotion for livet. Statensstödtill idrotts- Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn rörelsenochfriluftslivets organisationer.76 inomolikaomráden.1 l

Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Miljödepartementet

Situationeninfor ochunderförstaåretmed Grönanyckeltal Indikatorerforá ettekologiskthållbart kunskapslyftet.51 samhälle.15 DUKOM Distansutbildningskommittén. Förordningar +Bilagor.35 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 IT-stöd.57 Kring Hallandsåsen.60 FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 - Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Lämplighetsprövning personalinomav kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.62 förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 Kunskapslägetpåkämavfallsområdetl 998.68

Jordbruksdepartementet

FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Översyn ñskeriadminisu-ationenav m.m.24

LivsmedelstillsyniSverige.6 l

Djurforsök.75

Arbetsma rknadsdepartementet

välfärdensgenusansikte.3

Mänpassaralltid Nivá- ochorganisationsspecifika

processermedexempelfrånhandeln.4

Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch

maktdiskurser.5 , Ty makten dinär Mytenomdetrationella

arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

Utstationering arbetstagare.av 52

Kulturdepartementet

Samordning digitalmarksändTV. 17av

Nä rings- och handelsdepartementet

Statenochexportfmansieringen.23 Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.53

Bättreochmertillgängliginformation.

Smäforetagsdelegationensrapport2.64

Kompetens småföretag.i

Småforetagsdelegationensrapport 77

Regelforenklingforframtiden.

POSTADRILNS:106 47 STOCKHOLM FAX08-690 91 91. Tl-il.EFN:o8-69o 91 90 E-Povr: frirzes.0rder@liher.se Fkrrzn |NIF.RNETBOKHANDEI,:www.frilzes.se

ISBN91-38-20946-2 ISSN0375-25OX