Kapitalförsörjning till småföretag.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Lo

|- 0:

O

a

o Kapital-

1:

å

försörjning

m

z

till

LL Z

O småföretag

+-

CD L|l J LU D

m

0¶I- LLJ o:

:o

LJ :

SOU 1998: 93

m {

WK

Öga S O

Mm

Statens offentliga utredningar

l 99 8:93

Närings- och handelsdepartementet

Kapitalförsörj ning

till

småföretag

Småföretagsdelegationens 6

rapport Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pâ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20963-2 Stockholm 199g ISSN 0375-250x

Förord

Svârighetema att få kapital till växt och expansion från banker och riskkapitalförsörjare hör till de viktigaste problemen för små företag. Svenska småföretag har i jämförelse med motsvarande företag i andra länder en lägre soliditet och lönsamhet. Den låga soliditeten ger i sin tur dåliga förutsättningar att erhålla krediter i banksystemet.

För stora och medelstora företag med stor tillväxtpotential har situationen på senare år förbättrats, med en framväxt av mindre börser och ett starkt tillflöde av pengar till riskkapitalmarknaden. Fortfarande har dock mindre företag betydande svårigheter att få lån och riskkpital. I denna rapport lägger Småföretagsdelegationen fram ett antal förslag som vi tror skulle kunna förbättra denna situation.

I Småföretagsdelegationen har följande ledamöter ingått: Gunilla Almgren, Erling Bergkvist, Gunnar Erlandsson avliden 23 maj 1998, Camille Forslund, Sune Halvarsson, Stina Hubendick, Per-Olof Jönsson, Jan Krylbom, Gunnel Mohme, Anitra Steen, Bengt-Ame Vedin och Birgitta Ytterström. Delegationen har biträtts av experterna Mats Fagerlund fr.o.m. 19 januari 1998, Yvonne Fredriksson, Staffan Sandström, Mathias Temell t.o.m. 18 januari 1998 och Charlotte Zackari, samtliga från Närings- och handelsdepartementet, samt Magnus Johansson, LRF fr.o.m. 12 januari 1998. Dessutom har delegationen biträtts av konsulterna Hans Kilsved och Per Mogård.

Inom delegationens sekretariat har Martin Hammarström ansvarat för arbetet med rapporten. För redaktionell utformning och utskrift har Kerstin Svensson svarat.

Småföretagsdelegationen överlämnar härmed sin sjätte rapport, Kapitalförsörjning till småföretag, till regeringen.

Stockholm i juni 1998 Småföretagsdelegationen

Mats Johansson Ordförande

1¶Sammanfattning av förslag

Skattepremierat småföretagarkonto

Småföretagsdelegationen föreslår att staten skattegynnar sparande för

eller expandera småföretag att tillåta befintliga och att starta genom blivande företagare att göra avsättningar till ett speciellt°°småföretagarkonto.

Vårt förslag har likheter med systemen för skogskontoavsättning

respektive avdragsrätt för individuellt pensionssparande.

Periodiseringsfond

stärka Soliditeten och låta vinstmedel arbeta i rörelsen föreslås För att utökade möjligheter till avsättning till periodiseringsfond.

Uppskjuten reavinstbeskattning

Inför uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i aktier i onoterade företag. Systemet kan byggas på den uppskjutna reavinstbeskattning tillämpas vid försäljning och köp av fastigheter.

som

Pensionsmedel

Vi föreslår statlig förhandlingsman får i uppdrag att samla olika

att en aktörer såsom fackförbund, försäkringsbolag och pensionsfonder till bildande särskilda riskkapitalbolag med uppgift att placera i små-

av

företag och andra riskkapitalbolag.

8¶Sammanfattning förslag

av

Förlustgarantier

Statliga förlustgarantier 50 procent till riskkapitalbolagens placeom ringar i onoterade bolag införs efter dansk modell. De beskattnings-

regler som gäller för investmentbolag skall, vissa förutsättningar

om är uppfyllda, även kunna äga tillämpning på riskkapitalbolag.

Riskkapitalbolag skall få klassas investmentbolag

som

Investmentbolag beskattas i huvudsak i bolaget, utan hos sina ägare. Vi föreslår att även riskkapitalbolag skall få klassas investsom mentbolag i beskattningshänseende, utan att behöva på börsen. noteras För att riskkapitalbolagen inte skall kunna användas instrument som ett för skatteundandragande bör vissa kompletterande regler ställas upp.

Placeringsregler för fonder, banker och försäkringsbolag

Sverige har sedan länge ett stort institutionellt förvaltat sparande. Dagens placeringsregler innebär att fonder m.fl. i huvudsak får äga mer än vad som motsvarar 5 procent röstetalet eller 34,5 av procent av aktiekapitalet i ett företag. Inom EU pågår emellertid för närvarande översyn placeringsen av reglema, med särskilt sikte på begränsningsreglerna. Sverige bör anpassa sina placeringsregler till europeisk praxis.

Småföretagsdelegationen föreslår att placeringsreglema i lag

om

värdepappersfonder, bankrörelselagen, försäkringsrörelselagen m.fl.

lagar ändras så att dessa institutioner får rätt förvärva aktier i att onoterade bolag motsvarande maximalt 10 procent röstetalet eller av maximalt 69 procent aktiekapitalet. av

Tidigare föreslagna åtgärder

Delegationens uppfattning är att nedanstående tidigare föreslagna åtgärder bör genomföras:

0 Införande av ett generellt system med statliga kreditgarantier eller statligt understött system med kreditgarantier för lån och/eller efterställda lån till småföretag. Detta arbetar för närvarande ALMI med.

Sammanfattning förslag 9

av

0 Fortsatt offentligt engagemang för lokalt ägande, t.ex. utveckling

av

placerarträffar och småföretagsbörser.

ll

2¶Bakgrund

I Småforetagsdelegationens direktiv understryks vikten att reducera av skillnader i konkurrensförutsättningar mellan små och stora

företagK

Dålig soliditet är ett grundproblem för svenska småföretag. Förutom att Soliditeten är sämre i små än i stora företag har svenska småföretag i jämförelse med motsvarande företag i andra länder lägre soliditet och lönsamhet. Den låga Soliditeten i sin tur dåliga förutsättningar att ger erhålla tillräckliga krediter i banksystemet. Såväl forskare som praktiker har pekat på betydelsen att vinster för att av generera egna balansera extern finansiering Detta är speciellt olyckligt eftersom det i Sverige är förenat med betydande svårigheter för enskilda att av egna inkomster bygga ett sparande räcker för företag. upp som att starta ett Förslagen i denna rapport är avsedda att förbättra den beskrivna ovan situationen. Fortfarande finner vi att banker och riskplacerare har avsevärda svårigheter att värdera immateriella tillgångar. I ett företags balansräkning tas investeringar som maskiner och byggnader Tillgångar upp. som patent, varumärke, marknader, nätverk, förtroende, kompetens och humankapital värderas däremot inte. Det är viktigt att revisionssed och bokföringsregler utvecklas till att ta hänsyn även till immateriella tillgångar. För små företag inom service- och tjänstesektom samt inom kunskapsintensiv tillverkning är detta speciellt viktigt. Uppgiften är dock så stor att delegationen inte kunnat ta sig den. an Ett annat problem är att svenska placerare investerar mycket liten en andel i småföretag. Detta gäller såväl pensionsfonder försom säkringsfonder, aktiefonder och värdepappersfonder, förvånansmen värt nog även riskkapitalbolag. skattesystemet kan verka hindrande för såväl enskilda företag som

att gå med riskkapital i småföretag. Avkastningen och försäljnings-

vinster efter skatt inte stå i rimlig proportion till riskerna i anses

Dir 1996:70. 2 Christer Olofsson och Björn Berggren, De mindre företagens finansiella villkor, Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling, Uppsala 1998.

12 Bakgrund

jämförelse med andra placeringar. Sådana strukturella fel i skattesystemen måste förr eller senare åtgärdas. På sikt måste dubbelbeskattningen i vissa fall trippelbeskattningen både vinster och av utdelningar tas bort. Speciellt angeläget är detta för onoterade bolag. Dessa har inte den fördel kontinuerlig kapitalkälla som en börs av en ofta utgör. I väntan på sådana fundamentala strukturförändringar bör man dock genomföra reformer till inte alltför betydande kostnader kan som underlätta småföretagens kapitalförsörjning och stimulera att nya företag bildas. De förslag Småföretagsdelegationen nu presenterar som bör sådana underlättande åtgärder. Förslagen är: ses som Skattepremierat småföretagarkonto

Ökad avsättning till periodiseringsfond

Uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i aktier i onoterade företag 4. Statlig förhandlingsman utses med uppgift att verka för att mer pensionsmedel placeras i riskkapitalbolag och mindre företag

Förlustgaranti till riskkapitalbolag enligt dansk modell Riskkapitalbolag jämställs med investmentbolag ur beskattningssynpunkt Placeringsreglerna för värdepappersfonder, banker och försäkringsbolag ändras så att större placeringar kan ske i onoterade småföretag. Genomför nedanstående tidigare föreslagna åtgärder: Införa ett generellt systern med statliga kreditgarantier eller 0 statligt understött system med kreditgarantier för lån och/eller efterställda lån till småföretag. Detta arbetar för närvarande ALMI med. Fortsatt offentligt för lokalt ägande, t.ex. utveckling 0 engagemang placerarträffar och småföretagsbörser. av

Kostnad för och finansiering dessa förslag kommer att behandlas i av delegationens sista rapport.

Högre ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning är för närvarande högt prioriterade mål för den ekonomiska politiken. I den aktuella ekonomisk-politiska debatten hyses stora förhoppningar fier

om nystartade småföretag och expansion i befintliga små- och medelstora företag.

Förvisso kan blotta nämnandet av antalet småföretag antyda den betydande potential for ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning

som borde ligga i småföretagen. Det är vanligt att betrakta företag med färre än 200 anställda som småföretag. Då talar vi om drygt 450 000 företag. Om vi gör en mer snäv definition och endast räknar dem som har färre än 50 anställda sjunker visserligen antalet, uppgår ändå till drygt

men 420 000. Under de senaste åren har antalet nystartade företag varit stort. Det har väckt ytterligare förhoppningar om att det skulle vara i småforetagen som tillväxt och sysselsättning kan åstadkommas.

När man så granskar medlen för att öka antalet snabbväxande företag inom småföretagssektorn utkristalliseras väl fungerande risk-

en kapitalförsörjning som en grundläggande förutsättning för tillväxt.

Politiskt intresse riktas mot riskkapitalförsörjningen när den privata marknaden för lån, garantier och olika former för riskfinansiering framstår som ofullständig och investeringar uteblir. Inom närings- och regionalpolitiken finns redan i dag flera olika former av riskfinansiering med syfte att komplettera den privata marknaden. Det finns emellertid enligt vår uppfattning en potential för ett starkare genomslag om en renodling och prioritering sker inom ramen för de statliga insatserna.

Flera olika näringslivsorganisationer, liksom andra intresseorganisationer, statliga utredningar och propositioner har under de senaste åren uttalat sig om behovet effektivare riskkapital-

av en försörjning.

Behovet av riskkapital skiljer sig kraftigt mellan olika företag, sektorer, typ av företagare och regioner. Inom vissa sektorer av näringslivet är behovet av riskkapital större, t.ex. inom teknik-

unga baserade företag som skall finansiera sina utvecklingsprojekt med så kallat såddkapital. Svårigheterna att erhålla riskkapital är naturligtvis

14 Mål

störst i de företag där investeringarna sker i kunnande och inte i realkapital. Invandrarföretagare har haft svårare att få traditionell bankfmansiering än infödda svenskar. Udda lokaliseringar har haft svårare att attrahera privat finansiering än etableringar i storstadsområdena och på högskoleortema. Utbudet riskkapital sker från

av många olika institutioner och i flera olika former.

Sammanfattningsvis har delegationen angivit att målen för en bättre riskkapitalförsörjning är: 0 ökad tillväxt och sysselsättning i befintliga småföretag 0 ökat antal småföretag 0 fler överlevande småföretag.

4¶Definitioner

Begreppen riskkapital och småföretag är centrala i denna rapport. Därför har vi ansett det nödvändigt att först diskutera olika definitioner och användning av begreppen. Motiven för att definiera begreppen är dels att i vilken betydelse vi i den fortsatta framställningen

ange använder dem, dels att olika institutioner samt lag och regelverk som centrala inslag ibland med tvingande verkan använder begreppen. Exempelvis EU och dess olika vad är tillåtna avsteg

anger organ som från konkurrensneutraliteten vad gäller exempelvis särbehandling av småföretag med utgångspunkt från olika definitioner småföretag.

av

4.1¶Vad är

riskkapital

Med riskkapital avses vanligen det egna kapitalet; det av ägarna tillskjutna kapitalet, balanserade vinstmedel och avsättningar av vinstmedel till beskattade och del av obeskattade reserver, för närvarande 72 procent. I aktiebolag aktiekapital och i handelsbolag och ekonomiska föreningar andelskapital. Ibland betecknas också lånekapital riskkapital. Oftast avses då lån utan säkerhet eller bristande

som säkerhet. Ett enligt vår mening lämpligt sätt att avgränsa denna typfrån det kapitalet är att använda begreppet riskvilligt kapital som en

egna samlingsterm för kapitalet och lån utan säkerhet eller bristande

egna säkerhet.

Begreppet riskkapital inskränks till eget kapital och mellankapital.

Med mellankapital förlagslån, konvertibla förlagslån och

avses skuldebrev med option att teckna aktier.

Ett formellt sätt att beskriva vad som är riskkapital är att utgå

mer från den förmånsrättsordning gäller vid obestånd. Det egna

som kapitalet- aktiekapitalet respektive andelskapital vid handelsbolag och ekonomisk förening är det kapital som har sämst rätt till utdelning vid

konkurs. Därmed kan man säga att det är detta kapital som löper störst risk att gå förlorat vid obestånd. Därefter kommer förlagslån, men även lån ägaren ställt personliga säkerheter för t.ex. sin villa, lån som

som ägaren gått i personlig borgen för eller lån ägaren lämnat till sitt

som

bolag utan säkerhet. Lån från utomstående utan säkerhet har också dålig formånsrätt. Därefter får krediterna bedömas efter vilka säkerheter de har och efter vilken förmånsrätt de kan ha vid ett obestånd. Att ange vad som är riskfyllt kapital eller blir således

en fråga om vilken förmånsrättsordning kapitalet intar vid ett obestånd samt en bedömning av säkerheternas marknadsvärde vid försäljning.

en Att eget kapital ofta benämns riskkapital utesluter inte att utlånat kapital kan riskeras.

4.2¶Vad är

småföretag

Det förekommer en rad olika klassificeringar över vilka företag är

som att betrakta som små och medelstora. Klassificeringarna utgår ofta ifrån antal anställda, omsättning, balansomslutning, ägarförhållanden samt ägarspridning och om ägaren eller ägarna själva är verksamma i företaget fåmansföretagare. Vidare används begrepp som försörjningsföretag, tillväxtföretag, utvecklingsbolag.

De olika metoderna för att klassificera och definiera företag har emellertid skilda syften. Skattelagstiftningen använder exempelvis begreppet fåmansföretagare i samband med beskattning förmåner,

av utdelning och räntefördelning osv. För olika stöd och bidrag finns regler som utgår ifrån storlek på företagen, som starta eget bidrag, lån och rådgivning från ALMI, NUTEK, Innovationscentrum m.fl. Det finns sålunda ingen generell och allomfattande princip för att klassa ett företag som stort eller litet.

Inom EU-kommissionen och hos olika EU-organ används följande definition av det lilla företaget. Det är företag som: 0 har färre än 50 årsanställda, och 0 har antingen en årlig omsättning inte överstiger 7 miljoner

som ecu,

eller en årlig balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner

ecu.

Definitionen ovan används framförallt EU-organen för vilka små

av och medelstora företag, som utan hinder av konkurrensneutraliteten och andra skäl, av EU-organ kan erhålla stöd, bidrag och garantier olika

av slag. Definitionen används också i en del av medlemsstaternas lagstiftning och förordningar avseende stöd, lån respektive kreditgarantier. Exempelvis har ALMI denna definition övre gräns för sin

som

3 Baserat på kommissionens rekommendation definition små och

om medelstora företag 98/280/EG.

Definitioner 17

verksamhet och framgår avsnitt 8 återfinns definitionen som av även i

den danska lagstiftningen.

Det bör dock framhållas att det vid definitionen småföretag föreav kommer avvikelser både uppåt och nedåt vad gäller antalet anställda, omsättning och balansomslutning. I ett EU nyligen lagt förslag av om lånegarantier till småföretag 100 anställda anges som övre gräns. Europeiska investeringsbanken EIB kan lån till vissa projekt och ge

företag med maximalt 500 anställda och anläggningstillgångar

på maximalt 75 miljoner även småföretagen prioriteras. ecu, om Definitionen bör inte uppfattas stupstock, dvs. som en att stöd, särskilda Skatteregler, lån, garantier upphör omedelbart m.m. när gränserna överskrids. Avsikten med stöden och de särskilda reglerna är att småföretag skall växa och inte avstanna i växten viss när en gräns uppnåtts. Definitionen eller regeln används initialt för definiera att de företag som initialt kan komma ifråga för de ofta tidsbegränsade stöd, lån, garantier m.m. som kan erhållas. Småföretagsdelegationen ansluter sig till definitionen när åtgärder och förslag vad gäller småföretagens diskuteras.

kapitalförsörjning

Skälen till detta är:

0 att konflikter med EU:s regelverk kan undvikas vad gäller särbehandling och konkurrensneutralitet

0 att definitionen i sig omfattas många och är hanterlig av

0 att definitionen är att betrakta övre gräns, med möjligheter som att i speciella fall sätta snävare gränser.

2 18-1205

5¶Hinder och

problem

Svenska småföretag har i jämförelse med motsvarande företag i andra länder lägre Soliditet och lönsamhet. Den låga Soliditeten ger i sin tur dåliga förutsättningar att erhålla tillräckliga krediter i banksystemet. Det är förenat med betydande svårigheter för enskilda att av egna inkomster bygga ett sparande räcker för upp som att starta ett företag. Svenska placerare investerar mycket liten andel i småföretag. en Detta gäller såväl pensionsfonder försäkringsfonder, aktiefonder som och värdepappersfonder, men förvånansvärt även riskkapitalbolag. nog

Utvecklingen av småföretagsbörser är positiv för kapitalförsörj-

ningen, men kan allt att döma endast tillföra kapital till relativt av ett litet antal företag, då endast ett fåtal har den lönsamhet och mognad att de klarar en introduktion. Kostnaden för att detta sätt skaffa kapital överstiger för majoriteten småföretagen det möjligas gräns, dvs. är av dyrare än andra vägar för dem att skaffa kapital.

Placeringsreglema för försäkringsbolag, banker och värdepappers-

fonder innebär hinder för dem att placera i småföretag. Placeringar i småföretag är arbetskrävande för placerama i mer jämförelse med placeringar i marknadsnoterade särskilt papper om man tar hänsyn till placeringamas storlek, dvs. styckekostnaden blir hög. skattesystemet kan verka hindrande för såväl enskilda företag som

att gå in med riskkapital i småföretag. Avkastningen och försäljnings-

vinster efter skatt inte stå i rimlig proportion till riskerna i anses jämförelse med andra placeringar. Risktagandet och svårigheter att bedöma småföretag utgör i sig ett hinder för placeringar. Från placerare hörs ofta det inte argumentet att är bristen på kapital är problemet utan bra småföretag/objekt som att placera Från småföretagare hörs ofta motsatsen; att de möts bristande av förståelse, ovilja och långtgående krav på information och analyser de inte mäktar med eller har kunskap att åstadkomma. Det också viktigt är att de offentliga insatser görs inte missgynnar vissa som typer av företag eller ägare.

6¶Utgångspunkter

Småföretagsdelegationens ambition är inte att i denna rapport närmare analysera och kvantifiera vilka problem och hinder som finns för riskkapitalförsörjning för svenska småföretag. Vi har utgått från en rad utredningar, forskningsrapporter och diskussioner samt debatter, i vilka ovanstående problem och hinder har angivits

Från denna bakrund har vi sedan enats om ett antal förslag vi

som tror skulle kunna förbättra soliditeten i smâföretagen eller öka tillgången på riskvilligt kapital. Vi har haft följande i åtanke under arbetets gång: 0 Analysera, pröva och värdera förslagens förväntade måluppfyllelse

bidrag till ökat riskkapital i småföretag.

- 0 Undersöka vilka hinder och förutsättningar som kan föreligga för de

olika förslagen, t.ex. lagstiftning, andra intressen sparamas/

-

placerarnas, konkurrensneutralitet, fördelningspolitiska och stats-

finansiella effekter etc. 0 Översiktligt ange vilka lag- och regelkomplex som måste ändras

eller revideras för att förslagen skall kunna genomföras. 0 Analysera förslagens för- och nackdelar.

Dessutom har delegationen följt debatt om och utveckling av politiken för småföretagens riskkapitalförsörjning. Ett antal förslag som lagts av tidigare utredningar är så väldokumenterade och ofta framförda till regeringen att de här inte behöver redovisas i sin helhet.

Delegationens uppfattning är att nedanstående tidigare föreslagna åtgärder bör genomföras: 0 Införande av ett generellt system med statliga kreditgarantier eller

statligt understött system med kreditgarantier för lån och/eller efterställda lån till småföretag. Detta arbetar för närvarande ALMI med.

4 Bland andra: Småföretagens riskkapitalförsörjning, DsN 1994:52. Kompetens och kapital, SOU 1996:69. Sysselsettningsvekst gjennom småføretagsudvikling, NUTEK R 1997:50. Företagaren i Välfardssamhället, Konjunkturrådets rapport 1998, SNS 1998.

0 Fortsatt statligt engagemang i utvecklingen av småföretagsbörser och placerarträffar. Hänsyn bör dock tas till att notering inte alltid är det bästa alternativet för ett expanderande företag med kapitalbehov. Det är viktigt att de företag föredrar ägarspridning genom andra

som sätt än notering inte missgynnas.

7¶Privat för start och

sparande expansion av småföretag

1¶Problemet

Merparten av sparandet sker i dag i kollektiva former offentligt eller privat, AP-fonder, försäkringssparande, pensionssparande och värdepappersfonder av olika slag. Detta sparande år ofta för den individuelle

bundet, dvs. kan inte disponeras för investeringar för egen del spararen i egen bostad eller eget företag. Vidare är sparande till pensioner i kollektiva former skattemässigt gynnat till skillnad från annat individuellt sparande, exempelvis i eget företag.

Av flera skäl är detta stora kollektiva kapital med stor sannolikhet mindre benäget att placeras i småföretag, än det legat direkt hos

om individer. Dels finns restriktioner för de institutionella placerama i lagstiftning och förordningar, vilket begränsar deras möjligheter att placera i småföretag se avsnitt 9, dels är det mer arbetskrävande för institutionerna att investera i småföretag och dels kan man anta att förvaltarna av naturliga skäl är mer försiktiga att placera andras pengar. Sammantaget missgynnar troligen ett stort institutionellt sparande investeringar i småföretag, i jämförelse med om en större andel av detta sparande skett helt individuellt.

Problemet med att så liten andel av sparandet placeras i småföretag kan dels lösas upp genom förändringar i placeringsreglema, dels

olika åtgärder för att reducera riskerna, vilket vi behandlar i genom efterföljande avsnitt, och dels genom att stimulera privat sparande för investeringar i småföretag, vilket vi behandlar nedan.

Det föreligger stora svårigheter i dag att på inkomster med nuvarande skattesystem spara ihop till ett tillräckligt riskkapital för att kunna våga ta risken att starta ett företag.

På grund av dubbelbeskattningen är det också relativt oförmånligt att med inkomster eller vinster från det egna företaget höja aktiekapitalet i företaget.

24 Privat sparande för start och expansion av småföretag

Enligt delegationens uppfattning finns det två skäl att särskilt stimulera privat sparande för uppbyggnad av eget kapital i småföretag. För det första; att ett högt eget sparande oftast är nödvändig förutsättning för

en start eller expansion eget företag och att de kollektiva privata och

av offentliga sparinstitutionerna är förhindrade eller obenägna att i tillräcklig omfattning placera i småföretag. För det andra; med ett högt eget sparande/förmögenhet är människor sannolikt mer beredda att ta risker.

7.2 stöd

Befintliga

Starta eget-bidrag och ALMI-lån riktar sig till de minsta företagen. Regering och riksdag har under senare delen av 1990-talet beslutat om ytterligare två reformer syftande till att öka riskkapitalförsörjningen för småföretag; möjlighet till riskkapitalavdrag samt vissa lättnader i dubbelbeskattningen för ägare av mindre och medelstora företag.

7.2.1 Starta eget-bidrag och ALMI-lån

Stöd i dag till arbetslösa att starta företag i form av starta eget-

ges egna bidrag, vilka kanske i många fall har sämst förutsättningar att starta och driva företag, medan många kunniga och drivande människor med anställning som torde ha bättre förutsättningar att starta och driva företag inte kan och vågar på grund av svårigheter att få ihop ett tillräckligt kapital. De känner en förståelig motvilja mot och tveksamhet inför att i personlig borgen och/eller ställa säkerheter i den bostaden för att kunna erhålla lån till ett nystartat företag.

egna Steget från en trygg anställning med god inkomst till en situation där hela familjens egna ekonomi kan riskeras är långt även om företagsidén är god. ALMI kan visserligen ge lån till start av företag upp till 30 procent kapitalbehovet med kredittid till maximalt 12 år med

av en upp ränte- och amorteringsfrihet de två tre första åren. För lån upp till 150 000 kronor tas normalt inga säkerheter. För nystartade och befintliga företag som är helägda av kvinnor kan ALMI-lånen utgå med 50 procent av kapitalbehovet, dock maximalt upp till 150 000 kronor; i övrigt är villkoren desamma som för nyföretagarlånen. Likväl är dessa ALMI-lån externa medel som skall återbetalas och som relativt sett försvagar soliditeten. De är med andra ord inte lösningen på soliditetsproblemet även om de givetvis kan vara ett väsentligt finansierings-

Privat sparande för start och expansion småföretag 25

av

tillskott vid företagsstart eller i expansionsfas skulle

en en som kunnat erhållas den ordinarie kreditmarknaden.

7.2.2¶Riskkapitalavdrag

Riksdagen beslutade 1995 SFS 1995:1623 att införa ett system med riskkapitalavdrag innebärande skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Motivet till lagstiftningen enligt regeringen att

var underlätta riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag, framför allt nystartade företag och företag avsåg att expandera

som kraftigt. Systemet kom dock till följd av senare riksdagsbeslut SFS 1996:1614 att tidsbegränsas till att enbart avse år 1996. Skattereduktionen medgavs fysiska 1996 köpte nyemitterade aktier i

personer som onoterade aktiebolag för 10 000 100 000 kr. Reduktionen medgavs

med 30 procent av underlaget, med andra ord högst 30 000 kr. Aktierna skulle behållas i minst fem år. För att avdrag skulle medges ställdes

en rad detaljkrav rörande frånvaro av notering på auktoriserad marknadsplats börs före och efter nyemission av aktierna, nedsättning och

- utdelning av aktiekapitalet, likvida medels placering i bolaget och typ av verksamhet. Otillåtna verksamheter var bank, försäkring, värdepappersrörelse, övrig finansiell verksamhet, leasingbolag samt fastighetsförvaltande bolag.

NUTEK har i uppdrag av regeringen att i samarbete med Riksskatteverket utvärdera effekterna av systemet med riskkapitalavdrag,

en slutrapport är förväntad till hösten 1998. En delrapport5 har lämnats i juni 1997 vari framgår att per den 2 maj 1997 hade 1 532 ansökningar inkommit avseende 504 företag som tillförts drygt 97 miljoner kr av de personer som ansökt om skattereduktion taxeringsåret 1997 med en total intäktsminskning för knappt 24 miljoner kr. Även för

staten om taxeringsåret 1998 kan avdrag medges för aktier förvärvade 1996.

En slutlig utvärdering återstår varför det sannolikt är för tidigt att ha några entydiga uppfattningar om systemets effekter. Då systemet enbart kom att verka under ett år är det sannolikt att det inte fick full genomslagkraft i allmänt medvetande. En begränsning som utredningen ser det var att skatteavdraget var kopplat direkt till förvärv enbart

av nyemitterade aktier. Möjligheterna till långsiktigt avdragsgillt

ett mer sparande före start och expansion av företag förelåg Kontinuerliga och kanske årliga kontanta nyemissioner kan också något

ses som en administrativt besvärlig väg att vandra med krav rapportering och

5 Systemet med skattereduktioner för riskkapitalinvesteringar, delrapport juni 1997, NUTEK.

26 Privat sparande för start och expansion av småföretag

godkännande av såväl PRV som Skattemyndigheten. Vidare bör rimligen ett Övertagande av ett bolag som står inför succession eller nedläggning vara lika angeläget att erhålla en skattereduktion för vid förvärv.

7.3¶Förslag

7.3.1¶Skattepremierat småföretagarkonto

Småföretagsdelegationen föreslår att staten skattegynnar sparande för att starta småföretag genom att tillåta privatpersoner att göra avsättningar till ett speciellt småföretagarkonto. Även nyemission i befintliga småföretag skall kunna ske inom systemet. Dessa avsättningar skulle vara avdragsgilla.

Vårt förslag har vissa likheter med såväl systemet för skogskontoavsättningar systemet med avdragsrätten för individuellt pensions-

som sparande. Vidare finns i förslaget begränsningsregler som anknyter till fåmansföretagsreglema samt EU:s definitioner av småföretag. Det finns därför såväl tekniskt administrativa som juridiska erfarenheter att bygga på vid ett införande. Förmodligen bör därigenom systemet vara lätt att kommunicera och förstå för användarna då såväl individuellt pensionssparande skogskonto är system har lång tradition i

som som Sverige och som många känner till.

Exempel

Ett småföretagarkonto skulle exempelvis kunna utformas på följande sätt: 0 Ett skattemässigt avdragsgillt sparande införs för fysiska personer

innebärande att sparande upp till två basbelopp per år på konto i

bank eller annan sparform småföretagarkonto är avdragsgillt

- vid beskattningen.

Alternativt bör överväga att inom tioårsperiod får göra 0 man man en

ett valfritt årligt avdragsgillt sparande, dock maximalt upp till 20 basbelopp sammantaget. I detta senare kompletterande alternativ skapar man möjligheter för personer med tillfälliga stora inkomster, såsom arv, avgångsvederlag, vinster vid försäljning av bostäder,

aktier, att sätta dessa för framtida investeringar i egenkapital i

av

småföretag.

Privat sparande för start och expansion av småföretag 27

Möjligheten till avdragsgillt sparande maximeras till 20 basbelopp.

Förutsättningen för avdragsgillheten är att medlen används till

egenkapital -aktiekapital vid start av småföretag eller utökning av

-

aktiekapitalet genom kontanta nyemissioner i befintligt småföretag. 0 Om det sparade kapitalet tas ut utan att det använts till aktiekapital i

bolag skall uttagsbeloppet återläggas till beskattning vid uttagsåret. 0 Avdrag för avsättning till småföretagarkonto återförs till

beskattning senast tionde året efter det beskattningsår då avsättningen gjordes.

0 För att förhindra skatteplaneringi systemet skall aktierna innehas i

ett antal år före försäljning. Vid försäljning beskattas med ett

ingångsvärde på O kronor. 0 Systemet skall kunna tillämpas som framgått ovan både vid nystart

och för befintliga småföretag. 0 Begränsningsregler bör gälla att de placerade medlen vid

placeringstillfállet endast får avse företag som: 0 har färre än 50 årsanställda, och har antingen årlig omsättning som inte överstiger 7 miljoner 0 en ecu, eller en årlig balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner ecu.

Företag aktier och motsvarande värdepapper är noterade på 0 vars

svensk eller utländsk auktoriserad handelsplats/börs. 0 Företaget får inte sin huvudsakliga verksamhet äga och handla

som med aktier i börsnoterade företag och motsvarande finansiella instrument, bedriva finansierings- eller investeringsverksamhet,

bedriva handel och ägande fast egendom annat än för de

av

fastigheter krävs för att bedriva rörelsen.

som

Spärr mot skatteplanering

Småföretagsdelegationen har fört resonemang kring frågan huruvida uttag från småföretagarkonto utan placering i onoterade aktier skall beläggas med straffskatt. Motivet för en sådan regel är att systemet inte generellt skall kunna användas för skatteplanering och därmed förfela sitt syfte. Nackdelen är att sådana regler gör systemet mer komplicerat. Delegationens grundinställning är att systemen skall vara så enkla som möjligt. likväl vill lägga in en sådan regel skulle denna kunna

Om man utformas som en avgift som kompenserar staten för räntekostnaden för att finansiera krediten, med tillägg för en schablonmässigt fastställd riskpremie.

28 Privat sparande för start och expansion småföretag

av

Avdragsrätt från inkomst tjänst respektive från inkomst

av av kapital

Till fördelarna med avdragsrätt under inkomst tjänst hör att systemet

av i huvudsak överensstämmer med både pensionsreglerna och skogskontoreglerna. Den främsta fördelen för är dock

spararna självfallet att skattesubventionen normalt blir större än vid avdrag under kapital, framför allt för dem utan kapitalinkomster och redan stora underskottsavdrag. Skattebortfallet för staten blir därigenom stort. Risken finns också att avsättningar till ett småföretagarkonto kan komma att användas ganska allmänt för att skjuta beskattning,

upp särskilt vid stora engångsinkomster, och fördela ut dem över ett större antal år. Dvs. i praktiken användas som ett sorts utjämningssystem. Vidare skall de aktier som förvärvats genom systemet vid försäljning tas upp som inkomst av tjänst vilket bryter mot de normala beskattningsreglerna vid köp och försäljning aktier. Det är inte

av osannolikt att detta därigenom kan skapa kontrollproblem. Till fördelarna med avdrag under kapital hör att reglerna får

mer symmetriska effekter, problemet vid beskattningen försäljning

av av aktierna reduceras, med undantag av eventuella problem att kontrollera korrekta ingångsvärden. Vidare blir stimulanseffekten neutral

mer fördelningsmässigt då den inte i lika hög grad påverkas marginal-

av skatteproblematiken. Därutöver tillkommer mycket väsentlig

som en fördel att systemet blir symmetriskt för befintliga småföretagare. Till relativt stor del kan problemet med dubbelbeskattning för ägarna av de minsta småföretagarna vinster och utdelningar reduceras, dvs.

av utdelningar upp till två basbelopp eller maximalt 20 basbelopp under en sammanlagd tioårsperiod kan kvittas mot avsättning till småföretagarkonto. Systemet får därigenom inte de nackdelar som de nuvarande lättnadsreglerna har.

Vårt förslag om avdragsrätt två basbelopp år eller

en om per sammanlagt 20 basbelopp under en tioårsperiod är dubbelt så högt som maximala avdraget för pensionsavsättning om det sker under inkomst av tjänst. Om avdraget däremot sker under inkomst kapital blir

av skattesubventionen ungefär likartad som för pensionsavdraget under tjänst.

Delegationen har funnit att övervägande skäl talar för att avdraget skall ske under inkomst av kapital.

Privat sparande för start och expansion småföretag 29

av

Anpassningar till skattesystemet

Man kan även överväga att göra ett smalare småföretagskonto. Med

en bred bas blir det skattetekniskt komplicerat och dessutom kostsamt att kombinera kontot med andra lättnader. En möjlig anpassning är ett småföretagarkonto som endast gäller start av eget företag eller höjning av aktiekapital i eget företag, inte i andras företag.

7.4¶Effekter

Vad gäller förslaget om skattepremierat småföretagarkonto vi att

anser det bör ha god måluppfyllelse och hög träffsäkerhet. Systemet omfattar såväl potentiella småföretagare som befintliga företagare och kan därför komma att bli ett väsentligt bidrag till riskkapitalförsörjning till småföretag. Systemet innebär att väsentliga delar av problemet med dubbelbeskattningen kan reduceras för de mindre företagarna. Vårt förslag innebär också att problemen vid succession kan reduceras för de mindre företagen. Systemet är väsentligt enklare och begripligare än de tidigare riskkapitalavdragen och de nuvarande lättnadsreglema.

Det finns en risk för att systemet allmänt kan komma att användas som ett skatteplaneringsinstrument för att jämna ut inkomster och beskattning över åren. Å andra sidan avviker det inte därvidlag från individuellt pensionssparande och avsättning till skogskonto. Den spärr för skatteplanering som skisserats ovan skulle förmodligen hindra att systemet utnyttjas, men gör som sagt förslaget mindre enkelt i sin utformning.

Förslaget har fördelningspolitiska effekter i den meningen att de som inte har råd att spara inte erhåller skattekredit. Detta kan ses som en orättvisa, men inte större än de orättvisor som i så fall redan föreligger i avdragsreglerna för individuellt pensionssparande, avsättningar till skogskonto samt lättnadsreglema för fåmansföretagare. Sett i jämförelse med lättnadsreglema och pensionsavdragsreglema är skatteeffekten mer neutral i förhållande till den enskildes inkomst i vårt förslag, varför det i detta mer begränsade perspektiv kan anses ha en mer utjämnande effekt.

Vi kan finna att vårt förslag har några negativa effekter på konkurrensneutraliteten, snarare kan förslaget leda till en ökad konkurrens på marknaden då mindre företag i dag missgynnas på riskkapitalmarknaden genom placeringsreglemas utformning avsnitt 9.

se

Vårt förslag kräver ändringar och tillägg i nuvarande skattelagstiftning.

8 vid

Uppskjuten reavinstbeskattning återinvestering i onoterat företag

1¶Problem

skattesystemet har stor betydelse för småföretagens kapitalförsörjningssituation. Speciellt reavinstbeskattningen vid försäljning före-

av tag är en fråga som ofta debatterats. I dag är beskattningen av realisationsvinster i allmänhet 30 procent. Även skattesatsen kan variera

om något, t.ex. vid utnyttjande av sparade lättnadsbelopp, kan den motiveras utifrån kravet på likformighet mellan olika investeringar.

Reavinstbeskattningen är dock ett stort problem för småföretagare. Försäljning av företag sker av olika orsaker. Företaget kanske har vuxit till den nivå där grundaren känner att en annan ägare bör utveckla företaget vidare. Förändringar i branschstruktur kan göra ägarbyte lämpligt. Företagaren kan ha ett personligt motiv att gå vidare och utveckla nya affärsidéer.

Ett minskat skatteuttag på arbetande kapital skulle vara till stort gagn för kapitaltillförseln i den onoterade sektorn. Vi tror att småföretagsutvecklingen i stort skulle främjas om entreprenörer i större utsträckning än i dag skulle gå från affärsprojekt till affärsprojekt. Den som vill sälja sitt företag för att gå i eller starta ett annat upplever reavinstbeskattningen som en starkt demotiverande faktor. De långsiktiga konsekvenserna blir långsammare strukturomvandling och förlorad dynamik.

De flesta onoterade bolag är dessutom snarare att betrakta som försörjningskällor traditionella kapitalplaceringar. Detta kan

än som motivera en annorlunda beskattning.

32 Uppslquten reavinstbeskattning vid återinvestering i onoterat företag

8.2¶Förslag

Ett system med uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i aktier i onoterade företag bör prövas. Systemet kan byggas på den uppskjutna reavinstbeskattning tillämpas vid försäljning och köp

som av fastigheter Vid försäljning av onoterat företag skulle reavinstbeskattningen skjutas upp den del vinsten återinvesteras i

av som annat onoterat företag. På detta sätt skulle en företagare kunna skjuta reavinstbeskattningen framför sig även vid upprepade företagsbyten.

Vissa regler gör systemet effektivt och förhindrar skatte-

som som planering kommer att behövas. Förmodligen behövs ett krav på att ursprungsaktierna skall ha ägts under viss tid för att uppskov skall

en kunna Man kan också diskutera möjligheten till uppskjuten

ges. om reavinstbeskattning även skall ges vid byte från noterade till onoterade aktier. En annan fråga som måste besvaras är reaförluster skall

om vara kvittningsbara fullt ut. Småföretagsdelegationen vill inte ta ställning i dessa frågor utan hänvisar detta till den vidare beredningen delega-

av tionens förslag.

8.3¶Effekter

Småföretagsdelegationen tror att en minskad fokusering skattekonsekvenser skulle medföra att bolagets långsiktiga utveckling och för denna lämpliga ägare fick ökad betydelse. Förslaget skulle underlätta ägarskiften. I samband med ett ägarskifte skulle uppskov med reavinstbeskattningen

kunna ges.

Definition

Onoterade aktier är finansiella instrument inte är föremål för

som notering på svensk eller utländsk börs eller kontinuerlig notering

annan av marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig.

6Lag 1993: 1469 uppskovsavdrag vid byte bostad.

om av

9¶Periodiseringsfonder

l Problemet

Från och med beskattningsåret 1997 har avsättningsmöjligheterna till periodiseringsfond reducerats från 25 procent till 20 procent

av inkomsten för juridiska Regeringen har dock i vår-

personer. propositionen 1998 föreslagit återgång till 25 procent för enskilda

en näringsidkare och för fysiska är delägare i handelsbolag.

personer som Avdraget skall återföras till beskattning senast femte året efter det beskattningsår då avsättningen gjordes. Avsättning till periodiseringsfond är i huvudsak den enda avdragsgilla bokslutsdisposition företag numera får göra. Den obeskattade erhålls på detta sätt utgör

reserv som för många företag inte obetydlig skattekredit och viktig

en en likviditetskälla. Den reducerar behovet externa krediter, vilket är

av särskilt angeläget för små vinstrika företag i expansionsskeden. En forskarrapport7 visade nyligen att 80 procent företagen att

av anser bolagets egna vinstmedel är den i särklass viktigaste finansieringskällan, före både banklån och leveranskrediter. Mot bakgrund detta

av är det naturligt att verka för ökade möjligheter till skattemässiga reserveringar. Reduceringen är därför enligt delegationen ett steg i fel riktning för framför allt småföretagen inte har tillgång eller råd till

som skatteexpertis för sin skatteplanering som stora företag har. Avsättning till periodiseringsfond är ett enkelt och lättförståeligt skatteplaneringsinstrument. En åtgärd snabbt kan förbättra kapitalförsörjningen för

som framför allt växande småföretag är att i stället öka möjligheterna för dessa att erhålla skattekrediter.

7 Christer Olofsson och Björn Berggren, De mindre företagens finansiella villkor, Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling, Uppsala 1998.

3 18-1205

34 Periodiseringsfonder

9.2¶Förslag

9.2.1¶Ökad avsättning till periodiseringsfond

Småföretagsdelegationen föreslår utökad möjlighet till avsättning till

en

periodiseringsfonder.

9.2.2¶Exempel

Utökade möjligheter till avsättning till periodiseringsfonder skulle kunna ske på två sätt. Den första möjligheten är generell ökning av

en den andel vinsten får periodiseras. En ökning till t.ex. 35 pro-

av som cent skulle vara mycket användbar för många företag.

Det finns även anledning att överväga åtgärder som är mer riktade till småföretag. En modell värd att pröva är att avdraget till periodiseringsfond får ske med 50 procent vinsten för beskattningsåret intill

av det att periodiseringsfonden uppgår till 3 miljoner kr, varefter avsättningen får ske med normala 20 procent. Denna modell skulle sannolikt bli billigare för statskassan än den förra.

Vi föreslår här inte några begränsningsregler i övrigt då gränsen på 3 miljoner kr är satt så att den sannolikt redan uppnåtts av de flesta större företag. Detta förslag blir därför närmast att betrakta som ett sorts grundavdrag för samtliga företag, men som i effekt särskilt gynnar mindre företag. Vårt förslag kan därför inte anses konkurrenshämmande.

Man bör dock lägga in koncemspärr vid genomförande av detta

en förslag. Detta för att undvika att stora koncerner, genom att vara uppdelade på många bolag, flera gånger kommer i åtnjutande av periodiseringsmöjligheten.

9.3¶Effekter

Vi kan inte att förslaget har några fördelningspolitiska effekter.

se Förslaget kräver ändring i lagen om periodiseringfonder. Stats-

en finansiellt innebär förslaget initialt ett betydande skattebortfall vilken lösning än väljer. Småföretagsdelegationen behandlar frågor om

man kostnader för och finansiering av förslagen i sin sista rapport.

10¶Två modeller för

löntagarägande

Löntagarkapital, i synnerhet i form försäkrings- och pensionsfonder,

av hör förvisso till de största placerama på världens börser; så även i Sverige. Det är en intressant företeelse inte minst med tanke på detta

kapitals potentiella makt. Men den fråga Småföretagsdelegationen ställt sig gäller del detta löntagarkapital kan komma småföretagen

om en av till del. Vi ställer också frågan löntagarkapital kan spela roll då

om en tidigare ägare vill dra sig tillbaka och personalen vill ta över, liksom om löntagarkapitalet kan användas för att förankra ägandet lokalt.

10.1¶Utländska förebilder

Referenser sker ofta till USA och Kanada, där löntagarkapitalet ofta ställt i krislägen, där successioner underlättats tillskott

upp genom av löntagarägande och där detta kapital har en tydlig lokal förankring.

lO.l.l USA

Lokalt löntagarägande finns framför allt i USA, där uppemot

numera 10 procent av de sysselsatta arbetar i löntagarägda företag. I de flesta företag utgörs ägandet förvisso minoritetsposter, i 2 500

av men ca företag är löntagarna majoritetsägare. Dessa företag sysselsätter 2,5 miljoner människor och bland dem räknas flera storföretag, såsom

biluthymingsföretaget Avis och flygbolaget United Airlines.

Innan den första federala lagen om Employee°s Stock Ownership Plans ESOP kom år 1974, fanns bara hundra ESOP-företag

ett par med färre än 100 000 anställda. I dag handlar det 10 000 företag

om med runt 11 miljoner anställda, helt eller delvis ägs sina

som av

8 Löntagarkapital i USA och Kanada, John Logue, Tiden 6/97. Erfarenheter av löntagarägande i USA och Kanada, John Logue, Sherman Kreiner och Per Åhlström, Socialdemokraterna i Västernorrland. I egna händer om löntagarägande i USA och Kanada, Per Åhlström.

-

36 Två modeller för löntagarägande

anställda ESOP. ESOP betraktas en etablerad del genom numera som det amerikanska pensionssystemet. av ESOP är plan för löntagarägande aktier. ESOP förverkligas en av s.k. trust fund en egen juridisk person vid sidan om genom en företaget. Det finns inte någon direkt motsvarighet till detta begrepp i Sverige, denna trust fund har stora likheter med en företagsmen anknuten pensionsstiftelse. Varje anställd har ett konto i fonden där hans aktier placeras. Fondens förvaltare röstar för alla aktier. De anställdas möjligheter att påverka förvaltningen fonden varierar från av företag till företag. ESOP-fonden kan låna för aktieköp i ett företag mot säkerhet pengar företags tillgångar. Denna skuld kan sedan betalas med i samma obeskattade vinstmedel från företaget. Detta de anställda reella ger möjligheter att köpa det företag där de arbetar. Eftersom ESOP-lagstiftningen bara drar vissa ramar finns det upp olikheter mellan ESOP-företagen. 95 procent de löntagarägda stora av företagen är lönsamma, några är till och med så lönsamma att de givit sina ägare inte obetydlig rikedom. Ett mindre antal företag gör en konkurs och de anställda förlorar både anställning och pensionssparande. Man bör därvid ha i minnet att många övertaganden skett i samband med att företaget hamnat i kris. Andelen misslyckanden och konkurser borde varit fler, om man ser till utgångsläget. Det federala regelverket för ESOP är knutet till pensionslagstiñningen. Det unika är att de investerar främst eller endast i de anställdas företag och framför allt genom att de kan låna pengar. Dessa egenskaper gör dem till viktiga redskap för anställda vill köpa hela eller som det företag där de arbetar. delar av När ett bolag ut aktier eller till aktieköp till en ESOP är ger pengar anslaget avdragsgillt från dess taxerade inkomst. Detta medger i praktiken företaget skattefritt kan omvandla sin vinst till eget kapital att till ett kapital är i händerna de anställda. men som - Kongressen har dessutom skapat en speciell skattefördel för ägare onoterade bolag säljer 30 procent eller mer av företagets aktier av som till sina anställda ESOP. Om säljaren återinvesterar reagenom en vinsten i andra kvalificerade inhemska papper t.ex. aktier eller obligationer i inhemska producerande bolag kan denne skjuta upp skatten tills ersättningspapperen säljs. Om ersättningspapperen aldrig säljs, utan övergår till dödsboet vid säljarens död, efterskänks skatten. Följaktligen är det mycket attraktivt för ägare onoterade bolag att av sälja aktier till sina anställda ESOP. Det skattefördelar genom en ger för säljaren och företaget återbetalar ESOP-skulden med oskattade vinstmedel. Denna kombination är ägnad att säkra familjeägda företags

Två modeller för löntagarägande 37

fortlevnad, särskilt då ägare går i pension utan att det finns någon

en naturlig arvinge som är intresserad av att driva företaget vidare.

Den individuella avsättningen för en anställd till ESOP grundar sig på anställningstid, lönenivå och arbetade timmar. För att ha garanterad rätt till aktierna måste den anställde uppnå den anställningstid

som krävs i ESOP. I lagen föreskrivs att denna tid inte får vara längre än sju ar.

Den enskilde anställde kan inte sälja eller belåna aktierna medan de ligger i ESOP-stiftelsen, men när vederbörande lämnar sin anställning i företaget eller går i pension har han/hon rätt att antingen få aktierna eller kontanter. I företag som inte är börsnoterade görs varje år

en oberoende värdering av aktierna.

Systemet möttes inledningsvis med misstänksamhet från såväl fackföreningsrörelsen som traditionella näringslivsföreträdare. De fackliga företrädarna var kritiska mot att ESOP:s pensionsplaner

var utan riskspridning, till skillnad från de tidigare företagsanknutna pensionsfondema som på försäkringsmässiga grunder garanterade de anställda pensioner.

Från näringslivshåll var en vanlig misstanke att de löntagarägda företagen skulle prioritera sysselsättning framför lönsamhet och därmed hota företagets överlevnad på sikt. Erfarenheterna från det amerikanska systemet med ESOP tyder emellertid på att de personalägda företagen kan väl så konkurrenskraftiga. I ett signifikant

vara antal vetenskapliga studier av personalägda företag under de senaste tio åren har man inte funnit att personalägande genom ESOP har haft

en någon märkbar effekt på konkurrenskraften. Den förklaring som ligger närmast till hands är att intresset för det egna företagets välgång ökar påtagligt när det utöver anställningen också finns ett ägande med i bilden. Samtidigt är det uppenbart att det föreligger målkonflikt

en mellan sysselsättning och löneutveckling å ena sidan och trygg och god värdeutveckling på ägarandelen å den andra sidan.

ESOP har kommit att spela en viktig roll i samband med ägarskiften. När företagets huvudägare vill dra sig tillbaka har man bildat fond

en som med lånade medel från företaget köpt företagets aktier. ESOP bygger på att företaget lånar ut pengar till den fond som köpt aktierna i företaget.

10.l.2 ESOP:s i

gångbarhet Sverige

För det första skulle ESOP utmana reglerna om låneförbud för företagets närstående ägare. Reglerna avser att skydda företagets långivare och andra kreditorer.

38 Två modeller för löntagarägande

För det andra pensionssparande i Sverige av omfattande regler omges syftar till skydd för försäkringstagare, i det här fallet att skydda som pensionssparamas intressen. Därför begränsas möjligheterna till riskexponering. Att placera allt sparande i ett enda onoterat företag skulle definitivt strida mot dessa regler. För det tredje skulle kvalifrceringsregler av den typ som tillämpas i USA, med till sju års kvaliñceringstid för att komma i åtnjutande upp förmånen, allvarligt hindra rörligheten på arbetsmarknaden. av För det fjärde skulle farhåga kunna uppställas om att ett löntagaren ägande inte skulle lika aktivt för att skapa strukturaffárer, något vara är överlevnadsfråga på lång sikt. som en

Småföretagsdelegationen anser att ESOP i amerikansk tappning är

behäftade med så många nackdelar att de bör avföras ur diskussionen. I stället bör andra vägar för att få in löntagarkapital i småföretagen

provas.

lO.1.3 Kanada

Kanadensiska skattelagar gör det möjligt för delstatemas löntagarorganisationer att skapandet kapitalfonder i deras respektive sponsra av delstater erbjuder aktiekapital till små och medelstora företag. Den som första och största fonden, Québec Solidarity Fund, etablerades 1984 och har över miljard dollar i totala tillgångar. Det finns nu 16 nu en fonder etablerade eller på väg att etableras i Kanada. Huvuddelen insatserna kommer från individuellt sparande. De av kanadensiska skattereglema ger en skattereduktion på 20 procentenheter avseende den delstatliga skatten och 20 procentenheter på den federala skatten till ett investeringstak på 5 000 dollar per år. upp Reglerna anknyter till avdragsrätt för den kanadensiska motsvarigheten till pensionssparande. I praktiken innebär de att en kanadensare med den genomsnittliga inkomstskatten 40 procent kan investera 5 000 dollar, behöver bara minska sin disponibla inkomst men med 1 000 dollar. Skatterabattemas värde är 2 000 dollar och den uppskjutna skatten på pensionssparandet är värd ytterligare 2 000 dollar. Fonderna har spelat viktig roll för utvecklingen av regionalt en förankrat tillväxtkapital. Slutsats: Den viktigaste beståndsdelen är kraftig skattesuben vention. Det anmärkningsvärt ingen effekt hade uppstått till vore om följd denna subventionering. Utväxlingen kan beskrivas som 1:5. av

Två modeller för löntagarägande 39

10.2 i

Löntagarkapital Sverige

Huvuddelen av det brukar kallas löntagarkapital finns i AP-

som

fondsystemet, arbetsmarknadsförsäkringsbolagen AMF, SPP, KP

m.fl. och i fackförbundens strejkkassor. AP-fondsystemet har emellertid endast en moralisk koppling till löntagarna, formellt sett är APfonderna statliga institutioner. De försäkringsinstitut som hanterar arbetsmarknadsförsäkringar och avtalspensioner har vanligtvis partssammansatta styrelser, dvs. både arbetsgivar- och löntagarorganisationer är representerade. Direkt löntagarägda företag, bygger på

som den enskildes aktieägande, förekommer inom vissa branscher,

men svarar endast för en marginell andel av sysselsättningen i Sverige.

Det löntagarkapital som finns i svenska pensionsfonder och strejkfonder uppfyller i dag knappast våra krav särart. Fonderna placeras tvärtom tämligen traditionellt och försiktigt i räntebärande statspapper, i kommun- och bostadsobligationer, och i begränsad utsträckning i svenska börsbolag. Som kapitalägare uppträder de svenska löntagarna, eller rättare: deras placerare, på samma sätt som alla andra.

Försäkrings- och pensionskapitalet spelar stor roll för småföretagen i många länder, men för svenska småföretag har det inte någon större betydelse. Det har flera orsaker: 0 De kollektiva a-kasse-, sjukförsäkrings-, och pensionssystemen har

byggt på fördelningssystem utan fondering därför är kapitalet inte

så stort. De fonderingar som skett har placerats med låg risk. Pensionsfondema är starkt centraliserade.

Lagstiftningen förhindrar dem att placera i små onoterade bolag se

avsnitt 9.

. I länder med mer decentraliserade pensionssystem, framför allt där företagsanknutna pensionsstiftelser spelar stor roll, är det vanligare med större ägande i såväl det egna företaget som andra mindre företag. I Sverige förekommer pensionsstiftelser endast i de företag som valt att stå utanför de centrala försäkringsfondema och som byggt upp egna

lösningar.

Under de senaste decennierna har personalstiftelsema fått stor betydelse i USA. I Sverige har frågan närmast blivit politiskt blockerad. Det fördes under 1970- och 80-talen intensiva diskussioner kring personalägande. Frågan om vinstandelar till personalen fick

en ideologisk laddning när de ställdes upp som alternativ till löntagarfonder.

9 Se t.ex.: Facket är starkare än Wallenberg på Stockholmsbörsen", Per

- Åhlström, Arena 6/1997.

40 Två modeller för löntagarägande

Lokala vinstandelssystem sågs från facklig horisont dels som ett sätt att kringgå den solidariska Iönepolitiken, dels ett sätt att knyta upp

som personalens oberoende. Några företag etablerade emellertid vinstandelssystem och därmed ett betydande personalägande. Den mest kända och de äldsta är Handelsbankens personalstiftelse Okto-

en av gonen.

Lokala vinstdelningssystem åtnjuter inga skattemässiga fördelar. Avsättning till vinstandelar jämställs skattemässigt med lön och beläggs med sociala avgifter.

Stora delar det tidigare fackliga forsäkringsangelägen-

av som var heter, t.ex. sjuk- och arbetsskadeforsäkring, har övergått i statlig regi. Genom kraftigt ökade statsbidrag till a-kassoma har också dessa en mycket liten fondering. I början 1990-talet fattades förvisso

egen av principbeslut att överföra ansvaret för sjuk- och arbetsskade-

om försäkringen på arbetsmarknadens parter. Detta fullföljdes emellertid inte.

En framtida svensk anslutning till den europeiska monetära unionen skulle aktualisera krav på förnyelse svensk lönebildning, någon

av

anpassning med valutakursjusteringar skulle inte bli möjlig. Med

spärrhakeseffekter i löneavtalen ofta tillskyndandet av lokala

ses vinstdelningssystem den enda utvägen för att hantera svängningar

som i lönsamheten. Denna slutsats framstår dock i dagsläget som enbart hypotetisk.

Finns det då potential för att löntagarkapitalet skulle kunna

en uppföra sig annorlunda Som vi det sönderfaller denna fråga i tre:

ser Kan placeringama ske efter andra kriterier så att de kan komma småföretagen till del Kan löntagarkapital spela roll vid successioner och då tidigare

en ägare vill dra sig tillbaka och personalen vill ta över Kan löntagarkapitalet användas för att förankra ägandet lokalt

l0.2.1 Andra kriterier

Intresset for god avkastning och tryggade pensioner dominerar över andra intressen. Det hindrar emellertid inte att en mindre del av de fonderade medlen används för placeringar i riskkapital till onoterade företag. Dessvärre hindrar i dag placeringsreglerna i hög grad försäkringsbolagen, pensionsfonderna och -stiftelserna att gå med väsentligt riskkapital i småföretag.

Två modeller för löntagarägande 41

l 0.2.2 Ägarskifte

Den lokala fackliga organisationen kan ha ett stort intresse för hur ägandet utvecklas vid det företag där man är verksam. Störst intresse föreligger självfallet i samband med att en huvudägare att sälja

avser företaget. Eftersom något lokalt eller företagsanknutet pensionskapital inte föreligger står förhoppningarna till de centrala fonderna. Dessa är dock enligt gällande lagstiftning förhindrade att ta en större ägarandel än fem procent av röstetalet eller 34,5 procent av kapitalet. Kritik mot denna regel, och då i ett större sammanhang, formuleras i avsnitt 11.

l 0.2.3 Lokal

förankring

Löntagarägandet i Sverige har hittills avstått från att utöva ett ägarinflytande. Aktörerna har inte tagit aktiv del i strukturdiskussioner och har därmed heller inte varit pådrivande i näringslivets strukturomvandling.

Det finns dock en gryende diskussion inom fackföreningsrörelsen om att löntagarkapitalet skulle kunna inta andra positioner, satsa

mer långsiktigt och värna sysselsättningen. Det finns samtidigt en rädsla bland dem som företräder löntagarnas organisationer i de olika kapitalplacerande institutionemas styrelser sådan linje skulle

att en vara äventyrlig, då det primära intresset är att skydda de framtida pensionema och att strejkkassoma är likvida.

10.3¶Förslag

l0.3.l Mobilisering av löntagarkapital

Småföretagsdelegationen anser att en statlig förhandlingsman bör få i uppdrag att samla olika aktörer såsom fackförbund, försäkringsbolag och pensionsfonder för att stimulera till bildande särskilda risk-

av kapitalbolag med uppgift att placera i småföretag och andra riskkapitalbolag.

l l Särskilda

riskkapitalbolag

1 l Problemet

Starkt bidragande orsaker till svårigheterna för småföretagen att erhålla riskkapital från externa placerare utanför den ursprungliga ägarkretsen ar:

svårigheter att värdera aktierna och riskerna liten likviditet och små exit-möjligheter för placerare svårigheter att värdera företagens kompetens lågt informationsinnehåll från företagen bristande överblick svårigheter för placerare och småföretag att mötas.

I detta avsnitt skall vi behandla om de svenska riskkapitalbolagen venture-capitalbolag på ett väsentligt sätt kan bidra till småföretagens kapitalförsörjning och det finns hinder för dem som reducerar deras

om möjligheter samt vilja att med eget kapital eller efterställt kapital i små och medelstora företag. Vidare skall vi ta upp och diskutera ett antal förslag kan öka riskkapitalbolagens förmåga och vilja till

som investeringar i småföretag.

Vissa förhoppningar har knutits till att s.k. venture-capitalbolag på ett väsentligt sätt skall kunna bidra till riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag. På den svenska marknaden finns i dag drygt 40 verksamma riskkapitalbolag. Med stor sannolikhet finns det fler bolag

denna karaktär, nytillskotten kan vara många och definitionen på av riskkapitalbolag är inte lätt att göra. Vidare finns fonder m.m. med

syften varför gränsdragningama blir svåra. samma

Den grundläggande affärsidén är ett antal mycket riskfyllda

att av placeringar kan ett mindre antal av dessa ge en mycket hög avkastning och värdetillväxt kompenserar det mycket höga risktagandet och

som förlusterna i de övriga placeringama.

Dessa bolag har starkt varierande och ägare, olika

ursprung inriktning mot branscher, regioner och faser i småföretagens utveckling.

° Källa: "Den svenska riskkapitalmarknaden, Eur0Futures, september 1997.

44 Särskilda riskkapitalbolag

En mycket stor grupp cirka 17 stycken fanns inom Atle och Buresfären som tillskapades ur löntagarfonderna med ett kapital om 6,5 miljarder kronor för att utöka tillgången till riskkapital för småföretagen. Dessa ambitioner har inte kunnat fullföljas bl.a. till följd av att Bure och Atle marknadsnoterats, varför deras riskkapitalbolag i huvudsak arbetar mot medelstora och stora företag.

Övriga riskkapitalbolag uppgår till cirka 25 stycken med ett kapital om drygt 8 miljarder kronor.

Bilden av riskkapitalbolagen är komplex. Några allmänna iakttagelser är att kapitalkällorna till riskkapitalbolagen är många och sammansatta, alltifrån ensamma ägare till riskkapitalbolag där offentliga statliga och kommunala institutioner ingår med privata intressen, banker och andra riskkapitalbolag samt fonder och stiftelser.

Aktiviteterna från 6:e AP-fonden, Innovationscentrum, ALMI, Industrifonden och en del kommuner ger klara indikationer på ovanstående. Dessa kan också bidra aktivt till tillkomsten av ytterligare riskkapitalbolag med inriktning mot småföretag.

På ett allmänt plan anser vi att den framväxande marknaden av privata och halvoffentliga riskkapitalbolag med stor sannolikhet kan bidra till att underlätta riskkapitalförsörjningen för småföretag.

För dessa bolag gäller att styckekostnaden för varje enskild placering är hög ställt i förhållande till volymen. Placeringar av detta slag kräver arbetsintensiva insatser i form av rådgivning, styrelserepresentation, uppföljning m.m. Det finns därför ofta en gräns för hur många placeringar ett riskkapitalbolag kan göra utan att tappa kontroll och överblick. Detta är förmodligen en bidragande orsak till att många av dessa bolag inte växer, utan i stället förökar sig genom delning och avknoppningar samt genom att i andra riskkapitalbolag. En ytterligare orsak är att på detta sätt öka riskspridningen.

För att skapa möjligheter till exit för riskkapitalbolagen samt för direkt rikskapital från allmänheten pågår utveckling i dag att dels

en åstadkomma handelsplatser/börser för småföretag dels centrala och regionala träffar för att sammanföra placerare och småföretag.

Ett betydande antal nyintroduktioner av medelstora företag har under de senaste åren skett på Stockholms fondbörs. Likväl är de krav som ställs på storlek, antal ägare, omsättning, information och rapportering samt kostnader för detta för höga för den absolut övervägande majoriteten av de svenska småföretagen.

För att reducera dessa barriärer har tre listor/handelsplatser utvecklats som har lägre krav än fondbörsen på de företag vill

som

delta. NUTEK stödjer dessa tre marknadsplatser med utvecklings. bidrag.

Fondkommissionäremas handel med aktier utanför börsen registreras till del på den så kallade SBI-listan för närvarande innehåller

som 50 bolag.

Nya Marknaden bedriver handel med aktier i tekniska

unga utvecklingsbolag.

InnovationsMarknaden startade 1994. Hittills har 14 000 investerare satsat pengar i de cirka 20 bolag som finns listan.

Aktietorget AB fick under 1997 tillstånd att bedriva handel med aktier genom att utnyttja variant SAX-systemet. Handeln sker

en av genom börsens medlemmar.

Tillförseln av riskkapital till småföretag dessa listor har varit

genom betydande främst via SBI-listan.

Det bör dock framhållas att även kraven på företagen och

om handeln är lägre än på fondbörsen är de dock betydande vad gäller information, rapportering, ägarspridning, mognad på företaget

osv. Såväl introduktionskostnaderna som löpande fasta och rörliga kostnader för att vara kvar är så stora att många bedömare tror att det endast kan röra sig om maximalt cirka 30 medelstora företag per år

som har råd och tillräcklig mognad att detta sätt få tillgång till riskkapital.

Från exempelvis Aktietorget framhåller att aktier för minst

man 2 miljoner kr måste säljas att emissioner under 3-4 miljoner kr

men kostar för mycket för att vara intressanta.

Även kraven är höga och antalet företag därmed få kan

om som komma i fråga måste likväl konstateras att fler placerare och större volymer får enklare vägar att hitta objekt med exitmöjligheter ökar

som riskkapitalförsörjningen till småföretag samtidigt kvalitén och

som mognaden i de företag som ingår ökar.

Sammantaget måste dock framhållas att denna väg för att erhålla externt riskkapital för den absolut övervägande delen av de svenska småföretagen är helt utesluten.

I en studie utförd av Anders Isaksson vid Handelshögskolan i Umeå framgår att 40 procent av de svenska riskkapitalbolagens kapital har gått till investeringar i form aktieförvärv eller nyemissioner i

av svenska småföretag. Av de 40 procenten som placerats i småföretag har endast 3 procent satts in i tidiga skeden, 24 procent i expansionsskeden och så mycket 73 procent i skeden. Trots det stora antalet

som mogna riskkapitalbolag har således relativt liten andel detta kapital gått

en av till småföretag utan har en ganska traditionell placeringsinriktning

som

" Marknadsplatser for handel med aktier i små företag, NUTEK, R 1997:53.

46 Särskilda riskkapitalbolag

inte på något avgörande sätt skiljer sig ifrån den som gäller för investmentbolag, aktiefonder, värdepappersfonder, pensionsfonder etc.

Orsakerna till att en så relativt liten andel placerats i småföretag är förmodligen: 0 att risktagandet bedöms vara för stort 0 att investeringar i småföretag är så arbetskrävande att man inte orkar

med mer än cirka 5 10 bolag varje år

- 0 att skattereglema är så oförmånliga att de effektivt förhindrar

möjligheterna att gå in med kapital 0 att det för vissa av riskkapitalplacerama finns ägarbegränsningar

som gör att de får kontrollera mer än 5 procent av röstetalet eller

34,5 procent av kapitalet i företagen. I det följande beskriver vi ett danskt system för statliga förlustgarantier till riskkapitalbolag, vissa inslag i den danska skattelagstiftningen samt reglerna för svenska investmentbolag. Avsikten med beskrivningarna är att pröva om dessa system kan tillämpas för de svenska riskkapitalbolagen så att deras vilja och förmåga att placera i svenska småföretag ökar.

11.2¶Det danska

förlustgarantisystemet

I Danmark finns sedan år 1994 en lag om möjlighet till statsgarantier för riskkapitalbolags placeringar i aktier i småföretag.

Syftet med systemet är att främja tillväxt och utveckling i små och medelstora företag genom att skapa möjligheter till riskvilligt och kompetent egenkapital. För att bidra till detta kan danska staten

- Näringsdepartementet- ställa garantier till bolag- udviklingsselskaber

som placerar i egenkapital i små och medelstora företag som driver utvecklingsprojekt.

För att erhålla statlig förlustgaranti ställs två typer av krav; dels krav på bolagen riskkapitalbolagen som placerar pengarna och dels krav

- på i vilka typer av små och medelstora företag som medlen placeras

1l.2.1 Krav på riskkapitalbolagen

Det egna kapitalet skall uppgå till minst 20 miljoner Dkr, dispens

kan lämnas, dock får det understiga 10 miljoner Dkr. Vid sidan om tillförsel av egenkapital genom kontantemissioner skall de bistå med kompetens och rådgivning.

Z Lov 365 af 18/05/1994.

nr

Bolagen skall kunna redovisa vilka etiska och miljömässiga hänsyn som ligger till grund för de investeringar som finansieras

genom tillförsel av egenkapital inom för garantin.

ramen För att erhålla statlig förlustgaranti tas avgift ut för

en om närvarande två promille. Avgiften är inte ett sätt för staten att täcka de kostnader som kan uppstå till följd garantin, utan

av avser kostnader för handläggningen och utvecklingsarbete Näringsdepartementet. Systemet är alltså inte tänkt att vara självfmansierat utan skall täckas inom ramen för den ordinarie statsbudgeten.

1 1.2.2 kan omfattas garantin

Placeringar som av

0 Vid teckning av aktier i företagen får inte företagen ha:

Mer än 250 anställda En nettoomsättning på över 20 miljoner ecu En balansomslutning över 10 miljoner

ecu.

0 Högst 25 procent av kapitalet i företaget får ägas av annat bolag än det riskkapitalbolag som erhåller garantin. Offentliga investeringsbolag och riskkapitalbolag omfattas inte av ägarbegränsningen. 0 Företaget får inte stå i koncernförhållande med verksamheter

som överstiger ovanstående gränser. 0 Företaget får inte ha väsentliga lån hos riskkapitalbolaget, riskkapitalbolagets ägare eller koncernförbundna företag till riskkapitalbolaget. 0 Företaget får inte som huvudverksamhet bedriva finansieringseller investeringsverksamhet, handel med, administration eller ägande av fast egendom. Företaget skall ha sin verksamhet i Danmark. 0 Nyteckningen av aktier skall ske genom kontanta tillskott. 0 Företagen skall bedriva utvecklingsprojekt, marknadsutveckling, produktutveckling, service- och kompetensutveckling eller liknande. 0 Företaget får inte direkt eller indirekt äga mer än 25 procent av riskkapitalbolaget. 0 Företaget får inte ägas av någon som direkt eller indirekt äger mer än 50 procent i företaget som samtidigt direkt eller indirekt äger mer än 10 procent i utvecklingsbolaget med undantag för offentligt ägda bolag eller bolag som står under Finansinspektionens tillsyn.

48 Särskilda riskkapitalbolag

11.2.3¶Statsgarantins omfattning

Statsgarantin omfattar 50 procent förlusterna det aktiekapital

av

ingår i den garanterade placeringsportföljen. Vid beräkning av

som

den statliga ersättningen skall korrigeras för samtliga in- och

utbetalningar omfattas av aktier som ingår i garantiramen.

som Förlusten skall realiserad och den garanterade placeringen

vara skall ha ingått i portföljen i minst tre år. Vid utbetalning av garanti till riskkapitalbolaget reduceras garantiramen med storleken på den garantin omfattade förlusten.

av När aktierna ingått i den garanterade portföljen i åtta år reduceras förlustgarantin med tio procentenheter per år. Garantin bortfaller således efter tolv år. Garantin kan också bortfalla om vissa av reglerna rörande koncernförhållanden enligt ovan inte efterlevs.

1l.2.4 Danska Skatteregler som har visst samband

med garantireglerna

Det danska skattesystemet för skatt på kapitalvinster och avdrag för kapitalförluster skiljer sig mellan fysiska och juridiska personer. Vi behandlar här endast bolagens beskattning. Bolagsskatten är 34 procent och kapitalvinster beskattas enligt denna. Av utdelade vinster aktieinnehav behöver endast 66 procent tas upp som beskattningsbar inkomst såvida inte bolaget äger än 25 procent i det utdelande

mer bolaget; i detta fall är utdelningen inte inkomstbeskattad. Vinster och förluster aktier vid försäljning innehafts i mindre än tre år skall

som tas inkomst respektive kostnad vid beskattning. Vinster och

upp som förluster på aktier vid försäljning innehafts i mer än tre år behöver

som inte till beskattning, vinster är skattepliktiga och förluster

tas upp heller avdragsgilla.

Danska pensionsfonder är befriade från skatt på utdelningar från aktieinnehav samt vinster vid aktieförsäljningar.

11.2.5¶Erfarenheter från Danmark

Vid 1990-talets början hade tidigare framväxande utveckling av

en riskkapitalbolag stannat några bolagen hade gått i konkurs, lagt

av, av

3 Denna framställning grundar sig på intervjuer med regeringstjänstemän i Danmark och företrädare for danska riskkapitalbolag och pensionsfonder.

ned sin verksamhet eller ändrat inriktning. Vidare aktiviteten från

var de kvarvarande mycket låg, placeringama i småföretag liten. Den

var

huvudsakliga placeringsinriktningen var ganska traditionell med

obligationer, statsskuldsväxlar och börsnoterade aktier.

I samband med arbetet att ta fram det statliga förlustgarantisystemet sökte regeringen förmå banker, försäkringsbolag, pensionsfonder och fackliga fonder att gå med väsentligt kapital i riskkapitalbolagenudviklingsselskaber. Regeringen lyckades med detta också.

För närvarande finns det ett drygt tiotal aktiva riskkapitalbolag, varav åtminstone ett Dansk Kapitalanlaegg A/S är noterat på den

- danska fondbörsen. Av dem vi talade med fick vi uppfattningen

att bolagen varit relativt framgångsrika. De hade inte några problem att få fram kapital från placerare till riskkapitalbolagen, vidare hade riskkapitalbolagen en mycket stor mängd små och medelstora företag som önskade deras medverkan ägare och rådgivare, varför

som placeringsmöjlighetema syntes stora. Hittills hade strategin fungerat; ett fåtal småföretag man gått in i hade varit så framgångsrika att vinsterna från dessa väl täckt de i vart fall potentiella förlusterna i det stora flertalet andra bolag placerat

man

Dansk Udviklingsfinansiering A/S grundades redan 1988. Regeringen utsåg en förhandlingsman lyckades få banker, ett 70-tal

som pensionskassor, försäkringsbolag och privata företag att satsa sammanlagt 500 miljoner danska kronor i aktiekapital i bolaget. Målet var att finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt på affärsmässig

en grund. Under den gångna tioårsperioden har tagit ställning till

man 2 000 projektförslag och dem valt ut 70 projekt investerat

av som man

Sammanlagt har investerat 600 miljoner danska kronor. 30

man projekt har sålts och avslutats. Fonden har spelat mycket viktig roll för

en utvecklingen av nya företag inom bioteknik, elektronik, IT och material- och processteknik. Erfarenheten från de andra riskkapitalbolagen och fonderna intervjuade likartade.

var

Man ansåg att den statliga garantin bidragit till att dels dra till sig egenkapital till riskkapitalbolagen från placerare banker,

som pensionsfonder och försäkringsbolag, dels underlättat placeringarna i riskfyllda småföretag. Däremot ville inte påstå att dessa place-

man ringar skulle ha uteblivit utan statlig garanti, merparten

av placeringama har sökt statlig garanti för. Kombinationen

man av skattefrihet på treårs innehav och statlig garanti ansågs ganska avgörande. Erfarenheterna hur garantin fungerar vid utfall ringa,

var hittills fanns bara ett fall där garantin kommit till tillämpning. Ett ytterligare antal fall var troligen på väg.

4 18-1205

Vare sig från pensionsfonderna eller riskkapitalbolagen såg man några

större problem med att placeringarna inte marknadsnoterade, detta var gällde också det börsnoterade riskkapitalbolaget.

11.3¶De svenska investmentbolagsreglerna

l 1.3.1 Definition av ett investmentbolag

Ett investmentbolag skall ett svenskt aktiebolag eller svensk vara ekonomisk förening. Investmentbolag får endast förvalta värdepapper och lös egendom. De skall ha till uppgift att ett väl fördelat innehav ge sina ägare genom riskspridning. De skall vidare ha ett stort antal fysiska personer som en Vad gäller innehav finns några exakta gränser satta. Praxis ägare. antal rättsfall har dock ställt ett antal krav. I huvudsak får och ett upp investmentbolag enbart äga aktier, endast cirka 4-5 procent av till-

gångarna får ligga i verksamhet än i aktieförvaltning. annan Vad gäller riskspridning; får bolaget inte koncentrera innehavet till eller fåtal bolag och bolagets totala innehav får inte for litet i ett ett vara förhållande till ägarandelen i de bolag placerat Det sistnämnda man skall tolkas så investmentbolag inte får alltför att ett vara en dominerande ägare i ett bolag samtidigt denna post utgör en om betydande del investmentföretagets tillgångar. Placeringarna måste av spridda åtminstone några olika bolag och branscher. vara Vad gäller kravet på att aktierna i ett investmentbolag skall ägas av antal fysiska har detta tolkats så att enbart ett stort personer börsnoterade investmentbolag uppfylla detta krav. Detta innebär anses inte juridiska är uteslutna ägare eller att starka att personer som juridiska inte får ingå bland ägarna. Dessa får dock inte ha ett personer alltför dominerande inflytande. Ett investmentbolag får vara dotter-

bolag till ett annat företag.

14Uppgifterna nedan är till stor del hämtade från Grosskopf, G m.fl.; Det

svenska skattesystemet, 1995, Beyronds.

1 1.3.2

Beskattning av investmentföretag

Investmentbolag som uppfyller villkoren är i huvudsak skatteovan befriade då de i praktiken utgör sorts mellanhand för investeringar i en andra företags aktier. De är befriade från reavinstbeskattning. Ränteintäkter och utdelningsinkomster är skattepliktiga och utöver dessa skall till beskattning upptas en schablonintäkt 2 procent aktiernas marknadsvärde vid av beskattningsårets ingång för onoterade bolag gäller bokförda värden. Avdrag medges för utgiftsräntor, förvaltningskostnader och för lämnad utdelning till ägarna.

1 1.4

Förslag

Småföretagsdelegationen anser att det danska systemet i sina huvuddrag bör införas i Sverige samt att de regler gäller för som investmentbolag i sina huvuddrag även skall kunna äga tillämpning på svenska riskkapitalbolag. Förslagen kan genomföras oberoende av varandra även om, som framgår nedan vårt förslag, rätt att erhålla av statsgaranti tillkommer i stort sett riskkapitalbolag samma som

skatterättsligt bör klassas som investmentbolag.

11.4.l

Statlig förlustgaranti

Krav på riskkapitalbolagen:

Det egna kapitalet skall uppgå till minst 40 miljoner kr, dispens kan lämnas, dock får det understiga 20 miljoner kr. Bolagen skall kunna redovisa vilka etiska och miljömässiga hänsyn som ligger till grund för de investeringar finansieras som genom tillförsel egenkapital inom för garantin. av ramen För att erhålla statlig förlustgaranti skall krävas årlig garantien avgift om minst 1 procent garanterat belopp. Garantiavgiften av skall i övrigt bestämmas den myndighet/bolag får av som riksdagens/regeringens uppdrag att svara för systemet. Avgiften bör vara enhetlig sättas på sådan nivå att systemet är men en självbärande längre tidshorisont. över en Placeringar kan omfattas garantin: som av 0 Vid teckning av aktier i bolag får inte bolaget ha: Mer än 250 anställda En nettoomsättning på över 20 miljoner ecu Balansomslutning på över 10 miljoner ecu.

0 Högst 25 procent av kapitalet i bolaget får ägas av annan fysisk

eller juridisk person än det riskkapitalbolag som erhåller garantin. Offentliga investeringsbolag och riskkapitalbolag eller bolag

som

står under Finansinspektionens tillsyn omfattas inte av ägar-

begränsningen. 0 Bolaget får inte stå i koncemförhållande med verksamheter som

överstiger ovanstående gränser. 0 Bolaget får inte ha väsentliga lån hos riskkapitalbolaget, risk-

kapitalbolagets ägare eller koncemforbundna företag till risk-

kapitalbolaget. 0 Bolaget får inte som huvudverksamhet bedriva fmansierings- eller

investeringsverksamhet, handel med, administration eller ägande av

fast egendom än sådan som krävs for rörelsens bedrivande. Bolaget skall ha sin verksamhet i Sverige.

0 Bolaget får inte direkt eller indirekt äga mer än 10 procent av

riskkapitalbolaget. 0 Bolaget får inte ägas av någon som direkt eller indirekt äger mer än

50 procent i bolaget som samtidigt direkt eller indirekt äger mer än

10 procent i riskkapitalbolaget med undantag för offentligt ägda

bolag eller bolag som står under Finansinspektionens tillsyn.

Statsgarantins omfattning:

Statsgarantin omfattar 50 procent av förlusterna på det aktiekapital

som ingår i den garanterade placeringsportfoljen. Vid beräkning av

den statliga ersättningen skall korrigeras för samtliga intäkter och

kostnader som omfattas av aktier som ingår i garantiramen. Förlusten skall vara realiserad och den garanterade placeringen skall ha ingått i portföljen i minst tre år. Vid utbetalning av garanti till riskkapitalbolaget reduceras garantiramen med storleken på den av garantin omfattade förlusten. När aktierna ingått i den garanterade portföljen i åtta år reduceras forlustgarantin med tio procentenheter per år. Garantin bortfaller således efter tolv år. Garantin skall också bortfalla om reglerna rörande koncernförhållanden enligt ovan inte efterlevs.

Särskilda

riskkapitalbolag 53

11.4.2 skall få

Riskkapitalbolag som klassas som investmentbolag

Mot bakgrund av det tidigare förda resonemanget föreslår Små-

företagsdelegationen att riskkapitalbolag skall få klassas invest-

som mentbolag, utan att behöva noteras på börsen. Vid en sådan ordning skulle förmodligen ett antal regler behöva ställas för upp att riskkapitalbolagen inte skall kunna användas ett instrument för som skatteundandragande och för att rimliga krav på säkerhet och riskspridning skall kunna ställas. Följande lista på sådana regler gör inga

anspråk på fullständig.

att vara Högst 25 procent röstetalet i riskkapitalbolaget får ägas av av en enskild juridisk eller fysisk direkt eller indirekt. Offentligt person

ägda investeringsbolag och riskkapitalbolag omfattas inte

av ägarbegränsningen, heller bolag och institutioner står under som Finansinspektionens tillsyn. 2. Riskkapitalbolaget får inte stå i koncemförhållande med verksamheter som överstiger ovanstående gränser. Bolaget skall ha sin verksamhet i Sverige Riskkapitalbolaget får inte ägas till än 10 procent röstetalet mer av av någon juridisk eller fysisk direkt eller indirekt äger person som mer än 50 procent i bolag i vilket riskkapitalbolaget äger aktier och motsvarande instrument eller är fordringsägare Offentligt ägda

investeringsbolag och riskkapitalbolag omfattas inte ägar-

av begränsningen eller bolag och institutioner står under Finanssom inspektionens tillsyn. Riskkapitalbolaget får högst ha i ett enskilt bolag engagemang motsvarande 10 procent riskkapitalbolagets kapital. av egna I ett viktigt avseende kommer riskkapitalbolagen att avvika från investmentbolagen då det i huvudsak kommer att finnas några marknadsnoterade värden aktierna. Vid schablonbeskattningen kan detta utgöra ett problem. Vi föreslår därför för

anses att underlaget

schablonbeskattning skall beräknas på innehav så att det högsta värdet

av anskaffningsvärdet eller senast kända försäljningspris skall

tas upp.

1 1.5 Effekter

Som framgått av problembeskrivningen har den tidigare positiva utvecklingen riskkapitalbolag, med syfte riskfyllda av att satsa utvecklingsföretag med potentiellt goda tillväxt- och lönsamhetsförutsättningar, avstannat och delvis minskat i omfattning. Bland de skäl som angivits från riskkapitalbolagen vid intervjuer och våra som

5 18-1205

förslag syftar till att förhoppningsvis undanröja är att beskattningsreglema verkar i prohibitiv riktning och att riskerna i kombination med beskattningsreglema bedöms för stora i förhållande till

vara förväntade framtida vinster. Med ledning erfarenheter från framför

av allt det danska systemet, även från USA, Nederländerna,

men Österrike, Tyskland och Storbritannien verkar kombinationer av statliga garantier och Skatteregler ha givit positiva resultat små-

företagsutvecklingen.

Med ovanstående erfarenheter grund anser utredningen att våra

som förslag vid genomförande kan leda till väsentliga och kompetenta tillskott riskkapital från de svenska riskkapitalbolagen till små-

av företagen samt att såväl antalet riskkapitalbolag som tillförseln av kapital till riskkapitalbolagen kommer att öka.

Förslaget kräver lagstiftning statliga garantier samt

en ny om förändringar i lag och skattereglema investmentbolag. Vi kan inte

om

förslaget har några negativa fördelningspolitiska effekter eller se att negativ inverkan på konkurrensen.

12 från

Riskkapital fonder, banker och försäkringsbolag

Det finns en rad lagar och förordningar reglerar formerna för som försäkringsbolags, pensionsfonders, aktiesparfonders, värdepappersfonders och bankers placeringar. De mest centrala är lag om värdepappersfonder 1990:1114, lag om värdepappersrörelse 1991:981, lag börs och clearingverksamhet om

1992:543, aktiebolagslag 1975:1385, försäkringsrörelselagen 1982:713, bankrörelselagen 1987:617/ 1991 :1768 och skattelagstiftningen samt till

dem hörande instruktioner från bland andra Finansinspektionen m.m. och Riksskatteverket. De mest centrala inslagen i regelverket för placeringar är: Regler om tillåtna placeringar. I huvudsak endast innehav aktier av och värdepapper omsätts på svenska eller utländska börser som eller andra reglerade marknader står under statlig tillsyn eller som som är direkt godkända staten är tillåtet. av 2. Riskspridningsregler som anger maximala innehavet viss typ av en av aktie eller värdepapper dels fondens värde och dels andel i av det emitterade bolagets/institutionens värde, i förekommande fall röstetal. Reglerna syftar till att: Ge en effektiv prisbildning och värdeangivelse. 0 Ge öppen information. 0 Minimera risker för spararen. 0 Förhindra maktkoncentration.

12.1¶Värdepappersfonder

En värdepappersfond får endast förvärva utländska och svenska aktier, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till teckning som är noterade svensk eller utländsk börs, auktoriserad handelsplats eller någon annan reglerad marknad.

56 Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag

Vad gäller konvertibler och optioner skall de inom l år från förvärvet ha noterats aktier eljest skall de säljas. som Andra svenska aktier och förlagsandelsbevis i ekonomiska föreningar får förvärvas med begränsningen att värdet dessa får uppgå till än 10 procent av fondens värde. mer Icke noterade aktier i småföretag får således oberoende av hur många bolag det rör sig inte uppgå till mer än 10 procent av en om fonds värde. Finansinspektionen får emellertid medge undantag från IO-procentsregeln. sammansättningen värdepapper i fonden skall ha en lämplig av riskspridning. Värdet innehavet i ett enda bolag får uppgå till mer än 10 proav fondens värde. cent av Finansinspektionen kan även här, det finns särskilda skäl, medge om undantag. En fond får vidare inte äga aktier i ett bolag än vad som mer motsvarar 5 procent av röstetalet i bolaget. Reglerna således endast begränsade möjligheter för fonder att ger köpa aktier i små och medelstora företag då dessa aktier inte är noterade på börsen. Endast 10 procent fondmedlen kan maximalt av komma småföretagen till del. IO-procentsregeln är dock inte det avgörande hindret utan snarare regeln att fond inte får äga mer aktier än som motsvarar 5 proom en röstetalet i ett bolag. cent av Att utan lagändring komma runt problemet kräver endera att bolagen börsintroduceras eller särskild auktoriserad och reglerad att en marknadsplats tillskapas för handel med småföretagens aktier, vilket vi behandlat i föregående avsnitt och avfört generell väg för den som en avgörande majoriteten småföretag. av En börsintroduktion är förenad med sådana krav ägarspridning, information samt kostnader att det knappast kan motiveras. En ytterligare väg att gå utan lagändring är att småföretag emitterar aktier med olika röstvärden för att så sätt dra till sig fondernas medel. Detta kan dock relativt poänglöst om syftet är att ses som huvuddelen egenkapitalet skall komma denna väg. av Vidare finns dispensvägen. Dispensmöjlighetema från Finansinspektionen bör tolkas så att tillfälliga avsteg får göras från nog reglerna, t.ex. plötsliga relativa värdeförändringar inom placeringsportföljen, förändringar likviditeten att stora uttag eller av genom insättningar sker fondandelar. Systematiska och rent ändamålsav mässiga avvikelser inte inom dispensmöjligheternas ram. ryms nog

Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag 57

Det finns två avvikande fonder, s.k. etiska fonder och företags-

typer av anknutna fonder.

De etiska fonderna har i sina bestämmelser att enbart placera i aktier i företag uppfyller vissa miljökrav, inte exporterar

som som vapen, som inte idkar handel med vissa länder etc. Dessa fonder har också möjlighet att dela ut 2 procent fondens värde varje år för ideella

av ändamål.

De foretagsanknutna fonderna skall ha minst 25 procent värdet

av placerat i ett företag. Begränsningen här är att andelsägarna i fonden endast får vara anställda i detta företag.

För båda dessa fall gäller dock begränsningarna notering på

om börsen.

Det är möjligt att man med dessa befintliga specialregler

som argument också skulle kunna utforma regel för placering i små-

en

företag.

Den enklaste åtgärden enligt vår uppfattning är dock att lagstiftningen görs om. 5-procentsregeln bör avskaffas vad gäller placeringar i små och medelstora företag medan däremot l0-procentsregeln av riskskäl bibehålls.

12.2¶Banker och

försäkringsbolag

Även bankrörelselagen och innehåller

försäkringsrörelselagen regler

som anger hur stor andel av kapitalet som får placeras i aktier och hur stor andel av ett företag får ägas.

som

En bank får inom en ram av 30 procent av kapitalbasen eget kapital plus 72 procent av obeskattade reserver plus supplementärt kapital, t.ex. forlagsbevis förvärva aktier. Ett innehav i ett enskilt företag får inte uppgå till än 5 procent bankens kapitalbas. Reglerna i

mer av försäkringsrörelselagen är likartade. Ett försäkringsbolag får placera mer än 25 procent av skuldtäckningsbeloppet forsäkringstekniska skulderna i aktier. Huvudregeln är att aktierna skall noterade och

vara likvida. Liksom för banker får innehav i ett enskilt bolag inte uppgå till

mer än 5 procent av skuldtäckningsbeloppet.

Dessa regler är som för värdepappersfonderna utformade mot bakgrund av att bankerna och försäkringsbolagen inte skall riskera insättarnas sparmedel respektive utfästelserna till forsäkringstagarna. Med tanke de mycket stora såväl bankerna,

summor som försäkringsbolagen och värdepappersfonderna förvaltar utgör inte dessa inskränkningar några större problem vad gäller deras möjligheter

att bidra till riskkapitalforsörjningen till småföretag.

58 Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag

Däremot utgör regeln om att de får äga mer än 5 procent av röstetalet i ett företag och mer än 34,5 procent av aktiekapitalet en avgörande begränsning för fondemas, bankernas och försäkringsbolagens möjligheter om de så önskar att placera i icke noterade småföretags aktier.

Som framgått av tidigare text är investeringar i småföretag ofta mycket arbetskrävande i förhållande till de investerade beloppen. Vidare krävs, utöver ett aktivt och kompetent ägarskap, att investeraren går in med väsentligt kapital for att det överhuvudtaget skall vara meningsfullt om en expansion skall kunna åstadkommas eller produktidé utvecklas och exploateras. Mindre poster utgör i många lägen vare sig till eller från.

Både ur placeramas som småföretagens villkor och förutsättningar utgör femprocentsspärren ett väsentligt hinder.

De motiv som angivits för att värdepappersfonder, banker och försäkringsbolag skall få äga mer än vad som motsvarar 5 procent av röstetalet och 34,5 procent av aktiekapitalet har framför allt varit att förhindra maktkoncentration i svenskt näringsliv, dvs. samma skäl som angivits for AP-fondemas i vart fall tidigare begränsade möjligheter att förvärva aktier. Bakgrunden vi tidigare har angivit den for

är som internationella förhållanden mycket stora andelen sparande som skett i offentligt och privat kollektiva system. Emellertid är det vår uppfattning att begränsningsreglerna som syftar till att förhindra maktkoncentrationen tagit sikte på de stora börsnoterade företagen och egentligen inte syftat på begränsningar vad gäller småföretagen. Vi anser att reglemas i vart fall potentiella effekt på placeringar i riskkapital fått en direkt snedvridande och konkurrenshämmande verkan för småföretagens riskkapitalforsörjning inte minst med tanke på hur stor andel av den totala förmögenhetsmassan som nu ligger förvaltad i offentliga och privata kollektiva institutioner.

Genom begränsningsreglerna gynnas ett ensidigt sätt placeringar i noterade storbolagsaktier och finansiella instrument utgivna av staten och bankerna samt kreditmarknadsaktiebolagen. Vidare, vilket torde

fallet för närvarande, finns risken att börsen blir överlikvid och att vara en allt större andel av sparandet placeras i utländska tillgångar

paradoxalt nog ofta utan de ägarbegränsningar som gäller i Sverige. Även omvänt gäller denna paradox; det finns inget hindrar

som utländska fonder och andra internationella placerare att äga mer än 5 procent av röstetalet eller 34,5 procent av aktiekapitalet i ett svenskt företag.

Riskkapital fån fonder, banker och försäkringsbolag 59

12.3¶Förslag

Mot bakgrund av den mycket stora ökning av fondsparandet som skett i Sverige under de senaste åren och den kraftiga ökning som förväntas ske genom pensionssystemets reformering där en större del skall sättas av i individuella men kollektivt förvaltade premiereserver finns det all anledning att ompröva placeringsreglerna i syfte att öka möjligheterna för Svenska småföretag att erhålla riskkapital. Åtminstone borde reglerna utformas så att småföretag inte direkt missgynnas i jämförelse med vad som gäller i de flesta andra länder.

Inom EU pågår ett arbete med placeringsreglerna med inriktning på att åstadkomma förändringar i begränsningsreglema. Det är dock viktigt att erinra sig att en av EU:s utgångspunkter är förhållanden där bankerna exempelvis i Tyskland och Finland har mycket små ägarbegränsningar. Vi har svårt att föreställa oss att EU:s reformarbete på denna punkt skulle kunna leda till ägarbegränsningar 5 procent av röstetalet. För svensk del torde förhållandet snarare vara det omvända, dvs. en höjning av gränserna för ägarandelen kan ses som ett närmande till de förhållanden som gäller i EU, förmodligen också efter en reformering av EU:s regler.

Vi föreslår därför att placeringsreglerna i lag om värdepappersfonder, bankrörelselagen och försäkringsrörelselagen ändras så att dessa institutioner får rätt att förvärva aktier i bolag motsvarande maximalt 10 procent av röstetalet eller maximalt 69 procent av aktiekapitalet.

l 2.4 Effekter

Genom förslaget ges i vart fall möjlighet för de stora placerama av riskkapital att gå in med väsentligt större ägarkapital i enskilda småföretag. Därigenom undanröjs ett formellt hinder och svenska stora placerare får liknande förutsättningar som internationella institutionella placerare på den svenska marknaden. Vidare åstadkoms bättre neutralitet mellan stora och små företag i konkurrensen om riskvilligt kapital. Vi inte att förslaget skulle leda till Ökade risker för spararna

ser då inte föreslår några ändringar i de andelar av placeramas förvaltade kapital får placeras i icke noterade aktier.

som Förändringarna torde inte heller leda till några väsentliga skillnader vad gäller placeramas möjlighet till likviditet samt möjlighet att redovisa aktuell förmögenhetsställning. Huruvida värdepappersfonder och banker m.fl. kommer utnyttja denna friare placeringsrätt till att väsentligt öka tillskottet riskkapital till småföretag är svårt att ha

av

60 Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag

någon uppfattning om. Som vi tidigare angivit är denna typ

av investeringar arbetskrävande i förhållande till investerade belopp. En tänkbar utveckling skulle kunna att de stora institutionella

vara placerarna väljer att gå via riskkapitalbolag. Detta kräver dock enligt vår uppfattning att vårt förslag att införa investmentbolagsreglerna för riskkapitalbolag genomförs.

Småföretagsdelegationen 61

Småforetagsdelegationen

Ordförande: Kommunalrådet Mats Johansson, Karlskrona kommun

Ledamöter: Verkst. direktören Gunilla Almgren, REGAB Reglerarmatur AB Bankdirektören Erling Bergkvist, AB Industrikredit Förbundsordföranden Gunnar Erlandsson, SEKO avliden 1998-05-23 Personalchefen Camille Forslund, Keyline Städ och Konsult AB Direktören Sune Halvarsson, NUTEK Direktören Stina Hubendick, Källskär Konsult AB Verkst. direktören Per-Olof Jönsson, Kooperativa Institutet Direktören Jan Krylborn, Industriforbundet Verkst. direktören Gunnel Mohme, Tjänsteförbundet Generaldirektören Anitra Steen, Riksskatteverket Tekn.dr. Bengt-Arne Vedin, Ruben Rausings Fond Köpmannen Birgitta Ytterström, ICA Ånge

Experter: Departementssekreteraren Mats Fagerlund,

Närings- och handelsdepartementet Departementsrådet Yvonne Fredriksson,

Närings- och handelsdepartementet Lantbrukaren Magnus Johansson, Bleckenstad, Mjölby

Departementsrådet Staffan Sandström

Närings- och handelsdepartementet

Departementsrådet Charlotte Zackari,

Närings- och handelsdepartementet

Sekretariat: Huvudsekreterare Björn Jansson Bitr. sekreterare Martin Hammarström Sekreterare Lena Noreland Sekreterare Sven Sjögren Assistent Kerstin Svensson

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa Tänderhelalivet fall enöversyn.UD.

-

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty makten dinår Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfönnåga. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken.+Bilagor.M. försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1997.

och Systembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsäicringen.S. 10.Campusförkonst.U. 38.Vad får vi for

pengarna Resultatstymingavll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala inomolikaområden.U. området.S. 12.Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTISOFFER - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor. Fi. 41.Läkemedelsinformationföralla.

- 15.Grönanyckeltal- Indikatorerförettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötandeavpersonermedfimktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S.

- 17.SamordningavdigitalmarksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö.

- 19.ITochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fordigitalamedier.Andrakamrnarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.

- Riksdagen1997-0-24.l K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäliningenavvecklas 2 Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiftet. inomEU.K. . Hearinganordnad IT kommissioneniav 50.De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-1l-l4.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

. Ett garantisystemfor forsäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfrnansieringen.N. kunskapslyftet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta påmöjligheternaiÖstersjöregionen.N.

av m.m. vara 25.Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. for mindreföretag.Ett rådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikations-av

faktaomungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27. Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriförbundet. försälqingsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1l-l8.K. 28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOMDistansutbildningskommittén.

ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U.

distansutbildningsprojektmed 84.DUKOM Distansutbildningskommittén.

Utvärderingav IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U.

58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstonnöten,

IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju.

-

KringHallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi.

. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju.

-

kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. 89.Greppet attvändaenregionsutveckling.

- 63.Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskommittén.N.

ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriñse- 90.Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju.

Bättreoch tillgängliginformation. 91.Nyagrepp kommunalförnyelseochkompetens-

mer -

Småforetagsdelegationensrapport N. utveckling.In. 65. Nyatider, förutsättningar... 92.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan.

nya

IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N.

FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. 93.Kapitaltörsörjningtill småföretag.

- 67.Socialavgiñslagen. Småföretagsdelegationensrapport N. 68.Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.M. 69.Lämplighetsprövning personalinomav

förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 70. Skolan,T ochdetlivslångalärandet.

HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch

IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04,

IT-kommmissionensrapport7/98.K. 7 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

-

kontrollinstrument.In. 72.Kommunalafinansförbund.Fi. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

-

systemfor statsbidragtill invandrarnas

riksorganisationermjl.In. 74.Styrningenavpolisen.Ju. 75.Djurförsök.Jo. 76. Idrottochmotionför livet. Statensstödtill idrotts-

rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens

rapport N. 78.Regelförenklingför framtiden.Småföretags-

delegationensrapport4. N. 79.IT ochregionalutveckling.

erfarenheterfråntrehearingarundermars1998.

IT-kommmissionensrapport9/98.K. 80.BostadsrättsregisterJu. 81.Användningen vissaav statsflygplan,m.m.SB.

Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem

.

Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31+ Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett

Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55

psykiatrisktvångsvård.32 Engodaffäri Motala.Joumalistemasavslöjandenoch

Företagaremedrestarbetsfönnåga.34 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63

Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.37 Användningen vissastatsflygplan,av m.m.81

Vad fårvi för pengarna Resultatstymingav Att röstamedhänderna.Omstormöten, -

statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB.85

området.38

Justitiedepartementet Läkemedelsinformationföralla.41

HurskallSverigemåbättre BROTTSOFFER

förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Vad hargjorts Vad börgöras 40 -

Kontrolleradochifrågasatt Ensamladvapenlagstiftning.44

intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 -

De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Bulvanerochannat.47

1900-taletochannatunderlagsmaterialtill Styrningen polisen.74av

Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 Bostadsrättsregister.80

Socialavgiftslagen.67 Utvecklingssamarbete rättsområdet.

Östeuropa.86 Kommunikationsdepartementet

DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN

IT ochregionalutveckling.

utbildningocharbetsfördelning.88 - 120exempelfrånSverigeslän.19 Stegetfore.Nedslagi det lokalabrottsförebyggande

IT-kommisionenshearingominfrastrukturen arbetet.90

fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20

Utrikesdepartementet Problemmedinbäddadesysteminfor2000-skiñet.

Hearinganordnad lT kommissioneniav 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall

samverkanmedIndustriforbundetoch Statskontoret

enöversyn.29 - 1997-11-14.21

Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. Försvarsde artementet

Referatfrånenhearingden12november1997. Säkrarekemikalie antering.13 -

lT-kommissionensrappon4/98.36 Utlandsstyrkan.30

Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas Försvarsmaktsgemensamutbildningför

inomEU.49 framtidakrav.42

HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt Sotningi framtiden.45

for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav Räddningstjänsteni Sverige

IT-kommissionen uppdrag Kommunikations-av

RäddaochSkydda.59 - departementet,Närings-ochhandelsdepartementet

Socialdepartementet ochIndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-1l-18.

54 Tänderhelalivet

IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier.

nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.2 - IT-kommissionensrapport6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav

Nyatider,nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8

IT-kommissionensrapport8/98.65 När åsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom

Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16

Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet.

IT-kommissionen,Rosenbadl 997-l 2-04, +4stbilagor.25

IT-komrnmissionensrapport7/98.K. 70 Frånhembränttill Mariakliniken.

IT ochregionalutveckling.

faktaomungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfråntrehearingarunder 1998. Läkemedelivårdochhandel.Om säker,flexibel mars

en IT-kommrnissionens 9/98.80

rapport rochsamordnadläkemedelsforsörjning.28

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Ty maktenärdin Mytenomdetrationella

arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Omstruktureringarochbeskattning.l Utstationeringavarbetstagare.52 Översynavrörelse-ochtillsynsreglerförkollektiva

försäkringar.7

Effektivitet- Skattebrott.9 Integritet-

älvdeklarationochkontrolluppgifter Kulturdepartementet

förenkladeförfaranden. l2 marksänd 17 - Samordningavdigital TV. näringsråttsligafrågor. 14 E-pengar-

Engräns enmyndighet 18 Närings- och handelsdepartementet - Försäkringsgaranti. Statenochexportfmansieringen.23 Ettgarantisystemförförsäkringsersättningar.22 Ta vara möjligheternai Östersjöregionen.53 Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch Bättreochmertillgängliginformation. försäkringsbolag.27 Småföretagsdelegationensrapport2.64 Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Kompetensi småföretag. ochtillfälligt arbete.56 Småföretagsdelegationensrapport3.77 Kommunalafinansförbund.72 Regelförenklingför framtiden. Försålcringsföreningar-ettreformeratregelsystem82 Småföretagsdelegationensrapport4.78 Premiepensionsmyndigheten.87 Greppet attvändaenregionsutveckling. - RapportñånSöderhamnskommittén.89 Utbildningsdepartementet Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. Campusförkonst10 Småföretagsdelegationens 92 rapport Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn småföretag. Kapitalförsörjningtill inomolikaområden.l l Småföretagsdelegationens 93 rapport Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

Situationeninför ochunderförstaåretmed Inrikesdepa rtementet

ktmskapslyftet.5 l Historia,ekonomiochforskning. DUKOMDistansutbildningskommittén. Femrapporteromidrott.3 3 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt 57 - IT-stöd. kontrollinstrument.7 l FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 - OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida personalinom - Låmplighetsprövningav systemför statsbidragtill invandrarnas

förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 riksorganisationerm.fl. 73 DUKOMDistansutbildningskommittén. Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- Pådistansutbildning,undervisningochlärande. rörelsenochfriluñslivetsorganisationer.76 Kostnadseffektivdistansutbildning.83 kommunalförnyelseochkompetens- DUKOMDistansutbildningskommittén. Nya grepp-

utveckling.9 l Flexibelutbildningpådistans.84

Miljödepartementet Jord Grönanyckeltal- Indikatorerför ettekologiskthållbart Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. samhälle.15 Översynavñskeriadministrationenm.m.24 Förordningartill miljöbalken.+Bilagor.35 Livsmedelstillsyni Sverige.6 l Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Djurförsök.75 KringHallandsåsen.60

Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Arbetsmarknadsdepartementet kärnavfallsomrösmingeni Malåkommunl997.62 Välfärdensgenusansikte.3 kämavfallsområdetl998.68 Kunskapsläget Män passaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka

processermedexempelfrånhandeln.4

Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch

maktdislcurser.5

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

Posrøxuurass:m6 47 STOCKHOLM FAX08-690 9 91. TFLEFoNzox-69o91 90 E-POsT:fritzcs.0rder@lihcr.sc FkrrzrzsINTERNETBOKIIANDEL:wxvwufritzesse

ISBN91-38209632 ISSNO375-250X