Bättre och mer tillgänglig information

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

CJ l-

Di

O

Cl.

Bättre

ooh

D..

Of

mer

D Z

tillgänglig

LU

z

information

o

i-- :

5

LIl ...i LLJ Q

Cf

5

i- LU CE

o

LI

E

J SOU 1998: 64

SC J

film

f

Statens offentliga utredningar BM M 1 998 :64 w Närings- och handelsdepartementet

Bättre

och mer

tillgänglig information

Småföretagsdelegationens rapport 2

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall remiss. - svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslagsfoto: Mikael Andersson/MIRA Teckningar i rapporten: Maria Noreland

Tryckt av NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20927-6 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Småföretagsdelegationen överlämnar härmed sin andra rapport Bättre

tillgänglig information. Rapporten behandlar hur kommunioch mer kationsprocessen mellan företagen och myndigheterna samt andra

instanser fungerar i dagsläget och på vilket sätt den kan och bör för-

bättras inför framtiden. Särskild vikt har lagts vid hur olika budskap sprids till de mindre företagen.

Småföretagsdelegationen har studerat hur kommunikationen till företagen fungerar i andra länder. Delegationen här Kanada som ett

ser föregångsland. I rapporten redovisas särskilt Statens service och stöd till småföretag i Kanada. Vidare redogör vi för de initiativ som

nya tagits i Sverige. Exempel är SME-link, Tillskottet och Startlinjen vid NUTEK.

Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete och dialog med bl.a. företrädare för myndigheter och kommuner i Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län samt näringslivets organisationer.

I december 1997 lämnade delegationen sin första rapport Bättre och enklare regler. I juni 1998 kommer delegationen att lämna fler rapporter:

Kompetensförsörjning i småföretag Kapitalförsörjning till småföretag

Småföretag och samverkan

Organisation regelförenklingsarbete i framtiden

av

Slutrapport med förslag till förenklingar i det befintliga regelverket.

I delegationen ingår följande ledamöter: Gunilla Almgren, Erling Bergkvist, Gunnar Erlandsson, Camille Forslund, Sune Halvarsson, Stina Hubendick, Per-Olof Jönsson, Jan Krylbom, Gunnel Mohme, Anitra Steen, Bengt-Ame Vedin, Birgitta Ytterström. Delegationen har biträtts experterna Mats Fagerlund, Yvonne Fredriksson, Staffan

av Sandström och Charlotte Zackari, samtliga från Närings- och handelsdepartementet, samt Magnus Johansson, LRF.

Delegationen har i arbetet med denna rapport biträtts av Hertha Sjöö, H. Sjöö Konsult AB, Stockholm. Inom delegationens sekretariat har Martin Hammarström varit kontaktperson i arbetet med rapporten.

Stockholm i april 1998

Småföretagsdelegationen

Mats Johansson Ordförande

ll

1 Sammanfattning av förslag

I avsnitt 2 utförligare redovisning av Småföretagsdelegationens

ges en ställningstaganden. Nedan följer sammanfattning av delegationens

en förslag till regeringen.

1 Bakgrund

Delegationens överväganden och beslut är fattade mot bakgrund av att: Med information kommunikation, dvs. aktiv dubbelriktad

avses en infonnation. Informationsverksamheten skall syfta till att skapa en dialog med målgruppema företagen. Informationen skall därför

till aktuell målgrupp både vad gäller innehåll och form, anpassas mottagarens kunskaper, intressen samt erfarenheter.

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR ATT:

Staten bör ytterst ansvarig för ett Intemetbaserat informations- 0 vara

där företagare lätt och när helst på dygnet kan få system en som fram vilka regler gäller för olika typer företag i olika

som av situationer. Var finansiering och stöd samt rådgivning kan hittas

skall också ingå. Det bör innehålla alla typer av information etc.

företagare kan behöva för sina kontakter med stat och som en kommun. Ett liknande system för information till småföretag som Kanadas bör införas i Sverige. Det bör uppmärksammas att det tagit tre år att bygga upp systemet i Kanada.

Ansvarsjiågan har avgörande betydelse för kvaliteten av kom-

en munikationen. Det bör fastläggas hur den övergripande strukturen på informationen, inklusive hemsidor och erforderliga länkar, skall utformas för att nå ut till de mindre företagen. Frågor som berör bildande nätverk via Internet, den praktiska hanteringen vid

av produktion och publicering information, uppdatering och

av ansvarsfördelning bör klargöras.

12 Sammanfattning av förslag

En ansvarig myndighet bör utses som svarar för systemet och för att det finns koppling till ansvariga länkvärdar. Småföretagsdelegationen att det inom Närings- och teknikutvecklingsanser verket NUTEK finns lämplig kompetens för uppgiften. Regeringen bör därför lägga detta uppdrag på NUTEK.

0 På lokal nivå skall det finnas Intemetansluten dator, på bibliotek, näringslivskontor eller motsvarande.

0 Regeringen uppdrar åt myndigheter att dessa i kontakter med småföretagare ägnar särskild uppmärksamhet vad gäller informationen till företagen. Som ett exempel har delegationen valt att redovisa hur Riksskatteverket RSV arbetar med information till företagen.

0 Regering och riksdag bör fatta sina beslut med sådan tidsmarginal att myndigheterna kan informera företagen i god tid. Företagen skall ha information bl.a. regelförändringar- så att hinner om man anpassa verksamheten innan dessa träder i kraft. -

0 Regeringen bör utfärda föreskrifter innebär att de uppgifter som som lämnas av företagen till en myndighet inte skall behöva lämnas flera gånger till olika myndigheter. Delegationen hänvisar i denna del till det Projekt 4 som initierats av Toppledarforum och leds av NUTEK. Toppledarforum är en arbetsgrupp för verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning med stöd informationsteknik. av

0 Regeringen uppdrar Patent- och registreringsverket PRV och RSV att undersöka möjligheterna för gemensamma blanketter för flrma-, skatte- och avgiftsregistrering samt anmälan inkomstom ändring till försäkringskassan vid start av företag.

0 Informationen görs mer lättillgänglig. Regeringen bör utfärda föreskrifter till myndigheterna att förmedla information regelom ändringar som berör småföretagama med jämna mellanrum genom utskick eller via Internet. För informationen via Internet bör detta enligt delegationens mening ingå i det systern vi föreslagit som skall handhas av NUTEK. En kortfattad beskrivning bakgrund av och syfte med förändringen skall lämnas.

0 Regering och riksdag bör fatta beslut i god tid före ikraftträdande så att företagen erforderlig tid för anpassning till de förutges nya sättningama.

Sammanfattning av förslag 13

0 För att underlätta och effektivisera samspelet mellan myndigheter och företag bör handläggare samt andra tjänstemän, där det är möjligt med hänsyn till verksamhetens art, få ökade befogenheter

kompetenshöjande insatser. och ansvar genom

0 Småföretagsdelegationen anser att det är mycket viktigt att myndigheterna betraktar småföretagama som sina kunder. Begränsade telefontider skall inte accepteras, öppethållande skall förlängas och anpassas efter kundemas/småföretagamas behov. Myndigheter som har kontakt med småföretag bör vara tillgängliga exempelvis under kvällstid och vid s.k. klämdagar.

0 Regeringen bör uppdra myndigheterna att lämna bindande löften om hur lång tid det tar att avgöra ett ärende. Eventuellt kopplas detta till ett automatiskt avgörande i den händelse myndigheten inte hör av sig.

0 Myndigheterna skall i sina årsredovisningar redovisa hur man klarat service- och infonnationskraven gentemot företagen, t.ex. vad gäller handläggningstider, tider innan besked lämnats, väntetider i telefon etc. Redovisningen skall utföras så att hela myndighetens kvalitetsarbete mäts årligen samt att jämförelser mellan myndigheter kan göras etc.

0 Samtliga blanketter som företagarna skall fylla i bör förenklas och förkortas. När myndigheten skickar ut blanketter etc. till företagen bör regeln vara att det alltid skall finnas hänvisning till personer

kan på frågor rörande det utsända materialet. Företagen som svara skall också få information om varför uppgifterna skall lämnas. En ständig blankettöversyn och språkvård är nödvändig. Samtliga blanketter skall även tillhandahållas elektroniskt.

0 Informationsansvariga kontaktpersoner för företagen skall finnas vid statliga myndigheter och kommuner, för att rätt kunna hänvisa den som söker information. Ett exempel på en bredare information till nyföretagare är Startlinjen vid NUTEK. En beskrivning av Startlinjens verksamhet finns på sidan 70.

0 Delegationen anser det viktigt att företagen erhåller information om den kommunens kort- och långsiktiga planer avseende t.ex.

egna infrastruktur, förändringar inom samtliga utbildningsverksamheter, kommunikationer, byggplaner m.m. Därför bör samtliga Sveriges

av

kommuner i samarbete med företagare och andra intressenter inom kommunen utarbeta näringslivsprogram för den egna kommunen. Detta samarbete innebär också att småföretagen får bättre kontakter inom kommunen och ökad förståelse för de kommunala besluten. Respektive kommun skall informera de företag inte deltar i

som arbetet programmets innehåll.

om

En handledning för Företagare utarbetas. Denna skulle kunna 0 fungera lathund för företagare behöver söka

som en som information och komma i kontakt med olika myndigheter eller andra instanser. I handledningen bör det finnas beskrivningar av sådant företagare bör tänka på och utförlig översikt över de

som en olika intressenter kan ha betydelse för företagare. Information

som

olika stödformer bör viktig del. Ett exempel är det om vara en material för nystartare NUTEK:s Startlinje producerat.

som Småföretagsdelegationens uppfattning är att det går att komplettera det befintliga materialet till att bli handledning för samtliga

en företagare oavsett bransch. Handledningen skall också finnas tillgänglig via Internet NUTEK:s försorg.

genom

Det måste bli enklare att registrera företag. Delegationen ser också 0 på detta område Kanada ett föregångsland. Där kan nyföre-

som

via dator registrera sitt företag med anmäla sig för tagare namn, olika skatter och försäkringskassa samt ordna eventuella tillstånd. Enligt uppgift hela proceduren 20 minuter. Ett förslag med

tar ca detta innehåll har tidigare överlämnats till regeringen Dnr 97/70.

2 och

överväganden förslag

2.1

Bakgrund

Delegationens överväganden och beslut är fattade mot bakgrund av att: Med information kommunikation, dvs. en aktiv dubbelriktad

avses information. Informationsverksamheten skall syfta till att skapa en dialog med målgruppema företagen. Informationen skall därför

till aktuell målgrupp både vad gäller innehåll och form, anpassas mottagarens kunskaper, intressen samt erfarenheter.

2.2 mål

Övergripande

Främja att nya företag startas och befintliga vågar växa genom att 0

fönnedla kunskaper om företagandets villkor. 0 Att utveckla en god anda och en framtidstro inom näringslivet.

Att öka nyföretagandet att förmedla kunskaper och öka

genom

förståelsen för fattade beslut.

Att bidra till att öka förtroendet för myndigheternas förmåga att 0

effektivt och kompetent lösa tilldelade informationsuppgifier. Informationsverksamheten bör bedrivas aktivt, snabbt och korrekt. Informationen skall vara korrekt och skapa en trovärdig bild av företagsklimatet. För att informationsmålen skall nås krävs väl planerade åtgärder. Intern och extern information samt massmedierelationer skall samordnas för att nå god effekt.

Småföretagsdelegationen har vid direktkontakt med småföretagare samt genom en kvalitativ undersökning erhållit en rad olika synpunkter avseende sådant som bör förbättras från myndigheterna och kommu-

till företagen. Därutöver har näringslivets organisationer och nerna företrädare för Jämtlands, Jönköpings och Östergötlands län inkommit med förslag till att förbättra kommunikationen till företagen.

Det har framgått att företagen det mycket viktigt att myndiganser heternas attityder, kvalitet och kompetens förbättras. Problembilden enligt företagens uppfattning kan sammanfattas enligt följande:

svårtillgänglig information

myndigheterna saknar snabbhet och kompetens information förändringar i regelsystemet är bristfälliga om

begränsade befogenheter hos tjänstemän

krångliga blanketter kontaktpersoner saknas vid statliga myndigheter

anonyma och otydliga myndigheter

2.3 svårtillgänglig information

Genom Internet är ett globalt datomätverk finns stora möjligheter som göra extern information tillgänglig för ett stort antal människor att företagare och blivande företagare. Internet är en snabb och relativt billig kanal. Det är enkelt att uppdatera och förändra infonnationen. Dessutom kan läsarna ställa frågor eller be kompletterande inforom mation. Internet når i dag snabbt växande ännu relativt liten grupp. en men Användarna är i många fall tekniskt intresserade män. Successivt yngre blir dock Internet allt allmänt använt. Detta är bland annat en följd mer att Internet börjat användas i grund- och gymnasieskolor. av

Småföretagsdelegationen har gjorda undersökningar konsta-

genom 40 procent småföretagen i dagsläget har tillgång till terat att ca av Internet på företaget eller i hemmet. Utvecklingen mot ökad användning går dock mycket snabbt. Attityden till Internet är skiftande. De positiva möjligheterna vad gäller snabb åtkomst till inforrnasom är ser tion. De är negativt inställda har konservativ inställning som som en leder till allmän misstro mot Internet. Denna kommer troligen en grupp att behöva längre tid på sig, innan de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Många upplever dock att detta medium redan i dag nya förenklar deras kontakter med myndigheterna. Möjligheterna att via Internet kunna söka information lagar och regler har efterfrågats. om De företagare intar avvaktande attityd menar att de i första som en hand vill ha personlig kontakt när de söker information. en

Småföretagsdelegationen har studerat dels ett exempel från Kanada

ett föregångsland detta område, dels projektet SMEsom synes vara link i Jönköpings län. En utförlig beskrivning SME-link återfinns på av sidan 62.

Överväganden och förslag 17

Nedan följer en övergripande beskrivning det system byggts

av som upp i Kanada.

2.4 Statens service och stöd till i

småföretag

Kanada

Målsättningen är att hjälpa företag sig till förändringarna på

att anpassa 2000-talets marknader och teknik för att därigenom: 0 stärka de kanadensiska företagens konkurrenskraft, bl.a. export-

marknaden främja tillväxt och sysselsättning inom landets industri

0 bygga upp en modern teknisk infrastruktur

ge ungdomar den kompetens de behöver för att lyckas på arbets-

marknaden För att nå dessa mål har staten utvecklat rad tjänster och stödfonner

en för småföretag i samverkan med näringsliv, universitet, organisationer samt provinsema och kommunerna. Dessa områden är följande:

finansiering

att öppna nya marknader export och import

-

skatter för småföretag

arbetsmarknadsprogram starta-eget och rekryteringsstöd

-

utbildning i företagsledning, kompetensutveckling

stöd till innovation och FoU inom vetenskap och teknik The Information Highway, Internet för företag Kanadas federala lagstiftning berör företag

som att göra affärer med statliga myndigheter

Ett litet företag som skall etablera sig och växa behöver bl.a. marknadsinformation, finansiering och kompetent företagsledning. För att hjälpa småföretag med detta ansvarar ett antal myndigheter som utgör den s.k. Industry Portfolio. Tre dessa information och vägledning på

av ger regionsnivå: Federal Economic Development Initiative for Northern Ontario, Business Development Bank of Canada BDC, och, Canada Business Service Centres CSBC, ll st, varav en i varje provins.

På Internet finns Strategis, Kanadas största hemsida med affärsinformation. Den hjälper företag att hitta marknader, tillväxt-

nya möjligheter, samarbetspartners och teknik och att bedöma affärsrisker. Den har även information finansiering, bolagsbildning, patent och

om varumärken samt konkurser.

Även Statistics Canada finns på Internet och har

StatsCan

dessutom kontor i hela landet. Den tillhandahåller statistik Kanadas

om ekonomi och om marknader, konkurrenter och kunder.

2—18-0985

En utförligare beskrivning systemet finns redovisat på sidan 53. av Mera information finns också via Internet http://strategis.ic.gc.ca./

contact. Sammanfattningsvis innehåller informationen: information olika myndigheter tillhandahåller tjänster för 0 om som småföretag. information tjänster och stödprogram inom ett antal olika 0 om områden. adresser och kontaktinformation 0 annan

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR att ett liknande

Kanadas införs i Sverige. Det bör uppmärksammas att det system som tagit tre år att bygga systemet i Kanada. upp

Staten bör för detta Intemetbaserade informationssystem där svara företagare lätt och helst på dygnet kan få fram vilka regler en när som gäller för olika företag i olika situationer. Information om som typer av finansiering och stöd rådgivning kan hittas etc. skall också var samt ingå. Systemet bör innehålla alla typer information och vilka av kontakter med och kommun företagare kan behöva för att stat som en driva sitt företag. Systemet bör också innehålla sök- och frågeen svarsfunktion underlättar för företagarna att hitta rätt svar på sitt som

specifika problem eller fråga.

Ansvarsfiügan har avgörande betydelse för kvaliteten av en kommunikationen. Det bör fastläggas hur den övergripande strukturen

informationen, inklusive hemsidor och erforderliga länkar, skall för nå till de mindre företagen. Frågor berör utformas att ut som bildande nätverk via Internet, den praktiska hanteringen vid proav duktion och publicering information, uppdatering och ansvarsav fördelning bör utredas. NUTEK, har ett övergripande för bl.a. Småföretagssom ansvar frågor, bör till ansvarig myndighet svarar för

politiska utses som

och för det finns ansvariga länkvärdar för all den systemet att information bör ingå i informationssystemet. NUTEK har startat som utveckling informationssystem under namnet Direktsvar. en av ett Direktsvar går på att, utifrån olika ämnesområden, strukturera ut information småföretagare efterfrågar för att publicera och länka som till denna på Internet. På ett snabbt, enkelt och billigt sätt skall Direktsvar tillgodose behovet information olika myndigheter och av om marknader krav och möjligheter. Om företagarna inte hittar den information de söker i Direktsvar skall de ett enkelt sätt kunna ställa

fråga till Direktsvar och få ett tillbaka inom fastställd tid. Till en svar en börja med ingår följande ämnesområden: att

Överväganden och förslag 19

0 regler och rutiner t.ex. skatter, bokföring, tillstånd och försäk-

ringar 0 finansiering t.ex. banker, riskkapital, offentliga stöd

Vägvisare till Europa t.ex. export, tullar, handelsmöjligheter,

sam-

arbetsprogram 0 marknadsinfonnation en guide till företagsdatabaser 0.dyl. Direktsvar har för avsikt att bli småföretagarens självklara ingång

en till Myndighetssverige, i likhet med Kanadas Strategis.

Direktsvar kan ses som starten på ett heltäckande inforrna-

mera tionssystem enligt förslaget ovan.

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN ANSER det mycket viktigt

att det lokal nivå ges möjlighet för de företag inte har tillgång till

som egen dator att söka information via Intemetansluten dator på bibliotek, näringslivskontor eller motsvarande.

2.5 Vad kan enskilda

myndigheter göra

2.5.1 Riksskatteverket RSV

Som ett exempel på hur en enskild myndighet kan arbeta för att förbättra information till företag och skattskyldiga har delegationen valt att här redovisa hur Riksskatteverket RSV arbetar, utförligare

en beskrivning lämnas på sidan 77.

Information i olika former viktig del i RSV:s service. RSV har

är en under många år gett ut information främst pappersburen information

-

och använt sig av många olika kanaler. Under år har - senare nya kanaler baserade på ny teknik tillkommit. Ansvaret för servicen är delat. RSV producerar centralt material för hela landet och skattemyndighetema svarar för den dagliga basservicen till folk och företag. Telefonkontakter är fortfarande vanligast och därför det viktigt

anses att den kontaktforrnen utvecklas och förbättras.

Delar av kommunikationsteorins modeller används i servicearbetet. RSV anser det viktigt att utgå från mottagarens/kundens behov och önskemål. RSV:s långsiktiga strategier för att nå målen kan

sammanfattas så här: självbetjäningsgraden skall öka genom IT-användning, sakkunskapen göras mer tillgänglig, den riktade informationen skall förbättras, tillgängligheten skall hög även i förändrad organisa-

vara en tion. RSV skall bemöta allmänheten väl och språket- såväl det talade som skrivna skall vara begripligt.

-

RSV:s förslag till servicepolicy kan sammanfattas enligt följande: ny Vi ska sätta kunden i centrum. Vår service är viktig för helheten. Vi ska lätta att nå och att förstå. vara Vår service ska profileras. Vi ska utnyttja teknikens möjligheter. Vi ska bjuda på vår kompetens. Vi ska visa servicevilja och förståelse. Vi ska utveckla vår service och samverka med andra. Vi ska arbeta aktivt och förebyggande. RSVs förslag till förbättrad service till företag och allmänhet är: hjälp till företag skatteförvaltningens servicetelefon servicehemsida Internet skatteinfonnatörer kunnandet görs tillgängligt

begripligt språk

serviceplaner, uppföljning

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR att regeringen updrar åt myndigheter att dessa i kontakter med småföretagare ägnar särskild uppmärksamhet vad gäller informationen till företagen.

2.5.2 brister i snabbhet och

Myndigheterna

kompetens

En ofta återkommande synpunkt gäller den snabbhet och kompetens med vilken myndigheterna företagaren. Skall myndighet svarar en de krav eller önskemål småföretagare har, måste motsvara som en på förfrågningar olika slag ske betydligt snabbare än i responsen av dag. Företagens vardag kännetecknas snabba beslut och följaktligen av är ibland snabb information och snabba besked avgörande för dem. Bättre samordning mellan myndigheterna efterfrågas. Exempelvis vid registrering företag nyföretagare tvungen att fylla i tre av är en blanketter, nämligen: PRV:s blanketter för nyregistrering aktiebolag, handelsbolag, av kommanditbolag samt enskild näringsidkare RSV:s blankett för skatte- och avgiftsanmälan; en gemensam blan-

kett för alla företagsformer

försäkringskassans blankett för inkomst och arbetstid

Överväganden och förslag 21

På vissa punkter är det samma uppgifter som skall lämnas i de olika blanketterna. I alla tre blanketterna skall således uppgift lämnas

om företagets namn, adress och verksamhetens/arbetets inriktning och art. Ur den sökandes synpunkt skulle det enklare uppgifterna kan

vara om lämnas samlat.

Toppledarforum har initierat Projekt 4 om uppgiftslämnande från företagen till myndigheter. Projektet leds NUTEK. Syftet med

av projektet är att undersöka förutsättningar och komma med förslag på åtgärder för att förenkla rutiner och minska kostnaderna för företagens uppgiftslämnande till offentlig förvaltning. Målet är att eliminera hinder så att uppgifterna i största utsträckning kan lämnas elektroniskt

en gång till offentlig sektor och där användas endast på avsett sätt och inte förvanskas. Slutrapport skall lämnas till Toppledarforum under hösten 1998.

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR regeringen

att utfärdar föreskrifter som innebär att de uppgifter lämnas

som av företagen till en myndighet inte skall behöva lämnas flera gånger till olika myndigheter. Resultaten av Projekt 4, som initierats av Toppledarforum för att hitta teknik för företagen att endast gång lämna

en en uppgift till en myndighet, bör studeras.

Begripliga beslut i god tid

Regeringen bör uppdra PRV och RSV att undersöka möjligheterna för blanketter för ñrma-, skatte- och avgiftsregistrering gemensamma samt anmälan inkomständring till försäkringskassan vid start av om företag. Försenad information eller ett försenat beslut kan affär rasera en eller försena tidsplan så att företagets framtida existens hotas eller en Det måste finnas kunskap och kompeexpansionen stannar upp. en en tent förståelse för betydelsen myndigheternas agerande gentemot ett av företag. Denna förståelse skulle kunna leda till att de ansvariga persoanstränger sig extra för att påskynda en annars långsam process. nerna Tillskottet i Öster-

Vi vill här fästa uppmärksamheten projektet

götlands län. När småföretagare via telefon söker information om en stödfrågor kommer han/hon alltid till rätt vid andra telefonperson samtalet. En utförlig beskrivning Tillskottet lämnas på sidan 74. av

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR att regering och riksdag fattar sina beslut med sådan tidsmarginal att myndigheterna kan informera företagen i god tid. Företagen skall ha information om

exempelvis regelförändringar -innan dessa träder i kraft.

2.5.3 Information förändringar i regelsystemet

om

Förändringar i regelsystemet upplevs negativt småföretagarna. Detta av beror till del på företagarna inte förstår varför förändringen stor att genomförts samt vad det egentligen kommer att innebära. Småföretagama vill få information bakgrund och syfte samt få en om sammanfattning helheten, så kort och koncist möjligt. Det är av som viktigt företagen får informationen viss tid innan förändringar att en i regelsystemet. Att aktivt söka information regel-

genomförs om

ändringar mycket tid och för småföretagare. Småföretagstar resurser har politiska beslut ofta fattas kort tid innan

delegationen noterat att

förändringar träder i kraft. Det försämrar förutsättningarna och skapar

svårigheter för företagen.

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR regeringen att utfärdar föreskrifter till myndigheterna att förmedla information om regeländringar berör småföretagarna med jämna mellanrum genom som utskick och/eller via Internet. För informationen via Internet bör detta enligt delegationens mening ingå i det system vi föreslagit skall som handhas NUTEK. En kortfattad beskrivning bakgrund och syfte av av med förändringen skall lämnas.

Överväganden och förslag 23

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN UPPMANAR regering och riksdag att fatta beslut med sådana tidsmarginaler att företagen ges erforderlig tid att förstå och anpassa sina verksamheter och rutiner till de nya förutsättningarna.

2.5.4 hos

Begränsade befogenheter tjänstemän

Att handläggare ofta har för små befogenheter har nämnts som ett annat problem. Vidare att det finns för få personer som kan ge raka besked. Detta medför väntetider och upplevs av småföretagama att

som myndigheterna har beslutskramp. På grund av detta får företagaren inte besked och blir skickad runt till olika personer/instanser. Detta kan gälla ärenden om bland annat byggnadslov och tillstånd av olika slag. Myndigheternas telefontider upplevs av småföretagare som orimliga.

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR för underlätta

att och effektivisera samspelet mellan myndigheter och företag att handläggare samt andra tjänstemän där så är möjligt med hänsyn till frågans art får ökade befogenheter och ansvar genom kompetenshöjande insatser.

Öppet dygnet runt

Vidare Småföretagsdelegationen att det är mycket viktigt att

anser

myndigheterna betraktar småföretagama som sina kunder. Begränsade

telefontider skall inte accepteras, öppethållande skall förlängas och

efter kundemas/småföretagarnas behov. För att höja serviceanpassas

graden bör myndigheterna tillgängliga exempelvis under kvällstid

vara och vid s.k. klämdagar.

Regeringen bör uppdra åt myndigheterna att lämna bindande löften

hur lång tid det tar att avgöra ett ärende. Eventuellt kopplat till ett om automatiskt avgörande i den händelse myndigheten inte hör av sig.

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR att myndigheter-

i sina årsredovisningar redovisar hur man klarat service- och na informationskraven gentemot företagen, t.ex. vad gäller handläggningstider, tider innan besked lämnats, väntetider i telefon etc. Redovisningen skall utföras så att hela myndighetens kvalitetsarbete mäts årligen samt att jämförelser mellan myndigheter kan göras etc.

2.5.5 Krångliga blanketter

De blanketter småföretagama måste fylla i upplevs ofta som krångliga och alldeles för omfattande. Språkvalet är här också ett viktigt område. Det kan mycket svårt att förstå den information eller de besked

vara företagarna får från myndigheter.

Förkorta blanketterna

Överväganden och förslag 25

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR att samtliga blanketter företagarna skall fylla i förenklas och förkortas. När

som myndigheten skickar ut blanketter etc. till företagen bör regeln vara att det alltid skall finnas hänvisning till personer som kan svara frågor rörande det utsända materialet. Dessa personer skall också vara tillgängliga. Företagen skall också få information varför uppgifterna

om skall lämnas. En ständig blankettöversyn och Språkvård är nödvändig. Samtliga blanketter skall även tillhandahållas elektroniskt.

2.5.6 Kontaktpersoner saknas vid statliga

myndigheter

Kontakten med kommunerna fungerar ofta mycket bra. Småföretagaren har här kontaktperson som han/hon kan vända sig till när man

en behöver information eller besked. Denna har en service- och

person nyckelroll upplevs mycket viktig företagaren. Ett önskemål

som som av

framkommit är att det skall finnas liknande kontaktpersoner även som på de statliga myndigheterna. Kontaktema skulle så vis kunna förenklas och effektiviseras. Samarbetet mellan småföretagama och kommunerna har förbättrats under de senaste åren. Småföretagsdelegationens uppfattning är att den nära kontakten som en företagare har med kommunen är mycket stor betydelse. Ett flertal kommuner har

av utarbetat egna näringslivsprogram.

Många kommuner har mycket bra inforrnationskanaler till företagen. Ett exempel är Strömsunds kommun i Jämtlands län, där man selekterar informationen per bransch innan den skickas ut till företagen. Detta förfarande underlättar företagens inforrnationsinhämtning.

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR informations-

att ansvariga kontaktpersoner för företagen skall finnas vid statliga myndigheter och kommuner för att rätt kunna hänvisa den som söker information. Ett exempel på bredare information till nyföretagare är

en Startlinjen vid NUTEK. En beskrivning av Startlinjens verksamhet finns på sidan 70.

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN ANSER det viktigt att företagen erhåller information om den egna kommunens kort- och långsiktiga planer avseende t.ex. infrastruktur, förändringar inom samtliga utbildningsverksamheter, kommunikationer, byggplaner m.m. Därför bör samtliga Sveriges kommuner i samarbete med företagare och andra intressenter.inom kommunen utarbeta näringslivsprogram för

den egna kommunen. Detta samarbete innebär också att småföretagen får bättre kontakter inom kommunen och ökad förståelse för de kommunala besluten. Respektive kommun skall informera de företag som inte deltar i arbetet om programmets innehåll.

2.5.7 Anonyma och otydliga myndigheter

Många myndigheter upplevs som anonyma, har en otydlig struktur och i vissa fall en otydlig funktion och okända befogenheter. Det innebär att småföretagama inte vet vad som ligger inom dessa instansers ansvarsområde samt vilka befogenheter de har. Det tar också längre tid att få den information man behöver. Den information och kunskap som en företagare behöver finns delvis beskrivet sidan 33.

Lathund för småföretagare

SMÅFÖRETAGSDELEGATIONEN FÖRESLÅR handled-

att en ning för företagare utarbetas. Denna skulle kunna fungera som en lathund för företagare som behöver söka information och komma i kontakt med olika myndigheter eller andra instanser. I handledningen bör det finnas beskrivningar av sådant som företagare bör tänka och en utförlig översikt över de olika intressenter som kan ha betydelse för företagare. Information om olika stödforrner bör vara en viktig del.

Överväganden och förslag 27

Ett exempel är det material för nystartare NUTEK:s Startlinje som

producerat. Småföretagsdelegationens uppfattning är att det går att

komplettera det befintliga materialet till att bli en handledning for samtliga företagare oavsett bransch. Handledningen skall också finnas tillgänglig via Internet genom NUTEK:s försorg.

2.5.8 Enklare registrering av företag

I Sverige måste den blivande företagaren kontakta var och en av alla berörda myndigheter vid registrering av företag. Delegationen att vill starta företag endast skall anser en person som behöva kontakta myndighet. Det bör ligga på den kontaktade en myndigheten till att samtliga andra berörda myndigheter blir att se informerade det nyregistrerade företaget. Behöver företaget om exempelvis registreras i arbetsgivarregistret eller ansöka om F-skatt kontaktas Skattemyndigheten, är ansvarig för dessa områden. som Delegationen också på detta område Kanada som ett föregångsland. ser Där kan den skall starta företag registrera sig och anmäla sig för som olika skatter och försäkringskassa samt ordna eventuella tillstånd via dator. En procedur enligt uppgift tar 20 minuter. Ett förslag med som ca detta innehåll har tidigare överlämnats till regeringen Dnr 97/70.

3 Direktiv m.m.

1 Informationsinsatser

I enlighet med Småföretagsdelegationens direktiv 1996:70 skall bl.a.

beaktas.

Bristen på bl.a. administrativa hos de små företagen

resurser inklusive kooperativa småföretag torde i betydande utsträckning kunna kompenseras att informationsinsatsema förbättras och ökas.

genom Detta gäller såväl information företagandets spelregler i allmänhet

om

information de olika stöd kan erbjudas. Det är därför som om som viktigt att delegationen också överväger och lämnar förslag till hur information kan spridas till de små företagen.

Delegationen bör i denna del arbetet eftersträva en ordning som

av gör det lätt för företagen att skaffa sig den information de behöver. Informationen skall alltså kunna spridas och göras tillgänglig på ett sådant sätt några onödigt stora ekonomiska eller andra resurser hos

att mottagaren inte behöver tas i anspråk. Vid delegationens överväganden och förslag bör särskilt beaktas de möjligheter utvecklingen inom

som

IT-området kan erbjuda. Delegationen bör även beakta högskolans

utökade när det gäller informationsförsörjning till småföretag.

ansvar

Inget hindrar emellertid att delegationen också föreslår andra vägar för att sprida informationen.

Statliga kommittéer måste föreslå finansiering sina förslag.

av Småföretagsdelegationen återkommer i sin sista rapport till kostnader för och finansiering av förslagen i denna rapport.

3.2 Vision

Att underlätta för företagen att få tillgång till den information de 0

behöver för företagets utveckling.

30 Direktiv m.m.

0 Att när företagaren identifierar ett informationsbehov skall informationen vara lättillgänglig, samlad samt välstrukturerad oavsett medium och avsändare.

3.3 Övergripande mål

Informationen skall: ske utifrån företagens behov, myndigheter och andra när-

av stående intressenter på lokal, regional och central nivå 2. syfta till att tydliggöra regelsystemet syfta till att påverka omvärldens attityder lämnas i samverkan med allt arbete central, regional och lokal nivå utveckla samarbetet med nya företagsgrupper, universitet och högskolor samt massmedier. Ledstjärnan skall kommunika-

vara tion snarare än enkelriktad information underlätta nyföretagande, särskilt bland ungdomar, kvinnor och invandrare underlätta för befintliga företag i Sverige att växa utveckla kontakter mellan företag, myndigheter, kommuner och andra intressenter inom Sverige, centralt, regionalt och lokalt

3.4 Arbetssätt

Informationsverksamheten kommer att ha central betydelse inför

en framtiden. Vi kommer att stå inför företag startas, företag växer,

att nya läggs omlokaliseras och omorganiseras. Det för med sig att ner, behovet information kommer mycket stort både hos myndig-

av att vara heter/verk och företagare samt deras intressenter. För att underlätta arbetet bör det finnas riktlinjer och grundläggande budskap som skall fungera vägledning i informationsarbetet- centralt, regionalt och

som lokalt . I detta arbete har vi utgått ifrån att i första hand använda befintlig information och tillgängliga kanaler för att kommunicera beslut som regering och riksdag fattar som är viktiga för företagandet. Dessa kanaler är: centrala och regionala myndigheter centrala och regionala statliga bolag t.ex. ALMI universitet och högskolor kommuner och landsting

Direktiv m.m. 31

näringslivsorganisationer

banker och andra kreditinstitut En övergripande nulägesinventering ovanstående aktörer har av genomförts. Av denna framgår hur kommunikationsprocessen mellan de olika aktörerna är i dagsläget och vilket sätt den kan och bör förbättras inför framtiden. Särskild vikt har lagts vid hur olika budskap sprids till de mindre företagen. Detta gäller såväl information företagandets spelregler i allom mänhet information de olika former stöd som kan erbjudas. som om av Speciellt har uppmärksammats nya initiativ som till exempel SMElink, Startlinjen, Tillskottet och Riksskatteverket. Småföretagsdelegationen har närmare studerat tre län/regioner. Dessa är Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län. Vi har sammanträffat med företrädare för angivna målgrupper i respektive län. ovan Varje länsstyrelse har utsett länsansvarig kontaktperson. Dessa en har sedan varit delegationen behjälpliga under arbetets gång. personer Våra kontakter via länsstyrelserna har givit god bild myndigen av heternas hantering och uppfattning information. Företagen har dock om varit dåligt representerade vid genomförda informationsmöten, varför vi har kompletterat med ytterligare två undersökningar.

3.4.1 Kvalitativ undersökning

Eureka Marknadsfakta har på Småföretagsdelegationens uppdrag genomfört kvalitativ undersökning. Syftet med undersökningen var en att belysa småföretagares synpunkter och idéer avseende de informationsinsatser gjorts. Totalt har 30 telefonintervjuer genomförts med som småföretagare i Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län. Spridningen på storlek och bransch speglar i stora drag den verkliga fördelningen. Intervjuerna har varit öppna och följt en frågeguide snarare än ett frågeformulär. Man har inte nöjt sig med korta svar såsom ja, kanske har frågat vidare för att säkerställa att man fångat upp etc. utan man motiv, erfarenheter, idéer osv. resonemang,

3.4.2 Skrivelse till näringslivets organisationer

I skrivelse 1997-10-21 har de centrala näringslivsorganisationema erbjudits möjlighet att lämna synpunkter hur kommunikationstill företagen fungerar. Synpunkterna dels hur det processen avser fungerar i dagsläget, dels förslag till förbättringar inför framtiden

32 Direktiv

m.m.

avseende företagandets spelregler i allmänhet samt information om de

olika erbjuds.

stöd som

4 Vilken information och vilka

behöver en

kunskaper företagare

Arbetet med att planera företagsstarten är inte det enklaste. Det kan ta allt ifrån några timmar till flera månader. Han/hon behöver kanske förbättra sina kunskaper på olika områden. Dessutom kan det finnas behov av en diskussionspartner.

1

Företagsforrn

Allt företagande bedrivs i en företagsform. Företagaren måste välja mellan:

enskild näringsidkare

handels- eller kommanditbolag

aktiebolag

ekonomisk förening

Vilken företagsform man bör välja beror företagets karaktär och egna förutsättningar. För att få en uppfattning om vilken företagsform som passar bör alternativen jämföras noggrant. Frågor som företagaren måste ta ställning till är:

Vad krävs det för att komma igång Hur många delägare kan man vara Vilket personligt ansvar eller krav kontantinsats finns Vilka Skatteregler gäller Skyddas företagsnamnet regionalt eller landsomfattande Vilka krav ställs på redovisningen

4.2

Registrering

När beslutet är fattat om vilken företagsform som företaget skall ha måste nyföretagaren kontakta Patent- och registreringsverket eller annan myndighet länsstyrelsen vad gäller stiftelser för registrering av företaget.

3 I8O985

Vilken och vilka kunskaper behöver företagare

34 information en

4.3 Nödvändiga myndighetskontakter

För få starta ett företag i Sverige gäller vissa allmänna grunder. att Samtliga blivande företagare måste först kontakta ett antal myndigheter i följande frågor:

Företagsform Patent- och registreringsverket, alla företagsformer exklusive stiftelser

F -skatt/särskild A-skatt Skattemyndigheten

Registrering i arbets- Skattemyndigheten

givarregistret

Registrering för Skattemyndigheten mervärdesskatt

Blanketter för redovisning Skattemyndigheten och betalning av skatter och avgifter

Sjukpenning Försäkringskassan

4.4 Verksamheten

kunna bli näringsidkare måste sträva efter att företaget är För att man lönsamt det vill säga går med vinst. Annars klassas verksamheten som hobby. Verksamheten måste bedrivas självständigt och inte likna ett Detta betyder att företagaren måste ha ett fler-

anställningsförhållande.

använda material faktureras kunden eller att firmatal kunder, eget som aktivt marknadsförs. Verksamheten skall också vara varaktig namnet och inte enbart gälla enstaka försäljning.

4.5 Affärsidén

vill företag måste ha bärkraftig affärsidé. Den person som starta ett en viktigt tänka igenom denna före företagsstarten samt hur Det är att affärsidén skall användas i praktiken. Vad är det företaget skall sälja Vilka och hur många är kunderna Vilken nytta kommer kunden att

Vilken information och vilka kunskaper behöver en företagare 35

uppleva Vilken konkurrensfördel finns Tillvägagångssätt för att uppnå detta

4.6

Affärsplanen

Företagaren måste strukturera sina tankar genom att arbeta fram en affärsplan som ingående besvarar förut nämnda frågor. Affärsplanen skall även visa hur han/hon tror att det kommer att i början och vilka målsättningar som finns för framtiden. Om företagaren t.ex. skall söka krediter eller anställa någon, är det dessutom ett enkelt sätt att beskriva vad Företaget sysslar med.

När förberedelserna är klara och allt visar att affärsidén bär och kan utvecklas till något som medför lönsamhet är det dags att starta företaget.

4.7 Skatter m.m.

Att övergå från anställd till företagare innebär många för-

egen ändringar. Både näringsidkare i enskild firma och som delägare

som en i ett fåmansägt handelsbolag eller i ett fåmansaktiebolag påverkas man

företagare skattelagstiftningen omfattande sätt än som av ett mera tidigare.

En företagare måste till exempel ha information och kunskaper om följande: 0 F-skatt/särskild A-skatt

Registrering i arbetsgivarregistret Registrering till mervärdesskatt Blanketter för redovisning och betalning av skatter och avgifter

Kan man arbeta med olika typer av verksamhet i rörelsen och dra

underskott från en verksamhet från överskott i en annan Hur behandlas utvecklingskostnader i rörelsen

Vad gäller bostadsort och verksamhetsort ligger i skilda

om

kommuner 0 Får man avdrag för marknadsmässig hyra för lokal i egen bostad

Måste man skatta för hyresintäkten Kan make/maka/bam arbeta i företaget och ta ut lön för arbetet Hur stora är socialförsäkringsavgifterna Lägre egenavgifter samt arbetsgivaravgifter Går det att ta ut traktamentsersättning vid resa med övernattning Vilka regler gäller för resa med egen bil i rörelsen

36 Vilken information och vilka kunskaper behöver en företagare

Vad skall körjoumalen innehålla Vad gäller om företaget äger bilen Går det att låna pengar ur rörelsen Kan ta ut för privat bruk ur företaget

man varor Vilka regler gäller vid försäljning av privat egendom till företaget Medges avdrag för egna pensionsförsäkringar i rörelsen

Medges avdrag för representationskostnader

Får man göra avdrag för julgåvor och andra gåvor Hur beskattas företagets förmögenhet Vilka möjligheter finns för skattemässiga reserveringar vid bokslutet Går det att skjuta skatten framtiden

fritt välja bokslutsdatum och räkenskapsår Kan man Går det att göra avdrag för bokförda nettoförluster

4.8 Finansiering

Att starta ett nytt företag är alltid förknippat med risktagande. Det finns

mängd faktorer att ta hänsyn till. Finns tillräckligt med kunder en Håller mina kalkyler Kommer startkapitalet att räcka tills jag får mina första intäkter Vid företagsetablering behövs det alltid ett eget

en kapital i många fall även andras. Den blivande företagaren är i

- men allmänhet hänvisad till bankerna för att klara av finansieringen av starten. Bankerna tillhandahåller dock inte riskkapital. För att nya företag skall komma i gång och bli livskraftiga finns därför statliga finansieringsmöjligheter inom vissa områden.

EU-kommissionen har beslutat att stöd till företag snedvrider

som eller hotar att snedvrida konkurrensen inte är tillåtna. Vissa typer av stöd är tillåtna och förenliga med EU:s ställningstagande. Nya och små företag, industriell forskning och utveckling samt företag i regioner med svagt näringsliv är exempel där företagsstöd anses vara befogat, eftersom riskerna där bedöms särskilt stora.

som

För närvarande går det rykten att det skulle finnas statliga medel

om

går till alla startar företag. Många tror att det finns som personer som

mängd bidrag att söka. Men det är endast vissa grupper, t.ex. en arbetslösa, uppfinnare eller bosatta i glesbygd kan vara berättigade

som till stöd. Några generella bidrag för att starta ett företag finns inte. Nyföretagarlånet, hanteras ALMI, är det enda ekonomiska stöd

som av

kan sökas företag verksamma i alla branscher och som av nya

geografiska områden.

De statliga finansieringsmöjligheter till företag som finns i

nya dagsläget kan delas i följande grupper:

Vilken information och vilka kunskaper behöver företagare 37

en

allmänna stöd till företag

start av teknik/innovationer anställa personal geografiskt avgränsade stöd andra, lite smalare, stöd

4.8.1 Att tänka på för innan hon/han

företagaren

söker stöd

0 Försök i första hand att bygga ett eget kapital i företaget

upp som

kan användas till investeringar och rörelsekapital. Behövs ändå

extern hjälp finns det förutom banken, är den vanligaste

som externa finansiären, även privata riskkapitalbolag går

som som

minoritetsägare i framför allt snabbt växande teknikföretag, släkt, vänner, affärsbekanta, tror på affärsidén och är villiga att

som skjuta till riskvilligt kapital. I vissa fall kan leverantörer bevilja extra leverantörskrediter. 0 Ett bidrag eller subventionerat lån får inte styra hur affärsidén utformas eller vara anledningen till att startar ett företag. Det

man måste finnas ett behov av tjänsten/produkten där den skall säljas. Det måste finnas kunder som är villiga att betala ett pris, så att verksamheten går ihop. Företagaren måste också ha stark tro på

en sin affärsidé. 0 Ta reda på hur konkurrenterna arbetar, deras priser, vilka behov kunderna har, hur marknaden skall bearbetas etc. 0 Ta hjälp av omgivningen. Fråga släkt och vänner. Företagaren kan också vända sig till professionella rådgivare kostnadsfri

som ger starta eget-hjälp. Dessa är NUTEK:s Startlinjen, Nyföretagarcentrum, Jobs and Society, ALMI Företagspartner eller kommunens näringslivssekreterare. 0 Kalkyler och budget är viktiga hjälpmedel och underlag för företagaren. 0 Oavsett om företagaren har ont eller gott eget kapital i

om

företaget, kan det vara bra att hålla investeringskostnadema i

nere starten. I vissa verksamheter kan börja i liten skala och pröva

man

om produktema/tjänstema säljer tillräckligt bra.

Vilken och vilka kunskaper behöver företagare

38 information en

4.8.2 olika stöd

Exempel på

Nyföretagarlån, söks hos ALMI Företagspartner Företagarlân till kvinnor, söks hos ALMI Företagspartner. Starta eget-bidrag, söks hos länsarbetsnämnden/arbetsfönnedlingen

Starta eget-bidrag, söks hos Trygghetsstiftelsen Starta eget-bidrag, söks hos Trygghetsrådet

Arbetslivsutveckling ALU för att starta företag, söks hos länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen Teknikbaserad affärsutveckling, söks hos NUTEK Produktråd, söks hos ALMI Företagspartner Stöd till industriella utvecklingsprojekt, söks hos Industrifonden Stöd till kommersiella utvecklingsprojekt, söks hos Stiftelsen Innovationscentrum SIC Rekryteringsstöd, söks hos länsarbetsnämnden/arbetsfönnedlingen Tillfälligt småföretagsstöd, söks hos länsstyrelsen Landsbygdsbidrag, söks hos länsstyrelsen Regionalt utvecklingsbidrag, söks hos länsstyrelsen/NUTEK Regionalt utvecklingslån, söks hos länsstyrelsen/NUTEK

Sysselsättningsbidrag, söks hos länsstyrelsen

Nedsättning sociala avgifter, söks hos Riksskatteverket

av

4.9 Tillstånd

För vissa verksamheter krävs tillstånd, anmälan eller registrering.

bör tidigt stadium ta reda vilka tillstånd som Företagaren ett behövs och vad krävs för att få tillstånd. Exempel tillstånd som

som kan behövas är:

4.9.1 Lokaler

bygglov för ändrad användning lokal. Miljö- och Kommunen: av

hälsoskyddsförvaltningen godkänner bl.a. lokaler skall använ-

som das för livsmedelshantering t.ex. café och övriga hygienlokaler t.ex. fotvård. Brandmyndigheten: godkänner bl.a. butiks- och servicelokaler.

Vilken information och vilka kunskaper behöver en företagare 39

4.9.2 Verksamheter

0 Länsstyrelsen: tillstånd för yrkesmässig trafik, biluthyrning,

bevakningsföretag och viss miljöfarlig verksamhet. 0 Kommunen: tillstånd för servering av alkohol och tillfällig

försäljning t.ex. torgförsäljning. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ger tillstånd för verksamheter som kan medföra miljöfarliga utsläpp i mark, luft och vatten. Polismyndigheten: tillstånd för verksamhet offentlig plats.

0 Länsstyrelsen: tillstånd för enskilt vårdhem för sjukvård, rehabilite-

ring, åldringsvård, missbruksvård. 0 Socialstyrelsen: anmälningsplikt gäller för all sjukvårdspersonal,

läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, tandläkare etc., som startar

privat verksamhet.

4.9.3 Import från länder utanför EU

Kommerskollegium: utfärdar licenser för import av bl.a. textilier 0

och kläder. 0 Jordbruksverket: ansökan om importlicens för vissa livsmedel.

Livsmedelsverket: registrering vid import av livsmedel.

Tullverket: kan på frågor om tullregler, t.ex. hur man gör en

svara

tulldeklaration, vilka tullsatser, skatter och avgifter som gäller.

1 O

Bokföring

Bokföringslagen säger att alla näringsidkare skall ha ordnad bokföring, vilket gäller oberoende av företagsfonn och verksamhetens omfattning. När verksamheten startas skall företagaren också börja bokföra. En näringsidkare är alltid själv ansvarig för att bokföringen sköts korrekt, även om bokföringshjälp anlitas.

Den som startar ett företag måste i ett tidigt skede bestämma om han/hon skall sköta bokföringen själv. I god tid måste man också bestämma hur rutinerna skall läggas upp i företaget. Hur skall t.ex. offert, faktura och kvitto se ut Hur hanteras egna och andras betalda och icke-betalda fakturor

En företagare måste känna till att alla affärshändelser, dvs. allt som påverkar företagets ekonomi, skall dokumenteras. Affärshändelsema skall kunna verifieras med underlag, t.ex. kvitton och fakturor. Dessa kallas verifikationer. Enligt lag skall dessa sparas i tio år.

40 Vilken information och vilka kunskaper behöver företagare

en

På verifikationen skall datum, vad verifikationen avser, beloppet med

specificerad samt köpare och säljare tydligt framgå. moms

4.1 l Försäkringar

Innan företaget startas bör företagare se över försäkrings-

man som skyddet. Som företagare saknar man till viss del det grundskydd

egen som en anställd har.

Exempel på försäkringar kan vara aktuella för en nystartad

som verksamhet är: 0 företagsförsäkring

liv- och olycksfallsförsäkring pensionsförsäkring sjukpenning

A-kassa

5 Externa undersökningar

5.1 Kvalitativ undersökning

Eureka Marknadsfakta har genomfört kvalitativ undersökning

en uppdrag Småföretagsdelegationen. En sammanfattning av undersök-

av ningen redovisas nedan.

5.1.1 Syfte

Syftet med studien att belysa småföretagares erfarenheter och

var attityder till de instanser, myndigheter och kommuner som de kommer i kontakt sina företag i sökandet efter infonnation. Vidare

med genom skulle konkreta förslag till förbättringar och/eller förändringar fångas

upp.

5.1.2 Metod

Studien genomfördes med hjälp kvalitativa intervjuer via telefon.

av Således har intervjuama använt sig ett öppet frågeformulär med ett

av antal punkter har prickats Intervjuerna har bandats för senare

som av. analys.

Totalt har 30 intervjuer vardera 30 minuter genomförts med

om ca småföretagare i Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 10 intervjuer län. Småföretag har defmierats som företag med färre än 50

per anställda. En jämn fördelning företag i olika storleksklasser och

av geografisk belägenhet har eftersträvats. Intervjuperson har varit den

är ansvarig för företaget. som

I kvalitativ studie detta slag redovisas resultatet i text

en av bestående sammanfattningar och beskrivningar de attityder och

av av

förts. Således kan resultatet presenteras i statistisk resonemang som

42 Externa undersökningar

form. Däremot erhåller man en djupare förståelse för hur målgruppen resonerar.

Följande frågeområden avhandlades i intervjuerna: Hur ofta kommer man i kontakt med myndigheter Vilka ärenden rör det sig om Vart vänder man sig Vilken typ av information efterfrågas Hur upplever man samspelet Exempel sådant som har skötts dåligt. Hur användandet av IT skulle kunna underlätta. Andra förslag på förändringar. Hur upplever man den kontakt som sker initiativ av de olika instansema

1 Resultat

Kontaktfiekvens De flesta respondenter har en någorlunda regelbunden kontakt med de olika instansema. De som har mest kontakt är framför allt de företag som är i behov av information om regler och de som behöver tillstånd av olika slag.

De företag som var med i studien går grovt att dela i två grupper; de har mycket frekvent kontakt med olika instanser och de som

som en endast har några få kontakter per år.

Vart vänder man sig Småföretagama vänder sig regelbundet till en mängd olika instanser. De mest frekvent är Skattemyndigheten, länsstyrelsen och

som anges kommunen.

Andra instanser ofta nämns är t.ex. försäkringskassan samt

som brandmyndighetema och hälsomyndighetema.

Kontakten med brand- och hälsomyndigheter är av en annan karaktär. Dessa myndigheter bedriver ofta uppsökande verksamhet i

en form av besök kontroller varför information förmedlas vid dessa besök. Således är det ovanligt att småföretagama vänder sig till just dessa myndigheter. Även skattemyndighetema vänder sig ibland till småföretagen för att få vissa uppgifter.

Ärenden då söker information

man För att bättre förstå småföretagamas kontakt med olika instanser berörde frågeställningarna vid vilka ärenden söker

en av man information. Följande svar var mest frekventa:

Externa undersökningar 43

En vanlig situation är skattefrågor eller närbesläktade funderingar av ekonomisk karaktär. Den mest förekommande instansen i dessa situationer är skattemyndigheten. I de fall man har en revisor är dock den direkta kontakten med Skattemyndigheten sällsynt. Denna mer kontakt har då tagits över revisorn och hamnat inom dennes av ansvarsområde. Kontakten med Skattemyndigheten upplevs av vissa ett nödvändigt ont då detta inte är förknippat med verksamheten som i sig själv. Information regler/regelförändringar nämns som ett vanligt om ärende. En situation då söker information är bidrags- och annan man stödfrågor. Det är då vanligen länsstyrelsen kontaktar. Detta som man vanligare i Jämtlands län än i de två andra undersökta länen. var Tillståndsfrågor olika slag. I dessa fall är det vanligtvis kommuav eller länsstyrelsen vänder sig till. Dessa frågor är ofta nerna som man intimt förknippade med verksamhetens art och upplevs följaktligen som

viktiga.

Typ information efterfrågar av som man Förutom funderingar skattemässig eller ekonomisk karaktär är av annan det ofta information regler, tillstånd eller som ovan nämnts om stödfrågor man efterfrågar. Det vanligaste är att vill ha någon form muntlig information. man av Detta tillvägagångssätt motsvarar det behov snabb information som av ofta fallet för småföretagama. I annat fall önskar sig skriftlig är man information, ofta i form blanketter eller protokoll med beslut. I av majoriteten fallen är det snabb information eller snabba besked man av vill ha.

Hur samspelet fungerar I kommunerna har småföretagama vanligtvis kontaktperson som de en har varit i kontakt med antal gånger tidigare. Detta gäller framför ett allt i små kommuner. För vissa är det något nytt att kunna vända sig till I många fall är det näringslivssekreteraren man vänder en person. sig till. Kontakten upplevs lättare då har en kontaktperson. som man Det är inte ovanligt att kontaktpersonen är väl insatt i småföretagarens verksamhet vilket naturligtvis underlättar ytterligare och dessutom

känns stimulerande. "Vi har kontaktpersoner. Förut fick vi alltid förklara och numera blev runtkopplade, vet vart skall vända sig direkt. " men nu man man

Kommunerna beskrivs ofta i positiva ordalag. Det verkar också som om samarbetet med kommunerna har förbättrats avsevärt under de senaste åren. Baserat på de intervjuer gjorts i denna studie verkar som de småföretagare är verksamma i små kommuner nöjda som vara mer än de i större kommuner. Det finns ofta upparbetad relation i de en mindre kommunerna mellan företagaren och kontaktpersonen och ofta löser man frågor den informella vägen. Mellan företag och kommun verkar finnas en förståelse för ett ömsesidigt beroende påverkar som relationen i en positiv riktning. "Kommunen är positiv. De har insett värdet företagen i av kommunen, till skillnad från statliga myndigheter. " Samspelet med de statliga myndigheterna komplicerat. En är mer myndighet som ofta beskrivs i mer negativa ordalag är länsstyrelsen. Denna instans är svårare och tidskrävande att ha att göra med. Då mer dessa ärenden dessutom upplevs viktiga förstärks det negativa som

intrycket. Även skattemyndighetema och i försäkringskassan nämns

mer negativa ordalag. Den mer negativa attityden är vanligen baserad på dåliga erfarenheter av samspelet. Några småföretagare att de menar känner sig motarbetade och inte möter någon förståelse för sin situation. Vidare är det relativt svårt och tidskrävande att söka information och man anser att vissa tjänstemän saknar flexibilitet och förmåga

att improvisera. Småföretagama efterlyser ett kund-leverantörsför-

hållande med myndigheterna där service blir ett nyckelord. "...det är attitydfråga de måste göra något åt. Det måste en som vara ett kund-leverantörsförhållande med ömsesidigt förtroende. Det finns för lite respekt från deras sida. " Vissa bestämmelser upplevs de motverkar varandra. Någon som om beskriver det som att ingen vet bestämmer vad. Detta gäller vem som speciellt bestämmelser med koppling till EU-regler. En småföretagare beskriver hur detta lett till att han fått sätta sig i regelverket själv; en tidskrävande och onödig insats tagit från företaget. I detta som resurser specifika fall gällde det regler kring läkemedel vilket låg inom ramen för företagets verksamhet.

Majoriteten av de tillfrågade småföretagama rapporterar dock att de är någorlunda nöjda med den kontakt de har med de olika som instansema. Det är, nämnts framförallt samspelet med som ovan, kommunerna som ges bra omdöme. Något påverkar n6jdheten som hos Småföretagama är vetskapen vart skall vända sig om man till vem samt känslan av en förståelse för smâföretagamas situation. Om så är fallet tycks de flesta att de har bra relation. uppge en

Externa undersökningar 45

De är missnöjda beskriver följaktligen att förståelsen är dålig och

som att de känner sig motarbetade. Bristande förståelse från en instans tycks leda till att småföretagama känner sig motarbetade.

En källa till missnöje är när småföretagamas kunder blir

annan lidande på grund av att svar från någon instans dröjer.

kan på mina kunders frågor.

svara Försäkringskassan är en instans som tas upp som ett dåligt exempel. En företagare beskriver den som det mest }32rkantiga som existerar. I detta fall gällde det sjukskrivning och det regelsystem som finns kring detta. Respondenten berättar att han i detta avseende behövde sjukskriva sig till viss del men att det på grund av ett stelt regelverk inte

en gick att göra det på det sätt som faktiskt var fallet.

Förslag på förbättringar Småföretagama har en rad olika synpunkter avseende sådant som bör förbättras från myndigheterna och kommunerna. En ofta återkommande synpunkt gäller den snabbhet med vilken myndigheterna besvarar företagaren. Om myndighet skall motsvara de krav eller önskemål

en

ett småföretag har måste responsen på förfrågningar av olika slag som ske snabbare. Dessa företags vardag kännetecknas snabba beslut och

av följaktligen är ibland snabb information och snabba besked avgörande för dem. De olika instansema måste således förstå vikten av att få information, tillstånd eller liknande i tid. Försenad information eller ett försenat beslut kan rasera en affär eller försena en tidsplan så till den milda grad att företagets framtid är hotad eller expansionen stannar

Det måste med andra ord finnas kunskap och en utbredd upp. en förståelse för vidden myndigheternas agerande gentemot ett företag.

av Denna förståelse skulle i sig kunna leda till att de ansvariga personerna anstränger sig lite extra för att snabba på en annars långsam process.

En lösning är att göra informationen mer tillgänglig på andra

annan sätt. Att aktivt behöva söka information om regeländringar tar som tidigare nämnts tid och En lösning skulle att myndig-

resurser. vara heterna skickade ut eller på annat sätt förmedlade information om regeländringar som berör småföretagama med jämna mellanrum.

Att handläggare ofta har för lite befogenheter nämns av några respondenter ett annat problem. Handläggarna verkar ha för små

som befogenheter vilket leder till väntetid då de måste involvera andra och att det finns för få personer som kan ge "raka" besked. Andra beskriver det att myndigheterna har "beslutskramp" och att ingen

som vågar ta några beslut. På grund av detta händer det att man inte får besked och att man blir runtskickad.

46 Externa undersökningar

Vissa instanser är svåra att få tag på då telefontidema är omöjliga. En företagare beskrev t.ex. hur han tvungen att få tag i ett departement. var Detta departement hade telefontid mellan kl 11.00 och 11.30 vilket resulterade i att han inte fick tag på den information han behövde. De blanketter småföretagare ofta måste fylla i är för som man som krångliga och för omfattande. Dessa borde omarbetas så att de tar ett minimum tid att fylla Språkvalet är ett annat viktigt område. Det av kan mycket svårt att förstå den information ellerde besked man vara får från myndigheter. Detta borde förbättras menar några. "Många förstår inte ett dyft det språk används. De nog av som borde skriva på vanlig svenska. Kontakten med de mindre kommunerna fungerar i allmänhet mycket bra. Småföretagaren har här kontaktperson kan vända sig en som man till när behöver information eller besked. Denna person har en man serviceroll upplevs viktig. Ett önskemål som framkommer är som som att det skall finnas liknande även de statliga myndigen person heterna. Kontakten skulle på så vis kunna förenklas och effektiviseras. Samarbetet med kommunerna har uppenbarligen blivit allt bättre under

de senaste åren. En handledning för företagare är något som efterfrågas. Denna skulle kunna fungera lathund för företagare som behöver som en söka information och komma i kontakt med olika myndigheter eller instanser. I denna bör det finnas beskrivning sådant som en av företagare bör tänka och rejäl översikt över de olika instanser en intressanta för företagare. Här bör också finnas informasom kan vara tion stödformer. Några att de skulle vilja ha besök av en om menar kunnig anledning. person av samma "På grund att jag missade några stödformer som andra har av fått måste jag snart lägga min verksamhet" ner Många myndigheter och instanser upplevs anonyma, har en som otydlig struktur och i vissa fall otydlig funktion och okända befogenen heter. Det gör att inte vet vad ligger inom deras man som ansvarsområde samt vilka befogenheter de har. Om som småföreman hade bättre kunskap detta skulle snabbare få tag på den tagare om man information man behöver. Några företagare att vissa instanser borde mer aktiva menar vara och kontakt med småföretagen själva. Syftet skulle att spara tid ta vara åt småföretagama att ta kontakt samt att på detta sätt aktivt genom söka kunskap småföretagen i området för att sikt kunna underom lätta villkoren.

Externa undersökningar 47

Vidare upplevs regeländringar ibland negativt av småföretagama. Detta beror på inte förstår varför förändringen genomförts samt vad

att man det egentligen kommer att innebära. Således vill man gärna få information bakgrund och syfte samt få sammanfattning av helheten så

om en kort och koncist som möjligt.

En myndighet borde vidare ha bättre kunskap om vad andra myndigheter kräver företagen. Några upplever det som att myndig-

av heterna borde informera varandra sin kontakt med företagen för att

om

skall uppnå förståelse för företagens kontakt- och inforrnaman en tionsbehov gentemot alla myndigheter och kommuner. På så sätt skulle informationen från myndighet kunna sättas i relation till den

en information kommer från andra håll. Bättre samordning mellan

som myndigheterna efterfrågas således också.

Kontakt från instansernas sida Brandmyndighetema kontaktar småföretagama relativt frekvent för kontroll/inspektion. Detta upplevs vanligen som något positivt.

Den kontakt sker på myndigheternas initiativ är vanligen av

som kontrollkaraktär. Detta upplevs ofta något negativt och gör att man

som upplever dessa instanser negativt. Man skulle vilja ha motsvarande initiativ från myndigheterna fast då med syftet att infonnera. För att

skall dem rådgivare måste de även uppfylla denna roll. Det man se som är för mycket kontroll och för lite information från myndigheter och

instanser.

Tillgång till Internet /Hur IT kan underlätta kontakten En majoritet de tillfrågade har tillgång till Internet antingen på

av företaget eller i hemmet. Attityden till Internet är skiftande. De som är

positiva möjligheterna vad gäller snabb åtkomst till informamer ser tion. De är negativt inställda har konservativ inställning som

som en leder till allmän misstro mot Internet. Denna grupp kommer troligen

en att behöva lång startsträcka innan den kan använda Internet ett

en effektivt sätt. Några småföretagare upplever att detta nya medium redan i dag förenklar deras kontakt med myndigheterna. Den vanligaste positiva effekt nämns är att man kan beställa material som t.ex.

som blanketter. Dessa företagare hoppas att denna utveckling fortsätter.

En del de tillfrågade intar nämnts avvaktande attityd

av som ovan en och att de i mesta möjliga mån vill ha personlig kontakt när de

menar söker information. Det finns en oro för att användandet av Internet kommer att ske på bekostnad personliga kontakter och brev. Andra

av

dock att Internet skulle kunna utnyttjas än vad som sker i menar mer dag. Man skulle t.ex. kunna använda det till att informera om regel-

ändringar.

48 Externa undersökningar

"Jag skulle vilja hämta information om regeländringar samt läsa en kort sammanfattning med syfte och slutsatser. Flera småföretagare efterfrågar möjligheten att via Internet kunna söka information lagar och regler. De beskriver det som omöjligt att

om hålla sig uppdaterad inom detta område. Denna information är dock mycket viktig och dessutom behöver man den ofta med kort varsel. Således skulle företagarnas vardag underlättas mycket om det gick att få denna information med några enkla knapptryckningar.

5.1.4 Sammanfattande slutsatser

De myndigheter småföretagama upplever att de har mest kontakt 0 med är Skattemyndigheten, länsstyrelsen och kommunen. Respondentema i studien kan grovt delas i två grupper: de som har ett

kontakter år och de har relativt frekvent kontakt 10 par per som ggr eller mer/år. Det vanligaste är att söker ett snabbt svar, ofta muntligt. 0 man skattefrågor, information regler samt tillstånd är de vanligaste

om ärendena. Samspelet med kommuner upplevs ofta bra. Det tycks ha 0 som förbättrats under de senaste åren. Ett ömsesidigt beroende, förståelse och intresse för småföretagen samt en kontaktperson är de främsta skälen till det positiva omdömet. Samspelet med statliga myndigheter är besvärligare. Oklara struk- 0 turer, långa beslutsvägar och bristande förståelse för småföre-

en tagamas villkor är anledningarna till detta. Man vet inte vem man skall prata med. Goda relationer med myndigheter och kommuner tycks drivas av 0 känslan att det finns förståelse för småföretagamas situation och

en att instansema förstår vikten sitt agerande gentemot småföre-

av tagen. Att veta skall prata med kan också vara avgörande.

vem man Att öka åtkomsten till information via Internet skulle öka effek- 0 tiviteten för många småföretagare. Det finns dock en del skeptiker

är misstänksamma mot Internet och sig för att den som oroar personliga kontakten skall försvinna.

Förslag på förändringar i samspelet med instansema I allmänhet snabbare Detta gäller framför allt de statliga 0 svar. myndigheterna. Ökad förståelse från myndigheternas sida avseende småföre- 0 tagamas situation.

Externa undersökningar 49

Kunskap att ett dröjande eller information på kort sikt kan 0 om svar betyda att företaget tappar sin kund och på lång sikt att företaget går omkull. Ett förslag är regelbundna studiebesök hos småföre-

tagen samt utbildning. Mer uppsökande verksamhet från instanserna. Detta kan vara 0 studiebesök, telefonsamtal, informationsbroschyrer m.m. I dagsläget upplever att den uppsökande verksamheten endast består man kontroller. av Aktivt skicka ut information de olika instanserna speciellt för 0 om företagare och beskriva hur de är uppbyggda och vad de gör Allt företagare bör veta myndigheter och kommuner. Här en om skulle även informeras eventuella kontaktpersoner. Även om bättre och översiktlig information om stödforrner efterfrågas. mer Ha kontaktpersoner konsulter i de frågor och 0 som agerar som funderingar småföretagama har. Kontaktpersonema i de som mindre kommunerna nämns som ett föredöme.

Regelbundet skicka ut information förändringar i regelverk och

0 om lagar. I samband med detta efterlyser kortfattad beskrivning man en bakgrund och syfte med förändringen samt gärna en sammanav fattning vad som förändras. av Låta handläggare samt andra tjänstemän på lägre nivå få ökade 0 befogenheter. Detta skulle underlätta och effektivisera samspelet. Telefontidema måste förlängas på vissa håll vissa departement 0 nämns som dåliga exempel. Förenkla och förkorta blanketterna. Endast absolut nödvändig 0 information skall behöva fyllas Internet är mycket lämpligt för beställning av blanketter t.ex. 0 Vidare föreslår att information förändringar lagar läggs man om av ut på nätet.

5.2 Näringslivets centrala organisationer

Småföretagsdelegationen har i skrivelse 1997-10-21 erbjudit närings-

livets organisationer att lämna synpunkter på hur kommunikationsfungerar till företagen i dagsläget. Vidare har organisaprocessen tionerna möjlighet att lämna förslag till förbättringar i kommunigetts kationen till företagen inför framtiden. Detta avser såväl företagandets spelregler i allmänhet information de olika stöd som erbjuds som om företagen. Synpunkter har inkommit från Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukamas Riksförbund, Svensk Industriförening, Stockholms Handels-

4—18-0985

kammare, Svensk Handel, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund och Tjänsteförbundet. Sammanfattningsvis innehåller organisationemas svar till delegationen följande: 0 För att kommunikationsprocessen från myndigheter till småföretag skall kunna förbättras krävs myndigheterna förenkling, ökad

av användning av ny teknik och IT samt ökad kompetens och service. 0 Myndighetsbesluten uttrycks ofta onödigt komplicerat och med

en bristande pedagogik. 0 Informationen bör samlas och förenklas på ett för småföretagaren lättillgängligt sätt. 0 Myndigheternas servicegrad måste ökas. En viktig del i ett sådant arbete är att jobba med attityder och servicekänsla inom respektive myndighet. 0 När myndigheten skickar ut blanketter etc. till företagen bör regeln vara att det alltid skall finnas hänvisning till personer som kan svara på frågor, rörande det utsända materialet. Dessa

personer skall också vara tillgängliga 0 Företaget skall kunna lämna ett meddelande att vill bli

om man kontaktad för att det skall uppkomma för myndigheten

ett ansvar att så verkligen sker. 0 När företaget på eget initiativ söker kontakt med myndigheter i syfte att få information, är det ofta svårigheter att veta vem och vilken myndighet man skall tala med. Därför bör en särskild statlig servicemyndighet eller motsvarande bildas dit företag kan ringa och ställa frågor till kompetent och serviceinriktad personal. För denna instans bör det finnas ett tydligt ansvar för att ett svar ges senare, när det uppstår frågor inte kan besvaras direkt.

som 0 Myndigheterna och den offentliga förvaltningen borde ha större

en informationsplikt. 0 Kommunerna bör införa framtidsinformation där det informeras om viktiga frågor som rör företagandet, exempelvis kommunernas översikts- och detaljplanering. 0 Kommunerna bör se över rutinerna om vem man informerar. Att inte några nya regler införs innan de testats på småföretag. Detta för att nya regler dels skall kunna förstås, dels inte medföra betydande negativa konsekvenser för de små företagen. 0 Handläggningstidema på myndigheterna bör särskilt uppmärksammas så att de förkortas. 0 Myndigheterna bör ha för småföretagen anpassade tider och öppethållande. 0 Kommunerna bör ha en enda kontaktpunkt för företagare i frågor som handläggs inom kommunen och berör företagen.

som

Externa undersökningar 51

Den vill starta ett företag skall kunna göra sin registrering 0 som en enda blankett. Det är angeläget att formerna for den offentliga upphandlingen är 0 sådana att tillgänglighet finns också för de små företagen. Som exempel nämns formerna för elektronisk upphandling. Det är viktigt för småföretagaren att bygga upp och ingå i någon 0 form informationsnätverk för att få tillgång till så många

av informationskällor möjligt. Detta skulle bidra till att förstå-

som elsen ökar. Ett konkret förslag är att Småföretagsdelegationen tar initiativ till 0

IT-baserad och till småföretagens behov anpassad inforrnaen tionsplattform med länkar till alla relevanta myndigheter. Informationen skall finnas tillgänglig nära företaget. Förslag att Småforetagsdelegationen tar initiativ till ett konkret ITbaserat heltäckande informationssystem förenklar för före-

som tagen att kommunicera med myndigheter m.fl. Liknande system finns i andra länder, t.ex. iKanada. Som positivt exempel har nämnts det arbete som Riksskatteverket genomfört under året för att förenkla enskilda näringsidkares deklarationsblanketter samt att ta fram informationsmaterial kring detta.

6 initiativ

Nya

Småföretagsdelegationen har särskilt studerat de initiativ tagits

nya som för att förenkla/förbättra kommunikationen till och från företagen. Exempel på sådana projekt är Statens service och stöd till småföretag i Kanada, SME-link, Startlinjen och Tillskottet. Dessa projekt redovisas nedan.

6.1 Statens service och stöd till i

småföretag

Kanada

6.1 Inledning

Målsättningen är att hjälpa företag att anpassa sig till förändringarna på 2000-talets marknader och teknik och därigenom: 0 att stärka de kanadensiska företagens konkurrenskraft, bl.a.

exportmarknaden o att främja tillväxt och sysselsättning inom landets industri 0 att bygga upp en modern teknisk infrastruktur 0 att ge ungdomar den kompetens de behöver för att lyckas på arbets-

marknaden För att nå dessa mål har staten utvecklat en rad olika tjänster och stödformer för småföretag i samverkan med näringsliv, universitet, organisationer samt provinserna och kommunerna.

Småföretagsdelegationen har valt att redovisa följande områden: statliga myndigheter finansiering att öppna nya marknader export och import

— skatter för småföretag arbetsmarknadsprogram starta eget och rekryteringsstöd

utbildning i företagsledning, kompetensutveckling stöd till innovation och FoU inom vetenskap och teknik

54 Nya initiativ

The Information Highway, Internet för företag 0 Kanadas federala lagstiftning som berör företag 0 att göra affärer med statliga myndigheter 0 Mera information finns i Your Guide to Government of Canada Services and Support for Small Business. Denna återfinns via Internet

http://strategis.ic.gc.ca/contact och innehåller:

information olika myndigheter tillhandahåller tjänster för 0 om som småföretag information tjänster och stödprogram inom ett antal olika 0 om områden adresser och kontaktinformation, bl.a. via Internet 0 annan

6.1.2 Statliga myndigheter

etablera sig och växa behöver ett litet företag marknads- För att infonnation, finansiering och kompetent företagsledning. För att hjälpa småföretag med detta ett antal myndigheter utgör den s.k. ansvarar som Portfolio. Tre dessa information och vägledning på Industry av ger regionsnivå: Federal Economic Development Initiative for Northern Ontario, Business Development Bank of Canada BDC, och Canada Business Service Centres CSBC, ll st, i varje provins. varav en Pâ Internet finns Strategis, Kanadas största hemsida med affärsinformation. Den hjälper företag att hitta marknader, tillväxtnya möjligheter, samarbetspartners och teknik och att bedöma affärsrisker. har information finansiering, bolagsbildning, patent och Den även om varumärken samt konkurser. Även Statistics Canada finns på Internet och har

StatsCan

dessutom kontor i hela landet. Den tillhandahåller statistik om Kanadas ekonomi marknader, konkurrenter och kunder. och om myndigheter och andra organisationer inom olika special- För områden nedanstående kapitel. se

6.1.3 Finansiering

Det finns ett brett spektrum av olika fmansieringsmöjligheter: Small Business Loans Act finansiering för mindre företag. Business Development Bank of Canada olika finansieringsformer för mindre företag. Regionala utvecklingsfonder. CFDC, Community Futures Developoch Canada Community Investment Plan för

ment Corporations -

rådgivning och finansiering utanför storstadsområden.

Nya initiativ 55

Program som gynnar Kanadas urbefolkning: Aboriginal Business Canada, Community Economic Development Program, Commercial Development Program, Resource Access Negotiations Program. Farm Credit Corporation finansiering inom jordbruk och livs- — medelsindustri. Canadian Heritage stöd till industri främjar kanadensisk kultur - som

bokförlag, tidskriftsutgivning, ñlm- och videoproduktion, musik-

inspelning.

l Att öppna marknader och

nya - export import

Export inom Kanada. Landets Internal Trade Agreement är ett inrikeshandelsavtal som att undanröja handelshinder mellan avser provinsema. För handeln inom Nordamerika gäller NAFTA, Nordamerikanska frihandelsområdet, omfattar Kanada, USA som numera och Mexico.

Exportstöd. Staten erbjuder ett antal och tjänster för företag program som önskar exportera. Stödet till internationella handelsinitiativ prioriteras enligt Kanadas Strategi för utrikeshandeln CIBS. I CIBS samordnas de delstrategier utvecklas 23 NST, samarbetssom av grupper for industrisektorer. Om DFAIT, Kanadas utrikes- och utrikeshandelsdepartement, se nedan.

Regionala nätverk stöder små företags exportsatsningar med bl.a. utbildning, rådgivning och upplysningar marknader och om finansiering. Ring Industry Canada för information. 11 st CBSC se 6.1.2 hjälper företag utan exporterfarenhet. Redan exporterande eller exportklara företag bör hellre vända sig till närmaste ITC Centrum for utrikeshandeln se nedan. DFAIT erbjuder information om program, tjänster och litteratur, specifika branscher och om länder och specialister inom och utanför Kanada. Informationen är om tillgänglig dygnet runt genom FaxLinkService, InfoCentres anslagstavla International Bulletin Board, IBB samt på Internet. För export av tjänster bl.a. konsulter finns ett mjukvarupaket, Take World a View, på 6 disketter. ITC förmedlar kontakter med Kanadas handelsdelegationer i utlandet, samt tillhandahåller

0 exportrådgivning

0 marknadsinformation

0 hjälp med marknadsplanering

56 Nya initiativ

information teknologiöverforing och möjligheter till inter- 0 om nationella samarbetsprojekt PEMD, programmet för utveckling av exportmarknader rekrytering deltagare i handelsmässor och delegationer i utlandet av rekommendationer for handelskonferenser och -seminarier publikationer DFAIT och andra statliga myndigheter av finns 125 Trade Commissioners hjälper företag enskilda Det som marknader med:

förslag beträffande forsäljningsmöjligheter och potentiella kunder

rekommendationer företag till lokala kunder av rådgivning marknadskanaler om rekommendationer lämpliga handelsmässor om

förslag lämpliga utländska agentföretag hitta kredit- och affärsupplysningar potentiella utländska

att om samarbetspartners lösa problem med tullar, skatter och valutor att enskilda länders aktuella affärsklimat samt seder och bruk i råd om handel och finans råd och stöd i utländska samarbetsprojekt och licensfrågor 0 WIN Exports databas över kanadensiska företag. Registrerade är en får tillgång till den internationella anslagstavlan IBB, företag även kan deltagare i handelsmässor och -delegationer samt utses som erhåller Canada Export, DFAIT:s nyhetsbrev. Trade Service upplyser internationella mark-

ATS, Agri-Food om

och råd och stöd i exportfrågor inom jordbruks- och livsnader ger medelssektorn. I ATS aktiviteter ingår bl.a.:

Agrifood 2000 marknadsutvecklingsprojekt, såväl inom-

0 AFT ~ som utomlands EMAR med marknadsbedömningar för prioriterade 0 rapporter avsättningsländer NewAP- och NewLA-programmen utbildning och information 0 ger till företag överväger export till länderna i Asien/Stillahavetsom regionen och i Latinamerika Bevakning statligt marknadsutvecklingsstöd i Kanadas kon- 0 av kurrentländer ATN-datasystemet aktuella och anpassade upplysningar om 0 ger världshandeln AAFC/DFAIT ordnar utställningar handelsmässor, med utbild- 0 ning for deltagande företag

Nya initiativ 57

Exporter Guide till exportfinansiering erhålls

Exportfinansiering.

hos DFAIT och IntemationalTradeInfoCentre. Följande statliga export-

stödprogram finns: PEMD för utveckling exportmarknader ger olika 0 programmet av former finansiellt stöd av erbjuder rad olika former för exportkreditförsäkring och 0 EDC en -

exportfinansiering

huvudleverantör gentemot kunden i utlandet;

0 CCC uppträder som

—— blir underleverantör till CCC; erbjuder även

exportföretaget

finansiering före leverans SIDA i Sverige och driver utländska biståndsprojekt CIDA motsvarar i över 100 länder

ACIS, Automated Customs Information Service ger Import. telefonrådgivning dygnet i tullfrågor. Närmaste tullinfonnationsrunt Border Services kan också råd. Utförligare kontor Customs ge handboken Guide Importing Commercial

upplysningar finns i to

och exporterande företag erbjuds även att delta i

Goods. Importerande

importprocessen, export från Kanada till USA,

endagsseminarier om

tullfrågor och tullbefrielseprogram.

dumpning och otillbörliga subventioner kan Strafftullar mot SIMA-lagstiftningen. Drabbade företag bör kontakta utdömas genom Revenue Canada, Kanadas skatte- och tullverk.

för bestämmelser och

6.1.5 Skatter småföretag

-

tjänster

ständigt förenkla skattesystemet. Revenue Canada Staten försöker att särskilda för småföretag, bl.a. kostnadsfria RC har dessutom program

skatteseminarier. Number. Varje företag tilldelas ett eget BN för sina BN, Business

skattekonton hos RC. De fyra viktigaste företagsskattekontona är för:

0 bolagsskatten

löneavdrag och arbetsgivaravgifter

0 Goods and Services Tax, omsättningsskatt varor och GST, en

tjänster

0 import/export

58 Nya initiativ

Förenklade deklarationer och ansökningar skattekredit. om Deklarationen, skattereglema och rättslig beror på

status företags-

formen. Det finns tre olika företagsformer :

0 enskild firma sole proprietorship

0 kompanjonskap partnership bolag incorporated business.

SRED, en särskild skattekredit kan beviljas för vetenskaplig forsk-

ning och utvecklingsförsök.

6.1.6 och

Arbetsmarknadspolitik: starta eget rekryteringsstöd

HRDC, Human Resources Development Canada starta eget-bidrag ger Self-Employment Benefit inom for EI, arbetslöshetsförsäkramen

ringen. HRDC driver även flera rekryterings- och utbildningsprogram.

Råd och stöd ges dessutom vid nedläggningar och massuppsägningar. NGR, National Graduate Register är Internetdatabas över univeren sitetsstuderande och akademiker. Det finns även ett försöksprojekt där studerande kan hitta företagens platsannonser via NGR. YIC, Youth Internship Canada, är ett praktik- och utbildningsprogram för ungdomar mellan 15 och 24 år. Vissa framtidsbranscher teknologi, mjukvaror, livsmedel prioriteras. ITTP, International Trade Personnel Program, främjar anställning av arbetslösa akademiker för exportsatsningar. WD, Western Economic Diversification Canada, står för del lönen. en av EI, Employment Insurance, är Kanadas arbetslöshetsförsäkring. Premiema betalas dels den anställde, dels arbetsgivaren. ROE, av av Record of Employment, används arbetsgivaren för redovisning av av arbetstid och premiegrundande lön. Både EI och ROE har nyligen förenklats. I samarbete med lokala myndigheter och arbetsgivare driver HRCC, Human Resource Centres of Canada, s.k. LLMP, Lokal Labor Market Partnerships, för att skapa arbetstillfällen på lokal nivå.

6.1.7 i

Utbildning företagsledning, kompetensutveckling

BDC, Business Development Bank of Canada, erbjuder rad rådgiven nings, handlednings- och utbildningstjänster för företag i olika utvecklingsskeden. Dessutom finns särskilda program för bl.a. teknologi- och

Nya initiativ 59

kunskapsbaserade företag, för exportörer, för kvinnliga företagare och för urbefolkningsföretag. Allt detta vid sidan eller i kombination om med EDC-finansiering. Women’ Enterprise Initiative är ett särskilt för kvinnliga program företagare i västra Kanada Manitoba, Saskatchewan, Alberta och British Columbia.

Hjälp med ISO-9000 Standardisering ges genom ett diagnostiskt datorprogram. Det erhålls FORD-Q, Kanadas federala regionsav utvecklingskontor i Quebec. Contact The Canadian Management Network är ett landsomfattande nätverk stödorganisationer för småföretag. av BPAV, Business Planning för Agri-Ventures, förmedlar konsulttjänster i planering för företag förädlar jordbruksprodukter. Bidrag som på till 50 procent konsultarvodet. ges upp av

Utbildnin i ortfrå NEBS avser angränsande ex or ges genom områden i USA, NEXOS export utanför Nordamerika och

avser

NEXPRO New Exporters Training and Counseling Program.

6.1.8 Stöd till innovation och FoU inom vetenskap

och teknik

Industrial Research Assistance Program finns över hela Kanada IRAP, och erbjuder företag med högst 500 anställda expertråd och även visst finansiellt stöd för att utveckla sin innovationsfönnåga. CTN, Canadian Technology Network är ett rikstäckande nätverk av tekniska expertrådgivare, anställda kända kanadensiska organisaav tioner. Rådgivningen är personlig och konfidentiell. TPC, Technology Partnerships Canada, ett samarbete mellan staten och den enskilda sektorn, återbetalbart investeringsstöd för markger

nadsintroduktion av högteknologiprodukter.

CRC, Communications Research Centre, har ett innovationsi Nepean, Ontario för företag utvecklar produkter och centrum som tjänster inom området kommunikationsteknologi.

60 Nya initiativ

6.1.9 The Information Highway, Internet for

företag

Canadian Technology Gateway hjälper företag, universitet och myndigheter inom området vetenskap och teknik att via Internet hitta information och samarbetspartners. Student Connection Program, anlitar universitetsstuderande som IT-rådgivare och -utbildare icke-Intemetanslutna företag till låg en kostnad. SchoolNet-programmet skall länka ihop landets samtliga skolor och bibliotek i ett Intemet-nätverk. l utvalda kommuner inrättas Internetlokaler som är öppna for allmänheten till låg kostnad. SchoolNet en erbjuder även ett program för digitalomvandling presentationsav material för Internet. Genom programmet Computers for Schools CFS kan företag skänka begagnade datorer och program till skolor och bibliotek. Skatteavdrag kan medges för värdet funktionsduglig utrustning. av

6.1.1O Kanadas federala berör

lagstiftning som företag

Bolagsbildning. Fördelarna med att bilda ett bolag är det begränsade ansvaret och lägre skatt. Canada Business Corporation Act, Kanadas bolagslag, reglerar bildning, fusioner och upplösning bolag. av Industry Canada tillhandahåller råd sitt Corporations genom Directorate.

Rättsskydd av ditt företags immateriella värden intellectual Qrogergxfl. För skydd av immateriella värden patent, upphovsrätt, varumärken, industridesign och halvledartopografier krävs oftast rekommenderas annars registrering hos CIPO, Canadian Intellectual Property Office.

Konkurrenslagstifting. Kanadas lag mot konkurrensbegränsning, Competition Act, straffbelägger priskarteller och prissättningsöverenskommelser mellan konkurrenter, uppgörelser mellan anbudsgivare samt vilseledande reklam. Civilrättsligt ansvar gäller för missbruk av dominerande ställning, ensamleverantörsklausuler och förbud mot handel med konkurrerande produkter samt leveransvägran. Drabbade företag kan vända sig till Competition Bureau.

Nya initiativ 61

Konsumentupplysning, etiketter. Genom riktig och lämplig kon-

sumentupplysning kan företag undvika klagomål, reklamationer och krav på återbetalning från missnöjda kunder. CPD, Industry Canadas Consumer Products Directorate, ger råd vid utformningen av lämpliga etiketter.

Standardisering av produkter och tjänster. SCC, Standards Council of Canada, samordnar standardiseringen inom Kanada och representerar landet internationellt i ISO och IEC.

Korrekt mätning och vägning. Measurement Canada, myndigheten for godkännande av mätinstrument och -förfaranden, testar nya instrument, genomför kontroller och tar emot klagomål.

Radiosändningstillstånd kan krävas av företag som använder radiokommunikationssystem internt. Spectrum Management Program bör kontaktas för råd.

Konkurser. Konkurser övervakas av Office of the Superintendent of Bankruptcy. Denna nämnd ger råd och upplysningar om företag och enskilda, bl.a. till fordringsägare. Företag som överväger konkurs bör kontakta godkänd konkursförvaltare licensed trustee bank-

en

ruptcy.

6.1.11 Att göra affärer med statliga myndigheter

Statlig upphandling. PWGSC är en central upphandlingsmyndighet

för flertalet statliga departement. Det driver tvâ program för att hjälpa företag som önskar sälja till staten. Supplier Promotion Program

ordnar seminarier i marknadsföring gentemot statliga myndigheter.

Open Bidding Service är en elektronisk anslagstavla om aktuella upphandlingar. Nås via Internet.

Gynnad ställning för urbefolkningsiöretag. Aboriginal Business

Procurement Policy att öka den statliga upphandlingen hos

avser företag som ägs av Kanadas urinvånare.

Försäljning av statliga fastigheter. Statliga fastigheter som avyttras och inte köps av provins eller kommun får köpas av alla

som kanadensare på lika villkor. Information genom PWGSC.

62 Nya initiativ

6.2 SIVIE-link

6.2.1 Syfte

Det övergripande syftet med SME-link är att generera tillväxt bland små och medelstora företag i Sverige genom: Att små och medelstora företag tillgång till strategiska 0 ge samma information de större behöver heltidsanställd personal för att som klara. Förmågan att kunna trender, nya marknader, hitta nya se leverantörer i kombination med det lilla företagets lättm.m. ger rörlighet och kundanpassningsförmåga mycket stora konkurrensfördelar. Att småföretagen ett redskap underlättar strategiska sam- 0 ge som arbeten. IT kan fungera utmärkt lim mellan olika verksom samheter.

å i: -k i å

6.2.2 Bakgrund

Sveriges små och medelstora företag, s.k. SME-företag Small and Mediumsized Enterprises enligt EU-tenninologin, behöver ökad konkurrenskraft för att kunna överleva sikt. Samtidigt ställs det förväntningar att SME-företagen skall växa och behöva fler medarbetare.

Nya initiativ 63

SME-link är ett projekt som kan vara en hjälp, ett informationsnätverk skapat för att hjälpa SME-företagen att utvecklas och öka konkurrenskraften. Projektet följs bl.a. EU:s representanter inom av området eftersom man önskar hitta IT-lösningar kan utveckla som

företagandet i samtliga medlemsländer.

I nätverkets länkar finns kvalitetssäkrad information är tillsom gänglig för SME-företagen på deras egna villkor och tider och platser som passar företagen. Vid sidan av infonnationslänkama finns också möjligheter att söka nya samarbetspartners och intressenter till joint ventures i den speciella Samarbetslänken. Eller med i nationella och internationella offentvara

liga upphandlingar via Afldrsldnken.

Strukturen för SME-link är byggd Internet. Det betyder att man måste ha tillgång till Internet för att kunna använda nätverket. Introduktionen av SME-link sker i form ett pilotprojekt. Cirka 700 utav valda företag i Jönköpings, Västerbottens, Stockholms, Västernorrlands och Jämtlands län ingår. Dessutom ingår 25 företag är medlemmar som i Exportrådet och 20 sågverk är medlemmar i TRÄTEK. Dessa ca som har fått chansen att testa SME-link och delta i den utvärdering som ger grunden för fortsatt verksamhet. Det finns ett antal länkar kopplade till SME-link. I framtiden kommer flera länkar att anslutas antalet kommer att hållas men en nivå som är lätt att överblicka. Bakom varje länk finns länkvärd en som garanterar att informationen är aktuell och småföretagsanpassad. Länkvärden ansvarar också för att frågor besvaras inom angiven tid. För de flesta länkar gäller 48 timmar som maxtid för att få svar en fråga. SME-link är behovsstyrt. Det innebär att användarna bestämmer hur de vill utnyttja nätverket. Den s.k. Push-tekniken gör att man kan abonnera kunskap och information utan att aktivt leta efter den traditionell Poll-teknik. Detta kan t.ex. ske genom att användarna berättar vad de är intresserade att ett sökord. Relevant av genom ange information lämnas direkt då den dyker nätet. upp Konceptet att använda studenter åker ut till SME-företag för att som lära ut hur man använder Internet och SME-link i synnerhet har varit mycket framgångsrikt. Efter ca 350 företagsbesök, vardera under ca 4 timmar har projektet visat att kombinationen duktiga studenter av som har för företagen attraktiv kunskap är bra. De maximalt 5 personer som tilläts delta från varje företags sida har i många fall varit dubblerat och upp till 22 personer. Spinn-off effekterna detta arbete torde bli av betydande och stimulera till utökad användning studenter. av

64 Nya initiativ

6.2.3 Samarbetslänk

samarbete mellan två eller flera företag kan många positiva Ett ge effekter. Man kan samverka för att få tillräckliga resurser för t.ex. projekt eller order, utnyttja personalstyrkoma bättre och öka

speciella

kompetensen. Samarbetslänken suddar ut de geografiska avstånden och ökar möjligheterna till fruktbart samarbete mellan företag. Samarbetslänken finns flera vägar till ökat samarbete. Det finns I för kunder hitta leverantörer. För att ha maximal också vägar att nya länken krävs att har hemsida. nytta av man en egen Exempel på Samarbetslänkens innehåll: Hjälper SME-företag att leta partners Hjälper köparföretag att hitta rätt leverantör Utvecklar befintliga samarbeten Ökar informations- och erfarenhetsutbytet

6.2.4 Affárslänk

Affárslänken möjligheter att komma i direkt kontakt med de stora ger sker i Sverige och inom EU. Det handlar

offentliga upphandlingar som

miljarder kronor år. Den också tillgång till de om ca 6 100 per ger affársförfrågningar och börjar anslås i Sverige. mindre som mer mer Exempel på Affárslänkens innehåll: Möjlighet komma i direkt kontakt med alla större offentliga 0 att upphandlingar i Sverige och inom EU Möjlighet att få information de offentliga upphandlingar som är 0 om intresse för det enskilda företaget av Möjlighet att få tillgång till de mindre affarsförfrågningar som mer 0 börjar anslås i Sverige och mer Möjlighet få liknande kontakter och information från det privata 0 att näringslivet använda det företagsregister skapas inom ramen

o Möjlighet att som

for Affárslänken

6.2.5 Exportlänk

Det finns ett stort behov hos svenska företag att lära sig mer om exportunderlättar för företagen att arbeta utomlands med

affärer. Exportrådet

insatser omfattar allt från information till medverkan och praktisk som assistans på den aktuella marknaden. Exportlänken innehåller mycket

Nya initiativ 65

av den information som krävs för att kunna närma sig den utländska marknaden.

Exempel på Exportlänkens innehåll: Hemsidor Swedish Export Directory Upphandlingsnytt Nyhetsbrev inom skilda områden Skeppningshandbok med allt om tullrutiner etc. Kvalitetsstämplat länkbibliotek Betalningsguide för exportaffärer Hänvisningsdatabas till andra inforinationslämnare

6.2.6 F inansieringslänk

Alla företag, inte minst SME-företagen, behöver finansiering i olika former för att kunna växa och utvecklas. Finansieringslänken underlättar sökningen av kapital till företaget.

Exempel på Finansieringslänkens innehåll: 0 Möjlighet att hitta lämpliga finansiärer 0 Möjlighet att hitta lämpliga ñnansieringsformer

0 Typexempel från olika ñnansieringssituationer

6.2.7 Tillväxtlänk

Den som driver och utvecklar ett företag kan jämföras med en seglare i en skärgård. Uppmärksamhet på verkligheten och ett fömuftigt användande av de egna resurserna gör att man kan komma långt. Ibland behövs det hjälp för att komma ännu längre. Tillväxtlänken kan vara en sådan hjälp. Inom tillväxtlänken arbetar man med att utveckla praktikfall eller cases. Tanken är att inom Tillväxtlänken inte endast ge råd och anvisningar, utan också fallbeskrivningar för hur riktiga

ge rena företag har burit sig för att lösa olika typer av problem. I nuvarande läge medger inte tekniken att man presenterar filmade avsnitt och beskrivningar via Internet utan casen kommer initialt att byggas upp med CD-rom som medium. Det också möjlighet att presentera

ger filmade avsnitt. Tekniken utvecklas dock snabbt och inom en snar framtid kan CD-produktionema läggas upp on-line direkt ute på Internet. Presentationen görs interaktiv vilket innebär att användaren ställs inför frågor som han behöver besvara. Användaren kan också välja att studera just den problematik som han själv är intresserad av.

5 I8-0985~

66 Nya initiativ

Kombinerat med den fallbeskrivningen kommer användaren att rena kunna finna sakupplysningar i presentationen. rena För närvarande har två fallbeskrivningar tagits fram. Det ena är ett tillverkande företag under loppet av 20 år vuxit från en omsättning som på 2,5 miljoner kronor till omsättning ca 800 miljoner kronor. en Temat är marknadsutveckling och fallet beskriver hur ett av flera affärsområden utvecklats. Det andra fallet beskriver ett datakonsultföretag vuxit från 2 till 18 personer och under tiden genomgått som ägarbyten. Företaget arbetar både nationellt och internationellt med både stora och små företag som kunder. Temat är produktutveckling och hur i ett tjänsteföretag arbetar med denna process. man Exempel på Tillväxtlänkens innehåll: Erfarenheter och råd hur företag skall växa och utvecklas om Hjälp att utforma affärsplanen Möjlighet att köpa, sälja eller byta produktidéer Checklistor Praktikfall från andra företags utvecklingsarbete

6.2.8 Mässlänk

Mässan mötesplats för människor. Här finns människors samlade är en kunskaper och erfarenheter, något bidrar till att mässan blir lyckad som för den medverkar. Mässlänken råd, på frågor och hjälp som ger svar vägen till ett framgångsrikt mässdeltagande. Både som utställare och besökare. Exempel Mässlänkens innehåll: Mässans fördelar Hitta rätt mässa Hjälp på vägen Möjlighet att ställa frågor till experter

6.2.9 EU-länk

Sedan Sverige gick med i Europeiska Unionen EU har det blivit allt viktigare att även de mindre företagen håller sig informerade om de nya regler och utvecklingsmöjligheter medlemskapet i EU innebär. som EU-länken hjälper till att snabbt få korrekt information. Exempel på EU-länkens innehåll: Aktuell EU-lagstiftning. Här kan följa den föränderliga EU- 0 man lagstiftningen på ett lättöverskådligt vis.

Nya initiativ 67

0 Redovisning av EU-standarder och kvalitetsregler. Ett av EU:s

centrala mål är att undanröja tekniska handelshinder. När det finns behov av regler för att skydda människors hälsa, säkerhet och miljö utarbetar EU gemensamma regler.

Nyhetsblad berör den egna verksamheten. Genom att fylla i 0 som

uppgifter om företaget och vad man önskar veta mer om, görs det

en skräddarsydd profil för att få fram den EU-information som är

relevant for det enskilda företaget. EU-bidrag/stödformer. Efter att ha fyllt i en mall kan man kon-

statera om företaget är berättigat till någon form av EU-stöd. 0 Möjlighet att ställa frågor. Euro Info Center, EIC-kontorens specia-

lister svarar på frågor via EU-länken.

6.2.1O Kunskapslänk

Ett företags överlevnad hänger mer och mer ihop med förmågan att kontinuerligt kunna tillgodogöra sig kunskap. Kunskap kan t.o.m. vara den viktigaste konkurrensfördelen. Kunskapslänken hjälper till i sökandet efter kunskap och stärker därigenom företagets förutsättningar

marknaden.

Exempel på Kunskapslänkens innehåll:

Kunskapslänkens innehåll kommer att byggas ut efter hand och ut- 0

vecklas kontinuerligt. Det går att påverka innehållet genom att

ställa frågor och komma med förslag under Om Kunskapslänken.

Där når även länkvärden för att få svar på det som söks men

man kanske inte återfinns. Under inledningsskedet innehåller Kunskapslänken främst informa-

tion och tjänster från Internationella Handelshögskolan i

Jönköping, men på sikt är det meningen att man skall nå all den

kunskap finns på landets universitet och högskolor.

som

6.2.1 1 Myndighetslänk

Myndighetslänken syftar till att förenkla kontakterna mellan företag och myndigheter, både när det gäller att söka information och när någon skall ansöka tillstånd enligt gällande lagstiftning eller

om registrera nytt bolag.

68 Nya initiativ

Exempel på Myndighetslänkens innehåll: 0 De olika myndigheternas hemsidor

Ett system för direkt kontakt med myndigheterna 0 0 Blanketter för t.ex. ansöknings- och registreringsärenden

6.2.12 och kvalitetslänk

Miljö-

Miljö- och kvalitetsfrågor i dag alla sorters företag mer än

engagerar någonsin tidigare. Kraven kommer från konsumenter, producenter och myndigheter. Den inte klarar att uppfylla dem hamnar i kon-

som av kurrensens bakvatten.

Miljö- och kvalitetslänken råd och information om hur man kan

ger arbeta med de här frågorna med utgångspunkt från bland annat de internationella systemen ISO 14000, EMAS och ISO 9000 samt lagen

intemkontroll. Den visar också fördelarna med att integrera alla tre om systemens underhåll för att minska kostnaderna och arbetsbelastningen.

Exempel på Miljö- och kvalitetslänkens innehåll:

miljösäkringssystemen EMAS och ISO 14000

Fakta om Fakta om kvalitetssäkringssystemet ISO 9000 Praktiska exempel från arbete med miljö och kvalitetsprojekt Fakta om lagen om intemkontroll Nyheter inom områdena

Under miljö och kvalitetslänken pågår ett samarbetsprojekt kallat IQM som syftar till:

Att utveckla metoder för de ännu inte utnyttjade, men fullt 0

genomförbara samordningsmöjligheter finns mellan ISO 9000,

som ISO 14001/EMAS och intemkontroll av arbetsmiljön. Att hjälpa små och medelstora företag integrera kvalitetsarbetet,

miljöarbetet och intemkontrollarbetet både vid införandet som vid

det viktiga underhållet av systemen.

Att integrera IT-användningen ett naturligt hjälpmedel för 0 som

företagen, för att binda ihop regioner i Sverige och för att

underlätta internationellt samarbete.

Att sammantaget starkt bidra till att öka konkurrensförmågan hos 0

svenska SME-företag. Projektet genomförs under tre år och med deltagande parter från Jönköpings län LTC, Stockholms län Arbetsmiljöforum och Västerbottens län Skytteanska. Omslutningen totalt på projektet är 8,8 miljoner kronor. Projektet är till viss del stött av SME-Initiativet.

Nya initiativ 69

6.2. 13 Översättningslänk

Ökade utlandskontakter och etableringar på marknader ställer nya också högre krav på företagets affärskommunikation. Via Översättningslänken kontaktas professionella översättare behärskar som många olika språkområden och ämnen.

Exempel på Översättningslänkens innehåll:

Kontakter med professionella översättare Anpassning till kulturella skillnader Sortering inom ämnesområde Tips för översättningen

6.2. 14 Transportlänk

Effektiva transporter är förutsättning för att tillverkande företag en skall vara konkurrenskraftiga. Inte minst med tanke på just timeleveranser och liknande. Men det är inte bara transporterna skall som fungera. Det ställs allt högre krav på att det administrativa arbetet kring transporterna är rationellt och effektivt. Transportlänken hjälper till med detta. Exempel på Transportlänkens innehåll: Presentation av de vanligaste transportörema i Sverige Möjlighet att ställa frågor och läsa andras frågor och FAQ svar Ordlista med sökord som gör att man själv kan söka efter information Möjlighet att komma åt tulldokument Möjlighet att utnyttja Transportbörsen

Fakturaspeciñkation

Leveransbesked

6.2.15 Datorstödslänk

Underhållskostnadema för PC-arbetsplats är i dag långt högre än en vad datorn kostar i inköp. Det betyder att allt fler företag i dag över ser sina kostnader för datorunderhåll. Idéer som NC Oracle/Sun eller NetPC Microsoft/Intel syftar till att centralisera programvarusupporten utan att få minidatoms datorresurs. Datorstödslänken hjälper till att sänka kostnaderna för datorer och nätverk.

initiativ 70 Nya

Exempel på Datorstödslänkens innehåll: Strukturerad information Net/PC/NC och andra nyheter 0 om Exempel på applikationer för företag olika storlek 0 av Kontaktvägar till kvalitetskontrollerade företag kan hjälpa till 0 som att sänka underhållskostnaderna Projektet visat sig framgång, skall utvecklas vidare och som vara en drivas nationellt.

6.3 Startlinjen vid, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK

6.3.1 Bakgrund

november 1993 beslöt Näringsdepartementet att det skulle inrättas en I kostnadsfri telefonservice för skall starta eget företag. personer som telefonservice inordnades i NUTEK:s verksamhet under benäm- Denna ningen Startlinjen. En nyföretagare får information Startlinjen om av vilka krav ställs och vilken typ hjälp kan få när man startar som av man företag.

6.3.2 Syfte

Startlinjens syfte medverka till att livskraftiga företag är att nya etableras i Sverige. Genom verksamheten skall brist på information om inte hinder för etablering. Samtalet till Startinjen

nyföretagande vara ett

skall leda till snabbare får information hur man gör och att personen om kan, och i vissa skall, vända sig vid starten av företaget. vart man

6.3.3 Mål

och vägledning till dem skall starta

För att ge snabbinfonnation som

företag eller nyligen startat företag, målen för budgetåret 1996 som var följande: Besvara 15 000 förfrågningar per år 0 Svara på 90 procent frågorna direkt, resterande inom 24 timmar 0 av Erhålla minst förfrågningama från områden utanför 0 45 procent av de tre storstadsområdena

Nya initiativ 71

För att bibehålla och öka kvaliteten på de svar som ges: 0 Varje medarbetare genomgår 15 utbildningsdagar per år inom kun-

skapsområden där kontinuerlig fortbildning behövs 0 Aktörsregistret uppdateras två gånger under året samt kompletteras

med utbildningsgivare

6.3.4 Startlinjens verksamhet

Startlinjens bemanning bestod vid ingången av år 1997 av åtta personer. Arbetet är uppdelat på dels telefonjourverksamhet, dels ansvar för olika kunskaps- och verksamhetsområden. Telefonjouren upptar ca 70 procent av arbetstiden. Denna tid avser egentlig svarsverksamhet och resterande tid till efterarbete, t.ex. att utreda svar på frågor som inte kan besvaras direkt.

Det vanligaste är att frågorna besvaras per telefon. Startlinjen har också möjlighet att kunna besvara frågor via telefax eller e-post. Vidare finns det ett talsvarssystem där det går att beställa informationsmaterial.

Startlinjen har ett lättillgängligt informationsmaterial består av

som olika broschyrer. Vidare finns informationsblad som består av högst två sidor. Dessa skall ge en snabb och konkret information om en speciell fråga, vilken är svår att besvara per telefon.

Två tre samtal leder till att Startlinjen skickar ut infonnations-

av material i form av broschyrer eller registreringshandlingar. Det är såväl Startlinjens egna produkter som material från andra myndigheter och organisationer, t.ex. Riksskatteverket och Patent- och registreringsverket.

En annan viktig del i Startlinjens verksamhet är det aktörsregister som finns. Registret innehåller information om ca 2 000 aktörer. Detta medför att det snabbt går att hänvisa till rätt person och myndighet etc. för ytterligare information och rådgivning för att underlätta företagsstarten. Aktörsregistret uppdateras kontinuerligt och innehåller således aktuella och tillförlitliga uppgifter.

Personalen vid Startlinjen är uppdelad i grupper efter kunskapsområden som skall bevakas, bl.a. skatter, finansiering och tillstånd. För att kunna informera om regler och rutiner finns det en rad ämnen som måste bevakas för att få kunskap om nyheter och ändringar i lagar. Startlinjen har också tillgång till ett referensbibliotek med litteratur inom bl.a. de områden som nyföretagare efterfrågar.

Startlinjen deltar i Starta och driva eget-mässor runtom i landet. I det löpandet arbetet ingår seminarier, kontakter och sammanträffanden med ett flertal organisationer och myndigheter som arbetar med nyföretagande.

72 Nya initiativ

6.3.5 Statistik

Under år 1997 tog Startlinjen emot 18 306 förfrågningar, målsättningen i början året uppgick till 15 000 förfrågningar. Av det totala antalet,

av 18 306 förfrågningar, kom under 1997 var 6 463 broschyr-

som beställningar via talsvarssystemet, 468 personer faxade sina frågor, 405 skickade e-post, 41 skickade brev och tio personer besökte personligen Startlinjen.

Nyföretagarens vanligaste frågor

fråga Procent Typ av

ovan den vanligaste frågan, därefter frågor finansiering.

om

Geografisk fördelning

Nya initiativ 73

Svenska Gallupinstitutet genomförde, på uppdrag av Startlinjen, en undersökning där 300 intervjuades och varit i kontakt

personer som med Startlinjen mellan november 1996 och oktober 1997. Syftet var att undersöka nöjd med Startlinjens service samt om

om personen var vederbörande startat företag. Av undersökningen framgick bl.a. följande resultat:

En majoritet 79 procent tycker att det lätt att komma i kontakt 0 var

med Startlinjen via 020-numret. Sju procent upplevde det som svårt

att komma fram. På frågan hur nöjd man var med kontakten, svarade 85 procent

0 pass

att de nöjda med kontakten, nästan hälften av dessa var mycket

var

nöjda med kontakten. Ett fåtal, fem procent, uppger att de är

missnöjda med kontakten.

Drygt sju tio är nöjda med kompetensen hos den som de talade 0 av

med på Startlinjen och endast fem procent är missnöjda.

Hälften har startat företag

Undersökningen visade att hälften dem varit i kontakt med 0 av som

Startlinjen har startat företag. Av dessa har 33 procent startat

företag innan de i kontakt med Startlinjen. 64 procent har startat

var

företag efter kontakten med Startlinjen. Av dem som inte startat

74 Nya initiativ

företag uppgav 56 procent att de skulle starta företag inom det

närmaste året.

Sammanfattning

Målsättningen med Startlinjens verksamhet är att vara kundorienterade och ge rätt information till målgruppen. Svaren som ges håller en kvalitativt mycket hög nivå. Informationen och vägledningen skall vara rätt utifrån två aspekter. För det första skall informationen vara innehållsmässigt korrekt. För det andra måste mottagaren förstå infonnationen. Informationen som ges innebär att nyföretagaren erhåller en bra grund för att starta ett företag som har goda över-

levnadsmöjligheter.

Det är främst tre områden som anses speciellt besvärliga vid start av

företag:

0 Finansiering

0 Skatteregler 0 Ifyllande av blanketter Många av dem som har funderingar om nyföretagande, har inte någon som helst uppfattning om vilka krav och regler som gäller eller vilka aktörer som kan erbjuda hjälp. Startlinjen har för avsikt att arbeta med att förbättra servicen. Ett problem de haft har varit att trots skriftlig

som information har inte den frågande förstått. Ett ständigt utvecklingsarbete att förenkla och förbättra informationsmaterialet pågår därför.

Startlinjen kommer i kontakt med ett mycket stort antal potentiella nyföretagare. Detta innebär att en stor erfarenhets- och kunskapsbank byggs upp. Startlinjen har därför för avsikt att ytterligare bearbeta den information som de tar emot vid samtalen. Detta arbete påbörjades hösten 1997 och kan leda till en förbättrad situation för dem som skall starta företag. Genom att ett tidigt stadium fånga upp dem som funderar på att starta företag, förse dem med basinforrnation och hänvisa vidare till olika aktörer är Startlinjen en mycket viktig länk i den långa kedja som leder fram till fler nya, livskraftiga företag.

6.4 Tillskottet

Inom området finansiella företagsstöd finns ett etablerat samarbete mellan de främsta aktörerna. ALMI Företagspartner, länsarbetsnämnden och länsstyrelsen, projektet Tillskottet. Tidigare har

genom Tillskottets verksamhet endast omfattat hanteringen det tillfälliga

av

1998:64 Nya initiativ 75 SOU

småföretagsstödet, under 1997 har den utvidgats till att omfatta men huvudmännens olika stödformer, då bl.a. de företagsmerparten av inriktade stöden från LAN/Af samt delar ALMI:s låneverksamhet av ingår i Tillskottet. Syftet med Tillskottet är att underlätta företags och blivande företags kontakter med organisationer med uppgift att stödja och stimulera tillväxt och nyetablering. Detta åstadkommes bl.a. genom samordnade utredningar. Tillskottets personal kommer från de olika huvudmännens organisationer och de har goda kunskaper alla stödom former ingår. De kan därför vägleda den sökande till rätt stöd. som

6.4. 1 Verksamhetsområde

stöd och stimulansinstrument samt information och

Företagsinriktade

rådgivning.

6.4.2 Huvudmän

ALMI Företagspartner AB, länsarbetsnämnden och länsstyrelsen.

6.4.3 Syfte

Syftet underlätta små företags kontakter med olika företagsär att stödjande organisationer, vilket leder till att varaktiga arbetsnya, tillfällen tillkommer.

6.4.4 Målgrupp

I huvudsak företag i Östergötland med till 50 anställda som satsar upp expandera och skapa varaktiga arbetstillfällen. Vissa av på att nya, stödfonner kan ha preciserad målgrupp, t.ex. med Tillskottets en mer avseende på branschtillhörighet, ägarbild och omsättning.

geografi,

6.4.5 Typ av insatser

Tillfälligt småföretagsstöd investeringsbidrag och konsultcheck

Landsbygdsstöd investeringsbidrag, konsultcheck

Regionalt utvecklingsstöd

Lån till kvinnors företagande

76 Nya initiativ

0 Nyföretagarlån 0 Stöd till utbildning i företag 0 Starta eget-bidrag

6.4.6 Organisation

Tillskottet är uppbyggt som ett lokalt nätverk av interaktiva kontakter till huvudmännen. Ärenden beslutskaraktär behandlas i bered-

av en ningsgrupp bestående av personal från de tre huvudmännen.

Sammanfattning/utvärdering

Hittills har två utvärderingar gjorts. Dels en avseende verksamheten 1994/95 Tillskottet dels avseende verksamheten 1995/96

en Tillskottet II. Utvärderingama är gjorda på likartat sätt bl.a. genom enkäter till de företag som tagit del Tillskottets företagsstöd. I det

av följande summeras resultaten av utvärderingen av verksamheten 1995/96.

Utvärderingen är gjord på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland, av Centrum för Marknadsanalys AB i Linköping. En sammanfattning av utvärderingen redovisas nedan.

Ca 600 arbetstillfällen har skapats i de ca 240 företag som beviljats stöd under tiden 950701-961231 utlovat i samband med ansökan

var 627 nyanställda. Ca 100 av dessa är kvinnor utlovat antal var 186 st. Effekten i antal arbetstillfällen uppfyller alltså det internt ställda målet, men det är inte uppfyllt avseende andelen kvinnor.

Minst hälften av arbetstillfállena ca 350 tillkom enligt företagen som direkt följd Tillskottet.

av

Investeringsstöd och expansionscheckar ger likartad effekt enligt alla typer av analyser. Ungefär 55 procent de arbetstillfällen

av som tillkommit anses vara en följd investeringsstödet och 45 procent

av som en följd av expansionscheckama motsvarar väl fördelningen i

pengar räknat.

Både stödbelopp per nyanställd drygt 40 000 kr och den upplevda effekten är ungefär samma i Tillskottet I och II.

Tillskottets direkta effekt tenderar att vara störst i små 10 MSEK tjänsteföretag. Om vi enbart till antalet nyanställda

ser per stödkrona ger stora 20 MSEK företag störst effekt. Utvecklingen avseende antalet anställda är mycket större hos de företag fått stöd

som än hos dem som fått avslag.

Nya initiativ 77

De företag som erhållit stöd är till övervägande del mycket nöjda med Tillskottet. Antalet nöjda är 84 procent och de har satt betyget 6 eller 7 på en sjugradig skala.

De enda frågeställningar som får underkänt gäller Tillskottets information om stöd till småföretag samt kännedom om Tillskottet. En förbättring har dock skett sedan Tillskottet

Signifikant förbättring sedan Tillskottet I avseende blanketter och skriftliga underlag. Tillskottet uppfattas också i ökad utsträckning som en organisation med bred kunskap om olika stödformer snarare än specialiserad på enbart investeringsstöd och expansionscheckar. Trots positiva förändringar på dessa områden finns det fortfarande en klar förbättringspotential.

65 procent av företagen hade kontakt med andra stödorganisationer innan de kom i kontakt med Tillskottet. Tillskottet har hjälpt 22 procent att komma i kontakt med andra organisationer.

6.5 Riksskatteverket RSV

Skatteförvaltningens och exekutionsväsendets roll är att se till att de skatter betalas som våra folkvalda beslutat om. RSV-koncemen har nyligen formulerat en vision: Ett samhälle där alla gör rätt för sig där förvaltningens bidrag är enkla och tidsenliga regler och den bästa förvaltningen i medborgarnas tjänst. Som framgångsfaktor anges

en att man vill vara en handlingskraftig förvaltning som arbetar för enkelhet, rättssäkerhet och effektivitet och som sätter människan- /individen i centrum. En rad utvecklingsaktiviteter har påbörjats. Man är dock medveten om att detta är ett långsiktigt arbete som kommer att ta tid, inte minst därför att det handlar om att påverka värderingar och attityder hos såväl medarbetarna som medborgarna.

Beskattningen i vårt land bygger i mycket stor utsträckning på medborgarnas egen medverkan. Sådan medverkan kan i sin tur grunda sig på allmänt rättsmedvetande och solidaritet med vårt samhälle och dess demokratiska principer s.k. frivillig medverkan eller på den

preventiva effekt som kontrollverksamhet och brottsbekämpning skapar. Det är dock inte möjligt att i ett sådant systern åstadkomma fullständig medverkan från alla.

Det är viktigt att medborgarna uppfattar skatteförvaltningen som effektiv, dvs. dels har förmågan att hjälpa dem som vill göra rätt för sig, dels kunna sätta dit försöker smita från skatten. Skatte-

dem som förvaltningens resurser är begränsade. Det blir därför ofrånkomligt med prioriteringar. Men med givna uppnås högre måluppfyllelse

resurser en vid ett enkelt skattesystem än vid ett komplicerat. Både från med-

78 Nya initiativ

borgarnas och skatteförvaltningens synpunkt är det därför viktigt med förenklingar och att medborgarna gör rätt från början. Den svenska skatteadministrationen är världens billigaste. en av Kostnaderna hos skattskyldiga och tredje såväl tid direkta man - som kostnader är betydligt svårare att beräkna, men är uppskattningsvis ungefär dubbelt så höga de inblandande myndigheternas administsom rationskostnader. Undersökningar gjorts pekar på att kostnaderna som är högst hos de minsta företagen. Att förenkla möjligheterna för företagarna att fullgöra sina skyldigheter och ta tillvara sina rättigheter är därför angelägen uppgift framöver. en De materiella reglemas utformning är den viktigaste faktorn för om skattesystemet upplevs enkelt eller inte. Det är viktigt med regler som är begripliga, dvs. att de skattskyldiga förstår och kan tillämpa som reglerna korrekt. Reglernas logiska uppbyggnad och inbördes sammanhang att de bygger på enhetliga och konsekventa principer är av - stor betydelse för begripligheten. Antalet regler påverkar också överskådligheten. Exempel på förenklingar genomförts år är införandet som senare den förenklade deklarationen, vilket innebär att skatteförvaltningen av förtrycker alla uppgifter inkomster och utgifter t.ex. räntor och om pensionsförsäkringar deklarationen. Deklaranten behöver bara kontrollera uppgifterna är riktiga, göra eventuella kompletteringar, om skriva under blanketten och skicka den tillbaka till skatteförvaltningen. Systemet med preliminärskatt har år utvidgats så att både senare arbetsgivare, andra uppdragsgivare och utbetalare av ersättning drar preliminär skatt och lämnar kontrolluppgifter. För dem som driver företag infördes för några år sedan s.k. standardiserade räkenskapsutdrag. Detta innebär att uppgifterna till skattemyndighetema utformas på ett enhetligt sätt, vilket underlättar för såväl företagarna som skattemyndigheterna. RSV utfärdar årligen riktlinjer för skatteförvaltningens verksamhet vilket bl.a. syftar till att tillgodose att verksamheten bedrivs på ett likartat sätt i hela landet. För den materiella styrningen utfärdar RSV föreskrifter, rekommendationer och handböcker för hur beredningen av olika typer ärenden skall gå till. En rad lagbestämmelser utgör, av tillsammans med uppsättning policies, ramverket för hur skatteen förvaltningens tjänstemän uppträder gentemot medborgarna. RSV låter regelbundet undersöka allmänhetens uppfattning om skatteförvaltningen och den service och det material förvaltningen tillhandahåller. Den senaste serviceundersökningen visar att allmänhetens förtroende för skatteförvaltningen minskat. Detta kan i och för sig hänga ihop med ett ökat skattetryck och med den ekonomiska situationen i landet. En viktig utgångspunkt för RSV är att förtroendet

Nya initiativ 79

för förvaltningen och skattesystemet inte får försämras. Därför är det viktigt med förenklingar som medför att man kan ägna sig åt verkligheter. En annan viktig utgångspunkt är att ge servicen en högre status. Det framtida serviceutbudet skall i högre grad ses ur allmänhetens och företagens perspektiv, bl.a. genom en bättre målgruppsanpassning och en aktivare profilering av servicen utifrån företagarnas behov.

Information i olika former viktig del i RSV:s service. RSV har

är en under många år gett ut information främst pappersburen informa-

tion och använt sig av många olika kanaler. Under senare år har nya

kanaler, baserade på ny teknik tillkommit. Ansvaret för servicen är delat. RSV producerar centralt material för hela landet och skattemyndighetema för den dagliga basservicen till folk och företag.

svarar Telefonkontakter är fortfarande vanligast och därför anses det viktigt att den kontaktformen utvecklas och förbättras.

Delar av kommunikationsteorins modeller används i servicearbetet. RSV det viktigt att utgå från mottagarens/kundens behov och

anser önskemål. RSV:s långsiktiga strategier för att nå målen kan sammanfattas så här: självbetjäningsgraden skall öka genom IT-användning, sakkunskapen göras mer tillgänglig, den riktade informationen skall förbättras, tillgängligheten skall vara hög även i en förändrad organisation. RSV skall bemöta allmänheten väl och språket- såväl det talade som det skrivna skall vara begripligt.

-

RSV:s förslag till servicepolicy kan sammanfattas enligt

ny följande:

Vi ska sätta kunden i centrum. Vår service är viktig för helheten. Vi ska vara lätta att nå och att förstå. Vår service ska profileras. Vi ska utnyttja teknikens möjligheter. Vi ska bjuda på vår kompetens. Vi ska visa servicevilja och förståelse. Vi ska utveckla vår service och samverka med andra. Vi ska arbeta aktivt och förebyggande.

RSV:s förslag i stort och smått till förbättrad service till företag och allmänhet är bl.a. följande.

6.5.1 Hjälp till företag

Med nya förebyggande arbetsmetoder ökar RSV dialogen med företagarna och bryter skatteförvaltningens anonyma roll. Som exempel kan nämnas infonnationsträffar för nystartade företag och prevision

80 Nya initiativ

ett sätt för stora byggföretag, kommuner, landsting m.fl. att knyta till sig seriösa entreprenörer och samtidigt få service från skatteförvaltningen. Har tillämpats vid bygget Högakustenbron och bl.a. lett till

av lägre totala byggkostnader. Blanketter som används av mindre företag har förenklats och informationen har förbättrats.

6.5.2 Skatteförvaltningens servicetelefon

Sedan några år tillbaka är skatteförvaltningens servicetelefon i bruk.

Via ett 020-nummer och en vanlig knapptelefon ges dygnetruntservice.

Man får intalade och upplysningar de vanligaste frågorna och

svar

kan beställa personbevis, blanketter och broschyrer hem till man bostaden. Under ett år tar emot ett miljoner samtal den här

man par vagen.

6.5.3 Servicehemsida på Internet

I december 1996 öppnades RSV:s informationshemsida på Internet www.rsv.se. Den belönades med Svenska Publishing-priset 1997 för bästa offentliga hemsida. Där finns mängder av information, t.ex. föreskrifter, skatteavtal, blanketter, broschyrer och skatteuträk-

även en ningsrutin för löntagare och pensionärer. Hemsidan är mycket uppskattad allmänhet och företag.

av

6.5.4 Skatteinformatörer

RSV håller på att bygga kår skatteinformatörer över hela

upp en av landet. De skall arbeta aktivt med utåtriktad service, främst riktad till företagen. De kommer att få särskild utbildning och tanken är att

en arbetet skall utgöra karriärväg, jämställd med skatterevisoms.

en egen

6.5.5 Kunnandet görs tillgängligt

Det stora kunnande finns inom skatteförvaltningen skall göras mer

som tillgängligt. Det sker bl.a. över befintliga telefon-

genom att man ser paneler och organiserar Spetskompetensen i förvaltningen skall

nya. göras tillgänglig via intern help-desk för bl.a. skatteinformatörema.

en

Nya initiativ 81

6.5.6 Begripligt språk

Ett begripligt språk är viktigt. RSV har därför anställt utbildade språkkonsulter, som bl.a. skrivit om de stödtexter skattetjänstemännen

som använder i sin kommunikation med allmänhet och företag.

Serviceplaner, uppföljning

Skattemyndighetema kommer att göra regionala serviceplaner. Det uppföljningssystem som finns utvecklas så att även servicen kan mätas på ett bättre sätt.

6 18-0985-

7 Redovisning Jönköpings, av

Jämtlands och län

Östergötlands

Småföretagsdelegationen har valt att i första hand studera tre län- /regioner. Dessa är Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län. Småföretagsdelegationen har vid besök i länen sammanträffat med de tidigare nämnda aktörerna. Detta kapitel innehåller en redovisning av de tre länens aktiviteter.

7.1 län

Jönköpings

l SlVIE-link

Projektet SME-link är ett nytt initiativ som redovisas på sidan 62.

7.1.2 Landshövdingeuppdraget 1996

De centrala delarna för utvecklingsarbetet i Jönköpings län har sammanfattats i landshövdingerapporten 1996-12-13.

I rapporten redovisades 47 projekt som avser: 0 Konkreta sysselsättningsskapande insatser, kort perspektiv 0 Konkreta sysselsättningsskapande insatser, längre perspektiv 0 Projekt som kan aktiveras efter beredning Projekten bygger på samverkan mellan lokala och regionala aktörer och kräver ett betydande resurstillskott utöver de regionalpolitiska medel som ställts till förfogande. De 47 projekten har till stor del delfinansiering från länsanslaget.

I rapporten redovisas också 12 ändringsförslag av tillväxthämmande regler. Flera av förslagen har väckts av regionala och lokala aktörer.

84 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län av

Utifrån denna plattform skall länets aktörer bygga vidare för att tillnu föra regionen dragningskraft. Målsättningen är att bidra till att fler människor får meningsfulla uppgifter och får känna delaktighet. Länsstyrelsens arbete, med målsättningen att stimulera utvecklingsarbete i samverkan med kommunernas näringslivssekreterare, är att förädla näringslivsarbetet i kommunerna. Tillsammans med Tranås kommun drivs ett pilotprojekt. Länsstyrelsen är medfinansiär i lokala

projekt inom:

0 Marknadsföring/export Stimulera till bildande av nätverk i kommunerna genom att 0 seminarier för företagare arrangera

Produktutveckling såväl regionalt som lokalt

0 Nyföretagande exempel nämndes företagsetablering på I 12:5

som

tidigare område i Eksjö Ledningsutveckling att kompetens tillförs företagens led- 0 genom ningsgrupper

7.1.3 enligt J önköpingsmodellen Landsbygdsstöd

Modellen består ett smidigt, obyråkratiskt och engagerat sätt att av hantera och administrera olika länsövergripande projekt. Den bygger på nära samarbete mellan länsstyrelsen och regionala organ, kommuett samt lokala utvecklingsgrupper. Det är särskilt stor betydelse nerna av att Internationella Handelshögskolan aktivt deltar i arbetet. Grunden för det arbetssättet lades då politiker och tjänstemän från länets nya kommuner genomgick specialsydd universitetsutbildning i landsen bygdsutveckling. Denna utbildning har följts rad initiativ till av en

lokala utvecklingsprojekt där underifrånperspektivet, den lokala mobili-

seringen, var den bärande idén. Kommunernas näringslivsutvecklare har bildat ett nätverk och är kontaktpersoner gentemot företagen. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att sprida bra arbetssätt och arbetsmodeller mellan de olika kommunerna inom länet. Projektet har budget 34 miljoner kronor. En utvärdering har en om gjorts omfattar perioden juli 1991 t.o.m. 1996. Under denna som tidsperiod har 711 ansökningar landsbygdsstöd beviljats. om

1 Småföretagsstödet

Svenska och utländska företag driver konkurrensutsatt verksamhet som på marknadsmässiga villkor i länet och som avser att nyanställa

av

personal kan ansöka om stödet. Företaget får ha högst 50 anställda och högst ca 60 miljoner kronor i årsomsättning eller 40 miljoner kronor i balansomslutning. För att kunna få stöd får ett företag uppfyller

som ovanstående villkor till högst 25 procent ägas ett eller flera större

av företag.

Investeringsstöd kan utgå för förnyelse, tillväxt och utveckling

av företag. Förutsättning är att det medför nyanställningar.

Stöd har beviljats till ca 200 företag med 31 miljoner kronor, detta har medfört 400 arbetstillfällen. Länet har brist på kompetent

nya arbetssökande personal.

Inforrnationsvägar till företagen är:

e Kommunernas näringslivsfunktionärer 0 Banker, ALMI, LAN m.fl. 0 Näringslivsträffar 0 Bilagor i näringslivsorganisationemas utskick till medlemsföre-

tagen 0 Annonsering 0 Personligt besök

0 Telefonförfrågningar

Inom länet finns l 400 tillverkande företag. Av dessa har 200

ca företag under perioden 1994 1997 haft personligt besök. Det innebär

att ungefär vart sjätte företag i länet haft personligt besök.

För närvarande diskuteras information om småföretagsstödet via SME-link och satsningar på andra lösningar.

nya

7.1.5 Internationella

Handelshögskolan

Högskolan har stor betydelse för länet och ett nära samarbete har upparbetats mellan högskolan och näringslivet.

Högskolan har en upparbetad fadderverksamhet, där samtliga studenter deltar i utbildningssyfte. För närvarande finns 200 fadderföretag inom länet, verksamheten mottas positivt från såväl företagens som studenternas sida.

Högskolans verksamhet består också av forskning och utbildning, uppsatsarbete, uppdragsutbildningar inklusive korta seminarier. Vidare deltar högskolans representanter i den allmänna debatten och har

upparbetade mediekontakter.

Uppdragsforskning pågår inte för småföretagens räkning. Informationen från högskolan till företagen t.ex. fadderföretag består

om av uppsökande verksamhet.

86 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län av

1 LänsteknikCentrum, LTC

Det har startat många projekt under LTC:s tak med syfte att stötta företagen, främst inom länet med kunskap och ny teknik. LTC ägs till näringslivet via ett 30-tal företag i Jönköpings län. 51 procent av Landstinget och Kommunförbundet äger tillsammans 49 procent. Totalt aktiekapital är 1,62 miljoner kronor. De projekt som pågår är: ISO 9000 0 ISO 14 000 MQ IT IT för småföretagare - IT för offentlig sektor nätverk F - IT nationellt för SME-link - Produktutveckling SMED 0 Arbetssättet olika faser. Fas 1 Temakväll. Fas 2 Individuell är tre genomgång. Fas 3 Hjälp vid genomförandet.

7.1.7 Euro Info Centre, EIC

EIC informerar EU och alla dess näringslivsutvecklande aktiviteter om och små och medelstora företag att komma i kontakt med andra

hjälper

företag i Europa. EIC utbildar revisorer för att sprida kunskap om verksamheten. De över 200 EIC-kontoren samarbetar med varandra och med EU-kommissionen och kan därför snabb och korrekt ge information. Hos EIC kan företagen få information och rådgivning om bl.a. EU:s lagstiftning, EU-stöd och bidrag, offentlig upphandling, konkurrensregler, Standardisering och CE-märkning, produktansvar, EU:s småföretagsprogram, Europatenariatet och Interprise.

7.1.8 ALMI Företagspartner

ALMI:s verksamhet är rådgivning, utveckling och finansiering till företagen. Informationen till företagen består att ALMI eller föreav själva tar kontakt. ALMI arbetar också via kommunerna, tagen länsstyrelsen, Exportrådet, Internationella Handelshögskolan och näringslivsorganisationer. Gemensamma projekt är bl.a. IEC, SMED.

Redovisning av Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 87

7.1.9 Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjö

IUC

IUC är en resurs för tillverkande små och medelstora företag, när det gäller utveckling av produkter, teknik, processer och kompetens. IUC ägs av företagen i Gnosjö och bygger nätverk för olika grupper. I nätverket ingår:

Tillverkande och tjänsteproducerande företag Enskilda konsulter Utbildningsenheter Högskolor Forskningsinstitut Regionala och nationella myndigheter Landets övriga åtta IUC-bolag med respektive specialiteter

I sambandscentralen kan flera olika företag med liknande behov kopplas ihop.

IUC i Gnosjö har och kan hjälpa företagen att komma igång

resurser med produktutvecklingen. IUC och företaget går tillsammans igenom produktidén samt bedömer den ett marknadsmässigt perspektiv.

ur Efter första genomgång upprättas kravspecificerad projektplan.

en en IUC kan sedan hjälpa till med att finna de personer, den kompetens, de tjänster och andra insatser som krävs för att utveckla produkten.

För närvarande arbetar IUC mycket med informationssystem via Internet. IUC anser det särskilt viktigt att informationen integreras till ett ställe för alla företag. Kommunikationen i framtiden kommer att

via dator och personliga möten, enligt IUC:s uppfattning. Förevara tagen måste därför få hjälp med IT-strukturen. Denna bör bygga på att företagen är med och konstruerar systemet.

1.10 Jönköpings kommun

Företrädare för kommunen att det är för många aktörer vad gäller

anser informationen. Jönköpings kommun har en kanal till kommunen för företagare. Detta innebär att företagare ringer till ett ställe vid problem. Därefter löser kommunen problemet och återkommer till företaget i fråga, för att företagare inte skall behöva slussas runt i byråkratin.

Kommunen arrangerar företagsträffar samt möten med företagarföreningama. Personliga besök hos företagen ibland men detta är begränsat.

Kommunen samarbetar med högskolan forskningsby, där

en högskolan skall huvudman i samråd med näringslivet.

vara

88 Redovisning av Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län

Informationen till kommunerna bör bli snabbare. Det upplevs som ett problem när informationsflödet ökar till de regionala myndigheterna

sedan skall vidare till kommunerna. Därför är det viktigt med en som renodling av informationen lokalt. Kommunen anser att flödet av information har ökat samt att informationen bör ses mera från mottagarens sida.

7.1.11 Tranås kommun

Kommunen har näringslivsförening som består av ca 200 företag,

en dessa är indelade i arbetsgrupper.

Affärsidén for projektet är: Kompetensutveckling, att vara samarbetspartner när det gäller kompetensutveckling. Företagen kommer med egna förslag via arbetsgruppema när det gäller:

Teknik och handel

Marknadsföring och data

Kvalitetsfrågor

Personal och rekrytering

Ekonomi Exempel: Teknikgruppen arbetar med projekt inom produktutveckling, design etc.

De olika bildar nätverk, arbetar med temaaktiviteter,

grupperna lokal Företagsutbildning samt högskoleutbildning. Sex höglandskommuner har samarbete med högskolan som bedriver utbildning. Dessutom finns ett samarbete med Linköpings universitet. Pågående projekt för 1997 är elektronisk handel, affarsrådgivare för kvinnor, lokalt arbetscentrum, nyföretagarprojekt och innovationsgruppen.

7.1.12 Nässjö kommun

Nässjö näringsliv, NNAB, skall fungera som en bro mellan företagen och kommunen. NNAB arbetar med:

Företagsrådgivning lokaler, marknadskontakter, finansiering, 0

utvecklingsprojekt och samarbetsprojekt

NNAB 4-5 näringslivsträffar år, därutöver nisch-

0 arrangerar per

träffar inom kompetenshöjning samt är ett forum for nya kontakter I samarbete med ALMI pågår ett nyforetagarprojekt.

Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 89 av

l 13 Vaggeryds kommun

. Vaggeryds näringslivsråd arbetar med information till företagen via: VD-rådsmöten Temakvällar Besök, brev, fax och e-post Nyhetsbladet Näringslivsnytt 0 Internet Samarbetet med länsstyrelsen uppskattas av kommunen. Som exempel kan nämnas att projekt läggs ut lokalt. Vad gäller företagen nås dessa via arbetsgrupper, de allra minsta är svåra att nå. Kommunen saknar verklighetsförankring centralt i Stockholm. De anser det viktigt att människor träffas och diskuterar.

7.l.l4 Projekt SMED

SMED Small and Mediumsized Enterprises Development- är ett samarbetsprojekt. Här ingår ALMI Företagspartner i Jönköping, arbetsförmedlingarna, handelskammaren, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, länsarbetsnämnden, länsstyrelsen och LänsteknikCentrum. Projektets mål är: att stimulera företagen till att utveckla nya produkter och affärsidéer. Små och medelstora företag erbjuds aktivt stöd och hjälp med att utveckla produkter och idéer. Exempel på insatser via SMED är: nya Resurspersoner. Företaget kan få hjälp med att anställa en 0 konkret arbetar med att utveckla en idé. resursperson som Kompetenshöjning. Företaget kan få hjälp med olika utbildnings- 0 insatser underlättar utvecklingen produkter och idéer. som av Examensarbeten. Företaget kan via högskolan få hjälp med 0 utvärderings- och utvecklingsprojekt. Specialistinsatser. Företaget kan få handfast konsulthjälp via bland 0 annat ALMI Företagspartner och LänsteknikCentrum. Finansiellt stöd. Företaget kan få hjälp via lånefinansiering eller 0 s.k. SMED-checkar att köpa specialisttjänster och därigenom driva ett utvecklingsarbete. Råd stöd. Företaget kan få hjälp projektets styrgrupp med 0 av olika punktinsatser. De resultat uppnåtts hittills är: som 0 Totalt 453 inkomna produktidéer. 313 dessa är under produktion eller under utveckling. 0 av nu

90 Redovisning av Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län

0 Antalet resurspersoner uppgår till 240. 0 230 miljoner kronor i ökad omsättning mellan hösten 1996 och hösten 1997. 0 Ca 180 nya arbetstillfällen. SMED är med i utvecklingsarbetet, under lanseringen och marknadsföringen för produkterna. Målsättning för 1997 är att hitta 100 nya produktidéer.

7.1 15 Förslag till från län

åtgärder Jönköpings

. Länsstyrelsen har till Småföretagsdelegationen framfört följande: Länsstyrelsens arbete skall enligt direktiven för näringslivsarbetet utmynna i arbetstillfällen skapas. ALMI:s huvuduppgift är

att nya att skapa starka företag som kan växa. Enligt länsstyrelsen innebär tillväxt dock inte alltid ökat antal anställda. ALMI kan t.ex. delfinansiera investeringar som på kort sikt innebär minskat behov

arbetskraft leder till konkurrenskraftigare företag. av men som Länsstyrelsens uppfattning är att det inte behöver vara någon skillnad i uppdragen. I stället borde det övergripande målet vara att verka för tillväxt och förnyelse i näringslivet, vilket sikt borde leda till nya arbetstillfällen. En fråga uppmärksammats regional nivå är den dåliga

annan som kontakt med hur näringsutvecklingsarbetet bedrivs ute i landet som

på central nivå har. Som exempel nämns att man från central man nivå går ut och uppmanar regionföreträdare att knyta kontakter med t.ex. kommunernas motsvarade funktioner då det gäller näringslivsutvecklingsarbetet. Ett arbetssätt som i vart fall i Jönköpings län sedan länge tillämpats. Samma sak då det gäller delar ur ljusårsstrategin, där en huvudpunkt går ut på att verka för att nya produktidéer kommer fram och kommersialiseras. Enligt länsstyrelsens uppfattning tyder detta att kontakterna från central nivå mot regional nivå inte fungerar på ett önskvärt sätt. Inom länet upplevs också att man från central nivå alltför mycket styr bidragshanteringen detaljföreskrifter eller att man direkt

genom går in och fördelar bidragsmedlen. Exempel detta hämtas från den s.k. kretsloppsmiljarden där man centralt omfördelat de avsatta medlen till insatser inte kan ha varit det egentliga syftet,

som anses t.ex. central avsättning av medel ur kretsloppsmiljarden till radonsanering m.m.

Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 91 av

7.2 Jämtlands län

Länsstyrelsens aktiviteter inom ramen för landshövdingeuppdraget

består av:

Analys det regionala utvecklingskapitalet.

0 av

0 Analys av beslutssystemet.

Förslag på åtgärder för att effektivisera och utveckla använd- 0

ningen det regionala utvecklingskapitalet genom:

av regional samverkan utveckla dialogen mellan central och regional nivå. -

Pröva former/modeller för riskkapitalförsörjning.

0 nya

Utökade för dialogen/förhandlingen mellan handläggare

resurser och företag att delegera delar av stödet till kommunerna. genom

Delegering landsbygdsstöd till 50 000 kronor till

0 av upp kommunerna.

Delegering till kommunerna arbetsmarknadspolitiska,

0 av

regionalpolitiska och EU-medel för kompetensutveckling för

arbetslösa och anställda Mål 4. Därutöver föreslås att ett antal

utbildningsplatser högskolenivå tilldelas varje kommun.

Tilldela kommunerna det fulla ansvaret for hanteringen av 0

bygdemedel.

Ge även anställda möjlighet till starta eget-bidrag och viss 0

anställningstrygghet.

För utveckla den lokala tjänstesektorn den sociala 0 att föreslås försöksverksamhet med byteshandel i

ekonomin en

kombination med stimulans av efterfrågan tjänster. få till stånd bättre dialog och ett bättre styrsystem för 0 För att en de tillväxtstimulerande insatserna/medlen har diskussionerna om

att utveckla partnerskapet länsnivå påbörjats. Utgångs-

punkten är att såväl samhällsorganisationerna som näringslivet samlar i sina utvecklingsorganisationer. På

sig var gemensamma

får vi två parter för dialogen utvecklingsarbetet i

så sätt om länet i stället for i dag tiotalet på båda sidor. På sikt är som målsättningen att motsvarande modell utvecklas även på kommunal och central nivå.

Ett förslag till riskkapital och attitydförändringar till företag är

0 under utarbetande.

Vem erbjuder rådgivning till företag

Vem erbjuder finansiering till företag

För att hjälpa företagen, har fått i uppdrag länsstyrel-

en person av

sen att intervjua omgivningen. Med denna kartläggning under-

som lag hoppas man klara ut de problem råder för att skapa som nya samarbetsformer mellan näringslivets organisationer. Ett närmare samspel mellan dessa ger större tydlighet i kommunikationen för

företagen. Som exempel kan nämnas den konferens Företagarnas

Riksorganisation, FR, och Kommunförbundet arrangerat våren 1997, vilket ledde till att ett antal arbetsgrupper tillsattes. En arbetsgrupp finns för informationsverksamhet. Det planeras en databas för företagen både mot ALMI och övriga organisationer

inom näringslivet.

Ett dokument är under utarbetande skall skickas till varje som företag inom länet. En skrift över regler gäller företagande är som under utarbetande under arbetsnamnet Tankekraftsprojektet. Målsätt-

ningen är att skapa tillväxt inom näringslivet.

7.2. l Länsarbetsnämnden

Länsarbetsnämndens åsikt när det gäller information till företagen i länet är att den direktinformation kommer via TV, radio och som dagspress är bästa sättet att få ut budskap. Länsarbetsnämnden arbetar mycket via media och dessutom skickas broschyr till en

företagen.

7.2.2 Härnösands distrikt

Yrkesinspektionen,

Dess uppgift är att utöva tillsyn och kontrollera att arbetsmiljö-

lagstiftningen följs hos såväl statliga instanser som hos företag.

Tillsynen sker i tre steg: 0 Kontrolldel 0 Information lämna information regelsystemet om

0 Rådgivning

Information lämnas huvudsakligen vid inspektioner samt riktad information till företagen. Massmedia bra kanal att anses vara en

använda ut till företagen. Yrkesinspektionen planerar tillsyns-

en kampanj som riktar sig till 30 000 företag i Sverige. Vid sådana tillfällen används enbart massmedier.

Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 93 av

7.2.3 Statens Järnvägar, Gävle

SJ arbetar med dubbelriktad information till och från företag. Via Internet kan företag beställa biljetter och styra transporter själva. Några exempel information via Internet är Genvägen, Tåg Guiden och Pendeln miljö som finns CD-rom. Mot bakgrund av att IT blivit ett mål och inte ett medel, efterlyser man mer målgruppsanpassad information.

7.2.4 ALMI Företagspartner

Utöver den information moderbolaget centralt skickar till som

företagen berör den regionala information som går ut till företagen:

0 Starta eget-material

Mässor Internet Seminarier Inforrnationsträffar

ALMI-dagen

Nätverksgrupper

Rådgivning NUTEK:s startlinje

7.2.5 Landstinget

Landstinget skickar ut en tidning till allmänheten. Deras näringslivsenhet arbetar mot företagen. De att samordning saknas anser inom länet mellan olika intressenter för Internet.

7.2.6 i Berg AB UKAB

Utvecklingscentrum

Information till företagen sker via:

Personligt besök hos företagen, både spontana och planerade

0 Utskick med information

Företagsträffar

First Class-server i Berg, totalt 300 användare Lokalradio, 1 timmes sändning varje tisdag, där aktuella frågor tas upp

94 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län

av

0 Frukostmöten

Hemsida 0

Utvecklingen i Bergs kommun har vänt- framgång föder framgång.

Kommunen arbetar och bryr sig om företagen mera nu än tidigare.

7.2.7 Härjedalens kommun

Informationen till företagen är uppdelad i tre grupper:

0 Företagargruppen

0 IT-strategi

0 Näringslivsorganisationen

Kommunen bjuder in företagen till samrådsmöten, innan beslut fattas berör företagen. Extern surver finns för de företag som

som vill koppla sig. En åker dessutom runt till företag och

upp person informerar om IT.

Näringslivskontoret lämnar oftast muntlig information vid telefonförfrågningar från företagen. När det gäller stödfrågor skickas skriftlig

information ut. Näringslivskontoret gör också företagsbesök.

En reflektion kommunen gjort är att för många sysslar med

som information.

7.2.8 Krokoms kommun

Kommunens information är:

Information till alla hushåll 3 gånger år 0 per

Näringslivsinformation till företagen via en särskild näringslivs-

utgåva

Egen hemsida Möten med företrädare för näringsliv Mässor

Företagsbesök

7.2.9 Strömsunds utvecklings AB

Inom kommunen finns 800 företag, de flesta är småföretag. Information ingår i arbetet både vid företagsbesök och när företagen själva tar kontakt.

De att det är viktigt att informationen översätts till lokal nivå,

anser därför att företagen är olika stora och finns i olika branscher. Det krävs

Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 95

av

olika kanaler för att få ut budskapen. Det är information mellan företag

kopplas ihop med information från näringslivet. som

Inom Strömsunds kommun prioriteras information. Den väljs ut och viktig information lämnas till företagen.

De har dagligen muntlig information 0

Samarbete med näringslivsorganisationer

Bjuder in företagen 5-6 gånger per år till informationsmöten och 0

diskuterar händer i kommunen

vad som

Skriftlig information, Tisdagsbladet till alla hushåll, i samarbete 0

med FR

Ny teknik. Dialog förs med politiker och tjänstemän, andra

företag samt via Internet Det är viktigt att kommunen får rätt information som de sållar, förenklar, målgrupperar för att informera vidare till företagen. Detta görs efter kunskap företagen och vad företagen har konkret nytta

om av.

7.2.10 Östersunds kommun

Inom kommunen finns 2 700 företag. Näringslivsenheten har

utarbetat ett skall antas i slutet av oktober. En tidning

program som

ut till alla hushåll. En branschträff har anordnats med ges

Köpmannaföreningen temat Hur vill att vi skall fungera

Inbjudan har skickas till företag med över och under 20 anställda för diskussioner vid olika tillfällen samma tema.

- -

7.2.11 Tullen

Information och service till företag är en viktig del av deras verksamhet. De att personliga kontakter är viktig del av

anser en informationen. En utredning är klar inom kort visar att ett av

som

fyra mål är personlig information till företagen.

Kontakter har tagits med ALMI och handelskammaren för samarbete.

7.2. 12 Kronofogdemyndigheten

Myndigheten har 12 informatörer 42 anställda i länet. De arbetar

av med:

96 Redovisning av Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län

0 Information till företag och blivande företag 0 Information till skolelever 0 Under tio år har ca 60 000 personer fått information

Enligt myndighetens uppfattning är muntlig information avgörande.

Uppföljning sker via enkäter.

7.2. l 3 Skattemyndigheten

Myndighetens service- och kontrollskyldighet innebär att RSV:s

anvisningar följs.

Myndigheten utarbetar en årlig serviceplan, det finns en informatör vid varje myndighet. I samarbete med ALMI och kronofogdemyndigheten arrangeras inforrnationsträffar för företagen.

7.2.14 Mitthögskolan, Östersund

Informationen består av: 0 Kontaktverksamhet med näringslivet 0 Informationsmaterial riktat till näringslivet

Dialog förs med omvärlden i stället för endast i akademiska 0

kretsar

7.2. 1 5 Handelsbanken

Bankens roll är att hitta finansiella lösningar mot kunder. Banken arbetar med rådgivning till nya företag särskilt vad gäller att skilja

mellan risk- och rörelsekapital samt Företagsformer. Banken anser

att person och affärsidé är viktigt för kunderna och dessutom betonas revisorns roll.

7.2. 16 Länstrafiken

Samarbetar med näringslivets organisationer i olika frågor som rör

företagandet.

Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 97 av

7.2. l 7 Länsstyrelsen

Länsstyrelsen får direktiv från centrala myndigheter och verk som de skall informera bl.a. företag Avseende regelverket önskar om. länsstyrelsen mer hjälp från central nivå. Informationen sker via Internet, informationsblad, skännutställning finns till företagens en förfogande, för att kunna användas vid mässor. För att hålla kontakt med företagen i länet används kommunala näringslivsblad. Broschyr är under utarbetande, informationsträffar med företag anordnas. Länsstyrelsen verkar för ett närmare samarbete med näringslivsorganisationer. Vid utskick information Mål 6 av om används NUTEK:s material.

7.2.18 till från Jämtlands län

Förslag åtgärder

F öretagaren Harry Sjöström, Lzfibyggarna Harry Sjöström har till Småföretagsdelegationen framfört följande: Han anser att företagarna i Jämtlands län känner sig utanför. Ni talar om oss och inte med oss. Sjöström att informationen måste anser koncentreras, kortas ner och vara mera lättläst. Beträffande attityderna svänger dessa; från att företag varit ett nödvändigt ont, känns det nu som om en attitydförändring från politikerna kommer. Sjöström saknar ett samarbete mellan myndigheterna och hjälp att hitta praktiska lösningar. Att satsa näringslivet måste länets övergripande mål. vara Det borde vara viktigare för länet att företagen stannar än att offentlig sektor stannar i Jämtland. Sjöström tar särskilt några områden innebär stora kostupp som

nader för företagen:

0 Trender inom miljöområdet

I CE-märkning av produkter

0 IT-utvecklingen måste ske i en takt som företagen har råd med

Sjöströms förslag kan sammanfattas i följande punkter:

0 Modernisera arbetsrätten. Nuvarande lagar tillkom under en period när det fanns ekonomiskt utrymme att tillskapa det krångliga regelsystem som nu finns. Lagama är omodema och verkar enbart hämmande för speciellt småföretagandet och för möjligheterna att skapa arbetstillfällen.

0 Avbyråkratisera och modernisera myndigheternas arbetssätt.

Många myndigheter har dåligt bollsinne, dvs. de har en

onödigt snäv syn vid tolkning av lagar och regler. Samordning

måste ske mellan olika myndigheter för att inte få felaktiga

7 I8-0985

98 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län av

konsekvenser för företagen och samhället. Myndigheternas syn på företagen måste ändras radikalt.

Miljöinvesteringar måste ske i takt som företagen och

0 en samhället har råd med. Se över vilka möjligheter det finns för småföretagen att bli erkända för sin kvalitet utan den dyra och

komplicerade certificeringsprocess tenderar att stänga

som nu ute de små företag inte har att genomföra t.ex. ISO. som resurser

Kvalitetsmärkning, form måste hittas.

en annan Informationen skall kort, koncentrerad och enkel. Det stora vara informationsflödet är ett problem och företagare finns inte som tid att läsa allt som kommer.

Vi företagare vill vara med i utvecklingsarbetet.

0 Harry Sjöström har vid senare tillfälle till Småföretagsdelegationen framfört följande: Informationen från olika myndigheter och näringslivskontoren borde samordnas. Eventuellt att all information samlas på ett genom ställev varefter kortfattad sammanställning, eventuellt med enbart en rubriker över respektive ämne, skickas ut till företagen. Företagaren skulle då snabbt kunna i sammanställningen något berör och se om intresserar just honom/henne och i så fall beställa den fullständiga informationen enbart det som är aktuellt.

7.3 län

Östergötlands

7.3.1 Tillskottet

Projektet Tillskottet är ett nytt initiativ redovisas sidan 74. som

7.3.2 Nuläge

Regeringen har uppdragit till samtliga landshövdingar att verka för samordning regionala för att därigenom öka tillväxten och av resurser sysselsättningen i respektive län, det s.k.. landshövdingeuppdraget. En del detta arbete i Östergötlands län har varit att bidra till en bättre av samordning mellan de olika organisationer ägnar sig någon form som företagsstöd och rådgivning. Ett mål har varit att hjälpa företagen att av bättre och enklare kunna dra nytta de stöd som finns. av

av

Länsstyrelsens arbete med det s.k. landshövdingeuppdraget innefattar bl.a. följande:

Utvärdera resultatet stöd till företag

av Följa upp regionens utveckling Rådslag med olika aktörer för samverkan Översyn av regelsystem Branschseminarier

Initiering av branschstödjande projekt Initiering av sysselsättningsstödjande projekt

Rapportering varje halvår

7.3.3 Kunskaps- och tekniköverföring/företagsreception

I Östergötland finns ett flertal aktörer som sysslar med överföring

av kunskap och teknik. Målet med deras verksamhet är att hjälpa företagen att få tillgång till den kunskap, teknik och forskning

som finns på t.ex. universitetet och andra företag.

För att underlätta för det enskilda företaget att hitta rätt bland de här aktörerna kommer en s.k. företagsreception att inrättas. Företagsreceptionen kommer att finnas vid universitetets lokaler och ha till uppgift att fungera som kontaktcentral och lotsa företagen vidare till rätt aktör, både inom och utom universitetet. Syftet med verksamheten är att förbättra och förenkla tillgången till kunskap och kompetens for företag och organisationer och att ännu bättre utnyttja de aktörer redan

som finns.

Företagsreceptionen kommer i starten främst att koncentrera sig på teknik, naturvetenskap och ekonomi, men så småningom är avsikten att den skall kunna ta emot frågor som rör alla fakulteter och ämnesområden. Företagsreceptionen kommer att ha tillgång till ett antal databaser, bl.a. för förmedling examensarbeten och över kompeten-

av sen inom Linköpings universitet. Länkar kommer att finnas till andra databaser, t.ex. universitetet, företag i svenska science parks och olika

datatorg.

Verksamheten beräknas starta hösten 1997.

7.3.4 Centrum för industrikontakt

Verksamhetsområde Samverkan universitetet industri och samhälle. Kontaktskapande

-

genom företagsreceptionen.

100 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län

av

Huvudmän Linköpings universitet.

Syfte Mer och bättre samverkan mellan Linköpings universitet och industrin- /samhället.

Målgrupp Företag och organisationer, främst i Östergötland och närliggande län.

Typ av insatser

0 Företagsreception under uppbyggnad

Information möjligheter till samverkan med Linköpings 0 om

universitet

Initiering av projekt

Utveckling samarbetsformer

av nya

7.3.5 Innovation Relay Centre IRC Central

Sweden

Verksamhetsområde

Tekniköverföring finansierat EU och NUTEK.

av

Huvudmän Linköpings universitet, Uppsala universitet, Ytkemiska Institutet och Electrum.

Syfte Att stärka den lokala industrins konkurrenskraft att öka

genom teknikinnehållet och affärsmöjlighetema. Att överföra forsknings- och

utvecklingsresultat till näringslivet. Målet är att finna lösningar

identifierade tekniska behov och därigenom öka den europeiska konkurrenskraften.

Målgrupp Företag i främst den mellersta delen av Sverige.

Typ av insatser

Infonnationsseminarier om EU:s ramprogram 0

0 Tekniköverföringsuppdrag

0 Matchningar av forskningsresultat

Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 101

av

0 Hjälp till företag med ansökningar till EU:s forskningsprogram 0 Hjälp till företag att finna partners transnationellt

7.3.6 Institutet för Verkstadsteknisk Forskning

IVF

Verksamhetsområde Utveckling teknik, metoder och organisation samt spridande av

av resultat och erfarenheter.

Huvudmän NUTEK och Sveriges Verkstadsindustrier VI.

Syfte Att uthålligt öka konkurrensen och framtidsberedskapen hos företag inom tillverkningsindustrin genom forskningsuppdrag, informationsinsatser och införande av nya lösningar.

Målgrupp

Tillverkningsföretag, i första hand verkstadsforetag. Speciella insatser för mindre och medelstora företag.

Typ av insatser 0 Behovs- och nulägesanalyser

Teman för uppdrag eller projektsamarbete: 0

Produktutveckling

-

Produktionsutveckling

-

Miljöutveckling

-

7.3.7 Institutet för Mikroelektronik IMC

Verksamhetsområde Elektronik, utveckling av elektronikprodukter.

Huvudmän Linköpings universitet och Kungliga Tekniska Högskolan.

Syfte Stärka den industri i Sverige som arbetar inom elektronikornrådet.

102 Redovisning av Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län

Målgrupp Alla företag som utvecklar, tillverkar och använder elektronik. Speciella insatser för mindre och medelstora företag.

Typ av insatser

Forskning och utveckling 0

Teknikstöd

Tekniköverföring

Konsultationer

Småserieproduktion

7.3.8 Industriellt Utvecklingscentrum IUC Finspång AB

Verksamhetsområde IUC Finspång skall stödja produktutveckling i små och medelstora företag att utveckla och stimulera kompetens- och teknik-

genom överföring mellan stora och små företag, samt att utveckla regionalt samarbete och omvärldskontakter.

Huvudmän ABB Stal, Grängesföretagen och ytterligare 18 industriföretag i Finspång, Finspångs kommun samt två lokala personalorganisationer.

Syfte Utveckla nya och befintliga företag för att därmed bidra till ökad sysselsättning inom industrin.

Målgrupp Regionens industriföretag samt serviceföretag med industrin som målgrupp.

Typ av insatser

Stödja produktutvecklingsprojekt finansiering och till- 0 genom

förande av kompetens

Samordna kompetenshöjande kursprogram

och anpassa

Utveckla samarbetsformer och omvärldskontakter

Stödja avknoppning produkter och produktidéer

av

Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 103

av

7.3.9 Teknikbrostiftelsen

Linköping

Verksamhetsområde Riskkapital, tekniktransferering, affärsutveckling.

Huvudmän Närings- och handelsdepartementet.

Syfte Främja samverkan mellan högskola näringsliv och stora små

— företag. Fä fram kunskapsintensiva företag med produkter

nya som ger sysselsättningstillfállen,

Målgrupp

Företag, universitet och högskolor i regionen från Nyköping till

i norr Jönköping i söder.

Typ av insatser 0 Initierar och finansierar projekt leder till produktförnyelse

som

regional riskkapitalleverantör 0 Stöttar verksamheter vid Linköpings universitet som är nyttiga för

näringslivet

7.3.10 Livsmedelstekniskt centrum i

Linköping

ICL

Verksamhetsområde Tekniköverföring, nätverksbyggande.

Huvudmän Privata och kooperativa företag verksamma inom livsmedelssektom, Linköpings universitet, kommuner, landsting och länsstyrelsen.

Syfte Att främja forskning och utveckling inom regionens livsmedelssektor.

Målgrupp

Livsmedelsföretag och andra intressenter inom livsmedelsindustrin i östra Sverige.

104 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län

av

Typ av insatser

Kontaktfunktion och nätverkande för erfarenhetsutbyte samt 0

aktiviteter mellan forskare och företag

gemensamma 0 Seminarier, konferenser, mässor

Initiera/stimulera/förmedla FoU-projekt nationellt och intematio- 0

nellt EU

7.3.1 l Centrum for Innovation och Entreprenörskap

CIE

Verksamhetsområde Utbildning, forskning, stimulansaktiviteter.

Huvudmän Linköpings universitet.

Syfte

Att stimulera teknikbaserat nyföretagande på affársutvecklingssidan

skapa kontaktytor mellan näringsliv, forskning och genom att undervisning.

Målgrupp Unga och växande teknikbaserade småföretag i Östergötland.

Typ av insatser

Program för entreprenörer i och etablerade företag. Program- 0 nya

är inriktade på affärsutveckling och affärsmannaskap

men

Klubb- och nätverksaktiviteter, t.ex. lunchklubb, seminarier, pub- 0

kvällar och publikationer Utbildning i entreprenörskap for studenter Deltagande i internationella forskningsprojekt

7.3. 12 SUNE universitet näringsliv

Samverkan

i E

län

Verksamhetsområde Kunskapsöverföring.

Huvudmän SAF och LO.

av

Syfte Att främja samverkan mellan universitet och näringsliv i Östergötland för att stärka företagens konkurrenskraft och medarbetarnas kompetens. Att på företagens villkor hjälpa till att föra ut universitetets kompetens till intresserade företag i länet.

Målgrupp

I första hand små och medelstora företag i Östergötland.

Typ av insatser 0 Genom olika typer aktiviteter skall utgå från företagen och

av som

deras anställdas behov hjälpa företagen att finna de rätta kon-

takterna inom universitetet för att få tillgång till den kompetens

som finns. 0 Utbildning av s.k. U-lotsar, dvs. anställda på företagen skall

som

fungera som kontaktlänk mellan företag och universitet. U-

en

lotsen ges en god kunskap universitetets organisation samt dess

om

verksamhet inom forskning, utbildning och uppdragsverksamhet.

Exportrådgivning

På exportområdet finns ett samarbete mellan de olika regionala aktörerna ALMI Företagspartner, Exportrådet och Östsvenska Handelskammaren. Samarbetet kallas Exportcentrum och hit kan företag ringa för att få rådgivning i exportrelaterade frågor. Syftet med Exportcentrum är att underlätta för företagen inte behöver kontakta tre

som olika organisationer för att få hjälp;

7.3. 14 för

Exportcentrum Östergötland

Verksamhetsområde

Rådgivning och projekt inom export och internationalisering.

Huvudman ALMI Företagspartner Östergötland, Exportrådet och Östsvenska Handelskammaren.

8 18-0985-

106 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län av

Syfte skall medverka till ökad internationalisering hos

ExportCentrum en

länets företag naturlig kontaktpunkt, ett kompetensgenom att vara en och ett forum för praktiskt samarbete nära företagen. centrum

Målgrupp företag. Tyngdpunkten ligger på mindre och medel-

Exportinriktade

stora företag.

Typ av insatser Information, utbildning och rådgivning i frågor rör export och 0 som internationalisering Assistans under hela exportprocessen från länderval till 0 etablering samt igångköming utvalda marknader prioriterar mindre och medelstora företag. De finns på Exportcentrum med i 19 län. Samarbete sker fem platser i Sverige, exportcentrum i projekt. Den modell mellan olika exportcentrum gemensamma arbetar efter är följande: De identifierar 100 företag, Exportcentrum dessa och väljer sedan ut 40 företag att arbeta med. Dessa besöker ca företag kan använda konsultcheckar för delfinansiering. Exportcentrum samarbetar med Tillskottet vid urval företag. Företagen nås genom av med företagen, därefter byggs databaserad föreatt kontakter tas en tagsbas upp för länet.

finansiellt stöd

7.3.15 Kompetensutveckling

-

personalen är ett konkurrensmedel för att

Kompetensutveckling av

framtidens krav. Genom EU-medlemskapet har Sverige fått bättre klara del EU:s strukturfonder. Växtkraft Mål 4 ger möjlighet att ta av möjlighet söka stöd för att kompetensutveckla sin företagen att

personal.

7.3. l 6 Växtkraft Mål 4

Verksamhetsområde Stöd till kompetensutveckling i små och medelstora företag med pengar

bl.a. från Europeiska Socialfonden.

Syfte Underlätta omställningar på arbetsmarknaden i samband med strukturförändringar och ändringar av produktionssystem.

Målgrupp Privata företag i Östergötland med i första hand till 50 anställda i

upp vissa fall till 250 anställda insett behovet förändring. Även

upp som av mindre enheter inom offentlig vård- och omsorgsverksamhet omfattas av Mål

Typ av insatser 0 Checkar till företaget i två olika steg. I steg ett görs analys

en om

företagets behov och en handlingsplan inför framtiden utarbetas.

Steg två är själva genomförandet av handlingsplanen. EU och

staten står för hälften kostnaderna för åtgärderna och företaget

av

står för andra hälften. 0 Stöd till initierandet av nätverk. Arbetsmetoden är: 0 Bred analys av företaget 0 Företaget analyserar hela verksamheten 0 Analysdelen mynnar ut i en handlingsplan som ligger till grund för

genomförandet

7.3.17 Nyföretagande

För den som har affärsidé och funderar på att starta någon form

en av rörelse kan det vara fruktbart att diskutera sina planer med någon

som är erfaren och insatt i nyföretagarproblematiken. I sex av länets kommuner fmns därför Nyföretagarcentrum dit potentiella företagare kan vända sig för att få rådgivning. Östgöta Coop Center kan hjälpa dem som funderar på att starta ett kooperativ i form av en ekonomisk förening.

I fyra kommuner finns s.k. Företagarcentra som är till inte bara för nyföretagare utan också för företagare som redan driver sin verksamhet. De beskrivs under rubriken Lokal företagsrådgivning.

Den som är eller riskerar att bli arbetslös kan i vissa fall få bidrag för att starta eget företag via arbetsförmedlingen. Grundläggande förutsättning för att få bidraget är att arbetsförmedlingen bedömer affärsidén som hållbar och uppskattar att företaget kan få tillfredsställande lönsamhet och ge varaktig sysselsättning.

108 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län av

7.3.18 Nyföretagarcentrum Finspång, Kinda, Motala, Norrköping och Linköping, Vadstena

Verksamhetsområde Rådgivning till nystartare av företag.

Huvudmän Näringsliv och kommuner.

Syfte Stimulera nyföretagandet. Öka överlevnadsformågan hos företag. nya Utveckla nätverk. Bredda det lokala näringslivet.

Målgrupp Presumtiva nyföretagare arbetslösa, anställda eller studenter i respektive kommun.

Typ av insatser Kostnadsfri och konfidentiell ett nätverk av erfarna perso- 0 genom från företag, organisationer och myndigheter samt anställda ner rådgivare. Nyföretagarcentrum stöder nyföretagama före starten och fortsätter 0 att ha kontakt med företagaren några år efter företagsstarten. Nyföretagarcentrum i Norrköping, NNC, har besök av ca 100 nya föreår. NNC har förfrågningar från drygt 300 företag per år. Det är tag per särskilt frågor inom skattelagstiftningen som företagen upplever som oklara och svåra.

7.3.19 Östgöta Coop Center

Verksamhetsområde Information och rådgivning ekonomiska föreningar och kooperativ. om

Syfte Att information och rådgivning företagsformen ekonomisk ge om förening.

Målgrupp Östgötar med affärsidéer minst tre fysiska eller juridiska personer måste ingå i ekonomisk förening. Det kan handla om brukare t.ex. en inom barnomsorg, friskolor m.m. eller arbetslösa.

Redovisning av Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 109

Typ av insatser 0 Bedömning av affärsidéer 0 Hjälp med utformning av stadgar, ansökan om registrering, avtal,

förhandling, arbetsorganisation och ledarskap

Anordning av kurser, seminarier och konferenser Förmedling av tjänster inom juridik, företagsekonomi, redovisning, skattefrågor, marknadsföring m.m.

23 st liknande center finns i Sverige. De ger information och rådgivning till dem vill arbeta kooperativt. De arbetar i nätverk. År 1996

som startades 20 ekonomiska föreningar i Östergötlands län. Företagar-

föreningar bildas som ekonomiska föreningar.

7.3.20 Kvinnors

företagande

I Östergötlands län ligger den procentuella andelen kvinnliga företagare något lägre än genomsnittet i landet. Under en tid har behovet av ökade insatser för kvinnliga företagare accentuerats. En ökning av andelen kvinnliga företagare från 28-29 procent till 32 procent år 2002 har satts som övergripande mål för länet som helhet. För att nå dit krävs aktiva insatser för att undanröja hinder och skapa ytterligare möjligheter för den här gruppen företagare.

I Östergötlands län finns sedan 1994 en referensgrupp för kvinnors företagande som består av ett antal aktörer ca 20 st inom området. Arbetsgruppen har som syfte att föreslå konkreta åtgärder för att:

synliggöra förekomsten av kvinnliga företag och deras förut- 0

sättningar Inspirera till nyetablering och vidareutveckling i befintliga företag. Agera i direkta projekt i samverkan eller inom den egna organisationen

7.3.21 Insatser för kvinnors

företagande

Verksamhetsområde

Kvinnors företagande.

Syfte Att främja kvinnors företagande, både vad avser nyetablering och utveckling av befintliga verksamheter.

Målgrupp Kvinnliga företagare.

110 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län av

Typ av insatser Exempel på projekt: Utveckling ett adept/mentorprogram där nyblivna kvinnliga 0 företagare f°ar ett bollplank, stöd och råd i form av en erfaren företagare. GROW ett treårigt EU-projekt med transnationella partners, vars 0 syfte är att finna arbetsmetoder och verktyg för att framgångsnya rikt arbeta med kvinnors företagande. INK- infonnationsnät för kvinnliga företagare ett Mål 5b-projekt 0 —med syfte att bygga ett informations- och dialognät som skall upp bidra till ökat samarbete, kompetensutveckling och tillväxt i egna företag. Kartläggning kvinnliga företagare/nätverk med syfte att få fram 0 av bra underlag för att lättare nå ut med information och stödåtgärder. Tillskottet hanterar särskilda stödfonner för kvinnor, t.ex. nyföre- 0 tagarstöd till kvinnor.

7.3.22 Lokal företagsrådgivning

fyra fem östgötakommuner ingår i EU:s Mål Sb-område, I av som Boxholm, Kinda, Ydre och Ödeshög, har lokala företagarcentra inrättats med finansiering delvis från EU. Dessa företagarcentra skall arbeta företagen i kommunen och den naturliga punkten för nära vara företagaren att vända sig till för att få råd och stöd. Kommunernas näringslivskontor arbetar också på olika sätt med att underlätta för företagarna. De stöder det befintliga näringslivet och stöttar företag som vill flytta till kommunen.

7.3.23 Boxholm, Kinda, Ydre och

liöretagarcentrum

Odeshög

Verksamhetsområde Rådgivning och vägledning för företagare finansierad bland annat med EU-medel. hjälp av

Huvudmän Lokala företagarföreningar, kommuner varierar mellan de fem före-

tagarcentra.

av

Syfte Att den naturliga knutpunkten för företagarnas frågor och att bidra

vara

till en positiv näringslivsutveckling.

Målgrupp Nya och befintliga företagare i respektive kommun.

Typ av insatser

Bollplank och befintliga företagare 0 för nya

Vägledning för kommunens företagare vad gäller olika stödforrner 0

samt utförandet av vissa stödutredningar Skillnaden från Nyföretagarcentrum är att Företagarcentrum ger affarsrådgivning till befintliga företag. Vidare bygger de nätverk mellan

kvinnliga företagare och Köpmannaföreningar.

7.3 .24 EU-information

För företagen har Sveriges EU-medlemskap inneburit en mängd möjligheter och regler, det är inte alltid så lätt att informera sig om

men dessa frågor. För på företagens frågor finns ett Euro Info

att svara Centre i regionen.

7.3.25 EURO Info Centre East and Central Sweden

Verksamhetsområde EU-information.

Syfte Att hjälpa små och medelstora företag med EU-frâgor.

Målgrupp Små och medelstora företag i Södermanland, Östergötland och Gotland.

Typ av insatser

EIC Östsverige på alla företagsrelaterade frågor angående 0 svarar

EU och Europamarknaden. De över 200 EIC-kontoren samarbetar

med varandra och med EU-kommissionen och kan därför ge snabb

och korrekt information.

112 Redovisning Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län

av

Hos EIC Östsverige kan företagen få information och rådgivning 0

bl.a. EU:s lagstiftning, EU-stöd och bidrag, offentlig upphandom ling, konkurrensregler, Standardisering och CE-märkning, produkt-

EU:s småföretagsprogram, Europatenariatet och Interprise. ansvar,

7.3.26 ALMI Företagspartner

ALMI Företagspartner är rikstäckande och har verksamhet i alla Sveriges län. ALMI har mängd olika verksamheter. Huvudmålet

en med ALMI:s verksamhet är att stimulera tillväxt i befintliga och nya företag.

7.3.27 ALMI Företagspartner i Östergötland

Verksamhetsområde Rådgivning och finansiering för befintliga och nya företag.

Huvudman Landstinget i Östergötland och staten via moderbolaget ALMI Företagspartner AB.

Syfte Bidra till ekonomisk tillväxt i befintliga företag samt stimulans av nyföretagande.

Målgrupper Mindre och medelstora privatägda företag med god tillväxtpotential. Nyföretagare. Företagare och innovatörer med förutsättningar att bli arbetsgivare prioriteras.

Typ av insatser 0 Allmän rådgivning

Strategisk rådgivning och tillväxtfmansiering till företag i expan- 0

sionsskeden, t.ex.:

förnyelse produkter och tjänster - av

marknadsutveckling, internationalisering -

lednings- och styrelseutveckling

-

expansion -

miljöstyming

-

Redovisning av Jönköpings, Jämtlands och Östergötlands län 113

0 Nyföretagarlån och Företagarlån för kvinnor hanteras av

Tillskottet

Produktråd Gothia, rådgivning och finansiering av produktutveckling.

7.3.28 till åtgärder från Östergötlands län

Förslag

All registrering olika foretagsformer hos myndighet. 0 av en

Ändra reglerna för F-skatt, alla sköter sina åligganden bör

som

kunna få F-skatt.

Ett litet företag skall inte behöva betala in innan företaget 0 momsen

självt har fått den. 0 Sjuklönen kan vara en katastrof för mindre företag.

Gör det möjligt för småföretagare att göra sin egen deklaration.

Följ baskontoplanen.

0 Gör förmåner till de anställda avdragsgilla, inte enbart bil utan

också städhjälp och hemservice.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringaroch beskattning.Fi. 29. 1976årslagom immunitetoch privilegier i vissa . Tänderhela livet fall enöversyn.UD. . —-

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan.Fö. — Välfärdensgenusansikte.A. 31. Det gällerlivet. Stödoch vårdtill barnoch . Män passaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ . processermed exempelfrån handeln.A. 32. Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

Vårt liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S. . maktdiskurser.A. 33. Historia,ekonomioch forskning.

Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporterom idrott.In. . arbetslivetoch detjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfönnåga. Översyn rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. M. . av försäkringar.Fi 36.Identifiering och identitet i digitalamiljöer

.Alkoh0lreklam. Marknadsföringav alkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997.

och Systembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 37.Den framtida arbetsskadeförsäkringen. . - - 10 Campusför konst.U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstymingav . - 11.Friståendeutbildningarmedstatlig tillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala

inom olika områden.U. området.

12.Självdeklarationoch kontrolluppgiñer 39.Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER. - 13.Säkrare kemikaliehantering.Fö Vad har gjorts Vad bör göras Ju.

14. näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinfonnationför alla. E-pengar- 15.Grönanyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildning för

hållbart samhälle.M. framtidakrav. Fö.

16.När åsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43. Hur skall Sverigemåbättre

bemötandeav personermedfunktionshinder. förstastegetmot nationellafolkhälsomål.

- 17.Samordning digital marksändav TV. Ku. 44. En samladvapenlagstiñning.Ju.

18.En gräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö.

- 19 IT och regionalutveckling. 46. Om buggningoch andrahemligatvångsmedel.Ju. . l20 exempelfrån Sverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju.

20. IT-kommisionenshearingom infrastrukturen 48.Kontrollerad och ifrågasatt

för digitala medier. Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.

- Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenserav att taxfreeförsäljningenavvecklas

21 Problemmed inbäddadesysteminför 2000-skiflet. inom EU. K. . HearinganordnadavIT kommissioneni 50.De 39 stegen.Läkemedelsutredningarunder

samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

1997-11-14.K. Läkemedeli värd ochhandel,SOU 1998:28.

22. Försäkringsgaranti. 5l. Vuxenutbildningoch livslångt lärande.

Ett garantisystemfor försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför och underförstaåretmed

23. Statenoch exportfinansieringen.N. kunskapslyfiet.U.

24.Fiskeriadrninistrationeni ett EU-perspektiv. 52.Utstationeringav arbetstagare.A. Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta på möjligheternai Östersjöregionen.N.

av m.m. vara 25. Tre städer.En storstadspolitikför hela landet. 54.Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt

+4 bilagor. för mindre företag.Ettrådslaganordnatav

26. Från hembränttill Mariakliniken. IT-kommissionenpå uppdragav Kommunikations-

faktaomungdomaroch svartsprit. departementet,Närings- och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriförbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbadl997-ll-l8.K.

28.Läkemedeli vård ochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd. Dokumentationfrån ett

och samordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.SB.

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa

och tillfälligt arbete.Fi

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

57.DUKOM DistansutbiIdningskommittén.

Utvärderingav distansutbildningsprojektmed

lT-stöd. U.

IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier.

.

IT-kommissionensrapport6/98. K. 59.Räddningstjänsteni Sverige

Räddaoch Skydda.Fö.

— 60 Kring Hallandsåsen.M.

. Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. .

62.Kampanjmedkunskaperoch känslor.Om

kämavfallsomröstningeni Malå kommun 1997.M. 63. Engod affär i Motala.

Demokratiutredningensskriñserie. SB. .Bättre och mertillgänglig information. Smáföretagsdelegationensrapport N.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrâdsberedningen Hur skall Sverigemåbättre

förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Demokratinsräckvidd. Dokumentationfrån ett -

Kontrolleradoch ifrågasatt seminarium.Demokratiutredningensskriftserie. 55

intervjuermedpersonermed funktionshinder.48 En god affär Motala. -

De 39 stegen.Läkemedelsutredningarunder Demokratiutredningensskriftserie. 63

1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

Justitiedepartementet Läkemedeli vårdochhandel,SOU 1998:28.50

BROTTSOFFER. Kommunikationsdepartementet

Vad har gjorts Vad bör göras 40

IT och regionalutveckling. En samladvapenlagstiñning.44

120exempelfrån Sverigeslän. 19 Om buggningoch andrahemligatvångsmedel.46

IT-kommisionenshearingom infrastrukturen Bulvanerochannat.47

för digitala medier. Andrakammarsalen,

Utrikesdepartementet Riksdagen1997-10-24.20

Problemmed inbäddadesysteminfor 2000-skiñet. 1976årslagomimmunitetoch privilegier i vissafall

Hearinganordnadav IT kommissioneni

enöversyn.29 - samverkanmed Industriförbundetoch Statskontoret

1997-11-14.21

Försvarsdepartementet

Identifieringoch identitet i digitala miljöer. Säkrarekemikaliehantering.13

Referatfrån enhearingden 12november1997. Utlandsstyrkan.30 -

IT-kommissionensrapport4/98. 36 Försvarsmaktsgemensamutbildning för

Konsekvenserav att taxfreeförsäljningenawecklas framtidakrav. 42

inomEU. 49 Sotningi framtiden.45

Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt Räddningstjänsteni Sverige

Räddaoch Skydda.59 for mindreföretag.Ett rådslaganordnatav - IT-kommissionenpå uppdrag Kommunikations-

av Socialdepartementet departementet,Närings- och handelsdepartementet

och Industriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-18. Tänderhela livet

nytt ersättningssystemför vuxentandvárd.2 — IT och nationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Alkoholreklam.Marknadsföringav alkoholdryckeroch

IT-kommissionensrapport6/98. 58 Systembolagetsprodukturval.8

När åsikterblir handling.En kunskapsöversiktom Finansdepartementet

bemötandeav personermed funktionshinder.16

Omstruktureringaroch beskattning.l Trestäder.En storstadspolitikför hela landet.

Översynavrörelse-och tillsynsreglerför kollektiva + 4 stbilagor. 25

försäkringar.7 Från hembränttill Mariakliniken.

Integritet Effektivitet Skattebrott.9

faktaomungdomaroch svartsprit.26 - - - Självdeklarationoch kontrolluppgiñer Läkemedeli vårdoch handel.Om ensäker,flexibel

förenkladeförfaranden.12

Försäkringsgaranti. Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid

Ett garantisystemfor försäkringsersättningar.22 psykiatrisktvångsvård.32

Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch Företagaremed restarbetsförmåga.34

försäkringsbolag.27 Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.37

Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Vad får vi för pengarna Resultatstymingav-

och tillfälligt arbete.56 statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala

området.38

Läkemedelsinformationför alla. 41

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Campusför konst 10 Friståendeutbildningarmed statligtillsyn inom olika områden.l l Vuxenutbildningoch livslångt lärande. Situationeninfor ochunderförstaåretmed kunskapslyñet.51 DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärderingav distansutbildningsprojektmed IT-stöd. 57

Jordbruksdepartementet Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv. Översyn ñskeriadministrationen 24

av m.m. Livsmedelstillsyni Sverige.61

Arbetsmarknadsdepartementet Välfardensgenusansikte.3 Män passaralltid Nivá- och organisationsspeciñka processermedexempelfrån handeln.4 Vårt liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty maktenärdin Mytenomdet rationella arbetslivetoch detjämställdaSverige.6 Utstationeringav arbetstagare.52

Kulturdepartementet Samordningav digital marksändTV. 17

Närings- och handelsdepartementet Statenoch exponfinansieringen.23 Ta varapå möjligheternai Östersjöregionen.53 Bättre ochmertillgänglig information. Småforetagsdelegationensrapport 64

Inrikesdepartementet Historia, ekonomiochforskning. Femrapporterom idrott. 33

Miljödepartementet Gröna nyckeltal Indikatorerfor ett ekologiskthållbart

samhälle.15 Förordningartill miljöbalken. Bilagor. 35+ Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperoch känslor.Om kämavfallsomröstningeni Malå kommun 1997.62

FRITZES

1-FliNTl.l;A PUBLIKATIONER

Pmmnxrss: 106 .r STOCKHOLM FAX03-690 9| 91.Tr.1,n-wzox-690 91 9o F.-Inl‘: fritzes.rder@liber.se Fanns INHRNLTBOKHANmI.:www.frit1.es.se

ISBN91-38-20927-6 ISSN0375-25OX