En samordnad militär skolorganisation delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

s

U

1997:112

Delbetänkande av Utredningen om

Försvarsmaktens skolverksamhet

g z g

i

å

film l

Statens offentliga utredningar

1997: l 12

Försvarsdepartementet

En samordnad militär

skolorganisation

Delbetänkande av Utredningen Försvarsmaktens

om skolverksamhet Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst.För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20673-0 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen

fö.r

Försvarsdepartementet

Genom beslut den 5 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet tillkalla att en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn det militära Försvarets av skolverksamhet.

Med stöd bemyndigandet förordnade

av dåvarande chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson,

landshövding Gunnar Björk

till särskild utredare. Till sekreterare i utredningen utsågs departementssekreterare Jan-Olof Lind.

Experter i utredningen har varit departementsrådet Gösta Sandgren, Försvarsdepartementet, och generallöjtnant Curt Sjöö, Försvarsmakten. Ingmarie Lundh har varit utredningens assistent.

Överste Åke Jansson, Försvarsmakten och överste Björn Wibom, Försvarshögskolan, har anlitats för specifika analysuppgifter. Härutöver har ett stort antal personer inom Försvarsmakten varit engagerade med att utarbeta underlag till utredningen.

Arbetet har bedrivits under benämningen utredningen om Försvarsmaktens skolverksamhet.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet "En samordnad militär skolorganisation "

Falun den augusti 1997.

Gunnar Björk

/Jan-Olof Lind

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Den särskilde utredaren har haft uppgift att lämna förslag som som syftar till att visa hur utbildningsverksamheten för främst anställd personal inom Försvarsmakten kan bedrivas och samordnas, så att de samlade resurserna utnyttjas bättre.

1 föreliggande delbetänkande behandlas huvudsakligen frågeställningar rörande den organisatoriska grundstrukturen för skol-

och utbildningsverksamheten inom Försvarsmakten. Övriga

utredningsområden kommer i allt väsentligt att hanteras inom för ramen utredningens slutbetänkande. Emellertid har det inte varit möjligt att hantera den organisatoriska grundstrukturen helt separat från övriga utredningsområden. Därför har även områdena specialist- och fackutbildning för Försvarsmaktens personal sammanhållen samt en oficersutbildning gemensam för hela Försvarsmakten i flera avseenden hanterats inom ramen för delbetänkandet.

Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden och förslag

Mot bakgrund av de riktlinjer som finns angivna i regeringens direktiv, har en viktig utgångspunkt för utredningens arbete varit att de förslag som presenteras skall resultera i törsvarsmaktsgemensamma lösningar för skol- och utbildningsverksamheten där så är möjligt.

l övrigt har följande huvudsakliga utgångspunkter legat till grund för de överväganden som gjorts samt för de förslag som redovisas i delbetänkandet:

åtgärder som gynnar långsiktig kompetensutveckling; möjlighet till samordning; ekonomiska konsekvenser; förutsättningar för anpassning; rationellt utnyttjande av befintlig organisatorisk struktur.

8 Sammanfattning

Andra viktiga utgångspunkter har varit 1996 års försvarsbeslut, nuvarande militära utbildningssystem, det svenska bcfálssystemet "NBO samt antalsmässigt utbildningsbehov.

Utredningens förslag till förändrad organisatorisk gram/struktur

De förslag till förändringar som utredningen lämnar i delbetänkandet är följande:

Inrätta försvarsmaktsgemensamma skolor för i första hand 0 teoretiska utbildningsmoment inom ramen för de utbildningsprogram för närvarande ges vid de olika officerssom och krigshögskolorna. Utredningen föreslår att tre sådana skolor organiseras med lokalisering i Halmstad, Stockholm och Östersund de benämns Militärhögskolor. Utredningen föreslår samt att samtidigt att Flygvapnets respektive marinens Officershögskola och Krigshögskola arméns Krigsskola upphör och inordnas i den samt föreslagna skolstrukturen.

Utbildningsverksamheten vid Militärhögskolorna kommer i likhet med nuvarande system med försvarsgrensgemensamma skolor att kompletteras med utbildning vid specifika fack-, funktionsoch/eller truppslagsskolor. Grunden för den föreslagna Militärhögskolan är i princip fastställd. Den mer exakta utformningen utbildningsverksamheten samt den av utbildningsmässiga fördelningen mellan dessa skolor och specifika fack-, funktions- och truppslagsskolor som berörs av nuvarande utbildningsprogram vid officers- och krigshögskolorna kommer att hanteras inom för utredningens slutbetänkande. ramen

Den föreslagna omläggningen till försvarsmaktsgemensamma skolor kommer även att generera en betydande besparing. Enligt preliminärt gjorda beräkningar totalt närmare 500 miljoner kronor under den kommande tioårsperioden.

Inrätta Arméns Brigadskola i Skövde med underavdelningar i Kvarn 0 och i Boden. Förslaget innebär att stridsskola Syd i Skövde och Stridsskola Mitt i Kvarn upphör separata enheter och inordnas i som den föreslagna skolan medan stridsskola Nord i Umeå avvecklas helt. En underavdelning till den föreslagna Brigadskolan organiseras i Boden for tillgodose behov utbildning i vinterkrigföring. att av

Sammanfattning 9

Preliminärt gjorda beräkningar visar den föreslagna att strukturen för stridsskoleverksamheten kommer total besparing att generera en motsvarande ca. 230 miljoner kronor under den kommande tioårsperioden.

0 Inrätta Försvarsmaktens ledningscentrum i Enköping varvid Arméns lednings- och sambandscentrum i Enköping upphör och inordnas i det Föreslagna centrumet. Förslaget innebär att utbildning försvarsmaktsgemensamma system och för de operativa ledningssystemen samlas till Enköping. Vid Arméns tekniska skola i Östersund samlas den teknikinriktade mer utbildningen. Vid flygvapnets JT-skola i Halmstad kvarstår tills vidare utbildning de befintliga fasta systemen och flygvapnets taktiska system.

På sikt anser utredningen i likhet med Försvarsmakten att utbildningen bör samlas till plats Enköping vilket då bör en även inkludera den taktiska Iedningssystemutbildningen.

0 lnrätta Försvarsmaktens underhålls och basskola i Halmstad. Flygvapnets basbefälskola, Arméns underhâllsskola, Marinens intendenturskola, Marinens bassäkerhetsskola Flygvapnets samt väderskola upphör och inordnas i den föreslagna skolan. Förslaget innebär även att arméns militärpolisutbildning för officerare samt viss utbildningsverksamhet vid Försvarshögskolans managementinstitution överförs till Underhålls- och basskolan.

Grunden för ovanstående förslag har i första hand varit att utbildningsområden bedrivs respektive försvarsgren som av och som är förhållandevis likartade och begränsade i sin omfattning bör samordnas i en försvarsmaktsgemensam skola, bl.a. för att underlätta den långsiktiga kompetensutvecklingen.

0 Mot bakgrund den föreslagna och verksamhetsinriktningen av nya vid F l4 i Halmstad föreslås att nuvarande benämning ersätts med Försvarsmaktens utbildningscentrum i Halmstad.

0 Omlokalisera Motorskolan i Skövde till Östersund och integrera skolan i Arméns tekniska skola.

0 Omlokalisera Flygvapnets flygledarskola till utbildningscentrumet i Halmstad. Förslaget är en direkt följd att verksamheten vid F 5 i av

l0 Sammanfattning

Ljungbyhed enligt 1996 års Försvarsbeslut skall avvecklas. Förslaget bedöms innebära flera positiva konsekvenser, bl.a. de synergieffekter kan erhållas genom att luftvärnskåren Lv 6 som den Föreslagna Undershålls- och basskolan finns i Halmstad. samt

Omlokalisera Kustartilleriets stridsskola från Täby till 0 Kustanilleriregementet Rindö Vaxholm.

Omlokalisera och integrera den del marinens Skeppstekniska 0 av skola organiserad Berga till den Skeppstekniska skolan i som är Karlskrona.

Vad gäller Försvarsmaktens tekniska utbildningar delar utredningen Försvarsmaktens uppfattning att expertcentra För olika grundläggande teknikområden bör inrättas. Det är emellertid utredningens uppfattning att på sikt bör nuvarande struktur med försvarsgrensvisa tekniska skolor ersättas med en försvarsmaktsgemensam teknisk skola, även detta inte innebär om samlokalisering av skolorna. en

Reducera antalet marina dykskolor från nuvarande tre till två. 0 Verksamheten föreslås samlas till Berga och till Karlskrona. På sikt bör dock försvarsmaktsgemensamt dykericentrum organiseras. ett

Inledning

Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 5 december 1996 om direktiv för utredningen om Försvarsmaktens skolverksamhet Dir 1996:101, bilaga 1. Samtidigt bemyndigades dåvarande chefen for Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla särskild en utredare. Med stöd av bemyndigandet tillkallade departementschefen som särskild utredare landshövding Gunnar Björk. Till utredningssekreterare utsågs depanementssekreterare Jan-Olof Lind.

Enligt regeringens direktiv skall förslag från utredaren lämnas senast den 2 januari 1998. Emellertid skall förslag rörande frågor som kräver riksdagens ställningstagande lämnas senast den 1 augusti 1997l.

1 föreliggande delbetänkande behandlas huvudsakligen frågeställningar rörande den organisatoriska grundstrukturen för skolverksamheten. Ambitionen har härvidlag varit förutom de att förslag som kan komma att kräva riksdagens ställningstagande även redovisa övriga förslag och ställningstaganden inom det aktuella området.

l Uppdraget

Det övergripande utredningsuppdraget har varit lämna förslag att som syftar till att visa hur utbildningsverksamheten för främst anställd personal inom Försvarsmakten kan bedrivas och samordnas så de att samlade resurserna utnyttjas bättre.

Överenskommelse har sedemiera träffats med Försvarsdepartementet som innebär att delbetänkandet skall överlämnas den l l augusti 1997.

12 Inledning

l den skrivelse överlämnades utredningen till regeringen den som av 16 januari 19972, vilken bl.a. innehöll förslag till inriktning för det utredningsarbetet, konstaterades att utifrån det övergripande fortsatta uppdraget olika områden föremål för behandling inom ramen var sex för utredningens arbete. Dessa områden är följande:

specialist- och fackutbildning för Försvarsmaktens personal; 0

organisatorisk grundstruktur; 0

sammanhållen officersutbildning for hela 0 en gemensam Försvarsmakten;

ändamålsenlig uppdelning mellan intern och extern nivåhöjande 0 en utbildning;

utnyttjande civila utbildningsresurser samt samordning inom 0 av Försvarssektorn;

civila utbildningsbehov i forsvarsanknutna frågor. 0

Vid de diskussioner utredningen i samband med överlämnandet som förde med Försvarsdepartementet fastslogs att delbetänkandet i första hand skulle innehålla förslag förändringar i Försvarsmaktens om organisatoriska grundstruktur för skolverksamheten. Det stod också klart arbetet skulle innebära bred och genomgripande översyn av att en ovanstående område. Försvarsdepartementet hade därmed inget att den utredningen föreslagna arbetsinriktningen. erinra mot av

Denna arbetsinriktning stämmer dock väl överens med regeringens direktiv i vilka det utbildningar har stark koppling till den anges att som organisatoriska grundstrukturen skall prioriteras tidsmässigt. Följden det utredningsarbete bedrivits fram till nu starkt har blivit att som till frågor rörande den grundläggande organisationen. fokuserats Arbetet med övriga utredningsomrâden har emellertid redan påbörjats och har därmed skett parallellt med behandlingen av den organisatoriska grundstrukturen. Detta med anledning av att det aktuella området svårligen kan hanteras separat från de övriga

2 vidare utredningens promemoria 1997-01-14, dnr 97/UFS/Bl00l Se

Inledning 13

utredningsområdena. Med undantag for områdena specialisl- och fackutbildning för Försvarsmaktens personal sammanhållen samt en oficersutbildning gemensam för hela Försvarsmakten har dock inga konkreta slutsatser och förslag färdigställts inom för ramen delbetänkandet.

2.2 Arbetsformer

Utredningssekreteraren har under den särskilde utredarens ledning svarat for det fortlöpande utredningsarbetet samt for utformningen av delbetänkandet.

En viktig utgångspunkt för arbetet har varit det skriftliga material som Försvarsmakten i ett tidigt skede överlämnade till utredningen innehållande en inventering av skol- och utbildningsverksamheten. Försvarsmakten har därefter stått till utredningens förfogande och begäran från utredningen inkommit med ett flertal skriftliga svar specifika frågeställningar och utredningsuppdrag. Ett stort antal personer vid Försvarsmakten har därmed deltagit i utarbetandet av olika underlag.

Utredningen har under våren genomfört ett flertal studiebesök vid olika skolor och andra utbildningscentrum inom Försvarsmakten och vid Försvarshögskolan. Besöken har givit inblick i en utbildningsverksamheten och kompletterat information annan som överlämnats till utredningen.

Utredningens experter, departementsrådet Gösta Sandgren och generallöjtnant Curt Sjöö, har deltagit vid de sammanträden och studiebesök som genomförts men även på ett värdefullt sätt bistått utredningen med synpunkter och relevant information i olika frågeställningar.

Överste Åke Jansson och överste Björn Wibom har utredningen redovisat ett specifikt uppdrag avseende fördjupad analys av befintlig utbildningsverksamhet inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan.

l4 lnledning

Curt Sjöö och Åke Jansson har därutöver koordinerat Försvarsmaktens arbete gentemot utredningen. l detta arbete har även generalmajor Curt Westberg, Försvarsmakten. haft en viktig funktion.

Diskussioner har förts med överbefálhavaren Owe Wiktorin, varvid utredningens intentioner och förslag redovisats. Samtal har även förts med chefen för Försvarshögskolan, Claes Tornberg.

Information utredningsarbetet har vidare lämnats till berörda om arbetstagarorganisationer varvid de givits möjlighet att framföra synpunkter.

2.3 Avgränsningsfrågor

l utredningens första skrivelse till regeringen3 framhölls att mot

bakgrund regeringens direktiv skulle de flesta av Försvarsmaktens av organisationsenheter med utbildningsuppdrag ett eller annat sätt komma att beröras utredningsuppdraget. Den bedömning av utredningen då gjorde dock att ett antal organisationsenheters var specialist- och fackutbildningar preliminärt skulle kunna undantas från det fortsatta arbetet. Under arbetets gång har inget ytterligare framkommit denna punkt föranlett ett förändrat som ställningstagande från utredningens sida.

Däremot har utredningen kunnat konstatera att inrättandet av Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i Eksjö varit föremål för regeringens beredning under våren varför även detta utbildningsverksamhet exkluderats från utredningens arbete. centrums De organisationsenheter därmed undantagits är följande: som

Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum Försvarsmaktens helikopterflottilj Flygskolan samt grundläggande taktisk flygutb. GTUZ F l6 Trafikflygarhögskolan Försvarsmaktens internationella kommando Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscenter

3 Se avsnitt 1.1

SOU 1997:1 12 Inledning 15

På utredarens begäran har Försvarsmakten inkommit med kompletterande information avseende den planerade verksamheten vid Arméns taktiska centrum ATAC. Denna begäran föranleddes av att det under arbetets gång framkommit att verksamheten vid arméns stridsskolor och motsvarande skolenheter flera sätt skulle beröras av ATACzs inrättande.

Utredningen har dock inte funnit några utbildningsmässiga skäl som skulle tala för en förändrad lokalisering eller Verksamhetsinriktning vid ATAC än den som framgick av regeringens proposition prop. l996/97z4, Totalförsvar i förnyelse etapp -

l övrigt har följande avgränsningar gällt för utredningsarbetet:

0 De utbildningsverksamheter som behandlats berör i första hand annan personal än värnpliktiga. Detta innebär att grundutbildning för värnpliktiga och andra totalförsvarspliktiga undantagits från utredningsarbetet. De förslag lämnas kan dock indirekt påverka som grundutbildningen av värnpliktiga och andra totalförsvarspliktiga.

0 Utgångspunkten för arbetet har varit att enbart behandla den utbildningsverksamhet som bedrivs inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Förutom specifika beröringspunkter med Luftfartsverkets utbildningsverksamhet har inga andra myndigheters utbildningar hanterats inom för delbetänkandet. ramen

0 Konkreta frågor rörande utformningen olika stabs- och av ledningsförhållanden har primärt inte varit föremål för utredningens arbete. Vissa mer generella ställningstaganden har dock gjorts inom detta område.

0 Riktlinjer för den konkreta genomförandeprocessen föreslagna av förändringar har inte behandlats. Utredningens utgångspunkt har varit att Försvarsmakten så långt möjligt aktuella anpassar förändringar till det pågående omstruktureringsarbetet inom ramen för 1996 års försvarsheslut och mot de tidsförhållanden som angavs däri. Detta innebär att huvuddelen de föreslagna förändringarna av enligt utredningen bör påbörjas snarast och genomförda före vara den l januari 2000 såvida det inte föreligger speciella omständigheter.

Utgångspunkter för utredningens

ställningstaganden

Inledning

1 detta kapitel lämnas redogörelse för de utgångspunkter och en bedömningsgrunder huvudsakligen legat till som grund för de överväganden och de förslag presenteras i delbetänkandet. som

3.2 Det

offentliga åtagandet

Enligt regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare dir. 1994:23 skall det offentliga åtagandet for den av utredningen berörda verksamheten prövas. Utgångspunkten för bedömningen skall de bakomliggande och egentliga vara om målen med verksamheten motiverar ett offentligt åtagande.

Skol- och utbildningsverksamheten inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan har uppgift att vidmakthålla, stödja och som vidareutveckla personalens kompetens inom de verksamhetsområden som bl.a. åvilar Försvarsmakten. Då Försvarsmaktens uppgifter faller inom för de kollektiva nyttigheter riksdagen ramen som sedan länge beslutat skall finnas är det utredningens uppfattning att skol- och utbildningsverksamheten även i fortsättningen bör offentligt vara ett åtagande. Som stöd för denna uppfattning konstaterar utredningen att det även ligger i statsmakternas intresse delta i arbetet att med och besluta om utformningen den grundläggande och den nivåhöjande av officersutbildningen. Däremot finns vissa specifika utbildningsområden där alternativa lösningar till den i dag bedrivna inomverksutbildning kan prövas.

l8 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden SOU l997zl 12

Mot denna bakgrund utredningen att huvuddelen av befintlig anser skol- och utbildningsverksamhet även fortsättningsvis bör bedrivas för Försvarsmaktens och Försvarshögskolans nuvarande inom ramen organisationsenheter.

97 riksdagens

3.3 Försvarsmaktsplan samt

försvarsbeslut 1996

Försvarsmakten inlämnade den 4 1996 sin programplan för mars perioden 1997 t.0.m. 2001. Planen innehöll bl.a. förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur vilken i sin tur baserades statsmakternas övergripande inriktning för myndighetens verksamhet prop. 1995/96212, bet. 1995/96:FöUI, rskr. 1995/9644.

I regeringens proposition prop. l996/97z4, Totalförsvar i förnyelse föreslogs ett flertal förändringar i förhållande till - etapp Försvarsmaktsplan 97 avseende den organisatoriska grundstrukturen. Vidare informerade regeringen att den avsåg att tillsätta en särskild om utredare med uppgift att genomföra en översyn av Försvarsmaktens skolverksamhet.

Riksdagens beslöt bet 1996/97: FöUl, rskr. l996/97:l09 att i allt väsentligt godta vad regeringen anfört i sin proposition. Detta innebar bl.a. att regering och riksdag inte tog definitiv ställning till den framtida skolverksamheten vid F 14 i Halmstad, heller var Väderskolan och Flygledarskolan vid F 5 skulle lokaliseras samt att inga riktlinjer angavs för det långsiktiga behovet av stridsskolor inom armén.

För utredningens vidkommande har Försvarsmaktsplan 97 varit en viktig utgångspunkt. Olika överväganden och motiveringar har varit betydelsefulla för att förstå bakgrunden till de förslag och den Verksamhetsinriktning Försvarsmakten förordade. Samtidigt har som utredningen konstaterat att regeringens proposition och sedermera riksdagens beslut inneburit förändringar i förhållande till Försvarsmaktens förslag medfört helt nya förutsättningar för de som överväganden skall göras beträffande den framtida skol- och som utbildningsverksamheten. Som exempel detta kan nämnas att

SOU 1997:1 12 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden 19

infanteribrigaden IB 16 och luftvämskåren Lv 6 kommer att behållas i Halmstad och att både Stridsskola Mitt och Nord blir med av sina respektive närliggande brigader.

Utredningen har även noterat att Försvarsmaktsplan 97 visserligen förespråkade ytterligare samordning Försvarsmaktens förslag men att i förhållandevis hög utsträckning prioriterade försvarsgrensvisa lösningar fore forsvarsmaktsgemensamma lösningar för den framtida skol- och utbildningsverksamheten. Utredningens utgångspunkter har i detta avseende varit annorlunda eftersom utredningsdirektivet entydigt förordar att försvarsmaktsgemensamma lösningar skall eftersträvas där så är möjligt.

En annan utgångspunkt för utredningens arbete har varit det regeringsuppdrag avseende utbildningssystemet for yrkes- och reservofficerare som Försvarsmakten i samråd med dåvarande Militärhögskolan besvarade 1996-08-29.

3.4 Det militära skol- och

utbildnings-

väsendet

Det militära skol- och utbildningsväsendet kan i övergripande termer indelas i två större områden, nämligen grundläggande och nivåhöjande officersutbildning å sidan och specialist- och ena fackutbildning av både militär och civil personal å andra sidan. Det kan dock noteras att grundläggande och nivåhöjande officersutbildning i sig innehåller ett ston mått fackutbildning. av

Grundläggande och nivåhöjande ofñcersutbildning vad gäller de ges två första utbildningsstegen, Ofñcershögskolan OHS samt Krigshögskolan KHS, inom Försvarsmakten, medan efterföljande utbildningssteg ges vid Försvarshögskolan taktisk kurs och chefskurser.

20 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden SOU 1997:1 12

lnom armén OHS- samt KHS-utbildningarna dels vid arméns ges eller vid motsvarande arméskolorfl, dels vid Krigsskolan i stridsskolor Karlberg. lnom flygvapnet och marinen ges motsvarande utbildningar dels vid de specifika skolor som går under benämningarna fiygvapnets respektive marinens OHS och KHS, dels vid någon av respektive försvarsgrens facksskolor eller motsvarande. OHS och KHS är således benämningar utbildningsprogram inom armén medan det inom flygvapnet och marinen även symboliserar namn specifika skolor.

Dessa olikheter beror principiell skillnad mellan en försvarsgrenarna innebär att armén genomför truppslags/ som funktionsvis OHS-utbildning för både yrkes- och gemensam reservofficersaspiranter medan flygvapnet och marinen börjar med en försvarsgrensgemensam start vilken sedan övergår i fackutbildning. Denna skillnad är dock enligt Försvarsmakten helt befogad och konstitueras olika utbildningsmål. Utbildningen vid KHS är av emellertid mer likartad mellan försvarsgrenarna.

Specialist- och fackutbildning bedrivs i huvudsak vid någon av Försvarsmaktens olika fackskolor eller i vissa fall vid Försvarshögskolan. Med undantag för den senare avspeglar dessa skolor i betydande utsträckning forsvarsgrens- och truppslagsuppdelning. En stor andel utbildningsverksamheten vid av dessa skolor utgörs även grundläggande- och nivåhöjande av utbildningsmoment. Detta medför att det är omöjligt att dra någon absolut skiljelinje mellan de två övergripande utbildningsområdena vad gäller vid vilka skolor utbildningarna bedrivs.

Skolornas anknytning till respektive försvarsgren och/eller truppslag får även till följd att de i hög utsträckning återfinns samlokaliserade med sina respektive typförband Ett exempel detta är kustflottans i Karlskorna och Berga. Denna generella koppling skolor som ligger medför i de fall skolor omlokaliseras/avvecklas kommer det även att fortsättningsvis att bedrivas militär verksamhet på den berörda orten. Utredningen att det endast i ett fåtal fall skulle vara möjligt att anser helt lämna omlokalisering/avveckling av en skola. en ort genom

viktig företeelse utbildningsmässig samordning mellan En annan är officerare och värnpliktiga. Armén har i relativt stor utsträckning skolor

4 Stabs- och sambandsskolan. Fältarbetsskolan, Underhållsskolan samt Arméns tekniska skola.

SOU l997zl 12 Utgångspunkrer för utredningens ställningstaganden 21

som enbart är till för anställd personal, medan marinen och flygvapnet i större omfattning bedriver integrerad utbildning för både anställd personal och värnpliktiga.

Försvarsmaktens olika fack- och specilistutbildningar nyttjas även i flera avseenden för att utveckla kompetensen hos den civilanställda personalen. Det kan t.ex. röra sig om civila tjänstemän har eller som avses erhålla uppgifter inom för krigsorganisationen. ramen

Civilanställd personal är kollektiv heterogen eftersom som personalens befattningar återfinns inom flera olika yrkesfack. Anställning sker efter avslutad civil utbildning och/eller mot bakgrund av annan relevant arbetslivserfarenhet, vilket innebär att behov och form av fortsatt kompetensutveckling varierar från fall till fall.

Även de specifika utbildningsfrågorna kommer om mer att behandlas inom ramen for slutbetänkandet har utredningen vid sina ställningstaganden beaktat att de civilanställda är viktig en personalresurs och som dessutom utgör en betydande andel eleverna av vid Försvarshögskolans och Försvarsmaktens olika skolor.

Totalt finns 49 skolor/utbiIdningscentrum eller motsvarande inom Försvarsmakten och vid Försvarshögskolan med utbildningsverksamhet

for anställd personal5. l nedanstående sammanställning redovisas vilka

dessa organisationsenheter är samt var de är lokaliserade. Det bör noteras att vissa av skolorna/centrumen är under inrättande eller föremål för annan pågående förändring.

Skola Lokaliseringsort Krigsskolan Karlberg, Stockholm F Mzs idrotts- och överlevnadscentrum Karlberg, Stockholm Hemvärnets stridsskola Norsborg Stridsskola Syd Skövde Stridsskola Mitt Kvarn Stridsskola Nord Umeå Totalförsvarets skyddsskola Umeå Artilleriets stridsskola Kristinehamn Luftvärnets stridsskola Norrtälje Arméns stabs- och sambandsskola Enköping Totalförsvarets signalskyddsskola Enköping

5Antal skolor innan förslag från utredningens sida

22 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden SOU 1997:1 12

Arméns fältarbetsskola Eksjö Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum Eksjö Arméns underhållsskola Skövde Arméns motorskola Skövde Arméns tekniska skola Östersund FM:s underrättelse- och säkerhetscentrum Uppsala FM:s helikopterflottilj Linköping FM:s internationella kommando Almnäs FMzs sjukvårdscentrum Hammarö, Karlstad Marinens ofñcershögskola Karlskrona Sambandsskolan Karlskrona lntendenturskolan Karlskrona Dykskolan Karlskrona, Berga, Rindö Marinens systemtekniska skola Karlskrona Marinens krigshögskola Berga Ytstridsskolan Berga Ubåtsstridsskolan Berga Ledningssytemskolan Berga

Räddningstjänstskolan Berga/Karlskrona

Bassäkskolan Berga Minkrigsskolan Berga

Skeppstekniska skolan Berga/Karlskrona

Radarskolan Göteborg Amñbieskolan Rindö Minkrigsskolan Rindö Kustartilleriets stridsskola Täby

Flygskolan Ängelholm/Uppsala

Flygvapnets väderskola Ljungbyhed Flygvapnets flygledarskola Ljungbyhed Trañkflygarhögskolan Ljungbyhed Flygvapnets officershögskolan Halmstad Flygvapnets tekniska skola Halmstad Flygvapnets basbefálskola Halmstad lT-skolan Halmstad Flygvapnets krigshögskola Uppsala Flygvapnets flygbefälskola Uppsala Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola Uppsala Stockholm, Karlstad, Östersund Försvarshögskolan

SOU l997: l 12 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden 23

3.5 Det svenska

befälssystemet

Försvarsmakten tillämpar ett befalssystem benämns Den Nya som Befälsordningen NBO. Systemet, är unikt att det bygger som genom en gemensam befälskår, infördes 1983 statsmakternas initiativ och efter ett omfattande utredningsarbete samt beslut genom av riksdagen. Det har därefter utvecklats successivt grundstrukturen men har i allt väsentligt förblivit oförändrad.

NBO innebär att alla blivande officerare antas enhetligt genom ett rekryteringssystem och genomgår grundläggande utbildning, samma även om vissa variationer föreligger mellan de olika försvarsgrenarna. Den grundläggande utbildningen syftar till officerarna kompetens att ge för att lösa uppgifter som i utländska försvarsmakter löses av underofficerare och underbefál, dvs. chefsuppgifter lägre forbandsnivåer. Först längre i utbildningssystemet kan upp utbildningen inriktas mot officersuppgifter åvilar högre som chefspositioner.

Systemet med en befälskår betyder dessutom att den grundläggande utbildningen dels måste kunna tillgodose grunden för officerens långsiktiga utveckling, dels måste möta kraven officeren att omedelbart efter utbildningen skall kunna fylla plats i krigs- och en grundorganisationen. Därför måste utbildningssystemet bli en kompromiss mellan generella och specialistbetonade mer rent utbildningsinslag eftersom alla officerare inte skall utbildas inom samma områden. Ett mindre antal skall utbildas for att inneha höga chefspositioner medan huvuddelen skall utbildas till och befattningar i löjtnants- eller kaptensnivån. Ett stort antal skall under huvuddelen av sitt yrkesliv inom Försvarsmakten arbeta med uppgifter som kräver mer av specialistkunskaper än generella kunskaper.

De mycket speciella förhållanden som en officer skall verka under samt det faktum att dugligheten i normalfallet inte kan värderas i en helt realistisk situation sätter därför kvalitetsfrågorna i för centrum officersutbildningen. En viktig grundförutsättning är därför att utbildningssystemet kan officerarna förmåga att kunna verka direkt ge utan handledning i krig. Detta innebär att särskilda krav måste ställas på utbildningen, som i vissa avseenden inte är helt relevanta inom ramen för andra yrkesutbildningar.

Utgångspunkter För utredningens ställningstaganden SOU 1997:1 12

3.6 Elevvolymer

En viktig utgångspunkt för den framtida grundläggande och nivåhöjande utbildningsverksamheten vid OHS respektive KHS är de elevvolymer bedöms nödvändiga För att kunna uppfylla de som som krigsorganisatoriska målsättningarna. Nedan redovisas de elevantal enligt Försvarsmaktens långsiktiga planeringsiiiriktning motsvarar som det krigsorganisatoriska behovet fr.0.m. 98/99.

Beräknad antagning till officers- och krigshögskoleprogrammen

OHS KHS Armén yrkesofñcerare 320 280 reservofñcerare 280 180

Marinen yrkesofficerare 1 50 120 reservofñcerare 60 25

Flygvapnet

Totalt

yrkesofñccrare 600 485 varav reservofficerare 375 240 varav

Tabell 2.6 Långsiktig inriktning avseende planerat antal elever .mm 98/99 kommer att antas for utbildning vid årligen OHS respektive KHS inklusive uppskattade avgångar

framgår den planerade årliga antagningsvolymen till Av tabellen att totalt uppgår till 975 respektive 725 elever. Vad gäller OHS och KHS antalet reservofñcerare skall antas till OHS armén bör noteras att som det långsiktiga krigsorganisatoriska behovet, vilket i första är högre än de under de första tjänstgöringsâren efter hand kan förklaras av att skall kunna utnyttjas för uppgifter i grundorganisationen. En stor OHS

SOU 1997: 112 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden 25

del av dessa reservofficerare kommer således inte vidareutbildas att vid KHS. Antalet elever vid KHS avspeglar i allt väsentligt det krigsorganisatoriska behovet krigsförbandschefer. av

Försvarsmakten har framhållit att det totala antalet elever som for närvarande antas till utbildningarna är något lägre än det långsiktiga behovet. Enligt Försvarsmakten beror detta framför allt den anpassningsprocess pågår vid myndigheten till följd som nu av 1996 års försvarsbeslut.

Har då beslut reducerad krigsorganisation och i dess om en förlängning en minskande total personalram någon betydelse for antalet elever

1 ett försök att besvara denna frågeställning har utvecklingen av antalet antagna elever vid OHS jämförts med vissa konkreta och mätbara faktorer avseende krigsorganisationens storlek. Det är givetvis svårt, för att inte säga omöjligt, att lyfta fram faktorer tiden som över och en aggregerad nivå kan betraktas representativa och som heltäckande för krigsorganisationens utveckling inom respektive försvarsgren. Följande faktorer har dock bl.a. använts mot bakgrund av att de ofta förs fram i debatter och ligger till grund för beslut om krigsorganisationens storlek:

0 antal brigader inom armén 0 antal basbataljoner inom flygvapnet 0 antalet ytstridsfartyg inom marinen

26 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden

Armén

400 35 350 30

25 E y-off

200 i res-off g Q 3 150 brigader 1° . 100 -- 50 å 5 s å 0 A . 0 . , O a O O G O 9 8

Flygvapnet

200 Y-O 1 150 I: res-off

100 . basbat.

Marinen

150 Y-O 1 100 res-off Li , ytfartyg 50

O O O u-

Figur 6 Jämförelse mellan antalet elevervia OHS och vissa krigorganisatoris/a

storheter, Historiska uppgifter antalet resentq/fioerare inom marinen saknas. om

SOU 1997:1 12 Ulgångspunkterför utredningens ställningstaganden

Som framgår av jämförelserna torde det stå klart den att storleksmässiga utvecklingen krigsorganisationen inte räcker av som bakgrund för att förklara och härleda den antalsmässiga utvecklingen elevvolymerna. Dessa har historiskt varierat från år till sett år även om en viss tendens till nedgång kan skönjas, men något direkt linjärt samband synes emellertid inte kunna påvisas. Intressant att notera för det fortsattta resonemanget är däremot den ökning antalet elever av som Försvarsmaktens inriktning innebär.

l de samtal som utredningen fört med från representanter Försvarsmakten för att söka förklaringar till den antalsmässiga utvecklingen har framkommit att storleken och variationerna i stor utsträckning kan härledas till kombination flera olika faktorer. en av Som de mest betydelsefulla har angivits:

förändringar i officerskårens åldersstruktur, principer för och förmåga att rekrytera officerare, behov av yrkes- och reservofficerare i olika funktioner och på olika nivåer, förtätning av yrkesofficerare i krigsorganisationen, krigsorganisationens strukturella utveckling, uppsägning från arbetstagarnas sida, förändringar i utbildningssystemet, ekonomiska förutsättningar för att rekrytera officerare.

Det har inte varit möjligt att fastställa specifik rangordning med en avseende faktorernas betydelse eftersom de utgörs av en kombination av både påverkbara och icke-påverkbara faktorer. De uppräknade faktorerna är inte heller kontinuerligt relevanta för att förklara förändringarna antalet elever. av

Som en ytterligare bidragande orsak till ökningen av antalet elever under de närmast kommande åren kan framhållas behovet av att indirekt ersätta de yrkesoffcerare som accepterat Försvarsmaktens erbjudande om förtida pension SPB.

Den slutsats som utredningen dragit avseende utvecklingen av antalet elever är att även krigsorganisationen om minskar storleksmässigt kommer detta, i vart fall kort sikt, att vara av mindre betydelse för att förklara utvecklingen. Dess relevans relativt är

28 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden SOU 1997:1 12

underordnad andra faktorer även vid en minskande total som personalram kan få till följd att elevvolymerna under vissa tidsperioder måste upprätthållas förhållandevis hög nivå. en

Sett utifrån detta perspektiv har utredningen inte funnit någon anledning närmare diskutera den planeringsinriktning som att Försvarsmakten presenterat. Utredningen noterar dock den ökning av Försvarsmakten anmält i förhållande till närmast antalet elever som föregående år. Samtidigt kan konstateras att under de två närmast föregående decennierna har t.ex. antalet armébrigader minskat från 28 till nuvarande inriktning l3 stycken. Utredningen vill därför betona om betydelsen Försvarsmakten fortsätter sin uppföljning av av att utvecklingen så långsiktiga analyser utvecklingstendenser och att av orsakssamband även framdeles kan genomföras.

3.7 Förmåga till anpassning

Ett viktigt inslag i försvarsbeslutet är kravet att Försvarsmakten statsmakterna skall kunna utvecklas både kvalitativt och efter beslut av kvantitativt. Bakom detta ligger att beredskapen för att kunna utveckla krigsorganisationens fulla styrka sänkts från dagar till i vissa fall flera år. Detta medför även konsekvenser för skol- och utbildningssystemet då måste organiserat för att klara situationer bl.a vad som vara av nya utbildning och kompetensutveckling. gäller behovet av

3.7.1 Organisatorisk struktur

En viktig utgångspunkt för den framtida organisatoriska grundstrukturen för skolverksamheten är att redan befintliga etablissemang så långt möjligt skall användas för att inrymma nödvändig utbildningsverksamhet. Rationaliseringar bör dock eftersträvas och då främst samordning och koncentrering av genom utbildningsverksamheten. Samtidigt bör det i enlighet med anpassningsfilosofm finnas flexibilitet att i första hand kort sikt en hantera vissa förändringar antalet elever inom ramen för kunna av befintlig organisatorisk struktur. Utredningens bedömning är dock att

SOU l997zl 12 Utgångspunkter för utredningens .ställningstaganden 29

denna flexibilitet inte behöver vara gränssättande for olika förslag till rationaliseringsåtgärder dels bakgrund mot av det mer långsiktiga anpassningsscenariot, dels med beaktande av kostnaden för att upprätthålla outnyttjade tillgångar.

3.7.2 Förutsättningar för

långsiktig

kompetensutveckling

Vad kravet på anpassingsförmåga konkret innebär mer för utbildningssystemet är fortfarande föremål för analys inom Försvarsmakten. Utredningen återkomma avser att till dessa delar i slutbetänkandet vill dock redan lämna några kommentarer men nu som har betydelse för den organisatoriska grundstrukturen.

En första reflektion är att det inom vissa utbildningsområden torde vara viktigt att upprätthålla tillräcklig kapacitet och omfattning en verksamheten for att den långsiktiga kompetensen inom Försvarsmakten skall kunna säkerställas. Detta kan t.ex. röra områden där respektive forsvarsgren bedriver likartad utbildning for verksamhetsmässigt begränsade områden och som därför borde samordnas.

Ett annat exempel är den tekniska utbildningen där planeringen av utbildningens utformning borde bli långsiktig. mer En högre grundkompetens torde underlätta personalens anpassningsmöjligheter till den snabba utvecklingstakten inom området.

Avslutningsvis vill utredningen även uppmärksamma utvecklingen bl.a. vapensystemsidan. Alltmer fokuseras intresset kring informations- och ledningssystemen. Bakgrunden till detta är insikten om betydelsen av att veta vad händer, det händer, som var var olika vapensystem får optimal verkan samt hur insamlad information skall hanteras for att kunna utnyttjas mot fiendens punkter. svaga Ett lika betydelsefullt inslag är att förneka fienden samma fömiågor. De organisatoriska grundförutsättningarna for långsiktig utveckling av lednings- och informationssystem tillmäts därför stor betydelse i utredningens ställningstaganden.

30 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden SOU l997zl l2

3.8 inom Försvarsmakten

Samordning

En del skol- och utbildningsverksamheten är som tidigare stor av nämnts Forsvarsgrens- och/eller truppslagsanknuten. En av utredningens viktigaste utgångspunkter har därför varit att pröva om en ökad samordning inom olika områden kan uppnås inom Försvarsmakten. Utredningsdirektivet är mycket entydigt denna punkt eftersom det gör gällande att utbildningsverksamheten i ökad utsträckning bör bedrivas gemensamt För hela Försvarsmakten och dessutom kunna samutnyttjas för civila statliga myndigheter, kommuner och organisationer med totalförsvarsuppgifter.

Utredningen har bedömt att poteniell samordning kan prövas flera olika sätt och inte enbart med utgångspunkt från skolor som till eller bakgrund kursutbud kan antas utgöra möjliga namnet mot av samordningsalternativ. Med anledning härav har utredningen uppdragit några de förordnade experterna att utföra kompletterande av en analys avseende olika skolors utbildningsprogram och Verksamhetsinriktning. Analysen har därefter legat till grund för Fördjupade uppdrag avseende potentiella samordningsområden. Resultatet från dessa uppdrag visar bl.a. att samordning går att uppnå flertal olika sätt och inte enbart samlokalisering av olika ett genom skolor. Försvarsmakten har t.ex. pekat vikten av att olika etableras för att detta sätt undvika dubbelkompetens expertcentrum inom myndigheten.

3.9 Ekonomiska och finansiella

bedömningsgrunder

3.9.1 Inledning

betydelsefull utgångspunkt För utredningens ställningstaganden En har varit de ekonomiska konsekvenser olika potentiella åtgärder som Utredningen vill dock redan inledningsvis betona att de medför.

SOU

1997:1 12 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden

ekonomiska konsekvenserna inte varit helt överordnade andra i sammanhanget relevanta bedömningsgrunder.

Som en bakgrund till hanteringen de ekonomiska konsekvenserna av har utredningen ansett det betydelsefullt återge huvudpunkterna vara att kring de ekonomiska ställningstaganden som gjordes i samband med försvarsbeslutet.

3.9.2 Försvarsmaktens ekonomiska

kalkyler inför

försvarsbeslutet

lnom ramen för Försvarsmaktsplan 97 återfanns antal ett stort ekonomiska kalkyler som redovisade de besparingseffekter skulle som genereras om Försvarsmaktens förslag till förändringar genomfördes. För ändamålet hade en specifik kalkylmodell för olika typer av investeringar utvecklats. Modellen hade utgångspunkt endast som att betalningskonsekvenserna för Försvarsmaktens vidkommande skulle redovisas för olika kostnadsposter såsom personal och mark, anläggningar och lokaler MAL. Någon direkt hänsyn till totalt nyinvesteringsbehov skulle således inte redovisningen tas, utan skulle i detta avseende enbart visa de betalningskonsekvenser som nyinvesteringarna föranledde.

Härigenom jämfördes endast de kalkylerade betalningsflödena mellan bibehållen verksamheten i oförändrad skick och det förslag till förändring som Försvarsmakten förordade. Detta dock var ett helt korrekt förfarande och i enlighet med 1995 års planeringsanvisningar från regeringen.

3.9.3 Regeringens hantering de ekonomiska

av

kalkylerna

lnom ramen för regeringens beredning de ekonomiska kalkylerna av har utredningen erfarit att alla förslag till förändringar i förhållande till Försvarsmaktens förslag baserades kompletterande beräkningar och annan relevant information från Försvarsmakten. Det emellertid är

32 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden SOU l997zl 12

viktigt att poängtera att regeringen till ytterligare en faktor till sin bedömning, nämligen behovet av nyinvesteringar. Härigenom framhöll regeringen att förslag till förändringar som inte med rimlig säkerhet hade långvarig beständighet och där den framtida strukturen inte var en klarlagd borde undvikas. Detta gällde särskilt i de fall där sådana omlokaliseringar förenade med påtagliga investeringskostnader var eller andra kostnader. Härigenom skulle också behovet av Iånefmansierade investeringar och därigenom statens upplåningsbehov minska. Sådana hänsynstagande för att förstärka statens finanser ingick inte regeringens anvisningar till Försvarsmakten.

3.9.4 Ekonomiska beräkningar inom för

ramen

utredningens arbete

Försvarsmakten har uppdrag från utredningen utfört ett antal ekonomiska beräkningar avseende olika alternativ till förändrad organisatorisk grundstruktur för skol- och utbiIdningsverksamheten. Beräkningsmetoden har varit densamma som inför försvarsbeslutet. dvs. besparingseffekterna kommer att analyseras givet olika förslag till förändringar.

Försvarsmakten har i sina kommentarer till de utförda beräkningar pekat att det föreligger viss osäkerhet vad gäller de angivna besparingarna. Enligt Försvarsmakten bör därför resultatet av beräkningarna i första hand utgöra ett instrument förjämförelse mellan olika alternativ och inte ligga till grund för definitiva ställningstaganden avseende totala besparingar. Utredningen anser ändå att de kalkylerade besparingarna viktigt faktor för helhetsbedömingen, varför utgör en dessa kommer att redovisas inom ramen för de genomförda konsekvensanalyserna.

3.9.5 Ekonomiska bedömningsgrunder

Utredningen har analyserat alla de konsekvenser som noga Försvarsmaktsplanen och sedermera riksdagens beslut innefattade. Den tolkning utredningen gjort riksdagens försvarsbeslut, vad gäller det av

SOU 1997:1 12 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden

ekonomiska utfallet, är att med de Förändringar gjordes i som förhållande till Försvarsmaktens ursprungliga förslag, är planen i balans under de första fem åren, dvs. fr.0.m. 1997 t.0.m. 2001. Med detta avses att riksdagens beslut kommer att generera minst lika stora besparingar Försvarsmaktens ursprungliga förslag. som l sammanhanget kan dock noteras att Försvarsmakten hävdat deras att förslag under de efterföljande fem åren, dvs. fr.0.m. 2002 2006 t.o.m. skulle genererat större besparingar än den riksdagen beslutade av inriktningen.

Utgångsläget for utredningens arbete har således varit riksdagens att beslut kommer att generera viss besparingssumma för en som utredningens vidkommande motsvaras ett utgångsläge motsvarande av noll. Med detta att varje besparing förslag från utredningens menas som sida kan påvisa samtidigt innebär en ytterligare besparing i förhållande till riksdagens beslut.

l övrigt konstaterar utredningen att det inte finns några konkreta besparingsmål angivna i utredningsdirektivet. Däremot anges att förslagen från utredningens sida bör föranleda åtgärder som innebär att de samlade resurserna utnyttjas bättre. Utredningens tolkning detta av är att visserligen skall besparingar kunna påvisas det i men att stor utsträckning även handlar att t.ex. personalens kompetens utnyttjas om ett mer ändamålsenligt sätt.

Möjligheten att påvisa besparingseffekter har dock varit av förhållandevis stor betydelse. Vad gäller nyinvesteringsbehov har utgångspunkten varit att dessa så långt möjligt bör undvikas eftersom t.ex. befintliga etablissemang bör utnyttjas i största möjliga mån. Samtidigt har utredningen inte sett sig förhindrad föreslå åtgärder av att som medför nyinvesteringar. Dessa har då varit motiverade bl.a. av långsiktigt hållbara samordningslösningar.

Regionalpolitiska konsekvenser

Utredningens bedömning är att regionalpolitiska konsekvenser har beaktats mot bakgrund av de förslag lämnas i det efterföljande som kapitlet.

34 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden SOU 1997:1 12

Som tidigare nämnts är det utredningens uppfattning att det endast i undantagsfall skulle vara möjligt att helt avveckla den militära verksamheten ort omlokalisering av skol- och en genom utbildningsverksamhet det slag som hanteras inom ramen för av utredningen.

Jämfört med avveckling/omlokalisering av ett militärt förband en t.ex. ett regemente kommer de personella konsekvenserna att vara tämligen begränsade. Detta beror dels att personalstyrkan vid en skola eller motsvarande enhet är betydligt mindre än vid ett militärt förband, dels att majoriteten personalen vid skolorna utgörs av av yrkesofficerare dessutom i många fall är kommenderade till som tjänsten lärare under en kortare tidsperiod. som

Utredningens ambition har dock varit att som en del av gjorda helhetsbedömningar olika förslag försöka finna en acceptabel av regional balans avseende skolornas lokalisering.

3.1 1 J ämställdhetspolitiska konsekvenser

Utredningens uppfattning är att Försvarsmakten måste ha en utbildningsorganisation bl.a. främjar statsmakternas ambition att som öka antalet kvinnliga officerare inom det militära försvaret. Utredningen avser analysera hur frågan kan kopplas till utbildningsverksamheten inom ramen för utredningens slutbetänkande.

3.12 Slutsatser

I detta kapitel har en redogörelse lämnats för olika utgångspunkter och bedömningsgrunder som legat till grund för utredningens förslag. Någon specifik prioritetsordning avseende de mer specifika bedömingsgrunderna har inte upprättats utan dessa har i stället legat till grund för sammanvägd bedömning i varje enskilt fall. en Sammanfattningsvis har följande bedömningsgrunderna varit de mest betydelsefulla:

, SOU 1997: l2 Utgångspunkter för utredningens ställningstaganden 35

möjlighet till samordning, åtgärder som gynnar långsiktig kompetensutveckling, ekonomiska konsekvenser, Förutsättningar för anpassning, rationellt utnyttjande av befintlig organisatorisk grundstruktur.

, p

4 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur

Inledning

l detta kapitel presenteras utredningens förslag till förändringar i den organisatoriska grundstrukturen. Förutom dessa återges även bakgrundsbeskrivning, resultatet från eventuella utredningsuppdrag till Försvarsmakten, konsekvensanalys samt de alternativ övervägts. som Förslagen redovisas med utgångspunkt från olika skolor och utbildningscentrum.

De förslag till benämningar skolor i det m.m. som presenteras följande bör ses som preliminära, eftersom det under själva genomförandeprocessen kan framkomma skäl talar för alternativa som benämningar. Det kan t.ex. bero specifika ledningsforhållanden etc. Det kan också bero på olika ställningstaganden utredningen som kommer fram till i slutbetänkandet.

38 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1

4.2 Officers-

Försvarsmaktsgemensam utbildning

Utredningens förslag

Följande enheter inrättas: Militärhögskolan i Halmstad 0 Militärhögskolan i Stockholm Solna 0 Militärhögskolan i Östersund 0

Följande enheter upphör och inordnas i ovan föreslagen skolstruktur: Flygvapnets officershögskola i Halmstad 0 Flygvapnets krigshögskola i Uppsala Marinens officershögskola i Karlskrona Marinens krigshögskola i Berga Arméns krigsskola i Stockholm Solna

Ett de utredningsområden behandlats är Förutsättningarna för av som samlad officersutbildning gemensam för hela Försvarsmakten. Den en organisatoriska grundstrukturen mycket viktig förutsättning utgör en för möjligheten att kunna inrätta sådana skolor.

l avsnitt 2.4 lämnades kortare redogörelse för OHS- respektive en KHS-utbildningarna. Härvidlag konstaterades att vissa skillnader förelåg mellan de olika försvarsgrenarnas grundläggande och nivâhöjande officersutbildningar. Utredningen har dock gjort bedömningen att det ändå fanns grund for att undersöka förutsättningarna för samlad och forsvarsmaktsgemensam en officersutbildning. Detta gäller framför allt de utbildningsdelar som är teoretisk natur och bedrivs inom ramen för OHSav mer som respektive KHS-programmen.

s SOU, i 1997: 12 l Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur 39

l ett specifikt utredningsuppdrag överlämnats som till Försvarsmakten begärde utredningen olika alternativa lösningar att för gemensamma utbildningsmoment skulle redovisas. Uppdraget baserades på en bibehållen inriktning års sammanlagd om tre utbildningstid för OHS och KHS. Med detta utgångspunkt som skulle i första hand Förutsättningarna för respektive två terminers en gemensam utbildning utredas. Olika potentiella Iokaliseringslösningar skulle också redovisas.

4.2.1 Försvarsmaktens preliminära

bedömning

l det svar som Försvarsmakten sedermera överlämnade till utredningen gjordes flera viktiga konstateranden. Förutom det faktum att det föreligger utbildningsmässiga skillnader mellan de olika försvarsgrenarna skulle emellertid fördel med en att bedriva försvarsmaktsgemensam officersutbildning förstärkt vara att en identifiering med en integrerad försvarsmakt skulle underlättas. Andra fördelar ansågs att utbildningen skulle vara kunna genomföras mer rationellt genom stordriftsfördelar samverkan mellan samt att elever med olika bakgrund skulle kunna ge en bättre förståelse för helheten.

Försvarsmakten erinrade dock att reservofficersutbildningen om skulle komma att påverkas. Utbildningen denna personalkategori av är i alla försvarsgrenar integrerad med yrkesofficersutbiIdningen. Enligt Försvarsmakten är denna samordning mycket viktig för kvalitén. En försvarsmaktsintegrering officersutbildningen skulle av medföra att målen för utbildningen av reservofficerare skulle komma i fokus. Målet med denna utbildning är att eleverna efter OHS-prorammet skall kunna krigsplaceras som plutonchef i armén och tjänstegrenschef som i marinen och flygvapnet. Enligt Försvarsmakten skulle försvarsmaktsgemensam utbildning i grunden ändra förutsättningarna för reservofficerssystemet.

Mot denna bakgrund framhöll Försvarsmakten att ett försvarsmaktsgemensamt skede termin skulle kunna inarbetas i om en det utbildningssystem som Försvarsmakten under hösten 1996 föreslagit regeringen. Föutsättningen för detta dock var att terminen genomfördes under de två första åren officersutbildningen, dvs. av under OHS-programmet. Trots den omstrukturering utbildningen av

SOU l9l97zl 12

40 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur l

som ansågs bli nödvändig skulle utbildningsmålen kunna uppfyllas och officeren skulle ges en bredare och mer försvarsmaktspräglad syn sin yrkesroll än vad som är fallet i nuvarande system.

Två terminers gemensam utbildning bedömdes däremot inte kunna genomföras dagens utbildningsmål skulle kunna uppfyllas. Bl.a. om skulle officeren inte den grad av professionalism som krävs för att ges denne skall kunna verka i krigs- respektive grundorganisationen det sätt sker. Alternativet skulle vara att förlänga utbildningen med som nu motsvarande termin vilket dock skulle generera oacceptabla en kostnadsökningar och/eller att alla officerare inte skulle kunna ges denna utbildning, vilket i praktiken vore att införa ett tvåbefálssystem. En total översyn utbildningssystemet skulle härigenom bli av nödvändig.

Vad gäller tänkbara lokaliseringsorter lämnade Försvarsmakten en redovisning potentiellt skulle kunna komma i fråga for för de orter som försvarsmaktsgemensam utbildning. Flera har dock gallrats bort i ett en tidigt skede att de inte uppfyller vissa grundläggande krav som bör pga. ställas den berörda orten. En viktig utgångspunkt har t.ex. varit att skolorna bör lokaliseras orter som även motsvarar upptagningsområden for officersaspiranterna och då speciellt med beaktande deras respektive hemorter. Närhet till specifika militära av förband har således inte varit helt styrande.

Försvarsmakten anförde vidare att antalet platser som kan komma i fråga inte bör för stort, bl.a. mot bakgrund av kompetens- och vara personalförsörjningsskäl. Redan i dagens system är försörjningen med kompetenta lärare gränssättande faktor för kvalitén i utbildningen. en Antalet platser kan komma i fråga begränsas också av att som produktionsvolymen inte får bli för liten.

4.2.2 Konsekvensanalys

Vad gäller konsekvensanalysen har två olika scenarion varit föremål för granskning. Det ena baseras att fyra försvarsmaktsgemensantma skolor inrättas och det andra att tre forsvarsmaktsgemensamma

SOU 1997:1 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundsrruklur

skolor inrättasö. l båda alternativen är orterna Halmstad, Stockholm och Östersund aktuella medan det första alternativet även inkluderar Karlskrona. Dessa orter har utifrån Försvarsmaktens beskrivning bedömts vara de som har mest förutsättningar för gynnsamma att hantera försvarsmaktsgemensam utbildning. Utredningen delar i allt väsentligt denna bedömning.

De två alternativen har vid beräkning besparingseffekter jämförts av med bibehållen verksamhet enligt dagens utbildningssystem vid befintliga officers- och krigshögskolor samt vid krigsskolan. Följande preliminära resultat har erhållits:

Alternativ

FM 4 Halmstad, Stockholm, Östersund och Karlskrona FM 3 Halmstad, Stockholm och Östersund Alla belopp i miljoner kr

Angivna besparingar inkluderar vissa Iönekostnader etc. som även framdeles kommer att belasta Försvarsmakten inte specifikt men skolverksamheten. För Försvarsmakten helhet kommer därför som besparingarna att till viss del lägre än angivna belopp. vara ovan

Den ekonomiska skillnaden mellan FM 4 och FM 3 beror främst på:

att fier officerare kan frigöras för förbandsproduktion i FM att mer MAL kan lämnas i FM färre antal civila behövs för stödproduktion i FM mindre behov investeringar i FM av kostnader För resor. traktamenten, stödproduktion blir lägre i FM

° Analysen baseras att utbildningen vid de försvarsmaktsgemensamma skolorna i likhet med nuvarande system med försvarsgrensspecifika skolor kompletteras med utbildning vid specifika fack-, funktions- eller truppslagsskolor.

42 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

Försvarsmakten har även kalkylerat beläggningsgraden vid de olika skolorna och funnit att den genomsnittliga beläggningsgraden i alternativet FM 4 kommer cirka 64 procent medan den i att vara alternativet FM 3 kommer att vara 76 procent. Under vissa månader kommer dock den totala beläggningsgraden i FM 3 vara mycket hög, närmare 100 procent.

4.2.3 Utredningens förslag och bedömning

Utredningens utvärdering Försvarsmaktens genomlysning av av frågan har lett till ställningstagandet att försvarsmaktsgemensamma skolor inom för OHS- respektive KHS-programmen kan och bör ramen inrättas. Utredningens förslag innebär att nedanstående skolenheter inrättas följande orter:

Militärhögskolan i Halmstad; Militärhögskolan i Stockholm Solna; Militärhögskolan i Östersund.

Samtidigt föreslås att följande skolenheter upphör och inordnas i ovan föreslagen skolstruktur:

Flygvapnets officershögskola i Halmstad; Flygvapnets krigshögskola i Uppsala; Marinens officershögskola i Karlskrona; Marinens officershögskola Berga; Arméns krigsskola i Stockholm Solna.

Försvarsmakten framhöll i sin bedömning att en termin var möjlig att samordna inom OHS-programmet även om inte alla utbildningsmomcnt skulle vara konkret försvarsmaktsgemensamma. Med detta utgångspunkt har utredningen konstaterat att alla som utbildningsmoment/-kurser inom ramen för OHS- och KHSoch är teoretiska till sin natur bör genomföras vid de programmen som föreslagna Militärhögskolorna. Effekten härav blir att dessa skolor nu kommer tillhandahålla både forsvarsmaktsgemensamma och att försvarsgrensspecifika utbildningsdelar, varvid nuvarande officers- och krigshögskolar samt krigsskolan avvecklas. I likhet med nuvarande

SOU l997: l 12 F inslag till förändrad organisatorisk grundstruktzzl 43

system med försvarsgrensspecifika skolor kommer utbildningen vid Militärhögskolorna att kompletteras med utbildning vid specifika fack-, funktions- och/eller truppslagsskolor. Den stora skillnaden blir således att de försvarsgrensvisa skolorna ersätts med försvarsmaktsgemensamma skolor. Denna inriktning utgjorde även utgångspunkten för den konsekvensanalys utförts som av Försvarsmakten.

Vad gäller valet mellan tre eller fyra skolor har utredningens

bedömning varit att tre skolor bl.a. underlättar personalförsörjningen,

bidrar till en ökad integreringen mellan de olika försvarsgrenarna samt medverkar till ett rationellt och optimalt resursutnyttjande. mer Mot detta skall dock ställas att fyra skolor något ökad handlingsfrihet ger en och i vissa fall bättre utvecklingsmöjligheter. Argumenten for tre skolor, inklusive preliminärt kalkylerade besparingar, har dock vägt tyngre än argumenten för att inrätta fyra skolor. Utredningen har uppfattat att Försvarsmakten delar denna inriktning, då lösningar som beaktar kompetens- och personalförsörjning eftersträvas.

Den exakta utformningen utbildningsverksamheten vid av Militärhögskolorna, dvs. inom OHS- respektive KHS-programmen,

samt fördelningen mellan dessa skolor och fack-, funktions- och/eller

truppslagsskolorna utredningen återkomma till i slutbetänkandet, avser då det varit möjligt att slutföra detta arbete inom ramen för delbetänkandet. En viktig och grundläggande frågeställning i detta

sammanhang blir att mer exakt fastställa vilka utbildningsdelar vid nuvarande ofñcers- och krigshögskolor framdeles kan vid som ges Militärhögskolorna samt vilka delar i fortsättningen som bör bedrivas vid fack-, funktions- och/eller truppslagsskolorna. Arbetet med dessa frågor kommer att inledas direkt efter överlämnandet delbetänkandet av och bedrivas i nära samarbete med Försvarsmakten.

Sammanfattningsvis utredningen inrättandet anser att av Militärhögskolor bidrar till ökad och förbättrad samordning en inom Försvarsmakten jämfört med nuvarande utbildningssystem med

försvarsgrensspeciñka officers- och krigshåâgskolor. Samtidigt kan befintliga resurser. såväl personella materiella, utnyttjas på som ett mer rationellt sätt. Utredningen härvidlag de positiva effekter anser att som kan påvisas överväger de negativa effekter kan uppstå, som t.ex. vad gäller nuvarande möjlighet att växla mellan teoretiska och praktiska utbildningsmoment.

44 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

4.3 Arméns stridsskolor

Utredningens förslag:

Följande enhet inrättas: Arméns Brigadskola i Skövde med underavdelningar i Kvarn 0 och i Boden

Följande enheter upphör separata enheter och inordnas i som föreslagen skola: ovan Arméns stridsskola Mitt i Kvarn 0 Arméns stridsskola Syd i Skövde 0

Följande enhet avvecklas: Arméns stridsskola Nord i Umeå 0

En de frågor fortfarande var utestående efter av som försvarsbeslutet det långsiktiga behovet stridsskolor inom var av armén. Utredningen har tidigare i betänkandet uppmärksammat att två arméns stridsskolor, stridsskola Nord i Umeå och stridsskola Mitt i av resultat försvarsbeslutet blir med sina närliggande Kvarn, som ett av av brigadproducerande organisationsenheter.

detta sammanhang utredningen att det så pass kort tid efter I noterar Försvarsbeslut, med strukturella Förändringar, är problematiskt ett stora att i separat utredning hantera stridsskolefrågan. en

Utredningens inledande genomgång de respektive stridsskolornas av verksamhet har lett till följande principiella ställningstaganden och

utgångspunkter för den fortsatta analysen.

Utredningen att stridsskolorna i första hand bör vara anser lokaliserade vid eller brigadproducerande organisationsenhet. nära en till likartad skolverksamhet bedömer utredningen också Närhet annan fördel. Det är främst utbildningsmässiga rationalitetsargument som en

SOU 1997: l2 Förslag till förändrad organisatorisk grundslruktzzr 45

som motiverar denna ståndpunkt. Den fråga då uppkommer som är om både stridsskola Mitt och stridsskola Nord bör omlokaliseras eller om det finns argument talar for att bägge eller någon stridsskolorna som av ändå kan behålla sin nuvarande lokalisering

Utvärderingen denna fråga har lett till utredningen av att anser att stridsskola Mitts faciliteter även fortsättningsvis bör utnyttjas för skolverksamhet. Argumenten härför är bl.a. närheten till stridsskola Syd och att det redan i dag föreligger långtgående och brett ett samarbete mellan skolorna. Dessutom har utredningen kunnat konstatera att Försvarsmakten att det är nödvändigt Prästtomta anser att skjutfält även framdeles behålls för övnings- och utbildningsverksamhet oavsett vad händer med stridsskola Mitt. som Utredningen noterar dock att utbildnings betingelserna vid stridsskola Nord är goda men noterar samtidigt den pågående avvecklingen att av brigaden i Umeå NB 20 torde innebära utbildningsverksamheten att framdeles inte kan bedrivas så rationellt som tidigare varit fallet.

Mot denna bakgrund har utredningen valt att i första hand studera stridsskola Nords framtid i konsekvensanalys. en För detta ändamål har Försvarsmakten betts att preliminärt redogöra for konskvenserna om av dels en omlokalisering. dels avveckling stridsskola en av Nord.

Konsekvensanalys

Det specifika utredningsuppdrag överlämnades till som Försvarsmakten baserades följande alternativ:

Omlokalisera stridsskola Nord till Boden; Omlokalisera stridsskola Nord till Östersund: Avveckla stridsskola Nord och integrera utbildningsverksantlteten med stridsskola Mitt och stridsskola Syd.

Utgångspunkten för analysen har varit den planerade utbildningsverksamheten vid stridsskola Nord i Umeå. Denna har sedan jämförts med ovanstående alternativa former för verksamheten. Utbildningsuppdragen vid stridsskola Mitt och Syd har antagits vara oförändrade, dvs. enligt planerad inriktning. Följande preliminära resultat har därvidlag erhållits:

46 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur Alla belopp i miljoner kr

Angivna besparingar för alternativet att avveckla stridsskola Nord och integrera utbildningsverksamheten med stridsskola Mitt och stridsskola Syd inkluderar vissa lönekostnader etc. som även framdeles kommer att belasta Försvarsmakten men inte specifikt skolverksamheten. För Försvarsmakten helhet kommer därför som besparingarna att till viss del vara lägre än ovan angivna belopp.

Anledningen till att avvecklings-/integreringsalternativet ger ett bättre ekonomiskt besparingsutfall än att å ena sidan behålla stridsskolan i Umeå eller å andra sidan omlokalisera stridsskolan till antingen Boden eller Östersund beror främst på:

stort antal officerare frigörs för förbandsproduktionen; ett inga civila behöver tillföras för stödproduktionen; lägre och traktamentskostnader genom lägre behov av lärare; resebefintliga MAL-resurser kan nyttjas mer rationellt.

4.3.2 Utredningens förslag och bedömning

Baserat de slutsatser kunnat dras från genomförda anlyser som innebär utredningens förslag att följande skolenhet inrättas:

SOU 1997: l I2 Förslag till förändrad organisatorisk grundstrzzkluz

0 Arméns Brigadskola i Skövde med underavdelningar i Kvarn och i Boden.

Följande skolenheter upphör separata enheter och inordnas i som ovan Föreslagen skola:

Arméns stridsskola Syd i Skövde; Arméns stridsskola Mitt i Kvarn;

Följande skolenhet avvecklas:

0 Arméns stridsskola Nord i Umeå.

Den konkreta innebörden av utredningens förslag är således att nuvarande/planerad verksamhet vid stridsskola Nord inordnas helt i Brigadskolan. Brigadskolan leds från Skövde varvid verksamheterna vid underavdelningarna i Kvarn och i Boden underställs ledningen for Brigadskolan i Skövde. Underavdelningen i Boden övertar således inte den stridsskoleverksamhet för närvarande bedrivs i Umeå som utan utnyttjas primärt för att tillgodose behov utbildning i av vinterkrigföring. Den slutliga fördelningen utbildningsuppgifter av mellan de i Brigadskolan ingående avdelningarna bör dock ankomma på Försvarsmakten.

Sett utifrån ekonomisk synvinkel råder inget tvivel att avveckla om stridsskola Nord i Umeå och integrera dess utbildningsverksamheten i den föreslagna Brigadskolan, är det mest fördelaktiga den genom betydande besparing som kan åstadkommas. Till detta kommer sedermera eventuella försäljningsintäkter att kunna adderas. vilket indirekt genererar en intäkt for statsmakterna.

Emellertid är det nu inte enbart de ekonomiska konskvenserna som legat bakom utredningens förslag utan även de icke-monetära mer konsekvenserna. Utredningen vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram följande aspekter:

0 produktionsförutsättningarna i Kvarn och i Skövde är mycket goda, bl.a. vad gäller tillgången skjut- och övningsfált, som genom mitt förslag kan utnyttjas ett rationellt sätt; 0 redan i dag fungerande samarbete mellan stridsskola Syd och stridsskola Mitt kan upprätthållas även fortsättningsvis;

48 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

förutsättningar för samverkan med andra skolor är gynnsamma pga. 0 korta avstånd; rekryteringsmöjligheter lärare liksom övriga övriga personal- och 0 av familjepåverkande faktorer bedöms vara mycket tillfredställande; i Boden finns allsidig sammansättning av arméförband med trupp 0 en och materiel disponibelt för i stort sett alla krigsförbandstyper.

Alternativen att antingen behålla stridsskoleverksamheten i Umeå eller flytta hela stridsskoleverksamheten från Umeå till Boden alternativt Ostersund har också varit föremål for utvärdering.

Vad gäller Umeå har redogörelse tidigare lämnats för de goda utbildningsbetingelserna även for de konsekvenser som men nedläggningen brigaden NB 20 kommer att medföra. Utredningen av har även funnit att stridsskolan visserligen upparbetat ett gediget och beaktansvärt samarbete med Umeå Universitet men att förslaget om att inrätta Militärhögskolor gör att detta argument inte längre är relevant eftersom denna utbildning inte längre kommer att bedrivas vid typ av den föreslagna Brigadskolan, ersätter de tre stridsskolorna. De som ekonomiska konsekvenserna talar även mot ett bevarande av skolan i Umeå.

l det fall omlokalisering av hela stridsskoleverksamheten i Umeå en varit aktuellt har utredningens bedömning varit att både Boden och Ostersund utgjort högst relevanta alternativ.

Beträffande Boden har utredningen noterat att garnisonens faciliteter och allsidighet skulle ge många positiva fördelar för utbildningsverksamheten. Samverkan med andra arméförband blir bl.a. möjlig. Dessutom är Boden beläget där aktuella norrlandsförband skall verka och ontgivningsförutsättningarna har därför bedömts som goda.

l Östersund finns en brigadproducerande enhet vars inriktning avseende mekanisering motsvarar den skulle utgjort grunden för som skolans verksamhet vilket endast delvis är fallet i Boden. Synergieffekter skulle också ha kunnat uppnås med övrig skolverksamhet orten, bl.a. med Arméns tekniska skola.

l detta sammanhang vill utredningen framhålla att det under beredningsarbetet pågått diskussion inom och utanför en Försvarsmakten skjutfálten i Östersund och dess lämplighet för om utbildnings- och övningsverksamhet. Utredningen har emellertid

SOU 1997:1 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur 49

noterat de ställningstaganden gjordes inom för som ramen försvarsbeslutet angående mekaniserad utbildning i Östersund. Försvarsmakten hade vid detta tillfälle inget att erinra mot förutsättningarna för mekaniserad utbildning i Östersund utan framhöll att utbildningsförutsättningarna för norrlandsinfanteri mycket goda. var Detta bekräftas även att riksdagen beslöt att norrlandsbrigaden i Östersund skulle behållas. Utredningen har därför inte funnit anledning att närmare ifrågasätta utbildningsbetingelserna i Östersund.

l den slutliga bedömning har valet stått mellan att antingen föreslå att en stridsskola behålls i norra Sverige eller att verksamheten vid stridsskola Nord inordnas i den föreslagna Brigadskolan med viss utbildning förlagd till norra Sverige. Alternativen har utredningen av bedömts som i allt väsentligt likvärdiga, där bägge har sina konkreta fördelar. Mot bakgrund det redovisade ekonomiska utfallet i av konsekvensanalysen har dock valet fallit det alternativet. senare Boden har valts som norrlandsort för underavdelning till Brigadskolan, främst mot bakgrund de möjligheter finns till utbildning i av som vinterkrigföring för de flesta krigsförband inom armén.

4.4 Försvarsmaktens

ledningscentrum

Utredningens förslag:

Följande enhet inrättas: 0 Försvarsmaktens Ledningscentrum i Enköping

Följande enhet upphör och inordnas i ovan föreslaget centrum: 0 Arméns Iednings- och sambandscentrum i Enköping

Redan i ett tidigt skede kunde utredningen notera betydelsen av samordnad utbildning inom de operativa ledningssystemen både vad gäller drift och underhåll teknisk tjänst. Detta är helt i överensstämmelse med Försvarsmaktens strävan ett sammanhållet om ledningssystem. Utbildning av personal för drift och underhåll de av

50 Förslag till Förändrad organisatorisk grundstruktur

operativa ledningssystemen och för totalförsvarets behov bedrivs på ett flertal platser och uppdrag olika centrala produktionsledare. av Teknikutvecklingen inom främst det informationsteknologiska området innebär ökad samordning är både möjlig och eftersträvansvärd inom att det totala ledningssystemen. Mot denna bakgrund samt med beaktande att det utifrån rationalitets- och kvalitetsskäl torde finnas argument av talar for ytterligare samordning begärde utredningen att som Försvarsmakten skulle inkomma med synpunkter hur utbildningen skulle kunna organiseras för att uppnå ovanstående intentioner.

4.4.1 Försvarsmaktens preliminära bedöming

Den utredningsuppgift Försvarsmakten erhöll innebar konkret som synpunkter och förslag skulle lämnas för hur den berörda att utbildningsverksamheten skulle kunna organiseras till antingen en eller två platser. Med plats avsågs att såväl taktisk teknisk utbildning en som samlades till plats och med två platser avsågs en plats for den en taktiska utbildningen och plast for den tekniska utbildningen. en Uppgiften kompletterades sedermera med ledningssystemutbildning

den taktiska nivån.

Det operativa ledningssystemet täcker sambandet mellan Högkvarteret och militärbefálhavare samt mellan militärbefálhavare och direkt underställda chefer. Huvudsambandsmedlet den operativa nivån är i dag Försvarets telenät FTN. Utbildning inom det aktuella området sker i flygvapnets och arméns regi. Marinen har i dag inget utbildningsuppdrag inom det operativa ledningssystemet.

Försvarsmaktens genomgång visar att armén och ñygvapnet har ett flertal utbildningsområden är principiellt gemensamma. Samtidigt som finns unika utbildningsbehov hos respektive forsvarsgren. Den bedömningen dock att det fanns stora möjligheter att sammantagna var samordna utbildningen för drift och underhåll av det operativa ledningsystemet mellan armén och flygvapnet.

Vad gäller utbildningen mot taktisk nivå framhåller Försvarsmakten framtidens ledningssystem i ökad omfattning kommer att ha ett antal att försvarsmaktsgemensamma grundkomponenter. Försvarsmaktens uppfattning emellertid att försvarsgrenarna även fortsättningsvis var

SOU 1997:1 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundsrruklur 51

bör bedriva viss egen grundläggande och nivåhöjande utbildning men att den mer fackbetonade utbildningen fördel kan samordnas. mer

Vad gäller valet mellan att samordna utbildningsverksamheten till en eller två platser har Försvarsmakten gjort följande preliminära bedömning:

En plats

är i linje med ÖB:s intentioner ledningssystem; + om ett + integrationen mellan taktisk och teknisk utbildning blir bättre; + förbättrade möjligheter for att genomföra samordnad system- och en sambandsadministrativ utbildning; + rekryteringsbefrämjande mot bakgrund kunskapstät av en utbildningsplats; + integrationen bör underlätta internationaliseringen; + skapar förutsättningar för kommande utbildning av ledningssystemofficer inom Försvarsmakten; kräver omflyttning av personal, materiel och installationer; nyinvesteringar aktualiseras sannolikt; riskerar att begränsa kompetensen vid den skola delar kan - vars komma att omfördeIas/brytas ut.

Två platser

+ Det finns i dag etablerade platser för taktisk och teknisk utbildning med väl fungerande verksamhet; + litet behov av nyinvesteringar; + det finns goda samordningsmöjligheter inom olika teknikområden. integrationen mellan taktisk och teknisk utbildning - blir svårare att genomföra; kräver viss omflyttning av personal och materiel. -

Den slutsats Försvarsmakten drar är att både alternativen är genomförbara och att positiva samordningseffekter kommer att kunna erhållas i bägge fallen.

För att erhålla en mer konkret bild vad potentiell samordning av en inom området skulle innebära överlämnade utredningen ett kompletterande uppdrag till Försvarsmakten vars syfte bl.a. att var belysa de verksamhets- och utbildningsdelar vid berörda skolor/

52 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997: 1 12

utbildningscentrum skulle påverkas av ett eventuellt som samordningsförslag.

Enligt Försvarsmakten skulle i första hand följande skolor/ utbildningscentrum bli berörda lokaliseringsmässig samordning: av en

Arméns lednings- och sambandscentrum inklusive Arméns stabs- 0 och sambandsskola och Totalförsvarets signalskyddsskola i Enköping; Arméns tekniska skola i Östersund; 0 Flygvapnets lT-skola i Halmstad; Marinens ledningssystemskola Berga dock i begränsad omfattning

4.4.2 Konsekvensanalys

Konsekvensanalysen har baserats alternativen att antingen samla verksamheten till plats eller till två platser. Utgångspunkten har en härvidlag varit att verksamheten samlas till en plats så har om utredningen bedömt att Enköping är den mest adekvata lokaliseringslösningen. l alternativet med två orter har Enköping och Östersund bedömts vara de mest lämpliga platserna. Ovanstående alternativ har jämförts med berörda skolors nuvarande utbildningsverksamhet.

Alla belopp i miljoner kr

Båda alternativen har bedömts som genomförbara medan samordningsgraden värderats som högre i alternativet med en plats. Den ekonomiska skillnaden beror bl.a. att alternativet med en plats medför att ytterligare faciliteter kan lämnas samt att resekostnaderna bedöms minska. Osäkerhet råder dock om den ekonomiska skillnaden

SOU 1997: l 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundstrzzklur 53

mellan alternativen eftersom faciliteterna i Östersund kan utnyttjas fullt ut i alternativet med flyttning en ort samt att en av teknisk verksamhet kan bli dyrare än beräknat.

4.4.3 Utredningens förslag och

bedömning

Baserat de analyser genomförts föreslår utredningen som att följande enhet inrättas:

0 Försvarsmaktens ledningscentrum i Enköping.

Samtidigt föreslås att följande enhet upphör och inordnas i ovan föreslaget centrum:

0 Arméns lednings- och sambandscentrum i Enköping.

Innebörden av förslaget är att utredningen valt förorda att att utbildning avseende försvarsmaktsgemensamma system och för de operativ ledningssystemen driftsmässig samlas till Enköping Försvarsmaktens ledningscentrum. Vid Arméns tekniska skola i Östersund samlas den mer teknikinriktade utbildningen avseende de rörliga systemen. Vid lT-skolan i Halmstad kvarstår tills vidare utbildning de befintliga fasta och flygvapnets systemen taktiska system.

Bakgrunden till att utredningen valt att föreslå ovanstående lösning är framför allt ett resultat att utvecklingen inom området av är oerhört snabb och att förutsättningarna för anpassning bör utformas därefter. Förslaget innebär att Försvarsmakten möjlighet ges att samordna utbildningsverksamheten under längre tidsperiod och med beaktande en av utvecklingen inom området. Utredningen härvidlag anser att inriktningen ändå bör att verksamheten vara sikt samlas till en ort. En tidsmässigt skyndsam omlokalisering till en ort kan eventuellt medföra investeringskostnader i olika system och andra faciliteter som inte med rimlig säkerhet kan antas långsiktiga. Därför vara anser utredningen att denna bör fortlöpande och ske i takt process vara med att systemen omsätts. Försvarsmaktens ledningscentrum bör dock redan nu få ett övergripande för verksamheten vid de olika skolorna. ansvar

i

54 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12 l

l

l ett längre perspektiv anser utredningen att även den taktiska ledningssystemutbildningen bör samlas till ort och i detta fall till en Ledningscentrum i Enköping. Detta innebär att förutom de utbildningsdelar kvarstår vid lT-skolan i Halmstad respektive vid som Arméns tekniska skola i Östersund kommer även utbildningen vid Marinens ledningssystemskola Berga att överföras till Försvarsmaktens ledningscentrum i Enköping. Detta motsvarar den inriktning Försvarsmakten har för framtidens ledningssystem. som

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att utbildningsverksamheten inom de operativa ledningssystem sikt bör samlas till bör ske stegvis för att möjliggöra en ort men att processen anpassning till utvecklingen inom området. l ett längre perspektiv bör den taktiska ledningsystemutbildningen integreras i det föreslagna även Ledningscentrumet. Utredningens uppfattning är således att de förslag lämnats endast är början en längre samordningsprocess. som nu en

4.5 Skolverksamhet i Halmstad

Utredningens förslag:

Följande enhet inrättas: Försvarsmaktens underhålls- och basskola i Halmstad. 0

Följande enheter upphör och inordnas i föreslagen skola: ovan Flygvapnets basbefálskola i Halmstad; 0 Arméns underhållsskola i Skövde; Marinens intendenturskola i Karlskrona; Marinens bassäkerhetsskola Berga; Flygvapnets väderskola i Ljungbyhed;

Utredningen föreslår att benämningen Flygvapnets 0 Halmstadsskolor, F 14, ersätts med Försvarsmaktens utbildningscentrum i Halmstad.

SOU 1997:1 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur 55

4.5.1 Bakgrund

En av de frågor som regeringen och sedermera riksdagen inte tog definitiv ställning till i försvarsbeslutet den framtida var verksamheten

vid Flygvapnets Halmstadsskolor F l47. Dessa skolors framtid

har därför varit viktig utgångspunkt för utredningens en arbete eftersom delar av den övriga organisatoriska grundstrukturen i många avseenden är beroende av hur skolverksamheten i Halmstad organiseras.

Försvarsmakten föreslog i Försvarsmaktsplan 97 att F 14 skulle avvecklas och att befintliga skolor skulle omlokaliseras till F i

Ängelholm

respektive till F 20 i Uppsala. Detta förslag baserades att

Försvarsmakten ville samla skolverksamheten inom flygvapnet till flottiljer som producerar krigsforband. Förslaget kan också uppfattas

som en direkt följd av att statsmakterna inför försvarsbeslutet angav som inriktning att tre flottiljer skulle avvecklas. Eftersom F 14 definierades som en flygflottilj detta resonabelt förslag var ett från Försvarsmaktens sida för att uppnå målsättningen avveckla om att tre flottiljer samtidigt reduktionen som av antalet krigsförbandsproducerande flottiljer kunde minimeras. De ekonomiska

kalkylerna för en omlokalisering skolorna vid F 14 i Halmstad av visade emellertid att besparingseffekterna först skulle komma att realiseras lång sikt och i tämligen begränsad omfattning.

Samtidigt konstaterar utredningen att utgångspunkten för en framtida verksamheten vid F 14 förändrats eftersom riksdagens nu beslut innebar att både infanteribrigaden IB 16 och Iuftvärnskåren

Lv 6 skall behållas i Halmstad.

4.5.2 Övervägda alternativ

Inledningsvis har olika alternativ till Försvarsmaktens förslag om en avveckling av F 14 prövats. Detta innebär att utredningen studerat om det dels funnits andra relevanta omlokaliseringslösnirtgar, dels det om funnits argument som talar för fortsatt verksamhet i Halmstad. en

7 Flygvapnets Halmstadsskolor innefattar för närvarande: Flygvapnets

ofñcerhögskola, lT-skolan, Basbefälskolan samt Flygvapnets tekniska skola.

Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

Vad gäller alternativa omlokaliseringsförslag har dessa prövats med utgångspunkt från att försöka åstadkomma lösningar som har en försvarsmaktsgemensam prägel. Ett område som härvidlag varit aktuellt studera samordning Försvarsmaktens tekniska är att en av skolor. Flygvapnet har sin Tekniska skola i Halmstad, marinen har sin Skeppstekniska skola dels i Karlskrona, dels Berga och armén har sin Tekniska skola i Östersund.

Försvarsmakten har uppdrag från utredningen belyst frågan om formerna för samordning den tekniska utbildningen och funnit att en av de synergieffekter eftersträvas i en försvarsmaktsgemensam som lösning endast kan uppnås i begränsad omfattning. Detta beror bl.a. de olika syften respektive försvarsgren har med sin tekniska som

utbildning. se vidare avsnitt 3.9

Utredningens bedömning har därför varit att lokaliseringsmässig samordning endast kan erhållas till viss del och då t.ex. genom att tekniska skola omlokaliseras till Östersund, varvid flygvapnets faciliteterna vid arméns tekniska skola skulle kunna samutnyttjas. Som omlokalisering Flygvapnets tekniska skola står argument mot en av dock införandet JAS 39 Gripen i krigsorganisationen. Skolan svarar av närvarande för viktigt utbildningsinslag i denna process och en for ett omlokalisering skulle kunna försena denna process.

Vad beträffar Flygvapnets basbefälskola har Försvarsmakten redovisat vilka utbildningsdelar skulle kunna överföras till som Försvarsmaktens försörjningscentrum i samband med dess inrättande. Försvarsmakten anmälde 50 procent Basbefálskolans att ca av fackutbildning inom området underhåll av den karaktären att m.m. var den skulle kunna överföras till försvarsmaktsgemensamt centrum. Resterande utbildningsverksamhet hade direkt koppling till en mer flygvapnets verksamhet. Ett annat område Basbefälskolan svarar som för markförsvarstjänst har helt andra utbildningsmässiga är som kopplingar till de övriga försvarsgrenarna.

Den slutsats utredningen dragit är att det är relativt svårt att som relevanta försvarsmaktsgemensamma alternativ genom att flytta påvisa Basbefálskolan och/eller den Tekniska skolan från Halmstad. Mot denna bakgrund och med beaktande förslaget om en Militärhögskola av Halmstad har utredningen koncentrerat sitt utredningsarbete till att i undersöka vilka utbildningsverksamheter istället skulle kunna som

SOU l997: l 12 F Ers/ag till förändrad organisatorisk grundsrruktui 57

lokaliseras till Halmstad och då inom ramen för ett försvarsmaktsgemensamt utbildningscentrum.

4.5.3 Konsekvensanalys

En av utgångspunkterna för den konsekvensanalys som Försvarsmakten utfört har varit att utbildningsverksamhet har som

anknytning till underhåll fornödenhetsförsörjning till viss

samt markforsvars- och säkerhetsanknuten tjänst samlas till Halmstad.

Den konkreta innebörden det uppdrag överlämnades till av som Försvarsmakten var att konsekvensanalysen skulle belysa innebörden av att följande skolor och utbildningar integrerades med Flygvapnets basbefálskola i Halmstad:

Arméns underhållsskola Marinens intendenturskola Marinens bassäkerhetsskola del av utbildningen vid Försvarshögskolans managementinstitution i Karlstad och Östersund; 0 Arméns militärpolisutbildning for officerare.

Följande ekonomiska resultat erhölls från analysen:

Alla belopp i miljoner kr

Försvarsmakten framhåller i sitt att alternativet både kommer svar

att medföra positiva och negativa effekter. Som positivt angavs bl.a. att

synergieffekter inom vissa utbildningsområden och elevernas att

användbarhet kommer att öka längre sikt. Negativt kunde dock vara

att utbildningen i vissa fall kommer att äga skilt från typförbanden. rum

Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

Utredningen har även bedömt att Flygvapnets väderskola kan ingå i denna försvarsmaktsgemensamma skola. Väderskolan är, som ett resultat riksdagens Försvarsbeslut, föremål för omlokalisering av ftersom F5 i Ljungbyhed skall avvecklas. l konsekvensanalysen har detta alternativt ställts mot förslaget i Försvarsmaktsplan 97 som innebar Väderskolan skulle omlokaliseras till F 20 i Uppsala. att Resultatet från analysen visar följande:

Alla belopp i miljoner kr

Försvarsmakten konstaterar att verksamheten kan bedrivas bägge platserna Halmstadsalternativet kort sikt underlättar men att personal eftersom vädercentral Syd avvecklas under rekryteringen av 1998.

4.5.4 Utredningens förslag och bedömning

de slutsatser kunnat dras från genomförda analyser Baserat som de överväganden gjorts, innebär utredningens förslag att samt som följande skolenhet inrättas:

Försvarsmaktens underhålls- och basskola i Halmstad. 0

Samtidigt föreslås följande enheter upphör och inordnas i ovan att föreslagen skola:

Flygvapnets basbefálskola i Halmstad Arméns underhållsskola i Skövde Marinens intendenturskola i Karlskrona Marinens bassäkerhetsskola Berga Flygvapnets väderskola i Ljungbyhed

SOU 1997:1 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundstrukrul

Förslaget innebär även att viss utbildningsverksamhet vid Försvarshögskolans managementinstitution i Karlstad och Östersund

samt arméns militärpolisutbildning för officerare som f.n. bedrivs vid

stridsskola Nord i Umeå överförs till den föreslagna Underhålls- och basskolan.

Grunden för ovanstående förslag har i första hand varit att utbildningområden bedrivs respektive forsvarsgren och som av som är förhållandevis likartade och begränsade i sin omfattning bör samordnas i en försvarsmaktsgemensam skola. Denna inriktning bekräftas även av försvarsbeslutet, vari det konstaterades att ett försvarsmaktsgemensamt försörjningscentrum skulle inrättas.

l de överväganden som gjorts har även förutsättningarna för att samla verksamheten till Skövde i stället för till Halmstad prövats. Utredningens bedömning har emellertid varit att med den vidgade synen vilka utbildningsdelar bör ingå i Underhålls- och som basskolan så är Halmstad att betrakta bättre lokaliseringsort. som en Dessutom innebär lokaliseringen Brigadskolan till Skövde vissa av att av nuvarande Underhållsskolans faciliteter behöver nyttjas for Brigadskolans verksamhet även för att den kalkylerade men besparingen av Brigadskolans inrättande skall kunna realiseras.

Försvarsmakten har framhållit att det kan komma att innebära vissa svårigheter att överföra utbildningsverksamhet från armén och marinen till Halmstad. Utredningens bedömning har dock varit att stor del en av de berörda skolornas verksamhet kan överföras till Halmstad och de delar som oundgängligen även fortsättningsvis måste bedrivas vid skolornas nuvarande lokalisering bör ske under och ledning från ansvar Underhålls- och basskolan. l likhet med nuvarande utbildningssystem kommer viss del av utbildningen att förläggas till respektive typförband.

Vad gäller Arméns underhållsskola bedöms huvuddelen den av nuvarande/planerade utbildningsverksamheten kunna flyttas till Halmstad. För grundläggande underhållsutbildning bör även infanteribrigaden lB 16 kunna utgöra viktig en produktionsförutsättning. För närvarande 15 elever år till antas ca per den grundläggande officersutbildningen inom området. Viss utbildning kan dock framdeles även behöva bedrivas vid trängkåren i Skövde. Det

60 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

kan t.ex. röra viss operativ, taktisk och/eller truppslagsutbildning som kräver närhet till det aktuella typförband.

Verksamheten vid Marinens intendenturskola bör i stora delar kunna överföras till Underhålls- och basskolan. Försvarsmakten har i kommentarer till vilka utbildningsdelar som skulle kunna överföras till försvarsmaktsgemensamt utbildningscentrum preliminärt framhållit ett utbildning avseende livsmedelstjänst även fortsättningsvis bör att bedrivas i Karlskrona. Utredningen anser dock att denna princip bör ytterligare Försvarsmakten med avseende möjlighet att prövas av flytta verksamheten till Halmstad. Oaktat lösning bör dock en försvarsmaktsgemensam livsmedelstjänstsutbildning underställas Underhålls- och basskolan.

Armén utbildar för närvarande officerare för militärpolistjänst vid stridsskola Nord. Denna verksamhet kan helhet överföras till som Halmstad.

Beträffande Marinens bassäkerhetsskola bedöms väsentliga synergieffekter kunna uppnås integrering i Underhålls- och genom en basskolan i Halmstad eftersom typförbandets uppgifter innefattar att verka i samarbete med underhållsförband, flygvapnets basjägare och arméns militärpoliser.

Försvarsmakten och Försvarshögskolan har gjort en preliminär genomgång vilka utbildningsdelar vid Försvarshögskolans av managementinstitution skulle lämpliga att överföra till som vara Underhålls- och basskolan. Det rör i första hand specialistkurser och driftsutbildning inom områdena logistik, personal, ekonomi och MAL. Utredningens bedömning är att dessa fristående kurser bör och kan överföras till Underhålls- och basskolan som därmed övertar ansvaret för verksamheten från Försvarshögskolan.

Utredningen har även konstaterat att Väderskolans utbildningsverksamhet bör ingå del i Underhålls- och som en basskolan. Väderskolan har sin primära avnämare hos flygvapnet men dess uppgifter har dessutom bäring de två övriga försvarsgrenarna. varför skolan bör inordnas i den försvarsmaktsgemensamma skolan, Utredningen dessutom att Försvarsmakten fortlöpande bör anser utveckla det redan upparbetade samarbetet med SMHI, som har ett statligt huvudansvar inom det aktuella verksamhetsområdet.

SOU 1997:1 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur 61

Sammanfattningsvis är det utredningens uppfattning att en försvarsmaktsgemensam underhållsoch basskola kommer att medföra

flera fördelar för de berörda skolorna och där samordning varit det

huvudsakliga motivet bakom förslaget. T.ex. kommer vissa av skolorna

som föreslås ingå i Underhâlls- och basskolan kunna dra att väsentliga utbildningserfarenheter från den specifika kunskap som finns vid

nuvarande Underhållsskolan. Härigenom ges goda möjligheter att långsiktigt utveckla kompetensen inom området.

Avslutningsvis utredningen den anser att nya inriktningen for utbildningsverksamheten vid Halmstadsskolorna bör föranleda i en ny benämning etablissemanget helhet. Utredningens som förslag är härvidlag att den nuvarande benämningen Flygvapnets Halmstadsskolor, F 14, ersätts med Försvarsmaktens

utbildningscentrum i Halmstad.

Motorskolan

Utredningens förslag:

0 Motorskolan i Skövde omlokaliseras till Östersund och inordnas

i Arméns tekniska skola.

Efter genomgång Motorskolans en av nuvarande

utbildningsuppgiñer och kopplingar till skolverksamhet annan har dess

framtida lokalisering övervägts. Som främsta alternativ till en fortsatt lokalisering i Skövde har Östersund prövats. Följande resultat har

erhållits i den genomförda konsekvensanalysen:

Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

Alla belopp i miljoner kr

Besparing Besparing lnvesterings- Alternativ t.0.m. år 2003 t.0.m. år 2008 behov MAL

Östersund 4 6 0

4.6.1 Utredningens förslag och bedömning

förslag innebär Motorskolan omlokaliseras till Utredningens att Ostersund och inordnas i Arméns tekniska skola. Utbildningsansvaret for Motorskolan underställas därmed den Tekniska skolan.

Utgångspunkten for den föreslagna åtgärden har varit att Motorskolan bör samlokaliserad med annan relevant vara skolverksamhet där potentiella samordningsmöjligheter kan tillvaratas. För detta ändamål har den Tekniska skolan i Östersund bedömts utgöra det mest lämpliga alternativet.

fördelar lokalisering till Östersund bedöms medföra är: De som en

vid Tekniska skolan kan merutnyttjas vilket bl.a. 0 officerare reducerar lärarbehovet; Tekniska skolans faciliteter i form lokaler och anläggningar 0 av liksom stödresurser kan utnyttjas; vinterutbildning kan genomföras lokaliseringsplatsen. 0

Sammanfattningsvis utredningen att de uppgifter som åvilar anser Motorskolan torde flera punkter av den föreslagna gynnas omlokaliseringen, bl.a. bakgrund det samarbete och de mot av synergieffekter kan uppnås med den Tekniska skolan men även som utbildningsmiljö kan erhållas i Östersund. vad gäller den som

SOU 1997:1 12 Förslag till förändrad organisatorisk grunt/struktur 63

Flygvapnets flygledarskola

Utredningens förslag:

0 Flygvapnets flygledarskola omlokaliseras från Ljungbyhed till Halmstad

1 riksdagens Försvarsbeslut fastslogs att F 5 i Ljungbyhed skulle avvecklas. Med anledning härav har det varit utredningens uppgift att överväga ny lokaliseringsort för Flygledarskolan.

l Försvarsmaktsplan 97 föreslogs att Flygledarskolan skulle

omlokaliseras till F 10 i Ängelholm. Förslaget utgick bl.a. från

att F 14 skulle avvecklas och att berörda skolor skulle omlokaliseras till F 20 i

Uppsala och till F 10 i Ängelholm. F 10 ansågs då även det bästa

vara alternativet för flygledarskolan då närhet till Luftfartsverkets flygledarskola Sturup skulle kunna upprätthållas samtidigt som samordningsmöjligheter skulle kunna erhållas med de skolor som föreslogs flyttas till F 10, dvs. Flygvapnets tekniska skola samt Flygvapnets Basbefálskola.

Konsekvensanalys

Eftersom utredningens förslag utgår från F 14 kommer att att behållas i form ett Försvarsmaktens utbildningscentrum av har ett av de alternativ som utredningen övervägt varit omlokalisera att skolan till Halmstad. Detta alternativ har vägts mot att integrera flygledarskolans verksamhet i Luftfartsverkets flygledarskola Sturup FLSS. Det senare alternativet innebär även att viss grundläggande militär utbildning skulle förläggas till MekB 7 i Revingehed.

Ur ekonomisk synvinkel kan konstateras att nyinvesteringsbehovet är betydligt lägre vid lokalisering till Halmstad till en än Sturup. Skillnaden uppgår till 13 miljoner kronor och beror främst ca att

64 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

befintliga faciliteter i Halmstad kan utnyttjas För verksamheten vilket inte är fallet Sturup och vid MekB 7 i Reveinghed. Båda alternativen innebär dock att besparingen från försvarsbeslutet kan erhållas avseende avvecklingen av F 5 i Ljungbyhed.

Försvarsmakten och Luftfartsverket har i särskilt uppdrag från utredningen gemensamt belyst konsekvenserna samlokalisering av en skolorna till Sturup. Myndigheterna framhåller bl.a. att samordning av utbildningsmoment kan ske utan att skolorna är lokaliserade av plats vilket också redan är fallet. Alternativet bedöms dock samma nu genomförbarta och utbildningsmålen bedöms också kunna uppnås. vara l övrigt har följande Fördelar framhållits givet de lokaliseringar som

övervägts:

Halmstad

produktionsförutsättningar; 0 gynnsamma synergieffekter med flygvapnets skolor i Halmstad; 0 utbildningssamverkan med luftvärnskåren Lv 6; 0

Sturup

goda utvecklingsmöjligheter för tlygtrafiktjänstutbildningen; 0 möjligheter till utveckling av simulatorer. 0 gemensam

4.7.2 Utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag innebär att Flygvapnets flygledarskola omlokaliseras till Halmstad. Bakgrunden till förslaget har varit den betydelse tillmätts skolans funktion som en fackskola inom som flygvapnet. De synergieffekter kan erhållas med luftvärnskåren som och den Föreslagna Underhålls- och basskolan har också bedömts som mycket betydelsefulla, bl.a. vad gäller utbildningsmoment rörande kommandocentralerna. T.ex. torde uppbyggnaden av gemensamma simulatorresurser kunna underlättas och genomföras ett rationellt Det dock utredningens uppfattning att samarbetet med sätt. är

SOU 1997:1 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur 65

Luftfartsverkets flygledarskola bör fördjupas så befintliga att resurser även fortsättningsvis kan utnyttjas optimalt.

Utredningen anser att en lokalisering till Sturup och Luftfartsverkets flygledarskola hade varit stort värde För samordna olika statliga av att myndigheters verksamhet. 1 detta fall har dock andra utbildningsbetingelser vägt tyngre samtidigt utredningen helt delar som myndigheternas uppfattning att samordningen kan vidareutvecklas utan att detta sker genom en lokaliseringsmässig integrering.

Kustartilleriets stridsskola

Utredningens förslag:

0 Kustartilleriets stridsskola omlokaliseras från Täby till Kustanilleriregementet Rindö Vaxholm

Kustartilleriets stridsskola är en del Kustanillericentrum är av som beläget i Näsbypark i Täby. Någon korresponderande annan utbildningsverksamhet äger inte denna plats. Med anledning rum härav har utredningen velat undersöka det finns någon om annan mer adekvat lokalisering for skolan skulle kunna till fördel for som vara utbildningsverksamheten.

4.8.1 Konsekvensanalys

Utgångspunkten för analysen har i första hand varit undersöka att konsekvenserna av att omlokalisera skolan till kustartilleriregementet på Rindö. Den genomförda analysen visar på följande resultat:

i Förslag till Förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12 i

Alla belopp i miljoner kr

Besparing Besparing Investerings- Alternativ t.o.m. år 2003 t.o.m. år 2008 behov MAL

Rindö 10 18 3,8

Försvarsmaktens bedömning är omlokalisering till Rindö att en kommer medföra utbildingsbetingelser samtidigt som att gynnsamma synergieffekterna avseende utveckling kustartilleriförband kommer av öka. Personalförsörjningen bedöms inte komma att utgöra något att Alternativet kommer även att innebära ett mer effektivt problem. Rindö. i utnyttjande befintliga etablissemang av

4.8.2 Utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag innebär att Kustartilleriets stridsskola omlokaliseras till kustartilleriregementet Rindö Vaxholm. Utredningen delar här Försvarsmaktens uppfattning att en omlokalisering skolan kommer att medföra väsentliga fördelar för av skolans verksamhet och för den samlade utvecklingen av kustartilleriförbanden. Dessutom konstaterar utredningen att 40-50 skolans elever redan i dag kommer från procent av kustartilleriregementet Rindö, varför t.ex. rese- och

traktamenteskostnaderna kan reduceras.

har begärt att Försvarsmakten belyser Utredningen även konsekvenserna omlokalisering till Örlogsskolorna Berga. av en Alternativet, är fullt genomforbart, har dock refuserats av som utredningen eftersom utbildningsbetingelserna bedömts som avsevärt

bättre vid en lokalisering till Rindö.

SOU 1997: l 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruklur 67

4.9 Försvarsmaktens tekniska

utbildning

Utredningens förslag:

0 Omlokalisera och samordna den tekniska utbildning vid som ges den Skeppstekniska skolan Berga med den Skeppstekniska skolan i Karlskrona

Som tidigare redogjorts för i avsnitt 3.5.2 bedrivs teknisk utbildning vid respektive försvarsgrens tekniska skola. Utredningen har med anledning härav begärt att Försvarsmakten skall belysa förutsättningarna för en samlokalisering av den tekniska utbildningen.

Försvarsmakten konstaterar att det finns ett flertal teknikområden fler än 25 st. som är principiellt lika inom ramen för den grundläggande teknikutbildningen. Däremot framhålls att den tekniska utbildningens utformning skiljer sig mellan försvarsgrenarna i avseendet att armén genomför betydligt mer grundläggande teknikutbildning än marinen och flygvapnet. De tvâ övergår senare tidigare än armén till utbildning materielsystem är specifikt för som respektive försvarsgren. Den grundläggande teknikutbildning kan som samordnas mellan försvarsgrenarna genom att lokaliseringsmässigt sammanföra de tekniska skolorna bedöms därför Försvarsmakten av vara relativt begränsad.

Försvarsmakten förordar därför som alternativ att s.k. expertcentra etableras för att samordna ansvarsförhållandet för olika grundläggande teknikområden.

4.9.1 Utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag innebär att den tekniska utbildning som bedrivs inom ramen för den Skeppstekniska skolan Berga förläggs

68 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

till Karlskrona, för att samordnas med den tekniska utbildning som redan bedrivs vid den Skeppstekniska skolan i Karlskrona.

Nuvarande organisering den tekniska utbildningen inom marinen av är bl.a. betingad historisk uppdelning av utbildningsverksamheten av en mellan Berga och Karlskrona. På Berga finns för närvarande maskinenheten medan elenheten och verkstads/mekanikenheten återfinns i Karlskrona. Utredningen har dock vid sin genomgång av verksamheten bedömt att det av rationalitetsskäl är relevant att den marina tekniska utbildningen samlas till en plats. Utredningens uppfattning är att åtgärden kommer att bidra till att befintliga resurser, såväl personella som materiella, kan utnyttjas ett sätt som kommer den samlade tekniska utbildningen inom marinen, trots de att gagna investeringskostnader kan bli följden. Dessutom konstaterar som utredningen att det utbildningsmässiga samarbetet med andra myndigheter underlättas av åtgärden.

Utredningen anser i likhet med Försvarsmakten att en Forsvarsmaktsgemensam lokaliseringslösning för den grundläggande tekniska utbildningsverksamheten är komplicerad att genomföra och att fördelarna vara begränsade. Kostnaden för ett sådant alternativ synes skulle sannolikt också bli betydande. Utredningen delar därför Försvarsmaktens uppfattning att s.k. expertcentra för olika grundläggande teknikområden i första hand bör upprättas.

Utredningen vill avslutningsvis framhålla att ett försvarsmaktsgemensamt ansvarsförhållande för de tekniska skolorna inom snar framtid borde organiseras. Detta torde lämpligen kunna ske genom att nuvarande löisvaisgrensspecifika tekniska skolor ersätts med en Försvarsmaktens tekniska skola. Den framtida åtgärden behöver inte innebära en samlokalisering av skolorna men däremot att ett enhetligt ledningsförhållande etableras. Utredningen bedömer vidare att åtgärden kommer att kunna förstärka systemet med expertcentrum för olika grundläggande teknikområden, något som i förlängningen kan underlätta verksamhetsmässiga prioriteringar mellan de berörda skolorna.

SOU 1997:1 12 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur 69

4.10 Marinens

dykskolor

Utredningens förslag:

0 Reducera antalet marina dykskolor från tre till två. Verksamheten samlas till Orlogsskolorna på Berga respektive i Karlskrona.

Utredningen har vid sin genomgång funnit att marinen har tre separata dykskolor vilka är lokaliserade i Karlskrona, Berga samt Rindö. l de samtal som förts med Försvarsmakten har det framkommit att dessa skolor i första hand bör kunna reduceras till två stycken. Härigenom skulle förutsättningarna för

en totalförsvarssamordning

kunna förbättras.

4.10.l Utredningens förslag och

bedömning

Utredningens förslag innebär utbildningsverksamheten att inom dykerifunktionen samlas till Karlskrona och till Berga. Den dyksskola som finns på Rindö bör därför konsekvens som en av Förslaget avvecklas och integreras i nämnda skolor ovan for att öka samordningen inom utbildningsområdet.

Utredningen att dykerifunktionen anser med tillhörande utbildningsverksamhet bör analyseras ytterligare av Försvarsmakten. Målet bör att skapa grundförutsättningar vara for en totalförsvarssamordning inom området. Detta torde i förlängningen innebära att den långsiktiga kompetensen stärks inom området.

Utredningen har inom för beredningsarbetet ramen begärt att Försvarsmakten skall redovisa konsekvenserna koncentrering av en av dykerifunktionen till Berga. Trots de investeringskostnader som detta alternativ skulle innebära, bl.a. avseende nybyggnad av dyktank, framhåller Försvarsmakten alternativet kan att medföra betydande fördelar för dykerifunktionen helhet som samt vad gäller samarbetet

70 Förslag till förändrad organisatorisk grundstruktur SOU 1997:1 12

dels med övriga organisationsenheter inom Försvarsmakten, dels med andra myndigheter.

Utredningen delar Försvarsmaktens uppfattning men anser, som nämnts detta är fortlöpande som bör anpassas till ovan, att en process utvecklingen inom området, vilket gör att i detta skede bör både dykskolan i Karlskrona och på Berga tills vidare kvarstå.

5 Den

nya skolstrukturen

Nedan redovisas sammanställning en över skol- och utbildningsverksamheten inom Försvarsmakten såsom den kommer att vara organiserad om utredningens förslag till förändringar accepteras. Sammanställningen inkluderar kvarvarande skolor och utbildningscentrum oavsett de från utredningens sida om varit föremål for ändringsförslag eller 1 kapitlet lämnas även kommentarer till vissa delar Försvarsmaktens utbildningsverksamhet. av

Organisationsenhet eller motsvarande Lokalisering Utredningens förslag Militärhögskolan Halmstad Skolan nyinrättas Stockholm Östersund FM:s ledningscentrum Enköping Centrumet nyinrättas inklusive Stabs- och sambandsskolan och Totalförsvarets signalskyddsskola FM:s idrotts- och Stockholm lngen åtgärd överlevnadscentrum Solna FM:s sjukvårdscentrum Hammarö, lngen åtgärd Karlstad FM:s int. kommando Almnäs lngen åtgärd FM:s helikopterflottilj Linköping lngen åtgärd FM:s underhålls- och Halmstad Skolan nyinrättas basskola Totalförsvarets Umeå lngen åtgärd skyddsskola Totalförsvarets Eksjö lngen åtgärd ammunitions- och minröjningscentrum

72 Den skolstrukturen nya

Organisationsenhet eller motsvarande Lokalisering Utredningens förslag Hemvärnets stridsskola Norsborg Ingen åtgärd Arméns Brigadskola med Skövde Skolan nyinrättas underavd. i Kvam/Boden Artilleriets stridsskola Kristinehamn Ingen åtgärd Luftvämets stridsskola Norrtälje Ingen åtgärd Arméns fältarbetsskola Eksjö Ingen åtgärd Arméns tekniska skola Östersund Berörs av FM Ledningscentrum Marinens lednings- Berga Ingen åtgärd systemskola inklusive Sambandsskolan Ytstridsskolan Berga Ingen åtgärd Ubåtsstridsskolan Berga Ingen åtgärd Räddningstjänstskolan Berga Behandlas i Karlskrona slutbetänkandet Minkrigsskolan Berga Ingen åtgärd Dykskolan Berga Reduktion från tre till två Karlskrona skolor Marinens systemtekniska Karlskrona Ingen åtgärd skola Skeppstekniska skolan Karlskrona Nuvarande utbildning på Berga till Karlskrona Radarskolan Göteborg Ingen åtgärd Minkrigsskolan Rindö Ingen åtgärd Amfibieskolan Rindö Ingen åtgärd KA:s stridsskola Rindö Omlokaliseras från Täby Flygskolan Ängelholm Ingen åtgärd Uppsala FV:s flygledarskola Halmstad Omlokaliseras från Ljungbyhed Trafikflygarskolan Ljungbyhed Ingen åtgärd FV:s tekniska skola Halmstad Ingen åtgärd IT-skolan Halmstad Berörs av FM Ledningscentrum FV:,s tlygbefälskola Uppsala Ingen åtgärd FV:s stridslednings- och Uppsala Ingen åtgärd luñbevakningsskola

SOU 1997:1 12 Den nya sko/strukturen 73

Utredningen vill i anslutning till ovanstående sammanställning göra följande kommentarer:

0 Den skolverksamhet inom Försvarsmakten berör räddningssom och skyddstjänst har inte hanterats inom för delbetänkandet. ramen Koordinering skall här ske med den parallellt pågående utredningen om Räddningsverkets utbildningsverksamhet. Detta innebär att eventuella förslag om samordning etc. först kommer lämnas att inom ramen för slutbetänkandet. Detta berör i första hand marinens två räddningstjänstskolor samt den räddningstjänstutbildning som för närvarande bedrivs vid Flygvapnets basbefálskola i Halmstad.

0 Utredningen har inte funnit någon anledning föreslå att en omlokalisering av Totalförsvarets skyddsskola i Umeå. Dess koppling till FOA:s verksamhet i Umeå till Umeå Universitet samt har i detta sammanhang bedömts mycket stor betydelse. vara av Enligt Försvarsmakten är dessutom åtgärder vidtagna för att säkerställa att Skyddsskolan även i fortsättningen skall kunna bedriva sin verksamhet i Umeå.

0 Verksamheten vid Försvarsmaktens sjukvårdscentrum Hammarö, Karlstad har varit föremål för utredningens beredningsarbete. Utredningen har dock kunnat konstatera verksamheten att omlokaliserades från Stockholm relativt nyligen. Vid en genomgång av de argument som då låg bakom beslutet flytta verksamheten att har inget direkt avgörande framkommit som nu utifrån en helhetsbedömning talar för omlokalisering en ny av sjukvârdscentrumet.

0 Försvarsmakten har uppdrag från utredningen närmare redogjort för verksamheten vid Hemvärnets stridsskola, Vällinge. Försvarsmakten har inom för detta uppdrag belyst ramen även konsekvenserna av en omlokalisering skolan till antingen Kvarn av eller Östersund. Mot bakgrund av försvarsbeslutets inriktning för hemvärnet avseende uppgifter och mål har utredningen gjort bedömningen att det inte är aktuellt att föreslå omlokalisering en av skolan.

o Vad gäller Kustartilleriets Radarskola i Göteborg har utredningen funnit att skolans utbildningsverksamhet i första hand vänder sig till värnpliktiga. Skolan bör därför förbli lokaliserad till Göteborg. Ett

74 Den skolstrukturen SOU 1997:1 l2 nya

viktigt motiv bakom detta ställningstagande har varit att värnpliktsvolymen skall kunna upprätthållas vid Göteborgs marinbrigad i enlighet med de riktlinjer som fastställdes i försvarsbeslutet. lnvesteringskostnaderna har också bedömts som betydande vid en omlokalisering.

Utredningen har också undersökt möjligheterna att flytta Marinens 0 systemtekniska skola i Karlskrona till Berga. Det har dock tidigt visat sig investerings- och omlokaliseringskostnaderna skulle bli att omfattande varför ingen ytterligare åtgärd vidtagits från

utredningens sida.

Marinens två minkrigsskolor har också analyserats med avseende 0 eventuell lokaliseringsmässig samordning. Utredningen har dock en respektive kustartilleriets minkrigsskola har så funnit att kustflottans skilda utbildningsuppgifter att ingen ytterligare åtgärd varit pass aktuell från utredningens sida.

6 Slutsatser

Utredningen har i delbetänkandet redovisat ett antal förslag som ett konkret sätt visar hur Försvarsmaktens utbildningsverksamhet genom utökad samordning och integrering kan förbättras. Förslagen bidrar även till att skapa förutsättningar för samlad en mer utbildningsorganisation inom Försvarsmakten. Det är utredningens uppfattning att den organisatoriska grundstrukturen är en mycket viktig utgångspunkt för detta arbete och utredningen delar därmed de ambitioner som finns angivna i utredningsdirektivet. Likväl har utredningen kunnat konstatera entydigt att ett mer ansvarsförhållande också är av stor vikt för att bidra till ett rationellt resursutnyttjande inom området.

Utredningen vill därför betona att arbetet med samordning, integrering och långsiktig kompetensutveckling måste betraktas som en fortlöpande process varvid de redovisade förslagen bör ses som en början detta arbete, inte minst med tanke krigsorganisationens utveckling.

Utredningen har under beredningsarbetet prövat och analyserat ett flertal potentiella samordningsområden inte resulterat i några som konkreta förslag. Som exempel sådana områden kan nämnas luftväms- och artillerifunktionerna inom armén och marinen. Utredningen anser dock att framtida samordning är möjlig att åstadkomma även inom dessa områden sannolikt först i samband men med att tex. mer gemensamma system införskaffas.

Avslutningsvis anser utredningen att det är viktigt att de frågeställningar avseende den skol- och utbildningsverksamhet som behandlats inom ramen för detta delbetänkande i större utsträckning beaktas i samband med att beslut om mer genomgripande strukturella förändringar i den totala organisatoriska grundstrukturen aktualiseras.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

mm lll

Översyn av det militära försvarets Dir.

skolverksamhet 199540

Beslut vid regeringssammanträde den 5 december 1996

Sammanfattning av uppdraget

En utredare tillkallas för att lämna förslag till hur utbildningsverksarnheten for främst anställd personal inom Försvarsmakten kan bedrivas och samordnas så att de samlade resurserna utnyttjas bättre.

Utredaren skall undersöka om sådan utbildning även som fortsättningsvis bör bedrivas inom Försvarsmakten i ökad omfattning kan bedrivas gemensamt för hela Försvarsmakten och dessutom samutnyttjas även för civila statliga myndigheter, kommuner och organisationer med totalförsvarsuppgifter. Utredaren skall också undersöka om det civila utbildiingsväsendet i större utsträckning kan utnyttjas för att tillgodose behoven.

Bakgrund

Förslag i propositionen Totalfärsvar i förnyelse etapp 2 -

Regeringen har i propositionen prop. l996/97:4, Totalförsvar i förnyelse etapp anfört att Försvarsmaktens verksamhet, - av såväl principiella som ekonomiska skäl, så långt möjligt bör

samordnas. Inom myndigheten bedrivs en omfattande utbildningsverksamhet vid ett stort antal skolor. Dessa skolor speglar i betydande utsträckning försvarsgrens- och truppslagsr uppdelningen. Inom områden som teknik, skydd, hälso- och sjukvård, informationsteknik och även olika typer av mer generell officersutbildning, bedrivs utbildning på flera skolor. Man kan fråga sig om inte sådan utbildning i högre grad dels bör ske gemensamt för Försvarsmakten, dels kan samordnas och samutnyttjas för utbildning i civil krishantering och civila bered skapsförberedelser. Regeringen framhåller i propositionen prop. 1996/97211, Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred, att utbildning i krishantering bör vara obligatorisk för nyckelpersoner hos myndigheter och andra organ. I propositionen framhålls att det finns anledning att ta med denna typ utbildning i utbildningsplaner m.m. för att tillgodose av kravet god förmåga att möta det väpnade angreppet. Regeringen avser att i särskilt uppdrag ge berörda myndigheter uppgifter att lämna förslag till hur ett program för forskning på krishanteringens område skall kunna utfomias.

Skolverksamheten inom Försvarsmakten har utretts tidigare men något samlat grepp med utgångspunkt i ett samlat civilt och militärt behov har inte tidigare tagits. De förslag till förnyelse av totalförsvaret som regeringen lämnar i propositionen om försvarsbeslutets andra etapp understryker betydelsen av detta. En sådan översyn bör därför ske. Det ligger nära till hands att låta Försvarsmakten genomföra utredningen. Skolverksamheten måste emellertid också bedömas i ett brett perspektiv med hänsyn till att stor del av den har betydande kopplingar till en olika civila högskolor och annan civil utbildning. Regeringen anmälde i nämnda proposition att en särskild utredare ovan skulle tillkallas för att över utbilchingen av främst anställd se militär och civil persmal.

Försvarsutskottet framförde bet. l995/96:FöUl med anledning regeringens proposition prop. 1995/96:12 Totalförsvar i av förnyelse, i anslutning till försvarsbeslutets första etapp, vikten

av att frågan om befälsordningen borde beredas sådant ett sätt att den resulterar i en sammanhållen på persmalförsöijsyn ningen av anställda. Försvarsmakten har därför på regeringens uppdrag sett över utbildningssystemet för yrkes- och reservofficerare m.fl. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 september 1996.

I propositionen om försvarsbeslutets andra etapp till riksdagen har regeringen anmält att Försvarsmaktens redovisning skall utgöra grundval för ett uppdrag till utredning att vidare en utveckla frågan om utbildningssystemet for officerare och att regeringen därefter avser att lämna den redovisning om en sammanhållen syn på Försvarsmaktens totala personalförsörjning som försvarsutskottet efterfrågat.

Skolor och utbildning som finns inom Försvarsmakten

Utbildningsverksamheten för anställd personal har relativt en stor omfattning. Viktigare exempel på skolverksamhet är: Officers- och krigshögskoloma inom Försvarsmakten, - Skolverksamhet försvarsgrensvis inom Försvarsmakten, omfattande specialistutbildningar av både civil och militär personal, Militärhögskolans högre utbildning officerare, specia- - av listutbildning av civil och militär perscnal, managementutbildning och totalförsvarsutbildning av högre chefer, Försvarshögskolans totaliörsvarsutbildning högre chefer - av och nyckelpersonal.

Försvarsmakten har även föreslagit att officersutbildningen inom Försvarsmakten och vid den nya Försvarshögskolan fr.o.m. höstterminen 1997 skall vara en akademisk yrkesutbildning. Utbildningen föreslås grunda sig högskolelagen och högskoleforordningen. Den nya Försvarshögskolan skall kvalitetssäkra utbildningen vid Försvarsmaktens högskolor och Försvarshögskolan.

Till detta kan nämnas att det även inom övriga delar av försvarssektom bedrivs en relativt omfattande utbildnings verksamhet.

Av detta framgår bl.a. att totalförsvarsutbilchingen av högre chefer är uppdelad på flera myndigheter och att ofñcersutbildningen är delad mellan Försvarsmakten och Militärhögskolan. Militärhögskolan bedriver högre utbildning för officerare medan den grundläggande utbildningen sker på i huvudsak försvarsgrensvisa skolor inom Försvarsmakten. Vidare finns inom Militärhögskolan utbildning av både civil och militär personal har karaktären av intern utbildning för Försvarssom makten. Inom Försvarsmakten finns ytterligare skolverksamhet, främst försvarsgrensvis organiserad som omfattar ekonomi, teknik, informationsteknik IT, skydd, hälso- och sjukvård samt brand m.m.

Utbildningsverksamheten kan indelas i två större delar, närriigen grundläggande och nivåhöjande officersutbildning å ena sidan och specialist- och fackutbildning av både militär och civil personal å andra sidan. Utbildning för civila chefer och handläggare med uppgifter inom civilt försvar kan därutöver indelas i utbildning för uppgifter i civila kris- och krigsorganisationer och utbildning i beredskapsförberedelser.

Skolverksamheten har utretts vid olika tillfällen men inte med utgångspunkt i totalförsvarets samlade behov. Regeringen har i propositionen törsvarsbeslutets andra etapp föreslagit att de om verksamheter bedrivits vid Försvarshögskolan respektive som Militärhögskolan skall samlas inom en ny myndighet, Försvarshögskolan. Det kommer att leda till en samsyn inom totalförsvaret när det gäller utbildning av högre chefer.

Ett ökat utnyttjande samhällets resurser, där det är möjligt och av ändamålsenligt, har varit och är en strävan från statsmaktemas sida. Inte minst utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret LEMO utgick ifrån

grundprincipen att endast den verksamhet oundgängligen som behövdes för att kunna bedriva kämverksamheten och inte som kunde tillgodoses av samhället skulle finnas inom Försvarsmakten. Inom utbildningsverksarnheten har denna princip ännu inte prövats fullt ut.

Uppdraget

Utredaren skall lämna förslag till hur utbildningsverksamheten för främst anställd personal inom Försvarsmakten kan bedrivas och samordnas så att de samlade resurserna utnyttjas bättre.

Inventering av utbildningsverksamheten och förslag till av gränsning

Utredaren skall inledningsvis inventera vilken utbildnings verksamhet som bedrivs i dag inom Försvarsmakten för främst anställd civil och militär personal. Efter sådan inventering en skall utredaren bedöma behoven avgränsningar för det av fortsatta arbetet samt lämna förslag till inriktning det fortsatta av arbetet. Denna del av uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 januari 1997.

Översyn utbildningsverksanzheten

av

Efter inventeringsfasen skall utredaren behandla specialist- och fackutbildningen för både militär och civil personal inom Försvarsmakten. Utredaren skall också behandla Officersutbildningen och därmed frågan sammanhållen offrom en mer cersutbildning gemensam for hela Försvarsmakten. Denna utbildning är den viktigaste i Försvarsmaktens kämverksamhet. Även ändamålsenligheten med nuvarande uppdelning mellan intern utbildning inom Försvarsmakten för de delar bedrivs som vid ofñcers- och krigshögskoloma och högre utbildning besom drivs på den blivande Försvarshögskolan skall prövas och eventuella förslag till organisatcriska förändringar lämnas. I

detta sammanhang skall även möjligheterna att i ökad utsträckning utnyttja det civila utbildningsväsendets resurser prövas liksom samutnyttjande inom forsvarsselctom. Värdet av sammanhållen chefsutveckling och skapande av ömsesidiga en kontakter skall därvid beaktas. Utredaren skall också i sammanhanget beakta föreliggande förslag om meritvärdering av ofñcersutbildning. Utredaren skall vidare beakta vad som i prop. 1996/97:4 anförs att antalet kvinnliga officerare bör öka. om

Utredaren skall tidsmässigt prioritera de utbildningar som har stark koppling till Försvarsmaktens grundorganisation och de beslut denna riksdagen fattar mot bakgrund av regeringom som förslag samt följa arbetet med genomförandet av riksdagens ens beslut såvitt det kan beröra utredningsuppdraget. Utredaren skall tidsmässigt prioritera sådana utbildningar som bedrivs foräven svarsgrensvis med likartad inriktning eller beteckning. men Utredaren skall överväga vilka skolor och utbildningslinjer som bör samordnas och de bör lokaliseras. Det skall också anges var vilka möjligheter att tillgodose civila utbildningsbehov i forsvarsanlcnutna frågor och vilka förutsättningar till samutnyttjande militära och civila totalförsvarsresurser som är lämpliga av eller i vilken utsträckning behoven kan tillgodoses genom det civila utbildningsväsendet. Även i de fall utredaren inte anser att det är meningsfullt med samordning skall forslag ändå lämnas om lokalisering etc.

Utredaren skall lämna sina förslag senast den 2 januari 1998. rörande frågor kräver riksdagens ställningstagande Förslag som skall dock lämnas senast den l augusti 1997.

Hur arbetet skall bedrivas

Utredningen skall bedrivas i nära samarbete med Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap, den nya Försvarshögskolan med den aviserade utredningen om bl.a. samt skolverksamheten inom Statens räddningsverk.

Utredaren skall fortlöpande hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade sitt arbete och dem om ge tillfälle att framföra synpunkter. Utredarens förslag skall överlämnas efter det att berörda myndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning regionalom av politiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdom hetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 redovisa samt om att konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

För utredningsarbetet gäller också regeringens direktiv att om pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23. I detta sammanhang skall utredaren redovisa ekonomiska effekter av sina förslag, både i fråga om rationaliseringsvinster lång och kort sikt samt eventuella avvecklingskostnader.

Försvarsdepartementet

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg for steg. U, T Följdlagstiñning till miljöbalken. M. . - I lnkomstskattelag,l-lll. del Fi. Att lära övergränser. Enstudie av OECD:s . Fastighetsdataregister, Ju. forvaltningspolitiska samarbete. Fi. . Förbättrad miljöinfonnation. M. Övervakning miljön.M. av . , Aktivtlönebidrag. Ett effektivare stöd for Nykurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . , arbetshandikappade. A. Bekämpandepenningtvätt. av Fi. . Länsstyrelsemas roll i trafik-ochfordonsfrågor. K, Etttekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. . . Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring Myndighet ellermarknad, . . sex förvaltningsomrâden. Fi. Statsforvaltningens olika verksamhetsformer. Fi.

Rösterom barnsoch ungdomars psykiska hälsa. IntegritetOffentlighet Informationsteknik. Ju. . . 0 Flexibel förvaltning. Förändring ochverksam- Unga ocharbete.ln. . , hetsanpassning av statsförvaltningens Staten ochtrossamfunden , struktur.Fi. Rättsligreglering

l0, Ansvaret förvalutapolitiken. Fi, - Gmndlag

Skatter. miljöochsysselsättning. Fi. Lag om trossamfund , - |7 lT-problem inför ZOOO-skiftet. Referat och - Lag om Svenska kyrkan.Ku. . slutsatser från hearing en anordnad av 42.Staten och trossamfunden

IT-kommissionen denl8 december. Begravningsverksamheten. Ku.

IT-kommissionens rapport l/97.K. Staten och trossamfunden . l3. Regionpolitik förhela Sverige. N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen

l4. lT i kulturens tjänst. Ku. ochde kyrkligaarkiven. Ku.

l5. Detsvåra samspelet. Resultatstymingens framväxt 44. Staten och trossamfunden

och problematik. Fi. Svenska kyrkans personal. Ku.

lo. Att utvecklaindustriforskningsinstituten. N. 45.Staten och trossamfunden

l7. Skatter. tjänster ochsysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering. Ku.

+ Bilagor. Fi. 46.Staten ochtrossamfunden

Granskning granskning. av Statligmedverkan vid avgiftsbetalning. Ku. . Den statliga revisionen i Sverige och Danmark, F1. 47. Staten ochtrossamfunden

Bättre information om Konsumentpriser, ln. Den kyrkligaegendomen, Ku. . Konkurrenslagen 1993-1996. N. 48.Arbetsgivarpolitik i staten. . Växa i lärande. Förslag till läroplanförbarn och För kompetens ochresultat.Fi. . unga 6-16 år.U, 49. Grundlagsskydd för nya medier..Iu.

Aktiebolagets kapital Ju. 50. Alternativa utvecklingsvägarEU:s for

Digital demokr@ti. seminarium Teknik, Ett om gemensamma jordbrukspolitik. Jo.

demokrati och delaktighet den8 november 1996 5 Brister l omsorg . anordnat av Folkomröstningsutredningen. lT- en fråga om bemötande äldre. av w kommissionen och Kommunikationsforsknings- 52, Omsorg medkunskap ochinlevelse

beredningen. lT-kommissionens rapport 297. K. en fråga om bemötande äldre. av - Välfärdi verklighetenPengar - räcker inte S. 53. Avskaffareklamskatten Fi. . Svensk EU-fat Jo. 54 Mtnistem ochmakten. . mat- Ellzsjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hurfungerar ministerstyre i praktikenFi. . forsörjningen. Jo. 5 Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av . KontrollReavinst Värdepapper. Fi. förslagen frånde statligautredningarna. Ku. . l demokratins tjänst.Statstianstemannens roll och 5O Folket som rådgivare och beslutsfattare. , vånoffentliga etos. Fi. - Bilagal och Ju.

Bampomografifrågan. 57.l medborgarnas tjänst. . Fi. lnnehavskriminalisering Ju. m.m. Ensamlad forvaltningspolitik för staten.

Europa staten. och Europeiseringens betydelse for 58. Personaluthyming. A. , Voksenåsens forvaltningsfonn. Ku. svensk statsförvaltning. Fi. 59 Svenskhemmet

w Kristallkulan tretton röster om framtiden. Betal-TVinom Sveriges Television.Ku. , . IT-kommissionens rappon 3/97. K

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6 Att växa blandbetong ochkojor. 90 Ändrad . organisation fordetstatligapIan-,bygg- , Ettdelbetänkandebarnsochungdomars om ochbostadsväsendet. ln.

uppväxtvillkor i storstâdemas utsatta områden från Jaktens villkor . - en utredning vissajaktfrågor. om Storstadskommittén. Jo.

62.Rosor betong. av Medieföretag i Sverige Ägande . - och Enantologitill delbetänkande Att växa bland strukturforändringar i press. radioochTV. Ku. betongochkojorfrånStorstadskommittén, S. 9w Hantering fel i utjämningssystemet för . av Sverige inforepokskiftet. kommuner . ochlandsting. ln, lT-kommissionens rapport 5/97.K. 94.Konkurrensneutralt transportbidrag. N. 64.Samhall. Enarbetsmarknadspolitisk åtgärd 95.Forumförvärldskultur

+ Bilagedel. A rikarekulturliv. - en rapport om ett Ku. 6 Polisens register.Ju, 96.Lokalforsörining ochfastighetsägande. . 66.Statsskuldspolitiken. Fi. Enutvärdering fastighetsorganisation. av statens Fi. 67. Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. 9 Skydd skogsmark. av Behovochkosmader. M. 68.Grannlands-TV i kabelnät. Ku. . 98.Skydd skogsmark. av Behovochkosmader. 69.Besparingar i stort ochsmått.U. Bilagor.M.

70.Totalförsvaret ochfrivilligorganisationema 9 En vattenadministration, ny Vatten livet. ar M, - uppdrag, stödochersättning. Fö. l00.Nya samverkansfonner inomdenSjöhistoriska 7 Politikforunga. . museiverksamheten. Ku.

+ st 2 bilagor.ln. 10 Behandling personuppgifter . av om Enlag om socialförsäkringar. totalförsvarspliktiga, . Fö, inför en svenskpolicy om säkerelektronisk . 102.Mat Miljö.Svensk strategiforEU:s kommunikation. Referat från seminarium ett jordbruki framtiden. Jo. anordnat lT-kommissionen, av Närings- och 103.Rapport medforslag sändningsoner. om Ku. handelsdepartementet ochSElSdenl l december l04.Polis fredens i tjänst.UD. 1996.lT-kommissionens rapport 6/97.K. 105.Agenda Zl i Sverige. 74.EU:sjordbrukspolitik, miljönochregional FemårefterRio resultatochframtid.M. utveckling. Jo. 106.Enfondfor konstnärer. unga Ku. 7 Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga reglerfor 107.Den . nya gymnasieskolan fysiska personer. F problem ochmöjligheter. U. 76.invandrare i vårdochomsorg 108.Att lämnaskolanmedrak Om rätten till fråga rygg- - en om bemötandeäldre. av S, skriftspråket och förskolans ochskolans om 77.Uppföljning inkomstskattelagen. av Fi. möjligheter förebygga att och möta läs- och 78.Medelsförvalming i kommuner ochlandsting. ln. skrivsvårigheter. U. 7 Försäkringsmäklare.lagöversyn En av 109.Myndighetsansvaret , for transport av farligt Försäkringsmäklarutredningen. Fi. gods.Fo. 80.Reformerad stabsorganisation. Fi. ll0. Säkrare obligationer Fi. 81.Allmännyttiga bostadsforetag, lll. Branschsanering ochandrametoder mot Bilaga.ln. - + ekobrott. Ju.

82.Likamöjligheter.ln. ll2. Ensamordnad militärskolorganisation. 83.Ommaktochkön i spåren offentliga - av

organisationers omvandling. A.

84.Enhållbarkemikaliepolitik. M.

85.Förmån efterinkomst Samordnat inkomstbegrepp förbostadsstöden och nya kvalifikationsregler for

rått till sjukpenninggrundande inkomst.

86.Punktskattekontrollalkohol,tobakoch av

mineralolja, m.m. Fi.

87.Kvinnor. män ochinkomster.

Jämställdhet ochoberoende. A.

88.Upphandling forutveckling, N.

89.Handeln medskrotochbegagnade N. varor.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet lT-problem införZOOO-skiftet. Referat ochslutsatser från

en hearing anordnad av IT-kommissionen den Fastighetsdataregister. 3 l Sdecember. lT-kommissionens rappon 1/97. l2 Aktiebolagets kapital. 22 Digital demokr@ti, Ett seminarium om Tekn ik, Bampomografifrågan. november 1996 demokrati och delaktighet 8 den lnnehavskriminalisering m.m. 29 lTanordnat av Folkomrösmingsutredningen, Integritet Offentlighet Informationsteknik. 39 kommissionen och Kommunikationsforsknings- Grundlagsskyddnya for medier. 49 23 beredningen, lT-kommissionens rapport 2/97. Folketsom rådgivare och beslutsfattare, Kristallkulan tretton röster om framtiden. Bilagal och2. 56 - + lT-kommissionens rapport 3/97. 3I

Polisens register. 65 trafikpolitiken bilagor. 35 Nykurs i + Branschsanering och andra metoder mot ekobrott. l l l - Sverige inför epokskiftet.

lT-kommissionens rapport 5/97, 63 Utrikesdepartementet Infor en svensk policy om säker elektronisk Återkallelse uppehållstillstånd. av 67 från seminarium anordnat kommunikation. Referat ett av Polisi fredens tjänst, 104 Närings- och handelsdepanementet lT-kommissionen,

och SElSdenll december l996. Försvarsdepartementet 73 lT-kommissionens rapport 6/97. Totalforsvaret och frivilligorganisationema

uppdrag. stöd och ersättning. 70 Finansdepartementet - Behandling av personuppgifter om dell-lll, 2 lnkomstskanelag, totalforsvarspliktiga, l0l Byrákratin i backspegeln. Femtio år förändring sex av Myndighetsansvarettransport för av farligt gods. 109 7 forvaltningsområden. En samordnad militär skolorganisati0n. l 2 Flexibel förvaltning. Förändring ochverksam-

hetsanpassning av statstörvaltningens struktur. 9 Socialdepartementet Ansvaret for valutapolitiken. l0 Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. 8 Skatter, miljö och sysselsättning. l l

Välfärdi verkligheten Pengar räcker inte. 24 Det svåra samspelet, Resultatstymingens framväxt A Bristeri omsorg och problematik. 15

en fråga om bemötande av äldre. 5 l Skatter, tjänster och sysselsättning, - Omsorg medkunskap och inlevelse Bilagor. l7 + en fråga om bemötande av äldre. 52 Granskning granskning. - av Att växa blandbetong och kojor. Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. l8

Ett delbetänkande om barns och ungdomars Kontroll Reavinst Värdepapper. 27

uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områden från l demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och

Storstadskommittén. 6l vårt offentliga etos. 28

Rosor av betong. Europa och staten. Europeiseringens betydelse för

En antologi till delbetänkandet Att växa bland svensk statsforvaltning. 30

betong ochkojor från Storstadskommittén. 62 låra gränser. En studie OECDzs Rirvaltnings Att över av En lag om socialforsäkringar. 72 politiska samarbete. 33

Invandrare i vård och omsorg Bekämpande av penningtvätt. 36

en fråga om bemötande av äldre, 76 Myndighet eller marknad. 4 Fömtånefter inkomst Samordnat inkomstbegrepp Statslörvaltningens olika verksamhetsfonner. 38 for bostadsstöden och nya kvaliñkationsregler for Arbetsgivarpolitik i staten.

rätt till sjukpenninggrundande inkomst. 85 kompetens och resultat. 48 För

Avskaffa reklamskatten 53 Kommunikationsdepartementet Ministem ochmakten.

Länsstyrelsemas roll i trafik-och fordonsfrågor. 6 Hur fungerar ministerstyre i praktiken 54

l medborgarnas tjänst,

En samlad forvalmingspolitik för staten. 57

Statens offentliga utredningar

1997 Systematisk förteckning

Statsskuldspolitiken. 66 Kvinnor. ochinkomster. män Bosättningsbegreppet, Skatterättsliga reglerför Jämställdhet ochoberoende. 87 fysiska personer. 75

Uppföljning av inkomstskattelagen. 77 Kulturdepartementet Försäkringsmäklare. Enlagöversyn av T i kulturens tjänst.14 Försäkringsmâklarutredningen. 79 Staten ochtrossamfunden Reformerad stabsorganisation. 80 Rättsligreglering Punktskattekontrollalkohol,tobakoch av Grundlag mineralo1ja,m.m. 86 - Lag om trossamfund Lokalförsörjning ochfastighetsägande. i - Lag om Svenska kyrkan.41 Enutvärdering av statens fastighetsorganisatinn. 96 Staten ochtrossamfunden Säkrare obligationer1 10 Begravningsverksamheten. 42 Staten ochtrossamfunden Utbildningsdepartementet Denkulturhistoriskt värdefulla kyrkligaegendomen och Den nya gymnasieskolan steg steg. for 1 - dekyrkligaarkiven.43 Växai lärande. Förslag till läroplanförbarnoch Staten ochtrossamfunden unga 6-16år,21 Svenska kyrkanspersonal. 44 Ettteknisktforskningsinstitut i Göteborg. 37 Statenoch trossam funden Besparingar i stort ochsmått,69 Stöd.skatterochfinansiering. 45 Den nya gymnasieskolan Staten och trossam funden - problemochmöjligheter. 107 Statligmedverkan vidavgiftsbetalning. 46 Att lämna skolanmedrak rygg Om rätten till Staten ochtrossamfunden -skriftspråket och om förskolans ochskolans Denkyrkligaegendomen. 47 möjligheter förebygga att och möta läs- och Statenochtrossamfunden. Sammanfattningama av skrivsvårigheter. 108 förslagen fråndestatligautredningarna. 55 Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform. 59 Jordbruksdepartementet Betal-TVinomSveriges Television, 60 Svensk mat- påEU-fat.25 Grannlands-TV i kabelnät. 68

EUzs jordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Medieföretag i Sverige Ägande och försörjningen. 26 strukturforändringar i press, radioochTV, 92 Alternativa utvecklingsvagar forEU:s Forumförvärldskultur

gemensammajordbrukspolitik. 50 en rapport om ett rikarekulturliv. 95 -- EUzsjordbrukspolitik, miljönochregional Nyasamverkansformer inomdenSjöhistoriska

utveckling. 74 museiverksamheten. 100

Jaktens villkor en utredning vissa om 91 Rapport med förslag sändningsoner. 103 - nm Mat Miljö.SvenskstrategiforEU:s Enfondfor unga konstnärer. 106

jordbruki framtiden. 102 Närings- och handelsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Regionpolitik förhelaSverige. 13 Aktivtlönehidrag, Etteffektivare stödför All utvecklaindustriforskningsinstituten. 16 arbetshandikappade. 5 Konkurrenslagen 1993-1996. 20

Personaluthyrning. 58 Upphandling förutveckling. 88 Samhall. Enarbetsmarknadspolitisk åtgärd Handeln medskrotochbegagnade varor. 89 + Bilagedel, 64 Konkurrensneutralt transponbidrag. 94

Ommaktochkön i spåren offentliga - av organisationers omvandling. 83 lnrikesdepartementet

Bättreinfomiation konsumentpriser. om 19

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Unga ocharbete. 40 Politikforunga. + st 2 bilagor.7 l Medelsförvaltning i kommuner och landsting. 78 Allmännyttiga bostadsforetag. + Bilaga. 8 l Likamöjligheter. 82 Ändrad organisation fordet statliga planabyggoch bostadsväsendet. 90 Hantering av fel i utjämningssystemet for kommuner och landsting. 93

Miljödepartementet Förbättrad miljöinformation. 4 Följdlagstiftning till miljöbalken. 32 Övervakning miljön.34 av En hållbar kemikaliepolitik. 84 Skyddav skogsmark. Behov och kostnader. 97 Skyddav skogsmark. Behovoch kostnader. Bilagor. 98 Enny vattenadministration. Vattenär livet, 99 Agenda 2l i Sverige. Fem årefterRio resultat och framtid, 105 -