Internationell konflikthantering att förbereda sig tillsammans

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Internationell

konflikthantering

förbereda

- att sig tillsammans

Betänkande av Utredningen om samordning av civil och militär utbildning inför internationella insatser

Zack ÖCC SC

.m Statens offentliga utredningar

1999:29 Försvarsdepartementet

Internationell

konflikthantering

att förbereda sig tillsammans

—

Betänkande samordning civil

av IJt_r_edningen om av

och militär utbildning infor internationella insatser Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nurnrnerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

Bilder omslaget:

Omröstning i säkerhetsrådet, december 1997 Copyright United Nation, New York

Stora sjöregionen, 1994 Sten Andersson/

Samverkan civila- och militära resurser under övningen "Nordic Peace 98, oktober 1998 Björn Lundqvist/

Militär observatör Golanhöjdema, Juli 1994 Jonny Nilsson/

ISBN 91-7610-942-9 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375250X

Till Statsrådet och chefen för

försvarsdepartementet

Genom beslut den 19 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppgift att en föreslå former för samordning viss civil och militär utbildning inför av internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Enligt direktiven

dir. 1996: 109 fick utredaren inom ramen för utredningsuppdraget och i

samarbete med berörda myndigheter också anordna och koordinera utbildningar.

Den l april 1997 förordnade chefen för försvarsdepartementet statsrådet Sydow, ambassadör Stig Elvemar särskild utredare. Som von att vara sekreterare förordnades den l augusti 1997 överstelöjtnant Jonny Nilsson. Byråassistenten Marita Janson har på halvtid varit knuten till utredningen.

Till stöd för utredarens arbete organiserades referensgrupp med

en representanter från Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarsmakten Högkvarteret, SWEDINT och SWEDEC, Rikspolisstyrelsen, Statens Räddningsverk, Sida, Socialstyrelsen, Uppsala Universitet/Kollegiet för bistånds- och utvecklings-

studier, Forum för fredstjänst/Sveriges Kristna Råd, Röda Korset och

Svenska kyrkan. Gruppen har under arbetets gång utgjort ett dialogforum, varit rådgivande samt följt utredningens framskridande.

Arbetet har bedrivits med hög grad personliga kontakter såväl i

en av Sverige som utomlands.

Det grundläggande för utredarens ställningstagande och förslag är det

förändrade konfliktmönstret i världen. De flesta konflikter i världen i dag är inte stridigheter längs gränser eller andra tydliga frontlinjer. Det är i dag förekommande att motsättningar och våld förekommer inom mer stater i stället för som tidigare mellan stater.

Det nya konfliktmönstret ställer nya krav på världssamfundet och de aktörer som söker bistå de drabbade samhällena. Aktörema måste var väl insatta i den regionala problematiken och de särskilda

förutsättningar som gäller för modern internationell konflikthantering.

De måste också ha kunskaper om andra aktörers mandat, kapacitet och

begränsningar. Det är först när vi har kunskap om varandra som vi kan

full effekt av våra insatser gemensamma

Utredaren har även haftten verkställande funktion. I den funktionen har utredningen, inom ramen för utredningsuppdraget, lämnat förslag till regeringen samt initierat, anordnat och koordinerat utbildningsprojekt.

Arbetet har bedrivits under benämningen: Samordnaren utbildning av för internationella insatser.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Internationell konflikthantering att förbereda sig tillsammans. - Uppdraget är med detta slutfört.

Stockholm den 30 mars 1999

Stig Elvemar

/Jonny Nilsson

Innehåll

Sammanfattning

Det internationella Samfundets sätt att hantera konflikter har genomgått omvälvande förändringar under det senaste decenniet. Omställningarna har till stor del skett ett resultat av de förändrade konfliktmönstren som i världen. Det framför allt är nytt är att väpnade konflikter numera som allt oftare utspelas inom stater. Krig är inte längre huvudsakligen kraftmätningar längs gränser eller andra tydliga frontlinjer. Det nya våldet förekommer allt oftare mellan olika folkgrupper och har tenderat att utveckla sig efter ärelösa normer, fjärran från internationella nya, konventioner och krigets klassiska lagar. Resultatet har ofta blivit att de grundläggande statliga strukturerna försvagats, ofta i så hög grad att regeringarna i de drabbade länder saknar förmåga att ta ansvar för de grundläggande samhälleliga funktionerna. Efter det kalla krigets slut har det också blivit vanligare att länders sätt att hantera interna konflikter utsätts för kritiskt granskning, eller t.o.m. intervention från det internationella samfundets sida.

Ett ökat faller därmed på världssamfundet och de aktörer som ansvar söker bistå de drabbade samhällena. Det är inte tillräckligt att kortfristigt möta de humanitära behoven, eller att utplacera fredsbevarande militära förband eller observatörer längs internationella gränser eller stilleståndslinjer i avvaktan på att parterna själva, med eller utan hjälp, skall lösa konflikterna.

Det är alltså inte längre fråga att enbart lindra symptomen. Det om internationella samfundet måste också försöka undanröja orsakerna till konflikten. Det naturligtvis önskvärt väpnade konflikter kunde vore om förhindras effektiva förebyggande åtgärder. Stora angenom strängningar görs för att få till stånd sådana verktyg. I de fall då förebyggande åtgärder inte kunnat användas eller varit verkningslösa blir situationen emellertid ännu komplicerad. Detta innebär att en rad mer åtgärder bör vidtagas samtidigt, och i integrerade former: Striderna måste fås att upphöra och säkerheten förstärkas så att fördrivna människor kan återvända till sina hem; de humanitära behoven skall tillfredsställas; de grundläggande orsakerna till konflikten bör

8 Sammanfattning

analyseras och parterna ges hjälp att förhandla om kortfristiga och permanenta lösningar; den ekonomiska aktiviteten skall ges möjlighet att åter komma igång genom bistånd eller investeringar; samhällsinstitutioner såsom polisväsendet och andra delar av det legala systemet måste återuppbyggas eller skapas; det civila samhället måste förstärkas. Allt detta skall dessutom ske i en anda av respekt för människor och kulturer i de drabbade områdena, samtidigt som all verksamhet måste genomsyras av ett starkt stöd för de mänskliga rättigheterna och utföras med demokratiska principer som ledstjärna.

Det finns ett stort antal aktörer som deltar i den internationella

konflikthanteringen. Förutom FN-systemets olika delar och andra

internationella organisationer som Röda Kors-rörelsen, har regionala mellanstatliga organisationer som OSSE, NATO, EU/VEU, OAU, SADC m.fl. fått alltmer framträdande roller i detta sammanhang. Därtill kommer den explosionsartade tillväxten av enskilda frivilligorganisationer internationella, regionala eller nationellt förankrade - som deltar i arbetet, ofta med statliga nationella biståndspengar som viktig ñnansieringskälla. De många aktörerna är givetvis betydande en tillgång förorsakar samtidigt stora samordnings- och samverkansmen problem.

Nya verktyg för konflikthantering har tagits fram och arbetet med att formulera nya recept fortsätter oförtrutet, inte minst vad gäller den förebyggande verksamheten. Det återstår emellertid att övervinna betydande hinder innan det internationella samfundet kan prestera integrerade insatser som generellt kan anses vara både effektiva och tillräckligt flexibla. De senaste åren har sett stora variationer i

uppfattningen om insatsemas utfonning och huvudmannaskap. Tilltron

till FN:s förmåga att leda stora multiftmktionella insatser minskade efter problemen i Bosnien och Somalia, trots att liknande insatser bara några år dessförinnan hade ansetts vara särskilt lämpade för FN. Sedan dess har såväl NATO som OSSE kraftigt utökat sina på engagemang det konflikthanterande/fredsfrämjande området, men ingen av de regionala organisationerna har kunnat axla FN:s mantel att genomföra insatser som innehåller civila komponenter och militära förband samtidigt. Dayton-avtalet, som reglerar den fredliga samexistensen mellan de forna kontrahentema i Bosnien, är emellertid ett exempel på ad hoc-arrangemang som förutsätter omfattande aktiviteter från omvärldens sida.

Svårighetema har delvis sitt ursprung i svårknäckta follqättsliga nötter, såsom motsättningarna mellan principen om icke-inblandling i andra

Sammanfattning 9

länders inre angelägenheter, å sidan, och på mänskliga ena synen rättigheter kategoriskt okränkbara, å den andra. De legala och som organisatoriska svaghetema i de internationella och regionala organen gör det dessutom svårare att få till stånd integrerade och multifunktionella insatser. Samtidigt framstår det som en alltmer angelägen

uppgift att hitta lämpliga organisatoriska former för denna typ av

uppdrag.

Den utbildning -ägt i Sverige infor engagemangen i som rum konflikthanterande verksamhet har varit, och är, av god kvalitet, både vad gäller den utbildning för militära förband och stabsofficerare och för civila polisinsatser äger vid Försvarsmaktens som rum Internationella Kommando SWEDINT, och den utbildning för bistånds- och humanitär personal och vissa andra kategorier som äger inom Sida, Räddningsverket och ett enskilda organisationer. rum par Även antal folkhögskolor har kurser förbereder personal för ett som

biståndsverksamhet, dock inte specifikt för arbete i områden som

drabbats väpnat våld. Universitetens utbildning och forskning kring av freds- och konfliktfrågor har fått alltmer praktisk tillämpning och en kontakt har etablerats mellan universiteten och andra utbildningsinstitutioner, såsom Försvarshögskolan. Den utbildning kring mänskliga rättigheter och humanitär rätt som drivs av organisationer och institutioner Röda Korset, Raoul Wallenberg institutet m.fl. som har kommit alltmer i fokus.

Vad gäller den tvärsektorella och gränsöverskridande utbildningen har Sverige inte nått lika långt. Ingen myndighet eller organisation har uppdraget eller att förbereda personal från alla de områden

resurserna och aktörer är aktuella i den moderna internationella konfliktsom hanteringen. Enligt utredningens mening är det angeläget att snarast möjligt skapa de institutionella förutsättningarna för sådan en

tvärsektorell kompetensutveckling i Sverige. Liknande institutioner har

börjat uppstå på del håll i andra delar världen och det känns en av angeläget att Sverige på ett tidigt stadium anpassar sig till detta synsätt och mönster. Det är också stor betydelse att skapa ett av

kompetensforum där svenska aktörer, både myndigheter och enskilda

organisationer, kan föras med internationella och regionala samman aktörer. Inte minst är det viktigt att de aktörer spelar en ledande som

roll i de organiserade flerdimensionella internationella insatserna, dvs

FN-systemets olika delar samt regionala OSSE, NATO, organ som

EU/VEU, OAU m.fl. kan dras in i utbildningsverksamheten. Eftersom

dessa själva har ett stort, och växande, utbildningsbehov för sin organ

10 Sammanfattning

personal finns goda möjligheter till ett gott internationellt samarbete om förutsättningar i övrigt är gynnsamma.

Det går inte att blunda för det faktum att det på området finns aktörer som inte är vana vid att samarbeta innan de möts i de internationella konfliktområdena. Det är därför viktigt att skapa plattfonn där alla en inblandade parter kan känna sig hemma och att ingen känner sig tvingad att delta i kompetensutveckling inom satts ramar som upp av någon möjligen konkurrerande, institution. Det har varit min annan,

målsättning att föreslå skapandet av ett organ som åtminstone alla

svenska deltagande myndigheter och organisationer känner ett gemensamt ansvar för. Verksamheten bör upplevas som en tillgång inte som ett hot mot den egna organisationen.

Det är samtidigt min starka uppfattning att vi har att göra med en ny disciplin som är under snabb utveckling. Det är viktigt att erbjuda en kreativ och nyskapande miljö där idéer och tankar från alla de olika sektorerna kan samordnas och utvecklas. Detta görs bäst att genom skapa en permanent institution har till uppgift att hantera just den som gränsöverskridande och gemensamma kunskapsbasen. Ett institut av detta slag bör kunna spela rollen smältdegel där idéer och av en erfarenheterkan blandas och utvecklas och återföras och som ny förbättrad kompetens till institutets avnämare.

Institutet bör dessutom utfonnas på ett sådant sätt att det kan bistå berörda departement i regeringskansliet med gränsöverskridande kompetens vid planeringen inför flerdimensionella insatser.

Behoven och verksamheten går således utöver vad vanliga nätverk kan åstadkomma. Nätverk är viktiga och skall uppmuntras och understödjas men är inte tillräckliga för att möta dagens och morgondagens behov på området.

Jag föreslår därför upprättandet ett svenskt kompetenscenter i form

av av ett institut för internationell verksamhet i kris- och konfliktområden,

med uppgift att genomföra utbildning samt stimulera utvecklings-

arbete, samordning och samarbete inom detta område. Institutet föreslås få namnet: "Folke Bernadotte-institutet för internationell

konflikthantering och fredsuppdrag".

Sammanfattning ll

Institutet bör b1.a. få följ ande uppgifter: Koordinera lämpliga delar den statliga sektorns utbildning infor 0 av internationella uppdrag i kris- och konfliktområden. Initiera och stimulera till insatser för utbildning och 0 gemensamma

kapacitetsutveckling i samverkan med internationella och regionala

organisationer samt intresserade enskilda organisationer inom och utom landets gränser. Genomföra kurser, seminarier och konferenser inom 0 ansvarsområdet. Stimulera till utveckling och utprövning nya metoder och 0 av

modeller for utbildning och kapacitetsutveckling för internationella

uppdrag i kris- och konfliktområden. I samordning och samarbete med berörda aktörer i Sverige och 0

utlandet bygga upp en resursbank med uppgifter om personer, erfarenheter och utbildningsverksamhet med anknytning till ansvarsområdet och i detta sammanhang spela en samordnande roll vid rekryteringen av personal för tjänstgöring i konfliktområden.

Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter, utbildnings- 0 institutioner och enskilda organisationer i frågor som berör utbildning infor internationella uppdrag i syfte att åstadkomma maximalt utnyttjande tillgängliga resurser. av Delta i uppföljningen och utvärderingen flerdimensionella och 0 av integrerade insatser "lessons leamed" samt i anslutning till detta bedriva viss forskning. Stödja regeringen med kompetens vid planeringen internationella 0 av multifunktionella insatser och annan internationell lcris- och konflikthantering. Stödja andra svenska myndigheter vid utformningen av utbildning 0 inför internationell verksamhet. Sprida information kurser och seminarier i Sverige och utlandet 0 om och vid behov samordna svenskt deltagande i internationella kurser och seminarier inom institutets ansvarsområde.

Institutets styrelsefonner och personalstyrka bör organiseras på ett sådant sätt att institutet uppfattas gemensam tillgång för de

som en

berörda myndigheterna och organisationerna. Institutets totala storlek och verksamhet blir givetvis beroende den ambitionsnivå som

av statsmakterna kan finna lämplig. Jag gör bedömningen att en personalstyrka på ett femton-tal och årlig budget på mellan personer en 15 och 25 miljoner kronor skulle betydande effekt. ge en

Verksamheten bör huvudsakligen finansieras direkta anslag genom över statsbudgeten inom för de medel som idag står till ramen

12 Sammanfattning

förfogande för kris- och konflikthantering inom utgiftsornrådena fem, sex och sju Utrikestörvalming och internationell samverkan, totalförsvar och internationellt bistånd.

Det finns en rad ämnen och frågeställningar bör tas i den som upp gemensamma och integrerade utbildningen. Inom utredningen har identifierats några områden lämpar sig särskilt väl för institutets som verksamhet, givetvis i samarbete med de institutioner står för som

specialkompetensen. Listan är långt ifrån fullständig och måste

dessutom ses över då och då i ljuset gjorda erfarenheter. av

0 Kunskap om aktörerna i den internationella konflikt hanteringen Att känna till vilka de viktigaste återkommande aktörerna deras är organisation, mandat och arbetssätt blir allt viktigare för att deltagare i konflikthanteringen skall kunna på ett korrekt sätt agera och ta välgrundade beslut.

0 Legala aspekter av interventioner i internationella kontlikthärdar Allt djupare insikter krävs i de internationella rättssystem går som under beteclcningama follcrätt, humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Kännedom om mänskliga rättigheter och den humanitära rätten är numera praktiskt taget oumbärlig kunskap for all personal i konfliktområden. Barns situation och rättigheter i konfliktområden är ett exempel på områden som bör uppmärksammas. Under ämnesområdet faller också kunskap olika sätt att legitimera närvaro i om konfliktområden, säkerhetsrådets och de regionala organisationernas

follcrättsliga kompetens samt de avtal som i övrigt kan reglera

ramarna for interventioner.

0 Konfliktlösning Praktiskt taget alla inblandade aktörer hamnar i situationer där det

krävs kunskap om konfliktlösning och fredsskapande. Det har blivit

självklart att kunskaper från den akademiska freds- och

konfliktforslmingen, liksom praktiska erfarenheter från fredsskapande arbete, bör infogas i utbildningen. De principiella frågeställningarna kring uppförandekoder och etiska problem bör

vara föremål för behandling. De psykosociala aspekterna av

konflikthantering är ett annat viktigt område. Förhandlings- och

medlingstelcnik blir allt värdefullare kunskaper.

Sammanfattning 13

Liksom tidigare bör varje myndighet och organisation som sänder ut personal i fält, eller på annat sätt deltar i den internationella konflikthanteringen, bära huvudansvaret för att personalen får lämplig grundutbildning. Förslaget går således inte ut på att ersätta myndigheternas och organisationernas nuvarande utbildningsplattformar söker etablera högre gemensam nivå. Institutet men en förväntas kunna råd och stöd åt respektive myndighets och ge

organisations utbildningsansvariga vid utformningen grund-

av utbildning. Institutet skall också ha möjlighet att ordna utbildning för aktörer är små eller oerfarna på området. Att ordna seminarier som

kring viss region eller problemområde bör en annan viktig

en vara uppgift.

Det är angeläget att den specialkompetens redan finns inom viss

som institutioner kan komma till nytta även för andra aktörer. Jag därför bl.a. Sida-SANDÖ:s kunskaper och rekommenderar att erfarenheter rörande språkutbildning och lculturkännedom utnyttjas även andra myndigheter såsom Försvarsmakten, Räddningsverket av och Rikspolisstyrelsen i högre utsträckning än tidigare.

Att ha nära kontakter med de stora internationella och regionala aktörerna på området kommer att förutsättning för vara en framgångsrik verksamhet. Detta gäller både de mellanstatliga organisationer har huvudansvaret för de stora och sammansatta som insatserna eller på annat sätt spelar viktiga roller i konflikthanteringen och den växande skaran utbildningsinstitutioner på området. av

Den nordiska samordningen utbildningen på det militära av

fredsfrämjande området har varit framgångsrik. Dessvärre saknas det

upparbetade kanaler för att diskutera förberedelser inför civila eller multifunktionella konfliktinsatser. Jag föreslår därför att regeringen, i samråd med övriga berörda nordiska regeringar, söker etablera sådana kanaler.

Brief Summary in English

Two the Swedish Government appointed a training years ago Coordinator for international missions to conduct inquiry with the an aim of developing integrated civilian and military training system an for international conflict management. The inquiry was a joint initiative by the Ministry for Foreign Affairs and the Ministry of Defence. The task involved both military and civil aspects of training for humanitarian and/or support missions. The terms of reference peace

also specified that the proposed system was to be open both to broad

international participation and the NGO community. Funds were allocated to be used for different pilot projects within the field of integrated training. During these two years the commission of inquiry has conducted supported number of training programmes and or a seminars within the field.

This document contains the final report of the commission of inquiry.

The last decade of the present millennium has dramatic changes in seen the international approach to conflict management. These changes have occurred result of the patterns of violent conflict. Most of the as a new that attract international attention today not conducted wars are between states, along borders other front-lines. Instead we see or or violent Struggle occurring between different ethnic or religious groups, often with intensity and lack of humanitarian consideration that an shocks the of the world. In the internal strife results in a rest some cases

less total breakdown of governmental structures. In others, the

more or the national leadership tries to handle the conflict closely way scrutinised by the rest of the world. As have in Kosovo and we seen elsewhere, international regional interventions in order to put an end or brutal and bloody civil have become options in world politics. to wars At the time, the search for preventive tools which can be used same before the armed conflict breaks out continues.

However, that the international community has raised the level of now ambition in conflict management, must ask ourselves we have the we

16 Brief Summary in English

necessary Competence to match this ambition. obviously no longer sufficient to meet the direct humanitarian needs resulting from the conflict, or to deploy peacekeeping troops along cease-fire lines in anticipation of a possible future political or diplomatic solution. We must, of course, still do these things, but we must also do a lot more.

The tasks facing the world community difficult and complex. Many are different things must be done, and they must be done simultaneously, by a large number of actors. The armed struggle must be stopped and a level of security guaranteed for the suffering population. Humanitarian needs must be met. The roots of the conflict should be analysed and the parties be given help in finding short-term or permanent solutions. The economies of the affected regions must be given boosts through investments. Physical infrastructure and societys institutions need to be restored and rehabilitated. All this must be done in a framework of respect for the peoples and cultures of the regions, and with respect for human rights and democracy as guiding principles.

The number of actors involved in international conflict management can sometimes be staggering: peace support missions, inter governmental organisations of many different types, the ICRC and other members of the Red Cross family, and different kinds of many non—governmental organisations. Bosnia a good example. Nobody seems to know exactly how many international actors there are in Bosnia. A figure of 600 sometimes quoted. The international Council of Voluntary Agencies ICVA publishes a directory of humanitarian and development agencies operating in Bosnia and Herzegovina. The 1998 list contained about 400 agencies.

The large number of different actors in itself a positive indicator of the willingness of the international community to assist conflictstricken societies, but their sheer number and diversity also create real problems of coordination and cooperation. Attempts have been made to overcome these problems in disaster areas. Inter-agency dialogue, consolidated appeals, strategic frameworks these are all tools for dealing with the multifaceted aspects of coordination. However, much remain to be done before we can talk about a genuine multidimensional approach to assisting countries hit by violent conflict. Even then, we must be realistic enough to realise that we will not be able to create integrated structures where all the co-exist. actors can

Brief Summary in English 17

In the field of training, however, there short- and medium-term are steps that be taken to help improve the ability of the international can community to deal with conflicts.

The Swedish system of training of military personnel for peace support observer missions has been developed in cooperation with the other or Nordic countries. The various training courses held at the Swedish International Command SWEDINT establishment enjoy a considerable international reputation and attract students from all over the world. The be said of the for civilian police. same can courses Many civilian monitors and observers also benefit from high can quality training. An improved system for training rescue service personnel being developed.

While the training in each sector are of high quality, there programmes for improvement in the field of cross-boundary and multiroom disciplinary training. imperative that educational and training platforms be created where all the actors in international conflict management meet, whether they be military and police officers, can representatives of humanitarian agencies, diplomats personnel or involved in preventive peacemaking activities. There a clear trend towards such approach to training in the rest of the world. The an Canadians had early start through the creation of the Lester B. an Pearson Canadian International Peacekeeping Centre in Nova Scotia. In the UN system there also attempts to develop training along similar are lines, the UN Staff College Project in Turin being one of them.

The Coordinator therefore recommends the setting up of an International Centre for Conflict Management in Sweden. The

proposed name

The Folke Bernadotte Institute for International Conflict Management and Peace Missions

The main tasks of the Institute would be to create a platform for advanced training in those aspects of international conflict management that would benefit from integrated and multidisciplinary approach. an The Institute would dialogue between the different sectors encourage and stimulate the development of methods and models for training new and capacity building. would play coordinating role among those a

Swedish agencies that send personnel into the field in various peace

operations and other interventions based international support on solidarity. The Institute would also be to voluntary organisations open

18 Brief Summary in English

and other NGOs in Sweden and abroad. Close cooperation between the Institute and international and regional agencies, and with the major international and regional training centres foreseen.

There are a number of subjects that are particularly well suited for high-level integrated training programmes and seminars. suggested that the Institute put special emphasis on a selected few of them.

0 Who are the actors in international conflict management of increasing importance that the many different actors learn about each other and from each other in order to develop strategies for coordination and cooperation in the field.

0 Legal aspects of interventions in complex emergencies The new patterns of conflict have created a demand for quality training in the fields of international law, humanitarian law and human rights. Aspects of human rights and humanitarian law have become important features of practically every mission in conflict areas. The different legitimising models behind interventions another important issue worth studying in integrated settings. International and bilateral agreements regulating peace missions also fall under this heading.

0 Conflict prevention and transformation Almost all actors find themselves in situations that require a firm grasp of suitable instruments for conflict transformation and peacemaking. Findings from both the academic research into peace and conflict resolution and practical experience from the field must

be shared with all interested parties. Questions of doctrine, codes of

conduct, and other ethical issues should be discussed. The significance of psychosocial aspects of conflict management growing. Negotiation and mediation techniques have become indispensable tools in violence-prone areas.

Close contacts with the major international and regional actors in the field will be important items on the Institutes agenda. This applies equally to cooperation with the major operational organisations and to cooperation with institutions of education and training.

There a long tradition of coordinated training for military peace support missions among the Nordic countries: Denmark, Finland, Norway, and Sweden. recommended that similar arrangements be made in the field of civilian, multidimensional, conflict management. or

l Inledning

Genom beslut den 19 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att föreslå former för samordning viss civil och militär utbildning av

inför internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Enligt

direktiven dir. 1996:109 fick utredaren inom ramen för utredningsuppdraget och i samarbete med berörda myndigheter också anordna och koordinera utbildningar.

Ambassadör Stig Elvemar förordnades som särskild utredare. Som sekreterare förordnades överstelöjtnant Jonny Nilsson. Byråassistenten Marita Janson har på halvtid varit knuten till utredningen.

l l Uppdraget

. Utredaren tolkade direktiven så att han, i egenskap av särskild utredare,

hade två huvudsakliga arbetsuppgifter:

Att informera sig och utreda förutsättningarna för, och lämna förslag

till, framtida samordning i utbildningen av civil och militär personal,

såväl svensk utländsk inför internationella uppdrag, det vill - som -

säga ett utredningsuppdrag där resultatet av utredningen presenteras

i ett betänkande.

Att initiera, anordna och koordinera utbildningsprojekt inom ramen

för utredningsuppdraget, det vill säga ett verkställande uppdrag under utredningens gång.

Uppdraget förutsatte nära kontakt och samarbete med såväl FN,

regionala organisationer, internationella frivilligorganisationer,

myndigheter och frivilligorganisationer i Sverige samt med länder vilka erbjuder motsvarande utbildning. Arbetet har bedrivits med en hög grad personliga kontakter såväl i Sverige som utomlands. av

20 Inledning

Utredningens verksamhet har till lika delar finansierats av Försvarsdepartementet och Utrikesdepartementet.

Kommittédirektiven presenteras isin helhet i bilaga

1.2 arbetsformer

Utredningens

Det grundläggande för utredarens ställningstagande och förslag är det förändrade konfliktmönstret i världen. De flesta konflikter i världen i dag är inte stridigheter längs gränser eller andra tydliga frontlinjer. Motsättningama och våldet förekommer allt oftare inom stater, mellan olika folkgrupper, fjärran från konventioner och krigets lagar.

Det nya konfliktmönstret ställer nya krav på världssamfundet och de

aktörer som söker bistå de drabbade samhällena. Aktörema måste

var väl insatta i konfliktens uppkomst och förlopp och ha förståelse för den lokala kulturen och de särskilda förutsättningar gäller för som konflikthanteringen. Aktörema måste också ha kunskaper om andra aktörers mandat, kapacitet och begränsningar. Det är först när vi har

kunskap om varandra som vi kan full effekt av våra gemensamma

insatser.

Utredaren påbörjade sitt arbete i april 1997. Till utredningen knöts en referens- och kontaktmannagrupp med representanter från Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet,

Försvarsmakten med Högkvarteret, SWEDINT och SWEDEC,

Försvarshögskolan, Rikspolisstyrelsen/RKP, Statens Räddningsverk,

Sida, Socialstyrelsen, Överstyrelsen för civil beredskap, Uppsala

Universitet, Röda Korset, Svenska kyrkan/Lutherhjälpen och Forum för fredstjänst. Samtidigt som referensgruppen bidragit med råd och synpunkter har den fungerat som ett diskussionsforum och som en plats för utbyte av erfarenheter mellan de olika representanternas organisationer. Under utredningens gång har gruppen sammanträtt nio gånger.

Referens- och kontaktgruppens medlemmar redovisas i bilaga

Utredaren inledde arbetet med att informera sig om behovet av utbildning för personer som arbetar med internationell konflikthantering.

Inledning 21

Utredaren och utredningssekreteraren besökte i samband med utredningen flera avdelningar inom FN-högkvarteret i New York samt ett antal centrala FN-organ i New York, Geneve och Nairobi, liksom regionala organisationer som EU, OSSE, VEU och NATO.

Vidare genomfördes studiebesök vid FN- och OSSE-insatserna i östra Kroatien samt vid ett antal internationella och nationella forsknings och/eller utbildningsinstitutioner. Diskussioner har förts med regeringsföreträdare i Norden, Förenta Staterna och södra Afrika.

Utredaren och utredningssekreteraren har därtill deltagit i utbildningsverksamhet vid några regionala och nationella organisationer.

I Sverige har utredningen haft samarbete med flera departement och ett stort antal myndigheter och frivilligorganisationer.

I den verkställande delen uppdraget har samordnaren haft av ambitionen att bli central kontaktpunkt i frågor som rör en

transsektorella och integrerade utbildnings- och kompetensfrågor inom

för mandatet. Utredaren och utredningssekreteraren har haft ramen dagliga kontakter med berörda departement, myndigheter och organisationer, inom och utom landet. En rad projekt har initierats, genomförts och/eller stötts i syfte att stödja samarbetet mellan olika statliga myndigheter, å sidan, och mellan den statliga sektorn och ena enskilda organisationer, å den andra. Ett stort antal kontakter har kunnat förmedlas, inte minst mellan svenska och internationella institutioner och personer.

En utförligare beskrivning av de mest omfattande projekten presenteras

i bilaga

Utredningen har därutöver i skrivelse "Nordisk samordning for utbildning på det fredsfrämjande området", dnr. 40/97 till Försvarsdepartementet, med kopia till UD, föreslagit att regeringen undersöker möjligheterna att efter nordiskt samråd skapa praktiska former för - nordisk civil-militärt informationsutbyte och samordning inför internationella insatser.

22 Inledning

1.3 Terminologi och avgränsningar

I betänkandet använder vi ofta uttrycket internationell kris- och konflikthantering som övergripande tenn for de samlade åtgärder med vilka det internationella samfundet stöder ett samhälle eller en region skadats, eller riskerar att skadas, av en väpnad konflikt. Vi avser som således alla de åtgärder som kan förhindra, dämpa eller stoppa en väpnad konflikt och de åtgärder som söker fylla de humanitära behov som uppstått som en följd av konflikten samt den verksamhet som avser att reparera de skador på samhället som konflikten orsakat.

Vår definition omfattar inte verksamhet som kan betecknas som rena krigshandlingar där det enda syftet är att militärt besegra en motståndare. Vi behandlar därmed inte heller sådana krigshandlingar i

självförsvar som har godkännande av FN-stadgan artikel 51 eller de

rent militära kollektiva åtgärder som FN:s säkerhetsråd kan besluta om

för att upprätthålla eller återupprätta internationell fred och säkerhet

artikel 42.

Definitionen omfattar inte heller biståndsinsatser under normala betingelser. Vissa katastrofinsatser kan emellertid ha stora likheter med verksamheten i konfliktområden.

Det är annars lätt att vilse i den snårskog av termer som används i den svenska och internationella debatten. Betydande tankemöda har ägnats försök att etablera entydiga uttryck inom ämnesområdet, dock ännu så länge med begränsad framgång. Ett och samma ord eller uttryck kan betyda olika saker för skilda talare. Ibland finns det dessutom bristande överensstämmelse mellan svenska och engelska uttryck.

I Sverige har vi de senaste åren gärna använt begreppet fredsfrämjande "peace support" som ett samlings-begrepp för att beteckna alla de aktiviteter som använts i olika faser i en konfliktcykel Den fieds- . främjande verksamheten har kunnat bestå av en lång rad aktiviteter såsom fredsbyggande insatser "peace building" som syftar till att stärka och bygga upp institutioner och infrastruktur efter en konflikt

eller i förebyggande syfte innan konflikten har utbrutit eller

fredsskapande "peace making" för att begränsa eller bilägga en pågående konflikt genom att få de stridande parterna att nå en

uppgörelse. Med fredsbevarande "peace-keeping" avses i allmänhet

de traditionella militära insatser för observation och övervakning som görs efter ett freds- eller eldupphörsavtal.

Inledning 23

Uttrycken flerdimensionella eller multifimktionella avser insatser som

inkluderar flera olika komponenter politiska, militära, humanitära och andra civila inslag kan förekomma i olika blandningar.

Fredsframtvingande insatser genomförs inom ramen för FN-stadgans kapitel sju for att med tvingande militära medel eller hot därom upprätthålla eller återställa fred i ett område. I den internationella debatten kan emellertid ordet fredsbevarande ofta användas som en synonym till fredsfrämjande, ibland med tillägg såsom "andra generationens fredsbevarande insatser" "second generation peace-keeping" eller "bredare fredsbevarande" "wider peace-keeping".

Utomlands stöter dessutom allt oftare på uttrycket man "fredsoperationer" "peace operations" eller "peace missions" som en övergripande beteckning för insatser inom ramen för den internationella kris- och konflikthanteringen.

2 Internationell konflikt- och

krishantering - en gemensam

för

uppgift många parter

Sveriges deltagande i internationella insatser med fredsfrämjande och/eller humanitära syften är ett uttryck för samma globala solidaritet traditionellt präglat Sveriges agerande i FN och andra som internationella fora och den svenska bistånds- och utrikespolitiken i stort. I den meningen är det inte någon grundläggande skillnad mellan långsiktigt utvecklingssamarbete med andra länder och brandkårsutryckningar i form humanitära och fredsfrämjande uppdrag. I av samtliga fall är åtgärderna ägnade att förbättra människors livskvalitet eller drabbade samhällens potential.

Givetvis finns det ibland traditionella säkerhetspolitiska intressen bakom Sveriges agerande. I likhet med andra länder har vi behov av att leva i stabil, fredlig och trygg omgivning. Därtill kommer att vi en använder ett säkerhetsbegrepp går långt utöver den numera som traditionella militära säkerheten. Komplicerade konflikter även i samhällen ligger utanför vårt omedelbara närområde kan utgöra som hot mot den globala och regionala säkerheten. De kan därmed också angå Någon gräns mellan altruistisk solidaritet och säkerhetsoss. politiskt egenintresse går inte att dra, i stället finns i praktiken ofta ett samband mellan de två bevekelsegrunderna. Det är dock rimligt att anta att de säkerhetspolitiska motiven bakom svenskt deltagande i internationella insatser blir allt starkare närmare vårt eget land krishärden ligger.

I det kalla krigets miljö det emellertid möjligt, och naturligt, att låta var de enskilda insatserna åtskilda, såväl ute på fältet som i vara förberedelsearbetet på svensk botten. FN:s fredsbevarande styrkor och observatörer utförde huvudsakligen sina uppdrag längs internationella gränser eller andra klart identifierade demarkationslinjer. I de fem fredsbevarande FN-insatser pågick i början år 1988 var fyra som av motiverade konflikter mellan stater. Verksamheten var organiserad i av

26 Internationell konflikt- och krishantering...

militära former och utfördes av militär personal från olika länder. Fast anställd administrativ FN-personal, och politisk rådgivare en annan eller presstalesman och vissa civila poliskontingenter utgjorde i huvudsak de enda civila delarna verksamheten. Projekt med av anknytning till utvecklingsbistånd eller humanitära insatser i den mån de förekom i de aktuella länderna hade ringa anknytning till de -

fredsfrämjande operationema.

Med det kalla krigets slut och den påföljande störtfloden interna av konflikter ändrades förutsättningarna för såväl den humanitära den som

fredsfrämjande verksamheten. Ett nytt begrepp korn att skapas:

"Komplex humanitär katastrof "Complex Humanitarian Emergency". Med uttrycket avses vanligtvis en akut katastrof orsakad av våldsutövning med politiska förtecken mellan människor, grupper av ibland förvärrad av "rena" naturkatastrofer. Denna typ av flerdimensionella katastrofer ställer krav på rad olika insatser från en det internationella samfundet: politiska, diplomatiska, ekonomiska, humanitära och militära. Att dessa insatser behövs är inte en kontroversiell fråga. Många individuella instrument krävs för olika som insatser finns redan. Däremot är de olika komponentemas relativa

storlek, samordning och ledning, samverkan och finansiering icke

sällan föremål för livlig debatt.

Under det senaste decenniet har det utvecklats lång rad verktyg för en att hantera konflikter och förebygga våld. Organisationen for säkerhet och samarbete i Europa OSSE har kunnat bistå rad medlemsländer en med insatser som syftat till att lösa interna konflikter och förhindra att folkgrupper tillgriper väpnat våld. Storleken på OSSE:s insatser har undan för undan vuxit från relativt små grupper i avgränsade verksamheter till stora missioner omfattande flera hundra i personer Kroatien och Bosnien och tvåtusen i Kosovo. Insatsema bygger i stor utsträckning på rådgivning, övervakning monitorer, verifikation och hjälp med att etablera kommunikationskanaler förhandling och medling.

Även andra internationella och regionala organisationer, inklusive ett stort antal enskilda organisationer, har framgångsrikt etablerat sig på området. De insatser som kan göras internationella och nationella av

frivilligorganisationer, i samarbete med lokala partners, för att etablera

och stärka fredsskapande strukturer i de drabbade länderna, har fått alltmera uppmärksamhet. Erfarenheter från den akademiska freds- och

konfliktforskningen har i allt större utsträckning kunnat tas till vara.

Internationell konflikt- och krishantering... 27

Effektiviteten i många av dessa ansträngningar hämmas emellertid av att det existerande globala systemet för fredligt samarbete och konfliktlösning Förenta Nationema i första hand år avsett för - konflikter mellan stater. Det har därför varit svårt att helt utnyttja FNzs i försöken att hantera interna konflikter i olika medlemsstater. resurser Därtill har då och då politisk oenighet mellan de ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd fortsatt att begränsa utnyttjandet av de tvingande åtgärderna i FN-stadgans kapitel sju.

Inte minst från svenskt håll gör man stora ansträngningar för att identifiera befintliga hjälpmedel och konstruera nya som kan - -

användas i konfliktförcbyggande syfte. Se Utrikesdepartementets

studie konfliktförebyggande verksamhet Ds 1997:18 med

om efterföljande handlingsprogram Det är ingen tvekan om att kraftfulla och tidiga insatser skulle förhindra stort lidande för många människor och därtill stora materiella resurser. Det är i alla avseenden spara billigare och för alla parter mer lindrigt att med förebyggande åtgärder förhindra väpnad konflikt uppstår än att hantera den när den har att en hunnit utvecklas. Många hinder återstår emellertid att undanröja innan dessa redskap kan utnyttjas fullt ut. Inte minst uppstår problem när man ska hantera frågan staters nationella suveränitet. om

Utan att förfalla till nattsvart pessimism torde man kunna utgå från att väpnat våld kommer att förekomma i konflikter även i framtiden. Och

lika visst är det att det blir i miljöer som präglas av sådant våld som de

internationella insatserna kommer att krävas. Samtidigt kan man notera att det finns stor överlappning vad gäller behoven avseende personalens utbildning och färdigheter för den här sortens verksamhet och för förebyggande åtgärder. Det gäller inte minst ska hantera frågor när man rörande mänskliga rättigheter, internationell och humanitär rätt samt konfliktlösningsmetodik, inkluderande förhandlingstelcnik. Det är viktigt att varje aktör dessutom har kunskap om de andra inblandades funktioner och roller.

2.1 Verksamhetsfältets aktörer

miljö och

Varje konflikt har givetvis sin unika bakgrund och karaktäriseras egen särskilda omständigheter. Nutidens krismiljöer präglas emellertid av ofta väpnad konflikt som orsakar, eller åtminstone bidrar till, av en svåra lidanden för den lokala befolkningen. Sjukdomar, svält, folkmord, brott mot de mänskliga rättigheterna, kriminalitet, etnisk

28 Internationell konflikt- och krishantering...

rensning och terrorism är företeelser som i olika utsträckning är förknippade med dessa situationer.

Den komplicerade hotsituationen kräver givetvis en rad olika åtgärder från det internationella samfundet. Det kan handla om politiska/diplomatiska, fredsbyggande, militära, humanitära eller andra biståndsinsatser. De rent humanitära åtgärderna brukar kunna sättas in först. Olika FN-organ, andra internationella organisationer såsom Röda Korset, och en rad humanitära frivilligorganisationer har ofta arbetat i regionen med utvecklingsarbete eller annan verksamhet på en mer eller mindre permanent basis innan den akuta situationen uppstod.

Det har i allmänhet varit först när de humanitära åtgärderna visat sig vara otillräckliga och den allmänna säkerhetssituationen hindrat eller omöjliggjort de humanitära insatserna som omvärlden aktivt har börjat söka efter nya metoder för att lösa konflikten. En rad diplomatiska/politiska åtgärder, ibland även sanktioner, har kunnat prövas innan FN:s säkerhetsråd fattat beslut om att sända en internationell militär styrka till området. Erfarenheten visar dessvärre att dessa handfasta åtgärder ofta har kommit for sent eller har varit otillräckliga för att förhindra övergrepp mot civilbefolkningen.

Den internationella militära insatsen kan antingen ske med parternas samtycke, eller med hänvisning till FN-stadgans kapitel sju vara en - tvingande åtgärd som upphäver det aktuella landets nationella suveränitet. I flera av de konflikter som uppstått under de senaste åren har de nationella regeringamas auktoritet varit så försvagad att FN inte kunnat utverka deras samtycke, eller i de fall när detta kunnat göras - att bifallet har varit meningslöst.

Att skapa en långsiktig samordnande mekanism för att hjälpa ett land eller en region som varit drabbad av en komplex humanitär katastrof att utvecklas till ett fredligt och produktivt samhälle är en angelägen uppgift. FN-selcretariatet har ett övergripande mandat att i samråd och samverkan med medlemsländerna och andra FN-organ, såsom säkerhetsrådet, axla ledande roll samordnare. I vissa konflikter, en som såsom Angola, har sekretariatet aktivt tagit ställning till den multifunktionella FN-missionens sammansättning. I andra fall har FNsekretariatet inte kunnat spela denna roll. Det har inte funnits något organ som regelbundet och långsiktigt funderat över sammansättningen av de olika åtgärderna. Ingen har på ett konstruktivt sätt analyserat exempelvis hur stor en militär insats skall vara i förhållande till humanitära eller diplomatiska ansträngningar när man söker få ett

Internationell konflikt- och krishantering... 29

drabbat land på fötter. Inom FN-systemet görs det nu ansträngningar för att förbättra dessa översiktliga analyser och samordna insatserna. En metod som nu prövas är att utarbeta gemensamma ramar - "Strategic Frameworks" för samordnade insatser i drabbade regioner av alla berörda FN-organ och, i förekommande fall, enskilda organisationer.

FN:s säkerhetsråd förväntas ta de strategiska beslut som syftar till att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Alla insatser med militär, även sådana som äger rum med parternas samtycke, beslutas enligt praxis av rådet. Den regionala säkerhetsorganisationen OSSE, som också har en stadga som möjliggör beslut om insats av militära styrkor, har ännu inte kunnat enas om något sådant beslut. Säkerhetsrådet i sin nuvarande form har dock knappast resurser eller mandat för att till se att det internationella Samfundets totala stöd till ett land har rätt avvägning och sammansättning.

Det har i praktiken visats sig vara utomordentligt svårt att på global nivå synkronisera det humanitära biståndet. Även på detta område har det under de senaste åren gjorts försök att hitta nya mekanismer för samordning. Ett problem har varit de enskilda FN-organens tendenser att försvara sin traditionella självständighet. För andra internationella organisationer och för frivilligorganisationema är dessa problem än mer utpräglade. Dessa reaktioner är ofta inte baserade på svartsjukt revirtänkande, även om sådant naturligtvis förekommer. Snarare uppstår de för att de olika organisationerna har sina egna mandat som lägger legala hinder i vägen för full integrering Verksamheten. en av Även organisation slår vakt sin självständighet kan det om en om egen emellertid finnas en genuin önskan om konkret samarbete med andra aktörer.

I slutet av en konfliktcykel kan nya aktörer såsom Världsbanken och Internationella valutafonden träda in. Världsbanken skapade 1997 en särskild enhet för "Post-Conflict Reconstruction". Den har till uppgift att underlätta återuppbyggnaden efter väpnade konflikter. Det är också i detta sena läge de kommersiella företagen ofta börjar att - - som intressera sig för konfliktområdet.

Mellanstatliga organ är långt ifrån ensamma på fältet. Sedan lång tid har nationellt, regionalt eller internationellt organiserade enskilda organisationer och folkrörelser engagerat sig i lqis- och konfliktområden. Denna närvaro har kraftigt utökats under det senaste decenniet. Utöver organisationer som arbetar med humanitära frågor eller

30 Internationell konflikt- och krishantering...

återuppbyggnadsbistånd finns mycket klar tendens att folkrörelser

en och med fredsskapande arbete på agendan spelar en växande grupper roll i det internationella fredsarbetet. Enskilda organisationer kan bland annat spela direkt roll i medlings-ansträngningar s.k. "Track Two en - Diplomacy" eller arbeta med stöd till och nätverksbyggande med lokala grupper i konfliktområdena.

Sammanfattningsvis går det alltså att konstatera att de internationella insatserna för stöd till ett drabbat land utförs av ett ibland helt oöverskådligt antal aktörer och har sitt eget mandat och sina som var en arbetsformer och arrangemang för finansiering. egna

Ett stort antal aktörer i samma område skapar både som opererar verkliga och inbillade problem. Antalet verksamma aktörer varierar givetvis från konflikt till konflikt. Ofta kan antalet räknas i hundratal. Bosnien är i detta avseende ett talande exempel. Redan i ett relativt

tidigt skede konflikten identifierade FN:s flyktingkommissarie, som

av då hade uppdraget att söka koordinera den humanitära verksamheten, över 150 utländska institutioner och organisationer som arbetade i landet. Efter Dayton-avtalet har antalet mångdubblats. Att reda ut vilka de olika inblandade organisationerna är, och finna samarbetsformer för tidskrävande och ofta frustrerande uppgift. dem, är en

Den brist på global samordning berördes tidigare gör det särskilt som angeläget att åstadkomma fungerande kanaler för lokalt samråd och samarbete mellan aktörerna på fältet. Insikten om detta har medfört att intresset har ökat för konkreta förändringar även i organisationsfonnerna. I Kofi Annans reformrapport från 1997 betonas hur viktigt

det är med enhetlighet i FN-ledningens struktur i krisområden. Att den

Höge Representanten i Bosnien våren 1998 fick sitt mandat förstärkt är ett uttryck för liknande insikter.

Inom de militära NATO-Förbanden har den så kallade CIMICfunktionen Civil-Military Cooperation utvecklats som ett resultat av de senaste årens erfarenheter. Med CIMIC menades ursprungligen en militär stabsfunktion hade till uppgift att sköta förbindelserna med som allmänheten och de civila myndigheter och organisationer som verkar i operationsornrådet. Ett antal faktorer påverkar hur denna funktion utformas i detalj. Kontaktytoma mellan de militära styrkorna och omgivande civila funktioner ser givetvis annorlunda ut i en multifunktionell FN-insats där de militära styrkorna ingår som en av flera komponenter än i de pågående insatserna i Bosnien. Där agerar den militära NATO-styrkan och den Höge representantens stab

Internationell konflikt- och krishantering... 31

parallellt, och i samverkan med varandra, saknar men gemensam befálsstruktur. Efterhand har uttrycket CIMIC fått vidare definition en och används nu ibland mer generellt för olika slags civil-militära samarbetsprojekt.

2.2 insatser

Morgondagens

Det går inte att exakt förutsäga hur morgondagens internationella insatser för konflikthantering kommer att utformas. De fredsfrämjande insatsemas sammansättning och uppgifter har varierat kraftigt under de senaste åren. De har också varit föremål för intensiv debatt. För operationer som genomfördes och organiserades FN fanns sedan av andra hälften 80-talet tendens att låta insatserna bli alltmera av en sammansatta för att möta kraven på totalt stöd till de drabbade samhällena. I dokumentet "An Agenda for Peace" betonade FN:s generalsekreterare i början av 1992 hur viktigt det att rad civila var en funktioner fick lika central roll de militära styrkoma i en som kommande fredsbevarande insatser. De insatser FN gjorde i som Namibia, Angola, El Salvador, Kambodja och Mozambique var exempel på denna typ av multifunktionella insatser som syftade till att hjälpa de lokala kontrahentema att genomföra ett framförhandlat fredsavtal. Flera av dessa insatser relativt framgångsrika. var

Den trend mot allt större och alltmera komplexa FN -insatser med stora militära och civila komponenter beskrivits bröts efter FNsom ovan missionerna i Somalia och Bosnien UNOSOM och UNPROFOR. Båda dessa insatser bedömdes många observatörer i olika grad av vara misslyckanden och FN goda rykte skadades allvarligt. FN:s förmåga :s att verka ansågs vara otillräcklig när man tog steget från åtgärder som hade parternas samtycke till försök att med våld tvinga parterna att respektera säkerhetsrådets resolutioner.

Antalet direkt FN-ledda operationer har därefter sjunkit kraftigt och uppgår nu till runt femton stycken, de flesta relativt små. De kvarvarande stora operationema är de mångåriga traditionella fredsbevarande uppdragen i Mellanöstern och på Cypern UNDOF, UNIFIL och UNFICYP. Världssamfundets vilja att använda FNinsatser som instrument för att komma till rätta med komplicerade konflikter synes således ha minskat.

Samtidigt bör man notera att ingen regional organisation ännu har lyckats åstadkomma alternativa flerdimensionella insatser. Som tidigare

32 Internationell konflikt- och krishantering...

nämnts har OSSE ännu inte kunnat ta beslut om någon insats som innehåller militär trupp, trots ett omfattande och långvarigt planeringsarbete. Inte heller VEU har utnyttj ats av sina medlemsländer för detta ändamål. Anledningen till detta kan vara andra politiska faktorer än på utformningen fredsfrämjande insatser. Faktum synen av kvarstår emellertid att ingen sådan operation kommit till stånd.

Inte heller NATO har utvecklat någon kompetens att på egen hand genomföra flerdimensionella insatser. Däremot har man kunnat anpassa den militära verksamheten till att omfatta även fredsfrämjande aktiviteter. Man har också i IFOR- och SFOR- styrkorna i Bosnien kunnat samverka med trupp från länder inte ingår i NATO. Det som militära engagemanget i Bosnien sker inom för ett ad hocramen i flera dimensioner regleras av Dayton-avtalet. arrangemang som Ansvaret för att genomföra och kontrollera de civila åtaganden som gjordes i avtalet ligger på den Höge representanten och i viss

utsträckning på FN:s representant internationella civila polisinsatser.

Den militära styrkan har uppgifter i huvudsak överensstämmer som

med den fredsbevarande verksamhet som i andra konflikter genomförs

FN-förband, dock med den stora skillnaden att den NATO-ledda av styrkan har ett mandat tillåter fredsframtvingande åtgärder om som detta skulle behövas. Styrkan har dessutom militär slagkraft och en

därmed ett avskräckningsvärde vida överstiger vad som varit

som normalt i de flesta FN-insatser. Det stora inslaget trupper från flera av permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd Förenta Staterna,

Ryssland, Storbritannien och Frankrike har en liknande effekt.

I den reformrapport "Renewing the United Nations: A Programme for

Reform" FN:s generalsekreterare lade fram sommaren 1997

som konstaterar han att FN i nuvarande läge inte har den institutionella kapacitet krävs för att genomföra militära operationer under FNsom stadgans kapitel sju det vill säga militära tvångsåtgärder utan parternas godkännande. Han utgår från att tillfälliga koalitioner av medlemsstater även fortsättningsvis skall påta sig dylika uppdrag, dock med mandat från säkerhetsrådet. Om generalsekreteraren också menar att FN bör avhålla sig från att direkt leda operationer i områden där

samhällsstrukturema brutit ihop så att godkännande från parter inte går

att få, eller blir meningslöst, framgår inte klart av rapporten.

Däremot understryker generalsekreteraren på andra ställen i sin rapport

bör stärka FN:s förmåga att koordinera och leda att man flerdimensionella insatser i komplexa humanitära katastrofer. Han föreslår att generalsekreterarens särskilde representant i sådana lägen

Internationell konflikt- och krishantering... 33

skall kunna ge order till de militära och polisiära styrkechefema liksom till FN-systemets lokala organ, inklusive FN:s humanitära och lokala samordnare. I rapporten understryks också hur viktigt det är att

högkvarterets "Department of Peacekeeping Operations" stärker sin

förmåga att hantera civil-militär samordning.

Även i detta sammanhang är det viktigt att erinra sig den växande roll som frivilligorganisationer och folkrörelser spelar. Denna utveckling underlättas och påskyndas genom det internationella nätverksbyggande som pågår i rask takt. Historien visar att enskilda organisationer skapats och vuxit sig starka därför att etablerade statliga, mellanstatliga eller överstatliga institutioner inte förmått lösa konkreta problem.

2.3 Insatsernas

utformning

Det internationella Samfundets stöd till konfliktdrabbade områden kommer även i framtiden att få många olika former. Trots att vi inte kan veta hur morgondagens kris- och konflikthantering kommer att gestalta sig i detalj kan genom att granska dagens många insatser man och uppdrag av skiftande karaktär få en viss fingervisning.

Omfattande humanitär biståndsverksamhet pågår idag i flera konfliktområden trots att Säkerhetsfrämjande insatser i form av internationella militära styrkor inte kunnat användas. Afghanistan och Sudan är två exempel.

I Afghanistan samordnas det humanitära biståndet till stor del FN:s av humanitäre samordnare "Office for the Coordination of Humanitarian - Affairs OCHA. Generalförsamlingen har dessutom skapat ett organ för att främja politisk törhandlingslösning inbördeskriget: en av "United Nations Special Mission to Afghanistan" UNSMA. UNSMA samarbetar i detta med det särskilda sändebud utsetts av som generalsekreteraren. Hittills har emellertid ansträngningama att jämka de stridande parterna till ett fredsavtal misslyckats. Det humanitära arbetet har försvårats stora motsättningar mellan de internationella av aktörerna både FN och de enskilda organisationerna och parterna i - inbördeskriget. Motsättningama har särskilt gällt grundläggande ideologiska frågor såsom synen på mänskliga rättigheter och kvinnans ställning.

Även operationerna i det inbördeskrig svårt sargade Sudan av ger exempel på många av de svårigheter som det humanitära biståndet

34 Internationell konflikt- och krishantering...

ställs inför. Man har i denna konflikt sökt lösa några av samordningsproblemen genom att de deltagande FN-organen och drygt 30 enskilda organisationer bildat ett konsortium "Operation Lifeline Sudan" OLS. Men de ständiga hoten om fysiskt våld riktat mot personal i fält och många politiska och moraliska spörsmål har hämmat operationen. Den humanitära verksamheten saknar koppling till Säkerhetsfrämjande insatser och fungerande politiska mekanismer för lösningar konflikter. För många av de internationella aktörerna har av erfarenheterna från Sudan understrukit hur viktigt det är att den humanitära verksamheten kombineras med främjande av de mänskliga rättigheterna. Försök har gjorts att tackla vissa dessa svårigheter av avtal, så kallade "Ground Rules", med de stridande parterna. I genom dessa avtal har således rebellrörelserna i området sagt sig gå med på att respektera de mänskliga rättigheterna

Svårigheten med hot mot den humanitära personalen i områden där internationella militära fredsfrämjande styrkor inte finns är ett problem ännu inte fått någon tillfredsställande generell lösning. I Irak som norra har Guards Contingent in skapats en särskild civil säkerhetsstyrka "UN Iraq" UNGCI. Styrkan bistår med råd i säkerhetsfrågor till personalen i de FN-organ och de enskilda organisationer som är verksamma i området. Den eskorterar också hjälpsändningar och sköter FN:s kommunikationer och sjukvård.

Förutom de nämnda humanitärt motiverade insatserna fortsätter ovan ansträngningama att utveckla metoderna för konfliktlösning. Ickemilitär konflikthantering är på sätt och vis nittiotalets stora tillväxtornråde där regionala organisationer såsom OSSE gjort aktningsvärda insatser. OSSE drev hösten 1998 ett tiotal operationer. Den i särklass största insatsen i Kosovo. Direktkontakter mellan var folkrörelser och andra enskilda organisationer i olika länder har fått en ökande betydelse för det internationella fredsarbetet. Vikten av att öka det totala antalet strukturer och nätverk inom och mellan länder har uppmärksammats och diskuteras livligt inom ramen för det svåröversatta engelska uttrycket "Civil Society".

Det har gjorts åtskilliga försök att analysera och katalogisera fredsfrämjande insatser med militära komponenter. Ofta har man sökt basera indelningen på referenser till FN-stadgan och talat om "kapitel 6-", "kapitel 7-" eller "gråzonsinsatser". Ett nytt sätt att gruppera insatser håller emellertid på att växa fram. Exempel på denna nya katalogisering finns i generalsekreterarens rapport om Afrika som skrevs våren 1998:

Internationell konflikt- och krishantering... 35

Traditionella fredsbevarande insatser

Dessa insatser syftar till att övervaka eldupphöravtal i avvaktan på slutliga fredsavtal mellan de stridande parterna. Operationema har normalt inga andra uppgifter truppåtskiljande och/eller än att vara övervakande. Insatsema består i huvudsak av militära förband eller militära observatörer. De äldsta ännu existerande FN-insatsema i Mellanöstern och på Cypern är typiska exempel UNTSO, UNIFIL, - UNDOF och UNFICYP.

"Preventive deployment eller förebyggande militära insatser

Den mest kända insatsen av detta slag var den nyligen avslutade FNinsatsen i Makedonien. Även den våren 1998 upprättade FN-styrkan i Centralafrikanska Republiken kan hänföras till denna kategori. FN har i dessa fall sänt trupp till respektive länder inför hotande konflikt. en Styrkoma är inbjudna av värdländema och har i arbetssättet stora likheter med de traditionella fredsbevarande insatserna.

"Transitional" eller nationsbyggande insatser

Dessa insatser syftar till att genomföra fredsavtal som har ingåtts mellan parterna i ett inbördeskrig. Denna typ insatser är av flerfunktionella, dvs. har såväl civila militära komponenter. Flera som av de insatser som bedöms vara bland FN:s mest framgångsrika hör hemma i denna kategori. Modellen korn att användas i rad en operationer under den andra hälften av åttiotalet- Namibia, Kambodja, Moçambique m.fl. Den vid årsskiftet 1997-98 avslutade FN-insatsen i östra Slavonien i Kroatien, UNTAES, är ett av de senaste exemplen. De olika insatserna NATO:s militära, den Höge Representantens och FN:s

civila i Bosnien efter Dayton bör sammantagna egentligen inräknas i

denna kategori även det bekant inte gått att få till stånd om som en enhetlig ledning av verksamheten.

Insatser utan föregående avtal skydd av humanitära insatser -

Det är i dessa lägen som utmaningen för det internationella samfundet är som störst. Pågående strider och ovilja eller oförmåga hos parterna att komma till en överenskommelse som kan garantera säkerheten för den humanitära hjälpen skapar situation är utomordentligt svår en som att komma till rätta med. Erfarenheterna från Bosnien och Somalia skadade säkert delvis orättvist- tron på FN:s möjligheter att med stora insatser bidra till lösningar av konflikter av detta slag. Ingen

36 Internationell konflikt- och krishantering...

internationell eller regional organisation har dock funnit annan tillfredsställande sätt att hantera problem av denna dignitet.

2.4 debatteras

Frågor som

Det pågår stundtals upphetsad debatt hur olika aspekter av en om krishanteringen bör förhålla sig till varandra. Frågan om hur de humanitära insatserna och de ekonomiska utvecklingsansträngningama skall samordnas med exempelvis Säkerhetsfrämjande åtgärder diskuteras livligt. Är det lämpligt att militära förband ägnar sig åt humanitär verksamhet eller att återuppbygga infrastruktur Hur kan säkerheten förbättras för lokalbefolkningen och den utländska biståndspersonalen när det saknas skydd i form militära förband av Bör personal i humanitär verksamhet överhuvudtaget samarbeta med internationella militära eller politiska aktörer, och i så fall under vilka premisser När kan internationella polisstyrkor utföra konkreta operativa uppdrag för att främja säkerheten

Till oklarheterna kring den framtida konflikt- och krishanteringen hör sagt dessutom vilka institutioner som kommer att ha som huvudansvaret för de olika insatserna och därmed också vilka förutsättningar finns för insatsernas utformning och ansvarssom områden.

2.5 Tendenser i utvecklingen

Även i framtiden får vi således räkna med att det internationella samfundets stöd till konfliktdrabbade länder och samhällen kommer att utformas på mängd olika sätt. Det går emellertid att dra vissa en

allmänna slutsatser utvecklingstendenser som påverkar utbildnings-

om behoven.

För det första kommer sannolikt den framtida verksamheten att till stor

del i komplicerade miljöer med många aktörer lokala,

äga rum regionala och internationella. Det internationella Samfundets stöd till krisdrabbade områden kommer mångfacetterat ibland säkert att vara också kaotiskt och motsägelsefullt. Även internationella och om regionala organisationer åter skulle söka skapa flerdimensionella operationer med enhetlig ledningsstruktur och därigenom åstadkomma ökad operativ samordning, så skulle många inblandade däribland de flesta enskilda organisationer falla utanför dessa ramar. Om man -

Internationell konflikt- och krishantering... 37

redan i förväg känner till de viktigaste aktörerna i operationsområdet undviks mycket extraarbete samtidigt som insatsemas effekt ökar.

För det andra måste nya viktiga element infogas i verksamheten och varje tilltänkt utbildning. Särskilt viktigt är att alla sysslar med som internationell konflikthantering är väl utbildade när det gäller mänskliga rättigheter och konfliktlösning. Det är uppenbart att gränsöverskridande och bred kompetens kommer att bli alltmer efterfrågad. Förmåga att se sammanhangen mellan olika krishanteringsmekanismer och i förekommande fall göra avvägningar mellan dessa kommer att bli en allt värdefullare egenskap. Det gäller särskilt eftersom de olika insatserna politiska, diplomatiska, militära och humanitära måste kunna betraktas som pusselbitar i en större bild. Att sätta in rätt åtgärder vid rätt tidpunkt i en kris kräver kunskap om de olika nödvändiga elementen. Det handlar om allt ifrån teoretisk konflikthantering till militära operationer, från humanitära och psykosociala perspektiv till insikter i hur samhälleliga institutioner etableras.

För det tredje kommer det, såväl i utbildningen som när internationella

uppdrag ska formuleras, att krävas flexibilitet och beredskap for snabba

förändringar. Förmåga att improvisera inom för givna mandat ramen kommer att bli en alltmer premierad egenskap. Detta innebär att vi gemensamt måste finna nya och förbättrade metoder för att i utbildningsprogrammen kunna omsätta den mängd av erfarenheter som finns från fältarbete och allehanda resultat från relevant forskning. De diplomatiska och politiska påverkar doktrinutvecklingen processer som inom området måste också tas i beaktande. Grundliga kunskaper om de konfliktdrabbade områdenas politiska, ekonomiska och sociala historia är älvklart en vikti g komponent.

3 har

Utbildningsinstitutionerna

förändrats

De ovan redovisade behoven har redan börjat leda till förändringar men processen är långsam och trög. Generaler beskylls ofta för att planera för redan avslutade krig men denna benägenhet gäller sannerligen inte enbart för det militära systemet. Utbildningen och forskningen inom området internationell konflikt- och krishantering äger rum i institutioner och former som är vildvuxna, fragmenterade, och ofta handikappade av revirtänkande. Detta är i och för sig inte så märkligt eftersom de berörda institutionerna betraktar problemkomplexet från olika håll. Det finns många aspekter att ta hänsyn till:

säkerhetspolitiska, diplomatiska, militära, legala inklusive polisiära,

humanitära, konflikteoretiska och ekonomiska.

Varje aktör har givetvis studerat problemen utifrån sina egna förutsättningar och med hänsyn tagen till den grundläggande filosofin bakom de arbetsuppgifter han haft att handlägga.

Under de senaste åren har man emellertid förstått att nya förutsättningar och nya problem gäller för nutida fredsfrämjande insatser. Under - nittiotalet har utbudet av litteratur som behandlar området vuxit mycket snabbt. Det finns bara på engelska språket flera tusen böcker som handlar fredsfrämjande verksamhet. Även antalet konferenser, om seminarier och kurser som handlar om dessa specialiteter har ökat kraftigt under kort tid. I praktiskt taget alla dessa sammanhang har slutsatserna varit entydiga: internationell krishantering och utbildning för människor som arbetar med detta kräver nya samordnade former. Människor som skall utbilda och/eller leda dem som engageras i denna verksamhet måste ha stor förmåga till överblick och analys. Att demokrati, utveckling och fred är nära förknippade med varandra framstår allt klarare.

Det går inte att fastställa hur många institutioner runtom i världen som är engagerade i utbildning och/eller forskning kring dessa frågor. Om

40 Utbildningsinstitutionerna har förändrats

alla universitet och högskolor kan antalet räknas i tusental. Enbart den lista som förs av FN:s fredsbevarande avdelning, DPKO, över inrättningar sysslar med militär fredsbevarande utbildning som upptar ett sextiotal nationer.

FN:s eget utbildningssystem är svåröverskådligt. Det kan inom parentes nämnas att FN:s oberoende revisionsorgan, "Joint Inspection Unit", ny-

ligen publicerade studie i ämnet. I denna upptäckte man till sin

en och läsarnas förvåning att det totalt inom FN-systemet fanns egen omkring 135 oberoende utbildningscentra och då inte inräknade - var de utbildningsprogram som drivs inom de stora FN-organisationema. Många dessa centra förefaller inte känna till varandras existens. av

Ett antal institutioner utomlands har anammat de nya förutsättningarna och byggt integrerade civil-militära utbildningssystem för upp internationell lcrishantering. Tidigt ute var "Intemational Peace Academy", New York-baserad stiftelse med nära anknytning till FNen systemet. I dess hägn har i flera decennier ordnats gemensamma seminarier för militär- och diplomatisk personal för att öva konfliktlösning och fredsfrämjande.

Inom FN-systemet kan "UnitediNations Staff College Project" i Turin komma att bli ett centrum för denna typ av utbildning. Sedan projektet inleddes 1997 har man erbjudit integrerade kurser inom ämnen som har med fredsfrämjande och mänskliga rättigheter att göra. Bland de första kurserna kan nämnas kurser för militärer och civila gemensamma polisobservatörer.

Bland de humanitära FN-organisationema, Röda Kors-rörelsen och några de stora enskilda organisationerna pågår ett intensivt arbete av for att etablera samarbete kring utbildningsfrågorna och skapa for utbildningen. Bl.a. har diskuterats om den gemensamma resurser nämnda FN-skolan i Turin kimde få en central roll i detta ovan avseende.

Canada ligger långt framme i uppbyggnaden av institutioner för utbildning inom det integrerade fredsfrämjande området. Där upprättades 1994 "Lester B. Pearson Canadian International Peacekeeping Centre" PPC blivit något av en föregångssom institituion. PPC har myntat tennen "The New Peacekeeping Partnership" och ser en lång rad myndigheter och organisationer som kunder och avnämare för kursverksamheten. Enligt PPC:s målsättning bedriver utbildning för militärer, civilpoliser, statliga myndigheter man

Utbildningsinstitutiønema har förändrats 41

och organisationer sysslar med mänskliga rättigheter och som humanitärt bistånd. Diplomater, representanter for media samt organisationer ägnar sig utvecklingsbistånd och demokratisom

uppbyggnad deltager också i flera kurser. Till centret är knutet en

forskningsavdelning och ett bibliotek.

PPC har budget på ca 28 miljoner kronor. Den kanadensiska staten en för 90% utgifterna trots att centret formellt inte är en statlig svarar av myndighet.

Den första kursen anordnades 1995 och PPC har därefter genomfört en lång rad kurser. För närvarande har PPC ett tiotal olika kurser att erbjuda, alltifrån allmän utbildning samordnad fredsfrämjande om verksamhet till kurser mänskliga rättigheter. om

Centret har redan vunnit internationellt erkännande och etablerat sig

de tongivande institutionerna vad gäller fredsfrämjande

som en av utbildning. Man har också tagit initiativet till internationell en sammanslutning utbildningsinstitutioner på det fredsfrämjande av området, "The International Association of Peacekeeping Training Centres" IAPTC. Sammanslutningen uppmuntrar till utbyte av erfarenheter och kunskap och ordnar internationella konferenser och seminarier. Norge stod värd för sådan konferens försommaren 1998. en IAPTC:s nätverk omfattande 1998 över 400 individer från sommaren 76 länder, 20 utbildningscentra, 31 nationella FN-representationer, 17 universitet, 11 enskilda organisationer och 19 multilaterala

organisationer.

På flera håll i Afrika äger en utveckling rum som leder i samma riktning. SADC-ländema i södra Afrika har enats ett regionalt om initiativ for utbildningen militär personal för fredsfrämjande av insatser. Hittills har denna regionala utbildning ägt vid Zimbabwes rum "Staff College" i Harare. Utbildningen där har utvecklats med starkt nordiskt, främst danskt, stöd. Den bedrivs i moderna former som påminner den utbildning för stabsofficerare och observatörer som om

äger i de nordiska länderna. I den syn på fredsuppdrag som växer

rum fram i regionen spelar rad sydafrikanska enskilda organisationer en en betydande roll. De tre institut särskilt ägnat sig fredsfrämjande som och konflikthanteringsfrâgor är: "Institute for Security Studies" ISS, "African Centre for the Constructive Resolution of Disputes" ACCORD och "Centre for Conflict Resolution" CCR. De tre instituten ägnar sig forskning och utbildningsprojekt med deltagande från rad länder, främst i Afrika. en

42 Utbildningsinstitutionerna har förändrats

Ännu ett regionalt utbildningscenter det egyptiska: "Cairo Centre for är Training on Conflict Resolution and Peacekeeping in Africa". Centret upprättades 1995 och har därefter haft kurser på engelska och franska för afrikanska deltagare. Som framgår namnet kombineras i av kurserna träning i militär fredsbevarande verksamhet och preventiv diplomati. Avsikten är att utbilda hundra deltagare år. ett par per

Till de internationella initiativen för att genomföra civil-militär utbildning i nya integrerade former bör också räknas de s.k. UNMASseminariema som drivs av Danmark, Finland, Norge och Sverige i samarbete med FN-högkvarteret i New York. Initiativet till seminarierna togs av de nordiska försvarsministrama 1995 och det första seminariet ägde i Stockholm och New York hösten 1996. rum Värdskapet roterar mellan de deltagande nordiska länderna.

Syftet med dessa högnivåseminarier är att utbilda ett antal potentiella chefer för framtida internationella uppdrag. Seminarierna är öppna för militärer, poliser, diplomater och andra kan komma personer som ifråga för framtida chefsuppgifter. För närvarande sker den nordiska planeringen av seminarierna i en arbetsgrupp ad hoc karaktär. Något av permanent sekretariat finns således inte.

Förutom de redovisade försöken att skapa institutionella fonner för nya den integrerade fredsfrämjande utbildningen har åtskilliga utbildningsanstalter förändrat det existerande kursutbudet för att bättre mot svara behoven. Detta innebär att många militära utbildningsplattformar dels skapat kurser med civilt innehåll, dels inbjudit även civila mer deltagare till kurserna. Motsvarande utveckling har vid del ägt rum en civila skolor.

Som ett exempel kan nämnas NATO:s kursverksamhet. Från att ha haft en nästan helt militär karaktär har NATO:s kurser fått en alltmer civil prägel och deltagarkrets. Inte minst har intresset för CIMIC-utbildning ökat dramatiskt. Denna utveckling är ett resultat erfarenheterna från av de NATO-ledda styrkorna i Bosnien. Kurser i civil-militär samverkan äger rum såväl i NATO:s egna skolor särskilt vid SHAPE:s skola i - Oberammergau i medlems- och partnerländema. Ett speciellt - som samarbete har inletts mellan NATO:s militära fimktioner C1MICfunktionen i SHAPE och det civila beredskaps-direktoratet CEPD för

gemensam kursverksamhet. Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB

och SWEDINT genomförde i Sverige 1998 regional kurs sommaren en i civil-militärt samarbete tillsammans med de två NATO-enhetema.

Utbildningsinstitutionerna har förändrats 43

Det är också i samarbete med NATO som den internationella övningsverksamheten inom för "Partnerskap för fred" GFF äger rum. I ramen den övningsverksamhet organiseras NATO självt är det som av huvudsakligen samarbete mellan rent militära förband övas. I de som övningar organiseras de deltagande PFF-ländema "in the spirit som av of PfP" finns det större utrymme för civila aktiviteter. I den PFF-

övning ägde i Sverige hösten 1998 "Nordic Peace" var

som rum

huvudsyftet att öva civil-militär samverkan och samordning. Övningen

innebar för övrigt något ett genombrott i samarbetet mellan civila av och militära aktörer och mellan statliga myndigheter och enskilda organisationer.

Andra nationella militära utbildningsanstalter har genomgått motsvarande förändringar. Till US Army War College i Pennsylvania är sedan några år knutet ett särskilt institut för fredsfrämjande utbildning US Army Peacekeeping Institute. Vid institutet finns -

knutet civila lärare hög klass. En av lärarna, professor Arthur Gene

av Dewey, tidigare biträdande flyktingkommissarie i FN och en av var grundarna "Congressional Hunger Center" i Washington. Han har av utarbetat ett förslag till samordningsstrategi för insatser i komplexa katastrofer, "The Complex Campaign Plan".

Förutom den nämnda militära utbildningen har en rad civila ovan institutioner kommit att ägna sig åt kurser med anknytning till fredsfrämjande verksamhet. Vissa universitet och högskolor ger akademiska examina i närbesläktade ämnen, ibland på mastersnivå. Andra har utvecklat kurser med särskild inriktning på civila aktörer i krishantering och fredsfrämjande verksamhet. Bland europeiska

institutioner kan nämnas "Scuola Superiore Anna", en högskola i

Pisa, Italien, har koncentrerat sig på kurser för civil personal i som fredsfrämj ande/humanitära operationer och valövervakare.

Inom OSSE pågår för närvarande ett arbete för att förbättra utbildningen för organisationens personal. Organisationen har egen tidigare i viss utsträckning använt sig av det österrikiska centret "Peace Center Burg Schlaining". Centret drivs två institutioner: "The av Austrian Study Center for Peace and Conflict Resolution" ASPR och "The European University Center for Peace Studies" EPU. Centret har specialiserat sig på fredsforskning och konflikthantering och genomför bl.a. kurser i fredsfrämjande och fredsbyggande för civila deltagare.

44 Utbildningsinstitutionerna har förändrats

Som tidigare nämnts får internationell konflikthantering och

fredsfrämjande allt större utrymme i många institutioner sysslar

som med säkerhetspolitik och internationell politik runtom i världen. Ett exempel är det välkända "Intemational Institute for Strategic Studies" HSS, ett oberoende institut, med säte i London, för forskning, information och debatt kring frågor rör väpnade konflikter. Ännu som ett exempel är "The Geneva Center for Security Policy" GCSP, som är Schweiz bidrag till PFF Sverige är representerat i - processen. styrelsen och har under de senaste åren bidragit med både lärarkrafter och elever till GCSP.

Ett konlqet uttryck for den tilltagande globaliseringen den av konflikthanterande verksamheten är den serie seminarier kring av fredsfrämjande verksamhet inför 2000-talet som drivs den svenska av Försvarshögskolan i samarbete med "London School of Economics and Political Science", "Pearson Peacekeeping Centre" i Canada, det ryska "Public Policy Center", Jordaniens "Institute of Diplomacy", "Institute of Security Studies" i Sydafrika, "US Army Peacekeeping Institute", Pennsylvania och FN-sekretariatet i New York.

4 Utbildning i Sverige infor

internationell konflikt- och

krishantering

Det svenska systemet för utbildning personal for internationell kris-

av hantering, särskilt vad gäller den traditionella fredsbevarande verksamheten, har varit framgångsrikt och sedan många år haft gott internationellt renommé. Den militära utbildningen infor FN:s fredsbevarande operationer samordnades på ett tidigt stadium mellan de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige. Samrådet mellan länderna skedde länge inom för det s.k. Nordsam/FNramen samarbetet. Sedan ett år är det organiserat under en ny hatt par - NORDCAPS. Fördelningen kurser mellan de nordiska länderna har av skett sålunda: Danmark för utbildningen militärpoliser och svarar av Finland för militärobservatörer medan Norge utbildar underhållspersonal och Sverige stabsofñcerare.

De svenska kursema för stabsofficerare drivs av Försvarsmaktens som Internationella Kommando SWEDINT har väckt stort intresse utomlands och lockar deltagare från stora delar av världen.

Tillsammans med Rikspolisstyrelsen har SWEDINT också utbildat de

ingått i den svenska utlandsstyrkan. Även civilpoliskontingenter som kurserna för civilpoliser har tydlig internationell prägel med en deltagare från många länder.

4.1 Verksamhet i snabb förändring

De förändrade kraven i de internationella krisområdena under det senaste decenniet har givetvis påverkat utbildningen. De statliga

myndigheter på ett eller annat sätt har sänt personal i fält har i stor

som utsträckning genomfört förändringar i den traditionella utbildningen. För Försvarsmaktens del har kursema på SWEDINT anpassats så att de civila inslagen fått större utrymme än tidigare. SWEDINT har dessutom, i samarbete med del enskilda organisationer, genomfört en

46 Utbildning i Sverige inför internationell...

kortare kurser för civil personal stått i begrepp att ut till som resa krisområden. Man har därutöver genomfört kurser för monitorer/observatörer för såväl OSSE som EU ECMM. Vid SWEDINT har också upprättats ett regionalt PFF-center. Ett projekt att tillsammans med ÖCB anordna civila internationella stabskurser har utvecklats och genomföras under 1999. avses

Rikspolisstyrelsen har i samarbete med SWEDINT fortsatt att utveckla

kurserna för civilpoliser, bl.a. har de två senaste åren genomförts nordiska och internationella kurser för chefer för polisoperationer. Rikspolisstyrelsen har sedan hösten 1998 placerat tjänsteman vid en SWEDINT:s utbildningscenter för att permanenta samarbetet och fortsätta utvecklingen poliskursema. av

Under 1997 upprättades totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentmm i Eksjö SWEDEC. Centret är en integrerad del av Försvarsmakten men har kontakter långt utanför såväl den egna myndigheten som totalförsvaret i stort. Man har bl.a. kontakter med Sida och olika enskilda organisationer inom och utom Sverige. Centrets

huvuduppgift är att utbilda svensk personal i min- och ammunitions-

röjning.

Räddningsverket har under de senaste åren genomfört övningar inför sina internationella uppdrag. Verket har därutöver satt igång en genomgripande översyn av utbildningen inför denna typ verksamhet. av Särskild uppmärksamhet har ägnats samordningsaspekter och myndigheten har sedan 1997 flera tjänstemän placerade på samverkanskontoret vid SWEDINT i Almnäs.

Vid Försvarshögskolan har antalet kursmoment berör som internationella fredsoperationer utökats kraftigt. Kring vissa kursmoment i den militära chefsutbildningen har knutits övningar med internationellt civilt och militärt deltagande. Även FN-organ och enskilda organisationer har medverkat i utbildningen. Betydande resurser har därutöver satsats på internationella seminarier kring civilmilitära samordningsproblem inom for pågående forskningsramen projekt.

Sida bedriver för sin del utbildningsverksamhet konflikthantering

om och närliggande områden. Det sker dels förberedelse för de som personalkategorier myndigheten också rekryterar, exempelvis fredsobservatörer i Hebron och valövervakare/valobservatörer. På Sida-SANDÖ har i samarbete med SWEDINT och Räddningsman

Utbildning i Sverige inför internationell... 47

verket genomfört kurser i personlig säkerhet liksom en kurs för

Räddningsverkets insatschefer.

Även utanför myndighetsvärlden pågår utbildnings- och övnings-

verksamhet rör internationell lcrishantering. Åtskilliga enskilda

som organisationer ordnar kurser, särskilt kan nämnas Svenska Röda Korset, Rädda Barnen samt samarbetsorganisationen Forum Syd. Enskilda organisationers växande verksamhet i internationella

konfliktområden har ökat kraven på utbildning för personalen.

Den stora roll enskilda organisationer kan spela i

som

konfliktförebyggande och fredsbyggande verksamhet har fått alltmera uppmärksamhet Flera internationella konferenser har belyst

frågeställningama, bl.a. i Canada 1995 "NGO:s and Peacebuilding: Lessons Learned and Next Steps".

Internationella organisationer exempelvis "the Society of Friends",

som "Intemational Fellowship of Reconciliation" och "Peace Brigade International" har arbetat kontinuerligt med konflikthantering och medling sedan lång tid tillbaka. I Sverige det första större projektet: var

"Fredsövervakning i Sydafrika "Peacemonitoring in South Africa", PEMSA. Projektet var ett samarbete mellan tre sydafrikanska

organisationer och 17 svenska fackförbund, solidaritets- och fredsorganisationer, kyrkor och samfund.

Projektets huvudsyfte "att fredsövervakning i Sydafrika var genom medverka till att våldet och det ständiga hotet om våld minskar och på sikt elimineras för att möjliggöra att valkampanjer och val kan

genomföras och att valresultaten accepteras utan risk för upptrappning

våldet". Sammanlagt 66 svenska fredsövervakare sändes ned vid av tiden för valet 1994.

"Eskort Guatemala" genomfördes 1994 1997. En förfrågan från

-

guatemalanska flyktingorganisationer ledde till samarbetsprojekt

mellan Kristna Fredsrörelsen och åtta kyrkliga organisationer. Projektet innebar eskort och internationellt stöd för hemvändande flyktingar. av

Erfarenheter från dessa båda projekt låg till grund för bildandet av

"Forum för fredstjänst", FF, 1996. Nätverket består ett trettiotal av organisationer arbetar med humanitära insatser, bistånd, mänskliga som

rättigheter, demokratiutveckling, fred och miljö. En särskild kursplan

för 8 12 veckors utbildning inför tjänstgöring i konfliktområden en har tagits fram. Kursplanen har legat till grund för kurser i Kroatien och

48 Utbildning i Sverige inför internationell...

en terminskurs genomförd av Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU; och Röda korsets folkhögskola i Mariefred.

I ett särskilt utbildningsprojekt anordnades hösten 1998 och vintern

1999 en serie kurser, seminarier och "workshops" under den

gemensamma rubriken "Att förebygga våld, hantera konflikter och

bygga fred".

Inom ramen för Forum för fredstjänst anordnades också den internationella konferensen "Government NGO Relations in Preventing Violence, Transforming Conflict and Building Peace" i Mariefred 1997. I de rekommendationer utarbetades som av konferensen uppmanades regeringar, internationella organisationer, enskilda organisationer och akademiska institutioner att utveckla

utbildningsprogram för konflikthantering och fredsbyggande.

Ett allt större intresse för ämnesområdet visas också från den akademiska världen, inte minst inom området konfliktlösning och

fredsforskning. Hösten 1998 finansierade utredningen ett samarbetsprojekt mellan Institutionen för freds- och konfliktforslcning vid

Uppsala universitet och Försvarshögskolan i form av ett internationellt

seminarium om konfliktlösning.

Som tidigare berörts går det idag inte att entydigt avgöra hur majoriteten av morgondagens fredsmissioner kommer att organiseras. Kommer de att vara organiserade i genuint multifunlctionella fonner, dvs att flera olika funktioner ryms inom för organisation, ramen samma

eller kommer de olika funktionerna att självständiga

vara men samverka med varandra på ett eller annat sätt De stora nationsbyggande FN-missionema sagt exempel på det förra var som medan insatserna i Bosnien där NATO handhar de militära insatserna, FN organiserar den internationella polisstyrkan och den Höge Representanten har ansvar för de andra civila aspekterna visar den andra modellen.

I utbildningsverksamheten bör man utgå från att båda modellerna kommer att finnas även i framtiden. Oavsett hur arbetet organiseras förblir de centrala elementen att de inblandade inser vikten av samarbete och förståelse för andra aktörers funktioner.

Utbildning i Sverige inför internationell... 49

4.2 Några utmaningar

På andra ställen i betänkandet har vi beskrivit några av de svårigheter det internationella samfundet har att övervinna innan arbetet för att som förhindra, dämpa eller avsluta väpnade konflikter i olika delar av världen kan bli verkligt effektivt. Vissa svårigheter är förknippade med svårlösta folkrättsliga och etiska problem. Ett exempel är motsättningen mellan principen icke-inblandling i suveräna staters inre om angelägenheter och behovet att kunna reagera mot förtryck och brott av mot mänskliga rättigheter.

Andra svårigheter hänger ihop med världssamfundets tvekan när det gäller att genomföra integrerade och samordnade insatser i konfliktområden. Dessa problem kan i sin tur uppdelas i två frågeställningar: organisatoriska förhållanden rör de olika aktörernas mandat och som sammansättning, å sidan, och vilja och kunskap att agera i ett ena gränsöverskridande och flerdimensionellt sammanhang, å den andra.

Follcrättsliga principer ändras inte över natt. På samma sätt tar det tid att göra organisatoriska och stadgemässiga förändringar i de internationella och regionala organen. Snabbare kan det gå att förändra attityder och vilja att samarbeta inom de gällande organisatoriska Det är i sådana sammanhang ett väl fungerande system för ramarna. bearbetande erfarenheter och utbildning har sin stora betydelse. av Eftersom problemen till sin natur är flerdimensionella och internationella måste också erfarenhetsinhämtning, forskning och utbildning organiseras i dessa fonner.

För Sveriges del, liksom för andra länder som har ambitioner att på ett kvalificerat sätt delta i det internationella arbetet för att hantera konflikter, är det största betydelse att arrangera förberedelsearbetet av funktionellt. Sverige kan då stå för aktningsvärda och genomtänkta insatser, både ute på fältet och i de fora där formerna för framtidens konflikthantering diskuteras.

Behov samverkan i

5 av samordning/

stort

5.1 Det internationella perspektivet

Betydelsen samordning/samverkan gäller naturligtvis inte bara av utbildningen. Världssamfundets övergripande svagheter vid hanteringen komplexa katastrofer har redan berörts. För de flesta av länder gäller det dessutom att fastställa hur de olika nationella kan fungera i de internationella initiativen. Även länder resurserna som är så stora att de på hand kan genomföra eller leda stora multiegen dimensionella operationer kan ha problem med samordningen. I Förenta Staterna ledde erfarenheterna från förberedelserna inför interventionen i Haiti 1994 till att nya direktiv för den nationella samordningen togs fram. Dessa direktiv, bär narrmet "Presidential som Decision Document 56" PDD 56, behandlar samarbetet mellan olika amerikanska myndigheter inför insatser i komplexa situationer. Inom för PDD 56 fortsätter emellertid diskussionerna om hur systemet ramen skall utformas i praktiken. En debatt vilken myndighet som bör ha om

det övergripande ansvaret för samordningen förs alltjämt. Enligt PDD

56 ligger detta för närvarande i det nationella säkerhetsrådet, ansvar

dvs i presidentens egen stab.

5.2 Samordning i Sverige

För länder Sveriges storlek, inte har ambitionen att på egen av som hand genomföra stora multidimensionella insatser, är givetvis inte det nationella ansvaret lika tungt. Det är ändå självklart att det gagnar

beredningen strategiska regeringsbeslut svenska insatser i

av om krisområden berörda tjänstemän har grundliga insikter i de om

komplicerade gränsöverskridande och flerdimensionella frågor som

dyker Enligt vår mening har det svenska systemet inte helt kunnat upp.

52 Behov av samordning/samverkan i stort

anpassa sig till 90-talets internationella krishantering i detta avseende. För regeringsbeslut i ärenden som berör deltagande i fredsmissioner eller andra internationella uppdrag har krävts samordning mellan olika departement och mellan berörda myndigheter och regeringskansliet. - Mekanismerna för samordningen har efterhand blivit alltmer

omfattande. Så skapades 1995 en särskild tjänst biträdande

som statssekreterare i utrikesdepartementet med samordningsansvar för bl.a. insatser som syftar till att förebygga, förhindra eller hejda väpnade konflikter. För närvarande är dessutom tre interdepartementala grupper inblandade:

Beredningsgruppen för fredsfrämjande insatser BFF inrättades

genom regeringsbeslut 1995. Dess uppgift är enligt beslutet att "fortlöpande bereda och avge rekommendationer i frågor som rör den svenska försvarsmaktens deltagande i internationella militära

fredsfrämjande insatser samt civila insatser för samma ändamål. Beredningsgruppen skall dessutom bereda frågor av principiell

betydelse för svenska ställningstaganden till internationella fredsfrämjande insatser". Ordförande är UD:s biträdande statsselqeterare med ansvar för fredsfrämjande insatser och vice ordförande statssekreteraren i Försvarsdepartemetet. UD, Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet utser ledamöter i gruppen som sammanträder en gång i månaden.

Operationsgruppen informell arbetsgrupp där tjänstemän från är en utrikes- och försvarsdepartementen möter representanter för Försvarsmakten Högkvarteret och SWEDINT. Gruppen möts varje vecka och är främst inriktad på den operativa hanteringen av svenskt deltagande i skilda fredsfrämjande missioner.

Beredningsgruppen är likaså en informell arbetsgrupp där tjänstemän från regeringskansliet UD, Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet möter representanter för de berörda myndigheterna Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Sida m.fl.. I gruppen diskuteras löpande praktiska ärenden som hänger ihop med Sveriges deltagande i skilda fredsfrämjande insatser. Gruppen tjänar som samordnande beredningsorgan för de beslut fattas med som

anledning av förfrågningar från FN, OSSE m.fl. angående bidrag

med svensk personal till nya eller pågående missioner.

Det är således i regeringskansliet som de olika fackmyndighetemas kunskap och synpunkter samordnas. Det finns idag ingen myndighet som har till uppgift att sammanställa och sammanväga den samlade

Behov av samordning/samverkan istort 53

erfarenhet och kompetens som svenska myndigheter och organisationer skaffat sig i arbetet i det internationella konflikthanteringen. I och för sig är det naturligt att handläggningen av svenska internationella åtaganden kan medföra risker för svenska medborgare försiggår som mycket nära regeringen. Regeringen är emellertid, även på detta område, i behov underlag och kompetens från källor utanför av regeringskansliet. Med det svenska konstitutionella systemet

tillgodoses detta kompetensbehov oftast av myndigheterna.

Utredningen vill i sammanhanget inte rikta någon kritik mot de enskilda myndigheternas kompetens inom det egna området. Försvarsmakten, polisväsendet, Räddningsverket och Sida, kan var och för sig redovisa betydande erfarenheter från internationell en en konflikt- och krishantering. Som exempel kan nämnas att Försvarsmakten och FOA 1997 utformade riktlinjer för den svenska militära fredsfrämjande verksamheten: "Joint Military Doctrin Peace - Support Operations". Dokumentet bygger på svenska och internationella erfarenheter från militär fredsfrämjande verksamhet. Andra myndigheter och organisationer har gjort olika typer av sammanställningar med varierande ambitionsnivå. Dessa frågor behandlades också i de två utredningar/studier som ambassadör

Michael Sahlin genomförde 1995 "Sveriges deltagande i

internationella fredsfrämjande insatser", Ds 1995:24 och "Svenska insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp", SOU 1995:72.

Dessvärre har det inte funnits några rutiner för att på ett systematiskt sätt dela med sig inhämtade kunskaper och erfarenheter av myndigheterna emellan, eller mellan myndigheter och enskilda organisationer. Ibland har inte heller den interna kunskapsöverföringen fungerat tillfredsställande. Det är uppenbart en brist att ingen

myndighet haft till uppgift att arbeta med frågor om samverkan och

samordning inför den internationella konflikthanteringen.

Det är viktigt att erinra att svenska medborgares deltagande i om internationell konflikt och krishantering organiseras och finansieras på lång rad olika sätt. Det är dock sällsynt att svenska myndigheter en på hand genomför bilaterala operationer i något annat land. egen Regeringen är givetvis beslutsinstans med anledning av förfrågningar från FN eller regionala organisationer om insatser av svenska militära styrkor och poliskontingenter. Regeringen godkänner också Räddningsverkets deltagande i operationer organiseras av olika som FN-organ. Ibland har det beställande FN-organet finansieringen klar, ibland måste ett kompletterande beslut om finansieringen tas av

54 Behov av samordning/samverkan i stort

regeringen eller Sida. Det finns också generella eller specifika regeringsbeslut för den rekrytering av andra personalkategorier observatörer, monitorer, övervakare etc till internationella uppdrag med olika huvudmän som genomförs av UD, Sida eller Försvarsmakten SWEDINT. Enskilda organisationer tar givetvis egna beslut om insatser i kris- och kontliktområden är ofta i praktiken beroende men av

finansiering från Sida eller UD.

Det svenska stödet till konilikt- och krishantering når naturligtvis långt utanför de uppdrag där svensk personal är aktivt engagerad. Utöver stödet till de enskilda organisationerna inom ramen för det humanitära anslaget stöder Sida konfliktfdrebyggande och konflikthanterande verksamhet även inom ramarna för regionala insatser och landinsatser. Sida använder också anslaget för stöd till demokrati och mänskliga rättigheter och medel för programutveckling till närbesläktad verksamhet. Även de svenska enskilda organisationernas verksamhet på fältet baseras i hög utsträckning på det arbete som utförs av lokala samarbetspartners.

5.3 De finansiella ramarna

Den svenska staten ställer betydande resurser till förfogande för fredsmissioner och internationell krishantering, inklusive utbildningsverksamhet. Det är emellertid inte helt lätt att få ett samlat de grepp om exakta beloppen eftersom resursflödet är uppsplittrat på åtminstone tre av statsbudgetens huvudområden: utgiftsområde fem Utrikes-

förvaltning och internationell samverkan, utgiftsområde sex Total-

försvar och utgiftsområde sju Internationellt bistånd.

Under utgiftsområde fem finns förutom de 253 miljoner kronor - som går direkt till FN för världsorganisationens fredsbevarande operationer bl.a. ett anslag för fredsfrämjande verksamhet på drygt 143 miljoner kronor 5 .B.4.‘. Dessa pengar används för att finansiera icke-väpnade uppdrag såsom olika slags observatörsmissioner, inklusive utbildning.

Medlen disponeras av UD, Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och

Sida.

Utgiftsområde sex rymmer anslaget för fredsfrämjande truppinsatser på 384 miljoner kronor 6.A.2. Anslaget disponeras till största delen av Försvarsmakten och avser de väpnade truppinsatsema i Makedonien

‘ Samtliga siffor i detta avsnitt är hämtade ur Statsliggaren for 1998

Behov av samordning/samverkan istort 55

och Bosnien. Även inom Försvarsmaktens grundanslag 6.A.1 finns används för internationell verksamhet. Försvarsmaktens resurser som

preliminära budget för program 15 Internationell verksamhet uppgick

budgetåret 1998 till 228 miljoner kronor. Därtill kommer kostnader för den del den internationella utbildningen bedrivs av av som Försvarsmaktens egna skolor och den verksamhet som beställs av Försvarshögskolan internationella uppdrag. och som kan relateras till Utredningen har inte försökt göra någon detaljerad analys av de exakta beloppen i dessa utbildningsprogram. Av Försvarshögskolans totala verksamhet beräknas för budgetåret 1998 nästan 200 miljoner kronor bekostas Försvarsmakten. Det är pengar som går till den militära av chefs- och specialistutbildningen. En växande del av denna utbildning är tidigare nämnts relaterad till internationella operationer. På som sätt har viss forskning inom Försvarshögskolan ägnats samma internationella operationer. Försvarshögskolans totala forskningsbudget beräknades 1998 uppgå till cirka 55 miljoner lcronor. Av dessa finansieras drygt hälften med avgifter. pengar

Under utgiftsområde sju Internationellt utvecklingsarbete finns bl.a.

avsatt 80 miljoner kronor till multilaterala konfliktforebyggande

insatser 7.A.l.1, Övrigt multilateralt samarbete. Medlen är avsedda

för rad olika insatser och projekt och disponeras av en Regeringskansliet och Försvarsmakten. Inom för det bilaterala ramen utvecklingssamarbetet finns pengar avsatta för humanitärt bistånd -780

miljoner kronor 7.A.l.2, delpost nio samt för bidrag till enskilda

organisationer 830 miljoner kronor 7.A.l.2, delpost åtta. En del av medlen i delpost 8 utnyttjas för verksamhet i lcrisområden. I delpost fem särskilda utvecklingsprogram finns vidare 120 miljoner kronor avsedda för insatser för demokrati och mänskliga rättigheter, 150 miljoner för internationella kurser och 100 miljoner kronor för

rekrytering och utbildning fältpersonal och multilaterala experter

av m.m.

Vidare finns under anslaget 7.A.l.3 Övrigt medel för oförutsedda

insatser 19 miljoner kronor och utredningar, seminarier, konferenser - l3 miljoner kronor. Verksamheten vid Sida-SANDÖ liksom m.m. - Sidas övriga förvaltning ryms inom anslaget for biståndstörvaltning 7.A.2.l. Det är på drygt 400 miljoner kronor. Sida-SANDÖ:s

verksamhet är dock till del avgiftsfinansierad.

Trots de stora är finansieringen av multidimensionella resurserna

konflikthanteringsprojekt ofia komplicerad. Det beror dels på den stora

uppsplittringen i många olika anslagsposter, dels och i ännu högre -

56 Behov av samordning/samverkan i stort

grad på den traditionella uppdelningen mellan biståndsmedel och andra medel. Vad som officiellt betraktas som bistånd definieras av de internationella riktlinjer som utarbetats inom OECD/DAC. I princip räknas inte militära fredsfrämjande insatser in i begreppet bistånd. Även inom de områden där det skulle kunna finnas tolkningsutrymme inom DAC:s riktlinjer finns det en förståelig motvilja från de sektorer som sysslar med traditionellt bistånd att räkna in ny verksamhet i begreppet. Att föra in de kostnadskrävande militära fredsfrämjande operationema inom biståndsramen skulle givetvis på sikt riskera att minska utrymmet för traditionellt utvecklingsbistånd.

Förekomsten av en grå zon mellan biståndssektom och andra sektorer bedriver internationell konflikthantering medför emellertid att det som kan mycket svårt att planera konkreta insatser. Det är lätt att tro att vara dragkamp och reviitänkande mellan olika departement och myndigheter varit faktorer som förhindrat ett optimalt utnyttjande av de existerande resurserna. Inte minst gäller detta projekt som haft flerdimensionell karaktär.

Mot den bakgrund som skissats ovan kan man förstå att finansieringen av konkreta projekt när de väl beslutats kan bli tämligen - komplicerad. Ett talande exempel var den svenska minröjningsinsatsen inom ramen för FN:s mission för folkomröstning i Västsahara MINURSO. Efter besvärliga diskussioner kunde regeringen enas om en finansieringsmodell som innebar att medel från alla de tre aktuella utgiftsorrirådena utnyttjades. Av insatsens 35 miljoner kronor belastade 15 miljoner kronor utgiftsområde medan 10 miljoner kronor vardera föll under utgiftsområde sex, Fredsfrämjande truppinsatser, och

utgiftsområde sju, Multilaterala konfliktförebyggande insatser.

Ytterligare ett exempel är det svenska stödet till den civila observatörsgmppen, "Temporary International Presence in Hebron". De ca tre miljoner kronor som det svenska deltagandet kostar per kvartal finansieras till hälften över utgiftsområde fem ramanslaget B4,

fredsfrämjande verksamhet och till häften över utgiftsområde sju reservationsanslaget för biståndsverksamhet, delposten Övrigt multi-

lateralt samarbete, Multilaterala konfliktförebyggande insatser. Den senare posten är därtill uppdelad mellan medel som disponeras av Sida och medel som disponeras av regeringskansliet.

Utredningen har inte haft mandat att titta på frågor som berör den allmänna planeringen av svenska insatser för krisdrabbade områden eller resursflödets hantering inom budgetsystemet. Under

Behov av samordning/samverkan istort 57

utredningsarbetets gång har vi emellertid kunnat konstatera att man både inom regeringskansliet och den berörda myndighetsvärlden är

medveten problemen och önskar finna lösningar. Vi har därför när om vi utarbetat våra konkreta förslag sökt finna lösningar som skulle kunna ligga i linje med förbättrad svensk samordning inför den internationella konflikt- och krishanteringen.

6 överväganden

6.1 En ny disciplin

Den utbildning för militära fredsbevarare utarbetades av Sverige i som nära samarbete med FN och de andra nordiska länderna är fortfarande ett föredöme för stora delar omvärlden. Kurserna för militära av stabsofficerare och civilpoliser på SWEDINT och de som äger rum kurser för fältpersonal organiseras av Sida, Räddningsannan som verket och enskilda organisationer håller för sig hög klass. I frågor var rör flerdimensionell konflikthantering har Sverige emellertid inte som kommit lika långt. Det är därför viktigt att skapa de institutionella förutsättningarna för framgång även på detta område.

Det är mycket stor skillnad mellan att övervaka framförhandlad en vapenvila eller att bistå med tillfällig humanitär hjälp efter en naturkatastrof och att delta i ett omfattande och komplext arbete för att söka förhindra eller hantera väpnade konflikter och deras konsekvenser i samarbete med ett stort antal aktörer. Att aktivt arbeta med alla aspekter och nivåer konflikthantering innebär att det internationella av samfundet i väsentlig grad höjer ambitionsnivån. Även de länder som är villiga att påta sig aktiva roller i ett långsiktigt och konsekvent arbete, såsom Sverige, måste på motsvarande sätt förändra ambitionsnivån, inte minst i förberedelsearbetet.

Vad främst behövs är förmåga att tänka i nya banor att visa som förståelse behoven i den internationella konflikthanteringen. för de nya De berörda aktörerna måste samtidigt kunna både de övergripande se målen för verksamheten och den roll den egna organisationen kan spela. Framförallt är det viktigt att alla inblandade inser att de uppgifter har fått eller påtagit sig ingår i ett större projekt för att hjälpa ett man drabbat samhälle på fötter igen. Uppdragen baseras i grunden på internationell solidaritet. Det är inom en ram av respekt för

60 Överväganden

mottagarländema och invånarnas mänskliga och medborgerliga rättigheter som de internationella aktörerna måste verka.

En ny integrerad och gränsöverskridande disciplin håller således på att växa fram. Många av delarna inom kunskapsområdet konflikthantering finns redan etablerade var för sig men måste nu inordnas i ett större sammanhang. Detta är i och för sig inte något märkligt i vår moderna värld. Redan existerande kunskaper måste ofta föras samman i nya former för att lösa nya problem. Det finns otaliga exempel på hur samhället varit tvunget existerande institutioner till att anpassa en ny

verklighet, eller, vid behov, skapa nya. I vår egen efterkrigshistoria kan vi se hur totalförsvar blev gränsöverskridande disciplin ett

en som

resultat av erfarenheterna under andra världskriget. Ett annat exempel är miljövården och det ekologiska tänkandet som växt fram under de

senaste decennierna. Det är idag svårt att tänka sig ett samhälle utan samordnande/ samverkande organ för miljövård.

6.2 Utgångspunkter

Följande principer och utgångspunkter har varit viktiga element vid

utformningen av utredningens förslag:

Det finns en grundläggande nationell ambition att Sverige, i samverkan och samarbete med andra länder och institutioner, skall bidraga till att öka förmågan och kompetensen i det internationella Samfundets ansträngningar på det konfliktförebyggande och konflikthanterande området. Sverige bör även i fortsättningen sträva

efter att vara ett föregångsland i detta avseende.

De många olika aktörer som aktivt deltager i internationell

konflikthantering och konfliktförebyggande måste ges tillfälle att

lära känna varandra, och lära av varandra, i gemensamma ut-

vecklings- och utbildningsprogram.

Särskild uppmärksamhet måste ges åt den centrala roll som internationella och regionala organ spelar vid samordnade insatser.

Ett brett deltagande från dessa organisationer är en nödvändig

förutsättning för framgångsrik kompetenshöjande verksamhet. Det finns också i många av dessa organ ett stort behov av att låta den egna personalen deltaga i sådan utbildning. Den allt större betydelse som nationellt, internationellt eller regionalt organiserade enskilda organisationer och folkrörelser får i

konfliktförebyggande och konflikthantering måste återspeglas i

såväl kursverksamhet som deltagarkrets.

överväganden 61

Utbildningsbehoven gäller inte enbart nuvarande och kommande faltpersonal, utan finns hos de flesta befattningshavare som hanterar dessa frågor, d.v.s. även politiker och andra beslutsfattare samt stabspersonal i hemmaorganisationema. Förutom den fackkunskap som de olika deltagarna kan förmedla till varandra bör vissa moment ingå grundläggande kunskap för som alla. Till dessa centrala element bör räknas: folkrätt, mänskliga rättigheter, humanitär rätt, rön från freds- och konfliktforskningen, förhandlings- och medlingstelcnik, psykosocial kompetens m.m.

6.3 Alternativa modeller

Genom att antalet aktörer i den internationella konflikthanteringen är så stort och mångskiftande blir det en särskild utmaning att skapa en

gemensam plattform för utbildningen.

I de diskussioner utredningen fört med de berörda myndigheterna som

och organisationerna om hur den integrerade utbildningsverksamheten

lämpligen borde organiseras har tre olika huvudförslag, med mindre variationer, framförts:

Etablerandet av ett självständigt institut som kan utgöra en utbildningsplattform för alla intresserade parter. gemensam Upprättandet särskild avdelning/institution vid Försvarsav en högskolan idag för utbildningen av chefer inom som svarar totalförsvaret. Den avdelningen skulle vara särskilt inriktad mot nya utbildning och forskning avseende fredsfrämjande verksamhet. Stärkandet existerande nätverk och vid behov upprättandet av av Nätverken kan kompletteras med en liten centralt stödjande nya. funktion den konkreta samordnande verksamhet av samma typ som utredningen haft i uppdrag att bedriva. som

De tre huvudaltemativen utesluter naturligtvis inte helt varandra. Exempelvis måste nätverk anses vara nödvändiga, om än inte tillräckliga, element även i de två första alternativen.

Argumenten för alternativ två och tre har som gemensamt element redovisat uppfattningen att redan existerande utbildningsinstitutioner

borde ha bäst förutsättningar att ta hand om de gränsöverskridande

frågorna. Farhågor har också framförts att ännu en utbildningsinstitution kunde medföra att samordningsproblematiken blev ännu komplicerad. mera

62 Överväganden

Som särskild utredare har jag emellertid gjort bedömningen att alternativ ett ger bäst effekt inom de ramar som utredningens direktiv utgör. Framförallt anser jag att alternativ ett har bäst möjlighet att icke-statliga och utländska civila intressenter i ett organiserat engagera samarbete kring utbildnings- och kompetensfrågor. Detta alternativ innebär, jag ser det, också att kraftsamlingen kring den nya som disciplinen markeras genom en institution som har förutsättningar att bli ett nav i den svenska verksamheten och en trovärdig nationell kontaktpunkt gentemot de internationella aktörerna.

6.4 Nätverk

- möjligheter och begränsningar

Beträffande alternativ tre, som innebär den lägsta ambitionsnivån, går det att konstatera att stärkandet av existerande nätverk, och bildande av är grundläggande förutsättning för att överhuvudtaget kunna nya, en utveckla den nya disciplinen. Den stora mängd konferenser, seminarier och andra möten kring konflikthanteringsfrågor som ägt rum på olika ställen i världen under de senaste åren är ett uttryck för detta behov. Som tidigare redovisats är det speciellt viktigt med denna verksamhet när verksamheter och institutioner som historiskt sett varit åtskilda kommer samman för gemensamma eller likartade uppdrag.

Att enbart satsa på nätverk innebär emellertid begränsningar. För att den entusiasm och lctmskap som ofta kommer till uttryck i olika nätverk skall kunna omsättas i konkret och uthållig verksamhet krävs det i allmänhet institutioner av något slag. Det är därjämte i det dagliga informella umgänget mellan personer med olika bakgrund som nya och kreativa idéer har bäst förutsättningar att födas, inte under formella sammanträden.

Uppbyggandet av nätverk och finansiering av konkreta sektoröverskridande projekt för att höja kompetensen inom området har, jämte det traditionella utredandet, varit huvuduppgift för utredningen. Med en hjälp av en adekvat budget, och den ställning som självständig myndighet statliga utredningar åtnjuter, har förslag till utbildningssom projekt kunnat omsättas i praktiken. Utredningen har utgjort en gemensam kontaktpunkt för intresserade departement, myndigheter, mellanstatliga och enskilda organisationer, inom och utom organ landet. Utredningens verksamheter i dessa avseenden förefaller ha varit både efterfrågad och uppskattad.

Överväganden 63

Frågan den institutionella för permanent fortsättning, om ramen en även i det lilla format som utredningen haft två och halv person på heltid, är inte helt enkel. Den svenska författningen, med den tydliga uppdelningen mellan departements och myndigheters arbetsuppgifter, medför att den aktuella verksamheten lcnappast kan utföras av regeringskansliet. Att långsiktigt fortsätta arbetet i utredningsforrn är givetvis inte ett alternativ. Det återstår då antingen att knyta verksamheten till någon redan existerande myndighet, eller att skapa en

institution. De principiella övervägandena kring de föreslagna

ny verksamhetsformema är med andra 0rd likartade oberoende av storleken på verksamheten samordnare med liten stab eller ett - en större institut.

Storleken på verksamheten står givetvis i direkt relation till faktorer effektivitet, ambitionsnivå och tillgängliga resurser. som

6.5 Att föra samman civila och militära

kulturer

Vid bedömningen alternativ två kommer andra faktorer in i bilden. av Jag har sagt uppfattningen att det föreslagna institutet skall utgöra som utbildningsplattforrn för såväl statliga som icke-statliga en gemensam aktörer. Det skall samtidigt kunna bistå regeringskansliet med konkret sektoröverskidande expertis inför planeringen av svenska bidrag till internationell eller regional krishantering. Frågan Sveriges och om svenskars verksamhet utomlands är fråga som i hög grad berör en statsmakterna och går utöver de intressen enskilda myndigheter som eller organisationer kan ha. Detta förhållande är särskilt giltigt när det

gäller uniformerad personal men gäller även generellt. Så har

regeringen exempelvis hittills förbehållit sig rätten att ta särskilda regeringsbeslut för varje enskilt uppdrag som Räddningsverket varit

engagerat Att den berörda personalen är rätt utbildad och har

nödvändig kompetens är statsmaktemas ansvar, åtminstone vad gäller statliga myndigheters verksamhet.

Sedan början femtiotalet har Sverige med Försvarshögskolan som av bas etablerat tradition inom totalförsvaret med integrerade kurser en och seminarier för civil- och militär personal. Den nuvarande Försvarshögskolan skapades 1997 sammanslagning av den gamla genom en Försvarshögskolan, som hade ovanstående huvudsyfte, och Militärhögskolan hade för den högre militära kompetens- och som ansvar

64 Överväganden

befattningsutbildningen. Den nya Försvarshögskolan fortsätter de två

tidigare skolornas verksamhet samtidigt som en allmän akademisering äger rum.

Försvarshögskolan kommer att spela en central roll i den framtida utbildningen av militära officerare och viss annan personal inför de

internationella uppgifter som statsmakterna ålägger försvarsmakten och

andra myndigheter inom totalförsvaret. En kvalitetsinriktad forskning med akademiska meriter inom området kommer att bli ett välkommet bidrag till den svenska och internationella kunskapsnivån. Jag förutser ett nära samarbete mellan Försvarshögskolan och det föreslagna institutet. Jag finner emellertid samtidigt att starka skäl talar för att inte

inordna institutet som en integrerad del av Försvarshögskolans

verksamhet.

Den internationella fredsverksamheten som den har utvecklats under

det senaste årtiondet är till sin natur en slags biståndsverksamhet som

bygger på internationell solidaritet. Som antyddes i inledningen kan Sverige visserligen i vissa fall ha säkerhetspolitiska motiv utöver de biståndspolitiska när vi deltar i internationell konflikthantering. Flera myndigheter inom totalförsvaret lämnar också centrala bidrag till verksamheten. Inte desto mindre förblir det slutliga målet för uppdragen att hjälpa människor och institutioner i andra delar av världen att återskapa fredliga och väl fungerande samhällen. Enligt min mening bör den centrala kompetensuppbyggande verksamheten därför ske inom en institution som går utöver det traditionella totalförsvarets ramar.

Det är viktigt att det föreslagna institutet upplevs som en gemensam angelägenhet för alla delar av det svenska samhället, alltifrån statsmakterna till intresserade follaörelser och andra berörda enskilda organisationer. Detta ställer de krav på finansiering och styrelseformer

som berörs i förslagsdelen av betänkandet. Försvarshögskolan har inte

denna struktur. Skolan håller nu på att införa uppdragsfinansiering för alla delar av verksamheten och skolans styrelse har fått en alltmer akademisk prägel.

En annan viktig aspekt är frågan om hur militära och icke-militära

kulturer förhåller sig till varandra. I Sverige anses denna fråga numera inte ett stort problem, åtminstone så länge vi håller oss inom vara totalförsvarets ram. Vår långa tradition av ett demokratiskt förankrat försvar, och det nära samarbetet mellan civila och militära myndigheter inom ramen för det svenska totalförsvaret, har lagt grunden till ett gott

Överväganden 65

och förtroendefullt samarbete mellan de civila och militära sektorena.

Det s.k. Ådalen-syndromet utgör idag inte någon faktor som påverkar

det dagliga umgänget men har givetvis i ett historiskt perspektiv påverkat arbetsfördelningen mellan de militära och civila strukturerna.

I ett internationellt perspektiv blir förhållandet något annorlunda. Militärdiktaturer, etnisk rensning och andra brott mot de mänskliga rättigheterna utförda uniformerade styrkor är vanligt förekommande av i konflikterna. Detta jämte inbördes, kriminaliserade krig mellan rivaliserande militära grupperingar och privatarrnéer präglar ofta de konflikter som det internationella samfundet blir indraget in. För många personer arbetar inom humanitär biståndsverksamhet är det därför som inte ovanligt att generellt betrakta militära styrkor som en del av problemet snarare än lösningen. Detta blir alldeles särskilt ett bekymmer när fredsfrämjande väpnade styrkor introduceras i en konflikt. Det blir då nödvändigt att göra åtskillnad mellan de uniformerade styrkor som är del av konflikten och de internationella fredsfrämjande förband som har till uppgift att bidraga till en lösning. Bilden kompliceras ofta ytterligare genom att de internationella fredsfrämjande förbanden kan komma från en rad länder med olika kulturer och ideologier. FN:s flyktingkommissarie har uppmärksammat problemet genom att bl.a. publicera utbildnings- och informationsmaterial som syftar till att förbättra samarbetet mellan militära fredsfrämjande styrkor och humanitära civila aktörer. Även i Sverige har företeelsen studerats. Det har föranlett ÖCB att ta fram en särskilt studie i ämnet: "Efter Hammarskjöld Attityder och före- ställningar om civil och militär samverkan i internationella insatser".

Det är dessutom inte ovanligt att människor som har tagit avstånd från militär vämpliktstjänstgöring av ideologiska skäl i stället ägnat sig humanitär fáltverksamhet. En stor del av utbildningen av fältpersonal

för biståndsverksamhet vid U-Centrum nuvarande Sida-SANDÖ

utgjorde under lång tid ett organiserat vapenfritt alternativ till den allmänna militära vämplikten.

På senare är har erfarenheterna från samarbetet mellan biståndsorganisationer och internationella fredsfrämjande styrkor lett till en gradvis förändring attitydema. Det ideologiska avståndet mellan den av militära fredsfrämjande verksamheten och det humanitära arbetet har minskat kraftigt. Man inser numera på många håll att de olika sektorerna behövs som kompletterande verktyg i den internationella konflikthanteringen. En kvardröjande ömsesidig misstänksamhet eller okunskap om varandras arbetssätt kommer emellertid ofta till uttryck i

66 Överväganden

möten mellan de olika kulturema. Detta gäller både på hemmaplan och ute på fältet. Dessa faktorer kan inte negligeras i utbildningen och de allmänna förberedelserna. De kommer att prägla utformningen av, och innehållet varje tänkt utbildning.

Ett liknande resonemang kan föras kring relationerna mellan

företrädare för den militära fredsfrämjartraditionen och de grupper som

betraktat "fredsarbete" i ett pacifistiskt eller nedmstningsperspektiv och sett fredsskapande verksamhet som ett ideologiskt alternativ till väpnad militär verksamhet. Även på detta område har dock klyftorna minskat att de senaste årens erfarenheter från internationella konfliktgenom härdar har tagits till vara.

Ovanstående analys pekar på hur nyttigt det är att företrädare för de olika sektorerna och kulturema förs samman i relevanta gemensamma utbildningsprogram och lär sig att ta sig an problemkomplex genom samverkan. Det betyder också att det blir lättare att samla representanter för de skilda kulturema om utbildningen kan äga rum i miljöer som inte domineras av någondera kategorin.

7 och rekommendationer

Förslag

7.1 Ett svenskt

kompetenscenter

Jag föreslår att det upprättas ett svenskt kompetenscenter i form av

ett institut för internationell verksamhet i kris- och konfliktområden, med uppgift att genomföra utbildning samt stimulera utvecklings-

arbete, samordning och samarbete inom detta område.

Institutet föreslås namnet: Folke Bernadotte-institutet för internationell konflikthantering och fredsuppdrag".

7.1.1 Institutet föreslås få följ ande uppgifter:

Att koordinera lämpliga delar av den statliga sektorns utbildning inför internationella uppdrag i lctis- och konfliktområden. Att initiera och stimulera till gemensamma insatser for utbildning och kapacitetsutveckling i samverkan med internationella och regionala organisationer samt intresserade enskilda organisationer inom och utom landets gränser. Att genomföra kurser, seminarier och konferenser inom ansvars- . området. Att stimulera till utveckling och utprövning av nya metoder och modeller for utbildning och kapacitetsutveckling for deltagare i internationella uppdrag i kris- och kontliktområden. Att i samordning och samarbete med berörda aktörer i Sverige och . utlandet bygga upp en resursbank med uppgifter om personer, erfarenheter och utbildningsverksamhet med anknytning till ansvarsornrådet. I detta sammanhang skall institutet kunna spela en aktiv roll vid rekryteringen personal för tjänstgöring i konfliktav områden.

68 Förslag och rekommendationer

Att utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter, utbildningsinstitutioner och enskilda organisationer i frågor som berör utbildning inför internationella uppdrag i syfte att åstadkomma maximalt utnyttjande av tillgängliga resurser. Att delta i uppföljningen och utvärderingen av flerdimensionella och integrerade insatser "lessons leamed" samt i anslutning till detta bedriva viss forskning. Att stödja regeringen med kompetens vid planeringen av multifunktionella internationella insatser och annan internationell lcris- och konflikthantering. Att vid behov stödja andra svenska myndigheter vid utformningen av utbildning inför internationell verksamhet. l0.Att sprida information om kurser och seminarier i Sverige och utlandet och vid behov samordna svenskt deltagande i internationella kurser och seminarier inom institutets ansvarsområde.

7.1.2 och

Styrelseformer, finansiering bemanning

Institutets styrelse bör bestå av representanter för de närmast berörda myndigheterna samt, i görligaste mån, för berörda departement i regeringskansliet. Även enskilda organisationer humanitära och/eller konfliktlösande bör vara representerade. Representation från den aka- demiska världen, särskilt med knytning till freds- och konfliktforskning, bör också finnas.

Verksamheten skall huvudsakligen finansieras genom direkta anslag över statsbudgeten. Kompletterande avgiftsfinansierad verksamhet kan dock komma ifråga. Verksamheten skall rymmas inom ramen för de medel som idag står till förfogande för krishanteringen inom statsbudgetens utgiftsområden fem, sex och sju Utrikesförvaltning och internationell samverkan, totalförsvar och internationellt bistånd; se ovanstående genomgång de totala resurserna. av

Institutets personalstyrka och totala kostnad blir givetvis en funktion av den ambitionsnivå statsmakterna kan finna lämplig. Den som internationella dimensionen blir sannolikt den mest kostnadskrävande. Som situationen ser ut idag har många internationella och regionala organisationer betydande resursproblem på utbildningssidan. För att försäkra sig om deltagande från dessa organisationer både som seminariedeltagare och tillfälliga resurspersoner krävs ofta att inbjudande institution står för kostnaderna. Situationen är likartad för

Förslag och rekommendationer 69

de flesta enskilda organisationer. Det är emellertid min bedömning att institutet skulle få betydande genomslagskraft, även internationellt, en med en personalstyrka på ett 15-tal personer och en årlig budget på mellan 15 och 25 miljoner kronor.

Institutets personalstyrka bör innehålla expertis från ett antal specialistområden militärer, poliser, diplomater, personer med humanitär och fredsskapande bakgrund, forskare, mediarepresentanter m.fl.. En del av myndigheten skall kunna bemannas genom att berörda myndigheter och andra institutioner ställer specialistpersonal till förfogande under längre eller kortare tid. En mindre forsknings- och utvecklingsenhet bör få till uppgift att sörja för att kvaliteten på utbildningen är hög och ligger i linje med den forskning och det erfarenhetsinhämtande som sker på andra håll i världen.

l innehåll

Utbildningens

Den osäkerhet som råder kring den framtida konflikthanteringens organisation och verksamhet, och det stora antalet aktörer som berörs, medför att den gemensamma utbildningen måste kännetecknas av stor flexibilitet. Det finns dessutom anledning att skilja mellan den allmänna utbildningens innehåll och de särskilda kunskaper som behövs för ett visst uppdrag.

Beträffande den allmänna utbildningen går det att utskilja några områden som lämpar sig särskilt väl för gemensam och integrerad utbildning. Utredningen har identifierat följ ande huvudområden:

Kunskap aktörerna på området

om

Även varje konflikt är unik återkommer ett stort antal de om av internationella aktörerna från en krissituation till en annan. De stora FN-organen, andra internationella organisationer som Röda Korset, fredsfrämjande operationer med mandat av FN:s säkerhetsråd, regionala organisationer, bilaterala biståndsorgan och en rad enskilda organisationer kan finnas i samma konfliktornråde. Representanter for media är ännu en kategori som finns i de berörda länderna. Därför bör alla som deltar i internationell krishantering lära sig vilka de viktigaste återkommande aktörerna är, hur de är organiserade och vilka mandat och arbetssätt de har. Det är också en fördel om människor som skall sättas i arbete i verksamheten ges tillfälle att träffa företrädare for de olika aktörerna redan under

70 Förslag och rekommendationer

utbildningen. De kan då redan i förväg bygga upp ett användbart kontaktnät.

Legala aspekter

All slags intervention i internationella konflikter kräver ingående kunskaper juridiska frågor. Insikter krävs i de internationella om rättssystem går under beteckningarna folkrätt, humanitär rätt som

och mänskliga rättigheter. Kunskaper om de mänskliga rättigheterna och det internationella regelverket blir alltmer viktiga för alla

inblandade aktörer. De olika aktörer som berördes under den första

punkten legitimerar sin egen närvaro på en rad olika sätt. Det är

viktigt att känna till att det finns olika modeller för legitimering. Om

ett FN-organ finns på plats i ett konfliktområde har det andra legala

förutsättningar än exempelvis en enskild organisation. Under detta område faller också kunskap säkerhetsrådets och de regionala om organisationernas folkrättsliga kompetens samt de avtal som i övrigt reglerar ramarna för interventioner i konfliktornråden.

Konfliktlösningsteori och praktik

Det internationella samfundet har i den nya tidens miljöer icke sällan fått ta över ansvaret för att hantera lokala konflikter. Det är en följd att konflikter numera ofta utspelas på platser där de av legitima, nationella maktstrukturema försvagats eller eliminerats. Praktiskt taget alla inblandade aktörer hamnar i situationer där det krävs kunskap konfliktlösning och fredsskapande. Kravet gäller om givetvis särskilt stort för representanter för insatser vars huvudsyfte

är just konfliktlösning, antingen det gäller regionala organ som

OSSE, eller enskilda organisationer med konflikthantering som specialitet. För alla kategorier gäller att måste ha kunskap om man

hur förhandlingar och medling drivs. Det är självklart att kunskaper

från den akademiska freds- och konfliktforslcningen, liksom

praktiska erfarenheter från fiedsskapande arbete, bör infogas i utbildningen. De principiella frågeställningarna kring uppförande-

koder och etiska problem bör vara föremål för behandling. De

psykosociala aspekterna av konflikthantering är ett annat viktigt

område.

4. Övrigt

Det finns en rad andra områden som i varierande grad lämpar sig för

gemensam eller integrerad utbildning. Miljökonsekvenser av såväl

Förslag och rekommendationer 71

konflikterna själva som återuppbyggnadsarbetet är en mycket viktig aspekt. Minröjning verksamhet berör både civila och är en som militära aktörer, inom och utom den statliga sektom. Kunskaper om hur den personliga säkerheten kan ökas borde vara obligatoriska for alla som reser ut i konfliktområden.

Att utsända vet någonting om regionen, dess förutsättningar och problem är alltid viktigt. språkkunskaper, även i lokala språk, ökar effektiviteten. Goda- kimskaper i engelska är en förutsättning för praktiskt taget allt internationellt engagemang. I ett internationellt perspektiv har svenskar jämförelsevis goda kunskaper i språk, särskilt i engelska. I praktiken uppstår emellertid ofta svårigheter när det blir fråga om att arbeta på engelska eller andra språk. Detta gäller särskilt när blir tvungen att skriva på det främmande man språket. Språkutbildning i sig själv bör emellertid inte vara en huvuduppgift för institutet även bör förutsätta att engelska om man kommer att vara det normala arbetsspråket. Beträffande konkreta förslag om Språkutbildning se punkt 6.4.

7.2 Rekommendationer beträffande

ansvarsfördelningen mellan olika

aktörer

Jag föreslår att institutet skall ha huvudansvaret för vissa delar av den samordnade och integrerade utbildningen inför internationella

fredsmissioner och konflikthantering. Jag förutsätter däremot att de

enskilda myndigheter och organisationer vars personal kommer att

delta i internationella uppdrag också i framtiden kommer att låta

grundläggande utbildning inför dessa uppdrag ingå i den ordinarie

interna befattningsutbildningen. I de fall då myndigheter och organisationer på egen hand arbetar fram gemensamma

utbildningsprojekt bör institutet påta sig en rådgivande och stödjande funktion.

En av svårigheterna i sammanhanget är att omfattningen av befattningsutbildning och vidareutbildning skiljer avsevärt mellan olika yrkeskategorier. Försvarsmakten är den myndighet som har nått längst när det gäller att systematiskt vidareutbilda och befattningsutbilda sin personal. En svensk officer beräknas i genomsnitt tillbringa en tredjedel av sin yrkesverksamma karriär i olika utbildningsanstalter. Ingen annan

72 Förslag och rekommendationer

yrkeskår kommer i närheten denna andel. Redan tidigare har berörts av hur man både inom Försvarsmaktens egna skolor och inom Försvarshögskolan lagt om verksamheten. Förändringarna kommer att på sikt medföra att den svenska officerskåren får allt bättre kunskaper om internationella uppdrag.

En liknande process pågår inom Rikspolisstyrelsen. Insatser med civilpoliser i internationell tjänst utreddes i början av 1997 av Nils Gurmar Billinger. "P0lis i fredens tjänst", SOU 1997:104. Utredningen förslog bl.a. att det i den grundläggande svenska polisutbildningen läggs in orienterande moment om tjänstgöring i fredsfrämjande syfte.

Räddningsverket genomför nu förändringar som förbättrar utbildningen för personal som skall medverka i internationella uppdrag.

Man kan emellertid inte räkna med att alla myndigheter och organisationer kan erbjuda samma grundliga förberedelse inför de internationella uppdragen inom ramen för den egna befattnings- och vidareutbildningen. Detta bör tas med i beräkningen i det föreslagna institutets utformning av utbildningsprogrammen. Detta innebär att institutet i vissa fall kan ta på sig ett större ansvar för grundläggande utbildning än vad som annars skulle vara fallet. Alldeles särskilt kan detta ansvar komma att öka när institutet skall samverka med mindre myndigheter/organisationer som saknar erfarenhet av internationella uppdrag och/eller saknar kapacitet att utbilda egen personal. -

För att utbildningen skall bli meningsfull krävs att både enskilda organisationer, inom och utom landet, och internationella och regionala deltar i stor omfattning. I de reguljära kurserna bör man utgå från organ att dessa sektorer nomialt finns representerade. Det föreslagna institutet bör dessutom ha kapacitet att, efter önskemål från dessa organisationer och skräddarsy internationella kurser. Finansieringen av organ, deltagandet från de icke-statliga sektorerna kan enligt utredningens uppfattning ske på flera olika sätt. Det enklaste och minst byråkratiska sättet är att institutets reguljära budget görs tillräckligt stor för att täcka betydande medverkan från icke-statliga sektorer. Denna grundfinansiering kan givetvis vid behov kompletteras med andra former av finansiering såsom avgiftsfinansiering eller särskilt finansierade uppdrag från statsmaktemas sida. Den senare metoden används för närvarande vid finansieringen av PFF-kurser.

Förslag och rekommendationer 73

Avgränsningen mellan institutets verksamhet och andra utbildningsinstitutioner kräver viss omtanke, även om det är svårt att dra alltför detaljerade riktlinjer. Enligt min uppfattning bör kompetenscentrets huvudsakliga och direkta insatser på utbildningssidan ske i form egna seminarier på chefsnivå. Deltagarna bör komma från olika mynav digheter och organisationer, i Sverige och utomlands. Försvarshögskolans traditionella kurser för chefer i totalförsvaret, de seminarier drivs av "Intemational Peace Academy, eller de nordiska som UNMAS-seminariema, är goda exempel på lämplig utformning av utbildningsverksamheten. Seminarier är emellertid ett utbildningskoncept endast kan användas för personer som redan har viss som erfarenhet eller kunskaper inom sina specialområden. För grundutbildning av personal bör normal kursverksamhet komma i fråga. Denna grundutbildning bör i första hand anordnas av respektive fackmyndighet. Man måste emellertid ta hänsyn till de skiftande nivåer på befattningsutbildningen i olika institutioner som berördes ovan. Institutet bör dock den centrala instans olika myndigheter och vara som organisationer kan vända sig till for att få råd beträffande utbildningen. Rådgivningen borde kunna omfatta synpunkter på såväl kursemas innehåll lämpliga föreläsare och andra resurspersoner. som

En principiell svårighet är avvägningen mellan allmängiltig annan utbildning inför internationell krishantering och förberedelser för ett specifikt geografisk uppdrag. Man bör notera att det är svårare att erbjuda gedigen förberedelse för ett visst uppdrag om förvarningsen tiden är kort. Dessa problem hanteras bäst genom att låta den allmänna utbildningen bli så omfattande och allmängiltig möjligt. Jag finner som således att det föreslagna institutets bör bidra till att skapa en resursbas människor med gedigen kunskap internationell krishantering. Ju av om mindre kunskap behöver inhämtas inför det enskilda uppdraget, som desto bättre. En utbildningsinstitution med god erfarenhet från kurser och seminarier med allmänt innehåll har dessutom bättre förutsättningar att ordna eller bidra till passande utbildning inför enskilda operationer. Det borde inte vara några problem för ett institut med den föreslagna inriktningen att med kort varsel skräddarsy kurser viss region eller verksamhet. Att känna till vilka andra om en institutioner har förmåga att vid behov arrangera utbildning blir en som annan viktig funktion.

74 Förslag och rekommendationer

7.3 Rekrytering

För närvarande är ansvaret för rekrytering av personal för internationell

konflikthantering uppdelat mellan UD, Sida och respektive

fackmyndighet, främst Försvarsmakten SWEDINT och Rikspolisstyrelsen. Sida har sålunda ansvaret för OSSE-personal och valexperter/valövervakare medan SWEDINT, förutom den militära personalen, även rekryterar de EU-monitorer ECMM som är verksamma i det forna Jugoslavien. Ett särskilt nätverk SWEDHUM - har under en tid arbetat med att förbättra möjligheterna att identifiera

kompetenta kandidater till uppdrag och tjänster inom MR- och

demokratiområdet.

Det finns en mycket nära koppling mellan kompetensutveckling av

den typ som förslaget syftar till och rekrytering av personal till uppdrag inom den internationella konflikt- och krishanteringen.

Förutom att nyrekryterad personal oftast behöver utbildas är det ofta samma personalkategorier som behövs både för

utbildningsverksamheten och fältuppdrag. Detta är ett starkt motiv för att ha ett nära samband mellan kompetenscentret och berörda

fackinstanser i rekryteringsfrågor. En knytning av SWEDHUM-

projektets nätverk till det föreslagna institutet en naturlig

vore utveckling.

En närbesläktad verksamhet är också behovet av att samordna svenskt deltagande i relevant utbildning utomlands. Efterhand som det flerdimensionella perspektivet blivit allt vanligare händer det allt oftare att Sverige eller svenska institutioner inbjuds att sända deltagare från olika verksamhetsområden. Det har hittills varit svårt att hantera sådana inbjudningar eftersom det saknats organiserat samråd i dessa frågor mellan olika departement, myndigheter och organisationer. Det

föreslagna kompetenscentret borde vara lämpat att hantera just denna

typ av samordning. Ett sätt vore att i samråd med de berörda institutionerna och personema upprätta ett register över personer som skulle kunna komma ifråga. Institutet skulle på denna punkt kunna bistå de berörda institutionerna och personerna med den långsiktiga kompetens- och karriärutvecklingen.

Förslag och rekommendationer 75

7.4 Språkutbildning

En Sida-SANDÖ:s specialiteter är kurser för att på kort tid bibringa av

vuxna människor nya språk och/eller förbättra redan existerande

språkkunskaper. Skolans språkutbildning förefaller emellertid vara relativt okänd utanför "biståndsvärlden". I dag är det i huvudsak Sida och frivilligorganisationema utnyttjar Sida-SANDÖ. Även andra som statliga myndigheter Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och som Räddningsverket skulle kunna dra nytta av kompetensen vid skolan. Delar utbildningen skulle också kunna erbjudas utländska och av mellanstatliga samarbetspartners inom ramen för den internationella konflikthanteringen, exempelvis OSSE.

Utredningen föreslår att de faciliteter och den kompetens för

utbildning språk och kulturkunskap vid Sida-SANDÖ

i som finns utnyttjas fler aktörer än vad som sker i dag.

av

7.5 Organisatoriska och administrativa överväganden

Mitt förslag skulle i praktiken kunna medföra att vissa delar av de och den verksamhet som nu finns vid ett antal olika resurser

myndigheter organisatoriskt samlas inom en och samma institution. Jag

tror att mindre delar av Försvarsmaktens, Sidas och Försvarshögskolans nuvarande verksamhet skulle kunna komma att överföras till det institutet. Därtill kan Räddningsverket, ÖCB och nya Rikspolisstyrelsen komma att beröras i viss utsträclming. Man kan i sammanhanget även överväga att överföra vissa mindre forskningsresurser från FOA till den nya myndigheten.

Jag däremot inte något särskilt behov att förlägga all verksamhet ser av

i kompetenscentret till samma geografiska plats. Det finns tvärtom

starka skäl för ha aktiviteter på flera ställen. Det är sannolikt lämpligt att väsentlig del av institutets verksamhet försiggår nära en regeringskansliet i Stockholm. Jag utgår dessutom ifrån att en del av

verksamheten kommer att förlagd vid det Internationella

vara

Kommandot. Många administrativa uppgifter kan upphandlas av någon

myndighet, t.ex. Försvarshögskolan. annan

76 Förslag och rekommendationer

Regeringen har under de senaste åren givit nya och utökade uppdrag till flera myndigheter avseende förberedelser och verksamhet för och i den internationella konflikt- och krishanteringen. Dessa myndigheter arbetar nu med att förbättra sin kompetens i flera avseenden. Det är emellertid angeläget att de begränsade resurserna inte förslösas genom att myndigheterna söker etablera parallella funktioner och utbildningsplattforrnar inom de områden som bör vara gemensamma.

7.6 Nordiska och internationella kontakter

En mycket viktig uppgift för det föreslagna institutet blir att hålla nära och regelbunden kontakt med relevanta internationella och regionala organ och institutioner. Detta gäller givetvis sådana organ som har huvudansvaret för att organisera och leda verksamhet i konfliktområden såsom: FN-systemets aktörer, NATO, OSSE, EU/VEU, Europarådet, ICRC, OAU och andra organisationer som har, eller kan få, framtida roller. Därutöver faller det sig givetvis naturligt att kontakter etableras med den växande skara av institutioner som ägnar sig åt utbildning och forskning på området. I sammanhanget bör särskilt nämnas de två internationella institutioner med närbesläktade ämnesområden som finns i Stockholm SIPRI och International IDEA. -

Som tidigare nämnts finns det ett nära samarbetet mellan de nordiska länderna på det militära fredsfrämjande området. De fyra nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige har bland annat enats om en praktisk arbetsfördelning av den militära utbildningen på området. När det gäller kontakterna på det civil-militära området finns det inte lika etablerade kanaler. I alla de berörda länderna pågår emellertid en utveckling som sätter de flerdimensionella aspekterna av konflikthanteringen i fokus. Inte minst letar man i de andra nordiska länderna efter former för att stärka förmågan att agera inom den civila konflikt- och krishanteringen. Det känns angeläget att etablera former för nordiskt samarbete och samverkan även på detta område.

Jag föreslår att regeringen etablerar en dialog med de andra

nordiska länderna i syfte att skapa lämpliga former för samarbete

och samverkan rörande utbildning inför internationell flerdimensionell konflikthantering.

Aktörer i Sverige Bilaga l -

Antalet myndigheter och institutioner med anknytning till internationell

konflikthantering genomgår en ökning, i synnerhet om man rälmar-in de universitet och högskolor ägnar alltmera uppmärksamhet år

som forskning och utbildning kring dessa frågor.

Även utredningen inte gjort någon grundlig inventering den om av akademiska världens befattning med ämnesområdet är det lätt att konstatera att forskning och utbildning är under snabb tillväxt. Utan att glömma alla de andra forskare och studenter som ägnar sig dessa frågor runtom i landet vill vi särskilt nämna den verksamhet som pågår vid Institutionen för freds- och konfliktforskning samt Kollegiet för

bistånd och utvecklingsstudier vid Uppsala Universitet, Institutionen för freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs Universitet samt

Raul Wallenberg Institutet vid Lunds Universitet.

Landets 147 folkhögskolor erbjuder också ett brett spektum av

utbildning. 44 folkhögskolor erbjuder kurser med någon form av internationell inriktning. 11 folkhögskolor genomför ulands- och biståndskurser. I folkhögskolornas omfattande kursutbud finns delar av utbildningen anknyter till verksamhetsområdet. som

I Sverige finns ett mycket stort antal frivilligorganisationer. Några är väl kända, medan andra arbetar i det tysta, vissa har stora ekonomiska

och personella tillgångar, andra arbetar med små resurser, en del

erhåller medel från staten, andra står helt vid sidan av statliga bidrag,

några har politiska förtecken, en del arbetar utifrån religiösa ideal o.s.v.

Många frivilligrörelser har verksamhet har anknytning till intersom nationell konflikthantering.

Förutom de frivilligorganisationer redovisas i denna bilaga, bör

som nämnas att ett antal de frivilliga forsvarsorganisationerna kommit att av intresse internationellt arbete, främst i de baltiska staterna. ägna mer

78 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

Bland frivilligrörelsema finns också flera paraplyorganisationer och nätverk som delvis överlappar varandra. I vissa nätverk finns både myndigheter och frivilligorganisationer representerade. Även nätverken arbetar utifrån olika förtecken.

I denna bilaga redovisar vi något om de statliga myndigheter haft som

störst anknytning till den internationella konflikthanteringen under det senaste decenniet. Listan är inte fullständig och nya statliga

institutioner kan säkert bli indragna i verksamheten i framtiden. Bilagan beskriver också några av ñivilligorganisationemas största

paraplyorganisationer och nätverk samt två av de större frivillig-

organisationema. I syfte att ge en bild av det mångfacetterade arbetet paraplyorganisationer, nätverken och frivilligorganisationema bedriver, beskrivs ett stort antal genomförda eller pågående projekt.

Bilagan redovisar: Försvarsmakten Försvarshögskolan

Rikspolisstyrelsen

Räddningsverket Sida

Överstyrelsen för civil beredskap

Det ekumeniska nätverket Forum Syd Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer . 10. Olof Palmes Internationella Centrum l Röda Korset 12. Rädda Barnen

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 79 -

l Försvarsmakten FM

Försvarsmakten har sedan lång tid ett stort internationellt engagemang, främst inom det fredsbevarande området. Sedan 1948 har drygt 80 000 deltagit i internationella fredsfrämjande uppdrag. Fredspersoner främjande och humanitära internationella insatser är numera en av Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter. Verksamheten skall bedrivas så

att insatserna kan genomföras i samverkan med andra stater,

myndigheter och organisationer. Nuvarande säkerhetspolitiska situation medger också att större än tidigare varit fallet kan utnyttjas i resurser internationella sammanhang. Utvecklingen kan leda till att enskilda och sammansatta enheter Försvarsmakten i framtiden får allt mer ur komplexa uppgifter.

Svenska förband deltar i internationella insatser är bemannade och som utrustade för att klara sig i mycket svåra situationer. Huvuduppgiften för förbanden är vanligtvis att i någon form dämpa eller förhindra en konflikt och i samband med detta förbättra det allmänna säkerhetsläget. Förbanden har regel kapacitet att ta till tvingande åtgärder men som löser i de flesta fall huvuduppgiften med små åtgärder och allmän närvaro i konfliktområdet. Ett förbättrat säkerhetsläge underlättar för samtliga inblandade parter, såväl civila militära. Efter hand som som säkerhetsläget så tillåter kan delar av förbandens resurser omprioriteras och även komma andra organisationer och lokalbefollcningen till del. Det militära systemet kan bistå med bl.a. ammunitions- och minröjning, eskorttjänst, trañkreglering, transporter, väg- och broreparationer, snabbupprättande tillfälliga flyktingförläggningar m.m. av

De flesta svenska förband i internationell tjänst lyder operativt under FN eller, i Bosnien, under Nato-befäl. I frågor av nationell som

karaktär, logistik och personalfrågor leds och understöds förbanden

från Sverige.

I Sverige det Överbefälhavaren ÖB med Högkvarteret HKV i är

Stockholm övergripande leder Försvarsmaktens internationella

som verksamhet. Viss operativ verksamhet leds/understöds också direkt från HKV medan huvuddelen är delegerad till och leds av, chefen för Försvarets Internationella Kommando SWEDINT.

Merparten den "intemationella gränsytan" vad avser internationella av uppdrag utgörs således SWEDINT. SWEDINT har också det av

80 Bilaga J Aktörer i Sverige -

yttersta ansvaret för att personal och enheter är rätt utbildade innan de sätts in i internationella uppdrag. Till detta kommer också de arbetsuppgifter som utförs av Totalförsvarets ammunition- och minröjningscentrum SWEDEC, Försvarets hundtjänstcentrum FHTC, Försvarets sjukvårdscentrum FSC, Totalförsvarets skyddsskola SkyddS, försvarets transportflyg och försvarets minröjning till sjöss. Försvarsmakten deltar t.ex. vid de årligen återkommande övningarna "Baltic Challenge" och "Baltops", där en väsentlig del utgörs av sjöminröjning samt vid övningen "Open Spirit", som innebär ren minröjningsverksamhet till sjöss.

Försvarsmakten är en utpräglad utbildningsorganisation och det är vid förband och skolor, i den dagliga officers- och vämpliktsutbildningen, som grunden för Försvarsmaktens förmåga byggs upp.

Försvarsmaktens förband, olika kompetenscentrum och skolor har ett väl utvecklat samarbete samtidigt ett ständigt utvecklingsarbete som pågår.

Utöver internationella uppdrag pågår inom ramen för "Partnerskap för fred" PFF, en omfattande övningsverksamhet där Försvarsmakten,

andra myndigheter och vissa frivilligorganisationer deltar. Exempel på

detta är den årligen återkommande "Nordic Peace", övar som interoperabilitet och civil-militärt samarbete samt "Viking 99", som avser en datorstödd och simulerad stabsövning med syfte att belysa samordning av civila och militära insatser vid fredsfrämjande och humanitära uppdrag.

Den ordinarie officersutbildningen och det bilaterala elev- och officersutbytet mellan Sverige och ett antal länder innehåller också ett betydande inslag av internationell verksamhet. Det är utbildningar och verksamhet som ytterligare förbättrar förutsättningarna för officerare och förband att delta i internationella uppdrag.

De vanligaste befattningama för officerare i internationell tjänst år: forbandschef på olika nivåer, stabsmedlem i någon svensk- eller, internationell stab, t.ex. NATO, OSSE eller FN, samt militär FNobservatör UNMO. Officerare kan också anställas/tjänstgöra i andra organisationer och myndigheter t.ex. VEU, EU ECMM, Sida och Räddningsverket SRV.

Officerare som tjänstgör i förband och militära staber är regel som beväpnade. Officerare som tjänstgör som militära observatörer,

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 81 -

monitorer, veriñkatörer eller på uppdrag av andra myndigheter och organisationer är inte beväpnade.

Huvuddelen den utlandstjänstgörande personalen utgörs dock av

av reservofficerare och värnpliktiga, kvinnor och män, som till vardags studerar eller arbetar civilt.

l.l Försvarets Internationella Kommando

SWEDINT

SWEDINT är Försvarsmaktens kompetenscenter for internationell fredsbevarande verksamhet samt Försvarsmaktens regionala PFFcenter. SWEDINT är lokaliserat i Alrrmäs utanför Södertälje.

Kommandots huvuduppgift är att utbilda och för den direkta ansvara ledningen Försvarsmaktens internationella enheter, "utlandsstyrkan". av I detta ingår förberedelser, rekrytering, utbildning, anställning, materielanskaffning, transporter, hemkomstverksamhet, avsked, uppföljning, utveckling m.m.

SWEDINT också för den svenska snabbinsatsstyrkan, svarar SWERAP. Personalstyrkan uppgår till mellan 500-800 personer.

Utlandstyrkan, för närvarande 800-1 500 personer per år, omfattar ca svensk personal ingår i allt från förband, stabspersonal i Nato- och som FN-administrationer till observatörer, monitorer, civilpoliser och

delegater Korea. All personal, såväl civil som militär, tar tjänstledigt

från sin ordinarie verksamhet när de anställs i "utlandsstyrkan". Utlandsstyrkans verksamhet regleras bl.a. av Lagen 1992:1153 om

väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, Förordningen 1984:309 om

utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och Förordningen FF S 1984:30

Sveriges delegation vid övervakningen av vapenstilleståndet i

om Korea.

Eftersom det primära åtagandet för SWEDINT är att ge militär personal relevant utbildning inför deltagande i denna typ insatser behöver av SWEDINT tillförsäkra sig och kunskaper från såväl resurser Försvarsmakten i övrigt andra myndigheter och organisationer. som

Härtill kommer uppdraget att även utbilda civilpoliser och polischefer

för internationella insatser samt utbildning och träning av civila organisationer inom främst områdena säkerhet och minkunskap, "mine awareness". Detta faktum skapar goda möjligheter till kunskaps- och

82 Bilaga 1 -Aldörer i Sverige

kompetensöverföring/utbyte mellan det militära systemet, andra

myndigheter och frivilligorganisationer NGO.

Utbytet har i sin tur skapat förutsättningar för SWEDINT att erbjuda

utbildning till såväl statliga myndigheter som ickestatliga

organisationer. Exempel på myndigheter och organisationer som under senare tid genomfört utbildning vid SWEDINT är Sida, Rädda Barnen, Röda Korset, Kristna Fredsrörelsen och Forum Syd.

Almnäs och SWEDINT är dimensionerat för framtida expansion en inom det civil-militära samarbetet. Redan idag är del en av Räddningsverkets verksamhet, samverkanskontor och utbildningsen enhet, förlagt till Almnäs. Rikspolisstyrelsen har under många år samarbetet med SWEDINT och 1998 fördjupades samarbetet då RPS placerade polis att på heltid tjänstgöra vid utbildningscentret på en SWEDINT.

Vid SWEDINT genomförs såväl dagsseminaiier tre veckors som kurser. Huvuddelen av utbildningen genomförs med engelska som undervisnings- och samtalsspråk. Såväl kursutbud som kursernas innehåll förändras och utvecklas kontinuerligt.

Några av kurserna i kursverksamheten: 0 United Nations Staff Officers Course UN SOC, 3 w.

Mål: Träna nationellt utbildade stabsoflicerare för befattningar i multinationella missions och/eller kontingenthögkvarter.

- 0 International Police Commander Course IPCC, 3 w. Målet med kursen är att förbereda högre polisbefäl för

chefivbefattningar i internationella fredsfrämjande polismissioner

ledda av FN eller regionala organisationer OSSE eller VEU. som Ansvarig för kursen är Rikslcriminalpolisen. 2 0 United Nations Police Officers Course UNPOC, 2 w. Målet med kursen, som är en grundkurs, är att förbereda polispersonal för internationella fredsfrämjande missioner. 2 Ansvarig för kursen är SWEDINT.

0 Partnership for Peace Staff Officers Course PfP SOC, 3

w. Mål: Träna nationellt utbildade stabsoflicerare från PFF-länder för

befattningar i multinationella brigadhögkvarter eller nationella bataljonshögkvarter vid fredsfrämjande verksamhet.

2 Se p. 3.1 Rikskriminalpolisen/SWEDINT

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 83

-

Command Post Exercise PfP CPX, 1 w.

Mål: Träna och förbereda såväl enskilda oflicerare som förbandsstaber för medverkan i multinationella PFF-övningar och/eller tjänstgöring vid högkvarter under fredsfrämjande

verksamhet.

Utbildning stabspersonal till NORDPOL BRIGADE i Bosnien,

0 av Nordic Support Group NSG i Ungern och UN STAND-BY FORCES HIGH READINESS BRIGADE SHIRBRIG i Danmark.

Språkkurser i engelska för svenska och utländska elever, l w.

Mål: Utveckla oflicerarnas språkförmåga avseende militär engelska

bekantgöra eleverna med FN- och NA TO-terminologi. samt att United Nations Junior Officers Course UNJOC, 2 w. o

Mål: Utbilda ofiicerare för tjänstgöring i FNss och/eller

yngre

regionala säkerhetsorganisationers fredsbevarande styrkor.

PfP Junior Staff Officers Course PfP J SOC, 2 w.

o

Mål: bekantgöra PFF-länders officerare med NATO

yngre

stabsarbetsmetodik, så att de kan bemanna befattningar på bataljonsnivå vid NA T O ledd fredsfrämjande verksamhet.

av

European Community Monitors Mission ECMM-kurs, 1 w.

o

Mål: Träna och förbereda monitorer från EUss medlemsstater för

tjänstgöring inom ECMM 0 Minröjningskurs, l w. "Mine awareness" och säkerhetsutbildning för valövervakare o annan och några icke statliga organisationer NGO. Säkerhetsutbildningen

bör bibringas samtliga utlandstjänstgörande svenskar, oavsett

organisationstillhörighet. Förberedande FN-utbildning för kvinnor FöFNKv.

Stöd till Försvarshögskolan vid delar Försvarshögskolans

av internationella utbildning, 6w.

Missionsinriktad utbildning militär personal, civilpoliser m.fl. i

0 av

direkt anslutning till utlandstjänstgöringen.

Vid sidan den omfattande kursverksamheten bedriver SWEDINT av kontinuerligt sin volymmässigt största verksamhet, rekrytering och

utbildning förbandsenheter. av

Nuvarande verksamhet är: befáls- och förbandsutbildning för enheterna i SFOR i Bosnien och 0 kompaniema i UNPREDEP i Makedonien samt befáls- och forbandsutbildning för den svenska snabbinsatsstyrkan, 0 SWERAP.

84 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

Totalt utbildas vid SWEDINT/Utbildningscentrum på årsbasis 3 000

ca elever från omkring 60 nationer.

1.2 Totalförsvarets ammunition- och

minröjningscentrum SWEDEC

SWEDEC är Försvarsmaktens kompetenscenter för fältarbeten, varmed menas "all verksamhet som syftar till att förändra terräng och infrastruktur". Verksamheten omfattar information, utbildning, utveckling, försök och utprovning.

SWEDEC har därutöver särskild roll kompetenscentrum för en som hela Totalförsvarets behov beträffande ammunitions- och minröjning

och förväntas samordna utveckling och utbildning.

SWEDEC är lokaliserat i Eksjö.

Eftersom fältarbeten är efterfrågad kompetens när det gäller en Försvarsmaktens internationella har den militära och engagemang humanitära verksamheten vid SWEDEC efterhand kommit få att en alltmer internationell prägel.

Inom SWEDEC bedrivs omfattande utbildning yrkes- och

en av reservofñcerare för att tillgodose huvuddelen Försvarsmaktens av behov av faltarbetsutbildad personal. Ammunitions- och minröjnings-

utbildningen har de senaste åren ökat i omfattning. Alla

Försvarsmaktens ammunitions- och minröjningsenheter skall som tjänstgöra utomlands utbildas vid centret. Därutöver kommer kursdeltagare från Räddningsverket, Polisen, Vattenfall, Sida och några

civila frivilligorganisationer.

Stöd till humanitär verksamhet utgör viktig del i SWEDEC:s arbete. en Bl.a. utbildar och administrerar SWEDEC särskild personalpool en

med officerare som kan ställas till Sida och biståndsorganisationers

förfogande.

SWEDEC bemannas i huvudsak personal från Försvarsmakten av men även Räddningsverket har personal tjänstgör vid centret. som Samarbetet går att utveckla så att även andra myndigheter och organisationer i landet, i större utsträckning än vad är fallet, som nu nyttjar och tillför kompetens till centret. T.ex. skulle svensk

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 85 -

biståndspersonal och hemvändande flyktingar kunna utbildas i "mine-

awareness"

SWEDEC samarbetar med flera departement, myndigheter, institutioner, högskolor, industrin, ñivilligorganisationer, de Baltiska staterna samt inom det militära kontaktnätet för fältarbetsfrågor i Norden.

Den vid SWEDEC sammanhållna utvecklingen och utbildningen inom fáltarbetsñinktionen utgör bas för den svenska krigsorganisationen i en framtiden och därmed även basen för Försvarsmaktens förmåga att i nutid genomföra internationella insatser inom detta område.

Samarbetet mellan SWEDEC och SWEDINT kan kort beskrivas som att SWEDEC utbildar enheter/funktioner till SWEDINT som sedan för det operativa ansvaret när enheterna arbetar i internationell svarar

miljö. SWEDEC stödjer också i sakfrågor, under själva genomförandet,

både SWEDINT och de enheter som arbetar på fältet.

Utvecklingen minhundekipage, certifiering hundekipage och av av

uppsättande eventuell "minhundekipagepool" kommer att bli

av SWEDEC:s i samarbete med FHTC. ansvar

1.3 Försvarets hundtj änstcentrum FHTC

FHTC är funktionscentrum för hundtjänsten vad avser utbildning, dressyr, forskning, utveckling samt utarbetande reglementen och av rekommendationer inom Försvarsmakten.

FHTC stöder SWEDINT med utbildning och rekrytering av

hundekipage hundar med förare till utlandsstyrkan.

FHTC stöder även andra svenska myndigheter t.ex. Sida och SRV. I dessa internationella sammanhang kan Försvarsmakten med bl.a.

SWEDINT, SWEDEC och FHTC utbilda personal från en lokal

befolkning, med målsättning att de på sikt skall ha sådan kompetens att

de kan dressera sina hundar och utbilda personal. Ett sådant

egna egen projekt genomförs för närvarande i Kambodja.

FHTC är lokaliserat i Tullinge söder Stockholm. om

86 Bilaga J -Aktörer i Sverige

1.4 Försvarets

Sjukvårdscentrum FSC

FSC är kompetenscentrum för hälso- och sjukvård inom Försvarsmakten.

Huvuduppgiftema är anskaffning av ukvårdsfömödenheter för Försvarsmakten samt utbildning av Värnpliktig och anställd kvalificerad sjukvårdspersonal.

Hälso- och sjukvård utpräglad totalförsvarsfimlction är en och därför samarbetar FSC med ett stort antal myndigheter. Ett exempel är samarbetet med Socialstyrelsen SoS. FSC utbildar personal samt anskaffar sjukvårdsfömödenheter SoS beredskapsfunktion.

Skolans utbildningsverksamhet omfattar: fackutbildning av medicinalpersonal, lärarutbildning, medicinalofñcersutbildning, krigskirurgisk utbildning samt ñmktionsstöd vid olika större övningar.

FSC:s personal utgörs av läkare, sjuksköterskor, officerare, veterinär, farmaceut, hälsoskyddsinspektör, civilingenjör m.m.

Inom forskning och utbildningsområdet samverkar FSC med civil hälso- och sjukvård.

Stöd till internationell verksamhet på uppdrag HKV utgör stor del av en av FSC:s verksamhet. FSC har stående uppdrag att stödja SWEDINT bl.a. beträffande: 0 planering, personaluttagning, utbildning, genomförande samt uppföljning vid internationella insatser,

0 försörjning med sjukvårdsfömödenheter,

0 medicinsk rådgivning, krishantering och "debriefing" för att förebygga eller minimera psykiska besvär m.m.,

0 uppföljning av medicinskt omhändertagande, rehabilitering m.m. av

skadad personal i utlandsstyrkan.

Dessutom pågår en utveckling av FSC:s samarbetet och samverkan med SRV, SoS m.fl. avseende hälso- och sjukvård vid internationella insatser. FSC har t.ex. ett nära samarbete med SRV vad avser sjukvårdsfunktionen i SRV:s "rescue teams".

FSC har också utbildat baltiska försvarsläkare i lcrigssjulçvård och stöder BALTBAT med viss utbildning och sjukvårdsförnödenheter.

Bilaga I Aktörer i Sverige 87 -

FSC har ett utbrett internationellt kontaktnät och deltar i detta i forskning och utveckling avseende krigssjulcvård.

Svenska sjukvårdsenheter deltar i internationella uppdrag som en del av

utlandsstyrkan, både fristående förband och/eller ingående i andra som förband. Erfarenheter från omhändertagande av skadade typer av soldater och civila tillför fortlöpande funktionen nya kunskaper. Genom att utveckla och pröva materiel, organisation, nya metoder etc. ny ny för den internationella verksamheten erhålls viktiga erfarenheter för fortsatt utveckling sjukvårdsfunktionen. Erfarenheter från forskning av och de praktiska erfarenheterna från internationella uppdrag omsätts sedan i praktisk utbildning.

FSC är lokaliserat på Hammarö söder om Karlstad.

SkyddS

1.5 Totalförsvarets skyddskola

NBC-funktionscentrum och har för nukleära-

SkyddS är ansvar

biologiska- och medel/ funktionen inom Försvarsmakten.

kemiska

Inom NBC-området stöder skolan Försvarsmakten med kvalificerad

NBC-utbildning och genomför regelbunden uppföljning och kontroll av

övrig NBC-utbildning inom Försvarsmakten. Skolan stöder också Försvarsmakten i utvecklingsarbete och genomför i dessa sammanhang studier och försök.

Skolan utbildar värnpliktiga specialister, officerare och handläggare inom de civila delarna i totalförsvaret som behöver speciella NBCkunskaper.

Utöver den specialistutbildning SkyddS erbjuder Försvarsmakten

som ingår NBC-utbildning i ofñcersutbildningens samtliga skolsteg. Vid specialkursen utbildas NBC-instruktörer och NBC-företrädare. Kurserna är 2-3 veckor och antalet elever är ca 20-30 per år. Kurserna

kan även genomföras med engelska kursspråk och därigenom

som också erbjudas utländska elever.

Skolan vad det militära försvaret uppdrag från HKV. styrs avser genom För skolans civila uppdrag är ÖCB samordnande myndighet.

internationell med personal i utlandsstyrkan har ÖB Inför varje insats fastställt att hotbedömning vad NBC skall göras. Med den som en avser

88 Bilaga I Aktörer i Sverige -

grund skall utbildningsinsatser och utrustning förbanden utfonnas. av

Mot bakgrund av detta deltar SkyddS fortlöpande i NBC-utbildningen

av förbandsenheter vid SWEDINT och SWEDEC.

Skolan har även utbildat inspektörer för UNSCOM i Irak.

I ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Förenta Staterna utbildar

SkyddS personal från Estland, Lettland och Litauen i miljövård. Syftet

är att skapa ett regionalt utbildningscentrum för miljöutbildning i Nemencine, Litauen.

Ett fackprogram NBC startar hösten 1999. Utbildningen omfattar 40 poäng. Fackprogrammet vänder sig till såväl officerare civil som personal inom totalförsvarets. Huruvida hela utbildningspaketet skall kunna presenteras för utländska elever är ännu inte klart delar även om av utbildningen redan i inledningsskedet kan erbjudas internationellt deltagande.

Deltagarna skall erhålla kunskaper och färdigheter bl.a. för att: 0 under fred, kris och krig kunna planera, leda och genomföra verksamhet i NBC-miljö och 0 kunna tjänstgöra i internationell verksamhet inom NBC-området som NBC-chef/handläggare i stab/förband/enhet eller som NBCvapeninspektör.

SkyddS genomför i samverkan med FOA 4 och Umeå Universitet tre

olika NBC-kurser samt en lO kurs, "NBC och Totalforsvar". p Utbildningen utnyttjas i dag bl.a. Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen av och Luftfartsverket.

Från 1999 förfogar SkyddS över en ledningsträningsanläggning vilket

kommer att medge ledningsträning i "svåra situationer". Anläggningen kommer att kunna användas av såväl Försvarsmakten civila som myndigheter.

Totalförsvarets skyddsskola har lång erfarenhet skydd mot kemiska av och biologiska stridsmedel. Dessa kunskaper kan bibringas större en krets än vad som sker i dag med kraftsamling till personal skall som tjänstgöra i områden där dessa hot föreligger.

Bilaga I Aktörer i Sverige 89 -

2 Försvarshögskolan FHS

Försvarshögskolan skall forskning och utbildning stödja genom

totalförsvarets kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av såväl

militär civil personal. Härvid skall riktlinjer för totalförsvaret, som som kan sammanfattas i nyckelorden anpassning, helhetssyn, folkförsvar

och internationella uppgifter, utgöra grunden.

Tonlförsvarets växande internationella skall tydligt engagemang återspeglas i Försvarshögskolans verksamhet. Den del av verksamheten vänder sig till kvalificerad internationell deltagarkrets skall ges som en distinkt identitet varvid kvalificerad säkerhetspolitisk kompetens måste ñmas. Försvarshögskolan skall öka utbildningsansträngningama vad gäller internationell samverkansförmåga, bl.a. i fråga om språk, stabsartetsmetodik och ledningssystem. Samtliga verksamhetsgrenar skall betona betydelsen ett demokratiskt förankrat folkförsvar. Skolan av skall tydligt utbilda i Sveriges statskick. Härvid skall beslutsprocessen avseende totalförsvarsfrågor belysas och vilka roller som åvilar regering, riksdag och myndigheter klargöras.

Försvarshögskolans huvudintressenter är myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, främst Försvarsmakten FM

och Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB. Därutöver Utrikes-

departementet UD samt näringslivet och övriga myndigheter.

2.1 Den högre ofñcersutbildningens historia

Dagens Försvarshögskola, inklusive f.d. militärhögskolan, utgör det seiaste utvecklingssteget i en lång militär utbildningstradition. Artilleriläroverket på Marieberg 1818 kan militärhögskolans sägas vara

1878 skapas Krigshögskolan för armén dit

urzprung.

geieralstabskursema överfördes och där krigshistoria, "den mänskliga

ubecklingens gång", de politiska partiernas uppkomst, den nutida sanhällsordningen, allmän historia, franska, ryska m.m. studerades. Erfarenheterna från andra världskriget och Koreakriget Visade på det värande behovet operativ ledning inom det vi i dag kallar av gemensam Försvarsmakten. Den ökade ledde 1957 till beslut om en samsynen sammanslagning arméns-, marinens och flygvapnets krigshögskolor av til militärhögskola. 1961 inleddes de första kurserna vid en gemensam dei nybildade Militärhögskolan.

90 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

Även tankar ökad samverkan mellan försvaret och samhället i om övrigt växte tidigt fram. Efter andra världskriget anordnades strategiska kurser för de militära staberna, högskolorna, och förvaltningarna där högre civila befattningshavare i utrikesförvaltningen, civilförsvaret,

riksnämnden för den ekonomiska försvarsberedskapen, kommunika

tionsverken m.fl. ämbetsverk inbjöds att delta. Genom dessa spel och kurser lades grunden till Försvarshögskolan inledde sin total som försvarsinriktade verksamhet 1952.

Verksamheten vid de båda skolorna har anpassats efterhand såväl till de ändrade förutsättningarna för totalförsvarets planering ändringar i som det fredstida samhället och totalförsvarets organisation föranlett. Under 90-talet har ett flertal utredningar, som påverkat officersutbildningen i allmänhet och den högre chefsutbildningen i synnerhet, genomförts. Bl.a. vill statsmakterna att delar Försvarsmaktens utbildning skall få av akademisk status.

90-talets omvälvande förändringar i omvärlden har förändrat kraven på officersutbildningen. Ökad internationell verksamhet, språk, ökade

krav på allmänutbildning och etikfrågor får allt framskjutande

en mer roll i utbildningen.

1 januari 1997 gick Militärhögskolan och Försvarshögskolan samman och Försvarshögskolan i nuvarande organisation bildades. Försvars högskolan är i dag en egen myndighet utanför Försvarsmakten.

2.2 Utländsk

deltagande i utbildningen

Av tradition har det i stort sett varje år sedan början 60-talet funnits av norska studerande representerade vid utbildningen. Även finska och danska studerande har regelmässigt deltagit. Våra nordiska grannländer sänder officerare till Försvarshögskolan i stort sett varje år. numera Under de senare åren har skolan även haft elever från icke nordiska länder.

Sedan något år tillbaka tjänstgör också officerare från de nordiska länderna som lärare vid skolan.

En förutsättning för tjänstgöring vid FHS är att såväl elever lärare

som behärskar det svenska språket. Svenska språket används i all utbildning förutom vid de korta internationella veckokurserna genomförs på som engelska.

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 91 -

Årligen skickar Försvarsmakten elever utomlands för högre militär

utbildning. Försvarshögskolan för kontaktema med de ansvarar utländska skolorna och för uppföljning eleverna. 1997 hade Sverige av elever i Danmark, Frankrike, Norge, Tyskland och USA.

2.3 Organisation

Försvarshögskolan har styrelse består högst femton personer en som av utses regeringen. Ledamöterna representerar såväl totalförsvar, som av universitet, andra civila myndigheter det politiska etablissemanget. som Även lärare och elever är representerade i skolans styrelse.

Försvarshögskolan har matrisorganisation med en rektor, prorektor, en

forsknings- och utvecklingsnämnd, institutioner och linjer samt ett

institut för högre totalförsvarsutbildning IHT. Organisationen kommer under 1999 att efter nya lcrav och såväl program som anpassas institutioner kommer att påverkas.

Institutionema främst för utbildning och forskning inom ansvarar respektive ämne.

Linjerna främst för elevers chefsutveckling och för samansvarar ordning mellan olika ämnen inom respektive utbildning.

Institutet främst för högre totalförsvarsutbildning för chefer, ansvarar

högre tjänstemän och handläggare inom totalförsvaret samt för den högsta militära chefsutbildningen.

2.4 Verksamheten

Försvarshögskolans utbildning bygger, vid sidan av de militära

professionella kraven på chefsutveckling, på vetenskaplig grund.

Forskning, pedagogisk utveckling, utbildning och lärarsamverkan sker i

nära kontakt med universitet och civila högskolor i Sverige samt utomlands. Försvarshögskolan samverkar också med Försvarets Forskningsanstalt FOA Försvarets Materielverk FMV Statens Räddningsverk SRV och med försvarshögskolor i andra länder.

Utbildningen inom Försvarshögskolan grundar sig på högskolelagen och högskoleförordningen med dess meritvärdering. Utbildningsnivå

92 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

och pedagogisk styrning utformas efter totalförsvarets behov. Högskolan har ca 270 anställda, varav hälften civila.

Den militära utbildningen är yrkesinriktad, för individuella karriärer och för ledarkompetens i högre militära befattningar.

Totalförsvarsutbildningen belyser och skapar förståelse för svensk

säkerhetspolitik och det svenska totalförsvaret i såväl ett svensktsom ett internationellt perspektiv. Utbildningen syftar till att ge eleverna ökad duglighet att verka i sina olika befattningar inom totalförsvaret.

90 % uppdragen kommer från Försvarsmakten lO % via ÖCB och av UD. IHT erhåller sina uppdrag i huvudsak från ÖCB.

Försvarshögskolan har en omfattande internationell verksamhet inom området "fredsbevarande/fredsfrämjande" i vidare bemärkelse. T.ex. genom forskning, utbildning, projekt, övningar, deltagande i kurser/ seminarier författa publikationer m.m.

Försvarshögskolan är lokaliserad i Stockholm, Östersund och Karlstad.

2.4.1 Forskning

Forskningen vid Försvarshögskolan bedrivs inom följande områden: säkerhetspolitik, strategi, militärhistoria, organisation, beslutsfattande, ledarskap, pedagogik, urval, stress, militära operationer, operativ och taktisk ledning, internationella operationer, militärtelcnik, ekonomistyrning, logistik, samhälle och försvar, follcrätt, lågnivåkonflikter, krishantering samt informationskñgföring,

2.4.2 Institutet

IHT ansvarar för den högre totalförsvarsutbildningen samt för internationell och nationell uppdragsutbildning. Det nya totalförsvarsprogrammet 80 poäng samt enstaka akademiska kurser i totalförsvar finns också vid IHT. Institutet genomför den högsta militära chefsutbildningen. För övriga delar inom totalförsvaret, inklusive de

militära delarna, finns ett totalförsvarsprogram.

Utöver officersutbildningen och högre chefsutbildning genomför

totalförsvarsproggammet utbildning av utländska parlamentariker inom

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 93 -

ramen för Partnerskap för fred PFF inom områdena säkerhetspolitik, demokratisk kontroll av väpnade styrkor och totalförsvarskonceptet. IHT genomför även Chefskurs för totalförsvarets högsta chefer.

2..4.3 Linjer

För de militära delarna av totalförsvaret finns nivåhöjande utbildning

vid Försvarshögskolan bestående av stabs- och chefsprogam.

Grunden för den militära utbildningen är att utveckla officeramas förmåga att leda väpnad strid. Programmen skall ge officerama bästa möjliga förutsättningar att möta uppgifter i en osäker framtid.

Chefsprogrammet har syfte att tillgodose det framtida behovet av

som försvarsmaktsofficerare med tillräcklig kimskap, insikt och färdigheter för att kunna tjänstgöra och utvecklas i befattningar på militär nivå överstelöjtnant/kommendörkapten under fred, kris och kiig. Ofñcerama utbildas mot nivån chef för högre förband samt kvalificerad stabsmedlem. Utbildningen, som genomförs under två år, är också en grund för framtida utveckling mot högre chefsnivåer.

Försvarshögskolans chefsexamen uppnås efter fullgjorda fordringar om sammanlagt minst 80 veckor enligt officersförordningen. Examensfordringarna inkluderar också de allmänna målen enligt högskolelagen.

Målet med chefsutbildningen är att: 0 tillgodose Försvarsmaktens behov av officerare med kunskap, insikt och färdighet för nivå överstelöj tnant/kommendörkapten i grundoch krigsorganisationen, ge fördjupad färdighet inom respektive försvarsgren, ge mycket god insikt i hela totalförsvarsfunktionen, möjliggöra utveckling mot högsta chefsnivåema, kunna besätta försvarsgrensoberoende befattningar på nivå överstelöjtnant/kommendörkapten.

Stabsprogammets syfte är att tillgodose det framtida behovet av

försvarsmaktsofficerare med tillräckliga kunskaper, insikter och färdigheter för att kunna tjänstgöra och utvecklas mot militär nivå maj or/örlogskapten. Utbildningen genomförs av kaptener i 30-årsåldem med cirka tio års yrkeserfarenhet, varav cirka tio terminer högskoleutbildning inom försvaret.

94 Bilaga I Aktöreri Sverige -

Stabsprogrammets utbildning för reservofficerare har samma mål, men avser endast placering i lcrigsorganisationen. De för denna examen mera begränsade fordringarna kompenseras i regel av civil högskoleutbildning.

Försvarshögskolans stabsprogramexamen med inriktning mot annén, marinen respektive flygvapnet uppnås efter fullgjorda fordringar enligt officersförordningen. Examensfordringama inkluderar också de

allmänna målen enligt högskolelagen.

2.4.4 Institutioner

Institutionen för Civil Beredskap utvecklar i samverkan med ÖCB kunskaper med hjälp chefer och specialister inom totalförsvaret vars kritiskt skall kunna granska samt utveckla det svenska samhällets förmåga att förebygga och hantera säkerhetspolitiska kriser, militära konflikter och svåra påfrestningar på samhället i fred. Institutionen för utbildning inom ämnena totalförsvarskimskap med fokus ansvarar på civil beredskap, Statskunskap, folkrätt och informationstjänst.

Exempel på aktiviteter med anknytning till internationell fredsfrämjande verksamhet: 0 Institutionen genomför ett par gånger per år seminarier inom ramen för Intemational Humanitarian Law. 0 Forskningsprojektet Det folkrättsliga skyddet för personal på internationella uppdrag skall till stor del behandla skyddet för personal i FN-insatser. Institutionen utbildar också i "Roules of Engagement ROU, 0 "Status of Forces Agreement" SOFA samt Memorandum of UnderstandingMOU. Institutionen har genomfört övning med "Intemational Humanitarian 0 Fact Finding Commission IHFFC.

Ledarskapsinstitutionen ansvarar för den betendevetenskpliga delen av

skolans forskning och utbildning inom området "ledarskap". Detta belyses olika perspektiv, alltifrån ledarskap som personlig ur kompetens till ledarskap som organisatoriskt behov.

Exempel på aktiviteter med anknytning till internationell fredsfrämjande verksamhet: 0 Projektet "Internationella insatser" syftar till att ge dels en snabb erfarenhetsavtappning dels bidra till en långsiktig kunskaps-

Bilaga 1 -Aktöreri Sverige 95

uppbyggnad. Resultatet skall kunna tas tillvara i utbildning,

planering och genomförande kommande internationell

av verksamhet. Institutionen genomför just ett doktorandarbete, "Ledarskap i 0 nu förändring en granskning av det svenska militära ledarskapet med fokus på två fallbeskrivningar från Bosnien". 0 Institutionen ger också ut ett stort antal publikationer.

Managementinstitutionen verkar inom områdena produktionslogisitk,

ekonomistyrning, personalledning samt mark- anläggnings- och lokalförvaltning. Utbildningen skall stödja effektiviseringen av myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Utbildningen spärmer över generallistutbildning med management i

fred, underhållsledning och personaltjänst i krig till specialistinriktad

utbildning med tonvikt på verksamhets- och arbetsledning i fred och lcrig.

Exempel på aktiviteter med anknytning till internationell fredsfhzmjande verksamhet: Institutionen undervisar i internationella organisationer, som FN, EU, VEU och OSSE, arbetssätt och deltagande i pågående fredsfrämjande insatser.

Militärtelmiska Institutionens ämnen är vapenteknik, ledning/telekrig skyddsteknik samt naturvetenskapliga grunder. Institutionen knyter tekniken till dess inverkan på strategi, operationskonst och taktik.

Det militärteloiiska området är av avgörande betydelse för att Försvarsmakten skall kunna lösa sina uppgifter. Den tekniska utvecklingen under senare delen av 1900-talet, med dess implikationer på militär verksamhet, gör att Försvarsmaktens behov av militärteloiiskt utbildad personal ständigt ökar. Detta har kommit till uttryck såväl

inom det ledningstekniska området som inom det vapentekniska

området.

Qperativa Institutionen bedriver utbildning, utveckling och forskning

inom områdena militära operationer, taktik, internationella insatser, ledning, underrättelse- och säkerhetstj änst samt användarlogistik.

finns informationskrigskansli

Vid

Operativa Institutionen även ett knutet till Regeringens arbetsgrupp för skydd mot hot och risker rörande informationsloigforing m.m. På uppdrag av regeringskansliet

96 Bilaga 1 -Aktörer i Sverige

samverkar informationskrigskansliet även med andra totalförsvars myndigheter, för att bedriva och sammanhålla särskilda studier m.m.

Operativa Institutionen genomför utbildning med elever vid FHS så att de kan verka inom Försvarsmaktens uppgifter att: försvara landet mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, genomföra internationella fredsfrämjande insatser, stödja samhället vid svåra påfrestningar i fred. -

Den operativa utbildningen är främst inriktad mot regional nivå. Att kunna bidra till den operativa ledningen av de gemensamma verksamheterna med mark-, sjö- och flygstridskrafter är ett viktigt mål.

T aktikutbildningen berör främst nivån flygkommando, marin kommando, fördelning och brigad. Vid utbildningen för internationella insatser är det övergripande målet att lära sig och förstå systemet med samarbete och diskussion mellan olika aktörer i den internationella miljön. T.ex. politiker, diplomater, civila myndigheter, militära enheter och humanitära organisationer. Syftet är också att ge en bred bild av olika aspekter runt fredsfrämjande insatser.

Exempel på aktiviteter med anknytning till internationell

fredsfrämjande verksamhet:

0 Institutionen genomför forskningsprojektet "Co-operation, Command and Control in Peace Support Operations" som syftar till att identifiera problemområden och relationer mellan dessa inom FN:s fredsfrämjande operationer. I den internationella stabsutbildningen utbildas i stabsarbetsrutiner 0 och metodik med koppling till fredsfrämjande verksamhet. Internationell krishantering med koppling till fredsfrämjande 0 verksamhet genomförs under 3 veckor som en exempelövning.

Strategiska Institutionens ämnen omfattar säkerhetspolitik, strategi och

militärhistoria. Genom forskning och samarbete med andra egen myndigheter, institutioner och organisationer inom och utom landet lämnas stöd till Försvarsmakten och Försvarets forskningsanstalt m.fl. Institutionen i samverkan med Stockholms Universitet akademisk ger utbildning i militärhistoria.

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 97 -

Exempel på aktiviteter med anknytning till internationell

fredsfrämjande verksamhet:

Institutionen genomför konferensserie Peace Support Into the

0 en 21st Century". Initiativtagare och samordnare Annika Hilding som forskar vid "London School of Economics Political Science". Konferens vid FHS i oktober 1997, vid ryska "Public Policy Centre" i 1998, vid "Jordan Institute of Diplomacy" i Jordanien i mars oktober 1998, vid "South African Strategic Institute" i mars 1999 med fortsättning t.o.m. 2000.

0 "Searching For Peace In The Balkans". En konferens om

"International Peace Operations" som genomfördes tillsammans med "Centre for Defence Studies vid Kings College" i London genomfördes vid FHS september 1998. 0 Boken "Bevara eller skapa fred" Ed. Bo Huldt, Gustaf Welin och

Torsten Örn, Norsteds 1995. Sveriges jubileumspresent om FN:s

fredsbevarande till FN:s SO-ârsjubileum.

Biblioteket. 1992 omorganiserades dåvarande biblioteket på

Militärhögskolan och det Militärvetenskapliga biblioteket bildades genom sammanslagning av Militärhögskolans och Militärstabernas en bibliotek. 1998 bytte biblioteket till "Försvarshögskolans namn bibliotek".

Bibliotekets huvuduppgift är att betjäna militärvetenskaplig forskning och utbildning och användarna finns såväl inom som utanför Försvarshögskolan.

98 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

3 RPS

Rikspolisstyrelsen

Den första svenska insatsen med poliser i internationell fredsfrämjande tjänst beslutades 1964 och avsåg den upprättade "United Nations Peacekeeping Force i Cyprus" UNIFICYP. Sverige deltog i 29 år med

en kontingent om ca 15 civilpoliser-l. 25 år senare beslutade FN om att

poliser i ytterligare en fredsfrämjande mission "United engagera Nations Transition Assistance Group" UNT AG i Namibia. Sverige deltog med mest 75 civilpoliser. Därefter har civilpolisiära insatser som organiserats i ett dussintal olika kontliktområden. Sammanlagt har cirka 2 000 svenska poliser deltagit i olika fredsfrämjande missioner.

Civilpolisemas uppgifter har i dessa sammanhang främst inneburit:

0 att övervaka den lokala polisen i syfte att förvissa sig om att denna respekterar de mänskliga rättigheterna samt följer den nationella lagen, att utbilda den lokala/nationella polisen, att stödja den lokala polisen i dess yrkesutövning, att rapportera övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och andra missförhållanden till högre instanser i uppdragsgivande organisation.

I några fall där rättssystemet inte fungerat, i avsaknad av en lokal poliskår i ett område, har civilpoliser även haft vissa exekutiva polisiära uppgifter, t.ex. i Kambodja och Haiti.

Civilpolisinsatsema har huvudsakligen genomförts utan beväpning. I de

få fall Civilpolisema varit beväpnade har de burit lätta eldhandvapen avsedda för älvskydd.

Civilpolisema arbetar normalt i mindre enheter och lever och bor nära lokalbefolkningen. Arbetet leds och koordineras av "Police Commissioner" PC och hans stab.

Flertalet de svenska poliserna tjänstgör i internationella insatser av som är anställda av Försvarets Internationella Kommando SWEDINT, och

3 Poliser deltar i internationella insatser på uppdrag av FN och andra som internationella organisationer benämns civilpoliser civpol.

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 99 -

utgör del utlandsstyrkan‘. Några inkommenderas också av

en av Rikspolisstyrelsen via Polishögskolan och avlönas då av Sida. Dessa polisers arbetsuppgifter har i regel bestått att verka som lärare eller av rådgivare i ett land där internationell hjälp efterfrågats för att bygga upp en lokal polisstyrka.

Tjänstgöring i regionala internationella organisationer är ytterligare en verksamhet anställningsform som har ökat i omfattning under senare år. Ett exempel är OSSE-missionen i Kosovo där såväl poliser, militärer civila är anställda av Sida och ställs till OSSE:s som

förfogande.

Att delta i internationella fredsfrämjande och/eller humanitära uppdrag har under tid blivit en allt mer omfattande verksamhet för senare polisen. Regeringen har till "United Nations Stand-by Arrangement System" UNSAS anmält att Sverige skall ha en kapacitet att bidra med 120 poliser for internationell tjänstgöring varav 20 skall kunna iriställas med mycket kort varsel.

Utöver internationella uppdrag pågår inom för "Partnerskap för ramen

fred" PFF övningsverksamhet där Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, andra myndigheter och vissa frivilligorganisationer NGO

deltar. Övningen "Nordic Peace 98" var en sådan större samverkans-

övning mellan militära och civila komponenter.

Polisens utbildning med direkt inriktning mot internationella fredsfämjande och/eller humanitära insatser bedrivs av Rikskriminalpolisen och i samverkan med Försvarets Internationella Kommando SWEDINT.

Det finns förslag till förändringar vad avser utlandsstyrkan. Se SOU UD

997: 104 Polis i fredens tjänst

100 Bilaga 1 -Aktörer i Sverige

l

Rikskriminalpolisen/SWEDINT

Vid SWEDINT finns två kurser med inriktning mot civilpolis verksamhet.

0 International Police Commander Course IPCC, 3 w.

Målet med kursen är att förbereda högre polisbefäl för chefsbefattningar i internationella fredsfrämjande polismissioner ledda

av FN eller regionala organisationer som OSSE eller VE U.

Ansvarig för kursen är Rikskriminalpolisen.

0 United Nations Police Officers Course UNPOC, 2 w. Målet med kursen, som är en grundkurs, är att förbereda polis-

personal för internationella fredsfrämjande missioner.

Ansvarig för kursen är SWEDINT.

Kurschefen i dessa bägge kurser är polis medan instruktörema kommer från såväl polisen som Försvarsmakten. För IPCC gäller vidare att de nordiska länderna bidrar med instruktörer. Ett stort antal gästföreläsare bjuds också in. Utöver UNPOC och IPCC bidrar polisen med instruktörer till den militärt inriktade kursen "United Nations Staff mer Officers Course" UN SOC5.

Delar den polisiära utbildningen IPCC bedrivs parallellt och till av vissa delar integrerat med UNSOC. Den samordnade och samverkande utbildningen är direkt förberedelse för den verksamhet som såväl en poliser som militärer har att möta i de olika missionerna. Den integrerade utbildningen ökar kunskapen och förståelsen för respektive verksamhetsområde.

Intemational Police Commander Course IPCC har väckt ett stort internationellt intresse. Att samla ett antal blivande chefer i olika nivåer från olika länder i gemensam utbildning, med delar av utbildningen en med blivande chefer och stabspersonal på den militära gemensam sidan, har givit mycket goda erfarenheter. Erfarenheterna från två genomförda kurser är så goda att Rikskriminalpolisen planerar att, till nästa kurs, bjuda in ett större antal kursdeltagare från icke nordiska

5 Se p. 1.1 SWEDINT"

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 101 -

länder. Ett antal länder har redan efterfrågat deltagande i kommande kurser.

Den svenska polisens höga utbildningsnivå samt polisens internationella kontakter i sitt dagliga arbete och polishögskolans insatser i de baltiska staterna, Palestina, Sydafrika och vissa mellanamerikanska stater är också verksamhet som förbättrar förutsättningarna för poliser att delta i internationella uppdrag.

Rikspolisstyrelsens mångåriga samarbetet med SWEDINT fördjupades 1998 då RPS placerade en polis att på heltid tjänstgöra vid utbildningscentret på SWEDINT.

3.2 Polishögskolan

Vid Polishögskolan utbildas landets poliser, såväl på grundnivå grundutbildning som på vidareutbildningsnivå. Skolan genomför också uppdragsutbildning.

De olika Polismyndighetema bedriver därjämte fortbildning över vilken Polishögskolan har tillsyn och föreskriftsrätt. Skolan kan också medverka vid planering och genomförande av regional och lokal utbildning.

Den svenska polisiära grundutbildningen håller en kvalitativt hög nivå och bidragande orsak till att svensk polispersonal efterfrågas är en Tntemationellt. Polishögskolan har ingen utbildningsverksamhet i egen regi med direkt inriktning mot internationella fredsfrämjande och/eller humanitära insatser. Polishögskolan driver dock genom sitt GLOBENprojekt förberedelser av annan utlandsstationerad personal bl.a. såsom xambandsmän.

102 Bilaga I Aktärer i Sverige -

4 SRV

Räddningsverket

Räddningsverkets första internationella insats genomfördes i december 1988. Då skickades en räddningsstyrka med bl.a. räddningshundar till det jordbävningsdrabbade Armenien. Under perioden 1988-1998 har cirka 800 personer i Räddningsverkets regi deltagit i ett åttiotal uppdrag av varierande karaktär.

En av Räddningsverkets uppgifter är att upprätthålla beredskap för att genomföra internationella räddnings- och katastrofinsatser samt ha kapacitet för att medverka i inledande återuppbyggnadsfaser i lqigsoch katastrofdrabbade länder.

l samarbete med Räddningsverkets motsvarigheter i en rad länder i organet för internationell räddningssamverkan, INSARAG, utvecklas gemensamma riktlinjer för internationella räddningsinsatser.

Räddningsverket har beredskap för att med kort varsel kunna bistå med styrkor vid hjälpinsatser utomlands. Räddningsverkets internationella deltagande föregås alltid av ett regeringsuppdrag efter en förfrågan från någon FN-organisation, internationell hjälporganisation eller annan nation. Det är främst FN:s olika organisationer som Räddningsverket bistår med expertkunskap, personal och materiel.

Chefen för en insatsstyrka utses oftast bland Räddningsverkets personal medan huvuddelen av styrkan rekryteras från den kommunala räddningstjänsten. Rekrytering sker även från Försvarsmakten, andra myndigheter och frivilligorganisationer. Under uppdraget är samtliga i styrkan anställda av Räddningsverket.

Det är den centrala förvaltningen i Karlstad planlägger som beredskapen för styrkorna. Kontoret stödjer också personalen i fält och sköter samverkan, samordning och uppföljning under pågående insats.

För att snabbt kunna erbjuda hjälp vid allvarliga olyckor eller flyktingkatastrofer har Räddningsverket planlagd beredskap en som möjliggör en flexibel hantering av såväl personal som materiel.

Bilaga 1 -Aktörer i Sverige 103

Réiddningssggkor

Sök- och räddningsstyrka 5-10 personer och vid behov även räddningshundar. Kan avresa inom

12 timmar efter regeringsbeslut. Ex. på händelse: jordbävning.

snabbinsatsstyrka Tre enheter vardera 11 Genomför insatser gruppvis eller om personer.

som hel styrka om 33 personer. Kan avresa inom 3 timmar efter regeringsbeslut. Ex. på händelse: kemikalieolycka i Östersjön.

Stabs- och ledningsstöd- 9 personer som också ingår i Sök- och Räddningsstjyrkans stab. Kan

avresa inom 12 timmar efter regeringsbeslut. Ex. på händelse:

skogsbrand.

Kemsaneringsstyrka

15-20 personer. Kan avresa 12 timmar efter regeringsbeslut. Ex. på

händelse: olycka i samband med hantering av kemiska vapen. Oljeskyddsstyrka

3 personer. Kan avresa inom 12 timmar efter regeringsbeslut. Ex. på

händelse: oljeutsläpp i hamnar och vattendrag inom Sverige och i

Östersjöområdet.

Insatspaketen inkluderar både personalstyrka och utrustning som är

anpassad för de speciella uppgifter som ska lösas. Planläggningen medger flexibla lösningar. Paketen skall fungera såväl fristående som sammankopplade med varandra eller med liknande insatspaket från andra biståndsgivande länder och organisationer. Insatspaketen är självförsörjande och kan verka i katastrofområden upp till tre månader. En styrka i form av insatspaket kan sändas ut inom några dagar efter regeringens beslut. Nuvarande beredskap består av följande insatspaket:

Vägtransporter

Personal och fordon inklusive verkstadsresurser för landsvägs-

transport förnödenheter beräknat för att kunna försörja 250 000 av personer. Långa vägtransporter

Personal och fordon för att utföra längre landsvägstransporter av

förnödenheter. Vattentransporter

Personal och fordon samt vattentankar för att lagra och transportera

dricksvatten för 10 000 människor.

Vattendistribution

Personal och utrustning för att bygga distributionssystem för dricksvatten i ett lägerområde beräknat för 10 000 personer.

104 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

Vattenförsörjning från ytvattentäkt

Personal och utrustning för att från ytvattentäkt rena vatten för 10 000

personer. Latrinkonstruktion

Personal och utrustning för att bygga latriner i läger beräknat för

10 000 personer. Lägerplanering

Personal och utrustning för att bereda och ställa i ordning mark för

läger, som kan tatemot upp till 100 000 personer. Uppbyggnad av sambandssystem

Personal och utrustning för att ansvara för landsomfattande

sambandssystem vid katastrofer.

Fältbaserad samordningscentral

Upprätta en självförsörjande fältbaserad samordningscentral inklusive

personal, utrustning och resurser för drift. Logistik

Personal och utrustning för samordning av livsmedelsförsörjning i stor

skala.

Räddningsverket kan också leda återuppbyggnadsinsatser genom att anställa och arbetsleda inhemsk personal vid uppbyggnads- och reparationsarbeten av hus, vägar, el- och Vattenförsörjning m.m. och för ammunitions- och minröjning.

För att snabbt kunna bistå nödställda har Räddningsverket en stor mängd tält, filtar och andra förnödenheter placerade i två förråd i Sverige. Utrustningen ska kunna vara på plats i ett katastrofområde senast 24 timmar efter regeringens beslut.

Räddningsverket kan också skicka experter och observatörer till ett katastrofomrâde för att bistå med kunskap och/eller inhämta erfarenheter som kommer svensk räddningstjänst tillgodo.

Sverige är ett av deltagande länder i UNDAC, en beredskapsgrupp

inom FN-sekretariatets humanitära kontor OCHA, vilket svarar för behovsinventering och insatssamordning vid akuta katastrofer. Räddningsverket samordnar de svenska UNDAC-medlemmarnas deltagande, vilket också innebär fortlöpande utbildning. Syftet med organisationen är att kunna bistå andra länder med rådgivning när en katastrof inträffat. Personalen i Sverige rekryteras från ett flertal myndigheter, den kommunala räddningstjänsten, och enskilda organisationer. Beredskapen innebär att experter kan lämna Sverige inom 4 timmar. Personalen kan snabbt bedöma och koordinera

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 105 -

räddningsarbetet vid större olyckor och katastrofer. För närvarande ingår 36 från 12 länder i beredskapen, varav sju är svenskar. personer Personalen utbildas och leds av FN.

Räddningsverkets centrala förvaltning finns i Karlstad och de fyra skolorna är lokaliserade i Revinge, Skövde, Rosersberg och på Sandö.

På Räddningsverkets skolor yrkesutbildas räddningstjänstens personal.

Stor vikt läggs vid praktiska övningar. Skolorna är en unik resurs i jämförelse med andra länder.

Inom utbildningsverksamheten finns ett väl utvecklat samarbete med kommunal räddningstjänst Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Socialstyrelsen, Försvarsmakten och Luftfartsverket. För de internationella engagemanget gäller förutom redan uppräknade myndigheter även Sida och Försvarsmaktens olika plattformar som bl.a. arbetar med internationella frågor såsom SWEDINT, SWEDEC, Försvarets sjukvårdscentrum m.fl.

4.1 Utbildning för internationella insatser

På skolorna utbildar Räddningsverket:

0 styrkechefer och projektledare,

sambands-, sjukvårds- och minröjningspersonal, 0 personal för snabbinsatsstyrka, 0 0 övrig insatspersonal och experter.

Utbildningen genomförs 0 chefskurser, kurser i ledning och samordning internationella räddnings- och 0 av katastrofinsatser, 0 befattningsutbildningar, tillämpad grundkurs för internationella insatser och 0 internationella tillämpningsövningar. 0

Utbildning och övningar sker på Räddningsverkets skolor och materieldepån i öröd utanför Göteborg.

Räddningsverket har också personal på Totalförsvarets ammunitions-

och minröjningscentrum, SWEDEC, i Eksjö. Där vidareutbildas bl.a. instruktörer till Räddningsverkets övriga ammunitions- och minröj ningsutbildning.

106 Bilaga 1 -Aktöreri Sverige

Räddningsverket har samlokaliserat sitt samverkanskontor för internationella insatser och en utbildningsenhet med SWEDINT i Almnäs och därmed fördjupat sitt samarbete med bl.a. Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen.

Inför Räddningsverkets medverkan i insatser med anknytning till fredsfrämjande verksamhet sker samverkan med Försvarets Internationella Kommando. Lärare från SWEDINT medverkar i Räddningsverkets tillämpade grundkurs för internationella insatser.

Inom ramen för svenska deltagandet i Partnerskap för fred PFF genomför Räddningsverket också utbildning. Sedan 1995 har fem kurser för humanitära insatser och fem kurser för räddningsinsatser genomförts. Kurstiden är två veckor. Ca 15-20 deltagare från ett 15-tal länder brukar delta i varje kurs. Kurserna genomförs vid Räddningsverkets skolor i Revinge och Skövde. Räddningsverket deltar

även i seminarier och övningar. Övningen "Nordic Peace 1998"

som genomfördes i Sverige är ett sådant exempel där Räddningsverket deltog i stor omfattning.

Räddningsverket och Socialstyrelsen samarbetar inom området katastrofmedicin för svensk medverkan i internationella hjälpinsatser. Samverkan i anslutning till detta sker bl.a. med Sida, Uppsala Universitet, Smittskyddsinstitutet och Försvarets sjukvårdscentrum.

Bilaga J Aktörer i Sverige 107 -

5 för internationellt

Styrelsen

utvecklingssamarbete Sida

Sida för det bilaterala svenska utvecklings- och katastrofansvarar och har också hand delar utvecklingssamarbetet med

biståndet om av

Öst- och

Centraleuropa

Det svenska biståndets uppgift är att hjälpa samarbetspartners i syd och öst att skapa förutsättningar för utveckling. Den utveckling som svenskt bistånd vill underlätta skall minska fattigdomen i u-ländema samt bidra till att åstadkomma fred, demokrati och hållbart utnyttjande av naturresurser.

I det övergripande målet ingår de riksdagen fastlagda av biståndspolitiska målen, nämligen att bidra till: 0 resurstillväxt Medverka till en ökad produktion av varor och tjänster. 0 ekonomisk och social utjämning Bidra till att skillnaderna mellan fattiga och rika minskar och att alla får sina basbehov täckta. 0 ekonomiskt och politisk självständighet Medverka till att länderna själva ska kunna bestämma över sin ekonomi och politik och skapa förutsättningar för självständighet. demokratisk samhällsutveckling 0 Medverka till att människor får bättre möjligheter att påverka utvecklingen såväl lokalt som regionalt och nationellt. 0 miljöhänsyn Bidra till framsynt hushållning med naturresurser och omsorg en om miljön. 0 jämställdhet Främja jämställdhet mellan män och kvinnor.

För samarbetet med Central- och Östeuropa har riksdagen antagit fyra

särskilda mål. Dessa skall: 0 främja säkerhetsgemenskapen, 0 fördjupa demokratins kultur, 0 stödja en miljömässig hållbar utveckling, stödja social hållbar ekonomisk omdaning. 0 en

108 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

De sex bistånds- och fyra östsamarbetsmålen är i princip lika prioriterade.

I dag stödjer Sida 2 500 insatser, inklusive samarbetet med Öst- och ca Centraleuropa. En stor del av resurserna går till ett tjugotal länder med vilka Sverige har ett mer långsiktigt och fördjupat samarbete. Detta samarbete läggs fast i särskilda landstrategier och regleras i avtal mellan Sverige och respektive lands regering. Landstrategiema gälleri perioder av tre till fem år.

Sidas insatser bygger på förändringar som samarbetsländer-na själva vill genomföra och är beredda att avsätta resurser till. Sidas uppgift är att värdera vilka insatser som kan ge resultat och därefter förmedla

kunskap och kapital. Projekten skall avslutas så fort verksamheten kan

stå på egna ben. Det långsiktiga målet för allt utvecklingssamarbete är att det inte längre skall behövas. På sikt skall det svenska biståndet övergå till ett bredare ekonomiskt och socialt samarbete till ömsesidig nytta.

Sida arbetar utifrån fyra handlingsprogram: fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter samt jämställdhet.

Sveriges totala bistånd 1998 uppgick till 12,4 miljarder. Av dessa medel hade Sida att förmedla omkring 8 miljarder. Tre miljarder var avsatta till det multilaterala biståndet stöd som kanaliseras främst via olika FN-organ. 778 miljoner var avsatta till flyktingmottagning i Sverige.

Sidas verksamhet är uppdelad i nio verksamhetsgrenar:

l Demokrati, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning Syfte: bidra till demokratisk samhällsutveckling genom stöd till positiva demokratiska processer, utveckling av demokratiska

institutioner och framväxt av en demokratisk kultur samt respekt för de mänskliga rättigheterna.

2 Sociala sektorer

Syfte: stödja samarbetsländernas förmåga att bygga uthålliga

upp system för de sociala sektorerna. 3 Infrastruktur och näringsliv

Syfte: bidra till uppbyggnad ekonomiskt och miljömässigt

av

bärkraftig infrastruktur samt stärka förutsättningarna för ett

konkurrenskraftigt näringsliv.

Bilaga I Aktörer i Sverige 109 —

4 Ekonomiska reformer

Syfte: stötta reformarbete syftar till ekonomisk tillväxt,

som

fattigdomsbekämpning samt socialt och ekologiskt hållbar

utveckling. 5 Forskningssamarbete

Syfte: stärka utvecklingsländernas forskningskapacitet och främja

utvecklingsinriktad forskning.

6 Humanitärt bistånd

Syfte: rädda och skydda människoliv i enlighet med internationell humanitär rätt och därtill förknippade principer samt lindra

följderna väpnade konflikter och naturkatastrofer för de

av drabbade. Flexibel användning av det humanitära biståndet krävs för att detta skall uppfyllas. Stöd kan b1.a. ges till tidig återuppbyggnad, förebyggande beredskap, forsoningsirämjande insatser omedelbart intresse för den koniliktutsatta av civilbefolkningen, återanpassning f.d. soldater till civil tillvaro, av humanitär minröjning och andra insatser kan bidra till en snar som lösning eller lindring humanitära katastrofer. av 7 Enskilda organisationer

Syfte: verka för att svenska enskilda organisationers verksamhet främjar utvecklingen ett livskraftigt civilt samhälle och stärker de

av lokala organisationerna i samarbetsländerna. 8 Information, rekrytering och utbildning Sverige främja kunskap och

Syfte: genom informationsverksamhet i

intresse för utvecklingssamarbete och utvecklingsfrågor.

Syftet med den multilateral rekrytering är att främja anställning av

kvalificerad svensk personal i internationella organisationer inom

för Sverige prioriterade områden, främst i högkvartersbefattningar. Syftet med bilateral rekrytering är att stärka och utnyttja resursbasen i Sverige för utvecklingssamarbete. Utnyttjande av

svensk expertis på MR/demokratiområdet skall främjas.

9 Utbildningsverksamhet i språk och u-landskunskap

Inom för det humanitära biståndet samarbetar Sida med ett stort ramen antal organisationer såväl i Sverige som utomlands.

De internationella organisationerna är dels olika FN-organ, EU/ECHO,

och internationella organisationer ICRC, Internationella rödakors/ som rödahalvmånefederationen, dels internationella humanitära organisationer t.ex. "Médecins Frontiêres, Save the Children, Oxfam, som sans Norsk Folkehje1p" m.fl.

110 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

I Sverige samarbetar Sida med enskilda organisationer och vissa myndigheter.

Regeringen anslår medel för det humanitära biståndet som administreras av Sida. Vissa svenska enskilda organisationer erhåller rambidrag, i övrigt ansöker både svenska och internationella organisationer medel från Sida enligt specifika villkor. Det humanitära perspektivet är vägledande men organisationemas kapacitet och

förmåga att genomföra insatsen vägs också in.

Sida har till uppgift att främja användandet svenska av resurser internationellt samt stödja den svenska "resursbasen" för att bistå främst FN-organ med personal vid större internationella katastrofer. För att underlätta lösandet den uppgiften har ett nätverk bildats.Det av humanitära nätverkets nuvarande deltagande organisationer är:

Afrikagrupperna, Diakonia, Forum Syd, Kyrkans Utlandsrekrytering,

Lutherhjälpen, Olof Palmes internationella centrum, Rikspolisstyrelsen, Röda Korset, Social-styrelsen, Caritas Sverige, Erikshjälpen, ICH, Life Peace Institute, Läkare utan gränser, PMU, Rädda Barnen, Sida- SANDÖ, Sida/SEKA, Statens Räddningsverk, Svenska Afghanistan kommittén, UD/GC och ÖCB.

Nätverket har till uppgift att kartlägga svenska personalresurser,

förbättra beredskapen och utbilda personalen. Nätverket arbetar också

med policy-, metod- och genomförandefrågor samt koordinering i frågor som berör "katastrofområdet".

En annan form av nätverk är: Resursbasutbildning inför internationella uppdrag inom mänskliga rättigheter och demokrati SWEDH UM. Det är ett projekt och ett försök att utveckla arbetet med resursbasen på mänskliga rättigheter- och demokratiornrådet för att möta aktuella och kommande behov av personal och kompetens. Projektet inriktas huvudsakligen mot att förbättra möjligheterna att identifiera kompetenta kandidater till uppdrag och tjänster. Arbetet sker genom

utökat nätverksarbete samt uppdatering och effektivisering

av

existerande kandidatregister. Även utbildning genomförs i syfte

m.m. att höja kandidaternas kompetens. Nätverket består Sida/DESA, av Sida/SEKA, Sida/REKO, UD-IC, UD-P-SIR, Forum Syd, Frivillig-

organisationemas fond för mänskliga rättigheter, Raoul Wallenberg institutet i Lund, Institutionen för Freds- och konfliktforskning vid

Uppsala Universitet och Svenska Röda Korset. SWEDHUM som projekt kommer att avslutas 1999, nätverket är tänkt att leva men vidare.

Bilaga 1 -Aktörer i Sverige lll

Samarbetet med Central- och Östeuropa är en viktig del av den svenska

säkerhetspolitiken. Riksdagen prioriterar samarbete med Estland,

Lettland, Litauen, Polen, nordvästra Ryssland och Ukraina. Områden

för samarbete är bl.a. demokratisering, marknadsekonomiska institutioner, handel, sociala sektorer, miljö och kämsäkerhet. Riksdagen anvisade 1994 fyra miljarder kronor för biståndsinsatser i

Central- och Östeuropa till och med 1998. Syftet är att stödja

omvandlingsprocessen mot ökad demokrati och marknadsekonomi. Av de fyra miljarderna disponerar Sida 1,7 miljarder. Sida samordnar också biståndet till det forna Jugoslavien.

5.1 Rekrytering och kompetensutveckling

Enheten för internationell relaytering och kompetensutvekling, REKO, rekryterar svenska medborgare till internationella organisationer huvudsakligen FN-organen, bedriver resursbasutvecklingsprogram, rekryterar personal inom det bilaterala biståndet samt rekryterar och sekonderar svensk personal till internationella missioner valövervakning, fredsövervakning m.m.. Enheten svarar även för

förberedelsutbildningar för rekryterad personal och arrangerar i

egen viss mån kurser på uppdragsbasis för konsulter och andra utresande.

Resursbasutvecklingsprogrammet utgörs huvudsakligen av ett multilateralt och ett bilateralt biträdande expertprogram. Genom att finansiera utbildningstjänster vid program och verksamheter ges yngre akademiker möjlighet att aktivt delta i det internationella och en

bilaterala utvecklingssamarbetet och därigenom utveckla kunskaper

och erfarenheter för framtida internationell karriär. en

Förberedelseutbildning utgör integrerad del verksamheten för de en av olika aktiviteterna. Den innehåller drag för de olika gemensamma verksamheterna och är vanligtvis indelad i moduler av kortare eller mer omfattande slag. Grundläggande för dessa utbildningar är: kulturrnötet,

svenskt utvecklingssamarbete och politik, metod- och uppdragsfrågor,

geografisk, social och politisk kimskap om stationeringslandet och organisationen man är anställd vid.

112 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

5.2 Sida-SANDÖ

1972 inleddes verksamheten så småningom skulle växa fram till som

dagens kurscenter på Sandö. Då startade en ettårig u-landsutbildning i Biståndsutbildningsnämndens regi. Tio år senare breddades verksam-

heten och antal kurser ökade vid Sandö U-centmm, också blev som

namnet på kursgården. U-centrum började bl.a. med intensivutbildning

i språk. Sedan 1995 är verksamheten integrerad i Sida och U-centrum har bytt till Sida-SANDÖ. namn

Sida-SANDÖ ligger i Kramfors kommun

Sida-SANDÖ har lång erfarenhet att utbilda personal skall av som

arbeta med utvecklingsfrågor. En central uppgift i utbildningen är att höja kompetensen att verka i den speciella "yrkesrollen". Till det

kommer också kunskap om det aktuella landet, kulturförståelse och språk. Skolan kan skräddarsy sina kurser efter beställamas olika önskemål.

Sida-SANDÖ har bl.a. till uppgift erbjuda och genomföra att

förberedelseutbildning för personal som skall arbeta i svenskt och

internationellt utvecklingssamarbete. En stor del skolans av

utbildningsverksamhet är så kallad "resursbasutbildning" där skolan

arbetar långsiktigt med att bygga svensk resursbas. En relativ upp en

stor andel av kursdeltagarna får också uppdrag inom verksamhets-

området. Kurserna är generella och genomförs normalt inte direkt inför eventuella uppdrag.

Kursverksamheten:

0 Biståndskursen Kursen är på tre månader och vänder sig till personal har som en

yrkesutbildning, vanligen akademisk, och gärna yrkeserfarenhet. Kursen ger kunskaper kring utvecklingsprocesser, internationella

aktörer, kulturmöten med och är avsedd för personal skall mera som arbeta med humanitära uppdrag. Språk erbjuds frikopplat från huvudkursen, när deltagaren fått ett uppdrag och vet sitt språkbehov.

Efter utbildningen ingår kursdeltagama i ett rekryteringsregister.

Registret som för närvarande innehåller cirka 2 400 hålls personer aktuellt genom skolans försorg.

6 Långtgående planer finns emellertid på att omlokalisera Sida-SANDÖ

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 113 -

Syfte Kursen syftar till att komplettera yrkeskunnandet med sådana

kunskaper, är specifika för den här typen av verksamhet: varför

som

finns utvecklingssamarbete, globala relationer och deras påverkan

på det lokala samhället, kulturmöten samt arbetsmetoder i utvecklingssamarbetet.

0 Kurs i personlig säkerhet Kursen erbjuds till organisationer och myndigheter två till tre gånger år. Kursen genomförs i samarbete med Räddningsverkets skola per på Sandö.

0 Utresekursen Skolan utbildar personal som rekryterats av Forum Syd eller någon de 120 enskilda organisationer som är medlemmar i Forum av ca Syd. Kursen är till tre månader lång och genomförs direkt före en utresan.

Syfte Kursen syftar till att förbereda deltagarna inför utresan. Det betyder att innehållet dels är av allmän natur: kulturmöten, globala frågor, metodik och dels är specifikt med inriktning på arbetsgivare, landet och projektet. Kurslängden varierar från organisation till organisation och också beroende på hur mycket språkutbildning deltagaren behöver.

0 Intensiv språkutbildning Goda språkkunskaper är en förutsättning för ett framgångsrikt internationellt uppdrag. Kulturella skillnader och missförstånd har

inte sällan koppling till språkfárdigheten. Humanitärt- och

en fredsfrämjande arbete genomförs ofta i konfliktsituationer, vilket ställer ytterligare krav på precisa språkfárdigheter.

Sida-SANDÖ erbjuder intensiv språkutbildning för utresande personal. Kursemas längd och innehåll till deltagarnas nivå anpassas och behov och på beställning. En vanlig kursuppläggning ges innehåller 32 lektioner vecka enskilt eller upp till 3-4 deltagare. per Deltagarna har också tillgång till bibliotek, språklaboratorium, datorer, TV/video för eget arbete.

De större språken på skolan är engelska, franska, portugisiska, ryska, spanska, swahili och tyska. Under 1998 genomfördes kurser i 22 olika språk.

114 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

Vanligen går det att genomföra en kurs med fyra veckors varsel. ca

En omfattande del av skolans utbildningsprogram är baserat på samarbete med enskilda organisationer. Verksamhet språksom utbildning, kurs i personlig säkerhet och utresekurser styrs av efterfrågan.

0 Påbyggnadskursen Utveckling Internationellt samarbete - För personer med akademisk utbildning och erfarenhet av internationellt utvecklingssamarbete erbjuder skolan tillsammans med Göteborgs universitet en distansutbildning på 40 poäng, halvfart. Kursen ligger på påbyggnadsnivå och genomförs på två år.

Syfte, innehåll Kursen är en vidareutbildning för personal, är verksam inom som internationellt utvecklingssamarbete. Den vill ge ett utrymme för den akademiska världens teorier att möta deltagarnas praktiska erfarenheter, så och för deltagarna användbar kunskap kan att ny utvecklas ur detta. Inte minst viktigt är att kunna visa på andra synsätt och perspektiv än de västerländska och svenska. Därför

kommer de flesta från andra länder än Sverige.

resurspersonerna

0 Skolan har i samarbete med Sida/REKO genomfört allmän kurs en for jurister med inriktning på valövervalcning.

0 Tillsammans med Räddningsverkets skola på Sandö7 har skolan genomfört en kurs för Räddningsverkets insatschefer. Kursen är en del av Räddningsverkets verksamhet för att bygga sin resursbas upp för internationella insatser. Kursen planeras att bli återkommande en aktivitet.

7 Räddningsverket har fyra skolor varav en är lokaliserad Sandö. Idag samutnyttjar SRV och Sida-SANDÖ vissa lokaler/resurser gemensamma Sandö. Långtgående planer finns emellertid att flytta Sida-SANDÖ.

Bilaga I Aktörer i Sverige 115

-

6 Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB

6.1 Uppgift och ansvar

Enligt totalförsvarsbeslutet 1996 skall det civila försvaret som en av sina huvuduppgifter ha förmåga att kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Den senaste parlamentariska

försvarsberedningen förmågan att bidra till fred och säkerhet i anger omvärlden ett de övergripande målen för det civila försvaret. som av

Regeringen i skrivelse 1997/98:4 till riksdagen att den anger

internationella huvuduppgiflen kan delas in i tre områden:

Första området är bl.a. att skapa överblick över vilka civila

försvarsresurser kan användas vid internationella fredsfrämjande

som och humanitära insatser, att verka för samordning mellan funktionsansvariga myndigheter vad gäller planering för användningen dessa samt att utveckla förmågan att använda resurserna av resurser, för de internationella uppgifterna. För detta har ÖCB ett huvudansvar.

Det andra området är utveckling av samverkansfönnågan vid genomförandet militära och civila insatser vid s.k. multifunktionella av operationer. På det civila området svarar bl.a. Statens räddningsverk,

Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen för sådan genomförande

verksamhet.

Det tredje området är medverkan i internationella förtroendeskapande

åtgärder. När det gäller det civila försvaret har ÖCB samordnande en roll i fråga att t.ex. ha direkta kontakter med motsvarande om organisationer i andra länder. ÖCB skall i sin samordningsroll vad civilt försvar följa och analysera utvecklingen när det gäller avser

internationella säkerhetsbyggande och förtroendeskapande åtgärder. Av

detta följer att biträda Regeringskansliet med underlag, följa och vid behov delta i löpande mötesverksamhet i Västeuropeiska unionen VEU, NATO, Partnerskap för fred PFF och EU vad avser civilt försvar.

ÖCB medverkar i Sveriges internationella säkerhetsbyggande och

förtroendeskapande verksamhet inom för PFF. ÖCB är i enlighet ramen

116 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

med Sveriges individuella partnerskapsprogram IPP svenskt kontaktorgan på myndighetsplanet med NATO i PFF-frågor rör som

civil beredskap "Civi1 Emergency Planning".

ÖCB skall inom sitt verksamhetsområde på uppdrag medverka i

programmet för Säkerhetsfrämjande åtgärder i Central- och Östeuropa.

Vid planering och genomförande av PFF-aktiviteter skall möjligheten till praktiskt svenskt stöd för baltiskt deltagande i verksamheten uppmärksammas.

Inriktning

Tyngdpunkten under de närmaste åren ligger på att utveckla det internationella förtroendeskapande samarbetet samt den civila beredskapens internationella förmåga. Målsättningen är att samverkan och praktiskt samarbetet med andra länders civila beredskapsmyndigheter och motsvarande vidareutvecklas och fördjupas. Ett aktivt och konstruktivt samarbete med relevanta internationella organisationer

och institutioner är viktigt såväl förtroendeskapande synpunkt

ur som för utvecklingen av det civila försvarets internationella förmåga.

Samarbetet inom bl.a. ramen för PFF är av stor betydelse för utvecklingen av den gemensamma säkerheten. Detta sker bl.a. genom seminarier, kurser och övningar. Aktiviteterna inom PFF, på den civila beredskapens omrâde, har under de senaste åren vuxit i betydelse och

omfattning. Flera NATO- och PFF-länder har likartade mål inom

ramen för "Civil Emergency Planning", varför ett samarbete mellan länderna faller sig naturligt. PFF-samarbetet kommer med stor

sannolikhet få ett ökat inslag civila och humanitära frågeställningar i

av framtiden. Partnerländer har möjlighet att medverka i numera planeringsarbetet inom olika civila funktionsområden, såsom transporter, sjukvård, befolkningsskydd, ÖCB bedömer att det m.m. svenska civila försvaret kommer att få ett ännu bredare engagemang i PFF-samarbetet i framtiden.

Riksdagen har markerat vikten samarbete med länderna i av

Östersjöområdet. Samverkan med Estland, Lettland och Litauen skall

prioriteras. Vidare skall samarbetet med bl.a. Polen, Tjeckien och Ungern fördjupas. Så långt möjligt skall också ett samarbete med Ryssland eftersträvas. Kontakter med verksamma inom organ

Östersjösamarbetet skall upprättas. Den väl fungerande nordiska

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 117 -

samverkan på det civila försvarets område skall vidareutvecklas och fördjupas.

Forskning och omvärldsanalys är viktiga instrument. 1997 lanserade ÖCB forskningsprojektet "CM-Baltic" nationell krishantering i ett om

internationellt perspektiv. Detta följdes 1998 upp med ett förslag till ett

utvecklat samarbetsprojekt krishantering som även innefattar om

utbildnings- och planeringsåtgärder. Det långsiktiga syftet är bl.a. att

bidra till att utveckla samarbete och gemensamma åtgärder för krishantering i östersjöområdet. Projektet utvecklas i samarbete med

Östersjöstaternas råd CBSS. ÖCB har också tagit initiativ till ett

forskningsprogram rörande miljörelaterade säkerhetsproblem- särskilt nukleärt avfall i Barentsregionen. —

Den civila beredskapens förmåga till och för internationella resurser fredsfrämjande och humanitära insatser samordnas och vidareutvecklas

för närvarande. Behov av kompetens- och kapacitetsuppbyggnad för

internationella insatser studeras. Ett regelbundet utbyte mellan det civila försvaret och Försvarsmakten rörande internationella verksamheter håller på att utvecklas. Härvidlag sker samverkan med bl.a. Försvarsmaktens Internationella Kommando SWEDINT och

"PFF Training Center". Övningsfrågor ges f.n. stor uppmärksamhet,

särskilt vad utvecklingen av civil-militär samverkan. avser

118 Bilaga J -Aktörer i Sverige

7 Det ekumeniska nätverket

7v.l

Inledning

Det kristna arbetet för .fred och försoning i kris och konfliktområden bygger på ett mer än hundraårigt engagemang for mission och

utvecklingssamarbete. Sveriges Kristna Råd är ett samordningsorgan för kyrkor och samfund. I det kristna nätverket ingår de kristna biståndsorganisationema, b1.a. Caritas, Diakonia och Evangeliska

fosterlandsstiftelsen/SKM/Lutherhjälpen. Svenska Missionsrådet

SMR samordnar kyrkors, samfunds och kristna biståndsorganisationers mission och biståndsarbete.

Svenska Missionsförbundet och Baptistsamfundet är huvudmän för Teologiska Högskolan i Stockholm, genomför utbildning för som mänskliga rättigheter på högskolenivå. Liv Fred-institutet är ett

ekumeniskt forsknings- och utvecklingscentrum med säte i Uppsala.

Kristna Fredsrörelsen är en fredsorganisation, som bedriver nära samarbete med alla de övriga organisationerna.

Det ekumeniska nätverket är finfdrgrenat, med kyrkor och samfund

med lokala församlingar i många länder. Det finns också ett samarbete

på global och europeisk nivå, b1.a. har Kyrkomas Världsråd, de protestantiska och ortodoxa kyrkornas samordningsorgan, beslutat att för de närmaste tio åren prioritera ett arbete mot våldet, "Programme to Overcome Violence".

Försoningen hör till det mest centrala i kyrkors och samfunds tro och liv. Därför har kyrkorna också ett viktigt i politiskt labila ansvar situationer. På senare år har kyrkor, samfund och deras biståndsorganisationer börjat att svara upp mot denna utmaning. Lokala kyrkor och samarbetsorganisationer som är subjekt i sådana processer, har användning av internationella medarbetare. Med sannolikhet kommer arbetet for fred och försoning att bli de vägledande ett av motiven för mission och utvecklingssamarbete i framtiden.

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 119 -

7.2 Forum för fredstjänst FF

7.2.1 Bakgrund, syfte och mål

Forum för Fredstjänst bildades 1995. Efter det gemensamma projektet "Fredsövervakning i Sydafrika" hade 17 svenska frivilligorganisation goda erfarenheter av att arbeta tillsammans. FF är ett nätverk för informationsutbyte, samordning och samverkan mellan svenska organisationer for våldsförebyggande, konflikthantering och fredsbyggande insatser. I nätverket ingår ett trettiotal organisationer som arbetar med humanitära insatser, utvecklingsbistånd, mänskliga rättigheter, demokratiutveckling, fred och miljö. Nätverket innefattar både paraplyorganisationer Forum Syd, Svenska FN-forbundet, som Olof Palmes Internationella Centrum, Sveriges Kristna Råd, Sveriges Fredsråd och enskilda organisationer.

Nätverkets huvudsyfte är att utveckla en kapacitet för våldsförebyggande, konflikthantering och fredsbyggande insatser i Sverige och medverka till en civil struktur for fred och säkerhet i Europa och övriga världen.

Syfet uppfylls bl.a. genom att; utbyta information och erfarenheter inom detta område; öka kompetens och handlingsberedskap inom respektive organisationer; i samarbete med lokala organisationer i konfliktornråden genomföra olika fonner av civilt fredsarbete; medverka till olika former utbildning för tjänstgöring i av

konfliktområden; medverka till uppbyggnaden av en svensk resurs av

civila med erfarenhet och kompetens för arbete i konfliktornråden; utveckla dokumentationsresurs avseende teori och praktik; i en samarbete med universitet, fredsinstitut, olika yrkesgrupper, näringsliv, representanter för media, militär, polis, myndigheter, etc, utreda möjligheterna att bidraga till en civil säkerhetsstruktur och därvid också analysera funktioner och arbetsfördelning; utreda behovet av och verka för särskilda för fred och säkerhet; bredda och fördjupa resurser diskussionen i Sverige; samverka med nationella och internationella organisationer med liknande inriktning; upprätthålla en dialog med

politiker, myndigheter, internationella organ FN, OSSE, EU, etc och

underlag för politiska initiativ och att bidraga till att bredda och ge fördjupa diskussionen det nya säkerhetsbegreppet och behovet av om insatser på olika nivåer, lokalt, nationellt och internationellt.

120 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

Nätverk liknande Forum för fredstjänst har bildats och håller på att bildas i exempelvis Danmark, England, Finland, Nederländerna, Kanada, och Tyskland. "European Platform for Conflict Prevention and Conflict Transformation" arbetar för samordning och samverkan mellan nätverken och har återkommande konferenser och seminarier. "European Platform" har också givit ut ett internationellt register på ca 500 frivilligorganisationer som arbetar med konflikthantering, "Prevention and Management of Violent Conflicts, An International Directory".

Det svenska nätverket har hittills koncentrerat sig på tre områden: 0 samarbete med andra aktörer inom området och en internationell konferens,

utvecklingsarbete inom utbildningsområdet, en folkrörelseutredning kring att förebygga våld, hantera konflikter

och bygga fred.

7.2.2 En internationell konferens

Det första året inleddes en dialog med Utrikesdepartementet, som resulterade i en internationell konferens i Mariefred, "Government -

NGO Relations in Preventing Violence, Transforming Conflict and

Building Peace", 1997 se rapporten med samma namn. I konferensen

deltog representanter från regering och myndigheter, internationella organisationer som FN, UNHCR, EU och OSSE och internationella och svenska frivilligorganisationer.

En av insiktema från konferensen var att i de nya konfliktmönstret, som bl.a. innebär att konflikter nu till största delen sker inom länder i stället för mellan länder, har frivilligorganisationema en viktig roll. En särskild arbetsgrupp, som behandlade utbildning, träning och psykosocial kompetensutveckling, var överens om att utbildning för arbete i konfliktområden behöver båda breddas och fördjupas och att utbildningsområdet är särskilt lämpat för samordning och samverkan

mellan myndigheter och frivilligorganisationer.

7.2.3 Utvecklingsarbete inom utbildningsområdet

Inom ramen för Forum för fredstjänst pågår också ett särskilt utvecklingsarbete inom utbildningsområdet. Ett mål med utbildningsprojektet är bygga upp kunskap och kompetens inom

Bilaga 1 -Aktörer i Sverige 121

frivilligorganisationema och hos andra med intresse att bidra i arbetet

med konflikter. Syftet är "att utbildning och kapacitetsbyggande

genom bidraga till ickevåldskultur främjar en utveckling mot fred, en som demokrati och mänskliga rättigheter".

Under 1998 och vintern 1999 har serie kurser, seminarier och en "workshops" ägt rum. Några exempel:

Konflikthantering och kulturell förståelse anordnades i samarbete med

Rädda Barnen. "Workshopen" deltagarna ökad insikt om sin ger en roll, sin kulturella tillhörighet och sin identitet och dess betydelse i egen kulturmötet med andra. Den visar på möjligheter att hantera de konflikter uppstår på ett positivt och konstruktivt sätt. som

Processledning fi1czlitation" och medling. Ur innehållet: en genomgång de kunskaper och färdigheter behövs för att leda av som analyser och övningar i medling av olika slag och i grupprocesser;

olika situationer; särskild uppmärksamhet på de eventuella hinder som

måste överbryggas; användning rollspel för att bl.a. förstå och testa av medlares uppgifter och kvalifikationer. en

Att arbeta med konflikter kurs för faltarbetare i utlandstjänst. Ur

- en innehållet: våldet i biståndsarbetarens vardag; metoder och modeller är användbara för arbete i och med konflikter; fördjupning av som begreppen självinsikt kommunikation samarbete; ickevåld i olika - stadier demokratisk process; fältarbete som fredstjänst. av en

Att arbeta i multikulturell miljö, anordnades i samarbete med Rikspolisstyrelsen. Ur innehållet: presentation den förberedande en av utbildningen svenska poliser; beskrivning av MR-utbildning av av en lokal polis i ett konfliktornråde; genomgång av en fallstudie från en Palestina, inklusive rollspel.

Säkerhetsutbildning för utlandsuppdrag, anordnades i samarbete med SWEDINT. Ur innehållet: presentation SWEDINT och en av verksamheten vid Utbildningscentrum; en genomgång av säkerhetsutbildningen for frivilligorganisationer; exempel på övningar med syftet att öva medvetenhet och konstruktiv handling i utsatta upp situationer.

Utbildning utbildare, anordnades för dem som är beredda att ingå i av

resursbas med professionella utbildare inom området kompetens-

en utvecklingsinsatser för "våldsförebyggande, konflikthantering och

122 Bilaga I Ak1brer i Sverige

-

fredsbyggande" i Sverige. Ur innehållet: konflikt och våld i teori och praktik; metoder och modeller för konflikthantering; självinsikt

kommunikation samarbete. -

De längre kurserna anordnades i samarbete med Röda korsets

folkhögskola, Gripsholm. Ett särskilt kalendarium med kursutbudet har distribuerats genom medlemsorganisationerna i Forum för Fredstjänst och till myndigheter, institut, etc, vilket väckt ökad efterfrågan på

en kurser av denna typ.

En särskild arbetsgrupp har påbörjat ett arbete med den psykosociala

dimensionen i utbildning för kris- och konfliktområden. En arbetskonferens i november 1998 ställde frågan: Vilka kimskaper,

värderingar, attityder, färdigheter och förhållningssätt "Code of

Conduct" inom det psykosociala området behöver de arbetar i som konfliktområden ha tillägnat sig Arbetsgruppen, har bestått som av

psykologer, psykoterapeuter, socionomcr, psykiater och pedagoger,

avser att fortsätta att pröva och utveckla modeller för utbildningen inom detta område.

Inom utbildningsprojektets ram sker också ett arbete med insamling och bearbetning av utbildningsmaterial. På sikt planeras resursbank

en

med uppgifter om material, aktiviteter, utbildningsmöjligheter,

resurspersoner, litteratur, etc, inom området.

7.2.4 En folkrörelseutredning

Våren 1996 presenterade Kristna Fredsrörelsen rapporten "Kapacitet

för fred", som byggde på en enkätundersökning angående tjugotalet svenska frivilligorganisationers bidrag inom området. Rapporten visade

att det både farms erfarenheter bland organisationerna och ett ökande intresse för fredsarbete i konfliktområden.

UD:s studie "Konfliktfiirebyggande verksamhet" lyfter fram enskilda organisationers betydelsefulla och växande roll när det .gäller att föra in hela det civila samhällets resurser i förebyggandet av kriser och konflikter. Bland alla tänkbara aktörer framhålls betydelsen av en mer

ändamålsenlig arbetsfördelning där varje aktörs komparativa fördelar

tillvaratas, inte minst när det gäller att stärka det civila samhällets

förmåga att hantera ett växande förändringstryck. Studien framhåller att

framväxten folkrörelser, och ideella organisationer, vid sidan fria av av och oberoende medier samt ett pluralistiskt partiväsende utgör centrala

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 123 -

element i ett civilt samhälle med förmåga att absorbera och lösa konflikter utan våld.

Även den internationella konferensen "Govemment NGO Relations in -

Preventing Violence, Transforming Conflict and Building Peace", se ovan bidrog till att öka intresset att söka stärka svenska folkrörelsers

kunskap och därmed öka professionalismen också i det fredsbyggande arbetet. Forum för Fredstjänst har därför beslutat att genomföra en follcrörelseutredning. Den är ett led i sökandet efter nya och nygamla roller i en tid där samhälleligt våld och hot därom uppvisar allt mindre

militära dimensioner och alltmer politiska och socio-ekonomiska, dvs

faktorer i det civila samhället, vilka förutom de traditionella insatser, kräver insatser från nya strukturer och institutioner, inklusive

frivilligorganisationer. Folkrörelse-utredningen syftar dels till attskapa

underlag för strategisk planering och förbättrad verksamhet hos svenska folkrörelser i såväl direkt som indirekt arbete inom konflikthanteringsområdet och dels till att skapa underlag för dialog om samverkan med andra aktörer innefattande såväl olika fiivilligorganisationer som departement, myndigheter och övriga tänkbara aktörer. Utredningen avses genomföras så att den blir ett led i en folkbildningsprocess där själva utredningsarbetet bidrar till att öka medvetenheten om en förändrad roll för folkrörelsema inom ramen för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Avsikten är att bygga upp en konflikthanteringskultur på hemmaplan för att öka trovärdigheten i arbetet utomlands och den ska i enlighet därmed höja organisationernas beredskap samt mobilisera organisationernas resurser för en förändrad roll och nya utmaningar inom området.

Utredningens mål är med andra ord att i tre steg: 0 kartlägga svenska folkrörelsers och sammanställa utländska organisationers nuvarande insatser inom området våldsförebyggande, konflikthantering och fredsbyggande, identifiera svenska folkrörelsers potential inom området, fonnulera tänkbara framtidsscenarios, inklusive ta fram en strategi för vidare arbete samt föreslå strukturer för samarbete och konkreta verksamheter.

Den skriftliga slutrapporten ska ligga till grund för en avslutande konferens där utredningens förslag kan diskuteras av alla berörda parter, regering, myndigheter, folkrörelser och andra aktörer inom området. Forum Syd har huvudansvar för utredningen som beräknas vara klar år 2001.

124 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

7.3 Råd

Sveriges Kristna SKR

SKR samordnar 24 medlemskyrkor från de lutherska, katolska, ortodoxa/österländska och frikyrkliga kyrkofamiljema. Sedan slutet av

1980-talet har SKR och tidigare Svenska Ekumeniska Nämnden

arbetat med att utveckla en civil fredstjänst som ett komplement till militärtjänst. De flesta av de projekt som beskrivs i det följande har erhållit bidrag från Sida och Utrikesdepartementet.

Det första internationella seminariet om fredsarbete i konfliktornråden hölls 1988, med deltagare med stor erfarenhet av ickevåldsarbete, från exempelvis Filippinerna, Israel/Palestina, Sydafrika och Uruguay. Dessa efterlyste en uppbyggnad av internationella fredsteam, till stöd för lokala fredsgrupper och deras fredssträvanden. Ett fortsatt samarbete med bl.a. det sydafrikanska kyrkorådet resulterade i en treveckors kurs i ickevåld, inklusive konflikthantering och medling, för svarta och vita sydafrikaner och svenskar i Sverige sommaren 1992.

Samarbetet ledde vidare till initiativet Fredsövervakning i Sydafrika

"Peace Monitoring in South Africa, PEMSA". Projektets huvudsyfte

var "att genom Fredsövervakning i Sydafrika medverka till att våldet och det ständiga hotet våld minskar och på sikt elimineras för att om möjliggöra att valkampanjer och val kan genomföras och att valresultaten accepteras utan risk för upptrappning av våldet".

Under perioden januari juni 1994 verkade totalt 66 svenskar i - Sydafrikas mest konfliktdrabbade områden före, under och efter valet. Genom sin närvaro i lokala sammanhang, vid demonstrationer,

begravningar, vallokaler och besök hos myndigheter och politiska

aktörer, hade de internationella övervakama en stabiliserande effekt på spänningar mellan olika grupperingar i det sydafrikanska samhället.

De positiva erfarenheterna från projektet ledde till att organisationer i ledningsgruppen tog initiativ till bildandet av Forum för fredstjänst

se p. 7.2.

I anslutning till projektet Fredsövervakning i Sydafrika anordnade SKR i samarbete med Liv Fred-institutet ett internationellt seminarium där man bl.a. bearbetade erfarenheterna från projektet och även analyserade de olika arbetsuppgifter och funktioner som kan ingå i olika typer av fredstjänst. Resultaten finns redovisade i rapporten

"Towards a Global Alliance of Peace Services", 1994.

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 125 -

SKR tog därefter initiativ till en utredning i kombination med försöksverksamhet innehåll och metoder i utbildning för fredstjänst. om

Utredningen, över vilken fredsutbildare från konfliktornråden hade ett

avgörande inflytande, ledde till boken Empowerment for Peace

Service, A Curriculum för Education ana Training in Violence

Prevention, Nonviolent Conflict Transformation and Peacebuilding".

Boken innehåller bl.a. en kursplan för en 8-12 veckors baskurs för fredsarbete i konfliktornråden.

I samarbete med Kristna Fredsrörelsen har en handledning i konflikthantering framställts, "Learning to Work with Conflicts, med metoder och modeller för utbildning i aktivt ickevåld, kommunikation, medling, etc. Handledningen är översatts till svenska.

Ett nära samarbete med Centrum för fred, ickevåld och mänskliga rättigheter, Osijek, Kroatien har inneburit ett stöd till centrets arbete för

mänskliga rättigheter och försoningsarbete, medverkan i olika utbildningsprojekt och planering av ett större program, "Building a

Democratic Society built a Culture of Nonviolence Peacebuilding

on in Eastern Croatia".

Samarbetet med Fredscentret har lett till en fördjupad medvetenhet om att: 0 de lokala aktörerna bör ha ett avgörande inflytande på fredsprocessen, 0 utbildning och psykosocial utveckling bl.a. en fokusering på "förhållningssättet", "Code of Conduct" och ett arbete med att skapa

fredliga relationer bör integreras i allt fredsbyggande,

att förhindra våld, hantera konflikter och bygga fred kräver ett 0 engagemang på lång sikt.

Den senaste utvecklingen har öppnat möjligheter för civil och upp militär dialog och samverkan, framför allt inom utbildningsornrådet. Sveriges Kristna Råd, Liv Fred- institutet och Kristna Fredsrörelsen har aktivt bidragit till denna bl.a. genom att inbjuda process, representanter från militära och civila myndigheter och frivilligorganisationer till seminariet "Building a Substainable Peace - Preventing Future Wars, då också behovet av utbildningsinsatser för ett "förebyggande scenario" diskuterades.

126 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

7.4 Caritas

Caritas Sverige är den svenska fristående representanten för det internationella katolska Caritasnätverket ett biståndsnätverk med närvaro i över 190 länder. Caritas arbetar, med hjälp av anslag från bl.a. Sida och EU, med humanitära insatser i Syd och med tyngdpunkt i det långsiktiga utvecklingsbiståndet.

Arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter är viktiga utgångspunkter för alla Caritas projekt. I kris- och konfliktområden breddas och intensifieras detta arbete. Detta har t ex skett i

konfliktområden som Colombia och Mexico/Chiapas och även i Peru och Paraguay, framför allt utbildning i dessa frågor och genom

genom folkbildning och juridisk rådgivning. Ett liknande arbete har påbörjats i Östtimor.

Även Caritas olika ungdomsprojekt, t.ex. insatser for ungdomar och f.d.

soldater i Liberia och ungdomsutbyte mellan unga svenskar och svarta och vita sydafrikaner har utbildning i fredlig konflikthantering, försoning och demokrati som viktiga komponenter.

Arbetet i Balkan präglas av återuppbyggnad och försoning. I de stora projekt som gäller återuppbyggnad av bostäder, som Caritas åtagit sig, gäller principen att alltid rikta sig till människor av olika etnisk

bakgrund, som sedan skall fortsätta att leva som grannar i samma

område. Även ett ungdomscentrum med livaktig verksamhet i Sarajevo har övergripande mål att främja fredlig samlevnad. I Sverige har som Caritas i samarbete med Demokratiakademin tagit initiativ till en kurs i

demokrati och mänskliga rättigheter för bosniska akademiker vilken

med stor sannolikhet kommer att följas av liknande insatser i Kosovo.

Fred, mänskliga rättigheter och demokrati är övergripande mål även för

de projekt som inte direkt rubriceras på detta sätt. För att medverka till att dessa mål förverkligas genomgår Caritas personal olika typer av utbildningar, exempelvis akademiska kurser i mänskliga rättigheter Teologiska högskolan och kurser i konflikthantering. I samarbete med UNHCR och andra organisationer har man också arrangerat flera

seminarier i migrationsfrågor. På Caritas Intemationalis generalförsamling 1999 kommer temat att vara försoningsskapande arbete.

Bilaga I Aktörer i Sverige 127 -

7.5 Diakonia

Diakonia, som bildades 1966 under namnet Frikyrkan hjälper har mer

än 30 års erfarenhet av biståndsarbete. Huvudmännen bakom Diakonia är Metodistkyrkan, Nybygget kristen samverkan, Svenska Allians- missionen, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Frälsningsarmén och Svenska Missionsforbundet.

Diakonia ger stöd till katastrofinsatser, i första hand via det internationella ekumeniska nätverket ACT. Diakonia arbetar även med stöd från och i samarbete med Sida och EU. Diakonia ger stöd till insatser bland människor som är fattiga, förtryckta och utsatta för våld samt deltar i nätverk och processer på nationell och internationell nivå.

I stort sett allt det arbete som Diakonia bedriver i ca 50 länder runt om i världen, har inriktning på demokrati och mänskliga rättigheter. Arbetet sker i samverkan med lokala samarbetsparters. Colombia, Västbanken och Burma är exempel på konfliktområden med ett omfattande arbete med syfte att främja fredliga relationer och försoning.

Diakonias policydokument ger en bild av inriktning och innehåll i arbetet:

I begreppet demokratisering innefattar Diakonia allt som rör folkbildning, organisering, information och utbildning kring vilka

rättigheter respektive skyldigheter människor har som medborgare. Det

handlar även om mötesteknik, lagstiftning, alfabetisering och annan verksamhet stärker människors kompetens och självkänsla. som

I begreppet demokratiskapande verksamhet innefattar Diakonia även i viss utsträckning uppbyggnad formella demokratiska strukturer. Det

av kan gälla utbildning av folkvalda, skapandet av gemensamma utvecklingsforum eller seminarier kring specifika frågor. Det kan också insatser i samband med val, som utbildning av väljare eller vara organisering och utbildning av valobservatörer.

Ur Diakonias policydokument

Riktlinjer finns också för arbetet med mänskliga rättigheter:

Diakonia arbetar för att alla människor oavsett ras, religion eller kön

ska få åtnjuta de mänskliga rättigheterna, såsom de är beskrivna i FN-

deklarationen och i de olika FN-konventionerna. Detta inkluderar ekonomiska, sociala, politiska och kulturella rättigheter.

128 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

En viktig del av MR-arbetet är stöd till förtryckta etniska grupper, såsom fastslaget i olika FN-konventioner. I detta MR-arbete ingår stöd

dels till organisering och medvetandegörande på lokal- och regional nivå, dels till informations- och lobbyinsatser på nationell- och

internationell nivå for att uppmärksamma dessa gruppers situation.

Ur Diakonias policydokument

Kontinuerlig utbildning i mänskliga rättigheter och konflikthantering

förebyggande arbete integreras i projekten. Exempel på sådana

projekt finns i Colombia och Bolivia.

Diakonia planerar också att satsa på fördjupning av kunskap och kompetens i den organisationen och i dess samarbetsegna organisationer, inom fyra arbetsområden: demokrati, mänskliga rättigheter, gender och ekonomisk rättvisa. Dessa fyra arbetsområden är nära förknippade med varandra. För att uppnå demokrati och mänskliga rättigheter krävs arbete med gender och ekonomisk rättvisa som grund.

7.6 Fosterlandsstiftelsen, Svenska

Evangeliska kyrkans mission och Lutherhjälpen

Svenska kyrkan har f.n. ca 65 missionärer som arbetar för Svenska kyrkans mission SKM och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen EFS.

Genom Lutherhjälpen kanaliserar Svenska kyrkan också insatser genom de internationella nätverken Kyrkomas världsråd och Lutherska världsforbundet LVF. I katastrofsituationer sker det genom Kyrkomas internationella katastrofenhet. Det finns en resursbas på lämpliga med kort varsel kan resa ut för att medverka i en personer som katastroñnsats på kallelse t.ex. de internationella nätverken. De som av tjänstgör i konfliktområden har i regel arbetat som missionärer eller biståndsarbetare tidigare och har egen erfarenhet av regionen. Det är alltid den lokala kyrkan, samarbetspartnem eller något av de internationella nätverken, som tar initiativ till personalinsatser där svenskar medverkar.

Missionärsrollen och i framtiden. Missionärsrollen inom EFS och nu SKM oktober har på senare tid genomgått dramatiska förändringar. I 1996 publicerade SKM en missionärsutredning som baserades på bl.a. enkäter till missionärer i tjänst och samarbetspartners i syd. I den framgår att det är "närvaro"-motivet snarare än expertrollen som

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 129

-

kommer att prägla missionärsuppgiften i framtiden. Denna närvaro blir särskilt viktig i situationer där människor far illa och mänskliga rättigheter är i fara och särskilt då i de områden där EFS och SKM har

långvarigt arbete.

Utbildning. Minimum i förberedelserna for missionärer är den sju

veckor långa missionärskurs som anordnas två gånger årligen. I denna deltar också i mån av behov de som anställs för kortare tid för att arbeta i katastrof- och konfliktsituationer. Tonvikten ligger här på missionärsrollen och viktiga frågor är t.ex. kulturmöte, mänskliga

rättigheter, missionären som folkbildare, konflikthantering m.m.

Kursen ger också en grundläggande kunskap om Svenska kyrkans internationella arbete.

Frågorna om konflikthantering och att vara missionär i politiskt

känsliga och pressade situationer har fått utökat utrymme under

missionärskursen. I planerna ingår att samtliga missionärer bör ha grundläggande insikter i detta änme.

Teman i en kompletterande utbildning är t.ex:

0 den egna säkerheten, risktagande och konsekvenser för egen del och för medarbetare, politiskt och kriminellt våld,

förhållningssätt i krigslilmande situationer, krishantering och "debricfmg", försoning, "healing of memories"/"hea1ing of human relations", religionens roll som hinder resp. resurs i försoningsarbetet,

fördjupad kunskap om internationell rätt, FN:s deklaration och konventionerna om de mänskliga rättigheterna, 0 kunskap om det internationella Samfundets olika mekanismer för att förebygga konflikter och främja försoning.

7.7 "PMU Interlife"

Pingstmissionens U-landshj älp,

"PMU-Interlife", Pingstmissionens U-landshjälp, bistår de svenska pingstförsamlingama med rådgivning och resurser för utvecklingsinsatser och humanitära insatser inom ramen för missionsarbetet. "PMU Interlife" arbetar i ett sextiotal länder och bedriver mission och utvecklingssamarbete i flera konfliktområden.

130 Bilaga 1 Aktörer z Sverige -

Några exempel: 1994 1996 deltog "PMU Interlife" i Eskort Guatemala, det projelt -

som samordnades av Kristna Fredsrörelsen se p. 7.10 med syftet aft

repatriera indianflyktingar från Mexiko till Guatemala. I andra delar av Centralamerika, exempelvis El Salvador, bedrivs ett alfabetiseringsarbete i de delar av landet där de svåraste konfrontationerna ägt run mellan regim och gerilla, med syftet att bidra till läskunnighet, en mer nyanserad omvärldsuppfattning och minskad konfliktbenägenhet.

I Afrika, framförallt omkring Stora sjöområdet, samarbetar "PMU Interlife" med andra kyrkor, samfund och frivilligorganisationer för att påverka politiker i området och i världssamfundet, att avsluta krigen och stödja ett demokratiskt återuppbyggnadsarbete. I exempelvis Burundi ska alla insatser med stöd från "PMU Interlife" innehålla freds- och försoningskomponenter. I Liberia bedriver man psykosocialt arbete, bl.a. bearbetning av krigsdrabbade människors traumas, vilket är ett led i arbetet att förhindra förnyat våld. I Sydafrika pågår en verksamhet med s.k. "MOD-kurser", Mångfald Och Dialog, ned deltagare från olika raser och etniska grupper. Syftet är att åstadkorrma attitydförändringar, förståelse och försoning.

I Bosnien deltar svensk pingstmission, "Crossroads International, i Sidazs integrerade områdesprogram för att återuppbygga bostäder för minoriteter som tidigare tvingats flytta från området.

Medarbetare rekryterats för att arbeta i katastrof- och konfliktsom områden genomgår som regel en utbildning i konflikthantering.

Inom ramen för det metodutvecklingsarbete som "PMU Interlçfe" kommer att genomföra under det närmaste året planeras insatser för konflikthantering. Ett särskilt arbetsmaterial planeras, som innefattar etniska konflikter, rasproblematik och politiska/ideologiska konfliktsituationer.

7.8 Svenska Missionsrådet SMR

Svenska Missionsrådet har 26 medlemsorganisationer, inkluderande Svenska kyrkan, frikyrkoma, inklusive t.ex. Pingströrelsen, Frälsningsarmén, Caritas och KFUK/M. Rådet förmedlar Sida-stöd till kyrkomas utvecklingsinsatser och har också ett ansvar för att kvalitetssälqa dessa jämför Forum Syd. Det utgör en mötesplats för

Bilaga 1 -Aktörer i Sverige 131

reflektion lcring kyrkomas internationella ansvar i form av mission, utvecklingssamarbete och opinionsbildning.

Tre sektorer har dominerat kyrkomas grundläggande långsiktiga insatser: utbildning, hälso- och sjukvård och lokala utvecklingsprogram. Dessa insatser syftar bl.a. till att öka det mänskliga och sociala kapitalet, stärka det civila samhället och skapa förutsättningar för demokrati och därmed fred.

Under de senaste åren har ett kontinuerligt arbete pågått, i kontakt med Sida och Utrikesdepartementet, i syfte att analysera utvecklingen i Centrala Afrika, försöka förstå orsakerna till de tragedier som utspelats och söka gemensamma och samordnade insatser för att möta den situation uppstått. Som uppföljning av detta har frågor kring som en sorg och försoning och kyrkomas roll i förhållande till etnicitet och etniska konflikter bearbetats. Se rapporterna "Churches and Organi-

satim Development in Africa, förf. Liz Goold, William Ogara and

Rick James, "Rapport från ekumenisk delegationsresa till Centralafrika, 1998, sammanställd av Hillevi Hanis-Ramos, "The Role and

Contibution of Development Projects to the Development of Civil

Society, Dr Agnes Aboum, "TAABCO Research and Development Consultants.

En lontinuerlig dialog äger rum med kyrkor och ekumeniska organ i Sydafrika i syfte att lära av den sydafrikanska utvecklingen, särskilt har erfarmheterna från Sannings- och försoningskommissionen analyserats. Diskussioner har förts och förs hur dessa erfarenheter kan

tillämpas inom andra konfliktområden. En fortbildning kring försoning

och lonflikthantering, för kyrkomas utlandspersonal, hölls i gemensam november 1998, med bl.a. medverkan från Sydafrika.

Bred och allsidig information viktig fredsskapande faktor. SMR är en bedrver informationsinsatser och opinionsbildning, präglade av respekt för Itsatta människors värdighet, i syfte att stärka internationellt medvetande och öka internationell solidaritet.

7.9 Teologiska Högskolan, Stockholm THS

Huvtdmän för Teologiska Högskolan i Stockholm är Svenska Baptstsamfundet och Svenska Missionsförbundet. I samarbete med Dermlcrati Akademin och Fonden för Mänskliga Rättigheter genomför THS ett omfattande utbildningsprogram i mänskliga rättigheter och

132 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

demokrati. Undervisningen syftar till att ge kunskap om såväl de moraliska som de juridiska aspekterna av mänskliga rättigheter, samt den i vilken de skapades och om de problem som är om process förknippade med tillämpning och kontroll av efterlevnaden.

De studerande kan anmäla sig för hela programmet, 40 poäng, Med lika värde och lika rätt eller deltaga i enstaka kurser: Religionsfrihet och samvetsfrihet, Kvinnor och mänskliga rättigheter, Rasism och främlingsfientlighet, Barnets rättigheter, etc.

Bland deltagarna finns både militärer och civila, bl.a. missionärer och utlandsarbetare från olika biståndsorganisationer, valövervakare, personal från Sida, Utrikesdepartementet, OSSE, FN, samt även anställda i näringslivet.

7.10 Liv Fred-institutet

LoF

Liv och Fredinstitutet är ett internationellt ekumeniskt institut for forsknings- och utvecklingsarbete i Uppsala. Institutet grundades 1985 och har Sveriges Kristna Råd svensk huvudman. Huvudsyftet med som institutet är att stödja kyrkor och samfund i arbetet för fred, rättvisa och

försoning. Det största programmet genomförs i Afrikas Horn regionen,

i Somalia, Sudan och Etiopien. I det följande beskrivs den utbildning sker i samband med det fredsbyggande arbetet i Somalia. som

Utbildningsprogrammet i Somalia började 1994 och sedan 1998 arbetar LoF med ett liknande i Sudan. De lärdomar och erfarenheter program LoF har gjort i Somalia har också kunnat användas i olika som internationella utbildningssammanhang, t.ex. i seminarier och utbildningsdagar för invandrarverkets personal, i olika kyrkliga sammanhang, i kurser på Uppsala Universitet, etc.

Utbildningssatsningens primära fråga och fokus har varit: Hur kan vi stärka de människor och institutioner i kontliktområdet som redan är engagerade, eller vill sig i fredsarbete på lokal nivå engagera

LoF har varit att arbeta strategiskt på ett sådant sätt att institutet ansvar bidrar till att sätta igång genuint somalisk "självgenererande" en sedan får positiv dominoeffekt i samhället och stärker process, som en demokratiska, fredliga försoningssträvanden. En sådan process, som "ägs" de lokala aktörerna och är intimt förbunden med av

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 133 -

uppbyggandet ett civilt samhälle, utgör ett bidrag till av våldsförebyggande.

Arbetet i Somalia har fyra huvudkomponenter: 0 Stöd till lokala försoningskonferenser. Lokala äldste har haft initiativet och syftet har varit försoning i konkreta situationer. 0 Kapacitetsutvecklande utbildning for medlemmar i lokala råd på by, distrikt och regional nivå. Rehabilitering av distriktsrådslokaler och visst materiellt stöd. 0 Kapacitetsutvecklande program for kvinnorna, vilket är numera integrerat i "Civic Education Program". Ca 1000 kvinnor har deltagit i dessa "workshops". 0 "Civic Education Program" utgör sedan 1997 den största delen av all utbildning, och inbegriper kvinnogrupper, media personal, lärare, personal inom polis och rättsväsende, "äldste grupper", affársidkare, etc. Dessa grupper inom det civila samhället har hört om utbildningsinsatsema för råden och begärt att också få del av programmet.

Den största sammanhängande utbildningsinsatsen LoF gjort har varit att utbilda det somaliska träningsteam som idag består av trettio somalier baserade i fem zonkontor från Hargeysa i norr till Kismayo i söder. De har fått fortlöpande fortbildning i "participatory rural appraisal" tekniker, utbildningsmetodik för vuxenutbildning, etc.

Derma typ av process kräver minimala ekonomiska resurser. Vad den däremot kräver är tid, ett "skyddat utrymme" och respekt från andra internationella aktörer. Processen är känslig, bräcklig och kan lätt förstöras.

I samarbete med Centrum för fred, ickevåld och mänskliga rättigheter, Osijek, Kroatien har LoF också utvecklat ett liknande program för

Cara Slavonien, Building Democratic Society Based Culture

a on a of Nonviolence Peacebuilding in Eastern Croatia. Programmet inne- håller bl.a. en tio veckors basutbildning av multikulturella fredsteam

med lcroater, serber, bosnier och internationella fredsarbetare, i

som sir. tur ska utbilda andra, i första fas i Östra Slavonien. en

7.11 Kristna Fredsrörelsen

KrF

Kristna Fredsrörelsen med cirka tretusen individuella medlemmar, cirça 200 s.k. Församlingar För Fred och ett tiotal lokalgnipper, är

134 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

Sveriges största ekumeniska medlemsorganisation och samtidigt en del av svensk fredsrörelse. I målsättningsparagrafen står att: "KrF är en ickevåldsrörelse utifrån evangeliets budskap om Guds rike vill som verka för rättvisa och fred, allmän och total nedrustning samt ett samhälle utan våld". Kristna Fredsrörelsen, på engelska Swedish Fellowship of Reconciliation, är medlem i International Fellowship of Reconciliation IFOR internationell organisation med medlemmar en från olika religiösa trosriktningar.

Viktiga delar av verksamheten är utbildning och opinionsbildning i freds- och konfliktfrågor bland kyrkor och samfund i Sverige samt samverkan med samarbetspartner i andra länder.

Internationellt fredsfrämjande arbete involverar många olika organisationer med olika mandat och arbetssätt. Olika aktörer förbereder sig för att på specifika behov som föreligger i svara konflikthärjade regioner. Kristna Fredsrörelsen har valt att koncentrera sin verksamhet till tre områden: Utveckling av civil fredstjänst och stöd till det civila samhället. Utbildning i ickevåldslig konflikthantering och kapacitetsutveckling. Arbete för tidig begränsning av tillflödet av krigsmateriel till konfliktområden.

0 Utveckling av civil fredstjänst och stöd till det civila samhället. Kristna fredsrörelsen har sedan dess bildande 1919 arbetat för att finna civila komplement och alternativ till militära insatser i konfliktområden. Under de senaste decennierna har International Fellowship of Reconciliation tillsammans med andra organisationer

i det internationella nätverket bidragit till att utveckla modeller för

hur internationella aktörer kan stödja den civila befolkningen, utgöra ett skydd mot våldet och stödja dem i deras strävan för ett demokratiskt samhälle.

Med dessa erfarenheter som grund har KrF deltagit i ett ekumeniskt

arbete att utveckla en civil fredstjänst se p 7.2. KrF deltog aktivt i arbetet med att utveckla projektet Fredsövervakning i Sydafrika se

p. 7.2.

Kristna Fredsrörelsen har ett långvarigt solidaritetsarbete med systerorganisationen "Servicio Paz et Justitia" SERPAJ i Latinamerika. I samarbete med den guatemalanska organisationen "Comisiones Perrnanentes" CCPP tog KIF initiativ till projektet "Eskort Guatemala". Ett tiotal kyrkor och samfund deltog i

Bilaga 1 Äktörer i Sverige 135

-

projektet, vars övergripande mål vara att "på ett konkret sätt stödja demokratiseringsprocessen i Guatemala genom att eskortera

flyktingar från Mexiko tillbaka till sitt hemland". Under åren 1993-

1996 arbetade 13 personer som eskortörer i norra Guatemala.

Kristna Fredsrörelsen har också deltagit i projekt i Sudan.

I konfliktbeskrivningar, t ex i massmedia, framställs civila ofta som

offer. KrF arbetar för att på olika sätt stödja individer och grupper i konfliktområden som vill verka för fredlig utveckling en av situationen där de befinner sig Befintliga sociala strukturer måste utnyttjas på ett konstruktivt sätt för att åstadkomma hållbar fred. en KrF utreder möjligheterna till en fortsatt verksamhet med utbildning av fredsteam, med syftet att bidraga till dialog, tillit, samverkan och

försoning i konfliktornråden.

0 Utbildning i ickevåldslig konflikthantering och kapacitetsutveckling.

Ickevåldslig konflikthantering handlar om att öva sig i att svara konstruktivt mot den våldsutövning man utsätts för. KrF har sedan början av 80-talet anordnat och medverkat i kurser i ickevåld, inklusive konflikthantering, såväl i Sverige som andra länder,

exempelvis Litauen med deltagare från Balticum och Ungern med

deltagare från ex-Jugoslavien.

Vid konflikten iPalestina/Israel har Kristna Fredsrörelsen deltagit i en rad ickevåldsprojekt, enskilt eller i samarbete med andra fredsorganisationer.

Kristna Fredsrörelsen deltog i "Nordic Peace 98". Övningen

fokuserade på civil-militär samverkan i fredsfrämjande operationer. I övningen deltog flera frivilligorganisationer. KrF deltog såväl i förberedelserna som utbildningen i Almnäs, genomförandet på Gotland och utvärderingen efter övningen.

Den gemensamma utbildningen tydligaregjorde de olika aktörernas

mandat, kapacitet och begränsningar och bidrog till en bra dialog

mellan deltagarna.

136 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

0 Arbete för tidig begränsning av tillflödet av krigsmateriel till konfliktområden Kristna Fredsrörelsens arbetar för ett mer ansvarsfullt agerande från staters sida for att förhindra att vapen når lcrigshärdar har det senaste året handlat huvudsakligen två inriktningar: om

KrF har ingått i en grupp av internationella organisationer som arbetar för att internationella uppförandekoder "Code of Conduct" för den transnationella vapenhandeln antas. I november 1997 arrangerade KrF tillsammans med den brittiska organisationen "Saferworld" konferens, vilket utgjorde ett en bidrag i den ledde till att EU:s ministerråd den 25 process som

maj 1998 antog en uppförandekod för EU:s vapenexport.

I de väpnade konflikter som krävt flest människoliv på senare tid, har tillgängligheten av lätta vapen bidragit på ett avgörande sätt till det omfattande mänskliga lidandet. Som en fristående uppföljning den internationella kampanjen mot landminor av har ett antal organisationer gått samman i en kampanj mot lätta "Intemational Action Network Against Small Arms" vapen, IANSA. Kristna Fredsrörelsen samordnar tillsvidare den svenska kampanj en.

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 137 -

8 Forum Syd

Forum Syd är en gemensam plattfonn för ca 120 svenska enskilda organisationer bedriver bistånds- och utvecklingsarbete. Forum

som Syd har ett utvecklat kontaktnät med både svenska och internationella NGO:s. Bland dessa finns organisationer som direkt eller indirekt

arbetar med fredsfrågor-och konflikthantering.

Forum Syd ansvarar bl.a. för ett personalbiståndsprogram som har sitt

från Sidazs fredskår från mitten 60-talet. För närvarande ursprung av

har Forum Syd cirka 60 biståndsarbetare arbetar i olika

som

utvecklingsprogram i Guatemala, Honduras, Kambodja, Tanzania och

Zimbabwe. Inom programmet finns beredskapsgrupp med erfarna en

f.d. biståndsarbetare också har intresse kortare uppdrag inom

som av

olika fredsfrämjande uppdrag.

Forum Syd deltog organisation i "Peace Monitoring in South som Africa" PEMSA, där Forum Syds roll framförallt innebar stöd till

relcrytering, utbildning, personaladministration och "debriefing". Forum

Syd har även haft ett mångårigt samarbete med UNHCR i Guatemala

och rekryterat personal för flyktingrepartriering. I Guatemala pågår också tillsammans med UNDP/UNV vad gäller personal

ett program arbetar med mänskliga rättigheter. Forum Syd har likaledes som rekryterat övervakare mänskliga rättigheter till UNHCHR:s program av i Rwanda, samt ett stort antal valövervakare i samband med val i Bosnien i samarbete med UNV och OSSE.

För de flesta uppdragen till FN har Forum Syd enbart rekryterat och

utbildat personal. I och med att personalen övertagits av FN-systemet har FN också övertagit personalansvaret. Finansiering för rekrytering

och utbildning har huvudsakligen tillhandahållits av Sida. I PEMSA och i samarbetet med UNHCR och UNDP i Guatemala har Forum Syd

haft ett större För närvarande har forum Syd en koordinator

ansvar.

placerad i Guatemala för stöd till personal som arbetar med

egen

mänskliga rättighetsfrågor inom UNDP.

Forum Syd prioriterar idag personalbistånd för humanitära insatser och

insatser för mänskliga rättigheter.

Forum Syd är aktiv i de europeiska nätverken "Eurostep", FORUM och "Liaison Committe", och har upparbetade kontakter i Europa och inom

138 Bilaga 1 -Akzörer i Sverige

EU. Forum Syd finns även med i Forum för Fredstjänst och andra nätverk med enskilda organisationer i Sverige, samt i arbetet med SWEDHUM tillsammans med bl.a. Sida och UD. Inom både dessa nätverk genomförs och planeras utbildningsinsatser för arbete med mänskliga rättigheter, demokrati och konflikthantering.

Utbildning av biståndsarbetare inom personalbiståndet för långsiktigt utvecklingssamarbete sker framförallt i samarbete med Sida-SANDÖ. Forum Syd har också kontakt med många folkhögskolor och andra svenska och internationella utbildningsinstitutioner.

Forum Syd har ingen större utbildningsverksamhet i regi med egen direkt inriktning mot internationella fredsfrämjande och/eller humanitära insatser. I samband med rekrytering och utresa genomför personalen kortare kurser på några dagar. Då medverkar resurspersoner från framförallt enskilda organisationer. Kurserna är i de flesta fall skräddarsydda för respektive uppdrag. I dessa sammanhang har

utbildningar också genomförts i samarbete med Sida-SANDÖ, Röda

Korsets folkhögskola och med Försvarets Internationella Kommando SWEDINT. Därutöver genomgår personalen ofta kurser i nära anslutning till tjänstgöringsorter organiserade någon mottagarav organisation.

Forum Syd har databaser och kan förmedla kontakter till organisationer och resurspersoner med god kännedom de flesta geografiska om områden i världen. I registren finns personer med goda språkkunskaper och kännedom om lokala kulturer. Flera har också kunskaper inom specifika yrkessektorer anpassade till lokala förhållanden.

Inom ramen för fredsbevarande insatser, ledda FN, samverkar rena av personal utsända av Forum Syd med andra svenskar utsända både av civila- och militära myndigheter och organisationer.

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 139

-

9 Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisation LSU

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer är de svenska

ungdomsorganisationernas samarbetsorgan och utgör en plattform för samverkan, och mötesplats för ungdomsorganisationer i flera frågor, en av både internationell och nationell karaktär. Här samlas barn- och ungdomsorganisationer till gemensam styrka för att dela erfarenheter, driva projekt och påverka samhällsutvecklingen. LSU samlar idag

nämnare 100 barn- och ungdomsorganisationer i Sverige. LSU har ett

långvarigt internationellt samarbete och engagemang i flera internationella fora.

LSU:s uppgift är att: utgöra mötesplats för ungdomar för erfarenhetsutbyte och 0 utveckling, utgöra ett forum för frågor av gemensamt intresse för ungdoms- 0 organisationerna, 0 tjäna som ett kontaktorgan till nationella och internationella organisationer i frågor som berör ungdomssamarbete.

Sedan 1995 har LSU arbetat med konflikthantering. Landsrådet arbetar med att höja kompetensen i konflikthantering i ungdomsorganisationerna. LSU:s idé är att ungdomar kan spela en roll i

konflikttörebyggande åtgärder såväl i internationella sammanhang som

i det svenska demolcratiarbetet.

LSU:s arbete sker både direkt och indirekt: Direkt att Landsrådet arbetar internationellt främst genom att 0 genom föra ungdomsorganisationer internationellt, nationellt och samman lokalt i konfliktområden. LSU bidrar till demokratiutvecklingen

att stötta ungdomsorganisationer som ger ungdomar

genom möjlighet att aktivt delta i samhället och samhällsutvecklingen. LSU vill fortsatt visa på ungdomar aktörer i samhället och deras som potential att verka konfliktlösande och förebyggande i bl.a. internationell valövervalcning, i respektive organisationer och i samhället i stort.

140 Bilaga 1 -Aktörer i Sverige

0 Indirekt då LSU arbetar med att höja intresset inom organisationerna och höja kompetensen genom att utbilda ungdomar att arbete med konflikthantering från lokalt till internationellt plan. LSU vill öka metodkunskaperna generellt men i synnerhet i ungdomsorganisationerna.

LSU har i samarbete med Röda Korsets folkhögskola startat en

folkhögskoleutbildning i konflikthantering. I anslutning till tennins-

kursen anordnar LSU helgutbildningar inom för Forum för ramen fredstjänsts utbildningsprojekt.

LSU är anslutet till nätverket Forum för fredstj änst.

Bilaga 1 Aktörer i Sverige 141 -

10 Olof Palmes Internationella Centrum

Olof Palmes Internationella Centrum är den svenska arbetarrörelsens for samordnad internationella verksamhet och politik. organ Palmecentret har 33 medlemsorganisationer, vilka är organisationer med socialdemokratisk åsiktsinriktning, landsorganisationen och dess medlemsforbund, konsumentkooperativa organisationer och hyresgäströrelsen.

Palmecentret bedriver verksamhet med biståndsprojekt i olika länderområden över hela världen, opinionsbildning, utgivning av publikationer, nätverksuppbyggnad Ett särskilt programområde i m.m. verksamheten är fred, nedrustning och säkerhetspolitik. Seminarier och publikationer med anknytning till koniliktslösningsfrågor utgör ett ökat

inslag i centrets opinionsbildande arbete.

De f.n. 350 olika biståndsprojekten bedrivs till stor del på uppdrag ca

medlemsorganisationerna. Prioriterade länderornråden är Östersjö-

av regionen, forna Jugoslavien, Mellanöstern, Centralamerika, Södra Afrika och Sydostasien. Många projekt handlar om att sprida svenska erfarenheter demokrati och organisationsuppbyggnad av

I sitt arbete konfronteras centret allt mer med konfliktbilden, där inre konflikter baserade på nationella, etniska och religiösa motsättningar blivit dominerade. Konfliktlösningsarbetet har blivit allt mer framträdande i centrets verksamhet. Bland några exempel kan nämnas att: I närområdet är Palmecentret involverade i flera projekt rörande ett 0 vidgat säkerhetsbegrepp. Ett projekten är ett flerårigt projekt som av

syftar till att befrämja dialogen mellan Estland och Ryssland.

Projektet ordnar bl.a. konfliktslösningskurser för studenter och ungdomar både i Ryssland och i Estland. I forna Jugoslavien stöder Palmecentret ett stort antal dialog-, 0 försonings-, infonnations-, utbildnings- och återflyttningsprojekt inklusive multietniska ungdomsskolor i Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Serbien, Kosovo och Makedonien. I Mellanöstern stödjer centret olika dialogprojekt mellan israeliska 0 palestinska ungdomar och studenter. I Burma centret anslag för konfliktlösningsprojekt. I Filipinema 0 ger

stödjer centret repatiieringen av tidigare gerillasoldater.

142 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

0 I Sydafrika har arbetet handlat om valövervalming och utbildning av politiker och samhällsledare på olika nivåer. 0 I Azerbajdzjan stöds ett nätverk för e-mailkommunikation visat som sig Vara ett viktigt instrument för konfliktlösningsarbetet i Transkaukasus.

Bilaga I -Aktörer i Sverige 143

1 l Röda Korset

Röda korsets verksamhet syftar till att förhindra och lindra mänskligt lidande.

Röda korset arbete bygger på sju grundprinciper: Humanitet. Röda korset arbetar nationellt och internationellt för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Opartiskhet. Röda Korset gör ingen åtskillnad mellan nationalitet, religion, samhällsställning eller politiska ras, åsikter. Neutralitet. Röda Korset tar aldrig ställning vid meningsskiljaktigheter i fråga politik, religion eller ideologi. om ras, .Självständighet Röda Korset är självständigt. Även nationella rödakorsföreningar skall behålla oavhängighet som tillåter dem att en handla i enighet med Röda Korsets principer. Frivillighet. Röda Korset är organisation och tar emot hjälp frivilligt.Enhet. I varje en som ger land kan endast finnas en rödakorsförening. Den skall vara öppen for alla och verksamheten skall omfatta hela landet. Universalitet. Röda Korset världsomfattande organisation inom vilken alla nationella är en rödakorsföreningar har samma rättigheter och skyldigheter att bistå varandra.

11.1 Internationella rödakorskommittén ICRC

Kommittén bildades 1863. Det är rödakorsrörelsens grundläggande Kommittén är neutral och oberoende. Kommittén arbetar över organ. hela världen. Syftet är att skydda och hjälpa offren i väpnade konflikter: vård krigsskadade, besök lcrigsfångar och civilav av internerade. Kommittén upprättar kontakt mellan familjemedlemmar skilts åt, skyddar civil-befolkningen och förser konfliktdrabbade som med mat och hjälp. Kommittén övervakar tillämpningen av den annan internationella humanitära rätten.

1 1.2 Internationella rödakors/rödaha1vmåne-

federationen

Federationen bildades 1919 och är ett samordningsorgan for alla nationella rödakorsföreningar. Federationen arbetar över hela världen för att inspirera, uppmuntra, underlätta och främja humanitära insatser. Federationen samordnar internationella hjälpinsatser utanför konflikt-

144 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

områden, bl.a. vid naturkatastrofer. Federationen hjälper också nationella föreningar att planera och genomföra program för katastrofberedskap. Federationen arbetar med långsiktiga projekt för att minska utsatthet och bidra till hållbar utveckling.

11.3 Nationella rödakors- och rödahalv-

måneföreningar

Nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar finns i över 170 länder. De arbetar också enligt rödakorsrörelsens principer. Nationella

föreningar kan i Vissa fall samarbeta med myndigheter i det egna

länderna. De nationella föreningarna arbetar för och tillsammans med den som befinner sig i en utsatt situation, vilket t.ex. innebär att ansvara för en rad uppgifter, alltifrån katastrofhjälp, hälso- och sjukvård, till socialt arbete och Första hjälpen-utbildning. Alla godkända nationella föreningar är medlemmar i Federationen.

Svenska Röda Korset SRK, en av de första nationella föreningarna, bildades 24 maj 1865. Det inledande arbetet ägnades åt förberedelser för humanitära insatser i eventuella krig. SRK startade sjuksköterskeutbildning och började lägga lager sjukvårdsmateriel. År 1866 upp av

bröt krig ut mellan Tyskland och Österrike, då Österrike förlorade sina

italienska besittningar till Preussen. Italienarna led svårt och bad Internationella rödakorskommittén i Geneve om hjälp. På så vis korn den första appellen från Geneve till Svenska Röda Korset. Ännu under 1900-talets första tid arbetade SRK med stöd till krigshäijade människor i Europa.

På 1880-talet startades Första hjälpen-utbildningar på olika håll i Sverige. Bl.a. utbildades personal vid Statens Järnvägar och Postverket, något senare utbildades även Skogshuggare och sågverksarbetare i Norrland. Detta var inledningen till det som vi idag kallar arbetarskydd. Mellan de båda världskrigen tog SRK många initiativ till förbättringar i det fattiga Sverige. Dessa verksamheter har sedan tagits över av samhället. Sjukhem, ambulansflyg, barnhem, förlossningshem, skoltandvård och Skolhälsovård är några exempel.

11.4 Emblemet är ett

skyddsmärke

Det röda korset och den röda halvmånen ger skydd alla sårade och sjuka liksom militär och civil sjukvård i krig och väpnad konflikt.

Bilaga J Aktörer i Sverige 145 -

l 1.5 Utbildningsverksamhet

Inför utlandsuppdrag för Internationella rödakorskommittén respektive Internationella rödakors- och rödahalvmånenefederationen genomgår Svenska Röda Korsets delegater iörberedelseutbildningutbildning.

Utbildningen kan ut på skilda sätt: se . helt i regi, ibland med stöd eller i samverkan med andra 0 egen av

föreningar/organisationer,

internationella rödakorsrörelsen, 0 genom att låta SRK-delegater ta del av extern utbildning. 0 genom

Röda Korset bedriver delar sin utbildning vid "Röda Korsets idéav och utbildningscenter" som ligger i Mariefied.

Kompetensutvecklingen/utbildningen är indelad i två nivåer, grund-

läggande- och vidareutbildning.

Tyngdpunkten i grundutbildningen är veckas "Basic Training

en Course" för delegater. Kursen är introduktion och omfattar interen nationella rödakorsorganisationemas mål, mandat, organisation, och internationella verksamhet, säkerhet, stresshantering samt delegaternas och delegationens roll. Utbildningen är förutsättning för en internationella rödakorsuppdrag.

Kämområdena i vidareutbildningen är: 0 fördjupad kunskap om Röda Korset, säkerhetsutbildning inklusive stress- och krishantering. I denna del 0 samarbetar SRK med Internationella kommandot SWEDINT i Almnäs,

orientering i organisationsutveckling och förändringsprocesser inom

0 Röda Korset.

SRK erbjuder också utbildning för utvalda delegatkategorier, vars

uppdrag kräver särskild kunskap/inblick inom vissa områden, ex. utvecklingshälsa, chefs- och ledarskap. I övrigt definieras uppdragsspecifika utbildningsbehov, ex. språkkunskaper.

Röda Korset bistår också i utbildningsverksamheten vid andra

myndigheter och organisationer.

146 Bilaga 1 Aktörer i Sverige -

SRK deltar i viss utsträckning i utbildningen, vid SWEDINT, av poliser och officerare infor internationella insatser samt personal skall som tjänstgöra som ECMM-monitorer.

SRK och ICRC medverkar i Försvarshögskolans internationella spel och övningar. Röda Korset föreläser dessutom mänskliga om rättigheter och Röda Korsets mandat, organisation och roll i väpnade konflikter.

SRK har också deltagit i seminarier FHS anordnat i Estland, Lettland och Litauen.

SRK deltar i Räddningsverkets PFF utbildningar. SRK och ICRC deltog också i "In the spirit of PiP" övningen "Nordic Peace 1998" som genomfördes i Sverige.

Bilaga I -Aktörer i Sverige 147

12 Rädda Barnen RB

Rädda Bamen grundades 1919 som den andra efter England Rädda

Barnen organisationen i världen.

Idag är Rädda Barnen är partipolitiskt och religiöst obunden

en folkrörelse kämpar för barnets rättigheter. Organisationen bygger som på principen frivilligt individuellt medlemskap. Arbetet utgår från om FN:s konvention barnets rättigheter och kännetecknas av respekt om för barn, kunskap och erfarenhet.

Rädda Barnens verksamhet är inriktad på att förbättra villkoren för utsatta barn och arbetet tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionen består 54 artiklar och ratificerades av av Sverige 1990.

Rädda Barnen arbetar självständigt eller i samarbete med andra genom

att identifiera och analysera behov och handlingsmöjligheter, bedriva praktiskt utvecklings- och stödarbete samt sprida erfarenheter och

bedriva opinionsbildning.

Rädda Barnen i Sverige har 90 000 medlemmar och ytterligare ett stort antal givare. Rädda Barnen har ett centralt kansli i Stockholm och 10 fáltkontor utomlands. Verksamheten bygger på ett nära samarbete med rad andra organisationer, däribland systerorganisationer i en "Intemational Save the Children Alliance".

Ett exempel på RB:s Samarbetsområden: ett av

FN:s fredsbevarande operationer har förändrats i omfattning under år. Internationella fredsbevarande styrkor har i sitt arbete senare

uppgifter många gånger förutsätter samarbete med frivillig-

som organisationer och kunskap dessas stödarbete för civilbefolkningen om i konfliktområden. I flera länder, däribland Sverige finns en uttalad strävan till samverkan mellan civila och militära hjälpinsatser.

Rädda Barnen har sedan 1993 i samverkan med SWEDINT som , för Försvarsmaktens internationella utbildning av bl.a. ansvarar

3 Se p. 1.1 SWEDINT

148 Bilaga 1 -Aktöreri Sverige

fredsbevarande soldater, utbildat över 6000 svenska soldater på väg till fredsbevarande uppdrag i Bosnien.

Utbildningen tillkom på Rädda Barnens eget initiativ del som en av en nationell kampanj om "Bam i Krig". Från SWEDINT:s sida ställde man sig omedelbart positiv till Rädda Barnens medverkan i utbildningen.

Det var första gången som en barnrättsorganisation som Rädda Barnen

samarbetade med Försvars-makten. Soldaterna har fått utbildning i

barns reaktioner under och efter krig och flykt samt i barns rättigheter

med fokus på barnsoldater och på sexuell exploatering bam. av Soldaterna har fått kLmskap hur de ska möta barns svåra situationer om och hur de själva har en viktig roll att fylla bra förebilder för barn. som Rädda Barnen nådde med sitt arbete målgrupp: svenska en ny - unga män och några unga kvinnor. -

Rädda Barnen har under 1997 och 1998 också medverkat i den högre

officersutbildningen vid Försvarshögskolan.

Rädda Barnens samverkan med Försvarsmakten har väckt stort intresse såväl inom utom Sverige. Samarbete har bl.a. uppmärksammats i som FN :s studie om krigets effekter på barn Machel-studien. Intresset för att starta liknande utbildningar i andra delar av världen blir allt mer påtagligt. Rädda Barnens regionkontor i Östafrika i Addis Abeba inspirerades av samarbetet mellan Rädda Barnen i Sverige och SWEDINT och ordnade i april 1998 ett seminarium kring utbildning av afrikanska fredsbevarande soldater, i barns rätt och barns reaktioner under och efter väpnade konflikter.

Syftet med seminariet var att: 0 sprida Rädda Barnens erfarenheter att samarbeta med svenska av Försvarsmakten kring utbildning i barnets rättigheter, 0 diskutera hur Rädda Barnens erfarenhet skulle kunna överföras och

anpassas till den kultur och de förhållanden som råder i Östafrika,

0 finna personer som skulle kunna ta på sig rollen både som opinionsbildare kring- och utbildare fredsbevarande soldater. av

I seminariet deltog officerare från OAU inklusive den egyptiske officer

som ansvarade för OAU:s förslag till upplägg av utbildning av

"peacekeepers". Parlamentariker från etiopiska parlamentets försvars-

och kvinnoutsskott deltog liksom militär personal från etiopiska försvarsdepartementet som ansvarar för utbildning i mänskliga

rättigheter och minröjning. Flera de etiopiska officerarna hade av egna erfarenheter fredsbevarande FN-uppdrag i Rwanda. av

Bilaga 1 -Aktörer i Sverige 149

Personal från RB:s regionala kontor bidrog med RB:s erfarenheter från påverkan och samarbete med gerillan i södra Sudan. Därutöver

av från RB:s regional resursnätverk i Östafrika Kenya, deltog personer Tanzania, Uganda. Utbildare från RB:s huvudkontor och instruktörer från SWEDINT deltog De svenska ofñceramas som resurspersoner. uppdrag utbilda i det svenska utbildningskonceptet och att dela var att med sig sina erfarenheter att möta barn i svåra situationer. av av

Deltagarna konstaterade vid seminariet att ett stort utbildningsbehov finns barnets rättigheter i krigsområden och de mekanismer som om om ska barn skydd. Deltagarna rekommenderade därför att barnets ge rättigheter skulle inkluderas i all utbildning av militärer och poliser i Afrika.

Deltagarna hade personliga erfarenheter från egna upplevelser av att

möta barn i svåra situationer. Att och höra svenska militärer i se uniform tala möten med barn del det militära peaceom som en av keeping konceptet stärkte trovärdigheten i RB:s budskap. Som en spinoff effekt planeras ett likartat seminarium för militärer i Uganda under 1999.

Rädda Barnen deltog "Nordic Peace 98". Övningen fokuserade på civil-

militär samverkan i fredsfrämjande operationer. I övningen deltog flera

frivilligorganisationer. RB deltog såväl i förberedelserna som utbildningen i Almnäs, genomförandet på Gotland och utvärderingen

efter övningen.

Den utbildningen tydligaregjorde de olika aktörernas

gemensamma mandat, kapacitet och begränsningar och bidrog till en bra dialog mellan deltagarna. Syfte med Rädda Barnens deltagande var bl.a. att få erfarenhet och att dokumentera arbetsmetoder för samverkan mellan av militära och civila organisationer.

2 B. Canadian

Bilaga - Lester Pearson International Peacekeeping Training Centre

PPC

Lester B. Pearson Canadian International Peacekeeping Training Centre PPC upprättades den kanadensiska regeringen 1994 i syfte av att stödja det kanadensiska internationella fredsarbetet. Centret genomförde sin första kurs 1995.

PPC arbetar under devisen "New Peacekeeping Partnership" som inkluderar "the military, civil police, government and non-govemment agencies dealing with human rights and humanitarian assistance, diplomats, the media and organisations sponsoring development and democratisation programmes". Som synes använder PPC en mycket vid

definition av ordet "peacekeeping".

PPC hade årsbudget på cirka miljoner kanadensiska dollar 1998 en 5

ca 28 miljoner kronor. Kanadensiska staten bidrar till att täcka 90 %

av centrets kostnader. Omkring 80 personer arbetar på centret varav 7- 1‘0 med utveckling och forskning. Centret är lokaliserat i en nedlagd militär bas vid liten by på Nova Scotias västkust, 25 mil från den en internationella flygplatsen i Halifax. Anslutningstransporter mellan flygplatsen och centret sker per landsväg.

PPC är till namnet självständigt, men svarar i praktiken upp mot

regeringens och andra myndigheters önskemål.

PPC är organiserat i fyra enheter: ledning och administration forsknings- och utvecklingsavdelning kurscenter bibliotek

PPC arbetar i huvudsak med forskning och utveckling samt undervisning/träning inom "peacekeeping". Centret genomför såväl

152 Bilaga 2 Lester B. Pearson... PPC -

kurser som seminarier. Biblioteket är under uppbyggnad samtidigt som en stor del av bibliotekets verksamheten bedrivs via Internet. Centret skriver och ger ut egna böcker inom arbetsområdet. Centret producerar även en egen tidskrift, "Peacekeeping International Relations".

PPC arbetar med kontakterna över hela världen. Den dagliga kommunikationen, infonnationsinhämtningen och fönnedlandet av information sker till stora delar via Internet.

Forsknings- och utvecklingsavdelningen tar fram kurser och kursinnehåll. När kurs skall introduceras genomförs den första en ny gången med centrets egna personal. Därefter genomförs kurserna med inhyrda specialister från fältet kurschefer och lärare. I den kurs som som pågick under utredningens besök var kurschefen en jurist som var tillfälligt utlånad av FN från sitt ordinarie arbete legal adviser i som Vuokovar, Kroatien. Lärarna i övrigt utgjordes av en civilpolis, en jurist som arbetar med mänskliga rättigheter och en delegat från internationella rödakorskommittén ICRC. Utöver de inlånade lärarna gästas kurserna också av tillfälligt inbjudna kvalificerade föreläsare

PPC nuvarande kurser är: C-01, INTERDISCIPLINARY COOPERATION: The New Peacekeeping Partnership in Action. C-02, CREATING COMMON GROUND: Peacekeeping Negotiation and Mediation. C-03, MYTHS AND REALITY: The Legal Framework of Modern Peacekeeping C-04, THE HUMANITARION CHALLENGE: Refugees and Displaced Persons. C-05, THE ART OF THE POSSIBLE: Administration and Logistics in Modern Peacekeeping. C-06, LIVE, MOVE AND WORK: Technology and Engineering in Modern Peacekeeping. C-08, THE HUMAN DIMENSION: Personnel Support for Peacekeepers. C-l LA COOPERATION INTERDISCIPLINAIRE: Le nouveau partenariat du maintien de paix en action. C-l2, THE HARD ROAD HOME: Disarmament, Demobilisation and Reintegration. C-16, AS PASS ON THE SEAS: The Maritime Dimension of Peacekeeping. C-25, FREE AN EQUAL: Human Rights in Modern Peacekeeping.

Bilaga 2 Lester B. Pearson... PPC 153 -

C-44, IN THE SERVICE OF PEACE: Civil-Military Operations in Modern Peacekeeping. C-50, General Overview of Modern Peacekeeping. C-99, PEACEKEEPING: Management, Command and Staff Course.

Kurssammansättningen utgörs blandning civila och militära av en av

deltagare. Deltagarna fördelar sig generellt så att l/3 kursdeltagarna

av kommer från den kanadensiska försvarsmakten, 1/3 är internationella deltagare är inbjudna kanadensiska försvarsmakten, 1/3 av som av kursdeltagarna har sökt till eller blivit inbjudna av PPC.

Eleverna bor under intematliknande former i kaserner med enkelrum

där två elever delar på dusch och toalett. Eleverna har i grupparbetsrum

tillgång till datorer med Internet anslutningar.

Forsknings och utvecklingsavdelningen arbetar också med "lessons 1eamt". I projektet "Peacekeepers Contact Skills" samarbetar centret med andra institut i USA, Danmark och Holland. Ett annat projekt är "Lessons from Disarmament, Demobilisation and Reintegration

Missions". "The Neighbourhood Facilitators Project in Bosnia" är

ytterligare ett projekt utarbetat forsknings- och utvecklingsav avdelningen.

Centret har redan vunnit internationellt erkännande och etablerat sig

de tongivande institutionerna vad gäller fredsfrämjande

som en av utbildning. Man har också tagit initiativet till en internationell sammanslutning utbildningsinstitutioner på det fredsfrämjande av området, "The International Association of Peacekeeping Training Centres" IAPTC. Sammanslutningen uppmuntrar till utbyte av erfarenheter och kunskap och ordnar internationella konferenser och seminarier. Norge stod värd för sådan konferens försommaren 1998. en IAPTC:s nätverk omfattande 1998 över 400 individer från sommaren

76 länder, 20 utbildningscentra, 31 nationella FN-representationer, 17

universitet, ll enskilda organisationer och 19 multilaterala organisationer.

Website.http://www. cdnpeacekeeping. ns. ca

Bilaga

- Förkortningar

ACCORD African Centre for the Constructive Resolution of Disputes, Durban, Sydafrika AFIC-N Armed Forces International Centre, Norge No. FOKIV ASPR The Austrian Study Centre Schlaining BALTBAT Baltic Battalion BFF Beredningsgmppen för fredsfrämjande insatser CCR Centre for Conflict Resolution, Kapstaden, Sydafrika CEP Civilian Emergency Planning CEPD Civilian Emergency Planning Directorate CINIIC Civil-Military Cooperation DAC Development Assistance Committee, OECD:s biståndskommitté DPKO Department of Peace-keeping Operations, FN- högkvarteret New York EAPC Euro-Atlantic Partnership Council Sv. Europeiska samarbetsrådet ECHA Executive Committee for Humanitarian Affairs ECHO European Community Humanitarian Office ECMM European Community Monitor Mission EFS Evangeliska Fosterlandsstiftelsen EOD Explosive and Ordnance Disposal EPU The European University Centre for Peace Studies, Österrike FHS Försvarshögskolan Eng. National Defence College FHTC Försvarets Hundtj änstcentrum

FM Försvarsmakten Eng. Swedish Armed Forces

156 Bilaga 3 Förkortningar -

FOA Försvarets Forskningsanstalt

Eng. Defence Research Establishment

Forum Syd Enskilda organisationers biståndssamverkan Eng. Swedish NGO Centre for Development Cooperation FSC Försvarets sjukvårdscentrum Fö Försvarsdepartementet GCSP Geneva Centre for Security Policy GTS Generaltullstyrelsen IANSA International Action Network Agianst Small Arms IAPTC The International Association of Peacekeeping Training Centres ICRC The International Committee of the Red Cross §Sv. Intemationella rödakorskommittén ICVA The International Council of Voluntary Agencies IFOR Implementation Forces Bosnia - IFOR International F ellowship of Reconciliation IHT Intitutet for Högre Totalforsvarsutbildning FHS IISS International Institute for Strategic Studies, London INSARAG International Search and Rescue Advisory Group ISS Institute for Security Studies, Pretoria, Sydafrika Ju Justitiedepartementet KrF Kristna Fredsrörelsen LFV Luftfartsverket LoF Liv- och Fredsinstitutet MINURSO United Nations Mission for the Referendum Western Sahara MR Mänskliga Rättigheter NAC North Atlantic Council NATO North Atlantic Treaty Organisation NGO Non-govemmental Organisations

Sv. Frivilligorganisationema NORDCAPS Nordic Co-ordinated Arrangement for Military

Peace Support OAU Organisation of African Unity OCHA United Nations Office for the Co-ordination of - Humanitarian Affairs f.d. DHA OECD Organisation for Economic Cooperation and Development OLS Operation Lifeline Sudan

Bilaga 3 Förkortningar 157 -

OSCE Organisation for Security and Cooperation in

Europe Sv. OSSE OSOCC United Nations On Site Operations Co-ordination - Centre. Del av OCHA OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Eng. OSCE

PF F Partnerskap för fred Eng. Pf

PfP Partnership for Peace Sv. PFF PPC Lester B. Pearson Canadian International Peacekeeping Centre PPD Presidential Decision Document PSO Peace Support Operations ROU Roles of Engagement RPS Rikspolisstyrelsen

Eng. Swedish National Police Board

SADC Southern African Development Community SAIIA South African Institute of International Affairs, Johannesburg, Sydafrika SFOR Stabilisation Force -Operation Joint Guard- Bosnia SFOR The Swedish Fellowship of Reconciliation Sv. Kristna Fredsrörelsen SHAPE NATO Supreme Headquarters Allied Power Europe SHIRBRIG Multinational UN Stand-by Forces High Readiness Brigade, Danmark Sida Styrelsen for internationellt utveckingssamarbete Eng. Swedish International Development Cooperation Agency Sida/REKO Enheten för internationell rekrytering och kompetensutveckling Sida/SAREC Forskningsavdelningen Eng. Department for research cooperation Sida /SEKA Avdelningen för samverkan med enskilda organisationer och humanitärt bistånd SKM Svenska kyrkans mission

158 Bilaga 3 Förkortningar -

SKR Sveriges Kristna Råd

SkyddS Totalförsvarets skyddsskola. F untionscentrum för

Nukleära, Biologiska och Kemiska stridsmedel, NBC SMR Svenska Missionsrådet SOFA Status of Forces Agreement SRC The Swedish Red Cross Sv. Svenska Röda Korset, SRK SRK Svenska Röda Korset Eng. Swedish Red Cross, SRC SRSG Special Representative of the Secretary General

SRV Räddningsverket

Eng. Swedish Rescue Services Agency SWEDEC Totalförsvarets Ammunitions- och Minröjningscentrum Eng. Swedish EOD, Demining and

Military Engineering Centre

SWEDINT Försvarets Internationella Kommando Eng. Swedish Armed Forces International

Command

SWERAP Swedish Rapid Reaction Unit Sv. Snabbinsatsstyrkan UD Utrikesdepartementet UNAMIR United Nations Assistance Mission for Rwanda UNDAC United Nations Disaster Assessment an Coordination Stand-by Team, del av OCHA UNDMT United Nations Disaster Management Team UNDOF United Nations Disengagement Observer Force UNDP United Nations Development Programme UNGC United Nations Guards Contingent in Iraq UNHCHR United Nations High Commissioner for Human Rights UNHCR United Nations High Commissioner for Refugees UNICEF United Nations Childrens Fund UNIFICYP United Nations Peacekeeping Force in Cyprus UNIFIL United Nations Interim Force in Lebanon

UNIKOM United Nations IrackKuwait Observation Mission

UNIPTF United Nations International Police Task Force Bosnia Hercegovina - UNMAS Nordic United Nations Peace-keeping Senior Management Seminar

Bilaga 3 Förkortningar 159 -

UNMIB United Nations Mission in Bosnia and Herzegovina UNMO United Nations Military Observer UNOSOM United Nations Operation in Somalia

UNPREDEP United Nations Preventive Deployment Force

- Makedonien UNPROFOR United Nations Protection Forces f.d. Jugoslavien - UNSAS United Nations Standby Arrangements System UNSC United Nations Staff College Projekt, Turin, Italien

UNSMA United Nations Special Missions to Afghanistan

UNTAES United Nations Transitional Administration for Eastem Slavonia, Baranja and Western Sirmium UNTSO United Nations Tmce supervision Organisation, Mellanöstern WEAG Western European Armament Group WEAO Western European Armament Organisation WEU Western European Union Sv. Västeuropeiska unionen, VEU WFP World Food Programme WHO World Health Organisation

ÖCB Överstyrelsen for Civil Beredskap

Eng. Swedish Agency for Civil Emergency Plarming

4 Kontakter

Bilaga -

Utöver kontakterna med representantema i referens- och kontakt-

har utredaren och/eller utredningssekreteraren varit i kontakt gruppen med, eller inhämtat information från, följande institutioner och

personer.

Sverige

Försvarsdepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsmakten

Militärledningen - HKV - SWEDINT - SWEDEC - FSC -

SkyddS

- FHTC - Milostab Mitt

Ångermanlandsbrigaden i Sollefteå

FOA Gruppen för studier kring europeisk säkerhet, TESLA

Försvarshögskolan

Generaltullstyrelsen/Tullskolan

Rikspolisstyrelsen

Verksledningen - RKP - Polishögskolan - 0 Räddningsverket Verksledningen, Karlstad - Samverkanskontoret, Almnäs - Räddningsskolan på Sandö -

162 Bilaga 4 Kontakter -

Sida

Verksledningen

- SEKA, SAREC, REKO - Sida-SANDÖ -

0 Socialstyrelsen

0 Överstyrelsen för civil beredskap

Verksledningen

- Internationella enheten -

Lunds Universitet: Raoul Wallenberg Institutet

Uppsala Universitet Kollegiet för bistånd och utvecklingsstudier -

Institutionen för Freds- och konfliktforskning

- Sociologiska Institutionen - Stiftelsen Gällöfsta SIPRI Forum Syd

Forum för fredstjänst

Kristna Fredsrörelsen Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer Olof Palmes Internationella Centrum Rädda Barnen

Teologiska Högskolan på Lidingö

Svenska Kyrkan/Lutherhjälpen Svenska Röda Korset

Sveriges Kristna Råd

Danska ambassaden i Stockholm

Finland

Svenska ambassaden i Helsingfors Utrikesministeriet

Inrikesministeriet/polisavdelningen

Huvudstaben

Räddningsverket

Finlands Röda Kors

Bilaga 4 Kontakter 163 -

Danmark

0 Udenrigsministeriet 0 Forsvarsministeriet

Norge

Svenska ambassaden i Oslo

Utrikesdepartementet

Forsvarsdepartementet FOKIV AFIC-N

Belgien

Svenska ambassaden i Bryssel Svenska representationen vid EU

NATO HQ NATO Infrastructure, Logistics Civil Emergency Plarming - Division Peacekeeping Section, NATO Defence Planning and Operations - Division Co-operation Regional Security Division, NATO International - Military Staff Disarmament, Arms Control and Co-operative Security Section, - NATO Political Affair Division Supreme Headquarters Allied Powers Europe SHAPE i Mons 0 Partnership Co-ordination Cell, SHAPE - Policy Division, CIMIC - Peacekeeping Division - Policy and Requirements Division - Western European Union VEU, Political Affairs Division 0 0 EU Kommissionen, Foreign Policy, Directorate-General - 8-Development European Community Humanitarian Office ECHO -

164 Bilaga 4 Kontakter -

Schweiz

Geneve

0 World Health Organisation WHO Development and Coordination Division of Emergency an Humanitarian Action O Geneva Center for Security Policy GCSP 0 United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR Division of Human Resources Management - Staff Development Section - 0 United Nations Joint Inspection Unit 0 United Nations High Commissioner for Human Rights UNHCI-IR, Research and Right to Development Branch Office for the Coordination of Humanitarian Affairs OCHA Disaster Management Training Programme DMTP - Complex Emergencies Training Initiative CETI - International Comittee of the Red Cross, ICRC International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies IFRC The International Council of Voluntary Agencies ICVA 0 Norwegian Refugee Council "Norskt flyktingrad Synergies Africa

Tyskland

Nato School SHAPE i Oberammergau

Italien

United Nations Staff College Project i Turin

Österrike

Svenska permanenta delegationen vid OSSE Svenska ambassaden i Wien Europeiska Kommissionens Delegation vid OSSE

OSCE Conflict Prevention Centre CPC. Permanenta rådet

Irlands OSSE delegation Chefen för OSSEs Förbindelsekontor i Tasjkent, Centralasien Chefen för OSSE:s mission i Tadjikistan.

Bilaga 4 Kontakter 165 -

Kroatien

O Svenska ambassaden i Zagreb United Nations Transitional Administration for Eastern 0 Slavonia UNTAES 0SSE:s samordningskontor i Vukovar UNHCR:s kontor i Östra Slavonien 0SSE:s kontor i Zagreb FN:s samverkanskontor i Zagreb

Canada

Lester B. Pearson Canadian International Peacekeeping Training Centre i Nova Scotia

Förenta Staterna

O Svenska ambassaden i Washington Vita Huset, National Security Council, Global Issues and 0 Multilateral Affairs George Mason University Institute for Conflict Analysis and Resolution - Program Peacekeeping Policy, The Institute of Public Policy - on Svenska FN-delegationen i New York FN-högkvarteret i New York Department of Peace Keeping Operation DPKO - Department of Political Affairs DPA Department of Humanitarian Affairs DHA Department of Administration and Management DAM UNSECOR UN Security Coordination Officer 0 United Nations Childrens Fund UNICEF United Nations Development Programme UNDP 0 US-Army Peace Keeping Institute i Carlisle, Pennsylvania 0

Sydafrika

Svenska ambassaden i Pretoria och Kapstaden Sydafrikas parlament, Försvarsutskottet i Kapstaden Department of Defence i Pretoria Department of Foreign Affairs i Pretoria

166 Bilaga 4 Kontakter -

0 Institute for Security Studies ISS i Pretoria

0 South African Institute for International Affairs. University of Witwatersrand i Johannesburg 0 Centre for Conflict Resolution CCR i Kapstaden The African Centre for the Constructive Resolution of Disputes ACCORD i Durban Centre for Policy Studies i Johannesburg

Zimbabwe

Svenska ambassaden i Harare Ministry of Foreign Affairs i Harare Ministry of Defence i Harare Zimbabwe Staff College i Harare Army HQ i Harare

Kenya

Svenska ambassaden i Nairobi Swedish Church Relief SCR i Nairobi Life and Peace Institute, LP i Nairobi United Nations Operation Lifeline Sudan OLS i Nairobi

Samråd har också skett med andra utredningar såsom:

Utredningen UD 1997: 104 Polis i fredens tjänst,

Utredningen och delbetänkande Fö 1997:112 En samordnad militär

skolorganisation,

Utredningen Fö 1998:42 Försvarsmaktsgemensam utbildning för

framtida krav,

Utredningen Fö 1998:59 Räddningstjänsten I Sverige, Rädda Och

Skydda,

Utredningen och delbetänkande Ju 1998:86 Utvecklingssamarbete på

rättsområdet Östeuropa.

-

Delar den svenska texten i betänkandet har fått språklig av en granskning av journalisten Mats Lundegård. Den engelska texten har granskats av översättaren på UD, Patricia Revill.

5 i kontakt- och

Bilaga - Deltagare referensgruppens

möten

Följande personer har i olika utsträckning deltagit i utredningens kontakt- och referensgruppsmöten.

Justitiedepartementet

Hedström, Anne-Marie, polisintendent, polis- och lcriminalvårdsenheten Kjaersgaard, Anders, sakkunnig, polis- och kriminalvårdsenheten

Utrikesdepartementet

Bengtsson, Håkan, dep.selcr, UD-GC Fahlén, Marika, dep.råd, UD-GC Lindfors, Erik, dep.selcr, UD-GS Lindstedt, Anna, dep.sekr, UD-GS Malmqvist, Håkan, kansliråd, UD-GS Sparre, Bengt, minister, UD-P-U

Försvarsdepartementet

Göthe, Peter, dep.sekr, Fö/SI Hedén, Fredrik, militärsaklcunnig, Fö/ SI Hederstedt, Johan, generallöjtnant, Fö/SI Mohr, Michael, kansliråd, Fö/MIL Nyqvist, Anders, depsekr, Fö/CIV Salomonson, Christina, dep.råd, Fö/CIV Svensson, Anna, depsekr, Fö/CIV

168 Bilaga 5 Deltagare i kontakt- och referensgruppens möten -

Försvarshögskolan

Amneus, Henrik, ambassadör Reinholdsson, Bo, överste l

Försvarsmakten/Högkvarteret

Almén, Anders, foled, OP INT Grunditz, Peter, överste OP INT Hedgren, Anders, övlt, OP INT Holmberg, Toni, major, OP INT Ulving, Sverker, övlt, OP INT

Försvarsmakten/ SWEDEC Svensson, Björn, överste l

Försvarsmakten/ SWEDINT Ekeroth, Mats, överste Parde, Joelf, övlt Weghagen, Lars, övlt

Statens Räddningsverk

Friberg, David, samordnare, Samverkansk0ntoretiA1mnäs Lundh, Ingmarie, samordnare, Samverkanskontoret i Almnäs

Överstyrelsen för civil beredskap

Johnsson, Olle, enhetschef, internationella enheten Jeppsson, Janet, internationella enheten Widberg, Jan, enhetschef, internationella enheten

Rikspolisstyrelsen/RKP

J orsback, Michael, polisintendent

Bilaga 5 Deltagare i kontakt- och referensgruppens möten 169 -

Sida

Asplund, Eva, enhetschef, SEKA/HUM Börjesson, Barbro, SEKA/HUM Eliasson, Margareta, stf enhetschef SEKA/HUM Gjerdrum, Cecilia, SEKA/HUM Johansson, Eva, SEKA/HUM

Socialstyrelsen

Rubin, Margareta, överläkare, beredskapsenheten Wistrand, Ulla, avd.dir., beredskapsenheten

Röda Korset

Bohlin, Åsa Bäckstrand, Göran, internationell rådgivare Greenhill, Malin, folkrättshandläggare Mattson, Anna

för Kristna Råd

Forum fredstj änst/Sveriges

Ingelstam, Margareta, utbildare

Svenska Kyrkan

Kristensen, Olle, handläggare för missionärsutbildning

för bistånds- och

Uppsala universitet/Kollegiet utvecklingsstudier

Ståhl, Michael, föreståndare

6 Bilaga - Projekt som utredningen genomfört, initierat eller finansierat

I den verkställande delen uppdraget har samordnaren haft av ambitionen att bli central kontaktpunkt i frågor som rör en

transsektorella och integrerade utbildnings- och kompetensfrågor inom

för mandatet. Utredaren och utredningssekreteraren har haft ramen dagliga kontakter med berörda departement, myndigheter och organisationer, inom och utom landet. En rad projekt har initierats,

genomförts och/eller stötts i syfte att stödja samarbetet mellan olika

statliga myndigheter, å sidan, och mellan den statliga sektorn och ena enskilda organisationer, å den andra. Ett stort antal kontakter har kunnat förmedlas, inte minst mellan svenska och internationella institutioner och Som ett resultat ett av utredningens personer. av projekt har ett informellt civil-militärt nätverk bildats.

Nedan beskrivning de större projekt utredningen stött med en av rådgivning, kontaktskapande och/eller med finansiering.

"Nordic Peace 98"

"Nordic Peace 98" genomfördes mellan två veckor i september/oktober

1998 i Sverige. Målet med övningen att öva civil och militär var samverkan Scenariot kan kort beskrivas på i en humanitär insats. följande sätt: Efter tids allvarliga konflikter mellan två etniska en i "Betaland", där de humanitära organisationemas arbete grupper kraftigt försvårats, beslutade FN:s säkerhetsråd att sända fredsfrämjande styrkor i syfte att dämpa konflikten och skapa en säkrare miljö för de humanitära organisationemas arbete.

Inför övningen genomfördes omfattande planeringsprocess där

en samtliga aktörer medverkade. Utredningen deltog i denna process på ett tidigt stadium och finansierade delvis UNHCR:s och de enskilda organisationemas deltagande.

172 Bilaga 6 Projekt som utredningen genomfört... -

Övningen genomfördes sedan i tvâ stora block. Inledningsvis samlades

militära förband från de nordiska och baltiska länderna, polis från de

nordiska länderna, frivilligorganisationer från Sverige och personal

från UNHCR i Almnäs för gemensamma förberedelser, utbildning och

kompetensuppbyggnad. En viktig del i utbildningen var att lära känna

de olika aktöremas/organisationemas kapacitet och begränsningar samt vilka mandat som legitimerade deras närvaro i "konfliktområdet".

Efter förberedelserna skeppades både militära förband och andra resurser från de humanitära organisationerna över till konfliktornrådet

"Betaland" Gotland där övningen fortsatte med olika civila, militära

och civil-militära moment. Ett stort antal frivilliga från olika

organisationer, föreningar, byar och skolor på Gotland deltog i övningen.

Seminarium om kompetensuppbyggnad för internationella uppdrag

I oktober 1998 genomfördes ett seminarium utbildning och om

kompetensutveckling för internationella uppdrag i kris- och

konfliktområden. Seminariet genomfördes med sin huvuddel i Almnäs med ett kort besök vid Röda Korsets kursgård i Mariefred. Målet med

seminariet var att låta utbildningsansvariga eller motsvarande från

departement, myndigheter och frivilligoranisationer träffas för att diskutera några frågor i syfte att knyta kontakter för gemensamma fortsatt dialog.

Ett sextiotal personer från olika myndigheter och frivilligorganisationer

deltog. Mötesdeltagama presenterade vid den avslutande genomgången

en appell "Almnäsappellen" där bl.a. önskemål fortsatt dialog

om en

och ett utvecklat samarbete efterlystes. Ett nätverk bildades i syfte att

starta upp arbetet med önskemålen presenterades i appellen. som

Utredningen organiserade, genomförde och finansierade seminariet. Seminariet bör betraktas första del i serie möten som en en av som också bör utökas till att omfatta utländska aktörer.

Bilaga 6 Projekt som utredningen genomfört... 173 -

Internationell konferens om

rehabiliteringsinsatser i konfliktmiljöer-

I februari 1999 genomförde Uppsala Universitet Kollegiet för

-

bistånds- och utvecklingsstudier internationell konferens "Att

- en utbilda för rehabiliteringsinsatser i politiskt labila regioner. Konferensen genomfördes i Uppsala och samlade 130 deltagare från ca såväl internationella organisationer som departement, myndigheter, universitet och frivilligorganisationer i Sverige. Intresset från den akademiska världen var påtagligt.

Utredningen deltog tillsammans med UD, Räddningsverket, Sida och ÖCB i såväl förberedelsearbetet och genomförandet som finansieringen av konferensen.

Seminarium "Conflict Management and Conflict

Resolution"

Försvarshögskolan och Institutionen för Freds- och Konfliktsforskning vid Uppsala Universitet arrangerade tillsammans ett seminarium om "Conflict Management and Conflict Resolution". Seminariet genomfördes i Uppsala i november 1998. Målet med seminariet var att belysa och skapa djupare förståelse för konfliktanalys, en konflikthantering och konfliktlösning. I seminariet deltog ett 20:tal

från FN-högkvarteret i New York, UNHCR, regionala

personer organisationer såsom Nato och svenska myndigheter och ñivilligorganisationer.

Utredningen initierade och finansierade seminariet och deltog i såväl

planläggning som genomförande.

Seminariet "Challenges of Peace Support Into the

2 l st Century"

I Försvarshögskolans serie internationella seminarier: "Challenges av of Peace Support Into the 21st Century" har utredningen deltagit och

lämnat finansiella bidrag. För ytterligare information se bilaga FHS.

174 Bilaga 6 Projekt som utredningen genomfört... -

Forum för fredstj änst, Att bygga fred

Till Forum för tredstjänsts serie med kurser, seminarier och

"Workshops": "Att förebygga våld, hantera konflikter och bygga fred"

har utredningen lämnat finansiella bidrag. För ytterligare information

se bilaga Forum för fredstjânst.

7 Kommittédirektiv

Bilaga -

Dir. 1996: 109 Departement: Försvarsdepartementet

Beslut vid regeringssammanträde: 1996-12-19

och militär inför

Samordning av civil utbildning

internationella och humanitära

fredsfrämjande

insatser

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall föreslå former för samordning av viss civil och militär utbildning inför internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Den särskilda utredaren får inom ramen for utredningsuppdraget och i samarbete med berörda myndigheter anordna och koordinera utbildningar. Utredningsuppdraget skall

slutredovisas den l april 1999.

Bakgrund

För öka samordningen och den totala effekten vid s.k. att multifunlctionella insatser är det regeringens uppfattning att utbildningsverksarnheten i Sverige för internationella insatser bör vidareutvecklas.

Ett antal myndigheter bedriver utbildning militär respektive civil

av

personal förberedelse inför deltagande i internationell

som fredsfrämjande och humanitär verksamhet. Nuvarande utbildning inom respektive sakområde fungerar väl. De delar av utbildningen som är av gemensamt intresse for civila och militära deltagare bör dock i större

176 Bilaga 7 Kommittédirektiv -

omfattning än hittills hanteras sammanhållet. Kunskaper om

stationeringslandet och andra förutsättningar för insatsen är exempel på sådana gemensamma utbildningsornråden.

Regeringen lägger särskild vikt vid s.k. multifunktionella insatser. Sådana operationer ställer höga krav på god samverkan mellan de militära och civila grupper som deltar. Den förberedande utbildningen bör därför inriktas på att möta dessa behov. Ett viktig mål är också att bidra till ökad förståelse för olika verksamheters särskilda villkor och arbetsförhållanden.

Det är realistiskt att räkna med att svenska enheter i stor utsträckning kommer att delta i multifunktionella insatser även i framtiden. Deltagande i sådana insatser förutsätter en nära samverkan med militära och civila enheter från andra nationer. Dessa krav på

internationell samverkan bör beaktas vid utformningen av den framtida

utbildningen. En sådan utbildning utgör ett led i Sveriges strävan att

öka bl.a. FN:s kapacitet att genomföra fredsfrämjande insatser. Den

skall därför utformas så att den även kan vara av intresse för personal från andra länder. Ett brett utländskt deltagande skall alltså eftersträvas.

Uppdraget

Uppdraget innebär att en särskild utredare skall: 0 informera sig om nuvarande och planerad utbildning för internationell fredsfrämjande verksamhet och gjorda erfarenheter därav såväl inom landet som i andra länder och internationellt,

0 föreslå åtgärder för samordning och planering av utbildning för

militär och civil personal inför internationella insatser,

0 utreda förutsättningarna för en framtida samordnad utbildning

av militär och civil personal inför internationella insatser, samt lärrma

förslag till hur sådan framtida utbildning skall organiseras och

en bedrivas på bl.a. ett kostnadseffektivt sätt, 0 lämna förslag till hur denna utbildning t.ex. i avgiftsfmansierad form skall kunna erbjudas annan personal, bl.a. representanter från enskilda organisationer, som skall verka i dessa sammanhang,

0 lämna förslag till hur skall kunna få till stånd ett brett utländskt

man deltagande i nuvarande och framtida utbildningar.

Som ett led i utredningsarbetet kan den särskilde utredaren, när denna anser det påkallat initiera, anordna och koordinera utbildningsprojekt som ligger inom ramen för utredningsuppdraget. Detta sker efter

Bilaga 7- Kommittédirektiv 177

överenskommelse och i samarbete med de myndigheter och organisationer den särskilda utredaren finner lämpliga. som

Det står utredaren fritt att under utredningstiden lämna delrapporter med förslag till åtgärder.

Uppdraget förutsätter nära kontakt och samarbete med såväl FN och regionala organisationer med länder vilka erbjuder denna typ av som utbildning.

Utredaren förutsätts hålla sig informerad pågående utredningar om om

Översyn det militära försvarets skolor OTÖ 1996:07,

av om Civilpoliser i internationell verksamhet UD 1996:122 samt om Mål och medel för Statens räddningsverk FÖ 1996: 10.

Referensgrupp

Till utredningen skall knytas en referensgrupp bestående av sakkunniga och experter.

Gruppens syfte skall att stödja utredaren, fungera som vara dialogforum, rådgivande samt följa utredningens fortskridande. vara

Referensgruppen skall sammanträda minst fem gånger årligen.

Redovisning av uppdraget m.m.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av

regionalpolitiska konsekvenser dir.l992:50, att pröva offentliga om åtaganden dir. 1994:23, att redovisa konsekvenser för om

brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir 1996:49 och om

att beakta jämställdheten mellan könen dir. 1994:124. Förslag som lämnas den särskilde utredaren skall belysas även ur ett av samhällsekonomiskt och statsñnansiellt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas av förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsvägar.

Den särskilde utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 1999.

8 Bilaga - Litteraturförteckning

Ahlquist, Leif ed, C0-operation, Command and Control in UN Peacekeeping Operations, Swedish War College, Department of Operations 1996

Ahlquist, Leif ed, Co-operation, Command and Control in UN Peace

Support Operations A study on Haiti from the National Defence

- case

College, Försvarshögskolan, Operativa Institutionen 1998

Almén, Anders, Eriksson, Pär Lindgren, Fredrik, Militära och civila

uppgifter vid internationella insatser Problem och möjligheter vid

samverkan och koordinering, FOA December 1996

Bierman, Wolfgang Vadset, Martin, UN Peacekeeping in Trouble:

Lessons Learned from the Former Yugoslavia, Ashgate Publishing

Limited 1998

Bildt, Carl, Uppdrag Fred, Norstedt 1977

Bowens, Glenn Cpt, Legal Guide to Peace Operations, US Army

Peacekeeping Institute, May 1998

Boutros Boutros-Ghali, An Agenda for Peace 1995 Second edition

with supplement and related UN documents, United Nations, the new New York 1995

Carlsson, Staffan ed, The Challenge of Preventive Diplomacy The

-

experience of the CSCE, Ministry for Foreign Affairs, Stockholm 1994

Cilliers, Jakkie Mills, Greg, Peacekeeping in Africa Volume 2, the

Institute for Defence Policy and the South African Institute, South Africa

180 Bilaga 8 Litteratutförteckning -

Commission on Global Governance, Our Global Neighbourhood, The

Report of The Commission Global Governance, Oxford University on Press 1995

Cox, David Legault, Albert, UN Rapid Reaction Capabilities: Requirements and Prospects, The Lester B. Pearson Canadian International Peacekeeping Training Centre 1995

Das Forum Ziviler Friedendienst informiert, Ausbildungsplan fiir die Freivilligen des Zivilen Friedensdienstes, Forum ZFC 1996

Davies, Wendy ed, Rights have Borders Worldwide Internal no - Displacement, Norwegian Refugee Council/Global IDP Survey 1998

Development Assistance Manual, DAC Principles for Eflective Aid,

OECD Paris 1992

Division of Emergency and Humanitarian Action, WHO, Emergency and Humanitarian Action, 1996 Activities, WHO Geneva 1997

Ds 1995:24, Sveriges deltagande i internationella fredfrämjande

insatser, Utrikesdepartementet 1995

Ds 1997:18, Konfliktförebyggande verksamhet- studie,

en Utrikesdepartementet 1997

Ds 1998:46, Mänskliga rättigheter mångas skyldigher Universitets- -

och högskoleutbildning i demokrati och mänskliga rättigheter, Utbildningsdepartementet 1998

Ds 1999:2, Förändrad omvärld omdanat försvar, Rapport från -

Försvarsberedningen inför 1999 års kontrollstation,

Försvarsdepartementet 1999

Eriksson, Pär, Civil-militär samverkan i fredsfrämjande operationer en omöjlig nödvändighet En analys av samverkansproblemens orsaker, FOA 1998

Eriksson, Pär, Civil-militär samverkan på taktisk nivå i fredsfrämjande

operationer. Motiv, metoder och förutsättningar, FOA 1998

Espelund, Görrel, Räddningsverket på Internationellt Uppdrag, Statens

räddningsverk 1995

Bilaga 8 Litteratuiflirteckning 181 -

Ewald, Jonas Thörn, Håkan, Peace Monitoring in South Africa An

-

Evaluation of Cooperation between Swedish and South African

a Organisations, The Swedish UN Association 1994

Granholm, Niklas, Från sidouppgift till huvuduppgift Svenska

internationella insatser Försvaret och de internationella insatsemas ökade betydelse, FOLK OCH FÖRSVARS skriftserie FÖRSVAR I NUTID 2/1996

Grantén, Vivica, Vaka över Freden Om svensk fredsövervakning i - Sydafrika våren 1994, Svenska FN -Forbundet Stockholm 1994

Hagman, Hans-Christian, The Limits of Peacekeeping, The Royal

Swedish Academy of War Sciences Proceedings and Journal v01. 201, nr. 2/ 1997

ICVA, The IC VA Directory of humanitarian and development agencies

operating in Bosnia and Herzegovina, The International Council of Voluntary Agencies, March 1998

Jegen, Mary Evelyn, Ett hoppets tecken Om ett fredscentrum i

- Kroatien, Carlssons 1996

Jockel, Joseph T., Canada International Peacekeeping, Center for Strategic International Studies Washington, D.C.

King, Charles, Ending Civil Wars, Adelphi Paper 308, International Institute for Strategic Studies 1997

Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, Proceedings and Journal, 4.häftet 1997, Tvåhundraförsta årgången

Last, David M., Theory, Doctrine and Practice of Conflict De-

Escalation in Peacekeeping Operations, The Lester B. Pearson Canadian International Peacekeeping Training Centre 1997

Lawyers Committee for Human Rights, Improvising History A

-

Critical Evaluation of the United Nations Observer Mission in El

Salvador, A Report of the Lawyers Committee for Human Rights December 1995

182 Bilaga 8 Litteraturförteckning

-

Lessons Learned Unit, Department of Peacekeeping Operations,

Comprehensive Report on Lessons-Learned from United Nations

Operation in Somalia, April 1992 March 1995, December 1995 -

Lessons Learned Unit, Department of Peacekeeping Operations,

Multidisciplinary Peacekeeping: Lessons from Recent Experience,

December 1996

Malan, Jannie, Conflict Resolution Wisdom from Africa, ACCORD

Malan, Mark, New Partners in Peace Towards Southern African

- a

Peacekeeping Capacity, IDP Monograph Series, No. 5 July 1996

Malan, Mark, Resolute Partners Building Peacekeeping Capacity in — Southern Africa, ISS Monograph Series, No. 21 Feb 1998

Malan, Mark, Peacekeeping in Africa Trends and Responses, Institute

— for Security Studies, Paper 31, June 1998

Malan, Mark, Nhara, William Bergevin, Pol,African Capabilities for Training for Peace Operations, ISS Monograph Series, No. 17 Nov

Mitchell, Christopher Banks, Michael, Handbook of Conflict

Resolution TheAnalytical Problem-Solving Approach, PINTER 1996

-

Moore, Jonathan, The UN and Complex Emergencies Rehabilitation in Third World Transitions, United Nations Research Institute for Social Development UNRISD 1996

Morrison, Alex, The Changing Face of Peacekeeping, The Canadian

Institute of Strategic Studies 1993

Morrison, Alex, Peacekeeping, Peacemaking War: International or Security Enforcement, The Canadian Institute of Strategic Studies 1994

Morrison, Alex, The New Peacekeeping Partnership, The Lester B.

Pearson Canadian International Peacekeeping Training Centre 1995

Morrison, Alex, raser, Douglas A. Kiras, James D., Peacekeeping

with Muscle: The Use of Force in International Conflict Resolution,

The Lester B. Pearson Canadian International Peacekeeping Training

Bilaga 8 Litteraturförteckning 183 -

Centre in conjunction with The Canadian Council for International Peace and Security 1997

Nordin, Linda, International CEP Handbook, Civil Emergency Planning in the NATO EAPC countries 1998-99, ÖCB 1999

North Atlantic Treaty Organisation, NAT 0 Handbook, Partnership ana Cooperation, NATO Office of Information and Press Brussels, October 1995

OECD, Conflict, Peace and Development Co-operation on the

Threshold of the 21st Century, Development Co-operation Guidelines

Series, OECD 1998

Ohlson, Thomas, Power Politics and Peace Policies Intra—State -

Conflict Resolution in Southern Africa, Uppsala University, Department

of Peace and Conflict Research 1998

Peace Team Forum, Sweden main editor: Bo Wirrnark, Government-

NGO Relations in Preventing Violence, Transforming Conflict and

Building Peace, Regeringskansliets Offsetcentral Stockholm 1998

Rupesinghe, Kumar, Dr., The General Principles of Multi-Track Diplomacy, African Centre for the Constructive Resolution of Disputes,

ACCORD 1997

Seiple, Chris, The U.S. Military/NGO Relationship in Humanitarian

Interventions, Peacekeeping Institute, Center for Strategic Leadership, U.S. Army War College, 1996

Sida, Rättvisa och fred Sidas för fred, demokrati och

- program

mänskliga rättigheter, Sidas infonnationsavdelning 1998

Sollenberg, Margareta, States in Armed Conflict 1996, Report No. 46,

Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University 1997

SOU 1980:03, Utbildning för uppdrag i U-land, Betänkande av U-

landsutbildningsutredningen, Stockholm 1980

SOU 1995:53, Samverkan för fred Den rättsliga regleringen,

- Betänkande Utredningen Fö 1994:05 rättsliga förhållanden i av om samband med försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder, Stockholm 1995

184 Bilaga 8 Litteraturförteckning

-

SOU 1995:72, Svenska insatser för internationell katastrof- och

flyktinghjälp Kartläggning, analys och förslag, Betänkande av

- Utredningen om civila insatser för katastrof- och flyktinghjälp, Stockholm 1995

SOU 1997:104, Polis i fredens tjänst, Betänkande av Utredningen om

civilpoliser i internationell verksamhet, Stockholm 1997

SOU 1997:112, En samordnad militär skolorganistion, Delbetänkande av Utredningen om Försvarsmaktens skolverksamhet, Stockholm 1997

SOU 1998:30, Utlandsstyrkan, Betänkande av Utredningen om utlandsstyrkan, Stockholm 1998

SOU 1998:42, Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav,

Slutbetänkande Utredningen om Försvarsmaktens skolverksamhet, av Stockholm 1998

SOU 1998:59, Räddningstjänsten I Sverige Rädda Och Skydda, - Slutbetänkande av Räddningsverksutredningen, Stockholm 1998

SOU 1998:86, Utvecklingssamarbete på rättsområdet Östeuropa,

- Delbetänkande Kommittén för utvecklingssamarbete på rättsav området, Stockholm 1998

Swedish Armed Forces Headquarters, Joint Military Doctrine Peace - Support Operations, Swedish Armed Forces October 1997

Training with UNHCR, Training Module Working with the Military,

- UNHCR, Geneve January 1995

Unit for Justice, Peace and Creation in the Christian Council of

Sweden, Empowerment for Peace Service A Curriculum for

-

Education and Training in Violence Prevention, Nonviolent Conflict Transformation and Peacebuilding Christian Council of Sweden

-

Wallensteen, Peter, Från krig till fred Om konfliktlösning i det globala

systemet, Almqvist Wiksell 1994

Wallensteen, Peter, Preventing Violent Conflicts Past Record ana

- Future Challenges, Report No. 48, Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University 1998

Bilaga 8 Litteraturfiirteckning 185

-

Weiner, Robert O. Fionnuala Ni Aolain, Beyond the Laws of War:

Peacekeeping in Search Legal Framework, Columbia Human

a Rights Law Review, Volume 27, Number Winter 1996

Williams, Michael C., Civil-Military Relations Peacekeeping,

and

Adelphi Paper 321, International Institute for Strategic Studies 1998

Wängborg, Manne, Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa OSSE 20 -år, Världspolitikens Dagsfrågor 7 1995,

Utrikespolitiska Institutet

Öm, Torsten, Fredsbevarande Operationer, UD informerar 1995:1,

Utrikesdepartementet, Stockholm 1995

offentliga utredningar

Statens 1999

Kronologisk förteckning

Nya förmånsrättsregler Bilagor. Ju. + . Steriliseringsfrågan i Sverige1935-1975. . Ekonomiskersättning. Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. . Effektiva vänne- ochmiljölösningar.N. . EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet. Fö. . Märk väl Fi. Invandrarskapochmedborgarskap. . Demokratiutredningens skriñserie. Ju. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet . ochdemokrati. Demokratiutredningens skriñserie. Ju. Rasism,nynazismoch üåmlingskap. Demokratiutredningens skrifiserie.Ju. Bör demokratinavnationaliseras . Demokratiutredningens skriflserie. Ju. Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. Etik ochdemokratiskstatskonst. Demokratiutredningens skriftserie.Ju. Den framtidakommersiellalokalradion.Ku. Nytt system för prövning av hyres-ocharrendemål. Ju. Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. GarantipensionochBosättningstilläggför personer föddaår 1937 eller tidigare. S. Frågortill detindustriellasamhället.Ku. Artikel 7 i EG:svammärkesdirektiv. Ändringari vamrnarkeslagen. Ju. Sverigeochjudarnastillgångar. UD. . Lindqvistsnia nio vägaratt utvecklabemötandet . av personer medfunktionshinder. Den skyddadeprovinsen. En essäom demokratins . värdeoch värdighet. Demokratiutredningens skriftserie.Ju. Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet. . Förslag till inriktning av nya mål inom EG:s 3 strukturfonder.N. 24. EG:s strukturstöd. Ny organisationför de geografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen. N. 25. Sarnema ett urspnmgsfolki Sverige. - 26. Införsel av beskattade varor. Fi. 27. Delta Utredningenom deltidsarbete,tillfälliga jobb ocharbetslöshetsersättningen. N. 28. Kontantmetodför småföretagare. Fi. 29. Internationellkonflikthantering att förberedasig tillsammans.Fö. 30. Yttrandefriheten Förslagtill ochkonkurrensenmediekoncentrationslag. m. m. Ku.

l Kumcsz.

i

04-0

LETOCLi.:~£O§M l

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kultu rdepartementet Nya törmånsrättsregler Bilagor. l + Den framtidakommersiellalokalradion.14 Invandrarskapoch medborgarskap.Demokrati- Frågortill det industriellasamhället.18 utredningens skriñserie.8 Yttrandefriheten ochkonkurrensen Förslagtill - Att slakta ett får i Guds nanm. Omreligionsfrihetoch mediekoncentrationslag m. m. 30 demokrati.Demokratiutredningens skriftserie.9 Rasism,nynazism och främlingskap. Näringsdepartementet Demokratiutredningens skriñserie.10 Effektiva värme- ochmiljölösningar.5 Bör demokratinavnationaliseras Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet.Förslag Demokratiutredningens skifiserie. l 1 till inriktning av nya mål inom 3 EG:s strukturfonder. Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 23 skriftserie.12 EG:s strukturstöd. Ny organisationför de geografiskt Etik och demokratiskstatskonst. avgränsadestrukturfondsprogrammen. 24 Demokratiutredningens slaifiserie. 13 Delta Utredningen deltidsarbete,tillfälliga jobb - om Nytt systern för prövning av hyres- och arrendemål.15 ocharbetslöshetsersättningen. 27 Artikel 7 i EG:s varumärkesdirektiv. Ändringari varumärkeslagen.19 Den skyddadeprovinsen. En essäom demokratins värdeochvärdighet.Demokratiutredningens skriftserie 22

Utrikesdepartementet Ökadrättssäkerhetiasylarenden.16 Sverige ochjudamastillgångar. 20

Försvarsdepartementet EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet. 6 Internationellkonflikthantering att förberedasig tillsammans.29

Socialdepartementet Steriliseringsñågani Sverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2 Garantipension och Bosättningstilläggfor personer födda år 1937 eller tidigare.17 Lindqvistsnia nio vägaratt utvecklabemötandet av personer medfunktionshinder.21

Finansdepartementet Märk väl 7 Införsel av beskattade varor. 26 Kontantmetodfor småföretagare.28

Utbildningsdepartementet God sed i forskningen. 4

Jordbruksdepartementet Yrkesfrsketskonkurrenssituation.3 Samema ett ursprungsfolk Sverige.25 i -

o I y

c e. ..r.u.vt-j§xuv,x , V.4. . I , u. - . . e