Svenska insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Svenska insatser för

internationell katastrof-

och

flyktinghjälp

Kartläggning, analys förslag och

Betänkande Utredningen av om

civila insatser för katastrofoch flyktinghjälp

01m

i

Statens offentliga utredningar 1 995 : 72 Försvarsdepartementet

Svenska insatser för internationell katastrof-

och

flyktinghjälp

Kartläggning, analys och förslag

Betänkande av Utredningen om civila insatser för katastrof- och flyktinghjälp Stockholm 1995

från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Ds kan köpas Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. underlättar arbetet för den skall svara på remiss. En liten broschyr som som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-13996-0 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1995

Till Statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 12 januari 1995 dir. 1995:3 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag en att pröva hur Sveriges samlade resurser för internationell katastrof- och tlyktinghjälp kan effektiviseras för att möta framtida behov.

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsdepartementet den 26 januari 1995 ambassadören Michael Sahlin att särskild utredare. vara

Till experter utsågs den 15 februari 1995 avdelningschefen Roland Nilsson samt den 3 mars 1995 byråchefen Eva Asplund, departementssekreteraren Anders Bergwall, ambassadören Carl Olof Cederblad, kanslirådet Klas Gierow och översten av första graden Björn Rosén.

Som sekreterare förordnades from. den 15 februari 1995 avdelningschefen Sven Rune Frid och biträdande sekreterare from. den som l mars 1995 byråassistenten Elisabeth Hellström.

Utredaren, som arbetat under benämningen Utredningen Fö 1995:02 om civila insatser för katastrof- och flyktinghjälp UCIK-utredningen, har tidigare enligt direktiven i en rapport redovisat delar sin kartläggning av och resultaten preliminär analys. av en .

Vid redovisningen överväganden och förslag i det betänkande av som nu föreligger används genomgående beteckningen utredningen.

Betänkandet innehåller när det gäller kartläggningen i huvudsak samma material som ingick i delrapporten. Redogörelsen emellertid kompletteär rad på ett antal punkter.

Redovisningen nuläget omfattar beskrivningar i drag av stora av de insatser inom katastrof- och flyktinghjälpens område svenska myndigheter och som ideella organisationer genomfört under de senaste tio åren. Det är fråga om

med svensk personal och materiel vid räddnings- och miljöskyddsinsatser insatser vid flyktingkatastrofer och åtgärder för återuppbyggnad insatser, utveckling. Utredningen redogör också för den beredskap som finns och verksamhetsformer, beslutsordning och kostnader som verksamt resurser, medför. Redovisningen vidare huvuddragen i andra länders samheten avser hjälpverksamhet och den samordning utövas inteniatiohumanitära som av nella hjälporganisationer inom framför allt FN-systemets ram.

Grundläggande för de överväganden den svenska hjälpverksamhetens om inriktning och organisation i framtiden utredningen enligt direktiven som de slutsatser går att dra de framtida hjälpbehoven i ska göra är som om världen och efterfrågan svenska insatser. om

Utredningens bedömning efterfrågan på svenska insatser utgör ett underav lag för de överväganden utredningen redovisar i betänkandet om ansvasom genomförandet svenska hjälpverksamheten, olika myndigheters ret för av en placeringen i organisationen Försvarsmaktens specialenhet för roller samt av civil katastroflijälp SWEDRELIEF.

övriga frågor utredningen behandlar hör möjligheterna att för Till de som utnyttja befintliga användningen av frivillig perhjälpinsatserna resurser, grundutbildats inom för civilplikten, samarbetet mellan sonal som ramen den statliga hjälpverksamheten och de ideella organisationerna samt samcivil katastrof- och flyktinghjälp med militära fredsbevarande ordningen av vid s.k. komplexa katastrofer. Utredningens överväganden på den insatser framför allt utbildningsfrågor. senare punkten avser

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Svenska insatser för inter-

nationell katastrof- och flyktinghjälp. Uppdraget är med detta slutfört.

Stockholm den 29 juni 1995

Michael Sahlin

Sven Rune Frid

Innehåll

Förkortningar 11 Sammanfattning

I INLEDNING 29 I Bakgrund och genomförande 29 1.1 Den svenska hjälpverksamheten under senare år en kort inledning 29 1.2 Utredningens uppdrag 30 1.3 Samråd med andra utredningar, m.m. 32 1.4 Utredningens syn på uppdraget 32 1.4.1 Avgränsningar 32 1.4.2 Några grundläggande begrepp 34 1.5 Disposition av utredningens betänkande 36 u NULÃGE 37

Den internationella hjälpverksamheten istora drag 37

2.1 Svenska hjälpinsatser med personal och utrustning 37 2.1.1 Den politiska inriktningen 37 2.1.2 Det svenska katastrofansiaget 39 2.1.3 SIDA:s egna hjälpinsatser med personal 41 2.2 Andra länders hjälpstyrkor 42 2.3 E Uzs katastrof- och flyktinghjälp 44 2.3.1 Inledning 44

2.3.2 Ansvar och uppgifter 44 2.3.3 Organisation 45 2.3.4 Beslutsordning 45 2.3.5 Genomförda insatser 46

2.4 Internationell samordning inom katastrof- och flyktinghjäwen 46 2.4.1 Inledning 46 2.4.2 Samordning av räddningsinsatscr 47 2.4.3 Samordning miljöskyddsinsatser 49 av 2.4.4 Samordning inom flyktinghjälpens område 49 2.4.5 Svensk medverkan i internationella organisationers centrala planering och administration 50

Organisation och i Sverige för civila resurser hjälpinsatser 53

3.1 Räddningsverket 53 3.1.1 Inledning 53 3.1.2 Räddningsinsatser 55 3.1.3 Hjälpinsatser vid akuta tlyktingkatastrofer 56 1.4 Fömödenhetsinsatser 59 3.1.5 Bostadsförsörjningsåtgärder i Bosnien 59 3.1.6 Kostnadema för Räddningsverkets hjälpinsatser 60

3.2 SWEDRELIEF 62 3.2.1 Inledning 62 3.2.2 Organisation och arbetsuppgifter 62 3.2.3 Personal 62 3.2.4 Utrustning 63 3.2.5 Föreskrifter för användning SWEDRELIEF 63 av 3.2.6 Genomförda insatser 64

3.3 Ideella organisationer 64 3.3.1 Inledning 64 3.3.2 Svenska Röda korset 67 3.3.3 Kyrkans Utlandsrekrytering 67 3.3.4 Rädda 68 3.3.5 Volontärverksamhet 69

3.4 Civilpliktig personal 70 3.4.1 Regelverk, planerad utbildning, m.m. 70 3.4.2 Behovet pliktpersonal inom det civila försvaret 72 av 3.4.3 Förslag inrättande av en miljövämskår om i Kristianstad 76

Svenska militära fredsfrämjande insatser 77

4.1 Inledning 77

4.2 Regelverk och organisation 77 4.2.1 Författningar 77 4.2.2 Organisation 78

4.3 Genomförda och pågående insatser 79

III ÖVERVÃGANDEN OCH FÖRSLAG 83

Den framtida katastrof- och jlyktinghjâlpen i världen 83

5.1 Allvarliga olyckor i fasta anläggningar 83

5.2 Allvarliga miljöolyckor 84

5.3 Naturkatastrofer 84

5.4 Kompletta katastrofer 86

5.5 FN-organens syn på behovet av insatser med svensk personal 89 5.5.1 Inledning 89 5.5.2 UNHCR 90 5.5.3 UNICEF 91 4.3.4 DHA 91 5.5.5 UNHCHR 92 5.5.6 WFP 92 5.5.7 ECHO 92

5.6 Utredningens bedömning av efterfrågan på svenska hjälpinsatser med personal och utrustning 93 5.6.1 Gränssättande faktorer 93 5.6.2 Eñerfrâgan svenska insatser 94

Organisation och resurser för civila hjälpinsatser 97

6.1 Den internationella samordningen några utgångspunkter 97

Behovet samordning mellan länder och 6.1.1 av organisationer 97 överenskommelser med internationella organisationer och 6.1.2 enskilda länder 98 6.1.3 Konsekvenser EU-medlemskapet 99 av Systemet för finansiering svensk medverkan i 6.1.4 av hjälpverksamheten 101

för utveckling den svenska hjälpverksamhetens

6.2 Principer av organisation 104 6.2.1 Inledning 104 6.2.2 snabbhet 104 6.2.3 Styrkomas sammansättning 105 6.2.4 Samutnyttjande av resurser 108 6.2.5 Samlat agerande utåt 108 6.2.6 Fortsatt utveckling den internationella av samordningen 109

6.3 Organisation 109 6.3.1 slDAzs roll 109 Samlat for genomförandet den civila statliga 6.3.2 ansvar av hjälpverksamheten 11 l 6.3.3 SWEDRELIERs placering i organisationen 1 13 Samverkan mellan den statliga hjälpverksamheten och 6.3.4 ideella organisationer 116

Personella och materiella resurser för hjälp- 6.4 verksamheten 118 4 6.4.1 Räddningsverkets resurser 118 6.4.2 SWEDRELII-:Fzs nuvarande resurser 121 6.4.3 Försvarsmaktens resurser 122

6.4.4 Ideella organisationers resurser 125

Kvinnors medverkan i hjälpverksanxheten 126 6.4.5

6.5 Rekrytering civilpliktig personal 126 av Utredningens bedömning av möjligheterna att använda 6.5.1 pliktpersonal i hjälpverksarnheten 126 6.5.2 Principer för rekrytering 130

Samarbetet SIDA och Räddningsverket 135

6.6 mellan

Samverkan mellan civila hjälpørgan och militära organ ansvariga för fredsfrämjande insatser 137

1 Uppdraget 137

2 Tendenser i den internationella fredsfrämjande verksamheten 137 7.2.1 Den internationella utvecklingen i stora drag 138 7.2.2 Multifunktionella insatser 138 7.2.3 Samordningen centralt inom FN-systemet och med ideella organisationer 141 7.2.4 Samordning ute fältet 142

3 Det hittillsvarande samarbetet i Sverige 144 7.3.1 Samarbetet i stora drag 144 7.3.2 Erfarenheter samarbetet 145 av

4 Utveckling av en civil och militär samverkan 147 7.4.1 Samverkan på flera plan 147 7.4.2 Samverkan i Sverige 147 7.4.3 Samverkan vid genomförande av insatserna 148

Utbildning för civila och militära insatser 149

8.1 Inledning 149

8.2 Den nuvarande utbildningen för fredsfrämjande insatser 150 8.2.1 Utbildning för civila insatser 150 8.2.2 Åtgärder inom FN-systemet för utbildning inför militära och polisiära fredsfrämjande insatser 151 8.2.3 Utbildning i de nordiska länderna för militära och polisiära fredsfrämjande insatser 152 8.2.4 Utbildning i utomnordiska länder 153

8.3 Utbildning personal för fredsfrämjande civila av och militära insatser utredningens överväganden 155 - 8.3.1 Utbildningens syfte och inriktning 155 8.3.2 Utbildningens genomförande 156

Kostnader och finansiering 163

9.1 Nuvarande kostnader och finansiering

9.2 Framtida kostnader och finansiering 164 9.2.1 Principer 164 9.2.2 Beräknade kostnader 165

Bilaga A Utredningens direktiv 169

Organisation och i andra länder för hjälpinsatser Bilaga B resurser

med personal och utrustning några exempel 175

-

Förkortningar

APELL Awareness and Preparedness for Emergencies Local at

Level den s.k. Apell-processen, UNEP har tagit

som

initiativ till

DAC Development Assistance Committee ett inom

organ OECD

DHA United Nations Department of Humanitarian Affairs FN :s organisation för samordning katastrothjälp av ersatte år 1992 UNDRO -

ECE Economic Commission for Europe FN ekonomiska :s kommission for Europa oña även UNECE -

ECHO European Community Humanitarian Office EU:s administration tör handläggning av frågor humanitära inom

satser

EPRS Emergency Preparedness and Response Section

enhet

inom UNHCR

ICRC International Committee of the Red Cross

Internationella Röda Kors-kommittén

IDNDR International Decade for Natural Disaster Reduction

Internationella decenniet for reducering natur-

av

katastrofer

IFRC International Federation of Red Cross and Red Crescent

Societies Internationella Röda Kors-federationen

INSARA G International Search and Rescue Advisory Group rådgivande grupp i frågor räddningsinsatser inom om DHA

IPP International Partnership Programme Individuellt part-

reglerar enskilda deltagande nerskapsprograrn staters i PFF

Military and Civil Defence Assets in Disaster Relief M CDA samarbetsprojekt inom DHA för användning av resurser från det civila och militära försvaret vid internationella hjälpinsatser

OECD Organisation for Economic Co-operation and

Development samarbetsorganisation för de drygt

20 mest industrialiserade länderna

OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa beteckningen ersätter ESK

OSSOC On Site Operation and Co-ordination Centre lokalt

samordningsorgan vid katastrofer som upprättas av en UNDAC-grupp

PF F Partnerskap för fred Partnership for Peace program - NATO-ländemas samarbete med i Östför staterna

europa

UNCUEA United Nations Centre for Urgent Environment Assistance FN tidigare organisation för samarbete :s vid akuta miljöskyddsinsatser

UNDAC United Nations Disaster Assessment and Co-ordination

Team organ inom DHA bistår vid bedömning av

som hjälpbehoven i ett katastrofområde och inledningsvis

koordinerar insatserna

United Nations Development Programme FN :s utveck- UNDP lingsprogram

UNDRO United Nations Disaster Relief Co-ordinator FN :s tidi-

för samordning av katastrothjälp gare organ

UNEP United Nations Environment Programme FN :s miljöskyddsprogram

UNHCHR United Nations High Commissioner for Human Rights FN :s kommissarie för mänskliga rättigheter

UNHCR United Nations High Commissioner for Refugees FN :s ilyktingkommissariat

UNICEF United Nations Childrens Fund FN

:s bamfond

UNR WA United Nations Relief and Works Agency for Palestine Reñigees the Near East FN hjälporganisation för :s Palestinailyktingar

WFP World Food Programme FN livsmedelsprogram :s

WHO World Health Organization Världshälsoorganisationen

Sammanfattning

Svenska hjälpinsatser med personal och utrustning

Sverige bidrar tradition i hög grad till finansieringen den av av katastrofhjälp som internationella organisationer framför - allt FN-organen och det internationella Röda Korsets olika bedriver. Under organ - senare år har Sverige även i ökad utsträckning insatser statliga genom av organ deltagit med personal och utrustning de internationella hjälpaktioner som ägt rum. Dessa hjälpinsatser har genomförts av Räddningsverket, utnyttjat som resurser från framför allt den svenska räddningstjänsten, och SWEDRELIEF av som är Försvarsmaktens särskilda enhet för humanitära hjälpinsatser. Till detta kommer de omfattande insatser i katastrofdrabbadeländer sedan som länge har skett med personal från svenska ideella organisationer.

De sammanlagda kostnadema för Räddningsverkets ca 20 hjälpinsatser sedan deltagandet i Armenien år 1988 uppgår till drygt 315 milj. kronor. SWEDRELIEF:s insatser sedan slutet av 1970-talet har varit ungefär lika många och kostat totalt nästan 130 milj. kronor. ;

Utredningens uppdrag

Utredningen ska enligt direktiven överväga hur den svenska beredskapen

för insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp mest effektivt och ändamålsenligt ska utformas för att möta framtida behov.

Utredningsuppdraget hjälpinsatser med personal och avser utrustning. De

det gäller tillhör kategorierna skadebegränsande eller återstälinsatser som Förebyggande åtgärder förhindrar katastrofer eller lande åtgärder. - som förloppen inte blir så dramatiska eller konsekvenserna så omsom gör att fattande omfattas däremot inte av utredningsuppdraget. -

skadebegränsande eller återställande hjälpinsatser är aktuella består De som

av

Räddningsinsatser; Miljoskyddsinsatser; Flyktinghjälp; och Åtgärder för återuppbyggnad och utveckling.

Internationell samordning

FN-organen

internationella katastrofhjälpens mål, imiktning, kapacitet och or- Den närvarande föremål för omfattande diskussioner och ganisation är för förändringar i olika länder och internationella organisationer.

roll samordnare och vcrkställare av den in- Förenta Nationemas som ternationella katasuofhjälpen har ökat med åren. FN-organen har eñer resolution 46 182 1991 stärkande samord-

generalförsamlingens om av

humanitära katastrofbistånd vidtagit rad åtgärder för ningen av FN:s en snabbare och effektivare än tidigare kunna samordna de intematioatt nella hjälpinsatsema.

katastrofemas och insatsemas karaktär ske En samordning måste oavsett både i förberedelserna och när insatserna ska genomföras. Departement

Afairs DHA bildades år 1992 med uppgift att inom

Humanitarian samordna den internationella katastrothjälpen organisatio- FN-systemet

UNDRO. United Nations High Commissioner for Refugees

nen ersatte UNHCR koordinerar och genomför väsentlig del av de insatser som en inom område. Även andra FN-organ är

äger rum flyktinghjälpens som

inom katastrofhjålpens område utövar viss samordning. verksamma en

E U-meiilemskapet

EU:s hjälporganisation ECHO uttrycker både medlems- Tillkomsten av politiska vilja vidareutveckla och fördjupa sitt samarbete och staternas att

en insikt om den utrikespolitiska betydelsen av att det europeiska samarbetet krañsamlas mot ett område kommit i som centrum efter det kalla kriget.

Som nybliven EU-medlem med stark tradition och en betydande kompetens

inom katastrofhjälpens område kommer Sverige att stå inför viktiga vägvalsfrågor. Det gäller förhållandet mellan vår nationella politik på detta område

främst inriktad mot FN-systemet - - och vårt deltagande i det nyetablerade resursstarka hjälparbetet inom EU. Det är angeläget att Sverige inom ECHO

aktivt verkar för att medlemsstaterna ska ett reellt inflytande över imiktning och prioriteringar

ECHO kan bli en viktig för finansieringen svenska resurs av hjälpinsatser. Om det svenska katastrofanslaget fortsätter att i framtiden minska i omfatt-

ning är det särskilt angeläget svenska hjälporgan att utnyttjar EU som finansieringskälla. Sverige bör den bakgrunden bl.a. mot verka för att även statliga organ får möjligheter finansiera hjälpinsatser att med EU-medel.

Omfattningen av den svenska hjälpverksamheten

Efterfrågan på svenska insatser

Erfarenheten för Sveriges del är att många naturkatastrofer inträffar för

långt bort för att de ska meningsfullt skicka vara att ut en svensk räddningsstyrka som ska delta i räddningsarbetets första skede. Efterfrågan på hjälpinsatser med svensk personal vid naturkatastrofer föreligger framför allt i de

länder i vårt närområde som själva inte har tillräckliga resurser om stora naturkatastrofer skulle inträffa.

Möjligheterna att uppnå resultat på längre avstånd är något annorlunda när det gäller flyktinghjälpen. Skälet är framför allt det finns att mer tid i inledningen av insatsen än vid de räddningsinsatser som är föranledda de av plötsligt inträffade naturkatastrofema. Efterfrågan på svensk personal från FN-organens sida har uppkommit framför allt när dessa i början av en omfattande insats inte har tillräcklig kapacitet till. egen att ta

Flera faktorer sätter emellertid gränser för enskilda länders medverkan med personal och utrustning i hjälpverksamheten och understryker osäkerheten i bedömningama av efterfrågan på insatser. Erfarenheten visar bl.a. att det råder en konkurrens mellan länder i katastrofsituation som en vill hjälpa till. Efterfrågan pâverkas också den strävan finns av som att använda katastrof-

områdets lokala resurser.

internationella organisationerna är erfarenheterna av svenska myn- Enligt de

hjälporganisationers insatser emellertid mycket goda. digheters och ideella

bidragande orsak till att efterfrågan svenska insatser samman- Detta är en

längre period torde komma att öka. För en sådan ökning av taget över en bl.a. det samarbete när det gäller beredskap och Sveriges medverkan talar

med och UNHCR. Den bilaterala samverkan inom planering som inletts DHA

område håller på att utvecklas med stater i östra räddningstjänstens som

Europa verkar i samma riktning.

Direktjinansiering svenska hjälpinsatser

av

internationella hjälpinsatser sker i stor utsträckning med Finansieringen av

de internationella organisationerna får från givarländema. Det medel som

generella kontantbidrag eller kontantbidrag riktade mot en spekan vara har emellertid blivit vanligare att länder som ett alterciell hjälpinsats. Det

sända lämpliga styrkor och att på hand finansiera nativ erbjuder sig att egen

deras medverkan.

grad bidragit till den generella och riktade Sverige har sedan länge i hög

katastrofhjälp internationella organisationer finansieringen av den som -

bedrivit. Erfarenheterna svenska hjälpinsatframför allt FN-organen av utrustning visar emellertid att det i en situation där med personal och ser kvalificerade för katastrof- och flyktinghjälp kan det råder brist på resurser

internationella organisationerna och de drabbade läntillgång för de vara en liksom i hög grad flera andra länder, är berett att gederna att även Sverige,

ökad utsträckning sätta personal och andra direktñnansiering i egen nom till öka omfattningen på den svenska hjälp- Detta skulle bidra att resurser. verksamheten med personal och utrustning.

för de direktñnansierade svenska insatserna i Rädd- De årliga kostnaderna

och ideella organisationers regi har under den ningsverkets, SWEDRELIEEs

1990-talet uppgått till mest nära 10 % av katahittills gångna delen av som

bör enligt utredningens mening att något öka strofanslaget. Strävan vara

till direktñnansiering genomsnittligt år på minst 10 % av denna andel en per

ska tillsammans med åtgärder inom det organisatoriska omanslaget. Detta

by-avtal och insatspaket service packages som ett led i rådet, stand ses

Sveriges medverkan i den internationella hjälpverksamsträvandena att öka

skulle inte innebära något avsteg från vår tradiheten. En sådan utveckling

stödja FN-organen i huvudsak kontanta bidrag. tionella strävan att genom

Samutnyttjande av resurser

Erfarenheterna från den svenska hjälpverksamheten visar att det finns åt-

skilligt med civila och militära resurser går att använda i katastrof- och som tlyktinghjälpen utomlands. En del av personalen och materielen som det gäl-

ler är avsedd för de förberedelser som svenska myndigheter har gjort inför

krig eller stora olyckor i fred som skulle kunna drabba Sverige.

En annan typ av samverkan lika viktig for resultaten - av den svenska katastrof- och flyktinghjälpen syftar till att de svenska hjälporganen - ska kunna agera samlat främst mot de intemationella organisationerna. Ett samlat kontaktarbete visar på bredden i den hjälpverksamhet som Sverige kan bidra

med. Det blir också lättare för aktörerna utanför landet att utnyttja de svenska resurserna de inte behöver förhandla om med flera svenska hjälporgan.

Genomförandet den civila statliga av hjälpverk-

samheten

Utredningen att genomförandet statliga hjälpinsatser anser av bör ske under ledning av en statlig myndighet, har som ett sammanhållande ansvar. Eftersom det är fråga humanitära insatser inom det om civila området är det naturligt att ledningen utövas civil myndighet. av en

Ledning innebär att insatserna med personal och utrustning operativt ska

genomföras av den civila statliga myndigheten. Till uppgiften att leda hör

också en del åtgärder har med förberedelsema för som verksamheten att

göra t.ex. sammanställning uppgifter över statliga och andra - av resurser, planering av styrkor för olika slag insatser, utbildning av av ledningspersonal samt beskrivning av de svenska hjälpresursema för internationella organisationer.

Räddningsverket har omfattande erfarenheter numera av internationell kata-

strof- och flyktinghjälp. Utredningen föreslår

att Räddningsverket ska få i uppdrag att för genomförande räddningsinsatser, svara av miljöskyddsinsat-

ser och insatser inom flyktinghjälpens område.

Insatser för återuppbyggnad och utveckling fordrar typ planeen annan av ring än den akuta katastrothjälpen. Utredningen mer anser att ansvaret för

återuppbyggnadsinsatsema bör ligga på den

nya biståndsmyndigheten SIDA.

SWEDRELIEFm placering i organisationen

organisation inom det militära försvaret för SWEDRELIEF kom till som en

ingen civil myndighet med förutsättningar att nästan 20 år sedan. Det fanns

hjälpinsatser de olika slag planerades. Det var genomföra humanitära av som

det militära försvaret att för verksami det läget naturligt att uppdra svara

heten.

verksamheten inom SWEDRELIEF nu ska föras Utredningen föreslår att

Överföringen bör ske på ett sådant sätt att den till Räddningsverket. över med dessa utföra humanitära åtinte minskar förutsättningarna att resurser

hittills blivit genomförda SWEDRELIEF. Genom gärder den art som av av organisation och verksamhetsformer bör de resurser som förändringar i

och SWEDRELIEF förfogar över efter hand kunna anpas- Räddningsverket

det samlade värdet beredskapen och insatserna till varandra så att av sas

ökar.

Begreppet särskilda civila insatsstyrkor

också i framtiden att variera i omfattning svensk hjälp kommer Behovet av

insats. Till bilden hör att eñerfrågan på insatser och inriktning från insats till

går förutse. Utredningen anser det angeinträffar oregelbundet och inte att

de svenska hjälpstyrkoma säkerställa den läget att vid sammansättningen av

under de gångna årens verksamhet visat sig vara en avgöranflexibilitet som

de fördel.

ligger det närmast till hands att låta det i direk- Enligt utredningens mening

nämnda begreppet särskilda civila insatsstyrkor avse ett systern som tiven

utarbetar modeller för hjälpstyrkor för olika slag innebär att hjälporganen

ökar kretsen personal som kan komtypinsatser. Med en sådan ansats av av kan den kommunala räddningstjänstens i fråga for hjälpinsatser. Det vara ma slag SWEDRELIEF har kontrakt med, personal, experter av de olika som

organisationers deltagare och även pliktutbildade militärt anställda, ideella

för frivillig internationell hjälpverksamhet. ingår i en rekryteringsgmpp som

Räddningsverket får i uppdrag att i samråd med Utredningen föreslår att

utarbeta förslag till modeller för hjälp- SIDA och andra berörda organ ett

Förslaget bör underställas regeringen instyrkor för olika typer av insatser.

modellerna börjar tillämpas i hjälpverksamheten. nan

Försvarsmaktens resurser

Försvarsmakten förfogar över omfattande och allsidiga resurser med personal och utrustning som har förutsättningar tillgodose att väsentliga behov i den internationella hjälpverksamheten. Utredningen ser inga hinder för ett ökat utnyttjande av Försvarsmaktens inom den civila hjälpverksamresurser heten.

Ett exempel på åtgärder som har stort intresse i det här sammanhanget är oskadliggörandet de landminor kan av som vara ett stort problem både för befolkningen och för personalen i hjälpstyrkoma

Utredningen föreslår att Försvarsmakten får i uppdrag att redovisa förslag till metoder, personal och utrustning som måste finnas för stöd till att en effektiv minspaning och minröjning i konfliktdrabbade områden ska kunna

lämnas från svensk sida. Försvarsmakten bör vidare föreslå en organisation för verksamheten innebär att Sverige bidrar som med i första hand instruktörer och utrustning för verksamheten.

Rekrytering av civilpliktig personal

Civilpliktens och hjälpverksamhetens betydelse från

totaljörsvarssynpunkt

Totalförsvarsplilcten innebar att totalförsvarets personalförsörjning tryggas genom ett pliktsystem. Den uttagning civilpliktiga av som kommer att ske inom totalförsvarspliktens har grund civila ram som att myndigheter och andra organ, under beredskap och i krig får som utökade uppgifter, i ñed ska kunna utbilda och krigsplacera den ytterligare personal som de behöver.

Ett försvarspolitiskt viktigt ytterligare steg i denna riktning skulle tas om det gick att bredda uppgifterna för del en av de pliktuttagna inom det civila försvaret till att omfatta frivillig medverkan vid hjälpinsatser utomlands. En sådan ordning skulle, principiellt sett, bereda dem som åtar sig utlandstjänstgöring tillfälle att arbeta under verkliga katastrofförhâllanden och skaffa sig erfarenheter är stort värde för deras som av uppgifter i den svenska krigsorganisationen. Användning pliktpersonal skulle bredda av rekryteringen till hjälpstyrkoma till andra i samhället grupper än som deltagarna hittills komrnit från. Det skulle sannolikt på sikt bidra till att ytterligare utveckla det

svenska engagemanget för den internationella hjälpverksarnheten.

totalfärsvarsplikt möjligheter for en direktrelcry- Den lagen om öppnar nya innehåller emellertid samtidigt klara tering till det civila försvaret. Lagen

och utbildning ska tillgodose den svenska föreskrifter att all uttagning om

behov, civilt och militärt. En eventuell rekrytering av krigsorganisationens

hjälpverksarnhet sker frivilligt och väsentlicivilpliktiga till internationell

pliktpersonal grundutbildats för den tilläggsutbildning av som gen genom Detta innebär redan i sig inskränksvenska luigsorganisationens behov. en

kan komma i fråga för hjälpverksamhet. ning i det antal civilplildiga som

i samband med kommande Om statsmakterna skulle överväga att t.ex.

totalförsvarsplikt på denna punkt, förslagsförsvarsbeslut ändra lagen om

till den internationella utvecklingen eller vis ytterligare anpassning som en möjliga antal totalförsvarspliktiga roll i strävan att att bereda största en

totalförsvaret, detta naturligtvis nya möjligheter. utbildning i öppnar och en

med sådan förändring i principerna för Statsmaktema skulle i samband en

kunna överväga utvidgning av pliktsystemet de civilpliktigas tjänstgöring en

mot andra hot än de säkerhetstill att omfatta verksamhet som svarar även

får bedömas med hänsyn till de grundlägganpolitiska. En sådan utvidgning

uppgifter, de ekonomiska förhållandena och de frågorna om totalförsvarets

kan komma att uppstå under de närden utveckling personalbehovet som av

faller naturligtvis utanför denna utrednings kompetens att maste åren. Det

göra sådana bedömningar.

Rekrytering av civilpliktiga

med efterfrågan på svenska hjälpinsatser kommer att Utredningen räknar att

Utvecklingen går samtidigt mot ett ökat öka under återstoden l990-talet. av Sveriges hjälpinsatser har hittills präglats behov specialister olika slag. av av

hos alla deltagare. All medhög professionalitet och stort engagemang av visar det med denna frivilligñivillig. Erfarenheten hittills att även verkan är

finna lämplig personal till de svenska civila het varit förhållandevis lätt att

hjälpstyrkoma utomlands.

faktorer verkar begränsande på de intema- Till detta kommer ett antal som

svenska insatser. Erfarenheten visar att det efterfrågan på tionella organens

i katastrofsituation vill hjälpa till. konkurrens mellan länder finns en som en

finns att använda katastrof- Efterfrågan påverkas vidare av den strävan som

effekter har det förhållandet att fler länder områdets lokala resurser. Samma

i samverkan med närliggande länder hantetidigare lärt sig att själva eller än Dessa och andra faktorer bidrar till att del de problem som uppstår. ra en av

hjälporgan av olika slag i Sverige och i andra länder - inte tas i anspråk i den utsträckning som de har för. resurser

Utredningen vill emellertid framhålla dessa att omständigheter giltig- - vars het dessutom inskränker sig till de förhållanden kan överblickas och som bedömas i dag inte i sig behöver utgöra något hinder - för själva principen

om användning av pliktutbildade i hjälpverksamheten, särskilt i den mån det

finns starka försvarspolitiska skäl för att sådan inriktning. pröva en Många

av de pliktuttagria inom det civila försvaret har eller kommer att speciella

yrkeskunskaper ofta behövs i hjälpverksamheten. som En rekrytering även

bland de pliktutbildade skulle kunna få betydelse för Sveriges möjligheter

på sikt att åta sig de uppgifter intemationella som organisationer kan kom-

ma att begära att vi ska utföra.

Enligt utredningens mening måste det emellertid finnas en balans mellan

beredskapsförberedelser och sannolikheten för att den skapade beredska-

pen kommer till användning genom faktiska insatser. Det går inte att med bestämdhet vilka behov hjälppersonal ange av av olika slag kan komsom ma att föreligga under t.ex. resten 1990-talet hur av - stora styrkor som kommer att efterfrågas, vilken inriktning verksamheten får och vilka kun-

skaper eller erfarenheter deltagarna bör ha. Som som en beredskap avsedd

att kunna öka Sveriges förmåga att medverka i en eventuellt kraftigt växande

hjälpverksamhet i framtiden kan det emellertid vara lämpligt att börja bygga

upp en rekryteringsbas med pliktutbildade beredda som är att delta i insatser

utomlands.

Om några år när en mer fullständig klarhet kan - väntas föreligga om grund-

utbildningens omfattning och om uttagningen till krigsorganisationen finns det sannolikt också en mer långsiktigt hållbar kunskap om det framtida be-

hovet av pliktpersonal för svenska hjälpinsatser utomlands. Att i dagsläget

söka bedöma hur många civilpliktiga som i olika tidsperspektiv kan komma

i fråga är knappast möjligt.

Samverkan mellan civila

hjälporgan och militära organ anvariga för fredsjiämjande insatser

En ökad samverkan mellan civila och militära organ bör ske i katastrofsitua-

tioner som är sådan karaktär de fordrar av att både humanitära insatser av

civila hjälpstyrkor och fredsbevarande insatser av militära enheter. En sådan

samverkan civilt-militärt bör, om den ska fungera väl, ske på alla plan i den

samlade fredsfrämjande verksamheten.

förberedelser for de åtgärder ska vidtas i Samverkan i Sverige omfattar som

Förberedelsema omfattar i huvudsak planering de hjälpbehövande länderna.

personal. Planeringen ska kunna avse det verksamheten och utbildning av av innan styrkorna lämnar landet. Det kan gälla transporfordras i Sverige som hålla samband. Planeringen bör emellervalet utrustning och sättet att ter, av hur de olika kategorierna personal ute i fält gemensamt tid också visa på av

uppgiñema. Utredningen det naturligt att Förska kunna lösa en del av anser

Räddningsverket gemensamt överväger vilka åtgärder som svarsmakten och

kan fråga i det här sammanhanget. det vara om

civila och militära insatser

Utbildning för

Principer

utveckling den svenska hjälp- De senaste årens överväganden om en av

utsträckning handlat behovet att genom en ökad verksamheten har i stor om

kunnandet hos den personal ingår i de utbildning ytterligare förstärka som

ökad utbildning sammanhänger i civila och militära styrkoma. Behovet av

fredsfrämjande insatserna tenderar att bli mer utsträckning med att de stor och innefatta fler komponenter än tidigare. komplicerade

utredningen enligt direktiven har till uppgift Syñet med den utbildning som

personalen i den fredsfrämjande svenska överväga ska att förbereda att vara effektivt och styrkorna eller motsvarande verksamheten så att den fungerar

på ändamålsenligt sätt. Utbildningen ska även kan lösa sina uppgifter ett

kunna erbjudas andra länder.

för civila och militära insatser bör inrik- Utredningen utbildning anser att en

på i huvudsak följande fyra personalkategorier:

tas

1 Ledningspersonal på olika nivåer;

2 Experter av olika slag;

Övrig personal i de fredsfrämjande styrkoma; 3 Personal ska tjänstgöra i internationella staber eller som 4 som

observatörer, förhandlare m.m.

utbildningen bör inriktas är följande: De kunskapsområden i stort som

civila respektive militära sakområdena; ü De

U Det fredsfrämjande systemets utformning i stort; Cl Insatsmiljön i katastrofområdena

Utbildningsbehovet varierar med hänsyn till verksamhetens inriktning t.ex. civilt-militärt och vilka olika personalkategorier - det gäller. Variationema blir ännu större hänsyn tas också till de olika slagen om av insatser inom den civila respektive den militära verksamheten.

Utredningen anser att de för genomförandet den fredsfrämjande av verksamheten närmast ansvariga myndigheterna bör svara för utbildning inom sina respektive sakområden. De olika delar av utbildningen är som gemensamma bör emellertid kunna hanteras ett samlat sätt.

Kunskaper de civila och militära sakomrádena om

Utredningen föreslår att Försvarsmakten liksom hittills ska svara för att personalen får den utbildning behövs för militära insatser och Räddsom att ningsverket organiserar den utbildning för räddningsinsatser, miljöskydds-

insatser och insatser vid tlyktingkatastrofer fordras. som

Det är naturligt att Räddningsverket vid genomförandet den sakornråav desvisa utbildningen i huvudsak använder personal och utrustning vid rädd-

ningsskoloma och att Försvarsmakten i anspråk tar resurserna vid SWED- INT och Militärhögskolan.

Kunskaper om det fredsfrämjande utformning systemets i stort

I utbildningen som avser systemet i stort för den fredsfrämjande verksamheten ingår som framgått sådant för som är gemensamt både den civila humanitära och den militära fredsbevarande verksamheten. Utredningen anser

att mycket står att vinna denna utbildning sker i om ett sammanhang för de båda verksamhetsområdena.

Försvarshögskolan och Militärhögskolan håller på att utveckla ett samarbete för utbildning av civil och militär personal ska genomföra intemationelsom uppdrag och utredningen finner det naturligt att de fullföljer detta arbete.

Skolorna bör få i uppdrag att i samverkan bedriva utbildning det fredsom främjande systemet för den svenska internationella m.m. verksamheten. Utbildningen bör utformas så att även svenska ideella organisationer och inter-

eller andra länder får anledning att utnyttja de kurser som nationella organ gäller chefer och ledningspersonal de båda skolorna kan erbjuda. Det annan

skilda slag ska delta i den intematiopå olika nivåer samt experter av som

nella fredsfrämjande verksamheten.

Kunskaper insatsmiliön i katastrofområdena om

katastrofområdena kan generellt eller inrik- Behovet av kunskaper om vara

i bestämt område. Utbildningen inför särtat på situationer inför en insats ett

del de förberedelser Räddningsskilda insatser kommer att vara en av som

för personalen ska sändas ut till verket respektive Försvarsmakten svarar när

Om civila och militära insatser ska ske i ett katastrof- eller konfliktområde.

utbildningen sker i samverkan eller område kan det vara naturligt att samma utnyttjar varandras underlag och erfarenheter. i varje fall att myndigheterna

Uppdrag till myndigheterna

Räddningsverket, Försvarsmakten, Försvarshögsko- Utredningen föreslår att tillsammans utarbeta ett förslag till lan och Militärhögskolan får i uppdrag att

fredsfrämjande verksamheten enligt riktlinjer som utredutbildning för den

ningen redovisat.

i sina överväganden därutöver beaktar den Det är naturligt att myndigheterna

Sandö U-centrum ska ha inom bistândsutbildningroll som SIDA beslutar att

minst förbereda den berörda personalen inför i Sverige. Det gäller inte att en katastrofhjälpens syñar till återuppbyggnad och de insatser inom ram som

utveckling.

Kostnader och finansiering

Räddningsverkets regi kan enligt utred- Genomförandet hjälpinsatsema i av princip bli finansierade ersättningar från ningens mening förväntas i genom

insatserna. Finansiering kommer emellerde internationella organ som begär

fall efter beslut regeringen även att ske tid liksom hittills i ett antal av - administrerade katastrofanslaget. Utredningen med medel från det av SIDA

något ökad andel detta anslag ska reförordar tidigare nämnts att en av som hjälpinsatser med svensk personal och utför direktñnansiering av serveras

rustning.

älporganens ersättningar täcker inte den grundberedskap

De internationella

för internationella insatser Räddningsverket som numera upprätthåller. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att även planering, utbildning och andra förberedelser för hjälpverksamheten ska finansieras medel genom från katastrofanslaget. Kostnaderna beräknas till 4,5 miljoner kronor år. per

Enligt vad utredningen erfarit är det vanligt att andra länder finansierar be-

redskap och andra förberedelser för hjälpinsatsema med anslagsmedel. Ut-

redningens förslag att kostnaderna för Räddningsverkets åtgärder ska täckas av medel från katastrofanslaget innebär att verket fär lättare konkurrera att ekonomiskt med hjälporgan i andra länder om de insatser intemationelsom organisationer att genomföra. avser

I INLEDNING

1 Bakgrund och genomförande

1.1 Den

svenska hjälpverksamheten under

år kort

senare - en inledning

Sverige bidrar tradition i hög grad till finansieringen av av den katastrofhjälp som internationella organisationer framför - allt FN-organen och det internationella Röda Korsets olika organ bedriver. Genom generella bi- drag eller bidrag på grund av framställningar i särskilda fall har civila huma-

nitära insatser kommit till stånd vid naturkatastrofer och för att lindra effek-

terna för människor av allvarliga politiska konflikter. En del resurser kanaliseras också genom svenska ideella organisationer. Bidragen till insatser på grund av särskilda framställningar - medlen beviljas från det svenska katastrofanslaget har under den hittillsvarande delen - av 1990-talet uppgått till nära 1,3 miljarder kronor i genomsnitt år. per

Under senare år har Sverige i ökad utsträckning med användning av bl.a. medel från det svenska katastrofanslaget också deltagit med personal och

utrustning i de internationella hjälpaktioner som ägt rum. Det har skett med anledning bl.a. jordbävningen i Armenien av år 1988, inbördeskriget i f.d Jugoslavien samt flyktingkatastrofema i gränsområdena mellan Turkiet, Irak och Iran och i Somalia, Sudan, Rwanda, Angola och Moçambique. Dessa

hjälpinsatser har organiserats av Räddningsverket, utnyttjat som personal och utrustning från framför allt den svenska räddningstjänsten, eller av

SWEDRELIEF, som är Försvarsmaktens särskilda enhet för humanitära

detta kommer de insatser har skett med hjälpinsatser i andra länder. Till som personal från svenska ideella organisationer.

för insatserna med personal och utrustning i Rädd- De årliga kostnadema och ideella organisationers regi har under de ningsverkets, SWEDRELIEF:s mest 10 % den totalt behittills gångna åren på 1990-talet motsvarat som av viljade hjälpen från det statliga katastrofanslaget.

1.2 Utredningens uppdrag

ska enligt direktiven överväga hur den svenska beredskapen Utredningen katastrof- och flyktinghjälp mest effektivt och för insatser for internationell

ändamålsenligt ska utformas för att möta framtida behov.

direktiven också uppdraget. Utredningen ska På flera punkter specificerar bl.a.

konsekvenserna för verksamheten Sverige: EU- D Klarlägga av medlemskap;

särskilda civila insatsstyrkor lämpligen skulle D Pröva hur insatser med kunna organiseras;

på planering och utbildning ska möjliggöra D Klarlägga kraven som hjälpinsatsema;

möjligheterna utnyttja frivillig personal som genomgått D Pröva att grundutbildning inom ramen för civilplikten;

Överväga utformningen kompletterande utbildning för D av en pliktpersonalen;

förslag till hur tilläggsutbildningenkan erbjudas

D överväga och lämna andra länder;

rationaliseringsvinster kan uppnås genom att SWEDRELIEF D Pröva om integreras i den övriga hjälpverksamheten;

behövs några åtgärder från statsmaktemas sida som kan D Pröva om det

främja samverkan mellan de ideella organisationemas nätverk och den nya verksamheten för internationell katastrofoch jlylctinghjâlp;

Pröva om det går att utveckla formerna för samordning mellan civila

insatsstyrkor och militära fredsbevarande insatser;

Överväga hur samverkan bör ske mellan

en svenska civila och militära organ vid planering, utbildning och genomförande av insatser

som fordrar både civila och militära styrkor samverkan i både Sve-

rige och de hjålpbehövande ländema;

Överväga frågor

om gemensamt utnyttjande av civila och militära resurser;

Klarlägga lämpliga former för samverkan mellan svenska civila respektive militära organ och berörda internationella organisationer. i

Direktiven preciserar också flera utgångspunkter för utredningsarbetet:

Beredskapen ska av kostnads- och ejizktivitetsskäl så långt möjligt byggas upp med utnyttjande befintliga av resurser och befintlig kompetens;

Förutsättningar bör skapas för

en afektiv och snabb mobilisering

av resurser som är anpasssade till den aktuella olyckan eller katastrofsituationen;

Även resurser som avdelats för det civila försvaret bör kunna umyttjas;

Behovet personal utan särskild utbildning av kan tillgodoses genom lokal försörjning.

Direktiven i dess helhet framgår av Bilaga A.

Regeringen har enligt särskilt beslut överlämnat en skrivelse från Kristianstads kommun, hemställer få bedriva som om att försöksverksamhet med utbildning personal för miljövämskår. av en

1.3 Samråd med andra utredningar, m. m.

samråd med Utredningen F ö 1994:05 Utredaren har enligt direktiven hañ

förhållanden i samband med försvarets fredifrämjande

om rättsliga m.m.

med andra länder, Utredningen Fö 1994:04 om fredstida ut-

samarbete

avsedda för försvarsándamål och

nyttjande för civila ändamål av resurser

Flyktingpolitiska kommittén Ku 1994:10.

med företrädare for UNHCR, DHA, UNHCHR, överläggningar har ägt rum

hjälporganisation ECHO behovet hjälpinsatser ICRC, IFRC och EU:s om av

i dessa. Representanter för berörda statoch formerna för svensk medverkan

har lämnat underlag och synpunkter för bedömliga myndigheter i Sverige

gäller bl.a. verksamhetens organisation. ningar i frågor som

för Svenska Röda korset, Kyrkans Samråd har skett med representanter

nätverk bildats med företrädare för ideella Utlandsrekrytering och det som

i frågor framför allt samarbetet mellan mynhjälporganisationer i Sverige om

digheter och ideella organisationer.

kommunledningen i Botkyrka kommun besökt Utredaren har på begäran. av

utbildning personal för den interkommunen for att diskutera frågor om av

Vid besök i Kristianstads kommun har utnationella hjälpverksamheten. ett

kommunen diskuterat ett förslag till förredaren med företrädare for bl.a.

utbildning pliktpersonal för miljövämskår. Utresöksverksamhet med av en

överläggning med företrädare för konsultföretaget daren har också haft en

Norrköpings kommuns näringslivsenhet ge- Scanavia, på uppdrag av som hjälp-, transport- och fredskår lokaliserad nomför studie om en flygburen en överläggning med representanter för NIB till f.d. Bråvalla flygflottilj samt en

International service till hjälpstyrkoma. AB om

1.4 Utredningens syn på uppdraget

1.4.1 Avgränsningar

det svenskt bistånd vid katastrofer Som utredningen framhållit förekommer

sker framför allt Sveriges inträffar på olika håll i världen. Det genom som internationella organisa-

bidrag till finansieringen av den katastrofhjälp som

länmar. Även svenska ideella organisationer tioner främst FN-organen - for kunna hjälpa människor som drabbas får omfattande statliga resurser att

med naturkatastrofer eller konflikter och krig. i samband

Som nämnts har också statliga organ under senare år i ökad utsträckning deltagit med personal och utrustning i internationella hjälpaktioner. Utredningen tolkar direktiven så att utredningsuppdraget avser sådana insatser med personal och utrustning. lnsatsema ska kunna genomföras i samband med någon av följande fyra typer av allvarliga olyckor eller katastrofer:

l Allvarliga olyckor i fasta Brander, explosioner, ras, darmn-

anläggningar genombrott m.m;

2 Allvarliga miljäolyckor Olyckor leder till utsläpp olja, som av skadliga kemikalier eller radioaktiva ärrmen;

3 Naturkatastrofer Jordbävningar, vulkanutbrott, jord-

skred, översvämningar, stormar, skogsbränder m.m;

4 Flyktingkatastrofer m.m. Naturkatastrofer, konflikter eller krig som leder till att människor behöver hjälp med bostäder, mat, vatten och annat livsnödvändigt.

De hjälpinsatser som ska kunna göras tillhör kategorierna skadebegränsande eller återställande åtgärder. Förebyggande åtgärder förhindrar ka- - som tastrofer eller som gör att förloppen inte blir så dramatiska eller konsekvenserna så omfattande är däremot inte en uppgift för utredningen att övervå- ga. Utredningen knyter emellertid i olika sammanhang i betänkandet till an behovet av förebyggande åtgärder eller pekar på de möjligheter finns som att utveckla dessa.

De skadebegränsande eller återställande hjälpinsatser behövs vid något som av de redovisade fyra slagen av allvarliga olyckor eller katastrofer består av

D Räddningsinsatser; D Miljäskyddsinsatser; D Flyktinghjälp; och D Åtgärder för återuppbyggnad och utveckling.

Matrisen påföljande sida visar vilka olika slag insatser kan behöva av som vidtas vid de olika typerna av händelser.

Miljöskydd:- F Iykling- Ãteruppbygghän- Râddnings- Typ av hjälp nad och utveckdelse Typ insats insats av ling insats

Allvarliga olyckan X

fasta anläggningar

Allvarliga miljö- X X

olyckor

X X X X

Naturkatastrofer

X X F lyktingkatastrofer

fordras framgår matrisen både räddnings- Vid allvarliga miljöolyckor som av

Räddningsinsatsen består de omedelbara åtgäroch miljösky ddsinsatser. av

det frå att rädda liv eller egendom dema i det inledande skedet när är ga om

miljön så de i varje fall inte förvärras. Miljöeller att begränsa skadorna i att

möjligt återställa miljön i de drabbade skyddsinsatsen syftar till att så långt

olja eller kemikalier. Naturkatastrofer kan områdena efter t.ex. ett ut släpp av

alla fyra slagen åtgärder behöver vidtas av leda till situationer som gör att av

hjälporganen.

övervägandena i hjälpinsat- Utredningen vill framhålla att rapporten avser

internationella konventioner. Ett sådant inte är reglerade genom ser som för olje- och kemikalieskyddet till sjöss konventionsbundet samarbete finns

åtgärder efter utsläpp radioaktiva ämi bl.a. Sveriges närområde 0 ch för av

ramavtal samverkan även vid De nordiska länderna har ingått ett om nen.

andra slag räddningsinsatser. av

1.4.2 Några grundläggande begrepp

olika slag fredsfrämjande militära insatser

Humanitär hjälp av -

står i betänkandet för åtgärder Humanitär hjälp eller humanitära insatser

människor får hjälp med bostäder, mat, vatten eller annat

som innebär att

livsnödvändigt.

Fredsbevarande verksamhet peace-keeping traditionellt fredsbeva- - - är rande operationer med militär trupp och observatörer. Insatsema sker med

parternas medgivande. Dessa insatser utgör numera bara del ett helt en av sortiment av olika slags internationella insatser, i framtiden kan som väntas bli ännu mer diversiñerade med det övergripande syftet främja - att fred och säkerhet i vid mening. Insatsema omfattar ett spektrum, som i interna-

tionellt språkbruk på området det finns i flertalet dessa fall inga - av ännu

vedertagna begrepp på svenska indelas i Conflict prevention konflikt-

törebyggande åtgärder som kan bestå ett brett spektrum olika civila av av och militära åtgärder, Peace-making diplomatiska ansträngningar lösa att konflikter sorti brutit ut, Peace-keeping enligt den vanliga multifimknu tionella typen, Peace-building åtgärderna i återuppbyggnadsskedet efter

en konflikt samt Peace enforcement eller Enforcement action åtgärder

av den typ som använts i Irak och Somalia och syftar till världssom att samfimdet enligt VII kap i FN-stadgan ska använda vapenmakt för att tvinga fram fred.

Fredsfrâmjande verksamhet är ett sammanfattande begrepp. Det avser både humanitär civil hjälpverlcsamhet och fredsbevarande eller andra militära in-

satser av de olika typer nämnts. som ovan

Iljdlpinsatser, hjälpstvrkør och hjdlpverksamltet

Utredningen använder i rapporten tennen insatser med personal och utrustning tör att beteckna den typ humanitär hjälp av som utredningsuppdraget framför allt avser. På många ställen i brukar utredningen texten emellertid också de kortare uttrycken hjälpinsatser eller enbart insatser det - - när av sammanhanget klart framgår att det är fråga medverkan svensk om av personal och utrustning och inte finansiella bidrag.

Termerna hjälpsryrkor eller insatsstyrkor använder utredningen för att beteckna de grupper av personal i regel med utrustning skickas - som ut för att göra insatser i katastrof- och tlyktinghjälpen. FN-organen eñerfrågar ofta enstaka specialister eller experter ska fylla vakanser i hjälporganisatiosom nen under ett kritiskt skede av insats. I sådana fall är det uppenbarligen en inte naturligt att tala om styrkor. Utredningen beskriver i kapitel 6 närmare den innebörd begreppen insats- och hjälpstyrkor sotn enligt utredningens mening bör ha.

Begreppet hjälpverksamheten står i rapporten för de samlade insatserna

med personal och utrustning inom ramen för katastrof- och tlyktinghjäl-

ledning och övhjälporganisationen utredningen den Med avser pen. V eller bör byggas för verksamriga har byggts upp upp resurser som -

heten.

betänkande

utredningens

1.5 Disposition av

innehåller utredningens nulägsbeskriv- De tre närmast följande kapitlen

det för insatser med personal Kapitel 2 är redogörelse for system ning. en flyktinghjälpens område förekommer materiel inom katastrof- och som och kapitel 3 beskriver utredningen de resurser nationellt och internationellt. I

och den verksamhet med civila svenska hjälporgan i stort förfogar över som organisation och Redovisningen är inriktad på hjälpinsatser som de bedriver.

illustrera till en del hos Räddningsverket och SWEDRELIEF men insatser personal och utrustning ideella organisationer gör. de insatser med som även verksamhet Försvarsmakten innehåller redogörelse for den som Kapitel 4 en

området militära fredsfrämjande insatser. bedriver inom

kapitel 5 med redovisning av det Utredningens överväganden inleds i en

behovet internationella huutredningen sammanställt om av underlag som svenska insatser med personal och hjälpinsatser och eñerfrågan på manitära avsnitt innehåller utredningens utrustning. Kapitlet avslutas med ett som

i bedömningar i dessa avseenden. egna

överväganden organisationen och kapitel 6 redovisar utredningen sina om I och redogör för de förslag till foran-vändningen de svenska resurserna av

civila svenska ef-

syftar till att göra den ändringar som för möjligheterna att utveckla det Kapitel 7 utgör redogörelse fektivare. en kräver både civila och militära civil-militära samarbetet inför insatser som

sådana insatser. En väsentlig del av sam-

insatser och vid genomförandet av

föremål för samlad behandgäller utbildning, i kapitel 8 är en arbetet som

ling.

överväganden kostnadema

kapitel slutligen, redovisas utredningens om I

verksamheten och finansieringen av den. for

11 NULÄGE

2 Den internationella

hjälpverksamheten i stora drag

2.1 Svenska

hjälpinsatser med personal och

utrustning

2.1.1 Den politiska inriktningen

Den internationella katastrofhjälpens mål, inriktning, kapacitet och organisation är för närvarande föremål för omfattande diskussioner och

förändringar i olika länder och internationella organisationer. Skälet är

att antalet katastrofer och omfattningen dem - av har ökat kraftigt under de senaste åren. Det gäller särskilt de s.k. komplexa katastrofer-

na, dvs allvarliga händelser som har flera orsaker och tvingar det inter-

nationella samfundet att ingripa med politiska, militära och humanitära insatser. Antalet flyktingar har ökat betydligt i samband med dessa

katastrofer. Förändringarna i Östoch Centraleuropa framför allt ut- vecklingen i f.d. Jugoslavien har gjort - att de komplexa katastrofema kommit närmare och blivit tydligare tidigare. oss än

Förenta Nationemas roll som samordnare och verkställare den inav ternationella katastrofhjälpen har ökat med åren. FN-organen har efter

generalförsarnlingens resolution 46 182 1991 om stärkande av samordningen FN:s humanitära katastrofbistånd vidtagit av en rad åtgärder för att snabbare och effektivare än tidigare kunna samordna de internationella hjälpinsatsema. Utvecklingen FN-samordningen av vid de

inträffat har särskilt efter generalsekreterakomplexa katastrofer som -

omfatta flera olika slag av

Agenda for Peace 1992 kommit att

rens utveckling mot att humanitära insatser saminsatser. Det finns en tydlig

fredsbevarande insatser och blir del av större ordnas med militära en

diplomatiska, militära och polisiära omfattar bl.a. operationer som även Syftet med denna samordning ska bevara och främja fred. insatser som

militärt skydda katastrofhjälpsorganisationen.

har ibland också varit att

utvecklingen har inriktningen av den led i den redovisade Som ett förändrats. Regeringen framhåller svenska katastroñijälpen successivt

omfattande arbete återstår 199495:100 bil. 4 att det trots ett prop. uppfylla de krav bör ställas på mycket innan katastrofbiståndet kan som

långsiktighet, effektivitet och professiodet med hänsyn till behovet av

nalitet i insatserna.

i följande avseenden Regeringen kommer under det närmaste året att

driva arbetet med katastroffrågoma: särskilt

uppnå kortsiktiga och Konflikthantering och FN:s förmåga att El samband med komplexa långsiktiga lösningar på problemen i

katastrofer;

FN:s katastrojbistånd; Reformering av

återuppbyggnad och

Sambandet mellan akuta katastrojinsatser,

utveckling;

D Åtgärder för minrojning;

kvalitet på de svenska katastrojnsatserna. Fortsatt hög

identifiera länder kan komma regeringen viktigt att tidigt som Det är enligt vad är möjligt för att söka drabbas interna konflikter och att göra som att av internationella Sverige kommer att i organ förebygga att konflikten bryter ut.

möjligheter tidigt identifiera uppkommanför FN förbättrar sina att verka att

inleda förebyggande åtgärder. de konflikter och att

stödja det reformarbete som pågår Regeringen kommer vidare att fortsätta

samordningen mellan katastrofoch syftar till att förbättra inom FN som vid komplexa katastrofer. och de politiska och militära insatserna hjälpen

Regeringen avser att i det sammanhanget stödja har DHA, som till uppgift att koordinera de olika FN-organens insatser inom katastrofhjälpen.

2.1.2 Det svenska

katastrofanslaget

Grunden för finansieringen den svenska katastrof- och flyktinghjälpen av är det s.k. katastrofanslaget, som i sin tur är del biståndsanslaget. en av Andra anslagsposter har betydelse i det här sammanhanget som är landramama för programländer, som i flera fall har utnyttjats för katastrof- och flyktinghjälp, en del av bidragen till internationella organisationer och anslagsposten för

FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad..

Generella bidrag lämnas till FN-organ som i stor utsträckning ägnar sig katastrofoch flyktinghjälp. Det gäller framför allt UNHCR, WFP, UNRWA och UNICEF. Sverige ger vidare stöd till och medverkar i militära fredsfrämjande insatser med me-

del från försvarsanslaget.

Regeringen framhåller i regleringsbrevet till SIDA för budgetåret 199495 bl.a. följande:

Insatsema skall syfta till att mildra följdema

av naturkatastrofer och vapnade konflikter för de människor drabbats

som samt att i möjligaste mån främja en långsiktig utveckling. Verksamheten skall främst inriktas på akuta insatser för att ge nödhjälp och skydd, och på andra lindra sätt mänskligt lidande. Stöd skall även till återuppbyggnadsinsatser ges och tillflyktingars återvandring samt för röjning minor. av

Katastrojbiståndets eventuella långsiktiga utvecklingseffekt skall vägas in när insatserna planeras. Såväl flyktingkvinnor skall som män om möjligt konsulteras vid planering och genomförande av insatserna. Lokala resurser, både materiella och personella, skall användas i första hand. När så inte är möjligt, skall prioritet åt organisationer ges som utnyttjar svenskt kunnande, dvs svensk personal eller svenska varor för insatser, ifall där

sådant utnyttjande kan bedömas vara ändamålsenligt och vid en internationell jämförelse kostnadseffektivt.

Katastrofanslaget uppgår under budgetåret 199495 till l 290 milj. kronor. Till detta kommer medel ur den s.k. ointecknade reservationen på 99 milj. kronor. Det sammanlagda beloppet för budgetåret 199495 är mindre än

de beviljade bidragen under de båda föregående budgetåren men betydligt

större än de årsvisa medlen under hälñen l980-talet. senare av Detta fram-

katastrofanslaget med fördelning efter händelser Tabell 2.1 Beviljade bidrag från budgetåren 198485-199394 eller verksamheter

Aleruppbyggnad Övrigt Samtliga Budgelár Narur- Krig och Beredskap konflikter och førebyg- och utveckling katastrofer gande åtgärder

MllLkronor:

199394 692 560 8 697 1 383 5 563 499 Summa

Relativ fördelning l S6:

199394 8 G 1 00 perioden 18 64 6 Hela

går av tabell 2.1, också visar att ökande andel

som en av katastrofanslaget

under de senaste tio åren gått till åtgärder orsakade av krig och konflikter samt till återuppbyggnad och utveckling.

SIDA beslutar normalt användning medel från katastrofanslaget om av för

insatser upp till 15 milj. kronor. Åtgärder fordrar

som medel över detta belopp prövas av regeringen efter beredning SIDA. Regeringen beslutar av i en del fall även vid insatser mindre 15 milj. kronor. än Regeringen kan emellertid också bemyndiga SIDA att besluta om åtgärder kan översom stiga 15 milj. kronor.

Svenska hjälpinsatser med personal och utrustning kan finansieras även

genom EU:s biståndsorgan ECHO. Av det bidrag som Sverige lämnar till EU:s hela verksamhet kommer beräknat utifrån den andel de samlade - av medlen som EU anslår till biståndsåtgärder - årligen fram till 1998 drygt 700 milj. kronor att användas för finansiering den av gemensamma biståndsverksamheten. Under år 1993 utnyttjades nära 20 % av biståndsmedlen som EU disponerade för katastrof- och flyktinghjälp.

En del av EU:s medel för katastrof- och flyktinghjälp är reserverade för förebyggande åtgärder mot katastrofer.

2.1.3 SIDA:s hjälpinsatser

egna med personal

Utredningen behandlar i detta avsnitt de hjälpåtgärder som SIDA kan vidta i egen regi. Motsvarande redogörelser för Räddningsverkets och SWED- RELIEF:s verksamhet finns i kapitel

SIDA kan ställa sakkunniga till förfogande för förstärka mottagaren att dennes kapacitet. Det kan gälla experter som kartlägger behoven inom områden där infrastrukturen blivit förstörd i konflikt en eller som planerar åter-

uppbyggnadsinsatser. Återuppbyggnaden kan

avse t.ex. bostäder, vattenförsörjning, avlopp, renhållning, och telekommunikationer. vägar Experter fordras ibland även inom hälsovården och på det psykosociala området för rehabilitering av fysiskt och psykiskt skadade människor.

Det förekommer vidare i samband med del konflikter en att det inte finns någon fungerande mottagarmyndighet och att SIDA rekryterar och ibland

även finansierar expertis internationella hjälporganisationer som kan förfoga över.

för olika slag uppgifter i den egna hjälp- Konsulter upphandlas av SIDA av

det bedöms angeläget att förstärka SIDA:s verksamheten. Detta sker när

speciella uppdrag avseende kartläggning, planekapacitet eller att få egen kontroll utförda. Det finns exempel på svenska ring, genomförande eller

kunnande och internationella nätverk företag som byggt upp ett eget egna

katastrofbiståndet kunna genomföra sådana uppdrag. för att inom

fall under de senaste tio åren utfört arbeten av Svenska företag har i flera

den internationella hjälpverksarnheten. Det sker olika slag inom ramen för

för internationella organisationers räkregel efter upphandling av SIDA som

Hifab under är 1994 uppfört flyktingtör-

ning. Som exempel kan nämnas att

Skanska AB på uppdrag Rädchingsverket läggningar i Bosnien och att av humanitära hjälporganen i Tanzania. Swedtel AB byggt stabslokaler de - Tuzla-området till för närvarande telelänk från Sarajevo över anlägger en

Ungern.

2.2 Andra länders hjälpstyrkor

den verksamhet åtta änder bedri- Bilaga B innehåller översikt över som en flyktinghjälpen Danmark, Finland, Norge, inom den katastrof- och ver Tyskland, Ryssland och Förenta Staterna. Redo- Storbritannien, Frankrike,

uppgifter insatser med framför allt personal visningen är baserad på de om

Sveriges ambassader i respektive länder har sammanoch utrustning som

ställt utredningen.

bilagan medverkar med statliga styrda och Samtliga länder behandlas i som eller mindre grad efter ett flexibelt finansierade insatser. Alla strävar i större

enskilda i de kombinationer som för utnyttjande offentliga och resurser av de redovisade länderna har, som det tillfället är mest lämpliga. Inget av

gjorda sammanställningama, några ståenframkommit de för utredningen av uteslutande för hjälpinsatser utomlands. Den perde styrkor med beredskap

behöver hämtas i de flesta studerade sonal och utrustning som hjälporganen

räddningstjänst- eller civilförsvarsorganisationen, som är avländerna från

länder Danmark, Finland, Tyskland, sedd för nationella uppgifter. I som

Ryssland denna personal cch utrustning Frankrike, Storbritannien och utgör

central del av resursbasen. en

överlag stöd till den civila hjälporganisatio- Det militära försvaret lämnar

andra från ideella organisationer och Specialister och experter nen. i praktiskt taget alla länderna väsentlig ibland från enskilda företag är en 7har central ställning i den humanitära del resurserna. Röda korset en av

hjälpverksamheten i flera länderna av som det finns uppgifter om. Sjukvårdsinsatser är viktig del de hjälpinsatser bl.a. en av som Norge, Frankrike, Storbritannien och Förenta Staterna och sjukvårdspersonalen gör som medverkar är en annan viktig del av resurserna.

Alla länderna har någon form av statlig siyming álpverksarnheten. av Uppgiñen för något av de på central nivå ansvariga statliga hjälporganen år bl.a. att åstadkomma överblick över och till en resurserna se att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Svårigheten för de statliga organen i flera länder år att få till stånd en samordning med de ideella organisationers planering och åtgärder.

I Frankrike och Förenta Staterna ingår den egna utlanalsrepresentalionen

som en integrerad del i den statliga hjälporganisationen. Frankrike har ett

60-tal attachéer runt i världen. Dessa har bl.a. till uppgift om att rapportera om humanitära kriser och ska hjälpa till vid genomförandet franska humaav nitära insatser. De fungerar också som sambandsmän med de organisationer i de hjälpbehövande länderna som bedriver humanitär hjälpverksamhet. Förenta Statemas ambassader svarar för den katastrofplanering som ingår i den amerikanska verksamheten i en del länder. Den amerikanske ambassadören

i ett land som drabbats katastrof är den ende från av en amerikansk sida som kan förklara ett land eller del ett land katastrofområde. en av som Ambassadören kan i samband med sin katastrofförklaring begära att omedelbart fä en

del medel från den amerikanska katastrofhjälpsmyndigheten för kunna

att starta hjälpverksamheten.

Enligt de uppgifter som finns finansieringen katastrofom av och flyktinghjälpen gick 10 % av det danska katastrofanslaget under år 1994 till insatser med dansk personal och utrustning. Motsvarande siffra för Frankrike var

25 %. De franska utlandsmyndighetema disponerade dessutom belopp mot-

svarande 20 % av anslagen till den humanitära hjälpen för lokala åtgärder.

Flera länder överväger för närvarande förändringar som syftar till en fastare hjälporganisation och ska göra det lättare sammanlänka att de egna resurserna. I Finland överväger myndigheterna organisera

att en beredskapsbrigad.

Frankrike avser att inrätta Konsultativ kommission för humanitära en insatser, som ska samarbeta med berörda myndigheter och ideella organisationer.

Den ska enligt ett förslag föreligger behandla frågor som om relationen mellan humanitära insatser och fredsbevarande operationer, såkerhetsproblem,

skattefrågor, ñivilliginsatser, utvecklingen internationell av humanitär rätt samt utvärdering av humanitära operationer.

hjälporgan på förbundsnivå för sam- I Tyskland har diskuterats ett helt nytt hjälpverksamheten. Den tyska försvarsmakten internationella ordning av den hjälporganisation med utbildad personal och har övervägt att inrätta en egen Båda tankarna har emellertid mött starkt motstånd utrustning i beredskap. humanitära verksamheten. Även från olika intressenter inom den tyska om internationella hjälpverksamheten i Tyskland de inte realiseras kommer den organiserad och samordnad sannolikt att fortsätta utvecklas mot en mer

form.

2.3 EU:s katastrof- och flyktinghjälp

2.3.1 Inledning

bildade i april 1992 European Community Humanitarian Kommissionen gemenskapens roll vid hjälpinsatser i länder

Office ECHO för att stärka

skulle både effektivisera och synligutanför gemenskapen. Organisationen humanitärt bistånd till dem drabbas av katagöra arbetet med att ge som mandat kom att omfatta perioden 1992-1999. strofer och konflikter. ECHO:s

for samordning kommissionens hjälp- ECHO:s uppgift blev att svara av EU:s biståndsinsatser effektivare och att insatser. Syftet var bl.a. att göra humanitära hjälpprogram. Programmet är baserat på höja profilen på EU:s verksamheterna inom kommissionen och andra instide tidigare befintliga

tutioner.

2.3.2 Ansvar och uppgifter

omfattar planering och finansiering av hjälpinsatser ECHO:s ansvar katastrofberedskap och förebyggande åtgärder i länder utanför gemen- framför allt i situationer när sådana länder är dåligt russkapen. Det gäller klara naturkatastrofer eller andra allvarliga händelser. tade att själva

nuarande ledning klart markerar att organisationen inte strävar ECHO, vars

bli genomförandeorganisation i konkurrens med andra organ

efter att en finansierar insatser genomförs av intematioinom FN-systemet m.m., som organisationer och icke-statliga organisationer eller andra organ som nella biståndsFN-organen får stor del den totala budgetlämnar humanitärt en av Organisationer Röda Korset, Caritas, Lutherhjälpen, Läkare utan en. som och Rädda Barnen erhåller arman stor del av resurserna. gränser en

för mottagarländema ska kunna minska ECHO har ett särskilt program att

verkningarna av framför allt naturkatastrofer.

2.3.3 Organisation

ECI-lozs organisation är administrativt sett uppdelad på fyra avdelningar. De två första ECHO l och 2 samordnar bistånd till olika u-länder och Öst- - europa. Den tredje avdelningen handlägger allmänna frågor, svarar för katastrofberedskap och förebyggande åtgärder, mobiliserar förmedlar resurser, personal, utövar samordning, ger informationsstöd och handlägger juridiska

ärenden. Den fjärde avdelningen arbetar med finansiella frågor.

En grupp personer med erfarenheter från fältarbete kommer att ingå i en nybildad Technical Advisory Group on Disaster Preparedness PREP-TAG.

Det är fråga om personer med kunskaper Kommissionens arbete, verkom samheten inom vetenskapliga institutioner och arbetet hos internationella bi-

ståndsorganisationer.

2.3. 4 Beslutsordning

ECHO beslutar vanligen på grundval ansökan medel från av en om en organisation. Endast i undantagsfall tar ECHO initiativ och söker organisation en som ska genomföra ett projekt. Inriktningen inom ECHO är somn nämnts att ta initiativ till och stödja hjälpinsatser via internationella eller ideella organ organisationer. Statliga organ kan i del fall få stöd för speciella och been gränsade insatser.

ECHO eftersträvar sedan tid att upprätta avtal Framework Partnership en - Contract med de organisationer ansökt eller ansöka - som avser att om medel. Det finns för närvarande 150 sådana avtal, alla mycket detaljerasom är de. Svenska organisationer som har tecknat avtal är Diakonia, Erikshjâljtven

och Svenska Afghanistan-kommittén. Svenska Röda korset har ett eget avtal

med ECHO men kan också utnyttja det avtal Internationella Röda Korssom et har med organisationen. ECHO har hittills intagit ståndpunkten avtal att av detta slag avprincipiella skäl endast kan slutas mellan organisationen och internationella hjälporgan respektive ideella organisationer. ECHO synes nu-

mera emellertid inte avvisa tanken på att sluta ad hoc-avtal med med t.ex.

det svenska Räddningsverket.

ECHO bedömer behovet av den aktuella insatsen och det lämpligt om år att den sökande organisationen utför den. Medlemsstaterna har framhållit att ett

land eller en organisation inte bör för många bidrag. Det finns inte reglerat

organisationen är medveten omde krav på hur fördelningen ska ske, men

finns hos medlemsstaterna. spridning som

bedömer ansökan och diskuterar med deberörda di- ECHO:s handläggare Avgörande för bedömningen brukar vara de synpuikter som rektoraten. katastroflandet lämnar på ansökan. ECi-IO får årli- ECHO:s representant i Omkring hälften dessa brukar bfallas. 1 400 ansökningar. av gen ca

5 Genomförda insatser

flyktinghjälpen genomförts med resurser rån ECHO Katastrof- och som 760 miljoner ECU. Insatser gprdes i totalt uppgick under år 1994 till över gick till hjälpåtgärder i f.d. Jigoslavien, Su- 63 länder de största beloppen - Haiti, Armenien, Azerbadjan, Georgien och Afghanistan samt dan, Angola, konflikterna i Rwanda och Burundi. insatserna i till åtgärder orsakade av samlade hjälpen. F.d. Jugoslavien erhöll 35 % Afrika utgjorde 40 % av den kraftig förändring med år och f.d. Sovjetunionen 12 %. Detta var en utgjorde drygt 600 miljoner ECL och hela 65 % 1993, när katastrofbiståndet Afrikanska länder fick det året sammanlagt endast gick till f.d. Jugoslavien. allt på EU:s medverkan i hjälpen till 16 %. Förändringen beror framför stora den neddragning avstödet till f.d. flyktingarna i Rwanda och Burundi samt

Jugoslavien ägde rum under år 1994. som

FNssflyktingkommissarie UNHCR mh FN:s livs- Bland FN-organen får stöd från ECHO. Av de intematonella organen medelsprogram WFP mest Framework Partnership Agreenent med ECHO har endast UNHCR träffat ett

katastrofbistånd. om genomförande av

2.4 Internationell samordning inom ajälpverk-

samhetens område

2.4.1 Inledning

insatser sker med personal och utrusning från Samordning av de som internationella organisationer eller skilda länder är en riktig förutsättolika samverkan mellan olika hjälpstyrkor gör at den internaning för den som bedrivas på ett effektit sätt. En sådant tionella hjälpverksamheten ska kunna katastrofemas och insatsemas karaktär ske både samordning måste oavsett för-beredelsema och när insatserna ska genomföras. Departement i DHA bildades 1992 med uppgift itt inom FN-

Humanitarian Affairs

systemet samordna den internationella katastrofhjälpen organisationen

ersatte UNDRO.

Som ett samordningsorgan under DHA inriktat på förberedelserna för

samordnade insatser inrättades senare Inter Agency Standing Committee

IASC, som består av företrädare för de viktigaste FN-organen och för

några av de mest framträdande ideella organisationerna. IASC har i en rapport fastslagit bl.a. att de tre funktionema i internationell insats den en militära, den politiska och den humanitära kan genomföras i integrerade operationer under förutsättning att det finns klart etablerade villkor för ett samarbete som omfattar informationsutbyte, inbördes öppenhet, gemensam planering och logistik.

Samordningen ute i katastrofområdena kan ske genom åtgärder från olika organisationers eller andra sida. DHA:s uppgift samordna organs är att katastrofhjälpen och tar i del fall på sig för en ansvaret att en samordning kommer till stånd i fält. I andra fall utses en Lead Agency bland de FN-or-

gan som deltar i hjälpinsatsen. Om det gäller flyktingkatastrofer är det ofta UNHCR Även FMs utvecklingsprogram UNDP kan komma att utöva ett samordningsansvar. Det sker i så fall utvidgning som en av organisationens uppgift att samordna utvecklingsinsatser. Slutligen förekommer det att FN:s generalsekreterare utser Special Representative SRGS med uppgift en att organisera samverkan.

Utredningen redogör i de följande delavsnitten något mer detaljerat för de uppgifter av samordningskaraktär förekommer vid olika slag som av insatser. En översikt över den samordning inom bl.a. FN-systemet syftar till som att utveckla samarbetet mellan civila och militära vid s.k. multifunkorgan tionella insatser utgör ett underlag för utredningens överväganden i kapitel 7 och redovisas i detta senare kapitel.

4.2 Samordning av räddningsinsatser

FN-organen

Det internationella samarbetet för utveckling katastrofhjälpen har till av stor del skett i den till DHA knutna International Search and Rescue Advisory

Group INSARAG. Gruppen bildades år 1991 och består numera av rep-

resentanter för ett femtontal länder och sju internationella organisationer.

INSARAG har lagt fast riktlinjer för koordinering hjälparbetet vid kataav strofen

1991 antagit resolutionen 46182 har kata- Sedan FN:s generalförsamling år

utvecklats. UNHCR har förbättrat den strofsamordningen inom FN-systemet

insatsftmktionen vid akuta flyktingkatastrofer. samordnande beredskaps- och

resolutionen inrättades under år 1992 DHA, som er- Som konsekvens av en

den tidigare organisationen UNDRO. satte

riktlinjer och rekommendationer utvecklat ett DHA har utifrån lNsARAGzs

Stand-by Teams United Nations Disaster Assessment

system med UNDAC

sådana ska vara ett stöd and Co-ordination Teams. Avsikten är att grupper

räddningsorgan i länder drabbas av i första för lokala och nationella som

internationell hjälp behövs i räddningsarbetet. hand naturkatastrofer och där

vid bedömningen hjälpbehov och ko- En UNDAC-gmpp ska kunna bistå av

i samarbete med lokala ordinering insatserna. Vid behov inrättar gruppen av and To-ordination Centre OSSOC som bas ett On Size Operation organ utbildad består DHA-personal och särskilt för arbetet. En UNDAC-grupp av

personal från åtta olika länder, bl.a. Sverige.

deltagande i arbetet för att vidareutveckla

För repetitionsutbildning och

till arbetsmöten. Grupper har UNDAC-funktionen kallas gruppdeltagama

i Nepal, vid jordbävning i deltagit i insatser vid t.ex. översvämningar en

i Moçambique och Bangladesh. Vid översväm- Indien samt vid cykloner

medverkade två svenska deltagare för att kunna ningarna i Kina år 1994

vilka insatser FN-organen borde delta och bedöma ge en bild av läget

med.

verksamhet inom för samarbets- En samordning sker vidare i DHA:s ramen

Defence Assets Disaster Relief. projektet MCDA Military and Civil

i samarbetet ska kunna använda resurser Syftet är att länderna som deltar

vid internationella hjälpinsatser vid från det civila och militära försvaret

fråga personal och materiel som utolyckor i fred. Det kan vara om stora räddningsorganen själva förfogar gör ett komplement till de resurser som

ska anmälas till DHA, begär stöd Behovet MCDA-resurser som över. av hjälpinsatsen. En övning med praktisk från andra länder och samordnar

genomfördes i Munnansk-området våren tilllâmpning dessa principer av

1995.

för samarbetet utarbetades under de riktlinjer som Överväganden pågår om

överväganden framkommit att det bland de delår 1994. Det har vid dessa

möjligheterna att utnyttja tagande ländema finns olika uppfattningar om t.ex.

unifonnerad personal vid insatser där strider pågår.

MCDA-resursema ska kunna användas även vid miljöskyddsinsatser och i samband med flyktinglijälp.

PF F

Partnerskap för fred PFF har tillkommit på initiativ NATO för av samarbete med bl.a. tidigare Warszawa-paktsländer. Sverige anslöt sig år 1994

till PFF genom ett individuellt partnerskapsprogram IPP. PFF omfattar en rad projekt, som primärt avser t.ex. utnyttjande i fred militära av resurser och utveckling av fredsbevarande insatser. Projekten ska främja samarbetet inom det rent militära området också bidra till utveckla men att en civil-n1ilitär samverkan. Det senare sker bl.a. internationellt inriktad utbildgenom en ning för räddningsinsatser och humanitärt arbete. Sverige har under budget-

året 199495 i regi av Räddningsverket, Försvarshögskolan, Militärhögsko-

lan och SWEDINT genomfört sju kurser för deltagare från främst öst- och

centraleuropeiska länder. Se vidare redogörelsen i kapitel

Även PFF-samarbetet ska kunna vara en tillgång vid miljöskyddsinsatser och

i samband med flyktinghjälp.

4.3 Samordning miljöskyddsinsatser

av

Frågor om samordning internationella hjälpinsatser vid miljöolyckor av har övervägts inom ramen för ett samarbete mellan DHA och FN:s miljöskydds-

program UNEP. Den senare organisationen bildade år 1994 tillsammans med DHA Joint UNEP-DHA Environment Unit, ska s.k. focal som vara en point inom FN-systemet förrnedlingsorgan för bistånd vid miljökatastrosom fer i bl.a. u-ländema. Det nya organet ersatte UNCUEA, på uppdrag som av UNEP analyserade behovet katastrofbistånd av vid inträffade olyckor och av den beredskap för miljöskyddsinsatser förekommer. Analysen som av beho-

ven avsåg i första hand länder i Asien, Sydamerika, Afrika och Östeuropa.

Det svenska engagemanget i dessa frågor hör nära med det föresamman byggande arbete som sker i anslutning till det s.k. APELL-programrnet,

IDNDR-programmet och det bilaterala samarbete bedrivs i de baltiska som staterna och Ryssland.

2.4.4 Samordning inom flyktinghjälpens område

Generalförsamlingens resolution 46 182 1991 stärkande om av sarnordningen av FN:s humanitära katastrofbistånd ledde, som utredningen framhållit, till att UNHCR i slutet år 1991 och i början 1992 vidtog av av en rad

omedelbara beredskapen och samordförändringar för att förbättra den

tlyktingkatastrofer. UNHCR inrättade

hjälpinsatsema vid akuta ningen av

Preparedness and Response Section särskild enhet Emergency bl.a. en sända faltgrupper ska samord- EPRS med hög beredskap för att ut som de inledande hjälpåtgärdema. na

personal kan bygga och organisera flykting- Det ska också finnas som upp

överenskommelse med bl.a. den svenska regeläger. UNHCR har ingått en

Räddningsverket vid behov ska delta med ringen att Sverige genom om basläger och stabsplatser for fältgruppema. Stödgrupper som sätter upp

i Rwanda utnyttjades DHA UNDAC

I samband med flyktingkatastrofen för första gången vid akut flyktingkatastrof

Stand-by Team och OSOCC en

Räddningsverkets Support Team användes för att bygmiljö. i en komplex

samordnade hjälpverksamheten och stödja ett ledningsorgan, som ga upp 50-tal utländska nationella och internationella for fem FN-organ samt ett

statliga och icke-statliga hjälporgan.

förläggnings, forsörjnings- och Uppgifter olika länders tillgångar på om

närvarande i DHA:s Register of Stockpiles of

räddningsutrustning finns för

available for International Assistance. Disaster Relief Items

Svensk medverkan i internationella hjälporganisa-

centrala planering och administration

tioners

olika nivåer i internationella organisationer. Många svenskar är anställda på

administration eller annat stabsarbekan gälla befattningar för planering, Det personal på sådana poster i FN-organ som DHA, te. Att det finns svensk

hjälporganisation ECHO kan indirekt

UNHCR, UNICEF och WFP och i EU:s

och ideella organisationers möjligha betydelse för svenska myndigheters

utrustning i internationella hjälpinfå medverka med personal och heter att

satser.

återhållsamt med att tillvarata svenska intres- Sverige har traditionellt varit

i internationella organisationer. Andelen svenvid tillsättning av tjänster sen organisationer betydligt lägre än den andel av skar är i flera betydelsefulla

för. Regeringen har mot den bakgrunden finansieringen som Sverige svarar

interdepartemental arbetsgrupp ska verka för en nyligen tillsatt en som

organisationer där Sverige är betydande ökad svensk rekrytering till de en

riktlinjer regeringen antagit grund för arbetsbidragsgivare. Enligt de som

verksamhet är det angeläget bl.a. att gruppens

Koncentrera rekryteringen fler svenskar till de av organisationer som enligt svensk bedömning är mest betydelsefizlla;

Förbättra kunskaperna metoder och villkor tillämpas om som vid olika internationella organisationer i samband med extemrekrytering;

Etablera system för mer heltäckande informationsinhämtning

från organisationer när det gäller lediga tjänster uppkommande samt och väntade vakanser;

Mer aktivt och systematiskt bearbeta den svenska resursbasen genom medverkan av professionella externa rekryteringsfunktioner;

Inom strategiska områden uppprätta namnbank med potentiella en svenska kandidater.

Arbetsgruppen ska bl.a. följa utvecklingen av uppkomna vakanser och rekryteringen svenskar utveckla former för av samt stöd till svenska kandidater vid förestående tillsättningar poster inom intemationella av organisationer som det är angeläget att svenskar innehar.

3 Organisation och resurser

i

Sverige för civila hjälp-

insatser med

personal och utrustning

I

Räddningsverket

1 Inledning

Olika slag av hjälpinsatser

Räddningsverket lämnade år 1989 förslag till ett regeringen om former för framtida katastrofhjälp utomlands. Förslaget hade utarbetats mot bakgrund av erfarenheterna från insatsen vid jordbävningskatastrofen i Armenien i december 1988. Regeringen framhöll i prop. 198990:100 bil. 6 betydelsen av att det finns en svensk beredskap rör räddningsinsatser vid katastrofer i andra länder. Enligt propositionen skulle beredskap enligt Räddningsveren kets förslag skapas för situationer där insatser inte genomfördes i enlighet med gällande internationella överenskommelser eller i redan etablerade internationella former.

Regeringen ansåg att Räddningsverket skulle ha sammanhållande ett ansvar för insatsberedskapen inom räddningstjänstens omåde. Räddningsinsatserna skulle genomföras inom ramen för verkets ordinarie verksamhet, men regeringen skulle fatta beslut om varje enskild insats.

Räddningsverkets beredskap för hjälpinsatser med personal och utrustning har successivt utvecklats med utgångspunkt i de behov som föranlett insatser, regeringens olika uppdrag till verket samt de erfarenheter som verket, regeringskansliet och berörda FN-organisationer har fått genom insatserna.

Planeringen Räddningsverkets hjälpåtgärder av har successivt anpassats till DHA:s samordnande verksamhet och till UNHCR:s behov av stöd. Den in-

beredskapsområden verket har gjort överensstämmer i delning i fyra som

DHA använder for samordning av hjälpinsatser: stort med den struktur som

för räddningsinsatser SWEDISH RESCUE TEAM; 1 Beredskap

Beredskap för hjälpinsatser vid akuta flyktingkatastrofer SWEDISH

SUPPORT TEAM;

Beredskap för fömödenhetsinsatser SWEDISH EMERGENCY 3

STOCKPILE; och

Beredskap för expertinsatser SWEDISH EXPERT TEAM. 4

regeringsärende insats med personal och Handläggningen av ett om

materiel

i detta avsnitt den normala beredningen inom rege- Utredningen beskriver

uppdrag för Räddningsverket att vid en flykringskansliet ett ärende om av med medel från UNHCR. Beredningsordningen tingkatastrof göra en insats beslut räddningsinsatser. Kraven på en är i huvudsak densamma vid om t.ex.

emellertid vid dessa slag av insnabb handläggning kan vara större senare

sammanhanget påpekas att handläggningen av ärensatser. Det ska i det här

katastrofanslaget har ett delvis annat förinsatser med medel från den om redovisningen är det emellertid vanligt att lopp. Som framgått den tidigare av beställare insatser också står för finansieringen. UNHCR som av

regeringen ska besluta att en insats ska göras är En förutsättning för att om

från UNHCR. En sådan begäran blir regel att det föreligger en begäran som underhandsdiskussion mellan parterna. UD och Förofta resultatet av en ärendet gemensamt. Det innebär att de båda svarsdepartementet bereder

bl.a. den politiska lämpligheten, finansieringen, departementen behandlar

hur insatsen påverkar beredskapen säkerheten för personalen och frågan om

lämnar underlag för bedömningar av t.ex. den i Sverige. Räddningsverket

och de begränsningar i tiden som kan kalkylerade kostnaden för insatsen

deltar i beredningen med bedömningar av bl.a. kostnalämpliga. SIDA vara Bedömningama är grundade på uppgifter der och andra detaljer i avtalen.

SIDA får vid överläggningar med UNHCR. som

regel i besluten uppgiñen för Räddningsverket, var- Regeringen anger som kostnaden och finansieringen. SIDA f°ar aktigheten i insatsen, den beräknade

avtal med Räddningsverket. Regeringen medregel i uppdrag att ingå som

delar olia också föreskrifter om säkerhetsåtgärder. Vid antal tillfällen ett har regeringen i samma beslut uppdragit eller flera andra myndigheter en att bistå Räddningsverket i samband med insatsen. Som exempel kan nämnas

att Försvarsmakten vid flera tillfällen fått i uppdrag att svara för transporter och att ställa materiel till förfogande.

Räddningsverket svarar i varje särskilt fall for utförandet av insatsen. Verket har rätt att komma överens med UNHCR i frågor av praktisk karaktär som har betydelse för insatsens genomförande. Det kan gälla t.ex. frågor om transporter, materiel, sambandssystem samt rapporterings- och debiterings-

rutiner.

Beslutsordningen är flexibel. Flera av de redovisade momenten kan pågå samtidigt. Det innebär t.ex. att Försvarsdepartementet, SIDA och Räddningsverket samråder detaljer, så om att verket kan förbereda insatsen. Verkställigheten kan av dessa skäl påbörjas så gott som omedelbart efter regeringens beslut.

2 Räddningsinsatser

Planering och beredskap

Räddningsverkets beredskap som utformats med ledning regeringens - av uttalanden i principbeslutet från år 1990 är inriktad - på att en räddningsstyrka mycket snabbt ska kunna organiseras och utrustas för de räddnings-

insatser behövs vid jordbävningar, som t.ex. översvämningar, skogsbränder eller kemikalieolyckor. En styrka består som av standardiserade enheter ska kunna omfatta 5 till 100 man beroende på behoven. Den ska kunna lämna

landet inom 10-12 timmar efter ett regeringsbeslut. Styrkan ska vidare kunna verka i det hjälpbehövande landet under ca 14 dagar och under den tiden vara självförsörjande med förläggning, förplägnad, materielunderhåll och radiokommunikation.

Överenskommelser om personell beredskap finns med räddningstjänsten i ett antal kommuner samt med hundforare, hälso- och sjukvårdspersonal och radiooperatörer. För insatser med mycket kort varsel finns avtal med räddningstjänsten i de större kommunerna den om att personal som för tillfället har beredskap ska kunna disponeras.

För att klara kravet på mycket snabb insats vid en jordbävning första uppgiñen är att rädda överlevande har ur rasmassor en särskild personell -

och materiell beredskap byggts upp.

framgått utvecklat UNDAC Stand-by Teams. Av- DHA har som tidigare

stöd för lokala och nationella räddningssikten är att grupperna ska vara ett

hand naturkatastrofer, som är av såi länder drabbas av i första organ som internationell hjälp i räddningsarbetet. Rädddan omfattning att det behövs

närvarande fyra tjänstemän två från Räddningsverningsverket ställer för -

räddningstjänsten till förfogande DHA ket och två från den kommunala -

har ständig beredskap och ska inom for UNDAC-funktionen. Deltagarna

börja till ett katastrofområde. fyra timmar kunna resa

Genomförda insatser

anspråk vid två tillfálen vid jord- Svenska räddningsstyrkor har tagits i -

1988 och de stora skogsbrändema i Lettbävningen iArmenien i december

svensk räddningspersoml var aktuell även land under juli 1992. En insats av

Tillströmningen räddningsstyrkor vid jordbävningen i Turkiet år 1992. av

regeringen kund: begränsa insatfrån andra länder emellertid så stor att var omfatta leveranser räddningsutrustning. sen till att av

Utbildning

Team har hittills inte fått någon sär- Personalen i Räddningsverkets Rescue

genomgått utbildskild utbildning. Ett undantag är radiooperatörema, som

enligt FN-standard. Iman styrka ning i radioutmstning och radiotrañk en

säkerhets- och samvtrkansfrågor med lämnar Sverige går ledningen igenom

personalen.

anordna nationell utbildning för svensk Räddningsverket överväger att en ske i anslutning till PFF-uppdraget chefspersonal. Det kommer i så fall att

ñån olika länderi planering och utgenomföra utbildning för deltagare att en räddningsinsatser. En sådan utbldning har genominternationella förande av under våren 1995 i samverkan med forts vid Räddningsskolan i Revinge

DHA.

3.1.3 Hjälpinsatser vid akuta flyktingkatastrofer

Inledning

på begäran UNHCR åt Rädd- Regeringen uppdrog i december 1991 av

beredskap för att kuima flyktirgkommissarien

ningsverket att hålla en ge

stöd med logistik och kommunikation vid akuta ilyktingkatastrofer. En särskild stödgrupp ska eller regeringens beslut i varje särskilt fall kunna sättas

när någon av tlyktingkommissariens faltgrupper påbörjar sin koordinerande verksamhet i ett katastrofområde. Regeringen har töreskrivit att beredskapen i största möjliga utsträckning ska upprätthållas inom ramen för Räddningsverkets befintliga beredskap för räddningsinsatser vid katastrofer utom-

lands.

Räddningsverkets uppdrag inom ñyktinghjälpens område var enligt regeringens beslut år 1991 begränsat till beredskap för logistik och kommunikation och alltså snävare än uppdraget som gäller räddningsinsatser. Inom det senare området har verket tidigare framgått som ett sammanhållande ansvar.

Grunden för Räddningsverkets planering sin internationella av hjälpverksamhet under de senaste åren har varit töreskriñ i regleringsbreven en om att verket ska upprätthålla en beredskap för internationell katastrof- och flyktinghjälp.

Planering och beredskap

Enligt regeringsbeslutet och de kompletterande överenskommelsema mellan Sverige och UNHCR gäller beredskapen stödgrupp på sju-nio en personer som under en tid av högst veckor ska bistå UNHCR:s sex tältgrupp med förläggning, försörjning, samband, kommunikation, stabsutrustning och sanitet.

Gruppen ska enligt Räddningsverkets planering kunna lämna Sverige senast

24 timmar etter ett regeringsbeslut.

Efter insatserna vid den kurdiska flyktingkatastrofen på gränsen mellan Irak

och Turkiet år 1991 fömödenhets- och

vattendistribution och insatserna i

f Jugoslavien flykting- och fömödenhetstransporter,

radiokommunikationer, fordonsreparationer m.m. har verkets beredskap breddats till att omfatta hjälpstyrkor på 20-50 för personer transport- och distribution livsav medel, medicin, vatten och övriga förnödenheter för flyktingamas överlevnad och försörjning. Till detta kommer personella och materiella för resurser ledning och samordning samt för radiokommunikation.

Avsikten är att Räddningsverkets Stödgrupper och hjälpstyrkor ska verka inom för UNHCR:s eller ramen ett annat FN-organs ledning och sarnordning. Strävan är att utrustning för två-tre Stödgrupper och en hjälpstyrka ska finnas i beredskap.

Genomförda insatser

helt inom för det övergripande rege- Tre hjälpinsatser har genomförts ramen

i Kenya år 1992 i samband med tillströmringsbeslutet Det gäller insatsen

. i Liberia 1993 samt insatsen i flyktingar från Somalia, insatsen ningen av med tillströmningen flyktingar från Rwanda. Tanzania år 1994 i samband av

till månader- med undantag för Insatsema har varit relativt korta en tre -

den två år långa insatsen i f Jugoslavien.

har varit skiftande. Under den kur- Uppgifterna för de olika hjälpstyrkoma

1991 huvuduppgiften distribution av vatten

diska flyktingkatastrofen år var

kurdiska flyktinglägren i bergen på gränsen mellan och förnödenheter till de

Jugoslavien gällde insatsen transporter av flyk- Turkiet, Irak och Iran. I f.d.

krigsförhållandera isolerade orter i tingar och förnödenheter till flera av

insatsen svarade den svenska hjälpstyr- Bosnien. Under den senare delen av

konvojverksanrheten i östra Bosnien. I för radiokommunikation kan även ställa i ordning flyktingläger med Zaire år 1994 uppgifterna att stora var vattendistribution och vatzenkontroll samt att vägar och sanitet, att ordna

fordonsverkstad. Även insatserna för etablering av upprätta och driva en

UNHCR i Kenya, Liberia och Tanzania stabsplatser och forsörjningsbaser

varierade i karaktär och omfattning.

deltagit ihjälpinsatsema inom Sammantaget har hittills drygt 500 personer

framför allt den långvariga insatsen

flyktingområdet. Flera av insatserna

i Liberia har på grund den komplexa i f.d. Jugoslavien och insatsen - av

ställt betydande krav åtgärder för persomiljön och lcrigsförhållandena

nalens säkerhet.

i Räddningsverkets hjälpstyrkor har utgiorts av Ett 70-tal deltagarna av framför allt officerare. Drygt 50 av dessa anställda inom Försvarsmakten,

Jugoslavien åren 1992-94. De övriga 20 delmedverkade i insatserna i f.d.

Kenya, Liberia, Tanzania, Rwanda i eller flera insatser i Kurdistan, tog en

och Zaire.

också utrustning Försvarsmakten ställer Räddningsverket använder ofta som

i allmänhet inte snabbt går att anskaffa till förfogande. Det är materiel som

terrängbilar, kärror till dessa samt mobil vatpå den öppna marknaden, t.ex.

förnödenheter hjälpstyrkoma behöver har tenreningsuttustning. Av de som

i flera fall levererat torkad eller konserverad mat. Försvarsmakten vidare

for de kostnader uppstår när materielen Försvarsmakten får ersättning som

fömödenhetema ska ställas i ordning eller ersättas. eller

Försvarsmaktens transportflygplan Hercules C 130 har använts för trans-

porter till och från katastrofområdena i Armenien, Kurdistan, Kenya, Liberia, Zaire och f.d. Jugoslavien.

3.1.4 F örnödenhetsinsatser

Beredskap

Räddningsverket har sedan är 1991 sammanfört viss förläggnings- och för-

sörjningsutrustning för civilförsvarsorgansiationen till

ett begränsat antal förråd. Syftet är att ha hög beredskap för en att snabbt kunna medverka med utrustning om ett stort antal flyktingar skulle komma till Sverige eller vid en flyktingkatastrof utomlands. Förråden innehåller för närvarande förlägg-

nings- och försörjningsutrustning för

ca 8 000 flyktingar. Efter beslut av regeringen kan Räddningsverket också civilförsvarsförråd ur eller från de regionala oljeskyddsförråden bidra med utrustning för räddningsinsatser utom-

lands.

Räddningsverkets beredskap går på ut att utrustningen tillsammans med instruktörer från Räddningsverket inom 12-24 timmar efter ett beslut ska

kunna finnas på plats inom det drabbade området.

Utveckling av beredskapen

De av statsmaktema beslutade förändringarna i planering, organisation, bemanning och materiell beredskap för räddningstjänsten i krig leder bl.a. till

att en stor del av den statliga civilförsvarsutrustningen

blir övertalig.

Räddningsverket kommer under år 1995 att överväga hur den övertaliga utrustningen ska disponeras. Verket avser att i detta sammanhang till ta vara och i centrala förråd sammanföra de artiklar som går att använda vid flyk-

tingkatastrofer i Sverige och i andra länder. Enligt Räddningsverkets mening

bör det i detta sammanhang också klaras ut i vilken utsträckning det är lämpligt att göra vissa kompletterande anskaffningar av bl.a. förläggnings- och

försörjningsutrustning.

5 Bostadsförsörjningsåtgärder

i Bosnien

Regeringen uppdrog år 1993 Räddningsverket att i samarbete med

UNHCR snarast genomföra bostadsförsörjningsåtgärder

i Bosnien-Hercegovina inom en kostnadsram på totalt högst 88 miljoner kronor. Projektet, som slutfördes i juni 1994, kom att omfatta uppbyggnad av ett permanent

bosnisk-serbiska orten Sokolac, transiteringsläger for 400 flyktingar i den ca flyktingar och reparation skadade bostäder för nära 3 000 av uppförande av reparation en skola bosnisk-muslirnska orten Srebrenica samt av hus i den

i den bosnisk-serbiska orten Kravica.

genomföra åtgärder i Bosnien Räddningsverket ñck därefter i uppdrag att

slutfördes i januari inriktning ovan. Den första etappen med samma som Regeringen uppdrog i februari 1995 till kostnad 8 milj. kronor. 1995 en av i Bosnien under tid av högst Räddningsverket att fortsätta arbetena en

insatsen skulle uppgå till högst månader. Kostnaderna for den senare sex båda fallen påbörjades i 1995. SIDA ñck i 12 milj. kronor. Arbetena mars

med Räddningsverket och finansiera uppdrag regeringen att ingå avtal i av

verksamheten.

Kostnaderna för Räddningsverkets hjälpinsatser

for Räddningsverkets 20 hjälpinsatser sammanlagda kostnaderna ca De uppgår till drygt 315 milj. kronor deltagandet i Armenien år 1988 sedan delen beloppet drygt 290 milj. löpande priser. Den avgjort största av -

i

100 miljoner av de omfattar hjälp flyktingar. Något mer än kronor - bostadsförsörjningen i Bos-

har gått till åtgärder för redovisade surnrnoma skett dels medel direkt Finansieringen verksamheten har genom nien. av ersättningar från i huvudsvenska katastrofanslaget, dels genom från det

sak UNHCR.

under 1993. Det framgår omfattande verksamheten beslutades De mest omfattningen åtgärderna följande sammanställning, som visar att av av åren 1991-92 och år 1994. emellertid var betydande även

Kostnad, 1 000-tal kronor Finansiering År Land eller Typ av

område händelse

- Per insats Sammanlagt

per år

703 Regeringens Jordbävning 7003 1 88 Armenien anslag för _ oförutsedda

utgifter

850 Oljebolaget Oljeutflöde 850 1 89 Alaska Exxon

1991 Gaza Krig gas- 7 300 Svenska masker biståndsmedel

Turkiet- Flykting- 25 013

Irak-Iran katastrof

Irak 16 000 48 313

-O Turkiet 4 730

47 768 slavien

1291 Liberia - 3 915

F.d. Jugo- 44 980 slavien

ll - bostäder 88 002 136 987 Svenska bistândsmedel

1994 Rwanda Flykting- 7 657 DHA och katastrof svenska biståndsmedel

Tanzania 4 792 UNHCR

Zaire 35 872 UNHCR och svenska biståndsmedel

F. Jugo- - bostäder 8 000 56 321 Svenska slavien biståndsmedel

95 - 12 000

Zaire Epidemi s 000 20 000

Anm. Beloppen är fördelade mellan år efter tidpunktenför regeringensbeslut. Beloppen redovisadeunder är 1995 anger budgeteradekostn

2 S WEDRELIEF

3.2. I Inledning

hjälpinsatser utomlands vid naturkatastrofer Försvarsmaktens humanitära

utförs specialenheten för katastrofhjälp SWEDeller liknande händelser av

Försvarsmaktens internationella centrum RELIEF, administreras av som

SWEDINT.

3.2.2 Organisation och arbetsuppgifter

organisation och för att kunna genomföra SWEDRELIEF har en resurser

i huvudsak följande slag av insatser: -

överlevnad distribution vatten och D Iljälpåtgärder för t.ex. av -

tält och byggnadsmaterial, åtgärder för

livsmedel, anskaffning av

uppbyggnad läger för flyktingar och sanitet och hygien samt av

hemlösa;

hälso- och sjukvård, genomförande D Samordning eller ledning av

och hälsoundersökningar, distribution av massvaccinationer av

och utbildning hälso- och sjukvårdspersonal;

läkemedel av

Vattenförsörjning, uppförande bostäder, D Teknisk hjälp for bl.a. av

verkstäder och bevattningsanläggningar samt återförråd, skolor,

kommunikationer och den kraftförsörjning som ställande av de

hjälparbetet i övrigt ska kunna genomföras; fordras for att

och verkstäder för den samhällsservice som D Transporter, förråd

möjligt måste börja fungera igen. så snart som

sina insatser ett stöd de grupper av SWEDRELIEF ska genom vara Utbildning kan ske för del den lokamänniskor är drabbade. en av som

befolkningen i de situationer som uppkommer. la

3.2.3 Personal

kontrakt med 160 svenska män och kvinnor, SWEDRELIEF har tecknat

med kort varsel tjänstgöra utomlands i högst sex har åtagit sig att som skäl föreligger ska tjänstgöringen kunna formånader. Om särskilda

månader. De antagna väljs ut bland ett mycket stort längas upp till tolv

antal sökande och har i allmänhet flera års erfarenhet av arbete i u-länder. Kraven på yrkeserfarenhet och språkkunskaper betydande. är

I styrkan är för närvarande ett 20-tal yrken representerade bl.a. läka- re och andra anställda inom hälso- och sjukvården, ingenjörer och arbetsledare inom anläggnings-, bygg- och VVS-branschen, ingenjörer,

arbetsledare och tekniker inom fordonsbranschen samt transportledare,

förrådschefer, telegrañster och logistiker. Det behövs framför allt per-

sonal med erfarenhet av att leda och samordna arbete.

Samtliga rekryterade genomgår en grundläggande utbildning under en vecka. All personal medverkar dessutom varje år i ett infonnations-

och utbildningsmöte under två dagar. I samband med en insats får varje deltagare en kortare utbildning inriktad som är på de uppgifter han som eller hon ska utföra i hjälpornrådet.

För administrationen verksamheten inom av SWEDRELIEF finns och en en halv årsarbetskrañ chef och assistent under 75 - en en % av normalarbetstiden.

3.2.4 Utrustning

Personlig utrustning till deltagarna i hjälpstyrkan finns i förråd hos

SWEDINT. Det gäller också till del den gruppumrstning en som ford-

ras. Övrig materiel behövs hämtar SWEDRELIEF

som från Försvarsmaktens förråd eller upphandlar i Sverige, det hjälpbehövande landet,

ett land i närheten av hjälpområdet eller något FN-förråd.

3.2. 5 Föreskrifter för användning

av SWEDRELIEF

Regeringen beslutade år 1984 att bl.a. följande föreskrifter ska gälla

vid de insatser som SWEDRELIEF tas i anspråk för:

1 Framställning utnyttjande specialenheten om av ska göras av FN eller något dess specialorgan av som har operativt ansvar för biståndsverksamhet i utvecklingsländer.

2 Personal och utrustning ställs till förfogande för att under en begränsad tidsperiod genomföra en hjälpinsats. Enhetens personal ska som regel tjänstgöra i den ska grupp, men även kunna ställa en eller flera specialister till förfogande.

Tjänstgöringen

insats begränsas till högst sex månader. ska för en och samma föreligger ska den kunna förlängas till tolv Om särskilda skäl

månader.

vid behov stödja administrationen av swEDRELlEFzs 3 SIDA ska frågor rekrytering och utbildning i biverksamhet, särskilt i om gäller enhetens personal. ståndsfrågor som

biträdande utrikes-

4 Chefen för Utrikesdepartementet numera

ärenden insats med SWEDRELIEF i ministern ska bereda om Försvarsdepartementet och chefen för samråd med chefen för

Finansdepartementet.

ska regel företas personal 5 Rekognoscering på platsen som av Företrädare för utrikesforvaltningen eller från SWEDRELIEF. SIDA ska biträda det behövs. om

regel med medel från katastrofanslaget. Insatsema finansieras som SIDA, sluter avtal med den Underlag för beredningen lämnas av som organisation har begärt medverkan från SWEDinternationella som

RELIEF.

3.2.6 Genomförda insatser

1970-talet genomfört 22 hjälpinsat- SWEDRELIEF har sedan slutet av 300 har deltagit i hjälpverksamheten. ser. Sammanlagt nära personer uppgår till totalt knappt 130 milj. kronor. Kostnaderna

skett i afrikanska länder, några i Drygt hälñen antalet insatser har av ytterligare några i Mellanöstern och Syd- Central- eller Sydamerika och visar omfattningen i stort och ostasien. Detta framgår tabell som av enskilda insatserna sedan slutet l970-talet. inriktningen av de av

3.3 Ideella organisationer

3.3.1 Inledning

sig hjälpverksamhet i kata- En rad svenska ideella organisationer ägnar organisationerna deltar i samordningen strofdrabbade länder. De större inom det nätverk som har bildats.

Tabell 3.1 S WEDRELIEF insatser sedan år 1978 :s

Period Insatsensinnehåll Samarbetande Tid Antal Kostorgzznisatiøn per- nad. Land soner rniljJir

1978-80:

Zambia Uppförande mobilt av Dec 1978 4 1 sjukhus

Thailand, Vattenförsörjning, UNHCR,WFP Nov 1979- 50 7 Kampuchea samband, transpon- dec1980 ledning,nutrition

Somalia Vattenförsörjning, hälso- UNHCR Mars1980- 25 7,4 vård,byggnadsverksamhet, 1981 mars verkstäder

Algeriet Byggnadsverksamhet UNDP Okt-dec 5 1,9 1980

I 981 985: -I

Uganda Transponledning, vatten- UNDP Mars-sept 30 5,8 försörjning,hälsovård 1981

Honduras Vâgbyggnad, verkstad UNHCR April 1982- 11 2,5 mars 1983

Libanon Röjning UNRWA Okt-dec S 0,5 1982

Ghana Verkstad,samband WFP Mars-april 3 1,4 1983

Etiopien Verkstad UNDRO,UNDP Aug-nov 3 0,4 1983

mars nutrition 65

Samarbetande Tid Antal Kost- Period Insatsens innehåll plf- nad organisation smer miblb Land

Mars-nov 8 Sudan Byggnadsverksamhet, UNHCR Vattenförsörjning, halso- 1985

vård

I 986-] 990:

Aug 1986- 12 8 Uganda Vattenförsörjning, UNHCR transportledning, radio- okt 1987

kommunikation

April 1988 4 0,15 Västbanken Rehabilitering av flyk- UD tingar, planering

April-juli 5 0,6 Sudan Transponledning WFP Lifeline Sudan 1989

April-maj 4 0,15 Seminarium CEPREDENAC Panama om utvecklingsfrågor 1990

Maj 1990 1 1,9 Vägar ochbroar SIDA Tanzania

I 991 -I 995:

Febr-okt 37 15,8 Liberia Sjukvård, teknik UNICEF och logistik 1991

CEPREDENAC 1991-94 2-4 3 Central- Planering amerika Juni1991- 27 13 Somalia Sjukvård, nutrition, UNICEF Vattenförsörjning, logistik juni 1992

samband

Juli 1993- 7 22 Mozambique Logistik, samband ONUMOZ jan 1995

Aug 1994- 7 13,6 Angola Iviinröjning, brorepara- WFP Vägunderhåll aug 1995 tioner,

Den redogörelse följer beskriver i drag den organisation som stora och de resurser som några av organisationerna i nätverket förfogar över.

2 Svenska Röda korset

Röda korset ska genom sin verksamhet förhindra och lindra mänskligt lidan-

de och arbeta för mänsklig värdighet. Rörelsen medverkar med insatser vid

alla stora katastrofer i världen för att åstadkomma försörjning en med livsmedel, kläder och annat. Upprättande flyktingläger skötsel och av samt organisering av verksamheten i dessa är viktig del en annan av verksamheten. Till uppgiñema hör vidare att besöka politiska fångar och krigsfångar, hjälpa

till med kontakter och återförening samt ställa krav på respekt för mänsklig

värdighet för de av olika konflikter mest utsatta och drabbade människorna.

Röda korset har under de senaste åren använt omfattande för resurser även det förebyggande och långsiktiga utvecklingsarbetet, efter hand ökar i som betydelse. En omfattande metodutveckling pågår för närvarande på detta

område inom rörelsen.

Svenska Röda korset bistår både ekonomiskt och personellt de båda gre-

narna av den internationella Röda kors-rörelsen: Internationella Röda kors-

federationen IFRC med de nationella föreningarna - som medlemmar och Internationella Rödakors-kommittén ICRC, är för hela som ursprunget rörelsen. Federationen ingriper vid naturkatastrofer och stöder utvecklingen

i de nationella föreningarna. Kommittén medverkar framför allt i akuta situa-

tioner. Ett hundratal personer rekryteras varje år Svenska av Röda korset för uppgifter utomlands i de internationella verksamhet. organens

Svenska Röda korset håller på att bygga upp moduler motsvarande s.k. insatspaket service packages för att kunna förse läger för 40 000 flyk- tingar med vatten och sanitet. Syftet ordna dricksvatten är att av acceptabel kvalitet och att åstadkomma Sanitär standard en som förhindrar spridning av sjukdomar samt gör att flyktingarna även i övrigt kan leva drägligt med hånsyn till Sanitära krav. Varje grupp kommer att bestå fyra-fem av personer som ska planera, organisera samt leda arbetet i falt. Ett samarbete håller på förberedas inom för det internationella Röda korset ramen med de nationella föreningarna i bl.a. Frankrike, Tyskland och Österrike.

3.3.3 Kyrkans Utlandsrekrytering

Kyrkans Utlandsrekrjytering International

Church Recruitment, ICR är ett

Missionsrâdets för Evangeliska Fostersamarbetsorgan inom Svenska ram

Kyrkans Mission SKM och Lutherhjälpen. landsstiñelsen EFS, Svenska

ställa personal till förfogande for katastrof- Organisationen har till uppgift att

tidigare har arbetat som missionärer och flyktinghjälp. Det är personer som

längre perioder i samverkan med eller biståndsarbetare under kortare eller

länder i Afrika, Asien och Latinamerika. kyrkor inom

1980-talet register över ett 30-tal personer som ICR har sedan början av ett

till katastrofoniråde. Gruppen organiberedda att med kort varsel resa ett är med det behövde göras insatser i Libaserades ursprungligen i samband att

anspråk vid hungerkatastrofen i Etiopien för En del togs i non. av gruppen sammanhanget att hjälpstyrkan fick tiotal år sedan. En svårighet i det var ett arbetstillstånd från den dåvarande regeringen i landet. vänta på

utlandspersonal i kyrkan för katastroñnsatser Tanken på att använda tidigare

samband med katastrofen i Somalia år 1992. Insatsema aktualiserades åter i

personliga kontakter förekom mellan genomfördes följd av de som som en UNHCR och UNICEF. Somaliaföreträdare för ICR och representanter for

Rwanda. I det sammanhanget

katastrofen följdes flyktingkatastrofen i

av till FN-systemet behövdes for att en insats hade ICR inte de kanaler som

kyrkans sida skulle komma till stånd. från

arbetade 1 400 företrädare för olika Enligt Svensk lvfissionsstatistik ca

de ingår i ICR med uppgifmissionsorganisationer även andra än som - -

i u-ländema under år 1993. ter

3.3.4 Rädda Barnen

katastrofbistând i akuta nödsituationer i de Rädda Barnen är berett att ge

biståndets är utsedda till programlånder.

inom det svenska ram länder som lämnar ska inriktat på barn och Katastrofbiståndet organisationen vara som mödrar. Rädda Barnens möjligbarns vårdnadshavare i praktiken oftast - lokala i länder där organisationen har heter bistånd är regel större att ge som I dessa länder har organisationen lätsamarbetspartners och ett fältkontor.

Det går också att integrera akuta inän på andra håll att bedöma läget. tare

i det långsiktiga hjälparbetet. satser

beredskapsstyrka, består ett 20- Rädda Barnen inrättade år 1993 en som av

i socialt arbete och psykosociala insatser tal personer med specialkompetens

Beredskapsstyrkan står till förfogande for UNHCR. i katastrofsituationer.

ständig beredskap och beredda att inom tre antalet deltagare har Hälften av

dygn rycka ut för att bistå UNHCR. Den återstående delen kan Rädda Bamen använda för att utforma hjälpinsatser egna eller låta andra FN-organ eller internationella organisationer disponera. Ett stort antal uppdrag har genomförts sedan verksamheten startade år 1993.

Ett samarbete kan ske med andra hjälporganisationer i samband med utbild-

ning och vid genomförandet av hjälpinsatsema.

Rädda Barnen kan bidra till att finansiera andra organisationers katastrof-

arbete både inom den egna internationella rörelsen och utanför. Förutsättningen är att insatserna är inriktade på barnens behov och att de är förenliga med Rädda Barnens mandat och huvudprioriteringar.

3.3.5 Volontärverksamhet

Regeringen har prop. 199495: 100, bil. 4 uttryck för den gett roll som volontärorganisationer kan spela i biståndsverksamheten:

Volontärverksamheten är den i särsklass största personalresursen inom svenskt utvecklingsarbete. Den ett stort antal svenskar ger möjlighet till praktisk erfarenhet arbetet i u-land. Volontärarbetet av inriktas allt mera på insatser för demokratisering, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.

En översyn pågår i syfte att skapa flexibla och ändamålsenliga mera bidragsreglerfär att volontärer med fälterfarenhet skall nyttiggäras för kort-

tidsinsatser i samband med katastrofer

och särskilda humanitära insatser.

Många ideella organisationer sänder ut volontärer i för humanitära hjälpin-

satser. En av dessa organisationer är Svensk volontärsamverkan SVS, som inrättades till följd ett riksdagsbeslut år 1981 av genom ombildning fredsav kåren till en organisation där folkrörelsema själva är medlemmar. Omkring 500 volontärer har sedan organisationen kom till deltagit i bistândsarbete

under som regel tvâ år.

SVS har en beredskapsgrupp ska kunna som ge personellt stöd under kortare perioder. Resursbasen omfattar drygt 250 Syñet tillvara personer. är att ta och utveckla den kompetens som finns hos volontärema och att ställa den till förfogande i biståndsverksatnheten. Volontärema har kunskaper inom områdena undervisning, hälsovård, teknik, socialt arbete, kultur, jord och skog samt administration.

SVS går den l juli 1995 med Föreningen för bistånd samman och infonna-

iiivilligorganisationema BIFO i Forum Syd, som kommer att tion genom folkrörelser. Forum Syd ska arbeta med bistånd företräda drygt 80 svenska

nätverksarbete, infonnation och opinionsbildning,

och kompetensutveckling,

idé- och utvecklingsarbete.

ungdomsverksamhet samt

3.4 Civilpliktig personal

redogörelse for utredningens överväganden om Kapitel 6 innehåller bl.a. en

pliktutbildad personal vid internationella hjälpinmöjligheterna att använda

beskriver utredningen reglerna för uttagning I det avsnitt som följer satser. utbildning preliminärt är planerad.

pliktpersonal och den som

av

planerad utbildning,

3.4.1 Regelverk, m. m.

Grunder

totalförsvarsplikten, regleras i Civilplikten är en del av som

1994:1809 totalförsvarsplikt; och D Lagen om

1995:238 tøtalförsvarsplikt. EI Förordningen om

skyldig tjänstgöra inom totalförsva- En totalförsvarspliktig är enligt lagen att

hennes kroppskrañer och hälsotillstånd i den omfattning hans eller ret som civilplikt, värnplikt eller allmän tillåter. Tjänstgöringen kan fullgöras som

svenska medborgare män och kvinnor yänsteplikt. Skyldigheten avser alla -

också och i ålder som utan att i åldern 16-70 år. Den gäller var en samma svensk medborgare är bosatt i Sverige. vara

föreskrivit personal får tas ut för tjänstgö- Regeringen har i förordningen att

verksamheter inom totalförsvaret som framgår ring med civilplikt inom de

sammanställningen följer på nästa sida. av som

Krigsørganisationens behov, m.m.

totalförsvarspliktig är skyldig att genomgå mönst- Varje svensk man som är inte kan fullgöra värnplikt eller civildet inte är uppenbart att han ring - om totalförsvarspliktig efter mönstring har plikt. Grundutbildningen för en som

under högst 320 dagar. Repetitionsutbild-

skrivits in för civilplikt får pågå

dagar fördelade mellan flera tjänstgöringstill-

ningen får omfatta högst 240

fallen.

Det civila försvaret Försvarsmakten

Polisverksamhet Hälso- och sjukvård Befolkningsskydd Tandvård Hemskydd Veterinärverksamhet Räddningstjänst, Posthantering inkl. räddningstjänst vid flygplatserna Gränsövervakning Hälso- och sjukvård Väghållning Tandvård Flygtrañkledning Kommunal tillsyn inom miljö- och hälsoområdet

Underhåll och reparationer av järnvägar och vägar

Veterinärverksamhet 10. Flyktingmottagning

11. Drift och underhåll inom elproduktion och

nätverksarnhet 12. Barn- och familjeomsorg 13. Handikapp- och äldreomsorg

14. Själavård och sociala insatser

15. Begravningsvcrksamhet

Den som efter utredning annan än mönstring bedöms lämplig för civilplikt eller som är äldre än 24 år - får inte skrivas för tjänstgöring med - en grundutbildning är längre 60 dagar.

som än Lagen 1994:1810 möjlig-

om het för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning reglerar möjligheterna för kvinnor att efter särskild antagningsprövning skrivas for värnplikt eller för civilplikt med grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Inskrivning totalförsvarspliktiga

av ska ske i den utsträckning behövs som

i krig inom Försvarsmakten och det civila försvaret krigsorganisationens

behov

eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap. Den man som vid

mönstring bedöms ha förutsättningar att ñillgöra civilplikt eller värnplikt men inte blir inskriven för sådan tjänstgöring ska placeras i en utbildningsreserv. Även kvinnor som genomgått särskild antagningsprövning kan, om de själva gär med på det, placeras i utbildningsreserven.

Tjänstgöring med civilplikt i verksamhet förenad som är med egentliga

ske i ordnings- eller bevakningsverksamhet. stridsuppgifter får endast

det civila försvaret

4.2 Behovet av pliktpersonal inom

ÖCB:s rapport

1994-03-17 i uppdrag

i 1994 års planeringsanvisningar

Regeringen gav

frmktionsansvariga myndigheter redovisa behovet av ÖCB att i samråd med

under återstoden 1990-talet.

pliktpersonal inom det civila försvaret av

Uppgifterna skulle avse

D Befattningskrav;

Innehållet den grundläggande utbildningen; D i

D Utbildningstidens längd; och

Antalet bör tas ut till plikttjänstgöring. D personer som

regeringen ÖCB att i samråd med kompletterande anvisningar uppdrog I Vapenfristyrelsens arbetsuppgifter Vapenfristyrelsen föreslå hur den del av

nuvarande anslaget D 5 Vapenfristyrelsen ska finnas kvar och det som och organisationer inom totalskulle fördelas mellan berörda myndigheter

1994-09-13 Pliktpersonal inom det civila försvaret. ÖCB har i rapporten

sina och Vapenfristyrelsens överväganden. försvaret redovisat resultaten av

behovet personal för krigsorganisationen

ÖCB framhåller i rapporten att av

i det civila försvaret i första hand går att inom myndigheter och andra organ

fiivilliga. Det underlag ÖCB fått från tillgodose anställda och som genom det till 2000 finns ett behov

berörda centrala myndigheter visar att fram år

med längre grundutbildning än 60 dagar ut drygt 10 000 civilpliktiga att ta på högst 60 dagar. Omfattningen och omkring 12 500 med grundutbildning

enligt myndigheternas bedömningarr den längre grundutbildningen varierar av

mellan 70 och 306 tjänstgöringsdagar.

bör enligt ÖCB fortlöpande ske En revidering de gjorda bedömningama av personal hos Pliktverket. ÖCB anser inför myndigheternas beställningar av

bör hösten 1996. Regeringeni personalbehovet göras att en ny genomgång av

i samråd med ÖCB genomföra bör uppdra Arbetsmarknadsstyrelsen att

prövning. denna nya

pliktpersonal inom olika verksamheter Behovet av

pliktpersonal med längre grundutbildning än 60 dagar som

Det behov av

föreligga framgår översikten i tabell 3.2. ÖCB för närvarande anser av

Tabell 3.2 Grundutbildning under 60

mer än dagar budgetåren 199596-2000

Funktion Antal Antal personer Befattning dagar i -øw Summa 199596 1997 1998 1999 2000

Befolkningsskydd och räddningstjänst

llälso- och sjukvård:

Transporter:

Medhjälparei arbets- 255 25 25 25 25 25 125 lag inom Banverket Flygplatsbrandman 306 630 420 420 420 420 2 310

Energiförsörjning:

Trossanzfunden: Assistent 220 60 60 Summa 2 512 - 1911 1961 1936 1786 10186

osäkerheten i uppgiñema är stor. Någon inventering av ÖCB framhåller att pliktpersonal har inte skett. Även de uppgiñer som kommunernas behov av ÖCB behovet pliktpersonal inom den kommunala sektorn redovisar om av myndigheternas uppskattningar. Det gäller inte är grundade på de statliga pliktuttagna inom Befolkningsskydd och räddningsminst den stora gruppen kan behöva omprövas när det finns erfarenheter av hur tjänst. Antagandena personalbehovet inom räddningstjänsten i krig och kommunerna bedömer bemanna organisationen. Möjligheterna att för den komhur de avser att utnyttja personalen inom den nuvarande civilmande krigsorganisationen försvarsorganisationen kommer att påverka rekryterings- och utbildnings-

behovet.

Bedömningama behovet att rekrytera pliktpersonal till Elförsärjning av NUTEK den studie personalförsörj-

kan behöva revideras sedan slutfört om

inom elområdet i krig pågår. Aven Ellagstiñningsutredningens ningen som

Grundutbildning under högst 60 dagar budgetåren

Tabell 3.3 I 99596-2000

Funktion Antal Antal personer Summa Befattning dagar 199596 1997 1998 1999 2000

Ordning och säkerhet:

100 l 100 l 100 4 300 Beredskapspoliser 19 600 400 1

Befølkningsskydd och räddningstjänst:

500 500 500 2 750 HundRirare 750 500 500 500 500 500 2 750 Hemskyddsgrupp- - 750

chef stf 500 500 500 500 2 750 Samverkansgmpp- 12 750

chef stf

600 2 600 2 600 12 550 2 500 l 900 2 Summa -

betänkande med förslag till riktlinjer för elberedskapen kan komma att för-

ändra personalbehovet. En utredning pågår vidare trossamfimdens beom hov av pliktpersonal i kig.

ÖCB:s bedömningar av hur mycket pliktpersonal med en grundutbildning upp till 60 dagar som kommer att behövas framgår av tabell 3.3. Större delen av personalbehovet kommer sannolikt även här att föreligga inom funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Avsikten är att de beredskapspoliser som redovisas i tabellen ska rekryteras bland militärt utbildad personal som lämnat fältförbanden.

Grundutbildningens innehåll

Den föreslagna grundutbildningen till räddningsman kommer enligt de hittills preliminära överväganden som ägt att omfatta inledande rum en utbildning under nio veckor och praktik inom den kommunala räddningstjänsten

under 12 veckor. Avsikten är att eleverna utbildningen genom ska kunna

utföra brandsläckning, olje- och kemikalieskyddsåtgärder,

räddning i samband med bl.a. ras och trafikolyckor samt medverka i sjukvård.

Den som har tagits ut till ammunitionsröjare eller saneringsman genomgår först utbildning till räddningsman och får därefter fyra veckors specialutbild-

ning i ammunitionsröjning respektive sanering.

Utbildningen till ambulansförare och sjukvårdare ska förbereda den civilpliktige för de uppgifter och speciella påfrestningar orsakas som av massskadesituationer. Utbildningen för ambulansförare omfattar teoridel en under nio veckor och en praktikdel under veckor. sex Teoridelen innehåller gemensamma grunder för civilpliktiga samt undervisning i fordonsskötsel, motorkimskap, sambandstjänst och sjukvård. Den som blir uttagen till sjukvårdare får teoretisk och praktisk utbildning under sammanlagt tio veckor.

Regeringens beslut

Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 199596 beslutat om fördel-

ning av medel för utbildning civilpliktig av personal under budgetåret. Medlen är avsedda for utbildning i en omfattning i huvudsak som överensstämmer med förslaget i ÖCB:s rapport.

3.4.3 Förslag inrättande av en miljövärnskår i

om

Kristianstad

redogörelsen i kapitel till utredningen Regeringen har, som framgått av

Kristianstads kommun inrättande av en miljööverlämnat ett förslag från om

6-området i Kristianstad. Verksamheten ska vämskâr inom det tidigare P

försök under minst två år och baserad på enligt förslaget bedrivas på vara

civilpliktiga enligt lagen totalförsvarsplikt. tjänstgöring för om

civilpliktiga föreslås omfatta teoretisk del som Hög- Utbildningen för de en

praktisk del. Den delas enligt skolan i Kristianstad svarar för och en senare

insatsområden: sanering i samband med miljöolyckor, anförslaget i fyra

reduktion näringsläckage från jordbruket, återläggande dammar för av av vedaska till skogslandskapet och provtagning i miljön. förande av

samhället utbildning de civilplik- Syñet med verksamheten är att genom av

för insatser till skydd för miljön i landet. I ett längre tiga ska få en reurs

verksamheten eventuellt blivit permanent ska miljöperspektiv efter att - utföra internationella insatser, t.ex. i länderna nmt vämskâren också kunna

Östersjön.

4 Svenska militära

jredsfrämjande insatser

Inledning

Från och med upprättandet av den första FN-missionen i Mellanöstern år 1948 har det fram till nu genomförts eller påbörjats 30-tal fredsbevaranett de operationer i FN:s regi. Verksamheten har vuxit kraftigt under senare år. Enbart under år 1992 utökades de insatta styrkorna från omkring ll 500 till ca 50 000 Den civila man. personalen ökade från 700 till 9 000 personer. I september 1994 deltog sammanlagt något 78 000 mer än personer i FN:s fredsfrämjande insatser. Flera av operationema omfattar både civila och militära uppgifter.

Mer än 60 000 svenskar har under åren gjort FN-tjänst. För närvarande deltar Sverige med ca l 300 personer fördelade mellan sju FN-operationer. Drygt 1 200 av dessa tjänstgör i UNPROFOR i f.d. Jugoslavien. De övriga fullgör olika observatörs- och monitoruppdrag i världen. runt om

Regelverk och organisation

1 Författningar

Regeringen grundar sina beslut om insatser internationellt fredsfrämjande operationer på

El Lagen 1992:l 153 om väpnad styrka fär tjänstgöring utomlands.

Enligt denna lag, som den 1januari 1993 lagen

ersatte om beredskapsstyrka

framställning från FN eller OSSE ställa for FN-tjänst, får regeringen efter den utlandsstyrka ska finnas organiserad inom Försvarspersonal ur som fredsfrämjande verksamhet utomlands. Det frammakten till förfogande for samtidigt får tjänstgöra utomlands i går lagen att högst 3 000 personer av organisatoriska och praktiska skäl har det utvecklats en väpnad tjänst. Av obeväpnad civil personal olika slag t.ex. praxis som innebär att även av tulltjänstemän kan anställas i Försvarsmakdiplomater, civilpoliser och delta i FN-operationer. Lagen begränsar tens utlandsstyrkor för att t.ex. antalet obeväpnade gör utlandstjänst. inte som

deltagande svensk-dansk bataljon i Bosnien- Regeringens beslut om av en emellertid inte på lagen väpnad styrka för Hercegovina grundade sig om utomlands. Skälet FN:s mandat i detta fall ansågs ut tjänstöring var att fredsfrämjande verksamheten. Beslutet fattades i över den traditionella stället efter särskilt medgivande riksdagen. ett av

beslutat lag innebär att regeringen Riksdagen har under 1994 om en som styrka utomlands för att delta i övningar och bemyndigas att sända väpnad fredsbevarande verksamhet inom ramen för internaannan utbildning för Bestämmelserna syftar i närtid till att möjliggöra samtionellt samarbete.

verkan inom ramen för PFF.

2 Organisation

internationella verksamhet ska genomföras med samma Försvarsmaktens ansvarsförhållanden, ledning och organisation som gäller för Försvars-

innebär att Försvarsmaktens högkvarter maktens åtgärder i övrigt. Det Ett produktionsuppdrag lämnas till en leder och inriktar verksamheten. fördelningschef, verkställer åtgärderna. regional produktionsledare som

SWEDINT, lyder under armé- Försvarets internationella centrum som produktionsledaren och är sammanhållande för ledningen, lämnar stöd till internationell tjänst. SWEDINT har en expertroll, understöd till förband i och arbetsgivarroll. Till utbildningsrollen hör att svara en utbildningsroll en nordiska utbildningssamarbetet inom det fredsfrämför Sveriges del av det Sverige utbildas stabsoñicerare och civilpoliser från samtjande omrâdet. I liga nordiska länder för internationella uppdrag.

personal för utlandsförbanden sker på många håll i För- Utbildningen av organisation. Kvinnor ska göra utlandstjänst i militära svarsmaktens som personal i mindre enheter, officerare och militära observatörer förband,

utbildas emellertid vid SWEDINT.

Genomförda och pågående insatser

Sverige har under de senaste åren deltagit i tio fredsfrämjande operationer som har avslutats under perioden. Lika många operationer pågår för närvarande med svensk personal som deltagare.

Fördelningen mellan olika länder och operationer framgår av tabell 4.1.

Den ersättning som Försvarsmakten erhåller för den militära fredsfrämjande verksamheten uppgick under budgetåret 199394 till nära en miljard kronor. Beloppet innebar en fördubbling jämfört med ersättningen under budgetåret 199293. Det ska framhållas att ersättningen inte täcker samtliga kostnader som Försvarsmakten har för verksamheten. De redovisade beloppen ska göra det möjligt för Försvarsmakten att bestrida kostnaderna för utbildning, rekrytering, löner under tjänstgöringstiden, transporter och en del övriga kostnader i operationsområdet. FN står för väsentlig del en av kostnaderna för uppehållet under tjänstgöringstiden. Andra kostnader för förslit- - t.ex. ning av materielen har hittills belastat olika anslag i försvarshuvudtiteln. -

svensk

Tabell 4.1 Internationellafredsfrämjande insatser som

deltagit i åren 1948-95

militär personal

Är Typ av personal Land Operation

Avslutade operationer:

-1987 Bataljon Cypern United NationsPeace- 1993 Civilpoliser KeepingForce i Cyprus - UNFICYP

-1986 Sjukhuskompani Libanon United Nations Interim 1986-1994 Underhållsbataljon inkl Force in Lebanon sjukhus UNIFIL

Transition 1989- 1990 Civilpoliser Namibia United Nations Assistance Group in Namibia UNTAG

Operation 1993 Fältsjulchus Somalia United Nations 1994 Civilpoliser in SomaliaUNOSOIW 1992-93 SWEDRELIEF

Transitional 1991-93 Civilpoliser Kambodja United Nations Authority in Cambodja UNT AC

1993-94 Militära observatörer Mozambique United Nations Operations ONUMOZ - Civilpoliser in Mozambique - SWEDRELIEF

Good 1988-90 Militära observatörer Afghanistan United Nations Oñices Missionin Afgahnistan and Pakistan UNGOÅIAP

1988-91 Militära observatörer Iran-Irak United Nations Iran-Iraq Military Observer Group UNIIMOG

Land Operation År Dp personalantal av personer

Central- UnitedNationsObeserver 1989-93 Militära observatörer amerika Groupin CentralAmerica Civila poliser ONUCA

El Salvador UnitedNationsObserver 1992-1995 Militära observatörer Missionin El Salvador Civila poliser ONUSAL

Pågående operationer:

Mellanöstern UnitedNationsTrue: 1948- Militära observatörer17 supervisionOrganization UNISO

Indien UnitedNationsMilitary 195l- Militära observatörer7 Pakistan ObseverGroupin India Medicinskassistent1 ochKashmir andPakistanUMMOGIP

Irak-Kuwait UnitedNationsIraq-Kuwait 199l- Militära observatörer6 UNIKOIW

Georgien, UnitedNationsObserver 1993- Militära observatörer8 Abschasien Missionin Georgia UNOMIG

Guatemala UnitedNationsMissions 1994- Militära observatörer2 in GuatemalaWINUGUA

Angola UnitedNationsAngola 1991- Militära observatörer20 Verification MissionII-III SWEDRELIEF 7 UNAVEMII-III

F.d. Jugø- UnitedNationsProtection 1992- Högkvarterskompani 127 slavien ForceMVPROFOR Del Nordbat 40 l av Huvuddelen Nordbat2 av l 030 Stabsoñicerare 9 Militära observatörer19 Civilpoliser35

Land Operation År Dp av personalantal personer

Balkan European Comunity 1991- Monitorer8 MonitorMission ECWM

Ed. International Conference 1994- Gdinsövervakare 15 Jugoslavien on Former Yugoslavia ICFD

Korea Neutral Nations 1953- Delegater6 Supervisory Commission NNSC

ÖVERYÃGANDEN

11 OCH FORSLAG

5 Den

jramtida katastrof-

och

flyktinghjäljøen

i världen

Allvarliga olyckor i fasta anläggningar

Den moderna samhällsutvecklingen karaktäriseras i ett internationellt

perspektiv av en snabbt växande användning komplicerad teknoav logi, ökad storskalighet i produktionen och hanteringen samt av varor en stark urbanisering. Komplexiteten i samhället ökar följd som en av detta. Det leder i sin tur till en ökning riskerna för allvarliga olyckor av i bl.a. fasta anläggningar.

De mycket svåra olyckor i anläggningar olika slag inträffat av som under det senaste decenniet har inneburit frågor att om riskhantering, skydd och säkerhet efter hand blivit allt mer uppmärksammade. Erfa-

renheten från de överväganden och diskussioner ägt visar att som rum både den framtida riskbilden och behovet av internationell hjälp vid

räddningsinsatser i samband med sådana olyckor är svåra att bedöma. Det gäller olyckor drabbar industrier också händelser som men i t.ex. lageranläggningar, energiproducerande anläggningar, fasta kommunika-

tionssystem och forskningsinstitutioner. Terrorism och sabotage kan

orsaka allvarliga händelser t.ex. explosioner, dammbrott - eller stadsbränder som påverkar behovet internationella hjälpinsatser - av på många olika håll i världen. Mångfalden olycksscenarion och skador av som kan uppstå talar närmast för att behovet internationell hjälp kan av

komma att öka. En faktor särskild betydelse för efterfrågan på svenav ska hjälpinsatser är utvecklingen i vårt närområde i östra Europa.

Både förebyggande åtgärder mot olyckor och ingripanden när en allvarlig händelse har inträffat hanteras i del sammanhang inom ramen för en internationella konventioner. Det gäller kärnkrañsolyckor och olyckor leder till att effekterna drabbar även andra länder. som

5.2 Allvarliga miljöolyckor

Allvarliga miljöolyckor uppkommer framför allt genom de utsläpp av kemiska eller andra skadliga oña blir följden vid olyckor i ämnen som fasta anläggningar eller vid transportolyckor. Utsläpp leder till stosom skador i miljön kan också inträffa i samband med naturolyckor och ra krig. En undersökning från Förenta Staterna visar att en av tre naturkatastrofer leder till utflöden av farliga ämnen.

Det finns ingen internationellt överenskommen definition miljöolyckor eller någon modell beskriver konsekvenserna av dem. De som redovisningar gjorts har i allmänhet knutit till olyckor med kesom an miska eller andra skadliga ämnen. De flesta beskrivningarna avser kända kemikalieolyckor fått allvarliga konsekvenser för miljön t.ex. som de mycket svåra kemikalieolyckoma i Bhopal, Basel och Seveso samt kämenergiolyckan i Tjernobyl. En undersökning i EUis regi om olyckor i Frankrike visar att 73 % antalet händelser med farliga ämav nen orsakade betydande skador i miljön.

Bristen på uppgifter är särskilt stor när det gäller skador som inträffat i u-länderna. Det beror bl.a. på de begränsade kunskaperna i dessa länder både det skydd fordras och om de hjälpåtgärder som kan om som organiseras genom internationella insatser.

Förbättringe i infrastrukturen i många u-ländema ökar både den inav dustriella aktiviteten i dessa länder och omfattningen av transporter av farliga ämnen inom länderna. Det sammanhänger bl.a. med den överföring kemisk produktion sker från industriländer till u-länder. av som Enligt de bedömningar gjorts i olika sammanhang kommer utvecksom lingen i många u-länder sannolikt att innebära en ökning både av antalet olyckor som skadar miljön och av storleken på dessa olyckor. Den nya

teknologi som kommer fram innebär emellertid risker för fler allvarliga

miljöolyckor även i industriländema. Genom effektivare förebyggande

åtgärder går det att i stor utsträckning begränsa den ökning skadorna av i miljön skulle kunna bli följden. som

Naturkatastrofer

Den långsiktiga trenden när det gäller antalet människor omkomsom mer i naturkatastrofer är långsamt stigande. En vanlig förklaring till

detta är den ökande folkmängden och

att antalet mycket stora städer växer, framför allt i tredje världen. Dessa städer speciellt sårbara är och sekundära effekter, t.ex. brist mat, vatten och medicin efter jordbäv-

ningar, skapar ytterligare offer. Torkkatastrofema beror ofta på föränd-

ringar i odlingen öknen breder ut sig. Även dessa problem - blir värre med en ökande befolkning.

Det uppges att flera hundra miljoner människor årligen drabbas av naturkatastrofer. Antalet ökar enligt uppgifter med omkring samma 10 miljoner om året. De flesta dessa märmiskor lever i fattigdom av som regel i länder utan sociala skyddsnät där de är särskilt - utsatta. Många behöver därför hjälp under lång tid efter själva katastrofen.

Samtidigt med ökningen antalet drabbade vid naturkatastrofer har av beredskapen förbättrats i många länder. Flera länder i framför allt Asien

och Latinamerika som tidigare begärde internationell hjälp vid t.ex. vulkanutbrott och jordbävningar klarar nu en stor del räddningsarbetet av med egna resurser eller med hjälp från närliggande länder.

Under senare år har det vid endast några få naturkatastrofer varit aktuellt att sätta svensk räddningspersonal. Sverige har däremot genom finansiella insatser via ideella organisationer och FN-organ hjälpt fiam-

för allt u-länder som drabbats naturkatastrofer. Denna del av av katastrofhjälpen utgjorde sammantaget under budgetåren 198485-198889

drygt 26 % av den totala svenska katastrofhjälpen. Andelen har sjunkit

till 10 % under de senaste åren, samtidigt katastrofanslaget ökat som kraftigt. En minskning av hjälpen till länder drabbade naturkatastroav fer har emellertid skett även i absoluta tal.

5.4 Komplexa katastrofer

katastrofer complex emergencies det Insatser vid s.k. komplexa -

åtgärder vid allvarliga händelser som kan som tidigare nämnts vara

det internationella samftmdet att ingripa har flera orsaker och tvingar

militära och humanitära insatser a major humanitarian

med politiska,

multicasual that requires a system-wide response

crisis of a nature

ökning inom katastrofhjalpens områstår för de senaste årens stora - flyktingströmmar konflikter eller krig upphov till de. Antalet som ger

gäller framför allt konflikter inom stater, har ökat under senare tid. Det

betydande antal internflyktingar. ofta inbördeskrig, vilka genererat ett

for närvarande uppgå till 25 miljo- Dessa beräknas enligt FN-organen

konflikterna är pennanenta eller regel- En del de inomstatliga ner. av sociala konflikter leder ofta till krig. bundet återkommande. Outlösta

oftare statsmakt kan kontrollera Konflikter inträffar allt utan att en

i andra fall åstadkomma lösningar skeendet. Det gör det svårare än att

hjälp och att skapa fred. t.ex. att ge -

Jugoslaviens sönderfall har lett till konflikter i t.ex. Sovjetunionens och

Georgien, Tadzjikistan, Tjetjenien Moldavien, Azerbadzjan, Armenien,

och f.d. Jugoslavien.

till anarki. I t.ex. Somalia Många afrikanska stater står i dag gränsen

regering och i länder Liberia och Sudan finns det fortfarande ingen som

kontroll betydande delar landet. saknar den sittande regeringen över av

fredsprocesser inletts efter långvariga I Moçambique och Angola har

fortfarande mycket stort. I Rwanda interna konflikter. Hjälpbehovet är

konflikterna särskilt under år 1994 lett till och Burundi har de inbördes

flyktingströmmar både inom och mellan länder. omfattande

Afghanistan. Hjälpbehovet för kurder i I Asien fortsätter konflikten i

och s.k. träskaraber i södra Irak är också stort. norra Irak

komplexa katastrofer i media har också bidragit Speglingen av dessa

regeringar och FN-systemet att ge hjälp. De till ett tryck - -

givarländemas insatser för katastrofhjälp har ökat dramatiskt

större Ökningen har skett bekostnad av det långunder de senaste åren.

utlöser krisema finns emellertid siktiga biståndet. De faktorer som

hjälpbehoven kommer allt att döma att fortfortfarande kvar och av

å 8 .

8 8 å

E

C .Q i W m 3

sätta växa. Det är viktigt att hjâlporganen i den ökande verksamheten beaktar de långsiktiga utvecklingsaspektema. Strävan i det sammanhanget måste vara bl.a. att lokala ska användas i större resurser omfattning än hittills.

Figur 5.1 visar att det samlade katastrof- och flyktingbistândet i världen var mer än tre gånger större år 1993 än i slutet l980-talet. Uppav gången berodde framför allt på att flyktinghjälpen ökade.

De FN-organ som framför allt blivit engagerade i flyktinghjälpen är UNHCR, WFP, UNWRA och UNICEF. Betydande insatser sker också genom Röda Kors-organisationema ICRC och IFRC. Utredningen har tidigare beskrivit DHA:s uppgiñ att koordinera hjälpinsatser. Bidragen till FN-organen har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket framgår av figur 5.2.

I situationer när stora konflikter bryter nya ut har FN-organen visat sig stora problem med att i det första skedet snabbt mobilisera tillräckligt med egen personal och utrustning. De tydligaste exemplen på större katastrofer denna typ under år av senare är umbärandena för kinderna i Gulf-kriget och konflikterna i Somalia, Rwanda och f.d. Jugoslavien.

5.5 De

internationella på be-

organens syn hovet insatser med svensk

av personal

I Inledning

De internationella hjälporganisationema har i allmänhet egna personella och materiella resurser för att kunna bedriva hjälpverksamhet i viss en omfattning. Insatser vid katastrofer fordrar mycket omfattande som resurser eller inträffar samtidigt insatser som som stora redan pågår kan emellertid inte hanteras med hjälp enbart av de organisaresurser som tionerna långsiktigt kan upprätthålla utan förutsätter i regel mobiliseen ring av ytterligare styrkor är utrustade och på förberedda som annat sätt för uppgiften.

Flera FN-organ har ort den erfarenheten att insatser med personal och

utrustning från enskilda länder underlättar eller är rent av ett krav - i situationer när omfattande åtgärder måste ske snabbt. Det finns mot den bakgrunden hos flera internationella organisationer ett intresse att hjälporganen i olika länder har beredskap så att de omedelbart kan en hjälpa till. Några internationella hjälporgan har träffat stand by-avtal med nationella myndigheter och ideella organisationer i bl.a. Sverige. innebär dessa snabbt ska kunna sända personal och utrustning Det att katastrofområden utomlands. De diskussioner införande av intill om

satspaket service packages för närvarande pågår hos olika organ

som syftar till hjälporganen i olika länder ska utveckla förberedelserna att medverkan. för en sådan

Utredningen redovisar i de följande delavsnitten de synpunkter som framkommit i diskussioner med företrädare för internationella organ insatser med svensk personal och utrustning. om behovet av

5.5.2 UNHCR

Räddningsverket håller, utredningen redovisat i kapitel en som för insatser vid akuta flyktingkatastrofer i samarbete med beredskap Samma sak gäller Rädda Barnen. Inga andra svenska orga- UNHCR. nisationer har liknande förberedelser, däremot de norska och

ort

flyktingråden. UNHCR att organisationen för närvadanska uppger tillräckligt många stand by-avtal och därför inte behöver rande har överenskommelse med fler svenska hjälporgan. Den nordiska träffa fylld de norska och danska flyktingrådens avtal. kvoten är genom alltför många organisationer har avtal, är risken stor att dessa Om undantagsvis får uppdrag. Till detta kommer att ytterligare stand bara by-avtal skulle fördyra verksamheten. UNHCR har emellertid påpekat organisationen kommer att kontakta även svenska ideella organisaatt avtal styrkorna hos de UNHCR har stand tioner utan om organ som by-avtal med inte räcker till. Eñersom avtal alltid är förenade med kostnader vill organisationen för närvarande emellertid inte ytterligare

utöka beredskapen.

När själva akutfasen i katastrof är över behöver UNHCR en annan en den har deltagit i det första skedet. I sådana typ av personal än som lägen finns det förutsättningar för svenska ideella organisationer att medverka. Det finns för närvarande inget system för hur dessa resur-

ser ska kanaliseras till UNHCR och hur rekryteringen ska göras. Det måste bli fråga ett ad hoc-förfarande. Enligt om UNHCR är personal vars medverkan helt eller delvis finansieras av sändarlandet alltid en resurs som organisationen kan ta tillvara. Organisationen föredrar

emellertid att hjälpen länmas i form kontanta bidrag. av

UNHCR hör till de internationella arbete för organ som startat ett utveckling av insalspaket med personal och utrustning. Insatspaketen

ska kunna omfatta t.ex. flyg- och landtransporter, hantering fömöav denheter, Vattenförsörjning, sanitär verksamhet, anläggande av läger och vägar samt hälso- och sjukvård. De statliga framför allt organ - Räddningsverket - som själva kan utveckla idén och har förutsättningar att erbjuda paket till konkurrenskraftiga priser kommer sannolikt att ha goda möjligheter att delta i kommande insatser. Nära till hands för Sverige med tanke på tidigare insatser ligger insatspaket

för landtransporter, Vattenförsörjning, sanitär verksamhet och anläggningsverksamhet.

5.5.3 UNICEF

UNICEF framhåller att organisationen vill få till stånd stand by-avtal

med svenska hjälporgan. Organisationen önskar i första hand ett avtal

med SWEDRELIEF. Det är ett resultat samarbetet mellan dessa båda av organ. Även UNICEF utarbetar för närvarande förslag insatspaket. om

Flera svenska ideella organisationer strävar efter träffa avtal med att UNICEF. SIDA har utvecklat ett Standardavtal för samarbetet mellan

de ideella organisationerna och UNICEF.

5.5.4 DHA

DHA har normalt ingen fältverksamhet. egen Det finns därför inget större behov av hjälppersonal. I Rwanda har DHA emellertid ett kontor för samordning av de mycket stora och mångsidigt hjälpsammansatta insatserna. Räddningsverket har bistått DHA i detta samordningsarbete

och organisationen har övervägt att skalTa viss utrustning. Inom en regeringskansliet bereds för närvarande hemställan från en DHA till den svenska regeringen om att Räddningsverket ska hålla beredskap for en liknande stödinsatser.

Även få till stånd insatspaket i någon fonn. DHA överväger att

5.5.5 UNHCHR

internationella arbete ska förhindra eller dämpa kon- Ett led i det som mänskliga rättigheter. Verksamheten ökar för närvaflikter är att värna särskild kommissarie för mänskliga rättigheter rande. En post som UNHCHR har inrättats.

organisation står till kommissariens förfogande har under Den som svensk medverkan i denna faltverksamhet. senare tid ställt frågor om har utvecklat beredskapsstyrkor inom området. Norge och Danmark

5.5.6 WFP

samarbetsavtal med UNHCR successivt tagit över WFP har genom ett livsmedel för flyktingar från denna organisation. WFP försörjningen av uppgift hos givarländema ansöka de nödvändiga rehar nu till att om och till livsmedelsbistândet når fram till flyktingarna. surserna se att

det totala livsmedelsbiståndet i katastrofsituationer

Mer än 60 % av 1993 WFP. Over 47 miljoner människor kanaliserades under år genom flyktingar fick del detta bistånd. till dessa hörde 27 miljoner - av -

har förklarat att organisationen är intresserad av Företrädare för WFP samverkan med svenska hjälporgan. en

5.5. 7 ECHO

framgått den tidigare redovisningen kommit att bli ECHO har som av viktigaste aktörerna inom den internationella hjälpverksarnen av de sammanhänger med de betydande som EU-länheten. Detta resurser dema kanaliserar för katastroñnsatser genom detta organ.

förslag till riktlinjer för den fortsatta hjälpverksarn- På grundval av det har uarbetats inom ECHO kommer under år 1995 en förheten som med medlemsstaterna. Övervägandena komdjupad dialog att äga rum

mer särskilt att gälla den stora andel verksamheten och medlen av som inte är avsedda för snabba insatser i akuta skeden.

ECHO:s inriktning är som nämnts att i allt väsentligt förbli ett organ som stöder andra organs och aktörers hjälpverksamhet på fältet. Utöver de långsiktiga partnerskapsavtal redan slutits med flera som svenska ideella organisationer uppger sig företrädare för ECHO:s ledning ha intresse av att utveckla ett samarbete med svenska hjälporgan, inkl. Räddningsverket på ad hoc-basis, för att till stånd konkurrenskraftiga insatser.

Utredningens bedömning av efterfrågan

på hjälpinsatser med personal och

utrustning

5.6. I Gränssättande faktorer

Utredningen har underlag för sina överväganden i sökt som rapporten bilda sig en uppfattning hjälpbehovet i världen och efterfrågan om om på svenska insatser. En utgångspunkt för de slutsatser utredningen kommit till är några faktorer sätter gränser för enskilda länders som medverkan med personal och utrustning i den internationella hjälpverksamheten och som också understryker osäkerheten i bedömningama.

Trots att hjälpbehoven sammantaget i världen är mycket ñnns det stora omständigheter som hindrar eller försvårar utnyttjandet hjälpresurav serna. Till detta hör svårigheterna att länka ansträngningar från samman olika håll till en fungerande och slagkraftig hjälpverksamhet. Det gäller att välja de styrkor och andra i sammanhanget. resurser som passar Annars minskar värdet av insatsen.

Företrädare för den Internationella Röda Kors-federationen har nyligen framhållit att en del åtgärder rent kan åstadkomma skada av större än nytta.

Erfarenheten visar bl.a. att det råder konkurrens mellan länder en som i en katastrofsituation vill hjälpa till. Flera länder använder olika slag av metoder för att profilera sin verksamhet och till de får möjligheter se att

väsentligt medel i det sammanhanget år egen finanatt medverka. Ett riktade insatser med personal och utrustning eller villsiering av egen med syfte. Detta har ökat i omfattning under korade bidrag samma bilaterala direktkontakter mellan hjälpande och senare år ofta genom hjälpbehövande länder. Sådana insatser sker i många fall vid sidan om

behovsbedömningar och den samordning kan utföras av FNde som Efterfrågan påverkas vidare den strävan som finns att anorganen. av katastrofområdets lokala Samma effekter har det förvända resurser. fler länder tidigare lärt sig att själva eller i samverkan hållandet att än med närliggande länder hantera en del av problemen.

redovisade faktorerna bidrar till att hjälporgan av olika slag Alla de och i andra länder i allmänhet inte tas i anspråk i den uti Sverige de har for och sannolikt inte i den omfattning sträckning som resurser de hjälpande länderna olika skäl själva önskar. som av

5.6.2 Efterfrågan på svenska insatser

Sveriges del många naturkatastrofer inträffar for

Erfarenheten för är att ska meningsfullt att skicka ut svensk räddlångt bort för att de vara en ska delta i räddningsarbetets första skede. Avstånden ningsstyrka som kostnaderna för insatserna blir höga. Eñergör i sådana fall också att hjälpinsatser med svensk personal vid naturkatastrofer förefrågan på allt i de länder i vårt närområde älva inte har tillligger framför som naturkatastrofer skulle inträffa. Exempel på räckliga resurser om stora naturkatastrofer under tid är jordbävningen i Armenien sådana senare skogsbrändema i Lettland år 1992. Stort intresse för svenår 1988 och ideella organisationer inom naturkatastrofområdet ska myndigheter och förebyggande åtgärdema. Flera svenska deltar i rehar även de organ i programländer inom området förebyggionala program eller program katastrofhjälp. Sådana åtgärder har hög prioritet i den svenska gande katastrothjälpen.

uppnå resultat längre avstånd är något annorlunda Möjligheterna att flyktinghjälpen. Skälet framför allt att det finns mer tid när det gäller är vid de räddningsinsatser är föranledda i inledningen av insatsen än som plötsligt inträffade naturkatastroferna. Det är trots detta framför av de skedet omfattande flyktingkatastrof som det finns allt i det första av en med utländsk personal. Efter tid kommer denna ett behov av insatser en

personal att kunna ersättas av FN-organens ordinarie anställda och av lokala lqañer. Efterfrågan på svensk personal från FN-organens sida har uppkommit när dessa i början omfattande insats inte har av en mer tillräcklig egen kapacitet att ta till eller ännu inte hunnit rekrytera lokal personal i den omfattning behövs. Det går inte att förutse när och som i vilken utsträckning kapacitetsproblem av detta slag kommer att uppstå.

Utredningen drar de redovisade iakttagelsema slutsatsen behovet av att av svenskt deltagande för samtliga slag av insatser med personal och utrustning kommer att variera i omfattning och inriktning. De faktorer som inverkar på hjälpbehoven har med geografiska, ekonomiska och politiska förhållanden att göra. Även andra länders intresse hjälp att ge och samspelet mellan hjälpstyrkor från olika länder spelar in. Efterfrågan på svensk hjälppersonal har varit starkt oregelbunden och kommer sarmolikt att fortsätta det. vara

Enligt de internationella organisationernas bedömningar kommer det samlade hjälpbehovet i världen emellertid att växa i framtiden. Erfarenheterna av svenska myndigheters och ideella hjälporganisationers insatser är enligt uppgifter från flera FN-organ mycket goda. Detta bidrar enligt utredningens bedömning till att efterfrågan på svenska insatser sammantaget under en längre period torde komma att öka. För sådan en ökning av Sveriges medverkan talar bl.a. det samarbete det gäller när beredskap och planering som inletts med DHA och UNHCR. Den bilaterala samverkan inom räddningstjänstens område som håller på att utvecklas med stater i östra Europa verkar i riktning. samma

6 Organisation och resurser

för civila hjälpinsatser

6.1 Den

internationella samordningen - några utgångspunkter

6.1.1 Behovet samordning mellan

av länder och

organisationer

De katastrofer inträffar och fordrar hjälp utifrån som som har oña en sådan omfattning det ligger i sakens det - natur - att är svårt för FNorganen att tillsammans med ideella organisationer den hjälp ge som behövs. Detta gäller framför allt vid katastrofer eller andra händelser

som utvecklas mycket snabbt.

En effektiv hjälpverksamhet fordrar ett samspel med resurser från olika håll inom ramen för de internationella organisationemas arbete. Samspelet ställer krav på samordning. Flera organisationer inom framför allt

FN-systemets söker att på olika koordinera ram sätt det internationella hjälparbetet så att insatserna i omfattning och inriktning svarar mot behoven. Det finns som regel också ett behov av att samordna de olika internationella organisationemas åtgärder i katastrofområde. ett

Som utredningen redovisat tidigare i rapporten håller flera organisaav tionerna på att utveckla instrumenten för samordningen. Det innebär att

ökad utsträckning kommer att kunna styra användningen av enskilde i länders hjälpstyrkor och andra Genom de resultat som har da resurser. uppnåtts i förberedelserna för samordningen har flera länder skapat en för så omedelbart kunna sända i väg de hjälpberedskap att gott som styrkor behövs för olika slag uppgifter. Organisationerna kan som av vidare behöva för t.ex. sambandstjänst och logistik om de ska resurser stabsarbete samordningen i katastrofornrådena fordrar. klara det som viktig uppgiñ för givarländema att bistå med personal även Det är en planeringen samordningsverksamheten och i uppbyggnaden av den i av behövs också i stabsarbetet. beredskap som

myndigheter bör fortsätta att stödja internationella organisa- Svenska i deras strävanden att utveckla samordningen. Det kan ske t.ex. tioner förstärkning deras stabsresurser i katastrofområdena. Den genom en av hjälpverksamheten effektiva förberedelser på olika utveckling av som till kommer väsentligt kunna öka användningen av de plan leder att hjälpstyrkor står till förfogande och utbytet av deras insatser. som

Utredningen vill i det här sammanhanget framhålla att den bedömer fler svenskar rekyteras till poster i internationella det som angeläget att där de kan påverka användningen svenska resurser i hjälporgan av hjälpverksarnheten. Det gäller framför allt FN-organen och EU:s hjälporganisation ECHO. Som framgått redogörelsen i kapitel 2 har regeav interdepartemental arbetsgrupp, ska främja rekryringen tillsatt en som svenskar till befattningar i internationella organisationer. teringen av bör enligt utredningens mening särskilt beakta den be- Arbetsgruppen rekrytering fler svenskar till internationella hjälptydelse som en av har för utvecklingen den svenska humanitära hjälpverksamorgan av heten.

6.1.2 Överenskommelser med internationella organisa-

tioner och enskilda länder

Effektiva förberedelser är grundläggande för ändamålsenligheten i hjälpverksamheten. Till förberedelserna hör att olika länder träffar

överenskommelser med internationella hjälporganisationer om samgäller framför allt medverkan med personal och utrustning arbete. Det hjälpinsatser ska genomföras. Sådana överenskommelser vid de som i framtiden sannolikt förutsättning för att ett lands kommer att vara en

hjälporganisation ska kunna tas i anspråk redan i det inledande skedet. Det system med insatspaket flera internationella organisationer som håller på att utveckla kan bli ett instrumenten för sådan av en samverkan i planerade och avtalade former.

Räddningsverket har medverkat i det arbete inom UNHCR som syftar till en utveckling idén insatspaket. Det angeläget av om är att de svenska hjälporgan - statliga myndigheter och ideella organisationer som har förutsättningar för ett sådant samarbete söker fä till stånd den samverkan med intemationella organisationer insatspaketen innebär. som

Räddningsverket och Socialstyrelsen förbereder samarbete ett som innebär att hälso- och sjukvården ska kunna bidra med medicinsk

personal och utrustning. Det innebär att åtgärderna inom för ramen Räddningsverkets insatspaket ska kunna omfatta medicinskt även omhändertagande, srnittskydd, vaccinering och andra allmänt hälsoskyddande åtgärder. Inom det medicinska området gäller det framför

allt att ge utbildning personal i de hjälpbehövande länderna. Det kan ske akut i samband med en händelse eller förebyggande åtgärd. som en Räddningsverket och Socialstyrelsen samarbetar för närvarande vid genomförandet av den insats i Zaire ska underlätta omhändersom tagandet av människor drabbats ebolaepidemin. Samarbetet som av sker inom ramen för WHO:s insats i landet.

Även ett bilateralt samarbete kan komma att behövas med länder i närområdet. Det är i sådana fall fråga räddnings- och miljöskyddsom insatser. Sverige har ett samarbetsavtal med de nordiska länderna för insatser inom räddningstjänsten. Räddningsverket har i en promemoria

föreslagit liknande överenskommelse att en om samverkan ska träffas med Estland och Lettland. Genom samarbetet ska den estniska och

lettiska räddningstjänsten vid de stora olyckor som inträffar snabbt kunna få hjälp med personal och utrustning.

6.1.3 Konsekvenser E

av U-medlemskapet

Tillkomsten EU:s hjälporganisation ECHO betydelsefull av är en händelse i den intemationella hjälpverksamhetens utveckling. Tillkomsten

uttrycker både medlemsstatemas politiska vilja att vidareutveckla och

fördjupa sitt samarbete och en insikt den utrikespolitiska betydelsen om

det europeiska samarbetet kraftsamlas mot ett område som komav att det kalla kriget. Företrädare för ECHO understryker mit i centrum efter hänsyn till dessa förhållanden starkt vikten att de betydande med av hjälpresurser ECHO med EU:s samlade ekonomiska makt får som - möjligheter hantera kommer till synlig användning i insatser. Denna att synlighet viktig både allmänna EU-politiska skäl och med hänanses av till rådande, företrädesvis transatlantiska konkurrensförhållanden. syn

Inriktningen ECHO:s verksamhet har hittills styrts EU-komrnisav av sionen inom för dess Medlemsstaterna har under de ramen ansvar. funnits samordnande och katalysator haft år som ECHO som organ relativt begränsade möjligheter att påverka eller ens få insyn. Detta

gäller inte enbart snabba insatser, måste genomföras utan tidssom ödande samrådsprocedurer.

takt med katastroñnsatsemas volym och utrikespolitiska betydel- I att ökat och ECHO:s disponibla för ändamålet svällt har se resurser - svårigheterna ökat för medlemsstaterna att relatera inriktningen av sir1

nationella hjälpverksamhet till den kollektivt finansierade verkegen, via Det uppenbara behovet ett tydligt och bland samheten ECHO. av medlemsstaterna förankrat regelsystem grund för ställningstagansom till prioriteringar har nyligen börjat tillmötesgås. ECHO har den m.m. förslag till regelsystem under det närmaste året komutarbetat ett som bli föremål för dialog och överläggningar mellan EU-kormnismer att sionen, ECHO och medlemsstaterna. Det är i det sammanhanget vik-

tigt att klargöra fördelningen roller mellan ECHO och den västeuroav peiska unionen WEU inom parallell diskussion äger rum vars ram en om civila katastrofinsatser.

Som nybliven EU-medlem med stark tradition och en betydande korn-

inom katastrofhjälpens område kommer Sverige att stå inför petens vägvalsfrågor. Det gäller förhållandet mellan vår nationella poliviktiga tik på detta område främst inriktad mot FN-systemet och vårt del- - tagande i det nyetablerade, ännu kontursvaga resursstarka hjälpmen arbetet inom EU.

Enligt utredningens mening knyter det svenska intresset an till framför

allt två frågor. Det är för det första naturliga skäl angeläget att Sveav rige aktivt verkar för att nuvarande vilja från kommissionens och

ECHO-ledningens sida medlemsstaterna reellt inflytande över inatt ge

riktning och prioriteringar leder till resultat i substantiellt och procedurellt avseende. Efter måttet av vår förmåga och politiska tyngd inom EU bör söka påverka ECHO:s Verksamhetsinriktning utifrån svenska värderingar och erfarenheter.

Det är för det andra uppenbart att ECHO är viktig på sikt en - sarmolikt ännu viktigare källa till finansiering svenska hjälpinsatser. - av Om det svenska katastrofanslaget fortsätter att i framtiden minska i omfattning ar det särskilt angeläget att svenska hjälporgan utnyttjar EU:s resurser. Sverige bör mot den bakgrunden bl.a. verka för statliga att även organ får möjligheter att finansiera hjälpinsatser med EU-medel. Med de omfattande resurser organisationen disponerar bör fler svenska som ideella organisationer söka till stånd avtal med ECHO och planera projekt som gör det möjligt for dem att ta i anspråk de medel som står till förfogande.

Av det bidrag som Sverige lämnar till EU:s hela verksamhet kommer - beräknat utifrån den andel av de samlade medlen EU anslår till som biståndsåtgärder - årligen fram till 1998 drygt 700 milj. kronor att användas för finansiering av den gemensamma biståndsverksamheten. Under år 1993 utnyttjades nära 20 % biståndsmedlen inom EU för av katastrof- och flyktinghjälp.

Svenska hjälporgan har ännu inte ansökt några medel från EU för om specifika humanitära hjälpinsatser, och det är for tidigt att bedöma hur stor betydelse den här typen finansiering kan komma av att få.

6.1.4 Systemet för

finansiering av svensk medverkan

i hjâlpverlcsamheten

Finansieringen internationella av hjälpinsatser sker i stor utsträckning med medel som de internationella organisationerna får ñån givarlandema. Det kan vara generella kontantbidrag eller bidrag riktade mot en speciell insats. De riktade bidragen länmas i allmänhet på begäran av en organisation med anledning händelse nyligen har inträffat. av en som De kan vara förenade med villkor, organisationen t.ex. att ska använda givarlandets personal och utrustning. Oña ställer givarlandet emellertid inga krav. Den internationella organisationen med de medel gör som inte är villkorade upphandling den medverkan en av med personal, ut-

medicin behövs och väljer naturliga skäl mstning, mat och som - av

alternativ enligt organisationens bedömning sammandet eller de som

den bästa hjälpen. taget ger

emellertid också att länder erbjuder sig att sända Det förekommer

och på hand finansiera deras medverkan.

lämpliga styrkor att egen

internationella hjälporganisationen har i sådan situation att Den en

erbjudandet eller inte göra det. Den här metoden for finangodta att

och nackdelar for både organisationerna och givarsiering har for-

det organisation inte har full handlingsländerna. Negativt är att en

följd detta kan bli dyra. Metoden frihet och att åtgärderna som en av

lämplig insatser med resurs av det slag som kan emellertid vara när en

givarlandet erbjuder måste ske mycket snabbt och det myndigheterna i

upphandling eller överläggningar med flera parter. För inte finns tid för

givetvis betydelse att de direkt kan påverka angivarlandet har det mer

hjälpstyrkor. Det kan fråga om enheter vändningen av sina egna vara

utnyttjats i katastrofområdena och behöver få ännu inte har ute som endast hjälpinsatser kan Åtskilliga länder anser den erfarenhet som ge.

och utrikespolitiskt har ett värde att de får visa vidare att det inrikes-

sin hjälpverksamhet. upp

ñamhâllit, sedan länge i hög grad bidragit Sverige har, som utredningen

katastrofhjälp internationella organisatiotill finansieringen av den som

bedrivit. Bidragen till dessa insatser framför allt FN-organen ner - för det s.k. katastrofbiståndet, som i sin tur är har lämnats inom ramen

biståndsverksamheten. Som utredningen redogjort for har en del av

under år i ökad utsträckning även deltagit Sverige emellertid senare

och utrustning i de internationella hjälpaktioner som ägt med personal

inom framför allt FN-systemets ram. rum

svenska hjälpinsatser med personal och utrustning De erfarenheter av

situation där det råder brist på kvalificeñnns visar att det i en som nu katastrof- och flyktinghjälp kan vara en tillgång för rade resurser för

organisationerna och de drabbade länderna att även de internationella

i ökad utsträckning sätta personal och andra Sverige är berett att

skäl för dessa insatser, som mmalt får stor massresurser. Ett annat

svenskt bistånd blir synligt. Viktigt medial uppmärksamhet, är att mer

svenskar deltagit kan fori det här sammanhanget är också att de som.

intryck till sin omgivning. Insatsstyrkomas arbete kan medla personliga

medföra ökning den svenska tjänste- och varuexporten. även en av

Ökad svensk närvaro internationellt utvecklar vidare kunnande och erfarenheter hos svenska hjälporgan om olika slag katastrofer. Alla får av efter hand ökade kunskaper om hjälpbehoven och hur de kan tillgodoses. Motivationen stiger allmänt sett i verksamheten.

Direktñnansering del hjälpåtgärder i första hand inom av en - ramen för de internationella organisationemas verksamhet - är ett sätt att verka för att det landet får göra de insatser åtminstone motiegna som verar den beredskap som har organiserats. Enligt utredningens mening kan det mot den redovisade bakgrunden fördel för samarbetet vara en inom den internationella hjälpverksamheten om Sverige i likhet med ett antal andra länder planerar för att använda del de medel en av som är avsedda for katastrof- och flyktinghjälpen till direktñnansierade åtgärder. En sådan ordning är som framgått styrka framför allt i situaen tioner när de internationella hjälporganen inte har kapacitet för att snabbt kunna mobilisera egen personal och utrustning. Om de direktfinansierade svenska insatserna är efterfrågade och kostnadseffektiva, bör en sådan inriktning inte otörenlig med vår traditionella vara strävan att stödja FN-organen i huvudsak kontanta bidrag. Det ska pågenom pekas att även direktñnansierade insatser bör irriteras på begäran från FN-organ eller andra internationella hjälporganisationer.

Hjälpbehoven växlar i omfattning och inriktning från år till år och det är svårt att med bestämdhet hur stor andel det skulle lämpligt ange vara att avsätta för egenñnansierade insatser. Som framgått redovisningav en tidigare i betänkandet har beloppen som Räddningsverket, SWED- RELIEF och ideella organisationer disponerat för insatser med personal och utrustning enstaka år utgjort uppemot 10 % katastrofanslaget. av Strävan skulle enligt utredningens mening kunna vara att uppnå en direktñnansiering genomsnittligt år på minst 10 % detta anslag. per av Ett slutligt ställningstagande och en närmare precisering i denna fråga fordrar mycket noggranna awägningar.

Utredningen vill framhålla att en större andel direktñnansierade insatser innebär möjligheter att öka volymen i verksamheten, vilket leder till att de fasta kostnaderna för beredskapen kan slås ut på fler insatser och att kostnaderna per insats därmed minskar. Detta ska tillsammans med åtgärder inom det organisatoriska området, stand by-avtal och insats-

paket service packages ett led i strävandena öka Sveriges

ses som att medverkan i den internationella hjälpverksamheten.

utveckling den

6.2 Principer för av

svenska hjälpverksamhetens

organisation

1 Inledning

svenska katastrof- och flyktinghjälpen med personal och utrust- Den utredningen framhållit inriktas på fyra slag av insatser, ning bör som

nämligen

D Räddningsinsatser; D Miyöskyddsinsatser;

D Flyktinghjälp; och

D Åtgärder för återuppbyggnad och utveckling.

miljöskyddsinsatsema har hittills varit få. Åtgärder i Räddnings- och flyktingkatastrofer har ökat under år i omfattning samband med senare utsträckning i tiden. Det är regel fråga om komplexa katastrooch som till återuppbyggnad har förekommit. Som framfer. Åtgärder som syñat i kapitel 5 torde frekvensen i eñerfråutredningens bedömning går av hjälpinsatser och omfattningen dem komma att gan på svenska av - öka.

ändamålsenlig användning svenska resurser i den En effektiv och av katastrof- och flyktinghjälpen fordrar inriktning av internationella en de allmänna förutsättningar som utredverksamheten som svarar mot ningen behandlar i de följande avsnitten.

6.2.2 Snabbhet

förutsättning för effektiv hjälpverksamhet med En grundläggande en och utrustning att insatserna i del fall snabbt kan sättas personal är en snabbhet varierar emellertid. Omedelbar hjälp fordi gång. Behovet av jordbävningar, kemikalieolyckor och skogsbränder. Endast ras vid t.ex. förutses eller räddningsinsatsen ser ut att bli händelsen har kunnat om snabbhet eñersättas. Tidsaspekten har i allmänutdragen kan kravet på räddningsinsatser än när det är fråga om flykhet större betydelse vid återuppbyggnad och utveckling. Ibland kan tinghjälp eller åtgärder för

emellertid även hjälpbehoven vid flyktingkatastrofer akut kavara av raktär.

Behovet av att kunna ingripa på ett tidigt stadium gör det naturligt att inrikta beredskapen för råddnings- och miljöskyddsinsatser på händelser i närområdet. Erfarenheten visar att åtgärderna för flyktinghjälp och återuppbyggnad kan bedrivas även på relativt långt håll från Sverige. Kraven på transportorganisationen ökar emellertid med avstånden. Det gäller framför allt kostnaderna, kan bli stora hjälpbehoven som om år betydande och det fordras förhållandevis mycket personal och utrustning. Om verksamheten ska bedrivas i relativt stor skala och insatsen behöver göras snabbt, är Sydostasien och Sydamerika inga naturliga områden for svenska hjälporgan. Det finns länder på närmare håll som har lättare att den hjälp fordras i sådana områden. ge som

6.2.3 Styrkornas

sammansättning

Inledning

En annan förutsättning för effektiva svenska hjälpinsatser är att medverkar med enheter som är anpassade till hjälpbehoven. Detta har inte bara med avstånden och kraven på transportorganisationen att göra. Hjälpstyrkomas storlek och sammansättning påverkar också deras sätt att fungera.

Erfarenheten från den hittillsvarande svenska hjälpverksamheten år att det i allmänhet inte fordras några stora styrkor. Alltför omfattande enheter gör det svårt att bedriva flexibel en verksamhet anpassad till förhållandena i hjälpområdena och till den verksamhet som andra organ svarar för i dessa områden. Om styrkorna tvärtom är för små, påverkar det slagkrañen och uthålligheten. Det går på den här punkten inte att dra några generella slutsatser. Förhållandena är aldrig identiska i de olika hjälpsituationema. Det aktuella läget vad fordras. avgör som Ofta ändras sammansättningen i det sista med hänsyn till bl.a. andra länders insatser.

Begreppet särskilda civila insatsstyrkør

Till utredningens uppgifter hör att pröva hur insatser med särskilda

insatsstyrkor lämpligen skulle kunna organiseras. Begreppet civila

tolkas så personalen ska ingå särskilda civila insatsstyrkor kan att som

för uppgifterna i den internationella hjälpi dem är avdelad uteslutande

utrustning avpassad och iordningställd verksamheten. Det finns också

organisationen ska lösa. Styrkoma är samtrimför de uppgifter som

utbildning och övning. Personalen vistas under planer, made genom

anläggningar organisationen disponerar. Det tjänstgöringen vid de som

beredskap styrkorna ska kunna ge sig av finns vidare någon form av -

påbörja insatserna. Beredskapsgraden kan fastställd tid för att inom en till de behov för tillfället föreligger vetvis förändras med hänsyn som

bli aktuella. Skälen för dessa långtgående och vilka uppgifter som kan

på styrkorna i det mest akuta skedet att förberedelser har med kraven

göra.

uppfyller mycket höga krav på beredskap En hjälporganisation som

möjligheter att snabbt vidta effektiva åtoch operationsformåga har

betydelse framför allt vid katastrofartade olyckor när gärder. Det har

i fara och det fortfarande räddningsmånga människors liv är genom

rädda åtminstone del de drabbade. Vid insatser insatser går att en av

händelser verksamheten tar sikte i samband med de andra slag av som

flyktinghjälp och återuppbyggnad har tidsrniljöskyddsinsatser, på - -

i allmänhet inte betydelse. Gemenfaktom som tidigare nämnts samma

insatser gäller att sammansättningen på samt för alla fyra slagen av

hjälpbehovet i situationen föreligstyrkan givetvis ska svara mot som

i någon större utsträckning komplettera eller Det är ofta svårt att ger. styrkan har gett sig i väg frampå annat sätt förändra resurserna när -

långt till katastrofområdet. En felaktigt sammansatt för allt om det är

styrka kan ha svårt att göra sig gällande i hjälparbetet. och utrustad

har det gått att bemanna tillräckligt Vid de insatser som hittills ägt rum

på tillfredsställande sätt uppfylla tidskraven. stora styrkor och att ett

till största delen utförts av den Det gäller både räddningsinsatser, som

personal, och de hjälpinsatser av övriga kommunala räddningstjänstens

eller ideella organisationer svarat för. För de slag som SWEDRELIEF

har det regel funnits betydligt långvariga insatserna som senare mer förberedelser det varit fråga räddningsinsatser. mer tid för än när om

del hjälpen i samband med flykting- Det karaktäriserar också den av

i högre grad åtgärderna syftat till återuppkatastrofema och ännu som

framför allt SWEDRELIEF deltagit byggnad och utveckling och som

Som utredningen ñamhållit kommer behovet av svensk hjälp också i framtiden att variera i omfattning och inriktning från insats till insats. Det ligger i sakens natur och utgör en grund för utredningens slutsatser tidigare i detta kapitel. De faktorer som inverkar på hjälpbehoven har som tidigare nämnts med geografiska, ekonomiska och politiska förhållanden att göra. Även andra länders intresse hjälp och att ge samspelet mellan hjälpstyrkor från olika länder spelar in. Till bilden hör att efterfrågan på insatser inträffar oregelbundet och inte går att förutse. Utredningen anser mot den bakgrunden att det är angeläget att vid sammansättningen av de svenska hjälpstyrkoma säkerställa den flexibilitet som under de gångna årens verksamhet visat sig vara en avgörande fördel. Detta gäller oavsett hur ansvar och uppgiñer i framtiden fördelas mellan olika myndigheter och andra organ. Som framgår av redogörelsen i Bilaga B utnyttjar även en rad andra länder i sin internationella hjälpverksamhet de resurser som är avsedda for i forsta hand nationella uppgifter.

Termen särskilda civila insatsstyrkor leder tanken till i förväg bemannade, samövade och utrustade enheter som svenska hjälporgan är beredda att omedelbart sätta in. Enligt utredningens mening bör begreppet emellertid också kunna avse ett system som innebär att hjälporganen utarbetar modeller för hjälpstyrkor för olika slag av typinsatser. Detta bör innefatta både insatser som mäste ske omedelbart, dvs i akuta lägen, och insatser som det inte är lika angeläget att snabbt få till stånd. Räddningsverket har som framgått gjort sådana förberedelser för insatser vid jordbävningar och for logistikstöd till UNHCR. Utredningen bedömer emellertid att arbetet kan drivas betydligt längre. För en vidareutveckling talar framför allt det förhållandet att resurser från olika slag av svenska hjälporgan i ökad utsträckning ska kunna utnyttjas tillsarnmans. Dessa frågor behandlas vidare i avsnitt 6.4.

Med den ansats som utredningen väljer ökar kretsen av personal som kan komma i fråga för insatser. Det kan vara den kommunala räddningstjänstens personal, experter av de olika slag som SWEDRELIEF har kontrakt med, militärt anställda, pliktutbildade som ingår i en rekry-

teringsgrupp för frivillig internationell hjälpverksamhet se vidare av-

snitt 6.5 och de ideella organisationemas deltagare. Den personal som förklarar sig villig att medverka informeras om vilka typer av styrkor som de kan behöva att ingå Chefer och annan ledningspersonal och de som svarar för nyckelñinktioner t.ex. sambandspersonalen kan - -

utbildning eller få möjligheter att vidta andra slag av förges en enklare kommer vidare behövas organisation som gör det beredelser. Det att en personal med olika slag kunskaper, erfarenhemöjligt att ta till vara av

ter och intressen.

efterfrågar ofta enstaka specialister eller experter för att FN-organen i organisationen under ett kritiskt skede en katastrof fylla vakanser av går inte i det fallet tala insatsstyrka. sekondering. Det att om en emellertid organisatorisk lösning gör det möjligt att Det behövs en som förfrågningar och att besluta dessa specialisters och experbesvara om ters medverkan i hjälpinsatsema.

6.2.5 Samutnyttjande av resurser

från den svenska hjälpverksamheten visar att det finns

Erfarenheterna civila och militära går att använda i katastrofen hel del resurser som tlyktinghjälpen utomlands. Dessa är avsedda för de föroch resurser svenska myndigheter har gjort inför krig eller stora beredelser som olyckor i fred skulle kunna drabba Sverige. Både personalen och som materielen i organisationen kan utnyttjas även for den internationella

hjälpverksamheten. Det är därmed inte nödvändigt att engagera permed hög beredskap exklusivt för hjälpverksamheten utomlands. sonal behövs inte heller någon särskild utrustning annat än för mycket Det begränsade uppgifter vissa slag fordon och utrustning for t.ex. av satellitkommunikation. Kostnaderna för materielen avser till största hantering fordras och den materiel blivit försliten delen den som som Möjligheterna att använda befintliga resurser inom och måste ersättas. civila och militära försvaret och räddningstjänsten i fred gör det det mobilisera de svenska hjälpstyrkoma. Det håller möjligt att snabbt

vidare kostnaderna nere.

6.2.6 Samlat agerande utåt

samverkan lika viktig för resultaten den svenska En annan typ av - av katastrof- och flyktinghjälpen syftar till att de svenska hjälporganen ska kunna samlat både mot internationella organisationer och agera enskilda hjälpbehövande länder. Ett samlat kontaktarbete visar mot bredden i den hjälpverksamhet Sverige kan bidra med. Det blir på som också lättare för aktörerna utanför landet att utnyttja de svenska resur-

serna om de inte behöver förhandla med flera svenska hjälporgan. Ett samlat agerande utåt ökar av naturliga skäl möjligheterna för svenska hjälporgan att delta i insatser som deras resurser lämpar sig för. Slutsatsen gäller både statliga hjälporgan och ideella organisationer i Sverige.

6.2. 7 Fortsatt utveckling av den internationella

samordningen

En förutsättning för effektiva svenska hjälpinsatser är, slutligen, att de internationella organisationema fortsätter att utveckla instrumenten för samordningen mellan sina olika verksamheter och mellan olika länders åtgärder. Betänkandet innehåller beskrivningar av den utveckling som skett och av de åtgärder som Sverige vidtagit för att stödja samordningssträvandena. Utredningen har i avsnitt 6.1 redovisat sina principiella synpunkter i flera frågor som har med den internationella samordningen att göra.

Räddningsverket bidrar som framgått med personal till DHA och UNHCR för planering och för koordinering i samband med genomförandet av hjälpinsatsema. Den här typen medverkan och stöd har av enligt utredningens mening ett stort värde för den internationella hjälpverksamhetens utveckling. Svenska myndigheter bör fortsätta att stödja den operativa samordningen. Den medverkan som sker när en händelse har inträffat avser som regel endast ett fåtal personer och avstånden begränsar i dessa fall inte deltagandet på det sätt som utredningen pekat på för de större och mer personal- och materielkrävande insatserna.

Till strävandena att utveckla den internationella samordningen hör att Sverige förbättrar samarbetet både med internationella organisationer och med enskilda länder. Det gäller framför allt länder i Sverisenare ges närområde som kan behöva medverkan eller själva medverka vid omfattande och krävande räddningsinsatser.

Organisation

1 SlDAzs roll

SIDA disponerar medel under anslagspøzsteiz katastrof- ocirflykzing-

stöd till återuppbyggnad det s.k. katastrofanslaget

bistånd samt m.m. regeringen eller biståndsmyndigheten. Beslut om biefter beslut av av under 15 milj. kronor fattas normalt SIDA, medan övriga ärendrag av regeringen etter framställning från biståndsmyndigheten. den prövas av kan ibland för kataslrofhjälp använda även de anslag som är av- SIDA sedda för långsiktigt samarbete med vissa länder.

uppdrag inom katastrofbiståndets område är att SIDA:s

D Aktivt bevaka utvecklingen i katastrofomrádena;

D Bereda ärenden insatser FN-organ, ideella om genom organisationer eller andra aktörer;

D myndigheten eller regeringen ingå avtal med

Efter beslut av

den genomförande och att följa biståndet; parten upp

D dialog med katastrofbiståndets aktörer och ta initiativ Föra en till åtgärder;

D Rapportera resultat och låta utvärdera insatser på katastrof-

området;

D Svara för utvecklingsarbete inom hjälpverksamheten.

använder sig olika kanaler, t.ex. ideella organisationer och SIDA av den ska genomföra biståndet. Myndigheten kan i un- FN-organen, när dantagsfall också själv genomföra insatser med hjälp av t.ex. konsult-

företag.

Vid akut katastrof kommer förfrågan till SIDA från FN-organen en en eller de organisationer är verksamma på platsen med långsiktigt som bistånd. Förfrågan från FN-organen gäller främst ekonomiskt stöd, men det kan ibland också fråga personal eller varor. vara om

de viktigaste aktörerna inom katastrofområdet bland UNHCR är en av SIDA ingår årligen avtal med denna organisation om stöd FN-organen. förutsebara insatser i länder drabbas långvariga katastrofer. till som av Till detta kommer inte är avsedd för något bestämt områen post som de. Medlen brukar användas för plötsligt uppkomna flyktingkatastrofer.

Om UNHCR beslutar att införa ett system med insatspaket service

packages, skulle enligt överväganden inom SIDA en del av de - geografiskt icke bundna medlen kunna tas i anspråk för sådana insatser i den operativt ansvariga myndighetens regi. Detta skulle vara en parallell till biståndsmyndighetens samarbete med VICRC. Medlen år i dessa

fall avsatta för insatser genomförda av Svenska Röda korset.

Svenska ideella organisationer kommer vanligen i den akuta fasen

av en katastrof endast om de på grund av långsiktigt utvecklingsarbete år representerade i det drabbade området. Det är i sådana fall sällan fråga om några insatsstyrkor utan om upphandling av t.ex. mat eller utsäde som bidrar till att lindra katastrofens verkningar. Som regel kommer organisationerna emellertid först i nästa skede av en katastrof, när det är fråga om att planera för återuppbyggnad m.m. SIDA

har vanligen överläggningar med de organisationer som är verksamma

i katastrofdrabbade länder eller regioner. I dessa överläggningar bör också den i nästa avsnitt föreslagna operativt ansvariga statliga myndigheten delta, om den bedriver verksamhet i dessa områden.

Ansvaret för kontakter mellan staten och det nätverk för samråd mellan ideella hjälporganisationer har tillkommit på initiativ aviUtrikessom departementet bör i fortsättningen ligga på SIDA. Förutom möten för infonnationsutbyte och samordning bör bistândsmyndigheten ta på sig uppgiften att i de dagliga kontakterna med FN-organen söka underlätta för organisationerna att få göra insatser i FN-organens regi.

3.2 Samlat ansvar för genomförandet av den civila

statliga hjälpverksamheten i

-- Utredningen anser att genomförandet av statliga hjälpinsatserbör ske under ledning av en statlig myndighet, som har ett sammanhållande ansvar. Eñersom det är fråga om humanitära insatser inom det civila området är det naturligt att ledningen utövas av en civil myndighet.

Ledning innebär att insatserna med personal och utrustning operativt ska genomföras av den civila statliga myndigheten. Till uppgiñen att leda hör också en del åtgärder som har med förberedelserna för verksamheten att göra: sammanställning av uppgifter över statliga och andra resurser, planering av styrkor för olika slag av insatser, utbildning av

lll

beskrivning de svenska hjälpresursema för ledningspersonal samt av

internationella organisationer.

utför tidigare framgått mycket begränsade hjälpåtgärder SIDA som

inte lämpligt att belasta biståndsmyndigneien med i egen regi. Det är

operativa uppgiñer det slag utredningens överväganden omav som

myndighet för internationell Tnjâlpverk-

fattar. Att inrätta en helt ny

med från andra berörda är inte heller ett reasamhet resurser organ

listiskt alternativ. En sådan myndighet skulle bli beroende av kunnan-

hos andra Alternativet skulle administrativt sett de och resurser organ.

inte besparingar på andra håll leda till kostnader som motsvaras av

i förvaltningen.

omfattande erfarenheter inremationell Räddningsverket har numera av

flyktinghjälp. Till verkets uppgifter hör ett sammanträdet katastrof- och

beredskap Sverige håller för att kunna bistå med rädd ansvar för den

katastrofer i andra länder. Enligt den inriktning som ningsinsatser vid

redogörelse finns iprop. 198990:100 regeringen beslutat en om verksamheten planeras så att insatser kan genomföras i bil. 6 ska berörda myndigheter samt nationella och internatiosamarbete med

Räddningsverket har också fått i uppdrag nella organisationer. senare

beredskap för insatser utomlands inom tlyktingomrâdet. Reatt hålla

geringen har i flera fall beslutat om sådana insatser.

hjälpinsatser har enligt de utvärderingar som gjorts Räddningsverkets

bedömningar inom de berörda internationella organisatiooch enligt effektiva. Inom verkets centrala förvaltning och vid räddvarit nerna finns den kunskap, administrativa kapacitet och uthålningsskoloma

insatser fordrar. Myndigheten är att samordna lighet som sådana van

verksamhet och utnyttja inom många olika verksamheter att resurser

samhället. De internationella kontakterna är väl utvecklade inom så i

alla verkets områden. gott som

naturligt fortsätta bygga den humanitära hjälpverksamheten Det är att

den svenska räddningstjänsten. För detta talar att räddningstjänskring

kunnande och kan användas for både räddningsten har resurser som

slag hjälpinsatser. Ett annat skäl är trazngått insatser och andra av som

erfarenheterna insatser i andra länder har stor betydelse även för att av beredskap inför olyckor och allvarliga störningar i vikvår egen stora

tiga samhällsfunktioner samt for planeringen räddningstjänsten i av

H2

krig. Från dessa utgångspunkter är det naturligt att Räddningsverket operativt håller samman verksamheten; i

Utredningen föreslår att Räddningsverket ska få i uppdrag att svara för genomförande av räddningsinsatser, miljöslgøddsinsatser och insatser inom flyktinghjälpens område. I uppgiften bör ingå att se till att de befintliga resurserna utnyttjas på ett effektivt sätt och att olika strävanden samordnas så att onödigt dubbelårbete inte uppstår

Uppgiften att verka för ett samlat uppträdande från de verkställande svenska hjälporganens sida i förhållande till internationella organisationer och till enskilda länder som behöver hjälp bör däremot vara en uppgift för SIDA och regeringen. Räddningsverkets föreslagna roll i den internationella hjälpverksamheten förutsätter att förhållandet till den statliga biståndmyndigheten och de ideella organisationerna blir klargjorda. SWEDRELlEF:s placering i organisationen behöver också övervägas. Utredningens bedömningar i dessa frågor redovisas de närmast följande avsnitten.

Insatser för återuppbyggnad och utveckling fordrar en annan typ av planering än den mer akuta katastrofhjälpen. Prioriterade områden för återbyggnadsinsatsema är de s.k. programländema, vilket innebär att finanseringen kan ske genom utnyttjande av medel från landramama. Ansvaret för dessa insatser bör ligga på SIDA. Biståndsmyndigheten har en överblick över resurserna som finns inom området. De svenska myndigheter eller andra varit involverade i den akuta fasen organ som bör emellertid kunna bidra med bedömningar och om de i det aktuella fallet har kompetens också kunna tas i anspråk för att utföra även mer långsiktiga insatser som syñar till återuppbyggnad och utveckling. Räddningsverket har genom bostadsförsörjningsprojektet i f.d. Jugoslavien rört sig i gränsområdet mellan insatser i den akuta fasen och återuppbyggnadsåtgärder.

3 S WEDRELIEF :s placering i organisationen

Bakgrund

Utredningens bedömning i föregående avsnitt att hjälpverksamheten

inom det civila området ska byggas kring den svenska räddnings-

tjänsten och att Räddningsverket ska i uppdrag att hålla samman

hjälpverksamheten inom det civila området aktualiserar tjrågzaru om swEDkELlEFzs placering.

SWEDRELIEEs operativa består framför allt av den personal resurser beredd att med kort varsel högst vecka inställt: sig lör som är - en -att delta i hjälpinsatser. Nyrekrytering av ett 40-tal personer skor vartår. Dessa ska etter att de inträtt i organisationen genom en kort annat utbildning och efter hand få infomration. De behöver utrustning en insats ska genomföras. SWEDINT biträder med dessa olika åtgärrder. har också möjligheter att utnyttja andra resurser inom SWEDRELIEF Försvarsmakten.

SWEDRELIEF har framgått mycket begränsad kansliorganisau som en tion. För kontakter med internationella organisationer som kan komma begära swEDRELlEFzs medverkan disponerar organisationen en att tjänsteman under 75 % normal arbetstid är engagerad för att som av leda verksamheten. Uppdragen har varit fler under den Senaste femårsperioden tidigare. Fortfarande är de emellertid förhållandevis få i än -genomsnitt ett nytt uppdrag per år.

Erfarenheten visar swEDRELlEFzs bäst tas tillvara i fasen att resurser efter det akuta skedet verksamhet ska återställas eller det - när en fordras hjälp med uppbyggnad infrastrukturen och med utveckling. av Tyngdpunkten i Räddningsverkets hjälpverksamhet är som framgått de relativt resurskrävande insatserna i ett tidigt skede av ett händelseför lopp. De båda kompletterar varandra sett över tiden. organen

Bär S WEDRELIEF även i fortsättningen tillhöra F ärsvarsmakten

Den svenska hjälpverksamheten utomlands bör även i fortsättningen innehålla funktion den typ SWEDRELIEF svarar for. Det en av som gäller emellertid att klargöra om Försvarsmakten ska fortsätta att vara huvudman. Hot- och riskutredningen har i sitt betänkande SOU 1995:19 Ett säkrare samhälle föreslagit att verksamheten ska överfö-

ras till Räddningsverket.

SWEDRELIEF kom till organisation inom det militära försvaret som en för nästan 20 år sedan. Räddningsverket existerade inte vid den tiden. Det fanns ingen civil myndighet med förutsättningar att genomföra humanitära hjälpinsatser de olika slag planerades. Det var i det av som

H4

läget naturligt att uppdra det militära försvaret för verksamatt svara heten.

För en lösning som innebär att SWEDRELIEF fortsätter tillhöra att Försvarsmakten talar att organisationen kan repliera på hela det militära försvarets resurser. Det har visat sig fördel kurma utnyttja de vara en att militära resursema. Officerare kan tas i anspråk civilt för leda insatatt ser som organisationen genomför. Specialister olika slag finns av som inom Försvarsmakten kan behövas för insatser som SWEDRELIEF ska utföra. Det gäller t.ex. rninröjning, allt att döma kommer bli som av att en allt vanligare uppgift i det internationella hjälparbetet. Insatser kräver oña materiella resurser av olika slag finns i stor utsträckning som inom det militära försvaret. Administrativt får organisationen utan större merkostnader stöd från SWEDINT. Från Försvarsmaktens synpunkt kan det vara värdefullt att även det militära försvaret bedriver viktig en fredlig och humanitär verksamhet.

Utredningen utgår emellertid från att militära personella och materiella resurser ska kunna användas i en integrerad hjälporganisation även under ledning av en civil myndighet. Militärt anställda och militär utrustning har utnyttjats i flera av Räddningsverkets hjälpinsatser. Det samarbete som fordras har inte varit svårt att få till stånd. Samverkan har varit naturlig mot bakgrund att de ansvariga myndigheterna i det här av samarbetet Försvarsmakten och Räddningsverket sorterar under - samma departement i regeringskansliet och att ett nära samarbete mellan dem förekommer inom många andra områden i totalförsvaret.

Ett avgörande skäl för en överföring av SWEDRELIEF till Räddningsverket är enligt utredningens mening att uppgiftema i båda fallen är civila och att de i sak hör SWEDRELIEF har personella samman. resurser som ibland behövs vid insatser Räddningsverket gör. Omsom vänt händer det att Räddningsverkets har betydelse i det arberesurser te som SWEDRELIEF utför. En sarnrnanföring skulle från den utgångspunkten innebära förenkling och effektivisering. Det gäller en senare inte minst kontakterna med de internationella organisationer och enskilda länder som kan komma att begära svensk medverkan i katastrof- eller flyktinghjälpen. Dessa kontakter är mycket arbetskrävande. På den här punkten skulle integreringen även leda till minskade kostnader. En överföring ter sig naturlig även med hänsyn till principen - som

direktiven civila insatser bör stå under civil leddet understryks i att ning.

Räddningsverket har framgått omfattande personell samverkan som en och UNHCR. Samarbetet med UNHCR har resulterat i med bl.a. DHA beredskap för hjälpinsatser. Liknande förberedelser kan komma att en med SWEDRELIEF har för sin del väl upparbeske i samarbetet DHA. kontakter med UNICEF. En för Räddningsverket och SWEDtade organisation för planering och förberedelser vid den RELIEF gemensam de båda utför skulle göra det lättare för typ av insatser som organen internationella organisationer inhämta underlag och i ett allvarligt att svenska de skulle behöva eller kunna läge bedöma vilka resurser som enskilda länder Sverige samarbetar med. anlita. Samma sak gäller som svenska kontaktarbetet skulle öka, och svenska hjälp- Bredden i det sarmolikt följd detta i större utsträckning än resurser skulle som en av i anspråk för hjälpinsatser. En sammanföring hittills komma att tas höja potentialen i den svenska hjälpverksarnheten och den samskulle de insatser Sverige utför skulle stiga. Det finns lade nyttan av som

synergieffekter i detta.

föreslår verksamheten inom SWEDRELIEF ska föras Utredningen att Räddningsverket. Överföringen bör ske på ett sådant sätt att över till förutsättningarna med dessa kunna utföra den inte minskar att resurser åtgärder den art hittills blivit genomförda av SWEDhumanitära av som förändringar i organisation och verksamhetsformer bör RELIEF. Genom Räddningsverket och SWEDRELIEF för närvarande de resurser som efter hand kunna till varandra så att det samlade förfogar över anpassas beredskapen och insatserna ökar. värdet av

6.3.4 Samverkan mellan den statliga

hjälpverksamheten och ideella organisationer

ideella organisationer arbetar med att humanitär En rad svenska ge länder. En del hjälparbetet finanserar organisationerna hjälp i andra av insamlade medel. Normalt får de emellertid hjälp med finanmed egna statliga katastrofanslaget för att kunna genomföra insieringen från det satser i katastrofonrråden utomlands.

De ideella organisationerna är, utredningen framhållit, viktig del som en av den svenska resursbasen tör katastrof- och flyktinghjälp. Som ett led i strävandena att utveckla den här delen verksamheten har de ideella av organisationerna på Utrikesdepartementets initiativ bildat ett nätverk. Syftet är att förbättra samarbetet med myndigheterna och med varandra så att de i ökad utsträckning kan få tillfälle att ställa personal enskil- da personer eller till förfogande framför allt FN-organen grupper för hjälpinsatser.

Utredningen ska enligt direktiven pröva det behövs några åtgärder om från statsmaktema för att främja samverkan mellan nätverket och den organisation som i framtiden bör ha ett sammanhållet inom den ansvar statliga sektorn för internationell katastrof- och flyktinghjälp.

Enligt utredningens mening bör en samverkan mellan de ideella organisationerna i nätverket och SIDA, som svarar för kontakterna med den statliga hjälpverksamheten, omfatta åtgärder gör att som

1 Uppgifter om de finns inom nätverket

resurser som systematiseras och presenteras för de internationella organisationer som kan komma att ha behov dem; av

2 Ett ökat samarbete kan ske mellan statliga myndigheter och ideella organisationer när hjälpbehoven uppstår och insatser ska genomföras.

Det gäller på den första punkten att sammanställa uppgifter de om personer och den utrustning som organisationerna disponerar och att närmare klargöra vad de kan användas till. Det kan vara lämpligt att i det har sammanhanget också bedöma vilka kompletteringar eller andra törändringar som eventuellt behöver göras för att insatserna ska kunna bli elfektivare.

Utrikesdepartementet har utarbetat beskrivning den resursbas en av som nätverkets organisationer utgör och bidrar på olika sätt t.ex. i överläggningar med bl.a. FN-organen till att utveckla organisationer- nas internationella kontakter. Erfarenheten visar att det finns ett stort behov av förbättringar i dessa avseenden. Som utredningen tidigare framhållit bör det ankomma på SIDA för kontakterna med att svara nätverket.

Även Räddningsverket kan emellertid sprida information om hjälpoch till organisationerna i nätverket. Detta gäller både behoven annat löpande och någonting har inträffat fordrar internationella när som hjälpinsatser. De svenska ideella organisationerna bidrar självfallet utbyte kunskaper och erfarenheter. Flera orgariiockså genom av av sationerna har lokala kontor eller andra kontaktställen i andra länder. De statliga och nätverkets organisationer kan dra nytta av organen varandras specialområden eller lokala kontakter när hjälpinsatsema

ska genomföras.

6.4 Personella och materiella resurser för

hjälpverksamheten

6.4.1 Räddningsverkets resurser

Samutnyttjande

internationella hjälpinsatsema med personal och utrustning bör Den utredningen tidigare nämnt och det framhålls i direktiven som - som i allt väsentligt ske användning av befintliga resurser. Det genom innebär till börja med att personal och materiel som finns i beredatt

för räddningstjänsten ifred och krig ska kunna utnyttjas så länge

skap påverkar möjligheterna till effektiva räddningsinsatser inom det inte landet. Den här resursbasen är omfattande och flexibel. Den kan använhär sammanhangen betydande verksamhet innan det blir das för en i de nödvändigt med restriktioner. Räddningsverket har, utredningen som redovisat, träffat överenskommelser med räddningstjänsten i de större i landet att dessa vid brådskande insats ska kunna kommunerna om en med personal de styrkor for tillfället är i tjänst. Det finns delta ur som inom den svenska räddningstjänstens organisation en omfattande också med kort varsel kan utnyttjas för framför allt räddningsutrustning som och miljöskyddsinsatser utomlands.

Räddningsverket kan med det för organiserande och genomansvar räddningsinsatser, miljöskyddsinsatser och åtgärder vid förande av flyktingkatastrofer utredningen föreslagit behöva använda resursom från andra verksamheter i samhället. Erfarenheten visar att ser även det i allmänhet inte finns några hinder för ett sådant samutnyttjande. de de Räddningsverket behöver utöver det En stor av resurser som -

som räddningstjänsten har finns i SWEDRELIEF:s nuvarande - organisation, inom Försvarsmakten samt hos de övriga myndigheter och andra organ som räddningstjänsten normalt samarbetar med. Utredningen återkommer i avsnitten 6.4.2 och 6.4.3 till användningen av den tillgång som dessa resurser utgör.

Modeller för hjâlpszjyrkør vid typinsatser

Utredningen har tidigare i betänkandet konstaterat det framgår ock- så av direktiven att beredskapen för hjälpinsatser utomlands så långt möjligt ska byggas upp med befintliga Enligt utredningens resurser. mening kan det vara lämpligt att det inom hjälporganisationen utarbetas modeller för hjälpstyrkor vid olika insatser. Dessa styrkor betyper av mannas med personal från resursbasen när insatsbehovet uppstår. Samma slag av principiella överväganden hur insatsstyrkoma ska om vara sammansatta och dimensionerade gör Räddningsverket redan för de nu olika slag insatser ska ske i Sverige. av som

Utarbetandet av modeller innebär att Räddningsverket i samråd med SIDA och andra berörda organ tänker igenom vilka personella och materiella resurser som behövs för att hjälpstyrka under olika förhålen landen ska ñmgera effektivt. Det kan vara fråga om insatser föranledda av olika slags händelser och för en och samma slag händelse - av vid insatser i situationer som växlar med hänsyn till bl.a. årstider, väderlek, avstånd från Sverige och tillgången på service i katastrofomrädena. Bedömningar bör kunna ske med utgångspunkt i ett antal scenarion. Räddningsverket har som nämnts gjort bedömning resursen av behovet för insatser vid jordbävningar och även förrådsställt del en av den beñntliga materielen så att den ska lätt tillgänglig för flygvara transporter från Sverige. Förberedelser har också gjorts för logistikstöd vid flyktinginsatser och för en del slag räddningsinsatser i närområav det, framför allt Baltikum.

Valet av scenarion bör givetvis ske med hänsyn till den efterfrågan på svenska insatser kan komma finnas och utredningen

som att som har

diskuterat i kapitel överväganden slag för jordbäv-

av samma som ningar som alltså resulterar i modeller för hjälpstyrkor skulle kunna - göras för t.ex.

U Översvämningar; U Vulkanutbrott; U Stormar och snöoväder; U Skred och ras; U Skogsbränder; U Oljeolyckor; U K emikalieolyckor; och U F lyktingkatastrofer av olika slag.

grundade på bedömningar den taktik som Övervägandena bör vara om använda sig vid olika typer händelser. Med hjälpstyrkoma ska av av sådana bedömningar går det att i stort ange vilka slag av ledning av behövas, hur stor bemanningen bör vara, personal som kommer att fordras och hur utrustningen och stödfunkvilka inställelsetider som kommer i verkligheten att växla från fall till tionema ska se ut. Kraven emellertid kunna ett grundkoncept som går fall. Modellerna bör vara med hänsyn till behoven i den aktuella situationen. att variera i innehåll modellerna kan läggas till grund för den utbild- Det säger sig självt att förekommande fall bör komma till stånd samt för de anpassning som i utformning och i förrådshållningen som i allmänhet ningar i materielens förhållandevis enkla medel. Dessa förberedelgår att åstadkomma med olika slag personal får information om vilka ser innebär vidare att av insatser de kan komma att tas i anspråk för. typer av som

mening det naturligt att utnyttja modellerna för Enligt utredningens är planering för insatspaket bl.a. Räddningsverket hjälpstyrkor i den som

bör göra.

Beredskap med personal

utredningens bedömning finns det i den svenska resursbasen en Enligt personal kan användas för hjälpinsatser utomlands. beredskap med som Räddningsverket operativt ansvarig myndighet liksom hittills bör som överenskommelser med andra medverkan av deras träffa organ om personal och i förekommande fall med enskilda. Det bör framgå av vilka inställelsetider ska gälla. En stor del av överenskommelsema som finns i Räddningsverkets organisation den personal som behövs egen givetvis i dessa fall goda förutsättningar att snabbt kunoch verket har påverka planeringen och genomförandet. na

Beredskap med materiel

Räddningsverket har hittills i samband med hjälpinsatsema i väsentlig

utsträckning utnyttjat befintlig utrustning. Det är utrustning Räddsom ningverket förfogar över för verksamheten i fred eller krig. Det har

ibland också fordrats materiel eller förnödenheter från andra organ,

framför allt Försvarsmakten. Även enskilda företag har bidragit med

vad som fordrats.

Erfarenheten visar emellertid att en särskild anskaffning måste ske av utrustning som inte finns i beredskap för insatser inom Sverige men som behövs vid internationella hjälpinsatser. Det gäller bl.a. utrustning

for satellitkommunikation. Samma sak är det med utrustning nyckelav karaktär som det tar tid att ställa i ordning för insatser utomlands, t.ex. fordon som ska vara målade och märkta enligt föreskrifter för operativ

verksamhet i FN-organens regi.

Förslag

Utredningen föreslår att Räddningsverket f°ar i uppdrag att i samråd

med SIDA och andra berörda utarbeta ett förslag till modeller for organ hjälpstyrkor för olika typer insatser. Förslaget bör underställas av regeringen innan modellerna börjar tillämpas i hjälpverksamheten.

Räddningsverket, SIDA och de övriga berörda bör vid utformorganen ningen av modellerna utgå från att personal ska rekryteras i huvudsak

enligt de principer som för närvarande gäller för katastrof- och flykting-

hjälpen. De planerande bör när det gäller materielen organen sträva

efter att så långt möjligt utnyttja befintliga Övervägandena bör

resurser. emellertid också omfatta den anskaffning som kan nödvändig for vara att hjälpstyrkoma i en de] fall snabbt ska kunna påbörja insatserna. Utredningen återkommer i kapitel 9 till finansieringen denna av senare form av beredskap.

6.4.2 SWEDRELlEFss nuvarande resurser

SWEDRELIEF har för närvarande 160 specialister av olika slag är som beredda att senast inom vecka installa sig för att delta i insats. Eren en farenheten visar emellertid att många i praktiken kan påbörja insatsen

inom kortare tid. Denna kontraktsbundna personal är en resurs som en även i fortsättningen bör utnyttjas i älpverksarnheten.

Utredningens förslag att ansvaret för verksamheten ska överföras till

Räddningsverket bör tidigare nämnts inte innebära några förändsom minskar förutsättningarna att utföra humanitära insatser av ringar som den hittills blivit genomförda SWEDRELIEF. Förändringar art som av sker lämpligen efter hand de visar sig nödvändiga för att verksamom heten i ökad utsträckning ska kunna tillgodose den efterfrågan på in-

kommer att föreligga. Utredningen räknar som framgått satser som överföringen till Räddningsverket ska kunna leda till fler inmed att med personal från SWEDRELIERs organisation. Ett sådant ökat satser utnyttjande är det främsta skälet for den förändring av av resurserna för verksamheten utredningen föreslagit. ansvaret som

3 Försvarsmaktens resurser

Allmänt

Försvarsmakten förfogar över omfattande och allsidiga resurser med personal och utrustning har förutsättningar att tillgodose väsentliga som behov i den internationella hjälpverksamheten. Utredningen har i kapi-

tel 3 kort beskrivit den medverkan med militär personal och materiel

skett i samband med Räddningsverkets och SWEDRELIEF:s hjälpsom insatser sedan år 1988.

Utredningen inga hinder för ett ökat utnyttjande Försvarsmakser av inom den civila hjälpverksarnheten. Den orientering mot tens resurser hotbild med brett spektrum även andra hot än rent militära en ett av enligt statsmaktemas direktiv pågår inom Försvarsmakten som - kommer att underlätta det ökade samarbete som fordras.

Behovet transporter är regel mycket stort vid svenska hjälpav som insatser utomlands. Som framgått redogörelsen i kapitel 3 har Förav svarsmakten under de senaste åren medverkat med långväga flygtrans-

i samband med civila humanitära insatser i sex olika länder. Förporter svarsmakten har vidare bl.a. ett stort antal terränggående lastbilar som

kan användas och har använts for många uppgifterna i hjälp- - - av verksamheten.

Minröjning

Hotet från antipersonella landminor är i flera områden där fredsñämjande insatser äger t.ex. f.d. Jugoslavien, de kaukasiska konrum fliktområdena och flera afrikanska stater ett stort problem både för befolkningen och för personalen i hjälpstyrkoma. Att oskadliggöra minor är en kvalificerad uppgift ligger i linje med den militära som verksamhetens uppgifter i krig. Behovet av åtgärder i konfliktområden utomlands är emellertid så omfattande och verksamheten så tidsödande och arbetskrävande att det knappast fyller någon funktion sända att ut svensk personal som har till uppgiñ att söka efter minor och röja dem. En effektivare användning våra och vår kompetens av resurser är att låta svenska instruktörer utbilda personal i de konfliktdrabbade länderna för uppgiften och att förse den med utrustning verksamheten som fordrar.

Regeringen har i juni 1994 uppdragit SIDA att ingå avtal med Försvarets materielverk FMV att myndigheten ska utveckla och om utprova en rninröjningsutrustning baserad svensk uppfinning. Uten rustningen är avsedd för maskinell röjning personminor i konfliktav områden. Efter det utvecklingsarbete som ägt har anbudsinrum en fordran nyligen avslutats. En prototyp beräknas vara klar i december 1995. Under tid har Försvarets forskningsanstalt FOA inlett senare ett samarbete med några svenska försvarsindustriföretag utveckom ling av en i första hand handburen minspaningsutrustning baserad på irnpulsradar och andra sensorer.

Den minspaning och minröjning som behöver ske fordrar till stor del andra metoder än dem som den svenska Försvarsmakten har planerat för inom sin krigsorganisation. Den utveckling den internationella av minröjningsverksamheten det är angeläget att Sverige bidrar med som förutsätter att ett svensk militär personal med kunskaper och erfarenheter inom området närmare överväger vilka metoder bör använsom das samt även i övrigt organiserar den hjälp ska lärrmas inom detta som område.

Utredningen föreslår att Försvarsmakten får i uppdrag att redovisa förslag till metoder, personal och utrustning som måste finnas för att stöd till en effektiv minspaning och minröjning i konfliktdrabbade områden ska kunna lämnas från svensk sida. Försvarsmakten bör vidare

organisation för verksamheten innebär att Sverige bidrar föreslå en som med i första hand instruktörer och utrustning för verksamheten.

utnyttjande för civila ändamål av resurser

Utredningen om fredstida

avsedda för försvarsändamål

genomgång möjligheterna att i civil verksamhet använda En allmän av

Försvarsmaktens har utförts av Utredningen om fredstida ut-

resurser civila ändamål avsedda för försvarsändanyttjande för av resurser skrivelse till chefen för Försvarsdepartementet den 22 maj mål. I en avslutande redovisning uppdraget redogör utredningen

1995 med av

förhållandevis detaljerat for det stöd Försvarsmakten ska kunna som olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällslämna vid stora

landet. Åtgärderna ska enligt denna utredning kunna

funktioner inom omfatta bl.a.

och sambandsstöd på land eller till sjöss i samband D Ledningsmed områdesövervakning;

försvunna, bevakning skyddsobjekt och D Efterspaning av av annat stöd till polisen;

Transporter;

Sjukvård;

Förläggning och utspisning;

Undervattensundersökningar och andra arbeten under vatten

vid olyckor;

D Brandbekämpning;

D Bambrojning eller motsvarande;

D Begränsning skador vid miljöolyckor. av

Utredningen pekar också på personella och materiella resurser som inom det civila försvarets område och ska kunna användas finns som

vid insatser i samband med katastrofer och olyckor av olika slag. I utredningens redovisning ingår bl.a.

U Personal inom olika myndigheters krigsorganisation samt renodlade beredskapsmyndigheters ifred anställda personal;

Personal inom totalförsvarets frivilligorganisationer;

U Materiel inom transportområdet batteridrivna drivmedelsex. pumpar ;

Reservkraftverk;

U Beredskapslagren inom varuområdet livsmedel, läkeex. medel, vattenreningskemikalier, sjukvárdsutrustning och sambandsmaterieü;

U T eleutrustning rörliga basstationer för mobiltelefoner och

ex. flyttbara AXE -stationer.

Förslagen från Utredningen om fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål omfattar framgått som åtgärder vid händelser i Sverige. Utredningen om civila insatser för katastrof- och flyktinghjälp emellertid att stöd motsvarande anser av slag ska kunna lämnas vid insatser även utanför landet. Utredningen vill framhålla att det här är fråga militär medverkan i civila insatser om under civil ledning. Den samverkan som kan komma att behövas mellan civila och militära organ när det fordras både humanitära och fredsbevarande insatser behandlas i kapitel

4.4 Ideella organisationers resurser

Ideella organisationer har värdefull personalresurs i så en som stor utsträckning som möjligt bör utnyttjas vid hjälpinsatser utomlands. Många av de personer det gäller är kunniga inom något specialområde. De allra flesta har erfarenheter uthålligt biståndsarbete. De känner av bl.a. till förhållandena i flera de miljöer där insatser kan behöva ske. av

Åtskilliga finns också i SWEDRELIEFs organisation och kan, det

om behövs, delta även i insatser med den organisationens resurser.

med ideella organisationer i fler fall än hit- Utredningen räknar att även tills ska kunna delta i statliga hjälpinsatser. Det pågår diskussioner om själva ett ökat samarbete sinsemellan ska att organisationerna genom uppgifter vad och själv har resurser för. kunna ta på sig större än var en Utredningen det angeläget att dessa diskussioner leder till åtgäranser bidrar till öka den samlade kapaciteten i hjälporganisatioder som att

nen.

6.4.5 Kvinnors medverkan i hjälpverksamheten

Möjligheter medverka i hjälpverksamheten står öppen för män och att har det kunnande och de erfarenheter som insatserna fordkvinnor som övervägande flertalet deltagare i styrkorna är män. Ett antal rar. Det deltar emellertid varje år både i de civila hjälpinsatsema och kvinnor i den fredsfrämjande militära verksamheten.

Utredningens förslag i betänkandet kan komma att leda till en ökad rekrytering såväl kvinnor till den svenska humanitära hjälpav män som verksamheten. Utredningen pekar i följande kapitel på möjligheterna for kvinnor i egenskap civilpliktiga genomgår längre utbildning som av för krigsorganisationens behov att delta i hjälpinsatser som är lämpliga

for denna pliktpersonal.

6.5 Rekrytering av civilpliktig personal

6.5. I Utredningens bedömning av möjligheterna att

använda pliktpersonal i hjälpverksamheten

Civilpliktens och hjälpverksamhetens betydelse från

tøtalförsvarssynpunkt

Totalförsvarsplikten innebär att totalförsvarets personalförsörjning pliktsystem. Den uttagning civilpliktiga som komtryggas genom ett av ske enligt den lagen totalförsvarsplikt har som grund mer att nya om civila myndigheter och andra under beredskap och i krig att organ, som får utökade uppgifter, i fred ska kunna utbilda och krigsplacera den ytterligare personal de behöver. Uttagningen civilpliktiga leder som av emellertid också till fler f°ar utbildning och uppgift i krigsorgaatt en en hade blivit möjligt enbart det militära försvarets nisationen än som om

behov av pliktpersonal skulle tillgodoses Uttagningen av totalförsvarspliktiga för det civila försvarets behov fyller även med den utgångspunkten en viktig funktion.

Ett försvarspolitiskt viktigt ytterligare i denna riktning steg som sam- manhänger med den pågående intemationaliseringen och de säkerhetspolitiska förändringarna skulle tas det gick bredda uppgiftema - om att för en del de pliktuttagna inom det civila försvaret av till att omfatta iiivillig medverkan vid hjälpinsatser utomlands. En sådan ordning skulle, principiellt, bereda dem åtar sig utlandstjänstgöring tillfälle som att arbeta under verkliga katastrotförhållanden och på det sättet skaffa sig erfarenheter är stort värde för deras uppgifter i den som av svenska lcrigsorganisationen. Användning pliktpersonal av skulle bredda rekryteringen till hjälpstyrkoma till andra i samhället deltagrupper än som garna hittills kommit från. Det skulle sannolikt på sikt bidra till att ytterligare utveckla det svenska engagemanget för den internationella hjälpverksamheten. De frågor ställs i direktiven som om möjligheterna att låta frivillig personal grundutbildats inom for civilplikten som ramen ingå i rekryteringsunderlaget för svenska hjälpstyrkor har detta bredare försvarspolitiska utgångspunkt. synsätt som

Lagen om totalförsvarsplikt öppnar således möjligheter for en direktrekrytering till det civila försvaret. Som framgått av redogörelsen i kapitel 3 om lagens syfte och inriktning innehåller den emellertid samtidigt klara föreskrifter om att all uttagning och utbildning ska tillgodose den svenska krigsorganisationens behov, civilt och militärt. Det förutsätts i direktiven att eventuell rekrytering civilpliktiga en av till internationell hjälpverksamhet sker frivilligt och väsentligen tilläggsutbildning genom av pliktpersonal grundutbildats for som den svenska krigsorganisationens behov. Detta innebär redan i sig en inskränkning i det antal civilpliktiga som kan komma i fråga for hjälpverksamhet. Lagen medger inte att på denna grund fler civilpliktiga tas ut för grundutbildning än som krävs och dimensioneras för svenska behov.

Om statsmakterna skulle överväga att t.ex. i samband med kommande försvarsbeslut ändra lagen totalförsvarsplikt om på denna punkt, förslagsvis som en ytterligare anpassning till den internationella utvecklingen eller i strävan att att bereda största möjliga antal totalförsvarspliktiga en roll och utbildning i totalförsvaret, det en öppnar naturligtvis nya möjligheter. Statsmaktema skulle i samband med sådan föränden

i principerna för de civilpliktigas tjänstgöring kunna överväga en ring de civilpliktigas tjänstgöring i förhållande utvidgning av syftet med -

totalförsvarsplilct så att möjligheter vad är fastlagt i lagen om som miljövämskår den Kristianstads öppnas även för t.ex. en av typ som

statsmaktema på försök ska inrätta. Miljökommun har föreslagit att

enligt förslaget, utredningen kortfattat redovämskåren skulle som

kapitel ha i huvudsak nationella miljövårdsuppgiñer men

gjort för i

i den svenska civila älpverksanrheten. Förutkunna tas till vara även

tjänstgöringen utomlands även i dessa fall blir ñivillig. sättningen är att

utvidgning pliktsystemet till att omfatta verksamhet som svarar En av de säkerhetspolitiska får bedömas med hänsyn även mot andra hot än

frågorna totalförsvarets uppgifter, de ekonotill de grundläggande om

och den utveckling personalbehovet i den svenmiska förhållandena av

krigsorganisationen kan komma att uppstå under de närmaste ska som

naturligtvis utanför denna utrednings kompetens att åren. Det faller

sådana bedömningar. Utgångspunkten för de fortsatta övervägangöra befintliga lagen. Utredningen vill emellertid i det dena är således den

peka på denna grundläggande faktor, eftersom den här sammanhanget

inriktningen och takten i genomförandet av en torde påverka både av

civilpliktiga för hjälpinsatser utomlands. rekrytering av

utredningen viktigare fråga är vilket behov, i En i sammanhanget för

framtiden, kan bedömas föreligga ett ytterligare perdag och i som av

rekrytering civilpliktiga. Frågan om behov bör sonaltillskott genom av

i måttet omvärldens behov förmedlat i detta sammanhang mätas av -

internationella organisationerna insatser med civil främst av de - av

hjälppersonal i samband med olika katastrofer.

personal för hjälpverksamheten Behovet av

hjälpinsatsema utomlands har, framgått av den De svenska civila som

ökat i omfattning under år. Verksamheten tidigare redogörelsen, senare

omfattat flyktinghjälp vid s.k. komplexa katastrofer. har framför allt

få. Hjälp med förnödenheter har förekommit Räddningsinsatsema är

Åtgärder syftar till återuppbyggnad vid en rniljöskyddsinsats. som

förekommit i flera fall SWEDRELIEF:s och och utveckling har genom

ideella organisationers arbete.

De faktorer utlöser kriser och konflikter på olika som håll i världen kommer av allt att döma att finnas kvar. Mönstret i hjälpbehovet förändras sannolikt inte i någon större utsträckning. Utredningen räknar

emellertid som framgått med att efterfrågan på svenska hjälpinsatser fortsätter att öka under återstoden l990-talet. av

Utvecklingen går samtidigt mot ett ökat behov specialister av av olika slag. Internationella organisationer strävar efter att i allt utsträckstörre ning samordna hjälpverksamheten både på planeringsstadiet och i hjälpområdena när behovet uppkommer. Det innebär att organisationerna i ökad utsträckning styr sammansättningen de personella och av materiella resurserna. Strävan också framgår direktiven, som av att behovet av personal utan särskild utbildning ska tillgodoses genom lokal försörjning i hjälpområdena. Detta sker redan nu i en ökande grad.

Sveriges hjälpinsatser har präglats av hög professionalitet och stort

engagemang hos alla deltagare. All medverkan är frivillig. Erfarenheten hittills visar att det även med denna frivillighet varit förhållandevis lätt

att finna lämplig personal till de svenska civila hjälpstyrkoma utomlands. Det har gått att snabbt rekrytera anställda från bl.a. Räddningsverkets centrala förvaltning, räddningsskoloma och den kommunala

räddningstjänsten till de hjälpstyrkor har organiserats. Även som anställda inom bl.a. hälso- och sjukvården, Försvarsmakten och enskilda företag samt medlemmar i totalförsvarets üivilligorganisationer har deltagit när så krävts. Räddningsverket har ingått avtal med räddnings-

tjänsten inom flera av de största kommunerna i landet dessa ska om att ställa personal till förfogande med kort varsel kan delta i hjälpinsom satser utomlands. Det finns rekryteringsbas enbart bland heltidsanen ställda brandingenjörer, brandmästare, brandförmän och brandmän på flera tusen anställda. SWEDRELIEF har kontraktsbunden en styrka på 160 personer, är beredda att delta. Kretsen som som anmält intresse för att delta i verksamheten är emellertid betydligt Till detta större. kommer de ideella organisationernas omfattande personella resurser.

Som utredningen redovisat i kapitel 5 flera faktorer sätter gränser för bl.a. Sveriges medverkan med personal och utrustning i hjälpverksam-

heten. Till detta hör svårigheterna att länka ansträngningar från samman olika håll till en fungerande och slagkraftig hjälpverksamhet. Erfaren-

heten visar att det finns en konkurrens mellan länder i katastrofsom en

situation vill hjälpa till. Efterfrågan påverkas vidare av den strävan som använda katastrofområdets lokala Samma effekter har finns att resurser. förhållandet fler länder än tidigare lärt sig att själva eller i samdet att verkan med närliggande länder hantera en del av de problem som uppoch andra faktorer bidrar till att hjälporgan olika slag i står. Dessa av och i andra länder inte tas i anspråk i den utsträckning som Sverige de har resurser för.

dominerar således bilden påtagliga begränsningar Sammantaget av vad gäller det sakliga behovet i nuläget personaltillskott till internaav hjälpinsatser rekrytering civilpliktiga. Utredningen tionella genom av emellertid framhålla att dessa omständigheter vars giltighet dessvill inskränker sig till de förhållanden kan överblickas och beutom som dag inte i sig behöver utgöra något hinder för själva prindömas i användning pliktutbildade i hjälpverksamheten, särskilt i cipen om av finns starka försvarspolitiska skäl för att pröva en sådan den mån det de pliktuttagna inom det civila försvaret har eller inriktning. Många av speciella yrkeskunskaper oña behövs i hjälpverkkommer att få som rekrytering bland de pliktutbildade skulle kunna få samheten. En även betydelse för Sveriges möjligheter på sikt att åta sig de uppgifter som internationella organisationer kan komma att begära att ska utföra.

rekryteringen till hjälpstyrkoma vidare sker bland pliktuttagna med Om personliga egenskaper och det intresse för verksamheten som fordde deltar i hjälpverksamheten, finns det förutsättningar för ras av alla som bli värdefull del den bredare rekryteringsbas att de ska kurma en av behövas. En sådan breddning skulle i ett framtidssom kan komma att perspektiv öka Sveriges handlingsfrihet att med hög ambitionsnivå de utmaningar följer framtida väsentlig ökning kunna möta som av en efterfrågan på insatser. Det skulle också viktiga handlingsmöjav ge i fortsatt anpassning vårt totalförsvar och pliktbaserade ligheter en av folkförsvar till den säkerhetspolitiska utvecklingen.

6.5.2 Principer för rekrytering

En del den pliktpersonal enligt de hittills preliminära plastor av som och utbildas för krigsplacering inom det civila nerna kommer att tas ut försvaret får grundutbildning gör att de i många fall skulle kimen som ingå i de styrkor kommer att utföra hjälpinsatser i andra länder. na som

Det kan gälla räddningsinsatser, flyktinglijälp, miljöskyddsâtgärder eller insatser för återuppbyggnad och utveckling.

En av förutsättningarna för att pliktutbildade ska kunna ingå i hjälpverksamheten är att de har de personliga egenskaper fordras för som de ofta krävande insatserna. Det gäller givetvis alla slag av personal i hjälpverksamheten. Ett starkt önskemål är vidare att de pliktutbildade har eller avser att skaffa sig något slag specialkunnande eller - - av en yrkeserfarenhet som det i regel finns behov vid de olika slagen av av insatser. Åtagandet måste frivilligt och förutsättningen pliktvara är att personalen har ett starkt intresse för verksamheten.

Det kommer att dröja ett antal år innan myndigheter och andra organ inom det civila försvaret har fått det antal pliktutbildade som de behöver. Det tar därmed också tid innan en allsidigt genomförd rekrytering i större skala kan börja ske till hjälpverksamheten.

Enligt utredningens mening måste det finnas en balans mellan beredkapsförberedelser och sannolikheten för att den skapade beredskapen kommer till användning genom faktiska insatser. Det går inte att med bestämdhet ange vilka behov hjälppersonal olika slag kan av av som komma att föreligga under t.ex. resten 1990-talet hur stora styrkor av som kommer att efterfrågas, vilken inriktning verksamheten får och vilka kunskaper eller erfarenheter deltagarna bör ha. Som besom en redskap avsedd att kunna öka Sveriges förmåga att medverka i en eventuellt kraftigt växande hjälpverksamhet i framtiden kan det emellertid vara lämpligt att börja bygga rekryteringsbas med pliktupp en utbildade som är beredda att delta i insatser utomlands.

Utredningen att de olika överväganden och faktiska omständiganser heter som här har redovisats bör utgöra grunden för statsmaktemas överväganden om möjligheterna att komplettera befintliga personella resurser för hjälpinsatser med pliktutbildad personal och den planering av verksamheten som bör ske. Om statsmakterna väljer att besluta om rekrytering av pliktpersonal för dessa uppgifter kommer tidpunkten för igångsättning av verksamheten nämnts att bestämmas takten i som av genomförandet av utbildningen av civilplikti för krigsorganisationens ga behov, alternativt av hur snabbt det bedöms lämpligt och möjligt att genomföra en ändring i lagen totalförsvarsplikt. om

Om några år när fullständig klarhet kan väntas föreligga om - en mer grundutbildningens omfattning och uttagningen till krigsorganisaom tionen finns det sannolikt också långsiktigt hållbar kunskap - en mer det framtida behovet pliktpersonal för svenska hjälpinsatser om av utomlands. Denna kunskap kan utgöra grund när statsmakterna ska en ställning till det antal civilpliktiga årligen ska tas ut för denna ta som specialinriktning med eller utan förändringar i lagen om totalförsvars- plikt. Att i dagsläget söka bedöma hur många civilpliktiga som i olika tidsperspektiv kan komma i fråga är enligt utredningens mening knap-

past möjligt.

Kvinnor genomgår utbildning för uppgifter i kiigsorganisationen som de olika slag kan lämpliga för tjänstgöring i svenska hjälpav som vara styrkor utomlands bör ha möjligheter som män att kunna delta samma i hjälpinsatser.

Utredningen skisserar i det följande vissa åtgärder som bör vidtas, om regeringen beslutar rekrytering pliktutbildad personal till den inom av ternationella hjälpverksamheten.

Åtgärder utvecklar användningen pliktutbildade

som av

Utgångspunkten är att pliktpersonalen ska bli förstärkning. Tillkomen uppgiften för den pliktutbildade personalen att tjänstgöra utomsten av lands fordrar åtgärder olika slag utvecklar rekryteringen och av som användningen personalen. Detta kommer att nödvändigt, om av vara strävan är att de svenska hjälpinsatsema ska vara lika efterfrågade som

hittills.

Till de åtgärder det finns skäl att överväga hör t.ex. som

l Att utveckla urvalssystem med bI.a. kravprofiler som gör det ett möjligt välja ut med erforderliga specialkunskaper att personer i udda språk -för olika slag uppgifter i hjälpverk- - ex. av samheten;

2 Att dem är avsedda att väljas ut möjligheter att under ge som den obligatoriska praktiktjänstgöringen så långt möjligt fördjupa sina kunskaper och bredda sina erfarenheter;

3 Att utveckla ett system med tilläggsutbildning som är anpassat till det kunnande som kommer att behövas;

4 Att utarbeta modeller för hur styrkor där pliktutbildad personal ingår ska vara sammansatta och hur arbetet mellan olika slag av deltagare ska fördelas.

Det går inte att i förväg klargöra dessa åtgärder tillräckliga. om är Först sedan det blivit möjligt att i praktiken under genomförandet insat- - av ser pröva olika lösningar kan det bedömas vad resultatet kommer - att bli. Det är framför allt nödvändigt att överväga vilka specialkunskaper hjälpstyrkor av olika slag kan komma behöva vilken tilläggsutatt samt bildning som det är lämpligt att organisera. Det möjligt är att andra faktorer än en extra utbildning har större betydelse i det här sammanhanget och att medlen ska användas för de åtgärder det finns skäl som att inrikta förberedelserna på. Underlaget för dessa överväganden kommer att finnas i de modeller för hjälpstyrkor för olika slag typinsatser av som bör utarbetas.

Utbildning

Arbetsuppgifterna kommer att variera krañigt mellan olika slag av insatser. Uppgifterna kommer emellertid i många fall sannolikt ligga att nära dem som de pliktuttagna för räddningstjänst och hälso- och sjukvård ska utföra i krigsorganisationen. Många får grundläggande kunskaper och erfarenheter gör att de kan till de varierande som anpassas uppgifterna. Det gäller inom räddningstjänsten framför allt kategorin räddningsmän. Saneringsmän skulle kunna kunna utföra en stor del av de arbetskrävande uppgifter föreligger vid miljöskyddsolyckor. som Inom hälso- och sjukvården har pliktutbildade ambulanyörare och .sjukvårdare förutsättningar att för viktiga uppgiñer. svara

Avsikten är att grundutbildningen för en räddningsman ska omfatta en inledande utbildning under nio veckor och en praktiktjänstgöring inom den kommunala räddningstjänsten under 12 veckor. Utbildningen för saneringsmän och ammunitionsröjare är densamma för räddningssom män men innehåller en tilläggsutbildning under fyra veckor. Utbildningen för sjukvårdare har beräknats till tio veckor och för ambulansförare till 15 veckor. Samtliga kommer dessutom att genomgå repetitionsut-

bildning.

innehållet i grundutbildningen för uppgiñema i krigsorganisatio- Innan blivit fastställt och de civilpliktigas roll i de internationella hjälpnen styrkorna definierats är det inte möjligt att bedöma om det närmare behövs tillläggsutbildning för uppgiñema i älpverksamheäven en Behovet sammanhänger med de tänkta katastroñnsatsemas karakten. de kunskaper och erfarenheter var och en har genom sin tär samt som ordinarie yrkesverksamhet. Den tilläggsutbildning som eventuellt be-

hövs bör utfonnas med ledning de erfarenheter som framkommer i av den praktiska verksamheten eller i planeringen den. En tilläggsutav bildning varierar mellan förslagsvis fyra och veckor med hänsom sex till grundutbildningens omfattning skulle enligt den preliminära besyn dömning är möjlig kunna omfatta ämnen som sjukvård, räddsom nu ningstjänst för dem inte är räddningsman, miljöskydd, materielsom kunskap, internationell hjälpverksarnhet och personligt skydd. Utred-

ningen ingen anledning att på det här stadiet i detalj utforma ett förser slag till tillläggsutbildning för civilpliktiga som ska delta i hjälpinsatser.

vid mönstringen eller den särskilda antagningsprövningen för Den som kvinnor blir inskriven för tjänstgöring t.ex. räddningsman och som vill ha möjligheter delta i svenska hjälpinsatser ska kunna anmäla att det vid mönstringen. Ett beslut att den civilpliktige ska ges möjligom heter att genomgå tilläggsutbildning behöver emellertid inte fattas en förrän under grundutbildningen. Den slutliga placeringen i en rekryte-

ringsgrupp för hjälpinsatser utomlands kan göras efter tilläggsutbild-

ningens slut. Det kan även ske i anslutning till repetitionsutbildning, en det finns förutsättningar att väga den yrkesutbildning och övriga när färdigheter den civilpliktige då har skaffat sig. Utgångspunkten är som framgått att det även vid genomförandet av insatserna ska vara en som ñivillig tjänstgöring från pliktpersonalens sida.

Rättslig reglering skyldigheter, förmåner m.m. av

Det bör övervägas i vilken omfattning det kan vara lämpligt att utsträcka tillämpningen lagen och förordningen totalförsvarsplikt av om så de bestämmelser i pliktlagstiftningen reglerar t.ex. skyldigatt som heter, förmåner, personskadeskydd och skadeståndsansvar kommer

att gälla även under den frivilliga tilläggsutbildningen och under tjänst-

göringen i samband med en insats.

6 Samarbetet mellan SIDA och Rädd-

ningsverket

Beslut om insatser med personal och utrustning i internationella hjälp-

insatser som genomförs Räddningsverket fattas regeringen. Årenav av den som gäller Räddningsverkets insatser bereds Utrikesdeparteav mentet och Försvarsdepartementet. SIDA deltar i allmänhet i bered-

ningen av sådana ärenden.

Som framgått utredningens överväganden tidigare i betänkandet kan av utvecklingen av den svenska humanitära hjälpverksamheten väntas leda till att insatserna blir fler än tidigare. Utredningen den bakanser mot grunden det angeläget att SIDA och Räddningsverket utvecklar samarbetet mellan myndigheterna vid bedömningen ärenden insatser av om som ska genomföras inom Räddningsverkets organisation. Det gäller

att allmänt sett ta tillvara erfarenheterna från den hjälpverksamhet som äger rum, att samordna de internationella kontakterna och att finna rutiner för en effektiv bedömning ärenden den finansiering av om som fordras både insatser finansieras med medel från det svenska - som katastrofanslaget och insatser internationella lämna som organ avser att ersättning för.

Utredningen föreslår att SIDA och Räddningsverket får i uppdrag att närmare överväga hur ett närmare samarbete mellan de båda myndigheterna i deras olika roller i den internationella hjälpverksamheten ska

komma till stånd, så att beredningen av ärendena finansiering om av hjälpinsatsema kan ske på ett ändamålsenligt sätt.

Myndigheternas överväganden formerna för ökat samarbete om ett som har att göra både med den växande verksamheten och med överföringen SWEDRELIEF kommer att kunna fördjupat underav - ge ett lag för bedömningar av den fortsatta hanteringen ärenden hjälpav om insatser med svensk personal och utrustning.

7 Samverkan mellan civila

hjälporgan och

militära

organ ansvariga för

ñedsjrämjande insatser

I

Uppdraget

Det kan i samband med väpnade konflikter ñnnas militära uppgifter som måste lösas innan civila hjälpinsatser sätts in. Det finns också situationer när militär trupp inom för sina fredsbevarande ramen uppgifter kan engageras i humanitärt arbete, t.ex. skydd och bevakning av transporter, vägbyggande, minröjning och röjning på krigsannan skådeplatser.

En given utgångspunkt för utredningens överväganden civil och om militär samverkan är, framhålls det i direktiven, att civila insatser står under civil ledning, medan genomförandet av militära fredsbevarande insatser sker under militär ledning. I utredningsarbetet bör prövas om det går att utveckla formerna för den samordning fordras mellan som civila insatsstyrkor och militära fredsbevarande insatser. Utredningen bör särskilt överväga hur samverkan bör ske mellan svenska civila en

vid planering, utbildning och genomförande av inoch militära organ fordras både civila och militära insatsstyrkor. Syftet ska satser där det uppnå ökad effektivitet och rationaliseringseffekter. vara att en

vill framhålla detta kapitel innehåller överväganden om Utredningen att civila och militära vid insatser omfattar samarbetet mellan organ som humanitära insatser civila hjälpstyrkor och fredsbevarande inbåde av enheter. Det stöd med personal och materiel till civila satser av militära hjälpstyrkor ofta behövs vid civila insatser, som står under civil som ledning, har utredningen behandlat i kapitel

7.2 Tendenser i den internationella feds-

främjande verksamheten

7.2. I Den internationella utvecklingen i stora drag

interna konflikter präglat den politiska utveck- Det nya slag av som det kalla krigets slut och oña haft etniska och relilingen sedan - som giösa motsättningar bakgrund har ställt FN:s fredsfrämjande som infor utmaningar och problem. Konfliktema har ofta verksamhet nya reguljära arméer och eller mindre fast organiserade militiebåde mer inkl. kriminella element, aktörer. Frontlinjema är oklara grupper, som och civilbefolkningen drabbas ofta antingen indirekt eller som ett remedvetna krigshandlingar. Humanitära katastrofer följer i sultat av spår och sällan, någonsin, finns det lokala resurkonfliktemas om ens undanröja eller lindra människors nöd och lidande. Antalet ser som kan registrerade hos UNHCR s.k. extemflyktingar steg från flyktingar - - 1987 till 26 miljoner år 1994. Antalet internflyktingar 13 miljoner år dramatiskt. ökade ännu mer

Utmärkande för dessa konflikter är att samhällssystemet kollapsar. Det polisverksamheten och domstolsväsendet med en ohejdad gäller t.ex. och kaos följd. Statens tillgångar plundras och utbildakriminalitet som de tjänstemän flyr från landet.

7.2.2 Multijñmktionella insatser

Internationella insatser i det sammanhang utredningen beskriver som blir komplexa jämfört med insatser traditionellt slag som inmer av

slcränker sig till t.ex. övervakning ett avtal eld upphör. Åtgär-

av om derna sker i sådana fall med parternas godkärmande. I den nya typen av operationer s.k. multifunktionella insatser ingår civila och militära - komponenter som ska göra det möjligt att i ett sammanhang uppnå politiska, humanitära och militära mål.

Det tillägg som FN:s generalsekreterare i januari 1995 gjorde i An Agenda for Peace innehåller bl.a. de uppgifter i följande sammanställning, som beskriver utvecklingen mot mer varierade åtgärdsprogram.

Händelse, åtgärd m.m. Antal år 1978 Antal år 1994

Antagna resolutioner i 15 78 FN:s säkerhetsråd

Konflikter som varit ll 28

eller år föremål för

någon fann av FN-insats

Fredsbevarande operationer som pågår: Klassisk typ S 9 Multiñmktionell typ 8 -

Två typfall av multifunktionella insatser kan urskiljas: En typ av operationer, t.ex. FNzs insatser i Bosnien, har som huvudsyñe att ge militärt skydd humanitära hjälporgan som ska genomföra insatser i en lcrigsmiljö. Koniliktens parter har här egna taktiska och strategiska intressen när det gäller distribution tbmödenheter och annan praktisk av hjälp till befolkningen. Detta skapar särskilda och ibland svårhanterliga

relationer mellan de olika slag av komponenter förhållanden för och

delar den samlade hjälpinsatsen. som utgör av

insats är den brett upplagda operationen, som mer En arman typ av

miljö där vapenstillestånd av något slag okomplicerat kan verka i en ett

åstadkommas. Sådana operationer kan omfatta t.ex. överhar kunnat

eld-upphöravtal, demobilisering trupper, upprättande vakning av ett av

minröjningsprogram, repatriering flyktingar, och genomförande av av

upprättande polisverksamhet, kontroll

åtgärder för internflyktingar, av

gäller mänskliga rättigheter, övervakning av av efterlevnaden när det

och konstitutionella områdena, inkl. valsystereformer på de juridiska

det ekonomiska stödet för återuppbyggnad. met, samt koordinering av

FN-terminologi skillnaden mellan ut- Det handlar här i senaste - om peace-keeping verksamhet under pågående vidgad fredsbevarande

konflikt och peace-building efter avslutad konflikt.

framhålls den typiska multifunktio- FN-studie från år 1994 att I en

olika komponenter: infomiation, valövernella insatsen innehåller sex

mänskliga rättigheter, civilpolisverksamhet och

vakning, repatriering,

har velat bild den fredsfrämjande militära åtgärder. Studien ge en av

koordinering och för och av komverksamhetens inriktning och var en

antal grundläggande frågor: Finns det ett adekvat ponenterna ställt ett

Finns det etablerad doktrin på området centrum för verksamheten en

standardiserade operationsprocedurer Är den operativa

Finns det

insatsberedskapen, adekvat Rapportens slutsatser kapaciteten, inkl.

mänskliga rättigheter och information var i det här när det gäller t.ex.

negativa, medan repatrieringen uppfyllde kraven. sammanhanget klart

bristen på sammanhållen doktrin och en På den militära sidan var en

Ju fler positiva kan ges på beredskap två svaga punkter. svar som svag förutsättningarna för bra samordning, dessa frågor desto större är en

framgår det av rapporten.

operationer varken militära eller humanitära Vid multifunktionella är

för ansträngningarna att hitta politisk lösning insatser ett substitut en

aldrig ursäkt för politisk eller diplomatisk på konflikten. De får vara en

operation förutsätter att varken de humanipassivitet. En framgångsrik

aktörernas målsättningar är oklara. För de militära tära eller de militära

kriterium för framgång just i vilken utsträckning de aktörerna blir ett

säkerhetsvillkor avgörande för genomförandet av säkerhetssom är

blivit uppfyllda. För de humanitära insatserna är måttrådets mandat

stocken på framgång hur många nödlidande människor kunnat som tillgodogöra sig hjålpsändningarna. Med skilda mål samt olika organisatoriska strukturer och kulturer är en total integrering civila och av militära insatser därför knappast något att sträva etter. Att samarbete och koordinering mellan civila och militära aktörer emellertid bör främjas förefaller uppfattning allt fler ansluter sig till att vara en som även om uppfattningarna varierar om var gränserna för omfattningen av samarbetet bör gå.

7.2.3 Samordningen centralt inom FN-sjystemet och

med ideella organisationer

Utvecklingen har kommit att ställa helt nya krav på FN-systemets sätt att fungera när det gäller både den interna koordineringen och samverkan med andra aktörer. En rad reformer har genomförts under senare år för att hjälpinsatsema ska kunna bli effektiva. mer

Generalsekreteraren har ett generellt ansvar för de fredsfrämjande åtgärderna på grundval av de mandat som säkerhetsrådet beslutar om. För att stärka FN-sekretariatets kapacitet när det gäller planering och

ledning skapades år 1992 77:e Department for Peace-keeping Opera-

tions DPKO. Det nya organet ska fungera som generalsekreterarens operationella arm och ett institutionellt minne inom sitt område samt ha en beredskap att sätta i gång fredsfrämjande operationer. Utom

DPKO är Department for Political Ajfairs DPA, DHA och de avdel-

ningar inom FN-sekretariatet är ansvariga för administrativa fråsom gor, legala frågor och informationsfrågor engagerade i arbetet med de üedsfrâmjande ñrågoma.

Generalsekreteraren har tillsatt en s.k. Task Force under ledning av chefen för DPA med representanter för de redovisade och - organen avdelningarna, UNDP och särskilda rådgivare till generalsekreteraren. Gruppens uppgift år att diskutera de övergripande politiska aspekterna på enskilda operationer. Arbetsgrupper har bildats för olika konkreta frågor. DPKO är ansvarigt för frågor gäller den militära komposom nenten, civilpolisverksamheten och valövervakningen, DHA för frågor med anknytning till den humanitära hjälpen, katastrof- och återuppbyggnadsfrågor samt koordinering med Centrat för mänskliga rättigheter och UNHCR. Arbetsgruppcrna analyserar tillgänglig information

rekommendationer till generalsekreterarens Task Force om och ger ramverk för ett integrerat förhållningssätt till åtgärder. Systemet är ett katastrofer det gäller planering och genomförande av komplexa när insatser.

den organisatoriska strukturen från insats till insats, Ute i tält varierar beroende på mandatets utformning, storlek och fimktion.

organisationemas roll vid humanitära insatser i koniliktom- De ideella vuxit dramatiskt sedan slutet på det kalla kriget. Organisarådena har starkare finansiella bas har ökat behovet av koordinering tionemas allt och mellan olika FN-organ. De ideella organisatioinom en FN-insats måste vidare beaktas både i planeringsarbetet och nernas verksamhet genomförandet insatserna. Tillkomsten av DHA âr 1992 var ett vid av riktning. Som framgått redogörelsen i kapitel 2 viktigt steg i denna av bildades under DHA Inter Agency Standing Committee IASC, som for de viktigaste FN-organen och för några av de består av företrädare ledande ideella organisationerna.

IASC har i rapport fastslagit bl.a. följande: en

internationell insats den militära,

I De tre funktionerna i en -

politiska och den humanitära kan genomföras i integden -

rerade operationer under förutsättning att det finns klart etablerade villkor för samarbete omfattar informations-

ett som inbördes öppenhet, planering och logistik. utbyte, gemensam

2 Samarbetet mellan de olika komponenterna i komplexa insatser förstärkas på central högkvartersnivå och ute i fältarbebör Slutsatser olika Task Forces dragit bör delges alla intet. som volverade.

bör baseras på principen neutralitet,

3 Humanitära insatser om opartiskhet och humanitet.

7.2.4 Samordning ute på fältet

Generalsekreteraren kan utnämna Special Representative SRSG, en för den övergripande samordningen i fáltarbetet. Dennes som svarar

uppgift är att leda och koordinera de olika insatserna. Samtidigt ska generalsekreterarens företrädare ta hänsyn till de humanitära insatser som pågår genom ideella organisationers verksamhet enligt generalförsamlingens mandat.

För de ideella organisationerna är det grundläggande vikt att roller av och identiteter for olika aktörer i konflikthärdama är klara. Dessa organisationer måste kunna nå fram till den befolkning lidande verkvars samheten syftar till att lindra. De drabbade står alltid i centrum. Humanitära insatser får enligt de ideella organisationerna aldrig bli politiserade och än mindre militariserade. - -

Även företrädare för organisationerna erkänner om att det finns ett samband mellan humanitära och fredsbevarande insatser som kan hjälpa till att skapa dialog mellan parterna i konflikt och bereda en en väg för fred och politiska förhandlingar tar de bestämt avstånd från att ge detta samband ett formellt uttryck eller en struktur. En associering med FN-insatser, som i många fall har en vidare omfattning, är därför en känslig fråga. De ideella organisationerna att deras anser självständiga status inte får ifrågasättas. Samtycke från konfliktens olika parter har grundläggande betydelse. ICRC har dessa skäl en av t.ex. systematiskt avstått från att begära väpnad FN-eskort för sina leveranser till de nödställda. Det kan emellertid finnas situationer när även denna typ organisationer begär militär hjälp, t.ex. när den av egna personalen är hotad till livet. De kan också vilja ha ett visst logistiskt stöd. Ett samarbete av detta slag sker t.ex. mellan UNPROFOR och ICRC i Bosnien.

Även för de organ inom FN-systemet arbetar med de humanitära som frågorna står förmågan att nå fram till den nödlidande befolkningen i centrum. Även de inte har om samma problem med identiteten som de ideella organisationerna är det viktigt för t.ex. UNHCR att den egna rollen som ett instrument för bistånd till människor i nöd inte suddas ut. De humanitära insatserna ska i princip genomföras med parternas samtycke och utan militärt stöd. Hjälpverksamhcten ska inte heller politise-

ras.

Samtidigt har UNHCR tvingats att konstatera att konfliktens parter som i t.ex. Bosnien har utnyttjat humanitarian access ett som vapen

utföra sina uppgifter har UNHCR kunnat begära i kriget. För att kurma

Konflikter har uppstått när de militära militär eskort till sina leveranser.

påtvinga organisationen sitt stöd. Flyktingkommissarien

organen velat

i speciell operation skulle komma har slagit fast att om FN-trupper en

fredsframtvingande åtgärder enligt VII kap i FN-stadgan att engageras i

behålla den opolitiska och oparskulle det inte längre vara möjligt att

åtgärder, oavsett hur stora hjälpbehoven är. tiska basen for UNHCR:s

UNHCR vid viss insats anlitar humanitär organisation som en Om en militärt stöd, uppstår lätt problem i befälsmilitär expertis eller annat

och kanske det enda att undvika och ledningsstruktren. Ett sätt - effektivt för koordinering, samsådana problem är att skapa ett system

alla nivåer mellan de civila och militära komband och information på

ponenterna i insatsen.

koordinering ska kunna åstadkommas har I diskussionen om hur denna

åtgärder. Mål- och ansvarsfrågor för olika rad konkreta föreslagits en

skede klargjorda for alla deltagande verksamheter bör i ett tidigt vara

aktörer bör bli medvetna de olika arbets- Civila och militära om organ. verksamma inom insatsen använder. Klarhet metoder som skilda organ

geografiskt bestämda ansvarsområden som de bör också skapas om de

arbetar inom. Kompatibel utrustning för radiokommuolika aktörerna

sig de allra viktigaste förutsättningarna nikation har visat vara en av

civil-militär samordning. En militär sambandsofñcer för en effektiv

har varit bra medel för samordning men placerats hos UNHCR ett som och rutinkontakter mellan deskockså regelbundna interagencymöten

Centres har också visat sig officers. S.k Civil-Military Operations

sammanhanget. Dessa centra placerade inom fungera väl i det här -

lämplig kanal för civila organs fördet militära högkvarteret är en -

militär assistans. frågningar om

7.3 Det hittillsvarande samarbetet mellan

civila och militära svenska organ

7.3.1 Samarbetet i stora drag

förekommer i den fredsfrämjande verksamheten Ett visst samarbete

militära i Sverige. Försvarsmakten bedriver mellan civila och organ

utbildning för civil personal och använder lärare inom SWEDINT även

och instruktörer från civila myndigheter och ideella organisationer för utbildning av officerare som ska delta i den militära fredsfrämjande verksamheten. Utbildningen av civil personal inom Försvarsmakten har hittills framför allt gällt civilpolisverksamheten. Till detta kommer den utbildning som personalen inom SWEDRELIF får.

Ett organiserat samarbete med utbyte kunskaper och erfarenheter av i planeringen för civila respektive militära insatser sker däremot inte annat än i undantagsfall. Ett samarbete i större skala mellan svenska civila och militära enheter vid insatser utomlands har hittills endast ägt rum i Bosnien under hösten 1993 och våren 1994, när svensk militär personal i den fredsbevarande styrkan svarade för eskort Räddningsav verkets transporter fömödenheter i Tuzla-området. Det har också av förekommit att svensk militär personal medverkat vid omhändertagande av skadade inom den civila svenska hjälpstyrkan.

7.3.2 Erfarenheter samarbetet

av Utbildning för uppgifter i den internationella verksamheten sker både inom den civila och i den militära verksamheten. Erfarenheten visar att samarbetet i Sverige mellan civila och militära organ i det avseendet fungerar väl. Det finns på olika områden en tradition att den militära organisationen ger stöd till den civila när det behövs. Det förekommer inom t.ex. räddningstjänsten och vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfimktioner.

Civila och militära organ har tillsammans viktiga uppgifter i totalförsvaret. Det ligger i totalförsvarstanken att samarbetet mellan dem ska fimgera både i fred och i krig. Statsmaktema har under senare tid snarast lagt ökad vikt vid betydelsen av samverkan och ömsesidigt stöd mellan totalförsvarets civila och militära delar. Det gäller både när målen för verksamheterna ska formuleras och i den konkreta planeringen inför kriser och krig. Även det är två skilda kulturer skulle det om som möts således knappast uppstå några problem de civila och militära om organen i ökad utsträckning gemensamt skulle förbereda sig för insatser utomlands.

Friktioner i samarbetet ska emellertid inte uteslutas de i samband om med insatser ute i katastrofområdena skulle komma sida vid att agera

civila och militära har olika mandat och sida. Ett skäl är att de organen uppdragsgivama inte desamma blir följden organiroller. Eftersom är finns någon ledning civila och satoriskt sett att det inte gemensam av Konsekvensen kan bli att de ansvariga för olika militära operationer. bedömer problemen på skilda sätt och att åtgärderna som verksamheter harmonierar med varandra. Risken for sådana probde beslutar om inte vid samverkan mellan svenska civila hjälplem är naturligtvis större en enheter, är det långt vanligaste falstyrkor och utländska militära som fall regel i kunskaperna den andra styrlet. Det brister i dessa som om arbeta och ibland också i förståelsen för de problem som kans sätt att komma Detta påverkar framför allt de den andra styrkan kan att möta. ledningen på olika nivåer beslutar om. åtgärder som

ibland det svårt utveckla samarbetet är givetvis En faktor som gör att civila humanitära och militära fredsbevarande inskillnaderna mellan Även det grundläggande humanitära syñet ytterst är gemensatser. om underliggande målen olika och självfallet även medlen. De samt blir de åtgärderna uppfattas ofta på skilda sätt av politiska civila och militära och de invånare är berörda verksamheten och militära organ av som av händer att parter betraktar den humanitära i mottagarlandet. Det t.ex. hjälpen del de militära operationema. som en av

allmänt också det förhållandet, som utredningen Gränssättande är sett berört, den formella grunden älporganisationemas mantidigare att ekonomiska förutsättningarna för arbetet varierar dat, regler och de insatser. Det har hittills inte heller gjorts tillmellan civila och militära motsättningar dessa olika slag ska kunna överbrygräckligt för att av inga i förväg utformade instrument regelsystem gas. Det finns t.ex. organisatoriska lösningar för den samordning som kan behövas. eller den tidigare redovisningen pågår emellertid ett omfat- Som ñamgått att framför allt inom FN-organisationen, syftar till att tande arbete, som för de berörda att bemästra dessa svårigheter. göra det möjligt organen

sammanvägning dels den faktiska utvecklingen av det inter- Vid en av fredsfrämjande arbetet, dels det konstaterade behovet av nationella samverkan olika plan och dels de faktorer som verkar en närmare gränssättande for sådan samverkan utredningen att det finns en anser förutsättningar för och behov ett utvecklat samarbete både av mer civila och militära i Sverige, framför allt i planeringsmellan organ

och utbildningsverksamheten.

Utveckling av en civil och militär

samverkan

7.4.1 Samverkan på flera plan

Utredningen vill först framhålla samverkan civilt-militärt, att en om den ska fungera, bör ske på alla plan i den samlade fredsfrämjande verksamheten. Det innebär att ett samarbete bör finnas i Sverige som en förberedelse inför genomförandet insatserna och i de hjälpav ute behövande länderna. En samverkan mellan svenska civila och militära or-gan i fält har, som framgått, förekommit i mycket begränsad omfattning. Det är slumpen som avgjort om en civil hjälpstyrka vid något enstaka tillfälle kommit att samarbeta med svensk militär styrka. De en förberedelser i Sverige sker för samverkan civilt-militärt i som en ute ett katastrofornråde bör mot den bakgrunden syña till att svenska styrkor ska kunna till stånd ett fungerande samarbete även med utländska styrkor civila respektive militära från andra länder. - -

Utredningen vill erinra om att de olika civila respektive militära komponenterna som ingår i insatserna normalt utgör delar större internaav tionellt sammansatta operationer. Detta aktualiserar samarbetsfrågor på ett antal olika nivåer i den internationella fredsfrämjande verksamheten.

2 Samverkan i Sverige

Samverkan i Sverige omfattar förberedelser för de åtgärder som ska vidtas i de hjälpbehövande länderna. Förberedelsema kan omfatta planering för verksamheten och utbildning av personal. Utredningens slutsatser när det gäller planeringen följer i detta avsnitt. En redogörelse för övervägandena om hur utbildningen bör organiseras finns i kapitel

De civila och militära bedriver för sig planering för organen var en att kunna genomföra insatser utomlands. De behöver genom planeringen förbereda sig för att i viss utsträckning kunna göra insatser även tillsammans - eller tillsammans med motsvarande organ från andra län-

det för del moment i planeringen ñnns anledning der. Det innebär att en lämpliga åtgärder. Dessa kan leda till kompletatt gemensamt överväga och jämkningar i de bedömningar som planeringen urspnmgteringar ligen resulterat

det fordras i Sverige innan styrkorna Planeringen ska kunna avse som landet. Det har med transporter, valet utrustning och sättet lämnar av samband Den bör också visa på hur de ute i tält geatt hålla att göra. del uppgiftema. Det är även här som regel mensamt kan lösa en av och samband också sådant som bevakfråga om transporter men om ning, underhåll och hälso- och sjukvård.

i planeringen att utveckla gemensam rekry- Det bör t.ex. kunna ingå en personal och att utveckla ett system för den teringsbas för vissa slag av informationstjänst både civila och militära organ behöver för att som effektiv hjälpverksamhet. Utredningen anser .det nakunna bedriva en Försvarsmakten och Räddningsverket gemensamt överväger turligt att det kan fråga i det här sammanhanget. vilka åtgärder som vara om

7.4.3 Samverkan vid genomförandet av insatserna

civila och militära styrkor inom for en multifunk- Svenska som ramen tionell operation insatser inom ett och samma område kommer att gör flera avseenden. Det kan framgått de förekunna samverka i som av övervägandena planeringen gälla transporter, sjukvård och gående om med fömödenheter. Erfarenheten från den samverkan försörjningen i några fall visar att samarbetet inte fordrar några särsom ägt rum organisatoriska åtgärder. En samverkan sker på olika nivåer i skilda organistionen allt efter de behov uppkommer. Det är tillfälligheter som svensk eller utländsk militär styrka som den som avgör om det är en humanitära styrkan samarbetar med.

fördel de civila och militära myndigheterna, som utred- Det är en om ningen framhållit i närmast föregående avsnitt, gemensamt överväger avseenden de kan komma att behöva samarbeta och förbereder i vilka åtgärder. Sådana överväganden underlättar sarmosådana gemensamma svenska civila samverkar med utländska militära enlikt även när organ svenska militära samarbetar med utländska civila. heter eller när organ

8 Utbildning för

civil-

gemensamma

militära

insatser, m. m.

I Inledning

De hittillsvarande svenska civila och militära internationella insatserna har varit eñektiva. Det beror sannolikt till en stor del på att personalen som deltagit har en god grundutbildning. Som en förberedelse för genomförandet av insatserna har de också i många fall fått utbildning en anpassad till uppgiñema utomlands. Denna tillkommande utbildning har inom den humanitära verksamheten i huvudsak omfattat ledningspersonal och olika slag. Inom det militära området får all experter av personal en särskild utbildning för att kunna utföra sina uppgifter i den liedsfrämjande verksamheten.

De senaste årens överväganden om en utveckling av den svenska hjälpverksamheten har i stor utsträckning handlat om behovet att genom en Ökad utbildning ytterligare förstärka kunnandet hos den personal som ingår i de civila och militära styrkorna. En breddad utbildning behövs också för at hemmaorganisationen på ett effektivt sätt ska kunna plnaera, stödja och leda den internationella verksam-

heten. Behovet ökad utbildning sammanhänger i stor utsträckning av fredsfrämjande civila och militära insatserna tenderar att med att de komplicerade. De innefattar fler slag komponenter än tidibli mer av fordras därmed också i högre grad än förr en samverkan gare. Det mellan olika ofta även mellan civila och militära enheter. organ -

Utredningens överväganden i detta kapitel är inriktade på den samverbör mellan civila och militära Redovisningen kan som äga rum organ. innehåller emellertid också synpunkter på den utbildning som det är civila och militära bedriver hand inom sina lämpligt att organ egen verksamhetsområden.

8.2 Den nuvarande utbildningen för jreds-

främjande insatser

1 Utbildning för civila hjälpinsatser

uppdrog i augusti 1994 Räddningsverket att under bud- Regeringen getåret l99495 inom för Individuellt partnerskapsprogram ramen planera och genomföra utbildning i planering och genomfö- IPP en rande humanitära insatser och i planering och genomförande av av en Varje utbildning skulle omfatta 20 deltagare och räddningsinsatser. ca pågå under två veckor. Kostnaderna fick uppgå till sammanlagt högst kronor. Beslutet fattades i samband med att regeringen goden miljon kände partnerskapsprogramrnet för Sveriges deltagande i samarbets-

programrnet Partnerskap för fred PFF.

Kurserna genomfördes i april respektive juni 1995 med stöd av företrädare för Syñet att deltagarna kunskaper så att de i sam- DHA. var ge band med katastrofer olika slag i andra länder med resurser ifrån av länder skulle kunna organisera och genomföra hjälpinsatsina egna -

ser.

I uppgiften ingick att förbereda sig för att kunna bedöma behovet av hjälpinsatser, så deltagarna eñer hand skulle kunna bidra till att öka att landets beredskap för insatser i andra länder. Förutsättningen det egna hjälpinsatsema skulle genomföras på uppdrag av ett FN-organ, var att andra internationella organisationer eller enskilda länder. Deltagarna i

Räddningsverkets båda kurser kom till största delen från öst- och centraleuropeiska länder.

Som framgått av redogörelsen i kapitel 3 genomför Räddningsverket också en utbildning för dem som i Sverige for UNDAC-funksvarar tionen samt för ett antal styrkechefer och radiooperatörer. De företrädare iör den svenska räddningstjänsten som deltar i uppbyggnaden eller utvecklingen av räddningsorganisationen i t.ex. baltiska länder får genom denna verksamhet kontakter, kunskaper och erfarenheter som har betydelse om de ska medverka vid räddningsinsatser med svenska resurser även i dessa länder.

Personal som deltar i SWEDRELIERs verksamhet genomgår sären skild utbildning inför utlandsuppdragen. I övrigt får all personal som ska delta i internationella insatser i direkt anslutning till tjänstgöringen en särskild lands- och verksamhetsinriktad utbildning utöver grundutbildningen.

Sandö U-centrum, som fr.o.m. den l juli 1995 ingår SIDA, genomför olika slag av utbildning för biståndspersonal. Skolan har med början under år 1995 anordnat allmänna kurser inför arbete i katastrofoch konfliktsituationer med deltagare från i första hand svenska ideella organisationer. Kurserna omfattar framför allt momenten säkerhet, personligt skydd, konflikt- och krishantering samt det större sammanhanget for hjälpinsatser.

8.2.2 Åtgärder inom FN-systemet för utbildning inför

militära och polisiära fredsfrämjande insatser

Redogörelsema i avsnitten 2.2-8. 2.4 är baserade på redovisningen i rapporten, Ds 1995:24, Sveriges deltagande i internationella freds-

främjande insatser

Utbildning av personal för deltagande i fredsbevarande insatser är primärt en nationell uppgift. Ansvaret ligger på de enskilda medlemsländerna att försäkra sig att den styrka eller de enskilda individer om som de ställer till FN:s förfogande är kompetenta att utföra sina arbetsupp-

gifter. I den s.k. omnibusresolutionen fredsbevarande insatser

om

uppmanade FN:s generalförsamling medlemsländer med omfat- 1994 FN-insatser att bistå nykomlingar på området. tande erfarenheter av

det här sammanhanget är att stödja medlemsländerna FN:s uppgift i utbildningsmål och föreslå kursplaner, utarbeta genom att fastställa utbildningsmanualer och relevant litteratur och gemensamma annan medlemsländerna med kvalificerade instruktörer och vid behov förse har också fått i uppdrag att på försök ta fram rådgivare. FN-organen för utbildning nationella instruktörer, som ska kunna ett program av komplettera existerande nationella utbildningsresurser.

de redovisade strävandena har FN nyligen med Mot bakgrund av - Canada, Österrike och Sverige påbörjat ett projekt, som bistånd från rörliga utbildningsteam. Ett antal väl kvalisyftar till utbildning av utbildas i de tre länderna för att därefter ñcerade officerare kommer att två år stå till FN:s förfogande för att vid under en period av minst - dessa utbildar sina nationella behov stödja nya truppbidragarländer när

förband.

har under det senaste året utarbetat en utbildningsplan FN-sekretariatet handbok for civilpoliser håller på att förberedas. för polismonitorer. En utarbetat handbok for civilt-militärt samarbete. UNHCR har en

Utbildning de nordiska länderna för militära

8.2.3 i

och polisiära fredsfrämjande insatser

nordiska länderna har inom för arbetet i Nordiska sam- De ramen

arbetsgruppen för militära fredsbevarande ärenden NordsamFN

regional samverkan på utbildningsområdet. Den arbetsutvecklat en under årens lopp utvecklats mellan länderna innebär fördelning som Finland för utbildning militära observatörer UNMOC, att svarar av utbildning stabsofñcerare UNSOC och Danmark för Sverige för av militärpoliser UNMILPOC. Norge genomför årligen utbildning av

utbildning för underhålls- och transportledningspersonal UNLOC-

Omkring fem platser kurs reserveras normalt för utom- MOVCC. per nordiska deltagare vid denna nordiska utbildning.

de åren dessutom anordnat särskild utbildning Finland har senaste en APC-förare och mekaniker och Sverige kurser för civilpoliser for Sisu

UNPOC. I Sverige har kvinnor från de nordiska länderna möjligheter

att genomgå en särskild förberedande FN-utbildning FöFNKv inför

tjänstgöring utomlands.

Den svenska utbildningen vid Försvarets internationella äger rum centrum i Almnäs SWEDINT. Antalet kurser år varierar med hänsyn per till efterfrågan. Utbildningstiden har i flera fall förlängts för att utge rymme nya utbildningsmoment. Regeringen har beslutat att Försvarsmakten under år 1995 inom ramen för tillgängliga medel och det - om finns särskilda skäl Far göra avsteg från den utbildningstid för ut- landsstyrkans personal som är reglerad genom förordning 1984:309. Utbildningstiden får emellertid inte i något fall längre än tio veckvara or.

Inom ramen för Partnerskap för fred PF F har Sverige under budgetåret 199495 genomfört sju kurser, anordnade av SWEDINT, Militärhögskolan, Försvarshögskolan och Räddningsverket. Kurserna har varit inriktade på planering och genomförande av fredsbevarande operationer och humanitära insatser har också syftat till att öka öppenheten men i de nationella försvarsplanerings- och budgeteringsprocessema och att säkra den demokratiska kontrollen över nationella stridskrañer.

Vid det nordiska försvarsministermäte i Karlskrona i april 1993 fick Nordiska sarnarbetsgrupen för militära fredsbevarande frågor NorsamFN i uppdrag att inför försvarsministennötet i november år samma redovisa förslag till förändringar i utbildningsverksamheten. Gruppen skulle bl.a. överväga möjligheten att skapa särskild grundkurs för en länder som tidigare inte deltagit i fredsbevarande insatser. NordsamFN konstaterade i sin rapport till mötet i november 1993 bl.a. att antalet nordiska kurser borde utökas.

8.2.4 Utbildning i utomnordiska länder

Många länder har någon fonn av militär utbildning för deltagande i fredsbevarande operationer. Utbildningen är ibland integrerad i den militära grundutbildningen. Om utbildningen inte ingår i grundutbildningen ges den antingen vid särskilda FN--centra eller i samband med en förestående utlandsstationering. Förekomsten, organisationen och omfattningen av utbildningen för den fredsbevarande verksamheten

med hur länge landet i fråga aktivt har deltagit i FN:s sammanhänger och FN-tjänstgöringen är frivillig eller inte. fredsbevarande insatser om

land där den de militära FN-utbildningen Belgien är ett exempel på ett integrerad i den ordinarie utbildningen. Den särskilda utbildning är helt med hänsyn till insatsemas karaktär och omfattning genomsom krävs kompani- eller bataljonsenhet utgör kader för det utförs vid den som Ryssland FN-utbildning i begränsad omfattning sända törbandet. I ges styrkorna inom för ordinarie förbandsuttill de fredsskapande ramen Staterna har två utbildningscentra med fredsbevabildning. Förenta rande åtgärder på programmet.

all FN-imiktad utbildning efter grundutbildningen vid ett IP0Ien sker utbildningscentrum, är öppet för både civil och militär särskilt som liknar det polska utbildar endast personal. Det tjeckiska systemet men

militär personal.

och Österrike samt de nordiska länderna förefaller att Frankrike - utvecklade utbildningsprogrammen. I Frankrike ñrms det ha de mest specialutbildning både för förband och för officerare. Den senare utinriktad på tjänstgöring i FN-staber, i förband med operabildningen är och i enheter har uppgifter inom logistikområdet. I tiva uppgifter som Österrike särskilda förberedelsekurser för varje förband, FNfinns och kurser i logistik. Till de länder anordnar särskilda stabskurser som för militära observatörer hör Frankrike, Nederländerna, Rysskurser land, Tyskland och Österrike.

ska medverka i fredsbevarande insatser får i flera länder Poliser som förekommer. Spanien har emellertid delta i den militära utbildning som polisens och Guardia Civils regi. Detsamma gäller särskilda kurser i polisen. Österrike har särskilda kurser för militärpoliser. den italienska

Utbildning av personal för fredsfrämjande civila och militära insatser utredningens - överväganden

8.3. I Utbildningens .syfte och inriktning

Syñet med den utbildning som utredningen enligt direktiven har till uppgift att överväga ska vara att förbereda personalen i den fredsfrämjande svenska verksamheten så att den fungerar effektivt och styrkorna eller motsvarande kan lösa sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

Utredningen anser att utbildningen kan inriktas på i huvudsak följande fyra kategorier personal: av

1 Ledningspersonal på olika nivåer;

2 Experter av olika slag;

3 Övrig personal i de fredsfrämjande styrkorna;

4 Personal som ska tjänstgöra i internationella staber eller som observatörer, förhandlare m.m.

Detta är en grov indelning, som syftar till att täcka både den civila och den militära verksamhetens behov av personal för fredsfrämjande uppgilter. För de närmare överväganden innehållet i den framtida utom bildningen och omfattningen av den som enligt utredningens uppfattning bör ske på myndighetsnivå fordras en mer detaljerad beskrivning.

Alla som deltar i verksamheten har någon form grundutbildning, av som regel en yrkesutbildning och yrkeserfarenheter gör att de som bedöms kompetenta att ingå i de olika slagen civila eller militära av styrkor. Den utbildning det gäller ska dem de speciella kunsom nu ge skaper som det civila humanitära eller militära fredsfrämjande arbetet utomlands fordrar. Militära chefer får en stor del av de kunskaper som de internationella uppdragen ställer krav på sin utbildning vid genom Militärhögskolan.

De kimskapsområden i stort utbildningen bör inriktas på är folsom

jande:

civila respektive militära sakområdena El De

Civil verksamhet: vid jordbävningar och översvämningar; t Insatser t.ex. efter miljöolyckor; Återställande av miljön Insatser vid llyktingkatastrofer; Återuppbyggnad och utveckling.

M ilitär verksamhet: Övervakning; Eskorttjänst; Minröjning; 4 Sjukvård; Transporter; t Embargoverksamhet; Fältarbeten.

fredsfrämjande systemets utformning i start, m.m. El Det

Den utrikes- och säkerhetspolitiska bakgrunden; Olika former stöd till andra länder; av Folkrätt; grundläggande principer för den fredsfräm- FN-systemet, jande verksamheten; Kontliktanalys och konfliktlösningar; fredsfrämjande verksamhet och samordning Olika slag av av den; Valövervalcning; Ledarskap i internationell miljö.

E] Insatsmiljön i katastrøfømrådena

Kulturella, etniska och religiösa skillnader mellan i befolkningsgrupper, m.m.

8.3.2 Utbildningens genomförande

Principer med hänsyn till verksamhetens inriktning Utbildningsbehovet varierar

t.ex. civilt-militärt och vilka olika personalkategorier det galler. - - Variationema blir ännu större hänsyn tas också till de olika slagen om av insatser inom den civila respektive den militära verksamheten. Det är i nuläget inte möjligt att ytterligare specificera utbildningsbehovet. Sådana bedömningar kan endast göras med de kunskaper och erfarenheter från olika verksamhetsområden och länder som de ansvariga myndigheterna har. I det utbildningssystem utredningen här skissom serar ingår däremot bedömningar av vilka organ som bör för de svara i föregående avsnitt redovisade tre huvudområden utbildningen som bör bestå av.

Utredningen har som utgångspunkt för sina överväganden hañ ett renodlat system där all civil och militär utbildning inom det fredsfrämjande området samlas i organisation under ledning ansvarig en - av en myndighet eller annat ansvarigt En sådan modell skulle sannolikt ha organ. ett antal fördelar när det gäller effektiviteten i verksamheten. Den förhållandevis stora utbildningsvolym det totalt är fråga skulle som om göra det möjligt att i ett sammanhang hålla både bredd och djup i verksamheten. Ju mer kvalificerade utbildningsbehov det är fråga desto om mer centraliserat skulle utbildningen bedrivas. Det skulle finnas ett underlag för en omfattande och kvalificerad utvecklingsverksamhet. Organisationen skulle internationellt sett kunna dra till sig uppmärksamhet och mot den bakgrunden utgöra tillgång utrikespolitiskt sett. en

Fördelarna med en gemensam och centraliserad civil och militär utbildning ska emellertid ställas mot de nackdelar föreligger, t.ex. de som omfattande administrativa kostnaderna för den omorganisation och uppbyggnad som skulle bli följden. Avgörande för utredningens ställningstagande i fråga om en gemensam organisation för civil-militär utbildning är emellertid att de berörda civila och militära myndigheterna själva mycket bestämt motsätter sig en sådan gemensam organisation. En av statsmakterna mot respektive parters vilja genomförd lösning skulle uppenbarligen inte främja den utveckling av utbildningsverksamheten som är angelägen och i stället bör komma till stånd på som annat sätt.

Utredningen drar således slutsatsen att de för genomförandet den av fredsfrämjande verksamheten närmast ansvariga myndigheterna bör även i fortsättningen svara för utbildning inom sina respektive områden. De olika delar av utbildningen är bör emellersom gemensamma

samlat De ansvariga myndigheterna bör vidare tid hanteras på ett sätt. delområden där de själva för genomförande av utbildinom de svarar utsträckning utnyttja varandras resurser och erfarenheter. ningen i ökad

mening bör det i det perspektiv utredningen teck- Enligt utredningens möjligt med delat utbildningsansvar att tala om nar vara även ett - övergripande utbildningsystem. Ett sådant synsätt kan ett samlat och samarbetet mellan de ansvariga myndigheterna ha betydelse för t.ex. fall indirekt för rekryteringen elever från andra länder. och i varje av

de civila respektive militära sakområdena Kunskaper om

Utredningen det naturligt att de båda statliga myndigheterna som anser genomförandet fredsfrämjande insatser inom det statliga svarar för av för utbildningen i sakfrågor inom sina respektive området har ansvaret innebär Försvarsmakten liksom hittills svarar för att områden. Det att den utbildning behövs för militära insatser och att personalen får som organiserar den utbildning för räddningsinsatser, mil- Räddningsverket jöskyddsinsatser och insatser vid tlyktingkatastrofer som fordras.

Försvarsmaktens del innebär detta att myndigheten även anordnar För områden har nära anknytning till den militära den utbildning inom som egentlig del den. Utredningen syftar verksamheten utan att vara en av hand på civilpolisverksamheten och minröjningen. Det finns här i första beröringspunkter mellan den civila och den militära utbildäven i övrigt fredsfrämjande insatser. Genom utbyte lärare, materiella ningen för av och i del fall elever kan de båda utbildningsmyndighetema resurser en erfarenheter framkommer inom verksamheten i dess helta tillvara som särskild betydelse för de förberedelser inför multifunldiohet. Detta har utbildningen i allt högre grad kan komma att inriktas nella insatser som

på.

naturligt Räddningsverket vid genomförandet av den sakom- Det är att huvudsak använder personal och utrustning vid rådesvisa utbildningen i räddningsskoloma och Försvarsmakten tar i anspråk resurserna vid att Militärhögskolan och SWEDINT. Militärhögskolan håller för närvaran-

chefsutbildning tydlig internationell profil. Enskilda de på att ge sin en elever har möjligheter till fördjupade studier i elever eller grupper av

internationell verksamhet.

Kunskaper om det fredsfrämjande systemets utformning istørt

I utbildningen som avser systemet i stort för den fredsfrämjande verksamheten ingår som framgått sådant är för både den som gemensamt civila humanitära och den militära fredsbevarande verksamheten. Ut-

redningen anser att mycket står att vinna denna utbildning om sker i ett sammanhang för de båda verksamhetsområdena. Det ökar underlaget för utbildningen, vilket i sin tur gör det lättare hålla att resurser för en kvalificerad utbildning inriktad på framför allt ledningspersonal och experter. En utbildning med den kvalitet utredningen som anser nödvändig kommer att attraktiv för elever vara även från andra länder.

Både Försvarshögskolan och Militärhögskolan bedriver utbildning

med anknytning till den internationella verksamheten. Militärhögskolan

utbildar framför allt militär personal. Försvarshögskolan rekryterar civi-

och militära elever i ungefär lika stora proportioner. Båda inriktar sig huvudsakligen på chefer.

Försvarshögskolan är sedan tillkomsten på 1950-talet självständigt ett utbildningsorgan. Militärhögskolan blev det när skolan under år 1994 organisatoriskt frigjordes från Försvarsmakten. Verksamheten inom Militärhögskolan har under det året utvecklats i senaste olika avseenden. Skolan bygger för närvarande upp en kapacitet inom forsknings-

området med inriktning även på civila områden.

Försvarshögskolan och Militärhögskolan håller på utveckla att ett samarbete för utbildning av civil och militär personal ska genomföra som internationella uppdrag och utredningen finner det naturligt de fullatt följer detta arbete. De båda skolorna bör i uppdrag i samverkan att bedriva utbildning om det fredsfrämjande systemet m.m. för den svenska internationella verksamheten. Utbildningen bör utformas så att även svenska ideella organisationer och internationella eller andorgan ra länder får anledning att utnyttja de kurser de båda skoloma kan som erbjuda. Det gäller chefer och annan ledningspersonal på olika nivåer

samt experter av skilda slag ska delta i den internationella fredssom främjande verksamheten.

Kunskaper om insatsmiljän i katastrofområdena

Behovet av kunskaper katastrofområdena kan om vara generellt eller

situationer inför insats i ett bestämt område. Det handlar inriktat på en eleverna allmänna kunskaper om betydelsen i det första fallet om att ge olikhetema mellan befolkningsgrupper i bl.a. kultuatt ta hänsyn till av religiösa frågor och att känna till de stora dragen i rella, etniska och gäller framför allt de områden i världen där dessa olikheter. Det senare naturkatastrofer vanliga. En utbildning i miljöforhålkonflikter eller är särskilda insatser givetvis att ge kimlanden som är inriktad på avser områden där insatserna for tillfället ska äga rum. skaper om de

den generella utbildningen miljöförhållanden Utredningen anser att om för ledningspersonal och experter inom bör genomföras gemensamt fredsfrämjande svenska verksamheten. Det ett brett elevhela den ger följa utvecklingen inom olika underlag och underlättar strävandena att utbildningen bör enligt utredningens bedömning områden. Denna del av det fredsfrämjande systemet i stort och alltså knytas till utbidningen om Försvarshögskolans och Militärhögskolans regi. Förutsättningen ske i de båda skolorna ad hoc skaffar sig den speciella kompetens som är att den här utbildningen fordrar.

inför särskilda insatser kommer att vara en del av de Utbildningen Räddningsverket respektive Försvarsmakten svarar förberedelser som sändas till katastrof- eller konfliktområde. for när personalen ska ut ett tid och är det skälet sannolikt i de Det kan i det läget vara ont om av myndigheterna själva anordnar utbildflesta fallen mest praktiskt att militära insatser ska ske i område kan det ningen. Om civila och samma utbildningen sker i samverkan eller att myndigheterna vara naturligt att utnyttjar varandras underlag och erfarenheter.

Uppdrag till myndigheterna

redovisat bedömningar närmast får betrak- Utredningen har ovan som idéskiss. Övervägandena behöver konkretiseras i större uttas som en kunnat ske i utredningens arbete. Det är naturligt att sträckning än som i regi de berörda statliga myndigheterna, som detta sker gemensam av till behoven utbildning både inom de egna verksambör ta hänsyn av hos svenska ideella organisationer, internationella organ heterna samt andra länder. I övervägandena bör ingå att klargöra vilka behov eller utbildning föreligger för olika slag av personal. av som

Utredningen föreslår att Räddningsverket, Försvarsmakten, Försvarshögskolan och Militärhögskolan får i uppdrag att tillsammans utarbeta ett förslag till utbildning för den fredsfrämjande verksamheten enligt de riktlinjer utredningen redovisat. som

Det är naturligt att myndigheterna i sina överväganden beaktar den roll som SIDA beslutar att Sandö U-centrum ska ha inom biståndsutbildningen i Sverige. Det gäller inte minst att förbereda den berörda hjälppersonalen inför de insatser inom katastrofhjälpens ram som syñar till återuppbyggnad och utveckling.

9 Kostnader för och

finansiering av den civila

hjälpverksamheten

I Nuvarande

kostnader och

finansiering

Utredningen har tidigare i betänkandet redovisat kostnaderna för de civila humanitära hjälpinsatser med personal och utrustning som har

genomförts av Räddningsverket sedan år 1988 och av SWEDRELIEF sedan år 1978. Det totala beloppet uppgår för Räddningsverkets del

till ca 315 milj. kronor, medan SWEDRELIEF haft kostnader för sammanlagt nära 130 miljkronor.

Kostnader för insatserna har debiterats uppdragsgivarna intematio- nella hjälporganisationer eller, det är fråga direktfmansierade om om svenska insatser, SIDA. Insatsen har i ett fall finansierats med medel

från regeringens anslag för oförutsedda utgifter. I debiteringen ingår

kostnader för personal, utrustning och andra förnödenheter samt trans-

porter. Kostnaderna för materiel eller förnödenheter förbrukats som beräknas efter avslutat uppdrag. För den utrustning som återförs till

Sverige t.ex. fordon och sambandsutrustning debiteras - en kostnad för törslitning och avskrivning på minst 20 % av anskaffningsvärdet.

Även myndighetens direkta administrativa kostnader för insatserna in-

går i debiteringen. Det kan gälla kostnaderna för rekrytering av personal och kontakter med anhöriga samt kostnader för den personal som

leder verksamheten. De direkta administrativa kostnaderplanerar och normalt 5-10 % den totala kostnaden för en insats. na utgör av

Räddningsverket har med anslagsmedel för sin ordinarie verksamhet

förråd med särskild materiel inte förekommer i den byggt upp ett som verksamheten. Förrådet har inrättats med anledning av regenationella hålla beredskap för räddnings- och katastrofringens uppdrag att en i förrådet består bl.a. radioutrustning, lastbilar, insatser. Materielen av ledningsfordon, specialmateriel och viss personlig utrustning.

utrustningen i beredskapsförrådet beräknas till 14 milj. kro- Värdet på Beloppet investeringsskuld, som Räddningsverket avser nor. utgör en användning medel från ersättningar för hjälpinatt betala av genom av motsvarande tredjedel värdet är avsedd för satsema. Utrustning en av förhållandevis få, vilket för denna räddningsinsatser. Dessa insatser är möjligheterna till reglering med hjälp del av utrustningen begränsar en ersättningar från uppdragsgivama. av

9.2 Framtida kostnader och finansiering

1 Principer

betänkandet föreslagit att Räddningsverket ska svara Utredningen har i den statliga hjälpverksamhet i andra länder med för genomförandet av och utrustning räddningsinsatser, miljöskyddsinsatser personal som är i samband med flyktingkatastrofer. Den resurs som SWEDoch insatser ska enligt förslaget föras över till Räddningsverket. RELIEF utgör

hjälpinsatser i Räddningsverkets regi kan enligt ut- Genomförandet av mening i princip finansieras ersättningar från de inredningens genom begär insatserna. Finansieringen kommer emelternationella organ som liksom hittills i antal fall efter beslut av regeringen även lertid ett - medel från det SIDA administrerade katastrofanslaget. att ske med av förordar, framgått övervägandena i kapitel att Utredningen som av andel detta anslag ska för direktñnansieen något ökad av reserveras insatser med svensk personal och utrustning. ring av

internationella hjälporganens ersättningar täcker inte den grundbe- De

redskap för internationella insatser Räddningsverket för. som svarar Utredningen mot den bakgrunden att även planering, utbildning och andra förberedelser för hjälpverksamheten ska finansieras genom medel från katastrofanslaget. Det bör övervägas det ska om anslås medel från t.ex. katastrofanslaget även för att reglera den investeringsskuld som Räddningsverket enligt redovisningen i föregående avsnitt har ådragit sig. En aweckling av denna skuld skulle göra det lättare för verket att konkurrera med hjälporgan i andra länder de om insatser internationella genomföra. som organ avser att

De myndigheter och andra i organ som en del fall deltar med personal eller utrustning t.ex. Försvarsmakten, den kommunala räddnings- tjänsten och de ideella organisationema bör liksom hittills ersätt- ning för sin medverkan genom Räddningsverket.

9.2.2 Beräknade kostnader

Kostnaderna för Räddningsverkets beredskap enligt utredningens förslag till verksamhet beräknas av verket till 4,5 milj. kronor år. per Som framgår sammanställningen följer av som består kostnaderna

till knappt hälften av kostnader för utbildning. Övriga kostnader

är

Typ av kostnad Kronor, 1 000-tal

l Omsättning av utrustning 600

for olika slag av insatser

2 F örrådshållning särskild 950 av utrustning för räddningsinsatser

3 Jour för ledningspersonal, 250 m.m.

4 Utvecklingsarbete 600 m.m.

5 Utbildning ledningspersonal 2 100 av och experter

Summa 4 500

beräkningen följd att del utrustning behöver omsättas enligt en av en

förråd för särskild utrustning, jour för ledningsoch att det måste finnas

personal och för utvecklingsarbete. resurser

ingår kostnader för omsättning av specialutrust- I den första delposten

principer uppdragsgivama tillämpar inte räknas i enligt de ning som

insatsernas kostnader. Det gäller bl.a. säkerunderlaget för beräking av

materiel för satellitkommunikation, hetsutrustning olika slag t.ex. av verktyg. Den särskilda utrustning som inviss personlig utrustning och

består ledningsfordon, lastbilar, radioutrustgår i den andra posten av

sjukvårdsmateriel och personlig utrustning ska kunna använning, som

Räddningsverket håller beredskap das vid de räddningsinsatser som

forrådslokaler och personal som sköter mateför. Kostnaderna avser

rielen.

övervägandena fordrar ständigt be- Den hjälpverksamhet som avser en

ledningsfunktion inom Räddningsverket. Den tredje posten mannad

jourersättningar kostnader för driñ och underhåll av den består av samt

ledningsfunktionen behöver. Till kostnaderna sambandsutrustning som

hör vidare ersättningar för utvecklingsarbete av olika för verksamheten

fjärde I utvecklingsarbetet ingår bl.a. samarbeslag, är den posten. som och andra länder, utformningen av de motet med internationella organ

för typstyrkor utredningen föreslagit i betänkandet samt deller som

transportplanering och materielutveckling.

den i tabellen syñar till att

Utbildningskostnadema femte posten -

och olika slag ska väl förberedda ledningspersonal experter av vara

insatserna, de kan genomföra verksamheten på ett effektivt inför så att

med ledning underlag som utarbetats

sätt. Utredningen bedömer av

den utbildning fordras ska omfatta i inom Räddningsverket att som

verksamhet framgår sammanställningen på huvudsak den som av

följande sida.

ledningspersonal utredningen redovi- Den allmänna utbildning för som

PFF-kurser Räddningsverket på regeringens svarar mot de som sar under budgetåret 199495. En del av de i sammanuppdrag genomfört

kommer att erbjudas utländska deltagaställningen redovisade kurserna

utsträckning till intäkter för utbildningsanordnaren. och leder i viss re

Typ av utbildning Anordnare Omfattning Kostnad, per år 1 000-tal kronor

Cl Allmän utbild- Räddnings- En kurs under 2 600 ning för led- verket veckor för 20-25 ningspersonal deltagare

CI Utbildning av - 2 kurser under 2 200 styrkechefer dagar för 20 deltagare varje gång

U Utbildning av experter:

Räddnings- - 6 kurser under 300 insatser 2 dagar för 20 deltagare varje gång

Andra slag av - - 400 insatser motsvarar verksamheten inom SWED- RELIEF

El Utbildning om FHS 4 kurser under 600 en det fredsfräm- vecka för 20 deltajande systemet gare varje gång och förhållandena i katastrofområden, m.m.

Summa 2 100

erfarit det vanligt att andra länder finansierar be- Som utredningen är förberedelser för hjälpinsatsema med anslagmedel. redskap och andra förslag kostnadema för Räddningsverkets förbere- Utredningens att medel från katastrofanslaget innebär att verket får delser ska täckas av ekonomiskt med hjälporgan i andra länder om de lättare att konkurrera internationella organisationer att genomföra. insatser som avser

A

Bilaga

dä;

Kommittédirektiv

BM

Civila insatser för internationell katastrof-

Dir.

och flyktinghjälp 1995:3

Beslut vid regeringssammanträde den 12 januari 1995

Sammanfattning av uppdraget

Frågan hur Sveriges samlade för internationell katastrof- och resurser flyktinghjälp kan effektiviseras för att möta framtida behov skall utredas. I uppdraget som anförtros särskild utredare skall särskilt hur - en - prövas insatser med särskilda civila insatsstyrkor lämpligen skulle kunna organiseras.

Utredaren skall överväga och lämna förslag till hur samverkan med berörda ideella organisationer och samordningen med Försvarsmaktens fredsbevarande insatser skall utfonnas.

Uppdraget skall slutfört vid utgången juni vara senast av 1995. En delrapport skall lämnas under våren 1995.

Bakgrund

Inledning

Behovet av civila humanitära insatser vid naturkatastrofer och för att lindra effekterna for människor allvarliga politiska konflikter har ökat av markant under senare år. De insatser från svensk sida genomförts som år en del av den traditionella svenska biståndspolitiken. Behovet av internationell katastrof- och llyktinghjälp bedöms komma fortsätta att att

skäl pröva hur denna ökning skall kunna öka. Det finns därför att nu

ytterligare effektivisering och närmare samordning av mötas genom en

de svenska insatserna.

års budgetproposition prop. 198990100, bil 6 Regeringen har i 1990

den svenska beredskapen for räddningsinsatser redovisat inriktningen av

länder. Redovisningen skedde bl.a. med vid katastrofer i andra

erfarenheterna vid insatsen i december 1988 med utgångspunkt från

i Armenien. Denna inriktning

anledning jordbävningskatastrofen

av räddningsverk, i samarbete med berörda myndigheter innebär att Statens

internationella organisationer, skall ha ett samt nationella och

sammanhållet för insatsberedskapen. Räddningsverket har som en ansvar planerings- och förberedelseåtgärder så att följd detta genomfört av anpassade till behovet i varje särskilt fall kan påbörjas insatser som är

inom 10 12 timmar efter beslut av regeringen. -

Nuvarande civila insatser

katastrofhjälpen är till övervägande del baserad på Den civila humanitära

materiel den svenska räddningstjänsten förfogar den personal och som

Statens räddningsverks centrala del och vid över. Resursema finns inom

kommunala räddningstjänsten. Även räddningsskoloma samt inom den

civila och militära, utnyttjas. Omfattande i samhället, både andra resurser

också olika ideella organisationer med civila humanitära insatser görs av

Inom Försvarsmakten finns organisation stöd från allmänheten. en -

utföra humanitära hjälpinsatser i andra SWEDRELIEF med uppgift att länder, främst återuppbyggnadsåtgärder.

insatserna har i utsträckning skett Finansieringen de svenska stor av

de FN-organ efterfrågat insatserna. genom som

för insatser vid katastrofer utomlands Räddningsverkets beredskap

beredskap för räddningsinsatser, för omfattar fyra områden, nämligen

ilyktingkatastrofer, för fömödenhetsinsatser och hjälpinsatser vid akuta

denna beredskap kan anpassning för expertinsatser. Inom ramen för en

katastrofer och andra fönitsättningar. göras till olika typer av

betydelse för räddningstjänstens beredskap för Beredskapen har också

allvarliga olyckor i Sverige. Den kunskap och de erfarenheter som Räddningsverket får det internationella engagemanget kan tillföras genom den svenska räddningstjänsten.

Kombinerade civila och militära insatser

Svenska insatser olika slag har sedan många år genomförts i av ett stort antal länder. Dessa har regel varit antingen civila som räddningstjänstinsatser och humanitära insatser eller militära fredsbevarande insatser. De senaste årens insatser i f.d. Jugoslavien och i Somalia har varit både militära och civila. Erfarenheterna från dessa insatser visar att det är viktigt att utveckla effektiva samverkansformer.

Uppdraget

Utvecklingen av de civila katastrof- och flvktinggtsatsema

Frågan om hur det ökande behovet civila katastrof- och av flyktinginsatser också miljöskyddsinriktade internationella men av katastrofinsatser skall tillgodoses bör bli föremål för utredning. Konsekvenserna för verksamheten Sveriges EU-medlemskap av bör även klarläggas. Uppgiften bör anförtros särskild utredare. en

Utredaren bör överväga hur beredskapen för insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp mest effektivt och ändamålsenligt skall utformas för att möta framtida behov. Därvid skall särskilt hur prövas insatser med särskilda civila insatsstyrkor lämpligen skulle kunna organiseras.

Kraven på planering och utbildning för möjliggöra insatserna bör att klarläggas.

Av kostnads- och effektivitetsskäl skall utgångspunkt en vara att beredskapen så långt möjligt skall byggas med utnyttjande upp av befintliga resurser och befintlig kompetens. Förutsättningar bör skapas for effektiv och snabb mobilisering är anpassade till den av resurser som

Även avdelats för aktuella olyckan eller katastrofsituationen. resurser som

civila försvaret bör kunna utnyttjas. det

vidare pröva möjligheterna för att som Utredningsuppdraget innefattar att

personal grundutbildats inom rekryteringsunderlag utnyttja frivillig som

beaktas det vid insatserna i regel för civilplikten. Samtidigt bör att ramen personal särskild utbildning kan fordras specialister. Behovet av utan

Genom lagen totalförsvarsplikt, tillgodoses lokal försörjning. om genom 1995, införs civilplikt kan fullgöras träder i kraft den 1 juli en som som försvaret. Även kvinnor får såväl det civila det militära inom som

och civilplikt med längre grundutbildning.

möjlighet att fullgöra värnplikt

förenas med egentliga krigsuppgifter, annat än om Civilplikten skall inte

ordningshållnings- och bevakningsuppgifter. det är fråga om

utformning utbildningen av denna Utredaren bör överväga av

erforderlig frivillig kompletterande pliktpersonal så att den efter

värdefull del civila insatsstyrkor för utbildning kan utgöra en av

internationell katastrof- och flyktinghjälp.

och lämna förslag till hur denna Utredaren bör vidare överväga

utbildning kan erbjudas andra länder.

rationaliseringsvinster kan uppnås genom Utredaren bör även pröva om

verksamheten att minska denna integrera SWEDRELIEF i utan att genomföra humanitära åtgärder av den art som organisations förmåga att

genomförts hittills.

insatser spelar också svenska ideella För civila humanitära internationella

har på tid ökat sitt organisationer betydelsefull roll. Dessa senare en hjälparbetet att bistå FNi det internationella genom engagemang Ett nätverk för samverkan mellan dessa organisationer med personal.

myndigheter har bildats. Utredaren bör pröva organisationer och berörda

från statsmakterna för att främja samverkan det behövs några åtgärder om verksamheten för internationell mellan detta nätverk och den nya

katastrof- och flyktinghjälp.

Samordningen civila katastrof- och flvktinginsatser och militära av fredsbevarande insatser

Utredaren skall som framgått tidigare överväga hur beredskapen för insatser med civila insatsstyrkor for internationell katastrof- och flyktinghjälp bör utformas och hur en sådan verksamhet bör organiseras. Även för allvarliga industri- och miljöolyckor fordras internationella insatser med civil kompetens och erfarenhet.

En given utgångspunkt är att civila insatser står under civil ledning medan genomförandet de militära fredsbevarande insatserna sker av under militär ledning. Inom utredningsarbetet bör kan prövas om man behöva utveckla formerna för den samordning som fordras mellan civila insatsstyrkor och militära fredsbevarande insatser. Detta bl.a. i syfte att uppnå en ökad effektivitet och rationaliseringseffekter.

I väpnade konflikter kan den civila humanitära verksamheten behöva ett militärt stöd. I ett besvärligt säkerhetsläge kan det tex. finnas militära uppgifter som behöver lösas, innan hjälpinsatser sätts in. Det finns också situationer då militär trupp inom för sina fredsbevarande uppgifter ramen kan engageras i humanitärt arbete, t.ex. skydd och bevakning av transporter, vägbyggande, minröjning och röjning på annan krigskådeplatser.

En särskild uppgift i utredningsarbetet bör att överväga hur vara en samverkan bör ske mellan svenska civila och militära vid organ planering, utbildning och genomförande av insatser där det fordras både militära och civila insatsstyrkor. Samverkan såväl i Sverige i de som hjälpbehövande länderna bör således utredas. Utredaren bör lämna förslag till former för hur denna samverkan vid planering, utbildning och genomförande av insatser skall uppnås i de fall samverkan är ändamålsenlig. Även frågor resursutnyttjande bör om gemensamt övervägas av utredaren.

Vidare bör utredaren klarlägga lämpliga samverkansfonner mellan svenska civila respektive militära och berörda internationella organ organisationer.

Samråd

Den särskilde utredaren skall samråda med berörda svenska myndigheter. Samråd bör också ske med närmast berörda nationella och internationella organisationer. Utredaren skall vidare hålla sig infonnerad om det arbete bedrivs den särskilde utredaren dir. 1994:122 som tillkallats för som av kartlägga de olika frågor rättslig status för personal, ansvar och att om skadestånd kan uppkomma vid försvarets fredsfrämjande m.m. som samarbete med andra länder, i Sverige eller utomlands.

Den särskilde utredaren skall även samråda med den särskilde utredaren dir. 1994:61 tillkallats för att utreda det fredstida utnyttjandet for som civila ändamål avsedda för försvarsändamål och med den av resurser parlamentariska kommittén dir. 1994:129 skall över invandringssom se och flyktingpolitiken.

Tidsramar för utredningsarbetet

Den särskilde utredaren skall under våren 1995 redovisa delrapport en med sin kartläggning och preliminära analys. Delrapporten bör även ange inriktningen arbetet med de konkreta förslag som kommer att av övervägas inför slutredovisningen. Den särskilde utredaren bör lämna sin slutredovisning med förslag till åtgärder senast vid utgången av juni 1995.

Den särskilde utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare prövning av det offentliga om åtagandet dir. 1994:23, beaktande EU-aspekter i om av utredningsverksamheten dir. 1988:43 och redovisning av jämställdhetspolitiska konsekvenser 1994:124.

Kostnaderna för utredningen skall belasta första huvudtitelns anslag Cl. Regeringskansliet m.m., anslagspost delpost Utredningar m.m.

Försvarsdepartementet

B

Bilaga

Organisation och resurser i andra

länder

för hjälpinsatser med per-

sonal och

utrustning - några

exempel

Danmark

Finland

Norge

Storbritannien

Frankrike

Tyskland

Ryssland

Förenta staterna

Detta är en översikt över organisation och för hjälpinsatser resurser med personal och utrustning i ett antal länder. Texten bygger på redogörelser som de svenska ambassadema i respektive länder utarbetat på begäran utredningen. av

Länderlistan upptar ett antal stater aktiva inom som är den humanitära hjälpverksamheten är långt ifrån fullständig. Redogörelsema men har utformats med ledning av det material varit tillgängligt. som De är inte i alla avseenden uttömmande och i allmänhet inte heller helt jämförbara. Texten visar emellertid i stora drag på den struktur hjälpsom verksamheten med personal och utrustning har i olika länder och de skillnader föreligger mellan dem. som

1 Danmark

I Katastrof- och flyktinghjälpen i stora

drag

internationellt humanitärt bistånd bygger på ett flexibelt utnytt- Danskt och ideella organisationers resurser. Själva injande av myndigheters endast i begränsad utsträckning i statlig regi. De satserna genomtörs spelar tradition viktig roll i det humaniideella organisationerna av en Tonvikten läggs alltmer på baeredygtig bedring, dvs tära biståndet. i längre perspektiv och helst kombinerad med katastrothjälp sedd ett återuppbyggnadsinsatser.

budgeterats omkring 700 miljoner Dkr for humanitär För år 1995 har miljoner kr avsedda för katastroñnsatser s.k. hjälp. Av dessa är 550 katastrofbistånd, medan 125 miljoner är ordinarie bidrag extraordinärt till internationella verksamma inom området. organ

kanaliserades 10 % biståndet via Regeringsudfört Under år 1994 ca av bistand. Av den återstående delen slussades nästan hälften humanitrer ideella organisationer och den andra hälften via multilaterala genom organ.

tradition i betydande grad på insatser av de Katastrofhjälpen bygger av organisationerna, ha sin styrka i att de ofta arbetar ideella som anses tillsammans med välutvecklade nätverk av lokala samarbetspartners. från de berörda ministeriema om det Det ger, framgår det av en rapport biståndet från 1994, bättre möjligheter att tilldanska humanitära mars med utgångspunkt i lokal bedömning av priorirättalägga insatserna en teringsbehoven och mest lämpliga former for genomförande.

ideella organisationerna samarbetar nära med de myndigheter som De katastrof- och flyktinghjälpens område, främst Redningsär aktiva på exempel kan nämnas att de danska hjälpinsatsema beredskabet. Som i Kroatien och Bosnien administreras Danska Röda för flyktingar av respektive Dansk Flyktinghjälp. Redningsberedskabet ger korset

stöd på det logistiska omrâdet.

Inom regeringskansliet hanteras ärenden rörande det internationella humanitära biståndet Utrikesministeriet. Ministeriets roll i det här av är sammanhanget främst att ge riktlinjer och fördela anslag. Samordningen av hjälpinsatsema sker via den s.k. Humanitära kontaktgruppen som består av företrädare för alla viktigare statliga och ideella hjälporgan.

Genomförandet av insatserna läggs till stor del ut på de statliga myndigheter och ideella organisationer sorn framgår följande av sammanställning. Ansvaret för förberedelser, utbildning, upphandling och uppföljning ligger på genomför insatserna. samma organ som

Statliga organ F villigorganisationer

Redningsberedskabet Dansk F lyktinghjáp Inrikesministeriet Dansk Röde Kors Ivblkekirkens Nádhjälp Den Danske Int. Brigade Red Barnet F örsvarsministeriet C arilas Danmark ASF Dansk Folkhjäjr Polisen Justitieministeriet

Utrikesministeriet hanterar endast i begränsad omfattning verksamhet på fältet. Ett undantag från denna regel är den verksamhet som inleddes år 1994 inom för Det Internationale ramen Humanitazre Beredskab IHB. Detta organ svarar för dansk medverkan i de civila delarna av internationella humanitära, kontliktförebyggande eller fredsbevarande operationer. Avsikten är att IHB i första hand ska bidra med personal till civila insatser som syftar till att förebygga, förhindra, begränsa eller avhjälpa lokala och regionala konflikter. IHB utgör en integrerad del av Utrikesministeriets Kontor för humanitärt bistånd Verksamheten finansieras i år genom medel på sammanlagt 30 miljoner kronor.

Inom Utrikesministeriet erfarenheterna den nuvarande ordanses av ningen vara goda. Den ger Danmark möjlighet att vid varje tillfälle ta i anspråk den kombination av offentliga och privata resurser som

bedöms mest lämpade for uppgiñen.

katastrofhjälpsanslagen ñnns samlade under hatt kan Genom att en också kombinera katastrothjälp med långsiktiga Utrikesministeriet mer återuppbyggnadsinsatser. Strävan är att arbeta i mer långsiktiga banor

katastrofmsats inleds. Även den konfliktförebyggande redan när en ökat i betydelse. Inrättandet IHB är ett uttryck verksamheten har av

for detta.

uppgifter och

1.2 Organisationer, resurser

1.2. 1 Civila myndigheter

Redningsberedskabet underställt Inrikesministeriet och har ungefär är mot det svenska Räddningsverkets. Redningsde funktioner som svarar fick sin roll Beredskapslagen Lov nr. 1054 af 23. beredskabet genom bl.a. innebar den statliga och kommunala organidecember 1992, som räddningsområdet bl.a. civilförsvaret och brandväsensationen inom -

det lades samman. -

Redningsberedskabet kan sättas i utlandet i Det framgår av lagen att

katastrofer der medförer alvorlig skade på eller fredstid i tilfwlde af alvorlig fare for ejendom eller miljöer. Det ska i

udgör en personer, med Utrikesministeriet kunna åta sig uppgifter i FN-, EU- och samråd NATO-regi. Redningsberedskabet deltar bl.a. i arbetet inom NATO:s civilforsvarskommitté CDC. Det har särskilda avtal om samverkan

med Danska Röda korset och Dansk Flyktinghjälp.

Redningsberedskabets insatser i utlandet finansieras Utrikesministeav internationella organisation begär insats. Ibland riet eller av den som en är det finansiering. en gemensam

Redningsberedskabet har for hela sin verksamhet inkl. den nationella - 200 befäl och omkring 700 värnpliktiga under utbildning. Alla är - ca i nationella insatser. Den humanitära hjälpverksamheskyldiga att delta utomlands bygger däremot på frivillig medverkan. Befäl nyckelten personal kan i särskilda fall beordras till tjänstgöring i utlandet.

närvarande upprättandet särskild Förberedelser pågår För om av en organisation inom Redningsberedskabet för insatser utomlands Bered-

skapskorpsets internationella insatsstyrka. Det kommer inte att vara en stående enhet utan ska bestå ett register över av personer som kan sändas ut på internationella uppdrag. Det handlar främst om personal för ledning, logistik, räddning, miljö, samt läger- och transportfrågor. Styrkan är tänkt att

EI Bygga på befintliga strukturer och resurser, men kompletteras materiellt för tjänstgöring utomlands;

Kunna sättas in med kort varsel;

Kunna arbeta i ett insatsomrâde i minst två veckor och under denna tia vara .självförsörjande

Redningsberedskabet har under senare år bl.a. deltagit i insatser med anledning av jordbävning i Turkiet år 1992 en och i f.d. Jugoslavien fr.o.m. år 1992. Det har under senare år också genomfört rad en större och mindre insatser i bl.a. Ryssland, Baltikum, Afghanistan, Iran, Irak, Sri Lanka, Somalia och Liberia.

1.2.2 Militära organ

Det danska försvarets uppgifter definieras i lag nr 909 af decem-

ber 1993. Enligt denna lag har försvarsmakten möjligheter att medverka i humanitära insatser på mandat av FN, OSSE eller NATO. Insatser utomlands bygger på ñivillighet. Danska Internationella Brigadens DIB personal har åtagit sig att stå till förfogande förtjänstgöring utomlands under en treårsperiod.

Dansk militär kan således sättas för att lösa även humanitära uppgifter utomlands. Enligt försvarsministeriet kan detta ske om det antages, at indstettelse af militazre midler til direkte humanitter indsats vil were

betinget af at civile offentlige eller

private organisationer ikke kan

påtage sig opgaven, fx af sikkerhedsmcessige årsager eller af indlysen-

de mangel på egnede resourser. Insatsema kan t.ex. transporter, avse tillhandahållande materiel och specialister, av upprättande av faltsjukhus eller tältläger, utspisning av flyktingar, trafikkontroll, upprätthållande av lag och ordning och byggnadsverksamhet. Försvarets kostnader i det här sammanhanget ska ersättas av den myndighet eller organisation som har begärt insatsen.

1 3 Polisen

. i humanitära insatser utomlands. Polisiära insat- Dansk polis kan delta

katastrotläge och i fasen däreñer eller kan behöva göras både i ett ser

återuppbyggnadsskede. Sådana polisiära insatser

långsiktigt i ett mer finansieras med medel från katastrofanslaget.

1.2.4 Ideella organisationer

verksamhet är framgått viktig del De ideella organisationernas som en

humanitära biståndet. Huvudaktörema i anslagstermer är det danska av kronor år 1994, F olkekirkens Nöd- Danska Röda korset 110 miljoner

Dansk Flyktinghjälp 48 miljoner kronor, hjälp 60 miljoner kronor,

miljoner kronor, Caritas Danmark 5 miljoner kronor

Red Barnet 27

urdemes Menneskerettigheder 5 miljoner

och Dansk Kom ité for K

kronor.

och de ideella organisationerna bygger på Förhållandet mellan staten

ramtänkande och projektinriktning. Utrikesministekombination av en inofficiella rambelopp för respektive organisariet sätter årligen upp

förknippade med anvisningar, i praktiken innebär tion. Ramama är som

påräkna medel för olika typer insatser inom att organisationerna kan av

Om ingen framställning inges till myndigheterna givna tidsramar. en inom denna tid upphör utfástelsen.

3 Finansiering

det ñnansiella ansvaret för det humanitära bistån- Utrikesministeriet har

huvudposter i årets statsbudget är: det, vars

100 mkr D UNHCR

18 mkr D UNR WA

Internationellt livsmedelsbistånd IEFRPRO 25 mkr D Röda Korset ICRC 7 mkr D Internationella

bidrag 500 mkr D Extraordinära humanitära

humanitära bidraget 500 miljoner kronor är Det extraordinära

dansk medverkan i oförutsedda humanitära insatser huvudanslaget för

naturkatastrofer, inbördeskrig och flyktingströmmar. Insatser vid bl.a.

förslag internationella organisationer eller av beslutas som regel på av

privata organisationer. Anslagsposten utnyttjas också för konfliktförebyggande insatser inom ramen för IHB:s verksamhet.

En ambitionshöjning på sikt hjälpverksamheten av finns i statsbudgetens s.k. Miljö- och katastrofram, i år uppgår till som l 456 miljoner kronor. Miljö- och katastroframen tillkom i samband med 1993 års budget. Den ska enligt ett då framlagt betänkande byggas upp gradvis fram till âr 2002, då den ska utgöra 0,5 % bruttonationalinkomsten, av eller ca 6 miljarder kronor i 1994 års priser. Avsikten är att hälften ska användas för miljöändamâl och hälften för katastrofmsatser i bl.a. de öst- och centraleuropeiska länderna.

2 Finland

Internationellt samarbete

Den finska räddningstjänsten svarar för de insatser med personal och utrustning som Finland genomför i den internationella humanitära hjälpverksamheten. Räddningstjänsten deltar i det samarbete förekomsom mer inom bl.a.

D UNDAC United Nations Disaster Assessment and Coordination Stand-By Team;

E MCDA Military and Civil Defence Assets Disaster Relief;

Cl INSARAG International

Search and Rescue Advisory Group;

CI PFF Partnerskap för fred.

Koordineringen verksamheten sker i huvudsak

av genom FN:s organisation för humanitär hjälp DHA.

Finland har inom räddningstjänstornrådet samarbetsavtal med övriga nordiska länder, Ryssland och Estland.

l8l

2.2 Resurser för räddnings- och miljö-

skyddsinsatser

inom regeringen för deltagandet i och genom- Inrikesministeriet svarar internationell räddningsverksamhet. Utrikesministeriet har förandet av den flyktinghjälp ingår i FN:s utvecklingsbistånd samt för hand om som återuppbyggnads- och utvecklingsarbete är del av den interdet som en nationella hjälpen.

internationella räddninginsatsema genomförs en beredskaps- De av styrka F inn Rescue Force, omfattar personal från räddningssom i de fem kommunerna och består maximalt 280 pertjänsten största av Beredskapsstyrkan leds Helsingfors räddningskommendör. soner. av i sin grundsammansättning utföra bl.a. spaning, brandsläck- Den kan medicinsk räddningsverksamhet, olje- och kemikaliebekämpning, ning, teknisk räddningsverksamhet och räddningsdykning.

Beredskapsstyrkan ska kunna i katastrofområdet inom ett dygn vara efter begäran hjälp. Om det gäller ett faltsjukhus ska personalen om - 10-12 kunna mobiliserad inom 48 timmar. personer - vara

Försvarsmakten startar år 1996 utbildning för värnpliktiga inom en ny och räddningsverksamhet. Utbildningen syftar till att öka beskyddsdelta i räddningsverksamheten for de skyddskompanier redskapen att bildas värnpliktiga i Denna utbildning kan i framtiden som av reserven. betydelse for insatsförmågan hos den militära trupp som enligt plafå ska delta i internationella uppdrag. nerna

för de kostnader beredskapsstyrkans internationella Staten svarar som räddningsverksamhet leder.

Ingripanden vid miljöolyckor i Finland eller inom dess närområden sker insatser statliga och kommunala myndigheter samt genom av lokala frivilliga organisationer. Försvarsmakten upprätthåller beredskap med två oljebekämpningsfartyg. Verksamheten leds av miljöcentraler och lokala räddningsmyndigheter, avser att utnyttja den insom ternationella beredskapsstyrkans kunnande vid de insatser som före-

kommer.

2.3 Ideella

organisationers verksamhet

För den internationella humanitära verksamheten i praktiken svarar Finlands Röda kors, som samarbetar med Kyrkans Utlandshjälzr.

Hjälpen omfattar personal, varor och kontanta bidrag.

Omkring 600 experter från olika branscher ingår i den personalreserv

som Röda korset förfogar över. Drygt 100 dessa deltog under år av 1994 i insatser inom olika katastrofområden.

Huvuddelen av medlen for verksamheten kommer från det intematio-

nella Röda Korset och från FN-organen. Finska staten finansierar omkring 40 % av det finska Röda korsets verksamhet.

Återuppbyggnaden är för de ideella organisationerna

en viktig del av katastrofhjälpen. Röda korset bistår katastrofornrådena med och matmedicinhjälp och genom att förmedla bl.a. handräckning, arbetsredskap

och spannmål.

3 Norge

Inledning

Under år 1994 uppgick den norska humanitära hjälpen till andra länder

till ca en miljard norska kronor. Detta nästan 14 % den totala var av biståndsbudgeten.

Utöver humanitär hjälp till länder råkat ut för naturkatastrofer eller som t.ex. flyktingkatastrofer lämnar Norge bidrag till åtgärder syftar till som att förbättra de mänskliga rättigheterna och till för uppbyggnad program eller utveckling demokratin. De båda slagen bidrag av senare av är enligt norska myndigheter en allt viktigare del utvecklingshjälpen. av

3.2 Det norska systemet för katastrofhjälp

norska katastrofhjälpssystemet NOREPS inrättades år 1991 mot Det erfarenheterna från den kurdiska flyktingkrisen. bakgrund av de första underlätta och förstärka FN-systemets och andra interna- Syftet var att tionella organisationers förmåga att genomföra hjälpinsatser.

utrustning och andra förnödenheter för att kun- NOREPS förfogar över till med katastroñnsatser. Utrustningen och tömödenhetema na hjälpa beredskapsförråd både i Norge och i tänkbara katastrofområden. finns i inkluderar stand by-styrka N ORSTAFF, som består av Det även en 300 erfarna beredda att rycka ut inom 72 timmar. personer,

bedömningar vilka produkter ska ingå i beredskapsförrå- Efter av som bindande kontrakt mellan Utrikesministeriet och de leveden upprättas För närvarande har ett 20-tal norska företag sådana rerande företagen. kontrakt.

godkänd produkt gäller följande krav: För en

D Produkten måste ha en godkänd kvalitet;

D måste inom 24 timmar kunna levereras till en norsk inter- Den nationell flygplats;

D Produkten måste väl utprovad; vara

leverera den begärda kvan- D Producenten måste vara kapabel att

titeten; samt

Produkten pris konkurrenskraftig på världsmark- D måste i vara naden.

och andra internationella organisationer kan, liksom norska FN-organ organisationer, söka medel från det norska Utrikesministeriet ideella från NOREPS. Sådana medel är emellertid inte en förutför leveranser sättning for samarbete. Sedan tillkomsten av systemet våren 1991 ett den Europeiska unionen och andra internationella har FN-organen, organisationer i ökande grad köpt norska och tjänster direkt från varor NOREPS-företag.

norska for katastrofhj älp erbjuder och tjänster inom Det systemet varor jjra huvudområden:

U Hälso- och sjukvård; U Förläggningsverksamhet; U Varudistribution och underhåll; samt U Katastrojhjâlpsarbete

NOREPS sjuk- och hälsovårdsenhet innehåller ett stort antal medicinska fimktioner:

U NORSHOSP, är ett komplett fältsjukhus; som U NORAID, som är ett modulsystem med kliniska enheter; och

U Den kirurgiska underhållsenheten har tillräcklig medicinsk engángsutruslning för att kunna att behandla l 00 kirurgpatienter under 10 dagar.

NORSHELTER-begreppet representerar komplett flyktingby eller en ett katastrofhjälpsområde för 500 bestående tält, flyttbara personer av byggnader eller prefabricerade hus.

Den norska regeringen har upprättat permanenta katastrofberedskapsförråd inom olika delar av Afrika. Dessa förråd, ligger i Nairobi, som Addis Abeba, Khartoum och Beira, fylls regelbundet på med livsmedel, monteringsbara tält samt hälso- och sjulcvårdsutrustning. Utrustningen kan med kort varsel disponeras av FN-organ och ideella organisationer till fasta priser.

Stand by-styrkan NORSTAFF har fält-, repatrierings- och skyddspersonal, teleingenjörer och logistikpersonal. Sedan 1992 har personal från NORSTAFF årligen försett FN-organen med specialister olika slag, av bl.a. minröjningsexperter och sjukvårdspersonal. NOREPS och varor tjänster har använts i hjälpinsatser den typ har ägt inom av som rum bl.a. f.d. Jugoslavien, Angola, Rwanda, Somalia och Kambodja.

3.3 Norska insatser

för demokrati och mänskliga rättigheter

Den norska regeringen har under många år gett finansiellt stöd till organisationer som verkar for demokrati och mänskliga rättigheter. Det har ansetts viktigt att lämna stöd till länder ska genomföra återuppsom byggnad efter krig, ockupation, interna konflikter, förtryck och diktatur. Det är som regel länder med och ofta demokrati. en ny svag

behov stöd relaterat till utvecklingen För att tillgodose ett ökande av rättigheter inrättade den norska regeringen demokrati och mänskliga av har Norge sökt intensifiera sina år 1992 NORDEM. Genom NORDEM regionala organisationer och regeringar ansträngningar att stödja FN, deltagande, självstyre och mänskliga rättigi deras kamp för politiskt består norska experter, kan kallas in för heter. Organisationen av som

uppdrag med kort varsel.

teknisk hjälp till och utveck- Genom NORDEM kan Norge ge även nya fråga telekommunikations- och lande demokratier. Det kan vara om skrivutrustning hård- och mjukvara till datorer. samt

finansieras det norska Utrikesministeriet eller NORDEM:s insatser av

internationella organisationer. av

regeringen har använt sig NORDEM i flera FN-opera- Den norska av Norge sålunda bidragit med valobservationer. Genom NORDEM har Eritrea, Etiopien och Moçambique. Under törer iNarnibia, Kambodja, 80 experter till tio olika länder. år 1994 skickade Norge ut mer än

4 Fortsatt utveckling

erfarenheterna från katastrofema i Somalia och Rwan- Med ledning av förbättringar den katastrofda arbetar Norge for ytterligare av egna

förberedelser för s.k. insatspaket service

hjälpen. Det sker bl.a. genom ytterligare kunna öka stödet till den internationella packages. För att norska myndigheter att samordna humanitära hjälpverksamheten avser tjänster och personal inom NOREPS och NORanvändningen av varor,

DEM.

4 Storbritannien

I

Inledning

Det brittiska katastrofbiståndet leds och finansieras katastrofavav delningen Emergency Aid Department vid biståndsmyndigheten

ODA Overseas Development Agency. Verksamheten sorterar under

biståndsministem. Under år 1994 förfogade avdelningen 180 milöver joner pund för bilaterala katastroñnsatser och drygt 80 miljoner för multilaterala insatser.

Av de bilaterala medlen utnyttjades 124 miljoner pund för katastrofinsatser, 41 miljoner för livsmedelsbistând, 12 miljoner för flykting hjälp och 2 miljoner för beredskapsåtgärder. Budgeten for år 1995 innebär betydande minskningar i katastrofanslaget jämfört med tidigare år. Verksamheten har emellertid expanderat kraftigt under senare år. Antalet anställda vid katastrofavdelningen har på drygt fem år vuxit från fem till något mer än 20 personer. Sex dessa arbetar uteslutanav de med insatser i f.d. Jugoslavien.

4.2 ODAzs

uppgifter

I normalfallet f.d. Jugoslavien undantaget är 0DA:s huvuduppgiñ att finansiera hjälpinsatser, som genomförs av nationella ideella organisationer eller av FN-organ, Internationella Röda korset eller andra internationella organisationer som verkar inom det aktuella området. Upphandling mediciner, filtar och annat sker så långt möjligt lokalt av genom de redovisade organisationerna eller genom Storbritanniens utlandsmyndigheter. Utgångspunkten för den brittiska katastrofverksamheten är att insatserna ska kunna ske snabbt, särskilt i samväldesländerna. En hög grad av flexibilitet präglar därför verksamheten.

Statliga myndigheter utnyttjas sällan for genomförande av katastroñnsatser i den brittiska hjälpverksarnheten. En antal offentliga och enskilda räddningsorgan, brandkårer eller organisationer med t.ex. räddningshundar som alla har viss beredskaps- och självförsörjningsgrad finns en registrerade vid ODA.

Utbildningsstöd lämnas till brittiska Röda korset, International Health

och med kort varsel kan sända läkare, övrig Exchange REDR, som sjukvårdspersonal eller ingenjörer valts ut och genomgått en katasom strofutbildning. ideella organisationer har förhållandevis hög Dessa en Lokal personal från katastrofområdena används emellertid beredskap. i ökande utsträckning.

i del fall utnyttjat företaget Crown Agents tidigare dot- ODA har en terbolag till under privatisering för kontraktsanståll- ODA, numera och ledning personal. Det gäller t.ex. dem som utförde delar ning av konvojverksamheten i f.d. Jugoslavien. av

3 Försvarsmaktens medverkan

försvarsmakten används i begränsad omfattning för kata- Den brittiska förband hittills varit baserade i Belize har snabbt strofinsatser. De som framgångsrikt i Karibien vid ett tillfällen. Ingenjörstrupoch satts par Hongkong har utnyttjats på bl.a. Västra Samoa. På grund av per från de stationära brittiska förbanden i andra Världsdelar håller på att avatt minskar möjligheterna att sätta brittisk militär för detta slags vecklas, räknar emellertid med att även i fortsättningen kunna uppgifter. ODA personal från de enheter den brittiska flottan som alltjämt ha nytta av ur verkar globalt.

merkostnader uppkommer när de militära för- ODA står för de som humanitära uppgifter. Det brittiska flygvapnets banden sätts in for används förhållandevis sällan. Ett skäl är att tilltransportresurser gängligheten ofta begränsad ett annat att den vanligaste flygär - Løckheed C 130 Hercules, har relativt liten lastförmåga planstypen, förhållandevis kort räckvidd. ODA har mycket goda erfarenheter och ryskt transportflyg, har stora och snabba flygplan av att chartra som erfarna besättningar för detta slag uppgifter till påfallande låga och av

kostnader.

Erfarenheter

Behovet snabbt få tillgång till lokala behovsbedämningar har av att ökat under år hos de brittiska katastrofhjälpsorganen. Inga insenare bör, heter det, genomföras utan sådana bedömningar. FNsatser

organen eller t.ex. Röda korset kan bistå med bedömningar. 0DA:s katastrofavdelning har emellertid delvis i DHA:s regi börjat - - utbilda den egna personalen så att den själv omgående kan bege sig till ett katastrofområde och göra behovsanalys. Katastrofavdelningen en har vidare i ökad utsträckning börjat stödja lokal utbildning i räddningstjänst utbildning utbildare, uppbyggnad orkaninfonnation - av av i lokala radiosändningar Det gäller främst det orkandrabmm. senare bade Karibien. Denna verksamhet har prioriterats under senare år. De brittiska myndigheterna anser att den internationella samordningen behöver koncentreras ytterligare, lämpligen till DHA.

5 Frankrike

I

Inledning

I den nya franska regeringen har statssekreterare direkt underställd en premiärministem ansvaret för I action humanitaire. Statssekreteraren har ett mindre kansli till sitt förfogande disponerar också Utrikesmen ministeriets linjeorganisation i första hand den politiska avdelningens enhet för humanitära insatser samt FN-enheten. Vid genomförandet av hjälpinsatser utnyttjas även Utrikesministeriets och Biståndsministeriets gemensamma s.k. kriscell, som är bemannad dygnet runt. Kriscellen förfogar över lagerbyggnad på Orly-flygplatsen för bl.a. tält, ñltar, en kläder, första hjälpen och ett antal livsmedelsransoner .

Den franska utrikesrepresentationen har ett 60-tal s.k. huposter som manitära attachéer. Dessa har bl.a. till uppgift kataatt rapportera om strofer av olika slag och ska hjälpa till vid genomförandet franska av hjälpinsatser. De fungerar också sarnbandsmän med de i de som organ hjälpbehövande länderna bedriver humanitär hjälpverksamhet. som

Finansiering av hjälpverksamheten

För humanitära insatser finns det årlig budget på 135 miljoner en francs, den s.k. Fonds dUrgence Humanitaire. Under år 1994 gick

budgeten till olika ideella organisationer, 25% till franska 35 % av direktinsatser och 20 % till internationella organisationer. De återstående 20 % ställdes till utlandsmyndighetemas förfogande for lokala insatser i liten skala. Det gjordes under år 1994 totalt över 300 insatser i 70 länder, framför allt Bosnien och Rwanda.

Den franska humanitära hjälpen är emellertid totalt sett betydligt mer omfattande än dessa 135 miljoner francs. Till beloppet ska läggas de ordinarie franska bidragen till olika internationella organisationer t.ex. 5 miljoner francs till UNHCR, 50 miljoner till UNICEF och 25 miljoner till ICRC samt bidraget till EcHOzs verksamhet. Vidare utnyttjas en del de frivilliga franska bidragen till olika FN-organ för hustor av

manitära insatser totalt 600 miljoner francs årligen. Dessa medel är

emellertid regel reserverade när budgetåret börjar, och det är svårt som utnyttja vid de katastrofer efter hand inträffar. att resurserna som

Om det visar sig att fondens medel inte räcker till för de insatser som behöver ske, brukar Utrikesministeriet försöka firma olika ad hocfinansieringar. Det händer att medel kan tas ñân den ordinarie bistånds-

budgeten hanteras separat ministerium och i exceptionella

som av ett

fall t.ex. Rwanda och Bosnien från premiarministerns särskilda bud-

Övriga ministerier har inga särskilda medel för internationella huget. manitära insatser kan bidra med t.ex. personal och utrustning. De men berörda ministeriema är Försvars-, Inrikes- och Hälsoministenärmast nema.

5.3 Personal och utrustning

Den franska regeringens grundlinje är att Försvarsmakten inte ska ägna sig internationellt humanitärt arbete. När Frankrike är militärt involi kris i Rwanda, f.d. Jugoslavien eller Somalia blir det verat en - som -emellertid svårt med gränsdragningen mellan den rent militära insatsen och den humanitära hjälpen. Luñbron till Sarajevo beräknas hittills ha kostat Försvarsrninisteriet miljard francs. I Rwanda korn franöver en ska militära enheter i ett inledningsskede att bedriva rent humanitärt arbete de delade ut mat, borrade brunnar och bedrev sjukvård. Detta berodde både på den mycket speciella politiska situationen och på att de ideella organisationerna saknade tillräckliga resurser eller inte farms på plats över huvud taget.

I Försvarsministeriet ligger ansvaret för internationella humanitära insatser på avdelningen för affaires civiles. Avdelningen lyder under och är fysiskt placerad i försvarsstaben och har en kontaktperson i försvarsstabens operativa central. Vid behov kan också sambands-

personal placeras hos internationella organisationer. Frankrike har t.ex. en flygofficer i UNHCR:s ledningscentral for att koordinera flygtransportema till Sarajevo.

Den franska försvarsmakten kan i samband svåra katastrofer som i Rwanda mobilisera betydande för särskilda humanitära in- - resurser satser. Under Service de Sante des Armées Arméns sjukvårdsservice lyder två enheter som är planerade med tanke internationella humanitära insatser:

CI La Bioforce är vaccinationsgrupp

en på 20 personer militära läkare och sjuksköterskor med specialkunskaper, med kort som varsel kan ge sig i väg till områden där svåra epidemier hotar att bryta ut. För denna styrkas räkning finns vacciner förhandslagrade. Bioforce ska i första hand användas i samband med militära

operationer men kan också helt på hand egen verka inom kata-

strofområden som t.ex. vid jordbävningen

i Mexiko år för ett antal år sedan. Skälet till att Bioforce hör till den militära och inte

den civila sjukvården att de franska militära läkarna uppges vara har den bästa specialistkompetensen och att de militära läkarna är

mer disponibla än de civila.

D ElmHR élément médical militaire dintervention rapide är i praktiken ett mindre faltsjukhus, som mycket snabbt kan sändas till ett katastrofområde. Hittills har EMM lR-sjukhus i huvudsak sänts till platser där fransk militär deltagit i något slag av hjälparbete. Ett undantag är det sjukhus använts vid flyktinginsatsom sen norra i Irak.

Under Imikesministeriet lyder Sécurité Civile motsvarande det svenska Räddningsverket. Den franska räddningstjänsten är operativt sett i en betydande grad decentraliserad och lyder regionalt under prefekten. På nationell nivå finns fyra pennanenta insatsstyrkor på vardera 60 man unités dintervention nationales aéromobiles, som är baserade i Chanres, Bordeaux och Marseille samt på Korsika. Avsikten är att dessa styrkor ska ingripa framför allt vid översvämningar och skogsbränder. Varje styrka innehåller personal med olika specialisttyper av

l9l

hög. Inom timme ska styrkompetens, bl.a. läkare. Beredskapen är en

och två timmar ska den kunna ge sig av. kan kunna vara samlad senare

med till och från katastrofom- Försvarsmakten deltar ofta transporter

rådena.

nationella insatsstyrkoma har skickats till bl.a. Hela eller delar av de

mediciner, Djibouti översvämningar och

Rwanda försörjning med

deltog i räddningsarbetet efter jordbävning.

Colombia fyra läkare en

deltog Frankrike med komplett styrka Vid jordbävningen i Kabe en

och fem hundar för efterforskning. 60 man

någon personal det kan sända iväg Hälsoministeriet har inte egen som

Ministeriet kan däremot snabbt bidra med vid katastrofer utomlands.

i Frankrike. På Nya Kaledonien har Hälmedicin från sitt centrala lager

mängd mediciner, kan utnyttjas vid soministeriet lagrat en stor som

orkankatastrofer i Stillahavsonrrådet.

5.4 Ideella organisationer

humanitära biståndet finns många ideella Bland aktörerna i det franska

organisationerna, t.ex. Médécins Sans organisationer. Flera av de större

slår vakt sin självständighet gentemot staten. Frontiêres MSF, om

organisationen inte vill underkasta sig någon MSF deklarerar öppet att

statlig samordning.

400 miljoner francs finansieras till 65 % av MSF:s budget omkring

bidrag från EU och olika länder bl.a. bidrag från enskilda och 35 % av

bidrag till MSF är mycket begränsat. Sverige. Den franska statens

regeringens sida de senaste åren for att få Flera försök har gjorts från

mellan och de ideella organisatiotill stånd bättre samordning staten en framgång. Ett förslag på det humanitära området men utan större nerna sk. Konsultariv kommission för humanitära insatom inrättande av en

underskrift. Enligt förslaget ska kommissionen ligger färdigt för ser med berörda myndigheter och ideella organisationer. Den samarbeta

relationen mellan humanitära insatser och ska behandla frågor som

såkerhetsproblem, skattefrågor, frivilligfredsbevarande operationer,

internationell humanitär rätt samt utvärdering insatser, utvecklingen av

humanitära operationer. av

6 Tyskland

Ledning och koordinering

Den centrala regeringsfunktionen i den tyska hjälpverksamheten med

personal och utrustning utövas sedan år 1992 Das Amt des Beaufav tragten der Bundesregierungfür Humanitäre Hilfe, har som en Arbeitsstab Humanitäre HiIfe placerad inom Utrikesministeriet. Detta organ svarar för budgetering och koordinering med andra centrala mini-

sterier och med myndigheter, delstater, ideella organisationer och inter-

nationella organ.

Knutet till Utrikesminsteriet är också K oordinierungsausschuss Humanitäre Hilfe, som sedan det år 1994 fått fast organisation - en består av företrädare för statliga och halvstatliga och för ett femtontal organ icke-statliga hjälporganisationer. De statliga och halvstatliga organen är Utrikesministeriet, Bistándsministeriet, Försvarsministeriet, Kommu-

nikationsministeriet, Deutsche Gesellschaft

fiir Technische Zusammenarbeit och Bundesanstalt Technisches Hilfswerk. Gruppen sammanträder normalt varannan månad. Vid dessa överläggningar redovi-

sar företrädarna för de olika för varandra vilka insatser organen som pågår, utbyter erfarenheter, klarar ut samordningsbehov och bedömer

behovet av preventiva åtgärder i tänkbara katastrofområden.

Som en följd att FN år 1989 förklarade 90-talet av som International Decade for Natural Disaster Reduction IDNDR bildades samma år

på initiativ av Utrikesministeriet Deutsches IDNDR-komiteefür - - Katastrofenverbeugung Arbetet inom kommittén, e. som först var inriktat på skydd mot naturkatastrofer, har fått betydelse i samband

med åtgärder även mot andra slag katastrofer och av mot konsekvenserna av inbördeskrig. Det beror på att åtgärderna vid dessa slag av händelser fordrar samma slag organisatoriska och logistiska åtgärder av som är aktuella vid naturkatastrofer. Kommittén har 33 ledamöter, som representerar politiska partier, hjälporganisationer, vetenskapliga institutioner, näringsliv och massmedier.

Kommitténs uppgifter är

El Lobby-arbete för ökat

engagemang i katastrofhjälpsfrågor;

till allmänheten risker för katastrofer och be- D Information om förebyggande åtgärder; hovet av

D Initiativ till vetenskapliga program;

D Initiativ till operativa program.

Kommittén har inga medel för att finansiera projekt. egna

6.2 halvstatliga och enskilda Statliga, inom den humanitära hjälpens

organ område

och halvstatliga inom hjälpverksamheten är som framgått Statliga organ

Utrikesministeriet; Biståndsministeriet; Försvarsministeriet; Kommunikationsministeriet;

Deutsche Gesellschaft für Technische Zusammenarbeit;

Bundesanstalt Technisches Hilfswerk.

Som de fyra stora ideella hjälporganisationema räknas

D Arbeiter-Samariter-Bund Deutschland e. ASB;

D Johanniter-Unfall-Hilfe e. IUII:

D Malteser Auslandshiljfsdienst MHD; D Deutsches Rates Kreuz DRK.

Insatser görs därutöver ett flertal mindre organisationer. av

Under Försvarsminsteriet utförs hjälpinsatser av militära enheter inom Bundeswehr. De militära har ingen fast organisation med perorganen sonal och materiel för dessa uppgifter utan sätter samman enheter som lämpliga för varje insats. Förband for transportflyg, ingenjörsförär band, ABC-skyddsstyrkor och sjukvårdsförband har grundkunskaper ofta fordras i hjälpverksamheten är inte organisatoriskt avpassom men för hjälpinsatser. De har inte heller någon särskild beredskap för sade dessa insatser. Genom tillkomsten Krisenreaktionskrájte KRK har av

startberedskapen blivit bättre men är ändå i storleksordningen fem dygn. Fast anställda inom försvarsmakten är skyldiga att medverka i

internationella hjälpinsatser. Vämpliktiga deltar endast efter frivilligt

åtagande.

Ledningen Bundeswehrs internationella insatser fick första av i februari 1993 fastare fonner. Det skedde inrättandet Koordinierungsgenom av stab für Einsatzaufgaben der Bundeswehr KSEA. I januari 1995 bil-

dades också Führungszentrum der Bundeswehr med uppgift stödja att försvarsministern vid insatser försvarsmaktens i katastrofav resurser områden utomlands. Efter ett första försöksår uppstår sannolikt disen kussion om Führungszentrums integrering i den ordinarie kris- och krigsorganisationen.

Technisches Hilfswerk THW, lyder under Inrikesminsteriet, har

som ca 800 an-stâllda och organiserar omkring 80 000 frivilliga i åldern 17-

60 år. THW bildades år 1950 och har sedan dess genomfört flera tusen hjälpinsatseri Tyskland och drygt 500 insatser utomlands. Som exempel kan nämnas att 300 frivilliga ca under år 1993 arbetade i Somalia för att förbättra infrastrukturen, bl.a. brunnar och ledningar.

THW har en särskild organsiation i hög beredskap för katastrofmsatser

SchneIl-einsatzeinheit für Bergungseinsätze im Ausland SEEBA. -

Utbildning

Centrala skolor och utbildningsanstalter har utbildning för intersom nationella hjälpinsatser är bl.a.

CI Katastrofenschutzschule

des Bundes KSB som primärt bedriver högre utbildning för civilförsvarsuppgiñer. Skolan har under år senare även genomfört ett antal internationella seminarier, bl.a. inom ramen för IDNDR. Utbildningsprogrammet i dess helhet omfattar 300 kurca ser eller seminarier per år med praktiskt och teoretiskt innehåll inom hela området civilförsvar och katastrofskydd. Skolan har ett nära samarbete med THW.

D TH W-Bundesschule Hoya och

THWKatastrofenschutzschulen i

delstaterna har en- och tvåveckors fackutbildning. Det finns också i

dessa skolors regi en omfattande lokal övnings- och utbildningsverk-

sarnhet. Tjänstgöringskravet för de frivilliga 120 timmar är per år.

6.4 Utveckling

tyska internationella hjälpinsatserna har lång tradition. Av stor De en betydelse för den fortsatta utvecklingen är författningsdomstolens fast möjligheterna for tysk officiell hjälpverksamhet beslut, som lagt minst medverkan i FN-insatser. Det krävs även i fortsättningen

inte

hjälpen ska ha humanitär målsättning. Graden rent humanitärt att en av innehåll kan emellertid komma att variera inom relativt vida gränser.

Hilfswerk för samordning den internationella hjälpverksam- Ett nytt av heten har diskuterats kommer sannolikt inte att inrättas. Invändmen har förslaget från bl.a. de ideella organisationerna, som ningar rests mot fria ställning hotad, och TWH, skulle få minskad betyser sin som en delse i det här sammanhanget.

Bundeswehr har diskuterat permanent hjälpverksamhet med utbildad en och materiel i beredskap, motståndet är även i det här avpersonal men Bundeswehrs uppgift är försvar, har det sagts i debatten. seendet stort. Internationell hjälpverksamhet ska kurma utövas huvuduppgiñen om medger det och i så fall med är avsedda för försvarsuppresurser som gifter.

internationella hjälpverksamheten kommer sannolikt att fort- Den tyska utvecklas så den får genomorganiserad och samordnad sätta att en mer form.

Ryssland

1 Inledning

Ministeriet för civilförsvar, nödsituationer och undanröjande av följ-

naturkatastrofer kort uttryckt Ministeriet för nödsituationer

dema av har huvudansvaret för koordinering åtgärder utomlands inom kata- - av

strof- och flyktinghjälpen och åtgärder inom Ryssland. Ministe-

av riet inrättades genom ett presidentdekret den 10 januari 1994 kom men egentligen i gång redan är 1990 när den ryska räddningskåren bildades. De ryska myndigheterna lade då grunden till en organisation som för närvarande består av räddningspersonal, specialister och administrativ personal. De ryska civilförsvarsstyrkoma överfördes under år 1991 från Försvarsministeriet till det är Ministeriet för nödsisom nu tuationer.

Den rättsliga grunden för verksamheten är regeringstörordningen den 18 april 1992 om tillskapandet i Ryssland fär förebygav ett system gande av och aktioner vid nädsituationer SFAN.

7.2 Ministeriet

för nödsituationer

Ministeriet för nödsituationer ska i huvudsak

D Utarbeta förslag beträfande åtgärder katastrofstatens inom området;

Leda civilfärsvaret samt eftersöknings- och räddningstjänsten;

Leda aktiviteter syftar till att undanröja konsekvenserna som av

stora olyckor, katastrofer och andra nädsituationer;

D Utföra arbete med ubåtar under förhållanden; extrema

D Samordna åtgärder federala myndigheter

av och lokala administrativa organ, företag och institutioner i syfte att undanröja konsekvenserna kämkraftsolyckor; av

D Övervaka användningen

av finansiella resurser som färdelats

av regeringen för insatser vid katastrofer;

D Organisera utbildning befolkningen, företrädare av fär myndigheter och personalen i styrkoma inom ramen fär SFAM

D Svara för internationellt samarbete inom ministeriets ansvarsområde;

D Svara för kontakterna med massmedierna och allmänheten i

frågor civilförsvar och förebyggande verksamhet samt åtgärom der i samband med nödsituationer.

Ministeriet för nödsituationer har inrättat följ ande organ för samordning mellan myndigheter vid genomförandet av vissa uppgiñer:

D Kommissionen för bekämpande skogsbränder; av

D Kommissionen för översvämningar;

D Kommissionen för nödsituationer till havs och i andra vattenområden;

D Kommissionen för utfärdande certifikat för räddnings-

av personal och deras utbildningsinstitutioner.

ministern och viceministrama finns i ministeriets styrelse Vid sidan av flera högre tjänstemän i ministeriet samt chefer för myndigheter som är underordnade ministeriet. Ministeriet har avdelningar för

Funktioner tillhörande SFAN; Förebyggande av katastrofer; Snabbinsatser; Undanröjande följdema av kämkraftsolyckor; av Insatser till havs och i andra vattenområden; Internationellt samarbete; och Vetenskap och teknologi.

Ministeriet för nödsituationer utövar sina funktioner både centralt och regionalt. Följande myndigheter lyder under ministeriet

D Högkvarteret för civilförsvar;

D Regionala för nödsituationer och undanrojande av följcentra

naturkatastrofer i Moskva, S:t Petersburg, Rostov,

derna av Samara, Jekaterinburg, Novosibirsk, Krasnojarsk, Tjita och Chabarovsk;

D Högkvarteren för civilfärsvar och nödsituationer i republikema inom Ryska Federationen samt i regioner, provinser, autonoma administrativa enheter, distrikt och städer;

Lednings- och kontrollcentra;

Akademin för civilt skydd;

Utbildnings-, övnings- och metodologicentra för civilfärsvar och nödsituationer i republikema inom Ryska Federationen, i regioner, provinser, autonoma administrativa enheter samt iM0skva och S:t Petersburg;

D Ryska vetenskapliga forskningsinstitutet för civilförsvar och nödsituationer;

D Ryska observations- och laboratoriekontrollcentret.

Ministeriet för nödsitnationer har även följande till sitt förforesurser gande. Dessa används för räddningsoperationer och för att undanröja följderna av katastrofer:

D Civilförsvarstrupper består militära grupperingar, som av av större enheter och enheter stationerade i olika regioner i landet;

D Ejterforsknings- och räddningstjänst med 13 enheter i republiker, regioner och provinser;

D Luft- och bilbuma räddningsgrupper med professionell räddningspersonal utrustad med helikoptrar och flygplan IIjusjin-76 och Antonov- 74, vilket gör det möjligt för dem att delta i FNzs humanitära hjälpoperationer.

Ryska myndigheter har vidare ett system med enheter för humanitära insatser som innebär att Ministeriet för nödsituationer vid tillfälliga insatser har rätt att rekvirera personal och utrustning från fabriker och andra arbetsplatser. Befogenheten gör det möjligt att begära ex. ett större antal lastbilar med förare för en humanitär hjälpinsats. Detta system är tänkt att användas även inom övriga delar av f.d. Sovjetunionen.

7.3 Andra ministerier och

myndigheter

Vid sidan av Ministeriet för nödsituationer har varje ryskt ministerium och varje rysk myndighet- t.ex. Federala migrationstjänsten samt Miljö-, Försvars-, Inrikes-, Kommunikations- och Hälsoministeriema -

speciella ansvarsområden. Vid bl.a. flyktingkatastrofer är ansvaret sina för nödsituationer har det grundläggande anfördelat så att Ministeriet och distribuerar humanitär hjälp, medan Federasvaret för flyktingarna migrationstjänsten organiserar mottagningsstationer for flyktingarna

och beräknar behovet av livsmedel.

eller myndighet har personal och materiel for att Varje ministerium speciella uppgifter. Dessa ministerier och myndigheter kunna lösa sina från Ministeriet for nödsituationer inga speciella har till skillnad - räddningsinsatser. Ett undantag är Inrikesministeriet, som enheter för

för brandkåren. svarar

nödsituationer i Ryssland leds arbetet av Mini- Vid mycket allvarliga det gäller insatser utanför det egna landet steriet för nödsituationer. Om samordnande roll och kan disponera företrädare för har ministeriet en myndigheter. Till uppgiñema for Ministeriet for andra ministerier eller nödsituationer hör att förbereda den förordning som regeringen antar

för insatser vid varje större katastrof.

nödsituationer har vid de flesta slag insatser sin Ministeriet för av roll i inledningen verksamheten. Minsteriet ser till att huvudsakliga av omändertagna och det görs första insats i katamänniskor blir att en skede kommer även ministerier och myndigstrofornrâdet. I ett senare i bilden. De till t.ex. att hus blir uppförda och heter andra slag in ser av ministerier håller inte lika hög beredjärnvägar reparerade. Dessa en

Ministeriet för nödsituationer. skap som

räddningstjänsten genomför räddningsoperationer inom

När den ryska med de tio regionala centra och lokala civil- Ryssland samarbetar den Ministeriet för nödsituationer förfogar över forsvarshögkvarter som med enheter från Försvars- och Hälsovårdsministeriema. Inom samt finns framgått luñ- och bilburna räddningsstyrräddningstjänsten som ständig beredskap för att kunna påbörja räddningsinsatser. kor, som har

Ministeriet för nödsituationer förfogar över inte är När de resurser som ministeriet kalla in hjälp t.ex. teknisk personal från tillräckliga kan - Försvarsministeriet. I övrigt används bl.a. civilförsvarsstyrkoma, som

Försvarsministeriet till Ministeriet för nödsituationer. förts över från uppgiñ inga ideella eller andra enskilda organisationer Det finns enligt i Ryssland inom katastrof- och flyktinghjälpens omrâde.

Vid internationella hjälpinsatser använder Ryssland huvudsaldigen de egna resurserna hos Ministeriet för nödsituationer. Andra ministeriet och myndigheter av olika slag kan emellertid åläggas att utföra uppgifter inom sina kompetensområden. Detta sker emellerid i avsevärt mindre grad än vid räddningsinsatser inom Ryssland.

Ministeriet för nödsituationer har framgått eftersökningssom en egen och räddningstjänst med personal har erfarenhet räddningssom av insatser inom framför allt Ryssland och OSS. Det planeras för att räddningstjänstens personal ska kunna delta i operationer även i samband med industri- och miljökatastrofer.

Ministeriet för nödsituationer har utbildning räddningsperen egen av sonal. Där ska utbildning kunna ske också personal från andra miniav sterier. Även elever från andra länder bereds plats. Ministeriet sänder vidare sin personal for utbildning utomlands. Särskilda utbildningscentra inrättas för vidareutbildning personalen inom de områav nya dena.

Personalen i eñersöknings- och räddningstjänsten har i de flesta fall en specialiserad utbildning inom områden som bergsklättring, grottforskning, Sportdykning, fallskärmshoppning, radiokommunikation De m.m. kan ge första hjälpen till nödställda och regelbunden träning har genom de tillägnat sig praktisk skicklighet for arbete under ytterst svåra förhållanden.

Finansiering

Internationella räddningsinsatser finansieras antingen ryska genom federala fonder för internationell humanitär hjälp eller av den internationella organisation som begärt att insatsen ska komma till stånd.

Genomförda insatser

Större hjälpinsatser som sedan år 1991 genomförts med ryska hjälpinsatser utanför Ryssland är bl.a. dessa:

Humanitära hjälptransporter i samband med naturkatastrofer i Kazakstan, Turkiet, Albanien och Montenegro är 1992;

Brandbekärnpning i Armenien år 1992;

Skadebekämpning vid vulkanutbrott i Nicaragua år 1992; ett

hjälp under FN:s beskydd till befolk- Leverans av humanitär ningen i f.d. Jugoslavien åren 1993-95;

till den ryska befolkningen i Georgien år 1994; Leverans av olja

under FN:s beskydd till rwandiska flyktingar i Humanitär hjälp Tanzania och Zaire.

8 Förenta staterna

8.1 och beredskap Organisation, resurser

chefen för USAID United States Agency

USA:s president har utsett Development till särskild koordinator av amerikan-

for International

andra länder. Presidenten har vidare beordrat ska katastroñnsatser i amerikanska myndigheter att genomföra sina hjälpinsatser samtliga under ledning USAID:s administration. av

och genomför OFDA Office of Foreign Dis-

Inom USAID planerar samlade amerikanska katastrofhjälpsinsatsema.

aster Assistance de

hör också åstadkomma samordning av Till 0FDA:s uppgifter att en myndigheters och ideella organisationers arbete med amerikanska internationella organisationer och andra länder gör. OFDA det som vilket slag katastrof det är fråga om. är koordinator oavsett av som

0FDA:s viktigaste befogenheter är dessa:

kan rekvirera till 50 miljoner dollar från USAID:s D OFDA upp för katastrojinsatser; program

kan beordra amerikanska myndigheter att mot ersättning El OFDA

friställa behövs vid hjälpinsatser, resurser som ex. flygtransporter med militära flygplan;

D OFDA kan genomföra hjälpinsatser utan hänsyn till Förenta staternas politiska relationer till det hjälpbehövande landet.

OFDA har totalt 75 anställda, vilket är fördubbling mer än en sedan år 1990. Vid en hjälpinsats deltar personalen antingen i den strategiska ledningsfunktionen i Washington D.C. eller i operativa eller taktiska funktioner inom katastrofområdet.

Organisationen består stab och avdelningar: av en tre

ü En planeringsavdelning förförebyggande hjälpåtgärder; Cl En avdelning för värdering katastrojinsatser; av En avdelning för operativa och taktiska åtgärder i hjälparbetet.

OFDA har sex regionala rådgivare stationerade i Etiopien, Costa Rica, Philippinema, Fiji, Jamaica och Ecuador. Deras uppgift är att bistå amerikanska ambassader i strävanden att till stånd planering en av katastroñnsatser och att biträda OFDA vid genomförandet av insatserna. Rådgivama ska också försöka fâ till stånd utbildning för den inhemska befolkningen i katastrofhjälp.

OFDA ska kunna påbörja operativ insats inom 24-72 timmar en efter att en händelse har blivit förklarad katastrof. I det som inledande skedet sänder OFDA som regel ut DART Disaster Assistance Response

Team för att koordinera det taktiska insatsarbetet. Gruppen består till

största delen av OFDA-personal har ibland också men extem expertis, framför allt inom det medicinska området. Det är fråga två-tio om personer, som har till uppgift att bedöma behovet hjälpinsatser, av svara för taktisk samordning, genomföra eñerforsknings- och räddningsoperationer, svara för administration, skriva kontrakt och kontant finansiera del åtgärder, genomföra logistisk planering, en genomföra medicinsk planering samt rapportera till den strategiska ledningen i Washington. Varje DART har bl.a. egna transportresurser, sambandsutrustningar och livsmedel för att i katastroñnsatsens inledningsskede kunna vara självförsörjande.

OFDA har inrättat fem beredskapsförrâd för hjälpinsatser. Utrustningen i dessa ska kunna börja användas inom 24 timmar efter att en

händelse blivit förklarad för katastrof. Förråden finns i Panama, Ita- Thailand, Guam och i Maryland, USA. Förråden innehåller överlien, bl.a. ñltar, vattenbehållare och tält. Värdet av utrustlevnadsutrustning, i varje förråd beräknat till 10 miljoner dollar. ningen är

1994 hade OFDA budget på 204 miljoner dollar. Ibe- Under år en miljoner dollar OFDA rekvirerade från andra loppet ingick 50 som 60 % medlen gick till amerikanska och USAID-prograrn. Omkring av ideella organisationer samt till andra internationella orinternationella bl.a. FN-systemet. Kravet på ideella organisationer ganisationer inom minst 20 % verksamheten med egna medel. är att de finansierar av

8.2 Koordinering och ledning

koordineringen mellan amerikanska myndigheter och Samarbetet och har ökat starkt eñer den omfattande älpinsatsen ideella organsationer påbörjades år 1993. I samband med denna insats frami Somalia som amerikanska militära förband hade begränsade kunskaper om kom att kompetens. För närvarande pågår ett omfathumanitära organsiationers syftar till öka förståelsen hos olika amerikanska tande arbete som att andra aktörers möjligheter att gripa in. Ett omfattande samorgan för kommit i gång mellan OFDA och andra myndigheter, främst arbete har och ideella organisationer. Det finns bl.a. ett omfatförsvarsmakten, tande utbildningsutbyte.

personal intern utbildning så att organisationen ska kun- OFDA ger sin for insatser samtidigt på olika håll i världen. Ett na bemanna fem DART simuleringsövningar har genomförts med personal 50-tal strategiska och ideella organisationer. Den första verkñån OFDA, försvarsmakten koordineringen ägde i samband med den amerikanska interliga rum ventionen på Haiti. OFDA deltog i planeringen och en DART transporterades till landet i operationens första våg.

ambassadören i det drabbade landet är ansvarig för Den amerikanske all civil amerikansk verksamhet och personal inom landets gränser. står under ledning regional amerikansk Den militära personalen av en befälhavare. Ambassadören får kontinuerligt infomiation från militär till organisationen i Washington. OFDA och rapporterar

den organisation katastrofverksamheten använder Strukturen som på den militära organsationsstrulcturen. OFDA, försvarsmakten bygger

och ideella organisationer har gemensamt utarbetat följande principer som de arbetar efter:

Koordinering och ledning sker på olika nivåer. Strategiskt finns det i Washington IWG Interagency Working Group, en operativt i det

drabbade landet en HACC Humanitarian Assistance Cordination Center och taktiskt i katastrofomrâdet HOC Humanitarian Opera-

en

tions Center och CMOC Civil Military Operations Center.

HACC är den centrala koordinerings- och ledningsfunktionen för arnerikanska organ som deltar i hjälpinsatsen. I HACC ingår regel som OFDA-personal, militär personal, ambassadpersonal, för representanter amerikanska och internationella ideella organisationer, andra intemationella organisationer, lokala rådgivare och företrädare för andra länder. Samtliga ska kunna agera for sina myndigheters eller organisationers räkning och fatta bindande beslut.

På taktisk nivå fungerar HOC länk mellan amerikanska och insom en ternationella intressen. Det binder också HACC och CMOC. samman Inom ramen för HOC utarbetas internationella riktlinjer och prioriteringar. HOC leds amerikansk personal eller företrädare för andra av av länder. I sin mest utvecklade fonn står HOC under ledning av FNpersonal.

CMOC verkställer de beslut som fattas i HACC och de prioriteringar och riktlinjer som är resultatet arbetet i HOC. FN-organens av motsva-

righet till CMOC är OSOCC On Site Operations Cooperation Center.

Planering, genomförande och

avveckling av en hjälpinsats

Den amerikanska ambassaden för katastrofplanering inom den svarar amerikanska verksamheten i landet där ambassaden finns. Till planeringen hör utbildning och övning. OFDA bistår de flesta ambassadema med upprättande av särskilda katastrofplaner.

Den amerikanske ambassadören i det katastrofdrabbade

landet är den ende från amerikansk sida som kan förklara ett land eller del en av ett land som katastrøfområde. Ambassadören kan i samband med sin

katastroñörklaring begära 25 000 dollar i omedelbart katastrofbistând från OFDA.

För att OFDA ska påbörja en hjälpinsats fordras

Cl En begäran från dem amerikanske ambassadören i det drabbade landet;

Att det drabbade landet ber Förenta staternas hjälp; om

D Att de amerikanska katastrojinsatsema bedöms vara ett nationellt amerikanskt intresse.

OFDA har formellt 60 alternativt 90 dagar på sig att genomföra insat- På grund katastrofemas komplexitet kan insatsen emellertid sen. av sträckas i tiden. När OFDA awecklar sin verksamhet i ett land går ut ansvaret oña över till eller flera andra myndigheter inom USAID. en

Dessa fortsätter med sitt nonnaliserings- och utvecklingsarbete. Det

firms särskilt inom USAID har till uppgift att svara för ett organ som övergången.

8.4 Genomförda och pågående insatser

koordinerar eller leder för närvarande hjälpinsatser i 13 länder. OFDA Det i de flesta fallen katastrofer orsakade inre oroligheter. Som är av sådana klassar OFDA insatserna iAng0la, Burundi, Etiopien. fd. Jugoslavien, Kenya, Liberia, Sierra Leone och Somalia. Flyktingkatastrofer har föranlett hjälpinsatser i Burundi, Irak och Sudan. norra I Mocambique orsaken cyklon, i Kenya torka och i Etiopien var en svält.

Statens offentliga utredningar

1995 Kronologisk förteckning

Ettrenodlat näringsförbud. N. 40. Älvsåkerhet. K.

ArbetsföretagEn möjlighetför arbetslösa. - ny A. 41.Allmän behörighet lör högskolestudier. U.

Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. - Fi. 42.Framtidsanpassad Gotlandstrafik. K. . Långtidsutredningen 1995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskattning. - Ju. Vårdens svåraval. 44.Aktiebolagets organisation. Ju.

slutbetänkandePriuiiieringsutredningen. av S. 45.Gnrndvattenskydd. M.

Muskövarvets framtid.Fö. 46.Effektivare styrningochrättssäkerhet Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. Pensionsrâttigheter ochbodelning. Ju. 4 .Tvángsmedel enligt27och28kap.RB Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. polislagen. Ju. samt Översyn skattebrottslagen. av Fi. 48.Eüanpassade körkonsregler. K.

Nyakonsumentregiei. Ju. 49.Prognoser över statens inkomster ochutgifter. Fi. Mervärdesskatt Nyatidpunkter för 50.Kunskapslâget påkämavfallsområdet - 1995. M. redovisning ochbetalning. Fi. 51.Elförsörjning i ofred.N. Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö. 52.GodtrosförvårvstöldgodsJu. av NyElmarknad Bilagedel. + N. 53.Samverkan för fred.Denrättsliga regleringen. Fö. Könshandeln. S. 5A Fastighetsbildning . - engemensam uppgiftför stat Socialtarbete prostitutionen mot i Sverige. S. ochkommun. M.

Homosexuell prostitution. S. 55.Ettsamlatverksamhetsansva. förasylârenden. A. Konsti offentligmiljö.Ku. 56.Förmåner ochsanktioner

Ettsäkrare samhälle. Fö. utgifterför administration. Fi. - Utan stannar Sverige. Fö. 57.Förslag internationellt om ett flygsäkerhets- Staden vattenutanvatten. Fö. universitet i Norrköping-Linköping. . U. Radioaktiva ämnen slår jordbruki Skåne.Fö. ut 58.Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- om Brist elektronikkomponenter. Fö. - . rollerocharbetsfält inomsocialtjänsten. S. Gasmoln larnslår Uppsala. Fö. 59.Ohälsoforsåkring ochSamhällsekonomi

.Samordnad ochintegrerad tågtrafikpá olikaaspekter modeller,finansiering - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament.

Underhållsbidrag ochbidragsförskott, 60.Kvinnofrid.DelA+B. S. . DelA ochDelB. 6l. Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C.

.Regional framtid bilagor.C. + 62.Ett Skane. renat M. Lagen vissainternationella om sanktioner 63 .Översyn skattereglema förstiftelser ochideella av - en översyn. UD. Föreningar. Fi.

.Civilt bruk försvarets av resurser 64.Klimatförändringar i tratikpolitiken. K. regelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö. 65.Näringslivets tvistlösning. Ju.

.AlkylatochMiljöklassningbensin.M. av 66.Polisens användningövervakningskameror vid av Ettvidareurvecklat miljöklassystem i EU.M. fönrndersöluting. . Ju. IT ochverksamhetstörnyelse inomrättsväsendet. 67.NaturgrusskatL Fi. . m.m. Förslag till nya samverkansformer. Ju. 68.lT-kommissionens arbetsprogram 1995-96. SB. Ersättning för ideellskadavidpersonskada. Ju. 69.Betaltjârtster. Fi. . .Kompetens för strukturomvandling. A. 70.Allmänna kommunikationer - föralla K. Avgifterinomhandikappornrâdet. S. 7l. Behörighet ochUrval.Förslag till . nya reglerför 36.Förmåner ochsanktioner samladredovisning. en antagning till Universitet - ochhögskolor. U. Fi 72 ...Lainsatser förinternationell Vart . katastrof- och 37 dagliga blad stödtill svenskdagspress. Ku. flyktinghjâlp. . - Kartläggning, analys och förslag. 38.Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning. U.

39.Somereflections Swedish on LabourMarket

Policy.A.

Någrautländska forskares syn svensk

arbetsmarknadspolitik. A.

1995 Statens offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Ohälsoförsäkring och samhällsekonomi Statsrådsberedningen olika aspekter på modeller, finansiering IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96. [68] och incitament. [59]

Kvinnofrid. DelA+B. [60] Justitiedepartementet

Pensionsråttigheter och bodelning. [8] Kommunikationsdepartementet

Nya konsumentregler. [11] Samordnad och integrerad tågtrafik

IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. i Mälardalsregionen. [25] Arlandabanan och Förslag nya till samverkansformer. [32] Älvsäkerhet. [40]

Ersättning för ideell skada vid personskada. [33] Gotlandstrafik. [42] Framtidsanpassad Sambandet Redovisning Beskattning. [43] körkortsregler. [48] - EG-anpassade Aktiebolagets organisation. [44] Klimatförändringar i traftkpolitiken. [64]

Tvángsmcdel enligt27 och 28kap. RB kommunikationer för alla [70] Allmänna samt polislagen. [47]

Godtrosförvärv av stöldgods [52] Finansdepartementet

Näringslivets tvistlösning. [65] och hälsorisker. [3] Grön diesel - miljö- Polisens användning övervakningskameror vid av Lángtidsutredningen 1995. [4] föntndersökning. [66] ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Fullt Översyn kattebrottslagen. av [10] Utrikesdepartementet Mervärdesskatt Nya tidpunkter för internationella sanktioner - Lagen om vissa redovisning och betalning. [12]

en översyn. [28] Förmåner och sanktioner samlad redovisning. [36] i - - en r Prognoser överstatens inkomster och utgifter. [49] i Försvarsdepartementet Förmåner och sanktioner

Muskövarvets framtid. [6] utgifter för administration. [56] ekonomi. [13] - ideella Analys av Försvarsmaktens Översyn skattereglema för stiftelser och av Ett säkrare samhälle. [19] föreningar. [63]

Utan starmar Sverige. [20] Naturgrusskatt, m.m. [67]

Staden vatten utan vatten. [21] Betaltjänster. [69]

Radioaktiva ämnen ut slår jordbruk i Skane. [22]

Brist pâ elektronikkomponenter. [23] Utbildningsdepartementet

Gasmoln lamslâr Uppsala. [24] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial - Civilt bruk av försvarets resurser - yrkesutbildning. [38] regelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] för högskolestudier. [41] Allmän behörighet Samverkan för fred.Den rättsliga regleringen. [53] fiygsäkerhets- Förslag ett om internationellt Svenska insatser för internationell katastrof- och Norrköping-Linköping. [57] universitet i tlyktinghjälp. Kanläggning, analys och förslag. [72] till regler för Behörighet och Urval. Förslag nya antagning till Universitet och högskolor. [71] Socialdepartementet

svåra val. Arbetsmarknadsdepartementet Vârdens slutbetänkande av Prioriteringsutredrtingen. [5] möjlighet för arbetslösa. [2] Arbetsforetag ny - En Könshandeln. [15] Obligatoriska arbetsplatskontaluer for arbetslösa. [7] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] strukturomvandling. [34] Kompetens för Homosexuell prostitution. [17] reflections Swedish Labour Market Some on Underhállsbidrag och bidragsförskott, [39] Policy. Del A och DelB. [26] Några utländska forskares syn svensk

Avgifter inom handikappomrâdet. [35] politik. [39] arbetsmarknad Kompetens och kunskapsutveckling om yrkes- och rättssäkerhet - Effektivare styrning roller och arbetsfält inom socialtjänsten. [58] i asylprocessen. [46] samlat verksarnhetsansvar för asylärenden. [55] Ett

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö.[18] Vårtdagligablad Pstödtill svensk - dagspress.[37]

Näringsdepartementet Ettrenodlat nâringslörbud. [l] NyElmarknad Bilagedel. + [14] Elförsörjning i ofred.[51]

Civildepartementet Regional framtid bilagor.[27] + Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet AlkylatochMiljöklassning bensin.[30] av Ettvidareutvecklat miljöklassystem i EU.[31] Gnmdvattcnskydd. [45] Kunskapslâget påkäntavfallsområdet 1995.[50] Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat ochkommun.[54] Ett rena Skåne.[62]